Översyn av revisionsreglerna : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

1%

Statens offentliga utredningar

1996:79

Finansdepartementet

av

Översyn

revisionsreglerna

Delbetänkande av 1995 års skatteñyktskommitté Stockholm 1996

i

Statens offentliga utredningar

mm 1996:79

LW

Finansdepartementet

Översyn av

revisionsreglerna

Delbetänkande av 1995 års skatteflyktskommitté

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 91 90

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 91-33-20278-6

AB Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Thomas Östros

Genom beslut den 26 januari 1995 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet att tillkalla parlamentarisk kommitté

en med tre ledamöter med uppdrag att dels utforma lagstiftning

en ny mot skatteflykt, dels ompröva de regler revision

om m.m. som infördes den 1juli 1994 och föreslå de ändringar är motivera-

som de i syfte att stärka och effektivisera skattekontrollen.

Den 21 december 1995 beslutade regeringen att

genom tilläggsdirektiv ge kommittén i uppdrag att kartlägga de brister och problem som finns vid den punktskattekontroll gäller införsel

som av EG-intema och lämna de förslag behövs för att

varor som förbättra kontrollen.

Till ledamöter förordnades generaldirektören Claes Ljungh, ordförande, samt riksdagsledamöterna Lars Hedfors s, Karl-Gösta Svenson m och Eskil Erlandsson c.

Till sakkunniga förordnades regeringsrådet Gunnar Björne samt departementsrâdet Carl Gustav Femlund, vilken entledigades den 11 september 1995, och, från och med den 11 september 1995, departementsrâdet Peter Kindlund.

Till experter förordnades professorn Sture Bergström, länsskattechefen Lennart Bjerkner, skattedirektören Leif Rosenfeld, kammarrättsassessom Stefan Holgersson, avdelningsdirektören Kerstin Källman, vilken entledigades den 17 januari 1996, skattejuristen Kerstin Nyquist samt från och med den 18 januari 1996 kanslirådet Agneta Bergqvist och chefsjuristen Per Kjellsson.

Till sekreterare förordnades jur. kand. Magnus Elfström,

numera vilken entledigades den 15 1996, kammarrättsassessom Lena

mars Gustafson och, från och med den 1996, kammarrättsasses-

1 mars som Monika Wendleby.

Kommittén har antagit namnet 1995 års skatteflyktskommitté. Kommittén överlämnar härmed delbetänkandet Översyn

av revisionsreglema.

Vid utarbetandet av delbetänkandet har Lena Gustafson arbetat som sekreterare.

Ledamoten Karl-Gösta Svenson har reserverat sig mot delar

av förslaget. Experterna Per Kjellsson och Kerstin Nyquist har avgivit särskilda yttranden.

Kommittén fortsätter sitt arbete i enlighet med tilläggsdirektiven. Kommittén kommer också att utreda behovet av särskilda regler för kontroll av den tillfälliga handeln. Stockholm i juni 1996 Claes Ljungh Lars Hedfors Karl-Gösta Svenson Eskil Erlandsson

/Lena Gustafson

Innehåll 3

Innehåll

Förkortningar 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning. 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Författningstömlag 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag ändring i taxeringslagen 1990:324. 11 om . . Förslag till lag om ändring i lagen 1990:325 omsjälv-

deklaration och kontrolluppgiñer 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen

1994:200 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1984:151 om punkt-

skatter och prisregleringsavgiñer 20

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i uppbördslagen 1953:272 25 . Förslag till lag ändring i lagen 1984:668 om om uppbörd av socialavgiñer från arbetsgivare 28 . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1958:295 om

sjömansskatt 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i tullagen 1994:1550 .33 . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1987:1231om

automatisk databehandling vid taxeringsrevision, 36 m.m. . 10.Förslag till lag om ändring i lagen 1994:466 om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet 38 . . . . . .

Inledning 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utredningsarbetet 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nuvarande regler 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Revisioner 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Tredjemanskontroll 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Undantagande av handlingar och uppgifter 52 . . . . . . . . 3.4 Tvångsåtgärder 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Något om utländsk rätt 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5. Allmänna överväganden 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Behovet av ändringar 63 . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . .

4 Innehåll

5.2 Taxeringskontrollen 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Kontroll av löpande beskattningsår 64 . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Tredjemansrevision 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.2.3 Underrättelsen om revision 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.4 Återlämnande handlingar vid konkurs 75 av . . . . . . . . . . . 5.2.5 Befogenhet att ta varuprov och prova apparatur 77 . . . . . . 5.2.6 Föreläggande om uppgift om det löpande beskatt-

ningsåret 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

5.2.7¶Tredjemansföreläggande 78

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Tvångsåtgärdema 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Inledning 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.2 Riskrekvisitet 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 Förtydligande av 5 § första stycket tvångsåtgärds-

lagen 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.4 Tvångsåtgärd beträffande det får 85 som provas . . . . . . 5.3.5 Tvångsåtgärd vid risk att materialet förstörs .85 . . . . . . . . 5.3.6 Interimistiska beslut 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.7 Tvångsåtgärd vid tredjemansrevision 87 . . . . . . . . . . . . 5.3.8 Den insamlade informationen 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Undantagande av handlingar och uppgifter 89 . . . . . . . .

5.5¶Övriga lagändringar 91

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.1 Inledning 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.2 Revisionsreglema 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.5.2.1 Kontroll av skatter och avgifter 91 . . . . . . . . . . . . 5.5.2.2 Kontroll enligt tullagen 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.3 Föreläggande om uppgift om löpande perioder 96 . . . . . . 5.5.4 Tredjemansföreläggandet i mervärdesskattelagen. 97 . . . . 5.5.5 Tredjemansföreläggandet i lagen punktskatter och om

prisregleringsavgifter .98

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.6 Uppbördslagen och lagen om uppbörd av social-

avgifter från arbetsgivare 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.5.6.1¶Tredjemansföreläggande .99

. . . . . . . . . . . . . . . .

5.5.6.2¶Beslutsbehörigheten 99

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.7 Föreläggande enligt lagen sjömansskatt 100 om . . . . . . . . 5.5.8 Tredjemansföreläggande enligt tullagen 101 . . . . . . . . . . 5.5.9 Granskningen av personuppgifter 101 . . . . . . . . . . . . . . .

F örfattningskommentarer .105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen .105 . . . . . . . .

6.2 Förslag till lag ändring i lagen självdeklaration

om om

och kontrolluppgifter .106

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Förslag till lag ändring i mervärdesskattelagen 107

om

. . 6.4 Förslag till lag ändring i lagen punktskatter

om om

och prisregleringsavgiiter .107

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.5¶Förslag till lag ändring i uppbördslagen 108

om

. . . . . . 6.6 Förslag till lag om ändring i lagen uppbörd

om av

socialavgiñer från arbetsgivare 109

. . . . . . . . . . . . . . 6.7 Förslag till lag om ändring i lagen sjömansskatt .109

om

. . .

6.8¶Förslag till lag ändring i tullagen 110

om

. . . . . . . . . . . . . 6.9 Förslag till lag ändring i lagen automatisk

om om

databehandling vid taxeringsrevisi0n,m.m 110

. . . . . . . . . . 6.10 Förslag till lag om ändring i lagen särskilda

om

tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet .lll

. . . . . . . . . .

Kostnader och ikraftträdande .113

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor.-

Enkäten till utlandet 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . .

Enkäten till skattemyndighetema .129

. . . . . . . . . . . . . . . .

Reservation av Karl-Gösta Svenson 145

. .. . . . . . . . . . . . .

Särskilt yttrande av Per Kjellsson 157

. . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilt yttrande av Kerstin Nyquist 161

. . . . . . . . . . . . . .

i S E

E

Förkortningar 7

Förkortningar

EGT Europeiska gemenskapernas officiella tidning FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer

KFM Kronofogdemyndigheten

LPP lag 1984:151 om punktskatter och prisreglerings-

avgifter LSK lag 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter ML mervärdesskattelagen 1994:200 prop. proposition RSV Riksskatteverket SOU Statens offentliga utredningar SRS Svenska Revisorsamfundet TL taxeringslagen 1990:324

Sammanfattning

Kommittén har haft i uppdrag att ompröva de bestämmelser beträffande skatte- och tullmyndighetemas kontrollbefogenheter som trädde i kraft den l juli 1994 och föreslå de lagändringar

som behövs för att få ändamålsenlig lagstiftning kontrollområdet.

en Kommittén har härvid haft att sammanväga intresset att

av myndigheterna har instrument till Sitt förfogande för att utöva

en effektiv kontroll med kravet att lagstiftningen tillgodoser rimliga rättssäkerhetsgarantier.

I detta delbetänkande presenteras ett flertal lagändringar

som alla har till syfte att förbättra myndigheternas möjligheter att bedriva sin kontrollverksamhet ett effektivare för de

men enskilda rättsäkert sätt. Sålunda föreslår kommittén att revision skall företas för kontroll av det löpande beskattningsårets eller periodens räkenskaper och andra handlingar. Vidare föreslås ett återinförande regler så kallad tredjemansrevision. Kommit-

av om tén föreslår också att Skattemyndigheten och tullmyndigheten

inom ramen för en revision i samverkan skall ha möjlighet att

besluta att den reviderade inte skall underrättas i förväg att

om revision skall ske. Kommittén föreslår vidare att Skattemyndigheten även vid annan revision än enligt lagen punktskatter och pris-

om regleringsavgifter Skall ha befogenhet och

att ta varuprov prova apparatur, samt att det Skall införas bestämmelser att skatte-

om myndigheten och tullmyndigheten efter avslutad revision får överlämna Omhändertagna handlingar till konkursförvaltare i stället för till den reviderade. Kommittén föreslår att bestämmelserna

om tredjemansföreläggande i mervärdesskattelagen och lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter utformas i enlighet med 3 kap. 50 a § lagen om Självdeklarationer och kontrolluppgifter samt att motsvarande bestämmelser tredjemansföreläggande

om införs i uppbördslagen, lagen Sjömansskatt och lagen

om om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Vidare föreslås att föreläggande om kontrolluppgift skall kunna uppgift det

avse om löpande beskattningsårets eller periodens handlingar.

Ytterligare en ändring i uppbördslagen föreslås; beslutsbehörigheten bör tillkomma Skattemyndigheten i det lån där arbetsgivaren vid det aktuella tillfället är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagarens skatt. Vidare föreslås att lagen

automatisk databehandling vid taxeringsrevision m.m. skall vara om kontroll revision. Kommittén föreslår tillämplig även vid annan än

Det finns anledning att befara

vissa ändringar i tvångsåtgärdslagen.

risk grund vissa förarbetuttalanden att rekvisitet påtaglig av

tolkas alltför restriktivt sätt. Kommittén föreslår kommit att ett

rekvisitet byts särskild risk. Vidare föreslås ett därför att ut mot

5 § första stycket samt att tvångsåtgärd enligt

förtydligande av

skall vidtas även då sabotagerisken gäller det som nämnda

Kommittén föreslår också utvidgning av granskningsfår provas. en fatta interimistiska beslut; det skall vara ledarens befogenhet att

dådet föreligger sabotagerisk beträffande det som får

möjligt även

besiktigas eller Vidare föreslås, till följd av inventeras, provas. återinförande tredjemansrevision, att 10 12 §§ skall förslaget om av -

föreslås viss ändring i bestämmelserna i 15 §

upphävas. Slutligen andra stycket och 29 § andra stycket tvångsåtgärdslagen.

Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i taxeringslagen 1990:324

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 ll och 12 a taxeringsla-

gen 1990:324 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreskriven lydelse

3 kap.

8§l

Skattemyndigheten får be- Skattemyndigheten får besluta om taxeringsrevision för sluta om taxeringsrevision för att kontrollera att skyldighet att kontrollera att skyldighet enligt lagen 1990:325 om enligt lagen 1990:325 om självdeklaration och kontroll- självdeklaration och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och uppgifter fullgjorts riktigt och fullständigt. Taxeringsrevision fullständigt eller för att kontrolfår göras hos den som är eller lera det löpande beskattningskan antas vara bokförings- årets räkenskaper och övriga skyldig enligt bokföringslagen handlingar. 1976:125 eller skyldig att föra Taxeringsrevision får även räkenskaper enligt jordbruks- göras för att inhämta uppgifter bokföringslagen 1979: 141 och av betydelse för kontroll enligt hos annan juridisk person än första stycket av andra än den dödsbo. som revideras.

Om revisionen kan antas bli Taxeringsrevision får göras omfattande får den påbörjas hos den som är eller kan antas även innan deklaration skall vara bokföringsskyldig enligt

bokföringslagen 1976: 125

Senaste lydelse 1994:467

avlämnas, om det beskattnings- eller skyldig att föra räkenár som revisionen avser gått ut. skaper enligt jordbruksbok-

föringslagen 1979:141 och

hos annan juridisk person än

dödsbo.

9§2

Ett beslut om taxerings- Ett beslut taxerings-

om revision skall överlämnas till revision skall innehålla uppgift den reviderade innan revisionen om ändamålet med revisionen verkställs. Beslutet skall inne- och om möjligheten att undanta hålla uppgift om ändamålet handlingar och uppgifter enligt med revisionen och möjlig- 13 och 14 §§. Den reviderade

om heten att undanta handlingar skall underrättas beslutet

om och uppgifter enligt 13 och senast i samband med att revi- 14 §§. sionen verkställs.

Om revisionen företas för

granskning av annan än den

som revideras, får skattemyn-

digheten utesluta uppgift om

vem eller vilken rättshandling

granskningen avser.

1 ett beslut om taxeringsrevision skall en eller flera tjänstemän förordnas att verkställa revisionen revisorer.

11§3

Vid taxeringsrevision får räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten granskas om de inte skall undantas enligt 13

2 Senaste lydelse 1994:467 3 Senaste lydelse 1994:467

Vid revision fâr revisorn Vid revision får revisorn även inventera kassan, granska även inventera kassan, granska lager, maskiner och inventarier lager, maskiner och inventarier samt besiktiga lokaler och samt besiktiga lokaler och byggnader som används i byggnader som används i verksamheten. verksamheten. Revisorn får

också ta prov på

varor som

används, säljs eller tillhanda-

hålls på annat sätt i

verksamheten samt prova kas-

saapparatur, särskild räknarap-

paratur, mätapparatur och an-

nan teknisk utrustning.

Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.

12a§

En revision får inte pågå En revision får inte pågå längre tid än nödvändigt. Rä- längre tid än nödvändigt. Räkenskapsmaterial och andra kenskapsmaterial och andra handlingar som överlämnats till handlingar som överlämnats till revisorn skall så snart som möj- revisorn skall så snart möj-

som ligt och senast när revisionen ligt och senast när revisionen avslutats återlämnas till den avslutats återlämnas till den reviderade. reviderade. Har den reviderade

försatts i konkurs när handling-

arna skall återlämnas skall

skattemyndigheten i stället

överlämna handlingarna till

konkursfärvaltaren. Skatte-

myndigheten skall härvid

skriftligen underrätta den

4 Paragrafen införd genom 1994:467

reviderade om att handlingarna

överlämnats till konkursförval-

taren.

Skattemyndigheten skall snarast lämna meddelande om resultatet av revisionen till den reviderade i de delar som rör honom.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Förslag till lag om ändring i lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgiñer

dels att 3 kap. 50 a § skall ha följande lydelse, det skall införas paragraf, 3 kap. 3 följande dels att en ny a av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 3 a § Ett föreläggande om

kontrolluppgijt enligt denna lag

får avse uppgift om det löpande

beskattningsáret.

5Oa§5

Efter föreläggande Skattemyndigheten skall den, som är eller av bokföringsskyldig enligt bokföringslagen 1976: 125 kan antas vara eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen 1979:141 eller är juridisk än dödsbo, lämna som annan person kontrolluppgift rättshandling mellan den föreläggs och den om som med vilken han ingått rättshandlingen. Om det finns särskilda skäl får även än i första meningen föreläggas annan person som avses att lämna sådan uppgift.

5 Paragrafen införd 1994:477 genom

Den som föreläggs kan,

om

föreläggandet medför att han

måste lägga ned ett betydande arbete för att fullgöra det, i stället ställa nödvändiga hand-

lingar till skattemyndighetens

förfogande för granskning.

En kontrolluppgift enligt första stycket får även att visa

avse upp handling eller lämna över kopia handling.

en av

Denna lag träder i kraft den l juli 1997.

Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen 1994:200

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen 1994:200 att 17 kap. 6 och 7 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap.

2§°

Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs for kontroll av deklarationen eller annars for beskattningen.

Ett för läggande får förenas med vite m det finns anledning att anta att det annars inte följs.

5§7

Skattemyndigheten får Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan förelägga den som är eller kan

antas vara bokforingsskyldig antas vara bokföringsskyldig

enligt bokföringslagen enligt bokföringslagen 1976:125 eller skyldig att föra 1976:125 eller skyldig att räkenskaper enligt jordbruks- föra räkenskaper enligt

bokföringslagen 1979: 141 jordbruksbokföringslagen

och juridisk än 1979:141 och annan juridisk

annan person dödsbo att lämna uppgift, visa än dödsbo att lämna

person

° Senaste lydelse 1994:473 7 Senaste lydelse 1994:473

upp handling eller lämna över uppgift har betydelse för som en kopia av handling som rör beskattning enligt denna lag om omsättning av varor eller rättshandling mellan den som tjänster som han förvärvat föreläggs och den med vilken av, sålt till eller tillhandahålla han ingått rättshandlingen

näringsidkare k0ntr0llupp- Icontrolluppgzyt. Om det finns

gift, om det behövs till ledning särskilda skäl får även annan för beskattning av denne person än som avses i första

näringsidkare. Om det finns meningen föreläggas att lämna

särskilda skäl får även kontrolluppgift. annan person än som avses i första En kontrolluppgift enligt

meningen föreläggas att lämna första stycket får även att

avse

kontrolluppgiñ. visa upp handling eller lämna

över en kopia av handling.

Bestämmelserna i 3 kap. 13 l4 taxeringslagen 1990:324 gäller i fråga om handling eller uppgift skall undantas från som

föreläggande.

För kontroll skatt enligt denna lag gäller bestämmelserna i av

3 kap. 16 § taxeringslagen 1990:324.

6§

Ett föreläggande enligt 5 § Ett föreläggande enligt 2 får förenas med vite, det eller 5 § får uppgift om avse om finns anledning att anta att det den löpande redovisningsannars inte följs. perioden.

Om föreläggandet medför att Föreläggandet får förenas

den som föreläggs lägga med vite, det finns om ned ett betydande arteete för att anledning anta att det annars fullgöra det, får han i stället inte följs. ställa nödvändiga handlingar

till skattemyndighetens förfog-

ande för granskning.

s Senaste lydelse 9942473

7§°

Skattemyndigheten får Skattemyndigheten får besluta om skatterevision för att besluta om Skatterevision for att kontrollera att deklarations- kontrollera att deklarationseller uppgiftsskyldighet full- eller uppgiñsskyldighet fullgjorts riktigt och fullständigt. gjorts riktigt och fullständigt Skatterevision får göras hos den eller för kontroll av den som är eller kan antas vara löpande redovisningsperiodens bokföringsskyldig enligt räkenskaper och andra bokforingslagen 1976: 125 handlingar. Skatterevision får eller skyldig att föra göras hos den som är eller kan räkenskaper enligt jord- antas vara bokforingsskyldig bruksbokföringslagen enligt bokföringslagen 1979:141 och hos 1976:125 eller skyldig att föra

annan person än dödsbo. Revision får räkenskaper enligt jordgöras även hos den som anmält bruksbokföringslagen sig för registrering för kontroll 1979:141 och hos annan

att lämnade uppgiñer är person än dödsbo. Revision får av riktiga och fullständiga och hos göras även hos den som anmält sådan representant för utländsk sig för registrering for kontroll företagare som avses i av att lämnade uppgifter är 22 kap. 6 riktiga och fullständiga och hos

sådan representant för utländsk

företagare som avses i

22 kap. 6

I övrigt gäller i fråga skatterevision i tillämpliga delar

om bestämmelserna om taxeringsrevision i 3 kap. 8 14 c

taxeringslagen 1990:324.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

9 Senaste lydelse 1994:473

Förslag till

lag om ändring i lagen 1984:151 punktskatter

om

och prisregleringsavgifter

Härmed föreskrivs i fråga lagen 1984:151 punktskatter

om om

och prisregleringsavgifter

dels att 3 kap. 5 samt 7 och 14 skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas paragraf, 3 kap. 6 följande

en ny a av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

Beskattningsmyndigheten får Beskattningsmyndigheten får

förelägga den som är eller kan förelägga den är eller kan

som

antas vara bokföringsskyldig antas bokföringsskyldig

vara

enligt bokföringslagen enligt bokföringslagen

1976:125 eller skyldig att föra 1976:125 eller skyldig föra

att räkenskaper enligt räkenskaper enligt

jordbruksbokföringslagen jordbruksbokföringslagen

1979:141 och juridisk 1979:141 och juridisk

annan annan person än dödsbo att lämna än dödsbo lämna

person att uppgiñ, visa handling eller uppgift har betydelse för

upp som lämna över kopia beskattning enligt denna

en av lag om handling rörande rättshandling rättshandling mellan den

som mellan den som föreläggs och föreläggs och den med vilken annan person kontrolluppgift, han ingått rättshandlingen om det behövs till ledning för kontrolluppgift. Om det finns beskattning av den andre särskilda skäl får även

annan personen eller för kontroll av person än i första

som avses ansökan av honom meningen föreläggas lämna

om att återbetalning av eller kompen-

kontrolluppgift.

sation för skatt. Om det finns

° Senaste lydelse 1994:474

särskilda skäl får även annan En kontrolluppgift enligt person än som avses i första första stycket får även avse att meningen föreläggas att lämna visa handling eller lämna upp

kontrolluppgiñ. över en kopia av handling.

Ett föreläggande får förenas med vite det finns anledning att om anta att det annars inte följs.

Den som föreläggs kan, om

föreläggandet innebär att han

måste lägga ned ett betydande arbete för att fullgöra det, i stället ställa nödvändiga handlingar till beskattnings-

myndighetens förfogande för

granskning.

6a§

Ett föreläggande enligt 3

eller 5 § får avse uppgift om den löpande redovisningsperioden.

7§

Beskattningsmyndigheten Beskattningsmyndigheten får besluta om skatterevision får besluta om skatterevision för att kontrollera att för att kontrollera att deklarations- och uppgifts- deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt skyldigheten fullgjorts rikoch fullständigt. tigt och fullständigt eller för att kontrollera den löpande redovisningsperiodens räkenskaper och andra handlingar.

F örfattningyörslag

Skatterevision får även ske för att kontrollera att den som ansökt om återbetalning eller kompensation för skatt lämnat av riktiga och fullständiga uppgifter i sin ansökan.

Skatterevision får även göras för att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket av andra än den som revideras.

Skatterevision får göras hos den år eller kan antas som vara

bokföringsskyldig enligt bokföringslagen 1976:125 eller skyldig

att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen 1979:141 och hos annan juridisk person än dödsbo.

Ett beslut om skatterevision Ett beslut Skatterevision om skall överlämnas till den revi- skall innehålla uppgift om derade innan revisionen verk- ändamålet med revisionen och ställs. Beslutet skall innehålla möjligheten att undanta om uppgiñ om ändamålet med handlingar och uppgifter enligt revisionen och möjligheten 15 och 15 §§. Den reviderade om a att undanta handlingar och skall underrättas beslutet upp- om gifter enligt 15 och 15 §§. senast i samband med revia att sionen verkställs. Om revisionen företas för granskning av annan än den som revideras, får beskattningsmyndigheten utesluta uppgift om vem eller vilken rättshandling granskningen avser.

" Senaste lydelse 1994:474

I ett beslut om skatterevision skall en eller flera tjänstemän förordnas att verkställa revisionen revisor.

Vid skatterevision får räken- Vid skatterevision får räkenskapsmaterial och andra hand- skapsmaterial och andra handlingar rör verksamheten lingar som rör verksamheten

som granskas de inte skall granskas om de inte skall un-

om undantas enligt 15 Med hand- dantas enligt 15 Med handlingar förstås framställning i lingar förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning skritt eller bild samt upptagning

kan läsas, avlyssnas eller som kan läsas, avlyssnas eller som på annat sätt uppfattas endast på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Revi- med tekniskt hjälpmedel. Revi-

får ta sorn får ta prov varor som sorn prov varor som används, säljs eller tillhanda- används, säljs eller tillhandahålls annat sätt i hålls på annat sätt i verksamheten. Vidare får han verksamheten. Vidare får han inventera kassan, granska varu- inventera kassan, granska varulager, inventarier, fordon, sär- lager, inventarier, fordon, särskild räknarapparatur, mätappa- skild räknarapparatur, mätapparatur och tillverkningsprocesser. ratur och tillverkningsprocesser. Han får också prova särskild Han får också prova kassaräknarapparatur och mätappara- apparatur, särskild räknartur. apparatur, mätapparatur och

annan teknisk utrustning.

En revision får inte pågå En revision får inte pågå längre tid än nödvändigt. Rä- längre tid än nödvändigt. kenskapsmaterial och andra Räkenskapsmaterial och andra

Z Senaste lydelse 1994:474 3 Senaste lydelse 1994:474

handlingar som överlämnats till handlingar som överlämnats till revisorn skall så snart revisorn skall så snart som som möjligt och senast när möjligt och senast när revisionen avslutats återlämnas revisionen avslutats återlämnas till den reviderade. till den reviderade. Har den reviderade försatts i konkurs

när handlingarna skall

återlämnas skall beskattningsmyndigheten i stället överlämna handlingarna till konkursförval-

taren.Beskattningsmyndigheten

skall härvid skriftligen underrätta den reviderade om att handlingarna överlämnats till

konkursförvaltaren.

Skattemyndigheten skall snarast lämna meddelande

om resultatet av revisionen till den reviderade i de delar rör

som honom.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Förslag till lag om ändring i uppbördslagen 1953:272

Härigenom föreskrivs att 2 § och 78 § 2 och 2 b

a mom. mom. uppbördslagen 1953:272 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2a§l4

Beslut enligt denna lag rörande skattskyldig fattas, inte

om annat föreskrivs, av Skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges hemortskommun för inkomstâret är belägen. Om den skattskyldige saknar hemortskommun i landet fattas beslutet

av

Skattemyndigheten i Stockholms län.

Beslut enligt denna lag Beslut enligt denna lag rörande arbetsgivare fattas, rörande arbetsgivare fattas,

om om inte annat föreskrivs, av inte annat föreskrivs,

av Skattemyndigheten i det län där Skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren för uppbörds- arbetsgivaren är registrerad för månaden är registrerad för in- inbetalning och redovisning

av betalning och redovisning arbetstagares skatt. Är

av arbetstagares skatt. Är arbetsgi- arbetsgivaren inte

registrerad varen inte registrerad fattas fattas beslutet skatte-

av beslutet Skattemyndigheten i myndigheten i det län där

av det län där arbetsgivaren är arbetsgivaren är bosatt. Saknar bosatt. Saknar arbetsgivare, arbetsgivare, är bosatt

en en som som är bosatt utomlands eller är utomlands eller är juridisk juridisk fast driftställe fast driftställe här i

person, person, här i landet, fattas beslutet av landet, fattas beslutet

av Skattemyndigheten i Stock- Skattemyndigheten i Stockholms holms län. län.

Å Paragrafen införd genom 1991:1908

En skattemyndighet får uppdra en annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i ett visst ärende eller viss

en grupp av ärenden. Sådant uppdrag får ges endast om den andra myndigheten medger det och om det kan ske utan avsevärd olägenhet för den skattskyldige eller arbetsgivaren.

2 mom. Skattemyndigheten får 2 mom. Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan förelägga den som är eller kan antas vara arbetsgivare att antas vara arbetsgivare att lämna uppgift, visa upp lämna uppgift, visa

upp handling eller lämna över en handling eller lämna över

en kopia av handling som behövs kopia av handling som behövs för kontroll av att bestämmel- för kontroll att han har följt

av serna om skatteavdrag har bestämmelserna om skatteföljts. Bestämmelserna i 3 kap. avdrag. 13 14 c taxeringslagen Skattemyndigheten får även

- 1990:324 gäller i fråga om förelägga den som är eller kan handling eller uppgift som skall antas vara arbetsgivare att undantas från föreläggande. lämna uppgift om rätts-

handling mellan den som

föreläggs och den med vilken

han ingått rättshandlingen

Icontrolluppgüt, om det behövs

för kontroll av att denne andre

person följt bestämmelserna

om skatteavdrag.

En kontrolluppgift enligt

andra stycket får även avse att

visa upp handling eller lämna

över en kopia av handling.

Ett föreläggande enligt

första eller andra stycket får

avse uppgift om den löpande

uppbördsmånaden.

5 Senaste lydelse genom 1994:469

Bestämmelserna i 3 kap. 13

14 c taxeringslagen

-

1990:324 gäller i fråga om

handling eller uppgift som skall

undantas från föreläggande.

Uppgifter som myndighet förfogar över och som behövs för kontroll av att betämmelsema skatteavdrag har följts skall

om skattemyndighetens begäran tillhandahållas denna. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 16 § taxeringslagen 1990:324.

2 b mom. För kontroll av att 2 b mom. För kontroll av att den som är eller kan antas vara den som är eller kan antas vara arbetsgivare har följt bestäm- arbetsgivare har följt bestämmelsema om skatteavdrag eller melserna om skatteavdrag eller att den som ansökt om F- att den som ansökt om F- ,skattsedel lämnat riktiga och skattsedel lämnat riktiga och

fullständiga uppgifter, får fullständiga uppgiñer eller för

Riksskatteverket eller skatte- kontroll av sådana personers myndigheten besluta om räkenskaper och handlingar för revision hos arbetsgivaren eller den löpande uppbördsmånaden, sökanden. Därvid gäller i får Riksskatteverket eller skattetillämpliga delar bestäm- myndigheten besluta om melserna i 3 kap. 8 revision hos arbetsgivaren eller

- 14 c taxeringslagen 1990:324. sökanden. Därvid gäller i

tillämpliga delar bestäm-

melsema i 3 kap. 8 14 c

-

taxeringslagen 1990:324.

Denna lag träder i kraft den l juli 1997.

28 F örfattningyörslag

Förslag till

lag om ändring i lagen 1984:668 om uppbörd

av

socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 27 och 27 b lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgiñer från arbetsgivare skall ha följande lydelse.

27 §16

Riksskatteverket eller Skattemyndigheten får förelägga

den som är eller kan antas arbetsgivare eller arbetstagare lämna vara att uppgift, visa upp handling eller lämna över kopia handling en av som behövs för kontroll skattskyldigheten. av

Riksskatteverket eller

skattemyndigheten får

förelägga den som är eller

kan antas vara arbetsgivare

att lämna uppgift om

rättshandling mellan den som

föreläggs och den med vilken han ingått rättshandlingen

Icontrolluppgüt, om det

behövs för kontroll denna av andra persons avgiftsskyldighet. Om det finns särskilda skäl får även annan person än som avses i första meningen föreläggas att

lämna kontrolluppgiji. En kontrolluppgzft enligt

första stycket får även avse att visa upp handling eller

6 Senaste lydelse 1994:475

lämna över en kopia av en

handling.

Ett föreläggande enligt

första eller andra stycket får

avse uppgift om den löpande

uppbördsrrzånaden.

I fråga om undantagande från föreläggande tillämpas 3 kap. 13 -14 c taxeringslagen 1990:324. Föreläggandet får förenas med vite om det finns anledning att anta att det annars inte följs. Bestämmelserna i 83 § uppbördslagen 1953:272 om vite gäller i

tillämpliga delar.

Uppgifter som myndighet förfogar över och som behövs för kontroll av att betämmelsema om skatteavdrag har följts skall skattemyndighetens begäran tillhandahållas denna. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 16 § taxeringslagen 1990:324.

27 b §

För kontroll av att den, som Riksskatteverket eller är eller kan antas vara bokfö- skattemyndighet får besluta

om ringsskyldig enligt bokförings- revision hos den som är eller lagen 1976:125 eller skyldig kan antas vara bokföringsatt föra räkenskaper enligt skyldig enligt bokföringslagen

jordbruksbokföringslagen 1976:125 eller skyldig att

1979:141 eller som är annan föra räkenskaper enligt juridisk person än dödsbo, har jordbruksbokföringslagen fullgjort sin uppgiñsskyldighet 1979:141 eller som är annan riktigt och fullständigt fâr Riks- juridisk person än dödsbo, för skatteverket eller skatte- kontroll att han har full-

av myndighet besluta om revision gjort sin uppgiftsskyldighet hos honom. Därvid gäller i riktigt och fullständigt. tillämpliga delar bestäm- Kontrollen får också

avse melsema i 3 kap. 8 14 c sådan räkenskaper och

- persons

7 Senaste lydelse 1994:475

taxeringslagen 1990:324. andra handlingar för den löpande uppbördsmånaden. Därvid gäller i tilllämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 8 14 c taxeringslagen

- 1990:324.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Förslag till lag om ändring i lagen 1958:295 om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 19 och 19 c lagen 1958:295 om sjömansskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Redare, som enligt lag är skyldig att föra handelsböcker, skall ha sin bokföring så ordnad, att därav framgår sjömans

namn, födelsetid, lönebelopp och skatteavdragsbelopp sjöman-

samt, om nen uppvisat skattsedel preliminär skatt, numret denna skattsedel.

Även redare än i första stycket sägs, skall göra

annan som avdrag för sjömansskatt, är skyldig att föra anteckningar i

samma omfattning.

Efter anmaning av Riksskat- Riksskatteverket eller teverket eller skattemyndighet skattemyndighet får förelägga åligger det sådan redare, sådan redare i första

som som avses avses i första eller andra styck- eller andra stycket att lämna et, att lämna uppgift, visa uppgift, visa handling eller

upp upp handling eller lämna över en lämna över en kopia av kopia av handling som behövs handling behövs för

som för kontroll av att bestämmel- kontroll att bestämmelserna

av Sema om skatteavdrag följts. skatteavdrag följts.

om Bestämmelsemai 3 kap. 13 Bestämmelserna i 3 kap. 13

- - 14 c taxeringslagen 14 c taxeringslagen 1990:324 gäller i fråga 1990:324 gäller i fråga

om om handling eller uppgift som skall handling eller uppgift som skall undantas från anmaning. undantas från föreläggande.

s Senaste lydelse 1994:472

2 16-0719

32 Författningsförslag SOU 199679

Föreläggandet får förenas med

vite om det finns anledning

anta att det annars inte följs.

l9c §°

För kontroll av att För kontroll av att bestämmelserna om skatte- bestämmelserna om skatteavdrag följts får Riksskatte- avdrag följts eller f0"r kontroll verket eller Skattemyndigheten av det löpande beskattbesluta om revision hos ningsårets räkenskaper och redaren. Därvid gäller bestäm- andra handlingar får Riksmelsema i 3 kap. 8 14 c skatteverket eller skatte-

taxeringslagen 1990:324. myndigheten besluta om

revision hos redaren. Därvid

gäller bestämmelserna i 3 kap.

8 l4 c taxeringslagen

-

1990:324.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

9 Senaste lydelse 1994:472

Författningsförslag 33

Förslag till lag om ändring i tullagen 1994:1550

Härigenom förskrivs att 69, 71, 72 och 75 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

69 §20

Tullmyndigheten får förelägga den, bedriver verksamhet

som av sådan beskaffenhet att uppgift betydelse för kontrollen

av av annan persons deklarations- eller uppgiftsskyldighet kan hämtas

ur handlingar som rör verksamheten att lämna uppgiñ, visa

upp handling eller lämna över kopia handling rörande rättshandling

av mellan den som föreläggs och den andre kontrollupp-

personen gift.

Den som föreläggs kan, om

föreläggandet medför att han

måste lägga ned ett betydande arbete för att fullgöra det, i stället ställa nödvändiga handlingar till tullmyndighetens förfogande för granskning.

Ett beslut om revision skall Ett beslut revision skall

om överlämnas till den reviderade innehålla uppgift ändamålet

om innan revisionen verkställs. med revisionen och möjlig-

om Beslutet skall innehålla uppgift heten att undanta handlingar om ändamålet med revisionen och uppgifter enligt 76 och

20 Paragrafen införd genom 1994:1550 2 Paragrafen införd genom 1994:1550

och möjligheten att undanta 77 §§. Den reviderade skall

om unhandlingar och uppgiñer enligt derrättas om beslutet senast i 76 och 77 §§. samband med att revisionen

verkställs. Om revisionen före-

tas för granskning av annan än

den som revideras, får tullmyn-

digheten utesluta uppgift om

vem eller vilken rättshandling

granskningen avser.

I ett beslut om revision skall tullmyndigheten förordna en eller flera tjänstemän att verkställa revisionen revisorer.

En revision skall bedrivas i samverkan med den reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten. För det fall den reviderade inte samverkar finns bestämmelser om vite i 74 § fjärde stycket och andra tvångsåtgärder i lagen

om 1994:466 om särskilda tvângsåtgärder i beskattningsförfarandet.

Tullmyndigheten får om det Revisionen får verkställas behövs bestämma tid och plats hos den reviderade om han beför revisionen. Denna får inte gär det. Revisionen skall ske hos utan särskilda skäl verkställas den reviderade om han begär det hos enskild mellan kl. 19 och kl. och revisionen kan göras där

Revisionen skall ske hos den utan betydande svårighet. reviderade om han begär det och revisionen kan göras där utan betydande svårighet.

Om revisionen inte verkställs hos den reviderade skall handlingarna begäran överlämnas till revisorn mot kvitto.

22Paragrafen införd genom 1994: l 550

75 §23

En revision får inte pågå En revision f°ar inte pågå

längre än nödvändigt. längre än nödvändigt.

Räkenskapsmaterial och andra Räkenskapsmaterial och andra handlingar överlämnats till handlingar som överlämnats till

som revisorn skall så snart som revisorn skall så snart som möjligt och senast när revisionen möjligt och senast när revisionen avslutats återlämnas till den avslutats återlämnas till den reviderade. reviderade. Har den reviderade

försatts i konkurs när

handlingarna skall återlämnas

skall tullmyndigheten överlämna

handlingarna till konkurs

förvaltaren. Tullmyndigheten skall härvid skriftligen

underrättar den reviderade om

att handlingarna överlämnats

till konkursförvaltaren.

Tulhnyndigheten skall snarast lämna meddelande om resultatet av revisionen till den reviderade i de delar som rör honom.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1997.

23Paragrafen införd genom 1994:1550

Förslag till lag om ändring i lagen 1987:1231 om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1987: 123 l automatisk

om om

databehandling vid taxeringsrevision,

m.m.

dels att att 3 och 6 skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas paragraf, 5 följande lydelse.

en ny av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag gäller vid Denna lag gäller vid myndigmyndighets revision avseende hets granskning avseende skatskatter och socialavgifter samt ter och socialavgifter vid

samt

vid granskning enligt 75 § granskning enligt 69 och 70 §§

tullagen 1987:1065, när tullagen 1994:1550, när åtgäråtgärden innefattar automatisk den innefattar automatisk datadatabehandling behandling personuppgifter i

av personupp- av gifter i personregister enligt personregister enligt datalagen

datalagen 1973:289. 1973:289.

Datainspektionen utövar tillsyn över att granskning sker med

som hjälp av automatisk databehandling inte medför otillbörligt intrång i personlig integritet. Härvid tillämpas 15 § andra stycket och 16 § datalagen 1973 :289.

Den som verkställer revisio- Den verkställer gransk-

som nen skall lämna Datainspektio- ningen skall lämna Datainspek-

24Senaste lydelse 1994:478 25Senaste lydelse 1994:478

nen de uppgifter om den auto- tionen de uppgifter om den automatiska databehandlingen som matiska databehandlingen som inspektionen begär för sin till- inspektionen begär för sin tillsyn. syn.

Innan beslut meddelas om

en sådan granskning fö-

som

retas som en förberedande

åtgärd för kontroll av andra

än den hos vilken granskning-

en sker, skall Datainspektio-

nen höras, om granskningen

kan antas omfatta insamling

av uppgifter i personregister

enligt datalagen.

Den som beslutat om revisio- Den som beslutat om gransknen och den hos vilken revisio- ningen och den hos vilken nen sker får överklaga Datain- granskningen sker f°ar överklaga spektionens beslut enligt denna Datainspektionens beslut enligt lag hos regeringen. Även Justiti- denna lag hos regeringen. Även ekanslern f°ar överklaga ett så- Justitiekanslern får överklaga ett dant beslut för att ta till sådant beslut för att ta till

vara vara allmänna intressen. allmänna intressen.

Denna lag träder i kraft den l juli 1997.

25Senaste lydelse 1994:478 27Senaste lydelse 1994:478

10. Förslag till ändring i lagen 1994:466 särskilda

lag om om

tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1994:466 om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet

dels att 10 12 skall upphöra att gälla,

dels att 15, 21, 22 och 29 skall ha följande lydelse. dels att det skall införas paragraf, 30 följande lydelse.

en ny av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag tillämpas vid revi- Denna lag tillämpas vid sion eller annan kontroll av att revision eller annan kontroll av skatt, tull eller avgift tas ut en- att skatt, tull eller avgift tas ut ligt bestämmelserna i enligt bestämmelserna i

uppbördslagen 1953:272, uppbördslagenl953:272,

lagen 1958:295 om sjö- lagen 1958:295 om sjömansskatt, mansskatt,

kupongskattelagen kupongskattelagen 1970:624, 1970:624,

lagenl984:151om lagen 1984: 151 om punktskatter och prisreglerings- punktskatter och prisregleringsavgifter, avgifter,

lagen 1984:668 om upp- lagen 1984:668 om uppbörd socialavgifter från börd av socialavgifter från ar-

av arbetsgivare, betsgivare,

tullagen 1987: 1965, fordonsskattelagen fordonsskattelagen 1988:327,

1988:327, taxeringslagen1990:324,

taxeringslagen 1990:324,

28Paragrafen införd genom 1994:466

lagen 1991:586 lagen 1991:586 särskild

om om särskild inkomstskatt for inkomstskattförutomlandsbosatta, utomlands bosatta, lagen 1991:591 särskild

om 10. lagen 1991:591 inkomstskatt för utomlands

om särskild inkomstskatt för bosatta artister mfl. samt utomlands bosatta artister m.f1., 10. mervärdesskattelagen

1 mervärdesskattelagen 1994:200.

1994:200.

Lagen tillämpas även för Lagen tillämpas även vid kontroll av att en vara får föras revision enligt tullagen in i eller landet enligt 1994:1550 och för kontroll

ut ur av tullagen och för kontroll att att föreläggande enligt lagen

av

föreläggande enligt lagen 1990:325 om självdeklaration

1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgiñer ñillgjorts

och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och fullständigt.

riktgit och fullständigt.

2 §29

Åtgärder som får beslutas en- Åtgärder får beslutas

som ligt denna lag är enligt denna lag är

revision i den reviderades revision i den reviderades verksamhetslokaler 5 §, verksamhetslokaler 5 §,

eftersökande och omhänder- eftersökande och omhänder tagande av handlingar 6-9 §§, tagande handlingar 6-9 §§

av

granskning utan föregående och

föreläggande om kontrolluppgip

10 §,

försegling av lokal, förvar- försegling lokal, förva-

av ingsplats eller annat utrymme ringsplats eller annat utrymme 13 §- 13 §-

5 §30

Revision får genomföras i Revision får, i de delar den den reviderades verksamhets- inte utan svårighet kan

29Paragrafen införd genom 1994:466 3° Paragrafen införd genom 1994:466

lokaler även om den reviderade genomföras på någon annan inte lämnat sitt medgivande till plats, genomföras i den revidedet, om revisionen inte utan svå- rades verksamhetslokaler även righet kan genomföras på någon den reviderade inte lämnat

om

plats. Detsamma gäller sitt medgivande till det. Detsamannan

den reviderade inte medver- gäller den reviderade inte om ma om kar föreskrivet sätt, eller om medverkar föreskrivet sätt, det finns påtaglig risk att han eller det finns särskild

en om en kommer att undanhålla eller risk att han kommer att undanförvanska får granskas, hålla, förvanska eller förstöra

det som inventeras eller besiktigas. det får granskas, inventeras,

som

besiktigas eller provas.

Om det finns påtaglig risk Om det finns särskild risk

en en att den reviderade kommer att att den reviderade kommer att undanhålla eller förvanska det undanhålla, förvanska eller

f°ar granskas, inventeras förstöra det som f°ar granskas, som eller besiktigas, f°ar åtgärden inventeras, besiktigas eller genomföras utan att den provas, får åtgärden genomreviderade underrättas att föras utan att den reviderade

om revision skall ske. underrättas att revision skall

om

ske.

När revision genomförs i den När revision genomförs i den reviderades verksan1hetslokaler reviderades verksamhetslokaler med stöd 5 får handling med stöd 5 får handling

av av

omfattas revisionen ef- omfattas av revisionen efsom av som tersökas där och omhändertas, tersökas där och omhändertas,

den inte tillhandahålls utan om den inte tillhandahålls utan om oskäligt dröjsmål eller om det oskäligt dröjsmål eller om det finns påtaglig risk att hand- finns särskild risk att hand-

en en lingen undanhålls eller förvan- lingen undanhålls, förvanskas skas. eller förstörs.

3 1994:466

Paragrafen införd genom

F

örfattningsförslag

När revision genomförs i den reviderades verksamhetslokaler i annat fall får handling påträffas eller granskas omhändertas som om den behövs för revisionen.

7 §32

När revision inte genomförs När revision inte genomförs i den reviderades verksamhets- i den reviderades verklokaler, får handling samhetslokaler, får handling som omfattas av revisionen omfattas revisionen som av eftersökas i verksamhets- eftersökas i verksamhetslokalema och omhändertas för lokalerna och omhändertas för

granskning om granskning

om

handlingen inte utan handlingen inte utan

svårighet kan erhållas annat svårighet kan erhållas annat sätt eller sätt eller det finns påtaglig risk för det finns särskild risk för en en att handlingen undanhålls eller att handlingen undanhålls, förvanskas. förvanskas eller förstörs.

Om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda, får åtgärden genomföras utan att den reviderade underrättats revision skall om att ske.

Om det finns empåtaglig risk Om det finns särskild risk en

att handlingar som har betydelse att handlingar har betydelse

som för kontrollen undanskaffas eller för kontrollen eller det får som förstörs innan länsrätten kan inventeras, besiktigas eller fatta beslut, får gransknings- undanskaffas, förvanskas provas ledaren besluta åtgärder eller förstörs innan länsrätten om enligt 5 och 7 10 §§. Beslutet kan fatta beslut, får gransknings- får avse endast åtgärd i verksam- ledaren besluta åtgärder om hetslokaler och skall omedel- enligt 5 och 7 9 §§. Beslutet får bart underställas länsrätten. endast åtgärd i avse verksamhetslokaler och skall

32Paragrafen införd 1994:466 genom 33Paragrafen införd genom 1994:466

Länsrätten skall utan dröjsmål omedelbart underställas läns-

beslutet skall rätten. Länsrätten skall utan pröva om bestå.

dröjsmål beslutet skall

pröva om

bestå.

Om länsrätten finner att Om länsrätten finner att beslutet inte skall bestå skall beslutet inte skall bestå skall

insamlade uppgifter förstöras. Omhändertagna handlingar

återlämnas och övriga

insamlade uppgifter förstöras.

Kronofogden f°ar begäran granskningsledaren verkställa

av

beslut åtgärd enligt denna lag. Granslcningsledaren får dock

om verkställa beslut åtgärder i verksamhetslokaler, om det kan ske

om obehindrat.

Vid verkställighet beslut Vid verkställighet beslut

av av

åtgärd grundar sig om åtgärd som grundar sig om som kontroll enligt tullagen kontroll enligt tullagen

1987:1065 har tullmyndighet 1994:1550 har tullmyndighet

befogenheter som samma befogenheter som samma

kronofogdemyndigheten. kronofogdemyndigheten.

Ett beslut i fråga åtgärd Ett beslut i fråga åtgärd

om om enligt denna lag f°ar, inte enligt denna lag får, inte

om om något annat i beslutet, något annat anges i beslutet,

anges verkställas omedelbart. Ett verkställas omedelbart. Ett sådant beslut får inte utan sådant beslut f°ar dock inte utan särskilda skäl verkställas mellan särskilda skäl verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 08.00. Beslutet kl. 19.00 och kl. 08.00. Beslutet förfaller verkställigheten inte förfaller om verkställigheten inte

om påbörjats inom månad. påbörjats inom en månad.

en

34Paragrafen införd 1994:466

genom

Den hos vilken ett beslut om åtgärd skall verkställas och

annan som berörs av beslutet skall, inte annat föreskrivs, ha underrättats

om om beslutet samt getts tillfälle att själv eller behörig

genom företrädare närvara och att tillkalla ombud eller biträde innan beslutet verkställs.

Om den skall underrättas Om den skall underrättas

som som om beslutet inte har kunnat nås beslutet inte har kunnat nås

om med underrättelse, får beslutet med underrättelse, får beslutet verkställas endast om det verkställas endast det

om

föreligger synnerliga skäl. föreligger synnerliga skäl.

Verkställigheten får inte Verkställigheten får inte påbörjas förrän de som har rätt påbörjas förrän de som har rätt att närvara haft skälig tid att att närvara haft skälig tid att inställa sig. Detta gäller dock inställa sig. Detta gäller dock

inte om åtgärden därigenom inte åtgärden därigenom

om fördröjs i väsentlig omfattning fördröjs i väsentlig omfattning eller om det finns påtaglig eller det finns särskild

en om en risk att ändamålet med åtgärden risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås. annars inte uppnås.

Den som berörs av ett beslut enligt 6 § skall underrättas

om beslutet omedelbart efter det att beslutet har verkställts.

29 §36

Granskningsledares beslut enligt 13 och 26 §§ får överklagas hos länsrätten.

Om länsrätten ändrar gransk- Om länsrätten ändrar ett beningsledarens beslut enligt 6 § slut rvångsåtgärd helt eller

om helt eller delvis, får rätten beslu- delvis, skall rätten besluta att ta att insamlade uppgifter skall Omhändertagna handling skall förstöras. återlämnas och övriga insarnla-

35Paragrafen införd genom 1994:466

36Paragrafen införd genom 1994:466

de uppgifter förstöras i den mån länsrättens beslut föranleder det.

30§

Om den reviderade försatts i konkurs när Omhändertagna handlingar skall återlämnas enligt 15 § andra stycket eller 29 skall handlingarna i stället överlämnas till konkursförvaltaren. Skattemyndigheten skall härvid skriftligen underrätta den som handlingarna

,omhändertagits hos om att

handlingarna överlämnats till konkursförvaltaren

.

Denna lag träder i kraft den l juli 1997. Dc gamla bestämmelserna skall dock tillämpas i fråga beslut tvångsåtgärd meddeom om som lats före ikraftträdandet av denna lag.

Inledning

Enligt regeringens direktiv 1995:1l skall kommittén dels

utforma lagstiftning mot skatteflykt, dels ompröva de

en ny

regler om skatterevision och andra kontrollåtgärder

som infördes 1994. Omprövningen skall ske mot bakgrund de av erfarenheter vunnits under den tid lagstiftningen varit i som kraft, och kommittén skall föreslå de lagändringar behövs som

för att lagstiftningen området skall bli ändamålsenlig.

Kommittén skall sammanväga intresset att skatte- och av tullmyndighetema har instrument till sitt förfogande för att utöva en effektiv kontroll att skatte- respektive tullagstiftav

ningen efterlevs, med kravet att lagstiftningen tillgodoser rimliga rättssäkerhetsgarantier.

Regeringen har genom beslut den 29 juni 1995 till kommittén överlämnat Riksskatteverkets RSV hemställan vissa om

ändringar i reglerna för skatterevision för övervägande

m.m. inom givna direktiv. Regeringen har vidare genom samma beslut till kommittén överlämnat RSV:s skrivelse

om tillfällig

handel och givit kommittén i uppdrag att utreda de

förslag som

RSV lämnat i syfte att förbättra kontrollen skatte- och av

avgiftsredovisningen avseende tillfällig handel. Regeringen har

vidare genom beslut den 8 februari 1996 överlämnat en hemställan Rån RSV ändring i 3 kap. 12 §

om a taxeringslagen och 3 kap. 14 § lagen punktskatter och prisregleringsavgif-

om ter för övervägande inom givna direktiv.

Kommittén har tilläggsdirektiv 1995:165 i decem-

genom ber 1995 fått i uppdrag att även kartlägga bl.a. de brister och

problem som finns vid den punktskattekontroll gäller

som införsel EG-intema och lämna de förslag behövs av varor som för att förbättra effektiviteten i kontrollen. I samband med att tilläggsdirektiven överlämnades till kommittén beslutades att kommittén skulle presentera sina överväganden beträffande de frågor omfattas de som av

ursprungliga direktiven i två delbetänkanden, medan uppdraget

avseende den tillfälliga handeln skulle behandlas tillsammans

med kommitténs uppdrag tilläggsdirektiven i ett

genom

slutbetänkande.

Kommittén har den 15 1996 överlämnat delbetänkan-

mars

det Översyn av skatteflyktslagen SOU 1996:44 till regering-

en.

Kommittén överlänmar härmed sitt delbetänkande Översyn

av revisionsreglema. Kommittén kan dock, mot bakgrund av

att det fortsatta arbetet kan beröra frågeställningar har

som samband med revisioner, tex. kontrollen den tillfälliga

av

handeln, ha anledning att återkomma med forslag till ytterligare änringar av revisionsreglema.

1994:79 47 SOU

Utredningsarbetet

Kommittén har för kartlägga behovet ändringar revisions-

att av av

skickat enkät till samtliga skattemyndigheter i landet. reglerna ut en

Kommittén har också hatt ett flertal diskussioner med företrädare för såväl skatte- och tullmyndighetema Föreningen Auktoriserade

som Revisorer F AR och Svenska Revisorsamftmdet SRS. Kommittén har tagit del domarna i de mål där den nya lagen om

även av

tvångsåtgârder i beskattningstörfarandet har tillämpats.

Kommittén har vidare gjort jämförelse med utländsk rätt. En

en enkät har skickats till finansministeriema i Danmark, Finland, Norge, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, USA

Österrike. Vidare har Skatteministeriet i Köpenhamn och och Finans- och tolldepartementet i Oslo besökts.

Nuvarande regler

3.1¶Revisioner

Revisioner kan företas med stöd ett flertal lagar: taxeringslagen

av

1990:324 TL, mervärdesskattelagen 1994:200 ML, lagen

- -

1984: 15 l punktskatter och prisregleringsavgiñer LPP,

om -

uppbördslagen 1953:272, lagen sjömansskatt 1958:295, lagen

om

1984:668 uppbörd socialavgifter från arbetsgivare, fordons-

om av

skattelagen 1988:327, kupongsskattelagen 1970:624 och tullagen

1994:1550. De olika reglerna har utformats med taxeringslagen

förebild. Vissa skillnader finns dock mellan de olika reglerna, som särskilt vad beträffar de ändamål för vilka revision får företas.

Enligt 3 kap. 8 § TL f°ar skattemyndigheten besluta om taxerings-

revision för att kontrollera att skyldighet enligt lagen 1990:325 om

självdeklaration och kontrolluppgifter LSK fullgjorts riktigt och

- -

fullständigt. En taxeringsrevision får således inte ha något annat

syfte. Detta innebär att revision löpande beskattningsår inte är

av möjlig; granskning får inte ske förrän deklarations- eller uppgiftsskyldighet inträtt. Ett undantag har dock gjorts för den situation då

revision kan antas bli omfattande; den får då påbörjas även innan en deklarationen skall avlämnas, det beskattningsår som revisionen

om avser gått ut.

Motsvarande regel i ML något vidsträckt möjlighet

ger en mer till revision. Huvudregeln är även i detta fall att beslut om skatterevision får fattas för kontroll av att deklarations- eller uppgiñsskyldigheten fullgjorts riktigt och fullständigt. Det finns dock även en möjlighet att göra revision hos den som har anmält sig för registrering för kontroll att lärrmade uppgifter är riktiga och fullständiga,

av samt hos representant för utländsk företagare.

Revision enligt LPP får ske för kontroll att deklarations- och

av

uppgiñsskyldighet fullgjorts riktigt och fullständigt samt för kontroll att den ansökt återbetalning eller kompensation för skatt

av som om

lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i sin ansökan.

Revision enligt uppbördslagen får företas för kontroll av att den

är eller kan antas arbetsgivare följt bestämmelserna om som vara skatteavdrag eller att den ansökt om F-skattesedel länmat riktiga

som

1 revision återfinns i 17 kap. ML.

Bestämmelser om 23 kap. LPP

50 Nuvarande regler

och fullständiga uppgiltei. Revision enligt lagen uppbörd

om av socialavgifter från arbetsgivare f°ar göras för kontroll att uppgiftsav

och avgiltsskyldighet fullgjorts riktigt och fullständigt". Revision

enligt lagen om sjömansskatt får ske hos redaren för kontroll att av bestämmelserna om skatteavdrag följts I samtliga fall gäller att revision får göras endast hos den är som

eller kan antas bokföringsskyldig enligt bokföringslagen

vara 1976: 125 eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen 1979: 14 l och hos annan juridisk än dödsbo. person Tullagens bestämmelser revision är något annorlunda om utformade. Enligt 70 § tullagen får tulhnyndigheten besluta om revision hos den är eller kan antas deklarations- eller som vara

uppgittsskyldig enligt tullagstiñningen samt hos den som bedriver

verksamhet av sådan art att uppgift betydelse för kontrollen av av annan persons deklarations- eller uppgiñsskyldighet kan hämtas ur handlingar som rör verksamheten. Revisionen får kontroll att avse av

deklarations- eller uppgiftsskyldigheten enligt tullagen fullgjorts riktigt och fullständigt.

Ett beslut om revision skall överlämnas till den reviderade innan revisionen verkställs. En revision skall bedrivas i samverkan med den reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten. Tidigare gällde att myndigheten, när det behövdes, fick bestämma tid och plats för revisionen. Skattemyndigheten har inte längre denna befogenhet. I stället stadgas att revision f°ar verkställas hos den reviderade om han medger det och att revision skall ske hos den reviderade om han begär det och revisionen kan göras där utan

betydande svårighet. Tullmyndigheten, däremot, f°ar om det behövs

bestämma tid och plats för revisionen.

Vid revisionen får räkenskapsmaterial och andra handlingar

som rör verksamheten granskas, de inte skall undantas nedan

om se

under avsnitt 3.3 . Begreppet handling omfattar också upptagning som kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Skattemyndigheten får även inventera kassan, granska lager, maskiner och inventarier samt besiktiga lokaler och byggnader som används i verksamheten. Vid revision enligt LPP får revisorn även ta prov på granska särskild räknarapparatur, varor, mätapparatur och tillverkningsprocesser samt särskild prova

3 78 § 2 mom. uppbördslagen 4 27 b § lagen om uppbörd av socialavgiñer från arbetsgivare 5 19 c § lagen om sjömansskatt

Nuvarande regler 51

räknarapparatur och mätapparatur. Vid revision enligt tullagen f°ar

revisorn ta prov varor och granska varulager. reviderade skall tillhandahålla de handlingar och lämna de Den behövs för revisionen. Han skall också lämna

upplysningar som

tillträde till huvudsakligen används i verksamheten, utrymmen som ställa ändamålsenlig arbetsplats till förfogande och om möjligt en i övrigt den hjälp behövs vid revisionen. Om revisorn även ge som begär det, skall han tillfälle att själv använda tekniskt hjälpmedel ges del upptagning kan uppfattas endast med ett sådant för att ta av som hjälpmedel, inte den reviderade i stället tillhandahåller en kopia om

och det inte är några svårigheter att granska denna av upptagningen Vid granskning upptagning får endast de tekniska hjälpmekopia. av

del och sökbegrepp användas, behövs för att tillgodose som ändamålet med revisionen. Granskningen får inte ske via telenät.

Om den reviderade inte fullgör sina skyldigheter får myndigheten

förelägga honom att göra det vid vite. revision får inte pågå längre än nödvändigt. Räkenskaps- En material och andra handlingar överlämnats till revisorn skall så som möjligt och senast när revisionen avslutats återlämnas till snart som den reviderade. Myndigheten skall vidare snarast lämna meddelande

resultatet revisionen till den reviderade i de delar som rör om av honom.

3.2¶Tredjemanskontroll

Vid kontroll skattskyldig kan det finnas behov av att hämta in av en från tredje Tredjemanskontroll skall normalt ske

uppgifter man. föreläggande uppgift från tredje man. Möjligheten att

genom om företa tredjemansrevision kvarstår numera, förutom på en tullområdet vid kontroll att skyldighet att lämna samt av uppfyllts, endast i viss utsträckning inom ramen för

kontrolluppgitt tvångsåtgärdslagen.

angående tredjemansförelägganden återfinns i LSK,

Stadganden

ML, LPP och tullagen. Enligt 3 kap. 50 § LSK skall, efter föreläggande av a

Skattemyndigheten, den, är eller kan antas bokföringsskyldig

som enligt bokföringslagen eller skyldig att föra räkenskaper enligt

jordbruksbokföringslagen eller är annan juridisk person än

som dödsbo, lämna kontrolluppgiñ rättshandling mellan den som om föreläggs och den med vilken han ingått rättshandlingen. Om det

52 Nuvarande regler

finns särskilda skäl får även föreläggas lämna sådan annan person att

uppgift

Stadgandet i 17 kap. 5 § ML är utformat på sätt med den samma skillnaden att föreläggandet får länmande uppgift, avse av

uppvisande av handling eller överlämnande kopia handling

av av

som rör omsättning av varor eller tjänster den förelagde

som förvärvat sålt till eller tillhandahållit näringsidkare, det av, om

behövs till ledning för beskattning denne näringsidkare.

av

Stadgandet har således något begränsad räckvidd än

en mer motsvarande stadgande i LSK. Även bestämmelsen i 3 kap. 5 § LPP utformad i

är enlighet med

stadgandet i LSK, med den skillnaden att uppgiften måste behövas till ledning för beskattning den andre eller för kontroll av personen

av ansökan av honom återbetalning eller kompensation för

om av skatt.

Enligt 69 § tullagen får tullmyndigheten förelägga den,

som bedriver verksamhet sådan beskaffenhet att uppgift betydelse av av för kontrollen deklarations- eller uppgiftsav annan persons skyldighet kan hämtas ur handlingar rör verksamheten, att som

lämna uppgift, visa handling eller lämna över kopia handling

upp av rörande rättshandling mellan den föreläggs och den andra som personen.

I samtliga fall gäller att den föreläggs, föreläggandet

som om medför att han måste lägga ned ett betydande arbete for att fullgöra

det, i stället kan ställa nödvändiga handlingar till myndighetens

förfogande.

Undantagande av handlingar och uppgifter

Enligt 3 kap. 13 § TL, 2 kap. 15 § LPP, 76 § tullagen samt 16 §

lagen 1994:466 om tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet skall

på den enskildes begäran från föreläggande eller revision undantas

dels handling som inte f°ar tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken°, dels handling med ett betydande skyddsintresse

arman om handlingens innehåll på grund särskilda omständigheter inte bör av komma till någon kännedom. I det fallet f°ar undantaannans senare

gande ske bara om handlingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen. Reglerna gäller också i tillämpliga delar

° Handling som kan antas ha anförtrotts t.ex. advokat eller läkare i yrkesutövningen.

Nuvarande regler 53

föreläggande att lämna uppgifter.

om I ML, uppbördslagen, lagen uppbörd socialavgiñer från

om av arbetsgivare sjömansskatt finns hänvisningar till TL:s

och lagen om regler om undantagande.

Den enskilde skall göra skriftlig begäran undantagande hos

en om länsrätten. Vid begäran skall föreläggandet och den begärda handlingen eller uppgiften fogas. Om det år fråga om att en handling skall undantas från revision skall handlingen, Skattemyndigheten

om

att den bör granskas, omedelbart förseglas och överlämnas till anser länsrätten. Den enskilde kan begära att länsrätten skall pröva om beslut kan fattas utan att rätten granskar handlingen. Länsrätten är skyldig att pröva begäran undantagande handling eller

en om av uppgiñ utan dröjsmål.

Det finns också möjlighet för den enskilde att anföra att en

en handling eller uppgift inte omfattas kontrollen. En sådan fråga

av prövas sätt som övriga frågor om undantagande.

samma

3.4¶Tvångsåtgärder

Den 1juli 1994 trädde lagen 1994:466 särskilda tvångsåtgärder

om i beskattningsförfarandet tvångsåtgärdslagen i kraft. Samtidigt upphävdes bevissälcringslagen 1975: 1027. Tvångsåtgärdslagen är tillämplig vid revision och annan kontroll i stort sett hela skatte-, tull- och avgiftsområdet.

Tvångsåtgärdslagen möjlighet att besluta om fyra olika

ger åtgärder:

revision i den reviderades verksamhetslokaler 5 §

eñersökande och omhändertagande handlingar 6 9 §§ - av -

granskning utan föregående föreläggande 10 §

försegling lokal, förvaringsplats eller annat utrymme 13 §

av

Även i denna lag omfattar begreppet handling upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.

Beslut åtgärd enligt tvångsåtgärdslagen får fattas endast om

om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den enskilde 4 §. Man måste således noga överväga alla möjliga konsekvenser åtgärden kan få. Kravet

som proportionalitet gäller både för åtgärden överhuvudtaget skall

om vidtas och för hur den skall bedrivas samt den tid åtgärden får pågå.

54 Nuvarande regler

Revision iden reviderades verksamhetslokaler

Revision får genomföras i den reviderades verksamhetslokaler även om den reviderade inte lämnat sitt medgivande till det, revisionen om inte utan svårighet kan genomföras någon plats. Detsamma annan gäller om den reviderade inte medverkar på föreskrivet eller sätt, om det finns en påtaglig risk att han kommer undanhålla eller att förvanska det får granskas, inventeras eller 5 l st.

som besiktigas §

Överraslmingsrevision i verksamhetslokal

Enligt 5 § andra stycket får, om sabotagerisk enligt föreligger,

ovan åtgärden genomföras utan att den reviderade underrättas om att revision skall ske. Behov sådan överraskningsrevision kan av en föreligga ex. om man vill hindra att den reviderade hinner justera

kassan eller lagret före inventering.

Eftersökande och omhändertagande handlingar

av

När revision genomförs i den reviderades verksamhetslokaler med stöd av 5 får handling omfattas revisionen eftersökas där som av och omhändertas, om den inte tillhandahålls utan oskäligt dröjsmål eller om det finns en påtaglig risk att handlingen undanhålls eller förvanskas 6 § första stycket. Ett beslut enligt 6 § första stycket kan inte fattas det inte har om föregåtts av ett beslut revision enligt 5 om Huruvida oskäligt dröjsmål föreligger måste avgöras i varje enskilt fall. Riskrekvisitet är detsamma i 5 som Enligt 6 § andra stycket får då revision genomförs i den man reviderades versamhetslokal i fall omhänderta

annat i samverkan

handling som påträffas eller granskas den behövs för revisionen. om Någon eñersökning får inte ske i detta fall; det är fråga handlingom

ar som beskattningsmyndigheten redan har tillgång till. Åtgärden blir

aktuell om den reviderade motsätter sig att handlingarna granskas. Det finns möjlighet att eftersöka och hand

en ta om handlingar

som omfattas revisionen i den reviderades verksamhetslokaler av även om revisionen inte verkställs där. Enligt 7 § första stycket får detta ske om föreläggande att lämna ut handlingen inte följts eller det finns en påtaglig risk för att handlingen undanhålls eller förvanskas.

Om sådan påtaglig risk föreligger får enligt 7 § andra stycket

åtgärden genomföras utan att den reviderade underrättas om att revision skall ske.

Handlingar förvaras inte alltid i verksarnhetslokalen. Räkenskapema kanske förvaras hos revisorn eller i företagsledarens bostad. Enligt 8 § får därför handlingar, som omfattas av revisionen, under de förutsättningar som anges i 7 eftersökas och omhändertas i lokal, förvaringsplats eller i annat utrymme som inte utgör den reviderades verksamhetslokal, om det finns särskild anledning att anta att handlingarna finns där vill söka. Även i detta fall får

man åtgärden vidtas utan att den reviderade underrättas om det finns

sabotagerisk.

Skattemyndigheten kan utan att det är fråga om revision

- -

förelägga uppvisande handling eller överlämnande av kopia

om av

handling. Om ett sådant föreläggande inte följts och det finns

av särskild anledning att anta att den förelagts har den begärda

som handlingen, får enligt 9 § handlingen eñersökas och omhändertas för

granskning. 9 § omfattar även handling hos privatperson. Med uttrycket särskild anledning anta avses enligt förarbetena prop.

l993/94:15l s. 156 att det skall finnas något som talar för att handlingarna finns där och att eftersökandet inte ingår i ett mer

planlöst letande.

Granskning utan föregående föreläggande om kontrolluppgiji

Hos den som kan föreläggas att lämna kontrolluppgift om

rättshandling se ovan avsnitt 3.2 får enligt 10 § granskning utan

föregående föreläggande ske, om det finns särskild anledning att anta att handlingar betydelse för kontrolluppgiftsskyldigheten kommer

av att påträffas och det kan befaras att utredningen skulle försvåras av

ett föreläggande samt det finns ett betydande utredningsintresse för

kontrollen. Åtgärden omfattar även befogenhet att eftersöka och omhänderta handling får granskas. Granskningen får ske i

som verksamhetslokalema, bara de handlingar som skall

men om

granskas inte utan svårighet kan granskas någon annan plats. Om

det föreligger särskilda skäl behöver den uppgifterna avser eller

som de uppgifter som söks inte anges i beslutet om åtgärd ll §.

Granskning utan föregående föreläggande får inte ske vid en så

kallad generell kontroll, dvs. då uppgifterna inhämtas i förberedande syñe och det inte är klart exakt vilka eller vad som skall granskas.

Enligt 13 § får vid revision eller granskning utan föregående

föreläggande om kontrolluppgiñ lokal, förvaringsplats eller annat

56 Nuvarande regler

utrymme förseglas, om de handlingar som skall granskas inte kan föras från platsen och det kan befaras att de annars undanhålls eller förvanskas. Försegling är att se som ett komplement till de övriga åtgärderna. Syftet är att hindra att handlingar förstörs eller undanhålls. Förseglingen har rättslig verkan. Den bryter

som förseglingen eller kringgår den gör sig skyldig till överträdelse av myndighets bud enligt 17 kap. 13 § brottsbalken.

Behörigheten att fatta beslut enligt tvångsåtgärdslagen

Enligt huvudregeln i 14 § fattas beslut om åtgärd enligt tvångsåtgärdslagen av länsrätten efter ansökan gransknings-

av en ledare en av myndigheten särskilt förordnad tjänsteman. Beslut enligt 13 och 26 eftersökande och omhändertagande av handling vid revision i verksamhetslokaler, försegling samt återlänmande av handlingar och annat som omhändertagits då de inte längre behövs fattas dock av granskningsledaren själv. Granskningsledarens beslut får överklagas hos länsrätten. Om länsrätten ändrar granskningsledarens beslut enligt 6 § helt eller delvis, får rätten besluta att insamlade uppgifter skall förstöras

29§. 15 § ger granskningsledaren möjlighet att i vissa fall fatta interimistiska beslut. Om det finns en påtaglig risk att handlingar som har betydelse för kontrollen undanskaffas eller förstörs innan länsrätten kan fatta beslut, får granskningsledaren besluta om åtgärder enligt 5 § och 7 10 §§. Beslutet får endast avse åtgärd i

verksamhetslokaler och skall omedelbart underställas länsrätten, som utan dröjsmål skall pröva om beslutet skall bestå. Om länsrätten finner att beslutet inte skall bestå, skall insamlade uppgifter förstöras.

Undantagande av handling från åtgärd enligt tvångsåtgärdslagen

Regler om undantagande av handling finns i 16 19 §§. Reglerna är

formulerade på samma sätt som motsvarande regler i TL, kriterierna är således desamma. Handläggningssättet är också detsamma; länsrätten fattar beslut eller begäran av den enskilde.

Beslutens innehåll

Beslut enligt tvångsåtgärdslagen är underkastade de krav på vad ett beslut skall innehålla som finns angivna i förvaltningslagen

Nuvarande regler 57

1986:223 och förvalmingsprocesslagen 1971:291. Vidare stadgas i 20 § första stycket att beslutet skall innehålla upplysningar om

möjligheterna att undanta handlingar samt vad enligt 21 23

som -

gäller vid verkställighet.

Kommunicering av beslut enligt tvångsåtgärdslagen

Enligt 20 § andra stycket skall den som berörs beslutet omedelbart av underrättas om detta, det inte kan befaras att det därigenom blir om svårare att genomföra åtgärden. I första hand är det den, hos vilken åtgärden verkställs, som skall underrättas. Om åtgärd verkställs hos någon annan än den som revideras, exempelvis för sökande efter räkenskaper, skall även den reviderade underrättas. Om det befaras att en underrättelse skulle försvåra genomförandet åtgärden, f°ar av underrättelse ske i samband med verkställigheten. Observera också

den nämnda möjligheten att vid sabotagerisk genomföra

ovan revision i den reviderades verksamhetslokal utan att den reviderade underrättats om att revision skall ske 5 § andra stycket.

Verkställighet

Bestämmelser om verkställighet återfinns i 21 27 §§ -

tvångsåtgärdslagen. Reglerna motsvarar huvudsakligen de regler som tidigare gällde enligt bevissäkringslagen. De ändringar som gjorts

gäller framför allt bestämmelser särskilt tillkallat vittne och om regler för granskning ADB-material. av

Kronofogemyndigheten KFM får begäran av granskningsledaren verkställa beslut om åtgärd enligt tvångsåtgärdslagen. Granskningsledaren får själv verkställa beslut

om åtgärder i verksamhetslokal, om det kan ske obehindrat. Så fort det blir fråga någon form fysiskt motstånd eller hot våld om av om eller motstånd, skall KFM anlitas. Det räcker med att den granskade ställer sig framför ett skåp eller dörr i syfte att hindra eller en försvåra kontrollen; då är det inte obehindrat. Vid verkställighet

enligt tullagen har tulhnyndighet samma befogenheter KFM.

som Verkställighet får ske omedelbart, men inte utan särskilda skäl mellan kl. 19.00 och kl. 08.00. Särskilda skäl kan t.ex.vara att det är

fråga om en kvällsöppen restaurang. Om verkställigheten inte påbörjas inom månad förfaller

en beslutet om åtgärd.

58 Nuvarande regler

Den hos vilken ett beslut åtgärd skall verkställas och annan

om

berörs beslutet skall, om inte annat föreskrivits, ha som av underrättats beslutet samt givits tillfälle att själv eller genom

om behörig företrädare närvara och att tillkalla ombud eller biträde innan beslutet verkställs. Det krävs inte någon formell delgivning enligt delgivningslagen 1970:428. Är den hos vilken åtgärden verkställs på ort räcker det med att han underrättas beslutet och f°ar

annan om de upplysningar skall fogas till detta per telefon prop.

som 1993/94: 161. Om underrättelse inte kunnat ske, f°ar beslutet

151 s. verkställas endast det finns synnerliga skäl. De som har rätt att

om närvara skall ha hañ skälig tid att inställa sig, utom om åtgärden

därigenom fördröjs i väsentlig omfattning eller om det finns påtaglig

risk att ändamålet med åtgärden armars inte uppnås. Den som berörs

ett omhändertagande handling enligt 6 § skall underrättas om av av beslutet omedelbart efter verkställigheten. Reglerna om undantag

från underrättelseskyldigheten gäller även här. Åtgärder enligt

tvångsåtgärdslagen skall genomföras så att de innebär minsta möjliga olägenhet. KFM har härvid befogenheter som den har enligt

samma 7 kap. 14 § konkurslagen 1978:672. KFM får genomsöka lokal, förvaringsplats eller annat utrymme och, tillträde behövs till

om något utrymme som är tillslutet, låta öppna lås eller ta sig annat sätt. KFM får även i övrigt använda tvång det kan anses befogat

om med hänsyn till omständigheterna. Det är granskningsledaren som har det egentliga ansvaret även vid verkställighet där KFM medverkar, även om KFM svarar för det praktiska genomförandet.

Vid verkställighet upptagning, får endast de tekniska

som avser hjälpmedel och sökbegrepp användas som behövs för att tillgodose ändamålet med åtgärden. Det är förbjudet att genomföra åtgärden via telenät.

Behörig domstol

Ansökan åtgärd, granskningsledarens interimistiska beslut och

om

begäran undantagande enligt tvångsåtgärdslagen prövas av den

om länsrätt för det år då framställningen görs skall pröva taxering

som till statlig inkomstskatt för den åtgärden Om det inte finns

som avser. någon sådan länsrätt är länsrätten i det län behörig där beslutet om åtgärd skall verkställas eller har verkställts.

Nuvarande regler 59

Överklagande

Både den enskilde och det allmänna har rätt att överklaga länsrättens

beslut enligt tvångsåtgärdslagen. Det allmänna har rätt att överklaga

även ett sådant beslut fattats efter underställning enligt 15 §

som

tvångsåtgärdslagen.

Något utländsk rätt 61

om

om utländsk rätt

Något

Kommittén har som nämnts ovan inhämtat uppgifter

om

skattemyndighetemas kontrollbefogenheter från Danmark, Norge,

Finland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. Uppgiltema har erhållits främst

genom att ett frågeformulär tillställts de olika ländernas fmansministerier. Här återges endast i korthet de slutsatser som kunnat dras

av svaren.

Kommitténs frågeformulär och fylligare redogörelse för de olika

en ländernas svar återfinns i bilaga

En jämförelse med ett annat lands regler bör alltid företas med viss försiktighet. En regels innebörd är givetvis beroende den

av rättsliga miljön, vilka kan variera betydligt mellan olika länder. Vi finner dock, även med beaktande härav, att genomgången de

av andra ländernas kontrollregler visar att de svenska skattemyndighetemas befogenheter i vissa hänseenden är klart begränsade.

mer Sålunda är skattemyndighetema i Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike

oförhindrade att kontrollera löpande beskattningsårs handlingar när

det gäller USA i och för sig med det förbehållet att granskning av löpande år inte tillhör det vanliga och att beslut härom måste fattas

på hög nivå. Vidare synes möjlighet till tredjemansrevision finnas i flertalet länderna, endast Frankrike, Storbritannien och USA har

av uppgivit att tredjemansrevision inte förekommer. I Norge, Danmark, Finland, Nederländerna, Tyskland, USA och Österrike kan Skattemyndigheten besluta att den reviderade inte skall underrättas i förväg om att revision skall ske, förutsatt att det finns anledning anta att en underrättelse skulle äventyra utredningen. De utländska

skattemyndighetema förfogar således i stor utsträckning över just de centrala befogenheter kontroll av löpande år, tredjemansrevision

och rätten att avgöra i vilken ordning underrättelse revision skall

om ske som de svenska skattemyndighetema inte längre har sedan den

- 1 juli 1994. Detta innebär att de utländska skattemyndighetema

trots att de inte förfogar över några tvångsmedel i vanliga

egna skatteutredningar i vissa avseenden har större befogenheter än sina

svenska motsvarigheter.

Allmänna

överväganden

5.1¶Behovet ändringar

av

De ändringar av kontrollreglema som kommittén haft att ompröva trädde i kraft den l juli 1994. De har således tillämpats under en förhållandevis kort tid. Detta innebär att de reglerna ännu inte

nya tillämpats i så stor utsträckning att någon fast praxis hunnit utvecklas. En viss erfarenhet av reglerna finns dock givetvis redan. Dessa erfarenheter har kommittén f°angat upp bl.a. genom den enkät som tillställts landets skattemyndigheter7 och de samtal förts

genom som med exempelvis företrädare för FAR och SRS.

Flertalet av landets skattemyndigheter anser att borttagandet av möjligheten att företa granskning löpande år och tredjemans-

av revision har inneburit ett stort avbräck i skattekontrollen samt att vissa regler i tvångsâtgärdslagen främst reglerna om överrasknings-

revision och interirnistiska beslut inte heller ger myndigheterna

rimliga möjligheter till kontroll. FAR och SRS anser å sin sida att de nuvarande reglerna fungerar tillfredsställande.

Kommittén har också haft att ta hänsyn till den kritik som redan från början riktats mot de nya kontrollreglema. Denna kritik har inte enbart givit utryck för mer subjektiva bedömningar av skattemyndighetemas möjligheter att bekämpa skattefusk; den har också pekat att de nya reglerna rent konkret kan innebära vissa problem. Sålunda har exempelvis framförts att borttagandet av granskningen av löpande beskattningsår vid revision och av tredjemansrevision försvårar uppfyllandet av de skyldigheter Sverige har enligt vissa internationella handräckningsavtal och EU:s bestämmelser

om utbyte av information angående exempelvis mervärdesskatt.

Till grund för bedömningen av behovet av ändringar av kontrollreglema har kommittén också haft den hemställan om lagändringar som RSV lämnat till regeringen i december 1994. I skrivelsen har RSV framfört synpunkter bl.a. utformningen av bestämmelsen om tredjemansföreläggande i mervärdesskattelagen, frånvaron av regler om tredjemansföreläggande i uppbördslagen och lagen

om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, reglerna om skattemyndighets beslutsbehörighet i uppbördslagen, utformningen av

7 Enkäten återges i bilaga

3 16-0719

av bestämmelsen om interimistiska beslut i tvångsâtgärdslagen, reglerna om undantagande av handlingar och uppgifter från granskning, ordningen för kommunicering av domstols beslut att avslå skattemyndighets ansökan om tvångsåtgärd samt utformningen lagen automatisk databehandling vid

av om taxeringsrevisioner m.m.

Kommittén har noggrant övervägt de olika synpunkter

som framförts från olika håll. Kommittén har härvid funnit hel del

att en av den framförda kritiken har sådan tyngd att vissa ändringar

en av reglerna framstår som motiverade trots den relativt korta tid gått

som sedan de trädde i kraft.

I det följande behandlas de kritiserade regler som kommittén funnit skäl att överväga närmare fråga för fråga, samt kommitténs forslag till ändringar.

Taxeringskontrollen

5.2.1¶Kontroll löpande beskattningsår

av

Förslag: Revision skall företas för kontroll av det löpande

beskattningsårets handlingar.

Borttagandet av möjligheten att företa taxeringsrevision för kontroll av det löpande beskattningsåret motiverades med att revisionsinstitutet borde användas för kontroll av om en deklarations- eller uppgiftsskyldig fullgjort sina skyldigheter enligt skatteförfattningarna; den enskilde måste därför ha hatt möjlighet att fullgöra sina skyldigheter innan kontroll sker. Innan dess finns inget att kontrolleras. Från skattefön/altningens sida har stark kritik riktats mot denna slutsats. RSV framförde redan i sitt remissyttrande över Rättssäkerhetskommitténs betänkande åsikten att ett borttagande av möjligheten att kontrollera löpande beskattningsår skulle orimliga konsekvenser for skattemyndighetemas möjligheter att bedriva effektiv

en kontroll. Verket nämnde bl.a. att det vid kontroll av fåmansföretag och dess delägare finns behov av att under löpande beskattningsår stämma avräkningskontot mellan företaget och delägaren och

av

8 Prop. 1993/941151 s. 81.

vidare att man ofta för att kunna bedöma tillförlitligheten i ett -

företags redovisningssystem inleder urvalsrevision med

- en granskning av de dagsaktuella transaktionema. RSV påpekade också att det i många fall är till hjälp för den skattskyldige att Skattemyndigheten genom att kontrollera det löpande beskattningsåret kan påpeka fel och brister som den skattskyldige härigenom f°aren möjlighet att rätta till. I sina svar på kommitténs enkät framhåller flera

skattemyndigheter bl. att förutsättningarna för betalningssäkring

a. försämrats i och med lagändringen; betalningssäkring kan visserligen göras redan då redovisningsperioden gått till ända, revision men som

bl.a. kan ge underlag för bedömningen betalningssäkiing bör

om göras f°ar ske först då deklarationstidpunkten inträffat. Flera

skattemyndigheter påpekar att kontrollen av företag med brutna

räkenskapsår försvårats. I de fall företagen inte är registrerade till mervärdesskatt eller som arbetsgivare kan det långt mer än ett år efter bokslutet innan räkenskapema kan bli föremål för någon som helst kontroll. Ta t.ex. ett företag som startat den l januari 1995. Om företaget har brutet räkenskapsår den 1 juli inträffar per deklarationstidpunkten för det första året först den 31 mars 1997. Det hinner alltså 27 månader innan kontroll kan ske. - Enligt de nya reglerna om mervärdesskatteperioder f°ar mervärdesskatt nonnalt redovisas i den särskilda självdeklarationen om beskattningsunderla-

gen för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst

en miljon kronor. I de fall så sker kan också brutna räkenskapsår innebära att det går mycket lång tid innan kontroll kan ske. Vidare kan företag sinsemellan för skatteundandragande syften utnyttja att de har olika räkenskapsår. För sådan transaktion skall kunna att en avslöjas och utredas krävs oftast att revision kan företas hos båda, eller alla, parter. Eftersom bolagen har olika räkenskapsår skjuts kontrollen upp. Några skattemyndigheter nämner också vikten att av man vid kännedom om skalbolagstransaktioner så fort möjligt som kan säkra uppgifter ur räkenskapema innan skalbolaget töms eller säljs till en så kallad målvakt. Om ett skalbolag avregistrats från som

mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter ändrar räkenskapsår från

kalenderår till den 30 april 1996, kan revision inte företas förrän tidigast den 31 mars 1997 även om skattemyndigheten har välgrundad anledning misstänka oegentligheter. Bolagsplundrare kan agera helt ostört utan att beskattningseffektema kan kontrolleras. Vi anser att de omständigheter skatteförvaltningen har fört som fram utgör tungt vägande skäl för ett återinförande möjligheten att av företa revision för kontroll av löpande beskattningsår. Det kan

visserligen hävdas att kontrollen av löpande beskattningsår kan ske

genom att man företar revision bl.a. mervärdesskatteomrâdet. Det är emellertid viktigt att reglerna inte kringgås. En kontroll avseende mervärdesskatt skall självklart inte ha något annat ändamål än just kontroll avseende mervärdesskatt. Något annat vore oacceptabelt,

inte minst ur rättssäkerhetssynvinkel.

Enligt vår bedömning möjlighet till revision avseende

är en

löpande beskattningsår nödvändig för att skattekontrollen skall

kunna bedrivas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Tidigare ansågs självklart att så skulle ske. Det är svårt att se att befogenheten skulle innebära ett sådant intrång i de granskades integritet att den rättssäkerhetsskäl inte bör tillåtas. Tvärtom är det i vissa fall

av en fördel för en näringsidkare att han i tid, innan deklarationsskyldighet inträder, får reda i vilka hänseenden bokföringen måste rättas till för att den skall uppfylla skattelagstiftzningens krav. I

förlängningen torde kontroll av löpande beskattningsårs handlingar

också kunna leda till att antalet överklagade taxeringar hålls nere.

Det kan slutligen noteras att skattemyndighetema i alla våra tre nordiska grannländer samt även i Nederländerna, Storbritannien,

Tyskland, USA och Österrike har vissa möjligheter att granska löpande beskattningsår och detta vara en förutsättning för

anser kontrollens effektivitet. Särskilt från norskt håll framhålls även

fördelen med att Skattemyndigheten vid en förebyggande kontroll

kan ge de reviderade hjälp att bota brister i räkenskapema.

Vi föreslår mot bakgrund av det ovan anförda att möjligheten att företa revision för kontroll av löpande beskattningsårs handlingar utan samband med kontroll av redan förflutet beskattningsår återinförs. Kontrollen löpande beskattningsårs handlingar skall

av således vara ett självständigt ändamål för revision.

Vi finner självklart att granskningen av löpande beskattningsårs

handlingar skall verkställas så att verksamheten inte hindras mer än vad är absolut nödvändigt för att kontrollen skall kunna

som genomföras ett tillfredsställande sätt. Den generella bestämmelsen

taxeringsrevisioner i 3 kap. 10 § TL, att revision skall bedrivas om i samverkan med den reviderade och ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten, skall givetvis gälla också denna typ

revision. av

5.2.2¶Tredjemansrevision

Förslag: Revision skall göras även för inhämtande av uppgifter betydelse för kontroll andra än den som

av av

revideras. Skattemyndigheten skall härvid ha möjlighet att

besluta att inte länma ut uppgift om vem eller vilken

rättshandling granskningen avser.

I prop. 1993/942151 anfördes att tredjemanskontroll visserligen är ett oumbärligt instrument i skattekontrollen, men att det i allmänhet inte är nödvändigt att revidera en hel verksamhet för att få fram de relevanta uppgifterna. En åtgärd innebär att hela

som verksamheten revideras skulle då vara mer omfattande än nödvändigt och eftersom det sällan är nödvändigt att Skattemyndigheten får

tillgång till alla verksamhetshandlingarna kan man lika gärna begära att uppgifterna eller handlingarna tas fram av tredje mannen. Den främsta grunden för borttagandet av tredjemansrevisionen var således att man ansåg att de uppgifter som skattemyndigheterna

kan behöva inhämta från tredje regelmässigt kan erhållas genom

man föreläggande. Det är ställt utom allt tvivel att det så kallade tredjemansföreläggandet är ett användbart kontrolhnedel och att ett stort antal tredjemanskontrollema med fördel kan utföras med

av

hjälp av förelägganden. Det finns dock situationer då förelägganden

inte är lämpliga kontrollinstrument. Det ligger i sakens natur att det

kan svårt för Skattemyndigheten att i förväg precisera alla de

vara uppgifter och handlingar som har samband med den granskade rättshandlingen, exempelvis då granskningen sker i form av en branschkontroll eller då Skattemyndigheten vill ha uppgifter om invecklade transaktioner som förefaller syfta till skatteundandraganden. Denna svårighet att definiera vilka uppgifter man skall begära in kan innebära att myndigheten går miste om viktig information. Vidare kan den leda till att föreläggandena måste göras i flera omgångar vilket är tungrott och tidsödande. Föreläggandena kan därför innebära betydande merarbete för såväl skattemyndigheten som tredje man. Till detta kommer att det finns en överhängande risk för att kvaliteten på uppgifterna försämras eftersom det står den förelagde fritt att välja vilka uppgifter som skall lämnas. Den möjlighet som finns att göra en efterföljande kontroll av att

uppgiftsskyldigheten har uppfyllts används i praktiken bara då det

finns någon särskild anledning att anta att de lämnade uppgifterna

inte är riktiga. Det bör framhållas att denna kontrollmöj lighet inte får användas för ett kringgående ett förbud mot tredjemansrevision. av Det bör också beaktas att föreläggandena alltid innebär en tidsfördröjning; den förelagde måste ha rimlig tid sig att inkomma med infonnationen. Från skatteförvaltningens sida har påpekats att denna fördröjning är olycklig bl.a. i så kallade handräclmingsutredningar, det vill säga då utländska skattemyndigheter har begärt hjälp med att uppgifter. Det har också hävdats att de utländska myndigheterna oftast att deras utredning skulle anser äventyras av att den uppgittsskyldige underrättas om vilken uppgift som har hämtats. Det finns därför en risk för att infonnationsutbytet mellan Sverige och andra länder kan komma att reduceras om verksamheten krånglas till ytterligare. Vidare minskar utsikterna att fram det önskade materialet, samtidigt som risken ökar för att den fortsatta utredningen försvåras beroende att den kontrollerade personen larmas. Det sagda innebär att möjligheten att företa tredjemansrevisioner är ett nödvändigt alternativ till tredjemansföreläggandena. Det kan invändas att det även enligt de gällande reglerna finns nu en möjlighet att företa kontroll liknande tredjemansrevision enligt 10 § tvångsåtgärdslagen. Detta gäller dock vidtagande av en tvångsåtgärd. Enligt vår bedömning finns det inte skäl att se tredjemansrevisionen som helt väsenskild från revisioner som företas för granskning den reviderade. Det kan knappast föreligga av anses någon avgörande skillnad i rättssäkerhets- eller integritetskränkningshänseende mellan tredjemansrevision och revision.Treannan djemansrevisionen bör utgöra ett naturligt inslag i skatteutredning. en Utgångspunkten bör vara att också denna typ revisioner normalt av kan ske i samverkan mellan den reviderade och skattemyndigheten. Det bör i sammanhanget påpekas att den omständigheten att en kontroll genomförs i form revision inte automatiskt innebär att av hela verksamheten granskas. I själva verket både var - av effektivitets- och kostnadsskäl flertalet de tredjemansrevisioner - av som genomfördes tidigare så kallade partiella revisioner, inriktade på sökande efter viss, för Skattemyndigheten intressant information. Det finns ingen anledning att befara att detta förhållande kommer att ändras. Det bör slutligen framhållas att tredjemansrevision är tillåten i såväl Norge, Danmark och Finland Nederländerna, Tyskland som och Österrike. Vi anser vid en samlad bedömning att möjligheten att företa tredjemansrevision bör återinföras. Vi föreslår att bestämmelsen

utformas så sätt att taxeringsrevision även får göras för att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll av andra än den som

revideras. Den föreslagna utformningen avviker något från den gamla bestämmelsen tredjemansrevision enligt vilken

om taxeringsrevision även fick göras för att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll av andra till namnet kända eller

personer någon person som ingått viss bestämd rättshandling med den som skall revideras. Denna bestämmelse kompletterades dock

med en bestämmelse enligt vilken taxeringsrevision också fick avse insamlande av uppgifter som en förberedande åtgärd för kontroll av andra än den som revideras, så kallad generell kontroll, utan krav på att dessa andra personer skall vara kända till namnet eller att det

skulle ha ingåtts rättshandling. Enligt vår bedömning framstår

en denna konstruktion med olika förutsättningar för tredjemansrevisioner som mindre lämplig. I vilket fall finns det inte anledning att begränsa bestämmelserna om vanlig tredjemansrevision mer än bestämmelserna om insamlande av uppgifter som en förberedande åtgärd. Det kan också ifrågasättas om inte begränsningen åtminstone delvis skulle sättas ur spel av den vidare bestämmelsen om generella kontroller. Det är av väl förståeliga skäl inte möjligt att begränsa denna senare form av kontroll till att avse endast till namnet kända personer eller någon person som ingått viss bestämd rättshandling med den som skall revideras. En generell kontroll görs ofta för utrönande av vilka rättshandlingar exempelvis ett skatteupplägg innehåller och vem det finns skäl att granska ytterligare. Det är vidare av stor vikt att det finns en möjlighet att göra dessa generella kontroller genom revision, inte minst vid utredningar av invecklade och avancerade skatteupplägg. Man kan i dessa fall knappast räkna med att relevant infonnation genom

förelägganden. En bestämmelse om tredjemansrevision som inte

möjliggör generella kontroller är därför inte önskvärd. Med den förslagna utfonnningen av lagrummet täcks hela tredjemansrevisionsinstitutet, således också den generella kontrollen, in i och

en samma bestämmelse.

Den personkrets hos vilken tredjemansrevision f°ar företas bör givetvis vara densamma som för arman taxeringsrevision.

Kontrollen genom tredjemansrevision skall vara målinriktad och företas med utgångspunkt i föreliggande fakta. Den får således inte göras planlöst. Man kan dock inte kräva att myndigheten skall veta med säkerhet att den sökta infonnationen verkligen finns hos den man vill revidera. Det måste vara tillräckligt att det är troligt att informationen finns där. Huvudsaken är att Skattemyndigheten kan ange ett godtagbart skäl för revisionen. Stadgandet i 3 kap. 9 § TL,

att ett beslut revision skall innehålla uppgift ändamålet med

om om revisionen, skall omfatta även tredjemansrevision. I de fall kontrollen gäller namngivna personer skall dessa normalt anges.

Det kan dock i vissa fall vara direkt olämpligt att i beslutet om revision ta in uppgift om vem eller vilken rättshandling kontrollen avser. Den reviderade kan medvetet eller omedvetet äventyra utredningen genom att underrätta den som granskningen avser. Det kan i och för sig invändas att det inom för den nuvarande

ramen utformningen tvångsåtgärdslagen finns en möjlighet att inhämta

av uppgifter från tredje man och att därvid, om särskilda skäl föreligger, underlåta att i beslutet om åtgärd ange vem uppgifter avser eller vilka uppgifter som söks För att dessa bestämmelser skall kunna

. tillämpas krävs det dock att det finns särskild anledning att anta att de handlingar söker kommer att påträffas, att det kan befaras att

man utredningen skulle försvåras av att den som åtgärden genomförs hos underrättas om kontrollen samt att det finns ett betydande utredningsintresse för kontrollen. Det säger sig självt att en revision inte företas om det inte finns ett betydande utredningsintresse för kontrollen. Vidare torde det oftast finnas en särskild anledning att anta att de handlingar man söker kommer att påträffas; av förarbetena framgår att detta rekvisit inte innebär att kraven ställs särskilt högtåDet är kravet, att det skall kunna befaras att utredningen skulle försvåras att den åtgärden genomförs hos

av som underrättas om kontrollen, som ställer till problem. Sabotagerisken ligger i detta fall i regel inte i att tredje f°ar reda på att revision

man skall ske, utan i att han får reda vem eller vad den avser. Det torde inte ovanligt att det företag Skattemyndigheten vill företa

vara revision hos för att kontrollera någon annan är ett helt vanligt seriöst företag som är fullt berett att samverka, medan det företag som kontrollen avser är mindre seriöst och skulle ha allt att vinna att försvåra skattemyndighetens utredning. I den situationen kan det

svårt att påvisa att underrättelse om revision skulle försvåra vara en

utredningen. Det framstår överhuvudtaget som olämpligt att Skattemyndigheten

i en situation då en revision i samverkan skulle vara fullt möjlig skulle vara tvungen att vidta tvångsåtgärder enkom för att slippa uppge vem eller vilken rättshandling kontrollen avser.

Det kan också innebära ett störande intrång i integriteten för den granskade att tredje man får reda hans identitet. Ett företag är knappast betjänt att dess kunder eller partners får reda att det

av

9 Se 1993/942151 157.

prop. s.

är föremål för skatterevision. Även revisionsinstitutet endast är om ett instrument för en fördjupad skattekontroll inte förutsätter som misstankar om oegentligheter, finns det stor risk att en gemene man tolkar den omständigheten att ett företag utsätts för granskning som att företaget är inblandat i mindre seriös verksamhet. Vi finner sammantaget att det bör finnas möjlighet för en Skattemyndigheten att underlåta att underrätta tredje man om vem eller vilken rättshandling revisionen Det bör härvid ankomma avser.

Skattemyndigheten att göra avvägningen mellan myndighetens

intresse av att kunna använda den insamlade informationen ett relevant sätt, tredje intresse att reda mannens av vem informationen och den granskades intresse att detta avser av hemlighålls. Myndigheten bör givetvis också ta hänsyn till att ett beslut att inte underrätta tredje eller vilken man om vem rättshandling revisionen påverkar den reviderades möjligheter avser att medverka och ta ställning till hur han skall förhålla sig till kontrollen.

5.2.3 Underrättelsen revision om

Förslag: Den reviderade skall underrättas revisionen senast om i samband med att revisionen verkställs.

När i fortsättningen talas om överraskningsrevision revision avses en som företas utan att den reviderade i förväg fått underrättelse att om revision Skall ske. Enligt de gällande reglerna skall verkställandet revision av en regelmässigt föregås av en underrättelse till den reviderade. Det enda

undantaget finns i 5 § andra stycket och 7 § tvångsåtgärdslagen: om

det finns en påtaglig risk att den reviderade kommer att undanhålla eller förvanska det får granskas, inventeras eller besiktigas f°ar som revision i verksamhetslokalen genomföras utan att den reviderade underrättats om att revision skall ske. Ett problem med reglerna om överraskningsrevision är att Skattemyndigheten efter ett avslag av länsrätten inte har någon möjlighet att sin ansökan prövad högre instans utan att av överraskningsmomentet går förlorat. Domstolen expedierar nämligen domen till den enskilde, som därigenom får kärmedom skatteom myndighetens ansökan. Problemet har föranlett RSV att i sin

hemställan omlagändringarföreslå att det i tvångsåtgärdslagen skall

införas en bestämmelse som gör det möjligt för länsrätten att underlåta att underrätta den enskilde om domstolens dom till dess att domen vunnit laga kraft. Detta skulle kombineras med en möjlighet att sekretessbelägga domen, även gentemot part. Förslaget har utsatts för stark kritik från flertalet av de remissinstanser som yttrat sig över RSV:s hemställan. Kommittén har viss förståelse för RSV:s

synpunkter. Den praktiska nyttan att överklaga en länsrättsdom

av

förringas givetvis avsevärt genom att Skattemyndigheten går miste om överraskningsmomentet. Kommittén har dock vid prövningen av

RSV:s förslag konstaterat att förslaget trots att de aktuella

frågeställningarna och problemen återfinns även inom andra rättsområden skulle avvika från gängse bestämmelser inom svensk

förvaltningsprocess. En eventuell ändring i enlighet med förslaget bör därför utredas i ett större sammanhang. Det kan också nämnas att Skattemyndigheten har en viss möjlighet att ett snabbt besked av kammarrätten eller Regeringsrätten genom att yrka att domstolen i avvaktan slutligt avgörande skall fatta ett interimistiskt beslut. Detta yrkande torde domstolen kunna pröva omgående. Det ligger i sakens natur att skäl att förordna interimistiskt i målet torde föreligga så fort domstolen överväger att ändra underinstansens avslagsbeslut.

Sammantaget har kommittén inte funnit skäl att föreslå den av - RSV förordade ändringen.

Det finns dock andra skäl att överväga en ändring av bestämmelserna om underrättelse om revision. Som nyss nämnts får en revision där den reviderade inte underrättats i förväg företas endast i form av en tvångsåtgärd. Denna ordning kritiseras av ett flertal Skattemyndigheten att hela systemet med ansökan

som anser i domstol är alltför tungrott och tidsödande för en åtgärd som i sig är beroende av snabb hantering. Skattemyndighetema anser vidare att det kan finnas behov att göra revision utan att underrätta i

av en förväg även om det inte går att påvisa att det föreligger en risk för sabotage når till den nivå krävs för att en tvångsåtgärd

som upp som skall komma i fråga. Skattemyndigheten vet ofta erfarenhetsmässigt att det finns anledning misstänka att sabotagerisk föreligger. Så kan vara fallet exempelvis vid kontroll av branscher där sabotage regelmässigt förekommit vid tidigare kontroller. I den situationen är det inte meningsfullt att genomföra en revision om underrättelse skett i förväg även om det inte alltid är möjligt att belägga en konkret sabotagerisk i det enskilda fallet. Myndigheterna anser det också

-

olyckligt att så fort bedömningen gjorts att revisionen inte vara man bör i förväg måste kontrollen till att omfatta

annonseras trappa upp tvångsåtgärder. Man menar att intrånget i de enskildas integritet härigenom ofta blivit större än nödvändigt.

Bakgrunden till de nuvarande reglerna underrättelse om om revision är att lagstiftaren velat markera revision normalt skall att en bedrivas i samverkan med den reviderade. En revision företas som utan att den reviderade i förväg underrättats om att revision skall ske har ansetts innehålla ett sådant påtagligt element tvång att den av

endast bör företas i form tvångsåtgärd. Tvångsåtgärdema

av en skall vara klart avskilda från de vanliga revisionsbestämmelsema och

också kringgärdas av rättssäkerhetsgarantier, främst i form

av

domstolsprövning.

Vi delar uppfattningen att revisionsförfarandet sådant och de som tvångsåtgärder som kan tillgripas bör hållas i sär. Vi har även viss förståelse för den synpunkten att revision inleds utan att den en som reviderade underrättats i förväg beslutet kan göra gränsen mellan om frivillighet och tvång otydlig för den reviderade. Den reviderade kan uppfatta det som att han hamnat i en situation med begränsade valmöjligheter och ett eventuellt samtycke kan påverkas att av

Skattemyndigheten har möjlighet att vid vägran tillgripa tvång.

Liknande situationer kan dock uppkomma även i andra skeden av en revision och trots att den reviderade underrättats i förväg. I sammanhanget kan påpekas att revision alltid kan ske oavsett en om samtycke lämnas eller inte och att samverkansförfarandet har relevans endast i fråga om när, var och hur revisionen skall bedrivas. En annan viktig omständighet är att vissa betydelsefulla kontrollmetoder måste användas utan att aviseras i förväg för att de inte skall bli helt verkningslösa, såsom exempelvis kassakontroller och lagerinventeringar. Det kan inte rimligt att vara

Skattemyndigheten måste ansöka om tvångsåtgärder så fort den vill

företa en kassakonlroll. En sådan ordning är olämplig från

effektivitetssynpunkt, men också från integritetsynpunkt. Ett

förfarande med tvångsåtgärder torde i vissa fall kränkande vara mer för den enskildes integritet enkel kassakontroll, genomförs än en som isamverkan.

Vi anser det vara lämpligt och rimligt att Skattemyndigheten

inom för regler revision i samverkan befogenhet att ramen om ges avgöra i vilken ordning den reviderade skall underrättas om

revisionen -i förväg eller vid verkställigheten, naturligtvis med det

förbehållet att denna befogenhet i sig inte innebär rätt att tillgripa en tvång. Det normala förfarandet bör att den reviderade vara underrättas i förväg, men det bör ankomma Skattemyndigheten att i det enskilda fallet avgöra om så skall ske. Vi föreslår mot bakgrund det anförda att bestämmelsen av om underrättelse revision i 3 kap. 9 § TL ändras så sätt att den om reviderade skall underrättas beslutet revision senast i om om

samband med att revisionen verkställs. Om den reviderade inte motsätter sig revisionen då han f°ar underrättelsen, kan revisionen genomföras i samverkan enligt reglerna i TL. Om det däremot

att den reviderade vägrar myndigheten tillträde eller det på genom annat sätt framgår att revision i samverkan inte är möjlig, skall i

en stället tvångsåtgärdslagens regler tillämpas. Skattemyndigheten måste naturligtvis göra bedömning situationen och de

en av eventuella argument den reviderade framför. Sakliga

som invändningar, exempelvis att företrädaren för det reviderade

som företaget sitter i affärsförhandlingar eller skall i väg ett viktigt kundbesök, bör normalt respekteras. Det är först om myndigheten finner att det föreligger sabotagerisk och fara i dröjsmål som ett interimistiskt beslut tvångsåtgärd får fattas. Endast på så sätt kan

om revisionen verkställas omedelbart. Det interimistiska beslutet skall

liksom alla interimistiska beslut enligt tvångsåtgärdslagen - omedelbart underställas länsrättens prövning.

Den reviderade skall givetvis upplysas om de förutsättningar som

gäller för att myndigheten skall få genomföra revisionen och hans rättigheter och skyldigheter i samband härmed. Idag sker detta

att den reviderade tillsammans med beslutet om revision f°ar genom

broschyr återger revisionsreglema. Vi tar för givet att detta

en som

kommer att ske även fortsättningsvis.

Befogenheten att fatta beslut att underrättelse inte skall ske i

om förväg bör tillkomma den som fattar beslutet om revision.

Vårt förslag innebär inte någon ändring i tvångsåtgärdslagen, utan endast ändring TL:s bestämmelse överlämnande av beslut

en av om

om taxeringsrevision.

Genom den föreslagna ändringen förbättras skattemyndighetens möjligheter att på ett resurssnålt och effektivt sätt inleda revisioner. Reglerna blir smidigare och lätthanterliga. Kontrollen blir i

mer många situationer mindre dramatisk för den enskilde eftersom den får karaktären rutinmässig kontroll, ett naturligt inslag i en

av en

skatteutredning. Skattemyndigheten f°ar samtidigt bättre möjligheter

att skaffa sig ett riktigt underlag för bedömningen av om det föreligger behov tvångsåtgärder och kan härigenom lättare

av undvika att ta till tvångsåtgärder i onödan.

Det kan tilläggas att en ordning där Skattemyndigheten själv avgör revision skall föregås underrättelse i förväg eller

om en av en inte finns i flertalet de länder vars revisionsregler kommittén

av undersökt, nämligen i Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Österrike, Nederländema och USA.

5.2.4¶Återlänmande handlingar vid konkurs

av

Förslag: Om den reviderade satts i konkurs när revisionen avslutas skall Skattemyndigheten lämna över Omhändertagna handlingar till konkursförvaltaren. Skattemyndigheten skall skriftligen underrätta den reviderade om att handlingarna lämnats till konkursförvaltaren.

Enligt 3 kap. 12 a § TL skall räkenskapsmaterial och andra handlingar som överlämnats till revisorn så snart möjligt och

som senast när revisionen avslutats återlämnas till den reviderade. Det blir allt vanligare att konkursförvaltare begär att ut de handlingar som berör konkursboet direkt från Skattemyndigheten efter avslutad revision. Med hänsyn till nyssnämnda bestämmelse råder det osäkerhet om Skattemyndigheten kan bevilja en sådan framställan. Detta har föranlett RSV att hemställa om en lagändring. Verket anser att det bör framgå klart lagen att konkursförvaltare har rätt att

av efter avslutad revision ut räkenskapshandlingar direkt från skattemyndigheten. Verket föreslår att det i ovannämnda lagrum tas in en bestämmelse med följande lydelse:

Har den reviderade försatts i konkurs när handlingarna skall

återlämnas skall, om konkursförvaltaren skriftligen begär det,

Skattemyndigheten överlämna handlingarna till denne.

Skattemyndigheten skall skriftligen underrätta den reviderade om

att handlingarna har överlämnats till konkursförvaltaren. Har

konkursförvaltaren överlämnat handlingarna till

Skattemyndigheten skall handlingarna alltid återlämnas till

denne.

Vi gör följande bedömning. Enligt 7 kap. 12 § konkurslagen skall förvaltaren snarast ta hand gäldenärens bo med de böcker och

om andra handlingar som rör boet. Gäldenären skall således överhuvudtaget inte förfoga över dessa handlingar. Det är då naturligtvis inte lämpligt att Skattemyndigheten efter avslutad revision återlärnnar handlingar rörande konkursboet till gäldenären. Det bör framgå direkt av lagen att dessa handlingar i stället skall överlämnas till konkursförvaltaren. Det kan visserligen förekomma att Skattemyndigheten också hañ tillgång till sådana handlingar som inte direkt rör konkursboet och således inte skall tas om hand av förvaltaren. Det bör dock ankomma konkursförvaltaren att göra

bedömningen huruvida handlingarna i fråga berör konkursboet eller

inte. Därför bör lämpligen samtliga Omhändertagna handlingar

överlämnas till konkursförvaltaren, i sin tur vidarebefordrar för

som konkursboet icke relevanta handlingar till gäldenären.

RSV föreslår att förutsättningen för att handlingarna skall överlämnas till konkursförvaltaren skall vara att denne gör en skriftlig framställan härom. Bakgrunden till detta förslag synes vara att man inte vill att Skattemyndigheten skall åläggas ett utredningsansvar, det skulle alltför betungande att i varje enskilt

vara fall undersöka om den reviderade försatts i konkurs.

Skattemyndighetens möjligheter att ta reda om konkurs föreligger

torde dock vara bättre än konkursförvaltarens möjligheter att ta reda

om revision pågår. Enligt 12 § konkursförordningen skall nämligen tingsrätten genast sända en kopia av kungörelsen om konkursbeslutet till bl.a. Skattemyndigheten som gör en notering

, i skatteregistret. Det torde därför vara en tämligen enkel åtgärd för Skattemyndigheten att genom en kontroll i skatteregistret fastställa huruvida den reviderade försatts i konkurs. Till detta kommer att revisorerna rimligtvisefter en genomförd revision har en så pass god inblick i den reviderades verksamhet att de kan sluta sig till om en konkurs är aktuell. Konkursförvaltaren har givetvis inte samma kontrollmöjligheter. Mot detta kan emellertid i sin tur invändas att det finns en viss eftersläpning vad gäller registreringen av konkurser i skatteregistret, det kan ta upp till en vecka efter konkursbeslutet innan registrering skett. Det kan emellertid också invändas att konkursförvaltarens första uppgift sedan han fått uppdraget inte rimligen kan vara att undersöka huruvida revision pågår. Det kan säkerligen mer än vecka innan konkursförvaltaren hunnit klara

en av de mest brådskande uppgifterna. Faran för att Skattemyndigheten återlämnar handlingarna till gäldenären är därför sannolikt större i ett systern som bygger att konkursförvaltaren skall göra en framställan. Sammantaget anser därför att det framstår som mer rimligt att Skattemyndigheten åläggs att kontrollera huruvida den reviderade försatts i konkurs.

5.2.5¶Befogenhet att ta och apparatur varuprov prova

Förslag: Revisorn skall vid taxeringsrevision ta prov varor

och prova kassa-, räknar- och mätapparatur samt annan teknisk

utrustning.

Vid en taxeringsrevision f°ar revisorn enligt 3 kap. 11 § TL granska räkenskapsmaterial och andra handlingar rör verksamheten om

som de inte skall undantas. Han f°ar vidare inventera kassan, granska lager, maskiner och inventarier samt besiktiga lokaler och byggnader som används i verksamheten.

Vid en revision uppkommer ofta behov av att kontrollera hur kassaapparater och annan apparatur, som exempelvis vågar, är inställda. Det kan också, särskilt vid bruttovinstberälcningar, uppkomma behov av att ta prov varor. Som exempel kan nänmas att man vid granskning av restaurangnäring kan behöva kontrollera hur mycket som ryms i glasen, hur stora portioner man serverar eller vikten pizzadeg. Det är oklart om en sådan befogenhet kan anses följa av 3 kap. ll § TL. Vi föreslår därför att lagrummet förtydligas så sätt att revisorn även f°ar varor som

ta prov används, säljs eller tillhandahålls annat sätt i verksamheten och prova kassa-, räknar- och mätapparatur samt annan teknisk utrustmng.

Befogenheten att ta prov varor torde i normalfallet inte orsaka den reviderade några beaktansvärda kostnader. Om så dock skulle vara fallet, bör den reviderade givetvis erhålla ersättning.

5.2.6 uppgift det löpande beskatt- Föreläggande om om ningsåret

Förslag: Ett föreläggande kontrolluppgiñ f°ar även avse

om

uppgift det löpande beskattningsåret.

om

Kommittén att det bör finnas en möjlighet att kontrollera det

anser

löpande beskattningsårets handlingar. Kommittén har därför, i

avsnitt 5.2. föreslagit att revision skall göras för detta ändamål. Det torde dock inte heller då det är fråga om det löpande beskattningsåret alltid nödvändigt att genomföra revision for att

vara en fram relevanta uppgifter. Kommittén därför att det bör införas

anser

bestämmelse i LSK gör det möjligt att utfärda ett förelägganen som

de även beträffande uppgift om det löpande beskattningsåret.

5.2.7¶Tredjemansföreläggande

Förslag: 3 kap. 50 § andra stycket lagen om självdeklaration

a och kontrolluppgiñer upphävs.

Enligt 3 kap. 50 § första stycket LSK får Skattemyndigheten

a förelägga enskild att lämna kontrolluppgift om rättshandling mellan den föreläggs och den med vilken han ingått rättshandlingen.

som Enligt andra stycket lagmm kan den föreläggs i stället

samma som ställa nödvändiga handlingar till skattemyndighetens förfogande för granskning, föreläggandet medför att han måste lägga ned ett

om betydande arbete för att fullgöra det.

Den kontroll utförs enligt denna bestämmelse är i praktiken

som

tredjemansrevision. Närmare bestämmelser om hur kontrollen en skall till saknas. Enligt vår bedömning är det inte lämpligt att det i LSK finns bestämmelse om något som åtminstone i praktiken är

en

form revision, ligger vid sidan revisionsreglerna i en av som om taxeringslagen. Det kan också ifrågasättas bestämmelsen inte blir

om överflödig vid ett återinförande bestämmelser om tredjemansrevi-

av sion i taxeringslagen. Vi förutsätter att Skattemyndigheten väljer att hämta in uppgifterna revision om den som förelagts

genom en

invänder att fullgörandet föreläggandet skulle innebära

av betydande arbete eller kostnader.

Vi föreslår därför att 3 kap. 50 § andra stycket LSK upphävs.

a

5¶Tvångsåtgärdema

5.3.1¶Inledning

Det har från ett flertal skattemyndigheter framförts synpunkter tvångsåtgärdslagen. Strukturen sådan med en klar gräns mellan

som revision i samverkan och tillämpning av tvångsåtgärder anses i och för sig tördelaktig. Systemet med ansökan i domstol anses dock

vara

tungrott och tidsödande. Vidare rekvisitet påtaglig risk vara anses ställa för höga krav bevisning. Möjligheten att fatta interimistiska beslut for begränsad; sabotagerisken kan vara lika stor vad

anses vara gäller sådant kan inventeras eller besiktigas som beträffande

som

handlingar. Flera skattemyndigheter framför önskemålet att

Skattemyndigheten själv skall få fatta beslut om överraskningsrevision. Ett konkret problem med prövningen i domstol är att skattemyndighetens rätt att överklaga länsrättens avslag ansökan

överraskningsrevision urholkas genom att länsrätten delger den om enskilde sin dom; övcrraskningsmomentet har därigenom gått förlorat. Ytterligare ett problem uppstår när högre instans ändrar ett redan verkställt beslut, exempelvis då domstolen upphäver ett interimistiskt beslut. Det naturliga torde vara att de handlingar

Skattemyndigheten omhändertagit återlämnas och inte att all som insamlad information förstörs

Tvångsåtgärdslagen har tillämpats under o o Det säger

nu snart tva ar. sig självt någon fast praxis ännu inte har hunnit utvecklas. Än så

att länge har Regeringsrätten meddelat endast dom avseende

en tvångsåtgärder. Tvångsåtgärdslagen har totalt sett varit föremål för prövning i domstol bara i ett sjuttiotal fall. Någon större erfarenhet

reglerna finns det därför inte att falla tillbaka på. Det därför av tänkbart att del den kritik skatteförvaltningen riktar mot

en av som lagstiftningen bottnar i tveksamhet reglemas innebörd.

om

Skatteförvaltningen har dock också belyst förhållanden fram-

som står problematiska. Kommittén har redan i avsnitt 5.2.3

som behandlat frågeställningar som har samband med överraskningsrevisionen. Det finns även skäl att över bestämmelsen om interimis-

se

80 Allmänna överväganden

tiskt beslut samt att ompröva utformningen riskrekvisitet. av Slutligen bör grund återinförandet av av tredjemansrevisionen särbestämmelsema tvångsâtgärd vid om tredjemanskontroll upphävas.

Behovet av omprövning grundas främst effektivitets-

synpunkter. Även rättssäkerhetshänsyn

kan emellertid åberopas för viss ändring: enligt kommitténs mening bör proportionalitetsprincipen komma tydligare till uttryck i 5 § första stycket

tvångsåtgärdslagen.

Det kan i sammanhanget nämnas att det pågår utredning en beträffande de svenska skattereglemas förhållande till artikel 6 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema. Dessa överväganden

berör några lagrurn i tvângsåtgärdslagen. Frågor

som rör anpassningen till artikel 6 utreds dock särskild utredarem; det av en arbetet ligger utanför kommitténs område.

5.3.2¶Riskrekvisitet

Förslag: Rekvisitet påtaglig risk ersätts med rekvisit, ett nytt särskild risk.

RSV framhöll i sitt remissvar över Rättssäkerhetskonunitténs betänkande att det angeläget att beviskraven avseende påtaglig var risk inte sattes så högt att det i praktiken skulle bli omöjligt att genomföra sådana överraskningsrevisioner är nödvändiga för som att förhindra att bokföring och armat material undanhålls eller förvanskas.

Några skattemyndigheter har i sina på kommitténs enkät svar anfört att de krav ställs för att överraskningsrevision skall få som företas har satts alltför högt. Det har också anförts det förefaller att finnas en motsättning mellan lagtexten och kommentarerna i förarbetena. Det kan inledningsvis konstateras lagstiftaren inte haft för att avsikt att lägga ribban för när sabotagerisk skall föreligga anses särskilt högt. Av förarbetena framgår med uttrycket att man

lo Skattekontrollutredningen, Fi 1995:05.

Prop. 1993/94151 102 s.

påtaglig risk inte avser att det skall vara fråga om en mer överhängande risk, utan endast att risken skall kunna beläggas i det enskilda fallet. Det bör finnas någon konkret omständighet i det enskilda fallet talar för sabotagerisk. Lagstiftaren nämner också

som att proportionalitetsprincipen dvs. att vikten av tvångsåtgärden

skall uppväga det intrång eller som åtgärden innebär har stor

men betydelse för bedömningen den grad av misstanke som bör

av krävas, bl.a. vad gäller storleken befarade undandraganden liksom möjligheten till alternativa kontrollåtgärder.

Lagstiftaren har också givit exempel omständigheter som kan

tyda på sabotagerisk, nämligen hot eller förtäckta hot om anses sabotage, påtaglig nervositet eller ökad aktivitet i samband med vetskap förestående granskning, att grunden för vägran till

om samverkan inte framstår rimlig eller endast kan ses som ett sätt

som att vinna tid, att bolaget eller dess företrädare annat sätt försöker undandra sig sina skyldigheter, omfattande transaktioner med oseriösa företagare, oklara eller konstruerade ägarförhållanden eller tecken omfattande eller avancerade skatteundandraganden. Det bör observeras att denna uppräkning inte är uttömmande; den skall endast ses exempliñering när det kan anses föreligga

som en av omständigheter som tyder sabotagerisk.

Avseende bör givetvis också fästas vid hur reglerna har kommit att tillämpas i praktiken. Som nämnts ovan har tvångsåtgärdslagens bestämmelser tillämpats i ett sjuttiotal fall. I nära nog samtliga av dessa mål har skattemyndighetema åberopat att det föreligger påtaglig risk för sabotage. Vid genomgång av domarna framgår

en det att skattemyndighetema i stor utsträckning fått bifall till sin ansökan. Totalt har skattemyndigheten fått avslag sin ansökan grund att riskrekvisitet inte har ansetts uppfyllt i ungefär tio

av vara mål. Det framgår dock också att domstolarnas krav bevisning har varierat. I några fall har så vitt framgår domarna domstolen

- av nöjt sig med att granskningsledaren har uppgivit att polisen grund

misstankar om skatteundandraganden genomfört spaning mot det av aktuella bolagets försäljningslokaler samt att man gjort en avstämning mellan den redovisade genomsnittliga försäljningen och den grundval av polisens uppgifter beräknade försäljningen. I ett annat fall har uteblivna deklarationer och skönstaxering, restföring för skatteskulder och underlåtelse att göra ansökan om registrering till mervärdesskatt och skatte- och avgiftsanmälan inte ansetts utgöra grund för tvångsåtgärd. Att domstolarna kunnat komma till så olika

Z Id. s. 154.

slutsatser beträffande riskrekvisitet beror naturligtvis i stor utsträckning på att det ännu inte har hunnit utvecklas någon praxis på området. Fast praxis kan uppstå först sedan Regeringsrätten prövat frågor om tvångsåtgärder. Därför är den hittills enda dom - - som

Regeringsrätten meddelat beträffande tvångsåtgärder stort

av

intresse. I det målet åberopade Skattemyndigheten dels det

att aktuella bolaget, som drev pizzeria, vid taxeringama 1993 och en 1994 redovisat en bruttovinst avvek markant från vad är som som normalt i branschen, dels att det bl.a. polisspaning framkomgenom mit uppgifter som tydde att svart arbetskraft anlitats. Skattemyn-

digheten åberopade också med utgångspunkt i uppgifter

att man som framkommit vid polisens spaning räknat fram att omsättningen för januari februari 1995 översteg den redovisade omsättningen för de sex föregående redovisade perioderna med mellan 20 och 80 procent.

Skattemyndigheten åberopade vidare att bolaget inte inkommit med

uppbördsdeklarationer för februari och 1995 och att mars en kontantberäkning vid 1994 års taxering visade underskott för delägarna. Länsrätten och kammarrätten farm inte att skattemyn- digheten visat att det förelåg grund för tvångsåtgärd och lämnade

skattemyndighetens ansökan utan bifall. Regeringsrätten fann

däremot att riskrekvisitet uppfyllt och biföll ansökan. var

Regeringsrättens dom kommer givetvis att vara vägledande för bedömningen av när påtaglig risk skall anses föreligga. Man måste

dock hålla i minnet att Regeringsrätten inte sitt avgörande har genom fastställt någon nedre gräns för när påtaglig risk skall anses föreligga; den enda slutsats man kan dra är att grund för tvångsåtgärder

föreligger då bevisningen har den styrka den har i det mål

som

Regeringsrätten avgjort.

Det är således i dagsläget inte helt lätt att med utgångspunkt i den praktiska tillämpningen göra bedömning hur stora krav på en av bevisning riskrekvisitet ställer. Det har emellertid också riktats viss kritik mot själva utformningen av riskrekvisitet. Det har framkommit att den angivna ovan

exemplifieringen i förarbetena av några tillämpare har uppfattats så,

att påtaglig risk för sabotage inte föreligger om inte risk för omfattande eller avancerade skatteundandraganden påvisats föreligga. Såsom nämnts lagsstiftaren endast att några exempel ovan avser ge på situationer som kan tyda att sabotagerisk föreligger. Det är

13Regeringsrättens dom den 28 september 1995 i mäl nr 3122-1995.

1996:79 Allmänna överväganden 83 SOU

dock naturligtvis inte tillfredsställande att uttalandet i praktiken har kommit tolkas omotiverad begränsning av reglemas

att som en tillämplighet. Med hänsyn härtill framstår den nuvarande utfonnningen riskrekvisitet mindre lämplig. Vi föreslår därför att

av som rekvisitet påtaglig risk ersätts med ett annat rekvisit, särskild risk. Förutsättningen för sabotagerisk skall föreligga skall

att anses fortfarande att risk kan beläggas i det enskilda fallet. De

vara

exempel på sabotageindikation i de omständigheter som nämns som

nänmda förarbetsuttalandena kan alla utgöra tecken att ovan särskild risk för sabotage föreligger. Det bör dock påpekas att det

inte krävs det finns tecken tyder omfattande eller

givetvis att som

avancerade skatteundandraganden for att särskild risk skall anses

för handen. En hög grad sabotagerisk kan föreligga även då vara av

det fråga skatteundandraganden mindre omfattning.

är om av

omständigheter kan tyda att särskild risk för

Ytterligare som

sabotage föreligger kan att den reviderade tidigare fått anmärk-

vara ningar viss tyngd på sin redovisning eller deklaration, att han

av åsatts skönstaxeringar eller att det finns tecken att det reviderade företaget håller på tömmas tillgångar. Som framgår av avsnitt

att 5.3.6 föreslår kommittén att de särskilda reglerna om tvångsåtgärder vid tredjemanskontroll upphävs. Med hänsyn till att föreslår ett återinförande bestämmelser tredjemansrevision anser det

av om inte sakligt motiverat upprätthålla den nuvarande skillnaden

vara att mellan riskbedömningarna vid tredjemanskontroll och annan kontroll. Rekvisitet särskild risk kommer härigenom till skillnad mot

rekvisitet påtaglig risk att betydelse även vid tredjemansrevisioner.

84 Allmänna överväganden

5.3.3 5 § första

Förtydligande av stycket tvångsåtgärdslagen

Förslag: 5 § första stycket lagen särskilda tvångsåtgärder i

om

beskattningsförfarandet utfonnas så att det tydligare framgår

att revisionen får genomföras i den reviderades verksamhetslokaler bara i de delar den inte utan svårighet kan genomföras på annan plats.

5 § första stycket tvångsåtgärdslagen lyder:

Revision får genomföras i den reviderades verksamhetslokaler även om den reviderade inte lämnat sitt medgivande till det, om revisionen inte utan svårighet kan genomföras på någon plats. Detsamma gäller annan om den reviderade inte medverkar på föreskrivet sätt, eller det finns om en påtaglig risk att han kommer att undanhålla eller förvanska det som får granskas, inventeras eller besiktigas.

Tanken är att revision i den reviderades verksamhetslokaler mot dennes vilja skall företas endast handlingarna inte om utan svårighet kan granskas någon plats; intrång i den granskaannan des lokaler får ske endast när det är nödvändigt. I förarbetena görs

följande förtydligande:

Kraven på propoitionalitet i 4 § gäller både för åtgärden över huvud om taget skall företas och för hur den skall bedrivas den tid åtgärden samt får pågå. Det är t.ex. tänkbart att åtgärderna i verksamhetslokalema kan begränsas till inventering och besiktning, medan handlingarna granskas på annan plats. En annan möjlighet är att granskningsledaren i ett visst skede revisionen bedriver granskningen i lokalerna för sedan av att fortsätta kontrollen på annan plats. Detta kan t.ex. nödvändigt för vara att granskningsledaren skall kunna bilda sig uppfattning bokföen om ringsrutiner och bokföringens tillförlitlighet. Beslut granskning i om verksamhetslokalema kan även begränsas till viss tid. Skulle granskningsledaren märka att tiden inte räcker till, kan han ansöka senare om ett nytt beslut. Förhållandena kan vara mycket skiftande och därför fordras att domstolen eller vid interimistiska beslut granskningsledaren

4 Prop. 1993/94151

nödvändigheten att revisionen eller delar av revisionen

noga prövar av

genomförs i verksamhetslokalema.

Avsikten är således att revisionen skall få genomföras i verksamhetslokalema i de delar den inte utan svårighet kan genomföras annan

plats. Det kan ifrågasättas detta tillräckligt tydligt kommit till

om uttryck i lagtexten. Domstolama har i samtliga de mål i vilka

av

prövning skett enligt 5 § tvångsåtgärdslagen sett revisionen som en

helhet och således prövat huruvida hela revisionen skall få göras i verksamhetslokalema. Detta innebär att Skattemyndigheten ibland

domstolens dom fått större befogenheter än den ansökt om genom

eller bort få enligt proportionalitetsprincipen.

Med hänsyn till det anförda föreslår att 5 § första stycket

ovan tvångsåtgärdslagen i stället utformas så, att revision f°ar, i de delar den inte utan svårighet kan genomföras annan plats, genomföras i den reviderades verksamhetslokaler etc.

5.3.4 beträffande det får

Tvångsåtgärd som provas

Förslag: Tvångsåtgärd skall kunna vidtas även då sabotagerisken gäller det som provas.

Den sabotagerisk utgör grund för åtgärd enligt 5 § tvångåt-

som gärdslagen beskrivs sålunda: att den reviderade kommer att undanhålla eller förvanska det får granskas, inventeras eller besiktigas.

som Sabotagerisken kan dock lika gärna gälla att den reviderade undanhåller eller förvanskar sådana skattemyndigheten får ta

varor som

eller sådan apparatur får provas.Vi föreslår därför att prov av som 5 § tvångsåtgärdslagen ändras så att även sådan sabotagerisk kan utgöra grund för tvångsåtgärd.

5.3.5 vid risk att materialet förstörs

Tvångsåtgärd

Förslag: Bestämmelserna i 5 och 6 lagen om särskilda

tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet ändras så sätt att

sabotagerisken kan såväl undanskaffande och förvanskande

avse

förstörande relevant material. som av

Bestämmelserna i 5 och 6 §§ tvångsåtgärdslagen tar sikte på de situationer då det föreligger risk för sabotage att det relevanta genom materialet undanskaffas eller förvanskas. Utredningen kan dock givetvis också saboteras att materialet förstörs. Vi föreslår genom därför att tvångsåtgärd skall kunna vidtas även då risken gäller förstörande materialet. av

5.3.6¶Interimistiska beslut

Förslag: Interimistiskt beslut skall fattas om det finns en särskild risk att handlingar av betydelse för kontrollen eller det som får inventeras, besiktigas eller undanskaffas, provas förvanskas eller förstörs innan länsrätten kan fatta beslut.

Enligt 15 § tvångsåtgärdslagen får granskningsledaren fatta ett interimistiskt beslut det föreligger påtaglig risk att handlingar om en som har betydelse för kontrollen undanskaffas eller förstörs innan länsrätten kan fatta beslut.

Förutsättningen för att granskningsledaren skall fatta ett

interimistiskt beslut är således att det föreligger sabotagerisk en beträffande relevanta handlingar. Om risken däremot gäller att kassa, lager, inventarier eller det som får undanskaffas eller förstörs, provas

finns det inte någon möjlighet för granskningsledaren att snabbt

ingripa med ett interimistiskt beslut. Detta är naturligtvis inte godtagbart. Sabotagerisken torde vara minst lika stor beträffande det som kan inventeras, besiktigas eller beträffande handprovas som lingar. Vi föreslår därför att 15 § tvångsåtgärdslagen ändras på så sätt att interimistiskt beslut kan fattas det föreligger sabotagerisk om beträffande handlingar som har betydelse för kontrollen eller det som får inventeras, besiktigas eller Vidare bör sabotagerisk provas.

naturligtvis kunna anses föreligga även vid risk för förvanskning

av relevant material och inte bara då det är fråga undanskaffande om eller förstörelse materialet. av

5.3.7 vid

Tvångsåtgärd tredjemansrevision

Förslag: 10 12 lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskatt-

-

ningsförfarandet upphävs.

Bestämmelserna i 5 9 tvångsåtgärdslagen angående revision och

eftersökande och omhändertagande av handlingar avser sådan granskning som sker för kontroll den reviderades eller förelagdes

av egen deklarations- eller uppgiñsskyldighet. I 10 12 §§ finns

bestämmelser om tredjemanskontroll. Enligt 10 § får skattemyndigheten företa granskning hos tredje man utan föregående förläggande om det finns särskild anledning att anta att handlingar av betydelse

för kontrolluppgiftsskyldigheten kommer att påträffas och det kan

befaras att utredningen skulle försvåras ett föreläggande samt det

av finns ett betydande utredningsintresse för kontrollen. Åtgärden omfattar även befogenhet att eñersöka och omhänderta handlingar. Granskningen f°ar ske i verksamhetslokalema granskning inte

om utan svårighet kan ske plats. I praktiken är den åtgärd som

annan

får vidtas enligt l0 § tvångsåtgärdslagen en överraskningsrevision

hos tredje man. Den får dock företas endast hos sådan tredje man som f°ar föreläggas att lämna kontrolluppgift.

Kommittén föreslår i avsnitt 5.2.2 att tredjemansrevisionsinstitutet skall återinföras. I och med detta återinförande torde det inte längre finnas behov tvângsåtgärd är direkt knutet till den

av en som situation då ett föreläggande inte är lämpligt. Bestämmelserna i 5

- 8 §§ bör omfatta även tredjemansrevision. Vi föreslår därför att särbestämmelsemai 10 12 upphävs.

-

5.3.8¶Den insamlade informationen

Förslag: Om länsrätten finner att ett interimistiskt beslut Om tvångsåtgärd inte skall bestå, skall de Omhändertagna handlingarna återlämnas och övriga insamlade uppgifter förstöras.

Om länsrätten ändrar ett beslut Om tvångsåtgärd helt eller delvis, skall rätten besluta att Omhändertagna handlingar skall återlämnas och övriga insamlade uppgifter förstöras i den mån länsrättens beslut föranleder det.

Det finns i tvängsåtgärdslagen ett uttryckliga bestämmelser om

par vad skall ske med insamlade uppgifter ett beslut Om

som Om tvångsåtgärd ändras eller upphävs. Enligt 15 § andra stycket skall de insamlade uppgifterna förstöras Om länsrätten finner att ett interirnistiskt beslut inte skall bestå. Enligt 29 § andra stycket får länsrätten, Om den ändrar granskningsledarens beslut enligt 6 § helt eller delvis, besluta att insamlade uppgifter skall förstöras. Ytterligare bestämmelser finns inte. Avsikten torde dock vara att handlingarna alltid skall återställas då ett beslut upphävts helt eller delvis, vare sig det sker i länsrätten eller i högre instans. Att så skall ske vid länsrätts ändring av interimistiskt beslut eller annat beslut av granskningsledaren framgår av prop. l993/94zl5l ss. 159 och 163 speciahnOtiveringen till 15 och 29 §§. Enligt kommitténs uppfattning bör detta komma tydligare till uttryck i lagtexten. Vi föreslår därför ett förtydligande i 15 § andra stycket; Omhändertagna handlingar skall återlämnas och övriga insamlade uppgifter förstöras. Vi föreslår vidare att 29 § andra stycket utformas enligt följande: Om länsrätten ändrar ett beslut Om tvångsåtgärd helt eller delvis skall rätten besluta att Omhändertagna handlingar skall återlämnas och att övriga insamlade uppgifter skall förstöras i den mån länsrättens beslut föranleder det. Vi föreslår också att det även i tvångsåtgärdslagen

införs en bestämmelse enligt vilken handlingarna skall överlämnas till konkursförvaltaren den enskilde är försatt i konkurs då

Om handlingarna skall återlämnas.

5.4 och

Undantagande av handlingar uppgifter

Kommittén lämnar inte något eget förslag till ändring reglerna av om undantagande av handlingar och uppgifter, förordar den men ändring av bestämmelserna beslagsförbud i rättegångsbalken om

som Polisrättsutredningen föreslår.

Enligt de regler som gällde före den 1juli 1994 hade revisorn rätt att ta del av handlingar betydelse för revisionen även den som var av om som reviderades skulle iaktta tystnad deras innehåll. Undantaganom de av handling kunde ske endast det farms synnerliga skäl härför. om Detta var fallet även beträffande undantagande handling från av föreläggande. Rekvisitet synnerliga skäl tillämpades tämligen

restriktivt. Samtidigt Skattemyndigheten således hade

som en

vidsträckt befogenhet att ta del sådana handlingar och uppgifter

av för vilka tystnadsplikt rådde, möjligheterna att information var

genom beslag och editionsförelägganden enligt rättegångsbalken

mer begränsade. Detta innebar att sådana handlingar inte omfattades som av editionsplikten vid skattemål i domstol och inte heller kunde som tas i beslag vid husrannsakan under förundersökning grovt om

skattebedrägeri omfattades av en taxeringsrevision; de kunde därför

också tas i beslag med stöd bevissåkringslagen. Denna ordning av ansågs inte vara godtagbar, särskilt med tanke att de handlingar som Skattemyndigheten fått tillgång till kunde läggas till grund för en åtalsanmälan och även överlämnas till polisen eller åklagaren. Det är mot bakgrund av dessa förhållanden de nuvarande som

reglerna om undantagande handlingar och uppgifter tillkommit.

av Enligt 3 kap. 13 § TL skall den enskildes begäran från föreläggande eller revision undantas dels handling inte får tas i beslag som enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken, dels handling med ett arman

betydande skyddsintresse om handlingens innehåll grund

av särskilda omständigheter inte bör komma till någon känneannans dom. I det fallet får undantagande dock ske endast senare om

handlingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.

Bestämmelserna gäller i tillämpliga delar även föreläggande att

lämna uppgifter. Motsvarande regler finns i tvångsåtgärdslagen,

LPP och tullagen. I övriga lagar med förfarandebestämmelser skatteområdet finns hänvisningar till TL:s regler.

Genom bestämmelsen att handling eller uppgift inte får tas

som i beslag enligt rättegångsbalken f°ar undantas från revision eller föreläggande har uppnåtts att Skattemyndigheten inte har vidare befogenheter att ta del handlingar och uppgifter än polisen och

av

åldagaren. Regeln undantagande grundval beslagsförbud har

om av utsatts för stark kritik. Kritiken har dock inte gällt den omständighe-

att regeln knutits till beslagsförbudet. Kritiken riktar sig i stället ten mot utformningen bestämmelsen om beslagsförbud. Denna anses

av

nämligen medge att undanhåller bokföringshandlingar och

en person annat material från myndigheters granskning genom att överlämna dem till sin advokat.

Både RSV:s hemställan lagändringar och svaren kommit-

om

téns enkät till landets skattemyndigheter tar, när det gäller reglerna undantagande, uteslutande sikte denna omständighet. RSV

om föreslår att problemet skall lösas så sätt att även undantagande

grund beslagsförbud skall ske endast om handlingens skyddsin-

av tresse är större än dess betydelse för kontrollen.

Enligt kommitténs mening är det hänsyn till de enskildas

av

rättssäkerhet nödvändigt att det råder likformighet mellan reglerna

beslagsförbud och reglerna undantagande handlingar och om om av uppgifter. Det är dock självklart inte godtagbart att bestämmelserna är utformade på ett sådant sätt att det är möjligt att undanhålla räkenskaper och andra handlingar att överlämna dem till sin

genom advokat. Problemet är emellertid inte begränsat till skatteområdet; det är beslagsförbudet i sig måste en annan utformning.

som Frågan har också behandlats i ett vidare perspektiv av Polisrättsutredningen, i sitt slutbetänkande föreslagit ändring av

som en

rättegångsbalkens regler beslagsförbud som syftar just till att

om förhindra att handlingar parkeras hos advokat. Enligt utredningens Förslag skall egendom inte få tas i beslag den kan antas innehålla

om meddelanden mellan och exempelvis en advokat eller

en person dennes anteckningar och liknande, vilka har föranletts av kontakter med den anlitat honom. Vidare skall beslagsförbudet gälla

som endast sådant som har samband med uppdraget.

Polisrättsutredningen har funnit lösning problemet som

en torde tillfredsställande även från skatteutredningssynpunkt. Man

vara

ha kommit till rätta med de förhållanden som kritiserats av synes

15SOU 1995:47 358 ff.

s.

skatteförvaltningen. Det skulle i och för sig kunna hävdas att det kan vara av intresse för skattemyndigheten att ta del av vissa meddelanden mellan den reviderade eller förelagde och hans advokat och den

senares anteckningar. Det är dock självklart att just sådana handling-

ar måste skyddas av beslagstörbud för att iörtroendetörhållandet mellan en advokat och hans klient skall kunna bevaras. Den eventuella effektivitetstörlust som kan uppstå genom att Skattemyndigheten inte får tillgång till dessa handlingar får ses som en

nödvändig eñzergift till tryggandet av rättssäkerheten. Sammanfattningsvis lämnar kommittén inte något eget förslag till ändring av reglerna om undantagande av handlingar och uppgiñer.

Kommittén förordar i stället den ändring av bestämmelserna

om

beslagstörbud i rättegångsbalken som Polisrättsutredningen föreslår.

5.5¶Övriga lagändringar

Inledning

Bestämmelser om förfarandet vid skattekontroll finns förutom i TL,

LSK och tvångsåtgärdslagen också i uppbördslagen, lagen

om sjömansskatt, LPP, lagen om uppbörd av socialavgifter från

arbetsgivare, ML samt tullagen. Vidare finns i kupongskattelagen en hänvisning till TL:s regler om taxeringsrevision och i fordonsskatte-

lagen en hänvisning till motsvarande bestämmelser i LPP,

I detta kapitel presenteras de ändringar som anser bör göras i dessa lagar.

5.5.2¶Revisionsreglema

1¶Skattemyndighetens kontroll av skatter och avgifter

Förslag: De ändringar som föreslås beträffande taxerings-

revisioner skall gälla även vid revisioner enligt andra lagar

skatteområdet.

Vi har i avsnitt 5.2.1 föreslagit att reglerna taxeringsrevision skall

om ändras på så sätt att det åter blir möjligt att genomföra revision för

kontroll av löpande beskattningsår och tredjemansrevision. Behovet av att vid revision kunna granska löpande års eller periods räkenskaper och handlingar samt av att kunna genomföra tredjemansrevision torde vara stort över hela skatte- och avgiftsområdet. När det gäller de skatteområden som direkt berörs av EU:s regler främst mervärdesskatteområdet kan det dessutom

- hävdas att en möjlighet att granska löpande år eller period är en förutsättning för att Sverige skall kunna uppfylla sina skyldigheter. Som exempel kan nämnas den skyldighet som följer av artikel 5 i rådets förordning nummer 218/92 av den 27 januari 1992 angående administrativt samarbete mervärdesskatteområdet EGT nr L24 1.2 1992: behörig myndighet i medlemsstat får vid vilken tidpunkt som helst och i specifika fall begära infonnation, varvid den tillfrågade myndigheten skall tillhandahålla informationen så snabbt som möjligt och i varje fall inom tre månader från mottagandet av förfrågan. Det kan ifrågasättas om skattemyndigheten verkligen kan uppfylla detta ett tillfredsställande sätt med de regler som finns i dag. De löpande perioderna mervärdesskatteområdet omfattar visserligen endast kalendennånad, men som tidigare nämnts f°ar

en mervärdesskatt redovisas i den särskilda självdeklarationen om

beskattningsunderlagen beräknas uppgå till högst en miljon kronor.

Perioden blir då i praktiken lika lång som taxeringens beskattningsår, det vill säga normalt ett och om räkenskapsåret lagts om kanske långt mer än ett år. Särskilt i dessa fall torde en rätt att granska den

löpande periodens handlingar vara en förutsättning för att den

svenska myndigheten skall kunna tillhandahålla informationen i tid. Vad gäller behovet av att kunna företa tredjemansrevision för att uppfylla rådsförordningens krav, kan konstateras att det förfarande som i dag står till buds med tredjemansföreläggande ofta är så pass tidsödande att det kan mycket svårt att snabbt tillhandahålla

vara information.

Det är överhuvudtaget av vikt från såväl rätts-

säkerhetssynpunkt som effektivitetssynpunlct att reglerna om

förfarandet vid revisioner i möjligaste mån får en enhetlig utformning. Det är en förutsättning för att regelverket skall vara överblickbart och praktiskt att tillämpa, särskilt med tanke att allt fler revisioner sker i form av så kallade integrerade revisioner, där helheten, inbegripande exempelvis såväl taxerings- som mervärdesskatte- och uppbördsfrågor, beaktas i en och samma revision.

Vi föreslår därför att det vid revisioner på hela skatteområdet skall vara möjligt att granska löpande beskattningsârs eller periods räkenskaper och handlingar samt att företa tredjemansrevision. Vi har i kapitel 5.2 också föreslagit att bestämmelsen om underrättelse av revisionsbeslut skall utfonnas så sätt att den reviderade skall underrättas beslutet senast i samband med att om

revisionen verkställs, att Skattemyndigheten vid tredjemansrevision

skall få utesluta uppgift eller vilken rättshandling om vem granskningen avser, att handlingar rörande konkursbo skall få lämnas till konkursförvaltare efter revision samt vidare att Skattemyndigheten skall ta och apparatur och Varuprover prova annan teknisk utrustning. Vi att denna ordning bör gälla även anser vid revisioner enligt de andra lagarna skatteområdet.

5.5.2.2¶Kontroll enligt tullagen

Förslag: En revision skall få verkställas hos den reviderade om han medger det. Revisionen skall ske hos den reviderade han om begär det och revisionen kan göras där utan betydande svårighet. Den reviderade skall underrättas beslutet revision senast om om i samband med att revisionen verkställs. Om revisionen företas för granskning än den av annan som revideras, får tullmyndigheten utesluta uppgift eller om vem

vilken rättshandling granskningen

avser. Om den reviderade försatts i konkurs när handlingar skall återlämnas efter revisionen, skall tulhnyndigheten överlämna handlingarna till konkursförvaltaren. Tulhnyndigheten skall skriftligen underrätta den reviderade härom.

De lagändringar som trädde i kraft den l juli 1994 omfattade även mllagens bestämmelser revision. Dessa ändringar innebar bl.a. att om tullmyndigheten i likhet med Skattemyndigheten inte längre fick - företa tredjemansrevision och vid behov bestämma tid och plats för revisionen. Härefter har dock den dåvarande tullagen upphört att gälla. I och med att Sverige blev medlem i EU gäller i stället rådets förordning EEG 2913/92 den 12 oktober 1992 inrättandet nr av om av en tullkodex för gemenskapen EGT 302 19.10 1992, vilken nr kompletteras av den nya tullagen SFS 1994: 1550. Vid utfonnning-

denna lag har tullmyndigheten återfått de ovan nämnda en av nya befogenhetema. Enligt 70 § tullagen får tullmyndigheten besluta om revision hos den är eller kan antas vara deklarations- eller

som

uppgiñsskyldig enligt tullagstiftningen samt den som bedriver

verksamhet sådan art att uppgift betydelse för kontrollen av

av av

deklarations- eller uppgiñtsskyldighet kan hämtas ur handannans lingar rör verksamheten. Enligt 72 § andra stycket tullagen får

som tullmyndigheten det behövs bestämma tid och plats för revisio-

om

Revisionen f°ar dock inte utan särskilda skäl verkställas hos nen. enskild mellan kl. 19 och kl. Vidare skall revisionen ske hos den reviderade han begär det och revisionen kan göras där utan

om betydande svårighet.

Bestämmelsen i 70 § överensstämmer väl med kommitténs förslag att återinföra tredjemansrevision, även utformningen är

om något annorlunda. Utformningen kan dock härledas direkt ur artikel 78.2 i tullkodexen, vilken förutsätter att kontroll får genomföras hos deklaranten eller varje av yrkesmässiga skäl är

annan person som direkt eller indirekt inblandad i aktuella förfaranden samt hos varje

innehar kommersiella dokument eller data annan person som beträffande förfarandena i affarssyñe. Kommittén föreslår därför inte någon ändring i denna del.

Kommittén har framgått inte föreslagit ett återinförande av

som skattemyndighetens rätt att vid behov bestämma tid och plats för revisionen. En sådan ordning har bedömts vara oförenligt med ett system bygger att revisioner normalt skall ske i samverkan

som mellan den reviderade och skattemyndigheten. Detta grundläggande

gäller givetvis också de revisioner som genomförs av resonemang tullrnyndighetema. Vidare finns det som tidigare nämnts en strävan att förfarandereglema på skatte-, avgifts- och tullornrådena skall vara så likformiga möjligt. Därför bör annorlunda reglering i

som en tullagen accepteras endast den framstår som nödvändig för att

om tullmyndigheten skall kunna genomföra sina kontroller. Det kan ifrågasättas så är fallet. I förarbetena till tullagen, prop.

om 1994/95134, har bestämmelsen i 72 § andra stycket kommenterats endast i specialmotiveringen, 154, och då följande sätt:

s.

I andra stycket 77 § i nuvarande tullag sägs att revisionen får

av

verkställas hos den reviderade denne medger det. Artikel 78.2 i

om

tullkodexen, liksom f.n. gällande svenska tullag, gör dock inget

förbehåll för att granskning i deklarantens eller andra personers lokaler

skall företas endast de medger detta. l andra stycket i förevarande

om

paragraf bör därför finnas en bestämmelse om att tullmyndigheten, om

Allmänna

överväganden 95

det behövs, får bestämma tid och plats för revisionen. Därvid bör finnas en bestämmelse om att granskning inte utan särskilda skäl får ske hos enskild mellan kl. 19 och kl. Detta innebär återgång till ordning en en som gällde före den l juli l994.

Lagändringen har således gjorts för att det har nödvänansetts vara digt för anpassningen till tullkodexen. I artikel 78.2 i tullkodexen uppdras dock endast för tullmyndighetens kontroll i ramama efterhand av deklarationer. Artikel 78.2 lyder följer: som

Tullmyndighetema fär, efter att de fiiort varorna och för att försäkra sig om riktigheten av de i deklarationen lämnade uppgiftema, kontrollera de kommersiella dokument och data som avser import- och exportförfarandena för i fråga eller de efterföljande kommersiella varorna förfaranden som berör varorna. Denna kontroll får genomföras hos deklaranten och hos varje yrkesmässiga skäl är annan person som av direkt eller indirekt inblandad i nämnda förfaranden samt hos varje annan person som innehar nämnda dokument och data i añärssyñe. Tullmyndighetema fär också undersöka dessa fortfarande varorna om kan uppvisas.

Den närmare utformningen förfarandereglema, hur och i vilken

av ordning kontrollen skall ske, har överlåtits till de enskilda länderna att besluta. Enligt kommitténs mening förutsätter anpassningen till tullkodexen inte att det i tullagen finns bestämmelse tullmynen om att digheten vid behov får bestämma tid och plats för revisionen.

Tullmyndigheten är samma sätt Skattemyndigheten

- som tillförsäkrad möjlighet att genomföra kontroller den revideraen utan des samtycke inom ramen för tvångsåtgärdslagen. Det bör framhållas att den befogenhet tullmyndigheten har att vid behov bestämma tid och plats inte innebär, och aldrig inneburit, en rätt att med tvång genomdriva revision den en mot reviderades vilja. Detta får bortsett från utfärdande vite ske - av endast det sätt tvångsåtgärdslagen medger. som Vi har inte heller funnit några andra bärande för argument en särreglering. Det kan tilläggas att utformningen 72 § tullagen - av framstår mindre lämplig. Stadgandet i första stycket, som att en revision skall bedrivas i samverkan med den reviderade, står klart i strid med stadgandet i andra stycket att tullmyndigheten det om behövs får bestämma tid och plats för revisionen. Vidare innehåller andra stycket i sig motstridigheter. I första meningen att anges tullmyndigheten om det behövs får bestämma tid och plats för

4 l6-07l9

revisionen. Detta inskränks redan i andra meningen, enligt vilken revisionen inte utan särskilda skäl får verkställas hos enskild mellan kl. 19 och kl. Vidare står första meningen direkt i strid med tredje meningen, enligt vilken revisionen skall ske hos den reviderade om han begär det och revisionen kan göras där utan betydande svårighet.

Sammantaget finner kommittén att bestämmelserna i tullagen bör utformas på sätt motsvarande bestämmelser inom

samma som skattelagstiñrtingen. Kommittén förslår därför att bestämmelsen om tullmyndighetens rätt att vid behov bestämma tid och plats för revisionen skall tas bort och att 72 § andra stycket utformas på

3 kap. 10 § andra stycket TL. Kommittén föreslår samma sätt som vidare 71 § tullagen beträffande underrättelse revision skall

att om ändras så sätt att den reviderade skall underrättas beslutet

om senast i samband med att revisionen verkställs. I sistnämnda paragraf bör också bestämmelse att tullrnyndigheten då revision

tas en om genomförs för granskning än den revideras får utesluta

av annan som uppgift om vem eller vilken rättshandling granskningen avser.

5.5.3¶Föreläggande om uppgift om löpande perioder

Förslag: Ett föreläggande kontrolluppgiñ f°ar även avse

om

uppgift om den löpande perioden.

I avsnitt 5.2.6 föreslår kommittén att det beträffande taxeringskontroll skall införas bestämmelse möjliggör utfärdande av

en som föreläggande uppgift det löpande beskattningsåret. Kommit-

om om tén föreslår motsvarande bestämmelser skall införas också i

att övriga lagar där bestämmelser revision av löpande periods

om handlingar införts.

Allmänna 97

överväganden

5.5.4 i

Tredjemansföreläggandet mervärdesskattelagen

Förslag: 17 kap. 5 § mervärdesskattelagen utformas i enlighet med 3 kap. 50 a § lagen självdeklaration och kontrollupp-

om

gifter.

Enligt 17 kap. 5 § första stycket första meningen ML får skattemyndigheten förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen eller skyldig att föra räkenskaper enligt

jordbruksbokföringslagen och annan juridisk än dödsbo att

person lämna uppgift, visa handling eller lämna över kopia upp en av handling som rör omsättning av varor eller tjänster han förvärvat som av, sålt till eller tillhandahållit näringsidkare, det behövs till om

ledning för beskattning av denne näringsidkare. Denna regel om tredjemansföreläggande tillkom samtidigt med

3 kap. 50 a § LSK; enligt förarbetena skulle bestämmelserna i 3 kap. 50 a § LSK utgöra förebilder. Mervärdesskattebestämmelsen har dock blivit mer begränsad. Det måste vara fråga uppgift eller om

handlingar som rör omsättning av varor eller tjänster den

som förelagde förvärvat av, sålt till eller tillhandahållit näringsidkare. RSV har i sin hemställan lagändringar framfört denna om att begränsning kan innebära problem och nämner som exempel att man för att förelägga bank att komma in med uppgift har en om vem som kvitterat ut en check, måste kunna hänföra checken till handling en som rör en omsättning av varor eller tjänster förvärvats sålts som av, till eller tillhandahållits näringsidkare. Såsom lagregeln är utformad måste det för att föreläggande skall utfärdas klart framgå att bankens inlösen eller betalning checken är omsättning tjänst av en av som tillhandahållits näringsidkare. Detta är naturligtvis inte alltid

fallet. Begränsningen är olycklig eftersom det vid skattekontroller, vare sig det är revisioner eller skrivbordskontroller, ofta uppkommer ett behov av att följa betalningsströmmar. Följande exempel kan

ges. A köper varor av B. A yrkar avdrag för den mervärdesskatt som

belöper på inköpet från B och åberopar bevisning faktura

som en från B. Fakturan betalad med check från A till B. Vid uppges vara kontroll checken i bank visar det sig att B transporterat checken av till A eller efter inlösen av checken sänt vidare till A. pengarna

Prop 1993/94151 114 s.

En begränsning i 17 kap. 5 § ML är att föreläggande kan

annan utfärdas endast syftet är att kontrollera beskattningen av den med

om

vilken den förelagde ingått den rättshandling som kontrolluppgiften

I mervärdesskatteutredningar finns det dock ofta behov av att avser. kontrollera flera och även tidigare led i den kedja som en tillgång vandrat Begränsningen innebär sådan kontroll endast kan

att en göras steg för steg i kedjan och under förutsättning att syftet med kontrollen är att kontrollera beskattningen den med vilken den

av förelagde ingått rättshandling. Som exempel kan nämnas följ ande

en situation. A yrkar avdrag för mervärdesskatt en tillgång som förvärvats från B. Vid kontroll visar det sig att tillgången tillhört C. Såsom lagrummet är utformat kan C föreläggas att lämna uppgifter

detta förvärv endast syftet är att kontrollera B. Mellan C och om om A föreligger det nämligen ingen rättshandling.

Begränsningama är uppenbarligen olyckliga från effektivitetssynpunkt. De kan vidare knappast anses vara nödvändiga för rättssäkerheten. De torde överhuvudtaget svåra att motivera. Vi

vara föreslår därför att 17 kap. 5 § första stycket mervärdesskattelagen ändras så att begränsningarna bortfaller. Lagrummet bör utformas i enlighet med 3 kap. 50 a § LSK.

5.5.5¶Tredjemansföreläggandet i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter

Förslag: 3 kap. 5 § lagen punktskatter och prisregleringsav-

om gifter utformas i enlighet med 3 kap. 50 a § lagen om självdekla-

ration och kontrolluppgiñer.

Bestämmelsen tredjemansföreläggande i 3 kap. 5 § LPP har

om utformats så att förläggande får utfärdas endast det behövs till

om ledning för beskattning den person med vilken den förelagde

av ingått den rättshandling uppgiften eller för kontroll av

som avser dennes ansökan återbetalning eller kompensation för skatt.Vi

om av föreslår mot bakgrund vad anförts ovan angående motsvaran-

av som de bestämmelse i mervärdesskattelagen att begränsningen tas bort och att lagrummet utformas i enlighet med 3 kap. 50 a § LSK.

5.5.6 Uppbördslagen och lagen uppbörd socialav-

om av

gifter från arbetsgivare

1 Tredjemansföreläggande

Förslag: Bestämmelser motsvarande 3 kap. 50 a § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter införs i uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Enligt 78 § 2 mom. första meningen uppbördslagen får skattemyndigheten förelägga den som är eller kan antas vara arbetsgivare att lämna uppgilt, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av att bestämmelserna om

skatteavdrag har följts. Enligt 27 § första stycket lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare får RSV eller Skattemyndigheten

förelägga den som är eller kan antas vara arbetsgivare eller arbetstagare att lärrma uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av avgiñsskyldigheten. Någon möjlighet att förelägga tredje man att inkomma med uppgifter finns inte.

Det kan givetvis även vid kontroll beträffande arbetsgivaravgifter och källskatter finnas behov av att hämta in uppgifter från tredje man. Vi har också redan föreslagit att bestämmelserna om tredjemansrevision skall tillämpas även vid kontroll på dessa skatteområden. I många fall torde dock -liksom andra skatteområden den

önskade informationen kunna erhållas genom ett föreläggande. Vi föreslår därför att bestämmelser om tredjemansföreläggande införs i uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

2 Beslutsbehörigheten

Förslag: Beslut enligt uppbördslagen rörande arbetsgivare skall,

om inte annat föreskrivs, fattas av Skattemyndigheten i det län

där arbetsgivaren vid det aktuella tillfället är registrerad för

inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt.

RSV har i sin hemställan lagändringar påpekat att det föreligger

om

en diskrepans mellan uppbördslagen och lagen om uppbörd

av

socialavgifter från arbetsgivare samt mervärdesskattelagen beträffande skattemyndighets beslutsbehörighet. Beslut enligt uppbördslagen rörande arbetsgivare fattas, inte

om annat föreskrivs, av Skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren för

uppbördsmånaden är registrerad för inbetalning och redovisning

av

arbetstagares skatt. Beslut enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare meddelas normalt den skattemyndighet hos

av vilken arbetsgivaren vid det aktuella tillfället är registrerad för

inbetalning och redovisning arbetstagarens skatt. Beskattning-

av beslut och andra beslut i beskattningsärenden enligt mervärdesskatte-

lagen fattas normalt Skattemyndigheten i det län där den skattskyl-

av dige vid aktuellt tillfälle är registrerad.

Granskningen av redovisningen för källskatter, arbetsgivaravgif-

ter och mervärdesskatt sker oftast inom för och ramen en samma

kontroll. Därför är det naturligtvis lämpligt att beslutsbehörigheten

innehas av en och samma skattemyndighet. Vi föreslår att regeln i

uppbördslagen 2 a § andra stycket ändras så att beslutsbehörigheten

tillkommer skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren vid det aktuella tillfället är registrerad för inbetalning och redovisning av

arbetstagarens skatt.

5.5.7¶Föreläggandeenligt lagen sjömansskatt

om

Förslag: Riksskatteverket eller skattemyndighet skall kunna

förelägga redare att inkomma med kontrolluppgift. Föreläggan-

det skall kunna förenas med vite om det finns anledning anta att det inte följs. annars

Enligt 19 § tredje stycket lagen om sjömansskatt kan Riksskattever-

ket eller skattemyndighet redare att lämna uppgift, visa anmana upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll att bestämmelserna skatteavdrag följts. Någon av om

möjlighet att förelägga redaren att inkomma med kontrolluppgift

finns inte. Enligt kommitténs mening finns det inte skäl att i detta hänseende ha andra förfaranderegler för kontroll enligt lagen om

sjömansskatt än för kontroll enligt andra lagar skatteornrådet. Kommittén föreslår därför att bestämmelsen om anmaning ersätts med en bestämmelse om föreläggande. Det bör finnas en möjlighet att förena föreläggande med vite om det finns anledning anta att

föreläggandet annars inte följs.

5.5.8¶Tredjemansföreläggande enligt tullagen

Förslag: 69 § andra stycket tullagen upphävs.

Bestämmelsen om tredjemansföreläggande i 69 § tullagen har huvudsakligen utformats samma sätt som 3 kap. 50 a § LSK. Således kan, enligt andra stycket, den som föreläggs, om föreläggandet medför att han måste lägga ned ett betydande arbete för att

fullgöra det, i stället ställa nödvändiga handlingar till tullmyndighe-

tens förfogande för granskning. Såsom anförts beträffande bestämmelsen i LSK är det i praktiken fråga om en tredjemansrevision. Vi föreslår med hänsyn till att det även i tullagen finns andra bestäm-

-

melser om tredjemansrevision att bestämmelsen upphävs.

-

5.5.9¶Granskningen av personuppgifter

Förslag: Lagen om automatisk databehandling vid taxeringsrevision m.m. skall omfatta även granskning än revision.

annan

Datainspektionen skall höras innan beslut förberedande

om åtgärd för kontroll av andra än den hos vilken granskningen sker meddelas, om granskningen kan antas omfatta insamling av uppgifter i personregister.

Skattemyndighetens granskning av ADB-media omfattar ibland uppgifter ur personregister. Personregister är register, förteckning eller andra anteckningar förs med hjälp automatisk databe-

som av handling och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften. Regler som syftar till att skydda de

registrerades personliga integritet vid inrättande och förande av

personregister återfinns i datalagen 1973:289. De flesta av dessa

regler riktar sig dock till den registeransvarige, det vill säga den för

vars verksamhet personregister förs, om han förfogar över registret.

Definitionen av begreppet registeransvarig anses utesluta att den som använder sig ett personregister utan att kunna bestämma dess

av innehåll kan registeransvarig. Detta innebär att en myndighet

vara

enbart utför granskande åtgärder inte anses vara registeransvasom rig, varför datalagens bestämmelser bara till en mindre del är

tillämpliga dessa åtgärder. Det är mot denna bakgrund som lagen

1987:1231 om automatisk databehandling vid taxeringsrevision,

infördes. Syftet med denna lag är således att skydda de m.m.

registerades personliga integritet vid granskning av personregister.

Lagen automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m.

om

gäller vid myndighets revision avseende skatter och socialavgifter

samt enligt tullagen när åtgärden innefattar automatisk databehand-

ling av personuppgifter i personregister enligt datalagen. Gransk-

ningen av personregister f°ar inte leda till otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet. Det är Datainspektionen som utövar tillsynen över att detta inte sker. Den som verkställer revisionen skall lämna Datainspektionen de uppgifter om den automatiska databehandlingen inspektionen begär för sin tillsyn.

som

har beslutat revisionen och den hos vilken revisionen Den som om sker f°ar överklaga Datainspektionens beslut enligt lagen till regering-

Även Justitiekanslern får överklaga ett sådant beslut för att ta till en. vara allmänna intressen.

Lagen framgår tillämplig endast vid revisioner. I sin

är som ovan hemställan till regeringen lagändringar föreslår RSV att lagen

om skall ändras så sätt att den även omfattar granskning av personregister med hjälp av automatisk databehandling utan samband med revision. RSV anför att det exempelvis vid granskning enligt 3 kap.

50 a § LSK kan förekomma att Skattemyndigheten granskar

personregister. RSV att det är otillfredsställande att det gäller

anser

andra regler för denna typ granskning än för granskning av

av personregister vid revision.

Flertalet de remissinstanser som yttrade sig över RSV:s

av hemställan, däribland Datainspektionen, har inte halt någonting att erinra mot RSV:s förslag. Några instanser avstyrker dock förslaget.

Företagens uppgiftslämnardelegation anser att den granskande

myndigheten måste ha ett ansvar direkt enligt datalagen för sina bearbetningar. Exempelvis måste den situationen då granskaren bearbetar personregister med program, som den granskade inte själv utnyttjar i sin verksamhet, medföra registeransvar för granskaren

enligt legaldefmitionen i datalagen. Det är granskaren

som förfogar över detta personregister. Regleringen borde utgå ifrån det förhållandet att skatteförvalmingen måste ikläda sig registeransvar enligt datalagen. Denna åsikt delas lndustriförbundet och

av

Företagarnas riksorganisation.

Som nämnts ovan är granskande myndighet enligt i dag gällande rätt inte registeransvarig. Datalagsutredningen föreslog

att anse som i sitt betänkande En datalag SOU 1993:10 att definitionen

ny av registeransvarig skall ändras ett sätt innebär att bl.

som a. en granskande myndighet blir persondataansvarig för den behandling som sker vid granskningen 247. Förslaget överensstämmer i denna del väl med det då föreliggande förslaget till EU-direktiv för

dataskydd. Regeringen ansåg dock att frågan att stifta

om en ny

datalag borde anstå till dess att EU tagit ställning på integritetsskyddsområdet. Dataskyddsdirektivet är antaget och regeringen

numera har nu tillsatt utredning skall utforma datalag.

en som en ny Eftersom den nya datalagen skall utformas i enlighet med EU:s direktiv är det troligt att begreppet registeransvarig i framtiden kommer att definieras ett sätt innebär att även granskande

som

myndigheter anses vara registeransvariga. I det läget är naturligtvis

den nuvarande särregleringen för skatte- och tullområdet onödig. Utgångspunkten för våra förslag måste dock de regler

vara som gäller i dag. Eftersom det enligt dessa regler inte föreligger något registeransvar för granskande myndigheter, fyller lagen automa-

om tisk databehandling vid taxeringsrevision, viktig funktion.

m.m. en Det är naturligtvis inte lämpligt att det inte finns något motsvarande

skydd för registrerads personliga integritet vid granskning inte

som sker i form av revision. Vi förslår därför att lagen ändras så att även dessa granskningar omfattas.

Då lagen infördes år 1987 fanns det ett stadgande i 5 § enligt vilket Datainspektionen skulle höras innan beslut meddelades

om en sådan taxeringsrevision som skulle företas förberedande

som en åtgärd för kontroll av andra än den hos vilken revision sker,

om revisionen kimde antas omfatta insamling uppgifter i personregis-

av ter enligt datalagen. Detta stadgande utgick i samband med att tredjemansrevisionen togs bort. Därvid tog inte hänsyn till att

man det i och med införandet av tredjemansföreläggandet finns ett behov av liknande regel. Det står nämligen Skattemyndigheten fritt att i

en form av ett föreläggande ta uppgifter förberedande kontroll

som en av andra än den förelagde. Det kan därvid förekomma att den

Prop. 1993/94:116

förelagde överlämnar uppgifterna datamedia. Oberoende av om tredjemansrevisionen återinförs finns det därför skäl att återinföra stadgandet med den ändringen att det skall vara fråga om ett beslut

granskning i stället för revision: Innan beslut meddelas om en om sådan granskning får företas som en förberedande åtgärd för

som kontroll andra än den hos vilken granskningen sker, skall

av

datainspektionen höras, granskningen kan antas omfatta insam-

om

ling uppgifter i personregister enligt datalagen.

av

Författningskommentarer

6.1 till i

Förslaget lag om ändring taxeringslagen

3 kap.

3 § Paragrafen innehåller de bestämmelser utgör för som ramarna en taxeringsrevision. Ändamålet med revisionen kan enligt det nya första stycket antingen att kontrollera att deklarations- eller vara

uppgiñsskyldighet uppfyllts riktigt och fullständigt, eller att kontrollera löpande beskattningsårs räkenskaper och andra handling-

ar. Kontrollen av löpande års räkenskaper och andra handlingar f°ar således utföras utan samband med granskning tidigare år. Någon av ändring av den personkrets hos vilken taxeringsrevision får genomföras har inte gjorts. Däremot har regler tredjemansreviom sion återinförts. Bestämmelsen, att revision får göras även för att inhämta uppgifter betydelse för kontroll enligt första stycket av av andra än den som revideras, avser både sådan kontroll görs då som Skattemyndigheten har kännedom om namnet den vill man granska eller den rättshandling vill granska och generella man kontroller.

9 § Enligt den andra meningen i första stycket skall den hos vilken nya en taxeringsrevision skall genomföras underrättas revisionsbesluom tet senast i samband med att revisionen verkställs. Det är således upp till Skattemyndigheten att bedöma när underrättelse skall ske, även om huvudregeln fortfarande bör att underrättelse sker i förväg. vara Liksom tidigare skall ett beslut taxeringsrevision innehålla om uppgift om ändamålet med revisionen och möjligheten att om undanta handlingar. När det gäller tredjemansrevisioner får skatte-

myndigheten, enligt det nya andra stycket, utesluta uppgift

om vem

eller vilken rättshandling granskningen Vid bedömningen

avser. av om så skall ske bör myndigheten ta hänsyn dels till effektivitetsaspekter om det finns anledning anta att kontrollen kan försvåras genom att informationen kan komma den granskade till del- dels till rättsäkerhetsaspekter; det kan finnas behov av att skydda den granskade. Det kan såväl affärsmässiga personliga skäl av som

106 F

örfattningskommentarer

innebära problem för den uppgifterna tredje man f°ar

som avser om reda på att han är föremål för skatteutredning.

en

ll § Det skall vid taxeringsrevision tillåtet att ta varor och

vara prov

kassaapparatur, särskild räknarapparatur, mätapparatur och prova annan teknisk utrustning.

12 a § I lagrummet har intagits bestämmelser om återlämnande av handlingar då den reviderade är försatt i konkurs. Efter avslutad revision skall handlingarna normalt återlämnas till den reviderade. Om denne försatts i konkurs under revisionens gång, skall handling-

istället överlämnas till konkursförvaltaren. Skattemyndigheten arna skall skriftligen underrätta den reviderade om överlämnandet.

6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om själv-

deklaration och kontrolluppgifter

3 kap.

3 a §

Enligt denna paragraf f°ar ett föreläggande om kontrolluppgiñ

utfärdas för inhämtande uppgift det löpande beskattningsåret.

av om

50 a § Det gamla andra stycket har med hänvisning till att bestämmelser

-

tredjemansrevision återinförts tagits bort.

om -

6.3 till i

Förslaget lag om ändring mervärdesskattelagen

17 kap.

2 § Andra styckets bestämmelse om vite har flyttats till 6 Ändringen är redaktionell och syftar endast till att göra reglerna mer överskådliga.

5 § Paragrafen har utformats i enlighet med 3 kap. 50 a § LSK.

6 § Enligt första stycket får ett föreläggande enligt 2 eller 5 § avse

uppgift om den löpande redovisningsperioden.

Andra stycket innehåller bestämmelser om vite. Paragrafens gamla andra stycke har av redaktionella skäl flyttats till 5

7 § Paragrafen innehåller bestämmelser skatterevision. Av första

om styckets första mening framgår att revision får ske dels för kontroll

att deklarations- eller uppgiftsskyldighet ñillgiorts riktigt och

av

fullständigt, dels för kontroll av den löpande redovisningsperiodens

räkenskaper och övriga handlingar. Av andra stycket följer att TL:s

bestämmelser bl.a. tredjemansrevision är tillämpliga vid en

om skatterevision enligt ML.

6.4¶Förslaget till lag om ändring i lagen om punktskatter och prisregleringsavgiñer

3 kap.

5 § Paragrafen har utformats i enlighet med 3 kap. 50 a § LSK.

6 a §

Enligt denna paragraf f°ar ett föreläggande enligt 3 eller 5 § avse uppgift om den löpande redovisningsperioden.

7 § Av paragrafens första stycke framgår att skatterevision får företas både för kontroll att deklarations- och uppgiftsskyldighet

av

fullgjorts riktigt och fullständigt och för kontroll den löpande

av

redovisningsperiodens räkenskaper och övriga handlingar. I paragrafen har vidare intagits bestämmelser om tredjemansrevision.

Bestämmelsen har utformats i enlighet med 3 kap. 8 § TL, med den skillnaden att skatterevision punktskatteområdet f°ar företas även för kontroll att den ansökt återbetalning eller kompen-

av som om av sation for skatt lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i sin ansökan.

8 § Paragrafen har utformats i enlighet med 3 kap. 9 § TL.

ll § Ändring i sak har skett så sätt att även kassaapparatur och

annan teknisk utrustning f°ar I övrigt är ändringarna endast redaktio-

provas. nella.

14 § Se kommentaren till 3 kap. 12 § TL.

a

6.5 till i

Förslaget lag om ändring uppbördslagen

2 a § Andra stycket har ändrats så sätt att beslut, om inte annat föreskrivs, skall fattas av Skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren vid det aktuella tillfället är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagarens skatt. Motiven till ändringen har utvecklats i avsnitt 5.5.6.2.

78 § 2 mom. Ändringen i första stycket är redaktionell. I den nya andra och tredje

styckena har bestämmelser om tredjemansföreläggande införts. De

har utformats i enlighet med 3 kap. 50 a § LSK. Enligt det nya fjärde

stycket f°ar ett föreläggande även uppgift den löpande

avse om uppbördsmånaden.

78 § 2 b mom. Paragrafen innehåller bestämmelser om revision. Ändringen innebär att revision också får företas för kontroll av det löpande årets

räkenskaper och övriga handlingar. Genom hänvisningen till taxeringslagens regler om revision blir tredjemansrevision möjlig även vid kontroller enligt uppbördslagen.

6.6 till i

Förslaget lag om ändring lagen om uppbörd av socialavgiñer från arbetsgivare

27 § I de nya andra och tredje styckena har bestämmelser tredjemans-

om föreläggande iniörts. Även dessa bestämmelser har utformats i enlighet med 3 kap. 50 a § LSK. Enligt det nya fjärde stycket får ett

föreläggande också avse uppgift om den löpande uppbördsmånaden.

27 b § Paragrafen innehåller bestämmelser revision. Ändringen innebär

om att revision också får företas för kontroll det löpande årets

av

räkenskaper och övriga handlingar. Genom hänvisningen till taxeringslagens regler revision blir tredjemansrevision möjlig

om

även vid kontroller enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

6.7 till i

Förslaget lag om ändring lagen om sjömans-

skatt

19 § Genom ändringen i tredje stycket f°ar Riksskatteverket eller skattemyndighet förelägga redare att lämna kontrolluppgift som behövs för kontroll av att bestämmelserna om skatteavdrag följts.

Föreläggandet f°ar förenas med vite om det finns anledning anta att det annars inte följs.

19 c § Paragrafen innehåller bestämmelser revision. Ändringen innebär

om att revision också får företas för kontroll det löpande årets

av

räkenskaper och övriga handlingar. Genom hänvisningen till taxeringslagens regler om revision blir tredjemansrevision möjlig

även vid kontroller enligt lagen om sjömansskatt.

6.8¶Förslaget till lag om ändring i tullagen

69 § Det gamla andra stycket har tagits bort; jämför ändringen i 3 kap. 50 a § LSK.

71 § Paragrafen har ändrats samma sätt som 3 kap. 9 § TL.

72 §

Andra stycket har ändrats på så sätt att tulhnyndighetens befogenhet

att vid behov bestämma tid och plats för revisionen har borttagits. Stycket har i stället utformats samma sätt som 3 kap. 10 § TL. Revisionen får verkställas hos den reviderade han medger det.

om Revision skall ske hos den reviderade om han begär det och revisionen kan göras där utan betydande svårighet.

75 § Paragrafen har utformats samma sätt som 3 kap. 12 a § taxerings-

lagen.

6.9 Förslaget till lag ändring i automa-

om lagen om tisk databehandling vid taxeringsrevision,m.m.

1 § Lagrummet har ändrats så att lagen blir tillämplig vid all granskning

avseende skatter och socialavgifter och granskning enligt 69 och 70

§§ tullagen som omfattar automatisk databehandling av personuppgifter i personregister.

3 och 6 Begreppet revision har ersatts med granskning som en följd av att lagen skall tillämpas även vid annan granskning än revision.

5 § Den tidigare bestämmelsen om att Datainspektionen skall höras om det kan antas att granskning, som sker som ett led i en generell kontroll, omfattar insamlande av uppgifter i personregister âterinförs.

Bestämmelsen har dock ändrats så att den omfattar all granskning, inte bara revision.

6.10 till i särskilda

Förslaget lag om ändring lagen om tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet

1 § Ändringen är redaktionell.

2 § Ändring har gjorts med hänsyn till förslaget att upphäva 10-12 §§.

5 § Ändringen i första stycket, att en revision f°ar genomföras i verksamhetslokalema i de delar den inte utan svårighet kan genomföras på

plats, innebär inte någon ändring i sak. Syftet är endast att annan förtydliga den gamla regeln. Motiven härför har utvecklats i avsnitt 5.3.3. Rekvisitet påtaglig risk har ändrats till särskild risk. Vidare har ändring skett dels så att sabotagerisken även kan gälla att relevant material förstörs, dels så att sabotagerisken även kan avse det som f°ar provas.

6 och 7 Rekvisitet påtaglig risk har ändrats till särskild risk. Vidare har ändring skett så att sabotagerisk även kan gälla att handling förstörs.

15 § Första stycket första meningen har ändrats så sätt att granskningsledaren kan fatta interimistiskt beslut tvångsåtgärd det

ett om om finns särskild risk att handlingar har betydelse för kontrollen

en som eller det f°ar inventeras, besiktigas eller undanskaffas,

som provas förvanskas eller förstörs innan länsrätten kan fatta beslut. Ändringen i andra meningen redaktionell karaktär.

är av

Enligt andra stycket skall de Omhändertagna handlingarna återlämnas och övriga insamlade uppgifter förstöras om länsrätten finner interimistiskt beslut tvångsåtgärd inte skall bestå.

att ett om

21 § Ändringen är redaktionell.

22 § Rekvisitet påtaglig risk har ändrats till särskild risk.

29 § Andra stycket har ändrats så sätt att länsrätten, den ändrar

om ett beslut tvångsåtgärd helt eller delvis, skall besluta omhänder-

om att tagna handlingar skall återlämnas och att övriga insamlade uppgifter skall förstöras, i den mån länsrättens beslut föranleder det.

30 § Se kommentaren till 3 kap. 12 a § taxeringslagen.

Kostnader och ikraftträdande 113

Kostnader och ikraftträdande

De förslag kommittén lämnar syftar till att göra myndigheternas

som kontrollverksamhet berörda skatter och avgifter mer effektiv.

av Förslagen kan därför och då de i sig inte innebär några nya

-

åligganden för myndigheterna medföra såväl kostnadsbesparingar

-

större skatteintäkter. som

De föreslagna ändringarna bör kunna träda i kraft den 1juli 1997. Samtliga ändringar torde kunna tillämpas omedelbart efter ikraftträ-

dandet med ett undantag; i fråga om de beslut om tvångsåtgärder

meddelats före det att lagändringarna trätt i kraft, bör de gamla som bestämmelserna tillämpas.

Utländsk rätt

Kommitténs enkät

Frågor angående skattemyndigheternas kontrollbefogenheter

För vilka ändamål f°ar taxeringsrevision genomföras Finns det

några begränsningar Exempel: i Sverige får en

taxeringsrevision endast syfta till att kontrollera att

deklarations- och uppgiñsskyldighet har uppfyllts.

Får revision göras for kontroll löpande beskattningsår Får av

bokföringen pågående transaktioner granskas

av

Måste den revision skall verkställas hos underrättas a som

i förväg eller får överraskningsrevision ske

Om överraskningsrevision är tillåten:

Vem har befogenhet att besluta överraskningsb om revision

Skattemyndigheten själv, domstol...

Måste någon särskilda omständigheter föreligga för c typ av att skall få tillämpa överraskningsrevision, som tex. man

sabotagerisk

Vilka regler finns beträffande befogenhet att bestämma tiden och platsen för revisionens verkställande

Får revision göras hos fysisk person som inte är näringsidkare Om så är fallet, finns det några begränsningar

Vilka befogenheter har skattemyndighetema att hämta in

handlingar och uppgifter från tredje man, dvs. någon annan än den reviderar Får Skattemyndigheten exempelvis göra

man revision hos tredje man

Kan de begära att handlingar och uppgifter skall

skattskyldiga

undantas från granskning Om så är fallet: vilka grunder

Hur hanteras de problem kan uppstå vad gäller som

möjligheten att tillgång till räkenskapshandlingar när den

som granskas är försatt i konkurs

Vilka tvångsmedel har skattemyndighetema till sitt förfogande Med tvångsmedel avses åtgärder kan tillgripas mot den

som granskades vilja.

10. När f°ar tvångsmedlen användas

ll. Vilka krav kan den reviderade eller den hos vilken revision genomförs ställa beträffande rätt att närvara vid

verkställigheten av tvångsåtgärder

12. Vem f°ar fatta beslut tvångsmedel om

13. Pågår det för närvarande något lagstiftningsarbete beträffande

kontrollbefogenhetema

Svaren

Norge

Revision bokettersyn f°ar genomföras i syfte kontrollera att att

deklarations- och upplysningsplikt uppfyllts så taxeringen blir

att

riktig och för bekämpande skatteundandraganden. Det är tillåtet

av att göra en revision under löpande beskattningsår, exempelvis vid misstanke om oegentligheter. Från Skattedirektoratets sida framhålls även vikten av att kunna göra förebyggande kontroller dels för att

hjälpa företagen, dels för att säkra att kontrolluppgiftema,

som systemet med förenklade självdeklarationer bygger på, blir korrekta. Enligt huvudregeln skall den skall revideras rimligt varsel som ges och ha rätt att närvara vid revisionen och uttala sig. Detta kan dock underlåtas om det föreligger grund att tro att handlingar skulle förstöras eller att ändamålet med kontrollen annat sätt skulle äventyras om den reviderade underrättades revisionen. Skatteom myndigheten avgör själv underrättelse skall ske eller inte. om

Överraskningsrevision används sällan, men anses vara ett viktigt hjälpmedel särskilt vid kontrollen branscher som restaurangnä-

av ringen och den tillfälliga handeln.

Revision f°ar inte företas hos fysiska personer som enbart är

löntagare och inte bedriver någon form av näringsverksamhet. Skattemyndighetema har vidsträckta befogenheter att begära uppgifter från tredje sig uppgifterna är konfidentiella eller

man vare

inte. Exempelvis är näringsidkare skyldiga att tillfrågan av

Skattemyndigheten lämna uppgifter varje ekonomiskt mellanha-

om vande i verksamheten de halt med namngiven näringsid-

som annan kare i dermes verksamhet.

Departementet kan föreskriva att upplysningsplikt får avse också icke namngivna näringsidkare. Sådan föreskrift synes ha givits endast avseende upplysningsplikt för näringsidkare som omsätter jordbruksprodukter och liknande från producent.

Skattemyndigheten får göra tredjemansrevision hos dem som är skyldiga att lämna uppgifter. Tredje är under sådan revision

man en skyldig att tillhandahålla räkenskapsböcker, kontrakt, korresponens,

styrelse- och revisionsprotokoll samt andra handlingar som är av

betydelse för kontrollen. Skattemyndigheten är inte skyldig att upplysa tredje mannen om vem granskningen avser.

Skattemyndighetema har inte några egna tvångsmedel, utan är hänvisad till att begära polisens hjälp. I gengäld är det straffbart att neka att medverka till bokettersyn.

Danmark

Näringsidkare, som för räkenskaper, är skyldig att begäran av Skattemyndigheten sända sitt räkenskapsmaterial avseende såväl tidigare löpande räkenskapsår samt andra handlingar som kan

som ha betydelse för taxeringen och bestämmande av skatteplikt. Denna skyldighet åvilar också föreningar, korporationer, stiftelser, legater och älvägande institutioner sig de är rörelsedrivande eller inte.

vare

Om räkenskapsmaterialet förvaras hos tredje skall denne

man, överlämna materialet till Skattemyndigheten.

Näringsidkaren är också skyldig att ge skattemyndighetema möjlighet att i hans verksamhetslokal igenom hans räkenskapsmaterial med bilagor och andra dokument kan ha betydelse för

som taxeringen samt vidare att företa kontroll av kassabehållningen m.m.

det finns rimlig grund härtill. Regeln om revision är så generellt om

utformad att den även ger möjlighet till tredjemansrevision.

Revisionen får således göras i verksamhetslokalen. Revision i bostad får inte göras, annat än om verksamheten i någon del är förlagd till bostaden. Revision får inte ske hos fysisk inte är näringsidkare. person som Det finns inga formella regler bestämmer tid och om vem som plats för revisionen, men enligt praxis avtalas tid och plats med den skattskyldige om det inte innebär att ändamålet med kontrollen förspills. Detta gäller även tredjemansrevision, där normalt alltså om ändamålet inte äventyras härigenom såväl den granskade - som den hos vilken revisionen sker underrättas i förväg. Det är skattemyndigheten som beslutar huruvida revisionen skall ske överraskningsvis och huruvida tredjeman skall underrättas om vem revisionen avser. Även tredjemansrevision är tillåten erhålls uppgifter från om

tredje man främst genom förelägganden att lämna uppgifter. Envar

som självständigt bedriver rörelse är skyldig att anmodan av

Skattemyndigheten lämna upplysning om den handel han hañ med

eller förmedlat för andra namngivna näringsidkare, eller arbeten om som han utfört for eller låtit utföra hos andra narrmgivna näringsidkare. Om förhållandena talar för det kan ligningsrådet ett högt uppsatt organ med politisk representation i vart enskilt fall bestämma att föreläggande får avse motsvarande upplysningar om mellanhavanden med icke namngivna näringsidkare. Skattemyndigheten har också möjlighet att göra stickprovskontroller gällande namngivna och icke namngivna Efter personer. beslut av ligningsrådet är Skattemyndigheten berättigad till att hos banker, sparkassor och fondmäklare och i samarbete med dessa företa genomgång räkenskapsmaterial och andra handlingar av som kan vara av vikt för taxeringen. Var och en som ombetts tillhandahålla eller kommunicera infonnation kan överklaga detta om han anser att skyldighet inte föreligger eller att rätt att följa åläggandet inte föreligger. Överklagandet måste ske inom viss tid. Om den skattemyndighet som begärt infonnationen inte medger anstånd, måste informationen lämnas även om överklagande skett. Om det föreligger skälig misstanke vad

gäller lagligheten av begäran, bör anstånd medges. Anstånd skall medges om de begärda dokumenten förseglats eller deponerats i enlighet med gällande regler.

Särskilt känsliga personliga upplysningar får sökas endast om nödvändig kontroll inte kan göras utan dem. Exempel på sådana upplysningar är upplysningar om en enskild persons privata

förhållanden, bl. religion och hudfärg samt politiska, före-

a. ras, ningsmässiga och sexuella förhållanden och vidare upplysningar om straff, hälsotillstånd, väsentliga sociala problem, missbruk och liknande. I övrigt begränsas skattemyndighetens rätt att söka upplysningar endast av att upplysningarna skall vara nödvändiga för kontroll av en beskattning.

Skattemyndigheten har inga egna tvångsmedel, men polisen skall

ge skattemyndighetema bistånd i enlighet med avtal mellan skattemi-

nisteriet och justitiemiiiisteriet.

Finland

Revision får ske för kontroll av skattskyldig som är bokföringsskyldig eller enligt lag skyldig att föra bok över sina inkomster och utgifter. Den skattskyldige skall då uppvisa alla de handlingar som kan behövas vid beskattningen av honom, vid skattegranskning eller vid behandlingen ansökan om ändring i beskattningen av

av en honom. Han skall också visa lager och annan egendom som hör till

näringsverksamheten. Granskningen kan verkställas redan under

löpande skatteår.

Skattemyndigheten bestämmer tid och plats för revisionen. Granskningen skall om möjligt förrättas i den skattskyldiges affärslokal eller den räkenskapsbyrå som han anlitar. Om detta

inte går utan olägenhet, kan granskningen ske skattemyndigheten.

I och med en lagändring som trädde i kraft den l april 1995 f°ar revision verkställas också uteslutande för inhämtande av uppgifter som kan användas vid beskattning av en annan skattskyldig så

-

kallad jämförelseuppgiftsgranslcning. Det finns dock en begränsning.

Jämförelseuppgiftsgranskning får inte verkställas i ett i kreditinstitutslagen avsett kreditinstitut som fått koncession och inte heller i en sådan filial till ett kreditinstitut som fått koncession och som avses i lagen om utländska kreditinstituts och finansiella instituts verksamhet i Finland.

Den som är föremål för jämförelseuppgiftsgranskningen erhåller en behörig handling över att jämförelseuppgiñer har inhämtats ur hans bokföring eller anteckningar. De jämförelseuppgifter som har

inhämtats behöver dock inte specificeras i handlingen.

Skattemyndigheten får också välja att kräva in uppgifter från

tredje man. Var och en skall uppmaning av Skattemyndigheten

basis bankkontonummer, kontottansaktion eller arman

av nanm, motsvarande identifikation lämna sådana uppgifter om andra skattskyldiga som kan behövas för beskattning av en annan skatt-

skyldig eller handläggning av ett ärende som gäller ändringssökande och som framgår av handlingar som han har i sin besittning eller som han annars känner till. Denna skyldighet har dock begränsats så tillvida att man inte är skyldig att lämna sådan information som man skulle ha rätt att vägra vittna om. Man har dock inte rätt att vägra att

sådana uppgifter ekonomiska ställning som inverkar ge om annans på beskattningen.

Begäran om uppgifter vars individualisering inte baseras på för

Skattemyndigheten kända konkreta omständigheter är inte tillåten.

Det är därför inte möjligt att begära ex. massutlänmande av

uppgifter alla depositioner som överstiger ett visst belopp

som avser eller uppfyller vissa kontovillkor.

Skattemyndigheten har inga egna tvångsmedel, men har rätt att handräckning av polisen om den skattskyldige vägrar att uppvisa sitt

bokföringsmaterial.

Nederländerna

Taxeringsrevision sker normalt för kontroll av att deklarationsplikten uppfyllts. Revision kan dock företas före det att deklaration länmats. Även icke näringsidkande fysisk kan revideras. Överrask-

person ningsrevision är tillåten, men normalt underrättar taxeringsinspektören den skattskyldige om att revision skall äga rum. Det är taxeringsinspektören som fattar beslut om tid och plats, men revisionen bör ske under °affarstid°. Om revisorn vill skaffa sig tillträde till någons hem utan dennes medgivande, måste tillstånd inhämtas från borgmästaren. Den skattskyldige har rätt att närvara vid en sådan revision.

Tredjemansrevision är tillåten. Det finns en allmän skyldighet för tredje man att lämna uppgifter av vikt för annans taxering. Personer eller sammanslutningar engagerade i oberoende verksamhet eller

näring inom riket och sammanslutningar som inte bedriver näringsverksamhet t.ex. föreningar och stiftelser måste begäran både

bereda taxeringsinspektören tillgång till böcker och andra dokument

kan viktiga för taxering och lämna all arman som vara annans information som kan vara av intresse. Tredje mans skyldighet är begränsad till sådana handlingar och sådan information som gäller

den granskades taxering.

Det möjligt för Skattemyndigheten att ställa så kallade

anses vara seriefrågor, dvs. frågor som avser ett antal inte namngivna skattsky-

diga. Det är meningen att denna form frågor skall ställas till

av sådana branscher som kan tillhandahålla sådan information automatiskt, såsom banker och försäkringsbolag.

Generellt sett kan en skattskyldig inte begära att handlingar eller uppgifter skall undantas från revision eller uppgiftslämnande. Vissa

yrkesgrupper kan dock åberopa tystnadsplikt för att slippa lämna

information tredje part, såsom präster, advokater, medicinsk

om en personal och apotekare. Revisorer och skatterådgivare tillhör inte

dem som kan åberopa tystnadsplikt. De skall dock inte, enligt anvisningarna till taxeringsförordningen, ombes tillhandahålla sin yrkesmässiga korrespondens med kimdema.

Om den skattskyldige vägrar skatterevisor, erhållit

en som tillstånd från borgmästaren, tillträde till sin bostad, kan revisorn erhålla hjälp från polisen. Vägran eller underlåtenhet att lämna infonnation är straftbelagt och åtal kan väckas.

Den 1juni 1994 trädde Identifikationsakten i kraft. Genom denna har skatterevisor rätt att be och på arbetsplats att

en var en en identifiera sig med ett godkänt identitetskort.

Frankrike

Ändamålet med skattekontrollen försäkra sig de

är att om att

skattskyldiga uppfyllt sina deklarationsskyldigheter. En kontroll kan

inte påbörjas förrän den lagliga fristen att lämna deklaration gått ut. Kontrollen kan således inte gälla löpande räkenskapsår det inte

om är fråga om momsdeklarationer månatligen eller

som avges per kvartal.

Skattemyndigheten har en så kallad rätt till kommunikation droit de communication som ger möjlighet att kräva vissa, i Livre des Procédures Fiscales uppräknade dokument och uppgifter. Rätten till kommunikation avser endast insamlande information och skall

av inte leda till ändrad taxering för den anmodas eller föreläggs.

som Den information som Skattemyndigheten kan denna väg omfattar bl. a. sådant material som den svenska skatte- myndigheten f°ar genom kontrolluppgifter. Kommunikations- rätten ger dock även

möjlighet att exempelvis förelägga näringsidkare att inkomma med

bokföringen. Vidare kan bl. a. advokater föreläggas att länma vissa

uppgifter om sina klienter. Skyldighet att länma upplysning gäller dock inte sådant som omfattas yrkesmässig tystnadsplikt enligt

av strafñagen.

inte följer skattemyndighetens anmodan kan dömas till

Den som böter 10 000 Vägran att lämna dokument eller uppgifter efter

om

påminnelse mise demeure kan innebära böter

en 20 000

Tillämpandet kommunikationsrätten är det enda sätt skatte-

av myndigheten kan kräva uppgifter från tredje man på. Myndigheten är dock oförhindrad att rikta frågor även till andra än dem som är underkastade kommunikationsskyldighet, förutsatt att det klart framgår att skyldighet att svara inte föreligger.

Revision företag i företagets verksamhetslokaler eller

av äger rum hos företagets redovisningsbyrå. Revisorn kan begära att se

samtliga räkenskapshandlingar och alla andra handlingar som kan

betydelse för kontroll det deklarerade resultatet. Granskvara av av ningsmannen har inte rätt att omhänderta handlingarna. Den skattskyldige kan dock särskilda skäl föreligger be gransknings-

om

att företa granskningen sitt kontor. Om så sker skall mannen granskningsmannen upprätta ett detaljerat kvitto över de handlingar

han tar med sig. Den skattskyldige är skyldig att praktiskt

som bistå granskningsmannen så att han kan genomföra sitt arbete. Den

bryter mot detta riskerar både höga fiskala sanktionsavgifter och som straffrättsliga sanktioner.

Granskning fysiska personer äger rum granskningsmarmens

av kontor och får inte pågå längre än ett år från det att den skattskyldige mottagit underrättelsen förestående granskning i speciella fall

om kan tiden förlängas. Skattskyldig inte svarar eller ger otillräck-

som liga riskerar att bli skönstaxerad och att därvid förlora de

svar garantier finns i den kontradiktoriska processen, vilket

som annars innebär att bevisbördan läggs på den skattskyldige.

Varje revision och granskning skall föregås av en underrättelse

till den skattskyldige. Undersökning platsen får påbörjas först

sedan rimlig tid gått efter underrättelsen.

Det finns ingen möjlighet att begära att handlingar eller uppgifter skall undantas på grund de innehåller affarshemligheter. Även

av att sådan information bara finns data skall göras tillgänglig. Då

som räkenskapema är datoriserade har skatte- myndigheten rätt att kontrollera älva dataprogrammet.

Då det finns stark misstanke om att en skattskyldig gjort sig skyldig till skattebedrägeri falska fakturor, dubbel bokföring m.m. kan Skattemyndigheten vända sig till domstol med en ansökan om att oanmält få besöka alla de platser, även privatbostäder, där det kan misstänkas att handlingar har samband med bedrägeriet

som

förvaras, för att omhänderta dessa handlingar. Om domstolen finner att ansökan är väl grundad, utfärdar den ett beslut ordonnance med

angivande villkoren för skattemyndighetens agerande. Beslut f°ar

av

endast till sådan tjänsteman som minst har graden av inspektör ges och dessutom har särskild behörighet att utföra denna typ av

som besök. Dessutom skall en polisofficer närvara. Den vars utrymmen besöks eller hans representant delges beslutet vid besöket eller, om de inte är närvarande, i efterhand i rekommenderat brev. Besök f°ar göras mellan klockan på och klockan nio kvällen.

sex morgonen Om den utrymmen besöks eller dennes representant inte är

vars närvarande skall polisofñceren utse två oberoende vittnen att i stället närvara vid besöket.

Tyskland

Revision f°ar i första hand ske hos skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet. Hos skattskyldig får revision ske dels

annan beträffande denne skattskyldiges förpliktelse att för en annans räkning erlägga, innehålla eller inbetala skatt, dels om för beskattningen väsentliga förhållanden måste belysas och en prövning skattekontoret inte är ändamålsenlig med hänsyn till sakförhållandens art och omfång.

Syftet med så kallad Betiiebsprüfung granskning av näringsverk-

samhet är riktig undersökning och bedömning av för beskatt-

en ningen viktiga sakförhållanden. Vid användandet av granskningsåtgärder skall grundsatsema om proportionalitet och minsta möjliga ingrepp beaktas.

Skattemyndigheten bestämmer och när en revision skall

om

genomföras. Myndigheten bestämmer också granskningens omfatt-

ning.

revision skall delges den skattskyldige i rimlig tid före

Beslut om granskningens början om ändamålet med prövningen inte äventyras därigenom. Rena överraskningsrevisioner används dock bara inom

för Steuerfalmdungs utredningar vid misstanke om skattebrott. ramen

Den skattskyldige skall medverka till att fastställa de sakförhållanden som är av betydelse för beskattningen. Han skall lämna upplysningar och framlägga anteckningar, böcker, affärshandlingar och andra urkimder och också göra de förtydliganden behövs

som Om den skattskyldige eller honom angiven inte kan ge den

av person önskade informationen eller om den givna informationen inte räcker till för att klarlägga sakförhållandena, kan granskningsmannen anmoda även anställd i företaget att lämna upplysningar.

annan

124 Bilaga 1 sou 1996:79

Under samma förutsättningar kan också andra personer underkastas upplysningsplikt. I de fallen handlar det dock om en mer allmän kontrollåtgärd, den sker inte inom ramen för en regelrätt revision.

Den skattskyldige skall hålla underlaget tillgängligt i sin verksamhetslokal eller, om en för granskningen lämplig verksamhetslokal inte finns, i sitt hem eller skattekontoret.

Revision skall genomföras under normal affärs- eller arbetstid.

Granskningsmarmen har rätt att besiktiga fastigheter och verksam-

hetslokaler.

Österrike

När det gäller skattskyldiga som enligt lag är skyldiga att föra böcker eller som utan att vara skyldiga till det för böcker, får skattemyndigheten helst kontrollera, om böckerna förs fortlöpande och

när som om de är fullständiga och formellt och sakligt riktigt förda. Revision sker inte hos fysisk person som inte för böcker.

Var och en är skyldig att ge Skattemyndigheten upplysningar om

alla de sakförhållanden som är av betydelse för beskattningen. Denna

skyldighet föreligger också då det inte är fråga om den egna skattskyldigheten.

Chefen för revisionsavdelningen bestämmer när en granskning skall ske.

Revision Betriebsprüfung skall normalt verkställas i den reviderades verksamhetslokaler. Om detta inte är möjligt eller

lämpligt, kan den skattemyndighetens kontor eller hos

äga rum den reviderades ombud. Oberoende av var granskningen sker skall granskningsmarmen antingen i början av eller under revisionen besiktiga verksamhetslokalen. Om rörelsen drivs i en privatbostad är

en granskning därstädes fullt möjlig.

Underrättelse att revision skall ske lämnas normalt om

om möjligt vecka innan, kan underlåtas underrättelse skulle

en men om innebära att syftet med kontrollen går förlorat. Skattemyndigheten fattar beslut om detta.

Några tvångsmedel finns inte i den vanliga skatte- utredningsord-

ningen, utom vite. Inom ramen för fmansstrafflagen Finanzstrafge-

setz finns dock möjlighet att ta bevisning genom både beslag och husrarmsakan. Beslut om beslag av handlingar fattas normalt av fmansstraffmyndigheten Finansstrafbehörde/ Strafsachenstelle. Om det föreligger fara i dröj smål är dock alla organ inom skattemyn-

dighetema alltså även granskaren berättigad att beslagta hand-

- lingar som kan komma i fråga som bevismedel. Innhavaren

av bevismedlen underrättas muntligen om grunderna för beslaget och antagandet att det föreligger fara i dröjsmål; över detta skall protokoll föras. Det skall genast göras en prövning av om de

Omhändertagna handlingarna omfattas av beslagsförbud. För

husrannsakan krävs det beslut av en domare. Den skattskyldige har rätt att närvara vid verkställigheten såväl husrannsakan

av som beslag.

Storbritannien

Man skiljer mellan audit revision och investigation undersök-

- ning: revision innebär kontroll av att någonting blivit korrekt gjort, utan innebörd att någonting är fel. När det finns anledning misstänka att det föreligger betydande utelämnanden i deklaration f°ar

en en

undersökning göras, i vilken ingår detaljerad undersökning den

en av

skattskyldiges affärer och angelägenheter.

Från 1996/97 kommer att övergå till ett system med älvtax-

man ering Self Assessment. Detta kommer bl.a. att innebära i

- att man stället för att taxera och uppbära skatt för föregående års inkomst kommer att taxera och beskatta basis löpande år. Avgivandet

av av deklaration kommer att följa interimsbetalning skatt. Det

en av kommer normalt inte att finnas något behov att granska transak-

av tioner före dagen för avlänmandet av deklaration, det kommer

men att vara möjligt att kontrollera löpande transaktioner under

en

undersökning.

Inland Revenues tjänstemän har rätt att erhålla information från tredje man om det behövs för taxering. Sådan information skulle dock normalt inte erhållas genom en revision. Om informationen inte ges frivilligt, måste den härför auktoriserade tjänstemännen rikta ett formellt föreläggande mot tredje

mannen.

Inspektörema har befogenhet att besluta när revision skall äga

en rum, men det måste ske inom ett från dagen för avlämnande

av deklaration om det inte föreligger bevis skattebedrägeri, då kan

- om det ske senare. Beroende granskningens natur kan den äga

rum antingen skattekontoret eller i den skattskyldiges hem denne

om

går med det. Skattemyndigheten har ingen rätt att tvinga

en

skattskyldig att närvara.

Varje skattskyldig bosatt i Storbritannien kan bli föremål för revision.

Den skattskyldige måste underrättas skriftligen att revision

om skall göras. Han erhåller också underrättelse om inspektören beslutar att vidare med en undersökning.

Den skattskyldige kan ombes att tillhandahålla alla dokument som kan relevanta for revisionen, han att tillhandahål-

vara men om anser landet några dokument är orimligt kan han överklaga till the

av Appeal Commissioners, är oberoende av Inland Revenue.

som Dessa beslutar informationen måste tillhandahållas. Den

om skattskyldide kan inte tvingas att ta fram sådana dokument som har samband med mål anhängiggjorts emot honom. Vissa andra

som kategorier dokument är också skyddade mot skatteverkets

av befogenhet att ta infonnation från tredje man, exempelvis de som omfattas av advokats tystnadsplikt.

Underlåtelse att inspektörs frågor kan leda till att

svara en inspektören utfärdar ett fonnellt föreläggande att överlämna vissa dokument eller infonnation. Om föreläggandet inte följs kan

annan det bli fråga om penningbot.

Vid kontroll Self Assessment kommer inspektören att kunna

av

utfärda föreläggande själv. Den skattskyldige kommer att kunna

anföra besvär över ett sådant föreläggande. När det gäller mer allvarliga fall omfattande information kan efterfrågas hos

där mer

både den skattskyldige själv och tredje undersökningar, måste

man inspektören tillstånd Appeal Commissioner innan föreläg-

av en gande utfardas. Den skattskyldige måste få minst 30 dagar på sig att

följa föreläggandet. Straff för underlåtelse att följa föreläggande kan beslutas inspektören, men den skattskyldige har rätt att överklaga

av till the Commissioners. Den skattskyldige måste beredas möjlighet att överklaga innan boten förfaller till betalning. The Commissioners har också befogenhet att kräva information och påföra boter. Den

skattskyldige har rätt att närvara vid de hearings som föranleds av hans överklaganden till the Commissioners.

USA

Vanligen syftar granskningarna till att fastställa huruvida den

skattskyldige har deklarerat sina inkomster och om de yrkade avdragen överensstämmer med lagen. Även det inte är något

om som sker normalt, finns det möjlighet att granska löpande år om det

en

finns anledning anta att ett uppskjutande granskning och taxering

av

skulle innebära att insamlandet skatten äventyras. Beslut av om

granskning av löpande beskattningsår måste godkännas på hög nivå

inom IRS. Normalt underrättas den skattskyldigen att hans deklaration om har tagits ut för granskning. Vid sabotagerisk kan underrättelse underlåtas. IRS har vidare bemyndigande att besöka skattskyldiga i deras hem eller verksamhetslokaler för att försäkra sig att de om lämnar deklaration etc. canvassing. Dessa besök betraktas inte som granskningar, då de inte avser granskning viss deklaration. av Det är Skattemyndigheten fattar beslut tid och plats för som om revision, men den skattskyldiges önskemål beaktas. Granskning av en näringsverksamhet sker normalt i verksamhetslokalen. I vissa fall kräver den skattskyldiges företrädare att granskningen skall ske företrädarens kontor. Normalt godtas detta med förbehållet att verksamhetslokalen ändå kommer att besökas någon gång under granskningen. Revision kan göras även beträffande fysisk person som inte är näringsidkare. Granskningen kan då ske IRS kontor, hos den skattskyldige eller den skattskydiges företrädares kontor. Viss granskning sker post. per

Tredjemansrevision förekommer

inte. I stället används summons, ett slags föreläggande att lämna den speciella information som efterfrågas. Den skattskyldige har rätt att bestrida föreläggandets

giltighet. Den skattskyldige kan inte begära att någon handling eller uppgift

skall undantas från revisionen. Viss infonnation som den skattskyldige givit till sin advokat eller revisor kan dock bli undantagen grund av yrkessekretess. De tvångsmedel som Skattemyndigheten har till sitt förfogande är huvudsakligen knutna till systemet med Om den förelagde summons,

negligerar eller vägrar att följa föreläggandet, kan Skattemyndigheten

vända sig till domstol eller särskild commissionerà Den förelagen de kan dömas för trots. Summons f°ar användas helst sedan - när som

en granskning påbörjats. Föreläggande mot skattskyldig används

bara om den skattskyldige inte medverkar till att lämna information. För att tredje man skall lämna information krävs oftast föreläggande. Det är vanligen den granskande tjänstemännen tar initiativet till som detta. Innan det utfärdas måste det dock godkännas chefspersonal. av

Vissa förelägganden måste godkännas myndighetens jurister. Det

av är också de som tar över om den skattskyldige inte följer föreläggandet och frågan prövas i domstol.

l6-07I9

Kommitténs enkät till skattemyndighetema junil995

Frågeformuläret

Tvån gsåtgärdslagen

I hur många fall har ansökan tvângsåtgärd gjorts hos

a om

länsrätten

b I hur många fall har Skattemyndigheten överklagat

länsrättens dom

I hur många fall har den skattskyldige överklagat

c

länsrättens dom

a Vilka problem anser Skattemyndigheten att tvångsåtgärdslagen medfört vid framställningen till

domstol

b Vilka problem har lagen medfört vid verkställighet i

verksamhetslokaler

Vilka problem har lagen medfört vid verkställighet i

c

andra lokaler

d Kan det finnas andra problem i samband med

verkställighet

Enligt 15 § tvångsåtgärdslagen f°ar granskningsledaren fatta

vissa interimistiska beslut, omedelbart skall underställas

som länsrätten.

I hur många fall har interirnistiskt beslut fattats

a

b Har handläggningen inneburit några problem

Är de möjligheter granskningsledaren har fatta c att interimistiska beslut tillräckliga

d Om möjligheten att fatta interimistiska beslut bör utökas, hur bör det ske

Anser Skattemyndigheten att tvångsåtgärdslagen i övrigt

bör ändras i något hänseeende

Undantagande av handling

a I hur många fall har ansökan undantagande om av

handling enligt TL eller tvångsåtgärdslagen gjorts hos

länsrätten

b I hur många fall har under skatteutredning fråga

om

undantagande av handlingar enligt TL eller tvångsåtgärdslagen uppkommit, utan att frågan blivit

föremål för länsrättens prövning till följd att parterna av kommit överens så att både skyddsintresset och kontrollbehovet tillgodosetts

Vilka problem Skattemyndigheten att de ändrade anser reglerna om undantagande handling medfört eller kommer av att medföra vid skattekontrollen

I vilka hänseenden Skattemyndigheten att reglerna

anser om

undantagande av handling bör ändras

Tredjemansrevision

Vid ändringen revisionsreglema togs möjligheten till

av

tredjemansrevision bort.

a Har detta rent konkret inneburit ett hinder i revisionsarbetet

b Om så är fallet, exempel. ge

Anser Skattemyndigheten, hinder inte förelegat

även om rent konkret, att frånvaron av möjlighet till tredjemansrevision kan innebära ett hinder och i så fall varför

Förelägganden

10. a Hur många förelägganden har sedan den juli 1994

utfärdats med stöd av 3 kap 50 a LSK, 17 kap 5 § ML resp. 3 kap 5 § LPP

b Hur har reglerna enligt a fungerat från kontrollsynpunkt Ange för -och nackdelar.

c Anser Skattemyndigheten att reglerna enligt i något

a

avseende behöver ändras Ange i så fall hur.

Löpande beskattningsår

l Möjligheten att verkställa revision för kontroll löpande av beskattningsår har tagits bort. Har detta rent konkret inneburit ett hinder i revisionsarbetet Om så är fallet, beskriv

a de olika typer av revision som berörts av hindret och

b vad hindret har inneburit i det praktiska revisionsarbetet.

12. Anser Skattemyndigheten, något konkret hinder

även om inte har uppstått, att möjligheten att revidera för kontroll av

löpande beskattningsår är nödvändig för effektiv

en skattekontroll Motivera.

Övrigt

13. Anser Skattemyndigheten att revisionsreglema i något

annat avseende än som berörts ovan bör ändras eller förtyd

ligas Ge förslag.

Kommittén har även ställt frågor avseende torg- och gatuhandeln samt den problematik kan uppstå då den granskade är försatt i

som konkurs. Dessa frågor behandlas dock inte i detta delbetänkande. Myndigheternas svar kommer att redovisas i annat sarmnanhang.

Skattemyndighetemas svar

Tvångsåtgärdslagen

tvångsåtgärd har gjorts i förhållandevis fall; några län Ansökan om har inte gjort någon ansökan alls, de flesta har gjort en till tre ansökningar. Uppsala har gjort sju, Stockholm, Södermanland och Värmland samt Västmanland fem.

sex

Länsrättens dom har överklagats i åtta fall, varav två av den enskilde.

Några har tillämpat tvångsåtgärdslagen har stött

av de län som svårigheter vid ansökan till länsrätten. Man det svårt att

anser vara bedöma hur mycket information skall tas in i ansökan: tillräck-

som ligt mycket för bifall, minsta möjliga för att inte skada den

men fortsatta utredningen.

Uppsala påpekar att problem kan uppstå genom att länsrättens

dom blir offentlig vid expedieringen; den blir därmed tillgänglig för allmänheten, exempelvis varför det föreligger risk att den

pressen,

åtgärden får kännedom om domen redan före verkställigsom avser heten även beslutat att inte delge domen förrän vid verkstäl-

om man

ligheten. Skattemyndigheten anser att domar enligt tvångsåtgärdsla-

därför i vissa fall bör sekretessbelagda till dess att åtgärden gen vara hunnit genomföras. Stockholm att det bör införas en möjlighet

anser att i vissa fall, framförallt då kontakt inte tagits med den skattskyldi-

sekretessbelägga beslutet åtminstone i vissa delar gentemot ge, - tredjeman. Stockholm vill också ha möjlighet att av utredning-

en stekniska skäl sekretessbelägga vissa uppgifter gentemot part; eventuellt skulle domstolen kunna tillämpa 4 kap. 2 § sekretesslagen jämfört med 12 kap. 1 § lag. Värmland påpekar att förutsätt-

samma ningarna för revision i samförstånd torde mycket små sedan

en vara Skattemyndigheten fått avslag en ansökan om tvångsåtgärd. Kopparbergs län anför att verkställigheten med fullt pådrag med granskningsledare, revisor och personal från kronofogden i ett visst

fall blev psykiskt betungande för den granskade; det hade varit smidigare revisorn kunnat begära räkenskaperna egen hand.

om Ingen skattemyndighet har fattat interimistiskt beslut enligt

tvångsåtgärdslagen. Flertalet skattemyndigheter anser dock att

granskningsledarens möjligheter att fatta interimistiska beslut bör utvidgas till att också omfatta kassainventering och granskning av lager och inventarier. Rekvisitet att det skall föreligga risk att handlingar undanskaffas eller förstörs är för snävt, risk för sabotage kassa, lager, inventarier etc. bör utgöra grund för interimistiskt av beslut.

Några skattemyndigheter det viktigt att rätten att fatta

anser vara interimistiska beslut också gäller bostäder och privata utrymmen. Det kan svårt att avgöra vad är verksamhetslokal i rörelser som vara som drivs i nära anslutning till ägarens bostad och det är vidare vanligt att mindre seriösa företagare inte har några verksamhetslokaler. Ett skattemyndigheter att det bör övervägas om inte par anser beslut enligt tvångsåtgärdslagen avseende verksamhetslokaler

normalt skall kunna fattas Skattemyndigheten utan föregående

av domstolsprövning. Det nuvarande systemet är tungrott och tar lång tid. Flera skattemyndigheter det särskilt viktigt att beslut anser vara

får fattas Skattemyndigheten. Örebro om överraskningsrevisiod av påpekar det finns mängd exempel att myndigheter f°ar

att en genomföra oanmälda inspektioner hos näringsidkare för att kontrollera att lagar efterlevs, exempelvis inom miljö- och hälsovårdslagstiftningen. Stockholm föreslår att, för att säkerställa den enskildes rätt, granskningsledarens beslut överrasknings- revision skall om kunna överprövas inom myndigheten särskild utsedd person, tex. av chefen för rättsenheten eller jurist med hög kompetens. annan Överprövningen bör ske omgående och vara i huvudsak muntlig. Uppsala och Västmanland påpekar att domstolarna under senare tid ställt mycket högre krav vad som skall anses vara påtaglig risk". Beviskravet har satts så högt att befogenhetema enligt

tvångsåtgärdslagen blir verkningslösa. Uppsala väcker frågan om

inte beviskravet bör sänkas till risk och föreslår även skilda beviskrav för olika åtgärder, exempelvis högre krav för eftersökande

handlingar än för kassainventering och besiktning. Kronobergs

av län att uttryck typen särskilda skäl och påtaglig risk i anser av viss mån kan oklara till sin innebörd. Det vore därför anses vara önskvärt att det i förarbetena konkret exemplifieras vilka situationer Stockholm anför att det bedömts mycket svårt att i som avses. som ett tidigt utredningsskede konkretisera att påtaglig risk finns i det enskilda fallet. Det borde räcka att det finns särskild risk anta att handling kommer att undanhållas eller förvanskas. Stockholm anser -

vidare att det borde möjligt att använda tvångsåtgärder även i de vara fall den reviderade inte uttryckligen vägrar medverka väl gör sig men oanträfibar; det har visat sig svårt att påvisa vägran i de fall den vara reviderade sätter i system att gång gång göra sig oanträñbar. Stockholm påpekar också att vissa domstolars tolkning 8 § av

tvångsåtgärdslagen har vållat huvudbry. Problemet skall

är vem som samverka, den som förfogar över räkenskapema eller den hos vilken de förvaras och inte har någon förfoganderätt över dem, tex. som en revisionsbyrå. Myndigheten menar att någon form av förtydligande behövs. Vidare anser myndigheten att kravet att synnerliga skäl måste föreligga för att verkställighet skall få ske då den berörs som inte kunnat nås med underrättelse kan leda till problem, särskilt då vissa domstolar begränsat verkställigheten i tiden. Myndigheten anser att det bör räcka med särskilda skäl. Myndigheten gör också följande påpekande: Om handling undantagits från kontroll får en dess innehåll inte återges eller åberopas vid redogörelse för granskningen eller inför myndigheten. Detta framgår direkt lagen. annars av

Motsvarande lagregler finns inte för när granskningsledarens

interimistiska beslut upphävts domstolen eller högre instans av om ändrat ett beslut om tvångsåtgärd. Det är otillfredsställande att osäkerhet råder. Gotlands län vill att förtydligande skall ske huruvida kan man utföra upprepade lager- och/eller kassainventeringar och en samma ansökan till länsrätten. Älvsborgs län anser att bestämmelsen i 17 § tredje stycket tvångsåtgärdslagen att länsrätten skall besluta undantagande om av handling utan att ha granskat den skall avskaffas; det finns inte någon möjlighet att kontrollera att den undantagna handlingen verkligen överensstämmer med vad den skattskyldige uppger.

Blekinge, som gjort tre ansökningar enligt tvångsåtgärdslagen, anför att tillämpningen tvångsåtgärdslagen hittills fungerat väl.

av

Göteborgs och Bohus län anser den nya revisionslagstiftningen ha

en struktur som underlättar myndighetens kontrollarbete eftersom en klar åtskillnad gjorts mellan samverkan och tvång. Det klar är en fördel att tvångsåtgärder kräver medverkan domstol. Skattemynav digheten påpekar dock att den har begränsad erfarenhet den av nya lagstiftningen och att det hade varit fördelaktigt för den framtida skattekontrollen utvärdering fått anstå ytterligare några år, så om en

att tillräckligt underlag funnits för en allsidig utvärdering.

Undantagande av handling

Endast i fyra fall har ansökan om undantagande gjorts Stockholm,- Göteborg, Västmanland och Malmö. I några fall har frågan kommit upp utan att gått vidare till länsrätten har alltså

man man

kommit överens.

Tredjemansrevision

Kopparbergs län anser att det har gått för kort tid sedan lagändringen för att man skall kunna bedöma borttagandet tredjemansrevi-

om av sionen innebär ett hinder. Gotland och Kronobergs län har inga konkreta hinder att rapportera. Övriga skattemyndigheter

anser effektivitetshinder föreligga. Det är svårt att få önskade uppgifter genom föreläggande; det är svårt att precisera vad vill ha och

man den förelagde synes sovra i begärt material. Föreläggandena har

en tendens att läcka ut till dem de berör. Banker skickar regelmässigt kopior till kontohavaren de kontoutdrag och allegat skatte-

som

myndigheten begär genom föreläggande. Kvalitén tredjemansupp-

giñema har försämrats. En efterföljande kontroll att rätt uppgifter

av lämnats görs inte med mindre än att det finns någon särskild

anledning att anta att lämnade uppgifter inte är riktiga; efterföljan-

en de kontroll utan konkret grund kan lätt uppfattas ett misstroende

som

mot uppgiñslänmaren. Då man inte i förväg kan precisera alla de

uppgifter och handlingar rättshandlingen omfattar, uppstår

som

problem både för Skattemyndigheten och för den förelagde. Föreläg-

gandet måste ibland göras i flera omgångar, vilket är tungrott och tar tid. Det är väl känt att skattekontroll i form urvalsrevision idag

- av inte görs slumpmässigt. Det kan medföra skada för den kontrollerade

att den förelagde vid tredjemansföreläggande vet dels

vem som

kontrolleras, dels vilka urvalsgrunder Skattemyndigheten har för

kontroll. Flera allvarliga så kallade härvor har kunnat avslöjas

-

genom att revisorerna vid generella tredjemansrevisioner kunnat få tillgång till för andra granskningar behövligt material. Många

av dessa härvor har planerats och marknadsförts verksamma

av personer inom väletablerade företag. Det är tveksamt föreläggande i dessa

om fall skulle resultera i att myndigheten fick tillgång till allt nödvändigt material.

136 2

Bilaga

Tredjemansförelägganden

Föreläggande enligt 3 kap. 50 § LSK har använts i förhållandevis

a stor omfattning.

Värmland att reglerna i huvudsak fungerat bra.

svarar

Även Kalmar att reglerna fungerat väl från kontrollsyn-

anser punkt; svarsbenägenheten har varit god. Problem finns dock. Bl.a. är förfarandet med diarieföring särskilt ärende och hanteringen vid förfrågan i annat län alltför omständligt. Det är oklart hur föreläggandena skall arkiveras; arkivering skall ske ett eget ärende i

om som varje enskilt fall måste underlaget kopieras eller annat sätt göras tillgängligt i revisionsakten.

Göteborgs och Bohus län föreläggande vara en mycket bra

anser form att ta uppgifter på. Man har ännu inte nått taket för när föreläggande kan användas. Detta sammanhänger med att begreppet rättshandling är mycket brett. Det är fördel att företagen får stå

en för alla framtagningskostnader. Vissa problem kan dock förekomma vad gäller interna befogenhetsgränser, länsgränser. Slutligen vill

som Skattemyndigheten ha samordning den särskilda bestämmelsen

en av för företagsledare med flera i fåmansföretag i 3 kap. 24 § LSK med bestämmelsen tredjemansföreläggande i 3 kap. 50 § samma lag.

om a

Stockholm påpekar att LSK inte innehåller några regler om när i tiden ett föreläggande f°ar ske. De uppgifter som insamlas skall användas för att kontrollera skattskyldigs uppfyllande av

en deklarations- och uppgiftsskyldighet. Frågan är dock om denna tidpunkt deklarationstidpunkt måste ha inträtt för skall få

att man förelägga, eller räcker det med att syftet är att kontrollera tredje man

den dag deklarationsskyldigheten inträtt Stockholm pekar också

på gränserna för föreläggande är snävare i mervärdesskattelagen

att och LPP än i LSK, samt att såväl uppbördslagen som lagen om uppbörd socialavgifter från arbetsgivare saknar motsvarande

av

tredjemans- förelägganden jmfr RSV:s hemställan. regler om

Älvsborg, Kristianstad och Södermanland har haft problem i samband med handräckningsärenden. Älvsborg anför att risken för

den förelagde skulle underrätta sin utländska affärskontakt att bedömts överhängande; denne hade då haft möjlighet att

som undanröja komprometterande handlingar eftersom revision inte inletts i utlandet. Kristianstads problem bestod i att det var bråttom, den utländska myndigheten kunde inte vänta ett föreläggande med normal svarstid. Det löstes ett föreläggande efter muntlig

genom överenskommelse med de svenska bolagen att de skulle ställa

om materialet till skattemyndighetens förfogande så att revisorerna kunde fram uppgifterna. Södermanland återger följande fall.

ta

Skattemyndigheten utförde en revision ett företag i slutet av 1980talet. I promemorian föreslogs att vissa ersättningar som utgått till en stiftelse i stället rätteligen skulle beskattas hos ägarna till bolaget. Länsrätten ändrade dock inte taxeringama. RSV har nu erhållit en

begäran handräckning från Skattemyndigheten i Tyskland, då

om ägarna till det svenska bolaget också har intressen i ett tyskt företag som överfört medel till ovannämnda stiftelse. De nu aktuella överföringarna gäller 1990. De tyska myndigheterna önskar veta vilka de egentliga mottagarna överföringarna dvs. om inte

av ägarna till det svenska företaget också fått ersättningar från Tyskland. Den rätta vägen är nu att förelägga det svenska bolaget att komma in med uppgifter som visar betalningsströmmarna. De uppgifter eventuellt lämnas torde inte vara till någon glädje för

som skattemyndigheten i Tyskland. Nästa utväg skulle vara att begära hos

länsrätten att göra en granskning utan föregående föreläggande.

Med tanke länsrättens tidigare dom avseende överföringama kan det antas att länsrätten inte skulle bifalla ansökan. Det förefaller något märkligt att med anledning av en begäran om handräckning vanlig revision och dessutom titta på handling-

göra en ar och eventuella betalningsströmmar till ägarna för 1990.

Västmanland nämner ett problem uppstått i samband med

som revision av skalbolag med säte i länet som sålts till en koncern i Göteborg. Det har framkommit att dessa skalbolag efter försäljningen fått köpa aktier i ett annat bolag inom den koncern i vilken de kommit att ingå. Skalbolaget har efter kort tid sålt dessa aktier till utomstående köpare till ett pris som avsevärt understiger det pris till vilket aktierna ursprimgligen köpts in i koncernen. Uppkomna realisationsförluster har därefter använts till att eliminera obeskattade vinster i skalbolagen. För att utröna orsaken till prisfallet på dessa aktier har skattemyndigheten intresse av att revidera bolaget i fråga. Möjlighet till tredjemansrevision finns inte. Det torde inte heller vara möjligt att erhålla informationen genom föreläggande.

Örebro redovisar följande problem. Vid revision ett företag har

av misstanke uppkommit om att fakturor från ett byggföretag delvis avsett andra byggnadsarbeten än vad som angetts fakturorna. En möjlighet till kontroll av detta skulle vara att ta del av projektredovisningen hos byggföretaget, vilket kimde ske genom tredjemanskontroll. Det går inte att använda föreläggande enligt 3 kap 50 § LSK, då projektredovisningen inte utgör rättshandling

a mellan två parter utan är en del av byggföretagets egen redovisning. Det är tveksamt 10 § tvångsåtgärdslagen skulle kunna tillämpas.

om Skattemyndigheten avstod i detta fall från kontroll.

Jönköping påpekar att det i inledningsskedet eko- och av skattebrottsrevisioner ofta föreligger behov att kunna hämta in av kontrolluppgifter hos tredjeman utan att avslöja för tredjeman vilka uppgifter som hämtas eller de gäller. Detta gäller speciellt då vem uppgifterna i ett skede kan förväntas avgörande senare en betydelse för åklagarens möjligheter att besluta om husrannsakan. I detta läge har Skattemyndigheten i inledningsskedet oftast inte tillräckligt underlag för att länsrätten skall kunna fatta ett beslut enligt 10 § tvångsâtgärdslagen. Jönköping påpekar vidare att det vid mervärdesskattekontroll finns behov att göra avstämningar av beträffande flera led utan att för det föregående eller efterföljande ledet avslöja vem som kontrolleras. Västerbotten nämner det meningslösa i att förelägga en leverantör att specificera en fakturas innehåll i de fall oriktiga fakturor använts som ett led i skattefusk; fusket har möjliggjorts genom att såväl köpare som leverantör medverkat. Uppsala lämnar följande exempel. Ett större grossistföretag föreläggs att lämna uppgifter om samtliga försäljningar till visst bolag. Grossistföretaget har ett flertal försäljningsställen i runt om landet. Sedan svaret lämnats framkommer annat sätt att det förelagda företaget inte har någon central reskontra, utan att varje försäljningsställe har sin reskontra. Svaret kommer därför bara egen att omfatta inköp från det försäljningställe har geografisk som anknytning till det kontrollerade företaget. Det framkommer dessutom att kunder kan göra kontantköp utan att dessa registreras i reskontran. Hade uppgiftema inhämtats revision hade det genom varit naturligt att ta reda vilka rutiner för försäljning som tillämpats, vilka uppgifter som fanns och hur de lagrats. Halland anför att felaktigt uppgiftslämnande bör straffsankvara tionerat och att har fått den uppfattningen att flertalet skattskylman diga skulle föredra att Skattemyndigheten själv hämtar uppgifterna; om föreläggandet omfattar stor mängd uppgifter medför det ett en omfattande arbete för den förelagde, ett arbete ligger vid sidan som om den normala verksamheten och troligen inte har någon högre prioritet. Tiden för framtagandet uppgifterna kan bli lång och av utredningen fördröjs.

Löpande beskattningsår

Kronoberg anför att det inte kan hävdas att borttagandet möjligheav ten till kontroll av löpande beskattningsår innebär påtagligt, konkret hinder i revisionsarbetet; det finns situationer då det är tillåtet att i

2 139

Bilaga

skilda hänseenden granska löpande år med utgångspunkt i utredning avseende föregående år. Vidare kan granskning löpande år ske när av det gäller mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Det kan dock, anser Skattemyndigheten, av andra skäl vara önskvärt att granskning kan ske fram till revisionstillfallet; eftersom granskningen skall vara

framåtsyñande, kan det värde även för den skattskyldige

vara av om systematiska fel i en avslutad bokföring påpekas. Uppsala anser att lagstiftningen inte varit i kraft så länge att det går att ta ställning till konsekvenserna, att det framgår att men

förutsättningarna för betalningssäkring försämrats. Skattemyndig-

heten ger följande exempel: I november 1994 f°ar myndigheten kännedom om att ett företag är väg att tömmas sina likvida

tillgångar. Med ledning av tidigare skriftväxling med skattemyndig-

heten dras den slutsatsen att det kan fråga att företaget i vara om oktober 1994 fakturerat utgående mervärdesskatt i samband med vinstavräkning av ett större entrepenadarbete och att det är betalning av denna mervärdesskatt ska tas ut från företaget istället för som nu att användas till betalning mervärdesskatten. Deklarationstidpunkav ten för mervärdesskatt för september-oktober har inte inträffat i november 1994. Den tidigaste tidpunkt då mervärdesskatten kan revideras för redovisningsperioden september-oktober inträder först den 5 december. Däremot inträder förutsättningarna för betalnings-

säkring när redovisningsperioden gått till ända, det vill säga den l

november. Betalningssäkring förutsätter dock att ett underlag kan fastställas. I detta fall kunde eventuellt betalningssäkringsunderlag inte utredas via revision eftersom deklarationstidpunkten ännu inte inträtt. Ett nytt ändamål för revision bör därför införas för utredning

om förutsättningar för betalningssäkring föreligger när inkomståret eller motsvarande beskattningsperiod gått till ända. Uppsala

nämner ytterligare situationer då det finns behov att inte vänta av med revision: a Ett företag med räkenskapsår slutar den 30 april år l är inte som arbetsgivare eller skattskyldig till mervärdesskatt. Anstånd med den särskilda självdeklarationen har lämnats till den 15 juni år Det kommer alltså att 14 månader efter bokslutet innan räkenskaca pema kan bli föremål för någon kontroll, exempelvis att av räkenskaper förs och att detta sker i enlighet med gällande bestäm-

melser. b Enligt förslag om ändrad mervärdesskatteredovisnings-

period skall mervärdesskatt redovisas i den särskilda självdeklaratio-

nen om omsättningen i näringsverksamheten understiger 1 miljon

kronor. Med nuvarande revisionsregler kan detta komma att innebära att någon djupare kontroll inte kan göras förrän upp till ett och ett halvt år efter det att verksamheten påbörjades. Uppsala att det anser

140 2

Bilaga

bör övervägas inte ett särskilt ändamål att kontrollera bokföringom status bör införas. ens

Flera län pekar svårigheterna med brutna räkenskapsår;

mindre seriösa företagare hinner försvinna medan seriösa företag inte

hinner reda att de gör fel innan deklaration lämnats och de

riskerar skattetillägg.

Halland påpekar att företagen vid flera typer skatte- undandraav transaktioner utnyttjar olika räkenskapsår hos bolagen och

gande nybildade bolag. För att avslöja skatteundandragandet krävs i dessa

fall ofta revision hos både köpare och säljare. En parterna kan ha av lämnat deklaration, inte den andra parten. Föreläggande skulle men inte ftmgera i dessa fall, eftersom köpande och säljande bolag kan ha

ägare. Vidare kan kontroll huruvida likvidationsbalanssamma - av räkning skulle upprättas eller inte göras. Värmland att stor osäkerhet uppkommit både hos skattemenar myndigheten och hos företagarna vad skatterevisom egentligen om

har på när det gäller löpande års räkenskaper, vilket i något

rätt att se fall lett till skatterådgivare rekommenderat sina klienter att helt att lämna ut löpande års räkenskaper. Värmland anför vidare vägra att

att möjligheten att revidera löpande års räkenskapshandlingar är av

värde vid kontroll ett nystartat företag, som ännu inte stort tex. av avslutat sitt första räkenskapsår. Det är i dessa fall viktigt att kunna kontrollera ordnad och löpande förd bokföring finns, då detta att en nödvändig förutsättning för att garantera kvaliteten komär en mande deklarationer. Örebro påpekar att det är viktigt att kunna kontrollera bokföringen i mindre företag utan intern kontroll, särskilt vad gäller företag med omfattande kontanthandel. Vidare kan det vid kontroll företag med brutet räkenskapsår nödvändigt att kontrollera av vara hela kalenderåret för fastställande beskatmingsbara förmåner till av anställda Det kan också lämpligt att under pågående etc. vara revision diskutera tex. värderingen av tillgångar som tagits ut av

företagsledaren i ett fåmansföretag under löpande beskattningsår.

- Örebro lämnar också konkret exempel på effektivitetsförlust: vid ett

granskningen restaurangbranschen är ett återkommande inslag att

av oredovisade intäkter. Skattemyndigheten begär därför in allt

påvisa

bokföringsmaterial fram till senast avlämnad momsdeklaration.

Förutom sedvanlig kontroll bokföring m.m. har det upprättats av olika utvisar oredovisade inkomster. Några dessa

kalkyler som av

revisioner har lagts på i avvaktan på 1995 års inkomstdeklaranu tioner. Detta det enda sättet att kunna slutföra kontrollen av är inkornstskatten fullt Momsen har kunnat kontrolleras fullt ut. Av ut.

integrationsskäl får dock såväl revisionspromemoria som moms-

2 141

Bilaga

beslut vänta tills inkomstdeklarationer avlämnats. Detta klar

är en effektivitetsförlust.

Östergötland ger följande exempel: Vid revision A elföretag

av med bl.a. TV-försäljning har noterats att hälften omsättningen

av avsåg transaktioner med en järnhandel B. Misstanke fanns att privatpersoner köpte TV, stereo och andra hushållsartiklar från ett externt företag som i sin tur fakturerade A. Denne fakturerade sedan järnhandeln som i sin tur fakturerade sin kund för enligt fakturan

-

andra varor än dem som i verkligheten levererats. Fakturornas text hade under denna kedja ändrats för att kimden skulle kunna utnyttja mervärdesskatte- och kostnadsavdrag i respektive företag. Problemet vid revisionen blev att A hade kalenderår och B brutet den 30

per april. Kontroll- uppgiftsmaterial från A kimde endast delvis användas eftersom revisorerna behövde in i kundreskontran och leta efter de utgående kundfakturoma med felaktig text.

Malmöhus anger att använt periodkontroller mervärdess-

man av katt och arbetsgivaravgifter för att snabbt komma och granska bokföringen, men att den åter ökande handeln med skalbolag är

nu ett stort problem. Exempelvis kan skalbolaget ändra räkenskapsår till den 30 april 1996 samtidigt det avregistreras för mervärdesskatt

som och arbetsgivaravgifter. Även Skattemyndigheten tex. med

om anledning av välkänd företrädare misstänker tvivelaktiga affärer kan inte revision äga rum förrän tidigast den 31 1997. Plundrare

mars kan således agera ostört utan att beskattningseffekter kan kontrolle-

ras.

Stockholm ger följande exempel. l ett ärende avseende Sveriges största skalbolagshärva som under åren 1987 1994 omfattat

närmare 700 skalbolag med obeskattade vinster ca 2,3 miljarder kronor har förbudet mot granskning löpande medfört

av en betydande risk för att skalbolagen fått/kimnat F-skatt återbetald efter jämkning avseende taxeringsåret 1995. Genom begäran

en om jämkning och återbetalning av F-skatt för ett skalbolag erhölls i februari 1995 vetskap att skalbolag i häwan delägande i

om genom ett handelsbolag skulle komma att kvitta bort vinster på 450 miljoner kronor vid 1995 års taxering. Redan då farms ett kontrollintresse att

kunna granska handelsbolagets räkenskaper för att få kunskap

om övriga delägare i bolaget och därigenom via kontakter med respektive handläggare de lokala skattekontoren förhindra att jämkningar och återbetalningar av F-skatt skulle ske. På grund av bestämmelserna i taxeringslagen kunde inte revisionen påbörjas förrän i april när tiden för deklarationens inlämnande gått ut. Det har sedermera visat sig att det är 140 skalbolag som är delägare i handelsbolaget och att dessa bolag haft F-skatt ca 5 miljoner kronor avseende taxerings-

året 1995. Skrivelse har därför gått ut till respektive lokalt skattekontor om att återbetala några F-skatt för dessa. Erfarenhetsmässigt är känt att återbetalda F-skatter och spärrkontomedel för investeringsfonder nonnalt är de enda pengar som återstår att få ut från ett tömt skalbolag efter avslutad skatteprocess. Det är även i de

- mer direkt brottsliga skalbolagshärvoma viktigt att så fort möjligt

som

efter en försäljning säkra uppgifter räkenskapsmaterialet innan

ur skalbolaget töms eller säljs till en målvakt varvid risk finns att

räkenskapema försvinner.

Älvsborg anför att vid konkurser inte kan utreda tex. ägarens

man utköp av konkursboets inkråm förrän efter lång tid samt vidare att man, om ett bolag har brutet räkenskapsår, inte kan utreda vad en

fårnansägare tillskjuter i form av aktieägartillskott eller lån; dessa

uppgifter kan vara av stor betydelse vid upprättande ägarens

av

kontantberälcning. Skattemyndigheten påpekar att granskning av

huvudbok och dagbok under löpande i kombination med kassainventering ger en god infallsvinkel för fortsatt fördjupad kontroll av tex. närmast föregående års räkenskapsår, särskilt i företag som satt i system att drivas kort tid för att därefter sättas i konkurs. Fördelen

med denna kontrollrnöjlighet påpekas också Jönköping.

av

Skaraborg anför att konsekvensen av att man inte f°ar behandla inkomsttaxeringsfrågan före deklarationstidpunkten kan bli att den skattskyldige först f°ar ett beslut om ändring av mervärdesskatten och ett halvår senare en ny utredning och beslut avseende inkornsttaxeringen. I båda fallen torde skattetillägg bli aktuella. En berättigad fråga från den skattskyldige torde vara varför han inte upplystes om

konsekvenserna för inkomsttaxeringen.

Övrigt

Stockholm förslår utredning samtliga regler revision

en av om om kan samlas i kontrollag. Myndigheten vill vidare ha till stånd

en en ändring så att revision alltid f°ar påbörjas efter det att räkenskapsåret gått till ända dvs. borttagande av begränsningen om revisionen kan antas bli omfattande. Slutligen Stockholm att det bör finnas

anser en möjlighet för Skattemyndigheten att fatta beslut att revisionen

om skall genomföras på plats än i företagets lokaler.

annan

Skaraborg anser att samköming av ett företags löneredovisningsfil med till Skattemyndigheten lämnad diskett avseende kontrolluppgifter för anställda borde vara tillåten utan särskilt tillstånd från

Datainspektionen.

Bilaga 2 143

Västerbotten tycker att användningen elektroniska kassaappaav rater av skilda fabrikat har blivit ett allt större problem och det bör att

förtydligas vilka underlag utgör bokföringsmaterial och den

som av anledningen skall Manualer och andra instruktioner sparas. samt produkter som kan framställas maskinerna är exempel på vad av som eventuellt bör förklaras bokföringsunderlag. vara Västernorrland anser att det bör övervägas att lagreglera krav

användning av kassaregister för skattskyldiga tex. registrerats

som

som momspliktiga.

Kristianstad och Halland vill kunna revidera fysiska personer som bedriver näringsverksamhet, nämligen för kontroll av personer

med stor värdepappershandel eller för kontroll fåmansföretagsde-

av lägares transaktioner med sitt bolag.

Norrbotten vill ha utvidgade möjligheter överraskande att

genomföra kassainventering och detta förutsättning

nämner att är en för effektivare kontroll tex. pizzerior. av Malmöhus det motsägelsefullt genomföra anser vara att en revision i samverkan med sitter häktad. en person som Skattemyndigheten borde i de fall revision sker i samarbete med polis och

åklagare automatiskt rätt att ta del alla handlingar av utan att

behöva göra framställning tillämpning tvångsåtgärdslagen.

om av Malmöhus anför vidare att det före ändringen 3 kap. 12 § TL av stadgades att den reviderade skyldig tillhandahålla var att genast

handlingar och upplysningar. Det föreligger ingen uppgift

numera om hur snabbt det skall ske. Skattemyndigheten att skyndsamanser hetskravet bör återinföras.

Uppsala anser att de så kallade behörighetsreglema, det vill säga vilken skattemyndighet är behörig att fatta beslut, bör förenklas. som Uppsala anser vidare att det bör övervägas inte spaningsbefogenom heter bör tillföras skattemyndighetema. Det kan

vara fråga om att

räkna kunder i restaurang, bilda sig uppfattning hur en en om

kassahantering sköts eller att byggarbetsplats samla uppgifter

en om vilka företag är involverade. som Även Örebro vill ha för

rätt skattemyndighetens tjänstemän att

bedriva spaning, exempelvis från parkerad bil. Vidare bör en skattemyndigheten ha rätt att göra identitetskontroller personer som bedriver verksamhet utanför fast driftsställe. Personen i fråga

skulle vara skyldig att vilket företag han eller hon svara representerar eller arbetar hur länge detta pågått, vilken lön erhålls som

samt vilka kassaredovisningsrutiner finns. Om

som personen vägrar svara eller uppger falsk identitet f°ar brottsmisstanke föreligga. anses Då skulle möjlighet att tillkalla polis för identitetskontroll finnas.

Vad beträffar personer med fast driftsställe borde möjlighet till

6 l6-O7l9

identitetskontroll införas i TVL. Kontrollen skulle då få ske i de fall oanmäld revision görs grund av sabotagerisk. Vidare bör enligt Örebro skyldighet att upprätta och bevara enkla kvitton vid kontantförsäljning införas för företag inte använder kassaapparat, om

som inte synnerliga svårigheter föreligger.

Östergötland föreslår införandet av ett nytt kontrollinstrument, revisionsbesök. Förfarandet skulle likna det som används av länsstyrelsens spritkontrollanter och gälla bara för svårkontrollerade branscher torghandel, marknadshandel och serveringsrörelser.

som Befogenhetema kunde knytas till granskningsledarens tjänsteutövning och användas för större population välja ut de mest

att ur en

granskningsvärda objekten.

Södermanland tycker också att behörighetsreglerna är tillkrånglade och föreslår i övrigt vissa ändringar i taxeringslagen: a möjligheterna att utföra revision hos fysisk när särskilda skäl

person föreligger bör återinföras, b tid och plats för revision borde kunna bestämmas vid den första kontakten; några hållbara skäl för att ett beslut först skall överlämnas är svåra att finna, c revisorn bör ha bättre möjligheter att bestämma tid och plats för revisionen eftersom de handlingar överlämnas armars ofta kan bli ofullständiga samt

som d att de begränsningar finns vid revision bör vara så få som

som möjligt när det är fråga om tillträde till företaget.

Kalmar att handräclcningshjälpen genom RSV tar för lång

anser tid och föreslår ett europeiskt datanät för underlättande av kommunikation med andra länders skattemyndigheter och andra institutioner, främst vid EKO-revisioner.

Bilaga 3 145

Reservation av Karl-Gösta Svenson

För snart två sedan trädde rättsäkerhetsrefonnen i kraft, vilken baserades ett enigt kommittébetänkande, Rättssäkerheten vid beskattningen SOU 1993:62. Synpunkter inhämtades från alla håll och utredningsarbetet bedrevs öppet. Det politisk enighet kring var avvägningen mellan den enskildes rättssäkerhet och det fiskala kravet effektivitet. Riksskatteverket RSV förklarade sig också i sitt remissvar inte ha något att erinra mot förslagen exempelvis om överraskningsrevision och tredjemanskontroll. Denna kommitté lämnar ett oenigt betänkande, skjuter nu som ett grundskott mot rättssäkerhetsrefonnen. Härmed skapas djup politisk oenighet mellan de partier värnar den enskildes rättssäkerhet som om och de som bara värnar de fiskala intressena. Rättssäkerheten begränsas till läppamas bekännelse. Detta innebär Skattemyndigatt hetemas utredningsbefogenheter i framtiden kommer förändras i att takt med den för tillfället sittande majoriteten i Sveriges riksdag. Vidare minskas naturligtvis legitimiteten för kontrollåtgärder som enbart en del de folkvalda står bakom. Allvarligast sannolikt av är att åtgärderna kommer att upplevas kränkande den vilka av grupp mot de är riktade, företagen. En bra skattekontroll skapas v. s. tillsammans med företagen och deras inte representanter, genom att man åsidosätter företagares integritet och rättssäkerhet. Det framställs i bland att hela skatteförvaltningen som skulle varit negativ till rättssäkerhetsreformen. Så är inte fallet. En del bara ser till kontrollintresset, många inom skatteförvaltningen hälsade men reformen välkommen. Själv har jag varit skattetjänsteman i större delen av mitt yrkesverksamma liv och är stark anhängare av integritetsskydd och rättssäkerhet för de människor åläggs betala som skatt, samtidigt kontrollen måste effektiv och befogenhetersom vara na tillräckliga för att komma till rätta med dem inte vill göra rätt som för sig. Jag ställer mig exempelvis därför bakom kommitténs förslag om att revisor skall vid taxeringsrevision och ta prov varor prova kassa-, räknar- och mätapparatur teknisk samt annan utrustning och i anslutning härtill kompletterande ändringar i tvângsåtgärdslagen. Jag vill i detta sammanhang ytterligare RSV:s poängtera remissvar avseende rättssäkerhetsreformen. Den uppfattning som RSV uttalat i detta bekräftas också den erfarenhet svar numera av

hittills vunnits efter reformens genomförande. Skatte myndighesom ten i Göteborgs och Bohus län har också på kommittén ställd

en av enkätfråga uttalat att den revisionslagstiftningen har en struktur

nya

underlättar myndighetens kontrollarbete eftersom en klar som åtskillnad gjorts mellan samverkan och tvång.

Rättssäkerhetsrefonnen syftade inte till att ensidigt begränsa myndigheternas befogenheter, utan det var fråga om att nå en balans mellan rättssäkerhet och effektivitet. Skattemyndighetemas befogenheter blev i vissa avseenden både klarare och mer omfattande än tidigare, men under rättssäkra former, bl. a. genom krav att befogenhetema anges klart i lag och att de blir föremål för domstolskontroll innan åtgärderna genomförs. Den nuvarande ordningen

enligt min uppfattning tillräckliga befogenheter för en effektiv ger skattekontroll.

När balansen mellan den enskilde och Skattemyndigheten med detta förslag allvarligt rubbas, kan rättssäkerhetsrefoimen komma

nu att ifrågasättas även i den del den ledde till utvidgade befogenheter för skattemyndigheten. Inom skatteförvaltningen finns många som delar min uppfattning och som med oro betraktar ett ensidigt förespråkande ökade befogenheter den enskildes bekostnad

av som ett hot mot skattekontrollens legitimitet. Till exempel fogar Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län följande observandum till sitt svar kommitténs enkät:

SKM utgår från att enkäten per definition kommer att ge till resultat att

skattemyndigheterna anser sig behöva större kontrollbefogenheter. En

målgrupp har till uppgift att granska andra kommer alltid att kunna

som

exempel på hur mycket bättre resultatet skulle bli om befogenhetema

ge

ökade. Skattekontrollen är dock inget självändamál. Den är enbart ett av

flera medel som står till förvaltningens förfogande för att kunna

åstadkomma en korrekt beskattning. Ytterst är beskattningsresultatet

beroende på att skattesystemet, skattekontrollen och rättssäkerhetsgaran-

tierna upplevs som rimliga av en överväldigande majoritet av befolk-

ningen. Avvägningen mellan effektivitet och rättssäkerhet mäste därför

helst ha en mycket bred politisk förankring.

Hela betänkandet genomsyras av strävan att utöka skattekontrollen

att kringgå de fundamentala principer som syftar till att genom skydda den enskildes integritet och förhindra godtycklig maktutövning. Det saknas principdiskussion angående rättssäkerheten vid

en beskattningen. Jämförelsen med reglerna i några andra länder är ytlig och otillräcklig bild hur förfarandet fungerar. Slutsatsema

ger en av att man i andra länder har större befogenheter än de svenska myndigheterna är minst sagt häpnadsväckande. Den omständigheten

att de andra ländernas skattemyndigheter inte har sådana tvångsmedel som de svenska myndigheterna förfogar över viftas enkelt bort. Det är just kopplingen mellan taxeringskontrollens omfattning och att befogenhetema kan genomdrivas med tvångsåtgärdslagen

som medför att de svenska befogenhetema är så genomgripande. Man kan inte bara plocka russinen ur kakan från varje land och sätta ihop dem till den mest integritetskränkande kontrollen i vår del världen. Det

av fordras att man samtidigt beaktar nackdelarna kontrollsynpunkt i

ur varje land. En harmonisering med utländska skattemyndigheters befogenheter kommer nog i stället att leda till att svenska myndighe-

ter förlorar kontrollbefogenheter.

Förklaringen till att rättssäkerheten nu skall eftersättas till förmån för ökade formella befogenheter är sannolikt att förslagen i första hand är riktade mot småföretagen, intressegrupp inte

v. s. en som är särskilt stark i den offentliga debatten. Samtidigt riktas nu en charmoffensiv mot företagarna, eftersom Sverige behöver fler och växande småföretag. Det borde lett kommittén till uppfattningen att man inte kan rikta sådan misstro mot samma grupp att berövar

man företagarna sina fri- och rättigheter. Särskilt osmakligt är det att läsa de avsnitt där kommittén försöker det att framstå som att inskränkningarna i integritetsskyddet för företagen sker för deras eget bästa. Företagen vill ha en bra service från skattemyndighetema, men det skall då erbjudas dem, inte ske genom att skattemyndighetema tvingar dem till underkastelse.

Kontroll av handlingar under löpande beskattningsår

Kommittén föreslår att 3 kap. 8 § TL motsvarande lagrum

m. ändras så att skattemyndigheten får besluta revision för att även

om kontrollera det löpande beskattningsårets räkenskaper och andra handlingar. Vad som uttalas i det följande om att revisionsinstitutet utvidgas utanför sitt ändamål och mer antar formen fishing

av expeditions blir ännu tydligare.

Först bör påpekas att nuvarande ordning beskrivs felaktigt när det kategoriskt påstås att revision löpande års handlingar inte är

av möjlig. I förarbetena till den nuvarande lagstiftningen prop. l993/94:l5l sid 167 och SOU 1993:62 sid 249 sägs att endast sådana handlingar behövs för att kontrollera att deklarations-

som och uppgiftsskyldigheten för visst beskattningsår fullgjorts omfattas av revisionen. Senare beskattningsårs handlingar, således även det löpande beskattningsårets handlingar, omfattas i den mån de behövs vid revisionen av det tidigare beskattningsåret, s. har någon

v.

relevans vid denna revision. Det kan fallet vad

ex. vara avser årsskiftesfakturering, inventarie- och lagerkontroll Att revision

m. m. inte får ske av löpande beskattningsår innebär således begränsning

en av målet med revisionen än medlen för denna, sägs det

snarare avslutningsvis.

Vad som däremot är otillåtet är en kontroll bokföring,

av handlingar inte har någon betydelse för kontroll att

mm. som av skatt- eller uppgiftsskyldigheten har fullgjorts. Detta har naturligtvis motiverats av de ovan nämnda behovs- och proportionalitetsprinciperna. Det saknas helt enkelt något försvarbart ändamål med kontrollen. Förslaget i detta betänkande syftar till skattemyn-

att ge dighetema befogenhet att kontrollera företagshandlingar utan sådant samband mellan befogenheter och ändamål. Det är inte heller här fråga revision i vanlig mening, utan fristående granskning

om om en av bokföring och andra handlingar. Motivet för förslaget

anges vara ambitionen att förebygga brott, främst avseende skalbolag. Det

s. är fullständigt häpnadsväckande att höra dessa skäl, eftersom revision kan ske för varje form av kontrollbehov. Man söker till slut skapa det hypotetiska fallet att skalbolaget avregistreras både för mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter samtidigt det ändrar

som räkenskapsår. Bolagsplundrare kan ostört utan att beskatt-

agera ningseffektema kan kontrolleras, säger kommittén.

Detta är en oriktig bild av regelsystemet och det förefaller att

som kommittén inte vill förstå hur nuvarande lagstiftning kan och skall användas. Till exempel kan skatterevision i fråga mervärdesskatt

om ske efter varje beskattningsperiod hos och är eller kan

var en som antas vara bokföringsskyldig etc 17 kap. 7 § mervärdesskattelagen. Samma sak gäller avseende andra skatter och avgifter. Förekommer misstanke om brott kan husrannsakan och beslag enligt rättegångsbalken tillgripas dessförinnan.

Det finns ingen skatt att säkra innan beskattningsåret eller

annan beskattningsperiod gått till ända 4 § betalningssäkringslagen. Enligt Rättssäkerhetskommitténs förslag fick revision inledas när det

en beskattningsår som skulle kontrolleras gått till ända under förutsättning att boksluts- och deklarationsarbetet inte hindrades se förslag till bestämmelser i SOU 1993:62 sid 25. I propositionen ändrades av okänd anledning dock rekvisitet till att avse omfattande revisioner. Lagtexten blev således begränsad än vad åsyftades.

mer som

Förutom i de angivna exemplen, vilka kan åtgärdas med revision efter beskattningsårets utgång, finns det från kommitténs sida ett allmänt önskemål att tillgång till årets företagshandlingar för att se om man hittar något eller kan se att något är väg att fel. Vidare anförs, i fråga mervärdesskatten, att det kan ifrågasättas

om

om Skattemyndigheten verkligen kan uppfylla åtagandena enligt EGrätten. Det senare påståendet är svagt motiverat och borde föranlett kommittén att utreda frågan nämnare. Med hänsyn till

att stora variationer förekommer inom EG och då skattemyndighetema i andra länder inte kan ut och tvångsomhänderta handlingar enbart med hänvisning till EG-förordningen, är påståendet sannolikt felaktigt.

Det är viktigt att betona att revisionsreglerna också

anger

förutsättningarna för tvångsåtgärdema enligt tvångsåtgärdslagen och

att revisioner kan genomdrivas med tvång. Tänk i något

om man annat sammanhang föreslog att alla privata handlingar är tillgängliga för kontroll även det ligger utanför ändamålet med kontrollen.

om Ibland verkar det blivit fartblind skatteområdet.

som om man Mycket befogenheter leder till krav nästan total kontroll över allt och alla. Det är mest osmakligt att detta delvis motiveras med att

man ser till företagarnas bästa. Skatteförvaltningen kan helst

när som erbjuda alla företag frivillig och gratis kontroll räkenskapema.

av Detta kunde välkommen serviceåtgärd. Sådan service fordrar

vara en emellertid inte att servicen skall tillhandahållas med tvång så

om fordras. Sveriges företag och företagare får ges förtroendet att avgöra om de vill ha gratis hjälp eller inte. Jag avvisar således kommitténs förslag. Det innebär att nuvarande förbud att granska löpande beskattningsår avseende hela skatteområdet fortfarande skall gälla, utom då sådan granskning liksom i dag behövs för kontroll att

av skatt- eller uppgiftsskyldighet fullgjorts.

Trecijemansrevisioner och fshing expeditions

Genom rättssäkerhetsrefonnen blev det klart revision endast

att en får företas i syfte att kontrollera att ett företag eller närings-

annan idkare har fullgjort sin egen deklarations- eller uppgiftsskyldighet ett korrekt sätt. När man vill ha uppgifter från någon än den

annan som skall revideras får förelägga sådan tredje att inkomma

man man med uppgifter. Tidgare kom revisionsinstitutet att utnyttjas även för denna typ kontroll, i själva verket är det inte fråga

av men om en revision i egentlig mening, utan att samla uppgifter avseende

om en annan person. En sådan uppgiftsinsamling bör därför inte kallas revision.

Nu föreslås ett återinförande möjligheten att företa tredje-

av manskontroll genom revision. Man frågar sig naturligtvis varför, eftersom man redan idag har möjlighet att uppgifter från tredje man, utan att Skattemyndigheten själv bereder sig tillgång till alla

tredje mans handlingar. Det anförs att det är svårt att i förväg precisera alla de handlingar som har samband med viss rättshandling. Detta måste emellertid vara felaktigt, eftersom kan

man 0. m. begära alla handlingar avseende en viss rättshandling eller viss person. Det egentliga syftet är att fritt kunna söka efter uppgifter i företagets arkiv, utan att behöva motivera det sig för domstol

vare eller den undersökte. I sin vidaste form syftar denna möjlighet till att kunna leta uppgifter hos företagen, utan att veta vad söker

ens man eller vem man söker uppgifter generella revisioner. Detta

om, s. utgör ett skolexempel vad som brukar kallas fishing expedition. Det bör tilläggas att det inte i något av dessa fall fordras misstanke om brott eller dylikt.

I en demokratisk rättsstat f°ar myndigheter aldrig ges godtyckliga befogenheter, utan de måste vara väl avgränsade och framgå av lag. En mycket viktig princip vid integritetskränkande myndighetsutövning är att åtgärden står i proportion till ändamålet se 2 kap. 12 § RF. Behovs- och proportionalitetprincipen skall iakttas SOU 1984:54 sid 77 och SOU 1993:62 sid 169. Den enskilde måste också normalt veta vad som söks hos honom och varför. Fordras det av mycket speciella skäl att den enskilde inte får sådan infonnation bör beslutet fattas av domstol, som så sätt bevakar den enskildes rätt jfr förfarandet vid ex. hemlig teleövervakning och tvångsåtgärd enligt tvångsåtgärdslagen.

En generell befogenhet för skattemyndighetema att efter eget gottfinnande kunna bereda sig tillträde till ett företag och söka information i företagets handlingar, vanliga handlingar såväl som ADB-lagrad information, för hittar något intressant

att se om man om någon annan är naturligtvis ett klart brott mot dessa principer. Det är minst sagt anmärkningsvärt att en svensk kommitté vågar föreslå en sådan befogenhet för skatteförvaltningen 1990-talet.

Man säger att det knappast kan föreligga någon avgörande skillnad i rättssäkerhets- eller integritetskränkningshänseende mellan en tredjemansrevision och revision. Detta är förvånande.

annan Normalt görs i vårt liksom i andra rättssystem åtskillnad mellan kontrollåtgärder mot den som är misstänkt, skattskyldig, avgiftsskyldig, uppgiftsskyldig etc och kontrollåtgärder mot andra kan

som tänkas ha information om viss person. I enlighet härmed drog Rättssäkerhetskommittén en skiljelinje mellan kontroll att man själv fullgjort sina skyldigheter och tredjemanskontroll. I SOU 1993:62 sid 172 sägs bl. a. följande:

3 151

Bilaga

Både från grundlagssynpunkt och från integritetssynpunkt i övrigt bör

den minst ingripande åtgärden väljas, i den mån den är ändamålsenlig.

Från rättssäkerhetssynpunkt bör detta klart framgå av lag. Vår utgångs-

punkt är därför att i första hand välja föreläggandeforrnen före revision,

samverkan före tvång och vitesförelåggande före ingripande

mer

tvängsåtgärder. Det år också rimligt att ställa högre krav för tredje-

en

manskontroll än för kontroll att uppgifts- eller deklarationsskyl-

av egen

dighet fullgjorts. Vidare bör en tvångsátgärd så selektiv

vara som

möjligt och således inte omfatta än vad är nödvändigt. Vid

mer som

tvängsåtgärder måste också domstolskontrollen effektiv och i

vara

normalfallet föregå åtgärden.

Jämför man med befogenhetema under skattebrottsutredning,

en

v. s. när det verkligen föreligger brottsmisstanke, framgår

en åtskillnaden tydligt. Hos än den skäligen kan misstänkas

annan som för brottet må husrannsakan företas endast brottet förövats hos

om honom eller den misstänkte gripits där eller eljest synnerlig anledning förekommer att man skall påträffa föremål får tas i beslag

som eller att annan utredning om brottet vinns. På motsvarande sätt finns särskilda restriktioner för tredjemansundersökningar vid konkurrens-

utredningar se 48 § konkurrenslagen.

Den bristande förståelsen för denna typ distinktioner är

av skrämmande. Överfört alla andra områden i vårt

rättssystem skulle det leda till att åtminstone företagen helst skulle

när som kunna bli utsatta för myndighetskontroll utan särskilda skäl för allehanda allmänna intressen. Det är anmärkningsvärt att skattemyndighetema skall ha bättre tillgång till privata handlingar än vad

ex. polis och åklagare har under skattebrottsutredning. Det bör i

en sammanhanget påpekas att 2 kap. 6 § RF också gäller företagslokaler och att lagrådet tidigare framhållit vikten att revisionsinstitutet

av ges en klar och tydlig utfomining och att tillämpningen präglas

av urskillning och restriktivitet SOU 1993:62 sid 155-157.

se

För närvarande kan tredjemansinforrnation begäras via ett föreläggande. Det finns till och med möjligheter att företa överraskande tredjemanskontroller under vissa förutsättningar när det är befogat i det enskilda fallet. För att skapa god balans mellan

en Skattemyndigheten och de enskilda, skall sådana beslut fattas

av domstol. Enligt förslaget blir det Skattemyndigheten avgör när

som man skall kunna bereda sig tillträde till ett företags lokaler för att företa en tredjemanskontroll och huruvida den reviderade skall

upplysas om vad kontrollen avser. Tredskas den reviderade riskerar han vite eller en tvångsrevision. Frågan huruvida tredjemans-

om en revision är befogad eller skall enligt förslaget inte beslutas

av domstol bl. a. föreslås 10 § tvångsåtgärdslagen slopad.

De invändningar mot nuvarande ordning, som har framförts från skatteförvaltningen är av karaktären att det anses vara något mer arbetskrävande att skicka ett föreläggande i stället för att åka till företaget och älv leta fram uppgifterna. Ett flertal skattemyndigheter anser dock att föreläggandena fungerar bra och är

o. m. en arbetsbesparande kontrollmetod. Det påpekas också från flera håll att det är ännu för tidigt att avgöra reglerna behöver justeras i något

om eller några avseenden. En hel del av de från skattemyndighetema

anförda frågeställningarna får närmast övergångsproblem

ses som som minskar i takt med att hantera tredjemanskontrollen. Jag

vanan anser således att tredjemanskontrollen skall behållas i nuvarande form.

Överraskningsrevision utan domstolskontroll

Det ur rättssäkerhetssynpunkt mest stötande förslaget är att kommittén vill göra det möjligt att kringgå rättssäkerhetsgarantiema i tvångsåtgärdslagen. Huvudprincipen i rättssäkerhetsrefonnen var att skapa en klar skiljelinje mellan samverkansrevision och tvångsåtgärder. Den enskilde skall aldrig sväva i tvivelsmål om huruvida det är fråga om det eller det andra. I det fallet skall de i lag

ena senare stadgade förutsättningarna för tvångsåtgärder föreligga. Förslaget att underrätta den enskilde om revision först i samband med att man knackar hos honom, för att så sätt få till stånd överrask-

en ningsrevision utan föregående domstolsprövning, är inget annat än att kringgå dessa rättssäkerhetsgarantier.

Tanken är att den enskilde inför denna situation kapitulerar och ger sitt samtycke till överraskningsrevisionen. Om den reviderade inte motsätter sig revisionen då han får underrättelsen, kan revisionen genomföras i samverkan enligt reglerna i TL, sägs det. Motsätter sig den skattskyldige en överraskningsrevision får skattemyndighetema pröva om förutsättningarna för tvångsrevision är uppfyllda. Härvid kommer myndigheten i den situationen att det blir fråga om ett interimistiskt beslut, om man finner att sabotagerisk föreligger. Sådant beslut fattas av granskningsledaren och således undviks den föregående prövningen länsrätten.

av

Det var illa nog att vissa inom skatteförvaltningen, trots klara JOuttalanden häremot, före rättssäkerhetsreformen trodde att

man kunde utnyttja överraskningseffekten och den enskildes underlägsna situation. Åtgärden att lagstadga möjligheten är förvånande

nu och uppseendeväckande och står i stark kontrast till rättssäkerhetsgarantiema inom ex. brottsbekämpningen.

Bilaga 3 153

Vid brottsutredningar, avseende mord, rån eller skattebrott, ex. kan en motsvarande tvångsåtgärd komma i fråga, nämligen husrannsakan. För att skydda den enskilde mot omotiverade integritetsintrång finns en regel i 28 kap. l § tredje stycket rättegångsbalken som stadgar: Ej må för husrannsakan hos den misstänkte i något fall åberopas hans samtycke, med mindre han själv begärt åtgärden. Detta torde för övrigt grundläggande mänsklig rättighet vara en som skyddas enligt artikel 6 i Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Kommitténs förslag syftar till göra som att det möjligt att överraska den enskilde med ett beslut revision och om till stånd ett samtycke, med det förtäckta hotet att tvångsåtgärder armars kan tillgripas, är inget annat än att sätta denna princip sidan. Det så den tidigare ordningen med bevissäkringslagen var fungerade. Beslut om bevissäkring behövde därför bara fattas i några fall per år. Se vidare SOU 1993:62 sidorna 153, 155-160, 163-164, 170-172, 183-184 och 193. Enligt förslaget skall beslutet att överraska dessutom tillkomma den enskilde revisorn. Ett mer flagrant fall av försök att lagfasta godtycklig myndighetsutövning torde man leta efter.

Tredjemansföreläggande

Kommittén föreslår att stadgandet i 3 kap. 50 § andra stycket och a motsvarande bestämmelser i mervärdesskattelagen, lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter och tullagen föreslås upphävda, med motiveringen att bestämmelsen i praktiken är en tredjemansrevision och därför är obehövlig. Detta är emellertid

felaktigt.

Om den enskilde föreläggs att samla in uppgifter tredje om man kan han enligt den nuvarande bestämmelsen ställa handlingar till skattemyndighetens förfogande i stället för att själv samla uppgifterna. Det innebär att den skattskyldige valrätt för ges en att undvika onödiga kostnader i samband med sådan kontroll. Med en kommitténs förslag kan den skattskyldige inte längre välja avstå att från detta merarbete, utan kan till och med föreläggas vid vite att

fullgöra sådan uppgiftsinsamling.

Även detta förslag syftar således till försämra att möjligheterna

för den enskilde och stärka skattemyndigheternas maktbefogen-

heter. Tillsammans med förslaget tredjemansrevision skall om

endast skattemyndigheten kunna välja vad är mest förmånligt

som för myndigheten och således kunna åsamka den skattskyldige stora

kostnader för uppgiftsinsamling. Jag sålunda att förslaget inte anser bör leda till lagstiftning. I konsekvens med vad jag uttalat om revision under löpande ovan år avvisar jag också kommitténs förslag skattemyndighetema att ge rätt till föreläggande uppgift det löpande beskattningsåret och om om om löpande perioder.

Ändringar av tvångsåtgärdslagen

Tvångsåtgärdslagen har ännu inte varit i kraft två år. Någon stabil praxis har ännu inte utbildats och skattemyndighetema får i huvudsak bifall till sina begärda åtgärder. Det finns därför ingen som helst anledning att ändra riskrekvisitet från påtaglig risk till särskild

risk.

Kontroll enligt tullagen

De kommittén redovisade ändringarna tullagen visar enligt min av av mening att förvirringen avseende vilka regler som konstituerar rätt företa överraskningsrevision är total. Tullen har haft den att en uppfattningen att ändringarna bestämmelserna gjordes med av som den tullagen skulle lett till att tullen återfick några befogenhenya ter. Rätten att bestämma tid och plats för revisionen innebär inte att kan överraska någon och tvångsvis genomföra en revision. man Dessutom denna missuppfattning främst kopplad till stadgandet var att den enskilde skulle tillhandahålla handlingarna genast. Missuppfattningen är uppenbarligen svår att utrota, trots att den har vederlagts ett flertal gånger, bl. justieombudsmarmen JO:s a. av ämbetsberättelse 1982/83 sid 305 och Hedberg i Skattenytt 1986 sid 119, Rättssäkerhetskommittén SOU 1993:62 sid 151-152 och av experter området Hultqvist i Svensk Skattetidning 1994 sid av 464-466. Min bedömning är således att tullen inte har de befogenheter den tror sig ha. Vidare är hänvisningen till tullkodexen anmärkningsvärd. Tullen har uppenbarligen använt kodexen på det sätt som gagnat dess intresse, argument för att få självständiga befogenheter. v. s. som Liksom i andra länder kan i Sverige själva bestämma om vissa av tullens integritetskränkande kontroller skall föregås av dommer stolsprövning eller liknande. Detta påpekas också av kommittén. Tullagen tillsammans med tvångsåtgärdslagen tillräckliga ger befogenheter för att uppfylla kraven kontroll.

Min ståndpunkt i denna fråga sammanfaller sålunda med vad jag ovan framhållit, nämligen att tullen varken behöver extra tvångsbefogenheter eller större möjligheter att företa tredjemanskontroll än vad den fick med rättsäkerhetsrefonnen. Jag ställer mig därför avvisande till förslaget att tillåta °överraskningsrevisioner och tredjemansrevisioner. Däremot bör tullagens bestämmelser åter harmonieras med nuvarande lydelse av taxeringslagen för att om möjligt undanröja varje tvivel avseende tullens befogenheter.

Granskningen av personuppgifter

Kommittén föreslår ändringar som strider mot dataskyddsdirektivet och som n. behandlas av datalagsutredningen. Kommitténs ställningstagande förstärker ytterligare mitt påstående att utökad skattekontroll sker till pris av godtycklig maktutövning och att den enskildes integritet inte skyddas. Jag avvisar därför kommitténs förslag.

Särskilt yttrande av Per

Kjellsson

En tullrevision är inte samma sak som en taxeringsrevision. En tullrevision är ett led i det gränsskydd tullen upprätthåller för

som nationen och för gemenskapen. Ett skydd inte endast syftar till

som att fastställa och uppbära tullar för gemenskapen samt skatter och avgifter för nationen, utan även att upprätthålla nationella och gemenskapsrättsliga in- och utförselrestriktioner samt att samla underlag för utrikeshandelsstatistiken. Tullrevisionsinstitutet måste ses i belysning av detta förhållande.

Den traditionella tullkontrollen är en mur med eller flera portar

en genom vilka alla varor förs till eller ut från området måste

som passera och där tulltjänstemännen kontrollerar och uppbär

varorna pålagor innan varorna släpps vidare. När tullkontroll utövas det sättet finns inte något behov för tullrevision. Emellertid medför ett sådant system, vid sidan ett flertal fördelar kontrollsynvinkel,

av ur även nackdelar i form av att vid stora vanrflöden blir tullkontrollen en flaskhals där flödet stoppas till skada för handeln. I syfte att

upp, underlätta för näringslivet har därför i Sverige liksom i många andra länder införts förenklade förfaranden olika slag. Sverige har

av därvid gått längre än de flesta andra länder.

Vid större delen av den kommersiella importen till Sverige från tredje land används det förenklade förfarandet hemtagning. Detta innebär att importör medgetts tillstånd att hemtagare

en som vara efter att ha lämnat en anmälan f°ar ta hem och förfoga över de importerade varoma. Importören skall därefter inkomma med

en kompletterande deklaration vilken tull samt andra skatter och avgifter kan beräknas. Detta är ett smidigt system bygger på

som förtroende för importören, men även på möjligheten att göra kontroll i efterhand revision.

genom

Det kan vidare konstateras att möjligheten till effektiv efterkontroll i fonn av revision sågs som en förutsättning för riksdagens införande tulldatasystemet och möjligheten att lämna deklaration

av elektroniskt med förenklade krav uppvisande styrkande

av handlingar.

Tullrevisionen är således ett komplement till den fysiska gränskontrollen gör det möjligt att, till fördel för näringslivet, lätta

som kontrollen vid själva gränspasseringen. Att tullen har, och skall ha, långtgående befogenheter för kontroller vid gränsen mot tredje land synes inte ifrågasatt. Tullrevisionen

vara är inget annat än ett utflöde av gränskontrollen och tullens befogenheter att genomföra sådana kontroller bör detta perspektiv.

ses ur

Före den l juli 1994 hade tullen liksom skattemyndigheterna rätt att bestämma tid och plats för genomförande av revision. Den l juli 1994 togs den rätten ifrån myndigheterna och de hänvisades till att vända sig till domstol om en önskad revision inte kunde genomföras i samverkan med den reviderade.

I samband med det svenska medlemskapet i EU återgavs tullen,

inte skattemyndighetema, möjligheten att bestämma tid och men plats för revision om det är nödvändigt. Huvudregeln att revision skall genomföras i samverkan ändrades dock inte. Inte heller togs möjligheten att använda mindre ingripande åtgärder så som vite eller åtgärder enligt den 1994 införda lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet bort.

Tullen samtidigt tillbaka möjligheten att vid revision

gavs kontrollera varor, vilket är en oumbärlig del i en tullrevision.

Vid de ändringar som gjordes 1994 var utgångspunkten vad man ansåg vara en lämplig ordning för taxeringsrevision och samma ordning föreslogs för tullrevision utan beaktande tullrevisionens

av särskilda karaktär.

Nu har det kunnat konstateras att den ordning som tillskapats med taxeringsrevisionen i tankarna inte varit tillfyllest för skattemyndigheternas behov. Kommittén länmar förslag till behövliga förbättring-

för skattemyndighetema, men gör beträffande tullrevisionen ar

misstag tidigare gjorts. Kommittén ser tullrevisionen samma som som en taxeringsrevision.

Kommittén anser därför att tullmyndighets rätt att vid behov bestämma tid och plats för revision bör upphävas och att tullen åter skall hänvisas enbart till lagen om tvångsåtgärder när en revision inte kan genomföras i samverkan.

Jag kan dela den uppfattningen att det är en egendomlig ordning att både ha möjligheten att själv besluta att genomföra en revision utan den reviderades samtycke och möjligheten att använda sig av lagen tvångsåtgärder. Den naturliga åtgärden för att rätta till detta

om är dock att inte längre göra lagen särskilda tvångsåtgärder vid

om beskattningsförfarandet tillämplig på tullrevisionen Detta är en naturlig följd redan att tullrevisionen avser mer än enbart ett

av beskattningsförfarande.

72 § tullagen skulle kunna följande lydelse:

ges

En revision skall så långt möjligt drivas i samverkan med den

reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar

verksamheten. Revisionen skall ske hos den reviderade om han begår

det och revisionen kan göras där utan betydande svårigheter. Om

revisionen inte verkställs hos den reviderade skall handlingarna på

begäran lämnas till revisorn mot kvitto.

Även om den reviderade inte ger sitt medgivande får revisionen

verkställas det finns påtaglig risk för att sådant som bör granskas

om

undanhålls eller förvanskas revisionen genomförs på annan plats

om

eller vid tidpunkt. Revision får inte utan särskilda skäl verkställas

annan

hos enskild mellan kl. 19 och kl 8.

Det är att märka att målet för tullrevision är inte allt för små företag. Att ett enmansföretag skulle bli föremål för tullrevision är i det

en närmaste uteslutet. De eventuella synpunkter man kan ha

tillämpligheten Europakonventionen om de mänskliga rättig-

av heterna vid taxeringsrevision sådana företag är därför inte tillämpliga på tullrevision.

Den föreslagna lydelsen torde även uppfylla de krav på

ovan lagform och beaktande proportionalitetsprincipen som regerings-

av formen kan ställa.

Särskilt yttrande av Kerstin Nyquist

Det regelverk som skatteflyktskommittén enligt direktiven haft att ompröva har varit i kraft sedan juli 1994. De erfarenheter av tillämpningen skattemyndighetema redovisat till komittén i

som enkätsvar sommaren 1995 är därför tämligen färska. Det framgår också de svar som kommit till kommittén att det förekommit en

av hel del missförstånd vad gäller reglemas användning. Enligt min mening manar detta till att man bör vara ytterligt försiktig med ändringar i den gällande lagstiftningen. En lagstiftning som i huvudsak antogs under stort samförstånd.

De ändringar kommittén föreslår är i vissa delar onödigt

som långtgående och obehövliga samt leder till ökad rättsosäkerhet. l följ ande delar ställer jag mig därför inte bakom kommitténs förslag.

Tredjemansrevision

Kommittén föreslår att tredjemansrevision återinförs. Skattemyndigheten skall därvid eller vad som

inte behöva ange vem granskas. Det betyder att även s. generella kontroller, d.v.s. insamlande uppgifter som en förberedande kontroll av andra än

av den som skall revideras, återigen skulle bli tillåtna och det utan

helst restriktioner. några som

För att ett återinförande tredjemansrevision skall vara

av acceptabelt med hänsyn till kravet på rättssäkerhet skall, enligt min mening, uppgift lämnas till den som revideras om vem eller vad som granskningen avser.

Vad beträffar behovet av lagändring har de flesta skattemyndighetema i kommitténs enkätundersökning uppgett att borttagandet tredjemansrevision inneburit effektivitetsförluster.

av Detta kan säkert delvis förklaras med att frågeställningen varit ledande, naturligtvis även stött verkliga hinder.

men av att man Ser närmare vad skattemyndighetema anfört som hinder

man

jag att de flesta dessa undanröjs även om myndigheterna vid anser av tredjemansrevision har att eller vad som skall kontrolleras.

ange vem

Kommittén framhåller att tredjemansrevision är tillåten i Norge, Danmark, Finland, Nederländerna, Tyskland och Österrike.

Av den undersökning utländsk rätt kommittén genomfört av som framgår dock att när det gäller Danmark, Finland, Nederländerna och Tyskland krävs det särskilda förutsättningar eller förfaranden när det saknas uppgift skall kontrolleras eller vid om vem som genomförandet av masskontroll. När tredjemansrevision tidigare kritiserats i olika sammanhang har också kritiken främst riktats mot skattemyndighetemas möjlighet att genomföra revision utan angivande eller vad av vem som kontrolleras. När revisionsreglema ändrades 1988 och generell revision s. infördes uttalande sig lagrådet prop 1987/88:65, starkt kritiskt s och anförde bl a följ

Enligt kap 2 12 § regeringsfonnen får skyddet mot husrannsakan och liknande intrång begränsas endast för att tillgodose ändamål är som godtagbart i ett demokratiskt samhälle och en begränsning får aldrig utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål har som föranlett den. Lagrådet vill därför starkt understryka vikten att av revisionsinstitutet ges en klar och tydlig utformning och att tillämpningen av reglerna kommer att präglas restriktivitet och av urskillning."

En restriktiv tillämpning av institutet tredjemansrevision kräver, enligt min mening, att den reviderade åtminstone skall ha möjlighet att ta ställning till vilken kontroll Skattemyndigheten vill göra. För att kunna göra det krävs att myndigheten vilken eller vilka anger som skall kontrolleras eller vilka rättshandlingar eftersöks. Den som reviderade har då möjlighet att ta ställning till han vill samarbeta om eller För det fall ett sådant krav medför svårigheter för

skattemyndigheterna finns möjlighet efter domstolsprövning

att - vidta revision utan uppgiftslämnande med tillämpning 10 § av

tvångsåtgärdslagen. Kommittén anser att tillämpningen av 10 § tvångsåtgärdslagen

innebär problem att det krävs att det skall kunna befaras att genom utredningen skulle försvåras att den åtgärden genomförs hos av som underrättas om kontrollen. Kommitténs farhågor i detta avseende motsägs dock uttalanden av i specialmotiveringen till nämnda paragraf, 1993/94: 15 157, prop s där bl a följande sägs.

Som exempel på när det kan befaras att utredningen kan försvåras av ett föreläggande kan nämnas om det finns risk att den förelagda saboterar utredningen älv eller genom att varsko den uppgiñema som

Beviskravet för detta bör sättas relativt lågt. Det bör räcka med en avser. allmän bedömning uppgifterna är av sådan art att sabotagerisk av om typiskt sett kan antas föreligga. Det är således inte nödvändigt med en konkret sabotagerisk i det enskilda fallet. mer

Vid återinförande tredjemansrevision jag således att det ett av anser måste krävas att den reviderade får veta vem eller vad som skall kontrolleras. Om inte är tillbaka till det tidigare starkt kritiserade systemet där den reviderade inte underrättades om vad åtgärden hade för närmare syfte och det hela i stället kom att framstå som en s k fishing expedition. Det har inte heller visats att det finns behov av ett

sådant system.

Trezijemansföreläggande

Kommittén föreslår att 3 kap. 50 a § andra stycket lagen om

självdeklaration och kontrolluppgifter LSK och motsvarande

bestämmelser i mervärdeskattelagen, lagen punktskatter och om

prisregleringsavgifter och tullagen upphävs. Stadgandet ger den som

föreläggs möjlighet att ställa nödvändiga handlingar till skattemyndighetens förfogande för granskning, om föreläggandet medför att han måste lägga ned ett betydande arbete för att fullgöra det. Motiveringen till detta är att stadgandet lagtekniskt inte hör hemma i LSK och att det eventuellt blir överflödigt vid ett återinförande tredj emansrevision. av Enligt det nuvarande stadgandet i LSK dock den som ges föreläggs valmöjlighet när skattemyndigheterna kräver in en uppgifter medför betydande arbetsinsats för att sammanställa. som en Med kommitténs förslag förlorar den utsätts för som tredjemanskontrollen denna valmöjlighet. Det kan inte vara rimligt endast skattemyndigheterna skall ha möjlighet att välja att kontrollform i dessa fall. Den enskilde, som har att lämna uppgifter i egenskap tredje kan komma att tvingas utföra en av man, betydande arbetsinsats medför stora kostnader utan att han har som i stället välja att skattemyndigheterna utför uppgiften. Någon rätt att lagändring bör enligt min mening således inte ske.

Riskrekvisi tet

Kommittén föreslår att rekvisitet påtaglig risk i tvångsåtgärdslagen

ändras till särskild risk.

164 Bilaga 5

Den föreslagna ändringen bör enligt min mening inte genomföras eftersom den är obehövlig och förmodligen skulle leda till ökad osäkerhet vid den praktiska tillämpningen.

Anledningen till kommitténs förslag till ändring rekvisitet av är att man vill ändra det förarbetsuttalande som säger att en omständighet, som kan tyda på sabotagerisk, är tecken omfattande eller avancerade skatteundandraganden 1993/94:15l, prop s 155. Bakgrunden till detta är att Kammarrätten i Stockholm i dom den en 16 juni 1995, mål nr 5669-1995, avslog skattemyndighetens yrkande

om tvångsåtgärd. I domskälen sägs att det undandragna

skattebeloppets storlek kan något osäker. Med

synas tillämpning av

proportionalitetsprincipen uttalar dock domstolen inte bara att man bör beakta storleken på befarade undandraganden i utan än högre grad möjligheten till andra åtgärder för bestämma att ett underlag för taxering. Kammarrätten fann att vid denna prövning saknades

förutsättningar att bifalla skattemyndighetens talan.

Enligt min mening bygger kommitténs förslag till

ändring på en

mycket långtgående tolkning kammarrättsdom. Oavsett av en detta

kan ifrågasätta denna

man om en tolkning av typ av förarbetsuttalande i enstaka kammarrättsdom en innan någon vägledande praxis från Regeringsrätten kommit bör föranleda - en

så långtgående åtgärd lagändring.

som Kommittén påstår inte att ens det skulle finnas några andra skäl till ändring riskrekvisitet. Det förefaller av också ganska naturligt eftersom skattemyndighetema hittills fått bifall till sina ansökningar i 60 av de 70 mål där domstol prövat riskrekvisitet. Det är inte heller flera än fyra skattemyndigheter i kommitténs

som enkätundersökning

uttalat att man upplevt problem med rekvisitet risk.

påtaglig

Osäkerheten vid tillämpningen skulle enligt min

uppfattning öka

med den föreslagna ändringen. Det nuvarande rekvisitet bör därför behållas och Regeringsrättens påbörjade praxis bör fortsätta att fylla ut gällande rätt på området.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nyagymnasieskolan hur går det U. 26.Ny kursi trafikpolitiken + Bilagor. K, . - Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27.En strategiför ktmskapslyftochlivslångtlärande. . finansiering.U. U.

Fritid i förändring. 28 Detforskningspolitiskalandskapeti Norden . . Om könoch fördelningavfritidsresurser.C. 1990-talet.U.

Vem bestämmervad EU:sinternaSpelreglerinför 29.Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen1996.UD. 30.Borgenärsbrotten enöversynav ll kap. - Politikområdenunderlupp. FrågoromEU:s första brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 31. Attityder ochlagstiftning i samverkan

Ettär medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheterav arbeteti EU. UD. 32.Mössoch människor.Exempel bra

x Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsrollm.m. K.

Batterierna enladdadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.A. . - Om järnvägenstrafikledningm.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister . .Forskning för vår vardag.C. DNA-register. Ju. EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför 36.Högskolai Malmö. U. . tvâ- ochtrehjuligamotorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeár. S.

- .Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38.NationalstadsparkenM. svårigheter.Fi. 39.Rapportfrån klimatdelegationen1995.

.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning.M.

.Budgetlag regeringensbefogenheter 40.Elektroniskdokumenthantering.Ju. ñnansmaktensområde.Fi. 41.Statensmaritima verksamhet.Fö.

- .Union för bådeöstochväst.Politiska, rättsliga 42.Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament

ochekonomiskaaspekterav EU:s sjätte och offentligheti EU. UD.

utvidgning. UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch

- Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44.Översynav skatteflyktslagen.

rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi.

.Bättre trafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelniexpropriationslagen.Ju.

.Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier 46.Enskildavägar.K. efter muck,bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U.

Sverige,EU och framtiden. EU96-kommitténs 48.ShapingSustainableHomesin an Urbanizing . bedömningarinför regeringskonferensen1996. World. SwedishNationalReportfor HabitatII. N.

UD. 49. Reglerför handelmedel. N.

20.Samordnadrollfördelninginom tekniskforskning. 50.Förbudmotvapen allmänplatsm.m. Ju.

U .Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk-

.Reform ochförändring.Organisationoch ring alternativochförslag.A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter Preciseringavhandelsändamáleti detaljplan.M. . 1993årsuniversitets-och högskolereform.U. Kalkningavsjöar och vattendrag.M. . 22.Inflytande riktigt Om eleversrätt till .Kooperativa möjligheteri storstadsomrâden.S. inflytande,delaktighetochansvar.U. .Sverige, framtidenochmångfalden.A.

.Kartläggningochanalysavden offentliga sektorns .På väg motegenföretagande.A.

upphandlingavvaror ochtjänstermed .Vägar in i Sverige.A.

miljöpåverkan.N. Hälftenvore nog omkvinnor ochmän . - 24.FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A.

EU-ländersförslagoch debattinför 57.Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.Fi.

regeringskonferensen1996.UD. 58.Finansieringenav det civila försvaret.Fö.

25.Från massmediatill multimedia attdigitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgrund. En principdiskussionutifrån EU 96-kommitténserfarenheter.UD. 60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningenseffekter den gemensamma jordbrukspolitiken. UD. 6l.Medlemsstateroch medborgare.Förhållandet mellanstoraoch småländeri EU. Rättsligaoch inrikes frågor. UD. 62. EU, konsumenternaoch maten - Förväntningaroch verklighet. Jo. 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 64. FörsäkringskassanSverige Översyn - av Socialförsäkringensadministration.S. 65. Administrationenav EU:s jordbrukspolitik i Sverige.Jo. 66. Utvärderatpersonval.Ju. 67. Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader. Fi. 68. Någrafolkbokföringsfrågor.Fi. 69.Kompetensochkapital + bilaga. N. 70. Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.N. 71. Lokal demokratiochdelaktigheti Sverigesstäder och landsbygd.In. 72. Rättspsyklatrisktforskningsregister.S. 73. SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume l - An Assessment.M. 74. SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume 2 Descriptions.M. - .Värden folkhögskolevärlden.i U. 76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, formalia. Sammanfattningavett seminariumi april 1996.UD. 77. Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Sverige.Fi. 78. Elberedskap.Organisation,ansvarsfördelningoch finansieringavelberedskapen.N Översyn . 79. avrevisionsreglema.Fi.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet

Mössoch människor.Exempelpâ bra Totalförsvarsplilctigam95. Förslagomjobb/studier IT-användningblandbarnoch ungdomar.32 efter muck, bostadsbidrag,dagpenning,

försäkringar. 18 Justitiedepartementet Statensmaritimaverksamhet.41 Kriminalunderrättelseregister Finansieringen det civila försvaret. 58av DNA-register. 35

Socialdepartementet

Elektroniskdokumenthantering.40 Presumtionsregelni expropriationslagen.45 Sverigesmedverkan FN:si familjeår. 37 Förbudmot vapenpå allmänplatsm.m. 50 Kooperativamöjligheter storstadsområden.i 54 Utvärderatpersonval.66 FörsäkringskassanSverige Översynav

-

socialförsäkringensadministration.64 Utrikesdepartementet Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför

Kommunikationsdepartementet regeringskonferensen1996.4 Politikområdenunder lupp. FrågoromEU:s första Om järnvägenstrañkledningm.m. 9 pelareinför regeringskonferensen1996.5 EU-mopeden.Ålders- ochbehörighetskravför Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns två- och trehjuliga motorfordon. 11 erfarenheteravarbeteti EU. 6 Bättretrafik medväginformatik. 17 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26 säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 Banverketsmyndighetsrollm.m. 33 Union for bådeöstochväst.Politiska,rättsliga Enskildavägar. 46 ochekonomiskaaspekteravEU:ssjätte utvidgning. 15 Finansdepartementet Förankringoch rättigheter.Om folkomrösmingar, Kommuneroch landstingmedbetalningsutträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga svårigheter.12 rättigheteri EU. 16 Budgetlag regeringensbefogenheterpå

- Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs fmansmalctensområde. 14 bedömningarinför regeringskonferensen1996.19 Borgenärsbrotten enöversynav 11kap.

- Från Maastrichttill Turin. Bakgrundochövriga brottsbalken.30 EU-ländersförslag och debattinför Översyn skatteflyktslagen.

av regeringskonferensen1996. 24 Reformeratförhandsbesked.44 Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament Pensionssamordning svenskariför EU-tjänst.57 ochoffentligheti EU. 42 Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 JämställdheteniEU. Spelregleroch Några folkbokforingsfrågor. 68 verklighetsbilder.43 Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Europapolitikenskunskapsgnmd. Sverige. 77 En principdiskussionutifrån Översynavrevisionsreglema.79 EU 96-kommitténserfarenheter.59 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Utbildningsdepartementet utvidgningenseffekter den gemensamma Den gymnasieskolan hur går det 1

nya jordbrukspolitiken. 60 Samverkansmönsteri svenskforskningsfmansiering.2 Medlemsstateroch medborgare.Förhållandet Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 20 mellanstoraoch småländeri EU. Rättsligaoch Reformochförändring. Organisationochverksamhet inrikesfrågor. 61 vid universitetoch högskolorefter 1993års EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, universitets-och högskolereform.21

formalia. Sammanfattningavett seminariumi Inflytandepå riktigt Om eleversrätt till

april 1996.76 inflytande,delaktighetoch 22

ansvar.

En strategiför kunskapslyftochlivslångtlärande.27

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Detforskningspolitiskalandskapeti Norden Inrikesdepartementet 1990-talet.28

Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäderoch Forskningoch Pengar.29

landsbygd.71 Högskolai Malmö. 36 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför individ och lokalsamhälle.47 Miljödepartementet Värdeni folkhögskolevärlden.75

Batterierna en laddadfråga. 8

- Jordbruksdepartementet Nationalstadsparker.38

Rapportfrånklimatdelegationen1995. Offentlig djurskyddstillsyn.13

Klimatrelateradforskning. 39 EU, konsumenternaoch maten

Preciseringavhandelsändamåleti detaljplan.52

Förväntningaroch verklighet. 62 - Kalkningavsjöar och vattendrag53 AdministrationenavEU:s jordbrukspolitik

SwedishNuclearRegulatoryActivities. i Sverige.65

Volume 1 An Assessment.73

- Arbetsmarknadsdepartementet SwedishNuclearRegulatoryActivities.

Volume 2 Descriptions.74

- Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34+ Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring

alternativoch förslag.51 Sverige,framtidenoch mångfalden.55 Pâvägmotegenföretagande.55 Vägarin i Sverige.55 Hälftenvore nog omkvinnor och män

- 90-taletsarbetsmarknad.56 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63

Kulturdepartementet Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision. 25

Näringsdepartementet Kartläggningoch analysavdenoffentliga sektorns upphandlingav varor och tjänstermed miljöpåverkan.23 ShapingSustainableHomesin an Urbanizing World. SwedishNationalReportfor HabitatII. 48 Reglerför handelmedel. 49 Kompetensoch kapital+ bilaga. 69 Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.70 Elberedskap.Organisation,ansvarsfördelningoch finansieringav elberedskapen.78

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om könochfördelningavfritidsresurser.3 Forskningför vâr vardag.10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel.31

POSTADRESS:10647 STOCKHOLM FAX08-2050 21,TELEFON08-690 9190

ISBN 91-38-20278-6

ISSN 0375-25OX