1 §  I denna lag finns bestämmelser om efterlevandepension i form av barnpension, omställningspension och änkepension samt garantipension till omställningspension och änkepension. Dessutom finns i lagen bestämmelser om efterlevandestöd till barn.

2 §  I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som är försäkrad enligt denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ärenden m.m.

3 §  Barnpension utges enligt bestämmelser i 2 kap. till barn vars ena eller båda föräldrar har avlidit.

Omställningspension utges enligt bestämmelser i 4 kap. till en man eller kvinna vars make har avlidit. En efterlevande kvinna kan ha rätt till änkepension enligt bestämmelserna i 6 kap. i stället för eller utöver omställningspension.

4 §  Barnpension och omställningspension enligt denna lag utges som inkomstgrundad efterlevandepension. Denna beräknas på grundval av ett efterlevandepensionsunderlag enligt bestämmelser i 5 kap.

Som tillägg till eller ersättning för barnpension och omställningspension kan det under vissa förutsättningar utges efterlevandestöd till barn och garantipension enligt bestämmelser i 3 och 4 kap.

5 §  Änkepension enligt denna lag utges i form av tilläggspension och beräknas på grundval av det underlag som anges i 6 kap.

Som tillägg till eller ersättning för änkepension kan det under vissa förutsättningar utges garantipension enligt bestämmelser i samma kapitel.

6 §  En änka, som är född år 1944 eller tidigare och som uppfyller förutsättningarna för rätt till änkepension och garantipension till sådan pension enligt 6 kap. 1-–3 och 14-–16 §§, har inte rätt till efterlevandepension enligt 4 kap. En änka som avses i 6 kap. 15 § har dock, om förutsättningarna för det är uppfyllda, rätt till omställningspension enligt 4 kap.

I fråga om rätt till efterlevandepension för en änka som är född år 1945 eller senare gäller, förutom bestämmelserna om omställningspension och garantipension till sådan pension i 4 kap., även bestämmelserna i 6 kap. enligt vad som där särskilt anges.

Är en änka för samma månad berättigad till änkepension eller garantipension till änkepension och omställningspension eller garantipension till omställningspension, utges endast omställningspensionen och garantipension till sådan pension. Om änkepensionen och garantipensionen till änkepensionen är större utges de dock i den utsträckning de överstiger omställningspensionen och garantipensionen till sådan pension. Minskning skall i första hand göras på garantipension till änkepension och i andra hand på sådan del av änkepensionen som avses i 6 kap. 5 § första stycket 2.Lag (2002:214).

7 §  Garantipension till omställningspension eller änkepension är beroende av den avlidnes försäkringstid.

8 §  Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension enligt denna lag samt kostnaderna för administrationen av sådana pensioner skall finansieras genom efterlevandepensionsavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980). Garantipension till omställningspension och änkepension samt efterlevandestöd till barn skall finansieras med statsmedel. Även kostnader för administrationen av garantipension och efterlevandestöd till barn skall finansieras med statsmedel. Lag (2000:999).

9 §  I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring årligen fastställda prisbasbeloppet och med inkomstbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension årligen fastställda inkomstbasbeloppet.

10 §  Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension skall vid ingången av varje kalenderår räknas om i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 14 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Om dödsfallet inträffar ett år och efterlevandepensionen eller änkepensionen skall utges först från ett senare år, skall pensionen beräknas som om den hade utgetts redan dödsfallsåret. Lag (2002:214).

1 §  Efterlevandepension i form av barnpension utges till barn vars ena eller båda föräldrar har avlidit.

Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel barnet anses som barn till denne.

2 §  Ett barn som inte har fyllt 18 år har rätt till barnpension.

Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap.studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till barnpension även för studietiden, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år.

Med tid för studier enligt andra stycket skall likställas tid för ferier samt tid då barnet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier.

Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor är inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till barnpension. Lag (2001:1139).

3 §  Barnpension för ett barn som inte har fyllt tolv år utgör för år räknat 35 procent av det efterlevandepensionsunderlag som anges i 5 kap. Är flera barn berättigade till barnpension efter föräldern, skall det nämnda procenttalet ökas med 25 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan barnen. Från och med månaden efter den då det yngsta barnet fyller tolv år skall de nämnda talen bytas ut mot talen 30 respektive 20.

Om barnets båda föräldrar har avlidit utgör barnpensionen alltid 35 procent av det i första stycket nämnda underlaget. Är i sådant fall flera barn berättigade till barnpension efter en förälder skall det nämnda procenttalet ökas med 25 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan barnen. Lag (2002:1081).

4 §  Om flera barnpensioner skall utges efter en avliden och dessa pensioner beräknade enligt 3 § sammantagna skulle överstiga det efterlevandepensionsunderlag som anges i 5 kap., skall pensionerna sättas ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag.

Om det efter en avliden skall utges, förutom barnpensioner, även omställningspension eller änkepension skall de sammanlagda barnpensionerna utges med högst 80 procent av efterlevandepensionsunderlaget. Om barnpensionerna överstiger denna nivå skall de sättas ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar 80 procent av efterlevandepensionsunderlaget.

Vid tillämpning av första eller andra stycket får inte barnpensionen för ett barn sänkas på den grunden att barnpensionen för ett annat barn skall räknas om enligt 3 § andra stycket. Lag (2002:214).

1 §  Ett barn som är bosatt i Sverige och som uppfyller villkoren för rätt till barnpension enligt 2 kap.1 och 2 §§, har rätt till efterlevandestöd till barn enligt vad som föreskrivs i 2-4 §§.

2 §  Efterlevandestöd till barn skall för år räknat motsvara 40 procent av prisbasbeloppet.

Om barnets båda föräldrar har avlidit, utges efterlevandestöd till barn enligt första stycket efter vardera föräldern.

3 §  Ett efterlevande barn som har barnpension enligt 2 kap. efter den avlidne föräldern har rätt till efterlevandestöd till barn endast i den utsträckning barnpensionen inte uppgår till det belopp som följer av 2 § första stycket.

Till barn vars båda föräldrar har avlidit utges efterlevandestöd endast i den utsträckning barnet har barnpension enligt 2 kap. efter föräldrarna som sammanlagt inte uppgår till det belopp som följer av 2 § andra stycket.

Med barnpension enligt 2 kap. likställs livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, efter samordning enligt 6 kap. 1 § samma lag, och sådan efterlevandepension som barnet har rätt till enligt utländsk lagstiftning. Det gäller dock inte utländsk efterlevandepension som är att likställa med efterlevandestöd till barn enligt denna lag. Lag (2002:214).

1 §  En efterlevande make, som inte har uppnått 65 års ålder och som stadigvarande sammanbodde med sin make vid dennes död, har rätt till omställningspension om den efterlevande

1. vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under 18 år, som stod under vårdnad av makarna eller en av dem, eller
2. oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem år fram till dödsfallet.

Med efterlevande make likställs den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbor med en icke gift man eller kvinna vid dennes död och som tidigare varit gift med eller har eller har haft eller då väntar barn med denne.

2 §  Rätt till omställningspension enligt 1 § avser en tid av tio månader från tidpunkten för dödsfallet.

3 §  Rätt till omställningspension har vidare en efterlevande som haft rätt till omställningspension enligt 2 §, för tid efter det att denna rätt upphört, om den efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 18 år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem (förlängd omställningspension).

Rätten till förlängd omställningspension enligt första stycket avser en tid av tolv månader. En sådan efterlevande har dock alltid rätt till förlängd omställningspension till dess det yngsta barnet fyller tolv år.

4 §  Rätten till förlängd omställningspension upphör om den efterlevande ingår äktenskap. Detsamma gäller om den efterlevande stadigvarande sammanbor med någon som han eller hon har varit gift med eller har eller har haft barn med.

5 §  Omställningspension utgör för år räknat 55 procent av det efterlevandepensionsunderlag som anges i 5 kap.

6 §  En efterlevande make som är bosatt i Sverige och som uppfyller villkoren för rätt till omställningspension har rätt till garantipension till omställningspension, om en försäkringstid om minst tre år kan tillgodoräknas för den avlidne.

7 §  Beräkningen av garantipension till omställningspension skall grunda sig på den omställningspension som den efterlevande har rätt till. Med omställningspension avses även sådan efterlevandepension enligt utländsk lagstiftning som inte är att likställa med garantipension enligt denna lag.

8 §  Garantipension till omställningspension skall, om inte annat anges i 12 §, för år räknat motsvara 2,13 gånger prisbasbeloppet (basnivån). Om den efterlevande har rätt till omställningspension skall basnivån minskas med beloppet för den pensionen. Sådan minskning görs efter det att basnivån avkortats med tillämpning av 12 §.

9 §  Garantipension till omställningspension skall beräknas med hänsyn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med året före dödsfallet. Som försäkringstid skall sådan tid räknas som utgör försäkringstid för garantipension enligt 3 kap.1 a-4 §§ och 5 § första stycket lagen (1998:702) om garantipension.

Vid beräkning av sådan försäkringstid som avses i 3 kap. 3 § lagen om garantipension skall som försäkringstid för garantipension till omställningspension även bosättningstid i hemlandet tillgodoräknas för den avlidne från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år då han eller hon fyllde 24 år. Lag (2002:323).

10 §  Som försäkringstid för garantipension till omställningspension skall även tillgodoräknas tid från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (framtida försäkringstid).

Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet, skall som framtida försäkringstid tillgodoräknas så stor andel av tiden från och med året för dödsfallet till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år som motsvarar förhållandet mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas från och med det år då den avlidne fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra femtedelar av hela sistnämnda tidsperiod.

Vid beräkningen skall försäkringstiden sättas ned till närmaste hela antal månader.

11 §  Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall sättas ned till närmaste hela antal år.

12 §  Om det för den avlidne inte enligt 9-11 §§ kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garantipension skall garantipensionens basnivå avkortas till så stor andel av 2,13 gånger prisbasbeloppet som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas och talet 40.

13 §  Är någon för samma månad berättigad till omställningspension efter flera avlidna, utges endast pensionen jämte garantipension efter den sist avlidne eller, om pensionsbeloppen är olika höga, det högsta beloppet.

1 §  Till grund för beräkning av efterlevandepension efter avlidna födda år 1938 eller senare skall läggas den avlidnes pensionsbehållning för inkomstpension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension beräknad enligt 2 och 3 §§ (faktisk pensionsbehållning) samt, under de förutsättningar som anges i 4 §, även ett belopp som motsvarar summan av de årliga pensionsrätter som enligt bestämmelserna i 5 § kan tillgodo- räknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (antagen pensionsbehållning).

2 §  Faktisk pensionsbehållning är summan av de pensionsrätter för inkomstpension, beräknade enligt 4 kap.2-4 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade sedan dessa pensionsrätter räknats om enligt 5 kap.4, 6, 7 och 9 §§ samma lag. Pensionsrätterna skall beräknas som om det för den avlidne tillgodoräknats endast pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.

3 §  Vid beräkning av den faktiska pensionsbehållningen skall hänsyn tas till pensionsbehållning som avser pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt 3 kap. 10 § och pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap. 24 § samma lag endast om den avlidne till och med den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade, eller på grund av beräkning enligt andra stycket, kan tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet. Med pensionsgrundande inkomst skall likställas pensionsgrundande belopp för sjukersättning och aktivitetsersättning enligt 3 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålderspension och för förtidspension enligt samma paragraf i dess lydelse före den 1 januari 2003.

Vid bedömningen av om villkoret i första stycket är uppfyllt skall hänsyn även tas till sådana år efter dödsfallet för vilka antagen pensionsbehållning enligt 4 § skall beräknas. Lag (2002:214).

4 §  Om dödsfallet har inträffat före det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år och pensionsrätt för inkomstpension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension har fastställts för den avlidne för minst tre av de fem kalenderåren närmast före året för dödsfallet, skall en antagen pensionsbehållning beräknas enligt 5 och 6 §§.

Hänsyn skall tas till pensionsrätt som avser pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § lagen om inkomstgrundad ålderspension, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt 3 kap. 10 § och pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap. 24 § samma lag endast om det för den avlidne till och med den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade kan tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet. Med pensionsgrundande inkomst skall likställas pensionsgrundande belopp för sjukersättning och aktivitetsersättning enligt 3 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålderspension och pensionsgrundande belopp för förtidspension enligt samma paragraf i dess lydelse före den 1 januari 2003. Lag (2002:214).

5 §  Antagen pensionsbehållning utgör ett belopp som svarar mot summan av de årliga pensionsrätter som kan tillgodoräknas den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Pensionsrätten för vart och ett av dessa år skall beräknas på ett pensionsunderlag som svarar mot medeltalet av de pensionsunderlag enligt 4 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som kan tillgodoräknas den avlidne för vart och ett av de fem åren närmast före det år då dödsfallet inträffade. När medeltalet beräknas skall det bortses från de två år för vilka pensionsunderlaget är högst respektive lägst.

6 §  Vid beräkning av den antagna pensionsbehållningen skall pensionsrätter enligt 5 § beräknas som om all pensionsrätt vore pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.

Om inkomstindex enligt 1 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension för något eller några av de fem år närmast före dödsfallet som avses i 5 § avviker från inkomstindex för dödsfallsåret, skall pensionsunderlaget för det eller de åren räknas om med hänsyn till förändringen av inkomstindex för dödsfallsåret före beräkningen av det i 5 § nämnda medeltalet.

7 §  Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 65 år skall till grund för beräkning av efterlevandepension läggas den avlidnes pensionsbehållning, beräknad enligt 2 och 3 §§, som tjänats in till och med det år då den avlidne fyllde 64 år. Denna pensionsbehållning skall räknas om med förändringar av inkomstindex fram till ingången av det år då den avlidne fyllde 65 år och skall från och med årsskiftet därefter räknas om i enlighet med 5 kap. 14 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension till ingången av det år då dödsfallet inträffade.

8 §  Om den avlidne har tagit ut inkomstpension före den månad då han eller hon fyllt eller skulle ha fyllt 65 år, skall den avlidnes pensionsbehållning, beräknad som om något uttag av inkomstpension inte hade gjorts, läggas till grund för beräkningen av faktisk pensionsbehållning.

9 §  Underlaget för beräkning av årlig efterlevandepension (efterlevandepensionsunderlaget) skall beräknas genom att summan av faktisk pensionsbehållning och antagen pensionsbehållning divideras med ett delningstal.

Som delningstal skall det delningstal tillämpas som enligt 5 kap. 12 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension gäller för beräkning av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade fyllde 65 år.

10 §  Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1937 eller tidigare skall utgöra 60 procent av produkten av det prisbasbelopp som gällde det år då den avlidne fyllde 65 år och medeltalet av de pensionspoäng för tilläggspension som enligt 15 § lagen (1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension tillgodoräknats för den avlidne efter det att denna medelpoäng ökats med talet ett. Om pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år, beaktas vid beräkningen av medeltalet enbart de 15 år för vilka de högsta poängtalen tillgodoräknats. Härvid tillämpas 22 § lagen om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension. Från och med årsskiftet efter det att den avlidne fyllde 65 år skall efterlevandepensionsunderlaget räknas om enligt 5 kap. 14 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension till ingången av det år dödsfallet inträffade.

För den som är född år 1935 eller tidigare skall vad som i första stycket sägs om det år då den avlidne fyllde 65 år i stället avse år 2001.

11 §  Om den avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension för färre än 30 år, skall vid beräkningen enligt 10 § hänsyn tas endast till så stor del av den där angivna produkten som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats och talet 30.

Vid beräkning enligt första stycket skall även 6 kap.14-16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 19-21 §§ lagen (1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension tillämpas.

1 §  Om en avliden vid sin död hade rätt till inkomstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller om han, om det fall som avses i 13 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, i dess lydelse före den 1 januari 2003, varit för handen vid tidpunkten för dödsfallet, hade varit berättigad till förtidspension enligt de före den 1 januari 2003 gällande bestämmelserna, har hans efterlevande maka rätt till änkepension enligt vad som sägs i 2-–4 §§.

En änka har rätt till änkepension endast om det för den avlidne kan tillgodoräknas pensionspoäng för tilläggspension för minst tre år. Härvid skall för en änka som är född år 1944 eller tidigare 6 kap. 18 § lagen om inkomstgrundad ålderspension tillämpas på motsvarande sätt. Lag (2002:214).

2 §  En änka som är född år 1944 eller tidigare och som vid utgången av år 1989 samt även vid tidpunkten för dödsfallet var gift med den avlidne har rätt till änkepension om antingen äktenskapet vid tidpunkten för dödsfallet hade varat minst fem år och ingåtts senast den dag då den avlidne fyllde 60 år eller den avlidne efterlämnar barn som också är barn till änkan.

En änka som är född år 1945 eller senare har rätt till änkepension om hon har varit gift med den avlidne från utgången av år 1989 till dödsfallet samt dessutom

1. vid utgången av år 1989 antingen äktenskapet hade varat minst fem år och ingåtts senast den dag då mannen fyllde 60 år eller mannen hade barn som också var barn till kvinnan, och
2. något av de i 1 angivna villkoren var uppfyllt även vid dödsfallet. Lag (2002:214).

3 §  För rätt till sådan del av änkepension som avses i 5 § första stycket 2 krävs, utöver vad som anges i 1 och 2 §§, att förutsättningarna enligt andra och tredje styckena eller enligt fjärde stycket är uppfyllda.

En änka som är född år 1944 eller tidigare har rätt till änkepension enligt första stycket om hon dessutom

1. har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistas i makarnas hem eller hos änkan, eller
2. vid makens död har fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.

Om villkoret enligt andra stycket 1 inte längre är uppfyllt, upphör rätten till änkepension enligt denna punkt. Vid bedömningen av rätten till änkepension enligt andra stycket 2 skall i så fall anses som om mannen avlidit då rätten till änkepension enligt andra stycket 1 upphörde och äktenskapet varat till nämnda tidpunkt.

En änka som är född år 1945 eller senare har rätt till änkepension enligt första stycket, om hon dessutom uppfyllde något av de i andra stycket 1 eller 2 angivna villkoren såväl vid utgången av år 1989 som vid dödsfallet. Därvid tillämpas bestämmelserna i tredje stycket. Lag (2002:214).

4 §  Änkepension får inte utges om änkan ingår äktenskap. Upplöses äktenskapet inom fem år, skall pensionen börja betalas ut på nytt.

5 §  Änkepension till en änka som är född år 1944 eller tidigare utgör, för tid före den månad då änkan fyller 65 år, om inte annat följer av 7-–13 §§, för år räknat summan av

1. 40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till barnpension efter honom enligt 2 kap., 35 procent

-– av hel förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 § första stycket första och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, i bestämmelsernas lydelse före den 1 januari 2003, som den avlidne skulle ha varit berättigad till om dessa bestämmelser fortfarande hade gällt och om rätt till sådan pension i sådant fall hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet eller

-– av inkomstgrundad ålderspension beräknad enligt 6 kap. 2 § 1 samt 3, 4, 12, och 14-–16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 19-–22 §§ lagen (1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension, om den avlidne uppbar sådan pension eller hade fyllt 65 år och var berättigad till sådan pension, och

1. 90 procent av det för dödsfallsåret gällande prisbasbeloppet.

Om den avlidne mannen var född år 1954 eller senare beräknas änkepensionen enligt första stycket 1 som om mannen hade fått hel förtidspension vid ingången av år 2003. Därvid skall 13 kap. 2 § första stycket första och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen om allmän försäkring, i bestämmelsernas lydelse före den 1 januari 2003, tilllämpas. Lag (2002:214).

6 §  Änkepension till en änka som är född år 1945 eller senare utgör, för tid före den månad då änkan fyller 65 år, ett belopp som motsvarar vad som skulle ha utgetts till kvinnan om mannen hade avlidit vid utgången av år 1989. Vid beräkningen av sådan änkepension tillämpas 5 § första stycket. Beloppet enligt 5 § första stycket 1 beräknas på grundval av den förtidspension som skulle ha utgetts till mannen om denne blivit berättigad till hel sådan pension vid utgången av år 1989 och pensionen då hade beräknats med tillämpning av 13 kap. 3 § lagen om allmän försäkring. Om mannen vid utgången av år 1989 var berättigad till tilläggspension i form av ålderspension, skall dock beloppet enligt 5 § första stycket 1 beräknas med tillämpning av 12 kap.2 § första och andra styckena lagen om allmän försäkring i deras lydelse vid utgången av år 1989.

Vid beräkningen enligt 8 § skall inte första stycket andra meningen i den paragrafen tillämpas. Hänsyn skall dessutom endast tas till det antal år med pensionspoäng som tillgodoräknats för den avlidne mannen till och med år 1989 och vid tillämpning av 8 § första och andra styckena skall 6 kap. 18 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension inte gälla. Lag (2002:323).

7 §  Om en änka med tillämpning av 3 § andra stycket 2 har rätt till änkepension beräknad enligt 5 § första stycket 2 och hon inte hade fyllt 50 år vid mannens död eller vid den tidpunkt som avses i 3 § tredje stycket, skall beloppet enligt 5 § första stycket 2 minskas. Minskningen skall ske med en femtondel för varje år som det antal år som den pensionsberättigade fyllt vid mannens död eller vid den tidpunkt som avses i 3 § tredje stycket understiger 50.

8 §  Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas pensionspoäng för tillläggspension för minst 30 år, skall vid beräkningen enligt 5 § första stycket 2 hänsyn tas endast till så stor del av beloppet där som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng tillgodoräknas honom och talet 30. Vid denna beräkning skall 13 kap. 2 § första stycket första och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i bestämmelsernas lydelse före den 1 januari 2003 tillämpas.

Vid tillämpning av första stycket skall 6 kap. 14-–16 och 18 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 19-–21 §§ lagen (1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension gälla.

Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som avses i 7 §. Lag (2002:214).

9 §  För en änka som har börjat uppbära ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension före det att hon fyllt 65 år skall även 11-13 §§ gälla. Vad som där sägs om tilläggspension skall dock endast gälla sådan tilläggspension som avses i 5 § första stycket 1.

10 §  Änkepension skall från och med den månad då en änka fyller 65 år beräknas med tillämpning av

1. 5 § första stycket 1, om änkan är född år 1929 eller tidigare,
2. 5 § första stycket 1 samt 11 och 12 §§, om änkan är född under något av åren 1930-1944, eller
3. 6 § första stycket och 11-13 §§, dock utan sådant belopp som avses i 5 § första stycket 2, om änkan är född år 1945 eller senare.

11 §  Om en änka, som är född under något av åren 1930-1953, har rätt till änkepension och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension enligt 6 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, skall änkepension utges endast i den mån den efter samordning enligt 1 kap. 6 § tredje stycket överstiger ålderspensionen. Vid beräkning av änkans inkomstgrundade ålderspension skall 6 kap. 2 § 1 samt 3 och 4 §§, 5 § första stycket, 12 § och 14-16 §§ nämnda lag tillämpas.

En änka som avses i första stycket och som är född under något av åren 1930-1944 har dock, oavsett vad som anges i första stycket, rätt till änkepension med sådant belopp att denna, tillsammans med änkans inkomstgrundade ålderspension, motsvarar en viss andel av summan av kvinnans inkomstgrundade ålderspension beräknad enligt första stycket och den tillläggspension för den avlidne mannen som avses i 5 § första stycket 1. Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är född år 1930, 58 procent om kvinnan är född år 1931, 56 procent om kvinnan är född år 1932, 54 procent om kvinnan är född år 1933, 52 procent om kvinnan är född år 1934 och 50 procent om kvinnan är född under något av åren 1935-1944. Änkepension får emellertid inte med stöd av denna regel betalas ut med högre belopp än vad som följer av 5 § första stycket 1.

12 §  Vid tillämpning av 11 § skall, om änkan tar ut inkomstgrundad ålderspension som avses i nämnda paragraf vid en senare tidpunkt än från och med den månad då hon fyllt 65 år, hänsyn tas till den inkomstgrundade ålderspension, beräknad enligt 11 § första stycket, som skulle ha betalats ut om hon haft rätt till pensionen från och med den månaden. Vidare skall, om pensionspoäng till följd av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats eller har minskats, hänsyn tas till den tilläggspension som skulle ha betalats ut om full avgift hade erlagts. Lag (2002:214).

13 §  Om en änka som är född år 1954 eller senare har rätt till änkepension och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, utges änkepensionen endast i den mån den överstiger ålderspensionen. Inkomstpension och premiepension skall därvid beräknas som om änkan endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget. I övrigt skall 12 § tillämpas.

Vid beräkning enligt första stycket skall ett tillägg om en pensionspoäng enligt 4 kap. 8 § lagen om inkomstgrundad ålderspension göras till det underlag som beräkningen av änkepensionen skall grunda sig på innan samordning sker med kvinnans inkomstgrundade ålderspension. På detta tillägg skall 6 § tillämpas. Änkepension får emellertid inte betalas ut med högre belopp än vad som följer av 5 § första stycket 1.Lag (2002:214).

14 §  En änka som är bosatt i Sverige och som är född år 1944 eller tidigare har rätt till garantipension enligt 17-–23 §§ för tid före den månad då hon fyller 65 år, om hon vid utgången av år 1989 och även vid tidpunkten för dödsfallet var gift med den avlidne samt

1. hade vårdnaden om och stadigvarande sammanbodde med barn under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan, eller
2. vid makens död hade fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.

Upphör rätten till änkepension på grund av att villkoren i första stycket 1 inte längre är uppfyllda, skall det vid bedömningen av rätten till pension enligt 2 anses som om mannen avlidit då rätten till pension enligt 1 upphörde och äktenskapet varat till nämnda tidpunkt.

Änkan har dock rätt till garantipension endast om en försäkringstid om minst tre år kan tillgodoräknas för den avlidne. Lag (2002:214).

15 §  Med en änka likställs i fråga om rätt till garantipension en kvinna som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbor med en icke gift man vid dennes död och som tidigare varit gift med honom eller har eller har haft barn med honom.

Den tid under vilken kvinnan oavbrutet sammanbott med mannen fram till dennes död skall vid tillämpningen av 14 § första stycket 2 likställas med tid i ett äktenskap.

16 §  En änka har inte rätt till garantipension efter en man som hon inte lever tillsammans med vid dennes död, om kvinnan efter det sammanlevnaden med mannen upphörde stadigvarande sammanbott med en annan man med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn.

Garantipension får inte utges om den pensionsberättigade gifter sig eller stadigvarande sammanbor med en man som hon varit gift eller har eller har haft barn med. Upplöses äktenskapet innan det bestått i fem år eller upphör samboendet inom samma tid, skall garantipensionen börja betalas ut på nytt, om förutsättningarna i övrigt för rätt till sådan pension fortfarande är uppfyllda.

17 §  Beräkningen av garantipensionen skall grunda sig på den änkepension som änkan har rätt till. Med änkepension avses även sådan efterlevandepension enligt utländsk lagstiftning som inte är att likställa med garantipension enligt denna lag.

Har en änka som är berättigad till garantipension till änkepension rätt till omställningspension men däremot inte till änkepension, skall omställningspensionen ligga till grund för beräkning av garantipensionen till änkepension.

Om en änka för tid före den månad då hon fyller 65 år uppbär ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som skall samordnas med änkepension enligt 11 och 12 §§, skall garantipensionen beräknas med hänsyn till änkepensionen före samordning av pensionerna.

18 §  Garantipension till änkepension skall, om inte annat anges i 22 och 23 §§, för år räknat motsvara 2,13 gånger prisbasbeloppet (basnivån). Om en änka har rätt till änkepension eller omställningspension skall basnivån minskas med beloppet för den pensionen. Sådan minskning görs efter det att basnivån minskats eller avkortats med tillämpning av 22 och 23 §§.

19 §  Garantipension till änkepension skall beräknas med hänsyn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med året före dödsfallet. Som försäkringstid skall sådan tid räknas som utgör försäkringstid för garantipension enligt 3 kap.1 a-4 §§ och 5 § första stycket lagen (1998:702) om garantipension.

Vid beräkning av sådan försäkringstid som avses i 3 kap. 3 § lagen om garantipension skall som försäkringstid för garantipension till änkepension även bosättningstid i hemlandet tillgodoräknas för den avlidne från och med det år då han fyllde 16 år till och med det år då han fyllde 24 år. Lag (2002:323).

20 §  Som försäkringstid för garantipension till änkepension skall även tillgodoräknas tid från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (framtida försäkringstid).

Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han fyllde 16 år till och med året före dödsfallet, skall som framtida försäkringstid tillgodoräknas så stor andel av tiden från och med året för dödsfallet till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år som motsvarar förhållandet mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas från och med det år då den avlidne fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra femtedelar av hela sistnämnda tidsperiod.

Vid beräkningen skall försäkringstiden sättas ned till närmaste hela antal månader.

21 §  Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall sättas ned till närmaste hela antal år.

22 §  Utges garantipension med tillämpning av 14 § första stycket 2 och hade den pensionsberättigade inte fyllt 50 år vid mannens död eller vid den tidpunkt som avses i 14 § andra stycket, skall garantipensionens basnivå minskas. Minskningen skall ske med en femtondel för varje år som det antal år som den pensionsberättigade fyllt vid mannens död eller vid den tidpunkt som avses i 14 § andra stycket understiger 50.

23 §  Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garantipension skall garantipensionens basnivå avkortas till så stor andel av 2,13 gånger prisbasbeloppet som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas och talet 40.

Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som avses i 22 §.

1 §  Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan.

Änkepension får dock beviljas utan ansökan till en kvinna som fyllt 65 år och som uppbär ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension. Lag (2002:214).

2 §  Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn utges från och med den månad då dödsfallet inträffat eller, om den avlidne vid sin död uppbar ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension, eller sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, från och med månaden efter den då dödsfallet inträffade.

Inträder rätten till efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn vid annan tidpunkt än som avses i första stycket, skall förmånen betalas ut från och med den månad då rätten inträdde.

Efterlevandepension får inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader eller, i fråga om barnpension eller efterlevandestöd till barn, två år före ansökningsmånaden. Lag (2002:214).

3 §  Vid utbetalning av efterlevandepension för tid före ansökningsmånaden skall beloppet minskas om det för samma tid tidigare har betalats ut efterlevandepension till annan eller andra efterlevande. Minskningen skall ske med det belopp som överstiger vad som skulle ha utgetts om beslutet om den förstnämnda efterlevandepensionen förelegat vid utbetalningen av den eller de andra efterlevandepensionerna.

4 §  Uttag av efterlevandepension enligt denna lag får avbrytas genom skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Sådan anmälan skall ha kommit in till den allmänna försäk- ringskassan senast månaden före den månad som ändringen avser.

5 §  Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn utges till och med den månad då rätten till förmånen upphör. Omställningspension, sådan del av änkepension som avses i 6 kap. 5 § första stycket 2 samt garantipension till omställningspension och änkepension utges dock längst till och med månaden före den då den efterlevande fyller 65 år.

Ändring av efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall gälla från och med månaden efter den månad då anledningen till ändringen uppkom.

6 §  Har någon försvunnit och kan det antas att han eller hon har avlidit, har efterlevande till honom eller henne rätt till efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn. Som villkor för utbetalning av pension eller efterlevandestöd får det dock krävas en förklaring på heder och samvete av den efterlevande att denne inte vet om den försvunna personen är i livet. I fråga om en omyndig får sådan förklaring krävas från hans eller hennes förmyndare. Förklaring kan också krävas av en god man eller förvaltare som har förordnats enligt föräldra- balken. Visar det sig senare att den försvunna personen lever, skall pension och efterlevandestöd inte fortsätta att utges.

7 §  Den som genom brottslig gärning uppsåtligen har berövat någon annan livet eller medverkat till brottet enligt 23 kap.4 eller 5 §brottsbalken har inte rätt till efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn efter den avlidne.

Efterlevandepension och efterlevandestöd får dras in eller skäligen sättas ned, om den efterlevande på annat sätt än vad som sägs i första stycket har vållat dödsfallet genom en handling för vilken ansvar ådömts honom eller henne genom dom som vunnit laga kraft.

8 §  Pension och efterlevandestöd till barn skall betalas ut månadsvis. Årspension och efterlevandestöd som beräknas komma att uppgå till högst 2 400 kr skall dock, om det inte finns särskilda skäl, betalas ut i efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den efterlevande får utbetalning även i annat fall ske en eller två gånger per år.

Vid beräkning av efterlevandepension och efterlevandestöd skall den totala årliga ersättningen avrundas till närmaste hela krontal som är delbart med tolv.

Vid samtidig utbetalning av garantipension eller efterlevandestöd och inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension skall avrundningen enligt andra stycket ske på garantipensionen eller efterlevandestödet.

9 §  Om en person som är berättigad till efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn i väsentlig omfattning har fått sin försörjning genom ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) utan villkor om återbetalning, får retroaktivt beviljad sådan pension eller efterlevandestöd betalas ut till socialnämnden till den del ersättningen motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsberättigades och dennes familjs försörjning för den tid som den retroaktiva ersättningen avser. Lag (2001:485).

10 §  Efterlevandepensionen och efterlevandestödet till barn skall minskas enligt vad som sägs i 11-13 §§ för en efterlevande som har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av livränta som utges enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Har livränta eller del av livränta eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt 11-13 §§ anses som om livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de försäkringstekniska grunder som tillämpas vid utbytet.

11 §  Vid beräkning enligt 10 § skall summan av barnpension och efterlevandestöd till barn minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som barnet för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minskningen skall i första hand göras på efterlevandestödet. Avdrag på barnpension får dock göras endast om den avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

Barnpension skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna paragraf, tillsammans med efterlevandestöd understiga en fjärdedel av det belopp som anges i 3 kap. 2 §.

12 §  Vid beräkning enligt 10 § skall summan av omställningspension och garantipension till sådan pension minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pensionsberättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minskningen skall i första hand göras på garantipensionen. Avdrag på omställningspension får dock göras endast om den avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

13 §  Vid beräkning enligt 10 § skall summan av änkepension och garantipension till sådan pension minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pensionsberättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minskningen skall i första hand göras på garantipensionen och därefter på sådan del av änkepension som avses i 6 kap. 5 § första stycket 2. Avdrag på sådan del av änkepension som avses i 6 kap. 5 § första stycket 1 får dock göras endast om den avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

Änkepension skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna paragraf, tillsammans med utgiven garantipension till sådan pension för månad räknat understiga nio procent av prisbasbeloppet.

14 §  Om en pensionsberättigad som avses i 4 eller 6 kap. och som inte uppbär ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd sedan minst trettio dagar i följd är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad skall, från och med den trettioförsta dagen, garantipension enligt denna lag utges med högst ett belopp som innebär att garantipensionen tillsammans med inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension enligt denna lag uppgår till för månad räknat 4,5 procent av prisbasbeloppet. Denna begränsning gäller inte för tid under vilken den pensionsberättigades fängelsestraff verkställs utanför kriminalvårdsanstalt enligt 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Såsom intagen räknas även den som olovligen avvikit från anstalt eller vistas utom anstalt med anledning av permission. För tid under vilken en pensionsberättigad vistas utanför en kriminalvårdsanstalt enligt 34 § lagen om kriminalvård i anstalt tillämpas i stället bestämmelserna i 14 a §. Skall garantipensionen dras in för del av en kalendermånad, beräknas garantipensionen för varje dag till en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste högre krontal.

Om ett barn sedan minst trettio dagar i följd på statens bekostnad vårdats på anstalt eller annars fått kost och bostad, får efterlevandestöd till barn enligt 3 kap. inte utges. Sådan förmån får dock utges för tid då barnet är inackorderat vid sameskola. Skall efterlevandestödet dras in för del av en kalendermånad, beräknas efterlevandestödet för varje dag till en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste högre krontal.

I fråga om en elev i specialskola får efterlevandestöd utges utan hinder av bestämmelserna i andra stycket för tid då eleven vistas utom skolan. För sådan tid skall 16 § andra stycket lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag tillämpas på motsvarande sätt. Lag (2002:304).

14 a §  För varje dag som en pensionsberättigad, som uppbär pensionsförmåner enligt 4 eller 6 kap. men inte ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453) skall han eller hon betala för sitt uppehälle för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning skall ske genom att försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattbetalningslagen (1997:483), gör avdrag från pensionsförmånerna enligt 4 eller 6 kap. när de betalas ut. Om den pensionsberättigade samtidigt med förmånerna uppbär aktivitetsersättning eller sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

Avdraget uppgår till 80 kr för dag. Det får dock utgöra högst en tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmaste lägre krontal. Lag (2002:304).

15 §  Om ett barn för samma månad har rätt till såväl efterlevandestöd till barn som aktivitetsersättning eller sjukersättning i form av garantiersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, utges endast den till beloppet största av förmånerna.

Om en änka för samma månad har rätt till såväl garantipension till änkepension som sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning enligt lagen om allmän försäkring, utges endast den till beloppet största av förmånerna. Lag (2002:324).

1 §  Ett beslut i ett ärende enligt denna lag skall fattas av den allmänna försäkringskassa som enligt 5 kap.socialförsäkringslagen (1999:799) skall avgöra ett ärende som gäller den efterlevande.

2 §  För ett beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn gäller i tillämpliga delar 13 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension om beslut genom automatiserad behandling samt ändring och omprövning av sådana beslut.

3 §  Ett beslut om efterlevandepension skall ändras om det föranleds av en ändring som gjorts beträffande den pensionsbehållning eller den pensionspoäng enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som legat till grund för beräkningen av efterlevandepensionen.

Ett beslut om garantipension eller efterlevandestöd till barn enligt denna lag skall ändras om storleken av garantipensionen eller efterlevandestödet påverkas av en ändring som gjorts beträffande den inkomstgrundade efterlevandepension eller änkepensionen som legat till grund för beräkning av garantipensionen eller efterlevandestödet.

4 §  För omprövning och överklagande av ett beslut om efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser om pension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension:

• 13 kap. 9 § första stycket samt 11-13, 15 och 16 §§ om omprövning, och
• 13 kap.17 och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och 21 §§, 22 § andra och tredje styckena samt 23 § om överklagande.

Bestämmelsen i 13 kap. 13 § andra stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension skall gälla även i fall då den avlidne har lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.

5 §  Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, om den efterlevande eller den avlidne genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionen eller efterlevandestödet har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om efterlevandepension eller efterlevandestöd i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit förmånen har insett eller skäligen borde ha insett detta.

Har efterlevandepension betalats ut enligt denna lag och minskas därefter pensionsrätt eller pensionspoäng enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning, skall försäkringskassan besluta om återbetalning av för mycket utbetald pension.

Den som uppburit för mycket efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka sådan pension eller sådant efterlevandestöd endast om beslut om återbetalning meddelats enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl, får försäkringskassan helt eller delvis efterge kravet på återbetalning.

6 §  Har allmän försäkringskassa enligt 5 § beslutat om återbetalning av inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension och beviljas till följd av beslutet om sänkt sådan pension garantipension enligt 4 kap. 6 § eller 6 kap. 14 § eller efterlevandestöd till barn enligt 3 kap. 1 § retroaktivt för samma tid, skall avdrag för den återkrävda pensionen göras på den retroaktivt beviljade förmånen i den mån betalning inte skett.

Om allmän försäkringskassa enligt 5 § beslutat om återbetalning av garantipension till omställningspension eller till änkepension eller efterlevandestöd till barn skall avdrag för den återkrävda garantipensionen eller det återkrävda efterlevandestödet göras på retroaktivt beviljad inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension som avser samma tid som garantipensionen eller efterlevandestödet, i den mån betalning inte skett.

7 §  Avdrag på pension och efterlevandestöd till barn enligt denna lag får göras med skäligt belopp om den efterlevande enligt beslut av en allmän försäkringskassa är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag eller en annan författning.

8 §  Om en ersättning enligt denna lag eller en annan författning har betalats ut efter beslut av en allmän försäkringskassa och beviljas senare pension eller efterlevandestöd retroaktivt enligt denna lag för samma tid som för den tidigare utbetalade ersättningen, skall avdrag göras på den retroaktiva ersättningen. Detta avdrag skall motsvara det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt.

9 §  Den som har rätt till ersättning enligt denna lag är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen. Om den efterlevande är omyndig eller har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken åligger uppgiftsskyldigheten i stället förmyndaren eller, om det kan anses ingå i uppdraget, den gode mannen eller förvaltaren.

Uppgifter som en enskild skall lämna om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete om inte särskilda skäl talar mot det.

10 §  Följande bestämmelser i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall också tillämpas på efterlevandepension och efterlevandestöd till barn:

• 15 kap. 1 § om Riksförsäkringsverkets skyldigheter,
• 15 kap. 3 § första stycket första meningen och andra stycket om underrättelse till en enskild,
• 15 kap.11 och 13 §§ om uppgiftsskyldighet,
• 15 kap. 15 § om undantag från sekretess,
• 15 kap. 16 § om utmätning, pantsättning och överlåtelse,
• 15 kap. 17 § om preskription.