Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för bugetåret 1974/75 till byggnadsarbeten m.m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 1974 Prop. 1974: 34
Nr 34
Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1974/75 till byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verk-
samhetsområde; given den 8 mars 1974.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
BERTIL ZACHRISSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ett investeringsanslag av 210 milj. kr. för byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets område. Medelsförbrukningen för verksamheten under innevarande och nästa budgetår beräknas till sammanlagt ca 430 milj. kr.
Medel tas upp för bl. a. ombyggnad av lokaler i Stockholms slott för livrustkammaren, nybyggnad för högre utbildning i Växjö, nybyggnad för restaurang m. m. inom Chalmersområdet och nybyggnad för kemi, etapp II, i Göteborg samt nybyggnad för högre utbildning, etapp II, i Örebro. Vidare beräknas mede] för fortsatt utbyggnad för högskolan i Luleå.
För inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. föreslås en medelsanvisning av 75 milj. kr.
I propositionen behandlas ett förslag till utbyggnadsplan för Skeppsoch Kastellholmarna i Stockholm avgivet av 1969 års Skeppsholmsultredning. Vidare anges vissa riktlinjer för den fortsatta lokal. och utrustningsplaneringen inom kulturområdet.
1 Riksdagen 1974. I saml. Nr 34
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet den 8 mars 1974.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena
ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.
Chefen för utbildningsdepartementet statsrådet Zachrisson anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag för budgetåret 1974/75 till byggnadsarbeten m.m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde och anför.
I prop. 1974: 1 (bil. 10 s. 470 och 354) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1974/75 beräkna
till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde ett investeringsanslag av 210 milj. kr.;
till Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. ett reservationsanslag av 75 milj. kr.
Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde
1972/73 Utgift! 209 719 289 Behållning! 20 740 493 1973/74 Anslag? 202 102 000 1974/75 Förslag 210 000 000
1 Anslagen Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål, Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. och Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. 2 Anslagen Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål och Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.
Detta investeringsanslag, som fr. o. m. budgetåret 1974;75 ersätter anslagen Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål, Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. och Byggnadsarbeten vid universiteten m. m., avser byggnadsarbeten inom de delar av sektorerna utbildning, forskning och
kultur — med undantag för verksamheten vid Sveriges Radio — som finansieras inom VIII:e huvudtiteln och där byggnadsstyrelsen har ansvar för lokalförsörjningen.
Jag har i prop. 1974:28 anmält mina förslag till Kungl. Maj:t med
anledning av vad kulturrådet och 1965 års musci- och utställningssak-
kunna (MUS 65) föreslagit i sina betänkanden (SOU 1972:66) Ny kulturpolitik och (SOU 1973:5) Museerna. Några av de frågor som aktualiserats av vad utredningarna föreslagit bör anmälas i detta sammanhang.
1965 års musei- och utställningssakkunniga
MUS 65 har i betänkandet Muscerna sammanfattat planeringsläget vad gäller lokalförsörjningen för de museer där byggnadsstyrelsen har ansvaret för lokalförsörjningen. MUS 65 konstaterar bl. a. att det föreligger ett uppdämt behov av genomgripande förbättringar i fråga om de statliga museernas lokalförsörjning. Utredningen redovisar att byggnadsstyrelsen har utfört en långtgående planering för hur dessa behov skall tillgodoses. Styrelsen har därvid funnit det nödvändigt att i form av en detaljerad plan för investeringarna lämna underlag för Kungl. Maj:ts prioritering och styrning av resursinsatserna. För de berörda museernas del skulle ett realiserande av museernas nuvarande planer och på grundval av dessa upprättade byggnadsprogram medföra investeringar i storleksordningen 150 milj. kr. I dessa planer ingår enligt utredningen förslag till åtgärder av två slag, nämligen dels sådana som syftar till att genom enbart lokalförbättringar effektivisera den nuvarande verksamheten, dels sådana som sammanhänger med en ökad
15 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 34
ambitionsnivå som för att realiseras inte endast kräver ökade lokalresurser utan även ökade resurser i form av personal, omkostnadsanslag, etc. Då här föreligger ett heterogent komplex av krav och önskemål konstaterar utredningen att en prioritering som innebär enbart en rangordning mellan de olika museerna inte kan genomföras.
Den långsiktiga plancring som efterlysts av byggnadsstyrelsen behöver utföras i samarbete mellan byggnadsstyrelsen och ett organ med samlad översikt över de statliga museernas verksamhet.
Planeringsfrågorna inom den statliga museisektorn har behandlats av några av de remissinstanser som yttrat sig över betänkandet. Byggnadsstyrelsen anför att utredningens skisser till en utbyggnad av museisektorn redovisar snarare ett resursbehov än en genomarbetad utbyggnadsplan. Om ett sammanhållet organ på central nivå skapas kan dock detta inom senare beslutade ramar göra prioriteringar och utarbeta åtgärdsprogram för hur utredningens intentioner skall förverkligas. Statskontoret understryker kravet på en långsiktig och konsekvent lokalplanering och föreslår i likhet med teater- och musikrådet att förutsättningarna prövas för en för museerna samordnad lokalplanering inom ramen för en särskild lokal- och utrustningsprogramkommitté (LUP-kommitté), förslagsvis knuten till det föreslagna statens kulturråd. Kulturrådet menar att det nya kulturrådet bör kunna göra viktiga insatser genom att i samråd med byggnadsstyrelsen utarbeta underlag i frågor som rör de statliga museernas lokalförsörjning. Med hänsyn till de stora anspråk som finns blir prioriteringen mellan projekten särskilt betydelsefull.
1969 års Skeppsholmsutredning
1969 års Skeppsholmsutredning (Fö 1970: 18) har i april 1972 överlämnat betänkandet (Ds Fö 1972: 1) med samma namn.
Med utgångspunkt i tidigar2 principskiss — 1959 års Skeppsholmsutrednings betänkande (SOU 1966: 27) Skeppsholmens framtida användning — för Skepps- och Kastellholmarnas användning sedan marinen i huvudsak flyttat från holmarna har utredningen upprättat en utbyggnadsplan för dessa. Holmarna skall enligt utredningens direktiv »unvändas för i huvudsak kulturella och konstnärliga ändamål samt för turism och fritidsverksamhet».
Syftet med den utbyggnudsplan som utredningen lagt fram är att ge långsiktiga riktlinjer för holmarnas disposition. Dessa riktlinjer har utformats med utgångspunkt i att den kulturmiljö som Skepps- och Kastellholmarna utgör skall tas till vara samtidigt som holmarna bör förvandlas till en levande stadsdel med kulturell inriktning allt under beaktande av de pietetskrav som holmarnas historia, läge, natur och bebyggelse ställer upp. Planarbetet har i första hand inriktats på att redovisa huvudprinciper för den framtida dispositionen av mark, bygg-
nader och anläggningar i syfte att ge underlag för bl. a. fortsatt beslutsfattande. Utredningen framhåller särskilt att man därvid inte funnit
det vara vare sig möjligt eller eftersträvansvärt att på varje enskild punkt
presentera slutliga ställningstaganden. I de fall där olika alternativ enligt
utredningen ansetts tänkbara bör det i stället finnas utrymme för en
kontinuerlig omprövning av planförslagets detaljer.
Målsättningen för utredningen har varit att ge de kulturinstitutioner
som vunnit hävd på Skeppsholmen tillräckliga expansionsmöjligheter, att tillföra holmarna sådana verksamheter som genom ett differentierat innehåll kan bidra till att berika holmarnas karaktär av kultur- och
rekreationsområde samt att ge vidgat utrymme för spontana aktiviteter utanför de etablerade institutionernas ram.
Vissa förslag har åskådliggjorts av utredningen bl. a. i form av en dispositionsplan för holmarna. Denna är inte att se som ett förslag till slutlig utformning av nybyggnader och nyanläggningar.
Kartor över dels nuvarande, dels av utredningen föreslagen dispo-
sition av bebyggelsen på helmarna torde få återges som bilaga I till
statsrådsprotokollet i detta ärende. Utredningens förslag för de olika verksamheterna på holmarna är i korthet följande.
Museer
Förutom de museer som i dag finns på Skeppsholmen, nämligen
moderna musect, östasiatiska museet samt Sveriges arkitekturmuseum
föreslår utredningen att nationalmuseeis konsthantverksavdelning förläggs dit. Utredningen innehåller förslag till utvidgade lokaler för dessa museer.
Utbildningsinstitutioner
Utbildningsinstitutionerna på Skeppsholmen representeras i dag av
konsthögskolan samt av nordiska institutet för samhällsplanering. Utredningen förordar att en av konstnärsutbildningssakkunniga föreslagen
designhögskola förläggs till ön.
För konst- och designhögskolorna föreslås omfattande nybyggnader
på varvsområdet på Skeppshbolmens nordöstra sida.
Annan kulturell verksamhet
F.n. pågår en försöksverksamhet i Skeppsholmskyrkan bl.a. med syfte att göra denna till en mötesplats för det kyrkliga och profana kulturlivet. Utredningen förordar att försöksverksamheten fortsätter.
Vidare föreslår utredningen att regionmusiken i Stockholm förläggs till
holmarna.
Inom Stockholms kommun pågår f. n. utredningar om förutsättningar-
na för att ordna ateljéer och verkstäder för konstnärer på varvsområdet.
Rekreation och fritid Utbyggnadsplanen syftar till att med bevarande av den nuvarande naturmiljön tillskapa grönytor och uterum som medger en mera varie-
rad användning av holmarnas friytor än f. n. En ca 10000 m? stor sammanhängande grönyta för olika friluftsaktiviteter föreslås bli anordnad på området mellan Långa raden och
Södra brobänken på Skeppsholmens sydvästsida. För utomhusevenecmang kommer även en nyanlagd gård samt planen framför moderna museet att stå till förfogande.
Utredningen förordar att en av kasernbyggnaderna byggs om till
vandrarhem. Utredningens förslag kommer att medföra en ökad publiktillström-
ning till holmarna. Utredningen har redovisat förslag om hur de
därigenom ökade kraven på publikservice skall tillgodoses.
Trafik Utredningen föreslår att trafikförhållandena på holmarna saneras.
Skeppsholmen bör tillföras kollektiva kommunikationer för att tillgängligheten skall ökas och den enskilda biltrafikens rörelsemönster bör samtidigt begränsas radikalt.
I utbyggnadsplanen föreslås att huvuddelen av holmarnas parkeringsplatser anordnas på varvsområdet. Parkeringen skall kunna nås genom en tunnel under Skeppsholmskyrkan.
Wasamuseet Stockholms kommun har hos byggnadsstyreisen föreslagit att Wasamuseet förläggs till Skeppsholmen. Med hänsyn till bl. a. den planerade Wasahallens volym samt till Wasamuseets trafikalstrande effekter avstyrker utredningen att detta förläggs till Skeppsholmen.
Framtida handläggning av Skeppsholmens utbyggnad Utredningen har bedrivits i samarbete med en av Stockholms kommun utsedd samarbetsgrupp för Skeppsholmen. Betänkandet får ses som ctt principprogram i översiktlig form för
Skepps- och Kastellholmarnas framtida disposition. Genomförandet av den föreslagna vitaliseringen av holmarna som ett kultur- och rekrea-
tionscentrum bör enligt utredningen ses som en för staten och Stockholms kommun gemensam angelägenhet. Den samordning av planeringsinsalser mellan dessa parter som redan uppnåtts vid arbetet med
utbyggnadsplanen bör gälla som riktlinje även för den fortsatta detalj-
planeringen. Efter remissbehandling av utbyggnadsplanen bör denna därför överlämnas tilt byggnadsstyrelsen som har att i samarbete med kommunen fullfölja planeringen av Skepps- och Kastellholmarnas framtida disposition.
Remissyttrandena
Över utredningen har, efter remiss, yttranden avgetts av överbefälhavaren (ÖB), chefen för marinen (CM), fortifikationsförvaltningen
(FortF), byggnadsstyrelsen, kammarkollegiet, statskontoret, sjöfartsstyrelsen, riksantikvarieämbetet (RAA), universitetskanslersämbetet som
överlämnat yttrande från universitetet i Stockholm — LUP-kommittén för Stockholm, utrustningsnämnden för universitet och högskolor, na-
tionalmuseum med östasiatiska museet, statens sjöhistoriska museum, Konstakademien, nordiska institutet för samhällsplanering, länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms kommun, Stockholms läns landsting, domkapitlet i Stockholm, organisationskommittén för regionmusiken, organisationskommittén för högre musikutbildning — som överlämnat ytt-
rande från musikhögskolan i Stockholm — konstnärsutbildningssakkunniga (KUS), MUS 65 samt Jacobs församling.
Vidare har yttranden avgetts av Svenska turistföreningen (STF), Stiftelsen Sveriges arkitekturmuseum, Stiftelsen Birkagården, Svenska kyrkans kulturinstitut och Skeppsholmens byalag.
Härutöver har Sveriges arkitekters riksförbund (SAR) och Skepps-
holmens båtklubb inkommit med skrivelser med anledning av utredningens förslag.
De av remissorganen framförda synpunkterna har varit av två slag,
dels sådana som hänför sig till av utredningen föreslagna huvudprinciper
för dispositionen av holmarna, dels sådana som berör detaljer i utred-
ningens förslag. Jag skall i detta sammanhang endast redovisa sådana
synpunkter som berör huvudprinciperna, dvs. utredningens allmänna målsättning, förslaget till verksamhetsplan och fysisk plan samt den
fortsatta handläggningen av Skeppsholmsutredningens förslag. Förslag
till åtgärder med anledning av förslaget vad gäller Skeppsholmskyrkan kommer att anmälas för Kungl. Maj:t i annat sammanhang.
Allmän målsättning
KUS, nationalmuseet samt STF ansluter sig till den av utredningen
angivna målsättningen. Skeppsholmens byalag anser att förslaget kan läggas till grund för omdaningen av miljön på holmarna. Även Stock-. holms kommun anser att förslaget, med vissa undantag, bör kunna
ligga till grund för den fortsatta planeringen av området. MUS 65 kon-
staterar att utredningen valt att låta miljöaspekterna bli bestämmande för graden av utnyttjandet av holmarna och anser att de framlagda förslagen väl motsvarar målet att få till stånd ett levande centrum för
kulturverksamhet.
SAR delar utredningens uppfattning men finner det angeläget att undvika en koncentration av en och samma verksamhetstyp till holmar-
na. Liknande uppfattningar framförs av nordiska institutet för sam-
hällsplanering och Stockholms läns landsting. Institutet pekar på den
segregation och ensidighet i miljön som en koncentration av institutioner inom miljögestaltningens område innebär och den stimulans som
sådana institutioner skulle kunna ge andra områden i Stockholmsregionen och landet i övrigt. Institutet menar att utredningen borde ställt sig
mer positiv till andra verksamheter om man önskar ett mera differentic-
rat innehåll i verksamheten på holmarna. Landstinget anser att en viss
försiktighet och återhållsamhet bör gälla vad avser en förläggning av utbildning inom kultursektorn och konstnärsateljéer till holmarna. En ensidig inriktning på en viss typ av institutioner kan innebära att Skeppsholmen uvecklas till en kulturell ö i inte enbart positiv bemärkelse. Landstinget finner vidare att åtgärder för att öka verksamheten
hos publika inrättningar på holmarna är att föredra framför ätgärder som leder till en ökning av antalet icke-publika institutioner och inrätt-
ningar där. Liknande tankegångar framförs av Sveriges arkitektutmu-
seum som diskuterar konflikten i målsättningen att samtidigt bevära
holmarnas miljö och vitalisera verksamheten där. En minskning av” publikunderlaget minskar enligt museet samtidigt underlaget för den kollektiva trafikförsörjningen och därmed även besöksfrekvensen på
holmarna. Enligt RAA bör den planering som sker för holmarna i första hand
vara en bevarandeplanering där målet är att finna lämpliga funktioner för byggnaderna med ett minimum av ombyggnadsåtgärder samt att säkerställa den yttre miljön. Enligt ämbetet synes utredningens förslag i huvudsak uppfylla kraven på en första etapp i denna bevarandeplane-
ring.
Verksamhetsplan
Flertalet remissinstanser är med de undantag jag tidigare berört positiva till utredningens förslag till vilka verksamheter som skall beredas plats på holmarna. Ett stort antal detaljerade synpunkter angående dispositionen av olika byggnader samt ordningen för genomförandet av utredningens förslag förs fram. Jag skall i detta sammanhang endast
ta upp frågor om den framtida militära verksamheten på holmarna och om "bostäder där. Enligt utredningens direktiv skall vissa byggnader på holmarna disponeras för försvaret även i framtiden. Vissa av de övriga byggnader som i dag disponeras av försvaret skall genom Kungl. Maj:ts beslut den 6 maj 1970 t. v. hyresfritt få disponeras av försvaret. Flertalet
av dessa berörs av utredningens förslag. ÖB, CM, och FortF har ctt
flertal erinringar mot förslagen i dessa delar. Erinringarna berör dels tidplanen för försvarets avflyttning från de övergångsvis disponerade byggnaderna, dels den framtida användningen av f.d. sjökrigsskolan (byggnad nr 32), De militära remissorganen föreslår att denna byggnad
tas in bland de byggnader som permanent får disponeras för militära
ändamål. Enligt ÖB och FortF pågår en prövning av möjligheterna att förlägga försvarshögskolan till Skeppsholmen och då i första hand till
amiralitetshuset (byggnad nr 18). En sådan förläggning skulle kräva
ytterligare lokaler utanför amiralitetshuset varvid f.d. sjökrigsskolan
skulle vara lämplig. CM och FortF motsätter sig att salutbatteriet vid
entrén till Skeppsholmen avlägsnas i enlighet med utredningens förslag.
CM anför också att marinen även i fortsättningen bör ha en viss hemortsrätt på Skepps- och Kastellholmarna.
Bostäder finns i dag bl. a. på Kastellholmen och i östra boställshuset
på Skeppsholmen. Utredningen föreslår att dessa bibehålls. Vidare finns
ett antal enstaka bostadslägenheter i de övriga byggnaderna på Skeppsholmen. Utredningen föreslår att dessa senare bostäder avvecklas. Länsstyrelsen anser att ett mycket begränsat antal bostäder för t. ex. funktionärer och studerande vid institutioner på holmarna bör upplåtas inom området.
Stockholms domkapitel och Jacobs församling föreslår att det s.k.
prästbostället på Skeppsholmen, vilket i utredningens förslag föreslås bli
använt som fotomusecum bibehålls som bostad. Församlingen föreslår alt prästbostället i framtiden upplåts åt någon kyrklig befattningshavare i den församling som i framtiden utrustas med huvudmannafunktioner för Skeppsholmskyrkan. Skeppsholmens byalag anser att ev. lediga lägenheter på Kastellholmen bör upplåtas till innehavarna av de bostäder på Skeppsholmen som enligt utredningens förslag skall avvecklas.
Stockholms kommun anför att holmarna erbjuder en utmärkt bo-
stadsmiljö för alla kategorier människor. Kommunen menar därför att frågan om bostäder på Skeppsholmen inte bör bli föremål för beslut enligt utredningens förslag. Då viss utbildningsverksamhet bedrivs i stat-
lig regi anser kommunen att man bör överväga att göra de nu beofintliga lägenheterna till eleyhem för dem som studerar på Skeppsholmen. En sådan ordning skulle innebära en snabb genomströmning av hyrcesgäster. Många skulle på det sättet få uppleva privilegiet att bo på Skeppsholmen utan någon risk för att dessa bostadsområden efter hand skulle komma att domincras av vissa privilegierade medborgargrupper.
Fysisk plan
Utredningen har som utgångspunkt för sitt förslag till fysisk plan
angivit att holmarnas nuvarande karaktär skall bestå samt att vart och
ett av de enskilda elementen i denna miljö skall respekteras och vårdas med värsamt handlag. Denna utgångspunkt har inte föranlett några
erinringar från remissorganens sida.
RAÄ framhåller att holmarnas miljökvaliteter är så höga att rivningar i syfte att höja dessa med få undantag måste te sig meningslösa. Ämbetet anser det vara en naturlig och värdefull principlösning att alla nybyggnader är koncentrerade till det gamla varvsområdet. Den i utredningen redovisade nybyggnadsvolymen bör enligt ämbetet betraktas som ett maximialternativ som helst inte bör komma till utförande. Lik-
nande synpunkter anförs av SAR och Konstakademien Enligt SAR är en undersökning av möjligheterna att i ökad omfattning använda befintliga byggnader väl motiverad. Även MUS 65 ifrågasätter om inte en
långt större återhållsamhet beträffande föreslagna rivningar varit befogad i ett läge där utredningen valt att låta miljöaspekterna bli bestäm-
nande synpunkter anförs av SAR och Konstakademien. Enligt SAR är mande för graden och arten av holmarnas bevarande. Från olika remissinstanser framförs skilda önskemål om bevarande av ett flertal byggnader.
Enligt byggnadsstyrelsen har reduktioner i ett av programmen som legat till grund för uppbyggnadsplanen medfört att de till rivning föreslagna arrestbyggnaden (nr 14) och kasern TV (nr 17) tills vidare kan bibehållas. Vidare biträder byggnadsstyrelsen ett förslag från FortF att krut- och fosforhusen (nr 206 och 207) på Kastellholmen återförs till försvarets fastighetsfond och bevaras. Styrelsen anför vidare att Konstakademien under hand uttalat sig för att en lösning av konsthögskolans
lokalfrågor i görligaste mån baseras på en återanvändning av befintliga
byggnader på Skeppsholmen varvid tidigare angivna programkrav torde kunna omprövas. Styrelsen anser det väsentligt att i samråd med aka-
demien utreda ett sådant alternativ innan ställning tas till en utbyggnad
av konsthögskolans lokaler på Skeppsholmen.
Framtida handläggning av Skeppsholmens utbyggnad
För ett genomförande av utredningens förslag krävs bl. a. ett samarbete mellan staten och Stockholms kommun i ett flertal frågor som t. ex. underhåll av gator och parkområden och upplåtelse av vissa fastigheter. Holmarna är inte heller stadsplanelagda:
Stockholms kommun redovisar att kommunstyrelsen genom beslut
den 31 januari 1973 bl. a. beslutat dels att uppdra åt den tidigare till-
satta arbetsgruppen för planering av Skeppsholmens framtida använd-
ning, vilken samarbetat med Skeppsholmsutredningen, att medverka i det fortsatta planeringsarbetet, dels att överlämna sitt remissvar över Skeppsholmsutredningen till förhandlingskommissionen för handläggning av vissa aktuella markuppgörelser mellan kronan och kommunen som underlag för kommande förhandlingar med kronan.
Anslagsförslag m. m.
Från byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm bygg-
nadskommitté föreligger framställningar om investeringsanslag för budgetåret 1974/75. Vidare har styrelsen successivt redovisat projekteringshandlingar m. m. för aktuella byggnadsobjekt.
Jag vill först erinra om de principer som gäller för handläggningen av ärenden rörande byggnadsverksamheten under detta anslag.
För varje universitetsort finns en lokal- och utrustningsprogramkommitté (LUP-kommitté) med uppgift att utarbeta lokal- och utrustningsprogram för flertalet högskolor på orten. Kommittéerna för Uppsala, Lund och Göteborg utarbetar motsvarande program även för de tre
berörda filialorterna, dvs. resp. Örebro, Växjö och Karlstad. Genom
beslut den 29 juni 1970 tillkallades en LUP-kommitté för Linköping.
Organisationskommittéerna för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland samt för högre musikutbildning har motsvarande upp-
gifter för resp. utbildning och forskning i Luleå samt högre musikut-
bildning utanför Stockholm. Programunderlag för bl.a. lärarhögskolorna och specialskolan utarbetas av skolöverstyrelsen. Den år 1969 tillkallade universitetsrestaurangkommittén skall bl.a. upprätta lokal-
program för sådana restauranglokaler, i anslutning till universitet och högskolor m. m., som skall uppföras av staten. För huvuddelen av de
myndigheter och institutioner som inte innefattas av verksamheten hos
de nämnda kommittéerna utarbetar byggnadsstyrelsen lokalprogram.
När ett lokalprogram färdigställts överlämnas det till byggnadssty-
relsen som på grundval av lokalprogrammet i samråd med den myn-
dighet som utarbetat detta upprättar ett byggnadsprogram. Detta inne-
håller bl. a. förslag till byggnadsobjektets placering och allmänna utformning samt en uppskattning av kostnaderna och en beräknad tid-
plan för objektet.
Kungl. Maj:t lämnar efter prövning av byggnadsprogrammet i regel ett uppdrag att utarbeta förslags- eller huvudhandlingar för objektet.
När handlingar har färdigställts på vilka en tillförlitlig kostnadsberäk-
ning kan grundas begärs normalt medel av riksdagen för byggnadsob-
jektet. En närmare redogörelse för denna handläggningsordning läm-
nas i en tryckt promemoria, benämnd Handläggning av statliga byggnadsärenden (Finansdepartementet 1968). Kungl. Maj:t har den 11 april
1969 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att t.v. bedriva försöksverksamhet
med totalentreprenad. Inom ramen för denna försöksverksamhet kan det bli aktuellt att begära medel av riksdagen för vissa byggnadsobjekt på grundval av en kostnadsuppskattning av underlaget för totalentreprenaden.
I min följande redogörelse för de byggnadsobjekt som är aktuella för
nästa budgetår tar jag sålunda i regel inte upp sådana objekt för vilka projekteringen ännu inte nått det stadium då — enligt nämnda handläggningsordning — redovisning för riksdagen bör ske. Jag kommer inte
heller att särskilt behandla sådana objekt som tidigare redovisats för '
riksdagen och för vilka kostnadsramarna föreslås antingen bli uppförda
med oförändrade eller sänkta belopp eller bli höjda endast med hänsyn till den allmänna byggnadskostnadsstegringen. För tiden den 1 april 1972
—den 1 april 1973 beräknar styrelsen denna kostnadsstegring till 8,5 2. Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 april 1973 om
inte annan prisnivå anges.
1" Riksdagen 1974. I saml. Nr 34
Stockholm
Försörjningsåtgärder inom Frescatiområdet. För översiktlig planläggning och för anslutningsavgifter får resp. 1,5 milj. kr. och 1,3 milj. kr. tas i anspråk.
För övriga åtgärder finns en kostnadsram av 24095 000 kr. i prisläget den 1 april 1972, vilket motsvaras av 24450 000 kr. i prisläget
den 1 april 1973. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 av sysselsättningsskäl åt byggnadsstyrelsen att utföra en gångväg mellan södra tunnelbaneuppgången och nybyggnaderna inom Frescatiområdet inom en kostnadsram av 200000 kr. Nämnda belopp motsvaras av 215 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Styrelsen föreslår att en kostnadsram av (24 450 000 + 215 000 =) 24 665 000 kr. för övriga åtgärder förs upp i investeringsplanen. |
Försörjningsåtgärder inom karolinska institutets område. För över-
siktlig planläggning och för anslutningsavgifter får resp. 690 000 kr. och
700 000 kr. tas i anspråk.
För övriga åtgärder finns en kostnadsram av 43595 000 kr. i prisläget den I april 1972, vilket motsvaras av 4675 000 kr. i prisläget
den 1 april 1973. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 av syssel-
sättningsskäl åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 1,5 milj. kr. utföra arbeten för förstärkning av distributionssystemet för
värmeförsörjning vid karolinska institutet. Nämnda belopp motsvaras
av 1630 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Styrelsen föreslår att kostnadsramen för övriga åtgärder förs upp med ett belopp av (4 675 000 -+ 1 630 000 =) 6 305 000 kr.
Nybyggnad för elevbostäder vid Tomtebodaskolan. Byggnadsstyrelsen har den 8 oktober 1973 redovisat förslag till utbyggnadsplan för elevbostäder vid specialskolan för synskadade elever vid Tomteboda i Solna.
Förslaget syftar till att en mer normal bostadsmiljö skall kunna erbjudas
eleverna och avser 10 marklägenheter för vardera 3-—6 elever i radhus inom norra delen av skolområdet. Skolans elever bor f.n. i rum i sko-
lans huvudbyggnader i direkt anslutning till skollokalerna. Byggnads-
styrelsen avser att senare studera den fortsatta användningen av de nuvarande bostadsutrymmena. Styrelsen uppskattar kostnaderna för ny-
byggnaden till 2,9 milj. kr. |
Ombyggnad för livrustkammaren. Byggnadsstyrelsen har den 13 de-
cember 1972 redovisat förslagshandlingar för en ombyggnad av lokaler i Stockholms slott för livrustkammaren. Förslaget till ombyggnad innebär att lokaicer i slottets södra och östra längor samt södra flygel ställs
i ordning för den del av livrustkammaren som f. n. är inrymd i Nordiska. museets byggnad på Djurgården i Stockholm. |
Kostnaderna för ombyggnaden beräknas till 8950 000 kr. i prisläget =: den 1 april 1972. Av dessa kostnader hänför sig 1 000 000 kr. till grund-
förstärkning m. m. av slottet och 600 000 kr. för iordningställande av nya lokaler för husgerådskammaren som f. n. utnyttjar delar av de lokaler som berörs av ombyggnaden.
Uppsala
Nybyggnad för icke-laborativa institutioner. I investeringsplanen har
för nybyggnaden förts upp en preliminärt beräknad kostnadsram av
47 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972 (prop. 1973: 61 s. 6 och 16).
Sedan byggnadsstyrelsen den 23 oktober 1973 överlämnat bygghandlingar för objektet uppdrog Kungl. Maj:t den 23 november 1973 åt styrelsen att utföra nybyggnaden, som omfattar en rumsyta av 16 250 m?. Kostnaderna för nybyggnaden med tillhörande försörjningsåtgärder beräknas till 47 milj. kr. Styrelsen räknar med att byggnaden kan vara färdig 1 januari 1976.
Växjö
Nybyggnad för högre utbildning. Kungl. Maj:t uppdrog den 18 maj 1973 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för högre utbildning i Växjö t. o. m. bygghandlingar. Enligt beslutet skulle nybyggnaden
omfatta Jokaler för verksamheten vid universitetsfilialen i Växjö med
en programyta — exkl. kapprum m.m. — av högst 3300 m? samt
härutöver lokaler för erforderlig restaurangservice.
Byggnadsstyrelsen har den 21 januari 1974 redovisat kompletterade förslagshandlingar för nybyggnaden. Av redovisningen framgår att nybyggnaden — inkl. restauranglokaler om 225 platser — beräknas få en rumsyta av 4 760 m?.
I gällande investeringsplan för universiteten m. m. finns uppförd en preliminärt beräknad kostnadsram av 2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972 för. försörjningsåtgärder (jfr prop. 1972: 28 s. 14). Byggnadsstyrelsen beräknar nu kostnaderna för försörjningsåtgärder inkl. anslutningsavgifter till 2,5 milj. kr. samt kostnaderna för byggnadsarbetena till 12,6 milj. kr. Arbetena beräknas kunna påbörjas i september 1974.
Lund/Malmö
Om- och tillbyggnad för lärarhögskolan. En redogörelse för objektet har lämnats senast i prop. 1973: 61 (s. 7). I gällande investeringsplan . för universiteten m. m. är uppförd en kostnadsram av 33 350 000 kr. i prisläget den 1 april 1972, vilket motsvaras av 35 700 000 kr. i prisläget . den 1 april 1973. Ramen avser nybyggnad av fyra av de sammanlagt sex husdelar som enligt tidigare planering skulle byggas i anslutning till lärarhögskolan i Malmö. Denna planering har skett med utgångspunkt i att lärarhögskolan skulle disponera lokaler med en programyta av
högst 19 000 m”. Med anledning av den minskade intagningen av elever
till lärarhögskolorna uppdrog Kungl. Maj:t den 18 maj 1973 åt skol- .
överstyrelsen att upprätta ett reviderat lokalprogram för vissa lärarhögskolor. Skolöverstyrelsen har överlämnat ett sådant reviderat lokalprogram för lärarhögskolan i Malmö till byggnadsstyrelsen. Med utgångspunkt i det nya lokalprogrammet har byggnadsstyrelsen den 11 december 1973 redovisat ett förslag till reviderad kostnadsram för objektet. Byggnadsstyrelsen föreslår att lärarhögskolan får disponera lokaler i om- och tillbyggnaden med en programyta av 17 745 m”. Förslaget innebär att två av de planerade sex husdelarna i tillbyggnaden inte behöver utföras. För de utförda delarna kan kostnadsramen sänkas till 30 500 000 kr. För ombyggnaden av äldre lokaler i lärarhögskolan samt för de omdispositioner av de nybyggda delarna som är betingade av att två husdelar inte kommer att utföras beräknar byggnadsstyrelsen kostnaden till resp. 1 600 000 kr. och 700 000 kr., varför en kostnadsram av (30 500 000 -+ 1 600 000 -F 700 000 =) 32 800 000 kr. bör föras upp i investeringsplanen.
Göteborg Försörjningsåtgärder inom "Chalmers tekniska högskola. För översiktlig planläggning och för anslutningsavgifter får resp. 1,3 milj. kr. och 2 milj. kr. tas i anspråk. För övriga åtgärder finns en kostnadsram av 10173 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Härav har byggnadsstyrelsen slutredovisat ett delobjekt till en kostnad av 183000 kr. Resterande belopp, dvs. (10 175 000 — 183 000 =) 9 992 000 kr., motsvaras av 10250 000 kr. i prisläget den 1 april 1973.
Forskningslaboratorium inom medicinarområdet. I gällande investerings-, inrednings- och utrustningsplaner finns för detta objekt uppförda kostnadsramar enligt följande sammanställning.
Investeringsram (prisläge 1973-04-01) ..s.sssocccc.o... 5 295 0CO kr. Inredningsram —o.sssssesescerrrerrrrrrrrrrr rss rr rss 800 000 kr.
Summa 6 845 000 kr. En redogörelse för nybyggnaden har lämnats senast i prop. 1971: 35 (s. 21). Genom beslut den 11 februari 1972 medgav Kungl. Maj:t att i gällande investerings-, inrednings- och utrustningsplaner uppförda kostnadsramar för nybyggnaden får belastas med högre belopp än vad som angivits i resp. plan, dock att den sammanlagda belastningen av nämnda kostnadsramar inte får överstiga summan av de tre ramarna. Styrelsen, LUP-kommittén och utrustningsnämnden för universitetet och högskolor föreslår nu att ramarna omfördelas enligt följande sammanställning.
INVvesteringsramM oososseeereseesssrssrrer rss s ters rr 6 050 000 kr.: InredningSsram .ossssseeersersrssrrerrerrs ser eter ara 400 000 kr. UtrustningSrafl oosssmssseseerresrressssesr es ss rests 495 000 kr. Summa 6 945 000 kr.
Skillnaden (6 945 000 — 6 845 000 =) 100 000 kr. mellan summan
av de tidigare och de nu föreslagna ramarna hänför sig till de prisök-
ningar på inredning och utrustning som inträffat sedan ramarna uppfördes.
Nybyggnad för lärarhögskolan m. m. För objektet har en kostnadsram av 68 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972 förts upp i gällande investeringsplan för universiteten m. m. (prop. 1973:61 s. 8). Kungl. Maj:t uppdrog den 13 september 1973 åt byggnadsstyrelsen att utföra
vissa anläggningar för parkering och utomhusidrott inom denna ram.
Som jag tidigare anfört vid redovisningen av om- och tillbyggnad för lärarhögskolan i Malmö pågår en översyn av lokalprogrammen för vissa
lärarhögskolor. Denna översyn kan komma att leda till vissa omdispo-
sitioner av nybyggnaden.
Byggnadsstyrelsen har funnit att kostnadsramen för nybyggnaden kan
sänkas till 65 milj. kr. exkl. kostnaderna för de omdispositioner som
kan bli aktuella med anledning av den pågående översynen av lokalprogrammet, I avvaktan på att detta arbete slutförs föreslår byggnadsstyrelsen att kostnadsramen för objektet förs upp med ett belopp av 65
milj. kr. :
Nybyggnad för restaurang inom Chalmersområdet. Genom beslut den
24 september 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att
projektera nybyggnad för restauranglokaler m. m. inom Chalmersområdet. Projektet skulle avse dels en av studentkåren — med anlitande av bl.a. lånefonden för studentkårlokaler — i samråd med byggnadsstyrelsen utförd ombyggnad av det nuvarande kårhuset, dels en av staten utförd nybyggnad för restauranglokaler m. m. Lokalerna i det
befintliga kårhuset och nybyggnaden borde omfatta studentkårlokaler med en programyta — exkl. kapprum m. m. — av högst 2 000 m” samt
restauranglokaler om sammanlagt 1 170 platser. Sedan byggnadsstyrelsen i en promemoria den 22 september 1972 redovisat förslag till fördelning av lokaler mellan de båda byggnaderna uppdrog Kungl. Maj:t — med hänsyn till de redovisade kostnaderna för de föreslagna arbetena — den 24 november 1972 åt styrelsen att redovisa möjligheterna att med mer
begränsade nyinvesteringar tillgodose behovet av restaurangplatser inom området. Antalet restaurangplatser i anslutning till kårhuset borde
utökas till sammanlagt 700—3800, varvid skulle förutsättas att nu befintliga serveringar utanför kårhuset skulle behållas t. v.
På grundval av det av byggnadsstyrelsen i en promemoria den 19 juni 1973 redovisade arbetet uppdrog Kungl. Maj:t den 13 september 1973
åt styrelsen att t. o. m. bygghandlingar projektera dels nybyggnad för matsal och kök, dels — i samråd med studentkåren — ombyggnad av nuvarande kårhus för kafé och studentkårlokaler. Därvid angavs att
summan av statens utgifter för mark- och nybyggnadsarbeten samt lån
till studentkåren ur lånefonden för studentkårlokaler skall begränsas till högst 7,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1972.
Enligt byggnadsstyrelsen motsvaras den angivna kostnadsramen av
7,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973. Styrelsen räknar med att bygg-
nadsarbetena skall kunna påbörjas i februari 1975 och föreslår att en
kostnadsram motsvarande hela det angivna beloppet t. v. förs upp i investeringsplanen. Slutligt skall dock endast kostnaderna för nybyggnads-
delen belasta detta anslag.
Karlstad
Nybyggnad för universitetsfilialen och lärarhögskolan. Den kostnadsram av 37 950 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 som finns uppförd för objektet i investeringsplanen är beräknad bl.'a. med utgångspunkt i att en särskild byggnad för restaurang- och kårlokaler skall uppföras i anslutning till nybyggnaden. Kostnaderna för dessa lokaler innefattas
1 investeringsramen (prop. 1972: 28 s. 9).
Dessa lokaler har mot bakgrund av den minskade lärarutbildningsorganisationen i stället kunnat inrymmas i huvudbyggnaden. Med hänsyn till främst denna ändrade förläggning kan kostnadsramen för objektet sänkas till 33 milj. kr.
Örebro
Försörjningsåtgärder. För översiktlig planläggning får 600 000 kr. tas i anspråk. För anslutningsavgifter erfordras enligt byggnadsstyrelsen 1,3 milj. kr.
I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram av 8,6 milj. kr. för övriga åtgärder (prop. 1973: 61 s. 9 och 14). Av nämnda belopp avsåg
6,6 milj. kr. hittills beslutade åtgärder. Byggnadsstyrelsen beräknar nu kostnaderna för beslutade åtgärder. till 5,6 milj. kr. Kostnaderna för
försörjningsåtgärder i samband med andra etappen av nybyggnaden för högre utbildning i Örebro beräknar styrelsen till 4,4 milj. kr. Styrelsen föreslår således en kostnadsram av (5,6 + 4,4 =) 10 milj. kr. för övriga åtgärder. Nybyggnad för högre utbildning, etapp II. I prop. 1973: 61 (s. 9)
lämnades redogörelse för detta byggnadsobjekt. Byggnadsstyrelsen har den 4 januari 1974 redovisat kompletterade förslagshandlingar. Nybyggnaden omfattar ca 11500 m? rumsyta, varav ca 1200 m? utgör
restauranglokaler med 300 mat- och kaféplatser samt ca 10 300 m? 1okaler för icke-laborativa institutioner vid universitetsfilialen, lokaler för socialhögskolan, teoretiska ämnen vid gymnastik- och idrottshögskolan, bibliotek samt administration. Enligt byggnadsstyrelsen bör en kostnadsram av 26 milj. kr. föras upp i gällande investeringsplan. Styrelsen räknar med att byggnadsarbetena kan sättas igång under våren
1974. |
a Umeå
Försörjningsåtgärder. För översiktlig planläggning och för anslutnings-. avgifter får resp. 1,5 milj. kr. och 1 milj. kr tas i anspråk.
För övriga åtgärder är en kostnadsram av 15 750 000 kr. i prisläget
den 1 april 1972 uppförd i gällande investeringsplan. Härav har byggnadsstyrelsen slutredovisat ett delobjekt till en kostnad av 167 000 kr. Resterande belopp, dvs. (15 750 000 — 167 000 ==) 15 583 000 kr., motsvaras av 16 200 000 kr. i prisläget den I april 1973.
Fuleå
Försörjningsåtgärder. I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram av 175 000 kr. för översiktlig planläggning. I anslutning till den fortsatta utbyggnaden för högskolan har en bearbetning av utbyggnadsplanen varit nödvändig, Styrelsen föreslår därför att ramen höjs till
400 000 kr. | För anslutningsavgifter och övriga åtgärder finns en kostnadsram av
6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972 (prop. 1972: 130 bil. 6 s. 44). Styrelsen föreslår att ramen höjs till 9 milj. kr. Nämnda belopp avser ' beräknad medelsförbrukning t.o.m. etapp VIL av nybyggnaderna för högskolan. .
Nybyggnader för högskolan. Verksamheten vid högskolan i Luleå påbörjades år 1971, då 50 studerande togs in på den maskintekniska utbildningslinjen. Enligt statsmakternas beslut skall intagningskapaciteten vid denna utbildningslinje successivt öka till 200 läsåret 1975/76 (prop. 1971: 59, UbU 1971: 17, rskr 1971: 174). Den geoteknologiska utbildningslinjen startade höstterminen 1972 med 50 studerande: Intagningskapaciteten skall successivt byggas ut till 100 nybörjarplatser läsåret
1975/76 (prop. 1972: 37, UbU 1972: 23, rskr 1972: 173).
I prop. 1973: 61 (s. 11) och 1973: 85 (bil. 6 s. 29) redogjordes för nybyggnaderna för högskolan. Byggnadsstyrelsen har den 21 januari 1974 redovisat reviderad ' kostnadsberäkning för etapperna I—VI och systemhandlingar för etapp VII
De två första etapperna, som omfattar 4000 m? rumsyta, utfördes av Luleå kommun. I ett av Kungl. Maj:t den 31 augusti 1972 godkänt avtal har föreskrivits att särskild överenskommelse skall träffas om er-
sättning — grundad på produktionskostnaden -— för nämnda etapper. I avvaktan på slutlig överenskommelse medgav Kungl. Maj:t den 26 januari 1973 att byggnadsstyrelsen fick utbetala å conto högst 9 milj. kr. Enligt styrelsen har kommunen nu redovisat en slutkostnad av 10 950 000 kr.
Etapp III omfattar 7 500 m? rumsyta och togs i bruk höstterminen 1973. Styrelsen beräknar kostnaderna för etappen till 18,5 milj. kr.
Etapp IV omfattar 2900 m? rumsyta och etapperna V och VI sammanlagt 8 620 m? rumsyta. Etapperna är under utförande.
Etapperna IV och V kommer att tas i bruk till höstterminen 1974 och etapp VI till vårterminen 1975. Styrelsen har kostnadsberäknat etapperna till resp. 8 500 000 kr., 13 550 000 kr. och 17 500 000 kr.
Enligt systemhandlingarna omfattar etapp VII 2 120 m? programyta — exkl. kapprum etc. — och 2470 m? rumsyta. Styrelsen beräknar kostnaderna för etappen till 8,5 milj. kr. Enligt styrelsen är det av produktionstekniska skäl fördelaktigt att påbörja byggnadsarbetena redan under våren 1974.
Styrelsen föreslår att i gällande investeringsplan förs upp en kostnadsram av sammanlagt (10 950 000 + 18 500 0090 + 8 500 000 -F 13 550 000 + 17500 000 + 8 500 000 =) 77 500 000 kr. för etapperna I—VII av nybyggnaderna.
Departementschefen
Vid min anmälan av proposition angående den statliga kulturpolitiken (prop. 1974: 28) anförde jag bl.a. att ett beredningsorgan för lokalfrågor bör knytas till det föreslagna statens kulturråd. Eftersom investeringsfrågor för bl. a. statliga museer, Operan och Dramatiska teatern berör detta anslag bör kulurrådets roll vid beredningen av dessa frågor behandlas i detta sammanhang.
MUS 65 har i betänkandet Museerna pekat på behovet av investeringar i lokaler för de statliga muscerna. Som jag redovisat i det föregående har statskontoret samt teater- och musikrådet föreslagit att förutsättningarna prövas för en för dessa muscer samordnad lokalplanering inom ramen för en särskild lokal- och utrustningsprogramkommitté (LUP-kommitté), förslagsvis knuten till det föreslagna statens kulturråd. Enligt mina förslag i propositionen om den statliga kulturpolitiken kommer de statliga museerna att ingå i statens kulturråds ansvarsområde. Jag förordar att rådet också får ansvaret för att upprätta lokal- och utrustningsprogram för de statliga museerna, Opran och Dramatiska teatern och de övriga institutioner som Kungl. Maj:t beslutar samt för att dessa program och förslag till åtgärder med anledning därav överlämnas till resp. byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden för vidare handläggning. Dessa uppgifter bör inom rådet handhas av en särskild lokal- och utrustningsprogramdelegation som i
rådets ställe beslutar i dessa frågor. I den mån andra kulturinstitutioner skall samlokaliseras med museerna och de teatrar som jag här berört bör delegationen vara oförhindrad att även behandla lokal- och utrustningsfrågor för dessa institutioner. Delegationen bör löpande följa de statliga museernas lokalförsörjning. Delegationen bör särskilt beakta de möjligheter till samordning av resurserna som betingas av dels att de berörda museerna är förlagda i huvudsak till en och samma ort, dels de riktlinjer för omorganisation av vissa av museerna som jag föreslagit i annat sammanhang. Delegationen bör också till kulturrådets styrelse överlämna förslag om i vilken ordning de olika museernas lokalfrågor skall lösas.
Delegationen bör även kunna medverka i beredningen av andra lokal-
och utrustningsfrågor som kan komma att aktualisras hos kulturrådet.
Som jag redovisat inledningsvis finns inom högskolesektorn sedan år
1964 särskilda LUP-kommittéer för varje större högskoleort. För samordning av kommittternas arbete finns en samarbetsnämnd samt ett gemensamt sekretariat. Den nu förordade delegationen bör ha en sammansättning liknande LUP-kommittéernas. En ledamot av kulturrådets : styrelse bör vara ordförande. I delegationen bör förutom särskilda sakkunniga inom de områden som kommittén har att bevaka byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden för universitet och högskolor vara rcpresenterade. I detta sammanhang bör nämnas att utrustningsnämnden enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 februari 1974 har att utrusta de statliga kulturinstitutionerna inom utbildningsdepartmentets verksamhetsområde samt Operan och Dramatiska teatern. Med hänsyn till behovet av samverkan med den cxisterande LUP-organisationen för universitet och högskolor bör en ledamot i delegationen utses efter förslag av den för högskolesektorns LUP-kommittéterna gemensamma samarbetsnämnden (LUP-nämnden). Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i dessa frågor. Till LUP-nämnden är knutna ett antal expertgrupper med uppgift att utreda vissa speciella lokal- och utrustningsprogramfrågor av generell karaktär. Den nu föreslagna delegationen bör i förekommande fall kunna anlita dessa expertgrupper. Delegationen bör vidare i frågor som har anknytning till universitetsrestaurangkommitténs arbetsområde kunna överlåta till denna att utföra uppgifter som annars ankommer på delegationen.
Jag övergår till att behandla Skeppsholmsutredningens förslag. Det
förslag till utbyggnadsplan för Skepps- och Kastellholmarna som utred-
ningen Jagt fram har mötts av en övervägande positiv remissopinion. Som utredningen själv framhåller bör det finnas utrymme för en kontinuerlig omprövning av förslagen i takt med en naturlig förändring av i dag gällande förutsättningar. Vissa av de verksamheter som utredningen föreslår skall förläggas till holmarna är eller har varit föremål
för utredningar till vilka Kungl. Maj:t ännu inte tagit ställning. I ett
+ Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 34
par fall innebär av Kungl. Maj:t fattade beslut vissa avsteg från utredningens förslag. Kungl. Maj:t har den 13 september 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra en — jämfört med utredningens förslag — begränsad om- och tillbyggnad av moderna museet. Vidare kommer jag att i annat sammanhang föreslå att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att redovisa möjligheterna att inrymma Sveriges arkitekturmuseum i Nordiska museets byggnad på Djurgården när livrustkammaren — till vilken jag återkommer senare — flyttat därifrån. Även om detaljerna i utredningens förslag sålunda bör prövas bl. a. i samband
med den sedvanliga prövningen av varje enskilt byggnadsobjekt, bör dock den målsättning för holmarnas framtida användning som kommit till uttryck i förslaget vara vägledande för det fortsatta planeringsarbetet. En naturlig följd av detta arbete kommer att bli att en del av holmarnas militära karaktär försvinner. Jag vill i detta sammanhang peka på vad några remissinstanser anfört om faran i att koncentrera verksamheter
av en och samma typ till holmarna. Jag finner dessa synpunkter be-
aktansvärda. Vid det fortsatta planeringsarbetet bör möjligheten prö-
vas att till holmarna förlägga andra verksamheter än sådana med militär eller kulturell anknytning. Bl. a. av detta skäl är jag — efter samråd med chefen för försvarsdepartementet — f. n. inte beredd att före-
slå någon ändring av Kungl. Maj:ts beslut den 6 maj 1970 om vilka
byggnader som permanent skall behållas av försvaret. När det gäller de övriga byggnader som försvaret i dag disponerar ankommer det på Kungl. Maj:t att, med hänsyn till vad som framkommer i det fortsatta planeringsarbetet, besluta om den tidpunkt då försvarets disposition av dessa byggnader skall upphöra.
Med hänvisning till vad som anförts av bl.a, riksantikvarieämbetet och byggnadsstyrelsen vill jag särskilt betona vikten av att lokalförsörjningen för de institutioner som i framtiden skall finnas på holmarna i görligaste mån baseras på ett fortsatt utnyttjande av befintliga bygg-
nader.
Utredningen har föreslagit att befintliga bostäder på Skeppsholmen — utom de i östra boställshuset — avvecklas men att bostäderna på Kasellholmen bibehålls. Stockholms kommun och länsstyrelsen i Stockholms län har förordat att elevbostäder för dem som studerar vid institutioner på Skeppsholmen ordnas på holmarna. Då ett realiserande av
detta senare förslag skulle innebära uppenbara risker för att de som studerar på holmarna helt skulle dominera miljön där vill jag inte förorda
att sådana elevbostider anordnas. Jag biträder därför utredningens för-
slag i denna del. I detta sammanhang bör påpekas att utredningen föreslagit att en av byggnaderna på Skeppsholmen byggs om till vandrarhem. Enligt vad jag erfarit utreds för närvarande de ekonomiska förut-
sättningarna för detta av kommunens idrottsförvaltning i samråd med
Stockholms läns landsting, STF och Stockholms turisttrafikförbund.
Som jag tidigare redovisat har Stockholms kommun tillsatt en arbetsgrupp för planeringen av Skeppsholmens framtida användning. ' Kommunen har redovisat att denna grupp, som samarbetat med Skeppsholmsutredningen, fått kommunstyrelsens uppdrag att medverka i det fortsatta planeringsarbetet. Jag avser att i annat sammanhang, dels begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla en arbetsgrupp på den statliga sidan, dels uppdra åt statens förhandlingsnämnd att föra de förhandlingar med kommunen som erfordras för den fortsatta verksamheten på Skepps- och Kastellholmarna.
Mot bakgrund av vad jag anfört bör utredningen och yttrandena över denna överlämnas till byggnadstyrelsen. Styrelsens fortsatta planeringsarbete bör utföras i samråd med den nämnda statliga arbetsgruppen.
Som jag redovisat inledningsvis står medel för statliga byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde innevarande budgetår till förfogande under fyra skilda investeringsanslag, nämligen anslagen Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål, Radio- och televisionshus, Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. samt det i riksstaten senast budgetåret 1970/71 uppförda anslaget Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. |
Medelsförbrukningen under dessa investeringsanslag styrs huvudsakligen av de under anslagen uppförda investeringsplanerna och de tidplaner som gäller för de däri upptagna objekten, Jag har funnit det ändamålsenligt att medlen förs samman under ett gemensamt investeringsanslag, dit behållningarna under anslagen vid utgången av budgetåret 1973/74 bör föras. Alltjämt bör dock kostnaderna för byggnadsarbeten vid Sveriges radio bestridas från ett särskilt anslag med hänsyn till de särskilda regler som gäller för finansieringen av dessa investeringar. För att möjliggöra en förbättrad planering bör två skilda investeringsplaner föras upp under det nya investeringsanslaget, en avsedd för byggnadsarbeten för utbildning och forskning och en avsedd för byggnadsarbeten för kulturändamål m. m. Investeringsplanen för utbildning och forskning bör omfatta samtliga utbildningsanstalter för vilka de tidigare nämnda investeringsanslagen är avsedda.
I likhet med vad som f. n. är fallet beträffande anslaget till byggnadsarbeten vid universiteten m. m. bör årligen en särskild kostnadsram be- . nämnd Diverse objekt föras upp under anslaget och : stå till Kungl. ' Maj:ts disposition. Inom denna kostnadsram kan bl. a. smärre objekt utföras och byggnadsobjekt inom gällande utbyggnadsplaner påbörjas då ett snabbt igångsättande är önskvärt (jfr prop. 1971: 35 s. 13).
I samverkan mellan byggnadsstyrelsen och de organ på nyttjarsidan som ' har övergripande planeringsansvar i frågor som gäller de olika nyttjarnas lokalbehov bör en sådan prioritering av ny- och ombygg-
nadsobjekt inom de båda sektorerna kunna utföras att projekteringsarbetet kan riktas in mot att ta fram erforderligt underlag för en på
förhand angiven sammanlagd investeringsvolym under skilda budget-
år. Denna i en viss investeringsvolym uttryckta riktpunkt får bestäm-
mas efter en sammanvägning av redovisade önskemål och allmänna
samhällsekonomiska bedömningar. Det bör därvid ankomma på LUP-
nämnden att svara för samordningen av nyttjarnas synpunkter inom sektorn utbildning och forskning och på det av mig tidigare (prop. 1974: 28) föreslagna kulturrådet att svara för motsvarande uppgifter
inom sektorn kulturändamål m. m. Jag avser att senare denna dag föreslå Kungl. Maj:t att meddela särskilda budgetdirektiv till byggnadsstyrelsen m. fl. med denna innebörd. Jag kommer därvid att förorda att myndigheternas planering för budgetåret 1975/76 skall bedrivas inom vissa
angivna ramar för medelsförbrukningen inom var och en av de båda sektorerna. Jag kommer samtidigt att föreslå åtgärder som syftar till
att höja planeringsberedskapen för av konjunkturskäl motiverade tidi-
gare- och senareläggningar av arbeten inom dessa sektorer.
Jag vill slutligen som bakgrund till mina förslag i det följande nämna : att medelsförbrukningen nästa budgetår för objekt som redan påbörjats eller som jag tidigare denna dag vid min anmälan av fråga om utgifter
på tilläggsstat III till riksstaten för innevarande budgetår (prop. 1974: 85
bil. 7) föreslagit skall påbörjas kan uppskattas till ca 165 milj. kr. inom
sektorn utbildning och forskning och ca 30 milj. kr. inom sektorn kul-
turändamål m. m.
För nästa budgetår har jag gjort upp följande förslag till investeringsplaner (1 000-tal kr.).
Byggnadsobjekt Medelsförbrukning
Kostnadsram Faktisk Beräknad för Bygg- Färdig-
t.o.m. start ställande
72-04-01 73-04-01 73-06-30 = 73/74 74/75 år-mån. år-mån.
Utbildning och forskning Stockholm Försörjningsåtgärder inom
Frescatiområdet:
Byggnadsobjekt Medelsförbrukning
Kostnadsram Faktisk Beräknad för Bygg- Färdig-
t. 0. m. start ställande
72-04-01 — 73-04-01 — 73-06-30 = 73/74 74/75 år-mån. år-mån.
Nybyggnad för kemi mm .. 44420 46670 34050 10 000 2 620 71-08 73-09
Ny- och ombyggnad för sck-
tion V oosooesssssse sr 11 475 12 550 11 347 1 000 203 70-08 73-12 Utbyggnad av statens biblio-
Byggnadsobjekt Medelsförbrukning
Kostnadsram Faktisk Beräknad för Bygg- Färdig-
- t.o.m. start ställande
72-04-01 73-04-01 73-06-30 73/74 74/75 år-mån. år-mån.
Försörjningsåtgärder inom medicinarområdet: Översiktlig planläggning orre 660 660 : 640 20
Byggnadsobjekt Medelsförbrukning
Kostnadsram Faktisk Beräknad för Bygg- Färdig-
t.o.m. start ställande
72-04-01 73-04-01 = 73-0630 = 73/74 TA/T5 år-mån. år-mån.
Kulturändamål m. m. Flyttning och ombyggnad av
domkapitelhus i Härnösand 1530 1580 891 600 89 72-10 73-08 Upprustning av Operan, .
inrymma erforderliga lokaler för Sveriges arkitekturmuseum. Jag avser därför att i annat sammanhang föreslå att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att redovisa möjligheten att inrymma arkitekturmuseet i Nordiska museets byggnad.
I mitt förslag till investeringsplan har jag uppfört ändrade kostnadsramar för om- och tillbyggnad för lärarhögskolan i Malmö samt för nybyggnad för lärarhögskolan m. m. i Mölndal. Jag är dock ännu inte beredd att ta ställning till en slutlig disposition av dessa objekt.
I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag har jag preliminärt fört upp
en kostnadsram för nybyggnad för restaurang inom Chalmersområdet motsvarande det i beslutet den 13 september 1973 angivna sammanlagda högsta beloppet för statens utgifter för dels nybyggnaden, dels lån till Chalmers studentkår för ombyggnad av det nuvarande kårhuset. Lånebeloppet kommer att fastställas sedan bygghandlingar redovisats. Jag avser att därefter återkomma till Kungl. Maj:t med definitivt förslag till kostnadsram för nybyggnadsdelen av objektet.
I likhet med vad som skett tidigare år har jag i förslaget till investe-
ringsplan gjort en på erfarenheten grundad reducering av summan av de
beräknade medelsförbrukningarna för de enskilda objekten. På grund-
val av mina förslag till investeringsplaner har jag gjort upp följande an-
slagsberäkning.
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning
Anslag för 1973/74 ssoosssssrssse ros 202 102 1974/75 213 292
432 842 432 842
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
]. godkänna de riktlinjer för lokal- och utrustningsplanering
inom kulturområdet som jag förordat i det föregående,
a. godkänna de riktlinjer för den framtida planeringen av Skepps-
och Kastellholmarna som jag förordat i det föregående,
3. till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verk-
samhetsområde för budgetåret 1974/75 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 210 000 000 kr.
Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
1972/73 Utgift 60 646 391 Reservation 15 415 352 1973/74 Anslag 73 000 000 | 1974/75 Förslag 75 000 000
Anslagsförslag m. m.
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för inredning och utrustning av lokaler vid universiteten och högskolorna inom utbildningsdepartementets område samt vid vissa statliga institutioner inom skoloch kulturområdena.
De i det föregående under rubriken Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde omnämnda LUP- och organisationskommittéerna har till uppgift att bl. a. utarbeta utrustningsprogram med förslag till kostnadsramar för flertalet läroanstalter på resp. ort och successivt överlämna programmen till utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Nämnden begär anslag i utrustningsfrågor och svarar för upphandlingen.
Byggnadsstyrelsen svarar för planering och upphandling av inredning.
Av anslaget disponeras innevarande budgetår 20 milj. kr. av byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté enligt en av Kungl. Maj:t fastställd inredningsplan. Utrustningsnämnden disponcrar 52,9 milj. kr. enligt en av Kungl. Maj:t fastställd utrustningsplan. Till Kungl. Maj:ts disposition står 100 000 kr. |
Byggnadsstyrelsen hemställer att 25 milj. kr. anvisas för styrelsens inredningsverksamhet budgetåret 1974/75. Utrustningsnämnden föreslår med överlämnande av förslag från berörda myndigheter m. fl. att den för nämndens verksamhetsområde avsedda anslagsposten för budgetåret 1974/75 beräknas till 52,9 milj. kr.
Som dåvarande departementschefen anförde i prop. 1967: 104 (s. 41) sker inte indexmässig uppräkning av redan fastställda kostnadsramar i inrednings- och utrustningsplanerna. I vissa fall där upphandlingen ännu inte påbörjats har jag dock funnit det nödvändigt att i mitt förslag till inredningsplan justera redan fastställda ramar.
Innan jag går in på en ortsvis uppställd redogörelse för de föreslagna nya och ändrade kostnadsramarna vill jag redovisa vissa frågor som rör musikhögskolorna och universitetsrestaurangerna.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 har organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) redovisat en utredning
av inrednings- och utrustningsbehovet vid de tre musikhögskolorna.
Enligt denna behöver skolorna dels en uppräkning av anslaget till
undervisningsmateriel m. m. för löpande ersättningsköp av framför allt dyrare utrustning, dels en engångsupprustning av skolornas nuvarande
inredning och utrustning. Denna engångsupprustning kan enligt OMUS fördelas på fyra år med för musikhögskolan i Stockholm sammanlagt
900 000 kr., musikhögskolan i Göteborg 80 000 kr. och musikhögskolan
i Malmö 850 000 kr.
Jag har tidigare i prop. 1974: 1 (bil. 10 s. 230) efter förslag av uni-
versitetsrestaurangkommittén förordat att fr.o.m, budgetåret 1974/75
skall även vid universiteten och högskolorna den restaurangverksamhet som bedrivs i myndigheternas lokaler omfattas av stöd enligt den s. k. måltidspriskungörelsen (1968: 351). Jag får här anmäla kommitténs förslag — redovisat i delbetänkandet (Ds U 1973: 4—-5) >»Universitetsrestau-
ranger — mål och subventioner» — i de delar som gäller anskaffning
av inredning och utrustning för universitetsrestauranger.
Enligt gällande riktlinjer svarar staten för kostnaderna för en första uppsättning av inredning och utrustning för universitetsrestaurangerna
(prop. 1967: 104, SU 1967:88, rskr 1967:203) medan kostnaderna för underhåll och återanskaffning faller på restaurangföretagen. Om mål-
tidspriskungörelsen görs tillämplig även i fråga om restaurangverksam-
heten vid läroanstalterna medför detta att läroanstalterna skall utan kostnad tillhandahålla bl.a. behövlig inredning och utrustning med vissa i kungörelsen angivna undantag. '
Enligt kommittén bör på sikt underhåll och återanskaffning av inred-
ning och utrustning för universitetsrestaurangerna gå till på i princip samma sätt som för läroanstalterna i övrigt. I avvaktan på kommitténs
slutliga förslag i fråga om driftformer, huvudmannaskap m. m. bör det
enligt kommittén ankomma på denna att efter samråd med berörda
läroanstalter, driftbolag m. fl. upprätta förslag till en årlig plan för återanskaffning av inredning och utrustning. Huvudansvaret i frågor
som rör planmässig återanskaffning samt komplettering i samband med
funktionsförändring bör enligt kommittén t. v. åvila byggnadsstyrelsen
och kostnaderna bör bestridas från den i inredningsplanen uppförda kostnadsramen till byggnadsstyrelsens disposition. Löpande underhåll av inredning och utrustning bör enligt kommittén ombesörjas av läroanstalterna och bekostas med medel under driftkostnadsanslag (motsv.).
Endast två av remissinstanserna behandlar i sina remissyttranden
närmare de nu berörda frågorna. Byggnadsstyrelsen har inget att in-
vända mot förslagen. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor anser det nödvändigt att ansvarsfördelningen i fråga om anskaffning av utrustning — däribland ersättning för försliten eller omodern ut-
rustning — nu regleras på samma sätt som gäller för utrustning i övrigt vid universitet och högskolor, vilket bör leda till att planmäs-
sig ersättningsanskaffning efter försliten eller omodern restaurangutrustning avvägs i samband med bedömningarna av behovet av att ersätta annan utrustning vid universitet och högskolor.
Stockholm
Nybyggnad för tandläkarutbildning m.m. Redogörelse för byggnadsobjektet lämnades bl. a. i prop. 1971: 145 (bil. 6 s. 28 och 33). De nya lokalerna är dimensionerade för: ett intag av 120 nybörjare per år. Nybyggnaden, som omfattar 18460 m? 'rumsyta och kostnadsberäknats till 75 milj. kr., avses inrymma även lokaler för kommunal tandvård. För inredning av nybyggnaden har en delram av 8 milj. kr. förts upp i inredningsplanen (prop. 1973: 61 s. 21 och 32). Byggnadsstyrelsen föreslår att ramen höjs till 10,5 milj. kr.
Matsalar m.m. I utrustningsplanen finns uppförd en delram av 775 000 kr. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1973 om projektering av lokaler för bibliotek m.m. inom Frescatiområdet i Stockholm skall planeringen av restaurang- och kafélokaler inom området bedrivas med utgångspunkt i att produktion och servering av Iunchmåltider m. m, t. v. skall ske huvudsakligen i den nu befintliga huvudrestaurangen inom området. Byggnadsstyrelsen fick i uppdrag att redovisa byggnadsprogram för en sådan upprustning av denna byggnad och övriga inom området befintliga restaurang- och kafélokaler att en bättre restaurangmiljö och effektivare och mer differentierad restaurangservice än f.n. kan erbjudas inom området, Universitetsrestaurangkommittén föreslår att i avvaktan på en plan för sådan upprustning 150 000 kr. ställs till förfogande för ändamålet.
Moderna museet. Som redovisats i prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 31) utför byggnadsstyrelsen f.n. en om- och tillbyggnad av moderna museet på Skeppsholmen i Stockholm. Byggnadsstyrelsen föreslår att en delram av 800 000 kr. förs upp i inredningsplanen. Ramen innefattar även inredning av lokaler för det till museet knutna s. k. fotomuseet.
Utrustningsnämnden föreslår att en delram av 500 000 kr. för samma objekt förs upp i utrustningsplanen.
Nordiska museet. I inredningsplanen är uppförd en delram av 500 000 kr. för inredning av en första etapp av nybyggnad av museilokaler på Julita gård för Nordiska museet m.m. (prop. 1973: 170, bil. 6 s. 29 och 31). Utrustningsnämnden föreslår att två delramar av sammanlagt 1 320 000 kr. förs upp i utrustningsplanen, | varav 680 000 kr. för flyttning av museiföremål till Julita.
Fysiologi vid gymnastik- och idrottshögskolan. Delar av utbildning och forskning i fysiologi vid gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm har hittills varit förlagd till lokaler vid karolinska institutet. Då dessa lokaler inte längre kan utnyttjas för denna verksamhet förbereds f.n. en förhyrning av lokaler i f. d. Statens normalskola i Stockholm som ersättning för lokalerna vid karolinska institutet. Utrustnings-
nämnden beräknar att utrustning för 300 000 kr. behöver anskaffas
i samband med flyttningen. Kungl Maj:t har den 28 september 1973 förskottsvis anvisat 105 000 kr. för denna utrustning.
Uppsala
Nybyggnader på Artillerifältet. I inredningsplanen är uppförd en
delram av 20 milj. kr. för nybyggnaderna (prop. 1973: 61 s. 22 och 32). Etapperna I—III av nybyggnaderna omfattar sammanlagt ca 46 600 m? rumsyta och har kostnadsberäknats till 136 milj. kr. Byggnadsstyrelsen
beräknar nu kostnaderna för inredning av nybyggnaderna till 23 milj. kr. och föreslår att en delram av nämnda belopp förs upp i inrednings-
planen.
Icke-laborativa institutioner m.m. I inredningsplanen är uppförd en delram av 1430 000 kr. (prop. 1971: 35 s. 25 och 29). Av denna
ram har ca 800 000 kr. disponerats för inredning till förhyrda lokaler. Byggnadsstyrelsen uppskattar kostnaderna för nyanskaffning av in-
redning till den i det föregående nämnda nybyggnaden för icke-
laborativa institutioner till 5,2 milj. kr. Nybyggnaden omfattar 16 250 m?
rumsyta och har kostnadsberäknats till 47 milj. kr. Styrelsen föreslår att en delram av (800 000 + 5 200 000 =) 6 000 000 kr. förs upp i inredningsplanen.
Psykologi. Psykologiska institutionen vid universitetet i Uppsala föreslås få lokaler i kv. Munken sedan ombyggnad utförts. Byggnaderna omfattar ca 3 100 m? rumsyta. Kostnaderna för helt ny inredning uppskattar byggnadsstyrelsen till 1 250 000 kr. Viss befintlig inredning kommer enligt styrelsen att utnyttjas.
För nästa budgetår erfordras enligt LUP-kommittén en delram av
300 000 kr. för sådan utrustning som kräver installation i samband med
byggnadsåtgärderna eller som på grund av lång Icveranstid måste be-
ställas redan under kommande budgetår.
Matsalar m.m. Av den i utrustningsplanen under rubriken Övrigt
uppförda delramen för matsalar m. m. har 120 000 kr. disponerats för serveringslokaler inom nybyggnaderna på Artillerifältet i Uppsala. Inom den nybyggnad för icke-laborativa institutioner för vilken jag
redogjort i det föregående kommer att anordnas restaurang- och kafé-
lokaler om sammanlagt ca 340 platser. Kommittén beräknar kostnaderna för utrustning för sistnämnda lokaler samt för upprustning av
vissa andra lokaler till sammanlagt 305 000 kr. Utrustningsnämnden
föreslår att en särskild delram av (120 000 -+ 305 000 =) 425 000 kr.
för matsalar m. m. i Uppsala förs upp i utrustningsplanen.
Linköping
Matsal m.m. I utrustningsplanen finns uppförd en delram av
180 000 kr.
Inom nybyggnaderna på Vallaområdet för högskolan har anordnats
provisoriska restauranglokaler inom lokaler som avses att senare tas i anspråk för utbildning och forskning. Efter förslag av universitetsrestaurangkommittén kommer de provisoriska lokalerna att utvidgas med ytterligare ca 60 platser. Som framgår av den redogörelse chefen för finansdepartementet lämnat i prop. 1973: 1 (bil. 9 s. 104) utförs f.n. nybyggnader för vissa omlokaliserade statliga myndigheter inom södra delen av Vallaområdet, däribland en mindre restaurangbyggnad. Avsikten är att denna restaurangenhet så länge provisoriet varar i viss omfattning skall kunna svara för beredning av mat och kallskänksvaror för restaurangverksamheten inom högskolans lokaler. Universitetsrestaurangkommittén beräknar kostnaderna för transportutrustning samt utrustning för de utökade provisoriska lokalerna till sammanlagt 120 000 kr.
Universitetsfilialen. I det föregående har jag redogjort för en planerad nybyggnad för universitetsfilialen i Växjö. Nybyggnaden beräknas omfatta 4760 m? rumsyta — inkl. restauranglokaler om 225 platser. Byggnadsstyrelsen föreslår att den i inredningsplanen uppförda delramen av 790 000 kr. för filialen höjs med 510 000 kr. till 1 300 000 kr.
Telefonväxel. Den växel som f.n. finns för universitetsfilialen i Växjö är inte tillräcklig för filialens behov efter inflyttning i den planerade nybyggnaden. Kostnaden för en ny växel av typ Avx 90 uppgår till 60 000 kr. sedan försäljningssumman för den befintliga växeln räknats av.
Göteborg
Musikutbildning. OMUS begär att den i utrustningsplanen uppförda ramen för musikutbildning höjs med 300 000 kr. för utrustning av lokaler i fastigheten Ekmansgatan 3 i Göteborg. Lokalerna som omfattar en rumsyta av ca 420 m? kommer att friställas av socialhögskolan sommaren 1974 och kan därefter användas av musikhögskolan.
Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaden för inredning av lokalerna till 200 000 kr. .
Ombyggnad av Origo. En redogörelse för objektet har lämnats i prop. 1971: 145 (bil. 6 s. 29) och prop. 1973: 61 (s. 26). I avvaktan på att byggnadsstyrelsen närmare utrett behovet av nyinredning i Origobyggnaden är en delram av 800000 kr. uppförd i inredningsplanen. Styrelsen redovisar nu att denna utredning är slutförd och föreslår att en definitiv ram av 950 000 kr. förs upp i inredningsplanen.
Nybyggnad för matsal m.m. inom medicinarområdet. I gällande inredningsplan har för detta objekt förts upp en delram av 400 000 kr. (prop. 1973: 61 s. 26 och 33). Byggnadsstyrelsen föreslår att vissa ytterligare lokaler i byggnaden tas i anspråk för universitetets behov. Med
anledning härav samt mot bakgrund av konstaterade prisförändringar bör enligt styrelsen kostnadsramen höjas till 675 000 kr. Ramen bör därmed betecknas som definitiv. |
Nybyggnad för kemi, etapp II. Som redovisades i prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 33) uppförs f.n. en andra etapp av kemibyggnaden på Chalmersområdet. Nybyggnaden omfattar en programyta — exkl. kapprum etc. — av ca 3 500 m?. Då det objekt som tidigare planerades var avsevärt större måste den planering av inredning och utrustning som hittills utförts revideras. I avvaktan på att detta arbete slutförs föreslår byggnadsstyrelsen och LUP-kommittén att delramar för inredning och utrustning. av resp. 2,3 milj. kr. och 1,5 milj. kr. förs upp i inrednings- och utrustningsplanerna.
Ombyggnad för reaktorfysik. På Chalmersområdet pågår f.n. ombyggnad av en f. d. transformatorstation som förvärvas från Göteborgs kommun. I stationen skall efter ombyggnaden inrymmas bl. a. institutionen för reaktorfysik vid Chalmers tekniska högskola. Förvärvet och ombyggnaden sker med anlitande av den i investeringsplanen för universiteten m. m. uppförda kostnadsramen Diverse objekt.
Institutionens lokaler i transformatorstationen kommer att motsvara en programyta — exkl. kapprum etc, — av ca 600 m”. Byggnadsstyrelsen beräknar att 200 000 kr. erfordras för inredning av dessa lokaler.
Matsalar m.m. I utrustningsplanen finns uppförd en delram av 740 000 kr. |
Inom den nybyggnad för lärarhögskolan m. m. för vilken utförlig redogörelse lämnats senast i prop. 1973:61 har planerats särskilda restauranglokaler om sammanlagt ca 525 platser samt härutöver vissa ytterligare kafélokaler. Universitetsrestaurangkommittén beräknar kostnaderna för utrustning för dessa lokaler till sammanlagt 550 000 kr.
Universitetsrestaurangkommittén har härutöver föreslagit bl a. att medel beräknas för upprustning av vissa kafélokaler vid universitetet och Chalmers tekniska högskola. Utrustningsnämnden föreslår att delramen höjs med 683 000 kr. till (740 000 + 683 000 =) 1 423 000 kr.
Lärarhögskolan m.m. I utrustningsplanen är uppförd en delram av 600 000 kr. för utrustning för lärarhögskolan m. m. i Mölndal (prop. 1973: 61 s. 25). Som föredraganden anförde i samband därmed (s. 38) bör denna ram jämte kostnadsramarna för utrustning för lärarhögskolorna i Malmö och Karlstad inte få tas i anspråk för sådan utrustning för vilken för lärarhögskolorna gemensamma kostnadsramar av 11,5 milj. kr. som avser intern television m. m., inlärningsstudior samt AVoch laboratoriemateriel m. m. tidigare ställts till förfogande, allt i den mån utrustningen inte är byggnadsknuten och måste överges i samband med att verksamheten flyttas över till de nya lokalerna.
I beslut den 18 maj 1973 lämnade Kungl. Maj:t föreskrifter för den fortsatta planeringen av vissa lärarhögskolor. I beslutet föreskrevs att
skolöverstyrelsen till de övriga myndigheter som hade att svara för planering och upphandling av inredning och utrustning för bl. a. lärarhögskolorna i Malmö och Mölndal skulle redovisa det underlag som krävs för att anskaffningen skall kunna begränsas i förhållande till vad
som dittills planerats. Den fortsatta planeringen skulle bedrivas med
utgångspunkt i den kapacitet som mot bakgrund av hittills fattade be-
slut kan bedömas bli erforderlig för lärarutbildning i framtiden. Vidare
skulle skolöverstyrelsen — i samråd med vederbörande LUP-kommitté
och organisationskomimttén för högre musikutbildning — till utbild-
ningsdepartementet redovisa möjligheterna att för annan utbildning utnyttja den överkapacitet som mot bakgrund av den minskade lärarutbildningsorganisationen kan beräknas föreligga i de nya lokalerna för lärarhögskolorna i Malmö och Mölndal.
Skolöverstyrelsen föreslår nu att den nämnda delramen av 600 000 kr. höjs med 1 700 000 kr. till 2 300 000 kr. Styrelsen beräknar bl. a. 210 000 kr. för intern television, 72 000 kr. för inlärningsstudior och 23 000 kr. för AV-utrustning.
Forskningsfartyg. Sedan oceanografiska institutionen vid universitetet i Göteborg aktualiserat frågan om anskaffning av ett forskningsfartyg har LUP-kommittén tillsatt en arbetsgrupp som utrett frågan om anskaffning och drift av ett sådant fartyg. Kommittén redovisar nu att man genom sambruk av ett sådant fartyg mellan ett flertal nyttjare,
bl. a. Chalmers tekniska högskola, kan finansiera drift- och underhålls-
kostnader.
LUP-kommittén föreslår att medel anvisas för inköp och ombyggnad
av en ståltrålare med måtten 34 m 1. ö. a. och 8 m bredd. Kostnaderna för fartyget beräknas av kommittén till 1,1 milj. kr., varav 700 0CO0 kr. är inköpskostnaden. Kommittén föreslår att en definitiv ram av 1,1 milj. kr. för forskningsfartyg förs upp i utrustningsplanen.
Borås
Bibliotekshögskolan. I gällande inredningsplan är uppförd en defi-
nitiv ram av 3525 000 kr. för inredning av lokaler för bibliotekshög-
skolan (prop. 1973: 61, s. 28). Byggnadsstyrelsen föreslår att denna ram
höjs till 600 000 kr.
Örebro
Universitetsfilialen m.m. I det föregående har jag redogjort för en
nybyggnad som skall inrymma lokaler för icke-laborativa institutioner vid universitetsfilialen, lokaler för socialhögskolan, teoretiska ämnen vid gymnastik- och idrottshögskolan, bibliotek, administration och restaurang. Nybyggnaden omfattar ca 11 500 m?, varav ca 1200 m? utgör
restauranglokaler. Byggnadsstyrelsen föreslår att den 1 inredningsplanen uppförda delramen av 425 000 kr. för universitetsfilialen m. m. höjs
till 3 milj. kr.
I utrustningsplanen är uppförd en delram av 650 000 kr. för icke-
laborativa ämnen m.m. LUP-kommittén för Uppsala föreslår att ra-
men höjs med 1 600 000 kr. till 2 250 000 kr. och därvid betecknas som
definitiv. :
Matsal m.m. Inom den nybyggnad för högre utbildning, etapp II,
för vilken jag redogjort i det föregående kommer att anordnas särskilda restauranglokaler om ca 300 platser samt härutöver vissa kafélokaler.
Restaurangservicen är beräknad för behovet för verksamheten även
vid de inom området redan tidigare utförda nybyggnaderna för gym-
nastik- och idrottshögskolan. Universitetsrestaurangkommittén beräknar
kostnaderna för utrustning för dessa lokaler till sammanlagt 285 000 kr.
Östersund
Socialhögskolan. Av den redogörelse som lämnades i prop. 1973: 61
(s. 9 och 29) framgår att nybyggnaden för socialhögskolan omfattar
2760 m? rumsyta och har kostnadsberäknats till 10 milj. kr.
I inredningsplanen är uppförd en kostnadsram av 800 000 kr. för socialhögskolan. Byggnadsstyrelsen föreslår nu att ramen höjs till
1 milj. kr. Till utrustning för socialhögskolan har Kungl. Maj:t hittills anvisat
90 000 kr. från kostnadsramen Till Kungl. Maj:ts disposition (budget-
året 1970/71). LUP-kommittén för Umeå beräknar kostnaderna för utrustning till sammanlagt 5350 000 kr. och föreslår att en definitiv kost-
nadsram av (5350 000 — 90000 =) 460 000 kr. förs upp i utrustningsplanen. Kommittén beräknar bl.a. 191 000 kr. för utrustning av läromedelscentralen, 104 000 kr. för kontors- och reproutrustning, 80 000 kr. för telefonväxel m. m. och 68 000 kr. för AV-utrustning.
Euleå
Högskolan. Intagningskapaciteten vid den maskintekniska och den
geoteknologiska utbildningslinjen skall öka till resp. 200 och 100 ny-
börjarplatser läsåret 1975/76 (prop. 1971: 59 och prop. 1972: 37).
I det föregående har jag redogjort för den planerade utbyggnaden för högskolan. För etapperna I—VIII av nybyggnaderna har i utrust-
ningsplanen förts upp en kostnadsram av 25 milj. kr. (prop. 1973: 170 bil. 6 s. 30). Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för inredning av etapperna
I —VTI till 8,8 milj. kr. och föreslår att den i inredningsplanen uppförda
delramen av 7 milj. kr. för högskolan höjs med 1,8 milj. kr.
Övrigt
Matsalar m.m. I utrustningsplanen för innevarande budgetår finns
uppförda särskilda delramar för matsalar m. m. i Stockholm, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. För utrustning för matsalar och
kaféer på andra orter har förts upp en gemensam delram av 475 000 kr. Som framgått av det föregående har utrustningsnämnden föreslagit att särskilda delramar för matsalar m. m. i Uppsala — för vilket hittills 120 000 kr. av den gemensamma delramen tagits i anspråk — och Örebro förs upp i utrustningsplanen för nästa budgetår.
Av den gemensamma delramen har vidare sammanlagt 245 000 kr.
disponerats för utrustning för restauranglokaler inom nybyggnaden för universitetsfilialen och lärarhögskolan i Karlstad. Universitetsrestaurangkommitténs förslag till ändrade kostnadsramar för matsalar på andra orter än de nu nämnda hänför sig till det av kommittén beräk-
nade behovet av utrustning i Borås i samband med en planerad upp-
rustning av restauranglokaler för bibliotekshögskolan (80 000 kr.) och
i Östersund för restauranglokaler inom nybyggnaden för socialhögskolan (65 000 kr.).
Utrustningsnämnden föreslår att den i utrustningsplanen under rub-
riken Övrigt uppförda delramen Matsalar m.m. för nästa budgetår förs upp med (475 000 — 120 000 + 80000 + 65 000 =) 500 000 kr. Svenskhemmet Voksenåsen i Oslo. Kungl. Maj:t uppdrog den 28
december 1973 åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 5,4
milj. kr. utföra utbyggnad av svenskhemmet Voksenåsen i Oslo.
I inredningsplanen är uppförd en definitiv ram av 385 000 kr. för inredning av de tillkommande lokalerna (prop. 1973: 61 s. 30). Byggnadsstyrelsen beräknar nu kostnaderna för inredning och utrustning av tillbyggnaden samt vissa lokaler i den befintliga byggnaden till 1 200 000
kr., varav 400000 kr. avser utrustning. Vidare uppskattar styrelsen kostnaderna för återanskaffning av inredning i de befintliga gästrum-
men till 500 000 kr. Styrelsen föreslår att den nämnda kostnadsramen av 385 000 kr. höjs till 1,7 milj. kr.
Till byggnadsstyrelsens disposition
I inredningsplanen är för budgetåret 1973/74 uppförd en kostnads-
ram av 5 milj. kr. till byggnadsstyrelsens disposition. Kostnadsramen får utnyttjas för nyinredning och återanskaffning av inredning främst i samband med omdispositioner eller sådana smärre ombyggnader som sty-
relsen själv beslutar och för vilka särskilda kostnadsramar inte finns uppförda i investeringsplanen. Kostnadsramen får däremot inte utan Kungl. Maj:ts medgivande utnyttjas för inredning av utökade lokaler i förhyrningar (jfr prop. 1972: 28 s. 35). Styrelsen föreslår att motsvarande ram till styrelsens disposition för
nästa budgetår förs upp med 6,5 milj. kr.
Till universitetskanslersämbetets disposition
I utrustningsplanen är för budgetåret 1973/74 uppförd en kostnads-
ram av 20 milj. kr. till universitetskanslersämbetets disposition (prop.
1973: 61 s. 31 och 37). Ramen utnyttjas för behov inom ämbetets förvaltningsområde vilka inte tillgodoses genom särskilda 'kostnadsramar, bl.a. för planmässig upprustning av föråldrad eller försliten inredning
och utrustning och för kostnader som föranleds av ändrade studieplaner eller ökat utnyttjande av tekniska hjälpmedel i utbildningen samt för oförutsedda anskaffningsbehov.
Universitetskanslersämbetet föreslår i samråd med samarbetsnämnden
för LUP-kommittéerna och utrustningsntämnden att motsvarande ram till ämbetets disposition för nästa budgetår förs upp med 23 milj. kr.
Myndigheterna anser att kostnadsramen även bör kunna utnyttjas för
underhåll och reparation av i första hand dyrbarare apparatur.
Till skolöverstyrelsens disposition
I utrustningsplanen är för budgetåret 1973/74 uppförd en kostnads-
ram av 300 000 kr. till skolöverstyrelsens disposition. I prop. 1972: 28
(s. 35) anfördes att kostnadsramen bör få användas för de ändamål vid lärarhögskolan som motsvarar dem för vilka den sedan budgetåret 1968;/69 årligen uppförda kostnadsramen Till universitetskanslersämbe-
tets disposition får tas i anspråk (jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s. 301, prop.
1969: 36 s. 38, prop. 1970: 76 s. 41 och prop. 1971: 35 s. 30).
Skolöverstyrelsen föreslår att motsvarande ram till styrelsens disposition för nästa budgetår förs upp med 1450000 kr. Av nämnda
belopp avser 760 000 kr. sådan utrustnings- och inredningsanskaffning för förskoleseminarierna, seminarierna för huslig utbildning, slöjdlärarseminariet och statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor, som enligt styrelsen bör övertas av utrustningsnämnden.
Departementschefen
Med utgångspunkt i de förslag till kostnadsramar för inredning och utrustning som jag redogjort för i det föregående har jag gjort upp följande förslag till inrednings- och utrustningsplaner.
Inredningsplan (1 000-tal kr.)
Förordad Kostnadsram Medelsförram eller brukning
Inredningsobjekt i ick förordad ändring gefini ini- delram art! art 13-06-30 t.o.m.
av tidi-
gare ram Stockholm Om- och tillbyggnad för Medicinskt teoretiska
Om- och tillbyggnad för försvarsmedicinsk forsk- . a
Förordad Kostnadsram Mudeolsför-
ram eller brukning Inredningsobjekt ding defini-. delram = artt 00 50
av tidi-
gare ram
Lokaler i kv. Blästern för tandläkarutbildning 350 1 327 Nybyggnad av bokmagasin för kungl.
Förordad Kostnadsram Medelsför-
ram eller brukning
Inredningsobjekt dd defini i delram = art! 5 2 So
av tidi-
gare ram
| Nybyggnad f. sektion M | 2225 | 1 | 2162 |
| Nybyggnad f. sektion A | 1 200 | 1 | 1108 |
| Nybyggnad f. sektion V | 2100 | 1 | 2050 |
Farmakologiska insti-
Förordad Kostnadsram Medelsförram eller brukning
Ifrredningsobjekt ändring defini: delram = art! 0650
av tidi-
gare ram Örebro Universitetsfilialen Me Mosse res ere rr rna + 2575 3 000 2b 144 Nybyggnader för gymnastik- och idrottshög-
Östersund
Umeå
Nybyggnad för kemihufO sosssressrrerert 2100 1 2 046 Nybyggnader för Samhällsvetenskap
| LJ | 2690 | 1 | 2599 |
| Universitetsbiblioteket | 1 800 | 1 | 1773 |
| Administration m. m. .. | 250 | 1 | 213 |
Icke-laborativa institu- Luleå Lärarhögskolan m. m. 520 1 490 Övrigt Svenskhemmet Voksen- Till Kungl. Maj:ts disposition
| (budgetåret 1966/67) | 1243 | 1 | 1168 |
| ( > 1967/68) | 886 | 1 | 876 |
| ( > 1968/69) | 300 | 1 | 247 |
| ( > 1969/70) | 445 | 1 | 429 |
| ( > 1970/71) | 2315 | 1 | 2230 |
| ( > 1971/72) | 3 000 | 1 | 1789 |
Till byggnadsstyrelsens disposition
(budgetåret 1972/73) 4 000 1 764
> 1973/74) 5 000 1
( > 1974/75) + 6000 6 000 3
-+26 130 149784 61 600 113 514
211 384
"Art av kostnadsram för resp. objekt: 1 Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram. 2a Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv). 2b Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram). 3 Förslag till ny kostnadsram. "Jfr prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 30).
Utrustningsplan (1 000-tal kr.)
Förordad Kostnadsram Medelsförram eller - r brukning
Utrustningsobjekt dine dofini- delram = artt EO: Eg
av tidi-
gare ram Stockholm Telefonväxel för
Förordad Kostnadsram Medelsförram eller brukning
Utrustningsobjekt förordad defini- delram art! t.o.m.
ändring tiv ram 73-06-30
av tidi- vr
gare ram
Lund/Malmö
Förordad Kostnadsram Medelsförram eller brukning
Utruzstningsobjekt Så dre ge! fini- delram art! 0 65 0
av tidi-
gare ram
Umeå
| (budgetåret 1972/73) | 20 000 | 1 9948 |
| ( » 1973/74) | 20 000 | 1 |
| ( » 1974/75) — +23000 = 23000 | 3 |
Till skolöverstyrelsens disposition
(budgetåret 1972/73) 500 1 262
( > 1973/74) 500 I
( > 1974/75) + 1400 1400 3
+34164 206 364 79 460 100 002
285 824
"4rt av kostnadsram för resp. objekt: 1 Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram. 2a Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv). 2b Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram). 3 Förslag till ny kostnadsram. "Jfr prop. 1973: 170 (bil. 6 s. 30).
Med anledning av en ansökan från museichefskollegiet i Stockholm har jag i inredningsplanen fört upp en kostnadsram av 500 000 kr. för inredning m.m. av museimagasin i kv. Garnisonen i Stockholm. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t med förslag i fråga om planeringen av denna inredning m. m.
I mitt förslag till utrustningsplan har jag fört upp en kostnadsram benämnd Nordiska museet för museilokaler på Julita gård. Då jag av-
ser att i annat sammanhang uppdra åt utrustningsnämnden att utreda
behovet av saneringsugnar för museerna har jag under denna ram inte beräknat medel för en sådan ugn. Av detta skäl bör heller inte nyss-
nämnda ram för museimagasin i kv. Garnisonen få tas i anspråk för
sådan utrustning.
För närvarande pågår en revision av ilokalprogrammen för vissa lärarhögskolor, bl. a. de i Malmö och Mölndal. Jag är därför ännu inte beredd att ta ställning till den slutliga dispositionen av om- och tillbyggnaden för lärarhögskolan i Malmö och för nybyggnaden för lärarhögskolan m. m. i Mölndal. I samband med min anmälan av anslaget till byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde har jag föreslagit en ny kostnadsram för lärarhögskolan m. m. i Malmö. Jag avser att senare återkomma med ett förslag till definitiv utrustningsram för objektet. För lärarhögskolan m.m. i Mölndal har jag fört upp en förhöjd delram i mitt förslag till utrustningsplan. Vad gäller användningen av utrustningsramarna för de nämnda lärarhögskolorna vill jag särskilt erinra om vad föredragande statsrådet anförde vid sin anmälan av dessa utrustningsramar för innevarande budgetår (fr prop. 1973: 61 s. 38).
I avvaktan på att lokalfrågan för musikhögskolan klarläggs är jag f.n. inte beredd att anvisa medel för en höjning av inrednings- och utrustningsstandarden i befintliga lokaler för musikhögskolorna i Stockholm och Göteborg. Vid min beräkning av den i utrustningsplanen uppförda kostnadsramen Till Kungl. Mai:ts disposition, till vilken jag återkommer senare, har jag dock beräknat utrymme för en ökning av medlen för musikhögskolornas återanskaffning av inredning och utrustning. Mina förslag till utrustningsramar för musikhögskolorna i
Malmö och Göteborg innefattar de medel som tidigare anvisats dessa
skolor inom den i utrustningsplanen uppförda kostnadsramen och den
under anslaget uppförda anslagsposten Till Kungl. Maj:ts disposition.
Förslagen till höjning av kostnadsramarna för musikutbildning i Göteborg avser inredning och utrustning för fastigheten Ekmansgatan 3.
Jag delar de uppfattningar som framförts om behovet av att bl. a. den oceanografiska forskningen vid universitetet i Göteborg får tillgång till ett större. forskningsfartyg. Jag har därför fört upp en kostnadsram för
förvärv av ett sådant i mitt förslag till. utrustningsplan. Jag förutsätter
dels att kostnaderna för driften av detta fartyg bestrids inom ramen för
tillgängliga medel dels att kostnaderna för ombyggnad m. m. av fartyget bestrids från den i utrustningsplanen uppförda kostnadsramen Till universitetskanslersämbetets disposition.
Jag har i utrustningsplanen fört upp tre särskilda kostnadsramar Till resp. universitetskanslersämbetets, skolöverstyrelsens och Kungl. Maj:ts disposition. Användningsområdet för den sedan budgetåret 1968/69 i utrustningsplanen årligen uppförda kostnadsramen till universitetskanslersämbetets disposition har successivt utvidgats till att avse bl. a. planmässig återanskaffning av inredning och utrustning, inköp av utrustning i samband med studieplaneändringar samt de övriga utrustningsbehov inom ämbetets förvaltningsområde som inte tillgodoses genom särskilda kostnadsramar (jfr prop. 1968:1 bil. 10 s. 301, prop. 1969: 36 s. 38, prop. 1970: 76 s. 41 och prop. 1971: 35 s. 30). I likhet
med UKÄ förordar jag att kostnadsramen i fortsättningen får tas i
anspråk även för kostnader för underhåll och reparation av mer dyrbar
utrustning. Kostnadsramen disponeras av UKAÄ i samråd med LUP-
kommittéerna och utrustningsnämnden. På motsvarande sätt bör utgifterna för sådana ändamål vid andra statliga eftergymnasiala utbildningsanstalter inom = utbildningsdepartementets verksamhetsområde fr.o.m. nästa budgetår bestridas från kostnadsramarna till SÖ:s och Kungl. Maj:ts disposition, varvid kostnadsramen till SÖ:s disposition bör avse läroanstalterna inom SÖ:s förvaltningsområde med undantag för konstfackskolan. Kostnadsramen Till Kungl. Maj:ts disposition bör därmed fortsättningsvis användas uteslutande för behov av nu nämnt slag vid de eftergymnasiala läroanstalter för vilka inte kostnadsramarna till
UKÄ:s och SÖ:s disposition är avsedda. Det bör ankomma på utrust-
ningsnämnden att i samråd med berörda planerande myndigheter m. fl. till Kungl. Maj:t ge in ett samlat förslag till disposition av kostnadsramen. Vad jag nu föreslagit berör inte dramatiska institutet för vilket frågan om finansiering om återanskaffning behöver övervägas ytterligare. Vid min anmälan i prop. 1974:1 (bil. 10) av frågor om anslag
budgetåret 1974/75 till verksamheten vid de nu berörda läroanstalterna
har jag tagit hänsyn till de anslagsmässiga konsekvenserna av de förslag jag nu redovisat.
De nu föreslagna kostnadsramarna samt den i inredningsplanen uppförda kostnadsramen Till byggnadsstyrelsens disposition — för vilken användningsområdet redovisats senast i prop. 1972:28 (s. 35) — bör vidare på motsvarande sätt tas i anspråk för återanskaffning m. m. av inredning och utrustning för sådana restauranger och kaféer vid universitet och högskolor i fråga om vilka jag tidigare i prop. 1974: 1 (bil. 10 s. 230) efter förslag av universitetsrestaurangkommittén redovisat förslag om utökad subventionering. Byggnadsstyrelsen, UKÄ, SÖ och utrustningsnämnden bör därvid samråda med universitetsrestaurangkommittén.
Med anledning av vad jag nu förordat har jag inte under särskilda kostnadsramar beräknat medel för vissa upprustningsarbeten som föreslagits av universitetsrestaurangkommittén. Jag avser dock att senare — sedan ett samlat program redovisats — återkomma till frågan om "medel för den upprustning av restaurang- och kafélokaler inom Frescatiområdet i Stockholm som aktualiserats genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1973 om projektering av lokaler för bibliotek m. m. inom nämnda område.
I inrednings- och utrustningsplanerna har jag tagit upp kostnadsra-
mar av sammanlagt (211 384 000 + 285 824 000 =) 497 208 000 kr.
Inom dessa ramar har vid utgången av budgetåret 1972/73 betalats ut
sammanlagt (113 514 000 + 100002 000 =) 213 516 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1972/73 utgjorde behållningen på de anslagsposter
som myndigheterna disponerar ca 14 milj. kr. För innevarande budgetår har 72,9 milj. kr. ställts till dessa myndigheters förfogande. För nästa budgetår räknar jag med att sammanlagt 75 milj. kr. bör anvisas. Av dessa medel bör 100 000 kr. stå till Kungl. Maj:ts disposition. De föreslagna planerna innebär således att myndigheterna skall kunna beställa inredning och utrustning för sammanlagt (497 208 000 -- 213 516 000
— 14 314 985 — 72 900 000 — 74 900 000 =) 121 577 015 kr. att betalas
tidigast under budgetåret 1975/76.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten
m.m. för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln an-
visa ett reservationsanslag av 75 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas pro-
position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1974: 34 Bilaga I 46
Användning av befintliga och föreslagna byggnader på Skepps- och Kastellholmarna.
Nr Benämning Nuvarande användning Planerad användning
Högvaktsbygg- Kontor m. m./Abab Tnformationscentral naden m. fl. m.m. Kasern II, annex Ateljéer m. m./Konst- Museilokaler m. m./ högskolan Sv. arkitekturmuseum Intendentur- Förråd/Försvaret förrådet, annex Amiralitetshuset, Kontor/Försvaret Oförändrad annex Skeppsholms- Kyrka Oförändrad kyrkan F. d. marketen- Kontor/Försvaret teriet Kasern II Ateljéer m. m./Konst- Museilokaler m. m./ högskolan Sv. arkitekturmuscum 13 Ateljéhuset Ateljéer m. m./Konsthögskolan 14 Arrestbyggnad Förråd m. m./Moderna Museet 15 Moderna Musect Museilokaler Muscilokaler 16 Prästgården Bostad m. m. Fotomuseet 17 Kasern IV Ateljéer/Konsthögskolan 18 Amiralitetshusct Kontor/Försvaret Oförändrad 19 F. d. hantverks- Kontor/Försvaret Vandrarhem kasernen 20 Vattentorn 21 F.d. Sjökarte- Kontor o. undervisn.- Oförändrad/Nord plan byrån lokal/Nord plan, Arki- Konsthögskolan tekturmuscum, Konsthögskolan ta [NS Vattenståndsmätarhus Instrument- Verkstad/Sjöfartsverket Repetitionslokaler kontrollhus m.m. för musik och teater Intendentur- Förråd/Försvaret Magzasin/Centralmuseer förrådet Kokhus inkl. Kök/disponibelt Rives panncentral Kasern III Kontor, förläggning/ Övningslokaler m. m./ Försvaret; utställning/ Regionmusiken Moderna Museet Kasern III, annex Marketenteri, förläggn./ Rives Försvaret 28 Kasernslöjden Verkstad/Försvaret Annex till 29 29 Kökspersonal- Bostäder, kontor/ Kafé byggnad Statens konstråd 30 Rustkammaren Förråd m. m./Försvaret Rives
Nr Benämning Nuvarande användning Planerad användning
31 F.d. Sjövärns- Kontor/Försvaret Rives
kåren 32 F.d. sjökrigs- Kontor/Försvaret Användning anges ej
skolan 33 V. boställshuset Kontor/Försvaret Kontor/civilförvaltning 34 Ö. boställshuset Mässar, bostad/ Oförändrad
Försvaret 35 Badanstalten Bostäder m. m. Kårlokaler m. m./
Konsthögskolan 36 Boställshuset Bostad Rives 37 Omformarstation 40 Kasern III, uthus Förråd m. m./Försvaret Rives 41 V. uthuslängan Förråd m. m./Försvaret Rives 42 Ö. uthuslängan Förråd m. m./Försvaret Rives 100 Styckekranen 101 Råseglarhuset Förråd/Försvaret Ateljéer, verkstäder
m.m. 102 Minverkstaden Verkstäder/Försvaret Ateljéer, verkstäder
m.m. 103 Torpedverkstaden Verkstäder/Sjöfarts- Ateljéer, verkstäder
verket m.m. 104 Torpedförrådet Verkstäder/National- Verkstäder/National-
museum museum m. fl. 107 Radioskolan Televäxel Rives 113 Panncentral Rives 114 Tyghusct Muscseilokaler/Östasia- Museilokaler/Östasia-
tiska Museet tiska museet, National-
Förråd/Försvaret museum 117 Kanonverkstad Verkstäder/Konsthög-
skolan 119 N. fundaments- Förråd m. m./ Ateljéer/Konsthög-
huset disponibelt skolan 120 S. fundaments- Verkstäder m. m./ Ateljéer/Konsthög-
huset Birkagården skolan 121 Materialskjul Rives 128 V. varvskanslict, Rives
annex 129 V. varvskansliet Kontor/Invandrarverket Kontor/Förvaltning 130 Ö. varvskansliet Kontor/Statliga kom. Kontor/Konsthög-
skolan 131 Byggnads- Kontor/Statliga kom. Rives
departementet 134 Sjöreservens Musiklokaler m. m./ Rives
kasern Regionmusiken 135 Beckborg Rives 136 Årboden Förråd m. m./Birka- Ej preciserad
gården 201 Bostället 1 Bostäder Oförändrad 202 Bostället 2 Bostäder Oförändrad 203 Bostället 3 Bostäder Oförändrad
Nr Benämning Nuvarande användning «=: Planerad användning
204 Kasteilet Kontor/Försvaret Oförändrad 205 Kolskjulet Förråd/Försvaret m.fl. = Oförändrad 206 Kruthus Förråd/Försvaret Rives 207 Fosfor[lörråd Förråd/Försvaret Rives 208 Ammunitions- Div. förråd Rives
förråd : 209 Kanothuset Div. förråd Oförändrad 211 Musikpaviljongen -:Musiklokaler/Region- Klubbhus
musiken 13 Bostället 1, uthus Uthus Uthus 14 Bostället 1, uthus Uthus Uthus
2 Bostället 2, uthus Uthus Uthus IA Moderna Museet Museilokaler IB Moderna Museet Kök, restaurang IC Moderna Museet Muscilokaler ID — Östasiatiska Museilokaler
Muscct HA Konsthögskolan Konsthögskolan UB Konsthögskolan Konsthögskolan HC Konstnärlig Konsthögskolan/
utbildning Designhögskola
TECKENFORKLARING EEE] Byggnad avsedd att rivas i sambard med utbyggnadsplanens genomförande. (////I777A Nybyggnad.
Ombyggnad.
Bergrum.
Innehåll Sid.
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
Anslagsförslag m. m.
Departementschefen 18
Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
Anslagsförslag m. m. 27
Departementschefen 36