Prop. 1979/80:144

med förslag till nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m.m.

Prop. 1979/80: 144 Regeringens proposition

1979/80: 144

med förslag till nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m. m.:

beslutad den 27 mars 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÅLLDIN HÅKAN WINBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen om ekonomiska förening- ar. Enligt förslaget införs för de ekonomiska föreningarna redovisnings- regler som har samordnats med bokföringslagen och som i princip stämmer överens med vad som gäller för aktiebolagcn. Vidare föreslås regler om koneernredovisning i koncerner med en ekonomisk förening som moder- företag samt skärpta regler om revision. Även dessa regler stämmer i princip överens med motsvarande regler i aktiebolagslagen .

Ändringarna i lagen om ekonomiska föreningar föranleder åtskilliga följdändringar i andra lagar som bl.a. gällerjordbrukskasserörelsen. bo- stadsrättsföreningar. understödsföreningar. arbetslöshetskassor och sam- bruksföreningar.

I ekonomiska föreningar fördelas överskottet på verksamheten normalt i förhållande till den omfattning i vilken medlemmarna har utnyttjat för- eningens tjänster. Om utdelningen beräknas på annat sätt gäller f.n. att den får fastställas till högst fem procent av inbetalda insatser. ] propositio- nen föreslås att den högsta tillåtna insatsräntan skall motsvara gällande diskonto med ett tillägg av tre procentenheter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den I januari l98l.

l Rikxduyen [979/80. I .t'uml. Nr [44

Prop. 1979/80: 144

1. Förslag till

|»)

Lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19511308) om ekonomiska för- eningar

dels att l8. 38—47. 49—51. 57, 81. lOSa. llO. III och ll7aäå samt huvudrubriken närmast före 38% skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer; la och Näää, samt närmast före 38. 43a och 44% nya underrubriker av nedan angivna ly- delse. Nuvarande lydelse

l

Föreslagen lydelse

å

Äger en ekonomisk förening så många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk juridisk per- son att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. är den ekonomiska för- eningen moderförening och den andra juridiska personen dotter- företag. Äger ett dotterföretag eller äger en moderförening och ett eller flera dotterföretag tillsammans el- ler äger flera dotterföretag tillsam- ntans aktier eller andelar i en juri- disk person i den omfattning som angivits nu, är även sistnämndaju- ridiska person dotterföretag till mo- derföreningen.

Har en ekonomisk förening i an- natfall på grund av aktie- eller att- delsinnehav eller avtal ensamt ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksam- ltet. är den ekonomiska föreningen moder/örening och den juridiska personen dotterföretag.

Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

185'

Utdelning må ej ske av annat än den vinst. som förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista rä-

' Senaste lydelse l967:621.

Utdelning får inte överstiga vad som i fastställd balansräkning och, i fråga om moderförening, i fast-

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

kenskapsåret. i den ntån vinsten icke skall avsättas till reservfon- den. Ej heller må utbetalning av gottgörelse, varomförmälesi 17%? 1 mom. och som icke inräknats i års- vinsten. äga rum i vidare mån än ' att föreskriven avsättning kan ske till reservfonden. ! övn'gt må utbetalning till medlemmarna av föreningens tillgångar ej verkställas annorledes än genom återbetalning av insatsbelopp enligt 16å 1 mom. eller l6aå elleri samband med ned- sättning av insatsernas belopp en- ligt 685 sista stycket.

Utdelning. som beräknas annor- ledes än i förhållande till den om- fattning vari medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet eller den- na eljest tagits i anspråk. må fast- ställas till högstfem procent för år å inbetalda insatser.

Föreslagen lydelse

ställd koncernbalansrt'ikning för det senaste räkenskapsåret redovisas såsom föreningens eller koncer- nens nettovinst för året. balanse- rade vinst och fria fonder med av- drag för [. redovisad-förlust. 2. be- lopp som'enligt lag eller stadgar skall avsättas till bundet eget kapi- tal eller. ifråga ont nun/erfirening. belopp som av detfria egna kapita- let i koncernen enligt årsredovis- ningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget ka- pital. 3. belopp som enligt stad- garna eljest skall användas för an- nat ändamål ätt utdelning till med- lemmarna. Ej heller-får gottgörelse som avses i 17 ä 1 mom. och som icke inräknats i årsvinsten betalas ut i vidare mån än att föreskriven avsättning kan ske-till reservfon- den. I övrigt får utbetalning till medlemmarna av föreningens till- gångar ej verkställas på annat sätt än genom återbetalning av insatsbe- lopp enligt l6å l mom. eller 16 a 5 eller i samband med nedsättning av insatsemas belopp enligt 68 5 sista stycket.

Utdelning. som beräknas på an- nat sätt än i förhållande till den om- fattning i vilken medlemmarna del- tagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk. får fastställas till högst en ränta för år på inbetalda insatser som motsva- rar det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid räken- skapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter.

Vinstutdelning eller utbetalning i annan form av gottgörelse som avses i [75 [ mom.får inte ske med så stort belopp att utdelningen eller utbetalningen med hänsyn till för— eningens eller koncernens konsoli- deringsbehov. likviditet eller ställ- ning i övrigt står i strid mot god affärssed.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

Styrelsens årsredovisning2

Föreslagen lydelse

24a5

Ont en förening ltar blivit moder-

förening. skall styrelsen meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotlerfi'iretagets ledning skall lättt- na styrelser: för moder/öreningen de upplysningar som behövsför be- räkningen av koncernens ställning och resultatet av koncernens verk- sam/tet.

Redovisning 0 . . Årsredovisning m. rn.

38 .5

För varje räkenskapsår skall sty— relsen avge årsredovisning. Denna består av resultaträkning, balans- räkning och förvaltningsberättelse.

l fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen(I976: 125) gäller. förutom bestäm- melserna i nämnda lag. föreskrifter— na nedan om årsredovisning m.m. Dock tillämpas 39.5 fjärde stycket och 40.5 första stycket endast på årsredovisningen.

] årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräk- ningen för närmast föregående rä- kenskapsår. Har under året ändring vidtagits beträffande specificering- en av poster i resultaträkningen och balansräkningen, skall uppgifterna från den tidigare årsredovisningen sammanställas så att dessa kan jäm- föras med posterna i den senare årsredovisningen. om särskilt hinder inte möter.

Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamö- ter. Har beträffande årsredovis— ningen avvikande mening anteck- nats till styrelsens protokoll. skall yttrandet fogas till redovisningen.

3 Beträffande 38—44a 5.5 anges endast föreslagen lydelse. Senaste lydelse av 415 1 och 4 mom. 19672538. av 435 ] mom. l967162L av 43215 l979z3l3 och av 44:15 1975: l39l.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lyda/.vc

'Jl

Föreslagen lydelse

Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovis- ningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revi- sorerna.

Senast en månad efter det resul- taträkningen och balansräkningen blivit fastställda. skall avskrift av årsredovisning och revisionsberät- telse hållas tillgängliga hos för- eningen för alla som är intresserade samt efter särskilt föreläggande av länsstyrelsen insändas dit. Sådant föreläggande utfärdas när någon be- gär det. Föreningar som avses i 46 ä 4 mom. första stycket är utan särskilt föreläggande skyldiga att insända nämnda handlingar till länsstyrelsen.

På avskriften av årsredovisning- en skall en styrelseledamot teckna bevis om att resultaträkning och ha- lansräkning har fastställts. Uppgift skall också lämnas om fastställelse- dagen. Beviset skall även innehålla uppgift om föreningsstämmans be- slut beträffande föreningens vinst eller förlust.

395

Utan hinder av vad som före- skrivs i l5å fjärde stycket bokfö- ringslagen (1976: 125) om använd- ningen av belopp. varmed värdet av där avsedd anläggningstillgäng upp- skrivs, får sådant belopp utnyttjas även till avsättning till en uppskriv- ningsfond. vilken får tas i anspråk endast för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen.

Vid värdering av aktier eller an- delar som en moderförening äger i ett dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i moderför— eningen inte anses ha något värde.

Andelar i andra företag än aktie- bolag skall likställas med aktier som ägs av moderföreningcn vid uppställningen av moderförening- ens resultaträkning och balansräk- ning samt vid specificering enligt 42é.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I balansräkning och resultaträk— ning i årsredovisningen behöver storlek och förändringar av lagerre- serven uppges endast av föreningar som avses i 465 4 mom. första stycket.

40 5

Om synnerliga skäl föreligger. får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge att bruttoomsättningssumman inte be- höver anges i resultaträkningen i årsredovisningen.

] resultaträkningen skall utdel- ning på aktier i dotterbolag tas upp som en särskild intäktspost. Som en särskild kostnadspost skall tas upp gottgörelse som avses i 175 ] mom. och som inte har inräknats i årsvinsten.

415

l balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post bland tillgångarna.

En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad för- lust. Under bundet eget kapital skall tas upp inbetalda insatser, re- servfond och uppskrivningsfond. Under fn'tt eget kapital eller ansam- lad förlust skall tas upp fn'a fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad för- lust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser får ske så att i balansräkningen anges hela insats- kapitalet samt hur mycket härav som inte har fullgjorts. varefter skillnaden — de betalda insatserna — utförs som en särskild post under eget kapital.

Om det i en fordrings- eller skuld- post enligt balansräkningen ingår en fordran hos eller skuld till ett

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dotterföretag eller en moderföre- ning, skall beloppet anges särskilt. Angivandet får ske inom linjen. Detsamma gäller i fråga om pant och därmed jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till förmån för ett dotterföretag eller en moder- förening.

42%

Utöver vad som följer av bokfö- n'ngslagen (l976: l25) skall i resul- taträkningen och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upp- lysningar i följande hänseenden:

l. Aktier skall tas upp med angi- vande för varje bolag av dess namn. antalet aktier och dessas nominella värde och värde enligt balansräk- ningen. Understiger båda dessa värden för aktierna i ett bolag. som inte är dotterföretag, femtiotusen kronor eller det lägre belopp som motsvarar fem procent av förening- ens eget kapital enligt balansräk- ningen. får dock specifikation ute- lämnas. När det från allmän och en- skild synpunkt är påkallat. får rege- ringen eller den myndighet som re- geringen bestämmer tillåta att ak- tier även i andra fall redovisas utan specifikation.

2. Ändringar i beIOppen av det egna kapitalets poster jämfört med föregående balansräkning skall spe- cil'rceras.

3. För varje post som upptas i balansräkningen som anläggnings- tillgång och där skepp eller maski- ner, inventarier och dylikt eller byggnader ingår skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde, dels det sammanlagda beloppet av de av— och nedskrivningar som har företagits på anskaffningsvärdet in- till balansdagen. Har sådana till- gångar uppskrivits, skall även anges kvarstående oavskrivet be- lopp av uppskrivningen.

4. För fastigheter som är an- läggningstillgångar skall anges tax-

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eringsvärdet med fördelning på de tillgångar som har upptagits under särskilda poster i balansräkningen.

5. Om det har förekommit sådan förändring i resultaträkning eller balansräkning beträffande posters gruppering eller eljest som väsent- ligt påverkar jämförbarheten mel- lan åren. skall redogörelse lämnas för förändringen.

6. Driver föreningen rörelse- grenar som är väsentligen oberoen- de av varandra, skall bruttoresulta- tet av varje sådan rörelsegren redo- visas särskilt. De uppgifter och särskilda upp- lysningar som avses i första stycket får tas in i noter. om tydliga hänvis- ningar görs vid de poster i redovis- ningshandlingarna till vilka de hän- för sig.

43.5

Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

] förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning dels om sådana för bedömningen av föreningens verksamhetsresultat och ställning viktiga förhållanden. för vilka redo- visning inte skall lämnas i resul- taträkningen eller balansräkningen, dels om händelser av väsentlig be- tydelse för föreningen. som har in- träffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut. Förvaltningsberät- telsen skall vidare innehålla upp- gifter om väsentliga förändringar i medlemsantalet samt om sum- morna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räken- skapsår dels enligt l6ä 1 mom.. dels enligt löa &.

] förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räken- skapsåret anställda personer såväl för företaget i dess helhet som för varje arbetsställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges det sammanlagda beloppet av räken-

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och andra perso- ner i ledande ställning, dels till övri- ga anställda. Har föreningen an- ställda i flera länder. skall löner och ersättningar anges särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen skall in- nehålla förslag till dispositioner be- träffande föreningens vinst eller förlust.

För förening som avses i 46é 4 mom. första stycket skall till för- valtningsberättelsen fogas en finan- sien'ngsanalys. ] finansieringsana- lysen skall redovisas föreningens fr- nansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.

Koncernredovisning 43 a Q'

[ en moderförening skall, utöver årsredovisning för moderförening- en, för varje räkenskapsår avges en koncernredovisning bestående av koncemresultaträkning och kon- cernbalansräkning. Redovisningen skall hänföra sig till balansdagen för moderföreningen.

Bestämmelserna i 385 fjärde— sjunde styckena tillämpas även på koncernredovisning och koncern- revisionsberättelse. Moderföre- ningen är dock utan särskilt föreläg- gande skyldig att insända nämnda _handlingar till länsstyrelsen.

Koncernresultaträkningcn och koncembalansräkningen skall var för sig utgöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföreta- gens resultaträkningar och balans- räkningar. Sammandraget skall upprättas enligt god redovisnings- sed.

Koncernrcsultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter avdrag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och efter avdrag eller tillägg för ökning eller minsk-

Prop. [979/80: 144

Nuvarande lydelse

lll

Föreslagen lydelse

ning av internvinst under räken- skapsåret. Koncernsbalansräkning- en skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansamlad förlust i kon- cernen efter avdrag för internvin- ster. Med internvinst avses på moderföreningen belöpande andel av vinst på överlåtelse av en till- gång inom koncernen. i den män inte överlåtelse av tillgången däref- ter har skett till en köpare utanför koncernen eller förbrukning av till- gången eller nedsättning av dess värde har ägt rum hos det företag inom koncernen som har förvärvat tillgången.

Om det med hänsyn till koncer- nens sammansättning eller andra särskilda skäl är förenat med syn- nerliga svårigheter att vid koncern- redovisningcn i visst hänseende till- lämpa tredje eller fjärde stycket. får de undantag göras som förhållan- dena kräver. För sådana undantag skall lämnas en motiverad redogö- relse i moderföreningens förvalt- ningsberättelse.

] förvaltningsberättelsen för en moderförening skall vidare lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 43 å andra stycket förs- ta meningen och tredje stycket. Re- dogörelse skall lämnas om vilka metoder och värden'ngsprincipcr som har använts vid uppgörande av koncernredovisningen. Därjämte skall uppges det belopp, som av det fria egna kapitalet i koncernen en- ligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bun- det eget kapital.

Ett dotterföretag skall i förvalt— ningsberättelsen eller. om företaget inte är skyldigt att upprätta förvalt- ningsberättelse. i en bilaga till sin balansräkning ange namnet på mo- derföreningen och i förekommande fall dennas moderförening. Moder- föreningen och dotterföretaget skall vidare ange hur stor andel av årets inköp och försäljningar som avser

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

annat företag inom samma kon- cern.

Uppgifter om koncernens lager- reserv skall tas in i koncernredovis- ningen. om koncernen är av sådan storlek som avses i 46.5 4 mom. tredje stycket. I sådana fall skall till koncernredovisningen fogas en fi- nansien'ngsanalys för koncernen.

Delårsrapport 44 5

För förening som avses i 465 4 mom. första stycket och för moder- förening i koncern som avses i 46 5 4 mom. tredje stycket skall minst en gång under varje räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avges en särskild redovisning (del- årsrapport). Rapporterna skall avse föreningens verksamhet från räken- skapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.

Delårsrapporterna avges av sty- relsen eller av den styrelseledamot som styrelsen bestämmer. Rappor- terna skall hos föreningen hållas tillgängliga för envar och genast sändas till den medlem som begär det. Delårsrapporter som avses i första stycket tredje meningen skall senast två månader efter rapportpe- riodens utgång sändas in till läns- styrelsen.

44 a 5

l delårsrapporter skall översikt- ligt redogöras för verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och föränd- ringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs ut- gång. Vidare skall lämnas belopps- uppgifter om omsättningen och re- sultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om särskilda skäl föreligger, får en ungefärlig beloppsuppgift beträf- fande resultatet lämnas. Bestäm-

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

melserna i 40 & första stycket och 43 å andra stycket första meningen gäller i tillämpliga delar i fråga om delårsrapport.

Om en koncern är av sådan stor- lek som anges i 46 få 4 mom. tredje stycket. skall moderföreningen i delårsrapportema. utöver uppgifter för moderföreningen. lämna upp- gifter för koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Upp- gifter om omsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för interna poster inom koncernen och med hänsyn tagen till internvinsteli- minering.

Om särskilda hinder inte möter. skall i anslutning till uppgifter enligt första och andra styckena även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under det fö- regående räkenskapsåret.

Begrepp och termer skall i möjlig mån överensstämma med dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen.

45?

Styrelsens förvaltning och för— eningens räkenskaper skola grans— kas av en eller/lera revisorer. Revi— sor utses å föreningsstämma. så— framt ej enligt stadgarna revisor skall tillsättas i annan ordning.

Revisorer skola utses för tid intill dess stämma som i 575 1 mom. sägs hållits och må icke utses för längre tid än till och med den stäm- ma som skall äga rum under andra räkenskapsåret efter det de utsetts. Revisor må. ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända. skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Om revisor. som är vald å för- eningsstämma. entledigas eller el- jest avgår eller avlider eller hinder, som i 46 5 I mom. avses. att vara revisor för honom uppkommer och

En eller flera revisorer utses på föreningsstämma. om ej revisor en- ligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning. Tillika kan en eller flera revisorssuppleanter utses. Bestäm- melserna i denna lag om revisorer giiller i tillämpliga delar om sup- pleanter.

Revisorer skall utses för tiden till dess stämma som avses i 575 1 mom. har hållits. De får inte utses för längre tid än till och med den stämma som skall äga rum under andra räkenskapsåret efter det de utsetts. Även om den tid för vilken en revisor har blivit utsedd inte har gått till ända. får revisorn skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Om en revisor som är vald på föreningsstämma entledigas eller eljest avgår eller av- lider eller det uppkommer hinder för honom enligt 46.5 1 eller 4

Prop. l979/80: 144

Nuvarande lydelse

suppleant ejjinnes. åligger det sty- relsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.

Den som utsetts till revisor skall därom ofördröjligen underrättas. om han valts & föreningsstämma. genom styrelsens försorg och eljest av den som tillsatt honom.

Föreslagen lydelse

mom. att vara revisor och det ej finns någon suppleant. åligger det styrelsen att ofördröjligen föran- stalta om val av ny revisor.

Den som har utsetts till revisor skall ofördröjligen underrättas om det. Har han valts på förenings- stämma. sker underrättelse genom styrelsens försorg och eljest av den som tillsatt honom.

465

[ mom.3 Revisor skall vara myn- dig och. där eiför särskilt fall rege- ringen eller myndighct regeringen förordnar annat tillåter. här i riket bosatt svensk medborgare. Revisor skall hava den erfarenhet beträf- fande bokföring och insikt i ekono— miska förhållanden, som med hän- syn till föreningens verksamhet er- fordras för uppdraget.

3 Senaste lydelse 1975: 420.

[ mom. Revisorer skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. om inte regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer tillåter annat för särskilt fall. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara revisor. Revi- sorer skall ha den insikt ioch erfa- renhet av redovisning och ekono- miska förhållanden som med hän- syn till arten och omfånget av för- eningens verksamhet fordras för fullgörande av uppdraget.

Till revisorer kan även utses auk- toriserade eller godkända revi- sionsbolag. Vid tillämpning av he- stämmelserna om revision likställs auktoriserade revisionsbolag med auktoriserade revisorer och god- kända revisionsbolag med god- kända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till I/Eiirening- ens styrelse anmäla vem som är hu- vudansvarig jör revisionen. I ett auktoriserat ret-'isionsbolag skall den ltuvudansvurige vara auktori- serad revisor och i ett godkänt revi— sionsbolag skall ltan vara auktori- serad eller godkänd revisor. Be- stämmelserna i tredje och fjärde styckena samt 53 s tillämpas på den huvudansvarige. Om ett revi- sionsbolag har utsetts till revisor. skall ersättningsskyldighet som kan uppkomma vidhtllgörande av revi— sionsuppdragel åligga revisions/70- laget och den lun'udunsvarige.

Prop. l979/80: 144

Nuvarande lydelse

Ej må den vara revisor, som är befattningshavare ltos föreningen eller under det sistjörflutna året handhaft bokföring eller medelsfor- valtning för föreningen eller som intager en underordnad eller bero- ende ställning till styrelseledamot eller till befattningshavare hos för- eningen, åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller me- delsförvaltningen eller kontrollen däröver. ej heller styrelseledamots eller sådan befanningshavares make eller den, som med honom är i rätt upp- eller nedstigande skyld- skap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon.

2 mom. Finnes hos sammanslut- ning med ändamål att handhava ge- mensamma uppgifter för föreningar särskilt revisionsorgan inrättat. mä sammanslutningen eller. där revi- sionsorganet utgör juridisk person, denna kunna utses till revisor. Till revisionens förrättande skall sålun- da tillsatt revisor utse för uppdraget lämpad person, och gälle i fråga om honom i tillämpliga delar vad i den- na lag stadgas om revisor. Ersätt- ningsskyldighet, som kan uppkom- ma för den som förrättat revi- sionen. skall åvila jämväl den som utsett honom.

|4

Föreslagen lydelse

Den kan inte vara revisor som

I. är ledamot av styrelsen iför- eningen eller dess dotterföretag el- ler biträder vid föreningens bokfö- ring eller medelsförvaltning eller föreningens kontroll däröver.

2. är anställd hos eller eljest itt- tar en underordnad eller beroende ställning tillföreningen eller någon som avses under I eller är verksam i samma företag som den som yrkesmiissigt biträder föreningen vid grundbokföringen eller medels- förvaltningen eller föreningens kontroll däröver.

3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhål- landen med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedsti- gande led till person som avses un- der ! eller är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

4. utöver vad som normalt sant- manhänger med ntedlemskap iför- eningen. står i låneskuld till för- eningen eller annat företag i Sant- ma koncern eller har förpliktelser för vilka föreningen eller sådantfö- retag har ställt säker/tet.

! ett dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt tredje stycket inte är behörig att vara revi- sor i moderföreningen.

.? mom. Om det hos en samman- slutning mcd ändamål att ha hand om gemensamma uppgifter för för- eningar finns ett särskilt revisions- organ, får sammanslutningen eller. om revisionsorganet utgör juridisk person. denna utses till revisor. Den som sålunda har tillsatts som revisor skall utse en för uppdraget lämpad person att förrätta revi- sionen. I fråga om honom gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag sägs om revisor. Om en sam- manslutning eller ett revisions- organ ltar utsetts till revisor. skall ersättningsskyldighet som kan

'.Il

Prop. 1979/80: 144 . l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppkomma för den som har förrät- tat revisionen åviia också den som har utsett honom.

Föreligger fall som avses i 4 mom.]örsta eller tredje stycket, får regeringen eller den m_vndighet som regeringen bestämmer. om särskilda skä/föreligger. medge att en sammanslutning eller ett revi- sionsorgan utses till revisor trots att revisionen därmed inte kommer att förrättas av någon auktoriserad revisor.

3 mom. Till revisor i ett dotterfö- retag bör utses minst en av mader- föreningens revisarer, om det kan ske.

4 mom. Minst en revisor skall vara auktoriserad. om

1. tillgångarnas nettovärde en- ligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelapp som motsvarar 1000 gånger det enligt lagen (196138!) om allmän försäk- ring bestämda basbeloppetför den sista månaden av respektive räken- skapsår, eller

2. antalet anställda hos för- eningen under var! och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om förening som avses i för— sta styckel förordna att en viss god— känd revisorfår utses i ställetför en auktoriserad revisor. Sådana he- slut är giltiga i högstfem år.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en kan- cern. om nettövärdet av koncern- företagens tillgångar enligt fast- ställda koncernbalansräknin gar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges iförsta styeket eller om anta- let anställda vid kom-ernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.

] andra föreningar än som avses i

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

l6

Föreslagen lydelse

första och tredje styckena skall en auktoriserad revisor eller en god— känd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma.

47 ä'"

Hava revisorer ej utsetts till före- skrivet antal eller hava revisorer ut- setts utan iakttagande av bestäm- melserna i 46 .5 l mom.. åligger det styrelsen och styrelseledamot att ofördröjligen anmäla förhållandet för länsstyrelsen. Anmälan må gö- ras även av föreningsmedlem. röst- berättigad. som ej är medlem. eller borgenär.

På anmälan varom i första stycket sägs skall länsstyrelsen. i fall då revisorer icke utsetts till fö- reskrivet antal. förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har någon. som ej är här i riket bosatt svensk medborgare, utan vederbörligt till- stånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisori strid mot vad i 46% 1 mom. andra stycket stadgas. skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara honom entle- digad och förordna revisor i hans ställe. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit ijöreskriven ordning utsedd.

Revisor. som utses enligt denna paragraf. vare berättigad att av för- eningen erhålla skäligt arvode.

" Senaste lydelse l97l : 603.

Har revisorer ej utsetts till före- skrivet antal eller har revisorer ut- setts utan iakttagande av bestäm- melserna i 46 å i eller—"! mom.. ålig— ger det styrelsen och styrelseleda- mot att ofördröjligen anmäla förhål- landet för länsstyrelsen. Anmälan får göras även av föreningsmedlem, av röstberättigad, som ej är med- lem. eller av borgenär.

Har anmälan gjorts enligt första stycket. skall länsstyrelsen. i fall då revisorer inte har utsetts till före- skrivet antal. förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborgare. utan vederbörligt till- stånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisori strid mot 46 5 1 mom. tredje eller fjärde stycket eller 4 mom.. skall på an- mälan därom länsstyrelsen förklara honom entledigad och förordna en ny revisor i hans ställe. Förord- nande av revisor skall avse tiden till dess en annan revisor har blivit ut- sedd iföreskriven ordning. Harför- eningsstämman underlåtit att på begäran enligt 46 55 4 mom. fjärde stycket utse en auktoriserad eller godkänd revisor och gör röstberät- tigad inom en månadfrån stämman framställning till länsstyrelsen. skall dennaförordna sådan revisor.

Revisorer som utses enligt denna paragraf har rätt till skäligt arvode av föreningen.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

|7

Föreslagen lydelse

49 &

Om det revisor åvilande gransk- ningsarbetet är av större ont/'att- ning, vare han berättigad att därtill anlita hos honom för biträde i revi- simtst-'erksamhet anställd. lämplig person såsom medhjälpare efter vad med hänsyn till arbetets artfår anses tillbörligt.

Revisor må med styrelsens sam- tycke även eljest anlita medhjälpa- re vid granskningen av styrelsens förvaltning och föreningens räken- skaper. såframt det för visst fall finnes erforderligt med hänsyn till omfattningen av föreningens verk- samhet och andra på revisionsupp- dragets fullgörande inverkande omständigheter.

Lämnas ej samtycke. varom i andra stycket sägs, inom två vec- kor efter det revisor hos styrelsen begärt att få anlita medhjälpare, äger revisor hänskjuta frågan till länsstyrelsens avgörande.

En revisorfi'ir vid ret-'isionen inte anlita någon som inte enligt 46 Si [ mom. tredje eller fjärde stycket är behörig att vara revisor. Har fiir- eningen eller nu)der/iiireningen en anställd i sin tjänst med uppgift att utesluta/nie eller lun-mlsakligen ha hand om föreningens interna revi- sion.fär dock en sådan anställd an- litas vid revisionen i den utsträck- ning det är förenligt med god revi- sionssed.

Revisorn ansvararfi'ir skada som uppsåtligen eller av vårdsli'ishet vållas föreningen av hans medhjäl- pare.

50.5

Det åligger revisorerna att vid- taga de åtgärder som äro erforder- liga fär ett behörigtfullgörande av revisionsuppdraget. Särskilt ålig- ger det revisorerna

att granska föreningens böcker och andra räkenskaper,

att verkställa inventering eller kontrollera verkställd int-'entering av föreningens kassa och övriga tillgångar.

att tillse huruvida föreningens bokföring och ntedelsft'irvaltning så ock kontrollen därav äro tillfreds- ställande,

5 Senaste lydelse l97l: 603. 2 Riksdagen 1079/80. I saml. Nr [44

En revisor skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska föreningens årsredovis- ningjämte räkenskaperna samt sty- relsens förvaltning. Är föreningen moderfi'irening. skall ret-'isorn även granska koncernrcdoi'isningen och koncernföreta_t_:ens inbördes förhål- landen i övrigt.

Prop. 1979/80: [44

Nuvarande lydelse

att taga del av protokollfrånför- eningsstämmor och andra sam- manträden. samt

att. sedan de årliga redovisnings- handlingarna avgivts. tillse att för- eningens tillgångar icke upptagits för högt och skulderna icke för lågt samt i övrigt granska nämnda redo— visningshandlingar.

Revisorerna hava att ställa sig till efterrättelse de särskilda före- skrifter. som meddelas av för- eningsstämman och ej innefatta in- skränkning i deras i lag stadgade skyldigheter eller eljest strida mot lag eller jörfattning eller mot stad- garna.

Styrelsen skall giva revisor till- gång til/föreningens böcker. räken- skaper och andra handlingar samt i övrigt det biträde, som av honom påkallas för uppdraget._ Av revisor begärd upplysning (ingående för- valtningen må ej av styrelsen väg- ras.

18

Föreslagen lydelse

Revisorn skall följa de särskilda fi'ireskrifter som meddelas av för- eningsstämman. om de inte strider mot lag. stadgarna eller god revi- sionssed.

Styrelsen skall bereda revisorn tillfälle att verkställa granskningen iden omfattning rei-'isornfinner be- hövligt samt lämna de upplysning- ar och det biträde som han begär. Samma skyldighet åligger styrelsen och revisorn i en dotterjörening gentemot revisorn i en moderfören- ing.

Sedan revisorn slutfört gransk- ningen, skall han teckna en hänvis- ning till revisionsberättelsen på årsredovisningen och i en moder— förening på koncernredovisningen. Finner revisorn att balansräkning- en eller resultaträkningen inte bör fastställas. skall han anteckna även detta. I en moderjörening gäller detsamma ifråga om koncemba- lansräkningen och koncernrestlltat- räkningen.

Erinringar som revisorn fram- ställer till styrelsen skall han an— teckna iprotokoll eller någon an- nan handling. Handlingen skall överlämnas till styrelsen och be- varas av denna på ett betryggande sätt.

51.5

Revisorerna skola för varje rä- kenskapsår avgiva en av dem un- dertecknad revisionsberättelse. som skall överlämnas till styrelsen

Revisorerna skall för varje räken- skapsår avge en av dem undeneck- nad revisionsberättelse. som skall överlämnas till styrelsen minst två

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

minst två veckor före den i 57 å ] mom. omförmälda föreningsstäm- man. Rcvisorcrna skola ock inom samma tid till styrelsen återställa de till dem överlämnade redovisnings- handlingarna.

Revisionsberättelsen skall inne- hålla redogörelse för resultatet av revisorernas granskning suttit utta- lande, huruvida anledning till an- märkning i avseende å de till revi- sorerna ("iver/("inritade redovisnings- ht'tnt'llingarna. föreningens bokfö- ring eller inventeringen av dess till- gångar eller eljest beträffande för- valtningen av föreningens angelä- genheterföreligger eller icke. Före- ligger anledning till anmärkning. skall denna angivas i revisionsbe- rättelsen. Revisorerna äga ock i be- rättelsen meddela erinringar. som de anse böra komma till medlem- marnas kännedom.

skull inne-

Revisionsberättelse hålla särskilt uttalande

angåendefastställelse av balans- räkningen:

angående ansvarsfrihet för sty- relseledamöterna; samt

angående styrelsens förslag i un— ledning av föreningens vinst eller förlust enligt balansräkningen. där- vid skall angivas huruvidaförslaget omfattar stadgad avsättning till re- sert-(fonden.

Revisor, som hyser från de [ revi- sionsberättelsen gjorda uttalande- na skiljaktig mening eller eljestfin- ner särskilt uttalande påkallat. äger till rei'isionsberättelsen foga yttrande därom. såframt han ej av- giver särskild revisionsberättelse.

l9

Föreslagen lydelse

veckor före den i 57 & l mom. an— givna föreningsstämman. Reviso- rerna skall också inom samma tid till styrelsen återställa dc redovis- ningshandlingar som har öv'erläm- nats till dem.

Revisionsberätlelsen skall inne- hålla ett uttalande. huruvida årsre- dovisningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredo— visningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag. skall revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berät- telse. om det kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller för- summelse, som kan föranleda er- sättningsskyldighet. ligger en sty- relseledamot till last eller att en sty- relseledanu')! på annat sätt har handlat i strid mot denna lag eller stadgarna. skall det anmärkas i be- rätte/sen . Re visionsberiittelsen skall även innehålla ett uttalande i fråga om ansvariga/tetför styrelse- ledamöterna. Revisorn kan i övrigt i berättelsen meddela upplysning- ar. som han önskar bringa till med- lemmarnas kännedom.

Ret'isionslu'rältelsen skall inne- hålla särskilda uttalanden om fast— ställande av balansräkningen och resultaIräkningen samt om det i förvaltningsln'rättelsen framställda förslaget till dispositioner beträ/l fande ji'ireningens vinst eller för- lust.

I en moderförening skall revisorn avge en särskild rei-'isionsberättelse

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

30 Föreslagen lydelse beträffande koncernen. Härvid

skallfi'irsta—fiärde styckena tilläm- pas.

57%

I mom. lnom sex månader eller den kortare tid. som kan vara be- stämd i stadgarna. efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie föreningsstämma, å vil- ken styrelsen har attframläggu re- dovisnings/landlingarna och revi- sionsberättelsen för det sist/ör- flutna räkenskapsåret. De hand- lingar. smn sålunda skola framläg- gas. skola under minst en vecka närmast före stämman hållas hos föreningen tillgängliga för medlem- marna.

Å denna föreningsstämma skola till avgörande företagas frågorna om fastställelse av balansräkningen med de ändringar eller tillägg. som måfinnas erforderliga. samt om be- viljande av ansvarsfrihet åt styrel- seledamöterna för den tid redovis- ningen omfattar. Stämman skall ock fatta beslut i anledning av för- eningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen.

Med beslut i nämnda frågor må anstå till fortsatt stämma å viss dag minst en och högst två månader därefter.

2 mom. Styrelsen vare pliktig att å den föreningsstämma varom i I mom. förmäles, i den mån det av medlem äskas och kan ske utan för- fång för föreningen, meddela till buds slående niirmare upplysning— ar angående fi'irhållanden. som kunna inverka på bedömande! av viirdet av föreningens tillgångar. av dess ställning i övrigt och av resultatet av dess verksamhet sam! av styrelsens fört-'altning av för- eningens angelägenheter.

Det åligger styrelsen att jämväl eljest åföreningsstämma giva uted-

föreningsstämma

I mom. lnom sex månader eller den kortare tid. som kan vara bestämd i stadgarna. efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie föreningsstämma. dar styrelsen skall lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt. i moderförening. kom'ernredM'is- ningen och kom'ernrevisionsberät- telsen. Handlingarna skall under minst en vecka närmast före stäm- man hållas hos föreningen tillgäng- liga för medlemmarna.

På denna föreningsstämma skall till avgörande företas frågorna om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt. imoder- förening. koncernresultaträkningen och kimcernbalansräkningen med de ändringar eller tilllägg. som kan behövas. samt om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelseledamö- tema för den tid redovisningen om- fattar. Stämman skall också besluta i anledning av föreningens vinst el— ler förlust enligt den fastställda ba- lansräkningen.

Beslut i nämnda frågor får skitt— tas upp till en fortsattt stämma som skall hållas minst en och högst två månader därefter.

2 mom. Styrelsen skall. om nå- gon medlem begär det och styrel— sen finner att de! kan ske utan vä— sentlig! för/äng för föreningen. på lämna upplys- ningar angående förhållanden som katt inverka på bedömande! avför- eningens årsredovisning och dess ställning i övrig! eller av ärende på stämman. Ingår fi'ireningen i en koncern. avser upplyst!ingsplikten även föreningens _li'irltållandc till annat koncern/i'iretag och. om för- eningen är nzoderförening. kon- ('et'ltt'edovisning sam! sådana för-

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

lem upplysning efter vad nu är sagt i avseende å ärende. som skall före- komma å stämman.

Föreslagen lydelse

hål/anden beträffande dotterf'rfireta— gen som avses iförsla ntcningen.

Kan en begärd upplysning läm- nas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stäm- man. skall upplysningen inom två veckor därefter hållas hosförening- en skriftligen tillgänglig för med- lemmarna samt översändas till var- je medlem som har begärt upplys- ningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlemmarna utan väsentligt för— fång för föreningen, skall upplys- ningen i stället på medlemmens be- gäran lämnas till föreningens revi- sorer inom två veckor därefter. Re- visorerna skall inom en månad ef- ter stämman till styrelsen avge skriftligt yttrande. huruvida den be- gärda upplysningen lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening bort föranleda ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande moderförening, kon- cernrevisionsberättelsen eller [ öv- rigt ger anledning till erinran. Om så ärfallet. skall ändringen eller erinringen anges iyttrandet. Styrel- sen skall hålla revisorernas yttran- de tillgängligt för medlemmarna hos föreningen santt översända det iavskrif't till varje medlem som har begärt upplysningen.

Slå

Då föreningen trätt i likvidation. åligger det styrelsen att ofördröjli- gen avgiva redovisning för sin för- valtning av föreningens angelägen- heter under tid, för vilken redovis- ningshandlingar ejförutframlagts å föreningsstämma.

Redovisningshandlingarna skala av likvidatorerna ofördröjligen i hu- vudskrift eller avskrift överlämnas till revisorerna. som hava att inom en månad avgiva revisionsberät- telse och återställa handlingarna. Redovisningshandlingarna och re-

Då föreningen har trätt i likvida- tion. skall styrelsen ofördröjligen avge redovisning för sin förvaltning av föreningens angelägenheter un- der den tid för vilken redovisnings- handlingar inte tidigare har lagts fram på föreningsstämma.

Likvidatorerna skall ofördröjli- gen överlämna redovisningshand— lingarna i huvudskrift eller avskrift till revisorerna. som inom en må- nad skall avge revisionsberättelse och återställa handlingarna. Likvi- datorerna skall så snart det kan ske

Prop. 1979/80: [44

Nuvarande lydelse

visionsberättelsen skola av likvida- torerna så snart ske kan framläg- gas å föreningsstämma". ()(/1 skall å stämman till behandling företagas frågan om beviljande av ansvarsfri- het åt styrelsens ledamöter för den tid redovisningen omfattar.

I fråga om styrelsens redovis- ning, om revisorernas granskning och revisionsberättelsen. om hand- lingars framläggande och tillhanda- hållande, om behandlingen av frå- gan om ansvarsfrihet samt om an- ställande av talan mot styrelseleda- mot skall i tillämpliga delar gälla vad i 38—44 och 49—51 så. 57 5 1 mom. samt 63—66 åt; är stadgat.

'.3')

Föreslagen /_vdelse

läggafram redovisningshandlingar- na och revisionsberättelsen på för- eningsstämma. På stämman skall behandlas frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsens leda- möter för den tid redovisningen omfattar.

I fråga om styrelsens redovis- ning. om revisorernas granskning och revisionsherättelsen. om hand- lingars framläggande och tillhanda- hållande, om behandlingen av frå- gan om ansvarsfrihet samt om an— ställande av talan mot styrelseleda— mot gäller i tillämpliga delar 38—43 och 49—5l så. 575 l mom. samt 63—66 ss.

l05 & &"

Mot beslut i tillståndsärende. varå 22. 29, 46 eller 76 å äger till- Iämpning, föres talan hos regering- en genom besvär.

Den som icke åtnöjes med läns- styrelses beslut, varigenom ansö- kan om eller anmälan för registre- ring avskrivits eller registrering vägrats. må sist inom två månader från beslutets dag föra talan där- emot hos kammarrätten genom be- svär. I samma ordning föres talan mot beslut enligt 74 å och mot be- slut om sådan förklaring som avses i l03 & 2 mom.

Talan mot annat beslut av lätts- styrelse enligt denna lag föres hos kammarrätten genom besvär.

Myndighets beslut i tillstånds- ärenden enligt 22. 29. 40. 42. 46 eller 76 & överklagas hos regering— en genom besvär.

Länsstyrelsens beslut, varige- nom ansökan om eller anmälan för registrering avskrivits eller registre- ring vägrats. överklagas hos kam- marrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. ] sam- ma ordning överklagas beslut enligt 74 å och beslut om sådan förklaring som avses i 103 s 2 mom.

Länsstyrelsens beslut enligt dett- na lag överklagas i övriga fall hos kammarrätten genom besvär.

HO 57

Med dagsböter straffes Till böter döms ]. styrelseledamot. likvidator eller annan, där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i anmälan eller ansökan till länsstyrelsen eller i handling som fogas därvid eller i uppgift varom förmäles i ll) &, så ock styrelseledamot eller likvidator, där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling, som hälles tillgänglig för medlemmar eller röstberätti- gade eller framlägges å föreningsstämma:

'* Senaste lydelse 1975: 420. 7 Senaste lydelse 1974: 163.

Prop. l979/80: 144

Nuvarande lydelse

2. styrelseledamot, där han vid upprättande av balansräkning. vinst- och _fc'irlusträkning eller för- valtningsberättelse, som avses i 38 eller 81 &. uppsåtligen eller av vårdslöshet förfar i strid mot be- stämmelserna i 40 9'. 41 92. 3 och 4 mom., 42 åförsta stycket eller—13 5;

F öres/agan lydelse

2. styrelseledamot. där han vid upprättande av balansräkning, re- sultaträkning eller förvaltningsbe— rättelse. som avses i 38 eller 81 å. uppsåtligen eller av vårdslöshet för- far i strid mot bestämmelserna i 38—43 #5;

3. likvidator. där han vid upprättande av balansräkning. likvidations- räkning eller förvaltningsberättelse. varom stadgas i 83. 86 eller 89 s. uppsåtligen eller av vårdslöshet förfari strid mot bestämmelser som avsesi sagda lagrum;

4. revisor eller likvidationsrevisor, där han i revisionsberättelsc eller annan handling. som framlägges på föreningsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift rörande för- eningens angelägenheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet under- låter att göra anmärkning beträffande förvaltningen. ändå att anledning därtill föreligger:

5. styrelseledamot eller likvidator. där han uppsåtligen eller av vårds- löshet i strid mot bestämmelserna i l8 & låter verkställa utdelning eller utbetalning till medlem eller annan;

6. revisor. likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som. oaktat han insett eller bort inse att skada därav kunnat följa. yppar något av vad vid verkställd granskning kommer till hans kännedom. utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag:

7. den som bryter mot vad i 7 % fjärde stycket är stadgat.

lll s*

Med dagsböter straHes ock ]. styrelseledamot eller likvida- tor. där han underlåter att iakttaga föreskrift som är meddelad i 10% första eller andra stycket, 44 .é'. 50 & sista stycket. 80 & sista stycket, jämfört med 50 & sista stycket. eller 81 & sista stycket jämfört med 50 & sista stycket;

Till böter döms också I. styrelseledamot eller likvida- tor. där han underlåter att iakttaga föreskrift som är meddelad i 10% första eller andra stycket, 38 åsjät- te stycket. 50 & tredje stycket. 80 & sista stycket. jämfört med 50 & tredje stycket. eller 81 & sista stycket jämfört med 50 & tredje stycket;

2. styrelseledamot eller likvidator, där han underlåter att iakttaga före- skrift som beträffande anmälan för registrering är meddelad i 37. 68. 79. 90 eller 92 ä:

3. styrelseledamot eller likvida- tor, där han underlåter att till revi- sorer eller likvidationsrevisorer av- lämna handlingar enligt vad som

& Senaste lydelse l97lz482.

3. styrelseledamot eller likvida- tor. där han underlåter att till revi- sorer eller likvidationsrevisorer av- lämna handlingar enligt vad som

Prop. 1979/80: 144 34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse stadgas i 38 å andra stycket. 8l & andra stycket. 83.5 sista stycket. 86.6 sista stycket eller 89 å första stycket;

stadgas i 38 & femte stycket. 8! å andra stycket. 83% sista stycket. 865 sista stycket eller 89 5 första stycket:

4. styrelseledamot eller likvidator. som försummar att fullgöra vad i 55 s sista stycket, 84 & sista stycket, jämfört med 55 & sista stycket. eller 865 andra stycket sista punkten finnes stadgat eller som underlåter att iakttaga föreskrift, som med avseende å framläggande av handlingar å föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar viss tid före stämma är meddelad i 57 _ki 1 mom.. 81 å andra eller sista stycket, 87% andra stycket eller 89 å andra stycket:

5. revisor, vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelats i 51 5 första stycket eller 8l & andra stycket. så ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra vad i 87 På första stycket första punkten eller 89 & första stycket fjärde punkten finnes stadgat.

Den som ltar underlåtit att full- göra skyldig/tet. som omfattas av vitesji'ireläggande enligt denna lag. får inte dömas till straff för under- låten/teten.

tt7at$9

Länsstyrelsen kan vid vite före- lägga styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt 44 a 5 att till läns- styrelsen insända årsredovisning eller delårsrapport. Försuttet vite utdömes av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen kan vid vite före- lägga styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt 38 å sjätte stycket, 43 a 55 andra stycket eller 44 5 and- ra stycket att till länsstyrelsen in— sända behörig redmtisningshand— ling. revisionsberättelse eller del- årsrapport. Försuttet vite utdöms av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen kan även vid vite förelägga likvidator att fullgöra skyldighet enligt 81 55 tredje stycket, järn/ört med 385 Sjätte stycket. att till länsstyrelsen in- sända redavisningshandling oclt revisionsberättelse. Försuttet vite utdöms av länsstyrelsen.

|. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1981.

2. De nya bestämmelserna i 46 ä 1 mom. tredje och fjärde styckena och 4 mom. första och tredje styckena samt 49 5 första stycket tillämpas från och med första ordinarie föreningsstämma som hålls efter lagens ikraftträ- dande. Till dess tillämpas i stället motsvarande åldre bestämmelser. Beslut enligt 46 5 2 mom. andra stycket och 4 mom. andra stycket får meddelas före den ljanuari l98l.

" Paragrafen tillagd genom 1975: 1391.

Prop. 1979/80: 144 25

3. Årsredovisningar och koncernredovisningar skall efter utgången av år 1980 upprättas enligt lagen i dess nya lydelse. För räkenskapsår som har börjat löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser. I koncernredovisningar behöver inte tas med sammandrag av resultat- räkningar och halansräkningar för räkenskapsår som har påbörjats före utgången av år 1980.

4. Om det i 42 & första stycket 3 angivna anskaffningsvärdet för en tillgång som har förvärvats före lagens ikraftträdande inte kan utrönas med hjälp av föreningens bevarade räkenskaper. skall som anskaffningsvärde redovisas. beträffande byggnad det vid 1965 års allmänna fastighetstaxe- ring åsatta taxeringsvärdet (byggnadsvärdet) ökat med förbättringskost- nader efter utgången av år 1964. samt beträffande annan tillgång det belopp vartill anskaffningsvärdet skäligen kan uppskattas. ] en not till balansräkningen skall anges om anskaffningsvärdet har uppskattats enligt första stycket.

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen

Härigenom föreskrivs att 43—49 och 52 åå. 54 5 1 mom. samt 64. 71. 74. 75. 84 och 86 åå lagen (l956:216) om jordbrukskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

435

Jämte vad i bokföringslagen fö- reskrives om inventariunt, balans- räkning samt vinst- och förlust- räkning skall ifråga om styrelsens årsredovisning gälla vad i 38 och 39 5.5 lagen om ekonomiska för- eningar är stadgat samt i stället för bestämmelserna i 40—44 5.6 sist- nämnda lag. de föreskrifter som meddelas i44 —48 åå nedan.

[ fråga om styre/setts årsredovis— ning gäller 38 9' första och tredje - femte styckena lagen (195l:308) om ekonomiska föreningar. Resul- taträkning7 och balansräkning i års- redritvisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen(1976: 1.75) skall upprättas enligt bestämmelserna i sistnämnda lag samt 44 och 45 555 nedan.

44 å'

Kreditkassas tillgångar må. så- framt ej nedan annorlunda stad- gas. icke upptagas vare sig över verkliga värdet eller till högre be- lopp än det vartill kostnaderna för deras anskaffning uppgått.

Andra tillgångar än sådana, som äro avsedda till stadigvarande bruk för kassan. må såframt upplysning om förhållandet lämnas iförvalt-

' Senaste lydelse 1974: 927.

Räntebärande obligation som avses i 34 & första stycket A 2 eller B lfår tas upp till ett värde (medel- talsvärde) som grundas på medel-

Prop. 1979/80: l44

Nuvarande lydelse

ningsberättelsen. upptagas till hög- re belopp än som motsvarar kost- naderna för deras anskaffning. dock ej över verkliga värdet. Ränte- bärande obligation som avses i 34 5 första stycket A 2 eller B 1 må dock upptagas till ett värde (medeltals— värde) som grundas på medelräntan under de senaste tio åren på obliga- tioner utfärdade av staten, Ko— nungariket Sveriges stadshypoteks— kassa och Sveriges allmänna hypo- teksbank. Medeltalsvärdet fast— ställes av tillsynsmyndigheten.

Hava under räkenskapsåret kost— nader nedlagts för förbättring på tillgång avsedd till stadigvarande bruk för kassan eller hava sådana kostnader balanserats från tidigare räkenskapsår. må de inräknas ian- skaffningskostnaderna. Tillgång varom nu sagts må ej eljest uppta- gas till högre belopp än det vartill den var uppförd i närmast föregå- ende balansräkning. Dock må till- gång, vilken måste anses äga ett bestående värde väsentligt översti- gande nämnda belopp. upptagas till högst detta värde. såframt till- synsmyndigheten medgivit uppskrivningen. I fråga om fast egendom må ej i något fall upp- skrivning ske över senast fast- ställda taxeringsvärdet.

Osäkra fordringar skola uppta- gas till det belopp varmed de beräk- nas komma att inflyta. Värdelösa fordringar må icke upptagas såsom tillgång.

Förvaltningskostnader må icke upptagas såsom tillgång.

Föreslagen lydelse

räntan under de senaste tio åren på obligationer utfärdade av staten. Konungariket Sveriges stadshypo- tekskassa och Sveriges allmänna hypoteksbank. Medeltalsvärdet fastställs av tillsynsmyndigheten.

Anläggningstillgång. som har ett bestående värde som väsentligt överstiger det belopp vartill den är uppförd i närmast föregående ba- lansräkning. får tas upp till högst detta värde. om tillsynsmyndighe- ten har medgivit uppskrivningen. ] fråga om fast egendomfår ej i något fall uppskrivning ske över senast fastställda taxeringsvärdet.

Förvaltningskostnader får icke tas upp såsom tillgång.

45 52

I balansräkningen skola tillgång- ar och skulder fördelas i poster på sätt som må anses påkallat med hänsyn till verksamhetens art och allmänna bokföringsgrunder.

: Senaste lydelse 1967: 543.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

Fordran på insats må icke uppta- gas såsom tillgång. Redovisningen av inbetalda insatser må ske sålun- da att i balansräkningen hela insats- kapitalet anmärkes med angivande av vad härav icke är guldet samt skillnaden utföres såsom särskild skuldpost.

Inom linjen skall anmärkas sant- manlagda beloppet av kreditkos- sans horgens- och övriga ansvars- förbindelser. iden mån de icke upp- tagits bland skulderna. Tillika skall inom linjen upptagas av kassan ställda panters sammanlagda bok- förda värde.

lnom linjen skola ock angivas de pensionsåtaganden. som ej uppta— gits bland skulderna.

Föreslagen lydelse

I balansrt'ikningenfår fordran på insats icke tas upp såsom tillgång. Redovisningen av fullgjorda insat- serjår ske så att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur mycket härav som icke betalats. vare/"ter skillnaden — de betalda in- satserna — utförs som särskild post under eget kapital.

46.5

Vinst- och förlusträkning skall så uppstå/las att en tillfredsställa/ide redovisning erhålles för huru vins- ten eller förlusten för räken- skapsåret uppkommit. Därvid skall iakttagas att intäkter och kostnader fördelas i lämpliga poster.

Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

475

l förvaltningsberättelsen skall. i den mån delfinnes kunna ske utan förfång för kreditkassan, upplys- ning lämnas om sådana för bedöm- ningen av kassans ställning och re— sultatet av dess verksamhet samt styrelsens förvaltning viktiga för- hållanden. vilka ej framgå av ba- lansräkningen eller vinst- och för- lusträkningen. så ock om händelser av väsentlig betydelse för kassan, jämväl där de inträffat efter räken- skapsårets slut.

Där medelantalet i kassans tjänst under räkenskapsåret anställda överstiger tio. skall i förvaltnings- berättelsen uppgivas mede/antalet anställda. För sådantfall skall ock. i den mån motsvarande uppgifter ej lämnas i vinst- och förlusträk-

l förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas dels om sådana för bedömningen av kassans verk- samhetsresultat och ställning vikti- ga förhållanden. för vilka redovis- ning ej skall lämnas i resultaträk- ning eller balansräkning. dels om händelser av väsentlig betydelse för kassan. som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut.

I förvaltningsberättelsen skall anges mede/antalet under räken- skapsåret anställda personer såväl för kassan i dess helhet som för varje arbetsställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges det sammanlagda beloppet av räken-

Prop. l979/80: l44

Nuvarande lydelse

ningen. i särskilda poster upptagas sammanlagda beloppet av utbe- talda löner och ersättningar wider räkenskapsåret dels till styrelsen och andra personer i ledande ställ- ning. dels ock till övriga befatt- ningshavare hos kassan.

Har uppskrivning av tillgång. av- sedd till stadigvarande bruk för kassan. verkställts för räkenskaps- året. skall redogörelse lämnas för grunden till uppskrivningen.för det belopp Varmed uppskrivning skett och för användningen av beloppet. Att iförvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning. därest andra tillgångar upptagits till högre be- lopp än kostnaderna för deras an- skaffning, stadgas 1 44.6 andra stycket.

Föreslagen lydelse

skapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och andra perso- ner i ledande ställning. dels till övri- ga befattningshavare hos kassan.

Styrelsen skall i förvaltningsberättelsen framställa förslag om avsättning till reservfond. därest sådan avsättning skall ske, så ock i övrigt förslag i anledning av kassans vinst eller förlust enligt balansräkningen.

485

Styrelsen skall senast sju måna- der efter räkenskapsårets utgång i huvudskrift eller avskrift hålla re- dovisningshandlingarna för året jämte revisionsherätte/sen Itos kas- san tillgängliga för envar som vill taga kännedom om desamma. Skulle stämmans beslut ianledning av den framlagda balansräkningen innebära ändring däri, skal/jämväl protokoll eller annan handling. som utvisar beslutet, hållas tillgängligt på sätt nyss sagts.

Centralkassas redovisningshand- lingar och revisionsberättelsen sko- la hållas tillgängliga såväl inom kas- sans och dess avdelningskontors som inom anslutna jordbrukskas- sors expeditionslokaler.

Senast en månad efter det resul- taträkningen och balansräkningen blivit fastställda. skall avskrifter av årsredovisning och rei-*isionsberät- telse hållas tillgängliga hos kassan för alla som är intresserade samt efter särskilt föreläggande av till- synsmyndigheten insändas dit. Så- dantföreläggande utfärdas när nå- gon begär det. På avskriften av års- redovisningen skall styrelseleda- mot eller verkställande direktör teckna bevis om att resultaträkning och balansräkning har fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om stämmans beslut beträffande kassans vinst ellerförlust.

Centralkassas redovisningshand- lingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga såväl inom kassans och dess avdelningskon- tors som inom anslutna jordbruks- kassors expeditionslokaler.

Prop. l979/80: 144

Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse

49.5

I fråga om revision av styrelsens förvaltning och kreditkassas räken- skaper skall i tillämpliga delar gälla vad i 45, 46 och 49 N' lagen om ekonomiska föreningar är stadgat samt, i stället för bestämmelserna i 47. 48. 50 och Sl åå nämnda lag. de föreskrifter som meddelas i 50— 54 så nedan.

[ fråga om revision av styrelsens förvaltning och kreditkassas räken- skaper tillämpas 45 s. 46 5 I och 2 mom. ('N'/149 # lagen (1951: 308) om ekonomiskaföreningar samt. i stål- let för 47. 48. St) och 51 5.5 nämnda lag de föreskrifter som meddelas i 50—54 äs nedan.

52 &

Det åligger revisorerna vid full- görandet av sitt uppdrag

att granska kassans böcker och andra rt'ikenskaper:

att taga del av styrelsens och stämmans protokoll samt av de in- struktioner. anvisningar eller andra föreskrifter rörande kreditgivning- en, som utfärdats av styrelsen eller verkställande direktören:

att verkställa inventering eller kontrollera verkställd inventering av de hos kreditkassan innelig- gande kontanta medlen och övriga tillgångar:

att tillse huruvida kassans orga— nisation av och kontroll över bokfö- ringen och medelsförvaltningen är tillfredsställande; samt

att. sedan de årliga redovisnings- handlingarna avgivits. granska nämnda handlingar.

Minst en gång varje halvår skola revisorerna

granska större krediter och andra större placeringar av kassans me- del:

granska av styrelsen vidtagna åt- gärder i fråga om förvaltning och avyttring av egendom. som kassan inköpt eller övertagitjämlikt 33. å:

taga del av de förelägganden och erinringar. som av tillsynsmyndig- heten kunna hava gjorts till kassan: samt

3 Senaste lydelse 1968: 605.

Revisorerna skall i den omfatt- ning som följer av god revisionssed granska kassans årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrel- sens och verkställande direktörens

förvaltning.

Minst en gång varje halvår skall revisorerna

granska större krediter och andra större placeringar av kassans me- del:

granska av styrelsen vidtagna åt- gärder i fräga om förvaltning och avyttring av egendom. som kassan inköpt eller övertagitjämlikt 33 5:

ta del av de förelägganden och. erinringar som tillsynsmyndighcten kan ha gjort till kassan: samt

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

taga del av rapporter över in— spektioner och undersökningar rö- rande kassan.

I övrigt skola revisorerna vidtaga de åtgärder som må vara erforder- liga för ett behörigt fullgörande av revisionsuppdraget.

30

Föreslagen lydelse

ta del av rapporter över inspek— tioner och undersökningar rörande kassan.

54.5

I mom. Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem undertecknad revisönsberät- telse. som skall överlämnas till sty- relsen minst två veckor före kas- sans ordinarie stämma. Revisorer- na skala ock inom samma tid till styrelsen återställa de. till dem över- lämnade redovisningshandlingar- na.

Revisorerna i centralkassa skola därvid på balansräkningen samt vinst- och förlusträkningen hava tecknat påskrift med yttrande. hu- ruvida dessa handlingar överens- stämma med kassans av dem grans- kade böcker eller icke. och skall påskriften i övrigt beträffande granskningen innefatta hänvisning till revisionsberättelsen.

I mom. Revisorerna skall för var- je räkenskapsår avge en av dem un- denecknad revisionsberättelse. som skall överlämnas till styrelsen minst två veckor före kassans ordi- narie stämma. Revisorerna skall också inom samma tid till styrelsen återställa de redovisningshandling- är som har överlämnats till dem.

Revisorerna i centralkassa skall därvid på balansräkningen samt re- sultaträkningen göra en påskrift med yttrande, huruvida dessa handlingar överensstämmer med kassans av dem granskade böcker eller icke. Påskriften skall i övrigt beträffande granskningen innefatta hänvisning till revisionsberättelsen.

64.5

l inventarium och balansräkning för kreditkassa i likvidation skola upptagas kassans tillgångar och skulder. tillgångarna till verkliga värdet. lnsatskapitalet skall i ba— lansräkningen upptagas inom lin- jen. ] övrigt skall beträffande inven- tarium och balansräkning för kre- ditkassa i likvidation gälla vad i 7 och 8 Q's—' bokföringslagen är stad- gat.

l balansräkning för kreditkassa i likvidation skall tas upp kassans tillgångar och skulder, tiligångarna till verkliga värdet. lnsatskapitalet skall i balansräkningen tas upp inom linjen. 1 övrigt gäller beträf- fande balansräkning för kreditkassa i likvidation bestämmelserna ibok- föringslagen (1970:125).

715

På anmälan varom sägs i 5.1 5 skall tillsynsmyndigheten. i fall då revisorer icke utsetts till föreskrivet antal. förordna revisor eller revi- sorer. Är revisor omyndig eller har någon. som ej är här i riket bosatt svensk medborgare. utan vederbör-

Har anmälan gjorts enligt 5l & skall tillsynsmyndigheten. i fall då revisorer icke utsetts till föreskrivet antal. förordna revisor eller revi- sorer. Är en revisor omyndig eller har någon. som ej är här i riket bo- satt svensk medborgare. utan ve-

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

ligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i strid med vad i 46 & 1 mom. andra stycket lagen om ekonomiska för- eningar stadgas, skall på anmälan därom tillsynsmyndigheten förklara honom entledigad och förordna re— visor i hans ställe. Har anmälan ej gjorts av kreditkassans styrelse. skall före bes/als meddelande till- jälle beredas styrelsen att yttra sig i ärendet. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd.

Föreslagen lydelse

derbörligt tillstånd utsetts till revi- sor eller har någon utsetts till revi- sor i strid med 46 s ] mom. tredje stycket lagen (1951: 308) om ekono- miska föreningar. skall på anmälan därom tillsynsmyndigheten förklara honom entledigad och förordna en revisor i hans ställe. Har anmälan ej gjons av kreditkassans styrelse. skall styrelsen beredas tillfälle att yttra sig i ärendet. Förordnande av revisor skall avse tiden till dess an- nan revisor blivit utsedd i föreskri- ven ordning.

Tillsynsmyndigheten äger när som helst återkalla förordnandet och i stället utse ny revisor.

74 s*

Kreditkassans styrelse åligger att när som helst för den befattningshavare hos tillsynsmyndigheten. som enligt av regeringen meddelade bestämmelser har att i sådant avseen- de företräda myndigheten, samt för den särskilda undersökning. regering- en kan finna för gott anställa, hålla de hos kreditkassan inneliggande kontanta medlen och övriga tillgångar samt böcker. räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning. samt

att jämväl i övrigt tillhandahålla myndigheten eller sådan befattningsha- vare därstädes. som ovan sagts. de upplysningar rörande kassan som äskas.

Yppas anledning till antagande att centralkassa gjort sådana förlus- ter att kassans och de anslutnajord- brukskassornas eget kapital icke svarar mot det belopp som fordras enligt 34 Q'. skall centralkassans styrelse ofördröjligen låta upprätta särskild balansräkning enligt 44 och 45 55 för utvisande av centralkas- sans ställning samt. därest balans- räkningen bekräftar antagandet i fråga. ofördröjligen av'sända med- delande härom till tillsynsmyndig- heten.

Yppas anledning till antagande att centralkassa gjort sådana förlus- ter att kassans och de anslutnajord— brukskassornas eget kapital icke svarar mot det belopp som fordras enligt 34 &. skall centralkassans styrelse ofördröjligen låta upprätta särskild balansräkning för utvi- sande av centralkassans ställning samt, därest balansräkningen be— kräftar antagandet i fråga. ofördröj- ligen avsända meddelande härom till tillsynmyndigheten.

Centralkassas styrelse åligger därjämte att på den tid och i den ordning tillsynsmyndigheten bestämmer tillhandahålla myndigheten de redovis- ningshandlingar. översikter och övriga handlingar. rörande kassans och de anslutna jordbrukskassornas ställning som av tillsynsmyndigheten äskas.

* Senaste lydelse 1975: 229.

Prop. l979/80: 144

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

75 55

Har kreditkassas styrelse eller stämma fattat beslut. vilket står i strid med lag eller stadgarna. må tillsynsmyndigheten förbjuda verk- ställighet av beslutet. Myndigheten må ock förelägga styrelsen att. om beslut som nyss sagts gått i verk- ställdighet. göra rättelse där så kan ske samt att fullgöra vad styrelsen åligger enligt lag eller stadgarna. Sådant föreläggande ma" dock. utom vad angår innehållet av vinst- och j't'irlusträkning eller balansräk- ning. icke av myndigheten medde- las i fråga om i lag givna föreskrif- ter. vilkas överträdande är belagt med straff.

Har kreditkassas styrelse eller stämma fattat beslut. vilket står i strid med lag eller stadgarna. kan tillsynsmyndigheten förbjuda verk- ställighet av beslutet. Myndigheten kan också förelägga styrelsen att. om beslut som nyss nämnts gått i verkställighet. göra rättelse där så kan ske samt att fullgöra vad som åligger styrelsen enligt lag eller stadgarna. Sådant föreläggande får dock. utom vad angår innehållet av resultaträkning eller balansräkning. icke av myndigheten meddelas i fråga om i lag givna föreskrifter. vil- kas överträdandc är belagt med straff.

Ändå att avvikelse från lag eller stadgar icke skett. äger tillsynsmyndig- heten meddela de erinringar beträffande kassans verksamhet. som myndig- heten kan finna påkallade.

Underläter kassa att ställa sig till efterrättelse av myndigheten meddelat förbud eller föreläggande eller handhar kassan eljest sina angelägenheter på sätt. som är ägnat att rubba förtroendet till kassan. kan den som godkänt kassan återkalla godkännandet.

Tillsynsmyndigheten äger förelägga vite vid meddelande av föreskrift eller förbud enligt denna lag.

84 äh Med dagsböter eller fängelse Til/böter eller fängelse döms straffes ]. styrelseledamot. vilken vid [. styrelseledamot. vilken vid upprättande av förvaltningsberät- telse. balansräkning eller vinsl- och förlusträkning som avses i 38 & la- gen om ekonomiska föreningar eller i Sl & samma lag. jämförd med 56 & denna lag. eller i 74 å andra stycket denna lag uppsåtligen förfar i strid med bestämmelserna i 43 35. 44 5, 45 åt" andra, tredje och fjärde styck- ena. 46 5 eller 47 # denna lag;

upprättande av förvaltningsberät- telse. balansräkning eller resultat- räkning som avses i 38 & lagen (I95I:308) om ekonomiska för- eningar eller i 8l & samma lag. jäm- förd med 56 ädenna lag. elleri 74 å andra stycket denna lag uppsåtligen förfar i strid med bestämmelserna i 43—47 N' denna lag:

2. likvidator. vilken vid upprättande av balansräkning. likt-'idationsräk- ning eller förvaltningsberättelse som avses i 83 5 första och tredje styckena eller 86 & lagen om ekonomiska föreningar eller i 89 lå samma lag. jämförd med 56 å denna lag, eller i 64 åt denna lag uppsåtligen förfar i strid med bestämmelser i sagda lagrum:

5 Senaste lydelse l970: 723. (' Senaste lydelse 19671543.

Prop. 1979/80: 144 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. styrelseledamot. likvidator eller befattningshavare. vilken uppsåtli- gen eller av vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift vid lämnande av upplysning som avses i 69. 74. 76 eller 79 & denna lag;

4. revisor eller likvidationsrevisor. vilken i revisionsberättelse eller an— nan handling. som framlägges på stämma eller annorledes hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade. eller i påskrift å sådan handling uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift rörande kreditkassas angelägenheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvaltningen. ändå att anledning därtill föreligger.

Har gärning som avses i första stycket i eller 2 skett av vårdslös- het, är straffet dagsböter.

Har gärning som avses i första stycket ] eller 2 skett av vårdslös- het. döms till böter.

865

Med dagsböter straffas ock

l. styrelseledamot eller likvida- tor. vilken underlåter att iakttaga föreskrift som är meddelad i l0 & första eller andra stycket lagen om ekonomiska föreningar eller i 48 s eller 53 å andra stycket denna lag eller i 80 å sista stycket eller 81 & sista stycket förstnämnda lag. vart- dera lagrummet jämfört med 53s andra stycket och 56 & denna lag;

Till böter döms också

[. styrelseledamot eller likvida- tor. vilken underlåter att iakttaga föreskrift som är meddelad i 10? första eller andra stycket lagen (l951:3()8) om ekonomiska för- eningar eller i 48 & eller 53 å andra stycket denna lag eller i 80 å sista stycket eller 8l & sista stycket förstnämnda lag. vartdera lagrum- metjämfört med 53 å andra stycket och 56 & denna lag:

2. styrelseledamot eller likvidator. vilken underlåter att iakttaga före- skrift som beträffande anmälan för registrering är meddelad i 37, 68. 90 eller 92 få lagen om ekonomiska föreningar eller i 63 & denna lag;

3. styrelseledamot eller likvida- tor. som underlåter att till revisor eller likvidationsrevisor avlämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 å andra stycket. 8! & andra stycket. 83 & sista stycket eller 86 & sista stycket lagen om ekonomiska föreningar eller i 89 5 första stycket samma lag. jämfört med 56 & denna

lag:

3. styrelseledamot eller likvida- tor. som underlåter att till revisor eller likvidationsrevisor avlämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 & femte stycket. 8] s andra stycket. 83 ;; sista stycket eller 86 lå sista stycket lagen om ekonomiska föreningar eller i 89 5 första stycket samma lag, jämfört med 56 s" denna lag;

4. styrelseledamot eller likvidator. som försummar att fullgöra vad i 55 lå sista stycket. 84 & sista stycket. jämfört med 55 s sista stycket. eller 86 å andra stycket sista punkten lagen om ekonomiska föreningar finnes stadgat eller som underlåter att iakttaga föreskrift. som med avseende på framläggande av handlingar på stämma eller tillhandahållande av handling- ar viss tid före stämma är meddelad i 57 5 l mom., 8l 5 andra stycket, 87 å andra stycket eller 89 å andra stycket lagen om ekonomiska föreningar eller i 8l å” sista stycket samma lag.jämfört med 56 & denna lag:

3 Riksdagen 1979/80. I sant/. Nr [44

Prop. 1979/80: 144 34

5. revisor. vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelats i 54 ä 1 mom. denna lag eller i 81 15 andra stycket lagen om ekonomiska förening- ar, så ock likvidationsrevisor. som försummar att fullgöra vad i 87 åförsta stycket första punkten eller 89 li första stycket fjärde punkten sistnämnda lag finnes stadgat.

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1981.

2. De nya bestämmelserna i 46 ä 1 mom. tredje stycket samt 49 äförsta stycket lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om kreditkassa från och med första ordinarie stämma som hålls efter utgången av år 1980. Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.

3. Årsredovisningar skall efter utgången av år 1980 upprättas enligt de nya bestämmelserna. För räkenskapsår som har börjat löpa före denna tidpunkt får årsredovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.

Hänvisningar till S2

3. Förslag till Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971: 479)

Härigenom föreskrivs att 58 & bostadsrättslagen (1971: 479) skall ha ne- dan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

585

Bestämmelserna i 38—51 åå la- gen (1951: 308) om ekonomiska för- eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsförening. Vad som sägs där om insats skall beträf- fande bostadsrättsförening i stället gälla inträdesavgift, grundavgift och upplåtelseavgift.

Bestämmelserna i 38—51 åå la- gen (1951: 308) om ekonomiska för- eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsförening. Vad som sägs där om insats skall beträf- fande bostadsrättsförening i stället gälla inträdesavgift. grundavgift och upplåtelseavgift. Bostadsrätts- föreningar är inte skyldiga att upp- rätta finansieringsanalys. koncern- redavisning eller delårsrapport el- ler att utse auktoriserad revisor.

1. Denna lag träderi kraft den ljanuari 1981.

2. De nya bestämmelserna i 46 & 1 mom. tredje stycket samt 49 åförsta stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om bostadsrättsförening från och med första ordinarie föreningsstämma som hålls efter utgången av år 1980. Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.

3. Årsredovisningar skall efter utgången av år 1980 upprättas enligt lagen om ekonomiska föreningar i dess nya lydelse. För räkenskapsår som har börjat löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.

4. Punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1980: 000) om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar gäller även i fråga om bostads- rättsföreningar.

Prop. 1979/80: 144

Hänvisningar till S3

4. Förslag till

35

Lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att 29—31. 51 och 67 åå lagen (1972:262) om understödsföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

295

Bestämmelserna i 38 å och 44 $$ första stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger mor- svarande tillämpning på under- stödsfärening.

Bestämmelserna i 38 åförsta och jiärde—sjätte styckena lagen (1951: 308) om ekonomiska för- eningar tillämpas också på under- stödsföreningar. Vad som sägs där om skyldighet att sända in hand- lingar till länsstyrelse gäller dock ej. Resultaträkning och balansräk- ning i årsredm'isning och i årsbok- slut enligt bokföringslagcn (1976: 125) skall upprättas enligt bestämmelserna i sistnämnda lag. om annat inte följer av 30 å denna lag eller avföreskrrft som har med- delats med stöd av nämnda para- eraf.

305

Försäkringsinspektionen får i fråga om rmderstödsfärenings rä- kenskaper och styrelsens årsredo- visning meddela särskilda föreskrif— ter. som skall gälla jämte bokfö- ringslagen (1929: 117). Räken- skapsavslutning skall ske för kalen- derår.

Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår.

Har förening flera verksamhetsgrenar, skall intäkter och kostnader redo- visas särskilt för varje verksamhetsgren.

Regeringen eller. efter regering- ens bemyndigande. jörsäkringsin- spektionen får utfärda närmare fö- reskrifter om rmdersu'jdsfc'irenings löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt därvid. om särskilda skäl föreligger. meddela regler som avvikerfrän bokförings- lagen (1976: 125).

31.5

Bestämmelserna i 45. 46 och 49— 51 åå lagen (1951:308) om ekono- miska föreningar gäller i tillämpliga

Bestämmelserna i 45 5, 46 å ] och 2 nrom. samt 49—51 åå lagen (1951: 308) om ekonomiska för-

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

delar i fråga om understödsförening med följande avvikelser. nämligen

]. att styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skall granskas av minst två revisorer,

2. att revisor får utses för tid till och med den ordinarie stämma som skall äga rum under tredje eller. om försäkringsinspektionen medgett det, fjärde räkenskapsåret efter det han utsetts.

Vid tillämpningen av 49 5 skall iakttagas att vad där sägs om läns- styrelsen i stället skall avse försäk- ringsinspektionen.

36

Föreslagen lydelse

eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsförening med följande avvikelser, nämligen

1. att styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skall granskas av minst två revisorer.

2. att revisor får utses för tid till och med den ordinarie stämma som skall äga rum under tredje eller. om försäkringsinspektionen medgett det. fjärde räkenskapsåret efter det han utsetts.

51 å Bestämmelserna i Blå lagen Bestämmelserna i Blå lagen (1951:308) om ekonomiska för- (1951z308) om ekonomiska för- eningar äger motsvarande till- eningar tillämpas också på under-

lämpning på understödsförening med undantag av hänvisningen till 39—43 åå och 44 å andra stycket.

Bestämmelserna i 30 å denna lag om årsredovisning äger motsvaran- de tillämpning på slutredovisning.

stödsförening med undantag av hänvisningen till 38 å andra, tredje och sjunde styckena samt till 39— 43 åå.

Bestämmelserna i 30 å denna lag om årsredovisning tillämpas också på slutredovisning.

67 å Det åligger understödsförenings styrelse att på tid och sätt som försäk-

ringsinspektionen bestämmer

]. hålla föreningens kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenska- per och andra handlingar tillgängliga för granskning av inspektionen,

2. för varje räkenskapsår till in- spektionen insända avskrift av dels förvaltningsberättelsen jämte vinst- och förlusträkning och balansräk- ning. dels revisionsberättelsen med tillhörande handlingar, dels proto- koll fört vid föreningsstämma över beslut i fråga om dessa berättelser, dels en redogörelse för föreningen och dess verksamhet.

2. för varje räkenskapsår till in- spektionen insända avskrift av dels förvaltningsberättelsen jämte resul- taträkning och balansräkning, dels revisionsberättelsen med tillhöran- de handlingar. dels protokoll fört vid föreningsstämma över beslut i fråga om dessa berättelser. dels en redogörelse för föreningen och dess verksamhet.

3. meddela de upplysningar och uppgifter i övrigt rörande föreningen som inspektionen begär.

[. Denna lag träderi kraft den ljanuari 1981.

2. De nya bestämmelserna i 46 å 1 mom. tredje stycket samt 49 åförsta stycket lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om understödsförening från och med första ordinarie föreningsstämma som hålls efter utgången av år 1980. Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.

Prop. 1979/80: 144

5. Förslag till

37

Lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsl'örsäkring

Härigenom föreskrivs att 60—62. 79 och 102 åå lagen (19731370) om arbetslöshetsförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

60 å

Bestämmelserna i 38 å och 44 å' första stycket lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger mot- svarande tillämpning på erkänd ar- betslöshetskassa.

Bestämmelserna i 38 åförsur och fjärde—sjätte styckena lagen . (1951: 308) om ekonomiska för- eningar tillämpas också på erkänd arbetslöshetskassa. Vad som sägs där om skyldighet att sända in handlingar till länsstyrelse gäller dock ej. Resultaträkning ()clr lta- lansräkning i ärsredtnrisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976: 125) skall upprättas enligt bestämmelserna i sistnämnda lag, om annat inte följer av 61 å dentra lag eller avföreskrift som har med- delats med stöd av nämnda para-

graf.

61å

Arhetsmark/tadsstyrelsen får i fråga om erkänd arbetslr'isltetskas- sas räkenskaper och styrelsens ärs- redovisning meddela särskilda fö- reskrrfter, sotn skall gälla jämte bokföringslagen (1929: 117). Hand- litrgar av betydelse för arbetslös- hetskassans verksamhet ska/[ för- varas under den i bokföringslagen angivna tiden. Om arbetsmarknads- styrelsen ej medger annat. Räken- skapsavslutning skall ske för kalen- derår.

Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår.

1 balansräkningen skall som skuld upptagas ett belopp. som minst mot- svarar det för kassan föreskrivna lägsta fondbeloppet.

Regeringen eller, efter reger- ingens bemyndigande. arbetsmark- nadsstyrelsen får utfärda närmare föreskrifter om arbetslöshetskassas löpande bokföring. årsbokslut och årsredovisning samt därvid. om särskilda skäl föreligger, meddela regler som avvikerf'rån bokförings- lagen (1976: 125).

Prop. 197.9/80:144

Nuvarande lydelse

38

Föreslagen lydelse

62 å Bestämmelserna i 45 åoch 46 å 1 mom. samt 49—51 åå lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om erkänd arbetslöshetskassa med följande avvikelser, nämligen ]. att styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper skall granskas av minst två revisorer.

2. att revisor får utses för tid till och med den ordinarie stämma som skall äga rum under tredje räkenskapsåret efter det han utsetts.

Vid tillämpningen av 4955 nämnda lag skall iakttagas att vad där sägs om länsstyrelsen i stället skall avse arbetsmarknadsstyrel-

sen.

79å

Bestämmelserna i 81 å lagen (1951:308) om ekonomiska för- eningar äger motsvarande till- lämpning på erkänd arbetslöshets- kassa med undantag av hänvisning- en till 39—43 åå och 445 andra stycket.

Bestämmelserna i 61 å denna lag

Bestämmelserna i 81 å lagen (1951:308) om ekonomiska för- eningar tillämpas också på erkänd arbetslöshetskassa med undantag av hänvisningen till 38 å andra, tredje och sjunde styckena samt till 39—43 åå.

Bestämmelserna i 61 å denna lag

om årsredovisning äger motsvaran- de tillämpning på slutredovisning.

om årsredovisning tillämpas också på slutredovisning.

102 å

Till böter dömes ]. styrelseledamot. likvidator eller annan som i ansökan om eller anmä- lan för registrering eller i därvid fogade handlingar eller i annan enligt denna lag till arbetsmarknadsstyrelsen ingiven handling eller vid lämnande av begärd upplysning till styrelsen uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift

2. styrelseledamot eller likvidator som uppsåtligen eller av grov vårds- löshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling som hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade eller framlägges på ombuds- möte,

3. revisor eller likvidationsrevisor som i revisionsberättelse eller annan handling. som framlägges på ombudsmöte eller på annat sätt hålles till- gänglig för medlemmar eller röstberättigade, uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift om kassans angelä- genheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvaltningen. fastän anledning därtill föreligger,

4. revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som, oaktat han insett eller bort inse att skada kunnat följa därav, yppar något som kommit till hans kännedom vid verkställd gransk- ning utan att det varit nödvändigt för att fullgöra hans uppdrag,

5. styrelseledamot. revisor. lik- vidator eller annan som ej iakttager

5. styrelseledamot. revisor. lik- vidator eller annan som ej iakttar

Prop. ]979/80: 144 Nuvarande lydelse

eller fullgör vad som åligger honom enligt 52 å första stycket, 58å så- vitt därigenom hänvisas till 37 å la- gen (1951: 308) om ekonomiska för- eningar, 60 å såvitt därigenom hän- visas till 38 å andra stycket nämnda lag, 62 å såvitt därigenom hänvisas till 50 å tredje stycket och 51 åförs- ta stycket samma lag, 63 å andra stycket, 64 å såvitt därigenom hän- visas till 55 å tredje stycket samma lag, 69 å första eller tredje stycket, 70 å andra stycket första punkten, 77 å såvitt därigenom hänvisas till 79 å första eller andra stycket sam- ma lag, 78å första stycket såvitt därigenom hänvisas till 80 å tredje stycket, jämfört med 50 å tredje stycket samma lag, 79 å första stycket såvitt därigenom hänvisas till 81 å andra stycket första punk- ten samma'lag. 80 å såvitt därige- nom hänvisas till 89 å första stycket och 90 å första stycket samma lag, 93 å eller 95 å.

Föreslagen lydelse

eller fullgör vad som åligger honom enligt 52 å första stycket, 58 å så- vitt därigenom hänvisas till 37 å la- gen (1951: 308) om ekonomiska för- eningar, 60 å såvitt därigenom hän- visas till 38 åfemte stycket nämnda lag, 62 å såvitt därigenom hänvisas till 50 å tredje stycket och 51 åförs- ta stycket samma lag, 63 å andra stycket. 64 å såvitt därigenom hän- visas till 55 å tredje stycket samma lag, 69 å första eller tredje stycket. 70 å andra stycket första punkten, 77 å såvitt därigenom hänvisas till 79 å första eller andra stycket sam- ma lag. 78å första stycket såvitt därigenom hänvisas till 80 å tredje stycket, jämfört med 50 å tredje stycket samma lag, 79 å första stycket såvitt därigenom hänvisas till 81 å andra stycket första punk- ten samma lag, 80 å såvitt därige- nom hänvisas ti1189 å första stycket och 90 å första stycket samma lag, 93 å eller 95 å.

1. Denna lag träderi kraft den ljanuari 1981.

2. De nya bestämmelserna i 46 å 1 mom. tredje stycket samt 49 åförsta stycket lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om arbetslöshetskassa från och med första ordinarie föreningsstämma som hålls efter utgången av år 1980. Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.

6. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975: 417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs att 15 å lagen (1975z4l7) om sambruksföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15å

Bestämmelserna i 38—51 åå la- gen t1951: 308) om ekonomiska för- eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Vad som i 43 å ] mom. första stycket sägs om insatsbelopp skall i stället

Bestämmelserna i 38—51åå la- gen (1951: 308) om ekonomiska för- eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Vad som sägs i 43 å andra stycket om insatsbelopp skall i stället avse lö-

Prop. 1979/80: 144 40 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avse lösenbelopp för medlems an- del.

senbelopp för medlems andel. Sam- bruksföreningar är inte skyldiga att upprätta jinattsieringsanalys. kon- cernredovisning eller delårsrapport eller att utse auktoriserad revisor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

2. De nya bestämmelserna i 46 å 1 mom. tredje stycket samt 49 å första stycket lagen (19511308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om sambruksförening från och med första ordinarie föreningsstämma som hålls efter utgången av år 1980. Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.

3. Årsredovisningar skall efter utgången av år 1980 upprättas enligt lagen om ekonomiska föreningar i dess nya lydelse. För räkenskapsår som har börjat löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.

4. Bestämmelserna i punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1980: 000) om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar tilläm- pas även i fråga om sambruksföreningar.

7. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de anställdai aktiebolag och ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 3 å lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3å

Med företag avses i denna lag aktiebolag eller ekonomisk förening, varå lagen är tillämplig.

Med koncern förstås i denna lag svenska juridiska personer som en- ligt bestämmelserna i 1 kap. 2 åak- tiebolagslagen (1975: 1385) eller. såvitt avser ekonomiska förening- ar, vid en motsvarande tillämpning av dessa bestämmelser är moder- företag och dotterföretag i förhål- lande till varandra.

Med koncern förstås i denna lag svenskajuridiska personer som en- ligt bestämmelsernai 1 kap. 2 åak- tiebolagslagen (1975: 1385) eller l a å lagen (l95l:308) om ekono- miska föreningar är moderföretag och dotterföretag i förhållande till varandra.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1981.

Prop. 1979/80: 144 4|

Utdrag JUSTlTlEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-02-28

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman, Mundebo, Mogård, Dahlgren. Åsling. Söder. Krönmark. Buren— stam Linder. Johansson. Wirtén, Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adel- sohn. Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Winberg

Lagrådsremiss med förslag till nya redovisningsregler för ekonomiska för- eningar m. m.

1 Inledning

Inom justitiedepartementet har upprättats en promemoria (Ds Ju 1979: 14) Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m.m. Prome- morian, som bl.a. innehåller ett förslag till ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar. har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels promemorian som bilaga I. dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.

1 en den 31 januari 1980 beslutad lagrådsremiss med förslag till ny lagstiftning om handelsbolag m.m. har jag bl. a. behandlat frågan om nya redovisningsregler för handelsbolag och enskilda näringsidkare.

2 Allmän motivering

2.1. Allmänna synpunkter

[ en departementspromemoria (Ds Ju 1976: 1 1) lades år 1976 fram ett förslag till ny lag om ekonomiska föreningar som skulle ersätta gällande föreningslag från år 1951. Förslaget fick ett positivt mottagande av det övervägande antalet remissinstanser. Flera av remissinstanserna ansåg emellertid att resultatet av kooperationsutredningcns (1 1977:01) arbete borde avvaktas.

Prop. 1979/80: 144 42

Kooperationsutrcdningen har till uppgift att utreda övergripande frågor om kooperationen och dess roll i samhället. Också jag anser att resultatet av utredningens arbete bör föreligga innan man tar ställning till en ny lagstiftning om ekonomiska föreningar. Förslaget till ny lag om ekonomis- ka föreningar bör därför inte genomföras f. n.

1 den nu aktuella promemorian läggs fram förslag till ändringar i gällande föreningslag. ] promemorian föreslås redovisningsregler för de ekonomis- ka föreningarna som har samordnats med bokföringslagen (1976:125) och som i princip stämmer överens med vad som gäller för aktiebolagen. Vidare föreslås regler om koncernredovisning i koncerner med en ekono- misk förening som moderföretag samt skärpta regler om revision. Även dessa regler stämmer i princip överens med motsvarande regler i aktiebo- lagslagen (1975:1385).

De i promemorian föreslagna bestämmelserna om årsredovisning, kon- cernredovisning och revision har fått ett positivt mottagande vid remissbe— handlingen. Bokföringsnämnden. som inte har någon erinran i sak mot de föreslagna bestämmelserna. förordar emellertid som ett lagtekniskt alter— nativ att en för alla näringsidkare gemensam lagstiftning om redovisning övervägs.

Enligt min mening är det angeläget att moderna redovisningsregler nu införs även för de ekonomiska föreningarna. Jag anser att promemorieför— slaget är väl ägnat att ligga till grund för lagstiftning. När det gäller frågan om en särskild redovisningslag fårjag hänvisa till vad jag har anfört härom i lagrådsremissen med förslag till ny lagstiftning om handelsbolag m. m. (se i specialmotiveringen till förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag). Mitt ställningstagande där innebär att redovisningsregler för de ekonomiska föreningarna även i fortsättningen bör ha sin plats i förenings- lagen.

[ de följande avsnitten kommerjag att närmare behandla de olika prome- morieförslagen samt en av kooperationsutredningen aktualiserad fråga om den kooperativa insatsräntan.

2.2 Årsredovisning m. m.

Ekonomiska föreningar är skyldiga att iaktta bestämmelserna i bokfö- ringslagen om löpande bokföring och om årsbokslut. Dessutom finns iför- eningslagen bestämmelser om årsredovisning. Årsredovisningen är i mot- sats till årsbokslutet offentlig. För större ekonomiska föreningar infördes vissa särskilda redovisningsregler (se 44 a 5) i samband med tillkomsten av aktiebolagslagen. 1 övrigt har föreningslagen inte anpassats till aktiebolags- lagen eller bokföringslagen.

1 överensstämmelse med vad som gäller för aktiebolagen bör förenings- lagens redovisningsavsnitt inte innehålla redovisningsregler som är gemen- samma för alla bokföringsskyldiga. utan i den delen bör bokföringslagen

Prop. 1979/80: 144 _ 43

vara tillämplig. De generella regler som inte längre bör återfinnas i för- eningslagen avser bl.a. räkenskapsårets omfattning. regler om värdering av olika slags tillgångar. uppställningsformer för balansräkning och resul- taträkning samt vissa tilläggsupplysningar bl.a. om värderingsgrunder och ändringar i dessa.

Syftet med årsredovisningen är att vid varje räkenskapsårs utgång lämna upplysningar om föreningens årsresultat. ekonomiska ställning och övriga förhållanden som är av betydelse för att bedöma föreningens utvecklings- möjligheter. Årsredovisningen har naturligtvis ett värde för föreningens styrelse. Dess främsta uppgift är dock att verka som ett kommunikations- medel mellan företagsledning och olika intressenter. Till dessa hör med- lemmarna. anställda. olika kategorier kreditgivare. kunder. myndigheter. offentliga institutioner och massmedia.

Bestämmelserna om årsredovisning i ekonomiska föreningar bör i enlig— het med promemorieförslaget utformas i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande bestämmelser för aktiebolagen i 11 kap. aktiebolagsla— gen. Dct innebär bl. a. att det bör ställas längre gående krav på specifice- ring m.m. än vad som är fallet enligt bokföringslagen. Med hänsyn till att årsredovisningen blir offentlig bör det dock på några punkter finnas möjlig- heter att i årsredovisningen utelämna uppgifter som skall vara med i årsbokslutet.

Som jag redan har nämnt finns det f. n. vissa särbestämmelser för större ekonomiska föreningar. Härmed avses ekonomiska föreningar som under de två senaste räkenskapsåren i medeltal har haft mer än 200 anställda. Särbcstämmelserna innebär att det skall göras en öppen redovisning av lagerreserv och att det skall avges finansieringsanalys och delårsrapporter.

Dessa särbestämmelser motsvarar vad som gäller för aktiebolagen. Med större aktiebolag avses emellertid inte bara bolag med mer än 200 anställda utan även bolag i vilka tillgångarnas nettovärde enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger 1000 basbelopp för den sista månaden av respektive räkenskapsår.

I promemorian föreslås ett storlekskriterium som i enlighet med gällande föreningslag endast anknyter till antalet anställda. Detta har kritiserats av flera remissinstanser.

De storlekskriterier som nu diskuteras bör liksom hittills ha betydelse för skyldigheten att uppge lagerrcserv samt att upprätta finansieringsana- lys och delårsrapporter. Dessutom bör de liksom för aktiebolagen vara avgörande för kravet på auktoriserad revisor (se avsnitt 2.4).

När det gäller att göra en differentiering mellan företag av olika storlek bör en utgångspunkt vara att storlekskriterierna såvitt möjligt stämmer överens mellan olika företagsformer. Enligt min mening finns det inte anledning att särbehandla de ekonomiska föreningarna. I stället talar över- vägande skäl för att samma kriterier bör gälla för de ekonomiska förening- arna som för aktiebolagen (jfr också 2 kap. 3 & förslaget till lag om årsredo—

Prop. 1979/80: 144 ' 44

visning m.m. i vissa företag). Jag förordar alltså att reglerna för större ekonomiska föreningar skall tillämpas av föreningar med mer än 201) an- ställda eller en balansomslutning som överstiger 1 ()(10 basbelopp.

Storlekskriterierna har betydelse även för frågan om hur årsredovisning- en skall göras offentlig. Enligt gällande föreningslag skall redovisnings— handlingarna viss tid efter räkenskapsårets utgång hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade. Endast på anmodan av länsstyrel- sen skall handlingarna sändas in dit. De större föreningarna (enligt gällande definition) är dock alltid skyldiga att sända in sina redovisningshandlingar till länsstyrelsen.

l promemorian föreslås att nuvarande ordning bibehålls. Förslaget har lämnats utan erinran av praktiskt taget samtliga remissinstanser.

För aktiebolagen gäller att redovisningshandlingarna alltid skall sändas in till registreringsmyndigheten. TCO anser att motsvarande bör gälla för de ekonomiska föreningarna.

Enligt min mening är det angeläget att företagare och myndigheter besparas onödigt besvär. Jag förordar därför att nuvarande ordning. som inte har medfört några olägenheter, i princip bibehålls. Endast de större föreningarna (enligt den nu föreslagna definitionen) bör alltså vara skyldiga att utan föreläggande sända in handlingarna till länsstyrelsen. I övriga föreningar bör liksom f.n. handlingarna bli offentliga genom att de hålls tillgängliga hos föreningen. Den som är intresserad av en årsredovisning kan alltså vända sig direkt till föreningen. Först om han av någon anledning vägras att ta del av handlingarna. behöver han vända sig till länsstyrelsen och begära ett föreläggande. Sådant föreläggande bör meddelas när någon begär det (jfr 2 kap. 4 & förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag). Den enskilde skall alltså inte behöva anföra något skäl för sin begäran.

Jag övergår därefter till att behandla några frågor av speciellt förenings- rättslig karaktär.

Gällande föreningslag utgår från att gottgörelser som utgår till medlem— marna i form av återbäring eller s.k. efterlikvid antingen kan räknas in i vinstutdelningen eller också utgå på annat sätt än som vinst. l promemo- rian föreslås inte någon ändring i detta avseende.

Frågan om hur ifrågavarande gottgörelser skall karaktäriseras diskuteras inorn kooperationen. Detta kommer till synes i några remissyttranden. där det å ena sidan görs gällande att gottgörelserna alltid är att se som en del av vinsten och å andra sidan att de aldrig är vinst utan alltid en kostnad för föreningen (se även tidskriften Balans 1980:2 s. 29—35).

Enligt min mening är det inte lämpligt att i detta sammanhang göra någon ändring av gällande rätt i det avseende som nu har diskuterats.

I promemorian föreslås emellertid att gottgörelser som inte ingår i vins- ten skall tas upp som en kostnad i resultaträkningen. F.n. lämnas endast en upplysning i förvaltningsberättelsen. Förslaget har godtagits av flertalet remissinstanser.

Prop. 1979/80: l44 45

Jag förordar att detta förslag genomförs. Bokföringsnämnden får i sam- råd med företrädare för kooperationen överväga vad som med denna utgångspunkt är god redovisningssed i fråga om den närmare behandlingen av gottgörelserna.

En annan fråga som har aktualiserats i detta sammanhang rör använd- ningen av belopp som kommer fram genom uppskrivning av en anlägg- ningstillgångs värde. Kooperationsutredningen har i en särskild skrivelse (se bilaga l:6) hemställt att föreningslagen ändras sa att möjlighet skapas till dels en permanent bindning av en anläggningstillgångs uppskrivna värde i en rescrvfond. en permanent uppskrivningsfond eller i annan form. dels en uppskrivningsfond för tillfällig bindning av en anläggningstillgångs uppskrivna värde.

l promemorian föreslås regler om en uppskrivningsfond som endast får användas för nedskrivning av värdet på någon annan anläggningstillgång. Däremot avvisas på anförda skäl tanken på en permanent bindning av uppskrivningsbelopp. t.ex. genom möjlighet till fondemission (jfr ll kap. 4 & första stycket aktiebolagslagen).

Enligt min mening bör frågan om en permanent bindning av uppskriv- ningsbelopp lösas i ett större sammanhang. En av kooperationsutredning- ens viktigaste uppgifter är att överväga kooperationens kapitalförsörj- ningsproblem. Jag är alltså inte beredd att nu lägga fram något förslag i den delen. Däremot förordarjag att promemorieförslaget om en uppskrivnings- fond genomförs.

Hänvisningar till S2-1

2.3. Koncernredovisning

[ aktiebolagslagen regleras endast koncerner där moderföretaget är ett svenskt aktiebolag (! kap. 2 5 aktiebolagslagen). Bestämmelser om redo- visning i sådana koncerner finns i ll kap. K) och II så aktiebolagslagen.

[ den tidigare nämnda lagrådsremissen har förslag lagts fram till bestäm- melser om redovisning i koncerner där moderföretaget är ett handelsbolag eller en enskild näringsidkare (se 1 kap. l 5 samt 3 kap. förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag). Jag hänvisar till vad jag i det sam- manhanget har anfört om värdet av koncernredovisningar.

l promemorian föreslås bestämmelser om redovisning i koncerner där moderföretaget är en ekonomisk förening. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller för aktiebolagen.

Förslaget har i huvudsak lämnats utan erinran av remissinstanserna. Jag förordar att det genomförs.

I ett avseende har jag dock funnit anledning att frångå promemorieför- slaget. 1 promemorian föreslås att endast moderföreningar i större kon- cerner skall vara skyldiga att utan anmodan skicka in koncernredovis- ningshandlingarna till länsstyrelsen. Jag har när det gäller handelsbolagen föreslagit att koncernrcdovisningshandIingarna alltid skall sändas in till

Prop. 1979/80: 144 46

länsstyrelsen (se 3 kap. o & förslaget till lag om årsredovisning m. m. i vissa företag). Motsvarande bör enligt min mening gälla för de nu diskuterade koncernerna med en ekonomisk förening som moderföretag. Jag föreslår alltså att moderft'ireningarna utan särskilt föreläggande skall vara skyldiga att sända in handlingarna.

Den föreslagna koncerndefinitionen med moderförening och dotterföre- tag tar sikte på klara koncernbildningar. Härmed avses att en ekonomisk förening står i ett viSst ägandeförhållandc till dotterföretaget eller att föreningen på annat sätt har ett bestämmande inflytande över dotterföreta- get och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet. Som har framhållits i några remissyttranden finns det emellertid andra grupperingar där ekonomiska föreningar ingår och som inte omfattas av koncernbegrep- pct.lOm promemorieförslaget genomförs. kommer det inte att finnas några krav på koncernredovisning i dessa företagsgrupper.

De grupperingar som det är fråga om kan uppkomma genom att ett antal ekonomiska föreningar önskar samarbeta i något avseende. till exempel genom en inköps- eller försäljningsorganisation. För detta ändamål kan de bilda en ny ekonomisk förening. i vilken de ursprungliga föreningarna ingår som medlemmar. Den nya föreningen blir alltså ett samarbetsorgan. Sam- arbetsorganet utvecklas emellertid lätt till ett ledande organ med en ganska självständig ställning och en viss makt över medlemmarna. Man kan då beteckna samarbetsorganet som en huvudförening och medlemmarna som underföreningar. Man kan också tala om primärförening i förhållande till förbund eller riksorganisation. Det väsentliga är emellertid enligt min mening att i denna organisatoriska uppbyggnad åsyftas en helt annan situation än när det gäller en moderförening i förhållande till dotterför- eningar.

En gruppbildning av föreningar kan uppkomma även på ett annat sätt än det nyssnämnda. nämligen så att huvudföreningen tar initiativ till att bilda underföreningar. En underförening bildas då av styrelseledamötcrna i hu- vudföreningen såsom ursprungliga medlemmar. I samband med bildandet binds underföreningen vid huvudföreningen. Därefter värvar man de med- lemmar som i fortsättningen skall bära upp underföreningen. Liksom en koncern kan en gruppbildning av nu behandlat slag sträcka sig genom flera led på så sätt att flera huvudföreningar ingår i en ny huvudförening av högre ordning. ett riksförbund e. (1. Riksförbundet finns alltså i toppen och de särskilda underföreningarna i botten. Om man jämför denna bildning med en koncern finner man emellertid stora olikheter. Den grundläggande olikheten är att i en koncern ligger hela makten i pyramidens topp. hos moderföretaget, medan i en grupp av huvud- och underföreningar makten principiellt ligger hos underföreningarna.

De föreningsrättsliga konstruktioner som jag nu har beskrivit bör inte anses som koncerner enligt de nya bestämmelserna. Jag vill emellertid understryka att frågan om koncerndefinitionens förhållande till vissa för-

Prop. 1979/80: 144 47

eningsrättsliga samarbetsformer kan behöva tas upp på nytt i samband med den fullständiga översyn av föreningslagen som kan bli aktuell när kooperationsutredningen har slutfört sitt arbete.

Några remissinstanser har i detta sammanhang tagit upp en fråga som gäller tillämpningen av det s.k. låneförbudct i l2 kap. 7 & aktiebolagslagen. Låneförbudet gäller inte om gäldenären är företag i en koncern i vilken det långivandc bolaget ingår. Med koncern avses här en aktiebolagsrättslig koncern. dvs. moderföretaget måste vara ett aktiebolag. Detta undantag kan alltså inte åberopas för lån inom en föreningsrättslig koncern.

Från låneförbudet undantas emellertid även s. k. kommersiella lån. För tillämpning av detta undantag krävs att gäldenären driver rörelse samt att lånet betingas av affärsmässiga skäl och är avsett uteslutande för gäldenä- rens rörelse. Undantaget har utformats så att det skall möjliggöra legitima lånetransaktioner inom s.k. oäkta koncerner (prop. l975: l()3 s. 492). Enligt min mening bör även legitima lån inom en föreningsrättslig koncern kunna ske med stöd av detta undantag. Jag anser alltså inte att det behövs någon ändring i aktiebolagslagen för att möjliggöra sådana län.

Hänvisningar till S2-3

  • Prop. 1979/80:144: Avsnitt 4.1

2.4. Revision

I promemorian föreslås att bestämmelserna om revision i föreningslagen ändras så att de i huvudsak stämmer överens med vad som gäller för aktiebolagen enligt 10 kap. aktiebolagslagen. De viktigaste nyheterna är krav på auktoriserad revisor i vissa fall samt en vidgad möjlighet att användajun'disk person som revisor.

Förslaget har i huvudsak lämnats utan erinran av remissinstanserna. Även jag anser att förslaget bör genomföras. På ett par punkter har jag emellertid funnit anledning att frångå promemorieförslaget.

Auktoriserad revisor bör finnas i större ekonomiska föreningar. Som jag redan har anfört (se avsnitt 2.2) föreslår jag med ändring av promemorie- förslaget att inte bara antalet anställda utan även balansomslutningens storlek skall kunna medföra att reglerna för större föreningar blir till- lämpliga.

Kravet på en auktoriserad revisor i större föreningar kan medföra vissa komplikationer när det gäller de s.k. revisionsorgan som f. n. finns inom kooperationen. Enligt gällande föreningslag är det möjligt att till revisor i en ekonomisk förening utse en sammanslutning med ändamål att ha hand om gemensamma uppgifter för föreningar. om sammanslutningen har ett särskilt revisionsorgan inrättat för uppgiften. Om revisionsorganet utgör en särskild juridisk person utses denna till revisor.

] promemorian föreslås inte någon ändring i de nu angivna bestämmel- serna. lnom revisionsorganet skall emellertid utses någon som är huvudan- svarig för reviSionen och av promemorieförslaget följer att denne måste vara auktoriserad revisor om det är fråga om en större förening.

Prop. 1979/80: 144 48

KF har i sitt remissyttrande redogjort för hur de särskilda revisionsor- ganen fungerar och vilka problem som skulle uppstå om inte en dispens- möjlighet införs när det gäller kravet på auktoriserad revisor. KF under- stryker särskilt vikten för den konsumentkooperativa rörelsen av att ett eget sammanhållande revisionsorgan kan bibehållas.

Jag har förståelse för de synpunkter som KF har fört fram och föreslår att en dispensmöjlighet införs när det gäller kravet att den huvudansvarige i ett revisionsorgan skall vara auktoriserad. Jag vill emellertid understryka att revisionsorganets och den huvudansvariges kvalifikationer och kompe- tens måste prövas noga i varje enskilt fall. Dispensmöjligheten får inte heller utnyttjas så att internrevisorer anlitas för extern revision.

Jag vill i detta sammanhang ocksä framhålla att det vid vägrad dispens finns möjlighet att externt knyta en auktoriserad revisor till det särskilda revisionsorganet för revision av den aktuella föreningen.

De nu föreslagna dispensärendena bör prövas av kommerskollegium.

Hänvisningar till S2-4

  • Prop. 1979/80:144: Avsnitt 2.1, 4.1

2.5. Den kooperativa insatsräntan

l ekonomiska föreningar fördelas överskottet på verksamheten normalt i förhållande till den omfattning i vilken medlemmarna har utnyttjat för- eningens tjänster. Fördelningen av överskottet görs i form av återbäring eller s. k. efterlikvid. Utdelning som beräknas på annat sätt får enligt 18 å andra stycket föreningslagen fastställas till högst fem procent av inbetalda insatser.

l promemorian föreslås inte någon ändring av denna bestämmelse. Kooperationsutredningen. som bl. a. skall överväga kooperationens ka- pitalförsörjningsproblem. har i sitt remissyttrande hemställt att begräns- ningen av insatsräntan ändras och görs rörlig genom en anknytning till ränteutvccklingen pä kapitalmarknaden. Motsvarande önskemål framförs av LRF. KF. OK och HSB.

Enligt kooperationsutredningen är det från både kooperativ och samhäl— lelig synpunkt angeläget att kapitalbildningen stärks inom den kooperativa sektorn. En av vägarna är att öka insatskapitalet. Möjligheterna att anskaf- fa kapital genom att höja insatserna ökas betydligt om föreningarna kan betala en ränta sotn ligger i nivå med de läneräntor som gäller i övrigt. Det finns enligt utredningen inte något principiellt hinder mot att höja den högsta tillåtna insatsräntan. En höjning strider inte mot den svenska eller internationella kooperationens grundsatser och innebär inte heller att ko- operationens personassociativa karaktär ändras.

Det kan enligt utredningen givetvis ifrågasättas om det finns anledning för statsmakterna att över huvud taget fastställa en högsta räntesats för kooperativa företag. Utredningen har dock funnit det värdefullt att den kooperativa särarten markeras bl.a. när det gäller överskottsfördelningen. Därför bör föreningslagen enligt utredningens mening även i fortsättningen innehålla regler om högsta insatsränta.

Prop. 1979/80: 144 49

Frågan om den kooperativa insatsräntan har närmare belysts i en inom utredningen utarbetad promemorian (se bilaga 2zl).

Den nu gällande begränsningen till fem procent infördes vid föreningsla- gens tillkomst år 1951 ("se prop. 1951: 34 s. 121). Riksbankens diskonto var vid årsskiftet 1950/51 tre procent. medan det f. n. är 10 procent. Emissions- räntan för långa statslån är f. n. 11,5 procent.

Jag ansluter mig till de synpunkter som har förts fram av kooperations- utredningen och förordar alltså att begränsningen av insatsräntan görs rörlig genom en anknytning till ränteutvecklingen på kapitalmarknaden.

Kooperationsutredningen föreslår att begränsningsregeln utformas så. att insatsräntan högst får motsvara gällande emissionsränta för långa stats- lån. Enligt min mening talar emellertid praktiska skäl mot att knyta be- gränsningsregeln till detta räntebegrepp. Bl.a. är begreppet inte alldeles entydigt. En bättre lösning är enligt min mening att utgå från riksbankens diskonto. Bestämmelserna i räntelagen (.19752635) knyter an till detta. Upplysningar om ändringar i diskontot lämnas i massmedia och i Svensk författningssamling (se senast SFS 1980: 20). På varje bankkontor kan man få besked om gällande diskonto, medan man i princip torde få vända sig direkt till riksbanken för att få besked om räntan på långa lån.

Jag förordar därför att insatsräntan knyts till n'ksbankens diskonto. En lämplig nivå torde enligt min mening uppnås, om man föreskriver att insatsräntan högst får motsvara det diskonto som gällde vid räkenskaps- årets utgång med tillägg av tre procentenheter.

Hänvisningar till S2-5

  • Prop. 1979/80:144: Avsnitt 4.1

2.6. Följdlagstiftning och ikraftträdande

Lagen om ekonomiska föreningar har inte bara betydelse för de ekono- miska föreningarna i allmänhet. Genom mer eller mindre långtgående hänvisningar är lagens bestämmelser tillämpliga ockSå på sådana samman- slutningar av ekonomisk förenings natur som i övrigt regleras i speciallag- stiftning. Detta gäller jordbrukskasserörelsen, bostadsrättsföreningar, un- derstödsföreningar. arbetslöshetskassor och sambruksföreningar.

] promemorian läggs fram förslag till den följdlagstiftning som behövs på grund av de nya reglerna om redovisning och reviSion i föreningslagen. Koncernreglerna föreslås inte i något fall bli tillämpliga.

Promemorieförslagen har i allt väsentligt godtagits av remissinstanserna och även jag anser att de bör kunna ligga till grund för lagstiftning. Jag återkommer till förslagen i specialmotiveringen.

Samtliga lagförslag bör träda i kraft den 1 januari 1981. dvs. samtidigt med förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag.

4 Riksdagen [979/80. I saml. Nr [44

Prop. 1979/80: 144 50

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1951 : 308) om ekonomiska föreningar.

2. lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen.

3. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971 : 479).

4. lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar.

5. lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring.

6. lag om ändring i lagen (1975: 417) om sambruksföreningar,

7. lag om ändring i lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

De under 2 och 4 angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen för ekonomidepartementet. förslagen under 5 och 7 i samråd med chefen för arbetsrnarknadsdeparternentet och förslaget under () i samråd med chefen förjordbruksdepartementet.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3'.

4 Specialmotivering

4.1. Förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar

i a 5

Äger en ekonomisk förening så många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. är den ekonomiska föreningen modeift'ircn— in_r,7 och den andra juridiska personen dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller äger en moderförening och ett ellerfiera dotterföretag tillsammans eller ägerjleru dotterfi'iretag tillsammans aktier eller ande/ur i en juridisk person i den omfattning som angivits nu. är även sistnämnda juridiska person dotterföretag till moderfr'ireningen.

Har en ekonomiskförening i unnatfall på grund av aktie- eller unde/sin- nehav eller [ll-'ta] ensamt ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet. iir den ekonomiska föreningen moderförening och denjuridisku personen dotter- företag.

Modermrening och dotterfi'iretag utgör tillsammans en koncern.

Paragrafen. som är ny. innehåller en definition av begreppet koncern ide fall moderföretaget utgörs av en ekonomisk förening. Bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3").

Motsvarande koncerndefrnition när moderföretaget är ett aktiebolag finns i 1 kap. 2 & aktiebolagslagen. Vid utformningen av andra stycket i förevarande paragraf har beaktats den ändring i aktiebolagslagen som har ' Bilagan har uteslutits här. Frånsett att 111 och 117 a_åå lagen om ekonomiska föreningar har ändrats är förslagen likalydande med dem som ar fogade till proposi- tionen. ] fråga om nämnda paragrafer hänvisas till den i specialmotiveringen intagna lagtexten.

Prop. 1979/80: 144 51

föreslagits i lagrådsremissen med förslag till ny lagstiftning om handelsbo- lag m.m. Ändringen (tillägg av ordet "ensamt") innebär att s. k. 50/50- bolag inte skall omfattas av koncernbegreppet.

] nämnda lagrådsremiss har även föreslagits en motsvarande koncernde- finition när moderföretaget är ett handelsbolag eller enskild näringsidkare ("se 1 kap. 1 s förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag).

18 ?

Utdelning för inte överstiga vad som i fastställd balansräkning och. i fråga om moder/i'irening. i_fastst('illd kont'ernbalansräknitig för det senaste räkenskapsåret redovisas såsom _fi'ireningens eller koncernens nettovinst för året. balanserade vinst och fria _fonder med avdrag _för I. redovisad _fi'irlitst. 2. belopp som enligt lag eller stadgar skall avsättas till bandet eget kapital eller. ifråga om ttiinlerfi'irening. belopp som av detfria egna kapitalet [ koncernen enligt åt'sredovisningarna _fi'irföretag inom detina skall överföras till bandet eget kapital. 3. belopp som enligt stadgarna eljest skall användasfi'jr annat ändamål (in utdelning till medlemmar/ni. Ej hellerfitr gottgörelse som avses i 17 s 1 mom. och som icke inräknats i årsvinsten betalas ut i vidare mån än att föreskriven avsättning kan ske till reservfonden. 1 övrigt får utbetalning till medlemmarna av föreningens tillgångar ej verkställas på annat sätt än genom återbetalning av insatsbe- lopp enligt 16 s 1 mom. eller 16 a & eller i samband med nedsättning av insatsernas belopp enligt 68 15 sista stycket.

Utdelning. som beräknas på annat sätt än i förhållande till den omfatt- ning i vilken medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet eller i' övrigt tagit denna i anspråk.]kir fastställas till högst en ränta för år på inbetalda insatser som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid rt'ikenskapsårets utgång med til/ligg av tre prot'etiten/leter.

Vinstutdelning eller utbetalning iannanjorm av gottet'irelse som avses i 17 ,f ! mom. får inte ske med så stort belopp att utdelningen eller utbetal- ningen nted hänsyn til/föreningens eller koncernens konsoliderittgsbehot'. likviditet eller ställning i övrigt står i strid mot god ajft'irssed.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vinstutdelning m.m. 1 den all- männa motiveringen (avsnitt 2.2) harjag berört frågan om vinstutdelning i förhållande till sådana gottgörelser som kan utgå till föreningsmedlem— marna i form av efterlikVid eller återbäring. Somjag har anfört där föreslås inte någon ändring av gällande rätt. som innebär att sådana gottgörelser kan antingen ingå i vinstutdelningen eller utgå på annat sätt än som vinst.

Första stycket har kompletterats med bestämmelser för utdelning m. m. i moderföreningar. l enlighet med ett påpekande av Föreningen Auktorise— rade revisorer FAR har vidare bestämmelserna i första meningen formule- rats om så att de bättre stämmer överens med de nya redovisningsbestäm- melserna (jfr också 12 kap. 2 5 första stycket aktiebolagslagen).

Förutsättningen för att vinstutdelning skall få ske är att en fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret utvisar fritt eget kapital som överstiger eventuell redovisad förlust. lnnan vinstutdelning får ske skall dock från detta överskott av fritt eget kapital dras av vad som enligt lag eller stadgar skall avsättas till bundet eget kapital. Bestämmelser om obligatorisk avsättning till en rescrvfond finns i 17 s 1 mom. Ytterligare

'..II | x)

Prop. 1979/80: 144

avsättningsskyldighet kan följa av stadgarna. Dessa kan också t. ex. före- skriva att visst belopp av årets vinst skall avsättas till annan fond. som därvid får anses vara bunden. Bestämmelser om innebörden av uttrycken bundet resp. fritt eget kapital finns i 4I & andra stycket.

En förutsättning för att utdelning skall kunna ske i en moderförening är att det inte bara föreligger en utdelningsbar vinst hos moderföreningen utan också hos koncernen i dess helhet. Koncernens vinst och vad som i övrigt finns utdelningsbart inom koncernen skall framgå av koncembalans- räkningen. Vid beräkning av utdelningsbart belopp i en moderförening måste alltså avdrag göras för förlust som denna balansräkning utvisar. Dessutom skall avdrag göras för belopp som av det egna fria kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall över- föras till bundet eget kapital. Upplysning i sistnämnda hänseende skall enligt 43 aå sjätte stycket sista meningen lämnas i moderföreningens förvaltningsberättelsc.

Andra stycket. som innehåller en bestämmelse om högsta tillåtna insats— ränta, har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5).

Tredje stycket. som är nytt. innehåller en generell regel om försiktighet i fråga om vinstutdelning m.m. Ufr 12 kap. 2 å andra stycket i aktiebolagsla- gen).

Genom bestämmelsen klargörs att föreningens konsolideringsbehov måste beaktas vid bedömningen av vilken vinstutdelning eller utbetalning av gottgörelse till medlemmarna som får ske. Normalt torde en ganska betydande reservering av vinstmedel vara påkallad. om föreningen skall kunna möta försämringar i föreningens lönsamhet som kan bli en följd av konjunkturnedgång. konkurrens eller andra förhållanden. En annan viktig faktor som måste beaktas i detta sammanhang är föreningens likviditet. Till omständigheter som också bör beaktas — och som täcks genom det i lagtexten använda uttrycket "ställning i övrigt" — hör förändringar i föreningens ställning som har inträffat efter räkenskapsårets slut (se prop. 1975: KB 5. 478).

Om sådan gottgörelse som avses i l7 & l mom. inte inräknas i vinsten och alltså inte visas som vinst i balansräkningen. skall den enligt 40 å andra stycket föras via resultaträkningen som kostnad och alltså i balansräk- ningen tas upp som skuld till medlemmarna.

Straffbestämmelsen i llt) ä 5 avser även utdelning m.m. i strid med det nya tredje stycket.

24aå

Om en förening har blivit moderförening. skall styrelser: meddela detta till dntterjöretagets ledning. Dotter/ifiretagets ledning skall lämna styrel- senför moderföreningen de upplysningar som behövs för beräkningen av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.

Paragrafen. som är ny. motsvarar 8 kap. 7 €) aktiebolagslagen och 3 kap. ]] & förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag. Bestämmel-

Prop. 1979/80: 144 53

serna riktar sig i vad avser dotterföretag även till andra företag än ekono- miska föreningar.

38—44 3 åRedovisning

De nya redovisningsbestämmelserna har behandlats i den allmänna mo- tiveringen (avsnitt 2.2 och 2.3). Liksom i 11 kap. aktiebolagslagen har bestämmelserna delats upp i tre avsnitt. nämligen Årsredovisning m. m. (38—43 åå). Koncernredovisning (43 a s") samt Delårsrapport (44 och 44 a åå). 1 förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag finns motsvarande bestämmelser i 2 och 3 kap.

Med hänsyn till att de nya bestämmelserna avviker från gällande före- ningslag både i fråga om innehåll och uppställning har jag inte funnit det meningsfullt att vid de olika paragraferna hänvisa till eventuell motsvarig- het i gällande rätt.

I gällande föreningslag finns i 43 a & en erinran om lagen (1972: 175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m. Motsvarande be- stämmelse fanns i 1944 års aktiebolagslag men har inte fått någon motsva- righet i den nya aktiebolagslagen eller i den nya bokföringslagen (se prop. 1975: 103 s. 440 och prop. 1975: 104 5.236). En särskild erinran om 1972 års lag, som nyligen ändrats (se SFS 1979: 313). behövs inte heller i förenings- lagen. 43 a 5 i gällande lydelse har alltså inte fått någon motsvarighet i de nya redovisningsbestämmelserna.

Årsredovisning m. m. 38 5

För varje räkenskapsår skall styrelsen avge årsredovisning. Denna be- står av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberz'ittelse.

I fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976: 125) gäller. förutom bestämmel— serna i nämnda lag, föreskrifterna nedan om årsredovisning m.m. Dock tillämpas 39 & fjärde stycket och 40 5 första stycket endast på årsredovis- ningen.

l årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår. Har under året ändring vidtagits beträffande specificeringen av poster i resultaträkningen och balansräk- ningen, skall uppgifterna från den tidigare årsredovisningen sammanställas så att dessa kan jämföras med posterna i den senare årsredovisningen. om särskilt hinder inte möter.

Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Har beträffande årsredovisningen avvikande mening antecknats till styrel- sens protokoll, skall yttrandet fogas till redovisningen.

Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovisnings- handlingarna för det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revisorerna.

Senast en månad efter det resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade samt efter särskilt föreläggande av länsstyrelsen insändas dit. Sådant föreläggande utfärdas

Prop. 1979/80: 144 54

när någon begär det. Föreningar som avses i 46 ä 4 mom. första stycket är utan särskilt föreläggande skyldiga att insända nämnda handlingar till länsstyrelsen.

På avskriften av årsredovisningen skall en styrelseledamot teckna bevis om att resultaträkning och balansräkning har fastställts. Uppgift skall också lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om föreningsstämtnans beslut beträffande föreningens vinst eller förlust.

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om årsredovis- ningen.

Första Stycket motsvarar 11 kap. l & första stycket aktiebolagslagen. Andra stycket motsvarar 11 kap. 1 5 andra stycket aktiebolagslagen. Resultaträkningen resp. balansräkningen skall i princip vara samma hand- ling oavsett om den hör till årsbokslutet eller till årsredovisningen. En ekonomisk förening skall alltså vid utformningen av årsredovisningen be- akta bokföringslagens bestämmelser om årsbokslut. Mellan årsbokslutet och årsredovisningen föreligger dock den skillnaden att årsbokslutet är internt medan årsredovisningen är offentlig. Detta motiverar vissa skill- nader i bestämmelserna om årsbokslut resp. årsredovisning. Uppgifter om lagerreserven och bruttoomsättningssumman skall alltid lämnas i årsbok- slutet men kan i vissa fall utelämnas i årsredovisningen (se 39? fjärde stycket och 40 % första stycket).

Tredje stycket motsvarar 11 kap. 2 & första stycket aktiebolagslagen. Om den tidigare årsredovisningen inte har kunnat omarbetas. bör det lämpligen anges för vilka poster jämförbarhet inte föreligger. Enligt 42 & första stycket 5 skall en särskild redogörelse lämnas för väsentliga förändringar mellan åren i resultaträkning och balansräkning beträffande posters grup- pering eller på annat sätt.

Fjärde och femte styckena motsvarar 11 kap. 2 % andra stycket och 3 & första stycket aktiebolagslagen. Bestämmelserna gäller även vid koncern- redovisning (se 43 ä å andra stycket).

Sjätte stycket. som motsvarar 11 kap. 3 & andra stycket första meningen aktiebolagslagen. har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2). Som framgår av 57 få 1 mom. andra stycket skall i motsats till gällande lag även resultaträkningen fastställas av den_ordinan'e föreningsstämman. Be- stämmelserna i förevarande stycke gäller även vid koncernredovisning. En moderförening är dock utan särskilt föreläggande skyldig att sända in koncernens redovisningshandlingar till länsstyrelsen (se 43 a (& andra stycket).

Sjunde stycket motsvarar 11 kap. 3 & andra stycket andra och tredje meningarna aktiebolagslagen. Bestämmelserna gäller även vid koncernre- dovisning (se 43 a 5 andra stycket).

39% ' Utan hinder av vad som föreskrivs i 15 & fjärde stycket bokföringslagen (1976: 125) om användningen av belopp. varmed värdet av där avsedd

Prop. 1979/80: 144 55

anläggningstillgäng uppskrivs. får sådant belopp utnyttjas även till avsätt— ning till en uppskrivningsfond. vilken får tas i anspråk endast för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen.

Vid värdering av aktier eller andelar som en moderförening äger i ett dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i moderföreningen inte anses ha något värde.

Andelar i andra företag än aktiebolag skall likställas med aktier som ägs av moderföreningen vid uppställningen av moderföreningens resultaträk- ning och balansräkning samt vid specificering enligt 42 s.

] balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen behöver storlek och förändringar av lagerreserven uppges endast av föreningar som avses i 46 få 4 mom. första stycket.

Paragrafen innehåller tillägg till bokföringslagen i vad avser ett par grundläggande bestämmelser om värdering resp. innehåll i resultaträkning- en och balansräkningen.

Förstu stycket motsvarar 11 kap. 4ä första stycket aktiebolagslagen. Enligt 15% fjärde stycket bokföringslagen får uppskrivning Linder vissa förutsättningar ske. om uppskrivningsbeloppet används till erforderlig nedskrivning av värdet på andra anläggningstillgängar och särskilda skäl föreligger för en sådan utjämning. Enligt vad jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) bör emellertid ekonomiska föreningar i likhet med aktiebolag också ha möjlighet att avsätta ett uppskrivningsbelopp till en uppskrivningsfond. hänförlig till föreningens bundna egna kapital. En bestämmelse härom har tagits in i förevarande stycke. Något annat an- vändningssätt för fonden än som föreskrivs i bokföringslagen är dock inte tillåtet. Belopp som har avsatts till fonden skall alltså användas för behöv- lig nedskrivning av annan anläggningstillgång. Dessutom skall det finnas särskilda skäl för en sådan utjämning.

Andra stycket motsvarar 11 kap. 45 andra stycket aktiebolagslagen. Bestämmelsen avser att förhindra att i en förenings balansräkning tas upp värdet av egna andelar indirekt via värdet av aktier eller andelar i ett dotterföretag. Bestämmelsen aktualiseras bl. a. om ett aktiebolag är med- lem i en ekonomisk förening som genom förvärv av aktiebolaget blir dess moderförening.

Tredje stycket motsvarar 11 kap. Så första stycket aktiebolagslagen. Vad som avses är t.ex. andelar i handelsbolag och andra ekonomiska föreningar.

Fjärde stycket motsvarar 11 kap. 55 andra stycket aktiebolagslagen. Alla ekonomiska föreningar är skyldiga att i årsbokslutet ta med uppgifter om lagerreserven (se vid 38% andra stycket). Det har dock inte ansetts påkallat att föreskriva att alla ekonomiska föreningar (och aktiebolag) skall vara skyldiga att lämna sådana uppgifter även i den offentliga årsredovis- ningen (ifr dock LU 1975/76: 4 s. 95).

Prop. 1979/80: 144 56

40.5

Om synnerliga skäl föreligger, fär regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge att bruttoomsättningssumman inte behöver anges i resultaträkningen i årsredovisningen.

[ resultaträkningen skall utdelning på aktier i dotterbolag tas upp som en särskild intäktspost. Som en särskild kostnadspost skall tas upp gott— görelse som avses i 17% l mom. och som inte har inräknats i årsvinsten.

Paragrafen innehåller vissa särbestämmelser i fråga om innehållet i re- sultaträkningen.

Första stycket motsvarar ll kap. 65 första stycket aktiebolagslagen. Enligt bokföringslagen skall bruttoomsättningssumman anges som en sär- skild post i den interna resultaträkningen. Enligt förevarande bestämmelse kan dispens ges när det gäller resultaträkningen i den offentliga årsredovis- ningen. Dispensmöjligheten är avsedd att tillämpas med stor försiktighet och tar närmast sikte på besvärande konkurrenssituationer som skulle kunna uppkomma för mindre företag (jfr prop. 1975: 103 s. 265).

Andra stycket första meningen motsvarar 1] kap. 65 tredje stycket aktiebolagslagen. Andra meningeni förevarande stycke. som saknar mot- svarighet i aktiebolagslagen. har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2: jfr också vid 185 tredje'stycket). Som jag har anfört i den allmänna motiveringen får bokföringsnämnden i samråd med företrädare för kooperationen närmare överväga frågan om korrekt redovisning av gottgörelser som inte har räknats in i årsvinsten.

ll kap. 65 andra stycket aktiebolagslagen i nuvarande lydelse har fått en motsvarighet i 425 första stycket 6.

41%

l balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post bland tillgångarna.

En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. Under fn'tt eget kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig. balan- serad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av full- gjorda insatser får ske så att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur mycket härav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden — de betalda insatserna — utförs som en särskild post under eget kapital.

()m det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening. skall beloppet anges särskilt. Angivandet får ske inom linjen. Detsamma gälleri fråga ,om pant och därmed jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till förmån för ett dotterföretag eller en moderförening.

Paragrafen innehåller vissa särbestämmelser om balansräkningen.

Prop. 1979/80: 144 57

Första stycket motsvarar ll kap. 7.5 första stycket aktiebolagslagen. Bestämmelser om specifikation av aktieinnehavet finns i 42é första stycket 1.

Andra stycket motsvarar ll kap. 75 andra stycket aktiebolagslagen. Med bundet eget kapital förstås sådana delar av det egna kapitalet som inte kan tas i anspråk för vinstutdelning. Hit räknas i första hand inbetalda insatser (inklusive s.k. över-insatser), reservfond och uppskrivningsfond. Även andra fonder kan emellertid vara att hänföra till föreningens bundna egna kapital. nämligen fonder till vilka på grund av föreskrift i stadgarna belopp skall avsättas av föreningens vinst. Med fn'tt eget kapital förstås fria fonder. balanserad vinst samt räkenskapsårets vinst. I överensstäm- melse med motsvarande regler i aktiebolagslagen gäller att förlustposterna skall ingå under fritt eget kapital och tas upp som avdragsposter (negativa poster).

Enligt Svenska revisorsamfundet bör även föreskrivas att vid insats— kapitalet skall anges antalet insatser och insatsernas nominella belopp Ufr ll kap. 7.6 tredje stycket aktiebolagslagen). Bakgrunden till att aktiebo— lagslagen innehåller en bestämmelse om att uppgift om antalet aktier och aktiernas nominella belopp skall tas upp vid aktiekapitalet är att man därigenom på ett enkelt sätt får underlag för att beräkna vissa nyckeltal, t.ex. vinst per aktie. En sådan bestämmelse för aktiebolagens del är naturlig med hänsyn till aktiebolagens karaktär av kapitalassociation. Med hänsyn till föreningarnas karaktär av personalassociation, där vinstintres- set inte skjuts i förgrunden, har jag inte funnit anledning att föreslå en motsvarande bestämmelse i föreningslagen.

Inte heller ll kap. 7å fjärde stycket aktiebolagslagen har fått någon motsvarighet i föreningslagen.

Tredje stycket motsvarar ] 1 kap. 7 & femte stycket aktiebolagslagen samt 415 2 mom. i gällande lydelse. I överensstämmelse med gällande rätt föreskrivs att fordran på insats inte får tas upp som tillgång. Detta gäller vare sig insatsen har förfallit till betalning eller inte. Det ligger i sakens natur att en insats som inte har förfallit till betalning inte utgör någon tillgång för föreningen. Att redovisa ett sådant belopp som tillgång i balans- räkningen kan alltså inte göras, och beloppet kan följaktligen inte heller räknas in i insatskapitalet. En sådan redovisning är däremot tänkbar be- träffande insatser som har förfallit till betalning. Det får emellertid anses mindre lämpligt att räkna in förfallna men inte betalda insatser i det i balansräkningen utförda insatskapitalet. Förbudet häremot har därför bi- behållits.

Det kan i olika sammanhang vara en fördel att redovisa förhållandet mellan inbetalda insatser och hela det tecknade insatskapitalet. Andra meningen i förevarande stycke innehåller en föreskrift härom. Till skillnad från vad som gäller i dag anges det tydligt att det är de betalda insatserna som skall föras ut som en särskild post under eget kapital.

Prop. 1979/80: 144 58

Fjärde styckat motsvarar ] l kap. 7.5 sjätte stycket aktiebolagslagen och 3 kap. lå andra stycket förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag. Bestämmelserna skall iakttas av både moderföretag och dotter- företag.

42 &

Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976: l25) skall i resultat- räkningen och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upplysning- ar i följande hänseenden:

]. Aktier skall tas upp med angivande för varje bolag av dess namn. antalet aktier och dessas nominella värde och värde enligt balansräk- ningen. Understiger båda dessa värden för aktierna i ett bolag. som inte är dotterföretag. femtiotusen kronor eller det lägre belopp som motsvarar fem procent av föreningens eget kapital enligt balansräkningen. får dock specifikation utelämnas. När det från allmän och enskild synpunkt är påkallat. får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer tillåta att aktier även i andra fall redovisas utan specifikation.

2. Ändringar i beloppen av det egna kapitalets poster jämfört med föregående balansräkning skall specificeras.

3. För varje post som upptas i balansräkningen som anläggningstillgång och där skepp eller maskiner. inventarier och dylikt eller byggnader ingår skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde, dels det sammanlagda beloppet av de av- och nedskrivningar som har företagits på anskaffnings- värdet intill balansdagen. Har sådana tillgångar uppskrivits. skall även anges kvarstående oavskrivet belopp av uppskrivningen.

4. För fastigheter som är anläggningstillgångar skall anges taxerings- värdet med fördelning på de tillgångar som har upptagits under särskilda poster i balansräkningen.

5. Om det har förekommit sådan förändring i resultaträkning eller ba- lansräkning beträffande posters gruppering eller eljest som väsentligt på- verkar jämförbarheten mellan åren. skall redogörelse lämnas för föränd- ringen.

6. Driver föreningen rörelsegrenar som är väsentligen oberoende av varandra, skall bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren redovisas sär- skilt. De uppgifter och särskilda upplysningar som avses i första stycket får tas in i noter, om tydliga hänvisningar görs vid de poster i redovisnings- handlingarna till vilka de hänför sig.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att lämna vissa till- läggsuppgifter och särskilda upplysningar i anslutning till resultaträkningen och balansräkningen.

Första stycket innehåller sex punkter. Första punkten motsvarar ll kap. Bä första stycket l aktiebolagslagen. Bestämmelserna gäller inte bara aktier utan även andelar i andra företag än aktiebolag (se 39? tredje stycket).

Det förekommer att särskilt större ekonomiska föreningar äger mindre poster av aktier eller andelar i ekonomiska föreningar. [ fråga om sådana poster saknar en offentlig specificering nämnvärt intresse. Det medges

Prop. 1979/80: 144 59

därför att sådana smärre innehav kan sammanföras i aktiespecitikationcn i en gemensam post. som kan kallas ”Diverse aktier (och andelar)". Förut- sättning härför är emellertid att såväl aktiernas nominella värde som deras värde enligt balansräkningen inte uppgår till 50000 kr eller det lägre belopp som motsvarar 5 % av den aktieägandc föreningens egna kapital. Det sagda kan belysas med följande exempel. Föreningen A har aktieposteri bolagen X. Y och Z. bokförda till sina nominella värden 42000 kr. 27000 kr resp. 52 000 kr. I gemensam post får då upptagas 69 000 kr (summan av X och Y) medan aktieposten i Z redovisas särskilt. Från Säf-regeln bortses i detta exempel.

Undantaget från speeilikationskravet gäller inte för aktier eller andelari dotterföretag. Detta är i linje med de allmänna krav som måste ställas på fullgod insyn i koncernens uppbyggnad och förhållanden. Liksom enligt aktiebolagslagen kan dock dispens meddelas från kravet på specifikation av innehav av aktier eller andelar i dotterföretag och även andra innehav överskridande beloppsgränsen. om det är påkallat ur allmän och enskild synpunkt.

Bokföringsnämnden har utfärdat en anvisning om specifikationsbestäm- melserna (KFS l978:9. BFNz9).

Andra punkten motsvarar 11 kap. 85 första stycket 3 aktiebolagslagen. Det egna kapitalets poster kan ändras på många sätt. bl.a. genom vinstdisposition eller förlusttäckning. genom återbetalning av insatser. genom nedsättning av insatsernas belopp eller genom uppskrivning av anläggningstillgångar. För varje post som ändras skall anges slaget av ändring samt dennas belopp.

Av bestämmelsens karaktär framgår att specifikationskravet inte gäller den post i huvudgruppen Eget kapital. som utgörs av nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Vad som upptas som sådan post i en balansräk- ning övergär ju omedelbart efter balansdagen till att utgöra balanserad vinst eller förlust. Den automatiska överföring som skett i fråga om vinst eller förlust i den föregående balansräkningen behöver inte ingå i specifika- tionen. Består den enda ändringen i övrigt av det egna kapitalet däri att en utdelning beslutats. kommer denna sålunda att redovisas som en föränd- ring av beloppet balanserad vinst.

Tredje punkten motsvarar lI kap. 8.6 första stycket 6 aktiebolagslagen. Bokföringsnämnden har i en anvisning (KFS l977: 28. BFN: 7) behandlat frågan om framtagning av gamla anskaffningsvärden (jfr punkt 4 i över- gångsbestämmelserna).

Fjärde och femte punkterna motsvarar ll kap. 81% fösta stycket 7 och 8 aktiebolagslagen. Punkten 5 har behandlats vid 38å tredje stycket.

Sjätte punkten motsvarar ll kap. 65 andra stycket aktiebolagslagen i nuvarande lydelse. l lagrådsremissen med förslag till ny lagstiftning om handelsbolag m.m. har föreslagits att nämnda bestämmelse i aktiebolags- lagen förs över till ll kap. 85)" första stycket 9. En följd härav är att

Prop. 1979/80: 144 60

uppgifterna enligt andra stycket i sistnämnda paragraf får tas in i en not Ufr 2 kap. 75 förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag). Mot- svarande gäller enligt andra stycket i förevarande paragraf för de ekono- miska föreningarna. I förhållande till gällande lag (42% andra stycket Al) innebär förevarande bestämmelse att uppgiftsskyldigheten inte längre kan modifieras genom åberopande av skada för föreningen.

Andra stycket motsvarar 11 kap. Så andra stycket aktiebolagslagen.

435

Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovis- ningssed.

] förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning dels om sådana för bedömningen av föreningens verksamhetsresultat och ställning viktiga för- hållanden. för vilka redovisning inte skall lämnas i resultaträkningen eller balansräkningen. dels om händelser av väsentlig betydelse för föreningen, som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut. Förvaltnings- berättelsen skall vidare innehålla uppgifter om väsentliga förändringar i medlemsantalet samt om summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår dels enligt 16? l mom.. dels enligt 16aå.

] förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räkenskapsåret anställda personer såväl för företaget i dess helhet som för varje arbets- ställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och andra personer i ledande ställning, dels till övriga anställda. Har förening- en anställda i flera länder. skall löner och ersättningar anges särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträf- fande föreningens vinst eller förlust.

För förening som avses i 465 4 mom. första stycket skall till förvalt- ningsberättelsen fogas en finansieringsanalys. I finansieringsanalysen skall redovisas föreningens finansiering och kapitalinvesteringar under räken— skapsåret.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förvaltningsberättelsen. Första stycket motsvarar 11 kap. ] & tredje stycket aktiebolagslagen. Att god redovisningssed skall iakttas även i fråga om resultaträkningen och balansräkningen följer av hänvisning i 385 andra stycket till bokföringsla- gen.

Andra stycket första meningen motsvarar 1] kap. 9.5 första stycket aktiebolagslagen. I motsats till gällande lag (43.5 1 mom. första stycket andra meningen) anges det inte i förevarande bestämmelse att uppgifts- skyldigheten kan modifieras genom åberopande av skada för föreningen. Att det ändå finns visst utrymme för en sådan modifiering av uppgifts- skyldigheten framgår av vad lagrådet oemotsagt anfört i samband med motsvarande ändring för aktiebolagen (se prop. l975: 103 s. 768 och 789).

Bestämmelserna gäller även vid koncernredovisning (se 4335 sjätte stycket).

Andra stycket andra meningen, som saknar motsvarighet i aktiebolags-

Prop. l979/80: 144 tal

lagen. överensstämmer med gällande föreningslag (43% 1 mom. första stycket första meningen). Enligt min mening bör föreningarna ha möjlighet att lämna ifrågavarande information i en specificerande not till förvalt- ningsberättelsen. om det bidrar till att öka läsbarheten och överskådlig- heten.

Enligt 40% andra stycket skall vissa gottgörelser redovisas i resultat- räkningen och alltså inte som enligt gällande föreningslag i förvaltnings- berättelsen.

Tredje styrke! motsvarar ll kap. 9.5 andra stycket aktiebolagslagen (jfr 435 ! mom. tredje stycket gällande föreningslag). Bestämmelserna gäller även vid koncernredovisning (se 43 aå sjätte stycket).

Enligt förevarande bestämmelse skall i en särskild post redovisas löner och ersättningar till styrelsen och andra personer i ledande ställning. Motsvarande formulering används i gällande föreningslag medan aktie- bolagslagen har "styrelsen och verkställande direktör". Liksom enligt gällande rätt avses jämte styrelseledamöterna den motsvarighet som kan förekomma till verkställande direktören.

Av det i lagtexten använda uttrycket räkenskapsårets löner och ersätt- ningar framgår att det är årets utgiftssumma. ej utbetalningssumma. av löner etc. som skall anges. Till ersättningar hör arvoden. provisioner, semesterersättningar och andra belopp som utgår direkt till vederbörande, däremot inte pensions- och socialförsäkringspremier o.dyl.

Bokföringsnämnden har utfärdat en anvisning om tillämpningen av ll kap. 9å andra stycket aktiebolagslagen (KFS l97812, BFN: 8).

Fjärde stycke! motsvarar l 1 kap. 95 tredje stycket aktiebolagslagen (jfr 43 ä 2 mom. tredje stycket gällande föreningslag).

Femte stycket motsvarar ll kap. 9å fjärde stycket aktiebolagslagen (jfr 44aå andra stycket gällande föreningslag). ] lagrådsremissen med förslag till ny lagstiftning om handelsbolag m.m. har efter önskemål av bok- föringsnämnden föreslagits en ändring av nämnda bestämmelse i aktiebo- lagslagen (jfr 2 kap. Så förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag). Avsikten med ändringen är att underlätta en önskvärd vidareut- veckling av praxis beträffande utformningen av finansieringsanalyser. Vid utformningen av förevarande stycke har den föreslagna ändringen beak- lats.

Enligt 43 aä sista stycket skall finansieringsanalys i vissa fall upprättas även för koncerner.

Koncernredm-isning

43aå

I en moderförening skall. utöver årsredovisning för moderföreningen. för varje räkenskapsår avges en koncernredovisning bestående av kon- cernresultaträkning och koncernbalansräkning. Redovisningen skall hän- föra sig till balansdagen för moderföreningen.

Prop. 1979/80: 144 e:

Bestämmelserna i 385 fjärde—sjunde styckena tillämpas även på kon- cernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Modetft'n'cningen är dock utan särskilt föreläggande skyldig att insända nämnda handlingar till länsstyrelsen.

Koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen skall var för sig utgöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföretagens resultat- räkningar och balansräkningar. Sammandraget skall upprättas enligt god redovisningssed.

Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter av- drag l'ör redovisad vinstutdelning inom koncernen och efter avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av internvinst Linder räkenskapsåret. Koncernbalansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansamlad förlust i koncernen efter avdrag för internvinster. Med intern- vinst avses på moderföreningen belöpande andel av vinst på överlåtelse av en tillgång inom koncernen. i den män inte överlåtelse av tillgången däref- ter har skett till en köpare utanför koncernen eller förbrukning av tillgång- en eller nedsättning av dess värde har ägt rum hos det företag inom koncernen som har förvärvat tillgången.

Om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller andra särskil— da skäl är förenat med synnerliga svårigheter att vid koncernredovisningen i visst hänseende tillämpa tredje eller fjärde stycket. får de undantag göras som förhållandena kräver. För sådana undantag skall lämnas en motiverad redogörelse i moderföreningens förvaltningsberättelse.

] förvaltningsberättelsen för en moderförening skall vidare lämnas så- dana upplysningar om koncernen som avses i 43.5 andra stycket första meningen och tredje stycket. Redogörelse skall lämnas om vilka metoder och värderingsprinciper som har använts vid uppgörande av koncernredo- visningen. Därjämte skall uppges det belopp. som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall över- föras till bundet eget kapital.

Ett dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen eller. om företaget inte är skyldigt att upprätta förvaltningsberättelse. i en bilaga till sin balansräk- ning ange namnet på moderföreningen och i förekommande fall dennas moderförening. Moderföreningen och dotterföretaget skall vidare ange hur stor andel av årets inköp och försäljningar som avser annat företag inom samma koncern.

Uppgifter om koncernens lagerreserv skall tas in i koncernredovis- ningen. om koncernen är av sådan storlek som avses i 465 4 mom. tredje stycket. I sådana fall skall till koncernredtwisningen fogas en finansierings- analys för koncernen.

Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om koncernredovis- ningens omfattning och innehåll.

Första stycket motsvarar ll kap. 10? första stycket aktiebolagslagen. Alla företag inom samma koncern skall enligt 12.5 bokföringslagen ha samma räkenskapsår. om inte riksskatteverket på grund av synnerliga skäl medger annat.

Andra stycket första meningen motsvarar ll kap. lOå andra stycket aktiebolagslagen. [ 57? l mom. finns bestämmelser om behandlingen på föreningsstämman av koncernredovisningshandlingarna.

Prop. 1979/80: 144 63

Andra stycket andra meningen. som saknar motsvarighet i aktiebolags- lagen. har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3). 1 förhål- lande till promemorieförslaget har bestämmelsen ändrats så att koncern- redovisningshandlingarna alltid skall sändas in till länsstyrelsen och alltså inte bara av moded'öreningar i större koncerner (jfr 3 kap. (rå förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag). Handlingarna skall sändas in till länsstyrelsen i det län där moderföreningen har sitt säte.

Tredje stycket motsvarar 1 l kap. l l 5 första stycket aktiebolagslagen (jfr 3 kap. 7s' första stycket förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag). Förevarande bestämmelse har formulerats i överensstämmelse med sistnämnda lagrum och jag hänvisar till vad jag har anfört i lagrådsre- missen med förslag till ny lagstiftning om handelsbolag m.m.

Fjärde stycket motsvarar 11 kap. lls andra stycket aktiebolagslagen. Uttrycket "på moderföreningen belöpande andel" av vinsten innebär att vid uträkningen av internvinst avdrag får göras för den vinst som belöper på minoritetsandelar i dotterföretaget. Endast så stor del av vinsten som motsvarar moderföreningens andel i ett dotterbolags aktiekapital anses alltså utgöra internvinst.

Jag avser inte att här närmare uppehålla mig vid den tekniska utform- ningen av hur eliminering av olika transaktioner skall gå till. Denna fråga får överlämnas till praxis. I detta sammanhang vill jag också nämna att Föreningen Auktoriserade revisorer FAR i sin årliga medlemsmatrikel behandlar bl. a. melodproblem vid upprättande av koncernredovisning.

Femte stycket motsvarar 11 kap. 11 å tredje stycket aktiebolagslagen (se prop. 1975: 103 s. 469).

Sjätte stycket motsvarar 11 kap. 1 l & fjärde stycket aktiebolagslagen (jfr bokl'öringsnämndens anvisning KFS 1978: 2. BFN: 8).

Sjunde stycket motsvarar 11 kap. 11 åfemte stycket aktiebolagslagen (jfr prop. 1975: 103 s. 283 samt bokföringsnämndens anvisning KFS 1978: 10, BFN 10).

Som framgår av paragrafen skall den iakttas inte bara av moderföre- ningen utan även av dotterföretag (jfr 3 kap. 85 förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag).

Åttonde stycket motsvarar 11 kap. 11 % sjätte stycket aktiebolagslagen.

Delårsrapport

44 &

För förening som avses i 46ä 4 mom. första stycket och för moderföre- ning i koncern som avses i 465 4 mom. tredje stycket skall minst en gång under varje räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avges en särskild redovisning (delårsrapport). Rapporterna skall avse föreningens verksamhet från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.

Delårsrapporterna avges av styrelsen eller av den styrelseledamot som styrelsen bestämmer. Rapporterna skall hos föreningen hållas tillgängliga

Prop. 1979/80: 144 64

för envar och genast sändas till den medlem som begär det. Delårs- rapporter som avses i första stycket tredje meningen skall senast två månader efter rapportperiodens utgång sändas in till länsstyrelsen.

Paragrafen. som innehåller grundläggande bestämmelser om avgivande av delårsrapport. motsvarar 1 1 kap. 12 & aktiebolagslagen (jfr 44a & andra stycket gällande föreningslag). Skyldigheten att avge delårsrapporter åvi- lar de ekonomiska föreningar som måste ha auktoriserad revisor. 1 förhål- lande till promemorieförslaget har andra stycket i förevarande paragraf ändrats så att styrelsen kan uppdra åt någon styrelseledamot att avge delårsrapporterna. Enligt aktiebolagslagen kan motsvarande uppdrag läm— nas den verkställande direktören.

44215

1 delårsrapporter skall översiktligt redogöras för verksamheten och re- sultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i likvidi- tet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall lämnas beloppsuppgifter om omsättningen och resultatet före boksluts- dispositioner och skatt under rapportperioden. Om särskilda skäl förelig- ger. får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resultatet lämnas. Be- stämmelserna i 405 första stycket och 43.6 andra stycket första meningen gäller i tillämpliga delar i fråga om delårsrapport.

Om en koncern är av sådan storlek som anges i 46% 4 mom. tredje stycket, skall moderföreningen i delårsrapporterna. utöver uppgifter för moderföreningen. lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om omsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för interna poster inom koncernen och med hänsyn tagen till internvinsteliminering.

Om särskilda hinder inte möter. skall i anslutning till uppgifter enligt första och andra styckena även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under det föregående räkenskapsåret.

Begrepp och termer skall i möjlig mån överensstämma med dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen.

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om innehållet i delårsrappor- terna. motsvarar 11 kap. 13 och 14% aktiebolagslagen (jfr 44th andra stycket gällande föreningslag).

Revision

De nya revisionsbestämmelserna har behandlats i den allmänna motive- ringen (avsnitt 2.4). Bestämmelserna i 45—51??? överensstämmer i stort sett med vad som gäller enligt 10 kap. aktiebolagslagen (jfr också 4 kap. i förslaget till lag om årsredovisning m. m. i vissa företag).

4555

Ett eller flera revisorer utses på föreningsstämma. om ej revisor enligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning. Tillika kan en ellerflem revisors-

Prop. 1979/80: 144 65

suppleanter utses. Bestämmelserna i denna lag om revisorer giiller i till- lämpliga delar om suppleanter.

Revisorer skall utses för tiden till dess stämma som avses i 57 & l mom. har hållits. De får inte utses för längre tid än till och med den stämma som skall äga rum under andra räkenskapsåret efter det de utsetts. Även om den tid för vilken en revisor har blivit utsedd inte har gått till ända. får revisorn skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Om en revisor som är vald på föreningsstämma entledigas eller eljest avgår eller avlider eller det uppkommer hinder för honom enligt 46% l eller 4 mom. att vara revisor och det ejfinns någon suppleant. åligger det styrel— sen att ofördröjligcn föranstalta om val av ny revisor.

Den som har utsetts till revisor skall ofördröjligen underrättas om det. Har han valts på föreningsstämma. sker underrättelse genom styrelsens försorg och eljest av den som tillsatt honom.

Paragrafen innehåller bestämmelser om utseende av revisorer (jfr lt) kap. lå första—tredje styckena aktiebolagslagen). En motsvarighet till första stycket första meningen i paragrafens gällande lydelse återfinns i 505? första stycket i departementsförslaget. ! förhållande till promemorie- förslaget har första stycket i förevarande paragraf kompletterats med be- stämmelser om revisorssuppleanter (jfr lO kap. lå tredje stycket aktie- bolagslagen). Övriga ändringar i paragrafen är redaktionella.

46å

1 mom. Revisorer skall vara svenska medborgare Och bosatta iSverige. om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer tillåter annatför särskilt fall. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara revisor. Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens verksamhet fordrasförhillgörande av uppdraget.

Till revisorer kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbo- lag. Vid tillämpning av bestämmelserna om revision likställs auktorisera- de revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisions/m- lag med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till föreningens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. I ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktori- serad revisor och i ett godkänt revisionsbolag skall han vara auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i tredje och fjärde styckena samt 53.6 tillämpas på den huvudansvarige. Om ett revisionsbolag har utsetts till revisor, skall ersättningsskyldighet som kan uppkomma vid fullgörande av revisionsuppdraget åligga revisionsbolaget och den huvudansvarige.

Den kan inte vara revisor som I. är ledamot av styrelsen iföreningen eller dess dotterföretag eller biträder vid föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller förening- ens kontroll däröver,

2. är anställd hos eller eljest intar en underordnad eller beroende ställ- ning till föreningen eller någon som avses under I eller är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträderföreningen vid grund- bokföringen eller medelsförvaltningen eller föreningens kontroll däröver.

3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållan- den med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till 5 Riksdagen l979/80. I saml. Nr [44

Prop. 1979/80: 144 66

person som avses under I eller är besvågrad med .sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon. eller

4. utöver vad som normalt sammanhänger med medlemskap iförening— en. står i låneskuld till föreningen eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka föreningen eller sådant företag har ställt säkerhet.

I ett dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt tredje stycket inte är behörig att vara revisor [ moderföreningen.

2 mom. Om det hos en sammanslutning med ändamål att ha hand om gemensamma uppgifter för föreningarfinns ett särskilt revisionsorgan,får sammanslutningen eller, om revisionsorganet utgör juridisk person, denna utses till revisor. Den som sålunda har tillsatts som revisor skall utse en för uppdraget lämpad person attförrätta revisionen. Ifråga om honom gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag sägs om revisor. Om en sammanslut- ning eller ett revisionsorgan har utsetts till revisor, skall ersättningsskyl- dighet som kan uppkomma för den som har förrättat revisionen åvila också den som har utsett honom.

Föreliggerfall som avses i 4 mom. första eller tredje stycket, får rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om särskilda skäl föreligger, medge att en samntanslutning eller ett revisionsorgan utses till revisor trots att revisionen därmed inte kommer att förrättas av någon auktoriserad revisor.

3 mom. 'I'ill revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföre- ningens revisorer. om det kan ske.

4 mom. Minst en revisor skall vara auktoriserad, om I. tillgångarnas nettovärde enligtfastställda balansräkningarför de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det enligt lagen (I962:38!) om allmän försäkring bestämda basbe- loppetför den sista månaden av respektive räkenskapsår. eller

2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan ifråga om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högstfem år.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en kan- cern, om nettovärde! av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncernbalansräkningarför de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.

I andra föreningar än som avses i första och tredje styckena skall en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en f("ireningsstämma.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som kan utses till revisor och om jäv för revisorer.

I mom. första stycket motsvarar 10 kap. 25 första och andra styckena aktiebolagslagen . ] förhållande till gällande rätt har den sakliga ändringen gjorts att revisorn inte får vara i konkurs.

I mom. andra stycket motsvarar [0 kap. Zä tredje stycket aktiebolagsla-

Prop. 1979/80: 144 67

gen. Bestämmelserna om revisionsbolag innebär en utvidgning i förhållan- de till gällande bestämmelser i 2 mom. om särskilda revisionsorgan. Sista meningen är ny i förhållande till promemorieförslaget. Bestämmelsen. som motsvarar 15 kap. ?.å andra stycket aktiebolagslagen , innebär att revisons— bolaget och den huvudansvarige solidariskt svarar för skadeståndsskyldig- het som kan uppkomma enligt 106— IO9 så föreningslagen.

I mom. tredje stycket, som ersätter det nuvarande andra stycket. mot- svarar IO kap. 4 5 första stycket aktiebolagslagen. Bestämmelserna innebär en viss skärpning i förhållande till gällande rätt. Kommerskollegium har utfärdat anvisningar som för aktiebolagens del närmare preciserar jävsbe- stämmelserna. Dessa bestämmelser återfinns i kommerskollegiets författ- ningssamling KFS 1977: 23.

En revisor får i princip inte stå i låneskuld till den förening han skall revidera. Med hänsyn till att det emellertid är ett normalt led i en förenings verksamhet att medlemmar till exempel åtnjuter kredit för varuinköp eller får en förenings borgen för produktionslän har jävsbestämmelsen under punkt 4 utformats så att föreningsmedlemmar kan vid sidan om externa revisorer ställa upp som förtroenderevisorer i föreningsarbetet.

I mom.fjärde stycket motsvarar lt) kap. 4ä andra stycket aktiebolagsla- gen.

2 mom.. som saknar motsvarighet i aktiebolagslagen . innehåller bestäm- melser om särskilda revisionsorgan. [ promemorian föreslogs inte någon ändring av dessa bestämmelser. På skäl som har redovisats i den allmänna motiveringen ( avsnitt 2.4 ) har bestämmelserna kompletterats med en dis- pensmöjlighet i fråga om kravet på auktoriserad revisor.

3 mom. motsvarar 10 kap. 25 fjärde stycket aktiebolagslagen . 4 mom., som innehåller bestämmelser om krav på en auktoriserad revi- sori vissa föreningar. motsvarar 10 kap. 3å andra—femte styckena aktie- bolagslagen. Bestämmelserna utgör en nyhet i föreningslagen.

I promemorian föreslogs att endast antalet anställda skulle vara avgöran— de som storlekskriterium. På skäl som har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) har i överensstämmelse med aktiebolagslagen även balansomslutningens storlek tagits med som ett alternativt storleks- kriterium.

475

Har revisorer ej utsetts till föreskrivet antal eller har revisorer utsetts utan iakttagande av bestämmelserna i 465 l eller 4 mom.. åligger det styrelsen och styrelseledamot att ofördröjligen anmäla förhållandet för länsstyrelsen. Anmälanfår göras även av förenings—medlem. av röstberätti- gad som ej är medlem eller av borgenär.

Har anmälan gjorts enligt första stycket, skall länsstyrelsen. i fall då revisorer inte har utsetts till föreskrivet antal, förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborgare, utan vederbörligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i strid mot 46.5 1 mom. tredje ellerfiärde stycket eller—i

Prop. 1979/80: 144 68

mom.. skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara honom entledigad och förordna en ny revisor i hans ställe. Förordnande av revisor skall avse tiden till dess en annan revisor har blivit utsedd iföreskriven ordning. Har föreningsstämman underlåtit att på begäran enligt 46 .5 4 inom. fjärde stycket utse en auktoriserad eller godkänd revisor och gör röstberättigad inom en mänudfrän stämman framställning till Iz'ins.s't_i-'relsen. skall denna förordna sådan revisor.

Revisorer som utses enligt denna paragraf har rätt till skäligt arvode av föreningen.

Ändringarna utgör en konsekvens av de nya bestämmelserna i 46.5. Bestämmelserna i förevarande paragraf motsvarar i huvudsak lO kap. 6.5 aktiebolagslagen .

49.5

En revisor får vid revisionen inte anlita någon som inte enligt 46,5 I mmn. tredje ellerfjärde stycket är behörig att vara revisor. Hurföreningen eller moderföreningen en anställd i sin tjänst med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen ha hand om föreningens interna revision. får dock en sådan anställd anlitas vid revisionen i den utsträckning det är förenligt med god revisonssed.

Revisorn ansvararför skada som uppsåtligen eller av vårdslöshet väl/as föreningen av hans medhjälpare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om revisionsmedhjälpare. Första stycket. som motsvarar 10 kap. 4 % tredje stycket aktiebolagslagen . ersätter paragrafens nu gällande tre stycken. Andra stycket motsvarar l5 kap. 25 första stycket andra meningen aktiebolagslagen och utgör en nyhet i för— hållande till promemorieförslaget.

505

En revisor skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska föreningens årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens förvalt- ning. Är föreningen moderförening, skall revisorn även granska koncern- redovisningen och koncernföretagens inbördes förehållanden i övrigt.

Revisorn skallfölja de särskildaföreskrifter som meddelas avförenings- stämman. om de inte strider mot lag. stadgarna eller god revisionssed.

Styrelsen skall bereda revisorn tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning revisorn finner behövligt samt lämna de upplysningar och det biträde som han begär. Samma skyldighet åligger styrelsen och revisorn i en dotterförening gentemot revisorn i en moderförening.

Sedan revisorn slutfört granskningen. skall han teckna en hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen och i en moderförening pä kon- cernredovisningen. Finner revisorn att balansräkningen eller resultaträk- ningen inte börfastställas. skall han anteckna även detta. I en moderför- ening gäller detsamma ifråga om koncernbalmzsräkningen och koncernre- sultaträkningen.

Erinringar som revisorn framställer till styrelsen skall han anteckna i protokoll eller någon annan handling. Handlingen skall överlämnas till styrelsen och bevaras av denna på ett betryggande sätt.

Prop. 1979l80: 144 69

Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om en revisors åligganden och om styrelsens skyldighet att medverka vid och underlätta revisionen.

Första och andra styckena motsvarar 10 kap. 71?" aktiebolagslagen. Hän- visningen i första stycket till god revisionssed medför att de nu gällande detaljerade bestämmelserna kan upphävas. Andra stycket innebär inte någon ändring i sak i förhållande till gällande bestämmelser.

Tredje stycket motsvarar 10 kap. 85 aktiebolagslagen och innebär en ändring i förhållande till gällande bestämmelser endast i vad avser kon- cernförhällanden.

Fjärde stycket, som saknar motsvarighet i gällande föreningslag. mot- svarar IO kap. 99" aktiebolagslagen.

Femte stycket, som också saknar motsvarighet i gällande föreningslag. motsvarar 10 kap. 11 % aktiebolagslagen.

Enligt 515 tredje stycket skall revisorn i revisionsberättelsen föra in upplysningar som han anser böra komma till föreningsmedlemmarnas kän- nedom. Förevarande bestämmelse avser sådana erinringar som revisorn gör till styrelsen men som han inte anser vara av den beskaffenheten att de bör bringas till medlemmarnas och allmänhetens kännedom. Anledningen härtill kan vara att de är mindre betydelsefulla eller berör affärshemlig- heter e. d. Sådana erinringar bör göras skriftligen så att de för framtiden är tillgängliga för styrelsen och även för senare revisorer, vilket bidrar till att ge kontinuitet åt revisionen. Med hänsyn till att revisionsprotokollet inte är obligatoriskt föreskrivs att erinringar skall införas i protokoll eller annan handling. Revisorerna kan alltså ge sin erinran i en rapport eller i ett vanligt brev e. (1. Dessa skriftliga erinringar i protokoll eller annan handling skall förvaras hos styrelsen på betryggande sätt. De blir inte offentliga men är liksom föreningens handlingar i övrigt tillgängliga för senare revisorer.

515

Revisorerna ska/[ för varje räkenskapsår avge en av dem undertecknad revisionsberättelse. som skall överlämnas till styrelsen minst två veckor före den i 5715 1 mom. angivna föreningsstämman. Revisorerna skall också inom samma tid till styrelsen återställa de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.

Revisionsberatrelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovis- ningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag. skall revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. om det kan Ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försum- melse. som kan föranleda ersättningsskyldighet. ligger en styrelseledamot till last eller att en styrelseledamot på annat sätt har handlat [ strid mot denna lag eller stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsbe- rättelsen skall även innehålla ett uttalande ifråga om ansvarsfrihetjör Sn'relseledamöterna. Revisorn kan i övrigt i berättelsen meddela upplys- ningar som han önskar bringa till medlemmarnas kännedom.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om faststäl-

Prop. 1979/80: 144 70

lande av balansräkningen och resuItatriikningen samt om det i fört-'alt- ningsberättelsen framställda förslaget till dispositioner beträffande för- eningens vinst ellerjörlust.

[ en moderförening skall revisorn avge en särskild rei'isionsherättelse beträjj'andc koncernen. Härvid skall första —-fjärde styckena tillämpas.

Paragrafen. som innehåller bestämmelser om revisionsberättelsen. mot- svarar 10 kap. 10.5 aktiebolagslagen. Bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med nuvarande bestämmelser utom det nya femte stycket som avser koncerner.

Enligt andra stycket skall revisionsberättelsen innehålla ett uttalande, huruvida årsredovisningen har gjorts upp enligt denna lag. Enligt 385 andra stycket skall bestämmelserna om årsbokslut i bokföringslagen iakt- tas vid upprättande av årsredovisningen. Revisorns uttalande skall alltså göras med beaktande också av bestämmelserna i den lagen. Om revisorn på någon punkt känner sig tveksam i fråga om redovisningens lagenlighet skall han i revisionsberättelsen ange detta.

Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som skall läm- nas enligt 38—43 55. är revisorerna skyldiga att ange detta. De skall i sådana fall lämna erforderliga tilläggsupplysningar. om det kan ske. Me- ningen är emellertid inte att de i revisionsberättelsen skall lämna sådana tilläggsuppgifter som föreningslcdningen med hänsyn till företagets intres- sen inte önskar och inte är skyldig att lämna ut.

Om revisorerna vid sin granskning har funnit att någon åtgärd eller försummelse. som kan föranleda ersättningsskyldighet. ligger en styrelse— ledamot till last. Skall det enligt tredje stycket anmärkas i berättelsen. Formuleringen avser att utmärka att revisorerna är skyldiga att göra an- märkning i revisionsberättelsen endast om de verkligen har funnit att åtgärden eller försummelsen är av det slaget att den kan medföra skade— ståndsskyldighet. Om revisorerna anser det mer eller mindre sannolikt att skadeståndsskyldighet föreligger men inte är säkra på det. kan det vara lämpligt att i revisionsberättelsen ge ett i skadeståndsfrågan neutralt utta- lande med uppgift om resultatet av deras granskning i detta avseende.

Tredje stycket innehåller vidare en bestämmelse om att revisorerna skall anmärka. om de vid sin granskning har funnit att en styrelseledamot på något annat sätt har handlat i strid mot föreningslagen eller mot stadgarna. Denna bestämmelse är ett uttryck för att revisorerna även har att beakta bl. a. samhällets och utomståendes intressen.

Enligt 575 1 mom. skall ordinarie föreningsstämma besluta om ansvars- frihet för styrelseledamöterna. I enlighet härmed föreskrivs i andra me- ningen av förevarande stycke att revisionsberättelsen även skall innehålla ett uttalande i fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. Revisorerna bör i allmänhet tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet på angivna skäl. De har inte någon ovillkorlig skyldighet till detta utan kan i tveksamma fall begränsa sig till att ange skäl för eller emot ansvarsfrihet. Även om reviso-

Prop. 1979/80: 144 71

rerna anmärker på en viss åtgärd som enligt deras mening kan föranleda skadeståndsskyldighet. är de oförhindrade att tillstyrka ansvarsfrihet för den som enligt deras anmärkning har giort sig skyldig till en skadestånds- grundande handling. t.ex. om skadan och hans vårdslöshet är ringa och han kanske i Stort sett har fullgjort sitt Uppdrag på ett förtjänstfullt sätt.

Enligt sista meningen i tredje stycket kan revisorerna i övrigt i revisions- berättelsen meddela upplysningar som de önskar bringa till föreningsmed- Iemmarnas kännedom. Eftersom revisionsberättelsen i princip blir offent— lig handling (se 38.5 sjätte stycket). får revisorerna räkna med att dess innehåll kommer till allmän kännedom. Naturligtvis skall revisorerna här som annars noggrant hålla sig inom ramen för sitt uppdrag. De får inte lämna upplysningar om t. ex. affärshemligheter vilkas yppande för allmän— heten kan vålla föreningen skada.

Enligt fjärde stycket skall revisionsberättelsen innehålla särskilda utta- landen om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det framställda förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust. Liksom f.n. kan revisorerna undantagsvis underlåta att direkt till- eller avstyrka fastställande av balansräkningen och i stället påpeka att föreningsledningens förslag rörande samma räkning i visst angivet avseen- de kan ge anledning till tvekan. Det är dock önskvärt att revisorerna i detta avseende ger stämman så god och klar ledning som möjligt.

Beträffande styrelsens förslag i fråga om dispositioner rörande vinst eller förlust gäller liksom enligt gällande lag att revisorerna bör tillstyrka eller avstyrka förslaget och att de i varje fall skall uttala sig om det. De är givetvis skyldiga att göra anmärkning. om den föreslagna dispositionen inte står i överensstämmelse med lagens och stadgarnas bestämmelser. Detta gäller också. om det i föreningen har föreslagits en utdelning utan att regeln i 18.5 tredje stycket om hänsynstagande till god affärssed m.m. har iakttagits. Någon uttrycklig bestämmelse härom torde inte behövas.

Varje revisor är i princip ansvarig för hela den granskning som ingår i revisionsuppdraget. även om det inte sällan kan anses rimligt och praktiskt ofrånkomligt att en viss arbetsfördelning sker mellan revisorerna. om det finns flera sådana. Eftersom Skadeståndsskyldighet för en revisor förutsät- ter vårdshöshet. torde en arbetsfördelning i överensstämmelse med god revisionssed få beaktas vid bedömningen av skadeståndsfrågor.

Av revisorns individuella ställning i fråga om skyldighet och ansvar torde det utan någon uttrycklig lagbestämmelse följa att han liksom enligt gällande lag har rätt att få en från medrevisorer avvikande mening uttryckt antingen genom att foga ett särskilt yttrande till revisionsberättelsen eller genom att avge en egen revisionsberättelse.

Enligt det nya femte stycket. som motsvarar 10 kap. 10.5 femte stycket aktiebolagslagen. skall det i en moderförening avges en särskild revisions- berättelse beträffande koncernen. Föreningen Auktoriserade revisorer FAR anser det olämpligt att bibehålla en formulering som tyder på att två

Prop. 1979/80: 144 72

skilda handlingar skall upprättas — revisionsberättelse och koncernrevi- sionsberättelse — när den praktiska lösning som har framkommit för aktie- bolagens del och som har godtagits av registreringsmyndigheten är att endast en handling (med två avsnitt) utfärdas. Enligt min mening utgör lagtexten inte något hinder mot den praxis som har utbildats. Det saknas därför skäl att ändra den från aktiebolagslagen hämtade formuleringen.

575

I mom. lnom sex månader eller den kortare tid. som kan vara bestämdi stadgarna. efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie fö- reningstämma, där styrelsen skall lägga fram årsredovisningen och revi- sionsberättelsen samt. i moderförening, koncernredovisningen och kon- cernrevisionsberättelsen. Handlingarna skall under minst en vecka när- mast före stämman hållas hos föreningen tillgängliga för medlemmarna.

På denna föreningsstämma skall till avgörande företas frågorna om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moder- förening. koncernresultaträkningen och koncembalansräkningen med de ändringar eller tillägg som kan behövas samt om beviljande av ansvarsfri- het åt styrelseledamöterna för den tid redovisningen omfattar. Stämman skall också besluta i anledning av föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen.

Beslut i nämnda frågor får skjutas upp till en fortsatt stämma som skall hållas minst en och högst två månader därefter.

2 mom. Styrelsen skall, om någon medlem begär det och styrelsenfinner att det kan ske utan väsentligtförfång för föreningen, på föreningsstäm- man lämna upplysningar angående förhållanden som kan inverka på be- dömande! avföreningens årsredovisning och dess ställning iövrigt eller av ärende på stämman. Ingår föreningen i en koncern. avser upplysningsplik- ten även föreningens förhållande till annat koncernföretag och, om för- eningen är moderförening. koncernredovisning samt sådana förhållanden beträffande dotterföretagen som avses i första meningen.

Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stämman. skall upplysningen inom två veckor däref- ter hållas hos föreningen skriftligen tillgänglig för medlemmarna samt översändas till varje medlem som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlem- marna utan väsentligtförfång för föreningen, skall upplysningen i stället på medlemmens begäran lämnas till föreningens revisorer inom två veckor därefter. Revisorerna skall inom en månad efter stämman till styrelsen avge skriftligt yttrande. huruvida den begärda upplysningen lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening bort föranleda änd- ring i revisionsberättelsen eller, beträffande moderförening. koncernrevi- sionsberättelsen eller i övrigt ger (Inledning till erinran. Om så ärfallet, skall ändringen eller erinringen anges i yttrandet. Styrelser: skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt för medlemmarna hos föreningen samt översända det i avskrift till varje medlem som har begärt upplysningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ordinarie föreningsstämma. [ mom. har kompletterats med koncernbestämmelser och med en före- skrift om att även resultaträkningen skall fastställas av föreningsstämman.

Prop. 1979/80: 144 ' 73

2 mom., som endast delvis har motsvarighet i gällande föreningslag. motsvarar 9 kap. 125 första—tredje styckena aktiebolagslagen.

81 5

Då föreningen har trätt i likvidation, skall styrelsen ofördröjligen avge redovisning för sin förvaltning av föreningens angelägenheter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte tidigare har lagtsf'ram på förenings- stämma.

Likvidatorerna skall ofördröjligen överlämna redovisningshandlingarna i huvudskrift eller avskrift till revisorerna. som inom en månad skall avge revisionsberättelse och återställa handlingarna. Likvidatorerna skall så snart det kan ske läggafram redovisningshandlingarna och revisionsberät- telsen på föreningsstämma. På stämman skall behandlas frågan om bevil- jande av ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter för den tid redovisningen omfattar.

I fråga om styrelsens redovisning. om revisorernas granskning och revi- sionsberättelsen. om handlingars framläggande och tillhandahållande. om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt om anställande av talan mot styrelseledamot gälleri tillämpliga delar 38—43 och 49—51 55. 575 1 mom. samt 63—66 55.

Paragrafen innehåller bestämmelser om bl. a. redovisning under likvida- tion. Ändringarna är redaktionella.

IOSaä

Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 22. 29, 40. 42. 46 eller 76å överklagas hos regeringen genom besvär.

Länsstyrelsens beslut. varigenom ansökan om eller anmälan för registre- ring avskrivits eller registrering vägrats. överklagas hos kammarrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. I samma ordning överklagas beslut enligt 745 och beslut om sådan förklaring som avses i 103å 2 mom.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas i övriga fall hos kammarrätten genom besvär.

Paragrafen innehåller besvärsbestämmelser. Första stycket i gällande lydelse avser tillståndsärenden enligt 22. 29, 46 eller 76 5. Dessa tillståndsärenden prövas av kommerskollegium enligt förordningen (1969: 228) om prövning av vissa ärenden rörande ekonomis- ka föreningar (i lydelse enligt SFS 1975: 1416).

Förevarande stycke har ändrats så att det även avser tillståndsärenden enligt 40 och 42 55. Nya typer av tillståndsärenden har dessutom tillkom- mit enligt 465. Samtliga tillståndsärenden bör prövas av kommerskolle- gium. Jag kommer att senare ta upp frågan om ändring av den nyss nämnda förordningen.

Ändringarna i andra och tredje styckena är redaktionella.

Prop. 1979/80: 144 74

l ll) & Till böter döms

1. styrelseledamot. likvidator eller annan, där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i anmälan eller ansökan till länsstyrelsen eller i handling som fogas därvid eller i uppgift varom förmäles i 10.5, så ock styrelseledamot eller likvidator. där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling. som hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberätti- gade eller framlägges å föreningsstämma:

2. styrelseledamot. där han vid upprättande av balansräkning. resultat- räkning eller förvaltningsberättelse. som avses i 38 eller 81 &. uppsåtligen eller av vårdslöshet förfar i strid mot bestämmelserna i 38—43 916:

3. likvidator. där han vid upprättande av balansräkning. likvidations— räkning eller förvaltningsberättelse. varom stadgas i 83. 86 eller 89.5. uppsåtligen eller av vårdslöshet förfar i strid mot bestämmelser som avses i sagda lagrum:

4. revisor eller likvidationsrevisor. där han i revisionsberättelse eller annan handling. som framlägges på föreningsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift rörande för— eningens angelägenheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet under— låter att göra anmärkning beträffande förvaltningen. ändå att anledning därtill föreligger;

5. styrelseledamot eller likvidator. där han uppsåtligen eller av vårdslös- het i strid mot bestämmelserna i 18.5 låter verkställa utdelning eller utbe- talning till medlem eller annan;

6. revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som. oaktat han insett eller bort inse att skada därav kunnat följa. yppar något av vad vid verkställd granskning kommer till hans kännedom, utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag:

7. den som bryter mot vad i 7å fjärde stycket är stadgat.

Paragrafen innehåller straflbestämmelser. Ändringarna är redaktionella. I enlighet med promemorieförslaget har de nya koncernbestämmelscrna i43 aé inte straffsanktionerats (jfr prop. 1975: 103 s. 567).

Ändringarna i 18 5 medför en utvidgning av det straffbara området enligt punkten 5 i förevarande paragraf.

Hänvisningar till S4-1

1115. Till böter döms också

1. styrelseledamot eller likvidator. där han underlåter att iakttaga före- skrift som är meddelad i 105 första eller andra stycket. 38.6 sjätte stycket, 505 tredje stycket, 805 sista stycket,jämfört med 50.5 tredje stycket. eller 81 å sista stycket jämfört med 50å tredje stycket:

2. styrelseledamot eller likvidator. där han underlåter att iakttaga före- skrift som beträffande anmälan för registrering är meddelad i 37. 68. 79. 90 eller 92 &; _

3. styrelseledamot eller likvidator, där han underlåter att till revisorer eller likvidationsrevisorer avlämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 å

Prop. 1979/80: 144 75

femte stycket. 81 å andra stycket. 83 & sista stycket. 865 sista stycket eller 89 5 första stycket:

4. styrelseledamot eller likvidator, som försummar att fullgöra vad i 55 & sista stycket. 84 få sista stycket, jämfört med 55 & sista stycket. eller 86 å andra stycket sista punkten finnes stadgat eller som underlåter att iakttaga föreskrift. som med avseende å framläggande av handlingar å föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar viss tid före stämma är meddelad i 57% 1 mom.. 81 å andra eller sista stycket. 875 andra stycket eller 89 .8 andra stycket;

5. revisor. vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelats i 51 & första stycket eller 81 å andra stycket, så ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra vad i 87 5 första stycket första punkten eller 89 5 första stycket fjärde punkten finnes stadgat.

Paragrafen innehåller straffbestämmclser. Ändringarna är redaktionella. En styrelseledamot i en dotterförening kan dömas till dagsböter enligt punkten 1. om han inte ger moderföreningens revisorer upplysningar om dotterföretaget enligt de nya bestämmelserna i 50 & tredje stycket.

ll7 a 5

Länsstyrelsen kan vid vite förelägga styrelseledamot att fullgöra skyldig- het enligt 38 å sjätte stycket. 43 a 5 andra stycket eller 44 5 andra stycket att till länsstyrelsen insända behörig redovisnings/zandling. revisionsbe— rättelse eller delårsrapport. Försuttet vite utdöms av länsstyrelsen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vitesförelägganden av länssty— relsen. Ändringarna är redaktionella.

Övergångsbestämmelser

]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1981.

2. De nya bestämmelserna i 46 5 1 mom. tredje och fjärde styckena och 4 mom. första och tredje styckena samt 49 & första stycket tillämpas från och med första ordinan'e föreningsstämma som hålls efter lagens ikraftträ— dande. Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser. Beslut enligt 46 ä 2 mom. andra stycket och 4 mom. andra stycket får meddelas före den ljanuari 1981.

3. Årsredovisningar och koncemredovisningar skall efter utgången av år 1980 upprättas enligt lagen i dess nya lydelse. För räkenskapsår som har börjat löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser. 1 koncemredovisningar behöver inte tas med sammandrag av resultat- räkningar och balansräkningar för räkenskapsår som har påbörjats före utgången av år 1980.

4. Om det i 42 5 första stycket 3 angivna anskaffningsvärdet för en tillgång som har förvärvats före lagens ikraftträdande inte kan utrönas med hjälp av föreningens bevarade räkenskaper. skall som anskaffningsvärde redovisas, beträffande byggnad det vid 1965 års allmänna fastighetstaxe- ring åsatta taxeringsvärdet (byggnadsvärdet) ökat med förbättringskost— nader efter utgången av år 1964, samt beträffande annan tillgång det belopp vartill anskaffningsvärdet skäligen kan uppskattas.

Prop. 1979/80: 144 76

1 en not till balansräkningen skall anges om anskaffningsvärdet har uppskattats enligt första stycket.

Andra punkten motsvarar 15 5 första och andra styckena lagen (1975: 1386) om införande av aktiebolagslagen (1975: 1385). Bestämmelsen avser de delvis nya bestämmelserna om jäv för revisorer och om krav på en auktoriserad revisor.

Tredje punkten motsvarar 16 5 lagen om införande av aktiebolagslagen. Bestämmelserna i första stycket innebär att föreningarna har valrätt mellan gamla och nya bestämmelser, när det gäller ett räkenskapsår som har börjat löpa före den ljanuari 1981.

Fjärde punkten motsvarar 17 & lagen om införande av aktiebolagslagen (se prop. 1975: 103 s. 721).

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om jordbrukskasserörelsen

] lagen om jordbrukskasserörelsen har gjorts ändringar. främst av redak- tionell art, som en följd av de nya bestämmelserna om redovisning och revision i föreningslagen. Däremot görs inte några hänvisningar till de nya koncembestämmelsema i föreningslagen.

435

Hänvisningen i paragrafens första mening innebär att vissa inledande bestämmelser om årsredovisning i föreningslagen blir tillämpliga också på kreditkassoma. Liksom enligt föreningslagen blir bokföringslagens regler om årsbokslut vägledande för hur resultaträkning och balansräkning i den offentliga årsredovisningen skall upprättas. Vissa särbestämmelser i för- hållande till bokföringslagen tas emellertid upp i 44 och 45 55.

44 och 45 55

l paragraferna har tagits bort de bestämmelser som har en motsvarighet i bokföringslagen. 45 & har utformats efter mönster av 41 å tredje stycket föreningslagen.

465

De nuvarande bestämmelserna behövs inte, eftersom 18 & bokföringsla— gen innehåller bestämmelser om hur resultaträkningen skall ställas upp. ! paragrafen har i stället tagits in en bestämmelse om att förvaltningsberät- telsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed (jfr 43 5 första stycket föreningslagen).

475

Ändn'ngarna i första och andra styckena har utformats efter mönster av de nya bestämmelserna i 43 å andra och tredje styckena föreningslagen.

Prop. 1979/80: 144 77

Nuvarande tredje stycket har upphävts. eftersom bestämmelser om där avsedd upplysningsskyldighet finns i 20 & bokföringslagen. En faktisk skillnad föreligger emellertid mellan bestämmelserna. Enligt den upphävda bestämmelsen i förevarande lag skulle upplysningarna lämnas i förvalt- ningsberättelsen. Enligt bokföringslagen skall motsvarande upplysning lämnas direkt i balansräkningen eller i form av en notanteckning.lMotsva- rande gäller i fråga om de upphävda bestämmelserna i 44 å andra stycket i gällande lydelse.

4815

Bestämmelserna har utformats efter mönster av de nya bestämmelserna i 38 & sjätte och sjunde styckena föreningslagen.

49. 52. 54. 64. 71, 74. 75, 84 och 86 55 Ändringarna är i huvudsak redaktionella.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna har i tillämpliga delar utformats efter möns- ter av motsvarande bestämmelser för föreningslagen.

4.3 Förslaget till lag om ändringi bostadsrättslagen

585

Förevarande paragraf i bostadsrättslagen innehåller i sin gällande ly- delse en hänvisning till 38—51 55 föreningslagen. Denna hänvisning behö- ver inte ändras.

Eftersom bostadsrättslagen inte föreslås innehålla någon hänvisning till koncemdef'rnitionen i 1 a & föreningslagen. blir föreningslagens koncern- bestämmelser inte tillämpliga i bostadsrättsföreningar. För tydlighets skull har i förevarande paragraf uttryckligen angetts att koncernredovisning inte behöver upprättas.

Promemorieförslaget innebär att en bostadsrättsförening med mer än 200 anställda skall utse en auktoriserad revisor. Det framhålls emellertid samtidigt att det i allmänhet endast finns ett fåtal anställda. om ens någon. i här ifrågavarande föreningar.

] fråga om ekonomiska föreningar innebär departementsförslaget den ändringen att auktoriserad revisor skall utses även om tillgångarnas netto- värde överstiger 1000 basbelopp tse 46 & 4 mom. föreningslagen). Detta storlekskriterium skulle tillämpat på bostadsrättsföreningarna innebära att en mycket stor andel av dessa skulle omfattas av kravet på auktoriserad revisor. Detta är enligt min mening inte lämpligt med hänsyn bl. a. till den begränsade tillgången på kvalificerade revisorer. 1 förevarande paragraf har därför angetts att bostadsrättsföreningar inte är skyldiga att utse auk-

Prop. 1979/80: 144 78

toriserad revisor. ! överensstämmelse med promemorieförslaget har vi- dare angetts att bostadsrättsföreningar inte är skyldiga att upprätta finan- sieringsanalyser eller delårsrapporter.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna har i tillämpliga delar utformats efter möns- ter av motsvarande bestämmelser för föreningslagen.

4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen om understödsföreningar

I lagen om understödsföreningar har gjorts ändringar. främst av redak- tionell art, som en följd av de nya bestämmelserna om redovisning och revision i föreningslagen. Däremot görs inte några hänvisningar till de nya koncernbestämmelserna i föreningslagen.

Enligt vad jag har inhämtat av chefen för ekonomidepartementet avses en översyn av lagen om understödsföreningar ske i samband med en eventuell ny lagstiftning om ekonomiska föreningar (jfr NU 1976/77: 51, rskr 355).

29 &

Paragrafen i dess nya lydelse innehåller en hänvisning till 38 5 första och fjärde—sjätte styckena föreningslagen. ] förhållande till promemorieförsla- get har hänvisningen ändrats så att den inte omfattar 38 & tredje och sjunde styckena. ] fråga om skälen härtill hänvisas till försäkringsinspektionens remissyttrande.

Hänvisningen till 38 & sjätte stycket innebär att redovisningshandlingar- na skall hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade. En understödsförening är enligt 67 & förevarande lag skyldig att sända in dessa handlingar till försäknngsinspektionen. 1 förevarande paragraf har därför gjorts ett tillägg som innebär att understödsföreningar inte skall sända in några handlingar till länsstyrelsen.

Genom ett tillägg klargörs vidare att bokföringslagens regler om års- bokslut är vägledande för hur resultaträkning och balansräkning i den offentliga årsredovisningen skall upprättas. Av 30 & följer vidare att för- säkringsinspektionen kan meddela bestämmelser som avviker från bokfö- ringslagen.

305

Enligt första stycket första meningen i gällande lydelse har försäkrings- inspektionen rätt att meddela särskilda föreskrifter. Bestämmelsen har ersatts av ett nytt tredje stycke. Den nya bestämmelsen överensstämmeri huvudsak med vad som föreskrivs i 286 a 5 lagen (1948: 433) om försäk- n'ngsrörelse. Denna lag ses f. n. över av en särskild kommitté (E 1977: 05). Frågan om utformningen av bemyndigandena i de båda lagarna får tas upp på nytt när kommittén har redovisat resultatet av sitt arbete.

Prop. 1979/80:144 ' 79

31. 51 och 67 åå Ändringarna i dessa paragrafer är redaktionella.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna har i tillämpliga delar utformats efter möns- ter av motsvarande bestämmelser i föreningslagen.

4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring

Utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring har lagt fram ett förslag till lag om sådan försäkring (SOU 1978: 45). Förslaget. som bereds inom arbetsmarknadsdepartementet, innebär att arbetslöshetskassorna inte längre blir likställda med ekonomiska föreningar. En ny lag skulle alltså inte innehålla några hänvisningar till föreningslagen.

Förevarande ändringar, som främst är av redaktionell art. måste emel- lertid genomföras samtidigt med de nu aktuella ändringarna i föreningsla- gen.

4.6 Förslaget till lag om ändring i lagen om sambruksföreningar

Ändringarna i 15 5 lagen om sambruksföreningar motsvarar ändringarna i 58 & bostadsrättslagen (se avsnitt 4.3). Även övergångsbestämmelserna stämmer överens med motsvarande bestämmelser för bostadsrättslagen.

4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

35 styrelserepresentationslagen har ändrats som en följd av att en koncerndeflnition tas in i föreningslagen.

Hänvisningar till US13

5 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till . lag om ändring i lagen ( 1951: 308) om ekonomiska föreningar. lag om ändring i lagen (1956-216) om jordbrukskasserörelsen, lag om ändring i bostadsrättslagen (1971: 479), . lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar. . lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring. lag om ändring i lagen (1975: 417) om sambruksföreningar. 7. lag om ändring i lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

QMAWEQ—

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop. 1979/80: 144 81

Bilaga I

Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m. m. Juni1979

Ds Ju 1979: 14 6 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr [44

Prop.

1979/80: 144

lnnehållsförteckning

] Lagförslag .................................................

1. lx)

1.3 1.4 1.5 1.6

1.7

Förslag till lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar ............................................. Förslag till lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbrukskas- serörelsen ............................................. Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971 : 479) Förslag till lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsför- eningar ............................................... Förslag till lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshets- försäkring ............................................. Förslag till lag om ändring i lagen (1975: 417) om sambruksför- eningar ............................................... Förslag till lag om ändring i lagen (1976: 351) om styrelserepre- sentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska för- eningar ...............................................

2 Inledning 3 Överväganden 4 Upprättade lagförslag 5 Specialmotivering 5.1

5.2

5.5 5.6

5.7

Förslaget till lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar ............................................. Förslaget till lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbruks- kasserörelsen .......................................... Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (l97l : 479) . . . Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 262) om understöds- föreningar ............................................. Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslös- hetsförsäkring ......................................... Förslaget till lag om ändring i lagen (1975r4l7) om sambruks- föreningar ............................................. Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelsere- presentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska för- eningar ...............................................

Bilaga l—4I Vissa delar av promemorian (Ds Ju 1976: 11) Förslag till lag om ekonomiska föreningar (se avsnitt 2) ...........................

Bilaga 5' Sammanställning av remissynpunkter beträffande vissa delar av Ds Ju

1976:

11 .....................................................

Bilaga 6 Skrivelse den 6 november 1978 från kooperationsutredningen (1 1977: 01) om vissa fondavsättningar .............................

Bilaga 7' Oversikt över lagrummen såvitt avser redovisning och revision i pro- memorieförslaget och 1976 års förslag ...........................

' Bilagorna 4, 5 och 7 har uteslutits här.

Prop. 1979/80: 144 ] Lagförslag

1.1. Förslag till

83

Lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951: 308) om ekonomiska för-

eningar

dels att 18, 38—47. 49—51, 57. 81. 1053, 110, 111 och 117aåå samt huvudrubriken närmast före 38% skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, la och 24aåå. samt närmast före 38, 43a och 44 155 nya underrubriker av nedan angivna ly- delse.

Nuvarande lydelse

' Senaste lydelse 1967: 621.

Föreslagen lydelse laä

Äger ekonomisk förening så många aktier eller andelar i svensk eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. är den ekonomiska föreningen moder- förening och den juridiska perso- nen dotterföretag. Äger dotterföre- tag eller äger moderförening och dotterföretag eller flera dotterföre- tag tillsammans aktier eller andelar i juridisk person i den omfattning som angivits nu, är även sist- nämnda juridiska person dotter- företag till moderföreningen.

Har ekonomisk förening i annat fall på grund av aktie— eller andels- innehar-' eller avtal ett bestämman- de inflytande över juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet. är den ekono- miska föreningen moderförening och den juridiska personen dotter- företag.

Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

18?

Utdelning må ej ske av annat än den vinst. som förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista rä-

Utdelning får ej ske av annat än den vrnstförfi'irening eller koncern som finns enligt fastställd balans—

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

kenskapsåret. i den mån vinsten icke skall avsättas till reservfon— den. Ej heller må utbetalning av gottgörelse. varomförmäles i 175 1 mom. och som icke inräknats i års- vinsten. äga rum i vidare mån än att föreskriven avsättning kan ske till reservfonden. [ övrigt må utbetal- ning till medlemmarna av förening- ens tillgångar ej verkställas annor- ledes än genom återbetalning av in- satsbelopp enligt 16% 1 mom. eller löaé eller i samband med nedsätt— ning av insatsernas belopp enligt 68% sista stycket.

84. Föreslagen lydelse

räkning och. ifråga om moderför- ening, enligt faststr'illd koncernba- lansräkning för det senaste räken- skapsåret. i den mån vinsten icke skall avsättas till reservfonden el- ler. i fråga om moderförening. en- ligt årsredt'n'isningförföretag inom koncernen skall överföras till bun- det eget kapital. Ej hellerfår utbe- talning av gottgörelse som avses i l7å ] mom. och som icke inräknats i ärsvinsten äga rum i vidare män än att föreskriven avsättning kan ske till reservfonden. [ övrigt får utbe- talning till medlemmarna av för- eningens tillgångar ej verkställas på annat sätt än genom återbetalning av insatsbelopp enligt 16.5 1 mom. eller 1621 s elleri samband med ned- sättning av insatsernas belopp cn- ligt 685 sista stycket.

Utdelning, som beräknas annorledes än i förhållande till den omfattning vari medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet eller denna eljest tagits i anspråk. må fastställas till högst fem procent för är å inbetalda insatser.

lx)

Vinstutdelning eller utbetalning i annan form av gottgörelse som avses i 175 ] mom.]är icke ske med så stort belopp att utdelningen eller utbetalningen med hänsyn till för- eningens eller koncernens konsoli- deringsbehov. likviditet eller ställ- ning i övrigt står i strid mot god affärssed.

D? 9400

Om föreningen har blivit moder- förening, skall styrelsen meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall läm- na styrelsen för moderföreningen de upplysningar somfbrdrasför be— räkningen av koncernens ställning och resultatet av koncernens verk- samhet.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse Styrelsens årsredovisningz

85

Förtur/(mm lydelse Redovisning

0 . . Årsredovisning m. m.

38 5

För varje räkenskapsår skall sty- relsen avge årsredovisning. Denna består av resultaträkning. balans- räkning och förvaltningsberättelse.

I fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (l976: 125) gäller. förutom bestäm- melserna i nämnda lag, föreskrifter- na nedan om årsredovisning m.m. Dock äger 39.5 [tärde stycket och 405 första stycket tillämpning en- dast pä årsredovisningen.

] årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräk- ningen för närmast föregående rä- kenskapsår. Har under året ändring vidtagits beträffande specificering- en av poster i resultaträkningen och balansräkningen. skall, om särskil- da hinder ej möter. Uppgifterna från den tidigare årsredovisningen sam- manställas så att dessa kan jäm- föras med posterna i den senare årsredovisningen.

Årsredovisningen skall under— skrivas av samtliga styrelseledamö— ter. Har beträffande årsredovis- ningen avvikande mening anteck- nats till styrelsens protokoll. skall yttrandet fogas till redovisningen.

Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovis- ningshandingarna för det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revi- sorerna.

Senast en månad efter det resul- taträkningen och balansräkningen blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberät- telse hållas tillgängliga för envar hos föreningen samt efter anmodan

: Beträffande 38—4_4a ss anges endast föreslagen lydelse. Senaste lydelse av 41 .5 I och 4 mom. 19671338. av 435 l mom. l967:621. av 43aå 1979: 313 och av 44a5 19752139l.

Prop. 1979/80: 144

86

Föreslagen lydelse

av länsstyrelsen insändas dit. An- modan skall ske på begäran av en- var. Förening som avses i 46% 4 mom. första stycket är utan sär- skild anmodan skyldig att insända nämnda handlingar till länsstyrel- sen.

På avskriften av årsredovisning— en skall styrelseledamot teckna be— vis om att resultaträkning och ba- lansräkning fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om för- eningsstämmans beslut beträffande föreningens vinst eller förlust.

39 5

Utan hinder av vad i 15å fjärde stycket bokföringslagen(1976: 125) föreskrivs om användningen av be- lopp. varmed värdet av där avsedd anläggningstillgång uppskrivs, får sådant belopp utnyttjas även till av- sättning till en uppskrivningsfond. vilken får tagas i anspråk endast för ändamål som avses i nämnda lag- rum i bokföringslagen.

Vid värdering av moderförenings aktier eller andelar i dotterföretag skall andelar. vilka dotterföretaget äger i moderföreningen. ej anses ha något värde.

Andelar i andra företag än aktie— bolag skall likställas med av för- eningen ägda aktier vid uppställ— ning av resultaträkningen och ba- lansräkningen samt vid specifice- ring enligt 42 &.

1 balansräkning och resultaträk- ning i årsredovisningen behöver storlek och förändring av lagerre- serv uppges endast av förening som avses i 4615 4 mom. första stycket.

405

Om synnerliga skäl föreligger. får regeringen eller myndighet som re- geringen bestämmer medge att bruttoomsättningssumman icke be- höver anges i resultaträkningen i årsredovisningen.

Driver föreningen rörelsegrenar.

Prop. 1979/80: 144 jga). 87

I-"(irmlugen lydelse

som är väsentligen oberoende av varandra, skall bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren särskilt re- dovisas.

1 resultaträkningen skall utdel- ning på aktier i dotterbolag tas upp som en särskild intäktspost. Som en särskild kostnadspost skall upp- tas gottgörelse som aVscs i 175 1 mom. och som icke inräknats i ärs— vinsten.

41.5

1 balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post bland tillgångarna.

En förenings eget kapital skall uppdelas i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad för- lust. Under bundet eget kapital skall upptas inbetalda insatser. re- servfond och uppskrivningsfond. Under fritt eget kapital eller ansam- lad förlust skall upptas fria fonder. var för sig. balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad för- lust och förlust för räkenskapsåret upptas därvid som avdragsposter.

Fordran på insats får ej upptas som tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser får ske så att i balansräkningen anges hela insats- kapitalet samt hur mycket härav som icke fullgjorts. varefter skillna- den — de betalda insatserna — ut- förs som särskild post under eget kapital.

Ingår i fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen fordringar hos eller skulder till dotterföretag eller moderförening skall beloppen anges särskilt, vilket får ske inom linjen. Detsamma gäller i fråga om pant och därmed jämförliga säker- heter eller ansvarförbindelser till förmån för dotterföretag eller mo- derförening.

42 ll Utöver vad som följer av bokfö- ringslagen (1976: 125) skall i resul-

Prop. l979/80: 144 88

Föreslagen lydelse taträkningen och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upp- lysningar i följande hänseenden:

1. Aktier skall upptas med angi- vande för varje bolag av dess namn, antalet aktier och dessas nominella värde och värde enligt balansräk- ningen. Understiger båda dessa värden för aktierna i ett bolag, som ej är dotterföretag. femtiotusen kronor eller det lägre belopp som motsvarar fem procent av förening— ens eget kapital enligt balansräk— ningen, får dock specifikation ute— lämnas. När det är påkallat ur all- män och enskild synpunkt får rege- ringen ellcr myndighet som rege— ringen bestämmer tillåta att aktier även i annat fall redovisas utan spe— cifikation.

2. Ändringar i beloppen av det egna kapitalets poster jämfört med föregående balansräkning skall spe— ciliceras.

3. För varje i balansräkningen som anläggningstillgång upptagen post, vari ingår skepp eller maski- ner. inventarier och dylikt eller byggnader, skall anges dels till- gångarnas anskaffningsvärde. dels det sammanlagda beloppet av de in- till halansdagen på anskaffningsvär- det företagna av- och nedskrivning- arna. Har sådana tillgångar upp- skrivits, skall även kvarstående oavskrivet belopp av uppskrivning- en anges.

4. För fastigheter som är an- läggningstillgångar skall anges tax- eringsvärden med fördelning på de under särskilda poster i balansräk- ningen upptagna tillgångarna.

5. Om det förekommit sådan för— ändring i resultaträkning eller ba- lansräkning beträffande posters gruppering eller eljest som väsent- ligt påverkar jämförbarheten mel- lan åren, skall redogörelse lämnas för förändringen. De uppgifter och särskilda upp- lysningar som avses i första stycket tas in i noter. om tydliga hänvis-

Prop. 1979/80: 144

89

Föreslagen lydelse ningar görs vid de poster i redovis- ningshandlingarna till vilka de hän— för sig.

43.5

Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

l förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas dels om sådana för bedömningen av föreningens verksamhetsresultat och ställning viktiga förhållanden, för vilka redo- visning ej skall lämnas i resultaträk- ning eller balansräkning. dels om händelser av väsentlig betydelse för föreningen. som inträffat under rä- kenskapsåret eller efter dettas slut. Förvaltningsberättelsen skall vi- dare innehålla uppgift om väsent- liga förändringar i medlemsantalet samt om summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår dels enligt 16? 1 mom.. dels enligt löas'.

1 förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räken- skapsåret anställda personer med angivande tillika av medelantalet för varje arbetsställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges sammanlagda beloppet av räken- skapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och andra perso- ner i ledande ställning, dels till övri- ga anställda. Har föreningen an- ställda i flera länder. skall löner och ersättningar anges särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen skall in- nehålla förslag till dispositioner be- träffande föreningens vinst eller förlust.

Förening som avses i 46 ä 4 mom. första stycket skall till förvaltnings- berättelsen foga en finansierings- analys. 1 denna skall redovisas för- eningens finansiering och kapitalin- vesteringar samt förändringen av rörelsekapitalet under räkenskaps- året.

Prop. 1979/80: 144

90 Föreslagen lydelse

Koncernreduvisning 43 a &

[ moderförening skall. utöver årsredovisning för moderförening- en. för varje räkenskapsår avges koncernredovisning bestående av koncernresultaträkning och kon- cernbalansräkning. Redovisningen skall hänföra sig till balansdagen för moderföreningen.

Bestämmelserna i 385 fjärde— sjunde styckena tillämpas även på koncernredovisning och koncern- revisionsberättelse. Är koncernen av sådan storlek som avses i 46.5 4 mom. tredje stycket. skall moder- föreningen utan anmodan insända nämnda handlingar till länsstyrel- sen.

Koncernresultaträkningcn och koncembalansräkningen skall var för sig utgöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföreta- gens resultaträkningar och balans— räkningar, upprättat enligt god re- dovisningssed och med iakttagande i tillämpliga delar av 38å tredje stycket. 39å andra och tredje styckena samt 40—42 55.

Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter avdrag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av internvinst under räkenskapsåret. Koncernsbalansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansamlad förlust i koncernen efter avdrag för internvinster. Med internvinst avses på moderföre- ningen bclöpande andel av vinst på överlåtelse av tillgång inom koncer- nen. i den mån ej överlåtelse av tillgången därefter skett till köpare utanför koncernen eller förbruk- ning av tillgången eller nedsättning av dess värde ägt rum hos det före- tag inom koncernen som förvärvat tillgången.

Om det med hänsyn till koncer— nens sammansättning eller andra särskilda skäl är förenat med syn-

Prop. 1979/80: 144

91

Föreslagen lydelse nerliga svårigheter att vid kon-cern- "redovisningen i visst hänseende till- lämpa tredje eller fjärde stycket, får de undantag göras som förhållan- dena kräver. För sådan avvikelse skall lämnas motiverad redogörelse i moderföreningens förvaltningsbe- rättelse.

l förvaltningsberättelsen för mo- derförening skall vidare lämnas så- dana upplysningar om koncernen som avses i 43 å andra stycket förs- ta meningcn och tredje stycket. Re- dogörelse skall lämnas om vilka metoder och värderingsprinciper som använts vid uppgörande av koncernredovisningen. Därjämte skall uppges det belopp. som av det fria egna kapitalet i koncernen en- ligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bun- det eget kapital.

Förening som är dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen ange namnet på moderföreningen och i förekommande fall dennas moder- förening. Moderförening och dot- terförening skall vidare ange hur stor andel av årets inköp och för- säljning som avser andra företag inom samma koncern.

Uppgifter om koncernens lager- reserv skall tas in i koncernredovis- ningen. om koncernen är av sådan storlek som avses i 465 4 mom. tredje stycket. I sådant fall skall till koncernredovisningen fogas finan- sieringsanalys för koncernen.

Delårsrapport 44 &

Förening som avses i 46 få 4 mom. första eller tredje stycket skall minst en gång under räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avge särskild redovisning (delårs- rapport). Rapporten skall avse för- eningens verksamhet från räken- skapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.

Delårsrapport avges av styrel-

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

92

Föreslagen lydelse

sen. Rapporten skall hos förening- en hållas tillgänglig för envar och genast sändas till medlem som be- gär det. Delårsrapport som avses i första stycket tredje meningen skall senast två månader efter rapportperiodens utgång i avskrift insändas till länsstyrelsen.

44 a ä

1 delårsrapport skall översiktligt redogöras för verksamheten och re- sultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i lik- viditet och finansiering sedan före- gående räkenskapsårs utgång. Vi- dare skall lämnas beloppsuppgift om omsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om särskil- da skäl föreligger, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resulta- tet lämnas. Bestämmelserna i 40 5 första stycket och 43 5 andra stycket första meningen gäller i till- lämpliga delar för delårsrapport.

Är koncern av sådan storlek som avses i 46 ä 4 mom. tredje stycket, skall moderföreningen i delårsrap- port. utöver uppgifter för moderför- eningen, lämna uppgifter för kon- cernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgift om omsätt- ning och resultat skall avse belopp efter avdrag för interna poster inom koncernen och med hänsyn tagen till internvinsteliminering.

Om särskilda hinder ej möter. skall i anslutning till uppgifter enligt första och andra styckena även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under föregå- ende räkenskapsår.

Begrepp och termer i delårsrap- port skall i möjlig mån överens- stämma med dem som använts i se- nast framlagda årsredovisning.

45.5

Styrelsens förvaltning och för- eningens räkenskaper skala grans- kas av en ellerflera revisorer. Revr-

Revisor utses på föreningsstämma. om ej enligt stadgarna revrsor skall tillsättas i annan ordning.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

sor utses å föreningsstämma. så- framt ej enligt stadgarna revisor skall tillsättas i annan ordning. Revisorer skola utses för tid intill dess stämma som i 57å 1 mom. sägs hållits och må icke utses för längre tid än till och med den stäm- ma som skall äga rum under andra räkenskapsåret efter det de utsetts. Revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända. skijas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Om revisor. som är vald å för- eningsstämma, entledigas eller el- jest avgår eller avlider eller hinder, som i 46 ä 1 mom. avses, att vara revisor för honom uppkommer och suppleant ejfinnes. åligger det sty- relsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.

-. 93

w. ,.

Föreslagen lydelse

Revisor skall utses för tid intill dess stämma som avses i 57% 1 mom. har hållits. Dej—år icke utses för längre tid än till och med den stämma som skall äga rum under andra räkenskapsåret efter det de utsetts. Även om den tid för vilken en revisor har blivit utsedd ej gått till ända. får revisorn skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Om en revisor som är vald på föreningsstämma entledi— gas eller eljest avgår eller avlider eller det uppkommer hinderför ho- nom enligt 46 & I eller 4 mom. att vara revisor och det ej finns någon suppleant. åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.

Den som utsetts till revisor skall därom ofördröjligen underrättas. om han valts å föreningsstämma, genom styrelsens försorg och eljest av den som tillsatt honom.

46%

I inom? Revisor skall vara myndig och. där ej för särskilt fall regeringen eller myndighet regeringen förordnar annat tillåter, här i riket bosatt svensk medborgare. Revisor skall hava den erfarenhet beträffande bokfö- ring och insikt i ekonomiska förhållanden, som med hänsyn till föreningens verksamhet erfordras för uppdraget.

3 Senaste lydelse 1975: 420.

Till revisor kan även utses auk- toriserat eller godkänt revisions/Jo- lag. Vid tillämpning av bestämmel- serna om revision likställs auktori- serat revisiansbolag med auktori- serad revisar och godkänt revi- sionsbolag med godkänd revisor. Bolag som utses till revisor skall till föreningens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revi- sionen. I auktoriserat revisionsbo- lag skall den huvudanwarige vara auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i tredje och fiärde styckena samt 53 5 tillämpas på den huvudansva- rige.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

Ej må den vara revisor. som är befattningshavarc hos föreningen eller under det sistförflutna året handhaft bokföring eller medelsför- valtning för föreningen eller som intager en underordnad eller bero- ende ställning till styrelseledamot eller till befattningshavare hos för- eningen. är vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller me- 'delsförvaltningen eller kontrollen däröver. ej heller styrelseledamots eller sådan befattningshavares make eller den. som med honom är i rätt upp- .eller nedstigande skyld- skap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon.

94. Föreslagen lydelse

Den kan ej vara revisor som I. är ledamot av styrelsen iför- eningen eller dess dotterföretag el- ler biträder vid föreningens bokfö- ring eller medelsförvaltning eller föreningens kontroll däröver,

2. är anställd hos eller eljest in- tager en underordnad eller beroen- de ställning till föreningen eller nå- gon som avses under I eller är verk- sam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder föreningen vid grundbokföringen eller medels- förvaltningen eller föreningens kontroll däröver,

3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhål- landen med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedsti- gande led till person som avses un- der ] eller är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller,

4. utöver vad som normalt sam- manhänger med medlemskap iför- eningen, står i låneskuld till för- eningen eller annat företag i sam- ma koncern eller har förpliktelser för vilka föreningen eller sådant fö- retag har ställt säkerhet.

I dotterföretag kan den ej vara revisor som enligt tredje stycket ej är behörig att vara revisor i moder- föreningen.

2 mom. Finnes hos sammanslutning med ändamål att handhava gemen- samma uppgifter för föreningar särskilt revisionsorgan inrättat, må sam- manslutningen eller, där revisionsorganet utgör juridisk person, denna kunna utses till revisor. Till revisionens förrättande skall sålunda tillsatt revisor utse för uppdraget lämpad person, och gälle i fråga om honom i tillämpliga delar vad i denna lag stadgas om revisor. Ersättningsskyldighet, som kan uppkomma för den som förrättat revisionen, skall åvila jämväl den som utsett honom.

3 mom. Till revisor i dotter)?)re- tag bör. om det kan ske, utses minst en av moderföreningens revi- sorer.

_ 4 mom. Minst en revisor skall vara auktoriserad revisor, om anta- let anställda hos föreningen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200.

Prop. l979/80: 144

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om viss förening. beträffande vil- ken den iförsta stycket angivna omständigheten föreligger. för- ordna att föreningen får utse viss godkänd revisor i stället för auk- toriserad revisor. Sådant beslut är giltigt ihögstfem år.

Första och andra styckena gäller även för moderförening [ en kon- cern. om antalet anställda vid kon- cernföretagen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal översti- git 200.

[ annan förening än som avses i första och tredje styckena skall auktoriserad revisor eller godkänd revisor utses. om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid föreningsstämma, där revi- sorsval skall ske.

47 54

Hava revisorer ej utsetts till före- skrivet antal eller hava revisorer ut- setts utan iakttagande av bestäm- melserna i 46 5 1 mom.. åligger det styrelsen och styrelseledamot att ofördröjligen anmäla förhållandet för länsstyrelsen. Anmälan må gö- ras även av föreningsmedlem. röst- berättigad, som ej är medlem. eller borgenär.

På anmälan varom i första stycket sägs skall länsstyrelsen. i fall då revisorer icke utsetts till fö- reskrivet antal. förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har någon. som ej är här i riket bosatt svensk medborgare. utan vederbörligt till- stånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i strid mot vad i 465 1 mom. andra stycket stadgas. skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara honom entle- digad och förordna revisor i hans ställe. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd.

* Senaste lydelse 197l1603.

Har revisorer ej utsetts till före- skrivet antal eller har revisorer ut- setts utan iakttagande av bestäm- melserna i 46 ä 1 eller4 mom., ålig- ger det styrelsen och styrelseleda- mot att ofördröjligen anmäla förhål- landet för länsstyrelsen. Anmälan får göras även av föreningsmedlem, röstberättigad. som ej är medlem. eller borgenär.

Har anmälan gjorts enligtförsta stycket. skall länsstyrelsen. i fall då revisorer icke utsetts till föreskrivet antal, förordna revisorer. Är revi- sor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medbor- gare, utan vederbörligt tillstånd ut- setts till revisor eller har någon ut- setts till revisor i strid mot 46 5 1 mom. tredje eller fjärde stycket el- ler 4 mom.. skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara honom entle- digad och förordna en ny revisor i hans ställe. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan revisor bliVit utsedd iföreskriven ordning.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

%

Fi'ireslagcn lydelse Har föreningsstämman underlåtit att på begäran enligt 46 55 4 mom. fjärde stycket utse auktoriserad el- ler godkänd revisor oeh gör röstbe- rättigad inom en mänadfrän stäm— man framställning till länsstyrel- sen. skall dennaförordna sådan re- visor.

Revisor, som utses enligt denna paragraf. vare berättigad att av för-

eningen erhålla skäligt arvode.

49 #55

Om det revisor åvilande gransk- ningsarbetet är av större omfatt- ning. vare han berättigad att därtill anlita hos honom för biträde i revi- sionsverksamhet anställd, lämplig person såsom medhjälpare efter vad med hänsyn till arbetets art får anses tillbörligt.

Revisor må med styrelsens sam— tycke även eljest anlita medhjälpa- re vid granskningen av styrelsens förvaltning och föreningens räken- skaper. såframt det för visst fall finnes erforderligt med hänsyn till omfattningen av föreningens verk- samhet och andra på revisionsupp- dragets fullgörande inverkande omständigheter.

Lämnas ej samtycke. varom i andra stycket sägs. inom två vec- kor efter det revisor hos styrelsen begärt att få anlita medhjälpare, äger revisor hänskjuta frågan till länsstyrelsens avgörande.

Revisor får vid revisionen ej anli- ta någon som ej enligt 46 5 [ mom. tredje ellerfjärde stycket är behörig att vara revisor. Harföreningen el- ler moderföreningen isin tjänst an- ställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen handha den in- terna revisionen. får revisor dock vid revisionen anlita sådana an- ställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

505

Det åligger revisorerna att vid- taga de åtgärder som äro erforder- liga för ett behörigt fullgörande av revisionsuppdraget. Särskilt ålig- ger det revisorerna

att granska föreningens böcker och andra räkenskaper.

att verkställa inventering eller kontrollera verkställd inventering

5 Senaste lydelse 1971 : 603.

Revisor skall i den omfattning god revisionssed bjuder granska föreningens årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens för- valtning. Är föreningen moderför- ening. skall revisor även granska koncernredovisningen och kan- cernföretagens inbördes förhållan- de i övrigt.

Prop. 1979/80: 144 Nuvarande lydclsc

av föreningens kassa och övriga tillgångar.

att tillse huruvida föreningens bokföring och medelsförvaltning så ock kontrollen därav äro tillfreds- ställande.

att taga del av protokoll från för— eningsstömmor och andra sam- manträden, samt

att, sedan de årliga redovisnings- handlingarna avgivts, tillse attför- eningens tillgångar icke upptagits för högt och skulderna icke för lågt samt i övrigt granska nämnda redo- visningshandlingar.

Revisorerna hava att ställa sig till efterrättelse de särskilda före- skrifter, som meddelas av för- eningsstämman och ej innefatta in- skränkning i deras i lag stadgade skyldigheter eller eljest strida mot lag eller författning eller mot stad- garna.

Styrelsen skall giva revisor till- gång tillföreningens böcker, räken- skaper och andra handlingar samt i övrigt det biträde, som av honom påkallas för uppdraget. Av revisor begärd upplysning angående för- valtningen må ej av styrelsen väg- ras.

97

Föreslagen lydelse

Revisor skall följa de särskilda föreskrifter som meddelas av för- eningsstämma, såvida de icke strider mot lag. stadgarna eller goaP revisionssed.

Styrelsen skall bereda revisor till- fälle att verkställa granskningen i den omfattning revisorn finner er- forderlig samt lämna de upplys- ningar och det biträde som han be- gär. Samma skyldighet åligger sty- relsen och revisor i dotterförening gentemot revisor i moderförening.

Sedan revisor slutfört gransk- ningen, skall han på årsredovis- ningen och i moderförening på kan- cernredovisningen teckna hänvis- ning till revisionsberättelsen. Fin- ner revisor att balansräkningen el- ler resultaträkningen ej bör fast- ställas. skall han göra anteckning även om det. I moderförening gäl- ler detsamma ifråga om koncern- balansräkningen och koncernresul- taträkningen.

Erinringar som revisorframställt till styrelsen skall antecknas ipro- tokoll eller annan handling som skall överlämnas till styrelsen och av denna bevaras på betryggande sätt.

Slå

Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem underteck- nad revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen minst två vec-

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

98

Föreslagen lydelse

kor före den i 57 ä 1 mom. omförmiilda föreningsstämman. Revisorerna skola ock inom samma tid till styrelsen återställa de till dem överlämnade

redovisningshandlingarna.

Revisitmsberc'ittelsen skall inne- hålla redogörelse för resultatet av revisorernas granskning samt utta- lande. huruvida anledning till an- märkning i avseende å de till revi- sorerna överlämnade redovisnings— handlingarna. föreningens bokfö- ring eller inventeringen av dess till— gångar eller eljest betrt'tffi'tndeför- valtningen av föreningens angelä- gen/1eterfi'ireligger eller icke. Före- ligger anledning till anmärkning, skall denna angivas i revisionsbe— rättelsen. Revisorertm äga ock i be— rättelsen meddela eratringar. som de anse böra komma till medlem— marnas kännedwn.

Revisionsberi'ittelse skall inne— hålla särskilt uttalande

angående faststt'illelse av balans— räkningen:

angående anst-'arsfrilzet för sty— relseledamöterna; samt

angående styrelsens förslag i an- ledning av föreningens vinst eller förlust enligt balansräkningen, där- vid skall angivas huruvidaförslaget omfatlar stadgad avsättning till re- serifonden .

Revisor. som hyscrfrån de i revi- sit'msberättelsen gjorda uttalande- na skiliaktig mening eller eljestfin- ner särskilt uttalande påkallat, äger till revisitmsbert'ittelsen foga yttrande därom, såframt han ej av- giver särskild revisionsberättelse.

Rei'isionsln'rt'i[telsen skall inne- hålla uttalande, huruvida årsredo- visningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats upplysningar ett/igt 38— 43 #55 skall revisorerna ange detta och, om det kan ske, lämna erfor- derliga upplysningar i sin berättel- se.

Har revisorerna vid sin gransk- ning funnit att åtgärd ellerfi'irsum- melse. som kan föranleda ersätt- ningsskyldighet, ligger styrelsele- damot till last eller att styrelseleda- mot eljest handlat i strid mot denna lag eller stadgarna, skall det an- märkas i berättelsen. Revisionsbe- rättelsen skall även innehålla utta- lande angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. Revisorerna katt även i övrigt i berättelsen med- dela upplysningar. som de önskar bringa till medlemmarnas känne- dom.

Revisitmsberättelsen skall inne- hålla särskilt uttalande angående fastställande av balansräkningen och resultaträkningen santt an- gående det ijörvaltningsberättel- sen framställda förslaget till dispo- sitioner beträffande föreningens vinst eller förlust.

I moderfc'irening skall revi_,.n' avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Bestäm- melserna i första—fjärde styckena tillämpas även på en sådan berät- telse.

Prop. 1979/80: [44

Nuvarande lydelse

%»

Ft'ireslagen lydelse

575

I mom. Inom sex månader eller den kortare tid. som kan vara be- stämd i stadgarna. efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie föreningsstämma. å vil- ken styrelsen har att framlägga re- dovisningslutndlingarna och revi- sionsberättelsen för det sistför- llutna räkenskapsåret. De handling- ar. som sålunda skola framläggas. skola under minst en vecka närmast före stämman hållas hos föreningen tillgängliga för medlemmarna.

Å denna föreningsstämma skola till avgörande företagas frågorna om fastställelse av balansräkningen med de ändringar eller tillägg. som måfinnas erforderliga, samt om bc— viljande av ansvarsfrihet åt styrel- seledamötcrna för den tid redovis- ningen oml'attar. Stämman skall ock fatta beslut i anledning av för- eningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen.

förening,

I mom. lnom sex månader eller den kortare tid. som kan vara bestämd i stadgarna. efter utgången av varje räkenskapsår skall hitllas ordinarie föreningsstämma, där styrelsen har att framlägga årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i moder- ktmcerltredtH'isningen och koncernret'isionsln'rr'ittelsen för det sistförflutna räkenskaps- året. De handlingar. som sålunda skall framläggas. skall under minst en vecka närmast före stämman hållas tillgängliga för medlemmarna hos föreningen.

På denna föreningsstämma skall till avgörande företagas frågorna om fastställelse av resultaträkning- en och balansräkningen saml. imo- derfi')rening, ktmcernresnltat- räkningen och kont'ernlmlansräk- ningen med de ändringar eller till- lägg. som kan beht't'vas. samt om beviljande av ansvarsfri- het åt styrclseledamöterna för den tid redovisningen omfattar. Stäm— man skall också fatta beslut i anled- ning av föreningens vinst eller för- lust enligt den fastställda balansräk- ningen.

Med beslut i nämnda frågor må anstå till fortsatt stämma ä viss dag minst en och högst två månader därefter.

.? mom. Styrelsen vare pliktig att å den föreningsstämma varom i I mom. förmäles, i den mån det av medlem äskas och kan ske utan för- fång för föreningen, meddela till buds stående närmare upplysning- ar angående förhållande. som kutt- na inverka på bedömande! av vär— det av föreningens tillgångar, av dess ställning i övrigt och av resul- tatet av dess verksamhet samt av styrelsens förvaltning av förening- ens angelägenheter.

Det åligger styrelsen att jämväl eljest åföreningsstämnm giva med- lem upplysning efter vad nu är sagt i avseende å ärende. som skall före- komma å stämman.

2 mom. Styrelsen skall. om med- lem begär det och styrelsen finner att det kan ske utan vt'isentligtf't'ir-

fång för föreningen, på _h'v'renings-

stämma lämna upplysningar an- gående _ft')'rhållanden som katt in- verka på bedömande! av förening- ens årsredovisning och dess ställ- ning i ävrigt eller av ärende på stämman. ! koneernfl'irening avser upplysningsplikten även förening- ensf'örlu'illande till annat koncern- företag och, omfi'ireningen är mo-

derförening. koncernredovisning samt sådana f'r'jrhållanden beträf-

fande dotterföretagen som avses i första meningen.

Katt begärd upplysning lämnas endast nted stöd av uppgifter som

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

100

Föreslagen lydelse ej är tillgängliga på stämman. skall upplysningen inom två veckor där- efter hållas skriftligen tillgänglig för medlemmarna hos föreningen samt översändas till medlem som begärt upplysningen.

Finner styrelsen att begärd upp- lysning icke katt lämnas till med- lemmarna utan väsentligt för;/"äng förföreningen. skall upplysningen i stället på medlems begäran lämnas till föreningens revisorer inom två veckor därefter. Revisorerna skall inom en månad efter stämman till styrelsen avge skriftligt yttrande. huruvida den begärda upplysning— en lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening bort föranleda ändring i revisions- berättelsen, eller, beträffande ma- derförening. koneernrevisionsbe- rätte/sen eller eljest ger anledning till erinran. Om så är fallet. skall ändringen eller erinringen anges i _vttrandet. Styrelsen skall hålla revi- sorernas yttrande tillgängligt för medlemmarna hosföreningen samt översända det i avskrift till medlem som begärt upplysningen.

Sl % Då föreningen trätt i likvidation, åligger det styrelsen att ofördröjligen avgiva redovisning för sin förvaltning av föreningens angelägenheter under tid, för vilken redovisningshandlingar ej förut framlagts å föreningsstäm-

ma.

Redovisningshandlingarna skola av likvidatorerna ofördröjligen i hu- vudskrift eller avskrift överlämnas till revisorerna, som hava att inom en månad avgiva revisionsberättelse och återställa handlingarna. Redovis- ningshandlingarna och revisionsberättelsen skola av likvidatorerna så snart ske kan framläggas å föreningsstämma; och skall å stämman till behandling företagas frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter för den tid redovisningen omfattar.

I fråga om styrelsens redovis- ning. om revisorernas granskning och revisionsberättelsen. om hand- lingars framläggande och tillhanda- hållande, om behandlingen av frå- gan om ansvarsfrihet samt om an- ställande av talan mot styrelseleda— mot skall i tillämpliga delar gälla vad i 38—44 och 49—51 åå, 57 å ] mom. samt 63—66 5.5 är stadgat.

] fråga om styrelsens redovis- ning, om revnsorernas granskning och revisionsberättelsen. om hand- lingars framläggande och tillhanda- hållande, om behandlingen av frå- gan om ansvarsfrihet samt om an- ställande av talan mot styrelseleda- mot skall i tillämpliga delar gälla vad i 38—43 och 49—5l åå, 57 ä 1 mom. samt 63—66 % är stadgat.

Prop. 1979/80: 144 . .- 101

Nuvarande lydelse l—"öreslagt't1 [WIFI-"'

105 a &"

Mot beslut i tillstandsärende. varå 22. 29. 46 eller 76 & äger till- lämpning. föres talan hos regering- en genom besvär.

Mot beslut i tillständsärende som avses i 22. 29. 40. 42. 46 eller 76 & _lörs talan hos regeringen genom bc- svär.

Den som icke ätnöjes med länsstyrelses beslut. varigenom ansökan om eller anmälan för registrering avskrivits eller registrering vägrats. må sist inom två månader från beslutets dag föra talan däremot hos kammarrätten genom besvär. ] samma ordning föres talan mot beslut enligt 74 å och mot beslut om sådan förklaring som avses i 103 & 2 mom.

Talan mot annat beslut av länsstyrelse enligt denna lag föres hos kam- marrätten genom besvär.

tm &

Med dagsböter straffes

1. styrelseledamot. likvidator eller annan. där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i anmälan eller ansökan till länsstyrelsen eller i handling som fogas därvid eller i uppgift varom förmäles i IO &. så ock styrelseledamot eller likvidator. där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling. som hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberätti- gade eller framläggcs ä föreningsstämma:

2. styrelseledamot. där han vid upprättande av balansräkning, vinst- och jörlusträkning eller för- valtningsberättelsc. som avses i 38 eller 81 s. uppsåtligen eller av vårdslöshet förfar i strid mot be- stämmelserna i 40 s. 4l 52, 3 och 4

2. styrelseledamot. där han vid upprättande av balansräkning, re- sultatrilkning eller förvaltningsbe- rättelse. som avses i 38 eller 81 &. uppsåtligen eller av vårdslöshet för- far i strid mot bestämmelserna i 38—43 ss.-

mom.. 42 åförsta styv/tet eller 43 _é';

3. likvidator. där han vid upprättande av balansräkning. likvidations- räkning eller förvaltningsberättelse. varom stadgas i 83, 86 eller 89 &. uppsåtligen eller av vårdslöshet förfari strid mot bestämmelser som avses i sagda lagrum;

4. revisor eller likvidationsrevisor. där han i revisionsberättelse eller annan handling, som framlägges på föreningsstämma eller annorledes hälles tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift rörande för- eningens angelägenheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet under- låter att göra anmärkning beträffande förvaltningen. ändå att anledning därtill föreligger;

5. styrelseledamot eller likvidator. där han uppsåtligen eller av vårds- löshet i strid mot bestämmelserna i 18 .5 låter verkställa utdelning eller utbetalning till medlem eller annan;

(>. revisor. likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som, oaktat han insett eller bort inse att skada därav kunnat följa. yppar något av vad vid verkställd granskning kommer till hans

** Senaste lydelse 1975:-120, * Senaste lydelse 1974: 163.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

102

l—'("ireslttgen lydelse

kännedom. utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av

hans uppdrag:

7. den som bryter mot vad i 7 & fjärde stycket är stadgat.

lll

Med dagsböter straffes ock

1. styrelseledamot eller likvida- tor. där han underlåter att iakttaga föreskrift som är meddelad i ms första eller andra stycket. 44 9150 & sista stycket. 80 & sista stycket. jämfört med 50 ssistu stycket. eller 81 s" sista stycket jämfört med 50 & sista stycket:

.,

-s 8

Med dagsböter straffes ock l. styrelseledamtu eller likvida— tor. där han underlåter att iakttaga föreskrift som är meddelad i ms första eller andra stycket. 38 s* siat— te styeket. 50 & tredje stycket. 80 & sista stycket. jämfört med 50 & tredje stycket. eller 81 :$ sista stycket jämfört med 50 s tredje stycket:

_-. styrelseledamot eller likvidator. där han underlåter att iakttaga före- skrift som beträffande anmälan för registrering är meddelad i 37. 68. 79. 90 eller 92 lå;

3. styrelseledamot eller likvida- tor. där han underlåter att till revi- sorer eller likvidationsrevisorer av- lämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 å andra stycket. 81 å andra stycket. 83% sista stycket. %& sista stycket eller 89 & första stycket;

3. styrelseledamot eller likvida- tor. där han underlåter att till revi- sorer eller likvidationsrevisorer av- lämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 & femte stycket. 8l & andra stycket. 83% sista stycket. 86 s sista stycket eller 89 & första stycket:

4. styrelseledamot eller likvidator. som försummar att fullgöra vad i 55 & sista stycket. 84 & sista stycket, jämfört med 55 s sista stycket. eller 865 andra stycket sista punkten finnes stadgat eller som underlåter att iakttaga föreskrift. som med avseende å framläggande av handlingar å föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar viss tid före stämma är meddelad i 57.5 1 mom.. 81 å andra eller sista stycket. 87 å andra stycket eller 89 & andra stycket:

5. revisor. vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelats i 51 lå första stycket eller 81 å andra stycket. så ock likvidationsrevisor. som försummar att fullgöra vad i 87 5 första stycket första punkten eller 89 å första stycket fjärde punkten finnes stadgat.

ll7aå9

Länsstyrelsen kan vid vite före- lägga styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt 44 a 9" att till läns- styrelsen insända årsredovisning eller delårsrapport. Försuttct vite utdömes av länsstyrelsen.

" Senaste lydelse 1971 : 482. " Paragrafen tillagd genom 1975: 1391.

Länsstyrelsen kan vid vite före- lägga styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt 38 åsjätte stycket. 43 a s* andra stycket eller 44 15 and- ra stycket att till länsstyrelsen in- sända behörig redavisningshand- ling. revisionsberätre/se eller del- årsrapport. Försuttet vite utdöms av länsstyrelsen.

Prop. 1979/80: 144 m;

1. Denna lag träderi kraft den ljanuari 1981.

2. De nya bestämmelserna i 46 ä 1 mom. tredje och fjärde styckena och 4 mom. första och tredje styckena samt 49 & tillämpas från och med första ordinarie föreningsstämma som halls efter lagens ikraftträdande. Intill dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser. Beslut enligt 46 ä 4 mom. andra stycket får meddelas före den I januari l98].

3. Årsredovisning och koncernredovisning skall efter utgången av är l980 upprättas enligt lagen i dess nya lydelse. För räkenskapsår som börjat löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser. ] koncernredovisning behöver ej medtagas koncernresultaträkning och koncernbalansräkning för räkenskapsår som påbörjats före utgången av år 1980.

4. Om det i 42 & första stycket 3 angivna anskaffningsvärdet för tillgång. som förvärvats före den I januari l98l. ej kan utrönas med hjälp av föreningens bevarade räkenskaper. skall som anskaffningsvärde redovi- sas. beträffande byggnad det vid l965 års allmänna fastighetstaxering åsatta taxeringsvärdet (byggnadsvärdet) ökat med förbättringskostnader under tiden efter utgången av år 1964, samt beträffande annan tillgång det belopp vartill anskaffningsvärdet skäligen kan uppskattas. l not till balansräkningen skall anges om anskaffningsvärdet uppåkattas enligt första stycket.

1.2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen

Härigenom föreskrivs att 43—49 och 52 så. 54 å ] mom.. samt 64. 71. 74. 75. 84 och 86 55 lagen (l956:2|6) om jordbrukskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

43.5

Jä'm? Will i bokföringslagen fö" Ifråga om styrelsens" årsredovis- reskrives om int-'entarium. balans- räkning7 samt vinst- och förlust- räkning skall ifråga om styrelsens årsredovisning gälla vad i 38 och 39 55 lagen om ekonomiska för- eningar är stadgat samt i stället/iir bestämmelserna i 40—44 55 sist- nämnda lag, de föreskrifter som meddelas i44—48 åå nedan.

ning,7 gäller 38 åjörsta och tredje — femte styckena lagen (1951 :308) om ekonomiska föreningar. Resul- taträkning oeh balansräkning i års- redovisning oeh i årsbokslut enligt bokföringslagen(1976: 125) skall upprättas enligt bestämmelserna i sistnämnda lag samt 44 och 45 åå nedan.

44 å'

Kreditkassas tillgångar må, så- framt ej nedan annorlunda stad-

' Senaste lydelse 1974: 927.

Prop. l979/80: l44

Nuvarande lydelse

gas. icke upptagas vare sig över verkliga värdet eller till högre be- lopp än det vartill kostnaderna för deras anskaffning uppgått.

Andra tillgångar än sådana, som äro avsedda till stadigvarande bruk för kassan, må såframt upplysning om förhållandet lämnas iförvalt- ningsberättelsen, upptagas till hög- re belopp än som motsvarar kost- naderna för deras anskaffning. dock ej över verkliga värdet. Ränte- bärande obligation som avses i 34 å första stycket A 2 eller B 1 må dock upptagas till ett värde (_medeltals- värde) som grundas på medelräntan under de senaste tio åren på obliga- tioner utfärdade av staten. Ko- nungariket Sveriges stadshypoteks- kassa och Sveriges allmänna hypo- teksbank. Medeltalsvärdet fast- ställes av tillsynsmyndigheten.

Hava under räkenskapsåret kost- nader nedlagts för förbättring på tillgång avsedd till stadigvarande bruk för kassan eller hava sådana kostnader balanserats från tidigare räkenskapsår. må de inräknas ian- skajfningskostnaderna. Tillgång varom nu sagts må ej eljest uppta- gas till högre belopp än det vartill den var uppförd i närmast föregå- ende balansräkning. l)oek må till- gång. vilken måste anses äga ett bestående värde väsentligt översti- gande nämnda belopp, upptagas till högst detta värde. såframt tillsyns- myndigheten medgivit uppskriv- ningen. I fråga om fast egendom må ej i något fall uppskrivning ske över senast fastställda taxeringsvärdet.

Osäkra fordringar skola uppta- gas till det belopp varmed de beräk- nas komma att inflyta. Värdelösa fordringar må icke upptagas såsom tillgång.

l(l4

F öres/agan lydelse

Räntebärande obligation som avses i 34 5 första stycket A 2 eller B lfår tas upp till ett värde ("medel- talsvärde) som grundas på medel- räntan under de senaste tio åren på obligationer utfärdade av staten. Konungariket Sveriges stadshypo- tekskassa och Sveriges allmänna hypoteksbank. Medcltalsvärdet fastställs av tillsynsmyndigheten.

Anläggningstillgång. som äger ett bestående värde som väsentligt överstiger det belopp vartill den är uppförd i närmast föregående ba- lansräkning. får tas upp till högst detta värde. om tillsynsmyndighe— ten medgivit uppskrivningen. l frå- ga om fast egendom får ej i något fall uppskrivning ske över senast fastställda taxeringsvärdet.

Förvaltningskostnader må icke upptagas såsom tillgång.

45 .&—

1 balansräkningen skola tillgång- ar oeh skulder fördelas iposter på

: Senaste lydelse 1967: 543.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse sätt som må anses påkallat med hänsyn till verksamhetens art och allmänna hokjöringsgrunder. Fordran på insats mä icke uppta— gas såsom tillgång. Redovisningen av inbetalda insatser må ske sålun- da att i balansräkningen hela insats- kapitalet anmärkes med angivande av vad härav icke är guldet samt skillnaden utföres såsom särskild skuldpost.

Inom linjen skall anmärkas sam- manlagda beloppet av kreditkas- sans borgens- och övriga ansvars- förbindelser. idett mån de icke upp- tagits bland skulderna. Tillika skall inom linjen upptagas av kassan ställda panters sammanlagdt: bok- förda värde.

Inom linjen skola ock angivas de pensionsätaganden, som ej uppta- gits bland skulderna.

!(l5

Föresla 'en lvdelse l». .

I halansräkningenfår fordran på insats icke tas upp såsom tillgång. Redovisningen av fullgjorda insat— serfär ske så att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur mycket härav sotn icke jul/gjorts. varefter skillnaden — de betalda in- satserna — utförs som särskild post under eget kapital.

46%

Vinst— och förlusträkning skall så uppställas att en tillfredsställande redovisning erhålles för bara vins- ten eller förlusten för räken- skapsåret uppkommit. Därvid skall iakttagas att intäkter och kostnader fördelas i lämpliga poster.

Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

475

1 förvaltningsberättelsen skall, i den mån detjinnes kunna ske utan för/"äng för kreditkassan. upplys- ning lämnas om sådana för bedöm- ningen av kassans ställning och re- sultatet av dess verksamhet samt styrelsens förvaltning viktiga för- hållanden, vilka ej framgå av ba- lansräkningen eller vinst- och för- lusträkningen, så ock om händelser av väsentlig betydelse för kassan. jämväl där de inträffat efter rökeri- skapsårets slut.

Där medelantalet i kassans tjänst under räkenskapsåret anställda överstiger tio. skall i förvaltnings- berättelsen uppgivas medelantalet anställda. För sådantfall skall ock, iden mån motsvarande uppgifter ej

1 förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas dels om sådana för bedömningen av kassans verk- samhetsresultat och ställning vikti- ga förhållanden. för vilka redovis- ning ej skall lämnas i resultaträk- ning eller balansräkning. dels om händelser av väsentlig betydelse för kassan. som inträffat under räken- skapsåret eller efter dettas slut.

[ förvaltningsberättelsen 'skall anges medelantalet under räken- skapsåret anställda personer med angivande tillika av medelantalet för varje arbetsställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse läntnas [ vinst- och förlusträk- ningen_ i särskilda poster upptagas sammanlagda beloppet av utbe- talda löner och ersättningar under räkenskapsåret dels till styrelsen och andra personer i ledande ställ- ning. dels ock till övriga befatt- ningshavarc hos kassan.

Har uppskrivning av tillgång, av- sedd till stadigvarande bruk för kassan. verkställts för räkenskaps— året, skall redogörelse lätnnas för grande/1 till uppskrivningen.för det belopp varmed uppskrivning skett och för användningen av beloppet. Att i_förvallningsberättelsen skall lämnas upplysning, därest andra tillgångar upptagits till högre be- lopp än kostnaderna för deras an- skaffning. stadgas i 44 ä' andra stycket,

106

Fö re s l (1 g e n lydelse

sammanlagda beloppet av räken— skapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och andra perso- ner i ledande ställning. dels till övri» ga bcfattningshavare hos kassan.

Styrelsen skall i förvaltningsberättelsen framställa förslag om avsättning till reservfond, därest sådan avsättning skall ske. så ock i övrigt förslagi anledning av kassans vinst eller förlust enligt balansräkningen.

485

Styrelsen skall senast sju måna- der efter räkenskapsårets utgång i huvudskrift eller avskrift hålla re- dovisningshandlingarna för året jämte revisionsberättelsen hos kas- san tillgängliga för envar som vill taga kännedom om desamma. Skulle stämmans beslut i anledning av den framlagda balansräkningen innebära ändring däri. skall jämväl protokoll eller annan handling, som utvisar beslutet. hållas tillgängligt på sätt nyss sagts.

Senast en månad efter det resul- taträkningen och balansräkningen blivit fastställda. skall avskrifter av årsredovisning och revisionsberät- telse hållas tillgängliga för envar Itos kassan samt efter anmodan av tillsynsmyndigheten insändas dit. Anmodan skall ske på begäran av envar. På avskriften av årsredovis- ningen skall styrelseledamot eller verkställande direktör teckna bevis om att resultaträkning och balans- räkning fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om stäm- mans beslut beträffande kassans vinst eller förlust.

Centralkassas redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skola hållas tillgängliga såväl inom kassans och dess avdelningskontors som inom anslutna jordbrukskassors expeditionslokaler.

495

I fråga om revision av styrelsens förvaltning och kreditkassas räken- skaper skall i tillämpliga delar gälla

I fråga om revision av styrelsens förvaltning och kreditkassas räken- skaper tillämpas 45 9", 46 55 I och 2

Prop. 1979/80: m

Nuvarande lydelse vad i 45. 46 oe/z 49 5.6 lagen om ekonomiska föreningar är stadgat samt. i stället för bestämmelserna i 47. 48. 50 och 5! ås" nämnda lag. de föreskrifter som meddelas i 50— 54 så nedan.

52

Det åligger revisorerna vid full- görandet av sitt uppdrag

att granska kassans böcker och andra räkenskaper;

att taga del av styrelsens och stämmans protokoll samt av de in- struktioner. anvisningar eller andra föreskrifter rörande kreditgivning- en, som utfärdats av styrelsen eller verkställande direktören:

att verkställa inventering eller kontrollera verkställd inventering av de hos kreditkassan innelig- gande kontanta medlen oelz övriga tillgångar;

att tillse huruvida kassans orga- nisation av och kontroll över bokfö- ringen Ol'll nzedels/örvaltningen är tillfredsställande: samt

att. sedan de årliga redovisnings- handlingarna avgivits. granska nämnda handlingar.

Ill7

Ft"it'eslu_t_3en lydelse

mom. och 49 & lagen (195/308) om ekonomiska föreningar samt. i stäl- let för 47. 48. 50 och 5! så nämnda lag de föreskrifter som meddelas i 50—54 5.5 nedan.

&?

Revisorerna skall i den omfatt- ning god revisionssed bjuder grans- ka kassans ärsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens _lörvalt- ning.

Minst en gång varje halvår skola revisorerna granska större krediter och andra större placeringar av kassans medel; granska av styrelsen vidtagna åtgärder i fråga om förvaltning och avytt— ring av egendom. som kassan inköpt eller övcnagit jämlikt 33 &:

taga del av de förelägganden och erinringar. som av tillsynsmyndigheten kunna hava gjorts till kassan; samt

taga del av rapporter över inspektioner och undersökningar rörande

kassan. -

I övrigt skola revisorerna vidtaga de åtgärder som må vara erforder- liga för ett behörigt fullgörande av revisionsuppdraget.

54 5 I mom. Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem undertecknad revisonsbcrättelse. som skall överlämnas till styrelsen minst två veckor före kassans ordinarie stämma. Revisorerna skola ock inom samma tid till styrelsen återställa de till dem överlämnade redovisnings— handlingarna.

3 Senaste lydelse l968: 605.

Prop. 1979/80: 144 Nuvarande lydelse

Revisorerna i centralkassa skola därvid pä balansräkningen samt vinst- och jär/usträkningen ltava tecknat påskrift med yttrande. hu- ruvida dessa handlingar överens- stämma med kassans av dem grans- kade böcker eller icke. aeh skall påskriften i övrigt beträffande granskningen innefatta hänvisning till revisionsberättelsen.

lllb'

Föreslagen lydelse

Revisorerna i centralkassa skall därvid pä balansräkningen samt re- sullaträkningwr göra en påskrift med yttrande. huruvida dessa handlingar in'erensstämtner med kassans av dem granskade böcker eller icke. Pas/(ritten skall i övrigt beträffande granskningen innefatta hänvisning till revisionsberättelsen.

64.5

1 ini-'entarium oeh balansräkning för kreditkassa i likvidation skola upptagas kassans tillgångar och skulder, tillgångarna till verkliga värdet. lnsatskapitalet skall i ba- lansräkningen upptagas inom lin- jen. ! övrigt skall beträffande inven- tarium och balansräkning för kre- ditkassa i likvidation gälla vad i 7 och 8 55.5 bokföringslagen är stad- gat.

l balansräkning för kreditkassa i likvidation skall upptagas kassans tillgångar och skulder. tillgångarna till verkliga värdet. lnsatskapitalet skall i balansräkningen upptagas inom linjen. ] övrigt skall beträffan- de balansräkning för kreditkassa i likvidation gälla vad i bokföringsla- gen (1976: 125) är stadgat.

7Iå

På anmälan varom sägs i Sl 5 skall tillsynsmyndigheten. i fall då revisorer icke utsetts till föreskrivet antal. förordna revisor eller revi- sorer. Är revisor omyndig eller har någon. som ej är här i riket bosatt svensk medborgare. utan vederbör- ligt tillständ utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i strid med vad i 46 lå l mom. andra stycket lagen om ekonomiska för- eningar stadgas, skall på anmälan därom tillsynsmyndigheten förklara honom entledigad och förordna re- visor i hans ställe. Har anmälan ej gjorts av kreditkassans styrelse, skall före besluts meddelande till- fälle beredas styrelsen att yttra sigi ärendet. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd.

Har anmälan gjorts enligt 51 st skall tillsynsmyndigheten. i fall då revisorer icke utsetts till föreskrivet antal. förordna revisor eller revi- sorer. Är revisor omyndig eller har någon. som ej är här i riket bosatt svensk medborgare. utan vederbör- ligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i strid med 46 å 1 mom. tredje stycket la- gen (195/: 308) om ekonomiska för- eningar, skall på anmälan därom tillsynsmyndigheten förklara ho- nom entledigad och förordna revi— sor i hans ställe. Har anmälan ej gjorts av kreditkassans styrelse. skall styrelsen beredas tillfälle att yttra sig i ärendet. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit utsedd i föreskriven ordning.

Tillsynsmyndigheten äger när" som helst återkalla förordnandctoch i stället utse ny revisor.

Prop. 1979/80: 144 . . I09

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

74 s*

Kreditkassans styrelse åligger att när som helst för den befattningshavare hos tillsynsmyndigheten, som enligt av regeringen meddelade bestämmelser har att i sådant avseen— de företräda myndigheten. samt för den särskilda undersökning. regering- en kan finna för gott anställa. hålla de hos kreditkassan inneliggande kontanta medlen och övriga tillgångar samt böcker. räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning, samt

att jämväl i övrigt tillhandahålla myndigheten eller sådan befattningsha- vare därstädes, som ovan sagts. de upplysningar rörande kassan som äskas.

Yppas anledning till antagande att centralkassa gjort sådana förlus- ter att kassans och de anslutnajord- brukskassornas eget kapital icke svarar mot det belopp som fordras enligt 34 s. skall centralkassans styrelse ofördröjligen låta upprätta särskild balansräkning erzligt44 och 45 5.6 för utvisande av centralkas- sans ställning samt. därest balans- räkningen bekräftar antagandet i fråga. ofördröjligen avsända med- delande härom till tillsynsmyndig- heten.

Yppas anledning till antagande att centralkassa gjort sådana förlus- ter att kassans och de anslutnajord- brukskassornas eget kapital icke svarar mot det belopp som fordras enligt 34 5. skall centralkassans styrelse ofördröjligen låta upprätta särskild balansräkning för utvi- sande av ccntralkassans ställning samt. därest balansräkningen be- kräftar antagandet i fråga. ofördröj- ligen avsända meddelande härom till tillsynmyndigheten.

Centralkassas styrelse åligger därjämte att på den tid och i den ordning tillsynsmyndigheten bestämmer tillhandahålla myndigheten de redovis- ningshandlingar, översikter och övriga handlingar, rörande kassans och de anslutnajordbrukskassornas ställning som av tillsynsmyndigheten äskas.

75 55

Har kreditkassas styrelse eller stämma fattat beslut. vilket står i strid med lag eller stadgarna, må tillsynsmyndigheten förbjuda verk- ställighet av beslutet. Myndigheten må ock förelägga styrelsen att. om beslut som nyss sagts gått i verk- ställdighet. göra rättelse där så kan ske samt att fullgöra vad styrelsen åligger enligt lag eller stadgarna. Sådant föreläggande må dock, utom vad angår innehållet av vinst- och förlusträkning eller balansräk- ning, icke av myndigheten medde- las i fråga om i lag givna föreskrif- ter, vilkas överträdande är belagt med straff.

" Senaste lydelse 1975: 229. * Senaste lydelse 1970: 723.

Har kreditkassas styrelse eller stämma fattat beslut. vilket står i strid med lag eller stadgarna, kan tillsynsmyndigheten förbjuda verk- ställighet av beslutet. Myndigheten kan också förelägga styrelsen att. om beslut som nyss sagts gått i verkställighet, göra rättelse där så kan ske samt att fullgöra vad som åligger styrelsen enligt lag eller stadgarna. Sådant föreläggande får dock, utom vad angår innehållet av resultaträkning eller balansräkning, icke av myndigheten meddelas i fråga om i lag givna föreskrifter. vil- kas överträdande är belagt med straff.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lyda/.vc

lll)

Ft'ireslagcn lyda/.se

Ändå att avvikelse från lag eller stadgar icke skett. äger tillsynsmyndig- heten meddela de erinringar beträffande kassans verksamhet. som myndig- heten kan finna påkallade.

Underlåter kassa att ställa sig till efterrättelse av myndigheten meddelat förbud eller föreläggande eller handhar kassan eljest sina angelägenheter på sätt, som är ägnat att rubba förtroende till kassan. kan den som godkänt kassan återkalla godkännandet.

Tillsynsmyndigheten äger förelägga vite vid meddelande av föreskrift eller förbud enligt denna lag.

84 åh Med dagsböter eller fängelse straffes

l. styrelseledamot. vilken vid upprättande av förvaltningsberät- telse. balansräkning eller vinst- och _li'irlusträkning som avses i 38 & la- gen om ekonomiska föreningar eller i 8l & samma lag.jämförd med 56 & denna lag. eller i 74 å andra stycket denna lag uppsåtligen förfar i strid med bestämmelserna i 43 s, 44 6. 45 55 andra. tredje och jiärde styck-

]. styrelseledamot. vilken vid upprättande av förvaltningsberät- telse. balansräkning eller resultat- räkning som avses i 38 & lagen om ekonomiska föreningar eller i 81 få samma lag.jämförd med 56 & denna lag. eller i 74 s andra stycket denna lag uppsåtligen förfar i strid med bestämmelserna i 43—47 56.6 denna lag:

ena, 46 55 eller 47 så denna lag;

2. likvidator. vilken vid upprättande av balansräkning. likvidationsräk- ning eller förvaltningsberz'ittclse som avses i 83 5 första och tredje styckena eller 86 & lagen om ekonomiska föreningar eller i 89 & samma lag. jämförd med 56 å denna lag. eller i 64 & denna lag uppsåtligen förfar i strid med bestämmelser i sagda lagrum: '

3. styrelseledamot. likvidator eller befattningshavare, vilken uppsåtli— gen eller av vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift vid lämnande av upplysning som avses i 69. 74. 76 eller 79 & denna lag-_

4. revisor eller likvidationsrevisor. vilken i revisionsberättelse eller an- nan handling, som framlägges på stämma eller annorledes hälles tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade. eller i påskrift å sådan handling uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift rörande kreditkassas angelägenheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvaltningen. ändå att anledning därtill föreligger.

Har gärning som avses i första stycket 1 eller 2 skett av vårdslöshet. är straffet dagsböter.

86 & Med dagsböter straffes ock

l. styrelseledamot eller likvidator. vilken underlåter att iakttaga före— skrift som är meddelad i lll & första eller andra stycket lagen om ekonomis- ka föreningar eller i 48 & eller 53 s" andra stycket denna lag eller i 80 & sista stycket eller Sl & sista stycket förstnämnda lag. vartdera lagrummet jäm— fört med 53 s- andra stycket och 56 % denna lag:

2. styrelseledamot eller likvidator. vilken underlåter att iakttaga före—

" Senaste lydelse l967: 543.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lyda/sc F ("irasla gan lydelse

skrift som beträffande anmälan för registrering är meddelad i 37. 68. 90 eller 92 å lagen om ekonomiska föreningar eller i 63 & denna lag".

3. styrelseledamot eller likvida- tor, som underlåter att till revisor eller likvidationsrevisor avlämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 å andra stycket. 81 å andra stycket. 83 & sista stycket eller 86 & sista stycket lagen om ekonomiska föreningar eller i 89 s' första stycket samma lag. jämfört med 56 & denna lag:

3. styrelseledamot eller likvida- tor. som underlåter att till revisor eller likvidationsrevisor avlämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 5 _l'enm' stycket. 8I s andra stycket. 83 & sista stycket eller 86 s sista stycket lagen om ekonomiska föreningar eller i 89 & första stycket samma lag. jämfört med 56 & denna lag:

4. styrelseledamot eller likvidator. som försummar att fullgöra vad i 55 & sista stycket. 84 & sista stycket. jämfört med 55 & sista stycket. eller 86 å andra stycket sista punkten lagen om ekonomiska föreningar finnes stadgat eller som underlåter att iakttaga föreskrift. som med avseende på framläggande av handlingar på stämma eller tillhandahållande av handling- ar viss tid före stämma är meddelad i 57 k l mom.. 8! & andra stycket. 87 & andra stycket eller 89ä andra stycket lagen om ekonomiska föreningar eller i 8I lå sista stycket samma lag. jämfört med 56 & denna lag:

5. revisor. vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelats i 54 så I mom. denna lag eller i 8I å andra stycket lagen om ekonomiska förening- ar. så ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra vad i 87 & första stycket första punkten eller 89 å första stycket fjärde punkten sistnämnda lag finnes stadgat.

]. Denna lag träderi kraft den I januari l98l.

2. De nya bestämmelserna i 46 & | mom. tredje och fjärde styckena samt 49 9" lagen tl9511308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om kreditkassa från och med första ordinarie stämma som hålles efter utgång- en av år 1980. lntill dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmel- ser.

3. Årsredovisning skall efter utgången av år I980 upprättas enligt de nya bestämmelserna. För räkenskapsår som börjat löpa före denna tidpunkt får årsredovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.

1.3 Förslag till Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971: 479)

Härigenom föreskrivs att 58 & bostadsrättslagen (19711479) skall ha ne- dan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58.5

Bestämmelserna i 38—51 åå la- gen (1951: 308) om ekonomiska för-

Bestämmelserna i 38—51 5.5 la- gen (l951 : 308) om ekonomiska för-

eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsförening. Vad som sägs där om insats skall beträf- fande bostadsrättsförening i stället

eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsförening. Vad som sägs där om insats skall beträf- fande bostadsrättsförening i stället

Prop. 1979/80: 144 112

Nuvarande lydelse gälla inträdesavgift. och upplåtelseavgift.

Föreslagen lydelse gälla inträdesavgift, grundavgift och upplåtelseavgift. Bostadsrätts- förening är icke skyldig att upprät- ta jinansieringsanalys, koncernre- dovisning eller delårsrapport.

grundavgift

1. Denna lag träderi kraft den ljanuari 1981.

2. De nya bestämmelserna i 46 ä 1 mom. tredje och fjärde styckena och 4 mom. första och tredje styckena samt 49 5 lagen (1951:308) om ekono- miska föreningar tillämpas i fråga om bostadsrättsförening från och med första ordinarie föreningsstämma som hålles efter utgången av år 1980. Intill dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser. Beslut enligt 46 ä 4 mom. andra stycket lagen om ekonomiska föreningar får meddelas före den ljanuari 1981.

3. Årsredovisning skall efter utgången av år 1980 upprättas enligt lagen om ekonomiska föreningar i dess nya lydelse. För räkenskapsår som börjat löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.

4. Punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1979: 000) om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar gäller även i fråga om bostads- rättsförening.

1.4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att 29—31. 51 och 67 åå lagen (1972:262) om understödsföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

295

Bestämmelserna i 38 å och 44 5 första stycket lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger mot- svarande tillämpning på under- stödsförening.

Bestämmelserna i 38 åförsta och tredje—sjunde styckena lagen (1951: 308) om ekonomiska för- eningar äger motsvarande till- lämpning på understödsföreningar. Vad som sägs där om skyldighet att sända in handlingar till länsstyrelse gäller dock ej. Resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976: 125) upprättas enligt bestäm- melserna isistnämnda lag. om än- nat icke följer av 30 & denna lag eller av föreskrift som meddelats med stöd av nämnda paragraf.

305

F örsäkringsinspektionen får i fråga om understödsförenings rä- kenskaper och styrelsens årsredo-

Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse visning meddela särskilda föreskrif— ter. som skall gälla jämte bokfö— ringslagen (1929: 117). Räken— skapsavslutning skall ske för kalen— dcrär.

ll?

F ört/slagen lydelse

Har förening flera verksamhetsgrcnar. skall intäkter och kostnader redo- visas särskilt för varje verksamhetsgren.

31

Bestämmelserna i 45, 46 och 49— 5] 55 lagen (1951: 308) om ekono— miska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsförening med följande avvikelser. nämligen

]. att styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skall granskas av minst två revisorer.

2. att revisor får utses för tid till och med den ordinarie stämma som skall äga rum under tredje eller. om försäkringsinspektioncn medgett det. fjärde räkenskapsåret efter det han utsetts.

Vid tillämpningen av 49 5 skall iakttagas att vad där sägs om läns— styrelsen i stället skall avse försäk— ringsinspektionen.

5l

Bestämmelserna i Slå lagen (l951:3()8) om ekonomiska för— eningar äger motsvarande till— lämpning på understödsförening med undantag av hänvisningen till 39—43 åå och 44 å andra stycket.

F ör.s'äkringsin.s'pektionen får ut- färda närmare föreskrifter om un- derstiidsjärenings löpande bokfö- ring. årsbokslut och årsredovisning samt därvid meddela regler som avviker från bokföringslagen (1976:]25).

Bestämmelserna i 45 _6. 46 så I och 2 mom. samt 49—51 åå lagen (l951:308) om ekonomiska för- eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsförening med följande avvikelser. nämligen

[. att styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skall granskas av minst två revisorer.

2. att revisor får utses för tid till och med den ordinarie stämma som skall äga rum under tredje eller. om försäkringsinspcktionen medgett det. fjärde räkenskapsåret efter det han utsetts.

&

Bestämmelserna i 81.5 lagen (l951:308) om ekonomiska för- eningar äger motsvarande till- lämpning på understödsförening med undantag av hänvisningen till 39—43 åå.

Bestämmelserna i 30 5 denna lag om årsredovisning äger motsvarande

tillämpning på slutredovisning.

67 5 Det åligger understödsförenings styrelse att på tid och sätt som försäk-

ringsinspektionen bestämmer

[. hålla föreningens kassa och övriga tillgångar samt böcker. räkenska- per och andra handlingar tillgängliga för granskning av inspektionen,

& Riksdagen 1979/80. ! saml. Nr [44

Prop. [979/80: 144

Nuvarande lydelse

2. för varje räkenskapsår till in- spektionen insända avskrift av dels förvaltningsberättelsen jämte vinst- och förlusträkning och balansräk— ning. dels revisionsberättelsen med tillhörande handlingar. dels proto- koll fört vid föreningsstämma över beslut i fråga om dessa berättelser. dels en redogörelse för föreningen och dess verksamhet.

I |4 Fi'ireslagen lydelse

2. för varje räkenskapsår till in- spektionen insända avskrift av dels förvaltningsberättelsen jämte resul- taträkning och balansräkning. dels revisionsberättelsen med tillhöran- de handlingar, dels protokoll fört vid föreningsstämma över beslut i fråga om dessa berättelser, dels en redogörelse för föreningen och dess verksamhet.

3. meddela de upplysningar och uppgifter i övrigt rörande föreningen som inspektionen begär.

l. Denna lag träder i kraft den ljanuari [98].

2. De nya bestämmelserna i 46 ä 1 mom. tredje och fjärde styckena samt 495 lagen (19511308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om understödsförening från och med första ordinarie föreningsstämma som hålles efter utgången av år 1980. Intill dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.

1.5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 60—62. 79 och 102 55 lagen (l973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

605

Bestämmelserna i 38 å och 44 5 första stycket lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger mot- svarande tillämpning på erkänd ar- betslöshetskassa.

6l Arbetsmarknadsstyrelsen får i fråga om erkänd arbetslöshetskas- sas räkenskaper och styrelsens års-

Bestämmelserna i 38 äji'irsta och tredje—sjunde styckena lagen (19511308) om ekonomiska för- eningar äger motsvarande till- lämpning på erkänd arbetslöshets- kassa. Vad som sägs där om skyl- dighet att sända in handlingar till länsstyrelse gäller dock ej. Resul- taträkning och balansräkning i års- redovisning ach i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976.'125) upprät- tas enligt bestämmelserna i sist- nämnda lag. om annat icke följer av öl _ö denna lag eller avföreskrift som meddelats med stöd av nämnda paragraf.

ä

Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår.

Prop. 1979/80: 144 l lä

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse redovisning meddela särskilda fä— reskrifter, som skall gälla jämte bokföringslagen(1929: 117). Hand— lingar av betydelse för arbetslös— hetskassans verksamhet skall fär— varas under den i bt')kföringslagen angivna tiden, om arbetsmarknads- styrelsen ej medger annat. Räken— skapsavslutning skall ske för kalen— derår.

I balansräkningen skall som skuld upptagas ett belopp. som minst mot- svarar det för kassan föreskrivna lägsta fondbeloppet.

Arbetsmarknadsstyrelsen får ut— färda närmare _)?ireskrifier om ar- betslt'ishetskassas löpande bokfö— ring. årsbokslut ()(-h årsredovisning samt därvid meddela regler som avviker från lmkft'iringslagen (19761125).

62 & Bestämmelserna i 45 å och 46 å 1 mom. samt 49—5l åå lagen (l951: 308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om erkänd arbetslöshetskassa med följande avvikelser. nämligen

[. att styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper skall granskas av minst två revisorer, 2. att revisor fär utses för tid till och med den ordinarie stämma som skall äga rum under tredje räkenskapsåret efter det han utsetts.

Vid tillämpningen av 49 å nämnda lag skall iakttagas att vad där sägs om länsstyrelsen i stället skall avse arbetsmarknadsstyrel-

SE”. 79 & Bestämmelserna i 81% lagen Bestämmelserna i 81% lagen (19511308) om ekonomiska för- (.l95lz308) om ekonomiska för- eningar äger motsvarande till— eningar äger motsvarande till-

lämpning på erkänd arbetslöshets- kassa med undantag av hänvisning en till 39—43 åå och 44 å" andra stycket.

lämpning pä erkänd arbetslöshets- kassa med undantag av hänvisning- en till 39—43 så.

Bestämmelserna i öl s denna lag om årsredovisning äger motsvarande

tillämpning på slutredovisning.

103 5

Till böter dömes ]. styrelseledamot. likvidator eller annan som i ansökan om eller anmä- lan för registrering eller i därvid fogade handlingar eller i annan enligt denna lag till arbetsmarknadsstyrelsen ingiven handling eller vid lämnande

Prop. 1979/80: 144 1 lt»

Nuvarande lule/.vc F öres/(igen lydelse

av begärd upplysning till styrelsen uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift.

2. styrelseledamot eller likvidator som uppsåtligen eller av grov vårds- löshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling som hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade eller framlägges på ombuds- möte.

3. revisor eller likvidationsrevisor som i revisionsberättelse eller annan handling. som framlägges på ombudsmöte eller på annat sätt hålles till- gänglig för medlemmar eller röstberättigade. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift om kassans angelä- genheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvaltningen. fastän anledning därtill föreligger.

4. revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som. oaktat han insett eller bort inse att skada kunnat följa därav. yppar något som kommit till hans kännedom vid verkställd gransk- ning utan att det varit nödvändigt för att fullgöra hans uppdrag.

5. styrelseledamot. revisor. lik- vidator eller annan som ej iakttager eller fullgör vad som åligger honom enligt 52 5 första stycket. 58 å så- vitt därigenom hänvisas till 37 & la- gen (1951: 308) om ekonomiska för- eningar. 60 & Såvitt därigenom hän- visas till 38 å andra stycket nämnda lag, 62 & såvitt därigenom hänvisas till 50 5 tredje stycket och 5] åförs- ta stycket samma lag. 63 å andra stycket. 64 % såvitt därigenom hän- visas till 55 & tredje stycket samma lag, 69 5 första eller tredje stycket. 70 å andra stycket första punkten. 77 & såvitt därigenom hänvisas till 79 .5 första eller andra stycket sam- ma lag. 785 första stycket såvitt därigenom hänvisas till 80 & tredje stycket. jämfört med 50 ? tredje stycket samma lag. 79 5 första stycket såvitt därigenom hänvisas till Sl & andra stycket första punk- ten samma lag. 80% såvitt därige- nom hänvisas till 89 & första stycket och 90 & första stycket samma lag. 93 5 eller 95 s.

5. styrelseledamot. revisor. lik- vidator eller annan som ej iakttager eller fullgör vad som åligger honom enligt 52 5 första stycket. 58 å så- vitt därigenom hänvisas till 37 & la- gen (1951: 308) om ekonomiska för— eningar. 60 & såvitt därigenom hän- visas till 38 åfemte stycket nämnda lag. 62 % såvitt därigenom hänvisas till 50 & tredje stycket och 51 åförs- ta stycket samma lag. 63 å andra stycket. 64 å såvitt därigenom hän- visas till 55 & tredje stycket samma lag. 69 .6 första eller tredje stycket, 70 å andra stycket första punkten. 77 & såvitt därigenom hänvisas till 79 s' första eller andra stycket sam- ma lag. 785 första stycket såvitt därigenom hänvisas till 80 & tredje stycket. jämfört med 50 & tredje stycket samma lag. 79 % första stycket såvitt därigenom hänvisas till 81 å andra stycket första punk- ten samma lag. 80 & såvitt därige- nom hänvisas till 89 & första stycket och 90 & första stycket samma lag. 93 & eller 95 &.

|. Denna lag träder i kraft den ljanuari l981.

2. De nya bestämmelserna i 46 ä 1 mom. tredje och fjärde styckena samt 49ä lagen (195l:308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om arbetslöshetskassa från och med första ordinarie föreningsstämma som hålles efter utgången av år 1980. lntill dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.

Prop. 1979/80: 144 1.6 Förslag till

117

Lag om ändring i lagen (1975: 417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs att 15 & lagen (19751417) om sambruksföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse I—"örz'slawn lydelse [Sä

Bestämmelserna i 38—51 åå la- gen (1951: 308) om ekonomiska för- eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Vad som i 43 5 ] mum. första stycket sägs om insatsbelopp skall i stället avse lösenbelopp för medlems an- del.

Bestämmelserna i 38—51 ss la- gcn (1951 : 308) om ekonomiska för— eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Vad som i 43 & mulm stycket sägs om insatsbelopp skall i stället avse lö- senbelopp för medlems andel. Sam- bru/rsji'irwliug iir iFÅ'l' skr/dig ull upprätta finansieringsunalys, kmr— cc'rnredmfisning eller delårsrap- port.

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1981.

2. De nya bestämmelserna i 46 ä 1 mom. tredje och fjärde styckena och 4 mom. första och tredje styckena samt 49 & lagen (19511308) om ekono- miska föreningar tillämpas i fråga om sambruksförening från och med första ordinarie föreningsstämma som hälles efter utgången av är 1980. lntill dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser. Beslut enligt 46 ä 4 mom. andra stycket lagen om ekonomiska föreningar får meddelas före den ljanuari 1981.

3. Årsredovisning skall efter utgången av år 1980 upprättas enligt lagen om ekonomiska föreningar i dess nya lydelse. För räkenskapsår som börjat före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.

4. Bestämmelserna i punkt 4 i ('ivergångsbestämmelserna till lagen (1979: 000) om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar tilläm- pas även i fråga om sambruksförening.

1.7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de anställdai aktiebolag och ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 3 & lagen (1976: 351") om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 &

Med företag avses i denna lag aktiebolag eller ekonomisk förening. varä lagen är tillämplig.

Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

Med koncern förstås i denna lag svenska juridiska personer som en- ligt bestämmelserna i 1 kap. 2 s'ak- tiebolagslagen (1975: 1385) eller. såvitt avser ekonomiska förening— ar. vid en motsvarande tillämpning av dessa bestämmelser är moder- företag och dotterföretag i förhål—

l l8 F öreslagen lydelse

Med koncern förstås i denna lag svenska juridiska personer som en- ligt bestämmelserna i 1 kap. 2 & ak- tiebolagslagen (1975: 1385) eller 1 a s” lagen (195/:]08) am ekono- miska föreningar är moderföretag och dotterföretag i förhållande till varandra.

lande till varandra.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1981.

2 Inledning

inom justitiedepartementet har upprättats en promemoria (Ds Ju 1.976: 11) Förslag till lag om ekonomiska föreningar m.m. I promemorian läggs fram förslag till en ny lag om ekonomiska föreningar som skall ersätta lagen (1951: 3.08) om ekonomiska föreningar. Förslaget innefattar närmast en teknisk översyn av föreningslagstiftningen. framför allt föranledd av den nya aktiebolagslagen(1975: 1385). Den nya lagen innebär alltså inte några ändringar i de grundläggande reglerna på föreningslagstiftningens område. Vissa betydelsefulla nyheter föreslås dock.

lnom justitiedepartementet har vidare upprättats en promemoria (Ds Ju 1976: 17) Följdlagstiftning till en ny föreningslag. Promemorian innehåller förslag till den följdlagstiftning som behövs.

Promemoriorna har remissbehandlats. Förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar har fått ett positivt mottagande av det övervägande antalet remissinstanser. Flera remissin- stanser avstyrker emellertid att förslaget. i vart fall f. n.. läggs till grund för lagstiftning. Lantbrukarnas riksförbund. Kooperativa förbundet och Olje- konsumenternas förbund anser att de ekonomiska föreningarnas förhållan- den borde ha tagits till utgångspunkt för en särskild utredning och att översynen av lagstiftningen inte borde ha bedrivits från enbart lagteknisk synpunkt. Flera av remissinstanserna erinrar om den i februari 1977 tillsat- ta kooperationsutredningen (1 1977:01) och för fram uppfattningen att resultatet av denna utrednings arbete bör avvaktas innan en ny förenings- lagstiftning genomförs. Några av de remissinstanser som avstyrker försla- get anscr dock att bestämmelserna om redovisning i 1951 ars föreningslag snarast måste ses över och ersättas med nya bestämmelser.

Med hänsyn till vad som anförts vid remissbehandlingcn har gjorts den bedömningen att förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar inte bör genomföras f.n. Däremot bör bestämmelserna om redovisning m.m. ses över. I denna promemoria läggs fram förslag till nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m.m.

Följande delar av promemorian (Ds Ju 1976: 11) fogas som bilaga till denna promemoria.

1. Av förslaget till lag om ekonomiska föreningar dels 7 kap. Revision och särskild granskning dels 8 kap. Redovisning (s. 18—26). Bilaga !

2. I fråga om gällande rätt dels avsnitt 4.8 Årsredovisning dels avsnitt 4.9 Koncerner (s. 63—70). Bilaga 2

Prop. 1979/80: 144 119

3. 1 fråga om överväganden dels avsnitt 5.3 Revision dels avsnitt 5.4 Arsredovisning dels avsnitt 5.5 Koncerner ts. 75—84). Bilaga 3

4. Specialmotiveringen till 7 och 8 kap. ('s. 145— 176). Bilaga 4'

Vidare fogas som bilaga till denna promemoria en förteckning över remiss- instanserna samt en sammanställning av remissynpunkterna i fråga om revision. årsredOVisning och koncerner samt i fråga om 7 och 8 kap. förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar. Bilaga 5'

De i Ds Ju 1976: 11 föreslagna ändringarna i aktiebolagslagen(1975: 1385) och lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled har redan genomförts (se prop. 1977/78141. LU 1977/7818, rskr 1977/78:112_ SFS 1977: 1092 och 10.93). De i Ds Ju 1977: 17 föreslagna ändringarna i 1656 bostadsrättslagen(1971: 479) har också genomförts (se prop. 1977/78: 175. CU 1977/78: 32. rskr 1977/78: 347. SFS 1978: 309).

Kooperationsutredningen har i skrivelse till regeringen den 6 november 1978 hemställt om ändring i lagen om ekonomiska föreningar för att möj- liggöra vissa fondavsättningar. Skrivelsen fogas som bilaga till promemo- rian. Bilagaö

3 Överväganden

Det år 1976 upprättade förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar innehåller bl. a. bestämmelser om revision och särskild granskning (7 kap.) samt om redovisning (8 kap.-). ] redovisningskapitlct finns särskilda bc- stämmelser om koncernredovisning. som knyter an till en definition av begreppet koncern i de fall moderföretaget utgörs av en ekonomisk för- ening (se 1 kap. 3 ä).

I fråga om revisionen föreslås att föreningar med fler än 200 anställda skall bli skyldiga att anlita kvalificerad revisor. dvs. auktoriserad eller i vissa fall godkänd revisor. Som revisor får även anlitas auktoriserat eller godkänt revisionsbolag.

Redovisningsbestämmelscrna har samordnats med bokföringslagen(1976: 125). l förslaget har upptagits endast bestämmelser som uteslutande är tillämpliga på ekonomiska föreningar. 1 sak innebär förslaget krav på en öppnare redovisning.

En nyhet av stor betydelse är att regler om koncernredovisning införs. Sådan redovisning skall alltid upprättas av förening som är moderförening. Koncernredovisningen blir offentlig.

De föreslagna bestämmelserna om revision. årsredovisning och kon— cerner har fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingcn. Det är angeläget att nya regler i dessa ämnen genomförs, även om man inte nu ser över föreningslagen i övrigt. Föreningslagens bestämmelser om årsredo- visning bör alltså ändras, samtidigt som koncernregler bör föras in i lagen. Vidare bör reglerna om revision skärpas.

De ändringar som sålunda bör göras i föreningslagen föranleder vissa följdändringar i anslutande lagstiftning.

' Bilagorna 4 och 5 har uteslutits här.

Prop. 1979/80: 144 120

Vid utformningen av de nya bestämmelserna bör man i stor utsträckning kunna följa förslagen i 1976 års promemoria. Vissa ändringar bör dock göras med hänsyn till de synpunkter som har kommit fram vid remissbe- handlingen av promemorian. Det närmare innehållet i bestämmelserna kommer att behandlas i specialmotiveringen.

1974 års bolagskommitte' har i delbetänkandet (SOU l978:67) Nya bo- lagsregler m.m. bl.a. lagt fram förslag till en lag om årsredovisning. revision och koncerner. Betänkandet har remissbehandlats och övervägs f. n. inom justitiedepartementet. Vid utarbetandet av denna promemoria har hänsyn i viss utsträckning tagits till bolagskommittens förslag.

Bolagskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1979: 46) Koneernbe- greppet m. m. behandlat vissa koncernfrågor. Betänkandet remissbehand- las f. n.

Kooperationsutredningen har hemställt (se bilaga 6) om sådan ändring i föreningslagen att föreningar får dels rätt till en permanent bindning av anläggningstillgångars uppskrivna värde i reservfond. i permanent upp- skrivningsfond eller i annan fond. dels rätt till uppskrivningsfond för tillfäl- lig bindning av anläggningstillgångars uppskrivna värde till det egna kapita- let. Syftet med framställningen är i första hand att skapajämbördiga villkor mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar samt att i linje därmed för- bättra de ekonomiska föreningarnas kreditupptagningsförmåga.

Grundläggande bestämmelser om uppskrivning av värdet på anlägg- ningstillgångar finns för alla företagsformer i 15 & fjärde stycket bokförings- lagen. Uppskrivning får ske. om det finns ett bestående väsentligt över- värde på viss anläggningstillgång i förhållande till det tidigare bokförda värdet. Fast egendom får inte skrivas upp till högre värde än taxeringsvär- det. Uppskrivningsbeloppet får användas bara för erforderlig nedskrivning av värdet på annan anläggningstillgång. men det måste föreligga särskilda skäl för att en sådan utjämningsrätt skall tillåtas. Enligt 11 kap. 4 & aktiebo- lagslagen tillåts för aktiebolagen utöver nämnda användning att uppskriv- ningsbelopp kan utnyttjas till fondemission eller avsättas till en uppskriv- ningsfond. Sådan fond får användas bara för fondemission eller nedskn'v- ning.

En uppskrivning av värdet på en anläggningstillgång innebär att man tar fram en orealiserad värdestegring på tillgången i fråga och alltså inte någon vinst på företagets verksamhet. Av denna anledning bör det vara i princip förbjudet att göra uppskrivningar. För att möjliggöra en rättvisande balans- räkning genom att en anläggningstillgång tas upp till ett mer realistiskt värde än anskaffningsvärdct har emellertid uppskrivning medgetts av bil- lighetsskäl. Från denna synpunkt föreligger likformiga villkor för olika företagsformer.

En annan sak är vad uppskrivningsbeloppet får användas till. Med hänsyn till att det här inte är fråga om någon vinst som får delas ut måste uppskrivningsbeloppet på något sätt bindas i företaget. 1 aktiebolagen går det bra. eftersom beloppet via fondemission kan tillföras aktiekapitalet. vilket i sig kringgärdas av bestämmelser som förhindrar att detta kapital minskas hur som helst. Finns inget bundet kapital av sådan beskaffenhet. såsom är fallet i ekonomiska föreningar. handelsbolag och enskilda firmor. kan uppskrivningsbeloppet som nämnts användas bara till nedskrivning av värdet på annan anläggningstillgång. För att man skall få underlåta att kostnadsföra nedskrivningen i resultaträkningen måste dock utjämningen mot uppskrivningsbeloppet vara påkallad av särskilda skäl. 1 aktiebolagen finns dessutom som nämnts möjligheten till fondemission och avsättning

Prop. 1979/80: 144 121

till uppskrivningsfond. En sådan fond. som kan ges en mer eller mindre bestående karaktär, torde vara motiverad främst av att man genom den har möjlighet att avvakta ett lämpligt tillfälle — kanske i samband med nyemis- sion — för att överföra medlen till aktiekapitalet.

I den tidigare promemorian föreslogs att också de ekonomiska förening- arna skulle få möjlighet till uppskrivningsfond. vilken emellertid fick an- vändas bara för nedskrivning. Med hänsyn till karaktären av det bundna egna kapitalet i föreningarna (jfr kooperationsutredningens framställning) fanns ej anledning att diskutera fondemissionsanvändningen. ] och för sig kan det också ifrågasättas om det över huvud taget är nödvändigt med en uppskrivningsfondsmöjlighet i ekonomiska föreningar, eftersom en för- ening lika gärna kan vänta med uppsknvningen tills ett nedskrivningsbe- hov föreligger.

Som framhållits tidigare upprätthålls likformigheten mellan olika före- tagsformer med avseende på möjligheten att visa verkliga värden på an- läggningstillgångar genom att uppskrivning tillåts. Eftersom det traditio- nellt sett varit ett nedskrivningsbehov som aktualiserat uppskrivning. kan det bristande fondemissionsalternativet för föreningarnas del knappast sägas rubba likformigheten. Förutom likformighetsaspekten har koopera- tionsutredningen som skäl för sin framställning åberopat att det för för- eningarnas del är viktigt att från kreditbedömningssynpunkt kunna uppvisa så stort bundet kapital som möjligt. En kreditbedömare torde emellertid knappast bedöma ett företag med hänsyn till vad detta kan uppvisa såsom bundet kapital eller ej. Det väsentliga vid en kreditbedömning torde i stället vara att se till företaget i dess helhet, där förekomsten av dolda reserver likaväl som förväntningar på företaget spelar stor roll. En ut- ländsk kreditbedömare torde å andra sidan känna sig mer bunden i sin kreditbedömning av hur företagets kreditvärdighet ter sig mot bakgrund av relationerna mellan eget och främmande kapital såsom det visas i balans- räkningen.

Resonemanget leder till att särskilda åtgärder inte bör vidtas för att i föreningarna möjliggöra en permanent bindning av uppskrivningsbelopp till det bundna egna kapitalet. I sammanhanget bör beaktas att en bindning till reservfond knappast är möjlig. Denna fond används för att täcka förlust i verksamheten. Skulle ett uppskrivningsbelopp föras till reservfond inne- bär det att förbudet att använda beloppet för vinstutdelning skulle överträ- das. Genom att en förlust täcks via uppskrivningsbelopp som tillförs re- servfonden öppnas möjlighet till vinstutdelning av belopp som annars hade måst åtgå för förlusttäckningen.

En permanent bindning av uppskrivningsbelopp i uppskrivningsfond eller i någon annan. nyskapad fond torde medföra lagtekniska komplikatio— ner som inte uppvägs av det praktiska behovet. Uppskrivningsmedlen kan nämligen inte lagras i sådan permanent fond utan att på något sätt komma till användning. då behov av fonden inte längre föreligger. Någon form av nedsättningsföreskrifter måste sålunda skapas.

Det anförda leder till att utredningens framställning inte bör föranleda annan ändring i föreningslagen än att möjlighet införs till bindning av uppskrivningsbelopp i uppskrivningsfond enligt vad som föreslogs i den tidigare promemorian. Det bör i detta sammanhang understrykas att en uppskrivningsfond kan komma att stå kvar under lång tid.

En bestämmelse om att uppskrivningsbelopp får användas också för avsättning till uppskrivningsfond bör tas in 1 39.5 föreningslagen.

Prop. 1979/80: 144 Ill

4 Upprättade lagförslag

] enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

|. lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar.

2. lag om ändring i lagen (l956: 2l6) om jordbrukskasserörelsen,

3. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971: 479),

4. lag om ändring i lagen (l972: 262) om understödsföreningar.

5. lag om ändring i lagen (l973: 370) om arbetslöshetsförsäkring.

6. lag om ändring i lagen (l975: 4l7) om sambruksföreningar.

7. lag om ändring i lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Samråd har skett med ekonomidepartementet i fråga om förslagen under 2 och 4. med arbetsmarknadsdepartementet i fråga om förslagen under 5 och 7 samt med_iordbruksdepartement'et i fråga om förslaget under 6.

5 Specialmotivering

5.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (l951:308) om ekonomiska för- eningar

Vid de olika paragraferna anges motsvarighet i det tidigare förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar (se bilaga I). I vissa fall redovisas även det tidigare förslagets innebörd (se bilaga 3 och 4) samt remissynpunkter (se bilaga 5).

l a 5

Paragrafen. som saknar motsvarighet i gällande lag. innehåller en defini- tion av begreppet koncern i de fall moderföretaget utgörs av en ekonomisk förening. Bestämmelserna överensstämmer med 1 kap. 3 .b" i tidigare för- slag Definitionen har kommenterats i de allmänna övervägandena i avsnitt 5.5 i den tidigare promemorian tse bilaga 3).

Anledning finns inte att nu närmare gå in på den kritik som från en del remissinstansers häll framförts mot koncerndetinitionen (se bilaga 5). 1974 års bolagskommitte (Ju l974z21) har haft i uppdrag att göra en allmän översyn av koncernbegreppet i l kap. Zä aktiebolagslagen. bl.a. med hänsyn till uttalanden som har gjorts om s.k. Stt'SO-bolag. Kommitténs betänkande angående dessa frågor (SOU 1979: 46) Koncernbegreppet rn. m. remissbehandlas f.n. De eventuella ändringar av koncernbcgreppet som kommitténs arbete kan föranleda för aktiebolagens del får beaktas även såvitt gäller ekonomiska föreningar. Därvid får hänsyn också tas till påpekanden som gjorts av bl. a. LRF om speciellt föreningsrättsliga förhål- landen. innebärande bl.a. att en överorganisation aldrig skall kunna anses som dotterföretag. Detsamma gäller frågan om tillämpning inom en kon- cern av det s. k. läneförbudet i lZ kap. 7 & aktiebolagslagen.

l8 &

Paragrafen. som i huvudsak motsvarar 9 kap. 1 och 2 5.5 i tidigare förslag. innehåller bestämmelser om vinstutdelning m.m.

Första stycket har kompletterats med bestämmelser för utdelning m. m. i moderförening. En förutsättning för att utdelning skall kunna ske i en

Prop. l979/80: l44 |"?

moderförening är att det inte bara föreligger en utdelningsbar vinst hos moderföreningen utan också hos koncernen i dess helhet. Uppgift om koncernens vinst och vad som i övrigt finns utdelningsbart inom koncer— nen skall framgä av koncembalansräkningen. Vid beräkning av utdelnings- bart belopp i moderförening måste alltså avdrag göras för förlust som denna balansräkning utvisar. Dessutom skall avdrag göras för belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt ärsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital. Upplysning i sist- nämnda hänseende skall enligt 43 a & sjätte stycket sista meningen lämnas i moderföreningens förvaltningsberättelse.

I ett nytt tredje stycke upptas en generell regel om försiktighet i fråga om vinstutdelning m.m. Bestämmelsen motsvarar 9 kap. 2 Ö [tärde stycket i tidigare förslag samt 12 kap. 2 & andra stycket aktiebolagslagen.

Genom bestämmelsen klargörs att föreningens konsolideringsbehov måste beaktas vid bedömningen av vilken vinstutdelning som skall ske. Normalt torde en ganska betydande reservering av vinstmedel vara påkal- lad. om föreningen skall kunna möta försämringar i föreningens lönsamhet. som kan bli en följd av konjunkturnedgång. konkurrens eller andra förhål- landen. En annan viktig faktor som måste beaktas i detta sammanhang är föreningens likviditet. Till omständigheter som också bör beaktas — och som täcks genom det i lagtexten använda uttrycket "ställning i övrigt” — hör förändringar i föreningens ställning vilka inträffat efter räkenskaps- årets slut (se prop. 1975: 103 s. 478).

Lagtexten har med ändring av det tidigare förslaget formulerats så att det klart framgår att utbetalning av gottgörelse i form av efterlikvider. äterbäringar eller liknande kan ske antingen i form av vinstutdelning eller på annat sätt. Om nämnda gottgörelse inte inräknas i vinsten och alltså inte visas såsom vinst i balansräkningen. skall den enligt 40 & tredje stycket i föreslagen lydelse föras via resultaträkningen som kostnad och alltså i balansräkningen tas upp som skuld till medlemmarna.

Enligt llt) & 5 är överträdelse av bestämmelserna i l8 & straffbara. En styrelseledamot eller likvidator kan alltså straffas med dagsböter. om han uppsåtligen eller av vårdslöshet låter verkställa utdelning eller utbetalning till medlem eller annan i strid mot bestämmelserna i 18 å. Genom tillägget av den nyss diskuterade utdelningsbegränsningen vidgas det straffbara området. om ändring samtidigt inte föreslås i 110 &. I förhållande till tidigare promemorieförslag föreligger här en skillnad. Det tidigare förslaget innebar. i likhet med den nya aktiebolagslagen. en mycket omfattande avkriminalisering av olika förfaranden. Som närmare diskuteras vid llt) & bör någon motsvarande begränsning av det straffbara området inte göras i detta sammanhang. Någon ändring av 1 10 ä 5 föreslås alltså inte.

24 a &

Paragrafen. som saknar motsvarighet i gällande lag. innehåller bestäm- melser om underrättelseskyldighet i koncernförltällanden. Bestämmelser- na överensstämmer med 5 kap. 7 & i tidigare förslag.

Bestämmelserna innebär att. om en förening blivit moderförening. sty- relsen skall meddela detta till dotterföretagets ledning. Skyldigheten gäller oberoende av om dotterföretaget är ekonomisk förening eller ej. Dotterfö- retagcts ledning är å sin sida skyldig att lämna moderföreningens styrelse de uppgifter som behövs för att koncernredovisningen skall kunna fullgö- ras. Genom att det finns en motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen. 8 kap. 7 så. uppnås det resultatet att upplysningsskyldighet kommer att före-

Prop. l979/80: 144 124

ligga mellan företagen i s.k. blandade koncerner. oavsett om moderföreta- get är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening.

En motsvarande bestämmelse för koncerner med andra moderföretag än aktiebolag och ekonomiska föreningar har föreslagits av 1974 års bolags- kommitté (SOU 1978: 67 s. 204). '

38—44 a 55. Redovisning

De nya redovisningsreglerna innebär åtskilliga nyheter i förhållande till gällande rätt. De allmänna överväganden som ligger till grund för förslaget har redovisats i avsnitt 5.4 och 5.5 i den tidigare promemorian (se bilaga 3). Utgångspunkten för reformarbetet är som där anförts att den nya bokfö- ringslagens bestämmelser om årsbokslut är grundläggande också för de uppgifter som skall framgå av de ekonomiska föreningarnas årsredovis- ning. 1 överensstämmelse med vad som gäller för aktiebolagen upptas i detta redovisningsavsnitt de bestämmelser som inte är allmänt tillämpliga på alla bokföringsskyldiga. De generella regler som inte längre kommer att återfinnas i föreningslagen utan har sin plats i bokföringslagen avser bl. a. räkenskapsårets omfattning. definitioner på och regler om värdering av olika slags tillgångar. uppställningsformer för balansräkning och resultat- räkning samt vissa tilläggsupplysningar bl.a. om värderingsgrunder och ändringar i dessa.

Efter mönsteri 1 1 kap. aktiebolagslagen har de nya redovisningsbestäm- melserna delats upp i tre avsnitt. nämligen Årsredovisning m.m. (38— 43 äs"), Koncernredovisning (43 a &) samt Delårsrapport (44 och 44 a 55). Bestämmelserna motsvarar 8 kap. i det tidigare förslaget.

För närmare motiveringar till de föreslagna bestämmelserna hänvisas till specialmotiveringen till kapitel 8 i det tidigare förslaget (se bilaga 4). Med hänsyn till att de föreslagna bestämmelserna i förhållande till gällande föreningslag har avvikande uppställning och innehåll har det inte ansetts meningsfullt att under resp. paragraf hänvisa till motsvarigheten i gällande rätt.

Det bör nämnas att bokföringslagen i samband med antagandet av en ny jordbruksbokföringslag 11979: 141) har ändrats så att bestämmelserna om årsbokslut inte behöver tillämpas av enskild näringsidkare, om den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger 20 basbelopp. Lagändring- en träder i kraft den 1 januari 1980 men vissa övergångsbestämmelser finns för år 1979 (se SFS 1979: 142).

] gällande föreningslag finns i 43 a 5 en erinran om lagen (1972: 175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m. Motsvarande be- stämmelse fanns i 1944 års aktiebolagslag men har inte fått någon motsva- righet i den nya aktiebolagslagen eller i den nya bokföringslagen (se prOp. 1975: 103 s. 440 och prop. 1975: 104 s. 236). En särskild erinran om 1972 års lag. som nyligen ändrats ("se SFS 19792313). behövs inte heller i förenings- lagen. 43 a 5 i gällande lydelse har alltså inte fått någon motsvarighet i de nya redovisningsbestämmelserna.

38 &

Paragrafen. som tar upp de grundläggande bestämmelserna om årsredo- visning. motsvarar 8 kap. 1—3 åå i tidigare promemorieförslag. Den främ- sta redaktionella olikheten mellan de båda förslagen är att 8 kap. l & tredje stycket i tidigare förslag nu flyttats att utgöra ett första stycke i 43 ä. 1

Prop. 1979/80: 144 175

övrigt motsvaras 8 kap. 1 &" av 38 5 första och andra styckena. Tredje och fjärde styckena motsvarar 8 kap. 2 5 samt femte—sjunde styckena 8 kap. 3 &.

Tdigare promemorieförslag har föranlett kommentarer vid remissbe- handlingen endast i ett avseende. Förslaget innehöll i 3 5 andra stycket en med aktiebolagslagen överensstämmande föreskrift om att alla föreningars redovisningshandlingar skulle göras offentligt tillgängliga genom att sändas till registreringsmyndigheten. F. n. gäller denna offentlighetsregel bara i de större föreningarna. dvs. föreningar som under de två senaste räken- skapsåren haft i medeltal mer än 200 anställda.

Som framhölls i avsnitt 5.4 i den tidigare promemorian (se bilaga 3) bör utgångspunkten vara att största möjliga öppenhet skall eftersträvas i fråga om årsredovisningen. Mot den bakgrunden är det i och för sig olämpligt att årsredovisningen inte görs offentlig hos registreringsmyndigheten (länssty- relsen). Som några remissinstanser framhåller talar emellenid praktiska skäl mot att det tidigare förslaget genomförs. Det är uppenbart att ett mycket stort merarbete skulle uppkomma för länsstyrelserna om de tving- ades att ta emot. kontrollera och bevara även de mest obetydliga redovis- ningshandlingar. Dessutom torde det i allmänhet förhålla sig så att de mindre föreningarnas intressenter knappast har någon anledning att pri- märt vända sig till länsstyrelsen för att få upplysningar om en viss förening. Övervägande skäl synes därför tala för att nuvarande ordning. som inte medfört några olägenheter. i huvudsak bibehålls.

I sjätte stycket föreskrivs på grund av det anförda att redovisningshand- lingarna skall hållas tillgängliga för alla hos föreningen. Skyldighet att till länsstyrelse insända avskrift av redovisningshandlingarna föreligger bara efter särskild anmodan av länsstyrelsen. Sådan anmodan bör ske. dels då enskild önskar ta del av en viss årsredovisning och dels då tillgång till handlingarna är påkallad av något allmänt intresse. 1 enlighet med vad 1974 års bolagskommitté har föreslagit i motsvarande sammanhang (se SOU 1978:67 s. 163 och 188) föreskrivs att anmodan skall ske på begäran av envar. För de större föreningarna skall emellertid liksom f.n. gälla en obligatorisk skyldighet att till länsstyrelsen sända in handlingarna utan särskild anmodan. För koncerner finns en särskild bestämmelse i 43 a 5 andra stycket andra meningen.

Att bestämmelserna i tredje—sjunde styckena skall tillämpas även i koncernsammanhang framgår av 43 a &. '

39 &

Paragrafen motsvarar 8 kap. 4 och 5. så i det tidigare förslaget och innehåller tillägg till bokföringslagen i vad avser ett par grundläggande bestämmelser om värdering resp. innehåll i resultaträkning och balansräk- ning.

lförrta stycket. som motsvarar 8 kap. 4 9" första stycket tidigare förslag. anges att belopp varmed uppskrivning av anläggningstillgång sker får an- vändas till avsättning till uppskrivningsfond. Bestämmelserna har behand- lats i avsnitt 3 i anledning av kooperationsutredningcns skrivelse om vissa fondavsättningar (se bilaga 6).

Andra stycket motsvarar 8 kap. 4 & andra stycket i tidigare förslag. Tredje orltjfh't'rde styckena motsvarar 8 kap. 5 & i tidigare förslag. En remissinstans har ifrågasatt om inte en medlem i en förening. oavsett storlek. normalt bör få den information om resultatet före bokslutsdisposi- tioner som följer med en öppen redovisning av storlek och förändring av

l'rop. l979/80: 144 126

lagerreserv. Eftersom en öppen redovisning kan medföra skada bör emel- lertid en dispensregel finnas.

Med hänsyn till att 11 kap. 5 5 andra stycket aktiebolagslagen f. n. har motsvarande uppdelning mellan stora och mindre företag så att bara de stora företagen är underkastade offentlighet bör någon avvikande stånd- punkt inte intas i föreningslagen.

40 .5

Paragrafen, som delvis hämtats från 8 kap. 6 5 i tidigare förslag. innehål- ler de särbestämmelser som behövs för ekonomiska föreningar när det gäller innehållet i resultaträkningen.

Första stycket har ingen motsvarighet i det tidigare förslaget. Enligt bokföringslagen skall bruttoomsättningssumman anges som en särskild post i den interna resultaträkningen. Enligt 11 kap. ss första stycket aktiebolagslagen kan regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer meddela dispens från kravet på redovisning av bruttoomsättningen i årsredovisningen. dvs. iden offentliga redovisningen. Några remissinstan- ser. bl. a. Svea hovrätt och LRF. har ifrågasatt om inte också för förening- arnas del bl. a. hänsynen till konkurrenssituationer bör motivera en dis- pensmöjlighet. Det bör påpekas att för de större ekonomiska föreningarna som redan från den 1 januari 1977 är skyldiga att visa bruttoomsättningssu- man finns i dag ingen dispensmöjlighet. Från likformighetssynpunkt före- slås dock nu en sådan regel. Lagförslaget innebär alltså en uppmjukning, som emellertid med hänsyn till de stränga bedömningsnormerna inte lär få någon större praktisk betydelse. Självfallet bör kommerskollegium vara tillståndsmyndighet i detta hänseende också för de ekonomiska föreningar- na. Föreskrift härom kan utfärdas utan ändring i föreningslagen (se SFS 1975: 1416). Däremot krävs ett tillägg i 105 ä & av innebörd att mot besluti här ifrågavarande tillståndsärenden talan skall föras hos regeringen genom besvär.

Bestämmelsen i andra stycket om särredovisning av rörelsegrenar över- ensstämmer med 8 kap. 6 & första stycket i det tidigare förslaget.

I tredje stycket upptas i enlighet med 8 kap. (> & andra stycket i tidigare förslag krav på särredovisning i resultaträkningen av utdelning på aktier i dotterbolag. Till skillnad från det tidigare förslaget upptas i stycket också en bestämmelse om redovisning av efterlikvider och återbäringar i visst fall. Den nya bestämmelsen har redan delvis behandlats vid 18 å tredje stycket. Enligt gällande föreningslag och enligt det tidigare promemorie- förslaget (se 8 kap. 9å första stycket in fine) gavs i detta hänseende möjlighet till valfrihet. eftersom man kunde nöja sig med en uppgift i förvaltningsberättelsen. om upplysning inte lämnades i balansräkningen eller resultaträkningen. Som påpekats av bl. a. Föreningen auktoriserade revisorer och Svenska revisorsamfundet hör ifrågavarande uppgifter up- penbarligen hemma i resultaträkningen.

.Den nu föreslagna ändrade bestämmelsen tar sikte på sådan gottgörelse till medlemmar eller andra i form av efterlikvider och återbäring c. d. som inte inräknas i årets vinst och som alltså inte skall visas som vinst i balansräkningen. Det är här fråga om en utbetalning vid sidan om utdel- ningen. För att klargöra det belopp som skall utbetalas måste i resultaträk- ningen en kostnadspost införas. ] sammanhanget bör noteras att frågan om hur redovisningen i resultaträkningen skall se ut kompliceras av att här ifrågavarande återbäringar eller efterlikvider kan beslutas redan under pågående räkenskapsår på grundval av en preliminär beräkning av för—

Prop. l979/80: 144 . 127

eningens årsresultat. För att inte låsa utvecklingen av en god redovis- ningssed på detta område bör i lagtext ej föreskrivas annat än att här ifrågavarande gottgörelser skall tas upp som särskild kostnadspost i resul- taträkningen. Utrymme finns härigenom att i annat sammanhang ta ställ- ning till hur — som bokslutsdisposition eller som kostnad under annan rubrik — såväl den slutliga som den preliminära gottgörelsen skall redovi- sas i resultaträkningen. Det bör ankomma på bokföringsnämnden att över- väga frågan om korrekt redovisning i dessa hänseenden.

41 5

Paragrafen. som motsvarar 8 kap. 7 så i tidigare förslag. innehåller erfor- derliga särbestämmelser om balansräkningen. Med hänsyn till framförd remisskritik har tredje stycket fått en i viss mån ändrad utformning i fråga om redovisningen av fullgjorda insatser.

42 &

Paragrafen, som överensstämmer med 8 kap. 8 så i tidigare förslag. innehåller bestämmelser om skyldighet att lämna vissa tilläggsuppgifter och särskilda upplysningar i anslutning till resultaträkning och balansräk- ning.

Efter förebild i 11 kap. 8 å aktiebolagslagen upptas under punkten 1 en föreskrift om specifikation av föreningens innehav av aktier och sådana andelar som enligt 39 & tredje stycket skall likställas med aktier. Specifika- tionskravet tar sikte på såväl aktier i dotterbolag som aktier i andra bolag. Aktierna skall specificeras så att för varje bolag skall anges dess namn, antalet aktier och dessas nominella värde och värde enligt balansräkning- en. Eftersom specifikationen är en nedbrytning av de olika aktietillgångs- posterna i balansräkningen. kan några indirekta aktieinnehav inte tas med i specifikationen.

I enlighet med vad som föreskrivs i aktiebolagslagen medger också punkten 1 att specifikation får underlåtas i fråga om vissa mindre aktie- och andelsposter. Sådana smärre innehav kan alltså sammanföras till en ge- mensam post. Förutsättning härför är emellertid att såväl aktiernas nomi— nella värde som deras värde enligt balansräkningen inte uppgår till 50000 kr. eller det lägre belopp som motsvarar 5 % av det aktieägande bolagets egna kapital. Det sagda kan belysas med följande exempel. Föreningen A har aktieposter i bolagen X. Y och Z, bokförda till sina nominella värden 42 000 kr. 27 000 kr resp 52 000 kr. 1 gemensam post får då upptagas 69000 kr (summan av X och Y) medan aktieposten i Z redovisas särskilt. Från 5 [JIE-regeln bortses i detta exempel.

Undantaget från specifikationskravet gäller inte för aktier eller andelari dotterföretag. Detta är i linje med de allmänna krav som måste ställas på fullgod insyn i koncernens uppbyggnad och förhållanden. Liksom enligt aktiebolagslagen kan dock dispens meddelas från kravet på specifikation av innehav av aktier eller andelar i dotterföretag och även andra innehav överskridande beloppsgränsen. om det är påkallat ur allmän och enskild synpunkt. Dispensprövningen bör anförtros åt kommerskollegium. Detta medför en följdändring i 105 aå (jfr vad som anförts vid 405 första stycket).

I fråga om tolkningen av bestämmelserna om specifikation av aktieinne— hav bör påpekas att bokföringsnämnden har utfärdat en anvisning där också viSsa rekommendationer lämnas tKFS 1978: 9. BFN: 9).

Punkten 3 ställer krav på uppgifter till ytterligare belysning av materiella

Prop. l979/80: 144 118

anläggningstillgångar's värden. Bokföringsnämnden har i en anvisning (KFS l977:28. BFNz7) behandlat frågan om framtagning av gamla an- skaffningsvärden.

43 å

Paragrafen. som motsvarar 8 kap. 9 & i tidigare förslag. upptar bestäm- melser om förvaltningsberättelsens innehåll.

Som nämnts vid 38 & inleds den föreslagna 43 & med en föreskrift om att förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovis- ningssed. ] tidigare förslag fanns motsvarande bestämmelse i 8 kap. l & tredje stycket.

I enlighet med vad som anförts vid 40 & tredje stycket har i förhållande till tidigare promemorieförslag föreskriften om redovisning av vissa gott- görelser flyttats från förvaltningsberättelseparagrafen.

Till ledning för tolkningen av bestämmelsen i tredje stycket om redovis- ning av anställda och löner har bokföringsnämnden för aktiebolagens del utgett en anvisning (KFS 1978: 2. BFN: 8).

43 a &

Paragrafen. som motsvarar 8 kap. 10 och 11 5.5 i tidigare förslag. innehål- ler bestämmelser om koncernredovisning.

Bestämmelsen om räkenskapsår i koncern i 8 kap. 10 å andra stycket i tidigare förslag har inte fått någon motsvarighet med hänsyn till den änd- ring som gjorts i 11 kap. 10 & aktiebolagslagen (se prop. 1976/77: 18 s. 17 samt SFS l976: 992).

Andra stycket andra meningen utgör en nyhet i förhållande till tidigare förslag. Tillägget motiveras av den ändring som diskuterats vid 38 & sjätte stycket i fråga om skyldighet att skicka redovisningshandlingarna till läns- styrelsen.

44 och 44 a &

Paragraferna. som motsvarar 8 kap. 12— 14 åå i tidigare förslag. innehål- ler bestämmelser om delårsrapport. Genom en hänvisning i 44 a & första stycket till 40 & första stycket klargörs att omsättningssumman skall uppges brutto i rapporten. såvida inte dispens medgetts i fråga om upplys- ning därom i årsredovisningen.

Bortsett från 44 a å andra stycket, som behandlar delårsrapport i kon- cernförhållanden. överensstämmer den föreslagna regleringen med gällan- de lag. Enligt nu gällande 44 ä & skall nämligen förening som under de två senaste räkenskapsåren i medeltal haft mer än 200 anställda upprätta delårsrapport och insända rapporten till länsstyrelsen.

45—51 åå. Revision

Bestämmelserna om revision motsvarar i stor utsträckning revisionsbe- stämmelserna i 7 kap. i det tidigare promemorieförslaget. Det förslaget överensstämde i sin tur nära med 10 kap. aktiebolagslagen. Som närmare motiverats i de allmänna överväganden som låg till grund för det tidigare förslaget. avsnittet 5.3 i tidigare promemoria (se bilaga 3). är de viktigaste nyheterna en vidgad möjlighet att utnyttjajuridisk person som revisor samt krav på kvalificerad revisor i vissa fall.

I förhållande till tidigare förslag innebär det nu föreliggande förslaget en

Prop. 1.979/80: 144 | 139

väsentlig förändring i ett avseende. 146 5 2 mom. finns f.n. bestämmelser om att. om särskilt revisionsorgan finns inrättat hos sammanslutning med ändamål att handha gemensamma uppgifter för föreningar. sammanslut- ningen. eller. om revisionsorganet utgör juridisk person. denna kan utses till revisor. Då i det tidigare förslaget infördes bestämmelser om auktori- serad revisor i större föreningar föreskrevs samtidigt att. om revisor utses enligt nyssnämnda 2 mom.. det vid tillämpningen av föreningslagen skulle anses som om föreningen hade auktoriserad revisor (7 kap. 2 & fjärde stycket). Sistnämnda bestämmelse om likställighct har kritiserats under remissbehandlingcn av riksrevisionsverket. kommerskollegium. ett par handelskammare, Svenska händelskammarförbundct. LRF. Sveriges ad- vokatsamfund. Föreningen auktoriserade revisorer samt Svenska revisor- samfundet. Nämnda instanser motsätter sig att en sammanslutning eller ett revisionsorgan av angivet slag utan vidare skall jämställas med auktori— serad revisor.

Kommerskollegium. handelskamrarna och handelskammarförbundet menar att här ifrågavarande särskilda revisionsorgan bör jämställas med auktoriserad revisor bara efter särskild prövning. Man förordar alltså någon form av dispensgivningi likhet med vad som föreslagits gälla för att godkänd revisor skall kunna revidera en större förening. Revisorsamfun- det anför att. om de särskilda revisionsorganen utan vidare skall kunna revidera större företag. så bör dispensprövningen avseende godkända revi- sorer också slopas. Om så inte sker. yrkar samfundet att bara auktoriserad revisor skall kunna utses i sådana företag som enligt bestämmelser därom på grund av sin storlek kräver auktoriserad revisor. Föreningen auktorise- rade revisorer. som av principiella skäl är emot ett system med särskilda revisionsorgan, delar revisorsamfundets sist nämnda uppfattning.

Mot bakgrund av den kritik som riktats mot den föreslagna bestämmel- sen om att särskilda revisionsorgan skall omedelbart jämställas med atik— toriserad revisor upptar nu föreliggande förslag inte någon bestämmelse härom. Genom att 46 5 2 mom. inte föreslås ändrad blir innebörden fort- sättningsvis att en revision som anförtros ett där avsett revisionsorgan skall förrättas av en för uppdraget lämpad person. I fråga om honom gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i föreningslagen om revisor. KräVs det enligt de bestämmelser som föreslås intagna i 46 ä 4 mom. att auktori- serad revisor skall utses i föreningen. så skall också en sådan revisor utses av här berörda revisionsorgan.

Bestämmelserna om revision i 45—51 åå har kompletterats och ändrats så att de motsvarar tidigare föreslagna 7 kap. 1— 11 och 14 så. 7 kap. 12 5 om revisors rätt att närvara vid föreningsstämma motsvarar nu gällande 53 %. I tidigare föreslagna 7 kap. 13 & upptogs bestämmelser om revisors tystnadsplikt resp. upplysningsskyldighet gentemot föreningsstämma. En motsvarighet till dessa bestämmelser återfinns i gällande lag i 110 56. som innehåller en straffbestämmelse.

48 å i gällande lydelse. som innehåller bestämmelser om särskild gransk- ning. motsvarar i huvudsak 7 kap. 14 s i tidigare förslag och behöver inte ändras nu.

I fråga om revisionsbestämmelsernas närmare utformning hänvisas till specialmotiveringen till kapitel 7 i tidigare promemoria (se bilaga 4).

45 &

Paragrafen innehåller bestämmelser om utseende av revisorer samt revi— sors uppdragstid. 9 Riksdagen l979,-"('i(). ] .)"mirl. Nr [44

Prop. l979/80: 144 130

Första stycket motsvarar 7 kap. 1 & första stycket i tidigare förslag. I förhållande till gällande lag innebär detta att den grundläggande bestäm- melsen om att revisor skall granska styrelsens förvaltning m.m. överflyt- tas till 50 ä.

1 andra stycket. som motsvarar 7 kap. 1 & andra stycket och 7 kap. 5 & i tidigare förslag, har endast gjorts en redaktionelljämkning med hänsyn till de nya bestämmelserna om auktoriserad revisor i 46 ä 4 mom.

Tredje stycket är oförändrat och saknar motsvarighet i tidigare förslag.

46 %

Paragrafen. som motsvarar 7 kap. 2—4 && i tidigare förslag. innehåller bestämmelser om vem som kan utses till revisor och om jäv för revisor.

[ I mom. är första stycket oförändrat och motsvarar 7 kap. 2 & första och andra styckena i tidigare förslag medan andra stycket är nytt och motsva- rar 7 kap. 2 & tredje stycket i tidigare förslaget. Andra stycket innehåller bestämmelser om att auktoriserat eller godkänt revisionsbolag kan utses till revisor.

Tredje stycket i 1 mom. ersätter nuvarande andra stycket och motsvarar 7 kap. 4 15 första stycket i tidigare förslag. Med hänsyn till framförd remisskritik har punkten 4jämkats i förhållande till tidigare förslag. Flera remissinstanser. bl. a. LRF, Svenska revisorsamfundet och Skånes han- delskammare. har påpekat att det tidigare föreslagna revisorsjävet vid låneskuld m.m. i praktiken kan komma att utestänga väl kvalificerade föreningsmedlemmar från revisorsuppdrag, även om de inte har andra än normala affärsförbindelser med föreningen. Med hänsyn till att det torde vara ett normalt led i en förenings verksamhet att medlemmar 1. ex. åtnju- ter krcdit för varuinköp eller erhåller föreningens borgen för produktions- lån har bestämmelsen nu jämkats så att föreningsmedlemmar vid sidan om externa revisorer kan ställa upp som förtroenderevisorer i föreningsarbe- tet.

Fjärde stycket i 1 mom. är nytt och motsvarar 7 kap. 4 & andra stycketi tidigare förslag.

2 mom. är oförändrat och motsvarar 7 kap. 2 ä' fjärde stycket i tidigare förslag. Den ändring som bestämmelserna innebär i förhållande till tidigare förslag har kommenterats i inledningen till detta avsnitt.

3 mom. är nytt och motsvarar 7 kap. 2 & femte stycket itidigare förslag. 4 mom. är nytt och motsvarar 7 kap. 3 s i tidigare förslag. Förslaget innebär att auktoriserad revisor krävs i vissa fall. vilket är en-nyhet i förhållande till gällande föreningslag.

1 avsnitt 5.3 i den tidigare promemorian (se bilaga 3”) diskuterades vilka kriterier som bör uppställas för att en förening skall ha auktoriserad revi- sor. I enlighet med vad som i gällande 44 a & föreskrivs som kriterium för att förening skall iaktta vissa strängare redovisningsbestämmelser. innebär förslaget att skyldigheten skall inträda om antalet anställda hos föreningen under de senaste två räkenskapsåren i medeltal överstigit 200. Riksrevi- sionsverket. bankinspektionen och LRF ifrågasätter om antalet anställda är det lämpligaste kriteriet i detta sammanhang. Det påpekas att balansom- slutningen och/eller antalet medlemmar kunde användas som alternativa eller kompletterande kriterier på föreningens storlek. Också andra omstän- digheter. t.ex. storleken av föreningens egna kapital. framhålls kunna ha betydelse i sammanhanget. Vid utformning av nu föreliggande förslag har anledning emellertid ej ansetts föreligga att frångå tidigare kriterium hän- förligt enbart till antalet anställda.

l'rop. 1979/80: 144 131

47 &

Paragrafen, som i huvudsak motsvarar 7 kap. Gå i tidigare förslag. innehåller bestämmelser om ingripande av länsstyrelsen i vissa fall då revisorerna inte har utsetts på vederbörligt sätt eller då revisorerna är obehöriga enligt vissa av de tidigare föreslagna bestämmelserna. Ändring— arna ijörsm och mnlra srvrkcna utgör en konsekvens av ändringarna i 46 &.

49 få 1 paragrafen. som har fått helt ny lydelse. föreskrivs i enlighet med 7 kap. 4 & tredje stycket i tidigare förslag att revisor vid revisionen inte får anlita någon som omfattas av revisorsjäv.

50 &

Paragrafen. som motsvarar 7 kap. 7—9 samt 11 åå i tidigare förslag. innehåller allmänna bestämmelser om en revisors åligganden och om sty— relsens skyldighet att medverka vid och underlätta revisionen.

Första stycket. som motsvarar 7 kap. 7 & första och andra styckena i tidigare förslag, innehåller en sammanfattande beskrivning av en revisors åligganden (se 10 kap. 7 & aktiebolagslagen). Hänvisningen till god revi- sionssed innebär att nu gällande detaljerade bestämmelser om revisors åligganden kan upphävas. Revisorernas granskning innebär inte bara att årsredovisningen skall revideras. De skall också i den utsträckning god revisionssed kräver utöva löpande kontroll under den tid deras uppdrag omfattar. 1 stycket upptas också en i förhållande till gällande lag ny bestämmelse om att en revisors uppgifter i moderförening också omfattar granskning av koncernredovisning och koncernföretagens inbördes förhål- landen i övrigt.

Andra stycket. som motsvarar 7 kap. 7 & tredje stycket i tidigare förslag, innebär ingen ändring i sak i förhållande till gällande bestämmelse.

Tredje stycket, som motsvarar 7 kap. 8 s' i tidigare förslag. innebär i förhållande till gällande bestämmelser endast den sakliga ändringen att styrelse och revisor i dotterförening åläggs upplysningsskyldighet m.m. gentemot revisor i moderförening.

Det nya fjärde stycke/. som motsvarar 7 kap. 9s i tidigare förslag. innehåller bestämmelser om skyldighet för revisor att göra påskrift på årsredovisningen sedan denna granskats. Samma skyldighet gäller i mo- derförening i fråga om koncernbalansräkning och koncernresultaträkning. Föreskrifterna. som är en nyhet i förhållande till gällande lag. torde redan för flera föreningars vidkommande vara uppfyllda såsom utflöde av god reviosionssed.

Det nya femte stycket. som motsvarar 7 kap. 11 å i tidigare förslag. innehåller en bestämmelse om anteckning i protokoll eller annan handling av erinringar som revisor har framställt till styrelsen. Bestämmelsen sak- nar motsvarighet i gällande föreningslag men överensstämmer med 10 kap. 11 & aktiebolagslagen.

51 å

Paragrafen. som motsvarar 7 kap. 10% i tidigare förslag. innehåller bestämmelser om revisionsberättelse.

Första stycket är oförändrat. l sak överensstämmer det med tidigare förslag.

Prop. l979/80: 144 | 33

Andra—fjärde styckena överensstämmer i huvudsak med gällande be- stämmelser (nuvarande andra och tredje styckena'). Det nu gällande fjärde stycket. som innehåller att revisor har rätt att få en från medrevisor avvikande mening uttryckt pä visst sätt. får inte någon motsvarighet. Av en revisors självständiga ställning i fråga om skyldighet och ansvar följer även utan en uttrycklig lagbestämmelse att han har denna rätt.

Enligt det nya femte stycket skall revisor i moderförening avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen (se även 10 kap. 10 ;" femte stycket aktiebolagslagen). Föreningen auktoriserade revisorer anser att bestämmelsen redan har visat sig vara mindre lämplig i aktiebolagsla- gen. Föreningen förordar en återgång till den teknik som användes i 1944 års aktiebolagslag. nämligen att låta revisorerna i moderbolags revisions- berättelse ta in erforderliga uttalanden om koncernredovisningen.

Vid tillämpningen av den nya aktiebolagslagen har den praxis utvecklats att revisionsberättelsen för moderbolaget och revisionsberättelsen för kon- cernen tas in i en och samma handling. Samma praxis torde vara lämplig enligt föreningslagen. Det finns därför ingen anledning att frångå det med aktiebolagslagen överensstämmande promemorieförslaget.

57 &

Paragrafen innehåller bestämmelser om ordinarie föreningsstämma. I mom. har i överensstämmelse med vad som föreslogs i 6 kap. 5 ?? idet tidigare förslaget kompletterats med koncernbestämmelser och med en föreskrift om att även resultaträkningen skall fastställas (se även 9 kap. 5 ft aktiebolagslagen i lydelse enligt SFS 1976: 992).

2 mom.. som motsvarar 6 kap. 12 & i tidigare förslag. innehåller bestäm- melser om den enskilde medlemmens rätt att få upplysningar av styrelsen vid föreningsstämma. Bestämmelserna. som endast delvis har motsvarig- het i gällande föreningslag. har utformats efter mönster av 9 kap. 12 s' aktiebolagslagen.

81 & Paragrafen innehåller bestämmelser om bl.a. redovisning under likvida- tion. En redaktionelljämkning har gjorts i tredje stycket.

105 a &

Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser om att beslut i till' ståndsärenden överklagas genom besvär hos regeringen. De tillståndsären- den som avses i gällande lydelse följer av 22. 29. 46 och 76 ås. ] förordning- ent1969122810m prövning av vissa ärenden rörande ekonomiska förening- ar (i lydelse enligt 1975: 1416) har föreskrivits att tillstånd som avses i de nämnda paragraferna skall prövas av kommerskollegium. Genom nu före- slagna bestämmelser förekommer tillstäntlsprövning också enligt 40 och 42 åå samt det nya fjärde momentet i 46 5. Den nämnda förordningen bör ändras så att också de nya dispensprövningarna tilläggs kommerskolle— gium. Den nu förevarande paragrafen har redaktionellt jämkats med härt- syn till det anförda.

llfloch 111 5.5

Paragrafen innehåller straffbestämmelser upptagna trnder 7 resp. 5 punk- ter. Den nya aktiebolagslagen har radikalt avskaffat en mängd straffbe— stämmelser bl.a. under åberopande av att vissa av bestämmelserna täcks av brottsbalkens regler (se prop. 1975: 103 s. 567). På motsvarande sätt

Prop. 1979/80: 144 133

föreslogsi 15 kap. 1 Fri tidigare promemoria förenklade straffbestämmelser för föreningarnas del. Enligt 117 a & har länsstyrelsen möjlighet att både förelägga och utdöma vite om redovisningshandlingar inte sänds in. Denna omständighet leder till att man inte skulle behöva straffbelägga en del förfaranden som nu omnämns i 110 och 111 åå. Å andra sidan har straflka- talogen i såväl aktiebolagslagen som det tidigare promemorieförslaget ock- så grundats på att striktare regler om skadestånd införs. Med hänsyn till att det synes olämpligt att i förevarande sammanhang rubba den nu existeran- de balansen pä skadestånds- resp. straffområdet i föreningslagen bör de nu gällande straffbestämmelserna stå kvar. Anledning kan däremot ej anses föreligga att knyta någon straffsanktion till de nya bestämmelserna i 43 a & om koncernredovisning.

De nyss nämnda omständigheterna leder till att de ändringar som nu föreslås i 110 och lll & är av rent redaktionell karaktär. Det kan emellertid påpekas att enligt 111 5 ] inträder ett vidgat straffansvar såtillvida att styrelseledamot i dotterförening kan ädömas dagsböter. om han inte ger revisor i moderförening upplysningar om förhållanden i dotterföretaget. Detta följer av det tillägg som har gjorts i 50 & tredje stycket.

Som har behandlats vid 18 & föreligger ett utvidgat straffansvar även enligt 110 s" 5.

117 a %

Enligt denna paragrafkan länsstyrelsen förelägga styrelseledamot att vid vite fullgöra skyldighet att insända behörig redovisningshandling. revi- sionsberättelse eller delårsrapport till länsstyrelsen." Paragrafen har jäm- kats så att vitesförcläggande också kan omfatta handlingar avseende kon- cern.

Övergångsbestämmelser

Punkten I. Ändringarna föreslås träda i kraft den ljanuari 1980. Punkten 2. Promemorieförslaget innebär att i 46 5 1 och 4 mom. och 49.5 införs delvis nya bestämmelser om jäv för revisorer samt krav på kvalificerad revisor i vissa fall. Utgångspunkten bör vara att de nya be- stämmelserna skall börja tillämpas så fort som möjligt. Regleringen här innebär att så skall ske fr.o.m. den första ordinarie stämman efter ikraft- trädande. Intill dess bör motsvarande äldre regler gälla.

I fråga om kvalificerad revisor ger dispensregeln i 46 ä 4 mom. andra stycket rimliga garantier för att godkänd revisor skall — om det kan anses lämpligt — kunna fortsätta sin verksamhet i en viss förening. även om föreningen är så stor att auktoriserad revisor egentligen skulle utses. Sådan dispens bör kunna meddelas före ikraftträdandet den 1 januari 1981. En bestämmelse härom finns i andra stycket av punkten 2.

Punkten 3. De nya redovisningsreglerna bör i princip tillämpas vid årsredovisning som upprättas efter ikraftträdandet av lagändringama. En viss respittid är emellertid motiverad. Det föreskrivs sålunda här att för- eningen har valrätt mellan nya och gamla bestämmelser. när det gäller räkenskapsår som börjat löpa före den 1 januari 1981. l detta ligger natur- ligtvis att föreningen inte får kombinera nya och äldre bestämmelser.

Nu föreliggande förslag upptar nyheten att koncernredovisning skall avges av moderförening. Enligt hänvisningen i 43 a få tredje stycket till 38 & tredje stycket skall föregående års koncernresultaträkning och kon— cernbalansräkning tas in i koncernredovisningen. Eftersom någon kon- cernredovisning normalt sett inte har upprättats innan lagen ställde krav

Prop. l979/80: 144 134

därom. kan det vara svårt för moderföreningen att i efterhand få uppgifter om koncernen. 1 andra stycket av förevarande punkt föreskrivs därför att i koncernredovisning inte behöver tas med koncernresultaträkning och kon- cernbalansräkning för räkenskapsår som påbörjats före utgången av år 1980.

Punkten 4. Här upptas bestämmelser om vissa schablonberäkningar för att få fram anskaffningsvärden för sådana anläggningstillgångar som enligt 42 5 första stycket 3 skall specificeras. För tillämpning av bestämmelsen hänvisas till den i specialmotiveringen till nämnda föreskrift omtalade anvisningen från bokf'öringsnämnden.

Hänvisningar till S5-1

5.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörel- sen

Förslaget tar upp begränsade ändringar främst av redaktionell art till följd av de ändrade redovisnings- och revisionsbestämmelserna i för- eningslagen. Förslaget innehåller inte nägra bestämmelser som hänvisar till de i föreningslagen föreslagna koncernreglerna.

43 &

Hänvisningen i paragrafens första mening innebär att vissa inledande bestämmelser om årsredovisning i föreningslagen blir tillämpliga också på kreditkassorna. Liksom enligt föreningslagen blir bokföringslagens regler om årsbokslut vägledande för hur resultaträkning och balansräkning i den offentliga årsredovisningen skall upprättas. Vissa särbestämmelser i för- hållande till bokföringslagen upptas emellertid i 44 och 45 155.

Den föreslagna lydelsen av paragrafen överensstämmer med vad som föreslogs i tidigare promemoria.

44 å

] enlighet med vad som föreslogs i tidigare promemoria har i 44 & tagits bort bestämmelser. vilka har sin motsvarighet i bokföringslagen . Paragra- fen kommer alltså att innehålla endast särbestämmelser avseende värde- ring av obligationer i visst fall samt om att uppskrivning av värde på anläggningstillgångar förutsätter tillsynsmyndighetcns medgivande.

45 %

Bestämmelserna i nuvarande första. tredje och fjärde styckena föreslås utgå. eftersom motsvarande bestämmelser finns i bokföringslagen . Änd- ringarna i nuvarande andra stycket är redaktionella. De överensstämmer med vad som i föreningslagens 41 & tredje stycket iföreslagna nya lydelsen föreskrivs angående redovisning av insatskapital.

46 ?

Paragrafens nuvarande lydelse föreslås upphöra. Bestämmelserna som reglerar resultaträkningens uppställning behövs inte. eftersom motsvaran- de regler redan gäller enligt 18.5 bokföringslagen . Paragrafen föreslås uppta en bestämmelse om att förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

Prop. l979/80: 144 l35

47 &

De föreslagna ändringarna i första och andra styckena är av redaktionell art och överensstämmer med vad som föreslås i fråga om föreningslagen.

Till skillnad mot vad som föreslogs i tidigare promemoria upptas här inte något förslag om upplysningsskyldighet i fråga om uppskrivningsbelopp. Enligt 20% bokföringslagen föreligger sådan upplysningsskyldighet. En faktisk skillnad uppkommer emellertid genom den föreslagna ändringen. Upplysningsskyldighet enligt bokföringslagen avser att upplysning skall lämnas direkt i balansräkningen eller i form av en notanteckning. Bestäm— melsen i förutvarande 47 å tredje stycket föreskrev att upplysning skulle lämnas i förvaltningsberättelsen. Det bör påpekas att 44 å" andra stycket angående upplysning om uppskrivning av omsättningstillgång också utgår ur detta förslag, eftersom upplysningskyldighet föreskrivs i bokföringsla- gen.

48 & Bestämmelserna i första stycket har anpassats till den nu föreslagna lydelsen av 38 & sjätte och sjunde styckena föreningslagen.

49.52. 54. 64. 71, 74. 75. 84 och 86 ås" Andringarna i dessa paragrafer är i huvudsak redaktionella.

Övergångsbestämmelser ()vergångsbestämmelsema har i tillämpliga delar utformats efter möns- ter av motsvarande bestämmelser för föreningslagen.

5.3. Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen ( l97l: 479)

58 ?

Bostadsrättslagen upptar i denna enda paragraf hänvisning till förenings- lagen som innebär att dess regler om revision och redovisning i tillämpliga delar skall gälla i fråga om bostadsrättsförening. Koncernbestämmelserna blir däremot inte tillämpliga. eftersom någon hänvisning till | a 5 för- eningslagen inte görs. För tydlighetens skull har det uttryckligen angetts genom tillägg i paragrafen att koncernredovisning ej behöver upprättas. Vidare klargörs att bostadsrättsföreningar inte är skyldiga att lämna finan- sieringsanalys eller delårsrapport. även om de är sa stora att auktoriserad revisor skall finnas. Undantaget sammanhänger med att det i allmänhet endast finns ett fåtal anställda. om ens någon, i här ifrågavarande förening- ar.

Övergångsbestämmelser ()vergångsbestämmelserna har utformats efter mönster av motsvarande bestämmelser för föreningslagen.

Hänvisningar till S5-3

5.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsför- eningar

Förslaget upptar redaktionella jämkningar till följd av de nya redovis- ningsbcstämmelserna i föreningslagen.

Prop. 1979/80: 144 l36

29 %

Hänvisningarna i paragrafens första mening är redaktionellt jämkade. Genom hänvisningen till 38 .5 sjätte stycket åläggs understödsföreningarna skyldighet att hålla sin redovisning tillgänglig för envar. Stycket innehåller emellertid också bestämmelser om att länsstyrelse kan anmoda förening att offentliggöra redovisningshandlingar genom att sända dem till länssty- relsen. Understödsförening är skyldig att till försäkringsinspektionen sän- da in ifrågavarande handlingar på tid och sätt som inspektionen bestämmer (se 67 öl. Det föreskrivs därför uttryckligen i andra meningen av paragra- fen att understödsförening inte skall sända in några handlingar till länssty- relse.

Genom tillägg av en ny tredje mening klargörs att bokföringslagens regler om årsbokslut är vägledande för hur resultaträkning och balansräk- ning i den offentliga årsredovisningen hos understödsföreningarna skall upprättas. Av 30 & följer vidare att försäkringsinspektionen kan meddela bl. a. bestämmelser som avviker från bokföringslagen.

30 %

Bestämmelsen i första stycket första meningen om försäkringsinspek- tionens möjligheter att utfärda föreskrifter utgår och ersätts av en ny bestämmelse i tredje stycket. Tredje stycket har utformats något annorlun- da än vad som föreslogs i tidigare promemoria. Förslaget avviker också från vad som föreskrivs i 286 3 5 lagen (1948: 433) om försäkringsrörelse. Denna lag är emellertid f. n. föremål för översyn av en särskild utredning (E l977z05). Det är naturligt att de båda lagarna sedermera får innehålla likalydande bemyndigandcn för försäkringsinspektionen.

3l._5l och 67 åå Andringama i dessa paragrafer är redaktionella.

Övergångsbestämmelser Overgångsbestämmelserna har i tillämpliga delar utformats efter möns- ter av motsvarande bestämmelser för föreningslagen.

Hänvisningar till S5-4

5.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäk- ring

Utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring har nyligen lagt fram förslag till lag om sådan försäkring (SOU 1978z45). Förslaget innebär. såvitt här är av intresse, att arbetslöshetskassorna i en framtid inte längre blir likställda med ekonomiska föreningar. Därmed skulle en ny lag om arbetslöshetsförsäkring inte komma att omfatta föreningsrättsliga bestäm- melser av den art som finns i föreningslagen. De ändringar som nu föreslås är främst av redaktionell art. Det hänvisas till vad som anförs under motsvarande paragrafer i lagen om understödsföreningar.

Hänvisningar till S5-5

5.6. Förslaget till lag om ändring i lagen (1975: 417) om sambruksföreningar

Beträffande ändringen i 155 kan hänvisas till vad som anförts vid motsvarande ändring i 58 & bostadsrättslagen . Även övergångsbestämmel- serna stämmer överens med vad som har föreslagits beträffande bostads- rättslagen.

Prop. l979/80: 144 l37

5.7. Förslaget till lag om ändring i lagen (19761351) om styrelserepresenta- tion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

3 & ändras som en följd av att en koncerndefrnition tas in i föreningsla- gen.

Prop. l979/80: 144 138

Bilaga I.'I Ds Ju 1976: 11

Förslaget till

Lag om ekonomiska föreningar

7 kap. Revision och särskild granskning

1 &. Revisor väljes av föreningsstämman. Skall flera revisorer utses. kan dock i stadgarna bestämmas att en eller flera av dem. dock icke alla. skall utses i annan ordning.

Revisors uppdrag gäller för tid som anges i stadgarna. Om uppdraget ej skall gälla tills vidare. skall uppdragstiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av ordinarie föreningsstämma på vilken revisorsval för- rättas.

Föreningsstämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Vad i denna lag sägs om revisor skall i tillämpliga delar gälla om suppleant.

Förslag att hos länsstyrelsen påkalla tillsättande av en revisor att med övriga revisorer deltaga i revisionen kan framställas på föreningsstämma där revisorsval skall ske eller förslaget enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Biträdes förslaget av minst en tiondel av samtliga röstberätti- gade eller en tredjedel av de på stämman närvarande röstberättigade. skall länsstyrelsen på begäran av röstberättigad efter hörande av föreningens styrelse utse revisor för tiden till och med ordinarie föreningsstämma under nästföljande räkenskapsår.

lå Revisor skall vara svensk medborgare och bosatt i Sverige. om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt fall tillåter annat. Den som är omyndig eller i konkurs kan ej vara revisor.

Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekono- miska förhållanden. som med hänsyn till arten och omfånget av förening- ens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställes auktoriserat revi- sionsbolag med auktoriserad revisor och godkänt revisionsbolag med god- känd revisor. Bolag som utses till revisor skall till föreningens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall vara i auktoriserat revisionsbolag auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 4 och 12 st tillämpas på den huvudansvarige.

Finnes särskilt revisionsorgan inrättat hos sammanslutning med ända- mål att handha gemensamma uppgifter för föreningar, kan sammanslut- ningen eller. om revisionsorganet utgör juridisk person. denna utses till revisor. Tredja stycket tredje och femte meningarna äger därvid motsva- rande tillämpning. Har revisor utsetts enligt detta stycke. skall det vid tillämpningen av denna lag anses som om föreningen hade auktoriserad revisor.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske. utses minst en av moderföreningens revisorer.

Prop. l979/80: 144 [39

35 Minst en revisor skall vara auktoriserad revisor. om antalet anställda hos föreningen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om viss förening. beträffande vilken den i första stycket angivna omständighe— ten föreligger. förordna att föreningen får utse viss godkänd revisor i stället för auktoriserad revisor. Sådant beslut är giltigt i högst fem år. Vad i första och andra styckena föreskrives gäller även för moderför- ening i en koncern om antalet anställda vid koncernföretagen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200. ] annan förening än som avses i första och tredje styckena skall auktori- serad revisor eller godkänd revisor utses. om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid föreningsstämma. där revisorsval skall ske.

41% Den kan ej vara revisor som

I. är ledamot av styrelsen eller verkställande direktör i föreningen eller dess dotterföretag eller biträder vid föreningens bokföring eller medelsför- vallning eller föreningens kontroll däröver.

2. är anställd hos eller eljest intager en underordnad eller beroende ställning till föreningen eller någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder föreningen vid grund- bokföringen eller medelsförvaltningen eller föreningens kontroll däröver, eller

3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till person som avses under i eller är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon.

4. står i låneskuld till föreningen eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka föreningen eller sådant företag har ställt säkerhet.

[ dotterförening kan den ej vara revisor som enligt första stycket ej är behörig att vara revisor i moderföreningen.

Revisor får vid revisionen ej anlita någon som ej enligt första eller andra stycket är behörig att vara revisor. Har föreningen eller moderföreningen i sin tjänst anställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen handha den interna revisionen. får revisor dock vid revisionen anlita sådana an- ställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

Så Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor utsetts.

Uppdrag som revisor upphör i förtid. om revisorn eller den som utsett honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och. om revisor som ej är vald på föreningsstämma vill avgå. hos den som tillsatt honom.

Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder enligt 2—4 5.5 eller enligt stadgarna att vara revisor och finnes ej suppleant, skall styrelsen vidtaga åtgärd för att ny revisor för den återstående mandat- tiden tillsättes.

öö På anmälan skall länsstyrelsen förordna behörig revisor

!. när auktoriserad revisor eller godkänd revisor ej är utsedd enligt 33% första—tredje styckena.

2. när revisor är obehörig enligt 25 första stycket eller 45 första eller andra stycket. eller

Prop. l979/80: 144 l4tl

3. när bestämmelse i stadgarna om antalet revisorer eller om revisors behörighet åsidosätts.

Anmälan enligt första stycket kan göras av envar. Styrelsen är skyldig göra anmälan. om ej rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser revisor.

Har föreningsstämman underlåtit att på begäran enligt 3 & fjärde stycket utse auktoriserad eller godkänd revisor och gör röstberättigad inom en månad från stämman framställning till länsstyrelsen. skall denna förordna sådan revisor.

Förordnande enligt denna paragraf skall meddelas efter föreningens hörande och avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd. Vid förordnande enligt första stycket 2 skall länsstyrelsen entle- diga den obehörige revisorn.

7å Revisor skall i den omfattning god revisionssed bjuder granska för- eningens årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verk- ställande direktörens förvaltning.

Är föreningen moderförening. skall revisor även granska koncernredo- visningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.

Revisor skall följa de särskilda föreskrifter. som meddelas av förenings- stämma. såvida de icke strider mot lag. stadgarna eller god revisionssed.

Så Styrelsen och verkställande direktör skall bereda revisor tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning revisorn finner erforderlig samt lämna de upplysningar och det biträde som han begär. Samma skyldighet åligger styrelsen. verkställande direktör och revisor i dotterförening gent- emot revisor i moderförening.

Slå Sedan revisor slutfört granskningen. skall han på årsredovisningen och i moderförening på koncernredovisningen teckna hänvisning till revi- sionsberättelsen. Finner revisor att balansräkningen eller resultaträk- ningen ej bör fastställas. skall han göra anteckning även om det. I moderförening gäller detsamma i fråga om koncembalansräkningen och koncernresultaträkningen.

105 Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före ordinarie föreningsstämma. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande. huruvida årsredovisning- en uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats sådana upplysningar som enligt 8 kap. skall lämnas. skall revisorerna ange detta och. om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin berättelse. Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse. som kan föranleda ersättningsskyldighet. ligger styrelseledamot eller verk- ställande direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande di- rektör eljest handlat i strid mot denna lag eller stadgarna skall det anmär- kas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla uttalande an- gående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktör. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar. som de önskar bringa till medlemmarnas kännedom. Revisionsberättelsen skall innehålla särskilt uttalande angående faststäl- lande av balansräkningen och resultaträkningen samt angående det i för-

Prop. l979/80: 144 _ I4l

valtningsberättelsen framställda förslaget till dispositioner beträffande för- eningens vinst eller förlust.

] moderförening skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträf— fande koncernen. Bestämmelserna i första—fjärde styckena äger motsva- rande tillämpning.

llå Erinn'ngar som revisor framställt till styrelsen eller verkställande direktör skall antecknas i protokoll eller annan handling som skall över- lämnas till styrelsen och av denna bevaras på betryggande sätt.

125 Revisor har rätt att närvara vid föreningsstämma. om det med hän- syn till ärendena kan anses påkallat.

135 Revisor får ej till enskild medlem eller utomstående lämna upplys- ningar om sådana föreningens angelägenheter som han fått kännedom om vid fullgörande av sitt uppdrag. om det kan lända till förfäng för förening- en. Revisorn är skyldig att till föreningsstämman lämna alla upplysningar som föreningsstämman begär. om det ej skulle lända till väsentligt förfäng för föreningen.

145 Föreningsmedlem kan väcka förslag om särskild granskning av för- eningens förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller förhållanden i föreningen. Förslaget skall framställas på ordinarie föreningsstämma eller på stämma där ärendet enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Biträdes förslaget av minst en tiondel av samtli- ga röstberättigade eller en tredjedel av närvarande röstberättigade. skall länsstyrelsen på begäran av röstberättigad efter hörande av föreningens styrelse förordna en eller flera granskare. Vad i 29" första. tredje och fjärde styckena. 4. 8. 12 och Båå detta kapitel samt l2 kap. 2 och 4—655 sägs om revisor äger motsvarande tillämpning i fråga om granskare. Över granskningen skall yttrande avges till föreningsstämman. Yttran- det skall hållas tillgängligt för och sändas till medlem enligt 6 kap. 95 fjärde stycket samt läggas fram på stämman.

8 kap. Redovisning

Årsredovisning m . m . lå För varje räkenskapsår skall avges årsredovisning. Denna består av resultaträkning. balansräkning och förvaltningsberättelsc.

] fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (l976: 125) gäller. förutom bestämmel- serna i nämnda lag. föreskrifterna nedan i detta kapitel. Dock äger Så andra stycket detta kapitel tillämpning endast på resultaträkning eller balansräkning i årsredovisningen.

Även i fråga om förvaltningsberättelsen gäller att den skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

lä l årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräk- ningen för närmast föregående räkenskapsår. l—lar under året ändring vidta- gits beträffande specificeringen av poster i resultaträkningen och balans— räkningen skall. om särskilda hinder ej möter. uppgifterna från den tidigare

Prop. l979/80: l44 142

årsredovisningen sammanställas så att dessa kan jämföras med posterna i den senare årsredovisningen.

Årsredovisningen skall underskrivas av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör. Har beträffande årsredovisningen avvikande me- ning antecknats till styrelsens protokoll. skall yttrandet fogas till redovis- ningen.

35 Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovis- ningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revisorer- na. Senast en månad efter det resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda. skall avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse insän- das till registreringsmyndigheten. På avskriften av årsredovisningen skall styrelseledamot eller verkställande direktör teckna bevis om att resultat- räkning och balansräkning fastställts med uppgift om fastställelsedagcn. Beviset skall även innehålla uppgift om föreningsstämmans beslut beträf- fande föreningens vinst eller förlust.

45 Utan hinder av vad i 155 fjärde stycket bokföringslagen(1976: 125) föreskrives om användningen av belopp. varmed värdet av där avsedd anläggningstillgång uppskrives. får sådant belopp utnyttjas även till avsätt- ning till en uppskrivningsfond. vilken får tagas i anspråk endast för ända- mål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen. Vid värdering av moderförenings aktier eller andelar i dotterföretag skall andelar. vilka dotterföretaget äger i moderföreningen. ej anses ha något värde.

55 Andelar i andra företag än aktiebolag skall likställas med av förening- en ägda aktier vid uppställning av resultaträkningen och balansräkningen samt vid specificering enligt 8 s". ] balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen behöver storlek och förändring av lagerrescrv uppges endast av förening som enligt 7 kap. 3 5 första stycket är skyldig att ha auktoriserad revisor.

65 Driver föreningen av varandra väsentligen oberoende rörelsegrenar. skall bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren särskilt redovisas. Som särskild intäktspost skall upptagas utdelning på aktier i dotterbolag.

75 l balansräkningen skall bland tillgångarna upptagas som särskild post aktier i dotterbolag.

Förenings eget kapital skall uppdelas i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall upptagas inbetalda insatser. reservfond och uppskrivningsfond. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall upptagas fria fonder. var för sig. balan- serad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret upptages därvid som avdragsposter.

Fordran på insats får ej upptagas som tillgång. Redovisningen av inbe- talda insatser får ske så att i balansräkningen inom linjen anges hela insatskapitalet samt icke fullgjorda insatser. varefter skillnaden utföres som särskild skuldpost.

Ingår i fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen fordringar hos eller skulder till dotterföretag eller moderförening skall beloppen anges

Prop. l979/80: 144 . 143

särskilt. vilket får ske inom linjen. Detsamma gäller i fråga om pant och därmed jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till förmån för dot- terföretag eller moderförening.

Så Utöver vad som följer av bokföringslagen tl976: l25) skall i resultat- räkningen och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upplysning- ar i följande hänseenden:

l. Aktier skall upptagas med angivande för varje bolag av dess namn. antalet aktier och dessas nominella värde och värde enligt balansräk- ningen. Understiger båda dessa värden för aktierna i ett bolag, som ej är dotterföretag. femtiotusen kronor eller det lägre belopp. som motsvarar fem procent av föreningens eget kapital enligt balansräkningen. får dock specifikation utelämnas. När det ur allmän och enskild synpunkt är påkal— lat får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer tillåta att även eljest aktier redovisas utan specifikation.

2. Ändringar i beloppen av det egna kapitalets poster jämfört med föregående balansräkning skall specificeras.

3. För varje i balansräkningen som anläggningstillgång upptagen post. vari ingår skepp eller maskiner. inventarier och dylikt eller byggnader. skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde. dels det sammanlagda beloppet av de intill balansdagen på anskaffningsvärdet företagna av- och nedskrivningarna. Har sådana tillgångar uppskrivits. skall även anges kvarstående oavskrivet belopp av uppskrivningen.

4. För fastigheter som är anläggningstillgångar skall anges taxeringsvär- den med fördelning på de under särskilda poster i balansräkningen upp- tagna tillgångarna.

5. Om det förekommit sådan förändring i resultaträkning eller balans- räkning beträffande posters gruppering eller eljest som väsentligt påverkar jämförbarheten mellan åren. skall redogörelse lämnas för förändringen. De uppgifter och särskilda upplysningar som avses i första stycket får intagas i noter. om tydliga hänvisningar göres vid de poster i redovisnings- handlingarna till vilka de hänför sig.

95 l förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas dels om sådana för bedömningen av föreningens verksamhetsresultat och ställning viktiga för- hållanden. för vilka redovisning ej skall lämnas i resultaträkning eller balansräkning, dels om händelser av väsentlig betydelse för föreningen. som inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut. Förvaltningsbe- rättelsen skall vidare innehålla uppgift om väsentliga förändringar i med- lemsantalet. om summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår dels enligt 4 kap. lä. dels enligt 4 kap. $& samt om sådana till medlemmar eller andra utgående efterlikvider, återbäringar eller liknande gottgörelser som icke inräknats i årsvinsten.

l förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räkenskapsåret anställda personer med angivande tillika av medelantalet för varje arbets— ställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges sammanlagda belop- pet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och verk- ställande direktör. dels till övriga anställda. Har föreningen anställda i flera länder. skall löner och ersättningar anges särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträf- fande föreningens vinst eller förlust.

Förening som enligt 7 kap. 3ä första stycket är skyldig att ha auktori-

Prop. 1979/80: [44 144

serad revisor skall till förvaltningsberättelsen foga en finansieringsanalys. I denna skall redovisas föreningens finansiering och kapitalinvesteringar samt förändringen av rörelsekapitalet under räkenskapsåret.

K on('ernredm-isning 105 l moderförening skall. utöver årsredovisning för moderföreningen. för varje räkenskapsår avges koncernredovisning bestående av koncernre- sultaträkning och koncernbalansräkning. Redovisningen skall hänföra sig till balansdagen för moderföreningen.

Företag, som hör till samma koncern, skall ha samma räkenskapsår. om ej synnerliga skäl föranleder annat.

Bestämmelserna i 3.5 äger motsvarande tillämpning på koncernredovis- ning och koncernrevisionsbcrättelse.

ll & Koncernresultaträkningcn och koncembalansräkningen skall var för sig utgöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföretagens re- sultaträkningar och balansräkningar. upprättat enligt god redovisningssed och med iakttagande i tillämpliga delar av Zä och 5—8 5.5.

Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter av- drag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av internvinst under räkenskapsåret. Koncern- balansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansamlad förlust i koncernen efter avdrag för internvinster. Med internvinst avses på moderföreningen belöpande andel av vinst på överlåtelse av tillgång inom koncernen. i den mån ej överlåtelse av tillgången därefter skett till köpare utanför koncernen eller förbrukning av tillgången eller nedsättning av dess värde ägt rum hos det företag inom koncernen som förvärvat tillgången.

Om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller andra särskil- da skäl är förenat med synnerliga svårigheter att vid koncernredovisningen i visst hänseende tillämpa första eller andra stycket får de undantag göras som förhållandena kräver. För sådan avvikelse skall lämnas motiverad redogörelse i moderföreningens förvaltningsberättelse.

] förvaltningsberättelsen för moderförening skall vidare lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 95 första stycket första meningen och andra stycket. Redogörelse skall lämnas om vilka metoder och värde- ringsprinciper som använts vid uppgörande av koncernredovisningen. Därjämte skall uppges det belopp. som av det fria egna kapitalet i koncer- nen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital.

Förening som är dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen ange nam- net på moderföreningen och i förekommande fall dennas moderförening. Moderförening och dotterförening skall vidare ange hur stor andel av årets inköp och försäljning som avser andra företag inom samma koncern.

Uppgifter om koncernens lagerrcscrv skall intagas i koncernredovis- ningen. om koncernen är av såden storlek som anges i 7 kap. 35 tredje stycket. I sådant fall skall till koncernredovisningen fogas finansierings- analys för koncernen.

Delårsrapport

12 & Förening som enligt 7 kap. 3 & första eller tredje stycket är skyldig att ha auktoriserad revisor skall minst en gång under räkenskapsår som omfat- tar mer än tio månader avge särskild redovisning (delårsrapport). Rappor- ten skall avse föreningens verksamhet från räkenskapsårets början. Minst

Prop. l979/80: 144 . 145

en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjede- lar av räkenskapsåret.

Delårsrapport avges av styrelsen eller. om styrelsen bestämmer det. av verkställande direktören. Rapporten skall hos föreningen hållas tillgänglig för envar och genast sändas till medlem som begär det. Delårsrapport som avses i första stycket tredje meningen skall senast två månader efter rapportperiodens utgång i avskrift insändas till registreringsmyndigheten.

135 I delårsrapport skall översiktligt redogöras för verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall lämnas beloppsuppgift om omsättningen och resultatet före boksluts- dispositioner och skatt under rapportperioden. Om särskilda skäl förelig- ger. får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resultatet lämnas. Be— stämmelserna i es första stycket och 95 första stycket första meningen gäller i tillämpliga delar för delårsrapport.

Är koncern av sådan storlek som avses i 7 kap. 3ä tredje stycket. skall moderföreningen i delårsrapport. utöver uppgifter för moderföreningen. lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad i första stycket sägs. Uppgift om omsättning och resultat skall avse belopp efter avdrag för interna poster inom koncernen och med hänsyn tagen till internvinsteli- minering.

145 Om särskilda hinder ej möter. skall i anslutning till uppgifter enligt 13.5 även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under föregående räkenskapsår. Begrepp och termer i delårsrapport skall i möjlig mån överensstämma med dem som använts i senast framlagda årsredovisning.

lt) Riksdagen IUM/80. I .t'uml. .-'N-"/ l4-l

Prop. l979/80: 144 l46

Bilaga l.'2 Ds .lu l976: ||

4 Gällande rätt -— huvudgrunder

4.8. Årsredovisning

4 .8. I Gäl/(inde _fi'n't'irings'lrrg

För varje räkenskapsår är föreningens styrelse skyldig att avge redovis- ning för förvaltningen av föreningens angelägenheter. årsredovisning. Reg- lerna om denna avser dels htrr redovisningen skall ske. dels vilka redovis— ningshandlingar som skall avlämnas. Syftet med reglerna är att föreningens medlemmar och borgenärer liksom utomstående skall få insyn i företaget och att felaktiga slutsatser angående föreningens ställning skall undvikas.

Årsredovisningen skall omfatta berättelse rörande förvaltningen under året (förvaltningsberättelse). redogörelse för föreningens ställning vid rä— kenskapsärets utgäng (balansräkning) och redogörelse för intäkter och kostnader under året (vinst— och förlusträkning). Handlingarna skall vara underskrivna av samtliga styrelseledamöter. Räkenskapsår skall vara helt år. Huruvida räkenskapsåret skall sammanfalla med kalenderåret eller omfatta annan period anges i stadgarna. Redovisningshandlingarna skall läggas fram för fastställelse på ordinarie föreningsstämma som skall hållas inom sex månader från räkensapsårets utgång. Kortare tid kan vara be— stämd i stadgarna. Minst en månad före stämman skall handlingarna över- lämnas till föreningens revisorer som har att med återställande av hand- lingarna avlämna revisionsberättelse senast två veckor före stämman. Senast sju månader efter räkenskapsårets utgång skall styrelsen hålla redovisningshandlingarna för året. revisionsberättelsen och uppgift om stämmans beslut med anledning av balansräkningen tillgängliga för alla som vill ta del av dem. Ytterligare offentlighet kan ges ät handlingarna genom att styrelsen är skyldig att på anmodan av länsstyrelsen sända in avskrift av dem dil.

Årsredovisningen upprättas på grundval av föreningens bokföring. För denna gäller de allmänna reglerna om bokföring i bokföringslagen1929: 117). Föreningslagen innehåller emellertid regler som kompletterar br'ikföringslagcns bestämmelser.

Som framgår av det följande (avsnittet 4.8.3) träder en ny bokföringslag i kraft den l januari l977.

Av avgörande betydelse för nyttan av balansräkningen är värderingen av föreningens tillgångar. Föreningslagens bestämmelser på denna punkt överensstämmer i stora drag med motsvarande regler i l9—l4 års aktiebo- lagslag. Målet för lagstiftningen är inte i första hand att utreda företagets värde. som underlag för en försäljning eller likvidation titan att motverka att företagets tillgångar tas upp till för höga värden. Värderingen av tillgångar- na bör sålunda ske på ett sådant sätt att endast realiserad vinst redovisas som vinst. Reglerna är därför utformade sorti maximiVärderingsrcgler. Det finns med andra ord intet hinder mot att tillgångarna undervärderas. Om tillgångarna undcrvårderas. blir resultatet att företaget har en bättre ställ- ning än balansräkningen utvisar. Man brukar då säga att föreningen har en dold reserv.

Prop. l979/80: 144 147

Lagen skiljer mellan tillgångar som är avsedda till stadigvarande bruk för föreningen (anläggningstillgängar) och andra tillgångar tomsättntngstill— gängar).

Anläggningstillgängar får enligt huvudregeln tas upp tll högst det belopp vartill kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning uppgått tan- skaffnings- eller tillverkningsvärdet). Till detta värde ['är läggas kostnader för förbättring av tillgångarna ifråga. Detta värde skall emellertid minskas med ärliga avskrivningar så att tillgången är helt avskriven när den inte längre kan användas i föreningens verksamhet. I stället för avskrivning kan motsvarande belopp föras upp bland skulderna på särskilt värdeminsk- ningskonto. Anläggningstillgångar som utgörs av aktier och andra andels- rättigheter samt obligationer och andra fordringar får tas upp till högst det belopp som motsvarar anskaffningskostnaden. Även här skall avskrivning ske så att tillgångens värde inte överskrids. För värdering av osäkra fordringar av anläggningstillgångs natur gäller särskilda regler.

En viktig regel för att tillgodose kravet på kontinuitet i redovisningen år att en anläggningstillgång inte får tas upp till högre värde än värdet i närmast föregående balansräkning. Undantag fran den regeln får göras med hänsyn till vad som nyss sagts om ft'irbåttringskostnader m. m. Även i ett annat fall är det tillåtet att skriva upp värdet av en anläggningstillgang. nämligen om tillgången har ett bestående värde som väsentligt överstiger det belopp vartill tillgången tagits upp i den föregående balansräkningen. Uppskrivningen får i så fall ske till högst detta värde. för fast egendom dock högst till taxeringsvärdet.

För att förhindra utdelning av den bokföringsmässiga vinst som härige- nom uppkommer. föreskrivs att det belopp varmed uppskrivning sker skall användas till nödvändig avskrivning på andra anläggningstillgängar. Före- ligger intet avskrivningsbchov. kan uppskrivning alltså inte äga rum. På denna punkt föreligger en saklig skillnad i förhållande till aktiebolagslagen. Enligt den lagen får uppskrivningsmedel användas också för ökning av aktiekapitalet genom s. k. fondemission. En motsvarande användning — för ökning av insatskapitalet — ärinte tillåten enligt föreningslagen.

Omsättningstillgångar. dvs. varor. råvaror. material för rörelsens drift m.m.. värderas enligt den s. k. lägsta värdets princip. Sådana tillgångar får sålunda inte tas upp vare sig över försäljningsvärdet efter avdrag för försäljningskostnaderna eller till högre belopp än anskaffnings- resp. till- verkningskostnaderna. Avsikten med regeln är att förhindra utdelning av vinst som ännu inte realiserats.

Reglerna om värdering av omsättningstillgångar har i praktiken störst betydelse vid värdering av varulager. Om varulagret åsätts ett undervärde. bildas en reserv. Denna lagerreserv är alltså skillnaden mellan å ena sidan lägrets bokförda värde och å andra sidan dess värde vid tillämpning av lägsta värdets princip. Vid redovisning av 'arulager krävs inte att reser- vens storlek visas öppet vare sig i balansräkning eller i förvaltningsberät— tclsc_ Den utgöri stället en dold reserv. Eventuell förändring av reservens storlek behöver inte heller uppges i vinst- och förlusträkningen. En föränd- ring i sättet för värderingen återspeglas emellertid inte bara i det i balans- räkningen upptagna värdet utan framför allt i vinst- och förlusträkningen. Kännedom om en sådan förändring är därmed av avgörande betydelse vid bedömning av ett företags lönsamhet och vinstutveekling. l förvaltnings- berättelsen skall därför lämnas redogörelse för sådan ändring av omsätt- ningstillgängs värdering som i avsevärd mån påverkat årsresultatet eller eljest är av större vikt. Denna redogörelse behöver inte omfatta beloppet av reservförändringen.

Prop. 1979/80: 144 148

*l'illgängarna och skulderna skall i balansräkningen specificeras enligt ett i lagen upptaget schema. 'fillgängarna tas tipp i de två huvudgrupperna anläggningstillgängar och otnsättningstillgängar. Pa tillgangssidan redovi- sas ocksä förlust på föreningens verksamhet. Tillgängarna skall specifi- ceras i särskilda huvudposter. Anledningen härtill är att tillgångarna kan vara underkastade särskilda värderingsregler eller ha särskild betydelse för föreningens ställning och likviditet och att redovisningen blir oklar. om inte specificering sker. Lagen ställer f. ö. endast upp minimikrav beträffan- de specifieeringen. En mera detaljerad uppdelning är nödvändig i manga fall. Pa skuldsidan skall långfristiga och kortfristiga skttlder redovisas var för sig. främst för bedömningen av föreningens likviditet och allmänna kreditvärdighet. Vidare skall oguldna skatter sotn belöper på tiden före räkenskapsårets utgang redovisas särskilt. Under rubriken eget kapital redovisas inbetalda insatser. reservfonden och andra fonder var för sig samt vinst på föreningens verksamhet. I anslutning till balansri'tknings- schemat ges regler om redovisningen av vissa slag av tillgångar och skulder. däribland pensionsförpliktelser. satnt av föreningens borgens— och andra ansvarsförbindelser. Anmärkas bör att fordran pä insats inte får tas upp som tillgäng. Däremot möter intet hinder mot att hela insatskapitalet och den del som utestär ogulden anges inom linjen och att skillnaden utförs som skuldpost.

Vinst- och förlusträkningcn skall uppställas så att en med hänsyn till föreningens förhålla-malen tillfredsställande redovisning erhålles för hur vinsten eller förlusten under räkenskapsåret uppkommit. Även posterna i vinst- och förlusträkningen skall specificeras enligt ett i lagen upptaget schema som nära anknyter till den dubbla bokföringens kontoform. Bland intäkterna skall intäkten frän den egentliga rörelsen redovisas skild från andra intäkter. Dessa skall specificeras i skilda poster. såsom vinstutdel- ning pä aktier eller andra andelar. räntor. vederlagsfria eller andra extraor- dinära fövärv m.m. Vissa kostnader för rörelsen. säsom avskrivningar på värdet av anläggningstillgiingar. skuldräntor. skatter och allmänna förvalt— ningskostnader skall redovisas för sig på kostnadssidan. Detta innebär att övriga kostnader för rörelsen. såsom kostnaden för råvaror. tillverknings- oeh försäljningskostnader. kan dras av vid redovisningen pa intäktssidan sa att de inte paverkar rörelsens omsättningssttmma. Endast skillnaden. nettot. behöver redovisas som intäkt av rörelsen. Skillnaden mellan in- täktsposterna och kostnadsposterna i vinst— och förlusttäkningen motsva- rar nettovinsten resp. ncttoförlusten under räkenskap. tret. De sistnämnda posterna är identiska med motsvarande poster i balansräkningen.

Förvaltningsberättelsen skall innehälla upplysning om hela intäkten av föreningens rörelse under räkenskapsåret tomsättningssumman). om vä— sentliga förändringar i medlemsantalet och om summorna av insatsbelopp som skall betalas tillbaka till medlemmarna under det kommande räken- skapsäret. Därvid skall skillnad göras tncllan belopp som återbetalas på grund av medlems utträde och belopp som avser återbetalning av s.k. överinsatser. Vidare skall lätnnas upplysning om efterlikvider. äterbä- ringar eller liknande ersättningar som inte räknats in i ärsvinsten. Om det kan ske utan förfäng för föreningen. skall förvaltningsberättelsen även innehålla upplysning om sådana för bedömning av föreningens ställning och resultatet av dess verksamhet satnt styrelsens förvaltning viktiga för— hållanden som inte framgår av övriga redovisningshandlingar. ()Cksä hän- delser som inträffat efter räkenskapsarets slut skall uppges. om de är av väsentlig betydelse för föreningen. Utöver förut nämnda uppgifter till

Prop. l979/80: 144 149

belysning av föreningens dolda reserver skall förvaltningsberättelsen vi- dare bl.a. ge upplysning om vissa anläggningstillgängars brandförsäkrings- belopp. Har anläggningstillgångar skrivits tipp ttnder räkenskapsåret. mås- te beloppet anges liksom även orsaker till uppskrivningcn och uppgift om httr uppskrivningsbeloppet har använts. Har omsättningstillgångar uppta— gits över anskaffnings— resp. tillverkningsvärdet. skall detta jämte orsaken därtill anmärkas. Viktigare förändringar i förhi'illande till tidigare år i fråga om avskrivningar på anläggningstillgångar skall anges. Har föreningen ändrat principerna för värdering av ontsättningstillgångarna. skall detta ocksä. som förut nämnts. anmärkas i förvaltningsberättelsen. Denna skall i vissa fall ocksä innehälla uppgift om meddelantalet anställda hos förening- en och om löner och andra ersättningar som betalats ut under räkenskaps— aret.

4.8.2 Bevtt'imnn'lst'r om ll!l'f£/_L'(ld redt>t'i'snt'!tgs's'kyldig/tet_få'ir .t'löi'rc eko/w— miska ]örcninga r Samarbetsutredningen och fondbörsutredningen har gemensamt i betän- kandena (SOU l97tl'. 4ll Företag och Samhälle resp. (SOU lkl7l19l Större företags offentliga redovisning lagt fram förslag till lag med särskilda redovisningsbestämmelser för vissa aktiebolag och ekonomiska förening- ar. Bestämmelser föranledda av nämnda utredningars förslag har för aktie- bolagens del tagits ttpp i den nya aktiebolagslagen (I975: BBS). Samtidigt med att den nya aktiebolagslagen antogs genomfördes ändringar i för- eningslagen i de avseenden som aktualiserats av samarbets— och fondbörs- utredningarna tprop. l9751l03. LU l975/7oz4. rskr [975.1'76'. ll'4. SFS I975: 1391). Anledningen härtill var att ändringarna i föreningslagen ansågs böra genomföras snarast möjligt och inte anstä till den nya lagstiftningen om ekonomiska ft.")reningar kan träda i kraft. Det har dock betonats att reglerna bör ses sotn ett provisorium i avbidan på resultatet av den inom justitiedepartementet pågående översynen av föreningslagen. Ändringarna i föreningslagen träder i kraft den [ janttari [977 och innebär sammanfatt- ningsvis följande. Ekonomiska föreningar. i vilka antalet anställda under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200. underkastas vidgad redovisnings- plikt. Sålunda skall sådana större föreningar i årsredovisningen ta med föregående års resultaträkning (vinst- och förlusträkningl och balansräk— ning. Vidare skall lämnas uppgift om lagerreserven. dvs. i princip skillna- den mellan Iagrets bruttovärde och bokförda värde. Lagerreserven skall anges öppet i resultat— resp. balansräkningen med upplysning om vilken ändring eller minskning därav som förekommit ttnder året. Liksom större aktiebolag skall större ekonomiska föreningar till förvaltningsberättelsen foga finansieringsanalys samt avge delårsrapporter. Reglerna om publicitet för ekonomiska föreningars årsredovisning skärps därhän att större för- eningar blir skyldiga att sända in årsredovisning (och delårsrapport) till länsstyrelsen utan särskild anmodan. De nya bestämmelserna sanktioneras av att länsstyrelsen ges möjlighet att vid vite ålägga styrelseledamot att sända in årsredovisning och delårsrapport till myndigheten.

4.8.3 Den nya IJuk/i'h'iitgslugwr Föreningslagen innehåller — liksom l9-t4 års aktiebolagslag — utförliga bestämmelser om årsredovisning. 1929 års bokföringslag har i motsvaran- de frågor bara några få. mera allmänt hållna bestämmelser. varför för-

Prop. 1979/80: 144 l5()

eningslagens hänvisning till bokfl'iringslagen (se avsnitt 4.8.1) inte har någon större räckvidd i sak. l fraga om den löpande bokföringen gäller emellertid bokföringslagens bestämmelser också för föreningarna.

Den 24 mars l97o antog riksdagen en ny bokföringslag (prop. I075: lt)4. LU [975/76: IS. rskr !()75/76: 205. SFS l97o: 125). Lagen träder i kraft den I januari 1977, I lagen ges utförliga bestämmelser om både löpande bokfö— ring och ärsbokslut. Reglerna ligger väl i överensstämmelse med den utveckling som ägt rttm på det redovisningstekniska området och även utbildats i bokförings- och redtwisningsprasis.

Enligt bokföringslagen består löpande bokföring av både kronologisk bokföring (grundbokföring) och systematisk bokföring (huvudboklöring med sidoordnad redovisning). Alla i rörelsen förekommande affärshändel- ser skall bokföras. För varje sådan händelse skall bokföringen grundas på en verifikation. dvs. en handling som härrör från affärshandelsen eller. om sådan handling inte finns. särskilt upprättas med uppgifter om denna.

Den nya lagen ställer inga krav på bundna boklöringsböcker. Bokföring- en skall sålunda ske i ett ordnat och betryggande system av böcker. kort. lösblad'eller andra hjälpmedel.

[ fråga om den löpande bokföringen ställs inte tipp några särskilda tidsgränser i vidare mån än att kontanta in— och utbetalningar skall bok- föras senast dagen efter transaktionen. [ övrigt skall bokföringen i princip ske så snart det är möjligt.

Bokföringslagen innehåller också bestämmelser om bokföring med an- vändande av automatisk databehandling. Dessa bestämmelser innebär bl. a. att ursprungligt räkenskapsmaterial katt föreligga i mikroskrift. fram- ställd t.ex. genom s.k. COM-teknik. eller i form av hålkort. hälremsa. magnetband o.d. med endast maskinläsbara registreringar. Förutsättning för att annat än material i vanlig läsbar form skall få användas är att det är säkerställt att registreringarna är varaktiga. att de registrerade uppgifterna är lätt åtkomliga och att materialet bevaras på ett betryggande sätt.

I fråga om räkenskapsårets förläggning i tiden innebär den nya lagen vissa ändringar i förhållande till gällande rätt. Räkenskapsåret skall i princip sammanfalla med kalenderåret. Möjlighet ges dock till s. k. brutet räkenskapsår. Brutet räkenskapsår skall sluta antingen den 30 april. den 30 jttni eller den 31 augusti. Andra perioder för brutet räkenskapsår är i princip inte tillåtna. Lagen begränsar möjligheterna också till omläggning av räkenskapsåret. Omläggning från brutet räkenskapsår till kalenderår kan alltid ske. [ annat fall krävs länsstyrelsens tillstånd till omläggningen.

Enligt lagen består årsbokslutet av både resultaträkning och balansräk- ning. Schema för dessa räkningar finns i lagtexten. l företag med mer än tio anställda skall resultaträkningen ställas upp i s.k. staffelform. dvs. en tillt'iggs-avdragsform. där resultatet av rörelsens verksamhet uppdelad i olika huvudavsnitt successivt kommer till synes.

Utförliga regler ges om värdering av olika slag av tillgångar. Dessa bestämmelser är i huvudsak grundade på det förslag till ny aktiebolagslag som aktiebolagsutredningen lade fram i betänkandet (SOU l97l: l5) För- slag till aktiebolagslag m.m.

Liksom tidigare är aktiebolag. handelsbolag och ekonomiska föreningar bokföringsskyldiga oavsett om de bedriver näringsverksamhet.

En av tankarna bakom den nya bokföringslagen är att den associations- rättsligalagstiftningen i fråga om offentlig redovisning skall kunna hänvisa till bokföringslagens regler om årsbokslut och i övrigt innehålla bara så- dana bestämmelser som behövs med hänsyn till de olika företagens särskil-

Prop. 1979/80: 144 151

då förhållanden (se prop. 1975: 103 s. 275 och prop. 19751104 s. 153). ! överensstämmelse härmed är den nya aktiebolagslagen i fråga om redovis— ningsbestämmelserna direkt kopplad till bt")kföringslagen. Aktiebolagsla— gen innehåller alltså endast vissa särskilda regler om årsredovisning. vilka speciellt riktar sig till aktiebolag.

4.9 Koncerner

Bestämmelser om koncerner och koncernredovisning saknas i före- ningslagen. Frågan uppmärksammades dock vid lagens tillkomst. Enligt direktiven för den utredning som föregick föreningslagen skulle utredning- en nämligen beakta förhållandet mellan modcr— och dotterföretag (SOU 1949: 17 s. (>()). Bakgrunden härtill var att frågan om koncerner ägnats ett betydande utrymme i 1944 års aktiebolagslag. ] den lagen ges en definition av vad som förstås med koncernbolag och meddelas åtskilliga bestämmel- ser angående bl.a. redovisningen och revisiotten i sådana bolag. Utred- ningen konstaterade att det också inom föreningsväsendet förekom sam- manslutningar som kunde sägas utgöra en koncern. Några bestämmelser om koncernbildningar pä föreningsomrz'idet togs emellertid inte tipp i för- slaget. Som skäl härtill anförde utredningen bl. a. att de sammanslutningar som var aktuella ofta bestod av en ekonomisk förening som moderföretag och aktiebolag som dotterföretag (s.k. blandade koncerner) samt att så- dana koncerner inte kunde nås med bestämmelser om koncerner helt uppbyggda av ekonomiska föreningar. Utredningen anförde dessutom att koncernredovisningens principer utan särskilda regler om det redan hade vtinnit tillämpning i vissa föreningskoncerner av blandad typ.

Vid riksdagsbehandlingen av förslaget till lag om ekonomiska föreningar yttrade chefen förjustitiedepartementet i denna fråga bl. a. följande (prop. 1951:34 s. 141):

En koncernredovisning är otvivelaktigt till stor nytta främst för företa- gen själva och torde ofta utgöra en förutsättning för en tillfredsställandc skötsel av de i en koncern ingående företagen. Aktiebolagslagens regler i detta ämne ha säkerligen varit av värde och man torde därför väl kunna ifrågasätta att upptaga liknande regler i föreningslagstiftningen. Det bör emellertid observeras dels att med hänsyn till den olikartade strukturen av aktiebolag och föreningar regler om redovisning i koncerner måste ges en annan utformning beträffande föreningar än aktiebolag dels ock att man i vart fall för närvarande icke torde kunna gå längre än att uppställa vissa allmänna riktlinjer för en dylik redovisning. Mycket synes ej vara att vinna härmed. i synnerhet om koncernregler i föreningslagen endast skulle om- fatta företag som drivas i föreningsform. Att i föreningslagen upptaga redovisningsregler även för blandade koncerner lärer icke böra ske utan en motsvarande ändring av aktiebolagslagens bestämmelser.

Med hänsyn till det anförda torde det icke vara lämpligt att tynga föreningslagstiftningen med tämligen komplicerade föreskrifter beträffan- de koncernföretag. Spörsmälet om redovisningen liksom om revisionen i koncernförhållanden synes. när förhållandena så påkalla. böra upptagas till förnyad prövning i ett vidare sammanhang..

Den av departementschefen uttalade uppfattningen godtogs av riksda- gen.

Frågan om föreskrifter beträffande koncernföretag inom föreningslivet har uppmärksammats inom riksdagen även efter lagens tillkomst. Sålunda

Prop. l979/80: 144 ISZ

väcktes vid l953 och l954 ärs riksdagar motioner. vari hemställdes om utredning rörande redovisning och revision för blandade koncerner. Mo— tionerna föranledde emellertid inte nagon riksdagens åtgärd (jfr lLU |952: 7 och ll.l.l l954: 8). I båda fallen anfördes att sådana omständig- heter inte inträffat att en omprövning av riksdagens ställningstagande vid lagens tillkomst borde ske. Dessutom borde resultatet av en blivande aktiebolagsu[redning avvaktas.

Prop. l979/80: 144 153

Bilaga l.'3 Ds Ju l976: ll

Hänvisningar till S4-8

5 Överväganden

5.3 Revision

Den nya aktiebolagslagen kännetecknas bl. a. av att i framtiden högre krav kommer att ställas på aktiebolagens redovisning än f. n. I konsekvens härmed har också reglerna om revision skärpts genom ökade fordringar på revisorernas kompetens. Som framgår av avsnittet 4.8.2 har bestämmelser om utökad redovisningsskyldighet införts också i föreningslagen. Ytterli- gare skärpningar — främst regler om koncernredovisning — föreslås i det följande. Med hänsyn härtill och till att utvecklingen under senare år medfört att revisorernas uppgift blivit alltmera komplicerad bör övervägas att också i föreningslagstiftningen föra in bestämmelser som garanterar att revisionsuppdragen handhas av personer som har tillräcklig teoretisk sak- kunskap och praktisk erfarenhet för att utföra uppdraget på ett riktigt sätt.

Önskemålet att få till stånd en sakkunnig och vederhäftig revision erbju- der inte på långt när samma problem på föreningslagstiftningens område som inom aktiebolagsrätten.

Genom att medlemmarna i allmänhet har en stark personlig anknytning till sin förening har de ett alldeles särskilt intresse av att se till att förening- en blir föremål för en sakkunnig revision. ] allmänhet torde denna gå till så att en eller flera medlemmar utses att tillsammans med en yrkesrevisor genomföra revisionen. Föreningarna har dessutom sedan lång tid tillbaka haft möjligheten att som revisor anlita revisionsorgan som inrättats särskilt hos sammanslutning som har till ändamål att sköta gemensamma uppgifter för föreningar. Så t. ex. sköts revisionen inom de till KF anslutna förening- arna på detta sätt. Det torde därför kunna förutsättas att revisionen av de ekonomiska föreningarna f. n. sköts på ett tillfredsställande sätt.

Att revisionen i de ekonomiska föreningarna sköts på ett tillfredsställan- de sätt utgör emellertid inte något skäl mot att frågan också får en tillfreds- ställande reglering i föreningslagen. På aktiebolagsrättens område har in- förts krav på kvalificerad revision i stora bolag med omfattande verksam- het. Anledningen härtill är givetvis att intresset av en sakkunnig gransk- ning av dessa bolag inte bara är koncentrerat till aktieägargruppcn och företagets borgenärer. De åsyftade företagen har stor betydelse från eko- nomisk och social synpunkt. inte minst för arbetsmarknaden. Därför måste också det allmänna och de anställda i företaget ha garantier för att företa- get underkastas en sakkunnig revision. Som framgått av det föregående förekommer åtskilliga större företag som drivs i den ekonomiska förening- ens form. Även här gör sig därför kravet på en kvalificerad revision gällande. Från allmän och enskild synpunkt är nämligen detta krav lika ston oavsett om företaget drivs i form av aktiebolag eller ekonomisk förening. Mot denna bakgrund bör regler om kvalificerad revision tas upp också i lagen om ekonomiska föreningar. Härigenom vinns också den fördelen att i viss mån överensstämmande regler kan åstadkommas i för- hållande till aktiebolagslagen, vilket bör vara en fördel inte minst med hänsyn till att regler om koncernredovisning kommer att föreslås också för ekonomiska föreningar.

Prop. l979/80: 144 154

Aktiebolag skall enligt den nya aktiebolagslagen ha auktoriserad revisor eller godkänd revisor. om bolagets bundna egna kapital överstiger en milj. kr. En liknande föreskrift kan givetvis vara motiverad även för föreningar- nas del. Hur många föreningar som har ett bundet eget kapital som når upp till denna summa är emellertid ovisst. Härtill kommer att en anknytning till det bundna kapitalet knappast är så lämpligt för föreningarnas del eftersom detta kapital kan växla mer än vad fallet är i aktiebolagen. En föreskrift av antytt slag bör därför inte genomföras. Däremot bör efter mönster i den nya aktiebolagslagen skärpta krav på revisorernas kompetens införas för föreningar med ett större antal anställda. För aktiebolagen gäller att minst en revisor skall vara auktoriserad, om medelantalet anställda hos bolaget överstiger 200. Samma gräns bör gälla också för ekonomiska föreningar. Härigenom uppnås att frågan huruvida förening skall vara skyldig att utse verkställande direktör. lämna utökad redovisning och ha kvalificerad revi- sor bedöms efter samma kriterium. F.n. finns omkring 90 föreningar som har mer än 200 anställda. Det kan förutsättas att åtskilliga av dessa anlitar auktoriserad revisor eller revisionsföretag redan nu.

Genom den nya aktiebolagslagen öppnas möjlighet för aktiebolag att som revisor anlita auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Något skäl att inte ge föreningarna samma möjlighet i detta avseende som aktiebolagen föreligger inte. Tvärtom talar bl. a. önskemålen om en enhetlig revision inom koncerner — och då även blandade sådana - för att en sådan möjlighet öppnas. Reglerna om revision genom auktoriserat eller godkänt revisionsbolag innebär i huvudsak följande.

Auktorisation skall kunna meddelas svenskt aktiebolag eller svenskt handelsbolag. Förutsättningen är att bolaget enligt bolagsordningen eller bolagsavtalet inte får driva annan verksamhet än yrkesmässig revision och därmed sammanhängande verksamhet. Flertalet av ledamöterna och sup- pleanterna i aktiebolags styrelse samt verkställande direktör skall vara auktoriserade revisorer. I fråga om handelsbolag fordras att alla delägare skall vara sådana revisorer. om inte kommerskollegium medger annat. Aktiebolag och handelsbolag kan godkännas som revisionsbolag under samma förutsättningar som gäller för auktorisation av bolaget med den modifikationen att kravet på auktoriserad revisor ersätts av krav på auk- toriserad revisor eller godkänd revisor. Auktorisation och godkännande gäller för en tid av fem år. Revisionsbolag skall för varje revisionsuppdrag som mottas utse en i bolaget verksam revisor som huvudansvarig för uppdraget. Han skall vara auktoriserad revisor eller, i godkänt bolag, sådan revisor eller godkänd revisor. Den huvudansvarige skall vara bosatt här i landet och ha rätt att ensam eller i förening med annan teckna bolagets firma. Uppdragsgivaren skall underrättas om vem som utsetts till huvudansvarig. Revisionsberättelse skall undertecknas med bolagets firma av den huvudansvarige. Om undertecknandet sker i förening med annan, skall anges vem som är huvudansvarig.

Som tidigare anförts (avsnittet 4.6) finns f.n. möjlighet för ekonomisk förening att som revisor anlita sammanslutning med ändamål att handha gemensamma uppgifter för föreningar. Förutsättningen är att det hos sam- manslutningen finns inrättat ett särskilt revisionsorgan. Om revisionsor- ganet utgör juridisk person. kan i stället denna utses till revisor. Denna form av revision förekommer bl.a. inom de till KF anslutna konsumentför- eningarna. där den visat sig fungera väl. Möjligheten att till revisor i ekonomisk förening utse reVisionsorgan på sätt som är möjligt f.n. bör därför alltjämt stå öppen.

Prop. 1979/80: 144 155

Revisorernas uppgift bör vara densamma som enligt gällande lag. De bör således granska föreningens årsredovisning och räkenskaper. Vidare bör de granska styrelsens och. vilket blir en nyhet. verkställande direktörens förvaltning. s.k. förvaltningsrevision. Frågan om revisorernas uppgifter och innebörden av begreppet förvaltningsrevision behandlas närmare i specialmotiveringen.

5.4 Årsredovisning Syftet med styrelsens årsredovisning är att vid varje räkenskapsårs utgång lämna upplysningar om föreningens årsresultat, ekonomiska ställ- ning och övriga förhållanden som är av betydelse för att bedöma förening- ens utvecklingsmöjligheter. Årsredovisningen har naturligtvis värde för styrelsen i och för planering och kontroll. Dess främsta uppgift är dock att verka som ett kommunikationsmcdel mellan företagsledning och olika intressenter. Till dessa hör medlemmarna. anställda. olika kategorier kre- ditgivare. kunder. myndigheter. offentliga institutioner och massmedia. F.n. gäller att årsredovisning i aktiebolag alltid blir offentlig genom att den sänds in till patentverket. För de ekonomiska föreningarna gäller att årsredovisningen visserligen måste hållas tillgänglig för envar hos för- eningen men att den inte offentliggörs med mindre den på begäran av länsstyrelsen sänds in dit. Fr.o.m. den 1 januari 1977 skall dock större ekonomiska föreningar — föreningar med minst 200 anställda — alltid sända in årsredovisningen till länsstyrelsen (44 a & föreningslagen i dess lydelse enligt SFS 1975: 1391). Utgångspunkten för reglerna om årsredovisning måste vara den.att största möjliga öppenhet skall eftersträvas. Det är av central betydelse för bl.a. myndigheter. anställda och medlemmar att insynen i föreningens verksamhet är god. Mot den bakgrunden är det olämpligt att årsredovis- ningen inte görs offentlig hos en myndighet. Lika väl som gäller för de minsta aktiebolagen bör för de ekonomiska föreningarna gälla att årsredo- visningen varje år skall sändas till registreringsmyndigheten. alltså länssty- relsen, så att den därmed blir offentlig. Allmänt kan i fråga om de ekonomiska föreningarnas årsredovisning sägas att det i princip inte finns någon anledning att ha andra regler än dem som gäller för aktiebolagens del. Utgångspunkten bör alltså vara den att reglerna i den nya aktiebolagslagen rörande årsredovisningen bör gälla även för de ekonomiska föreningarna.

Huvudprincipen i gällande lag är — i fråga om både aktiebolag och ekonomiska föreningar — att redovisningsbestämmelserna gäller alla bolag resp. föreningar oavsett storlek. Denna princip bör upprätthållas även i fortsättningen. För större ekonomiska föreningar. dvs. föreningar med mer än 200 anställda. har emellertid nyligen inföns vissa särskilda bestämmel- ser (SFS 1975: 1391). ] fråga om årsredovisningen innebär de nya reglerna. att föreningen måste redovisa storlek och förändring av lagerreserven samt avge finansieringsanalys. Dessutom skall delårsrapport lämnas. Någon ändring på dessa punkter bör självfallet inte göras nu. Vidare gäller att större ekonomiska föreningar måste i årsredovisningen återge föregående års resultaträkning och balansräkning. Har under året ändringar gjorts beträffande specificeringen av poster skall, om särskilda hinder inte möter. uppgifterna från de tidigare redovisningshandlingarna sammanställas så att specificeringcn stämmer överens med den för året tillämpade. Detsamma skall enligt den nya aktiebolagslagen gälla för alla aktiebolag oberoende av

Prop. l979/80: 144 lit»

storlek. När nu i denna promemoria föreslås att alla ekonomiska förening- ar skall sända in årsredovisningen till registreringsmyndigheten möter inte längre något hinder att nyssnämnda bestämmelser får gälla alla ekonomis- ka föreningar. Bestämmelserna bör därför ges generell räckvidd.

Arsredovisningen bör bestå av balansräkning. resultaträkning — igällan- de lag kallad vinst- och förlusträkning — förvaltningsberättelse och — i större föreningar — finansieringsanalys.

Föreningslagen innehåller regler om värdering av anläggnings- och om— sättningstillgångar. ] den nya bokföringslagen har emellertid intagits gene- rella regler härom. Avsikten är att bokföringslagens regler i princip skall gälla alla företag (se härom prop. 1975: 103 s. 275 och prop. 1975: 104 s. 153). Under sådana omständigheter behövs inte några särskilda värde- ringsregler i föreningslagen.

Gällande föreningslag medger att uppskrivning av anläggningstillgång får ske. om tillgången måste anses äga ett bestående värde väsentligt översti- gande det belopp vartill den är upptagen i närmast föregående balansräk- ning. Uppskrivningsbeloppet får dock inte användas för vinstutdelning utan endast för erforderlig avskrivning på värdet av andra anläggningstill- gångar. Upplysning om uppskrivningen och redogörelse för hur beloppet använts skall lämnas i förvaltningsberättelsen.

Den rätt till uppskrivning av anläggningstillgångar som gällande lag medger bör behållas också i framtiden. Ett avskaffande av den rätten skulle nämligen kunna leda till obilliga resultat (se prop. 1975: 103 s. 259). För att motverka missbruk bör rätten till uppskrivning-nedskrivning emel- lertid inskränkas till fall, där sådan utjämning är påkallad av särskilda omständigheter. Motsvarande regler har tagits upp i den nya aktiebolagsla- gen. Beträffande användningen av uppskrivningsbelopp gäller som en ny- het i aktiebolagslagen att medlen får avsättas till en särskild uppskrivnings- fond. hänförlig till bolagets bundna egna kapital. En motsvarande möjlig- het bör införas också för ekonomiska föreningar. Därigenom behöver föreningen inte använda uppskrivningsbeloppet genast utan kan senare vid lämpligt tillfälle utnyttja medlen för erforderlig nedskrivning av annan anläggningstillgång. Fonden bör ingå i föreningens bundna egna kapital. På de uppskrivna värdena för tillgångar som är utsatta för värdeminskning bör givetvis göras avskrivningar enligt god redovisningssed. Bestämmelser motsvarande aktiebolagslagens regler om användning av uppskrivningsbe- lopp för ökning av aktiekapitalet genom fondemission har däremot inte någon funktion att fylla på föreningslagens område.

I enlighet med gällande lag bör i förvaltningsberättelsen lämnas sådana upplysningar som behövs för en riktig bedömning av en förenings ställning och resultatet av dess verksamhet samt styrelsens förvaltning men som inte lämpligen kan lämnas i resultaträkningen eller balansräkningen. Även händelser av väsentlig betydelse för föreningen. som inträffat efter räken- skapsårets slut. bör anges. Enligt gällande lag kan styrelsen undandra sig att lämna kompletterande upplysningar i förvaltningsberättelsen. om upp- lysningen skulle kunna medföra skada för föreningen. En motsvarande regel finns i 1944 års aktiebolagslag. ] den nya aktiebolagslagen har förfångsklausulen slopats med motiveringen att bolagsledningen utifrån en subjektiv uppfattning skulle kunna göra gällande att en viss uppgift kan skada bolaget och på så sätt undanhålla viktig information. Av samma skäl bör förfångsklausulen beträffande ekonomisk förenings förvaltningsberät- telse slopas. så att även på föreningslagstiftningens område skapas förut— sättningar för en öppen redovisning av alla sådana förhållanden som under- lättar bedömningen av föreningens resultat och ställning.

Prop. 1979/80: 144 _ .. l57

Enligt gällande föreningslag skall. om föreningen haft mer än tio anställ- da. i förvaltningsberättelsen anges antalet anställda i bolaget och löner till dem. I likhet med vad som kommer att gälla för aktiebolag bör dessa uppgifter lämnas i fråga om alla föreningar oavsett storlek. Vidare bör sysselsättningen anges inte bara totalt för föreningen utan också fördelat på eventuellt förekommande olika arbetsställen under förutsättning att arbetsställena i fråga har någon betydelse från sysselsättningssynpunkt. ] överensstämmelse med vad som gäller enligt den nya aktiebolagslagen bör fördelning på arbetsställen göras i fråga om sådana arbetsställen som sysselsätter mer än 20 personer.

[ förvaltningsberättelsen skall enligt gällande lag upplysningar lämnas om bruttoomsättningen. om väsentliga förändringar i medlemsantalet och om summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räken- skapsår. Vidare skall efterlikvider. återbäringar och liknande gottgörelser som inte räknats in i årsvinsten anges. om uppgift därom inte lämnats i balans- eller resultaträkningen. Dessa bestämmelser synes kunna kvarstå i sak oförändrade.

Såväl gällande föreningslag som 1944 års aktiebolagslag innehåller be- stämmelser om skyldighet för företagen att redovisa intäkten av varandra väsentligen oberoende rörelsegrenar för sig. Uppgiftsskyldigheten modi- fieras dock i båda fallen av en förfångsklausul. 1 den nya aktiebolagslagen har kravet på särredovisning bibehållits, men förfångsklausulen har slopats med samma motivering som åberopats i frågan om förvaltningsberättelsen. Också för föreningarnas del bör kravet på särredovisning stå kvar och omfatta resultatet före avskrivningar. Förfångsklausulen bör dock slopas av samma skäl som nyss anförts beträffande ekonomisk förenings förvalt- ningsberättelse.

Den nya bokföringslagen innehåller vissa bestämmelser om avskrivning på anläggningstillgångar. Som förut nämnts är avsikten den att bokförings- lagens rcgler skall gälla alla slags företag. Några bestämmelser i ämnet bör alltså inte tas in i föreningslagen med ett undantag dock.

För att i görligaste mån underlätta bedömningen av ett företags avskriv- ningsbehov och tillvaron av eventuella dolda reserver i anläggningstill- gångar uppkomna genom ackumulerade överavskn'vningar har i fråga om aktiebolag föreskrivits att för varje i balansräkningen som anläggningstill- gång upptagen post. vari ingår skepp eller maskiner. inventarier och dylikt eller byggnader. skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde. dels sammanlagda beloppet av de på anskaffningskostnaden företagna av- och nedskrivningarna. Motsvarande regler bör tas in i föreningslagen.

Slutligen bör nämnas att gällande föreningslag innehåller bestämmelser om vad balansräkning och resultaträkning skall innehålla. Vidare ges före- skrifter om räkenskapsåret. Motsvarande bestämmelser i den nya bokfö- ringslagen bör emellenid gälla också för de ekonomiska föreningarna. Det betyder att bestämmelserna skall utmönstras ur föreningslagen.

Sammanfattningsvis innebär den föreslagna regleringen med en uppdel- ning av bestämmelserna mellan bokföringslagen och föreningslagen föl- jande. l bokföringslagens bestämmelser om årsbokslut finns utförliga regler om bl.a. räkenskapsårets omfattning. vad som förstås med olika tillgångar. uppställning av resultaträkning och balansräkning. vissa kom- pletterande upplysningar till dessa handlingar samt värdering av omsätt- nings- resp. anläggningstillgångar. De bestämmelser som till komplettering av de generella stadgandena i bokföringslagen krävs för de ekonomiska föreningarnas del tas upp i föreningslagen. Hit hör regler om vilka hand-

Prop. 1979/80: 144 158

lingar årsredovisningen — den offentliga redovisningen —— omfattar. dessas underskrivande och offentliggörande, vissa tilläggsuppgifter som bör frn- nas i resultaträkning och balansräkning. vad som förstås med förenings egna kapital. hur icke fullgjorda insatser skall redovisas. uppskrivning av värdet på anläggningstillgångar m. m. samt innehållet i förvaltningsberät- telsen.

5.5 Koncerner

Frågan om koncerner och koncernredovisning på föreningslagstiftning- ens område har. som framgår av vad som har anförts i avsnittet 4.9. tidigare varit föremål för åtskillig uppmärksamhet. Såväl vid lagens till- komst som vid behandling av motioner till riksdagen därefter har behovet av koncernregler inom föreningsväsendet vitsordats. lnte minst har som skäl för sådana regler anförts den nytta som företagen själva skulle ha av koncernredovisning. Anledningen till att koncernregler alltjämt saknas i föreningslagen torde vara att resultatet av aktiebolagsutredningens arbete och därav föranledd lagstiftning ansetts böra avvaktas. I prop. 1975: 103 med förslag till aktiebolagslag m.m. har framhållits (_s. 278) att goda skäl kan anföras för att koncernredovisning bör avges också för företagsgrup- per där moderföretaget är en ekonomisk förening. l denna promemoria tas därför frågan upp till närmare behandling.

De skäl som anfördes mot att ta upp koncernregler i föreningslagen var dels att reglerna om redovisning i koncerner till följd av den olika struktu- ren av aktiebolag och föreningar måste ges en annan utformning beträffan- de föreningar än aktiebolag. dels att man för tillfället inte kunde gå längre än att ställa upp vissa allmänna riktlinjer för en sådan redovisning (se prop. 1951: 34 s. 139). Vidare ansåg man att i den blivande föreningslagen endast skulle kunna tas upp regler som riktade sig till företag som drevs i för- eningsform. Att införa redovisningsregler för s. k. blandade koncerner i föreningslagen ansågs inte lämpligt. i vart fall inte utan att motsvarande ändringar i aktiebolagslagen vidtogs. De angivna invändningarna torde numera sakna bärkraft. Att förutsättningarna ändrats sammanhänger i första hand med att koncernredovisningsreglerna i den nya aktiebolagsla- gen gäller för blandade koncerner med aktiebolag som moderföretag.

Det kan förmodas att de flesta människor förknippar begreppet koncern med i första hand aktiebolag. Den vanligaste formen av koncernförhål- lande torde också vara det som råder mellan ett aktiebolag (moderbolaget) och ett eller flera andra aktiebolag (dotterbolag) som behärskas av moder- bolaget främst genom moderbolagets aktieinnehav i dotterbolagen. Även ekonomiska föreningar kan emellertid bilda en koncern. Vanligast torde vara att koncernen är en blandad koncern, där en ekonomisk förening är moderföretag och ett eller flera aktiebolag är dotterföretag. Det kan också vara så. att flera föreningar har gemensamma dotterföretag i form av aktiebolag och någon gång ekonomiska föreningar. Mera sällan händer det att en förening (moderförening) äger mer än hälften av andelarna i en eller flera andra föreningar (dotterföreningar).

Den maktkoncentration till moderföreningen som uppstår i en koncern kan här likaväl som på aktiebolagsrättcns område leda till missbruk. Till följd av moderföreningens inflytande öppnas nämligen möjlighet att genom sättet att värdera dotterföretagens tillgångar och genom olika transaktioner mellan koncernföretagen fördela koncernresultatet på ett sätt som bäst passar moderföretaget vid tidpunkten för redovisningen. Härigenom för-

Prop. 1.979/80: 144 ' 159

dunklas redovisningen och öppnas möjligheter att skapa vinster hos mo— derföreningen som inte motsvaras av vinster för koncernen i dess helhet. Moderföreningen blir på så sätt i stånd att redovisa och dela ut ett över- skott på sin verksamhet som är rent fiktivt. De möjligheter att manipulera med koncernföretagens ekonomi som här antytts medför sådana risker för bl.a. anställda, borgenärer och presumtiva medlemmar ] koncernföretagen att särskilda bestämmelser om koncernförhållanden bör införas även be- träffande ekonomiska föreningar. Sedan lång tid tillbaka förekommer ock- så att koncerner inom föreningslivet frivilligt lämnar koncernredovisning.

Den nya aktiebolagslagen överensstämmer med 1944 års lag bl. a. i det avseendet att koncernreglerna riktar sig till moderföretaget. som förutsätts vara aktiebolag som omfattas av aktiebolagslagen. En nyhet är däremot att lagen innehåller bestämmelser som slår fast att dotterföretag kan vara svenska och utländska juridiska personer. dvs. även andra företag än aktiebolag. Detta medför att den nya aktiebolagslagen kommer att bli tillämplig på blandade koncerner. där moderföretaget är aktiebolag. I konsekvens härmed bör koncernreglerna i lagen om ekonomiska förening- ar utformas så. att de riktar sig till moderföretag som är ekonomisk för- ening. samtidigt som det av koncerndefrnitionen bör framgå att dotterföre- tag kan varajuridisk person av annat slag, t.ex. aktiebolag eller handelsbo- lag. Härigenom träffar koncernreglerna även blandade koncerner. där moderföretaget är ekonomisk förening. Detta står också i överensstäm- melse med vad som uttalats i prop. 1975: 103 (s. 278).

Koncernbegreppet bör definieras på motsvarande sätt som skett i den nya aktiebolagslagen. Om en ekonomisk förening äger så många aktier eller andelar i svensk eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, bör den ekonomiska föreningen sålunda anses som moderförening och den juridiska personen som dotterföretag. Detsamma bör gälla om en ekonomisk förening annars på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal har ett bestämmande inflytande över juridisk person och en betydande del av resultatet av dess verksamhet.

Den föreslagna definitionen. som alltså korresponderar med den som finns i den nya aktiebolagslagen, torde täcka alla situationer där ett kon- cernförhållande föreligger. Huruvida sådant förhållande är för handen får i sista hand avgöras med ledning av den ifrågasatta moderföreningens infly- tande över det eller de andra företagen. Behärskar föreningen genom aktie- eller andelsinnehav eller på annat sätt de övriga företagen. föreligger en koncern. En situation som lär vara förhållandevis vanlig på föreningslivets område är att två föreningar äger ett s. k. gemensamt dotterbolag. [ den mån det avtal. som reglerar hur bestämmanderätten över detta bolag skall utövas. innebär att föreningarna endast gemensamt kan besluta i dotterbo- lagets angelägenheter. bör båda parterna vid tillämpningen av koncernreg- lerna anses som moderföreningar. Båda moderföreningarna eller. om de är fler än två. alla moderföreningarna har därvid att ta med dotterbolaget i koncernredovisningen. Motsvarande ståndpunkt har intagits i prop. 1975: 103 (s. 279).

Det bör emellertid framhållas att även andra gruppbildningar än kon- cerner förekommer. Särskilt inom föreningslivet är det vanligt att flera föreningar bildar en huvudorganisation eller omvänt att en existerande huvudorganisation tar initiativ till bildandet av en ny förening. l båda fallen kan föreningarnas anknytning till huvudorganisationen manifesteras ge— nom förpliktelser gentemot denna i olika avseendenjämte åtagande att inte

Prop. l979/80: 144 160

ändra stadgarna utan huvudorganisationens godkännande. Denna typ av gruppbildning. där huvudorganisationen kan vara t.ex. ekonomisk eller ideell förening, skiljer sig från koncernen därigenom att makten ytterst ligger hos de deltagande föreningarna under huvudorganisationen och inte som i koncernen hos huvud- eller moderorganisationen. För de gruppbild- ningar som här avses torde i allmänhet frågan om koncernredovisning inte bli aktuell. Det är emellertid givet att skyldighet att upprätta koncernredo- visning inträder så snart gruppbildningen faller under den i lagen angivna koncerndefinitionen.

Av den tidigare framställningen framgår att ändamålet med en koncern- redovisning i första hand bör vara att klarlägga koncernens årsresultat. Koncernredovisningen har emellertid betydelse även i andra avseenden. För bl. a. de anställda och för borgenärer måste det vara ett vitalt intresse att få en så långt möjligt rättvisande bild av transaktioner inom en koncern och varje koncernföretags förhållande till koncernen som helhet. [ över- ensstämmelse med vad som kommer att gälla för aktiebolag bör därför. så snart en koncern enligt den tidigare nämnda definitionen föreligger. moder- föreningen avge koncernredovisning. bestående av koncernresultaträkning och koncernbalansräkning. Denna redovisning bör läggas fram på för- eningsstämma och, i överensstämmelse med vad som föreslås beträffande årsredovisningen. utan anmaning sändas in till registreringsmyndigheten. Genom den föreslagna regleringen kommer en bättre bedömning av moder- föreningen och varje enskilt dotterföretag att kunna ske med ledning av den sammanfattande koncernredovisningen. Denna bör innehålla uppgift om koncernens bruttoomsättningssumma, nettovinst och dess totala löne- summa. Om det skulle förhålla sig så att koncern i något fall bedriver verksamhet utomlands, bör anges hur lönesumman och sysselsättningen fördelar sig på Sverige resp. övriga skilda länder.

De regler om koncernredovisning m. in. som nu föreslås gälla för ekono- miska föreningar bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse med mot- svarande bestämmelser i den nya aktiebolagslagen (se prop. 1975: 103 s. 280—285). Reglerna behandlas närmare i specialmotiveringen. Samman- fattningsvis innebär de följande.

För att underlätta insynen i koncerner skall dotterföretag. oavsett om det är ekonomisk förening eller annan juridisk person i förvaltningsberät- telsen uppge namnet på sin moderförening och i förekommande fall dennas moderförening. Vidare skall moderförening och dotterföretag ange den andel av årets inköp och försäljning som avser andra företag inom samma koncern. l konsekvens med vad som tidigare (avsnittet 5.4) föreslagits om skyldighet för vissa större föreningar att redovisa lagerreservens storlek och förändring samt att upprätta finansieringsanalys skall. om moderför- ening tillsammans med dotterföretag har sådan storlek, motsvarande upp- gifter tas in i koncernredovisningen. Koncernresultaträkningcn och kon- cembalansräkningen skall var för sig utgöra ett sammandrag av moderför— eningens och dotterföretagens resultat- resp. balansräkningar. lnom kon- cernen skall företagen tillämpa samma räkenskapsår. såvida inte synnerli- ga skäl föranleder hinder mot det. Ansvaret för koncernredovisningen skall vila på moderföreningens styrelse. Revisionen av moderföreningen skall avse — förutom föreningens egen årsredovisning och vad dänill hör - även koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt. Över denna revision skall upprättas särskild koncernrevisionsbe- rättelse som skall innehålla uttalande bl. a. huruvida koncernredovisningen har upprättats i föreskriven ordning. Minst en av moderföreningens revi-

Prop. l979/80: 144 _ 161

sorer bör. om det kan ske. också vara revisor i dotterföretaget t-förening- en). För att ytterligare underlätta revisionen är dotterföretagets (-förening- ens) ledning upplysningsskyldig gentemot moderföreningens revisorer. Vinstutdelning får inte göras i sådan omfattning att koncernens bundna kapital kan komma att tas i anspråk. Moderförening får sålunda inte såsom vinst. återbäringar eller liknande dela ut mer än årsvinsten och övrigt fritt eget kapital i koncernen efter avdrag för balanserad förlust och avsättning av belopp som skall avsättas till reservfond eller innehållas av annan anledning. allt i huvudsak grundat på vad fastställd koncernbalansräkning utvisar. Styrelsens skyldighet att på begäran av föreningsmedlem på stäm- ma meddela upplysningar i vissa avseenden omfattar i koncernförhållan- den också föreningens förhållande till annat företag inom koncernen. Vissa särskilda regler gäller om likvidation och fusion i koncernförhållanden.

Vid upprättandet av koncernredovisningen bör beaktas samma regler som gäller för ekonomisk förenings årsredovisning i allmänhet. Är dotter- företag aktiebolag. bör givetvis de särskilda regler som gäller för sådana iakttas i de delar som avser detta dotterföretag. Särskilt viktigt är att hänsyn tas till interna mellanhavandcn. Vad som härvid främst bör upp- märksammas är att s.k. internvinster elimineras så att rättvisande upp- gifter om koncernens ställning och resultat kan erhållas. Med internvinst förstås vinst som uppkommit pä överlåtelse av tillgång inom koncernen. om tillgången på balansdagen inte förbrukats inom koncernen eller försålts till köpare utanför denna.

Skyldighet att avge fullständig koncernredovisning bör åvila alla kon- cerner med förening som moderföretag och redovisningen bör avse alla företag i koncernen. Liksom fallet är i fråga om aktiebolagen torde detta krav inte kunna upprätthållas strikt. Det för bolagen nämnda typfallet — svårigheter att få fram meningsfulla uppgifter om utländska dotterbolag — kan möjligen uppkomma också på föreningssidan. Vad som där kan orsaka problem är t.ex. att olika värderingsprinciper kan omöjliggöra en rättvi- sande redovisning av koncernförhållandet. I de fall moderföreningen inte ser någon möjlighet att lämna fullständig koncernredovisning. bör i moder- föreningens förvaltningsberättelse lämnas redogörelse för de avvikelser som gjorts och anledningen dänill.

ll Riksdagen 1979/80. ] sum/. Nr l44

Prop. l979/80:144 m:

[fi/(lyft I." ()

Hemställan om tillägg till f't'jreningslagen angående vissa fondavsätt- ningar

Kooperationsutredningen (l 1977:01). som har att utreda kooperatio- nens roll i samhället. ägnar kooperationens kapitallörsörjning stort intres- se.

Därvid har bl. a. uppmärksammats. att de ekonomiska föreningarna saknar aktiebolagens möjligheter till s. k. fondemissioner.

Enligt 'ad som erfarits pågår inom_justitiedepartcmentet f. n. en översyn av föreningslagen. som skall kompletteras med bestämmelser i den nya bokföringslagen. Eftersom de i denna hemställan framlagda förslagen är av övervägande balansteknisk karaktär. torde det vara möjligt att foga dessa till gällande föreningslag utan större svårigheter. Förslaget innebär möjlig- het till fondavsättningar. vars balanstekniska effekt mots larar fondemis- sionens.

Syftet med kooperationsutredningcns förslag är i första hand att härvid skapa jämbördiga villkor mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar samt att i linje därmed förbättra de ekonomiska föreningarnas kreditupp- tagningsförmäga.

Det tillägg till föreningslagen som här föreslås föregriper inte koopera- tionsutredningcns kommande förslag. vilka beräknas kunna avlämnas un— der 1980.

Gällande lagstiftning

En balansteknisk uppskrivning av anläggningstillgängars värde regleras lika för aktitebolag och ekonomiska föreningar enligt b(ikfi'iringslagma- 15 s. fjärde stycket. Där sägs:

"Anläggniiigstillgång. som äger ett bestående värde väsentligt översti— gande det belopp vartill den är uppförd i närmast föregående balansräk- ning. fär upptagas till högst detta värde. om det belopp varmed uppskriv- ning sker användes till erforderlig nedskrivning av värdet på andra an- läggningstillgångar och då särskilda skäl föreligger för sådan utjämning. Fast egendom. som åsätts taxeringsvärde. får dock ej uppskrivas över taxeringsvärdet."

l aktiv/nridtur/agent 11 kap.. 4 s. kompletteras bokföringslagens bestäm- melser om uppskrivning. paragrafen lyder som följer:

”Utan hinder av vad i 15 &. fjärde stycket bokföringslagen föreskrives om användningen av belopp. varmed värdet av där avsedd anläggningstill- gång uppskrives. får sådant belopp utnyttjas även till fondemission eller avsättning till en uppskrivningsfond. vilken fär tagas i anspråk endast för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen eller för fondemis- sion."

Det anförda problemkomplexet rymmer två tekniska moment. Det ena består i en uppskrivning av anläggningstillgång. det andra syftar till att återställa balansräkningensjämvikt. dvs. reglera uppskrivningens använd- ningssätt. Detta kan göras på tre sätt. nämligen 1 direkt nedskrivning av annan anläggningstillgång fondemissiOn avsättning till uppskrivningsfond för senare nedskrivning eller fondemis- Sion bo |—.)

Prop. l979/80: 144 163

Aktiebolag kan använda samtliga tre sätten. Ekonomiska föreningar endast det första.

De principiella motiven för fondemissioners berättigande återfinns i prepositionen om aktiebolagslagen (prop. 1975: 103. sid. 259). Departe- mentsehefen anför därvid först:

"Det kan i många fall leda till obilliga resultat om uppskrivning av värdet på anläggningstillgångar inte tilläts för aktiebolagens del. Typexemplet är om ett bolag. som äger stora naturtillgångar. börjat sin verksamhet under tider. då dessa tillgångar stod i mycket lågt pris. vilket sedan under lång tid stadigt stigit. Det skulle då vara obilligt om bolagct skulle vara bundet vid ett lågt anskaffningsvärde. medan ett nybildat bolag med liknande naturtill- gångar kan lägga ett mycket högre anskaffningspris till grund för värdering- en. Bolagets balansräkning blir i sådant fall missvisande i fråga om bola- gets verkliga ställning. Det framstår därför som rimligt att det föreliggande övervärdet kan få komtna till uttryck genom en uppskrivning av anlägg- ningstillgångcn."

Departementschefen säger därefter att uppskrivningsbeloppet skall bin- das i bolagct genom en ökning av aktiekapitalet genom fondemission.

Skälen för att göra en åtskillnad mellan de båda löretagsformerna aktie- bolag oeh ekonomiska föreningar återfinns i propositionen om bokförings- lagen (prop. 1975: 104. sid. 186). Departementschefen anför:

"När det gäller aktiebolag möter inte några principiella betänkligheter att tillåta uppskrivning om uppskrivningsbeloppet hänförs till det bundna kapitalet såsom fallet är exempelvis när uppskrivningsbeloppet används för fondemission och läggs till aktiekapitalet. Det bundna kapitalet får nämligen inte delas ut som vinst. För rörelser. som saknar bundet eget kapital måste i enlighet med vad som nyss anförts slutsatsen i princip bli att en uppskrivning av anläggningstiIlgångar inte kan tillåtas eftersom det inte finns någon möjlighet att binda uppskrivningsbeloppet i företaget genom att lägga det till det bundna kapitalet."

Det finns också anledning att erinra om frågans behandling i förslaget till ny föreningslag. Ds Ju 1976: 11.

1 kap. 5 "Överväganden" på sid. 78—79 sägs att också ekonomiska föreningar bör åtnjuta rätt att använda uppskrivningsfond enligt samma regler som gäller för aktiebolagen i nya aktiebolagslagen. Där sägs:

"Den rätt till uppskrivning av anläggningstillgångar som gällande lag medger bör behållas också i framtiden. Beträffande användningen av uppskrivningsbelopp gäller som en nyhet i aktiebolagslagen att medlen får avsättas till en särskild uppskrivningsfond. hänförlig till bolagets bundna egna kapital. En motsvarande möjlighet bör införas också för ekonomiska föreningar. Därigenom behöver föreningen inte använda uppskrivningsbe- loppet genast utan kan senare vid lämpligt tillfälle utnyttja medlen för erforderlig nedskrivning av annan anläggningstillgång. Fonden bör ingå i föreningens bundna egna kapital."

Samtidigt anförs följande: "Bestämmelser motsvarande aktiebolagslagens regler om användning av uppskrivningsbelopp för ökning av aktiekapitalet genom fondemission har däremot inte någon funktion att fylla på föreningslagens område.”

I 1976 års förslag till ny föreningslag avvisas således motsvarigheten till aktiebolagslagens fondemissioner. dvs. uppskrivning kombinerad med permanent bindning till reservfond eller på annat bundet sätt. Däremot tillstyrks rätten till tillfällig uppskrivningsfond. dvs. samma rätt som till- komnter aktiebolagen enligt den nya aktiebolagslagen.

Prop. l979/80: [44 164 Redovisade synpunkter

] kooperationsutredningens arbete med kapitall'rägorna har de koopera— tiva organisationerna pekat på behovet av (Ia/s en permanent bindning av uppskrivna anläggningstillgångars värde på balansräkningens passivsida, dels en uppskrivningsfond.

Kooperativa förbundet anför följande: "Införandet av möjligheter till att skriva upp det egna kapitalet genom upskrivningsfond har generellt sett en ganska begränsad betydelse för konsumentkocyperationen. Detta hindrar inte att det i enskilda företag och vid särskilda tillfällen kan vara av stor betydelse att denna möjlighet finns. KF ser ingen som helst anledning till att ekonomiska föreningar inte skall jämställas med aktiebolagen i detta avseende. när inga tekniska eller prin- cipiella hinder kan anses föreligga."

Lantbrukarnas Riksförbund anför följande: "För lantbrukskooperationen finns intresse för permanent överföring till det egna kapitalet av uppskrivet belopp. Någon olikhet i rättighet mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar bör ej föreligga. En uppskrivning skall dock på passivsidan föras till det kollektiva egna kapitalet. Möjlighe- ter att från uppskrivningsfond göra överföring till insatser bör ej finnas."

Oljekonsumenternas Förbund anför följande: "Ekonomiska föreningar visar ofta mycket låga soliditetstal. Det är av balansvärderingsskäl angeläget att föreningslagen ger de ekonomiska för- eningarna möjligheter att visa en balansräkning som på ett realistiskt sätt redovisar det bundna kapitalets storlek och på så sätt jämställer de ekono— miska föreningarna med aktiebolagen vid en kreditbedömning.

Vi föreslår att föreningslagen ändras och kompletteras sa att de ekono- miska föreningarna får rätt att vid uppskrivning av anläggningstillgångar l öka reservfonden 2 öka en s. k. uppskrivningsfond 3 liksom nu direkt nedskriva andra anläggningstillgångar använda uppskrivningsfonden till nedskrivning av anläggningstillgångar då så erfordras 5 använda upskrivningsfonden till ökning av reservfonden."

Sveriges Slakteriförbund anför följande: "Om likabehandling skall gälla mellan aktiebolag och ekonomiska för- eningar .. . borde föreningslagen kompletteras med en bestämmelse som innebär dels att ekonomiska föreningar får avsätta uppskrivningsmedel till bundet eget kapital i form av en "permanent" uppskrivningsfond motsva- rande en utökning av aktiekapitalet som ett aktiebolag gör vid fondemis— sion" och dels till en "rörlig" uppskrivningsfond från vilken erforderliga nedskrivningar kan göras vid lämpligt tillfälle."

Slakteriförbundet anger också att ovanstående möjlighet skulle ge en klar skillnad i slakteriföreningarnas soliditetstal. &

Kooperationsutredningens överväganden

Departementschefens motivering i prop. l975: l()3 för reglering av upp- skrivning/fondemission i aktiebolag utgår från att bolagets balansräkning i annat fall blir missvisande ifråga om bolagets verkliga värde.

Kooperationsutredningen anser att departementschefens motiv har prin- cipiellt samma giltighet för ekonomiska föreningar som för aktiebolag. Av detta följer att om lagstiftningen inte tillåter uppskrivning med rätt till

Prop. 1979/80: 144 löS

bindning av uppskrivna värdet på balansräkningens passivsida. så uppstår risken att den ekonomiska föreningens balansräkning blir missvisande i fråga om företagets verkliga värde.

Det principiella skäl som talar för likformiga villkor för olika företags- former förstärks säledes av det praktiska skälet att den ekonomiska för— eningens balansräkning kan bli missvisande.

Departementschefens ståndpunktstagande för en åtskillnad mellan ak- tiebolag och ekonomiska föreningar — enligt bokft'iringslagens motivering — grundas på att ekonomiska föreningar saknar bundet eget kapital. Med bundet kapital avses sådant som inte kan utdelas som vinst.

Motiveringen antyder att den ekonomiska föreningen skulle sakna bun— det egct kapital. Så är emellertid inte fallet. eftersom reservfonden måste betraktas som bundet eget kapital. Den får nämligen inte minskas genom vinstutdelning. Däremot saknar föreningen aktiebolagets möjlighet att fast binda medel i ägarkapitalet.

l aktiebolaget är aktiekapitalet ett bundet. dvs. icke utdelningsbart kapi— tal. I den ekonomiska föreningen består det finansiella ägartillskottet av insatser. Detta insatskapital är rörligt och utdelningsbart i den meningen att det — med vissa i föreningslagen angivna restriktioner —— i princip fortlöpande kan reduceras i samband med medlems avgång ur föreningen. Utdelning av vinst sker inte. men väl återbetalning av ursprunglig kapital- insats.

Konsekvensen av denna skillnad blir att en "fondemission" i en ekono- misk förening skulle få delvis direkt motsatt effekt till motsvarande åtgärd i ett aktiebolag. Utdelningsbarheten av det uppskrivna kapitalet skulle vid dess bindning till insatsen nämligen öka i stället för att. som avsett är. minska. Föreningens kreditvärdighet skulle på sä vis snarare försvagas än förstärkas.

Reservfonden i ekonomisk förening får inte minskas genom vinstutdel— ning utan endast tagas i anspråk för att täcka förlust. som enligt fastställd balansräkning har uppstått på föreningens verksamhet i dess helhet och som inte kan ersättas av befintliga till framtida förfogande avsatta medel (FL 175. l mom. tredje stycket).

"Reservfonden får aldrig minskas genom föreningsbeslut om ej förlust på rörelsen gör det nödvändigt.”

"Till reservfonden skola alltid föras vissa andra belopp som lagstiftaren vill binda hos föreningen. Detta gäller insatser som förverkas vid medlems avgång . . (Professor Knut Rodhe. Föreningslagen. femte upplagan, sid. 84. 85).

En bindning av det uppskrivna beloppet till föreningens reservfond skulle således sta i samklang med lagstiftarens intentioner som de om- nämns enligt ovan. Denna kollektiva bindning av föreningsföretagets för— mögenhetsökning — tillhörig icke en enskild föreningsmedlem utan samtli- ga föreningsmedlemmar — överensstämmer också väl med allmänna ko- operativa principer samt med all annan typ av värdeökning som den redan nu regleras i föreningslagen.

En permanent bindning av det uppskrivna beloppet till reservfond eller till permanent uppskrivningsfond eller till annan fond av liknande inncv börd. bör kompletteras med rätt till avsättning till en uppskrivningsfond. enligt nya aktiebolagslagens mening. Uppskrivningsmedel som avsätts till sådan fond bör ingå i föreningens bundna egna kapital och vid lämpligt tillfälle kunna utnyttjas för permanent bindning enligt ovanstående förslag eller till erforderlig nedskrivning av värdet på annan anläggningstillgång.

Prop. l979/80: 144 lot»

Aktiebolagslagens reglering om uppskrivningsfond kan således i sin helhet principiellt gälla också för de ekonomiska föreningarna.

Hemställan

Med anledning av det anförda får kooperationsutredningen hemställa om att regeringen vidtar åtgärder som leder till sådan ändring av föreningsla- gen att lagen medger

dels" rätt till en permanent bindning av anläggningstillgångs uppskrivna värde i reservfond. i permanent uppskrivningsfond eller i annan form. En eventuell bindning till reservfonden bör självfallet inte begränsa skyldighe- ten att i annan ordning avsätta medel till reservfonden

dels rätt till uppskrivningsfond för tillfällig bindning av anläggnings- tillgångs uppskrivna värde till det egna kapitalet och reglerat enligt samma principer som gäller för aktiebolagen i den nya aktiebolagslagen.

Förslaget torde utan större svårigheter kunna fogas till justitiedeparte- mentets pågående översyn av föreningslagen. som skall kompletteras med bestämmelser i nya bokföringslagen.

l kooperationsutredningens beslut i detta ärende har ordföranden Lars Eliasson samt ledamöterna Hans Alsen. Sven Gustafson. Göran Kuylen— stjerna. Owe. Lundevall. Lars Marcus. Sven Tågmark och Margaretha af Ugglas deltagit. Ärendet har föredragits av utredningens expert Ulla Reinius.

Kooperationsutredningen Lars Eliasson

Ulla Reinius

Prop. l979/80: m l67

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds Ju 1979: 14) Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m. m.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Svea hovrätt. bokföringsnämnden. bankinspektionen. försäkringsinspektionen. riksrevi- sionsverket. riksskatteverket. kommerskollegium. länsstyrelserna i Stock- holms och Malmöhus län. länsstyrelsernas organisationsnämnd. koopera- tionsutredningen (] I977: (i!). Svenska kommunförbundet. Svenska hank— föreningen. PK-banken. Sveriges föreningsbankers förbund. Lantbrukar- nas riksförbund (LRF). Kooperativa förbundet (KF). ()ljekonsumenternas förbund (OK). Sveriges slakteriförbund. Svenska handelskammarförbun- det. Sveriges industriförbund. Landsorganisationen i Sverige (LO). Tjäns- temännens centralorganisation (TCO). Sveriges advokatsamfund. För- eningen Auktoriserade revisorer FAR. Svenska revisorsamfundet SRS. Sveriges redovisningskonsulters förbund. Svenska livförsäkringars riks- förbund. Arbetslöshetskassornas samorganisation, HSB:s riksförund. Svenska riksbyggen. Sparinstitutens pensionskassa och Pensionskassan SHB.

Kommerskollegium har till sitt yttrande fogat yttranden av Skånes han- delskammare och Stockholms handelskammare.

PK-banken har anslutit sig till Svenska bankföreningens yttrande. Sveri- ges förcningsbankers förbund och Sveriges slakteriförbund har anslutit sig till de synpunkter som har framförts av LRF.

Kooperationsutredningen har till sitt yttrande fogat en promemoria om den kooperativa insatsräntan. Promemorian tas in som bilaga 2: I.

1 Allmänna synpunkter

Liin.s'.s*l_vral.t'ernas organisalianxm'imaa'. .S'vr'nska komlamt/i")"l'bundv! och Sveriges adl'okatxamjimd har inget att erinra mot de förslag till lagstiftning som framlagts i promemorian.

Svea hur/'a'”: [ hovrättens yttrande över tidigare framlagt förslag till ny lag om ekonomiska föreningar m.m. (Ds Ju I976: ll) anförde hovrätten bl. a. följande: _

"Nu gällande föreningslag av år l95l är. även efter de ändringar som genomfördes i syfte att förenkla lagen när den ersatte 19” års lag. fortfa- rande förhållandevis svåröverskädlig och svårhanterlig. Det är därför an- geläget. framför allt för den praktiska tillämpningen, att lagen om ekono- miska föreningar är överskådligt disponerad och att lagtexten är utformad med användande av enkelt språkbruk. ] den nya aktiebolagslagen har man sökt att så långt möjligt tillgodose sådana intressen. När det gäller att i lämplig utsträckning bringa föreningslagens bestämmelser i överensstäm- melse med motsvarande regler i aktiebolagslagen är det en fördel att så sker inte bara i fråga om innehåll utan även beträffande disposition och språklig utformning. Om man begränsar sig till att enbart göra ändringar i den nu gällande föreningslagen skulle denna bli än mer svårövcrskådlig och svårtillgänglig. Det är därför enligt hovrättens mening lämpligast att. såsom föreslagits, ersätta |95l års lag med en helt ny lag."

Prop. l979/80: 144 lott

Det nu remitterade förslaget innebär ett skrinläggande av tanken på att ersätta |951 ars lag med en helt ny lag. I stället föreslås att man f.n. begränsar sig till att komplettera l95] års lag med nya regler om revision och redovisning samt om koncerner. Dessa regler svarar i huvudsak mot dem som fanns upptagna i l kap. 3); samt i 7 och 8 kap. i det tidigare remitterade lagförslaget. därvid hänsyn i viss omfattning dock tagits till vad som anförts under remissbehandlingcn av detta förslag. Som skäl för att inte fullfölja den ursprungliga avsikten att införa en helt ny lag åberopas bl.a. att flera remissinstanser Linder hänvisning till den år l977 tillsatta kooperationsutredningen (] l977:()l) gett uttryck åt uppfattningen att re- sultatet av denna utrednings arbete bör avvaktas. innan en ny föreningslag- stiftning genomförs. Samtidigt framhålls att några av de remissinstanser som avstyrkt förslaget till ny lag dock ansett att bestämmelserna om redovisning i l95l års lag snarast bör ses över och ersättas med nya bestämmelser. De närmare skälen för denna uppfattning redovisas dock inte.

Den stympning av det tidigare framlagda förslaget som sålunda skett rimmar uppenbarligen illa med hovrättens nyss återgivna uttalande röran- de betydelsen av en helhetslösning. Hovrätten står fast vid den i uttalandet gjorda bedömningen och anser inte att det nu förebragts så starka skäl för en delreform i enlighet med det remitterade förslaget att en sådan bör genomföras trots de olägenheter som enligt hovrättens bedömning är för- enade därmed.

Förslaget lider enligt hovrättens mening dessutom av andra svagheter som talar mot att det nu genomförs. Hovrätten syftar därvid främst på den föreslagna koncerndefmitionen (l aå). som är av stor betydelse för till- lämpningen av en mängd regler om redovisning och revision. Bortsett från att resultatet av bolagskommitténs arbete inte hunnit beaktas. har under remissbehandlingcn av det tidigare framlagda förslaget framförts syn- punkter — särskilt av LRF och advokatsamfundet — på vissa speciella föreningsrättsliga förhållanden som förtjänar att närmare övervägas. innan man tar slutlig ställning till utformningen av koncernreglerna i föreningsla- gen. Såvitt framgår av promemorian (s. 76) har man emellertid under departementsbehandlingen tills vidare skjutit dessa problem helt åt sidan. Detta har medfört att förslaget i denna del ej kan sägas uppfylla det krav på genomarbetning som bör kunna ställas på civilrättslig lagstiftning.

Hovrätten avstyrker på anförda skäl en delreform i enlighet med de remitterade förslagen.

Bokföringsnänmden.' BFN vill inledningsvis erinra om sitt tidigare ställ- ningstagande i remissyttrande med anledning av förslag till ny handelsbo- lagslag m.m. i betänkande från 1974 års bolagskommitte' (SOU 1978: 67).

BFN konstaterar i detta yttrande att då likartade redovisningsregler för offentlig årsredovisning och koncernredovisning föreslås i princip skola gälla alla kategorier näringsidkare. det vore önskvärt med en samordnad och för alla associationsformer gemensam lagstiftning i dessa frågor. BFN ser uppenbara fördelar i en sådan samordning och vill därför föreslå att ett sådant alternativ övervägs vid den fortsatta behandlingen av förslaget avseende ekonomiska föreningar.

Riksskatteverket: Verket kan vid en bedömning utifrän taxerings- och skattemässiga synpunkter inte finna någon anledning till anmärkning mot de framlagda förslagen. En del smärre ändringar i föreslagen lagtext avse- ende lagen om ekonomiska föreningar bör dock övervägas.

Länsstyrelsen (' Malmö/tax län: Länsstyrelsen har den 7 mars (977 avgett

Prop. l979/80: 144 _ _ 169

yttrande över de inom justitiedepartementet upprättade promemoriorna Ds Ju l97ö: ll och Ds Ju l976: l7 med förslag till ny lag om ekonomiska föreningar respektive följdlagstiftning till en ny sådan lag.

Länsstyrelsen ställde sig i sitt yttrande positiv till att en ny föreningslag infördes men påpekade samtidigt vissa fördelar med att införa önskade ändringar i den gällande föreningslagen.

Som omnämns i promemorian Ds Ju l979: l4 har dock. med hänsyn till vad som framförts från vissa remissinstanser. inomjustitiedepartementet gjorts den bedömningen att förslaget till ny föreningslag inte bör genomfö- ras för närvarande. Däremot bör. enligt samma promemoria. bestämmel- serna om revision och redovisning ses över. Prememorian innehåller för- slag till nya sådana bestämmelser. vid vilkas utformning man i stor tit- sträekning ansett sig kunna följa förslagen i promemorian Ds Ju 1976: l l.

Det är bra att nya bestämmelser om revision och redovisning införs i föreningslagen. Länsstyrelsens yttrande av den 7 mars l977 berörde till övervägande del dessa två ämnesområden.

Länsstyrelsen. som finner de föreslagna ändringarna i föreningslagen på det hela taget välmotiverade. konstaterar först att översynen av förenings- lagstiftningen närmast föranletts av den nya aktiebolagslagen. och övergår härefter till att granska de enskilda bestämmelserna i det föreliggande förslaget. — — —

llO &. lll &. ! promemorian Ds .lu l976: ll föreslogs att bland annat bestämmelsen i lll & föreningslagen om straff för styrelseledamot som underlåter att jämlikt 37 & samma lag för registrering göra anmälan om ändring beträffande de till styrelseledamöter eller styrelsesuppleanter ut- sedda personerna skulle utmönstras. Istället föreslogs ett vitesförfarande. Länsstyrelsen ansåg emellertid att nämnda straffbestämmelse borde kvar- stå och anförde till stöd härför. att det i vissa lägen kunde vara förenat med stora svårigheter för registreringsmyndigheten att utröna namnet på någon styrelseledamot. något som krävdes för att kunna utfärda ett vitesföre- läggande. 1 den nu framlagda promemorian föreslås dock enbart smärre ändringar i llt) och lll så. i promemorian betecknade som rent redaktio- nella. Den ovan diskuterade straffbestämmelsen kvarstår således. Läns— styrelsen tillstyrker med hänsyn härtill den föreslagna lydelsen av llO och I | I 9.5.

KooperaIiunsulredningwr: Kooperationsutredningen har till uppgift att utreda kooperationen och dess roll i samhället. Inom den ramen skall utredningen enligt direktiven bl. a. sökajämföra de villkor som olika före- tagsformer arbetar under. En åtgärd härvidlag är att belysa de skillnader som följer av reglerna i lagen om ekonomiska föreningar och aktiebolagsla- gen. — — —

Allmänt vill kooperationsutredningen från de synpunkter den har att beakta tillstyrka att nuvarande föreningslag anpassas till de ändrade regler som gäller med anledning av den nya bokföringslagen. Beträffande ändra- de regler för revision och särskild granskning tar utredningen inte ställning till de redovisade förslagen. Principiellt vill emellertid utredningen under- stryka vikten av att eventuella nya regler på detta område anpassas till kooperationens organisatoriska och funktionella struktur.

Genom den partiella revision av föreningslagen som föreslås erhålles rådrum för överväganden rörande en helt ny föreningslag. Det är emeller- tid angeläget att sådana ändringar redan nu vidtas som erfordras för att kooperationcns successiva utveckling inte skall hindras och som kan antas inte försvåra en senare mer genompripande lagrevision.

Prop. l979/80: [44 l7t)

LRF: LRF yttrade sig I977 över förslag till ny lag om ekonomiska föreningar (DsJu l976: l l ). Förslaget innebar en långtgående formell och i viktiga hänseenden reell anpassning till den nya aktiebolagslagen. LRF hävdade häremot den ekonomiska föreningens karaktär av en helt själv- ständig. aktiebolaget sidoordnad associationsform. Den ekonomiska för- eningens egna förhållanden och speciella karaktär hade inte tillräckligt beaktats. Härtill kom riksdagens beslut om en särskild utredning om ko- operationens ställning i samhället. Mot denna bakgrund avstyrkte LRF att förslaget genomfördes utan den samstämning och därav följande åtgärder som kooperationsutredningens resultat kunde leda till.

Beträffande föreningslagens redovisningsregler konstaterade LRF att ikraftträdandet av den nya bokföringslagen kunde vålla vissa problem. LRF fann det angeläget att nya. moderna redovisningsregler som var samordnade med den nya bokföringslagen infördes för föreningarna så snart som möjligt utan att en helt ny föreningslag avvaktades. Det fram- hölls att LRF därvid i princip inte hade något emot att förslagets redovis- ningsregler lades till grund för lagstiftning: detta gällde även förslagets koncernregler.

] anslutning till sitt principyttrande lämnade LRF särskilda kanslisyn- punkter på förslaget. bl. a. koncerndelinitionen och redovisningsreglerna.

l DsJu l979: l4 (departementspromemorian) konstateras att med hänsyn till vad som anförts vid remissbehandlingen av l976 års förslag — LRFs bedömning delades av KF och andra kooperativa organisationer — borde någon ny föreningslag inte införas för tillfället. Detta gällde dock inte nya redovisningsregler m.m.

Departementspromemorians förslag innebär att föreningslagens regler om årsredovisning ändras och samordnas med bokföringslagen. Koncern- regler införes och reglerna om revision skärpes. 1 stor utsträckning följer förslaget l976 års förslag. Viktiga synpunkter från remissinstanserna har beaktats.

LRF kan i stort ansluta sig till departementspromemorians förslag. Inom lantbrukskooperationen tillämpas redan frivilligt i stor utsträckning de föreslagna redovisningsreglerna. — — —

En följd av förslagets inarbetning i gällande föreningslag är att paragra- ferna blivit förhållandevis svåröverskådliga. LRF utgår ifrån att en omdis- position kommer att ske i samband med utarbetandet av en ny förenings- lag.

OK: Redan i vårt yttrande över Justitiedepartementets förslag till ny föreningslag tDsJu 76: ll) anförde vi att förslaget. vars redovisningsdelar till stor utsträckning överensstämde med de som föreslagits i nu framlagda förslag. väl anslöt till en utveckling som inom åtskilliga föreningar redan i praktiken hade ägt rum och att redan det förslaget innefattade att utveck— lingen inom lagstiftningen fördes mer i takt med den faktiska utvecklingen. vilket i och för sig vore värdefullt. Vi framhöll också det dåvarande departementsförslagets förtjänster framförallt i vad avsåg införandet av bl.a. koncernbegreppet i den föreningsrättsliga lagstiftningen och den full- ständiga samordningen av föreningslagens redovisningsbestämmelser med nya bokföringslagen. Denna inställning gäller också för det nu framlagda förslaget. Vi kan därför allmänt tilstyrka att lagförslaget genomföres.

KF: KF framhöll i sitt yttrande över promemorian (DsJu l976: ll) att man i lagförslaget inte tillräckligt beaktat de ekonomiska föreningarnas speciella förutsättning och särart. Viktiga förändringari en lagstiftning som reglerar verksamhetsformerna för folkrörelser borde hänskjutas till en

:

Prop. 1979/80: 144 l7l

utredning med parlamentarisk förankring. Eftersom vidare riksdagen nyli- gen tillsatt en särskild utredning beträffande kooperationens ställning i näringslivet. ansåg KF att det fanns anledning avvakta och se om denna utredning medförde behov av mer genomgripande förändring av föreningslagstiftningen. KF avstyrkte därför genomförandet av förslaget. men gjorde undantag för avsnittet om årsredovisning. vilka regler med anledning av nya bokföringslagen var i akut behov av att omarbetas. Ett flertal andra remissinstanser var på samma sätt som KF kritiska till att vid denna tidpunkt genomföra en helt ny lagstiftning. På grundval av remiss- kritiken avstod regeringen från att lägga fram propositionen om en helt ny föreningslag och begränsade sig till att inom ramen för gällande förenings- lag arbeta om avsnitten om årsredovisning och revision. — — —

Sammanfattning

KF har inte något att invända mot att koncernredovisningsregler tas ini föreningslagen med dejusteringar som KF här föreslagit. KF erinrar dock om behovet av att ett förtydligande görs i aktiebolagslagens låneft'irbudsre— gel som en följd av att koncernbegreppet förs in i föreningslagen samt att erforderlig hänsyn tas till det reviderade koncernbegrepp som föreslås i bolagskommittens slutbetänkande.

KF understryker vidare att begränsningen av insatsränta och gällande skattelagstiftning allvarligt försvårar en kooperativ kapitalbildning. För- ändringar av dessa förhållanden bör om möjligt ske vid ett och samma tillfälle och bör enligt förbundets mening påskyndas.

KF föreslår slutligen att de föreslagna reglerna om revision ändras så att den konsumentkooperativa rörelsen även framdeles kan behålla en egen sammanhållen revisionsfunktion.

HSB:s riksfi'irhuml: HSB tillstyrker i princip att förslaget läggs till grund för lagstiftning.

l yttrande över departementspromemoriorna Ds Ju l976: Il och Ds Ju l976: l7 med förslag till ny lag om ekonomiska föreningar och följdlag- stiftning härtill anförde HSB att förändringar av lagstiftningen för ekono- miska föreningar skall ske i sitt eget sammanhang och inte enbart som en följd av förändringar i annan associationsrättslig lagstiftning. Förändring av föreningslagen borde därför inte genomföras utan att representanter för de kooperativa folkrörelserna får tillfälle att deltaga i utarbetandet av sådana förslag.

Föreliggande förslag begränsas till att avse regler om koncernredovis- ning. samordning av redovisningsreglerna med bokföringslagen samt viss skärpning av revisionsreglerna. HSB förutsätter att den allmänna över- synen av föreningslagstiftningen sker genom kooperationsutredningen och till följd av dess kommande förslag samt att det därvid också kan bli nödvändigt och lämpligt att anpassa de nu föreslagna ändringarna i före— ningslagen m.m. till nämnda större översyn.

Svens/tu harik/'in'eningen.' De i promemorian föreslagna lagändringarna syftar till att uppnå likformighet mellan aktiebolag och ekonomiska för- eningar såvitt gäller reglerna för redovisning och revision. Bankföreningen tillstyrker förslagen men vill på några punkter göra en särskild kommentar.

Svenska humle/skummar/i'irbmulcr: [ promemorian lämnas förslag till ändringar i lagen om ekonomiska föreningar och vissa andra nära anslu— tande lagar. Ändringarna syftar till att för ekonomiska föreningar m.fl. införa redovisningsregler som står i principiell överensstämmelse med motsvarande regler för aktiebolag. Förslaget återspeglar den remisskritik som riktats mot ett tidigare framlagt förslag till ny lagstiftning rörande

Prop. l979/80: 144 172

ekonomiska föreningar. Denna kritik har lett till att något förslag om ny föreningslag inte nu kommer att läggas fram. Ett behov av nya redovis- ningsregler har emellertid. även det i överensstämmelse med remisskriti- ken. ansetts föreligga.

Mot nu angivna bakgrund noterar Svenska handelskammarförbundet med tillfredsställelse att något förslag till ny föreningslag icke läggs fram liksom att justitiedepartementet presenterat föreliggande förslag till nya redovisningsregler. I överensstämmelse med sina tidigare ställningstagan— den tillstyrker således förbundet det nu föreliggande förslaget. I fråga om den tekniska utformningen ansluter förslaget nära till ordalydelsen i aktie- bolagslagen. Detta är enligt förbundet lämpligt. De ökade krav som i redovisningshänsecnden ställs på de ekonomiska föreningarna torde inte utgöra någon nämnvärd belastning för föreningar av berört slag. Dessa torde i många fall redan ha anpassat sig till de regler som nu föreslås. Den närmare utformningen av förslaget i övrigt föranleder ingen kommentar från förbundets sida.

Stockholms handelskammare: Handelskammaren konstaterar att försla- gen stär i överensstämmelse med av Handelskammaren i andra samman- hang framförda krav på ökad likställdhet mellan olika företagsformer. De föreslagna redovisningsreglerna torde för övrigt redan i betydande ut- sträckning tillämpas av ekonomiska föreningar. Förslagen synes vara tek- niskt väl utformade.

Mot bakgrund av det ovan anförda får Handelskammaren tillstyrka de i promemorian framlagda förslagen.

Skånes ltunde/skammare: Handelskammaren noterar med tillfredstäl- lelse att något förslag till ny föreningslag icke läggs fram liksom attjustitie- departementet presenterat föreliggande förslag till nya redovisningsregler. [ överenstämmelse med sina tidigare ställningstaganden tillstyrker således Handelskammaren det nu föreliggande förslaget. l fråga om den tekniska utformningen ansluter förslaget nära till ordalydelsen i aktiebolagslagen. vilket synes lämpligt. De ökade krav som i redovisningshänseenden ställs på de ekonomiska föreningarna torde inte utgöra någon nämnvärd belast- ning och föreningar av berört slag har. såvitt Handelskammaren erfarit. i många fall redan anpassat sig till de regler som nu föreslås. Den närmare utformningen av förslaget föranleder i övrigt ingen kommentar från Han- delskammarens sida.

Sveriges industrfförbtmd: De i promemorian föreslagna lagändringarna syftar till att nå likformighet mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar beträffande reglerna för revision och redovisning. Förbundet tillstyrker förslagen men vill göra några tillägg.

1.0: l LOs yttrande över "Förslag till lag om ekonomiska föreningar rn. m." (Ds Ju l976: ll) och "Följdlagstiftning till en ny föreningslag” (Ds .lu 1976: l7) framhöll organisationen det positiva i att reglerna för ekono- miska föreningar harmoniseras med den nya aktiebolagslagen speciellt vad gäller revision. årsredovisningar och koncerner. [ samma yttrande fram- hölls vidare att detta sågs enbart som tekniska förändringar som snabbt skulle kunna genomföras men att LOs gamla krav på en översyn av hela företagslagstiftningen med dess inskränkta partssyn stod kvar.

[ föreliggande promemoria behandlas huvudsakligen de delområden som LO särskilt framhöll i sitt tidigare yttrande. Däremot avstår man från att lägga fram ett förslag till ny lag om ekonomiska föreningar bl.a. med motiveringen att kooperationsutredningcns arbete bör avvaktas.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker LO i princip utredningens för-

Prop. 1979/80: 144 _ _ (73

slag titan att i detalj ha granskat alla de konsekvensändringar på olika lagar som förslaget medför. [ övrigt vill LO hänvisa till sitt tidigare nämnda yttrande av den 7 mars 1977 till Justitiedepartementet.

TCO: Förslaget överensstämmer i huvudsak med de i den tidigare pro— tnemorian framlagda förslagen och TCO hänvisar på dessa punkter till sitt tidigare yttrande. — TCO vill föra fram vissa principiella synpunkter be- träffande den associationsrättsliga lagstiftningen. Det är önskvärt att en samordnad och för alla assoeiationsformcr gemensam lagstiftning om redo- visning kommer till stånd. Detta bör vara möjligt då nu förslag om likartade redovisningsregler för offentlig årsredovisning och koncernredovisning fö- religger för alla kategorier näringsidkare. — TCO vill också erinra om behovet av att den associationsrättsliga lagstiftningen görs till föremål för en förnyad översyn för att bringas i överensstämmelse med intentionerna i Lag om medbestämmande i arbetslivet.

Sveriges redat=isningskunsullers förbund: Under senare år har ökade krav ställts på bättre information från företagen. Med hänsyn härtill hälsar vi med tillfredsställelse alla ansträngningar att göra redovisningsreglerna så likformiga som möjligt oavsett associationsform. Härigenom skapas ju onekligen bättre möjligheter tilljämförelser.

Emellertid ligger det i sakens natur att behov föreligger av närmare vägledning vid vissa reglers tolkning. Vi instämmer därför i utredningens förslag. att Bokföringsnämnden får i uppdrag att följa praxis och avge erforderliga anvisningar.

Slutligen vill vi komma med en synpunkt av mera praktisk art. När nu likartade redovisningsregler för offentlig årsredovisning och koncernredo- visning kommer att gälla alla kategorier näringsidkare. synes det oss vara mera praktiskt att sammanföra dessa redovisningsregler i en enda lag (kanske införd i Bokföringslagen). Sedan kan i de olika lagarna hänvisning ske till denna samlade lag.

FAR: FAR beklagar att den fullständiga omdaningen av lagen om ekono- miska föreningar har måst uppskjutas. Föreningen vill under dessa förhål- landen tillstyrka att den nu föreslagna delreformen i princip genomförs. eftersom den är synnerligen angelägen. — — — Det noteras att ett antal av de påpekanden. som FAR gjorde till l976 års förslag. lett till justeringar i det nu remitterade förslaget.

Svenska I'Ul'fSt)!"A'NINfllnl/Pf.” SRS som med tillfredsställelse noterar. att ett antal av de påpekanden som samfundet gjorde i sitt remissyttrande över föregående utredningsförslag (Ds Ju l976: ll) beaktats i det nu föreliggan- de förslaget. tillstyrker att detta i princip lägges till grund för ändring i lagen om ekonomiska föreningar.

2 Årsredovisning m. m.

Bok/öringsrtämnden : Nämnden konstaterar med tillfredsställelse försla- gets strävan att samordna redovisningsreglerna för ekonomiska föreningar med redan gällande regler och praxis i berörda frågor enligt bokföringsla- gen (BFL'J och aktiebolagslagen (ABL): något som på sikt kommer att förenkla redovisnings- och kontrollarbete. öka jämförbarheten mellan oli- ka kategorier näringsidkare och bidra till att öka förståelsen för ekonomis- ka rapporter hos olika intressentgrupper.

Med hänsyn tagen till de olikheter i fråga om bandet kapital som råder mellan olika associationsformer har reglerna för upp- och nedskrivning av

Prop. l979/80: 144 |74

anläggningstillgångar i ekonomiska föreningar (39 &) anpassats till bestäm- melserna i BFL och ABL. I fråga om upp- och nedskrivning av anlägg- ningstillgångar överväger BFN att i ett uttalande söka närmare precisera bl. a. vad som är "erforderlig nedskrivning" respektive ”särskilda skäl för utjämning". l ett sådant uttalande kommer nämnden givetvis också att beakta förhållanden i ekonomiska föreningar som kan behöva klarläggas.

I 40 & sägs bl.a. att "gottgörelse som avses i 17 5 I moln och som icke inräknats i årsvinsten skall upptas som särskild kostnadspost i resultaträk- ningen". Nämnden har noterat vad som sägs i specialmotiveringen till 40 få nämligen "att det bör ankomma på BFN att överväga frågan om korrekt redovisning i dessa hänseenden”. I anslutning till lagens ikrafttri'idande aVser nämnden att tillsammans med berörda parter pröva frågan om en anvisning i ärendet och vid behov göra nödvändiga uttalanden.

BFN vill förorda att alternativet med en för alla näringsidkare gemensam lagstiftning om redovisning övervägs vid den vidare behandlingen av lag- förslaget. Om så inte sker. har BFN ej någon erinran ur redovisningssyn— punkt mot att förslaget i promemorian till ändringar av lagen om ekonomis- ka föreningar i vad avser 38—44 a st genomförs tills vidare. Det är dock nämndens förhoppning att i så fall frågan om en gemensam redovisningslag senare kan bli föremål för utredning.

Länsslyrelswt i Malmöhus län: I likhet med redovisningsreglerna i aktie- bolagslagen bygger de föreslagna nya redovisningsreglerna i föreningsla- gen på bokföringslagen. Endast de för ekonomiska föreningar specifika bestämmelserna återfinns i föreningslagen. De bestämmelser som föreslås bli införda i föreningslagen ansluter dessutom nära till ordalydelsen i aktiebolagslagen. Länsstyrelsen finner nämnda likformighet ändamålsen- lig.

Svenska Rikslngugcn: Den i promemoria Ds Ju l979: l4 föreslagna sam- ordningen av redovisningsreglerna för ekonomiska föreningar med mot- svarande bestämmelser för aktiebolag tillstyrkes av oss.

Riksrevisiunsverket: 38 s'- sjätte stycket: l promemorian föreslås för det första att avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse skall hos den ekonomiska föreningen hållas tillgänglig för envar senast en månad efter det resttltaträkningen och balansräkningen blivit fastställda. För det andra föreslås att avskrift efter anmodan skall sändas in till länsstyrelsen. Sådan anmodan skall ske på begäran av envar. För föreningar. vari antalet anställda under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200. är insändande obligatorisk. Som framgår av departementspromemorian Ds Ju l97o: ll "Förslag till lag om ekonomiska föreningar rn. m." torde deras antal uppgå till omkring 90 stycken (sid. 50 tabell 3). I sitt yttrande över denna promemoria tillstyrkte också RRV att redovisningen skttlle göras öppnare genom att årsredovisningen alltid skulle sändas in till registre- ringsmyndigheten.

RRV har sedemera i sitt yttrande l979-03-28 över bolagskommitténs delbetänkande "Nya bolagsregler m. m.". SOU l978: 67. beträffande där ifrågavarande typer av rättssubjekt framhållit att man så långt möjligt bör Söka begränsa det allmännas kostnader för hantering av redovisningshand— lingarna. Redovisningshandlingarna torde kunna göras tillgängliga och där- med ges offentlighet även genom att företaget — eller som i detta fall föreningen -— direkt åläggs att tillhandahålla sin årsredovisning på begäran av envar. På så sätt skulle länsstyrelserna undgå att drabbas av en kostsam och slentrianmässig administrativ rutin. Detta framstår som särskilt ange- läget att undvika beträffande det stora antalet mindre föreningar. Anled-

Prop. 1979/80: l44 . l75

ning kan däremot finnas att koppla in länsstyrelsen för ett vitesföreläg— gande om företaget inte fullgör sin skyldighet att tillhandahålla årsredovis— ningen.

Svenska hank/i'ireningen: 38 & sjätte stycket. 1 motiven uttalas att be- stämmelsen utformats i enlighet med vad l974 års bolagskommitte' har föreslagit i motsvarande sammanhang. Därmed torde avses 3 s i förslaget till lag om årsredovisning. revision och koncerner. som framlagts i betän- kandet ”Nya bolagsregler m.m." (SOU l978267). Bankföreningen har i sitt remissyttrande över sistnämnda betänkande ifrågasatt om anmodan via länsstyrelsen inte är en onödig omgång. Myndighet som önskar ta del av årsredovisningen bör normalt kunna vända sig till företaget med sin begä- ran. Detsamma gäller varje enskild som har ett berättigat intresse att få del av årsredovisningen. t.ex. en kreditgivare. Endast om en sådan begäran inte villfars. borde begäran om årsredm'isningen via länsstyrelsen ifråga- kotnma. Bankföreningen har ansett att denna ordning bör avspeglas i lagtexten.

TCO: ] vissa enskildheter innebär de nu presenterade förslagen ändring- ar ijämförclse med l976 års förslag. Det tidigare förslaget om att alla föreningars redovisningshandlingar skttllc göras offentligt tillgängliga ge- nom att sändas in till registreringsmyndighetcn (länsstyrelsen) har från- gåtts till förmån för ett bibehållande av nuvarande ordning. som innebär att offentlighetsregeln bara omfattar föreningar som under de två senaste räkenskapsåren haft i medeltal mer än 200 anställda. TCO anser att det är angeläget att offentlighetsprincipen omfattar alla föreningar. Skäl har inte påvisats som talar för att intressenterna i mindre föreningar skulle sakna behov av att via registreringsmyndigheten kunna få insyn i och information om föreningarnas verksamhet. De praktiska skäl som enligt promemorian talar mot det tidigare förslaget är inte av sådan karaktär att de förhindrar en heltäckande olfentlighetsregel.

Riksskatteverkc'i: Den i 38 & sjätte stycket nämnda anmodan är riktad till länsstyrelsen och utgör en uppmaning att ta in avskrifter av en mindre förenings redovisningshandlingar när någon önskar ta del av dem. Det framgår emellertid inte klart av lagtexten att länsstyrelsen bör ha möjlighet att ta in även en mindre förenings rcdovisningshandlingar på eget initiativ. nämligen om det kan antas föreligga något allmänt intresse att ta del av dem. Lagtexten bör därför formuleras om så att den bättre motsvarar det som sägs i specialmotiveringen på s. 82. Följande lydelse föreslås. Anmodan skall ske på begäran av envar sami då tillgång till handlingarna är påkallad ut' något allmän! intresse. . . .

[ 4l & andra stycket kan orden "eller ansamlad förlust" utelämnas ur första och tredje meningarna eftersom uppkommet underskott på en för— enings verksamhet inte utgör något eget kapital. Av ljärde meningen fram- går att balanserad förlust samt förlust för räkenskapsåret skall avräknas mot eget kapital. Stycket föreslås få följande ändrade lydelse. "Förenings eget kapital skall uppdelas i bundet eget kapital och fritt eget kapital. Under bundet eget kapital skall upptas inbetalda insatser. reservfond och uppskrivningsfond. Under fritt eget kapital skall upptas fria fonder. var för sig. balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räken- skapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret upptas därvid som avdragsposter."

Kommerxknllegimn: Kommerskollegium kan — med undantag för en erinran - tillstyrka förslagen till nya redovisningsregler. Kollegiets tvek— samhet gäller en terminologifråga. nämligen begreppet "bundet eget kapi-

Prop. l979/80: 144 [76

tal". Sålunda sägs i 4l & i förslaget att "under bundet eget kapital skall upptas inbetalda insatser. reservfond och uppskrivningsfond". Utredning- en har här strävat efter att använda samma begrepp som i aktiebolagsla- gen. Enligt Ios ( motn. lag (l95l: 308) om ekonomiska föreningar har emellertid medlem rätt att vid utträde återfå inbetalda insatser —— såvida föreningens stadgar ej innehåller inskränkningar härom. Det kapital som föreningarna har i form av inbetalda insatser är således ej av samma beskaffenhet som aktiebolagens aktiekapital. På grund härav finner kolle- giet det i viss mån missvisande att beteckna inbetalda insatser som bundet eget kapital.

L("in_s'.rl_rn-*l_t—i=n [ Smek/mln” la'n: & 40 st. 3 (jfr å lä). Enligt gällande föreningslag finns valfrihet i fråga om redovisning av efterlikvider och återbäringar mellan upplysning i balansräkning och resultaträkning eller uppgift i förvaltningsberättelse. Förslaget innebär att som särskild kost— nadspost skall upptas gottgörelser vilka avsesi l7,ti I mom. föreningslagen och som inte inräknats i årsvinsten. — Länsstyrelsen. som finner resultat- räkningen vara det rätta stället för redovisning av ifrågavarande gottgö- relser. vill särskilt framhålla betydelsen av att det i den blivande proposi- tionen angående den åsyftade regleringen uttalas att gottgörelserna. oav- sett om de inräknas i årsvinsten eller ej. utgör en form av vinstdisposition. Promemorian synes antyda att gottgörelserna rent definitionsmässigt kan betraktas som kostnader. vilken oklarhet bör undanröjas.

& 38 st. 6. (jfr & 46 mom. 4 st. l). s 43 ast. 2. (ifrä46 mom. 4 st. 3). Bestämmelserna i förslaget rör förenings eller koncerns skyldighet att utan anmodan insända årsredovisningshandlingar och revisionsberättelse till länsstyrelsen. Skyldigheten knyts till antalet anställda (överstigande i me- deltal 200 Under de två senaste räkenskapsåren) hos förening eller vid koncernföretag. Den ifrågavarande avgränsningen i fråga om storlek har betydelse för berörda subjekt även då det gäller avlämnande av finansi- eringsanalys. uppgifter om lagerreserv. delårsrapport samt utseende av auktoriserad revisor. — Länsstyrelsen finner det välmotiverat att det tidi- gare förslaget (Ds Ju 1976: II) om samtliga föreningars och koncerners skyldighet att titan anmodan inge årsredovisning och revisionsberättelse till länsstyrelse nu borttagits. Förslaget skulle i fråga om mindre föreningar och koncerner ha medfört ett merarbete för registreringsmyndigheten som sannolikt ej motsvarats av någon större förbättring i redovisnings- och revisionshänscende. — — —

& 39 st. 1. Genom förslaget tillskapas möjlighet för avsättning av medel till uppskrivningsfond. Kooperationsutredningen har hos regeringen hem— ställt om ändring i föreningslagen så att ekonomiska föreningar får rätt även till en permanent bindning av anläggningstillgångars uppskrivnings- värde. Ett av syftena härmed skulle vara att förbättra föreningarnas kredit- upptagningslörmåga. Såsom närmare anförts i promemorian torde emeller- tid detta skäl ej vara bärande enär en icke permanent fond av den föreslag- na typen kan få motsvarande krediteffekt. Med hänsyn härtill och då någon form av fondemission ej kan äga rum i ekonomiska föreningar tillstyrker länsstyrelsen det framlagda förslaget.

& 40 st I Ufr & 43 a st 3). s 44 a st I. Genom reglerna införes möjlighet att erhålla dispens från kravet på redovisning av bruttoomsättningssumma i resultaträkning och i delårsrapport. Härigenom uppnås likformighet med aktiebolagslagens regler. Kommerskollegium blir tillståndsmyndighet. En- ligt promemorian kommer förslaget troligtvis ej att få någon större praktisk betydelse eftersom praxis i fråga om dispenser kommer att bli hård. Läns-

Prop. l979/8t): 144 |: .. . (77

styrelsen ser emellertid förslaget som en betydelsefull förbättring i förhäl- lande till gällande lag. Ur bl.a. konkurrenssynpunkt måste för ekonomiska föreningar. liksom för aktiebolag. föreligga situationer då ett medgivande av dispens är berättigat.

Kuuperatimmt[redningen: Kooperationsutredningen hemställde i en skrivelse till regeringen den 6 november [978 att föreningslagen skulle ändras så att möjlighet skapades till dels en permanent bindning av att- läggningstillgångs uppskrivna värde i en reservfond. en permanent tipp- skrivningsfond eller i annan form. dels en ttppskrivningsfond för tillfällig bindning av anläggningstillgångs uppskrivna värde. — Skrivelsen behand- las ijustitiedepartementets nu remitterade promemoria.

Som konstateras i såväl utredningens framställning som i departements- promemorian i'inns det formellt likartade villkor för olika företa-tgsformers uppskrivning av en anläggningstillgång. Då det emellertid på användnings— sidan finns klara skillnader blir den reella möjligheten för ekonomiska föreningar att skriva upp anläggningsvärdet mindre än vad fallet är för aktiebolag. Detta innebär att möjligheterna för en ekonomisk förening att redovisa en rättvisande balansräkning är mindre än för aktiebolaget, Detta kan bl.a. negativt påverka kreditbedömares bedömning av den ekonomis- ka föreningens kreditvärdighet mot bakgrund av relationerna mellan eget och främmande kapital.

Det torde således inte kunna förnekas att den ekonomiska föreningen f.n. i vissa situationer är diskriminerad genom gällande bestämmelser.

Mot den bakgrunden hemställde utredningen att sådana regler skttllc utarbetas att en permament bindning av det uppskrivna beloppet till re- servfond. permanent uppskrivningsfond eller på annat sätt görs möjlig. Dessutom föreslogs rätt till tillfällig bindning i uppskrivningsfond enligt det förslag som fanns med i 1976 års förslag till ny föreningslag.

Utredningen konstaterade själv att en bindning till insatskapitalet mot- svarande fondemission i aktiebolaget intc är aktuell för den ekonomiska föreningen. Beträffande bindning till reservfond underströks särskilt att detta inte skulle begränsa skyldigheten att i annan ordning avsätta medel till reservfonden. Den i departementspromemorian redovisade risken för att en sådan föreslagen avsättning skulle kunna leda till annars inte möjlig vinstutdelning bör kunna bemästras genom preciseringar i föreningslagen. En bindning till annan permanent fond medför enligt uttalanden i prome— morian lagtekniska komplikationer som inte uppvägs av det praktiska behovet.

Frågan om en permament bindning av uppskrivningsbelopp torde inte ensam ha någon avgörande betydelse för kooperationens kapitalförsörj- ning. Kooperationstttredningen ser frågan närmast som en del i ett större principiellt och praktiskt sammanhang. [ utredningens arbete ingår att analysera de skilda villkor som på bl.a. kapitalomrädet gäller för olika företagsformer samt lägga fram förslag till åtgärder. I anslutning härtill har utredningen jämsides med mer övergripande studier om kooperationens kapitalförsörjning tagit upp vissa delfrågor som inte kräver någon mera omfattande utredning och som bör kunna behandlas med förtur. Ändringen av insatsräntans begränsning och möjligheten att skriva upp anläggnings- tillgångar är två sådana frågor.

Utredningen bedömer att kravet påjämbördiga villkor för aktiebolag och ekonomiska föreningar klart överväger de eventuella lagtekniska svårighe- terna att utforma regler för en permament bindning av uppskrivningsbe- lopp i ekonomiska föreningar som åberopas i departententspromemorian.

lZ Riksdagen I979l8U. I saml. Nr [44

Prop. l979/80: 144 |78

Därför bör redan i detta sammanhang. när andra redovisningsbestäm— melser föreslås bli ändrade. åtgärder vidtas för enjustering av även regler— na för den ekonomiska föreningens fonderingsmöjligheter.

Mot den bakgrunden tillstyrker utredningen att möjlighet till tillfällig bindning av uppskrivningsbelopp införs för ekonomiska föreningar ($%). Samtidigt vidhäller utredningen den i skrivelsen den 6 november 1978 gjorda hemställan om sådana ändringar i föreningslagen att även perma- nent bindning av uppskrivningsbelopp medges för de ekonomiska för- eningarna. Utredningen finner således inte att de invändningar mot åtgär- der på detta område som reses i departementspromemorian är överty- gande.

LRF: l8ä. som i huvudsak motsvarar 9 kap. I och lätt i tidigare förslag. innehäller bestämmelser om vinstutdelning m.m. LRF kan godta ändring- arna i första st. — — —

Vad gäller 18% tredje st. (nytt) antyds — bl.a. genom uttrycket "i annan form" — att gottgörelse enligt I7s' är en form av vinstutdelning. Ett sådant synsätt delas inte av LRF. Efterlikvidcr och återbäringar är en kostnad och skall aldrig kunna utgä ”i form av" vinstutdelning. Lagtexten bör därför ändras sä att uttrycket "i annan form" utgär. Gentemot uttalandet på sid. 78 första st. vill LRF hävda att utbetalning till medlemmarna av balansräk- ningens vinst inte är att betrakta som utbetalning av efterlikvid eller återbäring. De två senare termerna kan enligt kooperativ terminologi en- dast användas'för att beteckna tillägg till det pris. som föreningen ger sina medlemmar respektive återbetalning av det pris föreningen tar ut av sina medlemmar. Efterlikvider och återbäringar eller motsvarigheter under andra benämningar bör säledes alltid anses som kostnader.

LRF vill påpeka att praxis numera utvecklats så att terminologin vari- erar mellan branscherna. Det är önskvärt att en Översyn av föreningsla- gens terminologi pä denna punkt sker i samband med utarbetandet av en kommande ny föreningslag.

Se vidare 405 där frägan ytterligare utvecklas och efterlikvidens och äterbäringens placering i årsredovisningen diskuteras.

] sista delen av lös tredje st upptas en generell regel om försiktighet i fräga om vinstutdelning eller utbetalning av gottgörelse. Dispositioner som strider mot god affärssed fär inte ske. Bestämmelsen har hämtats från aktiebolagslagen. LRF tillstyrker bestämmelsen om att utdelningen eller utbetalningen skall ske på ett sådant sätt att kraven på föreningens eller koncernens konsolideringsbehov. likviditet eller ställning i övrigt blir till— godosedda.

38 &. Paragrafen är tung med sina sju st. Ev. kan st. 4—7 bilda 38 aä. Hänvisningen framåt i sjätte st. till 46% 4 mom. bör ersättas av en beskriv- ning: "Förening. där antalet anställda under de två senaste räkenskaps— åren i medeltal överstigit 200. är utan etc”. Vissa hänvisningsändringar blir nödvändiga.

39 s. LRF och KF har till kooperationsutredningen framfört att några skillnader i rätten att använda uppskrivningsfond ej bör föreligga mellan ekonomiska föreningar och aktiebolag. Denna uppfattning framgår av ko— operationsutredningens hemställan till regeringen (departementspromemo- rian. bilaga 6).

Enligt kooperationsutredningens hemställan bör föreningslagen ändras så att möjligheter skapas till dels en permanent bindning av anläggningstill- gångs uppskrivna värde i en reservfond. en permanent uppskrivningsfond eller annan form. dels en uppskrivningsfond för tillfällig bindning av an- läggningstillgängars uppskrivna värde.

Prop. l979/80: 144 ; 179

l departementspromemorian föreslås endast. i likhet med |976 års för- slag. en uppskrivningsfond för tillfällig bindning av anläggningstillgångars uppskrivna värde. Däremot avvisas en permanent bindning av det upp- skrivna beloppet som kooperationsutretlningen föreslår.

Det framhålles att vid en kreditbedömning är det väsentligt att se till företaget i dess helhet. där förekomsten av dolda reserver likväl som förväntningar på företaget spelar stor roll. Det medges att utländska kredit— bedömare dock mer ser på relationen mellan eget och främmande kapital. Kreditbedömningen måste här vara tänkt för långfristig upplåning. Någon hänsyn synes ej ha tagits till den mer vanliga företagsbedömningen av en mångfald affärsförbindelser. som ej känner till dolda reserver i anläggningstillgångar.

LRF anser att rätt för ekonomisk förening att bilda säväl tillfälligt som permanent bunden uppskrivningsfond bör föreligga. [ departementsprome- morian anförs att då en förlust katt täckas via permanent uppskrivnings- fond öppnas möjligheter till vinstutdelning av belopp som annars måste åtgå för förlusttz'ickningen. Departementspromemorians slutsats är att en uppskrivningsfond i en ekonomisk förening endast bör kunna användas för nedskrivningar. LRF anser att de lagtekniska komplikationer som anföres i departementspromemorian mot en permanent uppskrivningsfond — någon form av nedsättningsföreskrifter måste skapas — bör kunna lösas. LRF vill i anslutning härtill tillägga att distinktionen mellan permanent uppskriv- ningsfond och departementspromemorians angivande av att uppskriv- ningsfond kan komma att stå kvar under lång tid ej är tillfredsställande.

Kooperationsutredningen behandlar som nämnts olika möjligheter att stärka det egna kapitalet i ekonomiska föreningar. Ett första steg är därvid att söka tillskapa samma möjligheter till stöd för uppbyggnad av eget kapital för ekonomiska föreningar som för aktiebolag. Den diskrimineran- de skillnad som finns mellan associationsformerna såvitt avser möjlighe- terna att använda permanent uppskrivningsfond bör undanröjas. LRF hemställer att förslaget omarbetas i enlighet med denna uppfattning.

40 5. Till skillnad från |976 års förslag upptas i tredje st. också en bestämmelse om redovisning av efterlikvider och återbäringar i visst fall: jfr Råå.

Enligt gällande föreningslag och enligt I976 ärs förslag gavs möjlighet till valfrihet eftersom man kunde nöja sig med en uppgift i förvaltningsberät- telsen. om upplysning inte lämnades i balansräkningen eller resultaträkningen. Som påpekats av bl.a. Föreningen auktoriserade revi- sorer och Svenska revisorsamfundet hör ifrågavarande uppgifter uppen— barligen hemma i resultaträkningen.

Den nu föreslagna ändrade bestämmelsen tar sikte på sådan gottgörelse till medlemmar eller andra i form av efterlikvider och återbäring e.d. sotn inte inräknas i årets vinst och som alltså inte skall visas som vinst i balansräkningen. Det är här fråga om en utbetalning vid sidan om utdel- ningen. ldepartementspromemorians specialmotivering anförs även: "För att inte låsa utvecklingen av en god redovisningssed på detta område bör i lagtext ej föreskrivas annat än att här ifrågavarande gottgörelser skall tas upp som särskild kostnadspost i resultaträkningen. Utrymme finns härige— nom att i annat sammanhang ta ställning till htlr — som bokslutsdisposition eller som kostnad under annan rubrik — såväl den slutliga som den prelimi- nära gottgörelsen skall redovisas i resultaträkningen. Det bör ankomma på bokföringsnämnden att överväga frågan om korrekt redovisning i dessa hänseenden."

Prop. l979/80: 144 Iso

[ l8 och 40% anges att om gottgörelse inte inräknas i vinsten skall den föras via resultaträkningen som kostnad och i förekommande fall tas uppi balansräkningen som skuld till medlemmarna. Att så sker är idag praxis inom lantbrttkskooperationen.

Med stigande precisering i redovisningsteknik och generell rekommen- dation om att efterlikvid/återbäring inom lantbrukskooperationen ej bör överstiga 2% av avräkningsvärdet. har efterlikvid/återbäring kommit att betraktas ej som ett renodlat överskott av en förenings verksamhet utan som en inom snäva ramar planerad del av ersättning till medlemmarna för utförda prestationer. Avräknings- och efterlikvid kan till viss del ersätta varandra och hänger således i den lantbrukskooperatlya föreningen nära samman med varandra som en total ersättning för medlemmens leverans. Motsvarande förhållande gäller medlemmens inköp eller tjänsteutnytt- jande. Skillnaden mellan avräkningslikvid och total likvid är mer eller mindre starkt beroende på respektive branschs marknadssituation.

Avvikelser mot budget under året korrigeras mot löpande avräknings- pris. vilket medför att en förening söker hålla budgeterad efterlikvid. Som en skillnad gentemot aktiebolaget framstår att variation mot budget får utfall i första hand i form av högre/lägre pris och ej i form av störrei'mindre överskott. Styrelsen i en lantbrukskooperativ förening fastställer avräk- ningspris och har befogenhet att. förutan stämmans hörande. fastställa efterlikvid. vilken. då den ej är utbetald. upptas i balansräkningen som en upplupen kostnad. under kortfristiga skulder.

Praxis inom lantbrukskooperationen har utvecklats så att efterlikvid i flertalet föreningar i resultaträkning redovisas tillsammans med avräk- ningslikvid bland rörelsens kostnader. före resultat före avskrivningar. Att betrakta efterlikviden som en rörelsekostnad och som en del av den totala ersättningen till medlemmen för utförda leveranser. hindrar ej att efterlik- viden jämväl skall beaktas vid avsättning till reservfond.

LRF noterar att lagförslaget ej innehåller preciseringar om vari resultat- räkningen gottgörelser skall tas upp som särskild kostnadspost. Som god redovisningssed på detta område bör gälla rådande praxis inom lantbruks- kooperationen.

43 å. ] andra st. talas om att förvaltningsberättelsen skall innehålla uppgift om väsentliga förändringar i medlemsantalet samt om summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår. Uppgif- terna bör i stället kunna intas i noter till balansri'tkningen. jfr 4235 sista st.

43 a s. 1 näst sista st. talas om att moderförening och dotterförening skall ange hur stor del av årets inköp och försäljning som avser andra företag inom samma koncern. Ordet dotterförening synes här böra utbytas mot dotterföretag.

44 s. Paragrafen innehåller bestämmelser om delårsrapport. Andra st. innebär att delårsrapport skall avges av styrelsen. I tidigare förslag angavs att delårsrapport kunde avges av verkställande direktören om styrelsen bestämde det. Det nu aktuella lagförslaget upptar inte VD-reglering. LRF föreslår i avvaktan på ny föreningslag att delårsrapport även får avges av styrelsens ordförande eller två styrelseledamöter. om styrelsen så bestäm— mer.

HSB.-.s- riksgför/mnd: Årsredovisningsreglerna bör i en kommande total revision av föreningslagen ges en ny redaktionell översyn. De nu föreslag- na reglerna. mot vilka HSB i sak inte vill rikta några invändningar. har utformats på ett så kompakt sätt att de blir svårlästa för den som inte har betydande insikter i och kunskaper om redovisningsfrågor. De kooperativa

Prop. l979/80: 144 ,, IX!

folkrörelserna kännetecknas av att det i stor utsträckning är förtroende- valda lekmän som leder föreningarna. lnom HSB—rörelsen är detta speci- ellt påtagligt inom de mer än 2.800 bostadsrättsföreningarna.

Med hänsyn till att översynen endast är partiell kan dock förslaget accepteras för en begränsad tid. HSB förutsätter att frågan ånyo tas tipp till bedömning senast i samband med att kooperationsutredningens slutliga förslag behandlas.

HSB tillstyrker förslaget till uppskrivningsfond med den begränsning det fått i förhållande till kooperationsutredningens ursprungliga framställning. HSB delar emellertid även i detta hänseende kooperationsutredningens remissvis framförda synpunkt att frågan om permanent bindning av upp- skrivningsbelopp bör övervägas ytterligare.

OK: s' 39 Kooperationsutredningen. vilken. som tidigare anförts i stor utsträckning kommit att syssla med kapitalförsörjningsproblem för ekono- miska föreningar. har i en skrivelse som redovisats i promemorian hem- ställt om att anläggningstillgångars uppskrivna värde skulle kunna bindas i en permanent uppskrivningsftmd eller annan liknande fond.

Bakom Kooperationsutrcdningens skrivelse ligger en önskan att likställa ekonomiska föreningar med aktiebolagen. som i dagsläget har många för- delar framför de ekonomiska föreningarna i vad gäller finansieringsmöj- ligheter och bindning av kapital. Bl.a. tillåts enligt aktiebolagslagen att aktiebolaget får använda uppskrivningsbelopp enligt IS.—$ bokföringslagen för avsättning till uppskrivningsfond eller till fondemission.

Promemorian är delvis avvisande till kooperationsutredningens förslag. Det är givetvis angeläget att förslagets regler om att uppskrivningsmedel får tillföras en uppskrivningsfond för att senare kunna användas för ned— skrivning godtages. Promemorians ifrågasättande om det över huvud taget vore nödvändigt med en uppskrivningsfond i ekonomiska föreningar efter- som dessa lika gärna kundc vänta med uppskrivning tills nedskrivningsbe- hov förelåg kunde väl med samma rätt användas gentemot aktiebolag. som alltså i dag har rätten. lfrägasättandet är också oriktigt. Det kan i många sammanhang vara viktigt att kunna visa på en uppskrivningsfond.

Det är väl också i och för sig riktigt att en kreditbedömare inte bedömer företag enbart med hänsyn till vad detta kan visas som bundet kapital eller ej. utan också omständigheter som förväntningar inför framtiden. före- komsten av dolda reserver spelar en roll. Det kan dock icke bestridas att i den totalbild som en kreditbedömning utgör förekomsten av bundna re- server är en utomordentligt betydelsefull faktor och att detta i hög grad accentueras när det gäller kreditbedömningar gjorda av utländska bankins- titut. Som det uttryckligen sägs i promemorian är utländska kreditgivare benägna att grunda sin bedömning på relationen eget/främmande kapital. Syftet med att binda uppskrivningsmedel är ju just att öka den bundna delen av egenkapital och visa detta öppet.

Ur lagteknisk synpunkt kan hinder ej möta mot att föreskriva sådana regler att uppskrivning kan användas för möjliggörande av vinstutdelningi förlustsituationer.

Vi vill därför understryka behovet av att de av kooperationsutredningen föreslagna ändringarna vidtages inte bara ur likställighetssynpunkt tttan också därför att ett reellt behov föreligger för inrättande av permanenta fonder av det slag som behandlas under avsnittet.

KF: Vad gäller bestämmelserna om årsredovisning i lagförslaget har funnits vissa redaktionella svårigheter genom att antalet paragrafer måste begränsa sig till 7 för att hålla sig inom utrymmet i nuvarande föreningslag

Prop. l979/80: l44 l82

(så 38—44). I aktiebolagslagen är dessa bestämmelser uppdelade på sain— manlagt I4 paragrafer. Det hade i och för sig varit ett önsketnål att större överensstämmelse än som nu blir fallet uppnåtts i redigeringen mellan aktiebolagslagen och föreningslagen. eftersom reglerna ofta är ordagrant likalydande. men KF utgår från att sådana önskemål kan tillgodoses i en mer fullständig omarbetning av föreningslagen. som enligt vad som tidigare sagts kan bli erforderlig i en nära framtid.

39 s. KF är positivt till förslaget att även ekonomiska föreningar skall få möjlighet att göra uppskrivning av anläggningstillgångar genom bildande av uppskrivningsfond och har heller inte något att erinra mot de begräns- ningar som lagen ger för användningen av sådan uppskrivningsfond. Andra stycket i denna paragraf bör kunna utgå (se avsnitt 3).

40å. ] tredje stycket har tillfogats en mening (som hellre borde placeras som eget stycke) om skyldighet att i resultaträkningen specificera gottgö- relse till medlemmarna som motsvarar återbäring/efterlikvid men utgått före bokslutet. KF anser inte att sådan gottgörelse skall rubriceras Åns!- nadspost. eftersom det är fråga om en" överskottstttdelning. Vad gäller resultaträkningens uppställning borde mest riktigt vara att placera sådana gottgörelser inte bland kostnader utan på en egen rad efter extraordinära poster före boksltttsdispostitioner.

4! &. Begreppet bundet kapital kan i en ekonomisk förening vara mera svårdefinierat än i aktiebolag. sammanhängande med att en ekonomisk förening inte kan dela ut vinstmedel lika fritt som aktiebolag. Även genom stadgebestämmelser kan användandet av vissa fonder vara begränsat. Så är t. ex. fallet i konsumentföreningarna. där det i stadgarna finns förbud att använda dispositionsfond för utdelning till medlemmarna. Även sådan fond blir därigenom bundet kapital. Följande komplettering bör därför göras till definitionen av bundet kapital: "Under bundet eget kapital skall upptas inbetalda insatser. reservfond och uppskrivningsfond samt annan fond. som enligt stadgarna inte får användas för utdelning."

44 ä. 1 aktiebolagslag kan avgivandet av delårsrapport av styrelsen dele- geras till verkställande direktören och det är också allmän praxis att så sker. ] föreningslagen ger förslaget inte någon mots tarande möjlighet. eftersom det i denna lag inte finns några regler om verkställande direktör. KF anser emellertid att det är önskvärt att motsvarande möjlighet till delegering ges även ckonotnisk förening.

FAR: Första stycket av denna paragraf om vinstutdelning har omrcdi- gerats med hänsyn till behovet att i förekommande fall beakta även kon- cernens förhållanden. En ytterligare omarbetning är emellertid nödvändig av den orsaken att terminologin i stycket ej längre överensstämmer med den som i förslaget använts i redovisningsavsnittet. Vad som i l8s'. med användande av äldre terminologi. kallas ”vinst enligt fastställd balansräk— ning". benämns i 4lå andra stycket och 43aå sjätte stycket "fritt eget kapital". En omformulering till närmare överensstämmelse med den paral- lella bestämmelsen i lZ kap. 29" aktiebolagslagen är sålunda nödvändig.

40.5. Paragrafen handlar om resultaträkningen. I andra stycket före- skrivs att om föreningen driver flera rörelsegrenar. som är väsentligen oberoend" av varandra. skall bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren särskilt redovisas. Detta motsvarar stadgandet i ll kap. bä andra stycket aktiebolagslagen. Erfarenheterna av tillämpningen av detta stadgande är den att det normalt är helt opraktiskt att lämna denna specifikation i resultaträkningen. Den låter sig icke lämpligen inpassas i bokföringslagens resultaträkningsschema. I sin redovisningsrekommendation nr l har FAR

Prop. l979/8t): 144 __ f_ l83

funnit sig föranledd att uttala att det synes ”nästan oundgängligt" att göra avsteg från föreskriften att avge denna specifikation på det i lagen fore- skrivna stället. dvs. i resultaträkningen. l praxis lämnas därför uppgiften i not till resultaträkningen. l förslaget till ny lydelse av föreningslagen bör bestämmelsen därför intagas i 42 å. Det är dessutom önskvärt att aktiebo- lagslagen ändras. så att motsvarande stadgande flyttas från I I kap. oå till ll kap.8s'. — — —

43å. FAR vill här erinra om vad föreningen anförde i sitt remissvar rörande 8 kap.. ()å i 1976 års förslag. nämligen nödvändigheten av ett uttalande. senast i propositionen. av samma innebörd som lagutskottets uttalande i anslutning till ll kap. 95 första stycket aktiebolagslagen. Detta innehöll bl.a. "att god redovisningssed i allmänhet får anses kräva redogö- relse (i förvaltniningsberättelsen) för alla sådana fé'irz'lndringar i lagerreser- ven som i avsevärd mån påverkat årsresultat eller eljest är av större vikt”. FAR anser att resultatpaverkan av lagerreservförändringar i sådana fall enligt god redovisningssed i första hand bör framgå av resultaträkningen.

Src/iska revismzmmjimdct: 40.5 3:e st. Andra meningen har i det förelig- gande förslaget erhållit en annan utformning än i l97t» års betänkande. Enligt SRS" uppfattning beaktar den föreslagna nya lydelsen på ett bättre sätt än i tidigare förslag god redovisningssed i sammanhanget. För att undvika tveksamhet och missförstånd borde doek sista ledet i meningen utgå och denna erhålla följande lydelse: "Som en särskild kostnadspost skall upptas gottgörelse som avses i l7å [ mom.".

4I :$ Zza st. Efter mönster från aktiebolagslagen ll kap. 7 & bör följande mening inskjutas efter styckets första mening: "Vid insatskapitalet skall anges antalet insatser och insatsens nominella belopp".

43 &. ! paragrafens tredje stycke har föreslagits att i förvaltningsberättel- sen skall anges sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och er- sättningar dels till styrelsen och andra personer i ledande ställning. dels till övriga anställda. SRS anser. att uttrycket "andra personer i ledande ställ- ning" är alltför vagt och bör konkretiseras. Enligt samfundets uppfattning bör specifikationskravct utöver styrelseledamöter omfatta endast verkstäl- lande direktör.

Sveriges i/tdustrilörbund: [ remissyttrandet över förslaget till lag om ekonomiska föreningarst Ju 1976: l l ) framförde förbundet synpunkter på förvaltningsberättelsens omfattning. Bl.a. nämndes att lagrådet vid sin genomgång av aktiebolagslagen gjorde värdefulla uttalanden om gränserna för uppgiftsplikten i förvaltningsberättelsen. Föredragande statsrådet in— stämde sedan i lagrådets uttalande. Förbundet finner det betydelsefullt att motsvarande ståndpunkter kommer till uttryck i den nu föreslagna lagstift— ningen om ekonomiska föreningar.

3 Koncerner

Svea Hovrätt: Vid ett genomförande av förslaget bör den av bolagskom- mittén föreslagna preciseringen av koncernbegreppet läggas till grund ock— så för motsvarande reglering i föreningslagen tl a &) i den mån inte särskil- da föreningsrättsliga skäl föranleder annan bedömning.

Länsst_vrvlsen i Stockholms län: Koncerndefinitionen har utformats ef- ter förebild från ] kap. Zåå aktiebolagslagen. Vid remissbehandlingen av justitiedepartementets tidigare promemoria Ds Ju 1976: II riktades viss kritik mot förslaget i vad avsåg dels den till synes oklara bedömningen av

Prop. l979/80:144 I84

förhållandet mellan föreningar och deras huvudorganisation. dels i prome- morian gjort uttalande som utvidgade koncernbegreppet utöver vad lagtex- ten uttryckligen angav. dels ock bristen på regler vilka jämställde ekono- miska föreningar med aktiebolag i Iånehänseende.

[ föreliggande promemoria anges att anledning inte liiins att för närva— rande bemöta den framförda kritiken enär koncernbegreppet i aktiebolags- lagen behandlats av bolagskommitten vars yttrande för närvarande remiss- behandlas.

Länsstyrelsen finner det angeläget att låncförbudsregler för koncerner med ekonomisk förening som moderföretag om möjligt redan nu införes. Ett införande av dylika regler torde närmast vara av teknisk art varför ställningstagandet ej bör uppskjutas.

[.it/i.ustyrelsen [ Malniölms ((in: l a &. Paragrafens definition av begreppet koncern överensstämmer med aktiebolagslagens. ] förslaget påpekas att definitionen utsatts för viss kritik på grund av att den inte tar tillräcklig hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom bland annat lantbruks- kooperationen. Asyftad situtation är att. när en förening äger andelar i en annan förening. sistnämnda förening ej nödvändigtvis har karaktären av ett dotterföretag. I stället kan sistnämnda förening vara att anse som överor- ganisation.

l promemorian Ds Ju l976: ll sidan 83 sägs att för gruppbildningar av nyssnämnt slag "torde i allmänhet frågan om koncernredovisning inte bli aktuell. Det är emellertid givet att skyldighet att upprätta koncernredo- visning inträder så snart gruppbildningen faller under den i lagen angivna koneerndefinitionen".

l förslaget sägs att det inte finns anledning att nu närmare gå in på den kritik som framförts mot koncerndefinitionen beroende på att koncernbe- greppet i aktiebolagslagen är föremål för översyn. Därvid skulle hänsyn få tas även till den här ovan relaterade föreningsrättsliga problematiken.

Länsstyrelsen ifrågasätter emellertid om det inte är mest ändamålsenligt att redan i samband med införandet av nu föreslagna ändrade bestämmel- ser i föreningslagen precisera när överorganisation skall anses föreligga och koncernredovisning således inte vara aktuell. En alltför vid koncern- definition på töreningsrättens område kan nämligen tänkas framtvinga omotiverade redovisningsätgärder. Dessutom bör provisoriska bestäm- melser i görligaste mån undvikas.

18 s. 24 a s. Paragraferna innehåller nya bestämmelser. aktuella vid kon- cernförhållanden. Länsstyrelsen tillstyrker förslagen till begränsningar av vinstutdelningen inoin koncerner enligt IS s. liksom den underrättelseskyl- dighet inom koncerner som föreslås i 24a s'. —— — —

Länsstyrelsen ansåg i sitt yttrande den 7 mars l977 att de i promemorian Ds Ju |976: ll föreslagna reglerna om koncernredovisning brast såtillvida. att de inte innehöll några regler om formen och metoderna för hur koncern- resultaträkningen och koncembalansräkningen skulle upprättas. Att redo- görelse skulle lämnas för vilka metoder och värderingsprinciper som an- vänts vid uppgörande av koncernredovisningen fick dock anses utgöra viss kompensation.

Länsstyrelsen konstaterar att det inte heller i det nu framlagda förslaget intagits några regler av i föregående stycke omnämnt slag. Även på denna punkt överensstämmer dock förslaget med förhålIi-indena i aktiebolagsla- gen. Skulle sådana regler uppställas borde de följaktligen införas i såväl aktiebolagslagen som föreningslagen. Med hänsyn till att praxis vad gäller koncernredovisning fortfarande är föremål för viss utveckling. exempelvis

Prop. l979/80: l44 ' (85

i form av en fortlöpande övergång från parivärdemetoden till förvärvsvär- demetoden vid elimineringen av moderbolagets redovisade värde av aktier i dotterbolag. synes emellertid lämpligt att tills vidare avvakta med infö- randet av regler härför.

Svt-Wiges imluxti'j/i'irhuml: Förbundet för i detta sammanhang inte fram några synpunkter på koncernbegreppet. I974 års bolagskommitte har haft i uppdrag att göra en översyn av koncernbegreppet. Betänkandet (SOU 1979146) remissbehandlas för närvarande. Förbundet vill därför hänvisa till sitt kommande yttrande över betänkandet och utgår från att de ändring- ar av koncernbegreppet som är aktuella för aktiebolagslagens del även beaktas när det gäller ekonomiska föreningar.

Svenska ban/(järv”ingen.' l a &. Paragrafen innehåller definition av be- greppet koncern i de fall moderföretaget utgörs av en ekonomisk förening. 1974 års bolagskommitte har avgivit sitt slutbetänkande "Koncernbegrep- pet m.m." (SOU l979: 46). vilket för närvarande remissbehandlas. Bank— föreningen hänvisar till sitt yttrande över betänkandet och förutsätter att de eventuella ändringarna av koncernbegreppet som kommitténs arbete kan föranleda i aktiebolagslagen beaktas även såvitt gäller ekonomiska föreningar.

FAR: 1 den nya I ari har intagits bestämmelser om koncernförhållanden. motsvarande l kap. 2 & aktiebolagslagen.

Föreningen vill här erinra om det förslag till ändringar av andra stycket i nämnda paragraf i aktiebolagslagen. som framlagts av l974 års bolagskom- niitte i betänkandet SOU l979: 46. Koncernbegreppct m.m. Detta förslag. som avser att klargöra situationen beträffande s.k. 50/5t)-bolag. tillstyrkes av FAR i annan skrivelse. Föreningen finner det uppenbart att. om änd— ringen i aktiebolagslagen kommer till stånd, motsvarande ändring bör ske av lydelsen av den nu föreslagna | ati i föreningslagen.

l anslutning till denna paragraf vill FAR erinra om det behov av ändring av bestämmelserna om låneförbud i 12 kap. 7ä aktiebolagslagen. som påtalats av en annan remissinstans (promemorian s. 179) och som uppen- barligen föreligger. Det undantag från Iåneförbudet. som gäller för företag inom en koncern bestående av aktiebolag. bör sålunda gälla även om moderföretaget är ekonomisk förening och dotterföretaget aktiebolag. Motsvarigheten till bestämmelsen i ABLs lZ kapitel om låneförbud finns för närvarande ej i föreningslagen.

Sve/iska revisurmmriindet: Definitionen av koncern. där ekonomisk förening är moderförening. har uppbyggts efter mönster av aktiebolagsla— gens koncernbegrepp. l974 års bolagskommitté har nyligen i sitt slutbetän— kande SOU l979: 46. Koncernbegreppct m. m.. lagt fram förslag om tillägg till 1 kap. 2é aktiebolagslagen. varigenom dc s. k. 5()/5t)-bolagens status i koncernsammanhang klargörs. SRS har i särskilt yttrande tillstyrkt detta förslag. Samfundet understryker angelägenheten av att — om ändring av aktiebolagslagen sker. motsvarande ändring sker i den föreslagna laå lagen om ekonomiska föreningar.

24aå. Som en generell synpunkt måste framhållas svårigheterna att definiera när ett koncernförhållande uppstår. Detta mot bakgrund av att andelskapitalet inte är fixerat till sitt belopp utan kan skifta. Det kan därför ifrågasättas. om inte informationsskyldighetcn borde läggas på dotterföre- taget i stället för på moderföretaget. Uttrycket "dotterföretagcts ledning" är enligt samfundets mening för obestämt. SRS föreslår att det ersättes av "dotterföretagets styrelse".

LRF: I förslagets las'. som saknar motsvarighet i gällande lag. införes

Prop. l979/80: 144 ltto

en definition av begreppet koncern i de fall moderföretaget utgörs av ekonomisk förening. Förslaget är nästan identiskt med aktiebolagslagens koneerndefinition. Avsikten är dock. framhålls i departementspromemor- ian. att de eventuella ändringar av koncernbegreppet som l97—l års bolags- kOmmittes arbete ("Koncernbegreppet m. m.". SOU l979: 46) kan föran- leda för aktiebolagens del skall beaktas även såvitt gäller ekonomiska föreningar. Därvid. sägs det. får också hänsyn tas till påpekanden som gjorts av bl. a. LRF om speciellt föreningsrättsliga förhållanden.

LRF remissbehandlar f.n. även I974 års bt.)lagskommittes betänkande om koncernbegreppet. se särskilt remissyttrande härom. ] detta betänkan- de. sid. 89. konstateras dock endast att lagstiftningen om ekonomiska föreningar är föremål för en översyn inom justitiedepartementet. Varken det s. k. Stl/Stl-bolagets ställning i föreningslagstiftningen eller övriga frågor i samband med föreningsrättens koncernbegrepp övervägs därför särskilt. Detta innebär att löreningsrättens koncernbegrepp och problem i samband härmed över huvud taget inte diskuteras vare sig i departementsprome- morian eller i I974 ärs bolagskommittes betänkande!

LRF kan godta ett koncernbegrepp i föreningslt'tgen som är i princip uppbyggt som aktiebolagslagens. dvs. där en ekonomisk förening är att anse som moderföretag i egentlig mening. De speciella föreningsrättsliga problemen måste dock beaktas i koneerndefinitionen. Den föreslagna lag- texten kan vålla problem då det gäller förhållandet föreningar emellan inom ramen för lantbrukskooperationens organisatoriska uppbyggnad med primäiföreningar. förbund. riksorganisationer och LRF. Se vidare härom nedan.

[ sitt remissyttrande l977 över förslaget till ny föreningslag tog LRF bl.a. upp dels den situationen att ett bolag skulle anses ha flera moderför- eningar. dels den ovan berörda situationen att föreningar ingåri lantbruks- kooperationens organisatoriska uppbyggnad. [ förstnämnda fall sker ett klarläggande genom 1974 års bolagskommitt es ställningstagandc att 50/50- bolag och därmed jämställda företag ej skall innefattas under koncernbe- greppet då det gäller koncernredovisning. låneförbud m.m. i aktiebolagsla- gen. LRF finner detta vara en riktig ståndpunkt jämväl i föreningsrätten.

Då det gäller föreningslagens koncernbegrepp vill LRF bestämt ånyo understryka de synpunkter LRF framfört i sitt remissyttrande l977 att föreningar inom ramen för lantbrukskooperationcns organisatoriska upp- byggnad inte i några kombinationer skall anses bilda koncern i föreningslt'i- gens mening. En riksorganisation t.ex. skall aldrig kunna anses vara vare sig moderföretag eller dotterföretag i förhållande till medlemsförcningar. Ett sådant koncernbegrepp strider mot de kooperativa grundprinciperna.

Lantbrukskooperationen är en del av den folkrörelse som benämnes lantbrukarnas föreningsrörelse och som verkar på medlemsdemokratisk grund. De enskilda lantbrukarna har slutit sig samman och bildat och äger primäiföreningar. som i sin tur bildat och äger förbund samt branschför- eningar/riksorganisationer och LRF. Det är här fråga om en decentralise- rad rörelse med en genomförd rationell arbetsfördelning i olika led. i en koncern ligger "makten" hos och fattas besluten för dotterföretagen av moderföretaget. ] lantbrukskooperationen är förhållandet det omvända. Avgörandet ligger här i stället ytterst hos de enskilda medlemmarna och besluten fattas i princip s.a.s. "underifrån" ide olika organisationsleden i kooperativ samverkan. LRF vill understryka att motiven som undantar lantbrukskooperationens organisatoriska uppbyggnad från koncernbegrep- pet måste vara helt entydiga på denna punkt. Det bör t. o. m. övervägas om det är möjligt att göra klarläggaiidet direkt i lagtexten.

Prop. l979/80: [44 _. _, l87

LRF utgår ifrån att koncernbegreppet måste granskas anyo i belysning av kooperationsutrcdningens resultat.

KF: En väsentlig nyhet i lagförslaget är skyldighet för ekonomiska föreningar att avge koncernredovisning. Definitionen av koncernbegreppet är därvid direkt överförd från aktiebolagslagen. Enligt KF:s mening kan hävdas att lagstiftningen i detta sammanhang i större grad borde beakta de specifikt kooperativa ägarformerna. Det som karakteriserar organisatio- nen inotn de kooperativa rörelserna i landet är att lokala föreningar bildar och gemensamt äger en centralorganisation. Mellan de lokala föreningarna och centralorganisationen finns en mer eller mindre stark integration vad gäller inköp och försäljning. finansiering och andra funktioner av gemen- sam karaktär. I nuvarande lagstiftning (gäller även skattelagen) beaktas emellertid som regel inte det särpräglade organisationsmönster, som finns inom de kooperativa rörelserna. KF är medvetet om att det här gäller ett stort och övergripande problem, som inte kan lösas i samband med detta begränsade lagförslag. men förutsätter samtidigt att problemet tas upp i den omarbetning av föreningslagen. som förutsätts bli aktuell när koopera- tionsutredningcn fullgjort sitt arbete.

När det gäller de koncernbildningar som finns inom kooperationen av samma karaktär som i det privata näringslivet. har KF inte några invänd- ningar mot att reglerna i aktiebolagslagen om skyldighet att avge koncern- redovisning även tas in i föreningslagen. Redan tidigare har KF som bekant i sin årsredovisning följt dessa regler. KF anser dock att en viss modifiering av lagreglerna måste ske beroende påatt begreppet ekonomisk förening inte är helt entydig.

Som bekant är förhållandet. att det fortfarande finns ett betydande antal föreningar. som är registrerade inte enligt l95| års lag utan enligt äldre lag. Detta innebär som regel att dessa föreningar saknar öppet medlemskap och därför inte heller representerar en kooperativ ägarform. När det gäller dotterföretag (till ekonomisk förening eller till aktiebolag) inom en koncern torde det undantagslöst vara fråga om sådana föreningar registrerade enligt äldre lag. När det däremot gäller moderförening torde det lika undantags- löst vara fråga om förening registrerad enligt I95l års lag. Att ett dotter- företag skulle kunna vara medlem i en sådan kooperativ förening måste anses strida mot ägarformens principer och kan därför uteslutas. Därför finns heller icke behov av att från aktiebolagslagen flytta över den bestäm- melsen (39ä. andra stycket). som säger att vid värdering av moderföre- nings aktier eller andelar i dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i moderföreningen anses sakna värde. Denna bestämmelse i aktiebo- lagslagen är kopplad till ett förbud att förvärva aktier i moderbolag liksom också till en skyldighet för dotterföretaget att snarast avyttra sådana ak- tier. som det kan ha i sin ägo innan det blev dotterföretag. Någon motsva- rande bestämmelse finns inte i föreningslagen och KF ifrågasätter behovet härav.

Läneförbudet enligt aktiebolagslagen. Enligt gällande lagtolkning har hittills ansetts att endast koncerner med ett aktiebolag som moderföretag har omfattats av aktiebolagslagens koncernregler. ] samband med stadgan- dena i lZ kap. 7 s gällande förbud för utlåning till aktieägare m.fl. finns ett undantag, som gäller lån från dotterföretag till moderföretag i koncerner. Detta undantag har hittills inte ansetts vara tillämpligt för dotterbolag till KF av den anledningen att KF som moderföretag är ekonomisk förening. KF vill framhålla behovet av ett förtydligande till aktiebolagslagen i detta avseende så att ekonomiska föreningar som moderföretag blir jämställda med aktiebolag.

Prop. l979/80: 144 I88

DK: DK finner det vara riktigt att bestämmelser innefattande definition av begreppet koncern införes för de ekonomiska föreningarna.

Som anfördes i vår remiss över l97o års förslag till föreningslag vill vi understryka det t'äSentliga i att reglerna om moderföretag./"dotterföretag i koncerner där moderföretaget är ekonomisk förening samordnas med den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen. Det framstår som angeläget. att man i samband med att män nu inför lagregler om koncernbildningar med ekono— miska föreningar SOm moderföretag ocksä samordna lagstiftningen om låneförbud så att förhållandet blir detsamma oavsett om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening är moderföretag i en koncern.

HSB.-s riksjf't'h'h/mcl: Genom förslaget blir ekonomiska föreningar skyl- diga att avge koncernredovisning. Koncernbegreppct har därvid defini- tionsmässigt överförts direkt från aktiebolagslagen. Detta är enligt HSB:s mening en definition som inte helt passar för de kooperativa företagen och den bör därför ytterligare överscs. De specifikt kooperativa ägarformerna bör sålunda i större grad beaktas. Inom de kooperativa folkrörelserna är det vanligt att regionala självständiga föreningar gemensamt bildat och genom medlemskap och insatskapital äger en centralförening såsom fallet är exempelvis med HSB-rörelsen. 75 regionala HSB-föreningar är med- lemmar i HSB:s Riksförbund. som enligt sina stadgar har att främja med- lemmarnas ekonomiska intressen genom att biträda dessa — HSB-för- eningarna — med tekniska. finansiella. juridiska m.fl. tjänster. (HSB:s stadgar bifogas detta yttrande liksom även stadgarna för HSB-föreningar och bostadsrättsföreningar inom HSB.)

Nyproduktionen av bostäder inom HSB sker genom att HSB-förening av vederbörande kommun tilldelas mark för bostadsrättsbebyggelse. Den— na sker genom för ändamålet bildad bostadsrättsförening som därefter upplåter bostadsrätt till medlemmar i HSB-föreningen. vilka därvid blir medlemmar jämväl i bostadsrättsföreningen. Enligt HSB:s organisations— mönster är HSB-föreningen medlem i bostadsrättsföreningen och vice versa. Under skedet fram till dess att bostadsrättsföreningens bebyggelse färdigställs är det HSB-föreningen och (less styrelseledamöter som är medlemmar i bostadsrättsföreningen. Efter det att denna avlämnats till de boende är HSB—föreningen alltjämt medlem och har dessutom att utse en ledamot av bostadsrättsföreningens styrelse. Varken HSB-föreningen eller stiftarna. dvs. HSB—föreningens styrelseledamöter tillskjuter något bundet eget kapital till bostadsrz'ittsförcningen. Detta består enbart av de grundav- gifter — insatser — som de boende tillskjuter när de träffar bostadsrättsav- tal med föreningen efter anvisning därom enligt de turordningsregler som gäller för HSB-föreningen.

Enligt HSB:s mening är det felaktigt att betrakta förhållandet mellan riksförbundet och dess medlemmar HSB-föreningarna som ett koncernför- hållandc även om det i och för sig också förekommit att riksförbundet tecknat andelskapital i HSB-föreningar. Riksförbundet har inte och kom- mer aldrig att kunna få röstmajoritet i någon HSB-förening och inte heller det motsatta förhållandet kan inträffa. ] bostat'lsrättsförening har däremot HSB—föreningen indirekt genom sin styrelse ett avgörande inflytande un- der produktionsskedet. men ett koncernförhållande i associationsrättslig bemärkelse är det inte heller här fråga om.

Den föreslagna las" FL kan emellertid såsom den utformats leda till tolkningssvårigheter. som bör undvikas genom en tydligare formulering.

För förhållanden av ren koncernkaraktär. exempelvis mellan HSB och dess dotterföretag. som i aktiebolagsform bedriver bland annat industrirö- relse. synes de föreslagna reglerna tillräckliga och tillstyrks.

Prop. l979/80: 144 _ I89

4 Revision

Riksrevisionxver/tel: 469' 2 mom. Enligt förslaget skall på visst sätt beskaffad sammanslutning eller särskilt revisionsorgan som utgör juridisk person kunna utses till revisor. Sålunda utsedd revisor skall till revisionens förrättande utse för uppdraget lämpad person. "och gälle ifråga om honom i tillämpliga delar vad i denna lag stadgas om revisor". RRV konstaterar att promemorian i sak på denna punkt tillmötesgått den revisionskritik som i ett tidigare sammanhang framförst bl.a. av RRV och tillstyrker det sålunda modifierade förslaget.

46.5 4 mom. Det i förslaget uppställda kriteriet för att skyldighet att utse minst en auktoriserad revisor skall föreligga är att antalet anställda hos föreningen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200. Som redan tidigare framhållits torde de ekonomiska föreningarna i denna storleksklass uppgå till ett nittiotal. RRV vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning att (len allvarligaste invändningen mot antalet anställda som enda kriterium i detta sammanhang är den. att föreningar. som har avse- värd ekonomisk betydelse fastän de inte har 200 anställda. undgår att omfattas av kravet på att utse åtminstone en auktoriserad revisor. RRV vill också peka på den mer nyanserade regleringen i ltt kap. 3 s aktiebolagsla- gen (SFS l975z580).

Länsxtyrelsen [ Slm'klmlms län: Länsstyrelsen anser det betänkligt att i nu framlagda förslag såsom kriterium för storleksavgränsningen valts en- dast antalet anställda i föreningar och koncerner. Skillnaden mellan "sto- ra" och "små" föreningar respektive koncerner kommer enligt förslaget. som länsstyrelsen ovan anfört, att få betydelse i flera viktiga avseenden. Av promemorian framgår att vid tttformningen av ntl föreliggande lagför- slag man har stannat för att använda sig av ett kriterium som hänför sig enbart till antalet anställda. Med hänsyn till att samhällets och andra intressenters behov av information och insyn i föreningar och koncerner kan vara betydande oavsett antalet anställda däri anser länsstyrelsen det vara av stor vikt att ett alternativt kriterium redan nu tillskapas i förenings- lagen. Om det bundna kapitalet ej anses lämpligt såsom ett medel för ändamålet bör istället kunna anknytas till exempelvis omsättning eller balansräknings omslutning. Länsstyrelsen vill i sammanhanget erinra om att bolagskommittc'n i sitt betänkande "Nya bolagsregler m.m." (SOU l978167l föreslagit såväl antalet anställda som storleken av tillgångarnas nettovärde i rörelsen såsom gräns för inträdet av skyldighet att utan anmaning insända redovisningshandlingar och revisionsberättelse till läns- styrelse samt skyldighet att utse auktoriserad revisor. — —- —

546 mom. 4 st. I och 3. Reglerna avser skyldiget att utse kvalificerad revisor. Länsstyrelsen vill hänvisa till vad som i yttrandet tidigare anförts om behovet av ett alternativt storlekskriterium och understryka att behov av kvalificerad revision självfallet föreligger i åtskilliga föreningar som har färre än 200 anställda. ! den mån kvalificerad revision i dessa ft.")reningar ej ändå kommer till stånd torde möjligheten att med stöd av 48% föreningsla- gen få sådan revisor utsedd ej utgöra ett fullgott komplement.

s 48. Ändring av gällande föreningslag föreslås ej i promemorian. Såsom skäl härför anförs att behov av ändring ej föreligger nu. I promemorian Ds Ju [9761 ft föreslogs. efter förebild från aktiebolagslagen. en regel om s. k. minoritetsrevisori 7 kap. l & och regel om granskare i 7 kap l4 s'. Gällande föreningslag & 48 har ej motsvarande lagtekniska utformning. Länsstyrel- sen anser att det tidigare förslaget är väl ägnat att läggas till grttnd för

Prop. l979/80: 144 I9tl

lagstiftning. Beträffande viss anmärkning. se dock nedan. Gällande för- eningslag kan ej jämföras med de betydligt tner detaljerade reglerna i aktiebolagslagen. Enligt & 48 torde exempelvis vara oklart om ett förslag till utseende av sådan revisor som där omtalas kan väckas på ordinarie föreningsstämma utan att i kallelse till stämman ifrågavarande ärende anges.jfr & 61 samma lag. — Vad beträffar det tidigare förslaget 7 kap l4 & vill länsstyrelsen påpeka att uttrycklig regel om hur sådant uppdrag skall bringas att upphöra i förtid saknas eftersom hänvisning i lagrummet ej gjorts till t 5 i samma kapitel. Motsvarande förhållande gäller för lt) kap. I4 & aktiebolagslagen.

L(hiss-tyrelsen i Malmö/ms [än: Länsstyrelsen noterar att de bestämmel- ser om revision som framläggs i förslaget i stor utsträckning motsvarar de bestämmelser som föreslogs i promemorian Ds Ju 1976: Il. innebärande bland annat ökade. fordringar på revisorns kompetens och krav att denne skulle granska föreningens förvaltning. _

Länsstyrelsen hänvisar till sitt yttrande den 7 mars l977. vari uttalades tillfredsställelse med de utökade kompetenskraven. Dock ifrågasattes. om inte en närmare avgränsning av vilka förhållanden förvaltningsrevisionen skulle avse och under vilka förutsättningar iakttagelser vid förvaltnings- revisionen skulle offentliggöras. kunde anses motiverad ur kontrollsyn- punkt.

Förslaget reglerar revisorns åligganden i 50 ;. Paragrafen föreslås hänvi- sa till god revisionssed vad gäller omfattningen av revisors granskning. Den nuvarande lagstiftningens detaljerade bestämmelser om revisorns åligganden föreslås således bli upphävda. Förslaget överensstämmer i detta avseende med det sätt varpå motsvarande paragrafi aktiebolagslagen utformats. Överensstämmelsen får anses ändamålsenlig. inte minst med tanke på sådana koncerner. där det ingår både aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Någon avgränsning i lagtexten beträffande förvaltningsrevisionen av det slag länsstyrelsen ifrågasatte i sitt ovannämnda yttrande föreslås alltså inte i den föreliggande promemorian. Möjligen kommer emellertid begreppet god revisionssed att utvecklas mot en fördjupad och utvecklad förvalt— ningsrevision. något som då torde komma att återspeglas i revisionsberät- telsen.

årens/ra hank/i'irc'ningt'n: ] 46 lé 4 mom. första stycket stadgas. att minst en revisor skall vara auktoriserad revisor. om antalet anställda hos för- eningen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstiger 200.

Sådana föreningar betraktas som s. k. större föreningar för vilka gäller särskilda bestämmelser även i andra satntnanhang. Bl.a. är föreningarna skyldiga att tttan anmodan insända redovisningshandlingar till länsstyrel- sen. De är vidare skyldiga att avge finansieringsanalys och lämna delårs- rapport.

l såväl aktiebolagslagen som i l974 års bolagskommittes förslag till lag om årsredovisning. revision och koncerner finns i motsvarande bestäm— melse ett alternativt kriterium för krav på auktoriserad revisor. om nämli— gen tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar ettusen gånger det enligt lagen (l962: 38lt om allmän försäkring bestämda basbe- loppet för den sista månaden av respektive räkenskapsår.

Bankföreningen anser. att samma kriterium bör gälla för krav på auktori- serad revisor i ekonomisk förening som i aktiebolagslagen och sotn före- slås i förslaget till lag om årsredovisning. revision och koncerner.

Prop. l979/80: 144 _ l9|

LRF: ] 46 Ö | motn. andra st. (nytt) föreslås att till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Detta innebär en utvidgning i förhållande till 2 mom.

Paragrafens 2 mom. om särskilda revisionsorgan föreslås oförändrat. Enligt motiven (sid. 90) blir dock innebörden fortsättningsvis att den revision som anförtros ett där avsett revisionsorgan skall förrättas av en för uppdraget lämpad person. I fråga om honom gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i föreningslagen om revisor. Auktoriserad revisor skall således utses av revisionsorganet om revisionen påkallar det.

LRF kan i huvudsak ansluta sig till förslagen men vill anföra följande. lnom lantbrukskooperationen finns i dag revisionsorgan med lång prak- tisk etfarenhet av föreningsrevision som tillämpar regeln i 2 mom. Upp- drag erhålles emellertid även från bolag utanför lantbrukskooperationen. Införandet av möjligheten i l mom. att till revisor utse även auktoriserat revisionsbolag innebär härvid en komplikation eftersom i ett auktoriserat revisionsbolag den huvudansvarige alltid skall vara auktoriserad revisor. vilket ej är nödvändigt i det särskilda revisionsorganet. En auktorisation av revisionsorganet — vilket med den nya regeln l mom. kan framstå som ändamålsenligt — skttlle emellertid med förslagets innebörd avskära revi— sionsorganet från att beträffande föreningsrevision anlita godkända revi- sorer som huvudansvariga. vilket i det enskilda fallet kan vara tillfyllest. LRF får därför hemställa att i det fall ett auktoriserat revisionsbolagjämväl är särskilt revisionsorgan enligt 2 mom. skall kraven på revisor i 3 mom.. med beaktande av 4 mom.. tillämpas såvitt avser huvudansvariga för föreningsrevision utsedda av revisionsorganet.

LRF vill framhålla att det synes som om frågan om revisor och ansvars- frågorna inte är helt klarlagda. l SOU l97l: 15 sid. 253—254 och 354 talas bl.a. om "den huvudansvarige" och ersättningsskyldighet för bolaget jämte den huvudansvarige. Det synes som om någon motsvarighet till aktiebolagslagen 15 kap. 3 & andra st. om ersättningsskyldighet för bola- get. liksom om eventuellt ansvar för medhjälpare. 15 kap. 2 % första st. inte medtagits i förslaget. LRF vill även påpeka att då ett revisionsbolag (eller särskilt revisionsorgan) "utses" till revisor är det snarast fråga om att bolaget (organet) bemyndigas utse en egentlig revisor (den huvudansva- rige).

LRF noterar vidare att LRFs i remissyttrandet I977 framförda syn- punkter påjävsreglerna för revisor beaktats i förslaget (punkt 4).

KF: KF och konsumentförcningarna har alltid lagt stor vikt vid en kompetent revision. Redan när RF började sin uppgift som samordnare av föreningarnas verksamhet insåg man behovet av en effektiv kontroll och revision. Man var övertygad om att en effektiv central kontroll över föreningarnas skötsel var ett nödvändigt komplement till den organiserade grundval som skapats genom mönsterstadgarna. Därför inrättades en egen revisionsavdelningi KF l9l7. Regler infördes i stadgarna som föreskrev en obligatorisk anslutning till förbundets revisionsväsen. en föreskrift som fortfarande gäller.

De av KF förordnade revisorerna blev ofta konsulterade i förenings- ekonomiska och allmänt kooperativa frågor. Revisionsverksamheten präg- lades av rådgivning och upplysning. grundad på revisionsmässiga iaktta- gelser och erfarenheter. Arbetssättet möjliggjordes av att man till revisorer utvalde duktiga medarbetare med god kooperativ skolning och med erfa— renhet av praktiskt arbete ofta från flera olika befattningar inom rörelsen.

Denna reella kompetens som krävts för ett förordnande som KF-revisor

Prop. l979/80: [44 l92

har också varit en förutsättning för ett fullföljande av den förvaltningsrevi- sionella inriktning som rörelsens revisionsväsen haft sedan starten.

KF:s revisionsfunktion har vid sidan av det traditionella revisionsarbe- tet fungerat som ett av de viktigaste instrumenten för samordning och effektivisering av den konsumentkooperativa rörelsen.

Man har t.ex. bevakat en samordnad inköpsverksamhet. kanaliserat nödig experthjälp från KF till föreningarna. medverkat vid samordning till större enheter och allmänt sett haft den kooperativa helhetsbilden för Ögonen vid fullgörandet av arbetsuppgifterna. lnom kooperationen har ansetts att en väl fungerande revision skall kunna ge råd och lämna tjänster även inom områden utöver egentlig revision. Få revisorer i vanliga revi- sionsbolag torde i detta avseende vara så väl förberedda och rustade för sitt arbete som en kooperativ revisor. Både bakgrund och det stöd han erhåller från KF ger honom en unik position gentemot föreningarna.

KF:s revisionsorgan fungerar idag efter det mönster som här beskrivits. En anpassning till förändringar i satnhållct och till ändrade arbetsförhållan- den i KF och föreningarna sker fortlöpande. Sålunda krävs numera vid nyanställningar av revisorer. förutom praktisk kooperativ erfarenhet. teo- retisk kompetens på akademisk nivå. För stora föreningar med egen intern revisionsenhet åligger det KF-revisorn. enligt stadgar och arbetsordning. att utveckla och samordna dessa kontrollfunktioner så att en heltäckande revisionsinsats erhålls.

Sammanfattningsvis finner KF väsentliga värden i en egen. sammanhål- len rcvisionsfunktion och vill i detta sammanhang särskilt framhålla föl— jande omständigheter.

— Konsumentkooperationen utgör en särskild företagsform med en mål- sättning som klart avviker från företag inom näringslivet i övrigt. Mönstcrstadgarna föreskriver därför att KF-revisorer skall som speciell uppgift att ur kooperativa synpunkter granska föreningarnas skötsel. — Den erfarenhetsinsamling och -spridning som sker genom KF:s revi- sionsenhet har verksamt bidragit till rörelsens utveckling. Genom sina nära kontakter med verksamheter i olika föreningar och med det cen- trala arbetet i KF kan revisorerna förmedla impulser till ett aktivt utvecklingsarbete. ] de mindre föreningarna kan de också ofta ftrngera som rådgivare i praktiska frågor. — Genom sin bakgrund med praktisk erfarenhet är KF-revisorn kapabel att granska den löpande driften av butiker och varuhus. Denna förvalt- ningsrevisionella inriktning. vilken alltid varit ledstjärnan i kooperativ revision. bedömer KF som nödvändig för att revisionen även framgent skall bidra till en utveckling av verksamheten. — En kraftfull förvaltningsrevision kräver ett agerande utan rädsla för sanktioner beträffande revisionsuppdraget. Det är KF:s uppfattning. att stadgarnas föreskrift om obligatorisk anslutning av föreningar till KF:s revision och revisorernas anställning i KF. skapar en unik förutsättning för revisorn att med auktoritet genomföra sitt uppdrag. KF noterar. att man i Förslag till lag om ekonomiska föreningar (Ds Ju 1976: ll) anser att ”revisionen i ekonomiska föreningar sköts på ett till— fredsställande sätt". Som ett understrykande av detta kan ses förhållandet att inga likvidationer förekommit bland konsumentföreningar. där skada uppstått för medlemmar eller tredje man.

Mot bakgrund av detta och de redovisade fördelarna med en egen. sammanhållande revisionsfunktion noterar KF med tillfredsställelse att lagförslaget innehåller en bestämmelse om rätt för sammanslutning med

Prop. l979/80:144 . (93

ändamål att handha gemensamma uppgifter för föreningar. att ha eget revisionsorgan. Emellertid försvåras ett rationellt utnyttjande av denna rätt genom de formella kompetensregler som uppställs i 4 mom. Där krävs att minst en revisor skall vara auktoriserad revisor om antalet anställda hos förening trndcr de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200.

Enligt gällande förordning om auktorisation av revisorer får auktori- serad revisor endast driva revisionsverksamhct i form av egen rörelse eller under form av bolag som uppfyller av kommerskollegium föreskrivna villkor. Auktoriserad revisor får ej vara anställd hos annan än auktoriserad revisor eller auktoriserat revisionsbolag. Med bl.a. dessa bestämmelser försvåras ett inlemmande av auktoriserade revisorer i det av KF ägda och ledda revisionsorganet. Visserligen finns numera dispensregleri revisions- förordningen. & lf). men KF har erfarit att dispensgivningen tillämpas mycket restriktivt av behörig myndighet. Svårigheter kan också uppstå för anställda KF-revisorer att erhålla auktorisation. eftersom de trots föreskri- ven teoretisk och praktisk kompetens t. ex. inte uppfyller kravet på minst tre års praktik hos auktoriserad revisor. Även förhållandet att KF:s revi- sionsenhct endast arbetar inom föreningsområdet begränsar möjligheten till auktorisation genom att erfarenhet saknas från revision av andra före- tagsformer.

lnom föreningsområdct finns idag ett par samorganisationer som föränd- rat sin revisionsorganisation till att nära ansluta sig till lagförslaget. Sålun- da arbetar sparbanksrörelsen och lantbrukskooperationen med anställda auktoriserade revisorer. Man bör emellertid uppmärksamma att dessa organisationers revisionsbolag. till skillnad från konsumentkooperationens revisionsorgan. i väsentlig grad arbetar med revisionsuppdrag utanför re— spektive rörelse.

KF anser att det är av väsentlig vikt för den konsumentkooperativa rörelsens utveckling att bibehålla ett eget sammanhållande revisionsorgan. Ett genomförande av lagförslaget skulle i såfall medföra en onödig dubble- ring av kvalificerade revisionsinsatser med ökade kostnader som följd. KF anser därför att regler måste skapas som utan sådan dubblering ger rörel- sen möjlighet att även fortsättningsvis handha den kvalificerade revision som avses i 46 5 2 och 4 mom. genom en egen sammanhållen revisions- funktion.

KF accepterar självfallet en prövning av förbundets revisionsorganisa- tion och föreslår därför att lagförslaget omarbetas i enlighet med I976 års lagförslag. 7 kap. 2 & med ett tillägg som medger en sådan prövning av sammanslutningens revisionsorganisation.

Den väsentliga invändningen från de till det tidigare förslaget kritiska remissinstanserna torde därmed ha undanröjts.

46 s 2 mom. kan efter omarbetningen förslagsvis lyda som följer: Finns hos sammanslutning med ändamål att handhava gemensamma uppgifter för föreningar särskilt revisionsorgan inrättat, må sammanslut— ningen eller. om revisionsorganet utgör juridisk person. denna utses till revisor. Till revisionens förrättande skall sålunda tillsatt revisor utse för uppdraget lämpad person. och gäller i fråga om honom i tillämpliga delar vad i denna lag stadgas om revisor. Har sammanslutning eller revisionsor- gan utsetts till revisor enligt detta stycke. kan regeringen eller myndighet som regeringen hestänuner medge att det vid tillämpningen av denna lag skall anses som om föreningen hade auktoriserad revisor. Ersättningsskyl- dighet. som kan uppkomma för den som förrättat revisionen. skall åvila jämväl den som utsett honom.

l.? Riksdagen I979/80. I saml. Nr 144

Prop. l979/80: [44 194

Lagförslaget innehåller f.ö. endast smärre förändringar gällande be- stämmelser om revision. Sålunda har i 5 50 intagits en regel om skyldighet att granska koncernredovisning. Bestämmelsen är en självklar konsekvens av de i lagförslaget intagna reglerna om koncernredovisning. I anslutning därtill har i s 51 föreskrivits att revisor i moderförening skall avge särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. KF anser att det ur praktisk synpunkt är lämpligare att i moderbolagets revisionsberättelse ta in erfor- derliga uttalanden om koncernredovisningen.

[ s 50 har införts en bestämmelse att revisor på årsredovisningen respek- tive koncernredovisningen skall teckna hänvisning till revisionsberättel- sen. Regeln tillämpas redan av KF:s revisorer.

KF vill erinra om attjustitiedepartementet också berett KF möjlighet att yttra sig över bolagskommitte'ns slutbetänkande (SOU l979: 46) Koncern- begreppct m.m. ] föreliggande promemoria framhålls. att de ändringar i koncernbegreppet som föreslås i nämnda betänkande får beaktas även såvitt gäller ekonomiska föreningar. KF utgår ifrån att så blir fallet.

OK: 1 46.5 4 mom. har föreslagits att "minst en revisor skall vara auktoriserad revisor. om antalet anställda hos föreningen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200".

()K-förbundet, som är centralorganisation för landets regionala — och lokala OK-föreningar, har sådant revisionsorgan som framgår av 46 ä 2 mom. Revisionsorganet är juridisk person.

Den av revisionsorganet bedrivna verksamheten omfattar, förutom rä- kenskaps- och förvaltningsrevision. även rådgivande. samordnande och effektiviserande funktioner.

Detta arbetssätt kan fullföljas genom OK-förbundets krav på revisorer- nas teoretiska kompetens. praktiska erfarenhet samt kännedom om rörel- sen. Revisorernas anställningsförhållandcn möjliggör även en orädd och kraftfull revisionsinsats.

Sammanfattningsvis föreslår därför OK-förbundet. att de föreslagna reg- lerna ändras så, att OK-rörelscn även framledes kan bibehålla en egen sammanhållande revisionsfunktion.

HSB:s riksförbund: Förslaget till skärpta revisionsbestämmelser kan i princip tillstyrkas. HSB anser emellertid att förslaget här går längre än vad som erfordras för att uppnå den skärpning som principiellt eftersträvas. HSB anser sålunda att de revisionsorgan som finns hos exempelvis HSB och Kooperativa Förbundet uppfyller de krav som förslaget principiellt vill uppställa på mer kvalificerad revision i de större kooperativa företagen. HSB instämmer sålunda i de synpunkter på revisionsfunktionens utform- ning som KF framfört i sitt remissvar. Revisionsorganen hos exempelvis HSB och KF bör jämställas med auktoriserade revisorer i detta hänseen- dc.

FAR: 46 li. FAR har noterat att någon motsvarighet till ABLs föreskrift. (lt) kap. 2 & l st) att till revisor ej får utses den som är försatt i konkurs, saknas i föreningslagen. Likformighet mellan de båda lagarna på denna punkt är önskvärd. Liksom i 1976 års förslag kvarstår regeln i gällande lag att om särskilt revisionsorgan finns inrättat hos sammanslutning med ända- mål att handha gemensamma uppgifter för föreningar. kan sammanslut- ningen eller. om revisionsorganet utgör juridisk person. denna utses till revisor. I sitt remissuttalande över l976 års förslag uttalade FAR att föreningen av principiella skäl är emot ett sådant system. vilket enligt FARs mening står i strid med bl.a. de krav på självständighet som anges i auktorisationsförordningen (SFS l976: 825. 6 s). Regeln i l976 års förslag

Prop. 1979/80: 144 . . 195

att sådant organ skulle jämställas med auktoriserad revisor. vilken hårt kritiserades av åtskilliga remissinstanser. har däremot nu slopats. vilket FAR med tillfredsställelse noterar.

50 &. Tredje stycket i denna paragraf. vilket motsvarar lt) kap. 85% aktiebolagslagen. ger revisor i moderförening rätt till insyn i dotterförening och biträde av dess styrelse. Som påpekades i FARs remissvar på l976 års förslag är detta icke tillfredsställande. eftersom dotterföretagen i kon— cerner under moderföreningar i allmänhet är aktiebolag. En lösning av detta problem vid blandade koncerner ingår visserligen i förslaget till en "lag om årsredovisning. revision och koncerner". som framlagts av 1974 års bolagskommitte i betänkandet SOU l978:67. nya bolagsregler m.m. Bestämmelserna i detta lagförslag är emellertid ej avsedda att gälla för ekonomiska föreningar.

5l lå. Bestämmelsen om "särskild revisionsberättelse beträffande kon— cernen" kvarstår från 1976 års förslag. 1 promemorian (s. 95) redogöres i sammandrag för de invändningar FAR framförde mot denna lagtekniska lösning — som även förefmnes i aktiebolagslagen— vid remissen av 1976 års förslag. men det ändringsförslag FAR då framförde avvisas. FAR kan emellertid inte finna del annat än synnerligen olämpligt att bibehålla en formulering i lagtexterna som tyder på att två skilda handlingar skall upprättas — revisionsberättelse och koncernrevisionsberättelse — när den praktiska lösning som framkommit och som godtagits av registreringsmyn- digheten är att endast en handling (med två avsnitt) utfärdas. FAR bifogar för kännedom sin rekommenderade formulering av en ren revisionsberät- telse för ett moderbolag (se 5. [54 i FAR:s ledamotsförtcckning 1979) och hänvisar i övrigt till sitt remissvar på I976 års förslag.

Svenska revisursamjiinclet: SRS föreslår att följande mening tillägges 45 &. "Föreningsstämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter".

5 lnsatsränta

Kooperationsurredningen: Enligt 18.5 andra stycket som i förslaget kvarstår oförändrad från nu gällande lag föreskrivs att annan utdelning än återbäring och efterlikvid får utgå med högst 5% av inbetalda insatser. lfrågavarande regel infördes först i l95l års föreningslag. 5 % översteg vid denna tidpunkt i regel de allmänt gällande ränteniväerna. Sålunda utgjorde riksbankens diskonto vid årsskiftet l950/l951 3%. Under senare år har diskontot legat mellan 5 l/2 och 8%. Även den långa låneräntan har stigit kraftigt under denna period och ligger nu för statslånen vid H) U."! %.

Det är från såväl kooperativ som samhällelig synpunkt angeläget att kapitalbildningen också inom den kooperativa sektorn stärks. En av vä- garna för detta är ökningen av insatskapitalet. Det kan knappast råda något tvivel om att möjligheterna att anskaffa kapital genom höjning av insatser- na ökas betydligt om föreningarna kan betala en ränta som ligger i nivå med de låneräntor som i övrigt gäller i samhället. Något principiellt hinder mot en höjning av den högsta tillåtna insatsräntan finns inte. Höjningen strider således inte mot vare sig den svenska eller internationella koopera- tionens grundsatser och innebär självfallet inte att kooperationens person- associativa karaktär förändras.

Det kan givetvis ifrågasättas om det finns anledning för statsmakterna att över huvud taget fastställa en högsta insatsränta för kooperativa före-

Prop. 1979/80: 144 l96

tag. Överskottets fördelning är. inom de ramar samhället i övrigt sätter. i allt väsentligt en fråga för organisationerna själva. Kooperationsutredning- en har dock funnit det värdefullt att den kooperativa särarten markeras bla när det gäller överskottsfördelningen. Därför bör föreningslagen även i fortsättningen innehålla regler om högsta insatsränta.

Kooperationsutredningen hemställer därför att föreningslagens regler om begränsningen av insatsräntan till högst 5. % ändras. Utredningen finner dock att — i överensstämmelse med internationell kooperativ praxis — även i fortsättningen begränsande regler bör finnas i föreningslagen. Enligt de överväganden som skett inom utredningen bör begränsningen knytas till ränteutvecklingen på kapitalmarknaden. Utredningen hemställer därför att begränsningen av insatsräntans maximala höjd knyts till gällande emis— sionsränta för långa statslån vid utgången av det räkenskapsår årsredovis- ningen avser.

För närmare belysning av frågan om insatsräntan hänvisas till en prome— moria. Den kooperativa insatsräntan. som utarbetats inom utredningens sekretariat (se bilaga 2: l ).

OK: Även föreliggande förslag har bibehållit den gamla regeln om att vinstutdelning i annan form än återbäring får fastställas till högst 5% på inbetalda insatser. Vi vill i detta sammanhang hänvisa till de synpunkter som framfördes i vån remissyttrande över l976 års förslag. liksom också till kooperationsutredningens synpunkter. Finansieringsfrågorna är idag en av de verkligt stora frågorna för den kooperativa sektorn av näringslivet och har varit föremål för stort intresse inom kooperationsutredningen. Det torde framstå som alldeles uppenbart att den nuvarande begränsningen av insatsräntan till S% är starkt begränsande för ekonomiska föreningars möjligheter att finansiera sig med insatskapital. Ett fasthållande vid denna gräns kan därför allvarligt äventyra de ekonomiska föreningarnas möjlig- heter att framdeles försörja sig med riskvilligt insatskapital. Räntesatsen förefaller Också godtyckligt vald. även om den. då den infördes. stod i en proportion till den allmänna räntenivån i samhället som inte var orimlig och även korresponderade med räntesatser i annan civilrättslig lagstift- ning. I dagsläget saknas varje sådan anknytning.

l första hand synes det vara möjligt att helt avstå från begränsningar med avseende på insatsräntan. Om ett sådant steg inte skulle kunna tas. finner vi det rimligt att begränsa insatsräntan genom en anknytning på en helt annan nivå. förslagsvis till Riksbankens diskonto med någon marginal eller till den långa statslåneräntan.

HSB.-s riks/örhiuzd: HSB avstyrker förslaget att bibehålla utdelningsbe- gränsningarna i l8å FL.

För en tillfredsställande kapitalbildning på längre sikt torde det vara nödvändigt att den nuvarande begränsningen ändras. HSB anser inte att begränsningen bör slopas helt. men gällande begränsningar till 5% som tillkommit under helt andra förutsättningar i fråga om allmänt ränteläge måste anpassas till nuvarande förhållanden.

Kooperationsutredningen har i sitt remissvar över förslaget anfört att begränsningen bör knytas till ränteutvecklingen på kapitalmarknaden. HSB ansluter sig till vad kooperationsutredningen anfört i detta hänseen- de, HSB är dock tveksam till om begreppet "emissionsräntan för långa statslån" kan anses tillräckligt definierat och föreslår att alternativ ytterli- gare övervägs och därvid exempelvis om inte en bindning i förhållande till riksbankens diskonto kan vara lämpligt som begränsningsdefinition.

KF: De förändringar som föreslås i & l8 gäller huvudsakligen en anpass-

Prop. l979/80: 144 197

ning till koncernbegreppet vid fastställande av vinsten samt består i övrigt av språklig omarbetning i överensstämmelse med aktiebolagslagen . Jäm— fört med nuvarande lag föreslås bestämmelsen. som maximerar insatsrän- tan till 5 %. kvarstå oförändrad. KF vill här hänvisa till de synpunkter. som kooperationsutredningen framfört om behovet av en uppmjukning av den— na regel. som tillkommit under en tid med helt andra räntesatser än som gäller idag. Förbudet att betala mer än 59%. ränta gör det nu mycket svårt för ekonomiska föreningar att finansiera sig med insatskapital. Särskilt gäller detta om man i större grad skulle behöva begära kontanta inbetal- ningar av medlemmarna och inte som hittills enbart låta insatskapitalet tillväxa genom kvarhållen återbäring/efterlikvid jämte ränta. I praktiken är emellertid nuvarande skattelag. som innebär dubbelbeskattning på utdel- ningar. ett lika avgörande hinder och därför har KF till kooperationsutred- ningen hemställt att denna tar upp frågan om en översyn av såväl för- eningslag som skattelagar i ett sammanhang för att ge föreningarna en tillfredsställande möjlighet att finansiera sig med eget kapital. ] avvaktan härpå har KF inte några invändningar mot att nuvarande begränsningsre- gel t v kvarstår.

LRF: ] 18 å andra st föreslås oförändrat kvarstå föreskriften att utdelning på inbetalda insatser får fastställas till högst 5 % per år.

Någon ränta på insatskapitalet utgår fn ej inom lantbrukskooperationen. I det år 1979 antagna lantbrukskooperativa handlingsprogrammet. fjärde grundsatsen, anges: "Föreningens nytta av insatskapitalet tillgodogöres medlemmarna i form av högre produktpris och lägre förnödenhetspriser. Om ränta skall utgå på insatskapitalet bör storleken begränsas." Denna grundsyn innebär att det för medlemmarna är fördelaktigare att få ett högre löpande avräkningspris i kombination med efterlikvid än att få ränta på insatskapitalet. Det primära hindret för räntebetalning är dock befintlig skattelagstiftning. Sker en ändring av nuvarande dubbelbeskattning upp- kommer anledning för lantbrukskooperationen att ompröva sitt ställnings- tagande i fråga om erläggande av ränta på insatskapital.

Frågan om ränta på inbetalda insatser måste ses i samband med stärkan- det av de kooperativa företagens egna kapital. där en av vägarna är en ökning av insatskapitalet. Kooperationsutredningcn arbetar fn med hithö- rande frågor.

Ett skäl för att i lagen ange räntemaximering har varit att markera den ekonomiska föreningens karaktär av personassoeiation ijämförelse med aktiebolag. som är en kapitalassociation med syfte att ge högsta avkastning på aktiekapitalet.

Det lantbrukskooperativa handlingsprogrammets formulering att ränta på insatskapital bör vara begränsad innebär i överensstämmelse med inter- nationell kooperativ praxis att viss maximinivå bör anges. Vid nuvarande inflationsnivå innebär räntenivån 5 % en negativ realränta före skatt. Enligt LRFs uppfattning bör räntan ligga på en nivå som står i paritet med vad som är normalt på kapitalmarknaden. Då gällande räntemaximering l951 fastställdes till 5 % var riksbankens diskonto av storleksordningen 3 %. En maximering av insatsräntan bör kvarstå men starka skäl talar för att bindningen ej bör göras absolut utan knytas till utvecklingen på kapital- marknaden. främst i form av den s k långa Statslåneräntan. Den genom- snittliga medlemstiden i lantbrukskooperativa föreningar överstiger 20 år. Det kan därför hävdas att de successivt inbetalda amorteringarna av en insatsskyldighet generellt sett är långfristigt bundna.

Prop. l979/80: 144 IQX

6 Följdlagstiftningen

6.l Lagen (19561116) om jordbrukskasserörelsen

BallÅ"in.tp€klf0n('n.' l den föreslagna lagtexten har gjorts hänvisningar till lagen om ekonomiska föreningar och till bokföringslagen. Inspektionen anser det angeläget att utformningen av de nya redovisningsreglerna i JKL samordnas med redovisningsreglerna för övriga bankgrupper. Som påpe— kats i bankinspektionens yttrande till regeringen l977—02-25 över betänkan— den, upprättade inom justitiedepartementet. (Ds Ju l976: l [) Förslag till lag om ekonomiska föreningar m m och (Ds Ju l976: l?) Följdlagstiftning till en ny föreningslag är det önskvärt att på motsvarande sätt som gäller beträf- fande de övriga banklagarna så långt som möjligt i JKL införa de nya bestämmelserna och inte hänvisa till bestämmelser i bokföringslagen.

I den sittande banklagsutredningen är redovisningsreglerna fn föremål för utredning. Inspektionen vill därför inte gå in närmare på de föreslagna-i ändringarna i JKL. Det kan emellertid påpekas att banklagarnas värde- ringsregleri vissa avseenden avviker från bokföringslagens. ] fråga om t ex värdering av omsättningstillgängar krävs enligt banklagarna ej värdering enligt lägsta värdets princip.

Vidare har inspektionen den principiella uppfattningen att ifråga om uppskrivning av anläggningstillgångar och aktivering av good-will och vissa andra immateriella tillgångar det även framdeles bör gälla andra och restriktivare regler för banker än för andra företag.

Sveriges _föreningsbankers förbund: Förbundet vill erinra om den på— gaende utredningen om banklagstiftningen. Enligt vad förbundet erfarit är avsikten att skapa en fullständig lag för föreningsbanksrörelsen och att denna i nu berört hänseende kommer att anpassas till övriga banklagar. l avvaktan på denna lagstiftning har vi ingen erinran mot de föreslagna ändringarna i föreningslagen och lagen om jordbrukskasserörelsen. under förutsättning att de av LRF anförda synpunkterna beaktas.

6.2 Bostadsrättslagen(1971 :479) Länsstyrelsen i Stuck/what" ((in: Länsstyrelsen vill i anslutning till vad tidigare anförts om revisionsreglerna framhålla att kvalificerad revision med stöd av & 46 mom 4 st [ förslaget till föreningslag överhuvudtaget ej torde komma att få betydelse för bostadsrättsföreningar. Det är länsstyrel- sens uppfattning att i vissa bostadsrättsföreningar föreligger ett icke tillgo- dosett behov av kvalificerad revision. Av praktiska skäl torde detta behov för närvarande ej alltid kunna tillgodoses genom utseende av revisor enligt & 48 föreningslagen. Punkten 4 i övergångsbestämmelserna bör ej återges som en hänvisning till övergångsbestämmelserna i lagen om ändring i lagen om ekonomiska föreningar utan sakinnehållet bör upptas här.

HSB:s riksförbund: Bestämmelserna i 38.6 sjätte stycket och 43% andra stycket föreningslagen förefaller för bostadsrättsföreningarnas del onödigt betungande och avstyrks för dessas del. HSB föreslår därför att begräns- ning härvidlag sker genom att en undantagsbestämmelse införs i bostads- rättslagen.

Prop. 1979/80: 144 199

6.3 Lagen (1972:262) om understödsföreningar

Försäkringsi'iixpekii'unen: Inspektionen. som begränsar sitt yttrande till frågor som rör UFL, tillstyrker i princip de ändringar som föreslås i denna lag. Inspektionen vill dock framföra några synpunkteri vissa frågor. Årsredovisningen (29 och 30 åå UFL och 38t$ EFL)

Bestämmelser om styrelsens årsredovisning finns intagna i 38—44 åå i EFL. Ändringar föreslås av samtliga dessa paragrafer. För understödsför— ening skall genom hänvisning i 29 & U FI.. endast gälla de bestämmelser som föreslås i 38.5 första och tredje—sjunde styckena.

För understödsförenings årsredovisning gäller i övrigt bokföringslagen (BL) och de från BL avvikande föreskrifter som utfärdas av försäk- ringsinspektionen med stöd av 305 UFL.

I 385 tredje stycket EFL. som föreslås gälla för understödsförening, har intagits vissa föreskrifter beträffande de poster som skall tas upp i resultat- räkningen och balansräkningen. Det kan ifrågasättas om inte hänvisningen i 29.5 UFL till nämnda stycke kan utgå. Föreskrifter i förevarande avseen- de kan i stället lämpligen ingå i de närmare föreskrifter beträffande årsre— dovisningen som utfärdas av försäkringsinspektionen med stöd av 305 UFL.

I 385 sjunde stycket EFL. som även föreslås gälla för understödsföre- ning. har intagits föreskrift bl aom att styrelseledamot på avskrift av den årsredovisning. som skall hållas tillgänglig för envar hos föreningen. skall teckna bevis innehållande uppgift om föreningsstämmans beslut beträffan- de föreningens vinst eller förlust.

För fondbildningen inom understödsförening gäller bestämmelserna i 23? UFL. Där föreskrivs att vid bokslut för varje verksamhetsgren till en försäkringsfond för denna skall avsättas vad som av intäkterna ej ätgått för kostnader under räkenskapsåret. Avsättning av medel från försäkringsfon- den till 5 k fria fonder (återbäringsfonder) regleras av bestämmelser i föreningens stadgar.

Till skillnad från vad som gäller för ekonomiska föreningar gäller alltså för understödsföreningarna att föreningsstämman inte fattar beslut om föreningens vinst eller förlust enligt årsredovisningen. Föreningsstämman inom understödsföreningarna fattar däremot regelmässigt beslut om dis- ponen'ngen av de belopp som enligt bestämmelserna i stadgarna avsatts till fria fonder. Sådana beslut. som avser återbäring till medlemmarna. fattas i regel inte varje år utan endast i samband med försäkringsteknisk utred- ning. som förening enligt UFL skall låta verkställa minst vart 5:e år.

I 385 sjunde stycket EFL har även intagits en bestämmelse om att styrelseledamot på avskrift av årsredovisningen skall teckna bevis om att resultaträkning och balansräkning fastställts med uppgift om fastställelse- dagen. Något behov av en sådan bestämmelse för understödsförening torde inte föreligga mot bakgrund av att alla understödsföreningar är skyldiga att årligen till försäkringsinspektionen insända avskrift av såväl årsredovisningen som av protokollet från den föreningsstämma där årsre- dovisningen blivit framlagd. De till inspektionen insända handlingarna utgör "offentliga handlingar" hos inspektionen.

Med hänvisning till vad ovan anföns föreslår inspektionen att hänvis- ningen i 295 UFL till 38% sjunde stycket EFL utgår.

Revisionsberättelsen (31 & UFL och 51 & EFL) Enligt hänvisning i 3l å UFL skall 5l .ö EFL, som innehåller bestämmel-

Prop. I979/80: 144 200

ser om revisionsberättelsen. gälla i tillämpliga delar för understödsföre- ning.

Andra och tredje styckena av Sl s EFL innehåller föreskrifter om titta- landen som skall göras i revisionsberättelsen. I båda dessa stycken före- kommer uttryckct "denna lag". Revisionsberättelsen skall bl a innehålla uttalande. huruvida årsredovisningen uppgjorts enligt "denna lag". Det kan i klarhetens intresse ifrågasättas om inte ett förtydligande bör göras i UFI... Förslagsvis kan detta ske genom ett tillägg till 3l & UFL om att vid tillämpningen av SI & EFL skall iakttagas att när där talas om ”denna lag" även avses UFL.

Övergångsbestämmelserna

I punkt 2 i förslaget till övergångsbestämmelser till UFL hänvisas till 46ä l mom tredje och fjärde styckena EFL. Hänvisningen till fjärde stycket kan utgå. eftersom begreppet "dotterförening" eller "dotterföre- tag" inte definieras i UFL. Något behov av att f n införa en sådan definition för understödsföreningarna föreligger inte.

Sammanfattning

Försäkringsinspektioncn tillstyrker utredningens förslag till ändringar i UFL med följande undantag.

l. Hänvisningen i 29 & UFL till 38 & tredje och sjunde styckena EFL utgår.

2. I 31 & UFL görs ett tillägg som klarlägger att med uttrycket "denna lag" i 5| & EFI. avses säväl UFL som EFL.

3. Hänvisningen i övergångsbestämmelserna till UFL till 46 & mom. I fjärde stycket EFL utgår. Svens/((i Iiij/i'irsfikrings_/i')'reningars riks/i")"rbiind och Pen.s'i'miskiissiiii SHB:

Allmänt

Av promemorian framgår. att ny lag om ekonomiska föreningar inte skall genomföras f.n. Däremot läggs fram förslag till nya redovisnings- regler i lagcn om ekonomiska föreningar (EFL). Härav föranlett förslag till följdändringar i UFL har upprättats med bibehållande av hänvisningar till EFL.

Åberopande vårt yttrande I977-02-22 rörande l976 års förslag till ny EFL och till följdändringari UFL får vi åter framföra vårt starka önskemål om att hänvisningar i UFL till annan lagstiftning undviks. Vi erinrar därvid om att Näringsutskottet i sitt betänkande l976/77:5l hemställde om att hänvisningar i UFL till EFL skulle tas bort. vilken hemställan bifallits av Riksdagen.

En helt ny lag om ekonomiska föreningar kommer måhända om ett par år. Vi utgår ifrån. att en sådan lag inte kommer att ändra redovisningsreg— lerna eller andra bestämmelser för understödsföreningarna. Med nuvaran- de uppbyggnad av UFL krävs dock med en ny EFL formella ändringar av UFL. Sådana ändringar undviks dock om UFL redan nu omarbetas till en lag utan hänvisningar till EFL enligt Riksdagens-nyssnämnda beslut.

Hänvisningen i 29 & UFL till 38 få sjunde stycket EFL

I 38 & sjunde stycket EFL enligt förslaget skall visst bevis antecknas om fastställelsen av resultaträkningen och balansräkningen samt om för- eningsstämmans beslut beträffande vinst eller förlust.

Prop. l979/80:144 Ztll

Bestämmelser om fondbildning finns i 23 & UFL och i föreningarnas stadgar.

Resultaträkningens överskott eller underskott är normalt inte vinst eller förlust för en understödsförening i samma mening som för en ekonomisk förening. Understödsföreningar bedriver försäkringsrörelse. som kräver särskilda. inte årligen återkommande bedömningar av redovisningens re- sultat. Många understödsföreningar måste minst vart 5:e år låta aktuarie upprätta försäkringsteknisk utredning av föreningens ställning (Zl & UFL).

Av anförda skäl anser vi att bestämmelserna i 38 & sjunde stycket EFL inte fyller något behov när det gäller understödsföreningar samt att dessa bestämmelser dessutom är vilseledande för understödsföreningarna. Hän— visningen i 29 & UFL till detta lagrum bör sålunda utgå.

Hänvisningen i 3| s UFL till 5I åEFL

I Sl få andra och tredje styckena EFL enligt förslaget föreskrivs att revisorerna skall göra uttalande bl. a. om årsredovisningen upprättats "en- ligt denna lag" och när styrelseledamot handlat i strid "mot denna lag". Enligt förslaget till 3! & UFL skall dessa bestämmelser gälla i tillämpliga delar för understödsföreningarna. Det måste för understödsföreningarna framstå som oklart om med "denna lag" avses EFL eller såväl EFL som UFL. Då det senare torde vara avsett bör ett förtydligande intas i 3! % UFL.

Sammanfattning

Vi anser att UFL inte bör innehålla hänvisningar till EFL. Promemo- rians förslag till ändringar av UFL. som sålunda avstyrkes av formella skäl. bör ersättas med en ny UFL utan hänvisningar till EFL.

I sak har vi intet att erinra de föreslagna ändringarna av UFL. Dock anser vi. att hänvisningen i 2995 UFL till 385 sjunde stycket EFL bör utgå. samt att ett förtydligande av orden "denna lag" i Sl & andra och tredje styckena EFL bör lämnas i 31 .ö UFL.

Spririiistititiens pensions/(assa: Sparinstitutens Pensionskassa. försäk- ringsförcning. (SPK) har till syfte att administrera tjänstepensionsförmå- nerna för de anställda inom spar- och föreningsbanksrörelserna. Till SPK var vid årsskiftet ISI arbetsgivare anslutna. antalet medlemmar var |o927 varav 897 uppbar antingen ålders- eller sjukpension. Dessutom utbetalas efterlevandepension till l77 personer. SPK:s avgiftsinkomst 1978 var drygt 79 miljoner kronor och de sammanlagda fonderna uppgick per ultimo I978 till drygt 597 miljoner kronor.

SPK som har tagit del av rubricerade promemoria och vill med anledning härav framföra följande synpunkter. Lagen om understödsföreningar. UFL. är skriven med hänvisningar till lagen om ekonomiska föreningar (EFL). Detta förhållande anser SPK vara otillfredsställande. SPK anser således att UFL skall vara skriven som en sjäIVständig lag utan några hänvisningar till EFL. I detta stöds vi även av Näringsutskottets yttrande l976/77: 5l i vilket man hemställde att hänvisningar i UFL till EFL skulle tas bort. vilken hemställan Riksdagen biföll.

] 29% UFL hänvisas till 38ä sjunde stycket EFL. Denna hänvisning torde inte fylla något behov eftersom understödsföreningarnas överskott eller underskott inte normalt är vinst eller förlust för en understt'idsför— ening i samma mening som för en ekonomisk förening.

Sammanfattningsvis anser SPK att UFL inte bör innehålla hänvisningar till EFL. SPK avstyrker därför förslaget till ändringar i UFL och föreslår att det i stället utarbetas en ny UFL utan hz'invisningar till EFL.

Prop. 1979/80: 144 202

6.4 Lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring

Arbetslöslzctskassornas samorganisation (50): Med hänsyn till de intressen SO har att företräda, finner SO inte anledning att ingå på någon granskning av den föreslagna nya lagen om ekonomiska föreningar.

Följdlagstiftningen i lagen om arbetslöshetsförsäkringen berör 60. 61. 62. 79 och 102 så.

Då föreslagna ändringar till lag om arbetslöshetsförsäkring i Ds Ju 1979: H huvudsakligen är av redaktionell art och ej behöver föranleda att normalstadgarna för försäkringen behöva omarbetas. har 50 ingen erinran mot föreslagna ändringar i lagen.

Prop. 1979/80: 144 203

Bilaga 2." 1 Bilaga till kooperationsutredningens yttrande över Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m. m. (Ds Ju 1979: 14)

Den kooperativa insatsräntan Disposition:

Bakgrund Två principer Terminologi Ideologi Historik Föreningslagen

Beskattning Kooperativa kupimlprohlr'm

Kooperativ praxis Kooperativa grundsatser Konsumentkooperationen Lantbrukskooperationen Utlandet

Överväganden Kooperativ svaghet Inflationen Ideologi

Santnmnfittming

F öht/ag

Bilagor: 1 Några räntesatser 2 Långa kapitalrantan. en orientering 3 Diagram diskontot —— långa räntan

Prop. I979/8l): 144 204

Den kooperativa insatsräntan

l l95l års föreningslag (FI.) infördes bestämmelsen om en begränsning av den kooperativa överskottsutdelningen. Begränsningen återfinns i lRä andra stycket och lyder:

"Utdelning. som beräknas annorledes än i förhållande till den omfatt- ning vari medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet eller denna eljest tagits i anspråk. må fastställas till högst fem procent för är å inbetalda insatser."

ljustitiedepartementets promemoria Ds .lu l979: l4 "Nya redovisnings— regler för ekonomiska föreningar m. m.” upprepas bestämmelsen om den kooperativa vinstutdelningens begränsning. Formuleringen i den nya ISÖ är identisk med den i FL.

Kooperationsutredningen har funnit att denna lagbestämmelses princi- piella innehåll bör kvarstå. men förordar att procentsatsen höjs och görs flexibel så att den bättre överensstämmer med nuvarande och framtida räntenivå på kapitalmarknaden.

Bakgrund Två principer

I aktiebolag förekommer endast en form av vinstutdelning. nämligen utdelning på aktier. I ekonomiska föreningar finns två möjligheter att fördela överskottet. dels i form av återbäring/efterlikvid. dels i form av kapitalränta.

Dessa båda utdelningsformer bygger på två skilda principer. Återbäring/ efterlikvid är en överskottsutdelning som beräknas i proportion till den omfattning vari medlemmarna ttnder året tagit föreningens tjänster i an- språk. Kapitalräntan däremot utgår i förhållande till medlemmens kapital- insats. Kapitalräntan är — tekniskt sett — kooperationens motsvarighet till bolagens aktieutdelning. Äterbäring/efterlikvid är av renodlat kooperativ karaktär.

Terminologi

Termen "ränta" på insatser motsvaras av termen ”utdelning" på aktier. Enligt gängse språkbruk är "ränta en kapitalersättning som långivaren betalar till låntagaren efter en i förväg avtalad räntesats. Den kooperativa kapitalräntan. i kooperationen ofta benämnd "insatsräntan". är dock lik- som aktieutdelningen en l'örräntning av ett riskbärande ägarkapital. Insats- räntan utgår först när verksamhetsårets ekonomiska resultat är känt. ln- satsräntan är således villkorlig till skillnad från traditionell ränta som är avtalad.

Terminologin i FL anknyter till språkbruket i bokförings- och aktiebo- lagslagarna och den kooperativa kapitalräntan betecknas i lagen som "vinstutdelning" på insatser. Termen "insatsränta" däremot anknyter till internationellt kooperativt språkbruk och används fortsättningsvis i denna text.

Ideologi

Enligt kooperativ ideologi skall produktionsfaktorn kapital i ett koopera- tiv ha ingen eller begränsad ersättning. Den viktiga produktionsfaktorn i ett kooperativ anses vara medlemmarnas/ägarnas prestationer. dvs köp hos eller leverans till föreningen eller dylikt. Det kooperativa företagets överskott uppstår framför allt genom medlemmarnas prestationer och

Prop. l979/80: 144 305

överskottet fördelas i kongruens härmed som återbäring/efterlikvid. dvs. med medlemmarnas prestationer som fördelningsnyckel.

De kooperativa principerna har traditionellt enjordnära förankring. När det kooperativa företaget arbetar i en marknadsekonomi där kapitalet normalt tillerkänns en viss ersättning (ränta eller utdelning) så bör också det kooperativa företaget ges denna möjlighet för att tilldra sig nödvändigt kapital. Kooperatörerna accepterar kapitalränta inte som en genuin del av de kooperativa principerna utan som en nödvändighet. Mot det nödvän- diga men främmande inslaget krävs en vakthållning. och denna tar sig uttryck i kravet på kapitalräntans begränsning. Kapitalet skall få en rim/i.u ersättning. men heller inte mer.

Detta synsätt stadfästes i FL. Den som tillskjuter kapital till ett koopera- tivt företag bör tillerkännas rätten till en rimlig kapitalersättning.

Historik

Den kooperativa traditionen att begränsa ägarkapitalets ersättning har sitta rötter i lelO-talets engelska kooperation. Formellt överfördes denna praxis till den svenska konsumentkooperationen i KF:s mönsterstadgar |907.

Är l899 publicerade G H von Koch en skrift med titeln "Om arbetarnas konsumtionsföreningar i England" varvid han vid beskrivning av vinstens fördelning konstaterade att "ränta betalas å medlemmarnas kapital efter 5 procent". Denna skrivning kom att påverka KF:s första mönsterstadgar från år l907.

[ E H Thörnbergs skrift 1907 "Den kooperativa rörelsen" konstatera- des: "En annan utomordentligt viktig princip. hvilken utgör en ingående del af Rochdalesystemet sådant detta fullbordades af de tjugoåtta ylleväf— varna. är denna: Ingen utdelning å andelskapitalet. hvilket endast tillgo- doräknas en viss ränta. Affärens öfverskott fördelas bland medlemmarnai förhållande till de af dem gjorda inköpen. Man anser till och med att mani detta sammanhang ej bör tala om vinstutdelning utan om återbetalning. De franska kooperatörerna använder uttrycket ”ristourne". som egentligen betyder återgång."

Redan i KF:s första mönsterstadgar som antogs år l907 inskrevs princi- pen om begränsad kapitalränta och även nivån knöts direkt till den om- nämnda engelska pä fem procent. Formuleringen löd: "Övrig vinst förde- las med högst 5 procent på andelskapitalet".

Vid l9l2 års upplaga av B—stadgarna konstaterade sekreteraren K Eriks- son i KFzs styrelse: "Genom denna begränsning av räntan skiljer sig den kooperativa föreningen på ett avgjort sätt från de vanliga aktiebolagen som ha obegränsad utdelning på aktiekapitalet. Aktiebolaget är en kapitalföre- ning under det att konsumtionsföreningen är personförening”.

I den konsumentkooperativa ideologen Anders Örnes skrift om "De sju grundsatserna" (l9l9— l952) anförs följande: "Den uppåt fixerade ränta på insatskapitalet. som föregångarna från Rochdale fastslogo som en av grundsatserna för sitt företag. hör med till den kooperativa föreningens väsentliga kännemärken. Det kooperativa företaget bör betala sådan ränta på medlemmarnas insatser. att det i längden blir lika fördelaktigt för medlemmarna att placera sina medel hos detsamma som i exempelvis sparbankerna eller de vanliga affärsbankerna. Både att betala högre och lägre är felaktigt".

Prop. l979/80: 144 206

Föreningslagen

[ den utredning som tillsattes 1945 för att bereda en ny lagstiftning om ekonomiska föreningar ingick också Albin Johansson. KF:s verkställande direktör l924— 1957. Han lär där ha föreslagit att bestämmelsen om högst 5 procents insatsränta skulle medtas i föreningslagen. Så blev också fallet.

l utredningens överväganden ingick likaså en skrivelse från KF:s styrel- se till regeringen angående förbättrad lagstiftning rörande kapitalbild- ningen inom ekonomiska föreningar och aktiebolag. l skrivelsen. daterad 1933. förordades att "viss begränsning beträffande rätten för ett företag att till sina delägare betala ränta å gjorda insatser eller lämna utdelning skulle gälla intill dess företagets behov av eget kapital kunde anses fyllt”.

Utredningens (SOU l949: 17) överväganden angående en maximering av insatsräntan är mycket kort. Där sägs: ”Utredningen har funnit det önsk- värt att genom en lagbestämmelse maximera vinstutdelningen i förhållande till det inbetalda insatskapitalet till 5 procent för år. Föreskrift härom har upptagits i förevarande stycke. Det betyder uppenbarligen ej att i stad- garna måste fixeras en viss räntesats för nu ifrågavarande utdelning. Ge- nom föreskriften understrykes att föreningarna ej. såsom aktiebolagen. äro kapitalsammanslutningar'i.

Förslaget om en maximerad vinstutdelning till fem procent för år accep- terades på det stora hela av remissinstanserna (prop l95lz34). Vissa organisationer utanför kooperationen — t. ex. några handelskammare. Sveriges advokatsamfund -— avstyrkte förslaget med hänvisning till att bärande skäl saknats för att begränsa rätten till vinstutdelning så länge konsolideringskravet tillgodosetts.

Flera remissorgan — länsstyrelsen i Malmöhus län. Skånska lantmän- nens centralförening u pa och Föreningen skånska andelsslakterier u pa —- erinrade om vissa vanskligheter bl. a. vad gällde fastställandet av ett fix- erat procenttal. ”Därest en maximering av vinstutdelningen anses böra införas torde i varje fall denna böra ske så. att högsta utdelningsprocenten göres rörlig i relation till ränteläget."

Departementschefens kommentar till erinringarna om ett fixerat tak var följande "Att ställa begränsningen av utdelningen å inbetalda insatser i relation till det allmänna ränteläget torde knappast vara ändamålsenligt. Den av utredningen föreslagna högsta procentsatsen. fem procent. synes vara lämpligt avvägd".

Beskatlning

Överskottsfördelning som avser återbäring/efterlikvid är avdragsgill för föreningen. lnsatsräntan är däremot inte avdragsgill.

Skattelagstiftningen åtskiljer således dessa båda former av överskotts- fördelning. Den mer kooperativa och dominerande formen. dvs. återbä- ring/efterlikvid. behandlas mildare än insatsräntan. Insatsräntan jämställs i beskattningshänseende med aktieutdelning och beskattas i princip både hos förening och medlem.

Principen om dubbelbeskattning genombryts i praktiken inom konsu- mentkooperationen. lnsatskapitalets ringa storlek (200 kronor) och den låga räntesatsen (fem procent) gör att ränteintäkten hos medlemmen ofta faller inom ramen för det s. k. sparavdraget (800 kronor för ogifta och l 600 kronor för äkta makar). Ränteintäkten blir därmed obeskattad.

Om fem procent av insatskapitalet utdelades skulle lantbrukaren regel- mässigt bli beskattad för åtminstone en del av ränteintäkten. Av denna

Prop. l979/80: 144 307

anledning blir insatsräntan en dyr utdelningsform inom Iantbrukskoopera— tionenjämfört med återbäring/efterlikvid.

Kooperativa kapitalprublam

Under 1978 och 1979 har KF och LRF vid två tillfällen särskilt uppmärk- sammat de kooperativa kapitalproblemen och behovet av en snabb lösning av dessa inom kooperationsutredningens ram. 1 en KF-promemoria be- nämnd ”Kooperativ kapitalbildning'" (l979-02-20) och överlämnad till kooperationsutredningen sägs bl. a. följande:

"Av den ovan lämnade översikten har framgått att soliditeten för koope- rationen undergått en allvarlig försämring på grund av inflation och dåliga konjunkturer. Den sedan år 1951 i föreningslagen föreskrivna maximering- en av insatsräntan till högst 5 % utgör redan vid en årligen fortskridande försämring av penningvärdet med mer än 5 % en negativ realränta. och detta alltså före skatt. Då insatsräntan dessutom är dubbelbeskattad. är den siffcrmässiga maximeringen av denna i föreningslagen ett direkt hinder för konsumentföreningarnas anskaffning av eget kapital".

1 en KF-promemoria "angående vissa punkter ijustitiedepartementets förslag till ny lag om ekonomiska föreningar (Ds Ju 1976: 11)" sägs bl. a. följande:

"Föreningarna måste — framför allt ur kapitalanskaffningssynpunkt — ha möjlighet att betala en rimlig ränta på det kapital som medlemmarna tillskjuter. En begränsad utvidgning av ränteutdelningsrätten rubbar inte de kooperativa principerna. Då räntan i 1951 års föreningslag låstes vid 5 procent. motsvarade detta en räntenivå som med två procentenheter över- steg gällande diskonto. Riksbankens diskonto. som alltsedan 1945-02-09 legat på 2 1/2 procent hade 1950-12-01 höjts till 3 procent.

Diskontot har de senaste fem åren fluktuerat mellan 5 1/2 och 7 procent. för att vid senaste ändringen. l976-10-04. höjas till 8 procent. Mot bak- grund av räntenivåns utveckling sedan 1951 och med hänvisning till vad ovan anförts om en rimlig ränta på insatskapitalet föreslås att utrymmet för vinstutdelning i förhållande till inbetalda insatser ökas. Ett tänkbart förslag är att insatsräntan maximeras till en procentsats motsvarande riksbankens officiella diskonto vid utgången av det räkenskapsår årsredovisningen avser. Den enskilda föreningen får då möjlighet att inom det i lagen givna utrymmet fastställa en för föreningen lämplig räntefot".

Kooperativ praxis

Insatsränta förekommer traditionellt enbart inom konsumentkoopera- tionen. Lantbrukskooperationen har under överskådlig tid inte tillämpat denna typ av överskottsfördelning med hänvisning till gängse kooperativ utdelningspraxis i form av återbäring/efterlikvid.

Kooperativa grundsatser

lnom både konsument- och Iantbrukskooperationen regleras behand- lingen av insatsräntan i de kooperativa grundsatserna. som är praktiska handlingsregler fotade på kooperativ ideologi.

Den internationella kooperativa alliansen, IKA. som är de kooperativa organisationernas huvudorgan. föreskriver som villkor för medlemsskap (art 8. 3 %$): "lnsatskapitalet .tkal/ erhålla en begränsad ränta. om rti/tm överhuvudtaget skall utgå ' '.

IKA-stadgarna har överförts till grundsatserna inom svensk koopera- tion. KF:s fjärde grundsats lyder: "Begränsad kt'tpitulränru ()(/t återbäring i förhållande till gjorda köp".

Prop. l979/80: 144 208

l lantbrukskooperationens handlingsprogram. antaget av 1979 års riks— förbundsstämma. lyder fjärde grundsatsen: "Före/tingens' nytta av llt.t'(t[.t'- kapitalet tillgodogörs medlemmarna iform av högre produktpris” och lägre forn(idenltctspriser. ()m ränta skall utgå på insatskapitalet skall ytor/eken begränsas" ' '.

Konsumentkooperationen

lnom konsumentkooperationen används insatsränta traditionellt som överskottsfördelning parallellt med återbäring. Kooperativa förbundet för- delar dock överskottet till sina medlemsföreningar enbart i form av ränta på insatskapital. Under 1978 uppgick redovisat nettoöverskott i KF till 26.8 miljoner kronor varav 22.3 miljoner som insatsränta medan återstoden fonderades.

Bland konsumentföreningarna. fördelades överskottet ( 1 16 miljoner kro- nor 1978) i proportionerna 13 procent (14 miljoner kronor) som insatsränta och 87 procent (92 miljoner kronor) som återbäring efter gjorda köp. Under 1977 betalade endast tre föreningar av samtliga 170 lägre ränta än fem procent medan 21 föreningar utdelade ingen alls. Den övervägande delen av konsumföreningar använder sig således av insatsränta och når också det lagfästa räntetaket.

Konsttmcntkooperationen har traditionellt hävdat att familjesparandet inom kooperationen är ett verktyg för kooperativ utveckling och för med- lemmen samtidigt ett främjande av sund hushållsekonomi. Sparmomentet har motiverat en rimlig ersättning till det sparade kapitalet.

Lantbrukskooperationen

Lantbrukskooperationen markerar i sitt handlingsprogram en principi- ellt restriktiv hållning till användningen av insatsränta. ] praktiken brukas heller inte insatsräntan som överskottsfördelning av vare sig samverkans- organisationer eller föreningar.

Handlingsprogrammet utvecklar problemställningen genom bl.a. föl- jande kommentarer: "Under förutsättning att medlemmens insatsskyl- digth så nära som möjligt ansluter till hans utnyttjande av föreningen talar både praktiska. ekonomiska och ideologiska skäl för att överskotten bäst fördelas genom prissättningen på levererade eller köpta produkter . . . _ Till detta kommer ett skattetekniskt skäl. Eftersom ränta på insatser likställs med utdelning på aktier blir pengarna dubbelbeskattade. Dels får förening- en betala skatt på sitt överskott. dels får medlemmarna. om de inte kan utnyttja avdragen för ränteinkomster. skatta för kapitalinkomsten Lantbrukskooperationcn har hittills inte givit någon ränta på insatser utan endast på lån som upptagits av medlemmarna. Så länge nuvarande skatte- lagstiftning gäller bör denna linje tillämpas".

Utlandet

Den kooperativa principen om en begränsning av insatsräntan är fast förankrad i internationell praxis. Enligt lKA skulle Sverige år 1977 ha det lägsta taket av alla länder som alls tillämpar en begränsning av insatsrän- tan. Räntetaket fördelade sig då enligt följande: Sverige 5. procent Frankrike 6 procent Storbritannien 7.5 procent USA-Kanada 8 procent lndien 9 procent

Japan 10 procent

Prop. l979/80: 144 209

Överväganden Tre huvudskäl kan anses föreligga för att höja den lagf'ästa maximering- en av insatsräntan.

Kooperativ svaghet

Fo'r derförsta: Kooperationens försörjning med eget kapital utgör en svaghet i den kooperativa kapitalbildningcn. vilken principiellt skiljer sig från motsvarande problem i det enskilda näringslivet.

Det kan här räcka med konstaterandet att den kooperativa huvudprinci- pen för försörjning av riskkapital bygger på självfinansiering. dvs. fortlö- pande återföring av rörelsegenererade överskottsmedel till individuell upp- byggnad av insatskapital och till kollektivt fonderade medel. När så över- skotten uteblir påfylls heller inte det egna kapitalet.

Detta leder automatiskt till en försvagning av soliditeten. Eftersom kooperationen samtidigt är utestängd från externa kapitalkällor på kapital- marknaden — en självvald "isolering" för att värna om kravet på koopera- tiv självständighet i enlighet med grundläggande kooperativ ideologi — markeras än mer hämningen i de kooperativa organisationernas rörelsefri- het vad gäller försörjningen med eget kapital.

Inflationen För det andra: Inflationen har två effekter av betydelse för insatsräntans höjd. - Stigande inflationstal och sjunkande kapitalförräntning (lönsamhet) sänker företagens soliditet. Enligt kooperationsutredningens finansanaly- tiska kartläggning har de kooperativa företagens soliditet sjunkit i minst samma takt som soliditeten för övrigt näringsliv under den senaste femårs- perioden.

En fortlöpande urholkning av företagens soliditet påverkar negativt före- tagens finansiella motståndskraft. deras kreditkapacitet och investerings- vilja. Att på nytt vända näringslivets soliditetskurva uppåt har på senare år haft hög angelägenhetsgrad hos statsmakterna. Flera åtgärder har därvid vidtagits. nämligen bl.a. utvidgningen av Annell-lagstiftningen och infö- randet av en fjärde AP-fond samt det värdesäkra skattesparandets aktie- fondsalternativ.

Gemensamt för dessa åtgärder har varit att söka vidga företagens bas av riskkapital och på så vis höja deras lånekapacitet och expansionsmöjlig- heter. Ingen av dessa åtgärder är vare sig tekniskt eller principiellt ome- delbart tillämpbara på kooperativaföretag. Ett väsentligt hinder är därvid insatsräntans lagfiista maximering till fem procent.

— En andra inflationseffekt är att senare års penningvärdeförsämring regelmässigt överstigit femprocentsgränsen och att realräntan på insatser därmed blir starkt negativ. Medlemmens sparkapital — som i detta fall också här viss risk — kompenseras inte ens med en räntenivå som utgår på kooperativ sparkassa eller på sparkassekonto i bank (bilaga 1). Den lag- fästa maximeringsnivån urgröper således kapitalet snabbare än vad som är fallet till och med på lägsta bankräkning.

Riksbankens officiella diskonto har traditionellt haft viss normgivande effekt på kooperationens egen bedömning av rimliga räntetak. Genom efterkrigstidens mer aktiva penningpolitik. det senaste decenniets starka inflationstakt och valutapolitiska oro har diskontot förändrats allt oftare. Skillnaden har aecentuerats mellan å ena sidan penningmarknaden. dis-

14 Riksdagen [WO/80. I saml. Nr 144

Prop. l979/80: l44 210

kontot och de korta ränterörelserna och a den andra sidan kapitalmarkna- den och dess lugnare räntesättning.

När KF år 1907 inskrev en räntemaximering på fem procent i sina stadgar pendlade diskontot mellan 6 och 7 procent. Under 1930-talet sjönk diskontot under femprocentsnivån. och 1949. dvs. vid utarbetandet av ny föreningslag var diskontot tre procent. Först 1957 nådde diskontot fempro- centsnivån och år 1966 genombröts denna för första gången efter kriget och sattes till 6 procent. År 1969 togs steget till 7 procents diskonto och 1976 till 8 procent (se diagram bilaga 3).

Redan år 1957 tangerade således diskontot 1951 års lagfästa räntetak medan större delen av 1970-talet dominerats av en betydligt högre ränte- nivå. Aven den långa låneräntan har stigit kraftigt under denna period och ligger nu för statslänen vid 10 1/2 procent. (Se bilaga 2).

Ideologi

För det tredje: De kooperativa principerna var under 1960—talet föremål för översyn inom en särskild lKA-kommitté. Begränsningen av den koope- rativa insatsräntan diskuterades då mot bakgrund av de kapitalförsörj- ningsproblem som inflationen ger upphov till. En ökad flexibilitet av in- satsräntan och med anknytning till den allmänna räntesättningen i samhäl- let förordades av kommittén. Där ingick också Mauritz Bonow. KF. som skriver:

"De svårigheter som inflationsproblemet aktualiserar för hela kapitalfrå- gans lösning berörs indirekt på det sättet att man förordar ett mer "elas— tiskt" system för begränsning av räntan. Enligt kommittén kan detta inte anses strida mot den grundläggande principen. Kommittén rekommende- rar att begränsningen skall anknytas till trenden för de långfristiga ränte- variationerna. alltså ej anpassas till kortfristiga förändringar på penning- marknaden". *

Den kooperativa ideologin accepterar således att begränsningen av in- satsräntan görs flexibel för att inte försvåra kooperativ kapitalbildning.

Sammanfattning

De kooperativa företagens anskaffning av riskkapital är föremål för speciellt intresse från kooperationsutredningens sida. Sjunkande soliditet är allmänt förekommande i näringslivet men är inom kooperationen ett problem av speciell dignitet. Den kooperativa självfinansieringsprincipen sätts ur spel vid otillfredsställande lönsamhetsnivä och de kooperativa organisationernas institutionella miljö är annorlunda än de enskilda — börsnoterade — företagens eftersom en naturlig tillgång saknas till en öppen riskkapitalmarknad. dvs. aktiebörs.

] syfte att underlätta försörjningen med riskkapital för de ekonomiska föreningarna överväger kooperationsutredningen åtgärder vilka skulle ge de kooperativa föreningarna likartade möjligheter med de enskilda företa- gen. Det gäller i första hand en anpassning av villkoren vad gäller Annell- lagstiftningen. det värdesäkra skattesparandets aktiefondsalternativ samt fjärde AP-fonden.

Syftet med utredningsarbetet är bl. a. att de kooperativa företagen skall ges tekniska möjligheter att införskaffa ytterligare riskkapital. Dessa möj-

* KF promemoria 1977: "Vad är kooperation"?

Prop. l979/80: l44 211

ligheter kan lättare utnyttjas om företagen tillåts erbjuda en rimlig förränt- ning av insatskapitalet.

En sådan förräntning är inte möjlig genom räntetaket i FL på fem procent och som föreslås ha fortsatt giltighet ijustitiedepartementets pro- memorior Ds Ju 1976: 1 I och Ds Ju 1979: 14. Därmed försvåras för koope- rationen bl.a. en höjning av insatsskyldigheten.

Begränsningen av insatsräntan till fem procent har också åberopats som skäl för att inte utvidga Annell-lagstiftningen till att också gälla ekonomis- ka föreningar (jfr prop. 1978/79: 50 s. 51 ).

Ett upphävande av lagbestämmelsen om ett femprocentigt insatstak synes därför starkt motiverad. Nuvarande begränsning bör ersättas av en ny begränsning. Det finns starka skäl att redan nu ta upp frågan om en ändring av gällande maximeringsnivå på insatsräntan eftersom denna di- rekt berörs i promemorian om Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar.

Som ersättning till gällande maximering på fem procent föreslår koope- rationsutredningen att den nya nivån knyts till emissionsräntan för långa statslån.

Den långsiktiga bundenheten av det kooperativa insatskapitalet moti— verar att dess förräntning knyts till marknaden för långa lån. Emissionsrän- tan för långa statslån har sedan 1971 varit ständigt stigande vilket bl.a. speglar riksbankens önskan om en inllationsanpassning av det långa kapi- talet. Samtidigt begränsas nivån uppåt genom industrins behov av en rimlig kostnad för investeringskapitalet.

Den långa räntan löper i lugnare takt än den korta penningräntan som styrs av diskontots förändringar. Den långsammare och mer stabila för— ändringstakten hos långa räntan överensstämmer med insatskapitalets långsiktiga karaktär. Det kooperativa insatskapitalets uppsägningstid är ett till fem år. Kapitalet är dock bundet lika länge som medlemmen önskar utnyttja föreningens tjänster. Sparkapitalet utfås först när medlemmen utträder ur föreningen.

Emissionsräntan för långa statslån uppgår f.n. till 10 112 procent. en nivå som överstiger diskontots med 2 1/2 procent och räntan på allmän spar- kassa med 3 1/4 procent (bilaga 1). Nivån överensstämmer med räntan på KF:s femårsreverser.

Om den lagfästa maximeringen av insatsräntan kan sättas i nivå med långa räntan så ger detta en tillfredsställande takhöjd på räntesättningen. Begränsningen existerar. men ger samtidigt en finansiell handlingsfrihet för föreningar med olika betalningsförmåga.

En anknytning av den lagfästa maximinivån på insatsräntan till räntan på långa statslån överensstämmer med lKA:s internationellt normgivna be- gränsning för kapitalräntan på kooperativa insater.

Ft'irs'lug

Som ersättning till den i föreningslagen inskrivna begränsningen på fem procent föreslår kooperationsutredningen att insatsräntans maximala höjd knyts till emissionsräntan för långa statslån vid utgången av det räken- skapsår årsredovisningen avser.

Med denna anpassning av insatsräntans begränsning till en rimlig ränte- nivå förändras inte den ekonomiska föreningens karaktär av personasso- ciation. Kooperationsutredningen anser att denna lagbestämmelses bibe- hållande har ett värde för att understryka den ekonomiska föreningens kooperativa karaktär.

Prop. l979/80: 144 212 Bilaga 2:l :!

Några räntesatser per 27/9 1979

Diskonto = 8 % Sparkasseräkning = 7 1/4 % Kapitalkonto (12 mån. uppsägning) = 8 1/2% Tvåårsräkning = 9 1/4 % Em. räntan långa lån = 10 1/2 % KF:s femårsreverser = 10 1/2 %

Bilaga 2:I:2

Den långa kapitalräntan

En orientering grundad på bl. a. samtal medjöreträclarc för riksbanken

Riksbanken fastställer den långa kapitalräntan med teknisk utgångs- punkt i statsskuldens ränta. dvs. från den långa statsobligationsräntan.

Den långa räntan löper i lugnare takt än den korta penningräntan. Den har sedan 1971 varit oavbrutet stigande.

Förändringar av den långa räntan görs oftast i samband med riksbankens diskontoförändringar. men sporadiskt sker förändringar också utan sam- band med diskontoförändringar. inte sällan kvarstår nivån på långa räntan medan diskontot sänks.

Diskontot styr i huvudsak enbart den korta räntan på den s.k. penning- marknaden. Det innebär att den är normerande för bankernas räntesätt- ning vilken i princip är baserad på kort kreditgivning (ettårig löptid). Penningmarknadens förändringar har i sin tur ett nära samband med kon- junkturen: den är dels en effekt av konjunkturen men penningtillgången kan också bli styrande för konjunkturens fortsatta utveckling. Diskonto- förändringar används därför i konjunkturstyrande syfte och är därför till sin natur korta och "backiga".

Den långa kapitalmarknaden avser kapital som binds under längre tid. från 10 år och upp till 50—60 år. Räntenivån på detta långa kapital binds dock under kortare tid; räntejusteringsklausuler efter viss tid ingår t. ex. alltid vid obligationslån.

Under senare år har räntejusteringar lagts in i S—årsintervaller. jämfört med tidigare l()-årsintervaller. Detta speglar inflationens ökade föränd- ringstakt. Räntan på långa kapitalmarknadslån löper med fast nivå under fem år: den tätare förändringen av statslåneräntan avser således bara räntesättningen på nyemitterade lån plus att den styr ovannämnda fem- årsklausul. dvs. gamla lån omsätts efter fem år till aktuell räntesats.

Den svenska kapitalmarknaden är av tradition mycket begränsad. Den utgörs på köparsidan av AP-fonderna. de stora försäkringsbolagen samt några större privata kapitalplacerare. Riksbanken har traditionellt reglerat denna ganska ofria (emissionskontroller etc.) marknad i syften som — förutom grundläggande marknadsmässiga krav — tidvis varit bostadspoli- tiskt betingade. ,

De långfristiga räntorna hölls i Sverige länge på en låg nivå, framför allt med tanke på det genomslag en höjning skulle få på boendekostnaderna. Sedan ett system med generella räntesubventioner för bostadsftnan- sieringen införts 1975. har det blivit möjligt att höja den långa räntan till en

Prop. l979/80: 144 213

mer marknadsmässig nivå. Därmed tillgodosågs ett sedan länge framfört önskemål om en bättre anpassning av den långa räntan till inflationen.

Det kan således noteras att vid två tillfällen under sjuttiotalet (1975 och 1978) har diskontot och den korta räntan sänkts trappstegsvis av konjunk- turstyrande skäl medan den långa räntan legat oförändrad.

Förutom av inflationen styrs räntesättningen på den långa marknaden i dag av främst två faktorer. nämligen räntenivån i utlandet och det statliga upplåningsbehovet.

För att också den privata utlandsupplåningen skall fungera — en kom- plettering till statens utlandsupplåning — måste riksbanken etablera ett ränteläge som gör det attraktivt för företagen att låna utomlands. Den svenska räntenivån kan därför inte läggas avsevärt under den utländska. I samma höjande riktning på ränteläget verkar det statliga upplåningsbeho- vet.

Den senaste diskontoförändringen (september 1979) markerar frikopp- lingen mellan diskontots kortare rörelser och den långa räntans längre. Diskontots höjning med en hel procentenhet är närmast valutapolitiskt motiverad och kan ses som en svensk uppföljning av den internationella ränteupptrappningen där dollarn gått i spetsen. Den långa räntan höjdes samtidigt endast en kvarts procent - ett tillbakahållande som speglar riksbankens ansvar att hålla tillbaka kostnaden för industrins investering- ar.

Sammanfattning

— Diskontot styr penningmarknadens korta ränterörelser. —— Emissionsräntan för långa statslån är basen för räntesättningen på den långa kapitalmarknaden. —— Den långa räntan löper i lugnare takt än den korta penningräntan. — Den långa räntan har på senare år blivit mer marknadsstyrd, och speglar därför inflationen i samhället. — Den långa räntan kan periodvis vara föremål för viss politisk styrning (lågräntepolitik för bostadsf'tnansiering. industrins investeringar etc). — Den långa räntan har i dag en genomsnittlig bindning på 5 år (uppsäg- ningsrätt efter 5 år). lnsatskapitalets uppsägningstid är formellt 7—12 månader. men insatserna ligger i praktiken kvar under betydligt längre tid.

Prop. l979l80: 144 214

Utdrag

LAGRÄ DET PROTOKOLL vid sammanträde 1980-03—26

Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Hilding.justitierådet Vängby.

Enligt protokoll vid regeringssammanträdc den 28 februari 1980 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen förjustitiedepartemen- tet Winberg beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar.

2. lag om ändring i lagen ( 1956: 216) om jordbrukskasserörelsen.

3. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479).

. lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar. lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring. lag om ändring i lagen ( 19751417) om sambruksföreningar.

7. lag om ändring i lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Lars K. Beckman och hovrättsassessorn Ann-Christine Zachrisson.

Förslagen föranleder följande yttranden.

'Jt-k

?

Förslaget till lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar

l a &

Hilding anför för sin del: Enligt den här föreslagna nya paragrafen skall en ekonomisk förening i fortsättningen kunna vara moderföretag i en koncern. Av departements— chefens uttalande i specialmotiveringen till 43 as" framgår att avsikten synes vara att koncernbegreppet i 1215 femte stycket bokföringslagen (1976: 125) i fortsättningen skall innefatta även det utvidgade koncernbe— grepp som här föreslås.

Vid tillkomsten av bokföringslagen uttalades i förarbetena (prop. 1976: 104. s. 152) att med koncern enligt dåvarande sista meningen i 12 lå fjärde stycket avsågs koncern enligt den definition som ges i aktiebolagsla- gen. I samband med lagändring (19761991) bröts sista meningen i fjärde stycket ut till en fristående femte mening. l sak innebär bestämmelsen att företagen i en koncern. om inte särskilt undantag medges. skall ha samma räkenskapsår.

Prop. l979/80: 144 215

Det synes inte stå i god överensstämmelse med gängse lagstiftningstek- nik att titan ändring i bokföringslagen utvidga tillämpningsområdct för bestämmelsen i 125 femte stycket nämnda lag till att gälla även det koncernbegrepp som föreslås i den nu aktuella lagstiftningen. Jag delar i princip meningen att en sådan utvidgning är önskvärd och föreslår därför att en ändring görs i 12 & femte stycket bokföringslagen för att markera att koncernbegreppet i fortsättningen kommer att ha en annan innebörd än som förutsattes vid dess tillkomst.

[ en lagrådsremiss tidigare detta år med förslag till bl. a. lag om årsredo- visning m.m. i vissa företag har likaledes ett nytt koncernbegrepp introdu- cerats. innebärande att handelsbolag och enskilda näringsidkare skall kun- na vara modeiföretag i en koncern. Även då förutsattes att det nya kon— cernbegreppet skulle gälla vid tillämpningen av 12 & femte stycket bokfö- ringslagen. Jag föreslog därför i lagrådets yttrande över remissen att be- stämmelsen föi'tydligades. så att därav klart framgick vad som avsågs med begreppet koncern.

Med hänvisning till vad jag nu anfört föreslår jag att 12 & femte stycket bokföringslagen får följande lydelse: "Fjärde stycket äger motsvarande tillämpning på räkenskapsår inom koncern. Med koncern förstås koncern enligt 1 kap. 2 & aktiebolagslagen (1975: 1385). 1 kap. l ä lagentl9801000) om årsredovisning m.m. i vissa företag samt 1 a ;; lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar."

110.1110ch117 a åå

Lagrådet: Vid tillkomsten av den nya aktiebolagslagen ansågs att den tidigare gällande lagens straffbestämmelser var onödigt omfattande och att man borde kunna göra reglerna enklare och mer lättöverskådliga samt att en utgångspunkt därvid borde vara att i aktiebolagslagen inte behövs straffbestämmelser som täcks av brottsbalkens regler. Föredragande stats- rådet anförde vidare: Från principiell synpunkt bör straffsanktion använ- das endast om överträdelsen medför verklig skada eller fara för samhället eller enskild och om frågan inte bättre regleras på annat sätt. t.ex. med skadestånd eller administrativ kontroll i förening med vitesföreläggande. Vid tillämpningen av aktiebolagslagstiftningen bör sålunda skadestånd och andra sanktionsformer. bl. a. den vidgade rätten för registreringsmyndig— heten att förelägga och utdöma vite ( 19 kap. 2 å). i stor utsträckning kunna få samma preventiva effekt som straffbestämmelser. En skärpt kontroll genom revisorer. registreringsmyndigheter m.fl. bör kunna förstärka den- na effekt. (Prop. 1975: 103 s. 567).

Bokföringslagen innehåller inte några självständiga straflbestämmelser. Den anses vara i tillfredsställande utsträckning sanktionerad genom olika föreskrifter i brottsbalken och skattebrottslagen. Vid den nya bokförings- lagens tillkomst anförde föredragande statsrådet att det finns begränsade möjligheter att ingripa mot överträdelser av lagen i andra fall än sådana när

Prop. l979/80: 144 216

borgenärsintressen har trätts för när eller skattekontroll försvårats och att man också måste ta i beaktande att anmälan om brott mot bokföringsla- gens bcstämmelser kan medföra ganska mycket arbete för polis- och åklagarmyndigheter (prop. 1975: 104 s. 198 f.).

Den omfattande förekomsten av straffbestämmelser i lagen om ekono- miska föreningar och därtill anknytande föreningslagstiftning står i ganska bjärt kontrast till den restriktivitet i fråga om straffsanktioner som sålunda iakttogs vid tillkomsten av aktiebolagslagen och bokföringslagen. Bibehål- landet av gällande ordning kan självfallet försvaras med att någon allmän översyn inte nu sker av föreningslagstiftningen. Det är dock tveksamt om inte reformen till en del innebär en utvidgning av det straffbelagda områ- det. ] gällande lydelse av lagen om ekonomiska föreningar föreskriver sålunda 110 ;( punkt 2 straff för brott mot bl. a. bestämmelserna i 41 ä 2. 3 och 4 mom. men inte för brott mot 41 .b" 1 mom.. som innehåller föreskrifter om specificering av olika poster i balansräkningen. ] den föreslagna lydel- sen av samma punkt straffbeläggs bl.a. brott mot 38 &. Denna innehåller i andra stycket en allmän hänvisning till bokföringslagen. vars bestämmel- ser om specificering av olika poster i balansräkningen nu blir tillämpliga också för ekonomiska föreningar. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning beträffande lagen om jordbrukskasserörelsen (43 och 84 ås) samt till följd av hänvisningar till lagen om ekonomiska föreningar också beträffande bostadsrättslagen (58 och 70 åå) och lagen om sambruksför- eningar (15 och 24 5.5). Det skall dock medges. dels att rättsläget inte kan betraktas som helt klart. eftersom det inte kan anses alldeles otvivelaktigt att en straffsanktion beträffande ett förfarande som angivits genom gene- rella hänvisningar verkligen gäller varje detalj i förfarandet. dels att frågan på grund av att risken för anmälningar är liten torde ha ringa praktisk betydelse. I andra hänseenden förhåller det sig så att ett förfarande som är straffritt om det tillämpas i en enskild näringsidkares rörelse — och f. ö. också i ett aktiebolag -— kan bli straffbart om det tillämpas i en ekonomisk förening.

Om den påtalade bristande överensstämmelscn inte kan rättas till nu — och med den valda Iagstiftningstekniken såväl beträffande användningen av straffsanktioner i övrigt som beträffande de generella hänvisningarna till bokföringslagen skulle detta otvivelaktigt medföra vissa lagtekniska svå- righeter — talar det anförda ytterligare för angelägenheten av en snar revision av föreningslagstiftningen i dess helhet. varvid straffbestämmel- sernas omfattning kraftigt bör nedbringas.

På en punkt har dessutom den föreslagna reformen kommit att innebära att enligt lagen om ekonomiska föreningar straffsanktion och vitessanktion kan tillämpas samtidigt. nämligen när det gäller föreläggande av länsstyrel- sen enligt 38 å sjätte stycket att dit insända redovisningshandlingar. Sådant föreläggande kan enligt den föreslagna lydelsen av 117 a ä förenas med vite. Underlåtenhet att efterkomma föreläggande synes emellertid också

Prop. l979/80: 144 217

kunna föranleda straffenligt lll å punkt 1. Även om man under senare åri viss omfattning godtagit att en och samma föreskrift sanktioneras med såväl straff— som vitesbestämmelser. bör detta i princip inte få ske i fråga om förseelser av mindre betydelse (se till diskussionen av frågan bl.a. prop. 1974:4 s. 188 f.. 283 f. och 291 f. samt prop. 1978/7919 s. 269 f. och 296 f.) Det riktiga synes vara att i fråga om underlåtenhet att iaktta föreläggande tillämpa vitessanktion. Möjligheten att utverka länsstyrel- sens föreläggande vid vite är också tillräcklig sanktion för underlåtenhet att iaktta den skyldighet att hålla redovisningshandlingarna tillgängliga för intresserade som likaledes föreskrivs i 38 å sjätte stycket. I enlighet här- med vore det önskvärt att hänvisningen till 38 å sjätte stycket får utgå ur lll å punkt 1. Detta medför dock behov av konsekvensändringar i andra lagförslag som också innehåller föreskrift om skyldighet att insända redo- visningshandlingar till länsstyrelsen med därtill knuten straffsanktion men som inte upptar hänvisning till 117 a å lagen om ekonomiska föreningar (bostadsrättslagen — 58 och 70 åå — samt lagen om sambruksföreningar - 15 och 24 åå) eller vars vitesbestämmelser är så utformade att det är tveksamt om de kan anses omfatta föreläggande att insända redovisnings- handlingar (lagen om jordbrukskasserörelsen — 48 å första stycket. 75 15 sista stycket och 86 å punkt 1).

Med hänsyn till vad senast anförts synes godtagbart att låta anstå med sådana ändringar till en mer genomgripande översyn av föreningslagstift- ningen. Emellertid bör efter mönster av tidigare lagstiftning. där straff- sanktion och vitessanktion använts samtidigt. likväl förhindras att olika sanktioner tillämpas beträffande ett och samma förfarande. Så har skett beträffande bl. a. firmalagen (1974: 156 — 18 å). aktiefondslagen (1974: 931 — 51 å). marknadsföringslagen (1975: 1418 — 9 å). arbetsmiljölagen (1977: 1160 — 8 kap. 1 å) och förfogandelagen (1978:262 — 52 å). En bestämmelse i ämnet kan lämpligen upptas som ett nytt andra stycke i 111 15 och ges följande lydelse: "Den som har underlåtit att fullgöra skyl- dighet. som omfattas av vitesföreläggande enligt denna lag. får inte dömas till straff för underlåtenheten."

Möjlighet bör föreligga för länsstyrelse att förelägga likvidator vid vite att fullgöra sin skyldighet enligt 38 å sjätte stycket att insända redovis- ningshandlingar till länsstyrelsen. Härför erfordras ett tillägg till det före- slagna stadgandet i 117 a å. Lagrådet föreslår att i paragrafen som en andra mening upptages en regel av följande lydelse: "Vid vite kan länsstyrelsen även förelägga likvidator att fullgöra skyldighet enligt 81 å tredje stycket. jämfört med 38 å sjätte stycket. att till länsstyrelsen insända redovisnings— handlingar och revisionsberättelse".

Övriga lagförslag

Lagrådet: Förslagen lämnas utan erinran.

Prop. l979/80: 144 218

Utdrag JUSTlTlEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträdc 1980-03-27

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Mundebo. Wikström. Friggebo. Mogård. Dahlgren. Åsling. Sö- der. Krönmark. Burenstam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adelsohn. Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Winberg

Proposition med förslag till nya redovisningsregler för ekonomiska förening- ar m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till . lag om ändring i lagen (1951 : 308) om ekonomiska föreningar. lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971 : 479). lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar. . lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetslörsäkring. lag om ändring i lagen (1975: 417) om sambruksföreningar. 7. lag om ändring i lagen (I976:35|) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

'Ji & '.)J I'J —-

$'”

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar l a å

En av lagrådets ledamöter har föreslagit att en ändring görs i 12 å femte stycket bokföringslagen för att markera att koncernbegreppet i fortsätt- ningen kommer att ha en annan innebörd i sistnämnda lagrum än som förutsattes vid dess tillkomst.

Jag får i denna fråga hänvisa till vad jag har anfört i prop. l979/80: 143 med förslag till bl.a. lag om årsredovisning m.m. i vissa företag (special- motiveringen till 1 kap. 1 å nämnda lag). Enligt min mening framgår det klart av remissprotokollet att avsikten är att koncernbegreppet i 12 å femte stycket boklöringslagen i fortsättningen skall innefatta inte bara det aktie-

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid i'cgeringssammanti'äde den 28 februari 1980.

Prop. l979/80: 144 219

bolagsrättsliga koncernbegreppet utan även det koncernbegrepp som nu föreslås. liksom också koncernbegreppet enligt förslaget till lag om årsre- dovisning m.m. i vissa företag. Jag anser inte att det är erforderligt att särskilt markera detta förhållande genom en ändring i bokföringslagen.

lI().lllochll7 a åå

Lagrådet anser att det — åtminstone i samband med en mer genomgri- pande översyn av löreningslagstiftningen — finns anledning att se över gällande bestämmelser om straff och vite. Det finns dock enligt lagrådet skäl som talar för att man inte i detta sammanhang gör en sådan översyn. Även jag anser att en mera allmän översyn av straff- och vitesbestämmel- serna i föreningslagstiftningen får anstå. Jag tillstyrker emellertid lagrådets förslag att man genom ett nytt andra stycke i 111 å föreningslagen förhind- rar att både straff och vite kan användas samtidigt beträffande ett och samma förfarande. Jag godtar också den föreslagna formuleringen.

Jag tillstyrker även lagrådets förslag att det i ett nytt andra stycke i 117 a å tas upp en bestämmelse om vitesföreläggande för likvidator.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens hemställan och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som fördragan— den har lagt fram.

Prop. l979/80: 144 220 Innehåll Propositionen ............................................... 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1 Lagförslagen ................................................. 2 | Lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar . . . . 2 2 Lag om ändring i lagen ( 1956: 2161 om jordbrukskasserörelsen . . . 25 3 Lag om ändring i bostadsrättslagen ( 1971 : 4791 ................. 34 4 Lag om ändring i lagen ( 1972: 2621 om understödsft'ireningar ..... 35 5 Lag om ändring i lagen (1973: 3701 om arbetslöshetsförsäkring 37 6 Lag om ändring i lagen (1975: 417) om sambruksföreningar ...... 39 7 Lag om ändring i lagen (1976: 351 ) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar .............. 40 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträdc den 28 februari 1980 41 1 Inledning ................................................. 41 2 Allmän motivering .......................................... 41 2.1 Allmänna synpunkter ................................... 41 2.2 Årsredovisning m.m. ................................... 42 2.3 Koncernredovisning .................................... 45 2.4 Revision ............................................... 47 2.5 Den kooperativa insatsräntan ............................ 48 2.6 Följdlagstiftning och ikraftträdande ....................... 49 3 Upprättade lagförslag ...................................... 50 4 Specialmotivering .......................................... 50 4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar 50 4.2 Förslaget till lag om ändringi lagen om jordbrukskasserörelsen 76 4.3 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen ............ 77 4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen om understödsföreningar 78 4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen om arbetslöshetslörsäkring 79 4.6 Förslaget till lag om ändring i lagen om sambruksföreningar . . 79 4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar ..... 79 5 Hemställan ................................................ 79 "6 Beslut .................................................... 79 Bilaga I. DepurtemenIspronienmritin (Ds Ju l979: l4) N_vu redovis- ningsregler för ekmiomiskti föreningar m. m. ........... 81 Innehållsförteekning ................................ 82 1 Lagförslag ........................................ 83 2 Inledning ........................................ 118 3 Överväganden .................................... 119 4 Upprättade lagförslag ............................. 122 5 Specialmotivering ................................. 122 Bilaga 1: [. Ds Ju 1976: 11. Förslaget till lag om ekonomis- ka föreningar ............................ 138 Bilaga 1: 2. Ds Ju 1976: 11.4 Gällande rätt — huvudgrunder 146 Bilaga 1: 3. Ds Ju 1976: 11. 5 Överväganden ........... 153 Bilaga 1:6. Skrivelse den 6 november 1978 från koopera-

tionsutredningen om vissafondavsättningar . 162

Prop. l979/80: 144 221

BilagaZ. Sammanstäl/ning av remissyltrandcn över promemorian (Ds Ju l979:/4) N_t'a redot'ixningsreglar för ekonomiska

föreningar m. ni. .................................... 167 1 Allmänna synpunkter ............................. 167 2 Årsredovisning m.m. ............................. 173 3 Koncerner ........................................ 183 4 Revision ......................................... 189 5 lnsatsränta ....................................... 195 6 Följdlagstiftningen ................................. 198

Bilaga 2:l. Kooperationsutredningens promemoria om

den kooperativa insatsräntan .............. 203 Bilaga 3. De remi/teradeförs/agan (bilagan har uteslutits här) Utdrag av lagrådets protokoll den 26 mars 1980 .................. 214 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträdc den 27 mars 1980 . . 218

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980