Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i skatteregisterlagen och vissa andra författningar i syfte att möjliggöra en utökad datorisering av skatteför- valtningens ärendehantering och kontrollverksamhet. I propositionen föreslås sålunda dels att beskattningsbeslut i vissa fall skall kunna fattas genom ADB, dels att skatteregistret skall kunna användas vid revisions- och annan kontrollverksamhet i utökad omfattning. I propositionen före- slås åven att inhämtande av uppgifter till skatteregistret och utlämnade av uppgifter ur registret till arbetsgivare skall lagregleras.

Slutligen föreslås vissa ändringar i folkbokföringslagen rörande för- farandet vid överklagande av beslut om födelsetid.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut PrOP- 1993/94z224

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i skatteregisterlagen (198():343), lag om ändring i skatteregisterlagen (198():343), lag om ändring i uppbördslagen (19531272), lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen 962:381) om allmän försäkring, lag om ändring i folkboklföringslagen (1991:481), lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister

Eh?—$”?)

HP

• Sida 5
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om- ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 1 & skatteregisterlagen (1980z343)l i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydeLre Föreslagen lydelse

l 52 För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje län.

Registren skall användas vid beskattning för

1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska personer,

2. planering, samordning och 2. revisions- och annan kontroll- uppföy'ning av revisions- och annan verksamhet, kontrollverksamhet,

3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst,

4. bestämmde och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen ( 1953z272), mervärdesskattelagen (1994:000), lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (l990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter samt lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst.

Registren skall dessutom användas för

1. avräkning enligt lagen (1985zl46) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen ( l993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,

3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar i kronofogdemyndighetemas exekutiva verksamhet än som avses i tredje stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

1 Lagen omtryckt 1983zl43. ? Lydelsc enligt prop. 1993/94z99.

1' Riksdagen 1993/94. ] saml. Nr 224

• Sida 6
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att det i skatteregisterlagen (19801343)1 skall införas två nya paragrafer, 9 a och 12 a 55, av följande lydelse.

Nuvarande lydeLse

Föreslagen lydelse

9 a 5 Uppgifter till register enligt denna lag får hämtas in från annat register med hjälp av automatisk databehandling.

12 a &

Uppgijier om en arbetstagares eller uppdragstagates namn och personnummer, slag av preliminär skatt som personen skall betala samt uppgifler till ledning för beräkning av skatteavdrag för betalning av preliminär och kvar- stående skatt, får lämnas på me- dium för automatisk databe- handling till arbetsgivare eller uppdragsgivare.

Underlag för uppgifisutlämnandet får hämtas in på medium för auto- matisk databehandling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Lagen omtryckt 1983:14'3.

• Sida 7
•  Original

2.3. Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att det i uppbördslagen (1953z272)1 skall införas en ny paragraf, 2 b 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 b &

Beslut som avses i 22 åfdr, med undantag av beslut om särskild beräkningsgrund enligt 3 5 2 mom. färde stycket och beslut om jämk- ning av preliminär skatt enligt 45 å, fattas genom automatisk databehandling i det fall skälen för beslutet enligt 20 5 första stycket 1 förvaltningslagen (I986.'223) får utelämnas. Beslut om särskild beräkningsgrund får dock fattas genom automatisk databehandling om beslutet överensstämmer med motsvarande beslut avseende det föregående inkomståret och den skattskyldige inte har anmält önskemål om ändrad beräknings- grund.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 lagen omtryckt 1991:97.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z77l.

• Sida 8
•  Original

2.4. Förslag till lag om ändring i taxeringslagen Prov-1993/94i224 (1990:324)

Härigenom föreskrivs att det i taxeringslagen (1990:324) skall införas en ny paragraf, 4 kap. 2 a 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

2 a 5

Grundläggande beslut om årlig taxering får fattas genom auto- matisk databehandling i det fall skälen för beslutet enligt 20 & första stycket 1 förvaltningslagen (1986.'223) får utelämnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

• Sida 9
•  Original

2.5. Förslag till ändring i lagen (1959:551) om beräkning av PTOP- 1993/941224 pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att det i lagen (l959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk- ring1 skall införas en ny paragraf, l a &, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a 5

Beslut om pensionsgrundande inkomst får fattas genom automa- ltisk databehandling i det fall skälen för beslutet enligt 20 5 första stycket I förvaltningslagen(1986.'223) får utelämnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1994.

1 Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: 1015.

• Sida 10
•  Original

2.6. Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:48l)

Härigenom föreskrivs att 38 fi folkbokföringslagen (l99lz481) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

385

En skattemyndighets beslut över- En skattemyndighets beslut över- klagas hos länsrätten. Beslut om klagas hos länsrätten. Beslut om personnummer överklagas dock fastställande av födelsenummer och hos Riksskatteverket. kontrollsiffra i personnummer överklagas dock hos Riksskatte- verket.

Ett beslut om någons folkbokföring enligt 3—16 och 20-22 55 får överklagas av den person vars folkbokföring det gäller, av en kommun som berörs av beslutet och av Riksskatteverket. Ett överklagande av en kommun eller Riksskatteverket skall ha kommit in till skattemyndigheten inom tre veckor från det att beslutet meddelades.

Ett beslut i en annan fråga än som avses i andra stycket får överklagas utan begränsning till viss tid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om överklagande som anhängiggjorts hos Riksskatte- verket före ikraftträdandet.

• Sida 11
•  Original

2.7. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om PFOP- 1993/942224

folkbokföringsregister

Härigenom föreskrivs att 6 5 lagen (1990:1536) om folkbokförings- register skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

651. Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsomräde för

vilket registret förs. För sådan person får anges 1. personnummer, ]. födelsetid och personnummer,

2. namn,

3. adress,

4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik,

5. födelsehemort och födelseort,

6. medborgarskap,

7. civilstånd,

8. make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om

sambandet är grundat på adoption,

9. sjömansregistrering, 10. inflyttning från utlandet, 11. avregistrering vid &) dödsfall och dödförklaring,

b) utflyttning till utlandet,

c) obefintlighet,

d) beslut om fingerade personuppgifter, 12. gravsättning.

För personen får också anges uppgifter som den 30 juni 1991 i enlighet med särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan personakt som avses i 16 & folkbokföringskungörelsen (1967z495) samt uppgifter om medlemskap i en icke-territoriell församling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Senaste lydelse l991:497.

• Sida 12
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Riksskatteverket (RSV) har i en. skrivelse den 18 januari 1994 lagt fram förslag om ett utökat användande av automatisk databehandling (ADB) i skatteförvaltningens ärendehantering och kontrollverksamhet. Fram- ställningen har remissbehandlats. Yttranden har lämnats av Justitie- kanslern, Datainspektionen, Statskontoret, Riksarkivet och Länsrätten i Stockholms län. En sammanfattning av remissyttrandena finns i bilaga ]. RSV har i en skrivelse den 21 februari 1994 kompletterat fram- ställningen i den del som avser granskning, revision och annan kon- trollverksamhet. Datainspektionen har yttrat sig även över den skrivelsen. Regeringen avser att nu ta upp vissa av de förslag RSV lagt fram. Datainspektionen har yttrat sig över regeringens förslag enligt 2 a & datalagen (1973z289).

Regeringen avser att i det här sammanhanget även behandla en framställning från RSV om ändringar i folkbokföringslagen (l991:481) rörande överklagande av beslut om födelsetid.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 10 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 2.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Regeringen har i propositionens lagförslag följt Lagrådets förslag (se avsnitt 6.6). Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.

4. ADB-användningen inom beskattningsverksamheten

4.1. Nuvarande ordning Inhämtande och utlämnande av uppgifter

Skatteförvaltningen har under senare tid uppmuntrat de skatt- och avgiftsskyldiga till ökad ADB-användning vid inforrnationsutbyte med skatteförvaltningen. Detta innebär en snabbare, enklare och mer ekonomisk hantering för såväl enskilda som skattemyndigheter. Dessutom elimineras den risk för fel i själva registreringen som en manuell hantering innefattar.

Viss information hämtas redan i dag in till skatteregistret på ADB- medium. Så sker i fråga om kontrolluppgifter, räkenskapsuppgifter enligt 2 kap. 19 5 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

• Sida 13
•  Original

LSK, liksom beträffande redovisning av avdragen kvarstående skatt enligt 55 5 2 mom. uppbördslagen (19531272), UBL.

De uppgifter som arbetsgivare behöver för att göra skatteavdrag för preliminär skatt och betalning av kvarstående skatt finns angivna på skattsedlama för preliminär A—skatt och slutlig skatt. Arbetstagarna skall lämna skattsedlama till arbetsgivaren. För att underlätta arbetsgivarens administration av skatteavdrag har RSV skapat en frågerutin mot det centrala skatteregistret. Arbetsgivare kan på magnetband eller diskett få de uppgifter som fordras för att göra skatteavdrag. Arbetstagarna behöver därigenom inte lämna sina skattsedlar till arbetsgivaren, som besparas arbetet med insamling och registrering av skatteuppgiftema.

Beslut

Den som är registrerad för mervärdesskatt redovisar mervärdesskatten i en särskild deklaration, som samtidigt utgör inbetalningskort. De- klarationen är förberedd för optisk läsning. Den som inte är registrerad för mervärdesskatt utan redovisar mervärdesskatten i sin självdeklaration betalar in mervärdesskatten i samma ordning som gäller för inkomstskatt. Om den skattskyldige lämnar in en mervärdesskattedeklaration i rätt tid anses beskattningsbeslut ha fattats enligt deklarationen. I annat fall anses skatten genom beskattningsbeslut ha bestämts till noll kronor (32 5 lagen [l968:430] om mervärdeskatt). Uppgifter från en positiv deklaration läses in maskinellt i skatteregistret. De negativa deklarationerna hanteras däremot manuellt. Någon underrättelse om beslut enligt 32 5 lagen om mervärdeskatt sker inte. Förslaget till ny mervärdesskattelag (prop. 1993/94z99) innebär inte någon förändring i förhållande till nuvarande lagstiftning i det här hänseendet.

Motsvarande hantering tillämpas vid uttag av socialavgifter från arbetsgivare och de skatter som omfattas av lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Beslutsförfarandet på inkomstskattesidan är däremot inte uppbyggt på samma sätt som det förfarande som finns inom mervärdesskatte-, arbetsgivaravgifts- och punktskatteområdena.

Ett grundläggande beslut om årlig taxering som inte innebär någon avvikelse från deklarationen dokumenteras enligt nuvarande rutiner inte i någon särskild beslutshandling utan den beslutande tjänstemannen sätter sin signatur på deklarationsblanketten. Genom signeringen anses beslut om taxering ha fattats. I och med signeringen anses även beslut om pensionsgrundande inkomst (PGI) och beslut om underlag för egenav- gifter fattade. Beslutade belopp framgår dels av deklarationsblanketten. dels av uppgifter som registreras i skatteregistret. För de beslut som inte innehåller något bedömningsmoment sker uträkningen maskinellt i skatteregistret. Den skattskyldige underrättas om besluten genom slutskattesedeln.

Personer som inte är deklarationsskyldiga, framför allt barn och pensionärer, men som har inkomst av kapital taxeras i dagens system enbart på grundval av kontrolluppgifter. Enligt 3 kap. 3 5 andra stycket

]" Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 224

• Sida 14
•  Original

taxeringslagen (1990:324), TL, får i dessa fall beslut om taxering lättas utan att den skattskyldige underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över kontrolluppgiften. Underrättelse om beslutet sker i form av ett taXeringsmeddelande. Taxeringsmeddelandet innehåller även uppgift om slutlig skatt och tillgodoräknad preliminär skatt. Slutskattesedel behöver enligt 33 d & UBL inte utfärdas i dessa fall.

Beslut om hur den preliminära skatten skall tas ut samt beslut om storleken av debiterad preliminär skatt registreras i skatteregistret. Den skattskyldige underrättas normalt endast genom att skattsedel sänds ut.

Beslut om jämkning som innebär att belopp och skälen för särskild beräkningsgrund är desamma som föregående år fattas automatiskt utan

föregående bedömning. Uppgifter om beslutet inklusive belopp registreras i skatteregistret. Den skattskyldige underrättas om beslutet genom den skattsedel på preliminär skatt som tillställs honom i början av inkomståret.

4.2. Riksskatteverkets framställning om ändringar i skatteregisterlagen

RSV:s förslag syftar till att förenkla och effektivisera ärendehanteringen och kontrollverksamheten inom skatteförvaltningen.

Som tidigare nämnts (avsnitt 4.1) finns redan nu möjligheter att lämna kontrolluppgifter, räkenskapsuppgifter och redovisning av avdragen kvarstående skatt på magnetband eller diskett. RSV föreslår att möjlig— heterna att hämta in dessa uppgifter till skatteregistret med hjälp av ADB ges ett uttryckligt stöd i skatteregisterlagen (1980:343). Vidare Föreslår RSV att det utlämnande av uppgifter från det centrala skatteregistret som det tillämpade systemet med f'rågerutiner mot registret innebär, skall lagregleras.

Skatteregistret fär för närvarande användas vid beskattning för bl.a. taxering och bestämmande och uppbörd av skatt samt vid planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet (1 & skatteregisterlagen). RSV har utarbetat maskinella urvals-, kontroll- och revisionsstödsystem. Vad gäller urval av kontrollobjekt ur skatte- registret anser RSV att uppgifterna om urval är administrativa uppgifter som får registreras med stöd av 7 5 6 skatteregisterlagen. Någon lagändring krävs därför inte.

Enligt verket gör rationalise-ringskraven det nödvändigt att använda skatteregistret även vid själva genomförandet av kontroller och revisio- ner. Det är tveksamt om skattezr'egisterlagens bestämmelse om registrets ändamål omfattar även sådan verksamhet. RSV föreslår därför en ändring av 1 & skatteregisterlagen så att det klart framgår att registret får användas i samtliga stadier av revisions- och kontrollverksamheten.

RSV föreslår också att ärendehanteringen vid den direkta beskattningen förenklas genom att ADB-systemet används till beslutsfattande. Beslut av masskaraktär, t.ex. beslut om. taxering i enlighet med deklarerade

• Sida 15
•  Original

uppgifter och de flesta debiteringsbeslut, avses få fattas genom ADB. Det finns i dessa ärenden inte något utrymme för olika bedömningar.

Vidare föreslår verket att originalbeslut och andra upprättade hand- lingar skall få lagras i registret i form av "elektroniska dokument". På så sätt minskas pappershanteringen och arkivfrågoma förenklas. Kopior av inkomna pappersdokument föreslås få lagras i registret med hjälp av s.k. bildteknik.

Remissinstansema är överlag positiva till RSV:s förslag. Vad gäller förslaget att även beslut som inte fattas genom ADB, t.ex. beslut om avvikelse från självdeklaration, skall lagras i skatteregistret i form av elektroniska dokument och att lagra kopior av inkomna pappersdokument i skatteregistret med hjälp av s.k. bildteknik menar dock remissinstanser- na att RSV inte tillräckligt ingående har belyst konsekvenserna, särskilt vad gäller registrering av känsliga personuppgifter, och att frågorna måste utredas ytterligare.

4.3. Allmänna utgångspunkter

ADB används redan i dag i stor utsträckning inom skattemyndighetemas verksamhet. Datorstödet har möjliggjort en effektivare grundhantering i många avseenden. Tekniken används inte längre enbart för att stödja vissa delar av arbetsprocessen utan den möjliggör ett helt nytt arbetssätt. Det är viktigt att fortsätta utvecklingsarbetet och ta tillvara de möjligheter till en effektivare administration som tekniken ger. Regeringen har i många andra sammanhang understrukit vikten av att vidareutveckla teknikstödet. Samtidigt är det nödvändigt att i utvecklingsarbetet beakta integritets— och rättssäkerhetsaspektema. Rationaliseringen av skatte- administrationen får inte ske på bekostnad av ett rimligt skydd för den personliga integriteten och rättssäkerheten.

Det förenklade deklarationsförfarande som skall tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering bygger i stor utsträckning på ökad ADB-användning. För en person som skall lämna en förenklad självdeklaration skall identitets- uppgifter och uppgifter från kontrolluppgifter och om fastighetsinnehav m.m. förtryckas på deklarationsblanketten. Den skickas sedan ut till den skattskyldige, som efter att ha kontrollerat uppgifterna, gjort eventuella justeringar och skrivit under blanketten återsänder den till skattemyn- digheten. Det är enligt regeringens mening särskilt i fråga om förenklade självdeklarationer angeläget att ytterligare automatisera förfarandet. Vi återkommer strax till hur det kan ske (avsnitt 4.6).

Förfmade metoder för urval av kontrollobjekt är ett viktigt instrument för en effektivare skattekontroll. Genom de standardiserade räkenskapsut- dragen (SRU) har förutsättningama för ett effektivare urval av kon- trollobjekt förbättrats. Ett effektivare urval innebär att resurser kan styras mot kontrollvärda objekt. Skatteregistret bör användas för att få en optimal användning av resurserna. Vi återkommer till detta i avsnitt 4.7.

Den tekniska utvecklingen har lett till att det i dag finns nya möjlig- heter att fånga information, t.ex. genom bildteknik. Bildtekniken innebär

• Sida 16
•  Original

att ett pappersdokument läses (Stannas) in och lagras som en digital bild - en elektronisk kopia av dokumentet. Tekniken ger möjlighet att ge en total översikt av ett ärendes dokumentflöde, t.ex. lagring av de- klarationer, handskrivna brev, beslut m.m.

En liknande teknik kan användas för att genom maskinell inläsning registrera uppgifter i ett register. RSV föreslår att denna metod skall få användas för att tillföra skatteregistret uppgifter från självdeklarationer och kontrolluppgifter, m.m. Det: är endast uppgifter som redan i dag får förekomma i registret som skall läsas in och på så sätt registreras. Enligt regeringens mening föreligger inget hinder mot att denna teknik används vid registreringen av dessa uppgifter. Någon lagstiftningsåtgärd behövs inte eftersom inte några nya typer av uppgifter skall tillföras registret.

RSV föreslår i sin framställning att - förutom i de fall beslut har fattats genom ADB - även övriga beslut, upprättade handlingar och inkomna dokument skall få lagras i skatteregistret i form av elektroniska doku- ment. Inkomna dokument skall läsas in och lagras i registret med hjälp av den tidigare beskrivna bildtekniken. Beslut avses fattas genom att beslutsfattaren sätter sin elektroniska signatur på beslutet i registret. Besluten skall inte sparas i pappersform.

Remissinstansema ställer sig inte awisande till RSV:s förslag men anser att konsekvenserna av förslaget inte genonrlysts tillräckligt grundligt i framställningen utan måste utredas ytterligare. Riksarkivet framhåller att frågor rörande gallring av inkomna pappersdokument och rättssäkerheten kring inlämnandet och förvaringen av den information som lämnas på ADB-medium bör utredas ytterligare.

Regeringen delar remissinstansemas bedömning att det inte nu går att ta ställning till RSV:s förslag i den här delen. Frågorna behöver utredas ytterligare. I samband med en sådan utredning bör även de frågor rörande arkivering som föranleds av en utökad ADB-användning inom beskattningsverksamheten behandlas. Vi avser att i ett senare samman- hang återkomma till dessa frågor.

För att de nyss beskrivna förfarandena med bl.a. maskinellt urval av kontrollobjekt skall kunna tillämpas krävs vissa investeringar i ny utrustning. Regeringen gör bedömningen att dessa och andra åtgärder för att genomföra de förslag som nu läggs fram ryms inom de resursramar som redan beslutats för skatteförvaltningen.

• Sida 17
•  Original

4.4. Inhämtande av uppgifter med hjälp av ADB

Regeringens förslag: Möjligheten att hämta in uppgifter från andra register till skatteregistret med hjälp av ADB lagregleras.

RSV:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstansema: Ingen remissinstans har haft någon erinran mot förslaget. Justitiekanslern anser dock att om avsikten med förslaget är att tillåta sambearbetning bör detta komma till klart uttryck.

Skälen för regeringens förslag: Skattemyndigheten får i dag en rad uppgifter från andra register på ADB-medium för bearbetning i skatteregistret. Detta gäller bl.a. kontrolluppgifter och specifikation över kvarstående skatt som betalats genom skatteavdrag. Vidare har närings- idkare möjlighet att ge in de uppgifter om näringsverksamhet som enligt 2 kap. 19 & LSK skall lämnas i självdeklarationen till skattemyndigheten på magnetband eller diskett. Fr.o.m. årets taxering skall alla närings- idkare även ha möjlighet att lämna uppgifterna via modem till skatteförvaltningen. Inhämtandet av uppgifter på ADB-medium eller på annat sätt med hjälp av automatisk databehandling beräknas öka i framtiden.

Inhämtandet av uppgifter till skatteregistret från ett annat register innebär i princip en sambearbetning av uppgifterna. Enligt 2 5 andra stycket 4 datalagen (1973z289) behövs tillstånd av Datainspektionen för att föra ett personregister som skall innehålla personuppgifter som hämtas in från annat personregister om inte registreringen av uppgifterna eller utlämnandet av dessa sker med stöd av författning, Datainspektionens beslut eller den registrerades medgivande. Bestämmelsen innebär att det krävs tillstånd av Datainspektionen för sambearbetning om bearbetningen inte har reglerats på annat sätt (se prop. 1981/82:189 s. 54 och bet. 1981/82zKU33 s. 9 f.).

Skatteregisterlagen reglerar inte inhämtandet av uppgifter med hjälp av ADB till skatteregistret. Den sambearbetning som sker i skatteregistret med uppgifter från andra register bör regleras i lag. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse om att uppgifter till skatteregistret får hämtas in från andra register med hjälp av ADB tas in i en ny paragraf, 9 a 5, i skatteregisterlagen. Bestämmelsen bör utformas i enlighet med' bestämmelsen i 2 & datalagen.

• Sida 18
•  Original

4.5. Utlåmnande av uppgifter till arbetsgivare

Regeringens förslag: Uppgifter som fordras för att arbets- och uppdragsgivare skall kunna göra skatteavdrag för betalning av arbets- och uppdragstagares preliminära och kvarstående skatt skall få lämnas ut från skatteregistret på ADB-medium.

De uppgifter som skall lämnas ut från skatteregistret får tas fram genom sambearbetning med uppgifter ur det register som skall tillföras uppgifterna.

RSV:s förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Remissinstansema har inte haft något att erinra mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Arbetsgivare och därmed jämställda är skyldiga att göra avdrag för betalning av arbetstagares preliminära och kvarstående skatt. För att underlätta för både arbetsgivare och skattemyn- digheter har den arbetsgivare som önskar möjlighet att från skatteregistret få de uppgifter som fordras för att göra skatteavdrag från arbetstagares löner på ADB-medium. Skatteavdrag kan då göras utan att arbetstagaren behöver visa upp någon skattsedel. Underlaget för utlämnade av uppgifterna utgörs av en förfrågan på ADB-medium, s.k. frågeband, med identitetsuppgifter på arbetsgivarens anställda. Dessa uppgifter sambear- betas med uppgifterna i skatteregistret för att få fram de uppgifter som arbetsgivaren behöver.

I 12 & skatteregisterlagen regleras vilka uppgifter ur registret som får lämnas ut till enskilda. Paragrafen tillkom delvis för att uppgifter skulle kunna lämnas ut till arbetsgivare och därmed jämställda. RSV föreslår att utlämnandet av uppgifter till arbets- och uppdragsgivare skall regleras i anslutning till denna bestämmelse. Regeringen delar RSV:s uppfattning. Vi föreslår därför att en ny paragraf, 12 a 5, skall införas i skatteregisterlagen.

RSV har föreslagit att frågeband skall få användas även vid annat utlämnande av uppgifter från skatteregistret och att en bestämmelse med denna innebörd tas in i skatteregisterlagen. Enligt regeringens bedömning bör emellertid någon generell bestämmelse om rätt att använda frågeband inte införas i skatteregisterlagen. Vi anser att den föreslagna be- stämmelsen bör begränsas till de uppgifter som behövs för att arbets- eller uppdragsgivare skall kumra göra skatteavdrag för betalning av arbets— eller uppdragstagares preliminära och kvarstående skatt. I den mån frågeband behövs i samband med annat uppgiftslämnande, t.ex. det som sker i enlighet med bestämmelserna i skatteregisterBrordningen, bör detta lämpligen regleras i anslutning till dessa bestämmelser. lämnas uppgifter ut efter tillstånd av Datainspektionen, får inspektionen ta ställning till om frågeband får användas.

• Sida 19
•  Original

4.6. Beslut genom automatisk databehandling

Regeringens förslag: Grundläggande beslut om årlig taxering, beslut om debitering, pensionSgrundande inkomst och sättet för att ta ut preliminär skatt skall få fattas genom automatisk databehandling i det fall skälen för beslutet får utelämnas.

RSV:s förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens förslag.

Remissinstansema: Ingen remissinstans har haft något att erinra mot att beslut skall få fattas genom ADB. Datainspektionen anser att det kan ifrågasättas om inte en ansvarig tjänsteman bör pekas ut också för de beslut som fattas genom ADB. Justitiekanslern avstyrker att besluten skall anses fattade på myndighetsnivå. Enligt Justitiekanslems mening bör även i ett ärende som inte innehåller något som kräver en mänsklig bedömning den beslutet för få besked om vem den ansvarige är. Till detta kommer att bl.a. frågor om tjänsteansvar och skadeståndsansvar för staten till följd av ärendehandläggningen måste kunna föras tillbaka på ansvariga handläggare.

Datainspektionen har i sitt yttrande enligt 2 a & datalagen vidhållit vad inspektionen anfört under remissbehandlingen.

Skälen för regeringens förslag: I den förenklade självdeklarationen som skall användas fr.o.m. 1995 års taxering kommer den information som skattemyndigheten fått genom kontrolluppgifter att vara förtryckt. Den skattskyldige har sedan att kontrollera riktigheten av och i förekom- mande fall rätta eller komplettera uppgifterna på deklarationsblanketten. Den förenklade självdeklarationen skall därefter lämnas till skattemyn- digheten senast den 2 maj under taxeringsåret. Har grundläggande beslut om årlig taxering fattats senast den 15 augusti på grundval av en förenklad deklaration skall skattsedel på slutlig skatt översändas till den skattskyldige senast den 31 augusti. Det nya förfarandet kräver en snabb hantering av inkomna uppgifter. I den masshantering som taxeringsför- farandet utgör är det därför av stor vikt att rutinerna för ärendehan- teringen är ändamålsenligt utformade.

En stor del av besluten som grundar sig på förenklade självdeklara- tioner kommer inte att föregås av några manuella utrednings— eller bedömningsmoment. De deklarerade uppgifterna kommer normalt att stämma överens med inlämnade kontrolluppgifter. I samband med registreringen av deklarationerna tillförs registret de ändringar och kompletterande uppgifter som lämnats i deklarationen. En förenklad självdeklaration utan tilläggsuppgifter behöver inte granskas av någon handläggare utan den maskinellt beräknade taxeringen kan direkt läggas till grund för debitering. Grundläggande beslut om årlig taxering kan i dessa fall fattas helt automatiskt på grundval av de uppgifter som finns registrerade i skatteregistret. Inte enbart taxeringsbeslut som grundar sig på en förenklad självdeklaration utan även beslut där skattemyndigheten

• Sida 20
•  Original

utan avvikelse godtar uppgifterna i en allmän självdeklaration bör kunna fattas genom ADB. I samband med taxeringen fattas också en rad beslut som grundas på taxeringsbeslutet, t.ex. beslut om pensionsgrimdande inkomst och underlag för beräkning av egenavgifter samt debiterings- beslut. Dessa beslut är i regel av sådan art att besluten kan fattas helt maskinellt. Besluten fattas de facto redan nu automatiskt.

De beslut avseende bl.a. inkomsttaxering som RSV föreslår skall få fattas genom ADB är beslut som inte går den enskilde emot. Den skattskyldige har fått del av och godkänt de uppgifter från tredje man som ligger till grund för beslutet. Skattemyndigheten har inte heller frångått de uppgifter som den skattskyldige själv lämnat. Om den skattskyldige ändå skulle vara missnöjd med beslutet finns möjlighet att begära omprövning eller överklaga beslutet. Ett beslut kan också omprövas på initiativ av skattemyndigheten. Det omprövningsförfarande som i dag finns är enkelt och snabbt.

Någon fara från rättssäkerhetssynpunkt kan mot bakgrund av det anförda inte anses föreligga om ett system med automatiskt besluts- fattande införs. Besluten kommer dessutom att genom ett tekniskt förfarande förses med "lås' så att de inte senare kan ändras annat än i form av ett omprövningsbeslut eller efter överklagande. Regeringen föreslår därför att det i taxeringslagen, uppbördslagen och lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962z381) om allmän försäkring införs bestämmelser om att beslut får fattas genom ADB i det fall skälen för beslutet får utelämnas.

Kraven på säkerhet och kvalitet för att undvika felaktiga beslut på grund av de tekniska systemen måste ställas högt. Vilken teknisk lösning som skall användas för att åstadkomma en sådan säkerhet bör emellertid inte regleras i lag.

RSV har föreslagit att beslut genom ADB skall fattas på myn- dighetsnivå. Besluten avses inte förknippas med något namn på en enskild handläggare. Datainspektionen och Justitiekanslern menar att även i denna typ av beslut bör en ansvarig tjänsteman pekas ut.

Vid införandet av ett automatiskt beslutsfattande bör den enskildes möjligheter att få ersättning för skador på grund av myndighetsfel givetvis inte försämras. Att låta en tjänsteman stå som ansvarig be- slutsfattare medför emellertid enligt regeringens mening inte någon ökad säkerhet för den enskilde eller större möjlighet till ersättning för uppkomna fel. Enligt 3 kap. 2 & skadeståndslagen(1972z207) skall staten ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vallas genom lb] eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten svarar. För ansvar krävs inte att man kan peka ut en viss tjänsteman. Det räcker med att konstatera att fel eller försum- melse begåtts av någon inom myndigheten. Fel som har samband med datorer torde ofta på ett eller annat sätt bero på personer. Felet kan t.ex. ligga hos den som försett datorn med de uppgifter som skall behandlas. ADB-tekniken innebär emellertid att fel kan uppkomma även på grund av tekniska fel i datasystemen, fel som inte kan härledas till en viss person. Enligt 23 & datalagen har den registeransvarige ett strikt ansvar

• Sida 21
•  Original

för skador som tillfogas den registrerade genom att personregister innehåller oriktig eller missvisande uppgift om honom. Skadestånds- ansvaret gäller alltså oberoende av vårdslöshet av någon tjänsterum.

Kravet att enskilda skall kunna få skadestånd vid felaktigheter utgör således inte något hinder mot att beslut fattas på myndighetsnivå i stället för av en enskild tjänsteman. Inte heller kan frågan om tjänstefel anses utgöra något hinder.

Som vi tidigare redogjort för anses beslut inom mervärdesskatte- och arbetsgivaravgiftsområdena fattade redan när deklarationen kommer in till skattemyndigheten. Inom punktskatteområdet anses beslut fattade när inbetalt belopp bokförts på det särskilda konto till vilken betalning skall ske. Något beslut av enskild tjänsteman är det inte fråga om. Denna ordning har inte lett till några problem från skadeståndssynpunkt.

Kommittén för översyn av det allmännas skadeståndsansvar (Ju l989:03) utredde bl.a. frågan om behovet av ett utvidgat skadestånds- ansvar på grund av datafel. Kommittén lämnade i sitt betänkande Det allmännas skadeståndsansvar (SOU 1993:55) inte något förslag till särreglering av det allmännas skadeståndsansvar för datafel. Betänkandet bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.

Av förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen framgår att ärenden inom skattemyndigheten avgörs av länsskattechefen om de inte skall avgöras av styrelsen, skattenämnd eller personal- ansvarsnämnden vid RSV. Om ett ärende inte behöver prövas av läns- skattechefen får det avgöras av någon annan tjänsteman. Unsskattechefen har som chef för myndigheten det yttersta ansvaret för beslutsrutinema inom myndigheten.

Regeringen anser mot bakgrund av det anförda att en enskild hand- läggare inte bör pekas ut som ansvarig i dessa beslut. Beslut genom ADB bör i stället anses fattade av länsskattechefen. Enligt 29 & verksförord- ningen (1987:1100), som enligt förordningen med instruktion för skatteförvaltningen är tillämplig på skattemyndighetema, skall i fråga om varje beslut finnas en handling som utvisar bl.a. vem som fattat beslutet. Eftersom länsskattechefen alltid skall anses som ansvarig beslutsfattare finns enligt regeringens mening inte något behov av att i dessa fall upprätthålla kravet på att det av varje beslut skall framgå vem som fattat beslutet. Detta kommer att föranleda ändringar i de be- stämmelser i förordningen med instruktion för skatteförvaltningen som reglerar beslutsfattande.

Taxeringsbeslut och beslut om debitering m.m. kommer liksom tidigare att meddelas den skattskyldige på slutskattesedeln. De som endast har sådan inkomst av kapital som det görs skatteavdrag från och som därför inte är skyldiga att lämna någon deklaration kommer — på samma sätt som i dag - att få slutskattesedel endast om det vid den slutliga debite- ringen och avräkningen uppkommer skatt att betala eller återfå. I det nya system som skall tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering kommer något taxeringsmeddelande inte längre att sändas ut. Det är ofrånkomligt att även de som beskattas endast för sådan inkomst av kapital som de inte är deklarationsskyldiga för måste underrättas om de maskinellt beslutade

• Sida 22
•  Original

taxeringama. Dessa skattskyldiga skall därför i stället få en särskild PTOP- 1993/943224 underrättelse med uppgift om taxeringsbeslutet och de uppgifter som ligger till grund för beslutet. Regeringen avser att senare besluta om de ändringar i taxeringsförordningen (1990: 1236) som krävs.

4.7. Revisions- och annan kontrollverksamhet

Regeringens förslag: Skatteregistret skall få användas för att i

revisions- och annan kontrollverksamhet genom urval ta fram kontrollvärda förhållanden.

RSV:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstansema: Justitiekanslern, Datainspektionen och Länsrätten i Stockholms län anser att framställningen i denna del är oklar och att frågan behöver belysas ytterligare. Datainspektionen har efter att ha tagit del av RSV:s kompletterande framställning inte några synpunkter på det föreslagna granskningsförfarandet.

Skälen för regeringens förslag: Enligt taxeringslagen ankommer det på skattemyndigheten att se till att ärendena blir tillräckligt utredda. Taxeringsarbetet omfattar allt från rättelse av skriv— och räknefel till taxeringsrevision. Materialet som skall granskas är omfattande. Avsikten med ett flertal reformer under senare år har varit att göra kontrollverk- samheten mer effektiv och styra den mot skattskyldiga som från olika aspekter är kontrollvärda. Så skall t.ex. näringsidkare fr.o.m. 1993 års taxering i deklarationen lämna uppgifter om näringsverksamheten i form av standardiserade räkenskapsutdr'ag. Uppgifterna kan lämnas på ADB- medium. De standardiserade räkerrskapsutdragen har gjort det möjligt att styra in kontrollverksamheten på väsentligheter genom att förutsättningar finns att göra maskinella rimlighetskontroller och ett effektivt urval på maskinell våg av deklarationer som behöver djupare kontroll.

För att skatteförvaltningen skall klara de rationaliseringskrav som ställs måste ADB-systemet tas till hjälp i så hög utsträckning som möjligt. Genom det utökade uppgiftslämnandet och registreringen av uppgifterna finns förutsättningar att ta fram kontrollvärda förhållanden med hjälp av skatteregistret. Deklarationema skall först genomgå en maskinell rirnlighetskontroll. Vid rimlighetskontrollen sätts urvalskriteriema så att t.ex. endast deklarationer med belopp av ovanlig storlek tas fram. Uppgifterna skall därefter granskas av handläggare och eventuella skrivfel, summeringsfel eller registreringsfel rättas till. Vissa uppgifter skall även kunna väljas ut för en djupare granskning om det bedöms vara nödvändigt.

Deklarationer som behöver fördjupad granskning skall väljas ut med hjälp av en liknande metod. För att få fram skattskyldiga som skall bli föremål för en fördjupad granskning måste lämpliga och för ändamålet relevanta frågor tas fram. Det lran t.ex. vara frågor om bruttovinst

• Sida 23
•  Original

understigande ett visst belopp eller avdrag av viss typ som överstiger ett visst belopp. Ett antal frågor kommer att kunna kombineras med varandra. Sökbegreppen kommer att skifta beroende på granskningsar- betets inriktning. Frågorna ställs 'on—line" vilket medför att svar erhålls omgående i form av s.k. träffbilder där det framgår vilka skattskyldiga som uppfyller förutsättningama i frågan. Alla frågor och svar skall samlas i en logg. En logg visar bl.a. vilka bearbetningar eller åtgärder som gjorts i registret och vem som utfört eller beordrat bearbetningen eller utnyttjat viss utrustning. Kriterierna för det urval som gjorts och uppgift om resultatet av urvalet skall bevaras endast under den tid uppgifterna behövs för kontrollarbetet. Man kan på så sätt få fram vilka kontroller som gjorts för en viss skattskyldig och vilka skattskyldiga som uppfyller urvalskriteriema.

Systemet är avsett att användas både inom företags- och person- beskattningen. Det föreslagna systemet är ett nödvändigt hjälpmedel för skattemyndighetema i kontrollen av framför allt näringsidkares de- klarationer. Som tidigare angetts har näringsidkare möjlighet att lämna uppgifter om näringsverksamheten på ADB-medium. Kontroll av dessa uppgifter kan således göras endast med hjälp av ADB.

Den kontroll som görs innebär inte att uppgifter i skatteregistret sambearbetas med uppgifter i andra register. Det är endast uppgifter som redan finns registrerade i skatteregistret som kommer att användas. Dessa uppgifter har lämnats för beskattningsändamål av den skattskyldige eller på kontrolluppgift. Ett system med att genom maskinella kontroller ta fram deklarationer som behöver en djupare kontroll kan därför enligt regeringens mening inte anses leda till otillbörligt intrång i de registre- rades personliga integritet.

Metoden skall också kunna användas för att få fram vilken typ av kontroll som är lämpligast i det enskilda fallet (skrivbordskontroll, besök eller revision). Vid en eventuell revision bör handläggaren också kunna ta med sig de uppgifter i skatteregistret som rör den skattskyldige lagrade i en bärbar persondator. Uppgifterna kan på så sätt enkelt tas fram under revisionen. De kommer inte att ändras eller sambearbetas med uppgifter som den granskade har registrerade i sina register utan tas med endast som jämförelsematerial.

Enligt 1 & skatteregisterlagen får skatteregistret användas för planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet. Denna bestämmelse bör enligt regeringens mening ändras så att skatteregistret vid revision och annan kontrollverksamhet får användas även för urvalskontroller och vid genomförandet av revisionen eller kontrollen.

RSV menar att uppgifterna om urval utgör adrrrinistrativa uppgifter som får registreras enligt 7 $ 6 skatteregisterlagen. Med administrativa uppgifter förstås bl.a. sådana uppgifter som i första hand hänför sig till myndighetens verksamhet och inte till den skattskyldige (prop. 1979/80: 146 s. 45). Hit hör bl.a. uppgifter om planerad eller verkställd behandling av ett ärende men också uppgifter om sådan klassificering av

• Sida 24
•  Original

de skattskyldiga som sker för verksamheten. Datainspektionen delar verkets uppfattning.

Sökfrågorna och resultaten av dessa utvisar enligt regeringens bedömning endast att ett moment i granskningen har verkställts. Resultatet av urvalet medför inte att registret tillförs några nya typer av uppgifter. Resultaten av frågozma kommer inte att innehålla några subjektiva bedömningar utan irmebär endast ett konstaterande utifrån redan registrerade uppgifter. Regeringen delar därför RSV:s och Datainspektionens bedömning att någon ändring i skatteregisterlagen inte behövs för att uppgifterna skall kunna registreras.

5. Överklagande av beslut om födelsetid

Regeringens förslag: Beslut om födelsetid skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

RSV:s förslag: ÖVerensstämmer med regeringens förslag. Skälen för regeringens förslag: Enligt 34 å folkbokföringslagen (199 1 :481) beslutar skattemyndigheten i ärende enligt lagen efter anmälan eller ansökan eller annars när det finns skäl till det. Besluten rör bl.a. persons folkbokföring på viss fastighet och registrering av civilstånd och andra uppgifter i folkbokföringens ADB-system (jfr prop. 1990/91:153 s. 112 ff.).

För varje folkbokförd person fastställer skattemyndigheten ett personnummer som identitetsbeteckning (18 & folkbokföringslagen). Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra. Beslut om personnummer överklagas enligt 38 & folkbokföringslagen hos RSV. Skattemyndighetens övriga beslut enligt folkbokföringslagen överklagas hos länsrätt.

Enligt den gamla folkbokföringslagen (1967: 198) handlades ändringar av födelsetid i personnummer i första instans av pastorsämbetet. Dess beslut kunde överklagas till domkapitlet och vidare till kammarrätt och Regeringsrätten. I de författningar som i dag reglerar folkbokföringen finns inga särskilda bestämmelser: beträffande anteckning om födelsetid, bortsett från bilagan till förordningen (19911750) om folkbokförings- register. Enligt denna får födelsetid och kön antecknas i ett hand- läggningsregister för person som aldrig varit folkbokförd. För en folkbokförd anges således födelseltiden endast som ett led i personnumret.

Regeringsrätten har i en dom den 28 oktober 1993 (dnr 2746-1992) slagit fast att en ändring av födelsetid innebär en ändring av den folkbokfördes personnummer och att Skattemyndighetens beslut i ett ärende om ändring av födelsetid därför skall överklagas till RSV.

En uppgift om födelsetid kan. ha stor betydelse för den enskildes rättigheter och skyldigheter. Bl.a. rätten till barnbidrag och folkpension påverkas liksom frågor om giftermål. Underlaget som ligger till grund

• Sida 25
•  Original

' för beslut om registrering av födelsetid kan ibland vara svårbedömt och ge upphov till olika tolkningar. Särskilt gäller detta om underlaget utgörs av utländska handlingar eller uppgifter. En prövning av vilken födelsetid som är den rätta för den folkbokförde rör oftast bevisfrågor och andra frågor som bäst lämpar sig för domstolsprövning. Den utformning som folkbokföringslagen nu har ger emellertid inte utrymme för en sådan prövning. Lagen bör därför ändras så att beslut om födelsetid, i likhet med övriga beslut om registrering, överklagas till allmän förvaltnings- domstol. Andra beslut rörande personnummer bör dock fortfarande kunna överklagas endast till RSV.

RSV tar i sin framställning även upp det förhållandet att 38 & folkbokföringslagen tolkats olika när det gäller frågan om rätt instans vid överklagande av beslut om t.ex. ändring i registrering av medborgarskap. Enligt regeringens mening finns ett behov av att precisera bestämmelsen. Vi avser att i ett senare sammanhang återkomma till denna fråga.

6. Författningskommentarer 6.1 Lagen om ändring i skatteregisterlagen

lå

Ändringen i paragrafen föranleds av att skatteregistret skall få användas i samtliga stadier av revisions- och kontrollverksamheten. I begreppet revisions— och kontrollverksamhet ligger också att registret får användas för att genom urvalssökningar ta fram kontrollvärda skattskyldiga. Registret skall också få användas när kontrollen genomförs. Detta innebär bl.a. att revisorer vid revision skall kunna ta med sig uppgifter ur skatteregistret i en bärbar persondator. Om det anses nödvändigt för att garantera ADB-säkerheten har Datainspektionen möjlighet att meddela de ytterligare föreskrifter som kan behövas (jfr 6 & datalagen [1973:289]).

6.2. Skatteregisterlagen 9 a &

Bestämmelsen innebär att uppgifter får hämtas in till skatteregistret från andra register och därigenom sambearbetas med uppgifterna i skatteregistret. Uppgifterna skall få hämtas in till skatteregistret såväl på ADB-medium som genom överföring via telenätet. Bestämmelsen har utformats i enlighet med 2 & datalagen som reglerar inhämtande av uppgifter från ett register till ett annat.

• Sida 26
•  Original

12a5

Av bestämmelsen framgår att de uppgifter som arbets- och uppdragsgivare behöver för att kunna verkställa skatteavdrag för arbets- och uppdragstagare skall få lämnas ut från skatteregistret på ADB— medium. Utlämnande av dessa uppgifter genom överföring via telenätet är inte aktuellt och torde kräva en närmare reglering för att bli tillåtet. De identitetsuppgifter som arbetsgivaren ger in till skattemyndigheten på ADB-medium och som utgör underlag för utlämnandet av uppgifter skall få sambearbetas med de uppgifter i skatteregistret som får lämnas ut.

6.3. Uppbördslagen 2 b &

Paragrafen har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.6). De beslut enligt uppbördslagen som skall få fattas genom ADB är beslut om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av preliminär F- skatt och särskild A—skatt. Detsamma gäller beslut om slutlig, kvarståen— de och tillkommande skatt samt beslut om underlag för egenavgifter. Beslut om jämkning av preliminär skatt skall få fattas genom ADB endast i det fall det är fråga om beslut som innebär att belopp och skälen för en särsklid beräkningsgrund är desamma som året före. När det gäller beslut om sättet för att ta ut preliminär skatt är det i huvudsak beslut om att utfärda A-skattesedel som kan fattas genom ADB. Beslut om utfärdande av F-skattesedel är i det fall den skattskyldige tidigare inte haft F- skattesedel av sådan art att en bedömning måste göras av en handläggare innan skattsedel utfärdas. Dessa beslut kommer således inte att fattas

automatiskt. Beslut kommer att fattas på grundval av de uppgifter som finns

registrerade i skatteregistret.

De beslut som skall fattas genom ADB är beslut där skälen för besluten enligt 20 5 första stycket 1 förvaltningslagen (1986z223) får utelämnas. Det är således endast fråga om beslut som inte går den skattskyldige emot eller beslut där det av annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen.

• Sida 27
•  Original

6.4 'Iäxeringslagen 4 kap. 2 a 5

Av bestämmelsen framgår att taxeringsbeslut i vissa fall får fattas genom ADB. Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.6) och i kommentaren till 2 b 5 UBL.

6.5. Lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

laå

Paragrafen motsvarar 4 kap. 2 a & TL.

6.6. Folkbokföringslagen 38 &

Bestämmelsen har ändrats så att endast beslut om den del av person- numret som innehåller födelsenummer och kontrollsiffra överklagas till RSV. Beslut om födelsetid skall liksom övriga beslut rörande en persons identitet och familjerättsliga förhållanden m.m. överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Överklaganden som anhängiggjorts hos RSV före den 1 juli 1994 skall handläggas enligt äldre bestämmelser. I enlighet med Lagrådets förslag har en föreskrift härom fogats till ikraftträdandebestämmelsen.

6.7. Lagen om folkbokföringsregister 6 &

Paragrafen har ändrats för att det klart skall framgå att beslut om födelsetid skall registreras särskilt.

• Sida 28
•  Original