Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ett förbättrat statligt bidrag till handikappade för anskaffning av motorfordon. Enligt förslaget skall det nya bilstödet omfatta fem olika grupper av förflyttningshandikappade. Dessa är:

1. Handikappade under 65 år som är beroende av bil för att förvärvsar- beta eller genomgå yrkesinriktad utbildning eller yrkesinriktad rehabilite- ring.

2. Handikappade under 65 är som beviljats bilstöd enligt punkten 1 men som lämnar arbetsmarknaden med förtidspension eller beviljas sjukbidrag.

3. Andra handikappade än som nämnts under 1 och 2 i åldern 18-49 år, under förutsättning att den handikappade själv skall bruka bilen som förare.

4. Handikappade föräldrar med barn under 18 år.

5. Föräldrar med handikappade barn under 18 år.

Bilstödet omfattar tre olika bidrag: grundbidrag, anskaffningsbidrag och an- passningsbidrag. Grundbidraget föreslås utgöra 50 000 kr. Helt grundbidrag föreslås utgå till grupperna 1-3 och halvt bidrag till grupperna 4 och 5. Grundbidrag lämnas vid anskaffning av fordon oavsett inkomst. Anskaff- ningsbidraget skall vara inkomstprövat. Anskaffningsbidrag med 35 000 kr. skall kunna lämnas till dem som har en lägre årsinkomst än 75 000 kr. Bidra- get avtrappas enligt särskilda regler för att helt upphöra vid en årsinkomst av 138 000 kr. Grundbidrag och anskaffningsbidrag får tillsammans överstiga fordonets anskaffningskostnad med högst 30 000 kr. Anpassningsbidrag fö- reslås kunna utgå för kostnader som uppkommer för en sådan ändring av eller anordning på bilen som fordras för att den handikappade skall kunna bruka den.

] Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 99

• Sida 2
•  Original

Bilstöd föreslås kunna lämnas i princip vart sjunde år. De nuvarande'skatteanknutna bilstödsförmånerna till handikappade — bensinskattebidrag, befrielse från vägtrafikskatt (fordonsskatt och kilome- terskatt) och återbetalning av försäljningsskatt — ersätts av grundbidraget. Möjligheten till återbetalning av försäljningsskatt skall upphöra i samband med att de nya bestämmelserna börjar gälla. Enligt särskilda övergångsreg- ler avskaffas de båda övriga skatteförmånerna helt sju år efter införandet av det nya bilstödet. Det nuvarande arbetsmarknadsanknutna bilstödet upphör när reglerna om det nya bilstödet träder i kraft.

Administrationen av bilstödet föreslås ankomma på riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Beslut om rätt till bilstöd skall fattas av socialförsäkringsnämnd. Överklagande skall kunna ske till försäkringsrätt och försäkringsöverdomstolen. '

Kostnaderna för det nya bilstödet beräknas till 255 milj.kr.De nya be- stämmelserna om bilstöd föreslås träda i kraft den 1 oktober 1988.

• Sida 3
•  Original

1 Förslag till ' - " ' 'Prop. 1987/88:99

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973z601)

Härigenom föreskrivs att 40 & vägtrafikskattelagenl (19731601) skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

40 5

Beskattningsmyndigheten medger efter ansökan av fordonets ägare be- frielse från skatteplikt för

I . personbil med tjänstevikt ej över' I 800 kilogram, .

2. buss med totalvikt av högst 3 000 kilogram.

3. lastbil med skåpkarosseri och med en totalvikt av högst 3 000 kilo- gram,

4. motorcykel,

om' fordonet äges av höggradigt in- validiserad, som innehar körkort för förande av fordonet och som för sin huvudsakliga förvärvsverksamhet el- ler för sin utbildning är varaktigt be- roende av fordonet såsom fortskaff- ningsmedel. Kan fordonets ägare till följd av sin invaliditet icke erhålla körkort för förande av fordonet, får beskattningsmyndigheten likväl medgiva befrielse, om ägaren på grund av sin invaliditet är beroende av fordonet för transport till och från arbetsplatsen eller utbildningsstället.

Beskattningsrnyndigheten medger efter ansökan av fordonets ägare befri- else från skatteplikt för fordon. som användes uteslutande eller så gott som uteslutande vid räddningstjänst. Befrielse medges dock ej för personbil och ej heller för sådan buss eller för sådan lastbil med skåpkarosseri som har en skattevikt om högst 3 000 kilogram. Som räddningstjänst anses därvid även verksamhet som bedrives av annan än staten eller kommun.

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1988.

2. Äldre föreskrifter i 40 5 första stycket gäller fortfarande i fråga om an- sökan som har getts in före ikraftträdandet. om sökanden begär det.

3. Ett beslut om befrielse från skatteplikt som har meddelats enligt äldre föreskrifter i 40 5 första stycket gäller fortfarande, dock längst till utgången av september 1995 eller den tidigare tidpunkt från och med vilken statligt bidrag har beviljats den handikappade för anskaffning av motorfordon. Vad

' Lagen omtryckt 19841256. _ ' 3

• Sida 4
•  Original

nu sagts gäller även om den handikappade beviljas förtidspension eller sjuk- bidrag enligt lagen (l962:381) om allmän försäkring för tid efter den 30 september 1988. '

4. Har beslut om befrielse från skatteplikt för ett fordon meddelats före ikraftträdandet och har beslutets giltighet begränsats till viss tid som utlöper efter ikraftträdandet, får beträffande samma fordon nytt beslut meddelas en- ligt äldre föreskrifter i 40 5 första stycket. Om giltighetstid för ett nytt beslut gäller vad som sägs i 3.

• Sida 5
•  Original

2. Förslag till

Lag om ändring 1 lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon

Härigenom föreskrivs 1 fråga om lagen (1978. 69) om försäljningsskatt på motorfordon'

dels att 13 och 14 55 skall upphöra att gälla, dels att 17 & skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse . ' Föreslagen lydelse

17 &

Talan mot generaltullstyrelsens Generaltullstyrelsens beslut en- beslut enligt 12 å och riksskattever- ligt 12 å och riksskatteverkets beslut kets beslut enligt 13 eller 15 åföres enligt 15 & överklagas hos kammar- hos kammarrätt genom besvär. rätt genom besvär.

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1988.

2. Den upphävda 13 & gäller fortfarande i fråga om beslut om skattebefri- else enligt 40 & första stycket vägtrafikskattelagen( 19732601) i detta lagrums lydelse före den 1 oktober 1988.

3. Den upphävda 14 & gäller fortfarande i fråga om beslut som har med- delats enligt den upphävda 13 å. -

4. Äldre föreskrifter i 17 5 gäller fortfarande i fråga om beslut som har-' meddelats enligt den upphävda 13 å.

' Lagen omtryckt 1984:159.

• Sida 6
•  Original

3. Förslag till. ' Prop. 1987/88:99

Lag om upphävande av lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

Härigenom föreskrivsatt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikap- pade ägare av motorfordonl skall upphöra att gälla vid utgången av septem- ber 1988. -

Den'upphävda lagen tillämpas dock för ägare av bensindrivet motorfor- don, i den mån beslut om befrielse från skatteplikt fortfarande gäller enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1988:000) om ändring i vägtrafikskatte- lagen (1973:601).

' Lagen'omtryckt 1973z886.

• Sida 7
•  Original

4. Förslag till

- Lag om ändring i kommunalskattelagen.(1928z370)

Härigenom föreskrivs att 'punkt 1 av anvisningarna till 19 & kommunal- skattelagen (1928z370) skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 19 5

l.' Socialbidrag. begravningshjälp samt underhåll, som har lämnats intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus e.d. utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgif- ter. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension avseende tid efter den pensionsberättigadesfrånfälle.

Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring. enligt vilken den försäk- rade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o.d). .

Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig na- tur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer'av övriga bestämmelser- i denna lag.

Om engångsbelopp. som utgår till följd av personskada. utgör ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av belop- pet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera en- gångsbelopp under beskattningsåret får emellertid — i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år — för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) om all- män försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp. som har fastställts för det år under-vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning. .

Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 ä 1 mom.. mot engångsbelopp. gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbelopp. Ut- bytes annan livränta eller del därav. som utgör skattepliktig intäkt enligt 32 ä 1 mom.. mot engångsbelopp. skall hela engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis. av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp. skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig in- täkt.

Lön. som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap. 16 å andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäk- ringskassa." är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räk- ning att betrakta som skattepliktig inkomst. dock att ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren. därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda- kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdrags-

' Senaste lydelse 198711156.

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än iform av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbets- skada i de fall, då arbetsgivaren står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. räk- nas till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid för-

säkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun. som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade be- stämmelser. i samband med utbild- ning eller omskolning. till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag lik- ställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som lämnas av en arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är av- sett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag som utgår enligt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfor- don.

Skatteplik't föreligger inte för bi- drag från stat eller kommun. som ut- går enligt av regeringen eller av stat- lig myndighet meddelade bestäm- melser. i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som lämnas av en arbetsmarknads- myndighet utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte med- ges för den kostnad som sådant bi- drag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en allmän försäkrings- kassa till handikappade eller föräld- rar ti/l handikappade barn för an- skaffning eller anpassning av motor- fordon. Utgår bidraget till en nä- ringsidkare för näringsverksamheten tillämpas bestämmelserna om nä- ringsbidrag i punkt.? av anvisningar- na.

Kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt. Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med arbetsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag. som stiftelsen Dag Hammar- skjölds minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgivet för mottagarens utbildning.

Enligt 46 ä 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bi- drag till barns underhåll. Sådant underhållsbidrag skall icke hänföras till skattepliktig inkomst. '

' Denna lag träder-i kraft den 1 oktober 1988 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag som lämnas med stöd av övergångsbcstämmelserna till lagen (1988:000) om upphävande av lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon.

• Sida 9
•  Original

5 Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) Härigenom föreskrivs att 37 5 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha följande lydelse.

'Nuvarande lydelse 37 5

1 mom? Till ledning vid inkomsttaxering. förmögenhetstaxering och re- gistrering av preliminär A-skatt. som har innehållits genom skatteavdrag. skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiflsskyldig Vem uppgiften skall

3 c. Allmän försäk- ringskassa.

Den som åtnjutit ut- bildningsbidrag i form av dagpenning eller sti- mulansbidrag.

Den som uppburit dagpenning vid utbild- ning och tjänstgöring inom totalförsvaret.

Föreslagen lydelse 37 å .

Vad skall

uppgiften

Dagpenning och sti- mulansbidrag som uppgår till'sammanlagt minst 100 kronor för hela året.

Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.

I mom. Till ledning vid inkomsttaxering. förmögenhetstaxering och re- gistrering av preliminär A-skatt. som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

skall

Uppgiftsskyldig Vem uppg/ften

3 c. Allmän försäk- ringskassa.

Den som åtnjutit ut- bildningsbidrag i form av dagpenning eller sti-

- mulansbidrag.

Den som uppburit

dagpenning vid utbild-l ning och tjänstgöring inom totalförsvaret. Den som uppburit bidrag för att anskaffa motorfordon.

Vad skall

uppgiften

Dagpenning och sti— mulansbidrag som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.

Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.

Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1988 och tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning vid 1989 års taxering.

' Lagen omtryckt 1971. 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974. 773. " Senaste lydelse 1987: 1304.

• Sida 10
•  Original

6 . Förslag till

Lag om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade

Härigenom föreskrivs följande.

1 & Statligt bidrag till handikappade och föräldrar till handikappade barn för att anskaffa motorfordon lämnas enligt föreskrifter som meddelas av re- geringen. ' '

2 & Frågor om bidrag som avses i 1 5 handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

3 & Frågor om bidrag prövas av den försäkringskassa, hos vilken sökanden är inskriven.-

I försäkringskassan avgörs frågor. om rätt till bidragav socialförsäkrings- nämnd.

4 5 Vad som föreskrivs i lagen (1962:381) om allmän försäkring om riks- försäkringsverkets tillsyn tillämpas i fråga om försäkringskassas befattning med bidrag som avses i 1 s".

5 & Föreskrifterna i 20 kap. 10-13 åå lagen (1962:381) om allmän försäk- ring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut s'amt överkla- gande av försäkringskassas och försäkringsrätts beslut skall tillämpas i ären- den om bidrag som avses i 1 &. '

Omprövning av ett sådant beslut av en försäkringskassa som har fattats .. av en tjänsteman i ärende om skyldighet att återbetala bidrag skall göras av socialförsäkringsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1988.

• Sida 11
•  Original

Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid'regeringssamm'anträde den 18 februari 1988

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Feldt, Sigurdsen. Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson. S. Andersson. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl, R. Carlsson. Holmberg.. Hellström. Johansson. Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén

Föredragande: statsrådet Lindqvist

.Proposition om förbättrat bilstöd till handikap- pade '

1 Inledning.

Enligt nuvarande regler kan statligt bilstöd till handikappade-utgå i form av '_ dels ett arbetsmarknadsanknutet bilstöd. dels vissa skatteanknutna' bilstöds- förmåner. Genom det arbetsmarknadsanknutna bilstödet kan handikappade erhålla bidrag med högst 35 000 kr. för inköp av bil. Helt bidrag lämnas vid årsinkomster under 63 000 kr.. medan ett reducerat bidrag lämnas i inkomst- intervallet 63 000 — 78 999 kr. Bidrag kan dessutom lämnas till sådan ändring av eller anordning på bilen som behövs för att den handikappade skall kunna bruka de'n. _

Det arbetsmarknadsanknutna bilstödet administreras av arbetsmarknads- verket. De skatteanknutna bilstödsförmånerna handhas av skattemyndighe- terna och omfattar bensinskattebidrag. befrielse' från vägtrafikskatt (for- donsskatt och kilometerskatt) och-återbetalning a'v försäljningsskatt. Grund- förutsättningen för båda stödformerna är att den handikappade ärberoende - av bil för att kunna förvärvsarbeta eller genomgå utbildning.. Bilstöd lämnas även till den som uppbär utbildningsbidrag i samband med rehabilitering. För det arbetsmarknadsanknutna bilstödet fordras att utbildningen och rue- habiliteringen är yrkesinriktad. _

Det nuvarande statliga bilstödet har kritiserats bl. a. för den begränsning av den bidragsberättigade personkretsen som kravet på arbetsmarknadsan- knytning medför. Reglerna innebär'att endast handikappade som förvärvs- arbetar eller genomgår yrkesinriktad utbildning eller rehabilitering kan. ' komma i fråga för bidragen. Reglerna har också kritiserats för att bidrag och inkomstgränser är alltför låga samt. för att stöden lämnas i flera former och av olika myndigheter. Detta har bl.a. _inneburit att bilstödet varit svårt att ' överblicka för enskilda.

Enligt regeringens bemyndigande tillkallade' jag i januari 1986 en särskild - utredare (S 1986: 01) med uppdrag att utreda frågan om en 'utvidgning av personkretsen för rätt till bilstöd. Utredningen avlämnade 1 december 1986 ' betänkandet (Ds 5 1986111) Bilstödet åt handikappade. Utredningens sam- . manfattning av betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bi- laga ]. '

• Sida 12
•  Original

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en redovisning av deras ställningstaganden bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 2.

Jag övergår nu till att redovisa mina förslag om ett nytt bilstöd till handi- kappade. Förslagen syftar i korthet till att ge fler handikappade rätt till bil- stöd. att förbättra själva stödet samt att få till stånd förenklingar av stödet genom en ökad samordning. Jag har vid mina överväganden samrått med cheferna för social-, finans- och arbetsmarknadsdepartementen.

2.1. Personkretsen

Mitt förslag: Den bidragsberättigade personkretsen inom det nya bil- stödet skall omfatta följande grupper:

]. Handikappade under 65 år som är beroende av bil för att för- värvsarbeta eller genomgå yrkesinriktad utbildning eller yrkesinrik- tad rehabilitering.

2. Handikappade under 65 år som beviljats bilstöd enligt punkten 1 men som lämnar arbetsmarknaden med förtidspension eller beviljas sjukbidrag.

3. Andra handikappade än som nämnts under 1 och 2 i åldern 18- 49 år. under förutsättning att den handikappade själv skall bruka bilen som förare.

4. Handikappade föräldrar med barn under 18 år.

5. Föräldrar med handikappade barn under 18 år. Med handikappad avses här den som på grund av varaktigt funk- tionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer.-

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som berört frågan ställer sig bakom principen om att bilstödet bör utvidgas till fler handikappade än dem som för närvarande omfattas av det arbetsmarknadspolitiska stödet. Handi- kappförbundens Centralkommitté (HCK). De Handikappades Riksförbund (DHR) och Rörelsehinderförbundens Samarbetskommitté (Rh-förbunden) avstyrker den av utredningen förordade åldersgränsen 18-49 år vad gäller handikappade som ej förvärvsarbetar eller skaffar sig yrkesutbildning. En- ligt handikapporganisationerna bör även handikappade som är 50 år eller äldre generellt kunna komma i fråga för bilstöd. Även statskontoret och riks- revisionsverkct (RRV) anmäler tveksamhet till 'den föreslagna åldersgrän- sen. En klar majoritet av remissinstanserna tillstyrker dock den föreslagna personkretsen. Några instanser — socialstyrelsen. Handikappinstitutet. För- säkringskasseförbundet. Landsorganisationen i Sverige (LO) och Centralor- ganisationen SACO/SR pekar emellertid på behovet av en framtida fortsatt utvidgning av personkretsen. Handikapporganisationerna avstyrker kravet

• Sida 13
•  Original

på körkort som föreslås för handikappade som saknar anknytning till arbets- marknaden. '

Skälen för mitt förslag: Ett väl fungerande bilstöd är av stor handikappoli- tisk betydelse. Tillgång till bil innebär inte bara att handikappades möjlighe- ter att delta i arbetslivet förbättras. Bilen kan också i övrigt medverka till att handikappade kan leva aktivt. självständigt och oberoende.

Jag kan konstatera att de regler som för närvarande finns i fråga om bil- stöd — och som bl.a. innebär att endast de som förvärvsarbetar eller genom- går yrkesinriktad utbildning eller rehabilitering kan komma i fråga för stö- det — inte till alla delar överensstämmer med detta synsätt. Reglerna kan så- gas utgå från att bilen enbart är ett medel för handikappade att kunna få s'1n försörjning. Enligt min mening bör bilen i stället ses som ett hjälpmedel för att minska ett förflyttningshandikapp. Av detta följer att utgångspunkten för bilstöd bör vara den handikappades faktiska behov av bil för att kunna för- flytta sig i samma utsträckning som andra. dvs. förekomsten av ett varaktigt funktionshinder som medför väsentliga förflyttningssvårigheter. Det förslag till nytt och utvidgat bilstöd till handikappade som jag redovisar i det föl- jande innebär att bilens funktion som ett viktigt förflyttningshjälpmedel för personer med funktionshinder kommer till klart uttryck.

Enligt min bedömning börlmot bakgrund av det anförda rätten till bilstöd utvidgas till att omfatta fler handikappade än dem som för närvarande kan erhålla stödet på enbart arbetsmarknadspolitiska grunder. Jag anser att det nya bilstödet skall omfatta följande grupper:

I Handikappade under 65 är som är beroende av bil för att förvärvsarbeta eller genomgå yrkesinriktad utbildning eller yrkesinriktad rehabilitering

Liksom i dag bör handikappade som är beroende av bil för att genom arbete få sin försörjning eller för att skaffa sig utbildning med yrkesinriktning kunna erhålla bilstöd. Bilstöd bör också kunna ges — i likhet med vad som sker i nuläget — till handikappade som är beroende av bil för att genomgå yrkesin- riktad rehabilitering. Härvid bör gälla att arbetet. utbildningen eller rehabi- literingen ifråga kan beräknas pågå under en inte alltför kort tid. Enligt de nuvarande bilstödsreglerna kan bilstöd för denna grupp lämnas till handi- kappade som inte uppnått 65 års ålder. Vidare kan bilstöd utgå även till dem som inte innehar körkort. under förutsättning att någon annan kan anlitas som förare vid arbets-. utbildnings— eller rehabiliteringsresorna. Dessa regler bör gälla även fortsättningsvis för denna grupp bidragsberättigade.

2.2. Bilstödets konstruktion

Mitt förslag: Det nya statliga bilstödet skall kunna lämnas i följande former: ' . ' ' '

a. Grundbidrag med 50 000 kr. som lämnas i samband med inköpet av bilen. Helt bidrag lämnas till personer i grupperna 1-3 och halvt bidrag till grupperna 4-5. '

b. Anskaffningsbidrag med högst 35 000 kr. till den som har en in- komst som understiger 75 000 kr. per år. Bidraget avtråppas vid sti- gande inkomst så att det helt upphör vid en årsinkomst av 138 000 kr.

c. Anpassningsbidrag till kostnader som uppkommer för sådan an- passning av eller anordning på bilen som fordras för att den handikap- pade skall kunna bruka den. '

Såväl grundbidrag som anskaffningsbidrag och anpassningsbidrag skall vara skattefria.

Bidrag skall kunna lämnas vid anskaffning av personbil, motorcykel eller moped. Om det finns särskilda skäl på grund av handikappets art eller andra omständigheter bör bidrag kunna lämnas för'annat motor- fordon än som nämnts. Grundbidrag och anskaffningsbidrag får till- sammans överstiga en bils anskaffningskostnad med högst 30 000 kr. Reduktionen skall i första hand göras på grundbidraget. Vid anskaff- ning av motorcykel eller moped lämnas endast en femtedels resp. en tjugondels grundbidrag.

Som huvudregel skall gälla att det nya bilstödet kan'lämnas högst vart sjunde år. ' .

Grundbidraget skall bl.a. ersätta de nuvarande skatteanknutna bilstödsförmånerna, nämligen bensinskattebidrag, befrielse från väg- trafikskatt (fordonsskatt och kilometerskatt) och återbetalning av för- säljningsskatt. Regeln om återbetalning av försäljningsskatt upphör när de nya bilstödsreglerna träderi kraft. Systemet med bensinskatte- bidrag och befrielse från vägtrafikskatt avvecklas successivt under en sjuårsperiod. Det nuvarande arbetsmarknadsanknutna bilstödet upp- hör när reglerna om det nya bilstödet träder i kraft. .

Utredningens förslag: Överensstämmer till sin grundkonstruktion i huvud- - sak med mitt förslag. Utredningen har emellertid föreslagit att grundbidra- get skall uppgå till 20 000 kr. samt ett oförändrat inkomstintervall för det inkomstprövade anskaffningsbidraget. Utredningen har vidare föreslagit att föräldragrupperna inte skall kunna erhålla grundbidrag.

Remissinstanserna: Nära nog samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget till ny konstruktion av bilstödet. Med undantag för DHR och Föreningen för de Neurosedynskadade (Fde) tillstyrks förslaget att de nuvarande skatte- anknutna bilstödsförmånerna omvandlas till ett grundbidrag. HCK och Rh- förbunden godtar förslaget om grundbidrag under förutsättning att bidraget fastställs till 30 000 kr. Ett stort antal remissinstanser pekar på behovet av höjning av såväl bidragets storlek som inkomstgränserna vid beräkning av det inkomstprövade anskaffningsbidraget. _

• Sida 19
•  Original

HCK och DHR anser att anpassningsbidrag bör utgå för merkostnader som uppkommer till följd av att vissa funktionshindrade är beroende av större fordon. HCK. DHR och Rh-förbunden framhåller vidare att ett extra anpassningsbidrag om 10 000 kr. bör utgå för dem som på grund av en funk- tionsnedsättning måste ha en i någon form anpassad bil.

Ingen av remissinstanserna riktar invändningar mot förslaget att bilstöd skall kunna lämnas vart sjunde år. '

Skälen_för mitt förslag: Det nuvarande bilstödet har enligt min mening vissa handikappolitiska brister. Jag tänker då inte enbart på kravet att de sökande skall ha en anknytning till arbetslivet. utan också på att bidrag och inkomstgränser är alltför låga. Uppdelningen av bilstödet på ett arbetsmark- nadsanknutet bidrag och flera skatteanknutna förmåner medför dessutom att stödet är splittrat och därmed svårt att överblicka för enskilda människor.

Det förslag till ny konstruktion av bilstöd som jag lämnar här leder till påtagliga förbättringar och förenklingar och att de nuvarande bristerna i hög grad kan avhjälpas. I korthet innebär mitt förslag att bilstöd skall kunna utgå i form av grundbidrag, anskaffningsbidrag och anpassningsbidrag. Av skäl som jag återkommer till bör huvuddelen av det nya bilstödet lämnas utan inkomstprövning. Bidragen bör vara skattefria frånsett speciella fall avse- ende näringsidkare.

Enligt lagen (l962:381) om allmän försäkring kan handikappersättning utgå till den som för avsevärd tid har sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han behöver vidkännas betydande merutgifter. Handikapper- sättning kan lämnas bl.a. för sådana merutgifter som uppkommer till följd av vissa resor med egen bil. Därvid medräknas också enligt vissa normer fasta kostnader som är förenade med bilinnehavet. Även fortsättningsvis hör han- dikappersättningen utgöra ett komplement till bilstödet genom att merutgif- ter för bilresor som inte kan anses täckta genom det nya bilstödet kan beak- tas vid prövning av rätt till handikappersättning.

Det nya bilstödet bör lämnas i enlighet med den konstruktion som jag an- ger i detöföljande.

Bilstöd vart sjunde år .

Enligt de nuvarande reglerna för det arbetsmarknadsanknutna bilstödet kan nytt bidrag till inköp av bil lämnas först när fem år förflutit sedan bidrag sc-' nast lämnades och behovet att av trafiksäkerhetsskäl ersätta fordonet har styrkts. Om det från trafiksäkerhetssynpunkt finns särskilda skäl. kan bidrag dock lämnas vid en tidigare tidpunkt.

Jag anser att huvudregeln för det framtida bilstödet bör vara att bidrag kan utgå vart sjunde år. Med bidrag avser jag här grundbidrag och anskaff- ningsbidrag. Anpassningsbidraget bör kunna utges när ett behov av anpass- ning av bilen uppstår. Möjlighet till bilbyte vid tidigare tidpunkt bör finnas, om det finns trafiksäkerhets- eller medicinska skäl. För den som erhållit bil- stöd enligt de tidigare reglerna bör bidrag till byte av bil kunna ges när fem. år förflutit sedan det förra bidraget lämnades.

• Sida 20
•  Original

Jag vill framhålla att den av mig föreslagna sjuårsgränsen i praktiken inte innebär någon försämring i förhållande till de regler som gäller i dag. Som utredningen påpekat väljer bilstödsberättigade vanligen att behålla sina bilar under längre tid än fem år. Tillgänglig statistik visar att genomsnittstiden mellan bilbyten i dag uppgår till just ca sju år. Jag noterar också att ingen av remissinstanserna har haft något att invända mot den föreslagna bytesregeln.

De förslag till bidragsbelopp som jag lämnar i det följande leder till avse- värda förbättringar av bilstödet. För många förflyttningshandikappade inne- bär förslagen att de får en mycket betydande del av bilens inköpskostnad täckt genom bidrag. Jag vill med tanke härpå betona vikten av att bidrag utnyttjas för anskaffning av bilar med en sådan kvalitet att man kan anta att de verkligen har en livslängd på minst sju år.

Grundbidrag och anskaffningsbidrag

Det nuvarande inkomstprövade arbetsmarknadsanknutna bilbidraget kan utgå med maximalt 35 000 kr. Det högsta bidraget lämnas vid inkomster som understiger 63 000 kr. per år. Vid en årsinkomst av 79 000 kr. upphör rätten till bilbidrag helt. Detta regleras numera i förordningen (1987:410) om bi- drag till handikappade för att skaffa motorfordon m.m.

Handikappade bilförare kan med nu gällande regler dessutom erhålla vissa skatteanknutna bilstödsförmåner: bensinskattebidrag. befrielse från vägtrafikskatt och återbetalning av försäljningsskatt. Förmånerna utgår en- ligt följande.

Handikappade bilförare som är varaktigt beroende av bil för sin huvud- sakliga förvärvsverksamhet eller för sin utbildning kan erhålla befrielse från vägtrafikskatt (fordonsskatt eller kilometerskatt). 40 5 första stycket vägtra- fikskattelagen (1973:601). För en normalbil uppgår fordonsskatten till 715 kr. per år samt registerhållningsavgiften till 42 kr. Den som befriats från vägtrafikskatt och äger ett bensindrivet motorfordon kan årligen i efterskott få ett bidrag som motsvarar skatten på 700 liter bensin. 3 5 lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon. För budgetåret 1987/88 motsvarar detta ett årligt bidrag om 1 810 kr. Ägare av dieselbilar befrias i stället från kilometerskatt. Därutöver kan den som befriats från att erlägga vägtrafikskatt och som köper ny bil. få tillbaka det belopp som mot- svarar försäljningsskatten på fordonet. 13 5 lagen (1978:69) om försälj- ningsskatt på motorfordön. För en normalbil av 1989 års modell uppgår för- säljningsskatten till 7 680 kr. Sådan ersättning får lämnas om det gått mer än tre år sedan en tidigare utbetalning motsvarande försäljningsskatten. Statens ' totala kostnader för de skatteanknutna bilstödsförmånerna kan beräknas till drygt 30 milj. kr. '

Jag anser. i likhet med utredningen, att de skatteanknutna bilstödsförmå- nerna bör ersättas av ett grundbidrag. Grundbidraget bör lämnas i samband med att bilen inköps och inte vara inkomstprövat.

Jag noterar med tillfredsställelse den mycket kraftiga uppslutning som för- slaget om att införa ett grundbidrag har fått under remissbehandlingen. Praktiskt taget samtliga instanser har tillstyrkt förslaget. däribland HCK och de fyra rörelsehinderförbunden inom HCK. Organisationernas tillstyrkan lämnas dock med förbehållet att grundbidraget fastställs till 30 000 kr.

• Sida 21
•  Original

Enligt min mening uppnås påtagliga fördelar när skatteförmånerna om- vandlas till ett grundbidrag. För den enskilde innebär en sådan lösning ett mer samordnat och överskådligt system än det söm finns för närvarande. Av stor betydelse är också att ett rejält ekonomiskt stöd kan utgå i samband med själva inköpet. De höga kostnader som uppkommer vid köp av bil är ofta ett stort problem för många handikappade. Det förhållandet att grundbidraget lämnas utan inkomstprövning innebär vidare att samtliga i den berättigade kretsen kan få ett rejält bidrag. En sådan konstruktion medför dessutom. som bl.a. riksskatteverket (RSV) påpekat, vissa administrativa förenklingar.

Som ett resultat av mitt förslag om grundbidrag kan skatteförmånerna av- vecklas successivt. Bestämmelserna om återbetalning av försäljningsskatt kan upphöra att gälla redan i samband med att det nya bilstödet införs, me- dan systemet med bensinskattebidrag och befrielse från vägtrafikskatt — av skäl som jag återkommer till — kan avvecklas under en sjuårsperiod.

När det gäller grundbidragets storlek har utredningen föreslagit att detta bör fastställas till 20 000 kr. Beloppet-bygger på beräkningar av det genom- snittliga värdet av de nuvarande skatteanknutna förmånerna under en sju- årsperiod. För egen del anser jag att grundbidraget inte enbart bör lämnas som ersättning för de skatteanknutna förmånerna och att det därför bör be- stämmas till ett väsentligt högre belopp. Jag vill med anledning härav anföra följande.

Ett viktigt syfte med reformeringen av bilstödet är att handikappade skall kunna få ett väsentligt förbättrat bidrag från samhället. Bilstödet bör inne- fatta dels ett icke inkOmstprövat grundbidrag. dels ett inkomstprövat an- skaffningsbidrag. Härutöver skall också anpassningsbidrag kunna lämnas till kostnader som uppkommer för en sådan anpassning av eller anordning på ' bilen som fordras för att den handikappade skall kunna bruka den.

Enligt min mening bör merparten av bidraget vid anskaffning lämnas utan inkomstprövning. dvs. i form av grundbidrag. För en sådan lösning talar flera starka skäl. Jag har tidigare betonat det värde som bilen har för handi- kappade som ett förflyttningshjälpmedel och konstaterat att det grundläg- gande kriteriet för bilstöd bör vara själva behovet som sådant. dvs. före- komsten av ett varaktigt funktionshinder som medför väsentliga förflytt- ningssvårigheter. Detta innebär att bidraget ur handikappolitisk synvinkel inte bara bör bestämmas på grundval av den handikappades inkomst. llandi- kappolitiskt är det angeläget att alla med varaktiga funktionshinder som medför väsentliga förflyttningssvårigheter kan få ett rejält stöd vid inköp av bil. oavsett inkomst. För att personer med låga inkomster skall kunna ha råd att skaffa bil bör. med hänsyn till den stora utgift en anskaffning innebär. det även utgå ett inkomstprövat bidrag.

Av betydelse vid val av konstruktion och bidragsbelopp är vidare att det nya bilstödet får en utformning som ger en rimlig nedtrappning av bidragsbe- loppen vid inkomstökningar för den enskilde. Jag kan på denna punkt kon- statera att det nuvarande arbetsmarknadsanknutna bilstödet inte fungerar helt tillfredsställandc. Bidragets konstruktion medför att en relativt begrän- sad inkomstökning leder till ett relativt sett kraftigt minskat bidragsbelopp. .

Med hänvisning till vad jag nu har-sagt bör som huvudregel gälla att grund- bidrag lämnas med 50 000 kr. Undantag från denna regel bör dock göras i

• Sida 22
•  Original

vissa situationer nämligen, dels i fråga om föräldragrupperna (grupp 4 och 5), dels när den handikappade anskaffar motorcykel eller moped. Vidare bör grundbidraget bestämmas på visst sätt i förhållande till anskaffningskost- naden. Jag återkommer strax till dessa frågor.

Högsta anskaffningsbidrag bör utgöra 35 000 kr. och lämnas till den som har en årlig bruttoinkomst som understiger 75 000 kr. Rätten att erhålla an- skaffningsbidrag bör upphöra när årsinkomsten når upp till 138 000 kr. Bi- draget bör lämnas enligt följande skala.

Årlig bruttoinkomst Bidrag i % av . Bidragsbelopp kr. helt bidrag kr. 35 000 kr. — 74 999 100 ' ' ' 35 000 75 ()()0 — 81 999 90 31 500 82 000 — 88 999 80 28 000 89 000 — 95 999 70 24 500 96 000 — 102 9.99 60 21 000 103000— 109999 50 17500 110 000— 116 999 40 14 000 117 000 — 123 999 30 10 500 124 000 — 130 999 20 ' 7 000 131 000 — 137 999 10 3 500 138 000 — 0 —

Det inkomstprövade anskaffningsbidraget bör kunna lämnas till hela 'den personkrets som jag tidigare redovisat (avsnitt 2.1). Vid beräkningen av årlig bruttoinkomst bör tillämpas i princip samma beräkningssätt som används vid beräkning av inkomstprövat bostadstillägg enligt lagen (19621392) om hust- rutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension och enligt riksförsäk- ringsverkets föreskrifter om tillämpning av nämnda lag. Som inkomst skall emellertid medräknas folkpension. pensionstillskott och tilläggspension en- ligt lagen (l962:381) om allmän försäkring (AFL) till den del pensionen för- anleder minskning av pensionstillskott enligt 3 å lagen (19691205) om pen- sionstillskott. Som inkomst skall vidare anses hust'rutillägg och kommunalt bostadstillägg enligt nyssnämnda lag om sådana pensionsförmåner. vuxen- studiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) och utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning. Som inkomst skall dock ej anses handikapper- sättning eller den del av vårdbidrag som bestäms som ersättning för merkost- nader enligt AFL. För bidragsberättigad i grupperna 1-3 skall bruttoinkoms- ten framräknas individuellt utan hänsynstagande till andra makens inkomst.

Vid fastställande av anskaffningsbidraget bör hänsyn även tas till vad den sökande har fått i bidrag till inköp av bil från primärkommun eller lands- ' tingskommun eller i form av försäkringsersättning.

Jag har tidigare föreslagit att föräldrar till handikappade barn samt handi- kappade föräldrar skall ingå i den bilstödsberättigade personkretsen. Vid fastställande av anskaffningsbidrag till föräldragrupperna (4 och 5) bör. i de fall föräldrarna sammanbor med barnet. föräldrarnas sammanlagda inkoms- tcr utgöra utgångspunkt för bedömning huruvida anskaffningsbidrag skall lämnas. I övrigt bör anskaffningsbidrag till föräldragrupperna utgå efter samma regler som för övriga bilstödsberättigade grupper. '

lx) IQ

• Sida 23
•  Original

Mitt förslag till grundbidrag och anskaffningsbidrag innebär att han'dikap- pade kan få ett i förhållande till i dag kraftigt förbättrat stöd vid anskaffning _ av bil. Högsta bidrag. grundbidrag och anskaffningsbidragsammanräknade, föreslås i princip utgå med 85 000 kr. Den omständigheten att grundbidraget för flertalet bidragsberättigade skall utgöra 50 000 kr... innebär att detta bi— drag inte uteslutande kan ses som en ersättning för de skatteanknutna förmå- - ner som avses upphöra när det nya bilstödet införs. Grundbidraget måste till en betydande del också ses som ett bidrag till själva anskaffningen. Det är således viktigt att bidraget ståri rimligt förhållande till denna anskaffnings-- kostnad. Jag föreslår därför att grundbidraget och anskaffningsbidraget sam- manräknade inte får överstiga bilens anskaffningskostnad med mer än 30 000 kr. '

Det finns anledning att här också något kommentera frågan om värdebe- ' ständigheten av bidragen inom det nya bilstödet. Frågan-har berörts av ett antal remissinstanser. i synnerhet med anledning av förslaget att låta ett grundbidrag ersätta de nuvarande skatteanknutna förmånerna. vars värde ju följer förändringar i'skatteuttaget. Även när det gäller det inkomstprövade anskaffningsbidraget har krav om värdebeständigheten framförts.

Jag ärinte nu beredd att lämna förslag som innebär någon form av auto- matisk uppräkning av bidragen. Enligt min uppfattning får det ankomma på den centrala myndighet som åläggs att administrera bilstödet att föreslå de ändringar av bidragen som. kan vara befogade.

Grundbidrag till grupperna 4 och 5

Utredningen har föreslagit att något grundbidrag inte skalllkunna lämnas till ' handikappade föräldrar med barn under 18 år och till föräldrar med handi-. kappade barn under 18 år. Bilstöd till dessa grupper bör enligt utredningen således enbart utgå i form av anskaffningsbidrag och anpassningsbidrag. Jag kan konstatera att remissinstanserna på denna punkt inte haft några invänd- ningar mot utredningsförslaget.

För egen del anser jag dock att det är angeläget att även dessa grupper skall kunna få ett bidrag som inte är inkomstprövat vid anskaffning av bil. Som jag redan framhållit är innehav av bil för de nu aktuella familjerna ofta en förutsättning för att de skall kunna förflytta sig tillsammans med sina barn. Jag föreslår därför att föräldragrupperna. utöver inkomstprövat an- skaffningsbidrag och anpassningsbidrag, också skall kunna få ett halvt grundbidrag vid anskaffning av bil. dvs. 25 000 kr. Mitt förslag på denna punkt. innebär att de föräldrar vars inkomster överstiger'den högsta in- komstgränsen för anskaffningsbidrag, ändå kommer att få ett betydande bi- drag vid anskaffning av bil.

Grundbidrag till annat fordon än bil

Det nya bilstödet kommer i de allra flesta fall sannolikt att användas till an- skaffning av personbil-. Som jag nyss föreslagit uppgår grundbidraget då, med undantag för föräldragrupperna. till 50 000 kr. I några enstaka situatio- . ner kan det dock visa sig att någon annan typ' av motorfordon är ett bättre alternativ för den enskilde. Enligt min uppfattning bör bidrag — om särskilda

• Sida 24
•  Original

skäl föreligger med hänsyn till handikappets art eller andra omständigheter — kunna lämnas även till anskaffning av lätt lastbil eller mindre buss. Vid en sådan anskaffning bör grundbidraget lämnas enligt samma regler som vid an- skaffning av personbil. 1 defall stöd lämnas till anskaffning av motorcykel ellcr moped (ibland benämnd motordriven invalidvagn) bör dock grundbi- draget utgå med ett lägre belopp. Vid anskaffning av motorcykel bör en fem- tedels grundbidrag lämnas. eller 10 000 kr. och för moped en tjugondels. el- ler 2 500 kr. Grundbidrag och anskaffningsbidrag vid köp av motorcykel el- ler moped får tillsammans överstiga fordonets anskaffningskostnad med högst 10 000 kr. resp. 2 500 kr.

A npassningsbidrag

Redan i dag kan handikappade som ärberoende av bil för förvärvsarbete eller utbildning med yrkesinriktning få bidrag till anpassning av fordonet. Enligt de regler som finns i förordningen (1987z410) om bidrag till handikap- pade för att skaffa motorfordon m.m. utgår bidrag med ett belopp som mot- svarar hela kostnaden för sådan ändring av eller anordning på fordonet som fordras för att den handikappade skall kunna bruka det. Huvuddelen av de medel som nu anslås till arbetsmarknadsverkets bilstöd används till anpass- ning av fordon. '.

Mitt förslag beträffande anpassningsbidrag innebär ingen förändring vad gäller bidragets syfte eller användningsområdc. Anpassningsbidraget bör således — i likhet med vad som gäller redan i dag — utgå med det belopp som motsvarar kostnaden för en sådan ändring av eller anordning på fordonet som behövs för att den handikappade skall kunna bruka det. Anpassnings- bidrag bör kunna lämnas inte bara till dem som förvärvsarbetar eller utbildar sig med yrkesinriktning. utan till alla de grupper som jag tidigare redovisat (avsnitt 2.1). Därmed kommer anpassningsbidrag att kunna lämnas också till handikappade som erhåller bilstöd pä arbetsmarknadspolitiska grunder men som lämnar arbetslivet med förtidspension eller beviljas sjukbidrag. andra funktionshindrade i åldern 18-49 år. samt handikappade föräldrar el- ler familjcr med handikappade barn. Förutsättningen är naturligtvis att de även i övrigt uppfyller de grundläggande krav för bilstöd. som jag tidigare redogjort för (avsnitt 2. 1 ). ' .

HCK:s och DHst företrädare i utredningen har i ett särskilt yttrande till

hilstödsbctänkandet begärt att det nya bilstödet skall inrymma möjligheter

till ett extra anpassningsbidrag om 10 000 kr. för dem som pågrund av funk— tionsncdsättning måste ha. en i någon form anpassad bil. Som skäl anförs att en sådan bil undantagslöst är dyrare än en normalbil. Liknande synpunkter har framförts av handikapporganisationerna i deras remissyttranden.

Mitt förslag till nytt bilstöd innebär att handikappades möjligheter att få bidrag till inköp av bil och nödvändig anpassning förbättras i avsevärd grad. För personer med inkomster som understiger 75 000 kr. per år kommer grundbidraget och anskaffningsbidraget sammanräkmlde för merparten av de bidragsberättigadevid anskaffning av personbil att uppgå till 85 000 kr. Av detta belopp utgör grundbidraget 50 000 kr. och utgår utan inkomstpröv- ning. Därutöver kommcr bidrag att lämnas till den anpassning av bilen som fordras. Jag kan mot bakgrund av detta inte anse att det finns skäl att föreslå

• Sida 25
•  Original

ett extra bidrag i enlighet med organisationernas förslag på denna punkt. Jag är därför inte heller beredd att tillmötesgå handikapporganisationernas be- gäran om att anpassningsbidrag skall kunna utgå föratt täcka sådana mer- kostnader som uppkommer för funktionshindrade som är beroende av större fordon. s.k. van-bilar. _

Vissa skatteförmåner kvarstår övergångsvis

Genom omvandling av de skatteanknutna bilstödsförmånerna till ett grund- bidrag kan regeln om återbetalning av försäljningsskatt upphöra att gälla re- dan i samband med bilstödsreforlmens genomförande. Som jag redan påpe- kat bör dock de två övriga förmånerna — bensinskattebidraget och befrielsen från vägtrafikskatt — kvarstå under en övergångsperiod. Först sju år efter re- formens genomförande kan även reglerna om dessa skatteförmåner helt upphöra att gälla. Skälen härtill är att ett omedelbart upphävande av befriel- sen från vägtrafikskatt och bensinskattebidraget skulle få vissa ogynnsamma effekter. För t.ex. den som beviljats skattebefrielse enligt nuvarande regler omedelbart före införandet av de nya bilstödsreglerna. skulle en annan ord- ning leda till en förlust av skatteförmånerna utan möjlighet att tillgodogöra sig ett grundbidrag förrän vid nästa bilbyte. För att mildra dessa effekter fö- reslår jag att de båda förmånerna kvarstår övergångsvis för de fordonsägare för vilka beslut om befrielse från vägtrafikskatt och bensinskattebidrag med- delats med stöd av äldre bestämmelser. Först i samband med att den enskilde byter bil eller på annat sätt gör sig av med bilen. bör förmånerna upphöra. Jag anser dock. i likhet med vad utredningen föreslagit och vad RSV fram- hållit. att det är nödvändigt att fastställa en gräns för när systemet med befri- else från vägtrafikskatt och bensinskattebidrag slutligt skall avskaffas. Detta bör således ske när sju år förflutit sedan det nya bilstödet infördes.

Jag föreslår vidare att övergångsreglerna utformas så att även handikap- pade som erhåller det nuvarande arbetsmarknadsanknutna bilstödet och som efter det att de nya reglerna börjat gälla lämnar arbetsmarknaden med förtidspension eller beviljas sjukbidrag. Skall kunna få behålla skatteförmå- nerna. Även i dessa fall bör stöden kvarstå till dess förtidspensionären eller sjukbidragstagaren ifråga byter bil eller på annat sätt gör sig av med bilen. dock längst under sju år efter reformens genomförande. Ett stort antal av de förtidspensionärer som under denna sjuårsperiod väljer att byta bil kommer då i stället att kunna ingå i den bidragsberättigade personkretsen för det nya bilstödet. enligt de regler som jag tidigare föreslagit (avsnitt 2.1). Till skill-

nad från utredningen anser jag dock inte att skatteförmånerna skall" kvarstå ' för personer som lämnar arbetsmarknaden med ålderspension.

De förslag som jag här lämnat medför att ändringar bör göras i vägtrafik- skattelagen (1973:601). lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor- don. lkommunalskattelagen (1928z370) och taxeringslagen (l956:623). La- gen (196t'):603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon bör upphävas. Jag återkommer strax till dessa ändringar (avsnitt 4).

Med de utgångspunkter jag angett i det föregående bör de materiella reg- lerna om det nya bilstödet utformas i en regeringsförordning. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag i detta avseende. I samband

• Sida 26
•  Original

därmed är avsikten att föreslå att förordningen (19872410) om bidrag till han- dikappade för att skaffa motorfordon m.m. skall upphöra att gälla.

2.3. Administrationen

Mitt förslag: De allmänna försäkringskassorna administrerar bilstödet och riksförsäkringsverket blir tillsynsmyndighet för verksamheten. I försäkringskassan skall beslut om rätt till bidrag fattas av socialförsäk- ringsnämnd. Beslut i bilstödsärenden skall kunna överklagas till för- säkringsrätt och försäkringsöverdomstolen.

Utredningens förslag: Utredningen föreslår att arbetsmarknadsverket övergångsvis skall administrera bilstödet och att frågan om bilstödets perma- nenta hemvist blir föremål för fortsatta överväganden.

Remissinstanserna: ] remissyttrandena förekommer förslag om i huvud- sak tre alternativa lösningar när det gäller frågan om huvudmannaskapet för det nya bilstödet.

Riksförsäkringsverket (RFV), Försäkringskasseförbundet, Samhällsföre- tag. Svenska kommunförbundet. TCO och LO anser att de allmänna försäk- ringskassorna bör vara huvudmän för bilstödet. Som skäl för sitt förslag framhåller RFV bl.a. att kassorna redan i dag administrerar olika ekono- miska stödformer för handikappade samt att verksamheten med bilstöd har anknytning till försäkringskassornas rehabiliteringsarbete. Enligt RFV finns

vidare den nödvändiga medicinska sakkunskapen vid kassorna och dessa har . dessutom tillgång till uppgifter om aktuella inkomstförhållanden. Försäk- ringskasseförbundet. som framför liknande synpunkter. anser att beslut i bilstödsärenden bör fattas av socialförsäkringsnämnderna. Nämndernas be- slut bör därefter kunna överklagas till försäkringsrätterna och försäkrings- överdomstolen. Därmed kan. enligt Försäkringskasseförbundet. den enskil-

des rättssäkerhet tryggas. . Ett primärkommunalt huvudmannaskap förordas av statskontoret och

RRV. Liknande synpunkter framförs av Handikappinstitutet. Enligt RRV är bilstöd och kommunal färdtjänst alternativa åtgärder med samma syfte. nämligen att förse förflyttningshandikappade med nödvändig transport- hjälp. Valet av åtgärd bör grundas på behov och kostnad i varje enskilt fall. Endast kommunerna kan göra dessa avvägningar anser RRV.

Utredningens förslag att övergångsvis ålägga arbetsmarknadsverket att svara för bilstödet tillstyrks av statens handikappråd. Landstingsförbundet och HCK. DllR och Rh-förbunden anser att bilstödet permanent bör ligga kvar hos arbetsmarknadsverket. '

Socialstyrelsen avstår från att lämna förslag om huvudman. men framhål- ler att den lösning som väljs bör möjliggöra en enkel ochsmidig handlägg- ning. gemensam grund för beslut utan regionala skillnader samt rätt att överklaga till högre instans. Socialstyrelsen anmäler tveksamhet till tanken på ett primärkommunalt huvudmannaskap med hänvisning till den risk för stora lokala skillnader som då skulle kunna uppkomma..

• Sida 27
•  Original

Skälen för mitt förslag: Den nuvarande ordningen innebär att statens an- svar för bilstöd till handikappade i huvudsak är delat mellan arbetsmark- nadsverket och skattemyndigheterna. Arbetsmarknadsverket handhar ge- nom länsarbetsnämnderna det arbetsmarknadspolitiska bidraget som kan utgå för inköp och anpassning av bil. Länsarbetsnämndernas beslut kan överklagas till AMS som första instans och regeringen som slutinstans.'Skat- ' temyndigheterna svarar för administrationen av deskatteanknutna förmå- nerna. Det förslag som jag lämnat här om att omvandla skatteförmånerna till ett grundbidrag innebär att skattemyndigheternas roll kan avvecklas suc- cessivt: Därmed kömmer- förutsättningar att skapas för en önskvärd samord- ning av administrationen av bilstödet.

[ diskussionerna om huvudmannaskapet för det framtida "bilstödet har tre alternativa lösningar framförts. nämligen försäkringskassorna. arbetsmark- nadsverket och primärkommunerna. Utredningens förslag innebär att ar- betsmarknadsverket övergångsvis skulle åläggas att ansvara för bilstödet-. Frågan om en permanent lösning av huvudmannaskapsfrågan borde. enligt utredningen. bli föremål för ytterligare överväganden.

Att arbetsmarknadsverket i'dag svarar för bilstödet hänger samman med det krav på förvärvsarbete eller utbildning med yrkesinriktning som gäller som förutsättning för bidrag enligt nuvarande regler. Mitt förslag'till nytt bilstöd innebär emellertid att bilstödets ändamål förskjuts. Från att tidigare främst ha varit ett medel för att underlätta-för. handikappade att förvärvsar- beta får bilen nu "rollen av ett'viktigt hjälpmedel för att, mera generellt minska förflyttningshandikapp. Denna omständighet talar emot att arbets- marknadsverket i framtiden skall vara huvudman. . -

Arbetsmarknadsverket har i sitt remissyttrande anfört att det inte är lämp- ligt att verket förvaltar det nya bilstödet. inte ens under ett övergångsskede. Som skäl härför har verket åberopat sina strävanden att koncentrera verk- samheten på den huvuduppgift man har. nämligen-'att ge serviceåt arbetssö- kande och arbetsgivare. Enligt arbetsmarknadsverket skulle ett bilstöd med . den inriktning som nu föreslås vara en främmande uppgift. För egen del har jag förståelse för arbetsmarknadsverkets.synpunkter. Jag kan därför inte dela handikapporganisationernas uppfattning att arbetsmarknadsverket skall åläggas ansvaret för det nya bilstödets administration.

De skäl för ett primärkommunalt huvudmannaskap som anges av stats- kontoret och RRV- finns det i och för sig fog för. _Det råder ingen tvekan om att ett utvidgat och förbättrat bilstöd kommer att leda till att vissa bespa- ringar kan uppnås inom färdtjänsten. Samtidigt anser jag dock att de syn- punkter som framförts av bl.a. socialstyrelsen om vikten av enhetlighet i be- '- dömningen och om möjlighet till överprövning är.av stor betydelse. Det är vidare väsentligt att ha i åtanke att handhavandet av bilstödet — trots den utvidgning av personkretsen som jag föreslår — inte kommer att bli någon .. särskilt omfattande verksamhet om man ser till det antal pcrsonef som be- rörs. Totalt sett beräknar jag att den kommer att omfatta ett par'tusen perso- ner per år. Med hänsyn till detta anser jag att ett primärkommunalt huvud-' mannaskap skulle kunna leda till betydande problem i framför allt mindre kommuner. där endast ett fåtal bilstödsärenden kommer att'aktualiseras år- ligen. Möjligheten för sådana kommuner att upprätthålla den nödvändiga'

• Sida 28
•  Original

kompetensen på området torde vara begränsad. Vägas in bör också att Svenska kommunförbundet vid frågans tidigare behandling i annat samman- hang så tydligt avvisat tanken på ett primärkommunalt huvudmannaskap. Enligt kommunförbundet bör försäkringskassorna åläggas ansvaret för bil- stödet.

Enligt min bedömning är försäkringskassan det organ som är bäst lämpat att handha administrationen av det nya utvidgade bilstödet. För det första . anser jag att de uppgifter som administrationen av bilstödet innefattar stäm- mer väl överens med den verksamhet som kassorna redan i dag bedriver. Försäkringskassorna har också. som bl.a. RFV påpekar. en bred erfarenhet av olika former av ekonomiska prövningar och bedömningar. vilket måste anses som en uppenbar fördel i detta sammanhang. Vidare bedömer jag att sökandegrupperna praktiskt taget genomgående kommer att bestå av perso- ner som redan i dag erhåller stöd som administreras av kassorna, t.ex. för- tidspension. handikappersättning eller vårdbidrag. Huvuddelen av de stöd- berättigade har därmed kontakt etablerad med försäkringskassorna. vilket måste anses vara av stort värde.

Av grundläggande betydelse vid val av huvudman för det nya bilstödet är också att förutsättningar kan skapas för så enhetliga bedömningar som möj- ligt. Enligt min uppfattning bör ett system med försäkringskassorna som huvudmän och RFV som central lednings- och tillsynsmyndighet för verk- samheten innebära goda möjligheter till en sådan enhetlighet. Vidare bör — i likhet med vad som gäller i dag— beslut i bilstödsärenden kunna överklagas - till högre instans. Jag anser att kassornas beslut skall kunna överklagas till försäkringsrätterna som första besvärsinstans och till försäkringsöverdom- stolen som slutinstans. Min bedömning är att den av mig här förordade admi- nistrationen bör skapa goda förutsättningar för en smidig handläggning, en- hetliga bedömningar och en god rättssäkerhet för enskilda.

Ärenden om bilstöd är av stor betydelse för den enskilde handikappade både ekonomiskt och trygghetsmässigt. Vid avgörandet om rätten till bilstöd ingår av naturliga skäl också ett visst inslag av skälighetsbedömningar. Med hänsyn härtill bör försäkringskassornas beslut om rätt till bilstöd fattas av socialförsäkringsnämnderna. Frågor i övrigt bör kunna avgöras av tjänste- man hos försäkringskassan.

Med hänsyn till att bilstödet i sin nya konstruktion innebär förändringar både såvitt gäller personkrets och övrig utformning är det angeläget att riks- försäkringsverket genom sin tillsynsverksamhet noga följer utvecklingen.

Försäkringskassornas medverkan i bilstödets administration förutsätter lagstöd. Det bör åstadkommas genom en särskild lag- om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade. Jag hänvisar i detta avseende till spe- cialmotiveringen (avsnitt 4.6).

2.4. Kostnadsberäkningar och medelsbehov

Det förslag till nytt bilstöd som jag lämnat i det föregående innebär i korthet dels att den stödberättigade personkretsen utökas. dels att själva bilstödet förbättras påtagligt. Den sammanlagda kostnaden för det nya bilstödet be-

• Sida 29
•  Original

räknar jag för budgetåret 1988/89 till 255 milj. kr. Jag har i mina beräk- ningar utgått ifrån att bilstöd under det kommande budgetåret kommer att lämnas till ca 3 000 personer. Av totalbeloppet 255 milj. kr. avser 4,2 milj. kr. kostnader för administrationen av bilstödet. Jag har därvid be- räknat medel motsvarande 24 årsarbetare för handläggningen av bilstöds— ärenden vid de allmänna försäkringskassorna samt för vissa informations— och utbildningsinsatser som fordras i samband med att reformen genomförs. Det nya bilstödet kommer också att medföra ett antal nya mål i försäkrings- rätterna. Något behov av resurstillskott torde dock inte föreligga för närva- rande. Beloppet 4,2 milj. kr. för administration ryms inom de medel som föreslås bli anvisade under anslaget B 2. De allmänna försäkringskassorna för budgetåret 1988/89 (prop. 1987/88:100. bil. 7 s. 27). Återstoden av kost-

naderna för bilstödet - 250.8 milj. kr. - bör belasta ett nytt anslag under - femte huvudtiteln benämnt Bilstöd till handikappade.

Det angivna beloppet om 255 milj. kr. utgör statens bruttokostnad under budgetåret 1988/89 för bilstöd till handikappade. I och med att de nya bil- stödsreglerna träder i kraft uppkommer dock vissa besparingar inom andra delar av statens budget. som jag för det kommande budgetåret beräknar till sammanlagt ca 65 milj. kr. Som en följd av reformen kan det nuvarande ar- betsmarknadsanknutna bilstödet som hittills beräknats under arbetsmark- nadshuvudtiteln avskaffas. Vidare innebär mitt förslag att införa ett grundbi— drag att statens kostnader för de skatteanknutna förmånerna minskar. Slutli- gen räknar jag också med att det förbättrade och utvidgade bilstödet kom.- mer att leda till att vissa besparingar uppnås inom färdtjänsten. Av vad jag nu sagt följer att statens nettokostnad för bilstödsreformen för det kom- mande budgetåret kan beräknas till ca 190 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har sagt bör för bilstöd till handikappade under budgetåret 1988/89 ett reservationsanslag om 250,8 milj.'kr. anvisas under femte huvudtiteln. '

2.5. Ikraftträdande

Jag föreslår att de nya bilstödsreglerna träder i kraft den 1 oktober 1988.

4.1. Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601) ' 40 55

I paragrafens nuvarande första stycke regleras handikappades möjlighet att erhålla befrielse från vägtrafikskatt (fordonsskatt eller kilometerskatt). Som framgått av den allmänna motiveringen skall. genom .de nya reglerna om bilstöd till handikappade. ett grundbidrag ersätta denna skattebefrielse. Reglerna för det nya bilstödet avses gälla fr.o.m. den I oktober 1988. .Vid samma tidpunkt bör därför föreskrifterna om befrielse från vägtrafikskatt i första stycket upphävas. Beslut om befrielse som meddelats med stöd av det upphävda stycket före ikraftträdandet skall dock fortfarande gälla. men ej . längre än till utgången av september 1995 eller till den tidigare tidpunkt från och med vilken grundbidrag eller anskaffningsbidrag beviljats den handikap- pade enligt föreskrifterna för det nya bilstödssystemet. Om ett tidsbegränsat beslut om skattebefrielse meddelats före ikraftträdandet men löper ut först efter denna tidpunkt skall ett nytt beslut om skattebefrielse kunna fattas. Om giltighetstid för ett sådant beslut gäller vad nyss sagts.

Det nya bilstödet avses omfatta även handikappade som fått bidrag på grund av beroendet av bil för sitt förvärvsarbete eller yrkesutbildning men . som därefter lämnar'arbetsmarknaden med förtidspension eller beviljas sjukbidrag. Någon motsvarande bestämmelse finns inte enligt nu gällande. regler. För att underlätta övergången till de nya reglerna har i övergångsbe- stämmelserna tagits in 'en föreskrift av innebörd att 'den som blivit befriad från skatteplikt enligt de äldre bestämmelserna i 40 5 första stycket får be- hålla förmånen även om han beviljas förtidspension eller sjukbidrag för tid efter den 30 september 1988. Detta gäller även när ett nytt beslut om skatte- befrielse avlöser ett tidsbegränsat sådant beslut.

Ansökningar om befrielse från vägtrafikskatt kräver visshandläggnings- tid. Det har därför i övergångsbestämmelserna tagits in en föreskrift om "att ' äldre föreskrifter i 40 5 första stycket skall tillämpas även efter utgången av. . september 1988 på ansökan som getts in före denna tidpunkt om sökanden ' begär det. Det får ankomma på beskattningsmyndigheten att idessa över- gångsfall klarlägga sökandens önskemål. om det inte framgår av ansöknings- handlingarna.

4.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:69) om för- säl jningskatt på, motorfordon

I 13 och 14 åå lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon regleras återbetalning av försäljningSSkatt. m.m. för handikappade fordonsägare

• Sida 31
•  Original

som fått sitt fordon befriat från skatteplikt enligt 40 å första stycket vägtra- fikskattelagen. Denna möjlighet till återbetalning skall upphöra att gälla samtidigt som det nya bilstödssystemet genomförs. 13 och 14 åå har därför upphävts." Till följd härav har även bestämmelsen i 17 å om överklagande '. fått utgå i motsvarande del. I samma paragraf har även vissa redaktionella ändringar gjorts.

Vissa övergångsbestämmelser har föreslagits för att underlätta över- gången till det nya systemet. Sålunda skall fordonsägare kunna erhålla åter- . betalning av försäljningsskatt enligt den upphävda 13 å'om beslut härom inte- hunnit fattas före utgången av september 1988 trots att fördonet dessförin- nan blivit befriat från skatteplikt enligt nuvarande 40 å första stycket vägtra-- fikskattelagen. Vidare skall återbetalning av försäljningsskatt kunna ske ef- ter september-1988 om befrielse från vägtrafikskatt beslutats enligt punkt. 2 övergångsbestämmelserna till förslaget till lagom ändring i vägtrafikskatte- lagen. Också föreskrifterna i 14 å om återbetalning till statsverket skall kunna tillämpas efter ikraftträdandet om med stöd av 13 å för högt belopp- utbetalats på grund av oriktig eller ofullständig uppgift från fordonets ägare. Slutligen skall riksskatteverkets beslut enligt 13å kunna överklagas-hos.. kammarrätt även efter september månads utgång 1988.

4.3 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motor- fordon -

Enligt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfor- don är en bilägare berättigad till ett årligt bidrag med belopp som motsvarar skatten på 700 liter bensin. _Som framgått av den allmänna motiveringen skall även bensinskattebidraget ersättas av det nya bilstödet. Lagen 1960:603 fö- reslås därför upphävd vid utgången av september 1988. Kretsen av de perso- ner som kan erhålla bidrag enligt 1960 års lag omfattar bl.a. dem som kan erhålla befrielse från skatteplikt enligt 40 å första stycket vägtrafikskattela- gen. I den mån beslut om befrielse från skatteplikt fortfarande skall gälla enligt punkt 3 eller 4 övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om änd- ring i vägtrafikskattelagenskall även 1960 års lag fortfara att gälla.

Bidrag enligt 1960 års lag utgår även till ägare av 'sådan motorcykel. som är inrättad som invalidfordon Och som är skattefri. Genom förevarande för- slag försvinner denna förmån. Enligt uppgift finns det dock endast några en- staka sådana invalidfordon kvar.

44. Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen ' (19281370)

Bestämmelser om den skattemässiga behandlingen av vissa ersättningar till handikappade återfinns i 19 å kommunalskattelagen (1928z370). Där sägs att bl.a. handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 åå lagen (1962:381) om allmän försäkring och sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 å samma lag som utgör ersättning för merkostnader inte utgör skattepliktig inkomst. I

• Sida 32
•  Original

punkt ] sjunde stycket av anvisningarna till 19 åkommunalskattelagen före- skrivs att skatteplikt inte heller föreligger för det s.k. bensinskattebidraget som utgår enligt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon. Eftersom den sistnämnda lagen nu föreslås upphävd skall också föreskriften i anvisningarna utgå. Föreskriften skall dock fortfarande tillämpas i den mån bensinskattebidrag erhålls enligt de övergångsbestäm- melser som föreslagits till upphävandet av 1960 års lag. En övergångsregel. föreslås som möjliggör detta.

Bidrag som handikappade erhåller för att anskaffa eller anpassa motorfor- don enligt de nya bilstödsreglerna bör vara undantagna från skatteplikt. En föreskrift härom föreslås i punkt 1 sjunde stycket av anvisningarna till 19 å kommunalskattelagen. Skattebefrielse kommer således att omfatta grund-. anskaffnings- och anpassningsbidrag. I fråga om bidrag som tillfaller en nä- ringsidkare för näringsverksamheten tillämpas i stället bestämmelserna om näringsbidrag i punkt 2 av anvisningarna till nämnda paragraf.

4.5. Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956z623)

Bidrag till handikappade för att anskaffa motorfordon avses såsom tidigare nämnts (avsnitt 4.4) vara undantaget från skatteplikt. Skattskyldiga i allmän- het som använder bil för resor till och från arbetet medges vid taxeringen ' avdrag för kostnaderna härför under vissa förutsättningar beträffande av— stånd mellan bostad och arbetsplats samt tidsvinst genom användning av bil. Handikappade skattskyldiga medges dock sådant avdrag oavsett avståndet och tidsvinsten. Avdrag medges antingen för de faktiska kostnaderna eller med av riksskatteverket fastställda schablonbelopp. När avdrag medges vid taxeringen skall såsom sker i dag hänsyn tas till uppburet bilstöd om kost- nadsavdraget beräknas med utgångspunkt i de faktiska kostnaderna. För att detta skall vara möjligt måste taxeringsmyndigheterna erhålla kännedom om och till vilket belopp den skattskyldige uppburit ett icke skattepliktigt bidrag för bilanskaffning. En uppgiftsskyldighet bör därför läggas på utbetalare av bilstöd till handikappade. En föreskrift härom bör tas in i 37 å 1 mom. taxe- ringslagen (1956z623). Förslaget innebär att allmän försäkringskassa skall. till ledning vid inkomsttaxering m.m. avseende den som från kassan uppbu- rit bidrag för att anskaffa motorfordon. utan anmaning lämna uppgift till den lokala skattemyndigheten om utgivet belopp om detta uppgår till samman- lagt minst 100 kr. för hela året. Däremot behöver uppgift inte lämnas om anpassningsbidrag. Lagändringen skall träda i kraft den 1 oktober 1988 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering.

4.6. Förslaget till lag om handläggning av ärenden om bil- stöd till handikappade ' '

I 18 kap. 5 ålagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) anges grunderna för allmän försäkringskassas verksamhetsområde. Enligt paragrafens första stycke får allmän försäkringskassa inte utan särskilt lagstadgande bedriva an-

IQ

• Sida 33
•  Original

nan verksamhet än som anges i AFL eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen.

Som framgått av den allmänna motiveringen avses de närmare bestäm— melserna om det nya bilstödet tas in in regeringsförordning. Med hänsyn till att det är en helt ny uppgift för de allmänna försäkringskassorna att handha administrationen av bilstödet fordras lagstöd för detta. En sådan reglering bör med hänsyn till att den inte gäller försäkringsersättning tas ini en särskild lag, lag om handläggning av ärenden om bilstöd till handikap- pade. I denna lags första paragraf erinras om- att materiella föreskrifter om det nya bilstödet utfärdas av regeringen. I lagen har tagits in föreskrifter om skyldigheten för riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna att handha administrationen av bilstödet (2 å). Vidare regleras att frågor om bidrag skall prövas av inskrivningskassan. att frågor om rätt till bidrag i för— ' säkringskassan avgörs av socialförsäkringsnämnd (3 å). att AFL:s föreskrif— ter om riksförsäkringsverkets tillsyn skall tillämpas (4 å) samt att bestäm— melserna om ändring. omprövning och överklagande i 20 kap. 10-13 åå AFL skall tillämpas i bidragsårenden (5 å första stycket). Såsom gäller för social— försäkringsförmåner i allmänhet bör en återbetalnings'skyldighet föreskrivas bl.a. i de fall bidrag enligt den avsedda nya förordningen erhållits på grund av oriktiga uppgifter. Också återbetalningsbestämmelserna förs lämpligen in i förordningen. I ärenden om återbetalningsskyldighet bör omprövning av en försäkringskassas beslut som fattats av tjänsteman göras av socialförsäk— ringsnämnd. En föreskrift härom har tagits in i handläggningslagen (5 å andra stycket). Lagen avses träda i kraft den 1 oktober 1988.

5. Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

dels att anta förslagen till .

1. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601).

2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.

3. lag om upphävande av lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikap- pade ägare av motorfordon.

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370).

5. lag om ändring i taxeringslagen (1956z6'23),

6. lag om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade. dels att

7. godkänna de riktlinjer för ett nytt bilstöd till handikappade som jag har förordat.

8. till Bilstöd till handikappade för budgetåret 1988/89 under femte huvud- titeln anvisa ett reservationsanslag av 250 800 000 kr.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

3 Riksdagen 1987/88. ] saml. Nr 979

• Sida 34
•  Original