om åtgärder mot klimatpåverkan m.m.

dr

Regeringens proposition Ey

1992/93:179

om åtgärder mot klimatpåverkan m.m.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 23 februari 1993 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Olof Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner den ramkonvention om klimatförändringar som undertecknades under Förenta Nationernas konferens om miljö- och utveckling i Rio de Janeiro 1992. I propositionen redovisas också förslag till fortsatta åtgärder inom klimatområdet. I denna del behandlas förslag lämnade av Biobränslekommissio-

nen, Naturvårdsverket och av trafikverken i samband med deras

miljörapportering.

Regeringens förslag till riksdagen att godkänna klimatkonventionen leder fram till en nationell strategi som bör vara att koldioxidutsläppen

från förbränning av fossila bränslen stabiliseras till 1990 års nivå år 2000. En sektorsstrategi för att begränsa koldioxidutsläppen inom transportsektorn redovisas. Denna sektorsstrategi omfattar ökad användning av biobränslen och ekonomiska styrmedel, energieffektivisering, för-

bättrad kollektivtrafik, samhällsplanering samt forskning, utveckling och demonstration. Program skall utarbetas för introduktion av motoralkoholer samt el- och hybridfordon.

Som en del av omläggningen av energibeskattningen fr.o.m. 1 januari

1993 aviserades i kompletteringspropositionen våren 1992 (prop. 1991/92:150) en avsättning av 500 miljoner kronor per år för att finan-

I Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 179

siera insatser vad gäller förnybar energi, energihushållning samt vissa stödåtgärder i Baltikum och Östeuropa, bl.a. vad avser kärnsäkerheten och insatser för att rena Östersjön. Förslag till fördelning av medel för energieffektivisering, förnybara energikällor, strålskydd och kunskapsuppbyggnad i de baltiska staterna och miljö- och kärnsäkerhetsåtgärder kring Östersjön tas upp i propositionen. I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner de ändringar av Montrealprotokollet som an-

togs i Köpenhamn i november 1992.

Närvarande: statsminister Bildt, ordförande, och statsråden Johansson, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsråden Johansson, Thurdin, Hörngren, Odell, P. Westerberg.

Proposition om åtgärder mot klimatpåverkan m.m.

Statsråden Johansson, Thurdin, Hörngren, Odell, P. Westerberg anmäler sina förslag. Anförandena redovisas i underprotokollen för Kommunikations-, Jordbruks-, Närings-, resp. Miljö och naturresursdepar-

tementet.

Statsrådet Johansson anför:

Med hänvisning vad jag och de övriga statsråden har anfört hemställer jag att regeringen i en proposition förelägger riksdagen vad vi har anfört för de åtgärder och de ändamål vi har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen enligt följande:

Miljö- och naturresursdepartementet Bilaga 1 Kommunikationsdepartementet Bilaga 2 Jordbruksdepartementet Bilaga 3 Näringsdepartementet Bilaga 4

Bilaga 1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1993

Föredragande: statsrådet Johansson och - såvitt avser avsnittet 9.2 statsrådet Thurdin.

Anmälan till proposition om åtgärder mot

klimatpåverkan

I Inledning

Statens naturvårdsverk fick i oktober 1990 regeringens uppdrag att

utföra en fördjupad analys över möjligheterna till en stabilisering av koldioxidutsläppen i Sverige till år 2000 på 1990 års nivå. Uppdraget omfattade också en redovisning av kostnader för föreslagna åtgärder.

Naturvårdsverket skulle också redovisa en översiktlig analys över möjligheterna till en reduktion av utsläppen med 20 § till år 2005. Möjlig-

heterna till en begränsning av utsläppen för andra växthusgaser skulle också studeras. En delrapport lämnades i december 1991 och rapporten

i dess helhet förelåg i oktober 1992. En sammanfattning över rapporten

bör fogas till protokollet som bilaga 1.1. Såväl delrapporten som slutrapporten har remissbehandlats. En sammanställning av de remissin-

stanser som har inkommit med yttranden bifogas till protokollet som

bilaga 1.2. En komplett remissammanställning finns tillgänglig i Miljöoch naturresursdepartementet.

FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel of Climate Change, IPCC, bildades av FN:s Miljövårdsprogram (UNEP) och Världsmeteorologiska

Organisationen (WMO) år 1983. Dess uppdrag var att klarlägga kunskapsläget rörande växthusgaserna samt att beskriva effekterna av ett

varmare klimat och vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa ut-

släppen av klimatpåverkande gaser. Panelens utvärdering blev färdigställd till FN:s generalförsamling år 1990 som på basis av rapporten

tillsatte en mellanstatlig kommitté (INC) med uppgift att förhandla fram en konvention för att skydda jordens klimat. En kompletterande rapport redovisades i maj 1992 av IPCC inför denna kommitté.

Ett stort antal länder har deltagit i arbetet. Det omfattande materialet har legat till grund för förhandlingarna om att bilda en klimatkonvention. Klimatkonventionen undertecknades av 153 stater vid FN:s kon-

ferens om miljö och utveckling i Brasilien år 1992. I det följande föreslås att riksdagen godkänner konventionen. Avtalstexten bör bifogas

protokollet som bilaga 1.3.

Internationella överenskommelser om att minska användningen av Prop. 1992/93:179 ozonnedbrytande ämnen har tidigare träffats inom ramen för det s.k. Bilaga 1 Montrealprotokollet. I det följande föreslås att riksdagen godkänner de ändringar i Montrealprotokollet som antogs i Köpenhamn i november 1992. Avtalstexten bör bifogas protokollet som bilaga 1.4.

Mina förslag i korthet:

Regeringen överlämnar klimatkonventionen till riksdagen för godkännande,

Regeringen överlämnar ändringarna av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet till riksdagen för godkännande.

5 miljoner kronor anvisas under budgetåret 1993/94 för klimatrelaterad information och utbildning m.m. Syftet är att öka kunskapen hos allmänheten om effekten av ett förändrat klimat och förebyggande åtgärder och betydelsen av den enskildes agerande.

5 miljoner kronor anvisas för det bilaterala samarbetet om kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd i Central- och Östeuropa under budgetåret 1993/94,

1,5 miljoner kronor anvisas för att utarbeta en vision för Östers-

jöområdet under budgetåret 1993/94.

12 miljoner kronor anvisas under budgetåret 1993/94 för fortsatt strålskyddssamarbete med de baltiska staterna och Ryssland.

105,5 miljoner kronor anvisas under budgetåret 1993/94 för i första hand multilaterala miljö- och kärnsäkerhetsprogram i Östersjöområdet.

Mina bedömningar i korthet:

Bilaga 1 Sverige bör ratificera klimatkonventionen. Därmed skall utsläppen av samtliga klimatpåverkande gaser begränsas. Sverige bör genomföra kostnadseffektiva insatser såväl nationellt som internationellt.

En nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till 1990 års nivå år 2000.

Koldioxidskatt bör i nytillkommande anläggningar utgå även vid elproduktion. Skatten bör uppgå till 8 öre/kg koldioxid och utgå från den 1 januari 1994.

Satsningar från svensk sida på att utveckla sänkor bör ses som kompletterande åtgärder till huvudstrategin att minska utsläppen av koldioxid.

Metanutsläppen från avfallsupplag bör minska med 3092 till år

2000. Åtgärdsstrategier för de totala metanutsläppen och för övriga

växthusgaser bör anstå tills dess att kompletterande ny kunskap tagits fram om förekomst m.m. samt om resp. växthusgas potentiella betydelse i klimatsammanhang.

Åtgärdsprogram för att minska utsläppen av växthusgaser skall

utgöra en integrerad del av det framtida samhällsbyggandet och i arbetet med att miljöanpassa olika samhällsaktiviteter. Klimataspekterna bör beaktas ingående inför energi- och transportsystemens framtida utbyggnad, bostädernas och arbetsplatsernas lokalisering och utformning och bli en drivkraft för den tekniska utvecklingen.

En vetenskaplig samordningsgrupp för klimatrelaterad forskning och utveckling bör inrättas. Gruppen får i uppgift att samordna svensk klimatrelaterad forskning när det gäller såväl naturvetenskapliga, tekniska som ekonomiska och sociala aspekter. Gruppen bör vidare svara för viss rapportering till nationella och internationella organ om svensk forskning inom området samt handa andra uppgifter som regeringen ålägger den.

Systemet med miljöklasser för motorfordon bör vidareutvecklas.

Naturvårdsverket bör få i uppdrag att lämna förslag till lämpliga styrmedel för att ta tillvara metan från deponeringsanläggningar. Målet bör vara att flertalet tippar även små och nedlagda deponeringsanläggningar, skall ha något system för att ta tillvara metan.

Naturvårdsverket bör vidare ges i uppdrag att lämna förslag till fortsatta åtgärder för att begränsa utsläppen av FC- och HFCföreningar. |

Statens naturvårdsverk bör få i uppdrag att utreda utformningen av de åtgärder som måste vidtagas för att Sverige skall kunna uppfylla sina åtaganden enligt det år 1992 reviderade Montrealprotokollet.

Naturvårdsverket bör vidare erhålla ett uppdrag att utreda eventuella ytterligare svenska begränsningsåtgärder i syfte att nå slutmålet att användningen av ozonnedbrytande ämnen upphör helt i Sverige. | |

Bilaga 1

2.1¶Jordens klimatsystem

Den naturliga s.k. växthuseffekten medför att klimatet på jorden är varmare än det annars skulle ha varit. Utan den atmosfär som vi har i dag skulle medeltemperaturen på jordytan vara ca 30”C kallare. De s.k. växthusgaserna reglerar jordens energiutbyte med rymden. Det är vattenånga, koldioxid, metan, dikväveoxid, klorfiuorkarboner (CFC eller s.k. freoner) och ozon som är de viktigaste växthusgaserna. Dessa

ämnen absorberar långvågig strålning från markytan och förhindrar därför att värmen går förlorad till rymden. Utsläpp från mänskliga

verksamheter har påtagligt ökat halten av växthusgaser i atmosfären. Denna trend kommer att fortsätta om inga åtgärder vidtas.

Det är emellertid inte bara växthusgaserna som reglerar jordens klimat. Solens aktivitet, utsläpp av stoft från vulkaner och svavelutsläpp

spelar också roll. Det är känt att energitillförseln från solen varierar och

långsiktiga svängningar förekommer, vilket kan ha betydelse för svängningar i klimatet. Små aerosoler eller partiklar från vulkanutsläpp eller

svavelutsläpp från förbränning kan absorbera eller återkasta solenergi. De senaste forskningsresultaten indikerar att de stora svavelutsläpp som sker på den norra hemisfären har haft en viss kylande effekt på klimatet. Vanligtvis har partiklar och aerosoler en kort upphållstid i atmosfären varför koncentrationerna i atmosfären förändras snabbt beroende på utsläppsförändringar. Man har sammanställt de mätningar över jordens medeltemperatur som finns beräknade sedan senare delen av 1800-talet (Figur 1). Den

globala temperaturhöjningen uppgår till 0,3 - 0,6”C sedan dess. Det

senaste årtiondet har varit det varmaste sedan temperaturmätningar startade.

Figur 1. Förändring av jordens medeltemperatur sedan år 1860. 0.6

—0.6 Lu RS LR fd

1870 1890 1910 1930 1950 1970 1990 Källa: IPCC

Ökningen överensstämmer, särskilt om man tar hänsyn till svavelutsläp-

pens kylande effekt på norra halvklotet, med gjorda modellberäkningar. Bilaga 1

Det har fastslagits att den observerade temperaturhöjningen inte är en

effekt av mätproblem utan måste anses som verklig. Man kan däremot

inte med säkerhet ännu särskilja effekterna av växthusgaserna från andra naturliga orsaker.

De flesta växthusgaser har en lång livslängd i atmosfären. Det betyder

att ledtiderna är långa innan en jämvikt har inställt sig mellan utsläppen

av och sänkorna för växthusgaser. Det kommer att ta lång tid innan vi ser någon effekt av eventuella åtgärder. Samspelet mellan atmosfär och hav spelar en stor roll för klimatet. Haven verkar som en utjämningsbassäng för värmeförändringar och fördröjer en ökad temperatur på

jordytan. Det kan ta mer än 100 år innan en jämvikt har inställt sig. De

förändringar vi kan iakttaga i dag har orsakats av utsläpp som skett sedan slutet på 1800-talet.

2.2¶Olika växthusgaser

Schematiskt beror varje växthusgas klimatpåverkan på vilken förmåga

den har att absorbera värmestrålning, hur länge den finns kvar i

atmosfären samt i hur stora mängder den tillförs atmosfären.

Koldioxid, dikväveoxid och CFC är långlivade gaser som kan stanna i atmosfären upp till hundra år och mer. Ozon, metan och flertalet s.k.

HCFC-föreningar är betydligt mer kortlivade. HCFC är ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner som ersätter CFC i vissa användningar.

Även HCFC är en växthusgas. Andra kemikalier som används för att

ersätta CFC är HFC-föreningarna, ofullständigt fluorerade karboner. Dessa ämnen innehåller inget klor eller brom och har ingen

ozonnedbrytande effekt men de är växthusgaser.

Ozon i atmosfären ger flera effekter. Ozon absorberar långvågig strålning i den lägre delen av stratosfären och i den övre troposfären och är därmed en växthusgas. Troposfären är atmosfärens nedersta skikt

(upptill ca 10 km) och stratosfären är skiktet ovanför. Troposfäriskt ozon bildas genom reaktioner mellan luftens syre, kolväten och kväveoxider under inverkan av solljus. Man kan därför säga att

kolväten och kväveoxider har en indirekt växthuseffekt, eftersom

utsläpp av ämnena leder till att växthusgaser bildas. Sambanden mellan utsläppen av dessa ämnen och bildningen av ozon är en komplicerad process. Det går ännu inte att kvantifiera effekten. Eftersom kolväten

och kväveoxider har en kort upphållstid i atmosfären kan man dessutom

förvänta sig stora regionala variationer. Ozon har också den viktiga egenskapen att den absorberar skadlig kortvågig strålning. Den största mängden ozon förekommer i stratosfären - det s.k. ozonskiktet. Utsläpp av CFC och andra ämnen som påverkar ozonskiktet har förorsakat en reduktion av ozonhalten i

stratosfären. Förutom att UV-strålningen har ökat så har också

ozonmolekylernas absorption av värmestrålning minskat. Forskarna

anser att denna kylande effekt ungefär kompenserar de uppvärmande egenskaperna av CFC-gaserna. Bilaga 1

En arbetsgrupp inom IPCC har räknat fram effektiviteten som växt-

husgas - global warming potential (GWP) - för olika ämnen. Dessa mått

- som anges per kg utsläpp - kan räknas fram för olika tidsperioder.

Flertalet växthusgaser bidrar - räknat per kg utsläpp - betydligt mer

till en ökad uppvärmning än koldioxid. Exempel på detta visas i tabell 1 som anger effektiviteten räknat för en hundraårsperiod. De indirekta effekterna av växthusgaserna anges enbart schablonmässigt i tabellen. Som tidigare framgått har CFC-gaserna en kylande effekt och kolväten

kan i vissa fall bidra till uppkomsten av troposfäriskt ozon och vattenånga i stratosfären. Dessa indirekta effekter kan för närvarande

inte kvantifieras med tillräcklig noggrannhet.

Tabell 1. Effektiviteten som växthusgas - global warming potential

(GWP) - för några olika gaser i relation till koldioxid

Indirekt Gas GWP växthuspåverkan

koldioxid 1 ingen metan 11 positiv

dikväveoxid 270 osäker

CFC 11 3 400 negativ CFC 12 7100 negativ HCFC 22 1 600 negativ HFC 134a 1 200 ingen

Källa: IPCC

Trots att många gaser - per viktenhet - bidrar betydligt effektivare till en ökad uppvärmning än koldioxid är koldioxid ändå den viktigaste växthusgasen. Det beror på att den tillförs atmosfären i mycket stora mängder.

2.3¶Utsläpp och upptag av växthusgaser

De gobala utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen

uppgår till ca 6 miljarder ton, räknat som kol, per år. Förbränning av stenkol och olja svarar för merparten av utsläppen och i lika stora andelar. Betecknande är att tolv länder svarar för 75 % av världens utsläpp av koldioxid av vilka det helt övervägande antalet är industrilän-

der. Sedan år 1950 har utsläppen ökat med nära tre gånger. Då svarade

koleldningen för merparten av utsläppen.

Kolets naturliga kretslopp innebär att koldioxid tas upp ur luften vid Prop. 1992/93:179 växternas fotosyntes och sedan binds som kol i biomassan. Då växten Bilaga 1

dör bryts biomassan så småningom ner och bildar återigen koldioxid, som återgår till atmosfären. Detta är ett kretslopp som vid jämvikt inte

ger något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Då t.ex. skogs-

bestånd avverkas utan att någon återväxt sker omvandlas dock det bundna kolet till koldioxid och ökar koldioxidhalten. Det tydligaste exemplet

på detta är avverkningarna av de tropiska skogarna. Nettoutsläppen,

räknat som kol, på grund av denna förändring i markanvändningen har

uppskattas till ca 1,6 miljarder ton kol årligen. Osäkerheterna i denna

bedömning är betydande. En annan betydelsefull sänka för koldioxid är absorption i havet. Man uppskattar att absorptionen i havet uppgår till 2 miljarder ton kol årligen. Osäkerheterna är stora då det gäller att be-

döma nettoupptaget av kol i biomassa. Genom balansstudier kan man

konstatera att haltökningen i atmosfären är mindre än förväntat med hänsyn till vad man känner till om utsläpp och upptag av koldioxid. Man bedömer därför att det finns en stor sänka på norra halvklotet, men preciseringar av denna har inte kunnat ske. En arbetshypotes är att skogarna på norra halvklotet växer fortare till följd av gödslingseffekten av kväveoxidutsläpp som människan orsakat.

Koldioxidhalten har ökat med ca 28 Z under de senaste århundradet och ökningen uppgår nu till ca 0,5 % per år. Variationen i halt under året beror på upptaget i den växande biomassan.

Metan bildas naturligt i våtmarker vid nedbrytning av organiskt material under syrefattiga förhållanden. Likaså bildas metan under jäsning i termitstackar och i idisslares matsmältningskanal. Den största enskilda posten för utsläpp av metan har emellertid härletts till kolbrytning och

utvinning och distribution av nawrgas. Andra antropogena - av människan skapade - källor är odling av ris, avfallsupplag, djurhållning och avloppsreningsverk. Stora depåer av metan finns i tundran. Om

permafrosten ger vika till följd av ett varmare klimat kan eventuellt

stora mängder metan tillföras atmosfären.

Metan oxideras i atmosfären till koldioxid och vattenånga. Till en mindre del kan metan tas upp direkt via markprocesser. Koncentrationen av metan i atmosfären ökar för närvarande med ca 1 24 per år och

halten har mer än fördubblats under de senaste hundra åren. Under den mikrobiella reduktionen eller oxidationen av kväveföreningar kan dikväveoxid bildas under vissa omständigheter. Bedömningar av utsläppsnivån är osäker beroende på de stora variationer i utsläppsflöden som rapporterats. De naturliga utsläppen är den dominerande källan.

Inom jordbrukssektorn avges dikväveoxid i samband med gödsling av åkermark. Även omvandling av naturmark till åkermark genom nedhuggning av tropiska skogar och förbränning av biomassan ökar belastningen av dikväveoxid. En annan källa till dikväveoxidutsläpp är

förbränning av bränslen i pannor och motorer. Denna källa bedöms inte

vara särskilt stor. Det har visat sig att utsläppen av dikväveoxid är större från förbränning i fluidiserade bäddar än från vanliga pannor. 10

Dikväveoxid bryts ned i atmosfären främst under inverkan av solljus. Ökningen av dikväveoxidutsläppen har varit måttlig under 1900-talet. I — Bilaga 1

dag uppgår haltökningen till 0,2 - 0,3 4 per år. Klorfluorkarboner (CFC) har till skillnad från andra växthusgaser

ingen känd naturlig förekomst. CFC-föreningar används som jäsmedel i

mjuk och hård skumplast, som köldmedium i värme- och kylanlägg-

ningar, som lösningsmedel och avfettningsmedel, som isolergas och som drivmedel i sprayburkar.

Den enda kända processen som bryter ned CFC-föreningar är fotolys

i stratosfären. Haltökningen för CFC uppgår ännu till 3 - 4 4 per år,

men en minskning av ökningstakten börjar nu märkas på grund av

kraftig nedgång i användningen under de senaste åren.

2.4¶Framtida klimatpåverkan

Flera olika matematiska simuleringsmodeller har använts för att bedöma ändringar i jordens klimat. Dessa modeller är behäftade med osäkerheter och vissa faktorer kan ännu inte modelleras tillfredsställande. De

nyckelfrågor, för vilka ett förbättrat underlag behöver tas fram, berör

molnbildningen och utbytet av energi mellan hav och atmosfär.

Figur 2. Global temperaturökning i Scenariet "Inga ytterligare åtgärder."

oc

s

] Övre osäkerhets-

4d marginal

3

Bästa uppskattningen

27 Nedre osäkerhets-

j marginal

17-

0 T T T T T T T T T T

1990 2010 2030 2050 2070 2090

Källa: IPCC

IPCC har bedömt klimatpåverkan under olika antaganden om samhällsutvecklingen. Scenariet "Inga ytterligare åtgärder" innebär - enligt de modellberäkningar som gjorts - att den globala medeltemperaturen skulle öka med omkring 0,3 grader (0,2 - 0,5” C) per decennium under nästa sekel. Det betyder att den globala medeltemperaturen - jämfört med i dag - skulle öka med omkring en grad till år 2025 och med närmare tre grader (1,5 - 4,5” C) före år 2100 (Figur 2). De regionala

förändringarna skulle bli än större eller mindre. Betydande förändringar H"

av nederbördens fördelning över jorden skulle också bli resultatet av en Prop. 1992/93:179 global temperaturförändring. Jorden skulle bli betydligt varmare än Bilaga 1

någon gång under de senaste 10 000 åren. Sådana förändringar skulle förändra livsbetingelserna på jorden på ett omvälvande sätt.

I ett annat alternativ där man förutsätter en gradvis minskning av utsläppen av växthusgaser efter är 2020 och en lägre befolkningstillväxt kan ökningstakten begränsas till en takt som är av samma storleksordning som skett av naturliga orsaker, dvs. 0,1 grad per årtionde. Den totala temperaturökningen stannar vid drygt 1 grad i detta alternativ.

Temperaturen vid markytan bedöms öka snabbare än temperaturen

över haven. Områden belägna på nordliga breddgrader bedöms vintertid

erhålla en större temperaturhöjning än förändringen av medeltemperaturen på jorden. I övrigt är det är svårt att bedöma de regionala varia-

tionerna på jorden, särskilt i tropikerna och på södra halvklotet. Havsytans nivå bedöms öka med ca 20 cm till år 2025 och med ca 65 cm till år 2100, om inga åtgärder vidtas. Detta är en långsammare

förändring än som tidigare diskuterats. Nivåhöjningen beror till en större del på att havet blir varmare och till en mindre del på att glaciärer smälter.

2.5¶Effekterna av en förhöjd temperatur på jorden

Eftersom det inte har varit möjligt att beskriva de regionala tempera-

turhöjningarna särskilt noggrant, har man istället pekat ut de områden

på jorden som anses vara särskilt känsliga för ett förändrat klimat. Allmänt sett är det inte medeltemperaturen i sig som är avgörande, utan förekomst av extremvärden såsom sammanhängande perioder med hög temperatur och torka.

En global temperaturhöjning med 1,5 - 4,5 grader kommer att för-

skjuta klimatzonerna 10 - 40 mil inom loppet av en 50 års period. Eko-

systemen kan inte anpassa sig i samma takt som klimatzonerna förskjuts, vilket leder till förändrad artsammansättning och artdiversitet.

Tundrazonen i Asien bedöms på sikt försvinna, vilket också kan leda till

en ökad emission av metan från dessa marker. Minskad nederbörd kan

innebära en ökad ökenutbredning i de norra delarna av Afrika och

främre Orienten. De förväntade effekterna innebär att torkan i Sahelom-

rådet sprider sig till savannerna. Medelhavsområdet kan få problem

med ökad torka och saltvatteninträngning i vattentäkter.

De mest utsatta jordbruksområdena återfinns i stora delar av Afrika, i östra Brasilien, Sydostasien och Centralamerika på 25 - 40 graders nordlig bredd. Det är stora skillnader mellan olika länders förmåga att kunna anpassa sin jordbruksproduktion till de nya förhållandena. De fattigaste länderna har minst förmåga att anpassa sig till de nya förut-

sättningarna. I de norra delarna av Europa kan jordbruket komma att

öka sin produktion om nederbörden inte minskar, vilket dock inte kan uteslutas.

De mest känsliga skogsbruksområdena är dels de skogar som har en lång omloppstid där en anpassning försvåras, dels de områden som i 12

dag har ett halvtorrt klimat. Problem med insektsangrepp liksom med Prop. 1992/93:179 föryngringen kan inträffa. En förändrad skogsproduktion kan också Bilaga 1 orsaka problem i de områden där människan är beroende av skogen som bränsle för matlagning och värme.

En höjning av havsytans nivå med 50 cm skulle göra miljontals människor hemlösa. Det är Egypten, Bangladesh, Indien, Pakistan, Indonesien, Vietnam och delar av Kina som är mest utsatta. Vissa ö-nationer belägna i Indiska oceanen kan komma att drabbas hårt.

En ökning av temperaturen kan också komma att medföra hälsoeffekter. Heta perioder ökar sjukdomsfallen i hjärtkärlsjukdomar. De kemiska förhållandena i atmosfären kan leda till en ökad ozonbildning nära markytan. Man befarar också att virussjukdomar som sprids med insekter kan få en ökad utbredning mot polerna. Härigenom kan populationer drabbas som har liten motståndskraft mot sådana virussjukdomar. Den ökande saltvatteninträngningen kan också ge upphov till problem med renvattenförsörjningen.

2.6¶Utsläppsreduktioner

Som framgått av vad jag tidigare anfört är ledtiderna långa beroende på trögheten i klimatsystemet och genom att livslängden för koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären är omkring 100 år. Det tar också tid för det industrialiserade samhället med en omfattande infrastruktur och specialutbildad arbetskraft att genomföra stora omställningar, särskilt av energiförsörjningen.

Åtgärder som vidtas nu kan därför inte förväntas få något större genomslag de närmaste decennierna. Detta förhållande får inte tas som intäkt att vi kan vänta med att begränsa utsläppen, eftersom det då krävs kraftfullare reduktionsprogram om målet är att inte överstiga en viss temperaturstegringsnivå. Följaktligen är det av väsentlig betydelse att redan nu vidtaga åtgärder och utforma långsiktiga handlingsprogram för att begränsa växthusgaserna.

Forskarna har beräknat hur stora reduktioner som krävs av utsläppen för att halterna i atmosfären inte skall överstiga dagens nivå, som i sig är betydligt högre än i förindustriell tid. Det är inte samma sak som att enas om hur stor temperaturhöjningen, eller ökningstakten, högst kan få vara med hänsyn till effekterna. Men det ger en viktig information vilka förändringar i utsläppsnivåer som krävs för att inte förändra dagens klimatsystem allt för mycket.

Tabell 2. Erforderlig reduktion av antropogena utsläpp av växthusgaser Prop. 1992/93:179

Källa IPCC

Industriländerna har ett särskilt ansvar för att få till stånd en minskning av utsläppen. Huvuddelen av de utsläpp av växthusgaser som nu påverkar atmosfären har sitt ursprung från industriländerna. Det går inte att hejda en klimatförändring utan en omfattande omställning av världens energiförsörjning som innebär att fossilbränsleanvändningen måste minska avsevärt. Industriländerna har också ett ansvar att medverka till att utvecklingsländerna får del av effektiv och resurssnål teknik. Energiförbrukningen i utvecklingsländerna behöver emellertid öka för att tillgodose minimikraven för en godtagbar levnadsstandard och för att bekämpa fattigdomen.

3¶Hittillsvarande arbete inom klimatområdet

3.1¶Utsläpp av växthusgaser

Koldioxid är den viktigaste växthusgasen och står för huvuddelen av utsläppen av växthusgaser i Sverige. Mer än 90 % av utsläppen härrör från användningen av fossila bränslen, dvs. kol, olja och gas. Även förbränning av torv ger ett nettotillskott av koldioxid och torven bör därför principiellt räknas ihop med de fossila bränslena. Förbränning av biobränslen ger däremot inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären om återplantering sker. Tabell 3 visar koldioxidutsläppens utveckling mellan 1970 och 1991. För avfallsförbränning är enbart den del av avfallet som kommer från fossilt material inräknad. Av tabellen framgår även utsläppen från industriprocesser. Huvuddelen kommer från den koldioxid som frigörs från kalksten vid cementproduktion.

Tabell 3 Utsläpp av koldioxid i Sverige 1970-1991, miljoner ton/år.

Bilaga 1

År — Förbränning <Samfärdsel Industris = Summa

Källa SNV och SCB

D För industriproduktion, el- och fjärrvärmeproduktion samt för andra uppvärmningändamål.

Utsläppen av koldioxid nådde en topp år 1970 då ca 100 miljoner ton

koldioxid släpptes ut i Sverige. Från slutet av 1970-talet och fram till

mitten av 1980-talet minskade koldioxidutsläppen markant. Efter denna nedgång har utsläppen stabiliserats på en ny lägre nivå av ca 60 miljoner ton per år.

Minskningen skedde framför allt genom att förbränning av fossila bränslen minskade för industriproduktion och för uppvärmningsändamål. Utsläppsminskningen kan till en del ses som en konsekvens av höjda oljepriser och ökad effektivisering och energibesparing. Besparingarna inom bostäder/service har dock i stort sett motverkats av att nya hus byggts. Den avgörande förklaringen till nedgången i koldioxidutsläppen är övergång från olja till el och utbyggnad av kärnkraften som skedde mellan år 1976 och 1984. Andra faktorer som påverkat utvecklingen är utbyggnaden av fjärrvärme och att den elproduktion med oljeeldade kondenskraftverk som fanns under 1970-talet i stort sett er-

satts av kärnkraft. Industrins minskade utsläpp under perioden har flera förklaringar. Dels har olja ersatts med el i samband med kärnkraftsutbyggnaden, dels har höjda oljepriser lett till energibesparande åtgärder inom framför allt energiintensiva industribranscher som massa- och pappersindustrin och

järn- och stålindustrin.

Omstruktureringar inom industrin har också påverkat utvecklingen,

särskilt nedläggningar av råvarubaserad produktion och övergång till produktion av mer förädlade produkter inom järn- och stålindustrin, 15

metallurgisk industri och gruvindustri. I ett globalt perspektiv är det en Prop. 1992/93:179

trend att energiintensiv råvaruproduktion flyttar från industriländer till Bilaga 1 utvecklingsländer. Detta bör uppmärksammas vid jämförelser mellan

olika länder och vid bedömning av trender för koldioxidutsläpp. Industrins koldioxidutsläpp är vidare starkt konjunkturberoende. Svängningar i kapacitetsutnyttjande och produktion medför variationer i

utsläpp.

Medan utsläppen från energisektorn - dvs. förbränning för uppvärmningsändamål och för elproduktion - och från industrin stadigt har

minskat har trafikens utsläpp av koldioxid successivt ökat sedan början av 1970-talet, framför allt har utsläppen från vägtrafik ökat. Transport-

sektorns andel av de totala utsläppen har ökat från ca 17 § år 1970 till

ca 40 7 år 1990. De senaste två åren har utsläppen från transportsek-

torn minskat.

Utsläppsmönstret för koldioxid skiljer sig betydligt mellan olika länder. Sveriges och Norges situation skiljer sig från flertalet västeuropeiska länder genom att vi praktiskt taget inte har några koldioxidutsläpp från elproduktionen. I Sverige produceras el genom ungefär lika delar vattenkraft och kärnkraft. Frankrikes utsläppsmönster liknar Sveriges. Frankrike har också en stor kärnkraftsbaserad elproduktion. Österrike och Schweiz har stora mängder vattenkraft och liten fossileldning. I länder utan fossilbaserad elproduktion blir transportsektorns andel av

koldioxidutsläppen stor. Danmark, Tyskland, Storbritannien och USA

har en stor fossilbaserad elproduktion. Genom att effektivisera

elproduktionen, framför allt genom att ersätta kolkraftverk med

gaseldade kraftverk kan en övergång från dyrt och subventionerat kol till gas i det närmaste ge en halvering av koldioxidutsläppen. Sverige och andra länder i liknande situationer måste däremot vidta åtgärder inom transport-, industri- och uppvärmningssektorn för att klara motsvarande krav.

En mängd olika faktorer påverkar koldioxidutsläppens storlek. En del förhållanden har att göra med levnadsmönster, industristruktur, transport- och energisystem etc. Andra faktorer har att göra med yttre förhållanden som klimat, befolkningstäthet, tillgång till alternativa energikällor samt är beroende av åtgärder som redan vidtagits.

Av tabell 4 framgår att Sverige har låga specifika utsläpp både per

capita och per BNP-enhet jämfört med andra industrialiserade länder.

Tabell 4 Koldioxidindikatorer för olika länder (1989)

Bilaga 1

Land/Länder- Koldioxidutsläpp per Koldioxidutsläpp per

Källa: SNV

Den svenska skogen utgör i dag en sänka för koldioxid. Tillväxten i

skogen är större än avverkningen, vilket leder till att koldioxid binds i biomassan. Förråd av kol finns också i markens humus och i rötterna.

Sedan slutet av 1800-talet har ett effektivare skogsbruk medfört att mängden skog stadigt ökat. Det ökande kvävenedfallet har sannolikt

också haft effekt på tillväxten. Som en konsekvens av detta ökar det genomsnittliga virkesförrådet. Det ökande virkesförrådet motsvarar en nettoackumulation av koldioxid i den svenska skogen på omkring 40

miljoner ton koldioxid per år. Till detta kommer att de utvunna produkterna binder koldioxid tills de brutits ned. Vid en fortsatt god skogsvård

kommer det samlade virkesförrådet att öka i ytterligare 20 till 60 år. Om skogsbruket däremot upphör kommer virkesförrådet och därmed bindningen av kol med tiden att återgå till vad som gäller för naturskogar. Skogens framtida tillväxt hotas av nedfallet av försurande ämnen från atmosfären. Vi kan i dag inte förutse konsekvenserna av det

sura nedfallet. Den årliga avgången av koldioxid från jordbruksmark har uppskattats

till i storleksordningen 6 miljoner ton koldioxid per år. Utdikning av torvmossar ger på samma sätt ett tillskott av koldioxid. Då det under

tusentals år ackumulerade organiska materialet i torven används som bränsle, eller oxideras under nedbrytningen på plats då vattennivån

sänks och luften får tillträde, omvandlas bundet kol till atmosfärisk 17 koldioxid.

2 Riksdagen 199293. I saml. Nr 179

Det bör slutligen påpekas att de biologiska processerna är av en annan Prop. 1992/93:179

karaktär än den tekniska användningen av fossila bränslen. Det är i det Bilaga 1

här sammanhanget av betydelse att skilja på skogen som en sänka för koldioxid och som en reservoar för bundet kol. Skogens roll som sänka

är endast temporär. Då en jämvikt har inställt sig mellan nedbrytning och upptag i skogen så fungerar skogen enbart som en reservoar.

Människans ingrepp i de naturliga biologiska processerna verkar i båda

riktningarna. Huvudsakligen har de dock inneburit ökade halter av växthusgaser i atmosfären. Tillräckligt underlag finns inte i dag för att

på ett rättvisande sätt kunna subtrahera skogens upptag av koldioxid från utsläppen av koldioxid vid förbränning av fossila bränslen.

De av människan skapade utsläppen av metan i Sverige uppgår i dag till ca 500 000 ton årligen. Avgången från upplagen beräknas vara ca 300 000 ton och djurhållningen svarar för 120 000 ton årligen. Dessa båda källor svarar således för 80 76 av de totala utsläppen.

I övrigt bildas metan i varierande grad vid olika förbränningsproces-

ser. Grovt sett kan man säga att ju bättre förbränning, desto mindre metan bildas. Förbränningstekniska åtgärder och katalysatorer reducerar därför metanutsläppen väsentligt. Metan bildas även vid vissa industriella processer. Ofta sker utsläppen tillsammans med andra kolväten. En

stor naturlig källa är myrar och vattendränkta marker. Även sjöar, vattendrag och havsområden avger metan. Data är dock här mycket

bristfälliga. Mänsklig påverkan av de naturliga systemen är en viktig faktor. Utsläpp av närsalter skapar övergödning och därigenom syrefria

miljöer i sjöar och havsområden, vilket ökar avgången av metan. Ut-

dikningen av våtmarker från 1800-talet och fram till nu har däremot verkat i andra riktningen. De naturliga källorna i Sverige bedöms vara

betydligt större än de som människan förorsakar. Osäkerheten i de naturliga flödena är dock betydande.

Liksom för metan är de antropogena tillskotten av dikväveoxid små i förhållande till de naturliga flödena. Mänsklig påverkan på de naturliga

flödena genom förändrad markanvändning etc. är dock betydelsefull.

Mekanismerna bakom avgången av dikväveoxid från markprocesser är

komplicerade och kunskapen om hur olika faktorer samverkar och påverkar utsläppen är ofullständig. Tillskott av kväve genom atmosfärisk deposition liksom kväveutsläpp

till vatten ökar bildningen av dikväveoxid. Kvävegödslingen inom jord-

bruket är sannolikt en betydelsefull källa. Utsläppen av dikväveoxid från tekniska processer är betydligt lägre än från biologiska system. Vid vissa industriprocesser, främst salpetersyratillverkning, bildas dikväveoxid. Dikväveoxid bildas även vid för-

bränning.

När det gäller övriga växthusgaser är långlivade flourkolväten av in-

tresse. Flera ämnen av detta slag har tagits fram som ersättare för CFC. Den mest aktuella är HFC 134a som ersätter CFC12 i vissa kylanläggningar. Den nuvarande användningen är liten men en snabb ökning kan förväntas. 18

En annan grupp är fullständigt fluorerade ämnen med mycket lång Prop. 1992/93:179 livslängd i atmosfären. Användningen som kemikalie har hittills varit Bilaga 1

begränsad, men ämnen ur denna grupp förekommer som "freon-fritt" alternativ både som isolergas och som köldmedel. CF, och C,F, bildas dessutom vid aluminiumtillverkning. Mängderna är osäkra men kan vara betydande.

3.2¶Hittills vidtagna åtgärder i Sverige

Jordbruksutskottet tog hösten 1988 upp frågan om effekten av kol-

dioxidutsläpp i Sverige. Utskottet uttalade "att regeringen bör klarlägga energianvändningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären och ut-

arbeta ett program för att minska koldioxidutsläppen till vad naturen tål.

Som ett nationellt delmål bör anges att koldioxidutsläppen icke bör ökas

utöver den nivå den har i dag." Riksdagen ställde sig bakom detta ut-

talande.

Hösten 1990 tog den dåvarande regeringen initiativ till överläggningar

med företrädare för riksdagspartierna Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet, i syfte att skapa ett underlag för långsiktigt hållbara beslut

om energipolitiken. Överläggningarna slutfördes den 15 januari 1991

med cen överenskommelse om riktlinjer för energipolitiken. Överenskommelsen antogs av riksdagen (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373). I regeringsdeklarationen hösten 1991 underströks

att energiöverenskommelsen ligger fast. I överenskommelsen ingår en strategi mot klimatförändringar. I klimatstrategin lades stor vikt vid det internationella arbetet. Det framhölls att industriländerna har en särskild roll och ett särskilt ansvar för att minska klimatpåverkan. Det internationella arbetet för att uppnå globala mål för begränsningar av klimatpå-

verkan bör utgå från ett internationellt rättvist synsätt. Detta gäller

mellan industriländer och utvecklingsländer men även inom den industrialiserade världen. Kraven på länderna bör ställas så att åtgärder kan

vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt med hänsyn till bl.a.

nuvarande utsläpp per invånare och till tidigare åtgärder som har min-

skat utsläppen.

Enligt klimatstrategin bör arbetet på det nationella planet utformas så

att Sverige kan vara pådrivande i det internationella arbetet. Av strate-

gin framgår att;

"Strategin bör omfatta koldioxid och andra klimatgaser. Ett gemensamt EG/EFTA-mål, som senare kan breddas till övriga Europa och OECD, bör vara att de samlade koldioxidutsläppen år 2000 för de berörda ländergrupperna inte får överstiga nuvarande nivå för att där-

efter minska. Sverige har tillsammans med övriga EFTA-länder nått en

principöverenskommelse med EG om att utarbeta en gemensam position

vad gäller stabilisering av koldioxidutsläpp. Åtaganden inom denna ram bör fördelas kostnadseffektivt och rättvist mellan länderna. Formerna för detta blir föremål för senare förhandlingar inom EG-EFTA.

Ett samarbete mellan västeuropeiska länder kan även innehålla förslag

till samordnade ekonomiska styrmedel, stöd till åtgärder i Östeuropa 19

m.m. De insatser Sverige gör som stöd till omställningen i Östeuropa Prop. 1992/93:179

bidrar till en mer effektiv energianvändning och därmed till minskad Bilaga 1 klimatpåverkan. Utvecklingen mot en alltmer internationell elmarknad

nödvändiggör att åtgärder mot koldioxidutsläppen från elproduktion

samordnas med övriga länder i Västeuropa, så långt detta är möjligt. Sverige bör i detta sammanhang verka för att prissättningen av el avspeglar de verkliga kostnaderna inkl. miljöpåverkan.

Det nationella arbetet om klimatförändringar bör utformas så att Sverige tillsammans med övriga västeuropeiska länder kan vara pådrivande i det internationella arbetet. En svensk klimatstrategi måste vara

åtgärdsinriktad. Den skall omfatta samtliga klimatpåverkande gaser och

samtliga samhällssektorer. Sverige skall aktivt verka för begränsningar

av utsläppen även från sektorer som är beroende av att konkurrera på

en internationell marknad. Långtgående sådana begränsningar förutsätter

internationellt samarbete."

Sverige har vidtagit en rad åtgärder för att begränsa utsläppen av koldioxid. Under 1991 introducerades en koldioxidskatt i Sverige motsva-

rande 25 öre per kg koldioxid. När det gäller trafiksektorn så trädde

höjningen i kraft redan den 1 juli 1990 på motorbensin. Skatten på

oblandad etanol har tagits bort. Från den 1 januari 1993 har energibeskattningen ändrats. Nedsättningen av allmän energiskatt och koldioxidskatt för industrin kommer i sin helhet att tas bort under år

1995. Nedsättningsreglerna har inneburit att energibeskattningen inte haft någon styrande effekt för de energiintensiva företagen så fort energiskattebelastningen överskridit en viss procentsats av förädlingsvärdet. Genom att slopa bestämmelserna kommer den energiintensiva

industrin i likhet med annan förbrukning att på marginalen drabbas av

skatt. Ändringen av koldioxidskatten innebär bl.a. höjning av koldioxidskatten från 25 öre per kg koldioxid till 32 öre. Vidare innebär förslaget att även den konkurrensutsatta industrin kommer att omfattas av en likformig koldioxidskatt, i det fallet uppgående till 8 öre per kg. Omläggningen av energibeskattningen innebär att Sverige befäster sin

tätposition internationellt sett vad gäller åtgärder på klimatområdet.

Från den första januari 1993 höjdes också bensinskatten med 77 öre/l

för blyfri bensin och med 97 öre/ för annan bensin. Skatten på bensin är ett viktigt styrmedel inom klimatområdet. I kompletteringspropositionen våren 1992 (prop. 1991/92:150) angavs att ett belopp om 500 miljoner kronor per år skulle användas till energi-

effektivisering, förnybara energikällor och vissa miljöåtgärder inom

Östersjöregionen.

Andra viktiga instrument i arbetet med att minska utsläppen av koldioxid utgörs av särskilda program för omställning av det svenska

energisystemet. Stödsystemet uppgår i sin helhet till nära 3 miljarder

kronor under en femårsperiod. Cheferna för Jordbruks- och

Näringsdepartementen kommer senare att beskriva de olika stödsystemen.

Ett annat viktigt inslag i 1991 års energipolitiska beslut är att riks-

dagen och regeringen skall ha möjlighet att bedöma resultatet av in- 20 satserna för energihushållning och för ny kraft- och värmeproduktion.

Det förutsätts att de resultat som uppnås genom de energipolitiska pro- Prop. 1992/93:179 grammen årligen skall redovisas till riksdagen i budgetpropositionen. Bilaga 1 Regeringen skall samtidigt förelägga riksdagen förslag om de ytterligare åtgärder som är motiverade. Det är därför, enligt beslutet, nödvändigt att de energipolitiska programmen fortlöpande följs upp och utvärderas. Chefen för Näringsdepartementet kommer senare att utveckla denna fråga.

4¶Konventionen om klimatförändringar

4.1¶Tillkomsten av konventionen om klimatförändringar

FN:s generalförsamling behandlade under hösten 1988 ett förslag från Malta att anta en resolution om Protection of Global Climate for Present and Future Generations. Resolutionen antogs enhälligt av generalförsamlingen i december 1988. Resolutionen uttrycker oro över att mänsk- Liga aktiviteter kan förändra det globala klimatsystemet i en sådan riktning att det hotar nuvarande och framtida generationer. Resolutionen utmynnar i slutsatsen att klimatförändringar är ett gemensamt problem för hela mänskligheten och att ett globalt samarbete är nödvändigt för att ta tillvara dess gemensamma intressen. Sedan dess har en rad internationella möten med vetenskapsmän, tjänstemän och politiker hållits och klimatfrågorna blev successivt en allt mer framträdande punkt på den internationella agendan. Viktiga möten hölls i Toronto 1988, Haag 1989, Noordwijk 1990, Bergen 1990 och Genåve 1990.

Den första ministerkonferensen hölls i Noordwijk i Holland år 1989. Mötet enades om att industriländerna borde stabilisera sina utsläpp så snart som möjligt, på nivåer som skulle anges av en klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) och den andra världskonferensen om klimatfrågor.

FN:s miljöprogram (UNEP) och världsmeteorologiska organisationen (WMO) bildade i slutet av år 1988 klimatpanelen (IPCC). Panelens uppgift var att ge en samlad värdering av växthuseffekten och redovisa möjliga åtgärder för att begränsa den. Ett mycket stort antal forskare från mer än 70 länder har deltagit i arbetet. Till ordförande valdes professor Bert Bolin, Stockholms universitet. IPCC:s första slutrapport färdigställdes vid ett möte i Sundsvall år 1990. IPCC fick sedermera ett uppdrag att uppdatera sin rapport i avsikt att komma till användning i arbetet med att skapa en konvention om klimatförändringar. Arbetet inom IPCC har haft en mycket stor betydelse för möjligheten att förhandla fram en klimatkonvention.

Möjligheten att börja förhandla om en klimatkonvention diskuterades under FN:s generalförsamling första gången under hösten 1989. Det var länge oklart vilket organ som skulle ges förhandlingsuppdraget. Hösten 1990 beslöt generalförsamlingen att tillsätta en förhandlingskommitté (INC) som fick i uppdrag att formulera ett internationellt avtal som skulle kunna undertecknas vid FN:s konferens om miljö och utveckling

i juni 1992. 21

Förhandlingarna om en klimatkonvention startade i februari 1991. Prop. 1992/93:179 Fransmannen Jean Ripert valdes till ordförande och totalt genomfördes Bilaga 1

sex förhandlingssessioner. De små östaterna i Karibien och Stilla havet var bland de mest pådrivande nationerna för att få till stånd ett bindande och långtgående avtal. EG-kommissionen spelade en mycket aktiv roll i förhandlingsarbetet, främst för att få gehör för åtgärdsprogram för att begränsa koldioxidutsläppen. Flera av de oljeproducerande nationerna

intog däremot en avvaktande attityd. USA deklarerade på ett tidigt stadium att man inte kunde acceptera en

bindande målsättning att stabilisera utsläppen av koldioxid till sekelskiftet. I stället betonade USA vikten av ett konkret åtgärdsprogram

som skulle omfatta samtliga växthusgaser.

Utvecklingsländerna fäste stor vikt vid att tillfoga ett avsnitt med principer i klimatkonventionen. Utvecklingsländerna ville framför allt slå fast att industriländerna svarar för de största utsläppen av växthusgaser och att industriländerna därför måste ta huvudansvaret för att lösa

klimatproblemen. En annan central fråga för utvecklingsländerna var att skapa en finansiell mekanism för resursöverföringar från industriländer till utvecklingsländer. | Förhandlingarna var, enligt samstämmiga bedömningar, relativt kom-

plicerade inte minst mot bakgrund av att många regeringar hade utrustat sina förhandlingsdelegationer med detaljerade mandat som medgav få öppningar för kompromisser. Den 9 maj 1992 kunde konventionstexten emellertid slutgiltigt antas med acklamation av mer än 170 nationer.

Sverige underteckande tillsammans med 152 andra nationer klimatkonventionen under FN-konferensen i Rio de Janeiro. Hittills har ett flertal länder ratificerat konventionen, bl.a. Canada och USA. Om de planer som nu föreligger för ratifikation realiseras kan konventionen träda i kraft redan under år 1994,

4.2¶Konventionens huvudsakliga innehålll

FN:s ramkonvention om klimatförändring lägger grunden för fortsatt internationellt samarbete på klimatområdet. Parterna förpliktar sig att uppnå vissa generellt formulerade mål, nämligen att minska utsläppen av växthusgaser, att öka upptagen av sådana gaser i sänkor och att underlätta ekosystemens successiva anpassning till klimatförändring. Konventionen är uppbyggd på ett processorienterat sätt med bestämmelser om kontinuerlig uppföljning i form av rapportering från

parterna och granskning av nationella program och planer. Detta gör det också möjligt för parterna att gå vidare inom konventionens ram genom

att ytterligare förstärka och kvantifiera sina åtaganden i ljuset av nya

mätdata och vetenskapliga forskningsrön om klimatutvecklingen och sambanden mellan klimatförändring och växthusgaser. Konventionens parter är uppdelade i två länderkategorier, utvecklade

industriländer och utvecklingsländer. Staterna i det tidigare Östeuropa

räknas till industriländerna, men det noteras att de befinner sig i ett

övergångsskede. 22

En viktig faktor i det fortsatta internationella arbetet med klimatfrågorna är att industriländerna enligt konventionen har åtagit sig Bilaga 1 att finansiera de extrakostnader som uppstår för utvecklingsländerna på grund av de åtaganden som skall genomföras inom konventionens ram. Industriländerna har därmed accepterat att bekosta de åtgärder man förväntar sig från utvecklingsländerna för att bemöta den globala klimatförändringen. De exakta kostnaderna för dessa åtgärder, och sättet att beräkna kostnader, fastställs inte i konventionen utan det uppdras åt partskonferensen att fatta erforderliga beslut. Kostnader för projekt och liknande insatser i utvecklingsländer avses, åtminstone under en interimsperiod, finansieras via den globala miljöfonden (GEF).

Kostnader för utvecklingsländernas nationella planer och rapportering till partskonferensen avses finansieras med andra medel från industriländerna. Denna starka koppling mellan industriländernas åtaganden att ställa

finansiella resurser till förfogande för att utvecklingsländerna skall kunna genomföra åtgärder för att bemöta global klimatförändring gör det mycket viktigt att tillräckliga resurser satsas på det vetenskapliga

arbetet inom konventionens ram. Övertygande bevis från vetenskaplig

expertis torde nämligen erfordras för att åstadkomma den attitydförändring hos utvecklingsländerna som behövs om dessa länder

skall förmås att beakta den globala klimatförändringen när de fattar

ekonomiska och politiska beslut om långsiktiga tekniska vägval som

kommer att inverka på det globala klimatet under mycket lång tid.

Lyckas inte detta torde inustriländerna vara hänvisade till alternativet att

tillhandahålla — mycket stora finansiella = resursöverföringar = till

utvecklingsländerna om man vill få dessa länder att föra en politik som

gör det möjligt att stabilisera utsläppen av växthusgaser på längre sikt, särskilt som utvecklingsländerna klart deklarerat att de för egen del prioriterar ekonomisk utveckling och avskaffande av fattigdom och fått

dessa prioriteringar accepterade av industriländerna i konventionen.

Konventionen innehåller ett inledande avsnitt samt 24 artiklar. Till konventionstexten hör också en resolution som drar upp riktlinjer för

arbetet tills dess konventionen trätt i kraft.

I inledningen understryks klimatfrågans allvarliga karaktär och oron över att mänskliga verksamheter förstärker den naturliga växthuseffekten, vilket befaras leda till skadlig inverkan på människan och ekosystemen. I inledningen framhålls även vikten av att industriländer skrider

till omedelbar handling för att motverka växthuseffekten. I artikel 1 definieras en rad begrepp. Definitionerna är i huvudsak

vetenskapliga till sin karaktär. Det bör noteras att begreppen ”utsläpp”, "källor" och "sänkor" omfattar alla utsläpp resp. processer, inte bara de som förorsakas av mänskliga aktiviteter.

Artikel 2 anger konventionens mål. Den slutgiltiga målet är att

stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären vid en sådan nivå och inom en sådan tidsram att livsmedelsproduktionen inte hotas och att ekosystemen kan anpassa sig på ett naturligt sätt. Samtidigt fastslås att vidtagna åtgärder skall möjliggöra hållbar ekonomisk utveckling. 23

Konventionen lägger fast vissa grundläggande principer och synsätt Prop. 1992/93:179

som vägledning för parterna i artikel 3. Bilaga I I punkt 1 sägs att klimatet ska skyddas till förmån för nuvarande och kommande generationer. Detta ska ske på ett rättvist sätt och med

beaktande av parternas gemensamma men diffrentierade ansvar och

förmåga att vidtaga åtgärder. Industriländerna har den ledande rollen.

Hänsyn skall tas till utvecklingsländernas speciella behov och omständigheter, vilket kommer till uttryck i punkt 2.

I punkt 3 i denna artikel slås försiktighetsprincipen fast. Avsaknaden av fullständig vetenskaplig säkerhet får inte användas som skäl för att

inte vidta nödvändiga åtgärder. Åtgärder för att motverka klimatför-

ändringar ska vara kostnadseffektiva samt ta hänsyn till olika socio-

ekonomiska förhållanden. Åtgärder får genomföras gemensamt i samverkan mellan flera parter.

Punkt 4 slår fast rätten och skyldigheten att främja en hållbar ut-

veckling samt stryker under betydelsen av god ekonomisk utveckling för att en part skall kunna vidta åtgärder till skydd för klimatet.

Punkt 5 betonar vikten av ett öppet internationellt ekonomiskt system och att åtgärder inte får leda till störningar i den internationella handeln.

I artikel 4 beskrivs parternas åtaganden. Punkt 1 innehåller förpliktelser som gäller för alla parter. Varje land

skall rapportera och publicera sina utsläppsdata för växthusgaser och upptagen i sänkor. Parterna skall genomföra program i syfte att

begränsa utsläppen av växthusgaser. Programmen skall publiceras och

ses över regelbundet. Parterna skall främja användningen av tekniker

som begränsar eller eliminerar utsläpp av växthusgaser inom alla sektorer. Politiska beslut förutsätts innehålla bedömningar av konsekvenserna från klimatsynpunkt.

Vidare skall parterna samarbeta och främja vetenskaplig forskning och

utveckling inom alla områden som berör klimatet. Utbildning och

information om växthuseffekten skall främjas.

Den andra punkten är en av de mest centrala i konventionstexten. För att differentiera åtagandena finns två listor av länder upptagna som

bilagor till konventionen, bilaga 1 omfattar OECD-länderna samt EG.

Bilaga 2 omfattar dessa parter samt f.d. östländer. De sistnämnda länderna har i punkt 6 tillerkänts vissa övergångslösningar och omfattas inte av åtagandet om resursöverföringar till utvecklingsländerna enligt

punkt 3 i samma artikel. Enligt punkt 2(a) skall industriländerna föra en nationell politik och vidta åtgärder för att motverka klimatpåverkan. Sådana åtgärder bör leda till att utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser vid sekelskiftet bör återgå till tidigare nivåer. Därvid bör man beakta att det finns stora skillnader beträffande utgångspunkter, förutsättningar och möjligheter mellan länderna. Åtgär-

derna måste därför ses mot bakgrund av det enskilda landets utgångs-

läge, ekonomiska situation m.m. Vidare finns en hänvisning till behovet

av rättvis fördelning av åtgärderna mellan länderna. Parterna ges möj- Lighet till att genomföra åtagandena gemensamt eller i samarbete. 24

För industriländerna gäller samtidigt enligt punkt 2(b) att rapportera Prop. 1992/93:179 om den nationella klimatpolitikens inriktning, åtgärdsprogram liksom Bilaga l projicerade utsläpp och upptag i sänkor. Dessa rapporter skall granskas av den första partskonferensen. I samma stycke anges att syftet med åtgärdsprogrammen är att utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser bör återgå till den nivå som rådde år 1990. Denna rapporterings-

skyldighet kommer att bli föremål för parternas regelbundna granskning.

Den första partskonferensen skall i enlighet med punkt 2(c) ta ställning till metodik för utsläppsberäkningar och metoder för att beräkna upptag av växthusgaser. Vid det tillfället får man ta ställning till om åtagandena att stabilisera utsläppen avser varje växthusgas för sig eller om man kan räkna samman dem enligt någon vetenskapligt godtagbar metod. Detta framgår inte klart av konventionstexten. Vidare skall

kriterier för gemensamt genomförande utarbetas.

Enligt punkt 2(d) skall den första partskonferensen också pröva tillämpligheten av bestämmelserna om åtagandet enligt (a) och (b) och vidta de förändringar av konventionstexten som kan vara motiverade med hänsyn till bl.a. vetenskapliga framsteg. En andra översyn av

samma slag skall göras senast under år 1998. I punkt 3 anges att industriländerna skall tillhandahålla nya och addi-

tionella resurser för att bestrida de överenskommna totala kostnader

som utvecklingsländerna behöver för att uppfylla sina åtaganden vad gäller rapportering. Sådana finansiella resurser skall också tillhandahållas för de överenskomna kostnaderna för utvecklingsländernas åtgärder

enligt artikel 1. Punkt 4 innebär att parterna i bilaga 2 skall stödja de utvecklings-

länder som är särskilt utsatta för klimatförändringar.

Punkt 5 innehåller ett åtagande för länderna i bilaga 2 att överföra teknologi till utvecklingsländerna och understödja utvecklingen av ut-

vecklingsländernas inhemska kapacitet och teknologier. Sista meningen

i denna paragraf stadgar att även andra länder som inte är listade i bilaga 2 kan göra detta. Punkt 7 behandlar utvecklingsländernas krav på bistånd för att genomföra åtaganden enligt konventionen. Här förutsätts att resurs- och

teknologiöverföringar kommer till stånd innan utvecklingsländerna

förväntas genomföra några av åtagandena. I punkt 8 listas de kategorier av länder som har ansetts vara särskilt känsliga för klimatförändringar.

I punkt 9 har de minst utvecklade ländernas behov framhållits.

Punkt 10 innehåller en hänvisning till de svårigheter som kan

uppkomma för länder som är beroende av inkomster från fossila bränslen eller som har svårt att finna alternativ till användningen av fossila

bränslen.

Artikel 5 behandlar behovet av forskning och systematisk insamling av data inom klimatområdet. Parterna skall stödja och vidareutveckla

internationella — forskningsorganisationer och program. Forskningsinsatserna bör stärkas, särskilt i utvecklingsländerna. Vidare skall 25

parterna främja utbyte av data mellan nationerna och ta särskild hänsyn Prop. 1992/93:179 till utvecklingsländernas behov av att delta i arbetet. Bilaga 1

Enligt artikel 6 åtar sig parterna att främja och underlätta information om klimatförändringar och dess effekter till allmänheten. Utbildningsinsatser riktade till allmänheten och till yrkesverksamma inom teknik och vetenskap betonas, liksom vikten av att alla medborgargrupper får möjlighet att delta i informationsarbetet. För utvecklingsländerna understryks behovet av expertutbyte.

Partskonferensen är konventionens högsta beslutande organ. Dess

viktigaste funktioner beskrivs i artikel 7. Partskonferensen skall se till att parterna fullgör sina åtaganden i konventionen eller i andra juridiskt

bindande dokument under konventionen. Rapporter skall regelbundet utarbetas.

Kommittén för vetenskaplig forskning skall sörja för att vetenskapliga utvärderingar om klimatförändringar utarbetas i enlighet med artikel 9. Arbetet skall bedrivas under överinseende av partskonferensen och med

hänsyn tagen till existerande organ. Det egentliga utvärderingsarbetet

skall alltså inte ligga på kommittén, men den har till uppgift att ta fram

beslutsunderlag 1 form av vetenskapliga utvärderingar över effekten av

de åtgärder som har vidtagits under konventionen. Vidare skall kommittén visa på effektiva teknologier och ge råd om hur de skall

kunna överföras till utvecklingsländerna. Kommittén skall också vara

rådgivande när det gäller att starta nya vetenskapliga program för klimatförändringar. Slutligen skall kommittén bereda frågor som uppkommer i andra organ under konventionen.

I artikel 10 anges mandaten för kommittén för genomförande. Denna artikel har varit föremål för kompakt motstånd från utvecklingsländerna. Man har hävdat att någon sådan kommitté inte behövs och att arbetet

kan klaras av partskonferensen. Industriländerna har hävdat att denna

kommitté har en mycket viktig funktion för att få till stånd en kraftfull konvention. Resultatet blev en mycket kortfattad text om kommitténs

uppgifter, samt att partskonferensen har det övergripande ansvaret för genomförandet. Kommittén skall ta emot och behandla rapporter från

parterna Över vidtagna åtgärder, emissionsdata m.m. Kommittén skall också hjälpa till att utvärdera om de åtgärder som åsyftas i

konventionen och som vidtas av parterna är tillräckliga med hänsyn till

utvecklingen.

I artikel 11 anges ramarna för den finansiella mekanismen. Flera svåra

frågor t.ex. parternas relation till den operativa delen av den finansiella

mekanismen skall beslutas på konventionens första möte. Inom fyra år efter konventionens första möte skall den finansiella mekanismen om-

prövas.

I punkt 1 etableras en finansiell mekanism för överföring av finan-

siella resurser inkl. teknologi till utvecklingsländer. Överföringen skall

ske på gåvobasis eller koncessionella villkor. Den skall fungera under vägledning från och rapportera till partskonferensen som skall bestämma inriktning av mekanismens arbete och prioritera i enlighet med konventionens föreskrifter. Det operativa ansvaret skall anförtros åt ett eller 26

flera existerande internationella organ.

Mekanismen skall ha en rättvis och balanserad representation av Prop. 1992/93:179 länder som skrivit på konventionen. Bilaga 1

Enligt den tredje punkten skall partskonferensen och den eller de organisationer som anförtros det operativa ansvaret för den finansiella mekanismen skall sluta en överenskommelse för att uppfylla punkterna 1 och 2. Överenskommelsen skall inkludera villkor för att garantera att finansierade projekt uppfyller den policy och inriktning som fastställts av partskonferensen. Villkoren skall vara så utformade att de möjliggör

att ett enskilt projekt kan omprövas. Regler för rapportering från den operativt ansvariga organisationen till partskonferensen skall fastställas. Vidare måste man lägga fast vilka resurser som är nödvändiga för att uppfylla konventionen samt ange kriterier för regelbunden granskning

av om dessa är tillräckliga.

Enligt fjärde punkten skall partskonferensen vid sitt första möte genomföra denna överenskommelse och se över de interimsarrangemang som finns i artikel 21 punkt 3.

I femte punkten sägs att industriländer också får bistå utvecklingsländerna med resurser för uppfyllandet av konventionen på bilateral och regional basis samt via andra multilaterala kanaler.

Artikel I2 behandlar rapporteringsskyldigheten under konventionen. Utvecklingsländerna har varit rädda för att konventionen skulle få en form av överstatlighet, bl.a. till följd av föreskrifter om granskning av nationella rapporter. Överenskommelse kunde nås genom att döpa om

artikeln från "Reporting" till "Communication of Information". Dessutom är åtaganden om rapportering olika för industriländer,

utvecklingsländer och för f.d. östländer.

Alla parter skall rapportera data för utsläpp och sänkor av växthusgaser och ge en generell redovisning över vilka åtgärder som

har vidtagits med anledning av konventionen. Industriländerna skall

lämna en mer detaljerad redovisning och också göra en beräkning över

effekten av vidtagna åtgärder för att nedbringa utsläppen av

växthusgaser till 1990 års nivå vid slutet av seklet, i enlighet med artikel 4. OECD-länderna skall dessutom visa vilka ekonomiska bidrag man lämnat till den finansiella mekanismen, vilka åtgärder man vidtagit för att underlätta teknologiöverföring och i vilket avseende man hjälpt

de särskilt utsatta länderna när det gäller att mildra effekten av klimatförändringar.

Utvecklingsländerna kan i sina rapporter föreslå projekt inom klimatområdet som behöver ekonomiskt stöd m.m. för att genomföras.

Industriländerna skall lämna sin första redovisning senast sex månader

efter det att konventionen trätt i kraft. Övriga länder efter tre år. Artikel 13 stadgar att parterna vid sitt första möte har att ta ställning till huruvida man skall etablera någon form av mekanism som skall

kunna anlitas för att behandla frågor som gäller genomförande av konventionen. Flertalet industriländer önskade få en sådan mekanism

etablerad redan i konventionen. Utvecklingsländerna motsatte sig dock

detta.

Artikel 14 om tvistlösning följer en traditionell modell med 27

förhandlingar som ett första steg. Om tvisten inte kunnat lösas inom 12

månader kan den, på begäran av endera av parterna, hänskjutas till för- Prop. 1992/93:179 likning. En särskild förlikningskommission skall då etableras. Bilaga 1

Artikeln innehåller även ett alternativt förfarande som gör det möjligt för en part att acceptera bindande tvistlösning i form av skiljedom och/eller hänskjutande av tvisten till Internationella domstolen i Haag genom en skriftlig deklaration till depositarien. Innan erfarenhet vunnits av hur konventionen kommer att fungera anser jag att Sverige inte bör avge en sådan deklaration.

Konventionen innehåller i övrigt sedvanliga bestämmelser om bilagor, ändringar, protokoll, ratifikation, ikraftträdande m.m. (artiklarna 15- 24).

Till konventionen hör också en resolution som stadgar betydelsen av en tidig start av arbetet med åtgärder m.m. enligt konventionen. För att nå detta syfte kommer man redan under år 1993 att börja förbereda den första partskonferensen efter det att konventionen trätt i kraft.

Flera uppgifter skall, som jag redan nämnt, behandlas av partskonferensen vid dess första möte. Den kommer att besluta om procedurfrågor och budget för de olika organen i konventionen inkl. för sin egen verksamhet. För att konventionen skall bli meningsfull måste den också besluta om en metodik för att beräkna utsläpp och sänkor av växthusgaser och om kriterier för gemensamt genomförande. Granskning av industriländernas politik och åtgärder för att uppfylla åtagandena i punkt 4 skall också göras vid det första mötet. I det sammanhanget skall parterna utvärdera om åtagandena enligt artikel 4, punkt 2(a) och (b) är tillräckliga mot bakgrund av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. De måste också besluta om den globala miljöfonden (GEF) även efter Övergångsperioden skall vara konventionens finansiella mekanism. Det är också viktigt att arrangera tekniskt och finansiellt stöd till utvecklingsländerna så att de skall kunna ta fram nationella rapporter om vidtagna åtgärder, utsläppsberäkningar m.m. Slutligen måste partskonferensen avgöra om det behövs ett fristående arrangemang som kan behandla frågor om konventionens genomförande.

4.3 Godkännande av klimatkonventionen

Mitt förslag: Regeringen överlämnar klimatkonventionen till riksdagen för godkännande.

Skälen för mitt förslag: Det krävs långtgående åtgärder för att hejda

en ökning av växthusgaserna i atmosfären. Det vetenskapliga underlaget tyder på att utsläppen måste minska med 50-80 &. Att låta utvecklingen fortsätta i enlighet med dagens trender skulle förändra livsbetingelserna på jorden på ett mycket påtagligt sätt. Växthusgasernas stora tröghet och långa uppehållstid i atmosfären innebär att när en klimatförändring 28

väl har inträffat kommer det att ta mycket lång tid innan man kan återgå Prop. 1992/93:179 till tidigare förhållanden. Det är därför utomordentligt viktigt att inrikta — Bilaga 1 den långsiktiga samhällsutvecklingen mot kraftigt reducerade utsläpp.

Klimatkonventionen är en nödvändig bas för det fortsatta internationella arbetet för att motverka klimatförändringar.

Klimatkonventionen är en ramkonvention och dess artiklar medför inte några problem i förhållandet till svensk rätt. Någon situation där

Sverige inte skulle kunna uppfylla sina förpliktelser enligt konventionen kan för närvarande inte förutses. Jag kommer senare i dag att redogöra för utformningen av den svenska klimatstrategin samt ange vissa preciseringar av målsättningarna på klimatområdet. De förändringar jag

föreslår ligger helt i linje med klimatkonventionens inriktning och en-

skilda bestämmelser.

5¶Strategi och mål för en minskad klimatpåverkan

5.1¶Kostnadseffektivitet och rättvis fördelning

Klimatfrågan är världsomfattande och resultat av utsläpp av klimatpå-

verkande gaser från alla jordens länder. Den helt övervägande delen härrör från de rika länderna.

Klimatpåverkan från växthusgaser är oberoende av var på jorden utsläppen äger rum. Effekterna är svårbedömda, men hotbilden har blivit allt tydligare i takt med att kunskapen har utvecklats på området.

Mot denna bakgrund är det naturligt att försiktighetsprincipen måste tillämpas i klimatpolitiken dvs. att bristen på kunskap inte får användas

som argument för att inte vidta åtgärder.

Kostnaderna för att begränsa utsläppen och vidta andra åtgärder för

att motverka ökningen av växthusgaser 1 atmosfären varierar i hög grad.

Ett flertal internationella studier visar att kostnaderna för att begränsa t.ex. koldioxidutsläpp spänner över stora intervall såväl inom som mellan nationer.

I vissa fall kan avsevärda reduktioner av utsläpp åstadkommas till låga eller obetydliga kostnader och även vara ekonomiskt lönsamma för det enskilda landet eller individen. I andra fall kan kostnaden för reduktioner vara betydande, särskilt i länder som redan genomfört långtgående

åtgärder för att effektivisera energisystemet.

Klimatfrågans komplexitet och globala omfattning innebär att ingen

enskild nation eller grupp av nationer på ett avgörande sätt kan bidra

med tillräckliga motåtgärder för att begränsa växthuseffekten. Uppgiften

är gemensam för världssamhället. Detta förhållande liksom den stora

variationen i kostnaderna för åtgärder har inneburit att kraven på

kostnadseffektivitet har blivit en utgångspunkt för klimatpolitiken både

nationellt och internationellt.

Kostnadseffektivitet innebär att ett visst givet mål, exempelvis en minskning av ett utsläpp uppnås till lägsta kostnad eller omvänt att varje

satsad resurs skall ge största möjliga utsläppsminskning. 29

Möjligheterna att utforma en kostnadseffektiv strategi för att förhindra Prop. 1992/93:179 klimatförändringarna påverkas emellertid av de stora ekonomiska Bilaga 1 skillnaderna mellan i första hand industrialiserade västländer och länder

i tredje världen. Därför har också rättviseaspekten och krav på en rimlig bördefördelning mellan olika länder blivit en utgångspunkt i det

internationella klimatsamarbetet.

Omfattningen vad gäller utsläppen av växthusgaser innebär att

generellt verkande styrmedel ter sig särskilt attraktiva. Hittills har koldioxidskatter börjat tillämpas i Sverige och några andra länder. På

lång sikt kan ännu oprövade system med överlåtbara utsläppskvoter bli

aktuella. Överlåtbara utsläppskvoter är också instrument som kan ge kostnadseffektiva lösningar, men det återstår ett omfattande arbete innan sådana system kan tillämpas i det internationella regelverket på

miljöområdet.

Mearknadsinriktade styrmedel som skatter eller kvoter ger företag och andra incitament att sträva efter att minska utsläppen på billigaste sätt. De ger också tydliga signaler tll marknaden att utforma nya tekniska eller organisatoriska lösningar.

I öststaterna har avsaknaden av väl fungerande marknader och en

kostnadsrelaterad prissättning på energi lett till ett mycket omfattande slöseri och bristande energieffektivitet. Utsläpp av metan från läckande naturgasledningar i det ryska naturgassystemet är en av de större källor-

na till metanutsläpp i Europa. Sådana läckage kan åtgärdas til mycket

låga kostnader och är ofta direkt lönsamma.

Skillnaderna i möjligheten att vidta åtgärder kan vara mycket stora också mellan industriländer. I flera länder kan exempelvis en avveckling

av inhemsk kolproduktion till förmån för ett ökat utnyttjande av

naturgas innebära att den specifika koldioxidutsläppet per producerad

kWh elenergi halveras. Kostnaderna för ytterligare reduktioner utöver den minskning av koldioxidutsläppen som redan har åstadkommits i t.ex. de nordiska

länderna framstår som förhållandevis höga beroende på långtgående effektivisering och en hög andel icke fossil energi.

Villkoren för en begränsning av utsläppen på nationell nivå skiljer sig därför i hög grad mellan länderna.

Klimatkonventionen är en bekräftelse på industriländernas vilja att gå

före övriga länder inte bara när det gäller att bära kostnadsbördan utan

även i hög grad när det gäller att genomföra åtgärder i det egna landet.

På detta sätt markerar också industriländerna trovärdighet och politisk

tyngd åt strävandena att motverka växthuseffekten.

Även inom Sverige bör insatser och åtgärder styras i huvudsak med utgångspunkt i strävan efter kostnadseffektivitet. Överväganden av t.ex. fördelningpolitisk eller energipolitisk art har emellertid betydelse i avvägningen av insaternas fördelning i samhället. Åtgärder mot koldioxidutsläpp från elproduktion bör samordnas med övriga Europa. Utvecklingen mot en internationaliserad elmarknad nödvändiggör

internationellt samordnade åtgärder mot koldioxidutsläppen från 30

elproduktionen. Sverige bör därför verka för att en koldioxidskatt på Prop. 1992/93:179 elproduktion införs allmänt inom EG och övriga industriländer. Bilaga 1

Frågan om energi- och <koldioxidskatt har väckts inom EG. Ett införande har emellertid gjorts villkorligt av en introduktion av motsvarande beskattning i övriga OECD-länder. Danmark och Nederländerna har dock infört nationella energi-och koldioxidskatter, vilka har godkänts av kommissionen, liksom undantagsreglerna för den energiintensiva industrin. Den danska koldioxidskatten = för elproduktionen är en konsumtionsskatt och påverkar inte kraftutbytet med andra länder.

EG-kommissionen har föreslagit ett skattesystem där bränslen beläggs med energiskatt och koldioxidskatt tas ut på elproduktion. Hur skatten skall fördelas mellan energi och koldioxid samt mellan el och bränslen är ännu ej bestämt. Andra olösta frågor rör skattens nivå, skattebasen och beskattningen av inhemska bränslen. Jag vill understryka att Sverige senast när ett direktiv på detta område träder i kraft måste utöka skattebasen för koldioxidskatten i enlighet med direktivets regler.

5.2¶Möjligheter att samverka med andra länder i

klimatpolitiken

En fri prisbildning och väl fungerande marknader är grundläggande förutsättningar för en effektiv resurshushållning. Ett slopande av skatter som har ogynnsamma miljöeffekter och att avlägsna subventioner kan effektivt bidra till att växthuseffekten begränsas.

Brister i marknadsprisbildningen kännetecknar särskilt länderna i Östeuropa där möjligheterna till energieffektivisering och utsläppsminskningar är mycket stora. En angelägen uppgift för den svenska östeuropapolitiken, såväl från humanitära och ekonomiska överväganden som från klimatsynpunkt, är att stödja arbetet med att åtgärda bristerna i marknadshushållningen.

Enligt klimatkonventionen kan åtgärderna mot klimatförändringar vidtas gemensamt av flera av konventionens parter. I Artikel 4 i konventionen, som jag tidigare har kommenterat, öppnas möjlighet till gemensamt genomförande (joint implementation) i anslutning till i-ländernas åtaganden. I samma artikel föreskrivs att den första partskonferensen skall utarbeta kriterier för gemensamt genomförande av konventionens åtaganden.

Bestämmelserna om gemensamt genomförande har tagits in i klimatkonventionen främst för att söka tillgodose kraven på kostnadseffektivitet i åtgärdsarbetet. Detta innebär också att konventionens parter inte ser någon motsättning mellan nationella ansträngningar och t.ex. regionalt eller bilateralt samordnade insatser för att minska globala miljöproblem.

Jag anser att Sverige bör använda möjligheterna att samverka med andra länder på det sätt som klimatkonventionen öppnat möjlighet för. 31 För svensk del är en sådan samverkan också angelägen med tanke på att

åtgärder i energisystemen i framför allt Östeuropa är nödvändiga för att Prop. 1992/93:179 minska nedfallet av försurande luftföroreningar från dessa länder. En Bilaga 1 särskild utredare kommer inom kort att tillkallas för att närmare belysa möjligheterna till gemensamt genomförande och redovisa förslag om formerna för ett framtida samarbete med andra länder i klimatpolitiken.

5.3¶Mål för den svenska klimatpolitiken

Utgångspunkter

Utgångspunkterna för svensk del i det fortsatta arbetet med att begränsa globala klimatförändringar är energiöverenskommelsen från år 1991 samt klimatkonventionens åtaganden. Av stor betydelse är också nya forskningsresultat om klimatförändringar och i vilken takt och till vilka kostnader andra länder vidtar konkreta åtgärder. Vid den närmare utformningen av en svensk klimatstrategi måste jämförelser göras med faktiskt vidtagna åtgärder i andra länder för att undvika att Sverige påtar sig en väsentligt större ekonomisk börda än våra konkurrentländer.

I klimatkonventionen har industriländernas särskilda ansvar tydliggjorts genom att dessa länder har åtagit sig att anta nationella strategier och åtgärder för att begränsa utsläppen av klimatgaser. Detta skall enligt konventionstexten demonstrera industriländernas vilja att korrigera den långsiktigt ökande utsläppstrenden för att uppnå konventionens mål. Konventionen innehåller däremot inte några kvantitativa eller tidsbestämda åtaganden för varje land. Bestämmelserna i klimatkonventionen innebär inte några direkta krav på omorientering eller preciseringar av den hittillsvarande svenska klimatpolitiken.

En utgångspunkt i det internationella klimatarbetet har varit att begränsa klimatförändringarna till den nivå som naturen tål. Jag har uppskattat att detta innebär att ökningen av den globala medeltemperaturen inte bör överstiga 0,1 grad per decenium eller 2 grader sedan industrialismens början. För att stabilisera koldioxidhalten i atmosfären och för att motverka allvarliga effekter bör enligt min mening de globala utsläppen av koldioxid minska med 50 - 80 § inom en 50årsperiod. Dessa angivna nivåer bör läggas till grund för den svenska klimatpolitiken.

Klimatpolitiken skall utformas på ett kostnadseffektivt sätt. Generella styrmedel i form av t.ex. koldioxidskatter kommer därför även i fortsättningen att ha en central roll i den nationella miljöpolitiken. För att underlätta den omfattande omställning av samhällsstrukturen som krävs på sikt och för att minska anpassningskostnaderna bör de generella styrmedlen kompletteras med riktade insatser främst inom energioch transportområdena. Svenska åtgärdsprogram bör enligt det synsätt jag redovisat inledningsvis utformas så att de i samklang med insatser i övriga industriländer inkl. länderna i Östeuropa bidrar till en kostnadseffektiv global strategi för att minska klimatpåverkan. 32

Bilaga 1

Min bedömning: Sverige bör ratificera klimatkonventionen. Därmed skall utsläppen av samtliga klimatpåverkande gaser begränsas. Sverige bör genomföra kostnadseffektiva insatser såväl nationellt som internationellt.

En nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till 1990 års nivå år 2000.

Koldioxidskatt bör i nytillkommande anläggningar utgå även vid elproduktion. Skatten bör uppgå till 8 öre/kg koldioxid och utgå från den 1 januari 1994.

Naturvårdsverkets förslag: Förslaget om utsläppsmål överenstämmer i princip med min bedömning.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker en nationell stabilisering. Väg- och trafikinstitutet anser att denna ambition är för låg.

Skälen för min bedömning: Sverige har hittills i enlighet med energiöverenskommelsen verkat för en överenskommelse mellan OECD-länderna om i första hand stabilisering av koldioxidutsläppen till år 2000 samt att åtgärderna vidtas på ett kostnadseffektivt och internationellt rättvist sätt.

Arbetet med att utforma nationella klimatstrategier pågår sedan ett antal år i de flesta OECD-länder. Svårigheterna att vidta åtgärder utan internationell samordning har visat sig vara betydande. Den internationella lågkonjunkturen under senare år har ytterligare minskat utrymmet för åtgärder som på kort sikt riskerar att försämra det egna landets konkurrenskraft. Det är i stort sett endast de nordiska länderna och Nederländerna som beslutat om konkreta åtgärdsstrategier genom införande av koldioxidskatter. I övriga OECD-länder är klimatstrategierna fortfarande i beredningsstadiet.

EG-kommissionen presenterade under år 1992 ett förslag om kombinerad koldioxid- och energiskatt som ett led i en strategi för att stabilisera de samlade utsläppen till år 2000 på 1990 års nivå. Något beslut om införande av denna skatt har ännu inte träffats. Ett villkor för att skatten skall införas är att andra OECD-länder som Japan och USA också beslutar om motsvarande åtgärder. Vidare bör enligt kommissionens förslag flera undantag göras, bl.a. för energiintensiv industri. I Sverige kommer, till skillnad från flera andra länder, den övervägande delen av koldioxidutsläppen från värmeförsörjning och transportsektorn, medan en liten del av utsläppen kommer från elproduktion.

För att begränsa utsläppen av koldioxid i Sverige och i andra länder med liknande förhållanden i elproduktionen krävs åtgärder främst inom transportområdet, inom industrin och i uppvärmningssektorn.

Sverige har liksom Norge och Schweiz hög marginalkostnad för utsläppsbegränsningar av koldioxid. Även om länder som Danmark, Nederländerna och Tyskland skulle minska utsläppen med 20 2 kommer de fortfarande att ha ett utsläpp per invånare som överstiger dagens 33 svenska nivå, Å andra sidan överstiger dagens svenska utsläpp per

3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 179

invånare den nivå som krävs för att nå de långsiktiga målen som jag Prop. 1992/93:179 redogjort för tidigare. Bilaga 1

Vid en kärnkraftsavveckling, som innebär att hälften av den nuvarande elproduktionen ersätts med ny energitillförsel eller med energihushållningsåtgärder, kommer ansträngningarna för att begränsa koldioxidutsläppen att bli kännbara för svensk del. Som ett räkneexempel kan anges att även om tre fjärdedelar av de nuvarande reaktorernas elproduktion kan ersättas med biobränslen, annan förnybar energi och effektiviseringsåtgärder, motsvarar den återstående fjärdedelen knappt 8

miljoner ton koldioxid, om detta elbehov skulle tillgodoses vid naturgasbaserade kondenskraftverk. Detta skulle innebära en ökning av koldioxi-

dutsläppen med ca 15 Z jämfört med 1990 års nivå.

Enligt energiöverenskommelsen från år 1991 måste omställningen av

energisystemet, vid sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När

kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske avgörs av

resultaten av hushållning med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser.

Under den senaste 20-års perioden har Sverige minskat sina utsläpp av koldioxid med ca 40 &. Sverige har dessutom infört en koldioxidbeskattning, som ligger väsentligt högre än den föreslagna EG-nivån. I den allmänna debatten har det bl.a. framförts att Sverige borde avvakta införandet av åtgärder som ger motsvarande effekter i andra OECD-länder

innan nya beslut tas om att höja ambitionsnivån i den nationella

klimatpolitiken.

De beräkningar som Naturvårdsverket åberopar i sin rapport visar

emellertid att det finns goda möjligheter att stabilisera de nationella

utsläppen till år 2000 på 1990 års nivå. Vid beräkningarna har samma

modell använts som i 1990 års långtidsutredning. Modellstudierna utgår från en genomsnittlig tillväxt av bruttonationalprodukten med 2 % per år mellan år 1985 och år 2000. Resultaten visar att en stabilisering av koldioxidutsläppen inte ger några större effekter på bruttonationalprodukt och bruttonationalinkomst oavsett om motsvarande åtgärder vidtas i andra länder. En stabilisering till år 2000 förutsätter enligt Naturvårdsverket en

höjning av koldioxidskatten och ett återinförande av energiskatt för icke energiintensiv industri. Naturvårdsverkets bedömning har här grundat sig på prognoser som visat relativt höga utsläpp. Senare prognoser har visat att utsläppen kan antas bli väsentligt lägre till följd av justeringar av

tillväxtantagandena.

Jag anser mot denna bakgrund att den nationella strategin bör vara att

koldioxidutsläppen från fossila bränslen stabiliseras till 1990 års nivå år

2000.

Den svenska = energipolitiken bör i enlighet med = energiöverenskommelsen utformas så att den stimulerar till en ekonomiskt försvarbar utbyggnad av ny kraft som är grundad på förnybara energislag och som utnyttjar teknik med hög energieffektivitet, såsom kraftvärme. Som en följd av den höga energieffektiviteten har kraftvärmen också 34

påtagliga miljöfördelar. Chefen för Näringsdepartementet kommer senare

i dag att föreslå särskilda medel för att främja utbyggnaden av Prop. 1992/93:179

fjärrvärmenäten. Bilaga 1

Det är angeläget att de investeringar som görs i kraftvärmen i ökad utsträckning baseras på användning av biobränslen. Sådana investeringar främjas genom det investeringsbidrag för biobränslekraftvärme som inrättades år 1991.

En = koldioxidskatt på elproduktionen skulle ytterligare stärka

biobränslenas konkurrenskraft i ny = kraftproduktion. = Biobränsle-

kommissionen har föreslagit en sådan koldioxidskatt på 8 öre/kg koldioxid.

Remissbehandlingen av Biobränslekommissionens betänkande har visat att opinionen är delad i denna fråga. Bl.a. framhåller flera remissinstanser att en svensk koldioxidskatt i elproduktion skulle störa det nordiska kraftutbytet och verka prishöjande på den svenska elmarknaden. Andra remissinstanser instämmer i Biobränslekommissionens slutsats att en koldioxidskatt på elproduktion kan medverka till en viss marginell

minskning av koldioxidutsläppen. Vidare menar remissinstanserna att en

koldioxidskatt på elproduktion kan medverka till att sända signaler inför nyinvesteringar i elproduktionskapacitet.

Många skäl kan emellertid anses tala för att införa en koldioxidskatt i elproduktionen fr.o.m. beskattningsåret 1994. Denna bör vara 8 öre/kg koldioxid. Med tanke på vad som framkommit i remissbehandlingen bör skatten endast gälla nya anläggningar.

En beskattning enligt de linjer som här har redovisats innebär vissa komplikationer av bl.a. teknisk natur. Inom regeringskansliet görs för närvarande en Översyn av = kraftvärmens beskattning i en särskild arbetsgrupp. Koldioxidbeskattningen i elproduktionen bör beredas vidare i denna grupp. Regeringen bör senare återkomma till riksdagen med sina överväganden i denna fråga.

Sverige inleder omedelbart insatser i de baltiska länderna i syfte att effektivisera deras energisystem. I framtiden kan sådana svenska insatser i utlandet i enlighet med klimatkonventionens stadganden om så kallat gemensamt genomförande till del räknas som svenska insatser mot klimatpåverkande gaser. På så sätt upprätthålles kostnadseffektivitet i de svenska insatserna.

Kolsänkornas roll i klimatpolitiken

Min bedömning: Satsningar från svensk sida på att utveckla sänkor bör ses som kompletterande åtgärder till huvudstrategin att minska utsläppen av koldioxid.

Remissinstanserna: Vattenfall, KRAFTSAM, Kraftverksföreningen,

Svenska Gasföreningen m.fl. anser att den svenska klimatpolitiken bör inriktas på sänkorna för koldioxid.

Skälen för min bedömning: Virkesförrådet i den svenska skogen ökar. Med en fortsatt god skogsvård kommer detta att kunna fortsätta i 35

ytterligare 20 - 60 år. Om skogstillväxten är större än virkesuttaget Prop. 1992/93:179

fungerar skogen som en sänka för koldioxid. Den svenska skogens Bilaga I nettoupptag av kol motsvarar i dag ca två tredjedelar av de samlade koldioxidutsläppen från fossila bränslen i Sverige. Med hänvisning till denna sänka skulle Sverige i och för sig kunna hävda att ett mål om att stabilisera koldioxiutsläppen kan nås utan särskilda åtgärder. I den allmänna debatten har också förekommit argument som gått ut på att åtgärder för att minska koldioxidbelastningen enbart borde riktas mot att öka upptaget av kol i den svenska skogen och utveckla andra sänkor.

Jag avvisar sådana förslag av flera skäl. Den svenska skogens långsiktiga

- och viktigaste - roll i klimatpolitiken är att bidra med produkter som

ersätter fossila bränslen. Skogens förmåga att fungera som sänka är enbart temporär.

Den svenska skogens produktionsförmåga hotas dessutom av försurning och övergödning till följd av svavel- och kvävenedfall med ursprung i andra länder. Insatser för att begränsa utsläppen från energi- och trafikområdena kommer att åtföljas av gynnsamma effekter också för att minska de miljöproblem som står högt i den nationella prioriteringen. Om

inte åtgärder vidtas för att minska depositionen av svavel och kväve

riskerar skogen att förlora sitt värde både som kolsänka och som bas för uttag av förnybara bränslen eller råvaror till industriproduktionen. Dessutom kommer den biologiska mångfalden att gå förlorad. Växt- och djurarter kommer att gå förlorade.

Den enda åtgärd som varaktigt kan minska risken för klimatföränringar är en global minskning av koldioxidutsläppen på ca 50-80 20. En satsning på att utveckla sänkorna kan vara en möjlighet att vinna tid för att utforma tekniska och mindre kostsamma lösningar för att åtgärda koldioxidutsläppen från fossil förbränning. Men, samtidigt är det enligt min bedömning en uppenbar risk att en ensidig sastning på sänkor fördröjer åtgärdsarbetet utan att bidra med några nya lösningar på huvudproblemet, dvs. att begränsa koldioxidutsläppen från fossila bränslen. Jag gör därför bedömningen att satsningar på att utveckla sänkor från svensk sida i första hand skall ses som kompletterande åtgärder till huvudstrategin att minska koldioxiutsläppen.

Övriga växthusgaser

Min bedömning: Metanutsläppen från avfallsupplag bör minska med 307 till år 2000. Åtgärdsstrategier för de totala metanuts-

läppen och för övriga växthusgaser bör anstå tills dess att komplet-

terande ny kunskap tagits fram om förekomst m.m. samt om resp.

växthusgas potentiella betydelse i klimatsammanhang.

Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i princip med min bedömning.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har haft mycket få kommentarer till andra växthusgaser än koldioxid. 36

Skälen för min bedömning: I energiöverenskommelsen fastslogs att en Prop. 1992/93:179

Svensk åtgärdsstrategi skall omfatta samtliga växthusgaser och samtliga Bilaga 1 samhällssektorer. Kunskapsunderlaget om andra växthusgaser än koldioxid är fortfarande bristfälligt. För metan bör ett mål preciseras för de utsläpp som kommer från avfallsupplag. Enligt min mening är återvinning av metan från avfallsupplag ett sätt att minska användningen av fossila bränslen samt en del i strategin att kretsloppsanpassa samhällsutvecklingen. För övriga växthusgaser vid sidan av koldioxid instämmer jag i de bedömningar som Naturvårdsverket gjort angående möjligheten att på kort sikt fastställa åtgärdsstrategier. Beträffande utsläpp av dikväveoxid bör utvecklingen noga följas och åtgärder övervägas med hänsyn till möjligheterna att samtidigt reducera utsläpp av såväl kväveoxider som dikväveoxid.

Naturvårdsverket har ställt sig tveksam till att göra sammanvägningar av alla växthusgaser och att sätta upp mål för utsläppsreduktioner i form av koldioxidekvivalenter. Jag delar Naturvårdsverkets bedömning att det inte finns tillräcklig kunskap för att på kort sikt väga samman olika utsläpp. Man kan dessutom behöva beakta kostnaderna för skilda åtgärder över tiden. Samtidigt anser jag att man inte bör utesluta att sådan kunskap kan tas fram. Många länder har i det internationella förhandlingsarbetet förespråkat en sammanvägning för att kunna genomföra en kostnadseffektiv klimatpolitik. Det gäller främst länder där stora metanutsläpp sker i samband med produktion av fossila bränslen eller i länder med omfattande nötköttsproduktion, Sverige bör inte minst för att underlätta det fortsatta internationella förhandlingsarbetet delta i arbetet med att fastställa koldioxidekvivalenter för alla växthusgaser.

Utvecklingen efter år 2000

Min bedömning: Åtgärdsprogram för att minska utsläppen av växthusgaser skall utgöra en integrerad del av det framtida samhällsbyggandet och i arbetet med att miljöanpassa olika samhällsaktiviteter. Klimataspekterna bör beaktas ingående inför energi- och transportsystemens framtida utbyggnad, bostädernas och arbetsplatsernas lokalisering och utformning och bli en drivkraft för

den tekniska utvecklingen.

Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer med min bedömning. Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet inte närmare

kommenterat inriktningen av målen på medellång sikt.

Skälen för min bedömning: Jag delar Naturvårdsverkets bedömning att Sverige redan nu - parallellt med de åtgärder som föreslås på kort sikt -

bör inrikta sig på att utveckla långsiktigt hållbara system. En tidig

omställning torde på sikt också innebära ekonomiska fördelar för de länder som tidigt börjat ställa om sina system. Genom en målmedveten satsning

på nya tekniska lösningar kan anpassningskostnaderna begränsas och 37

långsiktigheten bäddar också för att omställningen kan ske med bibehållen Prop. 1992/93:179

stabilitet i samhällsutvecklingen. Bilaga 1

Jag delar också Naturvårdsverkets bedömning att det inte är meningsfullt att fastställa ytterligare kvantitativa mål vid sidan av att stabilisera

utsläppen fram till år 2000. De åtgärder som behövs för att vidmakthålla

stabila koldioxidutsläpp är som jag tidigare redovisat i hög grad beroende av kärnkraftsavvecklingen.

I energiöverenskommelsen från 1991 sägs bl.a.: "Riksdagen uttalade år

1980 (prop. 1979/80:170, bet. 1979/80:NU70, rskr. 1979/80:41) att kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Vidare angav riksdagen att den sista reaktorn skall stängas senast år 2010.

En trovärdig politik för omställning och utveckling av energisystemet förutsätter konkreta åtgärder som förenar en stabil och tillräcklig tillförsel av energi med energipolitikens övergripande mål. Stränga miljökrav skall gälla för all el- och värmeproduktion."

För att kombinera detta med en stabilisering av koldioxidutsläppen krävs djupgående och kostsamma «förändringar. Enligt beräkningar Naturvårdsverket låtit genomföra skulle en koldioxidskatt på ca 1 kr/kg behövas för att stabilisera koldioxidutsläppen under en

kärnkraftsavveckling. En reduktion av koldioxidutsläppen med 20 90 till år

2005 skulle tillsammans med en kärnkraftsavveckling kräva än högre kol-

dioxidskatt och medföra kännbara kostnadsökningar för hushåll och näringsliv. Utvecklingen mot en integrerad elmarknad innebär svårigheter för enskilda länder att införa höga skatter på bränslen till elproduktion. En hög svensk beskattning skulle då kunna leda till en import av fossilbaserad el från länder med lägre skattesatser.

En förutsättning för att begränsa ökningen av koldioxidutsläppen vid en kärnkraftsavveckling är att stärka satsningarna på energieffektivisering och att öka inslaget av vind- och solenergi samt biobränslen i energisystemet. För att få till stånd kraftfulla satsningar på förnybara energislag är det av stor betydelse att de program som finns för utveckling av dessa energislag genomförs enligt planerna och att prisrelationerna mellan fossila bränslen och förnybar energi korrigeras genom skatter eller särskilda stödåtgärder.

Fortsatta åtgärder för att stödja användningen av vind- och solenergi samt biobränslen bereds fortlöpande inom regeringskansliet.

För att begränsa utsläppen från transportsektorn krävs bl.a. åtgärder som avser fordon och bränslen. Sådana åtgärder återkommer jag till längre fram. För att åstadkomma ett miljöanpassat transportsystem är det därutöver nödvändigt att lägga fast en strategi för utvecklingen av investeringar i bebyggelse och transportinfrastruktur samt åtgärder för att främja övergång till miljövänliga transportsätt. En sådan strategi bör utarbetas av den särskilda utredning om trafik- och miljöfrågor som chefen för Kommunikationsdepartementet föreslår i sin föredragning.

Vid en befarad ökning av koldioxidutsläppen i samband med kärnkrafts-

avvecklingen bör Sverige, med stöd av bestämmelserna om gemensamt

genomförande i klimatkonventionen, ha hög beredskap för att genomföra motsvarande insatser för att minska koldioxidutsläppen företrädesvis i 38 Östeuropa där marginalkostnaderna för åtgärder är lägre än i Sverige.

Sverige bör vidare också internationellt verka för att infrastruktur och Prop. 1992/93:179

teknik utvecklas som underlättar omställningen av energi- och trafiksys- Bilaga 1

temen. Satsningar på nya fordonstyper och alternativa bränslen är centrala

i detta sammanhang liksom utvecklingen av förnybara energiformer.

Jag har erfarit att chefen för Kommunikationsdepartementet och statsrådet Hörnlund senare kommer att föreslå regeringen att fördjupade studier görs för åtgärder inom transportsektorn och för att främja användningen av förnybara energikällor.

6¶Det fortsatta internationella samarbetet på

klimatområdet

Klimatförändringarna är ett globalt problem som kräver samverkan mellan

alla jordens nationer för att komma närmare en = lösning. Klimatkonventionen utgör basen för det fortsatta internationella samarbetet,

men klimatfrågans vittomfattande karaktär kommer att få konsekvenser i

en rad internationella sammanhang, t.ex. i samband med Sveriges förestående förhandlingar med EG, i det nordiska elsamarbetet, vid utformningen av regler för internationell handel, i biståndet till fattiga länder etc.

De industrialiserade länderna svarar idag exempelvis för 75 % av koldioxidutsläppen. För att minska de totala koldioxidutsläppen och för att ge utvecklingsländerna möjlighet att öka sin energianvändning kommer på sikt mycket omfattande åtgärder att krävas av de industrialiserade länder-

na. Sverige har tillsammans med övriga industriländer ett särskilt ansvar för

att ge klimatfrågan en framskjuten plats i det internationella samarbetet och särskilt i relation till de u-länder där effekterna av eventuella klimatför-

ändringar kan förväntas bli särskilt allvarliga. Biståndsministern avser att

utfärda särskilda riktlinjer till SIDA, BITS och SAREC om att

klimataspekterna skall beaktas i det svenska biståndet.

6.1¶EG-EFTA-frågor

En framtida svensk anslutning till EG och utvecklingen mot en integrerad energi- och transportmarknad i Västeuropa innebär att en långsiktig svensk klimatstrategi blir beroende av utvecklingen inom EG. Sverige har enligt energiöverenskommelsen eftersträvat ett samarbete med EG och EFTAländerna för att få till stånd en stabilisering av de totala Västeuropeiska

koldioxidutsläppen och att utveckla kostnadseffektiva styrmedel. Det

interna arbetet inom EG har emellertid bara delvis lett till konkreta resultat och fortfarande saknas beslut om en gemensam handlingslinje när det gäller koldioxid- och energiskatter. EFTA-länderna har bl.a. genom

samarbete inom ramen för EFTA:s miljögrupp vidarebefordrat synpunkter och erfarenheter av de gällande systemen i Finland, Norge och Sverige och de planer som finns i Österrike och Schweiz. Det är enligt min 39 mening ytterst angeläget att Sverige verkar pådrivande för att få till stånd

en kostnadseffektiv europeisk strategi för att begränsa koldioxidutsläppen Prop. 1992/93:179 innefattande bl.a. miniminivåer för en koldioxidskatt. Bilaga 1

I enlighet med vad chefen för Näringsdepartementet aviserade i sin anmälan till propositionen om klimatfrågor m.m. (prop. 1992/93:99) kommer Sverige nu att söka uppnå deltagande i EG:s program för att utveckla förnybara energikällor och effektivisera energisystemen t.ex. THERMIE, ALTENER och SAVE. Sverige deltar även i ECE:s program

Energy Efficiency 2000 som i avser att stärka samarbetet mellan de väst-

och östeuropeiska länderna på energiområdet.

Vad gäller trafikfrågorna bör Sverige aktivt driva på arbetet med att få

till stånd effektiva gemensamma regler för utsläpp av koldioxid från i första hand lätta fordon inom EG. Vidare bör vi följa och driva

utvecklingen inom EG i fråga om övergång till energisnåla hushålls-

apparater m.m.

6.2¶Klimatkonventionen och IPCC

Förberedelserna inför den första partskonferensen i klimatkonventionen har

redan påbörjats i den förhandlingskommitté som på mandat från general-

församlingen i FN förhandlat fram klimatkonventionen. Den första partskonferensen skall besluta om en rad frågor bl.a. metodologier för rapportering av utsläpp och upptag i sänkor av växthusgaser, kriterier för

gemensamt genomförande, konventionens samspel med GEF, den globala

miljöfonden, samt om arbetet i konventionens olika delorgan. Den första

partskonferensen skall också pröva om i-ländernas åtagande är ända-

målsenliga och en andra översyn rörande i-ländernas åtagande skall göras senast år 1998. En central fråga inför det fortsatta arbetet är också relationerna till IPCC och OECD:s inriktning.

IPCC och OECD har fått i uppdrag att utarbeta de metodologier och rutiner som skall tillämpas vid rapporteringen av i-ländernas åtaganden enligt konventionen. Sverige bör i detta sammanhang kraftfullt hävda att t.ex. koldioxidutsläpp från biobränsleförbränning inte skall räknas in i

bruttoutsläppen av koldioxid i länder som bedriver ett uthålligt skogsbruk.

Det ankommer i första hand på Naturvårdsverket och NUTEK att medverka i detta arbete.

Sverige har hittills spelat en framträdande roll i IPCC genom professor Bert Bolins uppskattade ordförandeskap. Det är angeläget att den svenska medverkan i IPCC kan vidmakthållas på en ambitiös nivå såväl när det gäller att bidra med forskningsresultat om det globala klimatsystemet som att medverka i analyser av åtgärdsstrategier. Den samrådsgrupp för klimatforskning som jag återkommer till senare kommer att få en central roll för att samordna den svenska medverkan i bl.a. IPCC. Här förutsätts även en aktiv och bred insats från myndigheter och organisationer med

kompetens inom det samhällsekonomiska området. En inventering av pågående svensk forskning med anknytning till klimatområdet bör

omedelbart genomföras.

Sverige bör vid översynen av konventionsåtagandena verka för att industriländerna gemensamt åtar sig att minska utsläppen av koldioxid och 40

andra växthusgaser eller - om det visar sig möjligt med hänsyn till nya

kunskaper - utsläppen av koldioxidekvivalenter enligt en preciserad Prop. 1992/93:179 tidtabell. Industriländernas gemensamma åtagande bör vidare fördelas på Bilaga 1

ett kostnadseffektivt och rättvist sätt mellan industriländerna. Sverige bör verka för att ekonomiska styrmedel, i första hand likformiga koldioxidoch energiskatter för alla samhällssektorer, införs gemensamt. Möjligheterna att långsiktigt införa ett system med överlåtbara kvoter bör ytterligare analyseras. Sverige bör även verka för att konkreta åtgärdsplaner och kvantitativa åtaganden fastställs för så många länder som möjligt efter principen om att klimatarbetet är en gemensam fråga för alla länder och att

länderna skall bidra till det gemensamma målet utifrån sina egna

förutsättningar av social och ekonomisk natur.

6.3¶Övrigt internationellt samarbete

Inom Nordiska ministerrådet har ett stort antal projekt beröringspunkter till

klimatområdet. Det är angeläget att samordna nordiska insatser t.ex. när det gäller att bedöma framtida klimatförändringars effekter på klimatet i våra länder.

Det hittillsvarande nordiska elsamarbetet inom Nordel har haft stor betydelse för vår gemensamma elförsörjning. En viktig aspekt på detta samarbete har varit den positiva miljöeffekten av ett optimalt utnyttjande av de sammantagna nordiska elproduktionsresurserna, främst vattenkraften. Förutsättningarna för det nordiska elsamarbetet förändras nu när stora förändringar av våra länders elmarknader har genomförts eller kommer att

genomföras. Även olikheter i ländernas beskattning av koldioxidutsläpp i

samband med elproduktion påverkar elsamarbetet. Det är angeläget att studera hur vi i det framtida nordiska elsamarbetet kan ta till vara de fördelar jag nyss nämnt. En sådan gemensam nordisk studie har redan föreslagits inom Nordiska Rådet. Jag har i denna fråga samrått med chefen för Näringsdepartementet.

7¶Fortsatta åtgärder mot klimatförändringar

7.1¶Forskning och utveckling

Min bedömning: En vetenskaplig samordningsgrupp för klimatrelaterad forskning och utveckling bör inrättas. Gruppen får i

uppgift att samordna svensk klimatrelaterad forskning när det gäller såväl naturvetenskapliga, tekniska som ekonomiska och sociala aspekter. Gruppen bör vidare svara för viss rapportering

till nationella och internationella organ om svensk forskning inom området samt handa andra uppgifter som regeringen ålägger den.

Skälen för min bedömning: Forskningsfrågorna har behandlats i

regeringens proposition om forskning och utveckling (prop. 1992/93: 41

171). I propositionen betonas vikten av ökade forskningsinsatser kring Prop. 1992/93:179 konsekvenserna av klimatförändringar för våra nordiska ekosystem. Bilaga l

Större vikt skall läggas på forskningstillämpning. Vidare understryks också vikten av att en samhällsrelaterad klimatforskning stöds och utvecklas. Det gäller inte minst ekonomiska analyser och värderingar av effekter av klimatförändringar och erforderliga motåtgärder. Statens naturvårdsverk har en betydelsefull roll när det gäller forskning kring effekter på ekosystemen. Myndigheten svarar också för sammanhållna

förslag till regeringen inom klimatområdet. Forskning och finansiering av forskning om klimatfrågor är dock fördelad på många olika forskningsinstitutioner, finansieringsorgan/forskningsråd och sektorsorgan,

däribland Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), NUTEK och SMHI. Det finns därför starka skäl att i en vetenskaplig samrådsgrupp

försöka samordna och knyta samman klimatrelaterade forskningsinsatser inom olika områden, inte minst mot bakgrund av klimatforskningens internationella karaktär. Representationen i gruppen bör avspegla de

olika intressenter som nämnts ovan.

Internationellt samordnas grundläggande klimatforskning av World Climate Research Programme (WCRP) inom ramen för Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och International Council of Scientific Unions (ICSU). International Biosphere-Geosphere Programme (IGBP) har också en betydelsefull roll när det gäller forskning kring globala miljöfrågor. Samhällsrelaterad klimatforskning har en internationell

sammanhållning genom programmet "Human Dimension of Global Change". Den internationella aktiviteten att utvärdera klimatforskningen kommer att bli en viktig uppgift för FN:s klimatkommitté (IPCC) som underlag för de fortsatta förhandlingarna inom klimatkonventionens

ram.

Samordningsgruppen kommer att få en viktig roll såväl när det gäller nationell samordning som vissa kontakter internationellt och då främst i

förhållande till IPCC. Gruppen skall också ha en rådgivande roll. Gruppen bör vidare kunna svara för rapportering om klimatforskning

och stödja svenskt deltagande i olika internationella organ inom området. Genom denna samordning skapas också förutsättningar för att ge enhetliga råd om hur forsknings- och utvecklingsresultaten kan tillämpas

inför nationella beslut och inför internationella överläggningar. Gruppen bör följa upp utvecklingen och uppmärksamma regeringen på frågor som ligger inom dess kompetensområde. Gruppen skall också kunna ta

hand om andra frågor som regeringen ålägger den. Jag kommer att under våren 1993 föreslå regeringen att en sådan grupp inrättas och

närmare ange de organisatoriska formerna för dess arbete.

I övrigt när det gäller utvecklingsfrågor kommer senare stasrådet

Hörnlund att föreslå riksdagen att ytterligare medel satsas på att utveckla tekniken när det gäller förbränning av biobränslen i små hetvattencentraler. Vidare kommer han att föreslå ökat stöd till utveckling av effektiv teknik för framställning av alkoholer ur biomassa. Vad

gäller stöd till fordonsflottor och teknikupphandlingsprogram inom

transportsektorn avser jag återkomma. Chefen för Kommunikations- 42

departementet kommer senare att föreslå åtgärder mom transportområ-

det. Slutligen kommer chefen för Näringsdepartementet att redogöra för Prop. 1992/93:179 ytterligare åtgärder inom sitt ansvarsområde. Bilaga 1

7.2¶Information om klimatfrågan m.m.

Mitt förslag: 5 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1993/94

för klimatrelaterad information och utbildning m.m. Syftet är att öka kunskapen hos allmänheten om effekten av ett förändrat

klimat och förebyggande åtgärder och betydelsen av den enskildes

agerande.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser har pekat på att Natur-

vårdsverket inte har beaktat betydelsen av att öka kunskaperna hos och

information till allmänheten om effekter av en klimatförändring och vilka åtgärder som kan vidtagas.

Skälen för min bedömning: För att långsiktigt åstadkomma de kraftiga reduktioner av växthusgaser som behövs för att förebygga klimatförändringar krävs det långtgående förändringar i samhället. Att skapa ett

uthålligt samhälle kräver en förändring av den nuvarande livsstilen. Alla medborgare måste ges möjlighet att se sina handlingar i ett globalt och långsiktigt perspektiv. För detta krävs tillgång på korrekt och heltäckan-

de information. Brist på kunskap kan också vara en anledning till att

vidtagna styrmedel inte får avsedd effekt. Kunskap måste spridas om klimatfrågorna och dess vittomfattande konsekvenser i samhället.

Den enskildes attityder till miljöproblem och diskussion av livsstilsför-

ändringar är av stor betydelse för det fortsatta arbetet. Samtidigt tar det

lång tid att få till stånd avgörande attitydförändringar. En kretsloppsanpassad samhällsutveckling är nödvändig för att minska energianvänd-

ningen och utsläppen av växthusgaser. Information om kretsloppssam-

hället bör därför vara en naturlig del av informationen om klimatfrågor.

För att få genomslag bör informationskampanjer förberedas noggrant. Det är önskvärt att branschorganisationer och folkbildningsinstitut engageras i arbetet. Jag kommer därför att ta upp överläggningar med företrädare för olika branscher och med arbetsmarknadens organisationer.

Naturvårdsverket, NUTEK, Konsumentverket m.fl. myndigheter bör

ges i uppdrag att närmare utforma informationsinsatserna inom sina

resp. områden. För budgetåret 1993/94 bör anvisas ett belopp om 5 miljoner kronor över samma huvudtitels anslag Utredningar m.m. för informations- och

utbildningsinsatser.

7.3¶Trafikfrågor

Chefen för Kommunikationsdepartementet kommer senare att redovisa

en Översikt över transportsektorns bidrag till växthuseffekten och olika 43

åtgärder som övervägts. Jag kommer i det följande att ta upp vissa Prop. 1992/93:179 åtgärder inom transportsektorn som berör Miljö- och naturresursdepar- = Bilaga 1 tementets verksamhetsområde. Några av åtgärderna kommer att behandlas av den utredning om trafik- och miljöfrågor som chefen för Kommunikationsdepartementet föreslår i sin föredragning.

7.3.1 Koldioxidutsläpp från fordon

Det finns en stor potential för att förbättra bränsleeffektiviteten hos lätta fordon. Olika styrmedel är möjliga för att den potentialen skall tas till vara. Ett sådant styrmedel är regler för att begränsa koldioxidutsläpp. Naturvårdsverket har föreslagit intensifierade insatser för att få till stånd emissionsgränser för koldioxidutsläpp från lätta fordon.

Inom EG-kommissionen pågår för närvarande ett arbete med ett förslag till direktiv om koldioxidutsläpp från personbilar.

Bland de förslag som förekommit i olika sammanhang när det gäller regler för att begränsa koldioxidutsläpp från bilar har olika principer tillämpats. Exempelvis kan reglerna bygga på obligatoriska gränsvärden, användning av ekonomiska styrmedel eller en kombination av dessa båda principer. I vissa fall har hänsyn tagits till fordonens vikt och i andra inte.

Stockholmsgruppen, som utgörs av representanter på expertnivå från länder med särskilt höga ambitioner på bilavgasområdet, och där Sverige har ordförandeskapet, har tidigare utarbetat ett förslag till obligatoriska emissionsgränser för koldioxidutsläpp, där hänsyn tas till fordonens vikt. Förslaget bygger på ett förslag som tidigare utarbetats av Tyskland i samband med arbetet i EG-kommissionen.

Ett system med ekonomiska styrmedel kan bli verkningsfullt om styrmedlen blir tillräckligt starka. Om detta inte är möjligt, kan ett system med = obligatoriska kravnivåer vara att föredra = från miljösynpunkt. Effektiva system kan konstrueras oavsett om de görs beroende av fordonsvikten eller ej. Man kan dock konstatera att ett gränsvärde som är oberoende av fordonets vikt främst drabbar tillverkare som i första hand producerar större bilar. Ett sådant system styr också bilparken snabbare mot lättare bilar, vilket kan vara i konflikt med strävanden att uppnå högre krocksäkerhet.

Min bedömning är att regler för koldioxidutsläpp från personbilar är

en möjlig åtgärd för att minska vägtrafikens bidrag till utsläppen. Sådana regler får störst effekt om de samordnas mellan olika länder. En samordning med EG är därför viktig. Regeringen bör därför på olika sätt bidra till att kommande gemensamma europeiska fordonskrav får en utformning som medför en påtaglig minskning av koldioxidutsläppen.

7.3.2 Miljöklasser och andra miljöfrämjande åtgärder avseende Prop. 1992/93:179

Bilaga 1 motorfordon

Min bedömning: Systemet med miljöklasser för motorfordon bör vidareutvecklas.

Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med min be-

dömning.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har uttalat sig om detta är positiva till att vidareutveckla miljöklassystemet i syfte att minska koldioxidutsläppen. Några betonar vikten av internationell samordning.

Skälen för min bedömning: Ett system med miljöklasser och differentierade försäljningsskatter för motorfordon introducerades i Sverige den 1 juli 1992. Miljöklassystemet avser bilar fr.o.m. 1993 års modeller. I bilavgasförordningen (1991:1481) definieras tre miljöklasser. Miljöklass 3 motsvarar de grundläggande, obligatoriska kraven och klasserna 2 och 1 innehåller successivt strängare krav. För att påskynda introduktionen av fordon som uppfyller mer långtgående miljökrav har försäljningsskatten differentierats mellan de olika klasserna.

Systemet har börjat fungera när det gäller lätta fordon. Flera modeller i miljöklass 2 finns nu tillgängliga på marknaden. Introduktionen har dock gått sämre när det gäller tunga fordon. Bilindustrin har hänvisat till ett antal introduktionsproblem. Man har även anfört kritik mot skattesystemets konstruktion. Vidare har nybilsförsäljningen av både tunga och lätta fordon gått ned kraftigt på grund av lågkonjunkturen. Riksdagen har beslutat att den nya försäljningsskatten inte skall tas ut på tunga fordon av 1993 och tidigare års modell.

Det har från olika håll hävdats att utformningen av systemet med ekonomiska styrmedel inte medför de miljöeffekter som eftersträvas. Detta gäller framför allt tunga fordon, där en ny försäljningsskatt infördes samtidigt som de grundläggande avgaskraven skärptes. Naturvårdsverket har tidigare föreslagit att utformningen av de ekonomiska styrmedel som är kopplade till miljöklasserna ändras så att stimulansen sker genom subventioner i stället för avgifter och att subventionerna finansieras med avgifter på den äldre fordonsparken.

Enligt min mening behöver en vidareutveckling av miljöklassystemet ske. Detta motiveras dels av Sveriges närmande till EG, dels av behovet att vidareutveckla systemet som ett verkningsfullt miljöpolitiskt styrmedel.

I uppdraget att vidareutveckla miljöklassystemet bör ingå att skissera alternativa lösningar som underlag vid framtida diskussioner inom EG om gemensamma regler och i expertdiskussionerna inom ramen för EES-avtalet.

I definitionen av de svenska miljöklasserna anges gränsvärden för utsläpp av skadliga ämnen som koloxid, kolväten, kväveoxider och partik- 45

lar. I uppdraget bör ingå att överväga om en komplettering av miljö- Prop. 1992/93:179 klasserna med gränsvärden för utsläpp av koldioxid är ett verkningsfullt Bilaga 1

och ekonomiskt försvarbart sätt att minska dessa utsläpp. I uppdraget bör också ingå att överväga om definitionen av miljöklasserna skall kompletteras med gränsvärden för utsläpp av andra skadliga ämnen än de som regleras i dag.

I det svenska miljöklassystemet för personbilar motsvarar miljöklass 3 de grundläggande, obligatoriska avgaskraven, miljöklass 2 de krav som

införs federalt i USA år 1994 och miljöklass 1 den kommande krav-

nivån TLEV (Transitional Low Emission Vehicles) i Kalifornien. Från 1994 års modeller skall en del av nybilsförsäljningen i Kalifornien

uppfylla kraven enligt TLEV. Kraven i miljöklass I kan klaras med

sådana bränslen som i dag finns på den svenska marknaden. Enligt

proposition 1990/91:156 om miljöklasser för nya fordon m.m. skall

elbilar hänföras till miljöklass 1. I propositionen sägs att det då inte

förelåg något behov av en särskild miljöklass för fordon med mycket låga utsläpp, men att det inte kunde uteslutas att miljöklassindelningen i framtiden kan behöva utökas.

Systemet med miljöklasser för motorfordon bör vidareutvecklas. Uppdraget att vidareutveckla miljöklassystemet bör påbörjas under våren 1993 och samordnas med de utredningar inom skatteområdet som berör detta område.

Den miljömässiga drivkraften bakom utvecklingen på elfordonssidan har främst varit att minska avgasutsläppen i tätorter. För att uppnå de

av Naturvårdsverket utfärdade riktvärdena för luftkvalitet i tätorter

krävs långtgående minskningar av avgasutsläppen. Det gäller särskilt i

våra största tätorters centrala delar.

En introduktion av elfordon har emellertid också betydelse från klimatsynpunkt, eftersom elmotorn har betydligt högre verkningsgrad än

en konventionell förbränningsmotor. Detta gäller särskilt under stads-

körning.

Introduktionen av elfordon försvåras av de höga merkostnaderna i in-

ledningsskedet, främst på grund av små tillverkningsserier. Enligt min

mening kan små provserier hjälpas fram genom demonstrationsprojekt där man förutom de tekniska lösningarna följer upp frågor om infrastruktur för laddning, service, utbildning m.m. En introduktion i större skala kräver dock mer generellt verkande åtgärder.

Chefen för Kommunikationsdepartementet kommer i det följande att föreslå att medel avsätts till utvecklings- och demonstrationsprojekt för att bana vägen för en introduktion av el- och elhybridfordon i större skala. Även chefen för Näringsdepartementet kommer att redovisa

åtgärder rörande fordon och drivmedel.

Bilaga I gaser

Min bedömning: Naturvårdsverket bör få i uppdrag att lämna förslag till lämpliga styrmedel för att ta tillvara metan från deponeringsanläggningar. Målet bör vara att flertalet tippar, även

små och nedlagda deponeringsanläggningar, skall ha något system

för att ta tillvara metan.

Naturvårdsverket bör vidare ges i uppdrag att lämna förslag till

fortsatta åtgärder för att begränsa utsläppen av FC- och HFC-

föreningar.

Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser ser positivt på att ta tillvara metan från soptippar. Vad gäller restriktioner på användningen

av HFC-föreningar anser Bilindustriföreningen att förslaget om begränsningar av HFC bör konkretiseras. Föreningen anser att det är viktigare

att begränsa CFC-användningen.

Skälen för min bedömning: En stor del av metanutsläppen i Sverige sker från avfallsupplag. Åtgärder för att minska utsläppen från

avfallsupplag innebär i huvudsak en utbyggnad av deponigasuppsamling

på samtliga upplag vars gasproduktion anses vara väsentlig. Mindre upplag skall på sikt kunna ta om hand metanutsläppen genom oxidation

i täckskiktet.

Genomförandet av utbyggnad av metangasutvinning varierar mellan upplagen. Upplagets utformning och sammansättning ger olika förutsättningar för gasbildning. I första hand bör utbyggnad kombineras med energiutvinning som kan ersätta fossila bränslen. Det som är mest aktuellt är användning av gasen för fjärrvärmeändamål, eventuellt i

kombination med elproduktion.

Styrmedel för att få till stånd ett omhändertagande av gasen kan variera. Naturvårdsverket kommer enligt vad jag erfarit att utarbeta allmänna råd till sommaren 1993. Råden är avsedda att vara till vägledning vid prövning av deponierna enligt miljöskyddslagen. För att påskynda till-

varatagandet av metan och för att få till stånd åtgärder på de nedlagda

deponierna bör man överväga andra typer av styrmedel. Enligt min mening bör Naturvårdsverket, i samråd med NUTEK, ges i uppdrag att lämna förslag till lämpliga styrmedel. Som utgångspunkt för förslaget bör gälla att flertalet tippar ska ha någon form av uppsamling av metan

till år 2000.

HFC- och FC-föreningar är kraftfulla växthusgaser. Det finns för närvarande en trend att HFC ersätter CFC- och HCFC-föreningar. Viss

användning är också nödvändig för att så snabbt som möjligt avveckla användningen av CFC- och HCFC-föreningar. Det bör dock inte ses som en slutlig lösning på grund av föreningarnas växthuseffekt. Det kan finnas andra ämnen än HFC men med mindre miljöpåverkan. Använd- 47

ningen av FC-föreningar är däremot i dag liten. Jag avser senare föreslå Prop. 1992/93:179 regeringen att ge ett uppdrag till Naturvårdsverket att kartlägga och Bilaga 1

analysera utsläpp och användning av HFC- och FC-föreningar för att

skapa ett bättre underlag för eventuella framtida åtgärder.

7.5¶Vissa avfallsfrågor

I min anmälan till propositionen om riktlinjer för ett kretsloppsanpassad

samhällsutveckling (prop. 1992/93:180) redogjorde jag för min syn på

den framtida avfallshanteringen. Jag förordade ett system med källsortering av avfall, som ger möjlighet till ökad återvinning och återanvänd-

ning av avfallet. Vid en sådan sortering kan även en brännbar fraktion erhållas med högt energivärde som närmast kan karakteriseras som

biobränsle.

Jag har erfarit att statsrådet Hörnlund i det följande kommer att föreslå att ett reducerat investeringsbidrag kan utgå till avfallsanläggningar i de fall där en källsorterad avfallsfraktion av i huvudsak biobränsle används.

8¶Uttunningen av det stratosfäriska ozonskiktet

8.1¶Åtgärder till skydd för ozonskiktet

Det stratosfäriska ozonskiktet skyddar jorden mot skadlig ultraviolett

solstrålning som vid ökande doser kan ge upphov till en ökande frekvens av hudcancer och skador på växter och djur. Påverkan på

växtplankton runt Antarktis tycks nu även visa på ett hot mot havens

ekosystem.

Uttunningen av ozonskiktet fortgår. Alltför stora utsläpp av ozonförstörande ämnen producerade av människan innebär en ozonförstörande klor- och brombelastning i stratosfären som beräknas nå sin kulmen om cirka tio år.

Efter larmrapporter sedan flera år tillbaka om uttunningen över södra

halvklotet, har ozonskiktet nu även börjat tunnas ut markant över norra

halvklotet. Uttunningen i norr är statistiskt signifikant alla årstider utom

hösten. Under kortare tidsperioder kan extremt låga stratosfäriska ozon-

halter uppmätas. I februari 1993 var ozonskiktet enligt SMHI tidvis

4094 tunnare än normalt. Den största genomsnittliga uttunningen, år 1992 ca 87, har observerats under vår-vintern. Den mindre genomsnitt-

liga uttunningen på hittills ca 356 under sommaren är dock allvarligare eftersom solen då står högre och mer skadlig kortvågig ultraviolett (UV- B) strålning därmed når jordytan.

De åtgärder som behöver vidtagas är dels att stoppa utsläppen av de långlivade ozonförstörande kemikalierna som klorfluorkarboner (CFC) och haloner med syfte att långsiktigt återställa de naturliga halterna av

ozon 1 stratosfären, dels att minska den nämnda toppbelastningen. Det

senare kräver även åtgärder beträffande de mer kortlivade ämnena som 48

trikloretan. Bilaga I

8.1.1 Internationella åtgärder

Uttunningen av ozonskiktet är ett i högsta grad globalt miljöproblem. Internationella överenskommelser spelar därför en mycket viktig roll. Sverige ratificerade Wienkonventionen år 1986 och dess Montrealprotokoll år 1988.

I takt med den internationella insikten om ozonproblemets allvar och dimensioner har den internationellt överenskomna avvecklingsplanen för ozonnedbrytande ämnen skärpts, först i London år 1990, sedan i november 1992 i Köpenhamn. Wienkonventionen och Montrealprotokollet har i dag ratificerats av ca 100 stater, Londonändringarna av hälften av dessa. Ratifikation av Köpenhamnsändringarna har påbörjats. Sverige ratificerade år 1991 Londonändringarna. En viktig del av Sveriges arbete inom Montrealprotokollet är att verka för att fler länder ansluter sig till denna överenskommelse.

Jag avser nu att föreslå regeringen att överlämna de ändringar som överenskommits i Köpenhamn till riksdagen för godkännande, samt att utan fördröjning ratificera dessa. Jag återkommer senare till denna fråga.

8.1.2 Åtgärder i Sverige

Hittillsvarande åtgärder

Sverige blev tidigt medvetet om faran med utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. Redan år 1979 förbjöds CFC som drivmedel i aerosoler. Riksdagen antog år 1988 (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373) en avvecklingsplan för CFC med en betydligt högre ambitionsnivå än vad som då internationellt krävdes.

Riksdagen beslöt år 1991 att revidera den svenska avvecklingsplanen genom att kraftigt begränsa användningen av även andra ozonnedbrytande ämnen som halon, 1,1,1-trikloretan och koltetraklorid, samt införa reglering av användningen av öÖövergångsämnena, främst HCFC-föreningarna (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:343).

Avvecklingen har gått snabbare och har inneburit färre problem än väntat. Vi ligger nu väl framme vad gäller avvecklingen av tidigt reglerade ämnen som CFC. År 1992 förbrukades mindre än 1 100 ton jämfört med 5 140 ton CFC år 1986, en minskning med 754. Den minskade användningen har på flera områden möjliggjorts genom att utnyttja andra ämnen och annat produktionssätt.

4 Riksdagen 1992:93. I saml. Nr 179

Bilaga 1

Min bedömning: Statens naturvårdsverk bör få i uppdrag att utreda

utformningen av de ytterligare åtgärder som måste vidtagas för att

Sverige skall kunna uppfylla sina åtaganden enligt det år 1992

reviderade Montrealprotokollet.

Naturvårdsverket bör vidare erhålla ett uppdrag att utreda eventuella ytterligare svenska begränsningsåtgärder i syfte att nå slutmålet att användningen av ozonnedbrytande ämnen upphör helt i Sverige.

Skälen för min bedömning: I ljuset av nya vetenskapliga rön har allt fler länder anslutit sig till uppfattningen att en fullständig och global av-

veckling av samtliga ozonnedbrytande ämnen är nödvändig. Jag delar denna uppfattning och anser att all användning av dessa ämnen i Sverige bör upphöra. Den nuvarande svenska avvecklingsplanen med dess förord-

ning (1988:716) om CFC och halon m.m, är inte tillräcklig för att detta mål skall kunna uppnås. Avvecklingsplanen bör alltså ses över. Slutav-

vecklingen av samtliga ozonnedbrytande ämnen måste dock med hänsyn

till industrin och andra användare ske under en viss tidsperiod.

De beslutade skärpningarna i Montrealprotokollet innebär att parterna måste följa upp med nationella åtgärder. Tack vare Sveriges tidigare åt-

gärder krävs endast begränsade kompletteringar som kan omfatta ett importförbud för CFC, halon och ofullständigt halogenerade bromfiuorkarboner (HBFC) samt användningsbegränsande åtgärder för metylbromid. I ett längre tidsperspektiv krävs även att HCFC användningen upphör helt.

För att undvika utbytande av ett miljöproblem mot ett annat måste på

sikt ersättningsämnena HFC och FC bytas ut mot miljövänligare alternativ.

Ytterligare styrmedel för HCFC

HCFC-föreningar skall endast ses som övergångsämnen för att påskynda och underlätta avvecklingen av CFC användningen.

Som ett led i den av riksdagen beslutade begränsningen av HCFC an-

vändningen uppdrog regeringen i maj 1992 åt Statens naturvårdsverk att utreda och föreslå utformning av styrmedel för att ytterligare begränsa

användningen av HCFC-föreningar. Uppdraget redovisades i november

1992 i rapporten Ytterligare styrmedel för HCFC, vilken remissbehandlats. I rapporten föreslår Naturvårdsverket att ett förbud införs från den 1

januari 1995 mot HCFC användning vid tillverkning av expanderad polystyren (XPS), fjärrvärmerör och polyuretan-(PUR) isolering. Vissa

särskilda tillämpningar föreslås erhålla ytterligare några få års respittid.

Verket föreslår vidare att en skatt på 300 kronor per kg HCFC införs

från den 1 januari 1995 för användning som köldmedium. Denna skatt

avses inte gälla redan installerade mängder i befintliga aggregat. För att undvika att det ter sig billigare att behålla CFC som köldmedium eller för särskilda isoleringsändamål, föreslås att en skatt på 600 kr/kg CFC införs 50

samtidigt. Denna föreslås gälla nytillverkat CFC och CFC som kan Prop. 1992/93:179

återanvändas som köldmedium. Bilaga 1

Förslagen, som även inkluderar införande av miljömärkning, undergår nu fortsatt beredning. De beslut som togs i Köpenhamn i november 1992 kan innebära att vissa av de föreslagna åtgärderna är nödvändiga för att på sikt uppfylla våra åtaganden under Montrealprotokollet. Under den fortsatta beredningen kommer även remissinstansernas synpunkter och förslag att noga beaktas. Jag avser att återkomma till regeringen i frågan.

8.2 Godkännande av 1992 års revideringar av Montreal-

protokollet

Vid det möte mellan parterna i Montrealprotokollet som ägde rum i Köpenhamn i november 1992 beslutades om justeringar! och ändringar? i protokollet (se bilaga 1.4).

De beslut som fattades vid mötet redovisas i huvudsak nedan. Juste-

ringarna i protokollet, som innebär ytterligare skärpningar i av-

vecklingsplanerna för de ämnen som redan omfattas av protokollets be-

stämmelser, är direkt bindande för parterna. Ändringarna i protokollet,

där bl.a. nya ämnen tillkommer, träder dock i kraft först efter ratifice-

ring. Innan ratificering sker bör ändringarna underställas riksdagens

godkännande.

Frågan om Sveriges årliga bidrag till den 1992 permanentade finansiella mekanismen med dess multilaterala fond till stöd för

utvecklingsländers deltagande har behandlats i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 4, huvudtiteln Multilateralt

utvecklingssamarbete, avsnittet om miljöinsatser under anslaget C 1.).

8.2.1 Montrealprotokollets huvudsakliga innehåll efter revisionen 1992

Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet är ett protokoll under Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet, vilken trädde i kraft år 1988. Protokollet, som trädde i kraft år 1989, består av en

inledning och 20 artiklar. I inledningen slås fast att det slutliga målet

för protokollets bestämmelser är att eliminera utsläppen av ämnen som

bryter ned ozonskiktet.

Montrealprotokollet finns i sin ursprungliga version i bilaga 6.6 till

regeringens proposition 1987/88:85, medan de revideringar som gjordes

i London år 1990 framgår av bilaga 13.16 till prop. 1990/91:90.

! Motsvarande benämndes i prop. 1990/91:90 "ändringar", för överensstäm-

melse med övriga konventionsöversättningar har benämningen anpassats.

? Motsvarande benämndes i prop. 1990/91:90 "tillägg", för överensstämmelse 51

med övriga konventionsöversättningar har benämningen anpassats.

De ämnen som, efter 1992 års beslut i Köpenhamn om ytterligare Prop. 1992/93:179 justeringar och ändringar, regleras genom protokollet, framgår av dess Bilaga 1 bilagor A, B, C och E. Dessa s.k. kontrollerade ämnen utgörs av samtliga /CFC-föreningar, HCFC- och HBFC-föreningar, haloner,

koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan och metylbromid. I artikel 1, punkt 5 klargörs att kontrollerade ämnen som används vid tillverkning av andra

kemikalier inte skall omfattas av protokollet.

I bilaga C fanns tidigare endast HCFC-föreningar, under beteckning-

en övergångsämnen. Den reviderade bilaga C innehåller nu de kontrollerade ämnena HCFC- och FHBFC-föreningar, med värden på resp. ämnes ozonnedbrytande potential. En helt ny bilaga, bilaga E, innehåller det kontrollerade ämnet metylbromid. Ytterligare skärpningar av gällande åtaganden avseende CFC och

halon framgår av artikel 24 och 2B. För klorfluorkarbonerna (CFC)

skall förbrukning och produktion ha minskat med 75 2 till år 1994

(jämfört med 1986) och helt ha upphört senast den 1 januari 1996. Avvecklingsbeslutet för haloner innebär att förbrukning och produktion

skall ha upphört helt den 1 januari 1994.

Den i Londonrevideringen introducerade artikel 2C, som innehåller dessförinnan ej kontrollerade CFC-föreningar, har ändrats på samma sätt som artikel 2A, dvs. artikeln föreskriver nu 75 2 reduktion till år 1994 och ett upphörande av all förbrukning och produktion till den

1 januari 1996. Artikel 2D innehåller avvecklingsbesluten för koltetraklorid. Förbrukning och produktion skall år 1995 vara nere i 15 % av 1989 års nivå och en total avveckling skall vara genomförd till den 1 januari 1996. Avvecklingsplanen för 1,1,1-trikloretan är även den påskyndad och nu

uppdelad i endast tre steg som framgår av artikel 2E. Förbrukning och produktion skall år 1993 uppgå till högst 1989 års nivå. Under år 1994 skall en 50-procentig reduktion kunna uppvisas och en 100-procentig reduktion skall vara genomförd till senast den 1 januari 1996.

De ofullständigt halogenerade klorfluorkarbonernas (HCFC) avveck-

ling regleras nu i artikel 2F. Från den 1 januari 1996 skall parterna sträva efter att HCFC inte används där miljövänligare alternativ finns och att användningen begränsas till de områden där HCFC ersätter de

kontrollerade ämnena CFC, halon, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan och

HBFC. HCFC förbrukningen från och med år 1996 får uppgå till högst den kalkylerade nivån för år 1989 (vilken beräknas som summan av 3,12 av den ODP viktade? CFC förbrukningen och hela den ODP

viktade HCFC förbrukningen detta år). Till år 2004 skall förbrukningen ha reducerats med 35 § och till år 2010 med 657, för att år 2015 vara

nere i 1072 av 1989 års kalkylerade förbrukning. Den slutliga utfasningen skall i princip vara genomförd till år 2020, då endast 0,57

av tidigare förbrukning tillåts. All förbrukning skall ha upphört till år

2030.

> Den ozonnedbrytande potentialen (ODP) för resp. kontrollerat ämne 52

multipliceras med faktisk volym för ämnet.

Ofullständigt halogenerade bromfluorkarboner (HBFC) behandlas i Prop. 1992/93:179 artikel 2G och avvecklingsplanen innehåller ett enda steg. All Bilaga 1 förbrukning och produktion skall ha upphört senast till år 1996.

Avvecklingen av metylbromid kan i och med tillkomsten av artikel 2H sägas vara inledd. . Tillsvidare finns dock ingen tidsplan för slutavveckling. Till år 1995 skall förbrukning och produktion högst motsvara 1991 års nivå. Mängder som används till karantänsbehandling eller vid förberedelser för utförsel skall inte inräknas. Förutom artikel 2H, antogs i Köpenhamn en resolution där parterna åtar sig att efter bästa förmåga återvinna, återanvända och minska utsläppen av metylbromid i avvaktan på ytterligare vetenskapligt beslutsunderlag. Senast vid parternas sjunde möte år 1995, skall beslut fattas om en avvecklingsplan där 25 Z reduktion till år 2000 indikerats.

Vissa undantag medges inom protokollets ram. För CFC, halon, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan och HBFC gäller att parterna, om det visar sig nödvändigt, kan komma överens om en mycket begränsad förbrukning och produktion för definierade oumbärliga ändamål, trots det generella stoppet.

I Montrealprotokollet anges inte på vilket sätt en minskning av förbrukning och produktion av ozonnedbrytande ämnen skall uppnås, utan det ankommer på varje part att utforma erforderliga styrmedel. Av artikel 2, punkt 11 framgår att det står varje part fritt att genomföra en snabbare avveckling än vad som krävs enligt protokollet. Vad som stipuleras i protokollet skall alltså ses som minimikrav.

Utvecklingsländernas situation beaktas liksom tidigare i artikel 5. Respittiden på upp till 10 år gäller de ämnen som reglerades före Köpenhamnsrevideringen av Montrealprotokollet. Åtaganden avseende de nytillkomna kontrollerade ämnena i artiklarna 2E, 2G och 2H (HCFC, HBFC och metylbrormid) gäller för utvecklingsländer först efter det att beslut tagits på ett särskilt partsmöte, vilket skall hållas senast år 1995.

Rapporteringsskyldigheten enligt artikel 7, innefattar nu även krav på inrapportering av årlig import och export av återvunnen HCFC och halon, eftersom återanvändning förväntas få ökad betydelse.

Artikel 8 behandlar införande av rutiner för att säkerställa parternas efterlevnad av bestämmelserna i protokollet. Regler för kontroll av efterlevnaden antogs vid parternas fjärde möte i Köpenhamn. I enlighet med antagna förfaranden kan parterna vid ett särskilt möte besluta om nödvändiga åtgärder, t.ex. erbjudande av assistans, utfärdande av varning och i sista hand uteslutning i enlighet med internationell rätt.

Den finansiella mekanismen med dess multilaterala fond, vilken skall svara för utvecklingsländernas behov av täckning av tilläggskostnader för genomförande av åtaganden enligt protokollet, behandlas i artikel 10. Fonden förändrades genom parternas beslut i Köpenhamn från att vara en interimistisk instans till att ges en permanent status från den 1 januari 1993. Dess sekretariat skall även i fortsättningen vara lokaliserat till Montreal, Kanada.

Finansiering av fonden sker enligt den år 1990 antagna artikel 10, 53 punkt 6. Fördelningen mellan givarländerna baseras på FN:s

bidragsskala. Sveriges andel utgör för år 1993 1,30 & (avrundat) av det Prop. 1992/93:179 totala tillskottet till fonden. Bilateralt och i vissa fall regionalt samarbete Bilaga I kan få medräknas som bidrag till fonden. Detta får dock högst uppgå till 2028 av det nationella bidraget. Antalet givarländer inom Montrealprotokollet, samt utvecklingen vad gäller bidragen från f.d. öst-länder med ekonomier i omvandling, kan under kommande år påverka Sveriges bidragsandel.

Parterna enades i Köpenhamn om att icke-utvecklingsländer år 1993 skall bidra med 113,34 miljoner dollar (USD) till den multilaterala fonden, med ytterligare tillskott år 1994 med minst samma belopp. För perioden 1994 till år 1996 bedöms fondens storlek att sannolikt kunna komma att ligga inom intervallet 340 till 500 miljoner USD. Det högre beloppet är baserat på antaganden om att ytterligare utvecklingsländer ansluter sig som parter.

Vid mötet i Köpenhamn beslutades att uppmana parterna att samla upp, återanvända och, när så är möjligt, destruera de kontrollerade ämnena. Vidare enades parterna om vilka destruktionstekniker som skall anses uppfylla kraven på en miljömässigt acceptabel destruktion.

8.2.2 Godkännande av de senaste ändringarna av Montrealprotokollet

Mitt förslag: Jag föreslår att regeringen överlämnar ändringarna av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet till riksdagen för godkännande.

Skälen för mitt förslag: Åtgärderna som i flera steg vidtagits världen

Över i enlighet med hittillsvarande internationella avtal har visat sig vara otillräckliga för att bromsa nedbrytningen av det skyddande stratosfäriska ozonskiktet. Uttunningen börjar nu bli betydande även på norra halvklotet. En allt större grad av samstämmighet hos de allt fler parterna i Montrealprotokollet ger dock hopp om och möjlighet till förbättring av läget.

Under parternas fjärde möte år 1992 lyckades man, som jag nyss beskrivit, enas om betydelsefulla skärpningar i och utvidgningar av protokollet för att snabbare nå den punkt då den negativa utvecklingen bryts. Det är angeläget att Sverige och övriga parter snarast ratificerar ändringarna av Montrealprotokollet.

Parterna har under förhandlingarna om skärpningar i protokollet i hög grad eftersträvat undvikande av allvarliga omställningssvårigheter för industri och samhälle. Sverige ligger dessutom väl framme i avvecklingen. Ett uppfyllande av skärpningarna bedöms därför inte medföra några problem av betydelse. Efter de begränsade ändringar i den svenska förordningen (1988:716) om CFC och halon m.m, som jag aviserat i 54

avsnitt 8.1.3, medför det nyligen reviderade Montrealprotokollet inte några problem i förhållandet till svensk rätt. Bilaga 1

Jag konstaterar med tillfredsställelse att de stora användarna av ozonnedbrytande ämnen, EG och USA, nyligen aviserat att i sin lagstiftning gå längre än vad de i Köpenhamn beslutade ändringarna i protokollet kräver. De viktigaste industriländerna har nu i det närmaste anslutit sig till den svenska avvecklingsplanens tidtabell.

9¶Östersjöfrågor inkl. strålskyddsfrågor

9.1¶Kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd i Central- och

Östeuropa

Mitt förslag: 5 miljoner kronor anvisas för det bilaterala

samarbetet om kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd i

Central- och Östeuropa under budgetåret 1993/94.

Skälen för mitt förslag: I propositionen 1992/93:99 (bet. 1992/93:JoU1l1l, rskr. 1992/93:138) behandlades Sveriges bilaterala samarbete för kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd.

Det är angeläget att det bilaterala samarbetet kring miljöfrågor med länderna i Central- och Östeuropa kan upprätthållas. Jag anser att det bilaterala samarbetet direkt mellan myndigheter i Sverige och dessa länder bör fortsätta och utvecklas vidare. Det är viktigt att på detta sätt kunna främja överföring av praktiska kunskaper på miljöområdet till relevanta myndigheter och institutioner,

Jag föreslår att 5 miljoner kronor begärs av riksdagen för detta ändamål under budgetåret 1993/94. Medlen bör föras upp under ett nytt reservationsanslag under fjortonde huvudtiteln som benämns Miljöinsat-

ser i Östersjöregionen.

9.2¶Vision för Östersjöområdet år 2010

Mitt förslag: 1,5 miljoner kronor anvisas för att utarbeta en

vision för Östersjöområdet under budgetåret 1993/94.

Skälen för mitt förslag: I augusti 1992 möttes miljö- och planerings-

ansvariga ministrar från samtliga länder runt Östersjön, inkl. Norge,

Island, EG-kommissionen och Europeiska utvecklingsbanken i Karlskrona. Vid mötet enades man om att gemensamt utarbeta dokumentet "Vision and strategies for the Baltic Sea Region 2010".

Avsikten med det svenska initiativet är att åstadkomma ett för Prop. 1992/93:179

Östersjöområdet gemensamt planeringsunderlag som kan ge vägledning Bilaga 1 för hur energisystem, naturresurser, infrastruktur, kommunikationer etc. bör utnyttjas på ett rationellt och miljöhushållande sätt i framtiden .

Riksdagen beviljade i enlighet med prop. 1992/93:99 1,5 miljoner kronor för de svenska åtagandena rörande en Östersjövision under år 1993. Sveriges totala åtagande har hittills beräknats till 3 miljoner

kronor för kostnader i samband med att man från svensk sida åtagit sig att inledningsvis upprätthålla sekretariatsfuntionen.

Det svenska initiativet till en Östersjövision har rönt ett positivt in-

tresse. Det faktum att Tyskland, Danmark och EG-kommissionen för-

klarat sig stödja initiativet ger arbetet en EG-dimension. I de baltiska länderna, Polen, Ryssland och Vitryssland har Östersjö-

visionen välkomnats som ett viktigt komplement till andra initiativ.

Flera länder och organisationer har inlett eller står i begrepp att inleda biståndsinsatser på samhällsplaneringens område i de baltiska länderna

och övriga Östeuropa.

En internationell kontaktgrupp har etablerats för arbetet med Östersjövisionen. Gruppens första uppgift blir att inför nästa konferens, som

äger rum i Polen år 1993, identifiera viktiga samarbetsområden och

redovisa underlag om regionens förutsättningar vad gäller demografi och ekonomisk utveckling, miljö, speciella regioner inkl. gränsområden,

infrastrukturutbyggnad inkl. transporter och telekommunikationer.

Tidtabellen för arbetet bör samordnas med EG-kommissionens motsvarande planeringsarbete Europa 2000. EG-kommissionen har nyligen inlett arbetet med Europa 2000 +, som innebär en utvidgning av

planeringen till EG:s gränsområden, inkl. Norden och Östersjöområdet.

Vid konferensen i Karlskrona erbjöd sig Sverige att tillhandahålla nödvändiga sekretariatsresurser genom Östersjöinstitutet i Karlskrona, som skall ställa samman de nationella bidragen och samordna arbetet med andra initiativ son berör Östersjöområdet.

Regeringen har givit Boverket i Karlskrona i uppdrag att samman-

ställa kunskapsunderlag för den svenska delen av det samlade dokumen-

tet. Verket skall fortlöpande informera om sitt arbete så att det kan

samordnas med arbetet med Östersjövisionen.

Jag föreslår att 1,5 miljoner kronor begärs av riksdagen för detta ändamål under budgetåret 1993/94.

Medlen bör anvisas över fjortonde huvudtitelns anslag Bidrag till in-

ternationellt samarbete kring den byggda miljön m.m.

Bilaga 1

Mitt förslag: 12 miljoner kronor anvisas under budgetåret

1993/94 för fortsatt strålskyddssamarbete med de baltiska staterna

och Ryssland.

Skälen för mitt förslag: Sverige har intagit en pådrivande roll i kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbetet i Östersjöregionen. Hittills har sammanlagt 83,1 miljoner kronor avsatts för dessa ändamål. Därutöver har åtaganden gjorts om ett extraordinärt bidrag om 35 miljoner kronor för teknisk utrustning avsedd att öka säkerheten vid kärnkraftverket Ignalina i Litauen. I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100) har under tredje huvudtitelns anslag G 1. Samarbete med länderna i Cent-

ral- och Östeuropa föreslagits ytterligare 25 miljoner kronor för kärnsä-

kerhets- och strålskyddssamarbete under budgetåret 1993/94.

De svenska insatserna koncentreras främst på förbättrad säkerhet vid kärnkraftverken i vårt närområde samt på stöd till de nationella tillsynsoch kontrollorganen i de baltiska staterna samt Ryssland, Ukraina och Kaszakstan. De bilaterala kärnsäkerhetsprogrammen koordineras genom samarbete inom G-24 där Sverige medverkar. Denna koordinering avser i huvudsak projekt med anknytning till säkerhetshöjande insatser i kärnkraftverk och behandlar således inte strålskyddssamarbete i ett miljöoch hälsoperspektiv som inte är direkt kopplat till säkerhetsförhållandena i de östeuropeiska kärnkraftverken och de därmed sammanhängande riskbedömningarna av en kärnkraftsolycka.

De svenska projekten inom kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbetet administreras och samordnas av Statens kärnkraftinspektion (SKIT) och Statens strålskyddsinstitut (SSD.

Förutom medverkan i direkt kärnsäkerhetsrelaterade projekt har SSI även inlett samarbete med de baltiska staterna och Ryssland kring bl. a. omhändertagande och deponering av förbrukade strålkällor och radioaktivt avfall från industrier och sjukhus. I samarbete med finska, norska och estniska myndigheter och företag har ett projekt inletts för att bedöma riskerna med och föreslå åtgärder för sanering och återställning av en sedimenteringsdamm för produktionsavfall från uranutvinning i Sillamäe i Estland. SSI har också inlett samarbete med de baltiska staterna för att bygga upp den nationella mätkompetensen i resp. land för att bl a kunna genomföra egna radonundersökningar i bostäder.

Inom ramen för Östersjörådets arbete med bl. a. kärnsäkerhets- och strålskyddsfrågor har behovet av samarbete kring Sillamäedammen och omhändertagande och slutförvaring av vissa strålkällor understrukits.

Jag föreslår sålunda att 12 miljoner kronor begärs av riksdagen för att under budgetåret 1993/94 kunna fortsätta samarbetet inom de angelägna strålskyddsprojekt som inletts med de baltiska staterna och Ryssland och som inte är direkt kopplade till reaktorsäkerhetsfrågor. Medlen bör

anvisas under ett nytt reservationsanslag över fjortonde huvudtiteln som Prop. 1992/93:179 benämns Miljöinsatser i Östersjöregionen. Bilaga 1

För fortsatta insatser som hör samman med reaktorsäkerhetsfrågor har, som jag nämnde, förslag lagts fram om att anvisa ytterligare medel under tredje huvudtiteln för budgetåret 1993/94. Jag räknar dock med att bilateralt och även multilateralt samarbete av detta slag kommer att behöva fortgå under flera år och att medel för svenska insatser kommer att behöva ställas till förfogande i viss omfattning från statsbudgeten även under de närmaste åren. Utrymme härför bör därför skapas inom ramen för de medel som jag föreslår senare, i den mån framtida anvisningar till Öststatssamarbete under tredje huvudtiteln inte är tillräck- Lig.

9.4¶Övriga insatser i Östersjöområdet

Mitt förslag: 105,5 miljoner kronor begärs av riksdagen för

insatser i Östersjöområdet utöver de som tidigare föreslagits i

denna proposition.

Skälen för mitt förslag: De medel jag nu föreslår är i första hand avsedda för multilaterala insatser för miljö och kärnsäkerhet. I propositionen till riksdagen om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen (prop. 1992/93:99) beskrivs Åtgärdsprogrammet för Östersjön och den finansieringskonferens som kommer att anordnas i Gdansk

i mars 1993. Konferensen kommer huvudsakligen att ägnas åt Åtgärds-

programmets finansiering. Avsikten är att vid konferensen redovisa dels bankernas arbete med att finna finansiellt stöd till åtgärdsobjekten dels nationella bidrag som stöd för åtgärdsprogrammet. För förslag om multilaterla insatser som kan komma att presenteras vid konferensen måste det från svensk sida finnas beredskap att bistå med resurser. Sveriges roll som initiativtagare till Ronneby-konferensen och därmed till Åtgärdsprogrammet ger oss ett särskilt ansvar för att multilaterala insatser kommer till stånd. Genom att kraftfullt stödja insatser i denna form kan Sverige bidra till ett ökat totalt engagemang i Östersjöprogrammet från andra givarländer.

I föregående avsnitt behandlades strålskydd- och kärnsäkerhetsfrågor. I prop 1992/93:99 redovisas det internationella arbete som pågår för att bilda en multilateral fond i syfte att åtgärda omedelbara behov av insatser för förbättrad säkerhet vid kärnkraftverken i Central- och Östeuropa. Fonden förutses administreras av EBRD. Förhandlingsprocessen är ännu inte slutförd. Min bedömning är dock att fonden snart kommer att upprättas.

Därvid kommer det att krävas medel för insatser på kärnsäkerhetsområdet. Dessa medel kompletterar de satsningar på bilateralt kärnsäkerhetsarbete som väntas ske med stöd av medel under tredje huvudtiteln.

Det är idag omöjligt att precisera exakta belopp för ovanstående ända- Prop. 1992/93:179 mål för budgetåret 1993/94. Med hänsyn till de förslag som hittills förts Bilaga 1

fram samt med tanke på Sveriges särskilda roll i Östersjösamarbetet

bedömer jag att vi bör ha en betydande beredskap för insatser på detta område. Mot denna bakgrund föreslår jag att 105,5 milj kr avsätts för för deltagande i, i första hand, multilaterala program i samband med implementeringen av Östersjöprogrammet samt den planerade fonden

för ökad säkerhet vid kärnkraftverken i Central- och Östeuropa.

Om det visar sig att de samlade svenska åtagandena till multilaterala miljö- och kärnsäkerhetsprogram under budgetåret 1993/94 skulle understiga 105,5 miljoner kronor bör riksdagen bemyndiga regeringen att

använda resterande medel för nuljöinsatser i Estland, Lettland, Litauen,

Ryssland och Polen. Dessa insatser bör när så är lämpligt koordineras

med internationella insatser.

Mot denna bakgrund föreslår jag att 105,5 miljoner kronor begärs av

riksdagen för multilaterala insatser i Östersjöområdet utöver de som tidigare föreslagits i denna proposition. Medlen bör föras upp under ett

nytt reservationsanslag över fjortonde huvudtiteln som benämns Miljöinsatser i Östersjöregionen.

10 Hemställan

Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att;

1. godkänna Förenta Nationernas ramkonvention om

klimatfrågor,

2. godkänna 1992 års ändringar av Montrealprotokollet om ämnen

som bryter ned ozonskiktet,

dels

3. godkänna de strategier för minskad klimatpåverkan som jag för-

ordat i avsnitt 5

4. under ett nytt reservationsanslag över fjortonde huvudtiteln Miljö-

insatser i Östersjöregionen anvisa för budgetåret 1993/94 122 500 000

kronor

5. under fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. anvisa ett

belopp som är 5 000 000 kronor högre än vad som tidigare har före-

slagits i prop. 1992/93:100. bil. 15 6. under fjortonde huvudtitelns anslag Bidrag till internationellt

samarbete kring den byggda miljön m.m. anvisa ett belopp som är

1 500 000 kronor högre än vad som har föreslagits i prop.

1992/93:100. bil. 15, dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om; 7. det fortsatta internationella samarbetet på klimatområdet i

avsnitt 6,

9. trafikfrågor i avsnitt 7.3, Bilaga 1

10. åtgärder mot metan, dikväveoxid och andra växthusgaser i avsnitt 7.4,

11. vissa avfallsfrågor i avsnitt 7.5,

12. åtgärder till skydd mot ozonskiktet i avsnitt 8.1,

Sammanfattning av Statens naturvårdsverks rapport = Prop. 1992/93:179

. RR Ar Bilaga 1.1

Åtgärder mot klimatförändringar, SNV-rapport

4120 Klimatproblemet och behovet av åtgärder globalt

IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) uppdaterade under

år 1992 sin tidigare utvärdering av klimatproblemet. Utvärderingen utfördes och granskades av ett mycket stort antal vetenskapsmän världen

över.

IPCC konstaterar att de tidigare slutsatserna står sig. Den samlade

bedömningen innebär att fortsatta utsläpp av koldioxid och andra växt-

husgaser kommer att höja temperaturen globalt. Ett troligt scenario utifrån nuvarande trender, dvs utan kraftfullare motåtgärder, leder till

en temperaturhöjning på ca 0,3 ”C per decennium (mellan 0,2 och

0,5 ”C per decennium) under nästa århundrade, Detta innebär 1” över dagens nivå - eller ca 2” över. förindustriell nivå - till ungefär år 2030.

IPCC har också summerat de nya rön som gjorts. De i detta samman-

hang viktigaste är:

- Nedbrytningen av ozon i den lägre stratosfären på höga breddgrader

och på mellanbreddgraderna har resulterat i en minskad växthuseffekt

som är av samma storleksordning som den direkta växthuseffekt som

orsakats av CFC-föreningarna. - Utsläpp av svavelföreningar har en nedkylande effekt. På norra halvklotet har svavelutsläppen hittills dolt en avsevärd del av växthus-

effekten.

- Faktorer som uttrycker varje gas växthuseffekt jämfört med koldioxid

s k GWP-faktorer (Global Warming Potential) är fortfarande använd-

bara. Uppskattningen av den indirekta komponenten, dvs den kompo-

nent som anger växthuseffekten till följd av gasens effekt på andra

gaser 1 atmosfären, är osäker. GWP kvantifieras nu bara avseende

den direkta växthuseffekten.

Bedömningen av de kommande globala temperaturhöjningarna är rela-

tivt samstämmig. Även om förutsägelserna har stora osäkerheter har

relativt preciserade bedömningar av osäkerhetsintervallet kunnat göras.

Det är mer osäkert hur olika regioner kommer att påverkas av en global

temperaturhöjning. Detta gäller både hur temperatur, nederbörd och

vindförhållanden kommer att utvecklas i olika regioner och vilka effekter dessa klimatförändringar för med sig. Det finns emellertid en tydlig hotbild vad gäller följande effekter.

- En global uppvärmning innebär att vattenståndet i haven höjs. Den Prop. 1992/93:179 sammantagna effekten blir enligt IPCC en ökning på 30-110 cm fram Bilaga 1.1

till år 2100. Särskilt utsatta blir befolkning och jordbruksområden i

lågt liggande kusttrakter och deltaområden, speciellt i fattiga länder

med otillräckliga fördämningssystem.

- De allvarligaste effekterna på havsekosystemen förväntas uppkomma

genom ändringar i oceancirkulationen vilket påverkar näringstillgången.

- En global uppvärmning med 2-5 ”C över nutida nivå innebär att

jorden når en temperaturnivå som inte förekommit på över 120 000

år. Förväntade klimatförändringar väntas t ex leda till att den tropiska skogen i Afrika minskar snabbare och att torkan i Sahelområdet spri-

der sig till savannerna.

- Vissa regioners jordbruk kan gynnas, andras missgynnas. Torka är

det största hotet. IPCC förutser minskad vattentillgång i betydande

delar av det varmtempererade området, bl a över centrala Nord-

amerikas högavkastande områden. Länder, med små resurser för att anpassa sig till antingen ökad torka eller översvämningar, drabbas hårdast.

Stockholm Environment Institute (SED har i en studie föreslagit miljö-

mål som både tar hänsyn till hastigheten och storleken av klimat-

förändringen. Den övre gränsen för vad naturen tål bedöms vara följande.

- En maximal förändringshastighet på 0,1” per årtionde

- En maximal total temperaturökning på 1? (lågriskgräns) till 2? (hög-

riskgräns) över förindustriell nivå

Den maximala förändringshastigheten är gränsen för vad ekosystem och arter behöver för att hinna anpassa sig.

Temperaturstegringar över den maximala temperaturökningen bedöms kunna utlösa snabba, oförutsägbara och icke-linjära responser som kan

leda till omfattande skador på ekosystemen. Bortom det övre absoluta värdet bedöms riskerna för allvarliga ekosystemskador öka snabbt.

Utsläpp och utsläppsmål - globalt

Koldioxid är den dominerande växthusgasen. Utsläppen av koldioxid

beräknas svara för mellan 60 och 807 av den samlade växthuseffekten från de globala antropogena utsläppen. Metan står för mellan 15 och

182 och dikväveoxid för ca 52 av de totala utsläppen omräknade till

koldioxidekvivalenter. Den angivna osäkerheten beror på osäkerhet om

vilken nettoeffekt CFC -utsläppen har på växthuseffekten.

Koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen har ökat

alltsedan industrialiseringen tog fart under 1700-talet. Efter det andra världskriget accelererade utsläppsökningen och huvuddelen av den 62 koldioxid som har tillförts atmosfären har släppts ut de senaste 50 åren.

Nettoflödet av koldioxid till atmosfären påverkas också av hur marken Prop. 1992/93:179 brukas. Under tidigare århundraden var det främst i världens temperera- = Bilaga 1.1 de områden som skogarnas areal minskade och därmed bidrog till ökade halter av koldioxid i atmosfären. Idag är det nedhuggningen av de tropiska regnskogarna som framför allt bidrar till nettoflödet av koldioxid till atmosfären. Ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen från mänsklig verksamhet beräknas nu komma från eldningen av fossila bränslen medan den återstående femtedelen kan hänföras till förändringar i markanvändningen, i första hand nedhuggningen av skogar.

De industrialiserade länderna - i väst och i öst - har idag 25 procent av jordens befolkning men svarar för 75 procent av koldioxidutsläppen. Utvecklingsländerna - inklusive Kina - har 75 procent av befolkningen men bara ca 25 procent av utsläppen.

IPCC utarbetade under 1990 ett antal scenarier som bl a visar effekten av olika omfattande åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Scenariet med de mest radikala åtgärderna innebär bl a kraftigt förbättrad energieffektivitet, betydande användning av förnybara energikällor och nyplantering av skogar. Det krävs åtgärder i nivå med detta scenario för att begränsa den förväntade temperaturstegringen till 2” Över förindustriell mivå.

Det kan konstateras att lågriskgränsen för den absoluta temperaturstegringen, 1? över förindustriell nivå, redan har passerats. För att klara SEI:s högriskmål krävs globala minskningar av koldioxidutsläppen med minst 50-600. För att u-länderna skall få utrymme att utvecklas måste i-ländernas utsläpp minskas mer än så. En tysk parlamentarisk utredning (Enquete Commission) anger att målet för i-länderma bör vara att minska sina koldioxidutsläpp med 80 &.

Det är uppenbart att det finns en mycket stort gap mellan de mål som har beslutats och den minskning av på koldioxidutsläppen på 50-804 i industriländerna under de nästa 50 åren som krävs för att klara miljö-

målet. Även om vi har tid på oss att klara miljömålet så kräver detta en

så fundamental omställning av konsumtions- och produktionsmönster att omställningen måste börjas snarast. Det tar mycket lång tid att förändra transport- och energistrukturer. Samtidigt krävs stora investeringar i infrastruktur och produktionsapparat.

Sveriges utsläppssituation

Koldioxid står för huvuddelen av utsläppen av växthusgaser också i Sverige. Mer än 907 av utsläppen härrör från användningen av fossila bränslen dvs kol, olja och naturgas.

Denna rapport behandlar koldioxid, metan, dikväveoxid och stabila fluorföreningar (HFC och FC-föreningar). CFC och HCFC har inte tagits med, dels på grund av osäkerheten om dessa ämnens växthuseffekt, dels på grund av att det redan finns beslut om avveckling och begränsningar i syfte att skydda ozonskiktet. Osäkerheten om de indirekt verkande gaserna kolmonoxid, NO, och VOC (flyktiga organiska 63

föreningar) är också stor enligt IPCC:s senaste utvärdering. Vi har därför inte behandlat dessa gaser nu i denna rapport. Bilaga 1.1

Koldioxidutsläppen i Sverige har minskat betydligt de senaste tio åren genom energieffektivisering och övergång från olja till el. Övergången till el har skett i takt med utbyggnaden av kärnkraften.

Medan utsläppen från energisektorn och från industrin stadigt har minskat har trafikens utsläpp av koldioxid successivt ökat sedan början av 70-talet. Transportsektorns andel av utsläppen har ökat från knappt 207 1970 till ca 402 1990.

Utsläppsmönstret för koldioxid skiljer sig betydligt mellan olika länder. Detta påverkar ländernas förutsättningar för att genomföra åtgärder för att stabilisera och minska utsläppen. Sveriges har praktiskt taget inte några koldioxidutsläpp från elproduktionen. I länder som har en stor fossilbaserad elproduktion kan man begränsa koldioxidutsläppen genom att effektivisera elproduktionen och ersätta kolkraftverk med gaseldade kraftverk. En övergång från kol till gas ger i stort sett en halvering av koldioxidutsläppen. Sverige och andra länder med liknande utsläppsmönster måste däremot vidta ätgärder inom transport-, industri och uppvärmningssektorn för att klara motsvarande krav.

Skillnaden blir för Sveriges del ännu större när kärnkraften avvecklas, då i stort sett halva elproduktionen skall ersättas genom energihushållning eller ny energitillförsel. Om detta skall ske utan att koldioxidutsläppen ökar krävs mer långtgående åtgärder än i många andra länder. Det finns dock även faktorer som är gynnsamma för Sverige. Särskilt tillgången på biobränsle gynnar Sverige i förhållande till andra länder.

Samtidigt har Sverige som avancerat industriland med stor tillgång på biobränsle och en högteknologisk. industri inom bl a områdena transportmedelstillverkning, husbyggnad och energiproduktion möjligheter att ligga i spetsen för utvecklingen. En internationell utveckling mot ett samhälle som leds in mot tekniker som är energi- och resurssnåla kommer därför också att i längden vara fördelaktig för Sverige.

Åtgärdsmöjligheter och kostnader i relation till de globala koldioxidutsläppen

Analyser med globala ekonomiska modeller visar att koldioxidutsläppen skulle kunna minskas betydligt inom ramen för en uthållig ekonomisk tillväxt - förutsatt att energiförsörjningens struktur, industriproduktionens sammansättning osv kan anpassas på ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt till förändrade förutsättningar. I flera modellstudier har man t ex analyserat konsekvenserna av att minska de globala utsläppen med 20 procent jämfört med i dag till en bit in på 2000-talet. Analyserna av sådana utsläppsreduktioner visar att den årliga globala BNP-tillväxten i de flesta fallen minskar med mellan 0 och 0,3 procentenheter till följd av att koldioxidutsläppen begränsas.

Kostnaderna för att minska koldioxidutsläppen skiljer sig mellan olika regioner och länder. Modellstudierna tyder på att kostnaderna för att

begränsa utsläppen på sikt kommer att vara störst i u-länderna. Det Prop. 1992/93:179 beror på att dessa länder ännu är i ett tidigt skede av sin industrialise- = Bilaga 1.1 ring och på att den ekonomiska tillväxten förväntas bli snabbare än i industriländerna. Även om u-länderna ökar utsläppen upp till en viss nivå medan de industrialiserade länderna skär ned kan kostnaderna som procentuell BNP-förlust eller realinkomstförlust - bli högre i uländerna.

OECD har vidareutvecklat sin globala ekonomiska modell (GREEN) och gjort nya beräkningar sedan vi lämnade delrapporten.

Slutsatsen av de nya beräkningarna är bl. a. att en utsläppsminskning, som endast gäller OECD, i mycket liten grad motverkas av utsläppsökningar i andra länder. Den energiintensiva industrins tillväxt inom OECD jämfört med andra länder ändras bara obetydligt. Effekterna via sänkta världsmarknadspriser på fossila bränslen när OECDSs efterfrågan minskar synes också bli små enligt dessa kalkyler.

Beräkningarna visar även att det vore gynnsamt från såväl ekonomisk synpunkt som miljösynpunkt att avskaffa existerande subventioner - i bl a Östereuopa och många u-länder - till de fossila bränslena.

Utvecklingen inom EG

Under de senaste åren har man arbetat för att skapa friare marknader både för energi och för transporter inom EG.

Kommissionens strategi för genomförandet av en inre energimarknad omfattar tre steg. I det första steget skall kommissionen verka för att de direktiv som ministerrådet antagit om transitering på övergripande nät av el eller gas samt förbättrad insyn i prisbildningen (transparens) för el och gas införlivas i medlemsländernas lagstiftning före slutet av år 1992. Steg två avses genomföras 1993, och är en slags begränsad Third Party Access (TPA) som bygger på direktivförslaget från januari 1992. Det berör tredje parts tillgång till näten och innebär att större energiförbrukare och distributörer får köpa el och gas var som helst inom EG. Detta skall enligt planerna komma att utökas under steg tre - 1996 - då även små förbrukare skall få samma rättigheter. 1996 är alltså året för fullständig TPA. Om denna tidsram kan hållas återstår att se eftersom förslagen som ingår i steg två ännu inte har godtagits av ministerrådet.

I maj 1992 enades kommissionen om en strategi för att begränsa risken för klimatförändringar. Strategin har sin utgångspunkt i ministerrådets beslut i oktober 1990 om att stabilisera EG:s totala koldioxidutsläpp på 1990 års nivå senast år 2000. Kommissionen har fått i uppdrag att presentera en strategi för detta med förslag till konkreta åtgärder.

Det förslag som presenterats innehåller konkreta förslag till rådsdirektiv/beslut på fyra områden;

+ Ramdirektiv om energihushållningsprogrammet SAVE + Beslut om ALTENER, ett program för förnybara energikällor 65 Xx

Förslag till direktiv om energi-/koldioxidskatt

'n Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 179

+ Förslag till beslut om inventering av utsläppen av koldioxid och

andra växthusgaser inom EG Bilaga 1.1

Det förslag som blivit mest omdebatterat är det som gäller införandet av

en energi-/koldioxidskatt. Skatten skall motsvara 17,75 ECU per ton oljeekvivalenter år 1993, för att sedan ökas gradvis till nära 60 ECU per ton oljekvivalenter år 2000. (Vid den nivå som skall vara uppnådd år 2000 motsvarar koldioxidkomponenten ca 7 öre per kg CO2 och den sammanlagda skatten ca 14 öre per kg CO2. Detta kan jämföras med den svenska koldioxidskatten som kommer att uppgå till 32 öre/kg för

hushåll och 8 öre/kg för industrin från och med år 1993).

Ett villkor som ställs upp i kommissionens förslag är att skatten skall

tillämpas först när andra OECD-länder vidtar liknande åtgärder. Det är

ministerrådet som med kvalificerad majoritet avgör när detta villkor är

uppfyllt. Protesterna mot denna klausul har varit livliga från fiera av

medlemsländerna och minst fem av dem - Tyskland, Nederländerna,

Danmark, Luxemburg och Italien - har förordat att EG inför skatten oavsett vad USA och Japan gör.

Under hösten skall skatteförslaget behandlas av Europaparlamentet. Införandet av skatten var ursprungligen tänkt till den 1 januari 1993, men på grund av nyss nämnda villkor har ikraftträdandet nu skjutits

upp.

De europeiska transportmarknadernas utveckling kommer också att präglas av bildandet av den inre marknaden. När den blir verklighet i

januari 1993 kommer dock transportsektorn fortfarande att vara reglerad

i vissa avseenden. Principerna för avgifter och skatter på trafik, liksom nivån på avgiftsuttaget, kommer att variera en hel del. Vad gäller

skatter har man hittills har man bara fattat beslut om miniminivåer för

beskattningen av bensin och diesel.

Bildandet av den inre marknaden väntas öka såväl person- som gods-

transporterna.

Kommissionen arbetar för att skatter och avgifter i framtiden skall inkludera såväl infrastrukturkostnader som externa kostnader. Det totala uttaget av skatter och avgifter på trafik kommer troligtvis att öka i de flesta nuvarande EG-länder.

Utöver en generell beskattning av koldioxid riktad mot fossila bränslen kan man vänta sig separata insatser för att begränsa koldioxidutsläppen från bilar.

Energi- och transportmarknaderna i Sverige

Också de svenska energi- och transportmarknaderna är på väg att för-

ändras.

Affärsverket Vattenfall har omvandlats till ett statligt aktiebolag och verksamheten i storkraftnätet har förts över till det nybildade Svenska kraftnät. En särskild utredare ser för närvarande över ellagen. I en

första etapp skall bl a utredas förutsättningarna för att upplåta lokala nät 66

för transitering till större kunder. I en andra etapp skall konsekvenserna Prop. 1992/93:179

övervägas av ett fullständigt öppnande av de lokala näten. Bilaga 1.1 Den pågående reformeringen av den svenska elmarknaden stämmer väl överens med arbetet att realisera en inre marknad för el inom EG.

Närmandet till EG kommer knappast att ställa krav på någon mer långtgående liberalisering än den som redan har inletts. Sverige ligger sna-

rast före EG-länderna i sin tidtabell. Handel med el över gränserna kan successivt väntas öka. I perspekti-

vet fram till år 2000 är det främst utbytet av el inom Norden som kan

väntas påverka den svenska elmarknaden. Den planerade kabeln till Tyskland - liksom förstärkta förbindelser mellan Danmark och Tyskland

- kommer dock att möjliggöra ett ökat utbyte med kontinenten.

Tillgången på kraft bedöms vara fortsatt god i Sverige under 90-talet.

NUTEK utgår i sin senaste prognos från att ett måttligt behov av ny

kraft uppkommer först mot slutet av decenniet. Råkraftpriset bedöms då stiga med 25 procent. En ökad export kan påskynda prisuppgången i

Sverige, medan en ökad import kommer att verka dämpande. NUTEK

räknar i sin prognos med en - jämfört med idag - något ökad import av

fast kraft till Sverige år 2000.

Elhandelns roll kan bli väsentligt mycket större när kärnkraften börjar avvecklas. Det är dock svårt att nu närmare bedöma denna utveckling. En ökad konkurrens på energimarknaderna kan vara gynnsam från miljösynpunkt, t ex om den förbättrar avvägningen mellan energisparande och investeringar i ny produktionskapacitet och om den gör det lättare att introducera tekniker baserade på förnybara energislag. Det är

dock svårt att bedöma hur utvecklingen kommer att bli på de olika

marknaderna där ju antalet konkurrerande företag även fortsättningsvis

kan väntas vara begränsat. Den närmare utformningen av konkurrensreglerna kan påverka utfallet. Det är därför angeläget att de förslag till

nya regler som förs fram av utredningar, myndigheter och andra organ

åtföljs av noggranna miljökonsekvensbedömningar och att besluten på

området tydligt beaktar behoven av minskade utsläpp av växthusgaser.

Liberaliseringen av transportmarknaderna i Sverige har också gått långt. SJ och banverket har skilts med möjligheter för nya operatörer att öppna trafik. Taxi och flygtrafik har avreglerats och en process mot en fullständig avreglering av den långväga busstrafiken har inletts. Sverige ligger således även vad gäller avregleringen av transportmarknaderna väl framme i sin tidtabell jämfört med EG-länderna.

Det trafikpolitiska beslutet från år 1988 slår tydligt fast det samhällsekonomiska marginalkostnadsansvaret. Det har varit och är ett intensivt

arbete med att utveckla ekonomiska styrinstrument. Bland annat har

miljöklassning av fordon och bränslen införts. De svenska erfarenheterna av skatte- och avgiftssystem för trafiken

kommer att vara väsentliga i det internationella arbetet. Det är bl a

ekonomiska styrinstrument utgående från marginalkostnadstänkande som

kommer att behövas även utanför Sveriges gränser om det skall vara möjligt att uppnå "sustainable mobility" enligt EGs s k green paper.

Den förväntade snabba transporttillväxten i Europa kan sammanfatt- 67 ningsvis komma att öka både klimatpåverkan och föroreningsbelast-

ningen på den svenska miljön. När det gäller regler för utsläpp från Prop. 1992/93:179

fordon kan det på kort sikt finnas svårigheter att vidmakthålla ett ut- Bilaga 1.1 vecklat regelsystem för fordon med hänsyn till EGs typgodkännanderegler. Det finns dock förutsättningar att på längre sikt konstruera regel-

system - även omfattande koldioxid på som är kopplade till ekonomiska styrmedel.

Framtida koldioxidutsläpp i Sverige

Transportsektorns koldioxidutsläpp väntas öka med ca 15 § mellan 1990

och år 2000. Energisektorn ökar med knappt 102 till år 2000 jämfört

med 1990 års verkliga utsläpp. Jämfört med 1990 års klimatkorrigerade

utsläpp blir utsläppen år 2000 i stort sett lika stora. Industrins process-

utsläpp förväntas inte ändras i någon högre grad (tabell 1.1).

Sammantaget ger detta en ökning på 6,4 Mton, eller drygt 102 till år

2000 jämfört med de verkliga utsläppen år 1990. Om man korrigerar för att 1990 var ett ovanligt milt år blir ökningen 3,7 Mton eller drygt

59”.

Uppskattningarna av de framtida utsläppen bygger för energisektorns del på NUTEXKS energiprognos, för transportsektorn på de olika trafikverkens prognoser. Prognoserna förutsätter att redan fattade beslut genomförs, men inga ytterligare åtgärder vidtas för att begränsa utsläppen av växthusgaser.

Alla prognoser är behäftade med stora osäkerheter. Den ekonomiska

utvecklingen och konjunktursvängningarna påverkar starkt den framtida

utsläppsbilden.

Tabell 1.1 Utsläpp av koldioxid i Sverige 1990 och utsläpps- Prop. 1992/93:179

cenario år 2000 (Mton CO,/år) Bilaga 1.1 omräknat enligt prognoser från Nutek och trafikverken)

Efter år 2000 får den begynnade kärnkraftavvecklingen stor betydelse för utsläppen. I utredningen Ett miljöanpassat energisystem bedömdes koldioxidutsläppen öka med 16078 mellan 1987 och 2015 i basfallet med hög ekonomisk tillväxt och med 708 i basfallet med låg ekonomisk tillväxt. Då antogs all kärnkraft var avvecklad efter år 2010 och

inga åtgärder för att begränsa koldioxidutsläppen komma till stånd.

Medel för att minska koldioxidutsläppen

Koldioxidutsläppen kan bara begränsas genom att energisektorn, trafiksektorn och andra viktiga samhällssektorer förändras. Energin måste utnyttjas mer effektivt i alla led. Förnybara energislag måste vinna marknad i förhållande till de fossila bränslena. Styrmedel för att begränsa koldioxidutsläppen kan därmed komma att gripa in starkt på många områden. Det handlar om energi- och trafikbeskattningen, 69

gälla för avreglerade marknader osv. Bilaga 1.1

Generella ekonomiska styrmedel som en koldioxidskatt eller överförbara utsläppskvoter för koldioxid ger incitament till kostnadseffektiva

utsläppsreduktioner och innebär en stark stimulans till teknisk utveckling. De ekonomiska styrmedlens fördelar i fråga om kostnadseffektivi-

tet och incitament till teknisk utveckling är särskilt påtagliga när det är fråga om att påverka många olika slags aktörer vars åtgärdsmöjligheter

och åtgärdskostnader skiftar väsentligt. Användningen av ekonomiska styrmedel underlättas också av att det inte spelar någon roll på vilken plats utsläppen minskar. Om man ser till kostnadseffektivitet på ett nationellt plan, och bortser

från fördelningspolitiska problem, bör en koldioxidskatt omfatta alla sektorer och vara lika hög överallt. Tills det finns internationellt - eller åtminstone regionalt - samordnade lösningar för de energintensiva branscherna får man emellertid räkna med någon form av särregler för dessa, liksom för det internationella flyget och den internationella sjöfarten. Beskattningen av insatsbränslen i elproduktionen måste beakta utvecklingen mot en integrerad europeisk elmarknad.

Energi- och transportmarknaderna kännetecknas i vissa avseenden av

bristande konkurrens och av institutionella förhållanden som snedvrider

prissignalerna till dem som använder bränslen och drivmedel.

Investeringar i energisparande uteblir ofta trots att de kan vara mer

lönsamma per energienhet än investeringar i ny produktionskapacitet.

Det kan förklaras av t.ex. bristande information, dåligt fungerande

kapitalmarknader eller taxor som ger en felaktig bild av kostnaderna. Skattereglerna för tjänstebilar och arbetsresor är annat exempel på

denna typ av imperfektioner. På grund av dessa omständigheter måste

man räkna med ett stort inslag av mera direkta åtgärder som komple-

ment till en koldioxidskatt.

Utbyggnaden av samhällets infrastruktur är viktig från klimatsyn-

punkt. Effekterna av t ex höjda bensinpriser är starkt beroende av tillgången på alternativ till personbilstrafiken. Investeringar i bl a miljö-

vänlig kollektivtrafik är därför en förutsättning för en effektiv styrning

med hjälp av skatter och avgifter.

Ett generellt ekonomiskt styrmedel i kombination med andra styr-

medel ger sannolikt den billigaste lösningen.

Konsekvenser av att begränsa de svenska koldioxidutsläppen

Låga kostnader fram till år 2000

De tekniskt inriktade studier som har genomförts pekar mot att det finns stora möjligheter att minska koldioxidutsläppen genom effektivisering

och övergång till energiformer med lägre utsläpp bl a biobränslen.

Profu AB har på uppdrag av Naturvårdsverket använt energisystem-

modellen MARKAL för att studera effekterna av att begränsa utsläppen.

MARKAL är en energisystemmodell som utvecklats inom Internatio- = Bilaga 1.1

nal Energy Agency (IEA). Utifrån det som anges beträffande bl a

tekniska prestanda, världsmarknadspriser och efterfrågan på nyttig

energi optimerar modellen det tekniska energisystemet, däri inkluderat möjligheterna att spara energi genom olika tekniska åtgärder. Efterfrågan på nyttig energi antas vara given utifrån. Modellen tar således inte hänsyn till att hushållen och företagen kan ändra sin efterfrågan på nyttig energi om energipriserna ändras.

I MARKAL-beräkningarnas grundfall förblir koldioxidutsläppen konstanta fram till år 2000. Koldioxidutsläppen skulle alltså enligt detta resultat kunna hållas oförändrade till år 2000 utan extra kostnader. Det

förutsätter att energisystemet optimeras så att kostnaderna för att spara energi på marginalen blir lika med kostnaderna för att producera mer.

Som nyss nämnts finns det emellertid hinder av olika slag som måste

övervinnas. Man kan inte räkna med att hela potentialen av tekniskt sett

lönsamma sparåtgärder automatiskt kommer att tas i anspråk.

Också den ekonomiskt inriktade analys som professor Lars Bergman vid Handelshögskolan i Stockholm gjort på uppdrag av Naturvårds-

verket pekar emellertid mot att det finns goda möjligheter att stabilisera koldioxidutsläppen till år 2000.

Lars Bergman har bedömt de samhällsekonomiska effekterna av att begränsa utsläppen. Han har utnyttjat en modell över den svenska ekonomin som belyser utvecklingen av produktion, priser och resurs-

användning i olika sektorer vid fullt kapacitetsutnyttjande. Tillväxten i

BNP förutsätts vara i genomsnitt 2 procent per år mellan år 1985 och år 2000 i beräkningarnas basfall.

Koldioxidutsläppen antas bli begränsade genom en koldioxidskatt.

Beräkningarna visar att även ganska långtgående restriktioner på koldioxidutsläppen får små effekter på BNP. I fallen då koldioxidutsläppen

stabiliseras till år 2000 blir BNP-nivån detta år ca 0,1 procent lägre än

i fallet utan någon utsläppsbegränsning. I fallen då utsläppen minskas

med ca 15 procent till år 2000 blir BNP-nivån år 2000 ca 0,3 procent lägre än i fallet utan någon begränsning av utsläppen. Bruttonationalinkomsten (BNI påverkas mer än BNP, åtminstone i vissa fall. Det beror på att Sveriges bytesförhållande med utlandet kan försämras när export från energiintensiva branscher till en del skall

ersättas av annan export. BNI är ett mått på de samlade faktor-

inkomsternas reala köpkraft. BNI påverkas till skillnad från BNP av förändringar i bytesförhållandet med utlandet. Effekterna på BNI beror på hur en koldioxidskatt utformas och i vilken utsträckning åtgärder för att begränsa koldioxidutsläppen är samordnade mellan olika länder. BNI påverkas mest om koldioxidskatten är enhetlig (dvs lika hög för den energiintensiva industrin som för resten av ekonomin) och om Sverige är ensamt om att vidta åt-

gärder.

Effekterna på BNI kan begränsas om åtgärderna för att begränsa kol-

dioxidutsläppen samordnas mellan olika länder. I brist på sådan sam- 71 ordning kan BNI-förlusterna begränsas genom att skatten differentieras

mellan i första hand den energiintensiva delen av näringslivet och Prop. 1992/93:179 ekonomin i övrigt (Lars Bergman räknar i sina kalkyler med att skatten Bilaga 1.1 för hela industrin i sådana fall sätts ned till en fjärdedel av full skatt. En känslighetskalkyl visar emellertid att det är nedsättningen för den energiintensiva delen av näringslivet som är avgörande för att hålla BNI-förlusterna små).

Med en differentierad koldioxidskatt blir BNI år 2000 0,1 procent lägre än i basfallet vid en stabilisering och 0,4 procent lägre än i basfallet vid en utsläppsminskning med 15 procent. Produktionen inom stål och baskemi faller med ca 10 procent jämfört med basfallet vid stabiliseringen och med ca 15 procent vid minskningen med 15 procent. Skogsindustrin påverkas mindre eftersom kostnaderna för utsläppsbegränsningar till en del antas kunna övervältras bakåt på virkespriset.

Effekterna på BNI blir mycket små eller till och med positiva om omvärlden antas vidta åtgärder mot koldioxidutsläppen i ungefär samma omfattning som Sverige. Produktionen inom stål och baskemi ändras på ungefär samma sätt som i fallet med differentierad skatt.

Effekterna på BNI kan således hållas låga om koldioxidskatten för den energiintensiva delen av näringslivet bestäms till en lägre nivå än för ekonomin i övrigt. En sådan differentiering av skatten begränsar också skattens effekter på de energiintensiva branschernas produktion.

Avsevärt svårare efter sekelskiftet

Med fortsatt ekonomisk tillväxt och begynnande kärnkraftavveckling blir det betydligt svårare att begränsa koldioxidutsläppen efter sekelskiftet. Vi har bedömt konsekvenserna av att begränsa utsläppen i detta tidsperspektiv med utgångspunkt i bl a MARKAL-beräkningarna och beräkningarna i den tidigare utredningen Ett miljöanpassat energisystem. Lars Bergman har inte kunnat göra några kalkyler för perioden efter år 2000.

Det är i första hand

- ytterligare sparåtgärder - vindkraft - biobaserad kraftvärme

som framstår som kostnadseffektiva förändringar i det tekniska energisystemet i perspektivet efter år 2000. Fram till år 2000 används relativt stora kvantiteter biobränsle för fjärrvärmeproduktion i hetvattenpannor enligt MARKAL-kalkylerna. Efter sekelskiftet minskar denna användning samtidigt som kraftvärmeproduktion baserad på biobränslen alltså ökar mycket kraftigt.

Om kärnkraftavvecklingen skulle skjutas framåt i tiden minskar behovet av effektivisering och förnybara energislag närmast efter sekelskiftet vid en begränsning av koldioxidutsläppen. Biobränslen bedöms dock även i ett sådant fall bli dominerande inom fjärrvärmeproduktio- 72 nen. Strategin för hur biobränslena skall utnyttjas ändras emellertid.

Med kärnkraft kvar kommer de att användas i hetvattenpannor och Prop. 1992/93:179 endast i liten utsträckning i kraftvärmeverk. Bilaga 1.1

En begränsning av koldioxidutsläppen leder i kombination med kärnkraftavvecklingen till kraftigt ökade priser på bl a el och fjärrvärme. Den koldioxidskatt som behövs för att stabilisera utsläppen blir också hög i perspektivet efter sekelskiftet. Med en snabb ekonomisk tillväxt kan det bli fråga om en koldioxidskatt på 1 krona per kg CO, eller mer för hushållen och den icke-energiintensiva delen av näringslivet. Om kärnkraftavvecklingen skjuts framåt i tiden dröjer det längre innan energipriser och koldioxidskatt når höga nivåer. Energiprisökningarna kan också dämpas om Sverige får möjligheter att importera större mängder el än i dag.

En breddad eller höjd koldioxidskatt kan minska utsläppen

I analyserna med MARKAL har vi även studerat effekterna av att

- — skattebelägga elproduktionen - låta den icke-energiintensiva industrin betala samma skatt som hus-

hållen även efter 1993 - höja skattenivån för all användning av fossila bränslen till 50 öre/kg

CO,

En koldioxidskatt på de bränslen som används för elproduktion får under år med normal tillgång på vattenkraft och kärnkraft - ingen märkbar effekt på utsläppen under resten av nittiotalet. Det är först efter sekelskiftet, då fossila bränslen blir aktuella för elproduktion, som skatten får en styrande effekt. Då minskar utsläppen tydligt jämfört med fallet utan skatt. Emissionerna minskar i stort sett proportionellt mot skattens storlek. NUTEK har dragit liknande slutsatser i beräkningar åt biobränslekommissionen.

Om koldioxidutskatten höjs till 32 öre/kg för den icke-energiintensiva industrin minskar de totala koldioxidutsläppen med ca 1 milj ton år 2000 och ca 4 milj ton år 2015 enligt MARKATL beräkningarna. Beräkningarna gäller fallet med hög energitillväxt.

Koldioxidutsläppen minskar markant i det fall en skatt på 50 öre per kg antas gälla för all användning av fossila bränslen. När kärnkraften har avvecklats är dock skatten inte tillräckligt hög för att stabilisera utsläppen. Det är framförallt inom elproduktionen men också inom industrin som utsläppen minskar. Biobränslen blir mycket konkurrenskraftiga.

Beräkningarna visar den potentiella styrka som en koldioxidskatt har när den appliceras brett. I praktiken kan utvecklingen i andra länder väntas sätta gränser för hur hög skatten på den energiintensiva delen av näringslivet kan vara. Beskattningen av insatsbränslen i elproduktionen kommer att vara beroende av de skattenivåer som överenskoms inom 73 EG.

Det bör emellertid observeras att beskattningen av elproduktionen inte Prop. 1992/93:179

kan avvika hur mycket som helst från koldioxidbeskattningen i övrigt Bilaga 1.1 när Sverige får ett tillskott av fossilbaserad elproduktion. Om elproduktionen förblir skattefri och koldioxidskatten i övrigt höjs, exempelvis till 50 öre/kg som vi räknade med i vårt exempel, kan utsläppen efter

sekelskiftet öka jämfört med om nivån ligger kvar vid 32 öre. Det beror på att el i sådant fall blir mycket konkurrenskraftigt samtidigt som

emissionerna från elproduktionen på marginalen blir stora. En alltför

differentierad beskattning kan alltså i ett sådant läge få oönskade konse-

kvenser.

Sammanfattande bedömning av möjligheterna att minska koldioxidutsläppen

Stabilisering till år 2000

De beräkningar som gjorts inom uppdraget pekar sammanfattningsvis mot att koldioxidutsläppen kan stabiliseras till låg kostnad i perspektivet

till år 2000. Det kräver förhållandevis små höjningar eller kompletteringar av befintliga skatter och avgifter och förhållandevis små

ändringar av andra styrmedel.

Stabilisering efter år 2000

De åtgärder som krävs för att vidmakthålla koldioxidutsläppen på 1990

års nivå efter år 2000 beror starkt på i vilken takt kärnkraften avveck-

las. En avveckling av kärnkraften till år 2010 enligt gällande riksdagsbeslut kräver djupgående förändringar inom energisystemet för att det skall vara möjligt att stabilisera koldioxidutsläppen. Bland annat måste

stora mängder biobränslen och vindkraft introduceras. Inom trafik-

sektorn får man räkna med stränga bränsleeffektivitetskrav på trafikmedel, införande av alternativa biobaserade bränslen och omfattande utbyggnad av kollektivtrafik. Förändringarna inom energi- och trafik-

systemen kommer att innebära högre energipriser och ändrade förutsätt-

ningar för vårt dagliga liv. För hushållen och den icke-energiintensiva

industrin kan det t ex bli fråga om elpriser på I kr per kWh eller mer snarare än dagens ca 50 öre/kWh. Den koldioxidskatt som - till-

sammans med andra åtgärder - behövs för att driva fram förändringarna kan med en snabb ekonomisk tillväxt komma att ligga kring 1 kr/kg koldioxid eller mer.

Utsläppsminskning med 20 procent

En minskning av de svenska koldioxidutsläppen med 20 procent till år 74

2005 och en avveckling av kärnkraften till år 2010 kräver att alla möj-

ligheter till minskad elanvändning tas till vara tillsammans med kraftigt Prop. 1992/93:179 ökad användning av förnybara energikällor. Detta kan inte genomföras Bilaga 1.1 utan väsentliga förändringar av samhällsstrukturen. Arbetet med att ställa om energi- och trafiksystemen måste inledas omedelbart.

Förändringar i ett längre tidsperspektiv

Om beslutet att avveckla kärnkraften till år 2010 ändrades skulle givetvis mindre långtgående åtgärder behövas för att nå en stabilisering eller minskning av utsläppen efter år 2010. Det skulle också göra det enklare att nå en minskning med 20 procent till år 2005. Detta förutsätter att kärnkraftverken skulle kunna drivas med nuvarande prestanda vilket givetvis är osäkert. Förr eller senare kommer emellertid under alla omständigheter kärnkraftverken att ha tjänat ut. Om man inte vill ersätta dem med ny kärnkraft måste man vid den tidpunkten ställa om till ett system med kraftigt förbättrad hushållning och ökat utnyttjande av förnybara energikällor för att kunna begränsa koldioxidutsläppen. Det grundläggande kravet att ställa om till ett mer hållbart system finns således oavsett hur man ser på tidtabellen för kärnkraftverkens avveckling. Avvecklingen påverkar i första hand hur snabbt det måste ske,

Mål för svenska åtgärder

Svenska åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser syftar till att Sverige skall ta sin del av ansvaret för att lösa ett globalt miljöproblem. Det nationella åtgärdsprogrammet bör utformas så att det bidrar till effektiva globala och europeiska program och ger Sverige en god beredskap att klara kommande internationella åtaganden.

Det övergripande målet är att få till stånd åtgärder som på sikt begränsar temperaturstegringen till högst 0,1?C per decennium och högst 22 C totalt. Detta innebär enligt nuvarande kunskap att koldioxidutsläppen långsiktigt behöver mer än halveras globalt samtidigt som de tropiska skogarna så långt möjligt bevaras och utsläppen också av andra växthusgaser än koldioxid begränsas. Om u-länderna skall få möjlighet att utvecklas måste utsläppen minskas förhållandevis mest i industriländerna.

För att klimatpåverkan skall kunna minskas till lägsta kostnad bör de åtgärdsprogram som formuleras - internationellt och nationellt - omfatta samtliga växthusgaser och beakta sänkor likaväl som källor. Det är däremot enligt vår åsikt inte ändamålsenligt - vare sig internationellt eller nationellt - att väga samman nettoutsläppen av alla växthusgaser och sätta upp mål för utsläppsreduktioner uttryckta i koldioxidekvivalenter. Kunskapen om hur människan påverkar utsläppen av växthusgaser från de biologiska systemen är ännu ofullständig. Mål för de sammanvägda växthusgasutsläppen blir föga precisa och svåra att följa upp. De tidsintervall som är relevanta för olika typer av utsläpp och 75 upptag varierar också.

Vi föreslår mot denna bakgrund att målen för Sveriges utsläpps- Prop. 1992/93:179 begränsande åtgärder formuleras växthusgas för växthusgas och att Bilaga 1.1 direkta utsläpp från "tekniska källor" beaktas separat från upptag i biologiska system,

Koldioxid

Ett första delmål bör enligt vår uppfattning vara att de svenska koldioxidutsläppen från och med år 2000 begränsas till högst 1990 års nivå. Kostnaderna för att - på marginalen - minska utsläppen skiljer sig inte på något avgörande sätt mellan energisektorn och trafiksektorn enligt de beräkningar vi kunnat göra, Man bör därför kunna sikta till en stabilisering i båda sektorerna i detta tidsperspektiv. Efter år 2000 måste elproduktionen få ett visst utrymme att öka sina utsläpp varför värmeproduktionen och trafiken då måste kunna minska sina utsläpp.

Med tanke på de osäkerheter som kärnkraftavvecklingen innebär - en fossilbaserad elproduktion motsvarande kärnkraftverkens ger ett tillskott av koldioxid som svarar mot 50 - 100 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp - kan Sverige i dag knappast precisera ett mer långtgående mål för år 2000 än att stabilisera utsläppen.

Möjligheterna att minska utsläppen förbättras sett på längre sikt eftersom förändringar i energi- och trafiksystemens uppbyggnad, bostädernas och arbetsplatsernas utformning, konsumtionsmönstren m m då kan få större genomslag liksom nyutvecklad teknik. Sverige bör redan nu parallellt med att vidta de åtgärder som behövs för att stabilisera utsläppen på kort sikt - inrikta sig på att utveckla långsiktigt hållbara system.

Metan, dikväveoxid och stabila fluorföreningar

De kända antropogena utsläppen av metan härrör framför allt från avfallsdeponier och djurhållning. En utbyggd utvinning av metan från deponier beräknas kunna reducera de totala utsläppen av metan med ca 20 procent inom 5 - 10 år. Övriga metanutsläpp bör åtminstone kunna hållas konstanta.

Vi föreslår att målet blir att reducera metanutsläppen med 20 procent till år 2000.

Flödena av dikväveoxid är osäkra. En ökning av utsläppen kan eventuellt förväntas från från kväveoxidrening i katalysatorbilar och vid förbränning av fasta bränslen i fluidiserad bädd. Som preliminärt mål bör gälla att dessa tillskott begränsas så att de totala utsläppen inte ökar till år 2000.

Användningen av HFC-föreningar kommer att öka då dessa ämnen ersätter CFC. Växthuseffekten av denna ökning bedöms dock vara betydligt mindre än växthuseffekten av den förväntade minskningen av FC-utsläppen från tillverkning av aluminium. Som mål bör sättas att 76

utsläppen av HFC- och FC-föreningar skall minska till år 2000 uttryckt Prop. 1992/93:179 som samlad växthuseffekt. Bilaga 1.1

Åtgärdsprogrammets inriktning

Åtgärdsprogrammen för att minska utsläppen av klimatgaser bör

utarbetas som en integrerad del av samlade åtgärdsprogram för att

miljöanpassa olika samhällsaktiviteter. Då kan även andra miljömål beaktas vid utformningen av åtgärder.

Det är viktigt att sikta till en strategi som klarar uppställda mål till så

låg kostnad som möjligt. Generella ekonomiska styrmedel - som en

koldioxidskatt - = har fördelar härvidlag. De ger incitament till kostnadseffektiva utsläppsreduktioner och innebär en stark stimulans till

teknisk utveckling. Vi ser därför koldioxidskatten som ett mycket viktigt

instrument för att påverka de svenska koldioxidutsläppen. Som diskuterats ovan behöver koldioxidskatten kompletteras med andra styrmedel bl a ökade miljöhänsyn vid utbyggnaden av samhällets infra-

struktur och stöd till forskning och utveckling. Styrmedel som gäller

övriga växthusgaser måste också utvecklas.

Åtgärdsprogram - energi

Koldioxidskatt och övrig beskattning

Vi bedömer att koldioxidskattens nivå är tillräckligt hög för den

närmaste framtiden på de områden där den tillämpas full Den ger där en god styreffekt nationellt och även en god demonstrationseffekt

internationellt. De förändringar av beskattningen som bör genomföras

snarast möjligt för energisektorn är

- att lägga en koldioxidskatt på bränslen för elproduktion, inled-

ningsvis 8 öre/kg CO, - att bestämma koldioxid- och energiskatten för den icke-energiin-

tensiva delen av näringslivet till samma nivå som för hushållen;

koldioxidskatten på denna del av näringslivet bör alltså från och

med 1993 vara 32 öre/kg i stället för 8 öre/kg; elskatten bör vara

8,5 öre/kWh i stället för O öre/kWh; energiskatterna på olja, kol och gas bör ligga kvar på 1992 års nivåer - att återinföra energiskatt för kraftvärme

Övriga styrmedel

I utredningen "Normer för maximal elförbrukning i hushållsapparater

m.m." har NUTEK och Konsumentverket föreslagit att normer för

maximal elförbrukning i hushållsapparater skall införas. Normerna skall 7

vara frivilliga och kombineras med obligatorisk energideklaration. Vi Prop. 1992/93:179 stöder dessa förslag. Det är ytterst angeläget att arbetet med normer Bilaga 1.1 snarast påbörjas, då det tar lång tid innan normer av denna typ får fullt genomslag.

I utredningen föreslås som mål att en elbesparing för hushållsel och el för bostadsuppvärmning på 10 procent skall uppnås inom tio år. Vi stöder det föreslagna målet i ett kortsiktigt perspektiv, men det bör poängteras att på längre sikt krävs mer långtgående reduktioner.

Satsningarna på effektiv energianvändning bör intensifieras även i övrigt. NUTEKs program för effektivare energianvändning bör fullföljas och kompletteras med ytterligare insatser.

Biobränslen har idag svårt att konkurrera med fossila bränslen för

kraftvärmeproduktion. Investeringsstödet till biobränslekraftvärme är viktigt för att ett visst antal biobränslebaserade kraftvärmeverk trots allt

skall kunna byggas och den tekniska kompetensen utvecklas. Vi stöder biobränslekommissionens förslag om ett års förlängning av investerings-

stödet till biobränslebaserad kraftvärme. För att långsiktigt förbättra konkurrenskraften för biobränslen är det

likaså viktigt att satsa på forskning och utveckling för förgasning och

förbränning av biobränslen. Dessa satsningar bör kunna ske inom

energiforskningsprogrammet, där stöd till utveckling av biobränsleteknik bör vara ett prioriterat område.

Med vårt förslag till beskattning av industrin får den energiintensiva industrin lägre energibeskattning än andra verksamheter. För dessa industrier finns ett behov av andra lösningar för att stimulera till effektiv energianvändning och låga utsläpp av koldioxid.

Vi anser att energifrågorna bör prövas i samband med miljöskyddsprövning av energlintensiva industrier. Tilläggsdirektiv bör ges till miljöskyddskommitten för att snabbutreda hur detta skall ingå i kommande miljölagstiftning.

Utsläppet av metan från energisektorn bör begränsas genom teknikutveckling. Behoven är därvid mest påtagliga vad gäller småskalig vedeld-

ning.

Utsläppet av dikväveoxid från energisektorn bör begränsas genom

teknikutveckling och krav vid miljöskyddsprövningen. Insatserna bör i första hand gälla förbränning i fluidiserad bädd och anläggningar med ureainjektion.

Åtgärdsprogram - transportsektorn

Allmänt

Arbetet med att ge trafikverk, kommuner och andra sektororgan ett ökat

ansvar för att miljöanpassa trafiksystemen måste drivas vidare och ut-

vecklas till såväl form som innehåll. De berörda sektororganen bör

avsätta större resurser än hittills för att tillsammans med miljömyndig-

heterna åstadkomma denna utveckling. 78

Bilaga 1.1

Även inom transportsektorn utgör en koldioxidskatt ett viktigt styrmedel men på grund av mycket långa genomslagstider för olika åtgärder och de starka kopplingar som finns mellan åtgärder för att komma till rätta med olika miljöstörningar kommer också andra styrmedel att komma i

fråga i betydande omfattning.

Bensinskatten och koldioxidskatten kommer att höjas från och med 1993. — Den förändring av beskattningen som nu bör prioriteras är

enligt vår uppfattning att utforma nya regler för tjänstebilsförmåner och reseavdrag. De studier som gjordes av utredningen om reformerad

inkomstbeskattning (RINK) och Miljöavgiftsutredningen (MIA) visade att sådana förändringar får stor effekt - inte bara på koldioxidutsläppen utan även på andra miljöstörningar - till låg samhällsekonomisk kostnad.

Infrastruktur, planering och FoU - allmänt

Ett långsiktigt program för utbyggnad av kollektivtrafiksystemen i våra

tätorter och utbyggnad av miljövänliga transportslag i övrigt bör ut-

arbetas. Övergripande planer för infrastruktursatsningar och stora

investeringar i enskilda objekt bör miljökonsekvensbeskrivas och värderas innan de genomförs.

Kommunala trafikplaner och andra fysiska planer som är av betydelse

från miljösynpunkt bör miljökonsekvensbedömas.

Integreringen av miljöhänsyn måste fortsätta och stärkas i olika FoU-

program. Transportforskningsberedningens (TFB:s) sammanhållande

roll bör stärkas i enlighet med beredningens eget förslag.

Fordon med alternativa drivmedel

Med hänsyn till de samlade miljöproblemen kommer det - utöver ökad kapacitet i kollektivtrafiken - att krävas ett ökat inslag av kollektivtrafik-

fordon och distributionsfordon som baseras på annan drivteknik än

dagens - t ex elfordon - eller drivs med andra bränslen än dieselbrännolja.

För närvarande pågår flottförsök med motoralkoholdrivna fordon.

Något motsvarande program för lätta fordon finns inte. Här skulle elbilen kunna vara ett intressant alternativ. För att stimulera utveckling och användning av elbilar bör ett flottförsök göras motsvarande det som

görs för motoralkoholer.TFB bör tilldelas medel för att i samråd med NUTEK och Naturvårdsverket genomföra ett sådant program.

Emissionsgränser för utsläppen för lätta fordon

Emissionsgränser för koldioxidutsläppen får störst effekt på utveck- 79 lingen av motorer och fordon om utsläppsgränserna samordnas mellan

olika länder. Diskussioner pågår inom EG och inom Stockholms- Prop. 1992/93:179 gruppen. Bilaga 1.1

Sverige bör enligt vår åsikt arbeta aktivt för att få till stånd ett system med obligatoriska emissionsgränser för koldioxidutsläppen från de lätta fordonen.

Vidareutveckling av system för miljöklassning m.m.

I samband med en översyn av miljöklassningssystemet för fordon bör

övervägas att komplettera systemet med ekonomiska incitament avseen-

de bl a koldioxid. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utforma ett

förslag.

Luftfartsverket och sjöfartsverket bör få i uppdrag att utforma system

för miljörelaterade landningsavgifter för flyg respektive hamnavgifter för s jöfart. Sådana system syftar främst till att begränsa andra miljöstörningar än utsläpp av koldioxid. De berörda myndigheterna bör i sitt

arbete undersöka om sådana system också bör innefatta styrmedel rörande utsläpp av koldioxid liksom andra klimatgaser.

Miljöanpassat hastighetssystem på våra vägar

Systemet för hastighetsbegränsning på våra vägar bör ändras så att koldioxidutsläppen och utsläppen av andra föroreningar begränsas.

Omläggningen bör innefatta ändringar av de skyltade hastigheterna

och - framför allt - en utökad övervakning och strängare sanktioner.

Metan och dikväveoxid

Utsläppen av dikväveoxid och metan bör beaktas vid utveckling av reningssystem mm och vid introduktion av alternativa drivmedel.

Sektorövergripande förslag - energi och trafik

De förslag till nya lagar mm som arbetas fram för marknader som skall avregleras måste åtföljas av noggranna miljökonsekvensbedömningar.

Effekterna av energi- och koldioxidbeskattningen - liksom av övriga styrmedel -bör följas upp så att skatteregler m m vid behov kan justeras. En ny samlad bedömning av möjligheterna att klara uppsatta mål bör redovisas senast 1995.

Bilaga 1.1

Omsättning av växthusgaser

Avgången av klimatgaser från jord- och skogsbruket är av annan karak-

tär jämfört med övriga samhällssektorer. Utsläppen härrör i regel från

påverkan på de naturliga emissionerna av växthusgaser, vilket gör det

svårt att dra en gräns mellan naturliga och antropogena utsläpp. Totalt släpps ca 60 Mton koldioxid av antropogent ursprung per år ut

från Sverige, vilket kan jämföras med de ca 40 Mton som f.n. binds upp i den svenska skogen. De antropogent betingade utsläppen av metan och dikväveoxid uppgår årligen till ca 490 resp. 11 kton. Jord- och

skogsbrukets direkta bidrag till detta har uppskattats vara 170 resp. 6

kton (312 respektive 3 R).

Avskogningen inom tropiska och subtropiska klimatområden beräknas f.n. medföra nettoemissioner av främst koldioxid uppgående till ca 5000 Mton per år. Skogen inom de boreala och tempererade klimatområdena ackumulerar enligt de senaste beräkningarna (IPCC) ca 3000 Mton kol-

dioxid per år. Inom det boreala området finns dessutom ett stort

kollager bundet i markens humus samt i torv.

Biobränslen

Det finns en betydande potential för ökad användning av biobränslen i Sverige. Den sammanlagda bränslepotentialen enbart från skogen beräknas uppgå till drygt 100 TWh/år tillfört bränsle. Till detta kommer

biobränslen från jordbruket. Den framtida potentialen för en ökning av dessa energislag bedöms vara stor sett bl.a. mot bakgrund av alternativ

användning av jordbruksmark som tagits ur annan produktion. Den

totala tillgången på biobränslen inom landet har på 10-15 års sikt uppskattats av Biobränslekommissionen till maximalt ca 180 TWh/år, dvs mellan två och tre gånger den nuvarande användningen.

Skogsindustrins fortsatta rationalisering och den ökade användningen

av returfiber vid massaframställning möjliggör att en ökad användning av skogsbränsle kan komma till stånd. En sådan utveckling är gynnsam

av flera skäl och den kan bidra till en reduktion av de svenska emissio-

nerna av växthusgaser.

En viktig förutsättning för att kunna klara ett kommande svenskt åtagande beträffande stabilisering och reducering av utsläppen av växt-

husgaser är att börja ersätta fossila bränslen med förnyelsebara energislag som biobränslen. Samtidigt ger en påbörjad satsning på inhemska

biobränslen en handlingsberedskap när kärnkraften börjar avvecklas.

6 Riksdagen 19921/93. I saml. Nr 179

Torv

Bilaga 1.1 När torv eller fossila bränslen utnyttjas som bränsle frigörs koldioxid som annars skulle ha förblivit bundet i bränslet. Detta är en avgörande skillnad gentemot biobränslen. Utdikningen av torvmarken leder å andra sidan till minskad avgång av metan. Det är önskvärt att storleken av de naturliga flödena av framför allt metan och dikväveoxid fastställs med större säkerhet. Beräkningarna visar att brytning och förbränning av torv sammantaget ger upphov till en nettoemission av växthusgaser både i ett kort och långt tidsperspektiv.

Åtgärder inom skogsbruket

Metoder och åtgärder i skogsbruket som kan vara motiverade av andra skäl men som också innebär reducerade utsläpp av växthusgaser är de i första hand lämpligaste. Sådana åtgärder är samtidigt de mest kostnadseffektiva från klimatsynpunkt, genom att de bedömts som lönsamma att genomföra utan hänsyn till deras emissionsreducerande verkan.

Avverkningens storlek

De övergripande samhällsmålen och skogskonjunkturerna kommer inom överskådlig tid att ha det avgörande inflytandet på avverkningarnas storlek. Mycket talar för att virkestillgångarna kommer att byggas upp ytterligare under de kommande 20-60 åren till följd av en fortsatt hög tillväxt i skogen och en i förhållande till tillväxten förväntad mindre avverkning av virke. Detta leder till en ökad bindning av koldioxid på kort sikt. På lång sikt (över flera skogsgenerationer) är det storleken på kollagret i skog och skogsmark som är intressant. Ett stort kollager i skogen kan underhållas långsiktigt och uthålligt genom lämplig skogsskötsel som samtidigt möjliggör stora virkesuttag. I de tidsperspektiv som är mest aktuella ifråga om klimatförändringar och påverkan från klimatgaser (50-100 år eller mer) är tillfällig låg avverkning av skog av underordnad betydelse för växthuseffekten. En användning av virket för att ersätta fossila bränslen ger däremot en påtaglig och långsiktig minskning av utsläppen av växthusgaser.

Skador på skogen genom inverkan av luftföroreningar kan riskera både virkesförrådets och kollagrets storlek och åtgärder för att begränsa dessa förtjänar nu allvarlig uppmärksamhet, även från växthusgassynpunkt.

Skogsmarken

Ett vidmakthållet eller förbättrat kolförråd i marken har stor betydelse för skogens totala kollager. I samband med skogsbruksåtgärder omsätts 82 skogsmarkens humus varvid emissioner av växthusgaser främst kol-

dioxid och dikväveoxid sker. Åtgärder som bevarar skogsmarkens Prop. 1992/93:179

humuslager är meningsfulla genom att de begränsar storleken av dessa Bilaga 1.1 emissioner.

Skogsbrukets åtgärder med inriktning mot ståndortsanpassning gynnar

i stort även kollagringen.

Slutsatser och förslag

x Uppmärksamma risken för emissioner av olika växthusgaser vid

utförande av åtgärder i skogsbruket

+ Ta hänsyn till risken för ökade emissioner av växthusgaser i samband med införande av nya metoder i skogsbruket

+ Behålla skogsmarken så intakt som möjligt.

» Stärk åtgärder som motverkar försurning och skogsskador.

Åtgärder inom jordbruket

Koldioxid

Inom jordbruket är det främst från utdikade organogena jordar som det förekommer en nettoavgång av koldioxid. Avgången är till stor del

kopplad till intensiteten i odlingen (jordbearbetningen) och beror bl.a. på att det organiska materialet oxideras fortare vid ökad syretillförsel.

En storskalig satsning på odling av energigrödor skulle innebära att

Jordbruket mer aktivt bidrar till att minska de totala utsläppen av kol-

dioxid.

Metan

Den viktigaste källan i jordbruket är husdjuren och då främst idisslarna. Metanutsläppen från djurhållning etc. uppgår till ca 150 kton metan per

år. — Att höja produktionen per djur är det mest effektiva sättet att

minska metanemissionerna. En tänkbar åtgärd är att minska andelen

extensivt bete till förmån för mer spannmål eller intensivt odlat grov-

foder samt att använda förädlade, högavkastande djur. Ur natur- och kulturmiljösynpunkt är det emellertid mycket angeläget att öka andelen extensivt bete för att bevara värdefulla ängs- och hagmarker.

Åtgärder som minskar avgången av ammoniak från gödsel och där-

med ökar ammoniakkoncentrationen i gödselbehållaren, förhindrar

sannolikt även aktiviteten hos de metanbildande bakterierna.

Bilaga 1.1 Avgången från jordbruksmark beror på en mängd olika faktorer. Störst

betydelse har tillgången på lättillgängligt kväve i marken. Åtgärder som

minskar mängden lättlösligt kväve i markprofilen är bl.a. följande:

» Ge lägre givor kvävegödselmedel

> Anpassa gödselgivorna tidsmässigt till grödans behov > Hålla marken bevuxen så stor del av året som möjligt.

» Minska ammoniakavgången

Övriga verksamheter

Utsläppen av metan och dikväveoxid från industrins processer är inte

fullständigt kartlagda, men bedöms inte vara så betydande att några särskilda åtgärder föreslås i denna rapport. Utsläppen bör dock uppmärk-

sammas och begränsas i miljöskyddsprövningen där så är tekniskt möj-

ligt.

En utbyggnad av metanutvinningen ur avfallsdeponier föreslås. Som styrmedel bör en kombination av föreskrifter och differentierade bidrag

väljas. Föreskrifterna bör innehålla krav på utbyggnad enligt de tre klasser som utvecklats i allmänna råd från Naturvårdsverket och skulle därmed omfatta de ca 300 största tipparna, aktiva som nerlagda. Bidra-

get skulle byggas upp så att en större andel går till nerlagda och små

tippar, dvs där kostnaderna är högst. Utbyggnaden beräknas, med ovanstående styrmedel, ta minst 53-10 år men skulle sedan reducera utsläppen av metan med ca 110 kton per år motsvarande drygt 2 Mton CO2ekvivalenter. Investeringsbehovet uppskattas till ca 700 Mkr, driftkost-

nader,information och utbildning mm till ca 210 Mkr.

Utsläppen av dikväveoxid från de kommunala reningsverken är små och det pågående utbyggnadsprogrammet för kvävereduktion har sannolikt marginell effekt på utsläppen av dikväveoxid.

Det kan konstateras att användningen av FC-föreningar ( t ex CF, och

C,F, ) ökar i Sverige och kan förväntas öka ytterligare om inte åtgärder vidtas. För merparten av användningsområdena finns idag alternativ som kan användas. De miljöegenskaper man känner till idag; lång

atmosfärisk livslängd, höga GWP-värden och osäkerhet om eventuell påverkan i den övre atmosfären, är oroande.

Mot bakgrund av ovanstående anser vi att förbud mot försäljning, import och yrkesmässig användning av FC-föreningar bör införas. Utsläppen av FC-föreningar från aluminiumtillverkning är betydande. En omprövning enligt miljöskyddslagen av aluminiumsmältverket i Sundsvall bör genomföras med syfte att kartlägga och minska utsläppen.

Vi föreslår att användningen av HFC- föreningar begränsas till de om-

råden där de behövs för att snabbt avveckla CFC och i vissa fall HCFC användningen. Detta kan t ex vara vissa områden inom kylsektorn. För

en närmare precisering behövs ytterligare utredning. För att påskynda 84

avvecklingen även inom dessa områden kan i ett senare skede ekonomiska styrmedel införas. Bilaga 1.1

Miljömässigt bra alternativ till användning av SF6 saknas för många användningsområden. Utsläpp från den elektriska industrin kan begränsas genom krav på uppsamling och återanvändning eller destruktion vid skrotning samt krav på täta utrustningar. Denna hantering sker till stor

del redan idag på frivillig basis. Kostnaderna bedöms som låga.

Utsläppsreduktion till följd av föreslagna åtgäder

Inom energisektorn är det i första hand de föreslagna förändringarna av skattereglerna för den icke energiintensiva industrin och kraftvärmen samt åtgärderna för att effektivisera elanvändningen som kan väntas slå igenom till år 2000 (tabell 1.2).

Tabell 1.2 Utsläppsreduktion år 2000 (jämfört med prognos i

tabell 8.4) till följd av vissa föreslagna åtgärder, milj ton CO,

Energisektorn

Förändrade skatteregler för icke 1,5 energiintensiv industri

Åtgärder för att effektivisera 1-2

elanvändningen

Trafiksektorn

Koldioxidkrav på lätta fordon 0,2

Utvecklat miljöklassningssystem, 0,7

miljörelaterade landnings- och hamn-

avgifter

Förändring av tjänstebilsförmåner och 0,9 regler för reseavdrag

Miljöanpassat hastighetssystem 0,5

Introduktion av elbilar och bio- 0,5 baserade drivmedel m m

Summa ca 6

Det är svårt att kvantifiera effekterna av ändrade regler för kraft- Prop. 1992/93:179

värmen. De övriga nämnda förslagen för energisektorn torde kunna Bilaga 1.1 minska utsläppen år 2000 med ca 3 milj ton jämfört med fallet utan åtgärder.

De åtgärder som föreslagits för trafiken torde tillsammans kunna ge en liknande utsläppsreduktion. Härtill kommer effekterna av den höj-

ning av bensinskatten som föreslås i krispaketet (ca 0,7 milj ton år 2000).

Räknat i förhållande till 1990 års verkliga utsläpp kräver en stabilisering av koldioxidutsläppen att de förväntade utsläppen år 2000

minskas med ca 6 milj ton. Räknat i förhållande till 1990 års klimat-

korrigerade värde är den behövliga utsläppsreduktionen ca 4 milj ton.

De föreslagna åtgärderna torde således - även om de inte är fullt ut

adderbara - räcka för att stabilisera koldioxidutsläppen givet nu till-

gängliga prognoser.

Naturvårdsverkets rapport Åtgärder mot klimatföränd- Bilaga 1.2

ringar

Efter remiss har yttranden över rapporten lämnats av Styrelsen för internationell utveckling, Kommerskollegium, Statens Järnvägar,

Vägverket, Statens väg- och trafikinstitut, Transportforskningsberedningen, Sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHD, Statistiska centralbyrån, Riksskatteverket, Göteborgs Universitet, Linköpings Universitet, Stockholms Universitet, Vetenskapsakademien, Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsstyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Konkurrensverket, Statens institut för byggnadsforskning, Statens råd för byggnadsforskning, Ingenjörsvetenskapsakademien, Affärsverket Sven-

ska Kraftnät, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus län, Konsumentverket, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, Stockholms kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Sydkraft AB, Vattenfall AB,

Svenska Elverksföreningen, Svenska Kraftverksföreningen,

KRAFTSAM, Lantbrukarnas riksförbund, Svenska kommunförbundet, Svenska värmeverksföreningen, Sveriges Industriförbund, Svensk

Industriförening, Svenska bioenergiföreningen, Svenska gasföreningen,

Svenska kolinstitutet, Svenska Petroleum Institutet, Svenska trädbränsle-

föreningen, Svenska torvproducentföreningen, Bilindustriföreningen, Motormännens Riksförbund, Naturskyddsföreningen. Yttranden har också inkommit från Sveriges Geologiska undersökning och Jordens

Vänner.

En sammanställning över remissinstansernas yttranden finns tillgänglig

i Miljö- och naturresursdepartementet.

Bilaga 1.3

UNITED NATIONS FRAMEWORK FÖRENTA NATIONERNAS CONVENTION ON CLIMATE RAM-KONVENTION OM CHANGE KLIMAT-FÖRÄNDRING

The Parties to this Convention, Konventionens parter

Acknowledging that change in the Earth's som konstaterar att förändring av jordens climate and its adverse effects are a common klimat och dess skadliga verkningar är en geconcern of humankind, mensam angelägenhet för hela mänskligheten,

Concerned that human activities have been som är oroade över att mänskliga verksamsubstantially increasing the atmospheric con- heter i avsevärd grad har ökat koncentratiocentrations of greenhouse gases, that these in- nerna av växthusgaser i atmosfären, att detta crcases enhance the natural greenhouse effect, förstärker den naturliga växthuseffekten och and that this will result on average in an addi- att det kommer att leda till en genomsnittlig tional warming of the Earth's surface and at- ytterligare uppvärmning av jordens yta och atmosphere and may adversely affect natural mosfär och kan inverka skadligt på naturliga ecosystems and humankind, ekosystem och mänsklighet,

Noting that the largest share of historical som finner att den största andelen av tidiand current global emissions of greenhouse gare och nuvarande globala utsläpp av växtgases has originated in developed countries, husgaser har härstammat från industriländer, that per capita emissions in developing coun- att utsläpp per capita i utvecklingsländer forttries are still relatively low and that the share farande är relativt låga och att andelen globala of global emissions originating in developing utsläpp som härstammar från utvecklingsläncountries will grow to meet their social and de- der kommer att öka för att tillgodose dessa velopment needs, länders sociala och utvecklingsbehov,

Aware of the role and importance in terrest- som är medvetna om de terrestra och marina rial and marine ecosystems of sinks and reser- ekosystemens roll och betydelse som sänkor voirs of greenhouse gases, och reservoarer för växthusgaser.

Noting that there are many uncertainties in som finner att det finns mänga osäkerheter i predictions of climate change, particularly förutsägelser om klimatförändring, i synnerwith regard to the timing, magnitude and re- het vad gäller tidsbestämning, omfattning och gional patterns thereof, dess regionala mönster,

Acknowledging that the global nature of cli- som konstaterar att klimatförändringens mate change calls for the widest possible globala karaktär kräver bredast möjliga samcooperation by all countries and their parti- arbete mellan alla länder, med deltagande i en cipation in an effective and appropriate inter- effektiv och lämplig internationell svarsreaknational response, in accordance with their tion i enlighet med deras gemensamma men common but differentiated responsibilities olikartade ansvar och respektive förmåga samt and respective capabilities and their social and deras sociala och ekonomiska förhållanden, economic conditions,

Recalling the pertinent provisions of the De- som erinrar om de relevanta föreskrifterna i claration of the United Nations Conference on deklarationen från Förenta nationernas konfethe Human Environment, adopted at Stock- rens om den mänskliga miljön, antagen i holm on 16 June 1972, Stockholm den 16 juni 1972,

Recalling also that States have, in accord- som också erinrar om att stater, i öÖverensance with the Charter of the United Nations stämmelse med Förenta nationernas stadga and the principles of international law, the och folkrättens principer, har den suveräna sovereign right to exploit their own resources rättigheten att utnyttja sina egna tillgångar i

Bilaga 1.3

pursuant to their own environmental and de- enlighet med sin egen miljö-och utvecklingsvelopmental policies, and the responsibility to politik. och ansvaret för att tillse att aktiviteter ensure that activities within their jurisdiction inom sin jurisdiktion eller kontroll inte föroror control do not cause damage to the environ- sakar skada på miljön it andra stater eller i omment of other States or of areas beyond the råden utanför gränserna för nationell jurisdiklimits of national jurisdiction, tion,

Reaffirming the principle of sovereignty of som ånvo bekräftar principen om staters su- States in international cooperation to address veränitet i det internationella samarbetet med climate change, att bemöta klimatförändring,

Recognizing that States should enact effect- som anser att stater bör införa effektiv milive environmental legislation, that environ- jölagstiftning, att miljönormer, verksamhetsmental standards, management objectives and mål och prioriteringar bör avspegla det miljöpriorities should reflect the environmental and och utvecklingsmässiga sammanhang de tilldevelopmental context to which they apply, lämpas i, och att normer som tillämpas av vissa and that standards applied by some countries länder kan vara olämpliga och ge oberättigade may be inappropriate and of unwarranted ekonomiska och sociala kostnader för andra economic and social cast to other countries, in länder, i synnerhet utvecklingsländer, particular. developing countries,

Recalling the provisions of General Assem- som erinrar om föreskrifterna i generalförbly resolution 44/228 of 22 December 1989 on samlingens resolution 44/228 av den 22 decemthe United Nations Conference on Environ- ber 1989 om Förenta nationernas konferens ment and Development, and resolutions 43/53 om miljö och utveckling samt om resolutioof 6 December 1988, 44/207 of 22 December nerna 43/53 av den 6 december 1988, 44/207 av 1989, 45/212 of 21 December 1990 and 46/169 den 22 december 1989, 45/212 av den 21 deof 19 December 1991 on protection of global cember 1990 och 46/169 av den 19 december climate for present and future generations of 1991 om skydd av det globala klimatet för numankind, tida och framtida generationer av mänsklighe-

ten,

Recalling also the provisions of General As- som också erinrar om föreskrifterna i genesembly resolution 44/206 of 22 December 1989 ralförsamlingens resolution 44/206 av den 22 on the possible adverse effects of sea level rise december 1989 om de möjliga skadliga effekon islands and coastal areas, particularly low- terna av stigande havsnivå på öar och kustomlying coastal arcas and the pertinent provisions råden, i synnerhet lågt liggande kustområden, of General Assembly resolution 44/172 of 19 samt de relevanta föreskrifterna i generalför- December 1989 on the implementation of the samlingens resolution 44/172 av den 19 decem- Plan of Action to Combat Desertification, ber 1989 om genomförande av handlingspla-

nen för att bekämpa ökenspridning,

Recalling further the Vienna Convention for som vidare erinrar om Wienkonventionen the Protection of the Ozone Layer, 1985, and av år 1985 för skydd av ozonskiktet och Montthe Montreal Protocol on Substances that De- realprotokollet av år 1987 om ämnen som bryplete the Ozone Layer, 1987, as adjusted and ter ned ozonskiktet, i dess lydelse av den 29 amended on 29 June 1990, juni 1989,

Noting the Ministerial Declaration of Se- som noterar ministerdeklaration från den cond World Climate Conference adopted on 7 andra världsklimatkonferensen, antagen den 7 November 1990, november 1990,

Conscious of the valuable analytical work som är medvema om det värdefulla analybeing conducted by many States on climate tiska arbete som utförs av många stater om kli-

Bilaga 1.3

change and of the important contributions of matförändring, och om de viktiga bidragen the World Meteorological Organization, the från Meteorologiska världsorganisationen, united Nations Environment Programme and Förenta nationernas miljöprogram och andra other organs, organizations and bodies of the organ, organisationer och delar inom Förenta United Nations system, as well as other inter- nationerna liksom andra internationella och national and intergovernmental bodies, to the mellanstatliga organ, till utbytet av vetenskapexchange of results of scientific research and liga forskningsresultat och till samordningen the coordination of research, av forskning,

Recognizing that steps required to under- som anser att steg som erfordras för att förstand and address climate change will be envir- stå och bemöta klimatförändring kommer att onmentally, socially and economically most cf- vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt fective if they are based on relevant scientific, mest effektiva om de baseras på relevanta vetechnical and economic considerations and tenskapliga, tekniska och ekonomiska överväcontinually re-evaluated in the light of new ganden och kontinuerligt omvärderas i ljuset findings in these arcas, av nya rön inom dessa områden,

Recognizing that various actions to address som anser att olika åtgärder för att bemöta climate change can be justified economically klimatförändring kan ha ett eget ckonomiskt in their own right and can also help in solving berättigande och också kan bidra till att lösa other environmental problems, andra miljöproblem.

Recognizing also the need for developed som också inser behovet av att industriläncountries to take immediate action in a flexible der skrider till omedelbar handling på ett fleximanner on the basis of clear priorities, as a belt sätt på grundval av klara prioriteringar, first step towards comprehensive response som ett första steg mot övergripande åtgärdsstrategies at the global, national and, where strategier på global, nationell och, då så överagreed, regional levels that take into account enskommits, regional nivå, som beaktar alla all greenhouse gases, with due consideration växthusgaser, med vederbörlig hänsyn tagen of their relative contributions to the enhance- till dessas relativa bidrag till ökningen av växtment of the greenhouse effect, husceffekten,

Recognizing further that low-lving and other som vidare anser att lågt liggande och andra small island countries, countries with low-ly- små öländer, länder med lågt liggande kustoming coastal, arid and semi-arid areas or areas råden, torra eller halvtorra områden eller omliable to floods, drought and desertification, råden som är utsatta för översvämningar. and developing countries with fragile moun- torka och ökenspridning, och utvecklingsläntainous ecosystems are particularly vulnerable der med ömtåliga bergiga ekosystem är särto the adverse effects of climate change, skilt sårbara för de skadliga effekterna av kli-

matförändring,

Recognizing the special difficulties of those som inser de särskilda svårigheterna för de countries, especially developing countries, länder, i synnerhet utvecklingsländer, vars whose cconomies are particularly dependent ckonomi är särskilt beroende av produktion, on fossil fuel production, use and exportation, användning och export av fossila bränslen, till as a consequence of action taken on limiting följd av åtgärder som vidtas för att begränsa greenhouse gas emissions, utsläpp av växthusgaser,

Affirming that responses to climate change som bekräftar att motåtgärder mot klimatshould be coordinated with social and förändring borde samordnas med social och economic development in an integrated man- ekonomisk utveckling på ett integrerat sätt i ner with a view to avoiding adverse impacts on syfte att undvika skadlig inverkan på denna utthe latter, taking into full account the legitim- veckling med fullt beaktande av utvecklings-

Bilaga 1.3

ate priority needs of developing countries for ländernas rättmätiga prioriterade behov att the achievement of sustained cconomic uppnå varaktig ekonomisk tillväxt och avskafgrowth and the eradication of poverty, fande av fattigdom,

Recognizing that all countries, especially som anser att alla länder, i synnerhet utveckdeveloping countries, need access to resources lingsländer, behöver tillgång till erforderliga required to achieve sustainable social and resurser för att uppnå en hållbar social och economic development and that, in order for ekonomisk utveckling, och att för att utveckdeveloping countries to progress towards that lingsländer skall kunna göra framsteg i riktgoal, their energy consumption will need to ning mot detta mål, kommer deras energiförgrow taking into account the possibilities for brukning att behöva öka, med hänsyn tagen achieving greater cnergy efficiency and for till möjligheterna att uppnå högre energieffckcontrolling greenhouse gas emissions in gen- tivitet och begränsa utsläppen av växthusgaser eral, including through the application of new i allmänhet, inklusive genom tillämpning av technologies on terms which make such an ap- nya teknologier på villkor som gör sådan tillplication economically and socially beneficial. lämpning ekonomiskt och socialt fördelaktig,

Determined to protect the climate system for som är beslutna att skydda klimatsystemet åt present and future generations, nutida och framtida generationer.

Have agreed as follows: Har cnats om följande:

Article I Artikel 1

Definitions! Definitioner!

For the purposes of this Convention: I denna konvention avses med:

1. ”Adverse effects of climate change” me- 1. ”Skadliga effekter av klimatförändring”: ans changes in the physical environment or bi- förändringar i den fysiska miljön eller i ett omota resulting from climate change which have rådes växt- och djurliv till följd av klimatförsignificant deleterious effects on the composi- ändring som har betydande skadlig inverkan tion, resilience or productivity of natural and på sammansättningen, motståndskraften eller managed ecosystems or on the operation of so- produktiviteten hos naturliga eller anlagda cio-economic systems or on human health and ekosystem celler på funktionen av socio-ckonowelfare. miska system eller på mänsklig hälsa

och välfärd.

2. ”Climate change” means a change of cli- 2. ”Klimatförändring”: en förändring av klimate which is attributed directly or indirectly matet, som är direkt eller indirekt hänförlig till to human activity that alter the composition of mänsklig verksamhet, som ändrar sammanthe global atmosphere and which is in addition sättningen av den globala atmosfären, och som to natural climate variability observed over gär utöver naturliga klimatvariationer som obcomparable time periods. serverats under jämförbara tidsperioder.

3. "Climate system” means the totality of 3. ”Klimatsystem”: atmosfären, hydrosfäthe atmosphere, hydrosphere, biosphere and ren, biosfären och geosfären sammantagna, geosphere and their interactions. samt dessas inbördes samspel.

1) Titles of articles are included solely to assist the Artiklarnas titlar är medtagna enbart som en hjälp reader. för läsaren.

Bilaga 1.3

4. ”Emissions” means the release of green- 4, ”Utsläpp”: frigörandet av växthusgaser house gases and/or their precursors into the at- och/eller ämnen till atmosfären över ctt angimosphere over a specified area and period of vet område och en angiven tidsperiod. time.

5. ”Greenhouse gases” means those gaseous 5. ”Växthusgaser”: de gasformiga beståndsconstituents of the atmosphere, both natural delar i atmosfären, både naturliga och antroand anthropogenic, that absorb and re-emit pogena, som absorberar och återsänder infrainfrared radiation. röd strålning.

6. ”Regional economic integration organ- 6. "Organisation för regional ekonomisk inization” means an organization constituted by tegration”: en orpanisation, bildad av suvesovereign States of a given region which has räna stater i en viss region, som har behörighet competence in respect of matters governed by vad gäller frågor som regleras i denna konventhis Convention or its protocols and has been tion eller dess protokoll och som vederbörliduly authorized, in accordance with its in- gen har bemyndigats, i överensstämmelse med ternal procedures, to sign, ratify, accept, ap- sina interna förfaranden, att underteckna, raprove or accede to the instruments concerned. tificera, godta, godkänna eller ansluta sig till

de berörda handlingarna.

7. ”Reservoir” means a component or com- 7. ”Reservoar”: en eller flera komponenter ponents of the climate system where a green- av klimatsystemet där en växthusgas eller ett house gas or a precursor of a greenhouse gas is ämne som kan bilda en växthusgas lagras. stored.

$. ”Sink” means any process, activity or 8. ”Sänka”: varje process, aktivitet eller memechanism which removes a greenhouse gas, kanism som avlägsnar en växthusgas, en aeroan acrosol or a precursor of a greenhouse gas sol eller ett ämne som kan bilda en växthusgas, from the atmosphere. från atmosfären.

9. ”Source” means any process or activity 9. ”Källa”: varje process eller aktivitet som which releases a greenhouse gas, an aerosol or frigör en växthusgas, en aerosol eller ett ämne a precursor of a greenhouse gas into the atmo- som kan bilda en växthusgas till atmosfären. sphere.

Article 2 Artikel 2

Objective Mål

The ultimate objective of this Convention Slutmålet för denna konvention och varje and any related legal instruments that the hithörande legal handling som partskonferen- Conference of the Parties may adopt is to sen kan komma att anta är att uppnå, i överachieve, in accordance with the relevant provi- ensstämmelse med de relevanta förskrifterna i sions of the Convention, stabilization of green- konventionen, att atmosfärens koncentration house gas concentrations in the atmosphere at av växthusgaser stabiliseras på en nivå som a level that would prevent dangerous anthro- skulle förhindra farlig antropogen störning i pogenic interference with the climate system. klimatsystemet. En sådan nivä bör vara upp- Such a level should be achieved within a time nådd inom cen tidsram som är tillräcklig för att frame sufficient to allow ecosystems to adapt tillåta ekosystem att anpassa sig naturligt till

Bilaga 1.3

naturally to climate change, to ensure that klimatförändring, att säkerställa att livsmefood production is not threatened and to en- delsproduktion inte hotas och att möjliggöra able economic development to proceed in a för ekonomisk utveckling att fortgå på ett hållsustainable manner. bart sätt.

Article 3 Artikel 3 Principles Principer

In their actions to achieve the objective of I sitt agerande för att uppnå konventionens the Convention and to implement its provi- mål och genomföra dess bestämmelser skall sions, the Parties shall be guided, inter alia, by parterna vägledas av, bland annat följande: the following:

1. The Parties should protect the climate 1. Parterna bör skydda klimatsystemet åt system for the benefit of present and future nutida och framtida generationer av mänskliggenerations of humankind, on the basis of heten på grundval av rättvisa och i överensequity and in accordance with their common stämmelse med sitt gemensamma, men olikarbut differentiated responsibilities and respect- tade ansvar och respektive förmåga. Således ive capabilities. Accordingly, the developed bör parter som är industriländer ta ledningen i country Parties should take the lead in com- kampen mot klimatförändring och dess skadbating climate change and the adverse effects liga effekter. thereof.

2. The specific needs and special circum- 2. De särskilda behoven och speciella omstances of developing country Parties, espe- ständigheterna hos parter som är utvecklingscially those that are particularly vulnerable to länder, speciellt de som är särskilt sårbara för the adverse effects of climate change, and of skadliga effekter av klimatförändring, och hos those Parties, especially developing country de parter, särskilt parter som är utvecklings- Parties, that would have to bear a dispropor- länder, som skulle komma att tvingas bära en tionate or abnormal burden under the Con- oproportionerlig och onormal börda cnligt vention, should be given full consideration. konventionen, bör tas under fullt övervä-

gande.

3. The Parties should take precautionary 3. Parterna bör vidta förebyggande åtgärder measures to anticipate, prevent or minimize för att förutse, förhindra eller minimera orsathe causes of climate change and mitigate its kerna till klimatförändring och motverka dess adverse effects. Where there arc threats of ser- skadliga effekter. Där det föreligger hot om ious or irreversible damage, lack of full allvarlig eller oåterkallelig skada, bör inte avscientific certainty should not be used as a saknaden av full vetenskaplig säkerhet använreason for postponing such measures, taking das som förevändning för att uppskjuta sådana into account that policies and measures to deal ätgärder, med beaktande av att politik och åtsö as to ensure global benefits at the lowest gärder för att hantera klimatförändring bör possible cost. To accieve this, such policies and vara kostnadseffektiva så att de säkerställer measures should take into account different globala fördelar till lägsta möjliga kostnad. socio-economic contexts, be comprehensive, För att uppnå detta bör politiken och åtgärcover all relevant sources, sinks and reservoirs derna ta hänsyn till olika socio-ckonomiska of greenhouse gases and adaptation, and com- sammanhang, vara övergripande, gälla alla re-

Bilaga 1.3

prise all economic sectors. Efforts to address levanta källor, sänkor och reservoarer för climate change may be carried out cooper- växthusgaser och anpassning samt omfatta alla atively by interested Parties. ekonomiska sektorer. Ansträngningar för att

bemöta klimatförändring kan utföras på sam-

arbetsbasis mellan intresserade parter.

4. The Parties have right to, and should, 4. Parterna har rätt till och bör främja en promote sustainable development. Policies hållbar utveckling. Politik och åtgärder för att and measures to protect the climate system skydda klimatsystemet mot förändringar föragainst human-induced change should be ap- orsakade av människan bör vara anpassade till propriate for the specific conditions of each varje lands specifika förhållanden och integre- Party and should be integrated with national rade i nationella utvecklingsprogram. under development programmes, taking into ac- beaktande av att ckonomisk utveckling är väcount that economic development is essential sentlig för vidtagande av åtgärder för att befor adopting measures to address climate möta klimatförändring. change.

å. The Parties should cooperate to promote 5, Parterna bör samarbeta om att främja ett a supportive and open international economic stödjande och öppet internationellt ekonosystem that would lead to sustainable miskt system som skulle leda till hållbar ekoeconomic growth and development in all par- nomisk tillväxt och utveckling för alla parter, ties, particularly developing country Parties, särskilt parter som är utvecklingsländer, och thus enabling them better to address the prob- därmed möjliggöra för dem att bättre bemöta lems of climate change. Measures taken to problemen med klimatförändring. Åtgärder combat climate change, including unilateral vidtagna för att bekämpa klimatförändring, ones, should not constitute a means of inklusive unilaterala åtgärder, bör inte utgöra arbitrary of unjustifiable discrimination or a ett medel för godtycklig eller oberättigad disdisguised restriction on international trade. kriminering eller en förtäckt begränsning av

internationell handel.

Article 4 Artikel 4 Commitments Åtaganden

1. All Parties, taking into account their com- 1. Alla parter. med hänsyn tagen till sitt gemon but differentiated responsibilities and mensamma men olikartade ansvar och sina their specific national and regional develop- särskilda nationella och regionala utvecklingsment priorities, objectives and circumstances, prioriteter, mål och förhållanden, skall: shall:

(a) Develop, periodically update. publish (a) Utveckla, periodiskt uppdatera, publi-

and make available to the Conference cera och ställa till partskonferensens

of the Parties, in accordance with Art- förfogande, i enlighet med artikel 12,

icle 12, national inventories of anthro- nationella inventeringar över antropo-

pogenic emissions by sources and re- gena utsläpp från källor och upptag i

movals by sinks of all greenhouse gases sänkor av alla växthusgaser som inte re-

not controlled by the Montreal proto- gleras av Montrealprotokollet. med an-

Bilaga 1.3

col, using comparable methodologies to vändande av jämförbar metodik att be agreed upon by the Conference of enas om vid partskonferensen; the parties; (b) Formulate, implement, publish and (b) Formulera, genomföra, publicera och regularly update national and, where regelbundet uppdatera nationella och, appropriate, regional programmes con- då så är tillämpligt, regionala program taining measures to mitigate climate som innehåller åtgärder för att motchange by addressing anthropogenic verka klimatförändring genom inriktemissions by sources and removals by ning på antropogena utsläpp från källor sinks of all greenhouse gases not con- och upptag i sänkor av alla växthusgaser trolled by the Montreal protocol, and som inte regleras av Montrealprotokolmeasures to facilitate adequate adapta- let, och åtgärder för att underlätta äntion to climate change; damålsenlig anpassning till klimatför-

ändring; (c) Promote and cooperate in the develop- (c) Främja och samarbeta om utveckling, ment, application and diffusion, includ- tillämpning och spridning, inklusive ing transfer, of technologies, practices överföring av teknologier, kunnande and processes that control, reduce or och processer som reglerar. minskar elprevent anthropogenic emissions of ler förhindrar antropogena utsläpp av greenhouse gases not controlled by the växthusgaser som inte regleras av Montreal Protocol in all relevant sec- Montrealprotokollet inom alla reletors, including the energy, transport, in- vanta sektorer, inklusive energi-, trandustry, agriculture, forestry and waste sport-, industri-, jordbruks-, skogsmanagement sectors; bruks- och avfallshanteringssektorerna;

(d) Promote sustainable management, and (d) Främja hållbar skötsel, och främja och promote and cooperate in the conserva- samarbeta om bevarande och ökning, i tion and enhancement, as appropriate, tillämpliga fall, av sänkor och reservoaof sinks and reservoirs of all greenhouse rer för alla växthusgaser som inte reglegases not controlled by the Montreal ras av Montrealprotokollet, inklusive Protocol, including biomass, forests biomassa, skogar och oceaner, såväl and oceans as well as other terrestrial, som andra ekosystem på land, vid kuscoastal and marine ecosystems; ter och i vatten:

(e) Cooperate in preparing for adaptation (e) Samarbeta om förberedelser för anto the impacts of climate change, de- passning till följderna av klimatförändvelop and elaborate appropriate and in- ring; utveckla och förfina lämpliga och tegrated plans for coastal zone manage- samordnade planer för kustområdesförment, water resources and agriculture, valtning, vattenresurser och jordbruk, and for the protection and rehabilita- och för skydd och rehabilitering av omtion of areas, particularly in Africa, af- råden, särskilt i Afrika, påverkade av fected by drought and desertification, torka och öÖkenspridning såväl som as well as floods: översvämningar:

(f) Take climate change considerations into (f) beakta klimatförändringar, så långt det account, to the extent feasible, in their är rimligt, i relevant social, ekonomisk relevant social. economic and environ- och miljömässig politik och handlande,

Bilaga 1.3

mental policies and actions, and employ samt utnyttja lämpliga metoder, till exappropriate methods, for example im- empel konsekvensbedömningar, natiopact assessments, formulated and de- nellt formulerade och fastställda, i syfte termined nationally, with a view to min- att minimera skadliga effekter på ekoimizing adverse effects on the economy, nomin, folkhälsan och miljöns kvalitet on public health and on the quality of av projekt eller åtgärder som de vidtar the environment, of projects or meas- för att motverka eller anpassa sig till kliures undertaken by them to mitigate or matförändring; adapt to climate change:

(2) Promote and cooperate in scientific, (g) främja och samarbeta om vetenskaplig, technological, technical, socIO- teknologisk, teknisk, socioekonomisk economic and other research, system- och annan forskning, systematisk obatic observation and development of servation och utveckling av dataarkiv data archives related to the climate sys- angående klimatsystemet och avsedd tem and intended to further the under- att öka förståelsen och att minska eller standing and to reduce or eliminate the undanröja de kvarstående osäkerheremaining uncertainties regarding the terna om orsakerna, verkningarna, omcauses, effects, magnitude and timing of fattningen och tidsbestämningen av kliclimate change and the economic and matförändring och de ekonomiska och social consequences of various response sociala konsekvenserna av olika svarsstrategies; strategier;

(h) Promote and cooperate in the full, open (h) Främja och samarbeta om fullt, öppet and prompt exchange of relevant och snabbt utbyte av relevant, vetenscientific, technological, technical, so- skaplig, teknologisk, teknisk, sociocio-economic and legal information re- ekonomisk och rättslig information anlated to the climate system and climate pående klimatsystemet och klimatförchange, and to the economic and social ändring, och de ekonomiska och sociala consequences of various response strat- följderna av olika ätgärdsstrategier: epies; (i) Promote and cooperate in education, (i) Främja och samarbeta om utbildning, training and public awareness related to yrkesträning och allmänhetens medveclimate change and encourage the tenhet avseende klimatförändring och widest participation in this process, in- uppmuntra till det bredaste deltagande i cluding that of non-governmental or- denna process, inklusive av icke-statliga ganizations; and organisationer; samt

(j) Communicate to the Conference of the (j) Överlämna information angående ge- Parties information related to imple- nomförande till partskonferensen, i enmentation. in accordance with Article lighet med artikel 12. 12.

2. The developed country Parties and 2. Parterna från industriländer och övriga other Parties included in annex I com- parter upptagna i bilaga 1 åtar sig specifikt vad mit themselves specifically as provided som föreskrivs 1 det följande: för in the following:

Bilaga 1.3

Each of these Parties shall adopt (2) Var och en av dessa parter skall föra

(a)

national” policies and take corre- nationell” politik och vidta motsvarande sponding measures on the mitigation of åtgärder för att motverka klimatförändclimate change, by limiting its anthro- ring. genom att begränsa sina antropopogenic emissions of greenhouse gases gena utsläpp av växthusgaser och and protecting and enhancing its green- skydda och öka sina sänkor och reserhouse gas sinks and reservoirs. These voarer för växthusgaser. Denna politik policies and measures will demonstrate och dessa åtgärder kommer att visa att that developed countries are taking the industriländer tar ledningen i att förlead in modifying longer-term trends in ändra långsiktiga trender för antropoanthropogenic emissions consistent gena utsläpp i överensstämmelse med with the objective of the Convention, konventionens mål, och anser att återrecognizing that the return by the end of gången i slutet av innevarande decenthe present decade to earlier levels of nium till tidigare nivåer för antropoanthropogenic emissions of carbon di- gena utsläpp av koldioxid och andra oxide and other greenhouse gases not växthusgaser som inte regleras av controlled by the Montreal protocol Montrealprotokollet skulle bidra till en would contribute to such modification, sådan förändring, och beaktar olikheand taking into account the differences terna i dessa parters utgångslägen och in these Parties' starting points and ap- angreppssätt, ckonomiska strukturer proaches, economic structures and re- och resurstillgångar, behovet av att vidsource bases, the need to maintain makthålla stark och hållbar ckonomisk strong and sustainable economic tillväxt. tillgängliga teknologier och growth, available technologies and andra individuella omständigheter, såother individual circumstances, as well väl som behovet av rättvisa och lämpas the need for equitable and appropri- liga bidrag från var och en av dessa parate contributions by each of these Par- ter till den globala strävan mot detta ties to the global effort regarding that mål. Dessa parter kan genomföra sådan objective. These Parties may imple- politik och sådana åtgärder gemensamt ment such policies and measures jointly med andra parter och kan bistå andra with other Parties and may parter att bidra till uppfyllandet av kon-

assist other Parties in contributing to ventionens mål, särskilt det mål som anthe achievement of the objective of the ges i detta stycke; Convention and, in particular, that of this subparagraph;

(b) In order to promote progress to this (b) För att främja framsteg i detta syfte, end, each of these Parties shall skall var och en av dessa parter, inom communicate. within six months of the sex månader efter det att konventionen entry into force of the Convention for it har trätt i kraft för berörd part och därand periodically thereafter, and in ac- efter med regelbundna intervaller, och i cordance with Article 12, detailed in- enlighet med artikel 12, överlämna deformation on its policies and measures taljerad information om sin politik och

2 . ce ” : o pd ? This includes policies and measures adopted by re- "Detta innefattar målsättningar och åtgärder som glonal economic integration organizations. antas av organsationer för regional ekonomisk inte-

gration.

7 Riksdagen 1992193. I saml. Nr 179

Bilaga 1.3

referred to in subparagraph (a) above, sina åtgärder enligt punkt (a) ovan, såas well as on its resulting projected an- väl som om sina därefter beräknade anthropogenic emissions by sources and tropogena utsläpp från källor och uppremovals by sinks of greenhousc gases tag i sänkor av växthusgaser som inte not controlled by the Montreal Protocol regleras av Montrealprotokollet för den for the period referred to in subpara- period som anges i punkt (a), med mågraph (a), with the aim of returning in- let att individuellt eller gemensamt dividually or jointly to their 1990 levels återgå till sina 1990 års nivåer för dessa of these anthropogenic emissions of car- antropogena utsläpp av koldioxid och bon dioxide and other greenhouse gases andra växthusgaser som inte regleras av not controlled by the Montreal Proto- Montrealprotokollet. Denna informacol. This information will be reviewed tion kommer att granskas av partskonby the Conference of the Parties, at its ferensen vid dess första möte och regcelfirst session and periodically thereafter, bundet därefter, i enlighet med in accordance with Article 7: artikel 7:

(c) Calculations of emissions by sources (c) Beräkningar av utsläpp från källor och and removals by sinks of greenhouse upptag i sänkor av växthusgaser för de gases for the purposes of subparagraph syften som anges i punkt (b) ovan, bör (b) above should take into account the ta i beaktande bästa tillgängliga vetenbest available scientific knowledge, in- skapliga kunskap, inklusive den effekcluding of the effective capacity of sinks tiva kapaciteten hos sänkor och de reand the respective contributions of such spektive bidragen från sådana gaser till gases to climate change. The Confer- klimatförändring. Partskonferensen ence of the Parties shall consider and skall överväga och enas om metodiker agree on methodologies for these calcu- för dessa beräkningar vid sitt första lations at its first session and review möte och därefter regelbundet granska them regularly thereafter: dem:

(d) The conference of the Parties shall, at (d) Partskonferensen skall vid sin första its first session, review the adequacy of session pröva om bestämmelserna i subparagraphs (a) and (b) above. Such punkterna (a) och (b) ovan är tillräckreview shall be carried out in the light of liga. Prövningen skall ske i ljuset av the best available scientific information bästa tillgängliga vetenskapliga inforand assessment on climate change and mation och utvärdering av klimatförits impacts. as well as relevant tech- ändring och dess följder såväl som relenical, social and economic information. vant teknisk. social och ekonomisk in- Based on this review, the Conference of formation. På grundval av denna prövthe Parties shall take appropriate ac- ning skall partskonferensen vidta lämption, which may include the adoption of liga åtgärder, som kan innefatta antaamendments to the commitments in gande av ändringar av ätagandena i subparagraphs (a) and (b) above. The punkterna (a) och (b) ovan. Partskonfe- Conference of the Parties, at its first ses- rensen skall, vid sitt första möte, också sions, shall also take decisions regard- fatta beslut om kriterier för gemensam ing criteria for joint implementation as implementering säsom indikerats i indicated in subparagraph (a) above. A punkt (a) ovan. En andra prövning av second review of subparagraphs (a) and punkterna (a) och (b) skall äga rum inte (b) shall take place not later than 31 De- senare än den 31 december 1998, och

Bilaga 1.3

cember 1998, and thereafter at regular därefter med regelbundna intervall, intervals determined by the Conference fastställda av partskonferensen, tills of the Parties, until the objective of the konventionens mål är uppnått; Convention is met; (e) Each of these Parties shall: (e) Var och en av dessa parter skall (i) coordinate. as appropriate with (i) samordna, om tillämpligt med

other such = Parties, relevant andra sådana parter, relevanta

economic and administrative in- ckonomiska och administrativa in-

struments developed to achieve strument som utvecklats för att

the objective of the Convention; uppnå konventionens mål; and samt

(ii) identify and periodically review its (li) identifiera och regelbundet pröva

own policies and practices which den cgna politik och praxis som

encourage activities that lead to uppmuntrar aktiviteter som leder

greater levels of anthropogenic till högre nivåer av antropogena

emissions of greenhouse gases not utsläpp av växthusgaser som inte

controlled by the Montreal Proto- regleras av Montrealprotokollet

col than would otherwise occur: än vad som eljest skulle vara fallet;

(f) The Conference of the Parties shall re- (f) Partskonferensen skall. inte senare än view, not later than 31 December 1998, den 31 december 1998. granska tillgängavailable information with a view to lig information i syfte att fatta beslut om taking decisions regarding such amend- sådana tillägg till listorna i bilagorna I ments to the lists in annexes I and II as och II som kan vara lämpliga, med godmåy be appropriate, with the approval kännande av den part som berörs; of the party concerned; (2) Any Party not included in annex I may, (g) Varje part som inte är upptagen i bilaga in its instrument of ratification, accept- I kan i sitt ratifikations-, godtagande-, ance, approval or accession, or at any godkännande-, eller anslutningsinstrutime thereafter, notify the Depositary ment eller vid varje tidpunkt därefter that it intends to be bound by subparag- anmäla till depositarien att den anser raphs (a) and (b) above. The Deposit- sig vara bunden av punkterna (a) och ary shall inform the other signatories (b) ovan. Depositarien skall informera and Parties of any such notification. de övriga undertecknarna och parterna

om varje sådan anmälan.

3. The developed country Parties and other 3. Parterna från industriländer och övriga developed Parties included in annex II shall utvecklade parter upptagna i bilaga 2 skall tillprovide new and additional financial resources handahälla nya och additionella finansiella reto meet the agreed full costs incurred by devel- surser för att bestrida de överenskomna totala oping country Parties in complying with their kostnaderna som parter från utvecklingslänobligations under Article 12, paragraph 1. der vidkänns för uppfyllandet av sina förplik- They shall also provide such financial re- telser enligt artikel 12, punkt 1. De skall också sources, including for the transfer of techno- tillhandahålla sådana finansiella resurser, inlogy, needed by the developing country Parties klusive teknologiöverföring, som parter från

Bilaga 1.3

to meet the agreed full ineremental costs of im- utvecklingsländer behöver för att bestrida de plementing measures that are covered by para- överenskomna totala tillkommande kostnagraph I of this Article and that are agreed be- derna för genomförande av åtgärder som omtween a developing country Party and the in- fattas av punkt I i denna artikel och som har ternational entity or entities referred to in Art- överenskommits mellan en part som är ett uticle 11, in accordance with that Article. The vecklingsland och den internationella enhet elimplementation of these commitments shall ler de internationella enheter som åsyftas i artake into account the need for adequacy and tikel 11. i överensstämmelse med den artikeln. predictability in the flow of funds and the im- Vid genomförandet av dessa åtaganden skall portance of appropriate burden sharing hänsyn tas till behovet av tillräcklighet och föramong the developed country Parties. utsebarhet i medelsflödet samt vikten av lämp-

lig bördefördelning mellan parterna från indu-

striländer.

4. The developed country Parties and other 4. Parterna från industriländer och övriga developed Parties included in annex II shall utvecklade parter upptagna i bilaga 2 skall also assist the developing country Parties that också bistå parter från utvecklingsländer, som are particularly vulnerable to the adverse ef- är särskilt sårbara för skadliga effekter av klifects of climate change in meeting costs of ad- matförändring med att bestrida kostnader för aptation to those adverse effects. anpassning till sådana skadliga effekter.

5. The developed country Parties and other 5. Parterna från industriländer och övriga developed Parties included in annex II shall utvecklade parter upptagna i bilaga 2 skall take all practicable steps to promote, facilitate vidta alla praktiskt genomförbara steg för att and finance, as appropriate, the transfer of, or främja, underlätta och finansiera, om lämpaccess to, environmentally sound technologies ligt, överföring av eller tillgång till, miljömäsand know-how to other Parties, particularly sigt sunda teknologier och kunnande till andra developing country Parties, to enable them to parter, särskilt parter från utvecklingsländer, implement the provisions of the Convention. för att möjliggöra för dessa att uppfylla kon- In this process, the developed country Parties ventionens bestämmelser. I denna process shall support the development and enhance- skall parterna från industriländer stödja utment of endogenous capacitics and technolo- vecklingen och förbättringen av utvecklingsgies of developing country Parties. Other Par- kindernas inhemska kapaciteter och teknoloties and organizations in a position to do so: gler. Andra parter och organisationer med may also assist in facilitating the transfer of möjlighet därtill kan också bistå med att unsuch technologies. derlätta överföring av sådana teknologier.

6. In the implementation of their commit- 6. Vid genomförandet av åtagandena enligt ments under paragraph 2 above, a certain de- punkt 2 ovan skall partskonferensen medge en gree of flexibility shall be allowed by the Con- viss flexibilitet för de parter 1 bilaga I som geference of the Parties to the Parties included in nomgår en process för övergång till marknadsannex I undergoing the process of transition to ekonomi, för att stärka dessa parters förmåga a market economy, in order to enhance the att bemöta klimatförändring, inklusive 1 förability of these Parties to address climate hållande till den tidigare nivå som valts som change, including with regard to the historical jämförelse för antropogena utsläpp av växtlevel of anthropogenic emissions of green- husgaser. som inte regleras av Montrealprotohouse gases not controlled by the Montreal kollet. Protocol chosen as a reference.

Bilaga 1.3

7. The extent to which developing country 7. Den omfattning i vilken parterna från ut- Parties will effectively implement their com- vecklingsländer effektivt kommer att genommitments under the Convention will depend föra sina åtaganden under konventionen komon the effective implementation by developed mer att vara avhängig av att parter från inducountry Parties of their commitments under striländer effektivt genomför sina åtaganden the Convention related to financial resources under konventionen beträffande finansiella and transfer of technology and will take fully resurser och teknologiöverföring, och kominto account that economic and social develop- mer att till fullo beakta att ckonomisk och soment and poverty eradication are the first and cial utveckling och avskaffande av fattigdom Overriding priorities of the developing country är de första och övergripande prioriteterna för Parties. parterna från utvecklingsländer.

8. In the implementation of the commit- 8. Vid genomförandet av åtagandena i ments in this Article, the Parties shall give full denna artikel skall parterna till fullo överväga consideration to what actions are necessary vilka åtgärder som är nödvändiga enligt konunder the Convention, including actions re- ventionen, inklusive åtgärder som rör finanlated to funding, insurance and the transfer of siering, försäkring och tecknologiöverföring, technology, to meet the specific needs and för att tillgodose de särskilda behoven och anconcerns of developing country parties arising gelägenheterna hos parter från utvecklingslänfrom the adverse effects of climate change der som uppstår på grund av de skadliga effekand/or the impact of the implementation of re- terna av klimatförändring och/eller inverkan sponse measures, especially on: av genomförandet av motåtgärder, I synnerhet

på:

(a) Small island countries: (a) små öländer,

(b) Countries with low-lying coastal areas; (b) länder med lågt liggande kustområden,

(c) Countries with arid and semi-arid areas, (c) länder med torra och halvtorra områ-

forested areas and areas liable to forest den, skogbevuxna områden och områ-

decay: den som riskerar skogsdöd,

(d) Countries with areas prone to natural (d) länder med områden som ofta utsätts

disasters; för naturkatastrofer,

(e) Countries with areas liable to drought (e) länder som riskerar torka och öken-

and desertification; spridning,

(f) Countries with areas of high urban at- (f) länder med hög luftförorening i stor-

mospheric pollution: stadsområden,

(g) Countries with areas with fragile eco- (g) länder med områden med känsliga eko-

systems, including mountainous ecosys- system, inklusive bergs- ekosystem, tems;

(h) Countries whose economies are highly (h) länder, vars ekonomier är mycket bero-

dependent on income generated from ende av inkomster som härrör från till-

the production, processing and export, verkning, bearbetning och export och/-

and/or on consumption of fossil fuels eller förbrukning av fossila bränslen och

and associated energy-intensive prod- besläktade energiintensiva produkter,

ucts: and samt

(i) Land-locked and transit countries. (i) länder utan egen kust och länder med

genomfartstrafik. 101

Bilaga 1.3

Further, the Conference of the Parties may Dessutom kan partskonferensen vidta åtgärtake actions, as appropriate, with respect to der, om så är lämpligt, med avseende på denna this paragraph. punkt.

9. The Parties shall take full account of the 9. Parterna skall till fullo beakta de specifika specific needs and special situations of the le- behoven och de speciella förhållandena hos de ast developed countries in their actions with minst utvecklade länderna i sina åtgärder avregard to funding and transfer of technology. seende finansiering och teknologiöverföring.

10. The Parties shall, in accordance with 10. Parterna skall, i enlighet med artikel 10, Article 10, take into consideration in the im- vid genomförandet av sina åtaganden enligt plementation of the commitments of the Con- konventionen överväga situationen hos parter, vention the situation of Parties, particularly i synnerhet utvecklingsländer, med ekonomier developing country Parties, with economies som är sårbara för skadliga effekter av genomthat are vulnerable to the adverse effects of the förandet av åtgärder för att bemöta klimatförimplementation of measures to respond to cli- ändring. Detta gäller särskilt för parter med mate change. This applies notable to Parties ekonomier som är mycket beroende av inwith economies that are highly dependent on komster som härrör från produktionen, bearincome generated from the production, betningen och exporten och/eller förbrukprocessing and export, and/or consumption of ningen av fossila bränslen och besläktade fossil fuels and associated energy-intensive energiintensiva produkter och/eller från anproducts and/or the use of fossil fuels for which vändningen av fossila bränslen, för vilka såsuch Parties have serious difficulties in switch- dana parter har stora svårigheter att byta till ing to alternatives. alternativ.

Article 5 Artikel 5 Reseurch and systematic observation Forskning och systematisk observation

In carrying out their commitments under När de utför sina åtaganden enligt artikel 4, Article 4, paragraph 1 (g), the Parties shall: punkt I (g) skall parterna:

(a) Support and further develop, as appro- (a) Stödja och ytterligare utveckla, om så

priate, international and intergovern- är lämpligt, internationella och mellan-

mental prögrammes and networks of statliga program och nätverk av organi-

organizations aimed at defining, con- sationer som syftar till att definiera, ut-

ducting, assessing and financing re- föra, värdera och finansiera forskning.

search, data collection and systematic datainsamling och systematisk observa-

observation, taking into account the tion, med beaktande av behovet av att

need to minimize duplication of effort: minimera dubbelarbete;

(b) Support international and intergovern- (b) Stödja internationella och mellanstat-

mental efforts to strengthen systematic liga ansträngningar för att stärka syste-

observation and national scientific and matisk observation och nationell veten-

technical research capacities and capab- skaplig och teknisk forskningskapacitet

ilities, particularly in developing coun- och forskningsförmåga, i synnerhet hos

tries, and to promote access to, and ex- utvecklingsländer, och för att främja

change of, data and analyses thereof tillgång till. och utbyte av, data och ana-

obtained from areas beyond national lyser av dessa data från områden

jurisdiction; and bortom nationell jurisdiktion samt

Bilaga 1.3

(c) Take into account the particular con- (c) Beakta de speciella intressena och becerns and needs of developing countries hoven hos utvecklingsländer och samarand cooperate in improving their endo- beta om att förbättra dessas inhemska genous capacities and capabilities to kapacitet och förmåga att delta i de anparticipate in the efforts referred to in strängningar, som åsyftas i punkterna subparagraphs (a) and (b) above. (a) och (b) ovan.

Article 6 Artikel 6 Education, training and public awareness Utbildning, yrkesträning och allmänhetens

medvetenhet In carrying out their commitments under När de utför sina åtaganden enligt artikel 4, Article 4, paragraph 1(i), the Parties shall: punkt 1 (i) skall parterna:

(a) Promote and facilitate at the national (a) Främja och underlätta på nationell och, and, as appropriate, subregional and re- om så är lämpligt, subregional och regional levels, and in accordance with glonal nivå, och i överensstämmelse national laws and regulations, and med nationell lagstiftning och bestämwithin their respective capacities: melser, och inom sina respektive kapa-

citeter: (i) the development and implementa- (i) utveckling och genomförande av tion of educational and public program för utbildning och för att awareness programmes on climate höja allmänhetens medvetenhet change and its effects; om klimatförändring och dess ef-

fekter, (ii) public access to information on cli- (ii) tillgång för allmänheten till informate change and its effects; mation om klimatförändring och

dess effekter; (iii) public participation in addressing (Lii) deltagande av allmänheten i bemöclimate change and its effects and tande av klimatförändring och dess developing adequate responses; effekter och i utveckling av ändaand målsenliga motåtgärder, samt (iv) training of scientific, technical and (iv) träning av vetenskaplig, teknisk managerial personnel. och ledande administrativ perso-

nal.

(b) Cooperate in and promote, at the inter- (b) Samarbeta om och främja, på internanational level, and, where appropriate, tionell nivå. samt, där så är lämpligt, using existing bodies: med utnyttjande av befintliga organ: (1) the development and exchange of (i) utvecklandet och utbytet av mateeducational and public awareness rial för utbildning och för att höja material on climate change and its allmänhetens medvetenhet om klieffects; and matförändring och dess' eftekter,

samt (ii) the development and implementa- (i) utvecklandet och genomförandet tion of education and training pro- av utbildnings- och träningsprogrammes, including the gram, inklusive stärkande av nastrengthening of national institu- tionella institutioner och utbyte eltions and the exchange or second- ler tillhandahållande av personal

Bilaga 1.3

ment of personnel to train experts för att träna experter inom detta

in this field, in particular for devel- område, i synnerhet för utveck-

oping countries. lingsländer.

Article 7 Artikel 7

Conference of the Parties Partskonferensen 1. A Conference of the Parties is hereby es- 1. En partskonferens upprättas härmed. tablished.

2. The Conference of the Parties, as the su- 2. Partskonfererensen skall, som högsta orpreme body of this Convention, shall keep gan för denna konvention, regelbundet under regular review the implementation of granska implementeringen av konventionen the Convention and any related legal instru- och varje härmed sammanhängande juridiskt ments that the Conference of the Parties may instrument som partskonferensen kan komma adopt, and shall make, within its mandate, the att anta, och skall, inom sitt mandat, fatta de decisions necessary to promote the effective beslut som är nödvändiga för att främja det cfimplementation of the Convention. To this fektiva genomförandet av konventionen. För end, it shall: detta ändamål skall den:

(a) Periodically examine the obligations of (a) Med jämna mellanrum granska parterthe Parties and the institutional ar- nas förpliktelser och de institutionella rangements under the Convention, in arrangemangen under konventionen i the light of the objective of the Conven- ljuset av konventionens mål, erfarenhet tion, the experience gained in its imple- vunnen vid dess genomförande samt utmentation and the evolution of vecklingen av vetenskaplig och teknoloscientific and technological knowledge; gisk kunskap:

(b) Promote and facilitate the exchange of (b) Främja och underlätta utbytet av inforinformation on measures adopted by mation om åtgärder som vidtagits av the Parties to address climate change parterna för att bemöta klimatförändand its effects, taking into account the ring och dess effekter, med hänsyn tadiffering circumstances, responsibilities gen till parternas olika omständigheter, and capabilities of the Parties and their ansvar och förmåga och deras respekrespective commitments under the tive åtaganden under konventionen; Convention;

(c) Facilitate, at the request of two or more (c) Underlätta, på begäran av två eller flera Parties, the coordination of measures parter, samordningen av åtgärder som adopted by them to address climate de vidtagit för att bemöta klimatförändchange and its effects, taking into ac- ring och dess effekter, med hänsyn tacount the differing circumstances, re- gen till parternas olika omständigheter, sponsibilities and capabilities of the ansvar och förmåga och deras respek- Parties and their respective commit- tive åtaganden under konventionen; ments under the Convention.

(d) Promotce and guide, in accordance with (d) Främja och vägleda, i enlighet med the objective and provisions of the Con- konventionens mål och bestämmelser,

Bilaga 1.3

vention, the development and periodic utvecklingen och den återkommande refinement of comparable methodolo- förbättringen av jämförbar metodik, gies, to be agreed on by the Conference som parts-konferensen skall enas om, of the Parties, inter alia, for preparing bland annat för färdigställandet av ininventories of greenhouse pas emissions venteringar över utsläpp av växthusgaby sources and removals by sinks and ser från källor och upptag i sänkor, samt för evaluating the effectiveness of meas- för utvärdering av effektiviteten av åtures to limit the emissions and enhance gärder för att begränsa utsläppen och the removals of these gases. öka upptagen av dessa gaser; (e) Assess, on the basis of all information (e) Utvärdera, på grundval av all informamade available to in accordance with tion som tillställts den i enlighet med the provisions of the Convention, the konventionens bestämmelser, parterimplementation of the Convention by nas genomförande av konventionen, de the Parties, the overali effects of the övergripande effekterna av de åtgärder measures taken pursuant to the Con- som vidtagits med anledning av konvenvention, in particular environmental, tionen, i synnerhet miljömässiga, ekoeconomic and social effects as well as nomiska och sociala effekter liksom their cumulative impacts and the extent dessas samlade inverkan och den utto which progress towards the objective sträckning i vilken framsteg görs i riktof the Convention is being achieved: ning mot konventionens mål: (f) Consider and adopt regular reports on (f) Behandla och anta regelbundna rapporthe implementation of the Convention ter om genomförandet av konventionen and ensure their publication; och tillse att dessa publiceras;

(2) Make recommendations on any matters (2) Utfärda rekommendationer i frågor necessary for the implementation of the som är nödvändiga för genomförandet Convention: av konventionen:

(h) Seek to mobilize financial resources in (h) Sträva efter att anskaffa finansiella reaccordance with Article 4, paragraphs surser i enlighet med artikel 4, punk- 3, 4 and 5, and Article 11; terna 3 till 5, samt artikel 11; (i) Establish such subsidiary bodies as are (i) Upprätta sådana underorgan som bedeemed necessary for the implementa- döms nödvändiga för genomförandet av tion of the Convention: konventionen; () Review reports submitted by its (G) Granska rapporter från underorganen subsidiary bodies and provide guidance och tillhandahålla vägledning för dessa; to them;

(k) Agree upon and adopt, by consensus, Enas om och, i samstämmighet, anta

(k)

rules of procedure and financial rules procedurregler och finansiella regler för for itself and for any subsidiary bodies: partskonferensen och underorganen;

Seek and utilize, where appropriate, (1) Söka och utnyttja, då så är lämpligt, de the services and cooperation of, and in- tjänster, det samarbete och de upplysformation provided by, competent in- ningar som tillhandahålls av kompeternational organizations and intergov- tenta internationella organisationer och

Bilaga 1.3

ernmental and non-governmental bod- mellanstatliga och icke-statliga organ;

ies; and samt

(m) Exercise such other functions as are re- (m) Utöva sådana övriga funktioner som er-

quired for the achievement of the ob- fordras för att uppnå konventionens

jective of the Convention as well as mål, liksom alla andra funktioner som

other functions assigned to it under the den tilldelats i enlighet med konventio-

Convention. nen.

3. The Conference of the Parties shall, at its 3. Partskonferensen skall, vid sitt första first session adopt its own rules of procedure möte, anta procedurregler för sig och för de as well as those of the subsidiary bodies estab- underorgan som upprättats genom konventiolished by the Convention, which shall inetude nen, vilket skall inkludera beslutsprocedurer decision-making procedures for matters not för frågor som inte redan omfattas av beslutsalready covered by decision-making proce- procedurer föreskrivna i konventionen. Sådures stipulated in the Convention. Such dana procedurer kan innehålla krav på specifiprocedures may include specified majorities cerade majoriteter för fattande av vissa beslut. required for the adoption of particular de- CistOns.

4. The first session of the Conference of the 4. Partskonferensens första möte skall sam- Parties shall be convened by the interim sec- mankallas av det interimssekretariat som åsyfretariat referred to in Article 21 and shall take tas i artikel 21 och skall äga rum inte senare än place not later than one year after the date of ett år efter den dag konventionen träder i entry into force of the Convention. Thereaf- kraft. Därefter skall ordinarie möten hållas ter, ordinary sessions of the Conference of the varje år, om inte partskonferensen beslutar Parties shall be held every year unless other- annat. wise decided by the Conference of the Parties.

5. Extraordinary sessions of the Conference 5. Extra möten med partskonferensen skall of the Parties shall be held at such other times hållas vid sådana övriga tidpunkter som kan as may be deemed necessary by the Confer- komma att bedömas nödvändiga av konferenence, or at the written request of any Party, sen, eller på skriftlig begäran av någon part, provided that, within six months of the request förutsatt att denna begäran, inom sex månader being communicated to the Parties by the sec- efter det att den har sänts ut till alla parter av retariat, itis supported by at Icast one-third of sekretariatet, stöds av minst en tredjedel av the Parties. parterna.

6. The United Nations, its specialized 6. Förenta nationerna, dess fackorgan och agencies and the International Atomic Energy Internationella atomenergikommissionen lik- Agency, as well as any State member thereof som varje medlemsstat eller observatörer i or observers thereto not Party to the Conven- dessa som inte är part i konventionen får retion, may be represented at sessions of the presenteras vid partskonferensens möten som Conference of the Parties as observers. Any observatörer. Varje organ eller fackorgan, såbody or agency, whether national or interna- väl nationellt som internationellt, statligt eller tional, governmental or non-governmental, icke-statligt, som är behörigt i frågor som omwhich is qualified in matters covered by the fattas av konventionen och som har informerat Convention, and which has informed the sec- sekretariatet om sin önskan att vara represenretariat of its wish to be represented at a ses- terat vid partskonferensens möte som obser-

Bilaga 1.3

sion of the Conference of the Parties as an ob- vatör kan ges tillträde, såvida inte minst en server, may be so admitted unless at least one- tredjedel av de närvarande parterna motsätter third of the Parties present object. The admis- sig. Observatörers tillträde och deltagande sion and participation of observers shall be skall följa de procedurregler som antagits av subject to the rules of procedure adopted by partskonferensen. the Conference of the Parties. Article 8 Artikel 8 Secretariat Sekretariat 1. A secretariat is hereby established. 1. Ett sekretariat upprättas härmed. 2. The functions of the seeretariat shall be: 2. Sekretariatets funktioner skall vara:

(a) To make arrangements for sessions of (a) Att arrangera för möten med partskonthe Conference of the Parties and its ferensen och dess underorgan, upprätsubsidiary bodies established under the tade enligt konventionen, och att till- Convention and to provide them with handahålla de tjänster som erfordras services as required; för dessa; (b) To compile and transmit reports sub- (b) Att sammanställa och vidarebefordra mitted to it; rapporter som inlämnas till det;

(c) To facilitate assistance to the Parties, (c) Att underlätta bistånd till parterna, i particularly developing country Parties, synnerhet parter från utvecklingslänon request, in the compilation and com- der, på begäran, för sammanställande munication of information required in och spridning av information som eraccordance with the provisions of the fordras i enlighet med konventionens Convention; bestämmelser: (d) To prepare reports on its activities and (d) Attsammanställa rapporter om sina akpresent them to the Conference of the tiviteter och framlägga dessa för parts- Partics; konferensen: (e) To ensure the necessary coordination (e) Att säkerställa den nödvändiga samordwith the secretariats of other relevant ningen med sekretariaten för andra reinternational bodies: levanta internationella organ;

(f) To enter, under the overall guidance of (f) Att under övergripande vägledning från the Conference of the Parties, into such partskonferensen ingå sådana administadministrative and contractual arrange- rativa och kontraktsenliga arrangemang ments as may be required for the effec- som kan erfordras för ett effektivt fulltive discharge of its functions; and görande av sina funktioner; samt

(g) To perform the other secretariat func- (g) Att utföra de andra sekretariatsuppgiftions specified in the Convention and in ter som specificeras i konventionen och any of its protocols and such other func- i något av dess protokoll, samt sådana tions as may be determined by the Con- Övriga uppgifter som kan komma att beference of the Parties. stämmas av partskonferensen.

3. The Conference of the Parties. at its first 3. Partskonferensen skall, vid sitt första session, shall designate a permanent secreta- möte, utse ett permanent sekretariat och arriat and make arrangement for its functioning. rangera för dess funktion.

Bilaga 1.3

Article 9 Artikel 9

Subsidiary body for scientific and technological Underorgan för vetenskaplig och teknologisk advice rådgivning

1. A subsidiary body for scientific and tech- 1. Ett underorgan för vetenskaplig och teknological advise is hereby established to pro- nologisk rådgivning upprättas härmed för att vide the Conference of the Parties and, as ap- förse partskonferensen och, om så är lämpligt, propriate, its other subsidiary bodies with ti- dess övriga underorgan med läglig information mely information and advice on scientific and och rådgivning i vetenskapliga och teknolotechnological matters relating to the Conven- giska frägor som rör konventionen. Detta untion. This body shall be open to participation derorgan skall vara öppet för deltagande av by all Parties and shall be multidisciplinary. It alla parter och det skall representera olika shall comprise government representatives fackinriktningar. Det skall bestå av regeringscompetent in the relevant field of expertise. It representanter med kompetens inom relevant shall report regularly to the Conference of the expertområde. Det skall rapportera regelbun- Parties on all aspects of its work. det till partskonferensen om alla delar av sin

verksamhet.

2. Under the guidance of the Conference of 2. Under vägledning från partskonferensen the Parties, and drawing upon existing compe- och med utnyttjande av befintliga kompetenta tent international bodies, this body shall: internationella organ skall detta organ:

(a) Provide assessments of the state of (a) Tillhandahålla utvärderingar av det ve-

scientific knowledge relating to climate tenskapliga kunskapsläget vad gäller

change and its effects; klimatförändring och dess effekter;

(b) Prepare scientific assessments on the ef- (b) Sammanställa vetenskapliga utvärde-

fects of measures taken in the imple- ringar av effekterna av åtgärder som

mentation of the Convention; vidtas för konventionens pgenomfö-

rande;

(c) Identify innovative, efficient and state- (c) Identifiera nyskapande, effektiva och

of-the-art technologies and know-how aktuella teknologier och kunnande och

and advise on the ways and means of yttra sig över sätt och medel att främja

promoting development and/or trans- utveckling och/eller att överföra sådana

ferring such technologies; teknologier;

(d) Provide advice on scientific program- (d) Tillhandahålla råd om vetenskapliga

mes, international cooperation in re- program, internationellt samarbete

search and development related to cli- inom forskning och utveckling av-

mate change, as well as on ways and seende klimatförändring, såväl som om

means of supporting endogenous capa- sätt och medel att stödja inhemskt upp-

city-building in developing countries; byggande av kapacitet i utvecklingslän-

and der; samt

(e) Respond to scientific. technological and (e) Svara på vetenskapliga, teknologiska

methodological questions that the Con- och metodologiska frågor som parts-

ference of the Parties and its subsidiary konferensen och dess underorgan kan

bodies may put to the body. komma att ställa till organet.

3. The functions and terms of reference of 3. Uppgifterna och direktiven för detta orthis body may be further elaborated by the gan kan vidareutvecklas av partskonferensen. Conference of the Parties.

Bilaga 1.3

Article 10 Artikel 10 Subsidiary body for implementation Underorgan för genomförande

1. A subsidiary body for implementation is 1. Ett underorgan för genomförande etablehereby established to assist the Conference of ras härmed, för att bistå partskonferensen the Parties in the assessment and review of the med utvärdering och granskning av konventioeffective implementation of the Convention. nens faktiska genomförande. Detta organ This body shall be open to participation by all skall vara öppet för deltagande av alla parter Parties and comprise government representa- och bestå av regeringsrepresentanter som är tives who are experts on matters related to cli- experter på frågor som rör klimatförändring. mate change. It shall report regularly to the Det skall regelbundet rapportera till partskon- Conference of the Parties on all aspects of its ferensen om alla delar av sin verksamhet. work.

2. Under the guidance of the Conference of 2. Under vägledning från partskonferensen the Parties, this body shall: skall detta organ:

(a) Consider the information commu- (a) Överväga den information som lämnats

nicated in accordance with Article 12, i enlighet med artikel 12, punkt 1 för att

paragraph 1, to assess the overall aggre- utvärdera den övergripande samman-

gated effect of the steps taken by the lagda effekten av de åtgärder som vidta-

Parties in the light of the latest scientific gits av parterna i ljuset av de senaste ve-

assessments concerning climate change; tenskapliga rönen i fråga om klimatför-

ändring;

(b) Consider the information commu- (b) Överväga den information som lämnats

nicated in accordance with Article 12, i enlighet med artikel 12, punkt 2, för

paragraph 2, in order to assist the Con- att bistå partskonferensen med att ut-

ference of the Parties in carrying out the föra de granskningar som erfordras en-

reviews required by Article 4, para- ligt artikel 4, punkt 2 (d); samt

graph 2(d); and

(c) Assist the Conference of the Parties, as (c) Bistå partskonferensen, om så är lämp-

appropriate, in the preparation and im- ligt. med förberedelse och genomfö-

plementation of its decisions. rande av dess beslut.

Article 11 Artikel 11 Final Mechanism Finansieringsmekanism

1. A mechanism for the provision of finan- 1. En mekanism för tillhandahållande av ficial resources on a grant or concessional basis, nansiella resurser på gåvobasis eller koncesincluding for the transfer of technology, is he- sionella villkor, inklusive överföring av teknoreby defined. It shall function under the gui- logi, definieras härmed. Den skall fungera undance of and be accountable to the Confe- der vägledning från och vara redovisningsskylrence of the parties, which shall decide on its dig inför partskonferensen, som skall besluta policies, programme priorities and eligibility om dess politik, programprioriteringar och becriteria related to this Convention. Its opera- hörighetskriterier i anslutning till denna kontion shall be entrusted to once or more existing vention. Dess förvaltning skall anförtros åt en international entities. eller flera befintliga internationella enheter.

Bilaga 1.3

2. The financial mechanism shall have an 2. Den finansiella mekanismen skall ha en equitable and balanced representation of all rättvis och balanserad representation från alla Parties within a transparent system of gover- parter inom ett styrsystem som är öppet för innance. syn.

3. The Conference of the Parties and the en- 3. Partskonferensen och den enhet eller de tity or entities entrusted with the operation of enheter som anförtros förvaltningen av den fithe financial mechanism shall agree upon ar- nansiella mekanismen skall enas om arrangerangements to give effect to the above para- mang för att verkställa innehållet i ovanstågraphs, which shall include the following: ende stycken, vilket skall inkludera följande:

(a) Modalities to ensure that the funded (a) Former för att säkerställa att de finan-

projects to address climate change are sierade projekten för att bemöta kli-

in conformity with the policies, pro- matförändring överensstämmer med

gramme priorities and ehigibility criteria den politik och de programpriorite-

established by the Conference of the ringar och behörighetskriterier som

Parties; fastställts av partskonferensen;

(b) Modalities by which a particular fun- (b) Former genom vilka ett visst finansie-

ding decision may be reconsidered in ringsbeslut kan omprövas i ljuset av

light of these policies, programme prio- denna politik och dessa programpriori-

rities and eligibility criteria; teringar och behörighetskriterier:;

(c) Provision by the entity or entities of re- (c) Tillhandahållande. från enheten/enhe-

gular reports to the Conference of the terna till partskonferensen, av regel-

Parties on its funding operations, which bundna rapporter om finansicrings-

is consistent with the requirement for verksamheten, som överensstämmer

accountability set out in paragraph I med kravet på redovisningsskyldighet

above; and enligt punkten 1 ovan; samt

(d) Determination in a predictable and (d) Bestämning på ett förutsägbart och

identifiable manner of the amount of identifierbart sätt av det medelsbelopp

funding necessary and available for the som är nödvändigt och tillgängligt för

implementation of this Convention and genomförandet av denna konvention

the conditions under which that amount och de villkor under vilka detta belopp

shall be periodically reviewed. med jämna mellanrum skall omprövas.

4. The Conference of the Parties shall make 4, Partskonferensen skall vidta åtgärder för arrangements to implement the above mentio- att genomföra ovannämnda föreskrifter vid ned provisions at its first session, reviewing sitt första möte, under granskning av och med and taking into account the interim arrange- hänsyn till de interimsanordningar som anges ments referred to in Article 21, paragraph 3, i artikel 21, punkt 3, och skall besluta om huruand shall decide whether these interim arran- vida dessa interimsanordningar skall bibehålgements shall be maintained. Within four las. Inom fyra år därefter skall partskonferenyears thercafter, the Conference of the Parties sen göra en översyn av den finansiella mekashall review the financial mechanism and take nismen och vidta lämpliga åtgärder. appropriate measures.

Bilaga 1.3

5. The developed country Parties may also 5. Parterna från industriländer kan också provide and developing country Parties avail tillhandahålla. och parter från utvecklingslänthemselves of, financial resources related to der tillgodogöra sig, finansiella resurser i anthe implementation of the Convention slutning till genomförandet av konventionen through bilateral, regional and other multila- genom bilaterala, regionala eller andra multiteral channels. laterala kanaler.

Article 12 Artikel 12

Communication of information related to im- Förmedling av information rörande genomföplementation rande 1. In accordance with Article 4, paragraph 1. F enlighet med artikel 4, punkt 1 skall 1, each Party shall communicate to the Confe- varje part lämna följande information till partrence of the Parties, through the secretariat, skonferensen genom sekretariatet: the following elements of information:

(a) A national inventory of anthropogenic (a) En nationell inventering av antropoemissions by sources and removals by gena utsläpp från källor och upptag i sinks of all greenhousce gases not cont- sänkor för alla växthusgaser som inte rolled by the Montreal Protocol, to the regleras av Montrealprotokollet, i den extent its capacities permit, using com- utsträckning dess förmåga tillåter och parable methodologies to be promoted med användande av jämförbara metoand agreed upon by the Conference of diker, som partskonferensen skall the Parties; främja och enas om:

(b) A general description of steps taken or (b) En allmän beskrivning av åtgärder parenvisaged by the Party to implement the ten vidtagit eller planerat för att genom- Convention; and föra konventionen; samt

(c) Any other information that the Party (c) Varje annan information som parten considers relevant to the achievement anser relevant för att uppnå konventioof the objective of the Convention and nens mål och lämpad att inkludera i sin suitable for inclusion in its communica- rapport inklusive, om rimligt, material tion, including, if feasible, material re- som är relevant för beräkningar av glolevant for calculations of global emis- bala utsläppstrender. sion trends.

2. Each developed country Party and each 2. Varje part från industriländer och varje other Party included in annex I shall incorpo- annan part upptagen i bilaga 1 skall i sin raprate in its communication the following ele- port medta följande information: ments of information: (a) A detailed description of the policies (a) En detaljerad beskrivning av den poliand measures that it has adopted to im- tik och de åtgärder som har vidtagits för plement its commitment under Article att genomföra dess åtaganden enligt ar- 4, paragraphs 2(a) and 2(b); and tikel 4. punkterna 2 (a) och 2 (b); samt

il

Bilaga 1.3

(b) A specific estimate of the effects that (b) En specificerad uppskattning av de eft-

the policies and measures referred to in fekter den politik och de åtgärder som

subparagraph (a) immediately above åsyftas i delpunkt under punkt (a) ovan

will have on anthropogenic emissions kommer att ha på antropogena utsläpp

by its sources and removals by its sinks från dess källor och upptag i dess sänkor

of greenhouse gases during the period för växthusgaser under den period som

referred to in Article 4, paragraph 2(a). åsyftas i artikel 4, punkt 2 (a).

3. In addition, each developed country 3. Dessutom skall varje part från industri- Party and cach other developed Party included länder och varje annan utvecklad part upptain annex II shall incorporate details of measu- gen i bilaga 2 medta detaljerade uppgifter om res taken in accordance with Article 4, para- åtgärder vidtagna i enlighet med artikel 4 graphs 3, 4 and 5. punkterna 3, 4 och 5.

4. Developing country Parties may, on vo- 4. Parter från utvecklingsländer kan, på friluntary basis, propose projects for financing, villig basis, föreslå projekt för finansiering, inincluding specific technologies, materials, klusive specifika teknologier, material, utrustequipment, techniques or practices that would ning, tekniker eller förfaranden, som skulle be needed to implement such projects, along behövas för att genomföra sådana projekt tillwith, if possible, an estimate of all ineremental sammans med, om möjligt, en beräkning av costs, of the reductions of emissions and incre- alla tillkommande kostnader, av utsläppsrements of removals of greenhousce gases, as well duktionerna och de ökade upptagen av växtas an estimate of the consequent benefits. husgaser, säväl som en beräkning av de därav

följande fördelarna.

5. Each developed country Party and cach 5. Varje part från industriländer och varje other Party included in annex I shall make its annan part upptagen i bilaga 1 skall inlämna initial communication within six months of the sin första rapport inom sex månader efter det entry into forec of the Convention for that att konventionen har trätt i kraft för denna Party. Each Party not so listed shall make its part. Varje part som inte är upptagen i bilagan initial communication within three years of the skall inlämna sin första rapport inom tre är efentry into force of the Convention for that ter det att konventionen har trätt i kraft för party, or of the availability of financial resour- denna part, eller efter det att finansiella resurces in accordance with Article 4, paragraph 3. ser tillhandahålles i enlighet med artikel 4, Parties that are least developed countries may punkt 3. Parter som är minst utvecklade länder make their initial communication at their disc- får inlämna sin första rapport efter eget gottretion. The frequence of subsequent commu- finnande. Frekvensen för efterföljande rapnications by all Parties shall be determined by porter frän alla parter skall avgöras av partthe Conference of the Parties, taking into ac- skonferensen, med hänsyn tagen till den diffecount the differentiated timetable set by this rentierade tidsplan som fastställs i detta paragraph. stycke.

6. Information communicated by Parties un- 6. Information inlämnad av parterna enligt der this Article shall be transmitted by the sec- denna artikel skall snarast möjligt vidareberetariat as soon as possible to the Conference fordras av sekretariatet till partskonferensen of the Parties and to any subsidiary bodies con- och till eventuella berörda underorgan. Om cerned. If necessary, the procedures for the nödvändigt kan procedurerna för inlämnande communication of information may be further av information övervägas vtterligare av partsconsidered by the Conference of the Parties. konferensen.

Bilaga 1.3

7. From its first session, the Conference of 7. Från och med sitt första möte skall partsthe Parties shall arrange for the provision to konferensen ordna med tillhandahållande av developing country Parties of technical and fi- tekniskt och finansiellt stöd till parter från utnancial support, on request, in compiling and vecklingsländer, på begäran, för att sammancommunicating information under this Ar- ställa och inlämna information enligt denna article, as well as in identifying the technical and tikel såväl som för att identifiera de tekniska financial needs associated with proposed pro- och finansiella behov som är förknippade med jects and response measures under Article 4. föreslagna projekt och motåtgärder enligt arti- Such support may be provided by other Par- kel 4. Sådant stöd kan tillhandahållas av andra tics, by competent international organizations parter, av behöriga internationella organisaand by the secretariat, as appropriate. tioner och av sekretariatet, om lämpligt.

8. Any group of Parties may, subject to gui- 8. Varje grupp av parter kan, med förbehåll delines adopted by the Conference of the Par- för riktlinjer antagna av partskonferensen och ties, and to prior notification to the Confe- förhandsanmälan till partskonferensen, inrence of the Parties, make a joint communica- lämna en gemensam rapport om uppfyllandet tion in fulfilment of their obligations under av sina åtaganden enligt denna artikel, under this Article, provided that such a communica- förutsättning att en sådan rapport innehåller tion includes information on the fulfilment by information om hur var och en av dessa parter each of these Parties of its individual obliga- uppfyller sina enskilda förpliktelser under tions under the Convention. konventionen.

9. Information received by the secretariat 9. Information som mottagits av sekretariathat is designated by a Party as confidential, in tet och som är betecknad som konfidentiell av accordance with criteria to be established by en part, i enlighet med kriterier som skall fastthe Conference of the Parties, shall be aggre- ställas av partskonferensen, skall av sekretagated by the secretariat to protect its confiden- riatet föras samman med annan information tiality before being made available to any of för att skydda dess konfidentiella karaktär inthe bodies involved in the communication and nan den görs tillgänglig för något av de organ review of information. som handhar förmedling och granskning av in-

formation.

10. Subject to paragraph 9 above, and wit- 10. Med förbehåll för punkt 9 ovan, och hout prejudice to the ability of any Party to utan att prejudicera varje parts möjlighet att make public its communication at any time, offentliggöra sin rapport när den så önskar, the secretariat shall make communications by skall sekretariatet göra rapporter från par- Parties under this Article publicly available at terna under denna artikel allmänt tillgängliga the time they are submitted to the Conference vid den tidpunkt då de överlämnas till partsof the Parties. konferensen.

Article 13 Artikel 13

Resolution of questions regarding implementa- Lösande av frågor angående genomförande tion

The Conference of the Parties shall, at its Partskonferensen skall vid sitt första möte first session, consider the establishment of a överväga upprättandet av en multilateral konmultilateral consultative process, available to sultativ process, tillgänglig för parterna på des-

8 Riksdagen 199293. I saml. Nr 179

Bilaga 1.3

Parties on their request, for the resolution of sas begäran, för lösande av frågor angående questions regarding the implementation of the genomförandet av konventionen. Convention.

Article 14 Artikel 14 Settlement of disputes Tvistlösning

1. In the event of a dispute between any two 1. I händelse av tvist mellan två eller flera or more Parties concerning the interpretation parter rörande tolkning eller tillämpning av or application of the Convention, the Parties konventionen skall de berörda parterna söka concerned shall seck a settlement of the di- bilägga tvisten genom förhandling eller andra spute through negotiation or any other peace- fredliga medel enligt deras eget val. ful means of their own choice.

2. When ratifying, accepting, approving or 2. Vid ratifikation, godtagande och godkänacceding to the Convention, or at any time nande av eller anslutning till konventionen, elthereafter, a Party which is not a regional eco- ler närhelst därefter, kan en part som inte är nomic integration organization may declare in en organisation för regional ckonomisk intea written instrument submitted to the Deposi- gration deklarera i ett skriftligt dokument som tary that, in respect of any dispute concerning inlämnas till depositarien att den, vad gäller the interpretation or application of the Con- tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av vention, it recognizes as compulsory ipso facto konventionen, i och med detta och utan särand without special agreement, in relation to skild överenskommelse erkänner som obligaany Party accepting the same obligation. toriskt gentemot alla parter som godtar samma

förpliktelse:

(a) Submission of the dispute to the Inter- (a) Hänskjutande av tvisten till Internatio-

national Court of Justice and/or nella domstolen, och/eller

(b) Arbitration in accordance with proce- (b) Skiljedom enligt procedurer som antas

dures to be adopted by the Conference av partskonferensen så snart detta är

of the Parties as soon as practicable, in görligt, intagna i en bilaga om skilje-

an annex or arbitration. dom.

A Party which is a regional economic inte- En part som är en organisation för regional gration organization may make declaration ekonomisk integration kan utfärda en deklarawith like effect in relation to arbitration in ac- tion med lika effekt i fråga om skiljedom enligt cordance with the procedures referred to in de procedurer som åsyftas i (b) ovan. subparagraph (b) above.

3. A declaration made under paragraph 2 3. En deklaration enligt punkt 2 ovan skall above shall remain in force until it expires in förbli i kraft tills den upphör i enlighet med accordance with its terms or until three sina villkor eller tills tre månader efter det att months after written notice of its revocation skriftlig anmälan om dess återkallande har inhas been deposited with the Depositary. lämnats till depositarien.

4. A new declaration, a notice of revocation 4. En ny deklaration, en anmälan om återor the expiry of a declaration shall not in any kallande eller en deklarations upphörande way affect proceedings pending before the In- skall på intet sätt påverka pågående förhand-

Bilaga 1.3

ternational Court of Justice or the arbitral tri- lingar inför Internationella domstolen eller bunal, unless the parties to dispute otherwise skiljedomstolen, såvida inte parterna i tvisten agree. enas om annat.

5. Subject to the operation of paragraph 2 5. Med förbehåll för punkt 2 ovan, om efter above, if after twelve moths following notifica- tolv månader från anmälan av en part till en tion by one Party to another that a dispute ex- annan om att en tvist föreligger dem emellan, ists between them, the Parties concerned have de berörda parterna inte har kunnat lösa sin not been able to settle their dispute through tvist genom de medel som anges i punkt 1 the means mentioned in paragraph 1 above, ovan, skall tvisten på begäran av nägon av de the dispute shall be submitted, at the request tvistande parterna underställas förlikning. of any of the parties to the dispute, to conciliation.

6. A conciliation commission shall be crca- 6. En förlikningskommission skall bildas på ted upon the request of one of the parties to begäran av en av de tvistande parterna. Komthe dispute. The commission shall be compo- missionen skall bestå av lika antal ledamöter sed of an equal number of members appointed utsedda av varje berörd part samt en ordföby each party concerned and a chairman cho- rande vald gemensamt av de av vardera parten sen jointly by the members appointed by each utsedda ledamöterna. Kommissionen skall party. The commission shall render a recom- lämna ett förslag till lösning, som parterna förmendatory award, which the parties shall con- utsättningslöst skall ta under övervägande. sider in good faith.

7. Additional procedures relating to conci- 7. Ytterligare procedurer avseende förlikliation shall be adopted by the Conference of ning skall antas av partskonferensen så snart the Parties, as soon as practicable, in an annex detta är görligt, i en bilaga om förlikning. on conciliation.

8. The provisions of this Article shall apply 8. Bestämmelserna i denna artikel skall tillto any related legal instrument which the Con- lämpas på alla tillhörande juridiska instrument ference of the Parties may adopt, unless the in- som partskonferensen kan komma att anta, såstrument provides otherwise. vida inte det enskilda instrumentet anger an-

nat.

Article 15 Artikel 15

Amendments to the convention Andringar av konventionen

1. Any Party may propose amendments to 1. Varje part kan föreslå ändringar av konventhe Convention. tionen.

2. Amendments to the Convention shall be 2. Ändringar av konventionen skall antas adopted at an ordinary session of the Confe- vid ett ordinarie möte med partskonferensen. rence of the Parties. The text of any proposed Texten till varje föreslagen ändring av konvenamendment to the Convention shall be com- tionen skall överlämnas till parterna av sekremunicated to the Parties by the secretariat at tariatet ätminstone sex månader före det least six months before the meeting at which möte, vid vilket den föreslås bli antagen. Sekis proposed for adoption. The secretariat shall retariatet skall också meddela föreslagna änd-

Bilaga 1.3

also communicate proposed amendments to ringar till konventionens signatärer samt, för the signatories to the Convention and, for in- kännedom, till depositarien. formation, to the Depositary.

3. The Parties shall make cvery effort to 3. Parterna skall göra sitt yttersta för att reach agreement on any proposed amendment komma överens om varje föreslagen ändring to the Convention by consensus. If all efforts av konventionen med enhällighet. Om alla anat consensus have been exhausted, and no ag- strängningar till enhällighet är uttömda och freement reached, the amendment shall as a ingen överenskommelse uppnådd, skall ändlast resort be adopted by a three-fourths majo- ringen som en sista utväg antas med tre fjärderity vote of the Parties present and voting at dels röstmajoritet bland de parter som är närthe mecting. The adopted amendment shall be varande och röstar vid mötet. Den antagna communicated by the secretariat to the Depo- ändringen skall av sekretariatet meddelas till sitary, who shall circulate it to all Parties for depositarien, som skall delge den till alla partheir acceptance. ter för dessas godtagande.

4. Instruments of acceptance in respect of an 4, Instrument avseende godtagande av en amendment shall be deposited with the Depo- ändring skall överlämnas till depositarien. En sitary. An amendment adopted in accordance ändring antagen i enlighet med punkt 3 ovan with paragraph 3 above shall enter into force skall träda i kraft för de parter som har godtafor those Parties having acceed it. on the nine- git den på den nittionde dagen efter den dag tieth day after the date of receipt by the Depo- då depositarien har mottagit instrument om sitary of an instrument of acceptance by at godtagande från minst tre fjärdedelar av konleast three-fourths of the Parties to the Con- ventionens parter. vention.

5. The amendment shall enter into force for 5. Ändringen skall träda i kraft för varje anany other Party on the ninetieth day after the nan part på den nittionde dagen efter den dag date on which that Party deposits with the De- som denna part har överlämnat till depositapositary its instrument of acceptance of the rien ett instrument om godtagande av berörd said amendment. ändring.

6. For the purposes of this Article, ”Parties 6. I denna artikel betyder ”parter som är present and voting” means Parties present and närvarande och röstar” parter som är närvacasting an affirmative or negative vote. rande och som avger en jakande eller nekande

röst.

Article 16 Artikel 16 Adoption and amendment of annexes to the Antagande och ändring av bilagor till konven- Convention tionen

I. Annexes to the Convention shall form an 1. Bilagor till konventionen skall utgöra en integral part thereof and, unless otherwise ex- integrerad del av denna och, såvida inte annat pressly provided, a reference to the Conven- uttryckligen anges, utgör en hänvisning till tion constitutes at the same time a reference to konventionen samtidigt en hänvisning till any annexes thereto. Without prejudice to the varje annex till denna. Utan inskränkning av provisions of Article 14, paragraphs 2(b) and bestämmelserna i artikel 14, punkterna 2(b)

Bilaga 1.3

7, such annexes shall be restricted to lists, och 7 skall sådana annex begränsas till förteckforms and any other material of a descriptive ningar, formulär och annat beskrivande matenature that is of a scientific, technical, proce- rial som är av vetenskaplig, teknisk, procedudural or administrative character. rell eller administrativ karaktär.

2. Annexes to the Convention shall be pro- 2. Bilagor till konventionen skall föreslås posed and adopted in accordance with the pro- och antas i enlighet med den procedur som ancedure set forth in Article 15, paragraphs 2, 3 ges i artikel 15, punkterna 2, 3 och 4. and 4.

3. An annex that has been adopted in accor- 3. En bilaga som har antagits i enlighet med dance with paragraph 2 above shall enter into punkt 2 ovan skall träda i kraft för alla konvenforce for all Parties to the Convention six tionens parter sex månader efter den dag då months after the date of the communication by depositarien informerat dessa parter om att bithe Depositary to such Parties of the adoption lagan antagits, med undantag för de parter of the annex, except for those Parties that have som dessförinnan skriftligen har anmält till denotified the Depositary, in writing, within that positarien att de inte godtar bilagan. Bilagan period of their non-acceptance of the annex. skall träda i kraft för parter som återkallar sin The annex shall enter into force for Parties anmälan att de inte godtar bilagan, på den nitwhich withdraw their notification of non-ac- tionde dagen efter den dag då depositarien har ceptance on the ninetieth day after the date on erhållit en sådan anmälan om återkallande. which withdrawal of such notification has been received by the Depositary.

4. The proposal, adoption and entry into 4, Förslag om, antagande av och ikraftträforce of amendments to annexes to the Con- dande av ändringar av bilagor till konventiovention shall be subject to the same procedure nen skall vara föremål för samma procedur as that for the proposal, adoption and entry som gäller för förslag om, antagande av och into force of annexes to the Convention in ac- ikraftträdande av bilagor till konventionen encordance with paragraphs 2 and 3 above. ligt punkterna 2 och 3 ovan.

5. If the adoption of an annex or an amend- 5. Om antagandet av en bilaga eller en ändment to an annex involves an amendment to ring av en bilaga innebär en ändring av konthe Convention, that annex or amendment to ventionen, skall denna bilaga eller ändring av an annex shall not enter into force until such en bilaga inte träda i kraft förrän vid den tidtime as the amendment to the Convention en- punkt då ändringen av konventionen träder i ters into force. kraft.

Article 17 Artikel 17

Protocols Protokoll

1. The Conference of the Parties may, at any 1. Partskonferensen kan vid varje ordinarie ordinary session. adopt protocols to the Con- session anta protokoll till konventionen. vention.

2. The text of any proposed protocol shall be 2. Texten till varje föreslaget protokoll skall communicated to the Parties by the secretariat tillställas parterna av sekretariatet minst sex at least six months before such a session. månader före en sådan session.

Bilaga 1.3

3. The requirements for the entry into force 3. Villkoren för ett protokolls ikraftträof any protocol shall be established by that in- dande skall anges i det instrumentet. strument.

4, Only Parties to Convention may be Par- 4. Endast konventionsparter får vara parter tics to a protocol. till ett protokoll.

5. Decisions under any protocol shall be ta- 5. Beslut under ett protokoll skall fattas av ken only by the Parties to the protocol concer- endast parterna till det berörda protokollet. ned.

Article 18 Artikel 18 Right to vote Rösträtt

1. Each Party to the Convention shall have 1. Var och en av konventionens parter skall one vote, except as provided for in paragraph ha en röst, med undantag för vad som anges i 2 below. punkt 2 nedan.

2. Regional economic integration organiza- 2. Organisationer för regional ckonomisk tions, in matters within their competence, integration skall, i frågor inom sitt behörigshall exercise their right to vote with a number hetsområde, utöva sin rösträtt med ett antal of votes equal to the number of their member röster som är lika med det antal av dessas med- States that are Parties to the Convention. Such lemsstater som är parter i konventionen. En an organization shall not exercise its right to sådan organisation skall inte utöva sin rätt att vote if any of its member States exercises its rösta om någon av dess medlemsstater utövar right, and vice versa. sin rätt, och vice versa.

Article 19 Artikel 19

Depositary Depositarie

The Secretary-General of the United Na- Förenta nationernas generalsekreterare tions shall be the Depositary of the Conven- skall vara depositarie för konventionen och för tion and of protocols adopted in accordance protokoll antagna i enlighet med artikel 17. with Article 17.

Article 20 Artikel 20 Signature Undertecknande

This Convention shall be open for signature Denna konvention skall stå öppen för unby States Members of the United Nations or of dertecknande av stater som är medlemmar i any of its specialized agencies or that are Par- Förenta nationerna eller i något av dess facktics to the Statue of the International Court of organ, eller som är anslutna till Internationella Justice and by regional economic integration domstolens stadga och av organisationer för organizations at Rio de Janeiro, during the regional ekonomisk integration i Rio de United Nations Conference on Environment Janeiro, under Förenta nationernas Konferens and Development, and thereafter at United om miljö och utveckling, samt därefter vid

Bilaga 1.3

Nations Headquarters in New York from 20 Förenta nationernas högkvarter i New York June 1992 to 19 June 1993. från den 20 juni 1992 till och med den 19 juni

1993.

Article 21 Artikel 21

Interim Arrangements Interimsanordningar

1. The secretariat functions referred to in 1. De sekretariatsfunktioner som åsyftas i Article 8 will be carries out on an interim basis artikel 8 skall utföras på interimsbasis av det by the secretariat established by the General sekretariat som upprättades av Förenta natio- Assembly of the United Nations in its resolu- nernas generalförsamling i dess resolution tion 45/212 of 21 December 1990, until the 45/212 av den 21 december 1990, tills partscompletion of the first session of the Confe- konferensens första möte är avslutat. rence of the Parties.

2. The head of the interim secretariat refer- 2. Chefen för det interimssekretariat som red to in paragraph I above will cooperate clo- åsyftas i punkt I ovan kommer att nära samarsely with the Intergovernmental Panel on Cli- beta med den Mellanstatliga panelen för klimate Change to ensure that the Panel can re- matförändring (Intergovernmental Panel on spond to the need for objective scientific and Climate Change) för att säkerställa att panelen technical advice. Other relevant scientific bo- kan svara upp till behovet av objektiv vetendies could also be consulted. skaplig och teknisk rådgivning. Andra rele-

vanta vetenskapliga organ kan också konsulte-

ras.

3. The Global Environment Facility of the 3. Globala miljöfonden inom Förenta natio- United Nations Development Programme, the nernas utvecklingsprograms, Förenta natio- United Nations Environment Programme and nernas miljöprograms och Internationella the International Bank for Reconstruction and återuppbyggnads- och utvecklingsbankens Development shall be the international entity struktur skall vara den internationella enhet entrusted with the operation of the financial som anförtros förvaltningen av den finansiella mechanism referred to in Article 11 on an inte- mekanism, som åsyftas i artikel 11, på interim basis. In this connection, the Global Envi- rimsbasis. I detta sammanhang bör Globala ronment Facility should be appropriately re- miljöfonden omstruktureras på lämpligt sätt structured and its membership made universal och dess medlemsskap göras universiellt för to enable it to fulfil the requirements of Article att möjliggöra för fonden att uppfylla kraven i 11. artikel 11.

Article 22 Artikel 22 Ratification, acceptance, approval or accession Rutifikation, godtagande, godkännande eller

anslutning

1. The Convention shall be subject to ratifi- 1. Konventionen skall vara föremål för ratication, acceptance, approval or accession by fikation, godtagande, godkännande eller an- States and by regional economic integration slutning därtill av stater och av organisationer organizations. It shall be open for accession för regional ekonomisk integration. Den skall

Bilaga 1.3

from the day after the date on which the Con- vara Öppen för anslutning från dagen efter den vention is closed for signature. Instruments of dag då konventionen stängts för underteckratification, acceptance, approval or accession nande. Instrument avseende ratificering, godshall be deposited with the Depositary. tagande, godkännande eller anslutning skail

överlämnas till depositarien.

2. Any regional economic integration orga- 2. Varje organisation för regional ekononization which becomes a Party to the Conven- misk integration som blir part i konventionen tion without any of its member States being a utan att någon av dess medlemsstater är part Party shall be bound by all the obligations un- skall vara bunden av alla förpliktelser under der the Convention. In the case of such organi- konventionen. Om för en sådan organisation zations, one or more of whose member States en eller flera av dess medlemsstater är part i is a Party to the Convention, the organization konventionen, skall organisationen och dess and its member States shall decide on their re- medlemsstater besluta om sitt respektive anspective responsibilities for the performance svar för uppfyllandet av sina förpliktelser unof their obligations under the Convention. In der konventionen. I sådana fall skall organisasuch cases, the organization and the member tionen och medlemsstaterna inte tillåtas att States shall not be entitled to exercise rights samtidigt utöva sina rättigheter under konvenunder the Convention concurrently. tionen.

3. In their instruments of ratification, accep- 3. Organisationer för regional ekonomisk tance, approval or accession, regional econo- integration skall i sina instrument avseende ramic integration organizations shall declare the tificering, godtagande, godkännande eller anextent of their competence with respect to the slutning uppge omfattningen av sin behörighet matters governed by the Convention. These vad gäller de frågor som regleras av konvenorganizations shall also inform the Depositary, tionen. Dessa organisationer skall också inforwho shall in turn inform the Parties, of any mera depositarien, som i sin tur skall inforsubstantial modification in the extent of their mera parterna, om varje väsentlig förändring competence. av omfattningen av deras behörighet.

Article 23 Artikel 23 Entry into force Ikraftträdande

1. The Convention shall enter into force on 1. Konventionen skall träda i kraft på den the ninetieth day after the date of deposit of nittionde dagen efter dagen för överlämnande the fiftieth instrument of ratification, accep- av det femtionde instrumentet avseende ratifitance, approval or accession. cering, godtagande, godkännande eller anslut-

ning.

2. For each State or regional economic inte- 2. För varje stat eller organisation för regiogration organization that ratifies, accepts or nal ekonomisk integration som ratificcerar, approves the Convention or accedes thereto godtar, godkänner eller ansluter sig till konafter the deposit of the fiftieth instrument of ventionen efter överlämnandet av det femratification, acceptance, approval or acces- tionde instrumentet avseende ratificering, sion, the Convention shall enter into force on godtagande, godkännande eller anslutning the ninetieth day after the date of deposit by skall konventionen träda i kraft på den nitsuch State or regional economic integration tionde dagen efter dagen för överlämnande av

Bilaga 1.3

organization of its instrument of ratification, denna stats eller organisations instrument avacceptance, approval or accession. seende ratificering, godtagande, godkännande

eller anslutning.

3. For the purposes of paragraphs 1 and 2 3. Vad gäller punkterna 1 och 2 ovan får ett above, any instrument deposited by a regional instrument som överlämnas av en organisation economic integration organization shall not be för regional ekonomisk integration inte medcounted as additional to those deposited by räknas i tillägg till de instrument som överläm- States member of the organization. nas av organisationens medlemsstater.

Article 24 Artikel 24 Reservations Reservationer

No reservations may be made to the Con- Inga reservationer får göras till konventiovention. nen.

Article 25 Artikel 25 Withdrawal Frånträde

1. At any time after three years from the 1. När som helst, efter tre år från den dag då date on which the Convention has entered into konventionen har trätt i kraft för en part kan force for a party, that Party may withdraw denna part frånträda konventionen genom from the Convention by giving written notifi- skriftlig underrättelse till depositarien. cation to the Depositary.

2. Any such withdrawal shall take effect 2. Varje sådant frånträde skall träda i kraft upon expiry of one year from the date of re- ett år efter den dag då depositarien erhållit unceipt by the Depositary of the notification of derrättelse därom, eller vid den senare tidwithdrawal, or on such later date as may be punkt som kan vara angiven i underrättelsen specified in the notification of withdrawal. om fränträde.

3. Any Party that withdraws from the Con- 3. Varje part som frånträder konventionen vention shall be considered as also having skall även anses ha frånträtt varje protokoll withdrawn from any protocol to which it is a som den är part till. Party.

Article 26 Artikel 26 Authentic texts Autentiska texter

The Original of this Convention, of which Originalet till denna konvention, vars arathe Arabic, Chinese, English, French, Russian biska, engelska, franska, kinesiska, ryska och and Spanish texts are equally authentic, shall spanska texter har lika giltighet skall deponcebe deposited with the Secretary-General of the ras hos Förenta nationernas generalsekrete- United Nations. rare.

IN WITNESS WHEREOF the undersig- Till bekräftelse härav har undertecknade, ned, being duly authorized to that effect, have därtill vederbörligen bemyndigade, undersigned this Convention. tecknat denna konvention.

DONE at New York this ninth day of Mav Upprättad i New York den 9 maj 1992. one thousand nine hundred and ninety-two.

Bilaga 1.3

ANNEX I BILAGA 1

Australia Australien Austria Belgien

Belarus! Bulgarien !/

Belgium Danmark

Bulgaria! Estland !/

Canada Europeiska gemenskapen Czechoslovakia! Finland Denmark Frankrike European Community Grekland Estonia! Irland Finland Island France Italien Germany Japan Greece Kanada Hungary! Lettland !/

Iceland Litauen !/

Treland Luxemburg Italy Nederländerna Japan Norge Latvia! Nya Zeeland Lithuania! Polen !/ Luxembourg Portugal

Netherlands Rumänien !/ New Zealand Ryska federationen !/

Norway Schweiz Poland! Spanien Portugal Storbritannien Romania! Sverige Russian Federation! Tjeckoslovakien '/ Spain Turkiet Sweden Tyskland Switzerland Ukraina !/

Turkey Ungern !/

Ukraine! USA United Kingdom of Great Vitryssland !/

Britain and Northern Ireland Österrike United States of America

! Countries that are undergoing the process of ' Länder som genomgår en process för övertransition to a market economy gång till marknadsekonomi.

Bilaga 1.3

ANNEX 2 BILAGA 2

Australia Australien

Austria Belgien Belgium Danmark Canada Europeiska gemenskapen

Denmark Finland

European Community Frankrike

Finland Grekland France Irland Germany Island Greece Italien Iceland Japan Ireland Kanada

Italy Luxemburg

Japan Nederländerna

Luxembourg Norge Netherlands Nya Zecland

New Zealand Portugal Norway Schweiz

Portugal Spanien

Spain Storbritannien

Sweden Sverige

Switzerland Turkiet

Turkey Tyskland United Kingdom of Great USA

Britain and Northern Ireland Österrike United States of America

Bilaga 1.3

ANNEX II TO THE REPORT OF THE BILAGA 2 TILL

COMMITTEE KOMMITTÉNS RAPPORT

RESOLUTION ADOPTED BY THE IN- RESOLUTION ANTAGEN AV DEN MEL- TERGOVERNMENTAL NEGOTIATING LANSTATLIGA FÖRHANDLINGSKOM- COMMITTEE FOR A FRAMEWORK MITTÉN FÖR EN RAMKONVENTION

CONVENTION ON CLIMATE CHANGE OM KLIMATFÖRÄNDRING

INC/1992/1. Interim arrangements INC/1992/1. Interimsanordningar

The Intergovernmental Negotiating Com- Den mellanstatliga förhandlingskommittén mittee for a Framework Convention on Cli- för en ramkonvention om klimatförändring, mate Change,

Having agreed upon and adopted the text of som har enats om och antagit texten till Förthe United Nations Framework Convention enta nationernas konvention om klimatföron Climate Change, ändring,

Considering that preparations are required som anser att förberedelser erfordras för en for an early and effective operation of the snabb och effektiv tillämpning av konventio- Convention once it has entered into force, nen när den har trätt i kraft,

Further considering that, in the interim ar- som vidare anser att, under interimsanordrangements, involvement in the negotiations ningarna, är engagemang i förhandlingarna of all participants in the Committee is essen- från samtliga deltagare i kommittén väsentligt, tial,

Recalling General Assembly resolutions som erinrar om generalförsamlingens reso- 45/212 of 21 December 1990 and 46/169 of 19 lutioner 45/212 av den 21 december 1990 och December 1991, 46/169 av den 19 december 1991,

1. Calls upon all States and regional econo- 1. uppmanar alla stater och organisationer mic integration organizations entitled to do so för regional ekonomisk integration, som är beto sign the Convention during the United Na- rättigade därtill. att underteckna konventiotions Conference on Environment and Devel- nen under Förenta nationernas konferens om opment in Rio de Janeiro or at the earliest sub- miljö och utveckling i Rio de Janeiro eller vid sequent opportunity and thereafter to ratify, tidigast möjliga tidpunkt därefter samt att seaccept, approve or accede to the Convention: dan ratificera, godta, godkänna eller ansluta

sig till konventionen;

2. Requests the Secretary-General to make 2. anmodar generalsekreteraren att vidta the necessary arrangements for convening a nödvändiga åtgärder för att sammankalla session of the Committee, in accordance with kommittén till ett möte, i enlighet med punkt paragraph 4 of General Assembly resolution 4i generalförsamlingens resolution 46/169, för 46/169, to prepare for the first session of the att förbereda för det första mötet med part- Conference of the Parties as specified in the skonferensen såsom angivet i konventionen; Convention;

3. Requests further the Secretary-General to 3. anmodar vidare genceralsekreteraren att make recommendations to the General As- utfärda rekommendationer till generalförsamsembly at its forty-seventh session regarding lingen vid dess fyrtiosjunde session angående arrangements for further sessions of the Com- åtgärder för ytterligare kommittémöten tills mittee until the entry into force of the Conven- konventionen träder i kraft: tion;

Bilaga 1.3

4, Invites the Secretary-General to include 4, inbjuder generalsekreteraren att i sin rapin his report to the General Assemble, as re- port till generalförsamlingen, som krävs i quired in paragraphs 4 and 9 of resolution punkterna 4 och 9 av resolution 46/169, inklu- 46/169, proposals that would enable the secre- dera förslag som skulle göra det möjligt för det tariat established under resolution 45/212 to sekretariat, som upprättats i enlighet med recontinue its activities until the designation of solution 45/212, att fortsätta sin verksamhet, the secretariat of the Convention by the Con- tills partskonferensen har sett konventionssekference of the Parties; retariatet;

5. Appeals to Governments and organiza- 5. vädjar til regeringar och organisationer tions to make voluntary contributions to the att lämna frivilliga bidrag till de extrabudgeextrabudgetary funds established under Gene- tära fonder, som upprättats i enlighet med geral Assembly resolution 45/212 in order to neralförsamlingens resolution 45/212 för att contribute to the costs of the interim arrange- bestrida kostnaderna för interimsanordningments, and to ensure full and effective partici- arna och att säkerställa fullt och effektivt delpation of developing countries, in particular tagande från utvecklingsländer, i synnerhet de the least developed countries and small island minst utvecklade länderna och små öländer developing countries, as well as developing samt utvecklingsländer drabbade av torka och countries stricken by drought and desertifica- ökenspridning, vid alla möten med kommittion, in all the sessions of the Committee: tén;

6. Invites States and regional economic inte- 6. inbjuder stater och organisationer för regration organizations entitled to sign the Con- gional ekonomisk integration som har rätt att vention to communicate as soon as feasible to underteckna konventionen att, så snart detta the head of the secretariat information regar- är rimligt, lämna information till chefen för ding measures consistent with the provisions sekretariatet om åtgärder som är förenliga of the Convention pending its entry into force. med bestämmelserna i konventionen, i avvak-

tan på dess ikraftträdande.

9 May 1992 9 maj 1992

Bilaga 1.4

1992 års revideringar av Montrealprotokollet om ämnen som

bryter ned ozonskiktet.

I I

ADJUSTMENTS TO ARTICLES 2A AND JUSTERINGAR!' AV ARTIKLARNA 2A 2B OF THE MONTREAL PROTOCOL OCH 2B I MONTREALPROTOKOLLET ON SUBSTANCES THAT DEPLETE OM ÄMNEN SOM BRYTER NED OZON-

THE OZONE LAYER SKIKTET

The Fourth Meeting of the Parties to the Fjärde konferensen med parterna i Mon- Montreal Protocol on Substances that Deplete trealprotokollet om ämnen som bryter ned the Ozone Layer decides, on the basis of the ozonskiktet beslutar att, på grundval av de assessments made pursuant to Article 6 of the utvärderingar som har gjorts i enlighet med

Protocol, to adopt adjustments and reductions artikel 6 i protokollet, anta följande just-

of production and consumption of the controll- eringar och minskningar av produktion och ed substances in Annex A to the Protocol as förbrukning av de kontrollerade ämnen som follows: | anges i bilaga A till protokollet:

Å. Anticle 2A: CFCs Å. Artikel 24: CFC

Paragraphs 3 to 6 of Article 2A of the Artikel 2A punkterna 3 till 6 i protokollet

Protocol shall be replaced by the following skall ersättas med följande punkter, som skall paragraphs, which shall be numbered para- numreras punkt 3 och punkt 4 i artikel 2A: graphs 3 and 4 of Article 2A:

3. Each Party shall ensure ihat for the 3. Varje part skall tillse att under den tolv-

twelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den i januari

January 1994, and in each twelve-month 1994, och under varje tolvmånadersperiod

period thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende

consumption of the controlled substances in förbrukning av de kontrollerade ämnena

Group I of Annex A does not exceed, under grupp I i bilaga A inte överstiger

annually, twenty-five per cent of its tjugofem procent av den beräknade för-

calculated level of consumption in 1986. brukningsnivån år 1986. Varje part som

Each Party producing one or more of these producerar ett eller flera av dessa ämnen

substances shall! for the same periods, skall under samma period tillse att dess

ensure that its calculated level of production beräknade nivå avseende produktion av

of the substances does not exceed, annually, ämnena inte årligen överstiger tjugofem

twenty-five per cent of its calculated level of procent av den beräknade produktionsnivån

production in 1986. However, in order to år 1986. För att tillgodose de grund-

satisfy the basic domestic needs of the läggande inhemska behoven hos parter som

Parties operating under paragraph 1 of avses i artikel 5, punkt 1 får dock en parts

Article 5, its calculated level of production beräknade produktionsnivå överstiga denna

may exceed that limit by up to ten per cent gräns med upptill tio procent av den

of its calculated level of production in 1986. beräknade produktionsnivån år 1986.

Bilaga 1.4

4, Each Party shall ensure that for the 4. Varje part skall tillse att under den tolvtwelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari January 1996, and in each twelve-month 1996, och under varje tolvmånadersperiod period thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende consumption of the controlled substances in förbrukning av de kontrollerade ämnena Group I of Annex A does not exceed zero. under grupp I i bilaga A inte överstiger Each Party producing one or more of these noll. Varje part som producerar ett eller substances shall, for the same periods, flera av dessa ämnen skall under samma

ensure that its calculated level of production period tillse att dess beräknade nivå

of the substances does not exceed zero. avseende produktion av ämnena inte However, in order to satisfy the basic överstiger noll. För att tillgodose de domestic needs of the Parties operating grundläggande inhemska behoven hos de under paragraph 1 of Article 5, its parter som avses 1 artikel 5, punkt 1 får

calculated level of production may exceed dock en parts beräknade produktionsnivå

that limit by up to fifteen per cent of its överstiga denna gräns med upp till femton calculated level of production in 1986. This procent av den beräknade produktionsnivån paragraph will apply save to the extent that år 1986. Denna punkt skall tillämpas utom the Parties decide to permit the level of pro- i den utsträckning som parterna beslutar att duction or consumption that is necessary to tillåta den produktions- eller förbrukningssatisfy uses agreed by them to be essential. nivå som är nödvändig för att tillgodose

användningsområden som de enats om är

oumbärliga.

B. Anticle 2B: Halons B. Artikel 2B: Haloner

Paragraphs 2 to 4 of Article 2B of the Punkterna 2 till 4 i artikel 2B i protokollet Protocol shall be replaced by the following skall ersättas med följande punkt, som skall paragraph, which shall be numbered para- numreras punkt 2 i artikel 2B: graph 2 of Article 2B:

2. Each Party shall ensure that for the 2. Varje part skall tillse att under den tolvtwelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari January 1994, and in each twelve-month 1994, och under varje tolvmånadersperiod

period thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende

consumption of the controlled substances in förbrukning av de kontrollerade ämnena Group II of Annex A does not exceed zero. under grupp II i bilaga A inte överstiger Each Party producing one or more of these noll. Varje part som producerar ett eller substances shall, for the same periods, flera av dessa ämnen skall, under samma ensure that its calculated level of production period, tillse att dess beräknade nivå of the substances does not exceed zero. avseende produktion av ämnena inte However, in order to satisfy the basic överstiger noll. För att tillgodose de domestic needs of the Parties operating grundläggande inhemska behoven hos de under paragraph 1 of Article 5, its parter som avses i artikel 5, punkt 1 får calculated level of production may exceed dock en parts beräknade produktionsnivå that limit by up to fifteen per cent of its överstiga denna gräns med upp till femton

calculated level of production in 1986. This procent av den beräknade produktionsnivån

paragraph will apply save to the extent that år 1986. Denna punkt skall tillämpas utom the Parties decide to permit the level of i den utsträckning som parterna beslutar att

Bilaga 1.4

production or consumption that is necessary tillåta den produktions- eller förbruknings-

to satisfy uses agreed by them to be nivå som är nödvändig för att tillgodose

essential. användningsområden som de enats om är

oumbärliga.

I Nn

ADJUSTMENTS TO ARTICLES 2C, 2D JUSTERINGAR! AV ARTIKLARNA 2C, AND 2E OF THE MONTREAL PROTO- 2D OCH 2E I MONTREALPROTO- COL ON SUBSTANCES THAT DEPLETE KOLLET OM ÄMNEN SOM BRYTER THE OZONE LAYER NED OZONSKIKTET

The Fourth Meeting of the Parties to the Fjärde konferensen med parterna i Mon- Montreal Protocol on Substances that Deplete trealprotokollet om ämnen som bryter ned the Ozone Layer decides, on the basis of the ozonskiktet beslutar att, på grundval av de assessments made pursuant to Article 6 of the utvärderingar som har gjorts i enlighet med Protocol, to adopt adjustments and reductions artikel 6 i protokollet, anta följande justerof production and consumption of the controll- ingar och minskningar av produktion och ed substances in Annex B to the Protocol as förbrukning av de kontrollerade ämnen som follows: anges i bilaga B till protokollet:

Å. Article 2C: Other Fully Halogenated CFCs Å. Artikel 2C: Andra fullständigt halo-

generade CFC

Article 2C of the Protocol shall be replaced by Artikel 2C i protokollet skall ersättas med the following Article: följande artikel:

Article 2C: Other Fully Halogenated CFCs Artikel 2C: Andra fullständigt halogenerade

CFC

1. Each Party shall ensure that for the 1. Varje part skall tillse att under den tolv-

twelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari

January 1993, its calculated level of 1993 dess beräknade nivå avseende

consumption of the controlled substances in förbrukning av de kontrollerade ämnena

Group I of Annex B does not exceed, under grupp I i bilaga B inte överstiger

annually, eighty per cent of its calculated åttio procent av den beräknade

level of consumption in 1989. Each Party förbrukningsnivån år 1989. Varje part som

producing one or more of these substances producerar ett eller flera av dessa ämnen

shall, for the same period, ensure that its skall, under samma period, tillse att dess

calculated level of production of the beräknade produktionsnivå avseende

substances does not exceed, annually, eighty ämnena inte överstiger åttio procent av den

per cent of its calculated level of production beräknade produktionsnivån år 1989. För

in 1989. However, in order to satisfy the att tillgodose de grundläggande inhemska

basic domestic needs of the Parties operat- behoven hos de parter som avses i artikel

ing under paragraph 1 of Article 5, its 5, punkt 1 får dock en parts beräknade pro-

calculated level of production may exceed duktionsnivå överstiga denna gräns med

Bilaga 1.4

that limit by up to ten per cent of its upp till tio procent av den beräknade calculated level of production in 1989. produktionsnivån år 1989.

2. Each Party shall ensure that for the 2. Varje part skall tillse att under den tolvtwelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari January 1994, and in each twelve-month 1994, och under varje tolvmånadersperiod period thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende consumption of the controlled substances in förbrukning av de kontrollerade ämnena Group I of Annex B does not exceed, under grupp I i bilaga B inte överstiger annually, twenty-five per cent of its tjugofem procent av den beräknade förcalculated level of consumption in 1989. brukningsnivån år 1989. Varje part som Each Party producing one or more of these producerar ett eller flera av dessa ämnen substances shall, for the same periods, skall, under samma period, tillse att dess ensure that its calculated level of production beräknade produktionsnivå avseende of the substances does not exceed, annually, ämnena inte årligen Överstiger tjugofem

twenty-five per cent of its calculated level of procent av den beräknade produktionsnivån

production in 1989. However, in order to år 1989. För att tillgodose de grund-

satisfy the basic domestic needs of the läggande inhemska behoven hos de parter

Parties operating under paragraph 1 of som avses 1 artikel 5, punkt 1 får dock en

Article 5, its calculated level of production parts beräknade produktionsnivå överstiga may exceed that limit by up to ten per cent denna gräns med upp till tio procent av den

ofits calculated level of production in 1989. beräknade produktionsnivån år 1989.

3. Each Party shall ensure that for the 3. Varje part skall tillse att under den tolvtwelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari

January 1996, and in each twelve-month 1996, och under varje tolvmånadersperiod

period thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende consumption of the controlled substances in förbrukning av de kontrollerade ämnena Group I of Annex B does not exceed zero. under grupp I i bilaga B inte överstiger Each Party producing one or more of these noll. Varje part som producerar ett eller substances shall, for the same periods, flera av dessa ämnen skall, under samma ensure that its calculated level of production period, = tillse att dess beräknade of the substances does not exceed zero. produktionsnivå avseende ämnena inte However, in order to satisfy the basic överstiger noll. För att tillgodose de domestic needs of the Parties operating grundläggande inhemska behoven hos de under paragraph 1 of Article 5, its parter som avses i artikel 5, punkt 1 får calculated level of production may exceed dock en parts beräknade produktionsnivå that limit by up to fifteen per cent of its överstiga denna gräns med upp till femton calculated level of production in 1989. This procent av den beräknade produktionsnivån paragraph will apply save to the extent that år 1989. Denna punkt skall tillämpas utom the Parties decide to permit the level of i den utsträckning som parterna beslutar att

production or consumption that is necessary tillåta den produktions- eller förbruknings-

to satisfy uses agreed by them to be nivå som är nödvändig för att tillgodose essential. användningsområden som de enats om är

oumbärliga.

9 Riksdagen 199293. 1 saml. Nr 179

Bilaga 1.4

B. Article 2D: Carbon Tetrachloride B. Artikel 2D: Koltetraklorid

Article 2D of the Protocol shall be replaced Artikel 2D i protokollet skall ersättas med by the following Article: följande artikel:

Article 2D: Carbon Tetrachloride Artikel 2D: Koltetraklorid

I. Each Party shall ensure that for the I. Varje part skall tillse att under den tolv-

twelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari

January 1995, its calculated level of 1995 dess beräknade nivå avseende förconsumption of the controlled substance in brukning av det kontrollerade ämnet under Group IH of Annex B does not exceed, grupp II i bilaga B inte överstiger femton annually, fifteen per cent of its calculated procent av den beräknade förbrukningslevel of consumption in 1989. Each party nivån år 1989. Varje part som producerar producing the substance shall, for the same ämnet skall, under samma period, tillse att period, ensure that its calculated level of dess beräknade produktionsnivå avseende production of the substance does not exceed, ämnet inte överstiger femton procent av annually, fifteen per cent of its calculated den beräknade produktionsnivån år 1989.

level of production in 1989. However, in För att tillgodose de grundläggande inorder to satisfy the basic domestic needs of hemska behoven hos de parter som avses i

the Parties operating under paragraph 1 of artikel 5, punkt 1 får dock en parts be- Article 5, its calculated level of production räknade produktionsnivå överstiga denna may exceed that limit by up to ten per cent gräns med upp till tio procent av den beof its calculated level of production in 1989. räknade produktionsnivån år 1989.

2. Each Party shall ensure that for the 2. Varje part skall tillse att under den tolvtwelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari January 1996, and in each twelve-month 1996, och under varje tolvmånadersperiod period thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende consumption of the controlled substance in förbrukning av det kontrollerade ämnet Group II of Annex B does not exceed zero. under grupp II i bilaga B inte överstiger

Each Party producing the substance shall, noll. Varje part som producerar ämnet

for the same periods, ensure that its skall under samma period tillse att dess calculated level of production of the beräknade produktionsnivå avseende ämnet substance does not exceed zero. However, inte överstiger noll. För att tillgodose de

in order to satisfy the basic domestic needs grundläggande inhemska behoven hos de

of the Parties operating under paragraph 1 parter som avses i artikel 5, punkt 1 får

of Article 5, its calculated level of dock en parts beräknade produktionsnivå

production may exceed that limit by up to överstiga denna gräns med upp till femton fifteen per cent of its calculated level of pro- procent av den beräknade produktionsnivån duction in 1989. This paragraph will apply år 1989. Denna punkt skall tillämpas utom save to the extent that the Parties decide to i den utsträckning som parterna beslutar att

permit the level of production or consump- tillåta den produktions- eller förbruknings-

tion that is necessary to satisfy uses agreed nivå som är nödvändig för att täcka by them to be essential. användningsområden som de enats om är

oumbärliga.

Bilaga 1.4

C. Article 2E: 1,1,1-Trichloroethane C. Artikel 2E: 1,1,1-trikloretan

(Methyl Chloroform)

Article 2E of the Protocol shall be replaced by Artikel 2E i protokollet skall ersättas med the following Article: följande artikel:

Article 2E-: 1,1,1-Trichloroethane (Methyl Artikel 2E: I,1,1-trikloretan Chloroform)

1. Each Party shall ensure that for the 1. Varje part skall tillse att under den tolvtwelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari January 1993, its calculated levet of 1993 dess beräknade nivå avseende consumption of the controlled substance in förbrukning av det kontrollerade ämnet Group Il of Annex B does not exceed, under grupp III i bilaga B inte överstiger annually, its calculated level of consumption den beräknade förbrukningsnivån år 1989. in 1989. Each Party producing the substance Varje part som producerar ämnet skall, shall, for the same period, ensure that its under samma period, tillse att dess calculated level of production of the sub- beräknade produktionsnivå avseende ämnet stance does not exceed, annually, its calcu- inte överstiger den beräknade produktionslated level of production in 1989. However, nivån år 1989. För att tillgodose de grundin order to satisfy the basic domestic needs läggande inhemska behoven hos de parter of the Parties operating under paragraph 1 som avses I artikel 5, punkt 1 får dock en of Article 5, its calculated level of produc- parts beräknade produktionsnivå överstiga tion may exceed that limit by up to ten per denna gräns med upp till tio procent av den cent of its calculated level of production in beräknade produktionsnivån år 1989. 1989.

2. Each Party shall ensure that for the 2. Varje part skall tillse att under den tolv-

twelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari January 1994, and in each twelve-month 1994, och under varje tolvmånadersperiod period thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende consumption of the controlled substance in förbrukning av det kontrollerade ämnet Group II of Annex B does not exceed, under grupp II i bilaga B inte överstiger annually, fifty per cent of its calculated femtio procent av den beräknade förbruklevel of consumption in 1989. Each Party ningsnivån år 1989. Varje part som pro-

producing the substance shall, for the same ducerar ämnet skall, under samma period,

periods, ensure that its calculated level of tillse att dess beräknade produktionsnivå production of the substance does not exceed, avseende ämnet inte årligen överstiger annually, fifty per cent of its calculated femtio procent av den beräknade produklevel of production in 1989. However, in tionsnivån år 1989. För att tillgodose de order to satisfy the basic domestic needs of grundläggande inhemska behoven hos de the Parties operating under paragraph 1 of parter som avses i artikel 5, punkt 1 får Article 5, its calculated level of production dock en parts beräknade produktionsnivå may exceed that limit by up to ten per cent överstiga denna gräns med upp till tio of its calculated level of production in 1989. procent av den beräknade produktionsnivån

år 1989.

3. Each Party shall ensure that for the 3. Varje part skall tillse att under den tolvtwelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari

Bilaga 1.4

January 1996, and in each twelve-month 1996, och under varje tolvmånadersperiod period thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende consumption of the controlled substance in förbrukning av det kontrollerade ämnet Group III of Annex B does not exceed zero. under grupp III i bilaga B inte överstiger

Each Party producing the substance shall, noll. Varje part som producerar ämnet

for the same periods, ensure that its skall, under samma period, tillse att dess calculated level of production of the beräknade produktionsnivå avseende ämnet substance does not exceed zero. However, inte överstiger noll. För att tillgodose de in order to satisfy the basic domestic needs grundläggande inhemska behoven hos de of the Parties operating under paragraph I parter som avses i artikel 5, punkt 1 får of Article 5, its calculated level of dock en parts beräknade produktionsnivå production may exceed that limit by up to överstiga denna gräns med upp till femton fifteen per cent of its calculated level of pro- procent av den beräknade produktionsnivån duction for 1989. This paragraph will apply år 1989. Denna punkt skall tillämpas utom save to the extent that the Parties decide to i den utsträckning som parterna beslutar att permit the level of production or consumpt- tillåta den produktions- eller förbrukningsion that is necessary to satisfy uses agreed nivå som är nödvändig för att tillgodose by them to be essential. användningsområden som de enats om är

oumbärliga.

II IT

AMENDMENT TO THE MONTREAL ÄNDRING? AV MONTREALPROTO-

PROTOCOL ON SUBSTANCES THAT KOLLET OM ÄMNEN SOM BRYTER DEPLETE THE OZONE LAYER NED OZONSKIKTET

ARTICLE 1: AMENDMENT ARTIKEL 1: ÄNDRING

Å. Article 1, paragraph 4 Å. Artikel 1, punkt 4

In paragraph 4 of Article 1 of the Protocol, I artikel 1, punkt 4 i protokollet skall orden: for the words:

or in Annex B eller B

there shall be substituted: ersättas med:

, Annex B, Annex C or Annex E , B, C eller E

B. Anicle I, paragraph 9 B. Artikel I, punkt 9

Paragraph 9 of Article 1 of the Protocol shall Artikel 1, punkt 9 skall utgå. be deleted.

Bilaga 1.4

C. Article 2, paragraph 5 C. Artikel 2, punkt 5

In paragraph 5 of Article 2 of the Protocol, I artikel 2, punkt 5 i protokollet skall efter after the words: orden:

Articles 2A to 2E artiklarna 2A till 2E

there shall be added: följande tillägg göras:

and Article 2H och 2H

D. Article 2, paragraph 5 bis D. Artikel 2, punkt 5 bis

The following paragraph shall be inserted after Följande punkt skall införas efter artikel 2, paragraph 5 of Article 2 of the Protocol: punkt 5 i protokollet:

5 bis. Any Party not operating under para- 5 bis. Varje part som inte avses i artikel 5, graph 1 of Article 5 may, for one or more punkt 1 får, under en eller flera kontrollcontrol periods, transfer to another such perioder, till en annan sådan part överföra Party any portion of its calculated level of varje del av sin beräknade förbrukningsnivå consumption set out in Article 2F, provided enligt artikel 2F, förutsatt att den beräkthat the calculated level of consumption of nade förbrukningsnivån avseende de koncontrolled substances in Group I of Annex trollerade ämnena under grupp I i bilaga A

A of the Party transferring the portion of its för den part som överför en del av sin

calculated level of consumption did not beräknade förbrukningsnivå inte översteg

exceed 0.25 kilograms per capita in 1989 0,25 kg per capita under år 1989 och att de

and that the total combined calculated levels sammanlagda beräknade <förbrukningsof consumption of the Parties concerned do nivåerna för de berörda parterna inte över-

not exceed the consumption limits set out in stiger de förbrukningsgränser som anges i

Article 2F. Such transfer of consumption artikel 2F. En sådan överföring av förshall be notified to the Secretariat by each brukning skall meddelas till sekretariatet av of the Parties concerned, stating the terms var och en av de berörda parterna, med of such transfer and the period for which it uppgift om villkoren för överföringen och is to apply. den period under vilken den skall gälla.

E. Article 2, paragraphs 8 (a) and 11 E. Artikel 2, punkterna 8 (a) och 11

In paragraphs 8 (a) and 11 of Article 2 of the I artikel 2, punkterna 8 (a) och 11 i pro-

Protocol, for the words: tokollet skall orden:

Articles 2A to 2E artiklarna 2A till 2E

there shall be substituted each time they genomgående ersättas med följande: occur:

Articles 2A to 2H artiklarna 2A till 2H

Bilaga 1.4

F. Article 2, paragraph 9 (a)(i) F. Artikel 2, punkt 9 (a)(i)

In paragrapah 9 (ai) of Article 2 of the I artikel 2, punkt 9 (a)(i) i protokollet skall Protocol, for the words: orden:

and/or Annex B och/eller i bilaga B

there shall be substituted: ersättas med följande:

, Annex B, Annex C and/or Annex E , B, C och/eller E

G. Article 2F: Hydrochlorofluorocarbons G. Artikel 2F: Ofullständigt halogenerade

klorfluorkarboner

The following Article shall be inserted after Följande artikel skall införas efter artikel 2E Article 2E of the Protocol: i protokollet:

Article 2F: Hydrochlorofluorocarbons Artikel 2F: Ofullständigt halogenerade

klorfluorkarboner

1. Each Party shall ensure that for the 1. Varje part skall tillse att under den tolvtwelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari January 1996, and in each twelve-month 1996, och under varje tolvmånadersperiod period thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende consumption of the controlled substances in förbrukning av de kontrollerade ämnena Group I of Annex C does not exceed, under grupp I i bilaga C inte överstiger

annually, the sum of: summan av:

(a) Three point one per cent of its calculated (a) Tre komma en procent av den beräknalevel of consumption in 1989 of the de förbrukningsnivån år 1989 avseende de controlled substances in Group I of Annex kontrollerade ämnena under grupp I i A; and bilaga A, och

(b) Its calculated level of consumption in (b) den beräknade förbrukningsnivån år 1989 of the controlled substances in Group 1989 avseende de kontrollerade ämnena I of Annex C. under grupp I i bilaga C.

2. Each Party shall ensure that for the 2. Varje part skall tillse att under den tolvtwelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari January 2004, and in each twelve-month 2004, och under varje tolvmånadersperiod

period thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende

consumption of the controlled substances in förbrukning av de kontrollerade ämnena

Group I of Annex C does not exceed, under grupp I i bilaga C inte överstiger

annually, sixty-five per cent of the sum sextiofem procent av den summa som referred to in paragraph 1 of this Article. anges i punkt I i denna artikel.

3. Each Party shall ensure that for the 3. Varje part skall tillse att under den tolvtwelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari

Bilaga 1.4

January 2010, and in each twelve-month 2010, och under varje tolvmånadersperiod period thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende consumption of the controlled substances in förbrukning av de kontrollerade ämnena Group I of Annex C does not exceed, under grupp I i bilaga C inte överstiger annually, thirty-five per cent of the sum trettiofem procent av den summa som referred to in paragraph 1 of this Article. anges i punkt 1 i denna artikel.

4. Each Party shall ensure that for the 4. Varje part skall tillse att under den tolvtwelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari January 2015, and in each twelve-month 2015, och under varje tolvmånadersperiod period thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende consumption of the controlled substances in förbrukning av de kontrollerade ämnena Group I of Annex C does not exceed, under grupp I i bilaga C inte överstiger tio annually, ten per cent of the sum referred to procent av den summa som anges i punkt in paragraph 1 of this Article. 1 i denna artikel.

5. Each Party shall ensusre that for the 5. Varje part skall tillse att under den tolvtwelve-month period commencing on I månadersperiod som börjar den 1 januari January 2020, and in each twelve-month 2020, och under varje tolvmånadersperiod period thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende consumption of the controlled substances in förbrukning av de kontrollerade ämnena Group I of Annex C does not exceed, under grupp I i bilaga C inte överstiger annually, zero point five per cent of the sum noll komma fem procent av den summa referred to in paragraph 1 of this Article. som anges i punkt 1 i denna artikel.

6. Each Party shall ensure that for the 6. Varje part skall tillse att under den tolvtwelve-month period commencing on 1 månadersperiod som börjar den 1 januari

January 2030, and in each twelve-month 2030, och under varje tolvmånadersperiod

period thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende consumption of the controlled substances in förbrukning av de kontrollerade ämnena Group I of Annex C does not exceed zero. under grupp I i bilaga C inte överstiger

noll.

7. As of I January 1996, each Party shall 7. Från den 1 januari 1996 skall varje part endeavour to ensure that: sträva efter att tillse att:

(a) The use of controlled substances in (a) användandet av kontrollerade ämnen Group I of Annex C is limited to those under grupp I i bilaga C begränsas till de applications where other more environ- tillämpningar för vilka andra mer miljömentally suitable alternative substances or anpassade alternativa ämnen eller tekniker technologies are not available; saknas,

(b) The use of controlled substances in (b) användandet av kontrollerade ämnen Group I of Annex C is not outside the areas under grupp I i bilaga C inte överskrider of application currently met by controlled de tillämpningsområden som för närvaransubstances in Annexes A, B and C, except de täcks av kontrollerade ämnen under in rare cases for the protection of human life bilagorna A, B och C, utom i sällsynta fall or human health; and för att skydda människors liv eller hälsa,

och

Bilaga 1.4

(c) Controlled substances in Group I of (c) kontrollerade ämnen under grupp I i Annex C are selected for use in a manner bilaga C väljs ut för användande på ett sätt that minimizes ozone depletion, in addition som minimerar nedbrytning av ozonskiktet, to meeting other environmental, safety and utöver att tillgodose andra miljömässiga, economic considerations. säkerhetsmässiga och ekonomiska över-

väganden.

H. Article 2G: Hydrobromofluorocarbons H. Anikel 2G: Ofullständigt halogenerade

bromfluorkarboner

The following Article shall be inserted after Följande artikel skall införas efter artikel 2F Article 2F of the Protocol: i protokollet:

Article 2G: Hydrobromofluorocarbons Artikel 2G: Ofullständigt halogenerade

bromfluorkarboner

Each Party shall ensure that for the twelve- Varje part skall tillse att under den tolv-

month period commencing on 1 January månadersperiod som börjar den 1 januari 1996, and in each twelve-month period 1996, och under varje tolvmånadersperiod thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende consumption of the controlled substances in förbrukning av de kontrollerade ämnena Group II of Annex C does not exceed zero. under grupp II i bilaga C inte överstiger Each Party producing the substances shall, noll. Varje part som producerar ämnena for the same periods, ensure that its skall, under samma period, tillse att dess calculated level of production of the beräknade produktionsnivå avseende substances does not exceed zero. This para- ämnena inte överstiger noll. Denna punkt graph will apply save to the extent that the skall tillämpas utom i den utsträckning som Parties decide to permit the level of product- parterna beslutar att tillåta den produktionsion or consumption that is necessary to eller förbrukningsnivå som är nödvändig

satisfy uses agreed by them to be essential. för att tillgodose användningsområden som

de enats om är oumbärliga.

I. Article 2H: Methyl Bromide I. Artikel 2H: Metylbromid

The following Article shall be inserted after Följande artikel skall införas efter artikel 2G

Article 2G of the Protocol: i protokollet:

Article 2H: Methyl Bromide Artikel 2H: Metylbromid

Each Party shall ensure that for the twelve- Varje part skall tilllse att under den tolv-

month period commencing on 1 January månadersperiod som börjar den 1 januari 1995, and in each twelve-month period 1995, och under varje tolvmånadersperiod thereafter, its calculated level of därefter, dess beräknade nivå avseende

consumption of the controlled substance in förbrukning av det kontrollerade ämnet i

Annex E does not exceed, annually, its bilaga E inte överstiger dess beräknade calculated level of consumption in 1991. förbrukningsnivå år 1991. Varje part som Each Party producing the substance shall, producerar ämnet skall, under samma

Bilaga 1.4

for the same periods, ensure that its period, tillse att dess beräknade produk-

calculated level of production of the tionsnivå avseende ämnet inte överstiger

substance does not exceed, annually, its dess beräknade produktionsnivå år 1991.

calculated level of production in 1991. För att tillgodose de grundläggande in-

However, in order to satisfy the basic hemska behoven hos de parter som avses i

domestic needs of the Parties operating artikel 5, punkt 1 får dock en parts be-

under paragraph 1 of Article 5, its räknade produktionsnivå överstiga denna

calculated level of production may exceed gräns med upp till tio procent av den be-

that limit by up to ten per cent of its räknade produktionsnivån år 1991. De

calculated level of production in 1991. The beräknade nivåerna avseende förbrukning

calculated levels of consumption and och produktion av det kontroHerade ämnet

production under this Article shall not under denna artikel skall inte inkludera de

include the amounts used by the Party for mängder som används av parten för karan-

quarantine and pre-shipment applications. tänsbehandling och vid förberedelser för

utförsel.

J. Article 3 J. Artikel 3

In Article 3 of the Protocol, for the words: I artikel 3 i protokollet skall orden:

2A to 2E artiklarna 2A till 2E

there shall be substituted: ersättas med följande:

2A to 2H artiklarna 2A till 2H

and for the words: och orden:

or Annex B eller B

there shall be substituted each time they skall genomgående ersättas med följande:

occur:

, Annex B, Annex C or Annex E , B, C eller E

K. Anticle 4, paragraph I ter K. Artikel 4, punkt I ter

The following paragraph shall be inserted Följande punkt skall införas efter artikel 4,

after paragraph 1 bis of Article 4 of the Pro- punkt 1 bis i protokollet:

tocol:

1 ter. Within one year of the date of entry 1 ter. Inom ett år efter det att denna punkt

into force of this paragraph, each Party shall trätt i kraft skall varje part förbjuda import

ban the import of any controlled substances av kontrollerade ämnen under grupp II i

in Group I of Annex C from any State not bilaga C från varje stat som inte är part i

Party to this Protocol. detta protokoll.

Bilaga 1.4

L. Article 4, paragraph 2 ter L. Artikel 4, punkt 2 ter

The following paragraph shall be inserted Följande punkt skall införas efter artikel 4, after paragraph 2 bis of Article 4 of the Pro- punkt 2 bis i protokollet: tocol:

2 ter. Commencing one year after the date 2 ter. Med början ett år efter det att denna of entry into force of this paragraph, each punkt trätt i kraft skall varje part förbjuda

Party shall ban the export of any controlled export av kontrollerade ämnen under grupp

substances in Group IH of Annex C to any I i bilaga C till varje stat som inte är part State not Party to this Protocol. i detta protokoll.

M. Article 4, paragraph 3 ter M. Artikel 4, punkt 3 ter

The following paragraph shall be inserted Följande punkt skall införas efter artikel 4, after paragraph 3 bis of Article 4 of the Pro- punkt 3 bis i protokollet: tocol:

3 ter. Within three years of the date of entry 3 ter. Inom tre år efter det att denna punkt

into force of this paragraph, the Parties trätt i kraft skall parterna, i enlighet med shall, following the procedures in Article 10 de förfaranden som anges i artikel 10 i of the Convention, elaborate in an annex a konventionen, utarbeta en bilaga med en list of products containing controlled förteckning över produkter som innehåller substances in Group II of Annex C. Parties kontrollerade ämnen under grupp Il i bilaga that have not objected to the annex in C. Parter som inte har anmält invändningar accordance with those procedures shall ban, mot bilagan i enlighet med nämnda within one year of the annex having become förfaranden skall, inom ett år efter det att effective, the import of those products from bilagan trätt i kraft, förbjuda import av any State not Party to this Protocol. dessa produkter från varje stat som inte är

part i detta protokoll.

N. Article 4, paragraph 4 ter N. Artikel 4, punkt 4 ter

The following paragraph shall be inserted Följande punkt skall införas efter artikel 4,

after paragraph 4 bis of Article 4 of the Pro- punkt 4 bis i protokollet:

tocol:

4 ter. Within five years of the date of entry 4 ter. Inom fem år efter det att denna into force of this paragraph, the Parties shall punkt trätt i kraft skall parterna avgöra determine = feasibility of banning or huruvida det är möjligt att förbjuda eller restricting, from States not Party to this begränsa import av produkter som till- Protocol, the import of products produced verkas med hjälp av, men inte innehåller, with, but not containing, controlled kontrollerade ämnen under grupp Il i bilaga substances in Group H of Annex C. If C. Om detta bedöms möjligt, skall parterdetermined feasible, the Parties shall, na, i enlighet med de förfaranden som following the procedures in Article 10 of the anges i artikel 10 i konventionen, utarbeta

Bilaga 1.4

Convention, elaborate in an annex a list of en bilaga med en förteckning över sådana

such products. Parties that have not objected produkter. Parter som inte anmält invänd-

to the annex in accordance with those ningar mot bilagan i enlighet med nämnda

procedures shall ban or restrict, within one förfaranden skall, inom ett år efter det att

year of the annex having become effective, bilagan trätt i kraft, förbjuda eller begränsa

the import of those products from any State import av dessa produkter från varje stat

not Party to this Protocol. som inte är part i detta protokoll.

O. Article 4, paragraphs 5, 6 and 7 O. Artikel 4, punkterna 5, 6 och 7

In paragraphs 5, 6 and 7 of Article 4 of the I artikel 4, punkterna 5, 6 och 7 i protokollet Protocol, for the words: skall orden:

controlled substances kontrollerade ämnena there shall be substituted: ersättas med följande:

controlled substances in Annexes A and B kontrollerade ämnena i bilagorna A och B

and Group II of Annex C samt under grupp II i bilaga C

P. Article 4, paragraph 8 P. Artikel 4, punkt 8

In paragraph 8 of Article 4 of the Protocol, I artikel 4, punkt 8 i protokollet skall orden: for the words:

referred to in paragraphs 1, 1 bis, 3, 3 bis, som avses i punkterna 1, 1 bis, 3, 3 bis, 4

4 and 4 bis and exports referred to in para- och 4 bis samt export som avses i punkter-

graphs 2 and 2 bis na 2 och 2 bis there shall be substituted: ersättas med följande:

and exports referred to in paragraphs I to 4 och export som avses i punkterna 1 till 4

ter of this Article ter i denna artikel and after the words: och efter orden:

Articles 2A to 2E 2A till 2E there shall be added: skall följande tillägg göras:

, Article 2G och 2G

Q. Antiicle 4, paragraph 10 Q. Artikel 4, punkt 10

The following paragraph shall be inserted Följande punkt skall införas efter artikel 4, after paragraph 9 of Article 4 of the Protocol: punkt 9 i protokollet:

Bilaga 1.4

10. By 1 January 1996, the Parties shall 10. Före den 1 januari 1996 skall parterna consider whether to amend this Protocol in överväga om detta protokoll skall ändras order to extend the measures in this Article för att utsträcka åtgärderna i denna artikel to trade in controlled substances in Group I till att omfatta handel med kontrollerade of Annex C and in Annex E with States not ämnen under grupp I i bilaga C och i Party to the Protocol. bilaga E med stater som inte är part i detta

protokoll.

R. Article 5, paragraph I R. Artikel 5, punkt I

The following words shall be added at the Följande skall läggas till i slutet av artikel end of paragraph 1 of Article 5 of the Pro- 5, punkt 1 i protokollet: tocol: , provided that any further amendments to , förutsatt att alla ytterligare ändringar av

the Adjustments or Amendments adopted at de Justeringar! och Ändringar” som antogs

the Second Meeting of the Parties in Lon- vid andra partskonferensen i London, den don, 29 June 1990, shall apply to the Parties 29 juni 1990, skall gälla för de parter som operating under this paragraph after the avses i denna punkt efter det att den review provided for in paragraph 8 of this granskning som föreskrivs i punkt 8 i Article has taken place and shall be based denna artikel har ägt rum och skall baseras on the conclusions of that review. på slutsatserna av granskningen.

S. Article 5, paragraph 1 bis S. Artikel 5, punkt I bis

The following paragraph shall be added after Följande punkt skall läggas till efter artikel paragraph 1 of Article 5 of the Protocol: 5, punkt 1 i protokollet:

I bis. The Parties shall, taking into account I bis. Parterna skall, med beaktande av den the review referred to in paragraph 8 of this granskning som åsyftas i punkt 8 i denna Article, the assessments made pursuant to artikel, de utvärderingar som görs enligt

Article 6 and any other relevant infor- artikel 6 och all annan relevant infor-

mation, decide by 1 January 1996, through mation, före den 1 januari 1996 genom den the procedure set forth in paragraph 9 of procedur som anges i artikel 2, punkt 9 be- Article 2: sluta:

(a) With respect to paragraphs 1 to 6 of (a) beträffande punkterna 1 till 6 i artikel

Article 2F, what base year, initial levels, 2F, vilket basår, vilka ingångsnivåer, vilka control schedules and phase-out date for tidsscheman för kontroll och vilket utfasconsumption of the controlled substances in ningsdatum som skall gälla för förbrukning

Group I of Annex C will apply to Parties av de kontrollerade ämnena under grupp I

operating under paragraph 1 of this Article; i bilaga C för de parter som avses i punkt

1 i denna artikel;

(b) With respect to Article 2G, what phase- (b) beträffande artikel 2G, om vilket utout date for production and consumption of fasningsdatum som skall gälla för produk-

the controlled substances in Group II of An- tion och förbrukning av de kontrollerade

nex C will apply to Parties operating under ämnena under grupp H i bilaga C för de

Bilaga 1.4

paragraph 1 of this Article; and parter som avses i punkt 1 i denna artikel;

samt

(c) With respect to Article 2H, what base (c) beträffande artikel 2H, vilket basår,

year, initial levels and control schedules for vilka ingångsnivåer och vilka tidsscheman

consumption and production of the con- för kontroll som skall gälla för förbrukning

trolled substance in Annex E will apply to och produktion av det kontrollerade ämnet

Parties operating under paragraph 1 of this i bilaga E för de parter som avses i punkt

Article. 1 i denna artikel.

T. Article 5, paragraph 4 T. Artikel 5, punkt 4

In paragraph 4 of Article 5 of the Protocol, I artikel 5, punkt 4 i protokollet skall orden: for the words:

Articles 2A to 2E artiklarna 2A till 2E there shall be substituted: ersättas med följande:

Articles 2A to 2H artiklarna 2A till 2H

U. Article 5, paragraph 5 U. Artikel 5, punkt 5

In paragraph 5 of Article 5 of the Protocol, I artikel 5, punkt 5 i protokollet skall efter after the words: orden:

set out in Articles 2A to 2E de i artiklarna 2A till 2E angivna kontroll-

åtgärderna there shall be added: följande tillägg göras:

, and any control measures in Articles 2F to , och de andra kontrollåtgärder hänförliga

2H that are decided pursuant to paragraph 1 till artiklarna 2F till 2H som beslutas i

bis of this Article, enlighet med punkt 1 bis i denna artikel,

V-. Article 5, paragraph 6 V. Artikel 5, punkt 6

In paragraph 6 of Article 5 of the Protocol, I artikel 5, punkt 6 i protokollet skall efter after the words: orden:

obligations laid down in Articles 2A to 2E de skyldigheter som avses i artiklarna 2A

till 2E

there shall be added: följande tillägg göras:

, or any or all obligations in Articles 2F to eller någon eller alla skyldigheter? enligt

Bilaga 1.4

2H that are decided pursuant to paragraph 1 artiklarna 2F till 2H som beslutas i enlighet bis of this Article, med punkt 1 bis i denna artikel,

W. Article 6 W. Artikel 6

The following words shall be deleted from Följande text i artikel 6 i protokollet skall Article 6 of the Protocol: utgå:

Articles 2A to 2E, and the situation 2A till 2E, och situationen beträffande proregarding production, imports and exports duktion, import och export av övergångsof the transitional substances in Group I of ämnen under grupp I i bilaga C Annex C

and replaced by: och ersättas med följande:

Articles 2A to 2H artiklarna 2A till 2H

X. Article 7, paragraphs 2 and 3 X. Artikel 7, punkterna 2 och 3

Paragraph 2 and 3 of Article 7 of the Protocol Artikel 7, punkterna 2 och 3 i protokollet shall be replaced by the following: skall ersättas med följande:

2. Each Party shall provide to the Secre- 2. Varje part skall till sekretariatet lämna tariat statistical data on its production, statistiska uppgifter om sin produktion, imports and exports of each of the con- import och export av vart och ett av de trolled substances kontrollerade ämnena

- in Annexes B and C, for the year 1989; - i bilagorna B och C, i fråga om år

1989;

- in Annex E, for the year 1991, - 1 bilaga E, i fråga om år 1991,

or the best possible estimates of such data eller, där faktiska uppgifter inte finns att where actual data are not available, not later tillgå, så korrekta uppskattningar som möjthan three months after the date when the ligt, senast tre månader efter det att provisions set out in the Protocol with protokollets bestämmelser avseende de konregard to the substances in Annexes B, C trollerade ämnena 1i bilagorna B, C

and E respectively enter into force for that respektive E träder i kraft för respektive Party. part.

3. Each Party shall provide to the Secre- 3. Varje part skall till sekretariatet lämna

tariat statistical data on its annual production statistiska — uppgifter om sin årliga (as defined in paragraph 5 of Article 1) of produktion (som den definieras i artikel 1,

each of the controlled substances listed in punkt 5) av vart och ett av de kontrollerade Annexes A, B, C and E and, separately, for ämnena i bilagorna A, B, C och E, och each substance, som särskilda uppgifter, för varje ämne,

Bilaga 1.4

- - Amounts used for feedstocks, - de mängder som har använts som in-

satsvara"

- Amounts destroyed by technologies - de mängder som har förstörts genom av

approved by the Parties, and parterna godkända tekniker, och

- Imports from and exports to Parties and - import från och export till parter re-

non-Parties respectively, spektive icke-parter,

for the year during which provisions con- under det år då bestämmelserna angående

cerning the substances in Annexes A, B, C de kontrollerade ämnena i bilagorna A, B,

and E respectively entered into force for C respektive E trädde i kraft för den parten that Party and for each year thereafter. Data och för varje år därefter. Uppgifterna skall

shall be forwarded not later than nine lämnas senast nio månader efter utgången months after the end of the year to which av det år som uppgifterna avser. the data relate.

Y. Article 7, paragraph 3 bis Y. Artikel 7, punkt 3 bis

The following paragraph shall be inserted after Följande punkt skall införas efter artikel 7, paragraph 3 of Article 7 of the Protocol: punkt 3 i protokollet:

3 bis. Each Party shall provide to the Secre- 3 bis. Varje part skall till sekretariatet tariat separate statistical data of its annual lämna särskilda statistiska uppgifter om sin imports and exports of each of the årliga import och export av vart och ett av controlled substances listed in Group II of de kontrollerade ämnena under grupp I i Annex A and Group I of Annex C that have bilaga A och under grupp I i bilaga C som been recycled. har återvunnits.

Z. Article 7, paragraph 4 Z. Artikel 7, punkt 4

In paragraph 4 of Article 7 of the Protocol, I artikel 7, punkt 4 i protokollet skall orden: for the words:

in paragraphs 1, 2 and 3 i punkterna 1, 2 och 3

there shall be substituted: ersättas med följande:

in paragraphs 1, 2 3 and 3 bis i punkterna I, 2, 3 och 3 bis

AÅ. Anicle 9, paragraph I (a) AA. Artikel 9, punkt I (a)

The following words shall be deleted from Följande text i artikel 9, punkt 1 (a) skall paragraph 1 (a) of Article 9 of the Protocol: utgå:

and transitional och övergångsämnena

Bilaga 1.4

BB. Article 10, paragraph 1 BB. Artikel 10, punkt I

In paragraph 1 of Article 10 of the Protocol, I artikel 10, punkt 1 i protokollet skall efter after the words: orden:

Articles 2A to 2E artiklarna 2A till 2E there shall be added: följande tillägg göras:

, and any control measures in Articles 2F to , och de andra kontrollåtgärder i artiklarna

2H that are decided pursuant to paragraph 1 2F till 2H som beslutas i enlighet med

bis of this Article 5. artikel 5, punkt 1 bis.

CC. Article 11, paragraph 4 (8) CC. Artikel 11, punkt 4 (8)

The following words shall be deleted from Följande text i artikel 11, punkt 4 (g) skall paragraph 4 (g) of Article 11 of the Protocol: utgå:

and the situation regarding transitional och bedöma situationen beträffande över-

substances gångsämnen

DD. Article 17 DD. Artikel 17 In article 17 of the Protocol, for the words: I artikel 17 i protokollet skall orden:

Articles 2A to 2E 2A till 2E there shall be substituted: ersättas med följande:

Articles 2A to 2H 2A till 2H

Bilaga 1.4

EE. ANNEXES EE. BILAGOR

1. ANNEX C 1. BILAGA C

The following annex shall replace Annex C of Följande bilaga skall ersätta Bilaga C i prothe Protocol: tokollet:

ANNEX C BILAGA C

Controlled substances Kontrollerade ämnen

Group Substance - Number Ozone Grupp Ämne Antal Ozonned-

of Depleting isomerer brytande

Isomers Potential" potential"

Group I Grupp I

CHFCL, (HCFC-21y+ 1 0,04 CHFCIL (HCFEC-21)y+ I 0,04 CHF,C! (HCFC-22)++ 1 0,055 CHF,CI (HCFC-22)j"+ 1 - 0,055 CH,.FCI (HCFC-31) 1 0,02 CH,FCI (HCFC-31) 1 0,02 C-HFCL (HCFC-121) 2 0,01 - 0,04 C.HFCI, (HCFC-121) 2 0,01 - 0,04 C HF,CI, (HCFC-122) 3 0,02 - 0,08 C.HF,CIl, (HCFC-122) 3 0,02 - 0,08

C.HF,Cl, (HCFC-123) = 3 0,02 - 0,06 C.HF,Cl, (HCFC-123) = 3 0,02 - 0,06

CHCLCF; (HCFC-123)++ = - 0,02 CHCILCF, (HCFC-123)+4+ = 0,02 CHF,CI (HCFC-124) 2 0,02 - 0,04 C-HF,CIl (HCFC-124) 2 0,02 - 0,04 CHFCICF, (HCFC-124)++ = 0,022 CHFCICF, (HCFC-124)j+ = - 0,022

C,H.FCI, (HCFC-131) 3 0,007-0,05 C.H,FCI, (HCFC-131) 3 — 0,007 - 0,05 C.H.F;Clh, (HCFC-132) 4 —0,008 - 0,05 C.H,F.Cl, (HCEC-132) 4 0,008 - 0,05 CIH)F,CI (HCEC-133) = 3 0,02 -0,06 C.H,F,CIl (HCFC-133) = 3 0,02 - 0,06 C.H,FCl, (HCFC-141) = 3 0.005 -0,07 C.H,FCI, (HCEC-141) = 3 —0,005-0,07

CH,CFCI, (HCFC-141b)"+ - 0,11 CH,CFCI, (HCEC-141b)"" - 0,11

C.H;F.Cl (HCFC-142) 3 0,008 -0,07 C.H,F.Cl (HCFC-142) = 3 —0,008-0,07

CH,CF.CI (HCFC-142b)++ - 0,065 CH,CF,CI (HCFC-142b)t+ + = 0,065 C.H,FCI (HCFC-151) 2 0,003 - 0,005 C.H,FCI (HCFC-151) 2 —0,003 -0,005 C,HFCI, (HCFC-221) 5 0,015 - 0,07 CHFCI, (HCFC-221) 5 —-0,015 - 0,07 C,HF,Cl; (HCFC-222) 9 0,01 - 0,09 C,HF,CI, (HCFC-222) 9 0,01 - 0,09 C,HF;ClI, (HCFC-223) 12 0,01 - 0,08 C4HF,CI, (HCFC-223) 12 0,01 - 0,08 C,HF,C!l, (HCFC-224) 12 0,01 - 0,09 C,HF,CI, (HCFC-224) 12 0,01 - 0,09 C,HF;C1, (HCFC-225) 9 0,02 - 0,07 C.HF,CI, (HCFC-225) 9 0,02 - 0,07 CF,CF-CHCI, (HCFC-225cay"+ - 0,025 CF,CF,CHCI, (HCFC-225cajt+ - 0,025 CF,CICF.CHCIF (HCFC-22Scb)++ - 0,033 CF,CICF,CHCIF (HCFC-225cb)yt+ - 0,033 C3HF;CIl (HCFC-226) 5 0,02 - 0,10 C3HF;CI (HCFC-226) 5 0,02 - 0,10 C,H.FCI,; (HCFC-231) 9 0,05 - 0,09 C,3H,FCI,; (HCFC-231) 9 0,05 - 0,09 C.H.F:CL, (HCFC-232) 16 0,008 - 0,10 C3H,F,CI, (HCFC-232) 16 0,008 - 0,10 C,H.F;Cl; (HCFC-233) 18 0,007 - 0,23 C,H.F,CI, (HCFC-233) 18 0,007 - 0,23 C,H.F,Cl, (HCFC-234) 16 0,01 - 0,28 C,H,F,CI, (HCFC-234) 16 0,01 - 0,28

C,H,F;sCI (HCEC-235) = 9 0,03 -0,52 C3H,F,sCI (HCEC-235) = 9 0,03 -0,52

C,H,FCL, (HCFC-241) 12 0,004 - 0,09 C.H,FCI, (HCFC-241) 12 0,004 - 0,09

C,H)F.Cl, (HCFC-242) — 18 0,005 -0,13 C3H,F.Cly (HCFC-242) = 18 0,005-0,13

C,H3F3Cl; (HCFC-243) 18 0,007 - 0,12 C3H,;F,Cl, (HCFC-243) 18 0,007 - 0,12 C,H;F,Cl (HCFC-244) 12 0,009 - 0,14 C,H;F,CI (HCFC-244) 12 0,009 - 0,14 C,H,FCh (HCFC-251) 12 0,001 - 0,01 C.H,FCI, (HCFC-251) 12 0,001 - 0,01 C,H,F.Cl, (HCFC-252) 16 0,005 - 0,04 C3H,F,Cl, (HCFC-252) 16 0,005 - 0,04

10 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 179

Bilaga 1.4

ANNEX C (continued) BILAGA C (forts.)

Group Substance - Number Ozone Grupp Amne Antal Ozonned-

of Depleting isomerer brytande

Isomers Potential" potential" C.H,F,CI (HCFC-253) 12 0,003 - 0,03 C.H,F,CI (HCFC-253) 12 0,003 - 0,03 C,HsFCI, (HCFC-261) 9 0,002 - 0,02 C,HsFCL, (HCFC-261) 9 —0,002 - 0,02 C,HsF,CI (HCFC-262) 9 0,002 - 0,02 C.H,F,CI (HCFC-262) 9 —0,002 - 0,02 C,H,FCI (HCFC-271) 5 0,001 - 0,03 C,H,FCI (HCFC-271) 5 —0,001 - 0,03

Group I Grupp II CHFBr; 1 1,00 CHFBr, 1 1,00

Bilaga 1.4

+ Where a range of ODPs is indicated, the highest + När den ozonnedbrytande potentialen anges som value in that range shall be used for the purposes of ett intervall, skall det högsta värdet inom detta the Protocol. The ODPs listed as a single value have intervall användas inom ramen för protokollet. När been determined from calculations based on labora- ett enda värde anges för den ozonnedbrytande tory measurements. Those listed as a range are based potentialen, har detta bestämts på grundval av on estimates and are less certain. The range pertains beräkningar baserade på laboratoriemätningar. De to an isomeric group. The upper value is the esti- värden som anges som ett intervall är uppskattmate of the ODP of the isomer with the highest ningar och är mindre tillförlitliga. Intervallet avser ODP, and the lower value is the estimate of the en isomergrupp. Det högre värdet är en uppskatt- ODP of the isomer with the lowest ODP. ning av den ozonnedbrytande potentialen hos den

isomer som har den högsta ozonnedbrytande

potentialen, medan det lägre värdet är en upp-

skattning av den ozonnedbrytande potentialen hos

den isomer som har den lägsta ozonnedbrytande

potentialen.

++ Identifies the most commercially viable substan- ++ Identifierar de kommersiellt mest gångbara ces with ODP values listed against them to be used ämnena med de värden för den ozonnedbrytande for the purposes of the Protocol. potentialen som skall användas inom ramen för

protokollet.

2. ANNEX E 2. BILAGA E

The following annex shall be added to the Följande bilaga skall införas i protokollet. Protocol:

ANNEX E BILAGA E

Controlled substances Kontrollerade ämnen

Group Substance Ozone Grupp Amne Ozonned-

Depleting brytande Potential potential

Group I Grupp I

CH,Br methyl bromide 0,7 CH,Br metylbromid 0,7

Bilaga 1.4

ARTICLE 2: RELATIONSHIP TO ARTIKEL 2: FÖRHÅLLANDET

THE 1990 AMENDMENT TILL DE ÄNDRINGAR? SOM BE- SLUTADES 1990

No state or regional economic integration Ingen stat eller organisation för regional organization may deposit an instrument of ekonomisk integration får deponera ett ratifiratification, acceptance, approval or accession kations-, godtagande-, godkännande- eller to this Amendment unless it has previously, or anslutningsinstrument avseende detta änsimultaneously, deposited such an instrument dringsdokument såvida den inte tidigare, eller to the Amendment adopted at the Second samtidigt, har deponerat ett sådant instrument Meeting of the Parties in London, 29 June avseende det ändringsdokument som antogs 1990. vid andra partskonferensen i London den 29

juni 1990,

ARTICLE 3: ENTRY INTO FORCE ARTIKEL 3: IKRAFTTRÄDANDE

1. This Amendment shall enter into force on 1. Detta ändringsdokument skall träda i

I January 1994, provided that at least twenty kraft den 1 januari 1994, förutsatt att minst

instruments of ratification, acceptance or tjugo ratifikations-, godtagande- eller godapproval of the Amendment have been deposi- kännandeinstrument avseende ändringarna har ted by States or regional economic integration deponerats av stater eller organisationer för organizations that are Parties to the Montreal regional ekonomisk integration som är parter Protocol on Substances that Deplete the Ozone i Montrealprotokollet om ämnen som bryter Layer. In the event that this condition has not ned ozonskiktet. Om detta villkor inte är been fulfilled by that date, the Amendment uppfyllt ovannämnda dag, träder ändringarna shall enter into force on the ninetieth day i kraft på den nittionde dagen efter den dag following the date on which it has been fulfil- då villkoret har uppfyllts. led.

2. For the purposes of paragraph 1, any such 2. Vid tillämpningen av punkt 1 skall ett instrument deposited by a regional economic instrument som deponerats av en organisation integration organization shall not be counted för regional ekonomisk integration inte as additional to those deposited by member medräknas i tillägg till de instrument som States of such organization. deponerats av en sådan organisations med-

lemsstater.

3. After the entry into force of this Amend- 3. Efter det att detta ändringsdokument ment, as provided under paragraph 1, it shall trätt i kraft, i enlighet med punkt 1, skall det enter into force for any other Party to the träda i kraft för varje annan part i protokollet Protocol on the ninetieth day following the på den nittionde dagen efter det att dess date of deposit of its instrument of ratification, ratifikations-, godtagande- eller godkännanacceptance or approval. deinstrument deponerats.

Bilaga 1.4

! Benämndes "ändringar" i regeringens proposition 1990/91:90, Bilaga 13.16. ? Benämndes "tillägg" i regeringens proposition 1990/91:90, Bilaga 13.16.

> Benämndes "åtaganden" i regeringens proposition 1990/91:90, Bilaga 13.16.

+ I betydelsen råvara vid tillverkning av andra ämnen.

Bilaga 2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1993

Föredragande: statsrådet Odell

Anmälan till proposition om åtgärder mot klimatpåverkan m.m.

Mina förslag i sammanfattning:

- Ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram

rörande användning av el- och hybridfordon för att förbereda en

introduktion inleds. 9 miljoner kronor avsätts för budgetåret 1993/94.

- Svenska stödinsatser i Östersjöländerna förbereds inom ramen för

det pågående samarbetet om trafik och miljö i Östersjöregionen

(Baltic Sea Conference of Ministers of Transport). 15 miljoner kronor skall avsättas för finansiering av svenska punktinsatser i syfte att stärka kollektivtrafiken.

Mina bedömningar i sammanfattning:

- Transportsektorn skall bidra till att koldioxidutsläppen reduceras.

En strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom transportsek-

torn skall läggas fast. Strategin inrymmer en ökad användning av

biobränslen, ekonomiska styrmedel, förbättrad kollektivtrafik samt

energieffektivisering. - En översyn av skatter och avgifter inom alla trafikslag bör bl.a. ha

som inriktning att ytterligare stimulera miljöanpassade alternativ.

- Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande användning av biomassebaserade motoralkoholer och biogas skall vidgas för att förbereda en introduktion. - - Möjligheten att i vissa tätorter införa ett system med miljözoner för fordon med nollutstäpp bör utredas.

- En särskild utredning bör tillsättas i syfte att minska utsläppen av

koldioxid från trafiken.

- Särskilda uppdrag skall ges inom sjöfarten och luftfarten.

150)

Bilaga 2

Som grund för mina bedömningar och förslag ligger följande utredningar och betänkanden: Trafikverkens miljörapporter (september 1992), Åtgärder mot klimatförändringar (SNV rapport 1992:4120), Åtgärder för ökad användning av miljövänliga fordon (TFB rapport 1992:7), Strategi för begränsning av vägtrafikens koldioxidutsläpp (TFB rapport 1992:29), Slutbetänkande av biobränslekommissionen, Biobränslen för framtiden

(SOU 1992:90), Nordiska ministerrådets uppdrag till Nordiska ämbets-

mannakommittén för transportfrågor (NÄT) om åtgärder inom luftfarten och sjöfarten (år 1992), Trafikavgifter på samhällsekonomiska villkor (Ds 1992:44), Betänkande av utredningen om beskattningen av dieseldrivna fordon, Skatt på dieselolja (SOU 1992:53) och Ekonomiska styrmedel för begränsning av vägtrafikutsläppen (VTI Notat T 136). Transportforskningsberedningen (TFB) och Närings- och teknikutveck-

lingsverket (NUTEK) har lämnat ett förslag till forskningsprogram rörande el- och hybridfordon (år 1992). Skrivelser har inkommit med förslag om ökat samhällsstöd för el- och hybridfordon bl.a. från Storstädernas elfordonsgrupp (STEG) samt förslag om miljövänligare fordon

för tätorter framfört av representanter för de tre storstäderna.

Följande utredningar har remissbehandlats, och sammanställningar över remissyttrandena finns på Kommunikationsdepartementet: Trafikavgifter på samhällsekonomiska villkor (Ds 1992:44), Miljö- och naturresurs-

departementet: Åtgärder mot klimatförändringar (SNV:s rapport

1992:4120), Jordbruksdepartementet: Biobränslen för framtiden (SOU

1992:90) och Finansdepartementet: Skatt på dieselolja (SOU 1992:53).

2¶Koldioxidutsläpp från trafiken

Transportsektorns andel av de svenska koldioxidutsläppen är ca 40 &. Av tabellen nedan framgår utsläppen av koldioxid från olika trafikslag med prognoser till år 2015 under förutsättning att inga ytterligare åtgärder vidtas, (SNV år 1992). För samtliga trafikslag utom spårburen trafik beräknas utsläppen öka. Trafikverken redovisar också i sina

miljörapporter att utsläppen av koldioxid kommer att öka under 1990-

talet.

Koldioxid (Mton)

Trafikslag 1990 2000 2005 2015

Vägtrafik 15,7 17,6 18,6 20,7 Flyg (civ. + mil.) 3,1 4,2 4,9 6,8 Sjöfart 2,8 3,1 3,4 5,0 Spårburen trafik 0,1 0,1 0,1 0,1

Efter en kraftig ökning av energianvändningen i transportsektorn under 1980-talet har förbrukningen, under de tre senaste åren, minskat med ett Bilaga 2 par procentenheter.

Vägverket har registrerat en dämpning av vägtrafiken i sina trafik-

mätningar under år 1991.

NUTEK konstaterar att bränsleförbrukningen för nya årsmodeller av

personbilar sjönk under mitten av 1980-talet. Konsumentverket och NUTEK påpekar emellertid nu ait utvecklingen tenderar att gå i motsatt riktning.

Trafikverken har i januari 1993 till regeringen lämnat förslag om hur

trafikens investeringar för perioden 1994-2003 bör inriktas. Vägverket

bedömer att investeringsprogrammet medför en reduktion av trafikarbe-

tet. Vägombyggnader leder till ökad framkomlighet och reducerat

trafikarbete. Samtidigt bedöms förbättrad vägstandard leda till höjda hastigheter vilket medför ökade utsläpp. Enligt Vägverkets beräkningar ökar de totala koldioxidutsläppen, till följd av de föreslagna investeringarna, endast i begränsad omfattning. Banverket redovisar små skillnader i utsläpp mellan investeringsalternativen.

3 - Trafikverkens och Naturvårdsverkets rapporter

Trafikverken har i sina miljörapporter redovisat förslag till åtgärder för att begränsa koldioxidutsläppen. Åtgärdernas kostnader är inte fullstän-

digt beräknade. Trafikverken bedömer att följande fem åtgärder skulle ha

särskilt stor effekt:

- ett högt bensinpris, - etanolinblandning i bränslen till olika fordonstyper samt användning

av fordon som framförs på ren etanol, - förändringar i reseavdragsreglerna och av beskattningen av bilför-

månerna,

- —- marknadsintroduktion av el- och hybridfordon samt - införande av specifika gränsvärden för koldioxidutsläpp från fordon.

Statens naturvårdsverk (SNV) har i sin rapport Åtgärder mot klimatför-

ändringar, presenterat områden inom vilka åtgärder anges. Åtgärdernas kostnader är inte fullständigt beräknade. Trafikverkens förslag och

överväganden ligger i huvudsak inom de områden som SNV förespråkar.

SNV har också särskilt pekat på behovet av:

- förbättring av kollektivtrafiken och trafikplaneringen samt

= att i ökad omfattning genomföra miljökonsekvensbeskrivningar.

4¶Internationellt arbete

Vid FN:s konferens för miljö och utveckling (UNCED) 1992 undertecknade Sverige den s.k. Agenda 21, som lägger grunden för nästa

århundrades miljöpolitik. Trafikens miljöfrågor lyfts fram i ett särskilt Prop. 1992/93:179 avsnitt. Vid konferensen föreslogs att världsdelsvisa konferenser om Bilaga 2 trafik och miljö bör genomföras. ECE, FN:s regionala utvecklingsorgan för Europa, bör enligt min mening ansvara för genomförandet i Europa. Sverige bör verka för att konferensen skall kunna genomföras år 1995. Regeringen har nyligen tagit ett initiativ i denna fråga.

EG-kommissionen har under hösten 1992 beslutat om en s.k. vitbok om trafikpolitiken. Den syftar till att ge underlag för utvecklingen av en gemensam trafikpolitik i EG. Trafikens miljöfrågor prioriteras i rapporten. Överväganden görs om att skärpa avgasreglerna för motorfordon. Det diskuteras normer för bränsleeffektivitet och system för miljökontroll. Enligt rapporten bör ekonomiska styrmedel tillämpas. EGkommissionen lyfter också fram idéer om att införa så kallade tillträdesavgifter. System föreslås utvecklas för att styra utvecklingen mot att endast yrkestrafiken skall ha tillträde till vissa områden. Förslag om en mycket restriktiv parkeringspolitik diskuteras. Överväganden om att införa särskilda miljöavgifter som är direkt relaterade till hur mycket bilen körs redovisas samtidigt som behovet av kollektiva transporter starkt betonas. Behovet av miljökonsekvensbeskrivningar i samband med planeringen av infrastrukturen betonas.

5¶En strategi för 1990-talet inom transportsektorn

Min bedömning:

- En strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom transportsek-

torn skall läggas fast. Strategin bör omfatta följande:

- en ökad användning av biobränslen,

- en ökad användning av ekonomiska styrmedel,

- energieffektivisering,

- förbättrad kollektivtrafik samt

- utökad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet.

Bakgrund och skälen till min bedömning: Den av riksdagen beslutade miljöpolitiken för 1990-talet (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:373) om en god livsmiljö förutsätter en begränsning av trafikens negativa inverkan på människors hälsa, naturen och det globala klimatet.

Om inga ytterligare åtgärder vidtas kommer miljömålen inte att kunna nås. Trafiken bedöms fortsätta att öka. Fördelningen mellan transportmedlen kommer enligt gällande trafikprognoser bara att ändras marginellt till år 2020. Nu planeras omfattande investeringar inom alla trafikslag. Infrastrukturinvesteringar i järnvägar är inte en tillräcklig åtgärd för att nå miljömålen.

Sverige har genom undertecknandet av den internationella klimatkon- 153 ventionen sommaren 1992 förbundit sig att genomföra åtgärder som

reducerar koldioxidutsläppen. Enligt trafikpolitiska beslutet (prop. Prop. 1992/93:179 1987/88:50, bet. 1987/88:TU13, rskr. 1987/88:159) skall transportsek- = Bilaga 2

torn bidra till att koldioxidutsläppen reduceras. Detta ansvar för transportsektorn uttrycks på liknande sätt i 1991 års miljöpolitiska beslut.

Naturvårdsverkets rapport Åtgärder mot klimatförändringar, pekar på att koldioxidutsläppen från trafiken måste begränsas med upp emot 50 & på drygt 20-25 år jämfört med 1990-års nivå. Jag kan konstatera att behovet av att minska koldioxidutsläppen är väl dokumenterat. Samtidigt

gör jag den bedömningen att en reducering i den storleksordningen är en

utomordentligt svår uppgift.

De skattehöjningar som blev resultatet av de ekonomisk-politiska

åtgärderna hösten 1992, skapar dock ett andrum. Bensinpriset ligger nu på en nivå som kan komma att medföra en minskning av bränsleförbrukningen och trafikarbetet under 1990-talet. Till detta kommer att utsläppen av koldioxid minskade mellan åren 1989-1991 med 1,2 miljarder ton. De viktigaste orsakerna är enligt NUTEK höjda skattesatser på bensin och

dieselolja under åren 1990-1992, ett högt råoljepris till följd av Kuwait-

krisen och en lågkonjunktur med fallande industriproduktion.

Regeringens förslag till riksdagen att ratificera klimatkonventionen

leder fram till ett behov av en strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom transportsektorn.

Enligt min mening kan tre huvudlinjer urskiljas i en sådan strategi. Den

första är att minska koldioxidutsläppen genom ökad energieffektivitet.

Den andra huvudlinjen är att successivt öka användningen av biomas-

sebaserade bränslen. Den tredje är att öka kollektivtrafikens marknadsan-

delar.

Åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen har hittills inriktats på att

minska trafikens bränsleförbrukning. Detta har uppnåtts speciellt för

bussar och lastbilar. Det finns ett ekonomiskt incitament för en minskad bränsleförbrukning. Att införa ekonomiska styrmedel i form av differen-

tierade skatter för olika miljöklasser för fordon och bränslen kan vara ett medel för att uppnå kostnadseffektiva åtgärder för att minska koldioxidutsläppen.

Trafikverken och ett flertal remissinstanser pekar på vikten av att redan nu påbörja arbetet med att ersätta fossila bränslen med bränslen som inte

ger något nettotillskott av koldioxid. Jag ansluter mig till den bedömningen och har funnit att ett alternativ som bör övervägas är att införa biomassebaserade drivmedel i Sverige. En kraftig och varaktig minskning

av trafikens koldioxidutsläpp kan inte realiseras utan en sådan övergång.

Möjligheterna att genomföra övriga trafikpolitiska mål kommer, om en

övergång till alternativa bränslen inte sker, att minska. Insatser för att främja användningen av biobränslen t.ex. en ökad användning av ekonomiska styrmedel samt forskning och utveckling är mycket viktiga inslag i denna inriktning. Jag vill i detta sammanhang också påpeka att introduktionen av biomassebaserade motorbränslen förutsätter att energiåtgången i de nya bränslenas produktions- och förädlingsled är förhållandevis låg.

Den tredje huvudlinjen innebär satsningar på kollektivtrafiken. I detta 154 lägger jag inte minst att utveckla kollektivtrafiken i storstadsområdena

men även att i övrigt stödja kollektivtrafikens långsiktiga förutsättningar. Prop. 1992/93:179 Jag vill i detta sammanhang betona att behovet av såväl järnvägsut- Bilaga 2

byggnader som vägutbyggnader är väl tillgodosedda i de förslag trafikverken lämnat till den långsiktiga investeringsplaneringen. Regeringen kommer senare att till riksdagen överlämna ett förslag till investeringsinriktning för järnvägar och vägar för åren 1994-2003. Av stor betydelse är att järnvägstrafikens långsiktiga förutsättningar förbättras.

Regeringens satsningar på utbyggnad och modernisering av infrastrukturen är av central betydelse för tillväxt och välfärd. Dessa satsningar måste emellertid samordnas med den offensiva miljöpolitik regeringen förordar.

Regeringen har också i januari 1993 beslutat om medel till kollektivtra-

fikinvesteringarna inom ramen för storstadsuppgörelserna i Stockholm och Malmö. Hittills har regeringen fattat beslut om bidrag till investe-

ringar för 3,6 miljarder kronor. När förhandlingarna i Göteborg är avslutade avser regeringen fatta erforderliga beslut.

För att kunna göra nödvändiga avvägningar anser jag att beslutsunderlaget på trafik- och miljöområdet vad gäller olika åtgärder och konsekvenser samt kostnader behöver utvecklas. Varken trafikverken eller SNV har hittills kunnat lämna ett samlat underlag. Inom kort

kommer jag därför att föreslå regeringen att tillkalla en särskild utredning

om trafik och miljö.

6¶Trafikens kostnadsansvar

Mina bedömningar:

- Den samhällsekonomiska prissättningen på utnyttjandet av in-

frastrukturen bör förbättras.

- Forskningen om hur miljöskador och trafikolyckor skall värderas

bör vidareutvecklas.

- Utformningen av ett svenskt kostnadsansvar bör ske med beaktande

av de förutsättningar som gäller i EG. Sverige bör dock vara

pådrivande i frågan om att ta hänsyn till samhällsekonomiska

kostnader vid utformning av trafikavgifterna.

Utredningarnas förslag och bedömningar: Departementspromemorian om trafikens kostnadsansvar, Trafikavgifter på samhällsekonomiska villkor, betonar betydelsen av en samhällsekonomisk avgiftssättning. Den

redovisar dock inga detaljerade förslag beträffande miljödifferentiering

av avgifter eller förslag om det totala skattetrycket. Promemorian har

remissbehandlats. En sammanställning över remissyttrandena finns på Kommunikationsdepartementet. VTI:s rapport Ekonomiska styrmedel för begränsning av vägtrafikutsläppen, överensstämmer i huvudsak med mina bedömningar. 155 tin Dn

Remissinstanserna: Statens järnvägar (SJ) hävdar att innan ojämlik- Prop. 1992/93:179 heter i infrastrukturen har rättats till går det inte att utkräva något större — Bilaga 2 kostnadsansvar från järnvägstrafiken. Det centrala budskapet i utredningen är enligt SJ att alla externa kostnader måste ingå i kostnadsansvaret. Innan detta har genomförts kommer kollektivtrafiken bara att ha en marginell betydelse. SJ instämmer i departementspromemorians bedömning om att tjänstebilsförmåner är en subventionering av viss biltrafik.

Med vissa reservationer instämmer Luftfartsverket i allt väsentligt i utredningens slutsatser om trafikavgifter. Även Sjöfartsverket, Vägverket, Banverket, TFB och Statens väg- och trafikinstitut (VTI) tillstyrker i huvudsak promemorians slutsatser och rekommendationer.

Svenska åkeriförbundet anser att promemorian har ett mycket begränsat trafikpolitiskt värde bl.a. därför att den inte i tillräckligt hög grad berör trafikens positiva effekter. Motormännens Riksförbund instämmer i detta. Även Svenska Vägföreningen är mycket kritisk. Svenska åkeriförbundet och Kungliga Automobilklubben framhåller att de kostnader som omfattas av kostnadsansvaret måste gå att härleda och att de skall vara väl definierade. Kostnader för miljöskador och trafikolyckor som bygger på subjektiva värderingar kan således ej blandas i samhällsekonomiska kalkyler med beräknade kostnader. Kostnaderna måste enligt Svenska åkeriförbundet också bygga på en internationell samsyn. Högre svenska miljöskatter än i utlandet motverkar sitt syfte genom att svenska företags ökade kostnader ger plats för utländska konkurrenter som inte har lika stränga miljökrav. Sveriges Industriförbund anser inte att det för närvarande är meningsfullt att försöka förfina och vidareutveckla den teoretiska modell för fastställande av trafikens kostnadsansvar som gäller sedan år 1988.

Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms Universitet är kritisk till förslaget att användarna av transportsystemet avkrävs ett kostnadsansvar för infrastrukturen genom fasta avgifter. Det gäller också diskussionen om att intäkterna från trafikavgifter skall återgå till transportsektorn. Båda dessa principer kan leda till en ineffektiv resursallokering. Institutionen tillstyrker däremot en marginalkostnadsprissättning för att täcka de rörliga kostnaderna.

När det gäller trängselavgifter, anger bl.a. Institutionen för transportteknik vid Chalmers tekniska högskola, att det genom de stora projekt som nu drivs inom området informationsteknologi för vägtransporter på sikt kommer att bli möjligt att debitera trängselavgifter. Lantbrukarnas Riksförbund hävdar att tätortsrelaterade trafikkostnader inte skall betalas med generella skatter eftersom det medför ytterligare kostnadsnackdelar för glesbygden.

VTI framhåller att olyckskostnaderna är den tyngsta komponenten i kostnaden för vägtrafiken. Institutet anser att olycksvärderingen behöver omprövas genom att relateras till riksdagens mål för säkerheten i vägtrafiken.

När det gäller miljöavgifter konstateras att värderingen av kväveoxider varierar mellan 10 kronor per kg till 80 kronor per kg för olika utsläppskällor vilket enligt bl.a. SJ är fel. Enligt TFB och VTI bör 156 kostnaden räknas fram utifrån det pris som kan väntas krävas för att

uppnå ett visst miljömål. Skogsindustrierna konstaterar att avgiftsnivån Prop. 1992/93:179 för koldioxid kan ifrågasättas eftersom underlaget är tveksamt. Avgifts- Bilaga 2

nivån grundas inte på finansiella kostnader och höjningen var ett led i omläggningen av energibeskattningen och inte resultat av några nya beräkningar av trafikens marginalkostnader. Av näringspolitiska skäl undantogs dessutom den tunga trafiken från att belastas av höjningen genom att andra skatter sänktes.

När det gäller användningen av trafikavgifterna anser Vägverket att syftet med trafikavgifterna är att de skall ingå i kostnadsansvaret på ett sådant sätt att de kan vara styrande för ett beteende. Detta innebär att

avgifterna i slutändan skall avvecklas efter de har uppnått sitt syfte.

Trafiktekniska föreningen framhåller att avgifterna kan återföras till

transportsektorn utan att styreffekten påverkas särskilt mycket. Bakgrund och skälen till mina bedömningar: Kostnadsansvaret är

uppbyggt i tre delar:

- — samhällsekonomisk marginalkostnadsprissättning vid utnyttjandet av

infrastrukturen, - fullt kostnadsansvar som generell princip samt

- avsteg från principen om fullt kostnadsansvar efter särskild analys.

Skatter och avgifter inom transportsektorn har införts av olika skäl och

under en lång tidsperiod. Skälen har varit både fiskala, trafikpolitiska och miljöpolitiska. Trafikslagen har behandlats olika och trafikavgifterna motsvarar inte alltid trafikens kostnader. Avsteg från kostnadsansvaret har inte analyserats tillräckligt. Det finns osäkerheter i värderingarna av

luftföroreningar och trafikolyckor. Som en följd av 1988 års trafikpolitiska beslut höjdes de rörliga infra-

strukturavgifterna och skatterna för väg- och järnvägstrafiken samt inrikesflyget för att komma i nivå med de samhällsekonomiska marginal-

kostnaderna. På grund av internationella överenskommelser inom

luftfarten bedömdes det inte vara möjligt att tillämpa ett samhällsekonomiskt kostnadsansvar för det internationella flyget. Av hänsyn till internationella regler påverkades inte heller sjöfartens kostnadsansvar.

För vägtrafiken finns en god överensstämmelse mellan marginalkostnaderna och bensin- och kilometerskatterna vid landsvägskörning. Järnvägstrafiken betalar enligt utredningen för sina externa effekter genom de rörliga avgifterna. Däremot täcker de fasta banavgifterna endast en

mindre del av de totala infrastrukturkostnaderna. Sjöfartens rörliga

farledsavgifter överstiger marginalkostnaderna medan den fasta fyravgiften understiger de fasta kostnaderna för infrastrukturen.

Ett väsentligt inslag i det trafikpolitiska kostnadsansvar som jag förordar är att det totala skatteuttaget från transportmarknaden bör beaktas i större utsträckning än hittills. Jag är medveten om att skatter

och avgifter påverkar näringslivets konkurrenskraft. Det betyder att

omfördelningar av skatteuttaget inom transportsektorn från t.ex. yrkestrafik till privattrafik måste kunna diskuteras. Andra omfördelningar bör också kunna göras. Det primära i detta sammanhang är, enligt min 157

mening, att klarlägga möjligheterna att inom ramen för dagens skatte-

Behovet av ett utvecklat kostnadsansvar kan i dag anses vara allmänt Bilaga 2

accepterat. Det beror bl.a. på den växande trafiken, en ökad medvetenhet om trafikens externa effekter och utvecklingen inom EG. Enligt EG-kommissionens s.k. vitbok om trafiken kommer en ökad användning av miljöavgifter och trängselavgifter att ske i EG under 1990-talet.

Vid en jämförelse med länderna i EG i dag har Sverige en relativt hög

skattenivå inom transportsektorn. Det gäller t.ex. bensinskatten. EG-

kommissionen har dock redovisat rapporter innebärande ökade skatter

mot en målnivå år 2000. En anpassning till EG:s målnivå år 2000 medför ökade skatter också för den svenska trafiken.

Departementspromemorian om kostnadsansvaret bedömer att konsekvenserna för det svenska kostnadsansvaret vid en EG-anpassning blir små på sikt. Den svenska synen att kostnadsansvaret skall baseras på

samhällsekonomiska kostnader finns inte fastställda inom EG men principen att infrastrukturhållarens kostnader skall betalas av trafikan-

terna tillämpas.

Det är ingen tvekan om att Sverige kommit långt när det gäller att

genomföra en samhällsekonomisk prissättning. De trafikekonomiska principerna om förorenarens betalningsansvar och hänsyn till de

samhällsekonomiska kostnaderna är grundstenar i svensk trafikpolitik som enligt min mening Sverige bör driva såsom medlem av EG.

7¶Ekonomiska styrmedel

Mina bedömningar:

- En översyn av skatter och avgifter inom alla trafikslag bör bl.a. ha

som inriktning att ytterligare stimulera miljöanpassade alternativ.

- Nivån för de rörliga vägtrafikskatterna bör i tillägg till trafiksäker-

het och vägslitage bestämmas utifrån målet att begränsa utsläppen

av koldioxid.

- Skatter på drivmedel skall även i fortsättningen vara ett styrmedel

för att bidra till att koldioxidmålet kan nås.

VTI:s, TFB:s och SNV:s förslag: Överensstämmer i princip med mina bedömningar.

SNV:s förslag har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-

yttrandena finns på Miljö- och naturresursdepartementet. Skälen till mina bedömningar: Jag anförde i min anmälan till komp-

letteringspropositionen år 1992 (prop. 1991/92:150 bil. 1:12 s. 14) att en

översyn av användningen av ekonomiska styrmedel skulle inledas. Detta

arbete har startat.

VTI har beräknat effekterna på trafikutveckling och bensinförbrukning

av bensinprishöjningen vid årsskiftet 1992/93. Beräkningarna visar att trafikarbetet och bensinförbrukningen på kort sikt minskar med drygt 158

6 procent. På längre sikt minskar bensinförbrukningen ytterligare. Ett Prop. 1992/93:179 bensinpris på dagens nivå medför enligt VTI att bilparkens samman- Bilaga 2 sättning ändras i riktning mot högre bränsleeffektivitet och att biltrafikens ökningstakt kan dämpas så att utsläppen av koldioxid fram till år 2000 inte överstiger 1990 års nivå. Det är enligt min åsikt mycket viktigt att kunna använda bensinskatten i detta syfte.

Bensinpriset har betydelse för att beteenden och attityder hos trafikanterna förändras.

Ansatsen för värderingar av luftföroreningar bör enligt min mening ändras så att man beräknar kostnaden utifrån målen och åtgärderna för att nå målen. Den hittills använda metoden har varit att försöka beräkna skadekostnaderna och åtgärdskostnaderna för att rätta till skadorna. Denna metod har emellertid en del begränsningar. Om värdena grundas på trafikanternas preferenser är de endast relevanta om miljöeffekterna

är sådana att de kan upplevas på ett meningsfullt sätt. Detta är lättare att

acceptera för t.ex. buller än för luftföroreningar. Kunskapen om

luftföroreningarnas effekter är bristfällig och det finns problem med att

mäta både utsläpp och konsekvenser. När det gäller koldioxid är det en kanske omöjlig uppgift att beräkna miljöskadorna eller kostnaden för att återställa miljön i ursprungligt skick.

Den av mig förordade ansatsen innebär att man utgår ifrån en

ekonomisk analys av t.ex. drivmedelsefterfrågans priskänslighet och fastställer ett skuggpris på bensinen. Detta bensinpris kan medföra att miljömålet kan nås. Samtidigt vill jag dock nämna att även icke direkt kvantifierbara trafikpolitiska mål, t.ex. trafiksäkerhet, naturligtvis även med en skuggprisansats kan beaktas vid utformningen av bensinskatten.

En minskad trafik medför också indirekt att antalet olyckor minskar i

trafiken.

VTI har genomfört en studie om ekonomiska styrmedel för att begränsa

vägtrafikens utsläpp. Beräkningarna visar att bensinpriset bör ligga kvar

på nuvarande prisnivå för att ha avsedd styreffekt. Kostnaderna för utsläpp som inte enbart är relaterade till drivmedels-

förbrukningen, t.ex. kväveoxider, kan på ett effektivt sätt tas ut genom

förbättrade system för miljöklasser på fordon och drivmedel. Fordons-

skatten skulle, då tillräckligt bra förutsättningar för återkommande miljöbesiktning skapats, kunna differentieras utifrån miljöeffekter.

I princip kan stora effekter uppnås bara man sätter nivån för driv-

medelsskatten tillräckligt högt. Detta är emellertid ingen bra metod för

att begränsa förorenande utsläpp, eftersom det ger en felaktig resursallokering i trafiksystemet. Min utgångspunkt när det gäller att öka användningen av ekonomiska styrmedel har varit att försöka öka precisionen i nuvarande styrning så att större hänsyn tas till dels olika fordons och bränslens miljöegenskaper, dels till skillnader i miljökostnader beroende på var och när utsläppen sker. Denna fråga är också aktuell inom vägtelematiken därför att de tekniska och administrativa möjligheterna att

debitera t.ex. vägavgifter ökar i takt med utvecklingen av elektroniska

betalningssystem. Regionala eller lokala avgifter kan tas ut. Två viktiga principer i trafikpolitiken kan tillämpas bättre med avgifter, nämligen

. . 159

konkurrens mellan trafikslagen och marginalkostnadsprissättning.

En rättvis tillämpning av dessa principer förutsätter att trafikanterna Prop. 1992/93:179

betalar sina marginalkostnader. Ofullkomligheter i skattesystemet som Bilaga 2 innebär bristande samband mellan kostnader och resande bör justeras. Reglerna för tjänstebilsförmåner och avdrag för arbetsresor ses för när-

varande över i särskilda utredningar.

Det pågår för närvarande en kartläggning av EG:s regler på den indirekta beskattningens område. Jag vill betona att innan beslut kan tas om nya skatter och avgifter i Sverige måste det noga värderas hur dessa harmoniserar med EG:s bestämmelser. Jag vill också betona att den harmoniseringsprocess som pågår i EG inte kommer att upphöra nu när den inre marknaden börjar genomföras. Det pågår en dynamisk process

i EG och kraven på förändringar av svenska skatter och avgifter kommer därför att vara behäftade med en betydande osäkerhet och således vara möjliga att påverka i förhandlingarna med EG. Vid ett svenskt EG-medlemskap uppstår krav på anpassningar av olika

slag på det svenska skattesystemet. Det som är formellt bindande t.ex.

skattebasens utformning för mervärdesskatten måste vi följa. Inriktningen

vad gäller punktbeskattning är, liksom på mervärdesskatteområdet, att en så långtgående harmonisering skall genomföras att de nuvarande

gränskontrollerna skall kunna avskaffas.

När det gäller skattenivån på dieselolja och bensin är EG-reglerna utformade som miniminivåer. Denna nivå är för bensin lägre än den nuvarande svenska skattenivån. Den 1 oktober 1993 ersätts kilometerskatten av en särskild dieseloljeskatt. Det sammanlagda skatteuttaget på dieselolja i Sverige kommer då att överstiga miniminivån i EG. Något formellt krav på anpassning av den svenska skattenivån till EG:s miniminivå på vare sig bensin eller dieselolja finns inte. Däremot kan marknadsmässiga krav kräva en sådan anpassning.

8¶Vidgade försök med motoralkohol som fordonsbränsle

Min bedömning: Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverk-

samhet rörande användning av biomassebaserade motoralkoholer och

biogas skall vidgas för att förbereda en introduktion.

Bakgrunden och skälen till min bedömning: I takt med att miljöproblemen kartlagts har intresset för motoralkoholer ökat, inte bara i Sverige utan även utomlands.

Alkohol som motorbränsle har tidigare studerats av Motoralkoholkom-

mittén, som lämnade sitt slutbetänkande i november 1986 (SOU 1986:51). Kommittén ansåg att det var fullt möjligt att utveckla system för låg inblandning av alkohol i bensin liksom fordon som kan drivas med ren alkohol. Kommittén ansåg att tekniken borde prövas i fullskale-

försök. Vid den tidpunkten ansågs kostnaden för alkoholframställning 160

vara så hög att det var svårt att konkurrera med bensin. Förutsättningarna Prop. 1992/93:179 har förbättrats på denna punkt. Bilaga 2

En väsentlig del i utvecklingen sammanhänger med att Kalifornien fr.o.m. år 1998 kommer att införa mycket långtgående avgaskrav. Världens bilindustri anpassar sig efter hand till dessa krav, vilket innebär att man överväger produktion av fordon, som kan drivas med olika blandningar av bensin och motoralkoholer, s.k. flerbränslefordon eller

hybridfordon för el- och etanoldrift.

Regeringen har gett SNV i uppdrag att föreslå en utformning av en

miljöklassning av bensin. Uppdraget redovisades i januari 1993. Verket

föreslår att blyet i bensin ersätts med andra ämnen.

SNV pekar på att inblandning av alkoholer i bensin minskar utsläppen av koldioxid men kan medföra andra miljöproblem om inblandningen överstiger en viss nivå, bl.a. i form av ökade utsläpp av kväveoxider,

aldehyder och flyktiga kolväten. En för hög inblandning kan också försämra körbarheten. Gränsen för oxygenathalt i nuvarande svenska standarder för bensin är anpassad för att säkerställa körbarheten för bilar mellan 1976 och 1988 års modell. Enligt standarderna tillåts en oxygenathalt i bensin motsvarande högst 2 viktprocent syreinnehåll. Detta

motsvarar en inblandning av t.ex. etanol på 5,7 volymprocent eller metanol på 3,8 volymprocent. SNV föreslår att dessa gränser bibehålls

tills vidare. Verket redovisar samtidigt möjligheter att blanda bensinen med bl.a.

alkoholbaserade tillsatser. Dessa skulle enligt verkets bedömningar kunna sänka koldioxidutsläppen från trafiken med i storleksordningen

500 000-600 000 ton.

Riksdagen har våren 1991 i det energipolitiska beslutet (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) anvisat medel till forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet med användning av motoralkoholer i TFB:s regi. Regeringen har också slopat skatten på

oblandad etanol.

120 miljoner kronor avsattes från energiteknikfonden under fyra år med

30 miljoner kronor årligen fr.o.m. budgetåret 1991/92 för utvecklings-

och demonstrationsverksamhet med användning av motoralkoholer. TFB kunde därmed inleda ett omfattande utvecklings- och demonstrationsprogram. Programmet har vid inledningen av budgetåret 1993/94 pågått i två

år. Försöksverksamheten har hittills inriktats mot att använda motoralko-

holer i tunga fordon, bussar och distributionsfordon i tätorter.

Resultaten är vad jag erfarit positiva, och TFB har i en lägesrapport

(januari 1993) redovisat förslag till hur en vidgad verksamhet bör

utformas. TFB anser att forsknings-, utvecklings- och demonstrations-

verksamheten nu bör ges en vidare inriktning samt omfatta försök med

andra fordonstyper och inte enbart koncentreras till tätortsproblemen. För kollektivtrafiken i de större tätorterna bör även biogas prövas.

Underlaget för bedömningar av vilka inblandningar som är optimala på längre sikt är bristfälligt, och ytterligare studier behöver därför göras. Jag har erfarit att TFB planerar sådana studier inom ramen för de 120

miljoner kronor som TFB disponerar för motoralkoholprogrammet. 161

11 Riksdagen 199293. 1 saml. Nr 179

Bilaga 2

Mina förslag och bedömningar:

- Ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram

rörande användning av el- och hybridfordon för att förbereda en

introduktion inleds. 9 miljoner kronor avsätts för budgetåret 1993/94.

- Möjligheten att i vissa tätorter införa ett system med miljözoner för

fordon med nollutsläpp bör utredas.

SNV:s, trafikverkens, TFB:s och NUTEK:s förslag: Överensstämmer med mina förslag. Förslaget vad gäller miljözoner är dock mitt eget.

Bakgrunden och skälen till mina förslag och bedömningar: Den

tekniska utvecklingen av el- och hybridfordon är sedan ett par år tillbaka

intensiv. Orsaken är främst de successivt skärpta avgaskraven i Kalifor-

nien. El- och hybridfordon ger väsentligt lägre utsläpp än konventionell

teknik och lämpar sig särskilt bra för tätorter.

Elbilen drivs helt av lagrad energi i batterier. Den vanligaste formen

av hybridfordon drivs även den med lagrad energi i batterier. Dessa kan dock ges en längre aktionsradie genom att batterierna vid behov kan laddas under färden genom en särskild motordriven generator t.ex.

gasturbin. Volvos nya "environmental concept car" har en sådan konstruktion.

I ett flertal länder däribland Frankrike, Tyskland, Italien, Schweiz,

Österrike och Nederländerna har användningen av el- och hybridfordon kommit igång, delvis tack vare ett aktivt samhällsstöd i introduktions-

fasen. Stödet omfattar i dessa fall både direkta inköpsstöd och stöd till

forskning och utveckling. I Sverige har stödet hittills begränsats till medverkan i ett par mindre

demonstrationsprojekt. NUTEK har nyligen inrättat ett teknikupphand-

lingsprogram i syfte att stimulera inköp av el- och hybridfordon i

Sverige. Ett flertal intressenter har anmält sitt intresse att medverka,

däribland Bilspedition AB, Postverket, Gatubolaget i Göteborg samt

Stockholms läns landsting.

Jag ser för min del ett behov av att öka samhällsengagemanget så att vidare erfarenheter kan vinnas även i Sverige. Denna uppfattning har stöd från många intressenter som i skrivelser, i uppvaktningar och på

annat sätt redovisat sina bedömningar.

Regeringens principiella ställningstagande om att aktivt medverka i

introduktionen av el- och hybridfordon motiveras främst av miljö- och industripolitiska skäl. Det som således väger tungt är att en sådan

medverkan kan bidra till att öka andelen fordon med extremt god

avgasprestanda i tätorterna, en uppfattning som även företrädare för de

tre storstäderna starkt betonat.

Forskningen bör förstärkas samtidigt som utvecklings- och demonstra- Prop. 1992/93:179

tionsverksamheten ges en väsentligt vidare inriktning och omfattning än Bilaga 2

tidigare. Jag har därför särskilt noga analyserat de förslag TFB och NUTEK gemensamt utarbetat för el- och hybridfordon för perioden

1993-1996.

Jag föreslår att ett program för en fyraårsperiod rörande forsknings-,

utvecklings- och demonstrationsverksamhet genomförs i TFB:s regi. För

budgetåret 1993/94 föreslås 9 miljoner kronor avsättas. Beloppet skail disponeras av TFB för att påbörja programmet.

Verksamheten är långsiktig. Utgångspunkten för det fortsatta arbetet bör vara en stegvis ökning under fyraårsperioden. Nu anslås 9 miljoner kronor. Det fortsatta arbetet bör baseras på det nämnda forsknings-

programmet. Jag avser återkomma till regeringen om kommande års medelstilldelning.

Det av TFB och NUTEK föreslagna forskningsprogrammet bör läggas som grund för arbetet. För TFB:s del innebär detta att demonstrations-

verksamheten kan genomföras och utvärderas inte minst utifrån speciella

svenska förutsättningar t.ex. avseende klimatet. TFB:s programplaner innefattar försök med både renodlade elfordon samt med el-hybridfordon (bl.a. Volvos environmental concept car).

Demonstrationsverksamheten kommer att koncentreras till ett par försöksområden och omfatta personbilar och distributionsfordon för

enskilda och företag. Infrastrukturfrågor, marknadsfrågor, attitydfrågor och andra aspekter

kommer att utvärderas.

Chefen för Näringsdepartementet kommer i det följande att redogöra för ökade insatser för utveckling och teknikupphandling av miljöanpas-

sade fordon och drivmedel. Medlen skall tillföras NUTEK. 5 miljoner

kronor av dessa medel skall användas för teknikupphandling av kollektiv-

trafikfordon.

Det har av min redogörelse framgått att insatserna för att utveckla ett miljöanpassat trafiksystem berör såväl NUTEK som har ett industripolitiskt och TFB som har ett kommunikationspolitiskt ansvarsområde.

TFB skall kunna stödja projekt med teknisk inriktning eller med inriktning på bebyggelse om TFB bedömer att de har tillräcklig relevans för TFB:s systemorienterade och kommunikationspolitiskt motiverade uppdrag.

Likaså måste NUTEK ha möjlighet att exempelvis studera transportteknik från ekonomiska eller beteendevetenskapliga utgångspunkter om man

bedömer detta vara förenligt med industripolitiskt motiverade uppdrag. I vissa fall kan den mest praktiska lösningen vara att samfinansiera forskningen då erforderliga resurser inte kan mobiliseras inom en enda

organisation.

Ett nära samarbete är därför enligt min mening nödvändigt för att en samlad och enhetlig verksamhet skall kunna uppnås.

Jag vill i denna del också hänvisa till de överväganden rörande ansvarsfördelningen och samarbetet mellan TFB och NUTEK som regeringen redovisat i propositionen (prop. 1992/93:170 avsnitt 6) om forskning för 163

kunskap och framsteg.

Den utredning som jag avser föreslå regeringen att tillsätta kommer Prop. 1992/93:179 även att utreda förutsättningarna för att införa miljözoner i vissa tätorter. Bilaga 2

Möjligheten att införa ett system för fordon med nollutsläpp bör utredas.

10¶Östersjösamarbetet om trafik och miljö

Mitt förslag: Svenska stödinsatser i Östersjöländerna förbereds inom ramen för det pågående samarbetet om trafik och miljö i Östersjöregionen (Baltic Sea Conference of Ministers of Transport). 15 miljoner kronor skall avsättas för finansiering av svenska punktinsatser i syfte att stärka kollektivtrafiken.

Bakgrund och skälen till mitt förslag: I samband med ett transport-

ministermöte i Stettin i Polen våren 1992 påtog sig Sverige ordförande-

skapet i en arbetsgrupp om trafik och miljö.

Arbetsgruppens uppgift är att ta fram ett underlag samt föreslå en gemensam politik utifrån vilken länderna kring Östersjön är beredda att

gå vidare i ett framtida samarbete om trafikens miljöfrågor.

Den politiska överenskommelsen kan komma att innehålla förslag om

bränslen och teknik, marknadslösningar med ekonomiska styrmedel samt aktionsplaner utifrån de utgångspunkter och möjligheter som gäller i länderna.

Några konkreta förslag har ännu inte utarbetats men punktinsatser kan

göras som ger en omedelbar muljöeffekt. Enligt min mening är en överfö-

ring av svenska bussar, utrustade med partikelfilter en mycket angelägen

åtgärd. Samtidigt skulle en optimering av motorerna på befintliga bussar

under ledning av svenska fordonstekniker ske. Bränsleförbrukningen på

svenska bussar är väsentligt lägre än på de bussar som används i t.ex. de

baltiska staterna i dag. Upphandlingen av bussarna skall om möjligt ske i områden där lufkvaliteten är speciellt dålig på grund av mycket avgaser från dieselfordon.

11¶Åtgärder inom sjöfarten

Mina bedömningar:

- Sverige bör, liksom hittills, vara pådrivande i det internationella

arbetet om sjöfartens miljöfrågor.

- Arbetet med bilaterala avtal om begränsningar av svavelutsläpp

fortsätter.

- Ett uppdrag skall ges om att redovisa de tekniska och ekonomiska

förutsättningarna för och konsekvenserna av avgaskrav och renare

bränsle avseende fritidsbåtar, arbetsfartyg och vägfärjor samt andra

fartyg som används enbart för inrikestrafik.

Skälen till mina bedömningar: Sjöfartens internationella karaktär Prop. 1992/93:179 medför att åtgärder för att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan i allt — Bilaga 2

väsentligt måste grundas på internationella överenskommelser och regler. Långtgående nationella särlösningar kan bl.a. medföra snedvridning av konkurrensen. Sverige deltar därför aktivt i det internationella arbetet med sjöfartens miljöfrågor inom bl.a. FN:s sjöfartsorganisation International Maritime Organization (MMO) och i Helsingforskommissionen

(HELCOM).

Sjöfartens utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid är inte obetydliga och kan på sikt minskas. Sverige stödjer därför arbetet inom IMO med en internationell miljöbaserad minimistandard för fartygsbränslen samt utvecklingen av en ny bilaga till MARPOL-konventionen om reglering

av luftföroreningar från fartyg. En sådan bilaga skulle således medföra att föreskrifterna mot vattenförorening från fartyg kompletteras med föreskrifter mot fartygens utsläpp till luft.

Inom HELCOM har uttalats att Östersjöstaterna bör eftersträva att internationella regler om förorening från fartyg innehåller regler om

maximering av svavelhalten i fartygsbränsle. HELCOM har också uttalat

att bilaterala avtal om maximering av svavelhalten i eldningsolja till högst 1,5 volymprocent bör kunna träffas mellan Östersjöstaterna.

Inom EG pågår också arbete för att minska luftutsläpp från fartyg. I mars 1992 antogs ett direktiv varigenom svavelhalten i bl.a. fartygsbränsle för bruk inom EG minskas till 0,2 procent i ett första steg.

I avvaktan på en samlad internationell reglering kan bilaterala avtal

med övriga Östersjöstater vara ett sätt att snabbare få fram regler som begränsar svavelutsläppen främst från färjetrafiken i vårt närområde. Jag har i 1993 års budgetproposition sagt att förutsättningarna för sådana avtal skall undersökas. Jag avser att återkomma till riksdagen med en redovisning av arbetet i denna fråga. För att undersöka möjligheterna att minska luftföroreningarna från bl.a. fritidsbåtar och svensk inrikes sjöfart bör ett uppdrag ges. Därvid skall förutsättningarna klarläggas att introducera tekniska eller ekonomiska åtgärder till grund för nationella åtgärder och initiativ i internationella

forum.

Bilaga 2

Min bedömning:

- Det arbete med miljöfrågor som pågår inom de internationella luftfartsorganisationerna, där Sverige liksom hittills bör vara pådrivande, avses bl.a. leda till internationella överenskommelser om möjlighet till införande av ekonomiska styrmedel för att reducera

flygets utsläpp till luft. Sådana överenskommelser finns i dag

endast beträffande möjlighet till differentiering av landningsavgifter

med hänsyn till buller.

- Luftfartsverket bör, bl.a. som en del i arbetet med att uppfylla av regeringen fastställda miljövillkor för Arlanda flygplats, slutföra arbetet med förslag till miljörelaterade landningsavgifter på svenska flygplatser. I arbetet bör även behovet av en förändring av

nuvarande miljöskatt på inrikes flygtrafik med hänsyn till de

förändrade marknadsförhållandena beaktas.

Skälen till min bedömning: Luftfarten kommer enligt prognoserna i

trafikverkens miljörapporter till följd av förväntad trafikökning att svara för ett ökat utsläpp av kväveoxider och koldioxid från år 1990 till år 2000. Arbetet med att reducera utsläppen från flygtrafiken måste därför

fortsätta med oförminskade ansträngningar. Luftfartsverket har under de senaste åren varit pådrivande i det arbete som pågår inom International Civil Aviation Organization (ICAO) och

European Civil Aviation Conference (ECAC) i miljöfrågor. Initiativen har ofta tagits i samråd mellan de nordiska länderna.

Flera studier pågår nu inom dessa organisationer beträffande åtgärder för att komma till rätta med miljökonsekvenser av utsläpp från flygplansmotorer. Bl.a. gäller det skärpta certifieringsregler för nya motortyper samt möjligheter att differentiera avgifter med hänsyn till utsläpp till luft. En sådan differentiering accepteras redan nu internationellt vad gäller buller. De pågående studierna förväntas leda till ändrade internationella överenskommelser 1 denna del i mitten av 1990-talet, varigenom

ekonomiska styrmedel skulle kunna tillämpas i miljöarbetet även vad gäller internationell luftfart.

Enligt ICAO:s grundläggande riktlinjer skall miljöavgifter inte vara

fiskala utan relaterade till omkostnader. De får inte heller snedvrida

konkurrensförhållandena mellan olika transportformer eller hindra ett effektivt utnyttjande av existerande flygplansflotta. Jag anser att det bör

vara möjligt att nå internationella överenskommelser om att tillåta ett

system med miljöavgifter också för utsläpp till luft inom ramen för dessa principer och förutsätter att Sverige fortsätter att vara pådrivande i detta arbete.

Regeringen beslutade i september 1991 om villkor enligt Naturresurslagen (NRL) för anläggande av en tredje rullbana vid Arlanda flygplats. 166

Dessa villkor innefattar även gränser för de totala utsläppen till luft av

kväveoxider och koldioxid från flygplatsen. Bl.a. mot bakgrund av dessa Prop. 1992/93:179 villkor arbetar Luftfartsverket med att ta fram ett förslag till miljödiffe- Bilaga 2

rentierade landningsavgifter på svenska flygplatser. Jag anser att detta arbete är en viktig del i arbetet med att reducera flygets miljöproblem.

Det bör i detta sammanhang beaktas att förutsättningarna för utform-

ningen av den avgasskatt på inrikes flygtrafik som infördes år 1988 nu har förändrats bl.a. till följd av beslutet om avreglering av det svenska

inrikesflyget och om anslutning till EG:s luftfartsmarknad. De olika åtgärder som vidtas inom flygsektorn av miljöskäl bör enligt min mening

därför ses samlat för att uppnå den största miljöeffekten med upprätthållande av övriga trafikpolitiska målsättningar.

13 Utredning om trafik och miljö

Min bedömning: En särskild utredning bör tillsättas i syfte att minska utsläppen av koldioxid från trafiken.

Skälen till min bedömning: Utredningen kommer att ges vidsträckta uppgifter inom hela trafikområdet vad gäller möjligheten att minska

koldioxidutsläppen. Trafikens miljöproblem har, som framgått av min tidigare redovisning, analyserats i ett stort antal utredningar och studier under de senaste åren. Utredningens uppdrag kommer därför att utformas

så att det klart framgår att uppgiften främst är att bearbeta, konkretisera

och sammanfatta redan redovisade förslag. Då så är påkallat, skall utredningen kunna genomföra egna studier.

14 Anslagsfrågor

Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet m.m.

A 6. Östersjösamarbetet om trafik och miljö

1993/94 Nytt anslag 15 000 000

(förslag)

Jag har tidigare i min föredragning redovisat skälen till mitt förslag om

satsningar för att stärka kollektivtrafiken i länderna kring Östersjön. Det bör ankomma på regeringen att disponera anvisade medel.

Ett nytt anslag (reservationsanslag) bör föras upp i statsbudgeten för stödjande av den redovisade verksamheten.

Bilaga 2

G 4. Bidrag till forskning om el- och hybridfordon

1993/94 Nytt anslag 9 000 000 (förslag)

Jag har tidigare i min föredragning redovisat skälen till mitt förslag om forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande el- och

hybridfordon i TFB:s regi. Utöver vad jag tidigare redovisat rörande syftet med verksamheten

skall medlen kunna till en mindre del även kunna täcka förvaltningskost-

nader i anslutning till genomförandet av verksamheten.

15 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

1. till Östersjösamarbetet om trafik och miljö för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 15 000 000 kronor,

2. till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret

1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 9 000 000 kronor, dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om

3. en strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom transportsektorn (avsnitt 5), 4, ekonomiska styrmedel (avsnitt 7), 5. forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande användning av biomassebaserade motoralkoholer och biogas (avsnitt 8) samt 6. åtgärder inom sjöfarten och luftfarten (avsnitt 11 och 12).

Bilaga 3

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1993

Föredragande: statsrådet Hörnlund

Anmälan till proposition om åtgärder mot klimatpåverkan m.m.

1¶Inledning

Biobränslekommissionen (I 1991:01) som tillkallades i samband med 1991 års energipolitiska beslut lämnade i november 1991 delbetänkandet (SOU 1991:93) El från biobränslen. Förslagen i betänkandet behandlades av riksdagen våren 1992 (prop. 1991/92:97, bet. 1991/92:NU2S, rskr. 1991/92: 271). I september 1992 lämnade kommissionen sitt slutbetänkande (SOU 1992:90) Biobränslen för framtiden. Kommissionens sammanfattning av slutbetänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet (dnr 1816/92).

Kommissionens förslag har nära anknytning till angelägna, grundläggande frågor som rör klimatförändringar och hur de påverkas: De bör därför behandlas i detta sammanhang.

Därutöver har skrivelser från kommuner, företag och organisationer kommit in till Jordbruksdepartementet rörande de olika frågor som behandlas i detta sammanhang.

Mina förslag och bedömningar innebär — ett stöd på 10 miljoner kronor om året under tre år till ett utvecklingsprogram för att förbättra miljöprestanda hos mindre panncentraler och villapannor för biobränsle, — ett stöd på 15 miljoner kronor om året under tre år för utveckling av ny teknik för framställning av etanol ur cellulosarik råvara, — en utredning om hur jordbruket och skogsbruket mest effektivt kan bidra till ett minskat nettoutsläpp av koldioxid, — ett reducerat investeringsstöd till biobränslebaserade kraftvärmeverk . där det huvudsakliga bränslet består av vissa sorterade avfallsfrak-

tioner, |

— att investeringsstödet till biobränslebaserade kraftvärmeverk skall kun na utnyttjas även under budgetåret 1996/97, — att förutsättningarna för att minska emissionerna av kolväten vid eldning av biobränslen i villapannor och kaminer utreds.

Bilaga 3

2.1¶Bakgrund

Högre liv på jorden är beroende av fotosyntesen. Fotosyntesen är de gröna växternas förmåga att bygga upp kolhydrater och andra organiska föreningar från luftens koldioxid med hjälp av energin i solstrålningen. Den koldioxid som tas upp av växterna frigörs när de dör och bryts ned i ett naturligt kretslopp. Samtidigt frigörs då energi. Det är en del av energin i detta kretslopp som djur och människor utnyttjar när växtdelar används som föda. Detsamma gäller när biomassa används som bränsle.

Syftet med jordbruk och skogsbruk är att utnyttja ekosystemet effektivt för att av biomassa skapa föda, foder, bränsle eller andra produkter. Genom människan kan de tillvaratas effektivare än vad som är möjligt i ett naturligt ekosystem. Av vår moderna syn på detta brukande följer ett ansvar för att brukandet av naturresurser bedrivs långsiktigt och uthålligt. Ett uttryck för detta är att marken inte får åsamkas skador som äventyrar dess framtida produktionsförmåga. Detta kräver goda kunskaper.

Den helt övervägande delen av världens livsmedel produceras i jordbruk. Förutsättningarna för jordbruk och skogsbruk dikteras i stor utsträckning av klimatet. Därför är vi alla beroende av att de klimatiska förutsättningarna för jordbruk och skogsbruk inte försämras.

En snabbt förstärkt växthuseffekt kan ge omfattande negativa effekter på ekosystemen sett från människans behov av försörjning. Med dagens kunskapsnivå är det inte möjligt att kvantitativt bedöma dessa konsekvenser. Trots den rådande osäkerheten måste de farhågor som forskningen anger eller antyder tas på allvar.

Jordbrukets och skogsbrukets största betydelse för koldioxidbalansen är att dess produkter i stor utsträckning kan ersätta fossila bränslen, både som energikälla och som råvara för olika produkter. Därmed minskar behovet av att utvinna fossila bränslen och biosfären tillförs inte ytterligare kol.

I biosfären finns kol bundet bl.a. i växtmassa och i markens mull. Från klimatsynpunkt är det en fördel att denna mängd ökar. En hög mullhalt är även positiv för markens bördighet. Särskilt skogsekosystemen rymmer en stor mängd växtmassa. Skogen binder därmed stora mängder kol. En god skogsvård med syfte att öka markens avkastning förstärker detta förhållande.

Det hävdas från vissa håll att särskilt skogsbruket borde koncentreras helt på att bygga upp en stor växtmassa för att binda så mycket kol som möjligt. En sådan ansats ger inte någon långsiktig lösning på det underliggande problemet utan endast en kort respitöid. Därtill kommer att ett ökat förråd av växtmassa i skogen jämfört med naturskogar normalt måste vara en effekt av en god skogsvård som i sin tur förutsätter ett lönsamt skogsbruk. Att införa restriktioner för uttag av industriråvara och biobränsle av detta skäl skulle vara kontraproduktivt från koldioxidsynpunkt. Däremot är det ändamålsenligt att, i syfte att främja en ökad produktion av råvaror som ersätter fossila bränslen, bygga upp ett ökat förråd av växtmassa inom ramen för ett långsiktigt

bärkraftigt jordbruk och skogsbruk.

Vid sidan av vattenånga och koldioxid är metan och dikväveoxid de vik- Bilaga 3 tigaste växthusgaserna. För båda dessa gäller att jordbruket står för en märkbar andel av utsläppen.

Den viktigaste metankällan i det svenska jordbruket är husdjuren, främst den metanbildning som sker i våmmen hos idisslare. Metanbildningen kan påverkas bl.a. genom ändrad utfodring och uppfödningsintensitet. Dessa åtgärder har dock vidare aspekter som inte har belysts tillräckligt. Det finns därför anledning att ytterligare studera denna fråga. Dessa studier faller inom ramen för verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Våtmarker är en annan källa till metanbildning. Våtmarkerna är värdefulla biotoper för växter och djur och fungerar även som biologiska filter som hindrar läckage av näringsämnen. Att påverka dessa ekosystem enbart i syfte att minska metanavgången skulle därför kunna leda till stora negativa effekter. En sådan handlingslinje är därför tveksam.

En felaktig användning av kvävegödsel i form av naturgödsel eller handelsgödsel kan leda till bildning av växthusgasen dikväveoxid. Helt avgörande för hur mycket dikväveoxid som avgår är vilken mängd lättlösligt kväve som är tillgängligt i processen. Det är därför väsentligt att fullfölja pågående och planerade åtgärder för att minska kväveförlusterna inom jordbruket. Bland dessa kan nämnas det år 1988 startade forsknings- och utvecklingsprogrammet för att minska de skadliga miljöeffekterna av användning av naturgödsel. Under de senaste åren har ny teknik tagits fram som möjliggör spridning av naturgödsel med bättre precision och i bättre takt med grödornas näringsbehov. Programmet finansieras bl.a. med miljöavgifter på handelsgödsel.

2.2¶Jordbruk och skogsbruk som resurs i klimatarbetet

Min bedömning: NUTEK, Statens naturvårdsverk och Sveriges lantbruksuniversitet bör ges i uppdrag att göra en samlad utredning om hur jordbruket och skogsbruket mest effektivt kan bidra till ett minskat nettoutsläpp av koldioxid.

Skälen för min bedömning: Produkter från jordbruk och skogsbruk kan ersätta icke förnybara produkter inom olika områden i samhället. Jordbruket och skogsbruket måste med dessa utgångspunkter utnyttjas som resurser i miljöarbetet. När det gäller målet att minska koldioxidutsläppen har således dessa sektorer en nyckelroll.

Biobränslekommissionen har visat på en stor potential för produktion av biomassa för energiändamål. Den drar slutsatsen att tillgångarna inte utgör någon begränsning för användning av biobränslen inom bostads-, serviceoch industrisektorerna. I enlighet med sina direktiv har kommissionen dock

inte behandlat den möjliga framtida användningen av biobränslen inom transportsektorn. Bilaga 3

Enligt min mening är det angeläget att det görs en översiktlig, samlad bedömning av de olika källorna och marknaderna för biobränsle, särskilt med hänsyn till deras positiva effekter sedda från klimatsynpunkt. Av särskilt intresse är vilka användningsområden som är samhällsekonomiskt mest kostnadseffektiva. I detta sammanhang bör även olika metoder för massaproduktion och materialåtervinning belysas. Chefen för Jordbruksdepartementet har därför för avsikt att i annat sammanhang föreslå regeringen att NUTEK, Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet får i uppdrag att göra en samlad utredning om hur jordbruket och skogsbruket mest effektivt kan bidra till ett minskat nettoutsläpp av koldioxid. Jag har i denna fråga samrått med chefen för Näringsdepartementet och chefen för Miljö- och naturresursdepartementet.

3 Främjande av biobränslebaserad kraftvärmepro-

duktion

3.1¶Utgångspunkter

Sveriges elkraftproduktion baseras till övervägande del på vattenkraft och kärnkraft. Mindre än 5 96 av elkraften är baserad på förbränning av bränslen. Hittills har endast en mindre andel av detta bränsle utgjorts av biobränsle.

I 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) uttalades bl.a. att energipolitiken bör utformas så att den stimulerar till en ekonomiskt försvarbar utbyggnad av ny kraft som är grundad på förnybara energislag och som utnyttjar teknik med hög energieffektivitet såsom kraftvärme. För att åstadkomma detta tillsatte regeringen Biobränslekommissionen med uppgift att bl.a. lämnna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. Riksdagen har med utgångspunkt i kommissionens förslag beslutat om ett sammanlagt stöd på 625 miljoner kronor för att påskynda utvecklingen av teknik som förbättrar förutsättningarna för kommersiell användning av biobränslen.

Riksdagen beslutade vidare att införa ett investeringsstöd på 4 000 kr per installerad KW elproduktionskapacitet. Stödet ges på villkor att biobränslen svarar för den huvudsakliga energiförsörjningen. Det innebär i praktiken att anläggningsägaren förbinder sig att under minst fem år ha en faktisk användning av biobränslen på minst 85 Zo av den totala bränsleförbrukningen i den biobränsleeldade pannan. För stödet har avsatts sammanlagt 1 miljard kronor för en femårsperiod från den 1 juli 1991. Stödet administreras av NUTEK. Hittills har beslut fattats om stöd till biobränslebaserad kraftvärme omfattande sammanlagt ca 500 miljoner kronor. Dessutom finns ansökningar om stöd omfattande ca 600 miljoner kronor. Detta innebär att ansökningarna, om de uppfyller kraven för stöd, kommer att kunna ta i anspråk återstående stödutrymme.

slen som huvudsakligt bränsle. När stödet infördes anfördes att sorterade Bilaga 3 avfallsfraktioner som miljömässigt är jämförbara med biobränslen bör likställas med biobränslen i detta sammanhang. Däremot skulle stöd inte lämnas till anläggningar där torv svarar för den huvudsakliga bränsleförsörjningen. Det har dock ännu inte bestämts vilka krav som skall ställas på avfallsfraktioner för förbränning.

3.2¶Ett reducerat investeringsstöd för vissa sorterade avfallsfraktioner

Min bedömning: Reglerna för investeringsstödet till kraftvärme ändras så att ett reducerat stöd kan lämnas till anläggningar där det huvudsakliga bränslet består av vissa sorterade avfallsfraktioner.

Biobränslekommissionens förslag överensstämmer i stort sett med

min bedömning.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker att bidrag skall kunna ges för anläggningar som utnyttjar vissa bränslefraktioner av sorterat avfall. Bl.a. Svenska Renhållningsverksföreningen är tveksam till om det finns motiv för en så långt gående sortering som den som förordas i kommissionens slutbetänkande. I stället förordas en modell där, förutom miljöskadligt material som alltid skall sorteras ut, sorteringen avgörs med beaktande av avsättningsmarknaderna och de lokala och regionala resurserna för behandling.

Skälen för min bedömning: I budgetpropositionen 1990 anfördes bl.a. att källsortering skall utvecklas så att allt avfall som lämnas till slutbehandling är uppdelat i grupper som möjliggör ett från miljö- och resurshushållningssynpunkt lämpligt omhändertagande av avfallet. Vidare anfördes att förbränning och deponering av osorterat avfall i allt väsentligt skall ha upphört vid utgången av 1993. Riksdagen hade ingen erinran häremot (prop. 1989/90:100 bil. 16, bet. 1989/90:JoU16, rskr. 1989/90:241).

Tlikhet med vad som är fallet vid'all storskalig, bränslebaserad värmeproduktion är det vid användning av avfall som bränsle angeläget att i första hand utnyttja möjligheterna till kraftvärmeproduktion. Med väldefinierade bränslefraktioner förbättras de tekniska och miljömässiga förutsättnin gama att utnyttja avfall som bränsle i kraftvärmeproduktion.

I en promemoria som har upprättats av Naturvårdsverket som underlag för Biobränslekommissionen redovisas en skiss till systemlösning för källsortering. Enligt denna skall miljöfarligt avfall och annat specialavfall sorteras ut för särskild behandling. Vidare skall rena material eller rena bränslefraktioner, t.ex. spillvirke, sorteras ut för materialåtervinning eller energiutnyttjande. Fuktigt material med biologiskt ursprung, t.ex. köksavfall, utsorteras för

kompostering eller för biogasproduktion. Återstoden består dels av avfall som inte lämpar sig för återvinning, förbränning eller biologisk behandling, Bilaga 3 dels av en torr blandad bränslefraktion. Ett sådant system skulle enligt Naturvårdsverket ge två bränslefraktioner, en ren bränslefraktion och en blandad bränslefraktion. Den rena fraktionen bör kunna betraktas som ett biobränsle jämförbart med skogsavfall. Den blandade bränslefraktionen har ett relativt högt bränslevärde och lämpar sig väl för förbränning och energiutnyttjande. Förutsatt att den blandade bränslefraktionen tas fram genom en utbyggd sortering enligt den i promemorian skisserade modellen, borde stödet enligt Naturvårdsverket kunna lämnas med ett reducerat belopp enligt en schablon, t.ex. 75 Jo av vad som gäller vid eldning med rena biobränslen.

Jag anser att det är angeläget från resurshushållningssynpunkt att komplettera reglerna för det nuvarande stödet så att det framgår att kraftvärmeanläggningar avsedda för blandade bränslefraktioner av det slag som nämns i Naturvårdsverkets promemoria blir berättigade till ett stöd på en reducerad nivå. Det ankommer på regeringen att besluta närmare föreskrifter för stödet.

3.3¶En förlängning av tiden för investeringsstöd till biobränslebaserad kraftvärme

Min bedömning: Anslaget till investeringar i anläggningar för biobränslebaserad kraftvärmeproduktion bör kunna utnyttjas även under budgetåret 1996/97.

Biobränslekommissionens förslag överensstämmer med min bedöm-

ning. Dessutom föreslår Biobränslekommissionen att ramen för stöd utökas med 200 miljoner kronor.

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna stödjer Biobränslekommissionens förslag. Kommerskollegium anför att det är osäkert om stödet kommer att tillåtas vid ett EG-medlemskap samt att det är tveksamt om stödet ryms inom de ramar som föreslås i utkastet till ny subventionskod inom GATT. NUTEK anser att en utvärdering av bl.a. bidragssystemet till biobränslebaserad kraftvärmeproduktion bör avvaktas innan beslut fattas om ytterligare bidrag till kraftvärme. K.onkurrensverket är principiellt negativt till statliga subventioner som hotar att snedvrida konkurrensen. Kraftsam anser att stödet skulle komma bättre till pass om det försköts längre fram i tiden till dess utbyggnader av ny kraft behövs.

Skälen för min bedömning: Motivet för stödet till biobränslebaserad kraftvärme var då det beslutades år 1991 att det, i avvaktan på en internationell samordning, behövdes andra styrmedel än koldioxidskatt på fossila bränslen vid elgenerering för att främja de förnybara energislagen och kraftvärmen. Fortfarande har någon sådan samordning inte skett.

Biobränslekommissionens analyser visar att investeringsstödet är en nöd-

vändig förutsättning för en fortsatt utbyggnad av biobränslebaserad kraftvärme under 1990-talet. Kommissionen ser det som en fördel om stödet får Bilaga 3 samma sluttidpunkt som det särskilda stödet för främjande av biobränsleanvändningen. En samverkan mellan de båda stödsystemen kan nämligen komma att krävas i samband med vissa större demonstrationsprojekt.

Ett motiv för stödet är att en fortsatt övergång till biobränslebaserad kraftvärme är nödvändig för att nå mål som ställs upp för att motverka en klimatförsämring. Förnyelsen av energisystemet är en process på mycket lång sikt. Det är därför angeläget att detta arbete inte avbryts även om kraftbalansen för närvarande är stark. Investeringsstödet utgör med dagens prisnivå för el och bränslen en nödvändig stimulans för att åstadkomma en sådan fortsatt övergång.

För närvarande är det ingen brist på medel för investeringsstöd. Med hänsyn härtill och till att stödet inom kort skall utvärderas av NUTEK avser chefen för Jordbruksdepartementet att återkomma till frågan under nästa budgetår. Tiden för vilken stödet skall kunna lämnas bör mot denna bakgrund förlängas med ett år, dvs. till utgången av budgetåret 1996/97.

4¶Förbättrade miljöprestanda i mindre biobränslepannor

4.1¶Utgångspunkter

Vid sidan av läckage vid utvinning och transport av naturgas är ofullständig förbränning den viktigaste källan till utsläpp av metan och andra kolväten i energiförsörjningen. Detta gäller främst vid eldning av fasta bränslen i mindre pannor.

Vedanvändningen i villapannor har bedömts omfatta 10—12 TWh om året. Den är en viktig del av energiförsörjningen i vårt land. En stor del av befintliga vedpannor och vedkaminer har dåliga miljöprestanda beroende på ofullständig förbränning. Detta ger dålig verkningsgrad och orsakar stora utsläpp av kolväten.

Vid förbränning av biobränslen i större anläggningar blir problemen generellt sett betydligt mindre. Naturvårdsverket har dock i en särskild rapport redovisat undersökningsresultat som pekar på stora skillnader i utsläpp av växthusgasen metan från både villapannor och panncentraler. Vid förbränning av biobränslen ger rostpannor, som är en vanlig panntyp i mindre panncentraler, betydligt högre värden än de virvelbäddspannor som blir alltmer vanliga i större panncentraler. Halten av metan speglar även halterna av andra flyktiga organiska ämnen som eten, propen m.fl. ämnen. Dessa ämnen ingår som en viktig komponent vid bildningen av bl.a. marknära ozon som skadar växtligheten. Dessutom är ozon en växthusgas. I flera rapporter betonas även de hälsorisker som utsläpp av flyktiga organiska ämnen kan medföra, bl.a. cancer.

Endast en liten del av de panncentraler som inte är anslutna till fjärrvärme är baserade på biobränslen trots att beskattningen av fossila bränslen ger bio-

bränslen en kostnadsfördel. En övergång till biobränslen är angelägen sett från klimatsynpunkt. Den får dock inte ske till priset av försämrade miljö- och Bilaga 3 hälsoförhållanden, Det finns därför anledning att vidta särskilda åtgärder.

Chefen för Näringsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå ett stöd för anslutning av grupp- och blockcentraler och småhus till större fjärrvärmenät. I sådana större panncentraler kan höga miljöprestanda uppnås. Dessutom ger större nät möjligheter till utnyttjande av kraftvärme.

När det gäller mindre panncentraler och friliggande byggnader i glest bebyggda områden finns ofta inte denna möjlighet. I många fall är det i sådana

områden som utbudet av biobränsle är särskilt stort. Jag bedömer därför att

det även i fortsättningen kommer att finnas ett stort intresse av att utnyttja biobränsle i sådana områden. För att detta skall kunna ske miljömässigt bättre än för närvarande bör dock vissa åtgärder vidtas. Jag tar upp dem i det följande.

4,2 Ett utvecklingsprogram för mindre panncentraler för biobränsle

Min bedömning: Ett tidsbegränsat utvecklingsprogram bör startas för att utveckla en ny generation förbränningsanläggningar för biobränslen med bättre miljöprestanda. 10 miljoner kronor om året bör avsättas för detta ändamål. NUTEK bör ansvara för fördelningen av dem.

Biobränslekommissionens förslag överensstämmer med min bedömning vad gäller behovet av utvecklingsinsatser.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser påtalar behovet av förbättring av förbränningstekniken för mindre anläggningar, främst av miljöskäl. NUTEK anger att en samlad insats planeras i fråga om biobränslen för villapannor och med en storlek upp till ca 10 MW.

Skälen för min bedömning: En förbättring av både mindre panncentralers och vedpannors miljöprestanda är angelägen. Mindre panncentraler ger, som jag har nämnt i det föregående, ofta en något sämre förbränning än större med förhöjda halter av koloxid och kolväten som följd. Biobränslekommissionen anger att teknisk utveckling är en väg att förbättra både miljöprestanda och ekonomi. Särskilt tekniken för reglering och styrning av processen anses kräva ytterligare utveckling. En övergång till förädlade biobränslen är en annan positiv väg enligt kommissionen. En teknisk utveckling av panncentraler kan väntas ge resultat som även kan bidra till en förbättring av de miljögodkända vedpannornas miljöprestanda. Det finns därför anledning att bedriva utvecklingsarbetet för båda kategorierna i ett samlat program.

Förhållandevis små insatser har gjorts för att utveckla mindre panncentraler och vedpannor. Detta talar för att stora framsteg kan göras med rimliga utvecklingsinsatser. NUTEK bör mot denna bakgrund utarbeta ett samlat program som inriktas på såväl miljöprestanda som kostnadseffektivi-

tet. Programmet bör ses som ett komplement till övriga insatser inom områ- Prop. 1992/93:179 det. Det bör innehålla ett utvecklingsstöd riktat till tillverkningsindustrin och Bilaga 3

bör omfatta pannor, mätteknik, reglerteknik, automatisering m.m. Även utveckling av specifika konstruktionshjälpmedel bör kunna stödjas. Jag beräknar statens kostnader för programmet till 10 miljoner kronor om året under en treårsperiod. Chefen för Jordbruksdepartementet har för avsikt att senare föreslå regeringen att NUTEK får detta uppdrag.

4.3¶Ett program för minskat kolväteutsläpp från vedeldning i småhus

Min bedömning: Naturvårdsverket, NUTEK och Statens provningsanstalt bör ges i uppdrag att utreda förutsättningarna att minska emissionerna av kolväten vid eldning av biobränslen i villapannor, kaminer och liknande anläggningar.

Skälen för min bedömning: Det finns i'Sverige mer än 100 000 pan-

nor för ved som inte är miljögodkända. Många av dem är äldre dubbelpannor för olja och ved, ofta med undermåliga miljöprestanda vid vedeldning. Det beror på en kombination av dålig konstruktion, dålig installation och bristande kunskaper om hur de skall användas. Förutom höga kolväteutsläpp har sådana anläggningar mycket dålig verkningsgrad och i många fall även högre brandrisk än normalt.

Med moderna miljögodkända pannor som kombineras med ackumulatortank reduceras utsläppen av kolväten kraftigt. Kommunerna har möjlighet att i samband med bygglovsprövning för nyinstallation i tätort kräva miljögodkända pannor. Utanför tätorter ställs inga krav på miljögodkännande. För befintliga anläggningar kan kommunen ställa krav om vedeldningen i det enskilda fallet orsakar sanitär olägenhet. Kolväteutsläpp sker också vid eldning i öppna spisar, eldning av trädgårdsavfall och grillning i träkolsgrillar. Naturvårdsverket utreder inom ramen för handlingsprogrammet Miljö 93 effekterna av de nuvarande utsläppen vid småskalig förbränning.

Jag anser att det med utgångspunkt i bl.a. detta handlingsprogram bör utredas förutsättningarna att minska emissionerna av kolväten vid eldning av biobränslen. Naturvårdsverket, NUTEK och Statens provningsanstalt bör ges i uppdrag att göra denna utredning. Chefen för Jordbruksdepartementet har för avsikt att senare återkomma till regeringen med förslag till ett uppdrag. Jag har i denna fråga samrått med chefen för Näringsdepartementet, chefen för Miljö- och naturresursdepartementet och statsrådet Thurdin.

12 Riksdagen 1992193. I saml. Nr 179

5¶Utveckling av ny teknik för etanolframställning

Bilaga 3

Mitt förslag: Forskningsprogrammet för alternativa drivmedel bör kompletteras med ett stöd för utveckling av de nya teknikerna så långt att de går att tillämpa kommersiellt. Stödet som bör uppgå till 15 miljoner kronor om året bör fördelas av NUTEK.

Skälen för mitt förslag: För närvarande lämnas stöd till energirelaterad transportforskning från nionde huvudtitelns anslag Bioenergiforskning. Stödet uppgår till ca 4 miljoner kronor om året. Det lämnas främst till forskning om ny teknik för etanolframställning. Dessutom bidrar Energiteknikfonden med ca 4 miljoner kronor om året till ett kollektivforskningsprogram med Stiftelsen Svensk etanolutveckling. |

Sulfitlut har tidigare varit en viktig råvara för etanolframställning. Sulfitmetoden har emellertid till stor del ersatts med andra metoder. Andra råvaror som har varit aktuella för etanolframställning är jordbruksgrödor, t.ex. vete, sockerbetor och potatis. Av olika skäl har det emellertid varit svårt att ta till

vara de möjligheter som har funnits att använda dessa produkter för etanol-

framställning. En förklaring är att världsmarknadspriset på etanol sedan flera år är pressat, bl.a. som en följd av det överskott som uppkommer genom destillering av överskottsvin inom EG. Denna prisnivå har visat sig alltför låg för att uppnå lönsam etanolproduktion från jordbruksgrödor även om man tar hänsyn till att det vid processen uppkornmer biprodukter som kan säljas som djurfoder. Detta är en förklaring till att den befintliga demonstrationsanläggningen för etanolproduktion i Lidköping inte används för närvarande.

De råvaror som beräknas ge lägst framställningskostnader är sågverksavfall, skogsflis, flis från energiskog samt andra cellulosarika, billiga råvaror såsom halm och pappersrika avfallsfraktioner. Användningen av sådana råvaror förutsätter att cellulosan kan sönderdelas till jäsbara sockerarter. Tekniken för sådan sönderdelning med hjälp av syror har på senare tid vidareutvecklats i ett forskningsprojekt med svenska och kanadensiska intressen. Den har ännu inte demonstrerats i stor skala.

Genom ett flerårigt forskningsprogram vid Universitetet i Lund har ett genombrott gjorts vad gäller enzymatisk sönderdelning av cellulosa. Sådan sönderdelning ger högre utbyte av jäsbart socker än vid sönderdelning med syra. Därmed finns det möjligheter till lägre kostnader för processen. Dessutom har framsteg gjorts när det gäller tillverkning av etanol av sådana sockerarter som inte är jäsbara med vanlig jäst. Dessa sockerarter bildas vid sönderdelning av hemicellulosa som också ingår i ved, halm och andra råvaror. Eftersom dessa processer som biprodukt ger ett lignin- eller träpulver som kan ersätta kolpulver i vissa kraftvärmeanläggningar, kan betydande positiva samverkanseffekter mellan etanolframställning och biobränslebaserad kraftvärmeproduktion finnas.

För att utvecklingen skall kunna gå vidare behöver de nya teknikerna stu-

deras för samtliga processteg i ett sammanhang och i större skala. Vidare kan det vara värdefullt att redan nu göra förstudier av fullskaleanläggningar bl.a. i Bilaga 3 syfte att finna vägar att optimera produktionskostnaderna.

Sverige har rika tillgångar på cellulosarika råvaror, främst i skogen. Därmed finns goda förutsättningar att bygga upp en konkurrenskraftig etanolproduktion jämfört rned länder som saknar dessa råvaror. En låg framställningskostnad är en viktig förutsättning för en introduktion av etanol som drivmedel i större skala. Av dessa skäl bör den pågående utvecklingen stimuleras.

Det nuvarande statliga stödet för energirelaterad transportforskning m.m. bör mot denna bakgrund kompletteras med ett stöd till främst dyrbar utrustning såsom laboratorieanläggningar och pilotanläggningar för framställning av etanol från cellulosa. Begränsade medel bör kunna användas för förprojektering av fullskaleanläggningar. En viss förstärkning av nuvarande forskningsprogram bör ske för att ge möjlighet att engagera doktorander i projekten.

Jag bedömer att det för de insatser jag nu har förordat behövs 15 miljoner kronor om året under en treårsperiod.

6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

1. jordbruket och skogsbruket som en resurs för att förbättra klimat-

förhållandena (avsnitt 2.2),

2. främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion (avsnitt 3),

3. utvecklingsprogram för mindre panncentraler för biobränsle och

för minskat kolväteutsläpp från vedeldning i småhus (avsnitt 4),

4. utveckling av ny teknik för etanolframställning (avsnitt 5).

7¶Anslagsfråga för budgetåret 1993/94

NIONDE HUVUDTITELN

J. Biobränslen

J1. Bioenergiforskning

I prop. 1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg har regeringen under denna anslagsrubrik föreslagit riksdagen bl.a. att för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 51 377 000 kr. Mot bakgrund av vad jag har förordat i det föregående (avsnitten 4.2 och 5) bör ytterligare 25 miljoner kronor anvisas.

Bilaga 3 Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen vaga

att under reservationsanslaget Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 anvisa 25 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i i prop. 1992/93:170.

Biobränslekommissionens sammanfattning av be-

Bilaga 3.1

tänkandet (SOU 1992:90) Biobränslen för framtiden

Bakgrund Grunden för Biobränslekommissionens arbete är den s.k. energiöverenskommelsen i januari 1991. Syftet med överenskommelsen var att skapa en långsiktigt hållbar grund för energipolitiken. Tidpunkten för kärnkraftsavvecklingens start och takten i dess genomförande gjordes avhängig av resultaten av elhushållningen, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att behålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser.

I överenskommelsen ingick att en biobränstekommission skulle tillkallas för att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. En prioriterad uppgift för kommissionen var att redovisa förslag om samordning och förstärkning av utvecklingsinsatserna för biobränslen, med särskild inriktning på teknik för produktion av el. För sådana insatser under en femårsperiod avsattes ett belopp av 625 miljoner kronor.

I november 1991 lade Biobränslekommissionen fram förslag om riktlinjer för användningen av dessa medel för utvecklingsinsatser i delbetänkandet El från biobränslen (SOU 1991:93). Förslaget innebar att merparten av resurserna skulle användas för stöd till demonstration av teknik för elproduktion, i första hand i kraftvärmetillämpningar.

Kommissionen föreslog att stödgivningen skulle handhas av en särskild programstyrelse knuten till Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), som svarar för övrigt statligt stöd till utveckling av biobränsleteknik. NUTEK svarar också för det stöd till investeringar i anläggningar för kraftvärmeproduktion med biobränslen som infördes år 1991. För investeringsstödet gäller

en medelsram av 1 miljard kronor under fem år.

På grundval av kommissionens förslag infördes det nya utvecklingsstödet den 1 juli 1992, Stödet gäller under femårsperioden 1992/93-1996/97 inom en medelsram av 625 miljoner kronor.

Arbetets inriktning I slutbetänkandet redovisar Biobränslekommissionen resultatet av sitt arbete i övrigt. Detta arbete har syftat till att klargöra möjligheterna till ökad användning av biobränslen för produktion av el och värme. Den potentiella marknaden har analyserats i olika tidsperspektiv. Kommissionen har också sökt att klarlägga hindren för ökad biobränsleanvändning. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt resursbasen, möjliga miljömässiga och ekologiska restriktioner samt den tekniska utvecklingen.

Kommissionens uppdrag omfattar biobränslen i form av trädbränslen — inkl. massaindustrins avlutar — och energigrödor samt vissa sorterade avfalls-

fraktioner. Också torv har behandlats, eftersom torven kan ses som en förnybar energiresurs. Bilaga 3.1

Kommissionen har inte behandlat frågor om användning av biobränslen för framställning av drivmedel för transporter, t.ex. etanol. Inte heller behandlas den småskaliga användningen av ved m.m. i småhus. Arbetet har alltså inriktats främst på biobränslen för kommersiell produktion av el och värme inom industrin, de kommunala fjärrvärmesystemen och andra anläggningar för gemensam uppvärmning i tätorter.

Det internationella perspektivet När stöd till biobränslen infördes i Sverige mot slutet av 1970-talet var det framför allt deras egenskap av inhemsk energiresurs som utgjorde motiv för stödet. I dag framstår emellertid klimatfrågan som huvudmotivet. Till skillnad från de fossila bränslena ger biobränslena inget nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären vid förbränning och bidrar alltså inte till den s.k. växthuseffekten. Klimatfrågan är till sin natur global.

Även i övrigt anser kommissionen att det tidigare nationella perspektivet på

biobränslefrågorna måste vidgas. Det förekommer redan nu import av biobränslen till Sverige, och importen väntas öka. Sverige kommer genom EESavtalet att i praktiken infogas i EG:s inre marknad, och ett eventuellt senare svenskt medlemskap i EG kan komma att ställa krav bl.a. på en harmonisering med EG på den indirekta beskattningens område. En annan aspekt av internationaliseringen är utvecklingen rnot en europeisk elmarknad präglad av ökad konkurrens och ökad handel över gränserna.

En faktor av stor betydelse för den svenska biobränslemarknaden är EG:s politik i klimatfrågan. Det föreligger nu ett förslag från EG-kommissionen om en strategi för att begränsa koldioxidutsläppen och förbättra energihushållningen. I strategin ingår bl.a. införandet av en kombinerad energi- och koldioxidskatt på bl.a. fossila bränslen. Skatten skall omfatta också bränslen för elproduktion. Avsikten är att skatten skall införas från år 1993 och att den skall stiga successivt till år 2000. Tidpunkten för införandet har dock gjorts avhängig av att andra OECD-länder vidtar liknande åtgärder.

Energibeskattning och konkurrenskraft

Det finns stora skillnader i fråga om biobränslenas konkurrenskraft inom olika användningsområden. Detta beror främst på skattesystemet. Sedan koldioxidskatten på fossila bränslen infördes den 1 januari 1991 som ett komplement till den allmänna energiskatten har de obeskattade biobränslena goda förutsättningar att konkurrera på områden där båda skatterna har fullt genomslag.

Detta gäller t.ex. vid produktion av värme för bostäder m.m. Genom den nyligen beslutade omläggningen av energibeskattningen kommer dessutom

koldioxidskatten på fossila bränslen inom denna sektor att öka från 25 öre/kg koldioxid till 32 öre/kg från den 1 januari 1993. För industrisektorn minskas Bilaga 3.1 koldioxidskatten till 8 öre/kg, och den allmänna energiskatten slopas helt. Samtidigt avvecklas emellertid de nedsättningsregler som hittills har gällt för viss energiintensiv industri.

Bränslen för elproduktion är genom regler om skatteavdrag i praktiken befriade från både allmän energiskatt och koldioxidskatt, eftersom el beskattas i konsumtionsledet. Också vid samproduktion av el och värme i kraftvärmeverk, inkl. industriella mottrycksanläggningar, är bränsle som hänförs till elproduktionen befriat från skatt. För bränsle som hänförs till värmeproduktionen erläggs koldioxidskatt men sedan den 1 juli 1991 inte allmän energiskatt.

Förutom biobränslen är också torv och avfall befriade från allmän energiskatt och koldioxidskatt. Torv belastas dock, liksom olja och kol, med svavelskatt.

Kommissionen utgår i sina analyser av biobränslenas konkurrenskraft från de energiskatter som gäller efter skatteomläggningen den 1 januari 1993.

Marknadspotential

Tillförseln av biobränslen, torv och avfall till den svenska energimarknaden beräknas för närvarande uppgå till ca 70 TWh om året, vilket är ca 14 90 av den totala tillförseln. Skogsindustrins internanvändning svarar för ca 45 TWh. Av återstoden är det ca 10 TWh som omsätts på en kommersiell marknad. Därav är ca 6 TWh trädbränslen, främst skogsflis, och resten torv. Kommunernas värmeverk är den helt dominerande köparen.

Inom skogsindustrin räknar kommissionen med att den nuvarande internanvändningen av biobränslen kommer att vara i huvudsak oförändrad. Inom industrin i övrigt kommer det efter skatteomläggningen inte att finnas någon marknad för biobränslen.

Biobränslenas konkurrenskraft är nu god i stora värmeproducerande anläggningar, t.ex. i de kommunala fjärrvärmesystemens värmepannor. I mindre värmepannor för uppvärmning av bostäder m.m. finns det fortfarande betydande praktiska hinder för ökad användning av biobränslen.

Kommissionen har ägnat särskilt intresse åt biobränslenas konkurrenskraft inom kraftvärmesektorn. Det förekommer en viss utbyggnad av kraftvärmeanläggningar med möjlighet att använda biobränslen. Detta gäller trots att de fossila bränslena inom denna sektor har en relativt gynnsam beskattning och trots att lönsamheten vid utbyggnad av kraftvärme för närvarande generellt sett är svag, beroende främst på ett lågt elpris. I nästan samtliga fall torde det statliga investeringsbidraget på 4 000 kr/kW eleffekt till biobränslekraftvärme ha utgjort en förutsättning för projekten.

Kommissionen har sökt att bedöma biobränslenas konkurrenskraft inom kraftvärmesektorn efter sekelskiftet då det kommer att behövas betydande

tillskott av elproduktionskapacitet. Vid antaganden om en real prishöjning på fossila bränslen med 3 Zo om året och en successiv anpassning av de svenska Bilaga 3.1 elpriserna till den högre europeiska prisnivån kommer biobränslekraftvärme att kunna konkurrera med de bästa alternativen, som t.ex. kraftvärme med naturgasdrivna kombicykelanläggningar. En långsammare prishöjning på fossila bränslen skulle dock innebära försämrad konkurrenskraft för biobränslekraftvärmen. : |

Kommissionen har analyserat också inverkan på biobränslenas konkurrenskraft av ny teknik, särskilt tekniken för förgasning med kombicykel som för närvarande utvecklas i Sverige och Finland.

En annan viktig faktor är framtida förändringar i beskattningen av bränslen som en följd av den europeiska integrationen. En generell energi- och koldioxidskatt på bl.a. elproduktion enligt EG-kommissionens förslag skulle på flera sätt stärka biobränslenas konkurrenskraft. Tidpunkten för införandet av skatten är emellertid oviss.

Sammanfattningsvis är biobränslenas framtida konkurrenskraft — i synnerhet inom kraftvärmesektorn — mycket svårbedömd. Förutom de mer normala osäkerhetsfaktorerna när det gäller teknik, ekonomi och marknad finns ovissheten om effekterna av en anknytning till EG och av internationella klimatpolitiska åtgärder. Kommissionen pekar dock på betydelsen av en faktor som i viss mån kan påverkas genom nationella åtgärder, nämligen biobränslenas framställningskostnader. Kontinuerliga kostnadssänkningar i förhållande till fossila bränslen kan bli avgörande för biobränslenas möjligheter att bevara och stärka sin konkurrenskraft.

Kommissionen redovisar inga egna prognoser eller scenarier för den framtida användningen av biobränslen. Några aktuella bedömningar redovisas och kommenteras, bl.a. NUTEK:s Energiprognos 1992. Kommissionen bedömer i likhet med NUTEK en ökad användning med några TWh om året under resten av 1990-talet sorn sannolik.

I andra studier antyds en väsentligt större marknadspotential. Därvid antas att värmeunderlagen i fjärrvärmenäten och inom industrin utnyttjas mer fullständigt för kombinerad el- och värmeproduktion. Inte i någon av studierna har emellertid elproduktion i kondensanläggningar angivits som ett potentiellt användningsområde för biobränslen.

Resursbas Användningen av biobränslen från skogen uppgår för närvarande till ca 62 TWh. Därav baseras ca 50 TWh på material — avverkningsrester, industriella biprodukter och avlutar — som kommer fram i samband med verksamheten inom skogsindustrin. Återstoden är direktavverkat virke för huvudsakligen icke-kommersiell användning.

Med stöd av den senaste avverkningsberäkningen (AVB 92) har kommissionen bedömt att det finns en betydande potential för ökat uttag av avverk-

ningsrester. Vid nuvarande ekologiska restriktioner skulle uttaget kunna öka till 22-24 TWh om året, jämfört med ca 6 TWh för närvarande. Om det visar Bilaga 3.1 sig möjligt att kompensera bortfallet av näring vid ökat uttag skulle uttaget kunna ökas till 36-40 TWh. Kommissionen tar dock inte ställning till lämpligheten härav eller till valet av metod för kompensation.

Genom ändrade rutiner vid gallring och röjning m.m. skulle ytterligare kvantiteter virke kunna frigöras för användning som bränsle. Den sammanlagda potentialen avverkningsrester skulle därmed uppgå till 50-60 TWh om året, under förutsättning av att kompensationsåtgärder vidtas.

Det är främst denna del av skogsbränslepotentialen som kan utnyttjas för kommersiell energiproduktion utanför skogsindustrin. Potentialen för industriella biprodukter och avlutar, som är direkt knuten till produktionsnivån inom skogsbruket, är obetydligt större än den nuvarande användningen.

Kommissionen understryker att nästan hela den angivna skogsbränslepotentialen framkommer som ett resultat av skogsindustrins verksamhet. En förutsättning för beräkningarna är, i enlighet med kommissionens direktiv, att ökad användning av skogsbränslen inte får äventyra produktion och investeringar inom skogsindustrin.

Beträffande bränslen från jordbruket redovisar kommissionen en teoretisk, långsiktig potential av 50-60 TWh om året. Därvid förutsätts att hela den åkerareal som nu kan komma i fråga för omställning används för odling av energiskog och energigräs, vilket skulle kunna ge en årlig produktion av 40—48 TWh. Resten är halm från den återstående arealen. Kommissionen framhåller att det ännu är svårt att förutse i vilken utsträckning bränsle kommer att produceras från jordbruket. I vart fall kan endast 15-20 TWh av potentialen för energiskog och energigrödor anses vara tillgänglig före år 2010 med hänsyn till vissa tekniska begränsningar.

Som potential för produktion av torv har kommissionen angivit en kvantitet som motsvarar den beräknade årliga nybildningen, dvs. ca 12-25 TWh.

Potentialen för sådant avfall som kan komma i fråga som bränsle har angivits till 15 TWh om året.

En summering ger en total fysisk potential på 185-220 TWh om året. Hänsyn har därvid tagits till vissa miljömässiga och tekniska restriktioner. Potentialen skulle dock kunna realiseras först efter år 2010.

Kommissionen bedömer att det inte är de fysiska tillgångarna utan de ekonomiska förutsättningarna som kommer att sätta gränsen för användning av biobränslen under de närmaste årtiondena.

Miljöpåverkan

Efter en analys av miljöpåverkan i samtliga led gör kommissionen bedömningen att de miljöproblem som är förenade med användning av biobränslen är relativt små. Kommissionen anser det därför osannolikt att miljöfaktorer kommer att innebära väsentliga inskränkningar i möjligheterna att öka den framtida användningen.

Teknisk utveckling

Bilaga 3.1

Kommissionen ger några kompletterande synpunkter på de frågor som behandlades i delbetänkandet hösten 1991. Alltjämt framstår förgasning med kombicykel som den mest lovande tekniken för elproduktion med biobränslen. Det har dock skett vissa förändringar i fråga om tidsplan och inriktning av det utvecklingsarbete som bedrivs inom kraftindustrin, bl.a. genom att Vattenfalls stora demonstrationsprojekt VEGA har senarelagts. Kommissionen räknar därför nu med att en introduktion av tekniken i större omfattning kommer att dröja något.

Kommissionen återkommer vidare till en fråga som lämnades öppen i delbetänkandet, nämligen användningen av det särskilda utvecklingsstödet för andra ändamål än stöd till teknik för elproduktion med biobränslen, Kommissionen anger några områden där det kan finnas behov av ökade utvecklingsinsatser, t.ex. teknik för bränsleproduktion från skogsbruket.

Stödet får ses som en förstärkning av det utvecklingsstöd som redan lämnas genom NUTEK. Det nya stödet skall dock inriktas på teknik som har betydelse för möjligheterna till framtida elproduktion med biobränslen.

Kommissionen anser det inte önskvärt att en slutlig fördelning av medelsramen på 625 miljoner kronor fastställs nu. Med hänsyn till att prioriteringen av stödet till elproduktionsteknik står fast föreslås dock att 500 miljoner kronor av ramen redan nu reserveras för stöd inom detta område.

Behov av åtgärder inom värmeproduktionen

Biobränslenas konkurrenskraft är nu i stora värmeproducerade anläggningar utanför industrin, framför allt i de kommunala fjärrvärmesystemens värmepannor. Detta är en följd av att biobränslenas miljöfördelar inom denna sektor kommer till klart uttryck i beskattningen. Några särskilda åtgärder inom denna sektor behövs därför inte.

I mindre värmeanläggningar har biobränslena samma skattefördelar, men detta har ännu inte lett till någon väsentligt ökad användning. Kommissionen pekar på ett antal tekniska, ekonomiska och institutionella hinder för konvertering från olja eller el till biobränslen i sådana anläggningar. Som möjliga vägar att övervinna dessa hinder anges bl.a. marknadsföring av energitjänster baserade på biobränslen samt informations- och utbildningsinsatser. Ansvaret för sådana åtgärder bör ligga i första hand hos företag och organisationer på producent- och användarsidan. Vissa insatser för teknisk utveckling kan rymmas inom NUTEK:s forsknings- och utvecklingsprogram.

Behov av åtgärder inom kraftvärmeproduktionen

Kommissionen pekar på att det nuvarande systemet för kraftvärmebeskattning har vissa konsekvenser för biobränslenas konkurrenskraft inom denna sek-

tor. Genom att bränslen för elproduktion är befriade från skatt används vanligen fossila bränslen för denna del av produktionen också i anläggningar Bilaga 3.1 som är utrustade för eldning med biobränslen eller torv. Vidare är den del av kraftvärmeverkens bränsleanvändning som hänförs till produktionen av

värme sedan den 1 juli 1991 befriad från allmän energiskatt, vilket har inne-

burit en relativ försämring av biobränslenas konkurrenskraft.

Ett för biobränslena starkt negativt inslag i skattesystemet är de regeländringar som har följt av den s.k. Visbydomen år 1991. Dessa ändringar innebär att kraftvärmeanläggningar med viss teknik, bl.a. dieselmotorer och gasturbiner, numera är helt befriade från skatt även för produktionen av

värme. Sådana anläggningar får därmed en kraftigt förbättrad konkurrens-

kraft.

Kommissionen anser att det nuvarande systemet för kraftvärmebeskattning är svåröverskådligt och att det dessutom leder till snedvridningar av olika slag. Från sina utgångspunkter påpekar kommissionen särskilt att systemet ger endast ett ofullständigt genomslag för den värdering av biobränslenas miljöfördelar som i övrigt kommer till uttryck i energibeskattningen.

Med hänvisning till att frågan om kraftvärmebeskattningen nu bearbetas

bl.a. av en särskild utredare inom ramen för en lagteknisk översyn av energibeskattningen avstår kommissionen från att lägga fram förslag om regeländringar. Det betecknas dock som synnerligen angeläget att effekterna av Visbydomen undanröjs.

Styrmedel för elproduktion med biobränslen Ett hinder för ökad användning av biobränslen inom kraftvärmesektorn är att koldioxidskatten inte belastar bränslen för elproduktion. Om biobränslena skall ges samma fördel inom denna sektor som inom värmeproduktionen måste antingen koldioxidskattens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta också elproduktionen eller biobränslena på annat sätt få gottgörelse. Kombinationer härav är givetvis också tänkbara.

Efter en redogörelse för nuvarande miljö- och klimatpolitiska styrmedel och av olika kriterier för styrmedelsvalet tar kommissionen upp några modeller till närmare diskussion. Kommissionen har begränsat diskussionen till sådana styrmedel som redan finns eller har förebilder i Sverige.

Styrmedelsmodellerna är — investeringsbidrag för biobränslekraftvärme av nuvarande slag, — produktionsbidrag för el från biobränslekraftvärme, — koldioxidskatt på bränslen för elproduktion på den nivå som från den 1 januari 1993 gäller för industrin, dvs. 8 öre/kg, — koldioxidavgift med återbetalning efter mönster av den kväveoxidavgift

som infördes den 1 januari 1992.

Det förutsätts att tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen och — när det gäller mycket stora anläggningar — även 4 kap. naturresurslagen liksom hit-

tills kommer att utgöra ett väsentligt styrmedel i miljöpolitiken.

Av de diskuterade modellerna förs produktionsbidraget för biobränsle- Bilaga 3.1 kraftvärme åt sidan, främst på den grunden att ett sådant bidrag skulle medföra svårberäknade och sannolikt betydande utgiftskrav.

Modellen med en koldioxidavgift på bränslen för elproduktion innebär att avgifterna återbetalas till kollektivet av avgiftsskyldiga, varvid elproducenterna tillgodoförs ett belopp som svarar mot den elkraft som var och en har producerat. Modellen verkar till förmån för både kraftvärme och biobränslen, och den är dessutom statsfinansiellt neutral. Trots dessa fördelar är kommissionen tveksam till att förorda modellen, främst med hänsyn till att den sannolikt skulle vara svår att tillämpa i ett internationaliserat elsystern.

I stället föreslår kommissionen att en koldioxidskatt på bränslen för elproduktion införs. En sådan skatt är den principiellt mest tilltalande formen av miljöpolitiskt styrmedel, bl.a. genom att den verkar generellt och därigenom kan antas leda till samhällsekonomisk effektivitet.

En koldioxidskatt på bränslen för elproduktion har hittills ansetts inte böra införas ensidigt av Sverige med hänsyn till den svenska industrins konkurrenskraft. Kommissionen anser emellertid att det under senare tid har tillkommit några faktorer som ger anledning att på nytt pröva frågan. Beslut har fattats om en omläggning av energibeskattningen som innebär en kraftigt minskad skattebelastning för industrin. Vidare är elbalansen nu sådan att höjda kostnader för fossilbränslebaserad elproduktion åtmistone under de närmaste åren kan väntas få en ringa effekt på elprisnivån. En tredje faktor är det förslag om en energi- och koldioxidskatt inom EG som nu har lagts fram.

En koldioxidskatt på nivån 8 öre/kg kan väntas få en begränsad styreffekt när det gäller att öka användningen av biobränslen på kort sikt, i vart fall inom kraftvärmeproduktionen. Kommissionen ser det emellertid som angeläget att statsmakterna genom att införa en sådan skatt redan nu aktivt påverkar den framtida elproduktionens struktur.

Kommissionen föreslår att införandet av en koldioxidskatt på bränslen för elproduktion samordnas med omläggningen av energibeskattningen den 1 januari 1993.

Det nuvarande investeringsbidraget till biobränslekraftvärme har hittills haft den avsedda effekten att öka utbyggnaden av biobränslebaserade anläggningar. Beviljade bidrag och inneliggande ansökningar överstiger nu medelsramen 1 miljard kronor. Kommissionens analyser visar att detta stöd utgör en nödvändig förutsättning för en viss fortsatt utbyggnad av biobränslekraftvärme under 1990-talet.

Kommissionen anser att ett något utvidgat investeringsstöd skulle utgöra en önskvärd komplettering till koldioxidskatten. Därför föreslås att medelsramen för stödet vidgas med 200 miljoner kronor, samtidigt som stödets giltighetstid förlängs med ett år t.o.m. budgetåret 1996/97. Vidare bör bidrag i fortsättningen kunna lämnas också till anläggningar som använder visst sorterat avfall som bränsle.

Bilaga 3.1

Införandet av en koldioxidskatt på elproduktion kan antas få vissa konsekvenser på det svenska produktionssystemet för elkraft. NUTEK har gjort modellberäkningar som pekar på att det sannolikt inte blir några större förändringar i fördelningen mellan olika kraftslag. Däremot kan de kortsiktiga marginalkostnaderna i systemet öka. Effekten på elprisnivån kan dämpas genom tillfällig import. |

Koldioxidskatten kan uppskattningsvis leda till skatteinkomster på 125-150 miljoner kronor under de närmaste åren.

Bilaga 4

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1993

Föredragande: statsrådet P. Westerberg

Anmälan till proposition om åtgärder mot

klimatpåverkan m.m.

1. Energipolitiken och klimatkonventionen

Mina bedömningar och förslag i korthet

De verkningar som utsläpp av klimatpåverkande gaser befaras ge

upphov till är oberoende av var utsläppen äger rum. Kostnaderna för

att begränsa utsläppen är dock mycket varierande och i hög grad

beroende av var begränsningarna genomförs. Klimatpolitiken måste mot denna bakgrund utformas med ett internationellt perspektiv och i samarbete mellan jordens stater.

De klimatpolitiska åtgärderna på energiområdet måste utgå från

högt ställda krav på kostnadseffektivitet. Rangordningen mellan åtgärderna bör därför bestämmas av deras effekt för att minska klimatpåverkan i förhållande till kostnaden.

Koldioxidutsläppen i det svenska energisystemet har halverats under de senaste tjugo åren som en följd av långtgående energieffektivisering och en övergång från fossila bränslen till andra energikällor.

Kostnaderna för ytterligare utsläppsbegränsningar i Sverige är höga jämfört med kostnaderna i bl.a. de östeuropeiska länderna vilka

kännetecknas av avsevärt lägre energieffektivitet och större andel fossila bränslen i energibalansen. De svenska klimatpolitiska insatserna inom energiområdet skall. därför koncentreras till två områden:

i Sverige forskning, utveckling och demonstration av energieffektiv teknik och teknik för att utnyttja förnybara energikällor, samt i Baltikum, Polen och övriga Östeuropa energieffektivisering och övergång till förnybara energikällor.

Bilaga 4

Målet att söka begränsa klimatförändringarna till en för samhället och

naturen hållbar nivå fordrar åtgärder för att såväl begränsa utsläppen av

koldioxid och andra växthusgaser som öka upptaget av kol i skog och annan växtlighet.

På energiområdet är det i första hand fråga om att minska utsläppen av

koldioxid. Också metanutsläpp har stor betydelse för växthuseffekten.

Minskningar av koldioxidutsläppen är under överskådlig tid främst en

fråga om minskat utnyttjande av fossila bränslen genom energieffektivisering eller övergång till andra energikällor. Ungefär nio tiondelar av världens energiförsörjning tillgodoses med fossila bränslen. Detta ger en föreställning om vidden av de åtaganden som en åtgärdsinriktad klimatpolitik ställer världssamhället inför.

De industrialiserade länderna har svarat för den helt övervägande delen av världsförbrukningen av fossila bränslen. Utvecklingsländernas använd-

ning ökar dock hastigt och deras andel växer. De besitter också huvud-

delen av världens ännu icke utnyttjade resurser och reserver av fossila bränslen. Uppbyggnaden av dessa länders näringsliv ställer krav på en god tillgång på energi för industri och transporter.

Kol är det fossila bränsle som vid förbränning ger det största tillskottet till växthuseffekten räknat per nyttiggjord energienhet. Naturgasens bidrag

är räknat per energienhet ungefär hälften så stort. En ökad användning av

naturgas som ersättning för kol i exempelvis elproduktionen ingår därför i många länder i Västeuropa som ett huvudelement i strategin mot växthuseffekten.

1.2¶Utvecklingen i Sverige

Utsläppen av koldioxid från fossilbränsleanvändning i Sverige har minskat med 40 § under den senaste tjugoårsperioden trots att t.ex. BNP under samma period vuxit med 45 4. Vid en jämförelse med andra länder framstår de svenska koldioxidutsläppen från fossila bränslen som låga räknat både per invånare och per producerad BNP-enhet.

Den kraftiga minskningen av koldioxidutsläppen i Sverige förklaras främst av att oljeförbrukningen i stort sett halverats under de två senaste decennierna. Det minskade oljeberoendet har kunnat uppnås genom en

uppbyggnad av kärnkraftsbaserad elproduktion och effektivisering av

energianvändningen. En ökad användning av biobränslen har också haft betydelse vilken möjliggjorts av bl.a. utbyggnaden av fjärrvärmen.

Utsläppen av koldioxid har minskat när det gäller såväl industrins energianvändning som uppvärmning och elproduktion. Inom transportsektorn har emellertid utsläppen ökat kontinuerligt, som en följd av främst

ökad biltrafik och luftfart.

I industrisektorn har de specifika koldioxidutsläppen per krona kunnat reduceras med tre fjärdedelar sedan början av 1970-talet. Denna utveckling 191

är resultatet av dels ett förbättrat utnyttjande av den tillförda energin, dels en ökad användning av el och biobränslen bl.a. inom skogsindustrin. Bilaga 4

Bostads- och lokaluppvärmning har effektiviserats kraftigt och därtill har el och fjärrvärme utnyttjats i ökad utsträckning. Som en följd av detta har

koldioxidutsläppen från uppvärmningssektorn minskat med ca 604 under

1980-talet. I fjärrvärmesektorn har andelen fossila bränslen, som var nära nog 100 4 vid sjuttiotalets början, minskat till en tredjedel.

Den kraftiga minskningen av koldioxidutsläppen i Sverige är till stora delar ett resultat av en medveten politik för minskad oljeanvändning. Olja har på bränslesidan ersatts med kol, naturgas, biobränslen, avfall och torv. Från klimatsynpunkt framstår kolanvändningen som mindre gynnsam medan naturgas avger mindre koldioxid än såväl oljeprodukter som kol.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har i Energirapport 1992

redovisat en prognos som pekar på en dryg fördubbling av naturgasanvändningen under 1990-talet medan olje- och kolanvändningen ökar endast långsamt med 5 respektive 10 § under decenniet. Denna inbördes förskjutning framstår enligt NUTEK som gynnsam från klimatsynpunkt. Samma gäller i än högre grad den pågående ökningen av

biobränsleanvändningen framför allt inom fjärrvärmesektorn.

Statens naturvårdsverk redovisar i rapporten Åtgärder mot klimat-

förändringar en bedömning av de framtida svenska utsläppen av koldioxid.

Naturvårdsverket har i sitt prognosarbete utgått ifrån en fortsatt aktiv energipolitik och ett fullföljande av de energipolitiska programmen för effektivare energianvändning och utveckling av ny energiteknik. Prog-

noserna pekar på en ökning av utsläppen med ca 5 § mellan år 1990 och

år 2000 sedan 1990 års värde temperaturkorrigerats.

Transportområdet väntas enligt Naturvårdsverkets bedömning svara för den helt övervägande delen av denna ökning beroende på ökad trafik. Bostadsektorns bidrag väntas minska medan industrisektorns utsläpp antas bli ungefär oförändrade.

1.3¶Svensk politik och svenska åtaganden på energi- och klimatområdet

Den s.k. energiöverenskommelsen och riksdagens energipolitiska beslut år

1991 (prop. 1990/91:38, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) utgör

grunden för regeringens energipolitik.

Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall utgå ifrån vad natur och miljö kan bära. En trovärdig politik för omställningen och utvecklingen av energisystemet förutsätter konkreta åtgärder som förenar en stabil och tillräcklig tillförsel av energi med energipolitikens övriga mål.

Jordbruksutskottet gjorde år 1988 ett uttalande i klimatfrågan, vilket riks- = Pilaga 4

dagen ställde sig bakom (bet. JoU 1987/88:23, rskr. 1987/88:373). Enligt utskottet är koldioxidproblemet globalt och måste lösas genom internationell reglering. Regeringen borde klarlägga energianvändningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären och utarbeta ett program för att minska utsläppen till vad naturen tål. Som ett nationellt delmål borde enligt utskottet anges att koldioxidutsläppen inte bör ökas utöver den nivå de hade

år 1988.

I samband med det energipolitiska beslutet år 1991 antog riksdagen en klimatstrategi, som innebar en utveckling av 1988 års beslut (prop.

1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338). I klimatstrategin lades

stor vikt vid det internationella arbetet. Det framhölls att industriländerna har en särskild roll och ett särskilt ansvar för att minska klimatpåverkan. Det internationella arbetet för att uppnå globala mål för begränsningar av klimatpåverkan bör utgå från ett internationellt rättvist synsätt. Detta gäller

mellan i-länder och u-länder men även inom den industrialiserade världen.

Kraven på länderna bör ställas så att åtgärder kan vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt med hänsyn till bl.a. nuvarande utsläpp per invånare och till tidigare åtgärder som har minskat utsläppen.

Sverige har tillsammans med övriga EFTA-länder nått en principöverenskommelse med EG om att utarbeta en gemensam position vad gäller stabilisering av koldioxidutsläpp. Åtaganden inom denna ram bör fördelas kostnadseffektivt och rättvist mellan länderna.

Enligt klimatstrategin bör arbetet på det nationella planet utformas så att

Sverige kan vara pådrivande i det internationella arbetet. Den svenska strategin bör vara åtgärdsinriktad och omfatta samtliga klimatgaser och samtliga samhällssektorer. Sverige skall aktivt verka för begränsningar av utsläppen även från sektorer som är beroende av att konkurrera på en

internationell marknad. Långtgående sådana begränsningar förutsätter

internationellt samarbete.

För att koldioxidutsläppen från energisektorn skall kunna hållas på en så låg nivå som möjligt, måste energiförsörjningen på sikt klaras genom ett effektivt utnyttjande av varaktiga och miljövänliga, helst förnybara energikällor. Hushållning med energi och en ökad användning av förnybara energikällor är därför avgörande inslag i en strategi för minskad klimat-

påverkan.

Utgångspunkterna för den svenska energipolitiken och de energipolitiska programmen för omställning av energisystemet överensstämmer väl med de principer för energiområdet som anges i det vid UNCED-konferensen i Rio de Janeiro antagna principuttalandet Agenda 21.

Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet har tidigare denna dag föreslagit att Sverige bör godkänna klimatkonventionen. Därmed skall utsläppen av samtliga klimatpåverkande gaser begränsas. Sverige bör genomföra kostnadseffektiva insatser såväl nationellt som internationellt.

En nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till 1990 års nivå år 2000.

13 Riksdagen 1992:93. I saml. Nr 179

Bilaga 4

Jag redovisar nu kortfattat några av de åtgärder som har vidtagits på

energiområdet och som är betydelsefulla i det svenska klimatarbetet.

Effektivare energianvändning Det nu löpande programmet för effektivare energianvändning inleddes den 1 juli 1991 och omfattar närmare en miljard kronor under en femårs-

period. Klimatfrågans ökade vikt kan aktualisera vissa förändringar i

programmets inriktning.

Sverige är en pådrivande kraft i det internationella samarbetet på

området främst inom FN:s regionala organisation för Europa, ECE, och det internationella energiorganet, TEA.

Förnybara energikällor

Viktiga inslag i energipolitiken är åtgärder för att stimulera utvecklingen

av miljövänlig energi såsom biobränslen, solenergi och vindkraft. Mot

denna bakgrund beslutade riksdagen våren 1991 på grundval av

energiöverenskommelsen att under en femårsperiod satsa nära 2,5 miljarder kronor på förnybara energikällor.

I energiöverenskommelsen ingick också att insatserna för utveckling av teknik för biobränslen skulle ökas. På grundval av förslag från Biobränslekommissionen har riksdagen anvisat 625 miljoner kronor för stöd till bl.a. demonstrationsanläggningar och utvecklingsarbete under en

femårsperiod (prop. 1991/92:97, bet. 1991/92:NU2S, rskr. 1991/92:271).

Våren 1992 beslutade riksdagen om vissa ändringar i energibeskattningen

(prop. 1991/92:150, bil. I:5, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350).

Genom förändringarna togs ett steg mot en anpassning av industrins energiskatter till de nivåer som tillämpas inom EG och USA. Beslutet innebar också att reglerna om nedsättning av allmän energiskatt och koldioxidskatt för den energiintensiva industrin och växthusnäringen skulle avvecklas. Nedsättningsreglerna har inneburit att det för energiintensiv

industri har funnits ett tak för hur mycket energi- och koldioxidskatt som måste betalas i förhållande till försäljningsvärdet. Borttagandet av ned-

sättningsreglerna ökar <incitamenten för energieffektivisering och sparåtgärder.

För att motverka effekterna av sänkningen av energibeskattningen för industrin och dämpa energiförbrukningen i andra sektorer höjdes koldioxidskatten för övriga användare.

I samband med denna energiskatteomläggning aviserades att regeringen

avser att avsätta 500 miljoner kronor för ytterligare satsningar på förnybar

energi och hushållning. Dessa satsningar var, vid sidan av höjningen av koldioxidskatten, viktiga inslag i klimatstrategin. Vidare lämnades utrymme för kostnadseffektiva miljöåtgärder i Östersjöområdet.

Under hösten 1992 fattade riksdagen beslut om användning av en del av Prop. 1992/93:179

den angivna medelsramen. Bland annat anvisades 45 miljoner kronor på Bilaga 4 tilläggsbudget för budgetåret 1992/93 för bidrag till uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem i Baltikum (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:JoU11, rskr. 1992/93:138). Vidare anslogs 12,5 miljoner kronor för budgetåret 1992/93 för att finansiera en svensk anslutning till EG:s program för utveckling av energisystemet (bet. 1992/93:NU20, rskr. 1992/93:137). Programmen syftar bl.a. till att främja energieffektivisering

och bidra till att miljö- och klimatpolitiska mål uppnås. Vidare har från den 1 januari 1993 investeringstödet till vindkraft och solvärmeanläggningar i bostäder höjts från 25 9 till 35 &. Enligt riksdagens beslut skall regeringen årligen redovisa de resultat som

har uppnåtts genom de energipolitiska programmen för omställning och

utveckling av energisystemet samt förelägga riksdagen förslag om de

ytterligare åtgärder som är motiverade. I årets budgetproposition (prop.

1992/93:100 bil.13) har regeringen nyligen redovisat utvecklingen samt

lagt fram förslag om vissa mindre förändringar i de energipolitiska

programmen. Jag vill i detta sammanhang, med hänvisning till den vid Riokonferensen

antagna Agenda 21, framhålla vikten av forskning och utveckling rörande

tillförsel och användning av energieffektiv teknik samt av att främja

kostnadseffektiva program för att förbättra effektiviteten i energianvändningen. Sverige är i en internationell jämförelse ett föregångsland på detta

fält som är ett nyckelområde när det gäller verksamma åtgärder mot den

s.k. växthuseffekten. De rön och erfarenheter som har gjorts här i landet

kan bli ett viktigt svenskt bidrag till insatserna mot växthuseffekten i andra

länder.

Reformering av elmarknaden

En väl fungerande energimarknad är en grundläggande förutsättning för att

en ökad effektivitet skall uppnås i elproduktion och energianvändning.

Priset är ett viktigt styrmedel som signal till marknadens aktörer. En avreglerad och internationaliserad marknad kan bl.a. innebära ett minskat behov av topplastproduktion från fossilbränslebaserade kraftverk.

En betydande omstrukturering av den svenska elmarknaden inleddes då

en stor del av verksamheten i det tidigare statens vattenfallsverk överfördes

till ett aktiebolag, Vattenfall AB (prop. 1990/91:86, bet. 1990/91:NU10, rskr. 1990/91:92). Samtidigt avskiljdes verksamheten i storkraftnätet från Vattenfall AB och överfördes till det vid årsskiftet 1991/92 inrättade

Affärsverket svenska kraftnät. Dessa åtgärder var ett första steg i omvand-

lingen av det svenska elförsörjningssystemet mot en ökad konkurrens. Reformarbetet fortsätter enligt de riktlinjer som godkändes av riksdagen våren 1992 (prop. 1991/92:133, bet. 1991/92:NU30, rskr. 1991/92:322).

Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att överväga och föreslå de förändringar av ellagstiftningen som krävs för att uppnå dessa syften. Utredaren (N 1992:04) skall redovisa den första etappen av sitt arbete senast den 31 mars 1993. Svenska kraftnät utreder på regeringens uppdrag 195

förutsättningar för en svensk kraftbörs. Även detta uppdrag skall redovisas under våren 1993. Bilaga 4

I den mån leveransplikten förändras kan detta komma att påverka de strikt företagsekonomiska motiven hos distributörer och energitjänstföretag att bedriva effektiviseringsverksamhet på användarsidan. Den konkurrens som förväntas på tillförselsidan kan dock komma att bidra till att åtgärder på användarsidan blir ett konkurrensmedel. Avsikten är att dessa frågor skall behandlas i en proposition om ökad konkurrens på elmarknaden hösten 1993. En beskrivning skall där göras av konsekvenserna för miljön av en ändrad lagstiftning på området.

De informationsinsatser som görs inom ramen för energihushållningsprogrammet utgör ett viktigt komplement till marknaden när det gäller att främja energieffektivisering och energisparande.

1.5¶Energiområdets roll i en svensk klimatstrategi

Klimatfrågan intar en särställning i miljöarbetet.

Utsläppen av klimatpåverkande gaser har samma effekt oavsett var de sker. Problemet är således globalt.

Det är också långsiktigt. Effekterna uppträder gradvis, men det är möjligt att de mest dramatiska effekterna uppstår först om 50 - 100 år. Förändringar i klimatsystemet är beroende av ackumulerade utsläpp under lång tid. Förändringar i nettotillskottet påverkar endast långsamt halten av växthusgaser i atmosfären. Detta innebär att lång tid kan gå från det att åtgärder vidtagits tills resultat kan observeras. De mål som formulerats i Rio-konferensens klimatkonvention förutsätter åtgärder som innebär betydande samhällsekonomiska kostnader i många länder.

Åtgärder mot klimatförändringar måste mot denna bakgrund uppfylla mycket högt ställda krav på kostnadseffektivitet. En uthållig klimatpolitik måste dessutom vara rättvis för att kunna bli verkningsfull och genomförbar. Resurserna måste till övervägande delen satsas av de rika länderna.

Kostnadsskillnaderna när det gäller att begränsa utsläppen av koldioxid mellan länder eller samhällsektorer är mycket stora. Länder som redan har genomfört långtgående minskningar av användningen av fossila bränslen eller av andra orsaker tillgodoser sitt energibehov huvudsakligen utan

fossilbränslen uppvisar jämförelsevis höga marginalkostnader för att ytterligare minska koldioxidutsläppen. Länder med stor andel olja eller kol i sin

energiförsörjning eller ineffektiv energianvändning har dåremot ofta små kostnader för en minskning av utsläppen. I vissa fall kan minskad fossilbränsleanvändning vara kostnadsfri eller t.o.m. ge ett ekonomiskt överskott. En övergång från inhemskt och subventionerat kol till naturgas i el-

och värmeproduktion är i flera västeuropeiska länder såväl ekonomiskt lönsam som gynnsam med avseende på strävandena att motverka

växthuseffekten. I många utvecklingsländer är biobränslen billigare än fossila, trots att de senare ofta är subventionerade. Ett problem med biobränsleanvändning i många av dessa länder är den s.k. vedkrisen som givit upphov till betydande jorderosion. De f.d. planekonomierna i

Östeuropa har byggt upp energisystem som kännetecknas av ett stort 196

slöseri och brister i alla led i energisystemet, från utvinning och produktion till användning. Bilaga 4

I utvecklingsländerna och öststaterna liksom i vissa västländer finns en stor potential för att begränsa koldioxidutsläppen till låg kostnad eller t.o.m utan kostnad. Inom Världsbanken, European Bank for Reconstruction and Development (EBRD, kallad Europeiska utvecklingsbanken)

och G24-gruppen pågår ett arbete med att utveckla en sammanhållen

energipolitik för de tre baltiska staterna.

Principen om kostnadseffektivitet bör vara central i varje uthållig global strategi mot klimatförändringar. En fri prisbildning och väl fungerande marknader är nödvändiga förutsättningar för en effektiv resurshushållning. Avregleringar och avskaffande av missriktade skatter och subventioner som snedvrider konkurrensförhållanden kan därför verksamt och kostnadseffektivt bidra till att de klimatpåverkande utsläppen begränsas. Den svenska koldioxidskatten skapar incitament för industri och hushåll att minska användningen av fossila bränslen genom bl.a. energieffektiviseringar. Ju mer långtgående åtgärder som kan komma att krävas desto större

blir kraven på kostnadseffektivitet både nationellt och internationellt.

Svenska åtgärder måste ses i ett internationellt perspektiv. Svenska insatser mot klimatförändringar måste anpassas till krav på bibehållen internationell konkurrenskraft, sysselsättning och välfärd. Det är endast genom en uthållig ekonomisk tillväxt som resurser skapas för nödvändiga miljö- och

klimatsatsningar. I vissa fall kan ensidiga svenska klimatpolitiska åtgärder

leda till att svensk industri flyttar ur landet eller konkurreras ut av industriföretag i länder med lägre klimatpolitiska krav.

Marginalkostnaderna för koldioxidbegränsande åtgärder i Sverige är

höga medan de i vissa av våra grannländer och utvecklingsländerna är låga. Den svenska klimatpolitiken på energiområdet bör därför innefatta

även åtgärder i dessa länder. Sverige inleder omedelbart insatser i de baltiska länderna som syftar till

att effektivisera deras energisystem. I framtiden kan sådana svenska insatser i utlandet i enlighet med klimatkonventionens stadganden om s.k. gemensamt genomförande till del räknas såsom svenska insatser mot klimatpåverkande gaser. På så sätt upprätthålles kostnadseffektivitet i de svenska insatserna.

Sverige bör ha ett pragmatiskt perspektiv i klimatarbetet. Förhållandet att formerna för gemensamt genomförande inte har fastlagts bör inte vara något hinder för klimatpolitiskt motiverade svenska åtgärder i Baltikum, Polen och andra östeuropeiska länder. Sådana bilaterala åtgärder bör ses som inledande steg i en effektiv, hållbar och rättvis internationell klimatstrategi.

En svensk klimatstrategi inom energiområdet måste vara åtgärds-

inriktad. Följande insatser bör prioriteras: - Insatser för utveckling av energieffektiv teknik och teknik för förnybara

energikällor. Klimatpolitiken bör vara långsiktig. Även åtgärder som inte uppenbart framstår som befogade på kort sikt, kan behöva genomföras nu som första steg i ett långsiktigt arbete. Forskning och utveckling är tids-

krävande processer och måste ses i det långa perspektivet. Insatserna kan 197

gälla forskning och utveckling inom energiforskningsprogrammet eller Prop. 1992/93:179

inom t.ex. Energiteknikfondens verksamhetsområde. Bilaga 4

- Stöd till energieffektiv teknik, distribution och användning i Östeuropa,

t.ex. Baltikum och Polen. Situationen i de tidigare planekonomierna i

Östeuropa när det gäller den för välfärd och ekonomi vitala energiförsörjningen är kritisk med bl.a. ett mycket stort energislöseri. Det svenska stödet bör inriktas mot en introduktion av redan tillämpad och på den svenska marknaden väl etablerad och prövad teknik. Den energiteknik som

bör stödjas avser såväl tillförsel och användning som överföring. Svenskt näringsliv har inom dessa områden betydande kunskap som skulle kunna överföras till främst Östeuropa i form av anläggningar och system m.m. - Stöd till övergång till förnybara energikällor i Östeuropa och utveck-

lingsländer. En övergång till teknik och metoder som har tillämpats i Sverige skulle medföra mycket betydelsefulla förbättringar i såväl omvand-

lingsledet som distributions- och användarleden. Även här bör strävan vara att effektivisera de befintliga systemen och tillämpa väl etablerade metoder innan nya system byggs upp.

Riksdagen beslutade, som jag nyss har nämnt, hösten 1992 att 45

miljoner kronor skulle avsättas för uppbyggnaden av ett miljöanpassat

energisystem i Baltikum. Planering för hur dessa medel skall utnyttjas pågår nu. Stora behov av insatser har därvid kommit fram. Insatserna bör

därför förstärkas och ges varaktighet. Dessa åtgärder kommer dessutom att ha direkta tillväxtfrämjande effekter i mottagarländerna. Svenska insatser kan också bidra till att öppna nya och på sikt expansiva marknader för den teknik och kunnande som har utvecklats i svensk industri som en följd av

den pågående omställningen av det svenska energisystemet.

Den här föreslagna strategin innebär att de begränsade svenska resurserna i det internationella klimatarbetet sätts in där de ger stor effekt. Strategin uttrycker därför en strävan att på bästa sätt hushålla med gemensamma och knappa resurser.

I programmen för omställning och utveckling av energisystemet satsar staten betydande belopp på utveckling av förnybara bränslen såsom biobränslen och vindkraft. Trots detta kan en del av den nya elproduktionskapacitet som kan behövas i Sverige för att säkra eltillförseln behöva bli

baserad på fossila bränslen. Stränga miljökrav bör ställas på nya fossil-

bränsleeldade anläggningar. Vid valet mellan fossila bränslen ger naturgas

lägst utsläpp av koldioxid. Även andra fossila bränslen kan dock behöva

utnyttjas för elproduktionsteknik baserad på förgasning eller annan miljövänlig teknik.

De energipolitiska programmen utgör väsentliga byggstenar i en strategi mot klimatförändringar. Mot bakgrund av de åtaganden som jag nu förordar och de förpliktelser klimatkonventionen innebär kan inriktningen av

programmen komma att behöva förändras inom ramen för den s.k. energi-

överenskommelsen. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har regeringens uppdrag att årligen utvärdera de pågående energiforsknings-

programmen, föreslå eventuella förändringar samt sammanställa det aktuel-

la energiläget. Detta görs i årliga energirapporter. NUTEK bör i fortsätt-

ningen efter samråd med Naturvårdsverket även redovisa utvecklingen av 198 koldioxidutsläppen och andra växthusgaser inom landet samt närmare

analysera kostnader och effekter av åtgärder rörande bränslen och driv- Prop. 1992/93:179 medel på energiområdet, samt följa upp de bilaterala insatserna i Baltikum Bilaga 4 och Östeuropa. i Sveriges närmande till EG kommer att innebära att vår klimatpolitik

bl.a. på energiområdet samordnas med EG:s klimatstrategi. Ett steg i denna riktning är våra strävanden att vinna anslutning till EG:s energiprogram, som ingår i EG:s nyligen formulerade klimatpolitiska strategi.

2. Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa s

för energieffektivisering och förnybara energislag |

Mitt förslag: Ett program utformas med syfte att bidra till främst »

energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara L

energislag i Baltikum och Östeuropa. Även insatser i utvecklings- : länderna skall kunna finansieras inom ramen för programmet. Insatserna skall pågå under en längre tid. För budgetåret 1993/94

anvisas 95 miljoner kronor.

Skälen till mitt förslag: Avsaknaden av väl fungerande marknader har inneburit att de tidigare planekonomierna i Östeuropa har byggt upp energisystem som kännetecknas av ett stort slöseri och brister i alla led i

energisystemet, från utvinning och produktion till användning. Även om

den pågående övergången till marknadsekonomi nu bidrar till att situationen förbättras kan betydande försörjningsproblem förutses under en överblickbar framtid. Energiförsörjningen framstår i dessa länder som en överlevnadsfråga för befolkningen.

Energisystemen i Baltikum är till över 90 § baserade på fossila bränslen och karakteriseras av stora miljömässiga brister och låg energieffektivitet. Förhållandena i Östeuropa är likartade. Någon marknadsrelaterad prissättning av energiprodukter har inte förekommit vilket är en orsak till energislöseriet. En övergång till marknadsmässig prissättning har

emellertid inletts såväl i Östeuropa som i Baltikum.

Koldioxidutsläppen från energisektorn per capita i Östeuropa var år 1991

mer än dubbelt så höga som i Sverige.

I en rapport från Förenta Nationernas ekonomiska kommissions för

Europa (ECE) kommitté för energifrågor redovisas energiförsörjningsläget

och möjligheter till energihushållning inom Väst- och Östeuropa. Medan

energiåtgången per BNP-enhet minskade med drygt 20 § i marknads-

ekonomierna i väst under perioden 1973 - 1988 ökade den under samma period med ca 10 § i Östeuropa och dåvarande Sovjetunionen. Den speci-

fika energiförbrukningen i Östeuropa är i dag dubbelt så hög som i Västeuropa och i OSS-länderna tre gånger högre. Detta beror bl.a. på att den tunga industrin svarar för en mycket stor del av industriproduktionen i dessa länder. Dessutom är energisystemen ineffektiva och dåligt under-

hållna och drivna. Överskottsvärme tas till vara i begränsad utsträckning. | 199

nyttjande av sådana bränslen i kombination med bristande energieffektivitet Bilaga 4 innebär att det finns en stor potential för en kostnadseffektiv reduktion av koldioxidutsläppen. Det saknas emellertid i dessa länder tillräckliga resurser för en rekonstruktion av energisektorn.

Den ekonomiska potentialen för energieffektiviseringar bedöms i ECErapporten uppgå till en tredjedel. För elkonsumtionen inom industrisektorn redovisas en stor effektiviseringspotential genom introduktion av bl.a. varvtalsreglering av elmotorer. En stor potential föreligger även inom området belysning såväl inom industri- som hushållssektorn genom introduktion av högfrekvent belysning och lågenergilampor.

Återbetalningstiderna för investerat kapital i åtgärder för energieffektiviseringar bedöms i ECE:s rapport vara kortare än två år. Trots detta genomförs endast en bråkdel av åtgärderna på grund av bristen på kapital och avsaknaden av marknadsekonomiska mekanismer.

I en rapport om energisituationen i Lettland från Europeiska utvecklings-

banken redovisas att fossileldade kraftstationer har en verkningsgrad som

är ca 10 procentenheter lägre än hos konventionella kraftstationer i Västeuropa. I rapporten visas även att energiproduktion baserad på förnyelsebara energikällor, t.ex. vattenkraft, har en lägre verkningsgrad än i kraftstationer i Västeuropa. Detta beror enbart på bristande underhåll.

Av samma rapport framgår att fjärrvärmedistributionen har stora energiförluster i form av läckage och undermålig isolering. Även detta beror på bristande underhåll som orsakas av bl.a. en brist på reservdelar. Förluster i systemen beror dessutom på avsaknad av mätutrustning och reglerutrustning för flödeskontroll av fjärrvärmevattnet.

I naturgassystemen är läckage i rörledningar vanliga. Mätare för registrering av gasförbrukning saknas liksom mätare vid gränsen för registrering av inköpt gas från Ryssland.

Bostäderna är dåligt isolerade, tätningslister i fönster och dörrar saknas, liksom värmemätning. Radiatorer i bostäder saknar ofta reglermöjlighet. Även i nybyggda hus saknas termostatreglering på radiatorer.

Liknande förhållanden råder i de övriga baltiska länderna och en stor del

av Östeuropa.

Svenska studier som har genomförts av bl.a. Vattenfall AB och ÅF- Energikonsult, liksom projekt inom EE2000 Eastern Europe and Energy Efficiency, visar på samma miljöproblem och en stor potential för

energieffektiviseringar. En svensk satsning som leder till energieffektivisering i Baltikum och

Östeuropa har från miljö- och klimatsynpunkt flera fördelar. Det är en av de mest kostnadseffektiva åtgärder som Sverige i det korta perspektivet kan vidta för att minska de globala koldioxidutsläppen. En effektivisering av energianvändningen i Baltikum, Polen och övriga Östeuropa leder även till att utsläppen av svavel och kväveoxider minskar. Vattenfall poängterar t.ex. i sitt remissyttrande över Statens naturvårdsverks rapport att detaljerade analyser visar att miljövärdet av åtgärder i t.ex. Baltikum är uppemot 10 gånger större än värdet av åtgärder till samma kostnad i Sverige.

Det pågår redan svenska insatser med inriktning på energieffektivisering 200 i Baltikum. NUTEK är i Sverige ansvarigt för ECE:s program Energy

Efficiency 2000 som startade år 1991. Programmets målsättning är att Prop. 1992/93:179

främja en ökad handel med energieffektiva produkter, tjänster, kunskap Bilaga 4

och arbetsmetoder mellan öst och väst.

Jag vill i sammanhanget erinra om några områden där Sverige redan bedriver samarbete med och stöd till Baltikum och Östersjöregionen. Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil.4) före-

slagit att en särskild exportkreditgarantiram om en miljard kronor inrättas

för de baltiska länderna. Ett arbete pågår med att utveckla kontakter på

regional nivå i Östersjöområdet och det nya Storkalottenområdet.

Regeringen har nyligen beslutat om medel för en försöksverksamhet med

stöd till länsstyrelsesamarbete i Östersjöregionen. Betydande insatser görs

för att förbättra kärnsäkerheten i vårt närområde. Beredningen för

internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete, BITS, fyller en viktig upp-

gift genom stöd till utbildning, förvaltningsstöd inklusive lagstiftning och institutionsuppbyggnad samt teknisk och ekonomisk utbildning.

Som redan nämnts har riksdagen för innevarande budgetår anvisat 45

miljoner kronor för att bidra till ett miljöanpassat energisystem i Baltikum.

En effektivisering och därmed upprustning av energisystemen i Baltikum

och Östeuropa kräver emellertid mycket stora investeringar. Ekonomiska

resurser saknas inom dessa stater. De svenska stödinsatserna bör därför

förstärkas och förlängas i tiden. Medlen bör användas till projekt för effek-

tivisering i elproduktionsanläggningar, fjärrvärmeverk, distributionssystem

och naturgassystem. Till en del bör insatserna även kunna avse konver-

tering av fossileldade värmepannor till biobränsleeldade, om sådana åtgärder har ett högre miljövärde än en effektivisering.

Stöd bör kunna ges även för energihushållning i bl.a. bostadssektorn, t.ex. genom tätning av fönster och installation av termostatreglerade ventiler på radiatorer.

Medel bör dessutom användas till tekniköverföring, utbildning för

lönsamhetsstudier i energieffektivisering, utbildning av drift- och underhållspersonal och spridning av information om energieffektivisering.

Europeiska utvecklingsbanken bedriver för närvarande energiprojekt i de baltiska länderna med samma inriktning som de åtgärder jag här har förordat. De omfattar bl.a. effektivisering av naturgassystemen, insatser i fjärrvärmeverk och energihushållning i bostäder. Också Världsbanken förbereder liknande projekt som planerar starta under senare delen av år 1993. Världsbanken har dessutom en sammanhållande roll i arbetet med att ta fram en regional energistrategi för de baltiska länderna. Det är viktigt att de svenska insatserna koordineras med dessa. Möjligheter till samverkan med de internationella finansiella institutionerna skall därför utnyttjas.

Stödet bör utgå i form av villkorslån och till en mindre del i form av bidrag till baltiska och östeuropeiska energiföretag och värmeverk. Härigenom kan stödet stimulera till nyföretagande i mottagarländerna. Enligt min bedömning bör svensk expertis medverka i projektledning, admini-

stration m.m. Endast en mindre del av stödet bör användas för konsult-

upphandling. Svenska företag bl.a. inom tillverkningsindustrin bör ha mycket goda förutsättningar att spela en aktiv roll, varför insatserna bör 201

14 Riksdagen 1992193. I saml. Nr 179

kunna verka stimulerande för export av svenskt kunnande och svenska produkter. Bilaga 4

Enligt min bedömning bör 95 miljoner kronor anslås för detta ändamål under budgetåret 1993/94. Programmet bör fortsätta. Jag avser senare att återkomma till programmets fortsättning.

Under förutsättning av riksdagens godkännande av de riktlinjer jag här

har redovisat avser jag föreslå regeringen att NUTEK ges ansvar för han-

teringen av stödet. NUTEK har ett stort kunnande när det gäller bl.a. energieffektivisering, energiteknik och leverantörsutveckling. Genom

Energy Efficiency 2000 har NUTEK dessutom upparbetade kontakter med

organisationer och företag i de baltiska länderna. NUTEK har i sin verksamhet goda kontakter med företag, organisationer och högskolor inom Sverige. Dessa förhållanden torde säkra en hög kvalitet på insatserna.

I Sverige har BITS ett ansvar för ekonomiska och tekniska bistånds-

projekt. BITS kunskaper om stödinsatser i Östeuropa kompletterar

NUTEK:s kunskaper på energiområdet. Jag förutsätter nära kontakter mellan dessa båda myndigheter.

Stöd till energieffektivisering m.m, i Baltikum och Östeuropa av den typ

som jag här har förordat bör i viss utsträckning kunna lämnas också till motsvarande insatser i utvecklingsländer.

3. Åtgärder i Sverige Bilaga 4

3.1¶El- och värmeproduktionssektorn

Mina bedömningar och förslag: Koldioxidutsläppen från elproduktionen och uppvärmningssektorn har kontinuerligt minskat från början av 1970-talet. Elproduktionen är i dag nästan helt fri från koldioxidutsläpp.

Utveckling av biobränslebaserad elproduktion pågår.

En del av den nya elproduktionskapacitet som kan komma att byggas ut mot slutet av 1990-talet kan bli fossilbaserad. Stränga miljökrav skall ställas på ny kraftproduktion. Naturgas är det fossila bränsle som ger upphov till de lägsta klimateffekterna. Användningen av fossila bränslen inom fjärrvärmesektorn har minskat avsevärt under de senaste 20 åren. Oljeanvändningen i eldningsanläggningar utanför fjärrvärmesystemen är dock fortfarande betydande.

Medel begärs av riksdagen för insatser för att förbättra de ekonomiska möjligheterna för anslutning av mindre block- och gruppcentraler samt småhus till befintliga fjärrvärmenät. Stödet utformas som ett tidsbegränsat investeringsstöd. För ändamålet anvisas 50 miljoner kronor budgetåret 1993/94.

Skälen för mina överväganden och förslag: I början av 1970-talet baserades det svenska elproduktionssystemet på förnybar energi i form av vattenkraft till ca 708 och på fossila bränslen till ca 20 - 30 k. I dag svarar kraftproduktion baserad på fossila bränslen för under 5 2 av den svenska elproduktionen. Fossilbränsleanvändningen i det svenska elproduk-

tionssystemet har således minskat sedan början av 1970-talet såväl relativt

som i absoluta tal. Särskilt kraftig var minskningen under perioden 1975 - 1980 då kärnkraften började utgöra en betydande del av den svenska elproduktionen. Under 1980-talet har också biobränsle introducerats i produktionsystemet. Koldioxidutsläppen från den svenska elproduktionen har som en följd av dessa faktorer kraftigt reducerats under 1970- och

1980-talet.

Elproduktionen i Sverige baseras nu på vattenkraft och kärnkraft samt till en mindre del på biobränsle-, torv- eller fossileldade kraftvärmeverk. Fossileldade kondensverk eller gasturbiner utnyttjas endast för topp- och

reservkraftproduktion. Vattenkraften och kärnkraften svarar nu normalt för mer än 90 2 av elproduktionen. Samkörning med de nordiska

grannländerna utnyttjas då det är tekniskt och ekonomiskt motiverat.

Biobränslekommissionen har föreslagit en koldioxidskatt på bränslen för elproduktion motsvarande 8 öre per kilo koldioxid. En koldioxidskatt på

denna nivå kan enligt kommissionen väntas få en begränsad styreffekt när

det gäller att öka biobränsleanvändningen på kort sikt, i vart fall i kraftvärmeproduktionen. Kommissionen ser det emellertid som angeläget att 203

statsmakterna genom att införa en sådan skatt redan nu aktivt påverkar den framtida elproduktionens struktur. Bilaga 4

Statens naturvårdsverk föreslår också en sådan skatt i sin rapport Åt-

gärder mot klimatförändringar. Naturvårdsverket anger att det är de ökande koldioxidutsläppen från elproduktionen som på sikt blir svårast att bemästra för Sverige. En koldioxidskatt på elproduktionen ger enligt Naturvårdsverket en tydlig signal till marknaden att energiformer med låga koldioxidutsläpp kommer att värdesättas.

Som chefen för Miljö- och naturresursdepartementet tidigare denna dag framhållit kan många skäl anses tala för att införa en koldioxidskatt i

elproduktionen fr.o.m. beskattningsåret 1994. Med tanke på vad som

framkommit i remissbehandlingen av Biobränslekommissionens betänkande bör skatten endast gälla nya anläggningar.

En beskattning enligt de linjer som här har redovisats innebär vissa komplikationer av bl.a. teknisk natur. Inom regeringskansliet görs f.n. en översyn av kraftvärmens beskattning i en särskild arbetsgrupp. Koldioxid-

beskattningen i elproduktionen bör beredas vidare i denna grupp. Rege-

ringen bör senare återkomma till riksdagen med sina överväganden i denna fråga.

Värmeproduktion Fjärrvärmeproduktionen i Sverige baseras huvudsakligen på förbränning av fossila bränslen, biobränslen, avfall och torv. Under 1980-talets andra hälft ökade unyttjandet av elenergi för värmeproduktion i värmepumpar och elpannor. . .

För närvarande svarar kol för 20 % av energitillförseln i fjärrvärmesystemen. Övriga fossila bränslen svarar för ca 15 2. Olja utnyttjas i fjärrvärmesystemen huvudsakligen för s.k. spetslastproduktion. Genom övergången till bl.a. biobränsle och elenergi har utsläppen av koldioxid från fjärrvärmesektorn minskat med över 40 § under den senaste tioårsperioden.

Biobränslekommissionen redovisar i sitt betänkande att den omläggning av energiskatterna som trädde i kraft den 1 januari 1993 kan väntas komma att innebära ökad konkurrenskraft för biobränslen i fjärrvärmeverken. För kategorin mindre värmenät och panncentraler förstärks ytterligare de ekonomiska drivkrafterna för en övergång från fossila bränslen och el till biobränslen. .

I Biobränslekommissionens betänkande redovisas en studie av SIMS

(Skog-Industri-Marknad Studier, Sveriges Lantbruksuniversitet) enligt vilken det finns en stor teoretisk potential inom uppvärmningssektorn för

konvertering av fossilbränsleeldade till biobränslebaserade anläggningar.

Det finns i Sverige ca 1 000 - 1 500 oljeeldade pannor i storleken 0,5-10 MW. Pannorna finns företrädesvis i block- och gruppcentraler samt fastigheter med egen oljepanna. Ett skäl varför denna grupp inte har övergått till biobränsle trots de gynnsamma skattereglerna är enligt kommissionen att det saknas lämplig miljövänlig och prismässigt konkurrenskraftig teknik.

En annan orsak kan vara att fjärrvärmenätet inte har varit utbyggt eller att Prop. 1992/93:179

anslutningskostnaden till fjärrvärme har varit för hög. Bilaga 4

Statens naturvårdsverk föreslår stöd till utveckling av miljövänlig förbränningsteknik för biobränslen i medelstora anläggningar (0,5 - 10 MW) för att öka biobränsleanvändningen i de befintliga panncentralerna. Statsrådet Hörnlund har tidigare denna dag föreslagit insatser för att utveckla miljövänlig förbränningsteknik för små biobränsleeldade pannor.

I många fall kan en anslutning till fjärrvärme vara ett miljömässigt och ekonomiskt rimligt alternativ för medelstora uppvärmningssystem. Det

finns en betydande potential härför. En fördel med en ökad anslutning till

befintliga fjärrvärmenät är att underlaget för en utbyggnad av kraftvärmen ökar. Det är därför önskvärt att mindre block- och gruppcentraler och småhus ansluts till större fjärrvärmenät där så är tekniskt och ekonomiskt

möjligt. Investeringar i fjärrvärmesystemen som innebär att mindre oljeeldade

pannor ersätts med fjärrvärme kommer att reducera koldioxidutsläppen

från uppvärmningssektorn. Vidare kan nämnas att svensk industri har utvecklat en miljövänlig freonfri fjärrvärmekulvert.

Jag föreslår mot den här redovisade bakgrunden ett stöd till infra-

strukturinvesteringar inom fjärrvärmesektorn. Stödet bör utformas som ett tidsbegränsat investeringsstöd med syfte att förbättra de ekonomiska möj-

ligheterna för anslutning av mindre block- och gruppcentraler, industrier samt småhus till befintliga fjärrvärmenät. Stödet bör utgå med 15 % av investeringskostnaden för utbyggnad av fjärrvärmenätet.

Det är angeläget av bl.a. arbetsmarknadsskäl att investeringarna kan sättas igång så snart som möjligt. För att investeringsstöd av detta slag skall ge avsedd effekt bör erfarenhetsmässigt stöden vara tidsbegränsade.

Stödsystemet bör därför vara i kraft under budgetåret 1993/94 och avse

investeringar i fjärrvärmenäten som beställs tidigast den 15 mars 1993.

Det bör anslås 50 miljoner kronor för detta ändamål.

3.2¶Industrisektorn

Den totala fossilbränsleanvändningen (olja och kol) inom industrisektorn uppgick i början av 1970-talet till ca 90 TWh. De fossila bränslena ut-

gjorde vid denna tidpunkt över 50 4 av industrins energianvändning. Åter-

stoden utgjordes huvudsakligen av biobränsle och elenergi.

Oljekriserna under 1970-talet medförde ett intensivt arbete för att minska oljeförbrukningen inom industrin. Industrins oljeanvändning uppgår i dag

till mindre än 20 TWh. Den totala fossilbränsleanvändningen inom denna

sektor utgör endast ca 35 TWh, eller 30 % av energianvändningen. Användningen av biobränslen, torv och avfall utgör i dag en tredjedel. Elanvändningen har däremot ökat från ca 33 TWh i början av 1970-talet till ca 50 TWh, och utgör nu ca 40 % av industrins totala energianvändning.

Samtidigt med denna utveckling har den totala energianvändningen inom sektorn minskat som en följd av bl.a. en ökad energieffektivitet inom sektorn. Den specifika energianvändningen per krona produktionsvärde i

industrin har minskat med ca 25 4. 205

Industrins utsläpp av koldioxid från förbränning och industriprocesser

har under 1980-talet minskat med ca 35 &. De specifika utsläppen har Bilaga 4

minskat med ca 75 § sedan 1970.

Ett viktigt inslag i den omläggning av energiskatterna som genomfördes den 1 januari 1993, är att nedsättningreglerna för den energiintensiva industrin avvecklas fram till år 1995. Genom denna förändring blir energiskattebelastningen helt beroende av företagets energiförbrukning. Härigenom förstärks incitamenten till energieffektiviseringar och begräns-

ningar av koldioxidutsläppen.

Enligt Naturvårdsverkets bedömning kommer koldioxidutsläppen från industrins processer inte att öka inom den kommande tioårsperioden.

Industrins energianvändning väntas dock öka koldioxidutsläppen med ca

2 ? till år 2000 vid en ökning av industriproduktionen med ca 2,5 4 per år. — Naturvårdsverket föreslår som åtgärd för att begränsa koldioxidutsläppen från industrin att koldioxid- och energiskatten för den icke energiintensiva industrin bestäms till samma nivå som för hushållen och att nedsättning av energi- och koldioxidskatten för den energiintensiva industrin återinförs.

Om svenska åtgärder att minska koldioxidutsläppen skulle innebära att industrier med stora utsläpp minskar sin produktion i Sverige medan motsvarande produktion ökar utomlands uppnås ingen reduktion av de globala utsläppen av koldioxid. I de fall energieffektiviteten i andra länder är lägre än i Sverige kan de globala koldioxidutsläppen öka vid en industrinedläggning i Sverige. Isolerade svenska åtgärder mot dessa utsläpp skulle i

sådana fall således inte bidra till att begränsa klimatpåverkan.

Min bedömning är alltså att det för närvarande inte är befogat med några

ytterligare klimatpolitiska åtgärder från statens sida gentemot industri-

sektorn. Många skäl kan dock tala för att införa en koldioxidskatt i elproduktionen för nya anläggningar.

3.3¶Transportsektorn

Mitt förslag: Medel begärs av riksdagen för utveckling och teknik-

upphandling av miljöanpassade fordon och drivmedel. 15 miljoner

kronor per år tillförs Energiteknikfonden för detta ändamål, varav

fem miljoner kronor avsätts för teknikupphandling av kollektivtrafik-

fordon.

Skälen för mitt förslag: De inhemska transporterna står i dag för ca hälften av landets oljeanvändning. Den relativa andelen har ökat under senare år som en följd av den minskade oljeanvändningen inom övriga samhällssektorer. Samtidigt har koldioxidutsläppen från transportsektorn

ökat och utgör i dag ca 40 % av koldioxidutsläppen i Sverige. Såväl gods-

som persontransporterna väntas öka. En ökad satsning på miljöanpassade fordon, exempelvis elbilar och motoralkoholdrivna fordon, är därför en

viktig åtgärd i en samlad klimatstrategi.

I 1991 års = energipolitiska beslut (prop. 1990/1991:88, bet.

1990/1991:NU40, rskr. 1990/1991:373) betonades betydelsen, från såväl Bilaga 4

miljö- som beredskapssynpunkt, av en satsning på motoralkoholer. Bl.a. avsattes 30 miljoner kronor per år under fyra år från Energiteknikfonden för stöd till utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning av motoralkoholer. Dessa medel disponeras av Transportforskningsberedningen (TFB). NUTEK ansvarar för industrirelaterad forskning kring motorer och drivsystem i enlighet med 1989 års forskningspolitiska beslut

(prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:NU40, rskr. 1989/90:337). Industri-

relaterad forskning kring bl.a. informationsteknologi, transport- och fordonsteknik, produktion av motoralkoholer samt material och produktionsteknik pågår. Verket svarar dessutom för Programmet för effektivare

energianvändning, som fick ökade resurser i 1991 års energipolitiska

beslut. Jag har erfarit att NUTEK inom ramen för detta program tillsammans med några stora beställare initierat ett teknikupphandlingsprogram för el- och hybridfordon. Beställarna och NUTEK anger

härvid kravspecifikationer för nämnda fordon och beställarna åtar sig

inköp av fordon mot att statliga medel satsas.

Regeringen har tidigare i prop. 1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg föreslagit medel för ökad satsning inom området transportteknik.

En miljöanpassning av fordon och drivmedel kräver fortfarande stora utvecklingsinsatser. Exempel på insatsområden är batterier för elfordon, där bl. a. den begränsade räckvidden är ett problem. Från den synpunkten

erbjuder s.k. hybridfordon större flexibilitet. Ett hybridfordon kan drivas

med el vid kortare körsträckor och annars med bränsle, t.ex. motoralkohol eller bensin. Ökade = forsknings- och = utvecklingsinsatser kring motoralkoholer, t.ex framställningsteknik och utveckling av motorer, är nödvändiga.

Chefen för Kommunikationsdepartementet har tidigare denna dag redovisat förslag till ökade insatser rörande forskning, utveckling och demonstration av el- och hybridfordon att fördelas av Transportforskningsberedningen (TFB) i enlighet med TFB:s kommunikationspolitiska ansvar.

Statsrådet Hörnlund har tidigare denna dag föreslagit insatser för utveck-

ling rörande framställning av etanol.

Jag anser att medel även bör anslås för teknikutveckling och teknikupphandling av el- och hybridbilar samt alkoholdrivna fordon. Medlen bör tillföras Energiteknikfonden. Det bör ankomma på NUTEK att ansvara för fördelningen av dessa medel som en förstärkning av verkets pågående

FoU-verksamhet inom transportområdet och det pågående teknikupp-

handlingsstödet. Inom anslagets ramar bör en utökad satsning mot ett miljöanpassat framtida transportsystem initieras. Exempel på områden är utveckling av batterier för el- och hybridbilar samt alkoholmotorer. Den redan påbörjade teknikupphandlingen i samarbete med beställargrupper är ett viktigt medel för att skapa en marknad.

För detta ändamål bör 15 miljoner kronor anslås varav fem miljoner kronor avsätts för teknikupphandling av bl.a. kollektivtransportfordon. I denna del skall NUTEK bedriva arbetet i nära samarbete med TFB. 207

Det har framgått av min redogörelse att insatserna för ett miljöanpassat trafiksystem berör flera forskningsområden, forskningsinstitut och myndig- Bilaga 4 heter. Ett nära samarbete mellan berörda parter är en förutsättning för en samlad och enhetlig verksamhet. Detta gäller särskilt de berörda myndigheterna NUTEK, TFB och Statens naturvårdsverk. Bl. a. bör TFB:s och NUTEK:s stora kontaktnät gentemot fordonsindustrin vara till nytta för det fortsatta teknikupphandlingsarbetet.

Jag vill i denna del också hänvisa till de överväganden rörande ansvarsfördelningen och samarbetet mellan TFB och NUTEK som regeringen

redovisat i propostionen om forskning (prop. 1992/93:170 avsnitt 6).

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer som jag har förordat för

1. en klimatstrategi inom energiområdet (avsnitt 1.5), 2. svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för energieffektivisering och förnybara energislag (avsnitt 2), 3. stöd till utbyggnad av fjärrvärme (avsnitt 3.1) samt 4. insatser för miljöanpassade fordon och drivmedel (avsnitt 3.3).

5 Anslagsfrågor

Tolfte huvudtiteln

E. Energi

E 7. Insatser för ny energiteknik

1993/94 Förslag 15 000 000!

!] tillägg till 222 000 000 kr. enligt förslag i prop. 1992/93:100 bil. 13.

Över anslaget betalas utgifter för stöd enligt förordningen (1991:1099) om bidrag till vissa investeringar inom energiområdet m.m. Vidare förs över anslaget medel till Energiteknikfonden. Föreskrifter för användning av medel ur Energiteknikfonden har meddelats i förordningen (1988:805) om statligt stöd ur energiteknikfonden m.m.

I budgetpropositionen (1992/93:100 bil.13) har regeringen föreslagit att riksdagen för budgetåret 1993/94 skall anvisa 222 miljoner kronor till Insatser för ny energiteknik. Av detta belopp avser 160 miljoner kronor medel som skall föras över till Energiteknikfonden.

För närvarande tillförs Energiteknikfonden i enlighet med riksdagens Prop. 1992/93:179

beslut (prop. 1989/90:111, bet. 1989/90:SkU31, rskr. 1989/90:357) medel Bilaga 4 som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av den allmänna energiskatten på oljeprodukter. I budgetpropositionen har föreslagits att denna särskilda finansiering fr.o.m. budgetåret 1993/94 skall ersättas med finansiering via statsbudgeten med ett belopp som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter. Enligt förslaget skall ett belopp på 72 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1993/94 under ett nytt förslagsanslag på tolfte huvudtiteln, E 8. Bidrag till Energiteknikfonden.

Föredragandens överväganden

Jag har nyss (avsnitt 3.3) redovisat mina överväganden om en satsning på utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon och driv-

medel. Häri innefattas el- och hybridbilar samt alkoholdrivna fordon.

Kostnaderna för detta ändamål bör finansieras över Energiteknikfonden. Därför krävs att fonden tillförs ytterligare medel. Jag har beräknat 15

miljoner kronor för detta ändamål under nästa budgetår. Medlen bör an-

visas under anslaget Insatser för ny energiteknik och föras över till Energiteknikfonden.

Jag förordar alltså att regeringen föreslår riksdagen att, utöver det belopp på 222 miljoner kronor som har föreslagits i budgetpropositionen, anvisa 15 miljoner kronor till Insatser för ny energiteknik. Medlen bör föras över till Energiteknikfonden, som därmed under nästa budgetår tillförs sammanlagt 175 miljoner kronor från detta anslag.

Jag beräknar därmed det sammanlagda behovet av medel på anslaget för nästa budgetår till 237 miljoner kronor, inklusive det belopp som redan föreslagits i budgetpropositionen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att under tolfte huvudtiteln, reservationsanslaget Insatser för ny

energiteknik, för budgetåret 1993/94 anvisa 15 000 000 kr utöver vad

som har föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 13.

Östeuropa och Baltikum Bilaga 4

Nytt anslag (förslag) 95 000 000

Från anslaget bör betalas stöd enligt vad jag tidigare anfört (avsnitt 2) rörande svenska insatser för energieffektivisering och introduktion av nya

energislag i Baltikum, Polen och övriga Östeuropa.

Stöd bör utgå i form av villkorslån till energieffektiv teknik, distribution och användning samt till introduktion av förnybara energikällor i dessa länder,

En mindre del av medelsramen bör kunna utgå i form av bidrag.

Även utvecklingsländer bör kunna komma i fråga.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 95 000 000 kr.

E 10. Insatser för utbyggnad av fjärrvärmenäten

1993/94 Nytt anslag (förslag) 50 000 000

Jag har nyss redovisat (avsnitt 3.1) att det finns en stor potential för

ytterligare fjärrvärme i Sverige. Mot bakgrund härav har jag förordat att

ett tidsbegränsat investeringsstöd på 15 2 skall lämnas för utbyggnad av fjärrvärmenät vid anslutning av mindre grupp- och flerbostadscentraler, industrier och småhus till befintliga fjärrvärmesystem. Stödsystemet skall vara i kraft under budgetåret 1993/94.

Jag har beräknat 50 miljoner kronor för detta ändamål.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Insatser för utbyggnad av fjärrvärmenäten för budgetåret

1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.

PropOSitlOM ..ooserrsrererr rr rr RR ks 1

protokollet ..osossss ses ser sr rr rr rr ses 54

4.3 Ett program för minskat kolväteutsläpp från