Prop. 1994/95:207

Ny föräldraledighetslag m.m.

Regeringens proposition 1994/95207

f'”ld ld' htl . Pmp' Ny ora rae lg esag mm 1994/95:207

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 mars 1995

Mona Sahlin

Leif Blomberg (Arbetsmarknadsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en ny föräldraledighetslag. Den innebär dels en språklig och lagteknisk bearbetning av den nuvarande föräldraledighetslagen, dels en anpassning till EG:s direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar.

Reglerna om rätt till omplacering och ledighet i vissa fall för gravida kvinnor föreslås avse även kvinnor som nyligen fött barn eller som am- mar och där kvinnans hälsa och säkerhet fordrar förändrade arbetsförhål— landen.

I de fall där rätt till omplacering föreligger men där sådan inte är möj- lig, skall arbetstagaren ha rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet.

Den ovillkorliga rätten till ledighet för kvinnliga arbetstagare i sam- band med graviditet och efter förlossning föreslås förlängd från nuvaran- de sex veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sex veckor efter förlossningen till sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen.

Vidare föreslås att arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor som berör ledigheten. Om det inte medför olägenhet för arbetstagaren skall denne lägga hel ledig- het så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig stör- ning.

Dessutom föreslås vissa förändringar i semesterlagens regler om se- mesterlönegrundande frånvaro.

1. Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95-z207

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. föräldraledighetslag,

2. lag om ändring i lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen (1977:480), *

3. lag om ändring i lagen (1994:2072) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (l987:1262).

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till föräldraledighetslag

Härigenom föreskrivs följande'.

Arbetstagare som omfattas av lagen

1 5 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställ- ning enligt denna lag.

Samma rätt har också en arbetstagare som

1. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn,

2. har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,

3. stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att arbetstagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med denna förälder.

Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare

2 5 Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag in- skränks är ogiltigt i den delen.

Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller god- känts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet får det dock göras avvi- kelser från lagen i fråga om — anmälan om ledighet (13 5), — tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 5 andra stycket), — den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete (15 & tredje stycket). Genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges i and- ra stycket får även bestämmas den närmare tillämpningen i fråga om — ledighetens förläggning (11 och 12 55), — skyddet för anställningsförrnånema (17 5).

Arbetsgivare som är bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller tredje stycket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna sysselsätts

1 Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gra- vida, nyligen har fött barn eller ammar (EGT nr L 348, 28.11.1992, 5.1, Celex 392L0085).

i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämp- ligt kollektivavtal.

Rätten till ledighet Översikt över de olika formerna av föräldraledighet för arbetstagare

3 5 Det finns följande fem former av föräldraledighet för vård av barn m.m.:

1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns födelse och för amning (mammaledighet, 4 5).

2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid där- efter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 g).

3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med hälften eller en fjärdedel medan föräldern har halv respektive fjär- dedels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning, 6 5).

4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan föräldrapenning, 7 5).

5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m., 8 5). För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. fordras inte att arbetstagaren skall ha varit anställd hos arbetsgivaren en viss tid (kvalifikationstid). För övriga former av föräldraledighet krävs kvalifikationstid enligt 9 5. Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar finns i

18 _ 21 55.

Mammaledighet

4 5 En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förloss- ningen. Hon har också rätt att vara ledig för att amma barnet. Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapenning betalas ut. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte 10 - 15 55.

Hel ledighet med eller utan föräldrapenning

5 5 En förälder har rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte.

En förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan föräldern får hel föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962z381) om allmän försäkring.

För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det skall tiden 18 månader i stället räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Är det fråga om adoption av arbetstagarens makes barn eller av eget barn, har arbetstagaren inte rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum. Rätten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet fyllt åtta år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 5.

Delledighet med föräldrapenning

6 5 Under den tid då en förälder får halv eller fjärdedels föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring har föräldern rätt till förkortning av normal arbetstid med hälften respektive en fjärdedel. Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 5.

Delledighet utan föräldrapenning

7 5 En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med en fjär- dedel för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår.

Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 5.

Ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.

8 5 Under den tid då en arbetstagare får tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 10, 10 a, 11 eller 11 a 5 lagen (1962z381) om allmän försäkring har arbetstagaren rätt till ledighet.

En förälder som behöver vårda sitt barn när den ordinarie vårdaren blivit sjuk eller smittad har rätt till ledighet även om föräldern inte har rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av att barnet är yngre än 240 dagar.

Kvalifikationstid

9 5 Som villkor för rätt till ledighet enligt 5 — 7 55 gäller att arbetstaga- ren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren.

Vid beräkningen av anställningstid tillämpas 3 5 första stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Ledighetens förläggning Antalet ledighetsperioder

10 5 Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, skall den anses höra till det kalenderår då ledigheten påbörjades.

Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller an- tingen Iedighet med tillfällig föräldrapenning m.m. enligt 8 5 eller ledig- het för föräldrautbildning m.m. enligt 4 kap. 4 5 andra stycket lagen (1962z381) om allmän försäkring.

Hur ledigheten får tas ut vid hel ledighet

11 5 Arbetstagaren får ta ut hel ledighet den eller de dagar som arbets- tagaren begär.

Hur ledigheten får tas ut vid förkortad arbetstid

12 5 Vid förkortning med hälften eller med en fjärdedel av normal ar— betstid skall ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om inte särskilda skäl ger anledning till att den förläggs på annat sätt.

Anmälan och beslut om ledighet

13 5 En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 4, 5, 6 eller 7 5 skall anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I samband med sin anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledig- heten är planerad att pågå.

En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning enligt 8 5 skall anmäla ledigheten till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta, gäller dock inte någon anmälningstid.

14 5 Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. Om det kan göras utan olägenhet för arbetstagaren, skall denne lägga ledighet som avses i 11 5 så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.

Kan överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid förkortad arbetstid, bestämmer arbetsgivaren i fråga om ledighetens när- mare förläggning och därmed sammanhängande frågor, om annat inte har avtalats. Arbetsgivaren får dock inte utan arbetstagarens samtycke dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i en sådan fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation om beslutet. Detta skall om möjligt göras senast två veckor före ledig-

hetens början.

Återgång i arbete

15 5 En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt arbete i samma omfattning som före ledigheten.

Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.

I det fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer, får ar- betsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgi- varen tagit emot underrättelsen.

Anställningsskydd

16 5 En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund av att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltig- förklaras, om arbetstagaren begär det.

17 5 En arbetstagare som begår eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag är inte skyldig att bara av detta skäl godta

1. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbets- villkor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten, eller

2. någon annan omplacering än en sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

Särskilda bestämmelser om arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar

18 5 En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner under förutsättning att hon har förbjudits att fort- sätta sitt vanliga arbete enligt föreskrilt som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 5 arbetsmiljölagen (1977:1160).

19 5 En kvinnlig arbetstagare som väntar barn och som på grund av detta inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförrnåner.

Denna rätt till omplacering gäller dock endast från och med den sex- tionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen.

20 5 Rätt till omplacering enligt 18 och 19 55 gäller endast om det skä- ligen kan krävas att arbetsgivaren bereder kvinnan annat arbete i sin verksamhet.

Är omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs i 18 och 19 55 rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet, dock utan bibehållna anställningsförrnåner under den tid

som ledigheten avser. Om det uppkommer möjlighet till en omplacering som bedöms kunna avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.

21 5 Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 18 eller 19 5 skall anmäla detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet på att kvinnan på grund av sitt havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, skall anmälan göras minst en månad i förväg. I övriga fall skall anmälan göras så snart det kan ske. Sedan anmälan har gjorts skall arbetsgivaren snarast möjligt lämna besked om möjligheten till omplacering. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering.

Skadestånd

22 5 En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Rättegång

23 5 Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (l974:371) om rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35 55, 37 5, 38 5 andra stycket andra meningen, 39 — 42 55 samt 43 5 första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tilläm- pas 64 — 66 och 68 55 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbets- livet på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. upphör att gälla.

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen (1977:480);

Härigenom föreskrivs att 17 5 semesterlagen (1977:480) 1 paragrafens lydelse enligt lagen (1994:2079) om ändring i nämnda lag skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 5'

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänan- deåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2. ledighet enligt lagen (1978:410) 2. ledighet enligt föräldraledig—

om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 5 lagen (l962:381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 55 samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarns- börd sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10, 10 a, 11 och 11 a 55 samma lag,

hetslagen (1995.'000) dels under tid för vilken havandeskapspen- ning utges enligt 3 kap. 9 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldra- penning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 55 samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbamsbörd sammanlagt, inte överstiger 120 dagar eller för en- samstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10, 10a, 11 och 11a55 samma lag.

3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semes- terlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349) eller om ut- bildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet

1 Senaste lydelse l994:606

sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

5. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repeti- tionsutbildning enligt lagen (1994:l809) om totalförsvarsplikt, om från- varon under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar,

6. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskunder- visning för invandrare, eller

7. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när- ståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45

dagar.

Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaro under de första 90 dagarna av fiånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbets- skada. Har arbetstagare av anled- ning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till se- mesterlön.

Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit från- varande från arbetet utan längre avbrott i frånvaron än jorton da- gar i en följd under två hela intjä- nandeår, grundar därefter infallan- de dag av frånvaroperioden inte rätt till semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

Prop. 1994/952207 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2072) om ändring i lagen (l962:381) om allmän försäkring;

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 5 lagen (1962:381) om allmän försäk- ring1 i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:2072) om ändring i nämn- da lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap.

5 52 Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningför- säkringen. I fråga om en försäkrad som avses i l 5 första stycket skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande in- komst. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1 5 andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan- den eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid sär- skild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig in- komst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring som avses i första stycket a skall gälla från och med den dag då försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna. Om anmälan om ändrade omständigheter görs i anslutning till en period med sjukpenning eller annan ersättning som beräknas per dag och beta- las ut av försäkringskassan, skall ändringen i stället gälla från och med första dagen med ersättningen. Ändring får dock inte gälla från och med en tidigare dag än den då de omständigheter som föranlett ändringen inträffade. Ändring skall i annat fall än som avses i första stycket a gälla från och med den dag då anledning till ändringen uppkommit.

1 Lagen omtryckt 19822120

2 Senaste lydelse 1994:46 13

Under tid som anges under 1 — 6 får, om inte första stycket b, c el- ler d är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäk- ringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade

l. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för dokto- rander,

2. genomgår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller svenskundervisning för invandrare (sfi) och uppbär timersättning för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmark- nadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 5 lagen (]978.'410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adop- tion av barn som ej fyllt tio år el- ler vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om min- dre än ett år har förflutit sedan den försäkrade frck barnet i sin vård

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 15 föräldraledighetslagen (1995:000) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,

6. fullgör tjänstgöring enligt lagen ( l994:1809) om totalförsvarsplikt. För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings- kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 7 b 5 eller 22 kap. 7 5 och som under denna tid får livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjuk- d0m under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart

den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna Prop. 1994/952207 tid.

För en försäkrad som avses i 10 c 5 första stycket 1 eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket ], sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första -- tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 da- gar.

2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om all- män försäkring;

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 5 lagen (1962:381) om allmän försäk- ringl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

95

En försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om havan- deskap har satt ned hennes förmå- ga att utföra uppgifterna i sitt för- värvsarbete med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt bestämmelserna i 12 5 lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

En kvinna har även rätt till havan- deskapspenning om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 5 arbetsmiljölagen (1977:1160), och hon inte kan om- placeras till annat arbete enligt bestämmelserna i 12 5 lagen om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

2

En försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om havan- deskap har satt ned hennes förmå- ga att utföra uppgifterna i sitt för- värvsarbete med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt 19 jföräldraledighetslagen ( 1995:000).

En kvinna har även rätt till havan- deskapspenning om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 5 arbetsmiljölagen (1977:1160), och hon inte kan om- placeras till annat arbete enligt 18 fföräldraledighetslagen.

Havandeskapspenning utges i fall som avses i första stycket för varje dag som nedsättningen består, dock tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, och i fall som

1 Lagen omtryckt 19821120

2 Senaste lydelse 1991:1040

avses i andra stycket för varje dag som förbudet gäller. Havandeskaps- Prop. l994/95z207 penning utges längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Havandeskapspenning utges med belopp som motsvarar kvinnans sjuk-

penning enligt 4 5.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

2.5 Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig beredskaps-

lag (1987: 1262);

Härigenom föreskrivs att 5 5 arbetsrättslig beredskapslag (l987:1262) och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

55

Lagen (l976:580) om medbestäm- mande i arbetslivet, lagen (1974z358) om facklig förtroende- mans ställning på arbetsplatsen, lagen (1982:80) om anställnings- skydd, semesterlagen (1977:480) och lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m., tillämpas med de ändringar och tillägg som anges i en till denna lag fogad förteckning (bilaga).

Lagen (1976:580) om medbestäm- mande i arbetslivet, lagen (1974:358) om facklig förtroende- mans ställning på arbetsplatsen, lagen (1982:80) om anställnings- skydd, semesterlagen (1977:480) och föräldraledighetslagen (] 995.000), tillämpas med de änd- ringar och tillägg som anges i en till denna lag fogad förteckning (bilaga).

Nuvarande lydelse

5. Lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

I fråga om lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. skall l 5ha följande lydelse.

5. Föräldraledighetslagen (l995:000)

I fråga om- föräldraledighetsla- gen (1995.'000) skall 1 5 ha föl- jande lydelse.

l 5 Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt bestämmelserna i denna lag. Sådan rätt har även arbetstagare som a. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn,

b. har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem, c. stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit gift med eller har eller haft barn med föräldern.

Regeringen får genom föreskrifter inskränka rätten till ledighet enligt denna lag, om det krävs för att tillgodose totalförsvarets behov.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

1 Senaste lydelse 199411691

3. Ärendet och dess beredning

Genom beslut den 19 november 1992 bemyndigade regeringen chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av ledighetslagstiftningen.

Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen justi- tiekanslern Johan Hirschfeldt att vara särskild utredare. Utredningen, som bedrevs under namnet "Utredningen om ledighetslagstiftningen”, avlämnade i mars 1994 betänkandet Ledighetslagstiltningen — en översyn (SOU 1994:41).

1 betänkandet lämnas förslag till dels en ny studieledighetslag, dels en ny föräldraledighetslag. Vidare föreslås vissa ändringar i 17 5 semester- lagen (1977:480), lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och arbetsrättslig beredskapslag (1987: 1262). Lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m.m. (SIA-ledighetsla— gen) föreslås avskaffad. Lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare (sfi-ledighetslagen) föreslås bli in- arbetad i den nya studieledighetslagen.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- sema finns i bilaga 1. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsären- det (dnr A94/581/RS).

Regeringen tar här upp frågorna om ny föräldraledighetslag och om vissa förändringar i 17 5 semesterlagen samt följdändringar i AFL och arbetsrättslig beredskapslag.

Utredningens sammanfattning och lagförslag i relevanta delar finns i bilagorna 2 och 3.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 2 mars 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet har haft synpunkter på utformningen av 2 och 14 55 i försla- get till ny föräldraledighetslag. Regeringen har i propositionen följt Lag- rådets förslag. Vissa redaktionella ändringar har .orts. Dessutom har 19 5 omarbetats i förhållande till förslaget i lagrådsremissen. Vi åter- kommer till Lagrådets synpunkter i författningskommentaren till 2 och 14 55 förslaget till ny föräldraledighetslag.

4. En ny föräldraledighetslag 4.1 Behovet av en ny lag

Regeringens förslag: En ny föräldraledighetslag läggs fram. Den innebär en lagteknisk och språklig bearbetning av den nuvarande föräldraledighetslagen. Förslaget innehåller inte några egentliga förändringar i sak annat än då så är motiverat för att genomföra

rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar eller när det är motiverat av lagtekniska skäl.

Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för- slag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har kommenterat behovet av en ny föräldaledighetslag har tillstyrkt eller inte han någon erinran mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Lagen (1978z410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. (föräldraledighetslagen) trädde i kraft den 1 janu- ari 1979. Den har under åren ändrats ett flertal gånger och framstår nu som — åtminstone i vissa delar —- oöverblickbar och svårtillgänglig. La- gen berör många arbetstagare och det är viktigt att lagens utformning är sådan att den enskilde arbetstagaren lätt kan tillägna sig innehållet. Re- geringen anser därför att det är angeläget att lagen nu moderniseras. Dessutom är det viktigt att anpassa reglerna till EG:s direktiv 92/85/EEG på området.

4.2. Internationella åtaganden

4.2.1 Rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar

Direktivet har till syfte att få till stånd åtgärder som uppmuntrar till förbättringar inom området för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller som ammar. Direktivet finns i bilaga 6.

Arbetsgivaren skall enligt direktivets artikel 4 göra en riskbedömning för berörda grupper och därefter vidta nödvändiga åtgärder. Arbetsgiva- ren skall därvid tillfälligt ändra arbetsförhållandena eller arbetstiderna för de berörda arbetstagarna. Om detta av tekniska eller andra objektiva skäl inte är möjligt eller av klart redovisade skäl inte rimligen kan begäras,

skall arbetsgivaren vidta åtgärder för att omplacera arbetstagaren till ett annat arbete. Om inte heller detta är möjligt skall arbetstagaren ha rätt till tjänstledighet så länge det erfordras för att skydda hennes hälsa och säkerhet. Av direktivets artikel 8 följer att medlemsstaterna skall se till att gravi- da arbetstagare, arbetstagare som nyligen fött barn och arbetstagare som ammar (se artikel 2) har rätt till en sammanhängande barnledighet under minst 14 veckor under tiden före eller efter förlossningen enligt nationell lagstiftning eller praxis.

Enligt artikel 9 skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att gravida arbetstagare som avses i artikel 2 skall ha rätt till le- dighet utan löneavdrag för undersökningar under graviditeten om sådana undersökningar måste ske på arbetstid.

Av artikel 10 framgår att medlemsstaterna skall se till att gravida kvin- nor inte får sägas upp från början av graviditeten till slutet av barnledig- heten utom i undantagsfall, som inte har med deras tillstånd att göra och som enligt nationell lagstiftning eller praxis utgör tillräcklig grund för uppsägning, samt i tillämpliga fall, medgivande föreligger från behörig myndighet. Om uppsägning ändå sker skall arbetsgivaren skriftligt ange skälen därför.

Rättigheterna i artiklarna 5, 6 och 7 rörande anställningskontraktet skall enligt artikel 11 tillförsäkras i nationell lagstiftning eller nationell praxis. Detta rör bestämmelser om åtgärder som arbetsgivaren skall vid- ta, t.ex. omplacering. Det gäller också arbetsmiljö och nattarbete. Även rätten till lön och/eller bidrag för arbetstagare enligt artikel 2 måste till- försäkras i nationell lagstiftning eller nationell praxis. _

1 fall som nämns i artikel 8 — barnledighet — måste rättigheter som har att göra med anställningskontraktet för arbetstagare enligt artikel 2 till- försäkras. Vidare måste rätt till bibehållen lön och/eller tillräckligt stort bidrag för arbetstagare enligt artikel 2 tillförsäkras. Bidraget skall anses tillräckligt stort om det garanterar en inkomst som är minst lika stor som den som arbetstagaren skulle få i fall hon avbröt sitt arbete av hälsoskäl, om inte någon annan form av övre gräns gäller enligt nationell lag. Med- lemsstaterna får göra bidraget beroende av att arbetstagaren har kvalifi- cerat sig för en sådan förmån enligt nationell lag. Sådana villkor får dock inte fordra att arbetstagaren har varit anställd under mer än tolv månader omedelbart före den beräknade tidpunkten för nedkomsten.

Medlemsstaterna skall utforma sin lagstiftning så att arbetstagare som anser att de inte har fått del av rättigheterna i direktivet kan föra talan i rättegång eller gentemot en myndighet.

Medlemsstaterna skall enligt artikel 14 se till att bestämmelser som erfordras för att uppfylla direktivet träder i kraft senast inom två år från det att direktivet antogs. Medlemsstaterna kan alternativt se till att ar- betsmarknadens parter inför motsvarande regler i kollektivavtal. Med- lemsstaterna skall dock alltid svara för att direktivet uppfylls.

Direktivet antogs av rådet den 19 oktober 1992.

4.2.2. Den europeiska sociala stadgans innehåll

Den europeiska sociala stadgan ingår i det system av rättsakter som Europarådet har antagit. Stadgan undertecknades år 1961 och Sverige ratificerade huvuddelen av stadgan året därpå.

Stadgan innehåller bl.a. regler om skydd för kvinnliga arbetstagare (artikel 8). Enligt artikel 8.1 föreligger en skyldighet att se till att kvinn- liga arbetstagare kan få ledigt med ekonomisk kompensation sammanlagt tolv veckor i samband med barns födelse. Detta stadgande har tolkats så att sex veckors ledighet efter förlossningen skall vara obligatorisk.

Artikel 8.3 stadgar rätt till ledighet för amning. Denna artikel har tol- kats så att ledigheten skall anses som arbetad tid och betalas som sådan.

Enligt artikel 8.2 skall staterna genomföra en ordning som innebär att en arbetsgivares uppsägning av en kvinnlig arbetstagare är olaglig om den företas under hennes frånvaro på grund av havandeskap eller barns- börd. Detsamma gäller om uppsägningen sker vid en sådan tidpunkt att anställningen upphör under frånvaron. Denna regel har Sverige emeller- tid inte ratificerat.

Artikel 8 i stadgan finns i bilaga 7.

4.3. Bamledighet i samband med förlossning

Regeringens förslag: Den ovillkorliga rätten för en kvinnlig ar- betstagare till hel ledighet i samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sex veckor efter förlossningen utökas till minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen respektive sju veckor efter förlossningen. Ledigheten skall inte vara obligatorisk för ar- betstagaren.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: De remissinstanser som kommenterat förslagen i denna del, förutom Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, tillstyrker eller har ingen erinran mot att rätten till ledighet för kvinnlig arbetstagare i samband med förlossning utökas på angivet sätt. Fakultets- nämnden anser att ledighet vid förlossning bör vara obligatorisk. Det kan till och med enligt fakultetsnämnden ifrågasättas om inte ett straffansvar bör införas för den arbetsgivare som bryter mot regeln. Riksförsäkrings— verket (RF IO anser att EG-direktivets krav på obligatorisk ledighet för kvinnliga arbetstagare två veckor före eller efter förlossningen är moti- verat med hänsyn till kvinnans hälsa. RFV har dock inget att erinra mot utredningens ställningstaganden när det gäller den obligatoriska ledig-

heten. Institutet för arbetslivsforskning anser att rätten till föräldraledig- het bör skrivas in i grtmdlagen.

Bakgrunden till regeringens förslag: EG-direktivet innehåller i denna del krav i två hänseenden. Medlemsstaterna skall se till att gravida ar— betstagare, arbetstagare som nyligen fött barn och arbetstagare som am- mar har rätt till sammanhängande barnledighet under minst 14 veckor under tiden före eller efter förlossningen enligt nationell lagstiftning eller praxis. Av den angivna ledigheten måste arbetstagaren ta ut minst två veckors obligatorisk ledighet under tiden före eller efter förlossningen i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis.

Sociala stadgan innehåller krav på ledighet med ekonomisk kompensa- tion sarnmanlagt tolv veckor i samband med barns födelse, varav sex veckors ledighet efter förlossningen skall vara obligatorisk.

Kvinnliga arbetstagare har enligt 4 5 andra stycket första meningen lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. (föräldrale- dighetslagen) alltid rätt till hel ledighet i samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sex veckor efter förlossningen. Enligt 4 5 första stycket samma lag har arbetstagare rätt till hel ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenningförrnån enligt 4 kap. lagen (l962:381) om allmän försäkring (AF L). För rätt till denna ledighet krävs dock att arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senas- te sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.

Skälen för regeringens förslag:

14 veckors ledighet i samband med förlossning

För att uttryckligen uppfylla direktivets krav på sammanhängande barn- ledighet under minst 14 veckor under tiden före den beräknade tidpunk- ten för förlossningen eller efter förlossningen måste lagstiftningsåtgärder vidtas.

För att uppfylla kravet på 14 veckors ledighet anser regeringen att det ligger närmast till hands att förlänga den enligt 4 5 andra stycket första meningen föräldraledighetslagen stadgade rätten till ledighet till minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veck- or efter förlossningen. Bestämmelsen återfinns i 4 5 första stycket i för- slaget till ny föräldraledighetslag.

Kraven på obligatorisk ledighet i samband med förlossning

Fråga är härefter om någon lagändring behövs för att tillgodose kraven på obligatorisk ledighet såväl enligt direktivet som enligt stadgan. Ut- redningen har under sitt arbete inte funnit något som tyder på att pro- blem skulle föreligga för gravida arbetstagare eller arbetstagare som nyligen fött barn eller som ammar att få ledighet. Det har inte heller

tidigare i lagstiftningsarbetet framförts något allmänt krav på obligatorisk ledighet i samband med barns födelse. Föräldraledighetslagen tillerkän- ner arbetstagarna rätt till ledighet enligt där närmare angivna regler och det har inte framkommit något som tyder på att detta regelverk inte skulle fungera på avsett sätt.

Mot bakgrund härav framstår det för svenska förhållanden som främ- mande och omotiverat med en regel om obligatorisk ledighet.

I princip är alla kvinnliga arbetstagare som har fött barn lediga i an- slutning till förlossningen. Andelen har uppskattats till 98 procent och övriga antas vara sjukskrivna. Kravet i direktivet gäller två veckors obli- gatorisk ledighet under tiden före eller efter förlossningen i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis. Regeringen finner i likhet med utred- ningen att det finns en svensk praxis som innebär att kvinnliga arbets- tagare som nyligen fött barn verkligen utnyttjar den rätt till ledighet som lagstiRningen tillerkänner dem. Den nuvarande — ovan redovisade —1ag- stiftningen om rätt till ifrågavarande ledighet föreslås överförd till den nya föräldraledighetslagen. Regeringen anser att svensk nationell lag— stiftning i förening med praxis redan nu uppfyller ISG-direktivets krav i denna del. Enligt regeringens mening finns det därför inte skäl att införa en regel om obligatorisk ledighet. Detsamma gäller motsvarande krav enligt den europeiska sociala stadgan.

Angående krav på ekonomisk kompensation, se avsnitt 4.8.

Hänvisningar till S4-3

  • Prop. 1994/95:207: Avsnitt 4.5

4.4. Omplacering vid riskfyllda arbetsförhållanden

Regeringens förslag: Bestämmelsen i nuvarande 12 5 första stycket föräldraledighetslagen om omplacering av kvinnliga arbets- tagare som förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete enligt före- skrift som meddelats med stöd av bestämmelserna i 4 kap. 6 5 arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML), utvidgas till att avse även arbetstagare som nyligen fött barn och arbetstagare som ammar.

Bestämmelsen i nuvarande 12 5 andra stycket föräldraledighetsla- gen om omplacering för gravida arbetstagare som inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter behålls oförändrad.

Om det uppkommer möjlighet till en omplacering, som bedöms kunna avse minst en månad skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.

Utredningens Förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inte någon erinran mot de föreslagna förändringarna. Arbetarskyddrstyrelsen uppgav under remissbehandlingen att styrelsen planerar att parallellt ut- färda föreskrifter som anpassar författningsregleringen av dessa frågor på

arbetsmiljöområdet till gällande EG-direktiv. Sådana föreskrifter före- ligger numera. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att hänsynen till kvinnans hälsa även skall innefatta fostret. Riksrevisionsverket (RRIO anser att utredningens förslag i anslutning till avskaffandet av 60-dagars- regeln vid omplacering blir för svagt. RRV föreslår att man behåller en fast tidsgräns för omplaceringsskyldighet t.ex. senast 60 dagar före för- lossningen.

Bakgrunden till regeringens förslag: Om en arbetsgivare vid sin riskbedömning enligt direktivets artikel 4 kommer fram till att det finns en risk för säkerhet och hälsa eller inverkan på graviditet eller amning för de som är gravida, de som nyligen fött barn eller de som ammar, skall arbetsgivaren enligt artikel 5 vidta nödvändiga åtgärder för att sä- kerställa att denna risk undanröjs genom en tillfällig ändring av arbets- förhållandena eller arbetstiden för arbetstagaren ifråga. Om detta av vissa närmare angivna skäl inte är möjligt eller rimligen kan begäras, skall arbetsgivaren vidta åtgärder för att omplacera arbetstagaren till ett annat arbete.

Svensk lagstiftning innehåller redan nu vissa regler om omplacering för gravida arbetstagare.

Enligt 12 5 första stycket nuvarande föräldraledighetslag gäller att om en kvinnlig arbetstagare inte får sysselsättas i sitt arbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 5 AML, har hon rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförrnåner. Sådana föreskrifter har tidigare funnits bl.a. beträffande dykeriarbete och blyarbete. Från och med den 1 januari 1995 gäller enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare, vilka genomför EG-direktivet inom arbetsmiljölagens ram, ett mer generellt förbud för berörda arbets- tagare att sysselsättas i arbete som medför risk för skadlig inverkan (AFS 1994:32).

Av 12 5 andra stycket föräldraledighetslagen följer att en kvinnlig arbetstagare, som på grund av havandeskap inte kan utföra fysiskt på- frestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till ett mindre an- strängande arbete med bibehållna anställningsförmåner. Detta gäller dock endast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

Rätt till omplacering enligt 12 5 föreligger dock endast om det skäli- gen kan krävas av arbetsgivaren att denne bereder arbetstagaren annat arbete hos sig (12 5 tredje stycket).

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelsema i 12 5 nuvarande föräldraledighetslag täcker inte helt de krav som uppställs i direktivet. Lagändringar krävs därför.

Till uppfyllande av direktivets krav i dessa delar föreslås att bestäm- melsen om omplacering av arbetstagare, som förbjudits fortsätta sitt arbete enligt föreskrift som meddelats med stöd av AML, utvidgas till

att avse även grupperna arbetstagare som ammar och som nyligen fött barn. Utredningen föreslog att det, förutom vid de s.k. förbudsfallen, skulle införas en rätt till omplacering för sådana gravida, nyförlösta och am- mande kvinnor, som har arbetsuppgifter som är riskfyllda för deras hälsa och säkerhet. Bestämmelsen föreslogs införd i samma paragraf som regeln om omplaceringsrätt vid fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Som en följd härav och för att uppfylla EG-direktivets krav föreslog utred- ningen att tidsgränsen för omplacering om 60 dagar före beräknad för- lossning skulle avskaffas. Utredningen föreslog vidare att rätt till om- placering för gravida och ammande kvinnor som har fysiskt påfrestande eller andra för hälsan och säkerheten riskfyllda arbetsuppgifter skulle föreligga så länge det är nödvändigt för att skydda kvinnans hälsa och säkerhet under havandeskapet och under amningen. För gruppen nyligen förlösta föreslogs en gräns för rätt till omplacering om tre månader efter förlossningen.

Arbetarskyddsstyrelsen har härefter, för att uppfylla EG-direktivets krav, meddelat ett mer generellt förbud än tidigare för berörda arbets- tagare att sysselsättas i riskfyllda arbeten. Regeringen anser därför att utredningens förslag om rätt till omplacering vid för hälsan och säkerhe— ten riskfyllda arbetsuppgifter inte längre är nödvändigt. Den nuvarande regeln om rätt till omplacering vid fysiskt påfrestande arbetsuppgifter bör dock föras över till den nya lagen. Det innebär att 60-dagarsbegräns— ningen vid omplacering vid fysiskt påfrestande arbetsuppgifter behålls. Någon uttrycklig regel om rätt till omplacering så länge det är nödvän- digt för att skydda kvinnans hälsa och säkerhet under havandeskap och amning är inte heller längre nödvändig. Sådan rätt föreligger enligt för- slagets 18 5 så länge Arbetarskyddsstyrelsens förbud gäller. Som nyss nämnts har Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter i denna del anpassats till EG-direktivet.

EG-direktivet förutsätter att det kan förekomma situationer där om- placering inte kan ske, och stadgar för dessa fall i stället rätt för arbets- tagaren till tjänstledighet. Mot bakgrund härav bör den nuvarande be- stämmelsen om att rätt till omplacering endast föreligger om det skäligen kan krävas av arbetsgivaren att denne bereder arbetstagaren annat arbete hos sig (12 5 tredje stycket nuvarande lag), kunna behållas.

Den nuvarande föräldaledighetslagen innehåller en bestämmelse att i de fall som avses i 12 5 första stycket (där arbetstagaren förbjudits att fortsätta sitt arbete) arbetsgivaren fortlöpande skall pröva möjligheten till omplacering. Om det därvid uppkommer möjlighet till en omplacering som bedöms kunna avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet. En motsvarande regel bör införas i den nya föräldra- ledighetslagen. Tillärnpningsområdet föreslås alltså utvidgat till att avse även omplaceringsfall med anledning av fysiskt påfrestande arbetsupp- gifter.

LO har framfört den synpunkten att hänsynen till kvinnans hälsa och säkerhet även bör innefatta hänsyn till fostret. EG-direktivet bör emel-

lertid tolkas så att den gravida kvinnan och fostret skall ses som en en- het ur risksynpunkt. Det bör vidare vara möjligt att med stöd av 4 kap. 6 & AML utfärda föreskrifter till skydd för arbetstagare som är gravida, där föreskrifterna även tar hänsyn till riskerna för fostret (se uttalanden i prop. 1993/94:186 s. 62 f.). Sådana föreskrifter har utfärdats i Arbetar- skyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare (AFS 1994:32) om biologiska ämnen (AFS 1992:8), om dykeriarbete (AFS l993z57), om bly (AF S 1992:17) och om bergarbete (AFS l986zl7).

Hänvisningar till S4-4

  • Prop. 1994/95:207: Avsnitt 4.5, 4.8

4.5. Tjänstledighet vid riskfyllda arbetsförhållanden

Regeringens-förslag: En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar och som har rätt att omplaceras men där omplacering inte är möjlig, skall ha rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet. Hon skall dock inte ha rätt till bibehållna anställningsförmåner under den tid som ledigheten avser.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som kommenterat för- slaget i denna del tillstyrker eller lämnar detta utan erinran. LO anser dock, liksom vid omplacering, att hänsynen till kvinnans hälsa även skall innefatta fostrets.

Skälen för regeringens förslag: För de fall omplacering av tekniska eller andra objektiva skäl inte är möjlig eller om omplacering av klart redovisade skäl inte rimligen kan krävas skall arbetstagaren enligt arti- kel 5 i direktivet ha rätt till tjänstledighet så länge det erfordras för att skydda hennes hälsa och säkerhet.

Uänstledighet för gravida

Av 4 5 andra stycket nuvarande föräldraledighetslag följer att kvinnliga arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sex veckor efter förlossningen. Av avsnittet 4.3 framgår att regeringen föreslår att denna ledighet skall utökas till minst sju veckor före den be- räknade tidpunkten för förlossningen respektive sju veckor efter förloss— ningen.

Även med den förslagna förlängningen av ledighet i samband med förlossning fordrar direktivet att arbetstagaren, om hon inte kan beredas

omplacering, skall ha rätt till tjänstledighet så länge det erfordras för att skydda hennes hälsa och säkerhet.

Regeringen föreslår därför en lagändring av innebörd att, i de fall där omplacering inte är möjlig, rätt till tjänstledighet skall föreligga så länge det erfordras för att skydda arbetstagarens hälsa och säkerhet. I förslaget anges uttryckligen att ledigheten inte skall vara förenad med anställ- ningsförmåner. För den som har rätt till ledighet på grund av att hon har fysiskt påfrestande arbetsuppgifter gäller den i 19 & angivna 60-dagars- begränsningen. Angående direktivets krav på rätt till tryggade ekono- miska förhållanden se avsnitt 4.8.

LO har på samma sätt som i frågan om rätt till omplacering vid risk- fyllda arbetsförhållanden fi*amfört krav på rättigheter till förmån för fostret. Regeringen hänvisar i denna del till sitt uttalande i avsnitt 4.4.

Tjänstledighet för den som nyligen fött barn

Enligt 3 & nuvarande föräldraledighetslag har arbetstagare rätt till ledig- het för vård av barn dels i form av hel ledighet, dels i form av förkort- ning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten till hel ledighet gäller under tre år från barnets födelse. Riksdagen har beslutat att rätten till hel ledighet skall vara ett och ett halvt år från och med den 1 juli 1995 (SFS l994zl989). Arbetstagaren har vidare enligt 4 (j nuva- rande föräldraledighetslag rätt till hel ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenningförrnån enligt 4 kap. AF L och förkortning av arbetstiden enligt vissa närmare angivna regler.

Som villkor för rätt till ledigheten gäller dock enligt 5 5 att arbetstaga- ren vid ledighetens början varit anställd hos arbetstagaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Dessa regler föreslås överförda till den nya föräldrale- dighetslagen.

Därtill har en kvinnlig arbetstagare enligt 4 5 andra stycket rätt till sex veckors ledighet efter förlossningen. Av avsnitt 4.3 framgår att regering- en föreslår att längden på denna form av ledighet utökas till minst sju veckor före den beräknade förlossningen respektive sju veckor efter förlossningen.

På samma sätt som för arbetstagare som väntar barn och där omplace- ring inte är möjlig föreslås vidare till uppfyllande av direktivets krav i denna del rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda arbetstaga— rens hälsa och säkerhet. Ledigheten skall enligt förslaget inte vara förenad med anställningsförmåner. Enligt regeringens uppfattning tillgodoser svensk lagstiftning genom nu redovisade regler direktivets krav på rätt till ledighet för arbetstagare som nyligen fött barn. Angående krav på rätt till ekonomisk kompensation, se avsnitt 4.8.

Tjänstledighetjör den som ammar

Även den europeiska sociala stadgan innehåller krav på rätt till ledighet för amning (artikel 8.3).

Av 4 5 andra stycket andra och tredje meningarna i den nu gällande föräldraledighetslagen framgår att en kvinnlig arbetstagare har rätt att vara ledig för att amma barnet. För denna typ av ledighet gäller inte något kvalifikationskrav. Regler av samma innebörd föreslås införda i den nya föräldraledighetslagen.

På samma sätt som för arbetstagare som väntar barn eller nyligen har fött barn och där omplacering inte är möjlig föreslås till uppfyllande av direktivets krav i denna del vidare rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda arbetstagarens hälsa och säkerhet. Ledigheten skall enligt förslaget inte vara förenad med anställningsförmåner. Angående krav på rätt till ekonomisk kompensation, se avsnitt 4.8.

Regeringen anser att såväl EG-direktivets som sociala stadgans krav i dessa delar uppfylls genom nyss redovisade regler.

Hänvisningar till S4-5

4.6. Ledighet för undersökningar under graviditeten

Regeringens bedömning: De skyldigheter som åläggs genom EG- direktivet och som avser rätten till ledighet för undersökningar under graviditeten bör inte föranleda några ändringar i förhållande till vad som gäller enligt den nuvarande lagstiftningen.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom LO lämnar be- dömningen utan erinran eller utan närmare kommentarer. LO anser inte att direktivets krav är uppfyllt genom nu gällande avtal på arbetsmark- naden. LO ser inte heller något särskilt värde i att frågan regleras genom avtal.

Skälen för regeringens bedömning: EG-direktivets artikel 9 ställer krav på nationell lagstiftning eller praxis att garantera gravida arbets- tagare rätt till ledighet för att genomgå mödravårdsundersökningar, .om dessa undersökningar måste ske på arbetstid.

Ett krav på rätt till lön behandlas i avsnitt 4.8. Svensk lagstiftning innehåller inte någon uttrycklig regel om rätt till sådan ledighet. Inom det statliga området gäller enligt avtal att en ar- betstagare har rätt till s.k. tjänstebefrielse om det behövs för besök för kontroll eller undersökning på en mödravårdscentral.

Utredningen har inte vid sina kontakter med organisationer på arbets- marknaden mottagit några krav i detta hänseende. Utredningen har där-

vid uttalat att denna typ av ledighet enligt svensk arbetsrättslig tradition typiskt sett torde vara en fråga som löses avtalsvägen.

LO anser inte att direktivets krav är uppfyllt genom avtal på arbets- marknaden eller att det skulle ligga något särskilt värde i att så sker.

Regeringen har i direktiven till en kommission om den svenska arbets- rätten (dir. 1995130) framhållit att kommissionen skall försöka finna former som medför att arbetsmarknadens parter själva i så stor utsträck- ning som möjligt genom kollektivavtal kan utforma de arbetsrättsliga reglerna så att de fungerar väl i praktiken och blir så enkla och effektiva som möjligt. Det är således regeringens uppfattning att parterna så långt möjligt själva skall lösa denna typ av frågor avtalsvägen.

Hänvisningar till S4-6

4.7. Anställningsskyddet för gravida arbetstagare m.fl.

Regeringens bedömning: De skyldigheter som åläggs genom EG- direktivet och som avser anställningsskyddet bör inte föranleda några ändringar i förhållande till vad som gäller enligt den nuva- rande lagstiftningen.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm— ning.

Remissinstanserna: Landstingsförbundet har framfört att det bör vara möjligt att, om särskilda skäl föreligger, omplacera arbetstagaren till annan anställning inom ramen för arbetstagarens yrkeskvalifrkationer. Ingen av de övriga remissinstansema har han någon särskild synpunkt rörande reglerna om anställningsskydd.

Skälen för regeringens bedömning: Av artikel 10 i direktivet framgår att medlemsstaterna skall se till att arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller som ammar inte får sägas upp under perioden från början av graviditeten till slutet av bamledigheten. Detta gäller dock inte de fall som inte har med arbetstagarens tillstånd att göra och som enligt nationell lagstiftning eller praxis utgör tillräcklig grund för uppsägning, samt i tillämpliga fall, medgivande föreligger från behörig myndighet. Om uppsägning ändå sker skall arbetsgivaren lämna en uttömmande skriftlig motivering till detta. Medlemsstaterna skall vidare vidta nödvän- diga åtgärder för att skydda arbetstagare från följderna av sådana olagli- ga uppsägningar.

Genom reglerna om anställningsskydd i 10 och 11 55 nuvarande för- äldraledighetslag är uppsägning eller avskedande enbart av det skälet att någon begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt föräldraledig- hetslagen förbjuden. Om det ändå sker skall uppsägningen eller avske— dandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det. En arbetstagare är vidare inte skyldig att enbart av nyss nämnda skäl vidkännas minskning av anställningsförmånema eller försämring av arbetsförhållanden i annan

mån än vad som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagaren är inte heller skyldig att av ovannämnda skäl tåla annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvän- dig följd av ledigheten.

Direktivets krav tillgodoses genom ovan angivna regler, som föreslås överförda till den nya föräldraledighetslagen. Därtill kommer att en upp- sägning även i annat fall — för de arbetstagare som omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) — alltid måste vara sakligt grun- dad enligt den lagen.

Regeringen finner inte att det finns skäl att införa. en utökad rätt för arbetsgivaren att omplacera arbetstagaren som Landstingsförbundet har föreslagit.

4.8. Rätt till ekonomiskt bidrag under ledighet

Regeringens bedömning: De skyldigheter som åläggs genom EG- direktivet och sociala stadgan och som avser rätten till ekonomiskt bidrag under ledigheten bör inte föranleda några ändringar i för- hållande till vad som gäller enligt den nuvarande lagstiftningen. Frågorna kan dock behöva beredas vidare.

Utredningens bedömning: Utredningen anser att svensk lagstiftning och praxis uppfyller de krav EG-direktivet ställer upp i fråga om bidrag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstansema kommenterar inte frå- gan. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) är clock tveksam till om direktivets krav på rättighet för gravida arbetstagare att ha trygg- ade ekonomiska förhållanden är uppfyllt i det fall omplacering inte är möjlig utan tjänstledighet är påkallad. SACO påpekar att arbetstagaren då är hänvisad till reglerna om havandeskapspenning om tidpunkten för att kunna ta ut föräldrapenning ännu inte är nådd. SACO anser att AFL behöver ändras så att havandeskapspenning dels skall kunna tas ut tidi- gare under graviditeten, dels att rätten till penningen vidgas till situa- tioner då arbetstagaren inte kan utföra fysiskt påfrestande eller andra för hennes hälsa och säkerhet riskfyllda arbetsuppgifter i de fall då ompla- cering inte är möjlig.

Även RFV anser att en översyn av reglerna för föräldraledighet inte kan inskränkas till ledighetslagen. RFV menar att en översyn av gällande bestämmelser om havandeskapspenning och föräldraförsäkringsfönnåner bör göras för att se om svensk lagstiftning uppfyller direktivets krav i denna del.

Bakgrunden till regeringens bedömning: I de fall som avses i direk- tivets artiklar 5, 6 och 7 skall de rättigheter som följer av anställnings- avtalet, även i fråga om bibehållen lön eller rätt till skälig ersättning, säkerställas i nationell lagstiftning eller praxis för arbetstagare som är

gravida, nyligen fött barn eller som ammar (artikel 11). Vidare krävs att en arbetstagare som är berättigad till barnledighet enligt artikel 8 (14 veckor i samband med förlossning) skall ha rätt till bibehållen lön eller rätt till skälig ersättning.

Ersättningen vid barnledighet enligt artikel 8 skall anses skälig om den garanterar minst samma inkomst som arbetstagaren i fråga skulle ha uppburit vid arbetsuppehåll av hälsoskäl, med förbehåll för eventuellt tak för ersättningen som fastställts i nationell lagstiftning.

Medlemsstaterna får göra bidraget beroende av att arbetstagaren har kvalificerat sig för en sådan förmån enligt nationell lag. Sådana villkor får dock inte fordra att arbetstagaren har varit anställd under mer än tolv månader omedelbart före den beräknade tidpunkten för förlossningen.

Av artikel 9 i direktivet framgår att gravida arbetstagare skall ha rätt till ledighet utan förlust av lön för att genomgå mödravårdsundersök— ningar, om dessa undersökningar måste ske på arbetstid.

Enligt artikel 8.1 i den europeiska sociala stadgan föreligger en skyl— dighet att se till att kvinnliga arbetstagare kan få ledigt med ekonomisk kompensation sammanlagt tolv veckor i samband med barns födelse. Stadgans artikel 8.3 innehåller krav på rätt till ledighet för amning. Den— na artikel har tolkats så att ledigheten skall anses som arbetad tid och

betalas som sådan.

F öräldraförsäkring och havandeskapspenning

Av 4 kap. AFL framgår att en försäkrad förälder som är inskriven hos allmän försäkringskassa har rätt till föräldrapenning och tillfällig för- äldrapenning (föräldrapenningförmåner). Försäkrad enligt AFL är dels svenska medborgare, dels personer som utan att vara svenska medborga— re är bosatta i Sverige. En försäkrad som är bosatt i Sverige skall fr.o.m. 16 års ålder vara inskriven i svensk försäkringskassa. Som villkor för rätt till föräldrapenning gäller att föräldern har varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst 180 dagar i följd närmast före den dag för vilken föräldrapenningen skall utbetalas. Rätten till havandeskapspenning regleras i 3 kap. 9 5 samma lag.

Föräldrapenning i samband med ett barns födelse eller adoptivbarns ankomst utbetalas sedan den 1 januari 1995 under 450 dagar. För 300 av ersättningsdagama betalas föräldrapenning med belopp motsvarande 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, dock lägst 60 kro- nor per dag, det s.k. garantibeloppet, och för 60 dagar utges föräldrapen- ning med 90 procent. Under resterande 90 dagar utges garantibeloppet. Föräldrapenning, som utges till den av föräldrarna som huvudsakligen vårdar barnet, får tas ut längst till dess barnet fyllt åtta år eller har av- slutat det första skolåret.

Den blivande modem har rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. En kvinnlig arbetstagare har alltid rätt till föräldrapenning till

och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen, även om hon inte har barnet i sin vård.

En blivande moder har rätt till havandeskapspenning om havandeska- pet har satt ned hennes förmåga att utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbe- te med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt bestämmelserna i 12 & nuvarande föräldrale- dighetslag. Hon har vidare rätt till havandeskapspenning om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en arbetsmiljöföreskrift som meddelats med stöd av 4 kap. 6 & AML och hon inte kan omplaceras till annat arbete enligt bestämmelserna i 12 5 nuvarande föräldraledighets- lag.

Havandeskapspenning utges — förutom för de fall där arbetstagaren förbjudits fortsätta sitt arbete enligt föreskrift som meddelats med stöd av 4 kap. 6 & AML — tidigast fr.o.m. den sextionde dagen före tidpunk- ten för den beräknade förlossningen och längst t.o.m. den elfte dagen före denna tidpunkt, dvs. under högst 50 dagar. Havandeskapspenning utges för de första tre dagarna med 65 procent av den sjukpenninggrun- dande inkomsten och däreher med 80 procent. Har kvinnan förbjudits fortsätta sitt arbete därför att arbetsmiljön kan medföra vissa risker utges ersättning redan fr.o.m. dagen för avstängningen.

Sjukpenning

Enligt gällande sjukpenningregler är den första dagen i en sjukperiod karensdag och kompensationsgraden för de därpå följande två dagarna 65 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten i varje period och 80 procent för tid därefter t.o.m. den 365:e dagen. När en sjukperiod har pågått i 365 dagar skall sjukpenning för tiden därefter betalas med 70 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Regeringen har föreslagit (prop. 1994/951100, bil. 6) att en enhetlig ersättningsnivå om 75 procent av inkomstbortfallet respektive den sjukpenninggrundande inkomsten bör införas i sjuklöne- och sjukpenningssystemen och inom föräldraförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 1997.

Skälen för regeringens bedömning: EG-direktivet ställer krav på att rätt till bibehållen lön eller rätt till skälig ersättning skall säkerställas i nationell lagstiftning eller praxis för gravida arbetstagare, arbetstagare som nyligen fött barn och arbetstagare som ammar vid bl.a. omplacering och tjänstledighet p.g.a. riskfyllda arbetsförhållanden. Direktivet ställer vidare krav på rätt till bibehållen lön eller rätt till skälig ersättning vid den sammanhängande barnledigheten om 14 veckor i samband med förlossning. Ersättningen anses i detta fall skälig om den garanterar minst samma inkomst som arbetstagaren skulle ha uppburit vid frånvaro av hälsoskäl. Vidare stadgar direktivet krav på rätt till bibehållen lön vid ledighet för mödravårdsundersökningar.

Enligt regeringens förslag till regler om rätt till omplacering vid risk- fyllda arbetsförhållanden' — de s.k. förbudsfallen enligt 18 5 — skall ar- betstagaren uttryckligen ha rätt till bibehållna anställningsförmåner.

Någon motsvarande rättighet föreslås inte beträffande tjänstledighet vid riskfyllda arbetsförhållanden (förbudsfallen). Av ovan redovisade regler framgår att en kvinna som nyligen fött barn eller som ammar har rätt till föräldrapenning enligt reglerna i AFL. Ersättningens nivå understiger inte nivån på ersättning inom sjukförsäkringen. Rätten till ersättning föreligger under 360 dagar. 30 dagar är dock förbehållna fadern om för— äldrarna har gemensam vårdnad. Därefter föreligger rätt till ersättning med 60 kronor per dag under 90 dagar. En gravid arbetstagare som för- bjudits fortsätta sitt arbete enligt arbetsmiljöföreskrift har rätt till havan- deskapspenning från och med dagen för avstängningen. Arbetarskydds- styrelsens nya föreskrifter från och med den 1 januari 1995 om gravida och ammande arbetstagare (AF S 1994:32) kan komma att öka utnyttjan- det av havandeskapspenning framöver. Jfr avsnitt 4.4. En gravid arbets- tagare som har rätt till tjänstledighet p.g.a. fysiskt ansträngande arbets- förhållanden har rätt till havandeskapspenning tidigast fr.o.m. den sex- tionde dagen före tidpunkten för den beräknade förlossningen och längst t.o.m. den elfte dagen före denna tidpunkt. Nivån på havandeskapspen- ning motsvarar nivån på ersättning enligt sjukförsäkringen. Gravida ar- betstagare har vidare rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

För tjänstlediga arbetstagare enligt den s.k. l4-veckorsregeln gäller bestämmelserna om rätt till ersättning enligt reglerna om föräldraförsäk- ring. Rätten till ersättning föreligger således under 360 dagar varav 60 ersättningsdagar kan förläggas till tiden närmast före beräknad förloss- ningsdag. Ersättningsnivån understiger inte sjukförsäkringens.

Vid tjänstledighet för mödravårdsundersökningar föreligger inte någon lagstadgad rätt till ersättning. Kollektivavtal som reglerar denna fråga finns endast i begränsad omfattning på arbetsmarknaden.

Utredningen om socialförsäkring och EG redovisade i sitt slut- betänkande Social trygghet och EES (SOU 1993:115) överväganden och förslag föranledda av de konsekvenser som EES-avtalet — och i en för- längning ett medlemskap i EU — för med sig i fråga om bl.a. föräldraför— säkringen.

RFV redovisade i februari 1995 ett uppdrag till regeringen där bl.a. sjukskrivningsorsaker under graviditet belystes samt sambandet mellan sjukpenning, föräldrapenning och havandeskapspenning kartlades. Frågor om havandeskapspenning samt ersättning vid ledighet för mödravårds- undersökningar bereds för närvarande inom Socialdepartementet. I sam- band härmed kommer regeringen att överväga behovet av regeländringar.

Hänvisningar till S4-8

  • Prop. 1994/95:207: Avsnitt 4.5, 4.6

4.9. Samråds- och anmälningsskyldighet m.m.

Regeringens förslag: Arbetstagaren skall samråda med arbetsgi- varen om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledigheten.

Om det kan ske utan olägenhet för arbetstagaren, skall denne lägga hel ledighet så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som kommenterar för— slaget i denna del, förutom Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), som avstyrker förslaget om samrådsskyldighet, lämnar förslagen utan erinran. Svenska Arbetsgivare/öreningen (SAF) anser dock att det hade varit lämpligt att förlänga anmälningstidema för början av föräldraledig- het respektive vid avbrytande av sådan ledighet.

Statens arbetsgivarverk (SA V) anser att det vore önskvärt att ge arbets- givaren möjlighet att skjuta upp återgång i arbete högst två månader när arbetstagaren avbryter ledigheten i förtid. För att en sådan regel inte skulle få oskäliga konsekvenser anser SAV att den kan förses med ett undantag av innebörd att återgången får uppskjutas högst en månad när det föreligger synnerliga skäl, t.ex. om barnet avlidit.

LO anser att innebörden av den föreslagna bestämmelsen om samråds- skyldighet och förläggning av ledigheten är oklar. LO motsätter sig inte en samrådsskyldighet men avvisar att denna ges den innebörden att ar— betsgivaren med stöd av denna kan bestämma över föräldrarnas disposi- tion av föräldraledigheten och skapa situationer där två arbetsgivare framför konfliktande anspråk på att styra ledigheten.

SACO vänder sig mot att det såvitt avser samrådsskyldigheten nästan enbart tas upp arbetsgivarens intressen i saken och inte den föräldraledi- ges intresse av en förläggning som gagnar barnet. SACO anser att det av motiven till lagtexten klart måste framgå att arbetsgivaren inte får för- svåra för familjen att organisera föräldraledigheten så att det blir bra för barnet och att en uppdelning av ledigheten kan göras mellan makarna.

TCO anser att det är en försämring jämfört med dagens lagstiftning att arbetstagaren skall samråda eftersom det gör att rätten till föräldraledig- het kan uppfattas som oklar. TCO avstyrker därför förslaget i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Från arbetsgivarhåll har framförts krav på anmälningsskyldighet i relativt god tid före ledighetens början. Även om det från arbetsgivarsynpunkt finns starka praktiska skäl för att i föräldraledighetslagen införa en anmälningsskyldighet i relativt god tid före ledighetens början, anser regeringen att lagens syfte och dess prak- tiska tillämpning i bamfamiljemas vardag, bestämt talar emot detta. En

sådan ordning skulle inte främja de familjepolitiska strävandena och de jämställdhetsintressen som ligger bakom lagen.

Det bör däremot tydligt framgå av föräldraledighetslagen att arbets- tagaren har en plikt att samråda med arbetsgivaren om den kommande föräldraledigheten och att även produktionens intressen skall beaktas vid sådant samråd. Regeringen föreslår därför en ny regel för sarnrådsskyl— dighet där samrådsinitiativet läggs hos arbetstagaren. Samrådsskyldig— heten avser ledighetens förläggning och andra frågor som rör ledigheten. Enligt förslaget skall arbetstagaren, om det kan ske utan olägenhet för denne, lägga hel ledighet så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fort- gå utan påtaglig störning. I själva begreppet samråd ligger naturligtvis att det är en dialog som skall föras mellan parterna och att såväl arbets- givarens som arbetstagarens intressen skall beaktas. Med arbetstagarens intresse innefattas givetvis barnets intresse av att ledigheten blir förlagd på ett sätt som gagnar barnet bäst.

Det är inte regeringens uppfattning att den föreslagna lagändringen avseende samrådet kommer att försvåra för familjerna att organisera ledigheten. Regeringen anser inte heller att den föreslagna ändringen medför att rätten till föräldraledighet blir oklar. Den understryker dock vikten av samråd och ömsesidigt hänsynstagande mellan arbetstagarna och arbetsgivarna.

Arbetstagaren skall lägga ledigheten så att verksamheten hos arbetsgi- varen kan fortgå utan påtaglig störning. Det är naturligt att en arbets- tagares ledighet i många fall kan innebära störningar i verksamheten. Meningen är inte att varje sådan stöming skall kunna hindra arbetstaga- ren från att få den begärda ledigheten. Det är endast i sådana fall där stömingen är påtaglig, dvs. det finns omständigheter som gör att verk- samheten hos arbetsgivaren kommer att utsättas för stora påfrestningar, som det kan krävas att arbetstagaren förlägger ledigheten på annat sätt. Detta gäller dock endast om det kan ske utan olägenhet för arbetstaga- ren. Ett exempel på sådan olägenhet är situationer där arbetstagaren inte kan erhålla nödvändig barntillsyn.

Den nuvarande regeln om skyldighet för arbetstagaren att som huvud- regel minst två månader före ledighetens början anmäla detta till arbets- givaren (nuvarande 7 5) föreslås överförd till den nya föräldraledighets- lagen. Anmälningstiden för ledighet med tillfällig föräldrapenning före- slås att som nu vara minst en vecka före ledighetens början. Om ledig- heten beror på sjukdom eller smitta skall dock inte någon anmälningstid gälla. Vid återgång i arbete genom avbrott av påbörjad ledighet är ar- betsgivaren inte skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än en månad efter det att arbetsgivaren underrättats om återgången, om ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer (9 & nuvarande föräldraledighetslag). Bestämmelsen föreslås överförd till den nya för- äldraledighetslagen. Regeringen timer inte skäl att tillgodose kraven på förlängning av anmälningstidema. Regeringen anser inte heller att regler, som ger arbetsgivaren rätt att skjuta på arbetstagarens återgång i arbetet, bör införas.

4.10. Talerätt

Regeringens bedömning: De skyldigheter som åläggs genom EG- direktivet och som avser talerätten bör inte föranleda några lagänd- ringar i förhållande till vad som gäller enligt nuvarande lagstift- ning.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm— n1ng.

Remissinstansema: Remissinstansema har inte kommenterat frågan. Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 12 i EG-direktivet skall medlemsstaterna utforma sin lagstiftning på sådant sätt att en ar- betstagare som anser att hon inte fått del av rättigheterna i direktivet kan föra talan i domstol eller genom hänvändelse till andra behöriga myn- digheter enligt nationell lagstiftning eller praxis.

Av 13 & nuvarande föräldraledighetslag framgår att en arbetsgivare som bryter mot lagen skall betala skadestånd för den förlust som upp- kommer och för den kränkning som har skett. I 20 kap. 10, 10 a och 11 åå AFL finns bestämmelser om omprövning av försäkringskassans beslut om försäkring enligt lagen samt om talerätt.

Den nuvarande regeln (13 &) föreslås oförändrad införd i den nya föräldraledighetslagen. Svensk lagstiftning får dels härigenom, dels med hänsyn till de redovisade reglerna i AFL anses uppfylla kravet på möj- lighet att föra talan till skydd för de aktuella rättigheterna.

4.11. Avvikelser genom kollektivavtal

Regeringens förslag: Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får utöver vad som gäller enligt nuvarande lagstiftning genom kollek- tivavtal även avtala om avvikelser från regeln om arbetstagarens anmälan till arbetsgivaren vid ledighet med tillfällig föräldrapen- ning.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Utredningen föreslår även att kravet på att en central arbetstagarorganisation skall ha slutit eller godkänt ett kollektivavtal med avvikelser från lagen utmönst- ras.

Remissinstansema: Remissinstansema har inte kommenterat förslaget om ändring i regeln om avvikelser genom kollektivavtal.

Skälen för regeringens förslag: 2 5 i den nuvarande föräldraledig- hetslagen om möjlighet att sluta kollektivavtal som avviker från lagen föreslås i princip oförändrad införd i den nya lagen. Av förenklingsskäl föreslås dock att avtal som avviker från lagen får träffas även beträffan- de anmälan om ledighet med tillfällig föräldrapenning. Utredningens förslag att utmönstra kravet på att en central arbetstagarorganisation skall sluta eller godkänna kollektivavtalet innebär en samordning med 1992 års arbetsrättskommittés förslag i motsvarande del såvitt avser lagen om anställningsskydd. Det förslaget har inte lett till lagstiftning. Regeringen finner därför inte skäl att heller här föreslå denna ändring.

4.12. Kvalifikationstid

Regeringens bedömning: Utredningens förslag om kvalifikations- tid bör inte föranleda någon lagändring i förhållande till vad som

gäller enligt nuvarande lagstiftning.

Utredningens förslag: Utredningen har i sitt förslag avskaffat hän- visningen till LAS och i stället uttryckligen angett principerna för beräk- ning av anställningstid. Dessa överensstämmer i stort med vad som gäll- de enligt 3 5 första stycket punkterna 1 och 2 LAS före den 1 januari 1995.

Remissinstansema: SA V har invänt att den nuvarande kvalifikationsti- den för rätt till föräldraledighet är för kort. SAF har framfört samma synpunkt.

Skälen för regeringens bedömning: Regeln om kvalifikationstid m.m. återfinns i 5 & nuvarande föräldraledighetslag. Som villkor för rätt till ledighet krävs som huvudregel att arbetstagaren vid ledighetens bör- . jan har varit anställd hos arbetsgivaren antingen under de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. För beräkning av anställningstid hänvisas i föräldraledighetslagen till LAS:s regler om beräkning av anställningstid (3 5 första stycket LAS).

Regeringen delar inte SAV:s och SAF :s uppfattning att kvalifikations- tiden för rätt till ledighet är för kort. Den nuvarande regeln föreslås därför överförd till den nya föräldraledighetslagen.

Hänvisningar till S4-12

  • Prop. 1994/95:207: Avsnitt 6

4.13. Skadestånd och preskription

Regeringens bedömning: Utredningens förslag om skadestånd och preskription bör inte föranleda några lagändringar i förhållande till vad som gäller enligt nuvarande lagstiftning.

Utredningens förslag: Utredningen föreslår att nya regler om skade- stånd och preskription införs. Enligt dessa skall även en arbetstagare kunna åläggas skadeståndsskyldighet och talan skall väckas vid domstol inom tre månader från det att skadan inträffade. Förslaget överensstäm- mer med 1992 års arbetsrättskommittés förslag.

Remissinstansema: De flesta remissinstanser har inte kommenterat dessa förslag. Arbetsdomstolen har inte haft några erinringar mot för- slagen. SACO har dock ifrågasatt behovet av att införa regler om arbets- tagares skadeståndsansvar i och med att arbetstagarens skadeståndsskyl- dighet redan följer av principerna i skadeståndslagen. SACO avvisar förslaget om en preskriptionsfrist på tre månader. SACO anser att det är fel att bryta nuvarande ordning med lokala och centrala förhandlingar och tvinga parterna att gå till domstol innan de uttömt möjligheterna att komma överens. TCO har avstyrkt förslaget i dessa delar.

Skälen för regeringens bedömning: Utredningens förslag bygger på de förändringar som föreslagits av 1992 års arbetsrättskommitté. Dessa förslag har inte lett till någon lagstiftning. Regeringen timer därför inte skäl att heller här föreslå denna ändring. De nuvarande reglerna om ska— destånd och preskriptiOn föreslås därför överförda till den nya föräldra- ledighetslagen.

5 Semesterlönegrundande frånvaro

5.1 90-dagarsregeln i 17 å andra stycket semesterlagen

Regeringens förslag: Den s.k. 90-dagarsregeln i 17 5 andra styck- et semesterlagen (1977:480) avskaffas.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstansema: De remissinstanser som kommenterat förslaget i denna del har inte någon erinran mot detta.

Bakgrunden till regeringens förslag: Huvudregeln i semesterlagen är att en arbetstagares rätt till semesterlön baseras på den lön arbetstagaren har tjänat in genom sitt arbete. Vissa typer av frånvaro grundar dock rätt till semesterlön. Sjukdom är en sådan frånvarotyp.

Rätten till semesterlönegrundande frånvaro på grund av sjukdom är begränsad till högst 180 dagar under intjänandeåret i de fall sjukdomen inte beror på en arbetsskada. Vid tillämpningen av denna bestämmelse skall frånvaro under de första 90 dagarna av frånvaroperioden inte i något fall anses bero på arbetsskada.

Ursprungligen var endast frånvaro på grund av yrkesskada semesterlö- negrundande. År 1954 gjordes även annan sjukdom semesterlönegrun- dande, dock längst under 90 dagar av kvalifikationsåret. Bestärnmelsens

tillkomst hängde samman med 1954 års lagstiftning om yrkesskadeför- säkring och den däri föreskrivna samordningen mellan den allmänna sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen. Samordningen, som be- hölls vid tillkomsten av lagen (1976z380) om arbetsskadeförsäkring (LAF), innebar bl.a. att under de första 90 dagarna av sjukdomstiden (den s.k. sarnordningstiden) fick arbetstagaren sjukersättning från den allmänna sjukförsäkringen, oavsett om arbetstagaren led av arbetsskada eller annan sjukdom. Först därefter utgavs i arbetsskadefallen ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Från socialförsäkringsorganens synpunkt medförde samordningen den fördelen, att sjukdomsorsaken inte behövde prövas förrän 90 dagar förflutit. Ett av de skäl — vid sidan av en önskan att vidga semesterrätten vid sjukdom under kvalifikationsåret — som an- fördes då bestämmelsen om privilegiering av vanlig sjukdom under 90 dagar tillkom, var att man genom denna undvek att prövning av sjuk- domsorsaken blev nödvändig bara för att semesterrätten skulle kunna fastställas.

Skälen för regeringens förslag: Efter utgången av de första 90 da- garna måste sjukdomen hänföras till antingen arbetsskada eller annan sjukdom. För den som inte är försäkrad enligt AFL får arbetsgivaren hjälp i sin bedömning genom att frågan om arbetsskada föreligger enligt LAF måste avgöras från arbetsskadans första dag.

Den s.k. 90—dagarsregeln har kritiserats eftersom den genom sin kon- struktion medför att semesterförmånema blir olika stora, beroende på om i det enskilda fallet arbetsskada eller annan sjukdom inträffat först. För den som under ett år drabbas av både arbetsskada och annan sjukdom kan den privilegierade tiden bli olika lång beroende på i vilken ordnings- följd frånvarotypema inträffat. -

Om den s.k. 90-dagarsregeln avskaffas förskjuts tidpunkten vid vilken arbetsgivaren måste ta ställning i semesterärendet till om arbetsskada föreligger till 180 dagar efter skadetillfället.

90-dagarsregeln har förlorat sin funktion eftersom sarnordningstid enligt lagen (l976:380) om arbetsskadeförsäkring inte längre finns och eftersom den tid varunder frånvaro på grund av sjukdom är semesterlö- negrundande utsträckts från 90 dagar till 180 dagar. Den bör därför nu avskaffas.

5.2. Tvåårsregeln i 17 å andra stycket semesterlagen

Regeringens förslag: Arbetstagaren måste ha återgått i arbete under minst 14 dagar för att en ny tvåårsperiod, varunder sjuk- domsfrånvaro är semesterlönegrundande, skall börja löpa.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstansema: Kammarrätten i Jönköping anser att det bör fin- nas förutsättningar för att upphäva 17 5 semesterlagen. Semesterlönen kan enligt kammarrätten — som redan nu är fallet — ersättas genom reg- lerna om den sjukpeminggrundande inkomsten. Statskontoret anser att förslaget visserligen innebär en avsevärd skärpning men timer det ändå vara en relativt svag Styrsignal. Statskontoret anser att en förlängning till minst en månad bör kunna övervägas. Även RRV anser att arbetstagaren bör återgå under en längre period än 14 dagar, t.ex. tre månader, för att semesterlön åter skall utgå. SAF anser att tidsperioden för återgång bör förlängas till i vart fall en månad. SAF anser för övrigt att man bör överväga att avskaffa reglerna i 17 5 semesterlagen. Företagarnas Riks- organisation delar den uppfattningen. LO anser att frågan bör övervägas tillsammans med övriga frågor i samordningen av semester- och sjukför- måner. TCO kan inte acceptera förslaget.

Övriga remissinstanser, som kommenterat förslaget i dema del, till- styrker eller lärnnar det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I 17 å andra stycket semesterlagen finns en specialregel, tvåårsregeln, som enbart gäller sjukfrånvaro. Har arbetstagare på grund av sjukdom eller arbetsskada varit oavbrutet från- varande från arbetet under två hela intjänandeår gnmdar därefter infal- lande dag av frånvaroperioden inte rätt till semesterlön.

I betänkandet Årsarbetstid — Ny lag om arbetstid och semester (SOU l992z27) behandlas frågan om längden av den semesterlönegrundande frånvaron vid rehabilitering. I betänkandet föreslogs att tvåårsfristen skall avbrytas först om arbetstagaren har arbetat mer än 14 dagar i följd. Re- geringen anser att en gräns bör införas för att en ny tvåårsperiod skall löpa för rätt till semesterlön vid sjukfrånvaro. Vid bestämmande av hur lång tid arbetstagaren skall ha återgått i arbete för att en ny semesterlö- negrundande frånvaroperiod på grund av sjukdom skall börja löpa fimer regeringen att 14 dagar är en väl avvägd längd för dema.

6. Författningskommentar 6.1 Föräldraledighetslagen

1 & I paragrafen, som motsvarar nuvarande 1 &, anges lagens tillämpnings- område. Bestämmelsen har endast bearbetats i språkligt hänseende och imebär inte någon ändring i sak.

2 & Paragrafen, som motsvarar nuvarande 2 &, imehåller bestämmelser om i vilka fall och under vilka förutsättningar det är tillåtet att avtala om

avvikelser från lagen. I enlighet med Lagrådets påpekande har uttrycket ”eller kompletteringar till” strukits ur lagtexten. En nyhet i förslaget är att avvikande kollektivavtal får träffas även beträffande bestämmelsen om anmälan om ledighet med tillfällig föräldrapenning. Ändringen moti- veras av en strävan efter enhetligare lagstiftning. Hänvisning kommer nu att ske till hela 13 5 i stället för endast till viss del.

I övrigt innebär förslaget inte någon ändring i sak.

35

Paragrafens första stycke är en översikt över de olika formerna av ledig- het. De olika punkterna kommenteras närmare i de följande paragrafema. Paragrafens andra stycke innehåller regler om kvalifikationstid. I tredje stycket ges en hänvisning till de särskilda bestämmelser som med utgångspunkt i bestämmelserna i 12 — 12 a 55 gällande lag och det nyss nämnda EG-direktivet tagits in i 18 — 21 55.

4 5 I paragrafen, som motsvararas av nuvarande 4 5 andra stycket, behandlas mammaledigheten. Den avser kvinnlig arbetstagares rätt till ledighet i samband med förlossning och ledighet för amning. Förslagets första stycke innebär att ledigheten i samband med förlossning utökas till en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten och sju veckor efter förlossningen jämfört med nuvarande minst sex veckor före och sex veckor efter förlossningen. Genom denna ändring uppfylls kravet på rätt till oavbruten mödraledighet om minst 14 veckor enligt artikel 8 i EG-direktivet 92/85/EEG. Till första stycket har även överförts den i 4 5 andra stycket andra meningen gällande lag intagna rätten till ledighet för att amma barnet.

I andra stycket har i förtydligande syfte angetts att ledigheten inte behöver vara förenad med att föräldrapenning utges. Utökningen av ledigheten i samband med förlossningen innebär en ökning av rätten till ledighet utan krav på kvalifikationstid.

Enligt nuvarande lagstiftning, 5 & tredje stycket, gäller vid ledighet för amning inte någon kvalifikationstid. Inte heller gäller då bestämmelsema om ledighetens förläggning m.m. eller om återgång i arbete. I tredje stycket har motsvarande regler tagits in. Regleringen är i överensstäm- melse med nyss nämnda EG-direktiv.

5 5 Första stycket har sin motsvarighet i del av nuvarande 3 5 första stycket samt andra stycket första meningen som dess lydelse kommer att vara från och med den 1 juli 1995 (SFS 199411989). I förslaget har det för- tydligandet .orts att ledigheten gäller oavsett om föräldern har föräldra- penning eller ej. Med hänsyn till att längden på denna typ av föräldra- ledighet, genom den lagändring som träder i kraft den 1 juli 1995, kom- mer att återställas till ett och ett halvt år innebär bestämmelsen inte nå-

gon ändring i sak. En arbetstagare har således rätt till hel ledighet under ett och ett halvt år (arton månader) från barnets födelse. Därutöver har arbetstagaren rätt till hel ledighet under den tid då denne uppbär hel föräldrapenningfo'rmån enligt 4 kap. lagen (l962:381) om allmän försäk- ring (AFL). Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första (4 kap. 3 & AFL). I paragrafen betecknas de två typerna av ledighet för hel ledighet med eller utan föräldrapenning.

Andra stycket motsvarar del av nuvarande 4 5 första stycket. Tredje stycket har sin motsvarighet i nuvarande 3 5 andra stycket samt tredje stycket. Bestämmelsen har endast bearbetats något i språkligt hänseende.

Fjärde stycket hänvisar till det i 9 & angivna kvalifikationskravet för rätt till ledighet enligt dessa bestämmelser.

6 & Paragrafens första stycke har sin motsvarighet i delar av nuvarande 4 5 första stycket. Enligt den nuvarande bestämmelsen har arbetstagaren rätt till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar under tid då arbetstagaren uppbär halv eller fjärdedels föräldrapenningförrnån. Bestämmelsen innebär inte någon ändring i sak. Ledigheten betecknas ”delledighet med föräldrapenning”. Om arbetstagaren önskar en längre och obetald ledighet och sådan ytterligare ledighet är förenlig även med arbetsgivarens intressen, skall givetvis en sådan överenskommelse kunna få träffas.

Andra stycket hänvisar till det i 9 5 angivna kvalifikationskravet för rätt till ledighet.

Paragrafen innebär inte någon ändring i sak.

7 & Paragrafens första stycke motsvarar delar av nuvarande 3 5 första och tredje styckena. Bestämmelsen behandlar ledighet i form av förkortning av normal arbetstid med en fjärdedel till dess barnet fyllt åtta år. Ledig- heten benämns ”delledighct utan föräldrapenning”. Innehållet har endast justerats i språkligt hänseende.

Andra stycket hänvisar till det i 9 & angivna kvalifikationskravet för rätt till ledighet.

8 5 Första stycket motsvarar del av nuvarande 4 5 första stycket. Bestäm- melsen avser ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn. Den avser således även arbetstagare till vilken förälder enligt 4 kap. 11 a (5 AFL överlåtit sin rätt till till tillfällig föräldrapenning. Ledigheten be- tecknas ”ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.”. Bestämmelsen in- nebär inte någon ändring i sak. Bestämmelsen innefattar även den s.k. pappaledigheten enligt 4 kap. 10 & sista stycket AFL.

I andra stycket behandlas det fall av rätt till ledighet som tas upp i nuvarande 7 a 5 och där rätt till tillfällig föräldrapenning enligt bestäm- melserna i 4 kap. 10 å andra stycket första meningen AFL inte förelig- ger.

9ä

Paragrafens första stycke, som motsvarar nuvarande 5 5 första stycket första meningen, har justerats i språkligt hänseende och innebär inte någon ändring i sak. Bestämmelsen är tvingande.

Andra stycket motsvaras av nuvarande 5 5 första stycket andra me- ningen. Se även avsnitt 4.12.

10 & Paragrafen motsvarar nuvarande 6 &. Bestämmelsema har bearbetats i språkligt hänseende.

Bestämmelserna i 10 5 är tvingande.

115 Paragrafen, som motsvarar nuvarande 8 5 första stycket första meningen, har bearbetats i språkligt hänseende. Den närmare tillämpningen av re- geln får bestämmas genom kollektivavtal (jfr 2 5).

12 & Paragrafen motsvarar nuvarande 8 5 första stycket andra meningen. Den har bearbetats i språkligt hänseende. Den närmare tillämpningen av re- geln får bestämmas genom kollektivavtal (jfr 2 5).

13 & Paragrafen motsvarar nuvarande 7 5. Den har bearbetats i språkligt hän- seende.

Att avvikelser från eller kompletteringar till bestämmelserna om an- mälan om ledighet får ske genom kollektivavtal framgår av 2 5.

14 5 Första stycket har sin utgångspunkt i nuvarande 8 5 andra stycket första meningen. I förslaget anges att arbetstagaren skall samråda med arbets- givaren om ledighetens förläggning, vilket är en skillnad mot nuvarande bestämmelse som dels lagt sarnrådsinitiativet hos arbetsgivaren, dels anger att samrådet skall ske i fråga om ledighetens förläggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor. Att sättet och området för samrådet härigenom ändras något skall ses som ett uttryck för den ökade betoning av värdet av samråd i ledighetsfrågoma mellan arbetstagare och arbetsgivare.

1 andra meningen anges att om det kan göras utan olägenhet för ar- betstagaren, denne skall lägga ledighet som avses i 11 5 så att verksam- heten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning. I enlighet med Lagrådets förslag har ordet ”försöka” strukits och hänvisning gjorts till

att stycket avser samråd rörande hel ledighet enligt 11 5. Det ligger i sa- kens natur att en arbetstagares ledighet i många fall kan innebära stör— ningar i verksamheten, särskilt om det gäller ett mindre företag med endast ett fåtal anställda. Meningen är inte att varje sådan störning skall kunna hindra arbetstagaren från att få den begärda ledigheten. Endast i sådana fall där stömingen är påtaglig, dvs. det finns omständigheter i det enskilda fallet som gör att verksamheten hos arbetsgivaren — om ledig— heten förläggs i enlighet med arbetstagarens begäran — kommer att ut— sättas för stora påfrestningar, kan det krävas att arbetstagaren försöker lägga ledigheten på ett annat sätt.

Arbetstagarens skyldighet att i sådana situationer förlägga ledigheten vid en annan tidpunkt föreligger dock endast om det kan ske utan olä- genhet för arbetstagaren.

Andra stycket, som motsvaras av nuvarande 8 5 andra stycket andra och tredje meningarna, har bearbetats i språkligt hänseende.

Tredje stycket motsvaras av nuvarande 8 & tredje stycket. I förslaget anges att underrättelsen skall lämnas till ”berörd arbetstagarorganisa- tion”, vilket är en förändring i förhållande till nu gällande lydelse, som stadgar att underrättelse skall lämnas till arbetstagarens ”lokala arbetsta- garorganisation”. Någon ändring i sak är härmed inte avsedd. I stycket talas om överenskommelse med arbetstagaren i stället för som i nuva- rande lydelse ”överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetstagaren”. Någon ändring i sak är inte avsedd med denna ändrade formulering.

15 & Paragrafens första stycke, som motsvaras av nuvarande 9 5 första styck- et, har bearbetats i språkligt hänseende.

Nuvarande 9 5 andra stycket har delats upp i två stycken, andra och tredje styckena, och har bearbetats i språkligt hänseende.

Av 2 & följer att avvikelser från bestämmelsema i andra och tredje styckena får ske genom kollektivavtal.

16 & Bestämmelsen motsvarar nuvarande 10 5. Den har bearbetats i språkligt hänseende.

17 & Bestämmelsen, som motsvarar nuvarande 11 5, har bearbetats i språkligt hänseende.

18 & Paragrafen, som såvitt gäller gravida arbetstagare motsvaras av bestäm- melsen i nuvarande 12 5 första stycket, har i enlighet med kraven i EG- direktivet utvidgats till att avse även arbetstagare som nyligen fött barn och arbetstagare som ammar. Det blir genom innehållet i arbets- miljöföreskriftema som det närmare omfånget av bestämmelsen läggs fast.

Bestämmelsen är tvingande. Den har bearbetats även i språkligt hän- seende.

19 & Paragrafen, som motsvarar nuvarande 12 5 andra stycket, har bearbetats i språkligt hänseende.

20 & Paragrafens första stycke, som motsvaras av nuvarande 12 & tredje stycket, har bearbetats i språkligt hänseende men har på grund av de föreslagna ändringarna i 18 & givits en vidare syftning.

Andra stycket har lagts till för att uppfylla de krav som uppställs i EG- direktivet. Det har i bestämmelsen angivits att denna form av ledighet inte är förenad med bibehållna anställningsförrnåner under den tid ledig- heten avser.

Tredje stycket motsvarar nuvarande 12 a 5 andra stycket andra me- ningen. Bestämmelsen har bearbetats i språkligt hänseende.

21 &

Paragrafen, som motsvaras av nuvarande 12 a 5 första stycket och del av andra stycket, har bearbetats i språkligt hänseende. Den ändringen har dock .orts att arbetsgivarens skyldighet att fortlöpande pröva möjlig- heten till omplacering, har utvidgats till att omfatta även de fall som avses i 19 5 i förslaget.

22 & Paragrafen motsvaras av nuvarande 13 5. Den har endast setts över språkligt.

23 & Paragrafen har sin motsvarighet i nuvarande 14 5. Den har endast be- arbetats språkligt.

Hänvisningar till S6

6.2. Lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen (1977:480)

17 5 I första stycket andra punkten har med anledning av förslaget till ny föräldraledighetslag en ny hänvisning skett.

Den nuvarande bestämmelsen i andra stycket första meningen, som avser samordningstid om 90 dagar vid frånvaro på grund av arbetsskada, aVSkaffas. Skälet härför är att bestämmelsen inte längre fyller sin avsed- da limktion. Bestämmelsen är överspelad dels eftersom samordningstid enligt lagen (19761380) om arbetsskadeförsäkring inte längre finns, dels eftersom den tid varunder frånvaro på grund av sjukdom är semesterlö- negrundande utsträckts från 90 dagar till 180 dagar.

Frånvaro på grund av sjukdom skall även i fortsättningen vara semes- terlönegrundande under högst två hela intjänandeår. Till skillnad från vad som gäller enligt nuvarande regler, andra stycket andra meningen, skall dock mindre avbrott i frånvaron inte bryta tvåårsfristen. Enligt förslagets andra stycke första mening skall, om arbetstagaren återgår i arbete men påbörjar en ny frånvaroperiod inom 14 dagar, tvåårsfristen fortsätta att löpa. Bestämmelsen är utformad efter förebild av förslaget av Utredningen om mer flexibla regler för arbetstid och semester i be- tänkandet Årsarbetstid (SOU 199227 5. 286).

6.3. Övriga lagförslag

Förslagen imebär att hänvisningarna till föräldraledighetslagen ändras.

PP!”—

Förteckning över remissinstanser

—»090>19w-

11.

12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33.

34. 35. 36. 37.

Kammarrätten i Jönköping Stockholms tingsrätt Kommerskollegium Försvarsmakten (Försvarsmaktens organisationsmyndighet) Riksförsäkringsverket Jämställdhetsombudsmannen Statskontoret Riksrevisionsverket Statens skolverk Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet Nationalekonoiska institutionen vid Stockholms universitet Centrala Studiestödsnämnden Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetarskyddsstyrelsen Arbetslivscentrurn Arbetsdomstolen ILO-kommittén Statens lnvandrarverk Närings- och teknikutvecklingsverket Statens arbetsgivarverk Svenska Arbetsgivareföreningen Landstingsförbundet Svenska Kommunförbundet Företagarnas Riksorganisation

Kooperationens förhandlingsorganisation Sveriges Industriförbund Arbetsgivarföreningen BOA Landsorganisationen i Sverige Tjänstemännens Centralorganisation Sveriges Akademikers Centralorganisation Sveriges Advokatsamfund Handikappförbundens Centralkommitté Sarnarbetsorganisationen för invandrarorganisationer i Sverige lntemationella kvinnoförbundet Kurdiska riksförbundet

Riksförbundet Sveriges Lottakår F olkbildnin gsrådet

Prop. 1994/95:207 Utdrag ur: Ledighetslagstiftningen — en översyn (SOU 1994:41) Bilaga 2

Sammanfattning

En ny föräldraledighetslag

Vi föreslår att det införs en ny föräldraledighetslag. Förslaget är resulta- tet av en lagteknisk och språklig översyn av den nuvarande föräldrale- dighetslagen.

Vi föreslår inte några större förändringar i sak annat än i de fall där det är motiverat av önskemålet att anpassa lagstiftningen till EG-direktiv eller andra internationella åtaganden.

De nuvarande reglerna om rätt till omplacering och ledighet i vissa fall för gravida kvinnor föreslås i enlighet med ett EG-direktiv utvidgade i tiden och till att avse även kvinnor som nyligen fött barn eller ammar och där kvinnans hälsa och säkerhet fordrar förändrade arbetsförhållan- den.

Den nuvarande tidsgränsen för omplaceringsskyldighet upp till 60 dagar före den beräknade förlossningen avskaffas. Rätt till omplacering föreligger enligt förslaget så länge det är nödvändigt för att skydda den kvinnliga arbetstagarens hälsa och säkerhet under havandeskap och am- ning. I övriga fall föreslås tiden för rätt till omplacering efter barnets födelse begränsad till tre månader efter förlossningen.

Rätten till ledighet för kvinnliga arbetstagare i samband med graviditet och efter förlossning föreslås förlängd från nuvarande sex veckor före och efter förlossningen till sju veckor före den beräknade förlossningen och sju veckor efter förlossningen.

Arbetstagaren skall, liksom enligt förslaget till studieledighetslag, sam- råda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor som berör ledigheten. Om det inte medför olägenhet skall arbetstagaren försöka lägga ledigheten så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fort- gå utan påtaglig störning.

Skadestånds- och preskriptionsbestämmelsema har utformats i huvud- saklig överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i förslaget till ny studieledighetslag.

Reglerna om awikelser genom avtal har i sak endast ändrats på så sätt att det — liksom i förslaget till studieledighetslag — inte anges att kollek- tivavtal måste träffas eller godkännas på en viss nivå för att vara giltiga.

Semesterlönegrundande frånvaro

Frånvaro från arbetet på grund av sjukdom och arbetsskada skall liksom hittills vara semesterlönegrundande. Vi föreslår dock som en konsekvens av de nya ersättningsregler för arbetsskada som trädde i kraft den 1 juli 1993 att särregleringen för arbetsskadefallen i semesterlagen avskaffas. Endast den sjukfrånvaro under intjänandeåret, inklusive sådan som beror

på arbetsskada, som inte överstiger 180 dagar skall vara semesterlöneg- Prop. 1994/95:207 rundande. Bilaga 2 Vi föreslår vidare att den s.k. 90-dagarsregeln avskaffas. För att en ny tvåårsperiod, under vilken sjukfrånvaro är semesterlöneg- rundande, skall börja löpa måste arbetstagaren enligt vårt förslag ha återgått i arbete under minst 14 dagar. Frånvaro på grund av utbildning, inklusive svenskundervisning för invandrare (sfr), skall inte längre vara semesterlönegrundande.

Prop. 1994/95:207 Utdrag ur: Ledighetslagstiftningen — en översyn (SOU 1994:41) Bilaga 3

2 Förslag till föräldraledighetslag (1994:000)

Härigenom föreskrivs följande.

Vilka arbetstagare omfattas av lagen?

1 5 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställ- ning enligt bestämmelsema i denna lag.

Samma rätt har också en arbetstagare som

1. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn,

2. har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,

3. stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att ar- betstagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med denna förälder.

Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare

2 5 Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag in- skränks är ogiltigt i den delen. Genom kollektivavtal får dock avvikelser från eller kompletteringar till lagen göras i fråga om — anmälan om ledighet (13 å), — tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 å andra stycket), — den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete (15 & tredje stycket). Genom kollektivavtal får även bestämmas den närmare tillämpningen i fråga om — ledighetens förläggning (11 och 12 55), — skyddet för anställningsförmånema (17 å).

Rätten till ledighet

Översikt över de olika formerna av föräldraledighet för arbetstagare

3 5 Det finns följande fem former av föräldraledighet för vård av barn m.m.:

1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns födelse (mammaledighet, 4 5).

2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, Prop. 1994/95:207 under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid där- Bilaga 3 efter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 5).

3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med hälften eller en fjärdedel medan föräldern har halv respektive fjär- dedels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning, 6 5). '

4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan föräldrapenning, 7 5).

5. Ledighet för en förälders tillfälliga vård av barn (ledighet med till- fällig föräldrapenning m.m., 8 5). För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. fordras inte att arbetstagaren skall ha varit anställd hos arbetsgivaren en viss tid (kvalifikationstid). För övriga former av föräldraledighet krävs kvalifikationstid enligt 9 &.

Mammaledighet

4 5 En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förloss- ningen.

Hon har också rätt att vara ledig för att amma barnet. Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapenning betalas ut. Kvalifikationstid i anställningen krävs inte. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte heller bestämmelserna i 10 — 15 55.

Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar finns i 18 — 21 55. Bestämmelser om havandeskapspenning finns i 3 kap. 9 5 och 9 a 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Hel ledighet med eller utan föräldrapenning

5 5 En förälder har rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. En förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan han eller hon får hel föräldrapenning.

För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det skall tiden 18 månader i stället räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Är det fråga om adoption av arbetstagarens makes barn eller av ett eget barn, har arbetstagaren inte rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum. Rätten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet fyllt åtta år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 5.

Prop. 1994/952207 Delledighet med föräldrapenning Bilaga 3

6 9 Under den tid då en förälder får halv eller fjärdedels föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring har han eller hon rätt till förkortning av normal arbetstid med hälften respektive en fjärde- del. '

Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 5.

Delledighet utan föräldrapenning

7 5 En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med en fjär- dedel för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår.

Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 5.

Ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.

8 5 Under den tid då en förälder får tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 10, 10 a eller 11 55 lagen (l962:381) om allmän försäkring har han eller hon rätt till ledighet.

En förälder som behöver vårda sitt barn när den ordinarie vårdaren blivit sjuk eller smittad har rätt till ledighet även om föräldern inte har rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av att barnet är yngre än 240 dagar.

Kvalifikationstid i anställningen krävs inte.

Kvalifikationstid

9 5 Som villkor för rätt till ledighet enligt 5 — 7 55 gäller att arbetstaga- ren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen under de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.

I anställningstiden medräknas den tid som arbetstagaren har varit an- ställd hos något annat företag inom samma koncern som arbetsgivaren tillhör. Om ett företag har övergått till en ny arbetsgivare, medräknas i anställningstiden den tid som arbetstagaren har varit anställd hos den tidigare arbetsgivaren eller hos ett företag inom samma koncern som den arbetsgivaren tillhörde.

Ledighetens förläggning Antalet ledighetsperioder 10 & Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår.

Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, skall den anses höra till Prop. 1994/95:207 det kalenderår då ledigheten påbörjades. Bilaga 3 Trots begränsningen i första stycket får en ledighet delas upp när det gäller antingen ledighet för föräldrautbildning m.m. enligt 4 kap. 4 5 andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring eller ledighet med tillfällig föräldrapenning. '

Hur ledigheten får tas ut vid hel ledighet

11 & Arbetstagaren skall få ta ut hel ledighet den eller de dagar som han eller hon begär.

Hur ledigheten får tas ut vid förkortad arbetstid

12 5 Vid förkortning med hälften eller med en fjärdedel av normal ar- betstid skall ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om inte särskilda skäl ger anledning till att den förläggs på annat sätt.

Anmälan och beslut om ledighet

13 5 En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 3 5 l — 4 skall anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I samband med sin anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå.

En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning enligt 3 5 5 skall anmäla ledigheten till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta, gäller dock inte någon anmälningstid.

14 & Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. Om det kan ske utan olägenhet, skall arbetstagaren försöka lägga ledigheten så att verk- samheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.

Kan överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid förkortad arbetstid, bestämmer arbetsgivaren i fråga om ledighetens när- mare förläggning och därmed sarnmanhängande frågor i den mån annat inte har avtalats. Arbetsgivaren får dock inte utan arbetstagarens sam- tycke dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till nå- gon annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i en sådan fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation om beslutet. Detta skall om möjligt göras senast två veckor före ledighetens början.

Återgång i arbete Prop. 1994/95:207 15 5 En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt Bilaga 3 arbete i samma omfattning som före ledigheten.

Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall han eller hon snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.

I det fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer, får ar- betsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgiva— ren tagit emot underrättelsen.

Anställningsskydd

16 5 En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund av att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltig- förklaras, om arbetstagaren begär det.

17 5 En arbetstagare som begår eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag är inte skyldig att bara av detta skäl godta

]. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbets- villkor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten, eller

2. någon annan omplacering än en sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

Särskilda bestämmelser om arbetstagare som väntar barn, nyligen fått barn eller ammar

18 & En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförrnåner under förutsättning att hon har förbjudits att fortsät- ta sitt vanliga arbete enligt föreskrift som har meddelats med stöd av bestämmelserna i 4 kap. 6 & arbetsmiljölagen(1977:1160).

19 5 En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar och som på grund av detta inte kan utföra fysiskt påfrestande eller andra för hennes hälsa och säkerhet riskfyllda arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställnings- förmåner.

Denna rätt till omplacering gäller så länge det krävs för att skydda kvinnans hälsa och säkerhet under havandeskapet och amningen samt för övriga fall längst till och med tre månader efter barnets födelse.

20 5 Rätt till omplacering enligt 18 och 19 55 gäller endast om det skä- ligen kan krävas att arbetsgivaren ordnar kvinnan annat arbete hos sig. Är omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs 1 18 och 19 55 rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa

och säkerhet, dock utan bibehållna anställningsförmåner under den tid Prop. 1994/95:207 som ledigheten avser. Bilaga 3

Om det uppkommer möjlighet till en omplacering, som bedöms kunna avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.

21 5 Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 18 eller 19 55 skall anmäla detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet på att kvinnan på grund av sitt havandeskap inte kan utföra sina arbetsuppgif- ter, skall anmälan göras minst en månad i förväg. I övriga fall skall anmälan göras så snart det kan ske. Sedan anmälan har .orts skall ar- betsgivaren snarast möjligt lämna besked om möjligheten till omplace- ring. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering.

Skadestånd

22 5 En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren ekonomiskt skadestånd för den förlust som uppkommer och allmänt skadestånd för den kränkning som lagbrottet innebär. På motsvarande sätt skall en arbetsgivare ha rätt att få skadestånd om arbetstagaren vilse- leder honom i fråga om sin föräldraledighet.

Det allmänna skadeståndet skall bestämmas till ett skäligt belopp efter en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Därvid skall inte bara intresset att avhålla från lagbrott beaktas utan även den skadeståndsan- svariges större eller mindre skuld till lagbrottet och i vad mån den ska- deståndsberättigade har föranlett eller medverkat till detta. Allmänt ska- destånd skall inte dömas ut, om lagbrottet framstår som ursäktligt.

Om detär skäligt, kan såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd sättas ned eller helt falla bort. '

23 5 Den som vill kräva skadestånd enligt 22 5 skall väcka talan vid domstol inom tre månader från det att skadan inträffade. Om talan inte väcks i rätt tid, har parten förlorat sin rätt till talan.

Rättegång

24 5 Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (1974:3- 71) om rättegången i arbetstvister.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. upphör att gälla

2. Bestämmelsema i 22 — 23 (55 om skadestånd och preskription skall tillämpas om den omständighet som yrkandet hänför sig till har inträffat efter ikraftträdandet av den nya lagen. I annat fall tillämpas äldre be-

(1977:480)

stämmelser.

3 Förslag till lag om ändring i semesterlagen

Härigenom föreskrivs att 17 & semesterlagen (1977:480) skall ha följan- de lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

175

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänan- deåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbe- tsskada,

2. ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. dels under tid för vil- ken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning ut- ges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 55 samma lag, i den mån frånva- ron för varje bam, eller vid fler- bamsbörd sammanlagt, icke över- stiger 120 dagar eller för ensam- stående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig för- äldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och 11 55 samma lag,

1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänan- deåret icke överstiger 180 dagar,

2. ledighet enligt föräldraledighet- slagen (I994:000) dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken föråldra- penning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 55 samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbamsbörd sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller för en- samstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och 11 55 samma lag,

3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (l989z225) om ersättning till

Bilaga 3

smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semesterlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxen- studiebidrag eller utbildningsarvo- de enligt studiestödslagen (1973:349) eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sam- manhängande fågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

5. ledighet på grund av sådan i 27 & värnpliktslagen (1941:967) eller med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, som ej är beredskapsövning och ej heller direkt ansluter sig till grund- utbildning, eller ledighet på grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron under intjänan- deåret icke överstiger 60 dagar,

6. ledighet på grund av att arbets- tagaren efter det kalenderår då han fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgö- ring i civilförsvaret på annan tid än då civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får anord- nas vid försvarsmakten, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar,

7. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskun- dervisning för invandrare, eller

8. ledighet enligt lagen (1988:146 5) om ersättning och ledighet för närståendevård, i den mån frånva-

ron under intjänandeåret inte över- stiger 45 dagar.

4. ledighet på grund av sådan i 27 & värnpliktslagen (1941:967) eller med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, som ej är beredskapsövning och ej heller direkt ansluter sig till grund- utbildning, eller ledighet på grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron under intjänan- deåret icke överstiger 60 dagar,

5. ledighet på grund av att arbets- tagaren efter det kalenderår då han fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgö- ring i civilförsvaret på annan tid än då civilfdrsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får anord- nas vid försvarsmakten, i den mån frånvaron under intj änandeåret icke överstiger 60 dagar, eller

6. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeå- ret inte överstiger 45 dagar.

Bilaga 3

Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaro under de första 90 dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbets- skada. Har arbetstagare av anled- ning som anges i första stycket 1

Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit från- varande från arbetet utan längre avbrott i frånvaron än jorton da- gar i en följd under två hela intjä- nandeår, grundar därefter infallan-

var'it oavbrutet frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till se- mesterlön.

de dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Är en arbetstagare frånvarande på grund av en arbetsskada vid ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om all- män försäkring.

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 och 9 55 lagen om allmän försäkring (l962:381) skall ha följande lydelse.

5 5 Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningför- säkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 5 första stycket skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande in- komst och, om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, dennes årsarbetstid. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1 5 andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenning- grundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat för- värvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan- den, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av be- tydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid sär- Skild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig in- komst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring som avses i första stycket a) skall ske från och med den dag då försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna. Ändring skall i fall som avses i 8 5 fjärde stycket andra meningen och 12 a & gälla från och med den första dagen med sjukpenning. Ändring skall i annat fall än som avses i första stycket 3) ske så snart anledning till ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den försäk- rade

l. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt lagen (l983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för dokto- rander,

2. genomgår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller svenskundervisning för invandrare (sfi) och uppbär timersättning för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmark- nadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt l 5 lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adop- tion av barn som ej fyllt tio år el- ler vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om min- dre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt l & föräldraledighetslagen (1994:000) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,

6. fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår mili- tär grundutbildning för kvinnor.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings- kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på

en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 7 b 5 eller 22 kap. 7 5 och som under denna tid får livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjuk- dom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

För en försäkrad som avses i 10 c 5 första stycket 1 eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första — tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när den försäkrade genomgår grundutbildning eller därtill omedelbart anslutande repetitionsutbildning.

95

En försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om havan- deskap har satt ned hennes förmå- ga att utföra uppgifterna i sitt för— värvsarbete med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt bestämmelserna i 12 5 lagen (1978.'410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

En kvinna har även rätt till havan- deskapspenning om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 5 arbetsmiljölagen (1977:1160), och hon inte kan om— placeras till annat arbete enligt be— stämmelserna i 12 5 lagen om rätt

En försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om havan- deskap har satt ned hennes förmå- ga att utföra uppgifterna i sitt för- värvsarbete med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt bestämmelserna i 19 5 för- äldraledighetslagen ( 1 994 : 000).

En kvinna har även rätt till havan- deskapspenning om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 5 arbetsmiljölagen (1977:1160), och hon inte kan om- placeras till annat arbete enligt be- stämmelserna i 18 åföräldraledig- hetslagen.

till ledighet för vård av barn, m. Prop. 1994/952207 m. Bilaga 3

Havandeskapspenning utges i fall som avses i första stycket för varje dag som nedsättningen består, dock tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, och i fall som avses i andra stycket för varje dag som förbudet gäller. Havandeskap- spenning utges längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

Havandeskapspenning utges med belopp som motsvarar kvinnans sjuk-

penning enligt 4 5.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

6 Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig beredskaps-

lag (l987:1262)

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 55 arbetsrättslig beredskapslag (l987:1262) och p. 5 i bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

55

Lagen (1976:580) om medbestäm- mande i arbetslivet, lagen (1974:358) om facklig förtroende- mans ställning på arbetsplatsen, lagen (l982z80) om anställnings- skydd, semesterlagen (1977:480) och lagen (1978.'410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m., tillämpas med de ändringar och tillägg som anges i en till denna lag fogad förteckning (bilaga).

Lagen (1976:580) om medbestäm- mande i arbetslivet, lagen (1974:358) om facklig förtroende- mans ställning på arbetsplatsen, lagen (1982z80) om anställnings- skydd, semesterlagen (1977:480) (1994:000), tillämpas med de änd- ringar och tillägg som anges i en till denna lag fogad förteckning (bilaga).

6 5 Prop. 1994/95:207 Bilaga 3

När denna lag skall tillämpas, gäl— När denna lag skall tillämpas, gäl- ler inte lagen (1974:981) om ar- ler inte studieledighetslagen betstagares rätt till ledighet för (1994:000). utbildning, lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa före- ningsuppdrag i skolan och lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare.

Bilaga

5. Lagen (l978:410) om rätt till 5. Föräldraledighetslagen ledighet för vård av barn, m. m. (] 994:000)

I fråga om lagen (1978:410) om I fråga om föräldraledighetslagen rätt till ledighet för vård av barn, (1994:000) skall 1 5 ha följande m. m. skall 1 5 ha följande lydelse. lydelse.

l 5 Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt bestämmelserna i denna lag. Sådan rätt har även arbetstagare som

a. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett bam,

b. har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,

c. stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit gift med eller har eller haft barn med föräldern. Regeringen får genom föreskrifter inskränka rätten till ledighet enligt denna lag, om det krävs för att tillgodose totalförsvarets behov.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

- Prop. 1994/95:207 Lagrådsremissens lagförslag

2 Lagtext

2.1 Förslag till föräldraledighetslag

Härigenom föreskrivs följande'.

Vilka arbetstagare omfattas av lagen?

1 5 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställ— ning enligt bestämmelsema' 1 denna lag.

Samma rätt har också en arbetstagare som

1. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn,

2. har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,

3. stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att arbetstagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med denna förälder. '

Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare

2 5 Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag in- skränks är ogiltigt i den delen.

Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller god- känts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet får det dock göras avvi- kelser från eller kompletteringar till lagen i fråga om — anmälan om ledighet (13 5), — tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 5 andra stycket), — den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete (15 5 tredje stycket). Genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges i and- ra stycket får även bestämmas den närmare tillämpningen i fråga om — ledighetens förläggning (11 och 12 55), — skyddet för anställningsförmånema (17 5). '

Arbetsgivare som är bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller tredje stycket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna sysselsätts

1 Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gra- vida, nyligen har fött barn eller ammar

i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tilläm— Prop. 1994/95:207 pligt kollektivavtal. Bilaga 4

Rätten till ledighet Översikt över de olika förmerna av föräldraledighet för arbetstagare

3 5 Det finns följande fem former av föräldraledighet för vård av barn m.m.:

l. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns födelse (mammaledighet, 4 5).

2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid där- efter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 5).

3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med hälften eller en fjärdedel medan föräldern har halv respektive fjär- dedels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning, 6 5).

4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid . med en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan föräldrapenning, 7 5). .

5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m., 8 5). För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. fordras inte att arbetstagaren skall ha varitanställd hos arbetsgivaren en viss tid (kvalifikationstid). För övriga former av föräldraledighet krävs kvalifikationstid enligt 9 5.

Mammaledighet

4 5 En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förloss- ningen.

Hon har också rätt att vara ledig för att amma barnet. Dessa två slag av mammaledighet behöver inte vara förenade med att föräldrapenning betalas ut. Kvalifikationstid i anställningen krävs inte. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte heller bestämmelserna i 10 — 15 55- .

Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar finns i 18 — 21 55. Bestämmelser om havandeskapspenning finns i 3 kap. 9 5 och 9 a 5 lagen (l962:381) om allmän försäkring.

Hel ledighet med eller utan föräldrapenning - - : -Pr0p. 1994/95:207

5 5 En förälder har rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet Bilaga 4 " är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. " ' ' En förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan föräldern får'he föräldrapenning. ' För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett bam i avsikt att adoptera det skall tiden 18 månader i stället räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Är det fråga om adoption- av arbetstagarens makes barn eller av ett eget barn, har arbetstagaren inte rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte .' . . . hade ägt rum. Rätten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet " fyllt åtta år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första . skolåret. Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 5.

Delledighet med föräldrapenning

6 5 Under den tid då en förälder får halv eller fjärdedels föräldrapenning . enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring har föräldern rätt ' till förkortning av normal arbetstid med hälften respektive en fjärdedel. Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 5.

Delledighet utan föräldrapenning

7 5 En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med en fjär- dedel för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår.

Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 5.

Ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.

8 5 Under den tid då en arbetstagare får tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 10, 10 a, 11 eller 11 a 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring har arbetstagaren rätt till ledighet.

En förälder som behöver vårda sitt barn när den ordinarie vårdaren blivit sjuk eller smittad har rätt till ledighet även om föräldern inte har rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av att barnet är yngre än 240 dagar.

Kvalifikationstid i anställningen krävs inte.

Kvalifikationstid

9 5 Som villkor för rätt till ledighet enligt 5 — 7 55 gäller att arbetstaga- ren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen under

de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de Prop. 1994/95:207 senaste två åren. - Bilaga 4

Vid beräkningen av anställningstid tillämpas 3 5 första stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd. '

Ledighetens förläggning Antalet ledighetsperioder 10 5 Ledigheten får delas upp'på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, skall den anses höra till det kalenderår då ledigheten påbörjades.

Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller an- tingen ledighet för föräldrautbildning m.m. enligt 4 kap. 4 5 andra stycket lagen (l962:381) om allmän försäkring eller ledighet enligt 8 5.

Hur ledigheten får tas ut vid hel ledighet 11 5 Arbetstagaren skall få ta ut hel ledighet den eller de dagar som arbetstagaren begär. '

Hur ledigheten får tas ut vid förkortad arbetstid

12 5 Vid förkortning med hälften eller med en fjärdedel av normal ar- betstid skall ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om inte särskilda skäl ger anledning till'att den förläggs på annat sätt.

Anmälan och beslut om ledighet

13 5 En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 3 5 l — 4 skall anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I samband med sin anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad ' att pågå.

En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med. tillfällig föräldrapenning enligt 3 5 5 skall anmäla ledigheten till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta, gäller dock inte någon anmälningstid.

14 5 Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. Om det kan göras utan olägenhet, skall arbetstagaren försöka lägga ledigheten så att verk- samheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.

Kan överenskommelse inte träffas om hur ledigheten-skall tas ut vid förkortad arbetstid, bestämmer arbetsgivaren i fråga om ledighetens när-

mare förläggning och därmed sammanhängande frågor, om annat inte Prop.-1994/95z207 har avtalats. Arbetsgivaren får dock inte utan arbetstagarens samtycke Bilaga 4 dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut. Har beslut i en sådan fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation om beslutet. . Detta skall om möjligt göras senast två veckor före ledighetens början.

Återgång 1 arbete

15 5 En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt arbete" 1 samma omfattning som före ledigheten.

Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.

I det fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer, får ar- betsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgi- varen tagit emot underrättelsen.

Anställningsskydd

16 5 En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund av att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltig- förklaras, om arbetstagaren begär det.

17 5 En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag är inte skyldig att bara av detta skäl godta

1. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbets- villkor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten, eller

2. någon annan omplacering än en sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

Särskilda bestämmelser om arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar

18 5 En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner under förutsättning att hon har förbjudits att fort- sätta sitt vanliga arbete enligt föreskrift som har meddelats med stöd av bestämmelserna i 4 kap. 6 5 arbetsmiljölagen (1977:1160).

19 5 En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar och som på grund av detta inte kan utföra fysiskt påfrestande eller andra för hennes hälsa och säkerhet riskfyllda arbetsuppgifter, har

rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställnings- Prop. 1994/95:207 förmåner. Bilaga 4 Denna rätt till omplacering gäller så länge det krävs för att skydda kvinnans hälsa och säkerhet under havandeskapet och amningen samt för övriga fall längst till och med tre månader efter barnets födelse.

20 5 Rätt till omplacering enligt 18 och 19 55 gäller endast om det skä- ligen kan krävas att arbetsgivaren ordnar kvinnan annat arbete hos sig.

Är omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs 1 18 och 19 55 rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet, dock utan bibehållna anställningsförmåner under den tid som ledigheten avser.

Om det uppkommer möjlighet till en omplacering som bedöms kunna avse minst en månad skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.

21 5 Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 18 eller 19 5 skall anmäla detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet på att kvinnan på grund av sitt havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, skall anmälan göras minst en månad i förväg. I övriga fall skall anmälan göras så snart det kan ske. Sedan anmälan har .orts skall arbetsgivaren snarast möjligt lämna besked om möjligheten till omplacering. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering.

Skadestånd

22 5 En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Rättegång

23 5 Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35 55, 37 5, 38 5 andra stycket andra meningen, 39 — 42 55 samt 43 5 första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 64— 66 och 68 55 lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1978z410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. upphör att gälla.

6.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen (1977:480);

Härigenom föreskrivs att 17 5 semesterlagen (1977:480) i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:2079) om ändring i nämnda lag skall ha föl-

jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 5l

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

]. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänan- deåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2. ledighet enligt lagen (1978:410) 2. ledighet enligt föräldraledig-

om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 55 samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarns- börd sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10, 10 a, 11 och 11 a 55 samma lag,

hetslagen (1995-000) dels under tid för vilken havandeskapspen- ning utges enligt 3 kap. 9 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldra— penning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 55 samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbamsbörd sammanlagt, inte överstiger 120 dagar eller för en- samstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10, 10a, 11 och 11a55 samma lag,

3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semes- terlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349) eller om ut- bildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet

1 Senaste lydelse l994:606

sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

5. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repeti- tionsutbildning enligt lagen (1994:l809) om totalförsvarsplikt, om från- varon under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar,

6. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskunder- visning för invandrare, eller

7. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när- ståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45

dagar.

Vid tillämpning av första stycket 1 skall Fånvaro under de första 90 dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbets- skada. Har arbetstagare av anled- ning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till se- mesterlön.

Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit från- varande från arbetet uran längre avbrott i frånvaron än jorton da- gar i en följd under två hela intjä- nandeår, grundar därefter infallan- de dag av frånvaroperioden inte rätt till semesterlön.

1 frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

6.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2072) om Prop. 1994/95:207 ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 5 lagen (1962. 381) om allmän försäk- ring1 i paragrafens lydelse enligt lagen (1994: 2072) om ändring' 1 nämn- da lag skall ha följande lydelse. -

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap.

5 52 Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningför- säkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 5 första stycket skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1 5 andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

3) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan- den eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid sär- skild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig in- komst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade. Ändring som avses i första stycket a skall gälla från och med den dag då försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna. Om anmälan om ändrade omständigheter görs i anslutning till en period med sjukpenning eller annan ersättning som beräknas per dag och beta- las ut av försäkringskassan, skall ändringen i stället gälla &ån och med första dagen med ersättningen. Ändring får dock inte gälla från och med en tidigare dag än den då de omständigheter som föranlett ändringen inträffade. Ändring skall i annat fall än som avses i första stycketa gälla från och med den dag då anledning till ändringen uppkommit.

1 Lagen omtryckt l982:12'0

2 Senaste lydelse 1994:46 73

Under tid som anges under 1 — 6 får, om inte första stycket b, c eller d är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkrings- kassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäk- rade

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt lagen (1983:]030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för dokto- randet,

2. genomgår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller svenskundervisning för invandrare (511) och uppbär timersättning för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmark- nadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 5 lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adop- tion av barn som ej fyllt tio år el- ler vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om min- dre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av—barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 5 föräldraledighetslagen (1995:000) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,

6. firllgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings- kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.

För en försäkrad som "får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 7 b 5 eller 22 kap. 7 5 och som under denna tid får livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjuk- dom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart

Bilaga 4

den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

För en försäkrad som avses i 10 c 5 första stycket 1 eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första - tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 da- gar.

6.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om all- män försäkring;

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 5 lagen (l962:381) om allmän försäk- ringl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

952

En försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om havan- deskap har satt ned hennes förrnå— ga att utföra uppgifterna i sitt för- värvsarbete med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt bestämmelsemai 12 5” lagen ( I 978:4] 0) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

1 Lagen omtryckt l982:120 2 Senaste lydelse 199111040

En försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om havan- deskap har satt ned hennes förmå- ga att utföra uppgifterna i sitt för- värvsarbete med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt bestämmelserna i 19 5” för- äldraledighetslagen

(l995:000).

Bilaga 4

En kvinna har även rätt till havan- deskapspenning om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 5 arbetsmiljölagen (1977:1160), och hon inte kan om- placeras till annat arbete enligt bestämmelserna i 12 _5' lagen om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

En kvinna har även rätt till havan- deskapspenning om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 5 arbetsmiljölagen (1977:1160), och hon inte kan om- placeras till annat arbete enligt bestämmelserna i 18 _é' föräldrale- dighetslagen.

Havandeskapspenning utges i fall som avses i första stycket för varje dag som nedsättningen består, dock tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, och i fall som avses i andra stycket för varje dag som "förbudet gäller. Havandeskaps- penning utges längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

Havandeskapspenning utges med belopp som motsvarar kvinnans sjuk- penning enligt 4 5.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

Bilaga 4

6.7 Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig beredskapsa

lag (l987:1262);

Härigenom föreskrivs att 5 & arbetsrättslig beredskapslag (l987:1262) och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

55

Lagen (1976:580) om medbestäm- mande i arbetslivet, lagen (1974:358) om facklig förtroende- mans ställning på arbetsplatsen, lagen (l982z80) om anställnings- skydd, semesterlagen (1977:480) och lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m., tillämpas med de ändringar och tillägg som anges i en till denna lag fogad förteckning (bilaga).

Nuvarande lydelse

5. Lagen (I978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

I fråga om lagen (1978.'410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. skall ] 5 ha följande lydelse.

Lagen (1976:580) om medbestäm- mande i arbetslivet, lagen (1974:358) om facklig förtroende- mans ställning på arbetsplatsen, lagen (l982z80) om anställnings- skydd, semesterlagen (1977:480) och föräldraledighetslagen (l995:000), tillämpas med de änd- ringar och tillägg som anges i en till denna lag fogad förteckning (bilaga).

5. Föräldraledigh etslagen (l995:000)

I fråga om föräldraledighetsla- gen (I995:000) skall ] 5 ha föl-

jande lydelse.

l ä Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt bestämmelserna i denna lag. Sådan rätt har även arbetstagare som &. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett

barn,

b. har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,

1 Senaste lydelse l994:169l

c. stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit Prop. 1994/951207 gift med eller har eller han barn med föräldem. Bilaga 4 Regeringen får genom föreskrifter inskränka rätten till ledighet enligt denna lag, om det krävs för att tillgodose totalförsvarets behov.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

Prop. 1994/95207 Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-10.

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Harndahl, justitierådet Bo Svens- son, regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 2 mars 1995 (Arbetsmarknadsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till för- äldraledighetslag, m.m. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessom Karin Renman. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till föräldraledighetslag

2 5 Att avtal får träffas om bättre förmåner för arbetstagaren än som före- skrivs i lagen följer utan särskild bestämmelse. Uttrycket i andra stycket om att kompletteringar får göras till lagen genom kollektivavtal kan därför strykas.

14 & Bestämmelsen i första stycket andra meningen torde ha betydelse endast för ledighet enligt 11 &. Lagrådet föreslår att meningen får lyda: ”Om det kan göras utan olägenhet för arbetstagaren, skall denne lägga ledig- het som avses i 11 5 så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.”

Övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.

392L0085/S

28. l l.92 Europeiska gemenskapernas omciella tidning

Nr L 348.l

RÅDETS DIREKTW maa/EEG av den l9 oktober 1992

om ltglrder för att förblttra slkerhet och hllsa på arbetsplatsen för arbetstagare som lr gravida. nyligen har fött barn eller arnlna'r (tionde slrdirektivet enligt artikel 16.! i direktiv ”ISM/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RAD HAR ANTAGIT DETTA DlREKTlV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska - ekonomiska gemenskapen. särskilt artikel ! 18a i detta med beaktande av konunissionens förslag. som lämnna efter samråd med Rådgivande kommitten för arbetarskyddsfrägor. i samarbete med Europaparlamentetz.

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yra-andel. och

med beaktande av följande:

Enligt anikel llBa i fördraget skall rader genom direktiv anta minimikrav, främst i hägn om arbetsmiljön. i syfte att förbättra arbetstagarnas säkerhet och hälsa

Detta direktiv skall inte kunna åberopas som stod för någon försämring av den skyddsnivå som redan uppnåtts i vissa medlemsstater. eftersom medlemsstaterna enligt fördraget ar törpliktigade att främja förbättringar av villkoren inom detta område och att harmonisera dessa villkor med bibehållen skyddsnivå.

Enligt anikel |l8_a i fördraget är dessa direktiv inte medföra sadana administrativa, finansiella och rättsliga hinder som försvarar etablering och utveckling av små och medelstora företag.

' EGanCZBl.9.ll.l990.s.J.odt EGT an 25.1.2.199l.s.9

' EGT MG 19. za.r.|99|.s. 177. och EGanC 150. l5.6.l991.s. 99. * EGanC41.lB.2.l99l.s.29.

Enligt beslut 74/325/EEG', _senast ändrat genom Anslutningsakten för Spanien och Portugal. skall kommissionen samråda med Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor då den utarbetar förslag" inom detta område.

' | den sociala stadga som stats- och regeringschefema i elva

medlemsstater antog vid Europeiska radas sarnmanu'ade i' Strasbourg den 9 december 1989 faststle följande. i synnerhet i artikel l9:

"Varje arbetstagare skall ha tillfi'edsstallande hälso- och sakerhetsfömållandat på sin arbetsplats. Lämpliga åtgärder skall vidtas för att med bibehållen skyddsnivå uppnå ytterligare harmonisering inom dena område.” .

Kommissionens åtgärdsprogram för att genomföra den sociala stadgan syftar bland annat till att rådet skall anta ett direktiv om skydd för gravida kvinnliga arbetstagare.

Enligt anikel IS i rådets direktiv 89/39l/EEG av den 12 juni l989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet) skall särskilt uLsatta riskgrupper skyddas mot de faror som speciellt berör dem.

Gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har lött'bam eller som ammar måste i flera avseenden anses vara en

* EGanL ras.9_1.t974.s. rs. ' EGT nr L 133, 29.6.1989. s. i.

392L0085/S

Nr L 348/2 Europeiska gemenskapernas omciella tidning

Prop. 1994/95:207 Bilaga 6 23.1 1.92

särskilt utsatt riskgrupp. och åtgärder måste vidtas till skydd för deras säkerhet och hälsa.

Detta skydd av säkerhet och hälsa för gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött barn eller som ammar får inte leda till någon ogynnsam behandling av kvinnor på arbesmarknaden eller stå .i strid med direktiven om lika behandling för kvinnor och män.

Vissa slag av arbetsuppgifter kan medföra en särskild risk för att gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött barn eller som ammar kan komma att exponeras för farliga agenser. arbetsprocesser eller arbetsförhållanden. Dessa risker mäste följaktligen bedömas. och resultatet av denna bedömning måste meddelas till de kvinnliga arbetstagarna eller deras representanter.

Vidare bör åtgärder vidtas till skydd för dessa arbetstagare. om resultatet av denna bedömning är att risker föreligger för

kvinnliga arbetstagare.

Gravida arbetstagare och arbetstagare som ammar får inte utföra arbetsuppgifter som har visats medföra risk för exponering för vissa särskilt farliga agens eller som medför arbetsförhållanden som kan åVentyra deras säkerhet och hälsa.

Bestämmelser bör införas om att gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött barn eller som ammar inte skall kunna åläggas nattarbete. då hänsynen till deras säkerhet och hälsa kräver detta.

För gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött barn eller som ammar krävs med hänsyn till deras särskilda känslighet en rättighet till minst l4 sammanhängande veckors barnledighet. före eller efter förlossningen. samt en obligatorisk barnledighet på minst två veckor före eller efter förlossningen.

Risken för att gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött barn eller som ammar kan sägas upp av skäl som sammanhänger med deras tillstånd kan ha skadliga effekter på dessa arbetstagares fysiska och psykiska hälsa. Det bör därför föreskrivas om förbud mot uppsamling på sådana gunder.

Åtgärder för att organisera arbetet med hänsyn till hälsoskydd för gravida arbcmagare och arbetstagare som nyligen har fött barn eller som ammar skulle vara verkningslösa. om de inte vore förbundna med bibehållna rättigheter enligt utställningsavtalet. inklusive bibehållen lön eller skälig ersätu'ring.

Även åtgärder benämnde barnledighet skulle vara verkningslösa. om de inte vore förbundna med bibehållna

rättigheter enligt anställningsavtalet inklusive bibehållen lön eller skälig ersättning.

Uttrycket "skälig ersättning" i samband med barnledighet skall betraktas som en teknisk utgångspunkt för att fastställa en lägsta skyddsnivå och får under inga omständigheter ges innebörden art graviditet skulle kunnajämställas med sjukdom.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT [

SYFTE OCH DEFINITIONER

Artikel I

Syn!

ll. Detta direktiv. som är det tionde särdircktivet enligt anikel l6.l i direktiv 89/39l/EEG. har till syfte att åtgärder skall införas som haran säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött barn eller som ammar.

2. Bståmmelsema i direktiv 89/39l/EEG skall. med undantag av artikel 2.2 i detta. tillämpas fullt ut inom hela det område som avses i punkt l utan att det påverkar tillämpningen av de su'ängare eller mer detaljerade bestämmelsema i detta direktiv.

3. Detta direktiv år inte leda till en sänkning av skyddsnivån för gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött barn eller som ammar i förhållande till den skyddsnivå som råder i den enskilda medlemsstaten den dag detta direktiv antas.

Artikel ] Definitioner I detta direktiv avses med

a) gravid arbetstagare: gravid arbetstagare. som underrättar arbetsgivaren om sitt tillstånd enligt nationell lagstiftning eller praxis.

b) arbeLrtagare som nyligen har fött barn: arbetstagare som nyligen har fött barn enligt definitionen i nationell lagstiftning eller praxis och som underrättar arbetsgivaren om sitt tillstånd enligt nationell lagstiftning eller praxis.

c) arbetstagare rani ammar: arbetstagare som ammar enligt definitionen i nationell lagstiftning eller praxis och som underrättar arbetsgivaren om sitt tillstånd enligt nationell lagstiftning eller praxis

392L0085/S . Bilaga 6 28.l l.92 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 3481"! AVSNITT ll Arrikelj ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Åtglrder med anledning av resulatet av bedömningen

[. Utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 6 i direktiv 89/39l/EEG. skall arbetsgivaren. om resultatet av den bedömning som avses i artikel 4.l Visar pa risk för säkerhet och

Artikel] hälsa eller inverkan på gaviditet eller amning för nagon

arbetstagare enligt definitionen i anikel 2. vidta nödvändiga

Riktlinjer åtgärder för att säkerställa att denna risk undanröjs genom en

I. Kommissionen skalL i samråd med medlemsstaterna och med biträde av Rådgivande kommitten för arbetarskyddsfrågor. utarbeta riktlinjer för bedömning av kemiska. fysikaliska och biologiska agenser samt industriprocesser som anses medföra risker för säkerhet och hälsa för de arbetstagare som avses i artikel 2.

Dessa riktlinjer skall även omfatta arbetsrörelser och arbetsställningar. psykisk och fysisk uttröttning och andra former av psykiska och fysiska påfrestningar i samband med de arbetsuppgifter som utförs av de arbetstagare som avses i artikel 2.

2. De riktlinjer som avses i punkt 1 skall vara vägledande vid den bedömning som avses i artikel 4.1.

Medlemsstatema skall därför informera samtliga arbetsgivare och samtliga kvinnliga arbetstagare eller deras representanter inom respektive medlemsstat om dessa riktlinjer.

Artikel & Bedömning och information

1. Arbetsgivaren skall bedöma arten.. graden och varaktigheten av den exponering som arbetstagare enligt definitionen i anikel 2 utsätts för inom företaget eller verksamheten i fråga om samtliga arbetsuppgifter som kan medföra särskild risk för exponering för agenser. processer eller arbetsförhållanden enligt den icke-uttömmande förteckningen i bilaga [. Bedömningen får göras självständigt eller med hjälp av utomstående sakkunniga inom anträdet skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder enligt anikel 7 i direktiv 89/39l/EEG och skall skeisyftean

— bedöma varje risk för säkerhet och hälsa och varje möjlig inverkan på graviditet eller amning för arbetstagare enligt definitionen i artikel 2,

— avgöra vilka åtgärder som bör vidtas.

2. Utan att detta påverkar tillämpningen av anikel 10 i direktiv 89/391/EEG. skall infomation om resultaten av den bedömning. som avses i punkt i. och om samtliga åtgärder som skall vidtas med avseende pä säkerhet och hälsa i arbetet. lämnas till arbetstagare enligt definitionen i anikel 2 och till arbetstagare som kan antas befinna sig i något av de tillstånd som avses i anikel 2 inom företaget eller verksamheten i fråga eller dssas representanter.

tillfällig ändring av arbetsförhållandena eller arbetstiden för arbetstagarenrtiäga.

2. Om det av tekniska eller andra objektiva skäl inte är möjligt att ändra arbetstagarens arbetsförhållanden eller arbetstid. eller om detta inte rimligen kan krävas av klart redovisade skäL skall arbetsgivaren vidta nödvändiga åtgärder för att ge arbetstagaren i fråga andra arbetsuppgifter.

3. Om det av tekniska eller andra objektiva skäl inte är möjligt att ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter. eller om detta inte rimligen kan krävas av klart redovisade skäl. skall arbetstagaren i fråga bevilju ledighet enligt nationell lagstiftning eller praxis under så läng tid som detta är nödvändigt för att skydda hennes säkerhet och hälsa.

4. Bestämmelserna i denna artikel skall med vederbörliga ändringar tillämpas även i det fall då en arbetstagare som utför en arbetsuppgift som är förbjuden enligt anikel 6 blir gravid eller börjar amma och undenättar sin arbetsgivare om detta.

Artikel 6 Fall dä exponering är förbjuden

Utöver vad som följer av allmänna bestänunelser om arbetarskydd. särskilt sådana som avser gränsvärden för exponeringiarbetet

I. får gravida arbetstagare enligt definitionen i anikel 2 ar inte under några omständigheter åläggas att utföra arbetsuppgifter som enligt bedömningen medför risk för exponering för agenser eller arbetsförhållanden som kan äventyra säkerhet och hälsa enligt förteckningen i avsnitt A i bilaga 2.

2. får arbetstagare som ammar enligt definitionen i artikel 2 c inte under några omständigheter åläggas att utföra arbetsuppgiRer som enligt bedömningen medför risk för exponering för agenser eller arbetsförhållanden som kan äventyra säkerhet och hälsa enligt förteckningen i avsnitt B i bilaga 2.

Artikel 7

Nattarbete

!. Medlemsstarema skall vidta nödvändiga ligarder för att säkerställa att de arbetstagare som avses i .].rllkc'i : inte aläggs nattarbete under graviditetstiden och en period efter förlossningar som skall fastställas av den nationella arbetarskyddsmyndigheten. under törursannrng in rrberstagaren i fråga kan uppvisa ett läkarintyg enligt det förfarande som

392L0085/S

Nr L 34814 Europeiska gemenskapernas oficiella tidning

28.1 l.92

respektive medlemsstat har fastställt som styrker att detta är nödvändigt med hänsyn till hennes säkerhet och hälsa.

2. De åtgärder som avses i punkt l skall ge möjlighet. enligt nationell lagstiftning eller praxis. till

at övergäng till arbete på dagtid. eller

b) arbetsledighet eller förlängd bamlediglteL om en sådan arbetstidsändring inte är möjlig av tekniska eller andra objektiva skäl eller inte rimligen kan krävas av klart redovisade skäl.

Artikel 8 Bamledighet

I. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärd: för att säkerställa att de arbetstagare som avses i artikel 2 är berättigade till sammanhängande barnledighet under minst 14 veckor under tiden före eller efter förlossningen enligt nationell lagstiftning eller praxis.

2. Av den barnledighet som föreskrivs i punkt l skall minst tvä veckor vara obligatoriska under tiden före eller efter förlossningen enligt nationell lagstiftning eller praxis.

Artikel 9 Ledighet för mödravårdsundersökningar

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga Åtgärder för att säkerställa att gravida arbetstagare enligt deånitionen i anikel 2 a enligt nationell lagstiftning eller praxis är berättigade till ledighn utan förlust av lön för att genomgå mödravärds- undersölmingar. om dasa undersökningar mäste ske på arbetstid

Artikel IO

Förbud mot uppslgning

För att garantera att de arbetstagare som avses i artikel 2 skall kunna åtnjuta de rättigheter till skydd av säkerhet och hälsa som erkänns i denna artikel fastställs följande:

1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder lör att förhindra att sådana arbetstagare som avses i artikel 2 sägs upp under tiden från början av graviditeten och till utgängen av den barnledighet som avses i anikel 8.1. om detta inte sker i undantagsfall av skäl som inte satntnanhänger med deras tillstånd och som enligt nationell lagstiftning eller praxis utgör tillräcklig grund för uppsägning, samt i tillämpliga fall. den behöriga myndigheten har lämnat sitt medgivande.

2. Om en arbetstagare enligt definitionen i artikel 2. sägs upp under den tid som avses i punkt l. skall arbetsgivaren lämna en uttömmande skriftlig motivering till dena

J. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sadana arbetstagare som avses i punkt 2 från följderna av uppsägningar som är otillåtna enligt punkt l.

Artikel I I

Arbetstagarna: rättigheter

För att garantera att de arbetstagare som avses i anikel 2 skall kunna åtnjuta de rättigheter till skydd av säkerhet och hälsa som erkänns i denna artikel fastställs följande:

l. I de fall som avses i artikel 5-7 skall de rättigheter som följer av anställningsavtalet. även i &äga om bibehållen lön eller rätt till skälig ersättning. säkerställas i nationell laptiflning eller praxis för sådana arbetstagare som avses ianikel 2.

2. I det 6111 som avses i artikel 8 skall följande säkerställas:

a) Rättigheter enligt anställningsavtal. utöver dem som avses i punlct ta, för arbetstagare enligt detinitionen i anikel 2.

b) Bibehällen lön eller rätt till skälig ersättning för arbetstagare enligt definitionen i anikel 2.

3. Om ersättning som avses i punkt 2 b skall anses skälig om den garanterar minst samma inkomst som arbets- tagaren i fråga skulle ha uppburit vid arbetsuppehåll av hälsoskäl. med förbehäll för eventuellt tak lör ersättningen som fastställts i nationell lagstiftning

4. Medlemsstatema a. ställa som villkor för den rätt nu lön eller ersättning som avses i punkterna I och 2 b ställa att arbetstagarm i fråga skall uppfylla de villkor för rätt till sådana förmåner som fastställs i nationell lagstiftning.

392L0085/S

28.1 l.92

Det för under inga omständigheter ställas som villkor att arbetstagaren skall ha varit anställd viss tid som överstiger tolv mänader omedelbart före den förväntade förlossningstiden.

Artikel 12 Försvar av rättigheter

Medlemsstaterna skall i sina nationella rättssystem införa de bestämmelser som är nödvändiga för att ge samtliga arbetstagare. som anser att deras rättigheter asidosarts genom att de skyldigheter som följer av detta direktiv inte har iakttagits. möjlighet att få sina krav prövade i domstol eller genom hänvändelse till andra behöriga myndigheter enligt nationell lagstiftning ellerpraxis

Artiktl I 3 Ändringar av bilagorna

[. Rent tekniska ändringar av bilaga 1 till följd av teknisk utveckling. förändringar av internationella regler eller specifikationer och av nya rön inom det område som omfattas av detta direktiv skall antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 17 i direktiv 89/39l/EEG.

2. Bilaga 2 f'är endast ändras enligt det förfarande som fastställs i anikel ll8ai fördraget.

Arrikel Il Slutbetämmelser

l. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra förfatmingar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast tvä är efter det att det har antagits eller. senast tvä är efter antagandet av detta direktiv. säkerställa att arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal har infört sädana bestämmelser som erfordras. varvid medlemsstaterna skall införa de bestämmelser som krävs för att vid varje tidpunkt kunna garantera de resultat som föreskrivs i detta direktiv. De skall genast underrätta kommissioner om detta.

2. När en medlemsstat antar bestämmelser till följd av punkt 1 skall dessa innehålla en hänvisning till dena direktiv

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:207 Bilaga 6 Nr L stas

eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar. eller redan har antagiL inom det område som omfattas av detta direktiv.

4. Medlemsstaterna skall vart femte är lämna till kommissionen en rapport om tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv. i vilken även de synpunkter som framförts av arbetsmarknadens parter skall ingä

Medlemsstaterna skall dock lämna den första rapporten till kommissionen om tillämpningen av bestämmelsema i detta direktiv tillsammans med de synpunkter som framförts av arbetsmarknadens parter fyra är efter det att detta direktiv har

antagit

Kommissionen skall underrätta Europaparlamentet. rader. Ekonomiska och sociala kommittén och Rådgivande kommitten för arbetarskyddsfi'ägor om detta

5. Kommissionen skall regelbundet till EuropaparlamenteL rådet och Ekononriska och sociala kornmitte'n lämna en rapport om tillämpningen av detta direktiv med beaktande av punkt l-3. 6. Rådet skall ta upp detta direktiv till förnyad prövning på grundval av en utvärdering som bygger på de rapporter som avses i punkt 4 andra stycket och. om behov skulle föreligga. pä grundval av ett förslag som kommissionen skall lämna senast fem är efter det att detta direktiv antagits.

Artikel 15 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Luxemburg den 19 oktober l992.

På &det: vägnar

D. CURRY

Ordförande

392L008$IS Bilaga 6

Nr L 348/6 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

BILAGA I

lCKE-Ul'l'OMMANDE FÖRTECKNING Ovan DE AGENSER. Pttocassrrt ocrr ARBETSFORHÅLLANDEN

soll avses l artlkel 4.1

A. Ageaaer

LF yrrlralulta agerar. som amet kunna medföra fosterskador eller avlossning av moderkakan. sarskilt a) stötar. vibrationer och rörelser. b) manuell hantering av lasta. som kan medföra risker. särskilt för rygg- och ländryggsskador. c) buller. d) joniserande strälning'. e) icke-joniserande strälntng f) extrem kyla eller hetta. ;) man och ställning.. förflyttning. — inom eller utom anläggtingen — psykisk eller fysisk

utmattning och annan fysisk belsming som sammanhänga med de arbetsuppgift: som utförs av arbetstagare enligt definitionen i artiket 2.

2. Biologiska agetuer

Biologiskaagenser i riskgruppemaz. 3 och 4 enligt definitionen artikel 2 d 2—2 d 4 i direktiv 90/679/EEG'. i den män det Irkärrtandeuaagerrserellqde teraperatskaätgardersornnodvlndiggors pägrundav dem äventyrargravrda kvinnors och fostras hälsa. och såvida nämnda agenser ännu inte har medtagits i bilaga 2.

3. Kemrska agenxr

Fbliandekemiskaagensu.idertmhdetnkämandeävmtngavidakvumsodtfostmhäkaochsävidadeännu inteharnwdtagitsibilagZ:

!) ÄmnenmedR40-.R45-.R46-ochR47-märknlngenligtdirektiv67ls48/EGJ.idenmärrdeännu intehl medtagitsibilagaz.

b) Kemiskaagensersornärinfbrdaihilag r wmmmd. c) Kvicksilvr: och kvicksilvetförenrngar.

d) Mitnshlnanmde läkemetkl.

e) Koloxid.

f) Kummamvisangeskadligverkrrmgudädeuppugmomhudm

AMN som upptas i hilagal till direktiv NGM/EEG. C. Arbetsförhällaadea — Gruvarbete unt jord.

Se direktiv SWM/Emm (EGT N L 246. l7.9. l980. :. l). EGanL374,Jl.l2.l990.s. l. EGT nr L 196. [6.8.1967. s. [. Detta direktiv ar mutual-gerna direktiv 90/5f7/EEG (EGT nr L 287. ”101900. 5. 37). EGanL 196. 26.7.1990. :. [.

,..-

u

Bilaga 6

392L0085/S

28.1 i .92 Europeiska gemenskapernas oäiciella tidning

BILAGA 2

lCKE-UTTÖMMANDE FÖRTECKNING ÖVER DE AGENSER OCH ARBETSFÖRHÅLLANDEN

som avsea i artikel 6

A. Gravida arbemagare enligt definitionen i artikel 2 n lAgenser

a) Fysikaliska agens: Arbete i miljö med lufttryck över en atmosfär. t.ex. i tryckkammare och vid dykning

b) Biologiska agensu' Följande biologiska agenser: — toxoplasma. — röda-hundvirus.

såvida det inte kunnat visas att de gravida arbetstagama har tillfredsställande immunitetsskydd mot dessa agenser.

c) Kemiska agenser — Bly och blyföreningr. i den män dessa agenser kan upptas av den mänskliga organismen. 2. Arbets/örhåIIanden Gruvarbete underjord. B. Arbetstagare som ammar enligt definitionen i artikel 2 : lAgenser a) Kemiska agenser — Bly och blyföreningar. i den män dessa agenser kan upptas av den mänskliga organismen. 2. Arbeufarhdllanden Gruvatbete und: jord.

Nr L 348/8 Europeiska gemenskapemas olfrciella tidning

Uttalande av rldet och kommissionen anglende artikel 11.3 i direktiv 92/85/EEG. som tagits till protokollet vid rlden ! 6083 sammantrlde (Luxemburg. 19 oktober 1992)

RÅDET OCH KOMMISSIONEN uttalar följande:

"[ 5433 om fastställandet av den ersättningsnivå. som avses i anikel ll.2 b och ll.3. hänvisas av rent tekniska skäl till den ersättning som en arbetstagare skulle uppbar-a vid arbetsuppehåll av hälsoskäl. Denna hänvisning avser inte på något slln an jamstalla graviditet och bamalbdande med sjukdom. I samtliga medlemsstaters socialförsalaingslagstittning finns bestämmelser om ersatming vid sjukledighet Kopplingen till denna matning i den skrivning som valts ar helt enkelt avsedd att ge ett konkret. fastställt referensbelopp (Br samtliga medlemsstater vid fastställandet av minimiersatming vid barnledigheL i den mån det i enskilda medlemsstater utgår ersättningar som överstiger vad som tbreskrivs i direktiven skall dessa ersäminpnivåer givetvis behdllas. Detta framgår klart av artikel l.3 i direkn'vet'

Skydd för kvinnliga arbetstagare

För att säkerställa kvinnliga arbetstagares rätt till skydd förbinda sig de fördragsslutande parterna

1. att bereda kvinnor tillfälle till en viloperiod om sammanlagt minst 12 veckor före och efter barnsbörd genom att tillförsäkra dem rätt an- tingen till avlönad ledighet eller till erforderliga socialförsäkringsförmå— ner eller förmåner, som utgå av allmänna medel;

2. att anse arbetsgivares uppsägning av kvinnlig arbetstagare såsom olaglig om den företages under hennes frånvaro på grund av havande- skap eller barnsbörd eller vid sådan tidpunkt, att uppsägningstiden ut- löper under frånvaro, som nyss nämnts;

3. att tillförsäkra mödrar som amma sina barn tillräcklig ledighet under arbetstiden för detta ändamål;

4. a) att reglera kvinnors användande till nattarbete i industriell verk- samhet;

b) att förbjuda kvinnors användande till gruvarbete under jord och, där så är påkallat, till varje annat arbete vilket med hänsyn till dess farliga, ohälsosamma eller ansträngande beskaffenhet är olämpligt för kvinnlig arbetskraft.

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 1995

Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blom— berg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Blomberg

Regeringen beslutar proposition 1994/95:207 Ny föräldraledighetslag m.m.

Rättsdatablad - Prop. 1994/95:207

Författningsrubrik Bestämmelser som in- Celexnummer för bak- fdr, ändrar, upphäver omliggande EG—regler eller upprepar ett

normgivningsbemyndi- gande Föräldraledighetslag 392L0085 (l995:000) Lag om ändring i lagen ' 392L0085 (l962:381) om allmän försäkring