Prop. 2011/12:40
Ändrad tillsyn över kreditvärderingsinstitut
Regeringens proposition
2011/12:40
Ändrad tillsyn över kreditvärderingsinstitut
Regeringens proposition 2011/12:40
Ändrad tillsyn över kreditvärderingsinstitut Prop.
2011/12:40
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 17 november 2011
Fredrik Reinfeldt
Peter Norman
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Europaparlamentet och rådet antog den 11 maj 2011 förordning (EU) nr 513/2011 (nedan kallad ”ändringsförordningen”) om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut.
Ändringsförordningen innebär i huvudsak att tillsynen över kreditvärderingsinstitut flyttas över från de nationella behöriga myndigheterna – i Sverige, Finansinspektionen – till en europeisk tillsynsmyndighet, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma (European Securities and Markets Authority). Genom en centraliserad tillsyn vill man inom EU uppnå en enhetlig tillämpning av regleringen och en ändamålsenlig och effektiv registrerings- och tillsynsprocess. De behöriga myndigheternas befogenheter och uppgifter som rör tillsynen över kreditvärderingsinstitut upphör enligt ändringsförordningen den 1 juli 2011.
I propositionen föreslås ändringar av lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut för att anpassa denna till ändringsförordningen. För närvarande saknas dock registrerade kreditvärderingsinstitut med säte i Sverige. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2012.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut.
2. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut,
dels att 3–16 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 3, 4, 8, 15 och 16 §§ ska utgå,
dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 3 och 4 §§, samt närmast före 3 och 4 §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Handräckning
3 §
Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en kontroll på plats ska kunna genomföras enligt artikel 23d i förordning (EG) nr 1060/2009.
Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning. Om Finansinspektionen begär det, ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den hos vilken kontrollen ska genomföras.
Verkställighet
4 §
Kronofogdemyndigheten är ansvarig myndighet för äkthetskontroll av beslut enligt artikel 36d i förordning (EG) nr 1060/2009.
Beslut om böter eller viten enligt förordningen får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har vunnit laga kraft, om inte något annat följer av förordningen.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2012.
3. Ärendet och dess beredning
Europaparlamentet och rådet antog den 11 maj 2011 förordning (EU) nr 513/20111 (nedan kallad ”ändringsförordningen”) om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut. I huvudsak innebär ändringarna att tillsynen över kreditvärderingsinstitut flyttas över från de nationella behöriga myndigheterna – i Sverige, Finansinspektionen – till en europeisk tillsynsmyndighet, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma (European Securities and Markets Authority). Ändringsförordningen bifogas denna proposition som bilaga 1.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut2 (nedan kallad ”förordningen om kreditvärderingsinstitut”), vars ursprungliga lydelse framgår av bilaga 2, är bindande i sin helhet och direkt tillämplig i Sverige. Med anledning av förordningen om kreditvärderingsinstitut infördes i Sverige kompletterade bestämmelser i lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut.
Under förhandlingarna av ändringsförordningen upprättades och överlämnades en faktapromemoria till riksdagen (2009/10:FPM103). Finansutskottet ansåg vid sitt sammanträde den 24 augusti 2010 att kommissionens förslag inte strider mot den s.k. subsidiaritetsprincipen. Finansutskottet informerades vid samråd den 30 november 2010. Därutöver har EU-nämnden skriftligen informerats om förhandlingarna vid följande tillfällen: den 22 september 2010, den 8 november 2010 (inför beslut om allmän inriktning) samt den 29 mars 2011 (inför beslut om rättsaktens antagande).
I mars 2010 remitterade Finansdepartementet en promemoria med förslag på vilka nationella lagstiftningsåtgärder som bör vidtas med anledning av ändringsförordningen.3 En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4. Promemorian remissbehandlades under sammanlagt två månader, detta sedan remisstiden förlängts efter kritik från bl.a. Justitiekanslern. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2011/1577).
I denna proposition tar vi upp de frågor som behandlades i promemorian.
1 EUT L 145, 31.5.2011, s. 30 (Celex 32011R0513). 2 EUT L 302, 17.11.2009, s. 1 (Celex 32009R1060). 3 Promemorian (Ändrad tillsyn över kreditvärderingsinstitut) är baserad på texten enligt det rådsdokument (PE-CONS 70/10), som sedermera antogs av rådet och Europaparlamentet.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 13 oktober 2011 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter och förslag behandlas i avsnitten 5.1.2 och 5.2 samt i författningskommentaren. Några redaktionella ändringar har också gjorts i förhållande till lagrådsremissen.
4. Ändringsförordningen
4.1. Bakgrund
Ett kreditvärderingsinstitut är en juridisk person vars verksamhet inbegriper yrkesmässigt utfärdande av kreditbetyg.4 Ett kreditbetyg är en bedömning av kreditvärdigheten hos t.ex. ett företag eller ett finansiellt instrument. Kreditbetyg används av bl.a. investerare och institut för att bestämma riskvikter och fatta väl underbyggda investeringsbeslut.
I samband med den finansiella krisen fick kreditvärderingsinstituten mycket kritik inte minst för sin värdering av strukturerade finansiella instrument. I september 2009 antogs en EU-förordning om kreditvärderingsinstitut, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut5(nedan kallad ”förordningen om kreditvärderingsinstitut”). Förordningen om kreditvärderingsinstitut syftar till att bidra till bättre kvalitet på de kreditbetyg som utfärdas inom unionen, vilket i sin tur ska bidra till att få den inre marknaden att fungera bättre med en hög skyddsnivå för konsumenter och investerare (se artikel 1). Förordningen innehåller regler om registrering, hantering av intressekonflikter, organisations- och verksamhetskrav, kvalitetssäkring, rapportering och transparens. Till detta kopplas regler om tillsyn, varvid ett betydande samarbete förutsätts äga rum mellan nationella behöriga myndigheter med en koordinerande roll för Europeiska värdepapperstillsynskommittén.
Förordningen om kreditvärderingsinstitut är bindande i sin helhet och direkt tillämplig i Sverige. Med anledning av förordningen infördes i Sverige kompletterande bestämmelser i lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut. Enligt lagen om kreditvärderingsinstitut, som trädde i kraft den 7 september 2010, är Finansinspektionen behörig myndighet. I lagen finns det bestämmelser om Finansinspektionens befogenheter och möjligheter att ingripa, liksom om Finansinspektionens samarbete med andra behöriga myndigheter inom Europeiska unionen. Det finns för närvarande inga registrerade kreditvärderingsinstitut med säte i Sverige.
4 Enligt definitionen i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut. 5 EUT L 302, 17.11.2009, s. 1 (Celex 32009R1060).
Pr I förordningen om kreditvärderingsinstitut konstateras att tillsynsstrukturen inte bör ses som en långsiktig lösning (se skäl 51). Europeiska rådet rekommenderade redan i juni 2009 att det skulle upprättas en ny tillsynsstruktur och att tillsynen över kreditvärderingsinstituten skulle flyttas över till en europeisk tillsynsmyndighet. Arbetet med den nya tillsynsstrukturen har avslutats och tre nya europeiska tillsynsmyndigheter, däribland Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), finns inrättade sedan den 1 januari 2011
op. 2011/12:40
6.
Den 2 juni 2010 lade kommissionen fram ett förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut7. Kommissionens förslag förhandlades under hösten 2010 och våren 2011 i rådet och med Europarlamentet, och i maj 2011 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2011 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (nedan kallad ”ändringsförordningen”) 8.
4.2. Ändringsförordningens innehåll
Ändringsförordningen innebär i huvudsak att tillsynen över kreditvärderingsinstitut den 1 juli 2011 flyttas över från de nationella behöriga myndigheterna till Esma. Genom en centraliserad tillsyn vill man garantera en effektiv tillsyn över kreditvärderingsinstituten, rationalisera tillsynsstrukturen för kreditvärderingsindustrin samt garantera rättslig säkerhet för kreditvärderingsinstitut och marknadsdeltagare. Esma ska överta ansvaret för registrering, certifiering samt för att utfärda och uppdatera olika riktlinjer och rapporter. Esma ska också, för godkännande av kommissionen, föreslå tekniska standarder för tillsyn, t.ex. avseende vilken information som ska lämnas vid en ansökan om registrering eller certifiering.
För att Esma ska kunna utöva tillsyn över kreditvärderingsinstituten får Esma möjlighet att begära in information och att utföra nödvändiga utredningar av en i ändringsförordningen närmare angiven personkrets. Esma får också möjlighet att genomföra platsundersökningar hos vissa företag. Esma ska ingripa med tillsynsåtgärder och sanktioner för det fall ett kreditvärderingsinstitut gör sig skyldigt till en överträdelse. Genom ändringsförordningen tilldelas Esma således olika befogenheter och uppgifter som för närvarande tillkommer de behöriga myndigheterna. De behöriga myndigheterna ska finnas kvar men deras uppgifter blir begränsade.
6 Se t.ex. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, Celex 32010R1095). 7 KOM(2010) 289 slutlig (Celex 52010PC0289). 8 EUT L 145, 31.5.2011, s. 30 (Celex 32011R0513).
Hänvisningarna till olika artiklar i det följande avser, om inget annat framgår av sammanhanget, förordningen om kreditvärderingsinstitut, enligt den lydelse som införs genom ändringsförordningen.
4.2.1. Esmas befogenheter
Allmänna begränsningar av Esmas befogenheter
I ändringsförordningen finns allmänna begränsningar av Esmas befogenheter. Enligt skäl 26 i ändringsförordningen ska förordningen om kreditvärderingsinstitut tolkas och tillämpas i enlighet med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i medlemsstaternas konstitutionella traditioner, t.ex. gällande tryckfrihet och yttrandefrihet i medierna. Av nya artikel 23a i förordningen om kreditvärderingsinstitut följer också att de befogenheter som enligt artiklarna 23b–23d utövas av Esma, dess tjänstemän eller andra personer som bemyndigats av Esma, inte får användas för att kräva röjande av information eller handlingar som omfattas av rättsliga privilegier.
Begära upplysningar
Esma har enligt artikel 23b rätt att begära in alla upplysningar som krävs från den personkrets som framgår av artikel 23b.1 för att Esma ska kunna fullgöra sina uppgifter. Esma får enligt artikel 23b.1 begära information från kreditvärderingsinstitut, personer som medverkar i kreditvärderingsverksamhet, kreditvärderade enheter och anknutna tredje parter och de tredje parter till vilka kreditvärderingsinstituten ger i uppdrag att utföra operativa uppgifter eller operativ verksamhet. Esma får också begära information från andra personer som på annat sätt har samband med eller är knutna till kreditvärderingsinstitut eller kreditvärderingsverksamhet på ett nära och väsentligt sätt. Om Esma begär in upplysningar, ska Esma informera den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den berörda personen är bosatt eller etablerad.
Esma kan begära information antingen genom en enkel begäran eller genom ett beslut. Om Esma begär information genom en enkel begäran är det frivilligt att svara. Om svar lämnas får det dock inte vara oriktigt eller vilseledande. Om Esma genom ett beslut ålägger någon att lämna upplysningar finns en skyldighet att svara. Det finns då också en rätt att överklaga beslutet till Esmas överklagandenämnd och att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol.
När Esma begär information ska myndigheten t.ex. ange syftet med begäran, specificera vilka uppgifter som krävs, fastställa den tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas och ange de viten och böter som kan följa om ofullständig, oriktig eller vilseledande information lämnas.
Allmänna utredningar
För att Esma ska kunna fullgöra sina uppgifter får Esma, enligt artikel 23c, genomföra alla nödvändiga utredningar av den personkrets som anges i artikel 23b.1. Tjänstemän och andra personer som bemyndigas av Esma har därvid befogenhet att
– granska alla handlingar, uppgifter, förfaranden och annat material som är relevant för utförandet av Esmas uppgifter oberoende av i vilken form de föreligger,
– göra eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana handlingar, uppgifter, förfaranden och annat material,
– kalla till sig personer som avses i artikel 23b.1, eller deras företrädare eller personal och be dem om muntliga eller skriftliga förklaringar angående sakförhållanden eller handlingar som rör föremålet för och syftet med utredningen och anteckna svaren,
– höra fysiska personer eller företrädare för juridiska personer som samtycker därtill i syfte att samla in uppgifter som rör föremålet för en utredning och
– begära in uppgifter om tele- och datatrafik. De personer som anges i artikel 23b.1 är skyldiga att underkasta sig sådana utredningar som Esma har fattat beslut om. Sådana beslut kan överklagas. De tjänstemän och andra personer som Esma bemyndigar att genomföra utredningar ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd, där bl.a. föremålet och syftet med utredningen ska anges. Av tillståndet ska det också framgå de viten och böter som kan följa om t.ex. efterfrågat material inte tillhandahålls eller tillhandahålls i ofullständig form.
Esma ska informera den behöriga myndighet i den medlemsstat där utredningen ska genomföras. Den berörda behöriga myndigheten ska på begäran av Esma bistå Esma vid utredningen. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten får även på egen begäran närvara vid utredningarna.
Om det enligt nationella bestämmelser krävs ett särskilt tillstånd från en rättslig myndighet för att få tillgång till uppgifter om tele- och datatrafik, ska ett sådant tillstånd begäras. Det är också möjligt att ansöka om ett sådant tillstånd i förebyggande syfte.
Platsundersökningar
Enligt artikel 23d har Esma möjlighet att genomföra nödvändiga kontroller på plats hos de juridiska personer som anges i artikel 23b.1. Esma får genomföra en kontroll utan förhandsanmälan, om det krävs för att kontrollen ska kunna genomföras på ett korrekt och effektivt sätt. De personer som anges i artikel 23b.1 är skyldiga att underkasta sig sådana undersökningar som Esma har fattat beslut om. Ett sådant beslut kan överklagas. Ett beslut om platsundersökning ska t.ex. fastställa den dag då undersökningen ska inledas och ange de viten som kan följa. Innan Esma fattar beslut om platsundersökning ska myndigheten samråda med den behöriga myndighet i den medlemsstat där undersökningen ska genomföras.
Tjänstemän och andra personer som Esma bemyndigat ska få tillträde till alla företagslokaler och mark som tillhör den juridiska person som är föremål för ett utredningsbeslut. De har därvid möjlighet att försegla företagslokaler, räkenskaper och affärshandlingar och har alla de befogenheter som föreskrivs i artikel 23c.1. Dessa personer kan t.ex. granska och ta bestyrkta kopior av handlingar och be om muntliga eller skriftliga förklaringar. De ska utöva dessa befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd, där föremålet för och syftet med undersökningen ska anges liksom de viten och böter som kan följa om de berörda personerna inte underkastar sig undersökningen.
Den berörda behöriga myndigheten ska på begäran aktivt bistå vid platsundersökningen och tjänstemän som är anställda vid eller bemyndigade eller utsedda av den behöriga myndigheten har därvid de befogenheter som tillkommer Esma.
För det fall någon motsätter sig en platsundersökning, ska den behöriga myndigheten lämna nödvändigt bistånd och vid behov begära handräckning av polis eller annan verkställande myndighet. Om det enligt nationella bestämmelser krävs ett särskilt tillstånd från en rättslig myndighet för att genomföra en platsundersökning eller för att lämna handräckning, ska den behöriga myndigheten ansöka om ett sådant tillstånd. Ett sådant tillstånd får också ansökas om i förebyggande syfte.
Vite
Enligt artikel 36b ska Esma vitesförelägga ett kreditvärderingsinstitut för att få det att upphöra med en överträdelse. Esma ska också vitesförelägga den personkrets som anges i artikel 23b.1 för att få dem att lämna fullständig information, underkasta sig en utredning eller en platsundersökning som begärts genom ett beslut. Vitesföreläggande får avse maximalt sex månader. Vitesbeloppet ska vara begränsat till en viss del av den berörda personens genomsnittliga omsättning eller inkomst. Innan Esma fattar beslut om att utdöma vite, ska enligt artikel 36c den berörda personen få tillfälle att höras om de omständigheter som Esma har påtalat. Esma får grunda ett beslut om vite endast på omständigheter som den berörda personen har fått möjlighet att yttra sig över. Rätten till försvar ska iakttas fullt ut under förfarandet. Esma ska också, enligt artikel 23e.8, avstå från att vitesförelägga i de fall där saken redan prövats i ett straffrättsligt förfarande och det finns en dom som vunnit laga kraft.
Tillsynsåtgärder och böter
Esma har, enligt artiklarna 24 och 36a, möjlighet att besluta om tillsynsåtgärder och böter för det fall ett kreditvärderingsinstitut uppsåtligen eller av oaktsamhet begår någon av de överträdelser som anges i bilaga III. Med ”böter” avses i förordningen en administrativ sanktion, inte en straffrättslig (se artikel 36d.2). En överträdelse kan avse materiella bestämmelser i förordningen men också bestå i att kreditvärderingsinstitutet lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter till Esma. För det fall Esma kommer fram till att det finns allvarliga
indikationer på att ett kreditvärderingsinstitut har begått en överträdelse, ska Esma enligt artikel 23e utse en oberoende utredare inom Esma som ska utreda saken. Denne får inte vara eller ha varit involverad i direkt eller indirekt tillsyn eller registrering av det berörda kreditvärderingsinstitutet och ska utföra sina uppgifter oberoende från Esmas tillsynsstyrelse (det beslutsfattande organet inom Esma). Utredaren har befogenhet att begära upplysningar och att utföra såväl allmänna utredningar som platsundersökningar. Utredaren ska överlämna en dossier med utredningsresultaten till tillsynsstyrelsen. Tillsynsstyrelsen ska ta ställning till om kreditvärderingsinstitutet uppsåtligen eller av oaktsamhet har begått någon av de överträdelser som anges i bilaga III och i sådana fall vidta en tillsynsåtgärd och utdöma böter. En tillsynsåtgärd kan enligt artiklarna 24.1 d och 36b t.ex. bestå i att ESMA vid vite förelägger ett kreditvärderingsinstitut att upphöra med en överträdelse. I dessa fall ska Esma således både förelägga kreditvärderingsinstitutet vite och besluta om böter enligt artiklarna 23e.5, 24 och 36b. Esma ska dock enligt artikel 23e.8 avstå från att besluta om böter i de fall där saken redan prövats efter ett straffrättsligt förfarande genom en dom som vunnit laga kraft.
De tillsynsåtgärder som kan vidtas är enligt artikel 24 i allt väsentligt desamma som de tillsynsåtgärder som de behöriga myndigheterna tidigare kunnat besluta om. Tillsynsstyrelsen kan t.ex. återkalla en registrering eller tillfälligt förbjuda ett kreditvärderingsinstitut att utfärda kreditbetyg enligt artikel 24. I artikel 36a och bilaga IV finns det angivet hur böter ska beräknas.
Innan tillsynsstyrelsen fattar beslut om tillsynsåtgärd och böter, ska den enligt artiklarna 25 och 36c ge de personer som är föremål för förfarandena möjlighet att höras om de omständigheter som Esma har påtalat. Tillsynsstyrelsen får endast grunda sina beslut på omständigheter som de berörda personerna har fått möjlighet att yttra sig över. Rätten till försvar ska respekteras under förfarandena och de kreditvärderingsinstitut som undersöks ska t.ex. få tillgång till Esmas handlingar i ärendet. Enligt artikel 36e har Europeiska unionens domstol obegränsad behörighet att pröva Esmas beslut om böter eller viten. Domstolen får undanröja, sänka eller höja böter eller viten som har beslutats.
4.2.2. De behöriga myndigheternas befogenheter
Av artikel 40a.1 följer att de behöriga myndigheternas befogenheter och uppgifter som rör tillsynen över kreditvärderingsinstitut upphör den 1 juli 2011. Esma kan dock, enligt artikel 30, delegera specifika tillsynsuppgifter till de behöriga myndigheterna t.ex. genomförandet av en platsundersökning. Innan Esma delegerar en uppgift ska samråd ske med den berörda behöriga myndigheten. Esma är också skyldigt att ersätta den behöriga myndigheten för de kostnader som uppgiften medfört.
Av artikel 30.4 följer att Esma annars inte får delegera tillsynsuppgifter enligt förordningen som t.ex. registreringsbeslut. En delegering påverkar, enligt nämnda artikel, inte Esmas ansvar och begränsar inte heller Esmas möjligheter att genomföra och övervaka den delegerade verksamheten.
För det fall Esma begär att en behörig myndighet ska utföra en särskild utredande uppgift eller en platsundersökning å myndighetens vägnar ska, enligt artikel 23d.6, den behöriga myndigheten åtnjuta samma befogenheter som tillkommer Esma. Om Esma begär biträde vid en platsundersökning ska, enligt artikel 23d.5, också de tjänstemän som är anställda vid, bemyndigade eller utsedda av den behöriga myndigheten åtnjuta samma befogenheter som tillkommer Esmas tjänstemän. Enligt artikel 31 har de behöriga myndigheterna en skyldighet att uppmärksamma Esma på misstänkta överträdelser.
4.2.3. Övriga frågor
Delegerade akter, tekniska standarder, riktlinjer och rapporter
Kommissionen får genom ändringsförordningen möjlighet att, genom delegerade akter, anta ytterligare regler beträffande när ett tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ramar ska anses likvärdiga (artikel 5.6), avgifter (artikel 19.2) och förfarandet för utövandet av befogenheten att besluta om böter och vite (artikel 23e.7). Kommissionen får även möjlighet att göra ändringar i bilagorna I, II och IV till förordningen om kreditvärderingsinstitut (artikel 37) genom delegerade akter.
I och med den nya tillsynsstrukturen har Europeiska värdepapperstillsynskommittén blivit en del av Esma. Esma övertar därför också Europeiska värdepapperstillsynskommitténs uppgift att enligt förordningen om kreditvärderingsinstitut utfärda och uppdatera riktlinjer i särskilda frågor (se artikel 21). Esma övertar också uppgiften att skriva olika rapporter. Esma kan därutöver, för godkännande av kommissionen, föreslå tekniska standarder för tillsyn avseende vissa frågor som anges i artikel 21.4.
Samarbete och tystnadsplikt
Enligt artikel 26 har Esma, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa, European Insurance and Occupational Pensions Authority), Europeiska bankmyndigheten (EBA, European Banking Authority), de behöriga myndigheterna och de behöriga sektorsmyndigheterna en allmän skyldighet att samarbeta med varandra. Med behöriga sektorsmyndigheter avses de behöriga nationella myndigheter som utsetts enligt den relevanta sektorslagstiftningen för tillsyn över kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkrings- och återförsäkringsföretag, företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), tjänstepensionsinstitut och alternativa investeringsfonder9. Samarbetet mellan dessa myndigheter kan t.ex. ske genom utbyte av information eller samråd.
Enligt artikel 32 gäller tystnadsplikt för Esma, de behöriga myndigheterna och alla personer som arbetar eller har arbetat för Esma,
9 Se definitionen i artikel 3.1 q i ändringsförordningen.
för de behöriga myndigheterna eller för andra personer till vilken Esma har delegerat uppgifter, t.ex. revisorer och sakkunniga. Information får dock lämnas ut när det krävs i samband med rättsliga åtgärder.
Som huvudregel gäller också tystnadsplikt och sekretess avseende information som förvärvas eller utbyts mellan Esma, de behöriga myndigheterna, de behöriga sektorsmyndigheterna samt vissa andra myndigheter och organ. Informationen får dock lämnas ut om det finns ett medgivande eller när det krävs i samband med rättsliga åtgärder.
Av artikel 34 följer att Esma också kan ingå samarbetsavtal om utbyte av information med behöriga myndigheter i tredjeland. Esma är dock behörig att ingå sådana avtal endast om den information som överlämnas omfattas av garantier om tystnadsplikt som motsvarar den som följer av artikel 32. Esma har också begränsade möjligheter att lämna ut sådan information som den får från en behörig myndighet i tredjeland.
Rätt att överklaga
Det finns en rätt för den som är föremål för ett beslut av Esma enligt förordningen, eller är direkt berörd personligen av ett sådant, att överklaga beslutet inför en överklagandenämnd och få det prövat av Europeiska unionens domstol. Detta följer av artiklarna 60 och 61 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (se not 6).
Verkställighet
Beslut om böter och vite är verkställbara enligt artikel 36d. Beslut om verkställighet ska kunna ske utan annan formalitet än kontroll av att avgörandet är äkta. Denna kontroll ska göras av en av medlemsstaten särskilt utsedd myndighet. När dessa formaliteter har uppfyllts på begäran av den som vill få verkställighet, får denne fullfölja verkställigheten enligt den nationella lagstiftningen genom att ansöka om verkställighet hos det behöriga organet.
Verkställigheten får skjutas upp endast genom beslut av Europeiska unionens domstol. Nationella domstolar kan dock pröva om verkställigheten utförs på ett felaktigt sätt.
Avgifter
Av artikel 19 följer att Esmas nödvändiga kostnader för registrering och tillsyn ska täckas av avgifter från kreditvärderingsinstituten. Avgifterna ska också täcka sådana kostnader som uppstår med anledning av att Esma måste ersätta behöriga myndigheter för kostnader som de kan ådra sig när de utför uppgifter i enlighet med förordningen. Kommissionen ska anta en förordning om avgifter som närmare ska ange t.ex. i vilka fall avgifter ska betalas, hur de ska betalas och hur Esma ska ersätta de behöriga myndigheterna för de kostnader som de kan ådra sig.
Tillsynen avseende artikel 4.1
Enligt artikel 25a är det de behöriga sektorsmyndigheterna som är ansvariga för tillsynen och tillämpningen av artikel 4.1. Enligt artikel 4.1 får vissa institut och företag i rättsligt reglerade sammanhang enbart använda sig av kreditbetyg som utfärdats av registrerade kreditvärderingsinstitut som är etablerade inom unionen. Av artikel 4.1. följer också att vissa prospekt som innehåller hänvisningar till kreditbetyg även ska innehålla tydlig information om huruvida kreditbetygen har utfärdats av ett registrerat kreditvärderingsinstitut som är etablerat inom unionen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ändringsförordningen ska träda i kraft dagen efter att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Av artikel 40a följer dock att de behöriga myndigheternas befogenheter och uppgifter som rör tillsynen över kreditvärderingsinstitut upphör den 1 juli 2011. Vid denna tidpunkt ska också akter och dokument, eller bestyrkta kopior av dessa, övertas av Esma. Esma ska också överta de nationella behöriga myndigheternas roll i alla administrativa och juridiska processer som pågår.
Om en ansökan om registrering har tagits emot senast den 7 september 2010 av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller det relevanta kollegiet ska beslut fattas av dessa myndigheter och det berörda kollegiet. Alla registreringar som skett i enlighet med förordningen ska förbli giltiga även efter det att Esma övertar ansvaret för tillsynen över kreditvärderingsinstituten.
5. Nationell rätt
En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat och varken ska eller får inkorporeras i eller transformeras till nationell rätt. Ändringsförordningen förutsätter dock att vissa nationella regler införs.
För att anpassa svensk lagstiftning till den ursprungliga förordningen om kreditvärderingsinstitut från 200910 infördes lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut. I denna lag, som trädde i kraft den 7 september 2010, anges att Finansinspektionen är behörig myndighet enligt förordningen om kreditvärderingsinstitut och det finns bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och möjligheter att ingripa, liksom om Finansinspektionens samarbete med andra behöriga myndigheter inom unionen.
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2011 av den 11 maj 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om
10
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 302, 17.11.2009, s. 1, Celex 32009R1060).
kreditvärderingsinstitut11 (nedan kallad ”ändringsförordningen”) upphör den 1 juli 2011 de nationella behöriga myndigheternas befogenheter och uppgifter som rör tillsyn över kreditvärderingsinstitut. Därav följer också att de bestämmelser i lagen om kreditvärderingsinstitut som t.ex. reglerar Finansinspektionens befogenheter och möjligheter att ingripa blir obsoleta och bör upphävas. Ändringsförordningen förutsätter vidare att det införs vissa nationella bestämmelser t.ex. gällande handräckning vid platsundersökningar. Viss anpassning måste därför ske av nationell lagstiftning.
Hänvisningarna till olika artiklar i det följande avser, om inget annat framgår av sammanhanget, förordningen om kreditvärderingsinstitut, enligt den lydelse som införs genom ändringsförordningen.
5.1. Tillsynen över kreditvärderingsinstitut
5.1.1. Behörig myndighet
Regeringens bedömning: Finansinspektionen bör även fortsättningsvis vara behörig myndighet enligt förordningen om kreditvärderingsinstitut.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna, förutom Svenska Journalistförbundet (Journalistförbundet), tillstyrker bedömningen eller har ingen erinran mot den. Journalistförbundet avvisar förslagen i promemorian med hänvisning till att Esma genom ändringsförordningen får omfattande befogenheter och dessa befogenheter kan kränka svensk grundlag. Det lämnas dock inga synpunkter avseende de i promemorian gjorda bedömningarna eller lämnade förslagen. Man säger sig inte ha haft möjlighet att avgöra om vissa centrala undantag i ändringsförordningen är tillräckliga för att försvara grundläggande rättigheter enligt svensk lag.
Även Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) framför att det är viktigt att säkerställa att promemorians förslag inte innebär att Esma och andra myndigheter får ingripa på ett sätt som står i strid med svenska konstitutionella regler i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt ändringsförordningen ska
Esma överta ansvaret för tillsynen över kreditvärderingsinstitut, men de nationella behöriga myndigheterna kommer fortfarande att ha kvar vissa uppgifter. Av nya artikel 23d i förordningen om kreditvärderingsinstitut följer att Esma kan begära att de behöriga myndigheterna ska bistå Esma vid utredningar och platsundersökningar och att de ska utföra särskilda utredningsuppgifter och platsundersökningar åt Esma. Esma kan också enligt artikel 30 delegera specifika tillsynsuppgifter.
Med anledning av Journalistförbundets och Tidningsutgivarnas remissynpunkter vill regeringen erinra om att ändringsförordningen har
11 EUT L 145, 31.5.2011, s. 30 (Celex 32011R0513).
förhandlats i rådet och med Europaparlamentet. Vid förhandlingarna har regeringen verkat för att processerna hos Esma ska vara rättssäkra och respektera grundläggande fri- och rättigheter. Regeringen har därvid förklarat sitt behov av att tydliggöra regleringens relation till de svenska konstitutionella reglerna om tryck- och yttrandefrihet och framgångsrikt verkat för skrivningar i förordningen som tillgodoser dessa behov. Ändringsförordningen är nu antagen. En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat och varken ska eller får inkorporeras i eller transformeras till nationell rätt. Regeringen kan således inte i svensk lag begränsa Esmas eller de nationella myndigheternas befogenheter utöver vad som följer av ändringsförordningen. Regeringen återkommer under avsnitt 5.1.2 till frågan om hur dessa befogenheter förhåller sig till svensk grundlag.
Sedan tidigare gäller enligt 2 § lagen om kreditvärderingsinstitut att Finansinspektionen är behörig myndighet enligt förordningen om kreditvärderingsinstitut och inspektionen har därmed haft ansvaret för tillsynen över kreditvärderingsinstitut.
I och med att Esma övertar ansvaret för tillsynen över kreditvärderingsinstitut försvinner en stor del av Finansinspektionens uppgifter i detta avseende. Finansinspektionen bedöms av regeringen fortfarande vara den myndighet som är mest lämpad att hantera frågor gällande kreditvärderingsinstitut och bör därför kvarstå som behörig myndighet. Finansinspektionen är därtill ansvarig för tillsynen över kreditinstitut, värdepappersföretag, livförsäkringsföretag, återförsäkringsföretag m.m. och därmed den myndighet som ansvarar för att utöva tillsyn över att dessa institut och företag i rättsligt reglerade sammanhang enbart använder sig av tillåtna kreditbetyg.
Enligt uppgift från Finansinspektionen saknas det för närvarande registrerade kreditvärderingsinstitut med säte i Sverige; det finns dock en filial till ett sådant institut här i landet. Arbetsinsatsen för Finansinspektionen vid utförandet av uppgifter hänförliga till tillsynen över kreditvärderingsinstitut förväntas därför bli marginell.
5.1.2. Finansinspektionens befogenheter och möjligheter att ingripa
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om kreditvärderingsinstitut om Finansinspektionens befogenheter och möjligheter att ingripa mot kreditvärderingsinstitut ska upphävas.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna, förutom Journalistförbundet, tillstyrker förslaget eller har ingen erinran mot det. Se ovan under avsnitt 5.1.1 för en närmare redogörelse för Journalistförbundets synpunkter.
Tidningsutgivarna framför att promemorians förslag inte får innebära att
Esma eller den nationella myndigheten ges några befogenheter som står i strid med tryck- och yttrandefriheten. Justitiekanslern (JK) ger stöd för regeringens bedömning i frågorna om sekretess och informationsutbyte.
Skälen för regeringens förslag: Av artikel 40a.1, som införs genom ändringsförordningen, följer att de behöriga myndigheternas
befogenheter och uppgifter som rör tillsynen över kreditvärderingsinstitut upphör den 1 juli 2011. Det är Esma som övertar ansvaret avseende tillsynen och som ska ingripa mot kreditvärderingsinstitut med tillsynsåtgärder och sanktioner. Esma är också enligt artikel 34 den myndighet som kan ingå samarbetsavtal med tredjeland om utbyte av information.
Om Esma delegerar en uppgift till en behörig myndighet, t.ex. utförandet av en platsundersökning, så följer det av artikel 30 jämförd med artikel 23d.6 att den behöriga myndigheten erhåller samma befogenheter som tillkommer Esma i detta avseende. Detta gäller även för det fall Esma begär att en behörig myndighet ska utföra en särskild utredningsuppgift å myndighetens vägnar. Om Esma begär bistånd av en behörig myndighet vid en platsundersökning åtnjuter också de tjänstemän som är anställda vid, bemyndigade eller utsedda av den behöriga myndigheten de befogenheter som tillkommer Esma.
I lagen om kreditvärderingsinstitut har det införts bestämmelser om Finansinspektionens befogenheter och möjligheter att ingripa liksom om Finansinspektionens samarbete med andra behöriga myndigheter inom unionen. Dessa bestämmelser blev obsoleta den 1 juli 2011 när Esma övertog ansvaret för tillsynen över kreditvärderingsinstitut och de behöriga myndigheternas befogenheter och möjligheter att ingripa upphörde. Finansinspektionens befogenheter vid utförandet av särskilda uppgifter enligt ändringsförordningen och vid delegation framgår direkt av förordningen. Som en allmän princip gäller att EU-rätten inte tillåter nationell reglering av sådant som redan följer av en EU-förordning. De bestämmelser som införts i lagen om kreditvärderingsinstitut om Finansinspektionens befogenheter och möjligheter att ingripa liksom om Finansinspektionens samarbete med andra behöriga myndigheter bör därför upphävas.
Journalistförbundet och Tidningsutgivarna har framfört viss tvekan till om de befogenheter som enligt ändringsförordningen tillkommer nationella behöriga myndigheter och Esma står i strid med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. När det gäller de befogenheter som nationella behöriga myndigheter, för Sveriges del
Finansinspektionen, ges genom ändringsförordningen följer det av förordningen att samma generella begränsningar som för Esmas befogenheter ska gälla, nämligen att de inte får användas för att kräva röjande av information eller handlingar som omfattas av rättsliga privilegier (artikel 23a). Av skäl 26 i ändringsförordningen följer vidare att förordningen ska tolkas och tillämpas i enlighet med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i medlemsstaternas konstitutionella traditioner, t.ex. gällande tryckfrihet och yttrandefrihet i medierna. De nämnda bestämmelserna innebär att det skydd för tryck- och yttrandefriheten som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, t.ex. meddelarskyddet, är tillämpligt. Dessa grundlagar kan aktualiseras i sådana fall där ett kreditvärderingsinstitut offentliggör kreditbetygen i medier som omfattas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, t.ex. i tryckta skrifter eller på hemsidor med grundlagsskydd, men också när t.ex. en anställd vid Finansinspektionen
inom ramen för sin meddelarfrihet lämnar uppgifter för publicering till ett medieföretag. Denne är då genom meddelarskyddsregleringen skyddad mot bl.a. efterforskning och repressalier. Innebörden av bestämmelserna är också att Esma är skyldig att respektera den svenska tryck- och yttrandefrihetsregleringen. Justitiekanslern (JK) menar att rättsläget när det gäller meddelarfrihetsregleringen, och hur den står sig i förhållande till ändringsförordningens tystnadspliktsreglering, visserligen är något osäkert, men godtar ändå slutsatsen att Sverige kan förlita sig på tolkningsregeln i skäl 26. Härutöver vill regeringen framhålla det skydd som också ges i artikel 23a. Enligt regeringen träffar den bestämmelsen bl.a. meddelarskyddet enligt svensk rätt.
Lagrådet tar i sitt yttrande upp frågan om förordningens förenlighet med de svenska reglerna om tryckfrihet och yttrandefrihet, och anser sig inte ha något underlag för att göra någon annan bedömning än regeringen.
Av 4 § andra stycket förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen framgår att Finansinspektionen får ingå sådana internationella överenskommelser som följer av förordningen om kreditvärderingsinstitut och som inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan. Denna bestämmelse infördes för att Finansinspektionen skulle kunna ingå de överenskommelser om delegation som föreskrevs i förordningen (se Ds 2010:7 s. 28 och prop. 2009/10:217 s. 30). Genom ändringsförordningen har de behöriga myndigheternas möjlighet att ingå överenskommelser om delegation tagits bort och regeringen ska därför överväga om 4 § andra stycket i förordningen med instruktion för Finansinspektionen bör utgå.
5.1.3. Utbyte av information mellan myndigheter m.m.
Regeringens bedömning: Det informationsutbyte mellan myndigheter som ändringsförordningen föreskriver kan komma till stånd inom ramen för gällande svensk rätt.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har ingen erinran mot den. Journalistförbundet hävdar dock att ändringsförordningens regler om tystnadsplikt och sekretess kan medföra att det blir svårt att granska Esma och dess verksamhet.
Skälen för regeringens bedömning: I artiklarna 27 och 32–35 i förordningen om kreditvärderingsinstitut finns bestämmelser om tystnadsplikt och utbyte av information mellan behöriga myndigheter (även i tredjeland) och med vissa andra organ som är verksamma inom finanssektorn. Genom ändringsförordningen sker vissa mindre justeringar av dessa bestämmelser. De behöriga myndigheterna ska fortfarande förse varandra och vissa andra myndigheter och organ med information. Därtill kommer att det också ska ske ett informationsutbyte med Esma och behöriga sektorsmyndigheter. Det ska alltjämt kunna ske överlämnande av information som omfattas av sekretess. Som huvudregel gäller fortfarande tystnadsplikt och sekretess avseende information som utbyts. Esma övertar ansvaret för att ingå
samarbetsavtal om utbyte av information med tillsynsmyndigheter i tredjeland.
Finansinspektionen har enligt 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) goda möjligheter att i tillsynsarbetet lämna ut sekretessbelagda handlingar och uppgifter till behöriga utländska myndigheter (jfr bedömningen i t.ex. prop. 2009/10:217 s. 27 f. och prop. 2006/07:5 s. 350). Enligt nämnda paragraf kan en svensk myndighet inte lämna ut sekretessbelagda uppgifter till en utländsk myndighet i andra fall än då utlämnandet sker i enlighet med föreskrift i lag eller förordning eller då uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten.
För information som Finansinspektionen tar emot och som inte får lämnas ut enligt förordningen om kreditvärderingsinstitut gäller sekretess enligt 30 kap. 7 § första stycket första meningen offentlighets- och sekretesslagen. Av denna bestämmelse följer att sekretess gäller hos en statlig myndighet i verksamhet som bl.a. består i tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet i den utsträckning riksdagen godkänt avtal om detta med en annan stat eller en mellanfolklig organisation för uppgift om affärs- eller driftsförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten har fått enligt avtalet. I begreppet avtal anses ingå bl.a. rättsakter som gäller till följd av Sveriges medlemskap i EU, dvs. anslutningsfördragen, förordningar och direktiv som beslutats av EU:s institutioner (se bl.a. prop. 2006/07:110 s. 38 och 41, prop. 2006/07:5 s. 350 och RÅ 2007 ref. 45).
Den tystnadsplikt som gäller enligt artikel 32 för personer som på olika sätt är knutna till bl.a. den behöriga myndigheten har sin motsvarighet i 2 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Det gäller ett förbud att röja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift både för myndigheten där uppgiften är sekretessbelagd och för de personer som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i myndighetens verksamhet på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, tjänsteplikt eller annan liknande grund.
I förarbetena till lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut gjordes bedömningen att det informationsutbyte och den tystnadsplikt som föreskrivs i förordningen om kreditvärderingsinstitut inte står i strid med svensk nationell rätt (prop. 2009/10:217 s. 26 ff.). De ändringar som nu är aktuella föranleder inte någon ändrad bedömning i denna del.
Journalistförbundet har hävdat att ändringsförordningens regler om tystnadsplikt och sekretess kan medföra att det blir svårt att granska
Esma och dess verksamhet. Regeringen påminner om att de aktuella bestämmelserna, i materiellt hänseende, är desamma som de tidigare gällande. En följd av den nya ordningen är dock att svenska regler om allmänna handlingar i offentlighets- och sekretesslagen, inte ska tillämpas beträffande Esma. När det gäller allmänhetens tillgång till handlingar hos Esma tillämpas i stället Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.12
5.1.4. Uppgifter om tele- och datatrafik
Regeringens bedömning: Det bör inte införas något krav på att Esma ska ansöka om tillstånd från domstol eller annan rättslig myndighet innan Esma begär in uppgifter om tele- och datatrafik.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna, förutom Journalistförbundet och Post- och telestyrelsen, tillstyrker bedömningen eller har ingen erinran mot den. Se ovan under avsnitt 5.1.1 för en närmare redogörelse för
Journalistförbundets synpunkter. Post- och telestyrelsen framför att de har invändningar mot Esmas och Finansinspektionens möjligheter att, utan särskilt tillstånd från domstol eller annan rättslig myndighet, inhämta uppgifter om tele- och datatrafik som omfattas av tystnadsplikt enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
Tidningsutgivarna anför att de utgår från att möjligheterna att begära in uppgifter om tele- och datatrafik begränsas av artikel 23a och att det innebär att så snart det står klart att man befattat sig med t.ex. ett tystnadspliktigt meddelande till en tidning så ska man avhända sig och förstöra uppgiften.
Skälen för regeringens bedömning: För att Esma ska kunna fullgöra sina uppgifter kan Esma enligt artikel 23c bl.a. begära in uppgifter om tele- och datatrafik från den personkrets som anges i artikel 23b.1 dvs. kreditvärderingsinstitut, personer som medverkar i kreditvärderingsverksamhet, kreditvärderade enheter och anknutna tredje parter, de tredje parter till vilka kreditvärderingsinstituten ger i uppdrag att utföra operativa uppgifter eller operativ verksamhet och andra personer som på annat sätt har ett samband med eller är knutna till kreditvärderingsinstitut eller kreditvärderingsverksamhet på ett nära och väsentligt sätt. Om det krävs ett tillstånd från en rättslig myndighet enligt nationell rätt, ska
Esma ansöka om ett sådant. Esma får också ansöka om ett sådant tillstånd i förebyggande syfte.
Med anledning av Post- och telestyrelsens remissynpunkter kan konstateras att det enligt ändringsförordningen endast är de personer som avses i artikel 23b.1 som ska underkasta sig utredningar och som Esma har möjlighet att förelägga vite. Möjligheterna att begära information från de personer som omfattas av tystnadsplikt enligt lagen om elektronisk kommunikation är därför ytterst begränsade. Det finns inte heller för närvarande någon skyldighet för Finansinspektionen att begära tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan Finansinspektionen begär in uppgifter om tele- och datatrafik.
12 EGT L 145, 31.5.2001, s. 43 (Celex 32001R1049). Detta följer av artikel 72 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84, Celex 32010R1095).
Regeringen delar därför promemorians bedömning att det inte finns skäl att föreskriva en annan ordning avseende Esma, som endast kan begära uppgifter från en begränsad personkrets.
Esmas möjlighet att begära in uppgifter begränsas också av det skydd som föreskrivs i artikel 23a för sådan information och sådana handlingar som omfattas av rättsliga privilegier och det skydd som följer av skäl 26 i ändringsförordningen avseende grundläggande rättigheter och principer som kan följa av medlemsstaternas konstitutionella traditioner. Information och handlingar som omfattas av rättsliga privilegier torde t.ex. innefatta information eller handlingar som är sekretessbelagda enligt lag. I avsnitt 5.1.2 redovisas andra begränsningar som kan följa av de nämnda bestämmelserna. I den mån Esma ändå skulle komma att ta del av sådan information eller sådana handlingar får det förutsättas att informationen inte utnyttjas och att handlingarna återlämnas.
5.1.5. Platsundersökningar
Regeringens förslag: Finansinspektionen får begära handräckning av
Kronofogdemyndigheten för att en platsundersökning ska kunna genomföras. Regeringens bedömning: Det bör inte införas något krav på ett tillstånd från en domstol innan det sker en platsundersökning med eller utan handräckning av Kronofogdemyndigheten.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna, förutom Journalistförbundet, tillstyrker förslaget och bedömningen eller har ingen erinran mot dessa. Se ovan under avsnitt 5.1.1 för en närmare redogörelse för Journalistförbundets synpunkter. Tidningsutgivarna framför att det är viktigt att säkerställa att promemorians förslag inte innebär att Esma och andra myndigheter får ingripa på ett sätt som står i strid med svenska konstitutionella regler i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt artikel 23d, har Esma möjlighet att genomföra nödvändiga platsundersökningar hos de juridiska personer som anges i artikel 23b.1. Tjänstemän och andra personer som Esma bemyndigat att genomföra en platsundersökning ska därvid få tillträde till alla företagslokaler och mark som tillhör den berörda juridiska personen. De har även befogenhet att försegla företagslokaler, räkenskaper och affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för undersökningen. Esma är inte skyldig att i förväg underrätta berört företag om en förestående undersökning, eftersom det kan spoliera syftet med undersökningen.
De juridiska personer som anges i artikel 23b.1 är vid vite skyldiga att underkasta sig sådana undersökningar som Esma beordrat genom ett beslut. Innan Esma fattar ett beslut om att genomföra en platsundersökning ska myndigheten samråda med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där platsundersökningen ska genomföras.
Den berörda behöriga myndigheten ska på begäran aktivt bistå Esma. För det fall ett företag motsätter sig en platsundersökning som beslutats ska, enligt artikel 23d.7, den behöriga myndigheten lämna nödvändigt bistånd för att undersökningen ska kunna genomföras och vid behov begära handräckning av en verkställande myndighet. Enligt artikel 23d.8 ska även, om det enligt nationella bestämmelser krävs ett särskilt tillstånd från en rättslig myndighet för att genomföra en platsundersökning eller lämna sådan handräckning som följer av artikel 23d.7, den behöriga myndigheten ansöka om ett sådant tillstånd. Ansökan om ett sådant tillstånd får också göras i förebyggande syfte.
För att Sverige ska leva upp till sitt åliggande enligt artikel 23d är det nödvändigt att införa en bestämmelse om att Finansinspektionen ska kunna begära handräckning av en verkställande myndighet för det fall någon motsätter sig en platsundersökning. Kronofogdemyndigheten bör, i likhet med vad som gäller enligt 5 kap.10, 16 och 17 §§konkurrenslagen (2008:579), utses till den myndighet som ska lämna handräckning för att platsundersökningar ska kunna genomföras.
Vid handräckning bör bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning gälla. Om Finansinspektionen begär det ska Kronofogdemyndigheten dock inte underrätta den hos vilken undersökningen ska genomföras innan verkställighet sker eftersom Esma, enligt ändringsförordningen, under vissa förutsättningar kan genomföra platsundersökningar utan att i förväg meddela detta till det berörda företaget. Kronofogdemyndigheten har med stöd av reglerna i utsökningsbalken befogenhet att vidta behövliga tvångsåtgärder och myndigheten kan också vid behov begära biträde av polismyndigheten13.
Frågan är om det ska införas krav på ett tillstånd från en domstol innan det genomförs en platsundersökning eller innan handräckning lämnas vid en platsundersökning. Av artikel 23d.9 följer att en domstolsprövning i så fall ska ta sikte på användningen av tvångsåtgärder och inte får avse behovet av platsundersökning. Behovet av platsundersökning kan dock prövas av Esmas överklagandenämnd och Europeiska unionens domstol enligt artikel 23d.4. Med hänsyn till den begränsade prövning som kan ske och då ett beslut om platsundersökning kan överklagas i annan ordning instämmer regeringen i promemorians bedömning att det inte framstår som motiverat att införa krav på en nationell domstolsprövning vid platsundersökningar.
Journalistförbundet och Tidningsutgivarna har betonat vikten av att
Esmas befogenheter inte står i strid med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Som nämnts följer av skäl 26 i ändringsförordningen att förordningen ska tolkas och tillämpas i enlighet med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i medlemsstaternas konstitutionella traditioner, t.ex. gällande tryckfrihet och yttrandefrihet i medierna. Det finns i sammanhanget även skäl att peka på att Esmas möjlighet att begära platsundersökningar och därmed
13 Se 2 kap. 17 § utsökningsbalken (1981:774) och 3 kap. 3 § utsökningsförordningen (1981:981).
Finansinspektionens utrymme att begära handräckning är begränsad av det skydd som föreskrivs i artikel 23a och som innebär att Esma inte får använda sig av några utredningsbefogenheter för att avkräva sådan information och sådana handlingar som omfattas av rättsliga privilegier. Av detta följer att några platsundersökningar inte får göras om detta skulle leda till röjandet av sådan information som omfattas av rättsligt skydd. Det kan t.ex. gälla platsundersökningar hos medieföretag. Enligt regeringen gäller även i dessa situationer det skydd för tryck- och yttrandefriheten som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Justitiekanslern (JK) har i sitt remissyttrande godtagit denna slutsats (se vidare avsnitt 5.1.2).
Hänvisningar till S5-1-5
- Prop. 2011/12:40: Avsnitt Författningskommentar till 3 § lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut
5.2. Verkställighet
Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten anges som ansvarig myndighet för äkthetskontroll enligt nya artikel 36d i förordningen om kreditvärderingsinstitut. Beslut om böter eller viten enligt förordningen får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har vunnit laga kraft, om inte något annat följer av förordningen.
Promemorians förslag överensstämmer huvudsakligen med regeringens. I regeringens förslag anges dock, på inrådan av Lagrådet, vilka svenska bestämmelser som är tillämpliga för verkställigheten.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen erinran mot det. Skälen för regeringens förslag: Enligt nya artikel 36d i förordningen om kreditvärderingsinstitut är Esmas beslut om böter och vite verkställbara. Verkställigheten ska följa nationella civilprocessrättsliga bestämmelser. Beslutet om verkställighet ska kunna ske utan annan formalitet än kontroll av att avgörandet är äkta. Denna kontroll ska göras av en av medlemsstaten särskilt utsedd myndighet. När dessa formaliteter har uppfyllts på begäran av den som vill få verkställighet, får denne fullfölja verkställigheten enligt den nationella lagstiftningen genom att ansöka om verkställighet hos det behöriga organet.
Verkställigheten får skjutas upp endast genom beslut av Europeiska unionens domstol. Nationella domstolar kan dock pröva om verkställigheten genomförs på ett felaktigt sätt.
Enligt artikel 36d är medlemsstaterna skyldiga att utse ett myndighet som ska pröva om ett beslut av Esma om böter eller vite är äkta. Den prövning som ska göras är mycket begränsad och en domstolsprövning framstår därför inte som befogad. Kronofogdemyndigheten har i flera fall ansetts vara den lämpligaste myndigheten för att ta ställning till om ett utländskt avgörande kan verkställas här i landet, se t.ex. lagen (2009:1427) om erkännande och verkställighet av bötesstraff inom Europeiska unionen och lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område liksom de överväganden som görs i prop. 2010/11:43 om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen. Vid Kronofogdemyndigheten finns således kompetens och viss vana vid
likartade frågor. Kronofogdemyndigheten är också den myndighet som kommer att ansvara för den praktiska verkställigheten. Enligt regeringens mening bör därför Kronofogdemyndigheten utses till behörig myndighet för äkthetskontroll enligt artikel 36d.
Lagrådet har i sitt yttrande påpekat att det i lagen bör framgå vilka svenska bestämmelser som är tillämpliga på verkställigheten. Regeringen delar Lagrådets uppfattning. I utsökningsbalken finns det regelverk som därvid kan komma i fråga. Esmas beslut om böter eller viten ska anses som en sådan utländsk exekutionstitel som är verkställbar i Sverige enligt 3 kap. 2 § utsökningsbalken. Detta behöver klargöras. Tillämpningen av bestämmelserna föreslås följa de regler som gäller för verkställighet av en svensk dom som har vunnit laga kraft. Det finns samtidigt behov av att klargöra att förordningens regler om verkställighet ska ha företräde i förhållande till utsökningsbalken, vilket främst får betydelse när det gäller uppskjuten verkställighet (jfr artikel 36d.3).
Hänvisningar till S5-2
- Prop. 2011/12:40: Avsnitt Författningskommentar till 4 § lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut
5.3. Behov av nationella sanktioner
Regeringens bedömning: Skyldigheten att införa sanktioner för överträdelser av artikel 4.1 i förordningen om kreditvärderingsinstitut föranleder inte någon lagstiftningsåtgärd.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringen. Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har ingen erinran mot den.
Skälen för regeringens bedömning: Medlemsstaterna är enligt den nya lydelsen av artikel 36 i förordningen om kreditvärderingsinstitut skyldiga att fastställa regler om sanktioner vid överträdelser av artikel 4.1 och vidta alla åtgärder som krävs för att se till att de tillämpas. I artikel 4.1 föreskrivs en skyldighet för vissa institut och företag att i rättsligt reglerade sammanhang enbart använda sig av kreditbetyg som utfärdats av registrerade kreditvärderingsinstitut som är etablerade inom unionen.
Det föreskrivs även en skyldighet för bl.a. emittenter att säkerställa att vissa prospekt, som innehåller hänvisningar till kreditbetyg, också ska innehålla tydlig information om kreditbetygen. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Enligt artikel 25a är det de behöriga sektorsmyndigheterna som är ansvariga för tillsynen och tillämpningen av artikel 4.1. Dessa myndigheter har då tillgång till de befogenheter som följer av relevant sektorslagstiftning.
Av sektorslagstiftningen följer Finansinspektionens befogenheter och möjlighet att ingripa mot de institut och företag som i rättslig reglerade sammanhang är skyldiga att använda sig av kreditbetyg som utfärdas av registrerande kreditvärderingsinstitut som är etablerade inom unionen. Finansinspektionen kan t.ex. beträffande kreditinstitut ingripa med de befogenheter och sanktioner som följer av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse om institutet inte använder tillåtna kreditbetyg i rättsligt reglerade sammanhang. Regeringen instämmer i promemorians bedömning att det i sektorslagstiftningen redan finns effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för berörda institut och
företag som inte följer den reglering som gäller för verksamheten. Ändringsförordningen föranleder därför ingen lagstiftningsåtgärd i detta avseende.
I 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument finns bestämmelser om t.ex. när ett prospekt ska upprättas och vad ett prospekt ska innehålla. Av 2 kap. 11 § följer att ett prospekt också ska innehålla den information som anges i artikel 4.1 i förordningen om kreditvärderingsinstitut. Finansinspektionen har, enligt 6 kap. 1 c § lagen om handel med finansiella instrument, möjlighet att tillfälligt förbjuda ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten, ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad eller ett offentligt uppköpserbjudande. En förutsättning för det är att inspektionen har skälig anledning att anta att erbjudandet, upptagandet till handel eller uppköpserbjudandet strider mot bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument eller prospektförordningen14. Finansinspektionen får i fråga om ett erbjudande av överlåtbara värdepapper till allmänheten även meddela ett permanent förbud, om inspektionen finner att bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument eller prospektförordningen har överträtts. En särskild avgift för den som begår överträdelser mot bestämmelserna gällande prospekt har endast bedömts befogad för det fall den som är prospektskyldig inte ansöker om godkännande av ett prospekt, inte ansöker om godkännande av ett tillägg till ett prospekt eller inte offentliggör ett prospekt eller tillägg till ett prospekt (se övervägandena i prop. 2004/05:158 s. 141 ff. med hänvisningar). Det finns således möjlighet för Finansinspektionen att vidta sanktioner för det fall någon bryter mot bestämmelserna om vilken information ett prospekt ska innehålla. Några ytterligare sanktioner bedöms inte nödvändiga. Ändringsförordningen föranleder därför inte heller i denna del någon lagstiftningsåtgärd.
6. Ikraftträdande
Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2012.
Promemorians förslag avviker från regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig i den specifika frågan om lämpligt datum för ikraftträdande. Dock anser Sveriges advokatsamfund att rådet och Europaparlamentet inte ska genomdriva så korta tidsfrister att dessa hamnar i konflikt med de konstitutionella kraven för lagstiftningens beredning i de olika medlemsstaterna. Man uppmanar regeringen att i EU-förhandlingar om rättsakter som ska
14 Kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering (EUT L 149, 30.4.2004, s.1, Celex 32004R0809).
genomföras i Sverige, noggrant sörja för att regeringsformens regler och principer kan uppfyllas.
Skälen för regeringens förslag: Som framgått i avsnitt 5 behöver svensk lagstiftning ändras i anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2011 av den av den 11 maj 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut15 (nedan kallad ”ändringsförordningen”). Flertalet bestämmelser i lagen om kreditvärderingsinstitut (2010:1010) har blivit obsoleta.
Tillsynsbefogenheterna för Finansinspektionen upphörde redan den 1 juli 2011. De nya bestämmelserna i lagen om kreditvärderingsinstitut – som möjliggör delegation, handräckning och äkthetskontroll – bör med andra ord träda i kraft snarast möjligt. Detta kan ske tidigast den 1 mars 2012.
Regeringen håller med Sveriges advokatsamfund i dess kritik av de snäva tidsramarna. Regeringen har också, med hänvisning till den nationella lagstiftningsproceduren, i de aktuella förhandlingarna begärt ett senare datum för ändringsförordningens ikraftträdande och för övergången av tillsynsbefogenheterna till Esma, men har inte vunnit tillräckligt stöd för detta. Följdriktigt har de svenska lagstiftningsåtgärderna inte heller kunnat få verkan fr.o.m. den tidpunkt som förutsätts i ändringsförordningen (dvs. den 1 juli 2011).
7. Förslagens konsekvenser
7.1. Allmänt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2011 av den av den 11 maj 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut16 (nedan kallad ”ändringsförordningen”) medför i sig olika konsekvenser för främst kreditvärderingsinstitut, Esma och de nationella tillsynsmyndigheterna. Konsekvenserna av ändringsförordningen framgår av Europeiska kommissionens konsekvensanalys.17 Ändringsförordningen syftar till att uppnå en effektiv tillsyn över kreditvärderingsinstituten, att rationalisera tillsynsstrukturen och garantera rättslig säkerhet för kreditvärderingsinstituten och marknadsdeltagarna. De förslag som lämnas i propositionen har till syfte att anpassa svensk lagstiftning till ändringsförordningen, eftersom ändringsförordningen förutsätter att det införs vissa nationella regler om handräckning vid platsundersökningar och äkthetskontroll. I följande avsnitt (7.2–7.5) redogörs för vilka konsekvenser de förslag som lämnas i propositionen medför.
15 EUT L 145, 31.5.2011, s. 30 (Celex 32011R0513). 16 EUT L 145, 31.5.2011, s. 30 (Celex 32011R0513). 17 Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – Sammanfattning av konsekvensanalysen – som åtföljer förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (SEK(2010) 679, Celex 52010SC0679).
Inledningsvis kan dock noteras att det för närvarande saknas registrerade kreditvärderingsinstitut med säte i Sverige.
7.2. Konsekvenser för Finansinspektionen
Enligt ändringsförordningen upphör Finansinspektionens befogenheter och uppgifter som rör tillsynen över kreditvärderingsinstitut den 1 juli 2011. Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och möjligheter att ingripa tas därför bort från lagen om kreditvärderingsinstitut. Finansinspektionens kvarstående uppgifter liksom myndighetens befogenheter när dessa utförs framgår direkt av ändringsförordningen. Finansinspektionen ska t.ex. utföra sådana uppgifter som Esma delegerar till Finansinspektionen och Finansinspektionen ska också ge Esma nödvändigt bistånd om någon motsätter sig en platsundersökning. Dessa uppgifter torde dock bli av begränsad omfattning (se avsnitt 5.1.1) och medföra endast marginella arbetsinsatser. Av artiklarna 19 och 30 i ändringsförordningen framgår att de kostnader som Finansinspektionen kan åsamkas när de utför uppgifter enligt förordningen ska ersättas av Esma.
7.3. Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten
Kronofogdemyndigheten ska, på ansökan av Finansinspektionen, kunna besluta om handräckning om någon motsätter sig en platsundersökning. Vilka överväganden som gjorts vid val av myndighet framgår av avsnitt 5.1.5. För Kronofogdemyndighetens del antas förslaget inte innebära mer än en marginell ökning av arbetsbelastningen. Platsundersökningar förväntas inte ske med någon större frekvens och det får förutsättas att de som berörs av inspektionerna normalt underkastar sig dessa frivilligt.
Kronofogdemyndigheten utses också till ansvarig myndighet för äkthetskontroll av beslut om böter eller vite. Vilka överväganden som gjorts vid val av myndighet framgår av avsnitt 5.2. Inte heller denna uppgift antas innebära mer än en mycket marginell ökning av arbetsbelastningen. Som nämnts saknas registrerade kreditvärderingsinstitut i Sverige och verkställighet av beslut om böter eller vite torde bli aktuellt endast i undantagsfall.
Regeringens bedömning är, mot bakgrund av det nyss sagda, att Kronofogdemyndighetens eventuella merkostnader till följd av den föreslagna bestämmelsen, är sådana att de ska täckas med befintliga resurser.
7.4. Konsekvenser för domstolarna
För närvarande kan Finansinspektionens olika beslut överklagas till domstol. Ändringsförordningen innebär att tillsynen flyttas över till Esma och att överprövning av Esmas beslut kommer att ske av en överprövningsnämnd och av Europeiska unionens domstol. Detta torde innebära en marginell minskning av antalet mål hos domstolarna. Den nu
föreslagna lagstiftningen innebär dock att Kronofogdemyndighetens beslut dels vid handräckningsärenden, dels vid ansökningar om äkthetskontroll kan komma att överklagas till domstol. Kronofogdemyndigheten förväntas endast i undantagsfall fatta sådana beslut. De budgetära konsekvenserna för domstolarna ska därför hanteras inom Sveriges Domstolars befintliga ramar.
7.5. Övriga konsekvenser
De förslag som lämnas i propositionen bedöms inte ge några omedelbara effekter på samhällsekonomin eller miljön. Förslagen i propositionen förväntas inte heller ge några ytterligare effekter för stat, kommuner, landsting, företag eller enskilda.
8. Författningskommentar
8.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut
3 §
Förslaget behandlas i avsnitt 5.1.5.
Paragrafen är ny. I den finns bestämmelser om handräckning vid genomförande av platsundersökningar. Av nya artikel 23d i förordningen framgår att det endast är i de fall som Esma beslutat om en platsundersökning som olika företag är skyldiga att underkasta sig en sådan undersökning och som handräckning kan komma i fråga. Även de platsundersökningar som t.ex. Finansinspektionen utför efter delegation av Esma omfattas av handräckningsreglerna i denna paragraf, vilket framgår av nya artikel 23d.6.
Av andra stycket första meningen framgår att bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning gäller vid handräckning. Av 2 kap. 17 § utsökningsbalken följer t.ex. vilka befogenheter förrättningsmannen har och av 3 kap. 3 § utsökningsförordningen (1981:981) framgår att Kronofogdemyndigheten också kan begära biträde av polismyndigheten under vissa förutsättningar.
Enligt ändringsförordningen får Esma genomföra en platsundersökning utan att i förväg underrätta det berörda företaget ”när kontrollens korrekta genomförande och effektivitet så kräver”. I andra stycket andra meningen har därför föreskrivits att Kronofogdemyndigheten, om Finansinspektionen begär det, inte i förväg ska underrätta den hos vilken kontrollen ska genomföras. Bestämmelsen, avser att ge utrymme för att avvika från 16 kap. 11 § utsökningsbalken, där det anges att underrättelse ska ske om saken inte är brådskande. I enlighet med Lagrådets förslag har dock paragrafen utformats på ett sätt som möjliggör underrättelse i de fall där det har bedömts att det saknas skäl att underlåta detta.
4 §
Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.
Paragrafen är ny. I bestämmelsen utses Kronofogdemyndigheten till ansvarig myndighet för äkthetskontroll av Esmas beslut om böter eller vite enligt nya artikel 36d.3. Med ”böter” avses i förordningen en administrativ sanktion, inte en straffrättslig.
Kronofogdemyndigheten ska pröva om beslutet är äkta. Efter ansökan av den som vill få verkställighet ska därefter Kronofogdemyndigheten kunna fatta beslut om verkställighet.
I enlighet med Lagrådets förslag har paragrafen kompletterats med ett klargörande av vilka svenska bestämmelser som ska vara tillämpliga för verkställigheten. Skrivningen innebär att Esmas beslut om böter eller viten är en sådan utländsk exekutionstitel som är verkställbar i Sverige enligt 3 kap. 2 § utsökningsbalken. Vidare anges att utsökningsbalkens regler ska gälla för verkställigheten. Esmas beslut om böter eller viten ska därvid likställas med en svensk lagakraftvunnen dom, om inte något
annat följer av förordningen. När det gäller sådana undantag i förordningen bör särskilt noteras att denna innehåller regler om uppskjuten verkställighet (artikel 36d.3). Av artikel 60 i den s.k. Esmaförordningen (nr 1095/2010) framgår att Esmas beslut kan verkställas omedelbart, även om det har överklagats.
Rubriken närmast före paragrafen har, i enlighet med Lagrådets förslag, följdriktigt ändrats till ”Verkställighet”.
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
32
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 513/2011
av den 11 maj 2011
om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR
ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions
sätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio
nella parlamenten,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (
1
),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit
téns yttrande ( 2 ),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 3 ), och
av följande skäl:
(1)
I den slutrapport som offentliggjordes den 25 februari
2009 av en expertgrupp på hög nivå med Jacques de
Larosière som ordförande på kommisionens uppdrag
drogs slutsatsen att ramarna för tillsynen av den finansi
ella sektorn i Europeiska unionen behövde stärkas för att
minska risken för och mildra effekterna av framtida fi
nanskriser. Den rekommenderade långtgående reformer
av tillsynsstrukturen. Expertgruppen fann också att det
borde inrättas ett europeiskt system för finansiell tillsyn
(ESFS), som skulle omfatta tre europeiska tillsynsmyndig
heter – en för värdepapperssektorn, en för försäkrings-
och tjänstepensionssektorn och en för banksektorn, samt
rekommenderade inrättande av ett europeiskt systemrisk
råd.
(2)
I sitt meddelande av den 4 mars 2009 med titeln ”Främja
återhämtning i Europa” föreslog kommissionen att för
slag till lagstiftning om inrättande av ESFS skulle tas
fram, och i dess meddelande av den 27 maj 2009 med
titeln ”Den finansiella tillsynen i Europa” presenterades
närmare hur strukturen för sådana nya tillsynsramar
skulle kunna utformas och den specifika tillsynen av
kreditvärderingsinstitut framhävdes.
(3)
I sina slutsatser av den 19 juni 2009 rekommenderade
Europeiska rådet inrättandet av ESFS, som skulle bestå av
ett nätverk av nationella finansiella tillsynsmyndigheter
som verkar gemensamt med tre nya europeiska tillsyns
myndigheter. Syftet med ESFS bör vara att förbättra den
nationella tillsynens kvalitet och enhetlighet, att stärka
kontrollen av gränsöverskridande företagsgrupper genom
att skapa tillsynskollegier och att införa ett enhetligt eu
ropeiskt regelverk som ska tillämpas på alla finansmark
nadsaktörer på den inre marknaden. Europeiska rådet
betonade att en europeisk värdepappers- och marknads
myndighet bör ha tillsynsbefogenheter över kreditvär
deringsinstitut. Vidare bör kommissionen ha fortsatt be
fogenhet att se till att fördragen följs, särskilt avdelning
VII kapitel 1 i fördraget om Europeiska unionens funk
tionssätt (EUF-fördraget) avseende gemensamma konkur
rensregler, i enlighet med tillämpningsföreskrifterna för
dessa regler.
(4)
Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 1095/2010 (
4
) inrättades Europeiska tillsynsmyndighe
ten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighe
ten) (Esma).
(5)
Esmas behörighetsområde bör klart definieras så att fi
nansmarknadsaktörer kan avgöra vilken myndighet som
är behörig på kreditvärderingsinstitutens verksamhets
område. Esma bör få generell behörighet enligt Europa
parlamentets och rådets förordning (EG) nr
1060/2009 ( 5 ) i frågor som gäller registrering och lö
pande tillsyn av registrerade kreditvärderingsinstitut.
(6)
Esma bör ges hela ansvaret för registrering och tillsyn av
kreditvärderingsinstitut i unionen. I de fall där Esma de
legerar specifika uppgifter till behöriga myndigheter bör
det juridiska ansvaret fortsätta att ligga hos Esma. Chefer
och övrig personal vid behöriga myndigheter bör invol
veras i beslutsprocessen inom Esma i enlighet med för
ordning (EU) nr 1095/2010 och fungera som ledamöter i
dess organ, såsom dess tillsynsstyrelse eller dess interna
expertgrupper. Esma bör ha exklusiv behörighet att sluta
samarbetsavtal om utbyte av information med tillsyns
myndigheter i tredjeländer. Nationella behöriga myndig
heter bör, i den mån de deltar i Esmas beslutsprocess
eller när de utför arbetsuppgifter på myndighetens väg
nar, omfattas av dessa samarbetsavtal.
SV
L 145/30
Europeiska unionens officiella tidning
31.5.2011
( 1 ) EUT C 337, 14.12.2010, s. 1.
( 2 ) EUT C 54, 19.2.2011, s. 37.
( 3 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 15 december 2010 (ännu ej
offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 11 april 2011.
( 4 ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.
( 5 ) EUT L 302, 17.11.2009, s. 1.
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
32
Europaparlaments och rådets förordning (EU) nr
513/2011 av den 11 maj 2011 om ändring av förord-
ning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
33
(7)
Transparent information från emittenten av ett kreditvär
derat finansiellt instrument till det kreditvärderingsinstitut
som utsetts skulle kunna få stort mervärde för mark
nadens funktionssätt och skyddet av investerare. Därför
bör man överväga hur man på bästa sätt kan öka trans
parensen av den information som ligger till grund för
kreditvärderingen av alla finansiella instrument. För det
första skulle konkurrensen mellan kreditvärderingsinstitu
ten sannolikt öka om denna information lämnades till
andra registrerade eller certifierade kreditvärderingsinsti
tut, eftersom detta rent konkret skulle kunna leda till ett
ökat antal kreditbetyg som utfärdas på eget initiativ. Ut
färdandet av sådana kreditbetyg på eget initiativ bör
främja användningen av mer än ett kreditbetyg per fi
nansiellt instrument. Det skulle också sannolikt bidra till
att undvika möjliga intressekonflikter, särskilt enligt ”is
suer-pays”-modellen, och bör höja kvaliteten på kreditbe
tygen. För det andra skulle ett offentliggörande av denna
information till hela marknaden också kunna öka inve
sterarnas förmåga att utveckla sina egna riskanalyser ge
nom att grunda sin due diligence på denna ytterligare
information. Ett sådant offentliggörande skulle också
kunna minska beroendet av kreditbetyg som utfärdas
av kreditvärderingsinstitut. För att uppnå dessa grundläg
gande mål bör kommissionen göra en fördjupad analys
av dessa frågor och överväga en lämplig omfattning av
skyldigheten att offentliggöra, med beaktande av effek
terna för den lokala värdepapperiseringsmarknaden, ytter
ligare dialog med berörda parter, övervakning av mark
nads- och regleringsutvecklingen, samt erfarenheterna
från andra jurisdiktioner. Kommissionen bör i ljuset av
denna utvärdering lägga fram lämpliga lagstiftningsför
slag. Kommissionens utvärdering och förslag bör göra
det möjligt att fastställa nya transparenskrav på ett sätt
som bäst tillgodoser allmänintresset och som är mest
förenligt med skyddet av investerarna.
(8)
Eftersom kreditbetyg används i hela unionen, är den tra
ditionella skillnaden mellan den behöriga myndigheten i
hemmedlemsstaten och andra behöriga myndigheter re
spektive användningen av samordning av tillsynen i kol
legier inte den lämpligaste strukturen för tillsyn över
kreditvärderingsinstitut. I och med inrättandet av Esma
är en dylik struktur inte längre nödvändig. Registrerings
förfarandet bör därför rationaliseras och tidsgränserna på
motsvarande sätt kortas.
(9)
Esma bör ansvara för registreringen av och den löpande
tillsynen över kreditvärderingsinstitut, men bör inte an
svara för tillsynen av kreditbetygens användare. Behöriga
myndigheter som utsetts inom ramen för den relevanta
sektorslagstiftningen för tillsyn av kreditinstitut, vär
depappersföretag, försäkrings- och återförsäkringsföretag,
företag för kollektiva investeringar i överlåtbara vär
depapper (fondföretag), tjänstepensionsinstitut och alter
nativa investeringsfonder bör därför ha fortsatt ansvar för
tillsynen över dessa finansinstituts och andra enheters
användning av kreditbetyg, som övervakas på nationell
nivå i samband med och för tillämpningen av andra
direktiv om finansiella tjänster och avseende använd
ningen av kreditbetyg i prospekt.
(10)
Ett effektivt verktyg behövs för att skapa harmoniserade
tekniska standarder för tillsyn som underlättar den lö
pande tillämpningen av förordning (EG) nr 1060/2009
och säkerställer likvärdiga förutsättningar och ett tillfreds
ställande skydd av investerare och konsumenter i hela
unionen. Det är ändamålsenligt och lämpligt att ålägga
Esma att utarbeta förslag till tekniska standarder för till
syn, eftersom det är ett organ med mycket specialiserad
sakkunskap.
(11)
För kreditvärderingsinstituten bör Esma för kommissio
nen lägga fram förslag till tekniska standarder för tillsyn
beträffande den information som ett kreditvärderings
institut ska tillhandahålla i registreringsansökan, vilken
information som ett kreditvärderingsinstitut ska tillhan
dahålla i certifieringsansökan och för en bedömning av
om det är systemviktigt för den finansiella stabiliteten
eller integriteten på finansmarknaderna, presentationen
av informationen, inklusive struktur, format, metod och
rapporteringsperiod, som ett kreditvärderingsinstitut ska
lämna beträffande bedömningen av om kreditvärderings
metoderna uppfyller kraven i förordning (EG) nr
1060/2009 och vilka kreditbetygsuppgifter som perio
diskt ska begäras in, och i vilket format, från ett kredit
värderingsinstitut inom ramen för Esmas löpande tillsyn.
Dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn bör i
enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010 godkännas
av kommissionen för att få bindande rättsverkan. När
Esma utfärdar förslag till tekniska standarder för tillsyn
bör den beakta och, om det är lämpligt och nödvändigt,
uppdatera de riktlinjer som redan utfärdats av Europeiska
värdepapperstillsynskommittén avseende innehållet i för
ordning (EG) nr 1060/2009.
(12)
På områden som inte omfattas av tekniska standarder för
tillsyn bör Esma ha befogenhet att utfärda och uppdatera
icke-bindande riktlinjer i frågor med anknytning till till
lämpningen av förordning (EG) nr 1060/2009.
(13)
För att Esma ska kunna utföra sina uppgifter på ett ef
fektivt sätt bör myndigheten ha möjlighet att genom en
enkel begäran eller genom ett beslut begära in alla nöd
vändiga uppgifter från kreditvärderingsinstitut, personer
som medverkar i kreditvärderingsverksamhet, kreditvär
derade enheter och anknutna tredje parter, de tredje par
ter på vilka kreditvärderingsinstituten lägger ut operativa
funktioner och andra personer som på ett annat, nära
och väsentligt sätt har ett samband med eller är knutna
till kreditvärderingsinstitut eller kreditvärderingsverksam
het. Den senare gruppen personer bör omfatta till exem
pel personal vid ett kreditvärderingsinstitut som inte är
SV
31.5.2011
Europeiska unionens officiella tidning
L 145/31
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
34
direkt involverad i värderingsverksamhet, men som ge
nom sin funktion vid kreditvärderingsinstitutet kan ha
tillgång till viktiga uppgifter om ett specifikt fall. Även
företag som har varit tjänsteleverantörer till kreditvär
deringsinstitutet kan ingå i denna kategori. De företag
som använder sig av kreditbetygen bör inte ingå i denna
kategori. Om Esma begär in sådana uppgifter genom en
enkel begäran är den person som tillfrågas inte skyldig
att tillhandahålla uppgifterna, men de uppgifter som läm
nas frivilligt som svar på en begäran bör inte vara fel
aktiga eller vilseledande. Sådana uppgifter bör tillhanda
hållas utan dröjsmål.
(14)
För att effektivt kunna utöva sina tillsynsbefogenheter
bör Esma ha möjlighet att genomföra utredningar och
kontroller på plats.
(15)
Behöriga myndigheter bör meddela alla uppgifter som
krävs enligt förordning (EG) nr 1060/2009 och bistå
och samarbeta med Esma. Esma och de behöriga myn
digheterna bör även ha ett nära samarbete med de sek
torsmyndigheter som ansvarar för tillsynen av de företag
som avses i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1060/2009.
Esma bör kunna delegera särskilda tillsynsuppgifter till
den behöriga myndigheten i en medlemsstat, exempelvis
när en tillsynsuppgift kräver kunskap och kännedom om
lokala förhållanden, vilket är lättare att tillgå på nationell
nivå. Till de typer av uppgifter som skulle kunna delege
ras hör genomförande av särskilda uppgifter i en utred
ning och kontroller på plats. Esma bör innan uppgifter
delegeras rådfråga den berörda behöriga myndigheten om
de närmare villkoren för detta delegerande av uppgifter,
bland annat om omfattningen av den uppgift som ska
delegeras, tidsschemat för utförande av uppgiften och
översändandet av nödvändig information från och till
Esma. Esma bör ersätta de behöriga myndigheterna för
utförandet av en delegerad uppgift i enlighet med en
förordning om avgifter som kommissionen ska anta ge
nom en delegerad akt. Esma bör inte kunna delegera
befogenhet att anta beslut om registrering.
(16)
Det måste säkerställas att behöriga myndigheter kan be
gära att Esma undersöker om villkoren uppfyllts för att
återkalla ett kreditvärderingsinstituts registrering, och att
begära att Esma upphäver användningen av kreditbetyg i
de fall där ett kreditvärderingsinstitut anses bryta mot
förordning (EG) nr 1060/2009 på ett allvarligt och var
aktigt sätt. Esma bör ta ställning till sådana begäranden
och vidta adekvata åtgärder.
(17)
Esma bör kunna besluta om att ålägga vite för att tvinga
kreditvärderingsinstitut att se till att en överträdelse upp
hör, lämna fullständig information som Esma begärt eller
underkasta sig en utredning eller kontroll på plats.
(18)
Esma bör även kunna ålägga kreditvärderingsinstitut bö
ter när den konstaterar att de har gjort sig skyldiga,
uppsåtligen eller av oaktsamhet, till en överträdelse av
förordning (EG) nr 1060/2009. Böterna bör stå i pro
portion till hur allvarliga överträdelserna är. Överträdel
serna bör delas upp i olika grupper för vilka specifika
böter bör bestämmas. För att beräkna böterna för en viss
överträdelse bör Esma utnyttja en tvåstegsmetod där man
först fastställer ett basbelopp och sedan vid behov juste
rar detta basbelopp med vissa koefficienter. Basbeloppet
bör fastställas med beaktande av det berörda kreditvär
deringsinstitutets årliga omsättning och justeringarna bör
göras genom att öka eller minska basbeloppet med hjälp
av tillämpning av relevanta koefficienter i enlighet med
denna förordning.
(19)
Genom denna förordning fastställs koefficienter för för
svårande och förmildrande omständigheter för att ge
Esma de nödvändiga verktygen för att besluta om böter
som står i proportion till hur allvarlig en överträdelse är
som ett kreditvärderingsinstitut begått, med beaktande av
omständigheterna vid överträdelsen.
(20)
Esma bör innan beslut fattas om böter eller vite ge de
personer som förfarandet gäller tillfälle att höras så att
deras rätt till försvar iakttas.
(21)
Medlemsstaterna bör ha fortsatt behörighet att fastställa
och tillämpa regler för sanktioner för finansinstituts och
andra enheters överträdelser av sin skyldighet att i rätts
ligt reglerade sammanhang bara använda kreditbetyg som
utfärdats av kreditvärderingsinstitut som registrerats i en
lighet med förordning (EG) nr 1060/2009.
(22)
Denna förordning får inte skapa ett prejudikat för de
europeiska tillsynsmyndigheternas åläggande av finansi
ella eller andra sanktioner mot finansmarknadsaktörer
eller andra företag med avseende på andra typer av verk
samhet.
(23)
Esma bör avhålla sig från att ålägga böter eller vite i de
fall där en tidigare frikännande eller fällande dom som
bygger på identiska eller väsentligen identiska sakförhål
landen har vunnit laga kraft efter straffrättsliga förfaran
den enligt nationell lagstiftning.
SV
L 145/32
Europeiska unionens officiella tidning
31.5.2011
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
35
(24)
Beslut av Esma att ålägga böter och viten bör vara verk
ställbara och verkställigheten bör följa de civilprocess
rättsliga regler som gäller i den stat inom vars territorium
den sker. Civilprocessrättsliga regler bör inte innefatta
straffrättsliga procedurregler men skulle kunna innefatta
förvaltningsrättsliga procedurregler.
(25)
Om ett kreditvärderingsinstitut begår en överträdelse bör
Esma ha befogenhet att vidta en rad tillsynsåtgärder,
bland annat att begära att kreditvärderingsinstitutet upp
hör med överträdelsen, upphäva användningen av kredit
betyg i rättsligt reglerade sammanhang, tillfälligt förbjuda
ett kreditvärderingsinstitut att utfärda kreditbetyg och
som en sista utväg återkalla registreringen när kreditvär
deringsinstitutet allvarligt eller upprepade gånger har
överträtt bestämmelserna i förordning (EG) nr
1060/2009. Tillsynsåtgärderna bör tillämpas av Esma
med beaktande av överträdelsens natur och allvar och
bör vara förenliga med proportionalitetsprincipen. Innan
Esma fattar beslut om tillsynsåtgärder bör den ge de
personer som förfarandet gäller tillfälle att höras så att
deras rätt till försvar iakttas.
(26)
Denna förordning står i överensstämmelse med de
grundläggande rättigheter och principer som erkänns sär
skilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande
rättigheterna och i medlemsstaternas konstitutionella tra
ditioner. Följaktligen bör denna förordning tolkas och
tillämpas i enlighet med de rättigheterna och principerna,
inklusive de som avser tryckfrihet och yttrandefrihet i
medierna, och rätten till tolkning och översättning för
dem som inte talar eller förstår rättegångsspråket som
en del av den allmänna rätten till en rättvis rättegång.
(27)
Av rättsäkerhetsskäl bör det fastställas klara övergångs
regler för hur de behöriga myndigheterna ska lämna ak
ter och arbetsdokument till Esma.
(28)
En registrering av ett kreditvärderingsinstitut som bevil
jats av en behörig myndighet bör fortsätta att gälla i hela
unionen efter överföringen av tillsynsbefogenheterna från
de behöriga myndigheterna till Esma.
(29)
Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade
akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget för att,
med hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna, när
mare ange eller ändra kriterierna för om tredjelands rätts
liga och tillsynsmässiga ramar ska bedömas likvärdiga,
för att anta en förordning om avgifter och närmare be
stämmelser om böter och vite och för ändring av bila
gorna till förordning (EG) nr 1060/2009. Det är av sär
skild betydelse att kommissionen genomför lämpliga
samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på ex
pertnivå.
(30)
Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar de
legerade akter, se till att översändandet av information
och relevanta handlingar till Europaparlamentet och rådet
sker kontinuerligt och i god tid.
(31)
Europaparlamentet eller rådet bör kunna invända mot
den delegerade akten inom en period på tre månader
från delgivningsdagen. På Europaparlamentets eller rådets
initiativ bör denna frist kunna förlängas med tre månader
när det gäller väsentliga problemområden. Europaparla
mentet och rådet bör också kunna underrätta de övriga
institutionerna om sina avsikter att inte invända. Ett så
dant tidigt godkännande av delegerade akter är särskilt
lämpligt om en tidsfrist måste respekteras, till exempel
när det finns tidsplaner fastställda i den grundläggande
akten för när kommissionen ska anta delegerade akter.
(32)
I förklaringen om artikel 290 i fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, som fogats till slutakten från den
regeringskonferens som antog Lissabonfördraget, note
rade konferensen kommissionens avsikt att i enlighet
med sin etablerade praxis även i fortsättningen samråda
med experter som utsetts av medlemsstaterna vid utarbe
tandet av kommissionens utkast till delegerade akter
inom området för finansiella tjänster.
(33)
Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den
24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med
avseende på behandling av personuppgifter och om det
fria flödet av sådana uppgifter ( 1 ) gäller då personuppgif
ter behandlas vid tillämpningen av förordning (EG) nr
1060/2009.
(34)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för en
skilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskaps
organen behandlar personuppgifter och om den fria rör
ligheten för sådana uppgifter ( 2 ) ska tillämpas fullt ut på
behandlingen av personuppgifter vid tillämpningen av
förordning (EG) nr 1060/2009.
SV
31.5.2011
Europeiska unionens officiella tidning
L 145/33
( 1 ) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
( 2 ) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
36
(35)
Eftersom målen för denna förordning, nämligen att skapa
ett effektivt och ändamålsenligt tillsynssystem för kredit
värderingsinstitut genom att låta en enda tillsynsmyndig
het utöva tillsyn av kreditvärderingsverksamheten inom
unionen, vilket ger kreditvärderingsinstituten en enda
kontaktpunkt och tryggar en konsekvent tillämpning av
reglerna för kreditvärderingsinstitut, inte i tillräcklig ut
sträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför,
på grund av att den kreditvärderingsverksamhet som ska
övervakas har alleuropeisk struktur och verkan, bättre
kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder
i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördra
get om Europeiska unionen. I enlighet med proportiona
litetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte
utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(36)
Förordning (EG) nr 1060/2009 bör därför ändras i en
lighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:
Artikel 1
Ändringar
Förordning (EG) nr 1060/2009 ska ändras på följande sätt:
1. I artikel 3.1 ska följande led läggas till:
”p) behöriga myndigheter: de myndigheter som en medlems
stat har utsett i enlighet med artikel 22,
q) sektorslagstiftning: de unionsrättsakter som anges i
artikel 4.1 första stycket,
r) behöriga sektorsmyndigheter: de nationella behöriga myn
digheter som utsetts enligt den relevanta sektorslagstift
ningen för tillsyn över kreditinstitut, värdepappersföre
tag, försäkrings- och återförsäkringsföretag, företag för
kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper
(fondföretag), tjänstepensionsinstitut och alternativa in
vesteringsfonder.”
2. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
a) Första stycket i punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Kreditinstitut enligt definitionen i direktiv
2006/48/EG, värdepappersföretag enligt definitionen i
direktiv 2004/39/EG, försäkringsföretag som omfattas
av rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli
1973 om samordning av lagar och andra författningar
angående rätten att etablera och driva verksamhet med
annan direkt försäkring än livförsäkring (*), livförsäk
ringsföretag enligt definitionen i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november
2002 om livförsäkring (**), återförsäkringsföretag enligt
definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv
2005/68/EG av den 16 november 2005 om återförsäk
ring (***), fondföretag enligt definitionen i Europaparla
mentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli
2009 om samordning av lagar och andra författningar
som avser företag för kollektiva investeringar i överlåt
bara värdepapper (fondföretag) (****), tjänstepensions
institut enligt definitionen i direktiv 2003/41/EG och
alternativa investeringsfonder får i rättsligt reglerade
sammanhang endast använda kreditbetyg som utfärdats
av kreditvärderingsinstitut som är etablerade inom unio
nen och registrerade i enlighet med denna förordning.
___________
(*) EGT L 228, 16.8.1973, s. 3.
(**) EGT L 345, 19.12.2002, s. 1.
(***) EUT L 323, 9.12.2005, s. 1.
(****) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.”
b) Punkt 3 ska ändras på följande sätt:
i) Leden b, c och d ska ersättas med följande:
”b) Kreditvärderingsinstitutet har kontrollerat och
kan fortlöpande visa för Europeiska tillsynsmyn
digheten (Europeiska värdepappers- och mark
nadsmyndigheten), inrättad genom Europaparla
mentets och rådets förordning (EU) nr
1095/2010 (*) (Esma), att den kreditvärderings
verksamhet som utförs av kreditvärderingsinsti
tutet i tredjeland och som leder till utfärdande av
de kreditbetyg som ska godkännas uppfyller krav
som är minst lika stränga som de krav som
anges i artiklarna 6–12.
c) Esmas förmåga att bedöma och övervaka om
kreditvärderingsinstitutet etablerat i tredjeland
följer de krav som anges i led b är inte begrän
sad.
d) Kreditvärderingsinstitutet ska på begäran göra all
den information tillgänglig för Esma som denna
behöver för att regelbundet övervaka efterlev
naden av kraven i denna förordning.
___________
(*) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.”
SV
L 145/34
Europeiska unionens officiella tidning
31.5.2011
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
37
ii) Led h ska ersättas med följande:
”h) Det finns lämpliga samarbetsarrangemang mel
lan Esma och den berörda tillsynsmyndigheten
för kreditvärderingsinstitutet etablerat i tredje
land. Esma ska se till att ett sådant samarbets
arrangemang minst fastställer
i) mekanismen för informationsutbyte mellan
Esma och den berörda tillsynsmyndigheten
för kreditvärderingsinstitutet etablerat i tred
jeland, och
ii) förfarandena för samordning av tillsynsverk
samheten för att göra det möjligt för Esma
att fortlöpande övervaka den kreditvär
deringsverksamhet som leder till utfärdandet
av ett godkänt kreditbetyg.”
3. Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1
får ansöka om certifiering. Ansökan ska lämnas in till
Esma, i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i
artikel 15.”
b) I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:
”3. Esma ska granska och besluta om ansökan om
certifiering, i enlighet med det förfarande som anges i
artikel 16. Beslutet om certifiering ska baseras på de
kriterier som anges i punkt 1 a–d i den här artikeln.”
c) Punkt 4 ska ersättas med följande:
”4. Det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1
får även ansöka om att undantas
a) från fall till fall från skyldigheten att uppfylla några
eller samtliga krav i bilaga I avdelning A och
artikel 7.4, om det kan visa att kraven inte är pro
portionella, mot bakgrund av dess verksamhets art,
storlek och komplexitet, och arten och omfattningen
av dess utfärdande av kreditbetyg,
b) från kravet på fysisk närvaro inom unionen, när ett
sådant krav skulle vara alltför betungande och opro
portionellt mot bakgrund av dess verksamhets art,
storlek och komplexitet, och arten och omfattningen
av dess utfärdande av kreditbetyg.
En ansökan om ett undantag enligt led a eller b i första
stycket ska kreditvärderingsinstitutet lämna in tillsam
mans med ansökan om certifiering. Vid bedömningen
av en sådan ansökan ska Esma ta hänsyn till såväl stor
leken på det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt
1, med beaktande av dess verksamhets art, omfattning
och komplexitet samt arten och omfattningen av dess
utfärdande av kreditbetyg, som inverkan av kreditbetyg
som utfärdats av kreditvärderingsinstitutet på finans
marknadernas finansiella stabilitet eller integritet i en
eller flera medlemsstater. På grundval av dessa över
väganden får Esma medge ett sådant undantag till det
kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1.”
d) Punkt 5 ska utgå.
e) I punkt 6 ska tredje stycket ersättas med följande:
”För att ta hänsyn till utvecklingen på finansmark
naderna ska kommissionen genom delegerade akter i
enlighet med artikel 38a och med förbehåll för villkoren
i artiklarna 38b och 38c anta åtgärder som närmare
anger eller ändrar de kriterier som anges i andra stycket
leden a, b och c i denna punkt.”
f) Punkterna 7 och 8 ska ersättas med följande:
”7.
Esma ska upprätta samarbetsavtal med de berörda
tillsynsmyndigheterna i tredjeland vars rättsliga och till
synsmässiga ramar har bedömts vara likvärdiga med
denna förordning i enlighet med punkt 6. I sådana ar
rangemang ska minst anges
(a) mekanismen för informationsutbyte mellan Esma
och de berörda tillsynsmyndigheterna i de berörda
tredjeländerna, och
(b) förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet.
8. Artiklarna 20 och 24 ska i tillämpliga delar gälla
certifierade kreditvärderingsinstitut och kreditbetyg som
dessa utfärdat.”
4. Artikel 6.3 ska ändras på följande sätt:
a) I första stycket ska inledningen ersättas med följande:
”3.
På begäran av ett kreditvärderingsinstitut får Esma
undanta ett kreditvärderingsinstitut från skyldigheten att
uppfylla kraven i bilaga I avsnitt A punkterna 2, 5 och 6
samt i artikel 7.4, om kreditvärderingsinstitutet kan visa
att kraven inte är proportionella mot bakgrund av dess
verksamhets art, omfattning och komplexitet, och av
arten och omfattningen av utfärdandet av kreditbetyg
och att”
SV
31.5.2011
Europeiska unionens officiella tidning
L 145/35
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
38
b) Andra stycket ska ersättas med följande:
”När det gäller en grupp av kreditvärderingsinstitut ska
Esma säkerställa att minst ett av kreditvärderingsinstitu
ten i gruppen inte är undantaget från att uppfylla kraven
i bilaga I avsnitt A punkterna 2, 5 och 6 samt i
artikel 7.4.”
5. Artikel 9 ska ersättas med följande:
”Artikel 9
Utkontraktering
Utkontraktering av viktiga operativa funktioner får inte ske
på ett sätt som väsentligt försämrar kvaliteten på kredit
värderingsinstitutets interna kontroll och Esmas möjligheter
att övervaka att kreditvärderingsinstitutet fullgör sina skyl
digheter enligt denna förordning.”
6. I artikel 10 ska punkt 6 ersättas med följande:
”6. Ett kreditvärderingsinstitut får inte använda Esmas
namn eller en behörig myndighets namn på ett sätt som
anger eller antyder att Esma eller någon behörig myndighet
skulle stödja eller godkänna kreditvärderingsinstitutets kre
ditbetyg eller kreditvärderingsverksamhet.”
7. I artikel 11 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:
”2. I ett centralt arkiv som ska upprättas av Esma ska ett
kreditvärderingsinstitut tillhandahålla information om sina
historiska resultat, inbegripet hur ofta kreditbetygen ändrats
och information om tidigare utfärdade kreditbetyg och änd
ringar av dessa. Kreditvärderingsinstituten ska lämna infor
mation till detta arkiv i en standardiserad form som före
skrivs av Esma. Esma ska göra denna information tillgänglig
för allmänheten och offentliggöra sammanfattande infor
mation om de huvudsakliga utvecklingstendenser som ob
serverats på årlig basis.
3. Till Esma ska varje kreditvärderingsinstitut årligen,
senast den 31 mars, tillhandahålla information om de för
hållanden som anges i bilaga I avsnitt E del II punkt 2.”
8. Artikel 14 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Registreringen ska få verkan inom hela unionen,
så snart beslutet att registrera ett kreditvärderingsinstitut
som har antagits av Esma och som avses i artikel 16.3
eller artikel 17.3 har fått verkan.”
b) I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:
”Kreditvärderingsinstitutet ska utan onödigt dröjsmål un
derrätta Esma om varje materiell ändring av villkoren
för den ursprungliga registreringen, inklusive varje eta
blering eller avveckling av en filial inom unionen.”
c) Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:
”4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16
eller 17, ska Esma registrera kreditvärderingsinstitutet
om det efter bedömningen av ansökan finner att kredit
värderingsinstitutet uppfyller de villkor för utfärdande av
kreditbetyg som anges i denna förordning, med beak
tande av artiklarna 4 och 6.
5. Esma får inte införa några ytterligare krav för re
gistrering än de som föreskrivs i denna förordning.”
9. Artiklarna 15–21 ska ersättas med följande:
”Artikel 15
Registreringsansökan
1. Kreditvärderingsinstitutet ska lämna en registrerings
ansökan till Esma. Ansökan ska innehålla uppgifter om de
förhållanden som anges i bilaga II.
2. Om en grupp av kreditvärderingsinstitut ansöker om
registrering ska instituten i gruppen inom sig utse ett in
stitut som ska lämna alla ansökningar till Esma på grup
pens vägnar. Det utsedda kreditvärderingsinstitutet ska för
samtliga institut inom gruppen lämna in uppgifter om de
förhållanden som anges i bilaga II.
3. Ett kreditvärderingsinstitut ska lämna in sin ansökan
på något av unionsinstitutionernas officiella språk. Bestäm
melserna i förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka
språk som ska användas i Europeiska ekonomiska gemen
skapen (*) ska i tillämpliga delar gälla all annan kommuni
kation mellan Esma och kreditvärderingsinstituten och de
ras personal.
4. Inom 20 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan
ska Esma bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan
inte är fullständig, ska Esma ange en tidsfrist inom vilken
kreditvärderingsinstitutet ska lämna ytterligare information.
När Esma har försäkrat sig om att ansökan är fullständig,
ska den anmäla detta till kreditvärderingsinstitutet.
SV
L 145/36
Europeiska unionens officiella tidning
31.5.2011
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
39
Artikel 16
Esmas granskning av ett kreditvärderingsinstituts
registreringsansökan
1. Esma ska inom 45 arbetsdagar efter den anmälan
som avses i artikel 15.4 andra stycket granska ett kredit
värderingsinstituts registreringsansökan, med avseende på
om kreditvärderingsinstitutet uppfyller villkoren i denna
förordning.
2. Esma får förlänga granskningsperioden med 15 ar
betsdagar, särskilt om kreditvärderingsinstitutet
a) avser att godkänna kreditbetyg i enlighet med
artikel 4.3,
b) avser att använda sig av utkontrakterade tjänster, eller
c) begär undantag från krav på efterlevnad i enlighet med
artikel 6.3.
3. Inom 45 arbetsdagar efter den anmälan som avses i
artikel 15.4 andra stycket, eller inom 60 arbetsdagar när
punkt 2 i den här artikeln är tillämplig, ska Esma anta ett
fullständigt motiverat beslut om att godkänna eller avslå
registrering.
4. Esmas beslut enligt punkt 3 får verkan fem arbets
dagar efter att beslutet antagits.
Artikel 17
Esmas granskning av ansökningar om registrering från
en grupp av kreditvärderingsinstitut
1. Esma ska inom 55 arbetsdagar efter den anmälan
som avses i artikel 15.4 andra stycket granska ansökningar
om registrering av en grupp av kreditvärderingsinstitut,
med avseende på om dessa kreditvärderingsinstitut uppfyl
ler villkoren i denna förordning.
2. Esma får förlänga granskningsperioden med 15 ar
betsdagar, särskilt om något av kreditvärderingsinstituten i
gruppen:
a) avser att godkänna kreditbetyg i enlighet med i
artikel 4.3,
b) avser att använda sig av utkontrakterade tjänster, eller
c) begär undantag från krav på efterlevnad i enlighet med
artikel 6.3.
3. Inom 55 arbetsdagar efter den anmälan som avses i
artikel 15.4 andra stycket, eller inom 70 arbetsdagar när
punkt 2 i den här artikeln är tillämplig, ska Esma anta ett
fullständigt motiverat individuellt beslut om att godkänna
eller avslå registrering för vart och ett av kreditvärderings
instituten i gruppen.
4. Esmas beslut enligt punkt 3 får verkan fem arbets
dagar efter att besluten antagits.
Artikel 18
Meddelande om ett beslut om registrering, avslag på
registreringsansökan eller återkallande av registrering,
samt om offentliggörande av förteckningen över
registrerade kreditvärderingsinstitut
1. Esma ska underrätta det berörda kreditvärderingsinsti
tutet om sitt beslut inom fem arbetsdagar efter antagandet
av ett beslut enligt artikel 16, 17 eller 20. Om Esma vägrar
att registrera kreditvärderingsinstitutet eller återkallar regi
streringen av kreditvärderingsinstitutet ska den i beslutet
lämna en fullständig motivering till detta.
2. Esma ska underrätta kommissionen, Europeiska till
synsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) som inrät
tats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 1093/2010 (**) (EBA), Europeiska tillsynsmyndigheten
(Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten)
som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förord
ning (EU) nr 1094/2010 (***) (Eiopa), samt behöriga myn
digheter och sektorsmyndigheter, alla beslut enligt
artikel 16, 17 eller 20.
3. Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteck
ning över kreditvärderingsinstitut som registrerats i enlighet
med denna förordning. Denna förteckning ska uppdateras
inom fem arbetsdagar efter antagandet av ett beslut enligt
artikel 16, 17 eller 20. Kommissionen ska inom 30 dagar
efter uppdateringen offentliggöra den uppdaterade förteck
ningen i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 19
Registrerings- och tillsynsavgifter
1. Esma ska i enlighet med denna förordning och den
förordning om avgifter som avses i punkt 2 ta ut avgifter
av kreditvärderingsinstituten. Avgifterna ska helt täcka Es
mas nödvändiga kostnader som är hänförliga till registre
ringen och tillsynen av kreditvärderingsinstitut och för att
ersätta varje kostnad som de behöriga myndigheterna kan
ådra sig när de utför uppgifter enligt denna förordning,
särskilt som ett resultat av en delegering av uppgifter i
enlighet med artikel 30.
2. Kommissionen ska anta en förordning om avgifter. I
den förordningen ska särskilt fastställas typerna av avgifter
och i vilka fall avgifter ska betalas, avgiftsbeloppens storlek,
hur de ska betalas och hur Esma ska ersätta de behöriga
myndigheterna för varje kostnad som de kan ådra sig när
de utför uppgifter enligt den här förordningen, särskilt som
ett resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med
artikel 30.
SV
31.5.2011
Europeiska unionens officiella tidning
L 145/37
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
40
Den avgift som tas ut av ett kreditvärderingsinstitut ska
täcka alla administrativa kostnader och stå i proportion
till det berörda kreditvärderingsinstitutets omsättning.
Kommissionen ska anta den förordning om avgifter som
avses i första stycket genom en delegerad akt i enlighet med
artikel 38a och med förbehåll för villkoren i artiklarna 38b
och 38c.
Artikel 20
Återkallande av registrering
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24 ska
Esma återkalla ett kreditvärderingsinstituts registrering, om
kreditvärderingsinstitutet
a) uttryckligen avstår från registreringen eller inte har ut
färdat några kreditbetyg under de senaste sex måna
derna,
b) beviljats registrering efter att ha lämnat falska uppgifter
eller på annat sätt ha använt otillbörliga metoder, eller
c) inte längre uppfyller de villkor som gällde för registre
ringen.
2. Om en behörig myndighet i en medlemsstat där kre
ditbetyg utfärdade av det berörda kreditvärderingsinstitutet
används anser att något av villkoren i punkt 1 har uppfyllts
får den begära att Esma ska granska om villkoren för åter
kallande av det berörda kreditvärderingsinstitutets registre
ring är uppfyllda. Om Esma beslutar att inte återkalla det
berörda kreditvärderingsinstitutets registrering, ska myndig
heten lämna en fullständig motivering till detta.
3. Beslutet om återkallande av registreringen ska få ver
kan omedelbart inom hela unionen, med förbehåll för den
övergångsperiod för användningen av kreditbetyg som av
ses i artikel 24.4.
KAPITEL II
TILLSYN SOM UTÖVAS AV ESMA
Artikel 21
Esma
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25a ska
Esma se till att denna förordning följs.
2. I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr
1095/2010 ska Esma utfärda och uppdatera riktlinjer för
samarbetet mellan Esma, de behöriga myndigheterna och
sektorsmyndigheterna vid tillämpningen av denna förord
ning och vid tillämpningen av den relevanta sektorslagstift
ningen, inbegripet förfaranden och närmare villkor för de
legeringen av uppgifter.
3. I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr
1095/2010, ska Esma, i samarbete med EBA och Eiopa,
utfärda och uppdatera riktlinjer för tillämpning av systemet
för godkännande enligt artikel 4.3 i den här förordningen
senast den 7 juni 2011.
4. Senast den 2 januari 2012 ska Esma överlämna för
slag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen för
godkännande i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr
1095/2010 avseende:
a) Information som kreditvärderingsinstitutet ska lämna i
registreringsansökan enligt bilaga II.
b) Information som kreditvärderingsinstitutet ska tillhanda
hålla för ansökan om certifiering och för den bedöm
ning av dess systemvikt för finansmarknadernas finansi
ella stabilitet eller integritet som avses i artikel 5.
c) Presentationen av den information, inklusive struktur,
format, metod och rapporteringsperiod, som kreditvär
deringsinstituten ska offentliggöra enligt artikel 11.2 och
bilaga I avsnitt E del II punkt 1.
d) Bedömningen av huruvida kreditvärderingsmetoderna
uppfyller kraven i artikel 8.3.
e) Innehållet i och formatet för den regelbundna rappor
tering av kreditbetygsuppgifter som ska begäras av kre
ditvärderingsinstituten inom ramen för Esmas löpande
tillsyn.
5. Esma ska årligen och första gången den 1 januari
2012 offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna
förordning. Rapporten ska särskilt innehålla en bedömning
av hur bilaga I har genomförts av de kreditvärderingsinsti
tut som registrerats enligt denna förordning.
6. Esma ska årligen överlämna en rapport till Europa
parlamentet, rådet och kommissionen om de tillsynsåtgär
der som vidtagits och de sanktioner som ålagts av Esma
enligt denna förordning, inklusive böter och viten.
7. Esma ska samarbeta med EBA och Eiopa vid utövan
det av sitt uppdrag och ska samråda med dessa myndighe
ter innan den utfärdar och uppdaterar riktlinjer och över
lämnar förslag till tekniska standarder för tillsyn enligt
punkterna 2, 3 och 4.
___________
(*) EGT 17, 6.10.1958, s. 385.
(**) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.
(***) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48.”
SV
L 145/38
Europeiska unionens officiella tidning
31.5.2011
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
41
10. Följande artikel ska införas:
”Artikel 22a
Granskning av i vilken utsträckning skyldigheten att
genomföra utfallstest uppfylls
1. Vid sin löpande tillsyn av kreditvärderingsinsititut
som registrerats enligt denna förordning ska Esma regel
bundet granska efterlevnaden av artikel 8.3.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 ska
Esma inom ramen för den granskning som avses i punkt 1
även
a) kontrollera att kreditvärderingsinstituten utför utfallstest,
b) analysera resultaten av utfallstesten, och
c) kontrollera att kreditvärderingsinstituten har förfaranden
på plats för att beakta resultaten av utfallstesten i sina
värderingsmetoder.”
11. Artiklarna 23-27 ska ersättas med följande:
”Artikel 23
Ingen påverkan på kreditbetygs eller metoders innehåll
När de fullgör sina uppgifter enligt denna förordning, får
varken Esma, kommissionen eller andra offentliga myndig
heter i medlemsstaterna ingripa när det gäller innehållet i
kreditbetygen eller kreditvärderingsmetoderna.
Artikel 23a
Utövande av de befogenheter som avses i artiklarna
23b–23d
De befogenheter som enligt artiklarna 23b-23d utövas av
Esma eller dess tjänstemän eller någon annan person som
bemyndigats av Esma får inte användas för att kräva rö
jande av information eller handlingar som omfattas av
rättsliga privilegier.
Artikel 23b
Begäran om upplysningar
1. Esma får genom en enkel begäran eller genom ett
beslut ålägga kreditvärderingsinstitut, personer som med
verkar i kreditvärderingsverksamhet, kreditvärderade enhe
ter och anknutna tredje parter, de tredje parter till vilka
kreditvärderingsinstituten ger i uppdrag att utföra operativa
uppgifter eller operativ verksamhet och andra personer som
på annat sätt har samband med eller är knutna till kredit
värderingsinstitut eller kreditvärderingsverksamhet på ett
nära och väsentligt sätt att lämna alla upplysningar som
krävs för att Esma ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt
denna förordning.
2. När Esma skickar en enkel begäran om information
enligt punkt 1 ska den
a) hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,
b) ange syftet med begäran,
c) specificera de uppgifter som krävs,
d) fastställa den tidsfrist inom vilken uppgifterna ska läm
nas,
e) underrätta den person av vilken uppgifterna begärs om
att han inte är skyldig att lämna uppgifterna men att det
svar som lämnas på begäran inte får vara oriktigt eller
vilseledande,
f) ange de böter som föreskrivs i artikel 36a, jämförd med
bilaga III avsnitt II punkt 7, om svaren på frågorna är
oriktiga eller vilseledande.
3. När Esma genom ett beslut begär information enligt
punkt 1 ska den
a) hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,
b) ange syftet med begäran,
c) specificera de uppgifter som krävs,
d) fastställa den tidsfrist inom vilken uppgifterna ska läm
nas,
e) ange de viten som föreskrivs i artikel 36b när den be
gärda informationen är ofullständig,
f) ange de böter som föreskrivs i artikel 36a, jämförd med
bilaga III avsnitt II punkt 7, om svaren på frågorna är
oriktiga eller vilseledande, och
g) informera om rätten att överklaga beslutet inför över
klagandenämnden och få beslutet prövat av Europeiska
unionens domstol i enlighet med artiklarna 60 och 61 i
förordning (EU) nr 1095/2010.
4. De personer som avses i punkt 1 eller deras företrä
dare och, när det gäller juridiska personer eller föreningar
som inte har status som juridiska personer, de personer
som är utsedda att företräda dem enligt lag eller stadgar,
ska lämna de uppgifter som begärs. I behörig ordning be
fullmäktigade advokater får lämna den begärda informatio
nen på sina huvudmäns vägnar. Huvudmännen förblir fullt
ansvariga om de uppgifter som lämnas är ofullständiga,
oriktiga eller vilseledande.
SV
31.5.2011
Europeiska unionens officiella tidning
L 145/39
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
42
5. Esma ska utan dröjsmål sända en kopia av den enkla
begäran eller av beslutet till den behöriga myndigheten i
den medlemsstat där de personer som avses i punkt 1 och
som berörs av begäran om information är bosatta eller
etablerade.
Artikel 23c
Allmänna utredningar
1. För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning
får Esma genomföra alla nödvändiga utredningar av perso
ner som avses i artikel 23b.1. I detta syfte ska tjänstemän
och andra personer som Esma bemyndigat ha befogenhet
att
a) granska alla handlingar, uppgifter, förfaranden och annat
material som är relevant för utförandet av dess uppgifter
oberoende av i vilken form de föreligger,
b) ta eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana
handlingar, uppgifter, förfaranden och annat material,
c) kalla till sig personer som avses i artikel 23b.1 eller
deras företrädare eller personal och be dem om munt
liga eller skriftliga förklaringar angående sakförhållanden
eller handlingar som rör föremålet för och syftet med
utredningen samt nedteckna svaren,
d) höra varje fysisk eller juridisk person som går med på
att höras i syfte att samla in uppgifter som rör föremålet
för en utredning,
e) begära in uppgifter över tele- och datatrafik.
2. Esmas tjänstemän och andra personer som av Esma
har bemyndigats att genomföra utredningar enligt punkt 1
ska utöva sina befogenheter mot uppvisade av ett skriftligt
tillstånd, där utredningens föremål och syfte ska anges. I
tillståndet ska även anges de viten som föreskrivs i
artikel 36b när handlingar, uppgifter, förfaranden och öv
rigt material inte tillhandahålls eller tillhandahålls i ofull
ständig form eller svaren på de frågor som ställs till de
personer som avses i artikel 23b.1 inte lämnas eller är
ofullständiga, och de böter som föreskrivs i artikel 36a,
jämförd med bilaga III avsnitt II punkt 8, om svaren på
de frågor som ställs till personer som avses i artikel 23b.1
är oriktiga eller vilseledande.
3. De personer som avses i artikel 23b.1 ska underkasta
sig utredningar som Esma har beslutat om. Beslutet ska
ange föremålet för och syftet med utredningen, de viten
som föreskrivs i artikel 36b, de rättsmedel som finns till
gängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten
att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol.
4. Esma ska i god tid före utredningen underrätta den
behöriga myndigheten i den medlemsstat där utredningen
ska genomföras om utredningen och namnge de bemyndi
gade personerna. Tjänstemän vid den berörda behöriga
myndigheten ska, på begäran av Esma, bistå de bemyndi
gade personerna vid utredningen. Tjänstemän vid den be
rörda behöriga myndigheten får också på begäran närvara
vid utredningarna.
5. Om den begäran om uppgifter över tele- eller data
trafik enligt i punkt 1 e kräver tillstånd av en rättslig myn
dighet enligt nationella bestämmelser, ska det ansökas om
sådant tillstånd. Ett sådant tillstånd får också ansökas i
förebyggande syfte.
6. Vid ansökan om tillstånd enligt punkt 5 ska den
nationella rättsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts
äkthet och att de planerade tvångsåtgärderna varken är
godtyckliga eller alltför långtgående i förhållande till före
målet för utredningarna. Vid kontrollen av huruvida tvångs
åtgärderna är proportionella får den nationella rättsliga
myndigheten be Esma om närmare förklaringar framförallt
om de grunder på vilka Esma misstänker att denna förord
ning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta över
trädelsen är och på vilket sätt den person som är föremål
för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga
myndigheten ska dock inte ompröva behovet av utred
ningen eller begära att få tillgång till informationen i Esmas
handingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av Esmas
beslut är förbehållen Europeiska unionens domstol, i enlig
het med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr
1095/2010.
Artikel 23d
Kontroller på plats
1. För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning
får Esma genomföra alla nödvändiga kontroller på plats i
företagslokaler som tillhör de juridiska personer som avses i
artikel 23b.1. När kontrollernas korrekta genomförande
och effektivitet så kräver får Esma genomföra kontrollen
på plats utan förhandsanmälan.
2. Esmas tjänstemän och andra personer som Esma be
myndigat att genomföra en kontroll på plats ska ha tillträde
till alla företagslokaler och mark som tillhör de juridiska
personer som är föremål för ett utredningsbeslut som an
tagits av Esma och de ska ha alla de befogenheter som
föreskrivs i artikel 23c.1. De ska även ha befogenhet att
försegla samtliga företagslokaler, räkenskaper eller affärs
handlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt
för kontrollen.
SV
L 145/40
Europeiska unionens officiella tidning
31.5.2011
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
43
3. Esmas tjänstemän och andra personer som Esma be
myndigat att genomföra en kontroll på plats ska utöva sina
befogenheter mot uppvisade av ett skriftligt tillstånd, där
kontrollens föremål och syfte ska anges liksom de viten
som föreskrivs i artikel 36b, om de berörda personerna
inte underkastar sig kontrollen. I god tid före kontrollen
ska Esma anmäla kontrollen till den behöriga myndigheten
i den medlemsstat där den ska genomföras.
4. De personer som avses i artikel 23b.1 ska underkasta
sig kontroller på plats som beordrats genom ett beslut av
Esma. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med kont
rollen, fastställa den dag då den ska inledas och ange de
viten som föreskrivs i artikel 36b, de rättsmedel som finns
tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rät
ten att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol.
Esma ska fatta sådana beslut efter samråd med den behö
riga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska
genomföras.
5. På begäran av Esma ska tjänstemän som är anställda
vid, bemyndigade eller utsedda av den behöriga myndighe
ten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras aktivt
bistå Esmas tjänstemän och andra personer som Esma be
myndigat. De ska för detta ändamål ha de befogenheter
som anges i punkt 2. Tjänstemän hos den behöriga myn
digheten i den berörda medlemsstaten får också på begäran
närvara vid kontrollerna på plats.
6. Esma får också begära att behöriga myndigheter på
dess vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och kont
roller på plats som föreskrivs i denna artikel och
artikel 23c.1. För detta syfte ska behöriga myndigheter ha
samma befogenheter som Esma och som föreskrivs i denna
artikel och artikel 23c.1.
7. Om Esmas tjänstemän och andra medföljande perso
ner som Esma bemyndigat finner att en person motsätter
sig en kontroll som har beslutats enligt denna artikel, ska
den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten
lämna dem nödvändigt bistånd och vid behov begära hand
räckning av polis eller annan motsvarande verkställande
myndighet, för att de ska kunna genomföra sin kontroll
på plats.
8. Om den kontroll på plats som föreskrivs i punkt 1
eller den handräckning som föreskrivs i punkt 7 enligt
nationella bestämmelser kräver tillstånd från en rättslig
myndighet, ska det ansökas om sådant tillstånd. Ett sådant
tillstånd får också ansökas om i förebyggande syfte.
9. Vid ansökan om tillstånd enligt punkt 8 ska den
nationella rättsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts
äkthet och att de planerade tvångsåtgärderna varken är
godtyckliga eller alltför långtgående i förhållande till före
målet för kontrollen. Vid kontrollen av huruvida tvångs
åtgärderna är proportionella får den nationella rättsliga
myndigheten be Esma om närmare förklaringar framförallt
om de grunder på vilka Esma misstänker att denna förord
ning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta över
trädelsen är och på vilket sätt den person som är föremål
för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga
myndigheten ska dock inte ompröva behovet av kontrollen
eller begära att få tillgång till informationen i Esmas hand
lingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av Esmas beslut
är förbehållen Europeiska unionens domstol, i enlighet med
förordning (EU) nr 1095/2010.
Artikel 23e
Processuella regler för att vidta tillsynsåtgärder och
ålägga böter
1. Om Esma vid fullgörandet av sina uppgifter enligt
denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indika
tioner på att det eventuellt föreligger sakförhållanden som
kan utgöra en eller flera av de överträdelser som förtecknas
i bilaga III ska Esma utnämna en oberoende utredare inom
Esma för att utreda saken. Utredaren får inte vara eller ha
varit involverad i direkt eller indirekt tillsyn eller registre
ring av det berörda kreditvärderingsinstitutet och ska utföra
sina uppgifter oberoende av Esmas tillsynsstyrelse.
2. Utredaren ska utreda de påstådda överträdelserna, och
därvid ta hänsyn till varje kommentar som lämnas av de
personer som är föremål för utredning samt lämna in en
fullständig dossier med utredningsresultaten till Esmas till
synsstyrelse.
För att utföra sina uppgifter får utredaren utöva befogen
heten att begära information enligt artikel 23b och att
genomföra utredningar och kontroller på plats enligt artik
larna 23c och 23d. När utredaren utövar dessa befogenhe
ter ska denne rätta sig efter artikel 23a.
När utredaren utför sina uppgifter ska denne ha tillgång till
alla handlingar och all information som samlats in av Esma
i dess tillsynsverksamhet.
3.
När utredningen är avslutad och innan utredaren läm
nar in dossiern med utredningsresultaten till Esmas tillsyns
styrelse ska utredaren ge de personer som är föremål för
utredning möjlighet att höras i de frågor som utreds. Ut
redaren ska grunda sina utredningsresultat uteslutande på
fakta som de personer som är föremål för utredning har
fått tillfälle att yttra sig över.
Rätten till försvar för de berörda personerna ska iakttas fullt
ut under utredningar enligt denna artikel.
SV
31.5.2011
Europeiska unionens officiella tidning
L 145/41
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
44
4. När utredaren lämnar dossiern med utredningsresul
taten till Esmas tillsynsstyrelse ska han eller hon underrätta
de personer som är föremål för utredningarna om detta
faktum. De personer som är föremål för utredning ska ha
rätt att få tillgång till dossiern, med förbehåll för andra
personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter
skyddas. Rätten att få tillgång till dossiern ska inte omfatta
konfidentiell information som påverkar tredje parters in
tressen.
5. På grundval av dossiern med de resultat utredaren
kommit fram till och om de berörda personerna begär
det, efter att ha hört de personer som är föremål för utred
ningar enligt artiklarna 25 och 36c, ska Esmas tillsynssty
relse avgöra om en eller flera av de överträdelser som för
tecknas i bilaga III har begåtts av de personer som varit
föremål för utredning och ska i sådana fall vidta en till
synsåtgärd i enlighet med artikel 24 och ålägga böter i
enlighet med artikel 36a.
6. Utredaren ska inte delta i Esmas tillsynsstyrelses över
läggningar eller på något annat sätt ingripa i tillsynsstyrel
sens beslutsfattande.
7. Kommissionen ska anta ytterligare förfaranderegler
för utövande av befogenheten att ålägga böter eller viten,
inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister,
och för indrivande av böter eller viten, och ska anta detal
jerade regler om preskriptionstiden när det gäller åläggande
och verkställighet av sanktioner.
De bestämmelser som avses i första stycket ska antas ge
nom delegerade akter i enlighet med artikel 38a och med
förbehåll för villkoren i artiklarna 38b och 38c.
8. Esma ska överlämna ärenden till de berörda nationella
myndigheterna för lagföring om den vid fullgörandet av
sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det
finns allvarliga indikationer på att det eventuellt föreligger
sakförhållanden som kan utgöra brott. Dessutom ska Esma
inte ålägga böter eller viten i de fall där ett tidigare frikän
nande eller en tidigare fällande dom som bygger på iden
tiska eller väsentligen samma sakförhållanden har vunnit
laga kraft som ett resultat av straffrättsliga förfaranden en
ligt nationell lagstiftning.
Artikel 24
Esmas tillsynsåtgärder
1. Om Esmas tillsynsstyrelse i enlighet med artikel 23e.5
finner att ett kreditvärderingsinstitut har begått någon av de
överträdelser som förtecknas i bilaga III ska den fatta ett
eller flera av följande beslut:
a) Återkalla kreditvärderingsinstitutets registrering.
b) Med verkan i hela unionen tillfälligt förbjuda kreditvär
deringsinstitutet att utfärda kreditbetyg, tills överträdel
sen har upphört.
c) Med verkan i hela unionen upphäva användningen, i
rättsligt reglerade sammanhang, av kreditbetyg som ut
färdats av kreditvärderingsinstitutet, tills överträdelsen
har upphört.
d) Kräva att kreditvärderingsinstitutet upphör med överträ
delsen.
e) Utfärda offentliga underrättelser.
2. När Esmas tillsynsstyrelse fattar beslut enligt punkt 1,
ska den beakta överträdelsens natur och allvar med hänsyn
till följande kriterier:
a) Överträdelsens varaktighet och frekvens.
b) Huruvida överträdelsen har visat på allvarliga brister el
ler systembrister i företagets förfaranden, ledningssystem
eller interna kontroller.
c) Huruvida överträdelsen har främjat, orsakat eller på an
nat sätt avser ekonomisk brottslighet.
d) Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av
oaktsamhet.
3. Innan Esmas tillsynsstyrelse fattar beslut enligt punkt
1 a, b och c ska den underrätta EBA och Eiopa om detta.
4. Efter det att beslut enligt punkt 1 a och c har fattats
får kreditbetyg även fortsättningsvis användas i rättsligt re
glerade sammanhang, under en tidsperiod som inte över
stiger
a) tio arbetsdagar från dagen för offentliggörandet av Es
mas beslut enligt punkt 5 om det finns kreditbetyg för
samma finansiella instrument eller enhet som utfärdats
av andra kreditvärderingsinstitut som är registrerade i
enlighet med denna förordning, eller
b) tre månader från dagen för offentliggörandet av Esmas
beslut enligt punkt 5 om det inte finns några kreditbe
tyg för samma finansiella instrument eller enhet som
utfärdats av andra kreditvärderingsinstitut som är regi
strerade i enlighet med denna förordning.
SV
L 145/42
Europeiska unionens officiella tidning
31.5.2011
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
45
Esmas tillsynsstyrelse får, inbegripet på begäran av EBA
eller Eiopa, i undantagsfall förlänga den period som före
skrivs i första stycket led b med tre månader om det finns
risk för marknadsstörningar eller finansiell instabilitet.
5. Esmas tillsynsstyrelse ska utan onödigt dröjsmål un
derrätta det berörda kreditvärderingsinstitutet om varje be
slut som antas enligt punkt 1 och ska överlämna varje
sådant beslut till de behöriga myndigheterna och sektors
myndigheterna samt till kommissionen, EBA och Eiopa.
Den ska offentliggöra varje sådant beslut på sin webbplats
inom tio arbetsdagar från dagen för antagandet.
När Esmas tillsynsstyrelse offentliggör sitt beslut enligt
första stycket ska den också offentliggöra att det berörda
kreditvärderingsinstitutet har rätt att överklaga beslutet och,
i förekommande fall, att ett sådant överklagande har läm
nats in, med angivande av att överklagandet inte har sus
pensiv verkan, samt att överklagandenämnden har möjlig
het att tillfälligt upphäva tillämpningen av det överklagade
beslutet i enlighet med artikel 60.3 i förordning (EU) nr
1095/2010.
Artikel 25
Hörande av berörda personer
1. Innan Esmas tillsynsstyrelse fattar beslut enligt
artikel 24.1 ska den ge de personer som är föremål för
förfarandena möjlighet att höras om de omständigheter
Esma har påtalat. Esmas tillsynsstyrelse ska endast grunda
sina beslut på omständigheter som de personer som är
föremål för förfarandena har getts möjlighet att yttra sig
över.
Det första stycket är inte tillämpligt om skyndsamma åt
gärder krävs för att förhindra att det finansiella systemet
lider väsentlig och omedelbar skada. Esmas tillsynsstyrelse
får i sådana fall anta ett interimistiskt beslut och ska ge de
berörda personerna möjlighet att höras snarast möjligt efter
det att den har fattat sitt beslut.
2. Rätten till försvar för de personer som är föremål för
förfarandena ska iakttas fullt ut under förfarandena. De ska
ha rätt att få tillgång till Esmas handlingar i ärendet, med
förbehåll för andra personers berättigade intresse av att
deras affärshemligheter skyddas. Rätten att få tillgång till
handlingarna ska inte omfatta konfidentiell information.
Artikel 25a
Behöriga sektorsmyndigheter med ansvar för tillsynen
över och tillämpningen av artikel 4.1 (användningen av
kreditbetyg)
De behöriga sektorsmyndigheterna ska ansvara för tillsynen
över och tillämpningen av artikel 4.1 i enlighet med den
relevanta sektorslagstiftningen.
KAPITEL III
SAMARBETE MELLAN ESMA, BEHÖRIGA MYNDIGHETER
OCH BEHÖRIGA SEKTORSMYNDIGHETER
Artikel 26
Skyldighet att samarbeta
Esma, EBA, Eiopa, de behöriga myndigheterna och de be
höriga sektorsmyndigheterna ska samarbeta när så krävs för
tillämpningen av denna förordning och av den relevanta
sektorslagstiftningen.
Artikel 27
Utbyte av information
1. Esma, de behöriga myndigheterna och de behöriga
sektorsmyndigheterna ska utan onödigt dröjsmål förse va
randra med den information som krävs för att de ska
kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning och
den relevanta sektorslagstiftningen.
2. Esma får till centralbankerna, Europeiska central
bankssystemet och Europeiska centralbanken, i deras egen
skap av monetära myndigheter, Europeiska systemrisk
nämnden och, när så är lämpligt, till andra offentliga myn
digheter med ansvar för att övervaka betalnings- och av
vecklingssystem överlämna konfidentiell information som
är avsedd att användas för att de ska kunna fullgöra sina
uppgifter. Dessa myndigheter eller organ ska inte heller
hindras från att till Esma lämna uppgifter den kan behöva
för att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.”
12. Artiklarna 28 och 29 ska utgå.
13. Artiklarna 30, 31 och 32 ska ersättas med följande:
”Artikel 30
Esmas delegering av uppgifter till behöriga
myndigheter
1. När det är nödvändigt för att en tillsynsuppgift ska
kunna utföras på korrekt sätt får Esma delegera specifika
tillsynsuppgifter till den behöriga myndigheten i en med
lemsstat i enlighet med de riktlinjer som Esma utfärdat
enligt artikel 21.2. Sådana specifika tillsynsuppgifter kan
särskilt innefatta befogenhet att begära uppgifter i enlighet
med artikel 23b och att genomföra utredningar och kont
roller på plats i enlighet med artikel 23d.6.
2. Esma ska innan uppgifter delegeras samråda med den
berörda behöriga myndigheten. Sådana samråd ska gälla
a) den delegerade uppgiftens omfattning,
SV
31.5.2011
Europeiska unionens officiella tidning
L 145/43
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
46
b) tidsfristen för utförandet av den uppgift som ska dele
geras, och
c) överföringen av nödvändig information från och till
Esma.
3. I enlighet med den förordning om avgifter som kom
missionen ska anta enligt artikel 19.2 ska Esma ersätta en
behörig myndighet för de kostnader som uppkommit till
följd av utförandet av de delegerade uppgifterna.
4. Esma ska med lämpliga intervall se över den delege
ring som avses i punkt 1. En delegering av uppgifter får
återkallas när som helst.
En delegering av uppgifter ska inte påverka Esmas ansvar
och ska inte begränsa Esmas förmåga att genomföra och
övervaka den delegerade verksamheten. Tillsynsuppgifter
enligt denna förordning, bland annat registreringsbeslut,
slutbedömningar och uppföljningsbeslut avseende överträ
delser, får inte delegeras.
Artikel 31
Behöriga myndigheters anmälningar och begäran om
upphävande
1. Om en behörig myndighet i en medlemsstat finner att
överträdelser av denna förordning begås eller har begåtts på
dess eget eller på en annan medlemsstats territorium, ska
den så specifikt som möjligt anmäla detta till Esma. Om
den behöriga myndigheten anser att det är lämpligt från
utredningssynpunkt får den också föreslå att Esma ska be
döma om det är nödvändigt att använda befogenheterna
enligt artiklarna 23b och 23c med avseende på det kredit
värderingsinstitut som är involverat i dessa överträdelser.
Esma ska vidta lämpliga åtgärder. Den ska underrätta den
anmälande behöriga myndigheten om resultatet och i möj
ligaste mån också om alla viktiga händelser under ärendets
gång.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av anmälnings
plikten enligt punkt 1, får den anmälande behöriga myn
digheten i en medlemsstat, om den anser att ett registrerat
kreditvärderingsinstitut, vars kreditbetyg används på den
medlemsstatens territorium, underlåter att uppfylla skyldig
heterna enligt denna förordning och att överträdelserna är
så allvarliga och varaktiga att de väsentligen påverkar skyd
det av investerarna eller det finansiella systemets stabilitet i
den medlemsstaten, begära att Esma för de finansinstitut
och andra enheter som avses i artikel 4.1 tillfälligt upphäver
användningen, i rättsligt reglerade sammanhang, av kredit
betyg som utfärdats av det berörda kreditvärderingsinstitu
tet. Den anmälande behöriga myndigheten ska till Esma
lämna en fullständig motivering till sin begäran.
Om Esma anser att begäran inte är motiverad, ska den
skriftligen underrätta den anmälande behöriga myndigheten
och ange skälen till detta. Om Esma anser att begäran är
motiverad, ska den vidta lämpliga åtgärder för att lösa
frågan.
Artikel 32
Tystnadsplikt
1. Tystnadsplikt ska gälla för Esma, de behöriga myn
digheterna och alla personer som arbetar eller har arbetat
för Esma, för de behöriga myndigheterna eller för andra
personer till vilka Esma har delegerat uppgifter, inklusive
av Esma anlitade revisorer och sakkunniga. Information
som omfattas av tystnadsplikt får inte lämnas ut till annan
person eller myndighet, utom när så krävs i samband med
rättsliga åtgärder.
2. All information som enligt denna förordning erhålls
av eller utbyts mellan Esma, de behöriga myndigheterna, de
behöriga sektorsmyndigheterna eller andra myndigheter
och organ som avses i artikel 27.2 ska anses omfattas av
tystnadsplikt, utom då Esma, de behöriga myndigheterna
eller de andra berörda myndigheterna och organen när
informationen lämnas anger att den får lämnas ut, eller
när så krävs i samband med rättsliga åtgärder.”
14. Artikel 33 ska utgå.
15. Artiklarna 34 och 35 ska ersättas med följande:
”Artikel 34
Avtal om informationsutbyte
Esma får endast ingå samarbetsavtal om utbyte av infor
mation med tillsynsmyndigheterna i tredjeland, om den
utlämnade informationen omfattas av garantier om tyst
nadsplikt som minst motsvarar dem som föreskrivs i
artikel 32.
Sådant informationsutbyte ska vara avsett för fullgörandet
av Esmas eller dessa tillsynsmyndigheters uppgifter.
När det gäller överföring av personuppgifter till ett tredje
land ska Esma tillämpa Europaparlamentets och rådets för
ordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om
skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och ge
menskapsorganen behandlar personuppgifter och om den
fria rörligheten för sådana uppgifter (*).
SV
L 145/44
Europeiska unionens officiella tidning
31.5.2011
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
47
Artikel 35
Utlämnande av information från tredjeländer
Esma får lämna ut information som den mottagit från till
synsmyndigheter i tredjeländer endast om Esma eller en
behörig myndighet har fått uttryckligt medgivande till detta
av den tillsynsmyndighet som överlämnade informationen
och, i tillämpliga fall, om informationen endast lämnas ut
för de syften för vilka tillsynsmyndigheten gav sitt medgi
vande, eller när sådant utlämnande krävs i samband med
rättsliga åtgärder.
___________
(*) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.”
16. Rubriken på kapitel I i avdelning IV ”Sanktioner, kommitté
förfarande och rapporter” ska ersättas med ”Sanktioner,
böter, vite, kommittéförfarande, delegering och rapporter”.
17. Artikel 36 första och andra styckena ska ersättas med föl
jande:
”Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för
överträdelser av artikel 4.1 och vidta alla åtgärder som
krävs för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara
effektiva, proportionella och avskräckande.
Medlemsstaterna ska se till att den behöriga sektorsmyndig
heten offentliggör alla sanktioner som har beslutats för
överträdelser av artikel 4.1, utom i de fall då offentliggö
randet skulle skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller
orsaka de berörda parterna oproportionellt stor skada.”
18. Följande artiklar ska införas:
”Artikel 36a
Böter
1. Om Esmas tillsynsstyrelse, i enlighet med
artikel 23e.5, finner att ett kreditvärderingsinstitut uppsåt
ligen eller av oaktsamhet begått en av de överträdelser som
förtecknas i bilaga III, ska den fatta beslut om att ålägga
böter i enlighet med punkt 2.
Ett kreditvärderingsinstitut ska anses ha begått en uppsåtlig
överträdelse om Esma upptäcker objektiva omständigheter
som visar att kreditvärderingsinstitutet eller dess företags
ledning har handlat med avsikt att begå överträdelsen.
2. Basbeloppet för de böter som avses i punkt 1 ska
tillämpas inom nedanstående gränser:
a) När det gäller de överträdelser som avses i punkterna
1–5, 11–15, 19, 20, 23, 28, 30, 32, 33, 35, 41, 43, 50
och 51 i bilaga III avsnitt I ska böterna uppgå till minst
500 000 EUR och ska inte överstiga 750 000 EUR.
b) När det gäller de överträdelser som avses i punkterna
6–8, 16–18, 21, 22, 24, 25, 27, 29, 31, 34, 37–40, 42,
45–47, 48, 49, 52 och 54 i bilaga III avsnitt I ska
böterna uppgå till minst 300 000 EUR och ska inte
överstiga 450 000 EUR.
c) När det gäller de överträdelser som avses i punkterna 9,
10, 26, 36, 44 och 53 i bilaga III avsnitt I ska böterna
uppgå till minst 100 000 EUR och ska inte överstiga
200 000 EUR.
d) När det gäller de överträdelser som avses i punkterna 1,
6, 7 och 8 i bilaga III avsnitt II ska böterna uppgå till
minst 50 000 EUR och ska inte överstiga 150 000 EUR.
e) När det gäller de överträdelser som avses i punkterna 2,
4 och 5 i bilaga III avsnitt II ska böterna uppgå till
minst 25 000 EUR och ska inte överstiga 75 000 EUR.
f) När det gäller de överträdelser som avses i punkt 3 i
bilaga III avsnitt II ska böterna uppgå till minst
10 000 EUR och ska inte överstiga 50 000 EUR.
g) När det gäller de överträdelser som avses i punkterna
1–3 och 11 i bilaga III avsnitt III ska böterna uppgå till
minst 150 000 EUR och ska inte överstiga
300 000 EUR.
h) När det gäller de överträdelser som avses i punkterna 4,
6, 8 och 10 i bilaga III avsnitt III ska böterna uppgå till
minst 90 000 EUR och ska inte överstiga 200 000 EUR.
i) När det gäller de överträdelser som avses i punkterna 5,
7 och 9 i bilaga III avsnitt III ska böterna uppgå till
minst 40 000 EUR och ska inte överstiga 100 000 EUR.
Vid bestämmande av huruvida basbeloppet för böterna ska
fastställas till skalans undre, mittersta eller övre del av de
gränsbelopp som anges i första stycket ska Esma beakta
årsomsättningen för det berörda kreditvärderingsinstitutets
närmast föregående verksamhetsår. Basbeloppet ska faststäl
las till den undre delen av skalan för gränsbeloppen för
kreditvärderingsinstitut vars årsomsättning understiger
10 miljoner EUR, den mittersta delen för kreditvärderings
institut vars årsomsättning ligger mellan 10 och 50 miljo
ner EUR och den övre delen för kreditvärderingsinstitut
vars årsomsättning överstiger 50 miljoner EUR.
3. Basbeloppen som bestäms inom ramen för de be
gränsningar som fastställs i punkt 2 ska vid behov justeras
med hänsyn till försvårande respektive förmildrande fakto
rer på grundval av de relevanta koefficienter som anges i
bilaga IV.
De relevanta försvårande koefficienterna ska tillämpas var
för sig på basbeloppet. Om mer än en försvårande koeffi
cient är tillämplig ska skillnaden mellan basbeloppet och
beloppet som följer av tillämpningen av varje enskild för
svårande koefficient adderas till basbeloppet.
SV
31.5.2011
Europeiska unionens officiella tidning
L 145/45
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
48
De relevanta förmildrande koefficienterna ska tillämpas var
för sig på basbeloppet. Om mer än en förmildrande koef
ficient är tillämplig ska skillnaden mellan basbeloppet och
beloppet som följer av tillämpningen av varje enskild för
mildrande koefficient dras ifrån basbeloppet.
4. Utan hinder av punkterna 2 och 3 får böterna inte
uppgå till mer än 20 % av det berörda kreditvärderings
institutets årliga omsättning under närmast föregående
verksamhetsår, och i de fall kreditvärderingsinstitutet direkt
eller indirekt har dragit ekonomiska fördelar genom över
trädelsen ska bötesbeloppet minst motsvara dessa ekono
miska fördelar.
Om en handling eller underlåtenhet som ett kreditvär
deringsinstitut har gjort sig skyldig till utgör mer än en
av de överträdelser som förtecknas i bilaga III, ska endast
det högre bötesbelopp som beräknats enligt punkterna 2
och 3 och som är hänförligt till en av överträdelserna till
lämpas.
Artikel 36b
Viten
1. Esmas tillsynsstyrelse ska fatta beslut om att vite ska
åläggas, för att tvinga
a) ett kreditvärderingsinstitut att upphöra med en överträ
delse, i enlighet med ett beslut enligt artikel 24.1 d,
b) en person som avses i artikel 23b.1 att lämna fullständig
information som har begärts genom ett beslut i enlighet
med artikel 23b,
c) en person som avses i artikel 23b.1 att underkasta sig
en utredning och särskilt tillhandahålla fullständiga
handlingar, uppgifter, rutiner och annat nödvändigt ma
terial samt komplettera och korrigera annan information
som tillhandahållits i samband med en utredning som
inletts genom beslut enligt artikel 23c,
d) en person som avses i artikel 23b.1 att underkasta sig
kontroller på plats som begärts genom beslut enligt
artikel 23d.
2. Vitet ska vara effektivt och proportionellt. Vitet ska
åläggas per dag fram till dess att kreditvärderingsinstitutet
eller den berörda personen följer det beslut som avses i
punkt 1.
3. Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet uppgå till
3 % av den genomsnittliga dagliga omsättningen under fö
regående verksamhetsår eller, när det gäller fysiska perso
ner, 2 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under före
gående kalenderår. Vitesbeloppet ska beräknas från det da
tum som föreskrivs i beslutet om åläggande av vite.
4. Vite kan åläggas för en period av upp till sex månader
från och med att Esma meddelat sitt beslut.
Artikel 36c
Hörande av personer som är föremål för förfarandena
1. Innan beslut fattas om böter och/eller vite enligt
artikel 36a eller artikel 36b.1 a–d, ska Esmas tillsynsstyrelse
ge de personer som är föremål för förfarandena möjlighet
att höras om de omständigheter som Esma har påtalat.
Esmas tillsynsstyrelse ska endast grunda sina beslut på om
ständigheter som de personer som är föremål för förfaran
dena har getts möjlighet att yttra sig över.
2. Rätten till försvar för personer som är föremål för
förfarandena ska iakttas fullt ut under förfarandena. De
ska ha rätt att få tillgång till Esmas handlingar i ärendet,
med förbehåll för andra personers berättigade intresse av
att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till akten ska
inte omfatta konfidentiell information eller Esmas interna
förberedande handlingar.
Artikel 36d
Offentliggörande, art, verkställighet och vem böter och
viten ska tillfalla
1. Esma ska offentliggöra alla böter och viten som har
ålagts enligt artiklarna 36a och 36b utom i de fall då
offentliggörandet skulle skapa allvarlig oro på finansmark
naderna eller orsaka de berörda parterna oproportionellt
stor skada.
2. Böter och viten som har ålagts i enlighet med artik
larna 36a och 36b ska vara av administrativ karaktär.
3. Böter och viten som har ålagts i enlighet med artik
larna 36a och 36b ska vara verkställbara.
SV
L 145/46
Europeiska unionens officiella tidning
31.5.2011
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
49
Verkställigheten ska följa de civilprocessrättsliga regler som
gäller i den stat inom vars territorium den sker. Beslutet om
att verkställighet ska ske ska bifogas avgörandet utan andra
formaliteter än kontroll av avgörandets äkthet genom den
nationella myndighet som varje medlemsstats regering ska
utse för detta ändamål samt meddela Esma och Europeiska
unionens domstol.
När dessa formaliteter uppfyllts på begäran av den berörda
parten, får denne fullfölja verkställigheten enligt den natio
nella lagstiftningen genom att hänskjuta ärendet direkt till
det behöriga organet.
Verkställigheten får skjutas upp endast genom avgörande av
Europeiska unionens domstol. Domstolarna i de berörda
staterna ska dock vara behöriga beträffande klagomål om
att verkställigheten inte genomförs på ett regelrätt sätt.
4. De belopp som ålagts i form av böter och viten ska
tillfalla Europeiska unionens allmänna budget.
Artikel 36e
Europeiska unionens domstols prövning
Europeiska unionens domstol ska ha obegränsad behörighet
att pröva beslut genom vilka Esma har ålagt böter eller
viten. Domstolen får undanröja, sänka eller höja böter eller
viten som har beslutats.”
19. Artikel 37 ska ersättas med följande:
”Artikel 37
Ändringar av bilagorna
Kommissionen får ändra bilagorna – med undantag för
bilaga III – genom delegerade akter i enlighet med
artikel 38a och med förbehåll för villkoren i artiklarna
38b och 38c, för att ta hänsyn till utvecklingen, även in
ternationellt, på finansmarknaderna och särskilt när det
gäller nya finansiella instrument.”
20. I artikel 38 ska punkt 2 utgå.
21. Följande artiklar ska införas:
”Artikel 38a
Utövande av delegering
1. Befogenheten att anta de delegerade akter som avses i
artiklarna 5.6 tredje stycket, 19.2, 23e.7 och 37 ska ges till
kommissionen för en period på fyra år från den 1 juni
2011. Kommissionen ska utarbeta en rapport om de dele
gerade befogenheterna senast sex månader innan perioden
på fyra år löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska auto
matiskt förlängas med perioder av samma längd, om den
inte återkallas av Europaparlamentet eller rådet i enlighet
med artikel 38b.
2. Så snart kommissionen antar en delegerad akt, ska
kommissionen samtidigt delge Europaparlamentet och rådet
denna.
3. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kom
missionen med förbehåll för de villkor som anges i artik
larna 38b och 38c.
Artikel 38b
Återkallande av delegering
1. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna
5.6 tredje stycket, 19.2, 23e.7 och 37 får när som helst
återkallas av Europaparlamentet eller rådet.
2. Den institution som inlett ett internt förfarande för
att besluta huruvida delegering av befogenhet ska återkallas
ska sträva efter att underrätta den andra institutionen och
kommissionen inom rimlig tid innan det slutliga beslutet
fattas, och ange vilka delegerade befogenheter som kan
komma att återkallas.
3. Beslutet om återkallande innebär att delegeringen av
de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Det
får verkan omedelbart, eller vid ett senare, i beslutet angivet
datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter
som redan trätt i kraft. Det ska offentliggöras i Europeiska
unionens officiella tidning.
Artikel 38c
Invändning mot delegerade akter
1. Europaparlamentet eller rådet får invända mot en de
legerad akt inom en period på tre månader från delgiv
ningsdagen.
På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska denna pe
riod förlängas med tre månader.
2. Om varken Europaparlamentet eller rådet vid ut
gången av den period som avses i punkt 1 har invänt
mot den delegerade akten, ska den offentliggöras i Europe
iska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som
anges i den.
Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens
officiella tidning och träda i kraft innan denna period löper
ut, förutsatt att både Europaparlamentet och rådet har un
derrättat kommissionen om att de inte har för avsikt att
göra några invändningar.
SV
31.5.2011
Europeiska unionens officiella tidning
L 145/47
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
50
3. Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en
delegerad akt inom den period som avses i punkt 1 ska den
inte träda i kraft. I enlighet med artikel 296 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt ska den institution som
invänder mot den delegerade akten ange skälen för detta.”
22. Artikel 39 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 2 ska utgå.
b) Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Senast den 1 juli 2011 ska kommissionen, mot
bakgrund av utvecklingen på reglerings- och tillsyns
området för kreditvärderingsinstitut i tredjeländer, över
lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om
följderna av denna utveckling och av de övergångs
bestämmelser som avses i artikel 40 för finansmark
nadernas stabilitet inom unionen.”
23. Följande artikel ska införas:
”Artikel 39a
Rapport från Esma
Senast den 31 december 2011 ska Esma bedöma personal-
och resursbehoven till följd av de befogenheter och upp
gifter den tilldelas enligt denna förordning, och överlämna
en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissio
nen.”
24. I artikel 40 ska tredje stycket ersättas med följande:
”Befintliga kreditvärderingsinstitut får fortsätta att utfärda
kreditbetyg som får användas i rättsligt reglerade samman
hang av de finansinstitut och andra enheter som anges i
artikel 4.1, såvida inte registreringen avslås. Om registre
ringen avslås, ska artikel 24.4 och 24.5 tillämpas.”
25. Följande artikel ska införas:
”Artikel 40a
Övergångsbestämmelser avseende Esma
1. Alla de befogenheter och uppgifter som rör tillsyn
och tillämpning på området kreditvärderingsinstitut och
som tilldelats de behöriga myndigheterna, oberoende av
om de är behöriga myndigheter i hemmedlemsstaten eller
inte, samt tillsynskollegierna (kollegierna) när sådana inrät
tats, ska upphöra den 1 juli 2011.
En registreringsansökan som de behöriga myndigheterna i
hemmedlemsstaten eller relevant kollegium har tagit emot
senast den 7 september 2010 ska emellertid inte överläm
nas till Esma, och beslut om att godkänna eller avslå regi
strering ska fattas av dessa myndigheter och det relevanta
kollegiet.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 andra
stycket ska alla akter och arbetsdokument som rör tillsyn
och tillämpning på området kreditvärderingsinstitut, inbe
gripet pågående utredningar och tillämpningsåtgärder eller
bestyrkta kopior av dessa, övertas av Esma vid den tidpunkt
som avses i punkt 1.
3. De behöriga myndigheter och kollegier som avses i
punkt 1 ska se till att alla befintliga handlingar och arbets
dokument eller bestyrkta kopior av dessa tillställs Esma så
snart som möjligt och senast den 1 juli 2011. Dessa behö
riga myndigheter och kollegier ska även bistå Esma med all
nödvändig hjälp och rådgivning, så att tillsyn och tillämp
ning på området kreditvärderingsinstitut smidigt och effek
tivt kan överflyttas och övergå till denna myndighet.
4. Esma ska i rättsligt hänseende träda istället för de
behöriga myndigheter och kollegier som avses i punkt 1 i
sådana administrativa eller rättsliga förfaranden som följer
av tillsyn och tillämpning som dessa behöriga myndigheter
och kollegier utövar i ärenden som faller inom tillämp
ningsområdet för denna förordning.
5. Varje registrering av ett kreditvärderingsinstitut i en
lighet med avdelning III kapitel I som gjorts av en behörig
myndighet som avses i punkt 1 i denna artikel ska fortsätta
att gälla efter det att befogenheterna har överförts till Esma.
6. Senast den 1 juli 2014 och inom ramen för sin lö
pande tillsyn ska Esma göra åtminstone en kontroll av
samtliga kreditvärderingsinstitut som faller under dess till
synsbefogenheter.”
26. Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till den här
förordningen.
27. Bilagorna i bilaga II till den här förordningen ska läggas till.
Artikel 2
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har
offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
SV
L 145/48
Europeiska unionens officiella tidning
31.5.2011
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
51
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg 11 maj 2011.
På Europaparlamentets vägnar
J. BUZEK
Ordförande
På rådets vägnar
GYŐRI E.
Ordförande
SV
31.5.2011
Europeiska unionens officiella tidning
L 145/49
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
52
BILAGA I
Bilaga I till förordning (EG) nr 1060/2009 ska ändras på följande sätt:
1. I avsnitt A ska det sista stycket i punkt 2 ersättas med följande:
”Yttranden från de oberoende ledamöterna i styrelsen i de frågor som avses i leden a–d ska regelbundet läggas fram för
styrelsen och på begäran göras tillgängliga för Esma.”
2. I avsnitt B ska punkt 8 första stycket ersättas med följande:
”8. Dokumentation och verifieringskedjor som avses i punkt 7 ska förvaras i det registrerade kreditvärderingsinstitutets
lokaler under minst fem år och på begäran göras tillgängliga för Esma.”
3. I avsnitt E del II ska punkt 2 första stycket ersättas med följande:
”2. Årligen följande information:
a) En förteckning över de 20 största kunderna efter de intäkter som de genererar.
b) En förteckning över de av kreditvärderingsinstitutets kunder vilkas bidrag till takten i tillväxten av dess intäkts
generering under föregående räkenskapsår översteg tillväxttakten för kreditvärderingsinstitutets totala intäkter
under det året med en faktor som överstiger 1,5. En sådan kund ska endast tas upp i förteckningen om den
under året stod för mer än 0,25 % av kreditvärderingsinstitutets totala världsomspännande intäkter.
c) En förteckning över kreditbetyg som utfärdats under året av vilken det ska framgå hur stor andel av kredit
betygen som utfärdats på eget initiativ.”
SV
L 145/50
Europeiska unionens officiella tidning
31.5.2011
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
53
BILAGA II
Följande bilagor ska läggas till förordning (EG) nr 1060/2009:
”BILAGA III
Förteckning över överträdelser som avses i artikel 24.1 och artikel 36a.1
I. Överträdelser som gäller intressekonflikter, organisatoriska eller operativa krav
1. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 4.3 om det godkänner ett kreditbetyg som utfärdats i tredjeland
utan att de villkor som anges i den punkten är uppfyllda, såvida orsaken till denna överträdelse inte ligger utanför
kreditvärderingsinstitutets vetskap eller kontroll.
2. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 4.4 andra stycket om det använder ett godkännande av ett kredit
betyg som utfärdats i tredjeland i syfte att kringgå kraven i denna förordning.
3. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 1, om det underlåter att
upprätta en styrelse.
4. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 2 första stycket, om det
underlåter att säkerställa att dess affärsmässiga intressen inte äventyrar oberoendet eller noggrannheten i kredit
värderingsverksamheten.
5. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 2 andra stycket, om det
utser en företagsledning som inte har gott anseende, besitter tillfredsställande kunnande eller erfarenheter, eller
som inte kan säkerställa en sund och ansvarsfull ledning av kreditvärderingsinstitutet.
6. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 2 tredje stycket, om det
inte utser det antal oberoende ledamöter av styrelsen som krävs.
7. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 2 fjärde stycket, om det
inrättar ett ersättningssystem för oberoende ledamöter i styrelsen som är kopplat till kreditvärderingsinstitutets
affärsresultat eller som inte har en sådan konstruktion att det säkerställer att deras bedömningar är oberoende,
eller fastställer ett längre förordnande än fem år för oberoende ledamöter i styrelsen eller ett förordnande som är
förnybart, eller avsätter de oberoende ledamöterna i styrelsen i andra fall än på grund av tjänstefel eller otill
räcklighet i tjänsten.
8. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 2 femte stycket, om det
utser ledamöter av styrelsen som inte har tillräckligt kunnande om finansiella tjänster, eller, om kreditinstitutet
utfärdar kreditbetyg för strukturerade finansiella instrument, om det inte utser minst en oberoende ledamot och
en annan ledamot i styrelsen som har djupgående kunskaper och erfarenhet på företagsledningsnivå av mark
naderna för strukturerade finansiella instrument.
9. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 2 sjätte stycket, om det
underlåter att säkerställa att de oberoende ledamöterna i styrelsen utför uppgifterna för övervakning av någon av
de frågor som avses i sjätte stycket i den punkten.
10. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 2 sjunde stycket, om det
underlåter att säkerställa att de oberoende ledamöterna i styrelsen regelbundet lägger fram sina yttranden om de
frågor som avses i sjätte stycket i den punkten för styrelsen eller på begäran gör dessa yttranden tillgängliga för
Esma.
11. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 3, om det inte fastställer
lämpliga riktlinjer eller rutiner som säkerställer att det uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning.
12. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 4, om det inte tillämpar
sunda förfaranden för förvaltning eller redovisning eller inte har mekanismer för internkontroll eller effektiva
riskbedömningsmetoder samt effektiva kontroll- eller skyddssystem för sina informationsbehandlingssystem, eller
om det inte tillämpar eller upprätthåller beslutsförfaranden och organisationsstrukturer enligt vad som krävs i den
punkten.
SV
31.5.2011
Europeiska unionens officiella tidning
L 145/51
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
54
13. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 5, om det inte inför eller
upprätthåller en permanent och effektiv funktion för regelefterlevnad som arbetar oberoende.
14. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 6 första stycket, om det
inte säkerställer att villkoren uppfylls för att funktionen för regelefterlevnad ska kunna fullgöra sina uppgifter
korrekt och på ett oberoende sätt, i enlighet med första stycket i den punkten.
15. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 7, om det underlåter att
införa lämpliga och effektiva organisatoriska eller administrativa arrangemang för att förebygga, upptäcka, un
danröja eller hantera och rapportera eventuella intressekonflikter enligt bilaga I avsnitt B punkt 1 eller underlåter
att se till att det finns dokumentation över alla väsentliga hot mot kreditvärderingsverksamhetens oberoende,
inklusive hot mot de bestämmelser om kreditvärderingsanalytiker som avses i bilaga I avsnitt C, samt över de
skyddsåtgärder som tillämpats för att mildra hoten.
16. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 8, om det inte använder
lämpliga system, resurser eller förfaranden för att säkerställa kontinuitet och regelbundenhet i utförandet av sin
kreditvärderingsverksamhet.
17. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 9, om det inte upprättar
en översynsfunktion som
a) ansvarar för att periodiskt se över dess metoder, modeller och grundläggande antaganden eller eventuella
väsentliga ändringar av dem eller dessa metoders, modellers och grundläggande antagandens lämplighet om de
används eller är avsedda att användas för bedömningen av nya finansiella instrument,
b) är oberoende i förhållande till de företagsavdelningar som ansvarar för kreditvärderingsverksamheten, eller
c) rapporterar till ledamöterna i styrelsen.
18. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 10, om det underlåter att
övervaka eller utvärdera lämpligheten och effektiviteten i sina system, interna kontrollmekanismer och övriga
rutiner som upprättats i enlighet med denna förordning eller att vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella
brister.
19. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 1, om det underlåter att
tydligt påvisa och undanröja eller på ett tillfredsställande sätt hantera samt på framträdande plats rapportera om
eventuella faktiskt förekommande eller möjliga intressekonflikter som kan påverka de analyser eller bedömningar
som görs av dess kreditanalytiker och anställda samt av alla andra fysiska personer vars tjänster står till kredit
värderingsinstitutets förfogande eller under dess kontroll och som direkt medverkar i utfärdandet av kreditbetyg
eller personer som godkänner kreditbetyg.
20. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 3 första stycket, om det
utfärdar ett kreditbetyg under någon av de omständigheter som anges i första stycket i den punkten eller, när det
gäller ett befintligt kreditbetyg, om det inte omedelbart redovisar att detta kreditbetyg eventuellt kan påverkas av
dessa omständigheter.
21. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 3 andra stycket, om det
inte omedelbart gör en bedömning av huruvida det finns skäl att ompröva eller dra tillbaka ett befintligt
kreditbetyg.
22. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 4 första stycket, om det
tillhandahåller konsult- eller rådgivningstjänster till den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part i
fråga om dennas företagsstruktur, juridiska struktur, tillgångar, skulder eller verksamheter.
23. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 4 första delen av det
tredje stycket, om det inte säkerställer att tillhandahållandet av verksamhetsanknutna tjänster inte medför intres
sekonflikter med dess kreditvärderingsverksamhet.
24. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 5, om det underlåter att
säkerställa att kreditvärderingsanalytiker eller personer som godkänner kreditbetyg inte ger förslag eller rekom
mendationer om utformningen av strukturerade finansiella instrument för vilka institutet förväntas utfärda
kreditbetyg.
SV
L 145/52
Europeiska unionens officiella tidning
31.5.2011
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
55
25. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 6, om det underlåter att
utforma sina rapporterings- eller kommunikationsvägar så att de säkerställer att de personer som avses i avsnitt B
punkt 1 är oberoende av kreditvärderingsinstitutets övriga verksamhet som sker på affärsmässig basis.
26. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 8 andra stycket, om det
inte bevarar dokumentationen under en period på minst tre år efter det att dess registrering återkallas.
27. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.1 om det underlåter att se till att kreditvärderingsanalytiker, dess
anställda eller andra fysiska personer vars tjänster ställts till förfogande för kreditvärderingsinstitutet eller som står
under dess kontroll och som direkt medverkar i kreditvärderingsverksamheten har tillfredsställande kunnande och
erfarenhet för de uppgifter de tilldelas.
28. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.2 om det underlåter att se till att en person som avses i artikel 7.1
inte tillåts inleda eller delta i förhandlingar om avgifter eller betalningar med någon kreditvärderad enhet, dess
anknutna tredje part eller personer som direkt eller indirekt är knutna till den kreditvärderade enheten genom
kontroll.
29. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 3 a, om det underlåter att
se till att en person som avses i punkt 1 i det avsnittet vidtar alla rimliga åtgärder för att skydda egendom eller
dokumentation i kreditvärderingsinstitutets ägo från bedrägeri, stöld eller missbruk, med beaktande av dess
verksamhets art, omfattning och komplexitet och arten och omfattningen av dess kreditvärderingsverksamhet.
30. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 5, om det åsamkar en
person som avses i punkt 1 i det avsnittet negativa följder när denna person rapporterar uppgifter till personen
med ansvar för regelefterlevnad om att en annan person som avses i punkt 1 i det avsnittet har begått en
handling som han eller hon betraktar som olaglig.
31. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 6, om det inte ser över
det arbete som en kreditvärderingsanalytiker utfört med anknytning till enheten i fråga under de två åren innan
han eller hon lämnade institutet, om kreditanalytikern avslutar sin anställning och börjar en tjänst på en kredit
värderad enhet vars kreditbetyg han eller hon har medverkat i bedömningen av, eller i ett finansiellt företag med
vilket han eller hon har haft kontakter inom ramen för sina uppgifter på kreditvärderingsinstitutet.
32. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 1, om det underlåter att
se till att en person som avses i den punkten inte köper, säljer eller inleder en annan transaktion med något
finansiellt instrument som avses i den punkten.
33. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 2, om det underlåter att
se till att en person som avses i punkt 1 i det avsnittet inte deltar i eller på annat sätt påverkar fastställandet av
ett kreditbetyg i enlighet med punkt 2 i det avsnittet.
34. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 3 b, 3 c och 3 d, om det
underlåter att se till att en person som avses i punkt 1 i det avsnittet inte utlämnar, använder eller vidarebefordrar
information, i enlighet med dessa punkter.
35. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 4, om det underlåter att
se till att en person som avses i punkt 1 i det avsnittet inte begär eller tar emot pengar, gåvor eller förmåner från
någon som omfattas av kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet.
36. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 7, om det underlåter att
se till att en person som avses i punkt 1 i det avsnittet inte tillträder någon tjänst i den centrala ledningen för en
kreditvärderad enhet eller anknuten tredje part förrän sex månader har gått sedan kreditvärderingen.
37. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 8 första stycket led a, om
det underlåter att se till att ledande kreditvärderingsanalytiker inte deltar i kreditvärderingsverksamhet när det
gäller samma kreditvärderade enhet eller dess anknutna tredje parter under längre tid än fyra år.
38. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 8 första stycket led b, om
det underlåter att se till att en kreditvärderingsanalytiker inte deltar i kreditvärderingsverksamhet när det gäller
samma kreditvärderade enhet eller dess anknutna tredje parter under längre tid än fem år.
SV
31.5.2011
Europeiska unionens officiella tidning
L 145/53
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
56
39. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 8 första stycket led c, om
det underlåter att se till att en person som godkänner kreditbetyg inte deltar i kreditvärderingsverksamhet när det
gäller samma kreditvärderade enhet eller dess anknutna tredje parter under längre tid än sju år.
40. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 8 andra stycket, om det
underlåter att se till att en person som anges i leden a, b och c i första stycket i den punkten inte deltar i
kreditvärderingsverksamhet som berör den kreditvärderade enheten eller de anknutna tredje parter som avses i
dessa led inom två år efter det att de perioder som anges i de leden löpt ut.
41. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.5 om det inför system för bedömning av prestationer eller
ersättningsnivåer som är beroende av de intäkter som kreditvärderingsinstitutet får från kreditvärderade enheter
eller anknutna tredje parter.
42. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.2 om det underlåter att anta, genomföra eller tillämpa lämpliga
åtgärder för att se till att de kreditbetyg det utfärdar bygger på en genomgripande analys av all den information
som är tillgänglig för institutet och som är relevant för dess analys enligt dess värderingsmetoder.
43. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.3 om det underlåter att använda värderingsmetoder som är
rigorösa, systematiska, konsekventa och som valideras på grundval av historiska erfarenheter, inklusive utfallstest.
44. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.4 första stycket om det vägrar att utfärda ett kreditbetyg för en
enhet eller ett finansiellt instrument med hänvisning till att en del av enheten eller det finansiella instrumentet
tidigare har värderats av ett annat kreditvärderingsinstitut.
45. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.4 andra stycket om det underlåter att dokumentera alla tillfällen
då det under sin kreditvärderingsprocess avviker från befintliga kreditbetyg som utarbetats av ett annat kredit
värderingsinstitut i fråga om underliggande tillgångar eller strukturerade finansiella instrument och om det
underlåter att ange motiven till denna avvikande bedömning.
46. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.5 första meningen om det inte bevakar sina kreditbetyg eller inte
ser över dem eller sina värderingsmetoder fortlöpande och minst en gång om året.
47. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.5 andra meningen om det underlåter att upprätta interna rutiner
för att bevaka hur kreditbetygen påverkas av ändrade makroekonomiska förhållanden eller av ändrade förhål
landen på de finansiella marknaderna.
48. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.6 b när de metoder, modeller eller grundläggande antaganden som
används för kreditvärderingsverksamhet ändras, om det inte ser över de berörda kreditbetygen i enlighet med den
punkten, eller inte under tiden håller dessa kreditbetyg under observation.
49. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.6 c om det underlåter att ompröva ett kreditbetyg som bygger på
metoder, modeller eller grundläggande antaganden som ändras om den samlade effekten av dessa ändringar
påverkar kreditbetyget.
50. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 9 om det lägger ut viktiga operativa funktioner på entreprenad på så
sätt att det väsentligt försämrar kvaliteten på kreditvärderingsinstitutets interna kontroll eller Esmas möjligheter
att övervaka att kreditvärderingsinstitutet fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning.
51. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2, jämförd med bilaga I avsnitt D del I punkt 4 andra stycket,
om det utfärdar ett kreditbetyg eller inte återkallar befintliga kreditbetyg i fall då det råder sådan brist på
tillförlitliga uppgifter, då strukturen på ett nytt slags finansiella instrument är så komplex eller då kvaliteten
på den tillgängliga informationen är så otillfredsställande att man allvarligt måste ifrågasätta om kreditvärderings
institutet förmår att ta fram ett trovärdigt kreditbetyg.
52. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.6 om det använder Esmas namn eller någon behörig myndighets
namn på ett sätt som anger eller antyder att Esma eller en behörig myndighet stöder eller godkänner kredit
värderingsinstitutets kreditbetyg eller kreditvärderingsverksamhet.
53. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 13 om det tar ut en avgift för information som lämnas i enlighet
med artiklarna 8–12.
SV
L 145/54
Europeiska unionens officiella tidning
31.5.2011
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
57
54. När ett kreditvärderingsinstitut är en juridisk person som är etablerad inom unionen, bryter det mot artikel 14.1
om det underlåter att ansöka om den registrering som avses i artikel 2.1.
II. Överträdelser i samband med hinder för tillsynsverksamheten
1. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 7, om det inte ser till att
det finns tillfredsställande dokumentation eller verifieringskedjor för dess kreditvärderingsverksamhet i enlighet
med dessa bestämmelser.
2. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 8 första stycket, om det
inte förvarar dokumentation och verifieringskedjor enligt punkt 7 i det avsnittet i dess lokaler under minst fem år
eller om det inte gör dem tillgängliga för Esma på begäran.
3. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 9, om det inte bevarar
dokumentation som anger de respektive rättigheterna och skyldigheterna enligt avtal om tillhandahållande av
kreditvärderingstjänster för kreditvärderingsinstitutet eller den kreditvärderade enheten eller dess anknutna tredje
parter under den tid som relationen med den enheten eller dess anknutna tredje parter varar.
4. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 11.2 om det inte gör den information som krävs tillgänglig eller
inte lämnar denna information i den form som krävs i enlighet med den punkten.
5. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 11.3, jämförd med bilaga I avsnitt E del I punkt 2, om det inte
tillhandahåller Esma en förteckning över sina verksamhetsanknutna tjänster.
6. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 14.3 andra stycket om det inte underrättar Esma om alla väsentliga
ändringar av villkoren för den ursprungliga registreringen i enlighet med det stycket.
7. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 23b.1 om det lämnar oriktig eller vilseledande information som svar
på en enkel begäran om information enligt artikel 23b.2 eller som svar på ett beslut om begäran om information
enligt artikel 23b.3.
8. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 23c.1 c om det lämnar oriktiga eller vilseledande svar på frågor som
ställs enligt artikel 23c.1 c.
III. Överträdelser i samband med bestämmelserna om offentliggörande
1. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 2, om det inte offent
liggör namnen på de kreditvärderade enheter eller anknutna tredje parter från vilka det erhåller mer än 5 % av sin
årsinkomst.
2. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 4 andra delen av det
tredje stycket, om det i den slutgiltiga kreditvärderingsrapporten inte redovisar de verksamhetsanknutna tjänster
som tillhandahållits den kreditvärderade enheten eller någon anknuten tredje part.
3. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.1 om det underlåter att offentliggöra de metoder, modeller eller
grundläggande antaganden som det använder i sin kreditvärderingsverksamhet såsom anges i bilaga I avsnitt E del
I punkt 5.
4. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.6 a, när de metoder, modeller eller grundläggande antaganden
som används för kreditvärderingsverksamhet ändras, om det inte omedelbart upplyser, eller om det upplyser men
inte med samma kommunikationsmedel som användes för distributionen av de berörda kreditbetygen, om i
vilken utsträckning kreditbetygen sannolikt påverkas.
5. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.1 om det underlåter att utan dröjsmål eller inskränkningar av
offentligheten offentliggöra ett beslut om att avbryta en kreditvärdering inklusive fullständiga skäl för beslutet.
6. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2, jämförd med bilaga I avsnitt D del I punkt 1 eller 2, punkt 4
första stycket eller punkt 5, eller bilaga I avsnitt D del II, om det inte lämnar den information som krävs i
enlighet med dessa bestämmelser när det utfärdar ett kreditbetyg.
7. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2, jämförd med bilaga I avsnitt D del I punkt 3, om det inte
underrättar den kreditvärderade enheten senast tolv timmar före offentliggörandet av kreditbetyget.
SV
31.5.2011
Europeiska unionens officiella tidning
L 145/55
Prop. 2011/12:40
Bilaga 1
58
8. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.3 om det underlåter att se till att de betygskategorier som
tilldelas strukturerade finansiella instrument hålls klart åtskilda genom ytterligare symboler som särskiljer dem
från betygskategorier som används för andra kreditvärderade enheter, finansiella instrument eller finansiella
förpliktelser.
9. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.4 om det inte informerar om sina riktlinjer eller sina förfaranden
när det gäller kreditbetyg som det utfärdar på eget initiativ.
10. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.5 om det inte lämnar den information som krävs enligt den
punkten när det utfärdar ett kreditbetyg på eget initiativ eller om det inte anger vilka kreditbetyg som utfärdas på
institutets eget initiativ.
11. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 11.1 om det inte ger fullständig information eller omedelbart
uppdaterar information om de förhållanden som anges i bilaga I avsnitt E del I.
BILAGA IV
Förteckning över koefficienter kopplade till försvårande och förmildrande faktorer vid tillämpning av
artikel 36a.3
Följande koefficienter ska vara kumulativt tillämpliga på de basbelopp som avses i artikel 36a.2 och grunda sig på
följande enskilda försvårande respektive förmildrande faktorer:
I. Justeringskoefficienter kopplade till försvårande faktorer
1. Om överträdelsen har begåtts upprepade gånger ska en koefficient på 1,1 tillämpas för varje gång den upprepats.
2. Om överträdelsen har begåtts i mer än sex månader ska en koefficient på 1,5 tillämpas.
3. Om överträdelsen har visat på systembrister i kreditvärderingsinstitutets organisation, särskilt i dess förfaranden,
ledningssystem eller interna kontroller, ska en koefficient på 2,2 tillämpas.
4. Om överträdelsen har haft en negativ inverkan på kvaliteten på de kreditbetyg som utfärdats av det berörda
kreditvärderingsinstitutet ska en koefficient på 1,5 tillämpas.
5. Om överträdelsen har begåtts uppsåtligen ska en koefficient på 2 tillämpas.
6. Om inga korrigerande åtgärder har vidtagits sedan överträdelsen konstaterades ska en koefficient på 1,7 tillämpas.
7. Om kreditvärderingsinstitutets företagsledning inte har samarbetat med Esma i samband med myndighetens utred
ningar ska en koefficient på 1,5 tillämpas.
II. Justeringskoefficienter kopplade till förmildrande faktorer
1. Om överträdelsen avser en överträdelse som förtecknas i bilaga III avsnitt II eller III och har begåtts i mindre än tio
arbetsdagar ska en koefficient på 0,9 tillämpas.
2. Om kreditvärderingsinstitutets företagsledning kan visa att den har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att för
hindra överträdelsen ska en koefficient på 0,7 tillämpas.
3. Om kreditvärderingsinstitutet skyndsamt uppmärksammat Esma på överträdelsen på ett ändamålsenligt och full
ständigt sätt ska en koefficient på 0,4 tillämpas.
4. Om kreditvärderingsinstitutet har vidtagit frivilliga åtgärder för att se till att dylika överträdelser inte kan begås på
nytt ska en koefficient på 0,6 tillämpas.”
SV
L 145/56
Europeiska unionens officiella tidning
31.5.2011
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
59
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/1
I
(Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras)
FÖRORDNINGAR
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1060/2009
av den 16 september 2009
om kreditvärderingsinstitut
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR
ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, särskilt artikel 95,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit
téns yttrande
(1) Yttrande av den 13 maj 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(1),
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande
(2) EUT C 115, 20.5.2009, s. 1.
(2),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget
(3) Europaparlamentets yttrande av den 23 april 2009 (ännu ej offentlig
gjort i EUT) och rådets beslut av den 27 juli 2009.
(3), och
av följande skäl:
(1)
Kreditvärderingsinstituten har en viktig uppgift på de inter
nationella värdepappers- och kreditmarknaderna, eftersom
de kreditbetyg de utfärdar används av investerare, lånta
gare, emittenter och stater som en del av informationen för
att fatta väl underbyggda investerings- och finansierings
beslut. Kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkrings-
och återförsäkringsföretag, företag för kollektiva investe
ringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och tjänste
pensionsinstitut kan använda sådana kreditbetyg som
referenser för beräkning av sina kapitalkrav i solvensavse
ende eller för att beräkna placeringsrisker. Kreditbetygen
påverkar följaktligen i väsentlig grad hur marknaden
fungerar och investerares och konsumenters tillit och för
troende. Det är därför av avgörande betydelse att kreditvär
deringsverksamheten utövas i enlighet med principerna
om integritet, transparens, ansvar och goda styrelseformer,
för att säkerställa att de kreditbetyg som används inom
gemenskapen är oberoende, objektiva och av fullgod
kvalitet.
(2)
För närvarande har de flesta kreditvärderingsinstitut sina
huvudkontor utanför gemenskapen. De flesta medlemssta
ter reglerar inte kreditvärderingsinstitutens verksamhet
eller villkoren för utfärdande av kreditbetyg. Trots kredit
värderingsinstitutens väsentliga betydelse för de finansiella
marknadernas funktion omfattas de endast inom begrän
sade områden av gemenskapslagstiftning, däribland Euro
paparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den
28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig mark
nadspåverkan (marknadsmissbruk )
(4) EUT L 96, 12.4.2003, s. 16.
(4). Dessutom behand
las kreditvärderingsinstituten i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rät
ten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut
(5) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.
(5) och
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av
den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag
och kreditinstitut
(6) EUT L 177, 30.6.2006, s. 201.
(6). Det är därför viktigt att fastställa
bestämmelser som säkerställer att alla kreditbetyg som
utfärdats av kreditvärderingsinstitut som är registrerade i
gemenskapen är av fullgod kvalitet och utfärdas av kredit
värderingsinstitut som är föremål för strikta krav. Kommis
sionen kommer att fortsätta sitt samarbete med
internationella organ för att skapa samstämmighet mellan
reglerna för kreditvärderingsinstitut. Det bör vara möjligt
att undanta vissa centralbanker som utfärdar kreditbetyg
från denna förordnings tillämpning, förutsatt att de upp
fyller relevanta, tillämpliga villkor för att säkerställa kredit
värderingsverksamhetens oberoende och integritet, och att
dessa villkor är lika strikta som kraven i denna förordning.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
59
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1060/2009 av den 16 september 2009 om kredit-
värderingsinstitut
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
60
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
(3)
Bestämmelserna i denna förordning bör inte skapa någon
allmän skyldighet att kreditvärdera finansiella instrument
eller finansiella förpliktelser enligt denna förordning. Fram
för allt bör företag för kollektiva investeringar i överlåtbara
värdepapper (fondföretag) enligt definitionen i rådets
direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om sam
ordning av lagar och andra författningar som avser företag
för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper
(fondföretag)
(1) EGT L 375, 31.12.1985, s. 3. Direktivet ersatt, med verkan från och
med den 1 juli 2011, av Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/65/EG (Se sidan 32 i detta nummer av EUT).
(1) eller tjänstepensionsinstitut enligt defini
tionen i Europaparlamentets och rådets direktiv
2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och till
syn över tjänstepensionsinstitut
(2) EUT L 235, 23.9.2003, s. 10.
(2) inte vara skyldiga att
endast investera i finansiella instrument som är kreditvär
derade enligt denna förordning.
(4)
Denna förordning bör inte skapa ett generellt krav för
finansiella institut eller investerare att endast investera i
värdepapper för vilka prospekt har offentliggjorts i enlig
het med Europaparlamentets och rådets direktiv
2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt
som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till all
mänheten eller tas upp till handel
(3) EUT L 345, 31.12.2003, s. 64.
(3) och kommissionens
förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om
genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas
format, införlivande genom hänvisning samt offentliggö
rande av prospekt och annonsering
(4) EUT L 149, 30.4.2004, s. 1.
(4) och som har värde
rats enligt den här förordningen. Dessutom bör den här
förordningen inte kräva att emittenter eller erbjudare eller
personer som ansöker om upptagande till handel på en
reglerad marknad ska skaffa kreditbetyg för värdepapper
som omfattas av skyldigheten att offentliggöra prospekt
enligt direktiv 2003/71/EG och förordning (EG)
nr 809/2004.
(5)
Ett prospekt som offentliggörs enligt direktiv 2003/71/EG
och förordning (EG) nr 809/2004 bör innehålla tydlig
information på framträdande plats om huruvida kreditbe
tygen för de respektive värdepappren utfärdats av ett kre
ditvärderingsinstitut som är etablerat i gemenskapen och
registrerat enligt den här förordningen. Ingenting i den här
förordningen bör dock förhindra att personer ansvariga för
offentliggörandet av prospekt enligt direktiv 2003/71/EG
och förordning (EG) nr 809/2004 inkluderar annan viktig
information i prospektet, bland annat kreditbetyg som
utfärdats i tredjeland och därtill knuten information.
(6)
Utöver att utfärda kreditbetyg och utföra kreditvärderings
verksamhet, bör kreditvärderingsinstitut yrkesmässigt
kunna utföra verksamhetsanknutna aktiviteter. De verk
samhetsanknutna aktiviteterna får inte inkräkta på kredit
värderingsverksamhetens oberoende eller integritet.
(7)
Denna förordning bör gälla för kreditbetyg som utfärdats
av kreditvärderingsinstitut som är registrerade inom
gemenskapen. Det främsta syftet med förordningen är att
skydda stabiliteten på finansmarknaderna och investe
rarna. Kreditpoäng, kreditpoängssystem och likartade
bedömningar knutna till förpliktelser som uppstår i en
kund-, affärs- eller branschförbindelse bör inte omfattas av
denna förordning.
(8)
Kreditvärderingsinstitut bör på frivillig grund tillämpa den
uppförandekod för kreditvärderingsinstitut som utfärdats
av Internationella organisationen av institutioner för reg
lering av värdepappersmarknaden (Iosco) (nedan kallad
Iosco-koden). Under 2006 uppmanades, genom ett medde
lande från kommissionen om kreditvärderingsinstitut
(5) EUT C 59, 11.3.2006, s. 2.
(5),
Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR), inrät
tad genom kommissionens beslut 2009/77/EG
(6) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.
(6), att
övervaka efterlevnaden av Iosco-koden och årligen rappor
tera till kommissionen.
(9)
Vid Europeiska rådet den 13 och 14 mars 2008 enades
man om ett antal slutsatser för att åtgärda de huvudsakliga
svagheter som påvisats i det finansiella systemet. Ett av
målen var att förbättra marknadens funktion och dess
belöningsstrukturer, inbegripet kreditvärderingsinstitutens
uppgifter.
(10)
Kreditvärderingsinstituten anses för det första ha misslyck
ats med att tillräckligt tidigt låta de förvärrade förhållan
dena på marknaden återspeglas i kreditbetygen, och för det
andra ha misslyckats med att anpassa sina kreditbetyg i tid
efter det att krisen på marknaden hade förvärrats. Detta
misslyckande kan bäst korrigeras genom åtgärder som rör
intressekonflikter, kreditvärderingarnas kvalitet, möjlighe
terna att överblicka kreditvärderingsinstitutens verksamhet
samt deras interna företagsstyrning och övervakningen av
deras verksamheter. Användarna av kreditbetyg bör inte
ensidigt förlita sig på dem, utan de bör lägga ner största
omsorg på egna analyser och fortlöpande genomföra en
tillfredsställande ”due diligence” beträffande dessa värde
ringars tillförlitlighet.
(11)
Det är nödvändigt att fastställa ett gemensamt regelverk för
att förbättra kvaliteten på kreditbetygen, särskilt kreditbe
tyg som ska användas av både finansiella institut och per
soner som omfattas av harmoniserade bestämmelser inom
gemenskapen. Utan sådana ramar finns det risk för att
medlemsstaterna vidtar sinsemellan skiljaktiga åtgärder på
nationell nivå, vilket direkt skulle få negativa följder för den
inre marknaden och hindra den från att fungera väl, efter
som olika bestämmelser skulle gälla i de enskilda medlems
staterna för institut som utfärdar kreditbetyg som är
avsedda att användas av finansiella institut överallt inom
hela gemenskapen. Skilda kvalitetskrav för kreditbetyg
skulle dessutom kunna komma att leda till skillnader i
skyddsnivå för investerare och konsumenter. Användarna
bör dessutom kunna jämföra kreditbetyg som utfärdats i
gemenskapen med internationellt utfärdade kreditbetyg.
V
S
2
/
2
0
3
L
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
61
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/3
(12)
Denna förordning bör inte påverka hur kreditbetyg
används av andra personer än de som avses i denna
förordning.
(13)
Det är önskvärt att kreditbetyg som utfärdas i tredjeland
kan användas i rättsligt reglerade sammanhang inom
gemenskapen under förutsättning att de uppfyller krav
som är lika stränga som de som föreskrivs i denna förord
ning. Genom denna förordning införs ett system för god
kännande som gör det möjligt för kreditvärderingsinstitut
som är etablerade i gemenskapen och registrerade i enlig
het med gemenskapsrätten att godkänna kreditbetyg som
utfärdats i tredjeland. Kreditvärderingsinstituten bör, när de
godkänner ett kreditbetyg som utfärdats i ett tredjeland,
fastställa och löpande kontrollera om kreditvärderings
verksamhet som leder till utfärdandet av ett sådant kredit
betyg uppfyller krav för utfärdande av kreditbetyg som är
lika stränga som de som föreskrivs i denna förordning och
som gör att man uppnår samma mål och effekter i
praktiken.
(14)
För att ta hänsyn till oron över att kreditvärderingsinstitut
som inte är etablerade inom gemenskapen skulle kunna
utgöra ett allvarligt hinder för effektiv tillsyn i finansmark
nadernas bästa intresse inom gemenskapen, bör ett sådant
system för godkännande införas för kreditvärderingsinsti
tut som är närstående företag till eller som har ett nära
samarbete med kreditvärderingsinstitut etablerade inom
gemenskapen. Det kan dock vara nödvändigt att anpassa
kraven på fysisk närvaro i gemenskapen i vissa fall, särskilt
för mindre kreditvärderingsinstitut från tredjeland utan
någon närvaro eller anknytning inom gemenskapen. Ett
särskilt certifieringssystem bör därför inrättas för sådana
kreditvärderingsinstitut, under förutsättning att de inte är
systemviktiga för finansmarknadernas finansiella stabilitet
eller integritet i en eller flera medlemsstater.
(15)
Certifiering bör vara möjlig efter det att kommissionen
fastställt att de rättsliga och tillsynsmässiga ramarna i ett
tredjeland är likvärdiga med kraven i denna förordning.
Det planerade systemet för likvärdighet bör inte innebära
ett automatiskt tillträde till gemenskapen men bör erbjuda
en möjlighet för kvalificerade kreditvärderingsinstitut från
ett tredjeland att bedömas från fall till fall och beviljas ett
undantag från vissa av de organisatoriska krav som gäller
för kreditvärderingsinstitut inom gemenskapen, bland
annat kravet på fysisk närvaro i gemenskapen.
(16)
Denna förordning bör även innehålla krav på att kreditvär
deringsinstitutet i tredjeland uppfyller kriterier som utgör
generella förutsättningar för integritet i dess kreditvärde
ringsverksamhet, för att förebygga att behöriga myndighe
ter eller andra offentliga myndigheter i tredjelandet ingriper
när det gäller kreditbetygens innehåll och för att sörja för
en lämplig strategi för intressekonflikter, rotation av kre
ditvärderingsanalytiker och regelbundet och fortlöpande
informationslämnande.
(17)
En annan viktig förutsättning för ett sunt system för god
kännande och ett system för likvärdighet är också att det
finns goda samarbetsarrangemang mellan de behöriga
myndigheterna i hemmedlemsstaterna och de behöriga
myndigheterna för kreditvärderingsinstitut i tredjeland.
(18)
Det kreditvärderingsinstitut som godkänner kreditbetyg
som utfärdats i tredjeland bör vara helt och ovillkorligt
ansvarigt för de godkända kreditbetygen och för att villko
ren för godkännande i denna förordning är uppfyllda.
(19)
Denna förordning bör inte gälla kreditbetyg som kreditvär
deringsinstitutet tar fram på enskild begäran och uteslu
tande ger till den person som beställde det och som inte
är avsett för offentliggörande eller distribution till
abonnenter.
(20)
Investeringsanalyser, investeringsrekommendationer och
andra utlåtanden om ett värde eller ett pris för ett finan
siellt instrument eller en finansiell förpliktelse bör inte
anses utgöra kreditbetyg.
(21)
Ett kreditbetyg som utfärdas på eget initiativ, nämligen ett
kreditbetyg som inte utfärdats på begäran av emittenten
eller den kreditvärderade enheten, bör tydligt identifieras
som sådant och skilja sig från begärda kreditbetyg på lämp
ligt sätt.
(22)
För att undvika eventuella intressekonflikter bör kreditvär
deringsinstituten inrikta sin yrkesmässiga verksamhet på
utfärdande av kreditbetyg. Kreditvärderingsinstitut bör inte
få utföra konsult- eller rådgivningstjänster. Ett kreditvärde
ringsinstitut bör i synnerhet inte lämna förslag eller rekom
mendationer om utformningen av strukturerade finansiella
instrument. De bör dock få tillhandahålla verksamhetsan
knutna tjänster, om detta inte kan komma att skapa intres
sekonflikter med utfärdandet av kreditbetyg.
(23)
Kreditvärderingsinstitut bör använda värderingsmetoder
som är rigorösa, systematiska och kontinuerliga och som
valideras på grundval av historiska erfarenheter, inklusive
utfallstest. Detta krav bör emellertid inte ligga till grund för
ett ingripande från de behöriga myndigheternas och med
lemsstaternas sida när det gäller kreditbetygens och värde
ringsmetodernas innehåll. På samma sätt bör kravet för
kreditvärderingsinstituten att minst en gång om året se
över kreditbetygen inte påverka deras skyldighet att regel
bundet övervaka kreditbetygen och vid behov revidera kre
ditbetyg. Dessa krav bör inte tillämpas på ett sätt som
hindrar nya kreditvärderingsinstitut från att komma in på
marknaden.
(24)
Kreditbetygen bör vara välgrundade och ordentligt motive
rade för att undvika kompromisser vid kreditvärderingen.
(25)
Kreditvärderingsinstitut bör offentliggöra information om
de metoder, modeller och grundläggande antaganden som
de använder i sin kreditvärderingsverksamhet. Detaljgra
den när det gäller de offentliggjorda uppgifterna om model
lerna bör vara sådan att det ges tillräcklig information till
användarna av kreditbetyg för att de själva ska kunna
genomföra en ”due diligence” i syfte att bedöma om de kan
förlita sig på dessa kreditbetyg eller inte. Offentliggörande
av uppgifterna om modellerna får emellertid inte avslöja
känslig affärsinformation eller allvarligt hindra innovation.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
62
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
(26)
Kreditvärderingsinstitut bör utarbeta lämpliga riktlinjer
och förfaranden när det gäller anställda och andra perso
ner som medverkar i kreditvärderingsprocessen i syfte att
förhindra, upptäcka, undanröja eller hantera och rappor
tera om intressekonflikter och fortlöpande säkerställa kva
litet, integritet och noggrannhet i kreditvärderings- och
översynsprocesser. Dessa riktlinjer och förfaranden bör
särskilt inbegripa en intern kontrollmekanism och en funk
tion för regelefterlevnad.
(27)
Kreditvärderingsinstituten bör undvika intressekonflikter
och, om de är oundvikliga, hantera dem effektivt för att slå
vakt om sitt oberoende. De bör i tid rapportera om intres
sekonflikter. De bör också dokumentera alla väsentliga hot
mot oberoendet - avseende såväl själva institutet som dem
av dess anställda eller andra personer som medverkar i kre
ditvärderingsprocessen – samt de skyddsåtgärder som till
lämpas för att mildra sådana hot.
(28)
Varje kreditvärderingsinstitut eller grupp av kreditvär
deringsinstitut bör fortlöpande präglas av sunda
styrelseformer. Vid fastställandet av sådana bolagsstyr
ningsarrangemang bör ett kreditvärderingsinstitut eller en
grupp av kreditvärderingsinstitut ta hänsyn till behovet
av att säkerställa att det kommer att göra kreditvärde
ringar som är oberoende, objektiva och av fullgod
kvalitet.
(29)
För att säkerställa att kreditvärderingsprocessen inte påver
kas av kreditvärderingsinstitutets kommersiella företagsin
tressen bör kreditvärderingsinstituten se till att minst en
tredjedel, men inte färre än två, av ledamöterna i styrelsen
är oberoende på ett sätt som överensstämmer med
punkt 13 i avsnitt III i kommissionens rekommendation
2005/162/EG av den 15 februari 2005 om uppgifter för
företagsexterna styrelseledamöter eller styrelseledamöter
med tillsynsfunktion i börsnoterade bolag och om styrel
sekommittéer
(1) EUT L 52, 25.2.2005, s. 51.
(1). Det är dessutom nödvändigt att majori
teten i den högsta ledningen, däribland alla oberoende
ledamöter av styrelsen, har tillräckligt kunnande om rele
vanta områden inom finansiella tjänster. Den ansvarige för
kontroll av regelefterlevnaden bör regelbundet rapportera
om fullgörandet av sitt uppdrag till den högsta ledningen
och de oberoende ledamöterna i styrelsen.
(30)
För att undvika intressekonflikter bör ersättningen till de
oberoende ledamöterna i styrelsen inte vara beroende av
kreditvärderingsinstitutets affärsmässiga resultat.
(31)
Varje kreditvärderingsinstitut bör anslå ett tillräckligt antal
anställda med tillfredsställande kunnande och erfarenhet
till sin kreditvärderingsverksamhet. Det bör i synnerhet
säkerställa att tillräckliga personresurser och medel
anslås till utfärdande, övervakning och uppdatering av
kreditbetyg.
(32)
För att beakta de särskilda förhållandena i kreditvärderings
institut som sysselsätter färre än 50 anställda bör de behö
riga myndigheterna ha möjlighet att undanta sådana
kreditvärderingsinstitut från vissa av de skyldigheter som
fastställs i denna förordning när det gäller rollen för obe
roende ledamöter i styrelsen, funktionen för regelefterlev
nad och rotationssystemet, och i den mån nämnda institut
kan visa att de uppfyller vissa villkor. Ett av de kriterier
som de behöriga myndigheterna särskilt bör undersöka är
huruvida storleken på ett kreditvärderingsinstitut har fast
ställts på ett sätt som gör att kreditvärderingsinstitutet eller
en grupp av kreditvärderingsinstitut kan undvika att upp
fylla kraven i denna förordning. Medlemsstaternas behö
riga myndigheter bör tillämpa undantagen på ett sätt som
gör att risken för en uppsplittring av den inre marknaden
undviks och att en enhetlig tillämpning av gemenskapsrät
ten säkerställs.
(33)
Långvariga relationer med samma kreditvärderade enhe
ter eller deras anknutna tredje parter kan komma att
inverka negativt på oberoendet hos kreditvärderingsana
lytiker och hos de personer som godkänner kreditbety
gen. Dessa kreditvärderingsanalytiker och personer bör
därför omfattas av ett lämpligt rotationssystem som möj
liggör en gradvis ändring av analysgrupperna och
kreditvärderingskommittéerna.
(34)
Kreditvärderingsinstituten bör se till att de metoder, model
ler och grundläggande antaganden, såsom matematiska
antaganden eller korrelationsantaganden, som de tillämpar
vid fastställandet av kreditbetygen underhålls, uppdateras
och regelbundet ses över i sin helhet samt att deras beskriv
ningar offentliggörs på ett sådant sätt att en fullständig
översyn blir möjlig. I fall där brist på tillförlitliga uppgifter
eller strukturens komplexitet hos ett nytt slags finansie
ringsinstrument, särskilt strukturerade finansiella instru
ment, gör att man allvarligt måste ifrågasätta om
kreditvärderingsinstitutet förmår att ta fram en trovärdig
kreditvärdering, bör detta inte utfärda kreditbetyg eller bör
återkalla ett befintligt kreditbetyg. Förändringar av kvalite
ten på den information som finns tillgänglig för att över
vaka ett gällande kreditbetyg bör offentliggöras
tillsammans med denna översyn och, i tillämpliga fall, bör
en revidering av kreditbetyget ske.
(35)
För att säkerställa kreditbetygens kvalitet bör varje kredit
värderingsinstitut vidta åtgärder för att se till att den infor
mation det använder när det tilldelar kreditbetyg är
tillförlitlig. I detta syfte bör ett kreditvärderingsinstitut
bland annat kunna utnyttja finansiella rapporter, som gran
skats av oberoende revisorer, och offentliga underrättelser,
kontroller genomförda av ansedda tredje parter, egen
granskning av ett slumpmässigt urval av den mottagna
informationen eller avtalsbestämmelser som klart föreskri
ver ansvar för den kreditvärderade enheten eller dess
anknutna tredje parter om information lämnas enligt avta
let i medvetande om att den är materiellt felaktig eller vil
seledande, eller om den kreditvärderade enheten eller dess
anknutna tredje parter inte genomför en rimlig ”due dili
gence” när det gäller att kontrollera korrektheten i infor
mationen i enlighet med avtalsvillkoren.
V
S
4
/
2
0
3
L
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
63
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/5
(36)
Denna förordning påverkar inte kreditvärderingsinstitutens
skyldighet att skydda fysiska personers rätt till privatliv när
det gäller behandling av personuppgifter i enlighet med
Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den
24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med
avseende på behandling av personuppgifter och om det
fria flödet av sådana uppgifter
(1) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
(1).
(37)
Det är nödvändigt att kreditvärderingsinstituten inrättar
ordentliga förfaranden för en regelbunden översyn av de
metoder, modeller och grundläggande värderingsantagan
den de använder för att dessa ska kunna tillfredsställande
återspegla ändrade förhållanden på de underliggande vär
depappersmarknaderna. För att säkerställa transparens bör
varje materiell ändring av kreditvärderingsinstitutens
metoder och praxis eller förfaranden och processer offent
liggöras innan den genomförs, såvida inte extrema
marknadsförhållanden kräver omedelbar ändring av
kreditvärderingen.
(38)
Ett kreditvärderingsinstitut bör alltid ange lämpliga riskvar
ningar, inbegripet en känslighetsanalys av relevanta anta
ganden. Den analysen bör förklara hur olika utvecklingar
på marknaden som påverkar de parametrar som är
inbyggda i modellen kan påverka ändringar av kreditbetyg
(exempelvis volatilitet). Kreditvärderingsinstitutet bör
säkerställa att informationen om den historiska andelen
fallissemang inom varje betygskategori kan verifieras och
kvantifieras och ger tillräckligt underlag för berörda parter
för att klart uppfatta varje betygskategoris historiska resul
tat och om, och i så fall på vilket sätt, betygskategorierna
har ändrats. Om det på grund av arten hos ett kreditbetyg
eller andra förhållanden är olämpligt eller statistiskt insig
nifikant eller på annat sätt skulle kunna vilseleda använ
darna av kreditbetyget att ange historisk andel fallissemang,
bör kreditvärderingsinstitutet lämna tillfredsställande för
klaringar. Sådan information bör i största möjliga utsträck
ning vara jämförbar med eventuella förekommande
modeller inom branschen så att investerarna får stöd för
jämförelser mellan olika kreditvärderingsinstituts resultat.
(39)
För att göra kreditbetygen mer överblickbara och bidra till
skyddet av investerarna bör CESR upprätta ett centralt
arkiv med information om kreditvärderingsinstitutens tidi
gare prestationer och information om tidigare utfärdade
kreditbetyg. Kreditvärderingsinstituten bör lämna informa
tion till detta arkiv i en standardiserad form. CESR bör
offentliggöra denna information och årligen offentliggöra
sammanfattande information om de huvudsakliga utveck
lingstendenser som observerats.
(40)
Under vissa förhållanden kan strukturerade finansiella
instrument ge effekter av annat slag än traditionella före
tagslåneinstrument. Det skulle kunna vara vilseledande för
investerarna att, utan ytterligare förklaring, använda
samma betygskategorier för båda dessa slag av instrument.
Kreditvärderingsinstituten bör i väsentlig grad bidra till att
öka medvetenheten hos användarna av kreditbetyg om de
särskiljande egenskaperna hos strukturerade finansiella
produkter i förhållande till deras traditionella motsvarig
heter. Kreditvärderingsinstituten bör därför hålla de
betygskategorier som används vid kreditvärdering av struk
turerade finansiella instrument, å ena sidan, klart åtskilda
från de betygskategorier som kan användas för andra
finansiella instrument eller finansiella förpliktelser, å andra
sidan, genom att lägga till en lämplig symbol till
betygskategorin.
(41)
Kreditvärderingsinstituten bör vidta åtgärder för att und
vika situationer där emittenter begär preliminära bedöm
ningar av kreditvärdigheten hos ett visst strukturerat
finansiellt instrument av ett antal kreditvärderingsinstitut i
syfte att kunna välja det som ger det bästa kreditbetyget för
den produkt som de avser att erbjuda. Även emittenter bör
undvika sådana metoder.
(42)
Varje kreditvärderingsinstitut bör dokumentera de meto
der som används vid kreditvärderingarna och regelbundet
uppdatera dokumentationen då ändringar görs av dem
samt också dokumentera materiella inslag i dialogen mel
lan kreditvärderingsanalytikern och den kreditvärderade
enheten eller någon av dess anknutna tredje parter.
(43)
För att skapa en hög grad av förtroende för den inre mark
naden hos investerare och konsumenter bör det krävas
registrering av kreditvärderingsinstitut som utfärdar kredit
betyg inom gemenskapen. En sådan registrering är den vik
tigaste förutsättningen för att kreditvärderingsinstitut ska
kunna utfärda kreditbetyg avsedda att användas i rättsligt
reglerade sammanhang i gemenskapen. Det är därför nöd
vändigt att fastställa harmoniserade villkor och förfaranden
för beviljande, upphävande och återkallande av sådan
registrering.
(44)
Denna förordning bör inte ersätta de etablerade förfaran
dena för erkännande av externa ratinginstitut (ECAI) i
enlighet med direktiv 2006/48/EG. Externa ratinginstitut
som redan erkänts i gemenskapen bör ansöka om regist
rering enligt denna förordning.
(45)
Ett kreditvärderingsinstitut som registrerats av den behö
riga myndigheten i den berörda medlemsstaten bör ha till
stånd att utfärda kreditbetyg inom hela gemenskapen. Det
är därför nödvändigt att fastställa ett enda registreringsför
farande för varje kreditvärderingsinstitut som har verkan
inom hela gemenskapen. Registreringen av ett kreditvärde
ringsinstitut bör ha verkan så snart det registreringsbeslut
som har utfärdats av den behöriga myndigheten i hem
medlemsstaten har trätt i kraft enligt relevant nationell
lagstiftning.
(46)
Det är nödvändigt att fastställa en central instans till vilken
registreringsansökningarna ska lämnas. CESR bör ta emot
registreringsansökningarna och se till att de behöriga myn
digheterna i samtliga medlemsstater underrättas om dem.
CESR bör också ge råd till de behöriga myndigheterna i
hemmedlemsstaten om huruvida ansökan är fullständig.
Granskningen av dessa ansökningar bör dock utföras på
nationell nivå av den relevanta behöriga myndigheten. För
att kunna behandla kreditvärderingsinstituten på ett effek
tivt sätt bör de behöriga myndigheterna upprätta operativa
nätverk (kollegier) som stöds av en effektiv it-infrastruktur.
CESR bör inrätta en underkommitté som är specialiserad
på var och en av de tillgångsklasser som bedöms av
kreditvärderingsinstituten.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
64
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
(47)
Vissa kreditvärderingsinstitut består av flera juridiska per
soner som tillsammans bildar en grupp av kreditvärde
ringsinstitut. Vid registreringen av vart och ett av de
kreditvärderingsinstitut som ingår i en sådan grupp bör de
behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna
samordna bedömningen av de ansökningar som lämnats
in av kreditvärderingsinstitut som ingår i samma grupp
samt beslutsfattandet när det gäller beviljande av registre
ring. Det bör dock vara möjligt att avslå registrering av
ett kreditvärderingsinstitut inom en grupp av kreditvärde
ringsinstitut om kreditvärderingsinstitutet i fråga inte
uppfyller kraven för registrering medan de andra medlem
marna i gruppen uppfyller alla registreringskrav enligt
denna förordning. Eftersom kollegiet inte har befogenhet
att utfärda rättsligt bindande beslut, bör de behöriga myn
digheterna i hemmedlemsstaterna för medlemmarna i
gruppen av kreditvärderingsinstitut var och en utfärda ett
enskilt beslut om det kreditvärderingsinstitut som är eta
blerat på den berörda medlemsstatens territorium.
(48)
Kollegiet bör utgöra en effektiv plattform för utbyte av till
synsinformation mellan behöriga myndigheter, samord
ning av verksamhet och de tillsynsåtgärder som krävs för
en effektiv tillsyn av kreditvärderingsinstitut. Kollegiet av
behöriga myndigheter bör särskilt underlätta kontrollen av
uppfyllandet av villkoren för godkännande av kreditbetyg
som utfärdats i tredjeland, certifiering, arrangemang för
utkontraktering och de undantag som föreskrivs i denna
förordning. Kollegiets verksamhet bör bidra till en harmo
niserad tillämpning av bestämmelserna i denna förordning
och en ökad samstämmighet i tillsynspraxis.
(49)
För att förbättra den praktiska samordningen av kollegiets
verksamhet bör medlemmarna i kollegiet bland sig själva
utse en kontaktperson. Kontaktpersonen bör vara ordfö
rande för kollegiets möten, upprätta skriftliga samordnings
arrangemang för kollegiet och samordna verksamheten
inom kollegiet. Under registreringsförfarandet bör kontakt
personen bedöma behovet av att förlänga granskningsperio
den för en ansökan, samordna en sådan granskning och ha
kontakt med CESR.
(50)
Kommissionen inrättade i november 2008 en högnivå
grupp som ska se över den kommande strukturen för till
synen på området för finansiella tjänster i Europa,
däribland även CESR:s uppgifter.
(51)
Den befintliga tillsynsstrukturen bör inte ses som en lång
siktig lösning för kontrollen av kreditvärderingsinstituten.
Kollegier av behöriga myndigheter, som förväntas effekti
visera tillsynssamarbetet och samstämmigheten inom detta
område inom gemenskapen, är ett betydande steg framåt
men kan inte ersätta alla fördelar med en mer konsolide
rad tillsyn av kreditvärderingsbranschen. Krisen på de
internationella finansmarknaderna har tydligt visat att man
mer ingående behöver undersöka behovet av långtgående
reformer av reglerings- och tillsynsmodellen för gemenska
pens finanssektor. Ytterligare och omfattande reformer av
reglerings- och tillsynsmodellen för gemenskapens finans
sektor är absolut nödvändiga om man ska kunna nå den
nivå som behövs för samstämmighet och samarbete i
gemenskapstillsynen och för att underbygga stabiliteten i
det finansiella systemet. Dessa reformer bör snarast
genomföras av kommissionen med vederbörlig hänsyn till
de slutsatser som lades fram av expertgruppen under led
ning av Jacques de Larosière den 25 februari 2009. Kom
missionen bör så snart som möjligt, och under alla
omständigheter före den 1 juli 2010, rapportera till Euro
paparlamentet och rådet och andra berörda institutioner
om eventuella iakttagelser i detta avseende, och bör lägga
fram de lagförslag som krävs för att ta itu med de brister
som man konstaterat i samband med arrangemang för till
synssamordning och tillsynssamarbete.
(52)
Väsentliga förändringar i godkännandesystemet, arran
gemangen för utkontraktering och etablering och avveck
ling av filialer är exempel på vad som bör anses utgöra
väsentliga förändringar av villkoren för ursprunglig regist
rering av kreditvärderingsinstitut.
(53)
Tillsynen över kreditvärderingsinstitut bör utföras av den
behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten i samarbete
med de behöriga myndigheterna i övriga berörda med
lemsstater genom anlitande av det relevanta kollegiet och
med lämplig involvering av CESR.
(54)
Förmågan hos den behöriga myndigheten i hemmedlems
staten och andra medlemmar av det relevanta kollegiet att
bedöma och övervaka att ett kreditvärderingsinstitut efter
lever skyldigheterna i denna förordning bör inte begränsas
av ett arrangemang för utkontraktering som gjorts av det
berörda kreditvärderingsinstitutet. Kreditvärderingsinstitu
tet bör även i fortsättningen ha ansvaret för alla sina skyl
digheter enligt denna förordning när det använder sig av
utkontrakterade tjänster.
(55)
För att bibehålla en hög nivå på förtroendet hos investe
rare och konsumenter och möjliggöra kontinuerlig tillsyn
av de kreditbetyg som utfärdas i gemenskapen bör det krä
vas att kreditvärderingsinstitut med huvudkontor utanför
gemenskapen upprättar ett dotterföretag i gemenskapen så
att en effektiv tillsyn kan utövas över deras verksamhet i
gemenskapen och så att systemet för godkännande kan
användas på ett effektivt sätt. Framväxten av nya aktörer på
kreditvärderingsmarknaden bör också uppmuntras.
(56)
De behöriga myndigheterna bör kunna utnyttja de befo
genheter som fastställs i denna förordning när det gäller
kreditvärderingsinstitut, personer som medverkar i kredit
värderingsverksamheten, kreditvärderade enheter och
anknutna tredje parter, de tredje parter till vilka kreditvär
deringsinstituten utkontrakterar vissa uppgifter eller viss
verksamhet och andra personer som på annat sätt har
anknytning eller är anslutna till kreditvärderingsinstitut
eller kreditvärderingsverksamhet. Dessa personer bör
omfatta aktieägare eller ledamöter i styrelsen för kreditvär
deringsinstitut och kreditvärderade enheter.
(57)
Bestämmelserna i denna förordning om tillsynsavgifter bör
inte påverka tillämpningen av relevanta bestämmelser i
nationell lagstiftning om tillsynsavgifter eller liknande
avgifter.
V
S
6
/
2
0
3
L
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
65
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/7
(58)
Det bör inrättas ett system för att säkerställa att denna för
ordning genomförs på ett effektivt sätt. Medlemsstaternas
behöriga myndigheter bör förfoga över nödvändiga resur
ser för att säkerställa att kreditbetyg som utfärdas i gemen
skapen utfärdas i enlighet med denna förordning.
Vidtagande av sådana tillsynsåtgärder bör alltid samordnas
inom det relevanta kollegiet. Åtgärder såsom återkallande
av registrering eller tillfälligt upphävande av användningen
av kreditbetyg i rättsligt reglerade sammanhang bör vidtas
i de fall dessa anses stå i proportion till underlåtandet att
uppfylla skyldigheterna enligt denna förordning. De behö
riga myndigheterna bör vid utövningen av sina tillsynsbe
fogenheter ta vederbörlig hänsyn till investerarnas
intressen och marknadsstabiliteten. Eftersom kreditvärde
ringsinstitutens utfärdande av kreditbetyg fortsatt bör
bygga på oberoende, bör varken de behöriga myndighe
terna eller medlemsstaterna ingripa i fråga om underlagen
för kreditbetygen och de metoder instituten använder för
att fastställa dem för att undvika att kompromettera kre
ditvärderingarna. Om ett kreditvärderingsinstitut skulle
utsättas för påtryckningar bör det underrätta kommissio
nen och CESR. Kommissionen bör bedöma från fall till fall
huruvida ytterligare åtgärder ska vidtas gentemot den
berörda medlemsstaten vid underlåtande att uppfylla skyl
digheterna enligt denna förordning.
(59)
Det är önskvärt att se till att det beslutsfattande som avses
i denna förordning bygger på ett nära samarbete mellan
medlemsstaternas behöriga myndigheter, och beslut om
registrering bör därför fattas på grundval av en överens
kommelse. Detta är en nödvändig förutsättning för ett
effektivt registreringsförfarande och en effektiv tillsyn.
Beslutsprocessen bör vara effektiv och snabb samt ske i
samförstånd.
(60)
Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör samarbeta för
att göra tillsynen effektivare och undvika dubbelarbete.
(61)
Det är också viktigt att sörja för informationsutbyte mel
lan de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsyn av
kreditvärderingsinstitut enligt denna förordning och de
behöriga myndigheter som övervakar finansiella institut,
särskilt de som ansvarar för tillsyn av kreditinstitut eller är
ansvariga för den finansiella stabiliteten i medlemsstaterna.
(62)
Andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna än de
behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten bör kunna
ingripa och vidta lämpliga tillsynsåtgärder efter att ha
informerat CESR och den behöriga myndigheten i hem
medlemsstaten samt efter samråd med det relevanta
kollegiet om de har konstaterat att ett registrerat kreditvär
deringsinstitut vars kreditbetyg används inom deras terri
torium underlåter att uppfylla de skyldigheter som följer av
denna förordning.
(63)
Om det inte i denna förordning föreskrivs ett särskilt för
farande för registrering, certifiering eller återkallande av
registrering och certifiering, antagande av tillsynsåtgärder
och utövande av tillsynsbefogenheter, bör den nationella
lagstiftning som reglerar sådana förfaranden, inklusive
språk, tystnadsplikt och yrkesmässiga privilegier, gälla och
rättigheterna för kreditvärderingsinstitut och andra perso
ner som omfattas av denna lagstiftning bör inte påverkas.
(64)
För att uppnå ett likvärdigt genomförande på hela den inre
marknaden är det nödvändigt att få till stånd en bättre
samordning av de behöriga myndigheternas befogenheter.
(65)
CESR bör se till att denna förordning tillämpas på ett
enhetligt sätt. CESR bör intensifiera och underlätta samar
betet och samordningen mellan behöriga myndigheter i
tillsynsverksamheten och vid behov utfärda riktlinjer. Den
bör därför upprätta ett medlingssystem och system för
inbördes granskning för att underlätta för de behöriga
myndigheterna att nå inbördes överensstämmelse mellan
sina metoder.
(66)
Medlemsstaterna bör fastställa regler för vilka sanktioner
som ska gälla vid överträdelse av bestämmelserna i förord
ningen samt se till att de tillämpas. Sanktionerna bör vara
effektiva, proportionella och avskräckande och bör minst
omfatta fall av allvarligt fel i yrkesutövningen och bris
tande uppfyllelse av kravet på ”due diligence”. Det bör vara
möjligt för medlemsstaterna att föreskriva administrativa
eller straffrättsliga sanktioner. CESR bör utarbeta riktlinjer
för ökad samstämmighet när det gäller sådana sanktioner.
(67)
Varje utbyte eller överföring av information mellan behö
riga myndigheter eller myndigheter, organ eller personer
bör ske i enlighet med bestämmelserna för överföring av
personuppgifter i enlighet med direktiv 95/46/EG.
(68)
Denna förordning bör också innehålla bestämmelser om
informationsutbyte med behöriga myndigheter i tredje
land, särskilt med myndigheter som ansvarar för tillsyn av
de kreditvärderingsinstitut som deltar i godkännande och
certifiering.
(69)
Utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapslagstift
ningen bör alla krav gentemot kreditvärderingsinstitut gäl
lande överträdelser av bestämmelserna i denna förordning
göras i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning om
civilrättsligt ansvar.
(70)
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna
förordning bör antas i enlighet med rådets beslut
1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som
skall tillämpas vid utövandet av kommissionens
genomförandebefogenheter
(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(1).
(71)
Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att, med beak
tande av den internationella utvecklingen, ändra bilagorna I
och II som innehåller specifika kriterier för bedömningen
av huruvida ett kreditvärderingsinstitut uppfyller kraven på
intern organisation, operativa rutiner, personalbestämmel
ser, presentation av kreditvärderingar och offentliggöran
den, och att ange eller ändra kriterierna för att fastställa
likvärdighet mellan rättsliga och tillsynsmässiga ramar i
tredjeland och bestämmelserna i denna förordning. Efter
som dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att
ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland
annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
66
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande för
farandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
(72)
För att ta hänsyn till den framtida utvecklingen av finans
marknaderna bör kommissionen lägga fram en rapport för
Europaparlamentet och rådet med en bedömning av till
lämpningen av denna förordning, framför allt utnyttjandet
av kreditbetyg i rättsligt reglerade sammanhang och lämp
ligheten av att kreditvärderingsinstitutet får ersättning av
den kreditvärderade enheten. Kommissionen bör i ljuset av
denna bedömning lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag.
(73)
Kommissionen bör också lägga fram en rapport för Euro
paparlamentet och rådet med en bedömning av incitamen
ten för emittenter att använda kreditvärderingsinstitut
etablerade i gemenskapen för en del av sina kreditbetyg,
möjliga alternativ till modellen där emittenten betalar,
inklusive inrättandet av ett offentligt kreditvärderingsinsti
tut inom gemenskapen, och samstämmighet mellan natio
nella regler om överträdelser av bestämmelserna i denna
förordning. Kommissionen bör i ljuset av denna bedöm
ning lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag.
(74)
Kommissionen bör också lägga fram en rapport för
Europaparlamentet och rådet med en bedömning av
utvecklingen av reglerings- och tillsynsramar för kreditvär
deringsinstitut i tredjeland och om följderna av denna
utveckling och av de övergångsbestämmelser som avses i
denna förordning om finansmarknadernas stabilitet inom
gemenskapen.
(75)
Eftersom målet för denna förordning, nämligen att säker
ställa en hög nivå på skyddet av konsumenter och inves
terare genom att fastställa gemensamma rättsliga ramar för
kvaliteten på de kreditbetyg som ska utfärdas på den inre
marknaden, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av
medlemsstaterna på grund av den brist som råder på natio
nell lagstiftning och det faktum att en majoritet av de
befintliga kreditvärderingsinstituten är etablerade utanför
gemenskapen, och det därför bättre kan uppnås på gemen
skapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med
subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med
proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna för
ordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå
detta mål.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVDELNING I
SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Syfte
Genom denna förordning införs gemensamma regleringsmetoder
för att främja integritet, transparens, ansvar, goda styrelseformer
och tillförlitlighet inom kreditvärderingsverksamhet och därmed
bidra till bättre kvalitet på de kreditbetyg som utfärdas inom
gemenskapen, vilket bidrar till att få den inre marknaden att fun
gera friktionsfritt samtidigt som en hög nivå uppnås på skyddet
av konsumenter och investerare. Det fastställs villkor för utfär
dande av kreditbetyg och bestämmelser om kreditvärderingsinsti
tutens organisation och uppförande för att främja deras
oberoende och undvika intressekonflikter.
Artikel 2
Tillämpningsområde
1.
Denna förordning ska tillämpas på kreditbetyg som utfär
dats av kreditvärderingsinstitut som är registrerade i gemenska
pen och som offentliggörs eller distribueras till abonnenter.
2.
Denna förordning ska inte tillämpas på
a) privata kreditbetyg som tas fram på enskild begäran och ute
slutande ges till den person som beställde dem och som inte
är avsedda för offentliggörande eller distribution till
abonnenter,
b) kreditpoäng, kreditpoängssystem och likartade bedömningar
knutna till förpliktelser som uppstår i en kund-, affärs- eller
branschförbindelse,
c) kreditbetyg som tas fram av exportkreditorgan i enlighet med
punkt 1.3 i del 1 i bilaga VI till direktiv 2006/48/EG, eller
d) kreditbetyg som tas fram av centralbankerna och som
i) inte betalas av den kreditvärderade enheten,
ii) inte offentliggörs,
iii) utfärdas enligt principer, normer och förfaranden som
säkerställer tillräcklig integritet och oberoende för kre
ditvärderingsverksamhet enligt denna förordning, och
iv) inte avser finansiella instrument som utfärdats av respek
tive centralbankers medlemsstater.
3.
Ett kreditvärderingsinstitut ska ansöka om registrering enligt
denna förordning som ett villkor för att erkännas som externt
ratinginstitut (ECAI) i enlighet med bestämmelserna i del 2 i
bilaga VI till direktiv 2006/48/EG, såvida det inte enbart utfärdar
kreditbetyg enligt punkt 2.
4.
För att säkerställa en enhetlig tillämpning av punkt 2 d får
kommissionen på begäran av en medlemsstat, i enlighet med det
föreskrivande förfarande som avses i artikel 38.3 och i enlighet
med kriterierna i punkt 2 d i den här artikeln, anta ett beslut som
fastställer att en centralbank uppfyller kraven i den punkten och
att dess kreditvärderingar därför inte omfattas av denna förord
nings tillämpning.
Kommissionen ska på sin hemsida offentliggöra listan över de
centralbanker som omfattas av tillämpningsområdet för punkt 2 d
i denna artikel.
V
S
8
/
2
0
3
L
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
67
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/9
Artikel 3
Definitioner
1.
I denna förordning avses med
a) kreditbetyg: en bedömning av kreditvärdigheten hos en enhet,
en skuld eller finansiell förpliktelse, räntebärande värdepap
per, preferensaktier eller andra finansiella instrument, eller en
emittent av en skuld eller finansiell förpliktelse, räntebärande
värdepapper, preferensaktier eller andra finansiella instru
ment, som genomförts med hjälp av ett etablerat och defi
nierat rangordningssystem med olika betygskategorier,
b) kreditvärderingsinstitut: en juridisk person vars verksamhet
inbegriper yrkesmässigt utfärdande av kreditbetyg,
c) hemmedlemsstat: den medlemsstat där ett kreditvärderingsin
stitut har sitt stadgeenliga säte,
d) kreditvärderingsanalytiker: en person som utför analysuppgif
ter som är nödvändiga för utfärdandet av kreditbetyg,
e) ledande kreditvärderingsanalytiker: den person som har huvud
ansvaret för utarbetandet av ett kreditbetyg eller för kommu
nikationerna med en emittent beträffande ett visst
kreditbetyg, eller allmänt beträffande kreditvärderingen av ett
finansiellt instrument som utfärdats av den emittenten och, i
förekommande fall, för utfärdande av rekommendationer till
kreditvärderingskommittén gällande ett sådant betyg,
f) kreditvärderad enhet: en juridisk person vars kreditvärdighet
explicit eller implicit värderas genom kreditbetyget, oavsett
om denna juridiska person själv har begärt kreditbetyget eller
ej eller tillhandahållit information för fastställandet av det
eller ej,
g) rättsligt reglerade sammanhang: användning av kreditbetyg för
det specifika ändamålet att följa en bestämmelse i gemen
skapslagstiftningen, såsom den genomförts i medlemsstater
nas nationella lagstiftning,
h) betygskategori: symbol, i form av en bokstav eller en siffra,
eventuellt åtföljd av ytterligare särskiljande tecken, som
används i ett kreditbetyg för att ange ett relativt riskmått för
att särskilja de olika riskegenskaperna hos kreditvärderade
enheter, emittenter och finansiella instrument eller andra
tillgångar,
i) anknuten tredje part: originator, arrangör, sponsor, servicefö
retag eller varje annan part som har kontakt med ett kredit
värderingsinstitut på en kreditvärderad enhets vägnar,
däribland även varje person som är direkt eller indirekt knu
ten till den kreditvärderade enheten genom kontroll,
j) kontroll: förhållandet mellan ett moderföretag och ett dotter
företag enligt vad som beskrivs i artikel 1 i rådets direktiv
83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovis
ning
(1) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1.
(1) eller en nära koppling mellan någon fysisk eller juri
disk person och ett företag,
k) finansiella instrument: instrument som förtecknas i avsnitt C i
bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finan
siella instrument
(2) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.
(2),
l) strukturerat finansiellt instrument: ett finansiellt instrument eller
andra tillgångar som skapats genom en värdepapperiserings
transaktion eller ett värdepapperiseringsprogram enligt arti
kel 4.36 i direktiv 2006/48/EG,
m) grupp av kreditvärderingsinstitut: en grupp av företag som är
etablerade inom gemenskapen och som består av ett moder
företag och dess dotterföretag enligt artiklarna 1 och 2 i
direktiv 83/349/EEG eller av företag som är anknutna till var
andra genom ett sådant förhållande som avses i artikel 12.1 i
direktiv 83/349/EEG och vars verksamhet inbegriper utfär
dande av kreditbetyg. Vid tillämpningen av artikel 4.3 a ska
en grupp av kreditvärderingsinstitut även inbegripa kredit
värderingsinstitut som är etablerade i tredjeland,
n) företagsledning: den eller de personer som leder kreditvärde
ringsinstitutets verksamhet samt ledamoten eller ledamö
terna i styrelsen,
o) kreditvärderingsverksamhet: analys av data och information
samt bedömning, godkännande, utfärdande och översyn av
kreditbetyg.
2.
Vid tillämpningen av punkt 1 a ska följande inte betraktas
som kreditbetyg:
a) Rekommendationer i den mening som avses i artikel 1.3 i
kommissionens direktiv 2003/125/EG
(3) EUT L 339, 24.12.2003, s. 73.
(3).
b) Investeringsanalyser enligt definitionen i artikel 24.1 i direk
tiv 2006/73/EG
(4) Kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om
genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksam
heten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det
direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 26).
(4) och andra former av allmänna rekom
mendationer, såsom ”köp”, ”sälj” eller ”behåll”, när det gäller
handel med finansiella instrument eller finansiella
förpliktelser.
c) Utlåtanden om värdet av ett finansiellt instrument eller en
finansiell förpliktelse.
Artikel 4
Användning av kreditbetyg
1.
Kreditinstitut enligt definitionen i direktiv 2006/48/EG, vär
depappersföretag enligt definitionen i direktiv 2004/39/EG, för
säkringsföretag som omfattas av rådets första direktiv
73/239/EEG av den 24 juli 1973 om samordning av lagar och
andra författningar angående rätten att etablera och driva
verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring
(5) EGT L 228, 16.8.1973, s. 3.
(5),
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
68
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
livförsäkringsföretag enligt definitionen i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livför
säkring
(1) EGT L 345, 19.12.2002, s. 1.
(1), återförsäkringsföretag enligt definitionen i Europapar
lamentets och rådets direktiv 2005/68/EG av den 16 november
2005 om återförsäkring
(2) EUT L 323, 9.12.2005, s. 1.
(2), företag för kollektiva investeringar i
överlåtbara värdepapper (fondföretag) enligt definitionen i direk
tiv 85/611/EEG och tjänstepensionsinstitut enligt definitionen i
direktiv 2003/41/EG får i rättsligt reglerade sammanhang endast
använda kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut
som är etablerade inom gemenskapen och registrerade i enlighet
med denna förordning.
Om ett prospekt som offentliggjorts i enlighet med direktiv
2003/71/EG och förordning (EG) nr 809/2004 innehåller en hän
visning till ett eller flera kreditbetyg ska emittenten, erbjudaren
eller en person som ansöker om upptagande till handel på en reg
lerad marknad säkerställa att prospektet också innehåller tydlig
information på framträdande plats om huruvida kreditbetygen
har utfärdats av ett kreditvärderingsinstitut som är etablerat i
gemenskapen och registrerat enligt denna förordning.
2.
Varje kreditvärderingsinstitut som är etablerat i gemenska
pen och registrerat i enlighet med denna förordning ska anses ha
utfärdat ett kreditbetyg om kreditbetyget har offentliggjorts på
kreditvärderingsinstitutets webbplats eller på något annat sätt eller
distribuerats till abonnenter och presenterats och offentliggjorts i
enlighet med skyldigheterna i artikel 10 och det tydligt framgår
att kreditbetyget är godkänt i enlighet med punkt 3 i denna artikel.
3.
Kreditvärderingsinstitut som är etablerade i gemenskapen
och registrerade i enlighet med denna förordning får godkänna ett
kreditbetyg som utfärdats i tredjeland endast om den kreditvärde
ringsverksamhet som ledde till att ett sådant kreditbetyg utfärda
des uppfyller följande villkor:
a) Kreditvärderingsverksamheten som ledde till utfärdandet av
det kreditbetyg som ska godkännas har helt eller delvis
utförts av det godkännande kreditvärderingsinstitutet eller av
kreditvärderingsinstitut som tillhör samma grupp.
b) Kreditvärderingsinstitutet har kontrollerat och kan fortlö
pande visa för de behöriga myndigheterna i hemmedlemssta
ten att den kreditvärderingsverksamhet som utförs av
kreditvärderingsinstitutet i tredjeland och som leder till utfär
dande av de kreditbetyg som ska godkännas uppfyller krav
som är minst lika stränga som de krav som anges i
artiklarna 6–12.
c) Förmågan hos den behöriga myndigheten i hemmedlemssta
ten för det godkännande kreditvärderingsinstitutet eller kol
legiet av behöriga myndigheter som avses i artikel 29
(kollegium) att bedöma och övervaka efterlevnaden av de
krav som anges i led b av kreditvärderingsinstitutet etablerat
i tredjeland är inte begränsad.
d) Kreditvärderingsinstitutet ska på begäran göra all information
tillgänglig för den behöriga myndigheten i hemmedlemssta
ten som denna behöver för att regelbundet övervaka efterlev
naden av kraven i denna förordning.
e) Det finns en saklig grund till att kreditbetyget utarbetas i ett
tredjeland.
f) Kreditvärderingsinstitutet som är etablerat i tredjelandet är
auktoriserat eller registrerat och är föremål för tillsyn i detta
tredjeland.
g) Lagstiftningen i det tredjelandet förhindrar att de behöriga
myndigheterna och andra offentliga myndigheter i detta tred
jeland ingriper när det gäller kreditbetygens innehåll och
kreditvärderingsmetoder.
h) Det finns lämpliga samarbetsarrangemang mellan den behö
riga myndigheten i hemmedlemsstaten för det godkännande
kreditvärderingsinstitutet och den relevanta behöriga myn
digheten för kreditvärderingsinstitutet etablerat i tredjeland.
Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska se till att
sådana samarbetsarrangemang minst fastställer
i) en mekanism för informationsutbyte mellan de berörda
behöriga myndigheterna, och
ii) förfaranden för samordning av tillsynsverksamheten för
att göra det möjligt för den behöriga myndigheten i
hemmedlemsstaten för det godkännande kreditvärde
ringsinstitutet att fortlöpande övervaka den kreditvärde
ringsverksamhet som ledde till utfärdandet av det
godkända kreditbetyget.
4.
Ett kreditbetyg som godkänts i enlighet med punkt 3 ska
anses vara ett kreditbetyg som utfärdats av ett kreditvärderings
institut som är etablerat inom gemenskapen och registrerat i
enlighet med denna förordning.
Ett kreditvärderingsinstitut som är etablerat inom gemenskapen
och registrerat i enlighet med denna förordning får inte använda
ett sådant system för godkännande i syfte att kringgå kraven i
denna förordning.
5.
Det kreditvärderingsinstitut som godkände ett kreditbetyg
som utfärdats i ett tredjeland i enlighet med punkt 3 ska bära det
fulla ansvaret för ett sådant kreditbetyg och för att de villkor som
anges där uppfylls.
6.
Om kommissionen, i enlighet med artikel 5.6, har erkänt att
ett tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ramar motsvarar kra
ven i denna förordning och att de arrangemang som avses i arti
kel 5.7 tagits i funktion, ska det kreditvärderingsinstitut som
godkänner kreditbetyg som utfärdas i detta tredjeland inte längre
vara skyldigt att verifiera eller visa att det villkor som anges i
punkt 3 g i den här artikeln är uppfyllt.
V
S
0
1
/
2
0
3
L
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
69
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/11
Artikel 5
Likvärdighet och certifiering baserad på likvärdighet
1.
Kreditbetyg för enheter som är etablerade eller finansiella
instrument som utfärdats i tredjeland och utfärdats av ett kredit
värderingsinstitut som är etablerat i ett tredjeland får användas i
gemenskapen i enlighet med artikel 4.1 utan att det godkänts i
enlighet med artikel 4.3, under förutsättning att
a) kreditvärderingsinstitutet är auktoriserat eller registrerat och
är föremål för tillsyn i detta tredjeland,
b) kommissionen har antagit ett beslut om likvärdighet i enlig
het med punkt 6 i denna artikel, och därmed erkänt att de
rättsliga och tillsynsmässiga ramarna i ett tredjeland är lik
värdiga med kraven i denna förordning,
c) de samarbetsarrangemang som avses i punkt 7 i den här arti
keln tagits i funktion,
d) de kreditbetyg som utfärdas av kreditvärderingsinstitutet och
dess kreditvärderingsverksamhet inte är systemviktiga för
den finansiella stabiliteten eller integriteten på finansmarkna
derna i en eller flera medlemsstater, och
e) kreditvärderingsinstitutet är certifierat i enlighet med punkt 2
i denna här artikeln.
2.
Det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1 får ansöka
om certifiering. Ansökan ska lämnas in till Europeiska värdepap
perstillsynskommittén (CESR) i enlighet med de tillämpliga
bestämmelserna i artikel 15. Inom fem arbetsdagar från motta
gande av ansökan ska CESR översända ansökan till de behöriga
myndigheterna i samtliga medlemsstater och uppmana dem att
överväga att bli medlemmar av det relevanta kollegiet i enlighet
med kriterierna i artikel 29.3 b. De behöriga myndigheter som har
beslutat att bli medlemmar i kollegiet ska underrätta CESR om
detta inom tio arbetsdagar från mottagande av inbjudan från
CESR. De behöriga myndigheter som meddelar CESR i enlighet
med denna punkt ska vara medlemmar i kollegiet. Inom tjugo
arbetsdagar från mottagandet av ansökan om certifiering ska
CESR utarbeta och på sin webbplats offentliggöra en förteckning
över de behöriga myndigheter som är medlemmar i kollegiet.
Inom tio arbetsdagar från offentliggörandet ska kollegiets med
lemmar välja en kontaktperson i enlighet med kriterierna i arti
kel 29.5. Efter inrättandet av kollegiet ska dess sammansättning
och funktionssätt styras av de tillämpliga bestämmelserna i
artikel 29.
3.
Behandlingen av ansökan om certifiering ska ske i enlighet
med de förfaranden som anges i artikel 16. Beslutet om certifie
ring ska baseras på de kriterier som anges i punkt 1 a–d i den här
artikeln.
Beslutet om certifiering ska meddelas och offentliggöras i enlig
het med artikel 18.
4.
Kreditvärderingsinstitutet får även ansöka separat om att
undantas
a) från fall till fall från skyldigheten att uppfylla några eller samt
liga krav i avdelning A i bilaga I och artikel 7.4 om det kan
visa att kraven inte är proportionella, mot bakgrund av
institutets verksamhets art, storlek och komplexitet, och
arten och omfattningen av dess utfärdande av kreditbetyg,
b) från kravet på fysisk närvaro i gemenskapen när ett sådant
krav skulle vara alltför betungande och oproportionellt mot
bakgrund av verksamhetens art, storlek och komplexitet, och
arten och omfattningen av dess utfärdande av kreditbetyg.
Vid bedömning av ansökan ska de behöriga myndigheterna ta
hänsyn till det ansökande kreditvärderingsinstitutets storlek, med
beaktande av dess verksamhets art, omfattning och komplexitet,
och arten och omfattningen av dess utfärdande av kreditbetyg,
såväl som inverkan av kreditbetyg som utfärdats av kreditvärde
ringsinstitutet på finansmarknadernas finansiella stabilitet eller
integritet i en eller flera medlemsstater. På grundval av dessa över
väganden får den behöriga myndigheten bevilja kreditvärderings
institutet ett sådant undantag.
5.
Besluten om undantag enligt punkt 4 i denna artikel ska
omfattas av de tillämpliga bestämmelser och förfaranden som
anges i artikel 16 med undantag för andra stycket i punkt 7 i den
artikeln. Om medlemmarna i det relevanta kollegiet inte lyckas nå
någon överenskommelse om huruvida de ska bevilja ett undan
tag till kreditvärderingsinstitutet ska kontaktpersonen anta ett
beslut med fullständig motivering.
För certifiering, inbegripet beviljande av undantag, och tillsyn ska
kontaktpersonen i tillämpliga fall utföra uppgifterna som den
behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten har när detta är
relevant.
6.
Kommissionen får anta beslut om likvärdighet i enlighet
med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 38.3, och
ange att den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i ett tredjeland
säkerställer att de kreditvärderingsinstitut som är auktoriserade
eller registrerade i detta tredjeland efterlever de rättsligt bindande
krav som är likvärdiga med de krav som härrör ur denna förord
ning och som är föremål för effektiv tillsyn och tillämpning i detta
tredjeland.
Ett tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ramar får anses vara
likvärdiga med denna förordning om tredjelandets ramar uppfyl
ler minst följande villkor:
a) Kreditvärderingsinstituten i tredjelandet är föremål för auk
torisering eller registrering och är fortlöpande föremål för
effektiv tillsyn och tillämpning.
b) Kreditvärderingsinstituten i det tredjelandet är föremål för
rättsligt bindande bestämmelser som är likvärdiga med dem
som anges i artiklarna 6–12 och i bilaga I.
c) Lagstiftningen i det tredjelandet förhindrar att tillsynsmyndig
heterna och andra offentliga myndigheter ingriper när det gäl
ler kreditbetygens innehåll och kreditvärderingsmetoderna.
Kommissionen ska närmare ange eller ändra kriterierna som avses
i andra stycket leden a-c för att ta hänsyn till utvecklingen på
finansmarknaderna. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke
väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det
föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 38.2.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
70
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
7.
Kontaktpersonen ska upprätta samarbetsavtal med de
berörda behöriga myndigheter i tredjeländer vars rättsliga och till
synsmässiga ramar har bedömts vara likvärdiga med denna för
ordning i enlighet med punkt 6. I sådana arrangemang ska minst
anges
a) mekanismen för informationsutbyte mellan de berörda behö
riga myndigheterna, och
b) förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet.
CESR ska samordna utarbetandet av samarbetsavtal med de
berörda behöriga myndigheter i medlemsstaterna och tredjelän
der vars rättsliga och tillsynsmässiga ramar har bedömts vara lik
värdiga med denna förordning i enlighet med punkt 6.
8.
Artiklarna 20, 24 och 25 ska i tillämpliga delar gälla certi
fierade kreditvärderingsinstitut och kreditbetyg som utfärdats av
dem.
AVDELNING II
UTFÄRDANDE AV KREDITBETYG
Artikel 6
Oberoende och undvikande av intressekonflikter
1.
Varje kreditvärderingsinstitut ska vidta alla nödvändiga
åtgärder för att se till att de kreditbetyg det utfärdar inte har påver
kats av någon faktiskt förekommande eller möjlig intressekonflikt
eller affärsrelation som berör det utfärdande kreditvärderingsin
stitutet, dess ledning, kreditanalytiker, anställda och andra fysiska
personer vars tjänster står till kreditvärderingsinstitutets förfo
gande eller under dess kontroll eller någon person som direkt eller
indirekt är knuten till det genom kontroll.
2.
För att säkerställa att punkt 1 iakttas ska varje kreditvärde
ringsinstitut uppfylla kraven i avsnitten A och B i bilaga I.
3.
På begäran av ett kreditvärderingsinstitut får den behöriga
myndigheten i hemmedlemsstaten undanta ett kreditvärderings
institut från skyldigheten att uppfylla kraven i bilaga I avsnitt A
punkterna 2, 5 och 6 och artikel 7.4, om kreditvärderingsinstitu
tet kan visa att kraven inte är proportionella med hänsyn till verk
samhetens art, omfattning och komplexitet, och till arten och
omfattningen av utfärdandet av kreditbetyg och att
a) kreditvärderingsinstitutet har färre än 50 anställda,
b) kreditvärderingsinstitutet har genomfört åtgärder och förfa
randen, i synnerhet mekanismer för intern kontroll, rappor
teringssystem och åtgärder för att säkerställa oberoende för
kreditvärderingsanalytiker och personer som godkänner kre
ditbetyg, och som säkerställer efterlevnad av de mål som fast
ställs i denna förordning, och
c) storleken på kreditvärderingsinstitutet inte har fastställts på
ett sådant sätt som gör att ett kreditvärderingsinstitut eller en
grupp av kreditvärderingsinstitut kan undvika att uppfylla
kraven i denna förordning.
När det gäller en grupp av kreditvärderingsinstitut ska de behö
riga myndigheterna säkerställa att minst ett av kreditvärderings
instituten i gruppen inte är undantaget från att uppfylla kraven i
bilaga I avsnitt A punkterna 2, 5 och 6 och artikel 7.4.
Artikel 7
Kreditvärderingsanalytiker, anställda och andra personer
som medverkar vid utfärdandet av kreditbetyg
1.
Varje kreditvärderingsinstitut ska se till att kreditvärde
ringsanalytiker, dess anställda och andra fysiska personer vars
tjänster ställts till förfogande för kreditvärderingsinstitutet eller
som står under dess kontroll och som direkt medverkar i kredit
värderingsverksamheten har tillfredsställande kunnande och erfa
renhet för de uppgifter de tilldelas.
2.
Varje kreditvärderingsinstitut ska se till att de personer som
avses i punkt 1 inte tillåts inleda eller delta i förhandlingar om
avgifter eller betalningar med någon kreditvärderad enhet, dess
anknutna tredje part eller personer som direkt eller indirekt är
knutna till den kreditvärderade enheten genom kontroll.
3.
Varje kreditvärderingsinstitut ska se till att de personer som
avses i punkt 1 uppfyller kraven i avsnitt C i bilaga I.
4.
Varje kreditvärderingsinstitut ska upprätta ett lämpligt sys
tem för gradvis rotation för kreditanalytiker och personer som
beslutar om kreditbetyg enligt avsnitt C i bilaga I. Detta rotations
system ska fungera så att enskilda personer ersätts successivt och
inte hela team samtidigt.
5.
Den bedömning som görs av kreditvärderingsanalytiker och
personer som godkänner kreditbetyg med avseende på deras pre
stationer och ersättningsnivåer får inte vara beroende av de intäk
ter som kreditvärderingsinstitutet får från kreditvärderade enheter
eller anknutna tredje parter.
Artikel 8
Metoder, modeller och grundläggande antaganden
1.
Varje kreditvärderingsinstitut ska offentliggöra de metoder,
modeller och grundläggande antaganden som det använder i sin
kreditvärderingsverksamhet enligt bilaga I avsnitt E punkt 5.
2.
Varje kreditvärderingsinstitut ska anta, införa och tillämpa
lämpliga åtgärder för att se till att de kreditbetyg det utfärdar byg
ger på en genomgripande analys av all den information som är
tillgänglig för institutet och som är relevant för dess analys inom
ramen för dess värderingsmetoder. Det ska vidta alla nödvändiga
V
S
2
1
/
2
0
3
L
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
71
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/13
åtgärder och förfaranden för att se till att den information det
använder för utfärdandet av kreditbetyg är av tillfredsställande
kvalitet och kommer från tillförlitliga källor.
3.
Varje kreditvärderingsinstitut ska använda värderingsmeto
der som är rigorösa, systematiska, konsekventa och som valide
ras på grundval av historiska erfarenheter, inklusive utfallstest.
4.
Om ett kreditvärderingsinstitut använder ett befintligt kre
ditbetyg som utfärdats av ett annat kreditvärderingsinstitut beträf
fande underliggande tillgångar eller strukturerade finansiella
instrument, får det inte vägra att utfärda ett kreditbetyg av en
enhet eller ett finansiellt instrument med hänvisning till att en del
av enheten eller det finansiella instrumentet tidigare har värderats
av ett annat kreditvärderingsinstitut.
Varje kreditvärderingsinstitut ska dokumentera alla tillfällen då
det under sin kreditvärderingsprocess avviker från befintliga kre
ditbetyg som utarbetats av något annat kreditvärderingsinstitut i
fråga om underliggande tillgångar eller strukturerade finansiella
instrument och därvid ange motiven till denna avvikande
bedömning.
5.
Varje kreditvärderingsinstitut ska bevaka sina kreditbetyg
och se över dem och sina värderingsmetoder fortlöpande och
minst en gång om året, särskilt när det sker väsentliga föränd
ringar som kan ha en inverkan på kreditbetyget. Varje kreditvär
deringsinstitut ska upprätta interna rutiner för att bevaka hur
kreditbetygen påverkas av ändringar i den makroekonomiska
utvecklingen eller av ändrade förhållanden på de finansiella
marknaderna.
6.
När ett kreditvärderingsinstitut ändrar de metoder, model
ler eller grundläggande antaganden som används för kreditvärde
ringsverksamheten, ska det
a) omedelbart, med samma kommunikationsmedium som
användes för distributionen av de berörda kreditbetygen,
upplysa om i vilken omfattning kreditbetygen förväntas
påverkas,
b) snarast möjligt och senast inom sex månader efter ändringen
se över de berörda kreditbetygen samt under mellantiden
hålla dessa kreditbetyg under observation, och
c) ompröva alla kreditbetyg som bygger på metoder, modeller
eller grundläggande antaganden som berörs av ändringen om
det efter översynen visar sig att den totala kombinerade effek
ten av ändringarna påverkar dessa kreditbetyg.
Artikel 9
Utkontraktering
Utkontraktering av viktiga operativa funktioner får inte ske på så
sätt att det väsentligt försämrar kvaliteten på kreditvärderingsin
stitutets interna kontroll och de behöriga myndigheternas möjlig
heter att bevaka att kreditvärderingsinstitutet fullgör sina
skyldigheter enligt denna förordning.
Artikel 10
Offentliggörande och presentation av kreditbetyg
1.
Varje kreditvärderingsinstitut ska offentliggöra alla sina kre
ditbetyg och eventuella beslut om att upphöra att utfärda kredit
betyg utan dröjsmål och inskränkningar av offentligheten. Om
man beslutar att avbryta en kreditvärdering ska den information
som lämnas innehålla fullständiga skäl för beslutet.
Första stycket ska även gälla kreditbetyg som distribueras till
abonnenter.
2.
Kreditvärderingsinstituten ska se till att presentationen och
behandlingen av kreditbetygen sker i enlighet med kraven i bilaga I
avsnitt D.
3.
När ett kreditvärderingsinstitut utfärdar kreditbetyg för
strukturerade finansiella instrument ska det se till att de betygska
tegorier som tilldelas strukturerade finansiella instrument hålls
klart åtskilda genom ytterligare symboler som särskiljer dem från
betygskategorier som används för andra kreditvärderade enheter,
finansiella instrument eller finansiella förpliktelser.
4.
Varje kreditvärderingsinstitut ska informera om sina riktlin
jer och förfaranden när det gäller kreditbetyg som det utfärdar på
eget initiativ.
5.
När ett kreditvärderingsinstitut utfärdar ett kreditbetyg på
eget initiativ ska det på framträdande plats ange huruvida den kre
ditvärderade enheten respektive en anknuten tredje part deltog i
kreditvärderingsprocessen eller inte och huruvida kreditvärde
ringsinstitutet hade tillgång till den kreditvärderade enhetens eller
en anknuten tredje parts redovisning eller andra relevanta interna
dokument.
Kreditbetyg som utfärdas på institutets eget initiativ ska anges
som sådana.
6.
Ett kreditvärderingsinstitut får inte använda namnet på en
behörig myndighet på ett sätt som anger eller antyder att myn
digheten stöder eller godkänner kreditvärderingsinstitutets kredit
betyg eller kreditvärderingsverksamhet.
Artikel 11
Allmän och periodisk information
1.
Varje kreditvärderingsinstitut ska ge fullständig offentlig
information om de förhållanden som anges i del I i avsnitt E i
bilaga I och omedelbart uppdatera den då ändringar skett.
2.
Kreditvärderingsinstituten ska göra information om sina
historiska resultat, inbegripet hur ofta kreditbetygen ändrats, och
tidigare utfärdade kreditbetyg och ändringar av dessa tillgänglig i
ett centralt arkiv som ska upprättas av CESR. Kreditvärderingsin
stituten ska lämna information till detta arkiv i en standardiserad
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
72
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
form som föreskrivs av CESR . CESR ska göra denna information
tillgänglig för allmänheten och offentliggöra sammanfattande
information om de huvudsakliga utvecklingstendenser som obser
verats på årlig basis.
3.
Varje kreditvärderingsinstitut ska årligen tillhandahålla
information om de förhållanden som anges i punkt 2 i del II i
avsnitt E i bilaga I till den behöriga myndigheten i sin hemmed
lemsstat och till CESR. De behöriga myndigheterna i hemmed
lemsstaterna ska meddela denna information till medlemmarna i
det relevanta kollegiet.
Artikel 12
Rapport om institutets interna organisation
Varje kreditvärderingsinstitut ska årligen offentliggöra en rapport
om sin interna organisation som innehåller information om de
förhållanden som anges i del III i avsnitt E i bilaga I. Offentliggö
randet ska ske senast tre månader efter utgången av varje räken
skapsår, och institutet ska hålla rapporten om institutets interna
organisation tillgänglig på sin webbplats under minst fem år.
Artikel 13
Avgifter för offentliggörande av information
Ett kreditvärderingsinstitut får inte ta ut någon avgift för informa
tion som lämnas i enlighet med artiklarna 8–12.
AVDELNING III
ÖVERVAKNING AV KREDITVÄRDERINGSVERKSAMHET
KAPITEL I
Registreringsförfarande
Artikel 14
Registreringskrav
1.
Under förutsättning att ett det är en juridisk person som är
etablerad inom gemenskapen ska ett kreditvärderingsinstitut
ansöka om den registrering som avses i artikel 2.1.
2.
Registreringen ska få verkan inom hela gemenskapens ter
ritorium så snart det registreringsbeslut som avses i artikel 16.7
eller artikel 17.7 som har utfärdats av den behöriga myndigheten
i hemmedlemsstaten har fått verkan enligt relevant nationell
lagstiftning.
3.
Ett registrerat kreditvärderingsinstitut ska fortlöpande upp
fylla villkoren för den ursprungliga registreringen.
Kreditvärderingsinstitutet ska utan otillbörligt dröjsmål underrätta
CESR, den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten och kon
taktpersonen om varje materiell ändring avseende villkoren för
den ursprungliga registreringen, inklusive varje etablering eller
avveckling av en filial inom gemenskapen.
4.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16 eller 17
ska den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten registrera
kreditvärderingsinstitutet om den efter bedömningen av ansökan
finner att kreditvärderingsinstitutet uppfyller de villkor för utfär
dande av kreditbetyg som anges i denna förordning, med beak
tande av artiklarna 4 och 6.
5.
De behöriga myndigheterna får inte införa några ytterligare
krav för registrering än de som föreskrivs i denna förordning.
Artikel 15
Registreringsansökan
1.
Kreditvärderingsinstitut ska lämna en registreringsansökan
till CESR. Ansökan ska innehålla uppgifter om de förhållanden
som anges i bilaga II.
2.
Om en grupp av kreditvärderingsinstitut ansöker om regist
rering ska instituten i gruppen inom sig utse ett institut som ska
lämna alla ansökningar till CESR på gruppens vägnar. Det utsedda
kreditvärderingsinstitutet ska lämna uppgifter om de förhållanden
som anges i bilaga II för samtliga institut inom gruppen.
3.
Kreditvärderingsinstitut ska lämna in sin ansökan på det
språk som krävs enligt lag i deras respektive medlemsstater och
dessutom på ett språk som är vanligt i internationella
finanskretsar.
En registreringsansökan som den behöriga myndigheten i hem
medlemsstaten får från CESR ska betraktas som inlämnad av det
berörda kreditvärderingsinstitutet.
4.
Inom fem arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska
CESR överlämna kopior av ansökan till de behöriga myndighe
terna i alla medlemsstater.
Inom tio dagar från mottagande av ansökan ska CESR ge den
behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ett utlåtande om
huruvida ansökan är fullständig.
5.
Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten och med
lemmarna av det relevanta kollegiet ska inom 25 arbetsdagar efter
mottagandet av registreringsansökan bedöma huruvida ansökan
är fullständig, och därvid beakta det utlåtande från CESR som
avses i punkt 4. Om ansökan inte är fullständig ska den behöriga
myndigheten i hemmedlemsstaten ange en tidsfrist inom vilken
kreditvärderingsinstitutet ska överlämna ytterligare information
till myndigheten och till CESR samt anmäla detta till medlem
marna i kollegiet och CESR.
När den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten har försäk
rat sig om att ansökan är fullständig ska myndigheten anmäla
detta till kreditvärderingsinstitutet, medlemmarna i kollegiet och
CESR.
6.
Inom fem arbetsdagar efter mottagandet av ytterligare infor
mation enligt punkt 5 ska CESR överlämna denna tilläggsinfor
mation till de behöriga myndigheterna i alla andra medlemsstater.
V
S
4
1
/
2
0
3
L
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
73
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/15
Artikel 16
De behöriga myndigheternas granskning av ett
kreditvärderingsinstituts registreringsansökan
1.
Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten och de
behöriga myndigheter som är medlemmar i det relevanta kolle
giet ska inom 60 arbetsdagar efter den anmälan som avses i arti
kel 15.5 andra stycket
a) tillsammans granska registreringsansökan, och
b) göra alla rimliga insatser för att nå en överenskommelse om
huruvida registrering av kreditvärderingsinstitutet ska bevil
jas eller avslås, på grundval av kreditvärderingsinstitutets
uppfyllande av de villkor som anges i denna förordning.
2.
Kontaktpersonen får förlänga granskningsperioden med 30
arbetsdagar, särskilt om kreditvärderingsinstitutet
a) avser att godkänna ett kreditbetyg som avses i artikel 4.3,
b) avser att använda sig av utkontrakterade tjänster, eller
c) begär undantag från krav på efterlevnad i enlighet med
artikel 6.3.
3.
Kontaktpersonen ska samordna granskningen av den ansö
kan som lämnats av kreditvärderingsinstitutet och se till att med
lemmarna i det relevanta kollegiet får all den information som är
nödvändig för granskningen av ansökan.
4.
Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska efter
den överenskommelse som avses i punkt 1 b utarbeta ett utkast
till beslut med fullständig motivering, och överlämna det till
kontaktpersonen.
Om medlemmarna i kollegiet inte når någon överenskommelse
ska den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten utarbeta ett
utkast till beslut om avslag på registreringsansökan med fullstän
dig motivering på grundval av skriftliga synpunkter från de med
lemmar i det relevanta kollegiet som motsätter sig registrering och
överlämna det till kontaktpersonen. De medlemmar i kollegiet
som anser att registrering bör beviljas ska utarbeta och överlämna
en ingående förklaring beträffande sina synpunkter till
kontaktpersonen.
5.
Inom 60 arbetsdagar efter den anmälan som avses i arti
kel 15.5 andra stycket, och under alla omständigheter inom 90
arbetsdagar när punkt 2 är tillämplig, ska kontaktpersonen till
CESR överlämna det fullständigt motiverade utkastet till beslut
om registrering eller avslag på ansökan, tillsammans med den
ingående förklaring som avses i punkt 4 andra stycket.
6.
CESR ska inom 20 dagar från mottagandet av det medde
lande som avses i punkt 5 ge råd till medlemmarna i det relevanta
kollegiet om kreditvärderingsinstitutets uppfyllande av kraven för
registrering. Efter det att de mottagit CESR:s råd ska kollegiets
medlemmar på nytt granska utkastet till beslut.
7.
Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska anta
ett fullständigt motiverat beslut om registrering eller avslag på
ansökan inom 15 arbetsdagar efter mottagandet av CESR:s råd.
Om den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten har en annan
uppfattning än CESR ska den redovisa den fullständiga motive
ringen till detta. Om CESR inte givit några råd, ska den behöriga
myndigheten i hemmedlemsstaten anta sitt beslut inom 30 arbets
dagar efter det att utkastet till beslut överlämnats till CESR enligt
punkt 5.
Om medlemmarna i det relevanta kollegiet fortfarande inte når
någon överenskommelse ska den behöriga myndigheten i hem
medlemsstaten anta ett beslut om avslag på registreringsansökan
med fullständig motivering, i vilket de behöriga myndigheterna
med avvikande åsikter ska anges tillsammans med en beskrivning
av deras synpunkter.
Artikel 17
De behöriga myndigheternas granskning av en
registreringsansökan från en grupp av
kreditvärderingsinstitut
1.
Kontaktpersonen och de behöriga myndigheter som är
medlemmar i det relevanta kollegiet ska inom 60 arbetsdagar efter
den anmälan som avses i artikel 15.5 andra stycket
a) tillsammans granska registreringsansökningarna, och
b) göra alla rimliga insatser för att nå en överenskommelse om
huruvida registrering för gruppen av kreditvärderingsinstitut
ska beviljas eller avslås, på grundval av kreditvärderingsinsti
tutens uppfyllande av de villkor som anges i denna
förordning.
2.
Kontaktpersonen får förlänga granskningsperioden med 30
arbetsdagar, särskilt om något av kreditvärderingsinstituten i
gruppen
a) avser att godkänna kreditbetyg som avses i artikel 4.3,
b) avser att använda sig av utkontrakterade tjänster, eller
c) begär undantag från krav på efterlevnad i enlighet med
artikel 6.3.
3.
Kontaktpersonen ska samordna granskningen av den ansö
kan som lämnats av gruppen av kreditvärderingsinstitut och se till
att medlemmarna i det relevanta kollegiet får all information som
är nödvändig för granskningen av ansökningarna.
4.
De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaterna ska efter
den överenskommelse som avses i punkt 1 b utarbeta separata
utkast till beslut med fullständig motivering för vart och ett av
kreditvärderingsinstituten i gruppen, och överlämna dem till
kontaktpersonen.
Om medlemmarna i kollegiet inte når någon överenskommelse
ska de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaterna utarbeta
utkast till beslut om avslag på registreringsansökan med fullstän
dig motivering på grundval av skriftliga synpunkter från de med
lemmar i kollegiet som motsätter sig registrering, och överlämna
dem till kontaktpersonen. De medlemmar i kollegiet som anser
att registrering bör beviljas ska utarbeta och överlämna en ingå
ende förklaring beträffande sina synpunkter till kontaktpersonen.
5.
Inom 60 arbetsdagar efter den anmälan som avses i arti
kel 15.5 andra stycket, och under alla omständigheter inom 90
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
74
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
arbetsdagar när punkt 2 är tillämplig, ska kontaktpersonen till
CESR överlämna det fullständigt motiverade utkastet till beslut
om registrering eller avslag på ansökan, tillsammans med den
ingående förklaring som avses i punkt 4 andra stycket.
6.
CESR ska inom 20 dagar från mottagandet av det medde
lande som avses i punkt 5 ge råd till medlemmarna i det relevanta
kollegiet om de kreditvärderingsinstituts som ingår i gruppen
uppfyllande av kraven för registrering. Efter det att de mottagit
CESR:s råd ska kollegiets medlemmar på nytt granska utkasten till
beslut.
7.
Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska anta
ett fullständigt motiverat beslut om registrering eller avslag på
ansökan inom 15 arbetsdagar efter mottagandet av CESR:s råd.
Om de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaterna har en
annan uppfattning än CESR ska de redovisa den fullständiga moti
veringen till detta. Om CESR inte givit några råd, ska de behöriga
myndigheterna i hemmedlemsstaterna anta sitt beslut inom 30
arbetsdagar efter det att utkastet till beslut överlämnats till CESR
enligt punkt 5.
Om medlemmarna i det relevanta kollegiet fortfarande inte når
någon överenskommelse om huruvida ett enskilt kreditvärde
ringsinstitut ska registreras eller ej ska de behöriga myndigheterna
i ett sådant kreditvärderingsinstituts hemmedlemsstater anta
beslut om avslag på registreringsansökan med fullständig motive
ring, i vilket de behöriga myndigheterna med avvikande åsikter
anges tillsammans med en beskrivning av deras synpunkter.
Artikel 18
Meddelande om beslut om registrering, avslag på
registreringsansökan eller återkallande av registrering av
kreditvärderingsinstitut
1.
Det berörda kreditvärderingsinstitutet ska underrättas av
den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om huruvida det
har registrerats eller ej inom fem arbetsdagar efter antagandet av
ett registreringsbeslut enligt artikel 16 eller 17. Om den behöriga
myndigheten i hemmedlemsstaten vägrar att registrera kreditvär
deringsinstitutet ska den i beslutet lämna en fullständig motive
ring till detta.
2.
Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska under
rätta kommissionen, CESR och övriga behöriga myndigheter om
ett beslut enligt artikel 16, 17 eller 20.
3.
Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över regist
rerade kreditvärderingsinstitut i enlighet med denna förordning i
Europeiska unionens officiella tidning och på sin webbplats. Denna
förteckning ska uppdateras inom 30 dagar från den underrättelse
som avses i punkt 2.
Artikel 19
Registrerings- och tillsynsavgifter
Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten får ta ut
registrerings- och/eller tillsynsavgifter av kreditvärderingsinstitu
tet. Registrerings- och/eller tillsynsavgifterna ska stå i proportion
till de kostnader som uppkommit för den behöriga myndigheten
i hemmedlemsstaten.
Artikel 20
Återkallande av registrering
1.
Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska åter
kalla ett kreditvärderingsinstituts registrering, om detta
a) uttryckligen avstår från registreringen eller inte har utfärdat
några kreditbetyg under de senaste sex månaderna,
b) har beviljats registrering efter att ha lämnat falska uppgifter
eller på annat sätt ha använt otillbörliga metoder,
c) inte längre uppfyller de villkor som gällde för registreringen,
eller
d) allvarligt eller upprepade gånger har överträtt bestämmel
serna i denna förordning om villkoren för kreditvärderings
institutens verksamhet.
2.
Om den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten anser
att ett av villkoren i punkt 1 har uppfyllts ska den underrätta kon
taktpersonen och nära samarbeta med medlemmarna i det rele
vanta kollegiet för att besluta huruvida registreringen för
kreditvärderingsinstitutet ska återkallas eller ej.
Medlemmarna i kollegiet ska utföra gemensamma bedömningar
och göra alla rimliga insatser för att nå en överenskommelse om
huruvida registreringen för kreditvärderingsinstitutet bör
återkallas.
Om ingen överenskommelse kan nås ska den behöriga myndig
heten i hemmedlemsstaten på begäran av någon av de övriga
medlemmarna i kollegiet eller på eget initiativ begära råd från
CESR. CESR ska ge sitt råd inom 15 arbetsdagar från mottagan
det av en sådan begäran.
Den behöriga myndigheten i varje hemmedlemsstat ska anta ett
enskilt beslut om återkallande av registrering på grundval av över
enskommelsen i kollegiet.
Om medlemmarna i kollegiet inte når någon överenskommelse
inom 30 arbetsdagar efter det att kontaktpersonen underrättades
om ärendet enligt första stycket får den behöriga myndigheten i
hemmedlemsstaten anta ett enskilt beslut om återkallande av
registrering. Alla avvikelser i beslutet från de synpunkter som de
övriga medlemmarna i kollegiet framfört och, i tillämpliga fall,
CESR:s råd, ska motiveras fullständigt.
3.
Om en behörig myndighet i en medlemsstat där kreditbe
tyg utfärdade av det berörda kreditvärderingsinstitutet används
anser att ett av de villkor som avses i punkt 1 har uppfyllts får den
begära att det relevanta kollegiet ska granska om villkoren för
återkallande av registrering är uppfyllda. Om den behöriga myn
digheten i hemmedlemsstaten beslutar att inte återkalla registre
ringen för kreditvärderingsinstitutet i fråga, ska den lämna en
fullständig motivering.
4.
Beslutet om återkallande av registreringen ska få verkan
omedelbart inom hela gemenskapen, med förbehåll för den över
gångsperiod för användningen av kreditbetyg som avses i
artikel 24.2.
V
S
6
1
/
2
0
3
L
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
75
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/17
KAPITEL II
CESR och behöriga myndigheter
Artikel 21
Europeiska värdepapperstillsynskommittén
1.
I de fall då så föreskrivs genom denna förordning ska CESR
ge råd till de behöriga myndigheterna. Dessa ska beakta CESR:s
råd innan de fattar något slutgiltigt beslut enligt denna förordning.
2.
Senast den 7 juni 2010 ska CESR utfärda vägledning om
a) registreringsprocessen och formerna för samordningen mel
lan behöriga myndigheter och med CESR, inbegripet om den
information som anges i bilaga II, och språk för ansökningar
som lämnas till CESR,
b) kollegiernas operativa funktion, inbegripet förfaranden för
fastställande av kollegiernas sammansättning, tillämpningen
av urvalskriterierna för den kontaktperson som avses i arti
kel 29.5 a–d och de skriftliga arrangemangen för kollegier
nas verksamhet och arrangemangen för samordning mellan
kollegier,
c) behöriga myndigheters tillämpning av systemet för godkän
nande enligt artikel 4.3, och
d) gemensamma normer för presentationen av den information,
inklusive struktur, format, metod och rapporteringsperiod,
som kreditvärderingsinstituten ska offentliggöra enligt arti
kel 11.2 och punkt 1 i del II av avsnitt E i bilaga I.
3.
Senast den 7 september 2010 ska CESR utfärda vägledning
om
a) tillämpningspraxis och -verksamheter som de behöriga myn
digheterna ska utföra enligt denna förordning,
b) gemensamma normer för bedömning av huruvida kreditvär
deringsmetoderna uppfyller kraven i artikel 8.3,
c) slag av åtgärder som avses i artikel 24.1 d för att säkerställa
att kreditvärderingsinstituten fortsätter att iaktta rättsliga
krav, och
d) information som kreditvärderingsinstitutet ska tillhandahålla
för ansökan om certifiering och för bedömningen av dess
systemvikt för finansmarknadernas finansiella stabilitet eller
integritet som avses i artikel 5.
4.
CESR ska årligen och för första gången den 7 december
2010 offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förord
ning. Rapporten ska särskilt innehålla en bedömning av hur de
kreditvärderingsinstitut som registrerats enligt denna förordning
har genomfört bilaga I.
5.
CESR ska samarbeta med kommittén för europeiska bank
tillsynsmyndigheter (CEBS), som inrättades genom kommissio
nens beslut 2009/78/EG
(1) EUT L 25, 29.1.2009, s. 23.
(1), och kommittén för europeiska
myndigheter med tillsyn över försäkringar och tjänstepensioner
(CEIOPS), som inrättades genom kommissionens beslut
2009/79/EG
(2) EUT L 25, 29.1.2009, s. 28.
(2) och ska samråda med dessa kommittéer före
offentliggörande av de riktlinjer som avses i punkterna 2 och 3.
Artikel 22
Behöriga myndigheter
1.
Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet för
genomförandet av denna förordning senast den 7 juni 2010.
2.
De behöriga myndigheterna ska ha tillräckligt stor och kun
nig personal för att kunna tillämpa denna förordning.
Artikel 23
De behöriga myndigheternas befogenheter
1.
Varken de behöriga myndigheterna eller några andra offent
liga myndigheter i medlemsstaterna får, när de utför sina uppgif
ter enligt denna förordning, göra ingrepp i innehållet i
kreditbetygen eller kreditvärderingsmetoderna.
2.
De berörda myndigheterna ska, i enlighet med nationell lag
stiftning, tilldelas alla de tillsyns- och undersökningsbefogenheter
som de behöver för att utföra sina uppgifter enligt denna förord
ning. De ska utöva dessa befogenheter
a) direkt,
b) i samarbete med andra myndigheter, eller
c) genom hänvändelse till de behöriga rättsliga myndigheterna.
3.
För att utföra sina uppgifter enligt denna förordning ska
behöriga myndigheter i enlighet med nationell rätt ha befogenhet
att vid utövandet av sina tillsynsbefogenheter
a) få tillgång till varje slag av dokument och att infordra kopior
av eller själva kopiera sådana dokument,
b) begära upplysningar från varje person och vid behov kalla in
och fråga ut personer för att inhämta upplysningar,
c) genomföra kontroller på plats med eller utan föranmälan,
och
d) begära uppgifter över tele- och datatrafik.
De behöriga myndigheterna får utnyttja de befogenheter som
avses i första stycket endast i förhållande till kreditvärderingsin
stitut, personer som medverkar i kreditvärderingsverksamhet, kre
ditvärderade enheter och anknutna tredje parter, de tredje parter
till vilka kreditvärderingsinstituten kontrakterar ut vissa uppgifter
eller viss verksamhet och andra personer som på annat sätt har
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
76
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
samband med eller är knutna till kreditvärderingsinstitut eller
kreditvärderingsverksamhet.
Artikel 24
Tillsynsåtgärder som utförs av de behöriga myndigheterna
i hemmedlemsstaten
1.
Om hemmedlemsstatens behöriga myndighet har konstate
rat att ett registrerat kreditvärderingsinstitut bryter mot de skyl
digheter som följer av denna förordning får den
a) återkalla registrering av det kreditvärderingsinstitutet i enlig
het med artikel 20,
b) tillfälligt förbjuda det kreditvärderingsinstitutet att utfärda
kreditbetyg med verkan inom hela gemenskapen,
c) tillfälligt upphäva användningen, i rättsligt reglerade sam
manhang, av kreditbetyg som utfärdats av det kreditvärde
ringsinstitutet med verkan inom hela gemenskapen,
d) vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att kreditvärderings
instituten fortsätter att iaktta rättsliga krav,
e) utfärda offentliga underrättelser,
f) överlämna ärenden till åtal till behöriga nationella
myndigheter.
2.
Kreditbetyg får fortsätta att användas i rättsligt reglerade
sammanhang efter antagandet av åtgärderna i punkt 1 a och c
under en tidsperiod som inte överstiger
a) tio arbetsdagar om det finns kreditbetyg för samma finan
siella instrument eller enhet vilka utfärdats av andra kredit
värderingsinstitut som är registrerade i enlighet med denna
förordning, eller
b) tre månader om det inte finns några kreditbetyg för samma
instrument eller enhet vilka utfärdats av andra kreditvärde
ringsinstitut som är registrerade i enlighet med denna
förordning.
En behörig myndighet får förlänga den period som föreskrivs i led
b i första stycket med tre månader i undantagsfall om det förelig
ger risk för marknadsstörningar eller finansiell instabilitet.
3.
Innan den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten vid
tar några av de åtgärder som anges i punkt 1 ska den underrätta
kontaktpersonen och samråda med medlemmarna i det relevanta
kollegiet. Medlemmarna i kollegiet ska göra alla rimliga insatser
för att nå en överenskommelse om huruvida några av de åtgärder
som anges i punkt 1 bör vidtas.
Om medlemmarna i kollegiet inte når någon överenskommelse
ska den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten på begäran
av någon av medlemmarna i kollegiet eller på eget initiativ begära
råd från CESR. CESR ska ge sitt råd inom tio arbetsdagar från
mottagandet av en sådan begäran.
Om medlemmarna i kollegiet inte når någon överenskommelse
om huruvida några av de åtgärder som anges i punkt 1 ska vidtas
inom 15 arbetsdagar efter det att kontaktpersonen underrättades
om ärendet enligt första stycket får den behöriga myndigheten i
hemmedlemsstaten anta ett beslut. Alla avvikelser i beslutet från
de synpunkter som de övriga medlemmarna i kollegiet framfört
och, i tillämpliga fall, CESR:s råd ska motiveras fullständigt. Den
behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska utan otillbörligt
dröjsmål underrätta kontaktpersonen och CESR om sitt beslut.
Denna punkt ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av
artikel 20.
Artikel 25
Tillsynsåtgärder av annan behörig myndighet än
hemmedlemsstatens
1.
Om en medlemsstats behöriga myndighet har konstaterat
att ett registrerat kreditvärderingsinstitut vars kreditbetyg används
inom dess territorium bryter mot sina skyldigheter enligt denna
förordning får den
a) anta alla de tillsynsåtgärder som anges i artikel 24.1 e och f,
b) anta de åtgärder som anges i artikel 24.1 d inom dess juris
diktion; och, när den gör detta, på lämpligt sätt beakta de
åtgärder som redan vidtagits eller planeras av den behöriga
myndigheten i hemmedlemsstaten,
c) tillfälligt upphäva användningen av kreditbetyg utgivna av
kreditvärderingsinstitutet i rättsligt reglerade sammanhang av
de institut som avses i artikel 4.1 vars stadgeenliga säte är
beläget inom dess jurisdiktion enligt den övergångsperiod
som avses i artikel 24.2,
d) begära att det relevanta kollegiet ska granska om de åtgärder
som avses i artikel 24.1 b, c eller d är nödvändiga.
2.
Innan den behöriga myndigheten antar de åtgärder som
anges i punkt 1 a, b eller c ska den underrätta kontaktpersonen
och samråda med medlemmarna i det relevanta kollegiet. Med
lemmarna i kollegiet ska göra alla rimliga insatser för att nå en
överenskommelse om huruvida några av de åtgärder som anges i
punkt 1 a och b ska vidtas. Om ingen enighet uppnås ska kon
taktpersonen på begäran av någon av medlemmarna i kollegiet
eller på eget initiativ begära råd från CESR. CESR ska ge sitt råd
inom tio arbetsdagar från mottagandet av en sådan begäran.
3.
Om medlemmarna i det relevanta kollegiet inte når någon
överenskommelse inom 15 arbetsdagar efter det att kontaktper
sonen underrättades om ärendet enligt punkt 2 får den behöriga
myndigheten i den berörda medlemsstaten anta ett beslut. Alla
avvikelser i beslutet från de synpunkter som de övriga medlem
marna i kollegiet framfört och, i tillämpliga fall, CESR:s råd, ska
motiveras fullständigt. Den behöriga myndigheten i den berörda
medlemsstaten ska utan otillbörligt dröjsmål underrätta kontakt
personen och CESR om sitt beslut.
4.
Denna artikel ska tillämpas utan att det påverkar tillämp
ningen av artikel 20.
V
S
8
1
/
2
0
3
L
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
77
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/19
KAPITEL III
Samarbete mellan behöriga myndigheter
Artikel 26
Skyldighet att samarbeta
1.
Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska samarbeta när
så krävs för tillämpningen av denna förordning, och detta även i
fall då ett beteende som undersöks inte strider mot någon gäl
lande bestämmelse i lag eller annan författning i en berörd
medlemsstat.
2.
De behöriga myndigheterna ska även ha ett nära samarbete
med de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över de
företag som avses i artikel 4.1.
Artikel 27
Utbyte av information
1.
De behöriga myndigheterna ska utan onödigt dröjsmål förse
varandra med de upplysningar som krävs för att de ska kunna
utföra sina uppgifter enligt denna förordning.
2.
De behöriga myndigheterna får till de behöriga myndighe
ter som ansvarar för tillsyn av de företag som avses i artikel 4.1,
till centralbankerna, Europeiska centralbankssystemet och Euro
peiska centralbanken, i deras egenskap av monetära myndigheter
och, där så är lämpligt, till andra offentliga myndigheter med
ansvar för att övervaka betalnings- och avvecklingssystem över
lämna konfidentiell information som ska användas för att de ska
kunna fullgöra sina uppgifter. Dessa myndigheter eller organ ska
inte heller hindras från att meddela de behöriga myndigheterna de
uppgifter dessa eventuellt behöver för att utföra sina uppgifter
enligt denna förordning.
Artikel 28
Samarbete vid en begäran som rör kontroller på plats eller
utredningar
1.
Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får begära
bistånd av den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat när
det gäller kontroller på plats eller utredningar.
Den begärande behöriga myndigheten ska underrätta CESR om
varje sådan begäran som avses i första stycket. Om utredningen
eller kontrollen har gränsöverskridande verkningar får de behö
riga myndigheterna begära att CESR åtar sig att samordna
åtgärden.
2.
Om en behörig myndighet tar emot en begäran från en
behörig myndighet i en annan medlemsstat om utförande av en
kontroll på plats eller utredning ska den vidta någon av följande
åtgärder:
a) Själv utföra kontrollen på plats eller utredningen.
b) Låta den behöriga myndighet som lämnat begäran delta i en
kontroll på plats eller utredning.
c) Låta den behöriga myndighet som lämnat begäran själv
utföra en kontroll på plats eller utredning.
d) Utse revisorer eller andra sakkunniga för att utföra kontrol
len på plats eller utredningen.
e) Samverka med övriga behöriga myndigheter vid utförandet
av vissa tillsynsuppgifter.
Artikel 29
Kollegier av behöriga myndigheter
1.
Inom tio arbetsdagar efter mottagandet av den registrerings
ansökan som avses i artikel 15 ska den behöriga myndigheten i
hemmedlemsstaten eller, för en grupp av kreditvärderingsinstitut,
den behöriga myndigheten i kreditvärderingsinstitutets hemmed
lemsstat som utsetts enligt artikel 15.2, inrätta ett kollegium av
behöriga myndigheter för att underlätta utövandet av de uppgif
ter som avses i artiklarna 4, 5, 6, 16, 17, 20, 24, 25 och 28.
2.
Kollegiet ska bestå av den behöriga myndigheten i hemmed
lemsstaten och av de behöriga myndigheter som avses i punkt 3,
om det rör sig om ett enda institut, eller av de behöriga myndig
heterna i hemmedlemsstaterna och de behöriga myndigheter som
avses i punkt 3, om det är fråga om en grupp av
kreditvärderingsinstitut.
3.
En annan behörig myndighet än den behöriga myndighe
ten i hemmedlemsstaten får när som helst besluta att bli medlem
i kollegiet förutsatt att
a) en filial som utgör en del av kreditvärderingsinstitutet eller av
ett av företagen i gruppen av kreditvärderingsinstitut är eta
blerat inom dess jurisdiktion, eller
b) användningen i rättsligt reglerade sammanhang av kreditbe
tyg utfärdade av det berörda kreditvärderingsinstitutet eller
den berörda gruppen av kreditvärderingsinstitut är omfat
tande eller har eller skulle kunna ha en väsentlig inverkan
inom dess jurisdiktion.
4.
Andra behöriga myndigheter än medlemmarna i det kolle
gium som avses i punkt 3 inom vilkas jurisdiktion kreditbetyg
som är utfärdade av det berörda kreditvärderingsinstitutet eller
den berörda gruppen av kreditvärderingsinstitut används får delta
i ett möte eller en verksamhet inom kollegiet.
5.
Inom 15 arbetsdagar efter det att kollegiet inrättades ska
dess medlemmar utse en kontaktperson, och samråda med CESR
om en överenskommelse inte kan nås. I detta syfte ska minst föl
jande kriterier beaktas:
a) Förhållandet mellan den behöriga myndigheten och kredit
värderingsinstitutet eller gruppen av kreditvärderingsinstitut.
b) I vilken utsträckning kreditbetyg kommer att användas i rätts
ligt reglerade sammanhang inom ett visst territorium eller
inom vissa territorier.
c) Den plats inom gemenskapen där kreditvärderingsinstitutet
eller gruppen av kreditvärderingsinstitut utför eller avser att
utföra den största delen av sin kreditvärderingsverksamhet.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
78
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
d) Administrativa hänsyn, optimering av bördorna och en
lämplig fördelning av arbetsbördan.
Medlemmarna i kollegiet ska se över valet av kontaktperson minst
vart femte år för att säkerställa att den utsedda kontaktpersonen
fortfarande är den mest lämpliga enligt de kriterier som avses i det
första stycket.
6.
Kontaktpersonen ska vara ordförande för kollegiets möten,
samordna dess verksamhet och säkerställa ett effektivt informa
tionsutbyte mellan medlemmarna i kollegiet.
7.
För att säkerställa ett nära samarbete mellan de behöriga
myndigheterna inom kollegiet ska kontaktpersonen inom tio
arbetsdagar upprätta skriftliga samordningsarrangemang inom
kollegiet i följande avseenden:
a) Information som ska utbytas mellan de behöriga
myndigheterna.
b) Beslutsprocessen mellan de behöriga myndigheterna utan att
detta påverkar tillämpningen av artiklarna 16, 17 och 20.
c) De fall då de behöriga myndigheterna ska samråda med
varandra.
d) De fall då de behöriga myndigheterna ska tillämpa det med
lingssystem som avses i artikel 31.
e) De fall då de behöriga myndigheterna får delegera tillsyns
uppgifter enligt artikel 30.
8.
Om ingen överenskommelse kan nås beträffande de skrift
liga samordningsarrangemangen enligt punkt 7 kan vilken med
lem i kollegiet som helst hänskjuta ärendet till CESR.
Kontaktpersonen ska på lämpligt sätt beakta CESR:s råd beträf
fande de skriftliga samordningsarrangemangen innan den god
känner deras slutliga utformning. De skriftliga
samordningsarrangemangen ska redovisas i ett dokument som
innehåller fullständiga motiveringar till varje betydande avvikelse
från CESR:s råd. Kontaktpersonen ska översända de skriftliga sam
ordningsarrangemangen till kollegiets medlemmar och till CESR.
Artikel 30
Delegering av uppgifter mellan behöriga myndigheter
Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten får delegera
någon eller några av sina uppgifter till den behöriga myndigheten
i en annan medlemsstat, förutsatt att denna myndighet godkän
ner detta. En sådan delegering ska inte påverka den delegerande
behöriga myndighetens ansvar.
Artikel 31
Medling
1.
CESR ska upprätta en medlingsmekanism som ska bidra till
att nå samsyn mellan berörda behöriga myndigheter.
2.
Om behöriga myndigheter har skiljaktiga meningar om en
bedömning eller åtgärd enligt denna förordning ska de begära råd
från CESR. De berörda behöriga myndigheterna ska på lämpligt
sätt beakta CESR:s råd och ska utförligt motivera varje avvikelse
från detta råd.
Artikel 32
Tystnadsplikt
1.
Tystnadsplikt ska gälla alla personer som arbetar eller har
arbetat för CESR, för den behöriga myndigheten eller för en myn
dighet eller person till vilken den behöriga myndigheten delege
rat uppgifter, inbegripet revisorer och andra sakkunniga som
arbetar på dess uppdrag. Information som omfattas av tystnads
plikt får inte lämnas ut till en annan person eller myndighet utom
när så krävs i samband med rättsliga åtgärder.
2.
All information som utbyts mellan CESR och behöriga
myndigheter och behöriga myndigheter sinsemellan enligt denna
förordning ska anses omfattas av tystnadsplikt, utom då CESR
eller den berörda behöriga myndigheten i samband med utbytet
anger att informationen får utlämnas eller då så krävs i samband
med rättsliga åtgärder.
Artikel 33
Utlämnande av information från en annan medlemsstat
En medlemsstats behöriga myndighet får endast utlämna infor
mation som den mottagit från en behörig myndighet i en annan
medlemsstat om den har fått uttryckligt medgivande i fråga om
detta av den behöriga myndighet som överlämnade informatio
nen och, i tillämpliga fall, om informationen endast utlämnas i de
syften för vilka den behöriga myndigheten gav sitt medgivande,
eller när sådant utlämnande krävs i samband med rättsliga
åtgärder.
KAPITEL IV
Samarbete med tredjeland
Artikel 34
Avtal om informationsutbyte
De behöriga myndigheterna får endast ingå samarbetsavtal om
utbyte av information med behöriga myndigheter i tredjeland om
den utlämnade informationen omfattas av garantier om tystnads
plikt som minst motsvarar dem som föreskrivs i artikel 32.
Sådant informationsutbyte ska vara avsett för dessa behöriga
myndigheter för fullgörandet av deras uppgifter.
I fråga om överföring av personuppgifter till tredjeland ska med
lemsstaterna tillämpa direktiv 95/46/EG.
Artikel 35
Utlämnande av information från tredjeländer
En medlemsstats behöriga myndighet får endast utlämna infor
mation som den mottagit från behöriga myndigheter i tredjelän
der om den har fått uttryckligt medgivande i fråga om detta av
V
S
0
2
/
2
0
3
L
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
79
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/21
den behöriga myndighet som överlämnade informationen och, i
tillämpliga fall, om informationen endast utlämnas i de syften för
vilka den behöriga myndigheten gav sitt medgivande, eller när
sådant utlämnande krävs i samband med rättsliga åtgärder.
AVDELNING IV
SANKTIONER, KOMMITTÉFÖRFARANDE, RAPPORTER SAMT
ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER
KAPITEL I
Sanktioner, kommittéförfarande och rapporter
Artikel 36
Sanktioner
Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträ
delser av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla erfor
derliga åtgärder för att se till att de tillämpas. De ska vara effektiva,
proportionella och avskräckande.
Medlemsstaterna ska se till att den behöriga myndigheten offent
liggör varje sanktion som har beslutats vid överträdelse av denna
förordning, utom i de fall då offentliggörandet skulle skapa all
varlig oro på finansmarknaderna eller orsaka de berörda parterna
oproportionellt stor skada.
Medlemsstaterna ska anmäla de regler som avses i första stycket
till kommissionen senast den 7 december 2010 och ska utan
dröjsmål anmäla varje följande ändring som påverkar dem.
Artikel 37
Ändringar av bilagorna
Kommissionen får ändra bilagorna för att ta hänsyn till utveck
lingen, däribland den internationella utvecklingen, på de finan
siella marknaderna, särskilt i fråga om nya finansiella instrument
och samstämmighet mellan tillsynsmetoder.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna
förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande
med kontroll som avses i artikel 38.2.
Artikel 38
Kommittéförfarande
1.
Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepappers
kommittén, som inrättades genom kommissionens beslut
2001/528/EG
(1) EGT L 191, 13.7.2001, s. 45.
(1).
2.
När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och
artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av
bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
3.
När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 och artikel 7
i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel
serna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre
månader.
Artikel 39
Rapporter
1.
Senast den 7 december 2012 ska kommissionen bedöma
tillämpningen av denna förordning, däribland i fråga om utnytt
jandet av kreditbetyg inom gemenskapen, effekten på koncentra
tionsnivån på marknaden för kreditbetyg, kostnader och fördelar
som uppstår genom effekterna av denna förordning och om
lämpligheten av att kreditvärderingsinstitutet får ersättning från
den kreditvärderade enheten (”issuer-pays”-modellen), och över
lämna en rapport om detta till Europaparlamentet och Europe
iska unionens råd.
2.
Senast den 7 december 2010 ska kommissionen mot bak
grund av diskussioner med de behöriga myndigheterna göra en
bedömning av hur avdelning III i denna förordning tillämpats, i
synnerhet när det gäller tillsynsmyndigheternas samarbete, CESR:s
rättsliga status samt tillsynspraxis. Kommissionen ska överlämna
en rapport om detta till Europaparlamentet och rådet, vid behov
åtföljd av förslag till en översyn av den avdelningen.
Den rapporten ska innehålla en hänvisning till kommissionens
förslag av den 12 november 2008 till förordning om kreditvär
deringsinstitut och rapporten från Europaparlamentets utskott för
ekonomi och valutafrågor om detta förslag av den 23 mars 2009.
3.
Senast den 7 december 2010 ska kommissionen mot bak
grund av utvecklingen på reglerings- och tillsynsområdet för kre
ditvärderingsinstitut i tredjeländer överlämna en rapport till
Europaparlamentet och rådet om följderna av denna utveckling
och av de övergångsbestämmelser som avses i artikel 40 för
finansmarknadernas stabilitet inom gemenskapen.
KAPITEL II
Övergångs- och slutbestämmelser
Artikel 40
Övergångsbestämmelser
Kreditvärderingsinstitut som bedrev verksamhet inom gemenska
pen före den 7 juni 2010 (befintliga kreditvärderingsinstitut) som
avser att ansöka om registrering enligt denna förordning ska anta
alla nödvändiga åtgärder för att följa dess bestämmelser senast
den 7 september 2010.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
80
L 302/22
SV
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
Kreditvärderingsinstitut ska tidigast den 7 juni 2010 ansöka om
registrering. Befintliga kreditvärderingsinstitut ska ansöka om
registrering senast den 7 september 2010.
Befintliga kreditvärderingsinstitut får fortsätta att utfärda kredit
betyg som får användas i rättsligt reglerade sammanhang av
finansinstitut enligt artikel 4.1, såvida inte registreringen avslås.
Om registreringen avslås ska artikel 24.2 tillämpas.
Artikel 41
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att
den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från dagen för dess ikraftträdande. Emellertid
ska
— artikel 4.1 tillämpas från och med den 7 december 2010, och
— artikel 4.3 f, g och h tillämpas från och med den 7 juni 2011.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den 16 september 2009.
På Europaparlamentets vägnar
J. BUZEK
Ordförande
På rådets vägnar
C. MALMSTRÖM
Ordförande
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
81
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/23
BILAGA I
OBEROENDE OCH UNDVIKANDE AV INTRESSEKONFLIKTER
Avsnitt A
Organisatoriska krav
1. Kreditvärderingsinstitutet ska ha en styrelse. Företagsledningen ska se till att
a) kreditvärderingsverksamheten är oberoende och inte är föremål för politisk och ekonomisk påverkan eller poli
tiskt och ekonomiskt tvång,
b) intressekonflikter upptäcks, hanteras och rapporteras på ett korrekt sätt,
c) kreditvärderingsinstitutet uppfyller de övriga kraven i denna förordning.
2. Ett kreditvärderingsinstitut ska ha en organisation som säkerställer att dess affärsmässiga intressen inte äventyrar obe
roendet och noggrannheten i kreditvärderingsverksamheten.
Företagsledningen i ett kreditvärderingsinstitut ska ha gott anseende och besitta tillfredsställande kunnande och erfa
renheter samt säkerställa en sund och ansvarsfull ledning av kreditvärderingsinstitutet.
Minst en tredjedel och minst två av ledamöterna i styrelsen i ett kreditvärderingsinstitut ska vara oberoende ledamöter,
som inte direkt medverkar i kreditvärderingsverksamheten.
Ersättningen till de oberoende ledamöterna i styrelsen ska inte vara kopplad till kreditvärderingsinstitutets affärsmäs
siga resultat och ha en sådan konstruktion att den säkerställer att deras bedömningar är oberoende. Förordnandet av
de oberoende ledamöterna i styrelsen ska avse en på förhand överenskommen period som inte överstiger fem år och
inte kan förnyas. De oberoende ledamöterna i styrelsen får endast avsättas på grund av tjänstefel eller otillräcklighet i
tjänsten.
Majoriteten av ledamöterna i styrelsen, däribland dess oberoende ledamöter, ska ha tillräckligt kunnande om finan
siella tjänster. Förutsatt att kreditvärderingsinstitutet utfärdar kreditbetyg för strukturerade finansiella instrument bör
minst en oberoende ledamot och en annan ledamot i styrelsen ha djupgående kunskaper och erfarenhet på företags
ledningsnivå av marknaderna för strukturerade finansiella instrument.
Utöver sitt övergripande ansvar som styrelseledamöter ska de oberoende ledamöterna i styrelsen ha den särskilda upp
giften att övervaka
a) utvecklingen av kreditvärderingspolicyn och av de metoder som kreditvärderingsinstitutet använder i
kreditvärderingsverksamheten,
b) effektiviteten i kreditvärderingsinstitutets interna system för kvalitetskontroll i samband med
kreditvärderingsverksamheten,
c) effektiviteten i de åtgärder och förfaranden som inrättats för att säkerställa att eventuella intressekonflikter upp
täcks, undanröjs eller hanteras och rapporteras på ett korrekt sätt,
d) i regelefterlevnads- och bolagsstyrningsförfaranden, däribland ändamålsenligheten av den översynsfunktion som
avses i punkt 9 i detta avsnitt.
Yttranden från de oberoende ledamöterna i styrelsen i de frågor som avses i leden a–d ska regelbundet läggas fram för
styrelsen och göras tillgängliga för den behöriga myndigheten när den så begär.
3. Ett kreditvärderingsinstitut ska fastställa lämpliga riktlinjer och rutiner som säkerställer att det uppfyller sina skyldig
heter enligt denna förordning.
4. Ett kreditvärderingsinstitut ska tillämpa sunda förfaranden för förvaltning och redovisning samt ha mekanismer för
internkontroll och effektiva riskbedömningsmetoder samt effektiva kontroll- och skyddssystem för sina
informationsbehandlingssystem.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
82
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
Dessa interna kontrollmekanismer ska vara utformade så att de säkerställer att beslut och förfaranden efterlevs på alla
nivåer inom kreditvärderingsinstitutet.
Ett kreditvärderingsinstitut ska tillämpa och upprätthålla beslutsförfaranden och organisationsstrukturer där rappor
teringsvägar anges klart och tydligt och på ett dokumenterat sätt samt funktioner och ansvarsområden fördelas.
5. Ett kreditvärderingsinstitut ska införa och upprätthålla en permanent och effektiv funktion för regelefterlevnad som
arbetar oberoende. Denna funktion för regelefterlevnad ska övervaka och rapportera om i vilken mån kreditvärderings
institutet och dess anställda efterlever kreditvärderingsinstitutets skyldigheter enligt denna förordning. Funktionen för
regelefterlevnad ska:
a) Övervaka och regelbundet bedöma om de åtgärder och förfaranden som inrättats i enlighet med punkt 3 är lämp
liga och effektiva samt utvärdera de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa eventuella brister i kreditvärderings
institutets efterlevnad av sina skyldigheter.
b) Råda och stödja ledningen, kreditvärderingsanalytiker, anställda och alla andra fysiska personer som ställer sina
tjänster till kreditvärderingsinstitutets förfogande eller som står under dess kontroll samt alla personer som genom
kontroll direkt eller indirekt är knutna till kreditvärderingsinstitutet och som ansvarar för kreditvärderingsverk
samhet, så att de alla uppfyller kreditvärderingsinstitutets skyldigheter enligt denna förordning.
6. För att funktionen för regelefterlevnad ska kunna fullgöra sina uppgifter korrekt och på ett oberoende sätt ska kredit
värderingsinstitutet säkerställa att följande villkor är uppfyllda:
a) Funktionen för regelefterlevnad har de befogenheter och resurser och den sakkunskap som krävs samt tillgång till
all relevant information.
b) En person utses att ansvara för funktionen för regelefterlevnad och för all rapportering i fråga om regelefterlevnad
som krävs i punkt 3.
c) Ledningen, kreditvärderingsanalytiker, anställda och alla andra fysiska personer som ställer sina tjänster till kre
ditvärderingsinstitutets förfogande eller som står under dess kontroll samt alla personer som genom kontroll direkt
eller indirekt är knutna till kreditvärderingsinstitutet och som deltar i funktionen för regelefterlevnad ska inte delta
i den kreditvärderingsverksamhet som de övervakar.
d) Ersättningen till personen som ansvarar för regelefterlevnaden är inte kopplad till kreditvärderingsinstitutets affärs
mässiga resultat och har en sådan konstruktion att den säkerställer oberoendet i hans eller hennes bedömningar.
Personen som ansvarar för regelefterlevnaden ska se till att eventuella intressekonflikter bland de personer som står till
förfogande för funktionen för regelefterlevnad upptäcks och undanröjs på ett korrekt sätt.
Personen som ansvarar för regelefterlevnaden ska regelbundet rapportera om fullgörandet av sitt uppdrag till företags
ledningen och till de oberoende ledamöterna i styrelsen.
7. Ett kreditvärderingsinstitut ska införa lämpliga och effektiva organisatoriska och administrativa arrangemang för att
förebygga, upptäcka, undanröja eller hantera och rapportera eventuella intressekonflikter som avses i punkt 1 i avsnitt
B. Det ska se till att alla väsentliga hot mot kreditvärderingsverksamhetens oberoende dokumenteras, inklusive hot mot
de bestämmelser om kreditvärderingsanalytiker som avses i avsnitt C, liksom de skyddsåtgärder som tillämpats för att
mildra hoten.
8. Ett kreditvärderingsinstitut ska använda lämpliga system, resurser och förfaranden för att säkerställa kontinuitet och
regelbundenhet i utförandet av sin kreditvärderingsverksamhet.
9. Ett kreditvärderingsinstitut ska upprätta en översynsfunktion som ska ansvara för att periodiskt se över dess metoder,
modeller och grundläggande antaganden, såsom matematiska antaganden eller korrelationsantaganden, och eventuella
väsentliga ändringar av dem samt dessa metoders, modellers och grundläggande antagandens lämplighet om de används
eller avses att användas för bedömningen av nya finansiella instrument.
Denna översynsfunktion ska vara oberoende i förhållande till de företagsavdelningar som ansvarar för kreditvärde
ringsverksamheten och rapportera till ledamöterna i den styrelse som avses i punkt 2 i detta avsnitt.
10. Ett kreditvärderingsinstitut ska övervaka och utvärdera lämpligheten och effektiviteten i sina system, interna kontroll
mekanismer och övriga rutiner som upprättats i enlighet med denna förordning och vidta lämpliga åtgärder för att
avhjälpa eventuella brister.
V
S
4
2
/
2
0
3
L
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
83
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/25
Avsnitt B
Operativa krav
1. Ett kreditvärderingsinstitut ska tydligt påvisa och undanröja eller på ett tillfredsställande sätt hantera samt på framträ
dande plats rapportera om eventuella faktiskt förekommande eller möjliga intressekonflikter som kan påverka de ana
lyser och bedömningar som görs av dess kreditanalytiker och anställda liksom av alla andra fysiska personer vars tjänster
står till kreditvärderingsinstitutets förfogande eller under dess kontroll och som direkt medverkar i utfärdandet av kre
ditbetyg samt personer som godkänner kreditbetyg.
2. Ett kreditvärderingsinstitut ska offentliggöra namnen på de kreditvärderade enheter eller anknutna tredje parter från vilka
det erhåller mer än 5 % av sina årliga intäkter.
3. Ett kreditvärderingsinstitut ska inte utfärda något kreditbetyg under någon av följande omständigheter, eller ska när det
gäller ett befintligt kreditbetyg omedelbart redovisa att kreditbetyget eventuellt har påverkats om
a) kreditvärderingsinstitutet eller personer som avses i punkt 1 äger, direkt eller indirekt, finansiella instrument i den
kreditvärderade enheten eller i en anknuten tredje part eller har något annat direkt eller indirekt ägarintresse i denna
enhet eller part med undantag av innehav genom diversifierade fondprogram eller förvaltade medel, inbegripet pen
sionsfonder och livförsäkring,
b) kreditbetyget har utfärdats för den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part som direkt eller indirekt är
knuten till kreditvärderingsinstitutet genom kontroll,
c) den person som avses i punkt 1 är ledamot i den kreditvärderade enhetens eller anknutna tredje partens styrelse,
eller
d) en kreditvärderingsanalytiker som deltagit i fastställandet av ett kreditbetyg eller en person som godkänt kreditbe
tyget har haft en sådan relation till den kreditvärderade enheten eller till tredje parter som är anknutna till denna
som eventuellt kan orsaka en intressekonflikt.
Ett kreditvärderingsinstitut ska också omedelbart bedöma om det finns skäl att ompröva eller dra tillbaka ett befintligt
kreditbetyg.
4. Ett kreditvärderingsinstitut ska inte tillhandahålla konsult- eller rådgivningstjänster till den kreditvärderade enheten eller
en anknuten tredje part i fråga om dennas företagsstruktur, juridiska struktur, tillgångar, skulder eller verksamheter.
Ett kreditvärderingsinstitut får tillhandahålla andra tjänster än utfärdande av kreditbetyg (nedan kallade verksamhetsan
knutna tjänster). Verksamhetsanknutna tjänster utgör inte en del av kreditvärderingsverksamheten. De omfattar mark
nadsprognoser, uppskattningar av ekonomiska trender, prissättningsanalyser och andra allmänna analyser av data samt
tillhörande distributionstjänster.
Ett kreditvärderingsinstitut ska säkerställa att tillhandahållandet av verksamhetsanknutna tjänster inte medför intresse
konflikter med dess kreditvärderingsverksamhet och ska i de slutgiltiga kreditvärderingsrapporterna redovisa de verk
samhetsanknutna tjänster som tillhandahållits för den kreditvärderade enhetens eller anknuten tredje parts räkning.
5. Ett kreditvärderingsinstitut ska säkerställa att dess kreditvärderingsanalytiker eller personer som godkänner kreditbetyg
varken formellt eller informellt ger förslag eller rekommendationer om utformningen av strukturerade finansiella instru
ment för vilka institutet förväntas utfärda kreditbetyg.
6. Ett kreditvärderingsinstitut ska utforma sina rapporterings- och kommunikationsvägar så att de säkerställer att de per
soner som avses i punkt 1 är oberoende av kreditvärderingsinstitutets övriga verksamhet som sker på affärsmässig basis.
7. Ett kreditvärderingsinstitut ska se till att det finns tillfredsställande dokumentation, och vid behov verifieringskedjor för
dess kreditvärderingsverksamhet. Denna dokumentation ska omfatta följande:
a) För varje beslut om kreditbetyg, uppgifter om vilka kreditvärderingsanalytiker som deltagit i fastställandet av kre
ditbetyget, vilka som godkänt kreditbetyget, huruvida kreditbetyget begärts av en utomstående part eller har utfär
dats på kreditvärderingsinstitutets eget initiativ samt det datum då kreditvärderingen gjordes.
b) Räkenskaper över avgifter som mottagits från kreditvärderade enheter eller anknutna tredje parter eller från använ
dare av kreditbetyg.
c) Räkenskaper för varje abonnent av kreditbetyg eller tillhörande tjänster.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
84
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
d) Dokumentation över de etablerade förfaranden och metoder som kreditvärderingsinstitutet använder för att fast
ställa kreditbetyg.
e) Den interna dokumentation och de interna akter, inklusive icke-offentliga uppgifter och arbetsdokument, som fun
gerat som underlag för beslut om kreditbetyg.
f)
Kreditanalysrapporter, kreditbedömningsrapporter samt privata kreditvärderingsrapporter och intern dokumenta
tion inklusive icke-offentliga uppgifter och arbetsdokument, som fungerat som underlag för yttrandena i dessa
rapporter.
g) Dokumentation över de förfaranden och åtgärder som kreditvärderingsinstitutet genomfört för att uppfylla bestäm
melserna i denna förordning.
h) Kopior av interna och externa meddelanden, inklusive e-postmeddelanden, som mottagits och sänts av kreditvär
deringsinstitutet och dess anställda och som rör kreditvärderingsverksamheten.
8. Dokumentation och verifieringskedjor som avses i punkt 7 ska förvaras i det registrerade kreditvärderingsinstitutets loka
ler under minst fem år och på begäran göras tillgängliga för de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten.
Om kreditvärderingsinstitutets registrering återkallas ska dokumentationen bevaras under en ytterligare period på minst
tre år.
9. Dokumentation över handlingar i vilka anges de respektive rättigheterna och skyldigheterna enligt avtal om tillhanda
hållande av kreditvärderingstjänster för kreditvärderingsinstitutet och den kreditvärderade enheten eller dess anknutna
tredje parter ska bevaras minst under den tid som relationen med den enheten eller dess anknutna tredje parter varar.
Avsnitt C
Regler om kreditvärderingsanalytiker och andra personer som direkt medverkar i kreditvärderingsverksamhet
1. Kreditanalytiker och kreditvärderingsinstitutets anställda samt andra fysiska personer som ställt sina tjänster till kredit
värderingsinstitutets förfogande eller som står under dess kontroll och som direkt medverkar i kreditvärderingsverksam
heten och deras närstående enligt förteckningen i artikel 1.2 i direktiv 2004/72/EG
(1) Kommissionens direktiv 2004/72/EG av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när
det gäller godtagen marknadspraxis, definition av insiderinformation rörande råvaruderivat, upprättande av förteckningar över personer
som har tillgång till insiderinformation, anmälan av transaktioner som utförs av personer i ledande ställning och rapportering av miss
tänkta transaktioner (EUT L 162, 30.4.2004, s. 70).
(1) får inte köpa eller sälja eller inleda
någon annan transaktion med något finansiellt instrument som emitterats, garanterats eller på annat sätt varit föremål
för insatser från någon kreditvärderad enhet som hör till dem som dessa personer har primärt analysansvar för med
undantag av innehav genom diversifierade fondprogram eller förvaltade medel, inbegripet pensionsfonder och
livförsäkring.
2. Ingen person som avses i punkt 1 får delta i eller på annat sätt påverka fastställandet av kreditbetyg för en viss kredit
värderad enhet om denna person
a) äger finansiella instrument i den kreditvärderade enheten med undantag av innehav genom diversifierade
fondprogram,
b) äger finansiella instrument i någon enhet som är anknuten till en kreditvärderad enhet, om detta ägande kan, eller
allmänt uppfattas kunna, orsaka en intressekonflikt, med undantag av innehav genom diversifierade fondprogram,
eller
c) nyligen har varit anställd eller haft någon relation, affärsmässig eller ej, med den kreditvärderade enheten som kan,
eller allmänt uppfattas kunna, orsaka en intressekonflikt.
3. Kreditvärderingsinstitut ska säkerställa att personer som avses i punkt 1
a) vidtar alla rimliga åtgärder för att skydda egendom och dokumentation i kreditvärderingsinstitutets ägo från bedrä
geri, stöld eller missbruk, med beaktande av deras verksamhets art, omfattning och komplexitet och arten och
omfattningen av deras kreditvärderingsverksamhet,
b) inte utlämnar någon information om kreditbetyg eller möjliga framtida kreditbetyg som utfärdas av institutet utom
till den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part,
V
S
6
2
/
2
0
3
L
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
85
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/27
c) inte vidarebefordrar förtrolig information som anförtrotts kreditvärderingsinstitutet till kreditanalytiker och
anställda hos någon person med direkt eller indirekt anknytning till det genom kontroll samt någon annan fysisk
person vars tjänster ställs till förfogande för någon person som direkt eller indirekt är knuten till det genom kon
troll eller som står under dennes kontroll och som direkt medverkar i kreditvärderingsverksamheten, och
d) inte använder eller vidarebefordrar förtrolig information i samband med handel med finansiella instrument eller i
något annat syfte förutom inom ramen för kreditvärderingsverksamheten.
4. Personer som avses i punkt 1 får inte begära eller ta emot pengar, gåvor eller förmåner från någon som omfattas av kre
ditvärderingsinstitutets affärsverksamhet.
5. Om en person som avses i punkt 1 anser att en annan sådan person har begått en handling som han eller hon betraktar
som olaglig ska han eller hon omedelbart rapportera detta till personen med ansvar för regelefterlevnad, utan att detta
får negativa följder för den rapporterande personen.
6. Om en kreditanalytiker avslutar sin anställning och börjar en tjänst på en kreditvärderad enhet vars kreditbetyg han eller
hon har medverkat i bedömningen av, eller i ett finansiellt företag med vilket han eller hon har haft kontakter inom
ramen för sina uppgifter på kreditvärderingsinstitutet, ska kreditvärderingsinstitutet se över det arbete som kreditvärde
ringsanalytikern utfört med anknytning till enheten i fråga under de två åren innan han eller hon lämnade institutet.
7. En person som avses i punkt 1 får inte tillträda någon tjänst i den centrala ledningen för en kreditvärderad enhet eller
anknuten tredje part förrän sex månader har gått sedan kreditvärderingen.
8. Vid tillämpning av artikel 7.4 ska kreditvärderingsinstituten säkerställa att
a) ledande kreditvärderingsanalytiker inte deltar i kreditvärderingsverksamhet när det gäller samma kreditvärderade
enhet eller dess anknutna tredje parter under längre tid än fyra år,
b) kreditvärderingsanalytiker inte deltar i kreditvärderingsverksamhet när det gäller samma kreditvärderade enhet eller
dess anknutna tredje parter under längre tid än fem år,
c) personer som godkänner kreditbetygen inte deltar i kreditvärderingsverksamhet när det gäller samma kreditvärde
rade enhet eller dess anknutna tredje parter under längre tid än sju år.
De personer som avses i första stycket leden a, b och c får inte delta i kreditvärderingsverksamhet som berör den kre
ditvärderade enheten eller de anknutna tredje parter som avses i första stycket inom två år efter slutet på de perioder
som anges i dessa led.
Avsnitt D
Regler om presentationen av kreditbetyg
I. Allmänna krav
1. Varje kreditvärderingsinstitut ska säkerställa att det i kreditbetyget tydligt och på framträdande plats anges namn och
befattning för den ledande kreditvärderingsanalytikern för den aktuella kreditvärderingen samt namn och befatt
ning för den person som i första hand ansvarade för godkännandet av kreditbetyget.
2. Varje kreditvärderingsinstitut ska minst säkerställa följande:
a) Alla materiella källor, inbegripet den kreditvärderade enheten eller, i tillämpliga fall, en anknuten tredje part
som använts vid utarbetandet av kreditbetyget anges, tillsammans med en uppgift om huruvida kreditbetyget
har meddelats den kreditvärderade enheten eller dess anknutna tredje part och ändrats efter detta meddelande
innan det utfärdades.
b) Den metod eller version av metod som huvudsakligen har använts för att fastställa kreditbetyget anges tydligt
med hänvisning till en fullständig beskrivning av den. Om kreditbetyget bygger på mer än en metod, eller om
investerarna skulle kunna förledas att förbise andra viktiga aspekter av kreditbetyget, däribland eventuella
väsentliga anpassningar och avvikelser, på grund av att det endast hänvisas till den huvudsakliga metoden ska
kreditvärderingsinstitutet förklara detta förhållande i kreditbetyget och ange hur de olika metoderna eller dessa
andra aspekter har beaktats i kreditbetyget.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
86
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
c) Innebörden av varje betygskategori, definitionen av fallissemang eller återvinning förklaras och eventuella skä
liga riskvarningar anges, däribland en känslighetsanalys av de relevanta grundläggande antagandena, såsom
matematiska antaganden eller korrelationsantaganden, tillsammans med kreditbetyg för såväl det minst som
det mest gynnsamma scenariot.
d) Den dag då kreditbetyget först publicerades och dagen för den senaste uppdateringen anges tydligt på fram
trädande plats.
e) Det uppges huruvida kreditbetyget rör nyligen utfärdade finansiella instrument och huruvida kreditvärderings
institutet värderar det finansiella instrumentet för första gången.
3. Kreditvärderingsinstitutet ska underrätta den kreditvärderade enheten senast tolv timmar före offentliggörandet av
kreditbetyget och de huvudsakliga skäl som ligger till grund för kreditbetyget, så att enheten har möjlighet att upp
märksamma kreditvärderingsinstitutet på eventuella sakfel.
4. När ett kreditvärderingsinstitut offentliggör ett kreditbetyg ska det tydligt på framträdande plats i kreditbetyget ange
eventuella attribut och begränsningar för kreditvärderingen. När ett kreditvärderingsinstitut offentliggör ett kredit
betyg ska det särskilt ange på framträdande plats i varje kreditbetyg om det anser att den tillgängliga informationen
om den kreditvärderade enheten har varit av tillfredsställande kvalitet och i vilken utsträckning det har kontrollerat
information som har lämnats till det av den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part. Om ett kredit
betyg berör ett slag av enhet eller finansiellt instrument som det endast finns begränsade historiska uppgifter för,
ska kreditvärderingsinstitutet på framträdande plats klargöra vilka begränsningar som gäller för kreditbetyget.
I fall då det råder sådan brist på tillförlitliga uppgifter, då strukturen på ett nytt slag finansiellt instrument är så kom
plex eller då kvaliteten på den tillgängliga informationen är så otillfredsställande att man allvarligt måste ifrågasätta
om kreditvärderingsinstitutet förmår att ta fram ett trovärdigt kreditbetyg ska institutet avstå från att utfärda ett kre
ditbetyg eller återkalla befintliga kreditbetyg.
5. När ett kreditvärderingsinstitut tillkännager ett nytt kreditbetyg ska det i sina pressmeddelanden eller rapporter för
klara vilka faktorer som i första hand legat till grund för kreditbetyget.
Om den information som anges i punkterna 1, 2 och 4 skulle vara oproportionellt omfattande i förhållande till läng
den på det distribuerade rapporten ska det vara tillräckligt att tydligt och på framträdande plats i rapporten hänvisa
till en plats där man lätt kan få direkt tillgång till sådan information, t.ex. en direktlänk till informationen på en lämp
lig webbplats som kreditvärderingsinstitutet disponerar över.
II. Ytterligare krav för kreditbetyg för strukturerade finansiella instrument
1. När ett kreditvärderingsinstitut värderar ett strukturerat finansiellt instrument ska det i kreditbetyget lämna all infor
mation om de förlust- och kassaflödesanalyser som det har utfört eller förlitar sig på samt ange eventuella förvän
tade ändringar av kreditbetyget.
2. Varje kreditvärderingsinstitut ska ange nivån på den bedömning det har genomfört i fråga om de förfaranden för
”due diligence” som har genomförts när det gäller underliggande finansiella instrument eller andra tillgångar för
strukturerade finansiella instrument. Kreditvärderingsinstitutet ska ange om det har utfört någon bedömning av
sådana förfaranden för ”due diligence” eller om det har förlitat sig på en tredjepartsbedömning och ange hur resul
tatet av denna bedömning har påverkat kreditbetyget.
3. När ett kreditvärderingsinstitut utfärdar kreditbetyg för strukturerade finansiella instrument ska det låta redovis
ningen av metoder, modeller och grundläggande antaganden åtföljas av vägledning som förklarar antaganden, para
metrar, begränsningar och osäkerheter kring de modeller och värderingsmetoder som tillämpats för
kreditvärderingen, inklusive simuleringar av stresscenarier som instituten låtit göra när de tagit fram kreditbetygen.
Sådan vägledning ska vara tydlig och lätt att förstå.
4. Varje kreditvärderingsinstitut ska fortlöpande lämna ut upplysningar om samtliga de strukturerade finansiella pro
dukter som det har mottagit för en första översyn från dess sida eller för ett preliminärt kreditbetyg. Sådana upp
lysningar ska lämnas ut oavsett om emittenten ingår avtal med kreditvärderingsinstitutet om ett slutgiltigt
kreditbetyg eller inte.
V
S
8
2
/
2
0
3
L
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
87
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/29
Avsnitt E
Upplysningar
I.
Allmänna upplysningar
Varje kreditvärderingsinstitut ska som en allmän regel redovisa att det är registrerat i enlighet med denna förordning
samt lämna följande upplysningar:
1. Sådana intressekonflikter, faktiskt förekommande eller möjliga, som avses i punkt 1 i avsnitt B.
2. En förteckning över sina verksamhetsanknutna tjänster.
3. Kreditvärderingsinstitutets riktlinjer i fråga om offentliggörande av kreditbetyg och andra tillhörande meddelanden.
4. Hur dess ersättningssystem ser ut i stora drag.
5. Metoder och beskrivningar av modeller och grundläggande antaganden, såsom matematiska antaganden eller kor
relationsantaganden som används i kreditvärderingsverksamheten samt väsentliga förändringar av dessa.
6. Eventuella väsentliga ändringar av kreditvärderingsinstitutets system, resurser eller förfaranden.
7. Kreditvärderingsinstitutets uppförandekod, i förekommande fall.
II. Periodisk information
Kreditvärderingsinstitut ska periodiskt lämna följande upplysningar:
1. Var sjätte månad: uppgifter om historiska fallissemangsandelar inom deras betygskategorier, med särskiljande av
emittenternas huvudsakliga geografiska områden och huruvida dessa andelar har ändrats över tiden.
2. Årligen följande information:
a) En förteckning över de 20 största kunderna efter de intäkter som de genererar.
b) En förteckning över de av kreditvärderingsinstitutets kunder vilkas bidrag till takten i tillväxten av dess intäkts
generering under föregående räkenskapsår översteg tillväxttakten för kreditvärderingsinstitutets totala intäk
ter under det året med en faktor som överstiger 1,5. En sådan kund ska endast tas upp i förteckningen om de
under året stod för mer än 0,25 % av kreditvärderingsinstitutets totala världsomspännande intäkter.
Vid tillämpningen av denna punkt ska med kund avses en enhet och dess dotterenheter samt anknutna enheter i
vilka enheten har innehav på minst 20 % och varje annan enhet för vilken det har förhandlat fram en strukturering
av en obligationsemission för en kunds räkning, varvid en avgift betalades, direkt eller indirekt, till kreditvärde
ringsinstitutet för kreditvärdering av obligationsemissionen.
III. Rapport om institutets interna organisation
Kreditvärderingsinstitut ska årligen lämna följande upplysningar:
1. Närmare uppgifter om kreditvärderingsinstitutets rättsliga form och om ägarförhållandet, däribland information om
innehav enligt artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december
2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till
handel på en reglerad marknad
(1) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.
(1).
2. En beskrivning av den mekanism för internkontroll som säkerställer kvaliteten i kreditvärderingsverksamheten.
3. Statistiska uppgifter om personalfördelningen för nya kreditbetyg, översyn av kreditbetyg, bedömning av metoder
eller modeller samt för den högsta ledningen.
V
S
9
0
0
2
.
1
1
.
7
1
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
88
Europeiska unionens officiella tidning
17.11.2009
4. En beskrivning av dokumentationspolicyn.
5. Resultatet av den årliga interna översynen av dess funktion för regelefterlevnad när det gäller kravet på oberoende.
6. En beskrivning av riktlinjerna för rotation av lednings- och värderingsanalysuppgifter.
7. Finansiell information om kreditvärderingsinstitutets intäkter uppdelade efter arvoden för kreditvärderings- respek
tive icke-kreditvärderingsverksamhet med en omfattande beskrivning av dessa båda slag av verksamheter.
8. En årsberättelse om bolagsstyrningen enligt artikel 46a.1 i rådets direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om
årsbokslut i vissa typer av bolag
(1) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11.
(1). I denna årsberättelse ska kreditvärderingsinstitutet lämna den information som
avses i artikel 46a.1 d i det direktivet, oavsett om det omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden
(2) EUT L 142, 30.4.2004, s. 12.
(2) eller ej.
V
S
0
3
/
2
0
3
L
Prop. 2011/12:40
Bilaga 2
89
17.11.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 302/31
BILAGA II
UPPLYSNINGAR SOM SKA LÄMNAS I REGISTRERINGSANSÖKAN
1. Kreditvärderingsinstitutets fullständiga namn och adress till dess stadgeenliga säte inom gemenskapen.
2. Namn och kontaktuppgifter till en kontaktperson samt till personen som ansvarar för regelefterlevnad.
3. Organisationsform.
4. Den kategori av kreditbetyg för vilken kreditvärderingsinstitutet ansöker om registrering.
5. Ägarstruktur.
6. Organisationsstruktur och bolagsstyrning.
7. Finansiella resurser för att genomföra kreditvärderingsverksamhet.
8. Kreditvärderingsinstitutets personalstyrka och sakkunskap.
9. Uppgifter om kreditvärderingsinstitutets dotterföretag.
10. Beskrivning av de förfaranden och metoder som används för att utfärda och se över kreditbetyg.
11. Riktlinjer och förfaranden för att påvisa, hantera och rapportera eventuella intressekonflikter.
12. Information om kreditvärderingsanalytiker.
13. Ersättningsformer och former för utvärdering av arbetsprestationer.
14. Andra tjänster än kreditvärderingsverksamhet vilka kreditvärderingsinstitutet avser att erbjuda.
15. Verksamhetsprogram, inbegripet uppgift om var de viktigaste affärsverksamheterna avses att utföras, filialer som ska
grundas, med uppgift om vilket slag av verksamhet som planeras.
16. Handlingar och detaljerad information som rör den förväntade användningen av godkännande.
17. Handlingar och detaljerad information som rör förväntade arrangemang för utkontraktering, inbegripet information
om enheter som övertagit utkontrakterade funktioner.
Sammanfattning av promemorian Ändrad tillsyn över kreditvärderingsinstitut
Den 2 juni 2010 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut18. Förslaget har förhandlats i rådet och med Europaparlamentet. Ett antagande förväntas ske under våren.19
Förordningen innebär i huvudsak att tillsynen över kreditvärderingsinstituten flyttas över från de nationella behöriga myndigheterna till en europeisk tillsynsmyndighet, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma (European Securities and Markets Authority). De behöriga myndigheternas befogenheter och uppgifter som rör tillsynen över kreditvärderingsinstitut ska enligt förslaget upphöra den 1 juli 2011.
I promemorian föreslås ändringar av lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut för att anpassa lagen till de föreslagna ändringarna av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011.
18 KOM(2010) 289 slutlig (Celex 52010PC0289). 19 Lydelsen av den ändringsförordning som förväntas antas framgår av PE-CONS 70/10.
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut,
dels att 3–16 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 3, 4, 8, 15 och 16 §§ ska utgå,
dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 3 och 4 §§, samt närmast före 3 och 4 §§ nya rubriker av följande lydelse.
Handräckning
3 § Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en kontroll på plats, enligt artikel 23d i förordning (EG) nr 1060/2009, ska kunna genomföras.
Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning. Kronofogdemyndigheten ska dock inte underrätta den hos vilken kontrollen ska genomföras innan verkställighet sker.
Äkthetskontroll
4 § Kronofogdemyndigheten är ansvarig myndighet för äkthetskontroll av beslut enligt artikel 36d i förordning (EG) nr 1060/2009.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011.
Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över promemorian Ändrad tillsyn över kreditvärderingsinstitut inkommit från Justitiekanslern – JK, Svea hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Stockholms tingsrätt, Ekobrottsmyndigheten, Kommerskollegium, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Riksgäldskontoret, Konkurrensverket, Post- och telestyrelsen, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Finansbolagens förening, Svenska Journalistförbundet och Svenska Tidningsutgivareföreningen.
Sveriges riksbank, Riksdagens ombudsmän – JO, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens förening och Regelrådet har beretts tillfälle att yttra sig men avstått.
Svenskt Näringsliv, NASDAQ OMX Stockholm AB, Nordic Growth Market NGM AB, Euroclear Sweden AB, Foreign Bankers Association och Standard & Poor’s Credit Market Services Europe Limited UK har inte inkommit med några synpunkter.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut,
dels att 3–16 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 3, 4, 8, 15 och 16 §§ ska utgå,
dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 3 och 4 §§, samt närmast före 3 och 4 §§ nya rubriker av följande lydelse.
Handräckning
3 §
Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en kontroll på plats ska kunna genomföras enligt artikel 23d i förordning (EG) nr 1060/2009.
Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning. Kronofogdemyndigheten ska dock inte underrätta den hos vilken kontrollen ska genomföras innan verkställighet sker.
Äkthetskontroll
4 § Kronofogdemyndigheten är ansvarig myndighet för äkthetskontroll av beslut enligt artikel 36d i förordning (EG) nr 1060/2009.
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2012.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-10-27
Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.
Ändrad tillsyn över kreditvärderingsinstitut
Enligt en lagrådsremiss den 13 oktober 2011 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Martin Wasteson.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Allmänt
I lagrådsremissen föreslås ändringar i lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut för att anpassa denna till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2011 av den 11 maj 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut. Ändringsförordningen innebär i huvudsak att tillsynen över kreditvärderingsinstitut flyttas över från de nationella behöriga myndigheterna – i Sverige, Finansinspektionen – till en europeisk tillsynsmyndighet, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma (European Securities and Markets Authority). Genom en centraliserad tillsyn vill man inom EU uppnå en enhetlig tillämpning av regleringen och en ändamålsenlig och effektiv registrerings- och tillsynsprocess. De behöriga myndigheternas befogenheter och uppgifter som rör tillsynen över kreditvärderingsinstitut upphör enligt ändringsförordningen den 1 juli 2011. Genom ändringsförordningen ges Esma olika befogenheter och uppgifter som i dag tillkommer de behöriga myndigheterna. Esma får bl.a. möjlighet att begära information samt genomföra utredningar och platsundersökningar.
Det framgår av lagrådsremissen att Finansutskottet och EU-nämnden vid olika tillfällen har informerats under förhandlingarna av ändringsförordningen. En promemoria med förslag till erforderliga nationella lagstiftningsåtgärder har remissbehandlats. Några remissinstanser har därvid tagit upp frågan om ändringsförordningens förenlighet med de svenska reglerna om tryckfrihet och yttrandefrihet. I lagrådsremissen gör regeringen bedömningen att artikel 23a och skäl 26 i ändringsförordningen ger utrymme för att hävda bl.a. det skydd för tryck- och yttrandefriheten som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, t.ex. meddelarskyddet.
Av artikel 23a följer bl.a. att Esmas befogenheter i det nu aktuella avseendet inte får användas för att kräva röjande av information eller handlingar som omfattas av rättsliga privilegier. Under föredragningen har det upplysts att uttrycket rättsliga privilegier enligt regeringens uppfattning omfattar bl.a. de svenska reglerna om meddelarskydd. Det har också upplysts att Sverige i förhandlingarna om ändringsdirektivet arbetade för och fick gehör för att få med det som blev skäl 26 till förordningen. Enligt skäl 26 bör förordningen tolkas och tillämpas i enlighet med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i medlemsstaternas konstitutionella traditioner, inklusive gällande tryckfrihet och yttrandefrihet i medierna.
Det har under föredragningen upplysts att regleringen i förordningen, enligt regeringens uppfattning, är förenlig med såväl den svenska offentlighetsprincipen som det svenska meddelarskyddet. Vidare har det upplysts att regeringens uppfattning är att Esma, genom artikel 23a, och skäl 26, är skyldig att respektera de svenska reglerna om tryckfrihet och yttrandefrihet. Lagrådet har inte något underlag för att göra någon annan bedömning.
Lagförslaget innebär att flertalet paragrafer i lagen upphävs och att två nya paragrafer införs.
3 §
Enligt andra stycket andra meningen ska Kronofogdemyndigheten vid handräckning enligt lagen inte underrätta den hos vilken kontroll ska genomföras innan verkställighet sker. Det har vid föredragningen upplysts att bestämmelsen avser att ge utrymme för att avvika från 16 kap. 11 § utsökningsbalken, där det anges att underrättelse ska ske om saken inte är brådskande. Enligt artikel 23d i förordningen får en kontroll genomföras utan förhandsanmälan när dess korrekta genomförande och effektivitet så kräver. För att den föreslagna bestämmelsen inte ska gå längre än vad som åsyftas bör den lämpligen utformas enligt följande:
Om Finansinspektionen begär det ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den hos vilken kontrollen ska genomföras.
4 §
I paragrafen anges vem som är ansvarig myndighet för äkthetskontroll av beslut enligt artikel 36d i förordningen. Äkthetskontrollen ingår som ett led i förordningens reglering av verkställigheten av ”böter och viten” som har ålagts i enlighet med förordningen. Enligt förordningen ska sådana vara verkställbara och verkställigheten ska, med vissa modifikationer, ”följa de civilprocessrättsliga regler som gäller i den stat inom vars territorium den sker”.
Enligt Lagrådets mening bör det av paragrafen framgå inte endast vilken myndighet som ansvarar för äkthetskontrollen utan också vilka svenska
bestämmelser som är tillämpliga för verkställigheten. Rubriken bör under sådana förhållanden ändras till Verkställighet.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 november 2011
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Erlandsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Ohlsson, Norman, Ullenhag, Hatt, Ek, Lööf
Föredragande: statsrådet Norman
Regeringen beslutar proposition Ändrad tillsyn över kreditvärderingsinstitut
Rättsdatablad
Författningsrubrik Bestämmelser som
inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EUregler
Lag om ändring i lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut
15 § utgår 32009R1060 32011R0513
Elanders Sverige AB, 2011
Beställningar:
Riksdagens tryckeriexpedition, 100 12 Stockholm
Tel: 08-786 58 10, Fax: 08-786 61 76 E-post: ordermottagningen@riksdagen.se