Prop. 2020/21:24

Ändrade krav på insiderförteckningar och några tillsynsfrågor

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 1 oktober 2020

Stefan Löfven

Per Bolund (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen finns förslag till lagstiftningsåtgärder som bör vidtas med anledning av de ändringar som gjorts i EU:s direktiv och förordning om marknader för finansiella instrument och EU:s förordning om referensvärden. Förslagen innebär följande.

Det införs bestämmelser om handräckning och verkställighet av beslut om sanktionsavgifter och viten i lagen om värdepappersmarknaden och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.

Eftersom Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) tar över tillsynsansvaret för leverantörer av datarapporteringstjänster, tas vissa bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden bort eller justeras.

Med anledning av nya regler i EU:s förordning om hållbara referensvärden föreslås också en ändring i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden. Den innebär följande.

Finansinspektionen ska kunna ingripa mot en administratör som inte fullgör sina skyldigheter avseende EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet.

Slutligen föreslås ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning med anledning av ändringar i EU:s marknadsmissbruksförordning, som innebär följande.

Finansinspektionen ska kunna ingripa mot en emittent som trots en begäran av inspektionen inte har lämnat en skriftlig förklaring till hur villkoren för att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation har uppfyllts.

Emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag ska upprätta insiderförteckningar över alla personer som har tillgång till insiderinformation och som arbetar för emittenten genom anställningskontrakt eller på annat vis utför uppgifter genom vilka de har tillgång till insiderinformation.

Lagändringarna med anledning av förordningen om marknader för finansiella instrument, direktivet om marknader för finansiella instrument och EU:s förordning om referensvärden i lagen om värdepappersmarknaden och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 d § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

1 d §2

Finansinspektionen får förbjuda ett offentligt uppköpserbjudande, om det strider mot bestämmelserna i denna lag eller lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.

Finansinspektionen får förbjuda ett offentligt uppköpserbjudande, om erbjudandet strider mot bestämmelserna i denna lag eller lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden eller om det finns skälig anledning att anta att erbjudandet skulle göra det.

Finansinspektionen får förbjuda marknadsföring av ett offentligt uppköpserbjudande, om uppköpserbjudandet strider mot denna lag eller lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.

Finansinspektionen får förbjuda marknadsföring av ett offentligt uppköpserbjudande, om erbjudandet strider mot bestämmelserna i denna lag eller lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden eller om det finns skälig anledning att anta att erbjudandet skulle göra det.

Ett förbud som avses i första eller andra stycket ska upphävas om uppköpserbjudandet inte längre strider mot bestämmelserna i denna lag eller lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.

Ett förbud som avses i första eller andra stycket ska upphävas om uppköpserbjudandet inte längre strider mot bestämmelserna i denna lag eller lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden eller om det inte längre finns skälig anledning att anta att erbjudandet skulle göra det.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

1 Lagen omtryckt 1992:558. 2 Senaste lydelse 2019:415.

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden2

dels att 10 kap. 2–14 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 10 kap. 1, 2, 4, 5, 8, 11 och 13 §§ ska utgå,

dels att nuvarande 10 kap. 15 § ska betecknas 10 kap. 2 §,

dels att 1 kap. 4 b §, 2 kap. 3 §, 9 kap. 16 §, 10 kap. 1 §, den nya 10 kap. 2 §, 13 kap. 12 a §, 23 kap. 1, 2, 4, 7–9, 12 och 15 §§, 25 kap. 1–1 b, 1 e, 1 f, 4, 5, 8, 9 och 17 §§ och 26 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 23 kap. 4 a och 4 b §§, och närmast före 23 kap. 4 a och 4 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 4 b §3

I denna lag betyder anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags räkning

1. marknadsföra investerings- eller sidotjänster,

2. ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument,

3. placera finansiella instrument, eller

4. tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EU och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2177. 2 Senaste lydelse av 10 kap. 2 § 2017:679 10 kap. 3 § 2017:679 10 kap. 4 § 2017:679 10 kap. 5 § 2017:679 10 kap. 6 § 2017:679 10 kap. 7 § 2017:679 10 kap. 8 § 2017:679 10 kap. 9 § 2017:679 10 kap. 10 § 2017:679 10 kap. 11 § 2017:679 10 kap. 12 § 2017:679 10 kap. 13 § 2017:679 10 kap. 14 § 2017:679 rubriken närmast före 10 kap. 1 § 2017:679

rubriken närmast före 10 kap. 2 § 2017:679 rubriken närmast före 10 kap. 4 § 2017:679 rubriken närmast före 10 kap. 5 § 2017:679 rubriken närmast före 10 kap. 8 § 2017:679 rubriken närmast före 10 kap. 11 § 2017:679 rubriken närmast före 10 kap. 13 § 2017:679.

3 Senaste lydelse 2017:679.

att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,

börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader,

clearingdeltagare: den som får delta i clearingverksamheten hos en clearingorganisation,

clearingorganisation: ett företag som har fått tillstånd enligt 19 kap. eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012,

emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,

godkänd rapporteringsmekanism (ARM-leverantör): en fysisk eller juridisk person som har tillstånd att för värdepappersinstituts räkning rapportera uppgifter om transaktioner till behöriga myndigheter eller Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,

godkänt publiceringsarrangemang (APA-leverantör): en fysisk eller juridisk person som har tillstånd att för värdepappersinstituts räkning publicera rapporter om värdepappershandeln enligt artiklarna 20 och 21 i förordningen om marknader för finansiella instrument,

handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform),

handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform, kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige,

leverantör av datarapporteringstjänster: en godkänd rapporteringsmekanism (ARM-leverantör), ett godkänt publiceringsarrangemang (APA-leverantör) eller en tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (CTPleverantör),

leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument,

marknadsgarant: en person som på fortlöpande basis åtagit sig att på finansiella marknader handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument med utnyttjande av egna tillgångar till priser som fastställts av denne,

marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader,

MTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som sammanför flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument – inom

systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,

OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en reglerad marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredjeparters köp- och säljintressen i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att det leder till ett kontrakt,

professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §, reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredjepart – regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,

statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument:

1. Europeiska unionen,

2. en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild funktion i staten,

3. när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen,

4. en särskild funktion för flera stater inom EES,

5. en internationell finansinstitution som etablerats av minst två stater inom EES och vars mål är att ordna finansiering och tillhandahålla finansiellt bistånd till de stater som har eller riskerar att få allvarliga finansieringsproblem, och

6. Europeiska investeringsbanken, systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som i en organiserad, frekvent, systematisk och väsentlig omfattning handlar för egen räkning när det utför kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform utan att utnyttja ett multilateralt system, tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (CTP-leverantör): en fysisk eller juridisk person som har tillstånd för att samla in rapporter om handeln med de finansiella instrument som anges i artiklarna 6, 7, 10, 12, 13, 20 och 21 i förordningen om marknader för finansiella instrument från handelsplatser och från en eller flera APA-leverantörer samt konsolidera rapporterna till ett kontinuerligt elektroniskt informationsflöde med uppgifter om priser och volymer per finansiellt instrument, tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform som är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag hos Finansinspektionen enligt 11 kap. 13–15 §§ eller hos en behörig myndighet i ett annat land inom EES, utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse,

värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse,

värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler, och

värdepappersinstitut: ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse eller ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige.

2 kap.

3 §4

Ett värdepappersbolag får efter tillstånd av Finansinspektionen driva annan verksamhet än att tillhandahålla de sidotjänster som anges i 2 §.

Ett värdepappersbolag får efter tillstånd av Finansinspektionen driva valutahandel.

Tillstånd enligt första stycket behövs inte för att bedriva försäkringsdistribution under de förutsättningar som föreskrivs i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution.

I 10 kap. finns bestämmelser om tillhandahållande av vissa datarapporteringstjänster.

Ett värdepappersbolag får utföra datarapporteringstjänster enligt förordningen om marknader för finansiella instrument.

9 kap.

16 §5

När en investeringstjänst erbjuds tillsammans med en annan tjänst eller produkt som en del av ett paket eller som ett villkor för samma överenskommelse eller paket (korsförsäljning), ska värdepappersinstitutet informera kunden om huruvida det är möjligt att köpa de olika komponenterna separat och, i förekommande fall, förse kunden med uppgifter om kostnaderna och avgifterna för varje komponent.

När en investeringstjänst erbjuds tillsammans med en annan tjänst eller produkt som en del av ett paket eller som ett villkor för samma överenskommelse eller paket (korsförsäljning), ska värdepappersinstitutet informera kunden om huruvida det är möjligt att köpa de olika komponenterna separat och förse kunden med uppgifter om kostnaderna och avgifterna för varje komponent.

Om riskerna med en överenskommelse eller ett paket som erbjuds en icke-professionell kund sannolikt skiljer sig från de risker som uppstår om komponenterna väljs separat, ska institutet förse kunden med en adekvat beskrivning av de olika komponenterna i överenskommelsen eller paketet och hur förhållandet mellan dem förändrar riskerna.

4 Senaste lydelse 2018:1226. 5 Senaste lydelse 2017:679.

10 kap.

1 §6

Ett svenskt aktiebolag får efter tillstånd av Finansinspektionen yrkesmässigt tillhandahålla datarapporteringstjänster som APAleverantör, CTP-leverantör eller ARM-leverantör.

Finansinspektionen ska inom sex månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in underrätta sökanden om sitt beslut i tillståndsfrågan.

Tillstånd enligt första stycket behövs inte för en börs eller ett svenskt värdepappersinstitut som har tillstånd att driva en handelsplats, om börsen eller institutet uppfyller kraven i detta kapitel.

I förordningen om marknader för finansiella instrument finns bestämmelser om tillståndsplikt och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för leverantörer av datarapporteringstjänster.

15 §

Den som tillhandahåller en datarapporteringstjänst ska ha ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten.

2 § 7

En leverantör av datarapporteringstjänster ska ha ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten.

13 kap.

12 a §8

En börs får utföra datarapporteringstjänster enligt 10 kap.

En börs får utföra datarapporteringstjänster enligt förordningen om marknader för finansiella instrument.

23 kap.

1 §9

Finansinspektionen har tillsyn över värdepappersinstitut, börser, svenska leverantörer av datarapporteringstjänster, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige.

Finansinspektionen har tillsyn över

värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster, när Finansinspektionen är behörig myndighet enligt förordningen om marknader för finansiella instrument,

6 Senaste lydelse 2017:679. 7 Senaste lydelse av tidigare 15 § 2018:328. 8 Senaste lydelse 2017:679. 9 Senaste lydelse 2017:679.

clearingorganisationer, och – sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige.

För svenska värdepappersinstitut, börser, svenska leverantörer av datarapporteringstjänster och svenska clearingorganisationer omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet.

För svenska värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster och svenska clearingorganisationer omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet.

För ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse eller en reglerad marknad eller clearingverksamhet från filial i Sverige omfattar tillsynen att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige.

Finansinspektionen har därutöver tillsyn över att bestämmelserna om regelbunden finansiell information i 16 kap. följs.

2 §10

Värdepappersinstitut, börser, svenska leverantörer av datarapporteringstjänster, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska lämna Finansinspektionen upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska lämna Finansinspektionen upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Värdepappersinstitut, börser och sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska lämna Finansinspektionen sådana upplysningar om emittenter som har samband med kontrollen av att emittenterna fullgör sin informationsskyldighet enligt artikel 17 i marknadsmissbruksförordningen enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Företagen ska, utöver det som anges i första och andra styckena, lämna Finansinspektionen de upplysningar som inspektionen begär.

Finansinspektionen får även begära sådana upplysningar som avses i första och tredje styckena av personer som är anställda hos de företag som avses i första stycket samt av personer som är anställda i företag som avses

10 Senaste lydelse 2017:679.

i 6 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

4 §11

Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos

1. ett värdepappersinstitut,

2. en börs,

3. en svensk leverantör av datarapporteringstjänster,

3. en leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över,

4. en clearingorganisation,

5. ett sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige, och

6. en emittent som enligt 16 kap. 1–3 §§ omfattas av skyldigheten enligt samma kapitel att upprätta och offentliggöra regelbunden finansiell information.

Finansinspektionen får även genomföra en undersökning hos ett anknutet ombud eller hos ett företag som har fått i uppdrag av ett värdepappersinstitut att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av institutet.

Handräckning

4 a §

Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en kontroll på plats enligt artikel 38d i förordningen om marknader för finansiella instrument ska kunna genomföras.

Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Om Finansinspektionen begär det, ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den som kontrollen ska genomföras hos.

11 Senaste lydelse 2017:679.

Verkställighet av beslut om avgifter och viten enligt förordningen om marknader för finansiella instrument

4 b §

Beslut om avgifter eller viten enligt förordningen om marknader för finansiella instrument får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft.

7 §12

Finansinspektionen har rätt att förordna en eller flera revisorer att tillsammans med övriga revisorer delta i revisionen av ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en svensk leverantör av datarapporteringstjänster eller en svensk clearingorganisation. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant förordnande och utse en ny revisor.

Finansinspektionen har rätt att förordna en eller flera revisorer att tillsammans med övriga revisorer delta i revisionen av ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över eller en svensk clearingorganisation. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant förordnande och utse en ny revisor.

Revisorn har rätt till skäligt arvode av företaget för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.

8 §13

En revisor ska omedelbart rapportera till Finansinspektionen om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett värdepappersbolag, en börs eller en svensk leverantör av datarapporteringstjänster får kännedom om förhållanden som

En revisor ska omedelbart rapportera till Finansinspektionen om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett värdepappersbolag, en börs eller en leverantör av datarapporteringstjänster som

Finansinspektionen har tillsyn över får kännedom om förhållanden som

1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av någon författning som reglerar företagets verksamhet,

2. kan påverka företagets fortsatta drift negativt, eller

3. kan leda till att han eller hon avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 36 eller 37 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Revisorn har en motsvarande rapporteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande

12 Senaste lydelse 2017:679. 13 Senaste lydelse 2018:728.

av uppdrag som han eller hon har i företagets moderföretag eller dotterföretag eller ett företag som har en likartad förbindelse med företaget.

9 §14

Skyldigheten enligt 8 § att rapportera till Finansinspektionen gäller också för särskilda granskare i värdepappersbolag, börser och svenska leverantörer av datarapporteringstjänster som avses i 10 kap. 21 § aktiebolagslagen (2005:551) eller i 9 kap. 1 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Skyldigheten enligt 8 § att rapportera till Finansinspektionen gäller också för sådana särskilda granskare i värdepappersbolag, börser och leverantörer av datarapporteringstjänster som avses i 10 kap. 21 § aktiebolagslagen (2005:551) eller i 9 kap. 1 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

12 §15

Värdepappersinstitut, börser, svenska leverantörer av datarapporteringstjänster, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och förordningen om marknader för finansiella instrument.

15 §16

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 2 § första och andra styckena och när upplysningarna ska lämnas,

2. hur uppgiftsskyldigheten enligt 3 § och artikel 26.6 i den delegerade förordningen till MiFID II ska fullgöras,

3. produktingripande enligt artikel 42 i förordningen om marknader för finansiella instrument,

4. vilka värdepappersbolag som ska upprätta register som avses i 3 d §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid värdepappersbolaget ska ge in registren för olika typer av avtal,

14 Senaste lydelse 2018:728. 15 Senaste lydelse 2017:679. 16 Senaste lydelse 2018:2020.

5. löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning hos börser, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,

6. sådana avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och underrättelser som avses i 12 § och 13 § första stycket, och

7. att information och referensuppgifter för finansiella instrument som ska lämnas till Finansinspektionen enligt artiklarna 22.1 och 27.1 i förordningen om marknader för finansiella instrument i stället ska lämnas till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

5. löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning hos börser, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige, och

6. sådana avgifter som avses i 12 § och 13 § första stycket.

25 kap.

1 §17

Om ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en svensk leverantör av datarapporteringstjänster eller en svensk clearingorganisation har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet, ska Finansinspektionen ingripa.

Om ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en leverantör av datarapporteringstjänster som

Finansinspektionen har tillsyn över eller en svensk clearingorganisation har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet, ska

Finansinspektionen ingripa.

Finansinspektionen ska då utfärda ett föreläggande att inom viss tid begränsa eller minska riskerna i rörelsen i något avseende, begränsa eller helt underlåta utdelning eller räntebetalningar eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, meddela ett förbud att verkställa beslut eller genom att göra en anmärkning.

Om överträdelsen är allvarlig, ska företagets tillstånd återkallas eller,

Finansinspektionen ska då utfärda ett föreläggande att inom en viss tid begränsa eller minska riskerna i rörelsen i något avseende, begränsa eller helt avstå från utdelning eller räntebetalningar eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen,

meddela ett förbud att verkställa beslut, eller

göra en anmärkning.

17 Senaste lydelse 2017:679.

om det är tillräckligt, varning meddelas.

Om överträdelsen är allvarlig, ska företagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

Finansinspektionen ska även ingripa genom att utfärda ett föreläggande i enlighet med andra stycket om det är sannolikt att ett värdepappersbolag inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar bolagets verksamhet.

I fråga om återkallelse av tillstånd för leverantörer av datarapporteringstjänster gäller bestämmelserna i artikel 27e i förordningen om marknader för finansiella instrument. Innan ett tillstånd återkallas enligt artikel 27e.1 a i förordningen på grund av att en leverantör har förklarat sig avstå från tillståndet eller inte har tillhandahållit några tjänster under de föregående sex månaderna, får Finansinspektionen först pröva om det finns skäl att ingripa mot leverantören enligt detta kapitel och, om det finns sådana skäl, besluta om ett ingripande.

1 a §18

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett svenskt värdepappersinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt

1. 5 kap. 1, 3, 6 eller 7 §,

2. 6 kap. 1, 4 eller 6 §,

3. någon av 8 kap. 8 e eller 9–34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3–12,

4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9–12, 14–17, 20–41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3–9 eller 11,

5. någon av 10 kap. 4–14 §§ eller har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i bolaget eller kvarstå i bolaget trots att kraven i 10 kap. 2 § 3 eller 4 inte är uppfyllda,

18 Senaste lydelse 2017:679.

6. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda,

7. någon av 13 kap. 1 a–1 j, 6 a eller 9 §§,

8. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–14 §§,

9. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller

10. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av

Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §.

5. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda,

6. någon av 13 kap. 1 a–1 j, 6 a eller 9 §§,

7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–14 §§,

8. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller

9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av

Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §.

1 b §19

Finansinspektionen ska ingripa mot en sådan person som avses i 1 a § om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen om marknader för finansiella instrument genom att

1. inte offentliggöra, tillgängliggöra eller tillhandahålla uppgifter eller uppfylla kraven enligt

– artikel 3.1 eller 3.3, – artikel 4.3 första stycket, – artikel 6, – artikel 7.1 tredje stycket första meningen, – artikel 8.1, 8.3 eller 8.4, – artikel 10, – artikel 11.1 tredje stycket första meningen eller 11.3 tredje stycket, – artikel 12.1, – artikel 13.1, – artikel 14.1, 14.2 första meningen eller 14.3 andra, tredje eller fjärde meningen,

– artikel 15.1 första eller tredje stycket, 15.2 eller 15.4 andra meningen, – artikel 17.1 andra meningen, – artikel 18.1, 18.2, 18.5 första meningen, 18.6 första stycket, 18.8 eller 18.9,

– artikel 20.1 eller 20.2 första meningen, eller – artikel 21.1, 21.2 eller 21.3,

19 Senaste lydelse 2017:679.

2. inte tillhandahålla uppgifter till Finansinspektionen eller lagra uppgifter enligt artikel 22.2,

3. inte genomföra transaktioner på en reglerad marknad, en MTF-plattform, en marknad utanför EES som enligt beslut av Europeiska kommissionen bedömts vara likvärdig med en reglerad marknad eller via en systematisk internhandlare enligt artikel 23.1 eller genom att driva ett internt matchningssystem på multilateral basis utan auktorisation enligt artikel 23.2,

4. inte föra register eller hålla uppgifter tillgängliga enligt artikel 25.1 eller 25.2,

5. inte rapportera uppgifter om utförda transaktioner till Finansinspektionen enligt artikel 26.1 första stycket, 26.2, 26.3, 26.4, 26.5, 26.6 första stycket eller 26.7 första, andra, tredje, fjärde eller åttonde stycket,

6. inte tillhandahålla eller uppdatera referensuppgifter för finansiella instrument enligt artikel 27.1,

7. tillåta en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i institutet trots att kraven i artikel 27f.1 inte är uppfyllda,

8. inte se till att styrelsen fullgör sina skyldigheter enligt artikel 27f.3,

9. inte uppfylla de organisatoriska kraven i artikel 27g.1–27g.5 eller 27i.1–27i.4,

7. inte genomföra transaktioner på en handelsplats eller på en marknadsplats utanför EES som enligt beslut av Europeiska kommissionen bedömts vara likvärdig med en handelsplats enligt artikel 28.1 eller 28.2 första stycket,

8. inte uppfylla kraven avseende system, förfaranden och arrangemang enligt artikel 29.2 eller 30.1,

10. inte genomföra transaktioner på en handelsplats eller på en marknadsplats utanför EES som enligt beslut av Europeiska kommissionen bedömts vara likvärdig med en handelsplats enligt artikel 28.1 eller 28.2 första stycket,

11. inte uppfylla kraven avseende system, förfaranden och arrangemang enligt artikel 29.2 eller 30.1,

9. inte föra register och offentliggöra uppgifter avseende portföljkompressioner enligt artikel 31.2 eller 31.3,

10. inte lämna transaktionsuppgifter eller tillträde till en handelsplats enligt artikel 36.1 eller 36.3,

11. inte tillgängliggöra ett referensvärde eller en licens enligt artikel 37.1 eller 37.3, eller

12. inte följa ett beslut som avses i artiklarna 40–42.

12. inte föra register och offentliggöra uppgifter avseende portföljkompressioner enligt artikel 31.2 eller 31.3,

13. inte lämna transaktionsuppgifter eller tillträde till en handelsplats enligt artikel 36.1 eller 36.3,

14. inte tillgängliggöra ett referensvärde eller en licens enligt artikel 37.1 eller 37.3, eller

15. inte följa ett beslut som avses i artiklarna 40–42.

Ett ingripande enligt första stycket 7, 8 eller 9 får göras bara om Finansinspektionen har tillsyn över värdepappersinstitutets verksamhet som leverantör av datarapporteringstjänster.

1 e §20

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen

1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i bolaget eller kvarstå i bolaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b–6 d §§ inte är uppfyllda,

2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b–6 d §§ inte är uppfyllda,

3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a) 8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12,

b) någon av 10 kap. 4–14 §§ eller har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i bolaget eller kvarstå i bolaget trots att kraven i 10 kap. 2 § 3 eller 4 inte är uppfyllda,

c) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda,

d) 12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2–4,

e) någon av 13 kap. 1–2, 6–7 a eller 9 §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1,

f) 14 kap. 1, 2 eller 3 §,

g) 15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §,

h) någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–12 §§,

b) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda,

c) 12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2–4,

d) någon av 13 kap. 1–2, 6–7 a eller 9 §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1,

e) 14 kap. 1, 2 eller 3 §,

f) 15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §,

g) någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–12 §§,

20 Senaste lydelse 2017:679.

i) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller

j) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av

Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §,

h) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller

i) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av

Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §,

4. i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, eller

5. i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven.

Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 4 och 5 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

1 f §21

Finansinspektionen ska ingripa mot en sådan person som avses i 1 e § om börsen har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen om marknader för finansiella instrument genom att

1. inte offentliggöra, tillgängliggöra eller tillhandahålla uppgifter eller uppfylla kraven enligt

– artikel 3.1 eller 3.3, – artikel 4.3 första stycket, – artikel 6, – artikel 7.1 tredje stycket första meningen, – artikel 8.1, 8.3 eller 8.4, – artikel 10, – artikel 11.1 tredje stycket första meningen eller 11.3 tredje stycket, – artikel 12.1, eller – artikel 13.1,

2. inte tillhandahålla uppgifter till Finansinspektionen eller lagra uppgifter enligt artikel 22.2,

3. inte föra register eller hålla uppgifter tillgängliga enligt artikel 25.2,

4. inte rapportera uppgifter om utförda transaktioner till Finansinspektionen enligt artikel 26.5, 26.6 första stycket eller 26.7 första, tredje eller åttonde stycket,

5. inte tillhandahålla eller uppdatera referensuppgifter för finansiella instrument enligt artikel 27.1,

21 Senaste lydelse 2017:679.

6. tillåta en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i artikel 27f.1 inte är uppfyllda,

7. inte se till att styrelsen fullgör sina skyldigheter enligt artikel 27f.3,

8. inte uppfylla de organisatoriska kraven i artikel 27g.1–27g.5 eller 27i.1–27i.4,

6. transaktioner med derivat som genomförs på den reglerade marknaden inte avvecklas av en central motpart enligt artikel 29.1,

9. transaktioner med derivat som genomförs på den reglerade marknaden inte avvecklas av en central motpart enligt artikel 29.1,

7. inte uppfylla kraven avseende system, förfaranden och arrangemang enligt artikel 29.2 eller 30.1,

10. inte uppfylla kraven avseende system, förfaranden och arrangemang enligt artikel 29.2 eller 30.1,

8. inte föra register och offentliggöra uppgifter avseende portföljkompressioner enligt artikel 31.2 eller 31.3,

9. inte lämna transaktionsuppgifter eller tillträde till en handelsplats enligt artikel 36.1 eller 36.3,

10. inte tillgängliggöra ett referensvärde eller en licens enligt artikel 37.1 eller 37.3, eller

11. inte följa ett beslut som avses i artiklarna 40–42.

11. inte föra register och offentliggöra uppgifter avseende portföljkompressioner enligt artikel 31.2 eller 31.3,

12. inte lämna transaktionsuppgifter eller tillträde till en handelsplats enligt artikel 36.1 eller 36.3,

13. inte tillgängliggöra ett referensvärde eller en licens enligt artikel 37.1 eller 37.3, eller

14. inte följa ett beslut som avses i artiklarna 40–42.

Ett ingripande enligt första stycket 6, 7 eller 8 får göras bara om Finansinspektionen har tillsyn över börsens verksamhet som leverantör av datarapporteringstjänster.

4 §22

Om någon som ingår i styrelsen för ett värdepappersbolag, en börs, en svensk leverantör av datarapporteringstjänster eller en svensk clearingorganisation eller är verkställande direktör inte uppfyller de krav som anges i 3 kap. 1 § första stycket 5, 10 kap. 2 § 3,

Om någon som ingår i styrelsen för ett värdepappersbolag, en börs, en leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över eller en svensk clearingorganisation eller är verkställande direktör inte uppfyller de krav som anges i 3 kap. 1 § första

22 Senaste lydelse 2017:679.

12 kap. 2 § 4 och 19 kap. 3 § 4, ska Finansinspektionen återkalla företagets tillstånd. Detta får dock göras bara om inspektionen först har beslutat att påtala för företaget att personen eller personerna inte uppfyller kraven och om denne eller dessa, sedan en av inspektionen bestämd tid om högst tre månader har gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som verkställande direktör.

stycket 5, 12 kap. 2 § 4 och 19 kap. 3 § 4 och artikel 27f i förordningen om marknader för finansiella instrument, ska Finansinspektionen återkalla företagets tillstånd. Detta får dock göras bara om inspektionen först har beslutat att påtala för företaget att personen eller personerna inte uppfyller kraven och om denne eller dessa, sedan en av inspektionen bestämd tid om högst tre månader har gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som verkställande direktör.

Första stycket gäller också om styrelsen i sin helhet inte uppfyller de krav som anges i 3 kap. 1 § 6, 10 kap. 2 § 4 och 12 kap. 2 § 5.

Första stycket gäller också om styrelsen i sin helhet inte uppfyller de krav som anges i 3 kap. 1 § 6 och 12 kap. 2 § 5 och artikel 27f i förordningen om marknader för finansiella instrument.

I stället för att återkalla tillståndet, får Finansinspektionen besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte längre får vara det. Inspektionen får då förordna en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess företaget har utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.

Det som sägs i första och tredje styckena om verkställande direktör ska tillämpas även på en ställföreträdare för verkställande direktör.

5 §23

Finansinspektionen ska återkalla tillståndet för ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en svensk leverantör av datarapporteringstjänster eller en svensk clearingorganisation om

Finansinspektionen ska återkalla tillståndet för ett svenskt värdepappersinstitut, en börs eller en svensk clearingorganisation om

1. företaget har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

2. företaget inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat driva sådan rörelse som tillståndet avser,

3. företaget har förklarat sig avstå från tillståndet,

4. företaget under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan rörelse som tillståndet avser, eller

5. när det är fråga om svenska aktiebolag som har beviljats tillstånd att driva en reglerad marknad eller clearingverksamhet, bolagets egna kapital understiger två tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet och bristen inte har täckts inom tre månader från det att den blev känd för bolaget.

Om ett företags tillstånd ska återkallas på grund av sådana omständigheter som avses i första stycket 3–5, får Finansinspektionen, innan tillståndet återkallas, först pröva om det finns skäl att ingripa mot företaget

23 Senaste lydelse 2017:679.

enligt detta kapitel och, om det finns sådana skäl, besluta om ett ingripande.

I de fall som avses i första stycket 1, 2, 4 och 5 får i stället varning meddelas om det är tillräckligt.

Vid tillämpningen av första stycket 5 ska det egna kapitalet beräknas enligt 25 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551).

Om ett värdepappersinstituts eller en börs tillstånd återkallas, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

8 §24

Om ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en svensk leverantör av datarapporteringstjänster eller en svensk clearingorganisation meddelats beslut om anmärkning eller varning enligt 1 § får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en sanktionsavgift. Detsamma gäller om företaget meddelats beslut om återkallelse enligt 5 § första stycket 1 eller varning enligt 5 § första stycket 1 och 5 jämfört med tredje stycket.

Finansinspektionen får besluta att ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en leverantör av datarapporteringstjänster eller en svensk clearingorganisation ska betala en sanktionsavgift om företaget har meddelats beslut om

– anmärkning eller varning enligt 1 §,

återkallelse enligt 5 § första stycket 1, eller

varning enligt 5 § första stycket 1 och 5 jämfört med tredje stycket.

Detsamma gäller om en leverantör av datarapporteringstjänster har meddelats beslut om återkallelse enligt artikel 27e.1 b i förordningen om marknader för finansiella instrument.

9 §25

Sanktionsavgiften för ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en svensk leverantör av datarapporteringstjänster eller en svensk clearingorganisation ska fastställas till högst det högsta av

Sanktionsavgiften för ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en leverantör av datarapporteringstjänster eller en svensk clearingorganisation ska fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarade fem miljoner euro,

2. tio procent av företagets omsättning eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå närmast föregående räkenskapsår, eller

3. två gånger den vinst som företaget gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

24 Senaste lydelse 2017:679. 25 Senaste lydelse 2017:679.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor. Om överträdelsen har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

För värdepappersinstitut får avgiften inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 8 kap. 3 § denna lag eller 6 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Avgiften tillfaller staten.

17 §26

Om någon driver sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen ingripa genom att förelägga denne att upphöra med verksamheten eller genom beslut om sanktionsavgift enligt bestämmelserna i detta kapitel. Detsamma gäller om någon i handel med finansiella instrument använder beteckningen börs utan att ha tillstånd att driva en reglerad marknad.

Om någon driver sådan verksamhet som omfattas av denna lag eller av förordningen om marknader för finansiella instrument utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen ingripa genom att förelägga denne att upphöra med verksamheten eller genom beslut om sanktionsavgift enligt bestämmelserna i detta kapitel. Detsamma gäller om någon i handel med finansiella instrument använder beteckningen börs utan att ha tillstånd att driva en reglerad marknad.

Om det är osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet, får inspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet.

Om det är osäkert om denna lag eller förordningen om marknader för finansiella instrument är tillämplig på en viss verksamhet, får inspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet.

Ett föreläggande enligt denna paragraf som avser ett utländskt företag får riktas mot såväl företaget som den som i Sverige är verksam för företagets räkning.

26 kap.

2 §27

Om Finansinspektionen i ett ärende om tillstånd enligt 3 kap. 1 § första stycket, 4 kap. 4 §, 10 kap. 2 § eller 12 kap. 2 § inte meddelar beslut inom sex månader från det att ansökan gavs in, ska inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden får där-

Om Finansinspektionen i ett ärende om tillstånd enligt 3 kap. 1 § första stycket, 4 kap. 4 § eller 12 kap. 2 § eller enligt artikel 27c i förordningen om marknader för finansiella instrument inte meddelar beslut inom sex månader från det att ansökan gavs in, ska inspek-

26 Senaste lydelse 2017:679. 27 Senaste lydelse 2017:679.

efter begära förklaring av domstol att ärendet onödigt uppehålls.

tionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden får därefter begära förklaring av domstol att ärendet onödigt uppehålls.

Om Finansinspektionen inte lämnar över en underrättelse som avses i 5 kap. 2 § första stycket till behörig myndighet inom tre månader från det att underrättelsen togs emot och inte heller inom samma tid meddelar beslut enligt tredje stycket samma paragraf, ska inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden får därefter begära förklaring av domstol att ärendet onödigt uppehålls.

En begäran om en förklaring som avses i första eller andra stycket ska göras hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Om Finansinspektionen inte har meddelat ett beslut som avses i första stycket inom sex månader från det att en förklaring har lämnats, ska ansökan anses ha avslagits. Om en underrättelse som avses i andra stycket inte har lämnats över inom tre månader från det att en förklaring har lämnats, ska beslut enligt 5 kap. 2 § tredje stycket anses ha meddelats.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021 i fråga om 9 kap. 16 § och i övrigt den 1 januari 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena.

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning

dels att 2 kap. 2 § och 5 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 2 b §, och närmast före 2 kap. 2 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §

Den som har skjutit upp offentliggörandet av insiderinformation ska på begäran av Finansinspektionen lämna en förklaring till inspektionen enligt artikel 17.4 tredje stycket i marknadsmissbruksförordningen om hur villkoren för att skjuta upp offentliggörandet uppfylldes.

För emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel endast på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag finns ytterligare bestämmelser i artikel 17.4 fjärde stycket i marknadsmissbruksförordningen.

Insiderförteckningar

2 b §

En emittent vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag i Sverige ska upprätta en insiderförteckning enligt artikel 18.1 a i marknadsmissbruksförordningen

.

5 kap.

2 §

Finansinspektionen ska ingripa mot den som har åsidosatt sina skyldigheter enligt marknadsmissbruksförordningen, genom att

1. låta bli att inrätta och upprätthålla effektiva arrangemang, system och förfaranden i enlighet med det som anges i artikel 16.1 eller 16.2, eller att rapportera till Finansinspektionen i enlighet med det som anges där,

2. låta bli att uppfylla det som anges om offentliggörande av insiderinformation till allmänheten i artikel 17.1, 17.2 och 17.8,

3. låta bli att informera Finansinspektionen om ett försenat offentliggörande i enlighet med det som anges i artikel 17.4, eller, trots begäran från inspektionen, lämna

3. låta bli att informera Finansinspektionen om ett försenat offentliggörande i enlighet med det som anges i artikel 17.4, eller, trots begäran från inspektionen, lämna

en sådan skriftlig förklaring som avses i artikel 17.4 tredje stycket om att det har funnits förutsättningar för att skjuta upp offentliggörandet,

en sådan skriftlig förklaring som avses i artikel 17.4 tredje eller fjärde stycket om att det har funnits förutsättningar för att skjuta upp offentliggörandet,

4. låta bli att upprätta, uppdatera eller bevara en insiderförteckning eller att i övrigt uppfylla de krav som ställs i artikel 18.1–18.6,

5. låta bli att till Finansinspektionen samt berörda företag eller organ som avses i artikel 19.1 och 19.10 göra en anmälan om egna transaktioner i enlighet med det som anges i artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7, eller låta bli att uppfylla informationsplikten enligt artikel 19.5 andra stycket,

6. låta bli att uppfylla informationsplikten eller skyldigheten att föra en förteckning i enlighet med det som anges i artikel 19.5 första stycket,

7. genomföra transaktioner i strid med förbudet i artikel 19.11, eller

8. låta bli att uppfylla det som föreskrivs om investeringsrekommendationer eller annan information i artikel 20.1.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

dels att 4 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 3 kap. 5 a och 10 §§, och närmast före 3 kap. 5 a och 10 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

Handräckning

5 a §

Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en kontroll på plats enligt artikel 48d i EU-förordningen ska kunna genomföras.

Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Om Finansinspektionen begär det, ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den som kontrollen ska genomföras hos.

Verkställighet av beslut om sanktionsavgifter och viten enligt EU-förordningen

10 §

Beslut om sanktionsavgifter eller viten enligt EU-förordningen får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft.

4 kap.

1 §

Finansinspektionen ska ingripa mot

1. en administratör som har auktoriserats eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artik- larna 4–15, 21.1, 23.2, 23.11, 24.3, 25.2, 25.7, 26.2, 26.3, 27 och 28.1 i förordningen,

1. en administratör som har auktoriserats eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a) någon av artiklarna 4–15, 19a, 19b, 21.1, 23.2, 23.11, 24.3, 25.2, 25.7, 26.2, 26.3, 27 och 28.1 i förordningen, eller

b) en delegerad akt som Europeiska kommissionen har antagit enligt artikel 19c i förordningen,

2. en rapportör under tillsyn som har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 16, 23.3 och 23.10 i EU-förordningen,

3. en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde

a) utan att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28.2 i EU-förordningen, eller

b) i strid med artikel 29.1,

4. den som har åsidosatt sin skyldighet enligt artikel 29.2 i EU-förordningen,

5. en administratör eller en enhet under tillsyn som inte följt ett föreläggande enligt artikel 21.3, 23.5 eller 23.6 i EU-förordningen,

6. en sådan administratör som avses i 1 eller en enhet under tillsyn som inte har följt ett föreläggande enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som inte har gett tillträde till verksamhetslokaler enligt 3 kap. 5 §, och

7. den som driver verksamhet som administratör utan att ha fått auktorisation eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021 i fråga om 4 kap. 1 § och i övrigt den 1 januari 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena.

3. Ärendet och dess beredning

Europaparlamentet och rådet utfärdade i december 2019 förordning (EU) 2019/2175 av den 18 december 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument, förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och förordning (EU) 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel (i det följande benämnd ändringsförordningen). Förordningen trädde i kraft den 21 december 2019. Ändringsförordningen finns i bilaga 1.

Europaparlamentet och rådet utfärdade i december 2019 även direktiv (EU) 2019/2177 av den 18 december 2019 om ändring av direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument samt direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (i det följande benämnt ändringsdirektivet). Direktivet trädde i kraft den 21 december 2019. Ändringsdirektivet finns i bilaga 2. Under förhandlingarna om ändringsförordningen och ändringsdirektivet har en faktapromemoria upprättats och överlämnats till riksdagen (2017/18:FPM11).

Europaparlamentet och rådet utfärdade i november 2019 förordning (EU) 2019/2089 av den 27 november 2019 om ändring av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller EU-referensvärden för klimatomställning, EUreferensvärden för anpassning till Parisavtalet och hållbarhetsrelaterade upplysningar för referensvärden (i det följande benämnd förordningen om hållbara referensvärden). Förordningen trädde i kraft den 28 november 2019. Förordningen om hållbara referensvärden finns i bilaga 3. Under förhandlingarna om förordningen om referensvärden för hållbarhet har en faktapromemoria upprättats och överlämnats till riksdagen (2017/18:FPM123).

Europaparlamentet och rådet utfärdade i november 2019 förordning (EU) 2019/2115 av den 27 november 2019 om ändring av direktiv 2014/65/EU och förordning (EU) nr 596/2014 och (EU) 2017/1129 vad gäller främjande av användning av tillväxtmarknader för små och medelstora företag (i det följande benämnd förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag). Förordningen trädde i kraft den 31 december 2019. Förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag finns i bilaga 4. Under förhandlingarna om förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag har en faktapromemoria upprättats och överlämnats till riksdagen (2017/18:FPM106).

I promemorian Ändrad tillsyn i fråga om datarapporteringstjänster och referensvärden samt ändrade krav på insiderförteckningar, som har tagits fram inom Finansdepartementet, finns förslag till de lagstiftningsåtgärder

som bör vidtas med anledning av ändringarna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument (i det följande benämnd MiFIR), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument (i det följande benämnt MiFID II), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat (i det följande benämnd förordningen om referensvärden), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (i det följande benämnd marknadsmissbruksförordningen) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad (i det följande benämnd prospektförordningen). Ändringarna i MiFIR, MiFID II och förordningen om referensvärden ska börja tillämpas den 1 januari 2022. Ändringarna i prospektförordningen började tillämpas den 31 december 2019 och ändringarna i marknadsmissbruksförordningen börjar tillämpas den 1 januari 2021.

En sammanfattning av promemorian Ändrad tillsyn i fråga om datarapporteringstjänster och referensvärden samt ändrade krav på insiderförteckningar finns i bilaga 5. Promemorians lagförslag finns i bilaga 6. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2020/00855/V). I bilaga 10 finns en uppställning som visar vilka bestämmelser som i svensk rätt genomför ändringsdirektivet i de delar som avser MiFID II.

I propositionen behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 september 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

I förhållande till lagrådsremissen har det i propositionen gjorts några språkliga och redaktionella ändringar.

Hänvisningar till S3

4. Hänvisningar till EU-förordningarna

Regeringens förslag: Hänvisningar till EU:s förordning om marknader för finansiella instrument, EU:s förordning om referensvärden,

EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s förordning om tillväxtmarknader för små och medelstora företag ska vara dynamiska. Det innebär att en hänvisning ska avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Hänvisningar till EU-rättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

I några av de bestämmelser som föreslås i denna proposition krävs det en hänvisning till MiFIR, förordningen om referensvärden, marknadsmissbruksförordningen respektive förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag. För att eventuella ändringar i förordningarna ska få omedelbart genomslag i den svenska lagstiftningen är det lämpligt att hänvisningarna i de föreslagna bestämmelserna till förordningarna är dynamiska. När det gäller EU-förordningar är det också den hänvisningsteknik som regeringen ofta har använt i senare tids propositioner (se t.ex. prop. 2015/16:156 s. 20 f., prop. 2016/17:22 s. 95 f. och prop. 2019/20:37 s. 33).

5. Lagstiftningsåtgärder med anledning av ändringar i MiFID II och MiFIR

5.1. Bakgrund

Det regelverk som har införts med anledning av genomförandet av MiFID II och som gäller enligt MiFIR började tillämpas den 3 januari 2018 (se prop. 2016/17:162). Syftet med regelverket är att stärka finansmarknadernas effektivitet, motståndskraft och integritet. Bakgrunden är framför allt den finansiella kris som bröt ut 2008 och marknadsutvecklingen i övrigt.

Regelverket utgör en harmoniserad rättslig ram för de krav som tillämpas på värdepappersbolag, reglerade marknader och andra handelsplatser, leverantörer av datarapporteringstjänster och företag från tredjeland som tillhandahåller investeringstjänster eller utför investeringsverksamhet i Europeiska unionen. Reglerna om tillståndskrav och tillsyn för företag som tillhandahåller datarapporteringstjänster infördes genom MiFID II. Det fanns inte någon motsvarande reglering tidigare. De tjänster som omfattas är godkänt publiceringsarrangemang (approved publication arrangement, APA), tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (consolidated tape provider, CTP) och godkänd rapporteringsmekanism (approved reporting mechanism, ARM).

5.2. Ändringsförordningen och ändringsdirektivet

Under 2017 lämnade Europeiska kommissionen förslag till ändringar av det europeiska systemet för finansiell tillsyn. De myndigheter som omfattas av det europeiska systemet för finansiell tillsyn är Europeiska systemrisknämnden (ESRB), som är den europeiska makrotillsynsmyndigheten, och de tre europeiska tillsynsmyndigheterna (Esa-myndig-

heterna). Esa-myndigheterna, som ansvarar för mikrotillsynen, är Europeiska bankmyndigheten (Eba), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma).

Med anledning av kommissionens förslag utfärdades i december 2019 ändringsförordningen och ändringsdirektivet. De ändringar som följer av ändringsförordningen syftar bl.a. till att ge de europeiska tillsynsmyndigheterna ytterligare befogenheter för att skapa en effektivare och mer enhetlig tillsyn av finansiella marknader och tjänster. Ändringsdirektivet innehåller nödvändiga ändringar för att komplettera de ändringar som har gjorts genom ändringsförordningen.

Ändringsförordningen innebär att Esma ska ansvara för auktorisation och tillsyn över vissa leverantörer av datarapporteringstjänster i stället för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. I MiFIR har det införts bestämmelser om de befogenheter som Esma ska ha för att pröva ansökningar om auktorisation för tillhandahållande av datarapporteringstjänster och utöva tillsyn över leverantörer av sådana tjänster. I fråga om dessa leverantörer av datarapporteringstjänster är det således Esma, och inte längre de nationella behöriga myndigheterna, som är behörig myndighet. Genom ändringsförordningen har Esma även fått befogenhet att direkt från marknadsaktörer samla in referensuppgifter för finansiella instrument och information när det gäller krav på information före och efter handel med finansiella instrument. Genom ändringsdirektivet har de regler i MiFID II som handlar om auktorisation och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för datarapporteringstjänster upphävts (avdelning V, artiklarna 59–66). I stället har motsvarande bestämmelser införts i MiFIR (artiklarna 27a–27i).

5.3. Ändrad tillsyn över leverantörer av datarapporteringstjänster

5.3.1. Ändrade definitioner

Regeringens förslag: I lagen om värdepappersmarknaden ska definitionen av leverantör av datarapporteringstjänster ändras till en hänvisning till definitionen i EU:s förordning om marknader för finansiella instrument. Definitionerna av godkänd rapporteringsmekanism (ARM-leverantör), godkänt publiceringsarrangemang (APA-leverantör) och tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (CTP-leverantör) ska utmönstras ur lagen.

Regeringens bedömning: Ändringarna i definitionerna i

EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument av ledningsorgan och personer i ledande befattning kräver inte några lagstiftningsåtgärder.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: MiFID II innehåller ett stort antal definitioner (artikel 4). De flesta av dessa har införts i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (1 kap. 4–5 §§). I samband med att reglerna om datarapporteringstjänster i MiFID II har upphävts genom ändringsdirektivet har även vissa definitioner tagits bort. Genom ändringsdirektivet (artikel 1.2 b) har definitionerna i MiFID II av godkänt publiceringsarrangemang (APA), tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (CTP), godkänd rapporteringsmekanism (ARM) och leverantör av datarapporteringstjänster utmönstrats (artikel 4.1.52–4.1.54 och 4.1.63 i MiFID II). Genom ändringsförordningen (artikel 4.2 a) har motsvarande definitioner i stället införts i MiFIR (artikel 2.1.34–2.1.36a).

Finansinspektionen ska även efter ändringarna i MiFID II och MiFIR ansvara för tillsynen över vissa leverantörer av datarapporteringstjänster (artikel 2.1.18 och 2.3 i MiFIR). Det finns därför även fortsättningsvis behov av att använda detta uttryck i lagen om värdepappersmarknaden. Definitionen i lagen (1 kap. 4 b §) bör därmed behållas men ändras till en hänvisning till definitionen i MiFIR. Definitionerna av godkänd rapporteringsmekanism (ARM-leverantör), godkänt publiceringsarrangemang (APA-leverantör) och tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (CTP-leverantör) behövs inte längre i lagen om värdepappersmarknaden och bör därför tas bort.

Vid genomförandet i svensk rätt av MiFID II infördes inga definitioner av termerna ledningsorgan och personer i ledande befattning i lagen om värdepappersmarknaden som motsvarar definitionerna i direktivet (artikel 4.1.36 och 4.1.37). Regeringen gjorde då bedömningen att det är lämpligare att i lagen använda etablerade svenska termer och uttryck i stället för de som används i direktivet (prop. 2016/17:162 s. 274). I lagen används därför termen styrelse eller uttrycket styrelse och verkställande direktör. Genom ändringsdirektivet (artikel 1.2 a) har definitionerna i MiFID II av ledningsorgan och personer i ledande befattning ändrats som en följd av att definitionen av leverantör av datarapporteringstjänster numera finns i MiFIR. Eftersom definitioner av dessa termer inte har införts i lagen om värdepappersmarknaden föranleder ändringarna i direktivet inte några lagstiftningsåtgärder.

Hänvisningar till S5-3-1

5.3.2. Tillståndsplikt för och reglering av datarapporteringstjänster

Regeringens förslag: Bestämmelserna om tillståndsplikt och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för datarapporteringstjänster ska tas bort ur lagen om värdepappersmarknaden. Hänvisningar i lagen till dessa bestämmelser ska ersättas med hänvisningar till EU:s förordning om marknader för finansiella instrument. Det ska införas en upplysningsbestämmelse om att det i EU:s förordning om marknader för finansiella instrument finns bestämmelser om tillståndsplikt och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för leverantörer av datarapporteringstjänster.

Regeringens bedömning: Det bör inte göras några ändringar avseende kravet att den som tillhandahåller en datarapporteringstjänst ska ha ändamålsenliga system för att från anställda omhänderta anmäl-

ningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten. Inte heller förbudet för den som är eller har varit knuten till en leverantör av datarapporteringstjänster som anställd eller uppdragstagare att obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden bör ändras. Detsamma bör gälla förbudet mot att obehörigen röja uppgift om en anmälan eller utsaga om en misstänkt överträdelse av en bestämmelse som gäller för verksamheten om uppgiften kan röja anmälarens identitet.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: I MiFID II har det funnits regler om tillståndsplikt och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för leverantörer av datarapporteringstjänster (avdelning V, artiklarna 59–66). Dessa regler har upphävts genom ändringsdirektivet (artikel 1.4). De bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som i svensk rätt genomför de upphävda reglerna bör därför upphävas (10 kap.).

I stället bör det i det kapitlet införas en upplysningsbestämmelse om att bestämmelser om tillståndsplikt och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för leverantörer av datarapporteringstjänster finns i MiFIR. I samma kapitel i lagen finns även en bestämmelse om att den som tillhandahåller en datarapporteringstjänst ska ha ändamålsenliga system för att från anställda omhänderta anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten (10 kap. 15 §). Den bestämmelsen genomför regler i MiFID II som inte har ändrats genom ändringsdirektivet (artikel 73.2 i MiFID II) och bör därför behållas.

Redan före genomförandet av MiFID II fanns en bestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden om att den som är eller har varit knuten till ett värdepappersbolag, en börs eller en clearingorganisation som anställd eller uppdragstagare inte obehörigen får röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden (1 kap. 11 § första stycket). I samband med genomförandet av direktivet utvidgades tillämpningsområdet så att förbudet omfattar även leverantörer av datarapporteringstjänster. Den som bryter mot bestämmelsen kan enligt brottsbalken dömas för brott mot tystnadsplikten. Bestämmelsen genomför inte några regler i MiFID II och berörs inte av ändringsdirektivet. Den bör därför även i fortsättningen gälla för leverantörer av datarapporteringstjänster.

Förbudet i lagen om värdepappersmarknaden mot att obehörigen röja uppgift om en anmälan eller utsaga om en misstänkt överträdelse av en bestämmelse som gäller för verksamheten om uppgiften kan röja anmälarens identitet (1 kap. 11 § andra stycket) genomför motsvarande regler i MiFID II (artikel 73.1 andra stycket c), som inte ändrats genom ändringsdirektivet. Bestämmelsen i lagen bör därför gälla även i fortsättningen.

Ett antal bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden innehåller hänvisningar till bestämmelserna i 10 kap. samma lag om tillståndsplikt och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för datarapporteringstjänster (2 kap. 3 §, 13 kap. 12 a §, 25 kap. 1 a, 1 e och 4 §§ och 26 kap.

2 §). Dessa hänvisningar bör i vissa fall ändras till hänvisningar till bestämmelserna i MiFIR. I andra fall bör hänvisningarna tas bort och det i stället införas hänvisningar till förordningen i andra bestämmelser.

5.3.3. Behörig myndighet

Regeringens bedömning: Finansinspektionen bör även i fortsättningen vara behörig myndighet enligt EU:s förordning om marknader för finansiella instrument.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Nasdaq Stockholm AB anser att det inte är lämpligt med delat tillsynsansvar mellan Esma och Finansinspektionen och att Finansinspektionen bör behålla det fulla ansvaret för tillsynen av datarapporteringstjänster i Sverige.

Skälen för regeringens bedömning: Genom den ändring i MiFIR (artikel 2.1.18) som har gjorts genom ändringsförordningen (artikel 4.2 a i) har definitionen av behörig myndighet ändrats. Enligt den nya definitionen avses med behörig myndighet en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.26 i MiFID II och, för auktorisation och tillsyn av leverantörer av datarapporteringstjänster, Esma, utom för godkända rapporteringsmekanismer (APA) och godkända publiceringsarrangemang (ARM) med undantag i enlighet med artikel 2.3 i MiFIR (artikel 2.1.18).

Det innebär att det inte längre är de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna utan Esma som ska ha tillsyn över CTP-leverantörer och vissa APA-leverantörer och ARM-leverantörer. De nationella behöriga myndigheterna kommer dock fortfarande att ha kvar övriga uppgifter som behöriga myndigheter ansvarar för enligt MiFIR. Esma får även begära att de nationella behöriga myndigheterna ska bistå Esma vid utredningar och platsundersökningar (artikel 4.7 i ändringsförordningen, artiklarna 38c och 38d i MiFIR). Esma kan också delegera specifika tillsynsuppgifter till nationella behöriga myndigheter (artikel 4.7 i ändringsförordningen, artikel 38o i MiFIR).

Finansinspektionen är i dag behörig myndighet enligt MiFIR (1 kap. 1 § andra stycket lagen om värdepappersmarknaden). Genom de ändringar som har gjorts genom ändringsförordningen ska Esma överta ansvaret för auktorisation och tillsyn av vissa leverantörer av datarapporteringstjänster i och med att Esma ska vara behörig myndighet för dem enligt MiFIR. De nationella behöriga myndigheterna ska dock även i fortsättningen ha ansvaret för övriga uppgifter som åligger behöriga myndigheter enligt MiFIR. Finansinspektionen bör därför även i fortsättningen vara behörig myndighet enligt MiFIR. Finansinspektionen kommer därmed att ha de uppgifter som en nationell behörig myndighet ska ha enligt MiFIR i lydelsen enligt ändringsförordningen.

Nasdaq Stockholm AB anser att det inte är lämpligt med delat tillsynsansvar mellan Esma och Finansinspektionen och att Finansinspektionen bör behålla det fulla ansvaret för tillsynen av datarapporteringstjänster.

Regeringen konstaterar att genom de ändringar i MiFIR som har gjorts

genom ändringsförordningen regleras tillsynsansvaret i bestämmelser i MiFIR som är direkt tillämpliga. Enligt de nya bestämmelser som har införts i MiFIR ska kommissionen anta en delegerad akt med kriterier för att identifiera sådana APA-leverantörer och ARM-leverantörer som på grund av sin begränsade relevans för den inre marknaden fortsatt ska omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet. Kommissionen ska bl.a. beakta i vilken utsträckning tjänsterna tillhandahålls värdepappersföretag som är auktoriserade i endast en medlemsstat, antalet händelserapporter eller transaktioner och huruvida APA-leverantören eller ARM-leverantören är en del av en grupp finansmarknadsaktörer med gränsöverskridande verksamhet (artikel 4.2.b i ändringsförordningen, artikel 2.3 i MiFIR). Det är således möjligt att Esma kan komma att få ansvaret för tillsynen över en APA-leverantör eller ARM-leverantör i Sverige. Om en enhet står under Esmas tillsyn för någon tjänst som den tillhandahåller i egenskap av en leverantör av datarapporteringstjänster enligt MiFIR ska ingen av dess verksamheter som APA-leverantör eller ARM-leverantör undantas från tillsyn av Esma (artikel 4.2.b i ändringsförordningen, artikel 2.3 tredje stycket i MiFIR). För det fall en APAleverantör eller ARM-leverantör också har andra tillstånd, t.ex. som värdepappersbolag eller börs, är det även möjligt att Esma och Finansinspektionen kommer att ha ett delat tillsynsansvar över bolaget. Kommissionen har ännu inte antagit den delegerade akten.

Hänvisningar till S5-3-3

5.3.4. Finansinspektionens tillsyns- och ingripandemöjligheter

Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden om Finansinspektionens tillsyn och möjligheter att ingripa mot leverantörer av datarapporteringstjänster ska ändras så att de gäller bara i förhållande till leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen är behörig myndighet för enligt EU:s förordning om marknader för finansiella instrument. Det ska införas en upplysningsbestämmelse i lagen om att bestämmelser om återkallelse av tillstånd för leverantörer av datarapporteringstjänster finns i förordningen.

Bestämmelser i lagen om återkallelse av tillstånd som motsvarar dem i förordningen ska ändras så att de inte gäller för leverantörer av datarapporteringstjänster.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt MiFID II ska varje medlemsstat utse de behöriga myndigheter som ska fullgöra var och en av de uppgifter som föreskrivs i MiFIR och i det direktivet (artikel 67). Enligt lagen om värdepappersmarknaden är Finansinspektionen (och i särskilt angivna fall

Bolagsverket) behörig myndighet (1 kap. 4 b §). Medlemsstaterna ska enligt MiFID II ge de behöriga myndigheterna vissa tillsynsbefogenheter (artikel 69) och vissa möjligheter att ingripa genom sanktioner (artikel 70). Dessa regler i direktivet har genomförts i svensk rätt genom bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden (23 och 25 kap.).

Som redovisas i avsnitt 5.3.3 har definitionen av behörig myndighet i MiFIR ändrats så att Esma är behörig myndighet för auktorisation och tillsyn av leverantörer av datarapporteringstjänster, utom i fråga om APAleverantörer och ARM-leverantörer som omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet. Det innebär att det är Esma som ska ha de tillsynsbefogenheter och möjligheter att ingripa i fråga om CTP-leverantörer samt vissa APA- och ARM-leverantörer som de nationella behöriga myndigheterna hittills har haft. De nationella behöriga myndigheterna ska dock även i fortsättningen ha ansvaret för övriga uppgifter som åligger behöriga myndigheter enligt MiFIR.

Som en följd av de nya befogenheter och uppgifter som Esma ska ha i fråga om leverantörer av datarapporteringstjänster har det även gjorts ändringar i reglerna i MiFID II om vilka företag som omfattas av nationella behöriga myndigheters möjligheter att ingripa genom administrativa sanktioner och andra åtgärder vid överträdelser av det direktivet eller MiFIR (artikel 1.5 b och c i ändringsdirektivet, artikel 70.4 och 70.6 i MiFID II). Det har även gjorts ändringar i reglerna om skyldighet för revisorer att i vissa fall underrätta behöriga myndigheter om uppgifter eller beslut som de har fått kännedom om under sitt uppdrag (artikel 1.7 i ändringsdirektivet, artikel 77.1 i MiFID II). Samtidigt har det införts ett krav på att medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna, om de ansvarar för auktorisation och tillsyn av en APA-leverantörs eller en ARM-leverantörs verksamhet enligt MiFIR, övervakar verksamheten så att de kan bedöma om de villkor för verksamheten som föreskrivs i den förordningen uppfylls (artikel 1.3 i ändringsdirektivet, artikel 22 andra stycket i MiFID II). Medlemsstaterna ska även säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas så att de behöriga myndigheterna kan få tillgång till den information som krävs för att kunna bedöma om APA-leverantören eller ARM-leverantören uppfyller dessa krav.

Eftersom Finansinspektionens befogenheter som behörig myndighet när det gäller tillsyn över och möjligheter att ingripa mot svenska leverantörer av datarapporteringstjänster har inskränkts genom de ändringar som har gjorts genom ändringsförordningen bör bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden om tillsyn och ingripanden ändras på motsvarande sätt. Ovan nämnda ändringar i MiFID II behöver också genomföras i svensk rätt. De bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som rör Finansinspektionens tillsyn (23 kap.) och inspektionens möjligheter att ingripa (25 kap.) bör därför ändras så att de kompletterar de ändrade bestämmelserna i MiFIR och genomför ändringarna i MiFID II.

Genom ändringsförordningen har det införts bestämmelser i MiFIR om återkallelse av auktorisation för leverantörer av datarapporteringstjänster (artikel 4.6 i ändringsförordningen, artikel 27e i MiFIR). Eftersom bestämmelserna om återkallelse i förordningen är direkt tillämpliga i medlemsstaterna, bör de bestämmelser i lagen som motsvarar dem ändras så att de inte gäller för leverantörer av datarapporteringstjänster. Det bör också införas en upplysningsbestämmelse i lagen om att bestämmelser om återkallelse av tillstånd för leverantörer av datarapporteringstjänster finns i MiFIR.

5.4. Esmas tillsyn

5.4.1. Krav på tillstånd för att inhämta information bör inte införas

Regeringens bedömning: Det bör inte införas något krav på att

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ska inhämta tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan den begär in uppgifter om tele- eller datatrafik.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning

Bestämmelserna i MiFIR

Som beskrivs i avsnitt 5.3.3 innebär ändringsförordningen att Esma inom ramen för MiFIR ska vara behörig myndighet för tillsyn över datarapporteringstjänster, utom sådana APA-leverantörer och ARM-leverantörer som är undantagna från Esmas tillsyn och i stället ska stå under tillsyn av en nationell behörig myndighet (artikel 4.2 i ändringsförordningen, artikel 2.1.18 och 2.3 i MiFIR). Det innebär bl.a. att Esma vid utövandet av tillsynen ska ha de befogenheter som anges i avdelning VIa i MiFIR (artikel 4.7 i ändringsförordningen, artiklarna 38a–38g i MiFIR). De befogenheter som tilldelas Esma, någon av dess tjänstemän eller någon annan av Esma bemyndigad person får dock inte användas för att kräva att konfidentiella uppgifter eller handlingar lämnas ut (artikel 38a i MiFIR).

För att fullgöra sina skyldigheter enligt MiFIR får Esma begära information från personer som tillhandahåller datarapporteringstjänster och personer som kontrollerar dessa (artikel 38b 1 a i MiFIR), ledningen för sådana personer (artikel 38b.1 b i MiFIR) samt revisorer för och rådgivare till sådana personer (artikel 38b.1 c i MiFIR). Esma får även genomföra utredningar av samtliga ovan angivna personer (artikel 38c 1 i MiFIR). När sådana utredningar genomförs kan Esma bl.a. inhämta kopior på handlingar och uppgifter om tele- och datatrafik samt höra fysiska eller juridiska personer.

Medlemsstaterna har enligt MiFIR möjlighet att införa krav på att Esma ska ansöka om tillstånd från en rättslig myndighet enligt nationell rätt för att få begära in uppgifter om tele- eller datatrafik (artikel 38c.5).

Något krav på tillstånd bör inte införas

Frågan om det skulle införas ett krav på att Esma ska inhämta tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet för att få begära in uppgifter om tele- eller datatrafik behandlades även vid införandet av lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Regeringen framhöll då att det inte finns någon skyldighet för Finansinspektionen att begära tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan inspektionen begär in uppgifter från andra än dem som står under myndighetens tillsyn

(prop. 2012/13:72 s. 25 f.). Regeringen ansåg att det därför inte fanns skäl att föreskriva en annan ordning avseende Esma, som endast får begära in uppgifter från en begränsad personkrets. Vidare konstaterade regeringen att Esmas möjligheter att begära in uppgifter också begränsas av det skydd som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (i det följande kallad förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister) för sådan information och sådana handlingar som omfattas av rättsliga privilegier (artikel 60). Information och handlingar som omfattas av rättsliga privilegier torde t.ex. innefatta information eller handlingar som är sekretessbelagda enligt lag eller som är skyddade enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. I den mån Esma ändå skulle komma att ta del av sådan information eller sådana handlingar ansåg regeringen att det fick förutsättas att informationen inte utnyttjas och handlingarna återlämnas. Regeringen gjorde motsvarande bedömning även i fråga om uppgifter som Esma begär in enligt några andra EU-förordningar på värdepappersmarknadsområdet (se prop. 2011/12:40 s. 21 f., prop. 2018/19:38 s. 34 f. och prop. 2019/20:37 s. 38 f.).

Inte heller enligt de nya bestämmelserna i MiFIR får Esma använda de nu aktuella befogenheterna för att kräva att konfidentiella uppgifter eller handlingar lämnas ut (artikel 4.7 i ändringsförordningen, artikel 38a i MiFIR). Det finns därför inte skäl att göra någon annan bedömning än den som tidigare gjorts i motsvarande fråga. Det bör därför inte införas något krav på att Esma ska inhämta tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan Esma begär in uppgifter enligt MiFIR.

Hänvisningar till S5-4-1

  • Prop. 2020/21:24: Avsnitt 6.3.2

5.4.2. Platsundersökning och handräckning

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska få begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en platsundersökning enligt

EU:s förordning om marknader för finansiella instrument ska kunna genomföras. Vid handräckning ska bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande gälla. Om Finansinspektionen begär det, ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den som kontrollen ska genomföras hos.

Regeringens bedömning: Det bör inte införas något krav på tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan det genomförs en platsundersökning eller innan handräckning lämnas vid en platsundersökning.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem. Kronofogdemyndigheten anser att det bör övervägas om grundavgift ska få tas ut även när handräckning sker utan att det finns en exekutionstitel och att myndigheten bör få täckning för kostnaden som är förknippad med handläggningen av målet.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Bestämmelserna i MiFIR

Enligt de nya bestämmelser som har införts i MiFIR genom ändringsförordningen ska Esma bl.a. ha möjlighet att genomföra nödvändiga platsundersökningar i företagslokaler som tillhör de personer som tillhandahåller datarapporteringstjänster och personer som kontrollerar dessa, ledningen för sådana personer samt revisorer för och rådgivare till sådana personer (artikel 4.7 i ändringsförordningen, artikel 38d.1 i MiFIR).

En platsundersökning innebär bl.a. att tjänstemän och andra personer som Esma bemyndigat att genomföra en sådan undersökning ska få tillträde till alla företagslokaler som tillhör de personer som är föremål för ett utredningsbeslut som antagits av Esma. Dessa har därvid befogenhet att granska relevanta handlingar, ta eller begära in kopior, begära muntliga eller skriftliga förklaringar, höra varje fysisk eller juridisk person som samtycker till det och begära in uppgifter om tele- och datatrafik. Personal från Esma har även befogenhet att, så länge och i den omfattning det är nödvändigt för undersökningen, försegla företagslokaler, räkenskaper och affärshandlingar. Esma ska i god tid anmäla undersökningen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där undersökningen ska genomföras. Om det krävs för undersökningens korrekta genomförande och effektivitet får Esma genomföra den utan att först informera den som är föremål för undersökningen. En förutsättning för att undersökningen ska kunna genomföras är att den nationella behöriga myndigheten har bekräftat att myndigheten inte invänder mot den (artikel 38d.3 i MiFIR). Den som berörs av en platsundersökning som Esma utför är vid vite skyldig att underkasta sig den (artikel 4.7 i ändringsförordningen, artikel 38d.5 i MiFIR). För det fall den berörda parten motsätter sig en av Esma beslutad platsundersökning ska den nationella behöriga myndigheten lämna nödvändigt bistånd för att undersökningen ska kunna genomföras och vid behov ska handräckning från verkställande myndighet begäras (artikel 38d.8 i MiFIR). Den behöriga myndigheten ska även, för det fall det enligt nationella bestämmelser krävs särskilt tillstånd från en rättslig myndighet för att genomföra en platsundersökning eller lämna handräckning, ansöka om ett sådant tillstånd (artikel 38d.9 i MiFIR).

En bestämmelse om handräckning bör införas

För att Sverige ska leva upp till sina åligganden enligt MiFIR ska den nationella behöriga myndigheten, dvs. Finansinspektionen, kunna begära handräckning av en verkställande myndighet om någon motsätter sig platsundersökning. Det behöver därför införas en bestämmelse om detta i lagen om värdepappersmarknaden. Bestämmelsen bör utformas på samma sätt som motsvarande bestämmelser om handräckning i lagen (2019:277) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning (2 kap. 2 §) och lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering (2 kap. 3 §). Det innebär att Kronofogdemyndigheten bör vara den myndighet som ska lämna handräckning för att platsundersökning ska kunna genomföras.

Vid handräckning bör bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning

eller avlägsnande gälla. Eftersom Esma ska kunna genomföra platskontroller utan att i förväg meddela den som kontrollen avser (artikel 4.7 i ändringsförordningen, artikel 38d.3 i MiFIR), bör det i lagen anges att Finansinspektionen har möjlighet att begära att Kronofogdemyndigheten inte ska underrätta den hos vilken platsundersökning ska genomföras innan verkställighet sker.

Kronofogdemyndigheten har med stöd av utsökningsbalken befogenhet att vidta behövliga tvångsåtgärder och kan vid behov begära biträde av Polismyndigheten (2 kap. 17 § utsökningsbalken och 3 kap. 3 § utsökningsförordningen [1981:981]).

Kronofogdemyndigheten påpekar att det bör övervägas om grundavgift ska få tas ut även när handräckning sker utan att det finns en exekutionstitel och att myndigheten bör få täckning för kostnaden som är förknippad med handläggningen av målet. Enligt förslaget ska Finansinspektionen få begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en platsundersökning enligt MiFIR ska kunna genomföras. Det innebär att det inte är fråga om verkställighet av ett beslut om handräckning och verkställigheten grundar sig då inte på en exekutionstitel. Kronofogdemyndigheten har i sådana fall inget stöd att påföra grundavgift i ärendet (5–6 §§ förordningen [1992:1094] om avgifter vid Kronofogdemyndigheten).

Förslaget förväntas inte medföra att platsundersökningar kommer att ske med någon större frekvens. Handräckning i samband med platsundersökning aktualiseras dessutom bara om företaget i fråga motsätter sig åtgärden. Detta bedöms inte komma att ske annat än i sällsynta undantagsfall. I tidigare lagstiftningsärenden där det föreslagits motsvarande möjlighet för Finansinspektionen att begära handräckning har det inte föreslagits att Kronofogdemyndigheten ska få ta ut en avgift (se prop. 2011/12:40, prop. 2018/19:38 och prop. 2019/20:37). Regeringen anser att det saknas skäl att göra en annan bedömning i detta lagstiftningsärende.

Något krav på tillstånd för platsundersökning eller handräckning bör inte införas

Vid införandet av lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister gjorde regeringen bedömningen att något krav på tillstånd för platsundersökning eller handräckning inte skulle införas. Regeringen uttalade i samband därmed att det följer av förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (artikel 63.9) att en domstolsprövning i så fall ska avse äktheten i Esmas beslut samt användningen av tvångsåtgärder och att det inte får avse behovet av platsundersökning (prop. 2012/13:72 s. 27 f.). Regeringen konstaterade att behovet av platsundersökning dock kan prövas av Europeiska unionens domstol. Med hänsyn till den begränsade prövning som kan ske i nationell domstol eller hos annan rättslig myndighet och då ett beslut om platsundersökning kan överklagas i annan ordning framstod det enligt regeringens bedömning inte som motiverat att införa krav på nationell prövning i domstol eller vid annan rättslig myndighet. Regeringen påpekade även att Esmas möjlighet att begära platsundersökningar, och därmed Finansinspektionens utrymme att begära handräckning, är begränsad av de skydd som föreskrivs i förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister och

som innebär att Esma inte får använda sig av några utredningsbefogenheter för att avkräva sådan information och sådana handlingar som omfattas av rättsliga privilegier (artikel 60). Regeringen konstaterade att det av detta följer att några platsundersökningar inte får göras om detta skulle leda till röjandet av sådan information som omfattas av rättsligt skydd.

De nu aktuella bestämmelser som har införs i MiFIR (artikel 4.7 i ändringsförordningen, artikel 38d i MiFIR) motsvarar dem i förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (artikel 60). Det finns inte skäl att göra någon annan bedömning än den som gjordes när lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister infördes. Det bör därför inte införas något krav på tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan det genomförs en platsundersökning eller innan handräckning lämnas vid en platsundersökning enligt MiFIR. Regeringen har tidigare i flera lagstiftningsärenden gjort motsvarande bedömning (se prop. 2011/12:40 s. 2325, prop. 2018/19:38 s. 3538 och prop. 2019/20:37 s. 4042).

Hänvisningar till S5-4-2

5.4.3. Finansinspektionens bistånd till Esma

Regeringens bedömning: Det följer direkt av bestämmelserna i

EU:s förordning om marknader för finansiella instrument att Finansinspektionen, i egenskap av behörig myndighet enligt den förordningen, på begäran av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, ska vidta vissa åtgärder för att stödja denna. Bestämmelserna i förordningen kräver inte några lagstiftningsåtgärder.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt de nya bestämmelser i

MiFIR som har införts genom ändringsförordningen ansvarar Esma för auktorisation och tillsyn av leverantörer av datarapporteringstjänster, utom för APA-leverantörer och ARM-leverantörer med de undantag som anges i artikel 2.3 i MiFIR (artikel 4.2 a i i ändringsförordningen, artikel 2.1.18 i MiFIR). Esma får dock delegera specifika tillsynsuppgifter till en nationell behörig myndighet (artikel 4.7 i ändringsförordningen, artikel 38o i MiFIR). Esma får också begära bistånd vid en platsundersökning av de tjänstemän som är anställda vid, bemyndigade eller utsedda av den behöriga myndigheten (artikel 4.7 i ändringsförordningen, artikel 38d.6 i MiFIR). Det följer således direkt av MiFIR att Finansinspektionen, i egenskap av behörig myndighet enligt den förordningen, på begäran av Esma, ska vidta vissa åtgärder för att understödja Esma. Mot den bakgrunden föranleder de nu aktuella bestämmelserna i MiFIR inte några lagstiftningsåtgärder.

5.4.4. Verkställighet av Esmas beslut om avgifter och viten

Regeringens förslag: Beslut om avgifter eller viten enligt EU:s förordning om marknader för finansiella instrument ska få verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstryker förslaget eller har inget att invända mot det. Kronofogdemyndigheten efterfrågar ett förtydligande om myndighetens verkställighet av Esmas beslut om sanktionsavgifter och viten ska hanteras som enskilda mål eller som allmänna mål.

Skälen för regeringens förslag: Enligt de nya bestämmelser som har införts i MiFIR genom ändringsförordningen ska Esmas beslut om sanktionsavgifter och viten enligt den förordningen vara verkställbara (artikel 4.7 i ändringsförordningen, artikel 38j.4 i MiFIR). Verkställigheten ska följa de förfaranderegler som gäller i den medlemsstat inom vars territorium den sker. Beslut om avgifter eller viten enligt MiFIR bör därför få verkställas enligt utsökningsbalken på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft. Regeringen har tidigare gjort motsvarande bedömning i andra lagstiftningsärenden i fråga om verkställighet av Esmas beslut (se prop. 2011/12:40 s. 24 f., prop. 2012/13:72 s. 28 f., prop. 2018/19:38 s. 39 f. och prop. 2019/20:37 s. 43 f.).

Enligt bestämmelser som tidigare har införts i andra EU-förordningar på värdepappersmarknadsområdet har medlemsstaterna haft en skyldighet att utse en myndighet som ska pröva om ett beslut av Esma om avgift eller vite är äkta (se t.ex. artikel 68.4 andra stycket i förordningen om OTCderivat, centrala motparter och transaktionsregister). Något motsvarande krav finns dock inte i MiFIR. Eftersom det inte finns något uttryckligt krav på att medlemsstaterna ska utse en myndighet som ska pröva om Esmas beslut enligt MiFIR är äkta, saknas det skäl att utse en sådan myndighet. Kronofogdemyndigheten är dock den myndighet som kommer att ansvara för den praktiska verkställigheten enligt utsökningsbalken (1 kap. 3 §).

Kronofogdemyndigheten efterfrågar ett förtydligande om myndighetens mål om verkställighet av Esmas beslut om sanktionsavgifter och viten ska hanteras som enskilda mål eller som allmänna mål. Eftersom det är Esma som har rätt till sådana avgifter och viten kommer verkställigheten av

Esmas beslut att hanteras som enskilda mål, om det inte föreskrivs att sådana fordringar ska hanteras som allmänt mål (1 kap. 6 § andra stycket utsökningsbalken). I tidigare lagstiftningsärenden i fråga om verkställighet av Esmas beslut har det inte gjorts bedömningen att sådana mål bör hanteras som allmänna mål (jfr prop. 2011/12:40, prop. 2018/19:38 och prop. 2019/20:37). Regeringen anser att det saknas skäl att göra en annan bedömning i detta fall.

Hänvisningar till S5-4-4

5.4.5. Tillhandahållande av information och referensuppgifter för finansiella instrument

Regeringens förslag: Bemyndigandet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att information och referensuppgifter för finansiella instrument ska lämnas till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten i stället för till

Finansinspektionen ska upphävas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Genom MiFIR i den ursprungliga lydelsen gavs de behöriga myndigheterna befogenhet att begära information från handelsplatser, APA-leverantörer och CTP-leverantörer för att kunna göra beräkningar för att fastställa kraven på transparens före och efter handel samt den reglering av handelsskyldigheter som infördes genom förordningen och för att avgöra om ett värdepappersföretag är en systematisk internhandlare (artikel 22.1). De behöriga myndigheterna skulle till Esma översända sådan information som Esma behövde för att utarbeta månatliga rapporter om bl.a. den totala EU-handelsvolymen per finansiellt instrument under de föregående tolv månaderna (artikel 22.3).

Handelsplatserna fick genom MiFIR en skyldighet att ge de behöriga myndigheterna de identifikationsuppgifter som krävdes för transaktionsrapporteringen när det gäller finansiella instrument som har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller handlas på en MTF-plattform eller OTF-plattform (artikel 27.1 första stycket). När det gäller andra finansiella instrument som omfattades av kraven på transaktionsrapportering och som handlades via en systematisk internhandlares system, skulle den systematiska internhandlaren ge sin behöriga myndighet identifikationsuppgifter för dessa instrument (artikel 27.1 andra stycket).

Vid genomförandet av MiFID II i svensk rätt infördes ett bemyndigande i lagen om värdepappersmarknaden som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att information och referensuppgifter för finansiella instrument som ska lämnas till Finansinspektionen enligt ovan angivna artiklar i MiFIR i stället ska lämnas till Esma (23 kap. 15 § 7).

Genom de ändringar i MiFIR som har gjorts genom ändringsförordningen får Esma befogenhet att begära information för beräkningar av transparenskrav och referensuppgifter för finansiella instrument direkt från handelsplatser, APA-leverantörer och CTP-leverantörer (artikel 4.3 i ändringsförordningen, artikel 22.1 i MiFIR). Eftersom denna befogenhet numera följer direkt av MiFIR innebär de nationella föreskrifter som anger att sådan information och sådana referensuppgifter ska lämnas till Esma en dubbelreglering. Bemyndigandet i lagen om värdepappersmarknaden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att information och referensuppgifter för finansiella instrument som ska lämnas till Finansinspektionen enligt artiklarna 22.1 och 27.1 i MiFIR i stället ska lämnas till Esma (23 kap. 15 § 7) bör därför upphävas.

Hänvisningar till S5-4-5

5.5. Information till kund om kostnader när en investeringstjänst erbjuds tillsammans med en annan tjänst eller produkt

Regeringens förslag: Bestämmelsen i lagen om värdepappersmarknaden om den information som ett värdepappersinstitut ska lämna till en kund om kostnader för varje komponent när en investeringstjänst erbjuds tillsammans med en annan tjänst eller produkt (korsförsäljning) ska gälla oavsett om komponenterna kan köpas separat eller inte.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: I MiFID II anges att när en investeringstjänst erbjuds tillsammans med en annan tjänst eller produkt som en del av ett paket eller som ett villkor för samma överenskommelse eller paket (korsförsäljning), ska värdepappersföretaget informera kunden om huruvida det är möjligt att köpa de olika komponenterna separat, och tillhandahålla separata uppgifter om kostnaderna och avgifterna för varje komponent (artikel 24.11 första stycket). När direktivet genomfördes i svensk rätt infördes en motsvarande bestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden (9 kap. 16 §). I den bestämmelsen anges att skyldigheten att förse kunden med uppgifter om kostnaderna och avgifterna för varje komponent gäller ifall det är möjligt att köpa de olika komponenterna separat. Någon sådan avgränsning anges dock inte i direktivet. För att bestämmelsen fullt ut ska stämma överens med det som anges i direktivet bör den ändras så att kravet att lämna information till kund om kostnader för varje komponent gäller vid korsförsäljning oavsett om komponenterna kan köpas separat eller inte.

Hänvisningar till S5-5

6. Lagstiftningsåtgärder med anledning av ändringar i förordningen om referensvärden

Hänvisningar till S6

  • Prop. 2020/21:24: Avsnitt 10.2.1

6.1. Bakgrund

Index

Ett index är ett mått som bestäms utifrån ett urval av underliggande data. När ett index används för att bestämma värdet på ett finansiellt instrument eller finansiellt avtal eller används för att mäta resultatet i t.ex. en värdepappersfond blir det ett referensvärde (på engelska benchmark). En del index är referensräntor – t.ex. Libor, Euribor eller Stibor – som kan ligga till grund för prissättningen av olika typer av finansiella instrument, exempelvis ränteswappar. Vissa referensräntor används även för bestämmandet av nivån på räntor för t.ex. bolån. Index kan också användas för att mäta en fonds resultat i syfte att fastställa en portföljs tillgångs-

allokering eller beräkna resultatberoende avgifter. Index som avser råvaror används för prissättningen av derivatkontrakt eller certifikat. Index som utgör referensvärden fyller således en viktig funktion på de finansiella marknaderna.

Förordningen om referensvärden

Det har förekommit manipulation av referensräntorna Libor och Euribor som har visat på referensräntornas betydelse och deras sårbarhet. Med anledning av den uppmärksammade problematiken när det gäller dessa referensräntor utfärdande Europaparlamentet och rådet i juni 2016 förordningen om referensvärden. Genom förordningen infördes förbättrad styrning och kontroll över processen kring fastställandet av referensvärden med syftet att säkerställa att de index som i unionen används som referensvärden i finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat är rättvisande och inte manipuleras. Förordningen innehåller olika regler för olika typer av referensvärden. Den 1 januari 2019 trädde lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden i kraft.

Aktörer under tillsyn

Förordningen om referensvärden ska tillämpas på tillhandahållande av referensvärden, rapportering av dataunderlag för referensvärden och användning av referensvärden inom unionen (artikel 2.1). Detaljerade krav ställs på de centrala aktörer som medverkar vid fastställande av referensvärden. Dessa aktörer benämns i förordningen administratörer och rapportörer av dataunderlag (artikel 3.1.6 och 3.1.8).

Eftersom det finns många olika referensvärdestyper och referensvärdesstorlekar har det ansetts viktigt att förordningen ställer proportionerliga krav så att den administrativa bördan för en administratör inte blir större än vad som är befogat med hänsyn till hur viktigt referensvärdet är för det finansiella systemet (skäl 40). I förordningen delas referensvärden in i tre kategorier som är föremål för krav i förhållande till deras storlek och art (referensvärdeskategorier). Dessa kategorier utgörs av kritiska referensvärden (artiklarna 3.1.25 och 20), signifikanta referensvärden (artiklarna 3.1.26 och 24) och icke-signifikanta referensvärden (artiklarna 3.1.27 och 26).

Kritiska referensvärden

Brister i vissa referensvärden kan få konsekvenser för marknadernas integritet, den finansiella stabiliteten, konsumenter, realekonomin eller finansiering av hushåll och företag som skulle kunna påverka en eller flera medlemsstater (skäl 35 i förordningen om referensvärden). Förordningen innehåller därför särskilda regler för sådana referensvärden som anses som kritiska i denna bemärkelse (artiklarna 20–23). Tillhandahållande av ett referensvärde och rapportering av dataunderlag är en frivillig verksamhet. När det gäller kritiska referensvärden har emellertid den behöriga myndigheten under vissa förutsättningar bl.a. möjlighet att tvinga en administratör att offentliggöra ett sådant referensvärde (artikel 21.3) och även kräva att vissa företag rapporterar dataunderlag till referensvärdet (artikel 23.6).

Det är kommissionen som fastställer vilka referensvärden som är kritiska. För att ett referensvärde ska kunna anses vara kritiskt måste det uppfylla vissa kriterier. Kriterierna är alternativa (artikel 20.1). Ett referensvärde anses exempelvis kritiskt om det används som en referens för finansiella instrument eller finansiella avtal eller för att mäta resultatet hos investeringsfonder som har ett totalt värde på minst 500 miljarder euro, baserat på referensvärdets alla olika slags löptider.

6.2. Ändringsförordningen

Som nämns i avsnitt 3 utfärdade Europaparlamentet och rådet i december 2019 förordning (EU) 2019/2175 (i det följande benämnd ändringsförordningen). Ändringsförordningen syftar bl.a. till att ge de europeiska tillsynsmyndigheterna ytterligare befogenheter för att skapa en effektivare och mer enhetlig tillsyn av finansiella marknader och tjänster. I avsnitt 6.3 behandlas de ändringar i förordningen om referensvärden som har gjorts genom ändringsförordningen (artikel 5 i ändringsförordningen). Genom ändringsförordningen har Esma getts befogenheter att, som behörig myndighet enligt förordningen, utöva tillsyn över administratörer av vissa kritiska referensvärden (dvs. de som avses i artikel 20.1 a och b i förordningen om referensvärden, se artikel 5.12 i ändringsförordningen och artikel 40.1 a i förordningen om referensvärden) samt administratörer av referensvärden belägna i tredjeland (artikel 32 i förordningen om referensvärden, se artikel 5.10 i ändringsförordningen). Det innebär att på dessa områden är det Esma, och inte längre de nationella behöriga myndigheterna, som är behörig myndighet enligt förordningen om referensvärden.

Hänvisningar till S6-2

6.3. Esmas tillsyn över vissa administratörer av kritiska referensvärden

Hänvisningar till S6-3

  • Prop. 2020/21:24: Avsnitt 6.2

6.3.1. Behörig myndighet

Regeringens bedömning: Finansinspektionen bör även i fortsättningen vara behörig myndighet enligt EU:s förordning om referensvärden.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Nasdaq Stockholm AB anser att det inte är lämpligt med delat tillsynsansvar mellan Esma och Finansinspektionen.

Skälen för regeringens bedömning: Genom den ändring i förordningen om referensvärden (artikel 40.1) som har gjorts genom ändringsförordningen (artikel 5.12) ska Esma, inom ramen för förordningen, vara behörig myndighet för administratörer av vissa kritiska referensvärden (artikel 20.1 a och c i förordningen om referensvärden) och administratörer av referensvärden belägna i tredjeland (artikel 32 i samma förordning). De nationella behöriga myndigheterna kommer dock att ha kvar merparten av sina uppgifter enligt förordningen om referensvärden

(artikel 40.2). Utöver dessa uppgifter kan Esma begära att myndigheterna ska bistå Esma vid utredningar och platsundersökningar. Esma kan också delegera specifika tillsynsuppgifter till nationella behöriga myndigheter (artikel 5.19 i ändringsförordningen, artikel 48m i förordningen om referensvärden).

Sedan tidigare gäller enligt lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden att Finansinspektionen är behörig myndighet enligt förordningen om referensvärden (1 kap. 2 §). Esma övertar ansvaret för tillsynen över administratörer av vissa kritiska referensvärden och administratörer av referensvärden belägna i tredjeland i och med att Esma blir behörig myndighet för dem enligt förordningen. Finansinspektionen bör även i fortsättningen vara behörig myndighet enligt förordningen om referensvärden. Finansinspektionen kommer därmed att ha de uppgifter som en nationell behörig myndighet ska ha enligt förordningen i lydelsen enligt ändringsförordningen.

Nasdaq Stockholm AB anser att det inte är lämpligt med delat tillsynsansvar mellan Esma och Finansinspektionen. På motsvarande sätt som i fallet i avsnitt 5.3.3 regleras tillsynsansvaret i bestämmelser i en EU-förordning som är direkt tillämpliga. För det fall en administratör tillhandahåller flera referensvärden, varav ett eller flera omfattas av Esmas tillsyn, bör tillsyn över administratörens samtliga referensvärden endast utövas av

Esma för att undvika dubbelarbete (skäl 53 i ändringsförordningen). Enligt de bestämmelser i förordningen om referensvärden som har införts genom ändringsförordningen är Esma behörig myndighet för administratörer av vissa kritiska referensvärden. Nationella behöriga myndigheter kommer även i fortsättningen att utöva tillsyn över övriga administratörer av referensvärden. Det är således möjligt att Esma kommer att ha tillsyn över en administratör i Sverige.

Hänvisningar till S6-3-1

6.3.2. Krav på tillstånd för att inhämta information bör inte införas

Regeringens bedömning: Det bör inte införas något krav på att

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ska inhämta tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan den begär in uppgifter av personer som deltar i tillhandahållandet av vissa kritiska referensvärden, tredjeparter som de personerna utkontrakterat funktioner eller verksamhet till och personer som på annat sätt har en nära och väsentlig anknytning till de personerna.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning

Bestämmelserna i förordningen om referensvärden

Som redogörs för i avsnitt 6.3.1 innebär ändringsförordningen att Esma, inom ramen för förordningen om referensvärden, ska vara behörig myn-

dighet för tillsyn över administratörer av vissa kritiska referensvärden och administratörer av referensvärden belägna i tredjeland (artikel 5.12 i ändringsförordningen, artikel 40.1 i förordningen om referensvärden). Det innebär bl.a. att Esma vid utövandet av tillsynen ska ha de befogenheter som anges i avdelning VI i förordningen om referensvärden (artikel 5.19 i ändringsförordningen, artiklarna 48a–48n i förordningen om referensvärden). De befogenheter som tilldelats Esma, dess tjänstemän eller någon annan av Esma bemyndigad person får dock inte användas för att kräva att konfidentiella uppgifter eller handlingar lämnas ut (artikel 5.19 i ändringsförordningen, artikel 48a i förordningen om referensvärden). För att fullgöra sina uppgifter enligt förordningen om referensvärden får Esma begära information från personer som deltar i tillhandahållandet av de referensvärden som Esma är behörig myndighet för (artiklarna 40.1 och 48b.1 a), tredjeparter till vilka de personer som tillhandahåller sådana referensvärden har utkontrakterat funktioner eller verksamhet (artikel 48b.1 b) och personer som på annat sätt har en nära och väsentlig anknytning till de personer som tillhandahåller sådana referensvärden (artikel 48b.1 c). Esma får även genomföra utredningar av samtliga ovan angivna personer (artikel 48c.1). När sådana utredningar genomförs kan Esma bl.a. inhämta kopior på handlingar och uppgifter om tele- och datatrafik samt höra fysiska eller juridiska personer.

Medlemsstaterna har enligt förordningen om referensvärden möjlighet att införa krav på att Esma ska ansöka om tillstånd från en rättslig myndighet enligt nationell rätt för att begära in uppgifter om tele- eller datatrafik (artikel 48c 5).

Något krav på tillstånd bör inte införas

Frågan om huruvida det bör införas något krav på att Esma ska inhämta tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet för att få begära in uppgifter om tele- eller datatrafik har behandlats i tidigare lagstiftningsärenden. I avsnitt 5.4.1 finns en redogörelse för de bedömningar som har gjorts i de ärendena.

De nya bestämmelserna i förordningen om referensvärden ger inte Esma rätt att använda de nu aktuella befogenheterna för att kräva att konfidentiella uppgifter eller handlingar lämnas ut (artikel 5.19 i ändringsförordningen, artikel 48a i förordningen om referensvärden). Det finns därför inte skäl att göra någon annan bedömning än den som tidigare gjorts i motsvarande fråga. Det bör därför inte införas något krav på att Esma ska inhämta tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan Esma begär in uppgifter enligt förordningen om referensvärden.

Hänvisningar till S6-3-2

6.3.3. Platsundersökning och handräckning

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska få begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en platsundersökning enligt

EU:s förordning om referensvärden ska kunna genomföras. Vid handräckning ska bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande gälla. Om Finansinspektionen begär det, ska Kronofogde-

myndigheten inte i förväg underrätta den som kontrollen ska genomföras hos.

Regeringens bedömning: Det bör inte införas något krav på tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan det genomförs en platsundersökning eller innan handräckning lämnas vid en platsundersökning.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem. Kronofogdemyndigheten anser att det bör övervägas om grundavgift ska få tas ut även när handräckning sker utan att det finns en exekutionstitel och att myndigheten bör få täckning för kostnaden som är förknippad med handläggningen av målet.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Bestämmelserna i förordningen om referensvärden

Enligt de nya bestämmelser som genom ändringsförordningen har införts i förordningen om referensvärden ska Esma bl.a. ha möjlighet att genomföra nödvändiga platsundersökningar i företagslokaler som tillhör de personer som deltar i tillhandahållandet av de referensvärden som Esma är behörig myndighet för (se avsnitt 6.3.1), tredjeparter till vilka de har utkontrakterat funktioner eller verksamhet och personer som på annat sätt har en nära och väsentlig anknytning till dem (artikel 5.19 i ändringsförordningen, artiklarna 48b.1 och 48d i förordningen om referensvärden). Förordningen om referensvärden ger administratörer möjlighet att utkontraktera funktioner eller tjänster och verksamhet som rör tillhandahållandet av referensvärden (artikel 10). Exempel på funktioner och tjänster är beräkning av referensvärdet, insamling av dataunderlag och spridning av referensvärdet.

En platsundersökning innebär bl.a. att tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra en sådan undersökning ska få tillträde till alla företagslokaler som tillhör de personer som är föremål för ett utredningsbeslut som antagits av Esma. Dessa har därvid befogenhet att granska relevanta handlingar, ta eller begära in kopior, begära muntliga eller skriftliga förklaringar från den juridiska personens företrädare eller personal, höra varje fysisk eller juridisk person som samtycker till det och begära in uppgifter om tele- och datatrafik. Personal från Esma har även befogenhet att, så länge och i den omfattning det är nödvändigt för undersökningen, försegla företagslokaler, räkenskaper och affärshandlingar (artikel 5.19 i ändringsförordningen, artikel 48d.2 i förordningen om referensvärden). Esma ska i tillräckligt god tid anmäla undersökningen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där undersökningen ska genomföras. Om det krävs för undersökningens korrekta genomförande och effektivitet får Esma genomföra den utan att först informera den som är föremål för undersökningen. En förutsättning för att undersökningen ska kunna genomföras är att den nationella behöriga myndigheten har bekräftat att myndigheten inte invänder mot den (artikel 5.19 i ändringsförordningen, artikel 48d.3 i förordningen om

referensvärden). Den som berörs av en platsundersökning som Esma utför är vid vite skyldig att underkasta sig den (artikel 5.19 i ändringsförordningen, artikel 48d.5 i förordningen om referensvärden). För det fall den berörda parten motsätter sig en av Esma beslutad platsundersökning ska den nationella behöriga myndigheten lämna nödvändigt bistånd för att undersökningen ska kunna genomföras och vid behov ska handräckning från verkställande myndighet begäras (artikel 5.19 i ändringsförordningen, artikel 48d.8 i förordningen om referensvärden). Den behöriga myndigheten ska även, för det fall det enligt nationella bestämmelser krävs särskilt tillstånd från en rättslig myndighet för att genomföra en platsundersökning eller lämna handräckning, ansöka om ett sådant tillstånd (artikel 48d.9 i förordningen om referensvärden).

En bestämmelse om handräckning bör införas

För att Sverige ska leva upp till sina åligganden enligt förordningen om referensvärden är det nödvändigt att den nationella behöriga myndigheten, dvs. Finansinspektionen, kan begära handräckning av en verkställande myndighet om någon motsätter sig en platsundersökning. Det behöver därför införas en bestämmelse i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden som reglerar detta. Bestämmelsen om handräckning bör utformas på samma sätt som motsvarande bestämmelser om handräckning i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning (2 kap. 2 §) och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering (2 kap. 3 §). Det innebär att Kronofogdemyndigheten bör vara den myndighet som ska lämna handräckning för att platsundersökning ska kunna genomföras.

Vid handräckning bör bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande gälla. Eftersom Esma ska kunna genomföra platskontroller utan att i förväg meddela den som kontrollen avser (artikel 5.19 i ändringsförordningen, artikel 48d.3 i förordningen om referensvärden), bör det i lagen anges att Finansinspektionen har möjlighet att begära att Kronofogdemyndigheten inte ska underrätta den hos vilken platsundersökning ska genomföras innan verkställighet sker.

Kronofogdemyndigheten har med stöd av utsökningsbalken befogenhet att vidta behövliga tvångsåtgärder och kan vid behov begära biträde av Polismyndigheten (2 kap. 17 § utsökningsbalken och 3 kap. 3 § utsökningsförordningen).

Kronofogdemyndigheten framhåller att det bör övervägas om grundavgift ska få tas ut även när handräckning sker utan att det finns en exekutionstitel och att myndigheten bör få täckning för kostnaden som är förknippad med handläggningen av målet. Regeringen gör samma bedömning som i avsnitt 5.4.2 när det gäller möjligheten för Finansinspektionen att begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för en platsundersökning.

Något krav på tillstånd för platsundersökning eller handräckning bör inte införas

Vid införandet av lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister gjorde regeringen bedömningen att något krav på tillstånd för platsundersökning eller handräckning inte skulle införas. Se avsnitt 5.4.2 för en redogörelse för de bedömningar som har gjorts i tidigare lagstiftningsärenden.

De nu aktuella bestämmelser som har införts i förordningen om referensvärden (artikel 5.19 i ändringsförordningen, artikel 48d i förordningen om referensvärden) motsvarar dem i förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (artikel 60). Det finns inte skäl att göra någon annan bedömning än den som gjordes när lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister infördes. Det bör därför inte införas något krav på tillstånd från en domstol eller annan rättslig myndighet innan det genomförs en platsundersökning eller innan handräckning lämnas vid en platsundersökning enligt förordningen om referensvärden. Regeringen har tidigare i flera lagstiftningsärenden gjort motsvarande bedömning (se prop. 2011/12:40 s. 2325, prop. 2018/19:38 s. 3538 och prop. 2019/20:37 s. 4042).

6.3.4. Finansinspektionens bistånd till Esma

Regeringens bedömning: Det följer direkt av bestämmelserna i

EU:s förordning om referensvärden att Finansinspektionen, i egenskap av behörig myndighet enligt den förordningen, på begäran av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, ska vidta vissa åtgärder för att stödja denna. Bestämmelserna i förordningen kräver inte några lagstiftningsåtgärder.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning: De ändringar i förordningen om referensvärden som har gjorts genom ändringsförordningen innebär att

Esma, som behörig myndighet enlig förordningen om referensvärden, ansvarar för övervakning och tillsyn över administratörer av vissa kritiska referensvärden och administratörer av referensvärden belägna i tredjeland (se avsnitt 6.3.1). Esma får dock delegera specifika tillsynsuppgifter till en nationell behörig myndighet om det är nödvändigt för att tillsynsuppgiften ska kunna utföras korrekt (artikel 5.19 i ändringsförordningen, artikel 48m i förordningen om referensvärden). Sådana specifika tillsynsuppgifter kan exempelvis innefatta befogenhet att begära uppgifter (i enlighet med artikel 48b) och att genomföra utredningar och kontroller på plats (i enlighet med artiklarna 48c och 48d). Auktorisation av kritiska referensvärden får dock inte delegeras (artikel 48m.1 andra stycket).

Om Esma begär att behöriga myndigheter på dess vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och kontroller på plats som föreskrivs i förordningen

om referensvärden ska de behöriga myndigheterna för det syftet ha samma befogenheter som Esma (artikel 48d.7).

Detta innebär att det följer direkt av förordningen om referensvärden att Finansinspektionen, i egenskap av behörig myndighet enligt den förordningen, på begäran av Esma, ska vidta vissa åtgärder för att understödja Esma. Mot den bakgrunden föranleder de nu aktuella bestämmelserna i förordningen om referensvärden inte några lagstiftningsåtgärder.

Hänvisningar till S6-3-4

6.3.5. Verkställighet av Esmas beslut om sanktionsavgifter och viten

Regeringens förslag: Beslut om sanktionsavgifter eller viten enligt

EU:s förordning om referensvärden ska få verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstryker förslaget eller har inget att invända mot det. Kronofogdemyndigheten efterfrågar ett förtydligande om myndighetens verkställighet av Esmas beslut om sanktionsavgifter och viten ska hanteras som enskilda mål eller som allmänna mål.

Skälen för regeringens förslag: Enligt förordningen om referensvärden ska Esmas beslut om sanktionsavgifter och viten enligt den förordningen vara verkställbara (artikel 48h.4, se artikel 5.19 i ändringsförordningen). Verkställigheten ska följa de förfaranderegler som gäller i den medlemsstat inom vars territorium den sker.

Beslut om avgifter eller viten enligt förordningen om referensvärden bör därför få verkställas enligt utsökningsbalken på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft. Regeringen har tidigare gjort motsvarande bedömning i fråga om verkställighet av Esmas beslut (se prop. 2011/12:40 s. 24 f., prop. 2012/13:72 s. 28 f., prop. 2018/19:38 s. 39 f. och prop. 2019/20:37 s. 43 f.).

Enligt bestämmelser som tidigare har införts i andra EU-förordningar på värdepappersmarknadsområdet har medlemsstaterna haft en skyldighet att utse en myndighet som ska pröva om ett beslut av Esma om avgift eller vite är äkta (se t.ex. artikel 68.4 andra stycket i förordningen om OTCderivat, centrala motparter och transaktionsregister). Något motsvarande krav finns dock inte i förordningen om referensvärden. Eftersom det inte finns något uttryckligt krav på att medlemsstaterna ska utse en myndighet som ska pröva om Esmas beslut enligt förordningen om referensvärden är äkta saknas det skäl att utse en sådan myndighet. Kronofogdemyndigheten är dock den myndighet som kommer att ansvara för den praktiska verkställigheten enligt utsökningsbalken (1 kap. 3 §).

Kronofogdemyndigheten efterfrågar ett förtydligande om myndighetens mål om verkställighet av Esmas beslut om sanktionsavgifter och viten ska hanteras som enskilda mål eller som allmänna mål. Regeringen gör samma bedömning som i avsnitt 5.4.4 när det gäller verkställighet av Esmas beslut om sanktionsavgifter och viten.

6.4. Förordningen om hållbara referensvärden

6.4.1. Bakgrund

Som nämns i avsnitt 3 utfärdade Europaparlamentet och rådet i november 2019 förordningen om hållbara referensvärden.

Koldioxidsnåla investeringsstrategier blir allt vanligare och investerarna använder i allt högre grad referensvärden för koldioxidsnåla investeringar för att mäta sina investeringsportföljers resultat. Syftet är att fastställandet av EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet på grundval av en metod som är kopplad till de åtaganden som fastställs i Parisavtalet om koldioxidutsläpp ska bidra till ökad öppenhet och till att förhindra s.k. grönmålning. Med grönmålning (på engelska greenwashing) avses att framställa något som bättre för miljön än vad det är. Företag kan t.ex. försöka skapa en bild av att företaget eller produkter företaget säljer är mer miljövänliga än vad de är. För att den inre marknaden ska fortsätta att fungera korrekt till förmån för slutinvesteraren, för att ytterligare förbättra den inre marknadens funktion, och för att säkerställa en hög nivå av konsument- och investerarskydd ansågs det lämpligt att ändra förordningen om referensvärden genom att införa ett regelverk för att fastställa minimikrav när det gäller EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet på unionsnivå. I det avseendet är det särskilt viktigt att sådana referensvärden inte medför betydande skada för andra mål för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-mål).

För att säkerställa att märkningen EU-referensvärde för klimatomställning och EU-referensvärde för anpassning till Parisavtalet är tillförlitliga och lätta att känna igen för investerare i hela unionen bör endast administratörer som uppfyller kraven i förordningen om hållbara referensvärden ha rätt att använda dessa märkningar när de marknadsför sådana referensvärden i unionen.

Hänvisningar till S6-4-1

6.4.2. Förordningens innehåll

Förordningen om hållbara referensvärden inför två nya typer av referensvärden: EU-referensvärde för klimatomställning och EU-referensvärde för anpassning till Parisavtalet.

Ett EU-referensvärde för klimatomställning är ett referensvärde med märkning som ett EU-referensvärde för klimatomställning och vars underliggande tillgångar väljs ut, viktas eller undantas så att den resulterande referensportföljen har en utveckling mot minskade koldioxidutsläpp. Referensvärdet ska även konstrueras i enlighet med de minimistandarder som fastställs i delegerade akter som antas av kommissionen (artikel 3.1.23a).

Ett EU-referensvärde för anpassning till Parisavtalet är ett referensvärde med märkning som ett EU-referensvärde för anpassning till Parisavtalet och vars underliggande tillgångar väljs ut, viktas eller undantas så att den resulterande referensportföljens koldioxidutsläpp är anpassade till målen i Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring, som godkändes av EU den 5 oktober 2016.

Referensvärdet ska även konstrueras i enlighet med de minimistandarder som fastställs i delegerade akter som antas av kommissionen och den verksamhet som hänför sig till dess underliggande tillgångar ska inte medföra någon betydande skada för andra mål för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-mål).

Genom förordningen om hållbara referensvärden har nya krav införts på administratörer som tillhandahåller EU-referensvärden för klimatomställning eller EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet (artikel 1.3 i den förordningen, artiklarna 19a–19c i förordningen om referensvärden, se avsnitt 6.4.3). Det har även införts krav på att administratörer som är belägna i unionen och som tillhandahåller signifikanta referensvärden fastställda på grundval av en eller flera underliggande tillgångar respektive ett eller flera priser, senast den 1 januari 2022 ska sträva efter att erbjuda ett eller flera EU-referensvärden för klimatomställning (artikel 19d i förordningen om referensvärden).

Genom förordningen om hållbara referensvärden har det också införts krav på medlemsstaterna att i enlighet med nationell rätt ge de behöriga myndigheterna befogenhet att påföra lämpliga administrativa sanktioner och vidta andra administrativa åtgärder vid överträdelser av de nya kraven.

Hänvisningar till S6-4-2

6.4.3. Finansinspektionens ingripanden

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska ingripa mot en auktoriserad eller registrerad administratör av referensvärden som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s förordning om referensvärden i fråga om det som gäller beträffande EU-referensvärden för klimatomställning eller EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt förordningen om referensvärden ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna har befogenhet att vidta lämpliga administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder avseende vissa uppräknade överträdelser (artikel 42.1 första stycket a). Det har därför införts en bestämmelse om ingripande i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden (4 kap. 1 §). I den bestämmelsen regleras vem som kan bli föremål för ett ingripande och för vilken överträdelse.

Genom förordningen om hållbara referensvärden har det gjorts ändringar i förordningen om referensvärden som innebär att det införts nya krav på administratörer som tillhandahåller EU-referensvärden för klimatomställning eller EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet. Det har både gjorts ändringar i befintliga bestämmelser i förordningen om referensvärden och införts nya bestämmelser. Den s.k. överträdelsekatalogen i förordningen (artikel 42.1 första stycket a) har ändrats på så sätt att de behöriga myndigheterna ska ha befogenhet att ingripa även vid överträdelser av de nya bestämmelserna om EU-referensvärden för klimatomställning eller EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet

(artiklarna 19a–19c i förordningen, se artikel 1.7 i förordningen om hållbara referensvärden).

I förordningen om referensvärden anges de krav som administratörer som tillhandahåller EU-referensvärden för klimatomställning och EUreferensvärden för anpassning till Parisavtalet ska uppfylla (artikel 19a). Det innebär bl.a. att administratören av ett EU-referensvärde ska beskriva, dokumentera och offentliggöra alla metoder som används för att beräkna referensvärden och tillhandahålla viss information. Det ställs vidare krav på administratörer för EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet att specificera den formel eller beräkning som används för att fastställa om utsläppen är i linje med målen i Parisavtalet. Det innebär även att administratörer av EU-referensvärden ska anta förfaranden för att göra ändringar av sina metoder samt offentliggöra dessa förfaranden och föreslagna ändringar. Administratörerna ska dessutom regelbundet granska sina metoder på åtminstone årsbasis för att se till att metoderna ger en god bild av de fastställda målen (bilaga III). Kommissionen ges vidare befogenhet att anta delegerade akter för att bl.a. specificera kriterier för val av underliggande tillgångar och metod för viktning av referensvärdets underliggande tillgångar. Administratörer av EU-referensvärden ska uppfylla kraven i förordningen senast den 30 april 2020.

I förordningen anges även de krav som administratörer som tillhandahåller EU-referensvärden för klimatomställning ska uppfylla (artikel 19b). Det innebär bl.a. att sådana administratörer senast den 31 december 2022 ska välja ut, vikta eller undanta underliggande tillgångar som är emitterade av företag som följer en utveckling mot minskade koldioxidutsläpp i enlighet med de krav som anges i förordningen. De emitterade företagen ska bl.a. redovisa mätbara målsättningar för minskade koldioxidutsläpp som ska uppnås inom särskilda tidsramar, en minskning av koldioxidutsläpp som särredovisas ned till nivån för relevanta operativa dotterföretag och årlig information om framsteg som gjorts mot dessa målsättningar. Den verksamhet som hänför sig till de underliggande tillgångarna får inte medföra betydande skada för andra ESG-mål.

I förordningen ges kommissionen också befogenhet att anta en delegerad akt för att komplettera förordningen genom att identifiera, med hänsyn till EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet, de sektorer som ska uteslutas eftersom de inte har några mätbara målsättningar för minskning av koldioxidutsläpp med särskilda frister som är anpassade till målen för Parisavtalet (artikel 19c). Kommissionen ska anta den delegerade akten senast den 1 januari 2021 och uppdatera den vart tredje år.

Mot bakgrund av det anförda bör Finansinspektionen få möjlighet att ingripa mot en auktoriserad eller registrerad administratör av referensvärden även när denne har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen om referensvärden i fråga om det som gäller beträffande EU-referensvärden för klimatomställning eller EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet.

7. Lagstiftningsåtgärder med anledning av förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag

7.1. Bakgrund

Genom MiFID II skapades en särskild reglering för tillväxtmarknader för små och medelstora företag, en underkategori av multilaterala handelsplattformar (MTF-plattformar), i syfte att underlätta tillgång till kapital för små och medelstora företag och hjälpa dem att växa och för att underlätta ytterligare utveckling av specialiserade marknader som syftar till att tillgodose behoven hos emittenter som är små och medelstora företag och har tillväxtpotential.

Genom förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag har det gjorts vissa ändringar i marknadsmissbruksförordningen och i prospektförordningen. Förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag syftar till att öka attraktionskraften hos tillväxtmarknader för små och medelstora företag genom att ytterligare minska de kostnader för regelefterlevnad och den administrativa börda för emittenter vars finansiella instrument är upptagna till handel på en sådan marknad (skäl 4).

Ändringarna av prospektförordningen började tillämpas samma dag som förordningen trädde i kraft, dvs. den 31 december 2019, medan ändringarna av marknadsmissbruksförordningen börjar tillämpas den 1 januari 2021. Frågan om behovet av lagstiftningsåtgärder till följd av de ändringar som har gjorts i marknadsmissbruksförordningen och prospektförordningen behandlas i avsnitten 7.2 och 7.3 nedan.

7.2. Ändringar i marknadsmissbrukslagstiftningen

7.2.1. En ny ingripandemöjlighet

Regeringens förslag: I lagen med kompletterande bestämmelser till

EU:s marknadsmissbruksförordning ska det tas in en upplysningsbestämmelse om att det för emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel endast på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag gäller en särskild bestämmelse i EU:s marknadsmissbruksförordning om uppskjutande av offentliggörande av insiderinformation.

Finansinspektionen ska ingripa mot en emittent vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag som har åsidosatt sin skyldighet enligt EU:s marknadsmissbruksförordning genom att låta bli att, trots begäran från inspektionen, lämna en skriftlig förklaring till hur villkoren för att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation uppfylldes.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Datainspektionen förutsätter att bestämmel-

serna om offentliggörande av insiderinformation i marknadsmissbruksförordningen har varit föremål för bedömning avseende bestämmelsernas förenlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i det följande benämnd EU:s dataskyddsförordning. Svenska Fondhandlareföreningen anser att det är svårt att förstå den nya bestämmelsen i marknadsmissbruksförordningen som gäller att om emittenten kan motivera sitt beslut att skjuta upp offentliggörandet ska denne inte vara skyldig att bevara dokumentation avseende den förklaringen (sista meningen i det nya fjärde stycket i artikel 17.4). Föreningen anser vidare att det är svårt att förstå skälet till bestämmelsen och är tveksam om det verkligen utgör en minskning av den administrativa bördan för företagen i fråga.

Skälen för regeringens förslag: Enligt marknadsmissbruksförordningen ska en emittent så snart som möjligt informera allmänheten om insiderinformation som direkt berör den emittenten (artikel 17.1 första stycket). En emittent får, under vissa förutsättningar, på eget ansvar skjuta upp offentliggörande av insiderinformation (artikel 17.4 första stycket).

Om ett uppskjutande av insiderinformation har skett ska emittenten omedelbart efter det att informationen offentliggjorts för allmänheten informera den behöriga myndigheten om att uppskjutande hade skett och ge en skriftlig förklaring till hur villkoren för uppskjutande av offentliggörande uppfylldes (artikel 17.4 tredje stycket). Detta har även gällt emittenter på tillväxtmarknader för små och medelstora företag. Medlemsstaterna får välja att i stället föreskriva att en sådan skriftlig redogörelse endast behöver tillhandahållas den behöriga myndigheten på begäran. Sverige har valt att göra det genom en bestämmelse i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning (2 kap. 2 § och prop. 2016/17:22 s. 186).

Genom förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag (artikel 1.3) har det gjorts ett tillägg i marknadsmissbruksförordningen som innebär att emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel endast på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag bara på begäran är skyldiga att tillhandahålla en skriftlig förklaring till den behöriga myndigheten (artikel 17.4 fjärde stycket marknadsmissbruksförordningen). Det innebär att det i förordningen har införts en direkt tillämplig bestämmelse som gäller bara för sådana emittenter. Den motsvarar den ovannämnda bestämmelsen i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning (2 kap. 2 §). En upplysningsbestämmelse om tillägget i marknadsmissbruksförordningen bör tas in i lagen.

Svenska Fondhandlareföreningen anser att det är svårt att förstå den nya bestämmelsen i marknadsmissbruksförordningen som gäller att emittenten, om denne kan motivera sitt beslut att skjuta upp offentliggörandet, inte ska vara skyldig att bevara dokumentation avseende den förklaringen (sista meningen i det nya fjärde stycket i artikel 17.4) och är tveksam till om det minskar bördan för de berörda företagen. Regeringen konstaterar att emittenter som skjuter upp offentliggörande av insiderinformation ska uppfylla vissa krav på dokumentation som framgår av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1055 av den 29 juni 2016 om

fastställande av tekniska standarder vad gäller de tekniska villkoren för lämpligt offentliggörande av insiderinformation och för uppskjutande av offentliggörandet av insiderinformation i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (artikel 4). Av kommissionens konsekvensanalys framgår att dokumentationen av sådana uppgifter i sig är en administrativ börda för emittenter på tillväxtmarknader för små och medelstora företag (Europeiska kommissionens konsekvensanalys (SWD(2018) 243 final av den 24 maj 2018, s. 16). Enligt den nu aktuella nya bestämmelsen i marknadsmissbruksförordningen behöver således sådana emittenter inte bevara dokumentation avseende förklaringen till beslutet att skjuta upp offentliggörandet (sista meningen i det nya fjärde stycket i artikel 17.4). Syftet med den bestämmelsen är att emittenten inte behöver följa de mer långtgående kraven på dokumentation som annars skulle gälla enligt kommissionens genomförandeförordning. Emittenten måste dock kunna motivera sitt beslut att skjuta upp offentliggörandet på begäran av den behöriga myndigheten. Sådana emittenter ska under alla omständigheter på den behöriga myndighetens begäran tillhandahålla en förklaring om uppskjutandet. Det är den lättnad som införs för sådana emittenter genom förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag i förhållande till huvudregeln i marknadsmissbruksförordningen att omedelbart efter det att informationen offentliggjorts för allmänheten informera den behöriga myndigheten om uppskjutandet (se skäl 9 i förordningen). Eftersom Sverige, som nämns ovan, redan har infört en sådan lättnad i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning innebär detta tillägg i förordningen inte någon ytterligare lättnad för svenska bolag (2 kap. 2 §).

Enligt lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning ska Finansinspektionen ingripa mot den som har åsidosatt sina skyldigheter enligt marknadsmissbruksförordningen genom att låta bli att, trots begäran från inspektionen, lämna en sådan skriftlig förklaring som avses i artikel 17.4 tredje stycket i marknadsmissbruksförordningen om att det har funnits förutsättningar för att skjuta upp offentliggörandet (5 kap. 2 § 3). För en fullständig anpassning till marknadsmissbruksförordningen ska Finansinspektionen även kunna ingripa mot emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag, som trots inspektionens begäran har låtit bli att inge en skriftlig förklaring enligt den nya bestämmelsen i förordningen (artiklarna 17.4 fjärde stycket och 30.1 a). Bestämmelsen om ingripande i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning bör därför kompletteras på så sätt att det införs en hänvisning även till artikel 17.4 fjärde stycket i marknadsmissbruksförordningen. Förslaget innebär dock ingen ändring i sak eftersom Finansinspektionen i dag kan ingripa även mot emittenter på tillväxtmarknader för små och medelstora företag enligt nuvarande bestämmelser om ingripande i den lagen (5 kap. 2 §).

Datainspektionen förutsätter att bestämmelserna om offentliggörande av insiderinformation i marknadsmissbruksförordningen har varit föremål för bedömning avseende bestämmelsernas förenlighet med EU:s dataskyddsförordning. Regeringen konstaterar att den fråga Datainspektionen tar upp rör förhållandet mellan två EU-rättsakter – marknadsmissbruksförord-

ningen och EU:s dataskyddsförordning. Det är emellertid en fråga som inte ligger inom ramen för detta lagstiftningsärende.

7.2.2. Ändrade krav på insiderförteckningar på tillväxtmarknader för små och medelstora företag

Regeringens förslag: En emittent vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag i

Sverige ska upprätta en förteckning över alla personer som har tillgång till insiderinformation och som arbetar för emittenten genom anställningskontrakt eller på annat vis utför uppgifter genom vilka de har tillgång till insiderinformation.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Finansförbundet anser att det är viktigt att fackligt förtroendevalda som sätts upp på insiderlistor, som en följd av sitt fackliga uppdrag, måste ges information om detta och innebörden av att sättas upp på en insiderlista av arbetsgivaren och önskar att lagstiftaren förtydligar arbetsgivarens ansvar för att denna information ges på korrekt och rättssäkert sätt. Svenska Fondhandlareföreningen, Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd NNR framhåller vikten av att de förenklade insiderförteckningarna verkligen leder till en förenkling och minskad administrativ börda för berörda företag.

Skälen för regeringens förslag

Bakgrund

En insiderförteckning är en förteckning över alla personer som har tillgång till insiderinformation och som arbetar för en emittent genom anställningskontrakt, eller på annat vis utför uppgifter genom vilka de har tillgång till insiderinformation, såsom rådgivare, revisorer eller kreditvärderingsinstitut. Enligt huvudregeln i marknadsmissbruksförordningen ska emittenter eller personer som handlar på deras vägnar eller för deras räkning upprätta en sådan insiderförteckning (artikel 18.1). Sådana insiderförteckningar benämns i denna proposition händelsebaserade insiderförteckningar. Emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på tillväxtmarknader för små och medelstora företag ska, enligt nuvarande regler, undantas från detta krav (artikel 18.6). Det förutsätter att sådana emittenter har vidtagit alla rimliga åtgärder för att informera alla personer med tillgång till insiderinformation om de skyldigheter som detta för med sig och de sanktioner som är tillämpliga vid insiderhandel och olagligt röjande av insiderinformation samt att emittenten har möjlighet att på begäran förse den behöriga myndigheten med en insiderförteckning.

Genom förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag har marknadsmissbruksförordningen ändrats på så sätt att det har införts ett krav på att upprätta insiderförteckningar även för emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag (artikel 1.4 b i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag). En sådan förteckning behöver

dock endast avse personer som på grund av sin funktion eller befattning hos emittenten har regelbunden tillgång till insiderinformation (artikel 18.6 första stycket i marknadsmissbruksförordningen), i denna proposition kallade permanenta insiderförteckningar. Det kan, enligt förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag, t.ex. vara direktörer, medlemmar av ledningsorgan och interna rådgivare (skäl 10). Eftersom vissa medlemsstater anser att insiderförteckningar är viktiga för att säkerställa högre nivå av marknadsintegritet bör medlemsstaterna ges möjlighet att införa ett krav på att emittenter vars finansiella instrument är upptagna till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag tillhandahåller mer omfattande insiderförteckningar som innefattar alla personer som har tillgång till insiderinformation (skäl 10). De förteckningarna bör dock utgöra en mindre administrativ börda än fullständiga insiderförteckningar med hänsyn till behovet av att säkerställa en proportionerlig administrativ börda för små och medelstora företag. Esma ska senast den 1 september 2020 till kommissionen överlämna förslag till tekniska standarder för genomförande för att fastställa det exakta formatet för sådana insiderförteckningar (artikel 18.6 fjärde och femte styckena i marknadsmissbruksförordningen). Under perioden maj–juli 2020 genomförde Esma ett offentligt samråd som omfattade ett utkast till förslag till tekniska standarder för insiderförteckningar i enlighet med marknadsmissbruksförordningen (Consultation paper 6 May 2020 – ESMA70-156-2478). I utkastet föreslås att insiderförteckningarna ska innehålla följande information: den händelse som gör att skyldigheten att upprätta en insiderförteckning uppstår, för- och efternamn på relevant person, tidpunkt då personen får – och inte längre har tillgång till – insiderinformation, telefonnummer till arbete och privat, identifieringsnummer och skälen för att personen inkluderas på insiderförteckningen. Esmas förslag innebär därmed att några av de uppgifter som ska ingå i fullständiga insiderförteckningar inte skulle ingå i de nu aktuella insiderförteckningarna (efternamn vid födseln, bolagets namn och adress samt fullständig hemadress). Om det är motiverat med hänsyn till specifika nationella omständigheter avseende marknadens integritet får en medlemsstat således begära att emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag i sina insiderförteckningar tar med alla personer som har tillgång till insiderinformation och som arbetar för dem genom anställningskontrakt eller på annat vis utför uppgifter genom vilka de har tillgång till insiderinformation, såsom rådgivare, revisorer eller kreditvärderingsinstitut (artikel 18.6 andra stycket i marknadsmissbruksförordningen). En bedömning av behovet av händelsebaserade insiderförteckningar får göras i varje enskild medlemsstat.

Valmöjligheten att införa ett krav på händelsebaserade insiderförteckningar bör utnyttjas

Insiderförteckningar är viktiga verktyg för att förebygga marknadsmissbruk, vilket skadar finansmarknadernas integritet och allmänhetens förtroende för bl.a. värdepapper. För en integrerad, effektiv och öppen finansmarknad krävs marknadsintegritet. Välfungerande värdepappersmark-

nader som har allmänhetens förtroende är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och välstånd (jfr skäl 2 i marknadsmissbruksförordningen).

Det är en värdefull åtgärd för att skydda marknadsintegriteten att emittenterna eller personer som handlar på deras vägnar eller för deras räkning upprättar förteckningar över personer som arbetar för dem, genom anställningskontrakt eller på annat vis, och som har tillgång till insiderinformation som direkt eller indirekt hänför sig till emittenten. Sådana förteckningar kan användas av emittenter eller andra personer för att kontrollera flödet av insiderinformation och på detta sätt hjälpa dem att hantera sina skyldigheter att inte röja informationen. Sådana insiderförteckningar kan även vara ett användbart verktyg för behöriga myndigheter att identifiera alla personer som har tillgång till insiderinformation och den tidpunkt då de fick denna tillgång (jfr skäl 57 i marknadsmissbruksförordningen).

Med hänsyn till att det i Sverige finns en relativt hög andel småsparare bedöms förtroendet för den svenska finansmarknaden vara högt. Hög grad av transparens och krav på informationsgivning som präglar den svenska finansmarknadslagstiftningen anses bidra till att skapa förtroende för denna marknad.

Som anges ovan ska en permanent insiderförteckning bestå endast av en begränsad krets personer som har regelbunden tillgång till insiderinformation till följd av sin funktion eller befattning hos emittenten. Det innebär att de personerna kan förekomma i insiderförteckningen oavsett om de har insiderinformation eller inte. Det innebär samtidigt att andra anställda eller uppdragstagare hos emittenten som faktiskt har eller får tillgång till insiderinformation inte blir upptagna i förteckningen. Emittenten har vid sådant förhållande inte heller skyldighet att informera de sistnämnda om de skyldigheter som det innebär att ha insiderinformation. Emittenten riskerar därmed att inte ha kontroll över den insiderinformation som sprids bland företagets anställda och uppdragstagare. Samtidigt har emittenten, enligt marknadsmissbruksförordningen, en skyldighet att så snart som möjligt offentliggöra insiderinformation som direkt berör den (artikel 17.1) under förutsättning att emittenten inte skjuter upp offentliggörandet (artikel 17.4). I båda fallen krävs det att emittenten känner till den insiderinformation som flödar bland dess anställda och uppdragstagare. Det kan annars finnas en risk att sådan information olagligen röjs av t.ex. en anställd och att emittenten samtidigt hålls ansvarig för att inte ha fullgjort sin skyldighet att så snart som möjligt när informationen uppkom ha offentliggjort den (jfr artiklarna 10 och 17.1).

Det kan också anses vara ett skydd för den enskilde som har tillgång till insiderinformation att tas upp i en insiderförteckning och därmed få klarhet i de skyldigheter detta innebär enligt marknadsmissbruksförordningen, samt när informationen inte längre utgör insiderinformation. Som Finansförbundet påpekar ska de som har tillgång till insiderinformation och som därför förekommer på en insiderförteckning få information om detta och de rättsliga skyldigheter som det innebär att tas upp på en insiderförteckning (artikel 18.2 i marknadsmissbruksförordningen). Det gäller såväl fackligt förtroendevalda som andra anställda. Till skillnad från permanenta insiderförteckningar utgör händelsebaserade insiderförteckningar viktiga verktyg för Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten i deras arbete med att utreda förekomsten av marknadsmissbruk. I brist på händelseba-

serade insiderförteckningar kan en utredning om misstänkt marknadsmissbruk innebära resurskrävande insatser från såväl emittenten som myndigheterna att redogöra för, respektive samla bevis kring, vilka personer hos emittenten som vid en viss given tidpunkt hade viss insiderinformation.

Enligt lagen om värdepappersmarknaden kan upp till 50 procent av emittenter av finansiella instrument som är upptagna till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag vara emittenter som inte är små eller medelstora (11 kap. 13 §). Enligt förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag bör de åtgärder som föreskrivs i förordningen inte begränsas endast till emittenter som är små och medelstora företag för att undvika riskerna med att tillämpa olika uppsättning regler för emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på samma kategori av handelsplats (skäl 4). Lättare krav på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag kommer således även att gälla för emittenter som inte är sådana företag. Det riskerar att attrahera sådana emittenter till tillväxtmarknader för små och medelstora företag enbart i syfte att undgå transparens. En sådan utveckling riskerar vidare att försämra marknadens integritet.

För att upprätthålla ett högt förtroende för den svenska finansmarknaden är det viktigt med ett ändamålsenligt regelverk på marknadsmissbruksområdet. Permanenta insiderförteckningar bedöms i praktiken huvudsakligen vara en förteckning över företagsledningen och därför inte ett lika effektivt verktyg när det gäller kontrollen av insiderinformation hos en emittent. Permanenta insiderförteckningar bedöms därmed inte bidra till att upprätthålla ett högt förtroende för den svenska kapitalmarknaden och dess integritet. Dessutom görs bedömningen att ett strängare krav på insiderförteckningar i Sverige inte heller skulle påverka konkurrensen negativt i någon märkbar omfattning (se avsnitt 10.3.3). Valmöjligheten i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag att ställa krav på emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag att upprätta händelsebaserade insiderförteckningar bör därför utnyttjas.

Eftersom sådana insiderförteckningar ska innehålla de uppgifter som specificeras i en delegard akt som antas av kommissionen kommer de däremot att innebära en mindre administrativ börda i förhållande till nuvarande krav på innehållet i förteckningarna. Vidare ska sådana insiderförteckningar i likhet med vad som gäller enligt nuvarande regler endast lämnas till den behöriga myndigheten, dvs. Finansinspektionen, på begäran (artikel 18.6 tredje stycket i marknadsmissbruksförordningen, artikel 1.4 b i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag).

Svenska Fondhandlareföreningen, Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd NNR framhåller vikten av att de förenklade insiderförteckningarna verkligen leder till en förenkling och minskad administrativ börda för berörda företag. Regeringen kan konstatera att Esma i sitt utkast till tekniska standarder för insiderförteckningar föreslår att vissa uppgifter inte längre ska behöva lämnas. Esmas förslag innebär en viss administrativ lättnad samtidigt som insiderförteckningarna fortsatt kommer att innehålla sådan information som gör det möjligt för behöriga myndigheter att bedriva en effektiv tillsyn. Som nämns ovan ska Esma senast den 1 september 2020 till kommissionen överlämna förslag till tekniska standarder för genomförande för att fastställa det exakta formatet för sådana insider-

förteckningar. Det är således möjligt att innehållet i de tekniska standarderna kan komma att ändras innan de kan antas av kommissionen.

7.2.3. Övriga frågor

Regeringens bedömning: Övriga ändringar i EU:s marknadsmissbruksförordning som har gjorts genom EU:s förordning om tillväxtmarknader för små och medelstora företag kräver inga lagstiftningsåtgärder.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Utöver de ändringar i marknadsmissbruksförordningen som redogörs för i avsnitten 7.2.1 och 7.2.2 ovan har det även gjorts några ytterligare ändringar i förordningen.

I bestämmelserna om marknadssonderingar har ett tillägg gjorts som innebär att när ett erbjudande om värdepapper endast riktas till kvalificerade investerare, enligt den definition som finns i prospektförordningen (artikel 2 e), i syfte att förhandla avtalsvillkoren för dessas deltagande i en emission av obligationer ska det inte utgöra marknadssondering (artikel 11 i marknadsmissbruksförordningen). Sådan information ska i stället anses ha lämnats som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åliggande, vilket enligt marknadsmissbruksförordningen utgör ett undantag från förbudet mot olagligt röjande av insiderinformation (artikel 10.1).

Enligt marknadsmissbruksförordningen ska förbudet mot marknadsmanipulation inte tillämpas på vissa särskilt angivna beteenden som har utförts av legitima skäl och stämmer överens med s.k. godtagen marknadspraxis som har fastställts i förordningen (artikel 13). Genom förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag har listan över beteenden som anses utgöra godtagen marknadspraxis utökats och innebär att emittenter vars finansiella instrument är upptagna till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag får ingå likviditetsavtal för sina aktier om vissa villkor är uppfyllda.

Utöver de lagstiftningsåtgärder som föreslås i avsnitt 7.2.2 med anledning av ändringar i marknadsmissbruksförordningens bestämmelser om insiderförteckningar, har vissa språkliga justeringar gjorts i de bestämmelserna i syfte att klargöra att skyldigheten att upprätta insiderförteckningar såväl åligger emittenter som personer som agerar på deras vägnar eller för deras räkning (artikel 18.1, 18.2 och 18.4 i marknadsmissbruksförordningen och skäl 11 i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag).

Personer i ledande ställning, samt dem närstående personer, har en skyldighet enligt marknadsmissbruksförordningen att underrätta bl.a. en emittent eller deltagare på marknaden för utsläppsrätter om transaktioner som har genomförts för deras egen räkning i emittentens finansiella instrument eller, när det gäller deltagare på marknaden för utsläppsrätter, i utsläppsrätter, auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter eller relaterade derivat (artikel 19.1 a och b). Emittenten eller deltagaren på

marknaden för utsläppsrätter ska i sin tur offentliggöra informationen i underrättelsen. Genom förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag har tiden för offentliggörandet förkortats och offentliggörandet ska ske inom två arbetsdagar efter mottagandet av en underrättelse (artikel 19.3 första stycket). De ändringar i marknadsmissbruksförordningen som det redogörs för i detta avsnitt avser ändringar i direkt tillämpliga bestämmelser och de föranleder därför inte några lagstiftningsåtgärder.

Hänvisningar till S7-2-3

7.3. Förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag kräver inga ändringar i prospektlagstiftningen

Regeringens bedömning: De ändringar i EU:s prospektförordning som har gjorts genom EU:s förordning om tillväxtmarknader för små och medelstora företag kräver inga lagstiftningsåtgärder.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Genom förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag har det gjorts vissa ändringar i prospektförordningen. Dessa ändringarna trädde i kraft och började tillämpas den 31 december 2019.

I prospektförordningen finns ett undantag från skyldigheten att upprätta prospekt för värdepapper som erbjuds som vederlag vid ett offentligt uppköpserbjudande eller som erbjuds eller tilldelas vid fusion eller delning av bolag (artikel 1.4 f och g samt 1.5 första stycket e och f). En förutsättning för att prospektskyldigheten inte ska gälla är att ett dokument som beskriver transaktionen och dess inverkan på emittenten har gjorts tillgängligt för allmänheten och offentliggörs i elektronisk form på samma sätt som ett prospekt. En oavsiktlig följd av detta undantag är att en emittent som är ett onoterat företag, under vissa omständigheter, kan låta sina aktier tas upp till handel på en reglerad marknad för första gången utan att offentliggöra något prospekt (skäl 13 i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag). Det får till följd att investerare dels går miste om den värdefulla information som ett prospekt innehåller, dels att granskning av en nationell behörig myndighet av den information som tillhandahålls marknaden undgås. Därför har det ansetts lämpligt att införa krav på onoterade emittenter att offentliggöra ett prospekt när värdepapper – som har erbjudits vid ett offentligt uppköpserbjudande eller har erbjudits eller tilldelats vid en fusion eller delning – tas upp till handel på en reglerad marknad.

Genom förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag har det därför gjorts ändringar i de nyss nämnda bestämmelserna i prospektförordningen som innebär dels att undantaget från prospektskyldighet endast omfattar transaktioner i aktierelaterade värdepapper, dels att ytterligare krav ställs upp för att undantaget ska anses uppfyllt (artikel 2.1

i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag, artikel 1.6a och 1.6b i prospektförordningen). I fråga om värdepapper som erbjuds som vederlag vid ett offentligt uppköpserbjudande är ett sådant krav att en behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden, som i Sverige är Finansinspektionen, i vissa fall ska förhandsgodkänna ett sådant dokument som enligt prospektförordningen kan upprättas i stället för ett prospekt (artikel 2.1 i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag, artikel 1.6a b i prospektförordningen).

I samband med anpassningen av svensk rätt till prospektförordningen infördes en möjlighet för en budgivare att påkalla en granskning av en erbjudandehandling enligt lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (2 kap. 5 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning och prop. 2018/19:83 s. 126 f.). När Finansinspektionen efter att ha genomfört en sådan granskning har konstaterat att det inte finns skäl att meddela beslut om att ett prospekt ska upprättas får inspektionen anses i förväg ha godkänt ett sådant dokument som enligt prospektförordningen kan upprättas i stället för ett prospekt. Någon motsvarande möjlighet att undgå prospektskyldighet genom att ansöka om förhandsgodkännande av ett dokument som upprättas vid fusion eller delning finns inte i prospektförordningen.

Det bör därutöver noteras att de ändringar i prospektförordningen som behandlas ovan får till följd att transaktioner i icke-aktierelaterade värdepapper som erbjuds som vederlag vid ett offentligt uppköpserbjudande eller som erbjuds eller tilldelas vid fusion eller delning omfattas av kravet på att upprätta och offentliggöra prospekt (artikel 3). Således omfattas emittenter som har gjort sådana transaktioner av nuvarande bestämmelser om administrativa sanktioner i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning (5 kap.).

Vidare har tillämpningsområdet för förenklade prospekt utvidgas till att omfatta flera emittenter (artikel 2.2 a i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag, artikel 14.1 i prospektförordningen). Det avser emittenter vars aktierelaterade värdepapper kontinuerligt har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller en tillväxtmarknad för små och medelstora företag under som minst de senaste 18 månaderna och som emitterar värdepapper som ger åtkomst till aktierelaterade värdepapper som är utbytbara mot emittentens befintliga emitterade aktierelaterade värdepapper som redan har tagits upp till handel på en reglerad marknad. Det avser även emittenter vars värdepapper har erbjudits till allmänheten och har varit upptagna till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag kontinuerligt under minst två år, som fullt ut har uppfyllt kraven på offentliggörande och rapportering under hela den period som värdepapperen har varit upptagna till handel, och som avser att ta upp befintliga värdepapper som är utbytbara mot tidigare emitterade värdepapper till handel på en reglerad marknad. För att underlätta övergången från en tillväxtmarknad för små och medelstora företag till en reglerad marknad bör växande företag kunna använda de förenklade reglerna för offentliggörande av förenklade prospekt även vid upptagande av värdepapper som är utbytbara mot tidigare emitterade värdepapper på en reglerad marknad (skäl 15 i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag). Det har också gjorts vissa ändringar och tillägg i

prospektförordningen i fråga om redovisning av finansiell information för de emittenter som tillämpar förenklade prospekt (artikel 2.2 b och c i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag, artikel 14.2 och 14.3 i prospektförordningen).

Det har även gjorts ett tillägg i bestämmelserna i prospektförordningen om EU-tillväxtprospekt (artikel 2.3 i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag, artikel 15 i prospektförordningen). Tillägget innebär att definitionen av små och medelstora företag har utvidgats och omfattar fler företag (skäl 17 i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag). Tillämpningsområdet för EU-tillväxtprospekt har därmed utvidgats.

Avslutningsvis har det gjorts en ändring i en bilaga till prospektförordningen (artikel 2.4 i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag, bilaga V till prospektförordningen). Av bilagan framgår den information som ska anges i en värdepappersnot för ett EUtillväxtprospekt.

De ändringar i prospektförordningen som det redogörs för i detta avsnitt avser ändringar i direkt tillämpliga bestämmelser och de kräver därför inte några lagstiftningsåtgärder.

8. Rätt för Finansinspektionen att förbjuda offentliga uppköpserbjudanden och marknadsföring av sådana uppköpserbjudanden

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska få förbjuda ett offentligt uppköpserbjudande eller marknadsföring av ett sådant uppköpserbjudande även i de fall det finns skälig anledning att anta att uppköpserbjudandet skulle strida mot bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument eller lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.

Ett sådant förbud ska upphävas om det inte längre finns skälig anledning att anta att uppköpserbjudandet skulle strida mot bestämmelserna i någon av de lagarna.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Sveriges advokatsamfund påpekar dock att det i lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (7 kap. 7 §) finns en felaktig hänvisning till lagen om handel med finansiella instrument (6 kap. 1 c §) och att den bör justeras.

Skälen för regeringens förslag

Bakgrund

Regler om uppköpserbjudanden finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden (direk-

tivet om uppköpserbjudanden). Direktivet genomförs i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (se prop. 2005/06:140). I lagen finns bestämmelser om offentliga erbjudanden till innehavare av aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag att överlåta samtliga eller en del av dessa aktier. Vid offentliga uppköpserbjudanden ska den som lämnar budet upprätta en s.k. erbjudandehandling som ska godkännas av Finansinspektionen (2 kap. 3 §). Innehållet i en erbjudandehandling framgår av lagen om handel med finansiella instrument (2 a kap. 2 §).

Finansinspektionen bör få motsvarande möjlighet att förbjuda offentliga uppköpserbjudanden som erbjudanden och upptaganden av värdepapper till handel som kräver prospekt

Direktivet om uppköpserbjudanden innehåller inga uttryckliga regler om att den behöriga myndigheten ska kunna förbjuda ett offentligt uppköpserbjudande eller marknadsföring av ett uppköpserbjudande. Vid genomförandet i svensk rätt av direktivet om uppköpserbjudanden och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG (nedan benämnt prospektdirektivet) gavs Finansinspektionen motsvarande befogenheter vid övervakningen av att bestämmelserna om offentliga uppköpserbjudanden följs (se prop. 2004/05:158 och prop. 2005/06:140 s. 7577).

Prospektförordningen, som numera har ersatt prospektdirektivet, innehåller regler om befogenheter för den behöriga myndigheten att meddela förbud mot ett erbjudande av värdepapper till allmänheten eller ett upptagande till handel på en reglerad marknad eller annonsering av ett erbjudande eller upptagande (artikel 32.1 första stycket d, e och f). Bestämmelser som kompletterar de reglerna har införts i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning (se prop. 2018/19:83 s. 10 och 7178).

Vid anpassningen av svensk rätt till prospektförordningen bedömde regeringen, i likhet med tidigare ställningstagande, att bestämmelserna om förbud mot ett offentligt uppköpserbjudande och marknadsföring av ett sådant erbjudande så långt som möjligt skulle utformas på samma sätt som motsvarande bestämmelser i regelverket om prospekt (samma prop. s. 130). Finansinspektionen får därmed bl.a. permanent förbjuda ett offentligt uppköpserbjudande eller marknadsföring av ett sådant erbjudande om det strider mot lagen om handel med finansiella instrument eller lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (6 kap. 1 d § första och andra styckena lagen om handel med finansiella instrument). Ett sådant förbud ska upphävas om det offentliga uppköpserbjudandet inte längre strider mot någon av de lagarna (6 kap. 1 d § tredje stycket lagen om handel med finansiella instrument).

Enligt lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning får Finansinspektionen dessutom förbjuda ett erbjudande av värdepapper till allmänheten eller ett upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och marknadsföring av ett sådant erbjudande eller upptagande om det finns skälig anledning att anta att erbjudan-

det eller upptagandet skulle strida mot bestämmelserna i prospektförordningen (3 kap. 3 §). Den möjligheten infördes efter synpunkter från Lagrådet (samma prop. s. 73). Någon motsvarande justering gjordes dock inte när det gäller bestämmelserna om offentliga uppköpserbjudanden.

För att bestämmelserna om förbud mot ett offentligt uppköpserbjudande och marknadsföring av ett sådant erbjudande i lagen om handel med finansiella instrument så långt som möjligt ska stämma överens med motsvarande bestämmelser i regelverket om prospekt, bör de förstnämnda bestämmelserna kompletteras. Finansinspektionen bör således få förbjuda ett offentligt uppköpserbjudande eller marknadsföring av ett sådant erbjudande även när det finns skälig anledning att anta att uppköpserbjudandet skulle strida mot den lagen eller lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Ett sådant förbud bör, på motsvarande sätt som ett förbud enligt regelverket om prospekt, upphävas när det inte längre finns skälig anledning att anta att uppköpserbjudandet skulle strida mot någon av de lagarna.

Sveriges advokatsamfund påpekar att det i lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (7 kap. 7 §) finns en felaktig hänvisning till lagen om handel med finansiella instrument (6 kap. 1 c §) och att den bör justeras. Regeringen konstaterar att frågan hanteras i ett annat lagstiftningsärende (se prop. 2019/20:194avsnitt 12.8).

9. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden med anledning av ändringarna i EU:s förordning om marknader för finansiella instrument, EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument och EU:s förordning om referensvärden ska träda i kraft den 1 januari 2022. Övriga ändringar i lagen om värdepappersmarknaden och i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden samt ändringarna i lagen om handel med finansiella instrument och lagen med kompletterande bestämmelser till

EU:s marknadsmissbruksförordning ska träda i kraft den 1 januari 2021.

Äldre bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden ska gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Ändringsförordningen trädde i kraft den 21 december 2019, och de artiklar genom vilka det har gjorts ändringar

i MiFIR och förordningen om referensvärden ska tillämpas från den 1 januari 2022 (artikel 7 i ändringsförordningen). Även ändringsdirektivet, genom vilket det har gjorts ändringarar i MiFID II, trädde i kraft den 21 december 2019 (artikel 5 i ändringsdirektivet). Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2021 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra de ändringarna i MiFID II. De nationella bestämmelserna ska tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2022 (artikel 4.3 i ändringsdirektivet). De lagändringar som föreslås i denna proposition med anledning av ändringarna i MiFID II, MiFIR och förordningen om referensvärden bör därför träda i kraft den 1 januari 2022.

Förordningen om hållbara referensvärden trädde i kraft den 28 november 2019 och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater (artikel 2). Som nämns i avsnitt 6.4.3 ska Finansinspektionen ingripa mot en auktoriserad eller registrerad administratör av referensvärden som har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen om referensvärden i fråga om det som gäller beträffande EU-referensvärden för klimatomställning eller EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet. Eftersom vissa av kraven som riktas mot administratörer i förordningen om hållbara referensvärden ska börja tillämpas redan den 30 april 2020 bör Finansinspektionens möjligheter att ingripa enligt de artiklarna träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 januari 2021.

Den ändring i fråga om korsförsäljning som föreslås i lagen om värdepappersmarknaden (9 kap. 16 §) bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 januari 2021.

Förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag trädde i kraft den 31 december 2019. De artiklar genom vilka det har gjorts ändringar i marknadsmissbruksförordningen börjar tillämpas den 1 januari 2021 (artiklarna 1 och 4 i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag). De ändringar som föreslås i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning för att anpassa den svenska lagstiftningen till ändringarna i marknadsmissbruksförordningen bör därför träda i kraft den 1 januari 2021.

De ändringar i bestämmelserna om förbud mot offentliga uppköpserbjudanden och marknadsföring av sådana erbjudanden i lagen om handel med finansiella instrument som föreslås innebär att dessa bestämmelser ska justeras så att de motsvarar bestämmelser som infördes i prospektlagstiftningen i samband med att den anpassades till prospektförordningen (se prop. 2018/19:83). Dessa ändringar bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 januari 2021.

I lagen om värdepappersmarknaden, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden bör det tas in övergångsbestämmelser som anger att äldre bestämmelser i de lagarna ska gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena.

10. Förslagens konsekvenser

10.1. Ändringar i lagen om värdepappersmarknaden

10.1.1. Förslagens syfte och alternativa lösningar

I denna proposition finns förslag till ändringar i lagen om värdepappersmarknaden som är nödvändiga för att i svensk rätt genomföra de ändringar i MiFID II som har gjorts genom ändringsdirektivet och för att anpassa svensk rätt till de ändringar i MiFIR som har gjorts genom ändringsförordningen. Genom förslagen tillgodoses de nya kraven avseende genomförande och kompletterande reglering i nationell rätt. Eftersom det följer av direktivet och förordningen hur nationell reglering behöver ändras, är valmöjligheten för medlemsstaterna begränsad.

Konsekvenserna av ändringsförordningen och ändringsdirektivet framgår av Europeiska kommissionens konsekvensanalys (SWD(2017) 308 final av den 20 september 2017).

Det bedöms inte finnas några alternativa lösningar när det gäller de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra ändringarna i direktivet och anpassa den svenska lagstiftningen till ändringarna i förordningen. Om Sverige inte vidtar nödvändiga lagstiftningsåtgärder är det sannolikt att Europeiska kommissionen inleder ett förfarande om fördragsbrott. Att avstå från att vidta lagstiftningsåtgärder utgör alltså inte något alternativ.

10.1.2. Berörda aktörer

Förslagen berör svenska leverantörer av datarapporteringstjänster, Finansinspektionen och Kronofogdemyndigheten.

10.1.3. Konsekvenser för företag och enskilda

När det gäller konsekvenser för företagen innebär ändringarna i MiFIR framför allt att vissa svenska företag kan komma att stå under tillsyn av Esma i stället för Finansinspektionen när det gäller tillhandahållande av datarapporteringstjänster. Enligt Finansinspektionens företagsregister finns det i dag ett svenskt företag, Nasdaq Stockholm AB, som har tillstånd att tillhandahålla datarapporteringstjänster som APA-leverantör och som ARM-leverantör. Kriterier för att identifiera de APA-leverantörer och ARM-leverantörer som kommer att omfattas av Esmas tillsyn kommer att närmare preciseras i en delegerad akt som kommissionen ska anta (artikel 2.3 i MiFIR). När kommissionen antar den delegerade akten ska den bl.a. beakta i vilken utsträckning tjänsterna tillhandahålls värdepappersföretag som är auktoriserade i endast en medlemsstat och om APA- eller ARM-leverantörerna är en del av en grupp finansmarknadsaktörer med gränsöverskridande verksamhet. Någon sådan delegerad akt har ännu inte antagits och det går därför inte i nuläget att säga vilka företag som berörs. Det kan dock inte uteslutas att Nasdaq Stockholm ABs verksamhet som leverantör av datarapporteringstjänster kan komma att omfattas av Esmas tillsyn, eftersom företaget tillhandahåller datarapporteringstjänster

till värdepappersföretag från flera länder och eftersom Nasdaq-koncernen är en finansiell grupp med gränsöverskridande verksamhet.

Ett svenskt företag som omfattas av tillsyn av Esma kommer att behöva kommunicera med en annan tillsynsmyndighet än Finansinspektionen. Det innebär bl.a. att kommunikationen med tillsynsmyndigheten sker på engelska. För de flesta företag som är verksamma på finansmarknaden utgör detta troligen inget problem. Många av de fackuttryck som används förekommer oftast på engelska och många företag har troligen god vana att kommunicera på engelska. Det är dock möjligt att även företag som inte annars är verksamma inom finansmarknadsområdet kommer att tillhandahålla datarapporteringstjänster. För sådana företag skulle det möjligen kunna innebära en större omställning att gå över till att kommunicera med en tillsynsmyndighet på engelska.

Företag som tillhandahåller datarapporteringstjänster och som även har något annat tillstånd för finansiell verksamhet kan komma att stå under tillsyn av både Esma och Finansinspektionen. Detta skulle kunna medföra ett visst merarbete eftersom företagen måste lämna information till två olika tillsynsmyndigheter i stället för en enda. Det skulle också kunna medföra vissa kostnader. Exempelvis kan de sammanlagda kostnaderna för avgifter till tillsynsmyndighet komma att öka något för ett företag som står under tillsyn av både Esma och Finansinspektionen. Dessa eventuella kostnader är dock svåra att uppskatta.

Förslagen i propositionen innebär att de bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som gäller tillståndsplikt och organisatoriska krav och verksamhetskrav för leverantörer av datarapporteringstjänster som motsvarar bestämmelser som har införts i MiFIR ska utmönstras ur lagen. Förslagen innebär också att bestämmelser i lagen om Finansinspektionens tillsyn anpassas till den uppdelning av tillsynsansvaret mellan Esma och nationella behöriga myndigheter som har gjorts i MiFIR. Dessa förslag i sig väntas inte medföra några konsekvenser för företagen.

För konsumenter väntas varken ändringarna i MiFIR eller förslagen i propositionen medföra några direkta konsekvenser. Den centralisering av tillsynen som det innebär att Esma tar över tillsynen över vissa leverantörer av datarapporteringstjänster kan innebära att tillsynskonvergensen när det gäller datarapporteringstjänster förbättras, vilket på sikt kan gynna både de företag som utnyttjar sådana tjänster och i förlängningen företagens kunder. Därutöver bedöms inget av förslagen medföra några nämnvärda konsekvenser för konsumenter.

Hänvisningar till S10-1-3

10.1.4. Konsekvenser för Finansinspektionen

Som beskrivs i avsnitt 10.1.3 upphör Finansinspektionens befogenheter och uppgifter som rör tillsynen över vissa leverantörer av datarapporteringstjänster den 1 januari 2022, då Esma övertar dessa befogenheter och uppgifter. Finansinspektionen behåller dock tillsynen över sådana svenska APA-leverantörer och ARM-leverantörer som enligt MiFIR omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet (artikel 2 i MiFIR). Därutöver ska Finansinspektionen t.ex. utföra sådana uppgifter som Esma, med stöd av MiFIR, delegerar till Finansinspektionen och inspektionen ska också ge Esma nödvändigt bistånd om någon motsätter

sig en platsundersökning. Finansinspektionen har redan i dag skyldighet att bistå Esma när det gäller tillsynen över svenska transaktionsregister enligt förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Detta har hittills medfört endast begränsade arbetsinsatser från Finansinspektionens sida. Motsvarande uppgifter enligt MiFIR väntas därför bli av begränsad omfattning och bara medföra mindre arbetsinsatser. Av MiFIR följer att de kostnader som uppstår för Finansinspektionens del när inspektionen utför uppgifter enligt förordningen ska ersättas av Esma

(

artikel 38o.3).

De eventuella merkostnader som ändringarna i MiFIR och förslagen i propositionen kan medföra för Finansinspektionen ska därför hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar.

Hänvisningar till S10-1-4

10.1.5. Konsekvenser för Sveriges Domstolar

Finansinspektionens olika beslut kan som huvudregel överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Att tillsynen över vissa leverantörer av datarapporteringstjänster flyttas över till Esma medför att överprövning av beslut som rör datarapporteringstjänster i stället kommer att göras av en överprövningsnämnd och av Europeiska unionens domstol. Hittills är det inte något av Finansinspektionens beslut som rör leverantörer av datarapporteringstjänster enligt lagen om värdepappersmarknaden som har överklagats till domstol. Detta innebär att förändringarna i fråga om tillsyn över datarapporteringstjänster inte förväntas leda till någon förändring av antalet mål hos domstolarna. Förslagen innebär visserligen att Kronofogdemyndighetens handräckning kan komma att överklagas till domstol. Handräckningsärenden är dock mycket ovanliga i Finansinspektionens tillsyn och har hittills inte förekommit i fråga om leverantörer av datarapporteringstjänster. Någon ökning av handräckningsärenden när det gäller svenska leverantörer av datarapporteringstjänster väntas inte. Kronofogdemyndigheten förväntas därför inte genomföra handräckning i någon större utsträckning. Överklaganden rörande handräckning väntas därför även fortsättningsvis bli sällsynta. De eventuella merkostnaderna för domstolarna ska därför hanteras inom Sveriges Domstolars befintliga ekonomiska ramar.

Hänvisningar till S10-1-5

  • Prop. 2020/21:24: Avsnitt 10.2.5

10.1.6. Övriga konsekvenser

Om någon motsätter sig en platsundersökning enligt MiFIR får Finansinspektionen enligt förslagen begära handräckning av Kronofogdemyndigheten. Förslagen innebär även att Esmas beslut om avgifter eller viten enligt MiFIR ska få verkställas genom Kronofogdemyndighetens försorg enligt utsökningsbalken på samma sätt som en svensk dom som fått laga kraft.

För Kronofogdemyndighetens del antas förslagen inte innebära mer än eventuellt en marginell ökning av arbetsbelastningen. Platsundersökningar förväntas inte ske med någon större frekvens. De företag som i dag berörs av Finansinspektionens platsundersökningar brukar regelmässigt underkasta sig dessa frivilligt. Det finns ingen anledning att förvänta sig att detta kommer att ändras när vissa företag kommer att omfattas av Esmas tillsyn.

Ärenden om verkställighet av beslut om sanktionsavgifter enligt MiFIR förväntas inte heller bli vanligt förekommande. Mot bakgrund av detta ska Kronofogdemyndighetens eventuella merkostnader till följd av förslagen hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

I övrigt bedöms förslagen inte medföra några sådana konsekvenser som behöver redovisas enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

När det gäller tidpunkten för ikraftträdande föreslås i avsnitt 9 att ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden ska träda i kraft den 1 januari 2022, utom ändringen i bestämmelsen om korsförsäljning (9 kap. 16 §), som i stället ska träda i kraft den 1 januari 2021. Det bedöms inte finnas något behov av särskilda informationsinsatser med anledning av förslagen.

Hänvisningar till S10-1-6

10.2. Ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

10.2.1. Förslagens syfte och alternativa lösningar

I propositionen föreslås att det ska införas bestämmelser som kompletterar förordningen om referensvärden med anledning av de ändringar i den förordningen som har gjorts genom ändringsförordningen och förordningen om hållbara referensvärden (se avsnitt 6).

Ändringsförordningen och förordningen om hållbara referensvärden förutsätter att det införs nationella bestämmelser. Förslagen i denna proposition innebär att kompletterande bestämmelser till förordningarna införs i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden i fråga om Finansinspektionens möjlighet att begära handräckning av Kronofogdemyndigheten, verkställighet av beslut om sanktionsavgifter och viten samt ingripa vid överträdelser av de nya kraven på hållbara referensvärden. Genom förslagen tillgodoses förordningarnas nya krav avseende kompletterande reglering i nationell rätt. Eftersom det anges i förordningarna vilka befogenheter och sanktionsmöjligheter som de behöriga myndigheterna åtminstone ska ha tillgång till är valmöjligheten för medlemsstaterna begränsad.

Konsekvenserna av ändringsförordningen och förordning om hållbara referensvärden framgår av Europeiska kommissionens konsekvensanalyser (SWD(2017) 308 final av den 20 september 2017 respektive SWD(2018) 264 final av den 24 maj 2018).

Det torde inte finnas några alternativa lösningar när det gäller de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa svensk rätt till förordningarna. Om Sverige inte gör nödvändiga anpassningar av lagstiftningen är det sannolikt att Europeiska kommissionen inleder ett förfarande om fördragsbrott. Att avstå från att införa nödvändiga bestämmelser utgör alltså inte något alternativ.

Hänvisningar till S10-2-1

10.2.2. Berörda aktörer

Förslagen berör administratörer som tillhandahåller referensvärden, Finansinspektionen och Kronofogdemyndigheten.

10.2.3. Konsekvenser för företag och enskilda

Ändringarna i förordningen om referensvärden kan innebära att vissa administratörer av referensvärden kommer att stå under tillsyn av Esma i stället för Finansinspektionen. För svensk del finns i dag endast ett svenskt företag, SIX Financial Information Nordic AB, som har tillstånd som administratör av referensvärden och ett referensvärde, Stibor, som har utsetts som ett kritiskt referensvärde av kommissionen. Stibor har dock bedömts vara ett s.k. nationellt kritiskt referensvärde (enligt artikel 20.b i förordningen om referensvärden). Det innebär att enligt nuvarande regelverk och nuvarande beslut från kommissionen är det även i fortsättningen Finansinspektionen som kommer att ha tillsyn över Stibor.

Som nämns i avsnitt 10.1.3 kommer ett svenskt företag som omfattas av tillsyn av Esma att behöva kommunicera med en annan tillsynsmyndighet än Finansinspektionen där kommunikationen sannolikt sker på engelska. För de flesta företag som är verksamma på finansmarknaden utgör detta troligen inget problem.

Även om detta innebär en viss omställning bedöms förändringen inte medföra några nämnvärda kostnader eller andra konsekvenser för de företag som kan komma att omfattas av den.

Förslagen i propositionen innebär att Finansinspektionen ska få möjlighet att begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en platskontroll som Esma har beslutat om enligt förordningen om referensvärden ska kunna genomföras. Förslagen innebär också att Esmas beslut om sanktionsavgifter eller viten enligt förordningen ska kunna verkställas. Dessa förslag i sig väntas inte medföra några konsekvenser för företagen.

För konsumenter väntas varken ändringarna i förordningen om referensvärden eller förslagen i denna proposition medföra några direkta konsekvenser. Den centralisering av tillsynen som det innebär att Esma tar över tillsynen över administratörer av vissa kritiska referensvärden och administratörer från tredjeland kan innebär att tillsynskonvergensen när det gäller dessa administratörer förbättras, vilket på sikt kan gynna administratörerna, användare av referensvärden och i förlängningen slutkonsumenterna. Därutöver bedöms inget av förslagen medföra några nämnvärda konsekvenser för konsumenter.

Hänvisningar till S10-2-3

10.2.4. Konsekvenser för Finansinspektionen

Enligt ändringsförordningen upphör Finansinspektionens befogenheter och uppgifter som rör tillsynen över vissa administratörer av kritiska referensvärden och administratörer av referensvärden belägna i tredjeland den 1 januari 2022 då Esma övertar dessa befogenheter och uppgifter. Finansinspektionens kvarstående uppgifter när det gäller nämnda aktörer följer direkt av förordningen om referensvärden. Finansinspektionen ska t.ex. utföra sådana uppgifter som Esma delegerar till inspektionen och

också ge Esma nödvändigt bistånd om någon motsätter sig en platsundersökning. Dessa uppgifter torde dock bli av begränsad omfattning. Av ändringsförordningen följer att de kostnader som Finansinspektionen kan åsamkas när den utför uppgifter enligt förordningarna ska ersättas av Esma (artikel 5.19 i ändringsförordningen, artikel 48m.3 i förordningen om referensvärden).

Enligt förslaget i denna proposition ska Finansinspektionen få möjlighet att ingripa mot administratörer av referensvärden som har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen om referensvärden i fråga om det som gäller beträffande EU-referensvärden för klimatomställning eller EUreferensvärden för anpassning till Parisavtalet. Förslaget antas inte medföra några påtagliga kostnader för Finansinspektionen.

De eventuella merkostnader som förslagen i denna proposition kan medföra för Finansinspektionen ska hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar.

10.2.5. Konsekvenser för Sveriges Domstolar

Finansinspektionens olika beslut kan som huvudregel överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Ändringsförordningen innebär att tillsynen över vissa administratörer av kritiska referensvärden och administratörer av referensvärden belägna i tredjeland ska tas över av Esma och att Esmas beslut kommer att kunna överprövas av en överprövningsnämnd och av Europeiska unionens domstol. Hittills är det inte något av Finansinspektionens beslut som rör administratörer av referensvärden som har överklagats till domstol. Detta innebär att förändringarna i fråga om tillsyn över administratörer av referensvärden inte förväntas leda till någon ökning av antalet mål hos domstolarna. Förslagen innebär visserligen att Kronofogdemyndighetens handräckning kan komma att överklagas till domstol. Kronofogdemyndigheten förväntas dock endast i undantagsfall genomföra handräckning, se bedömningen ovan i avsnitt 10.1.5.

De budgetära konsekvenserna för domstolarna ska därför hanteras inom Sveriges Domstolars befintliga budgetramar.

Hänvisningar till S10-2-5

10.2.6. Övriga konsekvenser

Om någon motsätter sig en platsundersökning enligt MiFIR får Finansinspektionen enligt förslagen begära handräckning av Kronofogdemyndigheten. För Kronofogdemyndighetens del antas det inte medföra mer än eventuellt en marginell ökning av arbetsbelastningen. Platsundersökningar förväntas inte ske med någon större frekvens. De företag som i dag berörs av Finansinspektionens platsundersökningar brukar regelmässigt underkasta sig dessa frivilligt. Det finns ingen anledning att förvänta sig att detta kommer att ändras när vissa företag kommer att omfattas av Esmas tillsyn. Ärenden om verkställighet av beslut om sanktionsavgifter enligt förordningen om referensvärden förväntas inte heller bli vanligt förekommande.

Kronofogdemyndighetens eventuella merkostnader till följd av förslagen ska därför rymmas inom myndigheten befintliga ekonomiska ramar.

I övrigt kan förslagen inte anses medföra några sådana konsekvenser som behöver redovisas enligt förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.

I avsnitt 9 föreslås att förslagen med anledning av ändringsförordningen ska träda i kraft den 1 januari 2022 och att förslaget om Finansinspektionens ingripanden ska träda i kraft den 1 januari 2021. Det kan inte anses finnas något behov av särskilda informationsinsatser med anledning av förslagen.

Hänvisningar till S10-2-6

10.3. Ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning

10.3.1. Förslagens syfte och alternativa lösningar

I propositionen föreslås att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot en emittent som underlåtit att, på begäran av inspektionen, lämna en skriftlig förklaring om hur villkoren för att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation har uppfyllts (avsnitt 7.2.1).

Enligt marknadsmissbruksförordningen ska medlemsstaterna i nationell rätt föreskriva att behöriga myndigheter ska ha befogenhet att vidta lämpliga administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder vid överträdelser av den skyldigheten (artiklarna 17.4 fjärde stycket och 30.1 a). Eftersom det följer av förordningen vilka sanktionsmöjligheter som de behöriga myndigheterna ska ha tillgång till är valmöjligheten för medlemsstaterna i detta avseende begränsad. Om Sverige inte gör nödvändiga anpassningar av lagstiftningen till förordningen är det sannolikt att kommissionen inleder ett förfarande om fördragsbrott. Att avstå från att göra sådana anpassningar utgör alltså inte något alternativ.

I propositionen föreslås även att det ska införas ett krav på att emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag i Sverige ska upprätta en förteckning över alla personer som har tillgång till insiderinformation och som arbetar för emittenten genom anställningskontrakt eller på annat vis utför uppgifter genom vilka de har tillgång till insiderinformation, s.k. händelsebaserade insiderförteckningar (avsnitt 7.2.2). Varje medlemsstat får enligt förordningen ta ställning till om det finns något behov av att införa ett sådant krav. Kravet utgör således ett undantag från den nya huvudregel som har införts i marknadsmissbruksförordningen (artikel 18.6) genom förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag (artikel 1.4 b) och som innebär att sådana emittenter i sina insiderförteckningar endast behöver ta upp personer som på grund av sin funktion eller befattning hos emittenten har regelbunden tillgång till insiderinformation, s.k. permanenta insiderförteckningar. Syftet med ett krav på endast permanenta insiderförteckningar är enligt förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag att minska den administrativa bördan för emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag (skäl 10). En alternativ lösning är således att inte utnyttja valmöjligheten i Sverige och låta

det nya kravet på permanenta insiderförteckningar gälla. Bedömningen i denna proposition är dock att permanenta insiderförteckningar inte är ändamålsenliga verktyg för att förhindra marknadsmissbruk och på så sätt upprätthålla ett högt förtroende för den svenska finansmarknaden (se avsnitt 7.2.2). Relationen mellan de olika alternativen och den administrativa bördan för berörda emittenter utvecklas i avsnitten 10.3.2–10.3.5.

Hänvisningar till S10-3-1

10.3.2. Berörda aktörer

Förslagen berör emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag, personer som arbetar för sådana emittenter genom anställningskontrakt eller på annat vis utfört uppgifter genom vilka de har tillgång till insiderinformation och som är upptagna i en insiderförteckning (i det följande benämnda insynspersoner), investerare och Finansinspektionen. Förslaget kan i förlängningen också påverka tillväxtmarknader för små och medelstora företag genom att det kan få effekter för hur många företag som väljer att ansöka om upptagande av värdepapper till handel på sådana handelsplatser.

10.3.3. Konsekvenser för företag och enskilda

Antalet företag

För närvarande har drygt 450 emittenter finansiella instrument som är upptagna till handel på Nasdaq First North Growth Market eller Nordic SME Sweden som är de tillväxtmarknader för små och medelstora företag som finns i Sverige. En tillväxtmarknad för små och medelstora företag kan upp till 50 procent bestå av emittenter som inte är små eller medelstora företag.

Ingripande mot emittenter

Förslaget att införa en möjlighet för Finansinspektionen att ingripa mot en emittent som underlåtit att, på begäran av inspektionen, lämna en skriftlig förklaring om hur villkoren för att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation har uppfyllts berör emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel enbart på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag. Syftet är att den skyldighet i marknadsmissbruksförordningen som, om den inte fullgörs ska kunna föranleda ingripande av Finansinspektionen, ska innebära en lättnad endast för den kretsen av emittenter. En motsvarande lättnad finns dock i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning som redan i dag omfattar även sådana emittenter (2 kap. 2 §). Den bestämmelsen har medlemsstaterna haft möjlighet att införa som en lättnad för samtliga emittenter från ett strängare krav i marknadsmissbruksförordningen. Eftersom den lättnad som gäller för emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel enbart på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag, efter de ändringar som har gjorts genom förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag, följer direkt av marknadsmissbruksförordningen

behöver bestämmelserna om ingripande i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning kompletteras.

Förslaget innebär att det ska införas en bestämmelse om ingripande som motsvarar en befintlig ingripandebestämmelse i den lagen. Förslaget bedöms därför inte medföra några konsekvenser för berörda emittenter, tillväxtmarknader för små och medelstora företag eller enskilda. Förslaget berör inte insynspersoner.

Insiderförteckningar

Förslaget att i svensk rätt utnyttja den möjlighet som finns i marknadsmissbruksförordningen att ställa upp krav på händelsebaserade insiderförteckningar berör för närvarande ca 400 emittenter.

I förhållande till att upprätta permanenta insiderförteckningar innebär ett krav på händelsebaserade insiderförteckningar en större administrativ börda för berörda emittenter. Skälet för det är att händelsebaserade insiderförteckningar kräver att emittenten har kontroll över bolagets anställda och uppdragstagare och den insiderinformation som dessa har. Händelsebaserade insiderförteckningar omfattar alla personer i bolaget som har insiderinformation och kräver således tätare uppdateringar i förhållande till permanenta insiderförteckningar.

I förhållande till gällande rätt bedöms dock kravet på händelsebaserade insiderförteckningar innebära en lättnad.

Emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag undantas, enligt nuvarande regler i marknadsmissbruksförordningen, från kravet på att upprätta insiderförteckningar om vissa villkor uppfylls (artikel 18.6). För att omfattas av detta undantag ska berörda emittenter dels säkerställa att alla personer med tillgång till insiderinformation är medvetna om de rättsliga skyldigheter som detta för med sig, dels kunna förse den behöriga myndigheten med en insiderförteckning på begäran. Det innebär att emittenterna redan i praktiken måste ha kontroll över alla personer som har insiderinformation (skäl 10 i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag). När en emittent får en begäran av en behörig myndighet måste en insiderförteckning tillhandahållas med samma omfattande innehåll som insiderförteckningar som ska upprättas av emittenter på reglerade marknader. De berörda emittenterna behöver således inte införa några nya interna processer med anledning av förslaget.

Enligt förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag ska innehållet i sådana insiderförteckningar som omfattas av förslaget i propositionen vara proportionerliga och utgöra en mindre administrativ börda än motsvarande insiderförteckningar för emittenter vars finansiella instrument är upptagna till handel på t.ex. en reglerad marknad (artikel 1.4 b i förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag, artikel 18.6 i marknadsmissbruksförordningen). Sådana insiderförteckningar som omfattas av förslaget ska i likhet med nuvarande regler för emittenter på tillväxtmarknader för små och medelstora företag endast tillhandahållas den behöriga myndigheten på begäran.

Det är ännu oklart om andra länder inom EES avser att utnyttja valmöjligheten att införa krav på händelsebaserade insiderförteckningar. Om Sverige skulle ha strängare krav på insiderförteckningar än andra länder

inom EES skulle det kunna minska den svenska tillväxtmarknadens attraktionskraft och innebära en konkurrensnackdel i förhållande till de länder som inte kräver händelsebaserade insiderförteckningar. För emittenterna torde det vara önskvärt med ett harmoniserat regelverk åtminstone i Norden. Samtidigt lämnar förordningen om tillväxtmarknader för små och medelstora företag utrymme för olika bedömningar och det är ofrånkomligt att olika länder kommer ha olika regelverk. Det finns redan i dag skillnader på informationskrav i annan finansmarknadsrättslig lagstiftning och trots det kan olika regler inom Norden inte sägas ha inneburit någon nackdel för den svenska finansmarknaden. Marknaderna för små och medelstora företag och investeringsviljan i sådana företag skiljer sig åt i de nordiska länderna. Investeringsviljan är hög i Sverige och det finns en välfungerande marknad för små och medelstora företag. Ett ändamålsenligt krav på händelsebaserade insiderförteckningar även på tillväxtmarknader för små och medelstora företag skulle snarare kunna bidra till att den svenska finansmarknaden upprätthåller sitt starka förtroende, vilket kan stärka attraktionskraften.

Förslaget att utnyttja valmöjligheten i marknadsmissbruksförordningen att ställa upp strängare krav på insiderförteckningar i Sverige, i förhållande till huvudregeln i förordningen, bedöms således inte ha några påtagliga konkurrensrättsliga konsekvenser för tillväxtmarknader för små och medelstora företag. Det strängare kravet torde snarare upprätthålla det höga förtroende som finns för den svenska finansmarknaden och kunna öka attraktionskraften till tillväxtmarknader för små och medelstora företag.

För insynspersoner bedöms förslaget innebära en trygghet dels för att sådana personer får reda på sina skyldigheter enligt marknadsmissbruksförordningen, dels för att det i förteckningen antecknas när insynspersonen fick insiderinformation och när informationen upphörde att vara insiderinformation. På så sätt minskar risken för oklarheter kring dessa uppgifter, vilket kan vara betydelsefullt särskilt i samband med en utredning om marknadsmissbruk.

För enskilda investerare bedöms förslaget innebära en högre nivå av investerarskydd i förhållande till kravet på bara permanenta insiderförteckningar eftersom händelsebaserade insiderförteckningar minskar risken för informationsunderskott på finansmarknaden. I och med att alla personer som har insiderinformation och som arbetar för eller på annat vis utför uppgifter för en emittent tas upp i händelsebaserade insiderförteckningar får de information om sina skyldigheter enligt marknadsmissbruksförordningen. Risken för att sådana personer olagligen sprider insiderinformation minskar därmed. Händelsebaserade insiderförteckningar bedöms därför bidra till tillförlitligheten för finansmarknaden.

Hänvisningar till S10-3-3

  • Prop. 2020/21:24: Avsnitt 7.2.2

10.3.4. Konsekvenser för Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten

Ingripande mot emittenter

Förslaget innebär att Finansinspektionen ska ingripa mot emittenter som inte fullgör sina skyldigheter att, på begäran av inspektionen, lämna en skriftlig förklaring om hur villkoren för att skjuta upp offentliggörande av

insiderinformation har uppfyllts. Finansinspektionen har redan i dag en motsvarande möjlighet att ingripa enligt lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning. Förslaget bedöms därför inte medföra några konsekvenser för Finansinspektionen.

Ekobrottsmyndigheten berörs inte av förslaget.

Insiderförteckningar

Förslaget bedöms inte innebära några konsekvenser för Finansinspektionen, som även fortsättningsvis ska kunna få del av insiderförteckningar på begäran. I förhållande till ett krav på bara permanenta insiderförteckningar innebär förslaget att Finansinspektionen kommer att kunna ha ett användbart verktyg vid utredning av misstänkt marknadsmissbruk. Detsamma gäller för Ekobrottsmyndigheten. Ett krav på bara permanenta insiderförteckningar skulle däremot kunna medföra mer resurskrävande utredningar för såväl Finansinspektionen som Ekobrottsmyndigheten för att få reda på vilka personer hos en emittent som har haft insiderinformation vid en viss given tidpunkt.

10.3.5. Konsekvenser för Sveriges Domstolar

Finansinspektionen har enligt gällande rätt en motsvarande möjlighet att ingripa mot emittenter som den som föreslås i propositionen. Förslaget bedöms därför inte påverka antalet ingripanden från Finansinspektionen och inte heller antalet överklagade beslut från inspektionen. Måltillströmningen till domstolarna bedöms därmed inte påverkas av förslaget och det bedöms inte medföra några konsekvenser för domstolarna.

Förslaget i fråga om insiderförteckningar berör inte domstolarna.

10.3.6. Övriga konsekvenser

I avsnitt 9 föreslås att ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning ska träda i kraft den 1 januari 2021, vilket är det datum då ändringarna i marknadsmissbruksförordningen börjar tillämpas. Det kan inte anses finnas något behov av särskilda informationsinsatser med anledning av förslagen.

I övrigt kan förslagen inte anses medföra några sådana konsekvenser som behöver redovisas enligt förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.

Hänvisningar till S10-3-6

10.4. Ändringar i lagen om handel med finansiella instrument

10.4.1. Förslagens syfte och alternativa lösningar

Finansinspektionen ska enligt förslaget kunna förbjuda ett offentligt uppköpserbjudande eller marknadsföring av ett sådant erbjudande även när det finns skälig anledning att anta att uppköpserbjudandet skulle strida

mot lagen om handel med finansiella instrument eller lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (se avsnitt 8).

Syftet med förslaget är att bestämmelserna om förbud mot ett offentligt uppköpserbjudande och marknadsföring av ett sådant uppköpserbjudande så långt som möjligt ska utformas enligt motsvarande bestämmelser om förbud i regelverket om prospekt.

Regeringen har i tidigare lagstiftningsärenden gjort bedömningen att Finansinspektionen ska ha motsvarande befogenheter att förbjuda offentliga uppköpserbjudanden som att förbjuda erbjudanden av värdepapper till allmänheten och upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad som kräver prospekt (se prop. 2004/05:158 och prop. 2005/06:140 s. 7577). Det finns mot den bakgrunden inte något alternativ till förslaget.

Hänvisningar till S10-4-1

10.4.2. Berörda aktörer

Förslaget berör budgivare, dvs. den som lämnar ett offentligt uppköpserbjudande, investerare och Finansinspektionen. Under 2018 och 2019 godkände Finansinspektionen 25 erbjudandehandlingar.

10.4.3. Konsekvenser för företag och enskilda

Förslaget avser en utredningsbefogenhet för Finansinspektionen och det bedöms inte innebära några administrativa kostnader för budgivare. Förslaget kan därför inte heller anses ha några direkta effekter på budgivares konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. För investerare innebär förslaget ett starkare skydd.

10.4.4. Konsekvenser för Finansinspektionen

Förslaget innebär att Finansinspektionens utredningsbefogenhet i fråga om offentliga uppköpserbjudanden ska motsvara inspektionens utredningsbefogenhet enligt regelverket på prospektområdet. Förslaget kan inte förväntas medföra ett ökat behov av resurser för Finansinspektionen. Eventuella merkostnader ska därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

10.4.5. Konsekvenser för Sveriges Domstolar

Det torde endast bli fråga om ett fåtal beslut som kommer att prövas i domstol till följd av förslaget. Förslaget kan därmed inte förväntas medföra någon märkbar ökning av antalet mål hos allmän förvaltningsdomstol. Eventuella ökade kostnader som kan uppkomma med anledning av förslagen ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

10.4.6. Övriga konsekvenser

I avsnitt 9 föreslås att ändringarna i lagen om handel med finansiella instrument ska träda i kraft den 1 januari 2021. Det kan inte anses finnas något behov av särskilda informationsinsatser med anledning av förslaget.

I övrigt kan förslaget inte anses medföra några sådana konsekvenser som behöver redovisas enligt förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.

Hänvisningar till S10-4-6

11. Författningskommentar

11.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

6 kap.

1 d § Finansinspektionen får förbjuda ett offentligt uppköpserbjudande, om erbjudandet strider mot bestämmelserna i denna lag eller lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden eller om det finns skälig anledning att anta att erbjudandet skulle göra det.

Finansinspektionen får förbjuda marknadsföring av ett offentligt uppköpserbjudande, om erbjudandet strider mot bestämmelserna i denna lag eller lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden eller om det finns skälig anledning att anta att erbjudandet skulle göra det.

Ett förbud som avses i första eller andra stycket ska upphävas om uppköpserbjudandet inte längre strider mot bestämmelserna i denna lag eller lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden eller om det inte längre finns skälig anledning att anta att erbjudandet skulle göra det.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när Finansinspektionen får förbjuda ett offentligt uppköpserbjudande eller marknadsföring av ett sådant erbjudande (se prop. 2018/19:83 s. 184). Paragrafen är utformad efter förebild av 3 kap. 3 § lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning. Övervägandena finns i avsnitt 8.

I första och andra styckena görs tillägg som innebär att Finansinspektionen får besluta om förbud även när det finns skälig anledning att anta att ett offentligt uppköpserbjudande skulle strida mot bestämmelserna i denna lag eller lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.

I tredje stycket görs ett tillägg som innebär att ett förbud enligt första eller andra stycket ska upphävas även om det inte längre finns skälig anledning att anta att uppköpserbjudandet skulle strida mot denna lag eller lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

11.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

1 kap.

4 b § I denna lag betyder

anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags räkning

1. marknadsföra investerings- eller sidotjänster,

2. ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument,

3. placera finansiella instrument, eller

4. tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster, behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,

börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader,

clearingdeltagare: den som får delta i clearingverksamheten hos en clearingorganisation,

clearingorganisation: ett företag som har fått tillstånd enligt 19 kap. eller

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012,

emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,

handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTFplattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform),

handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform, kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige,

leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument,

marknadsgarant: en person som på fortlöpande basis åtagit sig att på finansiella marknader handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument med utnyttjande av egna tillgångar till priser som fastställts av denne,

marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader,

MTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som sammanför flera tredje

-

parters köp- och säljintressen i finansiella instrument – inom systemet och i enlig

-

het med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,

OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en reglerad

marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredjeparters köp- och sälj-

intressen i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att det leder till ett kontrakt,

professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §, reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredjepart – regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,

statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument:

1. Europeiska unionen,

2. en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild funktion i staten,

3. när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen,

4. en särskild funktion för flera stater inom EES,

5. en internationell finansinstitution som etablerats av minst två stater inom EES och vars mål är att ordna finansiering och tillhandahålla finansiellt bistånd till de stater som har eller riskerar att få allvarliga finansieringsproblem, och

6. Europeiska investeringsbanken, systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som i en organiserad, frekvent, systematisk och väsentlig omfattning handlar för egen räkning när det utför kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform utan att utnyttja ett multilateralt system, tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform som är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag hos Finansinspektionen enligt 11 kap. 13 – 15 §§ eller hos en behörig myndighet i ett annat land inom EES, utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler, och värdepappersinstitut: ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse eller ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige.

Paragrafen genomför artikel 4.1.1, 4.1.10, 4.1.12, 4.1.17, 4.1.18, 4.1.20–4.1.24, 4.1.26, 4.1.27, 4.1.29, 4.1.60 och 4.1.64 i MiFID II och kompletterar artikel 2.1.34–2.1.36a i MiFIR. Paragrafen innehåller definitioner av olika aktörer på värdepappersmarknadsområdet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

I paragrafen görs ändringar av definitioner med anledning av att bestämmelser om tillståndsplikt och reglering av datarapporteringstjänster har införts i MiFIR. Definitionen av leverantör av datarapporteringstjänster ändras så att den hänvisar till definitionen i MiFIR (artikel 2.1.36a). Definitionerna av godkänd rapporteringsmekanism (ARM-leverantör), godkänt publiceringsarrangemang (APA-leverantör) och tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (CTP-leverantör) tas bort ur lagen.

2 kap.

3 § Ett värdepappersbolag får efter tillstånd av Finansinspektionen driva annan verksamhet än att tillhandahålla de sidotjänster som anges i 2 §.

Ett värdepappersbolag får efter tillstånd av Finansinspektionen driva valutahandel.

Tillstånd enligt första stycket behövs inte för att bedriva försäkringsdistribution under de förutsättningar som föreskrivs i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution.

Ett värdepappersbolag får utföra datarapporteringstjänster enligt förordningen om marknader för finansiella instrument.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sidoverksamheter som ett värdepappersbolag kan få tillstånd att driva. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

Upplysningsbestämmelsen i fjärde stycket ändras till en hänvisning till bestämmelserna om datarapporteringstjänster i MiFIR i stället för till 10 kap. Bestämmelserna om tillståndskrav och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för tillhandahållande av datarapporteringstjänster i det kapitlet tas bort med anledning av att sådana tjänster i stället regleras i MiFIR.

9 kap.

16 § När en investeringstjänst erbjuds tillsammans med en annan tjänst eller produkt som en del av ett paket eller som ett villkor för samma överenskommelse eller paket (korsförsäljning), ska värdepappersinstitutet informera kunden om huruvida det är möjligt att köpa de olika komponenterna separat och förse kunden med uppgifter om kostnaderna och avgifterna för varje komponent.

Om riskerna med en överenskommelse eller ett paket som erbjuds en ickeprofessionell kund sannolikt skiljer sig från de risker som uppstår om komponenterna väljs separat, ska institutet förse kunden med en adekvat beskrivning av de olika komponenterna i överenskommelsen eller paketet och hur förhållandet mellan dem förändrar riskerna.

Paragrafen genomför artiklarna 4.1.42 och 24.11 i MiFID II. Paragrafen innehåller särskilda krav på information som gäller om en investeringstjänst erbjuds tillsammans med andra tjänster eller produkter eller som en del av ett paket eller villkor för samma överenskommelse eller paket, s.k. korsförsäljning (artikel 4.1.42 i MiFID II). Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

I första stycket tas ”i förekommande fall” bort. Det innebär att ett värdepappersinstitut ska lämna information till en kund om kostnader för varje komponent oavsett om komponenterna kan köpas separat eller inte.

10 kap.

1 § I förordningen om marknader för finansiella instrument finns bestämmelser om tillståndsplikt och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för leverantörer av datarapporteringstjänster.

Paragrafen, som i den hittillsvarande lydelsen innehåller bestämmelser om tillståndskrav för att yrkesmässigt tillhandahålla datarapporteringstjänster, ändras till en upplysningsbestämmelse om att det i MiFIR finns bestämmelser om tillståndsplikt och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för leverantörer av datarapporteringstjänster. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

2 §En leverantör av datarapporteringstjänster ska ha ändamålsenliga rapporte-

ringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten.

Paragrafen, som motsvarar hittillsvarande 15 §, genomför artikel 73.2 i MiFID II när det gäller leverantörer av datarapporteringstjänster. Den innehåller krav på rapporteringssystem för anställda som vill anmäla misstänkta överträdelser. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

Bestämmelsen ändras så att den avser en leverantör av datarapporteringstjänster i stället för den som tillhandahåller en datarapporteringstjänst. Ändringen är redaktionell och innebär att bestämmelsen stämmer bättre överens med terminologin i artikel 73.2 i MiFID II.

13 kap.

12 a § En börs får utföra datarapporteringstjänster enligt förordningen om marknader för finansiella instrument.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att en börs får utföra datarapporteringstjänster. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

Bestämmelsen ändras till en hänvisning till bestämmelserna om datarapporteringstjänster i MiFIR i stället för till 10 kap. Bestämmelserna om tillståndskrav och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för tillhandahållande av datarapporteringstjänster i det kapitlet tas bort med anledning av att sådana tjänster i stället regleras i MiFIR.

23 kap.

1 § Finansinspektionen har tillsyn över

värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster, när Finansinspektionen är behörig myndighet enligt förordningen om marknader för finansiella instrument,

clearingorganisationer, och – sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige.

För svenska värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster och svenska clearingorganisationer omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet.

För ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse eller en reglerad marknad eller clearingverksamhet från filial i Sverige omfattar tillsynen att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige.

Finansinspektionen har därutöver tillsyn över att bestämmelserna om regelbunden finansiell information i 16 kap. följs.

Paragrafen genomför delvis artiklarna 21.2, 22, 41.2 och 67.1 samt artiklarna 35.8 andra stycket, 44.2 och 44.3 i MiFID II och den kompletterar artikel 2.3 i MiFIR. Paragrafen reglerar omfattningen av Finansinspektionens tillsyn. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

I första stycket görs ändringar som innebär att Finansinspektionens tillsyn över leverantörer av datarapporteringstjänster bara ska omfatta sådana svenska APA-leverantörer och ARM-leverantörer för vilka inspektionen i egenskap av behörig myndighet ansvarar för tillståndsgivning och tillsyn enligt MiFIR. Kommissionen kommer att anta en delegerad akt med kriterier för att identifiera sådana APA-leverantörer och ARM-leverantörer som på grund av sin begränsade relevans för den inre marknaden omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet (artikel 2.3 i MiFIR). Esma ska ha ansvaret för tillsyn över

övriga APA-leverantörer och ARM-leverantörer och över CTP-leverantörer. Dessutom görs en redaktionell ändring som innebär att strecksatser införs.

I andra stycket, som anger omfattningen av Finansinspektionens tillsyn i fråga om svenska företag, tas ”svenska” bort. Eftersom bara svenska ARM-leverantörer och APA-leverantörer kan omfattas av Finansinspektionens tillsyn enligt första stycket behöver det inte preciseras att det är svenska leverantörer som avses.

2 § Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som

Finansinspektionen har tillsyn över, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska lämna Finansinspektionen upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Värdepappersinstitut, börser och sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska lämna Finansinspektionen sådana upplysningar om emittenter som har samband med kontrollen av att emittenterna fullgör sin informationsskyldighet enligt artikel 17 i marknadsmissbruksförordningen enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Företagen ska, utöver det som anges i första och andra styckena, lämna Finansinspektionen de upplysningar som inspektionen begär.

Finansinspektionen får även begära sådana upplysningar som avses i första och tredje styckena av personer som är anställda hos de företag som avses i första stycket samt av personer som är anställda i företag som avses i 6 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Paragrafen genomför delvis artiklarna 17.2 andra stycket, 17.5 fjärde stycket, 18.10, 20.7, 22 och 54.3 samt artiklarna 31.3, 53.7 och 85 i MiFID II. Paragrafen reglerar vilka som ska lämna upplysningar till Finansinspektionen om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

Ändringen i första stycket är följdändring med anledning av att Finansinspektionens tillsyn över datarapporteringstjänster enligt 1 § bara ska omfatta sådana svenska APA-leverantörer och ARM-leverantörer som enligt MiFIR omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet. Eftersom bara svenska ARM-leverantörer och APA-leverantörer kan omfattas av Finansinspektionens tillsyn enligt 1 § behöver det inte samtidigt preciseras att det är svenska leverantörer som avses, se författningskommentaren till den paragrafen.

4 § Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos

1. ett värdepappersinstitut,

2. en börs,

3. en leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över,

4. en clearingorganisation,

5. ett sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige, och

6. en emittent som enligt 16 kap. 1–3 §§ omfattas av skyldigheten enligt samma kapitel att upprätta och offentliggöra regelbunden finansiell information.

Finansinspektionen får även genomföra en undersökning hos ett anknutet ombud eller hos ett företag som har fått i uppdrag av ett värdepappersinstitut att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av institutet.

Paragrafen genomför artikel 69.2 första stycket c i MiFID II. Paragrafen innebär att Finansinspektionen genom en undersökning på plats kan inspektera alla aspekter av ett företags verksamhet som inspektionen har tillsyn över. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

Ändringen i första stycket 3 är en följdändring med anledning av att Finansinspektionens tillsyn över datarapporteringstjänster enligt 1 § bara ska omfatta sådana svenska APA-leverantörer och ARM-leverantörer som enligt MiFIR omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet, se författningskommentaren till den paragrafen.

4 a § Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för

att en kontroll på plats enligt artikel 38d i förordningen om marknader för finansiella instrument ska kunna genomföras.

Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Om Finansinspektionen begär det, ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den som kontrollen ska genomföras hos.

Paragrafen, som är ny, kompletterar artikel 38d i MiFIR. Den innehåller bestämmelser om handräckning vid genomförande av platsundersökningar. Paragrafen är utformad efter förebild av 3 kap. 1 § lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, 2 kap. 2 § lagen (2019:277) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning och 2 kap. 3 § lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering (prop. 2012/13:72 s. 55, prop. 2018/19:38 s. 107 och prop. 2019/20:37 s. 82 f.). Övervägandena finns i avsnitt 5.4.2.

I första stycket anges att Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för en kontroll på plats enligt MiFIR. Av MiFIR följer att det bara är i de fall en person motsätter sig en platsundersökning som Esma har beslutat om som handräckning kan komma i fråga (artikel 38d.4). Paragrafen gäller både platsundersökningar som Esma genomför enligt artikel 38d i MiFIR och platsundersökningar som Finansinspektionen utför på uppdrag av Esma.

Vid handräckning gäller enligt andra stycket bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Det innebär att bestämmelserna i 16 kap.1112 a §§utsökningsbalken ska tillämpas, men också fler bestämmelser i samma balk, som t.ex. 2 kap. 17 §, där det anges bl.a. vilka befogenheter en förrättningsman har. Vidare anges att Kronofogdemyndigheten, om Finansinspektionen begär det, inte i förväg ska underrätta den hos vilken kontrollen ska genomföras innan verkställighet sker. Bestämmelsen ger utrymme för att avvika från 16 kap. 11 § utsökningsbalken, där det anges att underrättelse ska ske om inte saken är brådskande.

Enligt 3 kap. 3 § utsökningsförordningen (1981:981) får Kronofogdemyndigheten under vissa förutsättningar begära biträde av Polismyndigheten.

4 b § Beslut om avgifter eller viten enligt förordningen om marknader för finan-

siella instrument får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft.

Paragrafen, som är ny, kompletterar artikel 38j i MiFIR. Den innehåller bestämmelser om verkställighet av beslut om avgifter eller viten enligt MiFIR. Paragrafen är utformad efter förebild av 3 kap. 2 § andra stycket lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTCderivat, centrala motparter och transaktionsregister, 2 kap. 4 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning och 2 kap. 5 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering (prop. 2012/13:72 s. 55 f., prop. 2018/19:38 s. 108 och prop. 2019/20:37 s. 83). Övervägandena finns i avsnitt 5.4.4.

7 § Finansinspektionen har rätt att förordna en eller flera revisorer att tillsammans med övriga revisorer delta i revisionen av ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över eller en svensk clearingorganisation. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant förordnande och utse en ny revisor.

Revisorn har rätt till skäligt arvode av företaget för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.

Paragrafen genomför artikel 69.2 första stycket i i MiFID II. Paragrafen innebär att Finansinspektionen har rätt att förordna en eller flera revisorer att tillsammans med övriga revisorer delta i revisionen av ett företag. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

Ändringen i första stycket är en följdändring med anledning av att Finansinspektionens tillsyn över datarapporteringstjänster enligt 1 § bara ska omfatta sådana svenska APA-leverantörer och ARM-leverantörer som enligt MiFIR omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet, se författningskommentaren till den paragrafen.

8 § En revisor ska omedelbart rapportera till Finansinspektionen om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett värdepappersbolag, en börs eller en leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över får kännedom om förhållanden som

1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av någon författning som reglerar företagets verksamhet,

2. kan påverka företagets fortsatta drift negativt, eller

3. kan leda till att han eller hon avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 36 eller 37 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Revisorn har en motsvarande rapporteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande av uppdrag som han eller hon har i företagets moderföretag eller dotterföretag eller ett företag som har en likartad förbindelse med företaget.

Paragrafen genomför delvis artikel 77 i MiFID II. Paragrafen innebär en skyldighet för en revisor att till Finansinspektionen omedelbart rapportera om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag får kännedom om för-

hållanden som bl.a. innebär väsentliga regelöverträdelser eller kan påverka ett företags fortsatta drift negativt. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

I första stycket görs en följdändring med anledning av att Finansinspektionens tillsyn över leverantörer av datarapporteringstjänster enligt 1 § bara ska omfatta sådana svenska APA-leverantörer och ARM-leverantörer som enligt MiFIR omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet. Ändringen innebär att skyldigheten för revisorer att rapportera till Finansinspektionen bara gäller i fråga om sådana leverantörer av datarapporteringstjänster. Ändringen motsvarar den ändring som har gjorts i MiFID II (artikel 77.1, se artikel 1.7 i ändringsdirektivet). Se även författningskommentaren till 1 §.

9 § Skyldigheten enligt 8 § att rapportera till Finansinspektionen gäller också för sådana särskilda granskare i värdepappersbolag, börser och leverantörer av datarapporteringstjänster som avses i 10 kap. 21 § aktiebolagslagen (2005:551) eller i 9 kap. 1 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Paragrafen genomför delvis artikel 77 i MiFID II. Paragrafen innebär att den rapporteringsskyldighet som anges i 8 § även gäller för särskilda granskare. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

Ändringarna i paragrafen är redaktionella. Eftersom rapporteringsskyldigheten enligt 8 §, som bestämmelsen hänvisar till, bara gäller för svenska företag behöver det inte preciseras att det är svenska leverantörer av datarapporteringstjänster som omfattas.

12 § Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som

Finansinspektionen har tillsyn över, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och förordningen om marknader för finansiella instrument.

Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter till Finansinspektionen. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

Ändringen i första stycket är en följdändring med anledning av att Finansinspektionens tillsyn över leverantörer av datarapporteringstjänster bara ska omfatta sådana svenska APA-leverantörer och ARM-leverantörer som enligt MiFIR omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet, se författningskommentaren till 1 §. Ändringen innebär att det bara är sådana leverantörer av datarapporteringstjänster som ska betala årliga avgifter till Finansinspektionen.

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 2 § första och andra styckena och när upplysningarna ska lämnas,

2. hur uppgiftsskyldigheten enligt 3 § och artikel 26.6 i den delegerade förordningen till MiFID II ska fullgöras,

3. produktingripande enligt artikel 42 i förordningen om marknader för finansiella instrument,

4. vilka värdepappersbolag som ska upprätta register som avses i 3 d §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid värdepappersbolaget ska ge in registren för olika typer av avtal,

5. löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning hos börser, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige, och

6. sådana avgifter som avses i 12 § och 13 § första stycket.

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.5.

I punkt 6 tas uppräkningen av avgifter bort. Ändringen görs för att förtydliga att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om alla avgifter som avses i 12 § och 13 § första stycket. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Bemyndigandet i hittillsvarande punkt 7 tas bort. Det finns inte längre något behov av att meddela föreskrifter om att information och referensuppgifter för finansiella instrument som ska lämnas till Finansinspektionen enligt artiklarna 22.1 och 27.1 i MiFIR i stället ska lämnas till Esma eftersom Esma har fått befogenhet att får inhämta dessa uppgifter (se artikel 4.3 och 4.5 i ändringsförordningen).

25 kap.

1 § Om ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över eller en svensk clearingorganisation har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet, ska Finansinspektionen ingripa.

Finansinspektionen ska då utfärda ett föreläggande att inom en viss tid begränsa eller minska riskerna i

rörelsen i något avseende, begränsa eller helt avstå från utdelning eller ränte -

betalningar eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen,

meddela ett förbud att verkställa beslut, eller göra en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig, ska företagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

Finansinspektionen ska även ingripa genom att utfärda ett föreläggande i enlighet med andra stycket om det är sannolikt att ett värdepappersbolag inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar bolagets verksamhet.

I fråga om återkallelse av tillstånd för leverantörer av datarapporteringstjänster gäller bestämmelserna i artikel 27e i förordningen om marknader för finansiella instrument. Innan ett tillstånd återkallas enligt artikel 27e.1 a i förordningen på grund av att en leverantör har

förklarat sig avstå från

tillståndet eller inte har

tillhandahållit några tjänster under de föregående sex månaderna, får Finansinspektionen först pröva om det finns skäl att ingripa mot leverantören enligt detta kapitel och, om det finns sådana skäl, besluta om ett ingripande.

Paragrafen genomför delvis artikel 8 c, artikel 8 d och e, artikel 21.1, delvis artikel 21.2, delvis artiklarna 43 c–e och 44.5 c och e, artikel 44.5 d, delvis artikel 57.14, artikel 69.2 första stycket k och delvis artikel 70.3–70.5 och 70.6 b, c och e i MiFID II och den kompletterar artikel 2.3 i MiFIR. Para-

grafen reglerar när Finansinspektionen får göra olika typer av ingripanden mot svenska företag. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4.

Ändringen i första stycket är en följdändring med anledning av att Finansinspektionens tillsyn över leverantörer av datarapporteringstjänster bara ska omfatta sådana svenska APA-leverantörer och ARM-leverantörer som enligt MiFIR omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet, se författningskommentaren till 23 kap. 1 §. Ändringen innebär att det bara är mot sådana leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen kan ingripa enligt denna paragraf. I fråga om övriga svenska leverantörer av datarapporteringstjänster är det Esma som får besluta om ingripanden.

I andra stycket görs några språkliga och redaktionella ändringar.

Tredje stycket, som är nytt, motsvarar hittillsvarande andra stycket andra meningen.

Fjärde stycket motsvarar hittillsvarande tredje stycket.

I femte stycket, som är nytt, införs en upplysning om att bestämmelserna i artikel 27e i MiFIR gäller i fråga om återkallelse av tillstånd för leverantörer av datarapporteringstjänster. I fråga om övriga ingripanden mot leverantörer av datarapporteringstjänster gäller bestämmelserna i denna lag.

I femte stycket införs även en bestämmelse om att innan ett tillstånd återkallas enligt artikel 27e.1 a i MiFIR på grund av att en leverantör av datarapporteringstjänster uttryckligen har avsagt sig tillståndet eller inte har tillhandahållit några tjänster under de föregående sex månaderna, får Finansinspektionen först pröva om det finns skäl att ingripa mot leverantören enligt detta kapitel och, om det finns sådana skäl, besluta om ett ingripande. Det motsvarar den möjlighet som Finansinspektionen hittills har haft att med stöd av 5 § andra stycket återkalla tillståndet för en leverantör av datarapporteringstjänster på formell grund först efter det att inspektionen har prövat om det finns skäl att ingripa mot leverantören på grund av att den har åsidosatt sina skyldigheter enligt regler som gäller för verksamheten (se prop. 2016/17:162 s. 754).

1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett svenskt värdepappersinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt

1. 5 kap. 1, 3, 6 eller 7 §,

2. 6 kap. 1, 4 eller 6 §,

3. någon av 8 kap. 8 e eller 9–34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3–12,

4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9–12, 14–17, 20–41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3–9 eller 11,

5. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 a eller 12 §§ eller driver en

tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är upp-

fyllda,

6. någon av 13 kap. 1 a–1 j, 6 a eller 9 §§,

7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–14 §§,

8. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller

9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §.

Paragrafen genomför delvis artikel 70.2, 70.3, 70.4 a och 70.5 i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser som, om de överträds av ett svenskt värdepappersinstitut, ska kunna medföra ett ingripande från Finansinspektionen mot en fysisk person som kan hållas ansvarig. Övervägandena finns i avsnitten 5.3.2 och 5.3.4.

I paragrafen tas hittillsvarande punkt 5 bort som en följdändring med anledning av att bestämmelserna om tillhandahållande av datarapporteringstjänster i 10 kap. utmönstras ur lagen och sådana tjänster i stället regleras i MiFIR. En motsvarande möjlighet att ingripa införs i 1 b §.

1 b § Finansinspektionen ska ingripa mot en sådan person som avses i 1 a § om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen om marknader för finansiella instrument genom att

1. inte offentliggöra, tillgängliggöra eller tillhandahålla uppgifter eller uppfylla kraven enligt

– artikel 3.1 eller 3.3, – artikel 4.3 första stycket, – artikel 6, – artikel 7.1 tredje stycket första meningen, – artikel 8.1, 8.3 eller 8.4, – artikel 10, – artikel 11.1 tredje stycket första meningen eller 11.3 tredje stycket, – artikel 12.1, – artikel 13.1, – artikel 14.1, 14.2 första meningen eller 14.3 andra, tredje eller fjärde meningen,

– artikel 15.1 första eller tredje stycket, 15.2 eller 15.4 andra meningen, – artikel 17.1 andra meningen, – artikel 18.1, 18.2, 18.5 första meningen, 18.6 första stycket, 18.8 eller 18.9, – artikel 20.1 eller 20.2 första meningen, eller – artikel 21.1, 21.2 eller 21.3,

2. inte tillhandahålla uppgifter till Finansinspektionen eller lagra uppgifter enligt artikel 22.2,

3. inte genomföra transaktioner på en reglerad marknad, en MTF-plattform, en marknad utanför EES som enligt beslut av Europeiska kommissionen bedömts vara likvärdig med en reglerad marknad eller via en systematisk internhandlare enligt artikel 23.1 eller genom att driva ett internt matchningssystem på multilateral basis utan auktorisation enligt artikel 23.2,

4. inte föra register eller hålla uppgifter tillgängliga enligt artikel 25.1 eller 25.2,

5. inte rapportera uppgifter om utförda transaktioner till Finansinspektionen enligt artikel 26.1 första stycket, 26.2, 26.3, 26.4, 26.5, 26.6 första stycket eller 26.7 första, andra, tredje, fjärde eller åttonde stycket,

6. inte tillhandahålla eller uppdatera referensuppgifter för finansiella instrument enligt artikel 27.1,

7. tillåta en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i institutet trots att kraven i artikel 27f.1 inte är uppfyllda,

8. inte se till att styrelsen fullgör sina skyldigheter enligt artikel 27f.3,

9. inte uppfylla de organisatoriska kraven i artikel 27g.1–27g.5 eller 27i.1–27i.4,

10. inte genomföra transaktioner på en handelsplats eller på en marknadsplats utanför EES som enligt beslut av Europeiska kommissionen bedömts vara likvärdig med en handelsplats enligt artikel 28.1 eller 28.2 första stycket,

11. inte uppfylla kraven avseende system, förfaranden och arrangemang enligt artikel 29.2 eller 30.1,

12. inte föra register och offentliggöra uppgifter avseende portföljkompressioner enligt artikel 31.2 eller 31.3,

13. inte lämna transaktionsuppgifter eller tillträde till en handelsplats enligt artikel 36.1 eller 36.3,

14. inte tillgängliggöra ett referensvärde eller en licens enligt artikel 37.1 eller 37.3, eller

15. inte följa ett beslut som avses i artiklarna 40–42. Ett ingripande enligt första stycket 7, 8 eller 9 får göras bara om Finansinspektionen har tillsyn över värdepappersinstitutets verksamhet som leverantör av datarapporteringstjänster.

Paragrafen genomför delvis artikel 70.2, 70.3 b och 70.4 b i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser i MiFIR som, om de överträds av ett svenskt värdepappersinstitut, ska kunna medföra ett ingripande från Finansinspektionen mot en fysisk person som kan hållas ansvarig. Övervägandena finns i avsnitten 5.3.2 och 5.3.4.

I första stycket införs tre nya punkter, punkterna 7, 8 och 9, med anledning av att bestämmelserna om tillhandahållande av datarapporteringstjänster i 10 kap. utmönstras ur lagen och sådana tjänster i stället regleras i MiFIR. De nya bestämmelserna motsvarar dem i hittillsvarande 1 a § 5.

Andra stycket, som är nytt, innebär en begränsning av bestämmelsernas tillämpningsområde på så sätt att Finansinspektionen får ingripa enligt första stycket 7, 8 eller 9 bara om Finansinspektionen har tillsyn över värdepappersinstitutets verksamhet som leverantör av datarapporteringstjänster, se författningskommentaren till 1 §.

1 e § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen

1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b–6 d §§ inte är uppfyllda,

3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a) 8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12,

b) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda,

c) 12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2–4,

d) någon av 13 kap. 1–2, 6–7 a eller 9 §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1,

e) 14 kap. 1, 2 eller 3 §,

f) 15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §,

g) någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–12 §§,

h) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller

i) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §,

4. i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, eller

5. i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven.

Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 4 och 5 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Paragrafen genomför delvis artikel 70.2, 70.3 och 70.5 i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser i lagen som, om de överträds av en börs, ska kunna medföra ett ingripande från Finansinspektionen mot en fysisk person som kan hållas ansvarig. Övervägandena finns i avsnitten 5.3.2 och 5.3.4.

I första stycket 2 görs en justering med anledning av att en börs kan vara antingen ett aktiebolag eller en ekonomisk förening.

I första stycket 3 tas hittillsvarande led b bort som en följdändring med anledning av att bestämmelserna om tillhandahållande av datarapporteringstjänster utmönstras ur 10 kap. och sådana tjänster i stället regleras i MiFIR. En motsvarande möjlighet att ingripa införs i 1 f §.

1 f § Finansinspektionen ska ingripa mot en sådan person som avses i 1 e § om börsen har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen om marknader för finansiella instrument genom att

1. inte offentliggöra, tillgängliggöra eller tillhandahålla uppgifter eller uppfylla kraven enligt

– artikel 3.1 eller 3.3, – artikel 4.3 första stycket, – artikel 6, – artikel 7.1 tredje stycket första meningen, – artikel 8.1, 8.3 eller 8.4, – artikel 10, – artikel 11.1 tredje stycket första meningen eller 11.3 tredje stycket, – artikel 12.1, eller – artikel 13.1,

2. inte tillhandahålla uppgifter till Finansinspektionen eller lagra uppgifter enligt artikel 22.2,

3. inte föra register eller hålla uppgifter tillgängliga enligt artikel 25.2,

4. inte rapportera uppgifter om utförda transaktioner till Finansinspektionen enligt artikel 26.5, 26.6 första stycket eller 26.7 första, tredje eller åttonde stycket,

5. inte tillhandahålla eller uppdatera referensuppgifter för finansiella instrument enligt artikel 27.1,

6. tillåta en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i artikel 27f.1 inte är uppfyllda,

7. inte se till att styrelsen fullgör sina skyldigheter enligt artikel 27f.3,

8. inte uppfylla de organisatoriska kraven i artikel 27g.1–27g.5 eller 27i.1–27i.4,

9. transaktioner med derivat som genomförs på den reglerade marknaden inte avvecklas av en central motpart enligt artikel 29.1,

10. inte uppfylla kraven avseende system, förfaranden och arrangemang enligt artikel 29.2 eller 30.1,

11. inte föra register och offentliggöra uppgifter avseende portföljkompressioner enligt artikel 31.2 eller 31.3,

12. inte lämna transaktionsuppgifter eller tillträde till en handelsplats enligt artikel 36.1 eller 36.3,

13. inte tillgängliggöra ett referensvärde eller en licens enligt artikel 37.1 eller 37.3, eller

14. inte följa ett beslut som avses i artiklarna 40–42. Ett ingripande enligt första stycket 6, 7 eller 8 får göras bara om Finansinspektionen har tillsyn över börsens verksamhet som leverantör av datarapporteringstjänster.

Paragrafen genomför delvis artikel 70.2, 70.3 b och 70.4 b i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser i MiFIR som, om de överträds av en börs, ska kunna medföra ett ingripande från Finansinspektionen mot en fysisk person som kan hållas ansvarig. Övervägandena finns i avsnitten 5.3.2 och 5.3.4.

I första stycket införs tre nya punkter, punkterna 6, 7 och 8, med anledning av att bestämmelserna om tillhandahållande av datarapporteringstjänster i 10 kap. utmönstras ur lagen och sådana tjänster i stället regleras i MiFIR. De nya bestämmelserna motsvarar dem i hittillsvarande 1 e § första stycket 3 b.

Andra stycket, som är nytt, innebär en begränsning av bestämmelsernas tillämpningsområde på så sätt att Finansinspektionen får ingripa enligt första stycket 6, 7 eller 8 bara om Finansinspektionen har tillsyn över börsens verksamhet som leverantör av datarapporteringstjänster.

4 § Om någon som ingår i styrelsen för ett värdepappersbolag, en börs, en leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över eller en svensk clearingorganisation eller är verkställande direktör inte uppfyller de krav som anges i 3 kap. 1 § första stycket 5, 12 kap. 2 § 4 och 19 kap. 3 § 4 och artikel 27f i förordningen om marknader för finansiella instrument, ska Finansinspektionen återkalla företagets tillstånd. Detta får dock göras bara om inspektionen först har beslutat att påtala för företaget att personen eller personerna inte uppfyller kraven och om denne eller dessa, sedan en av inspektionen bestämd tid om högst tre månader har gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som verkställande direktör.

Första stycket gäller också om styrelsen i sin helhet inte uppfyller de krav som anges i 3 kap. 1 § 6 och 12 kap. 2 § 5 och artikel 27f i förordningen om marknader för finansiella instrument.

I stället för att återkalla tillståndet, får Finansinspektionen besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte längre får vara det. Inspektionen får då förordna en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess företaget har utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.

Det som sägs i första och tredje styckena om verkställande direktör ska tillämpas även på en ställföreträdare för verkställande direktör.

Paragrafen genomför delvis artiklarna 8 första stycket c och 69.2 första stycket f, artikel 69.2 första stycket u och delvis artikel 70.3 a xxv i MiFID II. Paragrafen innebär att Finansinspektionen kan återkalla ett företags tillstånd eller besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte längre får vara det om en sådan person inte uppfyller kraven som ställs upp enligt lagen eller enligt MiFIR. Finansinspektionen får i ett sådant fall förordna en ersättare. Ett ingripande kan även göras om styrelsen som helhet inte uppfyller de krav som ställs upp enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitten 5.3.2 och 5.3.4.

I första och andra styckena görs följdändringar med anledning av att bestämmelserna om datarapporteringstjänster utmönstras ur 10 kap. och sådana tjänster i stället regleras i MiFIR.

5 § Finansinspektionen ska återkalla tillståndet för ett svenskt värdepappersinstitut, en börs eller en svensk clearingorganisation om

1. företaget har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

2. företaget inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat driva sådan rörelse som tillståndet avser,

3. företaget har förklarat sig avstå från tillståndet,

4. företaget under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan rörelse som tillståndet avser, eller

5. när det är fråga om svenska aktiebolag som har beviljats tillstånd att driva en reglerad marknad eller clearingverksamhet, bolagets egna kapital understiger två tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet och bristen inte har täckts inom tre månader från det att den blev känd för bolaget.

Om ett företags tillstånd ska återkallas på grund av sådana omständigheter som avses i första stycket 3–5, får Finansinspektionen, innan tillståndet återkallas, först pröva om det finns skäl att ingripa mot företaget enligt detta kapitel och, om det finns sådana skäl, besluta om ett ingripande.

I de fall som avses i första stycket 1, 2, 4 och 5 får i stället varning meddelas om det är tillräckligt.

Vid tillämpningen av första stycket 5 ska det egna kapitalet beräknas enligt 25 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551).

Om ett värdepappersinstituts eller en börs tillstånd återkallas, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

Paragrafen genomför artiklarna 8 a och b och 44.5 a och b samt delvis artiklarna 43 a och b, 44.5 e och 70.6 c i MiFID II. Paragrafen reglerar när tillstånd ska återkallas i vissa fall och när varning i stället får meddelas om det är tillräckligt. Övervägandena finns i avsnitten 5.3.2 och 5.3.4.

I första stycket görs en följdändring med anledning av att Finansinspektionens möjligheter att återkalla tillståndet för en leverantör av datarapporteringstjänster regleras i MiFIR (artikel 27e), se författningskommentaren till 1 §. Ändringen innebär att paragrafen inte längre gäller i fråga om leverantörer av datarapporteringstjänster.

8 § Finansinspektionen får besluta att ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en leverantör av datarapporteringstjänster eller en svensk clearingorganisation ska betala en sanktionsavgift om företaget har meddelats beslut om

– anmärkning eller varning enligt 1 §, – återkallelse enligt 5 § första stycket 1, eller varning enligt 5 § första stycket 1 och 5 jämfört med tredje stycket. Detsamma gäller om en leverantör av datarapporteringstjänster har meddelats beslut om återkallelse enligt artikel 27e.1 b i förordningen om marknader för finansiella instrument.

Paragrafen genomför delvis artikel 70.6 f och h i MiFID II. Paragrafen innebär att ett beslut om anmärkning, varning eller återkallelse mot ett företag även kan föranleda beslut om sanktionsavgift i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitten 5.3.2 och 5.3.4.

I första stycket görs en redaktionell ändring, samtidigt som ”svensk” tas bort. Eftersom bara svenska ARM-leverantörer och APA-leverantörer kan

omfattas av Finansinspektionens tillsyn enligt 23 kap. 1 § behöver det inte preciseras att det är svenska leverantörer som avses, se författningskommentaren till den paragrafen.

Andra stycket, som är nytt, innebär att Finansinspektionen får besluta att en leverantör av datarapporteringstjänster ska betala en sanktionsavgift om inspektionen beslutat att återkalla tillståndet för leverantören med anledning av att den har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt (artikel 27e.1 b i MiFIR). Det är en följdändring med anledning av att bestämmelserna i artikel 27e i MiFIR gäller i fråga om återkallelse av tillstånd för leverantörer av datarapporteringstjänster, se författningskommentaren till 1 §. Bestämmelsen innebär att

Finansinspektionen har motsvararande möjlighet att besluta om sanktionsavgift som inspektionen hittills har haft när inspektionen återkallat tillståndet för en leverantör av datarapporteringstjänster med stöd av 5 § första stycket 1.

9 § Sanktionsavgiften för ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en leverantör av datarapporteringstjänster eller en svensk clearingorganisation ska fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarade fem miljoner euro,

2. tio procent av företagets omsättning eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå närmast föregående räkenskapsår, eller

3. två gånger den vinst som företaget gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor. Om överträdelsen har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

För värdepappersinstitut får avgiften inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 8 kap. 3 § denna lag eller 6 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Avgiften tillfaller staten.

Paragrafen genomför delvis artikel 70.6 f och h i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om den högsta sanktionsavgift som Finansinspektionen får besluta för en juridisk person. Övervägandena finns i avsnitten 5.3.2 och 5.3.4.

I första stycket tas ”svensk” bort. Eftersom bara svenska ARM-leverantörer och APA-leverantörer kan omfattas av Finansinspektionens tillsyn enligt 23 kap. 1 § behöver det inte preciseras att det är svenska leverantörer som avses, se författningskommentaren till den paragrafen.

17 § Om någon driver sådan verksamhet som omfattas av denna lag eller av förordningen om marknader för finansiella instrument utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen ingripa genom att förelägga denne att upphöra med verksamheten eller genom beslut om sanktionsavgift enligt bestämmelserna i detta kapitel. Detsamma gäller om någon i handel med finansiella instrument använder beteckningen börs utan att ha tillstånd att driva en reglerad marknad.

Om det är osäkert om denna lag eller förordningen om marknader för finansiella instrument är tillämplig på en viss verksamhet, får inspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet.

Ett föreläggande enligt denna paragraf som avser ett utländskt företag får riktas mot såväl företaget som den som i Sverige är verksam för företagets räkning.

Paragrafen genomför delvis artikel 70.4 a och 70.6 b och f–h i MiFID II. Paragrafen reglerar Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot fysiska och juridiska personer som driver verksamhet som omfattas av lagen utan att vara berättigade till det. Övervägandena finns i avsnitten 5.3.2 och 5.3.4.

I första och andra styckena införs hänvisningar till MiFIR med anledning av att bestämmelserna om tillståndsplikt och reglering av datarapporteringstjänster i 10 kap. utmönstras och sådana tjänster i stället regleras i den förordningen.

26 kap.

2 § Om Finansinspektionen i ett ärende om tillstånd enligt 3 kap. 1 § första stycket, 4 kap. 4 § eller 12 kap. 2 § eller enligt artikel 27c i förordningen om marknader för finansiella instrument inte meddelar beslut inom sex månader från det att ansökan gavs in, ska inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta.

Sökanden får därefter begära förklaring av domstol att ärendet onödigt uppehålls.

Om Finansinspektionen inte lämnar över en underrättelse som avses i 5 kap. 2 § första stycket till behörig myndighet inom tre månader från det att underrättelsen togs emot och inte heller inom samma tid meddelar beslut enligt tredje stycket samma paragraf, ska inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden får därefter begära förklaring av domstol att ärendet onödigt uppehålls.

En begäran om en förklaring som avses i första eller andra stycket ska göras hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Om Finansinspektionen inte har meddelat ett beslut som avses i första stycket inom sex månader från det att en förklaring har lämnats, ska ansökan anses ha avslagits. Om en underrättelse som avses i andra stycket inte har lämnats över inom tre månader från det att en förklaring har lämnats, ska beslut enligt 5 kap. 2 § tredje stycket anses ha meddelats.

Paragrafen genomför artiklarna 7.3 och 74.1 andra meningen i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om s.k. dröjsmålstalan som prövas av allmän förvaltningsdomstol. Prövningen sker alltså i förvaltningsrätt som första instans med möjlighet till överprövning i kammarrätt. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.

I första stycket görs följdändringar med anledning av att bestämmelserna om tillstånd för att tillhandahålla datarapporteringstjänster i 10 kap. utmönstras och tillstånd för sådana tjänster i stället regleras i bestämmelser i MiFIR.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021 i fråga om 9 kap. 16 § och i övrigt den 1 januari 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Övervägandena finns i avsnitt 9.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Ändringen i bestämmelsen om korsförsäljning ska träda i kraft den 1 januari 2021. Övriga lagändringar ska träda i kraft när ändringarna i MiFIR ska börja tillämpas, vilket är den 1 januari 2022.

Punkt 2 innebär att äldre bestämmelser ska gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena.

11.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning

2 kap.

2 § Den som har skjutit upp offentliggörandet av insiderinformation ska på begäran av Finansinspektionen lämna en förklaring till inspektionen enligt artikel 17.4 tredje stycket i marknadsmissbruksförordningen om hur villkoren för att skjuta upp offentliggörandet uppfylldes.

För emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel endast på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag finns ytterligare bestämmelser i artikel 17.4 fjärde stycket i marknadsmissbruksförordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppskjutande av offentliggörande av insiderinformation. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.1.

Första stycket innebär att det i Sverige är tillräckligt för emittenter att på begäran av Finansinspektionen lämna en skriftlig förklaring om att villkoren för att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation uppfylldes (artikel 17.4 tredje stycket).

I andra stycket införs en upplysningsbestämmelse om att det i artikel 17.4 fjärde stycket i förordningen finns särskilda bestämmelser för emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel endast på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag. Bestämmelsen i förordningen motsvarar den i första stycket i paragrafen med undantag för sista meningen i det nya fjärde stycket i artikel 17.4. Emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel endast på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag behöver inte bevara dokumentation avseende förklaringen till beslutet att skjuta upp offentliggörandet. Sådana emittenter måste dock kunna motivera sitt beslut att skjuta upp offentliggörandet på begäran av den behöriga myndigheten.

2 b § En emittent vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en

tillväxtmarknad för små och medelstora företag i Sverige ska upprätta en insiderförteckning enligt artikel 18.1 a i marknadsmissbruksförordningen.

Paragrafen, som är ny, innebär att Sverige utnyttjar den valmöjlighet som har införts i marknadsmissbruksförordningen att i nationell rätt införa strängare krav på innehållet i insiderförteckningar för emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag (artikel 18.6 andra stycket). Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2.

En insiderförteckning enligt artikel 18.1 a i förordningen ska bestå av alla personer som har tillgång till insiderinformation och som arbetar för emittenten och personer som handlar på dennes vägnar eller för dennes räkning genom anställningskontrakt eller som på annat vis utför uppgifter genom vilka de har tillgång till insiderinformation, såsom rådgivare, revisorer eller kreditvärderingsinstitut. En insiderförteckning enligt para-

grafen ska innehålla de uppgifter som specificeras i en delegerad akt som antas av kommissionen.

Insiderförteckningen ska lämnas till Finansinspektionen så snart som möjligt efter inspektionens begäran (artikel 18.6 tredje stycket i förordningen).

5 kap.

2 § Finansinspektionen ska ingripa mot den som har åsidosatt sina skyldigheter enligt marknadsmissbruksförordningen, genom att

1. låta bli att inrätta och upprätthålla effektiva arrangemang, system och förfaranden i enlighet med det som anges i artikel 16.1 eller 16.2, eller att rapportera till Finansinspektionen i enlighet med det som anges där,

2. låta bli att uppfylla det som anges om offentliggörande av insiderinformation till allmänheten i artikel 17.1, 17.2 och 17.8,

3. låta bli att informera Finansinspektionen om ett försenat offentliggörande i enlighet med det som anges i artikel 17.4, eller, trots begäran från inspektionen, lämna en sådan skriftlig förklaring som avses i artikel 17.4 tredje eller fjärde stycket om att det har funnits förutsättningar för att skjuta upp offentliggörandet,

4. låta bli att upprätta, uppdatera eller bevara en insiderförteckning eller att i övrigt uppfylla de krav som ställs i artikel 18.1–18.6,

5. låta bli att till Finansinspektionen samt berörda företag eller organ som avses i artikel 19.1 och 19.10 göra en anmälan om egna transaktioner i enlighet med det som anges i artikel 19.1, 19.2, 19.6 och 19.7, eller låta bli att uppfylla informationsplikten enligt artikel 19.5 andra stycket,

6. låta bli att uppfylla informationsplikten eller skyldigheten att föra en förteckning i enlighet med det som anges i artikel 19.5 första stycket,

7. genomföra transaktioner i strid med förbudet i artikel 19.11, eller

8. låta bli att uppfylla det som föreskrivs om investeringsrekommendationer eller annan information i artikel 20.1.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot vissa överträdelser i marknadsmissbruksförordningen (se prop. 2016/17:22 s. 383). Övervägandena finns i avsnitt 7.2.1.

I punkt 3 görs ett tillägg som innebär att Finansinspektionen även kan ingripa mot emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag som, trots en begäran från inspektionen, låter bli att lämna en skriftlig förklaring enligt artikel 17.4 fjärde stycket i förordningen om att det har funnits förutsättningar för att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Övervägandena finns i avsnitt 9.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Lagen träder i kraft den 1 januari 2021 när ändringarna i marknadsmissbruksförordningen ska börja tillämpas.

Punkt 2 innebär att äldre bestämmelser ska gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

11.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

3 kap.

5 a § Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för

att en kontroll på plats enligt artikel 48d i EU-förordningen ska kunna genomföras.

Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Om Finansinspektionen begär det, ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den som kontrollen ska genomföras hos.

3 kap.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om handräckning vid genomförande av platsundersökningar. Den kompletterar artikel 48d i förordningen om referensvärden. Paragrafen är utformad efter förebild av 3 kap. 1 § lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, 2 kap. 2 § lagen (2019:277) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning och 2 kap. 3 § lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering (prop. 2012/13:72 s. 55, prop. 2018/19:38 s. 3538 och prop. 2019/20:37 s. 82 f.). Övervägandena finns i avsnitt 6.3.3.

I första stycket anges att Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten. Av förordningen om referensvärden följer att det bara är i de fall en person motsätter sig en platsundersökning som Esma har beslutat om som handräckning kan komma i fråga (artikel 48d). Paragrafen gäller både platsundersökningar som Esma genomför enligt artikel 48d i förordningen och platsundersökningar som Finansinspektionen utför på uppdrag av Esma.

Vid handräckning gäller enligt andra stycket bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Det innebär att bestämmelserna i 16 kap.1112 a §§utsökningsbalken ska tillämpas, men också fler bestämmelser i samma balk, som t.ex. 2 kap. 17 §, där det anges bl.a. vilka befogenheter en förrättningsman har. Vidare anges att Kronofogdemyndigheten, om Finansinspektionen begär det, inte i förväg ska underrätta den hos vilken kontrollen ska genomföras innan verkställighet sker. Bestämmelsen ger utrymme för att avvika från 16 kap. 11 § utsökningsbalken, där det anges att underrättelse ska ske om inte saken är brådskande.

Enligt 3 kap. 3 § utsökningsförordningen får Kronofogdemyndigheten under vissa förutsättningar begära biträde av Polismyndigheten.

10 § Beslut om sanktionsavgifter eller viten enligt EU-förordningen får verkställas

enligt utsökningsbalkens bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om verkställighet av beslut om sanktionsavgifter eller viten enligt förordningen om referensvärden. Den kompletterar artikel 48h i förordningen. Paragrafen är utfor-

mad efter förebild av 3 kap. 2 § andra stycket lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, 2 kap. 4 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning och 2 kap. 5 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering (prop. 2012/13:72 s. 55 f., prop. 2018/19:38 s. 108 och prop. 2019/20:37 s. 83). Övervägandena finns i avsnitt 6.3.5.

4 kap.

1 § Finansinspektionen ska ingripa mot

1. en administratör som har auktoriserats eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a) någon av artiklarna 4–15, 19a, 19b, 21.1, 23.2, 23.11, 24.3, 25.2, 25.7, 26.2, 26.3, 27 och 28.1 i förordningen, eller

b) en delegerad akt som Europeiska kommissionen har antagit enligt artikel 19c i förordningen,

2. en rapportör under tillsyn som har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 16, 23.3 och 23.10 i EU-förordningen,

3. en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde

a) utan att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28.2 i EU-förordningen, eller

b) i strid med artikel 29.1,

4. den som har åsidosatt sin skyldighet enligt artikel 29.2 i EU-förordningen,

5. en administratör eller en enhet under tillsyn som inte följt ett föreläggande enligt artikel 21.3, 23.5 eller 23.6 i EU-förordningen,

6. en sådan administratör som avses i 1 eller en enhet under tillsyn som inte har följt ett föreläggande enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som inte har gett tillträde till verksamhetslokaler enligt 3 kap. 5 §, och

7. den som driver verksamhet som administratör utan att ha fått auktorisation eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot överträdelser av förordningen om referensvärden. Den kompletterar artikel 42.1 i förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.3.

I punkt 1 a anges de överträdelser som en auktoriserad eller registrerad administratör kan göra sig skyldig till som medför att Finansinspektionen ska ingripa. I punkten införs hänvisningar till artiklarna 19a och 19b i förordningen om referensvärden. Det handlar om krav på administratörer av EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet (artikel 19a) och krav för EU-referensvärden för klimatomställning (artikel 19b). Genom hänvisningen ges Finansinspektionen rätt att även ingripa mot en administratör av EU-referensvärden som inte uppfyller kraven i artiklarna 19a och 19b i förordningen om referensvärden.

I punkt 1 b, som är ny, införs en hänvisning till den delegerade akt som kommissionen får anta enligt artikel 19c i förordningen om referensvärden. Den delegerade akten kommer att komplettera förordningen genom att identifiera, med hänsyn till EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet, de sektorer som ska uteslutas eftersom de inte har några mätbara målsättningar för minskning av koldioxidutsläpp med särskilda frister som är anpassade till målen för Parisavtalet. Genom hänvisningen kan Finansinspektionen även ingripa mot en administratör av EU-

referensvärden för anpassning till Parisavtalet som inte uppfyller de krav som anges i kommissionens delegerade akt.

De ingripanden som kan komma i fråga vid överträdelser anges i 2 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021 i fråga om 4 kap. 1 § och i övrigt den 1 januari 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Övervägandena finns i avsnitt 9.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. I fråga om ändringen i bestämmelsen om när Finansinspektionen ska ingripa träder den i kraft den 1 januari 2021. I övrigt träder lagen i kraft den 1 januari 2022, vilket är det datum när ändringarna i förordningen om referensvärden ska börja tillämpas.

Punkt 2 innebär att äldre bestämmelser ska gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena.

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/1

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/2175

av den 18 december 2019

om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska

bankmyndigheten), förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet

(Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), förordning (EU) nr 1095/2010 om

inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten),

förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument, förordning (EU) 2016/1011 om

index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta

investeringsfonders resultat, och förordning (EU) 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av

medel

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttra nde (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1) Efter finanskrisen och till följd av rekommendationerna från den expertgrupp på hög nivå som leddes av Jacques

de Larosière har unionen gjort betydande framsteg i arbetet för att inte bara skärpa, utan i större utsträckning

harmonisera, reglerna för de finansiella marknaderna i form av ett enhetligt regelverk Unionen har även upprättat

det europeiska systemet för finansiell tillsyn – ett tvåpelarsystem med både mikrotillsyn, som samordnas av

de europeiska tillsynsmyndigheterna, och makrotillsyn, genom inrättandet av Europeiska systemrisknämnden

(ESRB) De tre europeiska tillsynsmyndigheterna – dvs den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska

bankmyndigheten) (EBA), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4),

den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa),

(1) EUT C 255, 20 7 2018, s 2 och EUT C 37, 30 1 2019, s 1

(2) EUT C 227, 28 6 2018, s 63 och EUT C 110, 22 3 2019, s 58

(3)

Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 2 december 2019

(4)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet

(Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG

(EUT L 331, 15 12 2010, s 12)

110

SV

L 334/2

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (5) och den europeiska

tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), som inrättades genom

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (6) (nedan tillsammans kallade inrättandeförordningarna)

– inledde sin verksamhet i januari 2011 De europeiska tillsynsmyndigheternas övergripande mål är att på

ett hållbart sätt öka stabiliteten och effektiviteten i det finansiella systemet inom hela unionen samt att stärka

konsument- och investerarskyddet

(2)

De europeiska tillsynsmyndigheterna har på ett avgörande sätt bidragit till att harmonisera reglerna på de finansiella

marknaderna i unionen genom att lämna underlag för kommissionens initiativ till förordningar och direktiv som

därefter antas av Europaparlamentet och rådet De europeiska tillsynsmyndigheterna har även överlämnat förslag till

närmare tekniska regler till kommissionen som därefter har antagits som delegerade akter och genomförandeakter

(3)

De europeiska tillsynsmyndigheterna har dessutom bidragit till ökad konvergens i den finansiella tillsynen och i

tillsynspraxis inom unionen genom att utfärda riktlinjer som riktar sig till behöriga myndigheter eller finansiella

institut eller finansmarknadsaktörer och genom att samordna översyner av tillsynspraxis

(4)

Ytterligare befogenheter som tilldelas de europeiska tillsynsmyndigheterna för att de ska kunna uppnå dessa mål

förutsätter dessutom en lämplig styrningsstruktur, effektivt utnyttjande av resurser och tillräcklig finansiering Om

de europeiska tillsynsmyndigheterna inte har tillräcklig finansiering eller inte styrs på ett effektivt sätt räcker det

inte att bara utöka deras befogenheter för att de ska kunna uppnå sina mål

(5)

De europeiska tillsynsmyndigheterna bör när de utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter agera i enlighet

med den proportionalitetsprincip som fastställs i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) samt

med riktlinjerna för bättre lagstiftning Innehållet i och formen för de europeiska tillsynsmyndigheternas verksamhet

och åtgärder, inbegripet instrument såsom riktlinjer, rekommendationer, yttranden eller frågor och svar, bör alltid

ha sin grund i och hålla sig inom ramarna för lagstiftningsakterna som avses i artikel 1 2 i inrättandeförordningarna

eller vara inom deras befogenheter De europeiska tillsynsmyndigheterna bör inte gå utöver vad som är nödvändigt

för att uppnå målen för denna förordning och de bör agera i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten

av de inneboende riskerna hos den finansiella verksamhet som bedrivs av de finansiella institut eller företag som

berörs

(6)

I sitt meddelande av den 8 juni 2017 om halvtidsutvärderingen av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen

framhöll kommissionen att en effektivare och mer enhetlig tillsyn av finansiella marknader och tjänster är

avgörande för att undanröja regelarbitrage mellan medlemsstaterna när de utövar tillsyn, för att snabba på

marknadsintegrationen och för att realisera de möjligheter som en inre marknad kan erbjuda finansiella enheter

och investerare

(7)

Det är därför särskilt angeläget att ytterligare framsteg mot konvergens i tillsynen görs så att kapitalmarknadsunionen

kan fullbordas Tio år efter det att den finansiella krisen bröt ut och ett nytt tillsynssystem inrättades står det

klart att utvecklingen inom finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen i allt större utsträckning kommer att

påverkas av två viktiga faktorer: hållbar finansiering och tekniska innovationer Båda har potential att förändra

finansiella tjänster och vårt system för finansiell tillsyn bör vara rustat för att hantera dem Det är därför av mycket

viktigt att det finansiella systemet bidrar fullt ut till att hantera kritiska hållbarhetsutmaningar Detta förutsätter att

de europeiska tillsynsmyndigheterna aktivt bidrar till att skapa lämplig reglerings- och tillsynsram

(8)

De europeiska tillsynsmyndigheterna bör ha en framträdande roll i identifiering och rapportering av risker som

miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsrelaterade faktorer utgör för den finansiella stabiliteten och i

arbetet för att få aktiviteten på de finansiella marknaderna att i högre grad överensstämma med hållbarhetsmålen

De europeiska tillsynsmyndigheterna bör utfärda riktlinjer för hur hållbarhetshänsyn i praktiken kan integreras i

unionens relevanta finanslagstiftning och verka för en enhetlig tillämpning av dessa bestämmelser när de väl har

antagits När de tar initiativ till och samordnar unionsomfattande stresstester för att bedöma finansiella instituts

motståndskraft mot en negativ marknadsutveckling bör de europeiska tillsynsmyndigheterna vederbörligen beakta

de risker som miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsrelaterade faktorer kan innebära för dessa institut

(5)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet

(Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens

beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15 12 2010, s 48)

(6)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet

(Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens

beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15 12 2010, s 84)

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

111

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/3

(9)

Tekniska innovationer har fått ett allt större inflytande på den finansiella sektorn, vilket har lett till att behöriga

myndigheter tagit olika initiativ för att hantera den tekniska utvecklingen För att fortsätta främja ökad konvergens

i tillsynen och utbyta bästa praxis dels mellan relevanta myndigheter, dels mellan relevanta myndigheter och

finansiella institut eller finansmarknadsaktörer, bör de europeiska tillsynsmyndigheternas övervakningsfunktion

och tillsynssamordning stärkas

(10)

Tekniska framsteg på de finansiella marknaderna kan bidra till finansiell inkludering, ge tillgång till finansiering,

stärka marknadernas integritet och effektivitet samt även minska hindren för tillträde till dessa marknader Om

det är relevant för tillämpliga materiella regler bör utbildningen av behöriga myndigheter även omfatta tekniska

innovationer Detta bör bidra till att förhindra att medlemsstaterna utvecklar olika sätt att hantera dessa frågor

(11)

EBA bör, inom sitt sakkunskapsområde, övervaka faktorer som hindrar eller påverkar konsolidering av tillsynen

och kan avge yttranden eller rekommendationer i syfte att identifiera lämpliga sätt att åtgärda sådana hinder eller

sådan påverkan

(12)

Frågor och svar är ett viktigt konvergensverktyg som främjar gemensamma metoder och gemensam praxis i

tillsynen genom att ge vägledning om tillämpningen av unionsrättsakter inom de europeiska tillsynsmyndigheternas

behörighetsområde

(13)

Det blir allt viktigare att främja en konsekvent, systematisk och verkningsfull övervakning och bedömning av risker

avseende penningtvätt och finansiering av terrorism i unionens finansiella system Att förhindra och bekämpa

penningtvätt och finansiering av terrorism är ett gemensamt ansvar som delas mellan medlemsstaterna och

unionens institutioner och organ inom deras respektive mandat De bör inrätta mekanismer för bättre samarbete,

samordning och ömsesidigt bistånd där de verktyg och åtgärder som finns att tillgå enligt nuvarande regelverk och

institutionella ramar utnyttjas fullt ut

(14)

Med tanke på konsekvenserna för den finansiella stabiliteten om finanssektorn missbrukas för penningtvätt

eller finansiering av terrorism, och eftersom det är inom banksektorn som det är mest sannolikt att riskerna för

penningtvätt och finansiering av terrorism får systemeffekter, och med utgångspunkt i de erfarenheter som gjorts

av EBA, som är en myndighet där de nationella behöriga myndigheterna i alla medlemsstater är företrädda, när det

gäller att skydda banksektorn från sådant missbruk, bör EBA ha en ledande samordnings- och övervakningsroll på

unionsnivå för att hindra att det finansiella systemet används för sådana syften Det är därför nödvändigt att utöka

EBA:s nuvarande befogenheter och ge myndigheten befogenhet att vidta åtgärder inom tillämpningsområdet för

förordningarna (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010, i den mån som denna befogenhet avser förhindrande

och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, när det gäller finanssektorsaktörer och behöriga

myndigheter som utövar tillsyn över dem, som omfattas av dessa förordningar En centralisering av detta mandat

för hela finanssektorn till EBA skulle dessutom optimera utnyttjandet av myndighetens expertis och resurser, utan

att påverka de väsentliga skyldigheter som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (7)

(15)

För att kunna fullgöra sina uppgifter på ett verkningsfullt sätt bör EBA fullt ut utnyttja sina befogenheter och

verktyg enligt förordning (EU) nr 1093/2010 samtidigt som proportionalitetsprincipen respekteras För detta

ändamål bör EBA utarbeta standarder för reglering och tillsyn, i synnerhet genom att utarbeta förslag till tekniska

tillsynsstandarder, förslag till tekniska genomförandestandarder, riktlinjer och rekommendationer samt avge

yttranden för att förebygga och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism via finanssektorn och främja

en enhetlig tillämpning av dem i enlighet med det mandat som ges i de relevanta lagstiftningsakter som avses i

artiklarna 1 2 och 16 i inrättandeförordningarna De åtgärder som EBA vidtar för att främja integritet, transparens

och säkerhet i det finansiella systemet och för att förhindra och bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism

bör inte gå utöver vad som behövs för att uppnå målen i den här förordningen och i de lagstiftningsakter som

avses i artikel 1 2 i inrättandeförordningarna, och vederbörlig hänsyn bör tas till riskernas art, omfattning och

komplexitet, liksom affärspraxis, affärsmodeller, hur stora aktörerna i den finansiella sektorn är samt marknadens

storlek

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet

används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012

och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141,

5 6 2015, s 73)

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

112

SV

L 334/4

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

(16)

Det är viktigt att EBA i sin nya roll samlar in all relevant information om brister avseende penningtvätt och

finansiering av terrorism som upptäcks av relevanta unionsmyndigheter och nationella myndigheter, utan att det

påverkar de uppgifter som myndigheterna tilldelas enligt direktiv (EU) 2015/849 och utan att det ger upphov till

onödigt dubbelarbete I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (8), bör EBA lagra

sådan information i en central databas och främja samarbete mellan myndigheter genom att säkerställa att relevant

information sprids på lämpligt sätt EBA bör därför ha i uppdrag att utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder

avseende informationsinsamling EBA får även, när så är lämpligt överlämna bevisning som den förfogar över

och som kan leda till rättsliga förfaranden, till den berörda medlemsstatens nationella rättsliga myndigheter och,

i den mån uppgifterna rör medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet om inrättande av Europeiska

åklagarmyndigheten enligt rådets förordning (EU) 2017/1939 (9), till Europeiska åklagarmyndigheten, för dessa

uttryckligen tilldelade uppgifter

(17)

EBA bör inte samla in information om konkreta misstänkta transaktioner som finanssektorsaktörer är skyldiga att

rapportera till EU:s finansunderrättelseenheter i sina medlemsstater enligt direktiv (EU) 2015/849 Svagheter bör

betraktas som väsentliga om de utgör en överträdelse eller en potentiell överträdelse från en finanssektorsaktörs

sida, eller utgör olämplig eller ineffektiv tillämpning från en finanssektorsaktörs sida, eller olämplig eller ineffektiv

tillämpning från en finanssektorsaktörs sida av sina interna riktlinjer och förfaranden som syftar till att säkerställa

efterlevnaden av rättsliga bestämmelser om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för

penningtvätt eller finansiering av terrorism En överträdelse anses ha inträffat när en finanssektorsaktör underlåter

att uppfylla kraven i någon av unionsakterna och i nationell rätt som införlivar sådana krav, enligt vad som avses i

artikel 1 2 i inrättandeförordningarna, i den mån som dessa akter bidrar till att förhindra att det finansiella systemet

används för penningtvätt eller finansiering av terrorism En potentiell överträdelse föreligger om den behöriga

myndigheten har rimliga skäl att misstänka att en överträdelse har ägt rum, men i detta skede inte är i stånd att

fastställa att den har ägt rum På grund av den information som erhållits i detta skede, till exempel information

från inspektioner på plats eller från externa förfaranden, är det emellertid mycket troligt att en överträdelse har ägt

rum Olämplig eller ineffektiv tillämpning av rättsliga bestämmelser inträffar när en finanssektorsaktör underlåter

att genomföra kraven i dessa rättsakter på ett tillfredsställande sätt Olämplig eller ineffektiv tillämpning av en

finanssektorsaktörs interna riktlinjer och förfaranden som syftar till att säkerställa efterlevnaden av dessa akter bör

betraktas som en svaghet som avsevärt ökar risken för att överträdelser har ägt rum eller kan äga rum

(18)

Vid bedömning av sårbarheter och risker för penningtvätt och finansiering av terrorism i finanssektorn bör EBA

också beakta följderna för penningtvätt och finansiering av terrorism från alla förbrott, inbegripet skattebrott i

tillämpliga fall

(19)

På begäran bör EBA ge bistånd till behöriga myndigheter inom ramen för utövandet av deras tillsynsuppgifter EBA

bör även noggrant samordna sitt arbete och, om så är lämpligt, utbyta information med behöriga myndigheter,

bland annat Europeiska centralbanken i egenskap av tillsynsansvarigt organ, och med myndigheter som anförtrotts

att utöva tillsyn över de ansvariga enheter som avses i artikel 2 1 1 och 2 1 2 i direktiv (EU) 2015/849, för att

säkerställa effektivitet och undvika alla former av överlappande eller inkonsekventa åtgärder för att förebygga och

bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism

(20)

EBA bör genomföra inbördes utvärderingar av behöriga myndigheter samt riskbedömningar av lämpligheten

i behöriga myndigheters strategier och resurser vad avser de viktigaste framväxande risker för penningtvätt och

finansiering av terrorism som identifierats i den överstatliga riskbedömningen När EBA utför sådana inbördes

utvärderingar i enlighet med artikel 30 i förordning (EU) nr 1093/2010, bör EBA ta hänsyn såväl till relevanta

utvärderingar, bedömningar eller rapporter från internationella organisationer och mellanstatliga organ med

befogenhet när det gäller att förhindra och bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism som till

kommissionens tvåårsrapport enligt artikel 6 i direktiv (EU) 2015/849 och till den nationella riskbedömning som

den berörda medlemsstaten utarbetat enligt artikel 7 i det direktivet

(8)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på

behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt

om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21 11 2018, s 39)

(9)

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska

åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31 10 2017, s 1)

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

113

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/5

(21)

Vidare bör EBA även ha en ledande roll när det gäller att bidra till att underlätta samarbete mellan behöriga

myndigheter i unionen och relevanta myndigheter i tredjeländer i dessa frågor i syfte att bättre kunna samordna

åtgärder på unionsnivå i samband med väsentliga fall av penningtvätt och finansiering av terrorism med

gränsöverskridande tredjelandsaspekter Denna roll bör inte inverka på de normala kontakterna mellan behöriga

myndigheter och myndigheterna i tredjeland

(22)

För att effektivisera efterlevnadskontrollen i fråga om penningtvätt och finansiering av terrorism, och för att

säkerställa en bättre samordning av de nationella behöriga myndigheternas åtgärder mot överträdelser av direkt

tillämplig unionsrätt eller nationella införlivandeåtgärder, bör EBA ha befogenhet att analysera den insamlade

informationen och, om nödvändigt, utreda påstådda väsentliga överträdelser av unionsrätten, eller underlåtenhet

att tillämpa den, som kommit till EBA:s kännedom och, om det finns indikationer på väsentliga överträdelser,

begära att behöriga myndigheter ska undersöka potentiella överträdelser av relevanta regler och överväga beslut

om sanktioner för finanssektorsaktörer som ålägger dessa att uppfylla sina rättsliga skyldigheter Den befogenheten

bör endast användas när EBA har indikationer på väsentliga överträdelser

(23)

Vid tillämpning av förfarandet för överträdelse av unionsrätten som föreskrivs i artikel 17 i inrättandeförordningarna

och för att säkerställa en korrekt tillämpning av unionsrätten bör de europeiska tillsynsmyndigheterna lättare och

snabbare få tillgång till uppgifter De bör därför genom en vederbörligen motiverad begäran kunna begära uppgifter

direkt från andra behöriga myndigheter när en begäran om information från den berörda behöriga myndigheten

har visat sig vara eller anses vara otillräcklig för att erhålla den information som anses nödvändig för att utreda en

påstådd överträdelse av unionsrätten eller underlåtenhet att tillämpa den

(24)

För att uppnå en harmoniserad tillsyn över den finansiella sektorn krävs att behöriga myndigheter har samma

tillvägagångssätt De behöriga myndigheternas verksamhet är därför föremål för inbördes utvärderingar De

europeiska tillsynsmyndigheterna bör även säkerställa att metoder tillämpas på samma sätt Sådana inbördes

utvärderingar bör inte endast inriktas på konvergens i tillsynspraxis utan också på behöriga myndigheters förmåga

att uppnå tillsynsresultat av hög kvalitet och på dessa behöriga myndigheters oberoende De huvudsakliga resultaten

av sådana inbördes utvärderingar bör offentliggöras för att uppmuntra regelefterlevnad och öka transparensen, utom

om ett sådant offentliggörande skulle innebära risker för den finansiella stabiliteten

(25)

Med tanke på hur viktigt det är att säkerställa att unionens tillsynsregler för förhindrande och bekämpning av

penningtvätt och finansiering av terrorism tillämpas ändamålsenligt är det av största vikt att tillsynspraxis omfattas

av inbördes utvärderingar, så att en objektiv och transparent bild av denna praxis framträder EBA bör också

bedöma de behöriga myndigheternas strategier, kapacitet och resurser för att hantera framväxande risker avseende

penningtvätt och finansiering av terrorism

(26)

För att kunna utföra sina uppgifter och utöva sina befogenheter för förhindrande och bekämpning av penningtvätt

och finansiering av terrorism bör det vara möjligt för EBA, efter att ha fattat ett beslut riktat till den behöriga

myndigheten, att kunna fatta enskilda beslut riktade till finanssektorsaktörer inom ramen för förfarandet vid

överträdelser av unionsrätten och förfarandet för bindande medling även när de materiella reglerna inte är direkt

tillämpliga på sådana aktörer När de materiella reglerna fastställs i direktiv bör EBA tillämpa nationell rätt i den

mån den införlivar dessa direktiv Om den tillämpliga unionsrätten utgörs av förordningar som på dagen för

ikraftträdandet av denna förordning uttryckligen ger medlemsstaterna rätt att utnyttja olika alternativ, bör EBA

tillämpa nationell rätt i den mån dessa alternativ har utnyttjats

(27)

När denna förordning bemyndigar EBA att tillämpa nationell rätt som införlivar direktiven kan denna nationella

rätt tillämpas av EBA endast i den mån det är nödvändigt för att utföra de uppgifter som EBA tilldelas genom

unionsrätten EBA bör därför tillämpa alla relevanta unionsregler, och när sådana regler fastställs i direktiv bör

myndigheten tillämpa den nationella rätten som införlivar dessa direktiv i den utsträckning som krävs enligt

unionsrätten, i syfte att åstadkomma en enhetlig tillämpning av rätten i hela unionen samtidigt som relevant

nationell rätt respekteras

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

114

SV

L 334/6

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

(28)

Om ett beslut av EBA grundar sig på eller har ett samband med befogenheterna för förhindrande och bekämpning

av penningtvätt och finansiering av terrorism och det rör finanssektorsaktörer eller behöriga myndigheter inom

Eiopas eller Esmas område, bör EBA kunna fatta det beslutet i samförstånd med Eiopa eller Esma i respektive fall

Eiopa och Esma bör, när de ger sina synpunkter, i varje enskilt fall beakta hur brådskande det aktuella beslutet är

och överväga att använda påskyndade beslutsförfaranden i linje med sina respektive internstyrningsregler

(29)

De europeiska tillsynsmyndigheterna bör ha infört särskilda rapporteringskanaler för att ta emot och hantera

information från en fysisk eller juridisk person som rapporterar om faktiska eller potentiella överträdelser,

lagmissbruk eller underlåtenhet att tillämpa unionsrätten De europeiska tillsynsmyndigheterna bör säkerställa att

det är möjligt att lämna den informationen anonymt eller konfidentiellt och säkert Den rapporterande personen bör

vara skyddad mot repressalier De europeiska tillsynsmyndigheterna bör lämna återkoppling till den rapporterande

personen

(30)

För att uppnå en harmoniserad tillsyn över den finansiella sektorn krävs vidare att tvister mellan behöriga

myndigheter i olika medlemsstater i gränsöverskridande situationer kan lösas på ett effektivt sätt De befintliga

tvistlösningsreglerna är inte helt tillfredsställande De bör därför anpassas så att de blir lättare att tillämpa

(31)

En viktig del av de europeiska tillsynsmyndigheternas arbete med konvergens i tillsynspraxis är att främja en

gemensam tillsynskultur i unionen Myndigheten får därför regelbundet fastställa upp till två prioriteringar som

är av relevans för hela unionen De behöriga myndigheterna bör beakta dessa prioriteringar när de utarbetar sina

arbetsprogram Tillsynsstyrelsen för varje europeisk tillsynsmyndighet bör diskutera de behöriga myndigheternas

relevanta verksamhet som ska utföras påföljande år och dra slutsatser med utgångspunkt i detta

(32)

Kommittéernas för inbördes utvärdering bör möjliggöra ingående analyser baserade på de granskade myndigheternas

självutvärderingar, följda av en bedömning av kommittén för inbördes utvärdering Medlemmar av en behörig

myndighet under granskning bör inte delta i utvärderingen i den mån den rör den berörda myndigheten i fråga

(33)

Erfarenheterna från de europeiska tillsynsmyndigheternas praktiska arbete har visat på fördelarna med stärkt

samordning inom vissa områden via tillfälliga grupper eller plattformar Denna förordning bör utgöra rättslig

grund för och stärka sådana arrangemang genom ett nytt verktyg, nämligen inrättandet av samordningsgrupper

Samordningsgrupperna bör främja enhetlighet i de behöriga myndigheternas tillsynspraxis, särskilt genom

utbyte av information och erfarenheter Det bör vara obligatoriskt för alla behöriga myndigheter att delta i dessa

samordningsgrupper och de behöriga myndigheterna bör ge nödvändig information till samordningsgrupperna Det

bör övervägas att inrätta samordningsgrupper närhelst de behöriga myndigheterna upptäcker ett samordningsbehov

mot bakgrund av en viss marknadsutveckling Sådana samordningsgrupper får inrättas inom alla områden som

omfattas av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 i inrättandeförordningarna

(34)

För ordnade och väl fungerande internationella finansiella marknader krävs det övervakning av beslut om

tredjeländers likvärdighet som har antagits av kommissionen Varje europeisk tillsynsmyndighet bör övervaka

utvecklingen inom reglering och tillsyn samt hur efterlevnaden kontrolleras i dessa tredjeländer Den bör göra

detta för att kontrollera huruvida kriterierna för dessa beslut och eventuella villkor i besluten fortfarande uppfylls

Varje europeisk tillsynsmyndighet bör överlämna en konfidentiell rapport om sin övervakning till kommissionen

en gång om året Varje europeisk tillsynsmyndighet bör i detta sammanhang även, när så är möjligt, upprätta

administrativa arrangemang med tredjeländers behöriga myndigheter för att få information för kontrolländamål

och för samordning av tillsynen Denna skärpta tillsynsordning bör säkerställa att tredjeländers likvärdighet blir

mer transparent, mer förutsägbar för de berörda tredjeländerna och mer enhetlig inom alla sektorer

(35)

ESRB:s företrädare i tillsynsstyrelsen bör lägga fram ESRB:s styrelses gemensamma syn med särskild inriktning på

den finansiella stabiliteten

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

115

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/7

(36)

För att säkerställa att lämplig expertis ligger till grund för beslut om åtgärder avseende förhindrande och

bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism måste en permanent intern kommitté inrättas i EBA

Den kommittén bör bestå av företrädare på hög nivå, från myndigheter och organ som ansvarar för att kontrollera

efterlevnaden av lagstiftningen om förhindrande och bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism,

med sakkunskaper och beslutsbefogenheter när det gäller att förhindra att det finansiella systemet används för

penningtvätt eller finansiering av terrorism I den kommittén bör även ingå företrädare på hög nivå från de

europeiska tillsynsmyndigheterna med sakkunskap om olika affärsmodeller och deras respektive sektorsspecifika

aspekter Den kommittén bör granska och bereda EBA:s beslut För att undvika dubbelarbete ska denna nya

kommitté ersätta den befintliga underkommitté för bekämpning av penningtvätt som inrättats under de europeiska

tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté Det bör vara möjligt för de europeiska tillsynsmyndigheterna att

lämna skriftliga synpunkter på alla den interna kommitténs utkast till beslut, som EBA:s tillsynsstyrelse vederbörligen

bör beakta innan den fattar sitt slutliga beslut

(37)

I överensstämmelse med målet om att skapa ett mer enhetligt och fungerande tillsynssystem i unionen för att

förhindra och bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism bör kommissionen, efter samråd med alla

berörda myndigheter och intressenter, göra en heltäckande bedömning av hur de särskilda uppgifter som rör

förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och som tilldelats EBA enligt denna

förordning utförs, hur de fungerar och hur ändamålsenliga de är I synnerhet bör bedömningen – i möjligaste

mån – återspegla erfarenheter som gjorts i situationer där EBA begär att en behörig myndighet ska: utreda

finanssektorsaktörers eventuella överträdelser av nationell rätt i den utsträckning denna rätt har införlivat direktiven

eller utnyttjar alternativ som beviljats medlemsstaterna enligt unionsrätten; överväga att införa sanktioner för den

berörda finanssektorsaktören för sådana överträdelser; eller överväga att anta ett individuellt beslut riktat till den

finanssektorsaktören med krav på att aktören vidtar alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter

enligt nationell rätt i den utsträckning som denna lagstiftning införlivar direktiven eller utnyttjar alternativ som

beviljats medlemsstaterna enligt unionsrätten Den bör på samma sätt återspegla sådana erfarenheter när EBA

tillämpar nationell rätt i den utsträckning som denna rätt införlivar direktiven eller utnyttjar alternativ som beviljats

medlemsstaterna enligt unionsrätten Kommissionen bör senast den 11 januari 2022 förelägga Europaparlamentet

och rådet denna bedömning som en del av den rapport som avses i artikel 65 i direktiv (EU) 2015/849 och,

om lämpligt, tillsammans med lagstiftningsförslag Fram till dess att denna bedömning har lagts fram bör de

befogenheter, som tilldelas EBA i artiklarna 9b, 17 6 och 19 4 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att förhindra

att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, betraktas som en provisorisk

lösning, i den mån de tillåter EBA att rikta begäranden till behöriga myndigheter om eventuella överträdelser av

nationell rätt eller tillåter EBA att tillämpa nationell rätt

(38)

För att konfidentialiteten i de europeiska tillsynsmyndigheternas arbete ska upprätthållas bör kravet på tystnadsplikt

även omfatta alla personer som direkt eller indirekt, permanent eller tillfälligt, tillhandahåller tjänster som har

anknytning till den berörda europeiska tillsynsmyndighetens uppdrag

(39)

Inrättande förordningarna samt de sektorsspecifika lagstiftningsakterna kräver att de europeiska

tillsynsmyndigheterna försöker upprätta effektiva administrativa arrangemang, däribland informationsutbyte, med

tredjeländers tillsynsmyndigheter Behovet av effektivt samarbete och informationsutbyte bör bli ännu större när

vissa av de europeiska tillsynsmyndigheterna, enligt denna ändringsförordning, får ett utökat och mer övergripande

ansvar för tillsynen över tredjeländers enheter och deras verksamhet Om de europeiska tillsynsmyndigheterna i det

sammanhanget behandlar personuppgifter, till exempel genom att skicka dem till länder utanför unionen, måste de

uppfylla kraven i förordning (EU) 2018/1725 Om det inte finns ett beslut om adekvat skyddsnivå eller lämpliga

skyddsåtgärder, till exempel inom ramen för sådana administrativa överenskommelser som avses i artikel 48 3 b

i förordning (EU) 2018/1725, får de europeiska tillsynsmyndigheterna utbyta personuppgifter med myndigheter

i tredjeländer med stöd av det undantag för situationer där det föreligger ett sådant allmänintresse som anges

i artikel 50 1 d i den förordningen och som särskilt gäller internationellt informationsutbyte mellan finansiella

tillsynsmyndigheter

(40)

I inrättandeförordningarna föreskrivs att de europeiska tillsynsmyndigheterna, i samarbete med ESRB, bör ta initiativ

till och samordna unionsomfattande stresstester för att bedöma finansiella instituts eller finansmarknadsaktörers

motståndskraft mot en negativ marknadsutveckling De bör även säkerställa att en enhetlig metod i möjligaste

mån tillämpas på nationell nivå för sådana tester Det bör när det gäller alla europeiska tillsynsmyndigheter även

förtydligas att behöriga myndigheters tystnadsplikt inte bör hindra dem från att överföra resultat av stresstester till

de europeiska tillsynsmyndigheterna för offentliggörande

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

116

SV

L 334/8

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

(41)

För att säkerställa en hög grad av konvergens inom tillsyn och godkännande av interna modeller i enlighet

med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (10) bör Eiopa på begäran kunna bistå de behöriga

myndigheterna i beslutet om godkännande av interna modeller

(42)

För att de europeiska tillsynsmyndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter avseende konsumentskydd bör de, i

tillämpliga fall, ha rätt att samordna behöriga myndigheters så kallade anonyma kundbesöksundersökningar

(43)

De europeiska tillsynsmyndigheterna bör ha tillräckligt med resurser och personal för att inom ramen för sina olika

befogenheter enligt denna förordning på ett effektivt sätt kunna bidra till en konsekvent, effektiv och ändamålsenlig

finansiell tillsyn Ytterligare befogenheter och arbetsuppgifter som tilldelas de europeiska tillsynsmyndigheterna bör

åtföljas av tillräckliga personalresurser och finansiella resurser

(44)

Beroende på hur omfattningen av den direkta tillsynen utvecklar sig kan det krävas att finansiella institut och

finansmarknadsaktörer som står under de europeiska tillsynsmyndigheternas direkta tillsyn måste ge ytterligare

bidrag på grundval av den relevanta europeiska tillsynsmyndighetens uppskattade utgifter

(45)

Bristande överensstämmelser i handelsuppgifters kvalitet, format, tillförlitlighet och kostnad inverkar negativt på

transparensen, investerarskyddet och marknadens effektivitet För att förbättra övervakning och rekonstruktion

av handelsuppgifter, sådana uppgifters enhetlighet och kvalitet och deras tillgång och tillgänglighet till en rimlig

kostnad i hela unionen för de berörda handelsplatserna infördes genom Europaparlamentets och rådets direktiv

2014/65/EU (11) en ny rättslig ram för datarapporteringstjänster, inbegripet auktorisation och tillsyn av leverantörer

av datarapporteringstjänster

(46)

Kvaliteten på handelsuppgifter och på behandling och tillhandahållande av sådana uppgifter, inklusive behandling

och tillhandahållande över gränserna, är av yttersta vikt för att uppnå huvudmålet med Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) nr 600/2014 (12), nämligen att stärka de finansiella marknadernas transparens

Tillhandahållandet av tjänster rörande grundläggande uppgifter är således avgörande för att användare ska kunna

få en överblick över handelsverksamheten på unionens finansiella marknader och för att de behöriga myndigheterna

ska få korrekt och heltäckande information om relevanta transaktioner

(47)

Uppgifter om handel är vidare ett allt viktigare verktyg för en effektiv efterlevnadskontroll av kraven i förordning

(EU) nr 600/2014 Med hänsyn till de gränsöverskridande aspekterna på datahantering, datakvalitet och behovet

av stordriftsfördelar och i syfte att undvika de negativa effekterna av potentiella skillnader på både datakvalitet

och den verksamhet som utförs av leverantörer av datarapporteringstjänster är det lämpligt och motiverat att

överföra auktorisations- och tillsynsbefogenheter i fråga om leverantörer av datarapporteringstjänster från behöriga

myndigheter till Esma, utom för de som omfattas av ett undantag, och att ange dessa befogenheter i förordning

(EU) nr 600/2014, vilket samtidigt möjliggör konsolidering av fördelarna av att sammanföra datarelaterad

kompetens i Esma

(48)

Icke-professionella investerare bör få tillräcklig information om potentiella risker när de beslutar att investera i ett

finansiellt instrument Unionens rättsliga ramar syftar till att minska risken för vilseledande försäljning där icke-

professionella investerare köper finansiella produkter som inte motsvarar deras behov eller förväntningar För detta

ändamål stärks i direktiv 2014/65/EU och förordning (EU) nr 600/2014 organisations- och affärsuppförandekraven,

så att värdepappersföretagen agerar i sina kunders bästa intresse Bland dessa krav ingår utökad riskinformation till

kunder, bättre bedömning av rekommenderade produkters lämplighet och en skyldighet att distribuera finansiella

instrument till den identifierade målmarknaden, med beaktande av faktorer som emittenters solvens Esma bör fullt

ut använda sin befogenhet att säkerställa konvergens i tillsynen och stödja de nationella myndigheterna i arbetet för

att uppnå en hög nivå på investerarskyddet och en ändamålsenlig övervakning av finansiella produkters risker

(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och

återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17 12 2009, s 1)

(11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av

direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12 6 2014, s 349)

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om

ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12 6 2014, s 84)

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

117

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/9

(49)

Det är viktigt att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv inlämning, sammanställning och analys av uppgifter och

ett ändamålsenligt och effektivt offentliggörande av uppgifter för att kunna göra beräkningar för att fastställa kraven

i regelverken för transparens före och efter handel samt för handelsskyldigheter, samt för att få referensuppgifter i

enlighet med förordning (EU) nr 600/2014 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (13)

Utöver de behöriga myndigheterna bör Esma således också få befogenhet att direkt samla in uppgifter från

marknadsaktörer när det gäller uppfyllandet av kraven på transparens före och efter handel, och att auktorisera

och övervaka leverantörer av datarapporteringstjänster

(50)

Genom att ge Esma denna befogenhet möjliggörs en central auktorisation och övervakning som innebär

att man lämnar den nuvarande situationen där flera handelsplatser, systematiska internhandlare, godkända

publiceringsarrangemang (APA) och tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (CTP) måste lämna

uppgifter till flera olika behöriga myndigheter och där uppgifterna först därefter lämnas till Esma Ett centralt

förvaltat system bör vara mycket fördelaktigt för marknadsaktörer när det gäller större datatransparens,

investerarskydd och marknadseffektivitet

(51)

Tilldelning av datainsamlings-, auktorisations- och övervakningsbefogenheter från de behöriga myndigheterna

till Esma är också centralt för andra uppgifter som Esma utför enligt förordning (EU) nr 600/2014, som

marknadsövervakning och Esmas befogenheter att tillfälligt ingripa

(52)

För att kunna utöva sina tillsynsbefogenheter i fråga om databehandling och tillhandahållande av uppgifter på ett

ändamålsenligt sätt bör Esma ha möjlighet att utföra utredningar och kontroller på plats Esma bör kunna påföra

sanktionsavgifter eller viten för att tvinga leverantörer av datarapporteringstjänster att upphöra med en överträdelse,

att lämna fullständiga och riktiga uppgifter som begärts av Esma eller att underkasta sig en utredning eller kontroll

på plats, och Esma bör också kunna påföra administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder när man

konstaterar att en person uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt förordning (EU) nr 600/2014

(53)

Finansiella produkter som använder kritiska referensvärden är tillgängliga i samtliga medlemsstater Sådana

referensvärden är därför väsentliga för de finansiella marknadernas funktion och den finansiella stabiliteten i

unionen Tillsynen över ett kritiskt referensvärde bör följaktligen bygga på en övergripande bild av de potentiella

effekterna, inte enbart i den medlemsstat där administratören är belägen och de medlemsstater där dess rapportörer

är belägna, utan i hela unionen Esma bör således utöva tillsyn över vissa kritiska referensvärden på unionsnivå För

att undvika dubbelarbete bör tillsyn över administratörer av kritiska referensvärden, inklusive eventuella icke-kritiska

referensvärden som de också administrerar, endast utövas av Esma

(54)

Eftersom administratörer av och rapportörer till kritiska referensvärden omfattas av striktare krav än

administratörer av och rapportörer till andra referensvärden bör fastställandet av referensvärden som kritiska

utföras av kommissionen eller begäras av Esma och kodifieras av kommissionen Eftersom de nationella behöriga

myndigheterna har bäst tillgång till uppgifter och information om de referensvärden de utövar tillsyn över, bör de

underrätta kommissionen eller Esma om de referensvärden som de anser uppfylla kriterierna för att vara kritiska

(55)

Förfarandet för att fastställa referensmedlemsstaten för sådana administratörer av referensvärden belägna i

tredjeländer som ansöker om erkännande i unionen är besvärligt och tidskrävande för både sökande aktörer och

nationella behöriga myndigheter Sökande kan försöka påverka detta fastställande i hopp om tillsynsarbitrage

Sådana administratörer av referensvärden kan på ett strategiskt sett välja rättsliga företrädare i en medlemsstat

där de bedömer att tillsynen är mindre strikt Genom ett harmoniserat tillvägagångssätt där Esma utgör behörig

myndighet för att erkänna administratörer av referensvärden från tredjeländer undviks dessa risker och även

kostnaderna för att fastställa referensmedlemsstaten samt för efterföljande tillsyn Genom Esmas roll som behörig

myndighet för erkända administratörer av referensvärden från tredjeländer fastställs Esma som motparten i unionen

för tillsynsorgan i tredjeländer, vilket gör det internationella samarbetet mer effektivt och ändamålsenligt

(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning)

och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG

och 2004/72/EG (EUT L 173, 12 6 2014, s 1)

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

118

SV

L 334/10

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

(56)

Många administratörer av referensvärden, om inte majoriteten av dem, är banker eller finansiella tjänsteföretag som

hanterar kundmedel För att inte undergräva unionens kamp mot penningtvätt eller finansiering av terrorism bör en

förutsättning för ingåendet av ett samarbetsavtal med en behörig myndighet inom ramen för en likvärdighetsordning

vara att landet för den behöriga myndigheten inte finns med i förteckningen över jurisdiktioner med sådana

strategiska brister i sina nationella ordningar för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering som utgör

ett betydande hot mot unionens finansiella system

(57)

Nästan samtliga referensvärden hänvisar till finansiella produkter som är tillgängliga i flera medlemsstater, om inte

hela unionen För att upptäcka risker relaterade till tillhandahållandet av referensvärden som kanske inte längre

är tillförlitliga eller representativa för den marknad eller ekonomiska verklighet de avser att mäta bör de behöriga

myndigheterna, däribland Esma, vid behov samarbeta med och biträda varandra

(58)

Det bör föreskrivas en rimlig period för inrättande av de nödvändiga arrangemangen för de delegerade akterna

och genomförandeakterna, för att ge de europeiska tillsynsmyndigheterna och andra berörda parter möjlighet att

tillämpa de regler som anges i denna förordning

(59)

Förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 600/2014, Europaparlamentets

och rådets förordningar (EU) 2016/101 1 (14) och (EU) 2015/8 47 (15) bör därför ändras i enlighet med detta

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE

Artikel 1

Ändringar av förordning (EU) nr 1093/2010

Förordning (EU) nr 1093/2010 ska ändras på följande sätt:

1

Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska agera enligt de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning och vara verksam

inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG, direktiv 2008/48/EG (*),

direktiv 2009/110/EG, förordning (EU) nr 575/2013 (**), direktiv 2013/36/EU (***), direktiv 2014/49/EU (****),

direktiv 2014/92/EU (*****), direktiv (EU) 2015/2366 (******) samt, i den mån dessa akter tillämpas på kredit- och

finansiella institut och de behöriga myndigheter som övervakar dem, inom ramen för de tillämpliga delarna av

direktiv 2002/65/EG, inbegripet alla direktiv, förordningar och beslut som grundas på dessa akter och alla framtida

rättsligt bindande unionsakter genom vilka myndigheten tilldelas uppgifter Myndigheten ska också agera i enlighet

med rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (*******)

Myndigheten ska också agera enligt de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning och vara

verksam inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (********) och för

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 (*********) i den mån det direktivet och den förordningen

tillämpas på finanssektorsaktörer och de behöriga myndigheter som övervakar dem Myndigheten ska endast för

det ändamålet utföra de uppgifter som rättsligt bindande unionsakter tilldelar den europeiska tillsynsmyndigheten

(Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) nr 1094/2010 (**********), eller den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och

marknadsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (***********)

När myndigheten utför sådana uppgifter ska den samråda med dessa europeiska tillsynsmyndigheter och hålla

dem underrättade om alla åtgärder som vidtas rörande en enhet som är ett finansinstitut enligt definitionen i

artikel 4 1 i förordning (EU) nr 1094/2010 eller en finansmarknadsaktör enligt definitionen i artikel 4 1 i förordning

(EU) nr 1095/2010

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella

instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU

och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29 6 2016, s 1)

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och

om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 141, 5 6 2015, s 1)

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

119

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/11

3 Myndigheten ska agera inom verksamhetsområdet för kreditinstitut, finansiella konglomerat, värdepappersföretag,

betalningsinstitut och e-penninginstitut när det gäller frågor som inte direkt omfattas av de lagstiftningsakter som

avses i punkt 2, inbegripet ärenden som rör företagsstyrning, revision och finansrapportering, med beaktande av

hållbara affärsmodeller och integrering av miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer, förutsatt att

det krävs sådana åtgärder för att säkerställa att dessa akter tillämpas på ett ändamålsenligt och enhetligt sätt

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal

och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, 22 5 2008, s 66)

(**) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för

kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27 6 2013, s 1)

(***) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva

verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av

direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176,

27 6 2013, s 338)

(****) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem

(EUT L 173, 12 6 2014, s 149)

(*****) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter

som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner

(EUT L 257, 28 8 2014, s 214)

(******) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster

på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt

förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23 12 2015,

s 35)

(*******) Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till

Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29 10 2013,

s 63)

(********) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att

förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism,

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande

av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG

(EUT L 141, 5 6 2015, s 73)

(*********) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som

ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 141,

5 6 2015, s 1)

(**********) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande

av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om

ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG

(EUT L 331, 15 12 2010, s 48)

(***********) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande

av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring

av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331,

15 12 2010, s 84) ”

b) Punkt 5 ska ändras på följande sätt:

i)

Första stycket ska ändras på följande sätt:

— Inledningen ska ersättas med följande:

”5 Myndighetens syfte ska vara att skydda allmänintresset genom att bidra till det finansiella systemets

stabilitet och effektivitet på kort, medellång och lång sikt, till förmån för unionens ekonomi, dess medborgare

och företag Myndigheten ska inom sina respektive behörighetsområden bidra till att”

— Leden e och f ska ersättas med följande:

”e) säkerställa att tagandet av kreditrisker och andra risker regleras och övervakas på lämpligt sätt,

f)

stärka kundskyddet och konsumentskyddet,”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

120

SV

L 334/12

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

— Följande led ska läggas till:

”g) stärka enhetligheten i tillsynspraxisen på den inre marknaden,

h) förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism ”

ii)

Andra stycket ska ersättas med följande:

”I detta syfte ska myndigheten bidra till att säkerställa en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillämpning

av de akter som avses i punkt 2 i denna artikel, främja enhetlighet i tillsynen och avge yttranden i enlighet med

artikel 16a till Europaparlamentet, rådet och kommissionen ”

iii) Fjärde stycket ska ersättas med följande:

”När myndigheten utför sina uppgifter, ska den handla självständigt, objektivt och på ett icke-diskriminerande

och transparent sätt i hela unionens intresse, och den ska, när så är relevant, respektera principen om

proportionalitet Myndigheten ska vara ansvarig och handla med integritet och den ska säkerställa att alla

berörda parter behandlas rättvist ”

iv) Följande stycke ska läggas till:

”Innehållet i och formen för myndighetens verksamhet och åtgärder, i synnerhet riktlinjer, rekommendationer,

yttranden, frågor och svar samt förslag till tillsynsstandarder och förslag till genomförandestandarder ska fullt

ut respektera tillämpliga bestämmelser i denna förordning och i de lagstiftningsakter som avses i punkt 2

Myndighetens verksamhet och åtgärder ska i den mån den är tillåten och relevant enligt dessa bestämmelser, i

enlighet med proportionalitetsprincipen, ta vederbörlig hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten hos

de inneboende riskerna hos den verksamhet som bedrivs av ett finansiellt institut, ett företag, en annan enhet

eller en finansiell verksamhet som påverkas av myndighetens verksamhet och åtgärder ”

c)

Följande punkt ska läggas till:

”6 Myndigheten ska inrätta en kommitté som ska vara en integrerad del av myndigheten och som ska fungera

rådgivande för myndigheten när det gäller hur dess agerande och åtgärder, i fullständig överensstämmelse med

tillämpliga regler, ska beakta särskilda skillnader som råder i sektorn avseende arten, omfattningen och komplexiteten

hos risker, avseende affärsmodeller och affärspraxis samt avseende de finansiella institutens och marknadernas

storlek, i den utsträckning sådana faktorer är relevanta för de regler som övervägs ”

2

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska ingå i ett europeiskt system för finansiell tillsyn (ESFS) ESFS huvudsakliga syfte ska vara att

se till att de regler som gäller för den finansiella sektorn genomförs på ett sätt som bevarar den finansiella stabiliteten

och som säkerställer förtroendet för det finansiella systemet som helhet samt ger effektivt och tillräckligt skydd för

kunder till och konsumenter av finansiella tjänster ”

b) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Enligt principen om lojalt samarbete i artikel 4 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska parterna

inom ESFS samarbeta i en anda av förtroende och med fullständig ömsesidig respekt, i synnerhet genom att se till

att lämpliga och tillförlitliga uppgifter utväxlas mellan dem och från myndigheten till Europaparlamentet, rådet och

kommissionen ”

c)

I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

”Utan att det påverkar nationella befogenheter ska hänvisningar i denna förordning till tillsyn innefatta all relevant

verksamhet som alla behöriga myndigheter ska utföra enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

121

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/13

3

Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

Myndigheternas ansvarighet

1 De myndigheter som avses i artikel 2 2 a–d ska vara ansvariga inför Europaparlamentet och rådet Europeiska

centralbanken ska vara ansvarig inför Europaparlamentet och rådet med avseende på utövandet av de tillsynsuppgifter

som den tilldelas genom förordning (EU) nr 1024/2013, i enlighet med den förordningen

2 I enlighet med artikel 226 i EUF-förordningen ska myndigheten fullt ut samarbeta med Europaparlamentet under en

sådan eventuell undersökning enligt den artikeln

3 Tillsynsstyrelsen ska anta en årsrapport om myndighetens verksamhet, inbegripet om utförandet av ordförandens

uppgifter, och ska senast den 15 juni varje år överlämna denna rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen,

revisionsrätten och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Rapporten ska offentliggöras

4 På Europaparlamentets begäran ska ordföranden delta i en utfrågning inför Europaparlamentet om myndighetens

prestationer En utfrågning ska äga rum minst en gång om året Ordföranden ska, på begäran, göra ett uttalande inför

Europaparlamentet och besvara alla eventuella frågor från dess ledamöter

5 Ordföranden ska, på begäran och minst 15 dagar före det uttalande som avses i punkt 4, skriftligen rapportera om

myndighetens verksamhet till Europaparlamentet

6 Förutom de uppgifter som avses i artiklarna 11–18, 20 och 33, ska rapporten även innehålla alla relevanta uppgifter

som Europaparlamentet begär på ad hoc-basis

7 Myndigheten ska svara muntligt eller skriftligt på frågor som Europaparlamentet eller rådet riktar till den, inom fem

veckor från mottagandet

8 På begäran ska ordföranden hålla konfidentiella muntliga diskussioner inom stängda dörrar med ordföranden, vice

ordförandena och samordnarna för Europaparlamentets ansvariga utskott Alla deltagare ska respektera kraven om

tystnadsplikt

9 Utan att det påverkar dess konfidentialitetsskyldigheter som härrör från deltagande i internationella fora ska

myndigheten på begäran informera Europaparlamentet om sitt bidrag till en enhetlig, gemensam, konsekvent och effektiv

representation av unionens intressen i sådana internationella fora ”

4

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)

Led 1 ska ersättas med följande:

”1 finansiellt institut: företag som omfattas av reglering och tillsyn enligt någon av de unionsrättsakter som avses i

artikel 1 2 ”

b) Följande led ska införas:

”1a finanssektorsaktör: en enhet som avses i artikel 2 i direktiv (EU) 2015/849 som är antingen ett finansiellt

institut enligt definitionen i led 1 i den här artikeln eller i artikel 4 1 i förordning (EU) nr 1094/2010 eller en

finansmarknadsaktör enligt definitionen i artikel 4 1 i förordning (EU) nr 1095/2010 ”

c)

Led 2 ska ersättas med följande:

”2 behöriga myndigheter:

i)

behöriga myndigheter enligt definitionerna i artikel 4 1 40 i förordning (EU) nr 575/2013, inbegripet

Europeiska centralbanken när det gäller frågor som rör de uppgifter som den ges genom förordning

(EU) nr 1024/2013,

ii)

när det gäller direktiv 2002/65/EG, de myndigheter och organ som har behörighet att säkerställa att

finansiella institut uppfyller kraven i det direktivet,

iii) när det gäller direktiv (EU) 2015/849, de myndigheter och organ som utövar tillsyn över finanssektorsaktörer

och som har ansvar för att säkerställa att dessa uppfyller kraven i det direktivet,

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

122

SV

L 334/14

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

iv) när det gäller system för garanti av insättningar, organ som förvaltar ett system för garanti av insättningar

enligt direktiv 2014/49/EU, eller, om det är ett privat företag som står för verksamheten i ett system

för garanti av insättningar, den offentliga myndighet som utövar tillsynen över de systemen, enligt det

direktivet, och relevanta administrativa myndigheter enligt vad som anges i det direktivet,

v)

när det gäller Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (*) och Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) nr 806/2014 (**), de resolutionsmyndigheter som utsetts i enlighet med artikel 3 i direktiv

2014/59/EU, Gemensamma resolutionsnämnden, som inrättats genom förordning (EU) nr 806/2014 samt

rådet och kommissionen vad gäller vidtagande av åtgärder enligt artikel 18 i förordning (EU) nr 806/2014,

utom om de utför skönsmässiga bedömningar eller gör policyval,

vi) behöriga myndigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU (***), Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) 2015/751 (****), direktiv (EU) 2015/2366, Europaparlamentets

och rådets direktiv 2009/110/EG (*****), och i och Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) nr 260/2012 (******),

vii) organ och myndigheter enligt artikel 20 i direktiv 2008/48/EG

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för

återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv

82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG,

2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets

och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12 6 2014, s 190)

(**) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av

enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag

inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring

av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30 7 2014, s 1)

(***) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/ЕU av den 4 februari 2014 om konsumentkreditavtal

som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning

(EU) nr 1093/2010 (EUT L 60, 28 2 2014, s 34)

(****) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/751 av den 29 april 2015 om förmedlingsavgifter

för kortbaserade betalningstransaktioner (EUT L 123, 19 5 2015, s 1)

(*****) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta

och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om

ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG

(EUT L 267, 10 10 2009, s 7)

(******) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 av den 14 mars 2012 om antagande av

tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning

(EG) nr 924/2009 (EUT L 94, 30 3 2012, s 22) ”

5

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Led a ska ersättas med följande:

”a) Att på grundval av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 bidra till upprättandet av gemensamma

standarder och metoder av hög kvalitet för reglering och tillsyn, särskilt genom att utarbeta förslag

till tekniska genomförandestandarder och tillsynsstandarder, riktlinjer, rekommendationer och andra

åtgärder, inbegripet yttranden ”

ii)

Led aa ska ersättas med följande:

”aa) Att utarbeta och hålla uppdaterad en unionshandbok för tillsynen av finansiella institut i unionen som

beskriver bästa tillsynspraxis samt metoder och processer av hög kvalitet och, bland annat, beaktar

förändringar i affärspraxis och affärsmodeller och de finansiella institutens och marknadernas storlek ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

123

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/15

iii) Följande led ska införas:

”ab) Att utarbeta och hålla uppdaterad en unionshandbok för resolution av finansiella institut i unionen

som beskriver bästa praxis samt metoder och processer av hög kvalitet för resolution, med beaktande

av Gemensamma resolutionsnämndens arbete och förändringar i affärspraxis och affärsmodeller och de

finansiella institutens och marknadernas storlek ”

iv) Led b ska ersättas med följande:

”b) Att bidra till en konsekvent tillämpning av rättsligt bindande unionsakter, särskilt genom att bidra

till en gemensam tillsynskultur, säkerställa konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillämpning av de

lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2, förebygga tillsynsarbitrage, främja och övervaka oberoende i

tillsynsverksamheten, medla och lösa tvister mellan behöriga myndigheter, säkerställa en verkningsfull

och enhetlig tillsyn av finansiella institut och inbördes överensstämmelse i tillsynskollegiernas verksamhet

samt vidta åtgärder bland annat i krissituationer ”

v)

Leden e–h ska ersättas med följande:

”e) Att organisera och genomföra inbördes utvärderingar av behöriga myndigheter, och i detta sammanhang

utfärda riktlinjer och rekommendationer samt fastställa bästa praxis för att uppnå mer enhetliga

tillsynsresultat

f)

Att övervaka och bedöma marknadens utveckling inom sitt behörighetsområde, om relevant även

utveckling som rör trender för krediter, i synnerhet krediter till hushåll och små och medelstora företag,

och trender för innovativa finansiella tjänster med vederbörligt beaktande av utvecklingen rörande

miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer

g)

Att genomföra marknadsanalyser för att ge vägledning till utförandet av myndighetens arbetsuppgifter

h)

Att, om det relevant, främja skyddet av insättare, konsumenter och investerare, särskilt i fråga om brister

i ett gränsöverskridande sammanhang och med beaktande av relaterade risker ”

vi) Följande led ska införas:

”ia) Att bidra till upprättandet av en gemensam strategi för finansiella uppgifter inom unionen ”

vii) Följande led ska införas:

”ka) Att på sin webbplats offentliggöra, och regelbundet uppdatera, alla tekniska tillsynsstandarder, tekniska

genomförandestandarder, riktlinjer, rekommendationer och frågor och svar för varje lagstiftningsakt som

avses i artikel 1 2, inbegripet översikter som gäller läget för pågående arbete och planerad tidpunkt för

antagande av förslag till tekniska tillsynsstandarder och förslag till tekniska genomförandestandarder ”

viii) Följande led ska läggas till:

”l) Att bidra till att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism,

inbegripet genom att främja en konsekvent, effektiv och ändamålsenlig tillämpning av lagstiftningsakter

som avses i artikel 1 2 i den här förordningen, artikel 1 2 i förordning (EU) nr 1094/2010 och artikel 1 2 i

förordning (EU) nr 1095/2010, vad gäller förhindrande av att det finansiella systemet används för

penningtvätt eller finansiering av terrorism ”

b) I punkt 1a ska led b ersättas med följande:

”b) med beaktande av det övergripande målet att säkerställa finansiella institutens säkerhet och sundhet, ta full

hänsyn till olika typer av finansiella institut och finansiella instituts storlek och affärsmodeller, och”

c)

I punkt 1a ska följande led läggas till:

”c) beakta tekniska innovationer, innovativa och hållbara affärsmodeller och integrering av miljöfaktorer, sociala

faktorer och bolagsstyrningsfaktorer ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

124

SV

L 334/16

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

d) Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)

Följande led ska införas:

”ca) utfärda rekommendationer som fastställs i artikel 29a,”

ii)

Följande led ska införas:

”da) utfärda varningar i enlighet med artikel 9 3,”

iii) Led g ska ersättas med följande:

”g) avge yttranden till Europaparlamentet, rådet eller kommissionen i enlighet med artikel 16a,”

iv) Följande led ska införas:

”ga) utfärda svar på frågor som föreskrivs i artikel 16b,

gb) vidta åtgärder i enlighet med artikel 9c,”

e)

Punkt 2a ska ersättas med följande:

”3 När myndigheten utför de uppgifter som avses i punkt 1 och utövar de befogenheter som avses i punkt 2 ska

den agera med utgångspunkt i och inom ramarna för regelverket samt ta vederbörlig hänsyn till principerna om

proportionalitet, när så är relevant, och bättre lagstiftning, inbegripet resultaten av analysen av kostnader och fördelar

i enlighet med denna förordning

De öppna offentliga samråd som avses i artiklarna 10, 15, 16 och 16a ska genomföras så brett som möjligt för att

säkerställa en metod som inkluderar alla berörda parter och ska ge berörda parter rimlig tid att svara Myndigheten

ska offentliggöra en sammanfattning av de berörda parternas synpunkter och en översikt över hur information och

synpunkter som samlats in från samrådet användes i ett förslag till teknisk tillsynsstandard och i ett förslag till teknisk

genomförandestandard ”

6

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Led a ska ersättas med följande:

”a) samla in uppgifter om, analysera och rapportera om konsumenttrender, såsom utvecklingen av kostnader

och avgifter för finansiella tjänster och produkter till privatpersoner i medlemsstaterna,”

ii)

Följande led ska införas:

”aa) göra djupgående tematiska granskningar av marknadsbeteenden och bygga upp en gemensam bild av

praxis på marknaderna, i syfte att identifiera potentiella problem och att analysera deras effekter,

ab) utveckla riskindikatorer för icke-professionella investerare för att utan onödigt dröjsmål upptäcka möjliga

upphov till skada för konsumenterna,”

iii) Följande led ska läggas till:

”e) bidra till likvärdiga konkurrensvillkor på den inre marknaden, där konsumenter och andra användare av

finansiella tjänster har rättvis tillgång till finansiella tjänster och produkter,

f)

främja den fortsatta utvecklingen när det gäller reglering och tillsyn, vilket skulle kunna underlätta en

djupare harmonisering och integration på unionsnivå,

g)

samordna behöriga myndigheters anonyma kundbesöksundersökningar, i tillämpliga fall ”

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska övervaka nya och befintliga former av finansiell verksamhet och får anta riktlinjer och

rekommendationer för att främja säkra och sunda marknader och en enhetlig och effektiv reglerings- och

tillsynspraxis ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

125

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/17

c)

Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

”4 Myndigheten ska inrätta en kommitté för konsumentskydd och finansiell innovation, som ska vara en integrerad

del av myndigheten och omfatta alla relevanta behöriga myndigheter och myndigheter med ansvar för konsumentskydd

i syfte att stärka konsumentskyddet, samordna regleringen och tillsynen av ny eller innovativ finansiell verksamhet

och bistå med råd som myndigheten ska lägga fram för Europaparlamentet, rådet och kommissionen Myndigheten

ska samarbeta nära med Europeiska dataskyddsstyrelsen inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) 2016/679 (*) för att undvika duplicering, inkonsekvenser och rättsosäkerhet på området för dataskydd

Myndigheten får också bjuda in nationella dataskyddsmyndigheter som observatörer i kommittén

5 Myndigheten får tillfälligt förbjuda eller begränsa marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa finansiella

produkter, instrument eller verksamheter som kan orsaka avsevärd finansiell skada för kunder eller konsumenter

eller som hotar finansmarknadernas funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella

system i de fall och på de villkor som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 eller, om så krävs i en

krissituation, i enlighet med artikel 18 och på de villkor som anges där

Myndigheten ska se över det beslut som avses i första stycket med lämpliga mellanrum, dock minst en gång var sjätte

månad Efter minst två på varandra följande förlängningar och på grundval av lämplig analys för att bedöma effekten

på kunden eller konsumenten får myndigheten besluta om en årlig förlängning av förbudet

En medlemsstat får begära att myndigheten omprövar sitt beslut I sådana fall ska myndigheten i enlighet med det

förfarande som anges i artikel 44 1 andra stycket besluta huruvida den vidhåller det beslutet

Myndigheten får också bedöma om det finns behov av förbud mot eller begränsningar av vissa former av finansiell

verksamhet eller praxis och, om ett sådant behov föreligger, underrätta kommissionen och de behöriga myndigheterna

för att underlätta antagandet av sådana förbud eller begränsningar

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer

med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande

av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4 5 2016, s 1) ”

7

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 9a

Särskilda uppgifter som rör förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

1 Myndigheten ska inom sina respektive behörighetsområden spela en ledande, samordnande och övervakande roll

för att främja integritet, transparens och säkerhet i det finansiella systemet genom att anta åtgärder för att förhindra och

bekämpa att det systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism I linje med proportionalitetsprincipen får

dessa åtgärder inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i denna förordning och i de lagstiftningsakter som

avses i artikel 1 2 och ska vederbörligen beakta riskernas art, omfattning och komplexitet, samt finanssektorsaktörernas

och marknadernas affärspraxis, affärsmodeller och storlek Dessa åtgärder ska innefatta följande:

a)

Samla in information från behöriga myndigheter om svagheter som har upptäckts under pågående tillsyn och

tillståndsförfaranden avseende finanssektorsaktörers processer och förfaranden, styrformer, duglighet och lämplighet,

förvärv av kvalificerade innehav, affärsmodeller och verksamhet i syfte att förhindra och bekämpa penningtvätt och

finansiering av terrorism samt om de åtgärder som behöriga myndigheter vidtagit som svar på dessa materiella

svagheter som påverkar en eller flera krav i lagstiftningsakterna som avses i artikel 1 2 i den här förordningen,

artikel 1 2 i förordning (EU) nr 1094/2010 och artikel 1 2 i förordning (EU) nr 1095/2010 samt nationell rätt som

införlivar dem, med hänsyn till förhindrande och bekämpning av att det finansiella systemet används för penningtvätt

eller finansiering av terrorism, nämligen

i)

en finanssektorsaktörs överträdelse eller en potentiell överträdelse av sådana krav,

ii)

en finanssektorsaktörs olämpliga eller ineffektiva tillämpning av sådana krav, eller

iii) en finanssektorsaktörs olämpliga eller ineffektiva tillämpning av sina interna riktlinjer och förfaranden när det

gäller uppfyllandet av sådana krav

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

126

SV

L 334/18

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

Behöriga myndigheter ska utöver sina eventuella skyldigheter enligt artikel 35 i denna förordning tillhandahålla all

sådan information till myndigheten och ska i god tid underrätta myndigheten om eventuella förändringar som rör

denna information Myndigheten ska ha ett nära samarbete med EU:s finansunderrättelseenheter (FIU) som avses i

direktiv (EU) 2015/849, och respektera deras ställning och skyldigheter, och inte skapa onödigt dubbelarbete

De behöriga myndigheterna får, i enlighet med nationell rätt, dela eventuell ytterligare information som de anser

vara relevant för att förhindra och motverka att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering

av terrorism i den centrala databas som avses i punkt 2

b)

Noggrant samordna sitt arbete och, om så är lämpligt, utbyta information med behöriga myndigheter, bland

annat Europeiska centralbanken vad gäller frågor som rör de uppgifter som den tilldelats genom förordning

(EU) nr 1024/2013 och med myndigheter som anförtrotts det offentliga uppdraget att utöva tillsyn över de ansvariga

enheter som avses i artikel 2 1 1 och 2 1 2 i direktiv (EU) 2015/849 samt med FIU, varvid FIU:s ställning och

skyldigheter enligt direktiv (EU) 2015/849 respekteras

c)

Utarbeta gemensamma riktlinjer och standarder för förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering

av terrorism inom finanssektorn och verka för att dessa genomförs konsekvent, i synnerhet genom att utarbeta förslag

till tekniska tillsynsstandarder och genomförandestandarder, i linje med de uppdrag som fastställs i de rättsakter som

avses i artikel 1 2, riktlinjer, rekommendationer och andra åtgärder, bland annat yttranden, vilka ska vara grundade

på de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2

d)

Bistå behöriga myndigheter, i enlighet med deras specifika önskemål

e)

Övervaka marknadsutvecklingen och bedöma sårbarheter och risker i banksektorn med avseende på penningtvätt

och finansiering av terrorism

Senast den 31 december 2020 ska myndigheten utarbeta ett förslag till tekniska tillsynsstandarder för fastställande av

svagheter, som avses i första stycket a inbegripet motsvarande situationer där svagheter kan förekomma, svagheternas

väsentlighet och det praktiska genomförandet av myndighetens informationsinsamling samt vilken typ av information som

ska tillhandahållas enligt första stycket a Vid utarbetandet av dessa tekniska standarder ska myndigheten beakta mängden

av information som ska tillhandahållas och behovet av att undvika dubbelarbete Den ska också fastställa arrangemang

för att säkerställa effektivitet och sekretess

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses

i andra stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14

2 Myndigheten ska upprätta och hålla uppdaterad en central databas med information som samlas in enligt punkt 1 a

Myndigheten ska säkerställa att den informationen analyseras och görs tillgänglig för behöriga myndigheter på grundval av

behovsenlig behörighet och konfidentialitet Myndigheten får, när så är lämpligt, till den berörda medlemsstatens nationella

rättsliga myndigheter och behöriga myndigheter i enlighet med nationella processuella regler, överlämna bevisning som

den förfogar över och som kan leda till rättsliga förfaranden Myndigheten får, om så är lämpligt, överlämna bevisning till

Europeiska åklagarmyndigheten om bevisningen gäller överträdelser över vilka Europeiska åklagarmyndigheten utövar

eller kan utöva befogenheter i enlighet med rådets förordning (EU) 2017/1939 (*)

3 De behöriga myndigheterna får rikta motiverade begäranden till myndigheten för att erhålla information om

finanssektorsaktörer som är relevanta för deras tillsynsverksamhet för att förhindra att det finansiella systemet används

för penningtvätt eller finansiering av terrorism Myndigheten ska bedöma dessa begäranden och inom rimlig tid och på

grundval av principen om behovsenlig behörighet lämna den information som de behöriga myndigheterna begär Om

myndigheten inte lämnar den begärda informationen ska den underrätta den begärande behöriga myndigheten och förklara

varför informationen inte lämnas Myndigheten ska underrätta den behöriga myndigheten eller varje annan myndighet eller

institution som ursprungligen lämnade den begärda informationen om den begärande behöriga myndighetens identitet,

den berörda finanssektorsaktörens identitet, motivet till begäran om information och om informationen har lämnats

ut Dessutom ska myndigheten analysera informationen för att på eget initiativ dela sådan information med behöriga

myndigheter som är relevant för deras tillsynsverksamhet när det gäller att förhindra att det finansiella systemet används för

penningtvätt eller finansiering av terrorism Om den delar sådan information ska den underrätta den behöriga myndighet

som ursprungligen lämnade informationen Den ska också genomföra analyser på aggregerad nivå för det yttrande den

är skyldig att tillhandahålla i enlighet med artikel 6 5 i direktiv (EU) 2015/849

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

127

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/19

Senast den 31 december 2020 ska myndigheten utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder som specificerar hur

informationen analyseras och görs tillgänglig för behöriga myndigheter på grundval av behovsenlig behörighet och

konfidentialitet

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses

i andra stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14

4 Myndigheten ska främja enhetlighet i de tillsynsprocesser som avses i direktiv (EU) 2015/849, inbegripet genom att

genomföra regelbundna inbördes utvärderingar och utfärda därtill relaterade rapporter och uppföljningsåtgärder i enlighet

med artikel 30 i denna förordning Myndigheten bör, när den utför sådana översyner i enlighet med artikel 30 i denna

förordning, ta hänsyn såväl till relevanta utvärderingar, bedömningar eller rapporter från internationella organisationer

och mellanstatliga organ med befogenhet när det gäller att förhindra och bekämpa penningtvätt eller finansiering av

terrorism som till kommissionens tvåårsrapport enligt artikel 6 i direktiv (EU) 2015/849 och den riskbedömning som

medlemsstaten genomfört enligt artikel 7 i det direktivet

5 Myndigheten ska, med de behöriga myndigheternas deltagande genomföra riskbedömningar av de behöriga

myndigheternas strategier, förmåga och resurser för att ta itu med de största nya riskerna i fråga om penningtvätt och

finansiering av terrorism på unionsnivå i enlighet med vad som fastställs i den överstatliga riskbedömningen Den ska

framför allt genomföra dessa riskbedömningar för att lämna det yttrande som den är skyldig att tillhandahålla enligt

artikel 6 5 i direktiv (EU) 2015/849 Myndigheten ska genomföra riskbedömningarna på grundval av den information

som den har tillgång till, inklusive inbördes utvärderingar i enlighet med artikel 30 i denna förordning, den analys den

har genomfört på grundval av aggregerade uppgifter som samlats in till den centrala databasen enligt punkt 2 i den

här artikeln, relevanta utvärderingar, bedömningar eller rapporter som utarbetats av internationella organisationer och

mellanstatliga organ med befogenhet inom området förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism samt de

nationella riskbedömningar som medlemsstaterna har utarbetat enligt artikel 7 i direktiv (EU) 2015/849 Myndigheten

ska göra riskbedömningarna tillgängliga för alla behöriga myndigheter

Vid tillämpning av första stycket i denna punkt ska myndigheten, genom den interna kommitté som inrättats enligt punkt

7 i denna artikel, utveckla och tillämpa metoder för att möjliggöra en objektiv bedömning samt en enhetlig översyn av

hög kvalitet av bedömningarna och tillämpningen av metoden och för att säkerställa lika villkor Den interna kommittén

ska genomföra översynen av riskbedömningarnas kvalitet och enhetlighet Den ska utarbeta utkast till riskbedömningar

som ska antas av tillsynsstyrelsen i enlighet med artikel 44

6 I fall där det finns tydliga indikationer från tillförlitliga källor på att finanssektorsaktörerna har underlåtit att uppfylla

de krav som fastställs i direktiv (EU) 2015/849, och om dessa fall har en gränsöverskridande dimension med tredjeländer

ska myndigheten vid behov ha en ledande roll när det gäller att underlätta samarbetet mellan de behöriga myndigheterna

i unionen och de berörda myndigheterna i tredjeländer Denna roll bör inte inverka på de normala kontakterna mellan

behöriga myndigheter och myndigheterna i tredjeland

7 Myndigheten ska inrätta en permanent intern kommitté för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

för att samordna åtgärder i syfte att förhindra och bekämpa att det finansiella systemet används för penningtvätt eller

finansiering av terrorism och för att, i enlighet med förordning (EU) 2015/847 och direktiv (EU) 2015/849, utarbeta alla

utkast till beslut som ska fattas av myndigheten i enlighet med artikel 44 i den här förordningen

8 Kommittén som avses i punkt 7 ska bestå av företrädare på hög nivå från myndigheter och organ i alla medlemsstater

som är behöriga att säkerställa efterlevnad från finanssektorsaktörernas sida av förordning (EU) 2015/847 och direktiv

(EU) 2015/849, med sakkunskaper och beslutsbefogenheter när det gäller att förhindra att det finansiella systemet används

för penningtvätt eller finansiering av terrorism, samt företrädare på hög nivå med sakkunskaper om olika affärsmodeller

och sektoriella särdrag från den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten)

och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) Företrädarna på hög nivå

för myndigheten och de andra europeiska tillsynsmyndigheterna ska delta i kommitténs möten utan rösträtt Dessutom ska

kommissionen, Europeiska systemrisknämnden och Europeiska centralbankens tillsynsnämnd utnämna varsin företrädare

på hög nivå som ska delta i möten i den kommittén som observatörer Ordförande i den kommittén ska väljas av och från

den kommitténs röstberättigade ledamöter

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

128

SV

L 334/20

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

Varje institut, myndighet och organ som avses i första stycket ska utnämna en suppleant från sin personal, som kan

ersätta ledamoten när den personen är förhindrad att närvara Medlemsstater där mer en myndighet har befogenhet

när det gäller att säkerställa efterlevnad av direktiv (EU) 2015/849 för finanssektorsaktörer får utnämna en företrädare

för varje behörig myndighet Oberoende av hur många behöriga myndigheter som är företrädda under mötet ska varje

medlemsstat ha en röst Den kommittén får inrätta interna arbetsgrupper för särskilda aspekter av dess arbete i syfte

att ta fram utkast till kommitténs beslut Dessa grupper ska vara öppna för personal från alla behöriga myndigheter

som finns representerade i den kommittén och från myndigheten, den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska

försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och

marknadsmyndigheten)

9 Myndigheten, den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och

den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) får när som helst lämna

in skriftliga synpunkter om kommitténs utkast till beslut som avses i punkt 7 i denna artikel Tillsynsnämnden ska

vederbörligen beakta dessa synpunkter innan den fattar sitt slutgiltiga beslut Om ett utkast till beslut grundas på eller är

kopplat till de befogenheter som myndigheten har tilldelats enligt artikel 9b, 17 eller 19 och rör

a)

finansinstitut enligt definitionen i artikel 4 1 förordning (EU) nr 1094/2010 eller någon av de behöriga myndigheter

som övervakar dem, eller

b) finansmarknadsaktörer enligt definitionen i artikel 4 1 i förordning (EU) nr 1095/2010 eller någon av de behöriga

myndigheter som övervakar dem

får myndigheten endast fatta beslut i samförstånd med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings-

och tjänstepensionsmyndigheten), i fråga om led a, eller med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska

värdepappers- och marknadsmyndigheten), i fråga om led b Den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska

försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) eller den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och

marknadsmyndigheten) ska lämna sina synpunkter till myndigheten inom 20 dagar från och med dagen för det utkast till

beslut av kommittén som avses i punkt 7 Om de inte lämnar några synpunkter till myndigheten inom 20 dagar och inte

heller på vederbörligt sätt begär förlängning för lämnande av sådana synpunkter ska samförstånd antas föreligga

Artikel 9b

Begäran om utredning som rör förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

1 I ärenden som rör förhindrande och bekämpning av att det finansiella systemet används för penningtvätt och

finansiering av terrorism i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 får myndigheten, om den har indikationer på väsentliga

överträdelser, begära att en sådan behörig myndighet som avses i artikel 4 2 iii: a) utreder eventuella överträdelser av

unionsrätten och, om unionsrätten i fråga utgörs av direktiv eller uttryckligen ger medlemsstaterna rätt att utnyttja olika

alternativ, överträdelser av nationell rätt i den mån den införlivar direktiv eller utnyttjar de alternativ som medlemsstaterna

beviljats genom unionsrätten, från en finanssektorsaktörs sida; och b) överväga att påföra den aktören sanktioner med

avseende på sådana överträdelser Vid behov får myndigheten också begära att en sådan behörig myndighet som avses

i artikel 4 2 iii överväger att anta ett enskilt beslut riktat till den finanssektorsaktören som ålägger den att vidta alla

nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt direkt tillämplig unionsrätt, eller enligt nationell rätt i den

mån den införlivar direktiv eller utnyttjar alternativ som medlemsstaterna beviljats genom unionsrätten, däribland även

att upphöra att tillämpa viss praxis De begäranden som avses i denna punkt får inte förhindra pågående tillsynsarbete

som utförs av de behöriga myndigheter som begäran riktas till

2 Den behöriga myndigheten ska rätta sig efter en begäran som riktas till den i enlighet med punkt 1 och så snart som

möjligt och senast inom tio arbetsdagar underrätta myndigheten om de åtgärder som den har vidtagit eller avser att vidta

i detta avseende

3 Utan att det påverkar kommissionens befogenheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget ska artikel 17 i denna förordning

tillämpas om en behörig myndighet inte informerar myndigheten inom tio arbetsdagar om de åtgärder den har vidtagit

eller har för avsikt att vidta för att följa punkt 2 i den här artikeln

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

129

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/21

Artikel 9c

Skrivelser om att inte vidta åtgärder

1 Myndigheten ska endast vidta åtgärderna som avses i punkt 2 i denna artikel under exceptionella omständigheter

när den anser att tillämpningen av en av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 eller av någon delegerad akt eller

genomförandeakt som baseras på dessa lagstiftningsakter ger upphov till betydande problem, av något av följande skäl:

a)

Myndigheten anser att det finns bestämmelser i akten som kan stå i direkt strid med en annan relevant akt

b) Om akten är en sådan lagstiftningsakt som avses i artikel 1 2 och avsaknaden av delegerade akter eller

genomförandeakter för att komplettera eller specificera akten i fråga ger upphov till befogat tvivel gällande de rättsliga

följderna av lagstiftningsakten eller en korrekt tillämpning av den

c)

Avsaknaden av riktlinjer och rekommendationer enligt artikel 16 innebär praktiska problem avseende tillämpningen

av lagstiftningsakten i fråga

2 I de fall som avses i punkt 1 ska myndigheten till de behöriga myndigheterna och kommissionen översända en skriftlig

detaljerad redogörelse för de problem den anser finnas

I de fall som avses i punkt 1 a och b ska myndigheten till kommissionen lämna ett yttrande om eventuella åtgärder den

finner lämpliga, i form av ett nytt lagstiftningsförslag eller ett förslag till en ny delegerad akt eller genomförandeakt och

om hur brådskande frågan enligt myndighetens mening är Myndigheten ska offentliggöra sitt yttrande

I det fall som avses i punkt 1 c i denna artikel ska myndigheten så snart som möjligt utvärdera behovet av att anta relevanta

riktlinjer eller rekommendationer i enlighet med artikel 16

Myndigheten ska handla snabbt, framför allt med målet att bidra till förhindrande av de problem som avses i punkt 1,

närhelst det är möjligt

3 Om det är nödvändigt i de fall som avses i punkt 1 och i väntan på antagande och tillämpning av nya åtgärder till följd

av de steg som avses i punkt 2 ska myndigheten avge yttranden avseende särskilda bestämmelser i de akter som avses i

punkt 1 i syfte att sprida konsekvent, effektiv och ändamålsenlig praxis för tillsyn och efterlevnad samt gemensam, enhetlig

och konsekvent tillämpning av unionsrätten

4 Om myndigheten, på grundval av den information den mottar, i synnerhet från behöriga myndigheter, anser att

någon av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 eller en delegerad akt eller genomförandeakt som är baserad på dessa

lagstiftningsakter ger upphov till betydande exceptionella problem med avseende på marknadens förtroende, konsument-,

kund- eller investerarskydd, de finansiella marknadernas eller varumarknadernas funktion och integritet, eller stabiliteten

i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen, ska den utan onödigt dröjsmål sända en skrivelse med en detaljerad

redogörelse till de behöriga myndigheterna och kommissionen för de problem den anser finnas Myndigheten får lämna ett

yttrande till kommissionen om eventuella åtgärder den finner lämpliga, i form av ett lagstiftningsförslag eller ett förslag till

en ny delegerad akt eller genomförandeakt och om hur brådskande frågan är Myndigheten ska offentliggöra sitt yttrande

(*) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande

av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31 10 2017, s 1) ”

8

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Första stycket ska ersättas med följande:

”1 Om Europaparlamentet och rådet, i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget, till kommissionen delegerar

befogenheten att anta tekniska tillsynsstandarder med hjälp av delegerade akter, för att sörja för en konsekvent

harmonisering inom de områden som särskilt anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 i denna

förordning, får myndigheten utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder Myndigheten ska överlämna sina

förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen för antagande Myndigheten ska samtidigt översända

dessa tekniska tillsynsstandarder för kännedom till Europaparlamentet och rådet ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

130

SV

L 334/22

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

ii)

Tredje stycket ska ersättas med följande:

”Innan förslagen lämnas till kommissionen ska myndigheten ha genomfört öppna offentliga samråd om

förslagen till tekniska tillsynsstandarder och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana

samråd och analyser inte alls står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska

tillsynsstandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är Myndigheten ska även begära råd från den

bankintressentgrupp som avses i artikel 37 ”

iii) Fjärde stycket ska utgå

iv) Femte och sjätte styckena ska ersättas med följande:

”Kommissionen ska inom tre månader från mottagandet av ett förslag till teknisk tillsynsstandard besluta

huruvida den ska anta det Kommissionen ska i god tid informera Europaparlamentet och rådet att antagandet

inte kan äga rum inom tremånadersperioden Om det ligger i unionens intresse får kommissionen anta förslaget

till teknisk tillsynsstandard endast till viss del eller med ändringar

Om kommissionen har för avsikt att inte anta ett förslag till teknisk tillsynsstandard eller att anta det endast

delvis eller med ändringar, ska den sända tillbaka förslaget till teknisk tillsynsstandard till myndigheten, med en

förklaring till varför det inte antas eller varför det ska ändras Kommissionen ska lämna en kopia av sin skrivelse

till Europaparlamentet och rådet Inom sex veckor får myndigheten ändra förslaget till teknisk tillsynsstandard

på grundval av kommissionens föreslagna ändringar och på nytt överlämna det i form av ett formellt yttrande

till kommissionen Myndigheten ska lämna en kopia av det formella yttrandet till Europaparlamentet och rådet ”

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2 Om myndigheten inte har lämnat in något förslag till teknisk tillsynsstandard inom den tidsfrist som fastställts

i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 får kommissionen begära ett sådant förslag inom en ny tidsfrist

Myndigheten ska i god tid informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen att den inte kommer att kunna

hålla den nya tidsfristen ”

c)

I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Kommissionen ska genomföra öppna offentliga samråd om förslaget till tekniska tillsynsstandarder och analysera

de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte står i proportion till omfattningen

och konsekvenserna av det förslag till tekniska tillsynsstandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är

Kommissionen ska också begära råd från den bankintressentgrupp som avses i artikel 37 ”

d) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Tekniska tillsynsstandarder ska antas genom förordningar eller beslut Orden ’teknisk tillsynsstandard’ ska

finnas med i rubriken till sådana förordningar eller beslut Dessa standarder ska offentliggöras i Europeiska unionens

officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i dem ”

9

I artikel 13 1 ska andra stycket utgå

10 Artikel 15 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1 Om Europaparlamentet och rådet enligt artikel 291 i EUF-fördraget tilldelar kommissionen

genomförandebefogenheter att anta tekniska genomförandestandarder med hjälp av genomförandeakter inom

områden som fastställts specifikt i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 i denna förordning, får myndigheten

utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder Tekniska genomförandestandarder ska vara tekniska, får

inte innebära strategiska beslut eller policyval och deras innehåll ska syfta till att fastställa villkoren för tillämpning

av de akterna Myndigheten ska överlämna sina förslag till tekniska genomförandestandarder till kommissionen

för antagande Myndigheten ska samtidigt översända dessa tekniska genomförandestandarder för kännedom till

Europaparlamentet och rådet

Myndigheten ska innan den överlämnar ett förslag till tekniska genomförandestandarder till kommissionen genomföra

öppna offentliga samråd och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser

inte alls står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska genomförandestandarder

som avses eller till hur brådskande ärendet är Myndigheten ska även begära råd från den bankintressentgrupp som

avses i artikel 37

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

131

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/23

Kommissionen ska inom tre månader från mottagandet av ett förslag till teknisk genomförandestandard besluta

huruvida den ska anta det Kommissionen får förlänga denna tidsfrist med en månad Kommissionen ska i god tid

informera Europaparlamentet och rådet om antagande inte kan äga rum inom tremånadersperioden Om det ligger

i unionens intresse får kommissionen anta förslaget till teknisk genomförandestandard endast till viss del eller med

ändringar

Om kommissionen har för avsikt att inte anta ett förslag till teknisk genomförandestandard eller att anta det

endast delvis eller med ändringar ska den sända tillbaka förslaget till myndigheten, med en förklaring till varför

den har för avsikt att inte anta det eller varför det ska ändras Kommissionen ska lämna en kopia av sin skrivelse till

Europaparlamentet och rådet Inom sex veckor får myndigheten ändra förslaget till teknisk genomförandestandard

på grundval av kommissionens föreslagna ändringar och på nytt överlämna det i form av ett formellt yttrande till

kommissionen Myndigheten ska lämna en kopia av det formella yttrandet till Europaparlamentet och rådet

Om myndigheten när den period på sex veckor som avses i fjärde stycket löper ut inte har överlämnat ett ändrat

förslag till teknisk genomförandestandard, eller har överlämnat ett förslag till teknisk genomförandestandard som

inte har ändrats på ett sådant sätt att det är förenligt med kommissionens förslag till ändringar, får kommissionen

anta den tekniska genomförandestandarden med de ändringar den anser relevanta eller förkasta den

Kommissionen får inte ändra innehållet i ett förslag till teknisk genomförandestandard som utarbetats av myndigheten

utan att detta först har samordnats med myndigheten, så som anges i denna artikel

2 Om myndigheten inte har lämnat in något förslag till teknisk genomförandestandard inom den tidsfrist som

fastställts i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 får kommissionen begära ett sådant förslag inom en ny tidsfrist

Myndigheten ska i god tid informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen att den inte kommer att kunna

hålla den nya tidsfristen ”

b) I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Kommissionen ska genomföra öppna offentliga samråd om förslaget till tekniska genomförandestandarder och

analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte står i proportion till

omfattningen och konsekvenserna av det förslag som avses eller till hur brådskande ärendet är Kommissionen ska

också begära råd från den bankintressentgrupp som avses i artikel 37 ”

c)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Tekniska genomförandestandarder ska antas genom förordningar eller beslut Orden ’teknisk

genomförandestandard’ ska finnas med i rubriken till sådana förordningar eller beslut Dessa standarder ska

offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i dem ”

11 Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska, i syfte att upprätta en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillsynspraxis inom ESFS

och säkerställa en gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av unionsrätten, utfärda riktlinjer riktade till

alla behöriga myndigheter eller alla finansiella institut och utfärda rekommendationer till en eller flera behöriga

myndigheter eller en eller flera finansiella institut

Riktlinjer och rekommendationer ska överensstämma med mandatet i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2

eller i den här artikeln

2 Myndigheten ska när så är lämpligt genomföra öppna offentliga samråd om de riktlinjer och rekommendationer

som den utfärdar och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna med att utfärda sådana riktlinjer och

rekommendationer Dessa samråd och analyser ska stå i proportion till riktlinjernas eller rekommendationernas

omfattning, art och konsekvenser Myndigheten ska när så är lämpligt också begära råd från den bankintressentgrupp

som avses i artikel 37 Om myndigheten inte genomför öppna offentliga samråd eller inte begär råd från

bankintressentgruppen ska myndigheten ange skälen för detta ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

132

SV

L 334/24

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

b) Följande punkt ska införas:

”2a Riktlinjer och rekommendationer ska inte endast hänvisa till, eller återge, delar av lagstiftningsakter Innan en

ny riktlinje eller rekommendation utfärdas ska myndigheten först se över befintliga riktlinjer och rekommendationer,

i syfte att undvika eventuell duplicering ”

c)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 I den rapport som avses i artikel 43 5 ska myndigheten informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen

om de riktlinjer och rekommendationer som har utfärdats ”

12 Följande artiklar ska införas:

”Artikel 16a

Yttranden

1 Myndigheten får, på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen eller på eget initiativ, avge yttranden till

Europaparlamentet, rådet och kommissionen om alla frågor som har samband med dess behörighetsområde

2 Den begäran som avses i punkt 1 får inbegripa ett offentligt samråd eller en teknisk analys

3 När det gäller bedömningar enligt artikel 22 i direktiv 2013/36/EU, som enligt den artikeln kräver samråd mellan

de behöriga myndigheterna i två eller fler medlemsstater, får myndigheten på begäran av någon av de berörda behöriga

myndigheterna avge och offentliggöra ett yttrande om sådana bedömningar Yttrandet ska avges utan dröjsmål och under

alla förhållanden före slutet av den bedömningsperiod som avses i den artikeln

4 Myndigheten får på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen ge tekniska råd till Europaparlamentet,

rådet och kommissionen på de områden som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2

Artikel 16b

Frågor och svar

1 Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 i denna artikel får frågor gällande den praktiska tillämpningen eller

genomförandet av bestämmelserna i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2, eller tillhörande delegerade akter och

genomförandeakter samt riktlinjer och rekommendationer som antagits enligt dessa lagstiftningsakter, ställas av alla

fysiska eller juridiska personer, inbegripet behöriga myndigheter och unionens institutioner och organ, till myndigheten

på något av unionens officiella språk

Innan finansiella institut ställer en fråga till myndigheten ska de bedöma huruvida de ska ställa frågan i första hand till sin

behöriga myndighet

Innan myndigheten offentliggör svar på godkända frågor får den begära kompletterande förtydliganden av frågor som

ställts av de fysiska eller juridiska personer som avses i denna punkt

2 Svar från myndigheten på de frågor som avses i punkt 1 ska inte vara bindande Svar ska göras tillgängligt på minst

det språk som frågan lämnades på

3 Myndigheten ska upprätta och underhålla ett webbaserat verktyg på sin webbplats för inlämnande av frågor och

snabbt offentliggörande av alla frågor som inkommer och svar på alla tillåtliga frågor enligt punkt 1, om inte ett sådant

offentliggörande står i strid med dessa personers berättigade intresse eller skulle innebära en risk för det finansiella systemets

stabilitet Myndigheten kan avvisa frågor som den inte avser att svara på Myndigheten ska offentliggöra avvisade frågor

på sin webbplats under en period på två månader

4 Tre röstberättigade ledamöter i tillsynsstyrelsen kan begära att tillsynsstyrelsen enligt artikel 44 ska fatta beslut om

huruvida det ämne som tas upp i den tillåtliga fråga som avses i punkt 1 i den här artikeln ska behandlas i riktlinjer

enligt artikel 16, begära råd från den intressentgrupp som avses i artikel 37, granska frågorna och svaren med lämpliga

mellanrum, genomföra öppna offentliga samråd eller analysera möjliga tillhörande kostnader och fördelar Sådana samråd

och analyser ska stå i proportion till omfattningen, arten och konsekvenserna av de aktuella utkasten till frågor och svar eller

till hur brådskande ärendet är När den intressentgrupp som avses i artikel 37 involveras ska sekretesskyldighet tillämpas

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

133

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/25

5 Myndigheten ska till kommissionen vidarebefordra frågor som kräver tolkning av unionsrätten Myndigheten ska

offentliggöra alla svar från kommissionen ”

13 Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)

Första stycket ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska, på begäran av en eller flera behöriga myndigheter, Europaparlamentet, rådet,

kommissionen, bankintressentgruppen eller på eget initiativ, inbegripet när detta bygger på faktauppgifter

och väl underbyggd information från fysiska eller juridiska personer, och efter att ha underrättat den berörda

behöriga myndigheten, redogöra för hur den avser gå vidare med fallet och, när så är lämpligt, utreda den

påstådda överträdelsen av eller underlåtenheten att tillämpa unionsrätten ”

ii)

Följande stycken ska läggas till:

”Utan att det påverkar de befogenheter som fastställs i artikel 35 får myndigheten, efter att ha informerat den

berörda behöriga myndigheten, rikta en vederbörligen motiverad begäran om information direkt till andra

behöriga myndigheter, när en begäran om information från den berörda behöriga myndigheten har visat sig

vara eller anses vara otillräcklig för att få den information som anses vara nödvändig för att utreda en påstådd

överträdelse av unionsrätten eller underlåtenhet att tillämpa den

Mottagaren av en sådan begäran ska förse myndigheten med tydlig, korrekt och komplett information utan

onödigt dröjsmål ”

b) Följande punkt ska införas:

”2a Utan att det påverkar befogenheterna enligt denna förordning och innan myndigheten utfärdar en sådan

rekommendation som anges i punkt 3 ska myndigheten samverka med den berörda behöriga myndigheten, om den

anser sådan samverkan lämplig för att åtgärda en överträdelse av unionsrätten, i ett försök att enas om åtgärder som

den behöriga myndigheten måste vidta för att följa unionsrätten ”

c)

Punkterna 6 och 7 ska ersättas med följande:

”6 Om en behörig myndighet inte rättar sig efter ett sådant formellt yttrande som avses i punkt 4 i denna artikel inom

den däri angivna tidsfristen, och om det är nödvändigt att utan dröjsmål åtgärda sådan bristande efterlevnad av

unionsrätten för att upprätthålla eller återställa neutrala konkurrensvillkor på marknaden eller för att säkerställa det

finansiella systemets funktion och integritet, får myndigheten – utan att det påverkar kommissionens befogenheter

enligt artikel 258 i EUF-fördraget – om de relevanta kraven i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 i denna

förordning är direkt tillämpliga på finansiella institut eller, i fråga om ärenden som rör förhindrande och bekämpning

av penningtvätt och finansiering av terrorism, på finanssektorsaktörer anta ett enskilt beslut riktat till ett finansiellt

institut eller en annan finanssektorsaktör med krav på att institutet eller aktören ska vidta alla nödvändiga åtgärder

för att uppfylla sina skyldigheter i enlighet med unionsrätten, däribland även att upphöra att tillämpa viss praxis

Om de relevanta kraven i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 inte är direkt tillämpliga på finanssektorsaktörer

i fråga om ärenden som rör förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av

terrorism, får myndigheten anta ett beslut om att den behöriga myndigheten ska rätta sig efter det formella yttrande

som avses i punkt 4 i den här artikeln inom den där angivna fristen Om den behöriga myndigheten inte rättar sig

efter beslutet får myndigheten också anta ett beslut i enlighet med första stycket För detta ändamål ska myndigheten

tillämpa all relevant unionsrätt, och där unionsrätten består av direktiv, nationell rätt i den mån den införlivar dessa

direktiv Om den tillämpliga unionsrätten utgörs av förordningar som uttryckligen ger medlemsstaterna rätt att

utnyttja olika alternativ ska myndigheten även tillämpa nationell rätt i den mån sådana alternativ har utnyttjats

Myndighetens beslut ska överensstämma med det formella yttrande som kommissionen avgivit enligt punkt 4

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

134

SV

L 334/26

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

7 Beslut som antagits i enlighet med punkt 6 ska ha företräde framför varje tidigare beslut i samma ärende som

antagits av behöriga myndigheter

När behöriga myndigheter vidtar åtgärder avseende frågor som är föremål för ett formellt yttrande enligt punkt 4

eller ett beslut enligt punkt 6, ska de rätta sig efter det formella yttrandet eller beslutet ”

14 Följande artikel ska införas:

”Artikel 17a

Skydd av rapporterande personer

1 Myndigheten ska ha infört särskilda rapporteringskanaler för att ta emot och hantera information från en fysisk eller

juridisk person som rapporterar om faktiska eller potentiella överträdelser, lagmissbruk eller underlåtenhet att tillämpa

unionsrätten

2 De fysiska eller juridiska personer som rapporterar genom dessa kanaler ska skyddas mot repressalier i enlighet med

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 (*), i tillämpliga fall

3 Myndigheten ska säkerställa att all information kan lämnas in anonymt eller konfidentiellt och säkert Om myndigheten

bedömer att de inlämnade uppgifterna innehåller bevis eller betydande indikationer på en väsentlig överträdelse ska den

lämna återkoppling till den rapporterande personen

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som

rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26 11 2019, s 17) ”

15 I artikel 18 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3 Om rådet har antagit ett beslut enligt punkt 2 i denna artikel och, under exceptionella omständigheter, där

samordnade åtgärder av behöriga myndigheter är nödvändiga för att åtgärda en negativ utveckling som allvarligt kan

äventyra finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i

unionen eller kund- och konsumentskyddet, får myndigheten anta enskilda beslut med krav på de behöriga myndigheterna

att vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 för att åtgärda sådan utveckling

genom att se till att finansiella instituten och behöriga myndigheter uppfyller kraven i de lagstiftningsakterna ”

16 Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 I de fall som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2, och utan att det påverkar de befogenheter som

fastställs i artikel 17, får myndigheten bistå de behöriga myndigheterna med att nå en överenskommelse i enlighet

med förfarandet i punkterna 2–4 i den här artikeln i något av följande fall:

a)

På begäran av en eller flera av de berörda behöriga myndigheterna, om en behörig myndighet är oenig med

en annan behörig myndighet vad gäller förfarandet för en åtgärd eller åtgärdens innehåll, en föreslagen åtgärd

eller avsaknaden av åtgärder

b) I de fall det i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 föreskrivs att myndigheten får bistå, på eget initiativ,

om oenighet mellan behöriga myndigheter kan fastställas på grundval av objektiva skäl

I de fall de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 kräver att ett gemensamt beslut fattas av behöriga myndigheter

och där myndigheten i enlighet med dessa akter på eget initiativ får bistå de berörda behöriga myndigheterna med att

nå en överenskommelse i enlighet med det förfarande som anges i punkterna 2–4 i den här artikeln, ska det antas att

oenighet råder om inget gemensamt beslut fattas av dessa myndigheter inom de tidsfrister som anges i de akterna ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

135

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/27

b) Följande punkter ska införas:

”1a I följande fall ska de berörda behöriga myndigheterna utan onödigt dröjsmål underrätta myndigheten om att

en överenskommelse inte har nåtts:

a)

Om en tidsfrist för att nå en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna föreskrivs i de lagstiftningsakter

som avses i artikel 1 2 och något av följande inträffar:

i)

Tidsfristen löper ut

ii)

Minst två berörda behöriga myndigheter konstaterar på grundval av objektiva skäl att oenighet föreligger

b) Om ingen tidsfrist för att nå en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna föreskrivs i de

lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 och något av följande inträffar:

i)

Minst två berörda behöriga myndigheter konstaterar på grundval av objektiva skäl att oenighet föreligger

ii)

Två månader har förflutit från den dag då en behörig myndighet mottog en begäran från en annan behörig

myndighet om att vidta vissa åtgärder för att följa dessa akter, och den anmodade myndigheten ännu inte

har antagit ett beslut för att tillmötesgå denna begäran

1b Ordföranden ska bedöma huruvida myndigheten bör agera i enlighet med punkt 1 Om myndigheten agerar

på eget initiativ ska den underrätta de berörda behöriga myndigheterna om sitt beslut att agera

Då ett gemensamt beslut krävs enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 ska alla behöriga myndigheter

som deltar i det gemensamma beslutet i avvaktan på myndighetens beslut i enlighet med det förfarande som anges i

artikel 44 3a, avvakta med sina enskilda beslut Om myndigheten beslutar att agera ska alla de behöriga myndigheter

som deltar i det gemensamma beslutet avvakta med sina beslut tills det förfarande som anges i punkterna 2 och 3 i

den här artikeln är avslutat ”

c)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”Om det förlikningsskede som avses i punkt 2 har avslutats utan att de berörda behöriga myndigheterna har lyckats

nå någon överenskommelse, får myndigheten fatta ett beslut för att lösa tvisten och ålägga myndigheterna att

vidta en specifik åtgärd eller avstå från en viss åtgärd, och för att säkerställa överensstämmelse med unionsrätten

Myndighetens beslut ska vara bindande för de berörda behöriga myndigheterna Genom sitt beslut kan myndigheten

kräva att de behöriga myndigheterna återkallar eller ändrar ett beslut som de har antagit eller att de använder de

befogenheter som de har enligt tillämplig unionsrätt ”

d) Följande punkt ska införas:

”3a Myndigheten ska underrätta de berörda behöriga myndigheterna om att förfarandena enligt punkterna 2 och

3 har avslutats, i förekommande fall tillsammans med det beslut som den fattat enligt punkt 3 ”

e)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Om en behörig myndighet inte rättar sig efter myndighetens beslut och därigenom inte säkerställer att ett

finansiellt institut eller, i fråga om ärenden som rör förhindrande och bekämpning av penningtvätt eller finansiering av

terrorism, en finanssektorsaktör uppfyller de krav som är direkt tillämpliga på institutet eller aktören i enlighet med de

lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 i denna förordning, får myndigheten – utan att det påverkar kommissionens

befogenheter i enlighet med artikel 258 i EUF-fördraget – anta ett enskilt beslut riktat till det finansiella institutet eller

den finanssektorsaktören med krav på att institutet eller aktören ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla

sina skyldigheter enligt unionsrätten, däribland även krav på att upphöra med viss praxis

I ärenden som rör förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av

terrorism får myndigheten också anta ett beslut i enlighet med första stycket i denna punkt om de relevanta kraven

i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 inte är direkt tillämpliga på finanssektorsaktörer För detta ändamål

ska myndigheten tillämpa all relevant unionsrätt, och där sådan unionsrätt består av direktiv, nationell rätt i den

mån den införlivar dessa direktiv Om den tillämpliga unionsrätten utgörs av förordningar som uttryckligen ger

medlemsstaterna rätt att utnyttja olika alternativ ska myndigheten även tillämpa nationell rätt i den mån dessa

alternativ har utnyttjats ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

136

SV

L 334/28

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

17 Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska inom ramen för sina befogenheter främja och övervaka effektivt, ändamålsenligt och

konsekvent arbete i de tillsynskollegier om sådana inrättats i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2

och verka för enhetlighet och konsekvens i de olika tillsynskollegiernas tillämpning av unionsrätten I syfte att skapa

enhetlighet i fråga om bästa tillsynspraxis ska myndigheten främja gemensamma tillsynsplaner och undersökningar,

och myndighetens personal ha oinskränkt rätt att delta i tillsynskollegierna, och ska därmed även kunna delta i

tillsynskollegiernas verksamhet, inbegripet inspektion på plats, som utförs gemensamt av två eller flera behöriga

myndigheter ”

b) I punkt 2 tredje stycket ska led b ersättas med följande:

”b) inleda och samordna stresstester inom hela unionen i enlighet med artikel 32, för att bedöma de centrala

finansiella institutens förmåga, särskilt den systemrisk som centrala finansiella institut utgör och som avses i

artikel 23, att stå emot en ogynnsam marknadsutveckling, och utvärdera den potentiella ökade systemrisken

som centrala finansiella institut kan utgöra i stressituationer, varvid det ska säkerställas att enhetliga metoder

tillämpas på nationell nivå för dessa tester, och i lämpliga fall rikta en rekommendation till den behöriga

myndigheten att åtgärda de problem som konstaterats vid stresstesten, inbegripet en rekommendation för att

genomföra specifika bedömningar Den får rekommendera att behöriga myndigheter genomför inspektioner på

plats, och får delta i sådana inspektioner på plats, i syfte att säkerställa att de unionsomfattande bedömningarnas

metoder, praxis och resultat är jämförbara och tillförlitliga,”

c)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3 Myndigheten får utarbeta förslag till tekniska tillsyns- och genomförandestandarder, enligt vad som specificeras

i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2, och i enlighet med artiklarna 10–15, för att säkerställa enhetliga

förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna om tillsynskollegiernas operativa funktion Myndigheten får

utfärda riktlinjer och rekommendationer, i enlighet med artikel 16, för att främja enhetlighet i tillsynsrutinerna och

de bästa metoder som har antagits av tillsynskollegierna ”

18 Artikel 22 ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken ska ersättas med följande:

”Allmänna bestämmelser om systemrisker”.

b) I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska, i samarbete med ESRB, och i enlighet med artikel 23, utarbeta en gemensam uppsättning

kvantitativa och kvalitativa indikatorer (risk dashboard) för att identifiera och mäta systemrisker ”

c)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Myndigheten får, på begäran av en eller flera behöriga myndigheter, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen

eller på eget initiativ, undersöka en särskild typ av finansiellt institut, produkttyp eller typ av beteende för att bedöma

potentiella hot mot stabiliteten i det finansiella systemet eller mot kund- eller konsumentskyddet

Efter en sådan undersökning som avses i första stycket får tillsynsstyrelsen göra lämpliga rekommendationer om

åtgärder till den berörda behöriga myndigheten

I detta syfte får myndigheten använda de befogenheter som den tilldelas enligt denna förordning, inklusive artikel 35 ”

19 I artikel 23 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska, i samråd med ESRB, utveckla kriterier för identifiering och mätning av systemrisker och ett

adekvat stresstest som innefattar en bedömning av faran för att den systemrisk som finansiella institut utgör eller är

utsatta för ska öka i stressituationer, inbegripet potentiella miljörelaterade systemrisker De finansiella institut som kan

utgöra en systemrisk ska bli föremål för skärpt tillsyn och, vid behov, de förfaranden för återhämtning, rekonstruktion

och resolution som anges i artikel 25 ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

137

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/29

20 I artikel 27 2 ska tredje stycket utgå

21 Artikel 29 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Följande led ska införas:

”aa) Upprätta unionens strategiska gemensamma tillsynsprioriteringar i enlighet med artikel 29a

ab) Inrätta samordningsgrupper i enlighet med artikel 45b för att främja konvergens i tillsynen och fastställa

bästa praxis ”

ii)

Led b ska ersättas med följande:

”b) Främja ett effektivt bilateralt och multilateralt utbyte av uppgifter mellan behöriga myndigheter, på alla

relevanta områden inklusive cybersäkerhet och cyberattacker, under fullständigt iakttagande av tillämpliga

bestämmelser om konfidentialitet och skydd av personuppgifter i unionens lagstiftningsakt på området ”

iii) Led e ska ersättas med följande:

”e) Upprätta sektorspecifika och sektorövergripande utbildningsprogram, även rörande teknisk innovation,

underlätta personalutbyte och uppmuntra behöriga myndigheter att öka utnyttjandet av system för att

utstationera personal och andra instrument ”

iv) Följande led ska läggas till:

”f) Inrätta ett övervakningssystem för bedömning av väsentliga miljörisker, sociala risker och

bolagsstyrningsrelaterade risker med beaktande av Parisavtalet om Förenta nationernas ramkonvention

om klimatförändringar ”

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten får i tillämplig utsträckning utveckla nya praktiska instrument och konvergensskapande medel

för att främja gemensam metod och praxis i tillsynen

I syfte att skapa en gemensam tillsynskultur ska myndigheten utarbeta och hålla uppdaterad en unionshandbok för

tillsynen av finansiella institut i unionen, med vederbörligt beaktande av riskernas art, omfattning och komplexitet,

affärspraxis, affärsmodeller och finansiella institutens och marknadernas storlek Myndigheten ska också utarbeta och

hålla uppdaterad en unionshandbok för resolution av finansiella institut i unionen, med vederbörligt beaktande av

riskernas art, omfattning och komplexitet, affärspraxis, affärsmodeller och finansiella institutens och marknadernas

storlek Både unionshandboken för tillsyn och unionshandboken för resolution ska beskriva bästa praxis samt

metoder och processer av hög kvalitet

Myndigheten ska, om så är lämpligt, genomföra öppna offentliga samråd om de yttranden som avses i punkt 1 a och

de medel och instrument som avses i denna punkt Den ska också, om så är lämpligt, analysera de därmed förknippade

potentiella kostnaderna och fördelarna Dessa samråd och analyser ska stå i proportion till yttrandenas eller medlens

och instrumentens omfattning, art och konsekvenser Myndigheten ska i tillämpliga fall också begära råd från den

relevanta bankintressentgruppen som avses i artikel 37 ”

22 Följande artikel ska införas:

”Artikel 29a

Unionens strategiska tillsynsprioriteringar

Efter en diskussion i tillsynsstyrelsen och med beaktande av bidrag som mottagits från behöriga myndigheter, befintligt

arbete som utförts av unionens institutioner, och analyser, varningar och rekommendationer som offentliggjorts av ESRB,

ska myndigheten, åtminstone vart tredje år senast den 31 mars, fastställa högst två prioriteringar av unionsomfattande

relevans som ska återspegla framtida utveckling och trender De behöriga myndigheterna ska beakta de prioriteringarna

när de utarbetar sina arbetsprogram, och lämna upplysning till myndigheten i enlighet därmed Myndigheten ska diskutera

de behöriga myndigheternas verksamhet som ska genomföras påföljande år och dra slutsatser med utgångspunkt i

detta Myndigheten ska diskutera en eventuell uppföljning som kan omfatta riktlinjer, rekommendationer till behöriga

myndigheter och inbördes utvärderingar på respektive område

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

138

SV

L 334/30

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

De prioriteringar av unionsomfattande relevans som myndigheten fastställer ska inte hindra behöriga myndigheter från

att tillämpa sin bästa praxis, på grundval av sina ytterligare prioriteringar och nationella utveckling, och hänsyn ska tas

till nationella särdrag ”

23 Artikel 30 ska ersättas med följande:

”Artikel 30

Inbördes utvärderingar av behöriga myndigheter

1 Myndigheten ska regelbundet genomföra inbördes utvärderingar av hela eller delar av behöriga myndigheters

verksamhet för att uppnå mer enhetliga och ändamålsenliga tillsynsresultat Den ska i detta syfte utarbeta metoder för

att objektivt bedöma och jämföra de behöriga myndigheter som utvärderas Under planeringen och genomförandet av

inbördes utvärderingar ska hänsyn tas till befintlig information och redan gjorda bedömningar som avser den berörda

behöriga myndigheten, inbegripet all relevant information som har lämnats till myndigheten i enlighet med artikel 35,

och alla relevanta uppgifter från berörda parter

2 Vid tillämpningen av denna artikel ska myndigheten upprätta tillfälliga kommittéer för inbördes utvärdering, vilka ska

bestå av personal från myndigheten och medlemmar från behöriga myndigheter Ordförande för kommittéerna för inbördes

utvärdering ska vara en medlem av myndighetens personal Ordföranden ska efter samråd med förvaltningsstyrelsen och

efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande lämna förslag på en ordförande och ledamöterna i kommittén

för inbördes utvärdering, vilket ska godkännas av tillsynsstyrelsen Förslaget ska anses antaget såvida inte tillsynsstyrelsen,

inom tio dagar från det att ordföranden föreslagit det, antar ett beslut om att avvisa det

3 Den inbördes utvärderingen ska särskilt, men inte uteslutande, omfatta följande:

a)

Frågan om hur väl avvägda den behöriga myndighetens resurser är, dess grad av självständighet och dess styrformer,

med särskild hänsyn till möjligheterna att effektivt tillämpa de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 och kapaciteten

att anpassa sig till marknadsutvecklingen

b) Den ändamålsenlighet och den grad av konvergens som uppnåtts i tillämpningen av unionsrätten och i tillsynspraxis,

även med avseende på de tekniska tillsynsstandarder och tekniska genomförandestandarder, riktlinjer och

rekommendationer som antagits enligt artiklarna 10–16 och i vilken utsträckning tillsynspraxis uppfyller målen i

unionsrätten

c)

Den tillämpning av bästa praxis som utvecklats av behöriga myndigheter och som med fördel kan antas av andra

behöriga myndigheter

d) Den effektivitet och den grad av konvergens som uppnåtts i genomförandet av de bestämmelser som antagits för

att genomföra unionsrätten, även med avseende på administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder

gentemot ansvariga personer då dessa bestämmelser inte har följts

4 Myndigheten ska ta fram en rapport med resultaten av den inbördes utvärderingen Den inbördes utvärderingen

ska utarbetas av kommittén för inbördes utvärdering och antas av tillsynsstyrelsen i enlighet med artikel 44 3a Vid

utarbetandet av rapporten ska kommittén för inbördes utvärdering samråda med förvaltningsstyrelsen för att se till att

rapporten överensstämmer med andra rapporter om inbördes utvärdering och säkerställa lika villkor Förvaltningsstyrelsen

ska i synnerhet bedöma huruvida metoden har tillämpats på samma sätt I rapporten ska det beskrivas och anges vilka

uppföljningsåtgärder som anses lämpliga, proportionerliga och nödvändiga till följd av den inbördes utvärderingen

Uppföljningsåtgärderna får antas i form av riktlinjer och rekommendationer enligt artikel 16 och yttranden enligt

artikel 29 1 a

I enlighet med artikel 16 3 ska de behöriga myndigheterna med alla tillgängliga medel söka följa de utfärdade riktlinjerna

och rekommendationerna

När myndigheten utarbetar förslag till tekniska tillsynsstandarder eller tekniska genomförandestandarder i enlighet med

artiklarna 10–15, eller riktlinjer eller rekommendationer i enlighet med artikel 16, ska den ta hänsyn till resultaten av

den inbördes utvärderingen och all annan information som den inhämtar när den utför sina uppgifter, för att säkerställa

enhetlig tillsynspraxis av högsta kvalitet

5 Myndigheten ska avge ett yttrande till kommissionen om den, med beaktande av resultatet från den inbördes

utvärderingen eller annan information som den inhämtar när den utför sina uppgifter, anser att ytterligare harmonisering

av unionsreglerna för finansiella institut eller behöriga myndigheter skulle vara nödvändig sett från unionens synvinkel

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

139

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/31

6 Myndigheten ska två år efter offentliggörandet av rapporten om den inbördes utvärderingen ta fram en

uppföljningsrapport Uppföljningsrapporten ska utarbetas av kommittén för inbördes utvärdering och antas av

tillsynsstyrelsen i enlighet med artikel 44 3a Vid utarbetandet av rapporten ska kommittén för inbördes utvärdering

samråda med förvaltningsstyrelsen för att se till att rapporten överensstämmer med andra uppföljningsrapporter

Uppföljningsrapporten ska särskilt, men inte uteslutande, omfatta en bedömning av hur väl avvägda och ändamålsenliga

de åtgärder är som vidtagits av de behöriga myndigheter som är föremål för den inbördes utvärderingen som en följd av

uppföljningsåtgärderna i rapporten om den inbördes utvärderingen

7 Kommittén för inbördes utvärdering ska efter samråd med de behöriga myndigheterna som omfattas av den inbördes

utvärderingen identifiera de motiverade huvudslutsatserna av den inbördes utvärderingen Myndigheten ska offentliggöra

de motiverade huvudslutsatserna av den inbördes utvärderingen och av den uppföljningsrapport som avses i punkt 6

Om myndigheternas motiverade huvudslutsatser skiljer sig från de resultat som identifierats av kommittén för inbördes

utvärdering ska myndigheten på konfidentiell basis översända kommitténs resultat till Europaparlamentet, rådet och

kommissionen Om en behörig myndighet som är föremål för den inbördes utvärderingen anser att offentliggörandet

av myndighetens motiverade huvudslutsatser skulle innebära en risk för det finansiella systemets stabilitet ska den ha

möjlighet att hänskjuta ärendet till tillsynsstyrelsen Tillsynsstyrelsen får med enkel majoritet besluta att inte offentliggöra

dessa utdrag

8 Vid tillämpningen av denna artikel ska förvaltningsstyrelsen lägga fram ett förslag om en arbetsplan för den inbördes

utvärderingen för de kommande två åren som bland annat ska återspegla erfarenheterna från tidigare förfaranden för

inbördes utvärderingar och diskussionerna i de samordningsgrupper som avses i artikel 45b Arbetsplanen för den inbördes

utvärderingen ska utgöra en separat del av det årliga och det fleråriga arbetsprogrammet Planen ska offentliggöras I

brådskande fall eller vid oförutsedda händelser får myndigheten besluta att genomföra ytterligare inbördes utvärderingar ”

24 Artikel 31 ska ändras på följande sätt:

a)

Första stycket ska ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska svara för den allmänna samordningen mellan de behöriga myndigheterna, särskilt i situationer

då en ogynnsam utveckling kan komma att äventyra finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, eller

stabiliteten hos det finansiella systemet i unionen ”

b) Andra stycket ska ändras på följande sätt:

i)

Inledningen ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska främja ett samordnat unionssvar, bl a genom att”

ii)

Led e ska ersättas med följande:

”e) vidta lämpliga åtgärder i samband med utveckling som kan äventyra finansmarknadernas funktion i syfte

att samordna åtgärder vidtagna av relevanta behöriga myndigheter,”

iii) Följande led ska införas:

”ea) vidta lämpliga åtgärder för att samordna relevanta behöriga myndigheters insatser i syfte att underlätta

marknadstillträdet för aktörer eller produkter som är beroende av tekniska innovationer,”

c)

Följande punkt ska läggas till:

”3 I syfte att bidra till fastställandet av en gemensam europeisk strategi för teknisk innovation ska myndigheten

främja enhetlig tillsyn, i tillämpliga fall med stöd från kommittén för konsumentskydd och finansiell innovation

och därmed underlätta marknadstillträdet för aktörer eller produkter som är beroende av teknisk innovation,

särskilt genom utbyte av information och bästa praxis Där det är lämpligt får myndigheten utfärda riktlinjer eller

rekommendationer i enlighet med artikel 16 ”

25 Följande artikel ska införas:

”Artikel 31a

Informationsutbyte om duglighet och lämplighet

Myndigheten ska, tillsammans med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och

tjänstepensionsmyndigheten) och med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och

marknadsmyndigheten), inrätta ett system for utbyte av information som är relevant för de behöriga myndigheternas

bedömning av duglighet och lämplighet för innehavare av kvalificerade innehav, direktörer och personer som innehar

nyckelfunktioner inom finansiella institut, i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

140

SV

L 334/32

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

26 Artikel 32 ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken ska ersättas med följande:

”Bedömning av marknadsutvecklingen, inklusive stresstester”.

b) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska övervaka och bedöma marknadsutvecklingen inom sitt behörighetsområde och, när så

krävs, underrätta den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten)

och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), ESRB och

Europaparlamentet, rådet och kommissionen om relevanta tendenser vad gäller mikrotillsyn, potentiella risker

och sårbarheter Myndigheten ska i sin bedömning inkludera en analys av de marknader där finansiella institut är

verksamma och en utvärdering av den potentiella marknadsutvecklingens inverkan på sådana institut ”

c)

Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)

Inledningen ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska ta initiativ till och samordna unionsomfattande utvärderingar av finansiella institutens

förmåga att på ett realistiskt sätt stå emot en ogynnsam utveckling på marknaden I detta syfte ska den utarbeta

följande:”

ii)

Led a ska ersättas med följande:

”a) Gemensamma metoder för att bedöma effekten av ekonomiska scenarier på ett finansiellt instituts

finansiella ställning med hänsyn till bland annat de risker som härrör från ogynnsam miljömässig

utveckling ”

iii) Följande led ska införas:

”aa) Gemensamma metoder för identifiering av finansiella institut som ska inbegripas i unionsomfattande

bedömningar ”

iv) Leden c och d ska ersättas med följande:

”c) Gemensamma metoder för att bedöma effekterna av specifika produkter eller distributionsprocesser på

ett finansiellt institut

d) Gemensamma metoder för värdering av tillgångar, när det är nödvändigt, i syfte att genomföra stresstester ”

v) Följande led ska läggas till:

”e) Gemensamma metoder för att bedöma effekterna av miljörisker på de finansiella institutens finansiella

stabilitet ”

vi) Följande stycke ska läggas till:

”Vid tillämpning av denna punkt ska myndigheten samarbeta med ESRB ”

d) I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

”3 Myndigheten ska en gång per år och oftare om så krävs – utan att det påverkar ESRB:s uppgifter enligt förordning

(EU) nr 1092/2010 – till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och ESRB överlämna bedömningar av tendenser,

potentiella risker och sårbarheter inom sitt behörighetsområde, i kombination med de indikatorer (risk dashboard)

som avses i artikel 22 2 i den här förordningen ”

e)

Punkt 3b ska ersättas med följande:

”3b Myndigheten får begära att de behöriga myndigheterna kräver att finansiella institut låter de uppgifter som de

måste lämna enligt punkt 3a bli föremål för en oberoende granskning ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

141

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/33

27 Artikel 33 ska ersättas med följande:

”Artikel 33

Internationella förbindelser samt likvärdighet

1 Myndigheten får, utan att det påverkar medlemsstaternas och unionsinstitutionernas respektive behörighetsområden,

utveckla kontakter och ingå administrativa arrangemang med reglerings-, tillsyns- och i förekommande fall

resolutionsmyndigheter, internationella organisationer och förvaltningar i tredjeländer Dessa avtal får inte medföra några

juridiska förpliktelser för unionen och dess medlemsstater, och de får inte heller hindra medlemsstaterna och deras behöriga

myndigheter från att ingå bilaterala eller multilaterala avtal med dessa tredjeländer

Om ett tredjeland, i enlighet med en gällande delegerad akt som antagits av kommissionen enligt artikel 9 i direktiv

(EU) 2015/849 ingår i den förteckning över jurisdiktioner med strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av

penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system ska myndigheten

inte ingå administrativa arrangemang med reglerings-, tillsyns- och i förekommande fall resolutionsmyndigheter i detta

tredjeland Detta ska inte hindra andra former av samarbete mellan myndigheten och motsvarande myndigheter i tredjeland

som syftar till att minska hot mot unionens finansiella system

2 Myndigheten ska bistå kommissionen vid utarbetandet av beslut om likvärdighet avseende reglerings- och

tillsynsordningar i tredjeländer efter särskild begäran om råd från kommissionen eller om så krävs enligt de lagstiftningsakter

som avses i artikel 1 2

3 Myndigheten ska, med särskild inriktning på konsekvenserna för den finansiella stabiliteten, marknadernas

integritet, investerarskyddet eller den inre marknadens funktion, övervaka relevant utveckling inom reglering, tillsyn och

i förekommande fall resolution och praxis för efterlevnadskontroll samt marknadens utveckling i tredjeländer, i den mån de

är relevanta för riskbaserade bedömningar av likvärdighet, för vilka beslut om likvärdighet har antagits av kommissionen

i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2

Myndigheten ska dessutom kontrollera om de kriterier som ligger till grund för dessa beslut om likvärdighet och alla villkor

som anges i dessa fortfarande är uppfyllda

Myndigheten får samarbeta med berörda myndigheterna i tredjeländerna Myndigheten ska lämna in en konfidentiell

rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska

försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och

marknadsmyndigheten) med en sammanfattning av slutsatserna av dess övervakning över alla likvärdiga tredjeländer

Rapporten ska särskilt fokusera på konsekvenserna för finansiell stabilitet, marknadsintegritet, investerarskydd eller den

inre marknadens funktion

Om myndigheten upptäcker relevanta utvecklingstendenser inom reglering, tillsyn eller i tillämpliga fall resolution eller

praxis för efterlevnadskontroll i de tredjeländer som avses i denna punkt vilka kan påverka den finansiella stabiliteten i

unionens eller i en eller flera av dess medlemsstater, marknadens integritet, investerarskyddet eller den inre marknadens

funktion, ska den underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen på konfidentiell basis och utan onödigt dröjsmål

4 Utan att det påverkar de särskilda krav som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 och med förbehåll

för de villkor som anges i punkt 1 andra meningen i den här artikeln, ska myndigheten när så är möjligt samarbeta

med de relevanta behöriga myndigheterna och i tillämpliga fall även med resolutionsmyndigheterna, i tredjeländer vars

reglerings- och tillsynsordningar har erkänts som likvärdiga Detta samarbete ska i princip ske på grundval av administrativa

arrangemang som ingåtts med de relevanta myndigheterna i dessa tredjeländer När myndigheten förhandlar fram sådana

administrativa arrangemang ska den inkludera bestämmelser om följande:

a)

De mekanismer som gör det möjligt för myndigheten att inhämta relevant information, inklusive information om

den rättsliga ordningen, tillsynssystemet, relevant marknadsutveckling och alla förändringar som kan påverka beslutet

om likvärdighet

b) I den utsträckning det är nödvändigt för uppföljningen av sådana beslut om likvärdighet, förfarandena för samordning

av tillsynsverksamhet, inbegripet vid behov inspektioner på plats

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

142

SV

L 334/34

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

Myndigheten ska informera kommissionen om en behörig myndighet i ett tredjeland vägrar att ingå sådana administrativa

arrangemang eller om den vägrar att aktivt samarbeta

5 Myndigheten får ta fram standardiserade administrativa arrangemang i syfte att upprätta en konsekvent, ändamålsenlig

och effektiv tillsynspraxis inom unionen och för att stärka den internationella samordningen på tillsynsområdet De

behöriga myndigheterna ska sträva efter att följa sådana standardiserade arrangemang

I den rapport som avses i artikel 43 5 ska myndigheten inkludera information om administrativa arrangemang som har

överenskommits med tillsynsmyndigheter, internationella organisationer eller förvaltningar i tredjeländer, myndighetens

bistånd till kommissionen i samband med utarbetandet av beslut om likvärdighet och den övervakning som myndigheten

utför i enlighet med punkt 3 i den här artikeln

6 Myndigheten ska inom ramen för sina befogenheter enligt denna förordning och de lagstiftningsakter som avses i

artikel 1 2 bidra till en enad, gemensam, konsekvent och effektiv representation av unionens intressen i internationella

fora ”

28 Artikel 34 ska utgå

29 Artikel 36 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 3 ska utgå

b) Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

”4 När myndigheten tar emot en varning eller rekommendation som ESRB riktar till den, ska myndigheten

diskutera denna varning eller rekommendation vid nästa sammanträde i tillsynsstyrelsen eller, när så är lämpligt,

tidigare, i syfte att bedöma i vilken utsträckning varningen eller rekommendationen påverkar myndighetens utförande

av sina uppgifter och en möjlig uppföljning därtill

Den ska, med relevant beslutsförfarande i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom denna förordning,

besluta om eventuella åtgärder som ska vidtas för att åtgärda de frågor som identifierats i varningarna och

rekommendationerna

Om myndigheten inte vidtar några åtgärder till följd av en varning eller rekommendation ska den ange skälen för att

inte göra detta till ESRB ESRB ska informera Europaparlamentet om detta i enlighet med artikel 19 5 i förordning

(EU) nr 1092/2010 ESRB ska även informera rådet om detta

5 När myndigheten tar emot en varning eller rekommendation från ESRB som är riktad till en behörig myndighet,

får den i tillämpliga fall utöva de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning för att säkerställa att en

uppföljning sker utan onödigt dröjsmål

Om adressaten avser att inte följa ESRB:s rekommendation, ska den underrätta tillsynsstyrelsen om detta och med

den diskutera sina skäl för att inte agera

Om den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 17 1 i förordning (EU) nr 1092/2010 underrättar

Europaparlamentet, rådet, kommissionen och ESRB om de åtgärder den har vidtagit med anledning av en

rekommendation från ESRB, ska den ta vederbörlig hänsyn till tillsynsstyrelsens synpunkter ”

c)

Punkt 6 ska utgå

30 Artikel 37 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2 Bankintressentgruppen ska ha 30 ledamöter Dessa ledamöter ska omfattas av

a)

13 ledamöter som företräder, i en välavvägd fördelning, finansiella institut som bedriver verksamhet i unionen,

varav tre ska företräda kooperativa banker och sparbanker,

b)

13 ledamöter som företräder representanter för anställda i finansiella institut som bedriver verksamhet i

unionen, konsumenter, användare av banktjänster och små och medelstora företag, och

c)

fyra ledamöter som är oberoende topprankade akademiker

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

143

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/35

3 Ledamöterna i bankintressentgruppen ska utses av tillsynsstyrelsen genom ett öppet och transparent

urvalsförfarande I sitt beslut ska tillsynsstyrelsen i största möjliga utsträckning säkra en lämplig återspegling av

banksektorns mångfald, geografisk och könsmässig balans och representation för intressenter i hela unionen

Ledamöterna i bankintressentgruppen ska väljas utifrån sina kvalifikationer, färdigheter, relevanta kunskaper och

styrkta expertis ”

b) Följande punkt ska införas:

”3a Ledamöterna i bankintressentgruppen ska välja en ordförande bland sina ledamöter Ordförandeposten ska

innehas för en period på två år

Europaparlamentet får uppmana ordföranden i bankintressentgruppen parlamentet att göra ett uttalande inför

parlamentet och besvara alla eventuella frågor från dess ledamöter när så begärs ”

c)

I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:

”4 Myndigheten ska tillhandahålla alla nödvändiga uppgifter, med förbehåll för den tystnadsplikt som anges

i artikel 70 i denna förordning, och se till att bankintressentgruppen ges tillfredsställande sekretariatsstöd De

ledamöter i bankintressentgruppen, med undantag för branschföreträdare, som företräder ideella organisationer

ska få tillfredsställande ekonomisk ersättning Denna ersättning ska ta hänsyn till ledamöternas förberedande arbete

och uppföljningsarbete och minst motsvara ersättningsnivåerna för tjänstemän enligt avdelning V kapitel 1 avsnitt 2 i

tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda

i dessa gemenskaper som fastställts i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (*) (tjänsteföreskrifterna)

Bankintressentgruppen får inrätta arbetsgrupper för tekniska frågor Ledamöterna i bankintressentgruppen ska

förordnas på fyra år, varefter ett nytt urvalsförfarande ska genomföras

(*) EGT L 56, 4 3 1968, p 1 ”

d) Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5 Bankintressentgruppen får lämna råd till myndigheten i alla frågor som har samband med myndighetens

uppgifter, med särskild fokus på de uppgifter som anges i artiklarna 10–16, 29, 30 och 32

Om ledamöterna i bankintressentgruppen inte kan enas om något råd ska en tredjedel av dess ledamöter eller

ledamöter som företräder en grupp av intressenter tillåtas att utfärda separata råd

Bankintressentgruppen, intressentgruppen för värdepapper och marknader, intressentgruppen för försäkring och

återförsäkring och intressentgruppen för tjänstepensioner får lämna ett gemensamt råd om frågor som rör arbetet i

de europeiska tillsynsmyndigheterna enligt artikel 56 om gemensamma ståndpunkter och akter ”

e)

Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7 Myndigheten ska offentliggöra bankintressentgruppens råd, de separata råden från dess ledamöter och resultaten

av samråden med den samt information om hur råden och resultaten av samråden beaktats ”

31 Artikel 39 ska ersättas med följande:

”Artikel 39

Beslutsförfaranden

1 Myndigheten ska agera i enlighet med punkterna 2–6 i denna artikel när den antar beslut enligt artiklarna 17, 18

och 19

2 Myndigheten ska, på adressatens officiella språk, underrätta alla adressater för ett beslut om sin avsikt att anta

detsamma och, med all hänsyn till hur brådskande och komplex frågan är samt vilka konsekvenser den kan få, ange en

tidsfrist inom vilken adressaten kan lämna synpunkter på beslutets innehåll Adressaten får lämna sina synpunkter på

sitt officiella språk Bestämmelsen i första meningen gäller på motsvarande sätt för de rekommendationer som avses i

artikel 17 3

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

144

SV

L 334/36

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

3 Myndighetens beslut ska innehålla beslutets grunder

4 Adressaterna för myndighetens beslut ska underrättas om vilka rättsmedel som står till deras förfogande enligt denna

förordning

5 Myndigheten ska med lämpliga tidsintervall ompröva beslut som den fattat enligt artikel 18 3 eller 18 4

6 Det beslut som myndigheten fattar enligt artikel 17, 18 eller 19 ska offentliggöras Offentliggörandet ska innehålla

identitetsuppgifter för den behöriga myndighet eller det finansiella institut som berörs och det huvudsakliga innehållet i

beslutet, om inte ett sådant offentliggörande står i strid med dessa finansiella instituts berättigade intresse eller skyddet av

deras affärshemligheter, eller allvarligt skulle kunna äventyra de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet

eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen ”

32 Artikel 40 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska led a ersättas med följande:

”a) En ordförande ”

b) Följande punkt ska läggas till:

”8 Om den nationella offentliga myndighet som avses i punkt 1 b inte är en myndighet med ansvar för

efterlevnadskontroll av konsumentskyddsregler får den ledamot i tillsynsstyrelsen som avses i den punkten besluta

att bjuda in en företrädare (utan rösträtt) för medlemsstatens konsumentsskyddsmyndighet I de fall där ansvaret

för konsumentskydd delas av flera myndigheter i en medlemsstat, ska dessa myndigheter enas om en gemensam

företrädare ”

33 Artiklarna 41 och 42 ska ersättas med följande:

”Artikel 41

Interna kommittéer

1 Tillsynsstyrelsen får på eget initiativ eller på ordförandens begäran inrätta interna kommittéer för specifika uppgifter

som den tilldelas På förvaltningsstyrelsens eller ordförandens begäran får tillsynsstyrelsen inrätta interna kommittéer för

specifika uppgifter som tilldelats förvaltningsstyrelsen Tillsynsstyrelsen får delegera vissa klart definierade uppgifter och

beslut till interna kommittéer, till förvaltningsstyrelsen eller till ordföranden

2 Vid tillämpning av artikel 17 och utan att det påverkar kommitténs roll som avses i artikel 9a 7 ska ordföranden

föreslå ett beslut att sammankalla en oberoende panel som ska antas av tillsynsstyrelsen Den oberoende panelen ska

bestå av ordföranden och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden efter samråd med förvaltningsstyrelsen

och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande De sex andra ledamöterna får inte vara företrädare för

den behöriga myndighet som påstås ha överträtt unionsrätten och de får inte ha något intresse i frågan eller någon direkt

anknytning till den berörda behöriga myndigheten

Varje ledamot av panelen ska ha en röst

Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget

3 Vid tillämpning av artikel 19 och utan att det påverkar kommitténs roll som avses i artikel 9a 7 ska ordföranden föreslå

ett beslut att sammankalla en oberoende panel som ska antas av tillsynsstyrelsen Den oberoende panelen ska bestå av

ordföranden och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter

en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande De sex andra ledamöterna får inte vara företrädare för behöriga

myndigheter som är part i den oenighet som föreligger och får inte ha något intresse i frågan eller någon direkt anknytning

till de berörda behöriga myndigheterna

Varje ledamot av panelen ska ha en röst

Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

145

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/37

4 Vid genomförandet av den undersökning som föreskrivs i artikel 22 4 första stycket får ordföranden föreslå ett beslut

om inledande av en utredning och ett beslut om sammankallande av en oberoende panel sammankallas, vilket ska antas av

tillsynsstyrelsen Den oberoende panelen ska bestå av ordförande och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden

efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande

Varje ledamot av panelen ska ha en röst

Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget

5 Den panel som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel eller ordföranden ska föreslå beslut enligt artikel 17 eller 19,

utom i ärenden som rör förhindrade av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism,

vilka slutligt ska antas av tillsynsstyrelsen Den panel som avses i punkt 4 i den här artikeln ska lägga fram resultaten av

den utredning som genomförts enligt artikel 22 4 första stycket för tillsynsstyrelsen

6 Tillsynsstyrelsen ska anta arbetsordningen för den panel som avses i denna artikel

Artikel 42

Tillsynsstyrelsens oberoende

1 När ledamöterna i tillsynsstyrelsen utför uppgifter enligt denna förordning ska de handla oberoende och objektivt

uteslutande i hela unionens intresse och varken efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller

organ, någon regering eller något annat offentligt eller privat organ

2 Medlemsstaterna, unionens institutioner eller organ och andra offentliga eller privata organ får inte försöka påverka

hur tillsynsstyrelsens ledamöter utför sina uppgifter

3 Ledamöterna av tillsynsstyrelsen, ordföranden och de icke röstberättigade företrädare och observatörer som deltar i

tillsynsstyrelsens möten, ska inför varje sådant möte exakt och fullständigt deklarera om de har eller inte har eventuella

intressen som kan anses inverka negativt på deras oberoende i förhållande till någon punkt på dagordningen, och de ska

avstå från att delta i diskussioner om och från att rösta i sådana frågor

4 Tillsynsstyrelsen ska i sin arbetsordning fastställa de praktiska arrangemangen för den intressedeklaration som avses

i punkt 3 och för förhindrande och hantering av intressekonflikter ”

34 Artikel 43 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Tillsynsstyrelsen ska ge vägledning till myndigheten gällande dess arbete och ansvara för att fatta de beslut som

avses i kapitel II Tillsynsstyrelsen ska anta myndighetens yttranden, rekommendationer, riktlinjer och beslut, och

utfärda sådana råd som avses i kapitel II, på grundval av förslag från relevant intern kommitté eller panel, ordföranden

eller förvaltningsstyrelsen, beroende på vad som är tillämpligt ”

b) Punkterna 2 och 3 ska utgå

c)

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5 Tillsynsstyrelsen ska på grundval av ett förslag från förvaltningsstyrelsen anta en årsrapport om myndighetens

verksamhet, inbegripet om utförandet av ordförandens uppgifter, och senast den 15 juni varje år överlämna denna

rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska ekonomiska och sociala

kommittén Rapporten ska offentliggöras ”

d) Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8 Tillsynsstyrelsen ska ha disciplinära befogenheter över ordföranden och verkställande direktören Den får

avlägsna verkställande direktören från dennes uppdrag i enlighet med artikel 51 5 ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

146

SV

L 334/38

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

35 Följande artikel ska införas:

”Artikel 43a

Transparens kring beslut som antas av tillsynsstyrelsen

Utan hinder av vad som sägs i artikel 70 ska myndigheten, inom högst sex veckor från varje möte i tillsynsstyrelsen,

åtminstone förse Europaparlamentet med ett omfattande och meningsfullt protokoll från överläggningarna vid det

mötet som gör det möjligt att fullt ut förstå diskussionerna, inbegripet en kommenterad förteckning över beslut Sådana

protokoll ska inte spegla diskussioner i tillsynsstyrelsen som avser enskilda finansiella institut, såvida inte annat föreskrivs

i artikel 75 3 eller i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 ”

36 Artikel 44 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Tillsynsstyrelsens beslut ska fattas med en enkel majoritet av dess ledamöter Varje röstberättigad ledamot ska

ha en röst

När det gäller de akter som anges i artiklarna 10–16 i denna förordning samt åtgärder och beslut som antas enligt

artikel 9 5 tredje stycket i denna förordning och kapitel VI i denna förordning, och genom undantag från första stycket

i den här punkten, ska tillsynsstyrelsen fatta beslut på grundval av kvalificerad majoritet bland dess ledamöter, enligt

definitionen i artikel 16 4 i EU-fördraget och i artikel 3 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, vilket ska

inbegripa minst en enkel majoritet av de ledamöter som är närvarande vid röstningen från behöriga myndigheter i

medlemsstater som är deltagande medlemsstater enligt artikel 2 1 i förordning (EU) nr 1024/2013 (nedan kallade

deltagande medlemsstater) och en enkel majoritet av de ledamöter som är närvarande vid röstningen från behöriga

myndigheter i medlemsstater som inte är deltagande medlemsstater (nedan kallade icke-deltagande medlemsstater)

Ordföranden får inte rösta om de beslut som avses i andra stycket

När det gäller panelernas sammansättning i enlighet med artikel 41 2, 41 3 och 41 4 och ledamöterna i den kommitté

för inbördes utvärdering som avses i artikel 30 2 ska tillsynsstyrelsen när den överväger ordförandens förslag sträva

efter konsensus Om konsensus inte kan nås ska tillsynsstyrelsens beslut fattas av en tre fjärdedelars majoritet av dess

ledamöter med rösträtt Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst

När det gäller beslut som antas enligt artikel 18 3 och 18 4, och genom undantag från första stycket i den här

punkten, ska tillsynsstyrelsen fatta beslut på grundval av en enkel majoritet av dess röstberättigade ledamöter, vilken

ska inbegripa en enkel majoritet av dess ledamöter från deltagande medlemsstater, och en enkel majoritet av dess

ledamöter från behöriga myndigheter i icke-deltagande medlemsstater ”

b) Följande punkter ska införas:

”3a När det gäller beslut i enlighet med artikel 30 ska tillsynsstyrelsen rösta om besluten genom ett skriftligt

förfarande Tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter ska ha åtta arbetsdagar på sig att rösta Varje röstberättigad

ledamot ska ha en röst Det föreslagna beslutet ska anses antaget om det inte avvisas av en enkel majoritet av

tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter Nedlagda röster får varken räknas som godkännanden eller avvisningar

och får inte beaktas vid räkningen av antalet avgivna röster Om tre av tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter

motsätter sig det skriftliga förfarandet ska tillsynsstyrelsen diskutera och besluta om utkastet till beslut i enlighet

med förfarandet i punkt 1 i den här artikeln

3b När det gäller beslut i enlighet med artiklarna 17 och 19 ska tillsynsstyrelsen rösta om det föreslagna beslutet

genom ett skriftligt förfarande Tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter ska ha åtta arbetsdagar på sig att rösta

Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst Det föreslagna beslutet ska anses antaget om det inte avvisas av en enkel

majoritet av ledamöter från behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater eller en enkel majoritet av ledamöter

från behöriga myndigheter i icke-deltagande medlemsstater Nedlagda röster får varken räknas som godkännanden

eller avvisningar och får inte beaktas vid räkningen av antalet avgivna röster Om tre av tillsynsstyrelsens röstberättigade

ledamöter motsätter sig det skriftliga förfarandet ska utkastet till beslut diskuteras av tillsynsstyrelsen och får antas

av en enkel majoritet av tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter, vilken ska inbegripa en enkel majoritet av

ledamöterna från behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater och en enkel majoritet av ledamöterna från

behöriga myndigheter i icke-deltagande medlemsstater

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

147

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/39

Genom undantag från första stycket ska det beslut som föreslås, från och med den dag då fyra eller färre röstberättigade

ledamöter är från behöriga myndigheter i icke-deltagande medlemsstater, antas av en enkel majoritet av de

röstberättigade ledamöterna i tillsynsstyrelsen, vilken ska inbegripa minst en röst från ledamöter från behöriga

myndigheter i icke-deltagande medlemsstater ”

c)

Punkterna 4 och 4a ska ersättas med följande:

”4 Ledamöterna utan rösträtt och observatörerna ska inte delta i några diskussioner i tillsynsstyrelsen som avser

enskilda finansiella institut, såvida inte annat föreskrivs i artikel 75 3 eller i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2

Första stycket ska inte tillämpas på den verkställande direktören och de företrädare från Europeiska centralbanken

som nominerats av dess tillsynsstyrelse

4a Myndighetens ordförande ska ha rätt att när som helst begära omröstning Utan att det påverkar den

befogenheten och för effektiviteten i myndighetens beslutsprocess ska myndighetens tillsynsstyrelse sträva efter

konsensus när den fattar beslut ”

37 Artikel 45 ska ersättas med följande:

”Artikel 45

Sammansättning

1 Förvaltningsstyrelsen ska bestå av ordföranden och sex ledamöter av tillsynsstyrelsen som valts av och bland

tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter

Med undantag för ordföranden ska varje ledamot av förvaltningsstyrelsen som utses av tillsynsstyrelsen ha en suppleant

som kan ersätta personen om denne är förhindrad att delta

2 De ledamöter som utses av tillsynsstyrelsen ska förordnas på två och ett halvt år Detta förordnande får förnyas en

gång Förvaltningsstyrelsen ska ha en jämn könsfördelning och dess sammansättning ska avspegla unionen som helhet

Förvaltningsstyrelsen ska bestå av minst två företrädare för ej deltagande medlemsstater Mandaten ska vara överlappande

och ett lämpligt system för rotation ska tillämpas

3 Sammanträdena i förvaltningsstyrelsen ska sammankallas av ordföranden på eget initiativ eller på begäran av minst

en tredjedel av ledamöterna, och ledas av ordföranden Förvaltningsstyrelsen ska sammanträda före varje sammanträde

i tillsynsstyrelsen, och så ofta som förvaltningsstyrelsen anser det nödvändigt Den ska sammanträda minst fem gånger

per år

4 Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen får, om inte annat följer av arbetsordningen, biträdas av rådgivare eller experter

De deltagare som inte har rösträtt, med undantag av den verkställande direktören, får inte delta i diskussioner inom

förvaltningsstyrelsen som rör enskilda finansiella institut ”

38 Följande artiklar ska införas:

”Artikel 45a

Beslutsfattande

1 Förvaltningsstyrelsens beslut ska antas med enkel majoritet bland dess ledamöter och samtidigt ska konsensus

eftersträvas Varje ledamot ska ha en röst Ordföranden ska vara en ledamot med rösträtt

2 Verkställande direktören och en företrädare för kommissionen ska delta i tillsynsstyrelsens möten utan rösträtt

Kommissionens företrädare ska ha rösträtt i de frågor som avses i artikel 63

3 Förvaltningsstyrelsen ska själv anta och offentliggöra sin arbetsordning

Artikel 45b

Samordningsgrupper

1 Tillsynsstyrelsen får på eget initiativ eller på begäran av en behörig myndighet inrätta samordningsgrupper för

definierade områden för vilka det kan finnas behov av samordning med beaktande av särskild händelseutveckling på

marknaden Förvaltningsstyrelsen ska inrätta samordningsgrupper för definierade områden på begäran av fem ledamöter

av tillsynsstyrelsen

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

148

SV

L 334/40

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

2 Alla behöriga myndigheter ska delta i samordningsgrupper och i enlighet med artikel 35 tillhandahålla

samordningsgrupperna de uppgifter dessa behöver för att utföra sina samordningsuppgifter i enlighet med deras mandat

Samordningsgruppernas arbete ska baseras på uppgifter som tillhandahålls från de behöriga myndigheterna och eventuella

resultat som myndigheten fastställt

3 Grupperna ska ledas av en av förvaltningsstyrelsens ledamöter Varje år ska respektive ledamot i förvaltningsstyrelsen

som ansvarar för en samordningsgrupp rapportera till tillsynsstyrelsen om diskussionernas och resultatens huvudinnehåll

samt, om så är relevant, föreslå att en uppföljning eller inbördes utvärdering genomförs på respektive område De behöriga

myndigheterna ska underrätta myndigheten om hur de tagit hänsyn till samordningsgruppernas arbete i sin verksamhet

4 Myndigheten får när den övervakar marknadsutveckling som kan utgöra fokus för samordningsgrupper, i enlighet

med artikel 35 begära att behöriga myndigheter tillhandahåller nödvändiga uppgifter så att myndigheten kan fullgöra sin

övervakningsroll ”

39 Artikel 46 ska ersättas med följande:

”Artikel 46

Förvaltningsstyrelsens oberoende

Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen ska handla oberoende och objektivt uteslutande i hela unionens intresse och varken

efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, någon regering eller något annat offentligt

eller privat organ

Medlemsstaterna, unionens institutioner eller organ och andra offentliga eller privata organ får inte försöka påverka

förvaltningsstyrelsens ledamöter när dessa utför sina uppgifter ”

40 Artikel 47 ska ändras på följande sätt:

a)

Följande punkt ska införas:

”3a Förvaltningsstyrelsen får granska, yttra sig över och lägga fram förslag om alla frågor, med undantag av

uppgifter som fastställs i artiklarna 9a, 9b och 30 samt artiklarna 17 och 19 i frågor som rör förhindrande av att det

finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism ”

b) Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6 Förvaltningsstyrelsen ska föreslå en årsrapport om myndighetens verksamhet, inbegripet om ordförandens

uppgifter, för tillsynsstyrelsen för godkännande ”

c)

Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8 Förvaltningsstyrelsen ska med vederbörlig hänsyn till ett förslag från tillsynsstyrelsen utse och återkalla

överklagandenämndens ledamöter i enlighet med artikel 58 3 och 58 5 ”

d) Följande punkt ska läggas till:

”9 Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen ska offentliggöra alla sammanträden som hållits samt mottagna förmåner

Utgifter ska redovisas offentligt i enlighet med tjänsteföreskrifterna ”

41 Artikel 48 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Ordföranden ska ansvara för att förbereda tillsynsstyrelsens arbete, inbegripet genom att fastställa den dagordning

som tillsynsstyrelsen ska anta, kalla till möten lägga fram punkter för beslut samt fungera som ordförande för

tillsynsstyrelsens möten

Ordföranden ska ansvara för att fastställa dagordningen för förvaltningsstyrelsen för antagande av förvaltningsstyrelsen

och ska fungera som ordförande för förvaltningsstyrelsens möten

Ordföranden får uppmana förvaltningsstyrelsen att överväga att inrätta en samordningsgrupp i enlighet med

artikel 45b ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

149

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/41

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2 Ordföranden ska väljas ut på grundval av meriter, färdigheter, kunskaper om finansiella institut och finansiella

marknader samt erfarenhet som är relevant för finansiell tillsyn och reglering, efter en öppen ansökningsomgång där

principen om jämn könsfördelning ska beaktas som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning Tillsynsstyrelsen

ska med kommissionens bistånd upprätta en slutlista över kvalificerade sökande för posten som ordförande På

grundval av denna slutlista ska rådet anta ett beslut om att utse en ordförande efter bekräftelse av Europaparlamentet

Om ordföranden inte längre uppfyller villkoren i artikel 49 eller har befunnits skyldig till ett allvarligt fel får rådet,

efter ett förslag från kommissionen som har godkänts av Europaparlamentet, anta ett beslut om att skilja personen

i fråga från dennes uppdrag

Tillsynsstyrelsen ska också bland sina ledamöter utse en vice ordförande som ska utföra ordförandens uppgifter i

dennes frånvaro Den vice ordföranden ska inte utses bland förvaltningsstyrelsens medlemmar ”

c)

I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

”Vid den utvärdering som avses i första stycket ska ordförandens uppgifter utföras av vice ordföranden

Rådet får, på förslag av tillsynsstyrelsen, med bistånd av kommissionen och med beaktande av utvärderingen som

avses i första stycket, förnya ordförandens mandat en gång ”

d) Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5 Ordföranden får skiljas från sitt uppdrag endast på allvarliga grunder Han eller hon får endast skiljas från sitt

uppdrag av Europaparlamentet efter att rådet antagit ett beslut efter samråd med tillsynsstyrelsen ”

42 Artikel 49 ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken ska ersättas med följande:

”Ordförandens oberoende”.

b) Första stycket ska ersättas med följande:

”Utan att det påverkar tillsynsstyrelsens funktion i fråga om ordförandens uppgifter, ska ordföranden varken efterfråga

eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, från någon regering eller något annat offentligt

eller privat organ ”

43 Artikel 49a ska ersättas med följande:

”Artikel 49a

Utgifter

Ordföranden ska offentliggöra alla sammanträden som hållits med externa intressenter inom två veckor efter sammanträdet

i fråga samt mottagna förmåner Utgifter ska redovisas offentligt i enlighet med tjänsteföreskrifterna ”

44 Artikel 50 ska utgå

45 Artikel 54 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)

Inledningen ska ersättas med följande:

”2 Gemensamma kommittén ska fungera som ett forum där myndigheten ska samarbeta nära och

regelbundet för att säkerställa sektorövergripande konvergens, samtidigt som sektoriella särdrag beaktas, med

europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och europeiska

tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), i synnerhet, när så krävs enligt

unionsrätten, i fråga om”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

150

SV

L 334/42

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

ii)

Första strecksatsen ska ersättas med följande:

”— finansiella konglomerat och, om så krävs enligt unionsrätten, konsolidering av tillsynen,”

iii) Femte och sjätte strecksatserna ska ersättas med följande:

”— cybersäkerhet,

— utbyte av uppgifter och bästa praxis med ESRB och de övriga europeiska tillsynsmyndigheterna,”

iv) Följande strecksatser ska läggas till:

”— finansiella tjänster till privatpersoner och skydd av insättare, konsumenter och investerare,

— rådgivning från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 1 6 ”

b) Följande punkt ska införas:

”2a Den gemensamma kommittén får bistå kommissionen i bedömningen av villkoren och de tekniska

specifikationerna och förfarandena för att säkerställa en säker och effektiv sammanlänkning av de centraliserade

automatiserade mekanismerna enligt den rapport som avses i artikel 32a 5 i direktiv (EU) 2015/849 samt i den

faktiska sammankopplingen av de nationella registren enligt det direktivet ”

c)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3 Gemensamma kommittén ska ha särskild personal som tillhandahålls från de europeiska tillsynsmyndigheterna

som ska fungera som ett permanent sekretariat Myndigheten ska avsätta tillräckliga resurser för administrativa

utgifter samt utgifter för infrastruktur och drift ”

46 Artikel 55 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3 Ordföranden i den gemensamma kommittén ska utses för ett år i taget enligt ett rullande schema bland

ordförandena i de europeiska tillsynsmyndigheterna Ordföranden i den gemensamma kommittén ska vara andre

vice ordförande i ESRB ”

b) I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

”Den gemensamma kommittén ska sammanträda minst var tredje månad ”

c)

Följande punkt ska läggas till:

”5 Myndighetens ordförande ska regelbundet underrätta tillsynsstyrelsen om ståndpunkter som intagits vid den

gemensamma kommitténs sammanträden ”

47 Artiklarna 56 och 57 ska ersättas med följande:

”Artikel 56

Gemensamma ståndpunkter och akter

Inom ramen för sina uppgifter enligt kapitel II i denna förordning, och särskilt i fråga om genomförandet av direktiv

2002/87/EG, ska myndigheten i tillämpliga fall eftersträva att genom konsensus, om så är lämpligt, nå fram till

gemensamma ståndpunkter tillsammans med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings-

och tjänstepensionsmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och

marknadsmyndigheten)

När så krävs enligt unionsrätten ska åtgärder enligt artiklarna 10–16 och beslut enligt artiklarna 17, 18 och 19 i denna

förordning avseende tillämpningen av direktiv 2002/87/EG och av andra lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 i

denna förordning, som också ligger inom behörighetsområdet för den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska

försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) eller den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och

marknadsmyndigheten), antas parallellt, om så är lämpligt, av myndigheten och den europeiska tillsynsmyndigheten

(Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska

värdepappers- och marknadsmyndigheten)

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

151

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/43

Artikel 57

Underkommittéer

1 Den gemensamma kommittén får inrätta underkommittéer vars syfte är att utarbeta utkast till gemensamma

ståndpunkter och akter till den gemensamma kommittén

2 Varje underkommitté ska bestå av de personer som avses i artikel 55 1 och en företrädare på hög nivå för den

tjänstgörande personalen på den relevanta behöriga myndigheten i varje medlemsstat

3 Varje underkommitté ska utse en ordförande bland företrädare för de relevanta behöriga myndigheterna som också

ska vara observatör i den gemensamma kommittén

4 För tillämpningen av artikel 56 ska en underkommitté för finansiella konglomerat inrättas inom den gemensamma

kommittén

5 Den gemensamma kommittén ska på sin webbplats offentliggöra alla inrättade underkommittéer, inklusive deras

mandat och en förteckning över medlemmarna med deras respektive funktioner i underkommittén ”

48 Artikel 58 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Överklagandenämnden för de europeiska tillsynsmyndigheterna inrättas härmed ”

b) I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

”2 Överklagandenämnden ska bestå av sex ledamöter och sex suppleanter, vilka ska vara välrenommerade

personer med styrkta vitsord avseende relevanta kunskaper om unionsrätt och med internationella professionella

erfarenheter, på tillräckligt hög nivå inom bankverksamhet, försäkring, tjänstepensioner, värdepappersmarknader

eller andra finansiella tjänster, med uteslutande av personer som är anställda vid behöriga myndigheter eller andra

nationella institutioner eller unionsinstitutioner eller organ som deltar i myndighetens verksamheter och ledamöter

i bankintressentgruppen Ledamöterna och suppleanterna ska vara medborgare i en medlemsstat och ska ha gedigna

kunskaper i åtminstone två av unionens officiella språk Överklagandenämnden ska besitta tillräcklig juridisk

sakkunskap för att kunna tillhandahålla juridisk rådgivning avseende lagligheten, inbegripet proportionaliteten när

det gäller myndighetens utövande av sina befogenheter ”

c)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3 Två ledamöter och två suppleanter i överklagandenämnden ska utses av myndighetens förvaltningsstyrelse från

en slutlista som kommissionen föreslår efter en öppen inbjudan att inkomma med intresseanmälan som offentliggörs

i Europeiska unionens officiella tidning, och efter samråd med tillsynsstyrelsen

Efter att ha mottagit slutlistan får Europaparlamentet uppmana kandidater till ledamöter eller suppleanter att göra

ett uttalande inför parlamentet och besvara eventuella frågor från dess ledamöter

Europaparlamentet får uppmana ledamöterna i överklagandenämnden att göra ett uttalande inför parlamentet och

besvara eventuella frågor från dess ledamöter när så begärs, med undantag för uttalanden, frågor och svar som rör

enskilda fall som avgjorts eller som är under behandling av överklagandenämnden ”

49 I artikel 59 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2 Överklagandenämndens ledamöter och den personal inom myndigheten som tillhandahåller driftsstöd och

sekretariatstjänster får inte delta i några överklagandeförfaranden som på något sätt berör deras personliga intressen, och

inte heller om de tidigare företrätt någon av parterna i förfarandena eller deltagit i det beslut som överklagas ”

50 I artikel 60 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2 Överklagandet ska innehålla en motivering och skriftligen sändas till myndigheten inom tre månader efter det att

beslutet har meddelats den berörda personen eller, om beslutet inte har meddelats på detta sätt, inom två månader efter

det att myndigheten offentliggjort beslutet

Överklagandenämnden ska fatta beslut om överklagandet inom tre månader efter att det ingivits ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

152

SV

L 334/44

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

51 Följande artikel ska införas:

”Artikel 60a

Myndighetens överskridande av befogenhet

Alla fysiska eller juridiska personer får lämna ett motiverat råd till kommissionen om de personerna anser att myndigheten

har överskridit sin befogenhet, inbegripet att inte handla i enlighet med proportionalitetsprincipen som avses i artikel 1 5,

när den handlar enligt artiklarna 16 och 16b, och att detta innebär ett direkt och individuellt problem för denna person ”

52 Artikel 62 1 ska ändras på följande sätt:

a)

Inledningen ska ersättas av följande:

”1 Intäkter till myndigheten, som är ett europeiskt organ i enlighet med artikel 70 i Europaparlamentets och rådets

förordning (EG, Euratom) 2018/1046 (*) (nedan kallad budgetförordningen), ska särskilt omfatta alla kombinationer

av följande:

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella

regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013,

(EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014,

(EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012

(EUT L 193, 30 7 2018, s 1) ”

b) Följande led ska läggas till:

”d) Eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna eller observatörer

e) Överenskomna avgifter för publikationer, utbildning och andra tjänster som myndigheten tillhandahåller, om

de särskilt har begärts av en eller flera behöriga myndigheter ”

c)

Följande stycke ska läggas till:

”Eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna eller observatörer som avses i första stycket d ska inte godtas om

detta skulle leda till tvivel om myndighetens oberoende och opartiskhet Frivilliga bidrag som utgör ersättning för

kostnader för uppgifter som en behörig myndighet delegerat till myndigheten ska inte anses leda till tvivel om den

senast nämndas oberoende ”

53 Artiklarna 63, 64 och 65 ska ersättas med följande:

”Artikel 63

Upprättande av budgeten

1 Varje år ska verkställande direktören utarbeta ett preliminärt förslag till samlat programdokument för myndigheten

för de tre följande budgetåren, med beräknade inkomster och utgifter samt uppgifter om personal, från den årliga

och fleråriga programplaneringen och översända det till förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen tillsammans med

tjänsteförteckningen

2 Tillsynsstyrelsen ska, på grundval av det förslag som har godkänts av förvaltningsstyrelsen, anta förslaget till samlat

programdokument för de tre följande budgetåren

3 Det samlade programdokumentet ska översändas av förvaltningsstyrelsen till kommissionen, Europaparlamentet och

rådet samt Europeiska revisionsrätten senast den 31 januari

4 Med beaktande av det samlade programdokumentet ska kommissionen i förslaget till unionens budget ta upp de

preliminära anslag som den anser nödvändiga mot bakgrund av tjänsteförteckningen och de utjämnande bidrag som ska

belasta unionens allmänna budget i enlighet med artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget

5 Europaparlamentet och rådet ska anta myndighetens tjänsteförteckning Europaparlamentet och rådet ska bevilja

anslag för utjämnande bidrag till myndigheten

6 Tillsynsstyrelsen ska anta myndighetens budget Budgeten ska bli slutgiltig när unionens allmänna budget slutgiltigt

har antagits Vid behov ska den anpassas i enlighet med det slutgiltiga antagandet

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

153

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/45

7 Förvaltningsstyrelsen ska utan onödigt dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om den avser att genomföra

projekt som kan ha betydande ekonomiska konsekvenser för finansieringen av budgeten, särskilt projekt som rör fast

egendom, t ex hyra eller förvärv av fastigheter

8 Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 266 och 267 i budgetförordningen ska Europaparlamentet

och rådet godkänna alla projekt som kan ha betydande ekonomiska konsekvenser eller långsiktiga konsekvenser för

finansieringen av myndighetens budget, särskilt projekt som rör fast egendom, t ex hyra eller förvärv av fastigheter,

inbegripet uppsägningsklausuler

Artikel 64

Genomförande och kontroll av budgeten

1 Verkställande direktören ska fungera som utanordnare och genomföra myndighetens årliga budget

2 Myndighetens räkenskapsförare ska översända de preliminära räkenskaperna till kommissionens räkenskapsförare

och till revisionsrätten senast den 1 mars påföljande år Bestämmelserna i artikel 70 ska inte hindra myndigheten från att

förse revisionsrätten med eventuella uppgifter som revisionsrätten begär inom ramen för sin behörighet

3 Myndighetens räkenskapsförare ska, senast den 1 mars påföljande år, översända de räkenskapsuppgifter som krävs

som underlag för konsolideringen till kommissionens räkenskapsförare på det sätt och i den form som denne har fastställt

4 Myndighetens räkenskapsförare ska också, senast den 31 mars påföljande år, sända rapporten om budgetförvaltningen

och den ekonomiska förvaltningen till ledamöterna i tillsynsstyrelsen och till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten

5 Efter att ha mottagit revisionsrättens iakttagelser i fråga om myndighetens preliminära räkenskaper i enlighet med

artikel 246 i budgetförordningen ska myndighetens räkenskapsförare upprätta dess slutliga räkenskaper Verkställande

direktören ska sända dem till tillsynsstyrelsen, som ska avge ett yttrande om dessa räkenskaper

6 Myndighetens räkenskapsförare ska, senast den 1 juli påföljande år, sända de slutliga räkenskaperna, tillsammans med

tillsynsstyrelsens yttrande, till kommissionens räkenskapsförare och till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten

Myndighetens räkenskapsförare ska också, senast den 15 juni varje år, sända ett redovisningspaket till kommissionens

räkenskapsförare, i ett standardformat som fastställs av kommissionens räkenskapsförare, som underlag för konsolideringen

7 De slutliga räkenskaperna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november det

påföljande året

8 Senast den 30 september ska verkställande direktören besvara revisionsrättens iakttagelser och även sända en kopia

av svaret till förvaltningsstyrelsen och kommissionen

9 Verkställande direktören ska, på Europaparlamentets begäran och i enlighet med artikel 261 3 i budgetförordningen,

lägga fram för Europaparlamentet alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det

berörda budgetåret ska kunna fungera väl

10 Europaparlamentet ska före den 15 maj år N + 2, på rekommendation av rådet, som ska fatta sitt beslut med

kvalificerad majoritet, bevilja myndigheten ansvarsfrihet för budgetens genomförande budgetår N

11 Myndigheten ska lämna ett motiverat yttrande om Europaparlamentets ståndpunkt och eventuella andra iakttagelser

som gjorts av Europaparlamentet inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet

Artikel 65

Finansiella regler

Förvaltningsstyrelsen ska anta myndighetens finansiella regler efter samråd med kommissionen Dessa regler får inte avvika

från kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 (*) såvida inte de särskilda behoven för driften av myndigheten

kräver det och endast med kommissionens förhandsgodkännande

(*) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 av den 18 december 2018 med rambudgetförordning för de

organ som inrättats enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget och som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och

rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (EUT L 122, 10 5 2019, s 1) ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

154

SV

L 334/46

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

54 I artikel 66 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1 För bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet ska Europaparlamentets och rådets

förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (*) tillämpas på myndigheten utan inskränkning

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som

utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18 9 2013, s 1) ”

55 Artikel 70 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Ledamöterna i tillsynsstyrelsen och alla i myndighetens personal, inbegripet tillfälligt utstationerade nationella

experter och alla andra personer som utför uppgifter för myndigheten på grundval av avtal, ska omfattas av kravet

på tystnadsplikt enligt artikel 339 i EUF-fördraget och de relevanta bestämmelserna i tillämplig unionslagstiftning

även efter det att deras förordnanden upphört ”

b) I punkt 2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Skyldigheten enligt punkt 1 i denna artikel och första stycket i denna punkt ska inte hindra myndigheten och de

behöriga myndigheterna från att använda upplysningarna för efterlevnadskontroll av de lagstiftningsakter som avses

i artikel 1 2, och i synnerhet vid rättsliga förfaranden för antagande av beslut ”

c)

Följande punkt ska införas:

”2a Förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen ska säkerställa att personer som direkt eller indirekt, permanent

eller tillfälligt, tillhandahåller tjänster som har anknytning till myndighetens uppdrag, inbegripet tjänstemän och

andra personer som har bemyndigats av förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen eller utsetts av den behöriga

myndigheten för detta syfte, omfattas av krav på tystnadsplikt som är likvärdiga med kraven i punkterna 1 och 2

Samma krav på tystnadsplikt ska även tillämpas på observatörer som deltar i förvaltningsstyrelsens och

tillsynsstyrelsens sammanträden och som deltar i myndighetens verksamhet ”

d) Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”3 Punkterna 1 och 2 ska inte hindra myndigheten från att utbyta uppgifter med behöriga myndigheter i enlighet

med denna förordning och annan unionslagstiftning som är tillämplig på finansiella institut

För dessa uppgifter ska tystnadsplikt gälla enligt punkterna 1 och 2 Myndigheten ska i sina interna verksamhetsregler

fastställa hur de regler om konfidentialitet som avses i punkterna 1 och 2 ska genomföras praktiskt

4 Myndigheten ska tillämpa kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (*)

(*) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av

säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17 3 2015, s 53) ”

56 Artikel 71 ska ersättas med följande:

”Artikel 71

Dataskydd

Denna förordning ska inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vid deras behandling av personuppgifter enligt förordning

(EU) 2016/679 eller myndighetens skyldigheter vid sin behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) 2018/1725 (*) inom ramen för dess ansvarsområden

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer

med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det

fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG

(EUT L 295, 21 11 2018, s 39) ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

155

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/47

57 I artikel 72 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2 Förvaltningsstyrelsen ska anta närmare föreskrifter för tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001 ”

58 I artikel 74 ska första stycket ersättas med följande:

”De nödvändiga arrangemangen beträffande de lokaler som myndigheten ska få i den medlemsstat där den har sitt säte och

de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i den medlemsstaten är tillämpliga

på myndighetens personal och deras familjemedlemmar ska, efter förvaltningsstyrelsens godkännande, fastställas i en

överenskommelse om säte mellan myndigheten och den medlemsstaten ”

59 Artikel 76 ska ersättas med följande:

”Artikel 76

Förhållande till kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter

Myndigheten ska betraktas som den lagliga efterföljaren till kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter (CEBS)

CEBS alla tillgångar och skulder samt alla oavslutade transaktioner ska senast dagen för inrättandet av myndigheten

automatiskt överföras till myndigheten CEBS ska upprätta ett bokslut som visar läget när det gäller utgående tillgångar

och skulder vid dagen för överföringen Detta bokslut ska revideras och godkännas av CEBS och av kommissionen ”

60 Artikel 81 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”1 Senast den 31 december 2021 och därefter vart tredje år ska kommissionen offentliggöra en allmän

rapport om resultaten av myndighetens arbete och förfarandena i denna förordning Rapporten ska innehålla

en utvärdering av bland annat:”

ii)

I led a ska inledningsfrasen och led i ersättas med följande:

”a) vilken grad av effektivitet och konvergens som har uppnåtts av de behöriga myndigheterna när det gäller

tillsynspraxis,

i)

de behöriga myndigheternas oberoende och konvergens när det gäller standarder motsvarande

bolagsstyrning,”

iii) Följande led ska läggas till:

”g) gemensamma kommitténs funktionssätt,

h) hindren för eller effekterna av konsolidering av tillsynen enligt artikel 8,”

b) Följande punkter ska införas:

”2a Som en del av den allmänna rapport som avses i punkt 1 i denna artikel ska kommissionen, efter samråd

med alla berörda myndigheter och intressenter, genomföra en heltäckande utvärdering tillämpningen av artikel 9c

2b Som en del av den allmänna rapport som avses i punkt 1 i denna artikel ska kommissionen, efter samråd med alla

relevanta behöriga myndigheter och intressenter, genomföra en heltäckande utvärdering av hur de särskilda uppgifter

avseende förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som myndigheten tilldelats

enligt artiklarna 1 2, 8 1 l, 9a, 9b, 17, och 19 i denna förordning utförs, hur de fungerar och hur ändamålsenliga de är

Som en del av denna utvärdering ska kommissionen analysera samspelet mellan dessa uppgifter och de uppgifter som

tilldelats den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och den

europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) samt de rättsliga praktiska

aspekterna av myndighetens befogenheter i den mån de låter myndigheten basera sina åtgärder på nationell rätt

som införlivar direktiv eller utnyttjar alternativ Kommissionen ska dessutom, på grundval av en heltäckande analys

av kostnader och fördelar och i enlighet med målet att säkerställa enhetlighet, effektivitet och ändamålsenlighet,

noggrant undersöka möjligheten att ge en befintlig eller ny särskild EU-omfattande byrå specifika uppgifter i fråga

om förhindrande och bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

156

SV

L 334/48

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

Artikel 2

Ändringar av förordning (EU) nr 1094/2010

Förordning (EU) nr 1094/2010 ska ändras på följande sätt:

1

Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska agera enligt de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning och vara verksam

inom tillämpningsområdet för direktiv 2009/138/EG med undantag av avdelning IV, direktiv 2002/87/EG,

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 (*) och (EU) 2016/2341 (**) samt, i den mån dessa akter

tillämpas på försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, tjänstepensionsinstitut och försäkringsförmedlare, inom

ramen för de relevanta delarna av direktiven 2002/65/EG, inbegripet alla direktiv, förordningar och beslut som

grundas på dessa akter och alla framtida rättsligt bindande unionsakter genom vilka myndigheten tilldelas uppgifter

Myndigheten ska bidra till det arbete som utförs av den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten),

som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (***), i fråga om att förhindra att

det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism i enlighet med Europaparlamentets

och rådets direktiv (EU) 2015/849 (****) och förordning (EU) nr 1093/2010 Myndigheten ska besluta om sitt

godkännande i enlighet med artikel 9a 9 i förordning (EU) nr 1093/2010

3 Myndigheten ska agera inom verksamhetsområdet för försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, finansiella

konglomerat, tjänstepensionsinstitut och försäkringsförmedlare, när det gäller frågor som inte direkt omfattas av de

lagstiftningsakter som avses i punkt 2, inbegripet ärenden som rör företagsstyrning, revision och finansrapportering,

med beaktande av hållbara affärsmodeller och integrering av miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer,

förutsatt att det krävs sådana åtgärder för att säkerställa att dessa akter tillämpas på ett ändamålsenligt och enhetligt

sätt

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution

(EUT L 26, 2 2 2016, s 19)

(**) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och

tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 354 23 12 2016, s 37)

(***) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av

en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och

om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15 12 2010, s 12)

(****) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det

finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv

2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5 6 2015, s 73) ”

b) Punkt 6 ska ändras på följande sätt:

i)

Första stycket ska ändras på följande sätt:

— Inledningen ska ersättas med följande:

”6 Myndighetens syfte ska vara att skydda allmänintresset genom att bidra till det finansiella systemets

stabilitet och effektivitet på kort, medellång och lång sikt, till förmån för unionens ekonomi, dess medborgare

och företag Myndigheten ska inom sina respektive behörighetsområden bidra till att”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

157

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/49

— Leden e och f ska ersättas med följande:

”e) säkerställa att risker i samband med försäkringar, återförsäkring och tjänstepensioner regleras och

övervakas på lämpligt sätt,

f)

stärka kundskyddet och konsumentskyddet, och”

— Följande led ska läggas till:

”g) stärka enhetligheten i tillsynspraxisen på den inre marknaden ”

ii)

Andra stycket ska ersättas med följande:

”I detta syfte ska myndigheten bidra till att säkerställa en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillämpning

av de akter som avses i punkt 2 i denna artikel, främja enhetlighet i tillsynen och avge yttranden i enlighet med

artikel 16a till Europaparlamentet, rådet och kommissionen ”

iii) Fjärde stycket ska ersättas med följande:

”När myndigheten utför sina uppgifter, ska den handla självständigt, objektivt och på ett icke-diskriminerande

och transparent sätt i hela unionens intresse, och den ska, när så är relevant, respektera principen om

proportionalitet Myndigheten ska vara ansvarig och handla med integritet och den ska säkerställa att alla

berörda parter behandlas rättvist ”

iv) Följande stycken ska läggas till:

”Innehållet i och formen för myndighetens verksamhet och åtgärder, i synnerhet riktlinjer, rekommendationer,

yttranden, frågor och svar samt förslag till tillsynsstandarder och förslag till genomförandestandarder ska fullt

ut respektera tillämpliga bestämmelser i denna förordning och i de lagstiftningsakter som avses i punkt 2

Myndighetens verksamhet och åtgärder ska i den mån den är tillåten och relevant enligt dessa bestämmelser, i

enlighet med proportionalitetsprincipen, ta vederbörlig hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten hos

de inneboende riskerna hos den verksamhet som bedrivs av ett finansiellt institut, ett företag, en annan enhet

eller en finansiell verksamhet som påverkas av myndighetens verksamhet och åtgärder ”

c)

Följande punkt ska läggas till:

”7 Myndigheten ska inrätta en kommitté som ska vara en integrerad del av myndigheten och som ska fungera

rådgivande för myndigheten när det gäller hur dess agerande och åtgärder, i fullständig överensstämmelse med

tillämpliga regler, ska beakta särskilda skillnader som råder i sektorn avseende arten, omfattningen och komplexiteten

hos risker, avseende affärsmodeller och affärspraxis samt avseende de finansiella institutens och marknadernas

storlek, i den utsträckning sådana faktorer är relevanta för de regler som beaktas ”

2

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska ingå i ett europeiskt system för finansiell tillsyn (ESFS) ESFS huvudsakliga syfte ska vara att

se till att de regler som gäller för den finansiella sektorn genomförs på ett sätt som bevarar den finansiella stabiliteten

och som säkerställer förtroendet för det finansiella systemet som helhet samt ger effektivt och tillräckligt skydd för

kunder till och konsumenter av finansiella tjänster ”

b) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Enligt principen om lojalt samarbete i artikel 4 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska parterna

inom ESFS samarbeta i en anda av förtroende och med fullständig ömsesidig respekt, i synnerhet genom att se till

att lämpliga och tillförlitliga uppgifter utväxlas mellan dem och från myndigheten till Europaparlamentet, rådet och

kommissionen ”

c)

I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

”Utan att det påverkar nationella befogenheter, ska hänvisningar i denna förordning till tillsyn innefatta all relevant

verksamhet, som alla behöriga myndigheter ska utföra enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

158

SV

L 334/50

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

3

Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

Myndigheternas ansvarighet

1 De myndigheter som avses i artikel 2 2 a–d ska vara ansvariga inför Europaparlamentet och rådet

2 I enlighet med artikel 226 i EUF-förordningen ska myndigheten fullt ut samarbeta med Europaparlamentet under en

sådan eventuell undersökning enligt den artikeln

3 Tillsynsstyrelsen ska anta en årsrapport om myndighetens verksamhet, inbegripet om utförandet av ordförandens

uppgifter, och ska senast den 15 juni varje år överlämna denna rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen,

revisionsrätten och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Rapporten ska offentliggöras

4 På Europaparlamentets begäran ska ordföranden delta i en utfrågning inför Europaparlamentet om myndighetens

prestationer En utfrågning ska äga rum minst en gång om året Ordföranden ska, på begäran, göra ett uttalande inför

Europaparlamentet och besvara alla eventuella frågor från dess ledamöter

5 Ordföranden ska, på begäran och minst 15 dagar före det uttalande som avses i punkt 4, skriftligen rapportera om

myndighetens verksamhet till Europaparlamentet

6 Förutom de uppgifter som avses i artiklarna 11–18, 20 och 33, ska rapporten även innehålla alla relevanta uppgifter

som Europaparlamentet begär på ad hoc-basis

7 Myndigheten ska svara muntligt eller skriftligt på frågor som Europaparlamentet eller rådet riktar till den, inom fem

veckor från mottagandet

8 På begäran ska ordföranden hålla konfidentiella muntliga diskussioner inom stängda dörrar med ordföranden, vice

ordförandena och samordnarna för Europaparlamentets ansvariga utskott Alla deltagare ska respektera kraven om

tystnadsplikt

9 Utan att det påverkar dess konfidentialitetsskyldigheter som härrör från deltagande i internationella fora ska

myndigheten på begäran informera Europaparlamentet om sitt bidrag till en enhetlig, gemensam, konsekvent och effektiv

representation av unionens intressen i sådana internationella fora ”

4

I artikel 4 2 ska led ii ersättas med följande:

”ii) när det gäller direktiv 2002/65/EG, de myndigheter och organ som har behörighet att säkerställa att finansiella institut

uppfyller kraven i det direktivet ”

5

I artikel 7 ska följande stycke läggas till:

”Lokaliseringen av myndighetens säte ska inte påverka hur myndigheten utför sina uppgifter och befogenheter, hur dess

styrningsstruktur organiseras, hur dess huvudsakliga organisation drivs eller hur dess verksamhet i huvudsak finansieras,

samtidigt som den ska göra det möjligt, i tillämpliga fall, att med unionens byråer dela sådana administrativa stödtjänster

och lokalförvaltningstjänster som inte har någon anknytning till kärnverksamheten ”

6

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Led a ska ersättas med följande:

”a) Att på grundval av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2, bidra till upprättandet av gemensamma

standarder och metoder av hög kvalitet för reglering och tillsyn, särskilt genom att utarbeta förslag

till tekniska genomförandestandarder och tillsynsstandarder, riktlinjer, rekommendationer och andra

åtgärder, inbegripet yttranden ”

ii)

Följande led ska införas:

”aa) Att utarbeta och hålla uppdaterad en unionshandbok för tillsynen av finansiella institut i unionen som

beskriver bästa praxis samt metoder och processer av hög kvalitet och, bland annat, beaktar förändringar

i affärspraxis och affärsmodeller och de finansiella institutens och marknadernas storlek ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

159

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/51

iii) Led b ska ersättas med följande:

”b) Att bidra till en konsekvent tillämpning av rättsligt bindande unionsakter, särskilt genom att bidra

till en gemensam tillsynskultur, säkerställa konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillämpning av de

lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2, förebygga tillsynsarbitrage, främja och övervaka oberoende i

tillsynsverksamheten, medla och lösa tvister mellan behöriga myndigheter, säkerställa en verkningsfull

och enhetlig tillsyn av finansiella institut och inbördes överensstämmelse i tillsynskollegiernas verksamhet

samt vidta åtgärder bland annat i krissituationer ”

iv) Leden e–h ska ersättas med följande:

”e) Att organisera och genomföra inbördes utvärderingar av behöriga myndigheter, och i detta sammanhang

utfärda riktlinjer och rekommendationer samt fastställa bästa praxis för att uppnå mer enhetliga

tillsynsresultat

f)

Att övervaka och bedöma marknadens utveckling inom sitt behörighetsområde, om relevant även

utveckling som rör trender för försäkring, återförsäkring och tjänstepension, i synnerhet till hushåll och

små och medelstora företag, och trender för innovativa finansiella tjänster med vederbörligt beaktande

av utvecklingen rörande miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer

g)

Att genomföra marknadsanalyser för att ge vägledning till utförandet av myndighetens arbetsuppgifter

h)

Att när så är relevant främja skyddet av försäkringstagare, personer som omfattas av pensionssystem

och förmånstagare, konsumenter och investerare, särskilt i fråga om brister i ett gränsöverskridande

sammanhang och med beaktande av relaterade risker ”

v)

Följande led ska införas efter led i:

”ia) Att bidra till upprättandet av en gemensam strategi för finansiella uppgifter inom unionen ”

vi) Följande led ska införas efter led k:

”ka) Att på sin webbplats offentliggöra, och regelbundet uppdatera, alla tekniska tillsynsstandarder, tekniska

genomförandestandarder, riktlinjer, rekommendationer och frågor och svar för varje lagstiftningsakt som

avses i artikel 1 2, inbegripet översikter som gäller läget för pågående arbete och planerad tidpunkt för

antagande av förslag till tekniska tillsynsstandarder och förslag till tekniska genomförandestandarder ”

vii) Led l ska utgå

b) Följande punkt ska införas:

”1a När myndigheten utför sina uppgifter enligt denna förordning ska den

a)

till fullo utöva alla sina befogenheter,

b) med beaktande av det övergripande målet att säkerställa de finansiella institutens säkerhet och sundhet, ta full

hänsyn till olika typer av finansiella institut och finansiella instituts storlek och affärsmodeller,

c)

beakta tekniska innovationer, innovativa och hållbara affärsmodeller, såsom kooperativ och ömsesidiga bolag,

och integrering av miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer ”

c)

Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)

Följande led ska införas:

”ca) utfärda rekommendationer som fastställs i artikel 29a,”

”da) utfärda varningar i enlighet med artikel 9 3,”

ii)

Led g ska ersättas med följande:

”g) avge yttranden till Europaparlamentet, rådet eller kommissionen som föreskrivs i artikel 16a,”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

160

SV

L 334/52

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

iii) Följande led ska införas:

”ga) utfärda svar på frågor som föreskrivs i artikel 16b,

gb) vidta åtgärder i enlighet med artikel 9a,”

d) Följande punkt ska läggas till:

”3 När myndigheten utför de uppgifter som avses i punkt 1 och utövar de befogenheter som avses i punkt 2 ska

den agera med utgångspunkt i och inom ramarna för regelverket samt ta vederbörlig hänsyn till principerna om

proportionalitet, när så är relevant, och bättre lagstiftning, inbegripet resultaten av analysen av kostnader och fördelar

i enlighet med denna förordning

De öppna offentliga samråd som avses i artiklarna 10, 15, 16 och 16a ska genomföras så brett som möjligt för att

säkerställa en metod som inkluderar alla berörda parter och ska ge berörda parter rimlig tid att svara Myndigheten

ska offentliggöra en sammanfattning av de berörda parternas synpunkter och en översikt över hur information och

synpunkter som samlats in från samrådet användes i ett förslag till teknisk tillsynsstandard och i ett förslag till teknisk

genomförandestandard ”

7

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Led a ska ersättas med följande:

”a) samla in uppgifter om, analysera och rapportera om konsumenttrender, såsom utvecklingen av kostnader

och avgifter för finansiella tjänster och produkter till privatpersoner i medlemsstaterna,”

ii)

Följande led ska införas:

”aa) göra djupgående tematiska granskningar av marknadsbeteenden och bygga upp en gemensam bild av

praxis på marknaderna, i syfte att identifiera potentiella problem och att analysera deras effekter,

ab) utveckla riskindikatorer för icke-professionella investerare för att utan onödigt dröjsmål upptäcka möjliga

upphov till skada för konsumenterna och investerarna,”

iii) Följande led ska läggas till:

”e) bidra till likvärdiga konkurrensvillkor på den inre marknaden, där konsumenter och andra användare av

finansiella tjänster har rättvis tillgång till finansiella tjänster och produkter,

f)

samordna behöriga myndigheters anonyma kundbesöksundersökningar, i tillämpliga fall ”

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska övervaka nya och befintliga former av finansiell verksamhet och får anta riktlinjer och

rekommendationer för att främja säkra och sunda marknader och en enhetlig och effektiv reglerings- och

tillsynspraxis ”

c)

Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

”4 Myndigheten ska inrätta en kommitté för konsumentskydd och finansiell innovation, som ska vara en integrerad

del av myndigheten och omfatta alla relevanta behöriga myndigheter och myndigheter med ansvar för konsumentskydd

i syfte att stärka konsumentskyddet, samordna regleringen och tillsynen av ny eller innovativ finansiell verksamhet

och bistå med råd som myndigheten ska lägga fram för Europaparlamentet, rådet och kommissionen Myndigheten

ska samarbeta nära med Europeiska dataskyddsstyrelsen, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) 2016/679 (*), för att undvika duplicering, inkonsekvenser och rättsosäkerhet på området för dataskydd

Myndigheten får också bjuda in nationella dataskyddsmyndigheter som observatörer i kommittén

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

161

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/53

5 Myndigheten får tillfälligt förbjuda eller begränsa marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa finansiella

produkter, instrument eller verksamheter som kan orsaka avsevärd finansiell skada för kunder eller konsumenter

eller som hotar finansmarknadernas funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella

system i de fall och på de villkor som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 eller, om så krävs i en

krissituation, i enlighet med artikel 18 och på de villkor som anges där

Myndigheten ska se över det beslut som avses i första stycket med lämpliga mellanrum, dock minst en gång var

sjätte månad Efter minst två på varandra följande förlängningar och på grundval av lämplig analys som syftar till

att bedöma effekten på kunden eller konsumenten får myndigheten besluta om en årlig förlängning av förbudet

En medlemsstat får begära att myndigheten omprövar sitt beslut I sådana fall ska myndigheten i enlighet med det

förfarande som anges i artikel 44 1 andra stycket besluta huruvida den vidhåller det beslutet

Myndigheten får också bedöma om det finns behov av förbud mot eller begränsningar av vissa former av finansiell

verksamhet eller praxis och, om ett sådant behov föreligger, underrätta kommissionen och de behöriga myndigheterna

för att underlätta antagandet av sådana förbud eller begränsningar

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer

med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande

av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4 5 2016, s 1) ”

8

Följande artikel ska införas:

”Artikel 9a

Skrivelser om att inte vidta åtgärder

1 Myndigheten ska endast vidta åtgärderna som avses i punkt 2 i denna artikel under exceptionella omständigheter

när den anser att tillämpningen av en av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 eller av någon delegerad akt eller

genomförandeakt som baseras på dessa lagstiftningsakter ger upphov till betydande problem, av något av följande skäl:

a)

Myndigheten anser att det finns bestämmelser i akten som kan stå i direkt strid med en annan relevant akt

b) Om akten är en sådan lagstiftningsakt som avses i artikel 1 2 och avsaknaden av delegerade akter eller

genomförandeakter för att komplettera eller specificera akten i fråga ger upphov till befogat tvivel gällande de rättsliga

följderna av lagstiftningsakten eller en korrekt tillämpning av den

c)

Avsaknaden av riktlinjer och rekommendationer enligt artikel 16 innebär praktiska problem avseende tillämpningen

av lagstiftningsakten i fråga

2 I de fall som avses i punkt 1 ska myndigheten till de behöriga myndigheterna och kommissionen översända en skriftlig

detaljerad redogörelse för de problem den anser finnas

I de fall som avses i punkt 1 a och b ska myndigheten till kommissionen lämna ett yttrande om eventuella åtgärder den

finner lämpliga, i form av ett nytt lagstiftningsförslag eller ett förslag till en ny delegerad akt eller genomförandeakt och

om hur brådskande frågan enligt myndighetens mening är Myndigheten ska offentliggöra sitt yttrande

I det fall som avses i punkt 1 c i denna artikel ska myndigheten så snart som möjligt utvärdera behovet av att anta relevanta

riktlinjer eller rekommendationer i enlighet med artikel 16

Myndigheten ska handla snabbt, framför allt med målet att bidra till förhindrande av de problem som avses i punkt 1,

närhelst det är möjligt

3 Om det är nödvändigt i de fall som avses i punkt 1 och i väntan på antagande och tillämpning av nya åtgärder till följd

av de steg som avses i punkt 2 ska myndigheten avge yttranden avseende särskilda bestämmelser i de akter som avses i

punkt 1 i syfte att sprida konsekvent, effektiv och ändamålsenlig praxis för tillsyn och efterlevnad samt gemensam, enhetlig

och konsekvent tillämpning av unionsrätten

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

162

SV

L 334/54

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

4 Om myndigheten, på grundval av den information den mottar, i synnerhet från behöriga myndigheter, anser att

någon av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 eller en delegerad akt eller genomförandeakt som är baserad på dessa

lagstiftningsakter ger upphov till betydande exceptionella problem med avseende på marknadens förtroende, konsument-,

kund- eller investerarskydd, de finansiella marknadernas eller varumarknadernas funktion och integritet, eller stabiliteten

i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen, ska den utan onödigt dröjsmål sända en skrivelse med en detaljerad

redogörelse till de behöriga myndigheterna och kommissionen för de problem den anser finnas Myndigheten får lämna

ett yttrande till kommissionen om eventuella åtgärder den finner lämpliga, i form av ett nytt lagstiftningsförslag eller ett

förslag till en ny delegerad akt eller genomförandeakt och om hur brådskande frågan är Myndigheten ska offentliggöra

sitt yttrande ”

9

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Första stycket ska ersättas med följande:

”1 Om Europaparlamentet och rådet, i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget, till kommissionen delegerar

befogenheten att anta tekniska tillsynsstandarder med hjälp av delegerade akter, för att sörja för en konsekvent

harmonisering inom de områden som särskilt anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 i denna

förordning, får myndigheten utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder Myndigheten ska överlämna sina

förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen för antagande Myndigheten ska samtidigt översända

dessa tekniska tillsynsstandarder för kännedom till Europaparlamentet och rådet ”

ii)

Tredje stycket ska ersättas med följande:

”Innan förslagen lämnas till kommissionen ska myndigheten ha genomfört öppna offentliga samråd om

förslagen till tekniska tillsynsstandarder och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana

samråd och analyser inte alls står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska

tillsynsstandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är Myndigheten ska begära råd från den berörda

intressentgrupp som avses i artikel 37 ”

iii) Fjärde stycket ska utgå

iv) Femte och sjätte styckena ska ersättas med följande:

”Kommissionen ska inom tre månader från mottagandet av ett förslag till teknisk tillsynsstandard besluta

huruvida den ska anta det Kommissionen ska i god tid informera Europaparlamentet och rådet att beslutet om

antagande inte kan äga rum inom tremånadersperioden Om det ligger i unionens intresse får kommissionen

anta förslaget till teknisk tillsynsstandard endast till viss del eller med ändringar

Om kommissionen har för avsikt att inte anta ett förslag till tekniska tillsynsstandarder eller att anta det endast

delvis eller med ändringar, ska den sända tillbaka förslaget till teknisk tillsynsstandard till myndigheten, med en

förklaring till varför det inte antas eller varför det ska ändras Kommissionen ska lämna en kopia av sin skrivelse

till Europaparlamentet och rådet Inom sex veckor får myndigheten ändra förslaget till teknisk tillsynsstandard

på grundval av kommissionens föreslagna ändringar och på nytt överlämna det i form av ett formellt yttrande

till kommissionen Myndigheten ska lämna en kopia av det formella yttrandet till Europaparlamentet och rådet ”

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2 Om myndigheten inte har lämnat in något förslag till teknisk tillsynsstandard inom den tidsfrist som fastställts

i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 får kommissionen begära ett sådant förslag inom en ny tidsfrist

Myndigheten ska i god tid informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen att den inte kommer att kunna

hålla den nya tidsfristen ”

c)

I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Kommissionen ska genomföra öppna offentliga samråd om förslaget till tekniska tillsynsstandarder och analysera

de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte står i proportion till omfattningen

och konsekvenserna av det förslag till tekniska tillsynsstandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är

Kommissionen ska också begära råd från den berörda intressentgrupp som avses i artikel 37 ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

163

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/55

d) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Tekniska tillsynsstandarder ska antas genom förordningar eller beslut Orden ’teknisk tillsynsstandard’ ska

finnas med i rubriken till sådana förordningar eller beslut Dessa standarder ska offentliggöras i Europeiska unionens

officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i dem ”

10 I artikel 13 1 ska andra stycket utgå

11 Artikel 15 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1 Om Europaparlamentet och rådet enligt artikel 291 i EUF-fördraget tilldelar kommissionen

genomförandebefogenheter att anta tekniska genomförandestandarder med hjälp av genomförandeakter inom

områden som fastställts specifikt i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 i denna förordning, får myndigheten

utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder Tekniska genomförandestandarder ska vara tekniska, får

inte innebära strategiska beslut eller policyval och deras innehåll ska syfta till att fastställa villkoren för tillämpning

av de akterna Myndigheten ska överlämna sina förslag till tekniska genomförandestandarder till kommissionen

för antagande Myndigheten ska samtidigt översända dessa tekniska genomförandestandarder för kännedom till

Europaparlamentet och rådet

Myndigheten ska innan den lämnar in förslag till genomförandestandarder till kommissionen genomföra öppna

offentliga samråd och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte

alls står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska genomförandestandarder som

avses eller till hur brådskande ärendet är Myndigheten ska begära råd från den berörda intressentgrupp som avses

i artikel 37

Kommissionen ska inom tre månader från mottagandet av ett förslag till teknisk genomförandestandard besluta

huruvida den ska anta det Kommissionen får förlänga denna tidsfrist med en månad Kommissionen ska i god tid

informera Europaparlamentet och rådet om antagandet inte kan äga rum inom tremånadersperioden Om det ligger

i unionens intresse får kommissionen anta förslaget till teknisk genomförandestandard endast till viss del eller med

ändringar

Om kommissionen har för avsikt att inte anta ett förslag till teknisk genomförandestandard eller att anta det

endast delvis eller med ändringar ska den sända tillbaka förslaget till myndigheten, med en förklaring till varför

den har för avsikt att inte anta det eller varför det ska ändras Kommissionen ska lämna en kopia av sin skrivelse till

Europaparlamentet och rådet Inom sex veckor får myndigheten ändra förslaget till teknisk genomförandestandard

på grundval av kommissionens föreslagna ändringar och på nytt överlämna det i form av ett formellt yttrande till

kommissionen Myndigheten ska lämna en kopia av det formella yttrandet till Europaparlamentet och rådet

Om myndigheten när den period på sex veckor som avses i fjärde stycket löper ut inte har överlämnat ett ändrat

förslag till teknisk genomförandestandard, eller har överlämnat ett förslag till teknisk genomförandestandard som

inte har ändrats på ett sådant sätt att det är förenligt med kommissionens förslag till ändringar, får kommissionen

anta den tekniska genomförandestandarden med de ändringar den anser relevanta eller förkasta den

Kommissionen får inte ändra innehållet i ett förslag till teknisk genomförandestandard som utarbetats av myndigheten

utan att detta först har samordnats med myndigheten, så som anges i denna artikel

2 Om myndigheten inte har lämnat in något förslag till teknisk genomförandestandard inom den tidsfrist som

fastställts i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 får kommissionen begära ett sådant förslag inom en ny tidsfrist

Myndigheten ska i god tid informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen att den inte kommer att kunna

hålla den nya tidsfristen ”

b) I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Kommissionen ska genomföra öppna offentliga samråd om förslaget till tekniska genomförandestandarder och

analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte står i proportion till

omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska genomförandestandarder som avses eller till hur

brådskande ärendet är Kommissionen ska också begära råd från den berörda intressentgrupp som avses i artikel 37 ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

164

SV

L 334/56

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

c)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Tekniska genomförandestandarder ska antas genom förordningar eller beslut Orden ”teknisk

genomförandestandard” ska finnas med i rubriken till sådana förordningar eller beslut Dessa standarder ska

offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i dem ”

12 Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska, i syfte att upprätta en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillsynspraxis inom ESFS

och säkerställa en gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av unionsrätten, utfärda riktlinjer riktade till

alla behöriga myndigheter eller alla finansiella institut och utfärda rekommendationer till en eller flera behöriga

myndigheter eller en eller flera finansiella institut

Riktlinjer och rekommendationer ska överensstämma med mandatet i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2

eller i den här artikeln

2 Myndigheten ska när så är lämpligt genomföra öppna offentliga samråd om de riktlinjer och rekommendationer

och, i förekommande fall, de frågor och svar som den utfärdar och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna

med att utfärda sådana riktlinjer och rekommendationer Dessa samråd och analyser ska stå i proportion till

riktlinjernas eller rekommendationernas omfattning, art och konsekvenser Myndigheten ska när så är lämpligt också

begära råd från intressentgruppen för försäkring och återförsäkring och intressentgruppen för tjänstepensioner som

avses i artikel 37 Om myndigheten inte genomför öppna offentliga samråd eller inte begär råd från intressentgruppen

för försäkring och återförsäkring och intressentgruppen för tjänstepensioner, ska den lämna skäl för detta ”

b) Följande punkt ska införas:

”2a Riktlinjer och rekommendationer ska inte endast hänvisa till, eller återge, delar av lagstiftningsakter Innan en

ny riktlinje eller rekommendation utfärdas ska myndigheten först se över befintliga riktlinjer och rekommendationer,

i syfte att undvika eventuell duplicering ”

c)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 I den rapport som avses i artikel 43 5 ska myndigheten informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen

om de riktlinjer och rekommendationer som har utfärdats ”

13 Följande artiklar ska införas:

”Artikel 16a

Yttranden

1 Myndigheten får, på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen eller på eget initiativ, avge yttranden till

Europaparlamentet, rådet och kommissionen om alla frågor som har samband med dess behörighetsområde

2 Den begäran som avses i punkt 1 får inbegripa ett offentligt samråd eller en teknisk analys

3 När det gäller bedömning av fusioner och förvärv som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2009/138/EG och

som enligt det direktivet kräver samråd mellan de behöriga myndigheterna i två eller fler medlemsstater, får myndigheten

på begäran av någon av de berörda behöriga myndigheterna avge och offentliggöra ett yttrande om sådana bedömningar,

utom avseende kriterierna i artikel 59 1 e i direktiv 2009/138/EG Yttrandet ska avges utan dröjsmål och under alla

förhållanden före slutet av bedömningsperioden enligt direktiv 2009/138/EG

4 Myndigheten får på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen ge tekniska råd till Europaparlamentet,

rådet och kommissionen på de områden som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

165

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/57

Artikel 16b

Frågor och svar

1 Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 i denna artikel får frågor gällande den praktiska tillämpningen eller

genomförandet av bestämmelserna i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2, eller tillhörande delegerade akter och

genomförandeakter samt riktlinjer och rekommendationer som antagits enligt dessa lagstiftningsakter, ställas av alla

fysiska eller juridiska personer, inbegripet behöriga myndigheter och unionens institutioner och organ, till myndigheten

på något av unionens officiella språk

Innan finansiella institut ställer en fråga till myndigheten ska de bedöma huruvida de ska ställa frågan i första hand till sin

behöriga myndighet

Innan myndigheten offentliggör svar på godkända frågor får den begära kompletterande förtydliganden av frågor som

ställts av de fysiska eller juridiska personer som avses i denna punkt

2 Svar från myndigheten på de frågor som avses i punkt 1 ska inte vara bindande Svar ska göras tillgängligt på minst

det språk som frågan lämnades på

3 Myndigheten ska upprätta och underhålla ett webbaserat verktyg på sin webbplats för inlämnande av frågor och

snabbt offentliggörande av alla frågor som inkommer och svar på alla tillåtliga frågor enligt punkt 1, om inte ett sådant

offentliggörande står i strid med dessa personers berättigade intresse eller skulle innebära en risk för det finansiella systemets

stabilitet Myndigheten kan avvisa frågor som den inte avser att svara på Myndigheten ska offentliggöra avvisade frågor

på sin webbplats under en period på två månader

4 Tre röstberättigade ledamöter i tillsynsstyrelsen kan begära att tillsynsstyrelsen enligt artikel 44 ska fatta beslut om

huruvida det ämne som tas upp i den tillåtliga fråga som avses i punkt 1 i den här artikeln ska behandlas i riktlinjer

enligt artikel 16, begära råd från den intressentgrupp som avses i artikel 37, granska frågorna och svaren med lämpliga

mellanrum, genomföra öppna offentliga samråd eller analysera möjliga tillhörande kostnader och fördelar Sådana samråd

och analyser ska stå i proportion till omfattningen, arten och konsekvenserna av de aktuella utkasten till frågor och svar eller

till hur brådskande ärendet är När den intressentgrupp som avses i artikel 37 involveras ska sekretesskyldighet tillämpas

5 Myndigheten ska till kommissionen vidarebefordra frågor som kräver tolkning av unionsrätten Myndigheten ska

offentliggöra alla svar från kommissionen ”

14 Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)

Första stycket ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska, på begäran av en eller flera behöriga myndigheter, Europaparlamentet, rådet,

kommissionen, relevant intressentgrupp eller på eget initiativ, inbegripet när detta bygger på faktauppgifter

och väl underbyggd information från fysiska eller juridiska personer, och efter att ha underrättat den berörda

behöriga myndigheten, redogöra för hur den avser gå vidare med fallet och när så är lämpligt utreda den påstådda

överträdelsen av eller underlåtenheten att tillämpa unionsrätten ”

ii)

Följande stycken ska läggas till:

”Utan att det påverkar de befogenheter som fastställs i artikel 35 får myndigheten, efter att ha informerat den

berörda behöriga myndigheten, rikta en vederbörligen motiverad begäran om information direkt till andra

behöriga myndigheter, när en begäran om information från den berörda behöriga myndigheten har visat sig

vara eller anses vara otillräcklig för att få den information som anses vara nödvändig för att utreda en påstådd

överträdelse av unionsrätten eller underlåtenhet att tillämpa den

Mottagaren av en sådan begäran ska förse myndigheten med tydlig, korrekt och komplett information utan

onödigt dröjsmål ”

b) Följande punkt ska införas:

”2a Utan att det påverkar befogenheterna enligt denna förordning och innan myndigheten utfärdar en sådan

rekommendation som anges i punkt 3 ska myndigheten samverka med den berörda behöriga myndigheten, om den

anser sådan samverkan lämplig för att åtgärda en överträdelse av unionsrätten, i ett försök att enas om åtgärder som

den behöriga myndigheten måste vidta för att följa unionsrätten ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

166

SV

L 334/58

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

c)

Punkterna 6 och 7 ska ersättas med följande:

”6 Om en behörig myndighet inte rättar sig efter ett sådant formellt yttrande som avses i punkt 4 i denna

artikel inom den där angivna fristen, och om det är nödvändigt att utan dröjsmål åtgärda sådant bristande iakttagande

av unionsrätten för att upprätthålla eller återställa neutrala konkurrensvillkor på marknaden, eller för att säkerställa

det finansiella systemets funktion och integritet, får myndigheten – utan att det påverkar kommissionens befogenheter

och skyldigheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget – om de relevanta kraven i de lagstiftningsakter som avses i

artikel 1 2 i denna förordning är direkt tillämpliga på finansiella institut, anta ett enskilt beslut riktat till ett finansiellt

institut med krav på att vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt unionsrätten, däribland

även att upphöra att tillämpa eventuell oförenlig praxis

Myndighetens beslut ska överensstämma med det formella yttrande som kommissionen avgivit enligt punkt 4

7 Beslut som antagits i enlighet med punkt 6 ska ha företräde framför varje tidigare beslut i samma ärende som

antagits av behöriga myndigheter

När behöriga myndigheter vidtar åtgärder avseende frågor som är föremål för ett formellt yttrande enligt punkt 4

eller ett beslut enligt punkt 6, ska de rätta sig efter det formella yttrandet eller, i förekommande fall, beslutet ”

15 Följande artikel ska införas:

”Artikel 17a

Skydd av rapporterande personer

1 Myndigheten ska ha infört särskilda rapporteringskanaler för att ta emot och hantera information från en fysisk eller

juridisk person som rapporterar om faktiska eller potentiella överträdelser, lagmissbruk eller underlåtenhet att tillämpa

unionsrätten

2 De fysiska eller juridiska personer som rapporterar genom dessa kanaler ska skyddas mot repressalier i enlighet med

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 (*), i tillämpliga fall

3 Myndigheten ska säkerställa att all information kan lämnas in anonymt eller konfidentiellt och säkert Om myndigheten

bedömer att de inlämnade uppgifterna innehåller bevis eller betydande indikationer på en väsentlig överträdelse ska den

lämna återkoppling till den rapporterande personen

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som

rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26 11 2019, s 17) ”

16 I artikel 18 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3 Om rådet har antagit ett beslut enligt punkt 2 i denna artikel, och under exceptionella omständigheter där samordnade

åtgärder av behöriga myndigheter är nödvändiga för att åtgärda en negativ utveckling som allvarligt kan äventyra

finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen

eller kund- och konsumentskyddet, får myndigheten anta enskilda beslut med krav på de behöriga myndigheterna att vidta

nödvändiga åtgärder i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 för att åtgärda sådan utveckling genom att

se till att finansiella instituten och behöriga myndigheter uppfyller kraven i de lagstiftningsakterna ”

17 Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 I de fall som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2, och utan att det påverkar de befogenheter som

fastställs i artikel 17, får myndigheten bistå de behöriga myndigheterna med att nå en överenskommelse i enlighet

med förfarandet i punkterna 2–4 i den här artikeln i något av följande fall:

a)

På begäran av en eller flera av de berörda behöriga myndigheterna, om en behörig myndighet är oenig med

en annan behörig myndighet vad gäller förfarandet för en åtgärd eller åtgärdens innehåll, en föreslagen åtgärd

eller avsaknaden av åtgärder

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

167

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/59

b) I de fall det i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 föreskrivs att myndigheten får bistå på eget initiativ,

om oenighet mellan behöriga myndigheter kan fastställas på grundval av objektiva skäl

I de fall de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 kräver att ett gemensamt beslut fattas av behöriga myndigheter

och där myndigheten i enlighet med dessa akter på eget initiativ får bistå de berörda behöriga myndigheterna med att

nå en överenskommelse i enlighet med det förfarande som anges i punkterna 2–4 i den här artikeln, ska det antas att

oenighet råder om inget gemensamt beslut fattas av dessa myndigheter inom de tidsfrister som anges i de akterna ”

b) Följande punkter ska införas:

”1a I följande fall ska de berörda behöriga myndigheterna utan onödigt dröjsmål underrätta myndigheten om att

en överenskommelse inte har nåtts:

a)

Om en tidsfrist för att nå en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna föreskrivs i de lagstiftningsakter

som avses i artikel 1 2 och något av följande inträffar:

i)

Tidsfristen löper ut

ii)

Minst två berörda behöriga myndigheter konstaterar på grundval av objektiva skäl att oenighet föreligger

b) Om ingen tidsfrist för att nå en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna föreskrivs i de

lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 och något av följande inträffar:

i)

Minst två berörda behöriga myndigheter konstaterar på grundval av objektiva skäl att oenighet föreligger

ii)

Två månader har förflutit från den dag då en behörig myndighet mottog en begäran från en annan behörig

myndighet om att vidta vissa åtgärder för att följa de akterna, och den anmodade myndigheten ännu inte

har antagit ett beslut för att tillmötesgå denna begäran

1b Ordföranden ska bedöma huruvida myndigheten bör agera i enlighet med punkt 1 Om myndigheten agerar

på eget initiativ ska den underrätta de berörda behöriga myndigheterna om sitt beslut att agera

Då ett gemensamt beslut krävs enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 ska alla behöriga myndigheter

som deltar i det gemensamma beslutet i avvaktan på myndighetens beslut i enlighet med det förfarande som anges i

artikel 44 4, avvakta med sina enskilda beslut Om myndigheten beslutar att agera ska alla de behöriga myndigheter

som deltar i det gemensamma beslutet avvakta med sina beslut tills det förfarande som anges i punkterna 2 och 3 i

den här artikeln är avslutat ”

c)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3 Om det förlikningsskede som avses i punkt 2 har avslutats utan att de berörda behöriga myndigheterna har

lyckats nå någon överenskommelse, får myndigheten fatta ett beslut för att lösa tvisten och ålägga myndigheterna

att vidta en specifik åtgärd eller avstå från en viss åtgärd, och för att säkerställa överensstämmelse med unionsrätten

Myndighetens beslut ska vara bindande för de berörda behöriga myndigheterna Genom sitt beslut kan myndigheten

kräva att de behöriga myndigheterna återkallar eller ändrar ett beslut som de har antagit eller att de använder de

befogenheter som de har enligt tillämplig unionsrätt ”

d) Följande punkt ska införas:

”3a Myndigheten ska underrätta de berörda behöriga myndigheterna om att förfarandena enligt punkterna 2 och

3 har avslutats, i förekommande fall tillsammans med det beslut som den fattat enligt punkt 3 ”

e)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Om en behörig myndighet inte rättar sig efter myndighetens beslut och därigenom inte säkerställer att ett

finansiellt institut uppfyller krav som är direkt tillämpliga på det enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 i

denna förordning, får myndigheten – utan att det påverkar kommissionens befogenheter enligt artikel 258 i EUF-

fördraget – anta ett enskilt beslut riktat till det finansiella institutet med krav på att det finansiella institutet ska vidta

alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt unionsrätten, däribland även krav på att upphöra

med viss praxis ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

168

SV

L 334/60

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

18 Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska inom ramen för sina befogenheter främja och övervaka effektivt, ändamålsenligt och

konsekvent arbete i de tillsynskollegier om sådana inrättats i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2

och verka för enhetlighet och konsekvens i de olika tillsynskollegiernas tillämpning av unionsrätten I syfte att skapa

enhetlighet i fråga om bästa tillsynspraxis ska myndigheten främja gemensamma tillsynsplaner och undersökningar,

och myndighetens personal ha oinskränkt rätt att delta i tillsynskollegierna, och ska därmed även kunna delta i

tillsynskollegiernas verksamhet, inbegripet inspektioner på plats, som utförs gemensamt av två eller flera behöriga

myndigheter ”

b) Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)

Första stycket ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska inta en ledande roll när det gäller att säkerställa att tillsynskollegierna för

gränsöverskridande institut fungerar enhetligt och konsekvent i hela unionen, med beaktande av den systemrisk

som de finansiella institut som avses i artikel 23 utgör, och ska där det är lämpligt sammankalla ett möte i ett

tillsynskollegium ”

ii)

I tredje stycket ska led b ersättas med följande:

”b) inleda och samordna stresstester inom hela unionen i enlighet med artikel 32, för att bedöma de centrala

finansiella institutens förmåga, särskilt den systemrisk som centrala finansiella institut utgör och som

avses i artikel 23, att stå emot en ogynnsam marknadsutveckling, och utvärdera den potentiella ökade

systemrisken som centrala finansiella institut kan utgöra i stressituationer, varvid det ska säkerställas att

enhetliga metoder tillämpas på nationell nivå för dessa tester, och i lämpliga fall rikta en rekommendation

till den behöriga myndigheten att åtgärda de problem som konstaterats vid stresstesten, inbegripet

en rekommendation för att genomföra specifika bedömningar Den får rekommendera att behöriga

myndigheter genomför inspektioner på plats, och får delta i sådana inspektioner på plats, i syfte att

säkerställa att de unionsomfattande bedömningarnas metoder, praxis och resultat är jämförbara och

tillförlitliga,”

c)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3 Myndigheten får utarbeta förslag till tekniska tillsyns- och genomförandestandarder, enligt vad som specificeras

i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 och i enlighet med artiklarna 10–15, för att säkerställa enhetliga

förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna om tillsynskollegiernas operativa funktion Myndigheten får

utfärda riktlinjer och rekommendationer, i enlighet med artikel 16, för att främja enhetlighet i tillsynsrutinerna och

de bästa metoder som har antagits av tillsynskollegierna ”

19 Artikel 22 ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken ska ersättas med följande:

”Allmänna bestämmelser om systemrisker”

b) I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska, i samarbete med ESRB och i enlighet med artikel 23, utarbeta en gemensam strategi för

identifiering av och mätning av systemviktighet, inklusive kvantitativa och kvalitativa indikatorer efter behov ”

c)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Myndigheten får, på begäran av en eller flera behöriga myndigheter, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen

eller på eget initiativ, undersöka en särskild typ av finansiellt institut, produkttyp eller typ av beteende för att bedöma

potentiella hot mot stabiliteten i det finansiella systemet eller mot kund- eller konsumentskyddet

Efter en sådan undersökning som avses i första stycket får tillsynsstyrelsen göra lämpliga rekommendationer om

åtgärder till den berörda behöriga myndigheten

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

169

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/61

I detta syfte får myndigheten använda de befogenheter som den tilldelas enligt denna förordning, inklusive artikel 35 ”

20 I artikel 23 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska, i samråd med ESRB, utveckla kriterier för identifiering och mätning av systemrisker och ett adekvat

stresstest som innefattar en bedömning av faran för att den systemrisk som finansmarknadsaktörerna utgör eller är utsatta

för ska öka i stressituationer, inbegripet potentiella miljörelaterade systemrisker De finansmarknadsaktörer som kan

utgöra en systemrisk ska bli föremål för skärpt tillsyn och, vid behov, de förfaranden för återhämtning, rekonstruktion

och avveckling som anges i artikel 25 ”

21 Artikel 29 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Följande led ska införas:

”aa) Upprätta unionens strategiska gemensamma tillsynsprioriteringar i enlighet med artikel 29a

ab) Inrätta samordningsgrupper i enlighet med artikel 45b för att främja konvergens i tillsynen och fastställa

bästa praxis ”

ii)

Led b ska ersättas med följande:

”b) Främja ett effektivt bilateralt och multilateralt utbyte av uppgifter mellan behöriga myndigheter, på alla

relevanta områden inklusive cybersäkerhet och cyberattacker, under fullständigt iakttagande av tillämpliga

bestämmelser om konfidentialitet och skydd av personuppgifter i unionslagstiftningsakter på området ”

iii) Led e ska ersättas med följande:

”e) Upprätta sektorspecifika och sektorövergripande utbildningsprogram, även rörande teknisk innovation,

olika typer av kooperativ och ömsesidiga bolag, underlätta personalutbyte och uppmuntra behöriga

myndigheter att öka utnyttjandet av system för att utstationera personal och andra instrument ”

iv) Följande led ska läggas till:

”f) Inrätta ett övervakningssystem för bedömning av väsentliga miljörisker, sociala risker och

bolagsstyrningsrelaterade risker med beaktande av Parisavtalet om Förenta nationernas ramkonvention

om klimatförändringar ”

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten får i tillämplig utsträckning utveckla nya praktiska instrument och konvergensskapande medel

för att främja gemensam metod och praxis i tillsynen

I syfte att skapa en gemensam tillsynskultur ska myndigheten utarbeta och hålla uppdaterad en unionshandbok för

tillsynen av finansiella institut i unionen, med vederbörligt beaktande av riskernas art, omfattning och komplexitet,

affärspraxis, affärsmodeller och de finansiella institutens och marknadernas storlek Unionshandboken för tillsyn

som helhet ska beskriva bästa praxis samt metoder och processer av hög kvalitet

Myndigheten ska, om så är lämpligt, genomföra öppna offentliga samråd om de yttranden som avses i punkt 1 a, de

medel och instrument som avses i denna punkt Den ska också, om så är lämpligt, analysera de därmed förknippade

potentiella kostnaderna och fördelarna Dessa samråd och analyser ska stå i proportion till yttrandenas eller medlens

och instrumentens omfattning, art och konsekvenser Myndigheten ska i tillämpliga fall också begära råd från den

relevanta intressentgruppen som avses i artikel 37 ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

170

SV

L 334/62

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

22 Följande artikel ska införas:

”Artikel 29a

Unionens strategiska tillsynsprioriteringar

Efter en diskussion i tillsynsstyrelsen och med beaktande av bidrag som mottagits från behöriga myndigheter, befintligt

arbete som utförts av unionens institutioner och analyser, varningar och rekommendationer som offentliggjorts av ESRB,

ska myndigheten, åtminstone vart tredje år senast den 31 mars, fastställa högst två prioriteringar av unionsomfattande

relevans som ska återspegla framtida utveckling och trender De behöriga myndigheterna ska beakta de prioriteringarna

när de utarbetar sina arbetsprogram, och lämna upplysning till myndigheten i enlighet därmed Myndigheten ska diskutera

de behöriga myndigheternas verksamhet påföljande år och dra slutsatser med utgångspunkt i detta Myndigheten ska

diskutera en eventuell uppföljning som kan omfatta riktlinjer, rekommendationer till behöriga myndigheter och inbördes

utvärderingar på respektive område

De prioriteringar av unionsomfattande relevans som myndigheten fastställer ska inte hindra behöriga myndigheter från

att tillämpa sin bästa praxis, på grundval av sina ytterligare prioriteringar och nationella utveckling, och hänsyn ska tas

till nationella särdrag ”

23 Artikel 30 ska ersättas med följande:

”Artikel 30

Inbördes utvärderingar av behöriga myndigheter

1 Myndigheten ska regelbundet genomföra inbördes utvärderingar av hela eller delar av behöriga myndigheters

verksamhet för att uppnå mer enhetliga och ändamålsenliga tillsynsresultat Den ska i detta syfte utarbeta metoder för

att objektivt bedöma och jämföra de behöriga myndigheter som utvärderas Under planeringen och genomförandet av

inbördes utvärderingar ska hänsyn tas till befintlig information och redan gjorda bedömningar som avser den berörda

behöriga myndigheten, inbegripet all relevant information som har lämnats till myndigheten i enlighet med artikel 35,

och alla relevanta uppgifter från berörda parter

2 Vid tillämpningen av denna artikel ska myndigheten upprätta tillfälliga kommittéer för inbördes utvärdering, vilka ska

bestå av personal från myndigheten och medlemmar från behöriga myndigheter Ordförande för kommittéerna för inbördes

utvärdering ska vara en medlem av myndighetens personal Ordföranden ska efter samråd med förvaltningsstyrelsen och

efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande lämna förslag på en ordförande och ledamöterna i kommittén

för inbördes utvärdering, vilket ska godkännas av tillsynsstyrelsen Förslaget ska anses antaget såvida inte tillsynsstyrelsen,

inom tio dagar från det att ordförande föreslagit det, antar ett beslut om att avvisa det

3 Den inbördes utvärderingen ska särskilt, men inte uteslutande, omfatta följande:

a)

Frågan om hur väl avvägda den behöriga myndighetens resurser är, dess grad av självständighet och dess styrformer,

med särskild hänsyn till möjligheterna att effektivt tillämpa de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 och kapaciteten

att anpassa sig till marknadsutvecklingen

b) Den ändamålsenlighet och den grad av konvergens som uppnåtts i tillämpningen av unionsrätten och i tillsynspraxis,

även med avseende på de tekniska tillsynsstandarder och tekniska genomförandestandarder, riktlinjer och

rekommendationer som antagits enligt artiklarna 10–16 och i vilken utsträckning tillsynspraxis uppfyller målen i

unionsrätten

c)

Den tillämpning av bästa praxis som utvecklats av behöriga myndigheter som med fördel kan antas av andra behöriga

myndigheter

d) Den effektivitet och den grad av konvergens som uppnåtts i genomförandet av de bestämmelser som antagits för

att genomföra unionsrätten, även med avseende på administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder

gentemot ansvariga personer då dessa bestämmelser inte har följts

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

171

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/63

4 Myndigheten ska ta fram en rapport med resultaten av den inbördes utvärderingen Den rapporten om inbördes

utvärdering ska utarbetas av kommittén för inbördes utvärdering och antas av tillsynsstyrelsen i enlighet med artikel 44 4

Vid utarbetandet av rapporten ska kommittén för inbördes utvärdering samråda med förvaltningsstyrelsen för att se till att

rapporten överensstämmer med andra rapporter om inbördes utvärdering och säkerställa lika villkor Förvaltningsstyrelsen

ska i synnerhet bedöma huruvida metoden har tillämpats på samma sätt I rapporten ska det beskrivas och anges vilka

uppföljningsåtgärder som anses lämpliga, proportionerliga och nödvändiga till följd av den inbördes utvärderingen

Uppföljningsåtgärderna får antas i form av riktlinjer och rekommendationer i enlighet med artikel 16 och yttranden

enligt artikel 29 1 a

I enlighet med artikel 16 3 ska de behöriga myndigheterna med alla tillgängliga medel söka följa de utfärdade riktlinjerna

och rekommendationerna

När myndigheten utarbetar förslag till tekniska tillsynsstandarder eller tekniska genomförandestandarder i enlighet med

artiklarna 10–15, eller riktlinjer eller rekommendationer i enlighet med artikel 16, ska den ta hänsyn till resultaten av

den inbördes utvärderingen och all annan information som den inhämtar när den utför sina uppgifter, för att säkerställa

enhetlig tillsynspraxis av högsta kvalitet

5 Myndigheten ska avge ett yttrande till kommissionen om den, med beaktande av resultatet från den inbördes

utvärderingen eller annan information som den inhämtar när den utför sina uppgifter, anser att ytterligare harmonisering

av unionsreglerna för finansiella institut eller behöriga myndigheter skulle vara nödvändig sett från unionens synvinkel

6 Myndigheten ska två år efter offentliggörandet av rapporten om den inbördes utvärderingen ta fram en

uppföljningsrapport Uppföljningsrapporten ska utarbetas av kommittén för inbördes utvärdering och antas av

tillsynsstyrelsen i enlighet med artikel 44 4 Vid utarbetandet av rapporten ska kommittén för inbördes utvärdering

samråda med förvaltningsstyrelsen för att se till att rapporten överensstämmer med andra uppföljningsrapporter

Uppföljningsrapporten ska särskilt, men inte uteslutande, omfatta en bedömning av hur väl avvägda och ändamålsenliga

de åtgärder är som vidtagits av de behöriga myndigheter som är föremål för den inbördes utvärderingen som en följd av

uppföljningsåtgärderna i rapporten om den inbördes utvärderingen

7 Kommittén för inbördes utvärdering ska efter samråd med de behöriga myndigheterna som omfattas av den inbördes

utvärderingen identifiera de motiverade huvudslutsatserna av den inbördes utvärderingen Myndigheten ska offentliggöra

de motiverade huvudslutsatserna av den inbördes utvärderingen och av den uppföljningsrapport som avses i punkt 6

Om myndigheternas motiverade huvudslutsatser skiljer sig från de resultat som identifierats av kommittén för inbördes

utvärdering ska myndigheten på konfidentiell basis översända kommitténs resultat till Europaparlamentet, rådet och

kommissionen Om en behörig myndighet som är föremål för den inbördes utvärderingen anser att offentliggörandet

av myndighetens motiverade huvudslutsatser skulle innebära en risk för det finansiella systemets stabilitet ska den ha

möjlighet att hänskjuta ärendet till tillsynsstyrelsen Tillsynsstyrelsen får med enkel majoritet besluta att inte offentliggöra

dessa utdrag

8 Vid tillämpningen av denna artikel ska förvaltningsstyrelsen lägga fram ett förslag om en arbetsplan för den inbördes

utvärderingen för de kommande två åren som bland annat ska återspegla erfarenheterna från tidigare förfaranden för

inbördes utvärderingar och diskussionerna i de samordningsgrupper som avses i artikel 45b Arbetsplanen för den inbördes

utvärderingen ska utgöra en separat del av det årliga och det fleråriga arbetsprogrammet Planen ska offentliggöras I

brådskande fall eller vid oförutsedda händelser får myndigheten besluta att genomföra ytterligare inbördes utvärderingar ”

24 Artikel 31 ska ändras på följande sätt:

a)

Första stycket ska ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska svara för den allmänna samordningen mellan de behöriga myndigheterna, särskilt i situationer

då en ogynnsam utveckling kan komma att äventyra finansmarknadernas korrekta funktion och integritet,

stabiliteten hos det finansiella systemet eller, i situationer som inbegriper affärsverksamhet över gränserna, skyddet

av försäkringstagare, personer som omfattas av pensionssystem och förmånstagare i unionen ”

b) Andra stycket ska ändras på följande sätt:

i)

Inledningen ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska främja ett samordnat unionssvar, bl a genom att”

ii)

Led e ska ersättas med följande:

”e) vidta lämpliga åtgärder i samband med utveckling som kan äventyra finansmarknadernas funktion i syfte

att samordna åtgärder vidtagna av relevanta behöriga myndigheter,”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

172

SV

L 334/64

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

iii) Följande led ska införas:

”ea) vidta lämpliga åtgärder för att samordna relevanta behöriga myndigheters insatser i syfte att underlätta

marknadstillträdet för aktörer eller produkter som är beroende av tekniska innovationer,”

c)

Följande punkt ska läggas till:

”3 I syfte att bidra till fastställandet av en gemensam europeisk strategi för teknisk innovation ska myndigheten

främja enhetlig tillsyn, i tillämpliga fall med stöd från kommittén för konsumentskydd och finansiell innovation

och därmed underlätta marknadstillträdet för aktörer eller produkter som är beroende av teknisk innovation,

särskilt genom utbyte av information och bästa praxis Där det är lämpligt får myndigheten utfärda riktlinjer eller

rekommendationer i enlighet med artikel 16 ”

25 Följande artikel ska införas:

”Artikel 31a

Informationsutbyte om duglighet och lämplighet

Myndigheten ska, tillsammans med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och med den

europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), inrätta ett system för utbyte av

information som är relevant för de behöriga myndigheternas bedömning av duglighet och lämplighet för innehavare av

kvalificerade innehav, direktörer och personer som innehar nyckelfunktioner inom finansiella institut, i enlighet med de

lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 ”

26 Artikel 32 ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken ska ersättas med följande:

”Bedömning av marknadsutvecklingen, inklusive stresstester”.

b) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska övervaka och bedöma marknadsutvecklingen inom sitt behörighetsområde och, när

så krävs, underrätta den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och den europeiska

tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), ESRB och Europaparlamentet, rådet

och kommissionen om relevanta tendenser vad gäller mikrotillsyn, potentiella risker och sårbarheter Myndigheten

ska i sin bedömning inkludera en analys av de marknader där finansiella institut är verksamma och en utvärdering

av den potentiella marknadsutvecklingens inverkan på sådana institut ”

c)

Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)

Inledningen ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska ta initiativ till och samordna unionsomfattande utvärderingar av de finansiella institutens

förmåga att på ett realistiskt sätt stå emot en ogynnsam utveckling på marknaden I detta syfte ska den utarbeta

följande:”

ii)

Led a ska ersättas med följande:

”a) Gemensamma metoder för att bedöma effekten av ekonomiska scenarier på ett finansiellt instituts

finansiella ställning med hänsyn till bland annat de risker som härrör från ogynnsam miljömässig

utveckling ”

iii) Följande led ska införas:

”aa) Gemensamma metoder för identifiering av finansiella institut som ska inbegripas i unionsomfattande

bedömningar ”

iv) Följande led ska läggas till:

”d) Gemensamma metoder för att bedöma effekterna av miljörisker på de finansiella institutens finansiella

stabilitet ”

v)

Följande stycke ska läggas till:

”Vid tillämpning av denna punkt ska myndigheten samarbeta med ESRB ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

173

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/65

d) I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

”3 Myndigheten ska en gång per år och oftare om så krävs – utan att det påverkar ESRB:s uppgifter enligt förordning

(EU) nr 1092/2010 – till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och ESRB överlämna bedömningar av tendenser,

potentiella risker och sårbarheter inom sitt behörighetsområde, i kombination med de indikatorer som avses i

artikel 22 2 i den här förordningen ”

27 Artikel 33 ska ersättas med följande:

”Artikel 33

Internationella förbindelser samt likvärdighet

1 Myndigheten får, utan att det påverkar medlemsstaternas och unionsinstitutionernas respektive behörighetsområden,

utveckla kontakter och ingå administrativa arrangemang med reglerings- och tillsynsmyndigheter, internationella

organisationer och förvaltningar i tredjeländer Dessa avtal får inte medföra några juridiska förpliktelser för unionen och

dess medlemsstater, och de få inte heller hindra medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter från att ingå bilaterala

eller multilaterala avtal med dessa tredjeländer

Om ett tredjeland, i enlighet med en gällande delegerad akt som antagits av kommissionen enligt artikel 9 i direktiv

(EU) 2015/849 ingår i den förteckning över jurisdiktioner med strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av

penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system ska myndigheten

inte ingå administrativa arrangemang med reglerings- och tillsynsmyndigheterna i detta tredjeland Detta ska inte hindra

andra former av samarbete mellan myndigheten och motsvarande myndigheter i tredjeland som syftar till att minska hot

mot unionens finansiella system

2 Myndigheten ska bistå kommissionen vid utarbetandet av beslut om likvärdighet avseende reglerings- och

tillsynsordningar i tredjeländer efter särskild begäran om råd från kommissionen eller om så krävs enligt de lagstiftningsakter

som avses i artikel 1 2

3 Myndigheten ska med särskild inriktning på konsekvenserna för den finansiella stabiliteten, marknadernas integritet,

försäkringstagarskyddet och den inre marknadens funktion, övervaka relevant utveckling inom reglering och tillsyn och

praxis för efterlevnadskontroll samt marknadens utveckling i tredjeländer, i den mån de är relevanta för riskbaserade

bedömningar av likvärdighet, för vilka beslut om likvärdighet har antagits av kommissionen enligt de lagstiftningsakter

som avses i artikel 1 2

Myndigheten ska dessutom kontrollera om de kriterier som ligger till grund för dessa beslut om likvärdighet och alla villkor

som anges i dessa fortfarande är uppfyllda

Myndigheten får samarbeta med berörda myndigheterna i tredjeländerna Myndigheten ska lämna in en konfidentiell rapport

till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och

den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) med en sammanfattning av

slutsatserna av dess övervakning av alla likvärdiga tredjeländer Rapporten ska särskilt var inriktad på konsekvenserna

för den finansiella stabiliteten, marknadernas integritet, försäkringstagarskyddet eller den inre marknadens funktion

Om myndigheten upptäcker relevanta utvecklingstendenser inom reglering, tillsyn eller praxis för efterlevnadskontroll i

de tredjeländer som avses i denna punkt vilka kan påverka den finansiella stabiliteten i unionens eller i en eller flera av dess

medlemsstater, marknadens integritet, försäkringstagarskyddet eller den inre marknadens funktion, ska den underrätta

Europaparlamentet, rådet och kommissionen på konfidentiell basis och utan onödigt dröjsmål

4 Utan att det påverkar de särskilda krav som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 och med förbehåll för

de villkor som anges i punkt 1 andra meningen i den här artikeln, ska myndigheten när så är möjligt samarbeta med de

relevanta behöriga myndigheterna i tredjeländer vars reglerings- och tillsynsordningar har erkänts som likvärdiga Detta

samarbete ska i princip ske på grundval av administrativa arrangemang som ingåtts med de relevanta myndigheterna i

dessa tredjeländer När myndigheten förhandlar fram sådana administrativa arrangemang ska den inkludera bestämmelser

om följande:

a)

De mekanismer som gör det möjligt för myndigheten att inhämta relevant information, inklusive information om

den rättsliga ordningen, tillsynssystemet, relevant marknadsutveckling och alla förändringar som kan påverka beslutet

om likvärdighet

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

174

SV

L 334/66

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

b) I den utsträckning det är nödvändigt för uppföljningen av sådana beslut om likvärdighet, förfarandena för samordning

av tillsynsverksamhet, inbegripet vid behov inspektioner på plats

Myndigheten ska informera kommissionen om en behörig myndighet i ett tredjeland vägrar att ingå sådana administrativa

arrangemang eller om den vägrar att aktivt samarbeta

5 Myndigheten får ta fram standardiserade administrativa arrangemang i syfte att upprätta en konsekvent, ändamålsenlig

och effektiv tillsynspraxis inom unionen och för att stärka den internationella samordningen på tillsynsområdet De

behöriga myndigheterna sträva efter att följa sådana standardiserade arrangemang

I den rapport som avses i artikel 43 5 ska myndigheten inkludera information om administrativa arrangemang som har

överenskommits med tillsynsmyndigheter, internationella organisationer eller förvaltningar i tredjeländer, myndighetens

bistånd till kommissionen i samband med utarbetandet av beslut om likvärdighet och den övervakning som myndigheten

utför i enlighet med punkt 3 i den här artikeln

6 Myndigheten ska inom ramen för sina befogenheter enligt denna förordning och de lagstiftningsakter som avses i

artikel 1 2 bidra till en enad, gemensam, konsekvent och effektiv representation av unionens intressen i internationella

fora ”

28 Artikel 34 ska utgå

29 Artikel 36 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 3 ska utgå

b) Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

”4 När myndigheten tar emot en varning eller rekommendation som ESRB riktar till den, ska myndigheten

diskutera denna varning eller rekommendation vid nästa sammanträde i tillsynsstyrelsen eller, när så är lämpligt,

tidigare, i syfte att bedöma i vilken utsträckning varningen eller rekommendationen påverkar myndighetens utförande

av sina uppgifter och en möjlig uppföljning därtill

Den ska, med relevant beslutsförfarande i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom denna förordning,

besluta om eventuella åtgärder som ska vidtas för att åtgärda de frågor som identifierats i varningarna och

rekommendationerna

Om myndigheten inte vidtar några åtgärder till följd av en varning eller rekommendation ska den ange skälen för att

inte göra detta till ESRB ESRB ska informera Europaparlamentet om detta i enlighet med artikel 19 5 i förordning

(EU) nr 1092/2010 ESRB ska även informera rådet om detta

5 När myndigheten tar emot en varning eller rekommendation från ESRB som är riktad till en behörig myndighet,

får den i tillämpliga fall utöva de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning för att säkerställa att en

uppföljning sker utan onödigt dröjsmål

Om adressaten avser att inte följa ESRB:s rekommendation, ska den underrätta tillsynsstyrelsen om detta och med

den diskutera sina skäl för att inte agera

Om den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 17 1 i förordning (EU) nr 1092/2010 underrättar

Europaparlamentet, rådet, kommissionen och ESRB om de åtgärder den har vidtagit med anledning av en

rekommendation från ESRB, ska den ta vederbörlig hänsyn till tillsynsstyrelsens synpunkter ”

c)

Punkt 6 ska utgå

30 Artikel 37 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 2, 3 och 4 ska ersättas med följande:

”2 Intressentgruppen för försäkring och återförsäkring ska ha 30 ledamöter Dessa ledamöter ska omfatta

a)

13 ledamöter som företräder, i en välavvägd fördelning, försäkrings- och återförsäkringsföretag samt

försäkringsförmedlare som bedriver verksamhet i unionen, varav tre ska företräda kooperativa och ömsesidiga

försäkrings- och återförsäkringsföretag,

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

175

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/67

b)

13 ledamöter som företräder representanter för anställda hos försäkrings- och återförsäkringsföretag samt

försäkringsförmedlare som bedriver verksamhet i unionen, konsumenter, användare av försäkrings- och

återförsäkringstjänster, för små och medelstora företag och företrädare för relevanta yrkessammanslutningar,

och

c)

fyra ledamöter som är oberoende topprankade akademiker

3 Intressentgruppen för tjänstepensioner ska ha 30 ledamöter Dessa ledamöter ska omfatta

a)

13 ledamöter som företräder, i en välavvägd fördelning, tjänstepensionsinstitut som bedriver verksamhet i

unionen,

b)

13 ledamöter som företräder anställda, förmånstagare, små och medelstora företag och relevanta

yrkessammanslutningar, och

c)

fyra ledamöter som är oberoende topprankade akademiker

4 Ledamöterna i intressentgrupperna ska utses av tillsynsstyrelsen genom ett öppet och transparent

urvalsförfarande I sitt beslut ska tillsynsstyrelsen i största möjliga utsträckning se till att mångfalden inom försäkrings-

och återförsäkringssektorn samt inom tjänstepensionssektorn återspeglas på lämpligt sätt, och att en geografisk och

könsmässig avvägning görs mellan företrädare för intressenter i hela unionen Ledamöterna i intressentgrupperna

ska väljas utifrån sina kvalifikationer, färdigheter, relevanta kunskaper och styrkta expertis ”

b) Följande punkt ska införas:

”4a Ledamöterna i den berörda intressentgruppen ska välja en ordförande bland sina ledamöter Ordförandeposten

ska innehas för en period på två år

Europaparlamentet kan uppmana ordföranden för en intressentgrupp att göra ett uttalande inför parlamentet och

besvara alla eventuella frågor från parlamentets ledamöter när så begärs ”

c)

I punkt 5 ska första stycket ersättas med följande:

”5 Myndigheten ska, om inte annat följer av den tystnadsplikt som anges i artikel 70 i denna förordning,

tillhandahålla alla nödvändiga uppgifter och se till att intressentgrupperna ges tillfredsställande sekretariatsstöd

Ledamöter, utom branschföreträdare, av de intressentgrupper som företräder ideella organisationer ska erhålla

tillfredsställande ekonomisk ersättning Denna ersättning ska ta hänsyn till ledamöternas förberedande arbete och

uppföljningsarbete och minst motsvara ersättningsnivåerna för tjänstemän enligt avdelning V kapitel I avsnitt 2 i

tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda

i dessa gemenskaper som fastställts i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (*) (tjänsteföreskrifterna)

Intressentgrupperna får inrätta arbetsgrupper i tekniska frågor Ledamöterna i intressentgruppen för försäkring och

återförsäkring och intressentgruppen för tjänstepensioner ska förordnas på fyra år, varefter ett nytt urvalsförfarande

ska genomföras

(*) EUT L 56, 4 3 1968, s 1 ”

d) Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6 Intressentgrupperna får lämna råd till myndigheten i alla frågor som har samband med myndighetens uppgifter,

med särskild fokus på de uppgifter som anges i artiklarna 10–16, 29, 30 och 32

Om ledamöterna i intressentgrupperna inte kan enas om något råd ska en tredjedel av deras ledamöter eller ledamöter

som företräder en grupp av intressenter tillåtas att utfärda separata råd

Intressentgruppen för försäkring och återförsäkring, intressentgruppen för tjänstepensioner, bankintressentgruppen,

intressentgruppen för värdepapper och marknader får lämna gemensamma råd om frågor som rör arbetet i de

europeiska tillsynsmyndigheterna enligt artikel 56 om gemensamma ståndpunkter och akter ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

176

SV

L 334/68

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

e)

Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8 Myndigheten ska offentliggöra intressentgruppernas råd, de separata råden från dess ledamöter och resultaten

av samråden med den samt information om hur råden och resultaten av samråden beaktats ”

31 Artikel 39 ska ersättas med följande:

”Artikel 39

Beslutsförfaranden

1 Myndigheten ska agera i enlighet med punkterna 2–6 i denna artikel när den antar beslut enligt artiklarna 17, 18

och 19

2 Myndigheten ska, på adressatens officiella språk, underrätta alla adressater för ett beslut om sin avsikt att anta

detsamma och, med all hänsyn till hur brådskande och komplex frågan är samt vilka konsekvenser den kan få, ange en

tidsfrist inom vilken adressaten kan lämna synpunkter på beslutets innehåll Adressaten får lämna sina synpunkter på

sitt officiella språk Bestämmelsen i första meningen gäller på motsvarande sätt för de rekommendationer som avses i

artikel 17 3

3 Myndighetens beslut ska innehålla beslutets grunder

4 Adressaterna för myndighetens beslut ska underrättas om vilka rättsmedel som står till deras förfogande enligt denna

förordning

5 Myndigheten ska med lämpliga tidsintervall ompröva beslut som den fattat enligt artikel 18 3 eller 18 4

6 Det beslut som myndigheten fattar enligt artikel 17, 18 eller 19 ska offentliggöras Offentliggörandet ska innehålla

identitetsuppgifter för den behöriga myndighet eller det finansiella institut som berörs och det huvudsakliga innehållet i

beslutet, om inte ett sådant offentliggörande står i strid med dessa finansiella instituts berättigade intresse eller skyddet av

deras affärshemligheter, eller allvarligt skulle kunna äventyra de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet

eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen ”

32 Artikel 40 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska led a ersättas med följande:

”a) En ordförande ”

b) Följande punkt ska läggas till:

”6 Om den nationella offentliga myndighet som avses i punkt 1 b inte är en myndighet med ansvar för

efterlevnadskontroll av konsumentskyddsregler får den ledamot i tillsynsstyrelsen som avses i den punkten besluta

att bjuda in en företrädare (utan rösträtt) för medlemsstatens konsumentsskyddsmyndighet I de fall där ansvaret

för konsumentskydd delas av flera myndigheter i en medlemsstat, ska dessa myndigheter enas om en gemensam

företrädare ”

33 Artiklarna 41 och 42 ska ersättas med följande:

”Artikel 41

Interna kommittéer

1 Tillsynsstyrelsen får på eget initiativ eller på ordförandens begäran inrätta interna kommittéer för specifika uppgifter

som den tilldelas På förvaltningsstyrelsens eller ordförandens begäran får tillsynsstyrelsen inrätta interna kommittéer för

specifika uppgifter som tilldelats förvaltningsstyrelsen Tillsynsstyrelsen får delegera vissa klart definierade uppgifter och

beslut till interna kommittéer, till förvaltningsstyrelsen eller till ordföranden

2 Vid tillämpning av artikel 17 ska ordföranden föreslå ett beslut att sammankalla en oberoende panel som ska antas av

tillsynsstyrelsen Den oberoende panelen ska bestå av ordföranden och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden

efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande De sex andra

ledamöterna får inte vara företrädare för den behöriga myndighet som påstås ha överträtt unionsrätten och de får inte ha

något intresse i frågan eller någon direkt anknytning till den berörda behöriga myndigheten

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

177

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/69

Varje ledamot av panelen ska ha en röst

Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget

3 Vid tillämpning av artikel 19 ska ordföranden föreslå ett beslut att sammankalla en oberoende panel som ska antas av

tillsynsstyrelsen Den oberoende panelen ska bestå av ordföranden och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden

efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande De sex andra

ledamöterna får inte vara företrädare för behöriga myndigheter som är part i den oenighet som föreligger och får inte ha

något intresse i konflikten eller någon direkt anknytning till de berörda behöriga myndigheterna

Varje ledamot av panelen ska ha en röst

Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget

4 Vid genomförandet av den undersökning som avses i artikel 22 4 första stycket får ordföranden föreslå ett beslut om

inledande av utredning och ett beslut om sammankallande av en oberoende panel, vilket ska antas av tillsynsstyrelsen

Den oberoende panelen ska bestå av ordföranden och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden efter samråd

med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande

Varje ledamot av panelen ska ha en röst

Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget

5 De paneler som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel eller ska föreslå beslut enligt artikel 17 eller 19, vilka slutligt

ska antas av tillsynsnämnden Den panel som avses i punkt 4 i den här artikeln ska lägga fram resultaten av den utredning

som genomförts enligt artikel 22 4 första stycket för tillsynsstyrelsen

6 Tillsynsstyrelsen ska anta arbetsordningen för den panel som avses i denna artikel

Artikel 42

Tillsynsstyrelsens oberoende

1 När ledamöterna i tillsynsstyrelsen utför uppgifter enligt denna förordning ska de handla oberoende och objektivt

uteslutande i hela unionens intresse och varken efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller

organ, någon regering eller något annat offentligt eller privat organ

2 Medlemsstaterna, unionens institutioner eller organ och andra offentliga eller privata organ får inte försöka påverka

hur tillsynsstyrelsens ledamöter utför sina uppgifter

3 Ledamöterna av tillsynsstyrelsen, ordföranden och de icke röstberättigade företrädare och observatörer som deltar

i tillsynsstyrelsens möten ska inför varje sådant möte exakt och fullständigt deklarera om de har eller inte har eventuella

intressen som kan anses inverka negativt på deras oberoende i förhållande till någon punkt på dagordningen, och de ska

avstå från att delta i diskussioner om och från att rösta i sådana frågor

4 Tillsynsstyrelsen ska i sin arbetsordning fastställa de praktiska arrangemangen för den intressedeklaration som avses

i punkt 3 och för förhindrande och hantering av intressekonflikter ”

34 Artikel 43 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Tillsynsstyrelsen ska ge vägledning till myndigheten gällande dess arbete och ansvara för att fatta de beslut som

avses i kapitel II Tillsynsstyrelsen ska anta myndighetens yttranden, rekommendationer, riktlinjer och beslut, och

utfärda sådana råd som avses i kapitel II, på grundval av förslag från relevant intern kommitté eller panel, ordföranden

eller förvaltningsstyrelsen, beroende på vad som är tillämpligt ”

b) Punkterna 2 och 3 ska utgå

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

178

SV

L 334/70

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

c)

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5 Tillsynsstyrelsen ska på grundval av ett förslag från förvaltningsstyrelsen anta en årsrapport om myndighetens

verksamhet, inbegripet om utförandet av ordförandens uppgifter, och senast den 15 juni varje år överlämna denna

rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska ekonomiska och sociala

kommittén Rapporten ska offentliggöras ”

d) Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8 Tillsynsstyrelsen ska ha disciplinära befogenheter över ordföranden och verkställande direktören Den får

avlägsna verkställande direktören från dennes uppdrag i enlighet med artikel 51 5 ”

35 Följande artikel ska införas:

”Artikel 43a

Transparens kring beslut som antas av tillsynsstyrelsen

Utan hinder av vad som sägs i artikel 70 ska myndigheten, inom sex veckor från varje möte i tillsynsstyrelsen, åtminstone

förse Europaparlamentet med ett omfattande och meningsfullt protokoll från överläggningarna vid det mötet som gör

det möjligt att fullt ut förstå diskussionerna, inbegripet en kommenterad förteckning över beslut Sådana protokoll ska

inte spegla diskussioner i tillsynsstyrelsen som avser enskilda finansiella institut, såvida inte annat föreskrivs i artikel 75 3

eller i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 ”

36 Artikel 44 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Tillsynsstyrelsens beslut ska fattas med en enkel majoritet av dess ledamöter Varje röstberättigad ledamot ska

ha en röst

När det gäller de akter som anges i artiklarna 10-16 i denna förordning samt åtgärder och beslut som antas

enligt artikel 9 5 tredje stycket i denna förordning och kapitel VI i denna förordning, och genom undantag från

första stycket i den här punkten, ska tillsynsstyrelsen fatta beslut på grundval av kvalificerad majoritet bland dess

ledamöter, enligt definitionen i artikel 16 4 i fördraget om Europeiska unionen och i artikel 3 i protokoll nr 36 om

övergångsbestämmelser

Ordföranden får inte rösta om de beslut som avses i andra stycket

När det gäller panelernas sammansättning i enlighet med artikel 41 2, 41 3 och 41 4 och ledamöterna i den

kommittén för inbördes utvärdering som avses i artikel 30 2 ska tillsynsstyrelsen när den överväger ordförandens

förslag sträva efter konsensus Om konsensus inte kan nås ska tillsynsstyrelsens beslut fattas av en tre fjärdedelars

majoritet av dess ledamöter med rösträtt Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst

När det gäller beslut som antas enligt artikel 18 3 och 18 4, och genom undantag från första stycket i den här punkten,

ska tillsynsstyrelsen fatta beslut på grundval av en enkel majoritet av dess röstberättigade ledamöter ”

b) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 När det gäller beslut i enlighet med artiklarna 17, 19 och 30 ska tillsynsstyrelsen rösta om de föreslagna besluten

genom ett skriftligt förfarande Tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter ska ha åtta arbetsdagar på sig att rösta

Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst Det föreslagna beslutet ska anses antaget om det inte avvisas av en enkel

majoritet av tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter Nedlagda röster får varken räknas som godkännanden eller

avvisningar och får inte beaktas vid räkningen av antalet avgivna röster Om tre av tillsynsstyrelsens röstberättigade

ledamöter motsätter sig det skriftliga förfarandet ska tillsynsstyrelsen diskutera och besluta om utkastet till beslut i

enlighet med förfarandet i punkt 1 i den här artikeln

Ledamöterna utan rösträtt och observatörerna ska, med undantag av den verkställande direktören, inte närvara vid

några diskussioner i tillsynsstyrelsen som avser enskilda finansiella institut, såvida inte annat föreskrivs i artikel 75 3

eller i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

179

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/71

c)

Följande punkt ska läggas till:

”5 Myndighetens ordförande ska ha rätt att när som helst begära omröstning Utan att det påverkar den

befogenheten och för effektiviteten i myndighetens beslutsprocess ska myndighetens tillsynsstyrelse sträva efter

konsensus när den fattar beslut ”

37 Artikel 45 ska ersättas med följande:

”Artikel 45

Sammansättning

1 Förvaltningsstyrelsen ska bestå av ordföranden och sex ledamöter av tillsynsstyrelsen som valts av och bland

tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter

Med undantag för ordföranden ska varje ledamot av förvaltningsstyrelsen som utses av tillsynsstyrelsen ha en suppleant

som kan ersätta personen om denne är förhindrad att delta

2 De ledamöter som utses av tillsynsstyrelsen ska förordnas på två och ett halvt år Detta förordnande får förnyas en

gång Förvaltningsstyrelsen ska ha en jämn könsfördelning och dess sammansättning ska avspegla unionen som helhet

Mandaten ska vara överlappande och ett lämpligt system för rotation ska tillämpas

3 Sammanträdena i förvaltningsstyrelsen ska sammankallas av ordföranden på eget initiativ eller på begäran av minst

en tredjedel av ledamöterna, och ledas av ordföranden Förvaltningsstyrelsen ska sammanträda före varje sammanträde

i tillsynsstyrelsen, och så ofta som förvaltningsstyrelsen anser det nödvändigt Den ska sammanträda minst fem gånger

per år

4 Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen får, om inte annat följer av arbetsordningen, biträdas av rådgivare eller experter

De deltagare som inte har rösträtt, med undantag av den verkställande direktören, får inte delta i diskussioner inom

förvaltningsstyrelsen som rör enskilda finansiella institut ”

38 Följande artiklar ska införas:

”Artikel 45a

Beslutsfattande

1 Förvaltningsstyrelsens beslut ska antas med enkel majoritet bland dess ledamöter och samtidigt ska konsensus

eftersträvas Varje ledamot ska ha en röst Ordföranden ska vara en ledamot med rösträtt

2 Verkställande direktören och en företrädare för kommissionen ska delta i tillsynsstyrelsens möten utan rösträtt

Kommissionens företrädare ska ha rösträtt i de frågor som avses i artikel 63

3 Förvaltningsstyrelsen ska själv anta och offentliggöra sin arbetsordning

Artikel 45b

Samordningsgrupper

1 Tillsynsstyrelsen får på eget initiativ eller på begäran av en behörig myndighet inrätta samordningsgrupper för

definierade områden för vilka det kan finnas behov av samordning med beaktande av särskild händelseutveckling på

marknaden Förvaltningsstyrelsen ska inrätta samordningsgrupper för definierade områden på begäran av fem ledamöter

av tillsynsstyrelsen

2 Alla behöriga myndigheter ska delta i samordningsgrupper och i enlighet med artikel 35 tillhandahålla

samordningsgrupperna de uppgifter dessa behöver för att utföra sina samordningsuppgifter i enlighet med deras mandat

Samordningsgruppernas arbete ska baseras på uppgifter som tillhandahålls från de behöriga myndigheterna och eventuella

resultat som myndigheten fastställt

3 Grupperna ska ledas av en av förvaltningsstyrelsens ledamöter Varje år ska respektive ledamot i förvaltningsstyrelsen

som ansvarar för en samordningsgrupp rapportera till tillsynsstyrelsen om diskussionernas och resultatens huvudinnehåll

samt, om så är relevant, föreslå att en uppföljning eller inbördes utvärdering genomförs på respektive område De behöriga

myndigheterna ska underrätta myndigheten om hur de tagit hänsyn till samordningsgruppernas arbete i sin verksamhet

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

180

SV

L 334/72

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

4 Myndigheten får när den övervakar marknadsutveckling som kan utgöra fokus för samordningsgrupper, i enlighet

med artikel 35 begära att behöriga myndigheter tillhandahåller nödvändiga uppgifter så att myndigheten kan fullgöra sin

övervakningsroll ”

39 Artikel 46 ska ersättas med följande:

”Artikel 46

Förvaltningsstyrelsens oberoende

Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen ska handla oberoende och objektivt uteslutande i hela unionens intresse och varken

efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, någon regering eller något annat offentligt

eller privat organ

Medlemsstaterna, unionens institutioner eller organ och andra offentliga eller privata organ får inte försöka påverka

förvaltningsstyrelsens ledamöter när dessa utför sina uppgifter ”

40 Artikel 47 ska ändras på följande sätt:

a)

Följande punkt ska införas:

”3a Förvaltningsstyrelsen får granska, yttra sig över och lägga fram förslag om alla frågor, utom vad gäller de

uppgifter som anges i artikel 30 ”

b) Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6 Förvaltningsstyrelsen ska föreslå en årsrapport om myndighetens verksamhet, inbegripet om ordförandens

uppgifter, för tillsynsstyrelsen för godkännande ”

c)

Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8 Förvaltningsstyrelsen ska med vederbörlig hänsyn till ett förslag från tillsynsstyrelsen utse och återkalla

överklagandenämndens ledamöter i enlighet med artikel 58 3 och 58 5 ”

d) Följande punkt ska läggas till:

”9 Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen ska offentliggöra alla sammanträden som hållits samt mottagna förmåner

Utgifter ska redovisas offentligt i enlighet med tjänsteföreskrifterna ”

41 Artikel 48 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Ordföranden ska ansvara för att förbereda tillsynsstyrelsens arbete, inbegripet genom att fastställa den dagordning

som tillsynsstyrelsen ska anta, kalla till möten lägga fram punkter för beslut samt fungera som ordförande för

tillsynsstyrelsens möten

Ordföranden ska ansvara för att fastställa dagordningen för förvaltningsstyrelsen för antagande av förvaltningsstyrelsen

och ska fungera som ordförande för förvaltningsstyrelsens möten

Ordföranden får uppmana förvaltningsstyrelsen att överväga att inrätta en samordningsgrupp i enlighet med

artikel 45b ”

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2 Ordföranden ska väljas ut på grundval av meriter, färdigheter, kunskaper om finansiella institut och finansiella

marknader samt erfarenhet som är relevant för finansiell tillsyn och reglering, efter en öppen ansökningsomgång där

principen om jämn könsfördelning ska beaktas som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning Tillsynsstyrelsen

ska med kommissionens bistånd upprätta en slutlista över kvalificerade sökande för posten som ordförande På

grundval av denna slutlista ska rådet anta ett beslut om att utse en ordförande efter bekräftelse av Europaparlamentet

Om ordföranden inte längre uppfyller villkoren i artikel 49 eller har befunnits skyldig till ett allvarligt fel får rådet,

efter ett förslag från kommissionen som har godkänts av Europaparlamentet, anta ett beslut om att skilja personen

i fråga från dennes uppdrag

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

181

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/73

Tillsynsstyrelsen ska också bland sina ledamöter utse en vice ordförande som ska utföra ordförandens uppgifter i

dennes frånvaro Den vice ordföranden ska inte utses bland förvaltningsstyrelsens medlemmar ”

c)

I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

”Vid den utvärdering som avses i första stycket ska ordförandens uppgifter utföras av vice ordföranden

Rådet får, på förslag av tillsynsstyrelsen, med bistånd av kommissionen och med beaktande av utvärderingen som

avses i första stycket, förnya ordförandens mandat en gång ”

d) Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5 Ordföranden får skiljas från sitt uppdrag endast på allvarliga grunder Han eller hon får endast skiljas från sitt

uppdrag av Europaparlamentet efter att rådet antagit ett beslut efter samråd med tillsynsstyrelsen ”

42 Artikel 49 ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken ska ersättas med följande:

”Ordförandens oberoende”.

b) Första stycket ska ersättas med följande:

”Utan att det påverkar tillsynsstyrelsens funktion i fråga om ordförandens uppgifter, ska ordföranden varken efterfråga

eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, från någon regering eller något annat offentligt

eller privat organ ”

43 Följande artikel ska införas:

”Artikel 49a

Utgifter

Ordföranden ska offentliggöra alla sammanträden som hållits med externa intressenter inom två veckor efter sammanträdet

i fråga samt mottagna förmåner Utgifter ska redovisas offentligt i enlighet med tjänsteföreskrifterna ”

44 Artikel 50 ska utgå

45 Artikel 54 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)

Inledningen ska ersättas med följande:

”2 Gemensamma kommittén ska fungera som ett forum där myndigheten ska samarbeta nära och regelbundet

för att säkerställa sektorövergripande konvergens, samtidigt som sektoriella särdrag beaktas, med europeiska

tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska

värdepappers- och marknadsmyndigheten), i synnerhet, när så krävs enligt unionsrätten, i fråga om”

ii)

Första strecksatsen ska ersättas med följande:

”— finansiella konglomerat och, om så krävs enligt unionsrätten, konsolidering av tillsynen,”

iii) Femte strecksatsen ska ersättas med följande:

”— cybersäkerhet,”

iv) Sjätte strecksatsen ska ersättas med följande:

”— utbyte av uppgifter och bästa praxis med ESRB och de övriga europeiska tillsynsmyndigheterna,”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

182

SV

L 334/74

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

v)

Följande strecksatser ska läggas till:

”— finansiella tjänster till privatpersoner och konsument- och investerarskydd,

— rådgivning från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 1 7 ”

b) Följande punkt ska införas:

”2a Den gemensamma kommittén får bistå kommissionen i bedömningen av villkoren och de tekniska

specifikationerna och förfarandena för att säkerställa en säker och effektiv sammanlänkning av de centraliserade

automatiserade mekanismerna enligt den rapport som avses i artikel 32a 5 i direktiv (EU) 2015/849 samt i den

faktiska sammankopplingen av de nationella registren enligt det direktivet ”

c)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3 Gemensamma kommittén ska ha särskild personal som tillhandahålls från de europeiska tillsynsmyndigheterna

som ska fungera som ett permanent sekretariat Myndigheten ska avsätta tillräckliga resurser för administrativa

utgifter samt utgifter för infrastruktur och drift ”

46 Artikel 55 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3 Ordföranden i den gemensamma kommittén ska utses för ett år i taget enligt ett rullande schema bland

ordförandena i de europeiska tillsynsmyndigheterna Ordföranden i den gemensamma kommittén ska vara andre

vice ordförande i ESRB ”

b) I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

”Den gemensamma kommittén ska sammanträda minst var tredje månad ”

c)

Följande punkt ska läggas till:

”5 Myndighetens ordförande ska regelbundet underrätta tillsynsstyrelsen om ståndpunkter som intagits vid den

gemensamma kommitténs sammanträden ”

47 Artiklarna 56 och 57 ska ersättas med följande:

”Artikel 56

Gemensamma ståndpunkter och akter

Inom ramen för sina uppgifter enligt kapitel II i denna förordning, och särskilt i fråga om genomförandet av direktiv

2002/87/EG, ska myndigheten i tillämpliga fall eftersträva att genom konsensus, om så är lämpligt, nå fram till gemensamma

ståndpunkter tillsammans med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och den europeiska

tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten)

När så krävs enligt unionsrätten ska åtgärder enligt artiklarna 10–16 och beslut enligt artiklarna 17, 18 och 19 i denna

förordning avseende tillämpningen av direktiv 2002/87/EG och av andra lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 i

denna förordning, som också ligger inom behörighetsområdet för den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska

bankmyndigheten) eller den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten),

antas, om så är lämpligt, parallellt av myndigheten och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten)

och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten)

Artikel 57

Underkommittéer

1 Den gemensamma kommittén får inrätta underkommittéer vars syfte är att utarbeta utkast till gemensamma

ståndpunkter och akter till den gemensamma kommittén

2 Varje underkommitté ska bestå av de personer som avses i artikel 55 1 och en företrädare på hög nivå för den

tjänstgörande personalen på den relevanta behöriga myndigheten i varje medlemsstat

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

183

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/75

3 Varje underkommitté ska utse en ordförande bland företrädare för de relevanta behöriga myndigheterna som också

ska vara observatör i den gemensamma kommittén

4 För tillämpningen av artikel 56 ska en underkommitté för finansiella konglomerat inrättas inom den gemensamma

kommittén

5 Den gemensamma kommittén ska på sin webbplats offentliggöra alla inrättade underkommittéer, inklusive deras

mandat och en förteckning över medlemmarna med deras respektive funktioner i underkommittén ”

48 Artikel 58 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Överklagandenämnden för de europeiska tillsynsmyndigheterna inrättas härmed ”

b) I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

”2 Överklagandenämnden ska bestå av sex ledamöter och sex suppleanter, vilka ska vara välrenommerade

personer med styrkta vitsord avseende relevanta kunskaper om unionsrätten och med internationella professionella

erfarenheter, på tillräckligt hög nivå inom bankverksamhet, försäkring, tjänstepensioner, värdepappersmarknader

eller andra finansiella tjänster, med uteslutande av personer är anställda vid behöriga myndigheter eller andra

nationella institutioner eller unionsinstitutioner eller organ som deltar i myndighetens verksamheter samt ledamöter

i intressentgruppen för försäkring och återförsäkring eller intressentgruppen för tjänstepensioner Ledamöterna och

suppleanterna ska vara medborgare i en medlemsstat och ska ha gedigna kunskaper i åtminstone två av unionens

officiella språk Överklagandenämnden ska besitta tillräcklig juridisk sakkunskap för att kunna tillhandahålla

juridisk rådgivning avseende lagligheten, inbegripet proportionaliteten när det gäller myndighetens utövande av

sina befogenheter ”

c)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3 Två ledamöter och två suppleanter i överklagandenämnden ska utses av myndighetens förvaltningsstyrelse från

en slutlista som kommissionen föreslår efter en öppen inbjudan att inkomma med intresseanmälan som offentliggörs

i Europeiska unionens officiella tidning, och efter samråd med tillsynsstyrelsen

Efter att ha mottagit slutlistan får Europaparlamentet uppmana kandidater till ledamöter eller suppleanter att göra

ett uttalande inför parlamentet och besvara eventuella frågor från dess ledamöter

Europaparlamentet får uppmana ledamöterna i överklagandenämnden att göra ett uttalande inför parlamentet och

besvara eventuella frågor från dess ledamöter när så begärs, med undantag för uttalanden, frågor och svar som rör

enskilda fall som avgjorts eller som är under behandling av överklagandenämnden ”

49 I artikel 59 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2 Överklagandenämndens ledamöter och den personal inom myndigheten som tillhandahåller driftsstöd och

sekretariatstjänster får inte delta i några överklagandeförfaranden som på något sätt berör deras personliga intressen, och

inte heller om de tidigare företrätt någon av parterna i förfarandena eller deltagit i det beslut som överklagas ”

50 I artikel 60 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2 Överklagandet ska innehålla en motivering och skriftligen sändas till myndigheten inom tre månader efter det att

beslutet har meddelats den berörda personen eller, om beslutet inte har meddelats på detta sätt, inom två månader efter

det att myndigheten offentliggjort beslutet

Överklagandenämnden ska fatta beslut om överklagandet inom tre månader efter att det ingivits ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

184

SV

L 334/76

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

51 Följande artikel ska införas:

”Artikel 60a

Myndighetens överskridande av befogenhet

Alla fysiska eller juridiska personer får lämna ett motiverat råd till kommissionen om de personerna anser att myndigheten

har överskridit sin befogenhet, inbegripet att inte handla i enlighet med proportionalitetsprincipen som avses i artikel 1 5,

när den handlar i enlighet med artiklarna 16 och 16b, och att detta innebär ett direkt och individuellt problem för denna

person ”

52 I artikel 62 ska punkt 1 ändras på följande sätt:

a)

Inledningen ska ersättas med följande:

”1 Intäkter till myndigheten, som är ett europeiskt organ i enlighet med artikel 70 i Europaparlamentets och rådets

förordning (EG, Euratom) 2018/1046 (*) (nedan kallad budgetförordningen), ska särskilt omfatta alla kombinationer

av följande:

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella

regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013,

(EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014,

(EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012

(EUT L 193, 30 7 2018, s 1) ”

b) Följande led ska läggas till:

”d) Eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna eller observatörer

e) Överenskomna avgifter för publikationer, utbildning och andra tjänster som myndigheten tillhandahåller, om

de särskilt har begärts av en eller flera behöriga myndigheter ”

c)

Följande stycke ska läggas till:

”Eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna eller observatörer som avses i första stycket ska inte godtas om

detta skulle leda till tvivel om myndighetens oberoende och opartiskhet Frivilliga bidrag som utgör ersättning för

kostnader för uppgifter som en behörig myndighet delegerat till myndigheten ska inte anses leda till tvivel om den

senast nämndas oberoende ”

53 Artiklarna 63, 64 och 65 ska ersättas med följande:

”Artikel 63

Upprättande av budgeten

1 Varje år ska verkställande direktören utarbeta ett preliminärt förslag till samlat programdokument för myndigheten

för de tre följande budgetåren, med beräknade inkomster och utgifter samt uppgifter om personal, från den årliga

och fleråriga programplaneringen och översända det till förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen tillsammans med

tjänsteförteckningen

2 Tillsynsstyrelsen ska, på grundval av det förslag som har godkänts av förvaltningsstyrelsen, anta förslaget till samlat

programdokument för de tre följande budgetåren

3 Det samlade programdokumentet ska översändas av förvaltningsstyrelsen till kommissionen, Europaparlamentet och

rådet samt Europeiska revisionsrätten senast den 31 januari

4 Med beaktande av det samlade programdokumentet ska kommissionen i förslaget till unionens budget ta upp de

preliminära anslag som den anser nödvändiga mot bakgrund av tjänsteförteckningen och de utjämnande bidrag som ska

belasta unionens allmänna budget i enlighet med artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget

5 Europaparlamentet och rådet ska anta myndighetens tjänsteförteckning Europaparlamentet och rådet ska bevilja

anslag för utjämnande bidrag till myndigheten

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

185

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/77

6 Tillsynsstyrelsen ska anta myndighetens budget Budgeten ska bli slutgiltig när unionens allmänna budget slutgiltigt

har antagits Vid behov ska den anpassas i enlighet med det slutgiltiga antagandet

7 Förvaltningsstyrelsen ska utan onödigt dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om den avser att genomföra

projekt som kan ha betydande ekonomiska konsekvenser för finansieringen av budgeten, särskilt projekt som rör fast

egendom, t ex hyra eller förvärv av fastigheter

8 Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 266 och 267 i budgetförordningen ska Europaparlamentet

och rådet godkänna alla projekt som kan ha betydande ekonomiska konsekvenser eller långsiktiga konsekvenser för

finansieringen av myndighetens budget, särskilt projekt som rör fast egendom, t ex hyra eller förvärv av fastigheter,

inbegripet uppsägningsklausuler

Artikel 64

Genomförande och kontroll av budgeten

1 Verkställande direktören ska fungera som utanordnare och genomföra myndighetens årliga budget

2 Myndighetens räkenskapsförare ska översända de preliminära räkenskaperna till kommissionens räkenskapsförare

och till revisionsrätten senast den 1 mars påföljande år Bestämmelserna i artikel 70 ska inte hindra myndigheten från att

förse revisionsrätten med eventuella uppgifter som revisionsrätten begär inom ramen för sin behörighet

3 Myndighetens räkenskapsförare ska, senast den 1 mars påföljande år, översända de räkenskapsuppgifter som krävs

som underlag för konsolideringen till kommissionens räkenskapsförare på det sätt och i den form som denne har fastställt

4 Myndighetens räkenskapsförare ska också, senast den 31 mars påföljande år, sända rapporten om budgetförvaltningen

och den ekonomiska förvaltningen till ledamöterna i tillsynsstyrelsen och till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten

5 Efter att ha mottagit revisionsrättens iakttagelser i fråga om myndighetens preliminära räkenskaper i enlighet med

artikel 246 i budgetförordningen ska myndighetens räkenskapsförare upprätta dess slutliga räkenskaper Verkställande

direktören ska sända dem till tillsynsstyrelsen, som ska avge ett yttrande om dessa räkenskaper

6 Myndighetens räkenskapsförare ska, senast den 1 juli påföljande år, sända de slutliga räkenskaperna, tillsammans med

tillsynsstyrelsens yttrande, till kommissionens räkenskapsförare och till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten

Myndighetens räkenskapsförare ska också, senast den 15 juni varje år, sända ett redovisningspaket till kommissionens

räkenskapsförare, i ett standardformat som fastställs av kommissionens räkenskapsförare, som underlag för konsolideringen

7 De slutliga räkenskaperna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november det

påföljande året

8 Senast den 30 september ska verkställande direktören besvara revisionsrättens iakttagelser och även sända en kopia

av svaret till förvaltningsstyrelsen och kommissionen

9 Verkställande direktören ska, på Europaparlamentets begäran och i enlighet med artikel 261 3 i budgetförordningen,

lägga fram för Europaparlamentet alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det

berörda budgetåret ska kunna fungera väl

10 Europaparlamentet ska före den 15 maj år N + 2, på rekommendation av rådet, som ska fatta sitt beslut med

kvalificerad majoritet, bevilja myndigheten ansvarsfrihet för budgetens genomförande budgetår N

11 Myndigheten ska lämna ett motiverat yttrande om Europaparlamentets ståndpunkt och eventuella andra iakttagelser

som gjorts av Europaparlamentet inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

186

SV

L 334/78

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

Artikel 65

Finansiella regler

Förvaltningsstyrelsen ska anta myndighetens finansiella regler efter samråd med kommissionen Dessa regler får inte avvika

från kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 (*) såvida inte de särskilda behoven för driften av myndigheten

kräver det och endast med kommissionens förhandsgodkännande

(*) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 av den 18 december 2018 med rambudgetförordning för de

organ som inrättats enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget och som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och

rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (EUT L 122, 10 5 2019, s 1) ”

54 I artikel 66 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1 För bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet ska Europaparlamentets och rådets

förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (*) tillämpas på myndigheten utan inskränkning

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som

utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18 9 2013, s 1) ”

55 Artikel 70 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Ledamöterna i tillsynsstyrelsen och alla i myndighetens personal, inbegripet tillfälligt utstationerade nationella

experter och alla andra personer som utför uppgifter för myndigheten på grundval av avtal, ska omfattas av kravet

på tystnadsplikt enligt artikel 339 i EUF-fördraget och de relevanta bestämmelserna i tillämplig unionslagstiftning

även efter det att deras förordnanden upphört ”

b) I punkt 2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Skyldigheten enligt punkt 1 i denna artikel och första stycket i denna punkt ska inte hindra myndigheten och de

behöriga myndigheterna från att använda upplysningarna för efterlevnadskontroll av de lagstiftningsakter som avses

i artikel 1 2, och i synnerhet vid rättsliga förfaranden för antagande av beslut ”

c)

Följande punkt ska införas:

”2a Förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen ska säkerställa att personer som direkt eller indirekt, permanent

eller tillfälligt, tillhandahåller tjänster som har anknytning till myndighetens uppdrag, inbegripet tjänstemän och

andra personer som har bemyndigats av förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen eller utsetts av den behöriga

myndigheten för detta syfte, omfattas av krav på tystnadsplikt som är likvärdiga med kraven i punkterna 1 och 2

Samma krav på tystnadsplikt ska även tillämpas på observatörer som deltar i förvaltningsstyrelsens och

tillsynsstyrelsens sammanträden och som deltar i myndighetens verksamhet ”

d) Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”3 Punkterna 1 och 2 ska inte hindra myndigheten från att utbyta uppgifter med behöriga myndigheter i enlighet

med denna förordning och annan unionslagstiftning som är tillämplig på finansiella institut

För dessa uppgifter ska tystnadsplikt gälla enligt punkterna 1 och 2 Myndigheten ska i sina interna verksamhetsregler

fastställa hur de regler om konfidentialitet som avses i punkterna 1 och 2 ska genomföras praktiskt

4 Myndigheten ska tillämpa kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (*)

(*) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av

säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17 3 2015, s 53) ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

187

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/79

56 Artikel 71 ska ersättas med följande:

”Artikel 71

Dataskydd

Denna förordning ska inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vid deras behandling av personuppgifter enligt förordning

(EU) 2016/679 eller myndighetens skyldigheter vid sin behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) 2018/1725 (*) inom ramen för dess ansvarsområden

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer

med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det

fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT

L 295, 21 11 2018, s 39) ”

57 I artikel 72 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2 Förvaltningsstyrelsen ska anta närmare föreskrifter för tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001 ”

58 I artikel 74 ska första stycket ersättas med följande:

”De nödvändiga arrangemangen beträffande de lokaler som myndigheten ska få i den medlemsstat där den har sitt säte och

de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i den medlemsstaten är tillämpliga

på myndighetens personal och deras familjemedlemmar ska, efter förvaltningsstyrelsens godkännande, fastställas i en

överenskommelse om säte mellan myndigheten och den medlemsstaten ”

59 Artikel 76 ska ersättas med följande:

”Artikel 76

Förhållande till kommittén för europeiska myndigheter med tillsyn över försäkringar och tjänstepensioner

Myndigheten ska betraktas som den lagliga efterföljaren till kommittén för europeiska myndigheter med tillsyn över

försäkringar och tjänstepensioner (Ceiops) Ceiops alla tillgångar och skulder samt alla oavslutade transaktioner ska senast

dagen för inrättandet av myndigheten automatiskt överföras till myndigheten Ceiops ska upprätta ett bokslut som visar

läget när det gäller utgående tillgångar och skulder vid dagen för överföringen Detta bokslut ska revideras och godkännas

av Ceiops och av kommissionen ”

60 Artikel 81 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”1 Senast den 31 december 2021 och därefter vart tredje år ska kommissionen offentliggöra en allmän

rapport om resultaten av myndighetens arbete och förfarandena i denna förordning Rapporten ska innehålla

en utvärdering av bland annat:”

ii)

I led a ska inledningsfrasen och led i ersättas med följande:

”a) vilken grad av effektivitet och konvergens som har uppnåtts av de behöriga myndigheterna när det gäller

tillsynspraxis,

i)

de behöriga myndigheternas oberoende och konvergens när det gäller standarder motsvarande

bolagsstyrning,”

iii) Följande led ska läggas till:

”g) gemensamma kommitténs funktionssätt ”

b) Följande punkt ska införas:

”2a Som en del av den allmänna rapport som avses i punkt 1 i denna artikel ska kommissionen, efter samråd med

alla berörda myndigheter och intressenter, genomföra en heltäckande utvärdering av tillämpningen av artikel 9a ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

188

SV

L 334/80

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

Artikel 3

Ändringar av förordning (EU) nr 1095/2010

Förordning (EU) nr 1095/2010 ska ändras på följande sätt:

1

Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska agera enligt de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning och vara verksam inom

tillämpningsområdet för direktiv 97/9/EG, 98/26/EG, 2001/34/EG, 2002/47/EG, 2004/109/EG och 2009/65/EG,

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (*), förordning (EG) nr 1060/2009, Europaparlamentets och

rådets direktiv 2014/65/EU (**), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 (***) och, i den mån

dessa akter är tillämpliga på företag som tillhandahåller investeringstjänster eller på företag för kollektiva investeringar

som erbjuder sina andelar eller aktier till försäljning och de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över dem, inom

ramen för de relevanta delarna av direktiv 2002/87/EG och 2002/65/EG, inbegripet alla direktiv, förordningar

och beslut som grundas på dessa akter och alla framtida rättsligt bindande unionsakter genom vilka myndigheten

tilldelas uppgifter

Myndigheten ska bidra till det arbete som utförs av den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten),

som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (****), i fråga om att förhindra att

det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism i enlighet med Europaparlamentets

och rådets direktiv (EU) 2015/849 (*****) och förordning (EU) nr 1093/2010 Myndigheten ska besluta om sitt

godkännande i enlighet med artikel 9a 9 i förordning (EU) nr 1093/2010

3 Myndigheten ska agera inom verksamhetsområdet för finansmarknadsaktörer när det gäller frågor som inte

direkt omfattas av de lagstiftningsakter som avses i punkt 2, inbegripet ärenden som rör företagsstyrning, revision

och finansrapportering, med beaktande av hållbara affärsmodeller och integrering av miljöfaktorer, sociala faktorer

och bolagsstyrningsfaktorer, förutsatt att det krävs sådana åtgärder för att säkerställa att dessa akter tillämpas

på ett ändamålsenligt och enhetligt sätt Myndigheten ska också vidta lämpliga åtgärder i frågor som gäller

uppköpserbjudanden, clearing och avveckling samt derivat

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa

investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG)

nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1 7 2011, s 1)

(**) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella

instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12 6 2014, s

349)

(***) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska

offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och

om upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168, 30 6 2017, s 12)

(****) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av

en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och

om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15 12 2010, s 12)

(*****) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra

att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets

och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5 6 2015, s 73) ”

b) Följande punkt ska införas:

”3a Denna förordning ska tillämpas utan att det påverkar andra unionsrättsakter genom vilka myndigheten tilldelas

godkännande- eller tillsynsfunktioner och motsvarande befogenheter ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

189

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/81

c)

Punkt 5 ska ändras på följande sätt:

i)

Första stycket ska ändras på följande sätt:

— Inledningen ska ersättas med följande:

”5 Myndighetens syfte ska vara att skydda allmänintresset genom att bidra till det finansiella systemets

stabilitet och effektivitet på kort, medellång och lång sikt, till förmån för unionens ekonomi, dess medborgare

och företag Myndigheten ska inom sina respektive behörighetsområden bidra till att”

— Leden e och f ska ersättas med följande:

”e) säkerställa att tagandet av investeringsrisker och andra risker regleras och övervakas på lämpligt sätt,

f)

stärka kund- och investerarskyddet,”

— Följande led ska läggas till:

”g) stärka enhetligheten i tillsynspraxisen på den inre marknaden,”

ii)

Andra stycket ska ersättas med följande:

”I detta syfte ska myndigheten bidra till att säkerställa en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillämpning

av de akter som avses i punkt 2 i denna artikel, främja enhetlighet i tillsynen och avge yttranden i enlighet med

artikel 16a till Europaparlamentet, rådet och kommissionen ”

iii) Fjärde stycket ska ersättas med följande:

”När myndigheten utför sina uppgifter, ska den handla självständigt, objektivt och på ett icke-diskriminerande

och transparent sätt i hela unionens intresse, och den ska, när så är relevant, respektera principen om

proportionalitet Myndigheten ska vara ansvarig och handla med integritet och den ska säkerställa att alla

berörda parter behandlas rättvist ”

iv) Följande stycke ska läggas till:

”Innehållet i och formen för myndighetens verksamhet och åtgärder, i synnerhet riktlinjer, rekommendationer,

yttranden, frågor och svar samt förslag till tillsynsstandarder och förslag till genomförandestandarder ska fullt

ut respektera tillämpliga bestämmelser i denna förordning och i de lagstiftningsakter som avses i punkt 2

Myndighetens verksamhet och åtgärder ska i den mån den är tillåten och relevant enligt dessa bestämmelser,

i enlighet med proportionalitetsprincipen, ta vederbörlig hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten

hos de inneboende riskerna hos den verksamhet som bedrivs av en finansmarknadsaktör, ett företag, en annan

enhet eller en finansiell verksamhet som påverkas av myndighetens verksamhet och åtgärder ”

d) Följande punkt ska läggas till:

”6 Myndigheten ska inrätta en kommitté som ska vara en integrerad del av myndigheten och som ska fungera

rådgivande för myndigheten när det gäller hur dess agerande och åtgärder, i fullständig överensstämmelse med

tillämpliga regler, ska beakta särskilda skillnader som råder i sektorn avseende arten, omfattningen och komplexiteten

hos risker, avseende affärsmodeller och affärspraxis samt avseende de finansiella institutens och marknadernas

storlek, i den utsträckning sådana faktorer är relevanta för de regler som beaktas ”

2

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska ingå i ett europeiskt system för finansiell tillsyn (ESFS) ESFS huvudsakliga syfte ska vara att

se till att de regler som gäller för den finansiella sektorn genomförs på ett sätt som bevarar den finansiella stabiliteten

och som säkerställer förtroendet för det finansiella systemet som helhet samt ger effektivt och tillräckligt skydd för

kunder till och konsumenter av finansiella tjänster ”

b) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Enligt principen om lojalt samarbete i artikel 4 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska parterna

inom ESFS samarbeta i en anda av förtroende och med fullständig ömsesidig respekt, i synnerhet genom att se till

att lämpliga och tillförlitliga uppgifter utväxlas mellan dem och från myndigheten till Europaparlamentet, rådet och

kommissionen ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

190

SV

L 334/82

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

c)

I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

”Utan att det påverkar nationella befogenheter ska hänvisningar i denna förordning till tillsyn innefatta all relevant

verksamhet, som alla behöriga myndigheter ska utföra enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 ”

3

Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

Myndigheternas ansvarighet

1 De myndigheter som avses i artikel 2 2 a–d ska vara ansvariga inför Europaparlamentet och rådet

2 I enlighet med artikel 226 i EUF-förordningen ska myndigheten fullt ut samarbeta med Europaparlamentet under en

sådan eventuell undersökning enligt den artikeln

3 Tillsynsstyrelsen ska anta en årsrapport om myndighetens verksamhet, inbegripet om utförandet av ordförandens

uppgifter, och ska senast den 15 juni varje år överlämna denna rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen,

revisionsrätten och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Rapporten ska offentliggöras

4 På Europaparlamentets begäran ska ordföranden delta i en utfrågning inför Europaparlamentet om myndighetens

prestationer En utfrågning ska äga rum minst en gång om året Ordföranden ska, på begäran, göra ett uttalande inför

Europaparlamentet och besvara alla eventuella frågor från dess ledamöter

5 Ordföranden ska, på begäran och minst 15 dagar före det uttalande som avses i punkt 4, skriftligen rapportera om

myndighetens verksamhet till Europaparlamentet

6 Förutom de uppgifter som avses i artiklarna 11–18, 20 och 33, ska rapporten även innehålla alla relevanta uppgifter

som Europaparlamentet begär på ad hoc-basis

7 Myndigheten ska svara muntligt eller skriftligt på frågor som Europaparlamentet eller rådet riktar till den, inom fem

veckor från mottagandet

8 På begäran ska ordföranden hålla konfidentiella muntliga diskussioner inom stängda dörrar med ordföranden, vice

ordförandena och samordnarna för Europaparlamentets ansvariga utskott Alla deltagare ska respektera kraven om

tystnadsplikt

9 Utan att det påverkar dess konfidentialitetsskyldigheter som härrör från deltagande i internationella fora ska

myndigheten på begäran informera Europaparlamentet om sitt bidrag till en enhetlig, gemensam, konsekvent och effektiv

representation av unionens intressen i sådana internationella fora ”

4

I artikel 4 3 ska led ii ersättas med följande:

”ii) när det gäller direktiven 2002/65/EG, de myndigheter och organ som har behörighet att säkerställa att företag som

tillhandahåller investeringstjänster och företag för kollektiva investeringar som erbjuder sina andelar eller aktier till

försäljning uppfyller kraven i det direktivet, och”

5

I artikel 7 ska följande punkt läggas till:

”Lokaliseringen av myndighetens säte ska inte påverka hur myndigheten utför sina uppgifter och befogenheter, hur dess

styrningsstruktur organiseras, hur dess huvudsakliga organisation drivs eller hur dess verksamhet i huvudsak finansieras,

samtidigt som den ska göra det möjligt, i tillämpliga fall, att med unionens byråer dela sådana administrativa stödtjänster

och lokalförvaltningstjänster som inte har någon anknytning till kärnverksamheten ”

6

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Led a ska ersättas med följande:

”a) Att på grundval av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2, bidra till upprättandet av gemensamma

standarder och metoder av hög kvalitet för reglering och tillsyn, särskilt genom att utarbeta förslag

till tekniska genomförandestandarder och tillsynsstandarder, riktlinjer, rekommendationer och andra

åtgärder, inbegripet yttranden ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

191

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/83

ii)

Följande led ska införas:

”aa) Att utarbeta och hålla uppdaterad en unionshandbok för tillsynen av finansmarknadsaktörer i unionen som

beskriver bästa praxis samt metoder och processer av hög kvalitet och, bland annat, beaktar förändringar

i affärspraxis och affärsmodeller och finansmarknadsaktörernas och marknadernas storlek ”

iii) Led b ska ersättas med följande:

”b) Att bidra till en konsekvent tillämpning av rättsligt bindande unionsakter, särskilt genom att bidra

till en gemensam tillsynskultur, säkerställa konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillämpning av de

lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2, förebygga tillsynsarbitrage, främja och övervaka oberoende i

tillsynsverksamheten, medla och lösa tvister mellan behöriga myndigheter, säkerställa en verkningsfull

och enhetlig tillsyn av finansmarknadsaktörer och inbördes överensstämmelse i tillsynskollegiernas

verksamhet samt vidta åtgärder bland annat i krissituationer ”

iv) Leden e–h ska ersättas med följande:

”e) Att organisera och genomföra inbördes utvärderingar av behöriga myndigheter, och i detta sammanhang

utfärda riktlinjer och rekommendationer samt fastställa bästa praxis för att uppnå mer enhetliga

tillsynsresultat

f)

Att övervaka och bedöma marknadens utveckling inom sitt behörighetsområde, om relevant även

utveckling som rör trender för innovativa finansiella tjänster med vederbörlig hänsyn till utvecklingen

när det gäller miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer

g)

Att genomföra marknadsanalyser för att ge vägledning till utförandet av myndighetens arbetsuppgifter

h)

Att, om det relevant, främja konsument- och investerarskyddet, särskilt i fråga om brister i ett

gränsöverskridande sammanhang och med beaktande av relaterade risker ”

v)

Följande led ska införas:

”ia) Att bidra till upprättandet av en gemensam strategi för finansiella uppgifter inom unionen ”

vi) Följande led ska införas:

”ka) Att på sin webbplats offentliggöra, och regelbundet uppdatera, alla tekniska tillsynsstandarder, tekniska

genomförandestandarder, riktlinjer, rekommendationer och frågor och svar för varje lagstiftningsakt som

avses i artikel 1 2, inbegripet översikter som gäller läget för pågående arbete och planerad tidpunkt för

antagande av förslag till tekniska tillsynsstandarder och tekniska genomförandestandarder ”

vii) Led l ska utgå

b) Följande punkt ska införas:

”1a När myndigheten utför sina uppgifter enligt denna förordning ska den

a)

till fullo utöva alla sina befogenheter,

b) med beaktande av det övergripande målet att säkerställa finansmarknadsaktörernas säkerhet och sundhet, ta

full hänsyn till olika typer av finansmarknadsaktörer och finansmarknadsaktörernas storlek och affärsmodeller,

och

c)

beakta tekniska innovationer, innovativa och hållbara affärsmodeller och integrering av miljöfaktorer, sociala

faktorer och bolagsstyrningsfaktorer ”

c)

Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)

Följande led ska införas:

”ca) utfärda rekommendationer som fastställs i artikel 29a,”

”da) utfärda varningar i enlighet med artikel 9 3,”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

192

SV

L 334/84

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

ii)

Led g ska ersättas med följande:

”g) avge yttranden till Europaparlamentet, rådet eller kommissionen i enlighet med artikel 16a,”

iii) Följande led ska införas:

”ga) utfärda svar på frågor som föreskrivs i artikel 16b,

gb) vidta åtgärder i enlighet med artikel 9a,”

d) Följande punkt ska läggas till:

”3 När myndigheten utför de uppgifter som avses i punkt 1 och utövar de befogenheter som avses i punkt 2 ska

den agera med utgångspunkt i och inom ramarna för regelverket samt ta vederbörlig hänsyn till principerna om

proportionalitet, när så är relevant, och bättre lagstiftning, inbegripet resultaten av analysen av kostnader och fördelar

i enlighet med denna förordning

De öppna offentliga samråd som avses i artiklarna 10, 15, 16 och 16a ska genomföras så brett som möjligt för att

säkerställa en metod som inkluderar alla berörda parter och ska ge berörda parter rimlig tid att svara Myndigheten

ska offentliggöra en sammanfattning av de berörda parternas synpunkter och en översikt över hur information och

synpunkter som samlats in från samråden användes i ett förslag till tekniska tillsynsstandarder och i ett förslag till

tekniska genomförandestandarder ”

7

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Led a ska ersättas med följande:

”a) samla in uppgifter om, analysera och rapportera om konsumenttrender, såsom utvecklingen av kostnader

och avgifter för finansiella tjänster och produkter till privatpersoner i medlemsstaterna,”

ii)

Följande led ska införas:

”aa) göra djupgående tematiska granskningar av marknadsbeteenden och bygga upp en gemensam bild av

praxis på marknaderna, i syfte att identifiera potentiella problem och att analysera deras effekter,

ab) utveckla riskindikatorer för icke-professionella investerare för att utan onödigt dröjsmål upptäcka möjliga

upphov till skada för konsumenterna och investerarna ”

iii) Följande led ska läggas till:

”e) bidra till likvärdiga konkurrensvillkor på den inre marknaden, där konsumenter och andra användare av

finansiella tjänster har rättvis tillgång till finansiella tjänster och produkter,

f)

samordna behöriga myndigheters anonyma kundbesöksundersökningar, i tillämpliga fall ”

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska övervaka nya och befintliga former av finansiell verksamhet och får anta riktlinjer och

rekommendationer för att främja säkra och sunda marknader och en enhetlig och effektiv reglerings- och

tillsynspraxis ”

c)

Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

”4 Myndigheten ska inrätta en kommitté för konsumentskydd och finansiell innovation, som ska vara en integrerad

del av myndigheten och omfatta alla relevanta behöriga myndigheter och myndigheter med ansvar för konsumentskydd

i syfte att stärka konsumentskyddet, samordna regleringen och tillsynen av ny eller innovativ finansiell verksamhet

och bistå med råd som myndigheten ska lägga fram för Europaparlamentet, rådet och kommissionen Myndigheten

ska samarbeta nära med Europeiska dataskyddsstyrelsen inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) 2016/679 (*) för att undvika duplicering, inkonsekvenser och rättsosäkerhet på området för dataskydd

Myndigheten får också bjuda in nationella dataskyddsmyndigheter som observatörer i kommittén

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

193

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/85

5 Myndigheten får tillfälligt förbjuda eller begränsa marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa finansiella

produkter, instrument eller verksamheter som kan orsaka avsevärd finansiell skada för kunder eller konsumenter

eller som hotar finansmarknadernas funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella

system i de fall och på de villkor som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 eller, om så krävs i en

krissituation, i enlighet med artikel 18 och på de villkor som anges där

Myndigheten ska se över det beslut som avses i första stycket med lämpliga mellanrum, dock minst en gång var

sjätte månad Efter minst två på varandra följande förlängningar och på grundval av lämplig analys som syftar till

att bedöma effekten på kunden eller konsumenten får myndigheten besluta om en årlig förlängning av förbudet

En medlemsstat får begära att myndigheten omprövar sitt beslut I sådana fall ska myndigheten i enlighet med det

förfarande som anges i artikel 44 1 andra stycket besluta huruvida den vidhåller det beslutet

Myndigheten får också bedöma om det finns behov av förbud mot eller begränsningar av vissa former av finansiell

verksamhet eller praxis och, om ett sådant behov föreligger, underrätta kommissionen och de behöriga myndigheterna

för att underlätta antagandet av sådana förbud eller begränsningar

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer

med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande

av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4 5 2016, s 1) ”

8

Följande artikel ska införas:

”Artikel 9a

Skrivelser om att inte vidta åtgärder

1 Myndigheten ska endast vidta åtgärderna som avses i punkt 2 i denna artikel under exceptionella omständigheter

när den anser att tillämpningen av en av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 eller av någon delegerad akt eller

genomförandeakt som baseras på dessa lagstiftningsakter ger upphov till betydande problem, av något av följande skäl:

a)

Myndigheten anser att det finns bestämmelser i akten som kan stå i direkt strid med en annan relevant akt

b) Om akten är en sådan lagstiftningsakt som avses i artikel 1 2 och avsaknaden av delegerade akter eller

genomförandeakter för att komplettera eller specificera akten i fråga ger upphov till befogat tvivel gällande de rättsliga

följderna av lagstiftningsakten eller en korrekt tillämpning av den

c)

Avsaknaden av riktlinjer och rekommendationer enligt artikel 16 innebär praktiska problem avseende tillämpningen

av lagstiftningsakten i fråga

2 I de fall som avses i punkt 1 ska myndigheten till de behöriga myndigheterna och kommissionen översända en skriftlig

detaljerad redogörelse för de problem den anser finnas

I de fall som avses i punkt 1 a och b ska myndigheten till kommissionen lämna ett yttrande om eventuella åtgärder den

finner lämpliga, i form av ett nytt lagstiftningsförslag eller ett förslag till en ny delegerad akt eller genomförandeakt och

om hur brådskande frågan enligt myndighetens mening är Myndigheten ska offentliggöra sitt yttrande

I det fall som avses i punkt 1 c i denna artikel ska myndigheten så snart som möjligt utvärdera behovet av att anta relevanta

riktlinjer eller rekommendationer i enlighet med artikel 16

Myndigheten ska handla snabbt, framför allt med målet att bidra till förhindrande av de problem som avses i punkt 1,

närhelst det är möjligt

3 Om det är nödvändigt i de fall som avses i punkt 1 och i väntan på antagande och tillämpning av nya åtgärder till följd

av de steg som avses i punkt 2 ska myndigheten avge yttranden avseende särskilda bestämmelser i de akter som avses i

punkt 1 i syfte att sprida konsekvent, effektiv och ändamålsenlig praxis för tillsyn och efterlevnad samt gemensam, enhetlig

och konsekvent tillämpning av unionsrätten

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

194

SV

L 334/86

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

4 Om myndigheten, på grundval av den information den mottar, i synnerhet från behöriga myndigheter, anser att

någon av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 eller en delegerad akt eller genomförandeakt som är baserad på dessa

lagstiftningsakter ger upphov till betydande exceptionella problem med avseende på marknadens förtroende, kund- eller

investerarskydd, de finansiella marknadernas eller varumarknadernas funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller

delar av det finansiella systemet i unionen, ska den utan onödigt dröjsmål sända en skrivelse med en detaljerad redogörelse

till de behöriga myndigheterna och kommissionen för de problem den anser finnas Myndigheten får lämna ett yttrande

till kommissionen om eventuella åtgärder den finner lämpliga, i form av nytt lagstiftningsförslag eller ett förslag till en

ny delegerad akt eller genomförandeakt och om hur brådskande frågan är Myndigheten ska offentliggöra sitt yttrande ”

9

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Första stycket ska ersättas med följande:

”1 Om Europaparlamentet och rådet, i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget, till kommissionen delegerar

befogenheten att anta tekniska tillsynsstandarder med hjälp av delegerade akter, för att sörja för en konsekvent

harmonisering inom de områden som särskilt anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 i denna

förordning, får myndigheten utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder Myndigheten ska överlämna sina

förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen för antagande Myndigheten ska samtidigt översända

dessa tekniska tillsynsstandarder för kännedom till Europaparlamentet och rådet ”

ii)

Tredje stycket ska ersättas med följande:

”Innan förslagen lämnas till kommissionen ska myndigheten ha genomfört öppna offentliga samråd om

förslaget till tekniska tillsynsstandarder och ska analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då

sådana samråd och analyser inte alls står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till

tekniska tillsynsstandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är Myndigheten ska inhämta råd från

den intressentgrupp för värdepapper och marknader som avses i artikel 37 ”

iii) Fjärde stycket ska utgå

iv) Femte och sjätte styckena ska ersättas med följande:

”Kommissionen ska inom tre månader från mottagandet av ett förslag till teknisk tillsynsstandard besluta

huruvida den ska anta det Kommissionen ska i god tid informera Europaparlamentet och rådet när antagandet

inte kan äga rum inom tremånadersperioden Om det ligger i unionens intresse får kommissionen anta förslaget

till teknisk tillsynsstandard endast till viss del eller med ändringar

Om kommissionen har för avsikt att inte anta ett förslag till tekniska tillsynsstandarder eller att anta det endast

delvis eller med ändringar, ska den sända tillbaka förslaget till myndigheten, med en förklaring till varför det inte

antas eller varför det ska ändras Kommissionen ska lämna en kopia av sin skrivelse till Europaparlamentet och

rådet Inom sex veckor får myndigheten ändra förslaget till teknisk tillsynsstandard på grundval av kommissionens

föreslagna ändringar och på nytt överlämna det i form av ett formellt yttrande till kommissionen Myndigheten

ska lämna en kopia av det formella yttrandet till Europaparlamentet och rådet ”

b) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2 Om myndigheten inte har lämnat in något förslag till teknisk tillsynsstandard inom den tidsfrist som fastställts

i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 får kommissionen begära ett sådant förslag inom en ny tidsfrist

Myndigheten ska i god tid informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen att den inte kommer att kunna

hålla den nya tidsfristen ”

c)

I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Kommissionen ska genomföra öppna offentliga samråd om förslaget till tekniska tillsynsstandarder och analysera

de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte står i proportion till omfattningen

och konsekvenserna av det förslag till tekniska tillsynsstandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är

Myndigheten ska också inhämta råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som avses i artikel 37 ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

195

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/87

d) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Tekniska tillsynsstandarder ska antas genom förordningar eller beslut Orden ’teknisk tillsynsstandard’ ska

finnas med i rubriken till sådana förordningar eller beslut Dessa standarder ska offentliggöras i Europeiska unionens

officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i dem ”

10 I artikel 13 1 ska andra stycket utgå

11 Artikel 15 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1 Om Europaparlamentet och rådet enligt artikel 291 i EUF-fördraget tilldelar kommissionen

genomförandebefogenheter att anta tekniska genomförandestandarder med hjälp av genomförandeakter inom

områden som fastställts specifikt i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 i denna förordning, får myndigheten

utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder Tekniska genomförandestandarder ska vara tekniska, får

inte innebära strategiska beslut eller policyval och deras innehåll ska syfta till att fastställa villkoren för tillämpning

av de akterna Myndigheten ska överlämna sina förslag till tekniska genomförandestandarder till kommissionen

för antagande Myndigheten ska samtidigt översända dessa tekniska genomförandestandarder för kännedom till

Europaparlamentet och rådet

Myndigheten ska innan den lämnar in förslag till genomförandestandarder till kommissionen genomföra öppna

offentliga samråd och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte

alls står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska genomförandestandarder som

avses eller till hur brådskande ärendet är Myndigheten ska inhämta råd från den intressentgrupp för värdepapper

och marknader som avses i artikel 37

Kommissionen ska inom tre månader från mottagandet av ett förslag till teknisk genomförandestandard besluta

huruvida den ska anta det Kommissionen får förlänga denna tidsfrist med en månad Kommissionen ska i god tid

informera Europaparlamentet och rådet om beslutet om antagande inte kan äga rum inom tremånadersperioden

Om det ligger i unionens intresse får kommissionen anta förslaget till teknisk genomförandestandard endast till viss

del eller med ändringar

Om kommissionen har för avsikt att inte anta ett förslag till teknisk genomförandestandard eller att anta det

endast delvis eller med ändringar ska den sända tillbaka förslaget till myndigheten, med en förklaring till varför

den har för avsikt att inte anta det eller varför det ska ändras Kommissionen ska lämna en kopia av sin skrivelse till

Europaparlamentet och rådet Inom sex veckor får myndigheten ändra förslaget till teknisk genomförandestandard

på grundval av kommissionens föreslagna ändringar och på nytt överlämna det i form av ett formellt yttrande till

kommissionen Myndigheten ska lämna en kopia av det formella yttrandet till Europaparlamentet och rådet

Om myndigheten när den period på sex veckor som avses i fjärde stycket löper ut inte har överlämnat ett ändrat

förslag till teknisk genomförandestandard, eller har överlämnat ett förslag till teknisk genomförandestandard som

inte har ändrats på ett sådant sätt att det är förenligt med kommissionens förslag till ändringar, får kommissionen

anta den tekniska genomförandestandarden med de ändringar den anser relevanta eller förkasta den

Kommissionen får inte ändra innehållet i ett förslag till teknisk genomförandestandard som utarbetats av myndigheten

utan att detta först har samordnats med myndigheten, så som anges i denna artikel

2 Om myndigheten inte har lämnat in något förslag till teknisk genomförandestandard inom den tidsfrist som

fastställts i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 får kommissionen begära ett sådant förslag inom en ny tidsfrist

Myndigheten ska i god tid informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen att den inte kommer att kunna

hålla den nya tidsfristen ”

b) I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Kommissionen ska ha genomfört ett öppet offentligt samråd om förslaget till tekniska genomförandestandarder

och analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte står i proportion

till omfattningen och konsekvenserna av de förslag som avses eller till hur brådskande ärendet är Myndigheten ska

också inhämta råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som avses i artikel 37 ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

196

SV

L 334/88

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

c)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Tekniska genomförandestandarder ska antas genom förordningar eller beslut Orden ’teknisk

genomförandestandard’ ska finnas med i rubriken till sådana förordningar eller beslut Dessa standarder ska

offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i dem ”

12 Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska, i syfte att upprätta en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillsynspraxis inom ESFS och

säkerställa en gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av unionsrätten, utfärda riktlinjer riktade till alla

behöriga myndigheter eller alla finansmarknadsaktörer och utfärda rekommendationer till en eller flera behöriga

myndigheter eller en eller flera finansmarknadsaktörer

Riktlinjer och rekommendationer ska överensstämma med mandatet i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2

eller i den här artikeln

2 Myndigheten ska när så är lämpligt genomföra öppna offentliga samråd om de riktlinjer och rekommendationer

och, i förekommande fall, de frågor och svar som den utfärdar och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna

med att utfärda sådana riktlinjer och rekommendationer Dessa samråd och analyser ska stå i proportion till

riktlinjernas eller rekommendationernas omfattning, art och konsekvenser Myndigheten ska när så är lämpligt

också begära råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som avses i artikel 37 Om myndigheten

inte genomför öppna offentliga samråd eller inte begär råd från intressentgruppen för värdepapper och marknader

ska myndigheten ange skälen för detta ”

b) Följande punkt ska införas:

”2a Riktlinjer och rekommendationer ska inte endast hänvisa till, eller återge, delar av lagstiftningsakter Innan en

ny riktlinje eller rekommendation utfärdas ska myndigheten först se över befintliga riktlinjer och rekommendationer,

i syfte att undvika eventuell duplicering ”

c)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 I den rapport som avses i artikel 43 5 ska myndigheten informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen

om de riktlinjer och rekommendationer som har utfärdats ”

13 Följande artiklar ska införas:

”Artikel 16a

Yttranden

1 Myndigheten får, på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen eller på eget initiativ, avge yttranden till

Europaparlamentet, rådet och kommissionen om alla frågor som har samband med dess behörighetsområde

2 Den begäran som avses i punkt 1 får inbegripa ett offentligt samråd eller en teknisk analys

3 När det gäller bedömning av fusioner och förvärv som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2014/65/EU och

som enligt det direktivet kräver samråd mellan de behöriga myndigheterna i två eller fler medlemsstater, får myndigheten

på begäran av någon av de berörda behöriga myndigheterna avge och offentliggöra ett yttrande om en bedömning, utom

avseende kriterierna som anges i artikel 13 1 e i direktiv 2014/65/EU Yttrandet ska avges utan dröjsmål och under alla

förhållanden före slutet av bedömningsperioden i enlighet med direktiv 2014/65/EU

4 Myndigheten får på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen ge tekniska råd till Europaparlamentet,

rådet och kommissionen på de områden som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

197

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/89

Artikel 16b

Frågor och svar

1 Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 i denna artikel får frågor gällande den praktiska tillämpningen eller

genomförandet av bestämmelserna i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2, eller tillhörande delegerade akter och

genomförandeakter samt riktlinjer och rekommendationer som antagits enligt dessa lagstiftningsakter, ställas av alla

fysiska eller juridiska personer, inbegripet behöriga myndigheter och unionens institutioner och organ, till myndigheten

på något av unionens officiella språk

Innan finansmarknadsaktörerna ställer en fråga till myndigheten ska de bedöma huruvida de ska ställa frågan i första hand

till sin behöriga myndighet

Innan myndigheten offentliggör svar på godkända frågor får den begära kompletterande förtydliganden av frågor som

ställts av de fysiska eller juridiska personer som avses i denna punkt

2 Svar från myndigheten på de frågor som avses i punkt 1 ska inte vara bindande Svaren ska göras tillgängligt på minst

det språk som frågan lämnades på

3 Myndigheten ska upprätta och underhålla ett webbaserat verktyg på sin webbplats för inlämnande av frågor och

snabbt offentliggörande av alla frågor som inkommer och svar på alla tillåtliga frågor enligt punkt 1, om inte ett sådant

offentliggörande står i strid med dessa personers berättigade intresse eller skulle innebära en risk för det finansiella systemets

stabilitet Myndigheten kan avvisa frågor som den inte avser att svara på Myndigheten ska offentliggöra avvisade frågor

på sin webbplats under en period på två månader

4 Tre röstberättigade ledamöter i tillsynsstyrelsen kan begära att tillsynsstyrelsen i enlighet med artikel 44 ska fatta beslut

om huruvida det ämne som tas upp i den tillåtliga fråga som avses i punkt 1 i den här artikeln ska behandlas i riktlinjer

enligt artikel 16, begära råd från den intressentgrupp som avses i artikel 37, granska frågorna och svaren med lämpliga

mellanrum, genomföra öppna offentliga samråd eller analysera möjliga tillhörande kostnader och fördelar Sådana samråd

och analyser ska stå i proportion till omfattningen, arten och konsekvenserna av de aktuella utkasten till frågor och svar eller

till hur brådskande ärendet är När den intressentgrupp som avses i artikel 37 involveras ska sekretesskyldighet tillämpas

5 Myndigheten ska till kommissionen vidarebefordra frågor som kräver tolkning av unionsrätten Myndigheten ska

offentliggöra alla svar från kommissionen ”

14 Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)

Första stycket ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska, på begäran av en eller flera behöriga myndigheter, Europaparlamentet, rådet,

kommissionen, intressentgruppen för värdepapper och marknader eller på eget initiativ, inbegripet när detta

bygger på faktauppgifter och väl underbyggd information från fysiska eller juridiska personer, och efter att ha

underrättat den berörda behöriga myndigheten, redogöra för hur den avser gå vidare med fallet och när så är

lämpligt utreda den påstådda överträdelsen av eller underlåtenheten att tillämpa unionsrätten ”

ii)

Följande stycken ska läggas till:

”Utan att det påverkar de befogenheter som fastställs i artikel 35 får myndigheten, efter att ha informerat den

berörda behöriga myndigheten, rikta en vederbörligen motiverad begäran om information direkt till andra

behöriga myndigheter, när en begäran om information från den berörda behöriga myndigheten har visat sig

vara eller anses vara otillräcklig för att få den information som anses vara nödvändig för att utreda en påstådd

överträdelse av unionsrätten eller underlåtenhet att tillämpa den

Mottagaren av en sådan begäran ska förse myndigheten med tydlig, korrekt och komplett information utan

onödigt dröjsmål ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

198

SV

L 334/90

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

b) Följande punkt ska införas:

”2a Utan att det påverkar befogenheterna enligt denna förordning och innan myndigheten utfärdar en sådan

rekommendation som anges i punkt 3 ska myndigheten samverka med den berörda behöriga myndigheten, om

den anser att en sådan samverkan är lämplig för att åtgärda en överträdelse av unionsrätten, i ett försök att enas om

åtgärder som den behöriga myndigheten måste vidta för att följa unionsrätten ”

c)

Punkterna 6 och 7 ska ersättas med följande:

”6 Om en behörig myndighet inte rättar sig efter ett sådant formellt yttrande som avses i punkt 4 i denna

artikel inom den där angivna fristen, och om det är nödvändigt att utan dröjsmål åtgärda sådant bristande iakttagande

av unionsrätten för att upprätthålla eller återställa neutrala konkurrensvillkor på marknaden, eller för att säkerställa

det finansiella systemets funktion och integritet, får myndigheten – utan att det påverkar kommissionens befogenheter

och skyldigheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget – om de relevanta kraven i de lagstiftningsakter som avses i

artikel 1 2 i denna förordning är direkt tillämpliga på finansmarknadsaktörer, anta ett enskilt beslut riktat till en

finansmarknadsaktör med krav på att finansmarknadsaktören ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina

skyldigheter enligt unionsrätten, däribland även att upphöra att tillämpa eventuell oförenlig praxis

Myndighetens beslut ska överensstämma med det formella yttrande som kommissionen avgivit enligt punkt 4

7 Beslut som antagits i enlighet med punkt 6 ska ha företräde framför varje tidigare beslut i samma ärende som

antagits av de behöriga myndigheterna

När de behöriga myndigheterna vidtar åtgärder avseende frågor som är föremål för ett formellt yttrande enligt punkt

4 eller ett beslut enligt punkt 6, ska de behöriga myndigheterna följa det formella yttrandet eller beslutet, allt efter

omständigheterna ”

15 Följande artikel ska införas:

”Artikel 17a

Skydd av rapporterande personer

1 Myndigheten ska ha infört särskilda rapporteringskanaler för att ta emot och hantera information från en fysisk eller

juridisk person som rapporterar om faktiska eller potentiella överträdelser, lagmissbruk eller underlåtenhet att tillämpa

unionsrätten

2 De fysiska eller juridiska personer som rapporterar genom dessa kanaler ska skyddas mot repressalier i enlighet med

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 (*), i tillämpliga fall

3 Myndigheten ska säkerställa att all information kan lämnas in anonymt eller konfidentiellt och säkert Om myndigheten

bedömer att de inlämnade uppgifterna innehåller bevis eller betydande indikationer på en väsentlig överträdelse ska den

lämna återkoppling till den rapporterande personen

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som

rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305,26 11 2019, s 17) ”

16 I artikel 18 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3 Om rådet har antagit ett beslut enligt punkt 2 i denna artikel, och under exceptionella omständigheter där samordnade

åtgärder av behöriga myndigheter är nödvändiga för att åtgärda en negativ utveckling som allvarligt kan äventyra

finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen

eller kund- och investerarskyddet, får myndigheten anta enskilda beslut med krav på de behöriga myndigheterna att vidta

nödvändiga åtgärder i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 för att åtgärda sådan utveckling genom att

se till att finansmarknadsaktörerna och behöriga myndigheter uppfyller kraven i de lagstiftningsakterna ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

199

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/91

17 Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 I de fall som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2, och utan att det påverkar de befogenheter som

fastställs i artikel 17, får myndigheten bistå de behöriga myndigheterna med att nå en överenskommelse i enlighet

med förfarandet i punkterna 2–4 i den här artikeln i något av följande fall:

a)

På begäran av en eller flera av de berörda behöriga myndigheterna, om en behörig myndighet är oenig med

en annan behörig myndighet vad gäller förfarandet för en åtgärd eller åtgärdens innehåll, en föreslagen åtgärd

eller avsaknaden av åtgärder

b) I de fall det i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 föreskrivs att myndigheten får bistå på eget initiativ,

om oenighet mellan behöriga myndigheter kan fastställas på grundval av objektiva skäl

I de fall de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 kräver att ett gemensamt beslut fattas av behöriga myndigheter

och där myndigheten i enlighet med dessa akter på eget initiativ får bistå de berörda behöriga myndigheterna med att

nå en överenskommelse i enlighet med det förfarande som anges i punkterna 2–4 i den här artikeln, ska det antas att

oenighet råder om inget gemensamt beslut fattas av dessa myndigheter inom de tidsfrister som anges i de akterna ”

b) Följande punkter ska införas:

”1a I följande fall ska de berörda behöriga myndigheterna utan onödigt dröjsmål underrätta myndigheten om att

en överenskommelse inte har nåtts:

a)

Om en tidsfrist för att nå en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna föreskrivs i de lagstiftningsakter

som avses i artikel 1 2 och något av följande inträffar:

i)

Tidsfristen löper ut

ii)

Minst två berörda behöriga myndigheter konstaterar på grundval av objektiva skäl att oenighet föreligger

b) Om ingen tidsfrist för att nå en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna föreskrivs i de

lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 och något av följande inträffar:

i)

Minst två berörda behöriga myndigheter konstaterar på grundval av objektiva skäl att oenighet föreligger

ii)

Två månader har förflutit från den dag då en behörig myndighet mottog en begäran från en annan behörig

myndighet om att vidta vissa åtgärder för att följa de akterna, och den anmodade myndigheten ännu inte

har antagit ett beslut för att tillmötesgå denna begäran

1b Ordföranden ska bedöma huruvida myndigheten bör agera i enlighet med punkt 1 Om myndigheten agerar

på eget initiativ ska den underrätta de berörda behöriga myndigheterna om sitt beslut att agera

Då ett gemensamt beslut krävs enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 ska alla behöriga myndigheter

som deltar i det gemensamma beslutet i avvaktan på myndighetens beslut i enlighet med det förfarande som anges i

artikel 44 4, avvakta med sina enskilda beslut Om myndigheten beslutar att agera ska alla de behöriga myndigheter

som deltar i det gemensamma beslutet avvakta med sina beslut tills det förfarande som anges i punkterna 2 och 3 i

den här artikeln är avslutat ”

c)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3 Om det förlikningsskede som avses i punkt 2 har avslutats utan att de berörda behöriga myndigheterna har

lyckats nå någon överenskommelse, får myndigheten fatta ett beslut för att lösa tvisten och ålägga myndigheterna

att vidta en specifik åtgärd eller avstå från en viss åtgärd, och för att säkerställa överensstämmelse med unionsrätten

Myndighetens beslut ska vara bindande för de berörda behöriga myndigheterna Genom sitt beslut kan myndigheten

kräva att de behöriga myndigheterna återkallar eller ändrar ett beslut som de har antagit eller att de använder de

befogenheter som de har enligt tillämplig unionsrätt ”

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

200

SV

L 334/92

Europeiska unionens officiella tidning

27 12 2019

d) Följande punkt ska införas:

”3a Myndigheten ska underrätta de berörda behöriga myndigheterna om att förfarandena enligt punkterna 2 och

3 har avslutats, i förekommande fall tillsammans med det beslut som den fattat enligt punkt 3 ”

e)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Om en behörig myndighet inte rättar sig efter myndighetens beslut och därigenom inte säkerställer att en

finansmarknadsaktör uppfyller krav som är direkt tillämpliga på det enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 i

denna förordning, får myndigheten – utan att det påverkar kommissionens befogenheter enligt artikel 258 i EUF-

fördraget – anta ett enskilt beslut riktat till den finansmarknadsaktören med krav på att den finansmarknadsaktören

ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt unionsrätten, däribland även krav på att

upphöra med viss praxis ”

18 Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska inom ramen för sina befogenheter främja och övervaka effektivt, ändamålsenligt och

konsekvent arbete i de tillsynskollegier som inrättats i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2 och

verka för konsekvens och enhetlighet i de olika tillsynskollegiernas tillämpning av unionsrätten I syfte att skapa

enhetlighet i fråga om bästa tillsynspraxis ska myndigheten främja gemensamma tillsynsplaner och undersökningar,

och myndighetens personal ha oinskränkt rätt att delta i tillsynskollegierna, och ska därmed även kunna delta i

tillsynskollegiernas verksamhet, inbegripet inspektioner på plats, som utförs gemensamt av två eller flera behöriga

myndigheter ”

b) Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)

Första stycket ska ersättas med följande:

”2 Myndigheten ska inta en ledande roll när det gäller att säkerställa att tillsynskollegierna för

gränsöverskridande institut fungerar enhetligt och konsekvent i hela unionen, med beaktande av den systemrisk

som de finansmarknadsaktörer som avses i artikel 23 utgör, och ska vid behov sammankalla till ett möte i ett

kollegium ”

ii)

I tredje stycket ska led b ersättas med följande:

”b) inleda och samordna stresstester inom hela unionen i enlighet med artikel 32, för att bedöma

finansmarknadsaktörernas förmåga, särskilt den systemrisk som finansmarknadsaktörer utgör och

som avses i artikel 23, att stå emot en ogynnsam marknadsutveckling, och utvärdera den potentiella

ökade systemrisken som centrala finansmarknadsaktörer kan utgöra i stressituationer, varvid det ska

säkerställas att enhetliga metoder tillämpas på nationell nivå för dessa tester, och i lämpliga fall rikta en

rekommendation till den behöriga myndigheten att åtgärda de problem som konstaterats vid stresstesten,

inbegripet en rekommendation att genomföra specifika bedömningar; den kan rekommendera att

behöriga myndigheter genomför inspektioner på plats, och får delta i sådana inspektioner på plats, i syfte

att säkerställa att de unionsomfattande bedömningarnas metoder, praxis och resultat är jämförbara och

tillförlitliga,”

c)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3 Myndigheten får utarbeta förslag till tekniska tillsyns- och genomförandestandarder, enligt vad som specificeras

i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1 2, och i enlighet med artiklarna 10–15, för att säkerställa enhetliga

förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna om tillsynskollegiernas operativa funktion Myndigheten får

utfärda riktlinjer och rekommendationer, i enlighet med artikel 16, för att främja enhetlighet i tillsynsrutinerna och

de bästa metoder som har antagits av tillsynskollegierna ”

19 Artikel 22 ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken ska ersättas med följande:

”Allmänna bestämmelser om systemrisker”.

Prop. 2020/21:24

Bilaga 1

201

SV

27 12 2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 334/93

b) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4 Myndigheten får, på begäran av en eller flera behöriga myndigheter, Europaparlamentet, rådet eller

kommissionen eller på eget initiativ, undersöka en särskild typ av finansverksamhet, produkttyp eller typ av beteende

för att bedöma potentiella hot mot finansmarknaders integritet, stabiliteten i det finansiella systemet eller kund- eller

investerarskyddet

Efter en sådan undersökning som avses i första stycket får tillsynsstyrelsen göra lämpliga rekommendationer om

åtgärder till den berörda behöriga myndigheten

I detta syfte får myndigheten använda de befogenheter som den tilldelas i denna förordning, inklusive artikel 35 ”

20 I artikel 23 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1 Myndigheten ska, i samråd med ESRB, utveckla kriterier för identifiering och mätning av systemrisker och ett adekvat

stresstest som innefattar en bedömning av faran för att den systemrisk som finansmarknadsaktörerna utgör eller är utsatta

för ska öka i stressituationer, inbegripet potentiella miljörelaterade systemrisker De finansmarknadsaktörer som kan

utgöra en systemrisk ska bli föremål för skärpt tillsyn och, vid behov, de förfaranden för återhämtning, rekonstruktion

och avveckling som anges i artikel 25 ”

21 I artikel 27 2 ska andra stycket utgå

22 Artikel 29 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Följande led ska införas:

”aa) Upprätta unionens strat