Kultur åt alla

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

“

.a

Møâ

o

/áolåtuoaialh

a»

å

w

R

BETÄNKANDE FRÅN HANDlKAPPUTREDNlNGEN

SME

Statens offentüga utredningar 1976:20 Utbildningsdepartementet

Kultur åt alla

Betänkande av handikapputredningen

Stockholm 1976

Omslag Ingalill Tengvall Typografi Nils Grönwall, LiberFörIag/Allmänna Förlaget och Hans Smedshammar, Lärarhögskolan, Uppsala ISBN 91-38-02848-4 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1976

och chefen för

Statsrådet

Utbildningsdepartementet

inom avser enligt de ur-

Vårt arbete handikapputredningen

direktiven om social omvårdnad. Under

sprungliga frågor

har vi fått en rad särskilda uppdrag. Det hittillsvaårens lopp har redovisats b|.a. i fem betänkanden i SOUrande arbetet serien. arbetets har vi i olika sammanhang varit inne på Under gång att delta i kulturliv och i

frågor om handikappades möjligheter

fritidsverksamhet. Vi har funnit skäl att i ett särskilt betänkande redovisa våra i dessa frågor och föreslå åtgärder

synpunkter

för att verksamhet bättre för handikap-

göra kulturell tillgänglig

Detta betänkande, Kultur åt alla (SOU 1976:20), överläm-

pade.

nas härmed. ledamöter har vid utarbetandet av betän-

Samtliga deltagit

Anna-Greta Skantz, ord-

kandet, nämligen riksdagsledamoten

Johannes Antonsson, kanslirådet i

förande, riksdagsledamoten

Åke Fors, hos riksrevi-

socialdepartementet avdelningschefen

Åke Gustafsson, Elver Jons-

sionsverket riksdagsledamöterna

Nilsson och Allan Åkerlind.

son, Börje

i vissa har till betänkandet, dels

Reservationer frågor fogats

Antonsson och Jonsson, dels av gemensamt av ledamöterna

ledamoten Åkerlind.

har vidare anlitats filosofie doktorn Lars l arbetet experterna

vid universitet Sven-Olof Bratt-

Boman, professorn Göteborgs

hos Barbro Carlsson, kansli-

gård, experten skolöverstyrelsen

Linnéa Gardeström, f.d. chefen hos statens handikappråd hos skolöverstyrelsen Karin Lundström,

undervisningsrådet

rektorn vid Manillaskolan Rut Madebrink och avdelningsdirek-

tören hos socialstyrelsen Bo Sundmark. november 1975 förordnades som experter, att såsom en l biträda oss, ledamoten av styrelsen för Riksför-

referensgrupp

bundet för utvecklingsstörda barn konsulten Ingrid Dalén, åt Sveriges dövas förbund, biträdande vid Stock-

professorn

holms universitet Göte direktören Hanson, hos Riksförbundet mot allergi Nils Hansson, direktören hos De blindas

förening

Bengt Lindqvist, och kanslichefen hos

Handikappförbundens

centralkommitté Rolf Utberg. Ett särskilt yttrande har fogats till betänkandet gemensamt

av experterna Dalén, Hanson, Hansson, Lindqvist och

Utberg.

sammanfattningen av vårt betänkande vänder främst till

sig

dem som vill ta del av det i mera lättläst form.

Bearbetningen

har gjorts av redaktören hos Riksförbundet för

utvecklingsstörda barn Inger Frimansson och informationssekreteraren

hos Sveriges dövas riksförbund Beata Lundström.

Landskapsarkitekten Ingalill Tengvall har i gjort teckningarna

betänkandet och dess omslag samt ställt samman bilderna i

övrigt.

Som sekreterare åt oss har varit förordnade studiekonsulen-

ten hos Handikappförbundens Gunilla centralkommitté, Ekvall (t.o.m. januari 1976), departementssekreteraren i socialdepar-

tementet Bengt-Olof Mattsson och Lennart

anpassningsläraren

Nolte. Betänkandet finns även som talbok och i

punktskrift.

Stockholm den 18 mars 1976

Anna-Greta Ska ntz

Johannes Antonsson Åke Fors

Åke Gustafsson

Elver Jonsson

Börje Nilsson Allan

Åkerlind

/B-O Mattsson

Lennart Nolte

O

lnnehan

Sammanfattning

. . . . . . . . . . . . . . . 9

1 Utgångspunkter

. . . . . . . . . . . . . . 13 2 Språket . . . . . . . . . . . . . . . . 18

3¶Föreningslivochfolkbildning

. . . . . . . . . . . . . 22

4¶Handikapprörelsen . .

. . . . . . . . . . 28

5¶Kulturinstitutionerna . . . .

. . . . . . . . . . 33

6¶Radioochtelevision . . . .

. . . . . . . . . 37

7¶Böcker,tidningarochtidskrifter

. . . . . . . . . . . . 40 8 Kostnader . . . . . . .

1 Utgångspunkter

. . . . . . . . . . . . . . 45

1.1 lnledning . . . . .

. . . . . . . . . . . 47 1.2 . . . . . . .

Handikapp

. . . . . . . . . . . 51 1.3 Kultur och kulturpolitik . . . . . . . . . . . . . 58 1.4 Hinder . . . . . . . . . . . . . . . . 61

1.5¶Betänkandetsdisposition . . . . .

62 1.6 Sammanfattning _ _ _ , _ _ _ _ _ , _ , _ _ _ _

2 Språket

2.1 Språket är redskap för tanken, kulturliv . . . . . . . . . 63

grundförgemenskap,

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 2.2 Döva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 2.3 Hörselskadade . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 2.4 .

Synskadade

. . . . . . . . . . . . . 97 2.5 Dövblinda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101

2.6¶Språk-ochtalskadade

. . . . . . . . . . . 104

2.7¶Psykiskt utvecklingsstörda

. . . . . . . . . . . . 108 2.8 Tolk och telefon . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

2.9¶Sammanfattning . . .

3 och

Föreningsliv folkbildning

3.1 Hörnstenarivårt kulturliv . . . . . . . . . . . . 119 3.2 Information . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121

3.3¶Uppsökande verksamhet . . . . . . . . .

. . . 122 3.4 . . . . . . . .

Färdmöjligheter . . . . . . . . 123

3.5 Lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 3.6 Personlig service . . . . . . . . . . . . . . . 125

3.7¶Studiematerial och

kulturprogram . . . . . . . . 129

3.8¶Ledarutbildning m.m. . . . . . . . .

. . . . . 131

3.9¶Studiecirklar och fri skapande verksamhet 132

3.10 . . . . . . . .

Sammanfattning . . . . . . . 133

Handikapprörelsen

4.1 Från tillfolkrörelse . . . .

kamratförening . . . . 135

4.2 Kurser och studier . . . . . . . . . . . . . . . 136

4.3¶Tidskrifterna och annan information . . . .

. . . 144 4.4 Kontakt och . . . . . . . . .

gemenskap . . . 147

4.5 Barn och . . . . . . . . . ungdom . . . . . . 148

4.6¶Ekonomiska frågor . . . . . . . . .

. . . . . . 150 4.7 . . . . . . .

Sammanfattning . . . . . . . . . 152

5 Kulturinstitutionerna

5.1 Ettdubbelt hinder . . . . . . . . . . . . . . . 153 5.2 Lokalerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 5.3 Information och service . . . . .

personlig . . . 158

5.4 Biblioteken . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 5.5 . . . . . . . . . . .

lnläsningstjänst . . . . . 165

5.6¶Det statliga specialbiblioteket . . . . .

. . . . . 166 5.7 Teatrarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 5.8 . . . . . . .

Sammanfattning . . . . . . . . 174

6 Radio och television

6.1 Ansvar mot alla . . . . . . . . . . . . . . . . 175 6.2 . . . . . . . . . .

Tillgängligheten . . . . . . 176

6.2.1 Döva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 6.2.2 Hörselskadade . . . . . . . . . . . . . . 178 6.2.3 Synskadade . . . . . . . . . . . . . . . 179 6.2.4 . . . . . .

Psykiskt utvecklingsstörda . . . 181

6.3¶Programmen . . . . . . . .

. . . . . . . . . 182 6.4 . . . . . . .

Kostnadsfrågan . . . . . . . . . 183

6.5 . . . . . .

SR:sinspelningar . . . . . . . . . 183

6.6 TRU . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183

. . . . . . . . . . 184

6.7¶Ensärskildfråga:Videogram

. . . . . . . . . . . . . . . . 186

6.8¶Sammanfattning

7 och tidskrifter Böcker, tidningar

sak . . . 189 och kunna läsa är inte samma

7.1¶Läskunnig

. . . . . . . . . 189 Böcker . . . . . . . . . . . 7.2

. . . . . . . . . 189 7.2.1 LL-böcker . . . . . . .

. . . . . . . . . . 194 7.2.2 Böcker med stor stil . .

. . . . . . . 195 7.2.3 Böcker band och punkt . .

på

. . . . . . . . 197 och tidskrifter . . . .

7.3¶Tidningar

. . . . . . . 197 7.3.1 . . . . . . . . .

LL-tidning

band och . 198

7.3.2¶Tidningar och tidskrifter på punkt.

. . . . . . . . . . . . . . . 203

7.4¶Sammanfattning .

8 Kostnader

. . . . . . . . . . . .. 205 8.1 . . . . . .

inledning

. . . . . . . . . . . . . 206 8.2 Statens kostnader . .

kommunernaskostnader. . . . 215

8.3¶Landstingensoch

. . . . . . . . . . . . . . 217

Reservationer . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . 223 .

Särskiltyttrande

yttrande över Bilaga 1 Handikapputredningens

. . . . . . . . . . . . . . . 225

Ny kulturpolitik

. . . . . . . . . 235

2¶Handikapporganisationerna

. . 237

3¶Statsanslagtillhandikapporganisationerna

. 241

4¶De blindasföreningstidningarochtidskrifter.

. . . . . . . . 243

Zusammanfassungin deutscherSprache

. . . . . . . . . . . . 251 . . . . .

SummaryinEngIish

. . . . . . . . . . . . . . . 259

Illustrationer . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . 261 . . . . . .

Sakregister

l

°

SAMMANFATTNING

1¶UTGÅNGSPUNKTER (INLEDNING)

fått i att undersöka

Vi har uppdrag

hur lever

handikappade

och vilka de har.

problem Vi kallar oss Handikapp-utredningen,

skriver vi

men här i sammanfattningen bara i fortsättningen.

utredningen

De förslagen tidigare

har förut skrivit fem böcker

Utredningen

med om

förslag

skall få det bättre.

hur handikappade

0 boken heter Kommunerna Den första omvårdnaden. Där skriver

och den sociala

att kommun måste veta

utredningen varje

vad alla som bor i kommunen behöver. dem som har det svårt. Kommunen måste

hjälpa

vänder främst till dem som vill ta del av betänkandet sammanfattningen sig i mera lättläst form.

0 Den andra boken heter Bättre hjälpmedel för Där föreslår handikappade. utredningen att skall få handikappade gratis de som de behöver. hjälpmedel Handikappinstitutet skall se till att är bra. hjälpmedlen

0 Den boken heter Bättre tredje utbildning för Där vill handikappade. utredningen att svårt rörelsehindrade elever skall få bättre i Och att de hjälp gymnasieskolan. som vill studera universitet på eller skall få med folkhögskola hjälp hygien och Det kallas påklädning. vårdar-tjänst.

0 Den boken heter Bättre fjärde socialtjänst för vill handikappade. Utredningen att det skall bli lättare för handikappade att resa. De som inte kan åka vanliga tåg och bussar skall få Det färdtjänst. betyder att man får åka taxi eller särskilda bussar. Och det skall inte kosta mer än att åka buss eller Kommunerna får tåg. bidrag av staten för att ordna färdtjänst. Dessutom bildas kommunala handikappråd (KHR) och överallt i Iänshandikappråd (LHR) landet. l samarbetar handikappråden personer från olika med myndigheter personer från

handikapp-organisationerna.

Sammanfattning 11

0 boken heter Den femte l den föreslår

Bostads-anpassningsbidrag.

att skall få

handikappade bidrag

utredningen

för att om sina

bygga lägenheter,

t.ex. ut som de blir av, byta material, sjuka eller badrummet större åt dem

göra

som måste sitta i rullstol

och därför tar större än andra.

plats

rätt till nu. Allt detta har handikappade har beslutat om det.

Riksdagen

Det förslaget

nya

Samhället har de senaste åren gjort mycket

skall få bättre ekonomi,

för att handikappade

bättre bostäder och bättre vård. Men det finns annat som är viktigt. med t.ex. att kunna Det är viktigt kultur, se TV,

läsa böcker och tidningar, på bio, teater, utställningar, bibliotek,

gå på

och att vara medlem i

museum, föreningar.

0 alla är bok.

Kultur åt utredningens sjätte l den ger utredningen förslag på

man skall för att också handikappade

hur göra

skall få del av kulturen.

Vilka är

handikappade?

Det finns olika många handikapp.

Den som är blind eller synsvag

kan inte se eller ser dåligt.

Han är handikappad.

Den som är döv eller hörselskadad

kan inte höra eller hör dåligt.

Han är handikappad.

Den som är psykiskt utvecklingsstörd

har svårare än att andra lära saker. sig

Han är handikappad.

Den som är blir allergisk sjuk

av vissa saker. Han kan bli sjuk

om han kommer nära en hund,

en heltäckande matta eller damm. vanligt

Han är

handikappad.

Och det finns många fler handikapp.

Handikappade måste ha stöd för att kunna

leva samma sätt som på andra.

Utredningen vill att handikappade

skall få samma uppleva kultur som andra.

De flesta har inte den nu. möjligheten

Därför måste samhället göra något åt det.

När man en gör skall man utredning

tänka på alla människor i samhället.

Det man föreslår skall

passa också handikappade.

Sammanfattning 13

2¶SPRÅKET

träffa andra människor, att få kontakt, Att

del av kulturen. är

är en Språket

viktig

för

viktigt gemenskapen.

Döva

för att döva inte

Man behöver göra mycket

skall bli isolerade (ensamma).

Det är viktigt

speciellt

får användas

att teckenspråket

och användas mycket.

är att döva barn

Det nödvändigt

lära och tal.

får sig teckenspråk

Föräldrarna måste få undervisning De måste också få veta

i teckenspråk.

med sina döva barn.

hur de skall umgås

skall döva barn få

l förskolan språk-träning,

lära Det är

bl.a. att sig teckenspråk.

genom

också i skolan. Skolöverstyrelsen viktigt

om hur

måste skriva in i läroplanen (en bok arbeta i skolan) att döva skall man skall

både med tecken och tal.

undervisas

skall bli lärare för döva De som mer måste få lära sig mycket teckenspråk

när de studerar (på special-lärar-högskolan).

Alla som redan nu arbetar

som dövlärare måste få lära

sig

mer

teckenspråk.

Vuxna döva skall få

i

undervisning svenska, teckenspråk,

tal och

mun-avläsning.

Landstingen måste bättre tolkservice.

ge

Döva och dövblinda skall få

tolk,

när de vill ha tolk.

själva

Det skall bli lättare att beställa tolk. Och man skall ha rätt att tolk.

välja

Om en dövblind

person vill ha en till

släkting tolk,

då skall med det

landstinget gå på

och betalt.

ge släktingen

Det finns inte

tillräckligt tolkar många

för döva och dövblinda. Fler måste få

personer

tolk-utbildning.

måste bli

Utbildningen längre,

och det måste finnas särskilda

kurser för olika

slags tolkning,

t.ex. kurser i

rättegångs-tolkning.

Det finns numera telefoner som döva,

dövblinda och talskadade kan använda.

Utredningen tycker att alla skall betala

lika för att få telefon.

mycket Döva,

dövblinda och talskadade behöver

speciell

för att kunna utrustning telefonera, men de skall inte betala extra

ändå.

Sammanfattning 15

Hörselskadade

Hörselskadade behöver

bättre tekniska hjälpmedel,

som de kan använda själva. Det behövs också bättre tekniska hjälpmedel

i klassrum, föreläsningssalar

andra allmänna lokaler. och

måste få veta vilken hjälp Alla hörselskadade få. Och alla måste få den hjälp de kan

som finns, t.ex. tekniska hjälpmedel,

att tala bättre hjälp och i mun-avläsning. träning service till hörselskadade Landstingens måste öka.

Hörselskadade får inte alltid av hörapparater tillräcklig hjälp Därför skall de och annan teknisk utrustning. ha rätt till tal-tolk. i situationer viktiga

Hörselskadade skall få ersättning från försäkrings-kassan i när de kurser för att anpassa sig

går på till sitt handikapp (rehabilitering).

måste den Kommunerna ge hörselskadade hjälp som behövs för att de skall kunna utnyttja den kommunala vuxenutbildningen.

Många människor får hörselskador av buller. Och människor som hör får sin

dåligt hörsel

ännu mer förstörd av buller. Man måste skydda människor mot buller.

Synskadade

Svårt och helt har

synskadade blinda

stor av att böcker och

nytta

tidningar

finns och kassetter.

på Ijudband

Fler behövs. Men måste också

synskadade kunna skriva

och läsa och anteckna. Därför behöver

de

kunna Personer som blir

punktskrift.

synskadade, när de är måste kunna

vuxna, få i där de bor.

undervisning punktskrift

Det är att så som

viktigt många möjligt

av de lär

synskadade sig punktskrift

så bra att de kan läsa böcker

på punkt.

(Boken Kultur åt alla finns både som talbok

och

på punktskrift.)

Dövbünda

Dövblinda är ofta ensamma

mycket

och isolerade. För att de

skall få kontakt

med andra behöver

människor, de kunna

både de dövas och

teckenspråk de

synskadades punktskrift, och annat. mycket

Sammanfattning 17

det är för dövblinda

Och viktigt

andra människor kan teckenspråk att många

skall senare

och punktskrift. (Utredningen

en särskild bok om vad dövblinda

skriva

och andra fler-handikappade behöver.)

och talskadade

Språk-

Det finns människor som är

opererade

i (laryngectomerade)

struphuvudet

svårt att kontrollera sin röst eller som har och stammare).

(t.ex. cp-skadade

finns också som fått skador

Det personer eller i (t.ex. afatiker).

blödningar hjärnan

människor har svårt att tala

Dessa själva

och ibland svårt att förstå

och skriva,

vad andra människor och skriver.

säger

De behöver av samhället

hjälp

för att inte bli isolerade.

och (talpedagoger) Psykologer Iogopeder

en del av de talskadade.

kan hjälpa de bör också få att uttrycka sig Och hjälp

med annat än ord, att måla och dansa.

t.ex. genom

Utvecklingsstörda

Samhället måste mer

göra

för och andra,

utvecklingsstörda

2

som inte förstår så bra. Det behövs fler i speciallärare för barnen och ungdomarna. Och vuxna måste utvecklingsstörda få bättre att i studiecirklar och möjlighet gå på Den kommunala

folkhögskolor.

måste vuxenutbildningen anpassas till dem. Man måste också tänka på att kan behöva tekniska utvecklingsstörda hjälpmedel.

3 FÖRENINGSLIV OCH FOLKBILDNING

Med menas att alla skall

folkbildning

ha chans att få lära mer än de fick sig göra i skolan. och vuxna Många ungdomar har hunnit glömma vad de en lärde i skolan.

gång sig

Den som är med i en lär förening sig mycket om hur samhället

fungerar.

Det finns

många slags föreningar: politiska föreningar, fackföreningar,

. . .

idrottsföreningar.

Den som är med i en studiecirkel lär också mer. sig Och får kanske mer tro på sig själv. Men det finns som inte kan vara med

många

i och kurser. Deras

föreningar på handikapp

Sammanfattning 19

dem. Så får det inte vara.

hindrar

och studie-förbund

Föreningar

måste tala om för handikappade

att de finns och vad de j

gör.

kan också till

hjälpa

Handikapp-föreningarna

med att berätta om det.

kan inte bo hemma.

En del handikappade

vårdhem De har

De bor (institutioner).

på

svårare än andra att vara med i föreningar ännu och kurser.

gå på

De som till

hjälper

med vårdhem

fritids-sysselsättningar på

och institutioner kallas socioterapeuter.

om för dem som bor vårdhem De kan tala på vilka kurser och som finns.

föreningar

Varför är det svårt för handikappade att vara med i kurser och

föreningar?

Ofta kan de inte komma till den lokal, där kursen är. De kan inte åka buss

själva.

Det t.ex. en del

gäller utvecklingsstörda.

det finns som kan köra dem dit

Och ingen

eller med dem.

följa

kommer inte in i kurslokalen.

Många

De sitter kanske i rullstol,

och dörren är för smal.

En annan utredning, HAKO-utredningen,

har att man så snabbt som

tyckt möjligt

måste om och bussar

bygga tåg

så att kan åka med

handikappade dem.

Det

tycker handikapputredningen också.

Alltid när man i planerar samhället måste man tänka att

på handikappade finns.

Den extra kostnaden mäste alla vara med om att betala.

Kommunerna måste se till

att alla som behöver använda

färdtjänst

skall få det. Inte bara

några gånger

varje månad utan så ofta de vill.

Kommunerna får av

ju bidrag staten, som de skall använda till

färdtjänst.

Kommunerna måste också kontrollera

att och

förenings- kurslokaler

passar för

handikappade.

l kommun finns social

varje

hemhjälp.

Det är som kommer

personer hem och till om man är

hjälper sjuk

eller annars har svårt att

klara

sig själv.

vill att

Utredningen handikappade

skall få inte bara med att

hjälp, städa,

diska och handla.

Hemhjälpen skall kunna

med den när han

följa handikappade skall

på kurs, t.ex. även om kursen är

i en annan kommun.

föreslår också att Utredningen hemhjälpen inte bara skall den handikappade hjälpa hela Om behöver utan familjen. familjen skall kunna semester, hemhjälpen den handikappade. hjä|pa

När man studie-material i olika ämnen gör måste man från dem början göra också och talband

på punktskrift

och lätt svenska.

på

Då kan dövblinda, blinda, synsvaga, döva och studera

utvecklingsstörda

vad de vill. Det behövs mer själva pengar för att studiematerial anpassa till Nu finns litet

handikappade. mycket

att för dessa människor. välja pâ

har kultur Många handikapp-föreningar sitt De ordnar kurser, på program. ser teater tillsammans lyssnar på musik, på och annat. mycket har kanske förut Många handikappade aldrig varit med om sådana saker. måste få mer

Handikapp-föreningarna pengar

och mer att ordna hjälp kultur-program. Då kan de nå fler människor.

De som leder kurser och kurs-program gör måste veta om mycket handikapp. vill att de skall få lära Utredningen sig

241»

Sammanfattning

så som om det. mycket möjligt Också andra som skall bli ledare i olika måste få lära föreningar sig vad det innebär att vara handikappad.

HANDlKAPP-RÖRELSEN

Handikapp-organisationerna har utvecklats och blivit starka och betydelsefulla. De är en viktig folkrörelse, De har medlemmar. handikapp-rörelsen. många Organisationerna arbetar för att handikappade skall få det lika bra som andra i samhället. De visar samhället vilka har. problem handikappade Sedan kan samhället besluta om lagar eller som det lättare bidrag gör för att leva som andra. handikappade Handikapp-organisationernas arbete har gjort att har blivit bättre mycket för de senaste åren. handikappade

280 000 i är medlemmar personer Sverige i Det finns handikapp-föreningar. mer än 1 200 föreningar. är medlemmar Föreningarna i av de 23 något handikapp-förbund som finns i Sverige.

Sammanfattning 23

Studier

har olika

många

Handikapp-organisationerna

En av de är

arbets-uppgifter. viktigaste

att ordna kurser för medlemmarna, ofta i samarbete med ett studie-förbund. är 15 medlemmar i ABF Av de 23 förbunden

(Arbetarnas Bildningsförbund).

Både och samhället

handikappade

kräver av

mycket organisationerna.

Medlemmarna måste därför till olika och vara aktiva.

känna frågor

behöver medlemmar

Organisationerna som kan vara med i handikappråden,

i kommunerna och dels i länen. dels lära mer både om samhället Man måste sig och om sin egen grupps problem.

Samhället stöder studie-arbetet bland annat att ge bidrag

genom

till studie-förbunden. Det finns också

ett statligt bidrag på

speciellt

kronor.

1,7 miljoner

Det har använts till studie-konsulenter

till kurser och studier,

för handikappade,

som man inte kan få till

bidrag

annat sätt.

på

talar om Studie-konsulenterna för var man kan studera,

handikappade

vilka ämnen som finns, vilken ekonomisk man

hjälp kan få

och om det finns tolk,

färdtjänst, talböcker och annat

som

handikappade behöver.

Konsulenterna skall

stödja handikappade

så att de med en

vågar gå i

studiecirkel, eller annan kulturell verksamhet. Konsulenterna sköter studie-arbetet i

handikapp-organisationerna,

gör upp planer, skaffar lokaler, ledare och material och

kontrollerar

att allt bra.

fungerar

Handikapp-organisationerna har

sammanlagt

åtta studie-konsulenter: en av dem finns hos HCK, fem förbund har var

sin egen konsulent,

och förbund

några delar studiekonsulent

med varandra. Tolv förbund har konsulent.

ingen

Studieförbunden delar tre

på konsulenter

och har

skolöverstyrelsen

två studie-konsulenter för

handikappade.

Utredningen tycker att det behövs

fler studiekonsulenter

många

både inom

handikapprörelsen

och hos studieförbunden. Det behövs också mer pengar för kurser och studier.

Sammanfattning 25

Information

är Upplysning (information) en annan viktig arbets-uppgift

för handikapp-organisationerna.

t.ex. om De informerar handikappade och rättigheter. viktiga lagar, bidrag De informerar samhället om handikappade. informerar b|.a. vid möten, Organisationerna i och i förbundens tidskrifter. broschyrer

tidskrifter Handikapp-förbundens skriver om handikappfrâgor. Och det är tidskrifterna genom som idéer blir kända. nya För myndigheter som arbetar med handikappfrâgor är det att läsa nödvändigt tidskrifter. handikapp-förbundens om året Det kostar sammanlagt 2,5 miljoner att ut handikapp-tidskrifterna. ge Det är alltså numera mycket dyrt ut en tidskrift. Därför kan att ge inte ut lika nummer flera förbund ge många av nu som för år sedan. sin tidskrift nâgra

utbildar Handikapp-organisationerna särskilda personer (informatörer) som skall informera om handikappade. De åker till skolor, föreningar och arbetsplatser

och berättar hur lever handikappade och vad de behöver.

att träffas

Möjlighet

Arbetet i de egna föreningarna ger handikappade möjlighet att träffa andra människor och få kontakt. De. får självförtroende av att träffa människor med samma problem och känner inte ensamma sig om sina Detta är svårigheter. speciellt för viktigt unga handikappade. När man har en eller grupp förening som man känner hemma sig i, då kan man och orka söka våga sig till andra och grupper föreningar.

Många har egna lokaler föreningar och semesterhem, där medlemmarna träffas. har också Några rekreations-hem, där t.ex. rörelse-hindrade kan få den service och som de behöver träning i en annan än där de bor. miljö

Ekonomi

Handikapp-organisationerna behöver göra mer än nu för handikappade,

Sammanfattning 27

de har svårt att ekonomiskt klara men det arbete de redan nu allt gör.

till riks-förbunden. Staten ger bidrag Landstingen ger anslag till läns-avdelningarna, och kommunerna ger anslag till lokal-föreningarna. är det mycket pengar. Sammanlagt Men det är inte tillräckligt. bestämt att bidragen Utredningen säger måste öka.

till handikapp-organisationerna

för 1975/76 var

Statens bidrag budget-året

kronor. (4,5 miljoner ungefär 6,2 miljoner kom från social-departementet och 1,7 miljoner

korn från utbildnings-departementet.)

föreslår att statens bidrag Utredningen till skall höjas

handikapp-organisationerna

till 14 kronor. miljoner skall komma Pengarna från social-departementet. tycker också, Utredningen ensamma

att handikapp-organisationerna

hur skall användas. skall få bestämma pengarna bestämma t.ex. skall inte längre

(Staten

hur som skall till kurser, mycket pengar gå studier och studie-konsulenter).

5¶KULTUR-INSTITUTIONERNA

Kultur-lokaler är

(institutioner) teatrar, konserthus, bibliotek, museer, konsthallar, andra utställningslokaler, p biografer, kyrkor, samlingssalar...

Biblioteken

När man talar om kultur man tänker ofta på biblioteken. Biblioteken lånar ut böcker. Men det är

ju mycket annat

som också händer där. Man kan t.ex. få låna

tal-böcker, grammofonskivor och tavlor. Biblioteken ordnar

utställningar, film,

teater och diskussioner.

Alla bibliotek måste kunna skaffa fram

tal-böcker, lätt-lästa böcker och böcker

på punktskrift (för synskadade).

De måste också ha

bildband, bandspelare

och

TV-bandspelare.

Biblioteken har bokbussar som åker runt

och lånar ut böcker till människor

som har svårt att komma till

biblioteken.

Detta är

mycket viktigt, säger utredningen.

Men det är bättre att

handikappade själva

kan komma till biblioteken.

Sammanfattning 29

skall ordnas

Inläsnings-tjänst vid biblioteken. Inläsnings-tjänst betyder

en kan komma till biblioteket

att synskadad

en bok eller annat. med ett brev, något det finnas där

Då skall någon

läsa in det band åt honom. som kan på skall också få

Dövblinda hjälp.

få i stället för band.

De kan punktskrift

att staten skall ta hand om vill

Utredningen

som De blindas har.

det bibliotek förening

Där finns

Där finns böcker på punktskrift.

tal-böcker (som är inlästa band). också på

300 böcker skall göras på punktskrift

av dessa skall vara

år. Många varje

bra böcker för barn och ungdomar. de flesta böcker skall komma

Och vanliga

talband.

på

för skall ha Biblioteket synskadade

en katalog på punktskrift

och svartskrift (vanlig tryckstil).

på

det stå vilka böcker band

Där skall på

och som finns.

på punktskrift

Teatrarna

Teatrarna måste mer för

göra handikappade.

man ser eller hör är det

Om dåligt dåligt

inte lätt att förstå en

teaterpjäs.

Det är också svårt för

utvecklingsstörda.

Det är lättare om man i

förväg

får veta vad handlar om.

teaterpjäsen

Den som inte kan måste få veta

se, vad har för kläder

skådespelarna

och hur det ser ut scenen.

på

är nästan alltid för svåra

Teaterpjäserna

för Fler

psykiskt utvecklingsstörda. pjäser

måste skrivas och direkt för dem.

göras

som man lätt-lästa böcker.

Ungefär gör

Det finns andra som också

många tycker

att det är bra med lättare

teaterpjäser.

De behöver inte alls vara

dåliga

för att de är lättare.

Döva ser teater. Men de vet inte

gärna

vad som om de inte har tolk. Tolken

sägs

översätter till Teatrarna

teckenspråk.

bör ordna tolk till fler som döva

pjäser

vill se.

föreslår också att det skall

Utredningen

finnas teater, som teater

spelar

Den skall finnas

på teckenspråk.

hos Svenska riksteatern. Den skall först och främst för döva.

spela

Sammanfattning 31

också vara välkomna att titta på,

Men andra skall vill. En del av skall

om de pjäserna

vara skrivna för teckenspråk.

Få veta vad som

görs

känner inte till

Många handikappade

allt det som i kultur-lokalerna.

görs

De har inte fått information.

tillräcklig

Därför är det bra om handikapp-föreningar

får besök av folk som berättar och vårdhem om verksamheten i kultur-lokalerna.

Kunna vara med

När man ordnar i en kultur-lokal

något

man tänka om kan

måste på handikappade

ta del av det. man t.ex. ordnar en måste

När utställning

få känna det man visar.

synskadade på

eller andra kommunikationer måste Färdtjänst

så att kan komma till

fungera handikappade

kultur-lokalen. De måste kunna komma in

med Och de måste kunna

i den (också rullstol).

vara där (utan att bli

allergiska).

Det skall vara lätt att hitta i lokalerna.

skall vara lätta att läsa.

Skyltar

Ord och får inte vara för meningar svåra. Bokstäver får inte vara för små. Och det måste finnas som kan någon hjälpa den som behöver hjälp.

Lokalerna

Det finns bestämmelser om hur man skall 42 a bygga. Paragraf i att man skall byggnadsstadgan säger försöka kultur-lokaler bygga och andra allmänna lokaler så att också kan handikappade komma dit och vara där. Men inte om många bryr sig att hissar m.m. bygga De att det blir för Nu säger dyrt. finns det att 42 a skall ändras förslag paragraf så att man blir att att tvungen bygga så det passar också för handikappade. Det är bra. Alla skall tycker utredningen kunna komma in i en allmän lokal. Annars är den inte allmän (för alla).

Bestämmelserna i byggnadsstadgan gäller nya hus. vill Utredningen att äldre hus skall om byggas så att de också blir handikapp-anpassade.

i kommun skall Handikappråden varje göra

Sammanfattning 33

en över vilka hus

plan

skall om.

som de tycker byggas

också tala om för

skall

Handikappråden

vilka hus man skall börja med, kommunerna hur de skall om.

och byggas

som nu finns gäller

De bestämmelser

allmänna lokaler. Utredningen tycker

skall så

att också lägenheter byggas

l hemmen vill man att de för alla.

passar

träffas och vara tillsammans. Det är också kultur.

6¶RADIO OCH TELEVISION

har radio och TV.

Nästan alla människor är det att också

Därför speciellt viktigt

kan höra, se och förstå

handikappade

Därför att då kan (ta del av) programmen. vara med om detsamma

handikappade (uppleva)

som alla andra.

Blinda kan inte se TV. Döva kan inte höra radio. Det kan man inte något åt,

göra

men det minskar inte televisionens ansvar för dem. och radions (Sveriges Radios) Tvärtom bör Radio Sveriges ge blinda döva mer att se. mer att höra och ge

3

Döva

Utländska brukar ha text. Det är

TV-program

bra för döva. Men det är inte bra för döva

att svenska så sällan har text.

program

Sveriges Radio måste texta fler

många

svenska program. Målet bör vara

att text skall finnas till alla program

som kan textas. Fler bör också

program

tecken-tolkas. är den enda

Tecken-tolkning

för döva att förstå

möjligheten

ett direkt-sänt program.

Hörselskadade

Hörselskadade behöver också text

i Och det är för dem

TV-programmen. viktigt

att människor talar i radio och TV.

tydligt

Det är svårt för hörselskadade att höra vad människor i radio och

säger TV,

om det finns andra

samtidigt ljud

Därför bör

(bakgrunds-ljud). bakgrundsljud

undvikas.

Med tanke hörselskadade måste man kräva

på

att de som tillverkar radio- och

TV-apparater

dem bättre.

gör

Sammanfattning 35

Synskadade

Det är också för

viktigt synskadade

att är utan störande ljud,

programmen

och att de som talar har ett bra uttal.

använder sin hörsel

Synskadade ju

mera än andra.

får ut mer av TV

Och synskadade

om innehåll beskrivs

programmens

tal.

genom För är det

synsvaga viktigt

att texten i TV är och lättläst.

tydlig

behöver inte betala

Vissa synskadade

att ha radio nu.

för (licens) Utredningen

att alla skall betala licens

tycker

i framtiden.

Utvecklingsstörda

Radio kan mycket

Sveriges göra

för och andra

utvecklingsstörda

att tänka mer i radio

genom på språket

TV. i är ofta och Språket programmen

Människorna i använder

krångligt. programmen

och främmande ord.

ovanliga

De förklarar inte det som är svårt. - - TV mer än nu använda bild,

skall mycket

tal och text till att förklara och

upplysa.

Information också om

handikappade

När Radio Sveriges gör program om olika områden i skall man samhället, också berätta om hur har det handikappade på samma område. om skolan Exempel: program skall berätta också om handikappade elever och deras skall skolgång. ldrottsprogram berätta också om handikapp-idrotten. Information till handikappade och om skall alltså vara en del handikapp av all informations-verksamhet. Då kommer den mer naturligt och till fler människor. Men handikappade behöver också speciella program.

Det som behöver för att alla skall göras kunna ta del av Radios Sveriges program skall betalas den genom årliga avgiften (licensen), som skall vara lika för alla.

Radio har en stor Sveriges samling (ett arkiv) med av teater, inspelningar och föredrag uppläsningar. föreslår att dessa Utredningen radioprogram spelas över till talböcker.

Utredningen föreslår också att Sveriges dövas riksförbund skall få bidrag från allmänna arvsfonden

Sammanfattning 37

för att i en studio-lokal göra ordning där man kan in för döva. spela TV-program

och andra TV-program Videogram (TV-kassetter som man kan när man vill) spela upp själv kan få stor betydelse i framtiden, för olika handikappgrupper.

TlDNlNGAR OCH TIDSKRIFTEF 7 BÖCKER,

läsa är ett sätt att leva med Att viktigt Både den kultur som nu finns, i kulturen. som har funnits. De som inte och de kulturer kan läsa får vara utan en stor del av kulturen. behöver böcker

Synskadade på ljudband

Det måste finnas och

på punktskrift.

fler sådana böcker att låna ut.

många

Man måste också kunna böcker köpa Det är svårt nu.

på punktskrift.

kostar kanske tio Punktskrifts-böcker gånger mer än böcker. Men utredningen vanliga skall betala mer än inte att

tycker synskadade

andra när de böcker. Utredningen gör köper att staten skall till att betala.

tycker hjälpa

föreslår Utredningen att 25 böcker

nya på punktskrift

skall och år. tryckas säljas varje

3*

Sammanfattning

har lättare att läsa

Synsvaga

om de får särskilda tekniska hjälpmedel och får lära att använda dem. sig

Utredningen säger därför att det skall

finnas i alla syncentraler landsting, så att alla synsvaga får den de behöver. träning

Det är också att böcker och annat viktigt skrivs bra och på papper med bokstäver som är lätta att läsa. Allmänna och

förlaget handikapputredningen

har tänkt allt detta, när den här boken på skulle Bokstäverna är större tryckas. och än Det är tydligare vanligt. ganska långt mellan rad. Kanterna är bredare varje än i böcker. i boken är bra. vanliga Papperet Och är skriven

sammanfattningen

på lätt svenska.

Det finns som läser in sina

föreningar

eller skriver dem tidningar på Ijudband Och det finns 40 på punktskrift. ungefär i De läses in taltidningar Sverige. biblioteken. l dem får veta på synskadade litet om vad som händer i deras hemtrakt. De blindas också ut

förening ger tidningar

band och Där finns på punktskrift. en del av det material som stått i vanliga men det räcker inte.

tidningar,

Sammanfattning 39

Det finns daglig tidning ingen som kan läsa.

synskadade

därför miste om en stor del De

går

av det som står i tidningarna och som seende kan läsa. har att läsa

Några dagstidningar planer på

in sin band. Utredningen tycker tidning på att det skulle vara naturligt att man kunde få sin tidning

dagliga

eller band

tryckt inspelad på

vilket man vill.

Men så det inte finns tillräckligt länge med band eller punktskrift tidningar på De blindas ut särskilda måste förening ge för Utredningen

tidningar synskadade.

föreslår att De blindas förening år skall få varje kronor från staten till detta. miljon

föreslår också att Föreningen Utredningen Dövblinda skall få tvåhundratusen Sveriges kronor år till en (200 000) varje tidning för dövblinda.

läser sällan

Psykiskt utvecklingsstörda

Det är för dem böcker. besvärligt att läsa böcker. vanliga är svåra. är långa. Orden Meningarna som händer i boken är för

Det krångligt.

Bokstäverna är för små och står för tätt. Det finns sällan bilder.

några

Skolöverstyrelsen försöker få fram

lätt-lästa böcker för vuxna

(LL-böcker).

Det har kommit 28 sådana

böcker.

LL-böckerna för

görs

personer som har svårt att

läsa,

t.ex.

utvecklingsstörda och döva. Utredningen att det behövs

tycker fler

många

LL-böcker. Man skall med att 40

börja göra

LL-böcker år. Men sedan

varje måste det bli

många fler än 40 om året.

Man måste också tänka

på

att barn och

ungdomar behöver bra

och lättlästa böcker. Och det behövs också

en bra

uppslagsbok på lätt svenska.

Utredningen vill också att man skall

försöka med lättlästa i

spalter dagstidningarna.

8¶KOSTNADER

Handikapputredningen föreslår

alltså detta:

Alla skall få olika former av

uppleva kultur.

De som arbetar med

kultur måste den

anpassa

så att också

handikappade kan få vara med.

Det skall inte finnas

någon särskild kultur

Sammanfattning 41

för men vissa handikappgrupper handikappade, har sådana att man måste problem göra för dem.

något speciellt

kan bara ta del av kultur

Handikappade

om andra har Iösts. T.ex.

frågor frågor

om ekonomisk skola och arbete, trygghet, kommunikationer, färdtjänst, utbildning, och

bostäder, personlig hjälp, hjälpmedel

läkarvård.

i samhället kan enkelt

Mycket ganska

ändras så att det passar handikappade också. Annat kräver stora mycket har många förändringar. Utredningen olika i Kultur åt alla. förslag Flera har stor betydelse. förslag mycket mindre saker olika områden.

Andra gäller på

Det kan ta flera år att

genomföra

allt det som föreslagit. utredningen Målet är att skall ha

handikappade

lika stora att ta del av kultur

möjligheter

som andra. Det är också viktigt

att förslagen genomförs snabbt,

snabbt. Annars eftersom utvecklingen går ökar skillnaden mellan handikappade ju människor ännu mer. och andra

Sammanfattning

De som

förbättringar utredningen föreslagit

kostar Det är eftersom

mycket. naturligt,

sä saknas för att

mycket handikappade

skall få samma som andra.

möjligheter

Staten behöver betala mer pengar: För att och

teckenspråk punktskrift

skall läras ut och användas mer

mycket

än nu. För att studiecirkel-verksamhet och annan skall öka.

vuxenutbildning

För att och deras

handikappade släktingar

skall få mer service från

personlig

den sociala För att

hemtjänsten. teatrar,

museer och andra kultur-lokaler skall bli lättare att komma in i och för att de skall ge service

till och informera om

handikappade

vad som händer där.

talar här om

Handikapputredningen

hur Kultur ät alla ökar

kostnaderna för staten:

Sammanfattning 43

Kostnad år Kostnads- .ndamål 1975/76 ökning

kronor kronor

1. till handikapp- Bidrag

6 250 000 + 7 750 000

organisationer

2. inom

Kultur-program

350 000 + 650 000

handikappföreningar

3. Studie-förbunden för

studie-konsulenter och

250 000 + 800 000

viss för döva

tolk-tjänst

4. Böcker band och

på

vid statens

punkt

1 300 000 + 2 800 000

specialbibliotek

000 + 200 000

5. åt författare 850

Ersättning

25 000 + 1 175 000

6. Visst tidskrifts-stöd

7. för syn-

Radio-avgifter

- 30 000 30 000

skadade 8. av tolkar

Utbildning

300 000 + 200 000 för döva + 1 000 000 9. Teater för döva 425 000 + 1 075 000

O. Lätt-läst litteratur

9 780 000 +15 620 000

Totalt

Detta är alltså en

kostnads-ökning

på ungefär 16 kronor. miljoner

Utredningen föreslår också att

utbildnings-departementets anslag

till de

Bidrag handikappades kulturella

verksamhet skall delas andra

upp på anslag.

får ökade kostnader

Landstingen

för

utbyggda insatser,

t.ex. för

synskadade, hörselskadade

och talskadade. För

tolktjänst

för döva och dövblinda. För

inläsningstjänst

för synskadade och annan service

för

handikappade.

Kommunerna får ökade kostnader för

lokaler

till för mer

föreningar, service

från den sociala

hemhjälpen

och för bättre

färdtjänst.

Både kommunernas och

landstingens kostnader

behöver ökas för att

handikappade skall

kunna ta del av kulturen. Bl.a. behöver till

anslagen studieförbunden öka.

Handikapp-organisationerna

i alla och kommuner

landsting

behöver mer mycket pengar.

vill att

Utredningen förslagen

i Kultur åt alla skall

börja genomföras

1 1977.

juli

1 Utgångspunkter

1.1¶Inledning

tillkallades år 1965 för att behandla

Handikapputredningen

om behovet av olika insatser för handikappade.

frågor slags

inom är en del av de samlade insatser-

Vårt arbete utredningen

har redovisats i

na på området. Utredningens tidigare förslag

om aktiv verksamhet fem betänkanden. Förslagen uppsökande 1967:53) Kommunerna och den i det första betänkandet (SOU har en betydelse. Förslasociala omvårdnaden grundläggande

i 1 och 6 §§ socialhjälpslagen, vilka

gen ledde till ändringar att ta reda de enskilda människornas ålägger kommunerna på

behov och verka för att de tillgodoses. i mitten 1960-talet fann vi, att

Genom undersökningar på mellan samhällets myndigheter och handikapporsamarbetet

lnte minst vårt eget arbete

var föga utbyggt.

ganisationerna

visade emellertid, hur viktigt sådant

med handikappfrågor

samarbete är. l betänkandet (SOU 1970:64) Bättre socialtjänst att skall inrättas i

för handikappade föreslogs, handikappråd

och för att ett fördjupat samarbete alla kommuner landsting

till stånd mellan samhällsorganen och handikapp-

skall komma

var ett komplement till de tidigare rörelsen. Detta förslag viktigt

om aktiv, verksamhet. Handikappråd

förslagen uppsökande

i alla län och i mer än 200 kommuner. l har numera inrättats också att ett nytt statens handisamma betänkande föreslogs skulle inrättas, vilket skedde år 1971.

kappråd

Bättre för handikappade och i de l betänkandet socialtjänst 1967:60) Bättre för hanbåda betänkandena (SOU hjälpmedel be-

dikappade och (SOU 1972:30) Bostadsanpassningsbidrag

om hur samhället skall ställa bra färdtjänst

handlades frågor

i bostäder och hjälpmedel till

och kommunikationer övrigt,

förfogande för handikappade. Färdtjänst finns nu i nästan alla kommuner, och till denna verksamhet.

statsbidrag utgår För-

slagen på hjälpmedelsområdet har lett till att får

handikappade

de hjälpmedel som de behöver av sitt

på grund handikapp.

Bostadsanpassningsbidrag beviljas för åtgärder som behöver

vidtas för att en skall kunna använda sin

handikappad bostad.

Förslagen i betänkandet (SOU 1969:35) Bättre för

utbildning

handikappade lades fram för att lösa som svåra

problem

handikapp innebär inom utbildning på olika stadier. Som en följd härav har verksamheten vid vanföreanstalterna förts in under samhällets svårt

reguljära verksamhet, rörelsehindrade

fått bättre möjligheter att i och

gå gymnasieskolan, vårdar-

tjänst införts vid eftergymnasial och vid

utbildning folkhög-

skolor. De snabbt stegrade insatserna för under de

handikappade

senaste 15 åren har varit inriktade att

huvudsakligen på skapa

ekonomisk trygghet och i bättre materiella villkor.

övrigt Frågor

Våra betänkanden

tidigare

som mera direkt kulturens tillgänglighet har fått stå

gäller

tillbaka för behovet av ekonomisk trygghet och bättre socialhar dock den förda trygghetspolitiken och den

tjänst. Samtidigt

större att efterfråga kultur. nya skolan givit grupper möjlighet Under hela har vi varit inställda på att

utredningsarbetet

föreslå särskilda för att ge handikappade bättre

åtgärder

till kultur. l detta betänkande sammanfattar vi våra

tillgång

i dessa och fram vissa förslag. Vi

överväganden frågor lägger

oss över kulturrådets betänkande (SOU 1972:66) Ny har yttrat

se Bilaga 1. kulturpolitik;

Till denna av det tidigare arbetet vill vi foga

redovisning

följande synpunkter.

Genom medborgarnas behov och

utredningar klarläggs

samhällets att tillgodose dem. Inom det område

möjligheter

som föreslås åtgärder för

utredningsdirektiv anger generella

att olika samhällsinsatser förbättra förhållandena för genom människorna. De särskilda krav som måste tillgodoses för att ofta smärre skall komma i åtnjutande av de vissa, grupper åtgärderna berörs mera sällan. Dessa frågor skjuts

föreslagna

åt sidan eller hänvisas till särskilda utredningar. Handikappade är en som ofta får sina problem särbehandlade. De grupp som behövs och kanske senare föreslås för att ge dem

åtgärder

likartade som andra kommer därför lätt att betrak-

möjligheter tas som Kostnaderna för åtgärderna tas i regel något speciellt.

inte heller med i det större övergripande sammanhanget, utan de behandlas också för Resultatet blir ofta att åtgärderna

sig.

De får en särprägel och blir svårare att finansiera.

fördröjs. Vi vill understryka att alla utredningar som föreslår åtgärder

av mer generell karaktär också måste beakta handikappades behov och föreslå som kan behövas för

samtidigt åtgärder

dem. Endast att frågorna i sitt sakliga sam-

genom integrera

kommer man fram till ett samhälle som tillgodoser

manhang

allas behov.

1.2¶Handikapp

Ordet används i olika betydelser. Vi använder ordet

handikapp

för att beteckna en person som av fysiska eller

handikappad skäl har mera betydande svårigheter i den dagliga psykiska l denna beskrivning ligger att ett handikapp Iivsföringen.

Utgångspunkter

.

Jag när inte

Jag kan inte se vad det står

Är dörren läst nu förtiden?

hör bara brus och bu|ler

Jag

får så sällan några besök

Jag

av den enskildes Iivsvilikor, av samhäliets utform-

påverkas

En blind kan ha en skada på synnerven, en utvecklings-

ning.

störd kan vara och en rullstolsbunden kan ha blivit

hjärnskadad

skadad i en Men det är inte sjäiva skadan som vi

trafikolycka.

tänker när vi använder ordet handikapp, utan de främst på

som skadan kan medföra.

följder

finns -

Skillnaden är väsentlig: skadan är något som ständigt

är en skadad eller också är han det inte. En

antingen person

i

Utgângspunkter

funktionsbegränsning, däremot, föreligger i vissa situationer.

Vid andra tillfällen finns i denna även

inget handikapp mening,

om skadan är oförändrad. Man kan således vara i

handikappad

en situation eller funktion, men är det inte i en annan. Handikapp är för oss ett relativt

begrepp.

Antalet handikappade kan med större ej anges exakthet. Några uppgifter kan dock lämnas. Antalet hörselskadade som är beroende av hörapparat är ca 150 000. 8 000

Omkring

personer är döva. En procent av brukar

befolkningen anges

som psykiskt vilket motsvarar

utvecklingsstörda 80 000 perso-

ner. Därav får ca 35 000 vård det allmänna i och omsorg genom enlighet med omsorgslagen. Det finns vidare en stor - och

ej

sällan förbisedd - av grupp svagbegåvade som också är handikappade i vår mening. Totalt beräknas ca 200 000 personer vara så synskadade att de har svårt att läsa text. De

vanlig

svårt synskadade uppgår till ca 25 000. De som av skilda skäl är

rörelsehindrade utgör tillsammans en mycket stor

grupp.

Enligt lâginkomstutredningens hälsoundersökning är ca 8 % av

befolkningen mellan 15 och 75 år rörelsehindrade.

kraftigt

Därtill kommer en stor av dem som är över 75 år.

del

Uppskattningsvis är sammanlagt 25 000 personer beroende av rullstol. Därutöver finns tiotusentals som är handipersoner kappade av annan orsak: psykiskt och

sjuka, hjärt- Iungsjuka, epileptiker, allergiker, njursjuka m.fl. Åtskilliga handikappade

har i mer än ett avseende.

funktionsbegränsningar

Det finns vidare en stor som brukar betecknas som grupp socialt handikappade. Deras faller dock utanför ramen

problem

för detta betänkande. De handikappade utgör således en stor i en

grupp samhället,

grupp som dessutom torde öka snabbare än i

befolkningen

övrigt. En bidragande orsak härtill är det antalet äldre.

stigande

En annan är som beräknas leda till

viktig faktor trafikolyckorna,

att omkring 3 000 personer varje år blir svårt skadade.

Många

skadas - eller

fysiskt psykiskt -i arbetslivet. Enligt

föreliggande

statistik blir ca 2 500 personer invalidiserade

årligen genom

skador i arbetet. Andra blir

utslagna genom höga presta-

tionskrav och alltmer krävande Alkohol och

arbetsprocesser.

andra bruksgifter liksom av olika

utgör miljöföroreningar slag

alltmer faror.

uppmärksammade

De tekniska framstegen tillsammans med förstärkt arbetarskydd och andra samhällsinsatser har å andra sidan

undanröjt

många orsaker till som förr var En stor del

handikapp vanliga.

Utgângspunkter

av och mest slitsamma arbetet harförsvunnit, men det tyngsta förslits av hårt och stressande arbete i bristfälli-

alltjämt många

Medicinska framsteg minskar och undanröjer

ga arbetsmiljöer.

men leder också till att fler kan leva vidare med

handikapp, skador och sjukdomar som medför funktionsbegränsningar.

Socialt sett gruppen handikappade inte något tvärsnitt

utgör av Handikapp betyder ofta sämre utkomstmöjligbefolkningen.

heter och därmed sämre ekonomi. har

Låginkomstutredningen

visat att väsentligt fler i socialgrupp llI än i övriga socialgrupper

har av olika slag. Det gäller exempelvis rörelsehin-

handikapp der, synskador och psykiska besvär.

1.3¶Kultur och kulturpolitik

Ordet kultur används på många olika sätt. För folklivsforskare all mänsklig verksamhet inom kulturbegreppet; för andra ryms är kultur snävt till traditionella, västerländska konst-

begränsat

arter. Kulturrådet avstod i sitt betänkande (SOU 1972:66) Ny från att definiera begreppet kultur. Däremot av-

kulturpolitik

rådet ett område för kulturpolitiska åtgärder. l propo-

gränsade

sitionen (1974:28) framhöll departementschefen att han delade kulturrådets Han framhöll att den statliga kultur-

uppfattning.

bör avse inom ordets, scenens, bildens och

politiken åtgärder

tonens område samt i fråga om medier för kommunikation såsom radio och television. Den bör vidare avse vissa insatser

inom folkbildning och samt åtgärder för att

organisationsliv

bevara och kulturarv. Riksdagens beslut innebar

levandegöra

att det området på detta sätt.

kulturpolitiska avgränsades

1.3.1¶Mål för kulturpolitiken

Målen för den statliga kulturpolitiken fastställdes också av 1974 års l kulturutskottets betänkande (KrU 1974:15) sam-

riksdag. manfattas målen på följande sätt:

Kulturpolitiken skall

- medverka till att och skapa reella

skydda yttrandefriheten

för att denna frihet skall kunna utnyttjas

förutsättningar

- till aktivitet och

ge människor möjligheter egen skapande

främja kontakt mellan människor - motverka kommersialismens inom kul-

negativa verkningar

Utgångspunkter

turområdet

-

främja en av verksamhet och beslutsfunk-

decentralisering

tioner inom kulturområdet

-

utformas med hänsyn till eftersatta erfarenheter

gruppers

och behov

-

möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse

-

garantera att äldre tiders kultur tas till vara och

Ievandegörs

-

främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområ-

det över språk- och nationsgränserna.

Kulturrådet skilde mellan mål och delmål för

övergripande kulturpolitiken. Det övergripande målet borde rådet vara enligt

att medverka till att skapa en bättre och bidra

samhällsmiljö till jämlikhet.

Jämlikhet och bättre -

samhällsmiljö nyckelorden i kulturrå-

dets formulering av det målet - är centrala

övergripande begrepp i alla frågor som rör

handikappade.

1.3.1.1 Jämlikhet

I den av riksdagen antagna framhöll

propositionen departe-

mentschefen att kulturell jämlikhet är lika som

angelägen

ekonomisk och social jämlikhet. De mål som styr arbetet med att förändra samhället måste även Den är

gälla kulturpolitiken.

ett av flera medel för att skapa ett samhälle som av

präglas

jämlikhet och som ger människor möjligheter till ett rikare liv.

Alla människors lika värde är utgångspunkten för kravet

på

jämlikhet. För att mäta och jämföra hur den har förverkli-

långt

gats, hur olika individers och gruppers välfärd och i

ställning

samhället förhåller sig till varandra, har begreppet levnadsnivå införts. Detta begrepp brukar indelas i följande

komponenter (beståndsdelar): hälsa, arbete, utbildning, ekonomiska resur-

ser, politiska och sociala resurser, kostvanor, bostad och fritid. Med denna utgångspunkt består en individs levnadsnivå av hans totala resurser inom samtliga nämnda områden. De olika komponenterna har emellertid olika relativ vikt, och det är knappast möjligt att finna tillfredsställande mätmetoder för dem.

Statistiska undersökningar, som har bl.a. av

gjorts låginkomstutredningen, visar att handikappade har sämre resurser

inom de flesta av de områden som utgör komponenter i begreppet levnadsnivå. Dessa skillnader måste utjämnas och motverkas genom från samhällets sida.

åtgärder Handikappa-

Utgångspunkter

de måste få samma levnadsnivå som andra. Detta är kärnan i

- som inte är för kulturom-

jämlikhetskravet självfallet speciellt

rådet. Men det kan anföras som ett övergripande mål för

inom detta område, dels därför att det i och för sig är

åtgärder

en för sådana åtgärder, dels därför att

tillräcklig motivering därigenom sätts in i ett större ideologiskt

handikappfrågorna

sammanhang.

Den skada eller som medför ett handikapp kan

sjukdom

förhindra att en individ kan få ett normalt mått av hälsa och arbete. Därför måste han få större resurser på andra områden. Kravet innehåller således ett komplement: kravet

på jämlikhet kan en funktionsbegränsning eller på kompensation. Självfallet bristande hälsoresurser aldrig kompenseras i vanlig mening

en av andra komponenter i levnadsnivån.

genom förstärkning Men kan exempelvis uttryckas så att den

kompensationskravet

som inte ser måste få höra mer, och att den som inte hör måste få mer att se på.

Kultur är ett alltför sammansatt begrepp för att vara en

i begreppet levnadsnivå. Den en-

självständig komponent

skildes att delta i kulturlivet är beroende av hans

möjlighet

levnadsvillkor; kulturen ingår i levnadsnivåns alla komponenter. För oss finns det två mål för åtgärder inom

speciella

kulturområdet:

o skall ha till samma kultur som andra;

handikappade tillgång

o särskilda måste vidtas för dem som på grund av

åtgärder

är utestängda från viss kulturell verksamhet.

handikapp Den första satsen är ett uttryck för en viktig handikappolitisk

kravet på normalisering. Den betyder att handikapgrundsats:

skall leva som andra, de skall ha samma rättigheter,

pade

och Kravet är vittgående och riktar

skyldigheter möjligheter.

mot samhället. Samhället skall göras tillgängligt för handi-

sig

Då blir det tillgängligare för alla.

kappade.

Kravet innebär också att handikappade

på normalisering

skall få del av all service och verksamhet i samhället på lika villkor som andra. Handikappades behov skall inte endast

i den mån medel ställs till förfogande genom

tillgodoses särskilda Tillgänglighet för handikappade bör vara en bidrag.

för myndigheter och enskilda som svarar för

fastlagd uppgift

service och verksamhet i samhället. Normer för tillgänglighet måste utformas då så behövs. Kostnader för anpassningen bör

åvila varje servicegren.

44e

Utgångspunkter

Normaliseringskravet kan förverkligas på olika sätt. Här

aktualiseras en annan grundsats: principen om

integration.

Förr hänvisades många handikappade att leva på institutioner. Målet är nu att integrera handikappade på alla områden. Handikappade skall bo, gå i skola och arbeta ute i samhället, tillsammans med andra. Ingen skall t.ex. behöva bo en

på

institution bara därför att han inte har en ändamålsenlig bostad med erforderlig service.

Principen om integration gäller självfallet också på kulturom-

rådet. Den innebär att handikappade skall kunna delta tillsammans med andra i all kulturell verksamhet. Handikappades problem skall inte lösas genom att likartad, åtskild kulturell verksamhet erbjuds dem. Det är inte

exempelvis genom särskilda abonnerade teaterföreställningar som handikappade

skall få se samma teaterföreställning som andra, utan genom att de kan besöka de ordinarie föreställningarna. En särskild

handikappkultur skall inte byggas upp.

är emellertid ett relativt - det finns

Integration begrepp

knappast någon fullständig integration, däremot finns det olika

typer och grader av integration. Målet är att beträffande varje

typ driva integrationen så långt som möjligt. Men principen

måste ibland tillämpas med en viss varsamhet. lntegrationens omfattning måste alltid utgå från den enskilda människans önskemål, behov och förutsättningar. Det finns personer som behöver vård och omvårdnad som endast en institution kan ge. Och de kan behöva stanna där mycket länge -ibland i hela sitt Iiv. l denna mening kan de inte integreras i samhället. Men detta leder till att mycket stora krav måste ställas på vårdinstitutionerna. De måste vara mot

öppna

samhället: de som bor där måste beredas möjlighet - och stimuleras - att delta i kulturella aktiviteter ute i samhället. Föreningsliv och kulturinstitutioner måste förlägga en del av sin vanliga verksamhet till vårdinstitutionerna. På dessa

vägar kan integrationen drivas mycket längre.

1.3.1.2 Bättre samhällsmiljö

Propositionen om kulturpolitiken tog också upp det andra

centrala i kulturrådets mål - bättre

begreppet övergripande samhällsmiljö. Detta begrepp måste enligt vår mening ges en

vid tolkning. Kravet på bättre samhällsmiljö innebär i sina yttersta konsekvenser att samhället måste förändras så att

ett effektivt sätt. Det är

uppkomsten av handikapp förebyggs på

krav. Ytterst det frågor om sam-

ett långtgående gäller

hällsstrukturen och våra värderingar. till I många fall blir Samhället måste anpassas handikappade. först då han ställs inför

ett handikapp hos en person påtagligt i samhällsmiljön. En

samhällets krav och ofullständigheter av samhället kräver en samordning av insatser på

anpassning

Kulturrådet underströk behovet av samordmånga områden.

och samhällsserviceplanering och ning vid fysisk planering

Det räcker emellertid inte.

med utbildnings- eller socialpolitik. har central betydelse. Förhâllandena på arbetsmarknaden

likaså. Många fackområden

Forskningspolitikens inriktning

för samhället till handikappade. måste samverka att anpassa av handikappade kräver ofta

Habilitering och rehabilitering

teknisk, och

samverkan av medicinsk, pedagogisk, psykologisk

Av största är också att våra attityder

social expertis. betydelse

ändras så att enskilda lika väl som samhället

och värderingar

med samma sätt som man möter möter personer handikapp på

andra. inte inom ett område som det krävs Det är således begränsat sida för att samhäilsmiljön skall bli insatser från samhällets berör alla samhällsområden. Det

bättre. Handikappfrågorna

beaktas om målet skall nås: ett samhälle där människormåste mot av handikapp, och där

na är bättre skyddade uppkomsten

vidtas för att avlägsna eller minska

erforderliga åtgärder

som människor har.

handikapp

1.3.1.3¶Yttrandefrihet

beslut skall kulturpolitiken medverka till att

Enligt riksdagens

reella för att skall kunna

skapa förutsättningar yttrandefriheten

l framhöll departementschefen att det

utnyttjas. propositionen

som saknar reella att föra fram sina finns grupper möjligheter åsikter och erfarenheter.

Yttrandefriheten är ett sken om den inte kan utnyttjas. Många

och andra bedöva, dövblinda, talskadade, utvecklingsstörda kan inte föra fram sina åsikter och

gåvningshandikappade

de har har inte

erfarenheter; språkliga handikapp. Synskadade

och tidskrifter som andra.

samma tillgång till böcker, tidningar

från en stor del av den debatt som förs De är därför utestängda

i samhället. Deras förutsättningar att utnyttja yttrandefriheten

blir därigenom begränsade.

Ur Dikter tillsammans av Benkt-Erik Hedin

Du är dum

och vill slå

jag dig

och vill skrika åt

jag dig

och vill

jag spotta på dig

och vill

jag sparka på dig

och vill klösa riva bita.

jag

vill vara Jag arg och arg och arg.

Du hör

aldrig på

när vill

jag säga något.

Du fattar

aldrig

när vill förklara.

jag

Du tror

aldrig

att kan

jag något.

1.3.1.4 Kontakt och aktivitet

Den statliga skall,

kulturpolitiken enligt riksdagens beslut, ge

människor möjligheter till egen skapande aktivitet och

främja

kontakt mellan människor. Detta är

väsentliga mål, ty i

kulturen är kontakt

och gemenskap grundläggande bestånds-

delar. Det viktigaste medlet för kontakt mellan människor är språket. Men som redan nämnts, är vissa t.ex. grupper, döva

och utvecklingsstörda,

språkligt handikappade. Många är

också av andra skäl isolerade. Kontakt är för ökad

nödvändig

jämlikhet mellan handikappade och andra. kontakt och

Vidgad

Utgångspunkter

gemenskap gör samhället rikare. Aktivitet är en annan beståndsdel i kulturbe-

grundläggande

l den av antagna propositionen underströks

greppet. riksdagen

av ökad fri verksamhet i kollektiv eller

behovet skapande

enskild form. För handikappade är detta särskilt angeläget. av helt olika leder ej sällan till passivitet.

Handikapp slag

Kulturell både i enskild form och i gemenskap med

verksamhet

andra kan bidra till att denna passivitet. l propositionen

bryta

underströks vidare den centrala roll som organisationslivet sin direkta till människornas erfaren-

spelar genom anknytning

heter och intressen. Vi anser att detta i hög grad gäller

handikapporganisationerna.

1.3.1.5 Eftersatta grupper

som en grupp vars

I nämndes handikappade

propositionen

bör Eftersom han-

kulturella behov speciellt uppmärksammas.

starkt till art och måste åtgärder för

dikapp skiftar grad

vara Kulturrådet underströk

handikappade mångskiftande.

de stora skillnader i fråga om kulturell standard också mycket

som råder mellan och andra. Valmöjligheterna

handikappade

för De blir därför ofta en utsatt grupp.

är färre handikappade.

Risken är särskilt stor att exempelvis svagbegåvade utnyttjas

av den kommersialiserade s.k. skräpkulturen.

beslut innebär att den statliga kulturpolitiken

Riksdagens

med särskild hänsyn till bl.a. handikappades

skall utformas

och behov. är ett medel att skapa

erfarenheter Kulturpolitiken

ett vidare än tidigare och en välfärd som utgår från begrepp till människornas handlingsfrihet och

som syftar att vidga

Detta är väsentliga utgångspunkter för utvecklingsmöjligheter.

oss.

1.3.2¶Sammanfattning

Vi anser det inte att föreslå ytterligare mål för

nödvändigt

när det handikappade. De uttalanden som

kulturpolitiken gäller

finns i den av anser vi vara

riksdagen antagna propositionen

för krav på insatser från samhällets sida.

grundval långtgående

Det är inte målen som behöver förnyas; det är konsekvenserna som måste dras.

1.4¶Hinder

Hindren och svårigheterna för att målen är

förverkliga många.

Det är inte tillräckligt att hänvisa till Det är i

handikappet.

förhållande till något annat, till något utanför en som

själv,

man är handikappad. Kan man ändra detta kan på andra, handikappet minska eller försvinna. För att få veta vilka svårigheter enskilda handikappade har att få del av kulturutbudet har vi en rad konferenser

genomfört tillsammans med Arbetarnas bildningsförbund (ABF) och han-

dikapporganisationerna. l ett häfte Hinder för kultur har vi samlat belysande på de som konferensdelta-

exempel problem

garna redogjorde för. Vi hänvisar till denna skrift. Här skall vi endast beröra vissa hinder som har samband med

några komponenter i begreppet Ievnadsnivå.

Handikappade har sämre resurser i fråga om hälsa än andra. Det är en utgångspunkt. På av skada eller

ofrånkomlig grund

sjukdom har exempelvis många nedsatt För att de rörlighet.

skall kunna fungera i samhället - eller snarare för att samhället skall fungera för dem - måste den vara

fysiska miljön anpas-

sad. Detta gäller den fysiska miljön i vidaste bostä-

betydelse: der, kommunikationer, offentliga och privata lokaler, arbets-

platser, gator och vägar.

Under senare år har en rad åtgärder för att

vidtagits göra

samhället bättre tillgängligt för handikappade, men det är ännu långt kvar tills miljön i sin helhet är för

anpassad handikappa-

de. Den ofullkomliga miljön minskar deras att

möjligheter välja

samma kulturella verksamheter som andra. Det är här den fysiska miljön som utgör hindret för ett fritt val, för

tillgången

till samma kultur som andra.

Utbildningspolitiken har grundläggande betydelse för ökad

jämlikhet mellan olika grupper i samhället. Det finns ett samband mellan utbildning och att

förmåga tillgodogöra sig

det kulturella utbud som finns i samhället. Brister i

utbildning

försvårar både konsumtion och produktion av kultur. Utbild-

ningsmöjligheterna har på senare år väsentligt förbättrats,

särskilt för yngre handikappade. Alltjämt dock att andra

gäller genomsnittligt har bättre utbildning än Det är handikappade.

en av orsakerna till att handikappade är kulturellt

missgynnade,

att de inte har tillgång till samma kulturutbud som andra. Alla människor har rätt till ett arbete. Det är en

meningsfyllt

- men ännu

ideologisk riktpunkt ingen verklighet. Arbete ger

er ur

ör KU

Hin

med

Beråiielsefrán Konferenser handikappade

Hanåikaplqpägfednlngen

”

anisajctonerna,

Handikapporg

tillfälle till gemenskap och ekonomisk

självständighet. Detta är

en viktig för att kunna det

förutsättning utnyttja kulturutbud

som finns. är arbetslösa.

Många handikappade För många av

dem utgör inte

handikappet något generellt arbetshinder.

Handikappet är beroende av arbetets art. Vissa arbeten passar kanske inte en - i andra arbeten

handikappad möter han inga

speciella svårigheter. I detta avseende inte

skiljer sig handikap-

pade från andra. För alla människor gäller att de inte passar för alla har emellertid

arbetsuppgifter. Handikappade färre valmöj-

ligheter än andra. Särskilda insatser

arbetsmarknadspolitiska krävs för att han-

dikappade skall få arbeten på den marknaden. En sådan

öppna

integration måste alltid vara målet. Skyddade verkstäder behövs också, och allt fler har under den senaste

tioårsperioden

beretts arbete inom denna sektor. Men det är inte på denna väg som skall

handikappades arbetsproblem lösas. Den öppna

arbetsmarknaden måste förändras så att och

arbetsmiljö

arbetsuppgifter i långt större

utsträckning anpassas för handi-

kappade.

Svårigheterna för

handikappade på arbetsmarknaden påver-

kar deras ekonomiska situation.

Socialförsäkringssystemet har

under senare år förbättrats, men

handikappade ingår alltjämt

på ett påtagligt sätt i Det

Iåginkomstgruppen. begränsar deras

möjligheter att välja bland hela det kulturella utbud som

finns. Kultur kostar teater- och

pengar. Böcker, biobiljetter är dyra, tidningar och tidskrifter kostar också liksom

pengar resor till

kulturevenemang._

Fritid är en annan i

viktig komponent begreppet levnadsnivå.

Utredningar har visat att det finns ett klart samband mellan handikapp och låg fritidsaktivitet. tar tid. Handikapp För rörel-

sehindrade och - men

synskadade även för andra

många

handikappade -tar en mängd tid att

vardagliga sysslor längre

utföra än för Skada eller

icke-handikappade. sjukdom som

orsakar kräver ofta omvårdnad handikapp och skötsel som tar avsevärd tid. l båda fallen inkräktar det

på möjligheten att

utöva

fritidssysselsättningar. Otillräcklig färdtjänst, brist på

personlig service, social hemhjälp, och tekniska

hemsjukvård

hjälpmedel kan också bli hinder för kultur.

Handikappade kan också ha ett överskott av tid. Arbetslöshet eller brist på meningsfull sysselsättning medför ensamhet och passivitet. Gemenskap och samverkan med andra är för de

flesta en för kulturell

förutsättning verksamhet. Arbetslivets

också individens möjligheter att utnyttja betingelser präglar

otillfredsställande arbete minskar förmågan att fritiden. Ett till kultur som fritiden erbjuder. Handi-

utnyttja de möjligheter

än andra - hänvisade till arbeten som inte kappade är - oftare

till utveckling och självförverkligande.

ger möjlighet personlig

deras sätt att använda fritiden, det blir ett hinder

Detta påverkar

för kultur. Det är ett centralt behov hos människan att ha nära kontakter i en liten där villkor och med andra människor, att leva grupp Även en handikappad, som bor och intressen delas av alla. avseende inte sällan isolerad - han är lever integrerat, är i detta i bostadsområdet eller på arbetsplatsen.

ensam handikappad

utanför och får blir han lättare gemenskapen

Därigenom

till aktiviteter än andra. Han har också behov mindre stimulans med andra som lever under samma villkor av att ha kontakt

som dvs. är handikappade. Här fyller handikapporganisa-

han, tionerna en väsentlig uppgift.

kan sammanfattas påföljande sätt.

Det förda resonemanget för förutsätter en väsentligt

Kulturell jämlikhet handikappade

och social i samhället som helhet.

vidgad ekonomisk jämlikhet

Detta är en utgångspunkt för oss. Jämlikheten

grundläggande

att samhället med tanke på handiförutsätter också planeras kommer alltid att finnas människor som är

kappade. Ty det

Det är i samhälle. En ratio-

handikappade. ofrånkomligt varje

måste från detta faktum. Endast

nell samhällsplanering utgå

och jämlikhet bli verklig-

om det sker kan hindren undanröjas Detta är för oss.

het för handikappade. viktiga utgångspunkter

1.5¶Betänkandets disposition

år 1974 fastställda riktlinjerna för kulturpoliti- De av riksdagen

ett område för åtgärder. Vår

ken avgränsar kulturpolitiska

i detta betänkande följer i huvudsak den syste-

framställning

i sitt betänkande och matisering som kulturrådet genomförde också till för och riksdagsbeslu-

som låg grund propositionen

att vi tar verksamhetsformer till

tet. Det innebär upp följande och kulturin-

behandling: folkbildnings- föreningsverksamhet,

radio och TV och böcker, tidningar och tidskrifter. stitutioner, Därutöver centrala frågor som rör en förutsätttar vi upp några för kultur och språket och vissa handikappa-

ning gemenskap:

Utgängspunkter sou 197620

des problem med detta kommunikationsme-

grundläggande

del. l ett särskilt kapitel behandlar vi

handikapporganisatio-

nerna.

1.6¶Sammanfattning

Detta kapitel innebär i huvudsak att: o handikappade skall ha tillgång till samma kultur som andra; o särskilda måste vidtas för dem som av

åtgärder på grund

handikapp är utestängda från viss kulturell

verksamhet;

o åtgärder på alla områden som är för

erforderliga handikap-

pade skall ses som en självklar del av verksamheten

på området;

o varje verksamhet skall bära kostnaderna för för

åtgärder

handikappade;

o alla utredningar med uppdrag av karaktär skall

generell

beakta handikappades behov så att kommer även

förslagen

dem till del.

2 Språket

2.1 är för tanken, för

Språket redskap grund

kulturliv

gemenskap,

är nyckelord på kulturområdet - och

Gemenskap, integration,

Kontakt och gemenskap mellan män-

på handikappområdet.

niskorna är en del av kulturen. Samhörigheten hartill

väsentlig

kommunikations- och uttrycksmedel. Människor-

förutsättning

na meddelar varandra sina tankar och föreställningar på olika sätt. Men språket är det viktigaste kommunikationsmedlet, ty det är för alla - som kan använda det. Den som har

gemensamt

med språket har svårt att delta i gemenska-

ringa förtrogenhet

att sig. Språket är också ett redskap för tanken.

pen, integrera

är handikappade. Av olika skäl är deras

Många språkligt

hämmad. Skälet kan vara socialt: livsmil-

språkliga utveckling

har för den språkliga förmågan. Skolan är särskilt

jön betydelse

kan också bero på en skada eller en

viktig. Språkligt handikapp

hos individen. Dövhet, hörselskada, synskada, talska-

sjukdom

da, och psykisk sjukdom kan såväl

psykisk utvecklingsstörning

hämma den* utvecklingen och minska förvärvad

språkliga

som förmågan att använda det språk

språkförståelse begränsa

man kan. Ett sådant handikapp betyder en svårighet - ibland ett hinder - att leva med i den sociala och kulturella gemen-

skapen.

2.2¶Döva

2.2.1 Dövhet från barndomen innebär ofta en

språklig begränsning

Döva kan inte föra ett samtal med av hörsel -

hjälp hörapparat

hjälper dem inte. En svårt hörselskadad kan inte heller person föra ett samtal med hjälp av hörsel men har stöd av

hörap-

parat. De som har fötts döva eller tidigt blivit döva - innan barn brukar lära sig tala - kallas barndomsdöva. De har i allmänhet ett svårt handikapp. Barndomsdöva är hänvisade till

språkligt

syn och känsel för att lära sig språket. Personer som senare har blivit döva, kallas dövblivna. De har i stor andra

utsträckning

problem än barndomsdöva. Dövblivna behärskar och

språket

kan tala, men de måste lära sig nya metoder för att samtala. Deras handikapp innebär inte sällan en fara för både

isolering

från barndomsdöva och från hörande. Döva och hörselskadade har var sin

intresseorganisation.

Döva är sammanslutna i Sveriges dövas riksförbund (SDR), hörselskadade i Hörselfrämjandets riksförbund Föräldrar

(HfR).

till döva och hörselskadade skolbarn har bildat Riksförbundet döva och hörselskadade barns målsmän (DBM). Döva kan som vibrationer

(svängningar) uppfatta låga toner,

som är starka, och på så sätt känna och

igen rytmer signaler.

Svårt hörselskadade kan höra något utan att ändå få

tillräcklig

information för tal och språk. kan ännu inte

Forskningen

avgöra var gränsen går mellan hörsel- och

vibrationsuppfatt-

ning. Före hörapparaternas tid korn elever till dövsko-

många

lorna med avsevärda hörselrester, som då inte kunde

utnyttjas

för tal- och språkinlärning. Språkligt och socialt kom de att höra till de döva. Genom den tekniska de

utvecklingen fungerar

numera som hörselskadade.

2.2.2 Leva i ljudlöshet avskärmar om världen

kunskap omkring oss

Hörseln är avgörande för hela vår Den

personlighetsutveckling.

som hör kan inte sätta sig in iden döves situation. Han kan inte göra sig av med de erfarenheter som hörseln har Bland

givit. dessa erfarenheter står språkkunnandet men främst, ljuden fungerar också som signaler, som han ständigt anpassar sig

till. Erfarenheter som är viktiga för att leva ett socialt och

kulturellt liv begränsas starkt av dövhet. som kommer från alla håll, kan man hålla sig

Genom ljudet,

om som utanför synfältet. Dövheten

underrättad mycket ligger

till information om vad

inskränker väsentligt möjligheterna

Döva kan känna trygga i den som händer runt omkring. sig framför dem, men de måste avdela uppmärkvärld som syns att se vad som bakåt och åt sidorna. samhet för ligger blir döv förlorar på ett chockartat sätt

Den som plötsligt allehanda småljud. Att bli döv efter språkinlärning-

dagliglivets

stora inte enbart genom

en innebär psykiska påfrestningar

också förlust av information och

ljudbortfallet utan genom

impulser till kommunikation. att ofta om, ge felaktiga svar, att tala Att vara tvungen fråga av vissa eller med awikande tonfall är

otydligt med bortfall ljud

som drabbar dövas - och hörselskada-

exempel på störningar

- Det är ofta svårt att förstå talet hos des kommunikation. och dem som har varit döva länge: betoning, barndomsdöva uttal från hörandes. Lyssnaren måste

melodi och skiljer sig

anstränga sig mer än vanligt.

för har vanligen ändå

Döva som har god fallenhet avläsning

Det är nästan alltid svårt att se vad obekanta personer säger. hörande att samtala med varandra utan tolk. svårt för döva och tankar och erfarenheter stannar därför ofta vid

Utbyte av och vardagliga ting.

praktiska

2.2.3 förståelse ökar för döva om teckenspråk

Språklig

används

och tal ett invecklat skeende. Hörande tror

Bakom språk ligger

ofta att döva läser och skriver obehindrat. emellertid ett samband mellan hörsel och språkin- Det finns och svårare för döva än för

lärning, som gör läsning skrivning

för dövhetens inträde är avgörande för

hörande. Tidpunkten

och tal. Den som blir döv när han

förmågan att lära sig språk

har lärt har lättare att tillägna sig ökad

redan sig språket

att lära läsa, avläsa (dvs. se främst på mun-

språkförståelse, sig

vad och tala med omgivningen.

och läpprörelser någon säger)

- totala - hörselförlusten medför Men den totala eller nästan för dem som har blivit döva i vuxen ålder andra svåra problem

(dövblivna).

enbart får använda tal, avläsning och Om döva småbarn vibrationer kan deras sociala, känslomässiga och kunskaps-

66 Språket

mässiga förutsättningar inte utvecklas i full Med

utsträckning.

samtidig användning av teckenspråk och andra metoder får de

bättre språkförståelse och större ordförråd och kan

uttrycka

känslor och behov på ett mera sätt. nyanserat De får en bättre kontakt med föräldrar, och andra. Det

syskon har många

föräldrar till döva barn konstaterat, och det visar t.ex. även försök under 1970-talet med i för

teckenspråk undervisning

döva förskolebarn. Vid tal till hörande småbarn och melodi barnen

ger betoning

en information som underlättar förståelsen av abstrakta ord

och begrepp. Sådan information är inte

tillgänglig för döva.

Forskning har påvisat brister i dövas ordförråd och

grammatik.

Man har dock ännu om det

ofullständig kunskap språkhandi-

kapp som dövhet medför. Även döva som

tillägnar sig god språkförståelse genom teckenspråk, skrivning och läsning i kombination med avläs-

ning och talträning, har mycket mindre än hörande

möjligheter

att använda och befästa språket. Den som inte hör sin egen röst blir beroende av den stimulans som

Iyssnaren ger för fortsatt

samtal.

Kommunikation genom skrivning försvåras bristande

genom språkbehärskning. Ett litet antal barndomsdöva dock

uppnår

ett språkkunnande som kan med hörandes.

jämställas

2.2.4 Olika sätt för de döva att kommunicera med andra

Dövas samtal med andra bygger att i första hand

på synsinnet

tas i anspråk och att sinnen som stöd. Åtbör-

övriga utnyttjas

derna eller händernas språk är därför ett kommunika-

naturligt tionsmedel för döva.

2.2.4.1 är metoden för döva att tala

Åtbördsspråk genuina

Åtbördsspråket fungerar så att varje åtbörd med en

förknippas

viss betydelse. Åtbörderna används som symboler på samma

sätt som det talade ord. Det finns direkt

språkets inget sam-

band mellan åtbörder och ord, utan en åtbörd kan ha samma betydelse som ett ord, en del av ett ord, en hel eller

mening

Hejl-

som inte har direkt motsvarighet i

ibland något begrepp någon

Åtbörden kan likna det som den betecknar. Dess

talspråket.

måste dock oftast läras in.

betydelse

och som det inte finns någon åtbörd för,

Egennamn begrepp,

med handalfabet. Siffror har ett speciellt system, som i stavas

med handalfabetet är nationellt. Handalfabetets bokstä-

likhet som formas med hand och fingrar, tecknas på det sätt som ver, framgår av bilden på sid. 68. inte varandra samma sätt som orden i

Åtbörderna följer på

De andra regler och har en annan grammatik.

talspråket. följer är ett kommunikationsmedel för döva.

Åtbördsspråket naturligt

kan i stor användas internationellt. Åt-

Det utsträckning

är lika snabbt som tal, men för motsvarande

bördsspråk

innehåll används bara hälften så många symboler.

ungefär

i att åtbörderna kompletteras med

Mycken information ligger

och med som ingår i åtbördsspråket på minspel kroppsrörelser

motsvarar och betoning i talat

ett sätt som röstnyanseringar

språk.

Endast döva barn till döva föräldrar lär sig åtbördsspråket på sätt som hörande barn till hörande föräldrar

samma naturliga

lär och tal. Andra döva barn lär sig vanligtvis

sig språk

av varandra och av vuxna döva. Hörande barn till

åtbördsspråk

lär i innan de kan tala. döva föräldrar sig regel åtbördsspråk

2.2.4.2 säkraste sättet för döva att lära sig språket

Teckenspråk

är en kombination av åtbörder och handalfabet.

Teckenspråk

det talade svenskans gramma-

Det följer språket och bygger på

kan kallas tecknad svenska.

tik. Teckenspråk

tillsammans med skolöverstyrelsen en tecken- SDR utgav 1968. Då man hålla i sär termerna

språksbok år började

och SDR tillsatte i slutet av 1960-

teckenspråk åtbördsspråk.

l dess ingår att

talet en teckenspråkskommitté. arbetsuppgifter

dvs. ansluta det till svenska språkets

normera teckenspråket,

ordförråd och rekommendera tecken för orden. och dövtolkars förening med stöd

År 1970 gav SDR Sveriges

arvsfonden ut en handbok med de av medel från allmänna ny tecknen. l den togs även med vissa grammatiska

vanligaste

De båda år 1968 och år 1970 utgivna teckenspråks-

anvisningar.

3 000 tecken. Därmed hade ställning tagits för böckerna upptar

ansluter till vanlig svenska och kan

ett teckenspråk som sig

5a

ÅRSTIDERNA

vinter vår först tecknas kall + bh b h dras åt var sin sida slås mot varandra ett par medan fingr. sluts (driggr van smälter)

sommar höst (torkar svetten från pan- b h förs samtidigt vajannan) de fram och äter i sidled först tecknas varm

Ur Teckenordboken h = båda (b händerna)

beledsagas av svenskt talspråk. Man var därvid medveten om att teckenspråket blir mindre användbart än

åtbördsspråket

som internationellt kommunikationsmedel. SDR:s arbete fortsätter för att utveckla och förbättra teckenspråket. Många döva medverkar i den

pågående översynen.

Det råder i en del fall tveksamhet om vilka tecken som skall

Så kan man skriva med tecken.

SDR-Kontakt nr 22 1974-›

alla tecken kan beskrivas av ett 70-tal mindre

sammanlagt

som behövs vid beskrivningen av enheter,

alla tecken i teckenspråket.

Det alltså att skriva och förklara

går

tecken utan eller ritade bil-

fotografier

der om man använder enkla skriftsymboler, som var och en står för en liten teckendel. Då kan de också skrivas på maskin.

beskrivna

Några exempel på fullständigt

tecken Brita Bergmans metod.

enligt

Först skrivs för händernas lä-

symbolen

därefter symbolen för handställning-

ge, en och sist för rörelsen:

för MIN skrivs E 3D. .Punk- Tecknet

ten efter handställningssymbolen bety-

- det är inte

der kontakt egentligen

rörelse, utan det

fråga om en riktig

i det tecknet är bara att handen

viktiga

ligger i kontakt med bröstet. OCT!

I tecknet som betyder GOTT klappar handen bröstet flera dvs. det

på gånger,

blir kontakt mellan handen

många gånger

och bröstet, och det skrivs med en stjärna eller Skriften för GOTT

asterisk-Å.

E J13 i*

blir alltså

I SKÖN är det både kontakt och rörelse nedåt i tecknet och det kan

samtidigt

skrivas så här E 3 .

6KöN

dä;

72 Språket

betraktas som lämpliga, vilka nya tecken som skall användas och i vilken andra länders tecken utsträckning kan övertas. Det

har inneburit vid ordboksarbetet och

svårigheter vid utbild-

ningen av teckenspråkstolkar. Man har dock kommit överens om ett stort antal nya tecken .för det normerade

teckenspråket

sedan år 1970, när den senaste ordboken ut. De gavs nya tecknen kommer att samlas som i en ny ordbok, nu förbereds. De erfarenheter som har vunnits vid tolkkurser och tecken-

språkskurser och vid användning av i teckenspråket specialsko-

lan ledde till att år 1972 tillsatte

skolöverstyrelsen en tecken-

språksgrupp. Dess uppgift är att utarbeta för använd-

riktlinjer

ning av teckenspråk i av döva med till

undervisningen hänsyn

talspråklig kommunikation.

Teckenspråksgruppen föreslog att teckenspråket skall använ-

das som Vidare ökad

undervisningsspråk. föreslogs undervis-

ning i teckenspråk både för lärare och för annan

skolpersonal inom specialskolan.

På en

teckenspråksgruppens förslag genomförs omfattande

forskning om teckenspråkets

språkliga uppbyggnad (lingvistis-

ka status). Bland kan nämnas

forskningsresultaten konstruktio-

nen av ett system, som det att utarbeta ett

gör möjligt enhetligt

lexikon över svenska tecken. har dessutom

Gruppen föreslagit

ökad forskning rörande av döva småbarn

undervisning samt

inrättandet av en knuten till Svenska

teckenspråksnämnd

språknämnden.

Skolöverstyrelsen inrättade år 1974 en teckenspråksnämnd

med uppgift att bevaka och av tecken-

främja användningen

språk i av döva samt att

undervisningen fungera som rådgivan-

de organ i pedagogiska frågor rörande l att

teckenspråk. syfte

säkerställa dövas samt tal- och

språkutveckling språkinlärning

skall nämnden vidare metoder

främja pedagogiska som inne-

fattar såväl tal som tecken, medverka till

vård, utveckling och normering av teckenspråk samt och initiera

stödja forskning

kring teckenspråk. l teckenspråksnämnden företrädare ingår för SDR, Svenska institutionerna för

dövlärarsällskapet, DBM,

lingvistik vid universiteten i Lund och Stockholm samt för

skolöverstyrelsen.

Föräldrar, lärare och andra, som ansvarar för

språkinlär-

ningen, är oftast hörande och kan vid av

användningen

teckenspråket utgå från talet och låta tal och tecken och

följa

stödja varandra. Teckenspråket ger döva ett stöd för gott

språkförståelsen. Det har sin givna plats i och undervisningen

är både kommunikationsmedel och instrument för begreppsin-

|årning. Man har erfarenheter av i studiecirklar och

goda teckenspråk

där döva deltar. Tolkning med teck-

annan vuxenundervisning

i de allra flesta fall den bästa möjligheten till

enspråk är

kommunikation och mellan hörande och döva.

gemenskap

får numera så att de i större utsträckning än

Döva tolkhjälp

kan ta del i olika verksamhet, där språket är viktigt.

förr slags Som kan nämnas tolkning av föredrag, förhandlingar exempel

där en tolk översätter till teckenspråk för döva eller lektioner, Med av tolk kan döva inte bara följa utan också

deltagare. hjälp

aktivt delta i diskussioner och konferenser. Allt fler hörande har börjat intressera sig för teckenspråk.

har ordnat teckenspråkskurser för höran-

Vissa studieförbund behöver bättre kontakt med döva, eller som förmedlar de, som kontakten mellan hörande och döva. barn i skolan vill lära sig teckenspråket och Många hörande fritt valt arbete. Radios TV-program och har det som Sveriges från angående den fortsatta verk-

programmen utredningen

samheten med radio och television inom utbildningsväsendet har haft betydelse för denna

(TRU-kommittén) avgörande

glädjande utveckling.

och som stöd för talet begagnas av alla

2.2.4.3¶Minspel gester

De flesta stöder sitt tal med rörelser och gester. Röstens gester, och hållning

skiftningar, ansiktsuttryck, kroppsrörelser

har stor för samtalet. Varje kultur har sin uppsättning

betydelse av sådana De brukar sammanfattas med benämningsignaler.

en eller icke-verbal kommunikation.

kroppsspråk

av döva barns fritt utvecklade har

Undersökningar gestspråk

de har ett med mot 200 gester, om visat, att kroppsspråk upp får kontakt med Döva vänjer sig i större

de inte teckenspråk.

än hörande att förstå Amerikanska

utsträckning kroppsspråk.

har dövas utvecklade förmåga att undersökningar påvisat högt

omedvetna och rörelser, särskilt sådatolka människors gester information om känslotillstånd, attityder och na som ger

värderingar.

2.2.4.4 Tal och avläsning

Med avläsning menas, att främst på mun- och se

Iäpprörelser

vad någon säger. Att avläsa kräver koncentration. Avläs-

hög

ning är därför tröttsam. Det gäller även den som kan

utnyttja

små hörselrester som stöd. Genom kan 30 %

avläsning högst

av språkljuden hållas isär. Ord och meningar flyter samman. Genom att vid i skolan och vibratio-

språkträning utnyttja ljud

ner i med avläsning kan man öka den döves

förening möjlighet att uppfatta tal.

Tal måste rikta sig direkt till avläsaren och vara klart och tydligt. Samtal kan bara föras under gynnsamma

betingelser.

Det lämpligaste avståndet mellan talare och avläsare

ligger

under 2 meter. Ljusförhållandena måste vara Detta

goda. begränsar avläsningens möjligheter vid vanligt samtal.

Samtalet underlättas för avläsaren om det rör förhållanden som är bekanta för honom. Det är svårt att följa samtal, som skiftar ämne till ämne. Språket lättast om det är

från uppfattas förknippat med avläsarens erfarenhet och Av-

förväntningar.

läsningen är beroende av avläsarens - det är inte

språkkunskap

lätt att avläsa och förstå ord som man inte känner till. De som blivit döva när de redan har lärt att tala kan

sig

behålla förmågan att samtala om de lär sig att avläsa. De som behärskar tal och avläsning har goda möjligheter att samtala med hörande utan teckenspråk. Döva, som kan tala och avläsa,

behöver ändå i många sammanhang utnyttja eller teckenspråk åtbördsspråk.

Barndomsdöva har avsevärt mindre möjligheter än andra döva att lära sig avläsning, eftersom de först mäste lära

sig

språket. För dem är det också svårt att lära sig tala på ett sådant sätt att obekanta förstår vad de De som känner barn-

säger.

domsdöva väl har större möjligheter än andra att förstå deras tal. Rent tekniskt kan döva lära sig tala - de är inte stumma. Den

gamla benämningen dövstum beror på en

missuppfattning

och är helt felaktig. Resultaten av bedömdes

talundervisning

tidigare ofta som tillfredsställande. En viktig härtill är

förklaring

att åtskilliga elever inte var döva utan hade hörselrester

goda

som man med dåvarande metoder inte kunde diagnostisera. Det är känt att ett mindre antal barndomsdöva kan lära

sig språk, tal och avläsning utan hjälp av teckenspråk. För dessa

måste särskilt stor uppmärksamhet ges åt tal- och avläseträningen. Talundervisning måste erbjudas alla döva som en

Språket 75

Den rent orala metoden, som endast använder sig av

rättighet.

och får inte användas om det sker på

tal avläsning, självfallet bekostnad av ett barns allmänna utveckling.

2.2.4.5¶Total kommunikation

total kommunikation avses att ta emot intryck och att Med med alla till buds stående medel. l praktiken

uttrycka sig

handalfabet, tal

betyder detta att åtbördsspråk, teckenspråk,

och tas i tillsammans med naturliga gester,

avläsning anspråk och rörelser allt efter individuella förutsättningar. Den minspel

totala kommunikationen används för att förbättra dövas möjfå tankar och erfarenheter. Varje döv

lighet att kontakt, utbyta

måste ha rätt att i varje situation välja den kommunikationsmetod som passar honom bäst. använder och för inbördes

Döva åtbördsspråk teckenspråk

De samtalar sinsemellan utan hörbart tal men kommunikation.

ofta med vissa munrörelser. Några grundar kommunikationen

och de tecknen får förtydligande eller

på tal, beledsagande

karaktär. Om oklarhet övergår de till hand-

stödjande uppstår,

i vissa moment. De kanske tala tyst med munalfabetet börjar Döva som behärskar både teckenspråk och åt-

läpprörelser.

kan skifta mellan dessa båda uttrycksformer allt

bördsspråk

efter behov. Vuxna hörande som har lärt sig teckenspråk, tal vid samtal med döva men stöder talet

använder vanligen

Som är det förutom döva endast

med teckenspråk. regel

hörande barn till döva föräldrar som behärskar åtbördsspråk. kommunikation skall bli användbar fordras För att total verkligt i såväl som andra kommunika-

undervisning teckenspråk

alla arbetar med eller i övrigt kommer i tionssätt för som kontakt med döva.

Vi döva ifrån alla länder

Vi har vårt i våra händer

språk

-

Vi har vårt vår svala

språk

som oss att med varandra tala

hjälper

Ur en dikt av Gustav Borgeling

Språket

2.2.5 Döva och skolan

När staten år 1938 ansvaret för

övertog dövundervisningen

fanns det tal-, skriv- och teckenklasser. Under 1950- och 1960-taIen i

låg tyngdpunkten undervisningen i dövskolan på

träning av läsning, tal, hörsel och med

skrivning, avläsning

utnyttjande av hörapparat och utan att och åt-

teckenspråk

bördsspråk gavs nämnvärd plats i

undervisningen.

Skälet till att blev förhärskande

hörselträningen i undervis-

ningen i specialskolan var främst den svenska

audiologiska

forskning som ledde till att erhållna

uppfattningen gynnsamma

forskningsresultat skulle gälla dövskolans alla elever. För sådan fanns utländska förebilder. undervisning Den nya undervisningsmetoden gällde både de många förskolor som då inrättades och dövskolorna. De utrustades med hörselteknisk apparatur, och alla specialskolans barn tränades att använda hörapparater. Åtbördsspråk och teckenspråk sköts åt sidan men hölls levande ide döva barnens inbördes kommunikation. Efter några år visade sig hörselträningen ge förväntade resultat endast för ett fåtal döva barn. Arbetet med nya läroplaner under 1960-talet

präglades av

samordning mellan och annan

dövundervisning undervisning.

Staten behöll den direkta av fick

ledningen dövskolorna, som

beteckningen specialskolor för hörselskadade.

De nya läroplanerna för grundskolan också (Lgr 69) gäller specialskolorna. Särskilda anvisningar beträffande handikapp

fördes år 1970 samman i ett 69 Den

supplement (Lgr ll:Spsk).

döva elevgruppen beskrivs sätt: Elever vilkas

på följande

spontana språk- och starkt hämmats eller helt

talutveckling

uteblivit av hörselskadan.

på grund den grava Betecknande för

denna grupp är vidare att hörselskadan oftast är medfödd eller mycket tidigt förvärvad. För elever inom denna grupp är synen

väsentlig för uppfattning av talspråk. av Utnyttjande övriga

sinnen utgör ett viktigt Vid sin inbördes

komplement. kommu-

nikation använder dessa elever i ofta i

regel teckenspråk,

kombination med tal eller munrörelser. Läroplanen framhåller om och arbets-

undervisningsformer

sätt, att undervisningen i specialskolan för hörselskadade måste inriktas på att öva Alla tillfällen till

språkliga färdigheter.

språkövning måste tas tillvara. Det uttalas vidare, att det är av särskild vikt vid all att den kommunika-

undervisning språkliga

tionen mellan lärare och elev är klar.

av år 1970 för första gången ett

Läroplanen möjliggjorde

försök att teckenspråket. Genom den utveck-

utnyttja det nya

som skett b|.a. genom skolöverstyrelsens teckenspråksling

inom SDR kan numera det

grupp och utvecklingsarbetet

som både läromedel och

normerade teckenspråket utnyttjas

kommunikationsmedel. Iden nu pågående Iäroplansöversynen och ställning komma till

bör teckenspråkets nya möjligheter

klart uttryck.

2.2.6 för att förbättra dövas språkliga kontakter

Åtgärder

i samhäl- För att bryta dövas isolering och ge dem gemenskap

och omfattande Många hörselska-

let krävs speciella åtgärder.

har med döva, och de åtgärder

dade gemensamma problem

vidtas kommer därför båda grupperna till godo. Utöver som behöver också individuella insatser

mer generella åtgärder

Detta är särskilt för dövblinda, vars totala hörsel-

göras. viktigt

förlust eller starka hörselnedsättning är förenad med en grav

Både för dessa och för andra kommer

synskada. grupper

skifta med till när i individens liv att behöva hänsyn

åtgärderna

skadan uppkom.

insatser är av avgörande betydelse för barndomsdö-

Tidiga

att så som möjligt diagnostisera om ett

va. Det är viktigt tidigt

Ansvaret härför har den mödrabarn är dövt. förebyggande

Den medicinska är emellertid inte

och barnavården. diagnosen För att kunna hur barnet skall kunna ges en

tillräcklig. avgöra innefattande b|.a. ett gott språk, bör god allmän utveckling,

andra faktorer klarläggas.

många

att alla döva barn får lära sig och får

Det är nödvändigt

total kommunikation. Det är också nödvändigt att använda kan lära tala och avläsa, bereds tillfälle att döva barn, som sig

vidmakthålla och vidareutveckla dessa färdigheter.

inlära, det barnets föräldrar som i samverkan med

Vanligtvis blir

får som barnets För många

hemvägledare fungera språklärare.

kan denna bli övermäktig. Dels är teckensprå-

föräldrar uppgift dem obekant dels måste föräldrarna i första ket ett för språk, och inte Dessutom har hand få vara föräldrar språklärare. andra mot både barnet och föräldrarna också förpliktelser,

syskon.

Föräldrar till döva barn måste genom barnavårdscentralerna

hörselvården inom landstingen få infor-

och den pedagogiska

78 Språket

mation om handikappet så snart det har konstaterats att barnet är dövt. Barnavårdscentralerna har ett grundläggande ansvar att - och förmedla -

ge hjälp till föräldrarna. De bör tillförsäkras undervisning i teckenspråket och vägledning hur de

språkligt skall träna sitt barn. Det är att båda föräldrarna har

viktigt möjlighet att delta i sådan utbildning. I bör

föräldrautbildning

förtur ges åt föräldrar till barn.

handikappade

l förskolan skall döva barn få stimulans och

språklig träning

bl.a. genom att lära sig teckenspråk. Detta är också en

viktig uppgift för specialskolan. Här måste tecken och tal följas åt.

»Genom skolöverstyrelsens försorg bör teckenspråkets ställning, jämsides med det talade språket, som undervisningsspråk i specialskolan komma till klart uttryck i

läroplanen.

I speciallärarnas utbildning måste i tecken-

undervisning

språk få mera utrymme. Ytterligare fortbildning måste ordnas

för dem som redan är verksamma som lärare. Det är också

att som kommer i daglig kontakt med

angeläget övrig personal,

de döva eleverna, kan teckna. Specialskolorna bör få bättre

resurser för fortbildning och undervisning i teckenspråk av all

personal.

Förståelsen för dövas behov av teckenspråk har på ett glädjande sätt ökat på senare år. Bl.a. har hörande barn, som förut nämnts, valt teckenspråk som fritt valt arbete. Vi hoppas att allt fler barn på detta sätt kan få kännedom om tecken-

Det vore också bra om de i undervisningen i svenska

språket.

Hörande barn från Kärnaskolan, sjunger med tecken

Linköping,

finge kännedom om handalfabetet och synskadades

punktskrift. Det är nämligen en del av skolans verksam-

viktiga

het att ge alla elever kunskap om och förståelse för handikap-

pades situation, problem och behov.

Vuxna barndomsdöva som inte fått i tecken-

undervisning

språk skall få detta. De som har blivit döva i vuxen ålder skall också erbjudas denna möjlighet. Sådan kan

undervisning

exempelvis ordnas i vuxenundervisningen och i studiecirklar i samarbete mellan studieförbund och

dövföreningar.

Döva skall ha samma rätt som andra att delta i kommunal

och statlig vuxenutbildning. En för att de skall

förutsättning

kunna göra det är att används i

teckenspråk undervisningen.

Om läraren inte kan måste tolk få anlitas. Åter-

teckenspråk, kommande utbildning i svenska språket är viktig för vuxna

döva. De behöver också i tal och

träning avläsning.

Vi anser det angeläget att utvecklas. Åt-

teckenspråket bördsspråkets möjligheter måste klarläggas och dess förhål-

lande till teckenspråket undersökas. Den om tecken-

forskning

språket som på skolöverstyrelsens initiativ vid Stock-

pågår

holms universitets institution bör fortsätta

språkvetenskapliga

och utvidgas att omfatta

åtbördsspråk.

Forskning behövs också om psykologiska och pedagogiska problem i anslutning till användningen av vid teckenspråk tolkning och i undervisning. bör medverka

Skolöverstyrelsen

till att ökade kommer till stånd.

forskningsinsatser

2.3¶Hörselskadade

2.3.1¶Flytande gräns mellan dövhet och uttalad

hörselnedsättning

Att vara hörselskadad innebär att ha mera betydande svårighe-

ter att uppfatta vanligt tal. Det går inte att dra en skarp gräns

mellan hörselrester, som utgör ett stöd för uppfattningen av tal, och hörselrester som inte ger sådant stöd. Det betyder att gränsen flyter mellan hörselskada och dövhet med de bestämningar av dessa begrepp som används. Det finns numera

avsevärt större möjligheter än förr att upptäcka och diagnosti-

sera (fastställa) mycket små hörselrester. Genom elektronikens utveckling kan de dessutom i ökande grad utnyttjas. Man kan

Med kan små hörselrester utnyttjas

hjälpmedel

därför att antalet döva har minskat och antalet hörselska-

säga

dade ökat.

Både för hörselskadade och för döva behövs omfattande

från det allmännas sida. Det är också viktigt med ökad

åtgärder

förståelse för båda grupperna från dem som hör bra. De har

ännu så i ringa utsträckning tänkt på det svåra handikapp länge

som hörselskador och dövhet medför. Många av de åtgärder som vi föreslår för döva är betydelsefulla för hörselskadade.

Dövhet och hörselskada medför skilda problem. Men det finns ett där problemen delvis är gemensamma.

gränsområde

Båda handikappen innebär stor fara för isolering.

Som tidigare har nämnts (sid. 64) har hörselskadade och döva slutit samman itvå intresseorganisationer. Hörselska-

sig

dade har bildat Hörselfrämjandets riksförbund (HfR), döva Sveriges dövas riksförbund (SDR).

2.3.2¶Hörapparaten och måste

övriga hjälpmedel

förbättras

Hörselskadade behöver hjälp av teknisk utrustning för

ljudför-

stärkning, främst hörapparat. Det finns ett stort antal

hörappa-

rater som lämnas ut kostnadsfritt till den enskilde.

Fortfarande är dock hörapparaten ett tämligen ofullkomligt

hjälpmedel. Den tar in allt ljud - inte bara det man vill höra. Sorlet i möteslokalen, suset i skraljusrör och värmeelement, pet från stolar och trafikbullret utifrån förstärks. l

slamriga

lokaler är med stark eller

många personer hörselnedsättning

annan svår hörselskada i samma situation som döva. Med en bra hörapparat kan de - om än i med - delta i

regel svårighet

samtal i ett bullerfritt rum. beror bl.a. att de

Svårigheten på

kanske inte alls hör vissa t.ex. sche- och och att de

ljud, tje-ljud,

inte kan särskilja t.ex. i f och s och b och g. Färdighet avläsning är ett gott stöd för - men är

hörseluppfattningen avläsning

tröttsamt. De flesta hörselskadade skulle av bättre

ha nytta hörappa-

rater. Många har tämligen bashörsel men i starkt

god övrigt

nedsatt förmåga att höra. För dem behövs särskild

utrustning.

Ett önskemål som ofta har framförts är apparater med ökat frekvensomfång. Det är också viktigt att förbättra hörselutrustningen så att främmande ljud kan avskärmas, t.ex. genom riktningsbara mikrofoner. Många har vidare framhållit att det behövs mera Iättskötta hörapparater. Teleslingan (hörslingan) är ett alltför ofta saknat hjälpmedel. Där den finns, är den dessvärre inte alltid i funktion. Rätt installerad kompletterar en att ta

slingan hörapparat genom

bort bakgrundsljud.

Det är angeläget att arbetet med att utveckla

hörapparater

och andra hörselhjälpmedel fortsätter. Bl.a. torde

utvecklingen

inom teleteknik och elektronik för

medge nya möjligheter

trådlös överföring. Samtidigt som bättre individuella

hjälpme-

del kan erhållas, måste också

akustikfrämjande (akustik=ljudförhållanden) åtgärder vidtas. Vi ser handikappinstitu-

tets roll som viktig i dessa

sammanhang.

Hörselskadade är beroende av att få ljudet så direkt

på väg

som möjligt. Därför är det viktigt att den som talar vänder

sig

till dem. De har också gott stöd i Även av detta skäl

avläsning.

är det väsentligt att tala direkt till hörselskadade och inte alltför fort, så att de ser mun- och läpprörelser och minspel. Både

ljud

1976:20 83

SOU Språket

finns

Teleslinga

idennalokal

och mun- och skall vara tydliga. Om en hörselska-

Iäpprörelser

t.ex. deltar i ett sammanträde, är det således fel av den dad som har ordet att tala till ordföranden - om det inte är han som

är hörselskadad.

tröttsamt för den som har

2.3.3¶Långvarigt lyssnande

hörselnedsättning

Den som talar med hörselskadade måste förvissa sig om att de

vad han måste också vara god.

uppfattar säger. Belysningen

Detta är saker som ofta förbises. Många hörselskadade har berättat att de som deltagare i möten eller sammanträden på

av sådana brister ofta står utanför; de befinner sig i en

grund

mellan talföra hörande och döva som får hjälp

mellanställning

av en teckentolk. som stör uppfattbarheten bör

Bakgrundsljud,

undvikas med tanke hörselskadade lyssnare. l detta sam-

på

vill vi även den fara för att bli hörselskadad

manhang peka på

utsätts för det starka ljudet i som särskilt ungdomen genom

diskotek och andra danslokaler.

Lätt att avläsa Inte lätt att avläsa

Långvarigt lyssnande är tröttsamt för den som inte hör så bra. Han orkar inte ta emot lika som

många hörselintryck

andra. Syn och andra sinnen övertar som hörseln

uppgifter

inte kan fullgöra. Dessa sinnen blir därför också trötta. Hörselskadades lyssnande kräver stor koncentration. De kan inte

avdela uppmärksamhet för att anteckna när de lyssnar på

diskussionsinlägg och föredrag. Hörselskadade brukar att

säga

de hör sämre på kvällen.

Stark hörselnedsättning påverkar inte sällan talet eftersom detta inte helt kan kontrolleras med hörseln. Med sådan hörselskada kan också följa minskad 0rd- och

språkförståelse.

Hörselskadade blir tvungna att om ofta, både därför att

fråga

de hör dåligt och för att ord och är dem främmande.

begrepp

Många drar sig för att tala om att de inte har förstått det som sägs. Sådan osäkerhet hos hörselskadade beror i

hög grad på

att hörande inte förstår vad ett Även

hörselhandikapp betyder.

läsförmågan kan vara nedsatt. Personer med grava hörselskador har ofta inte att läsa att skumma text. Det

förmåga snabbt,

är svårt för dem att hitta i texten.

Språket

2.3.4 Hörselvård ansvar. Utökad

landstingens verksamhet viktig

har ansvaret för hörselvården. Den omfattar b|.a.

Landstingen (fastställande) av hörselskador, åtgärder för

diagnostisering

återställande av nedsatt hörsel, tillhandahållande av hörapparater och andra hörseltekniska hjälpmedel samt olika andra hörselrehabiliterande insatser.

Det har stor betydelse att hörselskador diagnostiseras tidigt.

Ju det sker hos barn och ju tidigare riktiga habiliteran-

tidigare

de vidtas, dess mer främjas barnets anpassning och

åtgärder

Föräldrarna måste få information om hörselhandi-

utveckling. och handledning i utvecklingsfrämjande behandling av kappet

barnet, så snart hörselskadan har konstaterats. Uppgifterna ankommer den hörselvården inom landsting-

på pedagogiska

en. Barnavårdscentralerna har ett grundläggande ansvar att ge och förmedla hjälp till föräldrarna.

och en rad andra hörseltekniska hjälpmedel för

Hörapparater

individuellt bruk lämnas ut helt efter våra förslag i

gratis

betänkandet (SOU 1967:60) Bättre hjälpmedel för handikappade. och underhålls också kostnadsfritt.

De repareras

Till hörselvården hör att informera hörselskadade om hur

och annan utrustning används. Sådan informa-

hörapparater

tion vid kurser med hörselträning, talkorrektion

kompletteras (korrektion=rättelse) och träning i avläsning. Eftersom verk-

samheten är ett led i en pedagogisk terapeutisk rehabilitering,

bör vår inkomstbortfall under kurstid ersät-

enligt uppfattning

tas från försäkringskassan.

hörselrehabiliterande verksamhet har sitt ur-

Landstingens

sprung hos HfR. Förbundet bildades på 1920-talet och tog från

ett ansvar för hörselrehabiliteringen i landet. Verksam-

början heten har sedermera övertagits och byggts ut av landstingen.

Den är numera omfattande, men behoven är också

mycket

stora. Antalet som har hörapparat är ca 150 000- och

personer

ett stort antal anses behöva hörapparat.

ytterligare

Det är viktigt att allas behov av träning och information tillgodoses. Det är b|.a. betydelsefullt att den som har ordinerats hörapparat och redan fått träning, vid behov på nytt kan delta i kurser för att vidmakthålla sina färdigheter. Vi anser det därför viktigt att landstingen bygger ut verksamheten.

6-»

Språket

2.3.5¶Den som ej uppfattar tal som är viktigt bör

erbjudas taltolk

l situationer där det talade ordet spelar stor roll har hörselskadade de största svårigheterna. l en del fall är de betjänta av att någon vidarebefordrar till dem vad som sägs och förvissar sig

om att de har uppfattat det riktigt. Vid rättegångar och andra

förhandlingar inför myndigheter kan hörselskadade få hjälp av

sådan taltolk. Vi anser att denna möjlighet bör finnas också i andra viktiga situationer om den hörseltekniska utrustningen, den individuellt ordinerade och den som finns i lokalen, inte fungerar tillfredsställande i den situation som det gäller.

Taltolk åt gravt hörselskadade blir en till

motsvarighet

teckenspråkstolk för kommunikation mellan hörande och döva. Verksamheten med taltolk ankommer naturligen på lands-

tingen.

Även om i en viss situation villkoren för rätt till taltolk föreligger, kan taltolk kanske ändå inte anlitas. Det torde, för att ta ett enda exempel, lämpligen inte böra ske under ett föredrag. Arrangören har ansvar för att alla åhörare kan ta del av föredraget - och av diskussionen. I sådana fall är det därför naturligt att hörselskadade åhörare tillhandahålls en utskrift av föredraget. Är det inte skrivet i förväg, bör det ske så snart som möjligt efter sammankomsten.

En hörselskadad har i många situationer god nytta av bandspelare. Den ordineras och utlämnas gratis som tekniskt hjälpmedel. Men beroende hörselskadans beskaffenhet kan

på

han kanske inte avlyssna det inspelade bandet - dessutom har de främmande ljuden tagits upp och stör talet. Vi förutsätter att han - t.ex. av ett

genom arrangören sammanträde, ett möte . eller en diskussion - kan få hjälp med utskrift av sådana band eller de viktigare delarna av dem. l en del fall torde också biblioteken kunna lämna sådan hjälp.

Många hörselskadade behöver öka sina kunskaper i svenska och träna sin Iäsförmåga. Dessa frågor måste uppmärksammas betydligt mer. Vi anser att kommunerna har skyldighet att aktivt sörja för att hörselskadade får delta i den kommunala

vuxenutbildningen. Studiecirkelverksamhet i samarbete mel-

lan HfR och studieförbunden har också stor betydelse för hörselskadades möjligheter att öka sina insikter i svenska och

färdigheter i läsning. Vi utgår från att dessa frågor också

beaktas inom landstingens kursverksamhet för hörselskadade i

led i hörselträning, avläsning och

den mån det är ett naturligt Vi vill även särskilt framhålla att många hörseltalkorrektion. av att kunna teckenspråk. Det är skadade skulle ha stor nytta dem att få lära sig det.

viktigt att goda möjligheter erbjuds

2.4¶Synskadade

2.4.1 Blinda och utan det mesta av seendes

synsvaga

läsning

Med avses den som på grund av nedsatt synförmå-

synskadad

i den livsföringen. Allt ga har betydande svårigheter dagliga

man mellan följan-

efter synnedsättningens omfattning skiljer

de grupper av synskadade.

Blinda är de som inte ser alls eller som har så små

någonting

att de inte kan sig med hjälp av synen.

synrester vägleda

har som dem ledsyn, men de Uttalat synsvaga synrester ger skrift. Både blinda och uttalat synsvaga är kan inte läsa vanlig således läsblinda. skrift har så synrester att de kan läsa vanlig

Synsvaga goda om än med vissa svårigheter.

från stora och betydelsefulla delar

Synskadade är utestängda

kultur och information som seende har tillgång till. Det

av den tidskrifter, offentligt och inte bara böcker, tidningar,

gäller

Inte heller television, film och teater når synskada-

enskilt tryck.

Det skrivna ordet möter i seende i de annat än delvis. vardagen som de inte alltid tänker på. Skyltar och tavlor

en omfattning affischer och annonser ger impulser till handling. visar vägen,

vet inte alltid om det

Seende kan fråga sig fram; synskadade

finns någon att fråga.

läsa sätt används andra

2.4.2¶Ser man ej på vanligt

metoder

har först under senare år uppmärksam- De synsvagas problem De kan läsa skrift i långt större utsträckmats på allvar. vanlig än vad som bara för ett tiotal år sedan ansågs möjligt.

ning

Gränsen för - eller omvänt uttryckt: läsblindhet -ligger

lässyn

vid allt lägre synskärpevärden.

88 Språket

BUSSAR nu

o

ALTA

HÅSTHAGEN BUSSAR

nu

4¶HÅLLP ms NACKA

i

*v .

HÃLLPLATS

E m E E -i

u ›

BUSSAR nu GUSTAVSBERG s

matiga - i

vAnm omm % ..

.1 »man Ii \

gm”, gg ›

»

i i g :k: ä i* l

a information - för

dig som ser

ökade beror b|.a. på att det har

Synskadades Iäsförmåga

fram och bättre för läsning av vanlig text.

tagits nya hjälpmedel

har stor och stora insatser

Handikappinstitutet betydelse gör

av Allt fler synskadade har

för utvecklingen synhjälpmedel.

också fått och träning i att använda läshjälp-

riktig utprovning

medlen. resurser för optisk rehabilitering och

Landstingens

är dock ännu Vi anser det

synträning otillräckligt utbyggda. därför viktigt att syncentraler inrättas i alla landsting.

för synskadade har också betydelse

Anpassningskurserna

kan läsa med bra hjälpmedel Synsvaga

90 Språket SOU

1976:20

f. p . p . .. . m a r a.,u . g

. aa.o 527..:

. L.. u n...n»›

u Z ü. ?§52iåueec

m_ . :av au . A . u. s»»u . u...?p . f. .Z nu:

.I s » 2.254namn

u... s.. › . ›ñ . u.n.. g i u . . a_ u møu n.. . .

”K”. S: a»

. . uvnmêu.å

u .u .. . ...ua. si...

n »n. u . . p . . ...op. 355

. u p» p h . m... p.”. a» ?tålaän?

u... :o 252.nu

u Ihhp... _. p . p . m . u p p u L. . f. .un :u

K u in».K in. i. va.:

1.3.0.3. . np A acäamäaoa...v

. p 30.233”..i u › . .i . six.

a m ...u

. › :u u.. p . A .sL bp.. b auEE

.n p u.” p”.u .i . n... r . LA »u när.:

-nu b » › F .S33

Ab _ .om 5h D . om

;p ac...

p Ah D uE. »b bh .p lb Ab Ab 1 72:.. 00- b :55 ;s ;b b ;L kr .u Ab b* Db b :F ., Anna» A51.: 5-”. _ L u u h .s u Z . › u. u. . L . s..

h f. ?u .

. .. . . . .i › u . a

.i u. t...

s Ål ?än

h ä. . . ms». i .nu .I s u .

...i JK.” .Jmzuønâuä

Å a.. . . u 5 u... u. . J u .I ».. .i u;g u

b: .TKJ 9.1.»L 753%

ma;u. u v.39.:

o...›uu.Z$T...

...JK§1

nu;

an:

c

n _. a. ..›... .. a a. ›. h

p _ a 0 A . pi n l nun c u . .. e = u .n .M nu u: .

A .Ä ::§..Ea..ewa-HO..s. u. m Ö L .n w

%. s... . p. s m z ha A

».82 .scanna »ska L

.

m. . & LANu. .F L. L HM .meanu 92.25.?Wu Au ;J

AL så

:L

m_ , 8:5. L

U ut Ma L LB

:zåsaøaåaweuq

, m m, .á 3 ›

L .AL

. 4. h u a å.

› å?.

av På initiativ av De blindas

för uppövande läsförmågan.

utbildas f.n. inom social hemhjälp till

förening (DBF) personal

har beviljat DBF

heminstruktörerjör synskadade. Regeringen

allmänna arvsfonden för ändamålet. Vi anser att

bidrag från

den som kan få på hemorterna genom

träning synskadade

kommer att bli ett värdefullt komplement till dessa instruktörer och övriga insatser.

anpassningskurser

- och andra - För att läsa behöver synskadade många god De är också beroende av kvalitet, sam-

belysning. papperets

mellan och samt typogra-

spelet papper tryck (k0ntrastverkan)

och sällan de tekniska krav som

fin. Böcker tidningar uppfyller

ställer. som i och för sig har Iässyn kan därför synsvaga Många inte läsa skrift. De måste, liksom de verkligt läsblinda,

vanlig

använda andra Iäsmetoder. för blinda och uttalat synsvaga är deras äldsta

Högläsning

Det torde vara den vanligaste metoden. För läsmetod. alltjämt den en kontakt med andra, men den kan också

många betyder

ett beroende av andra. Metoden har på senare år innebära till inom arbetsvård och studier som

kommit användning

åt förvärvsarbetande och

Iektörshjälp (läshjälp) synskadade

studerande. Braille Louis Braille; uttalas: braj)

(efter upphovsmannen

eller punktskrift är det helt förhärskande blindskriftssystemeti

Det består av sex upphöjda punkter som kombineras Sverige.

olika för olika bokstäver och läses med fingrarna. Hur på sätt ser ut framgår av bilden på sid. 90.

punktskriften

Den tekniska har medfört att nya läsmetoder

utvecklingen

blinda och uttalat På 1950-talet kom skapats för synsvaga. och böcker och började läsas in på

bandspelaren, tidningar

band - då Talböcker och taltidningar före-

på öppen spole.

kommer nu alltmer på kassettband (kassett är en liten ask, vari har inneburit att icke

bandspolen ligger). Bandspelaren

fått möjlighet att läsa.

punktskriftskunniga synskadade

har att konstruera en läsmaskin för blinda, men

Försök gjorts

de flesta har visat sig otillfredsställande. Optacon

lösningarna

to tactil converter) är emellertid en läsmaskin som,

(optical

man kan bedöma i är brukbar. Den består av en liten såvitt dag, kamera och en När kameran förs över texten

känselplatta.

avbildas bokstav efter bokstav. lmpulser ges till känselplattan vilken bokstäverna framträder i relief (upphöjda) och kan

på

med På detta sätt kan blinda direkt läsa

avläsas fingrarna;

Hittills har ett femtiotal personer i Sverige fått svartskrift.

92 Språket

atacon är en Iäsmaskin för blinda

Språket 93

,v34

e e

/âjbiz a»

»gen som men ,,

flugor,

:någon har kommit! Q

n g)

eller i

L_

Halahadge

eller

?elxWivitmua n ,

ä *öiu-

Slutet förstorar upp till 40 gånger

TV-system

i Eftersom metoden har funnits

utbildning optacon|äsning.

bara år, kan dess ännu inte med säkerhet

några möjligheter

bedömas.

Ett slutet TV-system har utvecklats som det

gör möjligt för

personer med små synrester att läsa. Det består av en

kamera,

som fotograferar texten, och en TV-skärm som visar den i stark

förstoring.

Var och en av Iäsmetoderna slutet

punktskrift, TV-system,

Ijudband och optacon har för- och nackdelar. Punktskrift är ganska svårt att lära sig läsa, framför allt för äldre.

Svårigheten

ligger i att med fingrarna känna bokstäverna. Att lära

igen sig

hur bokstäverna ser ut och att skriva vållar däremot inte så stora besvär. Det är också ganska svårt att lära läsa med

sig

optacon; problemet är att känna igen bokstäverna med känseln. Också det slutna TV-systemet fordrar omfattande

träning

för att användas. Talböcker och är däremot lätt att

taltidningar

läsa för de flesta. Seende brukar kunna läsa 250-300 ord i minuten. En

punktskriftsläsare kan aldrig nå en sådan Barndomshastighet.

blinda läser i genomsnitt 80-120 ord i en

minuten, läshastighet

över 130 ord är sällsynt. hos dem som blivit

Läshastigheten

synskadade i vuxen ålder skiftar från få

mycket kraftigt några

ord till 70-80 ord i minuten. Talböcker och taltidningar är i allmänhet inlästa med en hastighet av 150-160 ord i minuten. Läsaren kan öka bandhastigheten, men då uppstår Det finns utrust-

Ijudförvrängning.

ning som tar bort denna, men den är Tränade läsare kan

dyr.

uppfatta texten vid 40-50 % Ett fåtal vana

hastighetsökning.

läsare kan lyssna vid den dubbla

bandhastigheten. Optaconläsning är en långsam metod; underläshastigheten

stiger 15 ord i minuten för flertalet läsare. Men av dem

några

som genomgått utbildning på optacon har en

betydligt högre

läshastighet, upp till 60 ord i minuten. För dem är optaconen

naturligtvis ett värdefullt hjälpmedel.

Vid med och slutet

läsning punktskrift, optacon TV-system

kan man tämligen enkelt söka fram till önskad sida eller

sig

önskat stycke i en text. Likaså kan man förbi eller

gå stycken

sidor, som man inte vill läsa. Dessa metoder alltså ger förhållandevis goda möjligheter till och

skumläsning, sovring

bläddring. Ett Ijudband är inte lika

Iätthanterligt. Möjligheterna

att bläddra i ett band är begränsade, och det tar tid att

lång

hitta ett visst stycke. Ingen av de nämnda Iäsmetoderna kan ensam

tillgodose synskadades behov. De kompletterar varandra. och

Synsvaga

uttalat synsvaga kan både läsa och skriva med av det

hjälp

slutna Men för blinda är den enda

TV-systemet. punktskriften

av metoderna som samtidigt är ett läs- och skrivsystem. Punktskriften kan t.ex. användas för att göra anteckningar. och det slutna TV-systemet ger läsaren en Punktskrift, optacon direkt kontakt med det skrivna ordet. Det inte talboken och

gör

innebär - till

Optacon och slutet TV-system taltidningen.

skillnad från band och - att den svartvita texten inte

punkt

behöver bearbetas.

2.4.3¶Punktskrift metod som med skrivna ordet ger bästa

kontakten

helt nya möjligheter för synskadade att Bandspelaren öppnade

läsa böcker och tidningar. Den har dock lett till att punktskriftens under de senaste 15-20 åren. Antalet

ställning försvagats

böcker, och tidskrifter på punkt är mycket mindre än

tidningar

på band. Vi anser det av vikt att många fler böcker, tidningar och tidskrifter talas in på band, men det är allvarligt om det sker på bekostnad av punktskriftens ställning. Den är en direkt Iäsmetod som kontakt med det skrivna ordet. Det får man ger läsaren inte när man band. Den som bara lyssnar tappar

lyssnar på

kontakten med det skrivna ordet. Det finns en risk för att ett utvecklas. Synskadade har berättat att de

språkligt handikapp

blir osäkra och stavning och med tiden får

på grammatik

svårare att uttrycka sig i skrift.

Seende barn får språklig träning på många sätt som synska-

dade barn står utanför. De tittar på TV och har tillgång till många bra barnböcker. De möter ständigt text på skyltar, affischer och Synskadade barns språkliga ut-

förpackningar.

veckling är beroende av att de får lära sig punktskrift ordentligt och stimuleras att läsa på punkt. Den litteratur som finns på

är emellertid mycket liten. Det är i stor utsträckning

punktskrift

inaktuella böcker och andra böcker som inte stimulerar till

läsning. Grundskolans undervisning i punktskrift har avgörande

- Barnen måste ha bra läroböcker. De måste också

betydelse.

- ha till de böcker som seende barn brukar

på punkt tillgång

läsa. På så vis får även synskadade föräldrar böcker att läsa för barnen. Det är dessutom viktigt att det finns böcker med taktila bilder (som man kan känna på), som seende föräldrar kan läsa med sina synskadade barn.

96 Språket sou 1976:20

iarndomsblind läser. Avspända över

fingrar glider papperet

För att intresset för punktskrift skall ökas måste det finnas ett gott urval av böcker för och vuxna. För dem som har

ungdom

blivit synskadade i vuxen ålder behövs effektiv i

undervisning

punktskrift. Sådan undervisning bör ges inte endast vid kurser-

na för omställning och träning (OT-kurserna), utan även på

hemorten. Härigenom skulle betydligt fler vuxna kunna bli

goda punktskriftsläsare och litteratur på punkt. Vi

efterfråga

anser att det alltså finns starka skäl för en mer

väsentligt omfattande framställning av böcker, tidningar och tidskrifter

på

punkt (se 5.6, sid. 168). .

Skolöverstyrelsen bildade på initiativ av DBF år 1970 nämnden för svensk punktskrift. Dess främsta uppgifter är att

främja

och utveckla punktskriften som hjälpmedel för att synskadade,

fastställa regler och normer för punktskriften samt att medverka till samordning och i olika

enhetlighet punktskriftssystem på

det internationella planet. I nämnden företrädare för

ingår

Språket

Vuxenblind läser. Ett finger trycker sig sakta fram spänt

från bokstav till bokstav

DBF, styrelsen för Tomtebodaskolan, För-

skolöverstyrelsen,

blindlärare och svenska språknämnden.

eningen Sveriges

Punktskriftsnämnden har bl.a. fastställt ett nytt och mer Detta används allmänt

ändamålsenligt förkortningssystem.

fr.o.m. oktober 1975.

2.5¶Dövblinda

dövblinda (FSDB) anser den dövblind

Föreningen Sveriges

som har så kraftigt nedsatt syn och hörsel att han möter

svårigheter i sin dagliga Iivsföring. Antalet dövblinbetydande

da i Sverige beräknas till omkring 500. för dövblinda att ta emot information, meddela

Svårigheten

och samtala med andra är i hög grad beroende av när

sig

98 Språket nteckning med punktskrift

och dövheten, eller hörselskadan, inträffade. Man

synskadan

brukar mellan tre av dövblinda. De som fötts skilja grupper ålder dövblinda - eller blivit dövblinda i mycket tidig utgör

minsta Ytterst få av dem kan få språklig kontakt den gruppen.

med omgivningen. För att ge dem grundläggande språkträning

behövs omfattande insatser. Det är också viktigt att välja

former för och kontakt som de kan tillgodogöra sig

aktivering

med de kvarvarande sinnena. dövblinda är födda döva - eller har blivit döva i De flesta ålder - och har sedan blivit synskadade, i ung-

mycket tidig

eller senare i livet. De har gått i dövskola. Deras domsåren

kommunikationsmetod är åtbördsspråk och teckennaturliga

total - Om de på grund av total - eller nästan synförlust

språk.

kan se åtbörder, tecken, minspel och mun- och

inte längre

Dövblind som samtalar med händerna

Iäpprörelser, måste de med sitt känselsinne uppfatta vad som sägs. En del döva som har fått en svår synskada ser inom ett begränsat fält, kikarsyn. Om åtbörder och tecken inom

görs

detta fält, ser de dem. För barndomsdöva, som ofta har ett språkligt handikapp, är det i allmänhet svårare än för andra att läsa. Döva som har blivit synskadade kan få i

undervisning

punktskrift vid anpassningskurser. till är emel-

Tillgången plats

lertid och alla får inte att delta. Detta är

otillräcklig, möjlighet

naturligtvis ytterst otillfredsställande. Den inom

skolöverstyrel-

sen tillkallade BDU-gruppen för utredning av om under-

frågor visning m.m. för vissa flerhandikappade dryftar bl.a. om frågan

bättre möjligheter för dövblinda att delta i anpassningskurser.

(Förkortningen BDU utgörs av begynnelsebokstäverna i orden

blind, döv och utvecklingsstörd.)

Den tredje gruppen dövblinda är sedan födseln

synskadade

eller barndomen och har senare i livet blivit hörselskadade eller döva. Till denna grupp räknas också de som fått båda skadorna i vuxen ålder. Den skillnaden mellan dem som

väsentligaste

hör till denna tredje grupp och andra dövblinda är att de har tillägnat sig språk och tal genom hörseln. Omgivningen förstår vad de säger, men själva hör och ser de inte. Den som är synskadad sedan barndomen kan kanske punktskrift och kan läsa skriftliga meddelanden. För dem som inte kan det, är det att få lära det. Att i vuxen ålder

viktigt sig

lära sig teckenspråket med känseln utan att se tecknen är mycket svårt. Handalfabetet (sid. 68) går dock ganska lätt att lära sig, men det fordras mycken träning för att använda det, särskilt att läsa av bokstäverna snabbt. Sådan

träning kan ges

vid anpassningskurser. Men inte heller i detta avseende har kurserna tillräckliga resurser, utan många måste avstå från att gå dem. Den nyss nämnda BDU-gruppen behandlar även

denna fråga.

Dövblinda har således synnerligen olika för

förutsättningar

språklig kommunikation. De flesta lever mycket isolerade. Om de skall få del av gemenskapen krävs omfattande

åtgärder på

många områden. För att dövblinda skall få språklig kontakt är de beroende både av de dövas teckenspråk och av de olika Iäsmetoderna för synskadade. Redan detta är ett skäl för

viktigt

åtgärder inom dessa områden. Vi anser det också särskilt angeläget att resurser finns för individuellt insatser.

anpassade

Kungl. Majzt har genom skrivelse den 25 maj 1973 givit oss i

uppdrag att överväga dessa frågor, och vi kommer att redovisa våra förslag i ett senare betänkande.

2.6 och talskadade

Språk-

Skador i hjärnans språkcentrum och i talorganen kan medföra

ett handikapp. Detta består i svårigheter att tala och

språkligt

skriva eller förstå vad andra säger och skriver. Språk- och talskadade behöver liksom andra som kan ha språkliga handi-

kapp, t.ex. döva och psykiskt utvecklingsstörda, stora insatser

från samhället för att kunna delta i gemenskapen. Till talskadade räknas personer som i tanken kan gruppen forma ord och kan läsa och skriva men inte tala. Talskadan kan bero på sjukdomar i stämbanden, i tungan eller i andra Vid en kan delar av eller hela organ ha

talorgan. operation avlägsnats. Ett exempel på talskadade personer är laryngecto-

merade (larynx=struphuvud; ectomi=operativt bortskärande

av organ). De har bildat handikapporganisationen Riksför-

eningen för laryngektomerade (RLE).

Personer med sådana talskador kan i många fall lära sig tala Metoden att svälja luft och låta den

på r1ytt. bygger på

återströmmande luften bära talet. Laryngectomerade brukar beskriva metoden så, att de talar på rapet. Detta kräver

träning. Laryngectomerade kan som tekniskt hjälpmemycken

del kostnadsfritt få en Det är en liten stav med

talapparat.

mikrofon som för ut ljudet när staven under talet hålls mot halsen. Iaryngectomerade kan emellertid inte lära sig

Många tala, vare sig på rapet eller med talapparat. Det betyder att de

ofta blir isolerade. i förmågan att tala är vanliga bland personer med

Störningar

av typen cerebral pares (cp; cerebral=som hör till

hjärnskador

Dessa personer har

hjärnan, pares=förlamning, försvagning).

inte förmåga att styra talorganen. De flesta kan tala

fullständig

men har ett för den obekante svårförståeligt tal. En del är helt stumma. De får skrivmaskiner, manuella eller elektriska, som

tekniskt hjälpmedel. Ett annat viktigt hjälpmedel är en platta

med bokstäver och siffror. Den stumme talar genom att peka fram sitt meddelande bokstav för bokstav med fingret. Det går och personer i denna situation har naturligtvis svårt

långsamt,

att delta t.ex. i en diskussion.

Stamning är ganska vanligt. l de flesta fall är den lindrig. Svår

7*

stamning kan vara ett svårt Personer med detta

handikapp. handikapp har bildat handikapporganisationen P-club förening

för stammare. Ordblindhet förekommer mest hos barn och som yttrar sig Iäs- och skrivsvårigheter. Den formen innebär att

vanligaste

barnet förväxlar bokstäver eller kastar om av dem.

ordningen

De flesta lyckas under skoltiden övervinna sina läs- och

skrivsvårigheter.

Till gruppen språkskadade hör med afasi. Det är personer samlingsnamn för flera olika tillstånd som innebär

oförmåga

att förstå eller begagna språkliga Orsaken till

uttrycksmedel.

afasi är oftast i till

rubbningar blodförsörjningen hjärnan

(propp, blödning) eller skallskador eller tumörer. Man skiljer mellan två olika av afasi. Med

huvudtyper

expressiv afasi menas bristande att finna rätta ord och

förmåga

uttryck, uttala dem rätt och sätta samman 0rd i me-

riktiga

ningar. Förståelsen av vad andra säger är väl bevarad, och personer med expressiv afasi märker själva om de eller

säger

skriver fel. lmpressiv afasi är bristande att förstå vad andra

förmåga

säger. Förmågan att tala är bevarad men med

bristfällig

kontroll. i det som och skrivs blir oklart.

Sammanhanget sägs

Ord används eller uttalas Talet blir

felaktigt felaktigt. osam-

manhängande och ibland helt

obegripligt.

Blandformer av impressiv och afasi är expressiv vanliga.

Ofta drabbas dessutom andra funktioner än Det kan

språket. vara fråga om halvsidiga eller förlamningar, synfältsbortfall andra neurologiska = om störningar (neurologi vetenskapen nervsystemet).

Språket spelar en avgörande roll för människornas möjlighet

att ta del av varandras åsikter och känslor. och talrubb-

Språk-

ningar i Iättare eller svårare form leder därför ofta till handikapp i kulturellt avseende. Språk- och talskadade får inte den stimulans som kommunikation med andra och med det lästa och skrivna ordet innebär. De besväras av kontakten med andra människor, och dessa i sin tur drar undan kontakten i

sig

sin osäkerhet inför problemen. Ofta ser man att närstående försöker skydda den handikappade från den det

svårighet

innebär att träffa andra som inte förstår honom.

svårigheterna

ökar genom att det ofta missförstånd. Den

uppstår handikappa-

de kan heller inte alltid sina ett

uttrycka önskningar på begrip-

ligt sätt. Detta gäller särskilt i större vid

sällskap, föreningsmö-

Språket 103

ten och i mötet med okända Språk- och talskadade år personer. i situationer, t.ex. i en rättsfråga, vid besök på ett

många

och för att i en blankett, beroende av hjälp av

sjukhus fylla

eller annan som väl känner deras förhållanden

anhörig person,

och kan tolka deras önskemål för andra. Att umgås med och samtala med t. ex. en afatiker är mycket krävande och tröttande såväl för som för vårdpersonal. Detta leder lätt till att

anhöriga

den även i sällskap med andra blir lämnad

handikappade

utanför samtalet. De som behövs för att hjälpa språk- och talskadade

åtgärder

Genom de insatser som

är i stor utsträckning pedagogiska.

i skolan för barn med läs- och skrivsvårigheter och genom

görs

insatser för personer med afasi och Iaryngectomi

landstingens

kan minska eller övervinna sitt handikapp. Det är

många

att dessa resurser är avpassade så att

naturligtvis nödvändigt

så som kan förvärva eller återvinna språk- och

många möjligt

Detta ställer bl.a. krav på ökad tillgång till psyko-

talförmågan. med störningar och loger speciell inriktning på språkliga

= läran om talrubbningar och deras

logopeder (logopedi

botande).

För och talskadade med kvarstående handispråk- personer behövs olika som skiftar efter handikap-

kapp slags åtgärder,

inte kan tala eller skriva, bör få fler tillfällen pets art. Den som använda andra färg, form och rörelse.

att uttrycksmedel,

behöver tekniska och andra hjälpmedel för att förstå

Många

och förstådda; skrivmaskinen, bokstavs-

göra sig talapparaten,

och talboken är exempel på sådana

tavlan, bandspelaren

ökar också deras behov av social

hjälpmedel. Handikappet

i olika situationer i vardagslivet för kontakt med

hemhjälp

andra. l situationer bör personer med svåra språk- och

viktiga

talskador ha rätt till taltolk i likhet med vad vi har föreslagit beträffande hörselskadade (2.3.5, sid. 86). En svår talskada eller kanske med fullständigt

språkskada,

av att tala eller skriva eller av förmågan att

bortfall förmågan

vad andra säger eller skriver, är ett svårt handikapp

uppfatta

som måste ställa krav Andra måste visa

på omgivningen.

och tålamod i studiecirkeln, kursen, mötet och

hänsyn på

sammanträdet så att handikappade får samma möjligheter

som de att delta.

2.7¶Psykiskt utvecklingsstörda

Psykiskt utvecklingsstörda har ett som

förståndshandikapp

främst gäller kortminne och tänkande. Kortminnet bestämmer hur mycket information man kan ta emot åt Utveck-

gången.

lingsstördas kortminne hinner inte uppfatta så mycket ny

information. Tänkandet bearbetar och ordnar informationen.

Utvecklingsstörda tänker långsammare än andra och har ned-

satt förmåga att ordna och använda information. Förmågan att ordna intryck till mönster utvecklas för steg steg. Innan den finns en förmå-

språkliga förmågan utvecklas,

ga att uppleva, minnas, jämföra och känna igen, men någon

överblick finns ännu inte. av konkreta (som

Föreställningar

man kan ta på) ting, händelser, känslor och behov i

lagras

minnet. Man kan således ha en rik utan

föreställningsvärld

språk, om man har haft många Därefter

upplevelser. mognar

förmågan att förstå bildsymboler, dvs. som avbildar

symboler

det som de betecknar. utvecklas att förstå

Samtidigt förmågan

tal och att tala. mognar en förståelse för lästa och

Slutligen

skrivna symboler.

Utvecklingsstörda utvecklas på samma sätt som andra men långsammare. De befinner sig en mycket tid

längre på varje

stadium och har då möjlighet till erfarenheter med de förståndsfunktioner som står dem till buds. Deras och

fysiska

känslomässiga utveckling är i allmänhet inte försenad. Man skall därför inte, som ofta sker, vuxna

jämställa utvecklings-

störda med barn.

Språkutvecklingen hos utvecklingsstörda är än långsammare

hos de genomsnittligt men i huvudsak begåvade följer samma

mönster. Forskning om har visat att

förståndsutvecklingen

språket är den faktor som är sämst utvecklad hos

utvecklings-

störda. Man brukar tala om språklig förståelse och

språklig

uttrycksförmåga, och som regel har bättre

utvecklingsstörda

språklig förståelse än Dock båda delar-

uttrycksförmåga. ligger

na ofta på en låg nivå. Om man inte förstår vad som

riktigt sägs

omkring en, är det oundvikligt att man också får svårt att uttrycka sig. Man blir osäker på vad orden och

betyder vågar

inte bruka dem själv av rädsla för att bli missförstådd. Den utvecklingsstördes ordförråd är litet och omfattarfrämst konkreta ord. Han är som en turist i ett främmande han land, kan förstå vissa ord och fraser, men han har med

själv problem

att uttrycka allt utom enkla och konkreta saker. Det har visat

sig

att teckenspråk med fördel kan användas av vissa utvecklings-

störda som inte har tillägnat sig språk i nämnvärd omfattning.

Man kan mellan tre stadier av utvecklingsstörning. De

skilja

gravt utvecklingsstörda befinner sig på vad som kallas

mycket

A-stadiet. De upplever konkret verklighet, behov och känslor, de kommer ihåg och känner igen. Om de får en stimulerande känslomässig och fysisk miljö, kan de få en omfattande men

enkel föreställningsvärld. De förstår inte språk i någon form

och inte heller bilder. För dem är all kommunikation känslomässig och mimisk.

Utvecklingsstörda på B-stadiet lär sig förstå tal och kan i allmänhet tala mer eller mindre väl. De ordnar sina intryck bättre och får på så sätt en överblick av tillvaron. De förstår bilder och bildföljder, om handlingen framställs konkret. Deras bildtänkande blir med åren mer utvecklat än hos icke utveck-

Iingsstörda, eftersom de har bilden som huvudsaklig skriftlig

De lär sig inte läsa i egentlig bemärkelse. Vissa

symbol.

kan de tolka som signaler och därigenom förstå vad

nyckelord

de betyder. Oförmågan att ändra på saker i tankarna gör att de har svårt att förstå och klara av förändringar. Svårigheter att räkna hindrar dem från att begripa sig på bl.a. pengar. De klarar

arbeten väl liksom vardagens rutiner. De kan

många mycket

ha stor av film, teater, TV, musik m.m.

glädje

De som är på C-stadiet kan lära sig läsa och skriva. l den del av omvärlden som de själva upplever blir de välorienterade. De kan lösa konkreta problem och förutse konkreta förändringar men klarar inte abstraktioner = som man kan ta

(konkret på;

abstrakt är motsatsen till konkret). De skiljer sig inte från de genomsnittligt förståndsutvecklade på annat sätt än att de bl.a. har lite svårare för att läsa, räkna och lösa problem. Deras tänkande har fått ett gott stöd i språket men är ännu knutet till konkreta erfarenheter. De läser och skriver i allmänhet ogärna. Kommunikationen med andra sker genom tal men deras ordval och satsbyggnad är ofta enkla.

De psykiskt utvecklingsstördas intressen bevakas av Riksför-

bundet för utvecklingsstörda barn (FUB). Det är intresseorgani-

sation även för andra begåvningshandikappade.

Genom tillkomsten av omsorgslagen år 1968 har samhällets insatser för psykiskt utvecklingsstörda förstärkts. Det har visat

att deras handikapp i många fall i stor utsträckning kan sig

minskas. Särskolans utbyggnad med träningsskola ger fler

barn och ungdomar möjligheter till utveckling och social

anpassning. Många vuxna utvecklingsstörda har kunnat flytta till

egna bostäder och små integrerade Det har

inackorderingshem.

blivit möjligt genom att de har fått och den

systematisk träning

hjälp som de behöver i den nya boendeformen. Omsorgerna om utvecklingsstörda behöver emellertid byggas ut. Det är angeläget att föräldrarna får en

riktig

information om vad innebär och stöd att

utvecklingsstörning

klara den nya familjesituationen. och Tidig aktivering träning

har stor betydelse för utvecklingsstörda barn. Vård- och under-

visningspersonal måste ha ändamålsenlig utbildning. Vi anser

det viktigt att bristen på speciallärare liksom bristen utbildad

på vårdpersonal avhjälps.

Många vuxna utvecklingsstörda har inte som barn fått den

undervisning som nu är lagstadgad. En mycket stor

grupp

behöver också undervisning för att uppehålla kunskaper och

för att förvärva nya, som de behöver för sin sociala anpassning. Det är därför angeläget att bygga ut för

undervisningen vuxna psykiskt utvecklingsstörda.

De reguljära formerna för omfattar studie-

vuxenutbildning

cirklar, folkhögskola, arbetsmarknadsutbildning samt kommu-

nal och statlig vuxenutbildning.

utvecklingsstörda hartillgäng

till de tre först nämnda formerna. Dessutom finns som en

försöksverksamhet undervisning av psykiskt utvecklingsstörda

genom skolöverstyrelsen och landstingen. Denna s.k. vuxensärskola inleddes läsåret 1970/71 och bekostas av staten. Bestämmelserna för den statliga och kommunala vuxenut-

bildningen medger inte utbildning som är särskilt för anpassad

vuxna utvecklingsstörda. Vi anser det självklart att alla vuxna

utvecklingsstörda får tillgång till en motsvarande utbildning

finansierad med allmänna medel. Den år 1975 tillkallade

utredningen (U 1975:19) om vissa folkbildningsfrågor m.m.

skall enligt sina direktiv behandla bl.a. denna Denna

fråga. utredning skall även belysa frågan om gränsdragning mellan

folkbildning och s.k. vuxensärskola. Bristen på anpassad litteratur för är stor.

utvecklingsstörda

Det gäller både enklare bilderböcker för barn och vuxna och lättläst litteratur. Vissa utvecklingsstörda skulle kunna ha glädje och hjälp av talböcker i sin I bl.a. skolöver-

språkutveckling.

styrelsens regi har det bedrivits en försöksverksamhet med

utvidgad talboksutlåning (se 5.4.3, sid. 164).

Två skilda problem måste uppmärksammas när det

gäller

Språket 107

behov av tekniska hjälpmedel. Det ena

utvecklingsstördas dem som har ett ytterligare handikapp, till problemet gäller

av t.ex. eller hörselskada. För dem

följd förlamning, synskada

är det att de förstår, hur som ordineras för

viktigt hjälpmedel

skall användas. Anvisningar och upplys-

tilläggshandikappet

måste utformas med härtili. l en del fall måste

ning hänsyn

också anpassas särskilt. Frågor av detta slag

själva hjälpmedlet

har beaktats av i samarbete med den av

handikappinstitutet

= FUB bildade ALA-stiftelsen, som är en forskningsenhet (ALA anpassning till liv och arbete).

Det andra avser hjälpmedel som utvecklingsstörproblemet

da kan behöva av förståndshandikappet. Allt fler

på grund

har ett boende med viss tillsyn i

utvecklingsstörda självständigt eller lägenheter. Hjälpmedel av inackorderingshem i egna

och enklare räknedosor skulle kunna mins-

typen bandspelare

ka behovet av Denna fråga har hittills beaktats

personlig hjälp.

Mera nämnvärd området synes inte heller

föga. forskning på

ha förekommit. Vi anser det angeläget att dessa frågor tas upp mera. Det är att de bl.a. får ökat utrymme inom

viktigt

l första hand bör bedömas vilka slag av hjälpme-

forskningen.

del som kan ha för vardagslivet och hur stora

betydelse

behoven är. bör få medel för att göra

Handikappinstitutet

erforderliga utredningar. avser utvecklingsstörda, som på Omsorgslagen psykiskt av hämmad förstândsutveckling för sin utbildning eller

grund

i samhället eller i övrigt behöver särskilda omsor-

anpassning

det allmänna §). Många människor, vilka inte ger genom (1 behöver de mera kvalificerade insatser som lagen stadgar, kan likväl möta i sin livsföring därför att deras

svårigheter dagliga

intellektuella inte alltid är tillräcklig. De är t.ex. en

utrustning

eftersatt i kulturellt avseende. Det som sägs på sid. 105 grupp C-stadiet gäller i huvudsak

om psykiskt utvecklingsstörda på

också andra svagbegåvade.

Under sin skoltid har tillgång till särskilda

svagbegåvade

resurser i form av samordnad specialundervis-

pedagogiska

och undervisning i Motsvarande anordning-

ning hjälpklass. ar finns i stort sett inte inom vuxenutbildningen,folkhögskolan

och studiecirkelverksamheten. Detta är enligt vår mening otillfredsställande, eftersom har ett särskilt stort

svagbegåvade

behov av att befästa och öka sina kunskaper. En rad åtgärder som vi diskuterar i detta betänkande kommer att få betydelse för denna människor. Vi tänker inte minst på folkbildgrupp

ningsorganisationernas uppsökande arbete och på bibliote-

kens verksamhet. Insatser för psykiskt utvecklingsstörda är

naturligtvis viktiga för andra svagbegåvade.

Psykisk utvecklingsstörning är inte sällan förenad med t.ex. rörelsehinder, synskada, hörselskada eller dövhet. Ett sådant

tilläggshandikapp försvårar också den psykiska utvecklingen.

Bland gravt utvecklingsstörda är komplicerande handikapp

särskilt vanliga. Alla åtgärder för handikappade måste utfor-

mas så att även flerhandikappades situation förbättras. Det kräver en god samordning av de åtgärder som olika samhälls-

organ vidtar för handikappade. Frågor om flerhandikappades

situation kommer vi att behandla i nästa betänkande.

2.8¶Tolk och telefon

2.8.1 Tolktjänst för döva och hörande nyckel till

integrationen

Nästan alla döva behöver teckenspråkstolk för att förstå vad hörande säger. Hörande behöver som regel tolk för att förstå döva. Samhället tillhandahåller tolkhjälp i olika former. Vi använder fortsättningsvis ordet tolktjänst för denna service. Försöksverksamhet med tolkar för döva inom ramen för

landstingens hjälpmedelsorganisation började år 1969 på för-

slag av oss i betänkandet (SOU 1967:60) Bättre hjälpmedel för handikappade. Alla landsting deltar i försöket. Hörcentralerna förmedlar tolkhjälpen. Den skall tillgodose behov i det

dagliga

livet, t.ex. vid besök hos läkare, försäkringskassa, socialbyrå och vid viktigare inköp. År 1975 var kostnaderna för försöksverksamheten ca 500 000 kr. till för

Statsbidraget landstingen tolktjänst ingår fr.o.m. år 1976 i hjälpmedelsersättningen.

Döva kan också få tolkhjälp vid kurser och

föreläsningar,

andra kulturarrangemang som anordnas av och

folkbildnings-

handikapporganisationer. Statsbidrag utgår från utbildnings-

departementets anslag Bidrag till de handikappades kulturella

verksamhet. För budgetåret 1975/76 har anvisats 140 000 kr. Medlen räcker inte och måste räknas (se 8.2.1.1, sid.

upp 210).

Kostnaden för teckenspråkstolk i studiecirklar täcks från den

1 juli 1975 från utbildningsdepartementets till anslag Bidrag

studiecirkelverksamhet. Inom Svenska kyrkan finns sex kyrkoherdar och två diakoni-

Amerikansk föreläsare, svensktolk, dövtolk

arbetare för döva. Av dem krävs att de behärskar teckenspråket. De lämnar viss tolkhjälp i den kyrkliga verksamheten och i

därtill hörande sammanhang. Frälsningsarmén har sedan

en omfattande verksamhet med tolkhjälp åt

länge tämligen

döva i skilda situationer.

har fem konsulenter för döva med

Arbetsmarknadsstyrelsen

var sin region av landet. l deras uppgifter ingår bl.a. att lämna viss (1968:204) om tolkför hörsel-

tolkhjälp. Enligt kungörelsen

och talskadade får döva tolkhjälp vid förhandlingar vid domstol eller annan myndighet.

Samhällets för döva är således starkt splittrad. Den

tolktjänst

situation vari den enskilde behöver tolk är avgörande för vem som skall ställa till och betala den. Detta

tolktjänst förfogande

är otillfredsställande, och åtskilligt talar för en samordning i

till landstingens tolktjänst. Vi är emellertid inte

anslutning

beredda att bedöma hur de olika problemen skall lösas för att en samordnad tolktjänst skall komma till stånd. Det

viktigaste

nu är att bygga ut tolktjänsten så att döva och dövblinda får hjälp av tolk i alla situationer som de behöver det. Frågor om den fortsatta verksamheten med har

tolktjänst

hösten 1975 behandlats av en som tillkallats av

arbetsgrupp, socialstyrelsen. l gruppen ingick företrädare för styrelsen,

Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, SDR och

Sveriges dövtolkars förening. Gruppen redovisade den 17 december 1975 sitt uppdrag till

socialstyrelsen i rapporten

Organisationsförslag för permanent verksamhet med tolkhjälp åt döva.

Arbetsgruppen föreslog en viss vidgning av tolktjänstens

omfattning. Den skall enligt förslaget bI.a. få anlitas vid

studiebesök, teaterbesök och i andra liknande kulturella sam-

manhang. Gruppen uttalar även att ett generöst synsätt bör

prägla inställningen till dövas behov av Vi anser det

tolkhjälp. angeläget att landstingen snabbt bygger ut sin tolktjänst till

minst den omfattning som arbetsgruppen har

föreslagit.

Tolktjänst är en förtroendesak - den enskilde skall därför själv få välja tolk. Hjälpen skall kunna påkallas på ett enkelt sätt. Liksom arbetsgruppen anser vi att man skall kunna vända

sig

direkt till en tolk för att få hjälp. Många döva och dövblinda vet emellertid inte att de har rätt till tolktjänst eller hur de skall få den. Mer information behövs därför till dem, deras

anhöriga

och personer som i sitt arbete kommer i kontakt med dem. Denna fråga bör i den utåtriktade informa-

uppmärksammas

tion som lämnas av bI.a. kommunernas sociala

landsting, organ och de allmänna försäkringskassorna.

Dövblinda skall självklart ha samma rätt till som

tolktjänst

andra döva. Enligt vår uppfattning har man emellertid inte tillräckligt beaktat deras situation. Dövblinda behöver tolk vid nästan alla kontakter med hörande - och ofta även med döva. för dövblinda sker

Tolkning på

olika sätt. Valet av metod måste i stort sett till anpassas varje enskilds till kan användas

förmåga uppfattning. Teckensprâket

vid tolkning för dem som lärt sig det innan de förlorade synen. Den dövblinde kan då hålla i tolkens händer och känna hur tecknen utförs. En del dövblinda har dvs. - en ofta

kikarsyn,

- inom

skarp syn ett ytterligt begränsat synfält. Teckentolk-

ningen kan då ske på gängse sätt, som för döva, men med små rörelser på noga avpassat avstånd.

- bokstav för bokstav Samtal med handalfabetet

Vid för blinda (dvs. personer som fått

tolkning primärt

före hörselhandikappet) och andra dövblinda som

synskadan

inte behärskar används i stället handalfabetet (se

teckenspråket

sid. 68) - om den dövblinde kan det. Om inte, måste andra metoder användas. Tolken kan punktskrift, lösa bok-

begagna

stäver eller texta bokstäver i den dövblindes hand. Har

vanliga

den dövblinde synrester, kan tolken texta med tuschpenna. Både vid av handalfabetet och av andra bokstavs-

användning

metoder måste ord stavas, och det tar lång tid. En tolk kan

varje

i allmänhet inte samtidigt tolka åt flera dövblinda. Vid verksamhet i grupp krävs därför många tolkar.

Närstående till dövblinda bör få anlitas som tolkar. Detta är ofta redan av det skälet att dövblinda inte själva

nödvändigt

kan annat sätt. Detta bör särskilt gälla när

påkalla tolkhjälp på

den dövblindes individuella behov av tolk endast kan tillgodoses av en viss som känner hans situation. Ersättning

person skall då till dem från på samma sätt som till

utgå landstinget

\ 2 ,-_ 2 _ _ I: \\ I *2 I l \| l/r . \ .-›2 /, \\ z 1/ \\ ( i i: t; 3 1 *3 :I i: | | \, | [I i x \\ 2› \ i /I i *4 i I, - \ K ç \__ø

Samtal med dövblind utan handalfabetet. i handen

Textning

ned vanliga bokstäver

andra vardagstolkar.

Det är ett absolut krav att hemsamariter som hjälper dövblin-

da kan samtala med dem genom handalfabetet eller på annat

sätt. Det måste ingå i deras utbildning att få i

undervisning

handalfabetet. Detta är, som vi tidigare har sagt, lätt att

ganska lära sig (2.5, sid. 100).

Döva och dövblinda som bor på institutioner skall också ha

rätt till tolktjänst efter sitt behov. På ålderdomshem och

sjukhus, där döva och dövblinda vistas, måste finnas

personal

Språket 113

dövb|inda - tolk åt var och en

Föreläsning för

som kan teckenspråk. Det är ännu vanligt att teckenspråksbero-

ende bor ensamma bland hörande, t.ex. på ålder-

vårdtagare

domshem. Det kan leda till svår isolering. Det är därför viktigt att en döv eller en dövblind som behöver plats på institution skall det där han inte blir ensam från sin grupp utan

erbjudas

har eller andra att kunna samtala med.

någon några

2.8.2¶Tolkarnas utbildning och arbetsvillkor

Bristen tolkar måste Den grundläggande tolkut-

på avhjälpas.

måste ut. Det behövs också mera differenti-

bildningen byggas

erad t.ex. för att behovet av tolk vid

utbildning, tillgodose

och för studier. Dessutom behövs särskild utbild-

föreläsningar

av tolkar för dövb|inda. Hörande barn till döva föräldrar

ning

och andra med ingående kännedom om dövas förhållanden

1 14

Språket

har särskilt goda att bli bra dövtolkar - det är

förutsättningar

ofta fråga om att såväl kunna och

teckenspråk âtbördsspråk

som ha förståelse för dövas situation. Skolöverstyrelsen anordnar utbildning av tolkarför döva och dövblinda. Den sker i samarbete med SDR, FSDB och

socialsty-

relsen och bekostas från anslaget till de

Bidrag handikappades

kulturella verksamhet. För budgetåret 1975/76 har beräknats ett utgiftsbehov av 300 000 kr. Sedan år 1969 har ca 200 personer i

deltagit skolöverstyrelsens tolkutbildning. Denna omfattning har inte varit tillräcklig

för att täcka behovet. Det råder även brist på lärare inom tolkutbildningen. Inom ramen för verksamheten utbildas, fastän ännu i blygsam bl.a. döva till tolkutbildare. För

omfattning,

att öka dövas och dövblindas möjlighet att få tolktjänst i skilda situationer, måste utbildningen för tolkutbildare förstärkas. Detta gäller också tolkarnas utbildning. Det är bl.a.

angeläget

att förlänga kurstiden. Dessutom är det viktigt att

specialutbildning kan erbjudas för t.ex. blivande rättegångstolkar, föreläs-

ningstolkar och tolkar för dövblinda. Vi beräknar ett medelsbehov av 500 000 kr. för skolöverstyrelsens

tolkutbildning

i (8.2.1.1, sid. 211). Tolktjänsten kan inte, som nu, nästan uteslutande bygga på insatser av frivilliga krafter som har som en bredvid-

tolkning

syssla. Det är oriktigt både mot de döva och mot tolkarna. För att verksamheten med tolktjänst skall fungera bra bör, som den förut nämnda arbetsgruppen har föreslagit, inrättas fasta

tjänster för tolk i alla landstingsområden, som en basorganisa-

tion för tolktjänsten.

Tolkarna inom Sveriges dövtolkars har på senare tid

förening

mera metodiskt tagit upp dessa frågor till diskussion, liksom frågor om lön, arbetstid och övertidsersättning. Även arbetsgruppen var i sin rapport inne på frågan, och i likhet med den finner vi det angeläget att dessa förhållanden ett

regleras på

tillfredsställande sätt. Ur arbetsgruppens rapport noterar vi med tillfreds-

slutligen

ställelse att SDR har åtagit sig att upprätta en samlad förteckning över dövtolkarna i landet. Av naturliga skäl kan denna förteckning inte ta upp närstående till dövblinda som, enligt vad vi tidigare har föreslagit, skall ha rätt till för

ersättning

tolktjänst. Det är däremot angeläget att de anses i

ingå landstingens tolktjänstorganisation.

2.8.3¶Telefon till döva

Samhällets telefonnät är ett kommunikationsmedel. Att

viktigt

telefonera är en metod för att upprätthålla sociala

vanlig

kontakter och för att nå myndigheter, affärer, läkare osv. Att inte ha telefon innebär stora olägenheter. På grund av handisaknar emellertid många möjligheter att använda telefon.

kapp

Hörselskadade, och rörelsehindrade kan kost-

synskadade

nadsfritt Iandstingen få hjälpmedel som underlättar för genom dem att telefonera. Televerket tillhandahåller dessutom vissa mot Nämnas kan att det på senare tid har

hjälpmedel avgift.

tillkommit en förstärkaranordning för talskadade. För gravt hörselskadade, döva och dövblinda har varken televerket eller hjälpmedel - de kan därför inte använda

landstingen några

telefon. Under de senaste tio åren har flera tekniska utrustningar som det för döva och dövblinda att samtala

prövats gör möjligt

över telefonnätet. I USA har döva upp ett telenät för

byggt skriftlig kommunikation med hjälp av begagnade telexappara-

ter som används på telefonnätet med en tillsats.

(fjärrskrivare)

Antalet abonnenter är ca 7 000. l Hannover, Tyskland, finns inom ett servicehus för dövblinda ett telefonsystem varigenom dövblinda meddelar sig med varandra på punktskrift. En nordisk har tillsatts för att undersöka behoexpertgrupp vet av särskilda för att handikappade skall kunna

anordningar

telefonera. skall även behandla frågor om utveckling,

Gruppen

och av sådana anordningar. Ge-

tillverkning marknadsföring

nom samverkan inom Norden ökar möjligheterna för att anslutning till de allmänna telenäten.

erbjuda handikappade

l har försök i begränsad omfattning med olika

Sverige gjorts

av Som ett resultat av dessa försök har SDR

typer utrustning.

förordat ett system av typ TV-phone, där medde-

preliminärt

landet skrivs en maskin och skriften visas på en TV-skärm.

på

Detta kan även till talskadades behov. För system anpassas dövblinda har överförande på punktskriftsremsa prövats. Det finns således tekniska förutsättningar för döva, dövblinda och talskadade att telefonera. Telefonnätet är en statlig Vi anser att alla skall ha rätt att på samma villkor

angelägenhet.

få telefon televerket och föreslår att särskilda anordgenom som är nödvändiga för att handikappade skall kunna

ningar

telefonera skall tillhandahållas av televerket utan kostnad för den enskilde. Som en kostnad i verkets drift bör den fördelas på

116 Språket

IEI HRER RFV El! IEVEFON_

TV-phone

abonnenter. Detta motsvarar vad som sedan länge

samtliga

beträffande allas rätt att för ordinarie inträdesavgift, dvs.

gäller

300 kr., få telefon installerad, oavsett om de bor i en tätort eller

i utpräglad glesbygd.

innebär således att landstingen inte längre skall ha

Förslaget kostnadsansvaret för hjälpmedel åt handikappade för telefone-

Vi anser däremot att personal hos landstingen på sedvan-

ring.

sätt skall pröva den enskildes behov av sådana hjälpmedel

ligt

samt ordinera dem. Ordinationen utgör i dessa fall en anvistill televerket att tillhandahålla den särskilda utrustningen.

ning

Televerket bör få i uppdrag att utarbeta erforderlig detaljför hur olika skall få tillgång till

plan grupper handikappade

telefon. Arbetet bör ske i nära samarbete med Landstingsför-

bundet och handikappinstitutet.

2.9¶Sammanfattning

Detta kapitel innebär i huvudsak att: o föräldrar döva barn skall tillförsäkras undervisning i

till

teckenspråket och vägledning hur de språkligt skall träna sitt

barn; o i förskolan skall döva barn få språklig stimulans och träning bl.a. genom att lära sig teckenspråket; o i specialskolan skall tal och tecken användas i undervis-

ningen; o vuxna döva skall erbjudas undervisning i teckenspråket, tal,

avläsning och i svenska; o tolktjänsten för döva och dövblinda skall byggas ut; o döva, dövblinda och talskadade skall få telefon till gängse

avgift;

o landstingens insatser för hörselskadade skall förstärkas; o hörselhjälpmedlen skall förbättras; 0 inkomstbortfall under kurser i hörselträning, talkorrektion

och avläsning skall ersättas av försäkringskassan;

0 hörselskadade och språk- och talskadade skall få hjälp av taltolk;

o punktskriftens ställning skall förstärkas;

o omfattande och individuella åtgärder skall vidtas för dövblinda; o rehabilitering för språk- och talskadade skall

landstingens

förstärkas;

1 18 Språket sou 1976:20

o utbildningen av speciallärare för psykiskt utvecklingsstörda

och andra skall ökas;

begåvningshandikappade

o undervisningen för vuxna psykiskt och

utvecklingsstörda

andra begåvningshandikappade skall byggas ut;

o ökad uppmärksamhet skall ägnas åt psykiskt

utvecklings-

stördas behov av hjälpmedel.

3 och

Föreningsliv folkbildning

3.1¶Hörnstenar i vårt kulturliv

och är väsentliga inslag i det svenska

Föreningsliv folkbildning

Arbetet i och studier ger kunskaper om kulturlivet. föreningar samhället, ökar medvetenheten och tilltron till den egna förmåfår den enskilde bättre möjligheter att påverka

gan. Därigenom både och samhällsutvecklingen. Förenings-

sin egen situation liv och folkbildning bryter människornas isolering och ger dem

gemenskap.

en som vill måste ha att delta i Var och det, möjlighet

och Den enskilde skall själv förenings- folkbildningsarbete.

och önskemål. som kan kunna välja efter eget intresse Åtgärder när deltar i föreningsarbetet är en

behövas handikappade

del i verksamheten. När en förening planerar sin

naturlig

måste den ta till kostnaden för sådana verksamhet, hänsyn och skaffa medel samma sätt som

åtgärder behövliga på

medel som erfordras i verksamheten.

övriga

måste kunna vara med i ett föreningsliv även

Handikappade

Det är att svårigheter som

utanför handikapprörelsen. naturligt

ofta klaras i kamratkretsen, ty allt för-

handikapp innebär

att medlemmarna stöder varandra och

eningsliv bygger på

utvecklar det intresse som fört dem samman i tillsammans

föreningen.

måste avstå från att medverka i

Men många handikappade

och ideellt rbete. Det betyder att de

politiskt, fackligt föreningsa har mindre möjligheter än andra att genom intresseorganisa-

tioner samhället. De står också ofta utanför folkbild-

påverka Den allmänna förenings- och folkbildningsverkningsarbetet. samheten är otillräckligt anpassad till handikappade. Många

- - verksamhet. blir därför hänvisade till särskild segregerad

120 och

Föreningsliv folkbildning

Det måste ingå i samhällets att det för

kulturpolitik göra möjligt handikappade att delta i föreningsliv och

folkbildning.

Målet för arbetet är att

på handikappområdet handikappade

skall kunna delta i all den verksamhet som bedrivs i samhället. De sociala och andra insatser som hittills har för att

gjorts

förbättra handikappades levnadsförhållanden har ökat

möjlig-

heterna för dem att delta i kulturlivet. Även inom föreningslivet och har insatserna

folkbildningen

ökat under senare år för att skall kunna vara med

handikappade

i verksamheten. Handikapporganisationerna intar härvid

själv-

fallet en särställning inom Det också de

föreningslivet. gör

studieförbund som handikapporganisationerna samarbetar med, dvs. först och främst Arbetarnas

bildningsförbund (ABF)

och Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Men också inom andra och

organisationer, politiska, fackliga ideella, har handikappades ökat att som aktiva möjligheter

medlemmar delta i verksamheten. Det kan också att nämnas,

många sammanslutningar med olika inriktning lämnar ekono-

miskt och annat stöd till och till verksamhet

handikappade bland handikappade. Exempel på sådana orbidragsgivande

gan är Stiftelsen Sunnerdahls och vanförestif-

handikappfond

telserna (i Stockholm, och

Helsingborg, Göteborg Härnösand).

Väsentliga insatser på detta område görs också av Svenska röda korset, scoutrörelsen, bl.a. för

psykiskt utvecklingsstörda vid Kjesäters folkhögskola, De missionsförhandikappades

ening, bl.a. för rörelsehindrade i

folkhögskolelever Furuboda,

Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för de blinda samt Föreningen De dövstummas väl. Av de tio studieförbund som f.n. är av

godkända skolöversty-

relsen -

gör utom ABF och SV - Frikyrkliga Studieförbundet,

Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Studieförbundet folkuniversitetet och Sveriges kyrkliga studieförbund enligt

sina verksamhetsberättelser nämnvärda insatser för

några handikappade.

De insatser som hittills har för att skall

gjorts handikappade

kunna vara med i och är emellertid

föreningsliv folkbildning

otillräckliga och det fordras väsentligt mer för att de

mycket

skall kunna delta i Detta ställer stora krav både

gemenskapen.

på det allmänna och och

på föreningsliv folkbildning.

Föreningsliv

3.2¶Information

Handikappade har många gånger svårt att få veta vilka föroch andra kulturaktiviteter som rum, och vilka

enings- äger

som finns för att de skall kunna delta. Det beror

förutsättningar

dels informationens utformning, dels på att vissa nödvän-

på diga upplysningar oftast saknas i den. Några exempel: skriftlig

information - såsom annonser, och studieförbun-

flygblad

- är som inte för

dens kursprogram regel tillgänglig synskada-

de och dövblinda. Barndomsdöva, psykiskt utvecklingsstörda och andra förstår den ofta inte. Det står i

språkhandikappade

regel inte om det finns hörslinga och hiss. Lokalradions meddelanden om olika arrangemang når inte döva. information från föreningar, upplysningar om studiecirklar och om annan kulturell verksamhet måste nå ut till handikapoch vara tillgänglig för dem. Det kan ofta ske med enkla

pade

medel. Exempelvis brukar folkhögskolor i sina annonser ange att vårdartjänst lämnas, och att skolorna också i övrigt är tillgängliga för rörelsehindrade. Studieförbund meddelar ibland i sina kursprogram vilka studiematerial som finns på ljudband, i punktskrift och med stor stil, att studiecirklar ordnas för utvecklingsstörda, vilka studielokaler som är tillgängliga för rörelsehindrade, om det

finns hörslinga och teckenspräkstolk.

Eftersom olika av handikapp ofta innebär minskad

slag

att få del av information, bör informationen till

möjlighet

allmänheten förstärkas genom att andra än hittills gängse kanaler anlitas. Biblioteken är viktiga informationscentraler. Även inom den sociala hemhjälpen bör kunna

personalen förmedla upplysningar om föreningsliv och folkbildningsverk-

samhet i kommunen. För synskadade är de lokala taltidningarna viktiga informationskällor. Handikappföreningarna vet bäst hur information skall utformas för Kommuner, studieförbund och

handikappgrupperna.

andra bör därför samråda med dem i dessa frågor.

arrangörer

Kommunerna kan detta bl.a. i de kommunala handikapp-

göra

råden. Kommunernas fritids- och kulturnämnder måste ha god

kontakt med handikappföreningarna, övrigt föreningsliv och

med studieförbund. Ett nära samarbete krävs för att bedöma vilka som bör vidtas för att handikappade skall kunna

åtgärder delta i föreningsliv och folkbildningsverksamhet.

folkbildning

3.3 verksamhet

Uppsökande

Kommunernas aktiva, uppsökande verksamhet har grundläggande betydelse för handikappade. Verksamheten började

komma i gång efter våra förslag i betänkandet (SOU 1967:53) Kommunerna och den sociala omvårdnaden.

Den ger kunskap

om enskildas behov och därigenom möjlighet att

tillgodose

dem. Det uppsökande arbetet inriktar sig i första hand

på

materiella behov. Alla människor behöver dock kulturell stimulans, rekreation och förströelse.

Vi anser att den uppsökande verksamheten också måste omfatta kulturella behov. Uppsökarna från socialnämnden skall stimulera och hjälpa människorna att få kontakt med bl.a.

föreningar, folkbildningsorganisationer och bibliotek. Social-

nämndernas verksamhet skall ske i samarbete med handikapp-

och folkbjldningsorganisationerna. Då blir den ett värdefullt

komplement till folkrörelsernas uppsökande verksamhet och en förmedlande länk till föreningslivet.

Inom folkbildningen har sedan bedrivits

länge uppsökande

verksamhet för att intressera människorna för studier. Den uppsökande måste alltid väl känna till de olika studieområdena. Det har också i många fall visat att den som

sig fördelaktigt

tar kontakt och den uppsökte hör till samma Gemensam

grupp. bakgrund och gemensamma erfarenheter är en god förutsättning för kontakt. När människor känner likhet har de lättare att samtala och förstå varandra. Ett exempel på betydelsen av denna identifikation kan hämtas från dövas riksför-

Sveriges

bund (SDR). Hösten 1974 fick 200 döva i besök av

Göteborg

döva uppsökare. Av de 200 anmälde 136 till studiecirklar.

sig De blindas förenings (DBF:s) konsulentverksamhet visar också

betydelsen av identifikation.

Både föreningsliv och måste omfatta

folkbildningsarbete

handikappade som bor på institutioner. Ett mål för den uppsökande verksamheten måste här vara att stimulera och underlätta för dessa handikappade att delta i och folkbild-

förenings-

ningsarbete ute i samhället. Men verksamheten måste också bedrivas inom institutionerna. Så sker håll. Folkbild-

på många ningsorganisationerna har exempelvis en omfattande verk-

samhet för utvecklingsstörda och för patienter inom mentalvården. Denna typ av arbete måste stödjas och utvecklas.

Handikapporganisationerna och andra föreningar måste också

beredas gynnsammare villkor för att utveckla sitt arbete bland

Föreningsliv

som under eller kortare tid bor på

handikappade längre

institutioner. del institutioner finns för sociotera-

På en speciella tjänster

Deras är att förmedla och förstärka kontakter

peuter. uppgift

mellan dem som bor institutionerna och samhället utanför.

på

bl.a. att studiecirklar, kurser och Det sker genom organisera

och genom att stödja exempelvis patientförföreläsningar

och andra former av aktivitet och själwerksamhet.

eningar

detta är insatser för att motverka den Vi anser att väsentliga

isolering som vårdinstitutionerna skapar. Socioterapeuterna

med och handi-

samarbetar folkbildningsorganisationerna

Detta samarbete bör förstärkas. Då är

kapprörelsen. ytterligare

det att får samhällets stöd

viktigt handikapporganisationerna

för att kunna medverka i detta samarbete på ett effektivt sätt. av har att bevaka intresse-

Många handikapporganisationerna

människor som vistas institutioner under kortare eller na för på Det särskilt Riksförbundet för social och

längre tid. gäller

mental hälsa (RSMH) och dess lokala organisationer.

om och uppgifter och Frågan socioterapi socioterapeuternas

har bl.a. vid en konferens om institutions-

utbildning dryftats som statens ordnade i juni

vårdens problem handikappråd

1975. Konferensens resultat är redovisade i rådets rapport Institutioner - behövs dom? Vi anser det viktigt att socioterainom närmare klar-

pins ställning sjukvårdsorganisationen

läggs.

Olika modeller för verksamhet inom folkbild-

uppsökande

måste medel har anvisats fr.o.m. år

ningen prövas. Statliga

1976 för sådan verksamhet i bostadsområden och på arbets- Vi anser att detta är ett i rätt riktning. Eftersom

platser. steg

ofta både lever isolerade och är kulturellt efter-

handikappade

är det att den verksamheten bedrivs

satta, viktigt uppsökande

att den når dem. En förutsättning härför är att

så väsentlig

handikappade själva medverkar i arbetet.

3.4¶Färdmöjligheter

att att många måste avstå från att

Svårigheten förflytta sig gör

delta i och Detta gäller

förenings- folkbildningsverksamhet.

inte bara rullstolsbundna och andra med svåra rörelsehinder. Också med allergi, med nedsatt hjärt-

synskadade, personer

sjuka och andra

funktion, psykiskt utvecklingsstörda, psykiskt

124 och

Föreningsliv folkbildning

har ofta svårt både att anlita allmänna kommunikationer och

att förflytta sig på egen hand.

HAKO-utredningen (utredningen om det allmänna kommuni-

kationsväsendets anpassning till de handikappades behov) har i betänkandet (SOU 1975:68) kollektivtra-

Handikappanpassad

fik, som överlämnats hösten 1975, lagt fram förslag för att öka

handikappades möjligheter att utnyttja det allmänna färdvä-

sendet.

Vi har tillstyrkt i HAKO-utredningens förslag remissyttrande

den 23 oktober 1975. l yttrandet har vi därutöver framhållit att

goda möjligheter till förflyttning är en av de grundläggan-

de förutsättningarna för att handikappade skall kunna delta i den verksamhet som förekommer i samhället. som

Åtgärder

HAKO-utredningen föreslår för anpassning av färdväsendet till

handikappades behov måste därför ha hög prioritet och

genomföras så snabbt som möjligt. Kostnaderna för sådana åtgärder är en naturlig del av färdväsendets totala kostnad och bör finansieras på samma sätt som verksamheten i

övrigt.

Den kommunala färdtjänsten finansieras fr.o.m. år 1975 enligt vårt förslag i betänkandet (SOU 1970:64) Bättre socialtjänst för handikappade delvis med statsmedel.

Statsbidraget

utgör 35 % av driftkostnaderna för För att färdtjänsten. pröva

ett förenklat - med från

bidragssystem gäller avsteg vårt

förslag - att bidraget under en som omfattar

försöksperiod,

åren 1975-1977, inte är förknippat med mera

detaljerade

föreskrifter som villkor för bidraget. Socialministern betonade i

propositionen (1974:141 angående statsbidrag till kommuner-

na för färdtjänst, hemhjälp och att syftet med

familjedaghem),

statsbidraget är att underlätta för kommunerna att bygga

upp bra färdtjänst över hela landet. Han förutsatte att kommunerna

utnyttjar det statliga stödet till förbättring av färdtjänsten.

Riksdagen underströk dessa uttalanden. Vi kan konstatera, att färdtjänsten i en del kommuner håller på att utvecklas i överensstämmelse med vårt På de

förslag.

flesta håll är den emellertid ännu klart Det är

otillräcklig.

sålunda vanligt att bl.a. antalet medgivna resor på olika sätt är

begränsat. Dessutom är färdtjänsten synnerligen ojämnt ut-

byggd kommunerna emellan. Vi vill i likhet med

riksdagen

starkt understryka angelägenheten av att kommunerna snabbt bygger upp en bra färdtjänst över hela landet. Denna

utbygg-

nad bör ske redan under nuvarande med för-

försöksperiod enklat statsbidragssystem.

Föreningsliv

3.5¶Lokaler

utformade och utrustade lokaler är ett allvarligt

Olämpligt

för som önskar delta i föreningsliv och

hinder handikappade

lokaler hart.ex. och saknar

folkbildning. Många dålig belysning

De har trösklar och trappsteg och saknar dessutom

hörslinga.

hiss och anpassad toalett. De riksförbund (DHR) redovisade i kam-

handikappades

Kul tur med Kultur rörelsehindrades möjligheter att

panjen

delta i olika fritidsaktiviteter. Medlemmar i hela landet besökte bl.a. butiker och kommunala serviceorgan.

kulturarrangemang,

bekräftade att kulturell verksamhet hindras av den

Kampanjen av färdtjänst och av fysiska miljöns utformning, otillräcklig

brist på service. Kommunerna gör en rad insatser för att det lokala föreningslivet skall kunna bedriva en bred verksamhet. Vi anser att kommunerna måste svara för att det finns ändamålsenliga lokaler för och folkbildning. Det innebär att lokaler-

föreningsliv

na skall kunna användas av handikappade. l kapitel 5.2 går vi närmare in på dessa frågor (sid. 154).

3.6¶Personlig service

är beroende av en annans hjälp för att

Många handikappade

delta i kulturlivet. kan behöva ledsagare och

Synskadade

svårt rörelsehindrade hjälp vid förflyttning, måltider

läshjälp; och med anteckningar. Psykiskt utvecklingsstörda och perso-

ner med olika psykiska besvär kan också behöva ledsagare.

Dövblinda behöver ledsagare, läs- och tolkhjälp. Tolktjänsten

för döva och dövblinda behandlas i kapitel 2.8 (sid. 108). service skall vara en rättighet för handikappade

Personlig

som behöver den. Den är en naturlig uppgift för den kommunala Vi anser att den bör utgöra en

hemhjälpsorganisationen.

för service åt handikappade i skilda situatio-

basorganisation

ner. God service hemhjälpen är för många en förutsättgenom för att de skall kunna leva oberoende. Det är därför ett

ning

krav att kommunerna tillgodoser deras behov av sådan

viktigt personlig service.

Den sociala bör Genom dess

hemhjälpens uppgifter vidgas.

skall kunna följa med till bio, teater,

förmedling ledsagare

och till Bl.a. Stockholms kom-

föreningsmöten gudstjänster.

o

›. mot mmm

er man inte är det tryggt med en

ledsagare

Föreningsliv och f0|kbi|dning 127 Mamma kan gå på möte om hon får aviösning

folkbildning

mun har redan verksamhet med vidgad personlig service.

Vidgade uppgifter för den kommunala hemhjälpen underlättas

av att statsbidrag utgår med 35 % av kostnaderna.

lnternatkurser - över veckoslut och för tid -

längre resor och läger är allt vanligare inslag ifolkbildning och föreningsliv.

För många handikappade, främst vissa rörelsehindrade, synskadade, dövblinda och psykiskt utvecklingsstörda, som behö-

ver personlig service, uppkommer då särskilda problem. Det

kan gälla hjälp vid måltider, på- och avklädning, förflyttning

och toalettbesök. Kostnaderna för sådan service kan bli bety-

dande. Vid folkhögskolorna är problemet i princip löst för

rörelsehindrade genom att staten enligt vårtförslag i betänkandet (SOU 1969:35) Bättre utbildning för handikappade betalar hela kostnaden för vårdartjänst.

Den sociala hemhjälpen måste kunna lämna handikappade service även under längre tids vistelse utanför hemmet. Den som får social hemhjälp i sin hemkommun, måste kunna räkna med att sådan hjälp ställs till förfogande även när han av något skäl tillfälligt vistas i en annan kommun, t.ex. för att delta i en kurs. Vi anser att den sociala hemhjälpen sålunda skall utvecklas till en service med riksgiltighet.

Vi vill även erinra om att en del landsting och kommuner genom ekonomiska bidrag medverkar till att handikappade kan göra rekreations- och semesterresor. Det är en viktig uppgift att ytterligare bygga ut denna verksamhet. Också vanförestiftelserna och andra bidragsgivande fonder betalar i en del fall

merkostnader som uppstår på grund av handikapp.

insatser för handikappade måste omfatta hela familjen. Ofta blir även anhöriga till svårt handikappade isolerade från omvärlden. Det gäller inte minst ensamstående föräldrar till

handikappade barn. l några kommuner avlöser hemhjälpsper-

sonal anhöriga för att de skall få semester, vila och kulturell stimulans och kunna uträtta ärenden. Det är naturligt att sådan avlösningsservice ordnas i alla kommuner inom ramen för den statsunderstödda kommunala hemhjälpen.

Som vi tidigare understrukit blir handikappade som måste bo på institution lätt mycket isolerade. Många av dem är helt beroende av personlig service för att över huvud taget kunna lämna institutionen. Personalbrist eller brist på annan lämplig ledsagare kan leda till att de i praktiken blir isolerade på institutionen utan möjlighet att någonsin komma ut i samhället. Många som vistas på institution kan inte alls, eller bara

lämna den. Det beror b|.a. att samhället utanför inte sällan, på är Även för dem som bor på institution är det

tillgängligt.

att ut, lokaler anpassas och ledsagar-

viktigt färdtjänsten byggs

hjälp erbjuds.

3.7¶Studiematerial och kulturprogram

lnom är det stor brist som är

folkbildningen på studiematerial

för döva, dövblinda, vissa psykiskt

anpassat synskadade,

och andra l

sjuka, utvecklingsstörda begåvningshandikappade.

- ofta förutom tryckta skrifter filmer,

studiepaket ingår

och annat AV-material (AV = audiovi-

bildband, ljudkassetter

dvs. som man till och ser på). Inte heller det är

suellt, lyssnar

för alla. De flesta filmer och bildband saknar text för

tillgängligt

och döva. band och överföring till hörselskadade lnläsning på för i regel när det svartvita

punktskrift synskadade görs

materialet redan är och kommer därför alltför sent.

färdigt

Bristen på anpassat studiematerial hindrar många handikapfrån att studieämne efter eget intresse. Många

pade välja

avstår från studier av detta skäl. För att handikappade skall få bättre till studier och ökade valmöjligheter är det

tillgång med en ökad satsning på framställning av nödvändigt kraftigt

anpassat studiematerial. Till studieförbunden till produktion av studie-

utgår bidrag

material för handikappade. Eftersom ABF och SV har den mest omfattande verksamheten för handikappade, erhåller dessa förbund större delen av de statliga bidragen för detta ändamål (närmare 90 %). Bidraget till SV avser insatser för psykiskt och bidraget till ABF åtgärder främst för

utvecklingsstörda,

utvecklingsstörda, döva och dövblinda.

synskadade, psykiskt

av studiematerial för dessa grupper är kostsam.

Framställning

Det har visat att de beräknade medlen är otillräckliga redan

sig

för föreliggande behov. Vi vill peka på att kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) i betänkan-

det (SOU 1974:54) Vidgad vuxenutbildning har föreslagit en

för av dessa medel. Riksdagen har

5-årsplan erforderlig ökning

kommitténs förslag för det

enligt regeringens förslag följt

första âret av dvs. budgetåret 1975/76 (prop.

5-årsperioden,

1975:23, UbU 1975:16).

Statligt stöd till kulturprogram utgår enligt kungörelsen

(1974:454) om statsbidrag till kulturprogram inom förenings-

130 Föreningsliv och

folkbildning

I

Är studiematerialet anpassat kan man studera

tillsammans

med andra

livet. Bidraget avser kostnader för musik,

föreläsningar, sång, dans, dramatisk framställning, filmvisning och utställningar.

För att handikappade skall ha av sådana

utbyte kulturprogram

kan programmen behöva en text behöver kanske anpassas; förenklas, förstoras eller föras över på punktskrift, förhandsinformation lämnas om en pjäs och en

vandringsutställning

anordnas så att man kan känna föremålen. Särskilda

på

kostnader för sådan måste vår

anpassning enligt uppfattning

täckas av statsbidraget såsom en del av den verksam-

självklar

het som bidraget skall finansiera.

För bidrag till kulturprogram inom har föreningslivet för

budgetåret 1975/76 beräknats 8 285 000 kr. Av dessa medel har 350 000 kr. avsatts särskilt till för

kulturprogram handikap-

pade.

Behoven är stora. Det finns mer än 1 200

handikappförening-

ar med sammanlagt mer än 280000 medlemmar. Genom kulturprogram i den egna får kontakt -

föreningen många

ba;

Föreningsliv

den första - med olika kulturell verksamhet. kanske slags till som har utvecklats

Bidragsgivningen kulturprogram,

värdefull. Enligt nuvarande försnabbt, är därför synnerligen

avser ca 4 % av det totala ans|agsbeloppet verksamhet delning

för handikappade.

Vid av har vi inte blivit förvissade om att

övervägande frågan

med särskilda medel för handikappade

anslagskonstruktionen

- det är att verksamheten för handikappaär till fördel möjligt de skulle få större om handikappföreningarna inte

omfattning

särbehandlades. De särskilda medlen betyder dock en garanti medel kommer till godo. Utan att för att dessa handikappade föreslå f.n. av förordar vi

någon ändring anslagskonstruktionen

en av de för handikappade avsedda

väsentlig uppräkning

bidragsmedlen (se 8.2.1.4, sid. 213).

3.8 m.m.

Ledarutbildning

AII måste syfta till att stimulera egen aktivitet

ledarutbildning och eget skapande. Handikappade måste stödjas och uppmun-

tras att bidra till att berika kulturen i dess olika former.

själva

För att skall kunna delta i reguljära studiecirk-

handikappade lar och i föreningslivet måste cirkelledare, studieorganisatörer och ha kunskaper om handikapp. Det gäller uppsökare goda både om för olika handikappgrupper och om hjälpmeproblem

del och service som finns för att tillgodose handikappades behov. Det är också viktigt att cirkelledare kan få fördjupade för verksamhet bland psykiskt sjuka, döva, hörsel-

kunskaper skadade, synskadade, dövblinda, psykiskt utvecklingsstörda

och andra FÖVUX hari betänkandet

begåvningshandikappade.

vuxenutbildning lagt fram en 5-årsplan för behövlig Vidgad

av till studieförbundens pedagogiska verksam-

ökning bidraget

het för handikappade. Liksom när det gäller medel för den nyss

nämnda framställningen av studiematerial har riksdagen enligt anslutit till kommittéförslaget för regeringens förslag sig

1975/76, dvs. det första året av 5-årsperioden.

budgetåret

om handikapp bör också ingå i annan ledarut-

Orientering

inom Det gäller särskilt utbildningen av

bildning föreningslivet.

funktionärer inom och politisk verksamhet och inom

facklig Därigenom får man en beredskap

ungdomsorganisationerna.

som underlättar för att som medlemmar aktivt

handikappade

folkbildning

delta i verksamheten. Varje bör ha ansvar för att

organisation sådan utbildning ingår i den reguljära

funktionärsutbildningen.

Den bör ordnas i samarbete med

handikapprörelsen.

3.9¶Studiecirklar och fri

skapande

verksamhet

Kulturstödet måste vara smidigt utformat så att det främjar olika typer av verksamhet. Detta har stor för handi-

betydelse kappade. För t.ex. psykiskt utvecklingsstörda, dövblinda och

andra flerhandikappade är reglerna för stöd till studiecirklar i

många fall inte tillräckligt smidiga. För att bidrag skall utgå

måste vissa villkor vara uppfyllda, bI.a. om antalet deltagare (lägst 5), deras ålder (ej under 14 år), antalet studietimmar (lägst 20) och antal sammankomster fler än två i veckan).

(ej

Dessutom måste studieplan, ämnesval, studiematerial och cirkelledare vara godkända av studieförbund.

I en del fall, t.ex. för dövblinda och vissa och

psykiskt sjuka psykiskt utvecklingsstörda, är det önskvärt med färre deltagare

än fem. Den som har vacklande hälsa tvekar ofta att binda

sig

för en hel studietermin och önskar därför färre studietimmar än 20.

Vi ifrågasätter dock inte någon ändring av reglerna för stödet till studiecirklar. Vi vill slå vakt om studiecirkeln såsom en kamratkrets med demokratiska arbetsformer, vars värde kan förloras om reglerna urholkas. Samtidigt vill vi emellertid

understryka vikten av att skolöverstyrelsen sin utnyttjar möjlig-

het att ge dispens från dessa regler när det är nödvändigt med hänsyn till handikappade. Det skall då vara enkelt och gå snabbt, så att studiecirkeln inte fördröjs.

Helt nya former för kulturell verksamhet måste också

stödjas.

Det har öppnats vissa möjligheter härtill genom bestämmelser-

na i kungörelsen (1974:453) om statsbidrag för experiment och

utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet bland amatörer. Bidraget är främst avsett för dem som sällan eller aldrig kommer i kontakt med kulturell verksamhet. Till dem hör

många handikappade. Vi vet genom våra överläggningar med handikappade från

olika grupper att många medlemmar i lokala handikappför-

och annat är intresserade - och kan bli

eningar föreningsliv

Föreningsliv

intresserade - av fri verksamhet i skiftande former.

skapande

Det nya statliga stödet tillgodoser därför ett viktigt behov, och om bidrag kommer säkerligen att öka. Vi

ansökningarna

förutsätter att kulturrådet vid beräkning av medelsbehovet för

verksamheten prioriterar handikappgrupperna.

3.10¶Sammanfattning

Detta kapitel innebär i huvudsak att:

o alla skall ha möjlighet att delta i förenings- och folkbildnings-

arbete; 0 informationen från föreningsliv och studieförbund skall nå ut

till handikappade;

o den uppsökande verksamheten skall avse även vårdinstitutionerna;

o socioterapins ställning inom sjukvårdsorganisationen skall

klarläggas;

o anpassningen av det allmänna färdväsendet och färdtjäns-

tens utbyggnad skall genomföras snabbt;

0 kommunerna skall svara för att det finns ändamålsenliga

lokaler för föreningsliv och folkbildning;

0 de sociala hemhjälpen skall i skilda situationer, även utanför hemmet och kommunen, handikappades behov

tillgodose

av personlig service; o den sociala hemhjälpen skall också avlösa anhöriga till

handikappade; o studiematerial inom folkbildningen skall vara tillgängligt för

handikappade; o stödet till kulturprogram för handikappade skall öka;

o orientering om handikapp skall ingå i ledarutbildningen

inom föreningslivet.

gar

1976:20 135 SOU

4 Handikapprörelsen

4.1¶Från till folkrörelse

kamratförening

De första var kamratföreningar för

handikapporganisationerna

och stöd. Denna inriktning finns kvar och har

gemenskap, hjälp

stor Men nu är deras uppgifter främst andra.

alltjämt betydelse.

De har utvecklat till med syfte att

sig intresseorganisationer

samhället så att handikappade får samma livsvillkor förändra som andra. har breddats; handikappför-

Organisationerna

finns i alla kommuner och i länen. På riksplanet är de

eningar

sammanslutna iförbund som inbördes samverkar. Handikapprörelsen är i dag en folkrörelse. De insatser som samhället gör på handikappomrâdet är i hög

en följd av handikapprörelsens arbete. Organisationerna

grad

har visat behoven och fram förslag till lösningar.

på lagt

av det som numera är samhällsservice har

Mycket självklar

i Det t.ex. färdtjänst, vårdar-

börjat organisationerna. gäller

tekniska och talböcker.

tjänst, bostadsanpassning, hjälpmedel

Det finns 23 riksplanet. De har

handikapporganisationer på

drygt 280 000 medlemmar. Organisationerna sammanlagt

anges i Bilaga 2. finns över 1 200 läns- och lokalföreningar. Flera

Sammanlagt

har i alla län. Åtminstone de

handikappförbund föreningar

strävar efter att bilda lokala föreningar i alla större förbunden De riksförbund (DHR) har den mest

kommuner. handikappades

med lokalavdelningar i ca 190

förgrenade organisationen

kommuner. DHR är en för rörelsehindrade.

organisation

(HCK) är ett av han-

Handikappförbundens centralkommitté

bildat med f.n. 19 anslutna

dikapprörelsen samarbetsorgan

förbund. Dessutom är Riksförbundet döva och hörselskadade barns målsmän (DBM), som är en sammanslutning av föräldrar

till skolbarn, anslutet till HCK. förbund med

Fyra sammanlagt

drygt 60 000 medlemmar står utanför HCK. Störst av dem är DHR med ca 40 000 medlemmar. För finns

handikapporganisationernas Iänsföreningar HCK-

kommittéer i alla län. För bildas HCK-

Iokalföreningarna

kommittéer i kommunerna. HCK har ett

handikappolitiskt

program, Ett samhälle för alla, som för

utgör grunden organi-

sationernas samverkan. De olika förbunden har också

antagit

program för sin verksamhet. DHR:s för att ta ett program, exempel, heter Till ett samhälle utan

handikapp.

4.2¶Kurser och studier

En bred är i alla

medlemsskolning nödvändig organisationer

som arbetar för att förbättra samhället. Medlemmarna måste

ha kunskaper för att organisationen skall kunna sitt förverkliga

mål. Studier ger dessutom och tro

gemenskap, kunskaper ger

på den egna förmågan och ökad medvetenhet.

Handikapp

innebär alltid en fara för och ofta att

isolering svårigheter

hävda sig. Studier är därför särskilt för

viktiga handikappade.

De ger dem redskap att påverka sin situation. Många - och hinder -

praktiska svårigheter möter handi-

kappade i studierna. lnom finns

handikapporganisationerna

den största erfarenheten om

handikappades situation, problem

och behov. Handikappade, som är osäkra inför kontakten med andra och ovana studier, söker iförsta hand till studier

vid sig

inom Där får de ökad säkerhet och

handikappföreningarna.

självkänsla och kan gå vidare till studier i andra grupper. har en omfattande =

Handikappföreningarna studieverksam-

het. Den äger vanligen rum i cirklar och veckosluts- och

på veckokurser. Som regel organiseras studierna tillsammans

med studieförbund. Oftast sker det i samarbete med Arbetarnas Bildningsförbund (ABF); 15 är anslutna

handikappförbund

till ABF. lnom ABF har bildats en kommitté för studier

på

handikappområdet. I denna ingår som medlemmarföreträdare för HCK och alla handikappförbund som är anslutna till ABF. Sådana kommittéer har också bildats i flera ABF-distrikt. Viss samverkan förekommer mellan

handikapporganisatio-

ner och andra studieförbund än ABF. Riksförbundet för utveck- Iingsstörda barn (FUB) har tillsammans med Studieförbundet

Vuxenskolan (SV) en omfattande verksamhet för psykiskt

\PROGRAM

nde: vuxensk ..

clan och L

s, - . anslorbu d

som w- n et FUB pre.

Samverkan handikappförbund-studieförbund

samt viss verksamhet för personer med

utvecklingsstörda

lättare En handikappnämnd är knuten till

förståndshandikapp.

SV på förbundsplanet. l flera av distrikten finns också sådana nämnder.

l omfattning avser studierna inom handikapprörelväsentlig sen samhällskunskap i vid mening. De gäller t.ex. arbetsmark-

samhällsplanering, kulturfrågor, komnadsfrågor, socialpolitik,

medlemmar

munalkunskap. Handikapporganisationernas

måste vara väl insatta i sådana frågor för att på ett bra sätt kunna företräda och bevaka deras intressen, bl.a. i

sina grupper handikappråden. Samhällsstudier behövs också för att handi-

skall få veta sina rättigheter och skyldigheter och hur

kappade

de skall göra för att få den service som finns.

Som exempel på viktig studieverksamhet i samarbete mellan

handikapporganisationerna och ABF kan nämnas cirklar och kurser över hela landet

kring studiematerialet Handikapprörel-

sen och handikappråden samt Ett samhälle för alla. SV har, bI.a. i samarbete med FUB:s ALA-stiftelsen

forskningsenhet

(ALA = till liv och anpassning arbete), utvecklat ett omfattande studiematerial för psykiskt utvecklingsstörda. Ett sådant mate-

rial är Att vara utvecklingsstörd.

Handikapporganisationerna ordnar även studier med an-

knytning till den egna organisationens Exemspecialområde.

pelvis har De blindas förening (DBF) cirklar i och

punktskrift,

Sveriges dövas riksförbund (SDR) ordnar

teckenspråkscirklar.

Kurser för anhöriga förekommer också. Inom t.ex. Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU), och FUB får föräldrar till handikappade barn lära hur de skall träna och

sig

stimulera barnen. Ett annat exempel kan hämtas från för

Riksföreningen

Cystisk fibros (RfCF), som på olika sätt såväl föräldrar

upplyser

som vårdpersonal om vård och av barnen. Liknan-

behandling

de insatser i vårdarbetet görs också av andra

handikapporgani-

sationer, bland dem ILCO (Svenskt förbund för ileo-, colo- och urostomiopererade) och Riksförbundets för laryngéktomerade (RLE). Dessa förbund har bland sina medlemmar byggt upp en

organisation av uppsökare som i samarbete med sjukvården

håller kontakt med sjuka personer före och efter och

operation

stöder dem i deras anpassning till den Även nya situationen. inom Riksförbundet för social och mental hälsa inser (RSMH) man värdet av de insatser som medlemmar med

sjukdomser-

farenhet kan göra för att inom och utom

stödja psykiskt sjuka

vårdinstitutioner att anpassa sig i den sociala

gemenskapen.

Såsom har framhållits från förbunden förutsätter effektiva insatser av detta slag från dem både ekonomiskt och annat stöd från samhället. Politiskt förtroendevalda och anställda hos

samhällsorganen deltar ofta i studieverksamhet, som

handikapporganisationer-

na ordnar. DHR:s fackskola är en återkommande

årligen

veckokurs för medlemmarna, och i

politiker tjänstemän kommunerna, landstingen och hos staten.

Funktionärerna i handikapprörelsen får vid kurser

utbildning

som ordnas för styrelseledamöter, cirkel-

studieorganisatörer,

ledare, informatörer och och

föräldrarådgivare. Förenings-

Handikapprörelsen 139

I

EH samhälle

for alla...

I

|e x

- .› . MOT ALLERGx RIKSFORBUNDET \ s. //a BREVSKOLAN

448198f///_.

. ____ _ _ \ (j, p . L

Ilniv meulle

* siliiisiiiiäiåiiåâ S3ij..§;§Eii$§âlÃi§§å:s:°§gx;s;zs§§›§

Ilkliv medlem

äsxziêsiáitxsixlg›rg;§§1å<§;1i§<2xsssäkszâssaiáct

Heba Handlins RCåulll!

Några viktiga studiematerial

140 Handikapprörelsen

mötesteknik studeras i många cirklar. På initiativ av ABF:s kommitté för studier på har flera handi-

handikappområdet

kappförbund i samarbete med Brevskolan framställt studiernaterialet Aktiv medlem. f.n. ut

Funktionärsutbildningen byggs

både inom de olika handikappförbunden och

gemensamt genom HCK. lnom ordnas också studier i

handikapporganisationerna

allmänna ämnen, t.ex. svenska, matematik, drama-

skapande tik, konsthantverk och musik. Enligt mehandikapprörelsens

ning bör särskilda studiecirklar i sådana ämnen i inte

princip

ordnas för handikappade. De skall i stället delta i den

reguljära

studiecirkelverksamheten. Ett skäl till att

handikapporganisa-

tionerna ändå har sådana studiecirklar är att de allmänna cirklarna inte är anpassade för behov.

handikappades Många

handikappade föredrar också av andra skäl att studera sådana

ämnen tillsammans i

handikappföreningarna.

Behovet av studier inom ökar. Det beror

handikapprörelsen

bl.a. på att samhället ställer stora

anspråk på handikapporgani-

sationerna. Myndigheterna påkallar ofta med

överläggningar

handikapprörelsen i viktiga frågor om och utforminriktning ning av åtgärder för handikappade. anlitas Organisationerna

som remissorgan och är överalltföreträdda i

handikappråden. Handikapporganisationernas arbetsuppgifter blir alltmer

omfattande och kvalificerade. För att skall

organisationerna

kunna motsvara de som och

förväntningar samhällsorganen

andra ställer på dem måste de ha och aktiva

kunniga medlemmar. Det är därför att studieverksamheten

nödvändigt byggs

ut. Det behövs också för att fler skall få utbild-

handikappade

ning och arbete och bättre kunna sina livsvillkor.

påverka

Samhället har under det senaste årtiondet ökat sitt

väsentligt

stöd till den frivilliga bl.a. inom folkbild-

studieverksamheten, ningsorganisationerna. Handikappades situation har därvid

också beaktats. Det har framför allt skett att särskilda genom bestämmelser införts i syfte att tillgodose deras behov. Under skilda anslag i statsbudgeten beräknas särskilda medel för

finansieringen av åtgärder som avser handikappade.

Sedan omkring tio år erhåller ett sär-

handikappförbunden

skilt statligt stöd för sin studieverksamhet. Medlen beräknas

under utbildningsdepartementets till de anslag Bidrag handi-

kappades kulturella verksamhet. Av intresse i detta sammanhang är särskilt två anslagsposter, dels 3.

nämligen posten

Konsulentverksamhet, dels posten 4. Kurs- och studieverksam-

het m.m.

För dispositionen av medlen under de två anslagsposterna

särskilda föreskrifter om ändamålet. På samma sätt

gäller

beräknades t.o.m. budgetåret 1971/72 under socialdepartementets huvudtitel ändamâlsbestämda medel för viss verk-

samhet hos handikapporganisationerna. Fr.o.m. budgetåret

1972/73 beräknas emellertid enligt vårt förslag i betänkandet Bättre för handikappade under

(SOU 1970:64) socialtjänst anslag Bidrag till handikapporganisatiosocialdepartementets

ner medel för förbundens allmänna verksamhet utan närmare föreskrifter om medlens disposition. Vi anser att de nämnda två skall avföras

anslagsposterna från utbildningsdepartementets anslag Bidrag till de handikap-

kulturella verksamhet, och att medel såvitt avser handi-

pades

verksamhet, utan närmare bestämning av

kappförbundens

ändamål, i stället skall beräknas under socialdepartementets

anslag Bidrag till handikapporganisationer. l om 3. Konsulentverksamhet vill vi fråga anslagsposten ytterligare anföra följande.

Medlen, som för 1975/76 utgör 780 000 kr.,

budgetåret

används såsom bidrag till Iönekostnaderna för 13 studiekonsulenter Två finns hos skolöverstyrelsen,

på handikappområdet.

två hos ABF och en hos SV. De övriga åtta studiekonsulenterna är anställda i handikappförbunden, nämligen hos Hörselfrämriksförbund (HfR), DHR, DBF, FUB, SDR och HCK (6

jandets

konsulenter). Dessutom har de fyra förbunden Riksförbundet mot reumatism (RmR), för trafik- och polioska-

Riksföreningen

dade Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdo- (RTP),

mar och MS-förbundet, riksorganisation för neurologiskt

(RBU) och (MS) konsulent. Även

sjuka handikappade en gemensam

Riksförbundet mot (RmA) och Riksförbundet för hjärt-

allergi och (RHL) delar på en konsulenttjänst. lungsjuka Studiekonsulenterna har viktiga uppgifter. De skall lämna

information och vägledning om studiemöjlighehandikappade

ter både inom det utbildningsväsendet och inom

reguljära

De skall hålla fortlöpande kontakt med handi-

folkbildningen.

och stimulera medlemmarna och andra

kappföreningarna

att delta i studier och kulturell verksamhet.

handikappade

Konsulenterna skall också hålla kontakt med det övriga föroch genom information öka handikappades möjlig-

eningslivet

heter att delta i det. De skall i samarbete med studieförbundet ordna och den egna studie-

planlägga, följa organisationens

verksamhet. Antalet studiekonsulenter har ökat sedan de första anställdes år 1966. Behovet är emellertid ännu inte

tillgodosett. Skolöver-

styrelsen beräknade redan år 1965 att det behövs 25-30

studiekonsulenter inom l sin

handikapprörelsen. anslagsfram-

ställning för budgetåret 1976/77 föreslår styrelsen att verksamheten under de närmaste 3-4 åren byggs ut till denna

omfattning.

Även vi anser att

studiekonsulentorganisationen behöver

förstärkas väsentligt. Det både

gäller handikappförbunden och

studieförbunden. För av

bedömning handikappförbundens behov av studie-

konsulenter har vi gått igenom deras

anslagsframställningar

för de senaste budgetåren. Vi har vidare överlagt med handikapprörelsen i dessa frågor. Därvid har den totala

dryftats

omfattningen av olika studiebehov.

handikappgruppers Dess-

utom har diskuterats och inriktning innehåll av studier som behövs med hänsyn till de olika förbundens verksamhetsområden. Frågor om av

anpassning studiematerial och om samar-

bete med andra folkrörelser och

föreningslivet i övrigt har

vidare dryftats.

Bedömningen av handikapporganisationernas skäl för beho-

vet av studiekonsulenter har

övertygat oss om att skolöversty-

relsens av det totala behovet

beräkning till 25-30 konsulenter

är riktig. Vi anser därför att bör

bidragsmedel beräknas som

medger en sådan av Som vi

omfattning organisationen. tidiga-

re har framhållit bör medlen utan närmare föreskrifter om

dispositionen beräknas under socialdepartementets anslag Bidrag till

handikapporganisationer.

För att studieförbunden skall kunna

tillgodose de ökande

anspråken på studieområdet från

handikapporganisationerna

måste även deras förstärkas.

konsulentorganisation ABF och

SV har f.n. tillsammans tre studiekonsulenter

på handikapp-

området, vilkas Iönekostnader betalas från

anslaget Bidrag till

de handikappades kulturella verksamhet. Vi bedömer att studieförbunden behöver sex konsulenter.

ytterligare Särskild

uppmärksamhet måste därvid även ägnas åt att utveckla en verksamhet bland sådana

begåvningshandikappade som inte

räknas som

utvecklingsstörda. Förstärkningen bör efter

framställning om medel för ändamålet tillföras de studieförbund som har det största behovet av stöd

för sin verksamhet

på handikappområdet.

två studiekonsulenter för handikappom- Skolöverstyrelsens

rådet har uppgifter. Lönekostnaderna för dessa tjänster

viktiga

bör beräknas från styrelsens myndighetsanslag.

har bör även anslagsposten 4.

Som vi tidigare föreslagit, Kurs- och studieverksamhet m.m. under utbildningsdeparte-

till de kulturella verk-

mentets anslag Bidrag handikappades

från detta och medel, såvitt avser samhet avföras anslag verksamhet, utan närmare föreskrifter

handikappförbundens

om ändamål, i stället beräknas under socialdepartementets

Bidrag till handikapporganisationer.

anslag

Beträffande 4. Kurs- och studieverksamhet

anslagsposten

m.m. vill vi därutöver anföra följande. 1975/76 har posten uppförts med 1 417 000

För budgetåret

kr. Av dessa medel går 1 225 000 kr. till handikapporganisatiomedel, 192 000 kr., fördelas med 187 000

nerna. Återstående

kr. för försök med fritidsverksamhet och ungdomsledarutbildför samt med 5 000 kr.

ning, anpassad särskilt handikappade,

till verksamheten inom Riksförbundet döva och

som bidrag

hörselskadade barns målsmän (DBM). 1 225 000 kr., som fördelas bland handikapporga- De medel, får föreskrifterna för anslagsposten använnisationerna, enligt

kurs- och studieverksamhet för handikappa-

das för dels sådan den inte kan utnyttjas,

de, för vilken reguljära bidragsgivningen

SDR-kontakt, DBF:s tidning Nuet för dels för SDR:s tidning dövblinda samt för informationsverksamhet.

att har tillgång

Det är självklart handikapporganisationerna

stöd för kurser och studier på samma till samhällets reguljära Detta stöd kan emellertid inte

sätt som andra organisationer.

av verksamhet. Det kan t.ex. gälla en anlitas för alla typer som måste utan medverkan av veckoslutskurs, genomföras - eller har kanske Studieförbundet inte möjligstudieförbund i Kostnaderna måste då stanna på

het att delta finansieringen.

Dessa kan bli avsevärda, om mera om-

handikappföreningen.

fattande måste vidtas med hänsyn till deltagarnas

åtgärder

fall kan 4. Kurs- och

handikapp. I sådana anslagsposten

studieverksamhet m.m. anlitas.

Eftersom behovet av kurser och studier inom handikappökar starkt, finner vi det angeläget att

organisationerna alltjämt

att förstärka denna verksamhet. Frågan om

de får möjlighet

förbättrat stöd till för utgivningen

handikapporganisationerna

av deras tidskrifter behandlar vi i följande avsnitt.

4.3¶Tidskrifterna och annan information

Information till handikappade och om är

handikapp viktiga uppgifter för handikapprörelsen.

Handikapporganisationerna

talar om för sina medlemmar och andra vilken

handikappade

samhällsservice som finns för dem. De lämnar också information om andra förhållanden som komplement till den allmänna informationen i samhället. Båda är efter-

uppgifterna viktiga

som annan information sällan är utformad så att den når fram till synskadade, döva och andra med kommunikationshandikapp. Att medlemmarna känner till vad som händer handi-

på

kappområdet är också en för att

förutsättning föreningarna

skall kunna arbeta effektivt. Information om handikapp behövs för att öka förståelsen för handikappades situation och för att fler skall förstå att det behövs insatser för att förbättra deras livsvillkor. Det är en

viktig uppgift för handikapporganisationerna att lämna sådan

information. Den måste riktas både till allmänheten och till

speciella målgrupper. En viktig sådan är grupp politikerna.

Andra betydelsefulla grupper är läkare, lärare och socialarbetare.

Organisationerna söker få i mass-

handikappfrågor belysta

media. De samarbetar med andra folkrörelser för att

sprida kunskap om handikapp och underlätta för handikappade att

delta i föreningsliv utanför handikapprörelsen.

Många personalgrupper som i sitt arbete kommer i kontakt med handikappade- läkare, lärare och socialarbetare har nyss nämnts - får i sin veta

utbildning för litet om handikapp. Vi

finner det angeläget att deras förstärks i

utbildning väsentligt

detta avseende. Vidareutbildning i dessa måste också

frågor

ordnas för dem som redan är verksamma i sina

yrken.

Handikapprörelsens tidskrifter har stor betydelse både som och som opinionsbildare i den allmänna

medlemstidrtingar

debatten. De ger utförlig information både om förhållanden som har speciellt intresse för vissa och om

handikappgrupper

sådant som är gemensamt för flera eller alla

handikapporgani-

sationer. Information som egentligen ankommer på samhället, måste i

stor utsträckning ombesörjas av organisationernas tidskrifter.

Dessa följer noga utvecklingen av olika frågor på handikapp-

området. Det förs en livlig debatt i dem från

genom inlägg

medlemmar och andra. Såväl samhället som den egna organi-

Handikapprörelsen 145

sationen granskas kritiskt. För medlemmar och andra han-

handikapporganisationernas

är bra nödvändiga för informa-

dikappade handikapptidskrifter

tion och Tidskrifterna spelar också en

kunskapsförmedling.

roll t.ex. för som har befattning med

viktig myndigheter

Vi har i vårt arbete funnit det nödvändigt att

handikappfrågor.

debatt och information i dessa tidskrifter.

fortlöpande följa ägnar stor omsorg åt utgivning-

Handikapporganisationerna

en av sina tidskrifter. kvalificerade medarbetare är

Många

med den, och utgivningen är kostsam. Flera organi-

sysselsatta

sationer har måst minska I några fall har fråga

utgivningen.

väckts om över huvud taget har råd att ge ut

organisationen tidskrift. Vi finner det allvarligt om handikapporganisanågon

tionerna av brist medel anser tvungna begränsa tid-

på sig

De totala kostnaderna för utgivning av

ningsutgivningen.

för handikappförbunden år 1975 medlemstidningar utgjorde

.h _ __A WII/mg”,

uiuimmnzluwf! l/tllbflâlfy?

å: f e WWW/l

“llllllllllll i

4 -

» ll

t J ›,|“:. llllllllllll .

,

demonstrerar för sina rättigheter

Handikappade

En

gemekap

all

r

. mø- \ iksförbundet för rörelsehindrade barn och

ungdomar

De kan endast till del täckas av

2,5 milj. kr. ringa drygt

prenumerationsavgifter.

läns- och lokalföreningar inom handikapprörelsen Åtskilliga

Dessa en viktig roll för information har egna tidskrifter. spelar

och opinionsbildning.

sker också genom broschyrer, affischer,

Informationen

Även bildband och filmer fram-

flygblad och andra trycksaker.

ordnas. Genom landsomfattande kam-

ställs och utställningar

i vissa fall i samarbete med Sveriges Radio, och genom

panjer,

väcks kring en viss

regionala konferenser uppmärksamhet

situation eller kring en viss samhällsfråga.

handikappgrupps

och HCK har redan utbildat medlemmar till DBF, DHR, FUB

informatörer i handikappfrågor. Handikapporganisationerna

behovet av informatörer är stort. Den information bedömer att bl.a. i skolor, föreningar och på som de lämnar, politiska tas emot Utbildningen av informatörer

arbetsplatser, positivt.

fortsätter därför.

av information i växer.

Det totala behovet handikappfrågor har ökar l allt vidare kretsar

De insatser som gjorts efterfrågan.

ökade och kunskaper om handimärks intresse för fördjupade

situation och om handikapp. Det är en glädjande kappades

att bäst känner sin

Vi anser handikappade själva utveckling.

och kan informera om den. Stödet till handikapporga-

situation

måste öka. Vi anser det viktigt att nisationerna för information med medel för att ge ut och

har tillräckligt

organisationerna

förbättra sina tidskrifter.

ytterligare

4.4¶Kontakt och gemenskap

har en bred verksamhet för kon-

Handikapporganisationerna

takt och Den isolering och erbjuder förströ-

gemenskap. bryter

else och Samhörigheten och arbetet i föreningarna avkoppling.

ökar och minskar osäkerheten inför kontakten

självförtroendet

med andra människor. Det egna föreningslivet ger erfarenheter

som underlättar för handikappade att söka sig till nya grupper

och organisationer.

ordnar ofta utflykter. Besök görs på teatrar,

Föreningarna

varuhus, restauranger och i kyrkor. Resor,

museer, biografer,

inomlands och till utlandet, som handikapporganisationer

är ofta enda för handikappade att fâ resa.

ordnar möjligheten

Då deltar för

teckenspråkstolkar, ledsagare synskadade och för

utvecklingsstörda och personer som kan till

hjälpa med att

köra rullstolar och om sådan

lyfta, hjälp behövs.

En del har

föreningar teatergrupper, sångkörer, idrottsklub-

bar, schackklubbar och hobbyverksamhet. Till kurser och

för-

eningsmöten inbjuds ofta teater-, och

sång- musikgrupper.

Fester och samkväm är avbrott i vardagen för dem som är ensamma och isolerade.

DHR har kontaktkurser för

årligen handikappade som bor på

vårdinstitutioner eller eljest är isolerade. Dessa

kurser har för

många inneburit det första att vidare till

steget gå utbildning

och arbete. Liknande kurser ordnas av DBF för personer som nyligen har förlorat synen.

Många handikappföreningar har egna lokaler, där medlem-

marna kan träffas på fritiden. har också Några rekreations- och semesterhem. De har ofta funnit det att

nödvändigt själva

skaffa och driva sådana anläggningar därför att de som i övrigt finns sällan är för

tillgängliga handikappade och inte heller

lämnar behövlig service.

Anläggningarna har stor betydelse för

handikappade; särskilt rörelsehindrade, vissa utveck-

psykiskt

lingsstörda och dövblinda med stort

servicebehov, som behö-

ver rekreation i en annan än den

miljö vanliga. Många av dem bor i isolerade -

miljöer ofta på institution. Organisationerna har i allmänhet stora kostnader för dessa anläggningar. Vi anser det inte att

tillfredsställande, handi-

kapporganisationer år från år skall klara stora underskott i en verksamhet som måste drivas därför att andra inte i

tillräcklig

omfattning beaktar behov.

handikappades

Det är att

angeläget handikapporganisationerna också arbe-

tar inom institutionerna. Det kan ge handikappade som bor där

ökad kontakt och gemenskap. lnstitutionerna måste aktivt

medverka till att underlätta och

stödja handikapporganisatio-

nerna i detta arbete.

Handikapporganisationernas omfattande verksamhet för

kontakt och är således

gemenskap betydelsefull. Den behöver

ett verkningsfullt stöd från samhället.

4.5¶Barn och

ungdom

Handikapporganisationernas verksamhet har stor betydelse för

handikappade barn och ungdomar. barn är mer

Handikappade

av sina föräldrar för vård, träning och

än andra beroende

De barnen måste så tidigt som

praktisk hjälp. handikappade

skaffa kamrater, erfarenheter och

möjligt kunna sig egna

barn- och är

intressen. Handikapprörelsens ungdomsarbete

skäl. Det har också betydelse för att väsentligt bl.a. av dessa

skall bli intresserade av föreningslivet. ungdomarna

Flera har särskilda ungdomsklub-

handikapporganisatloner

De ordnar debatter, dans, viskvällar,

bar. hobbyverksamhet,

medverkar

utflykter och andra program. Ungdomsklubbarna

arbetet. l FUB finns klubbar för

också i det handikappolitiska

mellan och andra ungdomar.

kontakter utvecklingsstörda

bland dem Riksförbundet

Många handikapporganisationer,

och diabetesförbundet (SD), ordnar

mot allergi (RmA) Svenska

läger och kolonier. det egna hotellet Årevidden.

DHR har sportlovsveckor på

för seende och barn och

DBF ordnar sommarläger synskadade

Material för att underlätta integrerad ungdomsverksamhet

10*

ungdomar. FUB och RBU har tillsammans ridläger med Ridfrämjandet och tillsammans med

fiskeläger Fritidsfiskarena. Särskilda ungdomskonsulenter finns f.n. anställda inom DHR, HfR och FUB.

Ungdomsorganisationer erhåller finansiellt stöd till sin centrala verksamhet från staten

enligt kungörelsen (1971:388) om

statsbidrag till ungdomsorganisationer (omtryckt 1975:466).

Självklart har i och för

handikapporganisationerna sig tillgång

till detta stöd för sin Villkor

ungdomsverksamhet. för bidrag är

emellertid bl.a. att har minst organisationen 3 000 medlemmar i åldern 7-25 år. Eftersom

handikapporganisationerna i all-

mänhet inte har så många medlemmar i dessa åldrar och inte heller kan få det - har de flesta av dem i inte

verkligheten

kunnat få bidrag. DHR och FUB har dock erhållit

bidrag enligt

kungörelsen. Dessutom har DBF, HfR och SDR fått i

bidrag

särskild ordning med mindre

belopp.

Bestämmelserna för stödet till

ungdomsorganisationer har

således missgynnat

handikapporganisationerna. Vi finner det

därför tillfredsställande, att i

regeringen budgetpropositionen

år 1976 en av stödet

föreslagit väsentlig förbättring till handi-

kappförbundens ungdomsverksamhet.

4.6¶Ekonomiska

frågor

Handikapporganisationerna har svårt att finansiera sin verk-

samhet. De har kostnader som andra inte har.

organisationer

De måste välja lokaler som är tekniskt utrustade

tillgängliga,

och i övrigt lämpliga för blir

handikappade. Lokalhyran då

högre. För kurser och konferenser måste ofta och

nybyggda

handikappanpassade hotell väljas i stället för äldre

kursgårdar

som har lägre priser för mat och husrum. Reskostnaderna blir också högre genom att måste

många

anlita flyg och taxi. Ofta behövs extra och

servicepersonal teckenspråkstolkar. Studiematerial, tidskrifter och annat skrift-

ligt material måste anpassas. Kostnaderna kan inte täckas med

höga medlemsavgifter.

Staten lämnar till verksamhet

bidrag handikapprörelsens på

riksplanet. Till allmänna verksam-

handikapporganisationernas

het utgår bidrag från till

anslaget Bidrag handikapporganisatio-

ner under socialdepartementets huvudtitel. beslu-

Regeringen

av mellan organisatiotar om fördelningen anslagsbeloppet

nerna efter förslag av statens handikappråd.

förslag angående för-

Till för statens handikappråds

grund av mellan organisationerna ligger

delning anslagsbeloppet

från dessa. De ställs till regeringen. l framställ-

framställningar verksamhet och planer-

ningarna redovisas organisationernas

l beslut om bidrag

na för dess fortsatta inriktning. regeringens

i efterhand skall lämna en föreskrivs att varje organisation verksamheten har bedrivits, jämte revi-

redogörelse för hur socialstyrelsen och

sionsberättelse, till Socialdepartementet,

statens handikappråd.

1975/76 är anslaget Bidrag till handikapporgani-

Budgetåret

kr. För 1976/77 har regeringen

sationer 4,5 milj. budgetåret

en med 1 milj. kr. Närmare uppgif-

föreslagit riksdagen ökning

av statens bidrag till organisationerna

ter om omfattningen framgår av Bilaga 3. får också statsbidrag till sin verksamhet Handikapprörelsen

till de kulturella verksam-

från anslaget Bidrag handikappades

huvudtitel. För kurs- och

het under utbildningsdepartementets

har bud-

studieverksamhet m.m. handikapporganisationerna

1975/76 erhållit 1 225 000 kr. Till var och en av de åtta

getåret som finns i handikapprörelsen utgår

studiekonsulenttjänster

480 000 kr. 60 000 kr., dvs. sammanlagt kan erhålla

För särskilda projekt handikapporganisationerna

arvsfonden. Under de senaste tre åren bidrag från allmänna

bidrag från

har regeringen beviljat handikapporganisationerna

arvsfonden med ca 5,2 milj. kr.

har ökat kraftigt under

Statens stöd till handikappförbunden

de senaste åren. Stödet är ändå helt otillräckligt.

lämnar ekonomiska bidrag till organisationer-

Kommunerna

verksamhet och landstingen stöder på motsvarande

nas lokala Svenska kommunförbundet

sätt verksamheten på Iänsplanet.

för kommunernas bidrag till handi-

har formulerat riktlinjer

lokala verksamhet. Landstingsförbun-

kapporganisationernas

det har rekommenderat landstingen att stödja länsföreningar-

åren har storlek ökat väsentna. Under de senaste bidragens

det för många föreningar att hyra ligt. Det har bl.a. gjort möjligt

skiftar dock kraftigt mellan olika lokaler. Förhållandena egna behöver väsent-

kommuner och landsting. Handikapprörelsen

sin verksamhet i alla kommuner och län. ökat stöd för

ligt

samhällets finansiella stöd till handikapprörelsen Eftersom i såväl kommuner och landsting som på rikspla-

är otillräckligt

152 Handikapprörelsen

net, tvingas handikapporganisationerna genom insamlingar,

bingo, lotterier och söka finansiera sin

försäljningar verksam-

het. Betydande insatser krävs av organisationerna enbart för

detta ändamål. Det binder personal och övriga resurser och inkräktar på både

organisationernas verksamhet och

planering.

Det är därför att angeläget statens, landstingens och kommunernas bidrag till

handikapporganisationerna läggs på en

sådan nivå att

organisationernas verksamhet inte blir beroende

av

insamlingsverksamhet.

Vi anser att samhällets till

bidrag handikapporganisationerna

i så liten som

utsträckning möjligt skall styra verksamhetens

inriktning. Medlemmarna i skall handikapprörelsen själva av-

göra vilka insatser de anser mest väsentliga och hur de skall utformas för att ge bästa resultat. Ett samordnat och enkelt bidragssystem är till fördel både för

handikapporganisationer-

na och för samhället.

Statens bidrag till

handikapporganisationerna bör utgöra 14

milj. kr. och utgå från det under

socialdepartementets huvud-

titel uppförda till

anslaget Bidrag handikapporganisationer. Till

grund för som

bidragsgivningen bör, nu, ligga anslagsfram-

ställningar, verksamhets- och revisionsberättelser från

organisationerna (se 8.2.1.2, sid. 212).

l detta sammanhang vill vi även ta upp en särskild fråga. Handikapporganisationernas företrädare i skilda samhällsorgan - vi tänker främst på

handikappråden - skall självfallet

ha möjlighet att delta i arbetet lika på villkor som

övriga

ledamöter i dessa De skall organ. sålunda, på samma sätt som andra, ha rätt såväl till från arbete

ledighet för fullgörande av

offentligt uppdrag som rätt till för

gängse ersättning uppdraget.

4.7¶Sammanfattning

Detta kapitel innebär i huvudsak att:

o samhällets bidrag till skall

handikapporganisationerna höjas

väsentligt;

o studieförbunden skall få ökade resurser för sin

verksamhet

bland

handikappade.

5 Kulturinstitutionerna

5.1¶Ett dubbelt hinder

En stor del av den kulturella verksamheten äger traditionellt eller från dem. Till kulturin-

rum vid kulturinstitutionerna utgår

räknas teatrar, orkestrar, bibliotek, museer stitutioner vanligen av de som vi för fram i

och konsthallar. Många synpunkter

emellertid även biografer, kyrkor och annan

detta kapitel gäller verksamhet som bedrivs i institutionsform och vänder

kulturell Radios verksamhet behandlas i sig till allmänheten. Sveriges

kapitel 6 (sid. 175).

för handikappade att ta del av kulturinstitutio-

svårigheterna

verksamhet är av två Dels hänför de sig till den nernas slag. det är svårt att komma in i dem och svårt

yttre, fysiska miljön;

att vistas där. Dels beror svårigheterna på själva verksamheten. t.ex. för synskadade, döva, hörselskada- Har den inte anpassats och får de ett minskat

de, dövblinda psykiskt utvecklingsstörda,

av den - eller kanske inget utbyte alls. svårigheterna

utbyte

- växlar individuellt och lokalt. Ibland föreligav båda slagen direkta hinder för handikappade att gå på teater, bio, ger konserthus, folkets hus och i kyrkan. museum, De som gäller den yttre, fysiska miljön är gemen-

problem

alla kulturinstitutioner. När det gäller själva verksamma för samheten är problemen också i stor utsträckning gemensamma. Vi behandlar därför dessa frågor i ett sammanhang. har vi ansett det att i särskilda avsnitt ta upp

Däremot lämpligt frågor om bibliotek och teatrar.

154 Kulturinstitutionerna

5.2¶Lokalerna

Samhället skall vara för alla. Det

tillgängligt gäller både

samhällets yttre, fysiska miljö och den verksamhet som bedrivs i samhället.

Strävandena att göra den yttre för

miljön tillgänglig olika

grupper handikappade kommer till ett i

viktigt uttryck bygg-

nadsstadgan (1959:612). l 42 a § föreskrivs i att de utrymmen byggnad som allmänheten tillträde till - eller

äger som utgör arbetslokal - i

skälig omfattning skall utformas så att de blir tillgängliga för personer som av ålder

på grund handikapp,

eller sjukdom har nedsatt eller

rörelseförmåga orienteringsför-

måga. Stadgandet infördes ursprungligen år 1966. Bestämmelserna om för personer med nedsatt

tillgänglighet orienterings-

- samt förmåga om arbetslokal tillkom år 1971. Regeringen har fastställt av statens utarbetade

planverk

föreskrifter för stadgandets och verket

tillämpning, har medde-

lat råd och i ämnet

anvisningar (Svensk byggnorm). Vi anser

inte att

tillämpningsbestämmelserna tillräckligt beaktar beho-

vet av åtgärder inom kulturinstitutioner. För att nämna några exempel är det väsentligt med föreskrifter om

hörselslingor i

samlingssalar, teatrar och biografer, om

platser för rullstolsberoende och strakbenta i sådana personer lokaler, om material för mattor och med

gardiner hänsyn till personer med allergi

samt om med tanke

belysning på synsvaga.

Statens planverk bör få

regeringens uppdrag att i samarbete

med och

handikappinstitutet handikapporganisationerna

skyndsamt utarbeta föreskrifter för att kulturinsti-

erforderliga

tutioner och övriga lokaler för allmänheten skall bli

tillgängliga

för alla grupper Rökförbud

handikappade. måste gälla i sådan

utsträckning att lokalerna kan användas av med personer allergi och andra som kan bli av tobaksrök-det sjuka är också

en viktig

tillgänglighetsfråga.

Statens planverk och

bostadsstyrelsen har i en skrivelse till regeringen den 22 oktober 1975 att den

föreslagit begränsning

som ligger i uttrycket i i 42 a § skälig omfattning byggnadsstad-

gan skall upphöra att har de båda gälla. Samtidigt ämbetsverken att

föreslagit, stadgandets tillämpningsområde skall vidgas

att omfatta även bostäder. l yttrande den 13 1976 har vi

januari tillstyrkt förslagen. Vi har

bl.a. understrukit att bestämmelserna i 42 a §

byggnadsstadgan har grundläggande för betydelse handikappades integra-

Kulturinstitutionerna 155

DlAKONlAKTUELLT

diakoninämnds skriftserie

Svenska kyrkans

Gör

kyrkan

üugängüg

för alla

Praktiska råd för utformning av miljön

i kyrkan

Utarbetad av diakoninämndens utredningskommitté

för i Svenska kyrkan

handikappfrågor

Ett initiativ från Svenska kyrkan

156 Kulturinstitutionerna

tion. Alltjämt förekommer det dock att nya byggnader visar sig mindre väl när de tas i bruk. tillgängliga l en del fall torde detta bero på att de har planerats utan tillräcklig omsorg. Ibland hävdas även att lokalerna är i

tillgängliga skälig omfattning och

att stadgandet sålunda har trots

efterlevts, bristande tillgänglighet. Enligt vår uppfattning bör detta inte få ske. längre För

allmänheten avsedda lokaler skall vara

tillgängliga för alla -

annars är de inte allmänna lokaler. En bra bostad är en viktig för förutsättning att kunna leva oberoende. Utan överdrift kan också konstateras att det mesta

av den kulturella verksamheten rum i äger hemmen, i sam-

språk med anförvanter och vänner, med

goda hobbyn, framför TV-apparaten, vid bandspelaren och radion eller

i läshörnan.

Bostadsanpassningsbidraget gör det möjligt att

tillgodose

handikappades individuella behov av anord-

ändamålsenliga

ningar i bostaden. Genom att får

regeln bidrag beviljas med

mer än 15000 kr., om särskilda skäl

föreligger, kan även

omfattande behov hos enskilda

tillgodoses.

Det är emellertid väsentligt att hela bostadsbeståndet får en så hög grad av som

tillgänglighet möjligt. Integration är ett

intresse för alla. Var och en skall kunna umgås hemma med vem han vill - även med rullstolsberoende och andra handikappade. Nästan alla familjer har - eller får -

anhöriga eller

vänner som är t.ex. handikappade, på grund av åldersföränd-

nngan

Av förarbetena år 1966 till 42 a §

byggnadsstadgan framgår

att det av praktiska och ekonomiska skäl inte

ansågs möjligt att

ändra det befintliga lokalbeståndet. Stadgandet har dock utan tvivel haft betydelse även för av anpassning äldre lokaler. Enbart förekomsten av det har spelat stor roll. Var och en som bedriver verksamhet till vilken allmänheten har tillträde bör medveten om att detta göras innebär ett ansvar mot alla. Det bör inte vara längre tillåtet att genom lokalernas brist på undanhålla

tillgänglighet människor möjlig-

het att ägna sig åt det som de vill och

intresserar sig för.

Uttalandet gäller i alldeles särskilt

hög grad staten, landstingen

och kommunerna. Det allmänna måste med exem-

föregå gott pel när det gäller att kulturlivet

göra tillgängligt för alla.

Samhällets yttre, fysiska har danats under

miljö en lång utveckling. Många kulturinstitutioner och andra för allmänhe-

ten avsedda byggnader har kommit till i en tid när samhället endast i ringa mån eller inte alls kände ansvar för människor

andikapp

samverkan

Årg 6. Nr 5-1975

aus..., ._.. ,; , i

um?

En saneringsvåg drar

över landet. Men hur blir det med tillgäng-

Iigheten?

158 Kulturinstitutionerna

med handikapp. Samhället saknar - liksom

alltjämt på 1960-

talet resurser för att på några få år hela det anpassa äldre lokalbeståndet. Vi anser dock att tiden nu är inne att mera systematiskt göra även den

befintliga miljön tillgänglig.

Att göra alla lokaler är

befintliga tillgängliga en stor fråga

som har vittgående ekonomiska I följder. många fall kan

emellertid lokalerna på ett förhållandevis enkelt och

billigt sätt

anpassas.

Inom varje kommun bör de befintliga lokalerna inventeras,

och en hur de skall bedömning göras anpassas för skilda gruppers behov. Det kan lämpligen anförtros åt de

kommunala

handikappråden. lnventeringsarbetet bör utmynna i en plan för

lokalernas anpassning och i vilken de bör turordning anpassas.

Planen bör tjäna som rättesnöre både för det allmänna staten, och kommunerna - och för

landstingen enskilda.

Det är angeläget att så snabbt

planen förverkligas som

möjligt. Därför är det väsentligt, att man inom kommunerna

även utnyttjar de möjligheter som kan finnas att i händelse

av arbetslöshet utföra som

erforderliga ombyggnader bered-

skapsarbeten. En god med förberedelser för det

planering

tekniska genomförandet underlättar detta.

Det ekonomiska ansvaret för av anpassning lokaler måste vila på den som bedriver verksamheten Detta ifråga. är för oss en huvudregel. l en del fall - t.ex. om lokalen

angelägna har

alldeles särskild - kan dock

betydelse mer omfattande och

kostnadskrävande ombyggnad det med

göra nödvändigt eko-

nomiskt stöd i särskild från det allmänna.

ordning

5.3¶Information och

personlig service

Handikappade måste kunna få veta om kulturinstitutionernas

lokaler är för dem. Det är i första hand en

tillgängliga uppgift

för institutionerna själva att informera härom. l sin information

till allmänheten måste de t.ex. om det finns hiss och ange

hörslinga, om toaletten är tillgänglig för rullstolsbundna och

om personlig service lämnas till

handikappade.

Under senare år har kommuner ut förteck-

många börjat ge

ningar med om lokalers - s.k.

uppgifter tillgänglighet handi-

kappguider. l Stockholm och en del andra orter kan man

på

ringa socialnämndens handikappbyrå eller annan

upplysnings-

central och få veta vilka byggnader och lokaler som är

tillgäng-

Kulturinstitutionerna 159

ä”

ndkappg O

,.: “audciinge

UDMNGE KOMMUN si, IANFORM

Kommunerna informerar

- och vilka som inte är det. Detta är exempel på hur

liga

information kan kompletteras, och vi

kulturinstitutionernas

att detta är en viktig uppgift för kommunerna. Särskilt

tycker

folkbiblioteken bör också kunna vara informationscentraler. kulturinstitutionernas att informera om Det är också uppgift sin verksamhet ett sådant sätt att handikappade näs. Häri

på

brister det, och därför står många utanför verksamheten. Informationen måste förstärkas. information till handikappade

kulturinstitutionernas verksamhet när många gånger bäst

om fram om den lämnas Det

genom handikapporganisationerna.

är därför att kulturinstitutionerna samarbetar med han-

viktigt

dikapprörelsen.

som håller att ut, kan fylla en Lokalradion, på byggas funktion att informera om pågående och väntade

viktig genom

filmer och annan kulturell verksam-

teaterpjäser, utställningar,

het. kommuner ger ut kulturkalendrar om viktigare

Många

Dessa kan en värdefull information, om de program. utgöra

160 Kulturinstitutionerna

språkligt och typografiskt anpassas till olika

handikappgrup-

pers behov.

Kulturinstitutionerna måste, så långt det är ordna sin möjligt,

verksamhet på ett sådant sätt att de olika

handikappgrupperna

får samma utbyte av den som andra. information till

Skriftlig

besökare, t.ex. teaterprogram, i museer och

vägledningar

bibliotek, bör vara typografiskt och lättlästa. När så

språkligt kan ske, bör informationen finnas i punktskrift och på ljudband.

Skyltar och anslag med och bör

beskrivningar förklaringar på

motsvarande sätt vara anpassade.

Det mångskiftande utbudet vid kulturinstitutionerna kan inte

praktiskt ordnas så att alla hand kan ta

handikappade på egen

del av det. Därför måste kulturinstitutionerna kunna

erbjuda

dem personlig service, som är till det individuella

anpassad

behovet. Många kulturinstitutioner bemödar om att lämna

sig

sådan service. Det förekommer att museer

gör specialvisningar

för psykiskt utvecklingsstörda och för döva, och att teatrar ger en förhandsinformation för om synskadade scenbilder och kostymering. Service av detta slag måste ut.

byggas

Vi ser det som en självklar del i kulturutbudet att kulturinstitutionerna erbjuder den service som

handikappade personliga

de behöver för att ta del av verksamheten. Eftersom behovet av service i individuella fall kan vara omfattande och

kvalificerat,

torde det vara realistiskt att räkna med att en del

handikappade

i förväg måste anmäla sin avsikt att besöka kulturinstitutionen så att den behövliga servicen kan ställas till

förfogande. Kulturinstitutionerna bör i samarbete med

handikapporgani-

sationerna bedöma behov av service och de olika gruppernas aktivt informera om möjligheten att få sådan service. Det är

också viktigt att personalen vid kulturinstitutionerna får bättre

kunskap om handikapp. På så sätt kan institutionerna

ge bättre

personlig service åt handikappade.

Kulturinstitutionernas reguljära verksamhet kan helt aldrig

anpassas så att alla kan ta del av den. Hinder främst

föreligger för synskadade, döva, hörselskadade, dövblinda, en

del personer med allergi och psykiskt För att

utvecklingsstörda. erbjuda

dem god kultur är det att ordna verksamhet som

nödvändigt

alltigenom är anpassad för dem och riktar sig direkt till dem. Det är viktigt att denna verksamhet är för och öppen alla andra, att de också ser den som god kultur. särkultur för

Någon

handikappade får inte skapas. Anpassad verksamhet skall vara en del av det vanliga kulturlivet.

Kulturinstitutionerna 161 . 1:,

Ekwfflkátås_

..1,t4sc..›..

J81?

.§_;.,..$_..§sm1 .

Historia f ingertopparna Utställningen genom

162 Kulturinstitutionerna

Flera museer är medvetna om de

problem som handikapp

innebär och har gjort särskilda utställningar för vissa grupper. Ett exempel är statens historiska museums

vandringsutställ-

ning Historia genom som vänder

fingertopparna, sig direkt till

synskadade och visats i Moderna museets

blindföreningar.

utställning Skulptur för blinda och seende har efter

visning

också gått ut på olika håll i landet. har

Riksutställningar en

haft

omfattande experimentverksamhet med

specialutställningar

för psykiskt utvecklingsstörda.

Som vi har framhållit i kapitel 3.6 (sid. 125) bör den sociala hemhjälpen utvecklas till en för

basorganisation mångskiftan-

de service åt Den kommer

handikappade. därigenom att öka

olika - och -

handikappgruppers anhörigas möjligheter att besöka kulturinstitutionerna. Denna möjlighet är självfallet

också beroende av att det allmänna färdväsendet är anpassat till behov och att det

handikappades finns en bra färdtjänst.

De som bor på vårdinstitutioner måste också få ta del av den

verksamhet som kulturinstitutionerna bedriver.

Om de inte kan

lämna vårdinstitutionen, bör detta

ske genom att kulturinstitu-

tionerna förlägger en del av sin verksamhet

dit. Så sker redan i vissa fall, men sådan

uppsökande verksamhet måste byggas ut

högst väsentligt till en självklar del av kulturarbetet. Att inte få lämna en vårdinstitution är ett svårt

handikapp för många, och

att föra in verksamheten dit är ett nödvändigt sätt att anpassa den till deras situation.

5.4¶Biblioteken

Biblioteken har en central i kulturlivet. Deras verksam-

ställning

het har under senare år vidgats. Den traditionella

bokutlåning-

en i bibliotekslokalen har med i hem-

kompletterats utlåning

men och på arbetsplatser och med annan litteraturservice. De lånar numera ut inte bara böcker utan också

musikkassetter,

bandade kurser och konst. Biblioteken har också annan verksamhet. De ordnar t.ex. filmvis-

utställningar, diskussioner,

ning, musikprogram och teater. Biblioteken har ut sin

byggt

verksamhet för barn; de ordnar och barnteater.

sagostunder

Genom sin mångskiftande verksamhet och sin stora

sprid-

ning är biblioteken den kulturinstitution som når de flesta. Liksom i alla andra avseenden växlar förhållandena starkt kommunerna emellan. Detta gäller inte minst bibliotekens

service till Denna brist på jämlikhet är allvarlig.

handikappade.

En måste ske. lnte ens där servicen är mest utbyggd,

utjämning

är den tillfredsställande. Därför behövs ökad service överallt. De lokala biblioteken måste kunna erbjuda handikappade lättlästa böcker och förmedla böcker i punktskrift. talböcker, Det totala beståndet i landet av sådan anpassad litteratur är litet i förhållande till vad som finns i gängse utförande. Därför det särskilt att det lilla som finns verkligen snabbt

är angeläget

kan lånas ut. Biblioteken måste också ha eller kunna förmedla bildband, AV-material = audiovisuell, dvs. videogram och annat (AV material som man kan till och se på). Vidare måste det

lyssna

finnas tekniska såsom bandspelare, slutet TV-

hjälpmedel,

och Biblioteken bör också vara infor-

system förstoringsglas. mationscentraler bl.a. för handikappade. De skall kunna vända

och få information om och om

sig dit kulturarrangemang

och annan verksamhet av mera allmänt intresse.

kommunal

5.4.1 verksamhet

Uppsökande

Bibliotekens verksamhet har utvecklats till en

uppsökande

del av deras åt allmänheten. Genom den

betydelsefull tjänster

har fått kontakt med biblioteken. En form av nya grupper service är Boken-kommer-verksamheten. Den in-

uppsökande

nebär att biblioteket kommer hem till låntagaren, om han är eller av annat skäl har svårt att komma till bibliote-

sjuk något

ket. Bokbussen är en annan form av uppsökande verksamhet. Den för ut ett växlande bokbestånd till de platser där låntagar-

na bor och en begränsad biblioteksservice där. erbjuder

nås uppsökande verksamhet på ar-

Nya låntagare genom

Hittills har försök med regelrätt utlåning vid skyd-

betsplatser.

dade verkstäder dock endast förekommit i mindre utsträckning. Där är behovet av anpassad litteratur och läsrådgivning stort. Bibliotekens verksamhet har två syften. Den

uppsökande

vänder dels till dem som inte alls kan eller har svårt att

sig

komma till biblioteket, dels till dem som på grund av Iäsovana eller drar för att besöka det. l båda fallen har den

isolering sig verksamheten stor betydelse för handikappade. uppsökande

Därför måste den, liksom bibliotekens verksamhet överhuvud, till behov. Det betyder bl.a. att man

anpassas handikappades

inom den verksamheten skall kunna erbjuda

uppsökande

handikappade att låna talböcker, böcker på punkt och lättlästa

böcker (LL-böcker).

En bra uppsökande verksamhet leder till att läsovana och isolerade människor blir motiverade att till biblioteket.

bege sig

Däremot är den uppsökande verksamheten i och för inte

sig

särskilt riktad till handikappade. Deras kontakt med biblioteken skall i första hand möjliggöras av fungerande kommunikationer och färdtjänst, av personlig service den sociala genom hemhjälpen och biblioteken och genom anpassade lokaler som är utrustade med behövliga hjälpmedel. har det

Självfallet

också grundläggande betydelse att en rimlig del av litteraturbeståndet är tekniskt och språkligt anpassat för de grupper som har behov av det. Biblioteken har sedan gammalt en omfattande och fin verksamhet på institutioner av olika lämnas ut

slag. Boksamlingar

till institutionerna. Vilken bok som helst kan - vad på biblioteket ankommer också beställas. Bibliotekarier är ofta knutna till institutionerna och lämnar råd om litteratur och ger annan biblioteksservice. Bibliotekens insatser vid institutionerna bör emellertid utvecklas ytterligare. Det är bl.a. att

angeläget

deras skiftande verksamhet av annat än bokser-

slag gängse

vice också förs in till patienter och andra som bor på institutioner. Det är viktigt att synskadade och dövblinda på institutioner har tillgång till den litteratur som finns band och

på punkt.

Bibliotekens inläsningstjänst måste fungera också för dem.

5.4.2¶Programverksamhet

Bibliotekens omfattande verksamhet med utställningar, teater, film, diskussioner, musik och andra program för barn och vuxna når många och bidrar till bibliotekens ställning som kulturcentra. Det är angeläget att också denna verksamhet är tillgänglig för handikappade. En särskilt eftersatt grupp är de handikappade barnen, och det är därför viktigt att deras situation beaktas.

5.4.3¶Utvidgad talboksutlåning

Talboken har stor betydelse för synskadade. Men även många andra har svårt att läsa vanliga böcker. Enligt upphovsrättslagen är talboken förbehållen läsblinda och vissa rörelsehindrade, varmed i detta sammanhang avses personer med nedsatt

i

Kulturinstitutionerna 165

handfunktion. Statens tog år 1972 upp dessa

handikappråd

med den svenska gruppen av Nordiska kommittén för

frågor

av och med Sveriges författarför-

översyn upphovsrättslagen

bund och härefter slöts ett avtal mellan sk0|överstyre|sen och om en försöksverksamhet med utförfattarförbundet tvåårig

vidgad talboksutlåning.

Försöksverksamheten är nyligen avslutad. Vi förutsätter att som avser att redovisa dess resultat senare i

sk0|överstyre|sen,

kommer att föreslå de åtgärder som försöket bör föranleda.

år,

5.5¶Inläsningstjänst

För att i någon mån ge synskadade och dövblinda tillgång till sådant material som inte finns på band eller på punkt, har under nägra år prövats vid vissa länsbibliotek i

inläsningstjänst

regi. Den har i första hand vänt sig till

skolöverstyrelsens synskadade. Behovet av inläsningstjänst har yrkesverksamma

visat vara stort. har bl.a. omfattat avsnitt av

sig lnläsningen

facklitteratur, artiklar ur tidskrifter och Uppslagsböcker, protokoll och årsberättelser från lokala organisationer och myndigheter. Vi anser att inläsningstjänst nu bör ordnas över hela landet. Den bör tillgodose synskadades och dövblindas behov av

tillgång till artiklar ur tidningar, tidskrifter och uppslagsböcker.

Den bör också omfatta annat, t.ex. föreningstryck, skrivelser

och brev. Det är viktigt att inläsningstjänsten tillgodoser indivi-

duella behov. Den skall få anlitas utan onödiga begränsningar. Om det finns skäl, skall en synskadad få även mycket omfattande material, t.ex. en bok som är viktig för honom, inläst på detta sätt. lnläsningstjänsten skall vara lätt att nå och arbeta snabbt. Material till dövblinda måste lämnas på punkt. har i anslutning till sin verksamhet med

Skolöverstyrelsen

vid vissa bibliotek beräknat kostnaderna för

inläsningstjänst

sådan service i län till sammanlagt 240 000 kr. Vi

samtliga

räknar för ett inledningsskede också med en kostnad av denna storlek. När inläsningstjänsten blir mera känd bland synskadade och dövblinda, får man dock räkna med att efterfrågan ökar. I olika sammanhang i detta betänkande har vi som en viktig grundsats hävdat att verksamhet som vänder sig till allmänheten skall vara för alla. Kostnaderna för åtgärder som

tillgänglig

behövs för handikappade ser vi som en del av kostnaden för

11*

hela verksamheten. De skall därför i bäras av samma

princip

finansiärer som har finansiellt ansvar för den verksamhet som det är frågan om. Vi vill se för

inläsningstjänsten synskadade

och dövblinda som en del av bibliotekens

naturlig åtagande

mot allmänheten. För oss är det därför att kostnaden

naturligt

för inläsningstjänsten skall stanna huvudmän.

på bibliotekens

5.6 Det

statliga specialbiblioteket

Vi har i skrivelse 1974-06-20 till

utbildningsministern föreslagit

att staten övertar De blindas förenings (DBF:s)

punktskriftsbib-

liotek och talboksbibliotek samt ansvaret för driften och utvecklingen av dessa bibliotek.

År 1974 anskaffade DBF:s bibliotek 621 talböcker. Den totala bokutgivningen var samma år 6 990 titlar enligt Svensk bokför-

teckning. Förteckningen grundas på de årliga uppgifterna från

Bibliografiska institutet vid Kungl. Biblioteket i Stockholm.

För bedömning av hur många titlar som årligen skall talas in på band och anskaffas av det statliga kan

specialbiblioteket

Svensk bokförteckning inte utan vidare läggas till Större

grund.

delen av den totala bokutgivningen av böcker som inte

utgörs

har något nämnvärt intresse för Till denna

genomsnittsläsare.

litteratur kan hänföras t.ex. statens officiella statistik, flertalet av dess offentliga utredningar, rapporter från institutioner och

vetenskapliga samfund, ofta på engelska språket, och publika-

tioner från enskilda företag. Eftersom dessa böcker inte kan ha större intresse för synskadade än för andra, får det bedömas som meningslöst att tala in dem på band för det statliga

specialbibliotekets räkning. l de fall som synskadade behöver

tillgång till sådan litteratur, får de vända sig till inläsningstjänsten. En annan del av den totala består av

bokutgivningen

skrifter som inte kan överföras till Ijudband, t.ex. kartor,

skämtteckningar, seriemagasin, bilderböcker och nothäften.

Enligt en utredning, som har gjorts inom skolöverstyrelsen,

kan för år 1974 antalet böcker med ringa efterfrågan bland genomsnittsläsare och antalet böcker som inte kan överföras till band beräknas till 5 200 eller ca 75 % av den totala

bokutgivningen. Denna bedömning stöds av en utredning som

har gjorts av bibliotekarien vid DBF:s bibliotek.

Av de under år 1974 utgivna böckerna kan således ca 1 800

.. nM a.. .m Böcker på punkt

168 Kulturinstitutionerna

bedömas ha intresse för genomsnittsläsare och samtidigt ha

den beskaffenheten att

de kan talas in på band. De 621 böcker

som år 1974 anskaffades av DBF:s

bibliotek utgjorde omkring

en tredjedel av detta antal. Eftersom en del av talböckerna år

1974 hänför sig till

tidigare bokutgivning, är antalsuppgifterna

emellertid inte fullt

jämförbara.

Synskadade - både barn och vuxna - skall med den

begränsning som ligger i de tekniska möjligheterna, ha samma

tillgång

till böcker som seende genomsnittsläsare.

Vi anser därför att alla

årligen utgivna böcker som röner

efterfrågan hos genomsnittsläsare och som kan överföras till

band skall framställas som talböcker. Målet bör år

förverkligas

1980.

Även böcker ur äldre bör utgivning överföras till band.

Produktionen av sådana böcker måste i första hand avse mera

starkt litteratur. Behoven

efterfrågad härvidlag är stora.

Någon

exaktare av dem kan inte bedömning göras. Vi anser emellertid

att den av

årliga omfattningen sådan talboksproduktion skall

uppgå till ca 200 titlar.

Framställningen av punktskriftsböcker minskade

kraftigt när

talboken kom. En har skett ökning under 1970-talet. Nytillskot-

tet är nu drygt 100 boktitlar årligen. l DBF:s bibliotek finns många gamla, slitna punktskriftsböcker som efter hand gallras

ut. Trots att produktionen har ökat var hela bokbeståndet

mindre år 1974 (3924 än det

boktitlar) var år 1970 (4785 boktitlar). Denna gren av bibliotekets verksamhet

måste utvecklas.

Under den närmaste bör det

5-årsperioden statliga specialbib-

Iioteket få möjlighet att förvärva 300

boktitlar på punkt varje år.

Vid urvalet bör särskilt beaktas

synskadade barns och ungdo-

mars behov av goda böcker Titlarna

på punkt. bör väljas både

ur årets och ur års

tidigare bokutgivning.

Nästan alla böcker i DBF:s

punktskriftsbibliotek finns i bara

ett exemplar. Väntetiden mer -

på efterfrågade böcker blir lång

ibland mer än ett år. Det

statliga specialbiblioteket bör därför

anskaffa sådana böcker i flera

exemplar.

Biblioteket måste också ta till i vilken

ställning utsträckning

punktskriftsböcker typografiskt skall utformas med till

hänsyn

ovana läsares behov. Denna

fråga gäller bl.a. punkternas

storlek och inbördes avstånd samt radavståndet. Den gäller

även om boken skall göras i papper eller plast, och om den

skall tryckas på båda sidor av bladen. En annan fråga är

viktig

Kulturinstitutionerna 169

helt eller delvis bör avstå från om man för vissa böcker

punktskriftens förkortningssystem. bör ha till uppgift att fortlöpan-

Det statliga specialbiblioteket

och över sitt

de hålla aktuella kataloger- i svartskrift på punktband och Alla folkbibliotek

bestånd av litteratur på punkt.

måste ha tillgång till sådana kataloger. Specialbiblioteket

om sin verksam-

måste även i övrigt ge dem god information

Det het så att folkbiblioteken i sin tur kan informera låntagarna.

dessutom mera direkt infor-

är lämpligt att specialbiblioteket

Det kan bl.a. ske i tidningar merar och dövblinda.

synskadade

Sveriges dövblinda (FSDB). som ges ut av DBF och Föreningen

biblioteket snabbt lämnar folkbibliote- Det är också viktigt att

av talböcker och fram-

ken information om planerad inläsning

ställning av punktskriftsböcker.

som är en specialskola för

Tomtebodaskolan i Solna, statlig

har ett elevbibliotek med f.n. 1 400 boktitlar

synskadade barn,

förmedlar även boklån till synskadade

Biblioteket

på punkt.

De flesta böckerna är gamla. barn och ungdomar ute i landet.

barn och behövs en ordentlig

För alla synskadade ungdomar

både kvantitativt

av beståndet punktskriftsböcker,

upprustning

Detta bör ske samordnat genom att det statliga och kvalitativt. i landet av v får hela ansvaret för utlåning

specialbiblioteket

bibliotek skall således ha ansvar böcker i Detta

punktskrift.

i skola, får till för att barn, som går tillgång

även synskadade Barnen iTomtebodaskolan bör genom speci-

böcker på punkt. alltid ha tillgång till en aktuell boksamling albibliotekets försorg

till slut betonas att förslaget om samordvid skolan. Det bör

elevbibliotek med specialbibliotening av Tomtebodaskolans

elevers läromedel. ket inte berör synskadade

5.7¶Teatrarna

med beslut år 1974 om den statliga

l samband riksdagens

framhölls nödvändigheten av att åstadkomma

kulturpolitiken

och social av teatrarnas verk-

en ökad geografisk spridning

även den som skett samhet. Därvid pekades på nyorientering

med ökad inriktning på bl.a. uppsökande inom teatrarna

och den som ägt rum av repertoaren

verksamhet förnyelse

inför-

med sikte på nya publikgrupper. Nya statsbidragsregler

tillkomsten av nya regionala institudes i syfte att stimulera

tioner.

170 Kulturinstitutionerna

Vi anser det att

angeläget handikappades behov beaktas

både i den nuvarande teaterverksamheten och vid den utveck-

ling av denna som kan förutses. Vi har förut framhållit betydelsen av att teatrarna är för

tillgängliga handikappade. Vi vill nu

ta upp ytterligare några synpunkter på dessa frågor.

Den som ser eller hör eller inte dåligt, alls, och den som förstår långsammare och mindre än andra har för sitt teaterbesök glädje och av mer nytta information än den som

lämnas genom pjäsen. Teatrarna måste ge sådan information. Det kan ske en stund före pjäsen medverkan genom av dess

regissör eller en skådespelare. De kan

berätta om pjäsens

innehåll, beskriva scenbilderna, klädedräkterna och övrig

rekvisita (teaterterm för

utstyrsel).

Ibland kan det vara bättre att teaterbesökarna en längre tid i

förväg förbereder sitt besök.

En grupp psykiskt utvecklingsstörda kan t.ex. tillsammans diskutera teaterstyckets handling och

budskap. Den lokala av Riksförbundet föreningen för utveck-

lingsstörda barn (FUB) och studieförbunden kan ordna sådana samtal eller på annat sätt förbereda ett teaterbesök. Information för döva skall självfallet ske genom tolk. Åtgärder av detta

slag är bra exempel som kan

på kulturprogram finansieras med

statligt stöd (se 3.7, sid. 129).

Lokala och handikappföreningar studieförbund bör genom

den kommunala kulturnämnden eller på annat sätt i god tid få veta när teaterpjäser kommer att visas. Då kan förhandsinfor-

mation om pjäserna ordnas och annan

planering göras så att

handikappade kan se och få av den.

pjäsen utbyte Det har

förekommit att dövtolk medverkat vid

teaterpjäser. Det bör

kunna ordnas vid fler många pjäser och teatrar, om det

förbereds i god tid tillsammans med

regissören.

När teatrarna har försök med

gjort teckentolkning av före-

ställningar har det skett på initiativ av dövas

Sveriges riksför-

bund (SDR), teatrarna eller själva Skådebanan. l regel har det varit fråga om oförberedd

direkttolkning, men vid ett

par tillfällen har Stockholms stadsteater och SDR förberett före-

ställningen tillsammans med tolken.

Teaterpjäser för vuxna är ofta för svåra för

psykiskt utveck-

lingsstörda. Eftersom det är fel att hänvisa vuxna

utvecklings-

störda till barnteater, måste fler pjäser sättas upp direkt för dem. Detta är på teaterkonstens område en

motsvarighet till

den lättlästa litteraturen. Ett

lättillgängligt teaterstycke har ett

stort värde för fler än dem som många det i första hand har

Kulturinstitutionerna 171

för. Även om och språk är mindre invecklat än i

gjorts handling

andra kan känslan vara minst lika djup och därför ge

stycken,

och andra upplevelse och

både psykiskt utvecklingsstörda

stimulans tillsammans.

Teatern måste också nå dem som inte kan lämna vårdinstitutionerna. Flera har givit föreställningar på vård-

teatergrupper institutioner av olika Denna verksamhet bör stödjas och

slag.

utvecklas. bör vara öppna för alla, även om

Föreställningarna

de i första hand för dem som bor på institutionen.

spelas

Döva ser teater - och spelar gärna teater. Många döva

gärna

att de lätt i pjäser som inte bygger på

säger följer handlingen

det talade ordet. De har emellertid mycket svårt att förstå talade - och talade av - om de inte tolkas med

partier pjäser,

Stumfilmen var lätt för döva att följa

172 Kulturinstitutionerna

teckenspråk. Det är rimligt att teatrarna under

spelåret lägger in

pjäser som döva har lätt att med i.

följa

Döva spelar själva amatörteater

på teckenspråk. Sådana

föreställningar har alltid varit i

mycket uppskattade inslag

dövas föreningsliv. Den fria

teatergruppen Tyst teater, som

bildades år 1970, med

spelar pjäser teckenspråk och tal. Gruppen har tre heltidsarbetande medlemmar. För döva bety-

der gruppens verksamhet att mycket genom gruppen i sina föreställningar vänder sig direkt till en döv teater

publik. Tyst

företräder en ny konstform i vårt land. Den har också mötts av stor uppskattning bland hörande. har haft Gruppen internationella

framgångar.

Döva har en uppövad förmåga att förstå och använda

St teater

Kulturinstitutionerna 173

De får störst av teater som spelas

minspel och åtbörder. utbyte

och Mim och pantomim är också

på åtbördsspråk teckenspråk.

döva förstår bra och har av. Detta är dock konstarter som glädje i svenskt teaterliv. Sedan några år pågår emellertid

sällsynt

med i mim och vid försöksverksamhet utbildning pantomim Det kan även nämnas att det finns fasta statens dansskola. döva i Sovjetunionen och USA. teatergrupper för Tyskland, Verksamheten finansieras med statliga medel. för att skall få ökad tillgång till teater

Åtgärder handikappade

alla teatrar. intresse tilldrar sig i detta samman-

gäller Speciellt

riksteatern. Denna är en riksorganisation för hang Svenska Dess är att bedriva teater och

lokala teaterföreningar. uppgift

verksamhet i alla delar av landet och därvid se annan scenisk till att såväl allmänhetens som skolans och föreningslivets och intressen beaktas. Statsbidrag till verksamheten behov ca 43 kr. för 1975/76. Genom sin

utgår med milj. budgetåret

och sin direktkontakt med stora centrala ställning genom är det vår mening naturligt att riksteatern

publikgrupper enligt ansvar för att handikappades tillgång till

tar ett speciellt främja

teater. som vi vill ta upp gäller teater för döva. Ett område speciellt samma som andra att få De har inte tillnärmelsevis möjligheter böcker och annan kulturell utbyte av teater, film, television, Eftersom döva alltså är starkt eftersatta i kulturellt verksamhet. anser vi det särskilt viktigt att förstärka insatserna på avseende, där det är för dem att få kulturellt utbyte och ett område möjligt stimulans. med Svenska riksteatern upp frågan om Vi har därför tagit för döva. En sådan teater bör spela bl.a.

teckenspråkig teater

som till teckenspråk. Vidare välkända teaterstycken, anpassas och som har skrivits direkt för

bör ingå mim, pantomim pjäser

Teatern bör vara öppen för alla men företrädesvis

teckenspråk.

verksamhet bland döva. Detta bör ske

inriktas på uppsökande och i dövföreningarna. Det är

bl.a. i förskolor, specialskolor att verksamheten kommer döva till godo som

också angeläget

institutioner. Teatern bör även stimulera dövas vistas på att bl.a. leda kurser i skapande intresse för amatörteater genom dramatik. riksteatern har till oss redovisat hur en verksamhet

Svenska

döva kan Man har därvid räknat med teater för läggas upp. behov av sex Kostnaden för teatern,

med ett skådespelare.

tekniska transporter och innefattande bl.a. löner, resurser, regi,

174 Kulturinstitutionerna

sou 197620

administration, har angivits till ca 1,4 kr. milj.

Vi föreslår att ett belopp av 1 kr. om året milj. av de medel som kommer att anvisas för Svenska riksteaterns verksamhet beräknas för teater för döva.

teckenspråkig

5.8¶Sammanfattning

Detta kapitel innebär i huvudsak att: o föreskrifter om i kulturinstitutioner skall

tillgänglighet

utarbetas;

o planer skall upprättas för av anpassning befintliga lokaler;

o kulturinstitutionernas verksamhet skall vara

tillgänglig för handikappade;

o inläsningstjänst för och dövblinda skall ordnas

synskadade

över hela landet; o antalet talböcker och böckeri skall öka

punktskrift väsentligt;

o teatrarna skall beakta

handikappades behov;

o teater skall ordnas för

teckenspråkig döva.

sou 1976:20 175

6 Radio och television

6.1¶Ansvar mot alla

Radion och televisionen har i vår tid som inget annat ökat människornas kulturella möjligheter. Deras tillkomst och utveckling har varit så omvälvande, att det har inneburit något av en kulturell revolution.

Radio (SR) har ett stort ansvar. Dess uppgift är att

Sveriges

varierande tillgodose skiftande intressen. l genom program den allmänna debatten kommer därför oftast frågor om pro-

gram och om den allmänna programpolitiken i förgrunden.

Vi har med företrädare för handikapprörelsen och

överlagt för SR om handikappades problem som lyssnare och tittare.

Inom SR finns förståelse för handikappades önskemål, och ökande insatser för att tillmötesgå dem. Vi noterar med

görs

tillfredsställelse att dövas och hörselskadades problem har

av en arbetsgrupp, som tillkallats inom SR. Gruppen

belysts

har i en rapport den 25 oktober 1974 redovisat sina synpunkter.

Frågor om SR:s ansvar mot handikappade har vi även dryftat med radioutredningen (U 1974:08), som i sin tur också har

med företrädare för handikapprörelsen. Efter samråd

överlagt med radioutredningen har vi delgivit den de synpunkter som vi

anför i detta kapitel och hemställt, att utredningen beaktar dessa synpunkter i sitt arbete.

Vi anser att insatser för handikappade snabbt måste få

ökat utrymme i SR:s verksamhet. Frågan om verk-

väsentligt samhetens tillgänglighet för handikappade är så väsentlig att

den bör markeras t.ex. i ett nytt avtal mellan staten och SR. Vi förutsätter att radioutredningen beaktar detta vid fullgörande

av sitt uppdrag.

176 Radio och television

6.2¶Tillgängligheten

Vi har i olika sammanhang betonat att den verksamhet som bedrivs i samhället - liksom samhällets yttre, fysiska miljö måste vara tillgänglig för Det

handikappade. ligger därför i

SR:s ansvar att dess verksamhet skall vara för

tillgänglig alla,

således även för De som handikappade. åtgärder behövs för att göra SR:s program förbättrar ofta även

tillgängliga andras

möjligheter att höra och se programmen. Radions och televisionens det

väldiga spridning gör extra angeläget att handikappade

kan ta del av programmen. Det ger del i upplevelser som för hela är gemensamma folket. Ett handikapp sätter emellertid ofta en för

gräns möjligheten

att göra verksamhet för alla. Blinda kan inte

tillgänglig se

televisionens program. Döva kan inte radio.

lyssna på Detta är

ofrånkomligt, men det minskar inte SR:s ansvar mot dessa grupper. Tvärtom bör SR ge blinda mer att höra och ge döva mer att se.

6.2.1 Döva

SR har på senare år i ökande textsatt svenska TV-

grad

program. Budgetåret 1974/75 textsattes 117,8 timmar svenskspråkiga program och för 1975/76 är tendensen 136,6 timmar. Budgetåret 1974/75 sändes 1 701 timmar

svensksprå-

kiga program utan text och 1975/76 1 605 timmar, de direktsända programmen borträknade. Andelen textsatta svenska program var således 1974/75 6,5 % och 1975/76 7,8 %, vilket innebär en ökning med 16 %. Detta är en

glädjande utveckling.

Utomlands producerade textsätts i

program regel. Budget-

året 1974/75 var den utländska 1 511,3 timmar

produktionen

och 1975/76 1 643,2, en med 8 %. 1974/75 ökning var 48,9 % av SR:s samtliga program textsatta och 1975/76 52,6 %,

ökning

9,3 %. Det är bra, men det är inte bra att döva i så -

hög grad

egentligen nästan helt- står utanför svensk kultur och information i televisionen. Ett nytt system för överföring av text håller på att utvecklas. Systemet innebär att texten genom en tillsats i

televisionsap-

paraten kan kopplas till och ifrån, alltefter tittarens önskan. Denna selektiva metod, som bl.a. har visats vid en radio- och

televisionsutställning i Berlin hösten 1975, öppnar

möjligheter

att erbjuda text åt den som behöver den. Internt inom SR har i

Radio och television 177

i

lll

llllllll

DÖVA oc+t 4I8R$EL$KADADE

mÅvEzg

OOOOOO000000

J

L

vissa försök med denna samarbete med televerket påbörjats

metod. sänder text på flera

medger bl.a. att man samtidigt Systemet

- svenska - i flera svårig-

språk eller på ett språk exempelvis

En av texterna kan då på starkt förenklat

hetsgrader. göras och bli till som är språkligt handikap-

språk hjälp för personer att koppla till och från pade - och för invandrare. Möjligheten text också att kan vara till nytta vid språkstu-

betyder systemet

dier. inte tillämpas, bör SR i väsent-

Så |änge selektiv textsättning

texta svenskspråkiga program enligt

ligt ökad omfattning

Vi är medvetna om att många av de tittare

nuvarande metod.

känner besvärade av den, men som inte behöver texten sig bör få vika för dövas behov av text till anser att deras önskemål bör sättas in, bl.a. av SR programmen. Ordentlig upplysning så att allmänheten får klart för sig

själv, om dövas problem

varför döva måste ha text.

178 Radio och television

Vi anser också att fler skall

televisionsprogram teckentolkas

och sändas Det är de dövas

på teckenspråk. språk och SR bör i

ökande utsträckning tala till döva deras på eget språk. Teckentolkning av är förenat med flera

televisionsprogram problem.

Om man väljer att

beledsaga programmet med tecken, uppstår

t.ex. frågan

hur detta -kan ske utan att programmet störs alltför

mycket.

Målet för SR bör vara att text erbjuda till alla program som kan textsättas. Det finns inte tillfredsställande metoder för

textsättning av direktsändningar. Då det enda ärteckentolkning

sättet för SR att bereda döva att ta del

möjlighet av pro-

grammen. Det är att antalet textade angeläget program ökar så snabbt som möjligt. Det bör att redan nu sända

gå ett nyhetsprogram

dagligen och några andra svenskspråkiga program i veckan med text. Det inte att samma går på sätt som när det gäller textsättningen ange något mål för av tecken-

omfattningen

språk i programmen. Eftersom denna verksamhet ännu får anses ha försökskaraktär, är det emellertid

viktigt att den

snarast får en sådan att den kan

omfattning, utvärderas

ordentligt av döva och andra, både i fråga om metoder och för olika slags program. Det har b|.a. i

riksdagsmotioner föreslagits att döva skall

befrias från TV-avgift. Sådana motioner har överlämnats till oss för Vi har stannat för att bedömning. föreslå att döva alltjämt liksom andra skall betala avgift för att fâ se television. Liksom riksförbund

Hörselfrämjandets (HfR) och Sveriges dö-

vas riksförbund (SDR) anser vi att det inte

är avgiften utan

programmen som skall ändras. Det är för oss en

viktig princip

att handikappade både skall få service och betala avgift för service på samma sätt som andra.

6.2.2¶Hörselskadade

Som konsumenter av SR:s

program har hörselskadade och döva både gemensamma och skilda problem. Även för en del hörselskadade är det med textade nödvändigt program. För

ytterligare många hörselskadade betyder texten

ett gott stöd för hörseln. En del av för problemen hörselskadade kan lösas med tekniska som de erhåller

hjälpmedel, utan kostnad genom

landstingen.

Hjälpmedelsfrågor är i hög grad Den informationsfrågor.

Radio och television 179

ofta inte till att med tekniska

enskilde känner möjligheten

hörsel förbättrad. Det är därför angeläget att

hjälpmedel få sin

om teleslingor och andra hjälpinformationen hörapparater,

Ett som kallas TV-aid tilldrar sig medel förbättras. hjälpmedel

intresse för radio- och TV-lyssnaren. Detta hjälpmedel särskilt

till en hörtelefon i örat. SR, leder ljudet från mottagaren

har våren 1975 sänt ut

televerket och handikappinstitutet

information om till alla telefonabonnenter.

hörselhjälpmedel

hörselskadade är en kvalitet på mottagnings-

För hög teknisk

och television särskilt angelägen. Vissa för radio

apparater

har sidställda högtalare. Det försvårar lyssnandet

TV-apparater

avsevärt för en hörselskadad tittare. Apparaternas ljudkvalitet

och på awägningen av beror också på stationsinställningen

bör med tanke hörselskadade ha

TV-apparater på klangfärg.

så att man kan koppla in extra uttag för extra högtalare

eller förstärkare till Frågor om radioappa-

hörtelefon hörslinga.

tekniska standard i dessa raters och televisionsapparaters

avseenden bör bevakas av konsumentverket.

måste de tekniska möjligheter som SR och televerket utnyttja

sändningar störs av bak-

finns att göra ljudet tydligt. Många

och av som inte är nödvändigt för program-

grundsmusik ljud

för och för

men. lbland har sådant ljud betydelse lokalfärg

Vi anser dock att önskemål om sådan inlevelsen i programmet.

i fall borde kunna stå tillbaka för hörselskadades verkan många

ta del av Uppläsare och behov att störningsfritt programmen.

bör använda ett klart uttal med tydliga talare i SR:s program

mun- och läpprörelser.

6.2.3¶Synskadade

beroende än andra av sin hörsel. Också för

Synskadade är mer

att är ljudrena och dem är det därför viktigt, programmen

även televisionen, hör uttalet Detta gäller ty synskadade

gott.

får större av televisionen om

TV. Synskadade utbyte

gärna på

tala utan åtminstone viktiga förlopp får inte bara bilderna får

och för andra är det viktigt att stöd av tal. Både för synsvaga

text är tydlig och lättläst.

televisionsprogrammens i televisionen har varit

Textsättningen av utländska program

för döva. För hade det utländska

till stor glädje synskadade

varit bättre. Dubbning betyder att med dubbning systemet

i ersätts med det egna

främmande språk TV-programmen

metod förekommer sällan i Sverige. Vore landets språk. Denna

180 Radio och television

den vanligare, skulle den utländska varit

produktionen tillgäng-

ligare för synskadade. Vi anser att SR i ökad -

utsträckning

självklart med bibehållande av den svenska texten - bör använda metoden att sända det svenska talet i en

parallell

ljudradiokanal. Detta är också än att dubba

väsentligt billigare

program. De blindas (DBF) vecka förening utger varje ett häfte i punktskrift med rubrik och för SR:s radio- och

sändningstid

televisionsprogram. Denna information får seende i och

dags-

veckopressen, bl.a. i SR:s egen Röster i Radio-

programtidning

/TV. DBF får bidrag med 60 000 kr. från SR för

årligen utgivning

av informationsbladet. Kostnaden för DBF är emellertid 150 000 kr. om året. Vi finner det att SR står för denna

naturligt

utgivning som en service till synskadade Den är ett

lyssnare. viktigt komplement till den programläsning som görs varje dag

bl.a. för synskadade. Enligt vår är det

uppfattning självklart att

synskadade, liksom alla andra, skall prenumerations-

erlägga

avgift för sin programtidning. DBF tar också nu ut för

avgift

prenumerationen. Synskadade kan efter ansökan hos televerket befrias från att

erlägga mottagaravgift för radio. Synskadade som innehar

TV-mottagare måste dock alltid betala allmän

mottagaravgift.

Denna täcker innehav även av radio. är 50 kr. om

Radioavgiften

året. Den allmänna är 220 kr. -för

mottagaravgiften färg-TV

320 kr. - om året. Mellan 500 och 600 är befriade

synskadade

från att betala radioavgift. Televerket får för de

ersättning

uteblivna avgifterna från det under

utbildningsdepartementet uppförda anslaget Bidrag till de handikappades kulturella

verksamhet. För ändamålet har för budgetåret 1975/76 uppförts 30 000 kr. l enlighet med den som vi har

princip tidigare

uttalat bör synskadade inte längre erhålla befrielse från att

erlägga radioavgift.

Dövblinda har i dag knappast att ta del av

någon möjlighet

vare sig televisionens eller radions av

sändningar. Åtskilliga

dem skulle ha glädje av åtgärder som SR kan vidta för döva, hörselskadade och synskadade. Det bör särskilt framhållas att dövblinda med synrester kan ha att ett

goda möjligheter följa

teckensprâkstolkat program i televisionen men att de inte kan se text. Vidare torde program med särskilt och

långsam tydlig

upplåsning med ett enkelt språk ha för i

betydelse personer

denna grupp och för andra, t.ex.

många hörselskadade, psy-

kiskt utvecklingsstörda - och äldre.

Radio och television 181

TILL AQ_

EN

/

no PÖQ

DE

áázøgeáffwck Ö

öKADE 77

6.2.4¶Psykiskt utvecklingsstörda

enkelt och klart och ett tal, som inte går för fort, Ett språk tydligt är för att utvecklingsstörda skall i radio och television viktigt kunna programmen. Språket är ofta krångligt. Ovanliga följa

12*

182 Radio och television

och främmande ord används. Svåra begrepp lämnas utan förklaring. Alldeles för mycket förutsätts vara bekant för

lyss-

naren. SR kan göra stora insatser att genom ägna mer omsorg åt språket i radio och television. SR skulle också

mycket mer

kunna utnyttja den som

möjlighet televisionen erbjuder

genom bild, tal och text att förklara, reda ut och

upplysa. Många utvecklingsstörda kan inte läsa. som kan det,

Många,

gör det ogärna. Däremot förstår de flesta talat språk om det är klart och redigt, särskilt om det stöds av bild och film. Radio och TV är särskilt viktiga för dem som inte läser så bra.

Många

utvecklingsstörda ser gärna på TV eller hör radio. Deras

på

utbyte av programmen skulle öka om de fick enkla

förklaringar

om programmens innehåll. Även andra skulle ha

många glädje

därav.

6.3¶Programmen

Nästan alla frågor i samhället berör

handikappade. SR har

många program som ger information i Det är

samhällsfrågor.

viktigt att SR i alla sådana program beaktar

handikappsynpunk-

terna. För att ge ett par om skolan exempel: program bör belysa också de handikappade elevernas i idrotts-

situation, sammanhang bör också handikappidrott tas med. Information till och om

handikappade handikappade bör

alltid ingå i den informationen. Då når

vanliga informationen

fler och ökar allmänhetens om

kunskap handikapp.

Men liksom SR sänder för olika

specialprogram grupper,

t.ex. invandrare, barn och finns också

lantbrukare, ett betydan-

de behov av för

specialprogram handikappade, t.ex. döva, synskadade och psykiskt För döva kan utvecklingsstörda. det

vara program om och

teckenspråket, teaterpjäser barnpro-

gram. Synskadade, som har ytterst ringa till

tillgång tidningar

och tidskrifter, behöver och pressöversikter aktuell information. De har också ett särskilt intresse av information i den egna

ortens och bygdens frågor. Lokalradion här öppnar nya möjlig-

heter. Psykiskt behöver utvecklingsstörda program it.ex. socia-

la frågor av betydelse i vardagslivet.

malm-sug.

Radio och television 183

6.4¶Kostnadsfrågan

för att alla skall kunna ta del av SR:s

Kostnaden för åtgärder Alla radiolyssnare och

bör bestridas av avgiftsmedel. program vara med om att betala för att alla skall kunna TV-tittare måste

ta del av programmen.

6.5¶SR:s inspelningar

omfattande arkiv med inspelningar av

Radio har ett

Sveriges

m.m. Vi föreslår att detta material skall få

skådespel, föredrag

föras över till talböcker. och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

Konstnärliga

har meddelat att Sveriges dramatikerförbund, Sveriges (KLYS) och Svenska teaterförbundet ställer sig positiförfattarförbund

SR har av radiodramatik och va till att inspelningar som gjort

ställs till för överföringar till talböck-

andra hörspel förfogande

KLYS framhåller att ersättning bör utgå av

er för synskadade.

samma sätt som f.n. sker beträffande vanliga

statsmedel på

talböcker. (5.6, sid. 166) bör stå

Det av oss föreslagna specialbiblioteket

från SR och låta framställa

för anskaffandet av inspelningar Kostnaderna härför kan

dem som talböcker för utlåning. den som vi har gjort för bibliote-

inrymmas i medelsberäkning

sid 206). Vid genomförande av försla-

kets verksamhet (8.2.1.1, och ekonomiska pro-

get måste självfallet upphovsrättsliga

blem för bl.a. SR:s personal lösas.

6.6 TRU

den fortsatta verksamheten

Utredningen (U 1971:13) angående

med och television inom utbildningsväsendet (TRU) gör

radio insatser sin produktion av utbildningsprogram. viktiga genom

i radio TRU får sändningstid av SR och sänder programmen når många och har stor betydelse och television. Programmen med kort utbildning. Till bl.a. för studieovana och för personer

dessa grupper hör många handikappade. avser huvudsakligen förskola och vuxen-

TRU:s verksamhet inriktad En del

utbildning. Den är i hög grad på handikappade.

184 Radio och television

av produktionen är särskilt

anpassad för hörselskadade, döva,

synskadade och psykiskt Det

utvecklingsstörda. sker t.ex.

genom textning av TV-program och

språkförenkling. Studie-

material i anslutning till har

programmen spelats in på ljud-

band för synskadade. TRU:s verksamhet kan på olika sätt

tjäna

som förebild för den reguljära radio- och televisionsverksam-

heten.

Vi har 1975-10-23 oss yttrat över TRU:s betänkande (SOU

1975:28) Program för ljud och bild i

utbildningen. Vi tillstyrkte

TRU:s och underströk att

förslag handikappade ännu är starkt

eftersatta på många områden. lnte minst påtagligt är det inom

kulturliv och vissa former av

utbildning. Svårigheter - ibland

hinder för

-föreligger många handikappade att delta i sådan

verksamhet. Åtgärder för att eller avlägsna minska dessa

svårigheter och hinder måste ha

hög prioritet (förtur).

l yttrandet framhöll vi vidare som särskilt

viktigt: att verksamheten

genom noggrann planering tillsammans

med blir

handikapporganisationerna tillgänglig för så

många

handikappade som möjligt;

att särskilda åtgärder alltid vidtas i detta

syfte om det behövs; att speciell verksamhet för vissa

grupper ordnas om den

reguljära verksamheten inte går

att anpassa;

att också sådan speciell verksamhet

skall vända sig till alla, inte

bara till dem som den i första hand ordnas för;

att den totala verksamheten vänder sig till allmänheten och

utgör ett sammanhållet helt;

att alla åtgärder som är för

erforderliga handikappade ses som

en självklar del av verksamheten

och inte som säranordni ngar;

att kostnaderna för sådana

åtgärder är en självklar del av

: kostnaderna i den totala verksamheten. å

6.7¶En särskild

fråga: Videogram

Videogram är den gemensamma för

beteckningen videoband,

videokassetter och videoskivor. Det är kort film sagt och

TV-program på band (kassett). kan med Programmen hjälp av

en särskild tillsats visas i en

TV-mottagare.

Videogramtekniken utvecklas snabbt. l används

Sverige

videokassetter bl.a. för utbildning, information, marknadsfö-

ring och Det finns mer underhållning. än 4 000 videokassett-

Radio och television 185

främst i industrin, skolor och inom sjukvården.

spelare i bruk,

1972 har TRU en försöksverksamhet med video- Sedan våren Ett urval ur SR:s distribueras på kassetter. program produktion

kassett till svenska handelsfartyg varje vecka.

arbetar f.n. med om videogram. l

Flera utredningar frågor ingår det sålunda att pröva möjligradioutredningens uppdrag och ekonomiska problem vid

heterna att lösa upphovsrättsliga

till Distributionen av överföring av TV-program videogram.

i har behandlats i TRU:s

utbildningsprogram videogramform

för och bild i utbild-

betänkande (SOU 1975:28) Program ljud

ningen.

kan bli till och nytta för

Vi anser att videogrammen glädje

t.ex. döva, svårt hörselskadade och psykiskt utvecklingsstörda. till De kan videogram få ett väl anpassat komplement

genom

SR:s kan annat kulturutbud, t.ex. program. Videogrammen för föräldrar till handikappade barn också få stor betydelse

om och vägledning om

genom att ge information handikappet och åtgärder. För patien-

barnets skötsel utvecklingsfrämjande

institutioner blir videogrammen särskilt

ter och intagna på

betydelsefulla.

och distribution för döva på video-

Produktion av program

i Danmark och Norge sedan år 1972. och kassetter pågår

band

från staten svarar Danske Døves Landsfor- Med stöd av bidrag Døves Landsforbund för verksamheten. Det bund och Norske har även fått statsbidrag till inköp av 150 danska förbundet Dessa har lämnats ut till enskilda döva. l

videobandspelare.

distribueras videokassetter till de lokala dövföreningar-

Norge Verksamheten i Danmark har störst omfattning.

na. i sin för

Skolöverstyrelsen föreslog anslagsframställning

1974/75 en försöksverksamhet med videokassetter

budgetåret

Försöket skulle avse tio av för döva och hörselskadade. dövas riksförbunds (SDR:s) lokalföreningar, och pro-

Sveriges

ske inom en För-

duktionen skulle befintlig produktionsenhet.

både program och an-

söket skulle gälla specialproducerade

av textning och teckentolkning.

passning program genom

beräknades till 500 000 kr. l propositionen

Kostnaderna den uttalade depar-

(1974:28) angående statliga kulturpolitiken

till borde anstå i

tementschefen att ställningstagande förslaget

betänkande. beslöt i enlighet

awaktan på vårt Riksdagen

härmed. om med 700 000 kr. från allmänna SDR har ansökt bidrag

och installation av studio för produkarvsfonden för utrustning

186 Radio och television

tion av program för

på videokassetter teckenspråksbehövande

barndomsdöva. SDR avser att inrätta studion i sin

anläggning Carlborgsons gård, Leksand, som ärfolkhögskola och

kursgård

för döva. Enligt SDR:s skall

plan programmen distribueras för

visning hos dess lokala

föreningar.

Framställningen remitterades till oss. l vårt yttrande betonade vi bl.a. att dövhet och hörselskada det grav gör svårt att ta del i kulturell verksamhet, och att vi därför i

hög grad uppmärk-

sammar dövas och gravt hörselskadades och

problem övervä-

ger hur de kan lösas. Vi framhöll vidare att vi i likhet med SDR anser att videogrammen bör kunna få särskilt stor

betydelse för

dessa grupper. Vi oss emellertid ansåg i detta skede av vårt arbete inte kunna ta till SDR:s

ställning framställning.

TRU:s arbete har visat att

videogrammen kan få stor betydel-

se för döva och vissa hörselskadade. Det är

angeläget att de får

vara med och påverka den vidare av

utvecklingen videogram-

produktionen. Dövas sakkunskap bör anlitas bl.a. för textsättning, textens språkliga och avteck-

utformning användningen

enspråk och tolk. SDR har inlett viss verksamhet med

produk-

tion av videogram, och döva har stora

förväntningar på

program som görs inom den egna Vi anser att

organisationen.

en verksamhet SDR:s skulle

enligt plan utgöra ett värdefullt

komplement till annan verksamhet med bl.a. inom

videogram,

TRU. SDR:s arbete kan också erfarenheter och

ge kunskaper till

nytta för SR i dess strävanden att sin

göra produktion tillgäng-

lig för döva. Vi föreslår att SDR får bidrag till verksamhet med

videogram

enligt sin till allmänna arvsfonden.

framställning

6.8¶Sammanfattning

Detta kapitel innebär i huvudsak att: o Radio (SR) skall ha ansvar för Sveriges att dess verksamhet

är tillgänglig för alla;

o SR skall textsätta alla som att

TV-program går textsätta;

o talet i radio och TV skall vara och skall

tydligt bakgrundsljud

undvikas med tanke på hörselskadade;

o informationen om i

hörselhjälpmedel radio- och TV-

situationen skall fortsätta;

Radio och television 187

och ska|| anpassas till hörselskadades

0 radio- TV-apparaterna

behov; av ett häfte i punktskrift om sina SR skall stå för utgivningen

program; o SR ska|| öka sina insatser för psykiskt utvecklingsstörda;

i samhällsfrågor även skall innefatta belysning

o alla program av handikappades förhållanden;

för handikappgrupperna ska|| behovet av specialprogram

tillgodoses;

för ska|| finansieras genom

SR:s åtgärder handikappade

avgiftsmedel;

av radiodramatik och andra hörspel ska|| SR:s inspelningar

föras över till talböcker; dövas riksförbund skall få medel från allmänna

Sveriges arvsfonden för försök med videogram.

sou 1976:20

7 och

Böcker, tidningar tidskrifter

och kunna läsa är inte

7.1¶Läskunnig

samma sak

kultur - och i sätt att leva med i samtidens Att läsa är ett viktigt

och tidskrifter har central

gångna tiders. Böcker, tidningar

kulturområdet utan i hela vår saminte bara inom

betydelse

inte kan läsa skrifter är

De som tryckta

hällsgemenskap.

och del av kulturen. Hindren

utestängda från en stor väsentlig

eller tekniska eller kan bero på läsovana.

är språkliga

och döva har i huvudsak språkliga läshin-

Utvecklingsstörda

text, med der. av dem behöver språkförenklad gärna

Många

tekniska läshinder; litteraturen måste bilder. har

Synskadade

för att bli Även

föras över till talbok eller punktskrift tillgänglig.

eller förvärkta händer och armar har personer med förlamade

är dessutom läsovana. Det är ett ett tekniskt läshinder. Många

är nödvändiga för att handikapp. Särskilda åtgärder ytterligare

skall få till litteratur som andra.

handikappade tillgång

7.2¶Böcker

7.2.1 LL-böcker

- även om de är läskunläser sällan böcker

Utvecklingsstörda

hinder. Ordens betydelse är inte l boken finns många

niga.

och är Bildspråket är svårt.

entydig. Satser meningar långa.

är är tätt och

är krånglig. Texten lång. Trycket Handlingen

finstilt. Få bilder finns.

med av lättlästa böcker En försöksverksamhet utgivning

sedan år 1968. En

(LL-böcker) pågår inom skolöverstyrelsen

190 Böcker, och

tidningar tidskrifter sou

1975:20

äg ra omtyckta LL-böcker

och tidskrifter 191

Böcker, tidningar

leder verksamheten. Den samarbetar med

särskild arbetsgrupp

författare och bildkonstnärer. Gruppen genomför läs-

förlag,

och för att ta reda på hur LL-böcker

biblioteksundersökningar

bör utformas och för att behovet av böcker för fritidsläs-

belysa

ning.

Försöksverksamheten finansieras från utbildningsdepartementets till de handikappades kulturella verk-

anslag Bidrag

För 1975/76 har anvisats 425 000 kr. för

samhet. budgetåret

av LL-böcker och böcker med stor stil. Medlen

framställning

används för Stödet skiftar efter böckernas

produktionsstöd.

och tekniska Det uppgår i genomsnitt till

omfång utformning.

Det att böckerna i handeln kan närmare 30 000 kr. per titel. gör säljas för 15-20 kr. Hittills har 28 böcker kommit ut i LL-serien. Av dem är 11 bearbetade och 15 nyskrivna verk. Två är diktantologier. Numera böckerna i i 5 000 exemplar. De säljs

trycks regel

bokhandeln. De flesta av biblioteken, institutioner genom köps och LL-böckerna vänder sig till läsovana män-

organisationer.

niskor. De läses av utvecklingsstörda och andra. Avsikten var från att bearbeta kända författares verk

början

fâ till dem. Den första boken som kom så att fler skulle tillgång ut var Sommaren med Monika av Per Anders Fogelström. Det är emellertid svårt att bearbeta redan skrivna böcker. Troheten skall bevaras som språk och text skall

mot originalet samtidigt

förenklas. Antalet böcker som kan bearbetas är därför begränsat. författare är också tveksamma till bearbetningar.

Många

har därför sökt få fram nyskriven lättläst

Skolöverstyrelsen

litteratur. Efter en kunde sex nyskrivna LL-böcker

pristävling

ut år 1974. arbetar med att intressera författare

ges Styrelsen

och bildkonstnärer att nyskriva fler LL-böcker. Försöksverksamheten har visat att det finns ett stort behov av enkla bildberättelser och av faktaböcker.

vardagsförankrade

Det har visat värdefullt att böckerna utformas i direkt

sig

kontakt med läsarna. Som på resultat av kontakt

exempel

mellan författare och läsare kan nämnas Benkt-Erik Hedins bok Dikter - tillsammans. Den har sålts i omkring 5 000 exemplar. i en LL-bok skall vara enkel, rak och sammanhål-

Handlingen

len. Tids- och rumsförskjutningar skall undvikas. Personerna bör vara få och väl beskrivna. Bild och text skall samverka. Därför måste bild- och ordkonstnärer arbeta tillsammans. skall vara enkelt och klart. Det skall ha korta meningar

Språket

och ord. Kvalitet på papper och tryck skall vara hög.

vanliga

192 Böcker, och tidskrifter

tidningar

När barnen har badar Tetsuo.

lagt sig

Man har så här små badkar i

Japan.

Tetsuo kan bara sitta i det.

iild och text samverkar i en LL-bok. (Vi bor i världens