Datorisering av tullens export- och importrutiner : förstudie : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

D av tullens

atorisering

och

export- importrutiner

--

Förstudie

Tulldatautredningen

1987:40

S [m m]

Statens utredningar offentliga

1987:40

Finansdepartementet

av tullens

Datorisering

och

export- importrutiner

-

Förstudie

Delbetänkande av

tylldatautredningen

Stockholm 1987

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30

Allmänna Förlagets bokhandel: lnformationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5. Stockholm Tel: 08/739 95 65

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor gSOU-förrådet 103 33 Stockholm Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8.10-12.00 (externt och internt)

08/763 10 05 12.00-16.40 (endast internt)

ISBN 91-38-10019-3 ISSN 0375-250X

Graphic Systems, Stockholm 1987

Ti11 Statsrådet och chefen

för finansdepartementet

Genom besiut den 11 Juni 1986 bemyndigade regeringen chefen för finansdepartementet att ti11ka11a en särskiid utredare med uppdrag att utreda frågor om ADB-baserade rutiner i datautväxiingen me11an tuliverket och näringsiivet samt om datorisering av tuliverkets rutiner.

Med stöd av bemyndigandet ti11ka11ade departementschefen den 3 september 1986 mig som särskiid utredare. Samtidigt förordnades sakkunniga och sekreterare. Den 18 september 1986 förordnades personer att ingå i en referensgrupp åt utredningen.

Jag ka11ar min utredning tuiidatautredningen (TDU).

Jag har nu siutfört den första etappen av mitt uppdrag och får härmed överiämna deibetänkandet Datorisering av tu11ens export- och importrutiner - förstudie.

Särskiit yttrande har avgivits av sakkunnige Rydberg.

Stockhoim den 20 augusti 1987

Sven Moberg

Åke Hjaimarsson

INNEHÅLL

Sid.

SAIIAIFATTNIIG 13

1 UTREDIINGSUPPDRAGET 29

1.1 Uppdraget 29 1.2 Medverkande 30 1.3 Utredningsarbetets bedrivande 31

2 NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN 33

2.1 Nuvarande 35

verksamhet

2.1.1 Tu11verkets uppgifter 35 2.1.2 Tu11verkets verksamhet 37 2.1.3 Tuliverkets organisation 46 2.1.4 Tu11verkets rutiner vid införsei och utförsel 52 2.1.5 Företagen och tu11proceduren 64 2.2 Yttre förutsättningar och utveck1ingstendenser 79 2.2.1 Företagen datoriserar sina rutiner vid

import och export 79 2.2.2 Tuiidatasystem i andra Iänder 89 2.2.3 Andra intressenter 101 2.2.4 Några rättsiiga frågor 104 2.3 Tu11ens dataerfarenhet 116 2.3.1 Tuiiens erfarenhet, kompetens och

organisation på ADB-området 116 2.3.2 Tidigare förslag ti11 datorisering 122 2.4 Datateknikens möjiigheter och utveckling 129 2.4.1 Dataöverföring och datakommunikation 130 2.4.2 Datasäkerhet 132 2.4.3 Datorkraft och datorarkitektur 136 2.4.4 Programvaruutveckiing 138

2.5 o Förutsättningar för tu11ens arbete från år 1988 139

.5.1 Ärendevo1ym 139

.5.2 Resurser 140 .5.3 Produktivitetshöjning 140 .5.4 Ny tu11nomenk1atur 141 .5.5 Enhetsdokumentet 142 .5.6 Ny transiteringsordning 144 .5.7 Arbetsvo1ym som ska11 k1aras av 146 .5.8 Möjiigheter att åstadkomma produktivitets-

RJINDIVIVINDTUIN)I\Iökningar 149

DISKUSSION OCH ÖVERVÃEMDEI M DATGIISERING

AV TULLRUTINER 151

3.1 A11män pr0b1embeskrivning 151 3.1.1 Tu11ens aktue11a probTem 152 3.1.2 Företagens aktue11a prob1em 154 (a).1.3 Andra probiem och möjiigheter 156 3.2 Diskussion om några av tu11ens uppgifter m.m. 159 .2.1 Uppbörd och debitering 159 .2.2 In- och utförse1bestämme1ser 163 .2.3 Under1ag för utrikeshande1sstatistiken 165 .2.4 Oriktiga uppgifter 167

OJUJQJUJ

3.3 Arbetsmoment och rutiner hos tu11verket som

iämpar sig för datorisering 170 .3.1 A11mänt 170 .3.2 Hemtagning 171 .3.3 Förtuiining efter hemtagning m.m. 173 .3.4 Preiiminär dekiaration 175

(300039)

3 .3.5 Vägtrafikskatt 176 3. 3.6 Transitering 177

Sid.

3.4 Den internationella utvecklingen 182 3.4.1 Bakgrund 182 3.4.2 Innebörd 187 3.5 Modifiering av tullprocedurer vid import och

export i samband med datorisering m.m. 190 3.5.1 Import med lastbil och fartyg 191 3.5.2 Export med lastbil och fartyg 200 3.5.3 Import och export med post 205 3.5.4 Import och export med flyg 208 3.5.5 Import och export med järnväg 210 3.5.6 Stöd och kontroll 212 3.6 Några för företagen viktiga aspekter på ett

tulldatasystem 225 3.6.1 Kostnader för tullprocedurer 225 3.6.2 Näringslivets fördelar av en datoriserad

tullprocedur 227 3.6.3 Säkerhet i fråga om lämnade uppgifter 231 3.6.4 Andra förutsättningar 236 3.7 Möjligheter att stegvis datorisera tullverksamheten 238 3.7.1 Olika delsystem 238 3.7.2 Transportsätt 245 3.7.3 Företag 246 3.7.4 Orter 246 3.8 Möjligheter att lösa vissa rättsliga frågor m.m. 249 3.8.1 Uppgiftslämnarens identitet 250 3.8.2 Oförvanskade uppgifter 253 3.8.3 Underrättelse om beslut m.m. 254 3.8.4 Några redovisningsrevisionella frågor 257 3.9 Kompetens och organisation vid en långtgående

datorisering 259 3.9.1 Systemanvändning 260 3.9.2 Förvaltningen av datasystemet 261 3.9.3 Drift 265 3.9.4 Organisation 267

4 RIKTLINJER FOR DATORISERIIG AV TULLRUTIIER 269

4.1 Några styrande faktorer och förutsättningar 269 4.2 Syften med datorisering 274 4.3 System som bör datoriseras 278 4.3.1 Importsystem 279 4.3.2 Exportsystem 279 4.3.3 Transportmede1sanknutna system 280 4.3.4 Lagerredovisningssystem 280 4.3.5 Gemensamma tu11system 280 4.3.6 Övriga system 281 4.3.7 Sammanfattning 282 4.4 01ika datorstrukturer 282 4.4.1 Tu11datasystem och datorstrukturer 283 4.4.2 Centraiiserad struktur 286 4.4.3 Regiona1iserad struktur 288 4.4.4 Central-1oka1 struktur 291 4.5 Kvalitativ bedömning av o1ika datorstrukturer 295 4.5.1 0ffent1ighet och sekretess 297

_ 4.5.2 Sårbarhet 298 4.5.3 Säkerhetsaspekter 300 4.5.4 Registeransvar 301

i 4.5.5 Aktuai itet 302 4.5.6 Enhet1ig handiäggning 304 4.5.7 Stöd åt företag och myndigheter 305

1 4.5.8 Verksamhetsanpassning 307 4.5.9 Organisationsanpassning 307 4.5.10 Överskådlighet och enkeihet 309 4.5.11 Användarinfiytande 310

_ 4.5.12 Samordning och standardisering 311 4.5.13 Anpassbarhet 311 4.5.14 Ti11gäng1ighet för tu11en 312 4.5.15 Ti11gäng1ighet för företagen 314

Sid.

4.5.16 Lagring och åtkomst ti11 register 315 4.5.17 Åtkomsttid 316

4.5.18¶Arbetsmiljöfrågor 317

4.5.19 Vo1ymutveck1ing 320 4.5.20 Arvet 321 E 4.5.21 Stegvist införande 322

E

4.5.22¶Underhå11sfrågor 323 E

4.5.23 Beprövad teknik 324 4.5.24 Sam1ad bedömning av kvaiitativa krav 325

E

4.6 Ekonomisk bedömning av tu11datasystem 327 å 4.6.1 Investeringar 327

E

4.6.2 Åriiga driftkostnader 330 4.6.3 Intäkter 332 4.6.4 Lönsamhetska1ky1 341 4.7 Totaibedömning 347

5 FÖRSLAG ocn KONSEKVENSER 351

5.1 Förs1ag om tuildatasystem 351 5.2 P1an för genomförande 353 5.2.1 Exportsystem m.m. 354 5.2.2 Importsystem 361 5.2.3 Övriga de1system 365 5.2.4 Genomförandepian 365 5.2.5 Tidsförhå11anden 369 5.3 Konsekvenser för tu11en 370

5.4 Konsekvenser för företagen 388

5.4.1 Konmunikationssättet m.m. 388

5.4.2 Auktorisation 390

5.4.3 Service och stöd från tuHen 391

5.4.4 Föranmäian 392

5.4.5 Enhetsdokumentet och datorisering 393

5.4.6 Skydd av lämnade uppgifter 394

5.4.7 Företagens fördeiar av tuiidatasystemet 395 5.5 Konsekvenser för statsmakterna 396

6 FORTSATT ARBETE 401

6.1 Arbete under budgetåret 1987/88 401 6.2 Organisation 402

Tabeller och figurer

Tabe11 4.1 Tuiiverkets personairesurser år 1985 inom verk-

samhetsområdet beskattning och statistik 333 Tabe11 4.2 Tuiiverkets personairesurser inom verksamhets-

området beskattning och statistik efter tu11-

datasystemets införande 336 Tabeii 4.3 Investeringar, kostnader och intäkter i

centraiiserad struktur 344 Tabe11 4.4 Investeringar, kostnader och intäkter i

centrai-Iokai struktur 345

g

Sid.

Tabe11 4.5 Investeringar, kostnader och intäkter i

regionaiiserad struktur 346

Tabe11 5.1 Tidspian för genomförande 371 i

Tabe11 5.2 Ärendefrekvens på o1ika orter år 1985 372

Tabeii 5.3 Personaiförändringar i samband med datorisering 386

2 I

Figur 2.1 Genera1tu11styre1sens organisation 47

E

Figur 2.2 Tu11verkets regionaia organisation 49

E

Figur 2.3 Tu11verkets fasta arbetsstä11en och regioner 50

g

Figur 4.1 Centra1iserad struktur 289 ä i Figur 4.2 Regiona1iserad struktur 292 4

Figur 4.3 Centra1-1oka1 struktur 296

Bilagor

1. Direktiven 423

2. Bakgrund ti11 en modifierad tu11procedur vid import

med 1astbi1 och fartyg 431

3. Bakgrund ti11 en modifierad tu11procedur vid export

med 1astbi1 och fartyg 459

4. Tu11k1arering av postförsändeiser i en modifierad

tu11procedur 471

5. Tu11k1arering av fiygförsändeiser i en modifierad

tu11procedur 483

6. Tu11k1arering av järnvägsförsände1ser i en modi-

fierad tuiiprocedur 493

7. Tu11verkets kontro11verksamhet 499

Underiag för kostnadsuppskattningar 543

Beräkningsunderiag för vissa tabe11er har med PM 1987-08-20 över1ämnats i särskiid ordning.

SUIUIFATTIIIG

Min uppgift enligt direktiven (Dir 1986:20) är att lämna förslag till hur tullverkets rutiner i anslutning till export och import kan datoriseras och hur datautväxlingen mellan och tullverket kan ske

företagen utan att blanketter används. Mot denna bakgrund lämnas i denna rapport en förstudie som innehåller synpunkter och förslag till hur de tulladministrativa rutinerna vid export och import kan och bör datoriseras. Rapporten är så utförlig att det bör vara möjligt för regeringen och riksdagen att med utgångspunkt i förslagen ange riktlinjer för hur ett tulldatasystem skall utarbetas och när datoriserade rutiner successivt skall kunna tas i bruk inom tulladministrationen.

Bakgrund

Årligen införs ungefär 3 milj. sändningar i landet. Varje sändning skall tullklareras. Underlaget härför är drygt 2 milj.

importanmälningar med tulldeklaration. Dessa anmälningar lämnas i allt av

väsenligt företagen till tullen på blanketter. Varje blankett lämnas i flera exemplar och till anmälan är dessutom fogade styrkande såsom

handlingar fakturor, licenser och ursprungsintyg. emel-

Importsändningarna frigörs lertid i regel mot att en hemtagningsanmälan lämnas. sedan

Denna följs av en importanmälan, varför vissa uppgifter om samma sändning kommer att behandlas två gånger.

På motsvarande sätt utförs ur landet ungefär 3 milj. som

sändningar skall tullklareras. Underlaget härför är ungefär 2,5 milj.

exportanmälningar som företagen i allt väsentligt lämnar på blanketter. I regel behöver styrkande handlingar inte fogas till

exportanmälningarna.

Sammantaget bedöms ca 30 mi1j. dokumentbiad åriigen hanteras av

tg1]en.

För förvaring av drygt fem års biankettfiöde används ca 20 000 hy11meter arkivutrymmen.

Vid handiäggningen av dessa tuiikiareringsärenden använder tu11en i regei inte datoriserade rutiner. Datorstöd används f.n. främst när uppgifterna i bianketterna bearbetas för statistik- och uppbördsändamåi.

Av tuiiverkets ungefär 4 000 anstäiida är resurser motsvarande inemot 2 400 personår verksamma inom området beskattning och statistik. Det är dessa som utför kiareringsuppgifter i ansiutning ti11 trafikexpediering och svarar för dekiarationsgranskning. De utför dessutom kamerait arbete samt statistik- och uppbördsuppgifter i ansiutning härti11.

Tu11ens prob1em kan sägas vara att f.n. en stor personaistyrka behöver användas för att fysiskt hantera och forme11t granska uppgifter i ett mycket stort antai handiingar. Antaiet hand1ingar kan vidare antas öka med några procent per år tili föijd av ökad utrikeshandei och minskad genomsnittiig sändningsstoriek samt ti11ämpning av enhetsdokumentet. Samtidigt innehå11er en väsentlig ande1 av handiingarna feiaktiga uppgifter. En begränsad de1 av resurserna kan användas för sakgranskning av uppgifterna och fysisk kontro11 av transportmedei och gods i syfte att säkerstälia att gäiiande vi11kor för in- och utförsei av gods efterievs och att tu11, annan skatt och avgifter tiiiförs statskassan i avsedd utsträckning. Dessutom är en stor dei av personaien utbiidad för - e11er även annars kapabei - att utföra mer kvaiificerade uppgifter än de som de nu behöver utföra. Detta 1eder he1t naturiigt ti11 1åg motivation och bristande trivse1 med arbetsuppgifterna. Uttryckt i mer genere11a termer står tu11en inför probiemet att väsentiigt höja produktiviteten och effektiviteten i arbetet. TDU:s uppgift är att föresiå hur detta kan ske genom att ta i anspråk datateknik för att mer resurssnåit utföra en mängd arbetsuppgifter inom export- och importverksamheten.

Antaiet företag i iandet som importerar varor uppgår ti11 ca 35 000. Färre än 200 företag e11er företagsgrupper svarar för två tredjedeiar av importen. I fråga om exporten är koncentrationen ti11 ett fåtai företag ännu starkare. Såiunda svarar ca 150 företag e11er företags-

grupper av ca 20 000 för fyra femtedelar av exportvärdet. De stora exportföretagen är ofta också stora importföretag.

Företagens administrativa kostnader i samband med utrikeshandel är betydande. En exportör eller importör behöver ha kontakt med bl.a. köpare eller säljare, bank, försäkringsbolag, och

speditör, transportör tullmyndigheter. Kostnaderna för kontakter med tullverket utgör bara en del av dessa samlade procedurkostnader.

Datateknik i förening med telekommunikation tas i allt högre i

grad användning hos företagen för att begränsa kostnader och för att vinna andra fördelar. I särskilt de större har utvecklats, eller

företagen håller på att utvecklas, automatiska och kommunika-

bearbetningsmetoder tionsförfaranden som innebär att en används

gång registrerade uppgifter för olika ändamål och att uppgifter överförs mellan olika med

parter datakommunikation, dvs. mer eller mindre dokumentlöst. De stora fördelarna med sådana system vinns först när datakommunikation kan ske med alla parter som deltar i en utrikeshandelstransaktion. Tullverket har därmed en nyckelroll i sammanhanget.

I och med att tullen inte utvecklat som kan ta emot teleöverför-

system da tulldeklarationer m.m., har de stora import-

och exportföretagen samt stora speditionsföretag ännu inte kunnat vidareutveckla sina system för att möjliggöra sådant informationsöverförande. oklarhet om ett framtida tulldatasystems har dessutom att

utformning gjort viktiga anpassningar härtill inte kunnat göras i företagens

ständigt pågående

administrativa utveckling. Nuvarande ordning innebär att en rationaliseringspotential inte har kunnat utnyttjas. Vidare blir företagens anpassningskostnader högre ju längre det dröjer innan väsentliga grunddrag kan anges för ett framtida svenskt tulldatasystem.

Internationella förutsättningar

Efter det att tullunionen har förverkligats nu arbetet inom den

pågår

Europeiska Gemenskapen (EG) med att fullborda den inre marknaden. Syftet med detta arbete är att till 1992 undanröja hinder så att

gränskontrollerna för varor m.m. vid transporter mellan EG:s medlemsstater kan

avskaffas. En betydelsefull del i detta arbete är att från 1988 ett enhetligt tulldokument skall användas inom EG. Därmed tas ett steg för att det framtida uppgiftslämnandet för tulländamål mellan länderna skall kunna ske med användande av datorer.

Mellan EFTA-länderna och EG har överenskommits att enhetsdokumentet från 1988 skall användas för varje förfarande i samband med export, transitering och import mellan EG-länder och EFTA-länder samt mellan EFTA-länder inbördes. Efter överenskommelse mellan EFTA-länderna och EG träder också en gemensam västeuropeisk transiteringsordning i kraft från 1988.

Inom EG drivs det s.k. CD-projektet. Detta syftar bl.a. till att samordna utvecklingen av datoriserade import- och exportklareringsrutiner för handeln inom EG och med tredje land. Strävan är att genom datorisering förbättra effektiviteten i tullhanteringen samt att sänka kostnaderna genom att skapa möjlighet till dokumentlöst uppgiftslämnande mellan företagen och mellan dessa och tullmyndigheterna.

Ungefär tre fjärdedelar av Sveriges handelsutbyte sker med länder som ingår i EG eller EFTA. De svenska tullprocedurerna och de tullaministrativa rutinerna måste anpassas till utvecklingen hos våra viktigaste handelspartners så att utländska företag inte upplever att det är administrativt mer besvärande att handla med svenska företag än med andra företag, t.ex. sådana inom EG. De svenska exportföretagens konkurrenskraft, och i någon mån de svenska importföretagens möjligheter att träffa gynnsamma affärsavtal, förutsätter att de svenska tulladministrativa rutinerna är rationella och i fråga om procedurer och teknik så långt möjligt motsvarar vad som förekommer hos våra viktigaste handelspartners.

I åtskilliga europeiska länder finns redan tulldatasystem i drift. Dessa vidareutvecklas också. I andra länder pågår arbete med att utveckla och införa system. Sverige ligger i dag ganska långt efter flertalet av våra viktigaste handelspartners i detta avseende.

Tuiiprocedurer

De tuiiförfaranden som nu används vid export och import bygger på att fiertaiet arbetsmoment inom tu11en utförs manuellt. I samband med en genomgripande datorisering är det därför iämpiigt att pröva om och hur moment i tuiiproceduren kan modifieras för att största möjiiga nytta ska11 kunna dras av de möjiigheter som datatekniken erbjuder, samtidigt som tjänstemännens insatser koncentreras tili uppgifter där den mänskiiga förmågan bäst kommer tili sin rätt.

Jag förordar främst föijande modifieringar av tuilförfarandet.

Tuiiproceduren vid import bör innehåila två dominerande förfaranden, nämiigen stegvis förtulining och direktförtuiining. Den stegvisa förtuiiningen bör ersätta hemtagningsanmäian med efterföljande importanmäian. Uppgifter som iämnas i första steget när godset frigörs, ska11 inte behöva upprepas i det andra steget, dvs. i tuiidekiarationen. Gods som hanteras på tuiiuppiag bör godsredovisas av uppiaget på sätt som anges av tulien. Varje sändning ska11 därvid åsättas ett identitetsnummer. Motsvarande nummer ti11de1as sändning av tu11en när importgodset inte hanteras på tu11upp1ag. Detta identitetsnummer ersätter nuvarande hemtagningsnummer, godsnummer och redovisningsnummer.

I fråga om export föresiås inte några väsentiiga modifieringar av tu11proceduren. Dock ska11 även a11a exportsändningar ti11de1as ett identitetsnummer.

En dei dekiaranter bör i ett datasystem i framtiden kunna bygga upp dekiarationen e11er tuiimeddeiandet för direktförtuiining e11er stegvis förtuiining, innan godset ankommer ti11 1andet. När godset finns vid gränsen e11er ska11 tas ut från tu11upp1ag, bör dekiarationen för direktförtuiining e11er steg 1 anmäias för handläggning hos tu11en. Det kan även övervägas att tuiidekiarationer i vissa fal] ska11 kunna iämnas och ev. behandias innan godset kommer ti11 1andet. Dessa möjiigheter bör underiätta snabb gränspassage.

Med anledning av b1.a den nya västeuropeiska transiteringsordningen bör tu11en, b1.a. genom att ti11ämpa förenkiade förfaranden, underiätta för

företagen att i så stor utsträckning som möjligt import- och exportklarera på annan plats än i direkt anslutning till Transite-

gränspassage. ring kan då, särskilt i fråga om enhetslaster, i så stor

utsträckning som möjligt påbörjas resp. avslutas vid annan tullanstalt än sådan som finns i direkt anslutning till gränspassage. Även detta bör öka förutsättningarna för att gränspassage kan ske snabbt.

V-..

Det kan erinras om att enligt konventionerna om enhetsdokumentet och den gemensamma transiteringsordningen vissa exportörer och importörer av tullmyndighet kan auktoriseras att själva utföra vissa klareringsåtgärder. Tillämpas detta förenklade förfarande kan transitering ske direkt från resp. till vissa svenska företags lager. Även detta kan fränüa en snabb och tidsmässigt säker transport.

Tullverket utför f.n. officialtulltaxering av postförsändelser. Detta förfarande bör upphöra. Posten bör i stället upprätta tulldeklarationer som lämnas till tullen för granskning. Därmed får posten samma roll som övriga ombud. SJ:s ställning som tullskyldig bör också upphöra.

Tulldatasystemet

Efter medgivande från tullen bör företag få lämna uppgifter för importdeklarationer och exportanmälningar m.m. i elektronisk form till tullen. I första hand bör uppgifterna överföras via telenätet. Styrkande handlingar såsom fakturor och ursprungsintyg behöver då normalt inte lämnas annat än efter anmodan av tullen i varje särskilt fall. Företagen bör ha sin bokföring och arkivering ordnad så att fakturor och andra handlingar snabbt kan överlämnas till tullen. Strävan skall vara att snabbt nå fram till en situation där en hög andel av de samlade uppgifterna överförs till tullen i elektronisk form.

Företag och personer som lämnar uppgifter i elektronisk form bör identifieras med främst ett antal datatekniska metoder så att rättsligt bindande verkan nås. Genom tekniska metoder skall förebyggas att vanställda meddelanden tas emot. Kronologisk registrering av vilka meddelanden som faktiskt har lämnats och mottagits bör också ske.

För att tuiiuppgifter ska11 kunna överföras i eiektronisk form måste företagen använda vissa standardiserade tekniska procedurer och vissa standardiserade meddelanden. Däremot ska11 någon skyidighet inte föreiigga att använda särskiida försystem e11er kommunikationskanaier.

De företag som önskar får fortsätta att iämna uppgifter med gängse bianketter. I sådana fa11 ska11 föreskrivna styrkande handiingar också överlämnas. Dekiarationsuppgifter m.m. registreras i detta fa11 av tuiitjänstemän samtidigt som ärendet handiäggs.

Tuiidatasystemet ska11 erbjuda dekiaranter och tuiitjänstemän ett antai automatiska stödrutiner som kan medverka ti11 att begränsa antaiet feiaktiga registreringar. Behovet av fördjupad kontro11 av statistik- och uppbördsuppgifter efter den maskineiia granskningen vid registreringen av uppgifterna i systemet, ska11 begränsas ti11 ett minimum med iedning av de erfarenheter som successivt vinns.

Med styrt och siumpmässigt urva1 fördeias importsändningar på en grön, en gu1 och en röd kanai. Ti11 grön kanai förs sändningar som kan iämnas ut utan ytteriigare kontro11. Sändningar som hamnar i röd kana1 genomgår manue11 dokumentkontroii och kanske fysisk kontro11. Handiingar infordras då och ska11 av företaget snabbt översändas med t.ex. teiefax. Uppgifter avseende sändningar i gu] kanai underkastas en rimiighetskontroii. När de sändningar som hamnat i gu] och röd kanai granskats färdigt och ev. åtgärder vidtagits, förs de av tuiitjänsteman ti11 grön kana1.

I fråga om exportsändningar bör det räcka med en grön och en röd kanai. Kontroiiförfarandet bör i princip vara iikartat det som gä11er för importsändningar, med beaktande av att det fiskaia kontroiibehovet är litet.

Tuiidatasystemet ska11 genom urvai och signaier koppiade ti11 t.ex. statistiska nummer och iänder ge stöd vid kontro11en av efterievnaden av import- och exportbestämmeiser.

Underiag för utrikeshandeisstatistiken bör även fortsättningsvis utgöras av uppgifter som insamias för tuiiadninistrativa ändamåi. Tu11data-

systemet bör medge så snabb rapportering att särskilda uppgifter inte skall behöva insamlas för snabbstatistiken. Det är emellertid ofrånkomligt att felaktigheter alltid kommer att finnas i primärmaterialet.

Som en följd av datoriseringen av tullen, och som ett led i strävan att förbättra kvaliteten på de uppgifter som företagen lämnar till tullen, bör tullen i ökad omfattning göra företagsbesök. Vid sådana besök skall information, stöd och utbildning lämnas samt kan framåtsyftande eftergranskning göras. Frågor som därvid uppmärksammas kan vara hur företagens artikelnummer översätts till statistiska nummer och hur fakturavärden omräknas till tullvärden. Jag har beaktat resursbehovet för en utökad verksamhet av detta slag.

Tulldatasystemet skall innehålla säkerhetsanordningar och behörighetssystem som gör risken liten att obehöriga inom eller utom tullen får del av företagsuppgifter som överförs till tullen samt behandlas och lagras inom tullen. Rätt att utföra analyser och sammanställande bearbetningar förutsätter att tulltjänstemannen har särskild

behörighet.

Den datorisering som eftersträvas skall inledningsvis avse de volymmässigt stora tulladministrativa förfarandena. Det betyder att rutiner i anslutning till bl.a. import, export och transitering av gods samt vägtrafikbeskattning av utländska fordon bör datoriseras. För att dessa tillämpningssystem skall fungera krävs att ett antal

viktiga gemensamma system finns inom tullen, t.ex. system för tulltaxa och företagsregister. Vid sidan av dessa huvudsystem behövs successivt datoriserade rutiner också för volymmässigt mindre och för

tillämpningar en mängd stödsystem.

Datorstruktur

Tulldatasystemet skall drivas i en datorstruktur med en bestämd teknisk uppbyggnad. TDU har prövat de olika kvalitativa och ekonomiska förutsättningar som en centraliserad struktur, en regionaliserad struktur

_ och en central-lokal struktur erbjuder. I utredningen diskuteras ett

F

tjugotal kvalitativa faktorer som kan påverka valet. Därvid framkommer att en regionaliserad struktur knappast framstår ur

som fördelaktig

någon aspekt. Detta beror bl.a. på att denna struktur saknar förankring i den form för ärendehandläggning som tulldatasystemet skall stödja.

Den centraliserade datorstrukturen bedöms enklast kunna åt-

uppfylla skilliga krav. Detta gäller särskilt krav om sekretess, säkerhet, åtkomst till lagrad information, underhåll och beprövad teknik. Den central-lokala strukturen framstår däremot som fördelaktig i fråga om krav såsom sårbarhet, användarinflytande, åtkomsttid, tillgänglighet och arbetsmiljö. Med viss förenkling kan sägas att den centraliserade strukturen har fördelar i ett antal teknikrelaterade avseenden. Den central-lokala strukturen synes däremot ha påtagliga fördelar på områden som är verksamhets- och användarrelaterade.

En jämförelse av de investeringar i systemutveckling, utbildning och maskiner samt de kostnader och intäkter som bedöms vara förenade med att utveckla tulldatasystemet för var och en av de tre datorstrukturerna, visar att den centrala och den central-lokala strukturen är ekonomiskt tämligen likvärdiga. Den regionaliserade strukturen bedöms vara väsentligt dyrare.

Mot bakgrund av kvalitativa och ekonomiska bedömningar samt med beaktande av regeringens datapolitiska riktlinjer (prop. 1984/85:220) förordar jag att tulldatasystemet skall drivas i en central-lokal datorstruktur.

Lönsamhet

Det är självklart att visshet om en stor och långsiktig investerings lönsamhet inte föreligger i det ögonblick beslut fattas. osäkerhet finns sålunda om investeringens exakta storlek och om de intäkter som den kan förväntas avkasta. De samlade i maskin- och

investeringarna programvaror samt utbildning m.m. kan bedömas uppgå till inemot 130 milj. kr. i 1987 års pris- och löneläge. Driftkostnaderna

per år för ett fullt utbyggt tulldatasystem beräknas till ungefär 40 milj. kr. Investeringarna bör göras över en sexårsperiod.

Intäkterna utgörs till övervägande del av möjliga personalbesparingar i tullverket. Resurserna bedöms kunna minskas med ungefär 465 personår. Då har beaktats att efterkontroll, information och utbildning i samband med företagsbesök behöver stärkas med 40 personår. Vidare har beaktats att all arbetstid inte kan utnyttjas effektivt samt att tullverkets spridda organisation m.m. kan ge upphov till trögheter och odelbarheter när resurserna anpassas till behoven. Utrymme finns också för viss volymtillväxt.

ADB-organisationen för drift, underhåll och vidareutveckling av tulldatasystemet kan bedömas behöva bestå av inemot 80 personår. Ungefär 50 härav bör ingå i en central drift- och utvecklingsenhet. Detta betyder att tulldatasystemet bör medge en reduktion med netto ungefär 385 personår. Personalreduceringen är så relativt begränsad att den bör kunna klaras inom ramen för naturlig avgång under aktuell period. Den personalomställning som behöver ske, bör stödjas med fort- och vidareutbildning.

Bland övriga kostnadsminskningar och intäktsökningar inom tullen märks bl.a. minskade lokalkostnader avseende arkivutrymmen.

Kalkylen bygger på att företagen, tre år efter det att resp. system tagits i drift, lämnar uppgifter i elektronisk form för hälften av alla sändningar.

Från det att en tulldeklaration lämnas in till tullen och till dess tullen kan sända ut en tullfaktura, åtgår i dagens system drygt 20 dagar. I tulldatasystemet bör denna tid kunna krympas högst avsevärt. Varje intjänad dag motsvarar en räntevinst för statsverket på 1,5 milj. kr. för annan uppbörd än mervärdeskatt. Det förefaller då rimligt att i detta sammanhang räkna med en årlig intäkt på i vart fall 15 milj. kr. En motsvarande ränteförlust uppstår för företagen.

När kostnader och intäkter förenade med tulldatasystemet sammanställs i en lönsamhetskalkyl utgående från den central-lokala datorstrukturen, framkommer att datasystemet blir lönsamt redan under andra året efter det att det tagits i full drift. Tulldatasystemet är stort och komplext. Av praktiska skäl behöver därför utvecklings- och införandear-

betet sträckas ut över en sexårsperiod. Annoriunda uttryckt innebär detta att tuiidatasystemet kan bedömas b1i iönsamt senast under åttonde året efter projektstart.

Med det för staten angeiägna måiet för ögonen att snabbt nå hög ansiutning tili tuiidatasystemet, förordar jag att företagen inte med obiigatoriska avgifter ska11 behöva medverka i att finansiera statens kostnader för tuiidatasystemet. Det har också beaktats att företagen får egna utgifter för att utnyttja tuiidatasystemet.

Tidspian för genomförande

Tulidatasystemet är stort och kompiext och tu11en har nästan inte någon dataerfarenhet i tuiikiareringsarbetet. Utveckiings- och införandearbetet behöver därför ske stegvis. Indeining kan då tänkas ske efter ärendetyper, orter och transportsätt.

Utveckiingsarbetet bör från gemensam projektstart bedrivas para11e11t för ett antai deisystem. Inriktningen bör vara att färdigstäiia aiia viktiga deisystem inom ramen för den kaiendertid som åtgår för det mest tidskrävande systemet. Detta är importsystemet.

Med en sådan strategi räknar jag med föijande tidspian.

Utveckiing av exportsystemet kan förberedas under hösten 1987. Tester och försök kan genomföras under första häiften av 1988. Från mitten av 1988 kan en s1ut1ig systembeskrivning börja tas fram samt anskaffning av utrustning, utbiidning och information förberedas. Därefter kan systemet med början under 1989 successivt införas på de 22 piatser som täcker 85 % av antaiet exportanmäiningar. I ansiutning tili exportsystemet utvecklas och införs deisystem för transitering och för vägtrafikskatt.

Samtidigt med att exportsystemet börjar utveckias inieds utveckiing av importsystemet och försök genomförs på ett antai orter. Våren 1990 kan ett partieiit importsystem tas i bruk på någon ort. Siutiig systembeskrivning, anskaffning av utrustning, utbiidning och information kan

ske under 1991. Ett successivt införande av det

fullständiga importsystemet kan påbörjas under hösten 1991.

Parallellt med dessa aktiviteter skall bl.a. krav och regler för det

på

godsredovisningssystem, som skall finnas hos tullupplagshavare, utvecklas. Tidigt under 1988 bör ett projekt för av tullmeddeland-

utformning en påbörjas. utvecklingsarbete tillsammans med posten och statens järnvägar bör inledas under budgetåret 1987/88 och elektronisk

överföring från dessa två företag till tulldatasystemet bör kunna inledas under våren 1990.

Från mitten av 1993 bör hela tulldatasystemet vara i full drift.

Konsekvenser för tullen

Införandet av ett tulldatasystem komer att få genomgripande konsekvenser för tullen i olika avseenden. Dessa effekter förstärks av de förändringar som följer av att konventionerna om enhetsdokumentet och om den gemensamma västeuropeiska transiteringsordningen träder i kraft 1988.

Generaltullstyrelsen påverkas bl.a. av att personalbehovet vid den statistiska sektionen starkt reduceras. Samtidigt behöver en ny enhet för drift och underhåll av tulldatasystemet inte

byggas upp. Jag anser att en sådan ny enhet behöver eller bör ligga i Stockholm utan med fördel kan lokaliseras till annan ort. Jag föreslår att denna ADB-enhet börjar byggas upp under 1988.

Den lokala organisationen påverkas av att verksamheten vid de tre centrala tulltaxeringsenheterna bör decentraliseras till enheter med mer trafiknära uppgifter. En väsentlig organisatorisk förändring inträder också när officialtulltaxeringen av postförsändelser

upphör.

Den minskade pappershanteringen påverkar på ett genomgripande sätt det kamerala arbetet vid tullens alla arbetsställen. Tullen påverkas också av att datorisering av de tulladministrativa rutinerna bedöms kunna leda till väsentliga personalbesparingar.

De ändrade rutiner och den ändrade uppgiftshanteringen som följer av användningen av enhetsdokumentet och tillämpningen av den europeiska transiteringsordningen samt införandet av tulldatasystemet, kommer att få mycket genomgripande effekter för tullverksamheten. Jag föreslår därför att en översyn skall göras av tullverkets organisation. Detta motiveras också av att kustbevakningen avskiljs från tullverket 1988. översynen av organisationen bör göras parallellt med utvecklingsarbetet för tulldatasystemet.

Tulltjänstemännens arbetsuppgifter i anslutning till tulldatasystemet bör utformas så att de blir så omväxlande som möjligt. Enbart registreringsarbete skall normalt inte förekomma, utan sådant arbete skall integreras med ärendehandläggningen i övrigt. I största möjliga utsträckning skall den som påbörjat handläggningen av ett ärende också avsluta ärendet. Företagsbesök skall ske i ökad omfattning. Tulldatoriseringen avses få till effekt att arbetsuppgifterna blir mer omväxlande och känns mer meningsfulla än idag. Därigenom kan tulldatasystemet bidra till en ökad trivsel i arbetet.

Konsekvenser för företagen

Flertalet av de konsekvenser som en tulldatorisering medför för företagen innebär fördelar. På sikt kan företagen sannolikt nå inte oväsentliga ekonomiska fördelar om tullen datoriseras och teleöverföring av deklarationer möjliggörs.

Företagen kan då kommunicera med tullen på samma sätt som med övriga datoriserade samverkanspartners i gränsöverskridande handel. Övergång till dokumentlös hantering blir då verkligt intressant. De som teleöverför deklarationer befrias också normalt från att till tullen inlämna styrkande underlag, i andra fall än när tullen särskilt begär att få sådant. Företagen kan vid teleöverföring också få tillgång till olika stödfunktioner i tulldatasystemet.

De svenska företagens konkurrenter i de mest utvecklade industriländerna har redan eller får inom kort möjlighet att med datakommunikation genomföra sina kontakter med tulladministrationer i olika länder. För-

verkiigandet av EG:s inre marknad minskar samtidigt många konkurrentföretags tuliprocedurkostnader på den västeuropeiska marknaden. För att de svenska företagen ska11 kunna vidmakthåiia sin är

konkurrensförmåga,

det angeiäget att de snarast inieder förberedeiser så att de kan överföra uppgifter i elektronisk form ti11 tuiidatasystemet så snart dess oiika deiar sätts i drift.

å

Fortsatt arbete

i

å Denna rapport utgör en förstudie tiil ett tuiidatasystem. Under budget-

§ året 1987/88 avses arbetet fortsätta med ett antai moment som ingår i x

a en sedvan1ig huvudstudiefas. Så1unda avses en projektpian och en å projektorganisation utformas. Viktigare frågor om arbetsmetoder i utveckiingsarbetet behöver faststäiias. Därefter avses de datoriserade rutinerna preciseras i en användarkravspecifikation. En grov teknisk

L systembeskrivning ska11 också göras. Avgränsade fältförsök behöver

i

göras med de deisystem som först ska11 införas.

i

Fördjupade studier avses göras av några frågor som behand1ats under förstudiefasen. Exempe1vis avses sårbarhetsfrågor, rättsiiga frågor, tuilproceduren, genomförandep1anen och de ekonomiska ka1ky1erna behand- 1as ytteriigare.

Under budgetåret 1987/88 bör TDU:s arbete bedrivas med i huvudsak oförändrad organisation. Deiprojekt behöver organiseras för o1ika områden och i projektgrupper bör i ökad utsträckning medverka företrädare för tu11en, företag och organisationer med detaijkunskap på aktue11a områden.

Under budgetåret 1987/88 kommer utgifterna för utredningsverksamheten i första hand att bestå av kostnader för systemutveckiingsarbete. En kostnadsram på 6 miij. kr. behövs för att arbete eniigt genomförandepianen ska11 kunna utföras. Härutöver kan viss datorutrustning för utveckiings- och teständamåi behöva anskaffas.

I mitten av 1988 avser jag iämna en siutrapport. Arbetsiäget i stort redovisas då, iiksom den s1ut1iga ståndpunkten i ett anta1 Det

frågor.

fortsatta anaiys-, konstruktions- och införandearbetet avseende tu11datasystemet bör efter denna tidpunkt ledas och utföras av tu11verket.

Försiag ti11 regeringens riktiinjer

I direktiven ti11 TDU anges att regeringen med aniedning av en första avrapportering ska11 utforma de närmare riktiinjer som ska11 gäiia för det fortsatta utredningsarbetet.

Med hänvisning ti11 vad som anförts hemstä11er jag att regeringen de1s faststäiier att

ett tulidatasystem utveckias i huvudsaklig överensstämmeise med vad

som anförs i rapporten,

utveckiingsarbetet bedrivs med beaktande av den pågående interna-

tione11a utveckiingen framför a11t inom EG,

utveckiingsarbetet bedrivs med utgångspunkt i att tuiidatasystemet

ska11 drivas i en central-lokal datorstruktur i huvudsakiig över-

ensstämmeise med vad som anges i rapporten,

utveckiingsarbetet bedrivs med utgångspunkt i att tuiiproceduren

anpassas på i huvudsak de sätt som anges i rapporten,

utveckiingsarbetet bedrivs med inriktningen att införandet av tu11-

datasystemet ska11 ske i huvudsakiig överensstämmeise med redovisad

genomförandepian,

svenska export- och importföretag uppiyses om vikten av att de vidtar förberedeiser för att anpassa sina rutiner ti11 ett tu11datasystem av den art som skisseras i rapporten,

en datacentrai med drift- och utveckiingsresurser för tuiidatasystemet byggs upp med början hösten 1988,

finansieringen av tuildatasystemet sker i huvudsakiig överensstämmeise med vad som anges i rapporten,

systemutveckiingsarbete m.m. under budgetåret 1987/88 får

planeras ske inom en kostnadsram av 6 milj. kr.,

. utredningens arbete under budgetåret 1987/88 skal] bedrivas i huvudsakiig överensstämmeise med vad som anges i rapporten,

deis besiutar att

11. iåta se över tu11verkets organisation med att tu11data-

para11e11t systemet utveckias och införs.

1 UTREDIIIGSUPPDRAGET

1.1 Uppdraget

De direktiv (Dir 1986:20) tiil som regeringen

tuiidatautredningen besiöt vid regeringssanmanträde den 11 juni 1986 återges i sin heihet i bi1aga 1.

I korthet innebär uppdraget att förs1ag ska11 lämnas ti11 hur ADB-baserade rutiner i datautväxiingen me11an företagen och tu11en ska11 kunna ersätta nuvarande biankettbaserade rutiner. Vidare ska11 förs1ag 1ämnas om hur tu11ens hantering av uppgifterna kan automatiseras med hjälp av modern datateknik.

Jag har uppfattat uppdraget som så att det nu gä11er att iämna

försiag tiil hur en datorisering av väsentiiga tu11rutiner kan och bör gå ti11. En sådan datorisering framstår som nödvändig av f1era skä1. I åtski11i-

industriiänder - inte minst inom EG-länderna ga utveck1ade - utvecklas och införs nu datoriserade tu11rutiner. För att svenska företag även i fortsättningen ska11 vara attraktiva affärspartners är det nödvändigt att också våra tuiiadministrativa rutiner är vä1 i nivå med de mest utveckiade iändernas. I ett handeispoiitiskt perspektiv är det därför nödvändigt att genomföra en datorisering av de svenska tuiirutinerna.

Tu11en måste framdeies rationaiisera sin verksamhet. Den hantering av dokumentbaserad information, som tu11en i dag i stor utsträckning ägnar sig åt, iämpar sig vä1 för datorisering. Andra svenska myndigheter med iiknande verksamheter har redan tagit den nya data- och konmunikationstekniken i anspråk. För att tu11en iångsiktigt ska11 kunna 1eva

upp ti11 statsmakternas krav på myndigheterna att successivt effektivisera verksamheten är det nödvändigt att den nya tekniken används.

Mot denna bakgrund är det emeiiertid inte nu fråga om att med hjä1p av persondatorer söka utforma datorstöd ti11 avgränsade tu11rutiner. Karaktären på informationens fiöde och bearbetning inom tu11en gör det möjiigt att nå väsentiiga rationaiiseringsvinster endast med en massiv datorisering. Av direktiven framgår också att det är fråga om en så genomgripande datorisering av tuilens rutiner att tuiiprocedurer och kontroiiförfaranden kan komma att behöva ändras. Rutiner vid såväi import som export ska11 behandias.

1.2 Medverkande

Chefen för finansdepartementet förordnade den 3 september 1986 mig att vara särskiid utredare angående dokumentiös hantering av procedurer i samband med import och export av gods.

Ti11 sakkunniga förordnades samma dag avdeiningsdirektör Fritz Andersson, revisionsdirektör Jan Häggkvist, rationaiiseringschef Lena Landgren, departementssekreterare Åke Natt och Dag, hovrättsassessor Lars Nordin, tuiidirektör Bengt Nyrên, överdirektör Kar1-Evert Rydberg och departementssekreterare Jörgen Hedin. Departementschefen entiedigade den 17 mars 1987 sakkunnige Nyrên.

Tili sekreterare förordnades den 3 september 1986 rationaiiseringschefen Åke Hjaimarsson och ti11 biträdande sekreterare konsuit Magnus Berg, tuiiinspektör Thomas Gerieman, avde1ningsdirektör Lars Hoimström, förste byråinspektör Uirika Maim, avdeiningsdirektör Roben Persner, konsult Staffan Synnerström och tuliinspektör Inger Hithaiisson.

Biträdande sekreterarna Maim och Synnerström entiedigades från den 15 september 1986 resp. den 1 december 1986. Konsuit Laiia Lindström förordnades som biträdande sekreterare från den 1 december 1986 och entiedigades från den 16 maj 1987.

Departementschefen förordnade den 18 september 1986 kansiichefen Hans Armfelt Hanse11, direktör Svante Biomqvist, direktör Carin Lindunger, direktör Kje11 Mühienbock, direktör Freddy Sandahi, direktör Peter Smith och direktör E1vy Svennerståi att ingå i en referensgrupp åt

utredningen. Departementschefen förordnade den 13 mars 1987 även marknadsassistenten Joe Tursten att ingå i referensgruppen.

I utredningens kans1i har biträtt assistenterna i

finansdepartementet Katarina Nee (t.o.m. 20 aprii 1987) och Anita Laitinen (fr.o.m. 21 amd11%7L

1.3 Utredningsarbetets bedrivande

Utredningsarbetet har bedrivits med inriktningen att den första rapporten ska11 ha ett innehå11 motsvarande vad som enligt bör

gängse reg1er ingå i en förstudie för ett stort av-

datoriseringsprojekt. Rapporten s1utas också med att förs1ag 1ämnas ti11 de riktlinjer

som regeringen bör faststäila för det fortsatta arbetet med tu11ens

datorisering.

TDU har genomfört en mängd studiebesök vid o1ika svenska

tuiimyndigheter för att förstå hur tuiiproceduren och för att studera de

ti11ämpas skiftande förutsättningar som gä11er på o1ika orter och vid

kiarering av gods som förs med o1ika TDU har också vid besök hos

transportmede1. ett anta1 import- och exportföretag samt speditörer informerat om

sig företagens tulirutiner.

Tuilmyndigheterna i andra nordiska iänder har kommit Iängre på datoriseringens väg än den svenska tu11en. Tiiisammans med sekreteraren har jag därför besökt de norska och danska för att kunna

tui1myndigheterna ta dei av principer och detaijer i dessa myndigheters tuiidatasystem. Vi har därvid också sammanträffat med representanter för de norska och danska motsvarigheterna ti11 vårt finansdepartement. I övrigt har dokumentation om utiändska tuiidatasystem studerats.

Jag har haft sex sammanträden med företrädare för de fack1iga

organisationerna varvid dessa beretts ti11fä11e att framföra synpunkter.

I syfte att inhämta synpunkter från en bred krets om en dato-

på frågan

risering av tu11en, har i juni 1987 en preiiminär version av förstudierapporten sänts ut ti11 1oka1a och regionaia tuiimyndigheter och

byrå-

erna inom generaituiistyreisen. Samma version har sänts tiil b1.a.

närings1ivsorganisationer och fackiiga organisationer. Vidare har under juni 1987 ingående munt1ig information Iämnats ti11 ca 1 000 anstä11da inom tu11verket. Vid utformningen av den s1ut1iga versionen av förstudien har beaktats vad som framkommit i dessa sammanhang.

I kapitei 2 Nuvarande förhå11anden presenteras ett omfångsrikt materia1 som b1.a. beskriver det sätt på vi1ket tulien nu arbetar. Den som är

i

väi förtrogen med nuvarande ordning bör kunna 1äsa detta kapitei över-

å siktiigt. I bi1agorna 2-7 redovisas bakgrundsmateriai ti11 frågor som

§

J sakbehandias i avsnitt 3.5 om modifiering av tu11procedurer. Innehå11et i nämnda biiagor ger en fy11igare bi1d av b1.a. möjiiga förändringar av

men är inte för Z tu11pr0cedurer och kontroilförfarandena, uttryck något stä11ningstagande i deta1j från min sida i dessa frågor.

i Jag har ti11 kommerskoiiegium yttrat mig om b1.a. tillämpningen av det å s.k. enhetsdokumentet i Sverige och om en gemensam europeisk transiteringsordning. Yttrande har vidare iämnats ti11 utrikesdepartementets hande1savde1ning över en rapport om rapporteringsrutiner för importoch exporttransaktioner i krissituationer.

z NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN

I syfte att ge en bakgrund till diskussionen om

frågor sammanhängande med en datorisering av tullverksamheten och en dokumentlös informationsöverföring tecknas i detta kapitel en bild av tullens nuvarande verksamhet, varvid de viktigare förtullningsprocedurerna beskrivs ganska utförligt. Även företagens medverkan i tullproceduren belyses. Därefter redogörs för yttre förutsättningar för att använda modern teknik i tullrutinerna. Företagens berörs därvid. Översikt-

möjligheter liga beskrivningar lämnas också av tulldatasystem i ett halvdussin länder. Andra intressenter än tullen och företagen Dessutom

anges. behandlas ett antal rättsliga frågor som behöver lösas vid en datorisering. Vidare redogörs för tullens dataerfarenhet och tidigare

förslag till datorisering av tullen. En bild tecknas också av datateknikens möjligheter och utveckling. Under 1988 anpassas den svenska tullens verksamhet i viktiga avseenden till nya internationella förutsättningar. Innebörden härav beskrivs.

Inledningsvis presenterar utredningen vissa allmänna förutsättningar för tulladministrationens roll i en situation där tullarna reduceras.

Allmänna förutsättningar

I alla utvecklade industriländer finns som har till

någon myndighet uppgift att vaka över den gränsöverskridande handeln.

Denna myndighet har regelmässigt till uppgift att uppbära tullar, övervaka och

importexportrestriktioner samt lämna underlag för utrikeshandelsstatistiken. Det är inte ovanligt att samma myndighet helt eller delvis administrerar den indirekta beskattningen i landet. Det förekommer också att samma myndighet svarar för gräns- och kustbevakning samt för

passkontroll. Det förhållandet att tullar avvecklas inom olika tullunioner

regionala

och frihandelsområden gör inte att behovet av tullövervakning upphör. Även om den statsfinansiella betydelsen av tullinkomster starkt begränsas av sådana sammanslutningar, återstår ändå ett antal viktiga myndighetsuppgifter.

Vårt land ingår i den europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och .

, . har ett frihandelsavtal med den Europeiska Gemenskapen (EG). Därmed är

å 75 â 80 % av vår utrikeshandel befriad från tullar. Tullbefrielsen gäller dock endast om vissa ursprungsregler är uppfyllda. En viktig

i uppgift för tullen är därför att kontrollera om varor från EG-länder, å EFTA-länder och vissa har sådant att de är ä

utvecklingsländer ursprung

till Är villkoren E berättigade förmånsbehandling. härför inte uppfyllda i

F utgår tull. Denna skillnad är av stor ekonomisk för den 3 i

betydelse

;: enskilde importören och exportören. Tullverket skall också utfärda ?

i, ursprungsintyg som svenska företag kan uppvisa vid export till t.ex. EG-länder. Tullmyndigheterna i olika länder kontrollerar på av

begäran varandra utfärdade ursprungsintyg. Även i förekommer ett omfat-

övrigt tande samarbete mellan tullmyndigheterna i olika länder, som syftar till att bekämpa brottslighet i anslutning till utrikeshandeln.

En annan viktig uppgift för tullen i vårt land är att övervaka efter-

z levnaden av de in- och utförselbestämmelser som riksdagen, regeringen och myndigheter har utfärdat. Vissa av dessa bestämmelser är av främst ekonomisk betydelse, andra kan vara av betydelse för människors hälsa eller säkerhet och andra åter kan vara av handelspolitisk innebörd. Denna övervakningsuppgift behöver utföras även om alla varor är tullfria. i

En god utrikeshandelsstatistik är nödvändig för utformningen av vår egen ekonomiska politik. Den är dessutom ett nödvändigt underlag vid olika multilaterala och bilaterala Det är också

handelsförhandlingar. nödvändigt med detaljerad handelsstatistik för att kunna medverka i vissa internationella överenskommelser och konventioner. av

Insamling underlag för handelsstatistiken kan därför ses som en naturlig uppgift för tullverket. Företagen och deras organisationer har dessutom anspråk på en detaljerad statistik över utrikeshandeln.

Även om såiedes tu11inkomsterna för staten är begränsade och andra organ kan tänkas uppbära de indirekta skatterna, kvarstår vissa uppgifter med anknytning tiil utrikeshandei som iämpiigen synes kunna hå11as samman i ett tu11verk. Det kan kanske sägas att i organisationskostnaden för en stat ingår att hâ11a en tuiiadministration. Mot denna bakgrund, och med aniedning av hur utredningens uppgift har uttryckts i direktiven, utgår övervägandena om datorisering av tu11ens verksamhet från att det i vårt 1and även framdeies ska11 finnas ett tu11verk med vissa uppgifter i fråga om gränsbevakning, beskattning och statistik. Detta utes1uter givetvis inte att den nuvarande fördeiningen av uppgifter me11an tuiien och andra myndigheter kan ändras i framtiden.

2.1 Nuvarande verksamhet

I detta avsnitt 1ämnas iniedningsvis en kortfattad presentation av det svenska tuliverkets uppgifter, verksamhet och organisation. En ganska detaijerad beskrivning görs också av de viktigaste rutiner som tu11en tiiiämpar vid in- och utförsei av varor och fordon m.m. Därefter beskrivs förtuiiningen ur ett företagsperspektiv. Anta1 och kategorier av företag som medverkar vid import och export samt företagens uppgiftsiämnande ti11 tuiien beskrivs därvid.

2.1.1 Tullverkets uppgifter

F1erta1et av tuiiverkets arbetsuppgifter hänger samman med att varor förs in i e11er ut ur iandet. För vissa varor gä11er att de inte a11s får föras in e11er ut, för andra gä11er att de får föras in e11er ut i viss begränsad kvantitet och för andra gä11er att in- resp. utförsei får ske om viss avgift betaias. För fiertaiet varor gäiier att inresp. utförsei ska11 registreras av statistiska skäi. De reg1er som gä11er för o1ika varor faststä11s med Iedning av b1.a. miijöpoiitiska, säkerhetspoiitiska, handeispoiitiska och ekonomiska överväganden.

Tu11verket debiterar, uppbär och redovisar tu11, annan skatt och avgifter som beiöper sig på varor som förs in i e11er ut ur iandet. Tu11en övervakar också efterievnaden av de särskiida bestämmeiser som finns om

in- och utförsel av varor och utövar uppsikt över trafiken till och från utlandet. Tullverket tar också fram underlaget för utrikeshandelsstatistiken. Innehållet i dessa uppgifter anges mycket kortfattat i det närmast följande.

Tull, annan skatt och avgifter

E

i

Tullverkets uppbörd av tull, annan skatt och avgifter uppgår till ca 50

§ miljarder kr. per år och är till helt övervägande del knuten till im-

å

av varor. Verket tar emellertid också l porten upp vägtrafikskatt för utländska lastbilar samt sjöfartsavgifter i form av fyravgift och far-

å ledsvaruavgift. Den helt dominerande delen av uppbörden består av mer-

ä värdeskatt. Detta är en följd av att statsmakterna valt att uppbära 4 mervärdeskatten för importerade varor redan i samband med att varan i förtullas. När importören mottagit tullräkning är debiterad mervärdeskatt avdragsgill för importören.

Övervakning av in- och utförselbestämmelser

Det finns en mängd olika föreskrifter som reglerar varuförseln till och från landet. Regleringarna har tillkommit för att hindra att samhällsekonomin eller folkförsörjningen störs, för att skydda människor, djur, växter och miljön mot skador eller av särskilda handelspolitiska skäl.

Exempel på bestämmelser vars efterlevnad tullen skall övervaka är regler för införsel av levande djur och animaliska produkter, läkemedel och narkotika samt kvantitativa begränsningar vid import av tekoprodukter från vissa länder. I fråga om utförsel finns t.ex. förbud mot export av vissa utländska högteknologivaror till länder för vilka restriktioner gäller i tillverkningslandet, krigsmateriel, kulturföremål och miljöfarligt avfall.

Sammantaget är det ett stort antal varuslag som omfattas av särskilda in- eller utförselbestämmelser, vilkas efterlevnad tullverket skall övervaka.

Underiag för utrikeshandeisstatistiken

Statistiska centraibyrån (SCB) framstäiier varje månad utrikeshandeisstatistik. Underiaget för denna statistik utgörs b1.a. av uppgifter som . importörer och exportörer iämnar tili tuiiverket. Tu11en bearbetar underiaget och iämnar ett sammanstäiit underiag om b1.a. import och ex-

E

port av varor ti11 SCB.

i

Ovriga uppgifter

Tuiiverket svarar f.n. också för kustbevakningen och för den civiia övervakningen och kontroiien tiii sjöss. Häri ingår oije- och kemikaiiebekämpning samt sjöräddning. Riksdagen har nyiigen besiutat att kustbevakningen ska11 biida en civii myndighet under försvarsdepartementet. Tuiiverket svarar också för gränsbevakningen och deitar i fjäiiräddningen.

2.1.2 Tuiiverkets verksamhet

Tu11ens verksamhet kan deias in i verksamhetsområdena och

beskattning statistik, kontroiiverksamhet, kustbevakning samt aministration och teknisk tjänst.

I verksamhetsområdet och statistik ingår att ombesörja att

beskattning

tuii, andra skatter och avgifter fiyter in tiii tuiiverket och att handelsstatistiska uppgifter iämnas. Oiika expeditioneiia åtgärder vidtas i samband med att transportmedei och gods passerar in och ut över iandets gränser. Dessutom utförs granskning av tuiidekiarationer, kontroiibesök hos importörer och kameraia uppgifter vid iokaia tuiimyndigheter, t.ex. redovisnings- och kassagöromåi. Av tuiiverket debiterad tuii, annan skatt och avgifter redovisas i tabeii 2.1.

Tabell 2.1 Av tullverket år 1985 debiterad tull och skatt Slag av skatt och avgift Milj. kr. Tull 2 100

i

1 Övrigt 50 l

å

5. z

a

50 600 1 Summa

Tullverkets kontrollverksamhet syftar till att bekämpa smuggling och annan brottslighet i anslutning till utrikeshandel. Kontrollverksamheten omfattar allmän övervakning av trafiken till och från landet samt målinriktad kontroll av transportmedel, gods eller personer, vilka enligt tillgänglig information är intressanta från tullsynpunkt. Kontrollverksamheten går bl.a. ut på att genom stickprovsundersökningar övervaka att rätt tull tas ut för importvaror och att bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevs. Fysiska varukontroller ingår som en viktig del i denna verksamhet.

svarar för den civila övervakningen av Sveriges kust-

Kustbevakningen

och havsområden, den svenska fiskezonen och kontinentalsockeln. I övervakningsområdet ingår också Vänern och Mälaren. Kustbevakningen svarar i dessa områden även för bekämpning av olje- och kemikalieutsläpp samt medverkar i annan räddningstjänst till sjöss.

Administration och teknisk tjänst består i huvudsak av intern serviceverksamhet. Administrationen omfattar bl.a. personal- och lokalförsörjning, ekonomisk förvaltning, juridisk rådgivning samt informationsverksamhet. Den tekniska tjänsten består bl.a. av underhålls- och utvecklingsverksamhet.

Av tullens totala personalresurser var år 1985 motsvarande 2153 personår sysselsatta inom beskattning och statistik, 664 inom kontrollverk-

samhet, 537 inom kustbevakningen och 509 inom administration och teknisk tjänst. Den samiade personaistyrkan uppgick så1edes 1985 ti 11 3 863 personår. Under 1986 har någon väsentiig förändring inte skett i dessa siffror. Med personår avses årsarbetskraft på heitid ink1. semester och normal sjukiedighet.

Utredningens arbete med datorisering av tuiiförfarandet avser i första hand områdena beskattning och statistik.

Verksamhetens omfattning styrs av utrikestrafiken. Uppgifter om utrikestrafikens omfattning redovisas i tabe11 2.2.

Tabeil 2.2 Utrikestrafikens omfattning år 1985

Händeise Anta1

Lastfartyg, inkommande och avgående 48 000 Färjor och passagerarfartyg, ink. och avg. 200 000 Personbiiar, ink. och avg. 18 000 000 Lastfordon, ink. och avg. 1 300 000 Bussar, ink. och avg. 130 000 Luftfartyg, ink. och avg. 125 000 Passagerare, inresta och utresta 40 000 000 Godsregistreringar, inkommande (beräknat) 3 300 000 Transiteringar, avgående 530 000 Transiteringar, mottagna 415 000 Hemtagningsanmälningar, mottagna 1 800 000 Importanmälningar med tu11dek1aration, mottagna 2 200 000 Posttulisedlar, upprättade 500 000 Exportanmä1ningar, mottagna 2 500 000

I det närmast föijande beskrivs verksamheten inom området beskattning och statistik uppdeiad på deiområdena kiarering och godsregistrering, dekiarationsgranskning och kontrolibesök, kamerait arbete, stati stik och uppbörd.

Klarering och godsregistrering

I klarering och godsregistrering sysselsattes år 1985 motsvarande 1 292 personårll. Verksamheten omfattar registrering av gods och transportmedel, debitering av vägtrafikskatt, transitering av gods, medgivande av hemtagning, klarering av fartyg, klarering av fordon, medgivande av temporär tullfrihet, officialtulltaxering (post, resgods) och exportklarering. i

i

Allt gods som förs in till landet skall registreras. Syftet

med godsr - §

är främst att få en kontroll av att allt oförtullat gods

gistreringen

som införs till landet också tullklareras. Med hjälp av lastförteck- i

för 2 ningar fartyg, flygplan och lastbilar bildas godsjournaler som utgör debetdelen i tullens godsredovisningssystem.

i

Tullverkets personalresurser för godsregistrering motsvarade år 1985 ca 20 personår.

När bil, båt eller flygplan kommer till eller lämnar tullområdet, dvs. i huvudsak landet, skall fordonet klareras. Härmed avses olika

åtgärder

som krävs för att frisläppa transportmedlet och lasten från tullen. I begreppet klarering av transportmedel ingår registrering av transportmedel, debitering av vägtrafikskatt och sjöfartsavgifter, transitering av gods, medgivande av hemtagning, klarering av fartyg, klarering av fordon och medgivande av temporär tullfrihet. Syftet med åtgärderna är främst att tullverket skall kunna ha allmän uppsikt över trafiken och få in de uppgifter som behövs för att kunna svara för efterkommande

V tullgöromål, t.ex. beskattning och statistik.

Beslut att medge hemtagning av importerade varor fattas i stor utsträckning av personal på privata tullupplag. Hemtagning innebär att

1) Antalet personår för olika funktioner bygger på uppgifter ur

tullens förslag till treårsbudget som överlämnades till regeringen hösten 1986.

importör får förfoga över varor innan dessa slutligt har förtullats. Beviljade hemtagningar granskas i efterhand av tullverket.

Med temporär tullfrihet avses här tullfrihet för utländska fordon som tillfälligt används i Sverige.

Vid utförsel av gods skall exportklarering ske. Underlaget härför är bl.a. en exportanmälan. Denna anmälan granskas av tullverket, som kontrollerar att hinder inte finns för att varan förs ut. Uppgifterna i exportanmälan ligger också till grund för handelsstatistiken.

Klarering av transportmedel och exportklarering utförs i huvudsak av bevakningspersonal. En väsentlig del av arbetsuppgifterna utförs på kvällar och nätter. Personalinsatserna uppgick år 1985 till motsvarande 1 185 personår.

För gods som importeras skall importören normalt lämna en skriftlig tulldeklaration. Undantagna från deklarationsplikten är postförsändelser och resgods. I dessa fall klassificeras varorna av tullverket som också utfärdar tullsedlar. Detta kallas Personal-

officialtulltaxering.

insatserna för dessa uppgifter uppgick år 1985 till motsvarande 60 personår. För kameralt arbete vid posttullavdelningarna har personalinsatserna beräknats till 27 personår.

Deklarationsgranskning och kontrollbesök

Deklarationsgranskning och kontrollbesök sysselsatte år 1985 motsvarande 409 personår och omfattar primärgranskning, sakgranskning, kontrollbesök, omtulltaxering, mankoutredningar, preliminära deklarationer och direktförtullningar.

Importör eller dennes ombud skall deklarera importgodset. Tullen skall kontrollera att deklarationerna är riktiga. Denna granskning börjar med primärgranskning som utgör en översiktlig kontroll av att alla uppgifter är ifyllda, att sumneringar är rätt gjorda och att erforderligt underlag finns bifogat deklarationen. Vidare kontrolleras om särskilda införselbestämmelser gäller för varorna. Flertalet deklarationer under-

går endast primärgranskning och fastställs därefter varvid tulltaxeringsbeslut fattas. Deklarationer kan också underkastas

sakgranskning.

Denna är mer omfattande och fördjupad. Syftet med all är att

granskning fatta tulltaxeringsbeslut, dvs. att fastställa tull, andra skatter och avgifter, samt att kontrollera att gällande införselföreskrifter iakttas. I vissa fall är deklarationerna ofullständiga eller saknar

styrkande handlingar, t.ex. fakturor. I sådana fall kan en preliminär tulldeklaration behöva upprättas.

Sedan tulltaxeringsbeslut fattats utgör importanmälan med tulldeklaration (tullsedeln) slutlig kreditverifikation i tullens godsredovisning.

Om fel i tulldeklaration upptäcks inom sex månader efter det att tulltaxeringsbeslut fattats kan i vad avser debiterade

omtulltaxering

avgifter göras.

De flesta importörerna är s.k. hemtagare. Dessa har rätt att ta hand om godset sedan de lämnat en enkel hemtagningsanmälan. Tulldeklaration får då lämnas vid ett senare tillfälle. Syftet med hemtagningsförfarandet är att godset snabbt skall kunna frigöras utan att därmed importföreskrifter åsidosätts. Gods kan också förtullas utan föregående hemtagning, s.k. direktförtullning.

Normalt granskas uppgifterna i tulldeklarationen mot uppgifter i importfakturor och andra avlämnade handlingar. I vissa fall görs också fysiska varukontroller. görs vid bristande godsredo-

Mankoutredningar

visning.

De personalresurser som år 1985 användes till granskning av tulldeklarationer och omtulltaxeringar m.m. har beräknats till 385

sammanlagt personår.

Kontrollbesök hos importörer kan med hänsyn syftet i huvudsak indelas i previsionsbesök, revisionsbesök och tulltaxeringsbesök.

S.k. previsionsbesök görs när företag ansökt om att få bli hemtagare. Avsikten är att informera företaget om viilkoren för att få vara hemtagare och att ge tu11verket en uppfattning om företagets import.

Revisionsbesök görs för att via bokföringen kontroilera företagets import. Man granskar då b1.a. att a11a importsändningar biivit dek1arerade och att av1ämnade dekiarationer är riktiga.

Tulitaxeringsbesök har b1.a. tiil syfte att faststä11a att dekiarerade varor kiassificerats korrekt eniigt tulltaxan. Vid sådana besök görs ofta också en enk1are bokföringskontroli för att utröna om deklarerade tuiivärden m.m. är riktiga.

Kontroilbesök görs regeibundet e11er på förekommen an1edning. Personairesurserna år 1985 för kontroiibesök har beräknats tili 24 personår.

Kamerait arbete

Kamerait arbete sysselsatte år 1985 motsvarande 323 personår, huvudsakiigen kontorspersonai. Arbetet omfattar godsredovisningskontro11, redovisning av uppbörd, månadsredovisning, kassaarbete, in- och utklarering av fartyg, journaiföring och manifestkontroil av exportgods, utfärdande av varucertifikat, restitution, kontro11 av ursprungsintyg samt medgivande av uppiäggning och uttag från tuliager.

G0dsredovisningskontro11en går i huvudsak ut på att faststäiia att varje sändning i debetverifikationerna (iastförteckningen) motsvaras av kreditverifikation som visar att den tu11k1arerats e11er - i fråga om förtu11ning - att pre1iminärt e11er slutiigt tuiitaxeringsbesiut meddelats. K0ntro11en utförs i stor utsträckning stickprovsvis.

Redovisning av uppbörd, månadsredovisning och kassaarbete omfattar åtgärder efter det att b1.a. hemtagning beviijats, tulitaxeringsbesiut fattats e11er förtu11ning verkstä11ts. Syftet med åtgärderna är att säkerstä11a att uppbörd av tu11 m.m. sker och att under1ag Iämnas för framstälining av handeisstatistiken.

I tuiiverket finns två ett för kontantbeta-

betalningssystem, nämiigen lande och ett för kreditimportörer. I att

redovisningsarbetet ingår föra olika journaier, t.ex. dagjournai, och kassa-

debiteringsjournai journai m.m., samt att utfärda kvitton vid Arbetet

kontantbetainingar. består också av att ta emot, sortera, förvara och distribuera b1.a. hemtagnings-, import- och exportanmäiningar.

Vid in- och utkiarering av fartyg avgörs om fyr- och

fariedsvaruavgift skali utgå. Då avgift utgår verkstäiis

debitering.

Journaiföring och manifestkontroii av exportgods innebär att

utgående

godsjournai förs för visst gods, t.ex. sådant som är till

berättigat restitution av avgifter, och att kontro11 sker av att i manifest

upptagna positioner motsvaras av exportanmäiningar. På begäran från exportör utfärdar tuiianstait varucertifikat, som bestyrker att varan är berättigad tiii förmånsbehandiing vid export ti11 EG-iänderna och tiii EFTA-länderna.

Det kameraia arbetet innefattar också att att varor får

medge uppiäggas

på elier uttas från .

tuiiage

Statistik

Att framstäiia underiag till handeisstatistiken är en centrai

uppgift för tu11verket. Grundmateriaiet utgörs av uppgifter i b1.a.

hemtagningsanmäiningar, importanmäiningar och exportanmäiningar. Uppgifterna dataregistreras och sammanstälis hos tu11en. De sammanstäiida

uppgifterna överlämnas periodvis tiil statistiska centralbyrån för vidare bearbetning och pubiicering.

Personairesurserna för framstäiining av statistikunderiaget uppgick eniigt tuiiens försiag tili treårsbudget år 1985 till motsvarande 107 personår, huvudsakiigen kontorspersonai. Härav finns 85 vid statistiska sektionen och nio vid ADB-sektionen.

Uppbörd

Ti11 importörer som har kredit för tu11 m.m. sänder tuiien ut tuiiräkningar. Dessa framställs centrait med hjäip av uppgifter som dataregistrerats från tu11sed1ar och andra Framstäii-

debiteringshandiingar. ningen av tuiiräkningar är samordnad med framstäiiningen

av underiaget för handeisstatistiken. I uppbördsverksamheten även

ingår betainingsbevakning och redovisning ti11 statsverket av infiutna mede1. Mindre än en procent av tu11 m.m. betaias kontant.

Personairesurserna för den centraia uppbörden uppgick år 1985 ti11 22 personår. Personaistyrkan utgörs ti11 ungefär hälften av handiäggare och häiften av kontorspersonai.

Restitution och ursprungskontroii

Det finns två funktioner med nära anknytning ti11 verksamhetsområdet beskattning och statistik. Dessa är restitution och ursprungskontroli.

Restitution kan erhåiias för vissa tu11ar, andra skatter och

avgifter som importör eriagt. Återbetalning kan ske eniigt särskiida regier när samma varor e11er bearbetade varor förs ut ur iandet. Tuiiens arbete går ut på att k0ntr011era riktigheten av begärd restitution.

Uppgifter om de varor som importerats och exporterats behöver kunna med

styrkas b1.a. import- och exportanmäiningar. Personairesurserna för restitutionsarbetet år 1985 har beräknats ti11 14 personår,

huvudsakiigen tuiitaxerare.

Varor som förs ut från Sverige ti11 annat EFTA-1and e11er ti11 1and inom EG kan erhåiia förmånsbehandiing i mottagariandet, om vissa vi11kor är uppfyiida. Varornas ursprung m.m. ska11 bestyrkas som

med intyg utfärdas av tuiiverket e11er av företag som fått ti11stånd att sjäiv göra det. Kontro11 av ursprungscertifikat utförs på begäran av utiändsk tuilmyndighet för att faststälia den materieiia riktigheten av certifikat som utfärdats i Sverige. Dessa måste utföras ti11

arbetsuppgifter föijd av bestämmeiser i frihandeisavtaiet med EG och i EFTA- konven-

tionen. Årligen får tullen 400 â 500 förfrågningar. På motsvarande sätt riktar den svenska tullen förfrågningar till utländska tullmyndigheter om materiell kontroll av ursprungsintyg för varor som införs till vårt land. Däri ingår också kontroll av u-landsursprung för erhållande av förmånsbehandling vid införsel till Sverige. Personalresurserna för ursprungskontroll har år 1985 beräknats till 11 personår och utgörs av tulltaxerare.

2.1.3 Tullverkets organisation

Organisation

Tullverket kan delas upp i generaltullstyrelsen och tullstaten. Generaltullstyrelsen är den centrala ledningen i Stockholm och tullstaten består av verkets regionala och lokala enheter.

svarar för ledningen av hela tullens verksamhet

Generaltullstvrelsen

och påverkas därmed av en datorisering av förtullningsverksamheten. Generaltullstyrelsens organisation framgår av figur 2.1. Några enheter inom generaltullstyrelsen utför sådana uppgifter som kan förutses bli särskilt starkt berörda av en datorisering. Dessa är kanslibyrån som är en juridisk enhet med ansvar för bl.a. tullverkets författningssamling, ekonomibyråns uppbörds-, statistik- och ADB-sektioner som centralt producerar tullfakturor och underlag för handelstatistik, tariffbyrån som svarar för tulltaxan och dess tillämpning samt bevakningsoch kontrollbyrån som svarar för arbetsmetoder och kontrollstrategi. I

mindre grad berörs däremot kustbevakningsbyråns, personalbyråns och

övriga delar av ekonomibyråns verksamhet.

Vad därefter gäller tullstaten är landet indelat i sju tullregioner. För ledningen av verksamheten i varje tullregion finns en tulldirektion. Dessa är placerade i Haparanda, Sundsvall, Stockholm, Malmö, Helsingborg, Göteborg och Karlstad. Kustbevakningens regionala organisation behandlas inte eftersom den knappast berörs av utredningens arbete och dessutom inom kort kommer att föras bort från tullen.

4 7

Amy

Ao: Am:

G8

:Manx E230 couxwm .åxå .§22

r cozxømswk

.så ...å

.mmEcxmän

E:

S.

AmÅU 8

:oo Ammv ...a

_

cme= :ozxmm ...ozcox coixmm E28 cozåw

AC co_C_u2mc_E_._v_ .xmucmztu

Awv .mmsszâm winzozcox

Amv cmcøpammc..cuunwma

s_

v ...cm

.A0 eg

.§ms_o.__u__:» Ammv

_

-ala . cwe= cozxøm 4.25:

235.5... cozxmm

. Eêoäönm_

. 3322.;

. .occmmcozmzcmmwö

u .2._m:r_xommmc_cum:v:o

.Emctbummmn

cowuø$cmmxo in-

av Amy

pmtücm

.nio._n.ao S:

.nuv_.a..__n_._::aaco0 _ cmE= cozxmm .mmc._cu:n5 cocxmm .zsäocâ :ocxmm

Lmmcø

min

.Ecotum

av

Am.

:v mv mmucmgua

Am: G6: Amwv

so.:

mcmåogaømizåøgwcmo

TN Sv: .ummvzm umccm ._a._mEmv. cotxum .øamxE :ozxom

_ .mvmcmm›m cozxum .nzmnaaz .xsmcsw

min .Iil ...I |\1

;Eocoxw 5.53 .sAo-umm_

:ozxomll :o_§cø.m0I|..

§3...

ha

Am. øcgoåulm

eg

omv ^m.m:

_ xEUCJñ :Obxmm cozxmm

amsctmtom

mänzmcmv_

Varje tullregion är i sin tur indelad i tulldistrikt. Sammanlagt finns 21 sådana distrikt. I varje tulldistrikt finns en distriktstullkammare som är lokaliserad till en ort som har en omfattande utrikestrafik eller som av annan anledning anses vara lämplig placeringsort. Distriktstullkammaren i Stockholm, Malmö och Göteborg är samorganiserad med tulldirektionen på platsen, och i Haparanda, Sundsvall, Helsingborg och Karlstad är distriktstullkammaren helt inordnad i tulldirektionen på orten. Inom vissa tulldistrikt finns också tullavdelningar och tullstationer som lyder under distriktstullkammaren. Sammanlagt finns 18

i

tullavdelningar och 23 tullstationer.

ê Varje tulldistrikt utgörs av ett eller flera trafikområden. Inom varje

trafikområde - där det inte finns distriktstullkammare - finns en tull- l

ê kammare (18 st.). Även under vissa tullkammare sorterar en tullstation l

3 (3 st.).

Distriktstullkammare, tullkammare och tullavdelningar har fullständiga befogenheter att förtulla gods. Vid tullstationerna är dessa befogenheter begränsade. Det är i första hand de tullstationer som finns utmed landgränsen som förtullar gods men då i begränsad omfattning.

Den förtullningsverksamhet som utredningen uppmärksammar utförs främst vid distriktstullkammare, tullkammare, tullavdelningar och tullstationer.

Tullverkets regionala indelning och den geografiska fördelningen av arbetsställen presenteras i figur 2.2 och 2.3.

Personalen

Personalen i tullen är av främst tre kategorier, nämligen tulltaxeringsutbildad personal, kontorspersonal och bevakningspersonal. Personalresurserna framgår av tabell 2.3.

Figur 2_2 Tu11verkets regiona1a 0rgan1sati0n

GENERALTuLLsTYREljâgN

TULLDIREKTIONER

7 st 7605)

Distriktslullkammare I Gränsbevakningsomrâden 6) Kustbevakningsområden 5 215: 1 733 7st 212 l r_ 15st 347 I i | g | : 1

ä Tullavdelningar Tutlstationer 4 _ Kustposteringar g 18st 17st : (705) (201) 40st (332) F . a 1 I I l Tulistationer 2 _J Gränsposteringar J 23 st 2 st : (85) (6 ) Regionkustposteringar | 10 SI I l I a I x_ Tullkammare . Flygkustposteringar 18 st 388 3 sl 1 4

Tullstationer 3 j 3 st (1 )

1 Därav 7 st samorganiserade med tulldirektion

2 Därav 3 st obemannade

3 Därav 2 st obemannade

4 I gränstullsamarbete deltagande norska och finska tullstationer ej medräknade

exk1 pers0na1 vid tdn i Haparanda, Sundsva11, He1singb0rg och Karlstad

inkl personal vid tdn i Haparanda, Sundsva11, He1singb0rg och Kar1stad

Siffrorna i rutorna anger anta1et befattningar en1igt tu11verkets befattningsp1aner per 1986-07-01.

5 0

Figur 2.3 Tullverkets fasta arbetsställen och regioner

T ULLDIS T RIK T, T ULLREGI ONER,

OCH T ULL-

T ULLKAMJWARE

STA T I ONER

aresuando

0 Muodoslompolo; O Kiruna FauskeA

Junkerda/A

O ÖSTERSUND VauldulenA

KramforsO

o “°°“°ks“ Hudiksvall0

Söderhamn

DFalun 8:u:ro-. Han Svmesund A O Husen KARESTAD VAS. Slromslad __ DKrislinchamnTERÅS KIPWSU assbongnOtterbäcken . Q O D QARLANDA Kungshnmn UDDEVAFLA ÖREBROKEEM Lysekr . j Eskilsltunas STOCKHOLM SodermljeD 6 “guhamn N näshamn NORRKÖPINGO Landvetter N köping-Oxclosund GÖTEBORG n DBorås

VarbergD Falkenberg HALMSTAD O

Höganäs TULLDIREKT!ON/DISTRIKTSTULLKAMMARE K lillan. . _ | O DISTRIKTSTULLKAMMARE KARLSHAMN HELSINGBÃJRGLan ;krona Okonncby l D Tullkammare Dlvcsbor Karlskrona L O Tullslalion.*gransposlering A Norsktal/sm! Simrishamn l Trelleborgyslad

Tabe11 2.3 Personairesurser

Kategori Antai befattningar enl. p1an

1986-07-01

Genera1tu11styre1sen 337

Handiäggare 155 Kontorspersonal 182

Tuiistaten 3 600

Tulitaxeringsutbiidad personal 660 Kontorspersonai 485 Gränsbevakningspersonai 1 998 Kustbevakningspersona1 457

Sunma 3 937

Den tu11taxeringsutbi1dade personaien sysseisätts huvudsakiigen inom området beskattning och statistik samt inom det administrativa området. Arbetsuppgifterna består b1.a. i granskning och kontro11 av tu11dek1arationer samt postförtuiining. Som exempei på administrativa arbetsuppgifter kan nämnas arbets1edande uppgifter samt uppgifter inom persona1och ekonomiadministrationen. Kontorspersonaiens huvudsak1iga arbetsuppgifter är att biträda tuiitaxeringspersonaien i dess arbete och att svara för det kameraia arbetet.

Bevakningspersonaien utgörs av gränsbevakningspersonai och kustbevakningspersonal. Gränsbevakningspersonaien expedierar transportmedel, last och resande som passerar in och ut över Iandets gränser och svarar för a11män övervakning av utrikestrafiken samt andra smuggiings- och brottsbekämpande insatser.

Den tu11taxeringsutbi1dade personaien har inom verket genomgått en utbiidning, som tidigare kaliades kammarskrivarkurs och numera ka11as tuiitaxerarkurs. Denna personai har forme11 kompetens för i princip

a11a befattningar inom tu11ens centra1a förva1tning, inom beskattningsoch statistikområdet samt inom den regiona1a och 1oka1a administrationen.

Kontorspersonalen får i samband med anstäliningen genomgå en introduktionsutbiidning. För denna persona1 anordnar tullen också en assistentkurs med inriktning mot vissa göromåi inom tuiltaxering, administration e11er kamerait arbete.

För att få fast anstäiining att

inom tu11bevakningen gä11er tjänstemannen ska11 gå igenom kurs för nyanstä11d För att

bevakningspersonai. få högre tjänster inom bevakningskarriären gä11er att tjänstemannen ska11 ha t.ex. tu11assistentkurs e11er tu11mästarkurs.

Inom tu11verket har nyiigen s1utförts en utbiidningsutredning. I den föreslås b1.a. att a11a tu11tjänstemän med myndighetsutövande uppgifter f ska11 ges en gemensam grundiäggande utbiidning. Denna syftar ti11 att tjänstemännen på egen hand ska11 kunna utföra normait förekommande uppgifter inom kiarering, godsregistering, resandekontr011 och primärgranskning. Den grund1äggande utbiidningen tar sikte på tuilproceduren,

E

k1areringsarbete, import- och exportbestämmeiser och kiassicificerings- E reg1er. Efter fuilbordas med två 5

praktik den grund1äggande utbi1dningen inriktningar. Genomförs försiaget bör dagens kategoritänkande inom tu11en motverkas och ökad fiexibiiitet vinnas. 4

i personalanvändningen

2.1.4 Tu11verkets rutiner vid införse1 och utförsei

Författningar

Viktiga författningar på tuliområdet trädde i kraft den 1 januari 1974 som ett resuitat av en a11män översyn av tuiiagstiftningen. En genomgripande reform av sjä1va tuiiförfarandet genomfördes då. Ett

hemtagningsförfarande och ett system med privat godsvård infördes. 3

Tidigare hade importerade varor förts tiil 1ager som förva1tades

av tu11myndigheterna. En väsentiig nyhet var också att tuiitaxering sku11e ske med ledning av en dekiaration som fy11des i av den tu11sky1dige. Tidigare hade tu11verkets personai med 1edning av fakturor m.m. fy11t i tu11-

handiingar i samband med förtuiining (officia1tu11taxering). Nuvarande ordning innebär så1edes att tu11sky1dig sjäiv e11er via ett av tu11verket godkänt ombud upprättar importanmälan med tu11dek1aration. Denna iämnas ti11 tuiiverket som granskar densamma.

1 Tullagen (1973:670) reglerar förfarandet vid in- och utförsei av varor. I tuiistadgan (1973:671) har regeringen utfärdat föreskrifter om tiil- ) iämpningen av tuilagen. I den av riksdagen besiutade tu11för0rdningen (1973:979) föreskrivs att vid förtuiining utgår tu11 enligt 1ag (1977:975) med tu11taxa. I tu11kungöre1sen (1973:1014) har regeringen utfärdat bestämme1ser om tiiiämpning av tuliförordningen. Frihandelsförordningen (1977:1194) och förordningen (1971:963) om tuiifrihet för varor från utveckiingsiänderna är 1ega1 grund för tulifrihet e11er tuilnedsättning för varor från EG-, EFTA- och utvecklingsiänderna.

Tuiiagstiftningen har setts över av beredningsgruppen för tuiiagstiftningsfrågor (Ds UD 1985:4). Med anledning av b1.a. denna grupps förslag har regeringen (prop. 1986/87:166) lämnat förslag tiil en ny tuliag och ytter1igare ett par nya lagar på tuilområdet. Några större förändringar av de materielia bestämmelserna innebär emeiiertid inte detta. De nya författningarna kan väntas träda i kraft den 1 januari 1988.

Bestämmeiser om skatter och avgifter som tuliverket ska11 uppbära vid införsei finns i de 01ika skatte- och avgiftsiagarna. Föreskrifter med import- och exportbestämme1ser för oiika varor finns i lagar eiler i författningar som besiutats av regeringen e11er myndigheter.

Siutiigen bör nämnas att Iagen (1968:418) om straff för varusmuggiing innehåiier de centraia straffbestämme1serna för överträdanden av föreskrifter om in- e11er utförse1 av varor. Bestämme1ser om sanktionsformen tu11ti11ägg vid Iämnande av oriktig uppgift ingår dock i tu11agen.

I det föijande redogörs översiktiigt för förfarandena kring de viktigaste tuilklareringsformerna. En mer detaijerad beskrivning av tu11ens arbetsrutiner görs i avsnitt 3.3.

In- och utförsel av transportmedel

När transportmedel införs till tullområdet skall detta anmälas för tullen så att nödvändiga klareringsåtgärder kan vidtagas. Dessa kan innefatta undersökning och förpassning av transportmedlet samt åtgärder för debitering av skatt och avgift. Vid utförsel vidtas liknande klare-

ringsåtgärder.

Fartyg som kommer till tullområdet får endast trafikera platser som ut- : gör tullklareringsområde. I annat fall krävs trafiktillstånd. Innan ett fartyg anlöper en tullplats skall förhandsanmälan göras. Denna får vara muntlig. Efter ankomsten skall fartygets befälhavare till tullen lämna

g inkommande fartygsanmälan, proviantdeklaration, besättningsdeklaration § och lastdeklaration.

3¶Med ledning av handlingarna beräknas fyr- och farledsvaruavgift. Debiterade avgifter betalas mot tullräkning eller kontant. I samband med klareringen beviljas fartyget lossnings- eller lastningstillstånd av tullverket. Vidare utfärdas i vissa fall tullpass.

Överskottsproviant

(sprit, tobak) inlåses. Ibland utförs även fartygsvisitation. För fartyg som avgår från tullområdet skall utgående fartygsanmälan med lastdeklaration lämnas.

Fartygets befälhavare får anlita ombud (mäklare) som hjälper till med tullformaliteterna.

Undantag från ovan beskrivna förfarande finns för t.ex. statliga far-

_ tyg, fiskefartyg samt fritidsbåtar. F

Flygplan som kommer till tullområdet får endast trafikera flygplatser som utgör tullklareringsområde. I annat fall krävs trafiktillstånd. Flygplatserna är klassade som A-, B-, C- eller D-flygplatser. A- och B-flygplatser utgör tullklareringsområde. Arlanda, Landvetter och Sturup utgör A-flygplatser.

Innan ett flygplan anlöper en tullplats skall en förhandsanmälan göras. Denna får vara muntlig. Efter ankomsten skall befälhavaren till tullverket lämna inkommande luftfartygsanmälan enligt fastställt formulär.

Sådan anmälan får i befälhavarens ställe lämnas av flygbolag. Tullverket beviljar därefter lossnings- eller lastningstillstånd. Vidare skall tullverket beredas tillfälle att undersöka flygplanet.

Innan flygplan lämnar tullområdet skall detta anmälas.

Undantag från beskriven procedur finns för bl.a. statsflygplan och vissa mindre flygplan.

Lastbilar och bussar som kommer till tullområdet skall trafikera tullväg. Med tullväg avses allmän farväg vid vilken tullanstalt finns för klarering av fordonstrafik.

Vid klareringen skall fordonsföraren lämna inkommande fordonsanmälan och bifoga lastförteckning eller godslista. Tullverket skall få tillfälle att undersöka fordonet. Uppgifter samlas in så att vägtrafikskatt (kilometerskatt) kan debiteras vid utresetillfället. Tullverket kontrollerar även att fordonet är försäkrat. Är så inte fallet tecknas en speciell-trafikförsäkring. Premien uppbärs av tullverket. Debitering av kilometerskatt, trafikförsäkringspremier etc. sker ofta i nära anslutning till färjetrafik. Betalning sker i de flesta fall kontant och tullräkningssystemet nyttjas inte så ofta. Tullverket beviljar lossnings- eller lastningstillstånd eller utför önskad tullklarering av godset.

För från tullområdet avgående fordon lämnas utgående fordonsanmälan.

Från detta förfarande kan tullmyndighet medge undantag.

Resande med personbil får använda annan väg än allmän farväg vid vilken tullanstalt finns för klarering av resande, förutsatt att ingenting medförs utöver det som fritt får införas av resande och att fordonet inte är avgiftspliktigt.

Införsel av varor

Normalt gäller att vara som införs till landet skall registreras.

kan sägas utgöra en varudebitering i ett godsredo-

Godsregistreringen

visningssystem. Registreringen görs för att tullverket skall kunna kontrollera att allt gods blir tullklarerat. Undantagna från

godsregistrering är bl.a. varor som transiteras genom tullområdet och postgods. Även järnvägsgods som försänds inom tullområdet på är

järnvägsanmälan undantaget från omedelbar godsregistrering.

Det bör också framhållas att genom den tullprocedur som infördes år 4 1974 upphörde i princip tullverkets befattning med godsvården. I stället infördes godsvård i privat regi. Tullverket ger enskilda företag tillstånd att inrätta tullupplag. Vid sådana får oförtullade varor förvaras under kortare tid i avvaktan på att de förtullas eller tullklareras på annat sätt. Tillståndet innebär att företaget får bedriva godsvårdsverksamhet under tullverkets överinseende. Företaget svarar för att en oförtullad vara inte lämnas ut utan att tullklarering ägt rum. Vidare skall tullupplaget förvara godset i utrymme som har godkänts av tullverket.

Flera olika godsjournaler finns hos tullen. Här kommer emellertid endast att behandlas inkommande godsjournal som används för gods som läggs upp på tullupplag eller direktklareras. Underlag för godsregistrering består av inkommande fartygs-, luftfartygs- eller fordonsanmälan jämte därtill fogad lastdeklaration. Denna kan utgöras av lastförteckning, godslista, manifest eller konossement.

Vid godsregistrering antecknas bl.a. datum för godsregistrering och ett godsnummer (IG-nummer) tilldelas. Det bör också noteras att varje enskild vara inte godsregistreras utan registrering sker av hela sändningar. Tullverkets definition av sändningsbegreppet innebär att med sändning avses varje varumängd som i lastförteckning, godslista eller liknande tagits upp för sig till kollital, vikt eller annan kvantitet.

För att kunna redovisa godsrörelser och gods i lager för uppdragsgivare och tullverket håller tullupplagen en noggrann godsredovisning. Tullupplag, som vid uppläggning av gods upptäcker att i lastförteckning upptagna varor inte överensstämmer med faktiskt förhållande, är skyldigt att meddela detta till tullverket.

En ordning med av importvaror innan förtullning skett inför-

hemtagning

des år 1974. Orsaken var att tullverket i slutet på 1960-talet ville låta importörer själva deklarera sitt gods, något som skulle medföra merarbete för importörerna. För att göra deklarationsförfarandet attraktivt beslöts att samtidigt ett hemtagningssystem skulle införas. Hemtagningssystemet innebär att en större del av importgodset kan frigöras omedelbart vid importtillfället utan att tulldeklaration då lämnas. Importören får också längre betalningsfrist.

Hemtagningssystemet karaktäriseras av att ett fåtal uppgifter behöver lämnas vid gränspassagen och att risken för att en vara stannas upp vid gränspassage är mycket liten.

Företag som vill använda hemtagningssystemet måste ansöka hos tullverket om att bli hemtagare. För att få tillstånd krävs att företaget är etablerat i Sverige och driver sin rörelse under sådana former att tullverket kan kontrollera dess uppgifter genom inspektionsbesök och bokföringsgranskning. Speditionsföretag och liknande företag får inte tillstånd att bli hemtagare. Godkänd hemtagare tilldelas ett registreringsnummer och en bestämd kontrolltullanstalt. Till kontrolltullanstalt utses vanligen tullanstalt på den ort där importören har sin bokföring. Ansökan om att få bli hemtagare anses även innefatta ansökan om att få bli kreditimportör, vilket innebär att tull, annan skatt och avgifter betalas mot tullräkning. Kreditvärdigheten prövas därför. Till kontrolltullanstalt skall hemtagaren lämna tulldeklaration efter gjord hemtagning.

Om en hemtagare önskar få varor utlämnade genom hemtagningsförfarandet, lämnar han en hemtagningsanmälan till utlämningsstället som normalt är ett privat tullupplag. Tullverket, eller i vissa fall tullupplag, har rätt att bevilja hemtagning. Hemtagningsanmälan får lämnas genom ombud.

De åtgärder som tullverket vidtar när en importör begär hemtagning är följande:

- beslut om att bevilja eller inte bevilja hemtagning

insändning av besiut om beviijade hemtagningar ti11 tuiiverkets

statistiska sektion, - hemtagaren får ett b1ad ur blankettsetet med godset och ett b1ad per

post, - statistiska sektionen

registrerar beviijad hemtagning, - H-iista produceras och distribueras, - U-Iista produceras och distribueras, - snabbstatistik och ievereras.

produceras

H-Iistan utgör en sammanstäiining veckovis per kontro11tu11ansta1t över samtiiga gjorda hemtagningar som skal] siutdekiareras vid myndigheten. U-iistan utgör en sammanstä11ning veckovis per ut1ämningstu11ansta1t över samtiiga beviljade hemtagningar.

I de fa11 då hemtagningen beviijats av ett tu11upp1ag överlämnar upp1aget biankettsetet ti11 tuilverket dagen efter utiämnandet. Tuiiverket behandiar sedan ärendet på samma sätt som om tu11verket beviljat hemtagningen. På blankettsetet finns ett förtryckt godsnummer (H-nummer). Det ersätter tidigare åsatt godsnummer. Den tidigare gjorda godsregistreringen är därmed krediterad på ett godkänt sätt.

Större importföretag som så begär ti11de1as nummerserier för att sjä1va framstä11a H-nummer. Normait ti11går det så att då hemtagningsanmäian ska11 framstäilas i ett datasystem, räknar systemet kontinuerligt fram nummer inom given ram.

Med avses att tu11myndighet faststä11er tu11, annan skatt

förtu11ning

och avgift för varor vid införsei. I samband med förtuiiningen kontro1ierar tuiimyndigheten att varan får införas. Den noggranna k1assificeringen av varan (tu11taxering) är grunden för beräkning av tu11 och för bestämmande av om införse1bestämme1ser gä11er.

Förtulining efter hemtagning sker när en hemtagare mot aviämnande av hemtagningsanmä1an tagit hem 0förtu11at gods. Han ska11 då inom faststäiid tid ti11 kontro11tu11ansta1ten inlämna importanmäian med tu11dekiaration. Ti11 denna skali vara fogad kopia av den hemtagningsanmä1an som avser godset. Vidare skal] styrkande handiingar, t.ex. faktura,

ursprungsintyg och returintyg, biläggas. Importanmäian med tulidekiaration får upprättas och Iämnas genom godkänt ombud.

vid förtuiining efter hemtagning vidtar tuiiverket föijande åtgärder:

- och avprickning i H-iista,

ankomststämpling - fattas,

tuiitaxeringsbesiut -

redovisningsnummer påstämpias, -

redovisning av förtuiiningen, - utsändning av tuiitaxeringsbesiut tili tullskyidig e11er ombud och

insändning ti11 statistiska sektionen, - statistiska sektionen producerar underiag för tullräkning och han-

delsstatistik, - ADB-sektionen producerar tuiiräkning, reskontra, siutligt underiag

för handelsstatistik, - ADB-sektionen distribuerar tuilräkningar och underiag för hande1ssta-

tistik, - uppbördssektionen bevakar att betalning inkommer, förvaitar och redo-

visar infiutna medel.

Enligt tuliagen har ombud, som får Iämna importanmäian med tuiideklaration, rätt att åta sig tu11sky1digs betainingsansvar gentemot tu11verket om ombudet är kreditimportör.

Hemtagning behöver inte a11tid föijas av förtuiining. Godset kan t.ex. återutföras. För att hå11a ordning på gods som klareras e11er behandias på annat sätt förs en k1areringsjourna1. K1areringsjourna1en krediterar H-1istan på samma sätt som en importanmäian med tu11dekiaration.

Förtuiining utan föregående hemtagning, dvs. direktförtuiining, ti11går på i stort sett samma sätt som förtu11ning efter hemtagning. En viktig ski11nad är dock att godset finns tiligängiigt för eventueii undersökning. Godset kan finnas vid tulimyndigheten e11er förvaras på ett tu11upp1ag. En annan ski11nad är att, om godset förvaras på tu11upp1ag, det först anges där varefter tuiimyndigheten siutför förtu11ningen. Att ange gods innebär att den som ska11 förtu11a godset vänder sig ti11 uppiaget och får påtecknat att godset finns i uppiagets vård. Någon avprickning i den av tullverket för tu11upp1aget förda godsjournaien

sker inte. Denna godsredovisning görs långt senare och endast översiktligt och stickprovsvis samt noggrant på en mindre del.

Den som direktförtullar kan vara kreditimportör eller kontantbetalande.

, Kreditimportör betalar tull, annan skatt och avgifter mot tullräkning som sänds ut av generaltullstyrelsen. Kontantbetalande betalar till den

.. I de fall då vissa av de uppgifter som krävs för att lämna en fullständig tulldeklaration saknas, kan under vissa betingelser en preliminär tulldeklaration lämnas. Efter granskning av denna och i vissa fall efter debitering av preliminärt beräknade avgifter kan godset utlämnas. I normalfallet följs den preliminära deklarationen av en slutlig importanmälan med tulldeklaration, varvid den preliminära tulldeklarationen kan avslutas och eventuella preliminära debiteringar regleras.

Förtullning vid posttullanstalter av paket skiljer sig från vad som nu beskrivits genom att tullverkets personal med ledning av postal deklaration upprättar en posttullsedel (officialtulltaxering). Den postala deklarationen innehåller en kortfattad Varubeskrivning samt sändningens värde. Om värdet överstiger visst belopp krävs faktura. Paketet finns tillgängligt om tulltjänstemannen vill undersöka det. Eventuell tull betalas via postverket till tullverket. En delvis annan ordning används för brevförtullning.

I denna beskrivning har inte berörts rutiner för resandeförtullningar. Dessa är emellertid inte särskilt betydelsefulla vid en datorisering.

Utan att förtullas får varor sändas som tullgods (transiteras) inom i eller Detta kan f.n. göras enligt TIR-konventionen,

genom tullområdet. ATA-konventionen eller enligt nordisk förpassningsordning. Endast det senare förfarandet beskrivs i detta sammanhang.

Den som vill transitera gods enligt nordisk förpassningsordning anmäler detta till tullverket. De åtgärder som tullverket vidtar är följande:

- eller avslås

förpassningen beviljas av tullmyndighet,

- beviljande myndighet erhåller från mottagande tullmyndighet ankomst-

attest, som utgör ett exemplar ur blankettsetet, med uppgift om att förpassningen mottagits och varit kurant

- vid förpassning till eller från tullområdet skall gränstullanstalt

passeras. Passagen skall bestyrkas av tullmyndigheten.

Den nordiska förpassningsordningen upphör när den 1 januari 1988 en gemensam västeuropeisk transiteringsordning träder i kraft. Innebörden av denna beskrivs i några följande avsnitt.

Oförtullad vara skall, om den inte omedelbart förtullas eller tas hem, läggas upp på tullupplag. På tullupplag får varan förvaras i högst 30 dagar. Därefter skall den på något sätt ånyo tullklareras.

Oförtullad vara får förvaras under två år på och trans-

tullkreditlager itlager och under obegränsad tid på provianteringslager. Dessa tre lager kallas med gemensamt begrepp för är

tullager. Tullkreditlager avsett för gods som tagits hem och får inrättas bara av hemtagare. Provianteringslagret är avsett för förvaring av oförtullade varor som skall användas för proviantering eller

utrustning av fartyg och flygplan samt för försäljning till diplomater och till exportbutiker. Transitlagret är avsett för gods som inte skall förvaras på annat sätt och får normalt inrättas endast av innehavare av tullupplag.

Exportbutiker är avsedda för försäljning av oförtullade eller eljest obeskattade varor till flygpassagerare. I frihamn får oförtullad vara förvaras utan tidsbegränsning. I den utsträckning som bestäms får i frihamn bedrivas industriell verksamhet och detaljhandel.

Tullager, frihamnar och exportbutiker står under tullverkets överinseende.

En vara som införts i landet skall

genomgå någon av de klareringsfonmer som nu beskrivits, nämligen hemtagning, förtullning, transitering inom eller genom tullområdet, uppläggning på tullupplag eller tas

tullager, in i frihamn eller föras till exportbutik. Dessutom kan vara få innehas med temporär tullfrihet, förstöras eller utföras. Genom dessa åtgärder avförs varan ur tullens godsredovisningssystem.

Utförsei av varor

Företag som önskar exportera varor ska11 anmäia utförsein ti11 tu11verket. Denna anmä1an görs med en exportanmä1an. Innan utförse1 sker, ska11 tu11en kontro11era att hinder mot utförsei av sändningen inte föreligger.

De åtgärder som tuliverket vidtar är föijande:

- kontro11 av att varan får föras ut, - utfärda exportattest för förmånsvaror, - insändning av exportanmälan til] statistiska sektionen och 1 vissa

fail utsändning av exportattest ti11 exportören.

Utförsel av förmånsvara behöver i regei styrkas för att ersättning ska11 utgå. Sådan vara b1ir genom export berättigad ti11 t.ex. exportbidrag e11er restitution av tu11 m.m. som beta1ats för varan vid införseln.

Avgifter på varor som utförs förekommer i få fall. F.n. gä11er såiunda att avgift ska11 eriäggas vid utförsel av å1 och torsk. Dessa avgifter uppbärs av jordbruksnämnden.

Beta1ningsvi11kor, sanktionsavgift, besvär m.m.

Den som beta1ar tu11, annan skatt och avgift kontant t111 tu11verket ska11 erlägga debiterat be1opp inom 15 dagar. Vid import kan vara behå11as hos tuliverket som säkerhet för tu11 m.m. När betalning skett e11er säkerhet stä11ts får importören förfoga över godset.

Den som är kreditimportör betalar debiterade avgifter mot tuilräkning. Denna ska11 betaias inom 15 dagar från den dag räkningen stä11ts ut. Rutinerna kring utfärdande av tuiiräkningar medför att dessa utstä11s drygt tre veckor efter det att tuildekiaration iämnats.

om tu11 eiler annan införse1avgift inte betaias inom

Restavgift utgår

föreskriven tid. Ränta utgår på tu11 e11er annan införselavgift som

skall betalas med anledning av bl.a. och eftertulltaxer-

omtulltaxering ing samt beslut av generaltullstyrelsen, kammarrätt eller

regeringsrätten. Ränta utgår normalt inte på för debiterad mervärdeskatt

lågt

när denna är avdragsgill.

Tulltillägg kan utgå om tullskyldig i tulldeklaration lämnat

oriktig _ uppgift som medfört att tull eller annan påförts till

införselavgift ett för lågt belopp.

E

E erläggs när tulldeklaration inte lämnas inom föreskri-

Förseningsavgift

ven tid efter gjord hemtagning. Ett avdrag på 300 kronor från återbetalningen tillämpas när t.ex. ett EUR-certifikat inlämnats för sent eller yrkande om tullbefrielse inte tid. I vissa

gjorts inom stadgad fall kan tullverket även bevilja befrielse från nämnda avdrag. Generaltullstyrelsen får meddela förhandsbesked om varas statistiska nummer enligt tulltaxan, tullvärde, m.m.

Beslut, som någon annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen fattat, får överklagas hos generaltullstyrelsen. Talan mot generaltullstyrelsens beslut förs hos kammarrätt vars beslut kan prövas

av regeringsrätten. Besvär får bara anföras i vissa frågor som anges i tullagen. Besvär skall normalt väckas inom sex månader. som hittar

Tullmyndighet felaktigt beräknade avgifter rättar dessa. Detta kallas för omtulltaxering. Fråga om omtulltaxering kan även väckas av tullskyldig. Omtulltaxering skall ske inom sex månader från fattat beslut och får inte göras om besvär anförts. Myndighet får utföra om

eftertulltaxering,

uppgift i tulldeklaration är felaktig och medfört att tull eller annan avgift påförts med för lågt belopp. Är undandraget belopp kan

ringa, tullmyndigheten besluta att inte utföra eftertulltaxering. Fråga om eftertulltaxering får inte väckas om omtulltaxering är möjlig och inte heller längre tillbaka i tiden än fem år från det att varan

angivits till förtullning.

2.1.5 Företagen och tullproceduren

Antal importörer

År 1985 importerade inemot 40 000 företag varor till Sverige till ett värde av totalt 245 miljarder kr. Ett fåtal koncernerll står för merparten av Sveriges import. Färre än 200 koncerner svarade för två tredjedelar av det totala importvärdet. Av dessa svarade de 50 största V. importörerna för halva importen och de 15 största importörerna svarade för en tredjedel av det totala importvärdet. Av de företag som inte ingår i en koncern svarade de 850 största för ca 15 % av den totala importens värde.

Omvänt uttryckt belöpte mindre än 10 % av det totala importvärdet på fler än 30 000 mindre, fristående företag. Hela 27 500 av dessa hade ett importvärde som understeg 1 milj. kr. och av dessa hade 18 300 företag ett importvärde som var mindre än 100 000 kr.

Om man ser till värdet av de importerade varorna är det således ett ytterst begränsat antal företag eller företagsgrupper som är de verkligt stora importörerna. Som exempel kan nämnas att färre än tio företag eller företagsgrupper står för Sveriges råoljeimport, en import-

E

verksamhet som representerar ungefär tio procent av det totala import- 1 värdet. Ä

Det är emellertid inte de importerade varornas värde som i första hand á indikerar vilken belastning på företagens resp. tullverkets resurser som tullproceduren medför. Det är snarare antalet importsändningar med åtföljande dokumenthantering för förtullning m.m. som är avgörande för detta. År 1985 utställdes 2,7 miljoner tullsedlar, varav inemot 0,5 j

1) Med en koncern menas här en företagsgrupp som består av ett

moderbolag med dotterbolag i Sverige eller utlandet och som inte ägs

g

av något annat i Sverige registrerat bolag.

miljoner posttu11sed1ar. Inemot 1,7 miijoner tu11sed1ar hänförde sig tili gods som tidigare hade tagits hem. Av det tota1a antaiet tu11sed- 1ar, exki. posttu11sed1ar, hänförde sig 0,5 mi1joner e11er 18 % ti11 gods som direktförtu11ades.

Importens ungefäriiga fördeining me11an stora och andra importörer sammanfattas i föijande sammanstä11ning.

Kategori Antal Ande1 Ande1 Anta]

koncerner/ koncerner/

företag företag importvärde tu11sed1ar

Stora koncerner 187 0,5 65,5 1 770 000*)

därav de största (49) (0,1) (50,9) (1 375 000*) Mede1stora koncerner och

*) uppskattat anta1

Även om ande1en av importvärdet inte är direkt översättbart ti11 anta] tu11sed1ar bör man ändå kunna dra s1utsatsen att på motsvarande sätt som ett fåta1 företag står för merparten av importvärdet, så står också ett fåtal företag för huvudde1en av antaiet tu11dek1arationer och tu11sed1ar.

01ika kategorier av företag

De företag som medverkar i importaffärer kan de1as in i o1ika kategorier som är av betydeise för förutsättningarna för datorisering och dokument1ös uppgiftsöverföring.

kan vara allt ifrån ett stort grossistföretag med en omfat-

Importören

tande importverksamhet till ett fåmansföretag med någon enstaka importaffär per år.

De största importörerna har en hög administrativ utvecklingsnivå med ett omfattande ADB-stöd. Flera av dem har utvecklat egna rutiner för sina kontakter med tullverket vid import och export. De har också byggt upp en egen kompetens inom detta område. De utnyttjar ombud bara för vissa delar av sin importverksamhet, i första hand de delar som hänger samman med hanteringen i avsändningslandet och själva transporten samt åtgärder i samband med hemtagning. Andra stora importörer utnyttjar vanligtvis ombud vid kontakterna med tullverket.

Flera av de största enskilda importörerna är stora företag inom verkstads- och elektroindustrin. Dessa är samtidigt våra största exportföretag. Sveriges största exportföretag är f.ö. landets största importör. Bland andra stora importörer återfinns t.ex. de största företagsgrupperna inom partihandeln.

Till importörerna kan man också räkna handelshusen. Ett handelshus är ett företag som i eget namn och i fast räkning bedriver import- och exportverksamhet. Det står som ägare till det gods som införs till dess detta har placerats hos en köpare. Handelshuset är därmed i likhet med en importör tullskyldigt gentemot tullverket för det gods som man för in. Handelshusen bedriver också exportverksamhet.

De många tusen medelstora och små importörerna är ofta i hög grad beroende av ombud för speditions-, transport- och förtullningsåtgärder i anslutning till importaffärer. De köper den kompetens och kapacitet som krävs. Det finns givetvis också medelstora och små importföretag som står för delar av detta arbete själva. De har därvid ofta ett helt manuellt förfarande. Dessa företag svarar för en liten andel av det totala importvärdet och deras andel av antalet importsändningar är liten.

Leveransvillkoret är för köparen ett viktigt val. Det styr nämligen hur mycket han måste engagera sig i importprocessen. Är leveransvillkoret fritt hus förtullat får han hem sina varor till ett fast pris utan

att behöva göra någonting alls. Detta kan vara en fördel för mindre eller ovana importörer. Motsatsen till detta leveransvillkor är fritt

får i detta fall - eller säljarens lager. Köparen själv genom ombud ombesörja att varan hämtas vid säljarens lager och levereras dit den skall.

En speditör erbjuder som ombud för en importör eller exportör tjänster som krävs för en handelstransaktion mellan parter i olika länder. Speditören kan stå för transportplanering, transport, leverans, distribution, lagring samt den dokumenthantering som en sådan handelstransaktion kräver både i utlandet och i Sverige.

Speditören kan därmed utföra alla de moment som ligger i hemtagning, transitering och förtullning av en vara. Speditören kan också för importörens räkning betala tullräkningen. Det står importören fritt att köpa alla dessa tjänster eller att bara köpa en del av dem. Särskilt för småföretag kan det vara besvärligt att klara av tullformaliteterna. Speditörerna kan då tillhandahålla den kompetens som behövs för att utan störningar genomföra importaffärer. Effektiva speditörer blir därmed viktiga för att småföretagen skall kunna hävda sig.

Det finns 340 företag anslutna till Sveriges Speditörförbund. Av dessa är mellan fem och tio företag betydligt större än de övriga. De större speditionsföretagen har väl utvecklade rutiner för kontakter med tullen och automatiserade rutiner för framställning av tullhandlingar.

utför transporten på importörens eller speditörens upp-

Transportören

drag. En transportör kan vara allt ifrån ett rederi, ett flygbolag, SJ, ett stort åkeri till en åkare med en enda bil. Vissa transportörer är samtidigt speditörer.

Rutiner vid import av varor

Importerande företag eller deras ombud skall lämna vissa uppgifter till tullverket. Utifrån detta har importföretagen - med eller utan ombud skapat sina egna rutiner med utgångspunkt från egna och branschens för-

utsättningar. också speditörerna har var och en skapat sina egna rutiner.

Ett företag som träffat avtal med en utländsk leverantör om inköp av varor kan underrätta sitt ombud (speditör) att gods finns att hämta, som skall levereras till en viss plats. Speditören kontaktar i sin tur sitt utlandskontor eller samarbetspartner (agent), som ombesörjer nödvändiga arrangemang utomlands. Godset anländer så småningom till Sverige och speditören har att handla enligt lämnade

instruktioner.

I det följande beskrivs olika händelser då enligt tullproceduren importör, speditör eller transportör skall lämna uppgifter till tullverket vid import av varor. Det ligger i sakens natur att den beskrivning som här görs i stora drag blir en spegelbild av den beskrivning av tullens rutiner som lämnades i avsnitt 2.1.4.

Fordonsanmälan

Föraren på en lastbil som kommer till Sverige skall lämna inkommande fordonsanmälan. Lastförteckning eller godslista skall också lämnas. Uppgifter lämnas så att kilometerskatt skall kunna debiteras. På mot- 2

å

i svarande sätt lämnar föraren av en lastbil som lämnar landet utgående fordonsanmälan. Motsvarande anmälan lämnas också för fartyg och flygplan.

Godsregistrering ;

Allt gods som klareras vid gränsen tilldelas ett godsnummer (IG-nummer) och registreras i en godsjournal. Den godslista och övriga fraktbrev eller fraktsedlar, som följer en sändning, utgör underlag för godsregistreringen. Av en lastdeklaration framgår normalt bl.a.

- datum för

godsregistrering, 7 - varumottagare, 4 - kolliantal och

kollislag,

märke och nummer,

-

varuslag, - vikt, - värde.

Om dokumentunderlag för godsregistrering av någon anledning förkommit kontaktas omgående avsändande speditör, vanligen per telefon eller via telex, för att erforderliga uppgifter skall erhållas.

Godsjournalerna utgör debetverifikationer i tullens godsredovisningssystem. De krediteras av den handling som klarerar t.ex. en hem-

godset, tagningsanmälan, en förpassningshandling eller en tulldeklaration.

Gods som inte klareras vid gränsen, dvs. till an-

gods som transiteras nan tullplats, registreras inte heller vid utan vid den tull-

gränsen plats där klarering sker eller det tullupplag där godset

läggs upp.

Transitering och uppläggning i tullupplag

Transitering kan f.n. ske med stöd av TIR-konventionen, ATA-k0nventionen eller nordiskt tullpass. Den som vill transitera

gods från gränsen anmäler detta på en särskild blankett till tullverket som beviljar eller avslår transiteringen. Godset kan därvid till en tullanstalt

gå

där det klareras, men i praktiken går det i de flesta fall till ett tullupplag. Där bryts eventuell plombering av en tulltjänsteman eller av en förtroendeman som har tullverkets tillstånd att

bryta plomber. Tullupplaget registrerar godset i godsjournal och kan sedan medge hemtagning. Tullupplaget är skyldigt att i en lossningsrapport anmäla för tullverket om sändningens innehåll inte överensstämmer med vad som finns angivet i den lastdeklaration som lämnats till tullen.

Hemtagning

Av de mer än två miljoner importsändningar, exkl. postförsändelser, som togs in i landet 1985 utgjorde huvuddelen som

hemtagningsgods. Så gott alla företag med regelbunden import som

är hemtagare. När en sändning,

skail tas in som hemtagningsgods, når gränsen kan företagen handia eniigt några huvudaiternativ.

Ett sådant aiternativ är att, om hela Iasten avser en enda hemtagare, 1åta anmäla godset för hemtagning redan vid gränsen och därefter ta hem det direkt tiil företaget. Denna rutin ger importföretaget möjiighet att förfoga över godset mycket snabbt. Rutinen kräver att underiag för godsregistrering och hemtagningsanmäian lämnas vid godsets ankomst ti11 gränsen. F1era stora företag gör på detta sätt. Detta förfarande medger också att sändningen efter kiareringen kan deias upp och transporteras direkt ti11 importörens kunder.

Rutinen medför för tuilverkets de1 att debetuppgifterna i godsjournalen i princip krediteras av hemtagningsanmäian i samma stund som de förs in. I om samiastade transporter får denna rutin endast användas i

fråga

vissa fa11, t.ex. transporter från de nordiska Iänderna och transporter med ett fåtai sändningar. Andra sändningar måste transiteras tili ett tuliupplag varifrån hemtagning tiil de ski1da importörerna kan ske.

Ett annat aiternativ är att först begära transitering och därefter anmäia sändningen ti11 uppiäggning på tu11upp1ag. Denna rutin kräver att importören eller hans ombud gör anmäian om transitering i samband med gränspassagen.

Hemtagningsanmäian

Den som är hemtagare har av tu11verket fått medgivande att ta hand om sina importvaror redan innan de förtu11ats.

Den som vi11 ta hem en vara måste sjäiv e11er genom ombud iämna hemtag-

för varan ti11 tu11ansta1ten e11er tu11upp1aget på den ort ningsanmälan där varan finns. En importör eiler hans ombud ska11 i hemtagningsanmälan iämna uppgift b1.a. om

- (IG-nummer),

godsnummer - H-nummer, - ieverantör,

hemtagare, avsändningsland, ursprungsland, godsmärkning, - antal och slag av kolli, varuslag, bruttovikt, - innehåller varor sändningen för vilka gäller särskilda införselvillkor, - värde sändningens om det överstiger 500 000 kr., - eventuellt licensnummer eller andra tillstånd.

H-numret är ett på hemtagningsblanketten vilket förtryckt godsnummer, ersätter tidigare åsatt godsnummer.

Företag kan i förväg tilldelas serier med H-nummer för egen framställning av hemtagningsanmälningar. Med hjälp av datorsystem kan automatiskt H-nummer genereras som kopplas till aktuell Ibland godssändning. väljer det importerande företaget, som anlitat speditör, att själv framställa hemtagningsanmälan och tilldela H-nummer. Ett H-nummer utgör vanligen ett viktigt sökbegrepp i företagens informationssystem.

Förtullning av hemtaget gods

Hemtaget gods skall anges till förtullning senast torsdagen i andra veckan efter hemtagningsveckan. För förtullningen skall hemtagaren eller hans ombud lämna importanmälan med tulldeklaration och ett exemplar av motsvarande hemtagningsanmälan till företagets kontrolltullanstalt. Många uppgifter som skall lämnas på importanmälan har tidigare lämnats på hemtagningsanmälan.

I tulldeklarationen skall importören eller hans ombud ange bl.a.

avsändnings- och ursprungsland, - varans statistiska nummer, tillämplig tullsats, skatter och andra avgifter,

varans vikt och i vissa fall annan kvantitet, t.ex. antal, - varans värde frakt

avgiftspliktiga (pris, och försäkringskostnader

samt royalty och licensavgifter), - om beroendeförhållande,

uppgift - av eller befrielse från tull.

yrkande om nedsättning

Därutöver är den som deklarerar skyldig att beräkna den tull m.m. som skall belasta importvaran. Uppgifterna i deklarationen skall styrkas med handlingar som fakturor, varucertifikat och eventuella licenser eller tillstånd.

Importföretagen har valt olika modeller för sin handläggning gentemot tullverket. Många av de stora och medelstora importörerna svarar själva för deklarationsarbetet medan andra köper deklarationstjänster från en speditör eller från ett deklarationsföretag. I några fall köper stora företag datorstöd för deklarerandet från en speditör. I många fall ombesörjer speditören även betalning av tullräkningen för importörens räkning.

Speditörer som använder datorstöd registrerar uppgifter utifrån tillgängliga dokument (faktura, fraktsedel, godslista, lossningsrapport) och framställer importanmälan med tulldeklaration. Deklarationerna skrivs ut på konventionella blanketter. Speditören skriver under dokumenten för hand och lämnar sedan dessa till vederbörande kontrolltullanstalt. För de speditörer som är ombud för flera stora importörer rör § det sig om tusentals deklarationer varje vecka.

En del importörer anlitar speditör för hemtagningsanmâlan, men vill själva göra importanmälan med tulldeklaration. Anledningen härtill är att de anser att det blir billigare eller att man anser sig få en bättre kvalitet på deklarationerna. De här företagen har ofta egna ADB-system för att framställa och skriva ut tulldeklarationerna. För flera av dem är det hundratals deklarationer som skall lämnas varje vecka tillsammans med erforderligt underlag.

Ett fåtal av de allra största importörerna har tullverkets tillstånd att lämna ADB-framställda tulldeklarationer på annat papper än de vanliga blanketterna till sina respektive kontrolltullanstalter. Dessa

företag lämnar periodvis, t.ex. varje vecka, en ADB-framställd lista över genomförda importaffärer med tullar och skatter beräknade. Listan, som innehåller en summering av de tullar, andra skatter och avgifter som redovisas, undertecknas och lämnas till tullen. De statistikuppgifter som tullverket hämtar från en konventionell tulldeklaration lämnar de här företagen periodvis på magnetband direkt till generaltullstyrelsen.

Företagen som lämnar periodvisa deklarationer på detta sätt måste, med undantag för ett par företag, tillsammans med listan lämna samtliga dokument som styrker de olika posterna. Dokumenten skall vara sorterade i viss ordning. Det rör sig för de största importörerna om hundratals poster på en veckolista som skall styrkas med fakturor, certifikat m.m. Det kan observeras att företagen samtidigt enligt bokföringslagens regler är skyldiga att själva arkivera dessa handlingar. Efter tullverkets granskning återlämnas handlingarna till importören. Hanteringen av ADB-listor, styrkande underlag och magnetband gör att företagens rationaliseringsvinst blir starkt begränsad av detta förfarande. Detta kan förklara det ringa intresse företagen visat för att använda denna möjlighet.

Om det föreligger oklarheter i samband med importen och godset inte kan tullklareras, kan godset läggas upp på tullupplag. Orsakerna härtill kan vara att det inte framgått vem som är köpare, att gods saknas eller skall returneras, att leverantörsfakturan inte kan godkännas etc. Företaget eller ombudet har 30 dagar till sitt förfogande för att inhämta korrekta uppgifter och komplettera dokumentunderlaget. Därefter måste varan tullklareras på något sätt.

Direktförtullning

Med direktförtullning menas att importören eller hans ombud förtullar godset innan importören får förfoga över det. Direktförtullning kan ske vid gränsen eller efter transitering på annan plats. Ungefär 20 % av alla tulldeklarationer, exkl. postförsändelser, hänför sig till direktförtullat gods.

En direktförtullning av annat än postförsändelser skiljer sig i fråga om de uppgifter som skall lämnas inte nämnvärt från

en förtullning efter hemtagning som beskrivits i det Importören eller hans

föregående.

ombud lämnar importanmälan med tulldeklaration och styrker sina

uppgifter med erforderliga dokument.

Betalning av tull m.m.

En hemtagare har tullkredit och betalar tull m.m. mot tullräkning som utfärdas av generaltullstyrelsen. Betalning sker över postgiro och den kan således inordnas i företagets löpande betalningsrutiner.

Många

företag överlåter emellertid även betalningen av tull m.m. åt sitt ombud. ombudet ombesörjer därmed all hantering gentemot tullverket och debiterar importföretaget för sina kostnader inkl. tull, skatt och avgifter. Ursprungsintyg (EUR-certifikat etc.) utfärdas av exportlandets tullmyndighet eller i vissa fall av leverantören. Om certifikatet saknas kan godset förtullas i vanlig ordning för att så småningom omtulltaxeras. ontulltaxering skall ske inom ett halvår. Om tiden har gått ut kan förlängning ske. Från vissa ursprungsländer kan det dock ta tid att få ut ett nytt certifikat om det först utfärdade förkommit.

Den normala omloppstiden från hemtagningsanmälan till dess att tullräkningen skall betalas är f.n. 54 dagar. Detta ger en kredittid som kommer antingen ombuden eller importföretagen tillgodo.

Även många företag som direktförtullar har tullkredit. vid direktförtullning blir omloppstiden mellan den dag godset kan disponeras och den dag tullräkningen skall betalas något kortare än vid hemtagning men kan ändå uppgå till ca 36 dagar. Även i dessa fall ger tullproceduren således företagen en viss kredittid.

Vissa företag utan hemtagningstillstånd och som importerar

i egen regi saknar tullkredit. De är skyldiga att betala tull m.m. innan de kan förfoga över godset. Det är emellertid en ytterst ringa del av importsändningarna som tas in i landet på dessa villkor.

Under senare år har företagens kredittid vid betalning av tull, annan skatt och avgifter på importerade varor förkortats. Detta har åstadkommits genom att tullens fakturering sker snabbare och oftare, genom att betalningsfristen har förkortats och genom att reglerna har ändrats för när mervärdeskatten får avlyftas.

Antal exportörer

År 1985 exporterades varor från Sverige till ett värde av totalt 260 miljarder kr. I fråga om exporten är koncentrationen till ett fåtal företag ännu starkare än i fråga om importen. Det fanns 1985 ca 23 800 varuexporterande företag i landet. Av dessa ingick 6 100 företag i 3 100 koncerner. I vissa fall är det endast ett av företagen i koncernen som bedriver utrikeshandel, vilket förklarar att antalet företag inte är fler i förhållande till antalet koncerner. Av dessa koncernföretag svarade ungefär 160 för mer än fyra femtedelar av den totala svenska varuexporten. De övriga ca 3 000 koncernföretagen svarade för mindre än en tiondel och mer än 17 000 icke koncernanknutna företag svarade för den resterande tiondelen av årsexporten. Ca 15 000 företag hade en årsexport som understeg 1 milj. kr.

Det kan vara värt att nämna att i vissa exportprodukter är importandelen upp till 50 % och ibland mer. Detta förklarar att stora exportörer, särskilt inom verkstads- och elektronikindustrierna, samtidigt ofta är stora importörer.

År 1985 inlämnades 2,5 miljoner exportanmälningar till tullverket som samtidigt utfärdade drygt 250 000 ursprungscertifikat. Följande sammanställning ger en översiktlig bild av exportens fördelning mellan olika kategorier av företag.

Kategori Antal Andel Andel Antal

koncerner/ koncerner/ företag företag exportvärde exportanm.

Stora koncerner 161 0,7 82,0 2 050 000*) Medelstora koncerner och

*) Uppskattat antal

Av samnanställningen kan man dra slutsatsen att de allra flesta exportanmälningarna under ett år härrör från ett starkt begränsat antal företagsgrupper.

Rutiner vid export av varor

Anmälan om utförsel görs på en särskild blankett, exportanmälan. Denna skall i regel lämnas i två exemplar till tullmyndigheten. I regel sker detta vid den gränsstation där godset lämnar riket, men det kan också ske inne i landet. Om utförsel sker med fartyg eller flygplan måste anmälan inkomma i god tid innan varorna får börja lastas. Om utförsel sker med järnväg eller med post lämnas exportanmälan till järnvägsstationen resp. postanstalten.

Det är exportören, dvs. tillverkaren, ägaren eller säljaren, som ansvarar för att exportanmälan lämnas och att de uppgifter som finns på exportanmälan är riktiga. Om exportören anlitar ett ombud, t.ex. en speditör, har ändå exportören ansvar för att fullständiga uppgifter lämnas.

I författningsbestämmelserna begränsas rätten till utförsel från Sverige för ett 40-tal kategorier av varor. Vissa varor får inte föras ut alls eller föras ut endast under vissa villkor. Det behövs t.ex. exportlicens för vissa livsmedel. Särskilda bestämnelser finns också om

export av vissa högteknologivaror. Särskilda tillstånd och licenser

lämnas av särskilda t.ex. myndigheter, kommerskollegium, statens jord-

bruksnämnd och socialstyrelsen.

Sverige har frihandelsavtal med EFTA-länderna och med EG som tillsam-

mans representerar en mycket stor del av vår exportmarknad. ursprungs-

intyg är nödvändiga för att förmånsbehandling i mottagarlandet skall

erhållas. Intygen är emellertid inte nödvändiga för att varor skall få

utföras från Sverige eller få införas i mottagarlandet.

Ursprungsintyg för erhållande av tullfrihet i EG- eller EFTA-land

utfärdas i Sverige av eller i tullmyndigheten vissa fall av exportören.

Det senare kan ske efter särskilt tillstånd av tullverket eller generellt för sändningar värde. med lägre Exportören kan också få tillstånd

att utfärda s.k. långtidscertifikat som gäller ett helt år. Från 1988

blir det också att auktorisera möjligt exportörer att avge ursprungsdeklarationer på fakturan. För värde sändningar med lägre kan faktura-

deklaration alltid lämnas. Ursprungsintyg kontrolleras av svensk tull-

myndighet på begäran av tullmyndighet i importlandet. Om kontrollen

visat att är ursprungsintyget materiellt felaktigt eller om exportören

inte kunnat tillfredsställande visa att varorna uppfyller fordringarna

för förmånsbehandling enligt avtalen, debiteras tull för varorna i

importlandet. Krav från köparna på kompensation för detta ställs ofta

på exportföretagen.

Vara som exporteras och som innehafts med temporär tullfrihet skall vi-

sas upp för tullmyndigheten samtidigt som exportanmälan lämnas. Tull-

sedeln för temporär tullfrihet skall bifogas exportanmälan.

Om exportören vill erhålla någon förmån, t.ex. restitution av tull, skatt eller avgift, exportbidrag, regleringsbidrag, på grund av utför-

seln, är huvudregeln att varan skall visas upp för tullmyndighet samti-

digt som exportanmälan lämnas. Exportanmälan skall i detta fall lämnas i ett extra vilket exemplar, återlämnas av tullverket med exportattest

efter utförseln. Detta skall exemplar bifogas när exportören ansöker om

förmånen hos vederbörande myndighet.

En exportör eller hans ombud skall i exportanmälan lämna uppgift bl.a. om

exportör, - å

identifieringsbegrepp, t.ex. fakturanummer, B - g

varumottagare, - bestämmelseland,

å - skäl för utförsel som inte avser reguljär export, E - utförselort, g

5 -

godsmärkning, - antal och slag av kolli, l

1 - statistiskt nummer, kvantitet,

varuslag, - värde.

Normalt behöver exportören inte foga styrkande handlingar till exportanmälan.

Några få företag har tullens tillstånd att lämna statistikuppgifter avseende export på magnetband. Bandet skall lämnas varje månad till statistiska sektionen. Vid export lämnas exportanmälan på vanligt sätt med alla uppgifter ifyllda utom statistiskt nummer, kvantitet och värde. Dessutom antecknas på exportanmälan att företaget är befriat från att lämna statistiska uppgifter vid utförseltillfället. Mottagande tullmyndighet behandlar dessa exportanmälningar på samma sätt som övriga. Det förhållandet att uppgifter för exportsändningar med detta förfarande måste lämnas på två olika sätt, nämligen på magnetband och på papper, förklarar det begränsade intresse som företagen har visat för denna form av uppgiftslämnande.

Om man jämför tullrutinerna vid import med rutinerna vid export är de senare enklare att utföra. I vissa länder krävs att varubenämningen översätts till mottagarlandets språk. För att få införa varorna i mottagarlandet krävs som regel av exportören eller hans ombud ytterligare handelsdokument. Den utländske importören måste också vidta en

A mängd åtgärder. Detta har emellertid inget samband med den svenska tullproceduren vid export.

2.2 Yttre förutsättningar och utvecklingstendenser

I detta avsnitt beskrivs som nu vid företahur den datorisering pågår gen påverkar dessas förutsättningar att lämna uppgifter till tullen. Därefter ges en översiktlig bild av tulldatasystem i drift eller under utveckling i sex europeiska länder. Vidare anges vilka andra myndigheter än tullen som kan beröras av ett tulldatasystem. Avslutningsvis presenteras några rättsliga frågor som behöver lösas för att ett dokumentlöst tulldatasystem skall kunna införas.

2.2.1 Företagen datoriserar sina rutiner vid import och export

För att vinna och behålla konkurrenskraft har svenska satsat företag på att nå ett snabbt fysiskt godsflöde i samband med import och export. De har utvecklat materialstyrningen och transporttekniken för att kunna minimera lagren och förkorta transporttiderna i syfte att begränsa kapitalbindningen.

Som ett led i detta arbete håller man nu inom större

många företag på

att utveckla system för papperslös mellan det informationsöverföring egna företaget och dess handelspartners samt de övriga intressenter som finns i internationella handelstransaktioner.

Med en papperslös informationsöverföring önskar man uppnå bl.a.

minskat behov av att registrera mer än en vilket sänuppgifter gång ker kostnaderna och minskar felrisken,

- förbättrad kundservice genom snabbare handläggning, färre orderfel och snabbare information till kunderna,

- bättre lagerstyrning genom kortare leveranstider och minskade buffertlager,

snabbare faktureringsoch betalningsomlopp.

För att ett företag ska11 kunna utnyttja he1a den rationaiiseringspotential som iigger i papperslös informationsöverföring, bör så många intressenter som möjiigt de1ta i den. Ett företag är bara deivis hjäipt av att kunna kommunicera eiektroniskt med sina handelspartners och sina servicegivare, om det samtidigt är hänvisat tiil att kommunicera genom konventioneiia pappersdokument med t.ex. tuliverket. A11a intressenter i en internatione11 handeistransaktion bör såiedes heist befinna sig på samma tekniska utvecklingsnivå och aiia måste använda överenskomna standarder. De uppgifter som överförs me11an företagen är i rege1 av kommersieii karaktär, något som gör att det nästan alltid också finns en rättsiig aspekt på innehåiiet i överförda meddelanden.

Sekretess- och säkerhetsfrågor samt frågor sammanhängande med krav på verifikationer i bokföringen aktuaiiseras i samband med dokumentiös informationsöverföring. Sådana aspekter behandias i andra avsnitt.

Regeiverk för datakommunikation

använder numera datorer för informationsbehandiing och Många företag informationsöverföring. Datakommunikation, dvs. teieöverföring av uppgifter me11an två datorer, används dock många gånger bara inom det egna företaget e11er inom den egna koncernen. I en dei fa11 har man etabierat biiaterait överenskomna kommunikationsformer med stora kunder och ieverantörer. Behovet av att med datakommunikation kunna överföra meddeianden tiil andra företag både inom och utom landet är emeilertid stort.

Företag som ingår i väridsomspännande koncerner kommunicerar i många fal] pappersiöst inom respektive företagsgrupp. De måste emeiiertid aiitjämt ta fram på papper de dokument som externa intressenter kräver e11er låta registrera uppgifterna i intressentens datasystem.

Det f.n. ett intensivt utveckiingsarbete för att utforma en a11-

pågår

mänt accepterad standard i fråga om teknik och meddeiandetyper som medger en he1t pappersiös informationsöverföring vid t.ex. en gränsöverskridande handeistransaktion. Väsentiiga framsteg har gjorts under senare tid.

Handelsprocedurrådet (SHEPRO) är det centrala svenska för förorganet enkling av procedurerna i handeln. SNEPRO utvecklar för regelverk öppen datakommunikation. Härmed avses metoder kommunikation som möjliggör mellan heterogena datorer interna och heterogena system. Motivet till rådets satsning på dataverksamheten är den snabba och betydelsefulla utveckling som skett nationellt och internationellt för att automatisera informationsflöden. Ett stort antal inom industri och handel företag väntas övergå till och den datautväxling genom datakommunikation papperslösa informationsöverföringen blir förmodligen efter hand vanligare än dokumentprocedurerna. Tidpunkten när denna nya teknik hastigt får stor spridning bedöms enligt SWEPRO inträffa i slutet av 1980talet.

Datakommunikation kan främjas genom samordnad av standarder utveckling eller system. i bl.a. kan då und- Dubbelinvesteringar systemutveckling vikas. samordnade kommer därför datakommunikationslösningar i framtiden att vara en viktig faktor för den svenska industrins konkurrenskraft. SHEPRO har hittills utvecklat regelverk inom transportsektorn, nämligen de s.k. SNECOM-projekten som avser landsjö-, och flygtransporter.

Den senaste internationella innebär att utvecklingen det nu öppnas möjligheter att på ett globalt plan utveckla överenskomna för regler datakommunikation. Detta har blivit möjligt på grund av arbetet inom FN-organisationen ECE/HP.4. En arbetsgrupp har här lyckats att internationellt harmonisera de grundläggande för datakommunikation reglerna och fortsatt utvecklingsarbete

pågår.

Arbetet utfördes inom ramen för ECE/TRADE/HP.4 (ECE:s arbetsutskott för förenkling av internationella handelsprocedurer). arbetade Gruppen under namnet UN/ECE/JEDI (Joint Electronic Data Interchange). Arbetet har resulterat vid i en harmonisering av syntaxregler (meningsbyggnad dataöverföring), en harmonisering och omarbetning av dataelementen (identifiering och representation av datavärden) samt skapandet av standardiserade meddelandetyper (UNSM, Universal Standard Message types) och segment (hur information struktureras).

Inom EG pågår CADDIA- och CD-projekten, vilka beskrivs närmare i avsnitt 3.4. CD-projektet avser att samordna datoriseringssträvandena

inom tulladministrationerna inom EG. Detta kommer att få en avgörande betydelse för datoriseringen i Europa, eftersom industrin kommer att anpassa sig till CD-projektets datalösningar. EG-kommissionen har förklarat att man stödjer ECE/JEDI-arbetet både principiellt och med olika resursinsatser. EG har även deklarerat att man har antagit ECE/JEDIlösningarna som grund för sina egna dataprojekt.

inriktade utveckling pekar mot en enhetlighet som man Denna globalt inte trott vara möjlig och detta innebär en ny situation för tidigare SWEPRO. Hittills har SNEPRO i första hand verkat nationellt genom att utveckla regelverk (SNECOM-projekten) eftersom det inte funnits några förutsättningar för globala projekt. ECE/JEDI-projektet kommer att leda till internationellt harmoniserade lösningar och nationella projekt kommer därvid att uppfattas som dubbelarbete eller konkurrerande lös- SWEPRO kommer nu därför i högre grad än tidigare att medverka i ningar. det internationella arbetet.

SNEPRO har under lång tid önskat utveckla regler för datakommunikation mellan företagen och tullverket (import-, hemtagnings- och exportanmälan). I en enkätundersökning bland SHEPRO:s intressenter prioriterades kommunikation med tullverket högst. Mindre delar har härvid kunnat utvecklas inom ramen för SNECOM-projekten. Ett fullständigt regelverk har dock inte kunnat utvecklats då förutsättningarna från tullens sida varit oklara.

for Data Exchange by Tele Transmission in I projektet Organisation (ODETTE) förbereder bilindustrin och komponenttillverkarna i Europe handelsprocedurer. Målet är att införa standard- Europa papperslösa format och standardprocedurer för affärstransaktioner mellan tillverkare och leverantörer, för att kunna eliminera det pappersarbete som i med varje handelstransaktion. Projektet är i första hand dag är förenat tänkt att lösa bilindustrins problem, men det har samtidigt ett vidare andra närstående industrier samt myndigheter och andra syfte genom att skall kunna dra nytta av 0DETTE:s resultat. Den europeiska bilindustrin är den första bransch som satsat på datoriserat informationsutbyte i stor skala. Andra branscher, bl.a. kemi och elektronik, håller nu på att inleda ett motsvarande samarbete. ODETTE utgår från tillgängliga internationella standarder och har genom sin pionjärinsats medverkat

till att föra arbetet på kompletta, internationella regelverk framåt. Efter genomförda tester är nu de första meddelandetyperna klara för produktion.

Generella tjänster för datakommunikation

Olika tjänster finns att tillgå för datakommunikation. Inom Sverige är det främst televerket som svarar för dessa. I det följande beskrivs några sådana tjänster.

Ett standardiseringsarbete har bedrivits i att syfte skapa tekniska och säkerhetsmässiga förutsättningar för datakommunikation mellan olika användare. Bl.a. har den s.k. OSI-modellen utvecklats. Vidare har en de facto-standard, kallad SNA, fått allt större spridning.

Telebox är en publik tjänst för meddelandehantering som tillhandahålls av televerket. Telebox startade i av 1986. Telebox början är främst avsett för elektroniska brev och meddelanden mellan Vid företag. sändning kopplar man upp sin terminal eller persondator till skriver Telebox, ett brev och anger en eller flera Därefter finns mottagare. brevet direkt tillgängligt i mottagarens elektroniska brevlåda. Telebox kan även användas för att skicka eller ta emot meddelanden från Telexabonnenter. Innehållet i brevlådan skyddas av lösenord så att endast den som känner till detta kan läsa meddelandet.

Inom det svenska företaget Data Link är man i Transport (IQL) färd med att utveckla och ta i drift ett som skall kommunikationssystem göra det möjligt för företag, myndigheter och andra intressenter att kommunicera med varandra dator till dator i samband med handelstransaktioner. TDL erbjuder anslutning till en dataväxel som medger kommunikation oavsett vilket maskinfabrikat och vilket som inblandade an-

programspråk system

vänder.

TDL erbjuder en standardtjänst Com Link som fungerar som ett elektroniskt brevlådesystem. Avsändande företag eller skickar ett myndighet meddelande adresserat till en eller flera elektroniska brevlådor. Mot-

tagande företag eller myndighet initierar själv tömning av sin brevlåda eller också töms den automatiskt med bestämda tidsintervall.

TDL avses också att erbjuda en tjänst för dialogkommunikation mellan olika företags datorer. Tjänsten kommer att utformas från fall till fall utifrån de behov som respektive intressentgrupp har. Tjänsten avses ge möjlighet till datakommunikation från företag till företag genom TDL:s dataväxel. Genom att det enskilda företaget kommunicerar med en dataväxel behöver det inte exponera sina egna datasystem för någon annan.

Electrics produkt Mark III kan närmast jämföras med TDL. Mark

General

III är dock en världsomspännande kommunikationstjänst som har användare i ett stort antal länder. Man tillhandahåller ett kommunikationsnät med hyrda telelinjer och satellitöverföring samt vissa bearbetningstjänster. Användaren kopplar upp sin utrustning till en lokal nod och sedan sker vidarekoppling ut på det globala nätet. Tjänsten används främst för filöverföring och elektronisk post mellan utrustningar i olika länder. Samarbete avses ske med TDL så att även TDL-kunder skall kunna slussas ut på det globala nätet.

Även andra företag erbjuder tjänster på datakommunikationsområdet.

Generella system för import- och exportdokument

För att förenkla framställningen av tulldokument hos företagen håller nu ett antal olika datorbaserade system på att utvecklas.

har utvecklat och tillhandahåller ett tullsy-

Göteborgs mikrodatorgrupp

stem för hemtagare och importörer. Systemet är utvecklat för mikrodatorer och kan användas på persondatorer med viss kapacitet. Tullsystemet omfattar beräkning av tull, skatt och avgifter samt utskrift av nödvändiga importdokument. Systemet inrymmer register med tullspecifika och andra som tullregler, valutakurser, statistiska nummer, leve-

uppgifter rantörer m.m.

Ett annat företagsobundet system har utvecklats av Swedish Trade

(Igg)

Data Management. TDM skall tillhandahålla både för och tjänster export import.

Exportsystemet utgör en modul som kan integreras med ett dataföretags system. Systemetet framställer pappersdokument eller överför informationen elektroniskt till en förberedd Avsikten är att man i mottagare. en framtid med hjälp av TDM-modulen även skall kunna kommunicera med det svenska tullverket vid en exporttransaktion.

TDM:s importsystem är en modul som kan integreras med företagets egna inköpssystem. TDM-modulen kan antingen producera erforderliga tulldokument på papper eller överföra motsvarande information elektroniskt till tullverket.

I importsystemet finns lagrat de tullspecifika som krävs för uppgifter en tulldeklaration, t.ex. koder, statistiska nummer och tullsatser. De företagsspecifika uppgifter som krävs förs över från det inköpssystem i vilket uppgifterna en gång har registrerats. Systemet är tänkt att ge ett helt automatiskt tulldeklarationsförfarande av som flera samma slag av de stora importörerna redan har.

Ytterligare ett företagsobundet är under utvecktulldeklarationssystem ling inom Aktuell Tulldeklaration AB. Systemet som kallas avses om-

fatta allt från hemtagningsanmälan, utskrift förtullning, av godsavier, fraktsedlar, kontroll av tullräkningar till behandling av tullrestitution. ATD-systemet inrymmer en mängd register med tullspecifika och andra uppgifter. ATD-systemet skall kunna med företagens integreras egna system. Leverantören avser också att erbjuda kontinuerligt registerunderhåll.

Inom Ericssonkoncernen har man utvecklat ett kallat MACH III som system arbetar i realtid för framställning av exportdokument. Systemet är avsett för drift på minidatorer. Inom Ericsson ad- Shipping & Forwarding ministrerar man i dag 25 000 exportleveranser per år med stöd av MACH III. Systemet har nu börjat marknadsföras till utanför företag Ericssonkoncernen.

Inom MACH III byggs sändningarna upp successivt från sändningsberedning till sändningsbeordring och dokumentation. Själva sändningsbeordringen innebär automatisk utskrift på en laserskrivare av alla dokument både för externa och interna behov. Systemet framställer även erforderliga tullhandlingar. Informationen behöver inte tas fram på pappersdokument utan kan lika gärna dokumentlöst föras över till en mottagares dator. Det finns således möjlighet att göra utskriften direkt hos kunden även om denne finns utomlands.

Företagsinterna system

Åtskilliga företag med omfattande exportverksam-

Exportdokumentsystem.

het har i dag datoriserade försäljningssystem i vilka bl.a. order-, lager-, fakturerings- och statistikrutiner ingår. Inom de största exportföretagen och inom speditionsföretagen har man därutöver utvecklat system för dokumentframställning vid export.

Hos en del företag är exportsystemet helt integrerat med företagets övriga system. Hos andra exportföretag, liksom hos speditörerna, kräver systemet förnyad registrering av erforderliga uppgifter.

De äldre exportdokumentsystemen framställer en s.k. master som sedan vid fotokopiering med hjälp av mallar ger de erforderliga dokumenten. Nyare system skriver ut dokumenten direkt med laserskrivare och producerar också packspecifikationer, plocklistor m.m. De flesta företagsinterna exportsystem av i dag syftar inte i första hand till papperslös informationsöverföring utan till att på ett rationellt sätt framställa de pappersdokument som krävs.

Knappt tio företag har f.n. tillstånd att till tullen lämna statistikuppgifter avseende export på magnetband i stället för på varje exportanmälan. är att undertecknad exportanmälan på sed-

Tillvägagångssättet

vanligt sätt lämnas för varje sändning. I anmälan fylls alla uppgifter i utom tre, nämligen statistiskt nummer, kvantitet och värde. Dessa statistikuppgifter lämnas i stället månadsvis på magnetband till tullen där de utgör underlag för utrikeshandelsstatistiken.

Import- eller tulldeklarationssystem. Något tiotal av de största importföretagen har tullverkets tillstånd att lämna ADB-framställda tulldeklarationer. Detta betyder att företaget inte behöver ge in blanketter för varje importsändning. I stället lämnar företaget periodvis, t.ex. varje vecka, en undertecknad lista med periodens importhändelser specificerade och med tull, skatt och avgifter beräknade och angivna samt summerade. Obligatoriska statistikuppgifter lämnar företaget

på

magnetband direkt till generaltullstyrelsen.

De här företagen har import- eller tulldeklarationssystem som är mer eller mindre fullständigt integrerade med företagets övriga system. I tulldeklarationssystemen finns dessutom erforderliga koder, tillämpliga statistiska nummer och tullsatser samt valutatabeller Systemen

inlagda. medger således en delvis automatisk tulldeklarering med utgångspunkt i uppgifter som registrerats i företagets system i ett tidigare skede respektive tullspecifika uppgifter som finns lagrade i systemen. Kritiska punkter i sådana här system är naturligtvis hur artikelnummer omvandlas till statistiska nummer och hur priser m.m. omräknas till tullvärde.

Ett fåtal andra importföretag har motsvarande

integrerade ADB-system för tulldeklaration men saknar tullverkets tillstånd att ge in annat än konventionellt utformade deklarationer. Ett par företag har, trots att tullverket har givit dem tillstånd att ge in ADB-listor, valt att låta systemet skriva ut tulldeklarationerna på konventionella blanketter.

Tulldeklarationssystem av det här slaget är redan nu i stort sett klara för en datakommunikation med tullverket.

De stora och ombuden har eller utnyttjar motsvarande typ

speditörerna

av tulldeklarationssystem som de största importföretagen men med två betydelsefulla skillnader. Den ena skillnaden är att speditörsystemen normalt inte är integrerade med importföretagens inköpssystem. De kräver därför förnyad registrering av erforderliga uppgifter. Speditörsystemen har givetvis även de nödvändiga registren med bl.a. koder, statistiska nummer och tullsatser inlagda.

Den andra skillnaden är att ingen speditör har tullverkets tillstånd att lämna deklarationerna i annan form än den konventionella. Det betyder att speditörernas system skriver ut varje deklaration på en blankett som ser ut som tullverkets. Varje deklaration undertecknas och man bifogar de dokument som krävs för att styrka uppgifterna. Även dessa system kan ganska snabbt ställas om till datakommunikation med tullverket. Speditörerna bedöms lämna ca 60 % av alla deklarationer.

rv Flera importföretag och några speditörer har utvecklat eller köpt en enklare typ av tulldeklarationssystem som inte är integrerade med företagets övriga system men som innehåller vissa tullspecifika uppgifter som koder, statistiska nummer och tullsatser. I denna typ av system registreras flertalet för varje deklaration erforderliga uppgifter varefter systemet gör beräkningarna och skriver ut deklarationerna på konventionella blanketter.

Sammanfattning

Den helt dominerande delen av importen och exporten utförs av något hundratal stora industri- eller handelsföretag. Dessa förtag använder ADB-stöd i sina administrativa rutiner. Informationshanteringen vid framställning av tulldeklarationer m.m. är i många fall mer eller mindre integrerad med affärsredovisningen. Många företag använder speditörer för att klara av kontakterna med tullen. Även de större speditörerna, vilka framställer en stor del av tulldeklarationerna m.m., använder ADB-stöd för sina administrativa rutiner och för framställning och hantering av tulldeklarationerna.

Några få export- och importföretag har fått tullens tillstånd att lämna vissa uppgifter på magnetband. Skäl till att så få företag utnyttjar möjligheten att lämna vissa uppgifter till tullen i samband med export och import synes vara att de aktuella lösningarna bygger på kombinationer - och delvis - av datateknik och traditionell hante-

dubblering ring. vinsterna blir då inte så påtagliga.

Standardiserade tullmeddelanden av olika som kan användas för slag datakommunikation har ännu inte utformats. Tullen har nu heller inte möjlighet att ta emot uppgifter som överförs med datakommunikation.

I ett omfattande internationellt vari samarbete, Sverige medverkar, håller regler för datakommunikation att utvecklas. på Olika tekniska kommunikationsformer håller också på att marknadsföras.

Ett antal företag i Sverige håller på att utveckla och marknadsföra företagsobundna och mer eller mindre avancerade för att klara datasystem av olika tullrutiner. Stora import- och exportföretag och speditörer har utvecklat egna datasystem för tullrutiner.

Några företag har således redan nu förutsättningar att framställa tulldeklarationer med ADB och att överföra till tullen med dauppgifterna takommunikation. Inom en nära framtid torde hundratal stora

något

import- och exportföretag samt något tiotal speditörer kunna få förutsättningar härför. Många av dessa företag avvaktar med systemutbyggnad till dess regler för kommunikation av tulldata finns De fastlagda. företag som här åsyftas svarar för huvuddelen av utrikeshandeln.

2.2.2 Tulldatasystem i andra länder

Under 1970- och 1980-talen har i flera länder ADB olika på sätt tagits i anspråk för att effektivisera arbete och för att tullmyndigheternas underlätta företagens kontakter De tulldatamed tullmyndigheterna. system som utvecklats och införts bygger självfallet på den tullprocedur som funnits i resp. land. Eftersom tullprocedurerna delvis är olika, är det ofrånkomligt att också härav. Ambitulldatasystemen präglas tionsnivåerna vid datoriseringen växlar också. Trots de skillnader som således föreligger kan en översiktlig bild av tulldatasystemens utformning i några länder ge viss till om hur ett bakgrund överväganden svenskt tulldatasystem bör utformas. I det följande ges därför en presentation av hur tulldatasystemen i stora är utformade drag i Danmark, Finland, Norge, Frankrike, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland.

Danmark

Den danska har under senare år anskaffat system och tuiimyndigheten maskiner för tu11- och I ansiutning härti11 har ett

avgiftsområdet.

automatiserat godsregistreringssystem utveckiats och tagits i drift i mitten av 1987. iämnar importören e11er speditören vid Iniedningsvis en blankett ett visst minimum av uppgifter om sändgränspassagen på Dessa uppgifter kodas av ningen anges importörens registreringsnummer. tuiien in i systemet. Godset frisiäpps därefter. Efter en inkörningsavses överförandet av godsregistreringsuppgifter komma att ske period med datateknik direkt från importörer, speditörer m.f1. som ansiuter ti11 Under 1987 förväntas det danska postverket, SAS och sig systemet. de danska statsbanorna samt ett anta1 speditörer gå över ti11 denna dokumentiösa informationsöverföring. Det förutsätts att godsregistrerska11 vara förberedda hos importören e11er speditören innan ingarna ankommer ti11 1andet. Uppgifterna Iagras då i ett ti11fä1sändningen 1igt register.

Inom tio efter det att Iämnats skall importödagar godsregistreringen ren iämna en fuiiständig dekiaration ti11 hemmatuiianstaiten. De danska hå11er att utforma ett datoriserat importsystem vars myndigheterna på första fas, som omfattar omläggning av nuvarande system ti11 den nya tulitaxan och enhetsdokumentet, ska11 tas i drift 1988. I en andra fas ska11 för att kunna behandia tu11dek1arationer med systemet utbyggas b1.a. en datoriserad tu11taxa. Godkända importörer och speditörer ska11 att ti11föra systemet dekiarationsdata antingen med satsha möjiighet vis e11er i ett interaktivt förfarande. I sistnâmnt fa11 hyr överföring en s.k. dum terminai som är ans1uten ti11 importsystemet och företaget deklarationerna skapas i växeiverkan meiian dekiaranten och systemet. B1.a. kan uppgifterna från godsregistreringen automatiskt föras över tiil tu11dek1arationen.

En motsvarande också av ett exportsystem. I detta utveckiing pågår registreras b1.a. uppgifter som behövs för utbetaining av jordbruksstöd och återbetaining av avgifter för vissa exporterade varor. Automatiska kontro11er i systemet. Exportörer och speditörer kommer att få

ingår

möjiighet att med datakommunikation överföra exportdekiarationsuppgifter ti11 tu11ens system.

Underlag för utrikeshandelsstatistiken kommer att tas fram ur importoch exportsystemen.

I början kommer man av säkerhetsskäl att använda fasta teleförbindelser mellan godkända företag och tullen för att tullen skall kunna identifiera avsändaren inte bara med ett lösenord utan även kunna identifiera från vilken terminal sändningen görs. kommer således Uppringbara linjer inte att användas de första åren. har Kommunikationsprotokoll fastlagts och de typer av terminaler som kan användas har Vid sidan av angetts. teleöverföring kommer även informationsöverföring med magnetband och diskett att kunna ske.

Kostnaden för att utveckla tulldatasystemen beräknas till 70 milj. danska kronor. Dessa skall under loppet av fem år betalas av användarna. Införandet av systemen beräknas medföra att inemot 400 tulltjänstemän skall kunna användas för andra uppgifter.

Finland

Den finska tullmyndigheten använder sedan år 1980 ett för datasystem beskattnings- och statistikändamål. Systemet infördes för att öka effektiviteten i myndigheternas arbete med utrikeshandeln, bl.a.

avsågs

att uppgifter om import och export endast en skulle behöva gång registreras i maskinlâsbar form. Syftet var vidare att utveckla möjligheten för samarbete mellan exportörer, importörer, speditörer och tullmyndighet så att information dem emellan kan överföras i maskinläsbar form.

Vid 17 distriktstullkammare, vid i och vid flygplatsen Helsingfors posttullkontoret i Helsingfors finns minidatorer med bildskärmsterminaler, skrivare, registerminnen m.m. Registren uppdateras med disketter som sänds med post.

Med en tulldeklaration som underlag för en tulltaxerare in uppgifter i datasystemet varvid uppgifterna fält för fält automatiskt kontrolleras i fråga om giltighet och rimlighet. Ev. rättelser interaktivt melgörs lan tulltaxeraren och den lokala datorn. i tulldeklara- Uppgifterna tionen och vad som tillkommit vid överförs en taxeringen på teleledning

gång per dag till en stordator i Helsingfors där tull och skatt beräknas. Resultaten överförs sedan dagligen till distriktstullkamrarna där klareringsbeslut automatiskt skrivs ut. I fråga om export skrivs dock inte något särskilt klareringsbeslut ut.

Årligen hanterar den finska tullmyndigheten på detta sätt 1,4 milj. importdeklarationer och 0,9 milj. exportdeklarationer. Utskrift av tullfakturor och bearbetning för utrikeshandelsstatistiken görs vid stordatorn.

Tullmyndigheten och företag som ägnar sig åt utrikeshandel kan använda system för automatisk datautväxling. Uppgifter som framställs med ADBsystem i företagen kan användas direkt av tullen. För importörer och exportörer kan detta tillgå så att erforderliga tulldata av tullmyndigheten har lagrats i företagets datorbaserade varuregister. Tulldeklarationer i form av datorutskrifter utan användning av de vanliga blanketterna och motsvarande klareringsuppgifter i maskinläsbar form överlämnas samlat till tullen för vissa tidsperioder.

Speditörer tillämpar ofta ett annat system som innebär att en tulldeklaration för varje sändning skrivs ut med ADB-hjälp på den vanliga blanketten och lämnas in till tullen. Uppgifterna i deklarationerna överlämnas därefter också var tionde dag till tullen i maskinläsbar form.

Vissa importörer och speditörer kan få förfoga över godset in-

godkända nan klareringen är avslutad. Detta är en form av s.k. förenklat förfarande. Tullen har också möjlighet att på ansökan tillämpa periodisk klarering varvid allt gods som importerats under t.ex. tio dagar klareras samtidigt. Syftet härmed är att begränsa antalet tulldeklarationer.

I fråga om 36% av alla importtransaktioner och 25% av alla exporttransaktioner lämnas tullklareringsuppgifter i maskinläsbar form. Vid Helsingfors tulldistrikt, som hanterar 60% av alla importtransaktioner, är andelen maskinläsbara tulldeklarationer 40%. I Finland pågår f.n. utveckling av ett mer avancerat system som avses tas i drift i början av 1989.

Norge

Den norska regeringen beslöt under hösten 1986 att utveckla ett tulldatasystem kallat TVINN. Detta skall innefatta i samband

tullexpediering med import. Projektet är indelat i fyra delsystem som skall utvecklas och sättas i drift efter varandra. Dessa system är system för maskinell informationsutväxling, system för manuell registrering, system för efterkontroll samt system för uppbörd av tull, mervärdeskatt

och avgifter. De olika delsystemen avses vara satta i drift år 1990. Utvecklingskostnaderna beräknas till 23 milj. norska kronor och motsvarar en insats på 45 personår, varav drygt hälften i konsulttjänster. Investeringarna i utrustning beräknas till ca 40 milj. kronor. Personalbesparingen beräknas till 120 ä 150 personår i tullverket när efterkontrollen utökas med 30 personår. Antalet importdeklarationer

är 2,7 milj. per år. Vid statistiska beräknas

centralbyrån inbesparingar med ytterligare 50 personår kunna göras.

Systemet för maskinell informationsutväxling innebär att och

importörer speditörer på egna datorer, med stöd av tullmyndighetens databaserade tarifferingsregister, utformar deklarationer som med datakommunikation sänds till tullmyndigheten. Där kontrolleras de i

fråga om fullständighet, felräkning m.m. och kategoriseras. Deklarationer som innehåller fel sänds tillbaka till företaget.

Fält för fält kontrolleras då att uppgifterna är inbördes

konsekventa, att kvantiteter är rimliga m.m. Kontroll sker också

mot licensregister m.m. Det förväntas att 80% av deklarationerna skall tillföras tullmyndigheten med datakommunikation före år 1993.

En annan möjlighet är att en tulltjänsteman vid en dator

registrerar deklarationsuppgifterna i systemet för manuell registrering med användning av tidigare nämnda kontroller.

För beredningen av frisläppandet av varorna kategoriseras deklarationerna av datasystemet enligt olika kriterier i tre röd

grupper, nämligen zon, gul zon och grön zon. Röd zon innebär att fysisk kontroll skall göras, gul zon att underlag skall företes och granskas

och grön zon omfattar importärenden som kan frisläppas inte

om stickprovskontroll

Urva1skriterierna kan vara t.ex. ursprungs1and, varunummer, görs. och högt eller iågt varuvärde. Av deklarationerna förväntas ca importör 80% föras ti11 grön zon.

innefattar kontro11 av dokument och fysisk kontro11 av Tu11behand1ingen godset. Medde1ande om att kontro11 ska11 ske överförs med datakommunikation ti11 e11er speditören. Varje dek1aration, oavsett hur importören den tiliförts ska11 innehåila referensnummer ti11 tuiimyndigheten, underiag (fakturanummer m.m.). Under1ag och en papperskopia av dekiaration, som kategoriseras ti11 gu1 e11er röd zon, arkiveras hos tu11myndigheten. Underlag avseende varor i grön zon arkiveras hos importören. Dekiarationerna kommer att bygga på en eiektronisk signatur.

Deklarationsdata avseende en viss period kommer att vara tillgängiiga i g en databas. Efterkontro11 av frisläppta varor ska11 kunna ske med anä * av analyser inom tuiimyndigheten av dekiarationsbasen e11er iedning efter hänvändelse från andra myndigheter e11er efter tips från a11mänheten.

b1.a. att räkning för tu11 och avgift ska11 I uppbördssystemet ingår g utstä11as, kontro11 av inbeta1ningen och påminneiserutiner. Underlag för varuhande1sstatistiken kommer att överiämnas ti11 statistikmyndigheten på maskin1äsbart medium. §

Frankrike

Under 1970-talet utveck1ades o1ika tu11datasystem i Frankrike. Det som kaiiades SOFIA, togs i bruk 1976 och var ett datasystem för första, internationeii Systemet ansågs fungera så väi att man 1978 fiygfrakt. bes1öt att så att det också kunde användas vid stora vidga systemet och hamnar. Det system som då utveckvägterminaler, järnvägsstationer 1ades ka11as SOFI 1 och har nu insta11erats vid 53 tu11stationer och bearbetar ca 40% av förtullningarna.

som abonnerar systemet kan skapa import- och exportdek1ara- Företag på tioner i reaitid och interaktivt genom att föra in uppgifter på en termina1 som är anknuten ti11 tu11ens datacentra1. Uppgifterna kontro11e-

ras automatiskt mot olika register. Om uppgifterna som.fel-

accepteras fria kan terminaloperatören vid företaget datera och lämna in en motsvarande tulldeklaration. Systemet kan också användas för varvid

frågor

således tulldeklarationen inte fullbordas.

Datorn bearbetar tulldeklarationen och klassificerar den

på följande sätt - röd kanal, varorna behöver

undersökas, - dokumentation

gul kanal, behövs, - varorna

grön kanal, frisläpps.

Om systemet hänför en sändning till röd kanal skrivs automatiskt en pappperskopia av deklarationen ut hos företaget. Denna skall undertecknas och tillsammans med underlag, såsom fakturor, fraktsedlar in-

m.m., lämnas till tullmyndigheten inom fyra timmar. Granskning sker av tulltjänsteman och varorna klassificeras därvid kanske om till kanal.

grön

Gul kanal upplyser företaget att i form av t.ex. tillstånd

underlag eller licens måste kunna redovisas innan omklassificering sker till grön kanal.

Om systemet tilldelar en sändning grön kanal, vilket sker i 80 % av fallen, kan den frisläppas utan ytterligare granskning. Systemet skriver ut en tulldeklaration på företagets skrivare. skriver

Företaget under deklarationen, fogar underlag till den och lämnar

in handlingarna till vederbörande tullmyndighet inom fyra timmar. meddelas

Frisläpp normalt inom 15 minuter efter det att företaget fört över deklarationen från sin terminal. När utlämning sker debiteras tull, skatt m.m.

på

företagets konto hos tullen.

För vissa företag tillämpas ett s.k. förenklat förfarande som innebär att frisläpp meddelas på grundval av en faktura kompletterad med vissa tulluppgifter. Månadsvis lämnar företaget sedan ett magnetband med statistiska uppgifter och en undertecknad utskrift på papper av de uppgifter som tidigare lämnats.

För att bli abonnent på systemet måste företaget träffa ett avtal med tullmyndigheten. Olika kontrakt finns beroende på om SOFI-terminalen

skall användas av t.ex. en importör, en speditör eller flera företag. Användaren identifierar sig alltid med ett magnetkort som stoppas in i terminalen. För terminalen utgår en fast hyra vartill kommer avgifter för varje transaktion. Ungefär 500 terminaler och lika många skrivare finns hos företagen.

Sedan 1983 genomför den franska tullmyndigheten en vidareutveckling av systemet till SOFI 2, vilket avses tas i drift under 1987. Systemet skall då moderniseras i tekniskt avseende, få utökad kapacitet och införas fler tullstationer. Det skall även bli möjligt för företag att

på

kommunicera med systemet med hjälp av andra terminaler än dem som tullmyndigheten tillhandahåller. I funktionellt hänseende skall SOFI 2 tillföras ett godsredovisningssystem som kopplas till klareringssystemet. Automatisk licens- och kvotkontroll avses också ingå. Möjligheten till direkt överföring av godsuppgifter från transportörer och vissa utländska tullmyndigheter studeras också.

Storbritannien

I början av 1960-talet ökade flygtransporterna av gods snabbt i omfattning. De olika brittiska intressenterna inledde 1966 ett samarbete för att pröva förutsättningarna att med ett datorbaserat system förkorta den då oacceptabelt långa tid som godset behövde stå på marken. År 1971 togs ett för flygbolag, speditörer och tullmyndigheten gemensamt system för godsredovisning och förtullning av import av flygfrakt i drift. Systemet kallades LACES och var i drift i tio år till 1981.

Under senare hälften av 1970-talet blev det nödvändigt att inleda en vidareutvekling av systemet. Två olika men delvis sammanhängande system utvecklades då. Det ena, som kallas ACP 80, används för import och export med flygfrakt och utnyttjas av flygbolag, speditörer och tullmyndigheten. Uppgifter om sändningar förs in i systemet av flygbolag och speditörer via egna terminaler. Företagen använder systemet för att hålla kontroll över flygfraktgodsets rörelser. Tullmyndigheten använder systemet för att få tulldeklarationer och för tullklarering av flygfrakt.

Det andra systemet, som kallas DEPS, är tullmyndighetens system för att få tulldeklarationer, bearbeta dessa och för att klarera godset. Detta system togs i bruk 1981 och 1982 och utgjorde en vidareutveckling av tidigare tulldatasystem. Systemet täcker införsel via de största flygplatserna och via de större hamnarna. Systemet tillförs uppgifter om importsändningar på tre sätt, nämligen genom att företaget kodar in uppgifter från en terminal vid flygplatsen (3 st), företaget kodar in uppgifter från en terminal vid hamnen (1 st) och tullanstalt (9 st) kodar in uppgifter direkt från underlag som importören tillhandahåller. Oavsett hur uppgifter tillförs systemet kräver tullmyndigheten en skriftlig tulldeklaration med erforderligt underlag.

Tulldeklarationen formas interaktivt och alla uppgifter kontrolleras automatiskt i ett antal avseenden av systemet. Terminaloperatören får reda på vilka uppgifter som är fel och kan korrigera dem. När systemet godtar informationen meddelas detta på bildskärmen tillsammans med upplysning om den tull och avgift som skall betalas samt hur sändningen skall klareras.

Tre olika vägar för klareringen finns. Den ena innebär att godset är klarerat utan ytterligare undersökning, den andra att dokumenten skall kontrolleras under klareringen och den tredje att klareringen skall innefatta kontroll av dokument och fysisk undersökning av godset. Urvalet styrs av ett antal kriterier och av en slumpfaktor.

Anknytningen till ACP 80 gör att tullmyndigheten har full kontroll över varje importsändning som kommer med flyg och att ingen sändning kan frisläppas innan den klarerats. Full kontroll kan även fås över all utgående flygfrakt. Några större hamnar har planer att införa godsregistreringssystem.

Följande sammanställning visar hur tulldeklarationer förs in i tullmyndighetens system.

Tullmyndigheten förutser en snabb övergång från inkodning av uppgifter via tullterminal till direkt företagsinkodning i hamnarna.

DEPS håller nu på att vidareutvecklas och ett nytt system med delvis nytt innehåll skall börja tas i bruk under 1988. Det nya systemet, som kallas CHIEF, skall vara grunden för tullmyndighetens bearbetning av

g

2 tulldeklarationer till slutet av seklet. Systemet skall kontrollera alla kvoter och licenser och utföra rimlighetskontroller. Huvuddelen av alla deklarationer skall också kodas in av företagen.

Inledningsvis kommer CHIEF att bestå av DEPS utbyggt för att klara nomenklaturen enligt Harmonized System, TARIC och SAD (innebörden av dessa uttryck beskrivs i avsnitt 2.5 och 3.4). Därefter skall ytterligare funktioner fogas till och spridning ske till fler användare.

Förbundsrepubliken Tyskland

Ett avancerat tulldatasystem som kallas ALFA infördes 1978 vid flygplatsen i Frankfurt. Importörer, speditörer och transportföretag kan överföra lastuppgifter och tulldeklarationer antingen från egna datasystem direkt till ALFA eller via förhyrda terminaler kopplade till

tullmyndighetens system. Användarens identitet fastställs med hjälp av ett magnetkort som förs in i terminalernas

tangentbord.

Innan godset ankommer eller omedelbart därefter för eller

importören dennes ombud in lastuppgifter i ALFA. Felindikationer lämnas

av systemet och dessa måste rättas av Faktiskt ankommande stäms

företaget. gods sedan av mot registreringen och avikkelser rättas.

För gods som inte är tull- och skattefritt skall en komplett tulldeklaration lämnas. Denna upprättas efter godsets ankomst med hjälp av företagens datorer eller vid terminaler som står i förbindelse med ALFA och överförs till ALFA-systemet. Några företag använder därvid interaktiva realtidsförfaranden. När deklarationerna upprättas kan stöd fås från olika referensregister. Alla deklarationsdata som överförs kontrolleras mot ett antal register m.m. Fel som upptäcks återförs till användarens terminal. När uppgifterna är korrekta beräknar systemet tull och skatt. Godsutlämning garanteras 30 minuter efter det att komplett tulldeklaration har lämnats. För tull- och skattefria varor tillämpas ett

något

förenklat system.

När en deklaration kommit in i systemet jämförs den mot urvalskriterier, t.ex. varuslag, tillståndskrav och ursprungsland. Därvid fördelas sändningarna i två grupper, nämligen sådana som automatiskt

frisläpps och sådana som inte frisläpps. På deklarantens bildskärm anges klassificeringen. De sändningar som frisläpps automatiskt kan mottagaren förfoga över efter 30 minuter, om inte tulltjänsteman och ändrar

ingriper klassificeringen. Datautskrift av tulldeklaration med styrkande handlingar skall lämnas in senast påföljande dag. De sändningar som inte frisläpps automatiskt har utvalts för fysisk kontroll eller för dokumentkontroll innan de frisläpps. Även denna klassificering kan

upphävas av tulltjänstemannen. Utskriven tulldeklaration skall lämnas även i dessa fall.

Importörer och speditörer som inte är sammankopplade med ALFA lämnar utskriven tulldeklaration och styrkande handlingar till

tullmyndigheten som kodar in uppgifterna i ALFA-systemet. Beslut om frisläpp eller inte fattas i detta fall av en tulltjänsteman.

ALFA-systemet har senare införts även vid några andra stora tyska flygplatser.

År 1980 inledde den tyska tullmyndigheten försök med ett system kallat ZADAT som gör det möjligt för företagen att lämna tulldeklarationer på maskinläsbart medium i stället för med skrivna deklarationer. I systemet ingår att tulldeklarationer för bestämda perioder lämnas på magnetband och att myndigheten med datautrustning utför bearbetning av deklarationerna och beräknar tull och skatt. styrkande handlingar lämnas in så att tullmyndigheten kan granska dem. Vid bearbetningen görs en mängd kontroller och beräkningar. Fel som upptäcks, vilka skulle påverka tull- och skattebeloppen, meddelas deklaranten som är skyldig att rätta dem. Endast ett fåtal importörer utnyttjar möjligheten att lämna tulldeklarationer på magnetband.

Några iakttagelser g

Datoriserad informationshantering i det operativa tullarbetet började användas i början av 1970-talet. Ofta introducerades datasystem i förtullningen av flygtransporterat gods där kravet på snabbhet är särskilt uttalat.

De tulldatasystem som infördes i början på 1970-talet - och även senare införda system - håller nu på att vidareutvecklas. Man satsar då ofta på dokumentlös informationsöverföring från företagen till tullmyndigheterna. I en del fall förlitar man sig på elektronisk signatur medan man i andra fall också kräver ett manuellt undertecknat dokument.

Systemen bygger på att uppgifter som registrerats en gång hos företaget eller tullen inte skall behöva registreras på nytt. Uppgifterna lämnas satsvis eller interaktivt. De uppgifter som lämnas kontrolleras av systemet i fråga om giltighet, rimlighet, logik m.m. Systemen ger ofta deklaranten stöd vid utformningen av deklarationen, t.ex. i fråga om § beräkningar, tulltaxenummer och krav på licenser. Även när systemen varit i drift flera år synes fortfarande en väsentlig del av deklarationerna lämnas på blankett. I många fall skall styrkande underlag lämnas till tullmyndigheten.

På grundval av olika kriterier och slumpvis urval fördelas deklarationerna eller sändningarna på mer eller mindre noggranna granskningsformer. För en stor del av deklarationerna i huvudsak endast tillämpas en automatiserad kontroll genom tulldatasystemet. Om deklarationerna godtas av systemet frisläpps de utan ytterligare kontroll. För en del av deklarationerna tillämpas dokumentkontroll och för vissa dessutom fysisk kontroll av varorna.

Det tar flera år att utforma och införa vidareutvecktulldatasystem. ling av systemen synes ofta vara både lämplig och möjlig när erfarenheter vunnits och tekniken förbättrats. Investeringarna i utvecklingsarbete och maskinutrustning m.m. är betydande.

2.2.3 Andra intressenter

Vid sidan av tullen samt import- finns andra inoch exportföretagen tressenter att ta hänsyn till vid Med datorisering av tullproceduren. import- och exportföretag avses här även företag som speditörer, ombud, hamnar, statliga affärsverk m.fl. Övriga intressenter utgörs därför av myndigheter. De viktigaste av dessa anges i det följande.

Kommerskollegium har hand om import- och exportreglering för alla varor utom jordbruksvaror, tobak och gödselmedel. För att få importera eller exportera varor som är reglerade krävs licens utfärdad av kommerskollegium.

För närvarande är regleringar i tillämpning av bl.a. vissa på importen varor från statshandelsländerna, textilvaror från ett antal länder och vissa stålprodukter från alla länder. varje år utställs ca 65 000 licenser.

vid import eller export räknar tullverket av den kvantitet som importerats eller exporterats på licensen. För importen av

stålprodukter

används ett förfarande med generella licenser. Sådana utställs

på

importörer som åtagit sig att regelbundet sina av rapportera inköp dessa produkter direkt till Tullverket bevakar endast kollegiet. att företaget vid import beviljats sådan licens.

Kommerskollegium har rätt att från tullverket erhålla uppgifter som rör import eller export. Kommerskollegium kan härigenom t.ex. vid utredningar om marknadsstörning få viktig information om import som inte är reglerad eller följa upp faktisk import och export vid misstanke om kringgående av regleringar.

Jordbruksnämnden (JN) har hand om import- och exportreglering för jordbruksvaror, tobak och gödselmedel. För att få importera eller exportera sådana varor som är import- eller exportreglerade krävs licens utfärdad av JN. Ca 1 500 importlicenser ställs årligen ut.

Jordbruksnämnden fastställer jordbruksavgifter. De flesta av dessa ligger fast för lång tid (halvår eller mer) och är knutna till ett bestämt statistiskt nummer. I fråga om vissa jordbruksvaror förekommer omfattande handel på världsmarknaden. Avgifterna för dessa varor måste anpassas till världsmarknadspriser och ändras därför ofta. Generella jordbruksavgifter meddelas tullen i form av författningstryck. Importörer kan av JN beviljas nedsättning av fast avgift. Denna nedsättning meddelas tullen genom att importören uppvisar nedsättningsbeskedet. För ett mindre antal varor hänförliga till vissa statistiska nummer finns inga fasta avgifter. Avgiften är i dessa fall knuten till varans sammansättning och meddelas till tullen genom att importören uppvisar ett av JN utfärdat Dessa är i allmänhet giltiga i tre måna-

avgiftsbesked. der eller mer. Jordbruksnämnden har rätt att från tullverket erhålla uppgifter som rör import och export. Ca 25 000 tullsedlar per år innehåller någon form av jordbruksavgift. JN:s önskemål är att kunna följa hur beviljade licenser nyttjas och att snabbt kunna få ut information om ändrade fasta jordbruksavgifter.

Statistiska centralbyrån (SCB) får från tullverket underlag på magnetband för handelsstatistik. Detta underlag datorbearbetas bl.a. mot ett prisregister. Vid denna datorbearbetning upptäcks oklarheter som tillställs tullverket för utredning. De korrigerade uppgifterna överlämnas till SCB som därefter kan producera handelsstatistiken. SCB har även en databas vari finns uppgifter om import- och exportstatistik, som är tillgänglig för företag.

Riksskatteverket debiterar och uppbär en rad olika punktskatter, t.ex. bensinskatt, dryckesskatt, försäljningsskatt på motorfordon m.m., för hos verket registrerade företag. För icke registrerade debi-

företag terar och uppbär tullen skatt vid import. Skattesatser meddelas tullverket genom författningstryck. Riksskatteverket har rätt att erhålla uppgifter om export och import av varor.

Länsskattemyndigheterna har enligt tullagen rätt att få uppgifter från tullverket om händelser rörande import och export av varor. Dessa

uppgifter används bl.a. vid beslut om återbetalning av mervärdeskatt.

Riksbanken har rätt att erhålla uppgifter om export och import av varor. Riksbanken är särskilt intresserad av uppgifter om export av varor för att kunna bevaka att betalningarna tas hem från utlandet. Tullverket är intresserat av riksbankens registreringar om företagens betalningar till utlandet för att den vägen om möjligt kunna upptäcka oegentligheter vid bl.a. beräkning av tullvärde.

Även statens pris- och kartellnämnd har rätt att från tullverket få uppgifter som rör import och export av varor.

Lantbruksstyrelsen har huvudansvar för tillämpningen av den veterinära införselkungörelsen och svarar för tillståndsgivning vid import eller export av t.ex. levande däggdjur. Tillstånden skall visas upp för tullverket.

Lantbruksstyrelsen ansvarar också för tillämpningen av växtskyddslagen. Det innebär bl.a. att myndigheten vid import av exportlandet

granskar utfärdat sundhetscertifikat och beslutar därefter om varan får importeras eller inte. Sundhetscertifikat är ett som skall

intyg garantera att varan uppfyller ställda krav, t.ex. att den är fri från

sjukdomar och artfastställd. Vid import av växter

utgår växtskyddsavgift. Enligt av lantbruksstyrelsen fastställd taxa debiterar och uppbär tullverket avgifterna.

Lantbruksstyrelsen administrerar också förordningen angående utrotningshotade djur och växter. Denna förordning reglerar handeln med

vissa djur och växter. Som exempel på sådana kan nämnas vissa ormar och kaktusar.

Livsmedelsverket utfärdar införseltillstånd för livsmedel med anledning av den veterinära införselkungörelsen. Tillstånden skall vid import visas upp för tullverket. Verket svarar också för tillämpningen av livsmedelslagen. Där föreskrivs bl.a. att yrkesmässig livsmedelsimportör skall vara registrerad hos livsmedelsverket. Denna lista tillställes tullverket som övervakar att livsmedelsimportörerna är registrerade.

Socialstyrelsen (SoS) har huvudansvaret för tillämpningen av författningar rörande läkemedel, narkotika, försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat m.m. Det innebär bl.a. att SoS måste framställa listor på utomlands tillverkade naturmedel. Dessa listor används inom tullverket för att korrekt tullklarering skall kunna göras. SoS listor är framtagna med datorteknik. Vidare utfärdar SoS tillstånd för import av teknisk sprit. Dessa tillställs importören som uppvisar tillståndet för tullverket. Tullverkets personal skall boka av importerad kvantitet i tillståndet.

Transportrådet (TPR) handlägger frågor om den internationella lastbilstrafiken. En viktig uppgift för TPR är att i förhandlingar fastställa kvoter för hur många transporter som får utföras med lastbilar till och från de berörda länderna. Underlaget för sådana förhandlingar utgörs främst av TPR:s egna uppgifter och förfrågningar bland åkare. Uppgifterna är idag mycket bristfälliga och det vore värdefullt för förhandlingsarbetet om säkrare underlag kunde erhållas. Särskilt angeläget för TPR är att få en bild av utländska åkares trafik på Sverige, antalet transporter, lastbil med eller utan släp, nationalitet osv. Hos TPR finns f.n. 358 utlandstransportörer registrerade och ca 16 000 tillstånd till utlandstransporter beviljas årligen.

2.2.4 Några rättsliga frågor

I direktiven uttalas att utredningen bör uppmärksamma de legala problem, bl.a. ansvarsfrågor, som kan vara förknippade med utväxling av in-

formation mellan näringslivet och tullverket med hjälp av ADB eller andra elektroniska metoder. I ett system med dokumentlös uppgiftsöverföring är det rättsligt nödvändigt att uppgiftslämnarens namn,

ställning och behörighet klarläggs. Detta klarläggande skall tjäna samma ändamål som namnunderskrifterna i de nuvarande tulldeklarationerna. I detta avsnitt lämnas en bakgrund till bl.a. denna och ett par andra rättsliga

frågor.

Allmänt om papperslös informationsöverföring

För ungefär hundra år sedan började telegram att användas för att överföra handelsdata. Informationen som överfördes avsåg transaktioner som t.ex. köp, ordererkännanden, bekräftelser och betalningsinstruktioner. Telex kom successivt att ersätta telegram. Båda kommunikationsmetoderna innebär att avsändare och mottagare har en papperskopia innehållande översänd resp. mottagen information. Någon namnteckning från avsändaren finns emellertid inte på mottagarens papperskopia. Därmed bestyrks inte utan vidare avsändarens identitet och inte heller bestyrks att innehållet i översänt meddelande är det avsedda. Den legala formen för de genom meddelandena upprättade rättsdokumenten har inte lösts. Detta har emellertid inte hindrat en mycket omfattande användning av telex i det internationella handelsutbytet. När det är särskilt viktigt kan återuppringning eller utbyte av kontrollkoder användas för att säkerställa identifieringen av meddelandets avsändare.

Äldre teknologi håller nu på att ersättas av kommunikation mellan datorer. Någon papperskopia framkommer då inte hos avsändare eller mottagare utan informationen finns i någon papperslös informationsbärare som magnetband eller diskett eller endast i datorernas minne. Informationen kan vid behov visas på en bildskärm. Papperskopior kan framställas men detta görs inte rutinmässigt.

För att vid datakommunikation ge god säkerhet för att avsändaren är den han utger sig för att vara, eller är behörig, används ett antal olika tekniker. Exempel på sådana är återuppringning, utbyte av kontrollkoder, kryptering, lösenord och magnetkort. Utveckling pågår av s.k. smart cards och av elektronisk analys av signaturer, fingeravtryck,

röster och ögonmönster. Datatekniken erbjuder metoder för att elektroniskt identifiera avsändaren.

Dokument

När uppgifter lämnas till en myndighet på ett formulär utgör detta ofta ett rättsdokument varigenom uppgiftslämnarens ansvar avgränsas till det informationsinnehåll som finns i dokumentet. Uppgiftslämnaren binds till de olika frågeställningar som dokumentet innehåller. Ansvar kan utkrävas för de felaktigheter som uppgiftslämnaren gjort när dokumentet fyllts i och undertecknats.

Den svenska förvaltningsrätten uppställer i regel kravet att rättsdokument skall ha en skriftlig utformning. Det mest framträdande exemplet på detta är de deklarationer (formulär) som finns inom skatteväsendet. I stort sett samtliga dessa är obligatoriska i den meningen att

uppgifterna skall lämnas på fastställda formulär. Uppgifter som lämnas utanför det fastställda formuläret har - om de inte kompletterar

upp-

i formuläret - rättsverkan vare för den enskilde gifterna ingen sig eller skattemyndigheten. Riksskatteverket har hittills inte medgett att uppgifter får lämnas på andra media än formulär.

Tulldeklarationer och andra tullhandlingar utgör rättsdokument. Ett formulärlöst överförande av sådana uppgifter kräver således att de teleöverförda uppgifterna eller datamediet med uppgifterna ges karaktären av rättsdokument. Detta kan lösas genom att det i lag anges att tullhandlingar med visst uppgiftsinnehåll får överföras genom ADB och att dessa utgör ett rättsligt bindande dokument när uppgifterna i sin helhet mottagits av myndigheten.

Signaturens betydelse

En deklaration undertecknas i regel på heder och samvete. Ibland används en sanningsförsäkran. Av brottsbalkens bestämmelser om osann försäkran (15 kap. 10 S) framgår generellt att ansvar kan utdömas i de fall någon i dvs. i deklarationen eller det fysiska

skriftlig utsaga,

formuläret, som enligt lag avges på heder och samvete eller under annan försäkran, lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen. Av detta bör slutsatsen kunna dras att lagstiftaren förutsatt två faktorer, nämligen ett skriftligt dokument och en signatur som binder personen eller företaget till innehållet i dokumentet. Därmed krävs en lösning även i fråga om signaturen.

En signatur kan sägas ha fem funktioner, nämligen

a) slutgiltighet (ett undertecknat dokument som skiljer sig från ett

utkast), b) identifikation (signaturen identifierar den som undertecknat doku-

mentet), c) äkthetsbevisning (signaturen garanterar att uppgifterna i dokumen-

tet härrör från undertecknaren), d) varningssignal (undertecknaren blir genom sin signatur medveten om

den legala effekten av att uppgifterna lämnas), e) bevisfunktion (signaturen utgör beviset för undertecknarens ansvar

för riktigheten av de lämnade uppgifterna).

Det som skapar en signatur är dess unika form, som legalt binder ihop en person och en text. Eftersom alla obligatoriska dokument som ger ett rättsligt ansvar måste ha en signatur, innebär ett överförande eller ett överlämnande på datamedium att signaturfrågan bör lösas i prin-

på

cip samma sätt som i fråga om en skriftlig utsaga. Detta betyder att signaturen i en ADB-lösning kan lösas genom att skapa en elektronisk signatur.

Ett tillskapande av elektronisk signatur ställer samma rättsliga krav som på en normal signatur, nämligen att den skall

- vara

individualiserad, - vara unik till sin form, - ha karaktäristiska från

drag undertecknaren, - vara som ett namn (viss

igenkännbar tydlighet),

inte innehålla tryckbokstäver.

Datakommunikation

När transaktioner görs med datakommunikation uppkommer frågan om vilket meddelandets avsedda innehåll skall anses vara. Är det den version som matades in av operatören, registrerades i datorns minne, lämnade företaget, nådde mottagaren eller registrerades i mottagarens datorminne? Avvikelser kan oavsiktligt och av tekniska skäl uppkomma vid inmatning och bearbetning hos avsändaren, under överföringen samt vid mottagning och bearbetning av informationen. Dessutom kan man inte bortse från att såväl avsändare som mottagare har möjlighet och kanske intresse av att i datorns minne ändra registrerade data. Sådana ändringar kan vara omöjliga att spåra i efterhand.

Datakommunikation har utvecklats snabbt under senare år. De rättsliga problemen som redovisats och som sammanhänger med identifiering av avsändare, bestyrkande av meddelandets innehåll och frågor och datorproducerat materials bevisvärde inför domstol har emellertid begränsat tillämpningarna. Därför har datakommunikation särskilt vunnit insteg i informationsutbytet inom de stora multinationella företagen där beslut enkelt kunnat fattas i tekniska frågor och där de rättsliga problemen knappast behöver aktualiseras. Dessutom har tekniken kommit till omfattande användning inom avgränsade områden där en gemensam organisation kunnat lägga fast de regler som behövs. Exempel på det sistnämnda är bankernas samarbete i SNIFT för genomförandet av internationella betalningar.

Betydligt svårare är det att lösa problemen vid datakommunikation mellan olika handelspartners som inte står i ett mer varaktigt förhållande till varandra och som är i olika branscher. Parterna kan då inte gemensamt utveckla säkerhetskontroller beträffande behörighet och bestyrkande av meddelandets innehåll. I stället har olika internationella organ sökt utforma regler för god sed på olika områden. Exempel härpå är försök att utveckla och fastställa Uniform Code of conduct for Interchange of Data by Teletransmission (UNCID) som kan användas när elektroniskt överförda handelsdata ersätter traditionella pappersdokument.

De förslag som föreligger reglerar bl.a. frågor om säkerhet (t.ex. att identifiera avsändare och mottagare, identifiera ange meddelandetyp, transaktioner, kontrollera att meddelandet är fullständigt), verifiering (t.ex. kontroll av att alla tecken är överförda), av bestyrkande identitet (t.ex. återuppringning), bekräftelse (t.ex. bemottagaren kräftar innehållet i meddelandet), av data (t.ex. i lagring lagring tidsföljd på minnesmedium under viss tid i oförändrat skick) och ansvarighet (om man inte iakttar reglerna). Med en gemensam ordning av detta slag kan handelsparter som avser affärer med varandra övergöra enskomma att reglerna skall gälla. Detta kan sedan bekräftas genom att ett kodord (UNCID) anges i det överförda meddelandet. Det är troligt att inom kort en allmänt accepterad standard för elektronisk överföring av handelsdata i öppna system kan fastläggas.

Ett arbete pågår för att i tekniskt avseende underlätta s.k.

öppen

datakommunikation mellan olika användare (Open System Interconnection, OSI). OSI-modellen har sju olika nivåer (protokoll) och har utvecklats av ISO och syftar till ett omfattande standardiseringsarbete inom ADBteknikens område. IBM har utvecklat en kommunikationsstrategi (Systems Network Architecture, SNA) som innehåller sex skikt eller indelningar. Denna teknik har f.n. karaktär av de facto-standard.

Svenska organisationer har med stöd från bl.a. för teknisk styrelsen utveckling (STU) deltagit i ett europeiskt samarbetsprojekt (Open Shops for Information Services, OSIS). Inom detta projekt har ett dataoch informationssäkerhetsprojekt tagits fram. Den inom OSIS utarbetade strategin kan sammanfattas på följande sätt.

0SI:s sju olika protokoll avser i första hand att skapa förutsättningar för att datorer överhuvudtaget skall kunna med varandra ett

umgås på

godtagbart sätt i de nationella och internationella nätverken. OSISprojektet syftar till säker identifiering av avsändaren och skydd av informationen under överföringen. I första hand åsyftas tillämpningar på betalningsområdet. En person med tillgång till en persondator eller en terminal skall kunna ringa upp en databasvärd, känna vid igen sig påloggningsproceduren, göra den önskade sökningen, avsluta och få räkningen presenterad, attestera den och tala om hur betalningen skall ske och avlogga. För närvarande pågår försök mellan databasvärdar och

banker. Kravet är emeiiertid att skapa en personiig elektronisk signatur, som inte går att förfaiska e11er kopiera. Lyckas detta biir användningsområdet väsentiigt utvidgat.

Inom OSIS kan kryptering inte ske med hjäip av hemiiga aigoritmer och s.k. krypteringsnycklar. Tekniken förutsätter en öppen nyckeihantering, dvs. asymetrisk krypteringsteknik. Man använder ett s.k. OSIS-bevis, dvs. ett kännetecken. Detta är den utrustning den enskiide individen behöver för att skriva signaturen. OSIS beskriver beviset som en kors-

me11an en miniräknare och ett chipcard. Beviset är ett kort med ning inbyggda knappar. Kortet kan göras så säkert att den hemiiga informationen inte kan tappas av e11er Iäsas på obehörigt sätt. Den som utfärdar ett bevis, garanten, kommer att ta ansvar för användningen, men bara inom de ramar sjäiv bestämmer. Vid utfärdandet ska11

garanten även garantens signatur tas in i beviset. Denna information tiiisammans med den unika koden för det utfärdade beviset bildar underiaget för den enskiide användarens eiektroniska signatur. Det s.k. vita spår som identifierar avsändaren av informationen har sådana särdrag som kan

ett rättsiigt bindande undertecknande. Meddeiandeskyddet är så utgöra utformat att databasvärden siumpmässigt sänder ut ett kontroiinummer som bakas in i signaturen. Informationen får härigenom ett för en utomstående i praktiken heit oförutsebart och för varje tiiifäiie unikt utseende. Uppgifterna som teietransmitteras i nätverket avses sigi11eras på ett från sårbarhets- och säkerhetssynpunkt godtagbart sätt.

För det svenska arbetet i OSIS-projektet finns en projektgrupp. I denna

för Stockhoims datacentrai (QZ), Karoiinska Instiingår representanter tutet, Linköpings universitet, Skandinaviska Enskilda Banken, Stockholms universitet samt teieverket. Internationeil samordning av OSIS har skett med stöd av EG. Vidare finns en juristgrupp med representanter från Uppgiftsiämnardeiegation (FUD), Institutet för

Företagens rättsinformatik och bankföretag, med uppgift att tekniskt och juridiskt identifiera begreppet eiektroniskt dokument samt att inventera och ana-

och civiirättsiiga författningar där informaiysera de förvaitningstionsbehovet i form av dokument och undertecknande är befäst. Under 1987 beräknas arbetet överföras ti11 en svensk idee11 förening, ans1uten tili den internationeiia föreningen Te1eTrusT. Sistnämnd organisations syfte är att utveckia och sprida användningen av konceptet.

Några samarbetande nordiska affärsbanker har nyligen beslutat att ta den här antydda tekniken i anspråk för att för kundgöra det möjligt företagen att från egen terminal under full säkerhet utföra transaktioner avseende sina konton.

Eapperslös informationsöverföring till tullmyndigheter

I det internationella att lämna t.ex. handelsutbytet ingår uppgifter, tulldeklaration, till de nationella tullmyndigheterna. Dessa har i regel vidhållit kravet på att tullhandlingar skall vara med bestyrkta en namnteckning. Skälet härtill är att därmed anses det finnas bevis för vem som lämnat uppgifter och vilka som faktiskt har uppgifter lämnats. Tullmyndighetens vid ett ev. förfarande ställning rättsligt stärks därmed väsentligt. Men inte bara detta formella har förproblem hindrat ökad användning av datakommunikation mellan och tullföretag myndigheter. Det ligger i verksamhetens natur att tullmyndigheter är starkt decentraliserade och att dokument och information mottas och beslut fattas på en mängd platser i resp. land. Härtill kommer att antalet som behöver kommunicera med tullanstalterna företag är mycket stort. Betydande svårigheter har därför att land förelegat inom resp. enas om standards i fråga om utrustning, kommunikationsförfarande m.m.

Trots de omfattande rättsliga och tekniska som finns har det problem emellertid av effektivitetsskäl och för att underlätta handeln ansetts nödvändigt att öppna möjligheter för att i viss företagen utsträckning sända uppgifter till tullmyndigheterna med papperslösa informationsbärare som fysiskt överlämnas (magnetband, disketter) eller med telekommunikation mellan företagets och tullens datorer.

Många utländska tullmyndigheter kan således medge att tulldeklarationer helt eller delvis lämnas på maskinläsbara informationsbärare eller genom telekommunikation. I några länder måste dock även ett pappersdokument underskrivas och lämnas till efter det att tulltullmyndigheten _ deklarationsdata har tillförts tullens datasystem. Andra tullmyndigheter håller på att utforma system för att i om vissa deklarationer

fråga

kunna ta emot maskinläsbara tulldeklarationer utan krav ett skrift-

på

ligt dokument. I andra system skrivs en tulldeklaration ut på papper

automatiskt vid deklarantens terminal där den signeras och sedan sänds till tullmyndigheten*inom en bestämd tid. I något land godtar också tullmyndigheten teleöverförda data för tullklareringsändamål utan att uppgifterna är bestyrkta genom en handskriven namnteckning.

För att kunna utnyttja de möjligheter som datatekniken nu erbjuder för att vinna säkerhet, kostnadsbesparingar och för att undvika fel har olika lösningar valts på de rättsliga problemen. I några länder är tillstånd att lämna tulldeklarationsuppgifter med magnetband eller diskett förenade med villkoret att samma rättsliga giltighet ges uppgifterna som om uppgifterna hade lämnats med en underskriven tulldeklaration. Datatekniken som sådan erbjuder också vissa möjligheter att identifiera avsändaren och att binda honom vid innehållet i mottagna uppgifter. I länder lämnar tullmyndigheten till bemyndigade använ-

några

dare (företag eller person i företag) ett särskilt identitetskort, märke eller en kassett som är unik för användaren och som skall användas vid överföring av uppgifter. Det kan även vara nödvändigt att användaren ett lösenord innan överföring av data sker till tullens data-

anger system. Den som fått tillståndet är vidare ansvarig för att identitetskortet används på riktigt sätt.

Den legala miljön som ADB-tekniken möter skapar dock sådana komplexa och svårlösta problem att det kan bli nödvändigt med en internationellt utvecklat juridisk standard för elektroniska dokument. Att forma rättsliga lösningar är många gånger svårare än att skapa de tekniska lösningarna.

I sammanhanget kan nämnas att bl.a. FN-organ som strävar efter att underlätta den internationella handeln och tullsamarbetsrådet under 3 senare år rekommenderat regeringarna att se över de nationella lag- Ä

: stiftningarna i fråga om bevisvärde hos dataregister, krav på vissa skriftliga dokument och krav på en bestyrkande handskriven namnteckning.

Det svenska tullverket och papperslös

informationsöverföring

Det svenska tullverket har mött delvis och tekniska samma rättsliga problem vid papperslös informationsöverföring som tullmyndigheter i andra länder.

Viss försöksverksamhet bedrivs där uppgifterna i importdeklarationen lämnas på delvis annat sätt än med ett underskrivet tullformulär. I denna verksamhet deltar inemot ett dussin varav flertalet införetag, går i de två svenska biltillverkande koncernerna. Dessa har företag fått särskilt tillstånd att, i regel lämna tulldeklaration veckovis, skriven på en datalista. På listan skrivs en försäkran som undertecknas manuellt. Denna deklaration handläggs på manuellt sätt inom sedvanligt tullen. I försöksverksamheten också att skall lämna de ingår företagen uppgifter som behövs för statistikändamål på magnetband. Något signerat dokument överlämnas inte i detta Innan fått tillsammanhang. företagen stånd att medverka i försöksverksamheten och använda detta förfaringssätt har tullen besökt företaget och kontrollerat t.ex. företagets administrativa rutiner och hur omvandling från interna artikelnummer till statistiska nummer till.

går

Tullverket har även gett några svenska tillstånd att månadsexportörer vis på magnetband till tullen överlämna de statistiska som uppgifter skall finnas i exportanmälan. Motsvarande behöver då inte uppgifter finnas i den undertecknade exportanmälan som lämnas.

Det bör också nämnas att åtskilliga har utveckföretag och speditörer lat system där tullhandlingarna skrivs ut med hjälp av datateknik. De vanliga blanketterna fylls i med maskinell teknik men undertecknas för hand. Detta ger inte upphov till för tullen och några rättsliga problem varje dokument hanteras av tullen på samma sätt som andra tulldeklarationer m.m.

vad så gäller de konkreta rättsliga problem som aktualiseras för tullverket vid papperslös informationsöverföring av tulldata kan följande anföras. Allmänt gäller enligt 7 och 23 §§ tullagen (1973:670) att den som avser att föra in eller föra ut gods skall lämna med importanmälan tulldeklaration eller exportanmälan. skall Vid hemtagningsförfarande

hemtagningsanmäian Iämnas. Dessa dokument ska11 undertecknas. I och med att anmäian undertecknas bestyrker en person, i regel på uppdrag av ett företag, att uppgifterna är riktiga. Vidare framgår vem som Iämnat uppgifterna. Om uppsåtiigen eller av grov oaktsamhet oriktiga uppgifter lämnas och detta leder tili att tuli, annan skatt e11er avgift undandras statsverket e11er att vara förs in i strid mot förbud kan den som är ansvarig för de iämnade uppgifterna dömas enligt iagen (1960:418) om straff för varusmuggiing. Motsvarande gä11er vid utförsel. Om den tuiiskyldige iämnar oriktig uppgift, som ieder tili att avgifter biir för iågt beräknade, kan han även om uppsåt inte föreiigger b1i skyidig att betaia tu11ti11ägg bniigt tuiiagen.

Tuiiverket har eniigt 7 § tuiiagen rätt att medge att de uppgifter som behövs för förtuliningen 1ämnas i en annan ordning än med tulidekiaration. Ett iegait utrymme finns såiedes redan för att överge det faststä11da formuiärets funktion. Undantag från att lämna dekiaration gä11er t.ex. för postförsändeiser och för resandeimport. Den beskrivna försöksverksamheten sker också med stöd av detta iagrum. I de fal] någon har att iämna skriftiiga uppgifter har det inom tu11en ansetts att en namnunderskrift behövs för att bestyrka uppgifterna och för att binda någon vid iämnade uppgifter. Kravet på att skriftiigt undertecknad hemtagningsanmäian, importanmälan med tu11dek1aration och exportanmäian ska11 iämnas har i princip upprätthåiiits i fråga om den kommersielia utrikeshandein. I de försök med ADB i tuiiproceduren som angetts ovan ingår såiedes att ett manueiit underskrivet tuiidokument ska11 Iämnas.

Ett rättsiigt probiem sammanhänger med behovet att kunna avgöra viika uppgifter en importör eller exportör faktiskt har iämnat tili tuiien. Detta b1ir särskiit betydeisefulit när uppgifterna överförs med datakommunikation. vad frågan gäller är om den information som företaget sänt också är den information som tu11en har mottagit. Man kan förestä11a sig att inmatade uppgifter förvanskas på sin väg från företagets dator ti11 bearbetningen i tu11ens dator. Om i ett sådant fa11 statsverket undandras tuil kan det vara svårt att hävda att uppgiftsiämnaren är ansvarig. Detta markerar kravet på att det teieöverförda meddeiandet ska11 utgöra ett rättsdokument.

Det bör dock i sammanhanget nämnas att i prop. 1986/87:166

med förslag till bl.a. ny tullag regeringen förordar att generaltullstyrelsen får medge att uppgifterna i tulldeklarationen får lämnas med teleöverförda meddelanden eller andra automatiska metoder eller i form

av upptagning för automatisk databehandling (14 §). Syftet med denna

lagändring är att i avvaktan på införandet av en datoriserad tullprocedur skapa författningsenlig möjlighet till sådan kommunikation. Den nya tullagen väntas träda i kraft den 1 januari 1988.

Till saken hör också att i 14 S datalagen (1973:289) föreskrivs att om myndighet vid handläggning av ärende använder sig av upptagning för automatisk databehandling skall upptagningen tillföras i

handlingarna ärendet i läsbar form, om inte särskilda skäl föranleder annat. Om papperslös informationsöverföring tillämpas mellan företagen och tullverket finns informationen lagrad i elektronisk form i tullens datorer och används vid avgörandet av ärenden om import och Skall denna

export. elektroniskt lagrade information även dokumenteras i läsbar form

på

papper för att tillföras handlingarna i resp. ärende är det

uppenbart att det även vid teleöverförd information skulle behövas en mycket omfattande pappershantering vid tullverket.

Det bör betonas att när ett förtullningsärende rörande kommersiell import avgörs, utgörs underlaget normalt av en tulldeklaration med till denna fogad handelsfaktura och ibland även av ursprungsintyg och licenser m.m. Dessa handlingar, som kan vara mycket överlämnas

omfångsrika,

av importören till tullen och när ärendet avgjorts förvaras

handlingarna av tullen under fem ä sex år. Om fördelarna med papperslös informationsöverföring skall kunna vinnas fullt ut måste det bestyrkande underlaget också överföras papperslöst eller så måste tullen avstå från att begära detta underlag för varje ärende. Till exportanmälan behöver f.n. inte fogas fakturor utan det räcker att fakturanummer eller annat referensnummer anges i anmälan.

Vid papperslös informationsöverföring från tullen till företagen behöver även vissa förvaltningsrättsliga frågor uppmärksammas. 21 §

Enligt förvaltningslagen (1986:223) skall sålunda sökanden underrättas om innehållet i beslut varigenom myndighet avgör ärende, om detta inte är uppenbart obehövligt. Om beslutet går den sökande emot skall han även

underrättas om hur han kan överklaga det. Av 20 § följer också att skälet till att avvikelse gjorts från lämnad tulldeklaration skall anges i beslutet. Det räcker således knappast att enbart i tullsedeln ändra totalsumma av tull, annan skatt och avgift. I allmänhet kräver reglerna för förvaltningsbeslut att beslutet ges skriftlig form och tillställs den sökande. Den nya förvaltningslagen synes inte vara anpassad till ett system med elektroniska dokument. Dess lagtekniska uppbyggnad m.m. följer det traditionella handlingsbegreppet som utvecklats inom det svenska förvaltningsförfarandet de senaste århundradena och med de rättssäkerhetsgarantier det upprätthåller, nämligen kommunikationsprincipen, offentlighetsprincipen och överklaganderätten m.m.

2.3 Tullens dataerfarenhet

En utgångspunkt för datorisering av tullverksamheten är den dataerfarenhet som tullen nu har. I detta avsnitt beskrivs därför den erfarenhet, kompetens och organisation som tullverket har på ADB-området. Vidare beskrivs tidigare försök med och förslag till långtgående datorisering av tullens verksamhet.

2.3.1 Tullens erfarenhet, kompetens och organisation på ADB-området

Redan på 1930-talet började tullverket använda hålkortsmaskiner för registrering av utrikeshandelsstatistikens primärdata. Bearbetning och publicering av statistiken skedde då genom kommerskollegium. År 1962 övertog statistiska centralbyån (SCB) ansvaret för bearbetningen och publiceringen av utrikeshandelsstatistiken. Den arbetsfördelning mellan tullverket och SCB som då lades fast har tillämpats sedan dess.

Systemet med central uppbörd av tull och mervärdeskatt togs i drift 1970. Datorbearbetningen ägde ursprungligen rum hos DAFA. I systemet producerades förutom tullräkningar och redovisning även underlag till SCB för importstatistiken. Tullverket övergick samtidigt till dataregistrering på hålremsa.

Databehandling av löneberäkning infördes 1974. Samma år anslöts tullverket till system S, dvs. statens ADB-baserade ekonomiadministrativa system.

I mitten av 1970-talet infördes viss godsredovisning avseende hemtaget gods i det centrala uppbördssystemet.

År 1975 övergick man hos generaltullstyrelsen till dataregistrering vid bildskärmsterminaler.

En försöksverksamhet med lokala datorer påbörjades 1977 i Västerås och Eskilstuna och ett system med lokal av tulldeklarationer registrering är nu i försöksdrift på dessa båda platser. Parallellt med denna försöksverksamhet byggdes en datacentral I upp hos generaltullstyrelsen. slutet av 1983 övertog denna driften av det centrala uppbördssystemet. Försöksverksamheten avslutas inom kort.

I det följande redovisas som för de viktigare ADB-system närvarande används i tullverket, verkets ADB-kompetens och tullverkets ADB-organisation.

Aktuella datasystem

Centrala uppbördssystem (CU). CU omfattar bl.a. av tullverfakturering kets kredituppbörd, av tullverkets sammanställning och redovisning uppbörd samt vissa redovisningsrutiner i fråga om hemtagning.

Grunddata registreras på generaltullstyrelsens statistiska sektion med hjälp av två fleroperatörssystem av typ Nixdorf 8850 med tillsammans 42 terminaler. Viss finns också. reservutrustning De registrerade uppgifterna överförs till magnetband som överlämnas till ADB-sektionen där datorbearbetningen sker. På ADB-sektionen framställs och tullräkningar inbetalningskort samt avstämningstablåer och rapportlistor.

Tullverkets centralkassa bevakar och registrerar i ett inbetalningar separat system (TUBB), som utvecklats inom styrelsen. Datorbearbetning sker vid ADB-sektionen.

Ett tiotal importörer har för närvarande tillstånd att lämna tulldeklarationer periodvis för importen. Deklarationerna framställs med hjälp av importörernas egna datorsystem. De lämnas till tullanstalterna i form av datalistor. Tulltaxeringsbeslut dokumenteras manuellt på särskild tullsedel som går in i uppbördssystemet. För handelsstatistiken lämnas uppgifter direkt till generaltullstyrelsen på magnetband.

SCB svarar för framställning och publicering av handelsstatistiken. Tullverket levererar periodvis till SCB:s datacentral i Örebro magnetband som innehåller handelsstatistiska primäruppgifter. Beträffande importen hämtas uppgifterna från importanmälningar och framställningen av detta s.k. statistikband är hos tullverket samordnad med framställningen av tullräkningar. Uppgifter om utförsel av gods hämtas från exportanmälningar, som liksom tullsedlarna dataregistreras vid statistiska sektionen. Ett tiotal exportörer lämnar exportstatistik på magnetband direkt till statistiska sektionen i stället för i exportanmälningar. Dessutom lämnas summariska uppgifter för snabbstatistik avseende import.

Lokal Registret för lokal fakturaarkivering (FARK)

fakturaarkivering.

förser tullanstalterna med uppgifter om importen fördelad på leverantörer och importörer. För varje sändning anges redovisningsnumret på den tullsedel, enligt vilken sändningen tulltaxerats. Uppgifterna erhålls från statistiska sektionens dataregistrering av tullsedlar och redovisas på mikrokort som produceras av DAFA.

På grundval av statistiska sektionens dataregistrering

Exportörskort.

av exportanmälningarna framställer SCB magnetband innehållande varje exportörs exportposter. DAFA överför detta till mikrokort varje månad.

Microprocessorbaserade datorer. Tullverket har 60 persondatorer. Dessa används för kalkylering, ordbehandling och registerhantering samt för

utbildnings- och utvecklingsändamål.

Personaladministrativt system. Tullverket har utvecklat ett personaladministrativt system (PA). Det är ett databassystem, som utvecklats i ett fjärde generationens programspråk (Focus). Systemet innehåller bl.a. matrikeluppgifter om alla anställda i tullverket. I systemet re-

gistreras bl.a. anställningsdata samt uppgifter om tjänster och utbildning.

För driften av systemet svarar Datema och tullverket är via två terminaler och en skrivare anslutna till företagets stordator. Terminalerna och skrivaren är placerade på styrelsens personalbyrå. Från dessa terminaler sker inrapporteringen av uppgifter till systemet. Från terminalerna beställs också utdata enligt fastställda program eller enligt program som görs via terminalen. Utdata kan erhållas efter utskrift hos Datema eller på egen skrivare.

Tullverket är anslutet till det statliga löneuträkningssystemet

êggg.

SLÖR. Systemet innehåller en för statsförvaltningen centraliserad databehandling på grundval av myndighetens inrapportering. I tullverket inrapporteras lönepåverkande data på blanketter för optisk bearbetning (OCR). Blanketterna läses in hos ett konsultföretag och den inlästa informationen överförs på magnetband till DAFA, som svarar för driften av systemet. Systemansvarig myndighet är statens löne- och pensionsverk.

System S - TEMOS. Tullverket är sedan 1974 anslutet till statens redovisningssystem (System S). Generaltullstyrelsen är en av de redovisningscentraler (RC) som ingår i systemet.

Tullverkets lokala tullmyndigheter skickar in betalningshandlingar till RC, som dataregistrerar uppgifterna. För registreringsarbetet finns fem terminaler anslutna till en dator (Esselte XL-40), som är placerad vid ADB-sektionen.

Från RC förs uppgifterna via telenätet över till DAFA, som svarar för den centrala databehandlingen. Systemansvarig är RRV. Den 1 juli 1985 gick tullverket över till TEMOS, som är ett tekniskt moderniserat System S.

Författningsregister i Rättsdata. Rättsdatasystemet är ett datorbaserat informationssystem. Den dator som används finns hos DAFA i Stockholm. Tullverket har anslutit sig till systemet. Kontakt med systemet hålls via terminaler och telekommunikation.

Rättsdata innehåller juridiskt material som är uppdelat olika data-

på

baser. Vid sökning används en programvara som heter IMDOC. Sex olika myndigheter svarar för närvarande för systemet,

nämligen justitiedepartementet, domstolsverket, riksdagen, riksskatteverket, generaltullsty-

relsen samt kriminalvårdsstyrelsen.

Sjötrafik. Marinen och Philips har utvecklat ett datorbaserat system för övervakning och ledning av sjötrafik. Systemet får sina data från försvarets kustradarstationer samt genom information från radiotrafiken till sjöss och från sjöfartsanknutna myndigheter och organisationer. Kustbevakningen kan via egna bildskärmar utnyttja systemet.

Sedan flera år finns nio terminaler på sambandscentraler och bevakningskontor. De används inom fiskeristyrelsens kvotkontrollsystem vid kontroll av utländska fiskefartyg i den svenska fiskezonen samt vid sökning i fartygsregistret vid allmänna kontroller av svenska fartyg.

En dataterminal finns på styrelsens kustbevakningsbyrå för sökning i olika svenska och utländska databaser. Den används bl.a. för av

sökning allmän och vetenskaplig information om farliga ämnen och produkter samt teknisk information om åtgärder mot miljöfarliga utsläpp från

fartyg.

Göteborgs hamn. Sedan 1982 har Göteborgs hamn inrättat en trafikledningscentral (TLC) som skall leda och betjäna fartygstrafiken inom hamnens trafikområde. Inga fartyg tillåts gå in till, passera eller lämna trafikområdet utan att anmälan görs till TLC. Uppgifter om trafiken matas in i en dator, till vilken bl.a. distriktstullkammaren via en terminal är inkopplad. Tullmyndigheten får härigenom tillgång till information som underlättar dess planeringsarbete.

Göteborgs hamn använder också ett ADB-system (TICS) för godshanteringen i Skandiahamnen, där Göteborgs hamn har tullupplag och svarar för godsvården. Tullverkets medverkan i systemet består i att då exportanmälan erhålls via terminal registrera uppgift om att utförselmedgivande lämnats för viss sändning. Systemet används bl.a. för tullupplagets godsredovisning gentemot tullverket.

vid Landvetters flygplats har SAS utvecklat och vid Egggg. tullupplaget tagit i bruk ett datoriserat system för Sedan flera år

godsredovisning. har tullens tjänstemän möjlighet att med terminaler och skrivare få viss information ur systemet.

Tullverkets ADB-kompetens

Av det föregående framgår att förekommer i

åtskilliga ADB-tillämpningar skilda delar av tullens verksamhet. I om flertalet är tul-

fråga system len en av flera användare och har inte ansvar för vid-

systemets drift, makthållande och utveckling. Beträffande dessa finns i tullver-

system ket viss kunskap om systemens i stort och om hur de kan an-

uppbyggnad vändas.

Kompetens i fråga om system- och driftförvaltning finns i tullverket endast inom ADB-sektionen och på statistiska sektionen vad gäller dataregistreringssystemen. ADB-enheten svarar för underhåll och drift av främst CU-systemet och därtill kopplade andra

system.

Inom verksamhetsområdet beskattning och statistik bedrivs verksamheten vid lokala tullmyndigheter nästan uteslutande med manuella metoder. Den kunskap och kompetens om ADB, som finns hos tjänstemän inom detta verksamhetsområde, är mycket begränsad. Genom tullverkets försorg har dock ett relativt stort antal tjänstemän genomgått en grundkurs i ADB. Samtliga tjänstemän inom detta verksamhetsområde har till

i anslutning TRK-projektet också genomgått en tredagars grundläggande ADB-utbildning. Trettio tulltjänstemän har svarat för av denna tre-

genomförandet dagarsutbildning där hittills ca 2 000 tjänstemän har utbildats. De trettio tjänstemän som fungerat som lärare har genom tullverkets försorg fått genomgå utbildning innefattande bl.a. en tvåveckors kurs om ADB.

Tullverkets ADB-organisation

ADB-sektionen vid generaltullstyrelsen svarar för drift

av ADB-system vid tullverkets datacentral, och underhåll

utveckling av ADB-system,

planering och uppföljning av tullverkets dataresurser samt andra ADBfrågor av huvudsakligen teknisk natur.

ADB-sektionen är uppdelad i en systemenhet och en driftenhet. Närmast under ADB-chefen finns en chef för systemenheten och en chef för driftenheten. Inom systemenheten finns dessutom fem systemerarelprogrammerare och inom driftenheten fyra operatörer. Av dessa tjänstemän har ADB-chefen lång erfarenhet och har tidigare haft chefsbefattningar som systemansvarig och som driftchef.

Vid generaltullstyrelsens statistiska sektion sköts dataregistreringen av bl.a. import- och exportanmälningar. Av sektionens personalstyrka på 85 tjänstemän är ca 40 engagerade i dataregistreringen.

2.3.2 Tidigare förslag till datorisering

System för tulltaxering och informationsöverföring med ADB \

Efter bemyndigande av regeringen beslöt generaltullstyrelsen i december 1977 att försöksverksamhet med lokal dataregistrering av tulldeklarationer skulle genomföras vid distriktstullkammaren i Västerås och tullkammaren i Eskilstuna. Senare utökades verksamheten till att omfatta en begränsad del av centrala tulltaxeringsavdelningen i Stockholm. För utvecklingsarbetet bildades ett projekt som kallades System för Tulltaxering och Iuformationsöverföring med Adb (STINA). Efter utveckling g av systemet inleddes försöksverksamhet i Västerås och Eskilstuna i

? oktober 1979 och i Stockholm i maj 1980. Försöksverksamheten avslutades på samtliga platser med utgången av november 1980. Efter försöksverksamheten har systemet hållits i drift i Västerås och Eskilstuna medan det har avvecklats i Stockholm. Verksamheten i Västerås och Eskilstuna avses nu avvecklas.

Någon egentlig utvärdering av försöksverksamheten har inte skett. I en rapport (1981-04-28) redovisar dock projektgruppen att personalen i Västerås var positiv, att kontorspersonalen i Stockholm var positiv medan taxeringsutbildad personal var mindre positiv. I Eskilstuna var personalen allmänt negativ till systemet. Systemets funktionsduglighet

bedömdes som god och driftsäkerheten som mycket god. Produktiviteten i tuiitaxeringen var

tiiifredställande.

En grundiäggande förutsättning vid utformningen av STINA var att gäilande tullprocedur och gäliande anvisningar för hur tuiitaxeringsarbetet skulle bedrivas inte skuiie ändras. STINA skuiie utgöra ett kompiement ti11 gä11ande rutiner samt möjiiggöra granskning enligt andra metoder. Måiet var även att Iägga dataregistreringen så nära kä11an där data uppstår som möjligt. STINA skulie därför byggas på ett sådant sätt att datorkraften finns ti11gäng1ig för den som dataregistrerar. Detta uppfyiis genom ett decentraiiserat system. Vidare sku11e systemet vara avgränsat tiil att omfatta dataregistrering av tuildekiarationer och anpassat för ansiutning tiil det centraia uppbördssystemet. STINA sku11e vara lätt utbyggbart för t.ex. registrering och kontroii av exportdokument.

STINA innehåiier en rad oiika register, t.ex. tuiitaxa, kreditimportörsregister, avgiftskoder, vaiutakurser, gränskoder och prisregister. Dessa register kan användas för forme11 kontroll av att t.ex. registrerat statistiskt nummer existerar. Vidare ger systemet signal om att iicens erfordras genom att vid registreringen matcha oiika register. Genom att siå in fakturavärde i utiändsk vaiuta erhåiis automatisk rimiighetskontroii av angivet tuiivärde. Vidare beräknar systemet tuli, skatt och avgifter som jämförs med registrerade dekiarerade värden.

Den kontroii som görs mot prisregister anses av personaien vara oiämpiigt utformad. Detta beror på att prisramarna är för snäva och inte ti11räck1igt ofta justeras, något som medför att systemet mycket ofta ger signa1 om prisavvikeise. Uppföljning med aniedning av sådan signal har visat att dekiarerat värde mestadeis är korrekt.

Den personai som nyttjar STINA i Västerås utgörs av kontorspersonai. I dag kiarar dessa sjäivständigt merparten av a11 dekiarationsgranskning. De är positiva tili arbetet och anser inte att de endast registrerar utan att de även utför granskningsarbete. De har inte fått någon tuiltaxeringsutbiidning, men anser sig successivt ha byggt upp erforderliga kunskaper genom att arbeta med STINA.

Av STINA-rapporten framgår att vid ett fullt genomförande kan vissa personalbesparingar göras. Personalbesparingar görs vid generaltullstyrelsens statistiska sektion genom att mindre personalstyrka behövs för dataregistrering. Vissa besparingar hos lokala myndigheter är möjliga i arbetet med tulltaxering och redovisning.

För systemutveckling och tester har använts en dator Mini 6/36 Honeywell Bull. Som driftutrustning har använts en Mini 6/33 som senare uppgraderats till Mini 6/43 och tre textskärmsterminaler med skrivare för Västerås och en textskärmsterminal med skrivare för Eskilstuna. Förbindelse mellan terminalen i Eskilstuna och datorn i Västerås upprätthålls genom teleförbindelse. I Stockholm användes en Mini 6/43 och tre textskärmsterminaler med skrivare.

Av en kalkyl från 1980 framgick att ett fullt utbyggt system enligt STINA enligt då gällande förutsättningar skulle kräva investeringar uppgående till ca 16 milj. kr. I detta belopp ingick kostnad för datorer, textskärmsterminaler, skrivare, lokaler, möbler och utbildning. Driftkostnaderna, som inkluderade fondavgifter till statskontoret, för fullt utbyggt system beräknades till ca 4,4 milj. kr. per år. Möjliga personalbesparingar bedömdes ge en intäkt om ca 5,6 milj. kr. per år. Kalkylen visade att vid en beräknad avskrivningstid om sju år utöver införandeåret skulle en total vinst om ca 130 000 kr. (nuvärde) erhållas.

Tullverkets registrerings- och kontrollsystem

Efter förslag av generaltullstyrelsen 1982 fick tullen våren 1983 i uppdrag av regeringen att tillsammans med statskontoret utreda den närmare utformningen av ett system med lokal registrering av tulldeklarationer. Detta uppdrag utvecklades till Tullverkets Registrerings- och Kontrollsystem (TRK) och i projektgruppen ingick personal från tullverket och statskontoret.

Enligt direktiven skulle ett system utvecklas inom ramen för gällande tullprocedur. Därmed avsågs i första hand att hemtagnings- och förtullningsförfarandena inte fick ändras.

Successivt under arbetets gång vidgades projektet till att omfatta allt fler av tullverkets rutiner. År 1985 hade det vuxit till att omfatta alla tullens importrutiner. Däremot låg exporten fortfarande utanför projektet. Det system som man siktade mot var ett landsomfattande system med ca 1 000 terminaler anslutna. Det skulle finnas terminaler vid varje tullanstalt och tullupplag. Det skulle likaså vara för möjligt importörer och speditörer att överföra t.ex. och hemtagnings- importanmälningar på datamedium.

Hösten 1985 begärde tullstyrelsen i skrivelse till regeringen att TRKprojektet skulle få genomföras. Tullstyrelsen ville få klartecken beträffande projektets vidgade och få resurser för omfattning fortsatt utvecklingsarbete.

I avvaktan på anlitades under regeringsbeslutet perioden januari - maj 1986 ett antal konsulter. Dessa fick var och en avgränsade uppgifter i avsikt att konkretisera projektets idêer. Konsulternas rapporter lämnades till TRK-projektet under våren 1986. Projektgruppens utvecklingsarbete tillsammans med konsultrapporterna ledde fram till en skriftlig dokumentation av TRK-systemet. Denna var klar under förhösten 1986.

Här följer en kortfattad presentation av TRK-systemet.

Det system som utvecklades av projektet innebar flera och nyheter förändringar varigenom man skulle komma tillrätta med väsentliga problem och svårigheter i det manuella systemet.

I TRK-systemet ville man ta till vara möjligheter till informations- Därmed avsågs att en gång registrerad information inte

påbyggnad.

skulle behöva registreras på nytt. Ett unikt ID-nummer (identitetsnummer) skapades som skulle ersätta nu använt godsnummer, hemtagningsnummer och redovisningsnummer. ID-numret skulle följa ett ärende genom hela tullprocessen och var också för enkel grunden informationsåtervinning. Lokalt skapades vilket skulle medföra

sorteringsnummer möjlighet

till förenklade arkiveringsrutiner. Obligatorisk anslutningsskyldighet för tullupplagen till TRK-systemet skulle gälla.

I TRK-systemet skulle finnas ett effektivt spärrsystem och spärrade skulle inte få lämnas ut utan tullverkets medgivande. Därmed sändningar skulle tullverket återta utlämningsrätten från tullupplagen. Ett för skulle införas så att ur kontrollurvalssystem granskningsarbetet intressanta deklarationer på ett enkelt sätt kunde väljas ut synpunkt för mer noggrann granskning. nformationsåtervinning möjliggjordes och genom att alla data lagrades i databaser. Enkel genom ID-numret åtkomst av lagrade uppgifter är betydelsefull också ur revisionssynskulle utformas så att det möjliggjorde dokumentlös punkt. TRK-systemet av data från företagen till tullverket.

överföring

TRK strävade mot ett distribuerat datasystem vilket innebar att datorinstallationer skulle finnas flertal orter. Detta motiverades i på ett första hand av att tullverksamheten som sådan är lokalt knuten och med intern informationsöverföring. Extern överföring sker i hög grad till förutbestämda En distribuerad lösning skulle även bli tullmyndigheter. lättare att hantera ur säkerhetssynpunkt.

skulle medföra att tullverket måste anskaffa ett antal da- TRK-systemet ca 420 terminaler med skrivare samt ca 50 större skrivare. torer Jämte Antalet datorer inte men vid en av datorerna skulle sampreciserades av insamlade data ske. Denna maskin skulle manställning och bearbetning Tillförsel av data skulle till även fungera som systemutvecklingsdator. största del ske via terminal och telelinje. Detta gällde även vid presentation av data då skrivare även skulle användas.

I TRK-systemet skulle finnas två huvudtyper av register, nämligen globala och lokala. Exempel på globala register är tulltaxan, länderregisoch som exempel lokala register kan nämnas register över verkter, på ställda Globala register uppdateras centralt av för hemtagningar. medan lokala register uppdateras genom lokal tillregistret ansvarig försel av information till systemet av trafikanter eller tullmyndigheter.

avsågs införas etappvis. En målsättning vid etappindel- TRK-systemet skulle vara att snabbt nå så stora rationaliseringseffekter som ningen Detta skulle kunna åstadkommas genom att datorisera vanliga möjligt. med omfattande trafik. Projektgruppen ansåg att ärendetyper på platser

en första etapp skulle omfatta tio stora i bl.a. tullmyndigheter Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg och Trelleborg samt ärendetyperna godsregistrering, hemtagning och förtullning efter hemtagning. Omfattningen av kommande etapper kunde bestämmas i ett senare skede, då man också fick ta ställning till om tullverket borde datorisera fler enheter eller fler ärendetyper.

Projektgruppen har i dokumentationen lämnat grova rutinbeskrivningar för några typer av ärenden som visade för hur TRK var tänkt principen att fungera. Därav framgick flera En var att data viktiga principer. endast skulle registreras en data som används i ett gång. Registrerade senare skede hämtas fram ur systemet. ID-numret en central Här spelar roll. När operatören valt önskad ID-numret och ärendetyp registreras systemet hämtar då fram tidigare registrerade uppgifter. Tjänstemannen registrerar därefter nya data och när denna registrering är färdig görs olika kontroller av systemet. Bl.a. kontrolleras att för ärendetypen obligatoriska fält är ifyllda, att angivna koder existerar, att angivna storheter är rimliga (priskontroll), om spärr eller urval föreligger. Vid avvikelser eller om spärr eller urval markerar föreligger systemet detta så att lämpliga kan vidtagas, t.ex. underåtgärder korrigering, sökning av orsak till spärr. När ärendet är slutbehandlat en pergörs sonlig bedömning av lämnade uppgifter varefter beslut i ärendet fattas. Då beslut fattas skapas ett lokalt terminal som sorteringsnummer per stämplas på underlaget. Härigenom skapas möjlighet till förenklade rutiner för arkivering. Ärendena endast och läggs i löpnummerordning när lämplig mängd samlats placeras de i arkivet. Olika ärendetyper kommer på det här sättet att blandas med varandra. Vid teleöverföring utförs motsvarande kontroller. Det måste dock påpekas att granskningsstrategin för bl.a. teleöverförda tulldeklarationer kunde varieras beroende på den status som det levererande systemet klassats till av tullverket.

TRK har förutsatt att personal som inte till är tulltaxeringsutbildad stor del skall kunna tas i anspråk för Här deklarationsgranskning. visar erfarenheterna av STINA-försöken att detta är möjligt om visst maskinellt stöd erhålles och om tulltaxeringskunskaperna successivt får byggas upp. TRK skulle således medföra möjlighet till kunskaps- och arbetsutveckling för kontorspersonal. Även för den tulltaxeringsutbild-

ade personaien sku11e TRK-systemet medföra mer kvaiificerade och varierade arbetsuppgifter.

Generaltuiistyreisen beräknade i oktober 1985 erforderliga investeringar i maskinvara tili ca 80 milj. kr. Utveckiingskostnaderna angavs tili 7,5 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Någon mer fuliständig ekonomisk kalkyi har inte gjorts för TRK-systemet.

Projektets styrgrupp godkände dock (rapport 1985-10-16, bilaga 3) vissa bedömningar av kostnader, intäkter och andra effekter ti11 föijd av TRK. Innebörden av dessa bedömningar var följande.

Fu11t utbyggt sku11e i maskiner m.m. för TRK-systemet

investeringarna

inom tuliverket uppgå ti11 (miij. kr.):

ti11 (miij. kr.):

Drift (ca 40 personår) Systemförvaitning (ca 27 personår) Nät och terminaitrafik

Programunderhåli

Lokaihyror Förbrukningsmateria1

wmwmwoø

Summa

De årliga intäkterna från minskade lönekostnader m.m. beräknades uppgå till (milj. kr.):

Tulltaxerings-, redovisnings- och kameralt arbete (240-290 personår) 50 Minskade portokostnader 7 Räntevinst (10 dagar) 12

Summa 69

2.4 Datateknikens möjligheter och utveckling

I ett framtida system för datoriserad antas tullhantering dokumentlös dataöverföring mellan företagen och tullen vara del. Flera en väsentlig olika former för sådan finns såsom överföring

- via eller magnetband diskett, - satsvis via överföring telenät, - via direktregistrering terminal hos företaget, - via frågeverksamhet terminal mot register i tulldatasystemet, - meddelandehantering typ elektronisk post - mellan företagen och tullverket.

En förutsättning för lösningar av denna typ är att en tillfredställande datasäkerhetsnivå kan uppnås. Detta förutsätter i sin tur bl.a.

- säker identifiering av terminalanvändare, behörighetskontroll, - säker dataöverföring, - kvalitetskontroll av data. r

Datorkraftstrukturen kan utformas enligt följande tre huvudprinciper

- central datorkraft med terminalnät,

central datorkraft kombinerad med lokala datorer för del av bearbetvarvid terminalerna är anknutna till de lokala datorerna, ningarna - system med ett antal datorer som var och en tillgodoregionaliserat ser behovet av datorkraft inom en region och som kommunicerar med övriga datorer via ett nät.

Kraven på ADB-systemet karaktäriseras bl.a. av

- i fall 24 timmar per dygn samtliga dagar hög tillgänglighet, några för större tullstationer, endast korta avbrott trafikexpedierande kan tolereras, - med markanta toppar under vissa delar av hög transaktionsintensitet dagen, - korta svarstider eftersom man ofta har direktkontakt med kunden, - omfattande datakommunikation med omvärlden och mellan olika delar av

tullverket, - omfattande av att ärendeinformationen måste datalagring på grund sparas drygt fem år i systemet.

2.4.1 Dataöverföring och datakommunikation

med elektroniska datamedia har sedan länge använts för Dataöverföring av uppgifter mellan olika datasystem. Det helt dominerande överföring mediet är f.n. och allmänt accepterade standards finns. magnetband använder till största delen magnetband för det Exempelvis postgirot omfattande datautbytet med sina kunder. Fördelarna är att metomycket den är billig och väl beprövad. Den passar väl för periodisk överföring av stora Nackdelarna är att förfarandet innebär en hel del datamängder. manuell och att risker finns ur datasäkerhetssynpunkt, t.ex. hantering under transport. Dessutom är denna metod givetvis inte speciellt snabb.

Diskett används mindre omfattning för dataöverföring i dag i betydligt Diskett används främst på mindre datorer. Standards för än magnetband. har saknats. En de facto-standard håller dock på att lagring på diskett vissa och operativsystem blivit domineetableras genom att maskintyper rande smådatormarknaden. Disketter är enklare att hantera än magnet-

på

band men samtidigt ömtåligare, lättare att läsa lägga beslag på och att av.

Direkt överföring av data mellan datorer via s.k. telenätet, datakommunikation, kan ske på ett flertal olika sätt. De två huvudprinciperna är satsvis överföring eller samt filöverföring dialogkomunikation.

Den första typen av kommunikation innebär att en viss data mängd förs över från en dator till en annan under kontroll av en programvara för satsvis överföring. Såväl avsändande dator måste som mottagande ha programvara för samma kommunikationsprotokoll. Kontroller av att överföringen är korrekt görs via s.k. paritetskontroll - en typ av checksifferkontroll. satsvis överföring kan användas så att data exempelvis skickas till annan dator för och när denna är klar skickas bearbetning resultatet tillbaka till den avsändande datorn. I tulldatasystemet skulle exempelvis tulldeklarationer från ett kunna sändas över företag satsvis. Efter kontroll i tullens system återsänds kvittenslista eller fellista. De facto-standards finns för satsvis överföring, nämligen protokollen 2780 och 3780, vilket innebär att satsvis är överföring möjlig mellan flertalet datorsystem.

En särskild form av dataöverföring s.k. utgör meddelandehanteringssystem. Dessa används vanligen för utväxling av ostrukturerad information av brevtyp. För denna typ finns ett flertal av överföring protokoll och system, t.ex. teletex, videotex, MEMO. Meddelandehanteringssystem kan vara av intresse för tulldatasystemet för snabb av utväxling korta meddelanden mellan tullen och samt inom tullen. företagen

Dialogkommunikation innebär att man via en terminal, direkt eller via en mellanliggande dator, etablerar kontakt med dator där bearbetningen skall initieras och genomföras. En transaktion bearbetas direkt och dubbelriktad kommunikation sker under Förutsättbearbetningens gång. ningen är att terminalen arbetar enligt samma protokoll som datorn där bearbetningen skall ske, eller att en mellanliggande dator översätter (emulerar) detta protokoll. Det dominerande protokollet i för diadag logkommunikation har beteckningen 3270. mellan oli- Dialogkommunikation ka datorsystem kräver i dag vanligen olika typer av speciallösningar.

Ett exempel på hur problem vid datakommunikation mellan ett flertal datorsystem kan lösas utgör Transport Data Link (TDL). Bakom företaget står Televerket, Volvo AB och Göteborgs Hamn AB. TDL fungerar som en dataväxel som förmedlar data från en avsändande utrustning till en eller flera mottagande utrustningar. Systemet fungerar i princip som ett elektroniskt brevlådesystem, dvs. man kan lämna information till en eller flera elektroniska brevlådor och hämta information från sin egen. Systemet är gjort för satsvis överföring. Möjlighet skall enligt upp-

finnas att även etablera dialogkommunikation mellan ett antal gift utrustningar. Detta kräver dock speciallösningar som TDL kan tillhandahålla.

Sedan flera år standardiseringsarbete inom ramen för ISO och

pågår

andra standardiseringsorgan för att utarbeta leverantörsoberoende

för datakommunikation mellan system. En sammanfattande benämning regler på detta koncept är open systems interconnection (051). OSI-modellen delar upp kommunikationsproceduren i sju skikt. Arbetet avseende skikten 1-5 är nu i det närmaste klart. Mycket talar för att de standards som utarbetats inom OSI kommer att slå igenom hos leverantörerna. Bl.a. är det amerikanska försvaret och stora företag intresserade av att denna standard skall följas. När en sådan standard helt slagit igenom, sannolikt omkring 1990, öppnas möjligheterna för ett enkelt och fritt datautbyte mellan olika system. Förutsättningarna för datakommunikation kommer att förbättras genom televerkets uppbyggnad av ett

ytterligare digitalt riksnät. Detta kommer att dramatiskt öka överföringshastigheterna och säkerheten vid överföring. Nätet byggs ut successivt och provdrift startar i slutet av 1980-talet.

Förutsättningarna för olika typer av datakommunikation kommer således att väsentligt förbättras under de närmaste åren. Detta gäller speciellt kommunikation mellan olika typer av datasystem.

2.4.2 Datasäkerhet

Allteftersom användningen av ADB-system ökar och tillgänglighet till

uppgifter förbättras, accentueras kraven på datasäkerhet. lagrade

Området omfattar ett stort antal aspekter. Det är vanligt att indelning görs i ett antal s.k. skyddsområden, nämligen

kapitalskydd - av i maskin- och

skydd investeringar programvara, - - mot avbrott och i

funktionsskydd skydd felaktigheter systemet, - - mot och försvin-

dataskydd skydd obehörig åtkomst, förvanskning nande av data,

- - mot i och

kvalitetsskydd skydd felaktigheter lagrade presenterade

uppgifter i systemet.

Aspekter av speciellt stor betydelse för ett framtida tulldatasystem kan vara

- mot avbrott i - 24 timmar för

skydd systemet tillgängligt per dygn delar av systemet, även korta avbrott blir besvärande,

- av data - kraven är stora för mot åt-

skydd mycket skydd obehörig

komst såväl när uppgifterna överförs till tullen som när uppgifterna

lagras i tullens system, - - kraven är stora att är korrekta efter-

kvalitetsskydd uppgifterna som de ligger till grund för debitering och andra åtgärder från tullverket.

Inom samtliga nu nämnda områden används redan i dag ett stort antal skyddsåtgärder. Användningen av dessa i lämplig kombination kan i allmänhet tillfredsställa höga krav på säkerhet. Skyddsåtgärder kan sättas in i

- - t.ex. låsta dörrar och

omgivningen rutinutformning, övervakning, - - och

organisationen rutinutformning, utbildning uppdelad behörighet,

- - och

programvara inbyggda kontroller, avstämningar kryptering, - maskinvara och reservkraft.

- dubblering av utrustning

I det följande beskrivs några olika åtgärder som kan vidtas på olika skyddsområden.

Kapitalskydd

För att skydda investeringar i maskin- och programvara mot förstörelse eller skada genom brand, sabotage, stöld etc. krävs olika skyddsåtgärder som normalt också vidtas vid datoranläggningar. I dessa åtgärder ingår t.ex. brandlarm, brandsläckningsutrustning, brandsäkra arkiv, inpasseringskontroll och behörighetskontroll. Åtgärdernas omfattning får givetvis anpassas efter resp. anläggnings storlek och efter de konsekvenser som kan uppstå vid olika typer av störningar.

Funktionsskydd

För att garantera hög tillgänglighet i ett system dubbleras vanligen vitala enheter, t.ex. centralenheten. Ett annat sätt är att bygga upp datorkraften i nivåer, t.ex. persondator som arbetsstation, lokaldator för vissa bearbetningar och central dator för övrigt. På detta sätt begränsas bortfall av funktioner. För att gardera sig mot större olyckor, t.ex. brand eller sabotage mot en större anläggning, skrivs avtal med leverantören eller annat företag med samma utrustning om att snabbt få tillgång till reservutrustning. Manuella reservrutiner bör också finnas utformade och utprovade för sådana händelser. Alla större anläggningar behöver skyddas mot elavbrott genom egen reservkraft. Telekommunikationsnät kan garderas genom alternativa kommunikationsvägar samt dubblering av kommunikationsutrustning. Funktionsskyddet är snarare ett ekonomiskt problem än ett tekniskt. Kostnaden för att öka tillgängligheten över en viss nivå ökar mycket snabbt.

Dataskydd

För att skydda data mot obehörig åtkomst, förstörelse eller förvanskning finns ett stort antal åtgärder. Kontroll att data överförs korrekt mellan två utrustningar, t.ex. vid telekommunikation, sker genom bl.a. paritetskontroll, dvs. en typ av checksifferkontroll på varje tecken. Även andra typer av kontroller med programvara kan utföras. Data kan krypteras med speciella program för att hindra obehörig läsning av data

som överförs. Vid användning av datamedia för dataöverföring kan dessa förses med s.k. eiektroniska sigi11 som hindrar aviäsning.

Användning av terminaier och persondatorer kan ge många personer tiiigång ti11 data iagrade i ett system. Därför har en rad åtgärder utformats för att kontroiiera tiiigången ti11 de data och funktioner som en person är behörig tili. Åtgärderna omfattar b1.a.

- identitetskort, lås terminaien,

på

-

användaridentifiering, -

terminaiidentifiering, - iösenord knutet ti11

användaridentitet, - som definierar vad varje användare får

behörighetssystem göra, -

1ogg som visar vem som gjort vad, - för - dessa har inte

begränsad behörighet systempersonal tiiigång

ti11 produktionsregister, - utskrift av känsiiga får endast ske skrivare hos

uppgifter på

behörig person.

Arkivering av känsiiga data på datamedia sker i iåsta arkiv som endast behöriga personer har tiiiträde tili.

Ett bra dataskydd kan åstadkommas med nu kända metoder, men det kräver en noggrann genomgång av datafiöden från kä11an där uppgifterna registreras tiil de punkter där uppgifterna siutförvaras i arkiv e11er förstörs.

Kvaiitetsskydd

K0ntro11 av att de uppgifter som Iagras i systemet är kompietta och korrekta är av avgörande betydeise, eftersom de iigger ti11 grund för debitering och andra tuiiåtgärder. Kontroiierna bör i aiimänhet utföras så nära datakä11an som möjiigt, heist redan då uppgifterna registreras i systemet. Fiertaiet k0ntro11er bör ligga i programvaran för dataregistrering. Olika typer av kontrolier förekommer, t.ex.

formella kontroller - kontroll av att obligatoriska uppgifter fyllts i och har godkända värden,

- - kontroll för numeriska

rimlighetskontroller av gränser värden, - sambandskontroller - kontroll av samband mellan värden i olika

fält, - checksifferkontroll - kontroll av checksiffra för identifi-

viktiga

kationsbegrepp, - - kontroll mot

registerkontroll tidigare registrerade uppgifter,

koder etc., - -

avstämning kontrollsummeringar.

I de fall företagen svarar för primärregistrering och uppgifterna överförs till tullen i elektronisk form, bör företagen ansvara för att uppgifterna är kompletta och korrekta. Utöver att uppgifterna är korrekta, krävs att uppgifterna är aktuella. Systemet behöver innehålla ett antal fasta register, t.ex. tulltaxa, licenser, spärrar. För dessa register skall registeransvariga personer utses som har att tillse att dessa register innehåller korrekta och aktuella uppgifter.

När man tvingas återskapa register som förstörts måste noggranna kontroller finnas så att man använder rätt registerkopia (back up) samt tillför alla de uppdateringar som gjorts efter det att registerkopian togs. En god datakvalitet kräver sammanfattningsvis att

- kontroller vid

görs dataregistrering, - finns för fasta

registeransvariga register, - få är att utföra

personer behöriga uppdateringar, - rutiner finns för back rekonstruktion av

välplanerade up och register.

2.4.3 Datorkraft och datorarkitektur

Datorer finns i dag i alla storlekar från persondator till mycket kraftfulla stordatorer. Den snabbaste tekniska utvecklingen och högsta nyanskaffningstakten avser i dag person- och lokaldatorer. En trend är att bearbetningar flyttas ut från centrala datorer till lokala. Det blir även allt vanligare att ett företags datorer knyts samman till

hierarkier eller nät med datorkraft på flera t.ex. nivåer, persondator, lokaldator, centraldator.

Den tekniska utvecklingen av processorer, minnen och kringutrustning fortsätter i hög takt. De tekniska nyheterna införs först vanligen på de mindre maskinerna där generationsskiftena sker snabbast. En ny typ av externa minnen, s.k. optiska minnen, har introducerats. Denna teknik passar för lagring av stora datamängder som inte skall förändras. Tekniken passar sannolikt bara för av den stora slutbelagring mängden handlade tullärenden som skall finnas i fem år. tillgängliga drygt Lagringskostnaden med denna teknik uppges bli än för väsentligt lägre magnetiska minnen och lagringen är mycket kompakt.

Datorkraften i ett framtida tulldatasystem kan utformas flera olika

på

sätt. Om datorkraften delas upp på ett antal datorer krävs överföring av uppgifter mellan dessa. Uppgifter som kan vara aktuella att överföra är

ärendeuppgifter som registreras och slutbehandlas på olika platser, uppgifter som avser ett företag kan vid flera registreras gränsstationer, statistikuppgifter skall samlas centralt, uppgifter om licenser, tulltaxor m.m. skall spridas från centralt system till övriga.

Vid utformning av en lämplig datorstruktur måste tas hänsyn till bl.a.

driftsäkerhet och tillgänglighet (minimera risken för och effekten av avbrott), drift och förvaltning (resurser, för skötsel av kompetens systemet), prestanda (korta svarstider även under hög belastning), kostnader (kostnader för drift och utrustning, kommunikation, underhåll), dataskydd (skydd mot obehörig åtkomst, förlust, av förvanskning data).

Ur teknisk är flera alternativ möjliga för utformning av dasynpunkt torstruktur. Det i dag mest beprövade alternativet är centralt placerad datorkraft, men utvecklingen pekar mot en mer eller mindre långtgående spridning av datorkraften i ett system.

2.4.4 Programvaruutveckling

och för att utveckla programvaran i datasystemen har Hjälpmedel språk under de senaste åren förbättrats avsevärt. De traditionella programt.ex. COBOL och FORTRAN, håller successivt på att er-

meringsspråken,

sättas med modernare s.k. fjärde generationens språk. Dessa ger möjlighet till kortare utvecklingstid och mindre resurskrävande systemunderhåll. har dock ännu inte samma maskineffektivitet som de

De nya språken

konventionella. Ett flertal och hjälpmedel finns också som är

språk

avsedda för användare och med vars hjälp dessa själva kan systemets göra nya typer av rapporter, analyser etc.

Grunden för flexibla system läggs genom att utforma en s.k. datamodell för systemets lagrade data. Datamodellen byggs upp utifrån de viktigaste företeelserna i verksamheten som skall datoriseras och deras inbördes samband. De enskilda (dataelementen) knyts sedan till uppgifterna den struktur som utformats. Man har konstaterat att data och deras inbördes samband är mycket stabila över tiden även om organisationen och rutiner förändras. För hantering av lagrade data i ett system W kommer i ökad utsträckning s.k. relationsdatabaser att användas. Denna teknik stor flexibilitet vid förändring och vidareutveckling av ett ger system. Nackdelen med denna teknik är att den ännu medför något längre söktider än konventionell registerhantering.

av tulldatasystemet bör moderna utvecklingsverktyg an- Vid utveckling å vändas. Man bör om möjligt använda verktyg som inte är maskinberoende, å i dvs. skall kunna flyttas till annan utrustning med måttlig i programvaran insats. Vidare bör verktyg finnas så att slutanvändaren själv kan utveckla enklare tillämpningar.

2.5 Förutsättningar för tullens arbete från år 1988

Tidigare i detta kapitel beskrivs det sätt tullen utförligt på vilket f.n. arbetar. Delvis nya inträder förutsättningar dock den 1 januari 1988 då konventionerna om enhetsdokumentet, om en gemensam västeuropeisk transiteringsordning och om en ny harmoniserad varunomenklatur träder i kraft. Vidare genomförs under 1987 vad förenklingar gäller ursprungsdokumentationen i det västeuropeiska frihandelsområdet. Även i övrigt utvecklas verksamheten. Från 1988 inträder således i en del avseenden ändrade förutsättningar för tullens arbete utan att datorisering sker. Det är den verksamhet som bedrivs efter dessa förändringar och inte tullens nuvarande verksamhet som avses datoriseras. I detta avsnitt presenteras därför en översiktlig bild av tullens framtida verksamhet i vissa betydelsefulla avseenden.

2.5.1 Ärendevolym

Inom tullverket handläggs ärenden. årligen många miljoner Grundläggande för ärendevolymens utveckling är hur den svenska utrikeshandeln utvecklas. Enligt 1987 års kan långtidsutredning exportens och importens volym antas öka med 3,5 å 4 % per år fram till 1995. Vid oförändrad genomsnittlig storlek på sändningarna m.m. kan, med viss förenkling, antalet ärenden som tullen skall antas öka i samma omfatthandlägga ning.

Det finns dock att förmoda att anledning företagens strävan till kapitalrationalisering även fortsättningsvis leder till successivt allt mindre genomsnittliga sändningar. Innebörden härav är att antalet ärenden som tullen skall kan förmodas öka handlägga någon procentenhet snabbare än import- resp. exportvolymen.

Mot en sådana bakgrund framstår det inte att som orimligt anta att volymen på tullens mest frekventa ärenden kan komma att

långsiktigt öka

med kanske i genomsnitt 5 % per år.

2.5.2 Resurser

Inom tullen finns ca 4 000 tjänstemän anställda. Denna personalstyrka har varit konstant under en ganska lång tid. Anspråk på resur-

tämligen ser för insatser på angelägna områden inom tullen har i allt väsentligt fått inom ramen för befintliga resur-

tillgodoses genom omprioritering ser. Det finns i aktuellt - och i en tid då kravet på effek-

budgetläge

verksamhet är starkt - inte någon antivitetshöjningar inom offentlig

att anta att tullen framdeles kan få något påtagligt resursledning tillskott för att klara av en allmän ökning av ärendevolymen.

Under med ca 500 tjänstemän att organisa-

1988 kommer kustbevakningen toriskt föras bort från tullen och bilda en civil myndighet under

försvarsdepartementet.

2.5.3 Produktivitetshöjning

När ärendevolymen ökar och resurserna förblir i huvudsak konstanta krävs en produktivitetshöjning.

När det och klarering av gods kan konstateras att

gäller tulltaxering

förutsättningar måste varje tjänsteman sysselsatt med deklamed givna rationsgranskning och andra göromål som sammanhänger med granskning, kontroll och expediering av import, export och annan tullklarering av

produktivitet med 5 z. Om det förutsätts att service-, gods öka sin gransknings- och kontrollnivån förblir oförändrad kan produktiviteten mätas i antal ärenden som hanteras varje år. Denna ökning kan synas

men den kan slå olika från myndighet till myndighet. Detta

måttlig

beror att det där personalen redan har

på i dag finns tullmyndigheter

I sådana fall kan ökningen i antal ärenden leda hög arbetsbelastning. till ökade väntetider, sämre service och en kvalitetsminskning i arbetet. med eller normal arbetsbelastning kan

Vid myndigheter låg

utan att kvaliteten på arbetet produktivitetshöjningen genomföras sjunker.

En följd av sämre granskade tullhandlingar kan bli att utrikeshandelsstatistiken kommer att bli försämrad. Minskad granskning innebär även

att möjiigheten att upptäcka för 1åga debiteringar av tu11 m.m. minskar. När risken minskar att dekiarationer m.m. utsätts för

granskning kan detta kanske Ieda ti11 en ökad benägenhet att dek1arera

på

sådant sätt att tu11, annan skatt och avgifter undandras statsverket. Risken härför ska11 dock inte överdrivas eftersom kan uttas

sändning ti11 sakgranskning och fysisk k0ntro11. Påföijden vid fe] är he11er inte försumbar.

Redan i dag är granskningsinsatserna 1åga vad gä11er norma1 export. Däremot granskas några få exportärenden, rörande exportregierat gods, noga. Den normaia exportgranskningen består av att kon-

huvudsak1igen tro11era att erforder1iga uppgifter 1ämnats och att dessa

är registreringsbara. En produktionsökning av nämnd stor1eksordning i fråga om exportärendena torde inte behöva medföra några påtagiiga i

försämringar dessa avseenden.

För statens dei kan ökningen av antaiet ärenden, som tu11en har att hand1ägga med oförändrade resurser, medföra risk för sämre kvaiitet

på

hande1sstatistiken och innebära ökad risk för feiaktigt debiterad tu11 m.m.

2.5.4 Ny tu11nomenk1atur

Från den 1 januari 1988 ska11 en ny tu11taxa tas i bruk. Denna bygger på en internatione11 konvention om en ny, harmoniserad varunomenkiatur. Regeringen har i prop. 1986/87:53 föreslagit att riksdagen ska11

godkänna konventionen. Riksdagen har godkänt (SkU 1986/87:13, rskr. 1986/87:32) förslaget. Regeringen har i prop. 1986/87:102 också 1agt fram ett försiag ti11 en ny 1ag med tu11taxa (benämnd

tu11taxe1ag), baserad på det harmoniserade systemet.

Den nya harmoniserade tu11taxan (HS-taxan) innehå11er 6 000-7 000 statistiska nummer mot ca 5 000 i den nuvarande tu11taxan. Det statistiska numret i den svenska HS-taxan består av sju siffror. De första

fyra biidar något som ka11as för tuiltaxenummer. De tre sista siffrorna kai- 1as för varunummer. Tulitaxenumret och varunumrets två första siffror

är internationeiia, medan den sista siffran möjiiggör ytteriigare svensk uppdeining.

I vissa fa11 kan statistiska nummer från nuvarande tuiitaxa med hjäip av översättningsnyckei direkt överföras tiil rätt statistiskt nummer i HS-taxan. I många fa11 är detta inte möjiigt då redan tuiitaxenumrets innehåii eniigt HS-taxan avviker från innehåiiet i närmast jämförbara tuiitaxenummer i nuvarande tuiitaxa.

Den nya ordningen medför att dekiaranter och tuiitaxerare måste iära sig den nya nomenkiaturen. ovana vid den nya nomenkiaturen kan medföra att kontro11 av dekiarerat statistiskt nummer eniigt HS-taxan kan ta iängre tid jämfört med motsvarande granskning eniigt nu gäiiande tu11taxa. Detta förhåiiande kommer dock att vara mest påtagiigt i inledningsskedet för att sedan minska. Några iångsiktiga negativa effekter av omiäggningen är inte att vänta, för så vitt inte statistikanvändare b1and myndigheter e11er näringsliv stäiier mer iångtgående krav på finfördeining av utrikeshandeisstatistiken.

2.5.5 Enhetsdokumentet

Från den 1 januari 1988 ska11 eniigt en konvention me11an EFTA-länderna och EG ett gemensamt tuiidokument (SAD, enhetsdokumentet) införas för heia det europeiska frihandeisområdet. Regeringen har i prop. 1986/87:136 föresiagit att riksdagen ska11 godkänna konventionen. Riksdagen har godkänt (SkU 1986/87:47, rskr. 1986/87:205) försiaget.

Från den 1 januari 1988 ersätts den nuvarande importanmäian med tu11dekiaration, exportanmäian och transitanmäian med enhetsdokumentet. Undantag från denna regel gäiier för postgods. Även för gods som kiareras eniigt förenkiat förfarande kan undantag komma att göras.

De oiika uppgifter som i dag iämnas i import- och exportanmäian ska11 såiedes i framtiden iämnas i enhetsdokumentet. Därti11 kommer att ett antai nya uppgifter måste iämnas på grund av konventionen. Den teknik med kryssmarkeringar varmed uppgifter iämnas i dagens import- e11er

exportanmälan kommer inte att kunna tillämpas i enhetsdokumentet. Där måste motsvarande uppgift lämnas i klartext eller av kod. med hjälp

Enhetsdokumentet utgör ett blankettset bestående av åtta blad. De tre första bladen är avsedda för export, de två därpå för transiföljande tering och de tre sista för import. av de uppgifter som lämnas

Många

erfordras vid samtliga klareringsformer. Fält vari sådana uppgifter skall lämnas är därför självkopierande från blad till blad.

Enhetsdokumentet är utformat på ett sätt som avviker från nuvarande svenska tullblanketter. Sålunda kan i varje enhetsdokument bara redovisas en varupost. Om flera varuposter förekommer i får dessa en sändning redovisas på en särskilt utformad förtilläggsblankett. Med varupost stås en sändning som representeras av ett statistiskt nummer och i övrigt har samma egenskaper, t.ex. i fråga om ursprung och avsändningsland. I dagens importanmälan med tulldeklaration finns för maxiplats malt fyra varuposter innan tilläggsblankett måste och i tillgripas s exportanmälan kan sju a åtta varuposter redovisas.

Antalet redovisade varuposter i och har vaimportanmälan exportanmälan rit tämligen konstant under senare år. med tull- I varje importanmälan deklaration och exportanmälan redovisas i genomsnitt 1,7 resp. 2,0 varuposter. För importen gäller att ca 80 % av tulldeklarationerna avser endast en varupost och ca 7 % avser fler st. Beträffande än fyra importen gäller dessutom att ca 10 % av antalet importsändningar redovisas med hjälp av datateknik. Dessa innehåller ofta anmälningar många varuposter.

När det gäller exportanmälningar har ett urval sådana från nio stora tullmyndigheter undersökts. Det resultat som erhölls framgår av följande sammanställning.

Antal varuposter Procentuell andel av totalt

redovisas maximalt fyra varuposter.

Mot denna bakgrund kan bedömas att mellan 20 och 25 1 av enhetsdokumenten kommer att vara åtföljda av tilläggsdokument.

Generaltullstyrelsen har beslutat att vid förtullning efter hemtagning får, under en övergångsperiod t.o.m. den 31 december 1988, den nuvarande blanketten för importanmälan med tulldeklaration användas.

2.5.6 Ny transiteringsordning

Förhandlingar har nyligen avslutats mellan EFTA-länderna och EG-kommissionen om gemensamma transiteringsbestämmelser. Även denna överenskommelse har formen av en konvention, vilken regeringen torde komma att underställa riksdagen för godkännande.

Den nya västeuropeiska transiteringsordningen avses träda i kraft den 1 januari 1988. Detta medför bl.a. att den nu tillämpade nordiska förpassningsordningen då kommer att upphöra. De uppgifter som behövs i samband med transitering skall lämnas med hjälp av enhetsdokumentet, i vissa fall kombinerat med övergångsattester, lastförteckningar och garantidokument.

Kortfattat kan rutinerna vid transitering beskrivas på följande sätt. Avsändande tullmyndighet behåller blad 1 av enhetsdokumentet som exportanmälan. Blad 4, 5 och 7 följer transporten. När transporten kommer

in i nästa land lämnas till tullen på inpasseringsorten en gränsövergångsattest. Samma procedur upprepas vid kommande gränspassager. När

transportmedlet med sändningen nått bestämmelseorten sänder tullmyndigheten där tillbaka blad 5 av enhetsdokumentet till avsändande tullmyndighet, som kvitto på att sändningen kommit fram i skick. behörigt Denna myndighet parar ihop detta blad, den s.k. ryckattesten, med det blad från enhetsdokumentet som behölls i och med att transiteringen startade. Därmed är själva avslutad. transiteringen

En transiteringshandling skall normalt lämnas för varje Av sändning. betydelse är emellertid att vid från en avsändare till en transitering mottagare skall, vid samlastning av sändningar på ett transportmedel, utfärdas en för alla sändningar gemensam kombinerad med transithandling en lastförteckning. Som ett transportmedel räknas en lastbil exempelvis med släp, eller ett antal järnvägsvagnar.

Transiteringsordningen ställer krav på att transiterat om detta gods, inte uppenbarligen är skall i onödigt, transporteras plomberat utrymme. Om detta inte är genomförbart skall i kolli princip varje plomberas eller förseglas. Jämfört med nuvarande rutiner nordisk enligt förpassningsordning ställs således i detta avseende krav. högre

Den europeiska transiteringsordningen öppnar möjlighet för tullmyndigheter att auktorisera avsändare och av En sådan mottagare transitgods. auktorisation medför att avsändaren eller kan handmottagaren själv lägga transiteringsrutinerna. Denne skall dock till tullen anmäla varje transitering.

Upptäcks under transportens gång eller i samband med att transporten avslutas några felaktigheter måste dessa utredas.

Mellan Finland, Island, Norge och kommer att Sverige troligen träffas överenskommelse som vid transitering mellan dessa länder innebär vissa lättnader i förhållande till den europeiska transiteringsordningen. Dessa lättnader gäller bl.a. krav och på plombering lastförteckningar.

Den nya transiteringsordningen medför att i stort sett allt gods som

exporteras till länder inom Västeuropa kommer att transiteras i den mån

förtulining inte görs vid första gränspassagen. Ungefär 75 % av a11 svensk export går tili Västeuropa. Det torde också kunna antas att en ännu större dei av antaiet exportsändningar från Sverige går med Iastbi1.

År 1985 utpasserade ca 700 000 Iastfordon från Sverige. Antas den siffran öka år 1988 att ca 800 000 -

med 5 % per år kommer under utpassera 850 000 Iastfordon. Erfarenhetsmässigt passerar 20 â 25 % av aiia 1astfordon gränsen tomma. Det innebär att år 1988 kommer ca 650 000 1astfordon att passera gränsen med iast och att de såiedes bör medföra transithandiingar. Till denna siffra bör iäggas ett antai transiteringar som verkstäiis med järnväg, flyg och fartyg samt att vissa iastbiiar kan medföra fier än en transithandiing. Antaiet sådana transithandiingar har skattats ti11 meiian 150 000 och 200 000 per år. Sammantaget sku11e i Sverige under år 1988 såiedes hanteras 800 000 â 850 000 utgående transiteringar.

Det finns skä1 att anta att ungefär lika många transiteringar ska11 handiäggas i samband med import.

2.5.7 Arbetsvolym som skal] k1aras av

En successivt ökad utrikeshandei gör att tuiien kan förvänta sig ett

t ökat anta1 ärenden att handlägga. Därtiii kommer att den nya HS-nomen-

Ä

f kiaturen ska11 införas från 1988. Detta förhå11ande medför i iniedningsskedet att granskning av tuiihandiingarna tar 1ängre tid jämfört med tidigare. Ti11 detta ska11 iäggas att företagen också är ovana vid HS, något som i sin tur medför ökat krav på tu11en att kontroiiera att dekiarerade statistiska nummer är riktiga. Enhetsdokumentet kommer att medföra att ett ökat anta1 uppgifter ska11 Iämnas både vid import och export. Det medför också att tu11en måste kontroiiera fier uppgifter. Ur taxeringssynpunkt kommer antaiet uppgifter som ska11 granskas att vara opåverkat. Den nya bianketten kommer under en kortare period medföra att granskningsarbetet tar iängre tid. Övergångsprobiemen mildras dock av att tu11en medgett att under 1988 den nuvarande bianketten får användas vid förtuiining efter hemtagning.

Det är tänkbart att när enhetsdokumentet införs ett antal företag själva kommer att deklarera sitt att anlita ombud. gods utan Skälet härtill skulle vara att blanketten i en del fall kommer delvis från ifylld exportören. En risk finns då att sådana deklarationer

övergångsvis

kommer att vara behäftade med fler än om de skulle ha felaktigheter utfärdats av erfarna ombud.

För att dataregistreringen av tulldeklarationer och exportanmälningar skall kunna ske rationellt förutsätts att tullverket utvecklar lämpliga registreringsprogram. Registreringen kommer ändå att ta något längre tid på grund av att 20 ä 25 % av enhetsdokumenten av åtföljs tilläggsblankett. Vidare skall fler uppgifter än i dag registreras. De uppgifter som skall registreras är dessutom över en stor del av blanspridda ketten och inte samlade på samma sätt som nu.

Den nya transiteringsordningen kan efterhand öka intresset att exportklarera godset vid inlandstullkammare och därpå transitera detta ut ur landet direkt till slutlig bestämmelseort kontinenten. på Expedieringen vid gränsorten inskränks då till klareringen av transportmedlet. Under 1988 hinner kanske näringslivet inte ändra sina transportrutiner, vilket kan innebära fortsatt omfattande handläggning av transiteringsärenden på de stora gränsorterna vid utförsel.

Det ökade kravet på plombering kan medföra viss ökad arbetsbelastning för tullen. Med ökad omfattning på kommer helt naturtransiteringarna ligt antalet ärenden där efterforskningar behöver att öka. göras

En viss lättnad i inträder sannolikt arbetsbelastningen på gränsorterna i framtiden då importsändningar i allt kan komma att högre grad direkttransiteras till inlandstullkammare. Vid behöver tullen då gränspassage endast ta emot en gränsövergångsattest, medan tullen i utdag måste färda ett nordiskt tullpass med därtill hörande

bevakningsåtgärder.

Möjligheten att spåra upp transitsändningar, som kommer på avvägar, kommer snarast att öka Godsets med den nya transiteringsordningen. färdväg är nämligen känd och successiva kan gränspassager följas genom

övergångsattester.

Det är tills vidare en öppen fråga om tullen i Sverige kommer att auktorisera några företag så att dessa redan under 1988 själva kan handlägga egna transiteringar.

En viktig uppgift för tullverket blir att utforma olika åtgärder som arbetsmässigt är till fördel både för tullen och företagen. En sådan åtgärd är att få företagen att i högre grad exportklarera vid inlandstullkammare. En annan är att få fler företag att övergångsvis i nuvarande procedur lämna uppgifter vid import och export på magnetband. Även i övrigt är det viktigt att tullverket aktivt arbetar för att utforma olika förenklade förfaranden för uppgiftslämnandet som kan reducera arbetsbördan för verket.

Det ökade antalet ärenden som tullen skall handlägga kan innebära att granskningen i första hand får koncentreras på sådana uppgifter som är nödvändiga för att se till att import- och exportföreskrifter efterlevs och för att debitering av tull, andra skatter och avgifter skall vara möjlig. Granskning kan därmed bli allt mer formell. Sakgranskning och efterkontroller av olika slag kan då behöva koncentreras och prioriteras.

av antalet ärenden i kombination med en ny nomenklatur och en

Ökningen

kan innebära att även den formella granskningen kommer att ny blankett bli bristfällig vid den lokala granskningen. Detta kan i sin tur medföra ökat arbete vid tullens centrala dataregistrering. Många formella fel medför att deklarationer inte är registreringsbara. Även registre-

deklarationer kan komma att innehålla många fel som upptäcks ringsbara först efter datorbearbetning. Som exempel på tänkbara sådana fel kan nämnas ogiltiga länderkoder och statistiska nummer samt felaktiga uträkningar.

Redan i är den lokala formella granskningen av exportanmälningar så

dag bristfällig att exportanmälningar måste förgranskas centralt innan de överhuvud taget kan registreras. År 1988 kanske motsvarande förgranskning måste införas också på importanmälningar innan de kan dataregistreras.

2.5.8 Möjligheter att åstadkomma

produktivitetsökningar

Det antal import-, transit- och exportärenden som tullen skall

årligen

handlägga kan förutses öka under tid. Under 1988 kommer

överskådlig

verksamheten tillfälligt att försvåras av att nya blanketter,

nya rutiner och en ny nomenklatur tas i tillämpning. tillskott av

Något

resurser med anledning av ökad ärendevolym aktuellt. Däre-

är knappast mot behöver tullen enligt förslag i prop. 1986/87:136 inte återföra vissa förskottsvis disponerade medel under och

budgetåren 1987/88

1988/89. På tullen ställs således kravet att verket skall åstadkomma en inte oväsentlig produktivitetsökning vid en godtagbar kvalitetsutveckling. Inför ett sådant perspektiv finns det skäl att om en

fråga

betydande produktivitetshöjning kan åstadkommas på annat sätt än med en massiv datorisering.

Det är sannolikt att det inom tullverket fortfarande finns viss outnyttjad rationaliseringspotential inom ramen för nuvarande förfaranden och teknik. Sålunda varierar antalet ärenden

handlagda per personår kraftigt mellan olika arbetsställen. i olika avseenden

Omfördelningar kan ge jämnare arbetsbörda och kan möjliggöra att ett ökat antal ärenden kan klaras av organisationen utan Detta ställer

kvalitetsminskning. krav på en intensiv resurs- flera nivåer.

och arbetsledning på

Det är också troligt att ytterligare ett antal kan vara in-

storföretag tresserade av att lämna uppgifter på magnetband, särskilt om de därvid slipper att foga styrkande handlingar till datalistan med importanmälningar. Sistnämnd ordning gäller redan för ett Det kan

par företag. vidare övervägas att även speditörer skall Dessutom

få denna möjlighet. kan prövas att auktorisera några företag så att dessa själva får ta ansvar för vissa

tullklareringsåtgärder.

Det är vidare troligt att konventionell utan an-

kontorsrationalisering vändning av ADB skulle kunna medföra ytterligare i hante-

förenklingar ring och arkivering av det väldiga dokumentflödet inom tullen.

Datateknik används f.n. nästan inte alls i den lokala av

handläggningen tullklareringsärenden. Kännetecknande för handläggningen inom tullen är att t.ex. importärenden aktualiseras en ort, sedan de

på handläggs

vidare på en annan ort varvid handläggningen skall ske enligt enhetliga regler och därefter behandlas ärendena centralt i debiterings- och statistiksyfte. Därpå förvaras akterna så att de kan tas fram vid efterkontroller m.m. Det omfattande informationsflöde som kännetecknar tullverksamheten gör att det knappast är möjligt att föreställa sig att betydande rationaliseringseffekter kan uppnås om ärendehandläggningen endast ges ett enkelt datorstöd, t.exZ i form av avgränsade tillämpningar baserade på persondatorer.

Detta utesluter självfallet inte att det kan finnas några enskilda

tillämpningar på tullklareringsområdet där övergångsvis även personda-

torbaserade rutiner kan vara av intresse från rationaliseringssynpunkt. Det borde t.ex. vara möjligt att för transitering utveckla en enkel rutin för att para ihop återkommande ryckattest med exportanmälan. En datorisering skulle också kunna underlätta hanteringen av de s.k. långtidscertifikaten. Dessa gäller under en i certifikatet angiven tidsperiod och skall vara tullmyndighet tillhanda senast vid första importtillfället. Dessa skulle kunna registreras centralt men utnyttjas av olika tullkammare ute i landet.

Med hänsyn till vad som nu sagts gäller att väsentliga och långsiktigt utvecklingsbara rationaliseringseffekter i tullens verksamhet främst bör åstadkommas med en genomgripande datorisering av verksamheten. En omfattande datorisering möjliggör i sin tur en del inte oväsentliga förenklingar i nuvarande procedur. Hur en sådan datorisering kan gå till diskuteras i följande kapitel.

DISKUSSION OCH ÖVERVÃGANDEN OH DATORISERING AV TULLRUTINER

I detta kapitel diskuteras olika som påverkar förutsätt-

omständigheter ningarna för att övergå till dokumentlös och att

informationsöverföring genomföra en långtgående datorisering av tullens verksamhet. Inledningsvis diskuteras olika problem som tullen och företagen möter i nuvarande verksamhet. Vidare diskuteras de arbetsformer som tullen nu använder på några områden. Därefter diskuteras vilka rutiner hos tullen som kan lämpa sig för datorisering. Den internationella utvecklingen ger också vissa förutsättningar. Utredningen behandlar också

utförligt hur tullproceduren kan utvecklas i samband med en datorisering. Även de fördelar som företagen kan ha av att lämna utan att använda

uppgifter blanketter, liksom vissa behandlas.

informationssäkerhetsfrågor, Möj-

ligheterna att stegvis datorisera tullrutinerna Vidare disku-

belyses. teras den viktiga frågan om hur vissa rättsliga problem kan lösas. Avslutningsvis behandlas vilka krav en långtgående kan

datorisering ställa på kompetens och organisation inom tullen.

3.1 Allmän problembeskrivning

I detta avsnitt sammanfattas problem i tullens nuvarande arbetsformer som bör kunna lösas med användning av datateknik och med ändrade förfaranden. Först behandlas problem som i dag kan observeras direkt i tullens nuvarande verksamhet. Därefter behandlas problem som hänger samman med hur företagen framställer och överför uppgifter till tullverket. Avslutningsvis diskuteras i tulladministrationen

förbättringar som kan möjliggöras med bl.a. datateknik men som inte direkt sammanhänger med observerade problem i dagens situation.

3.1.1 Tu11ens aktue11a probiem

Av de personairesurser om ungefär 2 400 personår som disponeras inom det verksamhetsområde som primärt omfattas av utredningens arbete används en mycket 1iten dei ti11 sakgranskning och kontro11.

Uppskattningsvis används ungefär 20 personår för kontroiibesök hos företag och ungefär 100 personår för sakgranskning av tu11dek1arationer. Dessutom görs kontroiiinsatser av bevakningspersona1. Återstoden av personairesurserna används för uppgifter som är av tämiigen expeditioneii natur. Exempe1vis utförs forme11 granskning av deklarationer så att de är registreringsbara, registrering av uppgifter, kontro11s1agning av summor och kontroil av att ursprungsintyg är forme11t korrekta. Dessutom

görs jämföreiser av att kvantitativa uppgifter som ko11ita1 sinsemeiian överensstämmer i hemtagningsanmä1an, tuildekiaration och faktura. Rim- 1ighetskontro11 av vaiutaomräkningen görs också. Därutöver utförs en mängd uppgifter som innebär fysisk hantering av dokumenten, t.ex. sortering, häftning, omsortering, skickning och arkivering. Arbetet med stämpiing och sortering är enformigt och orsakar arbetsskador såsom ont i nacke och armar.

Den f0rma1granskning, sakgranskning och kontro11 som genomförs innebär inte att den mängd oriktiga uppgifter av o1ika dignitet, som en1igt o1ika undersökningar visat sig finnas i de import- och exportanmäiningar som företagen 1ämnar, kan upptäckas och rättas.

Kiareringsformerna preiiminär tuiitaxering och hemtagning ger upphov ti11 dubb1a informationsfiöden. Pre1iminär tu11dek1aration ska11

fö1jas av en s1ut1ig dek1aration och tu11en måste övervaka att en sådan inkommer och att regiering sker mot debiterade pre1iminära avgifter.

Hemtagning föijs i de f1esta fa11 av en importanmä1an med tu11dek1aration. För att övervaka att a11a hemtagningar 1eder ti11 en avs1utande kiareringsform avförs varje förtuiiningsärende efter hemtagning från en iista. Dessa två kiareringsförfaranden b1ir ti11 följd av dubbei hantering, registerföring och bevakning särskiit resurskrävande för tu11verket.

A11a uppgifter som företagen fört in i tu11dek1arationer m.m. formaigranskas av tu11tjänstemän och registreras därefter i tu11ens data-

system. Detta innebär i många fall dubbelarbete eftersom

åtskilliga

tulldeklarationer m.m. hos företagen fyllts i med datateknik. Dessutom är det ofrånkomligt att fel vid tullens uppstår registrering. Dessa måste redas ut, något som kräver resurser.

En del av tullens används för personalresurser att komma till rätta med fel som ofrånkomligen uppkommer i tullens godsregistrering, deklarationsgranskning och dataregistrering. Exempel på sådana fel är felaktiga summeringar, felaktiga registreringar, inte registrerade hemtagningsnummer och handlingar som kommer på avvägar. Inte sällan leder utredningsarbetet till att ärendet slutförs utan att fel något sakligt påträffas. Fel kan t.ex. bero att kolli i annan bil än vad som

på går

anmälts.

väldiga volymer med blanketter, styrkande handlingar och datalistor tas emot, stämplas, sorteras, skickas och arkiveras. Exemplar av varje blankett finns på olika håll inom tullen vilket kräver stort utrymme. Skickning över landet av dokument är dyrbar och tar tid. Sammanlagt finns i arkiv ungefär 20 000 hyllmeter för fem å sex år. handlingar Dessutom finns kanske 1 000 hyllmeter dokument som är under arbete. Företagen är f.ö. enligt bokföringslagen att i tio år ha motskyldiga svarande blanketter och styrkande i sina arkiv. Skall handlingar tullens verksamhet kunna rationaliseras ett sätt är det nödpå avgörande vändigt att hantering av den pappersbaserade informationsströmmen till stor del kan ersättas av hantering och lagring av uppgifter i elektronisk form.

Inom tullen finns en mängd information i register och arkiv som skulle kunna vara till nytta i granskningar av deklarationer och vid kontrollinsatser. Det är emellertid svårt att till berörd mycket tjänsteman få fram den information som skulle kunna underlätta arbetet.

Tullens problem kan i sammanfattning vara att f.n. en stor sägas personalstyrka behöver användas för att fysiskt hantera och formellt granska uppgifter i ett mycket stort antal Antalet handlingar. handlingar kan vidare antas öka med några procent per år till följd av ökad utrikeshandel och minskad genomsnittlig sändningsstorlek samt tillämpning av enhetsdokumentet. Samtidigt är det en väsentlig del som av handlingarna

innehåiler oriktiga uppgifter. En begränsad dei av resurserna kan användas för fördjupad sakprövning och fysisk kontro11 av transportmedei och gods i syfte att säkerstäiia att gäiiande vi11kor för in- och utförsei av gods efterievs och att tu11, annan skatt och avgifter ti11förs statskassan i avsedd utsträckning. Dessutom är en stor de1 av personaien utbiidad för - e11er även annars - att utföra mer

kapabe1 kvaiificerade uppgifter än de som de nu behöver utföra. Detta 1eder helt naturiigt ti11 iåg motivation och bristande trivsei med arbetsuppgifterna. Uttryckt i mer genere11a termer står tu11en inför probiemet att höja produktiviteten och effektiviteten i arbetet. Utredningens uppgift är att diskutera på vad sätt detta kan ske genom att ta i anspråk datateknik för att mer resurssnåit utföra en mängd arbetsuppgifter inom export- och importverksamheten.

3.1.2 Företagens aktue11a probiem

De företag som medverkar i utrikeshandein har stora kostnader för de administrativa rutiner som är förenade med sådan handei. Datateknik tas i a11t högre grad ti11 användning för att begränsa dessa kostnader. Inom de större import- och exportföretagen och hos speditörer har utveckiats e11er hå11er på att utveckias automatiserade bearbetningsmetoder och kommunikationsförfaranden som innebär att en gång registrerade uppgifter används för olika system och att uppgifter överförs me11an o1ika parter med datakommunikation, dvs. mer e11er mindre dokumentiöst. Detta kan gä11a uppgifter som i samband med en varutransaktion överförs ti11 iagret, bokföringen, speditör, bank, försäkringsboiag och kund.

Tu11en är en av de parter som företagen behöver 1ämna uppgifter ti11 vid import- och exportaffärer. Bortsett från viss begränsad försöksverksamhet med uppgiftsiämnande på magnetband, iämnar företagen f.n. tiil tu11en ify11da pappersexempiar av b1.a. exportanmäian, hemtagningsanmäian och importanmäian med tu11dek1aration. 01ika styrkande dokument fogas tili dessa anmälningar. De större import- och exportföretagen och de stora speditionsföretagen har nu nått, e11er når under de närmaste åren, så iångt att de med hjäip av egenutveckiade e11er köpta system har möjiighet att inom ramen för affärsredovisningen ta fram en dei av de uppgifter som behövs för att framstä11a tu11hand1ing-

ar på ett i stor utsträckning automatiserat sätt. Dessutom har åtski1- 1iga företag redan kommunikationstekniska att förutsättningar från sina datasystem överföra uppgifter i eiektronisk form ti11 tu11en. Åtskiiiigt arbete kan dock behöva iäggas förfina de rutiner ned på att med viika vissa företag översätter artikeinummer ti11 statistiska nummer och de rutiner med viika de översätter fakturabeiopp ti11 tu11värde.

I och med att tu11en inte utveck1at system som kan ta emot tuiiinformation med datakommunikation har de stora import- och exportföretagen ännu inte kunnat vidareutveckia sina för att system möjiiggöra sådant informationsöveriämnande. Okiarhet om framtida utformtuiidatasystems ning har dessutom gjort att viktiga härti11 inte kunnat anpassningar göras i företagens ständigt pågående administrativa Nuvarutveckiing. ande ordning innebär att en befintiig inte rationaiiseringspotentiai har kunnat utnyttjas. Vidare blir företagens anpassningskostnader högre ju iängre det dröjer innan väsentliga framgrunddrag kan anges för ett tida svenskt tuiidatasystem.

De prob1em som nu beskrivits gä11er i första hand för hundra sto-

några

ra import- och exportföretag samt ett anta1 Ett speditionsföretag. stort anta1 små och medeistora företag som har begränsad utrikeshandei saknar f.n. i många fa11 avancerade datasystem och har därför inte samma möjiigheter som storföretagen att framstäila tu11d0kument med

automatiska förfaranden och har he11er inte att möjiighet med datakommunikation överföra uppgifterna tili tu11en. Detta gä11er givetvis också enskiida personer som importerar e11er exporterar varor. Efter hand kommer dock antaiet företag som mer e11er mindre automatiskt kan

framstäiia tuiidekiarationer m.m. att öka. Samma sak gäiier möjiigheterna att i e1ektronisk form överföra information tiil tuiien. Små och medeistora företag kan också an1ita genom att speditörer för sina tu11kontakter få dei i de fördeiar som datakommunikation med tu11en kan innebära.

Den försöksverksamhet med visst uppgiftslämnande som på magnetband förekommer har beskrivits i avsnitt 2.1.5. Intresset för denna form av uppgiftsiämnande är 1ågt främst på grund av att måste uppgifter iämnas både på magnetband och

pappersdokument.

Företagens administrativa kostnader i samband med utrikeshandei är betydande. Kostnader sammanhängande med tu11proceduren utgör dock en begränsad de1 av dessa. Icke desto mindre är det sjä1vfa11et önskvärt att utnyttja a11a de rationaiiseringsmöj1igheter som datatekniken erbjuder för att minska företagens kostnader i tu11proceduren, inte minst med hänsyn ti11 att en sådan strävan kan noteras hos utiändska företag som samarbetar e11er konkurrerar med svenska företag.

I sammanhanget bör betonas att den svenska tu11proceduren vid import och export av gods i a11mänhet är snabb och smidig för företagen. Godset kan snabbt passera gränsen och vid import kan godset i rege1 utan dröjsmå1 disponeras av importören. Den nuvarande tu11proceduren har därför medverkat ti11 att företagens 1agerhå11ning och deras kostnader härför har kunnat begränsas. De beta1ningsvi11kor som gä11er för tu11 och annan skatt på importvaror är också gynnsamma.

Förtuliningen styrs av en mängd regier. Företagen sku11e med datakommunikation kunna få ti11gång ti11 ett anta1 register som inrymmer de aktue11a reg1erna. Exempei på sådana register är tu11taxan, skatte- och avgiftssatser, koder samt va1utatabe11er. Det kan vidare finnas intresse från företagen att få ti11gång ti11 författningsbestämmelser, a11män tuliinformation, ändrade bestämme1ser, viktiga tu11taxeringsbes1ut och handeisstatistik.

Företagens problem på det tu11administrativa området kan i sammanfattning sägas vara att en rationaiiseringspotentiai inte har kunnat utnyttjas och att en kostsam osäkerhet råder om egenskaperna hos framtida tuildatasystem i vårt 1and. Prob1emen berör i första hand några hundra stora import- och exportföretag och speditionsföretag. På sikt kan motsvarande probiem aktua1iseras även för många små och mede1stora företag.

3.1.3 Andra prob1em och möj1igheter

De probiem som beskrevs i de två föregående avsnitten är sådana som nu upp1evs av tu11en och företagen. Därutöver finns andra probiem och möj-

1igheter som föijer med kommunikationsteknikens och datateknikens utveckiing. Några sådana anges i det föijande.

Tvånget att ti11 tu11hand1ingarna särskiit kan foga ursprungsintyg minska i och med att iångtidscertifikat för och fak-

förmånsbehandiing

turadekiaration införs. Behovet att a11tid fakturor kan också bifoga ifrågasättas. Kontro11 av uppgifter i tu11dek1aration mot underiiggande hand1ing kan ske stickprovsvis och sku11e under1ättas om ett identitetsnunmer för fakturan anges i dekiarationen. Detta öppnar möjiigheter ti11 övergång ti11 en mer dokumentiös tuiihantering.

Det enhetsdokument för export, transit och export som EG och EFTAländerna tar i bruk 1988 innebär att i samband med utrikesuppgifter hande1 i en de1 fa11 endast behöver en När nu enhetsregistreras gång. dokumentet ska11 användas behöver ti11 administrativa a11a möj1igheter rationaiiseringar hos företagen stödjas. En ökad möjiighet att använda datakommunikation i förhåiiande til] tu11en kan då vara av betyde1se. Enhetsdokumentet avses också förenkla en framtida överföring av uppgifter för tu11ändamå1 me11an iänderna med användande av datorer.

En stor de] av de resurser som tu11en använder i tuilproceduren ägnas åt enk1a forme11a kontro11er av uppgifterna i handlingarna och fysisk hantering av dokumenten. Med användning av 1oka1 i ett registrering tu11datasystem kan förhindras att f0rme11a fel, t.ex. ofu11ständigt ify11da dokument, ogiitiga statistiska nummer och fe1aktiga summeringar, registreras. Dessutom kan automatiska rimiighetsprövningar byggas in i systemen. Datatekniken sku11e härigenom även för tu11en medföra en både säkrare och effektivare informationshantering.

Några av de uppgifter som företagen ska11 ange i tu11dek1arationen fö1jer av andra uppgifter i dekiarationen. I sådana fa11 kan ett tuiidatasystem 1ämna stöd ti11 dekiaranten genom att automatiskt föresiå viss uppgift och beräkna tu11 och andra avgifter. Detta kan under1ätta uppgiftsiämnandet och dessutom minska förekomsten av fe1 i dekiarationerna.

I ett datoriserat system riktade e11er kan även systematiskt s1umpmässiga kontro11er byggas in. Urvaiet kan ske med iedning av en mängd

olika kriterier som dessutom enkelt kan ändras. Information om intressanta och aktuella kontrollobjekt kan också nå fram till berörda tulltjänstemän på tydligare och snabbare sätt i ett datorbaserat meddelandesystem. Goda möjligheter bör därför finnas att med hjälp av datatekniken effektivisera kontrollverksamheten. Detta kan ske med automatiska kontroller men också genom att urvalstekniken kan bli mer medveten. Den manuella sakgranskningen och den fysiska kontrollen kan därmed styras bättre mot riskobjekt.

Huvuddelen av tullhandlingarna genomgår som nämnts endast en ytlig formell granskning. En del av de avstämningar som därvid utförs är sådana som med fördel kan utföras med datateknik. Detta innebär också att tulldeklaration m.m., som maskinellt prövas vid registrering och sedan inte skall kontrolleras särskilt med anledning av särskilda bestämmelser, riktade urvalskriterier och slumpmässigt urval, kan godkännas automatiskt utan egentlig medverkan av någon tulltjänsteman. Sändningar som tarvar närmare kontroll i vissa avseenden, t.ex. därför att särskilda bestämmelser gäller eller kan gälla, kan gallras ut för kompletterande manuell handläggning. Exempel på några utländska tulldatasystem där liknande tankegångar återspeglas redovisades i avsnitt 2.2.2

Det nuvarande manuella tulladministrativa systemet medför att underlaget för handelsstatistiken lämnas med avsevärd eftersläpning. Därför tillämpas en särskild rapportering av varuslags- och värdeuppgifter för

L större sändningar som frisläpps enligt hemtagningssystemet. Med en till datateknik anpassad utformning av systemet och med en hos tullen löpande registrering av innehållet i tullhandlingar, bör en särskild rutin för insamling av underlag för snabbstatistik inte längre behövas.

I ett kommande tulldatasystem kan antas ingå registrering av ärenden, identifiering av ärenden, registrering av avgjorda ärenden, angivande av ärendenas status och uppgifter om oavgjorda ärenden. Information finns därmed om ärendenas behandling. Servicen till kunderna kan förbättras i och med att dessa alltid kan upplysas om ärendenas handläggningsstatus. Samma information aggregerad och fördelad på arbetsställen kan ge tulledningen förbättrade möjligheter att följa och leda produktionen inom verket samt att planmässigt styra resurserna till de platser och för de uppgifter där behoven är störst. Ett tulldatasystem kan

därför ge under1ag för effektivare och resurs- 1edning av produktionen erna inom tu11verket.

3.2 Diskussion om av tu11ens m.m. några uppgifter

Tuliens uppgifter har beskrivits i avsnitt 2.1. Där redovisades i stark sammanfattning att uppgifterna kan sägas bestå i att att ombesörja tu11, annan skatt och avgifter uppbärs varor samt att på importerade övervaka att bestämmeiser om in- och utförsei av varor efterievs. Dessutom har tu11en ti11 uppgift att ta fram för av underlag framstäiining utrikeshandeisstatistik. I detta avsnitt diskuteras a11mänt arbetsformer som används inom dessa verksamhetsområden och som kan vara av betyde1se för utredningen.

3.2.1 Uppbörd och debitering

Ungefär 90 % av de tu11ar och skatter som tu11en uppbär består av mer: värdeskatt på importerade varor. I vårt iand har va1ts att iåta mervärdeskatten beiasta importerade varor i och med att de förtu11as. Det hade också varit att avstå härifrån och i stä11et möjiigt 1åta skattsky1digheten inträda när importören säijer varan vidare. Det nuvarande systemet innebär att när importören får kan den tu11räkning ingående importmomsen dras av från den utgående momsen för samma tidsperiod. Netto betaiar därför importören endast mervärdeskatt det på förädiingsvärde han åstadkommit. Om inte någon ingående importmoms fanns sku11e importören få betala en högre skatt vid dek1arationsti11fä11et i och med att något avdrag då inte kunde Den sam1ade mervärdeskatt som göras. uppbärs påverkas emeiiertid inte av tidpunkten när skattskyidigheten inträder. Vissa finansie11a är av effekter, som dock knappast samhäiisekonomisk innebörd, uppstår eme11ertid.

Den kaikyimässiga karaktären på importmomsen be1yses av att tuilagen (22 §) föreskriver att för hög debitering av importmoms inte ska11 återbetaias när den tu11sky1dige kan dra av beioppet en1igt 1agen om mervärdeskatt. Inte he11er normait tiligodoförs den tu11sky1dige ränta på sådant beiopp. Skäiet är att det inte egentiigen speiar någon roll

eftersom fe] kompenseras i nästa omsättningsied. Med viss eftersiäpning b1ir det rätt skattebeiastning för såväi den skattskyidige som för staten.

Den mervärdeskatt som beiöper sig på importen beräknas vid förtuilningen. Förfarandet innebär att enke1 multipiikation görs på en rad i tu11dekiarationen. Merkostnaden för en sådan beräkning är, i vart fa11 i ett automatiserat system, obetyd1ig när ändå övriga uppgifter behövs för beräkning av tu11 m.m. I och med att huvuddeien av a11 import är vi11k0r1igt tuiifri, är dock i praktiken mervärdeskatten ett väsentiigt motiv för det arbete som utförs vid dekiarationsgranskning m.m. och i samband med kontroiibesök.

Mervärdeskatt är en viktig finansieringskäiia för enski1da iänder i EG och för EG-organisationen som sådan. Man har där valt att 1åta skattskyidigheten inträda vid gränsöverskridandet. I EG:s utveckling mot en inre marknad ingår dock att mervärdeskatt efter 1992 inte 1ängre ska11 uppbäras i samband med gränspassage vid import från annat EG-iand. Mervärdeskatt vid köp och försäijning över gränserna avses i stä11et behand1as som i iniändsk handei. Ett särskiit ciearingsorgan för att förde1a mervärdeskatten me11an iänderna avses inrättas.

Mot denna bakgrund finns skäi att något diskutera den administrativa ordning för hur mervärdeskatten debiteras och uppbärs i vårt 1and.

Tu11en sänder nu åriigen ut 300 000 fakturor ti11 kreditimportörer. Det kan ifrågasättas om det inte är möjiigt att företagens post- e11er bankgirokonto i stä11et kan beiastas mer e11er mindre automatiskt en- 1igt en eiektronisk debiteringsiista som framstäiis av tu11en. Även andra former för eiektroniska debiteringar och betainingar finns. Åtski11ig fysisk hantering sku11e kunna eiimineras med tekniker av detta siag.

Det kan också ifrågasättas om tu11en ska11 debitera och uppbära mervärdeskatt på importerade varor. För a11 annan varuomsättning i iandet utförs detta arbete från 1987 av iänsskattemyndigheterna. En tänkbar ordning är därför att tu11en beräknar skatten och överiämnar detta materiai ti11 skattemyndigheterna som svarar för uppbörd.

Ytterligare en förenklingsmöjlighet är att, i fråga om mervärdeskatteskyldiga importörer som är registrerade hos länsskattemyndigheterna, debitering och sedan avdrag av importmoms inte sker som separata transaktioner utan att dessa två händelser ingår i beräkningen på skattemyndigheten av mervärdeskatten för den skattskyldige. Tullen skulle i detta fall lämna underlag till skattemyndigheterna. Däremot kunde tullen debitera och uppbära moms för icke registrerade skattskyldiga. Denna ordning gäller f.ö. i fråga om punktskatter.

En konsekvens av en ordning där tullen inte debiterar och uppbär mervärdeskatt är att en stor del av dagens tullfakturor kommer att sluta på noll, eftersom huvuddelen av importen är tullfri och innehållet i tullfakturan i dessa fall enbart består av moms. En ordning av detta slag har visst samband med om meddelande skall lämnas till deklarant när tulltaxeringen innebär att uppgifter och beräkningar godtas av tullen.

I ett längre perspektiv kan det heller inte helt uteslutas att

Sverige i någon form medverkar i den clearing av mervärdeskatt som EG-länderna avser att införa.

I detta sammanhang kan erinras om att regeringen nyligen tillkallat en kommitté med uppdrag att se över den indirekta beskattningen. Av direktiven (Dir 1987:30) framgår att bl.a. frågor om mervärdeskatt på import skall behandlas. Kommittén skall samråda med tulldatautredningen.

Innebörden av vad som nu sagts är att tullens datasystem inte bör utformas med förutsättningen att det är självklart att debitering och uppbörd av mervärdeskatt på 1990-talet skall fortgå på samma sätt som i dag.

När hemtagningssystemet infördes var avsikten att företag som mer regelbundet importerar och bedriver rörelsen under former som tullverket finner tillfredsställande skulle kunna få tillstånd till

hemtagning. Däremot uttalades att det inte fanns anledning att låta speditörer och liknande företag i allmänhet få tillstånd till hemtagning.

Ett motiv tiil att hemtagningssystemet infördes var att importörerna hade goda förutsättningar att på ett korrekt sätt dekiarera sitt eget gods efter hemtagningen, b1.a. fick de god tid på sig. Utveckiingen har emeilertid biivit att fiertaiet hemtagare aniitar speditör för arbetet med tu11dek1aration.

I hemtagningsanmälan lämnas ett anta] uppgifter om godset, Den s1ut1ige importören, som ju oftast är den som har bestälit varorna, har goda förutsättningar att uppge vad som finns i sändningen och ange om värdet överstiger 500 000 kr. Ungefär 80 % av sändningarna anges ti11 hemtagning och i 90 % av fa11en är det ett ombud för importören som upprättar hemtagningsanmäian, undertecknar den och iämnar in den. Ti11 ombud för importören utses i regei speditörer. Dessa - och i synnerhet gränsspeditörer - kan he1t natur1igt inte ha särskiit god kännedom om innehåi- 1et i de ko11in som fraktas.

Speditören anmäier som ombud för importören en sändning ti11 hemtagning. Beslut om att hemtagning får ske fattas b1.a. av tu11upp1agen, viika ofta ägs och drivs av speditörerna. I viss mening kan därför speditören sägas vara ombud också för tu11verket. Det kan inte utesiutas att speditörerna därmed stäiis i situationer där avvägningar kan behöva göras meiian tu11ens och importörens intressen.

Feifrekvensen i hemtagningsuppgifterna är hög och kontroiinivån från tu11ens sida är 1åg. En kopia av hemtagningsanmäian bifogas importanmä- 1an varför vissa möjiigheter dock finns att vid dekiarationsgranskningen upptäcka fe1 i hemtagningsanmäian. Många av de uppgifter som iämnas i hemtagningsanmäian upprepas sedan i imp0rtanmä1an med tu11dek1aration. Vad nu sagts gör att det kan finnas goda skäi att pröva vissa av förutsättningarna och formerna för hemtagningssystemet. Omfattningen av de uppgifter som iämnas i hemtagningsanmäian och importanmäian med tu11dek1aration var för sig och sammantagna kan också vara värd att pröva.

Eniigt tu11agen ska11 dekiaranten 1ämna vissa uppgifter i tuiidekiarationen. Dessa är varans statistiska nummer, tulisats, kvantitet e11er värde, grund för tuiifrihet m.m. och det be1opp som ska11 eriäggas i tu11, annan skatt och avgifter. De uppgifter som nu ska11 iämnas är na-

turliga med hänsyn till det manuella som rådde när handläggningssystem deklarationsförfarandet infördes. Samma system används ännu. Vid en övergång till datoriserade tulladministrativa rutiner är det inte givet att alla dessa uppgifter behöver i deklarationen. kan uppges Exempelvis nämnas att bastullsatsen följer av det statistiska nummer I som anges. vissa fall påverkas tullsatsen även av varans vikt och värde, ursprung. Det belopp som skall betalas i tull följer av tullsatsen och de övriga uppgifter som lämnas. Om tulldatasystemet svarar för en del av dessa uppgifter och beräkningar, underlättas deklarationsförfarandet för uppgiftslämnarna och en mängd fel undviks.

3.2.2 In- och utförselbestämmelser

Tidigare gällde i Sverige allmänt import- och exportförbud för varor från vilket regeringen fick År 1984 bevilja undantag. slopades denna bestämmelse och numera gäller i princip en allmän frihet att införa och utföra varor. I denna frihet får besluta regeringen om inskränkningar. Sådana kan motiveras av hänsyn till risk för inom samhällsekostörning nomin eller folkförsörjningen, av särskilda skäl eller handelspolitiska av hänsyn till behovet att kvaliteten hos av visst trygga produkter slag, till hälsovården, miljövården, eller mot växtskyddet skyddet djursjukdomar eller för att nå kontroll över materiel som kan få militär användning.

Ett grundläggande moment i av efterlevnaden av övervakningen importrestriktioner är varans klassificering till visst statistiskt nummer och uppgift om ursprungsland. I och med att dessa uppgifter finns kan i många fall avgöras om t.ex. licens erfordras. I en del fall dock gäller att det statistiska numret och endast att licens ursprungslandet anger kan erfordras. Ytterligare bedömningar kan behöva för att slutgöras ligt avgöra om licens faktiskt behövs.

varans klassificering ger även en indikation om sanitära införsel-

på

bestämmelser kan vara I vissa fall tillämpliga. ger klassificeringen entydigt svar, medan i andra fall det statistiska numret endast ger upplysning om att importerad vara kan vara underkastad införselbestämmelse. Vissa sanitära bestämmelser dock inte att till

går knyta något

bestämt statistiskt nummer. Detta gäller t.ex. förordningen om kadmium.

Av klassificeringen framgår om någon skatt eller annan avgift skall eller inte skall utgå för varan. För vissa avgifter gäller att de kan nedsättas eller att de skall beräknas enligt andra regler än de normala. Sådana beslut om nedsättning fattas av den myndighet som har huvudansvaret för aktuell skatt eller avgift. Beslutet meddelas i de flesta fall till tullverket i samband med aktuell import. Exempel på avgift som kan nedsättas är jordbruksavgift för ost och som exempel på regeländring kan nämnas beslut om nedsatt beskattningsvärde för reklamskatt.

De varor för vilka det i dag krävs licens eller liknande vid export är ganska få. Uppgift om varans statistiska nummer och uppgift om bestämmelseland är i de flesta fall tillräckligt för att avgöra om exportlicens krävs. Samma uppgifter ger indikation på om avsedd export kan vara underkastad bestämmelser om högteknologiexport. Uppgift om varans statistiska nummer och i vissa fall bestämmelseland kan även ge indikation på att förbud mot utförsel föreligger.

av in- och utförselbestämmelser är en av tullens huvud-

Övervakningen

uppgifter. I viss mening är kraven i en del fall absoluta, det gäller _ t.ex. att se till att inte en enda rabiessmittad hund eller en enda Ä köttbit smittad med mul- och klövsjuka införs i landet samt att krigsmateriel och vissa högteknologiprodukter inte alls exporteras till vissa länder. Kraven på precision i utförandet av uppgiften blir därmed mycket hög. För de varor som är eller kan vara aktuella blir kravet på kontroll av handlingar särskilt hög och fysiska kontroller behöver många gånger också göras. Dessutom kan det vara nödvändigt med företagsbesök för kontroll av bokföring m.m. I fråga om dessa varor gäller det att förhindra att gränspassage sker. Har sådan skett kan det vara omöjligt att eliminera skadan.

Många införselrestriktioner syftar emellertid till att skydda tillverkning i Sverige mot konkurrens från mer effektiv tillverkning utomlands. Detta t.ex. textil- och konfektionsområdet samt i fråga om

gäller på jordbruksvaror och livsmedel. I dessa fall är kraven inte lika absolu-

ta. Den avsedda protektionistiska effekten måhända men ominförsvagas tetgörs inte om en eller annan sändning kommer in i landet och ut på marknaden. Införselbestämmelser av detta därför en annan slag medger form av övervakning.

Kontroll av efterlevnaden av in- och utförselbestänmelser måste i stor utsträckning utföras med mänskliga insatser. Det hindrar inte att automatiserade system kan ge effektivt stöd i arbetet. Om de regler som

går

att knyta till statistiskt nummer, och bestämmelseland ursprungsland m.m. är tillgängliga i ett tulldatasystem underlättas uppgiftslämnandet för deklaranterna. Tulltjänstemännen får då också stöd vid granskning av tulldeklarationer och exportanmälningar. En licensdatabas kan vidare underlätta övervakningen av in- och utförselbestämmelserna.

3.2.3 Underlag för utrikeshandelsstatistiken

I tullstadgan finns bestämmelser om statistik. Där att framgår importörer och exportörer är skyldiga att lämna för statistiska änuppgifter damål om varor och transportmedel. Vilka uppgifter som skall lämnas bestämmer tullen efter samråd med bl.a. statistiska centralbyrån (SCB). Dessutom ger tullagen regeringen möjlighet att bestämma vilka uppgifter som skall lämnas för statistiska ändamål i samband med hemtagning. Enligt den nya tullagen (prop. 1986/87:166) skall regeringen föreskriva vilka uppgifter som skall lämnas för statistiskt ändamål.

Uppgifterna för den ordinarie utrikeshandelsstatistiken hämtas främst från blanketterna för importanmälan med tulldeklaration och exportanmälan. Flertalet av dessa uppgifter behövs för tullproceduren och utgör inte något påtagligt tillskott i om uppgiftslämnande. Det under-

fråga

lag för utrikeshandelsstatistiken som tullen insamlar och sammanställer överlämnas till SCB för bearbetning och publicering.

I och med att hemtagningssystemet infördes 1974 blev tidseftersläpningen mellan en varas gränspassage av varan två och förtullningen veckor längre än tidigare. Eftersom i statistiken tidslokaliseringen bestämdes av förtullningsdagen, innebar den nya ordningen att import-

statistiken för en viss månad kom att ti11 övervägande de1 innefatta varor som egentiigen hade förts in i 1andet tidigare månader.

Därför bes1öts 1976 att utrikeshandeisstatistiken sku11e avse gränspassagemånad, vi1ket åstadkoms genom att varje export- och importvarupost komp1etterades med ett gränspassagedatum. Genom att hemtagna varor måste inväntas i praktiken tre veckor från gränspassagen, kom statistiken för en viss rubricerad månad att ti11 synes b1i pub1icerad tre veckor senare än när förtullningsdag var kriterium för tids1oka1iseringen.

Eftersom utrikeshandeisstatistiken är ett viktigt under1ag för b1.a. den ekonomiska poiitiken behövs informationen snabbt. Därför bes1öts 1976 att också införa en särskild snabbstatistik, även den avseende gränspassagetidpunkten. Snabbstatistiken för importen baseras på upp-

om värde för hemtagningar med värde överstigande 500 000 kr. På gifter hemtagningsanmälningarna för sådana sändningar 1ämnas också viss varugruppsinformation. I övrigt grundas snabbstatistiken för importen på o1ika beräkningar och skattningar. Resu1taten har hitti11s i a11mänhet kunnat pub1iceras senast den 15 i månaden efter export-/importmånaden.

De förhå11anden under vi1ka b1.a. de statistiska uppgifterna i hemtag-

fy11s i gör att viss tveksamhet finns om precisionen i ningsanmä1an 1ämnade uppgifter.

Ett tu11datasystem kan antas innebära att varje sändning åsätts ett identitetsnummer och tidsdateras i samband med sändningens första kontakt med tu11systemet. Därmed erhå11s bättre förutsättningar för en god tids1oka1isering av importen och dessutom kan statistikunderiag tas fram dagiigen om man så önskar. Ett tu11datasystem bör därför kunna rymma möj1igheter att ungefär 1ika snabbt som nu få fram vä1 tids1okaiiserad statistik utan att en särskild rutin för insamiing av uppgifter används.

Underiaget för exportstatistiken är de uppgifter som ingår i exportanmäian. Uppgifterna 1ämnas i regei i ansiutning ti11 gränspassage varför

större prob1em med tidsiokaiiseringen inte finns. Något fiska1t

något

intresse finns sä11an knutet ti11 export av varor. Endast vid några få

ti11fä11en har exportavgifter använts för viss någon varugrupp. Däremot föreiigger exportförbud i vissa fa11 och i andra fa11 krävs särskiit tiiistånd e11er 1icens för utförsei.

Exportören har i en dei fa11 intresse att få bestyrkt att viss utförsei, t.ex. av s.k. förmånsvaror, har ägt rum. Detta kan vara en förutsättning för att han ska11 få restitution av tu11 och skatt eriagd e11er särskiit exportstöd. Det iigger då i exportörens intresse att lämna de rätta uppgifterna och få utförsein av tui1en. bestyrkt

Vad nu sagts om export innebär att i fråga om f1erta1et sändningar, kanske 95 % av dem, iämnas uppgifter som endast avses utgöra under1ag för exportsstatistik. I övriga fail lämnas dessutom som samuppgifter manhänger med gäiiande exportreglering m.m. När det gä11er sistnämnda kategorier av varor är det nödvändigt med form någon av bestyrkande från exportörens sida av uppgifternas Han skaii kunna riktighet. ju stä11as ti11 ansvar för av viika feiaktiga uppgifter han kan ha ekonomiskt intresse. När det däremot som endast gä11er uppgifter är avsedda för statistik framstår detta inte som iika Dessa förhå11anangeiäget. den kan beaktas vid utformning av regier för t.ex. dokumentiös överföring av exportuppgifter ti11 tu11en.

I sammanhanget kan även nämnas att det är av stor vikt att vid regieringar på utrikeshandeissidan i krisiägen kunna göra me11an avstämningar tuiiverkets rapportering av varuröreiser och riksbankens rapportering av betainingen. Denna fråga har behandiats i en promemoria 1987-02-17 som upprättats inom utrikesdepartementets handeisavdeining.

3.2.4 Oriktiga uppgifter

Debiteringen av tu11, annan skatt och avgifter samt underiaget för utrikeshandeisstatistiken grundas på uppgifter som importörer och exportörer iämnar i importanmäiningar med tu11dek1aration och i exportanmäiningar.

I oiika undersökningar har beiagts att en stor andei och exav importportanmäiningarna innehå11er uppgifter som inte är korrekta. Det är så-

1edes vaniigt att det statistiska numret är feiaktigt e11er att värdet är fe1aktigt. Värdefe1en är dock i a11mänhet små. Andra typer av fel förekommer säiian.

Felaktigt statistiskt nummer 1eder ti11 att hande1sstatistiken biir missvisande på varunivå. Förekomsten och effekter av sådana fe] har be- Iysts väl i betänkandet (SOU 1977:10) Utrikeshandeisstatistiken. Av denna utredning framgår b1.a. att feiaktigheterna i de statistiska numren kan avse någon av de sju siffrorna i numret. De fyra första bi1dar tuiitaxenumret och de tre sista varunumret. Tuiitaxenumrets två första

anger kapitei i tu11taxan och de två föijande ordningen inom

»siffror

kapitiet. Varunumrets två första siffror är gemensamma för de nordiska Iänderna och den sista siffran är natione11. Fe1en i statistiska nummer fördeiar sig ungefär 1ika me11an kapite1nummer, ordningsnummer, nordiskt nummer och natione11t nummer. Ju mer nedbruten statistiken är, desto f1er fe] kommer den såiedes att innehå11a. För vissa varugrupper är dock feien koncentrerade ti11 den sista siffran. Fe1 i kapiteinummer E beror att varuposter sammansiagits ti11 ett statistiskt nummer. Van-

på

Iigen är det också så att feifrekvensen är högst för små varuposter.

När det gä11er debitering av tu11, annan skatt och avgifter visar sig förekommande feiaktigheter inte ha så stor betydeise. Den uteb1ivna debiteringen har i en forskningsrapport (BRÅ 1987:2) för 1984 bedömts uppgå ti11 netto 400 miij. kr. per år. Härav utgörs drygt 75 % av mervärdeskatt. För Iågt debiterad mervärdeskatt på import 1eder ti11 1ägre avdrag för importören och denne får så1edes en i motsvarande mån högre utgående mervärdeskatt. Statsverket föriorar knappast något på detta. Det återstående bortfa11et sku11e då uppgå ti11 95 miij. kr.

En1igt generaituiistyreisens uppfattning har de fe] och oegentiigheter som redovisas i BRÅ-rapporten i a11t väsentiigt inte sin grund i ekonomisk brottsiighet. De fei som finns i Iämnade uppgifter hänger i stä11et samman med att dekiaranten har bristande kännedom om tuiiförhå11anden, exempeivis varukiassificering, samt ovarsamhet vid utfärdande av tu11dek1arationer. Den höga fe1frekvensen i förening med en många gånger endast summarisk granskning och kontro11 av tuiimyndigheterna kan skapa en miljö där en ekonomisk brottsiighet kan vara invoiverad som är mycket svår att avs1öja. Det är därför ett starkt intresse att

andelen fel som inte upptäcks vid normal granskning och kontroll kan hållas nere.

En tulldatorisering löser inte i sig problemet med oriktiga uppgifter. I avsnitt 3.5.6 belyses dock hur avstämningar av olika auto-

uppgifter matiskt kan göras. Detta bör i någon mån minska antalet felaktiga uppgifter i tulldatasystemet. Systemet kan vidare användas för att styra urvalskontroller till de varuområden där fel är särskilt vanliga. Resultatet av granskningen av det slumpmässiga urvalet ger indikation härom. I samband med att företag börjar överföra uppgifter i elektronisk form, kan vidare tullen ge företaget information, och

utbildning råd om hur aktuella artikelnummer bör översättas till statistiska nummer. I förening med viss framåtsyftande efterkontroll bör detta medverka till en genomsnittligt något lägre felfrekvens. När möjlighet att lämna uppgifter i elektronisk form öppnas, kan också att

benägenheten slå samman olika varor under samma statistiska nummer minska.

En viss kontrollnivå är nödvändig för att en risk för upptäckt alltid skall föreligga. Om fel då upptäcks bör detta få konsekvenser av olika slag för resp. företag. Det sätt på vilket uppgifter och styrkande handlingar får lämnas till tullen och snabbheten i företagets varuflöde kan då vara av intresse.

Ett visst mått av fel kommer alltid att finnas i de uppgifter som lämnas på grund av de svårigheter som föreligger att en riktig klas-

göra sificering och att ange tullvärdet korrekt. För att inte störa godsflödet kan heller inte alltför drastiska kontrollingrepp I det bel

göras. handlade materialet kommer därför alltid att finnas fel. Med given eller något förbättrad kvalitet på underlaget kommer således statistik nedbruten till sjunde siffran i det statistiska numret och sedan fördelad på 150 länder och uppdelad på månader att innehålla en mängd uppenbuaoñmiwemm

Paradoxalt nog kan därför sägas att uppgifter, som anses duga som underlag för beslut om rättvis och likformig beskattning i varje enskilt ärende, inte utan vidare duger som underlag för ens en i viss mån aggregerad utrikeshandelsstatistik.

För att en väsentlig kvalitetshöjning i lämnade uppgifter skall kunna nås är det nödvändigt att importörer och exportörer samt ombud för dessa skaffar sig bättre kunskaper om varuklassificering och regler för beräkning av tullvärde. Det vore naturligt om berörda intresseorganisationer och tullen aktivt engagerar sig för att utbudet av och deltagandet i lämplig utbildning ökar. Den varunomenklatur och de nya blanketter m.m. som skall användas från 1988 torde f.ö. nödvändiggöra avsevärda utbildningsansträngningar.

3.3 Arbetsmoment och rutiner hos tullverket som

lämpar sig för datorisering

I avsnitt 2.1.4 beskrevs översiktligt de vanligaste tullklareringsformerna. Med utgångspunkt häri görs i detta avsnitt en fördjupad presentation av de olika manuella och maskinella rutiner som inom tullen är förenade med dessa klareringsformer m.m. Därefter diskuteras vilka moment som kan lämpa sig resp. inte lämpa sig för datorisering.

3.3.1 Allmänt

För att oförtullat gods skall kunna utlämnas snabbt utan föregående förtullning, skall den som önskar få gods utlämnat till tullverket eller tullupplaget lämna en ifylld blankett kallad Hemtagningsanmälan. Detta förfarande i samband med import är ett av de vanligast förekommande i tullen. Per år hanterar tullverket ca 1 800 000 sådana blankettset som består av fem exemplar. Normalt resulterar hemtagningen senare i förtullning.

Rutinerna för förtullning efter hemtagning är att deklaranten till tullen överlämnar en ifylld blankett Importanmälan med tulldeklaration. Denna är kompletterad med ett exemplar av den tidigare utfärdade hemtagningsanmälan samt med styrkande handlingar såsom fakturor, licenser, ursprungsintyg m.m. Ca 1 600 000 sådana importanmälningar med bilagda dokument hanteras varje år.

Vid utförsei av gods gä11er att en ifyiid Exportanmäian skaii aviämnas ti11 tuliverket innan godset tiiiåts iämna iandet. Det iämnas

åriigen

ca 2 500 000 exportanmäiningar i två e11er tre

exempiar.

På statistiska sektionen vid samias in

generaituiistyreisen uppgifter om import- och exporthändeiser. Underiaget av ca 7 500 000

utgörs biankettexempiar som skickats in från oiika lokala

tuiimyndigheter. Sedan uppgifterna registrerats överförs de via tili SCB för

magnetband framstäiining av handeisstatistiken.

Antaiet biad i mottagna och

hemtagningsanmäiningar, importanmäiningar exportanmäiningar tiiisammans med styrkande dokument utgör fier än 30 000 000 per år. Dessa ska11 sedan arkiveras av tuiien under fem â sex år, viiket kräver ett avsevärt antal hyiimetrar. Utöver dessa ärenden handiägger tuiien en mängd andra av ärenden. Dessa innebär

typer också att uppgifter iämnas på bianketter. I tabe11 3.1 iämnas en förteckning över vaniiga ärenden av skiida siag och deras anta1 år 1985.

I det föijande iämnas en detaljerad för arbetsmoment i han-

redogöreise teringen av några av de dominerande

ärendetyperna.

3.3.2 Hemtagning

Hemtagningsanmäian iämnas ti11 tuiiverket eiier tiii ett tuiiuppiag. Det sistnämnda är vaniigast. Bianketten för är för-

hemtagningsanmäian tryckt med ett niosiffrigt så kaiiat H-nummer. Bianketten

kompietteras vid handiäggningen med vissa såsom t.ex.

uppgifter godsnummer, gränskod, transportsättkod, veckonummer, utiämningsstäiie och mottagningsdatum. Har hemtagningsanmäian iämnats ett överiämnas

på tu11upp1ag, biankettsetet föijande dag tiii tuiiverket. Där rivs biankettsetet isär och de oiika exempiaren sorteras och distribueras. Biankettsetet innehåiier fem exempiar.

Ett exempiar sorteras efter mottagningsdatum. Varje vecka binds dessa in i häften om ca 200 st som skickas tiii statistiska sektionen i Stockhoim för registrering. De hemtagningsanmäiningar som har värden

Tabe11 3.1 01ika s1ag av ärenden och deras antai år 1985

Ärende Anta1

Hemtagningsanmäian 1 845 000 Förtuiining direkt kredit 474 000 Förtuiining direkt kontant 31 000 Temporär förtuiining 8 000 Förtuilning efter hemtagning 1 617 000

Uppiäggning på Uttag från provianteringsiager 73 000 Uppiäggning på transitiager 21 000

från transitiager 62 000 Uttag Underrättelse om förseningsavgift 33 000

av förseningsavgift 23 000 Debitering Debitering av fyr- och fariedsvaruavgift 34 000

av vägtrafikskatt kredit 94 000 Debitering Debitering av vägtrafikskatt kontant 303 000 utfärdade förpassningshandiingar NTP+TIR 535 000

förpassningshandiingar NTP+TIR 478 000 Mottagna Exportanmälningar 2 500 000

överstigande 500 000 kronor särsorteras manue11t och binds in i separata häften.

Tu11verket skickar det andra exempiaret ti11 hemav hemtagningsanmäian tagaren med post i ett kuvert med stämpel utanpå om innehåiiet. Denna utskickning görs om möj1igt varje dag. På vissa större orter finns kuverteringsmaskiner, viiket gör att varje kuvert innehåiier endast en hemtagningsanmäian. Detta innebär att större importörer får med mängder kuvert varje dag. På mindre orter sker en manue11 så att sortering fiera hemtagningsanmäiningar ti11 samma mottagare kan stoppas i ett kuvert.

Det tredje exemplaret behå11s av den tu11ansta1t som mottagit hemtagningsanmäian och sorteras i datumordning. Efter viss tid och avstämning sker omsortering i godsnummerordning.

Den som iämnat hemtagningsanmäian, dvs. e11er får hemtagaren ombudet, ett exempiar direkt tiilbaka.

Det femte exempiaret behå11s där sjä1va och sorteras utiämningen gjorts i godsnummerordning.

3.3.3 Förtu11ning efter m.m. hemtagning

Hemtagaren ska11 inom två veckor från hemtagningen iämna en importanmäian ti11 kontro11tu11ansta1ten ti11 för 1edning förtuiiningen. Importanmäian kommer ti11 tu11verket med post e11er direkt över disk. På de större orterna iämnas materia1et i kartonger, resväskor e11er 1iknande.

Ankomstdatum stämpias på b1anketten som sorteras manue11t o1ika

på

granskningsområden, t.ex. varusiag, värde, Faktus1ag av förtuiining. rautstäiiare kodas för hand på bianketten Efter oiika (farkning). granskningsinsatser ska11 bianketten och a11a styrkande hand1ingar stämp1as med ett redovisningsnummer. Detta sker med maskin e11er för hand. Av biankettsetets når ursprungiiga sju exempiar fyra exempiar kontro11tu11ansta1ten. Där rivs de isär, sorteras och distribueras.

Det första exempiaret sorteras in i pärmar e11er mappar i redovisningsnummerordning. Dessa exempiar binds varje vecka in i häften om ca 200 st. och skickas ti11 statistiska sektionen i Stockholm för registrering.

Det andra exempiaret stoppas i kuvert och skickas tiiibaka ti11 impor- å

2 tören e11er ombudet. På vissa orter läggs dessa exempiar i buntar som hämtas av ombudet e11er importören. ombudet skickar sedan efter vissa

i

kontro11er detta exempiar vidare tili importören, som därmed erhå11er bevis på att sändningen är förtu11ad.

Det tredje exempiaret sorteras i redovisningsnummerordning och sätts in i pärmar e11er mappar.

Det fjärde exemp1aret häftas ihop med de styrkande handiingarna och sorteras i redovisningsnummerordning och behå11s av kontro11tu11ansta1ten.

Om ett ombud upprättat importanmäian ska11 han en1igt tuiiagen skicka ett exempiar ti11 importören. Denne ska11 då granska uppgifterna och ti11 tuliverket medde1a feiaktigheter.

Ytter1igare ett e11er två exempiar behå11s för eget bruk av den som upprättat importanmäian.

Rutinerna vid förtu11ning som inte föregåtts av hemtagning, dvs. direktförtuiining, är Iikartade de som nu beskrivits. Någon hemtagningsanmäian är dock sjäivfaiiet inte fogad ti11 importanmäian. Ti11 tuiiverket överiämnas ca 500 000 sådana bianketter ti11sammans med styrkande handiingar.

De bianketter som iniämnas hanteras på i huvudsak sanma sätt som tidigare beskrivits. Ett par skiiinader finns, b1.a. ska11 det tredje exemp1aret efter ca 45 dagar omsorteras i godsnummerordning och vid kontant förtuiining ska11 betainingsmedei tas emot och även ett kassakvitto utfärdas.

3.3.4 Preliminär deklaration

I de fall då vissa av de uppgifter som krävs för förtullning saknas kan i stället en preliminär importanmälan lämnas. För detta ändamål används ett särskilt blankettset som innehåller två exemplar. Företag som framställer sina importanmälningar med hjälp av ADB har tillstånd att använda den vanliga blanketten om texten PRELIMINÄR i röd färg stämplas på blanketten.

Den preliminära importanmälan lämnas till tullen där den särsorteras och förvaras i mappskåp i avvaktan att på en slutlig importanmälan skall inkomma. Har sådan inte kommit inom föreskriven tid skall en preliminär debitering göras. Detta sker en gång per vecka. Då plockas de preliminära importanmälningarna fram ur skåpet och en ny blankett kallad Preliminär tullsedel i av tullen. fylls De uppgifter som finns på den blankett som lämnats in förs över på den preliminära tullsedeln och preliminär tull och andra skatter fastställs. Ett preliminärt redovisningsnummer stämplas på blanketten med maskin eller för hand. Blankettsetet rivs därefter isär, sorteras och distribueras.

Det första exemplaret i buntar vilka läggs varje vecka binds in i häften som skickas statistiska sektionen i Stockholm för registrering.

Det andra exemplaret skickas till eller importören ombudet.

Det tredje exemplaret tillsammans med den preliminära importanmälan och eventuella styrkande den s.k. handlingar utgör surdegsakten som förva-

ras i mappskåp och

liknande, vanligen sorterad efter den tullskyldiges namn.

Det fjärde exemplaret sätts in i pärmar. sker efter Sortering det preliminära redovisningsnumret.

Den preliminära importanmälan följs normalt av en slutlig förtullning. Då den slutliga importanmälan kommer till tullen skall motsvarande preliminära handling letas fram bland surdegsakterna.

På det tredje exempiaret av den preiiminära tu11sede1n stämp1as nytt Dessa exempiar binds sedan in i häften och s1ut1igt redovisningsnummer. skickas tiil statistiska sektionen för registrering.

Exempiar fyra p10ckas fram ur pärmen och nytt s1ut1igt redovisningsnummer antecknas bianketten. Denna sorteras in i pärm kiara i ordning

på

efter det preiiminära redovisningsnumret.

i princip på samma sätt som vid Den siutiiga importanmäian handläggs Dessutom ska11 dock eventue11 ränta beräknas och vanlig förtulining.

påföras.

3.3.5 Vägtrafikskatt

närmare bestämt kiiometerskatt, debiteras för den Vägtrafikskatt, sträcka som utiändska dieseidrivna iastfordon kör i Sverige. En1igt nuvarande rutin iämnar chauffören en ify11d biankett ti11 tu11en med om fordonet och dess ki1ometerstä11ning. Debitering av uppgifter skatten sker i samband med utförsein. Det görs åriigen ca 400 000 l i debiteringar av vägtrafikskatt. i i it en i Då fordonet från utiandet ankommer ti11 gränsen Iämnar chauffören 1 ial dekiaration ti11 tu11en med uppgift om b1.a. biiens registreringsnummer och Handiingen mottas och stämpias och a11a exemp- i1 kiiometerstäiining. 4 l iaren återiämnas ti11 chauffören.

Vid utresan iämnar chauffören dekiaration från inreseti11fä11et kompietterad med b1.a. uppgift om aktue11 kiiometerstäiining. Handiingen tas emot och vägtrafikskatten räknas ut. Redovisningsnummer stämpias och biankettsetet rivs isär, sorteras och distribueras.

Ett skickas tiil statistiska sektionen för registrering. Det exempiar andra återiämnas ti11 chauffören. Ett tredje exempiar beexemplaret hå11s tu11ansta1ten och sätts i pärm sorterat i redovisningsnummer-

på

ordning.

Har transportören kredit skickas det fjärde ti11 den som exemp1aret åtagit sig betainingsansvaret. I annat fa11 återiämnas även detta exemp1ar ti11 chauffören. De fiesta saknar eme11ertid kredit och i dessa fa11 ska11 också tas emot och kassakvitto beta1ningsmede1 utfärdas.

Diese1drivna fordon registrerade i Sverige ska11 tili tu11en anmäia stä11ningen på räkneverket för kilometerskatt vid in- resp. utresa. Detta sker genom att ett kort stämpias i räkneverket. Skatt inte

utgår

för sträckor körda i ut1andet. Dessa uppgifter vidarebefordras ti11 bi1registret i Örebro utan någon vidare från tu11ens hand1äggning sida.

3.3.6 Transitering

Varje år hanterar tu11verket drygt 1 000 000 förpassningshandiingar, främst nordiska tu11pass. För de sändningar som försänds som tu11g0ds, dvs. transiteras, gä11er föijande rutin. Vid ankomsten ti11 tu11området över1ämnas en ify11d b1ankett ti11 tu11en 81anpå inpasseringsorten. ketten kompietteras av tu11en med vissa Ett av föruppgifter. exemp1ar passningshand1ingen rivs av och sorteras in i en pärm. I vissa fa11 piomberas transportmediet. Då sändningen kommit fram ti11 bestämmeiseorten Iämnas övriga exemp1ar av b1anketten ti11 tu11en som också kontro11erar att p1omberingen är intakt och att a11t gods som förpassats kommit fram.

På bestämme1seorten river tu11en därefter av ett exempiar av förpassningshandiingen, den s.k. ryckattesten, och den ti11baka ti11

skjckar

tu11myndigheten på inpasseringsorten. Då ryckattest aniänder prickas den av mot det exempiar som behö11s vid införse1ti11fä11et. Har ryckattest inte erhå11its efter viss tid måste detta utredas 1ikaså om det föreiigger ski1jaktigheter i fråga om ko11ita1et. Dessa utredningar är mycket tidsödande och 1eder sä11an ti11 någon åtgärd. Övriga exempiar av förpassningshand1ingen behå11s på bestämmeiseorten och används för godsredovisning.

I fråga om rutinerna kring bundet av internaförpassning är Sverige tionelia avta1 (TIR och ATA) och avta] med övriga nordiska länder

(NTP). Rutinerna med pappershanteringen som berör annat 1and kan därför inte ändras utan att avta1en förändras. I fråga om inrikes transitering kan dock ändring av rutinerna ske. Som beskrevs i b1.a. avsnitt 2.5.6 träder en ny västeuropeisk transiteringsordning i kraft från 1988.

3.3.7 Export

Exportanmäian iämnas till tu11verket då en sändning ska11 exporteras. Anmäian är inte ett biankettset utan Iämnas i form av iösa b1ad i två exemplar för icke förmånsvaror samt i tre exempiar för förmånsvaror. Rutinerna för exportk1arering varierar något me11an oiika transportmede1 och me11an o1ika orter. Då exportanmälan iämnas granskas den översikt1igt och a11a aviämnade exempiar stämp1as som ett godkännande av att varorna får iämna 1andet. I efterhand granskas uppgifterna och , handiingen kompietteras med uppgifter om gränskod, transportsättskod

ii

samt kod för bestämmelseiand.

Därefter sker sortering av de o1ika exempiaren.

Det första exempiaret sorteras i tre buntar, en för sändningar med varuvärden under 50 000 kronor, en annan för sändningar över detta värde och i en tredje bunt sändningar som utgör förmånsvaror. Dessa buntar binds sedan in i häften och skickas ti11 statistiska sektionen en gång per vecka.

Det andra exempiaret kan behå11as av tuiianstaiten som ett arbetsexempiar och sorteras vaniigen i datumordning.

I de fail sändningen innehåiier förmånsvara e11er restitutionsgods finns också ett tredje exempiar som ska11 återsändas ti11 exportören med påteckning om att godset har utförts.

3.3.8 Rutiner på statistiska sektionen

Statistiska sektionen på genera1tu11styre1sen samiar från de 1oka1a tu11ansta1terna in underiag för handeisstatistik och för produktion av

tu11räkningar. Där tar man emot hemtagningsanmäiningar, importanmäiningar, exportanmäiningar m.m. som tuiianstaiterna har bundit sorterat, in i häften och i förekommande fail har kontroiisummerat mot totaisummor osv.

Inkommande häften prickas först mot reversai. Därefter numreras häftena, de antecknas på en diariebiankett och en föijesedei upprättas. Sedan uppgifterna registrerats prickas föijesedein av på diariebianketten. Uppgifterna överförs sedan som skickas på magnetband ti11 SCB. Där körs uppgifterna i SCB:s och system kontro11eras mot olika jämföreisetai. Resuitatet i form av en utskriven 1ista med iakttageiser skickas ti11 statistiska sektionen. I iistan har markerats avvikeiser från normaivärden. Dessa särski1t men även granskas övriga poster kontroiieras och b1.a. vissa kan och registreringsfei upptäckas korrigeras. I de fa11 man på sektionen inte kan bedöma om en uppgift som tycks avvika från normaivärdet är fe] e11er verkiigen inte, skickas en förfrågan ti11 den tuiimyndighet som ursprungiigen handiagt ärendet. Där har man ofta god kännedom och om importören dennes varor viiket gör att många av dessa förfrågningar kan besvaras omgående. Svaret sänds ti11 statistiska sektionen för eventue11 av korrigering tidigare iämnat under1ag. Det bör nämnas att körning av mot SCB:s stauppgifterna tistiska kontroiisystem 1eder ti11 att fel åtskiiiiga som inte upptäckts under tuiitaxeringen kan A11a åtgärdas. korrigeringar skickas sedan ti11 SCB för att den siutiiga handeisstatistiken ska11 kunna framstäiias.

De uppgifter som registreras på statistiska sektionen används inte bara för handeisstatistiken. 01ika 1istor produceras även. Dessa skickas ut ti11 de 1oka1a tuiianstaiterna där de används för godsredovisning, revision och kontro11. Vidare används de registrerade uppgifterna för framstäiining av tuiiräkningar.

3.3.9 Forme11 kontro11

A11t gods som kommer tiil iandet skali tu11k1areras. För att säkerstä11a att tu11k1arering sker ska11 1ast1istor och godsförteckningar iniämnas tiil tu11en. Dessa ska11 innehåila om a11t uppgift gods som

transportmediet medför. Iniämnade kiareringshandiingar, såsom hemtagningsanmäiningar, importanmäiningar m.m., prickas av mot dessa iistor. På detta sätt kontroiieras att aiia poster i iastiistorna eiier godsförteckningarna biir kiarerade samt att koliitaisuppgifterna stämmer med aviämnade kiareringshandiingar. Vid avvikelser skaii en utredning göras om orsaken. Dessa utredningar kräver resurser men resuiterar

sä11an i någon åtgärd.

I inkomna importanmäiningar efter hemtagning jämförs koiiitaisuppgiften med uppgiften i den bifogade kopian av hemtagningsanmäian samt mot uppgifter i bifogade fakturor. Uppgift om tu11, annan skatt och avgifter kontroiiräknas. Innan handlingar som innehåiier be1opp skickas ti11 statistiska sektionen i Stockhoim för registrering sker en kontroiisummering av a11a avgifter mot totaibeioppen.

Uppgifterna i mottagna handiingar genomgår även en rent forme11 granskning. Där kontroiieras att obiigatoriska uppgifter är ifyiida samt att 5 dessa är giltiga. B1.a. kontro11eras registreringsnummer i hemtagningsanmäian och importanmäian mot hemtagarförteckningen resp. kreditvaruhavareregistret. Statistiskt nummer och tu11sats kontroiieras mot tu11- , taxan osv. Trots dessa manue11a kontro11er förekommer det att uppgifter

ái

som inte är korrekta siipper igenom. Det kan vara fråga om statistiskt nummer som inte finns i tuiitaxan, ett registreringsnummer som inte

1 finns i kreditvaruhavareregistret e11er häften vars avgifter inte stäm-

mer med totaibeioppen. Sådana fei upptäcks i viss utsträckning vid sta- 1 tistiska sektionen. De föranieder där utredningsarbete. L

De formeiia kontroiier av fuiiständighet, giitighet, beräkningar och summeringar m.m. som görs, bör i många faii enkeit kiaras av med funktioner som kan inrymmas i ett tuiidatasystem.

Det kan konstateras att tuiiverket i samband med hemtagning, förtu11ning efter hemtagning, direktförtuiining, exportkiarering, transitering och debitering av vägtrafikskatt får ta emot ett stort antai bianketter. För att uppgifterna skaii vara tiiigängiiga på rätt p1ats och vid rätt tidpunkt krävs sortering, skickning och arkivering av biankettsetens oiika exempiar. Detta arbete är mycket resurskrävande. Om informationen i stäiiet hanterades med hjäip av modern informationsteknik

skulle i princip manuell sortering och skickning av olika blankettexemplar kunna upphöra och arkiveringen avsevärt förenklas. Informationshanteringen i samband med hemtagning, förtullning, exportklarering och debitering av vägtrafikskatt är därför lämplig att datorisera. Vissa arbetsmoment i samband med transitering kan också ingå i ett tulldatasystem.

3.3.10 Saklig kontroll

Tullverket skall se till att varor inte förs in i landet i strid med gällande införselbestämmelser. Det kan gälla bestämmelser som syftar till att skydda svensk industri från import av kläder från lågprisländer eller rent sanitära bestämmelser för att skydda landet från olika sjukdomar på människor, djur eller växter. I hemtagningsanmälan och importanmälan skall uppgift lämnas om sändningen innehåller varor som är underkastade införselbestämmelser. Dessa sändningar särbehandlas och tullen kontrollerar att alla bestämmelser är uppfyllda innan varorna lämnas ut. Motsvarande gäller vid export.

För att bl.a. kontrollera den allmänna efterlevnaden av importbestämmelserna sker en stickprovsmässig granskning av vissa

transportmedel. Då kan antalet kolli räknas av och jämföras mot medföljande

handlingar. Innehållet i lådor m.m. kan granskas för att kontrollera att varor inte införs i strid mot gällande bestämmelser. Består innehållet av textilvaror kan ursprungsbeteckningarna noteras och senare jämföras mot

uppgifter i den avlämnade importanmälan. Dessa undersökningar är väsentliga moment i tullverkets kontrollarbete. en procent av ankom-

Omkring mande transportmedel blir uttagna för en fysisk

undersökning.

Förutom prickning, formell kontroll och kontrollsummering underkastas ett antal importanmälningar en fördjupad granskning, s.k. sakgranskning. I detta kontrollmoment ingår en noggrann kontroll av att alla lämnade uppgifter är korrekta. Bifogade fakturor och övriga styrkande handlingar granskas, kompletterande handlingar begärs från importören om så anses nödvändigt för att fastställa korrekt statistiskt nummer, tullvärde och eventuell tullbefrielse eller tullnedsättning. Denna sakgranskning täcker 4-8 % av alla importsändningar.

Utförsel av vissa varor kräver licens eller tillstånd. Sådana handlingar behöver granskas och jämföras med innehållet i den aktuella sändningen.

De rutiner som hör samman med kontroll av efterlevnaden av införseloch utförselbestämmelser, sakgranskning och fysiska kontroller

lämpar sig inte för en datorisering. Det ligger i arbetsuppgiftens art att dessa rutiner även framgent kommer att kräva insatser av tulltjänstemän. Även i denna verksamhet kan dock det stöd som ett

tulldatasystem erbjuder vara av stort värde.

3.4 Den internationella utvecklingen

3.4.1 Bakgrund

I inledningen till Romfördraget, som är en av grundvalarna för EG, uttalade de fördragsslutande parterna att de avsåg att lägga grunden till ett ännu närmare förbund mellan Europas folk och därför beslutade de att säkerställa ekonomiska och sociala framsteg i sina länder genom att gemensamt slopa de barriärer som delar Ett första led i

Europa. detta arbete var att utveckla gemenskapen till en tullunion med intern frihandel. Detta mål var i allt väsentligt uppnått år 1968. Därefter har arbetet varit inriktat på att genomföra andra delar av Romfördragets bestämmelser. EG omfattar, förutom den Europeiska Ekonomiska Gemen- /skapen (EEC), även den Europeiska Kol- och Stålunionen (CECA) och den Europeiska Atomenergigemenskapen (EURATOM).

Arbetet med att utveckla gemenskapen har gått långsamt och man har inom EG under senare år lagt allt större tonvikt vid för att

åtgärder uppnå

Romfördragets målsättning om den inre marknaden. I syfte att driva på detta arbete har EG:s Kommission, som är EG:s verkställande organ, i juni 1985 offentliggjort en vitbok som anger på vilka områden, på vilka sätt och i vilken takt den inre marknaden skall fullbordas. EG:s Råd, som är det beslutande organet, har tillstyrkt förslagen. I vitboken ingår en mängd förslag om hur fysiska, tekniska och skattemässiga hinder skall kunna avlägsnas. Grundtanken med den inre marknaden är att helt avskaffa gränskontrollerna för personer och varor mellan medlems-

iänderna. Av särskild betydeise i detta som

sammanhang är försiag gä11er kontro11en av varor vid gränsen, tekniska föreskrifter för varor och om hur uppbörd av indirekta skatter ska11 ske. Det finns en

ettårig

ru11ande tidspian för arbetet. Eniigt principbesiut skal] den inre marknaden vara fu11bordad vid utgången av 1992. att

Förutsättningarna förverkliga pianen kan gynnsamt påverkas av besiutet att ändra Romfördraget i syfte att uppnå snabbare besiutsmekanismer (maj0ritetsbesiut).

Para11e11t härmed pågår inom EG arbete för att i administrationen av tuliunionen och den gemensamma jordbrukspoiitiken snabbt kunna få fram och bearbeta uppgifter om b1.a. import och EG:s Råd har i mars

export. 1985 besiutat att de datatekniska möjiigheter som beskrivits i CADDIA ska11 användas i detta syfte. CADDIA står för in Automation

Cooperation of Data and Documention for and Agricuiture.

Imports/Exports

Inom ramen för CADDIA bedrivs eniigt besiut av Rådet i aprii 1985 en samordnad utveckiing av datoriserade administrativa rutiner i om

fråga

handeisutbyte. Detta ka11as CD-projektet, viiket står för Coordinated Deveiopment Project of Computerized Administrative Procedures. Systemet, som utgör en betydande dei av CADDIA, avses täcka handel meiian medlemsiänder, handei med tredje 1and, kontakter med företag, berörda EG-system, krav för systemsammankoppiingar och standarder för datautväxiing. CD-projektet är indelat i två etapper varav den första sträcker sig från 1985 ti11 början av 1987. Rådets bes1ut gäiier etapp 1. Därefter avses projektet fu11bordas före utgången av 1992. Huvuddeien av arbetet med system som avser tredje iand avses bedrivas och siutföras mot siutet av 1980-ta1et.

CD-projektet har utformats för att tiiigodose en mängd oiika mål. Det i detta sammanhang viktigaste övergripande måiet är att datorisera a11a import- och exportkiareringsåtgärder för hande1 inom EG och med tredje 1and i syfte att förbättra effektiviteten i tuiihanteringen och säkerheten vid yttre gränser samt att erbjuda 1ika i

behandiing av företag a11a mediemsstater. Vidare ska11 man eftersträva av

sammankoppiing tu11myndigheternas system med företagens system för att öka effektiviteten och minska de sam1ade kostnaderna hos båda parter. Härutöver finns en mängd mål angivna som avser systemets funktionssätt, t.ex.

interaktiv rimiighetsprövning och giitighetskontroii, urvaisförfarande som kan styra kontro11en ti11 högrisksändningar. För arbetets

genomförande har en omfattande organisation byggts upp under Kommissionen. I mediemsiänderna har biidats natione11a iedningsgrupper.

Rapportering sker ti11 Rådet och Europapariamentet.

I CD-projektet ingår också att iösa rättsiiga probiem för att den nya teknoiogin ska11 kunna utnyttjas fu11t ut. Häri ingår att häva kravet på signerade dokument för att bestyrka tu11dek1arationer och att göra det möjiigt att få datorgenererade uppgifter att accepteras som bevismateriai i rättegångar. En dei av de rättsiiga prob1emen hänger samman med rättstraditionerna i berörda iänder.

CD-projektet har nu drivits under någon tid och vissa ändringar synes ha skett i projektets inriktning. Arbetet med att införa TARIC II (Integrated Tariff of the European Communities) iiksom arbetet med standardisering av data fortskrider en1igt tidigare pianer. Därutöver kommer arbetet att koncentreras ti11 en samordning av datoriseringen av procedurerna vid handein med tredje iänder och då i första hand vad gä11er import ti11 EG-1änderna. Bakgrund ti11 denna inriktning finns i den i det föregående nämnda vitboken där åtgärder föresiås för att fu11borda den inre marknaden 1992. Därför har ifrågasatts det angeiägna i att samordna och datorisera procedurer me11an EG-iänder som man kan förutse b1ir avskaffade inom några år.

Tuiisamarbetsrådet (CCC) har utformat en ny varunomenkiatur (Harmonized System, HS) som 1988 avses tas i bruk i f1erta1et iänder. Redan från 1987 kommer EG-iänderna att ta i drift TARIC II som är ett nytt integrerat tu11- och statistiksystem. Av TARIC-kodens 13 siffror utgörs de sex första av HS-koden medan övriga siffror är EG:s interna. TARIC är av stor betydeise för att det ska11 vara möjiigt att utveck1a en effektiv datautväxling me11an b1.a. företagen och tuiimyndigheterna.

Det finns aniedning att särskiit uppmärksamma det avsedda innehåliet i CD-projektets system för handeisutbytet me11an EG och tredje 1and.

I delsystemet som ska11 innefatta import från tredje iand avses ingå funktioner för behandiing av tuiidekiarationer, förenkiat förfarande,

övervakning, handeisstatistik m.m. I bearbetningen av tuiidekiarationerna ingår b1.a. datainsamiing och kontr011, omvandiingsrutiner, värdekontroii, 1icenskontro11, uppföijning av kvantitativa restriktioner, hantering av mervärdeskatt och punktskatter, för uppgiftsinsamiing den gemensamma jordbrukspoiitiken, redovisning och fakturering samt urvaisrutiner för kontroil.

Med förenk1at förfarande för och avses som import export system många iänder inom EG har infört och för som gör det möjiigt tu11sky1diga att skjuta upp iniämnandet av individue11a tu11dek1arationer e11er att i vissa fa11 he1t kunna s1ippa att 1ämna sådana. Avsikten är att harmonisera systemen så att i a11a med1ems1änder får företag jämförbara möjligheter.

I de1systemet för export ti11 tredje iand avses funktioner för be-

ingå

hand1ing av tu11dek1arati0n, förenklat m.m. förfarande, exportstatistik I bearbetningen av tu11dek1arationerna ingår b1.a. och datainsam1ing kontro11, omvand1ingsrutiner, 1icenskontro11, uppgiftsinsamiing för den gemensamma jordbrukspoiitiken, övervakning av förbud och restriktioner samt hantering av mervärdeskatt och Hitti11s har punktskatter. EGiänderna gett 1åg prioritet tiil att utveckia datorsystem som täcker exporten. Detta beror b1.a. på att tenderat exportdekiarationerna att i huvudsak vara av intresse för att hande1sstatistik. upprätta De är också enkiare att hantera än importdekiarationer. Härti11 kommer att oiika former för förenkiat förfarande används för exportdekiarationerna.

För att tu11myndigheter och ska11 företag så tidigt som möj1igt åtnjuta de fuiia förde1arna med det nya avses stor vikt systemet fästas vid möjligheterna att ti11ämpa hos Häri uppgiftsinmatning företagen. ingår att stora importörer och exportörer b1.a. hanterar sin egen tu11k1arering. Sammankopp1ingen av företagens och tulimyndigheternas datasystem ska11 göra det möjligt för företagen att använda som bede uppgifter hövs för tu11dek1arationerna från vad som redan finns i företagets dator. Data överförs direkt ti11 tu11myndigheten som accepterar dem om de k1arar gi1tighets- och Vid rim1ighetsk0ntro11. uppenbara fe] återförs uppgifterna ti11 företaget. Som ett aiternativ tili direkt anknytning me11an system är det även tänkbart att under vissa förhåiianden

dataöverföring kan ske med magnetband e11er diskett. Överföring från företag ti11 myndigheter av tuiidekiarationer samt återföring av fe1aktiga dekiarationer och annan information avses ske satsvis. Interaktiv kommunikation kan bii aktue11 i tuiibehandiingen av de enskiida tu11dekiarationerna.

Ett 1ed i förverkiigandet av EG:s inre marknad är införandet av det s.k. enhetsdokumentet (Sing1e Adninistrative Document, SAD). I enhetsdokumentet, som ersätter ett antai oiika dokument i vart och ett av 5 EG-iänderna, har de samiade uppgiftsbehoven vid hande1 meiian mediemsstaterna begränsats och harmoniserats. Dokumentet bygger på principen

I att data som exportören iämnar skaii kunna användas också för att underiätta tu11k1arering hos den importerande medlemsstaten. Bearbetningen av enhetsdokumentet kommer att föras in i de datoriserade procedurer som hå11er på att utveckias i EG-iänderna. Behovet av enhetsdokumentet i handein me11an EG-iänderna kommer att kvarstå ti11 dess det kan ersättas av ett mycket enkeit kontroiidokument och när datakommunikation av uppgifter kan tas i bruk. Därefter sku11e endast utomstående länder behöva använda enhetsdokumentet vid export ti11 EG-iänder. EG har besiutat att införa enhetsdokumentet den 1 januari 1988 och dokumentet fick sin siutiiga utformning under 1986. Enhetsdokumentet ska11 ti11ämpas i internhandein för export-, transit- och importändanåi.

Efter överiäggningar me11an EFTA-Iänderna och EG om användningen av en- 3 hetsdokumentet har parterna i december 1986 enats om en konvention om

å förenkiing av formaiiteter vid handei med varor. Eniigt konventionen i ska11 ett enhetsdokument användas för varje förfarande i samband med export, transitering och import me11an EG-iänder och EFTA-iänder samt me11an EFTA-iänder inbördes. Dokumentet är identiskt med EG:s enhetsdokument. I konventionen ingår b1.a. att ett EFTA-iand utöver enhetsdokumentet får använda tiiiäggsdokument om Iagstiftningen hos iandet i fråga kräver uppgifter som inte finns i enhetsdokumentet e11er om det behövs för att företag ska11 kunna komma i åtnjutande av förmåner. Konventionen medger också att iänderna tiilämpar förenklade förfaranden, t.ex. baserade på användning av datorer, för att nå förenkiingar för företagen.

Konventionen, som av regeringen överlämnats (prop. 1986/87:136) ti11 riksdagen för godkännande, avses träda i den ti11ämpning 1 januari 1988. Riksdagen har godkänt (SkU rskr. 1986/87:47, 1986/872205) förs1aget.

Me11an EFTA-1änderna och EG har också förts överiäggningar om införandet av en gemensam västeuropeisk transiteringsordning baserad på EG:s transitreg1er. I aprii 1987 enades parterna om en konvention om en gemensam transiteringsordning som avses träda i kraft den 1 januari 1988.

3.4.2 Innebörd

Mer än hä1ften av utrikeshande1 sker med iänder Sveriges som ingår i EG och ungefär en femtede1 av handein sker med 1änder som ingår i EFTA. Til] fö1jd av Sveriges frihande1savta1 med EG och mediemskap i EFTA kan därmed den heit övervägande deien av vårt ske handeisutbyte utan tu11ar och kvantitativa restriktioner. En stor de1 av importen från utveck- 1ings1änderna är dessutom tu11fri det s.k. eniigt GSP-systemet.

Väsent1iga förändringar hå11er på att genomföras av EG och dess med1emmar för att fram tili 1992 fuilborda den inre marknaden. Det avsedda siutmåiet är att b1.a. gods och fordon ska11 kunna passera gränser me11an med1ems1änderna utan kontro11. Ett någon viktiigt 1ed i detta arbete är utformning och införande av ett gemensamt tuiidokument. Me11an EFTA- Iänderna och EG har också överenskommits att samma dokument ska11 användas vid hande1 me11an EFTA-Iänderna och EG samt me11an EFTA-iänderna inbördes.

EG:s och EFTA:s enhetsdokument i ett föreiigger biankettset med åtta biad och ett set avsett för datautskrift blad. med fyra Härutöver finns en tiiiäggsbiankett för dekiarering av ytteriigare varor. Avsikten är att biankettsetet sikt i fa11 ska11 på Iängre många kunna användas fu11t ut (s.k. fu11 use) för att därmed k1ara av det uppgiftsiämnande ti11 b1.a. myndigheter i olika iänder som behövs vid export, transit och import me11an berörda Iänder. torde I början det dock b1i vaniigast med de1ad användning (s.k. t.ex. att sp1it use), b1ad 1-3 e11er 1-5 och

7 används vid exportförfarandet, varefter nya biad 6-8 fy11s i för importförfarandet.

Informationsinnehå1iet i dokumentet svarar inte he1t mot vad som finns i de nu använda svenska tuiidokumenten. Informationen i de svenska tuiidokumenten är häriedd ur de förtuiiningsprocedurer som tiiiämpas och ur andra uppgiftskrav som myndigheter reser. Med den dominerande roii som enhetsdokumentet kan förutses få i det internationeiia handeisutsbytet finns det skä1 att förutsätta att enhetsdokumentet för Iång tid kommer att b1i normgivande för den information som ska11 Iämnas vid gränsöverskridande handei. I ett sådant perspektiv kan vidnakthå11ande av en nationeii särordning b1i besvärande.

Den nya transiteringsordningen innebär b1.a. att transitering inom heia det europeiska frihandeisområdet kommer att kunna ske från avsändningstu11ansta1t i ett 1and ti11 tu11ansta1t på bestämmeiseorten i ett annat 1and. Möjiighet kan också öppnas att iåta därför auktoriserade företag sjäiva svara för en de] transiteringsåtgärder i samband med export och import. Väsentiiga förenkiingar av formaiiteterna kan därvid uppnås.

Skilda i oiika iänder - och särskiit sådana -

tu11pr0cedurer tungrodda kan uppfattas som icke tariffära handeishinder. om Sveriges handeisutbyte med EG- och EFTA-iänderna ska11 utveckias störningsfritt är det nödvändigt att gränspassage för gods och fordon även i framtiden kan ske med ett minimum av administrativa bestyr. Detta kan göra det nödvändigt att anpassa den svenska tuiiproceduren ti11 nya förutsättningar Iiksom att beakta utveckiingen inom EG när ett svenskt tuiidatasystem utformas.

Den svenska tuiiproceduren vid import av kommersieiit gods innehåiier f.n. tre vaniigt förekommande kiareringsformer, nämiigen hemtagning vid gräns, direktförtuiining vid gräns samt hemtagning e11er direktförtu11ning efter det att transitering skett från gränstuiianstait till annan tu11ansta1t. Hemtagningsförfarandet används f.n. för den heit dominerande deien av importen. Enhetsdokumentet innehå11er inte någon hemtagningsanmäian. Dokumentet kan dock tjäna som tu11dek1aration vid direktförtuiining och vid förtuiining efter hemtagning.

De förändrade förutsättningarna vid import från EG- och EFTA-länderna kan leda till att företagen i större att transitera

utsträckning väljer gods direkt till tullanstalt och nära i

tullupplag importören. Bestyret samband med gränspassagen kan då till ett minimum. Klarer-

nedbringas ingen vid lokal tullanstalt och tullupplag kan därefter ske med användning av uppgifter som exportören lämnat i olika blad i enhetsdokumentet. Det är möjligt att bl.a. dessa nya leder till att

förutsättningar successivt allt fler importörer och ombud finner det lämpligt att i ökad utsträckning använda sig av direktförtullning.

I fråga om transporter med samlastat gods och som direkt till

gods går importörens kund kan det även fortsättningsvis vara transportekonomiskt lämpligt att frigöra godset i anslutning till eller omedelbart efter gränspassage.

I samband med export kan innebära att

de nya förutsättningarna exportören eller dennes ombud måste lämna mer omfattande uppgifter än f.n. Utöver de obligatoriska uppgifterna och svenska nationella krav kan företagen som service gentemot sina europeiska kunder finna det nödvändigt att också fylla i nationella uppgifter i bestämmelselandet. Exportklarering sker f.n. främst i anslutning till Den

gränspassagen. nya transiteringsordningen kan göra det intressant för företagen att ombesörja denna klarering vid annan tullanstalt eller att klara av det själva om de kan auktoriseras därtill. Enhetsdokumentet innehåller uppgifter som vid export tillgodoser svenska tullmyndigheters krav.

Även strävandena till datorisering av och dokumentlös

tullproceduren överföring av information från bl.a. företagen till tullen med anledning av CD-projektet inom EG behöver beaktas vid utveckling av ett svenskt tulldatasystem. Informationsinnehållet i enhetsdokumentet kan förutsättas utgöra den yttre ramen för den information som skall överföras. Avsikten synes vara att i vart fall större exportörer och importörer skall kunna överföra för tullklareringen nödvändig information till tullmyndigheten i elektronisk form. Mer osäkert är om överföring på detta sätt också skall kunna ske från företag till utländska tullmyndigheter. Däremot är det troligt att ett exporterande

företag med datakommunikation kommer att kunna överföra information direkt till importören. Denne kan sedan när godset skall deklareras utan förnyad

registrering använda denna information, ev. kompletterad på några punkter. Det kan vidare förutsättas att på sikt datakommunikation kommer att kunna ske även mellan tullmyndigheter i olika länder. Särskilt informationsutbytet i anslutning till transitproceduren synes inbjuda härtill.

Anpassningen till den datoriserade tulladministration, som CD-projektet kan leda till i början av 1990-talet, kan således innebära att den svenska tullmyndigheten från svenska importörer, exportörer och speditörer skall kunna ta emot för tullklareringen erforderlig datakommunicerad information. Om informationen till form och innehåll motsvarar vad tullmyndigheterna i andra länder kräver, skapas förutsättningar för att registrering av huvuddelen av tullinformationen endast behöver ske en gång. Förutsättningar uppkommer då också för smidig kommunikation mellan tullmyndigheter i olika länder.

Det är uppenbart att det närmare förloppet av den utveckling som nu antytts är av stor betydelse för huvuddelen av svensk import och export. I det fortsatta arbetet med tullens datorisering måste därför utvecklingen inom EG på dessa områden noga uppmärksammas.

3.5 Modifiering av tullprocedurer vid import och export

i samband med datorisering m.m.

De tullförfaranden som nu används vid import och export bygger på att flertalet arbetsmoment inom tullen utförs manuellt. Uppgifter som tullskyldiga skall lämna, antalet blad i blankettset och handläggningsrutiner har utformats utifrån denna förutsättning. Datorstöd används för några centrala rutiner där datorers beräknings- och utskriftskapacitet utnyttjas, främst vid framställning av tullräkningar, betalningsbevakning och vid framställning av underlag för statistik.

I samband med en mer genomgripande datorisering är det lämpligt att pröva om och hur tullproceduren kan jämkas för att rutiner och handläggning skall kunna dra största möjliga nytta av de möjligheter som datorer erbjuder, samtidigt som tjänstemännens insatser koncentreras till moment och uppgifter där den mänskliga förmågan kommer bäst till

sin rätt. I detta avsnitt diskuteras därför översikt1igt hur tuilproceduren vid import och export i samband med en datorisering kan modifieras i syfte att uppnå för effektivisering företagen och för tu11verket.

Det är emeiiertid inte att utredningens uppgift förutsättningslöst ompröva den nuvarande svenska tu11proceduren. Utredningens uppgift är i stä11et att lämna försiag tiil hur en datorisering av tuiirutinerna kan genomföras. Därvid behöver dock, som nämnts, prövas jämkningar i förfarandet vid import och export som aktuaiiseras av de möj1igheter som sjäiva datoriseringen medför och andra jämkningar som betingas av förändrade yttre förutsättningar. Inriktningen bör vara att utforma ett system som bevarar de nuvarande förde1arna, t.ex. det i a11mänhet

snabba godsfiödet och den privata godsvården, och begränsar nackde1ar i dagens system som t.ex. hög feifrekvens, ojämn kontroilnivå, omständiig dokumenthantering för såväi företagen som tu11en i viss och störningar klarering.

I de fem närmast föijande avsnitten behand1as tänkbara modifierade tuiiprocedurer vid import med 1astbi1 och fartyg, export med 1astbi1 och fartyg, import och export med post, import och export med f1yg samt import och export med järnväg. I ett avsiutande avsnitt diskuteras där-

efter o1ika former av stöd och kontro11 som kan ingå i ett tu11datasystem.

3.5.1 Import med 1astbi1 och fartyg

vör företagen är det att viktigt tuliproceduren vid import inte onödigtvis stör godsets snabba f1öde över fram gränsen ti11 avnämaren. I detta avseende fungerar det nuvarande förtuiiningsförfarandet vä1. Däremot kan den administrativa proceduren i ansiutning ti11 uppgifts- 1ämnandet ti11 tu11en av många företag uppievas som onödigt besvärande. Sett ur tu11ens synvinkei också det fungerar fysiska godsfiödet vä1. Efter reformen 1974 behöver tu11en inte ta ansvar för I och

godsvården.

med att antalet under importsändningar de senaste åren ökat så kraftigt, har det eme11ertid b1ivit svårt att hantera ett i a11t väsentiigt biankettbaserat informationssystem. A11de1es för stora resurser måste

avdeias för en närmast expeditioneii hantering av bianketterna och aiideies för iitet resurser kan avdeias för kontroii av uppgifter och gods. Med iåg kontroiinivå föijer risk att tuiifakturor och handeisstatistik kommer att grundas på oriktiga uppgifter. Risk finns vidare att efterievnaden av föreiiggande importregieringar inte kan övervakas på ett tiiifredsstäiiande sätt. Endast en iiten dei av i tuiidekiarationer faktiskt föreiiggande feiaktigheter synes uppdagas vid tuiiens nuvarande granskning.

Den nuvarande tuiiproceduren vid import har beskrivits utföriigt i det föregående. Kännetecknande för denna är att huvuddelen av importärendena handiäggs två gånger, nämiigen en gång i samband med hemtagningsförfarandet och en andra gång i samband med tuiidekiarationsförfarandet. Företagen måste därför två gånger iämna i stort sett identiska uppgifter om bi.a. den utiändske exportören, importören, transportmediet och godset. Detta är betungande för företagen. Tuiien får också för varje sändning hantera två informationsfiöden. Dessutom ägnar tuiien betydande insatser åt att kontroiiera att de uppgifter som iämnas i de två sammanhangen sinsemeiian stämmer överens.

En modifierad tuiiprocedur bör därför bygga på att de två rutinerna förs samman tiii en, där uppgifter som iämnats en gång inte behöver

på nytt. Samma resuitat kan uppnås om företagen väijer att för-

anges

tuiia varor utan föregående hemtagning.

En stor dei av tuiiens personai på beskattnings- och statistikområdena måste nu ägna sig åt uppgifter av expeditioneii natur nära sammanhängande med den fysiska hanteringen av tuiidokumenten och formeii granskning av innehåiiet i dokumenten. Den kontroii som utförs innebär bi.a. att uppgifter i importanmäian jämförs med motsvarande i hemtagningsanmäian och i fakturor m.m. I en modifierad tuiiprocedur bör därför ingå att en väsentlig dei av dessa arbetsuppgifter kan iösas med stöd av automatiserade rutiner. Om företagen iämnar dekiarationsuppgifter i eiektronisk form, t.ex. med teieöverförda meddeianden eiier på annat maskiniäsbart medium, minskar också tuiiens arbete med registrering av uppgifterna.

En datorisering av tullproceduren vid import måste beakta de förutsättningar som ges av konventionen om det s.k. enhetsdokumentet och konventionen om den europeiska transiteringsordningen. Det bör dock betonas i att viss osäkerhet ännu råder om hur myndigheterna i olika länder z kommer att

tillämpa konventionerna och hur företagen kommer att anpassa sig till de nya förutsättningarna.

Mot denna bakgrund skisseras följande modifierade tullprocedur vid import med främst lastbil och fartyg.

När en lastbil eller ett fartyg ankommer till tullområdet skall detta anmälas till tullverket. Medförd last kan anmälas genom att en lastdeklaration lämnas. Last som ankommit till någon gränsort kan av tullen expedieras på främst tre sätt, nämligen genom förtullning, transitering eller uppläggning på tullupplag. Dessa tre former beskrivs i det följande.

Förtullning

Den som önskar förtulla en vara skall avlämna en tulldeklaration till tullverket. Denna kan lämnas på tre sätt, nämligen med ett pappersdokument eller i form av ett teleöverfört meddelande eller överlämnas

på

annat maskinläsbart medium. Deklarationen skall innehålla de uppgifter som behövs för granskning och debitering samt statistikändamål.

När deklarationen lämnas på blankett skall uppgifterna styrkas med faktura och andra handlingar som skall bifogas.

När uppgifter teleöverförs skall styrkande handlingar inte behöva bifogas. I stället identifieras dessa handlingar i deklarationen och överlämnas till tullverket om verket begär det. Genom identifieringen finns ett klart samband mellan de styrkande och resp. deklara-

handlingarna tion. Tullen torde främst komma att begära att få granska styrkande handlingar vid kontroll av införselrestriktioner samt vid styrd urvalskontroll och vid slumpurvalskontroll. Handlingarna får arkiveras hos tullskyldig eller i vissa fall hos ombud. De styrkande handlingarna bör kunna föras över elektroniskt, t.ex. med telefax, för att inte försena

hanteringen av ärendena. För att uppgifter i dekiarationer skaii få teieöverföras, förutsätts att tu11en iämnat berört företag medgivande härom. Detta medgivande kan dokumenteras i en överenskommeise.

När tuiien medger att ett företag iämnar uppgifter i eiektronisk form och därmed inte - är det att

bifogar styrkande handiingar naturiigt tu11ens erfarenheter av företaget samt de varusiag företaget arbetar med beaktas. Medgivandet kan om så bedöms iämpiigt vara seiektivt och avse vissa varusiag. Vid missbruk kan medgivandet sjäivfaiiet återkaiias. De rättsiiga frågorna behandlas vidare i avsnitt 3.8.

En ny tuiiprocedur infördes 1974. Denna innebär b1.a. att den tuiiskyidige ska11 iämna en tuiidekiaration när han vi11 få ut sitt gods. Tu11taxeringen kan därigenom baseras enbart på dekiarerade uppgifter när så anses iämpiigt. Före 1974 hade en tuiitjänsteman åsatt varan statistiskt nummer, tuiisats och tu11 m.m. Detta

(officiaituiitaxering).

besiut grundades på aviämnade fakturor, fraktsediar m.m. och på besiktning av godset. Detta betyder att sedan 1974 är fakturor m.m. att anse enbart som kontroiimaterial. Det framstår då inte som rimiigt att rutinmässigt och för varje sändning kräva styrkande underiag för kontr011 i och med att uppgifterna i dekiarationen iämnas under straffansvar. Kontro11 mot styrkande dokument bör närmast ske stickprovsvis och eniigt vissa urvaiskriterier. Att vissa efter med-

företag prövning ges att inte behöva iämna styrkande handiingar ti11 varje tuiidekiaration kan därför ses som ett naturligt sätt att fuiiföija 1974 års tu11reform.

En viktig uppgift för tuiien är att förebygga och uppdaga

brottsiighet i ansiutning tiii import och export av varor. I fråga om exporten bedrivs denna verksamhet utan att fakturor behöver fogas tiii exportanmäiningarna. I stäiiet identifieras dessa med ett referensnummer. Det finns aniedning tro att också erforderiig kontroii av importen kan göras när fakturor m.m. inte rutinmässigt fogas tiii de dekiarationer som efter medgivande iämnas i eiektronisk form. Det är nämiigen knappast så att studium av fakturor i ansiutning ti11 rutinmässig formeii granskning av dekiarationer ger impuiser som ieder tiii att brottsiighet uppdagas. Misstankar om sådan verksamhet väcks vaniigen annat

på

sätt. När misstanke framkommer kan fakturor införskaffas från företaget.

I sammanhanget kan erinras om att i Danmark behöver sedan 1änge fakturor m.m. inte fogas ti11 tu11dek1arationerna. som den E Det tu11datasystem å norska tu11myndigheten hå11er på att utveck1a att bygger på styrkande underlag endast ska11 iämnas för de sändningar som ska11 granskas noggrant.

_ Förtu11ningsproceduren bör kunna ske eniigt o1ika aiternativ. Det ena, å som kan ka11as innebär att information

direktförtu11ning, a11 nödvändig

i är ti11gäng1ig vid förtu11ningsti11fä11et. Direktförtullning kan genomföras omedeibart efter efter ti11 gränspassage, transitering in1andstu11kammare e11er efter upp1äggning Vid s.k. fu11-use av på tu11upp1ag. enhetsdokumentet ökar företagens möj1igheter att direktförtu11a gods.

Vid direktförtu11ning anges varan ti11 förtu11ning av importören sjäiv e11er av dennes ombud. Uppgifterna kontro11eras av tu11om sändningen en. Hur kontro11en av dekiarationerna m.m. kan ti11 behandias i

gå

avsnitt 3.5.6. Om dekiarationen godkänns av tu11datasystemet e11er av tjänsteman utan någon ändring kan tu11, annan skatt och avgift faststä11as eniigt dek1arationen. Något forme11t behövtu11taxeringsbes1ut er i så fa11 inte fattas och varan kan 1ämnas ut omede1bart. Den tu11sky1dige meddeias endast om ändring gjorts av tu11dek1arationen vid tu11taxeringen. Tu11sky1dig e11er ombud kan dock sjä1vfa11et ett de1ges tu11taxeringsbes1ut om han så begär. Tu11räkning utsänds t.v. på sedvan1igt sätt.

Av1ämnad dek1aration bör under viss tid kunna rättas efter det att uppgifterna i dekiarationen jämförts med mottaget gods och aktue11a handeisdokument. Upptäcker den tu11sky1dige e11er ombudet att dek1arationen inte stämmer med faktiska förhå11anden, ska11 han sjä1vmant medde1a detta tiil tu11verket. Sådan rätte1se ska11 inte medföra

någon

sanktion. Om rätte1se görs först efter från tu11en

påpekande gä11er

sedvaniiga sanktionsreg1er.

Ett annat förtu11ningsa1ternativ kan ka11as Detta stegvis förtuilning. innebär att de två momenten hemtagning (steg 1) resp. av avgivande

tuiidekiaration (steg 2) knyts samman i ett dekiarationsförfarande. Vid det första steget dekiarerar importör e11er ombud endast ett fåtai uppgifter som gör det möjiigt att 1ämna ut varan. Det är främst fråga om uppgifter som är nödvändiga för att säkerstäiia att utiämning inte sker i strid med gä11ande införseibestämmeiser och för att knyta en viss sändning ti11 en bestämd tuilskyidig. Dessa uppgifter bör kunna vara färre än de som ingår i nuvarande hemtagningsanmäian. Inom försiagsvis 14 dagar ska11 det första steget föijas av ett kompletterande steg varvid resterande och för en fu11ständig dekiaration erforderiiga uppgifter 1ämnas. Uppgifter som iämnats i första steget behöver således inte Iämnas på nytt.

I stä11et för att anmäia varan ti11 förtu11ning i steg 2 kan varan anmä1as ti11 vissa a1ternativa kiareringsformer, t.ex. uppiäggning på motsvarighet ti11 tu11kredit1ager e11er utförsei.

När det gä11er den straffrättsiiga bedömningen av fe] e11er ofuiiständigheter i tulldekiarationer för direktförtullning och för stegvis förtullning ti11ämpas sedvaniiga straffrättsliga principer. Det innebär att den tu11sky1dige resp. ombudet ska11 svara för de hand1ingar och underiåtenheter som är att hänföra ti11 var och en av dem och i eniighet med det uppsåt e11er den oaktsamhet som den tu11sky1dige och/e11er ombudet visat. Tu11ti11ägg tas dock endast ut av den tu11sky1dige.

När kompietterande uppgifter iämnats i det andra steget, behandias dekiarationen av tu11en på samma sätt som redovisats i fråga om direktförtuiining. Även i detta fa11 kan såiedes sjäivrättelse ske.

Transitering

En annan expedieringsform är transitering. Sådan sker för närvarande vaniigen en1igt nordisk förpassningsordning.

Me11an EG och EFTA-iänderna har emeilertid, som nämnts, överenskommeise träffats om en enhetiig transiteringsordning för Västeuropa som träder i kraft den 1 januari 1988. Den nordiska förpassningsordningen upphör då. Som transiteringsdokument ska11 b1ad 4 och 5 i enhetsdokumentet

användas. När transiteringen en1igt de nya regierna införs biir det natur1igt att transitera sändningar direkt från ut1andet ti11 önskad tu11ansta1t eller önskat tu11upp1ag i Sverige. kan då ske

Gränspassagen snabbt och med för tu11en arbetsbesparande rutiner. En stor de1 av a11a importsändningar kommer då att passera gränsen i expedieringsformen transitering. Detta beror på att en så stor andei av vår utrikeshande1 sker med stater som antagit transiteringskonventionen.

Vid ankomst ti11 gränsorten e11er på destinationsorten iäggs sändningen upp på tu11upp1ag e11er förtu11as en1igt direktförtu11nings- e11er tvåstegsförfarandet. I sammanhanget kan nämnas att för företag. åom får stä11ning som auktoriserade mottagare en1igt den europeiska transitkonventionen, kan vissa förenk1ade förfaranden användas. Ett sådant är att transitering sker direkt ti11 företagets Iager och att godset under vissa vi11k0r får disponeras av mottagaren utan förtu11-

föregående

ning.

När transitgodset når siutorten för transiteringen ska11 ett b1ad återsändas ti11 avsändande tu11ansta1t. Övergångsvis behöver detta ske genom postbefordran. På sikt finns det aniedning att utgå från att motsvarande meddelande ska11 kunna återsändas ti11 avsändningstuiianstaiten med datakommunikation.

Upp1äggning på tu11upp1ag

En tredje expedieringsform är uppiäggning på tu11upp1ag. Om upp1ag finns i omede1bar ans1utning ti11 gränsort, kan godset direkt Iäggas upp på tu11upp1aget. Vaniigt kan också bli att upp1äggningen föregås av transitering från ut1ändsk ort ti11 tu11upp1ag vid gränsen e11er inne i landet. För att importören ska11 få tiiigång ti11 varan krävs att den förtuiias.

Sedan 1974 drivs tu11upp1agen i privat regi och utövar därvid vissa uppgifter av myndighetskaraktär. En sådan ordning bör gä11a även framdeles. Ti11stånd att driva tu11upp1ag i privat ska11 vara förenat

regi med vissa vi11kor, b1.a. om godsredovisning. Vid tu11-

uppiäggning på upp1ag ska11 upp1aget se ti11 att varje ankommande

sändning godsre-

gistreras. Vid uttag ska11 ti11ämpad kiareringsform redovisas för varje sändning. Anledning finns inte för tu11en att föra en motsvarande godsredovisning för sändningar som passerar tu11upp1ag. Detta vore onödigt dubbeiarbete. Tu11verket bör i stä11et iämna föreskrifter för hur godsregistrering och godsredovisning ska11 ske. Tu11en ska11 också kontroilera det system som används för godsredovisning och kontroiiera registreringar av ankommande och avgående gods. Den ordning för godsredovisning som här förordas kan ses som ett fu11fö1jande av 1974 års reform där de privata tu11upp1agen ti11de1ades uppgifter av myndighetskaraktär. Utredningen återkommer i avsnitt 5.2.2 ti11 frågor om former för utarbetande av regler för godsredovisning.

Begreppet tu11sky1dig kan ges sådan innebörd att tu11upp1ag utan tu11verkets medverkan kan överiåta och transitera sändningar me11an uppiag inom svenskt tu110mråde. Därigenom kan sändningen oavsett var den ankommer fiyttas ti11 och hanteras på det tu11upp1ag som importörens speditör använder.

Identitetsnummer m.m.

I den modifierade tu11proceduren bör, som nämnts, ingå en noggrann godsregistrering. Sådan godsregistrering ska11 ske då gods iäggs upp på tu11upp1ag. Godsregistrering ska11 sjä1vfa11et även göras när gods passerar genom tu11upp1aget utan att fysiskt iäggas upp.

I fråga om containers kan godsregistrering innebära att ett tu11upp1ag som hanterar en he1 container registrerar denna som en enhet med summarisk Varubeskrivning. Om däremot innehå11et i containern hanteras i o1ika deiar behövs en mer specificerad godsregistrering eniigt containerns iastdekiaration, korrigerad eniigt faktiska förhåiianden.

Senast i samband med att en sändning tas ut från tu11upp1ag och kiareras ska11 den ti11de1as ett identitetsnummer som kan ersätta b1.a. nuvarande godsnummer. Särskiit bör prövas om identitetsnummer kan ti11deias tidigare än vid uttag från tu11upp1ag.

I den modifierade proceduren åsätts även sändning som förtullas utan föregående uppläggning på tullupplag sådant identitetsnummer. Identitetsnumret åsätts i samband och ersätter nuvarande

med förtullningen godsnummer och redovisningsnummer. Detta således både vid

gäller direktförtullning och vid stegvis förtullning. Vid stegvis

förtullning knyter identitetsnumret samman de två förtullningsstegen.

Tullens journalföring av avlämnade lastdeklarationer kan Huru-

upphöra. vida lastdeklarationer även i fortsättningen behöver lämnas till tullverket vid klarering av transportmedlet kan bedömas först när erfarenhet har vunnits av hur tullupplagens

godsredovisningssystem fungerar och hur tullens tillsyn över utformas.

upplagen

Importörer bör i ett datasystem kunna bygga upp deklarationen eller tullmeddelandet för direktförtullning eller stegvis redan

förtullning innan godset ankommer till landet. Denna deklaration bör som vilande kunna föras in i tullens system. När finns vid eller

godset gränsen skall tas ut från bör deklarationen kunna anmälas för hand-

tullupplag läggning i tullens system. Det kan även övervägas att tulldeklarationen i vissa fall skall kunna lämnas in innan kommer till landet.

godset Detta kan underlätta snabb

gränspassage.

Detta aktualiserar frågor om hur och när identitetsnummer skall tilldelas sändningar. En möjlighet är att företagen i sina har

datasystem egna nummerserier och att tullens identitetsnummer åsätts

sändningen när ärendet förs över till tullens system och därmed hos

anhängiggörs tullen. En annan möjlighet är att en viss av tullens identitets-

mängd nummer tilldelas större importörer och ombud. Identitetsnummer kan då tidigt åsättas väntade importsändningar som senare skall föras till tulldatasystemet.

I ett längre perspektiv är det möjligt att teleöverför

företag exportoch transituppgifter till det egna landets

tullmyndighet. Samtidigt teleöverför företaget motsvarande uppgifter till importören. Tullen i exportlandet teleöverför transitmeddelandet till importlandets tullmyndighet. Beskriven teknik blir då en form av full-use av ett elektroniskt enhetsdokument. För att nå dit behövs en

långtgående harmonisering inom Västeuropa av bl.a. begrepp och begreppsdefinitioner som skall

användas, regler för överföring av elektroniska tullmeddelanden och sätt att åstadkomma en elektronisk identifiering av uppgiftslämnare. Det är angeläget att man är uppmärksam på detta när myndigheters och företags tulldatasystem skall utvecklas.

Här lämnad beskrivning av tullproceduren vid import med lastbil och fartyg är mycket översiktlig. I en promemoria som fogas till rapporten som bilaga 2 ges en utförlig beskrivning av nuvarande ordning och diskuteras hur en modifierad tullprocedur kan utformas.

3.5.2 Export med lastbil och fartyg

För företagen är det viktigt att tullproceduren vid export inte stör godsets snabba flöde ut ur landet. I allmänhet fungerar det nuvarande förfarandet väl i detta avseende. Det har emellertid rapporterats att det särskilt vid utförsel från vissa hamnar kan uppstå problem att ha erforderliga dokument på plats då godset utförs. Den administrativa proceduren i anslutning till uppgiftslämnandet till tullen kan också av många företag upplevas som onödigt betungande. I vissa avseenden fungerar det nuvarande systemet ur tullens synvinkel mindre väl. I och med att exportklareringen i allmänhet sker vid gränsen gör tidsförhållandena m.m. att det i stort sett saknas möjlighet till kontroll av uppgifter och gods. Möjligheten att kontrollera efterlevnaden av exportrestriktioner blir därmed liten. Det är under nuvarande förhållanden vidare ofrånkomligt att kvaliteten på de uppgifter som lämnas blir låg. Trots de kontroller som görs inom tullen kommer bl.a. handelsstatistiken att grundas på osäkra uppgifter.

Den nuvarande tullproceduren vid export bygger på att tullens exportklarering av godset till helt övervägande del sker i anslutning till gränspassage. I fråga om lastbil görs detta vid en gränstullanstalt innan en bil passerar ut eller körs ombord på en färja. Vid utförsel med fartyg sker exportklareringen innan tullen lämnar lastningstillstånd. Exportklareringen sker ofta under stark tidspress och fördröjningar kan medföra att lastbilen eller godset inte hinner med avsedd färja eller annat fartyg. Detta ger ogynnsamma villkor för kontrollverksamheten och skapar dessutom osäkerhet hos exportörerna m.fl.

En modifierad tuilprocedur vid export bör syfta ti11 att nå förenkiingar i förfarandet. Särskiit angeiäget är då att vid

hanteringen sjäiva gränspassagen kan underlättas och att företag som så önskar ska11 kunna iämna uppgifterna i exportanmä1an med teieöverförda meddeianden e11er på maskiniäsbart medium.

Mot denna bakgrund skisseras föijande modifierade tuiiprocedur vid export med främst 1astbi1 och fartyg.

För att undvika tidspressen i samband med exportkiareringen vid

gränsen och för att skapa gynnsamma möjiigheter att kontro11era är

sändningar det önskvärt att k1areringen kan ombesörjas på annan ort och tid än just i samband gränspassagen. En möjiighet är att kiareringen utförs av den tu11myndighet som finns närmast den p1ats där

transporten av godset inieds och beträffande gods som exporteras från tu11upp1ag dettas ti11synsmyndighet. Inget bör eme11ertid hindra att exportkiarering genomförs vid annan tulimyndighet utefter vägen mot gränsen. En sådan ordning medför att exportklarerande myndighet ges bättre möjiighet att utföra erforder1ig kontroii av godset. Från den ort där godset exportkiareras kan det med tiiiämpning av den europeiska

transiteringsordningen i många fa11 transiteras direkt ti11 utiändsk bestämmeiseort. Tuilmyndigheten på gränsorten behöver då endast vidta de åtgärder som föran1eds av transiteringen. Dessa åtgärder är betydiigt färre än de som krävs för exportkiarering och medför he11er inte Iika stor arbetsinsats. Gränspassagen underiättas därmed.

I konventionerna om enhetsdokumentet och transiteringsordningen markeras möjiigheten att företag kan auktoriseras att sjäiv utföra vissa tulikiareringsåtgärder. Ti11ämpas denna möjiighet i vårt 1and ökar sjä1vfa11et förutsättningarna för att exportkiarering och transitering kan utföras på annan ort och tid än just i samband med gränspassagen.

Den som så önskar ska11 även fortsättningsvis kunna exportkiarera vid gränsen. För att exportk1arering som utförs vid - och

gränsen som grundas på uppgifter som finns i biankett som överiämnas - inte ska11 ta a11tför Iång tid, kan vid behov registreringen av uppgifter i samband med sjäiva kiareringen begränsas ti11 sådana uppgifter som påverkar kiareringsbesiutet. Återstående uppgifter kan av den som handiagt

klareringen registreras senare när tidspressen är mindre. Det är också naturiigt om sändningar som redan är exportkiarerade av tu11en behand- 1as med förtur i samband med gränspassage. Ett s1ags expressfiier kan såiedes inrättas för sådana transporter.

I fråga om samiastningsgods kan två o1ika förfaranden urskiijas. Det ena är att gods förs från o1ika piatser i iandet ti11 ett uppiag. Vid detta lastas den bi1 som ska11 föra ut ett stort antai exportsändningar. Det andra förfarandet vid samiastning innebär att biien startar sin tur i en ort där biien tar viss 1ast. Under resan mot gränsort iastar bi1en därefter mer gods innan den s1ut1igen passerar gränsen. I det första fa11et kan det vara 1ämp1igt att godset export- kiareras vid det uppiag där godset samiats innan det s1ut1igen iastas i bil för utförsei. Då kan en transithandiing med godsiista utfärdas för he1a fordonet, under förutsättning dock att det är en enda mottagare av godset. I det andra fa11et kan det vara 1ämp1igt att exportkiarera i varje ort där iastning sker. För varje sändning får då transithandiing utfärdas. En förutsättning för dessa förfaranden är att tu11en på aktue11a piatser och tider kan bistå med de som krävs i samband

åtgärder

med exportkiarering, e11er att vederbörande företag är auktoriserat att sjäivt utföra dessa åtgärder.

Varor som exporteras med krav på restitution av avgifter bör normait exportkiareras vid en anvisad tu11ansta1t. Därifrån transiteras varan ut ur iandet. Innan exportattest som är ett bevis på att varan utförts tecknas av tu11en, bör norma1t ankomstattest ha erhåiiits från mottagande myndighet i bestämmeiseiandet. Denna ordning för tecknande av exportattest behöver dock inte gä11a för de företag som eniigt besiut av tu11en är befriade från viss undersökning och kontr011 vid utförsein.

Beträffande vissa varor för viika utförseibestämmeiser gä11er, t.ex. i fråga om krigsmateriei och vissa högteknoiogivaror, kan det också finnas goda skä1 att kräva att exportkiarering ska11 ske vid en anvisad tu11ansta1t om inte särskiida reg1er överenskommits för resp. företag.

Varje tulikammare har ti11de1ats ett område som består av ett anta1 kommuner, inom viiket tuiikammaren har sitt verksamhetsområde. En

möjiig ordning är att den tu11kammare inom vars område en exportör bedriver sin verksamhet i första hand ska11 användas av exportören vid exportkiarering. Denna myndighet b1ir då den naturiiga kontakten för dessa exportörer. Denna tu11myndighet får också ti11 att 1ämna

uppgift råd och upp1ysningar i exportkiareringsfrågor. För exportör med över iandet spridd verksamhet innebär detta att utförs vid

exportkiarering f1era myndigheter. Uppgifterna i tuiidatasystemet kan

göras ti11gängg iiga för fiera tu11ansta1ter. Om tu11en anser det 1ämp1igt kan en tu11ansta1t få ett övergripande ansvar för

en företagsgrupps exportkiarering m.m.

De exportanmä1ningar som tu11en f.n. får utgör verifikationer i godsredovisningen. Arbetspappren utgörs av manifest och godsiistor. För van- 1igt exportgods förs ingen utgående godsjourna1. När det gä11er utförse1 av förmånsvara, t.ex. och oförtuiiad vara förs

restitutionsgods, däremot utgående godsjourna1. Exp0rtanmä1an påstämpias då ett redovisningsnumner. I ett framtida datoriserat system bör ett identitetsnunrner ti11de1as a11a exportsändningar. Ett sådant nummer kan även underiätta kommunikation meiian enheter inom tu11en och exportören

och med övriga intressenter. Identitetsnumret kan åsättas när

sändningen exportanmäian anhängiggörs hos tu11en. Det är också att serier med identi-

möjiigt tetsnummer de1as ut ti11 stora exportörer och ombud.

Företag bör efter medgivande från tu11en få 1ämna exportanmäian i e1ektronisk form. Uppgifter ska11 sjäivfailet även kunna iämnas bian-

på

kett. Styrkande hand1ingar ska11 inte he11er i behöva

fortsättningen Iämnas annat än undantagsvis. Liksom nu ska11 fakturor identifieras med referensnummer som anges i

exportanmäian.

Exportörer bör beredas möjiighet att i förväg Iämna uppgifter för de sändningar som skaii exporteras. Besked kan då fås om uppgifterna är ti11räck1iga. sändningarna tiiidelas därvid ett identitetsnummer. Vid den därpå fö1jande vid in1andstu11ansta1t eller

exportk1areringen gränstu11ansta1t behöver endast det nummer sändningen ti11de1ats

uppges, varefter systemet visar innehåiiet i upprättad exportanmäian. Finner tuiien att hinder för export inte föreligger beviijas

exporten. Tu11en registrerar detta exportmedgivande i systemet.

Utförs exportkiarering av en vara vid en iniandstuiikammare kan vid exportkiareringen erhå11et identitetsnummer anges i transiteringshandiing. På utförseiorten kan tu11en, som förutsätts ha tiligång ti11 ett datoriserat system, kontroliera att exportkiareringen har avslutats för sändning med angivet identitetsnummer.

Vid exportkiareringen kontroiieras att uppgifterna är riktiga. Hur granskningen av exportanmäiningar kan gå ti11 behandias i avsnitt 3.5.6.

På samma sätt som vid import ska11 den som iämnat exportanmäian för reguijär export ha rätt att inom viss tid rätta iämnade uppgifter utan att drabbas av sanktion. De bestämmeiser om uppgiftsiämnandet som kan gä11a för t.ex. handeishus bör gäiia även i framtiden.

Tidigare nämndes något om transportströmmarna i fråga om samiastningsgods. I ett iängre perspektiv är det rimiigt att räkna med att ett par mycket stora tu11upp1ag aniäggs i syd- och Västsverige på iämpiigt avstånd från de stora utpasseringsorterna. Sådana tu11upp1ag bör i så fa11 kompietteras med en tu11ansta1t med utsträckt expeditionstid. Vid sådana aniäggningar sku11e exportkiarering av tidigare okiarerat 1astbiisburet gods kunna ske. Därefter kan gränspassagen - vare sig denna sker med färje- e11er broförbindeise - ske snabbt i

transiteringsform. Sjä1vfa11et kan också importgods hanteras vid en aniäggning av detta siag. På detta sätt sku11e företagen och tu11en måhända få förutsättningar att dra fu11 nytta av den nya transiteringsordningen.

När den västeuropeiska transiteringsordningen träder i kraft den 1 januari 1988 kommer den heit övervägande de1en av a11a exportsändningar från Sverige att genomgå transiteringskiarering innan de utförs. Det är därför viktigt att hanteringen av transiteringsdokumenten kan ske rationeiit inom tu11en. När den s.k. ryckattesten återkommer från bestämmeisetuiianstaiten ska11 den av tu11en paras ihop med här befintiigt dokument, dvs. exportanmäian. I ett biankettbaserat system bör datorteknik kunna erbjuda visst stöd i denna verksamhet. På iängre sikt bör man kunna utgå från att transitmeddeianden kan överföras med datakommunikation me11an tuiimyndigheter i oiika iänder. I ett sådant per-

spektiv kan det även b1i möjiigt för företagen att 1ämna transitmeddelande med datakommunikation ti11 avsändningstuilanstaiten.

Här Iämnad beskrivning av tu11pr0ceduren vid med 1astbi1 och

export fartyg är mycket översiktiig. I en promemoria som fogas ti11 rapporten som biiaga 3 ges en utför1ig beskrivning av nuvarande ordning och diskuteras hur en modifierad tu11procedur kan utformas.

3.5.3 Import och export med post

Postbefordran är inte något transportsätt. Brev och paket som sänds med post passerar gränsen med fiyg, iastbii, tåg e11er fartyg. Ändå ti11ämpas ett särskiit förfarande i fråga om postbefordrade försändelser, främst i fråga om arbetsfördeiningen me11an tu11en och postverket.

Kännetecknande för posttuliförfarandet är att tu11en officia1tu11taxerar en stor del av inkommande postförsändeiser. som a11mänt

Den ordning gä11de i fråga om förtu11ningsförfarandet i vårt land före 1974 dröjer sig såiedes kvar på detta område. Detta innebär att tu11en

åriigen

fy11er i drygt en ha1v miijon posttulisediar för brev och paket. För denna tjänst er1ägger posten inte någon ersättning. Postverket som speditör och ombud får därmed en kostnadsfördei gentemot andra ombud som svarar för import och export av motsvarande försändeiser.

0fficia1tu11taxeringen har också en annan effekt. Det förhå11andet att tu11en dekiarerar postförsändeiser innebär att inte har kontro11

posten över detta arbetsmoment, som är av stor betyde1se för den snabbhet med viiken försändeiserna kan befordras tiii Posten saknar

mottagaren. härigenom möjiighet att på 1ika vi11kor konkurrera med andra speditörer i fråga om snabbhet och säker

ieveranstidpunkt.

Tu11en har tidigare föresiagit att verket ska11 fortsätta att utföra officiaituiitaxering av postförsändeiser men ta ut en kostnadstäckande avgift härför av postverket. En annan 1ösning är att postverket, Iiksom andra ombud, ges rättighet att upprätta tu11dek1arationer och överiämna dessa ti11 tu11en för granskning. För dessa ändamåi

kan posten 1ämp-

Iigen utveckia och instaiiera ett särskiit datasystem på samma sätt som andra stora speditörer redan har gjort.

Mot denna bakgrund skisseras föijande modifierade vid

tuiiprocedur import och export med post. Härvid har förutsatts att posten inte ska11 ha någon särstä11ning jämfört med andra ombud.

När det gä11er import av paketförsändelserna borde det i och för sig vara möjiigt för posten att, eniigt regier som anges av tullen, sortera ut de paket som är undantagna från tu11k1arering. Övriga paket ska11 godsregistreras av postverket och innan de i tuiihänseende expedieras vidare förses med identitetsnummer. Posten ti11ser att paketen tu11k1areras. Normait innebär det att posten utfärdar tuiidekiaration för direktförtuilning eiier i vissa fail för första steget i stegvis förtuiining. Fakturor, ursprungsintyg m.m. behöver vaniigen inte iniämnas tili tu11en. Fakturanummer ska11 anges i tulidekiarationen om försändeisens värde överstiger visst beiopp. Endast när tu11en önskar kontroi- 1era Iämnad dekiaration mot styrkande handiingar behöver sådana iniämnas tiil tu11en. Tu11en har givetvis rätt att kontroiiera paket som av posten kiassificerats som undantagna från

tuiikiarering.

Om tu11en anser att en tuiitjänsteman bör sortera paketen efter om de skaii resp. inte ska11 tuiikiareras, kan tu11en fortsätta att utföra

denna uppgiftL

Posten bör kunna teieöverföra dekiarationsuppgifter tili tu11en med hjäip av ett eget datasystem. Bianketter ska11 knappast behöva användas.

F.n. avgör tu11en vid förgranskningen om paket får hemtas. Posten ut-

gl färdar därefter som ombud en hemtagningsanmäian. Godset får sedan 1ämnas ut. Importören e11er dennes ombud iämnar därefter importanmäian tili sin kontroiituiianstait. I den modifierade tuiiproceduren avses hemtagningsförfarandet ersättas med utiämning efter det att vissa uppgifter iämnats i ett första dekiarationssteg. Vid postbefordran åtföijs vaniigen försändeisen av för förtuiining erforderiiga handiingar. Förutsättningar finns därmed att posten i många fa11 kan anmäia godset ti11 direktförtuiining. Om en importör begär det bör dock försändeisen,

när vissa villkor är uppfyllda, av posten som tullupplag kunna utlämnas mot att endast uppgifter för det första steget i deklarationen lämnas.

Som ombud upprättar och lämnar posten till tullen deklarationer avse-

ende direktförtullning och första I sistnämnda steget. fall kompletteras deklarationen inom förslagsvis 14 dagar med resterande uppgifter, vilka importören eller ombudet då lämnar till kontrolltullanstalten.

När det gäller brev sorterar f.n. ut de försändelser posten som kan l antas innehålla tullpliktiga dessa brev delas sedan varor, upp av tullen i sådana som skall anmälas till och tullklarering sådana som Q undantas. Tullen utfärdar posttullsedel för de försändelser som skall förtullas. Det kan upplysas att som brev kan sändas paket av betydande vikt och omfång.

Det bör vara möjligt för posten att, enligt regler som fastställs av

tullen, urskilja de brev som skall anmälas till förtullning resp. undantas från tullklarering. Om detta inte anses kan tullen lämpligt fortsätta att utföra denna Posten bör också uppgift. som ombud kunna deklarera de utvalda breven. Brev som blir avgiftspliktiga undantagna från tullklarering bör inte behöva godsregistreras i postens system.

Postverket bör således deklarera brevavgiftspliktiga och paketförsändelser för eller för det första

direktförtullning steget som ombud

för adressaten på samma sätt som andra ombud. Något formellt hinder bör inte föreligga för importör eller annat ombud att upprätta dessa deklarationshandlingar. Hinder bör heller inte finnas för att som posten ombud upprätta deklaration för det andra förtullningssteget.

Vid detaljutformningen av rutinerna bör självfallet beaktas postförsändelsernas speciella art. Sålunda att ofta gäller privatpersoner är användare och mottagare, att ofta använder småföretag postförsändelser och att varuvärdena ofta är

låga.

I och med att bör tullen officialtulltaxeringen upphör utöva den kontroll som tullen anser behövs för att brev- och paketförsändelserna skall bli anmälda till för att lämnade tullklarering, uppgifter skall

vara korrekta, för att avgifter biir debiterade och för att införseivi11kor ska11 iakttas.

I sammanhanget kan uppiysas att i Danmark officiaituiitaxering av postförsändeiser inte iängre förekommer och att i Norge besiut har fattats att siopa officiaituiitaxering av postförsändeiser. Avsikten är att posten så iångt möjiigt skall behandias som en speditör b1and andra.

Vid utförsel av postförsändelse kan posten registrera exportförsändeiserna genom att upprätta en exportanmäian i sitt system. Därefter överförs uppgifterna elektroniskt ti11 tu11ens datasystem. Företag bör också kunna iämna uppgifter för exportanmälan för postförsändelse i eiektronisk form direkt ti11 tu11en. I samband med att uppgifterna överförs ti11 tuiidatasystemet k0ntro11eras de. Postförsändeiser som inte föranieder några ytteriigare åtgärder får vidarebefordras av posten. I fråga om exporten är det knappast fråga om procedurändringar utan främst om teknikändringar.

Här iämnad beskrivning av tu11proceduren vid import och export med post är mycket översiktiig. I en promemoria som fogas ti11 rapporten som biiaga 4 ges en utför1ig beskrivning av nuvarande ordning och diskuteras hur en modifierad tu11pr0cedur kan utformas.

3.5.4 Import och export med f1yg

Huvuddeien av f1ygfrakten passerar i samband med import och export någon av fiygpiatserna Ar1anda, Landvetter e11er Sturup. Trafiken har betydande omfattning. Såiedes redovisas sammaniagt 12 % av hemtagningsanmälningarna, 12 % av direktförtuiiningarna och 11 % av exportanmäiningarna vid tuiianstaiterna i Ar1anda och Landvetter.

Vid dessa flygpiatser e11er i ansiutning ti11 dem finns tu11upp1ag. Rutinerna för hemtagning, förtuiining efter hemtagning, direktförtu11ning och vid exportk1arering ski1jer sig inte nämnvärt från motsvarande rutiner vid import och export med t.ex. 1astbi1. I viss mån prägias dock k1areringen av fiygfraktgods av de i många fa11 särskiit höga

kraven på snabbhet och av att iättförstörbara varor, exempeivis biommor, hanteras.

I avsnitt 2.2.2 nämndes att i andra tuiidatasystem iänder i fiera fa11 tidigt har införts för fiygburna försändelser. Av intresse i sammanhanget är att SAS vid Landvetter har utveckiat och vid tu11upp1aget tagit i drift ett datoriserat system för godsredovisning. För tuiiens arbete har terminaier och skrivare ansiutna tiil systemet instaiierats. Tuiien kan i systemet erhålia information om b1.a. ko11ita1, vikt, varubeskrivning, mottagare och speditör. Information om godset registreras innan pianet har iandat. Tu11en använder aktivt systemet.

Mot bakgrund av vad som nu anförts förefalier särskiida

några svårighe-

ter inte föreiigga att också för fiygfrakt tiliämpa de modifierade tuiiprocedurer för import och export som redovisats i avsnitt 3.5.1 och 3.5.2. Ett framtida förfarande med ett datoriserat för system hantering av import och export med fiyg kan därför beskrivas på föijande sätt.

Vid import kan speditören för att vinna tid ha registrerat förväntat gods innan fiygpianet Iandar. 1ossas Importgodset på flygpiatsen och räknas av på tu11upp1aget. Om därvid skiiinader me11an upptäcks förväntat och ankommet gods, korrigeras detta och det som är gods ankommet godsregistreras. Om kraven på snabbhet inte är så höga kan registreringen göras först när godset har ankommit. Dekiarationer bör kunna föranmäias i tulidatasystemet och bekräftas när godset ankommit. Dek1arationer, som kan avse e11er direktförtuiining stegvis förtuilning, teieöverförs av importör e11er ombud ti11 tu11ens för system granskning. Normait behöver handiingar som fakturor m.m. inte bifogas eftersom dessa kan identifieras genom att referensnummer i anges dekiarationen.

För att särskilt snabbt kunna tu11k1arera brådskande fraktförsändeiser m.m. bör övervägas om dessa ska11 kunna genomgå tu11k1arering redan innan pianet landar.

Importören e11er ombudet bör kunna fråga om dekiaratuiidatasystemet tion är upprättad och Överförd ti11 om varan har tu11en, uttagits för kontro11, om varan har frisiäppts osv.

Med hänsyn ti11 den redan högt datoriserade miijön i samband med f1ygfrakt och de höga krav på snabbhet som motiverar va] av fiygfrakt, bör förutsättningarna vara särskiit goda att få ti11 stånd uppgiftsiämnande i eiektronisk form ti11 tu11en. Introduktionen av tulidatasystem i andra 1änder vid fiygpiatser taiar också för detta. Sjä1vfa11et ska11 dock möjiighet finnas att även använda bianketter för att genomföra förtuiiningsförfarandet.

När det gä11er utförsei bör preiiminära exportuppgifter kunna iämnas i förväg. När det är känt exakt vi1ket gods som ska11 exporteras förs uppgifterna in ti11 tu11ens system. Exportanmä1an genomgår därvid tu11verkets kontro11. När ytteriigare åtgärder inte krävs kan sändningen iastas på det aktue11a pianet.

Det är möj1igt att de olika intressenterna sku11e kunna vinna fördeiar av att en viss samordning sker av tuiluppiagsverksamheten i ans1utning ti11 fiygpiatserna. Exempei på hur sådan samordning kan gå ti11 finns vid Landvetter.

Här lämnad beskrivning av tuiiproceduren vid import och export med fiyg är översiktiig. I en promemoria som fogas tili rapporten som biiaga 5 ges en utföriig beskrivning av nuvarande ordning och diskuteras hur en modifierad tuiiprocedur kan utformas.

3.5.5 Import och export med järnväg

Järnvägsgods inkommer över främst Stockhoim, Heisingborg, Tre11eborg, Ystad, Kornsjö (i Norge), Charlottenberg, östersund, Narvik (i Norge) och Haparanda. Godset anmäis normait av SJ e11er dess kommissionär ti11

e11er förtuiining. Önskar mottagaren e11er avsändaren ett hemtagning annat förfarande måste han anmäia detta tiH SJ.

I ett par avseenden har SJ en särstäiining i tu11hänseende. För det första kan SJ sjäiv uppträda som tuiiskyidig vid förtuiining av andra importörers gods. F.n. inträder SJ som tu11sky1dig i endast 40 â 50 ärenden per dag. I huvudde1en av importärendena är hemtagaren tu11sky1dig. För SJ är denna tuiiskyidighet negativ, eftersom verket ibiand

faktiskt får betala tull, annan skatt och avgift för som importörer råkat i obestånd. Sådan aktualiseras ibland efter betalningsskyldighet mycket lång tid. Förfarandet är negativt också för tullen som har svårt att utöva effektiva kontroller eftersom dessa inte automatiskt kan riktas mot importörerna. Tullen har dock självfallet den formella rätten att utföra kontroller hos den verklige importören. Det är vidare en nackdel för importören att han inte själv kan besvära direkt sig till tullen. Skäl finns därför att inte behålla denna längre särordning med SJ som tullskyldig för andra importörer. Den internationella konvention (CIM) som f.n. ligger till grund för torde järnvägsfrakter inte utesluta en ändring i denna riktning.

För det andra åtnjuter SJ en speciell Med s.k. transiteringsrätt. järnvägsanmälan kan SJ själv besluta om transitering av Denna särordgods. ning bör kunna ersättas med förfarande den avsedda enligt europeiska transiteringsordningen. Detta kan framstå som särskilt naturligt eftersom en stor del av på järnväg inkommande varor från redan kommer Europa att vara förpassade enligt nämnda transiteringsordning.

SJ upphör den 1 januari och kommer därefter 1988 med styckegodstrafik att hantera endast vagnslaster och expressgods.

SJ:s interna godsregistrering torde vara av sådan kvalitet att tullen kan acceptera denna. Därmed skulle den tullinterna helt registreringen kunna upphöra.

SJ utför nu i tullhänseende tjänster som motsvarar de som utförs av transportörer, ombud och upplagshavare. Som ombud och upplagshavare bör SJ ur konkurrenssynpunkt jämställas med övriga ombud och upplagshavare och inte gentemot tullen ha någon särställning.

Förslaget till modifierad vid import och export, som redo-

tullprocedur

visats i avsnitt 3.5.1 och 3.5.2, bör lätt kunna anpassas till förhållandena vid järnvägstrafik. Ett framtida förfarande med ett datoriserat system kan därför beskrivas på följande sätt.

Vid förtullning i samband med kan SJ med hjälp av ett data-

import eget

system registrera uppgifter som krävs för att göra en direktförtull-

ning, e11er för att inieda en förtuiining i två steg. Direktförtuiining kan tiiiämpas när a11a uppgifter finns tiilgängiiga. Handiingar som t.ex. fakturor behöver normait inte bifogas tuiidekiarationen. Det räcker om referensnummer i tu11dek1arationen kan identifiera fakturan OSV.

Vid första steget i en tvåstegsförtulining anges så mycket uppgifter att sändningen kan utiämnas av järnvägen. Kompiettering sker inom försiagsvis 14 dagar genom importörens, SJ:s eiier annat ombuds försorg ti11 kontroiituiianstaiten.

Möjiighet ska11 sjä1vfa11et finnas att iämna uppgifter även på blankett.

Tu11en kontroiierar vid förtuiiningen uppgifterna om sändningen.

Vid utförsei av järnvägsförsändeiser registrerar SJ exportanmäian i det egna systemet. När uppgifterna är kompietta överförs de av SJ ti11 tu11ens system. Exportören bör sjäivfaiiet sjäiv, e11er med hjäip av annat ombud, kunna iämna uppgifter i eiektronisk form direkt ti11 tu11datasystemet. Där kontroiieras uppgifterna i exportanmäian och besked iämnas om att utförsei får ske. I många fa11 bör exportkiarering kunna ske vid avsändningsstationen.

Här iämnad beskrivning av tuiiproceduren vid import och export med järnväg är översiktiig. I en promemoria som fogas ti11 rapporten som biiaga 6 ges en utföriig beskrivning av nuvarande ordning och diskuteras hur en modifierad tuiiprocedur kan utformas.

3.5.6 Stöd och kontro11

I direktiven uttaias att en datorisering av tuilverksamheten sannoiikt kommer att kräva ändringar i tuilverkets rutiner i samband med införsei av gods. B1.a. sägs att utformningen av kontroiistrategierna kan komma att förändras. Det ankommer därmed på utredningen att diskutera hur tulidatasystemet kan medverka i erforderlig kontroiiverksamhet m.m.

I samband med att 1974 års tu11reform inom tu11en ha genomfördes, synes förutsatts att stickprovsmässiga godskontroiier och varuundersökningar sku11e göras beträffande minst 4 % av de inkommande I varusändningarna. prop. 1972:110 nämns dock inte någon nivå för siffermässigt preciserad fysisk kontro11. Andeien sändningar som idag tas ut ti11 konfysisk ? troii 1igger under 1 %. Beträffande av dekiarationer sakgranskningen å har något siffermässigt preciserat må1 inte Ande1en som sakangetts. y granskas iigger nu me11an 4 och 8 % med betydande variationer me11an Ä o1ika arbetsstäiien.

Tullverkets bevakning av in- och utförsei av gods syftar a11mänt ti11 att se ti11 att inga varor passerar gränsen utan att anmäias tiil tu11en för kiarering. Tu11verkets kontro11 vid och sker därimport export efter för att säkerstäiia att gods inte förs in e11er ut i strid med gäiiande bestämmeiser. Vidare ska11 tu11, andra skatter och avgifter beräknas med riktiga beiopp. Dessutom ska11 tiliräckiigt noggrant underiag iämnas ti11 statistiska för av centraibyrån framstäiining utrikeshandeisstatistiken. En väsentiig dei av denna kontroli utövas i samband med tu11ens granskning av import- och varvid

exportanmäiningar,

statistiskt nummer, värde samt ursprungs- e11er bestämmeiseiand för godset faststälis. Efterievnaden av införsei- och utförseibestämmeiser kontro11eras. Även godskontroiier och I varuundersökningar genomförs. övrigt genomförs kontro11 i samband med företagsbesök och vid trafikexpediering.

Tuiidatasystemet kan ge indikation på att en uppgift kan vara feiaktig. I detta fa11 behöver en deklarant e11er en tjänsteman för att ingripa pröva frågan. I datasystemet kan också ett antai enkia kontroiier utföras. Systemet kan även vissa kriterier ut och eniigt vä1ja sändningar dekiarationer för särskiid granskning. Ett såietulidatasystem bygger des i stöd- och kontroiihänseende en samverkan me11an på datasystemet, dekiaranten och tuiitjänstemannen.

Utiämning av gods i samband med direktförtuiining besiutas av tu11en. Tu11upp1ag har emeiiertid i a11mänhet rätt att besiuta av om utiämning gods som tas hem efter uppiäggning Detta är det förfarpå tu11upp1ag. ande som tiiiämpas för huvuddeien av importen. om sådana Uppgifter utiämningsbesiut iämnar uppiagen ti11 tu11en dagen efter besiutet. I

fråga om hemtagningssändningar som inte passerar tu11upp1ag beslutar tu11en om utiämning. Möjiigheterna ti11 tu11kontr011 är därför oiika beroende på om tu11en e11er ett upp1ag medger hemtagning.

Som ett 1ed i kontroiiarbetet iämnar tu11en iistor ti11 tuiiuppiagen över gods som inte får lämnas ut utan tuilens tiiistånd. Detta förfarande är eme11ertid svårhanteriigt och fungerar inte heit tiilfredsstäi- 1ande.

I samband med en datorisering av tu11ens rutiner kan övervägas om tu11uppiagens sjäivständiga utiämningsrätt skaii bestå. Det vore tekniskt tänkbart att anknyta uppiagen tili tuiiens datasystem och begära att sändningar ska11 anges i tuiidatasystemet innan utiämning får ske. Därmed sku11e Iikartad kontro11 gä11a oavsett om utiämning besiutades av tu11en e11er av ett tu11upp1ag. Innebörden av en sådan ordning vore att tuiien återtog utiämningsrätten från uppiagen. Det har eme11ertid inte visats att dagens system medför stora missförhåiianden. Utredningen är därför inte beredd att förorda en ordning av antytt siag.

Tuiidatasystemet gör det emeiiertid möjiigt för tu11en att med ett meddeiandesystem, generellt e11er seiektivt, Iämna aktueila iistor över gods m.m. som inte får utiämnas innan det angetts ti11 tu11en. På detta sätt kan tuiiuppiagen enkeit få ti11gång ti11 spärriistor som uppiagen i förekommande fa11 kan iägga in i sina egna datasystem. Detta bör i viss mån öka förutsättningarna för tu11en att utöva en effektivare kontro11 av hemtagningssystemet.

När hemtagningsanmäian senast dagen efter ut1ämningen från tuiluppiaget registreras i tu11datasystemet, framgår f.ö. tydiigt om tu11upp1agen

de spärriistor som tu11en iämnar. Sker inte detta kan ut1ämti11ämpar ningsrätten övervägas i det enskiida faiiet. Även i detta skede kan

sjäivfaiiet stämas av mot o1ika register i hemtagningsanmäiningarna tuiidatasystemet. Det innebär att för tu11en intressanta sändningar m.m. snabbt kan uppmärksammas. Detta utgör en väsentiig förbättring jämfört med de möjiigheter ti11 t.ex. fysisk kontro11 som nuvarande rutiner erbjuder.

I det följande beskrivs översiktligt ett antal stöd- och kontrollmoment som kan ingå i en datoriserad tullprocedur. Det närmare sätt vilket

på

de automatiska kontrollerna görs, de värdegränser som används, de rimlighetskontroller som görs och de urvalskriterier som ansätts blir styrande för kontrollens omfattning, inriktning och noggrannhet. Det bör självfallet ankomma på tullverket att mot bakgrund av föreliggande omständigheter välja den inriktning m.m. på kontrollen som i olika perioder och vid olika tillfällen bedöms lämplig. Tulldatasystemet bör kunna medverka till att en väldefinierad lägsta kontrollnivå kan uppnås. Därutöver kan punktvisa och förstärkta kontroller göras. Personalresurserna torde emellertid alltid komma att utgöra en begränsning på kontrollaktiviteternas omfattning och intensitet. Endast de mest angelägna kontrollobjekten torde därför kunna uppmärksammas särskilt.

Närmast behandlas tänkbara stöd- och kontrollmoment i samband med import. I ett följande avsnitt behandlas motsvarande i exportsammanhang.

Tänkbara stöd- och kontrollmoment i samband med import

Under punkt 1-9 beskrivs olika stödmoment för företag och tulltjänstemän som tulldatasystemet kan erbjuda i samband med export.

1. För att ett företag skall få lämna uppgifter i elektronisk form

till tullen krävs ett medgivande från tullen. Detta medgivande kan

dokumenteras i en överenskommelse där bl.a. kommunikationstekniska förutsättningar och vissa ansvarsfrågor behandlas. I samband med att ett sådant medgivande lämnas kan tullen lämna företag om

råd

hur kvaliteten i lämnade deklarationer skall kunna hållas uppe. Uppmärksamhet ägnas då helt naturligt det sätt på vilket varorna åsätts statistiska nummer och det sätt på vilket tullvärde m.m. beräknas. Om kvaliteten inte hålls på en godtagbar nivå är det naturligt att kontrollen av företagets sändningar behöver stärkas.

Beskrivningen i det följande utgår från två fall, nämligen när företag lämnar uppgifter på blankett och när företag lämnar

uppgif-

ter i elektronisk form till tullen.

Lämnas uppgifter på biankett gör tu11tjänstemannen en identitetsavstämning för att säkerstäiia att bianketten är undertecknad och detta dessutom av behörig person. Maskine11t stöd används vid kontro11 av behörig person.

Lämnas uppgifter i eiektronisk form utförs en mängd tekniska kontro11er för att identifiera företag, dator och person. Dessa kontro11er behandias närmare i avsnitt 3.8.

Dekiarationen återförs ti11 företaget om identitetsavstämningen visar att uppgifterna iämnats av obehörig.

Om uppgifterna iämnas på biankett bifogas också de styrkande handlingar som erfordras i det enskiida fa11et. Tuiitjänstemannen kan då överbiicka dekiarationen och registrera uppgifterna i systemet. Därvid avstäms automatiskt att vissa obiigatoriska fäit fyiits i, dvs. en genomförs.

fu11ständighetsavstämning

Motsvarande fu11ständighetsavstämning görs också när uppgifter iämnas i eiektronisk form.

En vaiididetsavstämning görs. Denna innebär att automatisk avstämning sker av att t.ex. uppgivet organisationsnummer ink1. kontro11siffra och statistiskt nummer samt uppgivna koder m.m. är giitiga. Någon automatisk prövning av att uppgett statistiskt nummer är riktigt kan dock sä11an göras.

De iogiska som görs kan t.ex. avse om uppgift om ur-

avtämningar

sprungsiand och statistiskt nummer är föreniigt med stä11t anspråk på förmånsbehandiing. Systemet signaierar att ursprungsintyg och ev. Iicens kan erfordras.

För att eiiminera grova registreringsfei avstäms t.ex. prisuppgifter mot ett register där inom ganska vida ramar rimiiga å prisuppgifter finns. Decimaifei, viktfei och vaiutaomräkningsfei kan därmed i många fa11 eiimineras. I vissa fa11 kan indikation på fe1aktigt statistiskt nummer erhå11as. Vidare kan t.ex. vissa orimiiga uppgifter om ursprungsiand uppdagas.

7. I fråga om vissa statistiska nummer är av beräkningen tu11, andra skatter och avgifter inte a11tid entydigt bestämd. Ett särski1t observationsregister kan göra tu11tjänstemannen uppmärksam härpå och också peka på de möj1igheter Det finns även som föreiigger. varor som ti11hör ett statistiskt nummer och där i vissa fa11 t.ex. Iicens krävs. Även sådana förhålianden kan signaieras.

Det kan också vara 1ämp1igt att ha ett för en förfinad register prisavstämning. Större avvike1ser me11an detta och å uppgivna priser kan ge an1edning ti11 i samband med efterkontro11 granskning (se punkt 13).

Det är även troiigt att avstämningar som bygger av på integration de o1ika momenten kan utveck1as.

Om uppgifter har Iämnats på b1ankett vid ger systemet registreringen signa] ti11 granskaren om att vissa kan kräva angivna uppgifter ytter1igare uppmärksamhet. Tu11tjänstemannen bes1utar om han ska11 utföra k0ntro11 mot Iämnade Om dekiarant styrkande handiingar. lämnar uppgifter i eiektronisk form och får han interaktivt, signa1 om ev. fe1aktigheter på i princip samma sätt som tu11tjänstemannen som registrerar en dekiaration. Satsvist eiektroniskt överförda dekiarationer som passerat vidare. återavstämningarna går Övriga förs ti11 dekiaranten.

Tu11datasystemet utför av tu11, andra skatter och

beräkningar

avgifter med 1edning av 1ämnade och ev. korrigerade uppgifter. Jämföre1se görs med ev. iämnade Dek1aranten behöver beräkningar. eme11ertid inte sjä1v beräkna tu11 m.m.

När dekiarationerna bearbetats så här kan av tu11- 1ångt de accepteras datasystemet. De utsätts då för tu11kontro11 i bemärke1se i egentiig moment 10-14 i det föijande.

10. Dek1arationerna utsätts för en urva1skontro11. styrd Med ledning av o1ika kriterier och kombinationen av t.ex. sådana, importör, statistiskt nummer, ombud, och samt ursprungs1and avsändnings1and, iakttageiser som gjorts vid den föregående granskningen fördelas

sändningarna på grön, gui och röd kanai. Kriterierna och deras värden bestäms av centrai, regionai och 1oka1 myndighet och kan varieras över tiden.

Satsvist eiektroniskt överförda dekiarationer avstäms eniigt punkterna 2-8. Iakttage1ser m.m. som gjorts, men som inte föraniett att dekiarationen återförs, samlas och redovisas vid denna kontro11punkt.

11. vid sidan av den styrda k0ntr011en sker också ett siumpmässigt urva1 av sändningar för ytteriigare kontro11. Dessa förs ti11 röd kana1.

12. Sändningar som förs tiil grön kanai kan omedeibart ut1ämnas. I fråga om sändningar som förs ti11 gu1 kana1 utför en tulltjänsteman rimiighetskontroii med iedning av ti11gäng1iga uppgifter. Om därvid någon särskild iakttagelse inte görs, e11er när 1ämp1ig åtgärd vidtagits, förs ärendet ti11 grön kanai. Visar sig däremot okiarheter föreiigga förs ärendet vidare ti11 röd kana1 för fördjupad granskning. Sändningar som förs till röd kana1 undergår en sakgranskning av tu11tjänsteman. Denna granskning kan innefatta fördjupad dokumentkontroll och fysisk godsundersökning. I detta arbete kan tjänstemännen få stöd från oiika datoriserade register som varuvaruhandböcker, laboratorieregister m.m. När ärendet granskats och erforderiiga åtgärder vidtagits förs ärendet ti11 grön kanai.

De erfarenheter som vinns vid sakgranskningen påverkar inte endast det aktue11a ärendet utan kan även påverka de styrda urvaiskriterierna. Iakttageiser kan även användas vid efterkontroiier.

13. Tyngdpunkten i kontro11en i fråga om import bör iigga i efterkontro11en. Denna har form av vä] förberedda, periodiska besök vid företag. Inför sådana besök samias och anaiyseras uppgifter om t.ex. företagets utrikeshandei och iakttageiser från dekiarationsgranskning. Kontro11er görs b1.a. av använda statistiska nummer och tu11värden samt av att a11a importfakturor motsvaras av importanmäiningar. Licenser och ursprungsintyg kan kontroiieras och varu-

kiassificeringar kan göras. Särski1da kontroiier kan göras av

omständigheter kring tu11frihet m.m.

Vid företag som överför uppgifter ti11 tu11en i eiektronisk form _ kontr011eras också att de förutsättningar som ingår i medgivandet z härom är uppfy11da.

14. Vid sidan av de kontro11er som nu nämnts förekommer annan särskiid

kontro11verksamhet inom tu11en, t.ex. sådan som utövas av tu11kri-

minaien och särski1da kontroiigrupper. Denna verksamhet syftar ti11

att med aniedning av mer e11er mindre uttaiade misstankar uppdaga

e11er förhindra brottsiighet i ans1utning ti11 utrikeshandei. Dato-

riserade register bör ge ökade möjligheter att söka och bearbeta information för att bekämpa sådan brotts1ighet.

Tänkbara stöd- och kontro11m0ment i samband med export

Under punkt 1-8 beskrivs oiika stödmoment för företag och tuiltjänstemän som tu11datasystemet kan erbjuda i samband med export.

1. För att ett företag ska11 få 1ämna uppgifter i e1ektronisk form

ti11 tu11en krävs ett medgivande från tu11en. Detta medgivande kan

dokumenteras i en överenskommeise där b1.a. kommunikationstekniska

förutsättningar och vissa ansvarsfrågor behandias. I samband med

att ett sådant medgivande 1ämnas kan tu11en iämna företag om

råd

hur kvaiiteten i Iämnade dekiarationer ska11 kunna hå11as uppe. Uppmärksamhet ägnas då heit naturiigt det sätt på viiket varorna

âsätts statistiska nummer och det sätt på viiket statistiskt värde

m.m. beräknas. Om kvaiiteten inte hå11s på en godtagbar nivå är det

naturiigt att kontro11en av företagets sändningar behöver stärkas.

Beskrivningen i det föijande utgår från två fa11, nämiigen när företag iämnar uppgifter på biankett och när företag iämnar uppgifter i e1ektronisk form ti11 tuiien.

2. Lämnas uppgifter på blankett gör tuiitjänstemannen en identitets-

avstämning för att säkerstäila att bianketten är undertecknad och

detta dessutom av behörig person. Maskinellt stöd används vid kontroll av behörig person.

Lämnas uppgiften i elektronisk form utförs en mängd tekniska kontroller för att identifiera företag, dator och person. Dessa kontroller behandlas i avsnitt 3.8.

Exportanmälan återförs till företaget om identitetsavstämningen visar att uppgifterna lämnats av obehörig person.

3. Om uppgifterna lämnas på blankett registrerar tulltjänsteman uppgifterna i systemet. Därvid avstäms automatiskt att vissa obligatoriska fält fyllts i, dvs. en görs. Mot-

fullständighetsavstämning

svarande görs också när uppgifterna lämnas i elektronisk form.

Endast i ett fåtal fall behöver styrkande handlingar överlämnas till eller uppvisas för tullen. Detta kan dock gälla i fråga om vissa exporttillstånd samt tullsedlar för avbokning av temporär tullfrihet. Krav på styrkande handlingar i dessa fall påverkas inte av om uppgifter lämnas på blankett eller i elektronisk form.

4. En validitetsavstämning görs. Denna innebär att automatisk kontroll sker av att t.ex. uppgivet organisationsnummer inkl. kontrollsiffra och statistiskt nummer samt uppgivna koder m.m. är giltiga. Någon automatisk prövning av att uppgett statistiskt nummer är riktigt kan dock sällan göras.

5. Om exportrestriktioner av något slag gäller för godset eller bestämmelselandet görs en av att licensnummer eller

logisk avstämning

liknande registreras.

6. För att eliminera grova avstäms t.ex. prisuppgif-

registreringsfel

ter mot ett register där inom ganska vida ramar rimliga å prisuppgifter finns. Decimalfel och viktfel kan därvid upptäckas. Indikation på felaktiga statistiska nummer kan också erhållas.

Vid en avstämning mot ett observationsregister kan tulltjänsteman göras uppmärksam på att exportrestriktioner i vissa fall men kan, inte behöver, i om vissa varor och vissa föreligga fråga länder.

Det kan också vara lämpligt att ha ett för en förfinad register prisavstämning. Större avvikelser mellan detta och uppgivna värden kan ge anledning till granskning i samband med efterkontroll (se punkt 13).

Om uppgifter har lämnats på blankett ger systemet vid registreringen signal till granskaren om att vissa angivna uppgifter kan kräva ytterligare uppmärksamhet. Tulltjänstemannen beslutar om han skall utföra ytterligare kontroller. Om deklarant lämnar i uppgifter elektronisk form och interaktivt, får han om ev. signal felaktigheter på i princip samma sätt som tulltjänstemannen som registrerar en exportanmälan. Satsvist överförda uppgifter som passerat avstämningarna går vidare. Andra återförs till uppgiftslämnaren.

När exportanmälningarna bearbetats så här kan av långt de accepteras tulldatasystemet. De utsätts då för tullkontroll i bemärkelse egentlig i moment 9-14 i det följande.

9. som avser annan utförsel än reguljär t.ex.

Exportklarering export,

exportreglerade varor och förmånsvaror bör, om inte annat särskilt överenskoms, ske vjd_en för företaget särskilt utsedd tullanstalt. Kunskap om företaget och dess produkter kan då samlas ett

på

ställe. Såväl kontrollen som servicen kan därmed förbättras. För att förbättra förutsättningarna för kontroll bör även reguljär export, där så är praktiskt möjligt, exportklarera innan godset ankommer till den tullanstalt där utpassering sker.

10. Exportanmälningarna utsätts för en styrd urvalskontroll. Med ledning av olika kriterier och kombinationer av t.ex.

sådana, export-

ör, statistiskt nummer, bestämmelseland och restitution-

anspråk på

er, samt iakttagelser som framkommit vid den

föregående gransk-

ningen, fördelas sändningarna på grön eller röd kanal. Kriterierna bestäms av central, regional och lokal och kan varieras myndighet över tiden. Iakttagelser avseende i elektronisk form lämnade dekla-

rationer som gjorts, men som inte föran1ett att exportanmä1an återförs, kan lämpiigen samias ti11 denna kontro11punkt.

. Vid sidan av den styrda kontrolien sker också ett siumpmässigt urva1 av sändningar som därvid förs ti11 röd kana1.

. Sändningar som förs ti11 grön kanal får omede1bart utföras. Sändningar som förs ti11 röd kanai undergår en av tu11-

sakgranskning

tjänsteman. Denna granskning kan innefatta fördjupad kontro11 av iämnade uppgifter, krav på att styrkande dokument ska11 Iämnas och fysisk godsundersökning. När ärendet granskats och erforder1iga åtgärder vidtagits förs ärendet ti11 grön kana1.

De erfarenheter som vinns vid sakgranskningen påverkar inte endast det aktue11a ärendet utan kan även påverka de styrda urva1skriterierna. Iakttage1ser kan även användas vid efterkontro11er.

13. Tyngdpunkten i kontro11en i fråga om export bör iigga i efterkontr011en. Denna har form av vä1 förberedda besök vid företag. Inför sådana besök samias och anaiyseras uppgifter om t.ex. företagets utrikeshandei och iakttage1ser från ärendegranskningen. Kontroiier görs b1.a. av använda statistiska nummer och värden samt av att a11a exportfakturor motsvaras av exportanmä1ningar. Licenser och ti11stånd kan kontro11eras och varuk1assificeringar kan göras. Ursprungsfrågor kan prövas. Särskiida kontro11er kan göras av t.ex. returaffärer, sändningar där temporär tu11frihet åtnjutits och där restitution ska11 sökas.

Vid företag som överför uppgifter tili tu11en i eiektronisk form k0ntro11eras också att de förutsättningar som ingår i medgivandet härom är uppfy11da.

14. Vid sidan av de kontro11er som nu nämnts förekommer annan särskiid kontr011verksamhet inom tu11en, t.ex. sådan som utövas av tu11krimina1en och särskiida kontro11grupper. Denna verksamhet syftar tiil att med aniedning av mer eiier mindre uttaiade misstankar uppdaga e11er förhindra brotts1ighet i ans1utning ti11 utrikeshande1, t.ex. kva1ificerade brott mot utförse1bestämme1ser samt skatte- och

restitutionsbedrägerier. Datoriserade register bör ge ökade möjiigheter att söka och bearbeta information för att bekämpa sådan brottsiighet.

Inriktning av tu11ens kontro11

I det föregående har beskrivits automatiserade och manue11a kontrolier som kan tänkas göras i tili av ett ansiutning användningen tu11datasystem. Goda förutsättningar bör finnas att nå en kontroiinivå som är minst 1ika god som den nuvarande. Om systemet utformas och används skickiigt bör detta - i kombination med personeila insatser - dessutom kunna medverka ti11 en förbättrad kontroii. Det är natursammantaget 1igt att kontroiien främst riktar sig mot och riskföretag riskobjekt. Det får också förutsättas utveckias att kontroiistrategin efterhand som erfarenhet vinns av att arbeta med tuildatasystemet.

En1igt vad som kunnat konstateras i huvudsak motsvarande stöd-

ingår

och kontroiimoment i de danska och norska tuiidatasystemen.

Viktiga moment i kontro11en är att tiiise att de statistiska nummer, tuiivärden samt urprungs- e11er bestämmeiseiänder är som anges riktiga. Detta är av avgörande betydeise för om handeisstatistiken ska11 b1i rättvisande. Även för att rätt faststäila andra skatter och avtu11, gifter är det nödvändigt att statistiskt nummer, värde och ursprungs- 1and är riktiga. - som i vissa fa11 Varubestämningen går iängre än til] att kiassificera ti11 ett bestämt statistiskt nummer - är viktig för att kunna avgöra om in- eiier utförselrestriktioner föreiigger.

Andeien exportsändningar som behöver granskas är än annoggrant iägre deien i fråga om importsändningar. Detta av att ett föijer fiskait moment i a11mänhet saknas vid export och av att antaiet utförseiregieringar är iägre än antaiet importregieringar. Det är vidare naturiigt att kontroiinivån anpassas ti11 med densamma. syftet

Det kan diskuteras om det, utöver den kontro11 i som iigger datasystemet och de manueiia kontro11er som görs när förs in i uppgifter systemet, inom tu11en behöver utföras någon avsiutande manue11 kontroii av

uppgifterna. I princip bör man dock sträva efter att minimera behovet av sådana k0ntro11insatser. Det är eme11ertid inte möjiigt att i detta utredningsskede siutiigt bedöma i vi1ken utsträckning det kommer att kvarstå ett behov av centrai granskning av t.ex. underiaget för handeisstatistiken.

I det fortsatta arbetet med att utveckla och testa o1ika deisystem får prövas hur effektiva de maskine11a avstämningarna och kontro11erna kan göras. När erfarenheter av driften av systemet vinns kan också bedömas i vi1ken utsträckning och takt som den avsiutande manue11a granskningen kan begränsas .

Det kan erinras om att den i samband med 1974 års reform inom tu11en eftersträvade nivån på den fysiska kontro11en inte uppnås. Omfattningen är i första hand en resursfråga som avgörs i budgetdia1ogen. önskvärd omfattning på den fysiska k0ntr011en har ett begränsat samband med nu aktue11 datorisering av de tuiiadministrativa rutinerna. Det kan dock finnas skä1 att nämna att tu11datasystemet kan medverka ti11 att urvaiet av sändningar som tas ut för fysisk kontro11 kan göras mer måiinriktat och effektivare. I avsnitt 5.3.2 återkommer dock utredningen med vissa synpunkter på resursfrågan i detta avseende.

Att den ande1 av dekiarationerna som sakgranskas varierar så pass kraftigt melian o1ika tu11ansta1ter, innebär att kontro11en inte b1ir 1ikformig. Dessutom kan innehåiiet i sakgranskningen variera. Dessa förhå11anden bör vara oti11fredsstä11ande för både tu11en och företagen. Med beaktande av trafikens karaktär bör det vara möjiigt för tu11en att utjämna denna kontroHnivå.

Omfattningen på dek1arationsgranskning och företagsbesök har ett nära samband med datoriseringen. Syftet med datoriseringen är ju att effektivisera uppgiftsiämnandet och uppgiftshanteringen. För att statistiska nummer och tu11värden m.m., som särskiit de företag iämnar som får medgivande att överföra uppgifter i eiektronisk form tiil tu11en, ska11 vara så korrekta som möj1igt bör ytteriigare resurser kunna användas för information, utbiidning, rådgivning och företagsbesök. På detta område iämnar därför utredningen i det föijande vissa resursförs1ag.

Här iämnad beskrivning av tänkbara grunddrag av k0ntro11en i en datoriserad tuiiprocedur är översiktiig. I en promemoria som fogas tili rapporten som biiaga 7 diskuteras utföriigare hur kontroiien kan gå tili i oiika sammanhang.

3.6 Några för företagen viktiga aspekter på ett

tuiidatasystem

Dagens tuiiprocedur medför att godset kan transporteras snabbt vid såvä1 import som export. Det kapitai som binds i gods under har

transport därmed kunnat begränsas. Företagen är eme11ertid också intresserade av att ta i anspråk ny teknik för att om möjligt

begränsa handeisprocedurkostnader förenade med dokumentutväxiing. I detta avsnitt diskuteras handeis- och tuiiprocedurkostnaderna och tänkbara fördeiar som närings- 1ivet kan få av en datoriserad tuiiprocedur. En viktig aspekt för företagen är att de uppgifter som företagen 1ämnar och som bearbetas i ett tuiidatasystem inte kommer obehöriga ti11 dei. Denna fråga diskuteras också. Avsiutningsvis behandias andra för företagen

viktiga aspekter, b1.a. frågor om vaifrihet.

3.6.1 Kostnader för tuliprocedurer

I direktiven ti11 utredningen pekas på den stora besparingspotentiai för b1.a. näringsiivet som iigger i en datorisering av tu11pr0ceduren. De nuvarande rutinerna ger, eniigt skriveise från handeisprocedurrådet Swepro som åberopas i direktiven, en procedurkostnad för

näringsiivet på ca 3 400 kr. för en exportsändning och ca 2 700 kr. för en importsändning.

Eniigt uppgift har dessa kostnadsbeiopp baserats på översiktiiga studier som genomfördes 1983 vid biott två svenska företag. Om kostnaderna omräknas med konsumentprisindex ti11 1987 års prisnivå, sku11e de motsvara ca 4 200 resp. 3 300 kr. Dessa procedurkostnader i samband med utrikeshandei avser a11a o1ika dokument som behövs. Vid export används normalt 20 å 30 dokument. Såiunda ingår dokumentbaserade kontakter med b1.a. kund, bank, försäkringsboiag, speditör, transportör och tuiimyndighet. Detta betyder att kostnaden för kontakter med tu11verket vid

import och export endast utgör en dei av dessa samiade procedurkostnader.

Underiaget för den svenska undersökningen torde vara väi iitet för att siutsatser om kostnader ska11 kunna dras. En amerikansk undersökning från 1970 är mer omfattande men är nu föråidrad och avser andra institutioneiia förhåiianden än de som råder i vårt iand. Några siutsatser kan därför inte dras av den undersökningen heiier.

För att bedöma företagens nuvarande administrativa kostnader för tu11proceduren kan viss vägiedning erhåiias av det pris ett företag i Sverige får betaia om en speditör e11er ett dekiarationsföretag tar ansvar för bestyret med tuiiproceduren. Avgiften för att utforma och iniämna en hemtagningsanmäian kan ofta vara ca 200 kr. och avgiften för att upprätta en tämiigen enkei tuiidekiaration kan vara ca 150 kr. Den sammantagna kostnaden för företagets tuiiprocedur vid import skuiie i så fa11 vara ca 350 kr. De ersättningar som speditörer och dekiarationsföretag begär för att upprätta exportanmäiningar uppgår ofta ti11 ca 50 kr.

Med iedning av beräkningar gjorda inom utredningen kan kostnaden för att hantera ett importärende i tuiiverket översiagsvis antas uppgå tili 100 â 150 kr. Kostnaderna i tuiiverket för att hantera ett exportärende kan översiagsvis antas uppgå tili ca 20 kr.

Härav föijer att potentiaien för besparingar föraniedda av en datorisering av tuiiproceduren ska11 bedömas med utgångspunkt i beiopp av väsentligt iägre storieksordning än de kostnader som nämndes i direktiven. En rimiig gissning kan vara att tuiiverkets kostnader för att handiägga ett importärende i genomsnitt inte överstiger 150 kr. Företagens administrativa kostnader för tuiiproceduren vid import överstiger knappast i genomsnitt 400 kr. Motsvarande kostnader vid export kan antas vara 20 kr. resp. 50 kr.

Det bör dock observeras att det egentiigen är de framtida procedurkostnaderna som borde iigga tiii grund för övervägandena. Dessa kostnader kan emeiiertid f.n. inte bedömas. Införandet av enhetsdokumentet från

1988 kan dock för många företag till en början komma att medföra ökade kostnader.

3.6.2 Näringslivets fördelar av en datoriserad tullprocedur

En datoriserad tullprocedur förutsätts innefatta att hanteringen av import- och exportärenden inom tullen i stor utsträckning sker med datorstöd. Uppgifter för bl.a. import- och exportanmälningar förutsätts av företagen kunna lämnas till tullen i elektronisk form med teleöverförda meddelanden eller på annat maskinläsbart medium.

En datorisering av nämnt slag torde i hög grad påverka kostnaderna hos tullen. Den datoriserade handläggningen av ärendena bör således minska tullens kostnader. Härtill kommer att deklarationsuppgifter i väsentlig mån överförs till tullen på sådant sätt att tullen själv inte behöver registrera dessa uppgifter. Även detta minskar tullens kostnader.

lno-(vuc-e-x

m. § Även företagen har fördelar av en datorisering av de tulladministrativa rutinerna. Den utsträckning i vilken företagen kan tillgodogöra sig fördelarna kan emellertid variera starkt. Det är t.ex. inte sannolikt att det är de företag som idag har de mest avancerade tulldatasystemen som vinner de största fördelarna. Däremot torde de ha de bästa förut- 2 i sättningarna att snabbt börja lämna uppgifter i elektronisk form till tullen. Uppgifter som följer av tullproceduren skall även i fortsättningen lämnas till tullen, men det är sannolikt att det är något billigare att lämna dessa på t.ex. telelinje i stället för med datorutskrivna blanketter.

I ett långsiktigt och dynamiskt perspektiv, där bl.a. de rättsliga problemen som tidigare redovisats fått en tillfredsställande lösning, är det sannolikt att många företag kan vinna inte oväsentliga fördelar av en datoriserad tullprocedur. Exempel på fördelar för företag vid övergång från helt manuella rutiner till helt datoriserade rutiner enligt utredningens modell är följande.

1. Företagen undviker kostnader för blanketter, utskrift av blanket-

ter, hantering, skickning och arkivering av blanketter.

Företagen vinner tid i och med att det går snabbare att överföra uppgifter på teleiinje än att sända med post e11er bud.

Företagen behöver inte Iåta persona1 för hand underteckna b1anketer.

Företagen behöver inte 1ämna sama uppgift ti11 tu11en flera

gånger.

Företagen kan få stöd från tu11datasystemet, t.ex. i form av ständigt aktue11 tu11taxa, va1utakurser, in- och utförselbestämmeiser.

Företagen behöver inte nödvändigtvis ange tu11sats och räkna ut tu11 och skatt eftersom systemet kan göra detta.

Företagen får en omede1bar kontro11 av Iämnade uppgifter och kan snabbt rätta ev. fe1. Vidare får företagen en snabb bekräfte1se på att dek1arationen har accepterats av tu11datasystemet.

Företagen har större möj1ighet att undvika sanktionsavgifter ti11 fö1jd av att systemet ger stöd ti11 mer e11er mindre automatiska sjä1vrätte1ser.

Företagen kan erhå11a sådant stöd av tu11datasystemet att de kan k1ara sig utan dek1arationshjä1p från speditörer m.f1. Företagen måste eme11ertid då sjäiva ha personai som är kompetent att utföra dekiarationsarbetet i samspe1 med tu11datasystemet.

10. Företagen behöver i f1erta1et fa11 inte lämna styrkande under1ag i form av fakturor, Iicenser och ursprungsintyg m.m. ti11 tu11en.

11. Företagen kan bygga upp tu11medde1anden i förväg och aktivera dem just när förtu11ning m.m. ska11 ske. Arbetet kan då bättre förde1as i tiden.

12. Företaget behöver inte få en tu11sede1 per post. Framsortering av rättade tu11sed1ar behöver inte göras. Vid behov kan papperskopia tas ut på egen skrivare.

. Företaget kan använda uppgifter direkt från sin för

redovisning

framstäiining av tu11medde1anden.

. Företagen kan kommunicera med tu11en på samma sätt som med övriga

datoriserade parter i en gränsöverskridande handeistransaktion.

Kostnadsbesparingarna med datakommunikation framträder fu11t ut

först när a11a viktiga områden är datoriserade.

15. Företagen 1öper mindre risk att sändningar b1ir fördröjda då

tu11ens rutiner b1ir effektivare genom datorisering.

Kapitaibind-

ningen kan därmed ytteriigare minska.

De fördelar för företagen som nu nämnts ti11fa11er de företag som förstår och har förmåga att utnyttja dem. Fördeiarna är i sådana som

rege1 medger att verksamheten kan ökas utan att kostnaderna stegras 1ika snabbt som annars sku11e vara fa11et. De1vis är det också om att

fråga

bättre stöd erhå11s. Dessutom är det så att förde1arna kan vinnas först efter investeringar i system och teknik som kostar och kan vara

pengar komp1icerade. Vissa driftkostnader torde också vara förenade med utnyttjandet av tuiidatasystemet. Därti11 kommer att vissa procedurkostg nader som företag har i ett manue11t system motsvaras av kostnader för Z i ett hantering datoriserat system. Kännetecknande torde också vara att det i första hand är adninistrativt väiutveckiade och redan datoriserade företag med omfattande verksamhet som har de bästa

förutsättningarna att i iniedningsskedet dra nytta av de potentie11a förde1arna. Ti11 denna grupp företag hör också de större speditörerna. Därmed bör x

goda förutsättningar finnas att också små och medeistora import- och exportföretag kan b1i deiaktiga i fördeiarna genom att de aniitar

speditörernas tjänster. Möjiigen kan dock ett ökat beroende av som

ombud uppievas en nackdei.

Som framgår av avsnitt 2.2.1 utförs den övervägande delen av

importen och exporten av stora företag som använder ADB-stöd för sin dokumenthantering. Många av de inemot 200 största importörerna, som står för mer än tvâ tredjede1ar av den samiade importen, och de fiesta av de drygt 150 största exportörerna, resp. deras speditörer, är sannoiikt så datoriserade i tekniskt avseende att en eiektronisk av nöd-

överföring vändiga uppgifter ti11 tu11verket är möjiig med ganska kort varse1.

Dessa företag har i de ailra f1esta fa11 redan datorstöd vid importoch exporthanteringen. För denna grupp företag finns de1ar av stödfunktioner i dessa system. Såiunda har de redan tiiigodogjort sig en dei av fördeiarna med sådana system. De fördeiar som ti11kommer i ett tu11datasystem utgörs främst av möjiighet ti11 direkt kommunikation med tu11verket och arbetsmoment i samband därmed.

Andra företag har inte nått 1ika iångt i sin datorisering. En iiten dei av den gränsöverskridande handein hänför sig dock tili företag som f.n. administrerar dokumenten manuelit.

Sammanfattningsvis innebär övergång från manue11a rutiner ti11 datoriserade tuiirutiner betydande fördeiar för företagen främst på grund av att import- och exportrutinerna b1ir enkiare, effektivare och snabbare. Arbetet med att åstadkomma ett rättssäkert och vä] fungerande tu11datasystem är därför väsentligt även för näringsiivet. En betyde1sefu11 faktor i sammanhanget är utveckiingen i Västeuropa som innebär datorisering av tu11rutinerna. För svenskt näringsiiv är det väsentiigt att brister i den svenska tu11hanteringen inte försämrar företagens konkurrenskraft. En datorisering behöver dock utformas, ti11ämpas och finansieras på sådant sätt att så stor ande1 som möjiigt av tu11dek1arationer m.m. över1ämnas i eiektronisk form. Först då kan den fu11a besparingspotentiaien i tu11en nås.

Goda möjiigheter ti11 datakommunikation med tu11verket är av avgörande betydelse för att åstadkomma förenk1ade handeisprocedurer. En datoriserad tuilprocedur, där information överförs genom datakommunikation, medför också av det skäiet fördeiar för såvä1 de företag som kommunicerar med tu11verket som för tu11verket.

Det kan avsiutningsvis erinras om att möjiighet a11tid ska11 finnas att iämna uppgifter tiil tu11en på bianketter. De företag som anser sig inte vinna fördeiar, e11er rent av råka ut för nackdeiar i ett datoriserat förfarande t.ex. i form av kostnadsökningar e11er beroende, ska11 därför kunna fortsätta med de van1iga rutinerna.

3.6.3 Säkerhet i fråga om lämnade uppgifter

I samband med import och export av varor lämnar företagen uppgifter till tullen som är känsliga för företagen. Uppgifterna kan avse kunder, leverantörer, priser, transportsätt och detaljerade upplysningar om varan. Om uppgifterna kommer till obehörigs kännedom kan detta skada företagets konkurrens- och marknadsposition.

Olika begrepp används för att definiera de risker ADB-hantering av information kan föra med sig. Från näringslivets sida hävdas att uppgifter om företag i statliga ADB-system allmänt sett inte åtnjuter det skydd som motsvarande uppgifter får inom ramen för handlingsbegreppet. Ett tulldatasystem är inte en isolerad företeelse. Det kräver därför samma generella och övergripande lösningar som gäller för andra uppgifter i statliga ADB-system i vad gäller säkerheten, sårbarheten, sekretessen och företagshemligheter. Dessa faktorer diskuteras nu närmare.

ADB-säkerhet

Ett annat uttryck för ADB-säkerhet kan vara informationssäkerhet. God sådan säkerhet förutsätter att lagrad information endast kan nås av en behörig användare. Från Företagens Uppgiftslämnardelegations sida har framhållits att den enda egentliga godtagbara lösningen är en edsvuren användare, en person med sådan integritet och som genomgått sådan personkontroll att största möjliga skydd för informationen kan upprätthållas. Enligt delegationens mening skulle det inte räcka med lösenord eller behörighetsregler. Skälet härtill skulle vara de möjligheter ADB-tekniken erbjuder att få tillgång till känslig information. Tekniker som smart card, elektroniska sigill, komplicerade algoritmer i krypteringsnycklar osv. ökar skydet men det är, enligt delegationens mening, tveksamt om informationssäkerheten kan upprätthållas fullt ut.

ADB-sårbarhet

I fråga om ADB-sårbarhet kan, enligt Företagens Uppgiftslämnardelega-

tion, två allmänna hot urskiljas, nämligen avsiktliga resp. oavsiktliga hot. Dessa kan konkretiseras på följande sätt.

Röjande signaler uppkommer på datorströmmar. Dessa kan avlyssnas, men detta kräver viss elektromagnetisk utrustning.

Telefonnätets uppbyggnad med omväxlande kablar och radiolänkförbindelser innebär svårigheter att säkra informationen.

Infiltration av behöriga användare torde tillhöra det svåraste att komma till rätta med. Risken härför är tillräckligt stor för att åt- 1 gärder måste vidtas i syfte att minimera denna risk.

Sammanfattningsvis kan, enligt Företagens Uppgiftslämnardelegation, ADB-säkerheten och ADB-sårbarheten tillsammans med de rättsliga förutsättningarna för teleöverförda uppgifter endast lösas genom att en noggrann analys görs och ett förutsättningslöst åtgärdsprogram upprättas.

Jag är medveten om de problem som kan föreligga på området men kan självfallet inte lösa dessa allmänna sårbarhetsfrågor inom ramen för den avgränsade tillämpning som tulldatasystemet innebär. Det får i stället förutsättas att dessa frågor hanteras mellan staten och andra intressenter inom en vidare ram. I detta sammanhang kan erinras om det arbete som inom civildepartementet bedrivs av Samrådsgruppen för samhällets säkerhet inom dataområdet (SAMS). Enligt uppgift avser gruppen att särskilt granska säkerheten av automatiserade informationsflöden i samband med Sveriges utrikeshandel.

Dock vill jag som min mening framhålla att både säkerhets- och sårbarhetsproblemen för tullens del bör bli mindre vid en datorisering än med nuvarande rutiner. Detta förutsätter dock att tullens ledning fortlöpande bedriver information till personalen om dessa frågor och därvid framhåller deras stora vikt i datahanteringen och att ledningen fortlöpande kontrollerar att införda behörighetssystem och andra säkerhetsanordningar verkligen fungerar på det sätt de avses fungera.

Uppgiftsöverförande till andra myndigheter

Sekretess och vidareanvändning av uppgifter hänger, enligt Företagens Uppgiftslämnardelegation, nära samman. Tullens rätt och skyldighet enligt tullagen att vidarebefordra upgifter till andra myndigheter behöver därför uppmärksammas. Rätten att vidarebefordra

uppgifter minskar allvarligt säkerheten i fråga om de lämnade Det

uppgifterna. bör därför, enligt delegationen, övervägas om tullagen bör ändras i dessa avseenden. Så borde tullen självständigt kunna använda uppgifterna för t.ex. handelsstatistiska ändamål. I vart fall borde fortsättningsvis inte tillåtas att primärdata, dvs. uppgifter kopplade till identifikationen av företaget, överlämnas till andra myndigheter som statistiska centralbyrån, kommerskollegium m.fl. Det borde,

enligt delegationen, finnas möjligheter att organisera informationssystemen för dessa sekundäranvändare så att deras informationsbehov

tillgodoses utan att företagen belastas med nya uppgiftskrav annat än marginellt samtidigt som informationssäkerheten hålls på en hög nivå.

I sammanhanget kan erinras om att regeringen i 1986/87:166 med

prop. förslag om ny tullag föreskriver att tullen till riksbanken, riksskatteverket, jordbruksnämnden, kommerskollegium, pris- och kartellnämnden eller länsskattemyndighet på begäran skall lämna hos tullen som

uppgift rör import eller export av varor.

Sekretess

För att skydda uppgiftslämnaren stadgas i 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) bl.a. att sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt och för uppgift om enskilds eller

personliga ekonomiska förhållanden. Med skatt menas skatt på inkomst eller

förmögenhet, omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Där stadgas också att uppgift hos tullverket får lämnas ut om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

I sekretesslagen 9:2 föreskrivs att sekretess verksamhet som av-

gäller ser tullkontroll och som inte faller under 9:1. Vidare i 9:4

stadgas att sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser

framställning

av statistik om enskildas personliga eller ekonomiska förållanden, så länge uppgiften kan hänföras till den enskilde. Med sekretess menas enligt lagen både handlingssekretess, dvs. förbud att lämna ut en handling, och tystnadsplikt.

Utgångspunkten är således att praktiskt taget alla uppgifter som företagen lämnar till tullverket för dess taxeringsverksamhet är sekretessbelagda där. Det omvända skaderekvisitet innebär nämligen att det måste stå klart att inte någon lider skada eller men för att en uppgift skall få röjas. Tullverket måste därför i sin verksamhet utgå ifrån att alla slag av uppgifter, som företagen bedömer som känsliga, regelmässigt måste sekretesskyddas.

Detta är alltså de regler som gäller i dag när uppgifterna lämnas på blanketter. Hos tullmyndigheterna hanteras miljontals med blanketter av tusentals människor. Omfattande skickning av blanketter sker. Samma sak gäller förhållandena hos de företag som verkar som ombud för importörer och exportörer.

Tullen lämnar f.n. underlag för utrikeshandelsstatistik till statistiska centralbyrån. Underlaget innehåller organisationsnummer och vissa uppgifter om den enskilda import- eller exportsändningen, främst statistiskt nummer, värde och volym samt avsändnings- eller bestämmelseland. I samband med en datorisering av tullens verksamhet kommer samma uppgifter att lämnas till centralbyrån. Någon ändring sker således inte av den mängd uppgifter som centralbyrån lagrar eller kan få insyn i. Den kvalitetskontroll som centralbyrån f.n. utför på uppdrag av tullverket kan dessutom återföras till tullen vid en datorisering. I tullens ärenderegister kommer att på någon form av dataminne finnas deklarationsuppgifter för en följd av år. Häri ingår en mängd ärendeuppgifter som inte överlämnats till centralbyrån för statistikändamål. I dag finns motsvarande på blanketter. Enligt min mening är det självklart att alla tänkbara tekniska och administrativa åtgärder skall vidtas för att förebygga att obehöriga inom och utom tullen kan få del av dessa företagsuppgifter.

Tullen kommer att erbjuda en möjlighet för företagen att sända uppgifter med datakommunikation. Det är inte en skyldighet att utnyttja den.

Det torde närmast få ankomma på televerket och resp. att åstad-

företag komma de säkerhetssystem för själva överförandet till tullen som kan anses vara rimliga. I detta sammanhang beaktas självfallet även den grad av säkerhet som präglar dagens sätt att transportera

uppgifter samt de säkerhetsrisker som i ett datoriserat system i vidlåder

övrigt hela informationskedjan.

När import- och exportuppgifterna nått tullen bearbetas, kon-

granskas, trolleras och lagras de bl.a. med hjälp av ADB-teknik. När

uppgifterna finns hos tullen är de allmänna som i Lika litet

handlingar precis dag. som nu kan det emellertid bli aktuellt att till allmänheten lämna ut enskilda eller sammanställda uppgifter ur deklarationer m.m.

Uppgifternas formella sekretesskydd påverkas inte av att de finns

tillgängliga i ADB-register i stället för blanketter.

på

När deklarationsuppgifterna granskas och kontrolleras inom tullen kan tulltjänstemän ta del av uppgifterna på ungefär samma sätt som i dagens bl ankettbaserade system. Även i framtiden skall självfallet sanma tystnadsplikt gälla. Möjligen kan hävdas att den enskilde tjänstemännen i ett datoriserat system kan få tillgång till andra och fler än

uppgifter vad som f.n. är praktiskt möjligt. Viss och av

sökning bearbetning uppgifter skulle måhända också kunna ske. Ett datasystem erbjuder emellertid goda möjligheter att införa tekniska i om vilka

begränsningar fråga uppgifter som enskilda tjänstemän får ta del av och vilka

bearbetningar som är tillåtna för dem. Det är även att vem som tar

möjligt registrera del av olika uppgifter eller beordrar I sistnämnda av-

bearbetningar. seenden bör ett datasystem erbjuda bättre behörighets- och

loggningsregler än dagens system. Inom tulldatasystemet kommer företagsuppgifter att i viss mån föras mellan olika arbetsställen inom tullverket. Detta kommer att ske över telenätet. De i det föregående nyss nämnda riskerna i samband med teleöverföring föreligger självfallet även i detta sammanhang.

Eventuellt bör övervägas att i lag eller förordning reglera vilka

uppgifter som får finnas i tullens register. Vidare kan att tul-

övervägas len skall beskriva vilka bearbetningar som tullen i sin

myndighetsutövning gör av de uppgifter som finns i registren. Därvid kan man dock knappast gå så långt att man försvårar av

användningen nyutvecklade

system för att förbättra kontroil och uppdaga brott. Möjiigen kan, som tidigare berörts, övervägas att regiera om, hur och på viiket sätt andra myndigheter på begäran ska11 ha tiilgång ti11 vissa uppgifter i tu11ens register.

I tryckfrihetsförordningen regieras b1.a. rätten att ta de1 av aiimänna hand1ingar och i sekretessiagen anges b1.a. de särskiida inskränkningar som finns i medborgarnas rätt att ta de] av vissa aiimänna Ä

handiingar. Dessa regier gä11er även för upptagningar för automatisk databehandiing. Dessutom gäiier särskiida skyidigheter för myndigheter som har ADB-register att iämna vissa uppiysningar. Det är inte a11tid som en 2 importör e11er exportör är en juridisk person. I några få fa11 är det i stä11et fråga om en enskiid person. När så är fa11et torde de regier som finns i dataiagen vara ti11ämp1iga.

I detta avsnitt har sådana sekretessfrågor diskuterats som är av intresse främst för företagen. Det är självklart att även andra sekretessaspekter, t.ex. hänsyn ti11 rikets säkerhet, behöver beaktas.

De regier som finns i tryckfrihetsförordningen och sekretessiagen torde av statsmakterna anses vara ti11 fy11est för att skydda uppgifter av betydelse för t.ex. rikets säkerhet. Annars skuiie regierna sjäivfaiiet ändras. Uppgifter om företag finns också i register hos många andra myndigheter. Tiilämpning av rege1verket bör därför även på tu11ens område kunna ske så att det ger företagen och samhä11et i övrigt ett sekretesskydd. Det är rim1igt och rättsiigt viktigt att ett tulidatasystem utformas på ett sådant sätt att det - jämfört med dagens sätt att hantera - inte innebär nackdeiar för Ut-

uppgifterna företagen. gångspunkten är sjäivfaiiet att systemet ska11 ges en sådan utformning att företagen inte utsätts för onödiga integritetsrisker. Det kan därför vara naturiigt att den närmare utformningen och successiva anpassningen av skyddet mot sårbarhetsrisker sker efter samråd me11an ansvariga myndigheter och företrädare för näringsiivet.

3.6.4 Andra förutsättningar

Företagens produktion i dag bygger på en minimai 1agerhå11ning samt ett

snabbt och jämnt godsfiöde över iandets Ett gränser. grundiäggande krav från näringsiivet är därför att den och fysiska förf1yttningen hanteringen av godset inte får försenas e11er försämras av en ny tu11procedur och av ett Snabb och tu11datasystem. gränspassage kontinuerlig ut- 1ämning av godset är viktiga förutsättningar för att ska11 företagen kunna upprätthå11a sin konkurrenskraft.

Företagen kommer a11tmer att använda datakommunikation i förhåiiande ti11 svenska och ut1ändska Mot företag och myndigheter. denna bakgrund är det nödvändigt att tu11verkets system byggs upp med dataeiement, syntax, meddeianden och standards i övrigt i med svensk och enlighet internationeii standard.

Utveck1ingen hittiils inom de stora företagen har varit att man inom resp. företag e11er företagsgrupp har utveck1at för framegna system stäiining av tuiidokument. Som framgår av avsnitt 2.2.1 börjar det eme11ertid saiuföras företagsobundna Dessa system- och programvaror. kan användas ti11sammans med företagens system och gör de nödvändiga beräkningarna resp. framstä11er dokumenten e11er överför uppgifterna eiektroniskt tiil en därför förberedd från mottagare. Tu11system Göteborgs mikrodatorgrupp, TDM, MODS, ATD och MACH III är exempei

på

sådana system. En dei företag, även stora sådana, in i hyr sig speditörernas datoriserade Även framdeies kommer dekiarationssystem. o1ika möjiigheter att stå tiil buds för företagen. För att överföra uppgifter ti11 tuliverket kan företagen te1everkets oiika utnyttja tjänster e11er tjänster från andra serviceföretag som t.ex. TDL.

Sett från närings1ivets synpunkt är det att kunna viktigt väija fritt b1and de o1ika service-, och som kan bearbetnings- kommunikationssystem finnas på marknaden. Ett företag bör a11tid kunna kommunicera direkt med tuiidatasystemet om företaget kan k1ara de tekniska kraven härför. Sjä1vfa11et kan inte begäras att företagen skaii använda en bestämd me11anhand för kommunikation e11er ett för utpekat bearbetningssystem att i eiektronisk form få överföra uppgifter. Tu11datasystemet måste vara neutrait i dessa avseenden och inte medverka ti11 att monopoi uppkommer för vissa system e11er företag.

Däremot är det ofrånkom1igt att de oiika tu11medde1anden som i e1ektronisk form ska11 utväx1as me11an företagen och tu11en ges en enhetiig och standardiserad form. Som nämnts behöver här en anpassning ske ti11 internationeli standard.

3.7 Möjiigheter att stegvis datorisera tu11verksamheten i

I detta avsnitt diskuteras möj1igheterna ti11 en stegvis datorisering av tu11verksamheten. Som en grund för diskussionen de1as tuiiverksam- 1

varvid 3 heten upp på o1ika de1system, transportsätt, företag och orter, också samband me11an oiika de1system m.m. påvisas.

E

.

3.7.1 Oiika deisystem

Ett tu11datasystem kan tänkas bestå av ett anta1 de1system för o1ika ärendetyper och arbetsmoment. Ett de1system kan fungera he1t sjä1vständigt e11er vara mer e11er mindre beroende av något e11er några andra Det kan också bestå av ett e11er fiera program.

de1system.

Debitering av vägtrafikskatt

Debitering av vägtrafikskatt sker på utreseorten. Under1aget för debiteringen utgörs av en dek1aration som stämp1ats av tu11en vid inreseti11fä11et.

vid en datorisering av denna rutin kan de uppgifter som 1ämnas i deklarationen, och som utgör underiag för en kommande debitering, registreras i tu11datasystemet vid inreseti11fä11et. vid utreseti11fä11et kai- Ias ärendet fram på en bi1dskärm. De uppgifter som registrerats vid inresan kompietteras med uppgifter om mätarstä11ning vid utresan och skatten kan automatiskt beräknas av systemet. I förekommande fa11 kan också ett kassakvitto för kontantbetaiande automatiskt skrivas ut. Detta kräver att de uppgifter som registrerats på inreseorten vid utreseti11fä11et finns tiligängliga på utreseorten. Vid utreseti11fä11et råder ofta stor brådska i samband med färjeavgångar och liknande varför

det är lämpligt att så få uppgifter som möjligt behöver registreras vid detta tillfälle.

Ett annat förfarande är att all sker vid registrering utresetillfället. På inreseorten avlämnar chauffören deklarationen, som stämplas av tullen enligt dagens rutin. vid utresetillfället lämnas deklarationen till tullen, som då registrerar de uppgifter som krävs för av beräkning kilometerskatten. I detta alternativ alla i registreras uppgifter samband med utresan. Det krav föreligger inget på datakommunikation mellan de olika orterna detta alternativ. enligt

Registrerade uppgifter kan enligt båda alternativen överföras elektroniskt till en central enhet för som underlag medelsredovisning och som underlag för fakturering samt för ev. statistik.

Detta delsystem är inte beroende av av andra datorisering ärendetyper. En lösning enligt det första alternativet kräver dock att datakommunikationssystemet tagits i drift.

Exportanmälan

För gods som skall föras ut skall lämnas till exportanmälan tullen. De olika exemplaren av exportanmälan används som underlag för statistik, för ansökan om vissa och för ansökan om

bidrag återbetalning av tull

och andra avgifter.

Exportanmälan kan registreras lokalt på den ort där varan anmäls till utförsel. Detta sker f.n. I vanligen på gränsorten. samband med att exportanmälan registreras, kan i systemet utföras kontroller av att alla obligatoriska uppgifter finns och att dessa är rimliga. Besked kan fås från systemet om t.ex. krävs eller exportlicens om andra bestämmelser gäller för aktuell vara. bör även Systemet kunna ge besked om godset skall undersökas innan exportmedgivande kan lämnas. Detta kräver lokal tillgång till ett antal olika för register kontroll av lämnade uppgifter.

Registrerade uppgifter kan sedan eiektroniskt överföras tiii den enhet som ska11 sammanställa underiag för handeisstatistik m.m.

Även dessa arbetsuppgifter utförs under stor brådska i samband med t.ex. fiyg- e11er färjeavgångar, varför hjäip och stöd i dessa arbetsmoment kan vara värdefuiit. Eventueiit kan ett fåtai uppgifter registreras i samband med sjäiva kiareringen och resterande uppgifter registreras något senare när inte samma brådska råder.

Detta deisystem kan införas oberoende av när en datorisering av andra é deisystem görs. Vissa register såsom tuiitaxa och iänderkoder ska11 dock vara gemensamma för oiika delsystemen.

I avsnitt 3.5 beskrivs en modifierad tuiiprocedur. Denna innebär att uppgifter om utförd exportkiarering kan behöva överföras från t.ex. en iniandstuiikammare tili tuiianstait på utförseiorten.

Hemtagningsanmäian

Omkring 11 000 företag har beviijats förmånen att få ta hem sitt gods utan föregående förtuiining. Underiaget för utiämning av godset utgörs av en hemtagningsanmäian. De företag som erhåiiit denna förmån ka11as hemtagare.

Hemtagningsanmäian iämnas på den ort där godset finns. Det kan vara på ett tu11upp1ag eiier en tuiianstait vid någon gränsort eiier inne i landet. Det finns inget geografiskt samband me11an den ort där hemtagningsanmäian iämnas och den ort där företaget bedriver sin verksamhet. Varje hemtagare hör ti11 en så närbeiägen kontroiituiianstait som möjiigt. Förtuiiningshandiingen ska11 skickas tiii kontroiituiianstaiten ca två veckor efter hemtagningstiiifäiiet.

Vid en 1oka1 registrering av hemtagningsanmäian kan i systemet kontroiieras att obiigatoriska uppgifter finns. Systemet förutsätts även kunna ge signa] om att krav på importiicens eiier om andra bestämmeiser finns. För att kunna kontroiiera riktigheten i aviämnade uppgifter krävs tiiigång tiii databaserade register över godkända iandkoder,

godkända hemtagare m.m. I de fall hemtagningen beviljas av tullverket kan i princip alla kontroller genomföras innan lämnas ut.

godset

De flesta hemtagningar beviljas emellertid av de ca 300 tull-

på något

upplagen. Hemtagningsanmälan överlämnas i dessa fall till tullverket dagen efter det att godset lämnats ut. Tullverket får

då registrera hemtagningsanmälan i efterhand om inte uppgifterna förs över elektroniskt. Detta påverkar kontrollmöjligheterna.

Formen för godsredovisning och hos främst

godsregistrering tullupplagen är en viktig komponent i ett importsystem. De metoder som därvid används är integrerade delar i systemet och bör inte behandlas fristående från det samlade importsystemet.

Registrerade uppgifter kan dagligen överföras till den enhet som svarar för sammanställning av statistikunderlag m.m. och för

statistikproduktion.

Centralt kan sammanställningar göras över för

gjorda hemtagningar resp. hemtagare. Dessa sammanställningar kan sedan översändas till

hemtagaren dagligen eller veckovis. I framtiden kan dessa uppgifter sändas elektroniskt till de företag som har datasystem.

Med en lokal registrering kan uppgifter om gjorda över-

hemtagningar föras till hemtagarens kontrolltullanstalt och finnas

tillgängliga där.

En lokal registrering av hemtagningsanmälan kan oberoende av

genomföras en datorisering av övriga rutiner. Detta gäller även vid tillämpning av det första steget i den stegvisa förtullning som presenterats i avsnitt 3.5.

Importanmälan

Importanmälan med tulldeklaration lämnas vid direktförtullning i samband med att sändningen önskas frigjord. Detta kan ske vid

gränspassagen eller efter transitering. Det är alltid tullverket som medger ut-

iämning av gods som direktförtulias. Importanmäian efter hemtagning ska11 lämnas ti11 resp. hemtagares kontro11tu11ansta1t.

vid en 1oka1 granskning och registrering av importanmäian kan kontroi- 1eras att a11a obiigatoriska uppgifter är ify11da och att dessa är rim- 1iga. Tuiidatasystemet kan med Iedning av b1.a. registrerat statistiskt nummer och tuiivärde beräkna tu11, skatt och andra avgifter. Systemet kan även ge stöd och information vad gä11er oiika importbestämmeiser, krav på importiicens m.m. Detta kräver emeiiertid tiiigång ti11 _ register med dessa uppgifter. f

Det är en förde] om uppgifter som iämnats med hemtagningsanmäian e11er i det första steget finns tiiigängiiga vid kontro11tu11ansta1ten när importanmä1an ska11 hand1äggas. Detta kan ta1a för att registrering av de först nämnda uppgifterna och kommunikationsmöj1igheter bör finnas innan förtuiining efter hemtagning datoriseras.

Direktförtuilning kräver ti11gång ti11 vissa gemensamma register och i vissa fail ti11gång ti11 uppgifter som registrerats på annan ort.

Registrerade uppgifter kan dagiigen överföras ti11 den enhet som svarar för framtagning av underiag för statistik och för framstä11ning av tuiiräkningar. En effekt av en 1oka1 registrering och dag1ig överföring av registrerade uppgifter ti11 berörd enhet är att underiag för tu11- å räkning och handeisstatistik kan finnas ti11gäng1igt tidigare än idag.

Licenser

För att importera vissa varor e11er varor från vissa iänder krävs importiicens från kommerskoiiegium e11er jordbruksnämnden. Varje importerad sändning ska11 bokas av på iicensen. För iicensgivande myndighet är det av intresse att få besked om hur stor dei av medgivna importkvoter som har utnyttjats. Detta kan påverka utfärdandet av nya iicenser. Även i samband med export krävs iicenser i vissa fa11.

Beviljade Iicenser bör finnas tiiigängliga i ett tuiidatasystem för kontro11 och avbokning. Licensgivande myndighet kan dagiigen överföra

beviljade licenser till tulldatasystemet. Dagligen eller veckovis kan till resp. myndighet uppgifter överföras om nyttjade licenser. Om beviljade licenser finns tillgängliga i systemet skapas att

möjlighet snabbt och utan extra pappershantering frigöra

godset.

Detsamma kan i tillämpliga delar även gälla andra tillstånd m.m. från diverse myndigheter i samband med import och export.

Datoriseras denna rutin före rutiner för exportanmälan,

hemtagningsanmälan och importanmälan med tulldeklaration kan beskrivet förfarande med avbokning i systemet tillämpas. Sker datoriseringen av licenser m.m. först efter nämnda ärendetyper kan dagens system där

tillämpas, licensen eller tillståndet lämnas till tullverket för eller

avbokning kontroll.

Transitering

Transitering innebär att oförtullat gods får transporteras t.ex. från utlandet direkt till inlandstullkammare eller från svensk ort till bestämmelseort inne i annat land. Själva gränspassagen kan då ske smidigt. Det formella underlaget utgörs

av en transiteringshandling.

Rutinerna i samband med transitering styrs av internationella konventioner som Sverige undertecknat och bygger i huvudsak att blankett-

på

exemplar skickas mellan tullmyndigheter på avsändande

och mottagande ort.

På de orter som handlägger stora mängder krävs stora

uttransiteringar insatser för att para ihop det exemplar som behålls transite-

då godset ras med det exemplar som anländer senare som en bekräftelse att R på godset nått bestämmelseorten. Erhålls sådan bekräftelse måste orsa-

ingen ken utredas. Dessa utredningar kräver också stora resurser men leder

sällan till någon åtgärd.

Vissa arbetsmoment kan underlättas med ett

i samband med transitering tulldatasystem. Förpassningshandlingen kan registreras på klareringsorten. När sändningen nått bestämmelseorten sänts

och ryckattesten

tillbaka kan mottagandet av denna förpassningshandling registreras i systemet. Tulldatasystemet kan också snabbt ge besked om de transitsändningar för vilka ryckattest inte erhållits.

Det är inte uppenbart att stora fördelar finns i att registrera återsända ryckattester vid import eller mottagna gränsövergångsattester.

Skall transiteringsrutiner datoriseras förefaller det lämpligt att detta sker i till att datoriseras. i

anslutning exportrutiner Exportanmälan utgör nämligen, när enhetsdokumentet tas i bruk, det dokument mot vilket återkommande ryckattest skall avbokas.

Central statistik

Statistiska sektionen på generaltullstyrelsen samlar in uppgifter för för statistikändamål. Även i ett tulldatasystem kan dessa uppgifter skötas centralt på någon ort. De uppgifter, som statistiska sektionen i dag erhåller på olika blankettexemplar, kan i ett tulldatasystem dagligen överföras elektroniskt. Från statistiska sektionen sänds förfrågningar till de lokala tullanstalterna rörande olika detaljer i insänt underlag. Dessa förfrågningar sänds enligt nuvarande system med post. I ett tulldatasystem kan dessa förfrågningar och även svaren sändas elektroniskt i stället. I tulldatasystemet kan även byggas in automatiska kontroller som minskar behovet av förfrågningar.

Detta kräver givetvis att en datorisering av ett antal olika rutiner är genomförd samt att möjlighet finns till elektronisk överföring av uppgifter mellan statistiska sektionen och de lokala tullanstalterna.

Tullen anlitar f.n. SCB:s datacentral för maskinell kvalitetskontroll (å priskontroll m.m.). Denna kontroll kan under en övergångsperiod fortsätta.

Central fakturering

Fakturering sker i dag centralt från generaltullstyrelsen. Underlaget

för faktureringen utgörs av uppgifter som registrerats på statistiska sektionen. vid en kommande datorisering kan det vara lämpligt att i vart fall övergångsvis behålla faktureringsrutinen centralt vid

någon

ort. I samband med ett stegvist införande torde man dock kunna

acceptera att flera tullräkningar utfärdas till ett och samma företag samma

på

dag. I ett senare skede kan också prövas om fakturering kan ske papperslöst mellan tullen och de olika företagen.

3.7.2 Transportsätt

Allt gods som kommer till landet transporteras med något transportmedel. Detsamma gäller det gods som exporteras. De transportsätt som är aktuella är bil, båt, flyg och järnväg. Dessutom förekommer

postbeford- E ran. Från flottning bortses i detta sammanhang. Tullklarering av gods i sker i princip på samma sätt oberoende av vilket som

transportmedel godset transporterats med. Undantaget är dock gods som postbefordras.

Det är fullt möjligt att låta ett tulldatasystem från början endast innefatta sändningar som befordras med t.ex. flyg. Det föreligger inget

. egentligt behov av att samtidigt datorisera flera transportsätt. Det kan i detta sammanhang nämnas att många länder valt att starta datoriseringen av klareringen av flygfraktgods. Skälet till detta har bl.a. varit kravet på en snabb klarering av godset. En bidragande orsak har också varit det faktum att flygbolagen själva många gånger hunnit

långt

i sin datorisering, vilket medfört att de elektroniskt kunnat överföra nödvändiga uppgifter för klareringen av godset.

Väljer man att införa tulldatasystemet efter olika

stegvist transportsätt måste en stor mängd rutiner och program först utvecklas och kommunikationsmöjligheter finnas.

Registrerade uppgifter kan överföras till statistiska sektionen som underlag för statistik och debitering.

3.7.3 Företag

Ett f1erta1 av de större företag - såväi importörer, exportörer som

- vilka åt utrikeshandei har datorer ti11 stöd i speditörer ägnar sig sin verksamhet. Det innebär att dessa företag ofta även har datoriserat sina rutiner för att framstä11a o1ika tu11d0kument. Långt över häiften av de hemtagningsanmäiningar, importanmäiningar och exportanmäiningar som iniämnats ti11 tu11en har framstä11ts med hjä1p av datasystem.

Möjiigheten tili ett dokumentiöst uppgifts1ämnande bör prövas för några i

I av dessa företag så att redan registrerade uppgifter kan tas ti11vara i 5

i tu11datasystemet. Ett för tu11verket betungande registreringsarbete kan s

i

därigenom minska. De 01ika företagen kan ans1utas tiil systemet i den i

3 takt som befinns möjiig. Detta ger goda möj1igheter ti11 stegvist införande av dokumentiös hantering.

3.7.4 Orter

Tu11verkets verksamhet är spridd på ett drygt hundrata1 orter över Iandet. På vissa orter bedrivs verksamheten dessutom på fiera ski1da arbetsstä11en. Trafikf1ödet är eme11ertid inte jämnt fördeiat över dessa orter utan är starkt koncentrerat ti11 ett begränsat antal orter. För de vaniiga ärendetyperna täcker 22 orter ca 80 % av anta1et ärenden av dessa typer. Även dessa förhåiianden kan behöva beaktas vid en stegvis igångsättning av tuiidatasystemet.

Debitering av vägtrafikskatt

Debitering av vägtrafikskatt sker på de orter där utgående trafik med ut1ändska 1astbi1ar förekommer. De orter där f1est debiteringar görs är Heisingborg, Svinesund och Göteborg. Dessa tre orter svarar ti11sammans för drygt 50 % av a11a debiteringar.

Vid inreseti11fä11et kan inte med säkerhet förutsägas på vi1ken ort utresan kommer att ske. För att de uppgifter som registreras på inrese-

orten ska11 finnas tiiigängiiga vid utresetiiifäiiet måste de olika or-

terna hänga samman i systemet.

I detta deisystem är fiera orter beroende av varandra. Både inrese- och

utreseorten måste vara datoriserade för att systemet ska11 en-

fungera

1igt det första alternativet. Om däremot det andra aiternativet

genom-

förs krävs ingen överföring av uppgifter meiian inrese- och utreseor-

terna.

Exportanmäian

Exportanmäian Iämnas i samband med exportkiarering. Detta kan i princip

ske vid viiken tu11ansta1t som he1st. Merparten

av exportanmäiningarna

hanteras dock av tuiianstaiterna i

Heisingborg, Treiieborg, Svinesund, § Göteborg och Arianda. Dessa tuiianstaiter svarar för 60 % av det

drygt

totaia antaiet exportanmäiningar.

För exportk1arering som sker i samband finns

med gränspassage inget § behov av datakommunikation me11an de oiika tuiianstaiterna.

De uppg gifter som registreras används inte på någon annan ort. Dock ska11 5 registrerade uppgifter överföras eiektroniskt till den enhet som svarar 5 för av

framtagning statistikunderiag m.m. Om exportkiarering sker vid § in1andstu11kammare kan uppgifter om utförd exportkontroii behöva över- ; föras ti11 tu11en utförse1orten.

på

å*

Hemtagningsanmäian

Hemtagningsanmäian e11er uppgifter för första steget i stegvis förtull- _ ning kan iämnas ti11 ett tu11upp1ag e11er ti11 någon tulianstalt i á samband med gränspassagen. Syftet med åtgärden är att I

frigöra godset.

de fa11 utiämning av gods sker från ett lämnas bianketten

tu11upp1ag

ti11 tu11en på orten vid ett senare ti11fä11e.

Över 50 % av hemtagningsanmäiningarna tas f.n. emot i

Heisingborg,

Malmö, Arianda, Göteborg och Stockhoim.

De uppgifter i hemtagningsanmä1an e11er steg 1-dek1arati0nen som registreras i samband med att godset frigörs ska11 senare användas på kontro11tu11ansta1ten då importanmäian granskas. Detta gör att uppgifter om hemtagna sändningar bör kunna överföras från den ort där hemtagningsanmäian registrerats tili kontro11tu11ansta1ten.

Importanmäian efter hemtagning

Importanmäian med tu11dek1aration ska11 iämnas ti11 kontro11tu11anstaiten ca två veckor efter hemtagningstilifäliet. Ti11 de tre största

i

tuilanstaiterna, dvs. de i Stockhoim, Göteborg och Maimö, iämnas drygt

i

50 % av dessa anmäiningar. i

x

I

5¶Registrering av importanmäians uppgifter kan ske på ett enkiare sätt om de grunduppgifter som finns i hemtagningsanmäian har överförts til] kontro11tu11ansta1ten och kan användas vid registreringen. Har så inte skett får a11a uppgifter i importanmäian registreras.

Det föreiigger inget behov av överföring av importanmäian me11an oiika orter. Loka1 registrering kan införas på en ort oberoende av om och när denna rutin datoriseras på andra orter. Registrerade uppgifter ska11 dock kunna överföras eiektroniskt ti11 den enhet som skal] ta fram under1ag för statistik m.m.

Importanmä1an vid direktförtuiining

Importanmäian för gods som inte föregås av hemtagning 1ämnas ti11 tu11en i samband med att godset önskas frigjort. Detta kan ske på en gränsort e11er på någon annan tu11ansta1t i iandet.

Ungefär en tredjedei av antaiet ärenden handiäggs på de tre största orterna, dvs. Göteborg, Stockhoim och Arianda. En 1oka1 registrering innebär även för denna ärendetyp att motsvarande uppgifter inte behöver registreras centrait.

En datorisering kan ske på en ort oberoende av om och när rutinen datoriseras på andra orter. Elektronisk datakommunikation med en central enhet behöver dock kunna ske.

I

Transitering

Hur valet av transportvägar och orter för klareringar i samband med import och export kommer att påverkas av den nya

transiteringsordningen är ännu oklart. Det finns dock skäl att tro att den nuvarande starka koncentrationen av transiteringsåtgärderna till några få gränsorter successivt kommer att minska. Transiteringarna kommer då i stället i högre grad att inledas resp. avslutas vid inlandstullkammare.

Det är i första hand transitering i samband med export som bör datoriseras. Med hänsyn till trafikfrekvensen bör orterna

Helsingborg, Trelleborg och Göteborg ingå tidigt. Ungefär hälften av exporttransiteringarna skulle därmed täckas. Dessutom bör några inlandstullkammare där förutsättningar för exportklarering är goda tas med tidigt.

g Rent allmänt kan gälla att de orter som inledningsvis inte ansluts till systemet kan sända blankettexemplaren till en central enhet för

registrering. Ett alternativ till detta förfarande kan vara att blankettexemplaren i stället sänds till närmaste tullanstalt som anslutits till systemet och registreras där.

3.8 Möjligheter att lösa vissa rättsliga frågor m.m.

I avsnitt 2.2.4 har beskrivits några av de rättsliga som aktua-

frågor

liseras vid övergång till en dokumentlös från

informationsöverföring företagen till tullen och i samband med en av

långtgående datorisering tullens verksamhet. De problem det gäller är att säkert kunna fastställa identiteten på den som lämnat fastställa vilka

tulldeklaration, uppgifter som lämnats dokumentlöst samt vissa andra som föranleds

problem av datalagen och förvaltningslagen. I detta avsnitt behandlas hur dessa rättsliga frågor kan lösas. Vidare behandlas vissa krav som kan resas från redovisningsrevisionell

synpunkt.

Uppgifts1ämnarens identitet 3.8.1

Den som i tuiidekiaration 1ämnar oriktiga uppgifter som 1eder ti11 att tull, annan skatt e11er avgift undandras statsverket e11er att gods införs e11er utförs i strid med förbud kan dömas eniigt 1agen (1960:418) om straff för varusmuggiing. Tu11sky1dig kan också få betaia tu11ti111ägg eniigt tu11agen (1973:670) om oriktig uppgift iämnas och

detta kan 1eda ti11 att för 1åga införseipåiagor påförs.

Tu11dek1aration undertecknas nu manue11t av den tuiiskyidige e11er den som tecknar tu11sky1digs firma. Dekiaration kan även undertecknas av ombud för tuiiskyidig. Tuiimyndighet kan efter ansökan medge att tu11dekiaration också får iämnas av någon som är anstä11d och kan anses inta förtroendestäiining hos den tuiiskyidige e11er hos ombudet.

I fråga om den yrkesmässiga in- och utförsein av varor som är aktue11 i detta sammanhang kommer straff enligt varusmuggiingsiagen att gäila fysiska personer, medan sanktionsavgift eniigt tuiiagen avser den tu11sky1dige och såiedes oftast en juridisk person. Detta betyder att det är nödvändigt att med säkerhet kunna binda en fysisk e11er juridisk person ti11 uppgifterna. I sistnämnda fa11et måste dock kunna visas att uppgifterna Iämnats av en behörig person, dvs. av firmatecknaren e11er någon annan som medgetts att iämna dekiaration. Detta betyder att identifieringen i praktiken a11tid kommer att behöva avse den person som iämnat uppgifterna i deklarationen och undertecknat den. Signaturens betydeise är a11tså mycket stor.

Mot bakgrund av att de rätts1iga problemen med eiektroniska signaturer ännu inte funnit en genere11 1ösning kan utredningen naikas identifieringsfrågan på i princip två sätt.

En huvudiinje kan vara att trots a11t utgå från att rättsiiga frågor om eiektroniska dokument och eiektroniska signaturer tekniskt och juridiskt iöses i ett större sammanhang under den tidsperiod som tu11datasystemet utvecklas. Då vidtas inte några särskiida åtgärder utan det förutsätts att de iösningar som framkommer också kan ti11ämpas i det tuiidatasystem som avses börja användas om ett par år.

En annan huvudiinje är att inrikta sig på att finna praktiska Iösningar som kan fungera på tuliområdet om nyss angiven utveckling inte rea1iseras. Jag är överens med Företagens Uppgifts1ämnarde1egati0n om att det är 1ämp1igt att - i avvaktan på att de rättsiiga probiemen får en genere11 1ösning - försöka utforma en sådan praktisk En genere11

lösning. rättsiig Iösning måste dock så småningom nås, främst med hänsyn ti11 de risker teieöverföring av medde1anden kan föra med sig. Den praktiska 1ösningen motiveras av strävan att underlätta tu11ens och företagens hantering av de tuiiadministrativa rutinerna i samband med import och export.

En praktisk Iösning på tu110mrådet kan vara föijande. I tu11agen e11er annan författning anges de uppgifter som en uppgifts1ämnare efter medgivande av tu11en får över1ämna ti11 tu11en i digita1iserad form via teieöverföring e11er på annat maskin1äsbart datamedium. Dessa uppgifter utgör det rättsiigt bindande tu11d0kumentet.

Tu11ens medgivande ti11 det enskiida företaget dokumenteras i en överenskommeise som innebär att företaget för vissa vissa

ärendetyper, varus1ag och på visst sätt får teieöverföra dekiarationsuppgifter e11er överiämna dem på annat maskin1äsbart medium. De av företaget över1ämnade uppgifterna förutsätts utgöra dek1arationen.

I överenskommeisen regieras b1.a. de kommunikationstekniska förutsättningarna för teleöverföringen, de tekniska identifieringsmetoder som ska11 användas, de former för ansiutning ti11 tu11ens

datorutrustning som ska11 gä11a och det tekniska utseendet på de tu11medde1anden som får överföras. Vidare kan preciseras de 1ägsta kvalitetskrav som gä11er för att uppgifter ska11 få överföras på detta sätt.

Det ankommer på tu11en att från tid ti11 annan kontro11era om företaget _ 1ever upp ti11 sina åtaganden en1igt överenskomme1sen. Om det därvid å visar sig att ett företag inte uppfylier förutsättningarna för att få överiämna uppgifter i e1ektronisk form kan tu11en återka11a

medgivandet.

För att tekniskt kunna identifiera avsändare av dokumentiösa uppgifter kan en serie av säkerhetsåtgärder på 01ika nivåer behöva användas. Så-

1unda kan den sändande terminalens e11er datorns fysiska ansiutningsidentitet behöva anges, ett personiigt identitetskort kan behöva användas av operatören, en personiig identitet kan behöva anges och s1ut1igen kan ett personiigt iösenord behöva användas. En 1ogg kan också föras över vem som vid viss tidpunkt lämnat viss uppgift. Man kan även tänka sig att terminaierna är försedda med ett vanligt nyckeliås. Identifieringsuppgifter antas inte vara syniiga på t.ex. biidskärm när in1oggning sker. Personliga iösenord eller identifieringsnummer bör bytas ofta för att undvika att aktue11a sådana biir kända.

Varje stegvis identifiering förutsätts kontrolleras av tu11ens system mot register med godkända identiteter m.m. Tuiidatasystemet förutsätts avbryta den iniedda kommunikationen om inte identiteterna på samtiiga

å nivåer stämmer med i register intagna uppgifter. Även tu11en måste 3 såiedes uppfy11a vissa vi11kor för att identifieringen ska11 kunna ske med säkerhet.

I sammanhanget kan framhåilas att ett tu11medde1ande av något s1ag, t.ex. en importanmäian med tu11dek1aration, inte accepteras av tu11datasystemet om den inte är undertecknad av behörig person. Uppgifts1ämnare kan så1edes inte undandra sig ansvar genom att underiåta att eiektroniskt signera uppgifterna.

g

i Det kan uppiysas att en identifieringsmetod av Iiknande slag avses användas i det norska tu11datasystemet.

Hur en överenskommeise me11an tu11en och ett företag bör utformas 1iksom hur den tekniska identifieringen av avsändaren, dvs. signaturfrågan, bör utformas får prövas i det fortsatta utredningsarbetet.

Svaret på om en identifiering av nämnt siag är ti11räck1igt säker för att vid ett rättsiigt förfarande kunna identifiera en gärningsman är egentiigen en fråga om domstoiens bevisvärdering i det enskiida fa11et. Ju fier säkerhetsåtgärder som ingår i systemet desto svårare har en behörig uppgiftsiämnare att trovärdigt hävda att han inte är den som Iämnat den aktue11a dek1arationen.

Det kan påpekas att i sak motsvarande situation kan uppkomma redan nu om en tilltalad hävdar att det inte är hans namnteckning som finns

på

den tulldeklaration som innehåller oriktiga uppgifter. Det ankommer

på

domstolen att ta ställning även i detta fall.

3.8.2 Oförvanskade uppgifter

Lika viktigt som att kunna binda en person vid att ha lämnat t.ex. en tulldeklaration är att kunna slå fast vilka uppgifter som han faktiskt har lämnat. Den manuella namnteckningen identifierar inte bara deklaranten utan kan också anses bestyrka att de lämnade uppgifterna är de avsedda.

Om uppgifter överförs med datakommunikation finns viss risk för att uppgifterna vid registreringen, under överföringen eller i bearbetningen förvanskas på något sätt. Det gäller därför att med hjälp av olika tekniska åtgärder förebygga att data vanställs. Detta kan ske genom att bestämda regler finns för överförandet och genom att meddelandeformen är fastlagd. Kontroll av att uppgifterna överförts korrekt tele-

på

linjen kan ske i programvaran för kommunikation. Varje tecken kan kon- ; trolleras genom s.k. paritetskontroll och antalet tecken i meddelandet kan kontrolleras. Omsändning får ske om fel upptäcks. När överföringen har slutförts kan materialet kontrolleras i tullens Formel-

datasystem. la kontroller kan göras på varje och sambandskontroller mellan

uppgift uppgifter, rimlighetskontroller och kontroller mot diverse register kan göras automatiskt. Avsända och mottagna meddelanden kan loggas

enligt särskilda regler.

5 Uppgifter som tas emot av tullen bearbetas. Resultatet av denna bearbetning kan vid satsvis överföring bli en fellista och en kvittenslista. Fellistan kan innehålla dé meddelanden som inte för vi-

godkänts dare bearbetning och som därför måste rättas och sändas Kvit-

på nytt. tenslistan kan innehålla en mer eller mindre fyllig redovisning av de tulldeklarationer som godtagits av systemet och bearbetats. Kvittensoch fellista utgör tillsammans en förteckning över de ärenden som har tagits emot av tullen och av hur materialet bedömts. Listorna kan presenteras på bildskärmsterminal eller skrivas ut på papper hos företag-

et. Företaget kan själv bestämma den egna kontrollnivån, man kan t.ex. kontrollera enskilda deklarationer i kvittenslistan mot egna utskrifter av deklarationer före överföringen till tullen eller endast rimlighetsgranska kvittenslistan.

Vid interaktiv överföring är förfarandet i huvudsak samma som nämnts i det föregående. Olika slag av kontroller av uppgifterna kan dock ske direkt och felmeddelande kan av systemet skickas till terminalen under registreringens gång. Deklaranten kan då omedelbart rätta ev. felaktigheter. I detta alternativ är fellista och kvittenslista således integrerade i dialogen. Vid registrering hos deklaranten av en tulldeklaration kan även tullsatser och tullbelopp visas på bildskärmen och den som beslutar att överföra deklarationen kan, om han så önskar, ta ut en kopia på papper på sin skrivare.

Om rättstillämpningen skulle visa att svårigheter föreligger att identifiera en gärningsman eller att fastställa vilka uppgifter som faktiskt har lämnats av deklaranten, kan den dokumentlösa kommunikationen som en sista metod kompletteras med något sammanfattande pappersdokument som undertecknas. Detta kan innebära att den tullskyldige, t.ex. en gång i månaden, undertecknar en lista som identifierar varje sändning och till denna hänförligt tullbelopp m.m. och sänder in denna lista till tullen.

3.8.3 Underrättelse om beslut m.m.

Med anledning av varje inlämnad hemtagningsanmälan, importanmälan med tulldeklaration och exportanmälan fattar tullen ett formligt beslut. Sökanden underrättas om beslutet genom att en av kopiorna i blankettsetet, med vederbörliga namnteckningar och stämplar, med post sänds till sökanden. Minst fem miljoner beslut per år expedieras på detta sätt.

Endast en mycket liten del av tulldeklarationerna sakgranskas. Det kan röra sig om 4 å 8 %. Fel rättas i mindre än hälften av dessa. Hemtagningsanmälningar sakgranskas nästan inte alls. I fråga om exportanmälningar görs sakgranskning i stort sett endast av sändningar som är förenade med restriktioner av olika slag och då till en mycket liten

del. Övriga deklarationer m.m. sakgranskas inte utan primärgranskas endast. Detta innebär normalt kontroll av att blanketterna är så ifyllda att de kan användas vid av materialsom underlag ADB-registrering et.

Detta betyder att i praktiken tillämpas en ordning med automatisk fastställelse av tull och skatt i enlighet med lämnad deklaration m.m. I vart fall är det knappast rimligt att beskriva som att ett processen verkligt myndighetsbeslut fattas med ledning av de uppgifter som deklaranten lämnar. Mot denna bakgrund finns det skäl att om goda överväga på detta område kan tillämpas för samma förfaranderegler som gäller mervärdeskatt och punktskatter.

Innebörden av dessa regler är att den lämnar en deklaraskattskyldige tion som bl.a. utvisar den skatt han skall betala. Skatten fastställs automatiskt i enlighet med inlämnad deklaration. formellt beslut

Något

; tillställs inte den skattskyldige. Både den och skatteskattskyldige % myndigheten kan påkalla av detta sätt fastställd skatt. I så ändring på fall meddelar myndigheten beslut om fastställelse av skatten. Om en skattskyldig inte är tillfreds med myndighetens kan han bedömning begära ett slutligt beslut av skattemyndigheten, vilket sedan på sedvanligt sätt kan överklagas.

Den ordning som tillämpas för den inrikes beskattningen innebär att den skattskyldige av myndigheterna ytterst sällan behöver underrättas om beslutet. Detta sker endast när avvikelse i förhållande till urgörs sprungligen lämnade uppgifter. Om en motsvarande ordning tillämpas på tullområdet innebär det att miljontals beslut inte behöver tillställas V å deklaranterna. Detta medför betydande aministrativa för besparingar 3 staten liksom för flertalet företag. Samma förfarande kan användas om deklaranten inte själv anger beloppet för tull m.m. utan endast anger de uppgifter på grundval av vilka tulldatasystemet skall beräkna avgifterna.

Till saken hör att det i allt är mervärdeskatt och väsentligt punktskatter som tullen debiterar och uppbär. Det framstår då som lämpligt att likartade förfaranderegler skall för tullens andra gälla resp. skattemyndigheters hantering av samma skatteslag. F.ö. uppges från

Företagens Uppgiftslämnardelegation att systemet för de indirekta skatterna från adninistrativ synpunkt fungerar med mindre krångel och

än det som gäller för direkta skatter. Emellertid kräver bok-

byråkrati

föringslagen vid ett ADB-baserat system att material i läsbar form genom omedelbar utskrift skall kunna tas fram. Denna fråga behöver utredas ytterligare.

Även om förfarandet i om tull, annan skatt och avgifter vid im-

fråga

port inte anpassas till vad som gäller för mervärdeskatt och punktskatter i den inrikes beskattningen bör dock den begränsning i fråga om underrättelse om beslutens innehåll som där gäller kunna tillämpas på tullens område. Det betyder att skriftlig underrättelse i form av t.ex. tullsedel endast bör behöva lämnas om beslutet innebär att avvikelse görs från lämnade uppgifter. Beslutet bör då också motiveras och innehålla upplysning om hur det kan överklagas.

Den ordning som nu beskrivits kan antas vara i överensstämmelse med vad som i 20 och 21 §§ förvaltningslagen (1986:223) sägs om motivering av

underrättelse om beslut och bör kunna vara vägledande när utredresp. ningen utformar rutiner och datasystem.

En annan rättslig fråga hänger samman med bestämmelsen i 14 § datalagen (1973:289). Där föreskrivs nämligen att om myndighet vid handläggning av ärende använder sig av upptagning för ADB skall denna tillföras handlingarna i ärendet i läsbar form, om inte särskilda skäl föranleder annat. Det är uppenbart att en sådan bestämmelse rimmar illa med strävan till dokumentlös informationshantering.

Syftet med bestämmelsen är (prop. 1973:33 s. 141-143) ätt man i efterhand skall kunna göra klart vilka uppgifter som påverkat beslutet i ett ärende. Enligt motivuttalandena bör det ankomma på myndigheten att avgöra i vilka fall man bör kunna underlåta att överföra en upptagning till läsbar form. Särskilda skäl bör då föreligga. Som ett sådant särskilt skäl bör, enligt departementschefen, kunna räknas att upptagningen finns lätt tillgänglig, t.ex. via bildskärm.

I ett tulldatasystem kan förutsättas ingå att de uppgifter i tulldeklarationer m.m. som använts vid avgörandet av ärendet skall förvaras

oförändrade under en period av minst fem år. är till viss Uppgifterna del sekretessbelagda. Under denna tid skall uppgiftslämnaren och tjänstemän inom tullen ha tillgång till Särskilda uppgifterna. behörighetsregler förutsätts gälla för tjänstemännen. Uppgiftslämnaren bör ha möjlighet att via sin terminal ta del av de uppgifter som fastställd tull m.m. grundas på. Han förutsätts också kunna utskrift göra av uppgifterna på egen skrivare. Motsvarande bör gälla för behöriga tulltjänstemän. Den ordning som kan förväntas komma att gälla för ett tulldatasystem kan därmed anses väl motsvara det särskilda skäl som departementschefen exemplifierar som anledning att underlåta att överföra uppgifter i ADBupptagning till läsbar form för varje ärende. I kan nämnas sammanhanget att sekretessbelagda handlingar hos tullverket som av angår klarering varor och transportmedel inte behöver Diarium behöver registreras. således inte föras över inkomna tulldeklarationer m.m.

3.8.4 Några redovisningsrevisionella

frågor

För att en rättvisande skall kunna erhållas krävs att dataredovisning system och rutiner som genererar data till redovisningen och bokföringen inrymmer en god intern kontroll. Beträffande tullens datorisering är det emellertid ännu svårt att bedöma eller ställa krav metoder för

på

intern kontroll. Detta kan göras när systemets innehåll och struktur har preciserats ytterligare något, dvs. under huvudstudiefasen.

Det bör dock betonas att ett dokumentlöst system ökar risken för att någon försöker lämna oriktiga uppgifter eller avsiktligt förändra avlämnade uppgifter utan att lämna och

spår. Höga krav på åtkomstskydd

behandlingshistorik måste därför ställas. Den som är väl insatt i systemets utformning kan dock alltid manipulera säkerhetssystem. Detta bör man vara medveten om, men det bör samtidigt inte få hindra att ett rationellt tulldatasystem utvecklas. måste dock Säkerhetsproblemen ges mycket hög prioritet vid systemutvecklingen. Personer med ADB-revisionell och ADB-säkerhetskompetens bör delta i arbeså tidigt som möjligt tet. Det är viktigt att redan från början skapa system och driftmiljö med god säkerhet och internkontroll. För detta ändamål är en kompetent säkerhetsorganisation under ledning av en heltidssysselsatt säkerhetschef närmast att betrakta som ett krav.

I den statliga bokföringsförordningen (SBF) anges externa krav på redo- Där behandlas bl.a. kravet på att kunna härleda sambanvisningssystem. det mellan ekonomisk händelse, verifikation och bokförd post.

I alla krävs att den s.k. verifieringskedjan är redovisningssystem obruten. startar med grunddokument eller verifika- Verifieringskedjan tion för en ekonomisk händelse och slutar med en bokföringspost för denna ekonomiska händelse eller summan av flera likartade ekonomiska händelser. Kravet är att det från en bokföringspost per ett visst datum enkelt skall gå att härleda de ekonomiska händelser som tillsammans föranlett bokföringsposten och tvärtom. En verifikation skall på varaksätt innehålla om när den upprättats, när den ekonomiska tigt uppgifter händelsen inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller, vilken motpart den berör samt i förekommande fall vilka handlingar som legat till för händelsen och var originalhandling förvaras. För likargrund tade ekonomiska händelser får en gemensam verifikation användas om den innehåller eller hänvisar till uppgifter om de händelser som verifikationen omfattar.

Enligt de föreslagna rutinerna för det nya tulldatasystemet förutsätts att hos sig inte har tillgång till grunddokument i form tullmyndigheten av tulldeklarationer m.m. i de fall uppgifter överförs via telelinje eller i annan maskinläsbar form. Det är då viktigt att de till tullen dataöverförda transaktionerna ändå kan härledas till de bokföringsposter som så småningom genereras och att de behandlas som räkenskaps- H material.

De och tekniker som skisserats i avsnitt 3.8.1 - 3.8.3 för att

åtgärder

främst binda person och företag till avgivna tulldeklarationer med visst innehåll berör områden som är väsentliga ur intern kongivet Dessa tekniker bör utvecklas ytterligare för att de trollsynpunkt. skall effekt. Åtgärderna utgör likaså en grundförutsättning ge önskvärd för att verifieringskedjan skall bli meningsfull.

SBF anges även krav på s.k. kompletterande systemdokumentation och

behandlingshistorik. Krav på detta finns för att man i efterhand skall kunna rekonstruera ett förlopp i redovisningssystemet. Behandlingshistorik skall bl.a. innehålla uppgifter om vem som initierat en bear-

betning, tidpunkt och innehåll i bearbetningen. Innehållet i bearbetningar redovisas genom dokumentation över vilka indata, programversioner och parametrar som har ingått. och Systemförändringar programkoden för samtliga produktionsprogram skall finnas dokumenterade.

g

För att en tillräcklig behandlingshistorik skall kunna krävs i

uppnås

ADB-sammanhang att olika typer av åtkomster och bearbetningar kan

E

s loggas på ett adekvat sätt. Det är viktigt att och utrustning programvara tillgodoser kravet på behandlingshistorik.

De här angivna externa kraven enligt SBF avser sådant som skall räknas

l l

som räkenskapsmaterial. Räkenskapsmaterial skall sparas i tio år. Tullens nuvarande förvaringstid för tulldeklarationer m.m. fem år är

på

i därför kanske för kort. Dessa

handlingar kan behöva klassas som räken-

E

skapsmaterial och således sparas i minst tio år. Grunddokument behöver E dock inte klassas som räkenskapsmaterial om informationen för

vgrig

ekonomisk händelse är överförd till en verifikation. Av betydelse för å hur länge grunddokument i så fall skall är även den interna sparas kontrollen i överföringen mellan grunddokument och verifikation.

g

De krav och önskemål som kan resas från redovisningsrevisionell synpunkt kan preciseras ytterligare allt eftersom bl.a. systemutvecklingsarbetet fortskrider. Då kan också de tekniska och administrativa metoder utformas som på bästa sätt tillgodoser dessa krav. Tullen debiterar och uppbär mycket stora belopp i tull, andra skatter och Det avgifter. är därför självklart att högt ställda revisionella krav ett tull-

på

datasystem skall uppfyllas.

3.9 Kompetens och organisation vid en långtgående datorisering

Som nämndes i avsnitt 2.3.1 finns vid generaltullstyrelsen en ADBsektion som har ansvar för drift och underhåll av systemet för central uppbörd med tillhörande delsystem. Bearbetningarna utförs egen

på

utrustning. Vid ADB-sektionen arbetar tio personer varav fem systemerare/programmerare. I den operativa tullverksamheten saknas nästan helt datorstöd och ADB-erfarenhet. Ett antal persondatorer finns för tillämpningar som ordbehandling, kalkylering och enkel registerhantering.

Lokal registrering av tulldeklarationer görs i Västerås och Eskilstuna. En grundläggande ADB-utbildning har genomförts för ca 2 000 tjänstemän inom tullverket.

En långtgående datorisering av tullprocedurerna påverkar ett stort antal personer inom främst den operativa tullverksamheten. Dessa personer behöver ges en allmän utbildning i terminalarbete samt utbildning i de tillämpningar som de behöver använda i sitt arbete.

Ett mindre antal personer i den operativa tullverksamheten behöver ges en mer omfattande utbildning för att under viss del av sin arbetstid kunna utföra arbetsuppgifter med anknytning till tulldatasystemets drift och förvaltning. För de direkt ADB-orienterade arbetsuppgifterna avseende systemets drift, underhåll och vidareutveckling behövs en mer omfattande kompetens- och resursuppbyggnad. Tulldatasystemet förutsätts bli omfattande och tekniskt relativt avancerat. Hög kompetens kommer bl.a. att behövas inom områdena datakommunikation, databashantering och datasäkerhet. Tullverkets decentraliserade organisation och verksamhet medför att avsevärda resurser krävs för hjälp och stöd till användarledet.

Kompetens och resurser för de mest specialiserade ADB-inriktade arbetsuppgifterna torde endast i begränsad utsträckning kunna tillgodoses genom utbildning och utveckling av egen personal.

I det följande redogörs för kompetenskrav, arbetsuppgifter, utbildning m.m. inom områdena systemanvändning, systemförvaltning och drift.

3.9.1 Systemanvändning

När ett avancerat tulldatasystem införs vid tullverket kommer ett stort antal tjänstemän i större eller mindre omfattning att använda systemet i sitt dagliga arbete. Uppskattningsvis berörs minst Z 000 personer inom tullverket. De grupper som berörs är främst tulltaxerare, kontorspersonal och trafikexpedierande personal. Härutöver kommer ett stort antal personer hos importörer, exportörer och speditörer att vara systemanvändare.

Det förutsätts att berörd tuiipersonal har ti11räck1ig kunskap om tu11förhåiianden. För att kunna använda systemet behöver personaien vid tu11en dessutom

kunna hantera utrustning (terminaier, skrivare m.m.), -

ha översiktiig kunskap om systemets uppbyggnad, -

ha kunskap om datasäkerhetsrutiner, - veta vi1ka som ska11 vidtas vid o1ika av fe1

i åtgärder typer på

systemet, -

ha kunskap om reservrutiner, - ha om de rutiner

ingående kunskap i ADB-systemet som man använder i

sitt dagiiga arbete.

Kompetens och erfarenhet att använda datorstöd i verksamheten kan byggas upp successivt. Detta kan exempeivis ske genom att man in1eder införandet med enk1a, begränsade tiiiämpningar. Man kan även genomföra övningar med att arbeta vid en terminaiarbetspiats.

Vid införande av systemet måste ordentiig tid kunna avsättas för utbiidning och övning av de rutiner man ska11 använda. Ett

utbildningssystem bör finnas som motsvarar driftssystemet men innehå11er

begränsade datamängder.

Terminaidiaiogen bör också byggas upp så att systemet kan iämna utför- 1iga hjäipinstruktioner om sådana behövs. Den vane användaren ska11 dock snabbt kunna utföra sitt arbete utan att begära hjäip av systemet e11er behöva fördröjas av att diaiogen är uppdeiad i många steg.

a: Vid varje större arbetspiats bör finnas minst en person med

ti11räck-

...x-nav . 1igt djup kunskap för att vid behov kunna utbiida och vida-

ny personai _v-r reutbiida befintiig personal. Utbiidningsverksamheten under införande- .vv-nnvvv perioden kan förutses b1i mycket omfattande och resurskrävande.

3.9.2 Förvaltningen av datasystemet

I förvaitningen ingår a11a de arbetsuppgifter som krävs för att tu11-

datasystemet ska11 vara ett effektivt, rationeilt och väianpassat stöd i verksamheten. Förvaitningen omfattar grovt sett uppföijning, underhåii och vidareutveckling av systemet. En uppdeining görs vaniigen i systemförvaltning, som omfattar manue11a rutiner, organisation, anpassning ti11 verksamheten och ekonomi, samt i som

ADB-systemförvaitning,

omfattar program, teknisk utrustning och driftsrutiner. å

För det senare ansvarsområdet krävs en omfattande ADB-kompetens medan för det förra krävs en mycket god verksamhetskunskap samt en ingående L kunskap om ADB-systemets uppbyggnad och utformning.

å

I

Systemförvaitning

Ansvaret för systemförvaitning bör a11tid iigga inom den dei av organisationen som är systemets huvudanvändare. En person, vaniigen chefen, för denna verksamhet ti11 vad som brukar ka11as systemägare.

utses

Denna funktion utgör den högsta besiutande instansen vad gä11er viktigare frågor avseende systemet. För det mer iöpande, operativa förvaltningsarbetet tiiisätts en e11er fiera systemförvaitare. För ett system,

Q av den omfattning som ett tuiidatasystem kan antas utgöra, krävs ett

E

antai systemförvaitare.

i

I systemförvaitningen ingår att

á

I - och ta initiativ till

föija systemets användning modifieringar, V - samt bestäiia modifi-

precisera och prioritera utveckiingsönskemåi

eringar i ADB-systemet, - ansvara för av manueiia

utformning rutiner, - bevaka i omväriden som kräver

förändringar systemanpassningar, - ta intitiativ ti11

utbiidningsinsatser, - ansvara för att dokumentation håiis aktueiia,

och anvisningar - svara för ekonomisk

uppföijning.

Kompetensen för dessa arbetsuppgifter bör byggas upp genom att de biivande systemförvaitarna deitar i utveckiingen och införandet av det nya systemet.

Vid varje större arbetspiats behöver utsedda kontaktpersoner finnas som

svarar för 1oka1a systemförvaitningsuppgifter såsom enkiare utbiid-

ningsinsatser avseende ADB-systemet och de manue11a rutinerna, insam-

1ing av önskemåi om modifieringar och a11män uppföijning av driften.

För underhå11 av de s.k. fasta registren i systemet behöver registeran-

svariga utses. Dessa har ansvar för att registren innehå11er korrekta i och aktue11a uppgifter. Utföriiga regier ska11 finnas för å jourhåil-

ning, distribution av registerförändringar, back up, arkivering och

i

i

ga11ring.

[ Exempei på sådana register är tu11taxan, företagsregister och iicens-

register. Systemförvaitningen kan skötas av personai med tuiibakgrund

som genom mer eller mindre omfattande vidareutbildning får kompetens

att utföra arbetsuppgifterna.

E

ADB-systemförvaitning

För förvaltning av ADB-systemet behövs en omfattande kompetens inom ett

f1erta1 områden. Arbetsuppgifterna kan indeias i appiikationsutveckiing, datorteknik och 1edning.

Personai för i tu11datasystemet behövs för den

appiikationsutveckiing

: iniedande utveckiingen av systemet, för det underhåiiet

kontinueriiga

och för vidareutveck1ingen. Kompetenskraven omfattar Verksamhetsinrik-

tat utredningsarbete för att precisera kraven på ADB-stöd samt frågor

om teknisk utformning, programmering, test och dokumentation av ADB-sy-

stemen. Resurser och kompetens behöver också finnas för medverkan i ut-

veck1ing av utbi1dningsmateria1 samt för att medverka i utbiidning och

andra införandeaktiviteter.

Den personai det här är fråga om kommer även att få ta hand om ett

stort antai frågor som stä11s av systemanvändarna samt utreda uppkomna v-«

feiaktigheter och krav på modifieringar. Utöver basappiikationerna i

systemet förutses behov föraniedda av önskenåi om särskiida samman-

aLqLXIx-sxb”

-.-.«.-

stäiiningar av 1agrad information och om 1oka1a stödappiikationer. På

dessa områden kan det b1i aktue11t att utnyttja s.k. användarnära ut-

veck1ingsverktyg, t.ex. rapportgeneratorer och frågespråk. För sådana

tillämpningar krävs att resurser finns för rådgivning, hjälp och utbildning till systemanvändare, som med hjälp av dessa vill

verktyg utveckla egna lokala tillämpningar.

De som svarar för applikationsutveckling bör även ha ansvar för dataadministration, dvs. hålla en komplett och aktuell som be-

datakatalog skriver de datatermer som ingår i databaserna.

Utförliga regler och kontroller måste utarbetas för införande av programändringar och nya program i produktionssystemet. En programändring bör alltid kunna hänföras till en skriftlig beställning från systemförvaltningsansvariga.

För att klara arbetsuppgifterna inom detta område krävs en god kunskap om verksamheten, detaljkunskap om programvaran i systemet och kunskap om de tekniska utvecklingshjälpmedlen. Personalresurserna för dessa uppgifter kan byggas upp vid den initiala utvecklingen av systemet. Till viss del bör vidareutbildning av personal med tullbakgrund kunna ske. Här berörd personal utgör nyckelpersoner i det framtida systemet.

i Vid sidan av det nu beskrivna området krävs personal med en djup kompe-

i

o tens inom området datorteknik. Denna personal skall ha kunskap om den

i tekniska i och f

utrustningen systemet om systemprogramvaran. Ingående

krävs t.ex. 1 kompetens om operativsystem, databashanteringssystem, r

I

och datakommunikation. i systemutvecklingsverktyg, behörighetssystem

i Denna personal bör svara för att standards och metoder utarbetas för utvecklingsarbetet, de bör följa den tekniska utvecklingen inom aktuellt område och de bör kunna bidra vid tekniska utredningar och upphandling. Speciellt omfattande kompetens krävs inom området datakommunikation som är en nyckelfunktion i systemet. Datakommunikationen kan förutses bli omfattande och ske med ett stort antal externa system vilket ställer krav på standards och välutvecklade procedurer. Stöd kan behöva lämnas när externa användare skall anslutas till systemet. Den interna kommunikationen i systemet ställer höga krav på tillgänglighet, snabbhet och säkerhet. Datasäkerhet är ett annat nyckelområde som kräver särskild kompetens och kunnande. Datasäkerhetsarbetet behöver pågå kontinuerligt för att successivt införa de nya tekniska lösningar som erbjuds och för att eliminera de brister som upptäcks. Personalen

med särskild kunskap om datorteknik behöver ha ett mycket nära samarbete med driftfunktionen.

Kompetenskraven på personalen för datorteknik, datakommunikation och datasäkerhet är höga och de behöver ha en lång och ADB-erfaren-

gedigen het. Extern rekrytering måste därför sannolikt ske.

Ledningsfunktionen inom ADB-systemförvaltning måste ha en mycket

god kontakt med de verksamhetsansvariga och kunna leda och för-

inspirera valtningsorganisationen så att den ger verksamheten den service som behövs. Utöver arbetsledning bör den behärska ett antal områden av vital betydelse för den mer långsiktiga av

utvecklingen systemet. Standardiseringsarbetet inom området dataöverföring måste noga följas, såväl det generella som det inom områdena varuhandel,

transportväsen och tullhantering. Huvudansvaret för det datasäkerhetsar-

övergripande betet bör ligga hos ledningsfunktionen. Säkerhetsfrågorna är av sådan dignitet att en säkerhetschef bör utses. I dennes arbetsuppgifter ingår att utforma övergripande regler för det löpande säkerhetsarbetet och katastrofplaner för större datorhaverier. Frågor som rör datorstruktur, ADB-strategi och utrustningsanskaffning bör behandlas av denna funktion. Dessutom krävs ett aktivt arbete för

fortlöpande kompetensutveckling av personalen samt rekrytering.

Uppgiftslämnandet mellan företagen och tullen förutsätts sikt i stor

på

utsträckning ske dokumentlöst. Innan företag kan lämna i

uppgifter elektronisk form behöver tullen klargöra bl.a. de tekniska förutsättningarna härför. Även för att hantera sådana behöver tullen ha

frågor

g kvalificerad ADB-teknisk kompetens.

Det totala resursbehovet för förvaltningen av datasystemet kan bedömas bli 25 ä 30 personer. Ett antal av dessa kan dock betraktas som allmän kompetens för tullverkets samlade ADB-verksamhet och är således inte uteslutande avsedda för tulldatasystemet.

& Dñft

Driftfunktionens huvudansvar är att tillse att systemet är

tillgäng-

Iigt, att bearbetningar genomförs korrekt och att systemets prestanda uppfy11er de krav som stä11s. Driftfunktionens bemanning och den geografiska fördeiningen av resurser är beroende av den datorstruktur som väijs för tuiidatasystemet. Vid varje p1ats med någon form av datorutrustning behöver det finnas någon driftsansvarig. I arbetsuppgifterna för sådan personai ingår b1.a. att ti11se att utrustningen fungerar, rapportera fe1, utföra enk1are feisökning, ansvara för säkerhetsåtgärder, t.ex. back up, och att ti11se att förbrukningsmateriei finns. Arbetsuppgifterna förutsätter en kortare utbiidning och tidsinsatsen i det iöpande arbetet kan vid mindre tuiianstaiter uppgå ti11 någon timme per dag. Vid de största driftsenheterna - en centra] e11er ett anta1 regionaia - krävs givetvis en väsentligt större bemanning och kompetens.

Den egentiiga driften är framför a11t en övervakningsfunktion. Häri ingår att övervaka att datorutrustning och kommunikationsutrustning fungerar samt att vid behov snabbt åtgärda fel. Manue11a åtgärder i övrigt krävs främst i samband med större utskrifter, montering av magnetband och skivminnen samt initiering av bearbetningar som inte är terminaibaserade. Den rena driftfunktionen behöver ti11 sin hjäip en produktions-

à teknisk Denna bör ha en bred vad gä11er |

speciaiistfunktion. kompetens i

i maskin- och programvara och snabbt kunna ge assistans då o1ika typer av .

t

1 fe] uppstår. Ett nära samarbete behöver ske med ADB-systemförva1tningen 1 för att utreda fe1 och ur Driftsenhe- iI

optimera systemet driftssynpunkt. n

ii ten kommer även att ha användarinriktade kontakter - främst med

många Å

i

- för att ti11 att utreda inträffade fe1 och i driftsansvariga hjä1pa andra driftsprobiem samt informera om förändringar som berör användarna.

Driftsenheten har ett omfattande ansvar när det gä11er det operativa datasäkerhetsarbetet. Detta gä11er b1.a. de omfattande säkerhetsåtgärderna vid den egna centra1en, iöpande underhå11 av behörighetssystem, förvaring av datamedia och kontro11 av 1oggar som visar onormaia händeiser. A11a driftstörningar ska11 dokumenteras och en systematisk anaiys ska11 göras som underiag för förebyggande åtgärder. Driftsenheten ska11 även föra statistik över systemets beiäggning, initiera behov av nyanskaffning av utrustning, optimera driftsrutiner m.m.

Verksamheten vid en större datorcentrai spänner från re1ativt

enk1a, rutinbetonade uppgifter, som kräver kort ti11

upplärningstid, mycket kvaiificerade uppgifter som kräver Iång och bred erfarenhet. En kombination av intern och extern kan därför komma att vara

rekrytering 1ämp- Iig.

Det totaia resursbehovet för inom ADB-driften är bero-

arbetsuppgifter ende av vi1ken datorstruktur som vä1js. Vid en rent centrai drift bedöms behovet vara 25 å 30 personer. Om driften deias fiera

upp på enheter ökar personalbehovet.

3.9.4 Organisation

Delar av arbetet med drift och förvaitning av det tänkta

systemet kcmnmr att skötas av personai i den operativa tu11verksamheten. De uppgifter som avses här är arbetsuppgifter som utförs

av kontaktpersoner och driftsansvariga på de o1ika tu11p1atserna. Arbetet är ofta en de1tidssyss1a som görs para11e11t med övrigt tu11arbete och det kräver i rege1 inte någon djupare ADB-kompetens. Andra deiar av drift- och förvaitningsarbetet är mer renod1at ADB-inriktat och kräver deivis omfattande ADB-kompetens som behöver hå11as samman i särski1da

organisatoriska enheter.

Särski1t på 1oka1 nivå kommer samma person i ansiutning ti11 sitt

operativa tu11arbete att medverka i arbete inom fiera och

av de systemdatareiaterade funktioner som nu beskrivits. Detta är också önskvärt för att tuiidatasystemet ska11 b1i ett

natur1igt och vä1 fungerande arbetsredskap i tu11tjänstemännens dag1iga arbete.

v Oberoende av vai av datorstruktur bör huvudde1en av utvecklingsresurs- *c-r- . erna och den kvaiificerade

ADB-kompetensen hå11as samiad. En spiittring -xm sku11e medföra stor

känsiighet vid avgångar, dubb1ering av resurser skuile vara nödvändig och ökad tidsåtgång för sku11e

probiemiösning erfordras. Vid va1 av en på något sätt decentraiiserad datorstruktur kommer driftsresurser dock att behövas vid ett antal

aniäggningar. Resurserna kan organisatoriskt grovt inde1as i en driftsdei och en förva1tningsde1 en1igt tidigare beskrivning.

.x!I.W.-=›::-rr:z*wnuv;.vrv=-rNrhuI

Den uppskattning som i det föregående gjorts av resursbehovet för drift och förvaitning av ett fu11t utbyggt system innebär att ungefär 50 â 60 personer sku11e behövas för ändamå1et. Decentraiiserade datorstrukturer kan kräva en något större persona1styrka. Denna resurs är dock inte utesiutande ti11 för tu11datasystemets behov utan utgör i viss mån också en basresurs för tu11verkets sam1ade datautveck1ing. Huvudde1en av utveck1ingsresurserna bör 1oka1iseras i ans1utning ti11 den största driftsenheten. 01ika a1ternativ för geografisk piacering av denna enhet bör kunna övervägas. Därvid kan hänsyn b1.a. tas ti11 förutsättningarna att rekrytera och framför a11t behå11a kompetent persona1. Jag återkommer i avsnitt 5.3.4 ti11 frågan om 1oka1iseringen av drift- och utveck1ingsenheten.

RIKTLINJER FÖR DATORISERING AV TULLRUTINER

l

I kapitel 2 och 3 i det föregående har utredningen omnämnt och övervägt

en lång rad av faktorer och förutsättningar som kan vara av betydelse E

inför en datorisering av den svenska tullproceduren. I detta kapitel

redovisas inledningsvis i avsnitt 4.1 de viktigare förutsättningar som

E

enligt utredningens mening bör utgöra utgångspunkten vid utformning av

l

tulldatasystemet och den datorstruktur i vilken detta skall drivas.

i

I avsnitt 4.2 anges därefter de syften som en datorisering av tullverk- § “

samheten bör främja eller tillgodose. Ett avancerat tulldatasystem be-

höver innehålla en mängd delsystem och i avsnitt 4.3 anges en rad såda-

na. Därefter beskrivs i avsnitt 4.4 tre principiella typer av datorä l strukturer som kan komma för Dessa strukturer s ifråga tulldatasystemet. l

bedöms i ett antal kvalitativa avseenden i avsnitt 4.5. Därefter görs i

avsnitt 4.6 en ekonomisk bedömning. I avsnitt 4.7 görs avslutningsvis en samlad bedömning.

g 4.1 Några styrande faktorer och förutsättningar

Det västeuropeiska frihandelsområdet utvecklas f.n. snabbt. En för om-

rådet gemensam transiteringsordning och ett gemensamt tulldokument

skall börja användas 1988. Samtidigt införs en ny harmoniserad varuno-

menklatur. EG:s inre marknad förverkligas steg för steg. Datoriserade

tulladministrativa rutiner utvecklas inom ramen för EG:s s.k. CD-

projekt. Det är angeläget att också i vårt land förutsättningar kan

skapas för datakommunikation mellan företagen och tullen samt mellan

den svenska tullen och europeiska tullmyndigheter. För att handelsut-

bytet med EG-länderna skall främjas behöver svenska tullprocedurer vara

smidiga och så långt möjligt överensstämma med förfaranden som tilläm-

pas inom EG. Den svenska tullen måste också befinna en ADB-tek-

sig på

nisk nivå som är jämförbar med vad som finns i de mest avancerade länderna.

Av de samlade procedurkostnaderna i samband med gränsöverskridande handel utgör kostnaderna för tullproceduren en mindre del. För tullen bör det vara möjligt att vinna påtagliga ekonomiska fördelar av en datorisering av tullrutinerna. Detta gäller särskilt om en väsentlig del av deklarationsuppgifterna kan tillföras tullen i elektronisk form.

§

r Även företagen kan bedömas ha väsentlig glädje av de möjligheter som ett tulldatasystem erbjuder.

. Tullproceduren vid import bör innehålla två dominerande förfaranden,

{ 1 nämligen stegvis förtullning och direktförtullning. Den stegvisa förtullningen bör ersätta hemtagningssystemet. Gods som hanteras på tullupplag bör godsredovisas av upplaget på sätt som anges av tullen. Varje sändning skall därvid åsättas ett identitetsnummer. Motsvarande nummer tilldelas sändning av tullen när godset inte hanteras på tullupplag. Även exportsändningar skall ges identitetsnummer.

Med anledning av bl.a. den nya transiteringsordningen bör tullen verka för att import- och exportklarering i så stor utsträckning som möjligt sker på annan plats än i direkt anslutning till gränspassage. Transitering bör i så stor utsträckning som möjligt påbörjas resp. avslutas vid annan tullanstalt än sådan som finns i direkt anslutning till gränspassage. Tullen behöver till tid och rum anpassa serviceutbudet

§ till efterfrågan på klareringar i så stor utsträckning som möjligt.

!

I Tullverket utför f.n. officialtulltaxering av postförsändelser. Detta förfarande bör upphöra. Posten bör i stället upprätta tulldeklarationer som lämnas till tullen för granskning. Därmed får posten samma roll som övriga ombud. SJ:s ställning som tullskyldig bör också upphöra.

Efter medgivande från tullen bör företag få lämna uppgifter för importdeklarationer och exportanmälningar m.m. i elektronisk form till tullen. I första hand bör överföring via telelinje eftersträvas. Styrkande handlingar såsom fakturor och ursprungsintyg behöver då normalt inte lämnas annat än efter anmodan av tullen i varje särskilt fall. Fakturor m.m. skall med nummer eller liknande identifieras i deklarationer.

Företagen bör ha sin bokföring ordnad så att fakturor

och arkivering och andra handlingar snabbt kan överlämnas till tullen. Strävan skall vara att snabbt nå fram till en situation där en hög andel av de samlade uppgifterna överförs till tullen i elektronisk form.

Företag och personer som lämnar uppgifter i elektronisk form bör identifieras med främst datatekniska metoder så att bindande

rättsligt verkan nås. Genom tekniska metoder skall att vanställda

förebyggas meddelanden tas emot. Kronologisk av vilka meddelanden som

registrering faktiskt har lämnats och mottagits bör också ske.

De företag som önskar får fortsätta att lämna uppgifter med gängse blanketter. I sådana fall skall styrkande också överlämnas.

handlingar Deklarationsuppgifter m.m. registreras i detta fall av tulltjänstemän.

Tulldatasystemet skall erbjuda deklaranter och tulltjänstemän en mängd automatiska stödrutiner som kan medverka till att begränsa antalet felaktiga registreringar. Behovet av manuell granskning hos tullen efter den maskinella bearbetningen av uppgifterna i systemet skall

begränsas till ett minimum med ledning av de erfarenheter som successivt vinns.

Deklarant skall ha rätt att under viss tid rätta lämnade

frivilligt uppgifter.

Med styrt och slumpmässigt urval fördelas importsändningar på en grön, en gul och en röd kanal. Till grön kanal förs deklarationer som normalt inte skall granskas manuellt. sändningen kan då lämnas ut utan

ytterligare kontroll. Sändningar som hamnar i röd kanal manuell

genomgår

dokumentkontroll och kanske fysisk kontroll. Handlingar infordras då och kan överlämnas med t.ex. telefax. Uppgifter avseende i

sändningar gul kanal underkastas en snabb rimlighetskontroll.

När de sändningar som hamnat i gul och röd kanal granskats och ev. vid-

färdigt åtgärder

tagits förs de av tjänsteman till grön kanal.

I fråga om exportsändningar bör det räcka med en grön och en röd kanal. Kontrollförfarandet är i princip likartat det som gäller för

importsändningar, med beaktande av att det fiskala kontrollbehovet är litet.

Tuiidatasystemet ska11 genom urva1 och signaier ge stöd vid kontroiien av efterievnaden av import- och exportbestämmeiser.

Underiag för utrikeshandeisstatistiken bör även fortsättningsvis utgöras av uppgifter som insamias för tuiiadministrativa ändamål. Tulidatasystemet bör medge så snabb rapportering att det särskiida uppgiftsinhämtandet för snabbstatistiken i den nuvarande hemtagningsanmäian kan siopas. Det är ofrånkomligt att feiaktigheter a11tid kommer att finnas i primärmateriaiet. Detta b1ir särskiit besvärande när statistiken finfördeias på varor, länder och tidsperioder.

I fråga om arbetsfördeiningen me11an tu11en och statistiska centraibyrån bör gäiia att tuilen sjäiv bör utföra den maskineiia kvaiitetsgranskning som centraibyrån f.n. utför på uppdrag av tu11en. Därefter ska11 tu11en lämna samma statistikuppgifter ti11 centra1byrån som idag för vidarebearbetning och publicering. I kvaiitetsgranskningen bör tu11en beakta de råd som centraibyrån kan iämna. Tu11en bör vidare inte bedriva uppdragsverksamhet på statistikområdet.

Tuiidatasystemet ska11 innehåiia säkerhetsanordningar och behörighetssystem som gör risken 1iten att obehöriga inom e11er utom tu11en får dei av företagsuppgifter som överförs ti11 tu11en samt behand1as och

i

iagras inom tu11en. Rätt att utföra anaiyser och sammanstäliande bear- i betningar bör förutsätta särskild behörighet.

i

i

För att tuiiuppgifter ska11 få överföras i eiektronisk form måste före-

I

tagen använda vissa standardiserade tekniska procedurer och vissa standardiserade meddeianden. Däremot ska11 någon skyidighet inte före- 1igga att använda särskiida försystem e11er kommunikationskanaier.

Avsett tuiidatasystem är avancerat och mycket omfattande. Det är därför 1ämp1igt att utveckia och införa systemet stegvis. Indeining kan därvid ske efter ärendetyper, transportsätt, företag och orter. A11a indeiningsformerna bör användas för att vinna erfarenheter, behåiia handiingsfrihet och nå en så snabb introduktion som möjiigt.

Tu11en ska11 inte rutinmässigt med tu11sede1 behöva meddeia uppgiftsiämnare att dekiaration m.m. faststäiits en1igt önskemåi. Om företag

begär det lämnas dock tullsedel eller annan bekräftelse även i dessa fall. Ändrar tullen lämnade ett sätt som uppgifter på påverkar beslutet skall dock företaget på vanligt sätt meddelas sådant beslut och motiveringen till ändringen. Företag som lämnar uppgifter i elektronisk form bör få en till använd teknik bekräftelse att deklaraanpassad på tion m.m. mottagits och bearbetats.

Med hänsyn till det stora medelsflödet genom tullverket är det nödvändigt att tulldatasystemet kan tillgodose ställda högt redovisningsrevisionella krav på bl.a internkontroll, att möjlighet följa verifieringskedjan och förvaring av räkenskapsmaterial.

Tulldatasystemet bör lämna underlag i fråga om produktion av olika ärenden m.m. som kan användas för utvärderingsändamål. Ökande förutsättningar erbjuds därmed för tulledningen att åstadkomma en successivt stegrad produktivitet och effektivitet i tullens verksamhet.

Antalet ärenden som tullen skall kan under tid

handlägga överskådlig

antas öka i något snabbare takt än utrikeshandelns volymökning. Tullens personalresurser för här aktuella göromål kan dock inte förväntas öka påtagligt. Därmed ställs krav på en väsentlig i produktivitetsökning tullens verksamhet.

Tullens nuvarande verksamhetsformer manuell bygger på handläggning och hantering av uppgifter som finns på pappersdokument. Blanketter framställs i många exemplar för att olika informationsbehov skall kunna tillgodoses. Blanketterna och uppgifterna dem sammanställs, fördel-

på

as, skickas, kontrolleras, handläggs, arkiveras och återfinns med nästan helt manuella metoder. Dessa arbetsformer för en ger utrymme genomgripande kontorsrationalisering om datateknik tas i bruk i stor skala. Väsentliga och långsiktigt utvecklingsbara rationaliseringseffekter bör således kunna åstadkommas i tullens verksamhet vid en genomgripande datorisering av företagens uppgiftslämnande, av tullens ärendehandläggning och av informationshanteringen inom tullen.

De tekniska förutsättningarna finns redan i dag för att bygga upp ett väl fungerande avancerat Det tulldatasystem. pågående standardiseringsoch utvecklingsarbetet inom datakommunikationsområdet kommer successivt

att ytteriigare förbättra förutsättningarna härför. Priserna på eiektroniska komponenter kommer att fortsätta att sjunka under resten av 1980-taiet, specieiit vad gä11er processorer, internminnen och skivminnen. utrustningar med fiera gånger dagens kapacitet kommer i början av 1990-talet att kunna köpas ti11 dagens priser. Kraftiga kostnadsreduktioner kan uppstå för iångtidsiagring av data, om man kan övergå från skivminnen ti11 optiska minnen för iagring av stora datavoiymer. Kost- i naderna för datakommunikation kommer sannoiikt att öka på grund av kraftiga voiymökningar. Kostnad per överfört tecken konmer dock att reduceras något. Även de fortgående förbättringarna av systemutveckiingsverktygen förbättrar förutsättningarna för att utveckia ett flexibeit system med måttiig arbetsinsats.

4.2 syften med datorisering

I direktiven tiii utredningen görs inte något entydigt uttaiande om det avsedda måiet eiier syftet med en datorisering av tuiiverksamheten. Där anförs dock att en övergång från den manueiia hantering av dokument, som i dag prägiar den svenska tuiiproceduren, ti11 dokumentiösa och ADB-baserade rutiner sku11e kunna innebära mycket stora besparingar både för näringsiivet och för tuiiverket. Samtidigt sku11e en sådan förändring kunna frigöra personai inom tuiiverket för att utföra

Ä fysiska godskontrolier och kontro11besök hos företagen. Angeiägenheten av att med en datorisering nå besparingar framgår av att i direktiven

f

särskiit uttaias att rationaiiseringspotentiaien för oiika aiternativa

g

systemiösningar ska11 beräknas.

i

Den a11männa inriktningen av rationaiiserings- och datoriseringsarbetet inom statsförvaitningen är att i berörd verksamhet öka effektivitet och produktivitet, att förbättra servicen och att sträva mot decentraiisering i oiika avseenden. En datorisering av tuiiadministrationen har, eniigt min mening, goda förutsättningar att leva upp ti11 dessa tre övergripande måi. Mot denna bakgrund preciseras i det föijande syftena med en datorisering av tuiiverksamheten.

En datorisering av tuiiens verksamhet är i hög grad en fråga om att gå över från en pappersbaserad informationshantering, innefattande åriigen

f1era tiotais miijoner ti11

dokument, informationshantering med ut-

nyttjande av modern datateknik. Den nuvarande

verksamheten kännetecknas

av fiera av de karaktäristika som ta1ar för att

en datorisering är en

Iämplig rationaliseringsåtgärd. Såiedes förekommer i stor

omfattning

manue11a registreringar, och i summeringar, avstämningar sorteringar.

Vidare hanteras samma uppgifter fiera och

gånger omfattande fysisk

E transport och Iagring av dokument förekommer.

Å Mot denna bakgrund utgör av

en datorisering tu11en ett kontorsrationa-

iiseringsprojekt som kan medverka ti11 att för berörda

hanteringen

i

; parter b1ir enk1are, snabbare, säkrare

och mer ekonomisk. Dessutom ger

en datorisering möjiighet att Iämna stöd ti11 och effektivi- E företagen

sera kontro11en, b1.a. kan

genom att systemet göra enk1a, automatiska

avstämningar och kontroiler och också 2 vägieda den manue11a kontro11en

tiH angeIägna områden.

g

Q Av direktiven framgår att det finns f1era o1ika

intressenter vars strä- E vanden behöver

beaktas vid av tuiiverksamheten.

en datorisering Dessa g

är staten som företrädare för

samhä11sintresset, tu11verket och nä-

ringslivet. Härti11 kommer att sina

arbetstagarna genom organisationer

Q sjä1vfa11et har intresse i ärendet. I det

fö1jande anges översikt1igt

de intressen dessa fyra grupper kan ha.

_ Inom EG bedrivs ett intensivt

utredningsarbete för att i stor omfatt-

å ning ta i anspråk datorteknik för att förenkia och

förbi11iga tulladmi-

nistrationen och företagens

uppgifts1ämnande ti11 tuiien. Arbetet

bedrivs inom det s.k.

CD-projektet. En grundvai för datoriseringen är

den harmonisering av uppgifterna som åstadkoms med det s.k.

enhetsdoku-

mentet. Med Sveriges ti11

ans1utning konventionerna me11an EG och EFTA-

1änderna om enhetsdokumentet och

om en gemensam transiteringsordning

skapas förutsättningar för förenkiing av formaliteterna vid

export,

transitering och import. för en

Förutsättningar Iångtgående och samord-

nad datorisering av tu11procedurerna i det

europeiska frihande1s0mrådet

föreiigger därmed. I ett sådant är det ett

perspektiv övergripande

samhäiisintresse att den svenska och

tuiiproceduren datoriseringen av

e denna under1ättar Iandets med andra I hande1sutbyte 1änder. Det är därför

av stor hande1spo1itisk vikt att

utveckiingen på det tu11administrativa

området i vårt iand sker med så möjiigt samma inriktning och i

långt

takt med motsvarande utveck1ing hos våra största hande1spartners.

finns ett a11mänt intresse av att de höga kostnaderna för För företagen som sammanhänger med utrikeshandei kan reduceras. hande1sprocedurer avses inte bara kostnader för att hantera handeisdokument utan Härvid än mer kostnader som beror omloppstid. Procedurer och kanske på godsets av just tu11förfarandet vid gränstidsfördröjningar som är avhängiga överskridande hande1 utgör emeiiertid en mindre de1 av procedurkostnaderna i vid bemärke1se. Inte desto mindre är det viktigt att på detta område i vårt 1and minst 1ika goda förutsättningar erbjuda företagen konkurrenter i andra länder har e11er kommer att få. Ti11 som deras saken hör också att företagen på handeisprocedurområdet kan skörda frukterna av datoriserad kommunikation, först när a11a viktiga parter som medverkar handeistransaktioner kan ta emot och i gränsöverskridande i eiektronisk form. För företagen är det viktigt att en sända uppgifter av tu11en kan medverka ti11 en enk1are och snabbare tu11datorisering för svenskt närings1iv. Detta hantering som kan ge ökad konkurrenskraft är också ett samhä11e1igt må1.

finns en skyidighet och ett in- För tu11verket som statiig myndighet att minska kostnaderna i sin verksamtresse och höja produktiviteten En av tu11hanteringen förutsätter att det het. påtag1ig rationa1isering dokumentf1ödet inom tu11en i väsent1ig mån kan begränsas. Det fysiska är också att tu11en kan nyttiggöra sig uppgifter i maskinnödvändigt Iäsbar registrerats av företagen. För form, uppgifter som tidigare tu11verket är det också att en datorisering främjar verkets viktigt att sin kontro11erande myndighetsuppgift. Den möj1igheter fu11göra manue11a kontro11en bör kunna inriktas mot kvaiificerade kontro11er. Kontroiimetoder och k0ntro11strategi förändras givetvis när ny teknik tas i Härti11 kommer att en datorisering bör under1ätta för

anspråk.

tu11en att erbjuda en förbättrad service ti11 företagen, aiimänheten och andra Det är också önskvärt att ett tu11datasystem myndigheter. utformas så att det kan ge underiag för att löpande öka effektiviteten i tu11ens resursanvändning. Med hänsyn ti11 de stora beiopp i tu11, annan skatt som debiteras och redovisas, är det vidare och avgifter att utformas med beaktande av de höga krav på datanödvändigt systemet säkerhet som redovisningsrevisionen kan stä11a.

Inom tu11en använder f.n. endast ett fåtai personer datateknik vid utförandet av sina arbetsuppgifter. När ett tuiidatasystem införs kommer en stor andei av personalen att i större e11er mindre omfattning vara i dagiig kontakt med systemet. Arbetstagarnas organisationer har intresse av att datoriseringen genomförs på ett sätt som skapar en god arbetsmiijö och iänpiigt sammansatta arbetsuppgifter för personaien. Systemet bör dessutom erbjuda möjiighet tili ökad deiegering av ansvar och befogenheter i organisationen.

E

Mot bakgrund av den presentation av oiika intressenters önskemåi som nu gjorts, preciseras syften e11er måi som bör fränüas av en datorisering av tuiiverkets rutiner och av en övergång ti11 eiektronisk uppgiftsöverföring från företagen ti11 tu11en.

1. Tuiidatasystemet ska11 medge att debitering och uppbörd av tu11

m.m. kan ske säkert och att tiiifredsstäiiande underiag ti11 handeisstatistiken kan tas fram snabbt.

2. Tuiidatasystemet bör erbjuda möjiigheter ti11 samverkan med

motsvarande system hos våra viktigaste handeispartners.

3. Tuiidatasystemet och tuiiprocedurerna bör främja ett snabbt gods-

fiöde.

4. Tuiidatasystemet bör erbjuda förutsättningar för att företagens

uppgiftsiämnande kan förenkias och förbiiiigas.

5. Tuiidatasystemet bör ge företag möjlighet att iämna uppgifter på

några oiika sätt, beroende på förutsättningar.

6. Tuildatasystemet bör skapa förutsättningar för tu11en att iämna god

service tili myndigheter och stöd ti11 företagen.

7. Tuiidatasystemet bör 1eda ti11 ökad effektivitet och Iägre kostna-

der i tuiiverkets administration.

8. Tuiidatasystemet och tuiiprocedurerna ska11 erbjuda tiiifredsstäi-

iande kontroiimöjiigheter för tuliverket.

Tu11datasystemet ska11 fy11a de krav på datasäkerhet som uppbörden

av tu11, andra skatter och avgifter motiverar.

Tuiidatasystemet bör erbjuda ti11fredsstä11ande informationssäkerhet för företagen.

11. Tuiidatasystemet bör erbjuda möjiigheter ti11 ökad delegering av

ansvar och befogenheter inom tu11verket.

12. Tuiidatasystemet bör erbjuda de anstä11da i tuiiverket goda arbets-

E

miijöförhålianden och meningsfuiia arbetsuppgifter.

g

13. Tuildatasystemet bör ha en systemstruktur som erbjuder drift-

god

säkerhet samt underiättar ett stegvist genomförande och f1exibe1

anpassning tiil framtida procedurer och metoder. Huvuddeien av sy-

_

stemet bör vara i drift före utgången av år 1992.

i

4.3 System som bör datoriseras

I avsnitt 2.1.4 beskrevs ganska deta1jerat de vaniigaste rutinerna inom tu11en i samband med in- och utförsei av gods och transportmede1. En detaijerad beskrivning av o1ika arbetsmoment och rutiner som 1ämpar sig för datorisering gavs i avsnitt 3.3. I avsnitt 3.5 beskrevs vissa modifieringar i gäiiande procedurer som bör vidtas i samband med en datorisering av tu11verksamheten.

Av dessa beskrivningar har framgått att tuiidatasystemet består av ett anta1 mer e11er mindre sammanhängande system. De system som främst vänder sig ti11 kunderna och som också är de för tu11en viktiga operativa systemen är Importsystemen, Exportsystemen, Transportmedeisanknutna system och Lagerredovisningssystem. Dessa system behöver stöd från Gemensamma tu11system för att fungera. Dessutom finns en grupp Övriga system.

För att ange vidden av det systemutveckiingsarbete som behövs för att utforma ett vä1utveck1at tulidatasystem beskrivs i det föijande oiika

deisystem som redan nu kan identifieras. Där medtas inte administrativa

system e11er spaningsregister m.m.

i

l 4.3.1 Importsystem l

En väsentiig de1 av ett tuiidatasystem kommer he1t natur1igt att utgör i ras av deisystem som hänger samman med importhändeiser. Importsystemen i

förutses också vara i hög grad beroende av fiera av de gemensamma tu11-

i

systemen. Föijande de1system kan redan nu identifieras. I

- för

Deisystem direktförtuiining. 01ika varianter kan förutses för t import med 1astbi1, fartyg, f1yg, järnväg och post. Vidare behöver

f

anpassningar ti11 1oka1a förhå11anden göras. I detta deisystem ;

kommer därför att ingå en mängd oiika datarutiner. å

- för

Deisystem tvåstegsförtuiining, motsvarande dagens hemtagnings-

förfarande föijt av förtuiining. För detta delsystem förutses vari-

anter av sanma s1ag som nämndes i det

föregående.

- för

Deisystem resandeförtu11ning, i första hand uppbördsmoment.

- för

De1system transitering av främst Iastbiisgods vid import. Det

datorstöd som kan konma i fråga bestäms i stor utsträckning av › å internatione11a konventioner och utiändska tu11myndigheters datori-

sering.

- för

Deisystem temporär tu11frihet.

4.3.2 Exportsystem

Ett annat tungt insiag i tu11datasystemet konnmr att av dei-

utgöras system som hänger samman med exporthändeiser. Även detta system ärni väsentiig mån beroende av de gemensamma tu11systemen. Föijande de1system kan redan nu identifieras.

- för utförse1 01ika varianter för vid

Deisystem av gods. kiarering

iniandstuiikammare resp. vid gränstuiikammare. Dessutom kan varian-

ter förutses för export med 1astbi1, fartyg, f1yg, järnväg och post.

Anpassning ti11 1oka1a förhå11anden behövs också. I detta deisystem kommer därför att ingå en mängd o1ika datarutiner.

- för av främst i samband med ut-

Deisystem transitering iastbilsgods

förse1, t.ex. matchning av ryckattest med exportanmälan.

4.3.3 Transportmedeisanknutna system

Vid sidan om de stora systemen för import och export finns ett anta1 mindre men ändå väsentiiga deisystem. Föijande de1system kan redan nu identifieras.

- för och och trafik- f

Delsystem beräkning debitering av vägtrafikskatt

försäkringspremier.

- för debitering och fariedsvaruavgift.

Deisystem av fyr-

4.3.4 Lagerredovisningssystem

Gods som går i utrikeshandei Iagras e11er passerar ofta lager utan att vara förtu11at. Det är viktigt att väi fungerande redovisningssystem finns för dessa Iager och godsröreiser. Följande Iagerredovisningssystem kan redan nu identifieras.

- för och

Deisystem godsregistrering godsredovisning på tu11upp1ag,

transitiager, exportbutik och frihamn.

- för och

Delsystem tu11kredit1ager provianterings1ager.

4.3.5 Gemensamma tu11system

Ti11 de gemensamma tuilsystemen hör sådana som har betydeise för tu11-

datasystemets funktion i dess heihet och inte är reiaterade ti11 endast

en typ av ärenden. Exempe1 på sådana system är tulitaxan,

företags-

register och system för licencer. Föijande gemensamma kan

deisystem

redan nu identifieras.

Deisystem för e1ektronisk uppgiftsöverföring i förhå11ande ti11

företag och myndigheter.

- för

Deisystem fakturering, uppbörd, redovisning och betainingsöver-

vakning, m.m.

- för

Deisystem hande1sstatistik.

- för tu11taxa.

De1system i

t

k -

Deisystem för företagsregister med uppgift om organisationsnummer,

tu11kredit och vissa tiilstånd.

- för att ti11de1a

De1system sändningar ID-nummer och uppfö1jning av

ärendes status.

- för g Deisystem register över Iicenser och ti11stånd för kommersko11e- ; gium, jordbruksnämnden m.f1.

- för urva1 och 2 Delsystem spärrar, förde1ning av ärenden på gransk- : ningsform.

- för

De1system prisregister.

- för

Delsystem Iänderkoder, frihande1skoder och tuiinedsättningskoder

m.m.

4.3.6 Övriga system

., Deisystem för omtu11taxering.

Deisystem för eftertu11taxering.

pa...wø...a.:-

u)

Deisystem för temporär tuiifrihet.

Deisystem för medeisredovisning.

Deisystem för efterkontroiier, t.ex. sammanstäiiningar av företags

i

import- och exportaffärer. i

i

i

|

- för restitution m.m. för varor som förs ut ur

Delsystem av avgifter

Iandet. F1era oiika restitutionsformer finns.

i

i

i

4.3.7¶Sammanfattningå

I det föregående har identifierats inemot 30 deisystem som kan antas behöva ingå i ett tämiigen fuiiständigt tuiidatasystem. Funktione11a

l i

samband finns me11an fiera av systemen och deisystemen. Ytteriigare deisystem torde tiiikomma. Åtskiiiiga av de större deisystemen är dessutom angivna på så övergripande nivå att det kan förutsättas att närmare anaiys kommer att ge vid handen att några av delsystemen bör de1as upp i ett anta1 underdeisystem.

För f1erta1et delsystem är det fråga om att ge ett mer e11er mindre

å långtgående datorstöd ti11 den manue11a handiäggningen av ärenden.

j Endast undantagsvis kan det b1i aktueilt att manue11a förfaranden heit

ersätts med automatiska rutiner. I ansiutning tiil utveck1ingen av

datasystemen behöver därför också de manue11a rutinerna ses över. 1

4.4 01ika datorstrukturer

I detta avsnitt beskrivs tre principieiia datorstrukturer och anges översiktiigt hur dessa kan tiiiämpas på tu11ens område. Dessa benämns centraliserad, regionaiiserad resp. centrai-1oka1 struktur. I avsnitt 4.5 och 4.6 värderas de oiika datorstrukturerna i kvaiitativa och ekonomiska termer.

När i det föijande uttryck som centrai, regionai och 1oka1 enhet används, tjänar dessa uttryck ti11 att antyda datakraftens samt systemut-

vecklingskapacitetens nivåmässiga och geografiska placering. Viss antydan ges därmed också om antalet enheter av nämnt slag.

Något själv-

klart samband finns dock inte mellan dessa enheter

och tullverkets nu-

varande organisatoriska

uppbyggnad.

r

i

4.4.1 Tulldatasystem och datorstrukturer

E

I det föregående beskrivs och förordas som innebär

tullprocedurer modi-

g

fieringar i förhållande till dagens situation. är sådana

Ändringarna

I

som motiveras av ändrade av konventio-

förutsättningar med anledning nerna om enhetsdokumentet

resp. transiteringsordningen, ianspråktagande

av ADB i tullverksamheten och allmänna l förenklingar.

t

Insamling av data i de stora

import- och exportsystemen kommer att ske

vid praktiskt taget alla tullens arbetsställen.

Uppgifter från import-, E transit- och exportdokument kommer att

registreras vid flertalet av

tullens arbetsställen vid gränsen och inne i landet.

Uppgifter kommer

också att överföras dokumentlöst från

företagen. När ärendena handläggs

och uppgifterna således registreras skall uppgifterna stämmas av mot

olika register, något som kan föranleda att

uppgifterna behöver korri-

geras eller att tjänsteman måste vidta annan innan

någon åtgärd godset

är klarerat.

De register mot vilka kontroller sker är i allt

väsentligt gemensamma g för tullverket. Samma bestämmelser över

gäller i princip allt, även om 5

vissa lokalt betingade variationer kan finnas

i urvalskriterier m.m. › Registeransvariga bör utses som skall upprätta dessa och se

register Å till att de innehåller aktuella och korrekta

uppgifter.

De registeravstämningar och beräkningar som är aktuella vid behand-

lingen av ärendena är av tämligen enkel natur. Berörda är inte

register

heller särskilt stora. bör därför finnas

Förutsättningar att flertalet

ärenden skall kunna med främst lokalt

handläggas datorstöd.

å Ett ärende som konmit avslutas

in i tulldatasystemet inte omedelbart. I

stället är det i många fall under under ett

handläggning par veckor. Detta kan gälla som

en importsändning undergår stegvis förtullning och

som kiareras vid iniandstuiikammare samt uppbörd av en exportsändning som baseras in- utresa som sker med några davägtrafikskatt på resp. me11anrum. Dessutom i a11a dessa ärendetyper att ärendet gars gäiier vid en tu11ansta1t och avsiutas vid en annan. Ärenden som

kan påbörjas

för statistik och debitering kan vidare för kontroiiutgör underiag ändamåi behöva vara centrait. Även när ett ärende är avtiiigängiiga siutat behöver det under tid, drygt fem år, vara tiiigängiigt för

iång

oiika ansvariga inom tu11en.

Innebörden av vad som nu sagts är att tuiidatasystemet måste vara så _ instanser inom tu11en - och även uppbyggt att behöriga uppgiftsiämnarna 5 - under tid ska11 kunna få ti11 ärendet både när

ganska iång ti11gång

och när det är avsiutat. Tuiidatasystemet bedet är under handiäggning b1.a. snabb och riksåtkomst av ärenden och höver såiedes medge smidig av tuiiinformation.

Informationsströmmen i ett tuiidatasystem kan i a11männa termer utsätt. ti11förs ärendeuppgifter 10tryckas på föijande Tuiidatasystemet kait. Ãrendena ti11 en början 10ka1t. Ärendeuppgifterna konhandiäggs tro11eras därvid mot vissa gemensamma och centrait uppdaterade register. av ärendena kan iniedas och avsiutas vid o1ika iokaia å Handiäggning F1erta1et ärenden lämnar för debitering e11er statienheter. underiag stik. för dessa ändamåi sker centrait. När ärende av- Bearbetningarna ska11 det förvaras i åtkomiig men oföränderiig form under en gjorts av år. Denna förvaring kan ske centrait e11er 1oka1t. föijd

vi11 här erinra om att i avsnitt 3.2.1 nämndes att tuiidatasystemet Jag inte bör utformas med förutsättningen att det är sjäivkiart att debioch av mervärdeskatt på importvaror på 1990-talet skaii tering uppbörd samma sätt som nu. Som visades kan förutsättningarna för upp-

fortgå på

börd ändras. Den för mig avgörande frågan är om de tekav importmoms niska och från importmomsen är i väsentiig kapacitetsmässiga anspråken mån styrande e11er dimensionerande för tuiidatasystemets systemmässiga

och tekniska uppbyggnad.

Mervärdeskatterutiner i tuiidatasystemet innebär att en skattesats ett värde som anges redan av andra skäi. tiiiämpas på på importvarorna är emeiiertid dimensionerande för ett Denna muitipiikation knappast

tulldatasystem som behövs för att hantera och bearbeta delvis samma underlag för en mängd andra uppgifter och ändamål. Huvuddelen av tullräkningarna avser f.n. endast mervärdeskatt eftersom huvuddelen av importen numera är villkorligt tullfri. Det är därför naturligt att kapaciteten för utskrift av tullräkningar och bevakning av betalning väsentligt påverkas av om det är tullens uppgift att uppbära mervärdeskatt på importvaror eller ej. Utskrift och bevakning är emellertid tekniskt perifera delar i tulldatasystemet. Detta gäller i särskilt hög grad om tulldebiteringar i elektronisk form kan belasta företags bankeller postgirokonton.

Enligt min bedömning innebär ett ev. bortfall av momsrutinerna inte att anspråken på tulldatasystemet minskar i så väsentlig mån att därigenom ett påtagligt mindre, enklare eller billigare datasystem kan aktualise- ! ras. Dimensionerande och strukturellt styrande är i stället det stöd § E tulldatasystemet skall ge tullen och företagen i tullklareringsarbetet. Frågan om hur mervärdeskatten på import utformas behöver dock noga följas i det fortsatta utvecklingsarbetet så att system och kapacitet för debitering m.m. så tidigt som möjligt kan anpassas till ev. ändrade framtida förutsättningar. Tidsförhållandena på detta område torde dock vara sådana att det är framtida reinvesteringar i utrustning och system

som påverkas.

I avsnitt 4.3 delas tulldatasystemet upp i sex systemgrupper, nämligen 5 importsystem, exportsystem, transportmedelsanknutna system, lagerredovisningssystem, gemensamma tullsystem och övriga system. Vid diskus- ; sioner om datorsystemets tekniska struktur i det följande behandlas 1 dock dessa olika system samlat. Skälet härtill är att, som framgick i det föregående, för flertalet system och delsystem gäller att datainsamling sker vid praktiskt taget alla tullens arbetsställen även om ärendetyperna förekommer i skilda andelar vid olika arbetsställen, att tillämpningssystemen kräver tillgång till uppgifter som finns i gemensamma register och att uppgifter behöver vara tillgängliga från olika arbetsställen. Härtill kommer att företagen måste kunna tillföra uppgifter papperslöst till de olika tillämpningssystemen under enhetliga förutsättningar. kan därför i teknisk mening ses som

Tulldatasystemet

ett i allt väsentligt samlat system för datainsamling, kommunikation och bearbetning.

Datorkraften i tu11datasystemet, liksom i andra Iandsomfattande system, kan principie11t utformas en1igt tre olika strukturer, näm1igen som en centra1iserad struktur, som en regionaiiserad struktur och som en centrai-lokal struktur.

Statsmakternas riktiinjer på datapo1itikens område innebär att strävan ska11 vara att decentra1isera datakraften. Detta kunde taia för att den centra1iserade strukturen inte sku11e uppmärksanmas vidare. För att erbjuda bredd i beslutsunderiaget redogörs likväi i föijande avsnitt för hur de tre oiika datorstrukturerna sku11e kunna ti11ämpas för tu11- V datasystemet. §

I

4.4.2 Centraiiserad struktur

i

E En centraiiserad datorstruktur för tuildatasystemet innebär att a11a

r bearbetningar och a11 data1agring sker vid en centra] datoran1äggning. Denna ska11 ha kapacitet för att k1ara ca 800 ansiutna terminaier, omfattande datautbyte med företags och myndigheters system, dataiagring och databearbetning av ca 10 mi1j. ärenden per år samt en omfattande _systemutveckiingsverksamhet. Kraven på driftsäkerhet är höga och 3

1 systemet bör vara ti11gäng1igt under större de1en av dygnet.

i An1äggningen bör utrustas med två samverkande datorer för att uppnå i

I tiHräckligt hög säkerhetsnivå.

i

Tu11ens arbetsstä11en utrustas med termina1er, eventue11t med viss be-

i

arbetningskapacitet. Vidare finns 1oka1a skrivare av enke1 typ för mindre utskrifter. Arbetsstä11en som har f1era termina1er utrustas med s kommunikationsdatorer för att effektivt utnyttja kommunikations1injen ti11 den centra1a enheten.

Om persondatorer används i stä11et för termina1er utan bearbetningsmöj- 1igheter ökar f1exibi1iteten för systemets användare. Persondatorn kan användas för 1oka1a bearbetningar och som van1ig termina1. Dessutom kan den användas för vidarebearbetning av uppgifter som hämtats från det centra1a systemet.

Komunikationsnätet måste ha hög kapacitet och säkerhet. För större

tullstationer och tullkammare kommer sannolikt fasta att erford-

linjer

ras. Pågående uppbyggnad av ett digitalt nät kommer att för-

väsentligt

bättra kapacitet och kvalitet för

dataöverföring på telelinjer.

Ett flertal arbetsuppgifter som i dag utförs centralt kommer även i E denna struktur att kunna föras ut till lokala enheter skilda

på organii satoriska nivåer. Således förutsätts allt arbete för

med registrering 5 ärendetyperna hemtagningsanmälan och importanmälan med tulldeklaration 5

eller stegvis att kunna skötas lokalt.

förtullning Detsamma gäller

registrering för ärendetyperna exportanmälan,

transitering och vägtra-

fikskatt. Användning av enhetsdokumentet inte denna arbetsför-

påverkar

P delning.

Rutiner som förutsätts helt skötas centralt är sådana som avser fram-

ställning av tullräkningar, kontroll av uppbörd och sammanställning av

underlag för handelsstatistik till SCB. Centralt hålls också

gemensamma

register aktuella, t.ex. register för tulltaxa,

kreditimportörer, licenser, koder.

Drift, utveckling och underhåll av systemet sköts också i huvudsak cen-

tralt. På varje ort bör finnas

med datorutrustning en driftsansvarig

som kan åtgärda enklare fel och utreda i samarbete

driftproblem med i centralt placerad kompetens. På större lokala enheter bör även finnas 4

en person med goda kunskaper om systemet som bl.a. kan svara för ar-

betsrutinernas utformning, genomföra kompletterande svara

utbildning,

på frågor, framföra krav på modifieringar.

Ett avancerat säkerhetssystem krävs för av terminalan-

identifiering

vändare samt för skydd mot obehörig åtkomst av data

och obehörig § användning av funktioner i systemet. Om terminalerna i denna struktur Z

ges persondatorkapacitet kan dessa frågor bli särskilt svårlösta.

Uppgifter som företagen i elektronisk form lämnar till tulldatasystemet

kommer i denna struktur att lämnas till den centrala enheten. I den mån

en manuell handläggning av ärendet sedan behövs sker den lokalt.

Om 2 deklarationsuppgifter lämnas på blankett görs detta till tullanstalt 2 där godset finns eller

till kontrolltullanstalt. å

Hur en centraliserad datorstruktur skulle kunna se ut på tullområdet belyses i figur 4.1.

4.4.3 Regionaliserad struktur

datorstruktur sker bearbetning och datalagring vid I en regionaliserad ett antal Varje enhet tillgodoser dator-

regionala datoranläggningar. kraftsbehovet inom ett område. Alla och register i

geografiskt uppgifter som behövs för alla typer av ärenden finns regionalt. Hur många sådana

; driftsenheter som behövs i ett tulldatasystem är svårt att exakt avgöra f i en förstudie. Ett antal kan dock bedömas vara mellan fyra

lämpligt 5 och tio. Den regionaliserade strukturen antas utformad så att någon egentlig central enhet inte behövs. Av praktiska skäl förutsätts dock att vissa gemensamma arbetsuppgifter, t.ex. ä jourhållning av gemensamma register, datautbyte med andra myndigheter, riksbearbetningar och systemutveckling, samordnas till en av driftenheterna.

Eftersom ett tullärende inte alltid helt kan handläggas inom en region, t.ex. vid stegvis förtullning och debitering av vägtrafikskatt, finns behov av frekvent datautbyte mellan samtliga regionala anläggningar, såväl satsvis som direkt. Givetvis kan mindre långtgående regionaliserade alternativ tänkas där vissa bearbetningar, t.ex. för uppbörd och statistik, sker vid en central enhet. Den regionala strukturen rymmer således flera varianter.

”Denna struktur har paradoxalt nog för användaren stora likheter med den centrala, eftersom varje regionalt system fungerar som ett centralt sy- l stem för arbetsställena inom ett geografiskt område. Åtskilliga termi-

vid arbetsställen kommer att vara anslutna via nalutrustningar många telelinje. För driftenheterna krävs kvalificerad driftspersonal liksom specialutformade lokaler och anordningar för datorer, arkiv och säkerhet. Utrustning krävs för omfattande datalagring, god utskriftskapacitet, och magnetbandshantering. Datalagring av histo-

efterbehandling riskt material ställer krav på utrustning med mycket stor lagringskapacitet.

Lägwøsum»

.cs

00m -oüsøgm

nu -wxêâeow

...mur -wassox

§96..

Lumäñmöêm ?Emsüuçus

E3_

.mom

Gm.: _öv_

Lotsmüçsz wöüçêm:

oEn+:w:o._+mE._o$%

.

293mm:

msvmsnäm

,stampa :oo

näênws»

...ocsácocågm .Wåvüw

LO+H_Q

å

mwázênw

zu:m:

_QLE Sohyo

wåsünâoø

l

wmçêm_ .okzmñ

L

T6

:§3

||\ 0.7.8.3

__..+

So

3334522.. ao

. . . n. LL.

_otoxcmñ

m5 v.22

gLâwmam: :Euçmwtomxo

Utrustningen på de olika regionala enheterna behöver ha olika kapacitet beroende på antalet anslutna terminalarbetsplatser, antal transaktioner samt datalagrings- och utskriftsbehov.

En regionaliserad uppbörd ställer krav på utrustning och personal för utskrift och efterbehandling samt informationsutsbyte med postgiro och bankgiro för betalningsinformation. Personella resurser krävs även för att sköta kundreskontrarutiner och redovisning.

Om underlaget för handelsstatistiken framställs i de regionala systemen krävs sannolikt extra resurser för granskning så att en för de olika enheterna jämbördig kvalitet uppnås.

De regionala driftenheterna behöver vara ständigt bemannade med driftpersonal. Kvalificerad systemteknisk personal krävs även för att snabbt kunna utreda och åtgärda driftsstörningar.

Systemutveckling och systemunderhåll för de gemensamma rutinerna förutsätts även i detta alternativ ske samordnat vid en enhet. Vissa lokala anpassningar och utveckling av rent lokala tillämpningar kan dock ske med resurser vid respektive regional enhet.

Denna struktur innebär således att kvalificerad driftspersonal och personal med mycket god systemkunskap behöver finnas tillgänglig på regional nivå för att lämna stöd åt systemets användare.

Höga krav på datasäkerheten måste ställas även på de regionala driftsenheterna. Längre driftsavbrott får stora konsekvenser eftersom upp till ett par hundra terminalarbetsplatser kan vara anknutna. Möjlighet kan dock finnas att i begränsad omfattning använda en annan driftenhet som reservenhet. Detta skulle kunna ske genom att ett antal terminaler kan kopplas till en annan regiondator. Användningen är dock begränsad till nya ärenden eftersom pågående ärenden endast finns tillgängliga i den egna regiondatorn. Investeringar för reservkapacitet kan dock därmed begränsas. Ett avancerat säkerhetssystem, i nivå med den centrala strukturen, krävs för identifiering av terminalanvändare samt för skydd mot obehörig åtkomst av data och obehörig användning av funktioner i systemet.

Uppgifter som företagen i elektronisk form lämnar till tulldatasystemet lämnas i denna struktur till överenskommen enhet. I den mån regional en manuell av ärendet sedan behövs sker den handläggning lokalt. Om deklarationsuppgifter lämnas på blankett görs detta till tullanstalt där godset finns eller till kontrolltullanstalt.

Hur en regionaliserad datorstruktur skulle kunna se ut tullområdet

på

belyses i figur 4.2.

4.4.4 Central-lokal struktur

I en central-lokal datorstruktur av görs en uppdelning bearbetningarna mellan centralt och lokalt placerad datorkraft. Större gemensamma register och resurskrävande bearbetningar läggs centralt, liksom stora utskrifter och bearbetningar som kräver med magnetbandshantering operatörsinsatser.

På de lokala datorerna huvuddelen av alla vid görs bearbetningar ärendehandläggning, lokal lagring av data om egna ärenden,

pågående

rent lokala bearbetningar, från det vidarebearbetning av uppgifter centrala systemet. Terminaler vid arbetsställen olika på organisatorisk nivå anknyts till de lokala datorerna.

Kommunikationen med den centrala datorn sker företrädesvis satsvis vid överföring av ärendeuppgifter för central bearbetning eller till annan lokal dator och vid uppdatering av lokala från centrala register register. Någon enstaka ärendekontroll kan också behöva ske transaktionsvis mot centrala register. Ur användarens bör det dock synpunkt fungera som ett system. Denne skall med andra ord inte märka om bearbetningen sker lokalt eller centralt.

Denna typ av struktur avlastar det centrala väsentligt systemet genom att huvuddelen av de vanliga ärendena kan klaras av en loav med hjälp 4.. kal dator. Tillämpningarna på den lokala datorn bör vara så utformade 44m! att de förslår för att utföra de vanligaste transaktionstyperna även QWWN-rrna.vid avbrott i kommunikationen med det centrala systemet. Strävan bör

.sam

också vara att reducera kostnaderna för kommunikation.

...få

Luzwçpêpw» u+mnt$

\

00m .wxååêom

-oüçoçm -mbêêox

no L035

ka»

mñvö..

Lumtuumöogm ?Eâmüçms dum

Små

mwmqsñz Esmmzov_ :oüçêm:

çotmcsk:

A _

2% t.

-asså

(_9510

A _

_wnmoøw

â$ :vmmzünc to

:oo _nrømøç mezzmnwçoêum

“§55” .skäms LutWQQSwöDLN m

:o ll

E05 52m

G5 .Wåxømzáäøtsw

A cuçoñc

_ nñso_ . Sno

._ faxa

§3 :msxöus:

:ocçopm

wâçümwnøn

:m ;mc WE: E3

9-..» oümgêo .âwmâ

mñsowwmw

A

3%

mmçêm_ -okvêo

L

...u

S219..

Ptoaç: .u

___.._.

E0

âymnázsømm

cåom.

toxcmñ

m? xwE

po+wmaas :Ençmwtoaxo

De lokala datorerna bör främst vara anpassade för transaktionsstyrd on-linebearbetning med anknutna arbetsställen. Med den centrala enheten bör såväl transaktionsstyrd som satsvis kommunikation kunna förekomma. De lokala datorerna bör i normal drift helst endast kräva operatörsinsatser vid igångsättning, kopiering, driftavbrott o.d.

I

De lokala datorernas bearbetnings- och lagringskapacitet behöver kunna i varieras beroende antal anslutna terminaler och antalet ärenden vid

; på

i de arbetsställen som de skall betjäna. Uppskattningsvis kan ett

trettiotal platser ha ärendevolymer av sådan storlek att där bör finnas

I

lokala datorer. På några ställen med mycket stora ärendevolymer kan en dubblering bli aktuell. På grund av den geografiska spridningen av tullens verksamhet kan arbetsplatser utrustade med terminaler och enkla

skrivare vara anslutna till de lokala datorerna med lokalt nät, med fast uppkopplad telelinje eller med uppringbar förbindelse.

å i

Fördelningen av datorbearbetningar och datalagring på central resp. lokal nivå behöver utredas vidare. översiktligt kan emellertid bedömas att bearbetningar som utskrift av tullräkningar, inbetalningar, betalningsbevakning, sammanställning av underlag för handelsstatistik torde

g Q lämpa sig för central drift. Gemensamma register, t.ex. tulltaxa, i kreditimportörer och licenser, bör hållas aktuella centralt. Lokalt i finns aktuella registerkopior mot vilka ärendeuppgifter kontrolleras. I

fråga om mindre frekventa ärendetyper eller uppgifter kan kontroll ske à mot det centrala systemet.

g Huvudprincipen för ärendeinformationen antas vara att lagring av den i

detaljerade ärendeinformationen sker i lokaldator vid den lokala enhet

som har ansvaret för ärendet. Periodiskt överförs satsvis ett utdrag ur

denna information till centralt system för debitering, statistik och frågebehov. För ärenden där två lokala enheter är inblandade, t.ex. stegvis förtullning, överförs informationen från den lokala datorn, i

i vilken information från steg 1 lagrats, till den lokala enhet som skall

slutbehandla ärendet. Överföringen sker satsvis via den centrala enheten.

En annan princip vore att ärendeinformation efter registrering och kon-

troll lagras centralt. Denna princip är tekniskt enklare att lösa men

medför b1.a. att åtkomsttiden för den iokaia enhetens egna ärenden biir 1ängre, ökat beroende av centrait system och teiekommunikation, svårighet att Iösa skydd mot obehörig åtkomst etc.

Vilken principiösning som bör väijas är ännu för tidigt att faststäila. I efterföijande ka1ky1er och bedömningar har utredningen utgått från att uppgifter om aktue11a ärenden lagras 1oka1t.

Arkiveringstiden för siutbehandiade tuiiärenden är f.n. fem år. Lagring på datamedium av sådana ärenden bör sannoiikt också ske centrait. Lagring av så stora datamängder kräver specieiia tekniska iösningar, t.ex. optiska minnen, viika det knappast är ekonomiskt motiverat att bygga upp på fiera piatser.

Lämp1igt för 1oka1 bearbetning torde vara huvuddeien av kontroiier och övriga bearbetningar vid hand1äggning av ärenden om förtu11ning, exportkiarering, transitering och vägtrafikskatt.

Kraven på den 1oka1a driftfunktionen b1ir givetvis större än i den centraiiserade Iösningen. Arbetsuppgifter som back up-tagning, iniäsning av nya programversioner, driftsuppföljning m.m. ti11kommer. Vid normai drift skal] dock de Iokaia systemen he1st kunna fungera utan heltidsverksam operatör.

Ansvaret för tu11datasystemets utveckiing och underhå11 ligger i huvudsak centrait. Utveck1ing av 1oka1a rutiner kan dock komma att ske med 1oka1t e11er regionalt p1acerade systemutveckiingsresurser.

Den centrala driftsfunktionen övervakar även driften av de 1oka1a systemen och har möjiighet att direkt via teienätet åtgärda fe1 samt utreda driftprobiem tiiisammans med 1oka1a driftsansvariga.

Driftsäkerhet i en centra1-1oka1 struktur måste sjä1vfa11et vara hög. I och med att fiertaiet ärenden ska11 kunna handiäggas 1oka1t behöver säkerhetskraven på den centraia enheten inte vara 1ika höga som i det centraiiserade aiternativet. Om en 1oka1 dator fa11er ur bör terminaitrafik kunna tas upp med en annan 1oka1 enhet - e11er kanske direkt med den centraia enheten. Detta är dock möjligt endast i fråga om nya

ärenden. Kostnaden för reservåtgärder bör därför kunna begränsas. De lokala systemen måste även vara utrustade med säkerhets- och

behörighetssystem avseende lokalt lagrad information. Dessutom behövs behörighetskontroller när frågor ställs till det centrala systemet.

Uppgifter som företagen i elektronisk form lämnar till tulldatasystemet kan i denna struktur lämnas till en överenskommen lokal enhet eller till den centrala enheten. I en del fall kan det bli aktuellt att ansluta uppgiftslämnare med lokala nät till de lokala enheterna. Automatisk och manuell handläggning av ärendet sker lokalt. Om deklarationsuppgifter lämnas på blankett görs detta till tullanstalt där godset finns eller till kontrolltullanstalt.

Hur en central-lokal datorstruktur skulle kunna se ut på tullområdet belyses i figur 4.3.

De tre datorstrukturer för tulldatasystemet som nu skisserats är översiktliga. Beskrivningarna syftar till att göra det möjligt att karaktärisera egenskaper hos olika principiella strukturer som kan tjäna som utgångspunkt för kvalitativa och ekonomiska bedömningar. Sådana görs också i de närmast följande avsnitten. Underlag för den närmare tekniska utformningen av den typ av struktur som väljs kommer fram först i det fortsatta utvecklingsarbetet. Till dess måste handlingsfrihet finnas i fråga om detaljutformningen av tulldatasystemet och av den datorstruktur detta skall drivas i.

4.5 Kvalitativ bedömning av olika datorstrukturer

Regeringen har i prop. 1984/852220 angett riktlinjer för den framtida datapolitiken. För att förnya den offentliga sektorn bör datatekniken användas för att förbättra medborgarnas tillgång till information, förbättra kvaliteten på service till medborgarna och förbättra effektiviteten i den offentliga verksamheten. Strävan bör vara att decentrali- 1 sera datakraften. För att minska sårbarheten skall man eftersträva att 5 5 decentralisera stora och standardisera ?J datorsystem utrustning, programtr 5 språk och operativsystem. har lämnat utan erinran de av i Riksdagen regeringen förordade riktlinjerna.

Lgmâägm»

Logotwü taxa_ :ouçuçw

com -oäüum

nu gm»

39.3 58GB mixa_

çöwänmtêm ?wssomxusns -mxênsöw

-möêeox

mn

.måsünpnøn

no L? mom

maya mçtmn_

nsønzêm:

.85

Kwçâwwzov_ Süêrzm:

çâbsmwügmz

VEDtJWCOVrNELOE

värmt

555g: NE§Nw§Q§®®

m

Loån w:.__v_8E§wsw

.sekä cuäme

:wsbns:

.mçvsxâssr

mmçêm_ .otkmñ

._

Ta

22.5.

Ptoag_ .o

___.+

E0

OO

áäfåhzu...

ma. :tour

toxcmñ

m3 VE:

tum ÖKWQQ:

:Ençwmtoaxo

Dessa riktiinjer har iagts ti11 grund för om de föijande övervägandena 1ämp1ig datorstruktur för tuiidatasystemet. Såiunda diskuteras hur de tre datorstrukturerna uppfy11er ett antai kvaiitativa krav som kan sä-

gas utgöra konkretiseringar av en dei av de datapoiitiska riktiinjerna. Avsiutningsvis görs därefter en bedömning av viiken datorstruktur som, mot bakgrund av ett tjugotai kvaiitativa krav, kan anses vara den för tuildatasystemet mest 1ämp1iga.

4.5.1 Offentiighet och sekretess

De krav som i dag stä11s på beträffande och datasystem offentiighet sekretess återfinns i b1.a. tryckfrihetsförordningen, sekretessiagen och data1agen.

Offentiighetsprincipens grundkrav kan sägas vara att en myndighet ska11 ordna sina datasystem så att a11männa - som inte är sekrehandiingar tessbe1agda - kan ti11handahå11as i form av utskrift snabbt.

någoriunda

Myndigheten bör vidare - om inte praktiska hinder föreiigger ge a11mänheten möjiighet att ta de1 av a11männa via terminai. De handiingar praktiska åtgärder detta kan resuitera i hör i första hand sanman med systemens iogiska uppbyggnad och inte med deras driftsmässiga förläggning.

På tullens område är det i första hand informationen i vissa gemensamma register, t.ex. tu11taxan, vaiutakurser, införsel- och utförse1bestämmelser, som bör vara ti11gäng1iga. kan även vissa hande1ssta- Möjiigen tistiska uppgifter efterfrågas. Dessutom skall den som anhängiggjort ärende e11er den ärendet avser kunna ta de1 av uppgifter i detta.

Sekretessbestämneiserna innebär begränsningar i rätten att få ta dei av a11männa handlingar. Praktiskt taget a11a iämnar uppgifter som företag i ett tuiiärende är kan sekretessbeiagda om uppgifterna häriedas ti11 företaget. Det är viktigt att systemet kan ge ti11fredsstä11ande säkers ; het för att sekretesskyddade inte kommer företagsuppgifter obehöriga § e ti11 dei. E

Offentlighets- och sekretessintresset gagnas av en enhetlig bedömning. Även om ansvarsfrågorna bör frikopplas från den tekniska registerföringen är det troligt att en regional och lokal registerföring leder till ett mer splittrat beslutsfattande i offentlighetsfrågor.

Grundläggande krav på offentlighet och sekretess måste tillgodoses oavsett vilken datorstruktur som väljs. Möjligen kan dock hävdas att offentlighetsmålet enklast blir tillgodosett i en central-lokal struktur, något mindre lätt i en regional och sämst i en centraliserad struktur. I fråga om sekretesskyddet kan det möjligen på omvänt sätt hävdas att detta enklast blir tillgodosett i en centraliserad struktur och mindre lätt i en regional resp. en central-lokal struktur.

4.5.2 Sårbarhet

Begreppet sårbarhet kan ges något olika innebörd. I avsnitt 3.6.3 behandlades ADB-sårbarhet som den risk som kan finnas att den information som förmedlas till datorer eller behandlas i sådana kommer till obehörigs kännedom. Där behandlades således allmänna frågor som röjande signaler från utrustningen, brister i telefonnätets uppbyggnad och infiltration hos behörig användare. Sårbarhetsfrågor av denna dignitet torde, som anfördes i avsnitt 3.6.3, få behandlas samlat och inte i anslutning till en enstaka tillämpning.

Den typ av sårbarhet som kan behandlas här avser skydd för olika typer av händelser som, för längre eller kortare tid, kan slå ut datorstödet och tulldatasystemet.

När det gäller skyddet mot olika typer av katastrofer som kan inträffa

osv. - att i form av byggnadstek- - brand, sabotage gäller skalskydd niska åtgärder ger en form av skydd. Utspridning ger en annan form av skydd.

I samtliga datorstrukturer ingår en central dator som är viktig att skydda. I det regionala alternativet kan dock den centrala datorns funktioner ganska lätt överflyttas på någon av de andra regionala datorerna.

De regionala datorerna bör kunna ges ett sämre skalskydd eftersom de torde vara mindre attraktiva för sabotagehandlingar än centraldatorn. Om en regional dator förstörs bör verksamheten kunna nå-

återupptas på

gon annan av de regionala datorerna med viss begränsning i kapacitet.

De lokala datorerna bör kunna ha ett väsentligt klenare skydd än de regionala datorerna. Om en lokal dator förstörs bör verksamheten kunna fortsätta på annan lokal dator med viss begränsning i kapaciteten eller med trafik direkt på centraldatorn. En lokal dator bör även snabbt kunna ersättas med en ny från leverantören.

När det gäller sårbarhet för mindre - timmars

störningar några bortfall

i någon dator, några timmars avbruten teleförbindelse föreligger skillnader i fråga om konsekvenser mellan de olika datorstrukturerna. Den centraliserade strukturen är mycket för känslig störningar. Knappast någon datorstödd verksamhet kan pågå när centraldatorn är ur funktion. En dubblering av vitala delar eller annan liknande

åtgärd torde

därför vara nödvändig. Denna struktur också bygger på teleöverföring för varje ärende är därför som handläggs. Känsligheten stor också för små störningar i teleöverföringen.

I det regionala alternativet är konsekvenserna bortfall av tillfälligt i den centrala datorn obetydliga. dator får Om en regional driftavbrott i några timmar bör omkoppling kunna ske till en annan regional dator. En sådan reservåtgärd är dock begränsad till behandling av ej tidigare registrerade ärenden. Störningar i teleförbindelserna mellan terminaler och regional dator medför att datorstödd ärendehantering tillfälligt upphör. Känsligheten är i detta avseende nästan lika stor som i den centrala strukturen.

I den central-lokala strukturen finns alla för vanlig ärendehantering nödvändiga register och bearbetningsmöjligheter lokalt tillgängliga

på

ett stort antal platser. avbrutna Tillfälligt teleförbindelser med centralenheten eller tillfälligt driftavbrott i denna är därför inte så allvarligt i denna struktur. Om någon lokaldator att tillfälligt upphör fungera bör också trafiken med viss kunna föras begränsning över till en annan lokaldator eller till centraldatorn.

Störningar i en e11er en grupp terminaiers e11er ett arbetsstäiles teieförbindeiser diskuteras inte särskilt eftersom alla tre

strukturerna är Iika känsiiga i detta avseende.

A11a företag kommer inte att iämna uppgifter i eiektronisk form ti11

...man

› tuiien. Uppgiftsiämnande på bianketter kommer därför att vara en 1evande rutin för tuiitjänstemannen. Vid driftavbrott kan därför uppgifter mottas för senare registrering i tuiidatasystemet. Även handiäggning av ärenden behöver dock kunna ske utan stöd av ett he1t tu11- E

fungerande datasystem.

Sammanfattningsvis kan konstateras att risken för avbrott med mycket stora konsekvenser är störst i den centraiiserade strukturen. Däremot torde antaiet kortare avbrott för begränsad dei av verksamheten vara störst i det centrai-1oka1a aiternativet. Detta aiternativ bedöms dock totait sett som bäst ur sårbarhetssynpunkt eftersom risken för omfattande driftstörningar är små.

4.5.3 Säkerhetsaspekter

I samtiiga tre datorstrukturer behövs behörighetssystem för tulipersonalen i fråga om rutinmässig användning av terminaier i systemet. När det gä11er rätten att beordra särskiida bearbetningar förutsätts att noggranna behörighetskontroiier görs och att a11a sådana körningar 1oggas. Samt1iga strukturer bör medge att ett godtagbart behörighetssystem utformas och används.

Genereiit gä11er dock att det b1ir svårare att administrera behörighetsregister när informationen är spridd på fiera datorer. Riskerna för obehörig åtkomst är vidare större i ett regionait och ett centraiiokait aiternativ. På varje piats finns dock mindre vo1ym data iagrad än i den centra1a enheten i den centraia strukturen.

Risker finns med teieöverföring över fasta iinjer och vid teieöverföring via datanätet. Det är en avvägningsfråga om kryptering ska11 användas vid överföring. I detta avseende är det ingen stor ski11nad mei- 1an strukturerna. I den centra1-1oka1a strukturen sker dock en stor dei

av datatrafiken mellan terminal och dator utan överföring telenä-

på

tet.

5 Kvalitetsskydd avseg i första hand skydd mot ofrivillig förvanskning av

data samt att ha metoder för att upptäcka och korrigera felaktigheter.

E

Ett centralt system har fördelar genom att det är så stort att man kan {

ha specialiserad driftövervakning för varje tillämpningsområde, mer

E

hjälpmedel för analys och kontroll osv. Man kan också lättare bryta - k

felaktiga körningar, åtgärda databasfel, maskinellt klara olika typer av systemmässiga kopplingar osv.

I ett system med många spridda databaser är det svårt att hitta fel

E och

E

I

att göra olika typer av avstämningar. De kräver också en säker admi-

l

nistration av programändringar och ställer höga krav på en driftdokuz mentation som kan förstås av många personer. Det blir också svårare att

uppfylla de kompetensmässiga kraven på driftspersonalen i en organisa-

tion med många driftställen.

. Alla systemstrukturer måste kunna tillgodose högt ställda säkerhets- E krav. Dessa bedöms dock enklast kunna uppfyllas i en centraliserad *

struktur. En regionaliserad och en central-lokal struktur kan bedömas 5 erbjuda vissa nackdelar när det gäller och kvalitets-

behörighetsskydd ä skydd.

4.5.4 Registeransvar

Med registeransvar avses ansvar för uppgifter eller data som finns lagrade i ett register. Registret skall vara definierat till sitt innehåll och sin användning.

Tulldatasystemet kommer att innehålla en mängd olika register. Som exempel kan nämnas register över avgjorda import- och exportärenden,

_

ärenden under behandling, tulltaxa, företagsregister, valutaregister, licensregister, register för spärrar, urval och fördelning på granskningsform samt register för kontroll av t.ex. länderkoder, frihandelskoder och tullnedsättningskoder.

Ansvar för en verksamhet innefattar också ansvar för de data som verksamheten behandlar. Frågan är hur registeransvaret skall förläggas i en verksamhet som tullverkets, där verksamheten är i hög grad decentraliserad till lokal nivå och enskilda tjänstemän men också beroende av centrala eller regionala funktioner. Kan eller bör personalen på en lokal tullmyndighet eller den lokala tullmyndigheten som sådan ha ansvar för data som registerförs helt utanför deras kontroll (teleöverförda uppgifter) eller utan att de är helt säkra på att uppgifterna är riktiga? Kan ansvaret ligga hos teknisk personal som inte har direkt verksamhetsanknytning?

Man brukar förorda lösningar där ansvar och arbetsuppgifter kan sanmanlänkas. För gemensamma register, t.ex. tulltaxa, valutaregister och register för kontroll av olika koder, ter det sig då naturligt att

uppdatering och aktualisering av registren sker centralt. För sådana typer av register talar därför praktiska skäl för att registeransvaret samlas centralt inom tullen. För vissa gemensama register, t.ex. licensregister och företagsregister, där uppgifter från olika externa myndigheter (kommerskollegium, jordbruksnämnden, SCB) kombineras med uppgifter som insamlas internt inom tullverket, bör också registeransvaret läggas centralt.

Ansvaret för registrerade uppgifter om ett ärende bör ligga på den lokala enhet som har ansvar för ärendet.

I ett tulldatasystem behöver det således finnas ett samlat ansvar för de gemensamma registren. Kopior av dessa läggs i behövlig omfattning ut till regionala eller lokala datorer. Vidare måste ansvaret för ärendeuppgifter vila på den tjänsteman eller de företag som registrerar dem. Registeransvarsfrågorna kan lösas på ett tillfredsställande sätt i alla tre datorstrukturna, men bedöms enklast kunna åstadkommas i den centra- Hwmüsuwwmm

4.5.5 Aktualitet

Kraven på aktualitet varierar för olika typer av register i tulldatasystemet.

De gemensamma registren kommer huvudsakiigen att användas i ti11ämpningar vid import och export av varor. För varje finns importtiilfäiie en faststä11d införseidag (taxebestämmande och för dag) varje exportti11fä11e en utförseidag. Registren ska11 innehåiia som är uppgifter aktueiia det kaienderdygn då import- e11er anses exporthändeisen äga rum. Förändringar av värden i registren kan avse t.ex. avgiftssatser, vaiutakurser etc. Det kan diskuteras hur som ska11 iång tidsperiod täckas. En tidsperiod på ca ett år synes dock rimiig.

Aktuell information knuten tiil måste export- och importärenden finnas tiiigänglig vid de 1oka1a enheter som handiägger ärende. Om en resp. 1oka1 enhet inte svarar för såsom vid he1a ärendehandiäggningen, stegvis förtuiining, måste den samiade aktue11a ärendeinformationen finnas tiiigänglig vid den 10ka1a enhet där ärendet nytt Om på anhängiggörs. 1agringen av ärendeinformationen är uppdeiad på fiera datorer, krävs överföring me11an dessa som gör att aktueii ärendeinformation finns tiilgängiig där ärendet ska11 behandias. Tidskraven är dock ganska måttiiga. Aktuaiitetskraven centrait på 1oka1t registrerad information är Iåga. Den centraia enheten behöver ti11 ärendeinformation

tiiigång

för debitering och statistik veckovis sker - om dessa bearbetningar centrait. Tiligång centrait til] enstaka ärenden torde endast avse ett fåtai ärenden och aktualitetskraven är då små.

Tu11verkets gransknings- och kontroiiverksamhet urva1 bygger på styrt och stickprov. För att genomföra denna granskning och kontro11 krävs tiiigång tili ett aktueiit register för och urvai. Detta är spärrar praktiskt mycket svårt att åstadkomma i nuvarande manueiia I system. tuiidatasystemet skuiie ett effektivt sådant register kunna byggas in. Det förutsätter emeiiertid att och urva1 snabbt uppgifter om spärrar kan spridas från en instans ti11 a11a ute i 1andet. tuiimyndigheter

Aktuaiitetskraven innefattar såiunda b1.a. behov av att ha

ti11gång

tiii information om import- och exportärenden e11er som anhängiggjorts eljest behandiats på olika orter. Behov finns dessutom av att sprida information från en instans ti11 oiika ute i iandet om tuiimyndigheter t.ex. spärrar och urvai e11er om uppgifter som i oiika av

ingår typer

basregister.

Aktuaiitetskraven bör iättast kunna Iösas i en centraliserad struktur, men bör också utan större svårigheter kunna ti11godoses i en centrai- 1oka1 resp. i en regionai struktur.

4.5.6 Enhetiig handläggning

Två av tuiiverkets huvuduppgifter är att debitera, uppbära och redovisa tu11, andra skatter och avgifter samt att övervaka att gä11ande in- och utförse1föreskrifter iakttas. Vid fuiigörande av dessa arbetsuppgifter är det viktigt att föreskrifterna tiiiämpas rättvist och iikformigt. Oavsett var i landet som en vara förs in e11er ut bör såiedes resuitatet av motsvarande kiareringsåtgärder b1i detsamma. Det är givetvis också önskvärt att nivån på tuiiverkets kontro11 är i stort sett densamma på oiika orter.

Som ett 1ed i dessa strävanden har detaijerade reg1er utfärdats för hur o1ika av ärenden ska11 handiäggas. I nuvarande manue11a system är

typer emeiiertid önskemåi om iikformighet svåra att uppfy11a med hänsyn ti11 b1.a. olikheter i personalsammansättning och personaltiiigång på o1ika orter.

Internationeiit - och då främst inom EG samt me11an EG och EFTA - pågår o1ika projekt som syftar ti11 att harmonisera tuiiprocedurerna och uppgiftsiämnandet ti11 tulien i oiika iänder. Som ett resuitat av detta arbete skall Sverige fr.0.m. den 1 januari 1988 börja använda enhetsdokumentet vid export, transitering och import. Samtidigt ska11 också en europeisk transiteringsordning börja ti11ämpas. Dessa faktorer medför nya krav på en 1ikf0rmig handläggning av oiika typer av ärenden inte enbart inom iandet utan också i förhåiiande ti11 tuiimyndigheterna i andra iänder.

Vid en tulidatorisering förstärks kraven ytteriigare på standardisering och Det inte enbart handiäggningsrutinerna utan

iikformighet. gä11er också sådana saker som informationsinnehåii, begrepp och begreppsdefinitioner samt kommunikationsregier m.m.

Kraven på enhetlig måste ett i handläggning tillgodoses på huvudsak likvärdigt sätt oavsett valet av datorstruktur. Det är dock sannolikt att detta enklast kan ske i en central datorstruktur.

4.5.7 Stöd åt och myndighter företag

Kravet att ge stöd och god service till allmänhet, och andra företag myndigheter är viktigt för tullverket. När tullverksamheten datoriseras skapas förutsättningar för förbättrad och vidgad service åt tullens externa intressenter.

Stöd åt

företag

Det är viktigt att transportmedel och gods kan passera snabbt gränsen Å och utan onödiga hinder samt att kan ett

klareringsåtgärderna göras på

enkelt och smidigt sätt. Möjligheterna att en sådan målsättå uppfylla f ning ökar vid en tulldatorisering.

Tullverkets kunder avses erbjudas möjlighet att överföra information för förtullning och utförsel av elektronisk Sådant gods på väg. upp- ; giftslämnande skall dock grundas på ett medgivande från tullen till å resp. företag. Det skall också vara möjligt för tullens kunder att i i förväg - i avvaktan på väntade eller - överimport- exportsändningar föra information till tulldatasystemet. Denna information skall sedan i samband med gränspassagen snabbt kunna aktiveras och användas för ett smidigt klareringsförfarande.

För att framställa den information som behövs för och utförtullning försel av gods kommer kunderna att erbjudas att möjlighet som hjälpmedel använda program och vissa i Detta skall * register tulldatasystemet. kunna ske från terminal. “ E egen Det kan även prövas om det är möjligt för E tullen att tillhandahålla särskilda kundterminaler som ställs ut

på

vissa platser.

Till kunder som vill utnyttja och datorresurser för att egna program framställa motsvarande information skall tullverket kunna tillhanda-

hå11a vissa register ur tuiidatasystemet, såsom t.ex. tu11taxa, register över införseibestämmeiser, vaiutaregister etc.

Det stöd och den service som nu berörts kan tiligodoses på ett i huvudsak iikvärdigt sätt i en centra1, en regionai och en central-1oka1 datorstruktur.

En annan aspekt på stödet ti11 företagen är möjiigheterna att erbjuda individue11t anpassade ansiutningsformer för att eiektroniskt överiämna uppgifter. En centra1-1oka1 struktur bör erbjuda de bästa förutsättningarna härvidiag.

Service åt

myndigheter

Service tiil myndigheter hänger främst samman med den skyidighet att Iämna ut uppgifter som åiigger tu11myndighet eniigt tuiiagen. Genom en datorisering kan denna uppgiftsskyidighet fu11göras snabbare och effektivare än f.n. och möjligen också i striktare former.

Tuildatasystemet kommer att utformas så att underiaget för handeisstatistiken kan tas fram snabbare. Kva1itetskontro11en avses också utföras av tu11en. Detta bör medföra att datorbearbetningarna hos SCB av dessa uppgifter b1ir mindre omfattande.

Avsikten är att i samarbete med kommerskoiiegium och jordbruksnämnden skapa iicensdatabaser i tuiidatasystemet. I dessa databaser ska11 Iicensmyndigheterna registrera beviijade Iicenser och tuiimyndigheterna anteckna genomförd import e11er export. Genom ti11komsten av sådana databaser rationaiiseras 1icensverksamheten och skapas också förutsättningar för en förbättrad service från tu11verkets sida gentemot dessa myndigheter. Jordbruksnämnden bör även i övrigt kunna få information som kan under1ätta dess arbete. Förbättrad service kan även lämnas ti11 andra myndigheter, t.ex. transportrådet.

Servicen åt myndigheter kan ti11godoses på ett i huvudsak Iikvärdigt sätt i en centrai, centrai-1oka1 e11er regionai datorstruktur.

4.5.8 Verksamhetsanpassning

Den datorisering som är aktuell för tullen baseras

på tullprocedurer

som på ett antal punkter avviker från förhållanden och

dagens som be-

skrivits utförligt i tidigare kapitel. är således ut-

Tulldatasystemet

format i direkt anslutning till den bild

som utredningen presenterat av g hur tullens verksamhet på området och statistik i

beskattning framtiden l kan bedrivas.

å E Med stöd av tulldatasystemet kommer tullen i framtiden

att handlägga

huvuddelen av sina ärenden. Systemets funktion och i uppbyggnad får där-

med väsentlig betydelse för hur arbetet utförs, organiseras och leds ; inom I tullen. I i I

Datorstrukturen måste vara anpassad till var och hur

ärendeuppgifter

tillförs, var register hålls och var sker m.m. Datorstruk-

bearbetning

turen är emellertid underordnad som i sin tur är

tulldatasystemet un- ? derordnat det sätt på vilket verksamheten vid tullen bedrivs. Detta

sätt bestäms f.ö. i mån av internationella 5 väsentlig överenskommelser, á av trafikströmmarnas och statsmakternas

utveckling föränderliga krav på

kontroll m.m.

E I handläggningen av de vanligaste import- och exportärendena medverkar

knappast den regionala nivån i tullverket. Det kan därför att en

sägas

regionaliserad datorstruktur inte har någon egentlig i det

förankring § sätt på vilket verksamheten i - första hand av

handläggning import- och

- bedrivs inom

exportärenden tullen. Mot denna bakgrund kan den cen-

trala resp. den central-lokala datorstrukturen bedömas

vara neutrala

med avseende på hur de påverkar för av

förutsättningarna utvecklingen

tullens framtida verksamhet.

4.5.9 Organisationsanpassning

I tullverket finns f.n. ett antal enheter med olika

organisatorisk

ställning. Dessa enheter är tulldirektioner

generaltullstyrelsen, (7

st.), distriktstullkammare (21 st.), tullkammare (18 st.), tullavdel-

ningar (18 st.) och tullstationer (40 st.). i samband

Primäruppgifter

med import och export ti11förs främst på iåg nivå i organisationen. I regei sakbehandias ett ärende endast på en nivå inom tuiiverket, nämligen på den nivå där ärendet först anhängiggörs.

I ett datoriserat tu11verk kommer uppgifter att tas emot vid 1oka1a enheter som är i direkt kontakt med gods- och trafikfiödet samt vid 10ka1a enheter som får uppgifter utan omedeibart samband med trafiken. Uppgifterna kommer att tiilföras på bianketter och i elektronisk form. De ärenden som uppgifterna avser konmer att hand1äggas vid 1oka1a enheter i direkt kontakt med trafiken och vid kontro11tu11ansta1ter. Genera1tu11styre1sen lämnar bestämmeiser för handiäggningen och mottar information efter avsiutad handiäggning.

Med viss förenkiing kan därför tuiidatasystemet och den tu11procedur detta bygger på sägas impiicera tre funktioneiia nivåer i tu11verket. Det är eme11ertid möjligt att det kan behövas ytteriigare en nivå för att styra resursfördeiningen, för att samordna och ieda kontroilverksamhet, för att 1eda personaiutveckiing och utbiidning samt för att föija poiicy och resuitat m.m. Dessutom förekommer inom tu11verket verksamhet som inte berör tu11datasystemet, t.ex. gränsbevakning och

Även sådan verksamhet kan behöva samordnas och spaningsverksamhet. 1edas över ett större område.

En genomgripande datorisering av de grundiäggande arbetsrutinerna i tu11verket kan antas på ett avgörande sätt påverka förutsättningarna för tu11verkets organisatoriska uppbyggnad.

Av de tre datorstrukturerna är den centraia strukturen he1t utan påverkan på den framtida organisationsstrukturen. Den centrai-1oka1a kommer

Iokaia datorer att den inte he11er ? att rynma så många egentiigen påver-

4 kar förutsättningarna för den framtida organisationen. Den regionaia datorstrukturen kan antas innehå11a fyra ti11 tio regiondatorer. Det torde vara ofrånkomiigt att ett visst samband skuiie komma att råda me11an å ena sidan antaiet sådana och deras 1oka1isering samt å andra sidan den framtida utformningen av tu11verkets regionaia organisation.

En regiona1 datorstruktur vidiåds därför av nackdeien att den minskar handiingsfriheten vid en erforderiig, framtida organisationsöversyn. De

övriga två strukturerna är neutra1a i detta avseende, särskiit gä11er detta den centra1a strukturen.

l I 4.5.10 Överskådiighet och enkeihet . l

Dataiagringen och bearbetningen bör organiseras så att den kan överbiickas av användarna. Detta gä11er även när systemet ur användarens synvinkei fungerar som en enhet.

E

I Erfarenheterna visar att det för användarna är viktigt att veta hur l data 1agras för att de skal] få en god förståeise av hur systemet fun-

gerar. I vissa fa11 kan man behöva göra dataiagringen mindre tekniskt

E

effektiv, t.ex. genom 1oka1 Iagring av registerkopior, för att få en E * enk1are och

kiarare datastruktur. Närhet ti11 den p1ats där bearbet-

ningen sker är a11tså av betydeise. En indeining kan göras i gemensamma

i

register och ärenderegister.

4 De gemensamma registren innehåiler grundiäggande information som i används i fiera ti11ämpningar. Som exempei kan nämnas

-

tu11taxa, Ä -

företagsregister,

-

va1utaregister, i -

Iänderkoder,

-

frihandelskoder,

tu11nedsättningskoder,

-

prisregister.

För de o1ika ärendetyperna utformas o1ika deisystem. Varje ärendetyp

ger uppghov ti11 ärendeuppgifter knutna ti11 resp. delsystem. Systemet

bör byggas upp så att det direkt speg1ar den verksamhet det ska1T stöd-

ja. Rutinerna i ADB-systemet bör motsvara rutiner i ärendehandiäggningen. Lagring av data bör göras så att den återspeglar objekten i verksamheten.

Tu11datasystemet är knappast så k0mp1ext att vaiet av datorstruktur på

ett avgörande sätt påverkar användarnas möjiighet att överskåda det

sätt på vi1ket systemet fungerar. Det är dock ofrånkomiigt att den närhet som användare får tiii maskiner, register och bearbetningar i en centrai-1oka1 struktur innebär ett visst försteg för en sådan iösning.

4.5.11 Användarinfiytande

Med användarinfiytande avses att ge anstäiida inom tuiiverket möjlighet att påverka utformningen av datorstödet. Med anstäiida avses i första hand datoranvändare utanför den centraia ADB-enheten.

Användarinfiytandet kan komma ti11 uttryck genom att användarna sjäiva utveckiar och genomför sina förslag e11er genom att användarna stäiier försiag som närmare utformas av någon mer datakunnig.

God möjiighet ti11 användarinfiytande stimuierar den anstäiide ti11 ett

i större engagemang för sina arbetsuppgifter och tvingar den anstäiide

å

K att noggrant sätta sig in i verksamheten. Användarinfiytande främjar därmed god arbetstrivsei och god arbetsmiljö.

. Stora deiar av datorstödet kommer initiait att vara utveckiat gemensamt för heia tuiiverket. Användarpåverkan i detta sanmanhang får organiseras i särskiid ordning och det synes inte föreiigga någon ski11nad i 2 möjiigheterna härtiii me11an olika datorstrukturer.

I ett driftskede ökar dock användarnas möjiighet att påverka datorstödet om driften sker i ett system med centra)-1oka1 datorstruktur jämfört med om driften sker i ett system med centra] datorstruktur.

Möjiigheterna att använda 1oka1a system som kompietterar det genereiia systemet torde också i praktiken vara störst i den centrai-1oka1a strukturen. Någon teknisk begränsning för att tiligodose iokaia behov även i den centraia strukturen finns dock knappast. I praktiken finns dock en skiiinad som hör samman med närhetsfrågorna, personlig service etc.

Den centraia utveckiingsfunktionen behöver ha en väiutveckiad kontaktyta mot fäitorganisationen. I den centraia strukturen finns ingen 1oka1

driftsorganisation och inte he11er någon 1oka1t verksam systemkompetens. Detta ger då1iga förutsättningar för I en användarinfiytande. centrai-iokai datorstruktur finns på 1oka1 nivå som tar ansvar personai för den dagiiga datordriften, kan ADB-systemen har och som fortiöpande kontakt med sakverksamheten. Den centra1-1oka1a strukturen kräver också att det finns viss 10ka1t verksam är systemkompetens. Förutsättningarna då genast bättre för användarinflytande. för använ- Förutsättningarna darinfiytande i en regiona1iserad struktur är i huvudsak Iikvärdiga med dem i en centra1iserad struktur, bortsett från att det geografiska avståndet me11an användare och systemspecialister är mindre.

Sammanfattningsvis kan bedömas att kravet på användarinfiytande och

på-

verkan uppfy11s bäst i den centrai-1oka1a strukturen, näst bäst av den regionaia strukturen och sämst i den centrala strukturen.

4.5.12 Samordning och standardisering

1 Det är väsent1igt att användarna av tuildatasystemet ska11 uppieva det 2 som ett enhetiigt system. av t.ex. Uppbyggnad och utformning påioggning, behörighetskontro11, användning av funktionstangenter ska11 vara enhetiiga i he1a systemet. Detta gä11er oberoende av viiken struktur som väijs.

Information från de oiika deisystemen kan också behöva sambearbetas, t.ex. vid efterkontroii. Oiika statistiska kommer att bearbetningar göras me11an o1ika de1system och o1ika områden. Krav finns geografiska såiedes på samordning och standards som gör detta möj1igt.

Kraven på samordning och standardisering är Iättast att 1ösa i en rent centrai struktur men är givetvis även möjiiga att iösa i de övriga strukturerna.

4.5.13 Anpassbarhet

Med anpassbarhet avses att det ska11 vara möjiigt att snabbt kunna införa ändringar i och kompietteringar av det datorstöd som är genere11t

för hela tullverket. Dessutom skall det vara möjligt att ute på arbetsplatserna kunna utveckla egna datorstödda rutiner, anpassa det generella stödet till lokala förutsättningar etc. Den driftsmässiga anpassbarheten innebär också att man skall kunna prioritera mellan olika bearbetningar.

När det gäller generella ändringar kan konstateras att förutsättningarna för att vidta sådana i ringa grad påverkas av datorstrukturen. Om ändringen skall ske med mycket kort varsel, är dock en central struktur att föredra.

Samtliga aktuella datorstrukturer bör kunna tillgodose kravet på att kunna anpassa generellt datorstöd till lokala varianter. Möjligheterna att tillgodose alla krav på lokalt varierade system torde dock vara bäst i en central-lokal struktur, bl.a. genom den nära kontakten som där finns mellan användarna, utrustningen och systempersonalen.

Störst driftsmässig flexibilitet erhålles i en central-lokal struktur. På det lokala planet kan icke tidskritiska bearbetningar lätt prioriteras om. Anpassning kan också lätt ske till kundernas krav på öppethållande. Den lokala flexibiliteten begränsas dock i viss mån av centrala driftkrav.

Sammanfattningsvis kan bedömas att kravet på anpassbarhet bäst uppfylls av en central-lokal struktur och i något mindre grad av de regionala resp. centrala strukturerna.

4.5.14 Tillgänglighet för tullen

Begreppet tillgänglighet begränsas här till att omfatta åtkomst till systemet från tullens terminaler. Om terminaler inte kan användas beror detta på fel i terminalutrustning, kommunikation eller dator.

I framtiden förutsätts ett stort antal av tullverkets olika ärenden handläggas med datorstöd. Tjänstemännen kommer då att bli beroende av tillgång till en terminal för att kunna utföra olika arbetsuppgifter. Detta leder till att systemet måste vara tillgängligt under tullkla-

reringstid, vilket på vissa orter i praktiken kan innebära dygnet runt.

Brister i tillgängligheten leder till störningar i trafikflödet. Manu-

ella reservrutiner kan endast i begränsad mån undanröja sådana stör-

ningar.

För att förebygga oplanerade avbrott i en central struktur kan dubblel E ringar av utrustningar göras för att nå en större tillgänglighet till

systemet. Det är dessutom möjligt att ha mer kvalificerad expertis

E

tillgänglig när något fel uppträder. Dessa åtgärder är emellertid dyr-

F

bara. I en central struktur är det vanligen så att antingen är hela

E

I

systemet tillgängligt eller inte tillgängligt. I en struktur med regio-

l

nala eller lokala datorer behöver reservåtgärderna inte vara så omfat-

tande. Någon av dessa datorer kan tillfälligt vara ur drift utan att

detta påverkar verksamheten på andra orter. kan då med

Bearbetningarna

viss kapacitetsnedsättning överföras till annan regional eller lokal

dator för en begränsad tidsperiod för att utföra kritiska arbetsmoment

vid ett driftavbrott.

§ Tillgängligheten är emellertid även beroende av att kommunikationsnätet

fungerar. Det är säkrare att använda ett rent lokalt nät än att använda

f

å televerkets linjer, även om det nya digitala datanätet ger möjligheter

till omkoppling vid fel i någon del av nätet. En struktur där terminalä

trafik inte sker på televerkets nät bidrar till att öka tillgänglighe-

Q

§ ten. Alla här aktuella strukturer medför emellertid att många arbets- E ställen och terminaler kommer att vara anknutna till dator via telenä-

tet. Endast den central-lokala strukturen kan i väsentlig grad bygga på

kommunikation via lokala nät.

Då det gäller att möta olika lokala krav och behov av öppethållande kan

andra alternativ än den centrala strukturen ge större flexibilitet. I

en central-lokal struktur kan tillgängligheten lättare anpassas så att

systemet på olika orter hålls öppet på de tider som verksamheten där

kräver.

Sammanfattningsvis kan den central-lokala strukturen sägas vara något

bättre ur tillgänglighetssynpunkt än en regional eller en central struktur eftersom en relativt stor del av kommunikationen sker på lokala nät och driftavbrott på en lokal dator drabbar relativt få.

4.5.l5 Tillgänglighet för företagen

Företagen behöver tillgång till tulldatasystemet för att kunna lämna uppgifter i elektronisk form. Vidare behövs tillgång till vissa av de gemensamma registren, t.ex. tulltaxa, import- och exportbestämmelser samt koder för att korrekta uppgifter skall kunna användas.

Den vanligaste formen för elektronisk överföring torde bli satsvis kommunikation av kompletta tulldeklarationer, exportanmälningar etc. Företagens behov torde bäst tillgodoses om flera alternativ för överföring erbjuds, t.ex. direkt till lokal enhet där ärendet skall handläggas eller till central enhet då ärendena skall handläggas vid olika lokala enheter. En sådan valfrihet kan endast åstadkommas i det central-lokala alternativet.

Uppgifter som lämnas på magnetband eller diskett kan komma att bli alternativ för företag med mycket omfattande datavolymer. Tullens möjlighet att ta emot sådant material kan emellertid av kostnadsskäl förutses bli begränsad till ett antal platser.

Om behov finns kan man även försöka utveckla en möjlighet att direkt via s.k. kundterminal registrera t.ex. en tulldeklaration i tulldatasystemet pâ samma sätt som görs av tullpersonal. I det central-lokala alternativet ansluts kundterminalerna till den lokala dator där ärendet skall behandlas. Detta bör vara en fördel för såväl företagen som tullen jämfört med övriga alternativ.

Tillgången till gemensamma register för tullbehandling kan nås på olika sätt. Större företag med egna tullsystem kan prenumerera på registerändringar. Tullen bör även kunna erbjuda frågemöjligheter direkt via terminal.

Sammanfattningsvis kan bedömas att flest möjligheter och bäst tillgång till tulldatasystemet erbjuds med den central-lokala strukturen.

4.5.16 Lagring och åtkomst ti11 register

Den iagrade informationen kan uppdeias på gemensamma t.ex. register, tuiitaxa, företagsregister, import- och exportbestämmeiser, som a11a behöver tiiigång tili, samt som de enheter som medverkar ärenderegister i ett ärendes handiäggning behöver ti11. ur tiligång Utdrag ärenderegistren behövs även för framstäiining av handeisstatistik och uppbörd.

Gemensamma register

De gemensamma registren behövs inom heia tu11verket för den datoriserade ärendehandiäggningen. Vissa register, t.ex. tuiitaxa, behöver även vara tiiigängiig för företag med datoriserade import- och exportrutis ner. Dessa register förutsätts a jour-hå11as centrait.

I den centraiiserade strukturen har a11a ti11 aktueiia

tiiigång

register centrait. I de övriga strukturerna förutsätts att registerkopior finns på övriga datorer. Åtkomst ti11 aktueiia gemensamma register är enklast att lösa i en centraiiserad struktur.

Arenderegister

Åtkomst ti11 a11 information knuten tiii ett ärende behövs i första hand för de 1oka1a enheter ärendet. av som handiägger Uppdatering information i ärendet bör endast vara tiiiåten för den organisatoriska enhet ti11 viiket ärendet hör. ur den ärendeinforma- Utdrag detaijerade tionen behövs för oiika statistiska och övergripande bearbetningar.

Åtkomst ti11 he1a ärendeinformationen för tuiiverket kan enk1ast åstadkommas i en centraiiserad struktur. I en centra]-1oka1 struktur kan en uppdeining göras så att ett utdrag ur ärendeinformationen finns centrait åtkomiig medan den detaijerade ärendinformationen endast kan nås lokait, dvs. för de egna ärendena. Åtkomst ti11 andra än egna ärenden är svårast att iösa i en fu11t genomförd regionaiiserad struktur.

4.5.17 Åtkomsttid

Med begreppet åtkomsttid avses den tid som åtgår från det att en tu11tjänsteman sänt en uppgift från en terminai ti11 det att svar erhå11s.

I arbetssituationer med direkt kundkontakt, t.ex. vid kiarering av for- 5-01 don och gods, måste krav stäiias på svarstider uppgående ti11 högst ett par sekunder. Vid andra ärendetyper, exempe1vis granskning av importan-

aunn-a-zznrwø-(nv

mäian i steg 2, kan troiigen något iängre svarstider accepteras. I båda failen rör det sig om enk1a transaktioner för ett enstaka ärende son utförs i reaitidsmiijö.

Omioppstid vid satsvisa bearbetningar och väntan på materiai från sådana kan också sägas ingå i begreppet åtkomsttid. Denna typ av bearbet-

., ningar kommer tro1igtvis att finnas för vissa rutiner även om de fiesta kommer att ske i reaitid. Det är givetvis inte möjiigt att vid satsvisa bearbetningar få svar omedeibart. I stä11et får rutiner byggas upp som medger att bearbetningar sker på ut1ovade tider så att väntetider därutöver kan undvikas.

Åtkomsttiden har en centrai betydeise för arbetsmiijön. Ett system som används vid kundkontakter och som inte ger acceptabia svarstider kommer knappast att accepteras av användarna.

Den faktor som i första hand påverkar svarstiden är om datakommunikationen baseras på iokaikommunikation e11er på fjärröverföring, dvs. överföring via teieverkets nät. Vid fjärröverföring sjunker hastigheten, viiket har en avgörande inverkan på den totaia svarstiden. Då teieverket kan ta sitt nya digitaia teienät i bruk kommer dock överföringshastigheten att kunna öka.

En överbeiastad datormiijö kan också medföra iängre svarstider. Sådana miijöer uppstår ofta i stora instaiiationer med många ansiutna termina- 1er där mycket maskinkapacitet åtgår ti11 administration av de många samtidigt pågående bearbetningarna.

En komplicerad datorstruktur, med åtkomster genom flera datorer, kan även den medföra längre svarstider. kan vara 1-2 sekunder

Fördröjningen per dator.

Vidare påverkas åtkomsttiden av vilken av bearbetning eller åtkomst i typ som begärs. Enkla frågor i ett realtidssystem kan ofta besvaras sekund-

E

snabbt, medan frågor som innebär omfattande sökningar i ofta E register Å ger minutlånga väntetider. Det väsentliga är att de vanliga ärendetyperna har korta och jämna svarstider.

E

Sammanfattningsvis kan sägas att det är enklare att inom tullen få korta svarstider i en central-lokal struktur, där avståndet mellan terminal och dator i många fall möjliggör lokal via kabel.

anknytning Denna struktur kan även i vissa fall att resurskrävande

medge egna bearbetningar, t.ex. satsvisa bearbetningar och back up-tagningar, kan ske på de tider då belastningen på systemet i övrigt inte är så hård. ; Detta är svårare i andra datorstrukturer.

Krav på korta åtkomsttider för tullen torde bäst bli tillgodosedda i en central- lokal datorstruktur, mindre väl i en regional struktur och sämst i en centraliserad datorstruktur.

4.5.1e Arbetsmi ljöfrågor

Här behandlas datorstrukturens påverkan på arbetsmiljön varvid

uppdelning görs på olika typer av arbetsplatser.

För människors trivsel är bl.a. de sociala kontakterna

på arbetsplatsen

med arbetskamraterna en viktig faktor liksom möjligheterna till påverkan på arbetssituationen och arbetssättet. Det är också viktigt att man kan känna ett ansvar för sina arbetsuppgifter. Ett införande av datorstöd kan få positiva och negativa effekter på arbetsmiljön. Ett bra datorstöd kännetecknas av att användaren stimuleras och att hans

möjligheter att utföra ett bra arbete ökar. Erfarenheterna talar för att man är obenägen att gå tillbaka till manuella rutiner efter att

ha prövat datorstöd i arbetet. Ett illa utformat datorstöd kan dock verka som en stressfaktor och därigenom ge en dålig arbetsmiljö.

Det är svårt att ange hur stor vikt som skall läggas på de rent psykologiska faktorerna. För i övrigt likvärdiga strukturer bör dock ett försteg ges till en central-lokal struktur där bearbetningar sker i utrustning som finns nära användaren.

Med konventionella arbetsplatser avses arbetsplatser där man inte arbetar med terminal. Kontakterna med ADB-systemet sker i stället via registreringsunderlag och listor m.m. Andelen arbetsplatser med denna typ av datorstöd förutses dock bli litet i tulldatasystemet. För dessa

g

arbetsplatser är det utformningen av driftrutinerna för de satsvisa bearbetningarna som påverkar arbetsmiljön. Omloppstider, väntan på listor från bearbetningar och möjligheter till omprioriteringar utgör här väsentliga bedömningsgrunder. De datorstrukturer som ger användaren möjlighet att påverka driftsplaneringen bör här ges försteg. Det är också viktigt att tiderna för satsvisa bearbetningar följer uppgjord tidsplan, så att användarna kan planera sin egen verksamhet.

Kraven är svårast att uppfylla i en central datorstruktur. De strukturer som medger viss lokal driftsplanering och där placeringen av datorn är sådan att man slipper långa transporter uppfyller kraven bäst.

Antalet är i princip oberoende av datorstruktur.

terminalarbetsplatser 2

De flesta tulltjänstemäns kontakter med tulldatasystemet kommer att ske | via terminalarbete.

J I tulldatasystemet kommer tjänstemännen att utnyttja terminalen som ett 1

l naturligt och nödvändigt redskap för att utföra sina arbetsuppgifter. l

i Terminaler och rutiner måste utformas med hänsyn till detta. 4

l Det är att kraven på den framtida arbetsplatsen läggs fast. I

väsentligt De faktorer som bör beaktas är bl.a. tid vid terminal, tillgång till terminal, ergonomi och typ av utrustning.

Det är också väsentligt att en grundmiljö skapas där varje tulltjänsteman förstår och har en överblick över det datorstöd som finns så att han kan använda det på ett effektivt sätt.

En bra terminaiarbetspiats utformas oberoende av kan i princip datorstruktur. Betydeisen av korta som har behandiats i det

åtkomsttider,

föregående, kan dock knappast överskattas i detta sammanhang.

Även arbetsmiijön vid datordrift behöver uppmärksammas. Här aktuaiiseras frågor om bi.a. skiftarbete, personberoende och möjiigheter ti11 utveckiing och sociala kontakter. Tiligängiighetskravet medför att bemanning behövs under stor dei av dygnet eftersom verksamheten är beroende av trafiken. Ensamarbete bör undvikas, men även av andra skäi bör man sträva efter en arbetsmiijö som kan erbjuda såväi professionei- 1a som sociaia kontakter.

I en centra] struktur kan kraven stor på en tiilräckiigt driftenhet för att skapa en sociai och professioneil utan beroende miijö av nyckeipersoner tiilgodoses väi. I en regionai struktur fördelas resurser på flera Iikvärdiga enheter. Kraven kan därmed inte iika iätt I tiilgodoses. en centrai- iokai struktur kan knappast en professioneli ska- ADB-miijö pas vid de iokaia enheterna. ADB-arbetet kan där behöva kombineras med annat arbete. En nackdei med en centrai struktur är att regeimässigt skiftarbete knappast kan undvikas av de krav med aniedning på tiiigänglighet som reses av det samiade I en central-1oka1 tuiidatasystemet. struktur kan i många faii arbete utanför ordinarie arbetstid utföras med stöd av endast 1oka1 och operatörsiös datordrift.

En professioneii miijö är viktig för att skaii kunna ske

ADB-utveckiing

effektivt. Det måste finnas att diskutera med möjiigheter probiem arbetskamrater och det måste finnas ersättare vid semestrar m.m. Ett annat viktigt krav är att det finns teknisk en bra och produktiv miijö, dvs. bra programvaror, och ti11räck1ig ADB-kapacitet, standardisering enhetiiga iösningar.

Erfarenheter taiar för att en centralt samiad den utveckiing erbjuder bästa miijön. Regionaia enheter kan få svårt att en stabii erbjuda utveckiingsmiijö.

Arbetsmiijöfrågorna rymmer som synes åtskiiliga aspekter. Om de tre datorstrukturerna ändå på ett sammanfattande sätt ska11 värderas

efter

hur väi de uppfyiier arbetsmiijökrav måste detta bedömas innebära att

den centrai-1oka1a strukturen ges försteg. Skäi härti11 är att en miijö för datordrift och systemutveckiing kan skapas professione11 centrait. Vidare finns en dagiig kontakt me11an användare och de 1oka1a driftenheterna.

4.5.19 Voiymutveckiing .xowt-

Under de senaste åren har antaiet import- och exportsändningar ökat med 1-41... 5-7 En fortsatt ökning i denna takt är möjiig. Uppgifter om % per år.

mmm,

enskiida ärenden behöver vara snabbt ti11gäng1iga under i vart fa11 sex månader för ev. omtuiitaxering. I samband med efterkontroiier behöver enkeit kunna även i registret över ä1dre ärenden. Detta sökning göras kommer att stäiia stora krav på Iagring och hantering av samt åtkomst ti11 avsevärda datavoiymer.

Den datorstruktur som väljs bör a11tså medge betydande fiexibiiitet när det gä11er utbyggnad av iagrings- och bearbetningskapaciteten. Någon direkt teknisk begränsning finns egentiigen inte för någon av de oiika strukturerna. Ski11naden kan i stä11et uttryckas i ekonomiska termer. Det är ofta så att man i decentraiiserade system måste bygga in en vi1ket initiait kan leda ti11 en högre kostnad. Detta kapacitetsreserv, medger dock att vo1ymen under en tid kan öka utan att ytter1igare investeringar behöver göras. När reserven sedan är förbrukad uppkommer stor kostnad eftersom modifieringar i systemet då ofta måste en ganska En centra] struktur kan ofta byggas ut mer kontinueriigt men har göras. sä11an större outnyttjad kapacitet. I en decentraiiserad struktur

någon

måste varje aniäggning dimensioneras efter den regionaia e11er 1oka1a Även detta tenderar att ieda tiil att viss överkapatoppbeiastningen. citet in i sådana strukturer. Detta är en reaiitet på tu11ens byggs område där verksamheten vid iandets tu11avde1ningar uppvisar betydande ski11nader i hur arbetsbeiastningen varierar över dygnet.

kan därför enkiast göras i En jämn och behovsnära kapacitetsanpassning en centrai struktur. Anpassningen b1ir mindre fuilständig i en regiona- Iiserad struktur. I en central-1oka1 struktur kommer man a11tid att ha viss överkapacitet som knappast kan utnyttjas.

4.5.20 Arvet

I den lokala handläggningen av tullärenden används f.n. inte datorstöd. Därvid bortses från den lokala registreringen av deklarationer som förekommer vid två arbetsställen. Något arv i form av system och utrustning som kan påverka valet av framtida datorstruktur finns därmed inte i denna verksamhet.

Centralt i tullverket används datorstöd för bl.a. framställning av tullräkningar, betalningsbevakning och sammanställning av underlag för utrikeshandelsstatistiken. De system och de utrustningar som används för dessa ändamål är starkt föråldrade. Tullverket har nyligen hos regeringen begärt att en begränsad modernisering av system och utrustning skulle få ske. En datamässig överlevnad fram till början av 1990-talet bedömdes kunna nås med investeringar uppgående till drygt 10 milj. kr. Regeringen beslöt dock, med hänvisning till tulldatautredningens arbete, att minsta möjliga investering - mindre än 3 milj. kr. - får göras.

De datasystem och datorutrustningar som finns centralt inom tullen för uppbörd m.m. är således både föråldrade och avskrivna när ett tulldatasystem mer påtagligt börjar användas inom tullen. Detta datorstöd påverkar därför inte heller valet av datorstruktur.

Möjligen skulle dock kunna hävdas att en viss kompetens finns att handha ett centralt system för bl.a. uppbörd och statistik. I en organisation som i övrigt saknar dataerfarenhet skulle det kunna vara av värde att åtminstone i organisatoriskt hänseende kunna bygga vidare på en viss Detta skulle i så fall tala för att - i

kompetens. tullräkningar vart fall under en viss tid - bör framställas centralt även i ett nytt tulldatasystem.

Oavsett vilken datorstruktur som väljs kan det bli aktuellt med vissa anordningar för att underlätta utfasningen av det gamla datasystemet.

Vad nu sagts innebär att befintliga datasystem och datorutrustningar inte påverkar valet av datorstruktur för tulldatasystemet.

4.5.21 Stegvist införande

Ett fullständigt tulldatasystem blir stort och komplext. Det är därför nödvändigt att sätta olika delsystem i drift successivt. Alla tullanstalter kan heller inte anslutas samtidigt. Av betydelse är därför vilken handlingsfrihet som de olika datorstrukturerna erbjuder till ett stegvist uppbyggande även av datorstrukturen.

Den centraliserade strukturen kräver en näst intill full uppbyggnad av den centrala enheten innan systemet kan börja införas i produktionen. Även för försöksverksamhet i blygsam skala krävs att de centrala funktionerna till sin huvuddel är tillgängliga. Detta innebär att omfattande investeringar görs först. Därefter kan dock tekniskt en mycket snabb driftintroduktion göras över hela landet. Investeringarna för varje driftställe som ansluts blir också små. Det blir närmast utbildningskapaciteten som är styrande för introduktionstakten.

I en regionaliserad struktur behövs vissa centrala funktioner och minst en regional enhet innan driften kan inledas. Ungefär motsvarande behövs innan försöksverksamhet kan inledas. Även detta förutsätter betydande initiala investeringar. Introduktionen är sedan bunden till en region. Med hänsyn till att ärenden kan inledas och avslutas inom olika regioner framstår detta som olämpligt.

I den central-lokala strukturen kan utveckling och försöksverksamhet starta på lokal datornivå. En successiv start med måttliga investeringar initialt kan härigenom ske.

Sammantaget innebär detta att den centraliserade strukturen erbjuder den bästa handlingsfriheten för successiv introduktion tulldatasystemet när detta väl är utvecklat. Den central-lokala strukturen ger god handlingsfrihet i detta avseende samt erbjuder möjlighet till småskalig försöksverksamhet. Däremot kan den regionala strukturen vid ett stegvist uppbyggande bedömas medföra väsentliga begränsningar i val av den ordning i vilken tullanstalter skall anslutas.

4.5.22¶Underhå11sfrågor

Med underhå11 menas de åtgärder som krävs för att vimakthålia och utveckla systemet i drift så att stä11da krav uppnås. I underhåiisarbetet ingår de1s tekniskt underhå11 avseende datorer och andra tekniska komponenter, de1s system- och programunderhå11 innefattande programvara, b1anketter, rutiner 0.d.

Det tekniska underhå11et antas, oberoende av systemstruktur, skötas av det företag som 1evererar utrustning e11er av detta kontrakterad serviceorganisation. Viktigt i detta sammanhang är att det sam1ade ansvaret för teknisk utrustning om möjiigt Det tekniska

1igger på en avtaispart. underhå11et b1ir mer kompiicerat ju fier tekniska komponenter som

ingår

och ju mer utspridda dessa är. Den centra]-1oka1a strukturen stä11er såiedes störst krav på en geografiskt vä1 utbyggd serviceorganisation. Det är eme11ertid inte rimiigt att stäila samma krav instä11e1setid

på

“för servicetekniker i denna struktur som i de övriga, eftersom konsekvenserna vid maskinstörningar inte b1ir 1ika omfattande.

I samtiiga strukturer förutsätts ingå att sam1ade centra1a resurser ska11 finnas för system- och I den central-1oka1a

programutveckling. och den regiona1a strukturen är dock sannolikheten större att 1oka1a varianter av de1ar av tuiidatasystemet förekommer. Sådana förhå11anden medför att förändringar måste införas i f1era vi1ket

programversioner är ett merarbete. Då förändringar införs måste

uppdatering av programvaran ske på ett anta1 datorer.

I den centra1-1oka1a strukturen kan underhå11sarbetet också försvåras om de centra1a och 1oka1a utrustningarna inte ger samma utveck1ingsmi1jö, t.ex. i fråga om operativsystem och systemprogramvara. I detta fa11 krävs kompetens för i de båda

utveck1ingsarbete miijöerna.

En förde1 för underhåilet i de centra1-1oka1a och struktu-

regiona1a rerna bör vara att dessa medför en ökad ute i verksamhe-

systemkunskap ten. Kraven på modifiering och b1ir bättre utredda

utveck1ing härigenom och underbyggda. Dessa a1ternativ också för

ger förutsättningar begränsade 10ka1a och regiona1a komp1etteringar ti11

bassystemet. ä

Sammantaget måste dock sägas att underhållsfrågorna enklast och effektivast kan skötas i den centrala strukturen.

4.5.23 Beprövad teknik

Den centrala strukturen är den klart mest beprövade typen av lösning för rikstäckande system. Tekniska lösningar finns för databashantering, datakommunikation och datasäkerhet. Lång erfarenhet finns av drift och underhåll av sådana strukturer. Det finns också gott om personer att

med mångårig erfarenhet av utveckling, drift och underhåll i

tillgå

sådana miljöer. Det omfattande datautbytet med många externa system via datakommunikation är dock ett förhållande som är mindre väl beprövat.

Den central-lokala strukturen är också prövad i ett flertal system, t.ex. inom bankvärlden. Utvecklingen är f.n. också mycket snabb för den typ av lokaldatorer som det här kan bli frågan om. Detta innebär att denna typ av utrustning inte är lika väl beprövad i praktisk drift som stordatorerna. Nya datortyper och utvecklingshjälpmedel innebär alltid ett risktagande. Tillgången till kompetens på ny utrustning och programvara är också begränsad.

I den central-lokala strukturen förutsätts att ärendeinformation lagras såväl lokalt som centralt. Lokalt lagras detaljerad ärendeinformation för de ärenden som den lokala enheten har ansvar för. Centralt lagras de uppgifter som behövs för debitering, statistik och frågor. Om krav finns på riksåtkomst även till den detaljerade ärendeinformationen krävs antingen lagring av all ärendeinformation såväl lokalt som centralt eller en teknisk lösning som möjliggör att all ärendeinformation Ä betraktas som en databas, en s.k. distribuerad databas. Båda dessa E alternativ ökar väsentligt komplexitet och risker. Områden som datasäkerhet och datakommunikation bedöms även vara mer svårlösta i detta alternativ.

I den regionala strukturen kan samma typ av utvecklingsmiljö utnyttjas som i den centrala eftersom datorerna är små stordatorer. Det som kraftigt komplicerar detta alternativ är att lagringen av ärendeinformation förutsätts samtidigt som behov finns av åtkomst till

ske regionalt,

uppgifter vid annan regional anläggning. Därmed finns samma problem med distribuerad databas som nyss berörts. Skall man strikt tillämpa den regionala principen och inte lösa problemet genom dubbellagring av ärendeinformation, tvingas man till nya och komplicerade tekniska lösningar och därmed stort risktagande.

Sammanfattningsvis kan bedömas att risktagandet är minst i den centrala strukturen. Den är något större i den central-lokala strukturen. En regional struktur baserad på direktåtkomst till ärendeinformation i en distribuerad databas måste betraktas som en obeprövad och riskabel lösning.

4.5.24 Samlad bedömning av kvalitativa krav

I de föregående avsnitten har diskuterats hur de tre datorstrukturerna tillgodoser olika kvalitativa krav som kan uppställas. Som framgått är några av kraven delvis olika sidor av samma mynt, t.ex. sårbarhet och tillgänglighet. Någon egenskap kan därmed bli dubbelräknad. Vidare har framgått att skillnaden i i fall inte är markant.

måluppfyllelse många

När ändå en jämförande bedömning har gjorts kan detta tendera att överdriva skillnaderna mellan strukturerna. De bedömningsfaktorer eller krav som valts är heller inte självklara - skulle kanske kunna

några

utgå och andra skulle kunna tillkomma.

Några av de bedömningsfaktorer som diskuterats är självfallet viktigare än andra. De faktorer som utredningen anser vara särskilt betydelsefulla är sårbarhet, säkerhet, stöd till företag och service åt myndighter, verksamhetsanpassning, användarens inflytande, åtkomsttid, tillgänglighet och arbetsmiljö.

En iakttagelse från genomgången av de olika faktorerna är att den regionaliserade datorstrukturen egentligen inte erbjuder bäst måluppfyllelse i fråga om något krav. Det finns flera förklaringar till detta resultat. Ett tekniskt skäl härtill är att den regionaliserade . strukturen inte är så väl definierad som de andra två. I en ytterlighet «m kan den regionala strukturen innebära att man får kanske ett halvdussin regionalt utplacerade något förminskade repliker av det centrala syste-

aøwnvwmmu.

met. I en annan ytter1ighet kan denna struktur innebära att man får kanske ett dussin regionait placerade och 1ätt uppgraderade varianter av de 1oka1a system som ingår i den centra1-1oka1a strukturen. Det är därför egentiigen inte överraskande att den regi0na1a strukturen inte uppvisar några väsent1iga komparativa förde1ar.

Det avgörande skäiet ti11 att den regiona1a strukturen inte framstår som fördeiaktig är emeiiertid att denna struktur saknar förankring i den form för ärendehand1äggning som tuiidatasystemet ska11 stödja. Kännetecknande för denna verksamhet är näm1igen att ärendeuppgifter ti11förs 10ka1t, ärenden handiäggs 10ka1t, gemensamma register används, riksåtkomst av uppgifter och ärenden är nödvändig samt att viss bearbetning och 1agring sker centrait. Mot denna bakgrund framstår det som naturiigt att utes1uta den regi0na1a datorstrukturen.

Den centra1iserade strukturen bedöms enkiast kunna uppfy11a åtski11iga krav. Detta gä11er särskilt krav såsom sekretess, säkerhet, åtkomst

i

ti11 Iagrad information, underhå11 och beprövad teknik. Den centrai- 10ka1a strukturen framstår däremot som fördeiaktig i fråga om krav såsom sårbarhet, användarinf1ytande, åtkomsttid, och

ti11gäng1ighet arbetsmi1jö. Med viss förenk1ing kan sägas att den centraiiserade 3 strukturen har förde1ar i ett anta1 teknikre1aterade avseenden. Den centra1-1oka1a strukturen synes däremot ha påtagiiga fördeiar på områden som är användarreiaterade.

Hur va1et me11an dessa två datorstrukturer bör ske är inte sjä1vk1art. Den centrai-1oka1a strukturen rymmer dock i fiera avseenden egenskaper som svarar mot de datapo1itiska riktiinjer som nu gä11er för statsför-

n vaitningen. å

Vaiet bör såiedes stå me11an en centra1iserad struktur och en centrai- 1oka1 struktur. Eniigt min mening ta1ar en sam1ad bedömning av de kva- 1itativa kraven för att en centrai-1oka1 datorstruktur bör väijas för tu11datasystemet, i vart fa11 om inte starka ekonomiska skäi ta1ar emot detta.

4.6 Ekonomisk bedömning av tulldatasystem

I detta avsnitt presenteras först kost-

omfattningen på investeringar, nader och intäkter som bedöms vara förenade av ett tull-

med utveckling datasystem i de tre datorstrukturerna. I en översiktlig lönsamhetskalkyl sammanfattas därefter de ekonomiska bedömningarna.

Investeringar, kostnader och intäkter i detta avsnitt är uttryckta

i 1987 års prisoch löneläge.

4.6.1 Investeringar

De samlade investeringarna i maskin- och programvaror m.m. redovisas i följande sammanställning. De olika posterna kommenteras nedan.

Central Central- Regional

Mervärdeskatt

_1i _1§ _1§

Summa 128 128 145

ggg. Mervärdeskatt avser datorer och terminaler.

Till datorer hänförs centralenheter, snabb-

skivminnen, bandstationer, skrivare och kommunikationsdatorer. Kostnader för

systemprogramvara ingår inte här utan tas i stället upp bland driftkostnaderna.

Uppskattningarna bygger på typkonfigurationer som bedömts som lämpliga. Någon detaljutformning har inte kunnat göras på detta stadium. Detta kan innebära att vissa delar är över- eller underdimensionerade.

I den centraliserade strukturen förutsätts att centralenheten liksom de centrala kommunikationsdatorerna dubbleras.

s

I den central-lokala strukturen antas att antalet lokala datorer är 35 st. Härav kan 25 hantera upp till 40 terminaler och övriga upp till 10 terminaler. På några av de mest ärendeintensiva platserna finns två lokaldatorer för att klara belastningen samt för att utgöra reserv för varandra. De lokala datorerna är utrustade med sekundärminne för att klara lokal av ca ett års ärendeinformation samt försedda med lagring dubbla processorer.

I den strukturen antas att bearbetningarna fördelas på fyra regionala driftenheter samt en enhet för vissa gemensamma rutiner och regionala för utveckling. Utrustningen är dimensionerad för att klara fullständig och för samtliga rutiner. De fem regional bearbetning datalagring enheterna antas ha samma datorkapacitet och vara försedda med dubbla processorer.

Till terminaler och datakomunikation hänförs bildskärmsterminaler, enkla skrivare, anslutningskablar, utrustning för anslutning via teleoch installation. Alla terminaler är av enkel typ, dvs. utan perlinje sondatorfunktioner. I samtliga alternativ har antagits att antalet anslutna terminaler är 800 och antalet enkla skrivare är 200.

I den central-lokala strukturen förutsätts terminalerna vara av asynkron medan för övriga alternativ synkrona terminaler används. typ

Om de enkla terminalerna ersätts med kraftfulla persondatorer stiger kostnaden för terminaler med 25 å 50 %.

inkluderar utredningsarbetet fram till och med detalj-

Systemutveckling

erad kravspecifikation, upphandling av utrustning, systemkonstruktion, test och införande. Kostnader för utbildning redovisas separat. Uppskattningen utgår från en bedömning av tulldatasystemets omfattning, varvid antalet beräknas till 200 å 250. Med hjälp av

ingående program

och relationstal har uppskattning gjorts av tidsåtgång för tumregler olika i utvecklingsarbetet ingående arbetsmoment.

För det tekniska utvecklingsarbetet har kostnaderna beräknats utifrån kostnader för konsultarvode. För övriga arbetsuppgifter har gängse förutsatts lika stor andel konsulter och egen personal.

Det totala utvecklingsarbetet har bedömts omfatta ca 60 personår eller ca 15 personer under en fyraårsperiod. Det är emellertid i detta skede inte möjligt att bedöma utvecklingsarbetets omfattning med någon större precision.

Ett visst antal år efter det att systemet tagits i drift behöver reinvesteringar göras i nya system och i ny maskinutrustning. Detta beaktas genom att från budgetåret 1995/96 en årlig investering på 10 milj. kr. läggs in i lönsamhetskalkylen.

I fråga om lokaler och arbetsplatser behöver en del mindre anpassningar av lokalerna göras i samband med installation av terminaler. Dessutom behöver terminalbord, belysning 0. dyl anskaffas. Här har antagits att den genomsnittliga tilläggskostnaden per arbetsplats uppgår till 10 000 kr. Kostnader för större ombyggnader som datorrum, datorhall har tagits upp i form av lokalhyra under årliga kostnader.

Till utbildning hänförs utbildningstid för personalen, lärarkostnad samt utbildningsmateriel och hjälpmedel. I kalkylen har antagits att 1 500 personer får 3 dagars utbildning och att 500 personer får 5 dagars utbildning. Antalet utbildade per utbildningsomgång är ca 10 personer. Utbildningen förutsätts här kunna ske lokalt varför rese- och traktamentskostnader inte ingår. Den dagkostnad som används i kalkylen innefattar även lönekostnader för den personal som genomgår utbildning. En annan möjlighet hade varit att endast räkna med lärarkostnader, kursavgifter, utbildningsmaterial och liknande. sistnämnda beräkningsmetod motsvarar bättre belastningen på budgeten.

Till följd av gränstullsamarbetet med norska myndigheter behöver några norska tulltjänstemän erbjudas användarutbildning för vissa rutiner i det svenska tulldatasystemet. Denna utbildningsvolym har beaktats här.

Mer detaljerade uppgifter om sättet att beräkna omfattningen av investeringarna lämnas i bilaga 8.

4.6.2 Årliga driftkostnader

De bedömda årliga driftkostnaderna för ett fullt utbyggt tulldatasystem i de tre datorstrukturerna redovisas i följande sammanställning. De olika posterna kommenteras nedan.

ggg. Mervärdeskatt avser tekniskt underhåll och förbrukningsmateriel.

Kostnaderna för tekniskt underhåll har schablonmässigt uppskattats till 10 % av investeringen i utrustning.

Kostnader för systemprogramvara har tagits upp som en årlig kostnad oberoende av den debiteringsform som leverantören tillämpar. Kostnaden är svår att beräkna eftersom prissättningsprinciper ofta ändras. I kalkylen ingår kostnader för operativsystem, databashantering, terminalkommunikation och programspråk.

Personal behövs för driftövervakning, löpande underhåll av maskinsystem och systemprogramvaror, användarservice, satsvis produktion, programunderhåll, modifiering och utveckling. Personalresurserna skall ses som en bas för tullens samlade ADB-verksamhet och kan i vart fall delvis användas även för andra tillämpningar än tulldatasystemet.

I den centrala, central-lokala resp. den regionala strukturen har personalbehovet för drift beräknats med hänsyn till att en permanent be-

manning behövs för de centrala och regionala driftenheterna. Treskift torde normalt behövas. För säkerhets skull har i den central-lokala strukturen förutsätts driftbemanning motsvarande en person för drift av var och en av de lokala datorerna. Lokalt behov av mer kvalificerad teknisk assistans tillgodoses i sistnämnd struktur en drift-

genom att tekniker har ansvar för 4-5 anläggningar. I den regionala strukturen behövs en sådan person vid varje anläggning.

Systemutveckling och systemunderhåll förutsätts i samtliga strukturer vara samlad centralt. De tekniska systemspecialisterna förutsätts också vara centralt placerade men skall kunna rycka ut vid behov.

Sammantaget innebär detta att i de tre strukturerna 52, 78 resp.

ingår

71 personer för drift, underhåll och utveckling. För ADB-driften

ingår

därvid 24, 46 resp. 39 personer.

Den som tas upp under årliga driftkostnader en fort-

utbildning utgör

löpande utbildning av personer med tullbakgrund till mer kvalificerade ADB-uppgifter. Ungefär tio personer årligen bör ges möjlighet att genomgå en halvårslång datautbildning. därmed

Förutsättningar skapas för en hög andel internrekrytering till tullens ADB-organisation.

I kostnader för telekommunikation ingår fasta årliga kostnader för nätanslutning samt samtalskostnader för dataöverföring. I samtliga strukturer har förutsätts att Datex används. För vissa mycket transaktionsintensiva platser kan i den centrala strukturen Datel vara ekonomiskt.

I den centrala strukturen förutsätts samtliga terminaler vara

fjärranslutna. I den regionala och i den central-lokala strukturen är motsvarande andelar 75 % resp. 25 Z.

I ingår hyra för datorrum och datorhallar.

lokalkostnadsposten Kalkylen

bygger på en årlig hyra för utrustade datorhallar på 1 500 kr. per kvm. och i fråga om enklare datorrum 1 000 kr. per kvm.

Till hänförs

förbrukningsmateriel papper, blanketter, skivpackar, magnetband, färgband etc.

Mer detaljerade uppgifter om sättet att beräkna omfattningen av de årliga driftkostnaderna lämnas i bilaga 8.

4.6.3 Intäkter

Den dominerande produktionsfaktorn inom tullen är personalen. Därför behöver särskilt belysas vilka som här aktuell da-

personalbesparingar

kan möjliggöra. Tulldatasystemet berör i första hand verktorisering samhetsområdet Beskattning och statistik och indirekt även verksamhetsområdet Administration. F.n. är 2 377 personår avdelade för dessa områden. Hur dessa personår bedöms vara fördelade på olika ärendetyper och olika funktioner framgår av tabell 4.1. Fördelningen av personalresurser funktioner inom området Beskattning och statistik har skett med

på

ledning av vad som framgår av det förslag till treårsbudget som generaltullstyrelsen lämnade till regeringen hösten 1986.

;

Personalbehovet i den trafikexpedierande verksamheten styrs i väsentlig mån av expeditionstider och trafikflöde. Dessa förhållanden påverkas 5 inte väsentligt av en datorisering. Utredningen bedömer att, inom ramen å för i trafikexpedieringen disponibel tid, utrymme finns för att klara å av ev. merarbete i samband med datoriserad handläggning av ärendena.

innebär att stor del r Datoriseringen en mycket av den pappershantering, som idag ingår i den kamerala funktionen, kommer att upphöra. Tullen

4 *

hanterar varje år drygt 20 miljoner blankettexemplar, som skall sorteras, rivas isär, hålas, häftas, förvaras och skickas. Härtill kommer

å stora mängder styrkande handlingar som fogas till blanketterna. Rutin-

i

erna är närmare beskrivna i avsnitt 3.3. Denna hantering kommer vid en

i

datorisering att ersättas med elektronisk överföring, bearbetning och 1

För det kamerala arbetet 5 lagring av uppgifter. betyder en datorisering också att kontrollsummeringar och redovisningsarbete, t.ex. upprättande av dagjournaler, kan ske automatiskt. Tullens arbete med registrering och redovisning av gods på tullupplag kommer också att upphöra. Ansvaret för denna registrering och redovisning kommer helt att åvila tullupplagen. Personalbehovet inom den kamerala funktionen bedöms därför kunna minska kraftigt. Rationaliseringspotentialen kan antas uppgå till

200 personår.

?U zu 14

nan am en mm mm nu av mmm mo« mmd oo” mmm om om sm »m«

azzam

pd m mm

mammans

ma mm 0 F om »aa

emHp«pm

mumcovmxmmn

en en

.N.v

amuemm

mmm amd mmm Hamann

cmoxmo

xmvmm

omUmLE0mpmnEmmxxm

om om

Eoc_

xeemuo

manen_

memmmcmuzHmmxce44ap

mmm”

»H ha wa .E.E

La mm m m e m L mm mmwa mn L m omm

mmczcx

Lmcomxoa

mmm mm om dm om mm om mmñ ond om ow ma mona xmxgxnøx

mxmmame m

om m N v m L e mm mm md m om m w N www

Lmmxsmoxaøsomxma :ac

.cowamxvmwcaevm

mcwxmñxxmm

.axcq

mv0xx0aH:h mnou

kHmz«Mh «uHmm pa\zH 54499 mmucqa uchzmm axemnm «oHmn

ucgmmaa emnumua mmmemoa kmmmmmm xmmeuup

H.v eaxzw e:\zH

u. xwámwpmam

uzHmmeHmmo

S00 man

Añmnmk zonmom u›pmu z«4mo›4u z›m44Ha z›m44He emom:H emomxm cznam

uzummm«4x

4mnm:mmz«me.mc4x

FYFÃÖY... ommmoouxummmoou

t.

Registrering av uppgifter i tuiidekiarationer görs nu centrait. I tu11datasystemet förutsätts 1oka1 registrering ske i den mån uppgifterna inte ti11förs i elektronisk form från företagen. Detta betyder att motsvarande arbete vid den statistiska sektionen kan upphöra. Vid ADBsektionen finns resurser motsvarande 9 personår. För tuiidatasystemet nödvändig drift- och utveckiingspersonai har medräknats b1and kostnaderna. För statistik och uppbörd i ett framtida tuiidatasystem har beräknats ett personaibehov om samman1agt 30 personår. Rationaiiseringspotentiaien inom här berörda funktioner kan därför antas uppgå tiii 99

personår.

Tu11en utför f.n. officiaituiltaxering av postförsändeiser. Ungefär 60 personår används härför. I samband med datoriseringen bör dek1arationsansvaret övergå på postverket. Postens kostnader härför förutsätts täckas med kundavgifter. En personalminskning motsvarande 45 personår bör erhåiias inom tuilen. Tu11verkets arbete med kontro11 kvarstår. Detta beräknas motsvara 15 personår, viika återfinns i koiumnen dek1arationsgranskning.

För granskning av tuiidekiarationer används f.n. motsvarande 385 personår. Härav används ungefär 100 personår för sakgranskning. Varje år behandiar tu11en mer än 2 miijoner tuiidekiarationer. Vid en datorisering kommer den forme11a kontro11en att ske automatiskt i systemet. Det antas också att minst häiften av antaiet dekiarationer efter ganska kort tid kommer att överföras eiektroniskt ti11 tu11en. Den andra häiften ska11 i samband med handiäggningen registreras och tidsåtgången för varje sådant ärende har beräknats ti11 6 minuter per dekiaration vid förtuiining i steg 2 och ti11 10 minuter per dek1aration vid direktförtuiining. Ungefär 10 % av dekiarationerna antas b1i utvaida för sakgranskning. Sakgranskningen har beräknats kräva 24 minuter per ärende vid förtuiining i steg 2 och ti11 30 minuter per ärende vid direktförtu11ning. Uppgifterna om tidsåtgångar har hämtats från studier som TRK-projektet gjort ti11sammans med användare. Viss produktivitetsstegring bör efter hand kunna ske i den datorstödda handläggningen. Det sammaniagda personaibehovet för granskning av tuiidekiarationer har med dessa utgångspunkter beräknats til] 150 personår. Rationaiiseringspotentiaien för denna dei av verksamheten uppgår därför tiii 235 personår.

Med hänsyn ti11 ökande ärendevoiym, trögheter och odeibarheter samt med beaktande av att a11 arbetstid inte används effektivt, reducerar dock utredningen nu framkommen rationaiiseringspotentiai i kaikyien med 100 personår. Denna post har kaikyimässigt hänförts ti11 dekiarationsgranskning. Med detta antagande framstår ka1ky1en som försiktig. När organisation och bemanning anpassats tiil de nya förutsättningarna bör även denna potentiai tiil en dei kunna reaiiseras.

Registreringen av uppgifter som utförs i anslutning ti11 trafikexpedieringen och sker dekiarationsgranskningen integrerat i handiäggningen av ärendena och ersätter andra bortfaliande arbetsuppgifter, varför inte resurser räknas särskiit för detta ändamåi.

Tuiidatasystemet medför att kontroiien i om införsei och utför-

fråga

sei i viss mån behöver tiil förskjutas efterkontroii hos företagen. Utredningen är beredd att förorda tili att, i ansiutning en datorisering, resurserna för ändamålet kraftigt utökas. räknar där- Utredningen för med att ytteriigare ska11 kunna 40 personår användas för utökad efterkontroii samt information och utbiidning i samband med företagsbesök. Vid sådana besök är det också att naturiigt varuundersökningar görs. Detta bör medverka tili att kvaiiteten iämnade på uppgifter successivt kan förbättras.

En så här betydande möjiig personaibesparing i sakverksamheten bör också i viss mån påverka behovet av resurser för administrativa ändamåi. En rationaiiseringspotentiai på 25 personår bör föreiigga.

De tre datorstrukturerna förutsätts medföra samma rationaiiseringspotentiai. Kostnadsski11nader me11an strukturerna har behandiats tidigare. Den samiade i rationaiiseringspotentiaien fråga om personai kan mot denna bakgrund bedömas uppgå ti11 inemot 465 Med en iönekost-

personår.

nad m.m. på 210 000 kr. per personår motsvarar detta ungefär en åriig besparing på 97 miij. kr.

Hur personairesurserna efter genomförd kan tänkas fördeias datorisering på o1ika ärenden och funktioner m.m. presenteras i tabeii 4.2. De oiika

sätt på viika personaiåtgången 4.1

byggts upp i tabeil resp. 4.2, särskiit i fråga om personaibehov för öppethåiiande m.m., bör beaktas vid

annan

omnmmma

cuo emHe«am cmoeum

xncomxma

mc«cpvmxmwn

cmuxmo

.mucmxnmcu

xeemmo

mpmmmcmuzwmmxaeqgpe

umvwxEompw:eømx›w

soc* mmczcx

momeoomxmmoøvaaso

»mono

axmucme

›wmx:wm»ñmcom»ma soc

c0M»mxom.c«enm

:E .axc« moon mamx»wHa:k e:\zH DJJDH mmu«4e «:emnm »mnummm xmmauna cuamon

eHmzcme o_mn ucqmmae ucezmx emnmmHa mnuemom

\ \ N.v e:\zH ea\zH a N qazomøu

qmnmzmmzame uzHmmeHmmo

& man cznpm man ensam mcgx umem umem emomxm

Hannah zonmou u›emam za4au›4m z›m44He z›m44He uznmmm«4x .mazcgguxemmmn uzumozzmnm

xøumaøoom

nmmmaou\ummmoou

(14(N SJ

Förkiaring av rubriker m.m. i tabeii 4.1 och 4.2

Rubrikerna avseende kolumner gälier föijande funktioner:

ADM Utgör förkortning av administration och omfattar deiområdena personaiadministration, ekonomiadministration och övrig central administration. Denna interna verksamhet bedrivs på central, regionai och iokai nivå.

TRAFEXP Utgör förkortning av och avser de

trafikexpediering

åtgärder som krävs för att expediera trafiken tiil och från utiandet. I trafikexpedieringen ingår t.ex. - av och

registrering gods transportmedel - av

debitering vägtrafikskatt -

transitering - av

kiarering fartyg - av fordon

kiarering - av

medgivande hemtagning - av

förtuiining resgods -

exportgodskiarering - kontroii av trafiktiiistånd

KAMARB Utgör förkortning av kamerait arbete. I det kameraia arbetet ingår -

godsredovisningskontroii -

redovisning av uppbörd -

månadsredovisning

- kassaarbete - in- av

och utkiarering fartyg - och manifestkontroli

journaiisering av exportgods

- utfärdande av varucertifikat - av och från tu11-

medgivande uppiäggning uttag

iager Det kameraia arbetet består i stor utsträckning av att ta emot, sortera, skicka och arkivera hand- 1ingar. Under kamerait arbete redovisas också annat arbete än officiaituiitaxering vid posttu11ansta1terna.

OFFTTX Utgör förkortning av Offi-

officiaituiitaxering.

ciaituiitaxering förekommer i samband med postförtuiining. Resgodsförtuiining är också en form av officiaituiitaxering men har i denna sammanstälining hänförts tiil trafikexpedierande verksamhet. -« s

-aø-rea-.xr-.a-

DEKGRA Utgör förkortning av I

dekiarationsgranskning.

dekiarationsgranskningen ingar -

primärgranskning -

sakgranskning -

omtu11taxering och eftertu11taxering - dekiarationer

preiiminära -

direktförtuliningar Inom denna funktion förekommer en omfattande pappershantering.

EFTGRA Utgör förkortning av eftergranskning. Den omfattar eftergranskning av tuiidekiarationer och kontro11besöksverksamhet. Under denna rubrik redovisas också resurser för information och utbiidning av företagen.

STATIST Utgör förkortning av statistisk redovisning. Därmed avses den centraia behandiingen hos generaituilstyreisen av hemtagnings-, import- och exportanmäiningar för framstäiining av underlag ti11 Snabbstatistik och handeisstatistik m.m. De personairesurser som redovisats är personalresurserna hos statistiska sektionen och ADB-sektionen.

UPPBÖRD Utgör förkortning av De fiesta

upgbördsverksamhet.

är s.k. kreditimportörer och för dem importörer sköts uppbördsverksamheten (fakturering, betainingsövervakning m.m.) centrait hos genera1tu11styreisen. De personairesurser som redovisats är personairesurserna hos uppbördssektionen.

Rubrikerna avseende rader i tabe11 4.1 och 4.2 gälier föijande deisystem/ärendetyper:

KLAR TRANSPMEDEL står för kiarering av transportmede1. Under denna rubrik har gjorts en indeining i

- FORDON IN/UT Därmed avses av inkommande och

behandiing avgående iastfordon. Med TRANSIT avses tu11verkets åtgärder i samband med transitering. Med ÖVRIGA avses kiarering av fordon som ej transiteras.

- FARTYG IN/UT Därmed avses annan utrikes fartygstrafik än sådan som bedrivs med färjor och passagerarfartyg. Den omfattar såiedes inkommande och avgående iastfartyg.

- FLYGPLAN IN/UT Därmed avses inkommande och avgående fiyg-

reguijär trafik som chartertrafik och annan p1an i såväi trafik.

GODSREG/GODSRED är förkortning av godsregistrering och godsredovisning. Under denna rubrik har gjorts en indeining i

- TULLV Därmed avses

tu11verkets egen godsregistrering och

godsredovisning, t.ex. i samband med hemtagning av hela

vagns1aster i gränsort.

- TILLSYN TUPPLAG Därmed avses

tuiiverkets behandiing av godsregistrering och godsredovisning avseende gods på tuiiuppiag.

- TILLSYN

TLAGER Därmed avses tuiiverkets behandiing av godsregistrering och godsredovisning avseende gods på tu11ager, d.v.s. på transitiager, tu11kredit1ager, provianterings1ager och exportbutik.

KLARERING GODS betyder tu11k1arering av gods. Under denna rubrik har gjorts en indeining i

- IMPORT avseende

oiika klareringsformer i samband med import. HEMTAG står för medgivande av hemtagning, FÖRTHA för förtuiining efter hemtagning, DIR FÖRT för direktförtu11ning och POSTFÖR för

postförtuiining.

- EXPORT avseende

exportgodskiarering.

ÖVR DEBITERING avser debiteringer som görs annat sätt än

på

på tu11sede1. Det finns en mängd o1ika sådana

debiteringar. Med RESFÖRT avses förtu11ning av resgods,

där debiteringen görs i privatgodsjournai e11er mot kassakvitto. Med VÄGTRSK avses tuilverkets åtgärder för av vägtrafikskatt i

debitering samband med utiändska fordons in- och utresa. ÖVRIGA står för övriga debiteringar. Som exempei på sådana debiteringar kan nämnas debitering av fyr- och fariedsvaruavgifter, extra tu11förrättningsavgifter, förseningsavgifter m.f1.

ÖPPETHÅLLANDE, ÖVR GÖROMÅL MM avser tiiiägg av personairesurser för vissa ändamåi. I den trafikexpedierande verksamheten styrs arbetet ti11 stor dei av trafiken och

öppethåiiandetid-

erna. I tabe11 4.2 redovisas för varje

deisystem/ärendetyp endast den beräknade tiden för ärendenas Det

handiäggning. behövs därför ett ti11ägg tili dessa beräknade resurser som täcker personaibehovet ti11 föijd av och

öppethåiiandetider

de övriga göromåi som skaii fu11göras utöver den rena ärendehandiäggningen. Beträffande dekiarationsgranskning har gjorts ett ti11ägg av personairesurser som motive-

om 100 personår, ras deis av att he1a arbetstiden inte kan utnyttjas för ärendehandiäggning, de1s av att he1a rationaiiseringspotentiaien inte kan reaiiseras på grund av verksamhetens

spridning på oiika enheter m.m.

jämförelse av personaibehov för oiika ärenden och funktioner. De regier som tiiiämpats vid beräkning av personaibehov finns redovisade i en PM 1987-08-20. I kapitel 5 återkommer utredningen ti11 vissa frågor i ansiutning ti11 personaibesparingarna.

När det storieken den möjiiga personaibesparingen kan erinras gä11er på om att införandet av tuiidatasystemet i Danmark har bedömts innebära att 400 tuiitjänstemän kan användas för andra uppgifter. Det norska har, när efterkontroiien utökats med 30 personår, betuildatasystemet räknats möjiiggöra besparingar hos tu11en och statistiska centraibyrån 170 å 200 I sammanhanget kan nämnas att de norska bedöm-

på personår.

av inom viika funktioner personaibesparingar är möjiiga vid ningarna av tuiirutinerna ett siående sätt överensstämmer med de datorisering på bedömningar som utredningen presenterat i det föregående.

Vidare kan nämnas att från ett par speditionsföretag har rapporterats produktivitetsökningar som resultat av att datorstöd mycket betydande i bruk för att underiätta framstäiiningen av b1.a. hemtagningstagits anmä1ningar och importanmäiningar.

kan framhåiias att det i aiimänhet torde vara enkiare I sammanhanget att reaiisera produktivitetsshöjningar när verksamheten kan expandera. Det stä11er anspråk på organisationens iedning att i väsentiig högre mån reaiisera en produktivitetshöjning genom resursminskning.

bör ett tuiidatasystem kunna erbjuda staten ökade intäk- Även i övrigt ter. Såiunda behöver i nånga faii hemtagningsanmäiningar och tu11sed1ar inte sändas tiiibaka ti11 den tuiiskyidige. Härigenom kan en besparing avseende och porto uppgående til] 7-8 mi1j. kr. per år gökuvertering ras. I stä11et kan ev. periodiska sammanstäiiningar överföras tiii de Kostnaderna härför kan uppgå ti11 2-3 miij. kr. per år. tuiiskyidiga. Nettobesparingen uppgår därmed tiil ca 5 milj. kr. per år.

Tu11verket behöver för att i tiiigängiig form i dag ca 20 000 hyilmeter förvara och exportdokument för ungefär en sexårsperiod. Lokaiimportkostnaden härför kan tiii kanske 3 miij. kr. per år. En datorise-

uppgå

ring bör successivt Ieda ti11 att behovet av arkivutrymmen minskas. Denna besparingsmöjiighet markeras med be1opp om 1 miij. kr. per

ett

år.

Eftersom tu11en avses överta en de1 datorbearbetningar som SCB f.n. utför på uppdrag av tu11en, bör vissa kostnadsminskningar uppkoma hos SCB. Något beiopp räknas dock inte härför.

Från det att en tu11dek1aration iämnas in ti11 tu11en och ti11 dess tuiien kan sända ut en tuiifaktura åtgår f.n. drygt 20 dagar. I tu11datasystemet bör denna tid kunna krympas högst avsevärt. En1igt genera1tu11styre1sens bedömning motsvarar varje intjänad dag en räntevinst för statsverket på 1,5 mi1j. kr. för annan uppbörd än mervärdeskatt. Det förefaiier då rim1igt att i detta sammanhang räkna med en åriig intäkt på i vart fa11 15 miij. kr.

Tu11datasystemet avses innehå11a tjänster som företagen kan utnyttja mot att de eriägger kostnadsre1aterade e11er marknadsanpassade priser. Exempe1 på information som företagen kan önska är utdrag ur tu11taxan, va1utaregister, kreditimportörregister, kodregister, hemtagarregister samt förteckningar över import- och exportrestriktioner. Vidare kan företagen önska utnyttja tuiidatasystemet för att utforma sina tu11dekiarationer m.m. Hur stora nettointäkter staten kan få av avgifter för tjänster av dessa s1ag är inte möj1igt att nu bedöma. För att markera förekomsten av intäktssiaget förs dock upp en inkomstpost på 1 mi1j. kr. per år.

4.6.4 Lönsamhetskaikyi

De kostnader och intäkter för datoriserad hantering av tu11ärenden inom det område som här prövas bör jämföras med de kostnader som skuiie uppkomma vid fortsatt hantering med i huvudsak oförändrad teknik. En sådan jämföreisenorm brukar ka11as no11a1ternativ. Hur ett siffermässigt preciserat no11a1ternativ ska11 definieras i förevarande fa11 är eme11ertid inte sjä1vk1art. Tidigare har anförts att vo1ymen av vissa ärenden . › som tu11en ska11 k1ara av kan antas öka framöver. En viktig fråga är

umn.:

max!

därför hur tullens personalresurser utvecklas i avvaktan på att en genomgripande datorisering genomförs.

I vart fall fyra principiella resursutfall är tänkbara. En möjlighet är sålunda att resurser tillförs i samma takt som ärendevolymen ökar, en annan att motsvarande tillskott görs men reduceras med en förutsatt produktivitetsstegring per år. En tredje möjlighet är att resurserna hålls oförändrade och en fjärde att resurser tilldelas enligt det s.k. huvudalternativet, dvs. minskas med 2 % per år.

Den rationaliseringspotential som faktiskt visar sig föreligga i framtiden påverkas helt naturligt av vilken av de antydda resurstilldelningsmöjligheterna som statsmakterna väljer. Om således resurser under de närmaste åren tilldelas i takt med ärendevolymernas ökning, kommer rationaliseringspotentialen vid en datorisering att vara större i absoluta tal än vad som tidigare angetts. Beaktar däremot statsmakterna vid resurstilldelningen en möjlig produktivitetsökning med befintlig teknik, kvarstår rationaliseringspotentialen oförändrad. Om i stället resurser tilldelas i mindre omfattning än som betingas av ärendevolymens utveckling och möjlig produktivitetsökning, innebär detta att ett förtida uttag görs av den rationaliseringsvinst som tulldatasystemet möjliggör.

Det är inte möjligt för mig - eller för någon annan - att veta - eller ens ha en väl grundad uppfattning om - hur förhållandet mellan tullens resurser och ärendevolymen på här aktuellt verksamhetsområde kommer att utvecklas i avvaktan på en genomgripande datorisering. Mot denna bakgrund har jag valt att låta tullens nuvarande kostnader vara ett närmevärde för ett nollalternativ. Det är därför med ett så definierat nollalternativ som utgifter och inkomster förenade med ett tulldatasystem jämförs.

I sammanhanget kan erinras om att jag minskat rationaliseringspotentialen med 100 personår. Med en aktiv resursstyrning bör i vart fall en del härav kunna användas för att klara en ökad ärendetillströmning.

I det föregående har bedömda kostnader och intäkter förenade med tulldatasystemet presenterats. Det är självklart att samtliga kostnader och

intäktsposter på detta utredningsstadium vidiåds av betydande osäkerhet. Likvä1 förs dessa poster i det följande

samman i en översiktiig 1önsamhetska1ky1. Bedömningen av ka1ky1en bör dock göras med beaktande av underlagets bräckiighet.

I tabe11 4.3, 4.4 och 4.5 presenteras de årsvisa och

utbetainingarna inbeta1ningarna för de tre datorstrukturerna. De årsvisa nettobetainingsströmmarna diskonteras därefter i tabeiierna tiil nuvärde (1987-07-01) med en reairäntesats som uppgår ti11 6 %. Av Iönsamhetskaikyierna framgår föijande.

Uppbyggandet av ett tuiidatasystem är en iångsiktig investering. Under en sexårsperiod behöver i de tre datorstrukturerna för

investeringar 128 â 145 miij. kr. göras. Intäkterna uppträder successivt med början under investeringsfasens sista år. Investeringens nuvärde biir positivt under andra året efter det att he1a systemet tagits i fu11 drift. Eftersom utveck1ingstiden av praktiska skäi behöver utsträckas över en sexårsperiod innebär det att investeringen får positivt nuvärde under åttonde året efter projektstart. Det kan därför vara att ka-

naturiigt raktärisera tuiidatasystemet och en datorisering av tu11verket som en grund1äggande investering som ger förutsättningar för tuiien, företagen och samhäiiet att utföra de tuiiadministrativa rutinerna ett modernt

på

och arbetsbesparande sätt. För varje år som kaikyiperioden utsträcks b1ir investeringen a11t mer iönsam. Det bör då observeras att ett år- 1igt be1opp för reinvesteringar 1agts in i ka1ky1en.

Utredningen har tagit de1 av regeringens rikt1injer (1985-06-19) för prioritering vid anskaffning av ADB-utrustning.

En jämföreise av 1önsamhetska1ky1erna för de tre datorstrukturerna visar att den regionaiiserade strukturen ti11 föijd av sina högre investeringar m.m. uppvisar påtagiigt iägre iönsamhet än de andra två datorstrukturerna. Me11an den centraia strukturen och den centra1-1oka- 1a strukturen föreiigger obetydiiga ski11nader i om 1önsamhet.

fråga

Kaikyien görs i 1987 års pris- och 1öne1äge. Eftersom intäkterna tili övervägande de1en består av personaikostnader, som kan antas ha en positiv reiativprisutveckiing, och en väsentlig dei av kostnaderna

O O W O orm W m Vin -0 q O Å H ü Årxoø-au 66 n m a « r›e 0

o.onx

o.›nm-n.ondu

O O O W O(VVImEDF)H #(3OIO 0 0 0 M v-ch.H a w 0 0 BUIWKWO o.o“ a a r›e 0 a w w

moxmo 0.NhIo.onn

m.NON|m.nnd-

O O o|n()01m DDVIW o 04 »onvarxaaa 66 ›.n 0.0* w a r›v G

moxno o.omun.omu

0.00”-

O O O W 0 N D W m D M O 0 H Q H N a a ø 0 0 o.o« ø u rrv

uoxom o.onnn.nou

m.mmHa

O 0 0 W 0 N W MIVIM fCO O Q

^.Lx q

C) 0 H 7 H N A a a 0 0 riviñ N 0 0.0* « a H v o* v! a

a n.›m-

omxno o.oman.mn|

C)O W ON D numuum

.ñauêv

0 H # N H Åñ 0 0

a n n m.nu

moxeo n.««u0.00!

O O W O N W M m min ?(30 O 0 H Qv0h-w n A 0.0 ÖKVWN 5.5 a r›n m v4 o.nn

L3#x3L#meoxno 0.001

O 0 O 0 N W 0 O O W O W W F 0 M H H H H N H N 4” Q H 0 w H-*H36

a a m.oon.nn

nmxum m.nn|

O O O 0 N D 0- H O 0 O G W N D 0m 0 . . . . .. nñKÅN«m a ñnawmaaaooa J o.e

r›v Q 0.00 0.00

uoxao

O lO-O N W 0 h›O H 0 0 W m H Vrå M UNLWU«aUL#CUUa n|5h:Ãrv-am é nvl-am a vlolå 6

w N v N N.nmo.«.u.nm

Hoxoo

O 0 O 0 N H D O O W N M 0 H N N H m6KÅNmn érom dvao-amma .Å « H -an _ «.“m.«« «.am

ooxom

LmuxmucaO 0 O 0 N §m 0 O M N D H W N

. . MħÅå«n Hpåá oåoöon C00 w M e «.« u.n«n.«

omxmm

o C) C .

0 -0 0 n.n0.0n.m

.åmmxnm

Lmumcumox

mmnmLmn

umcuuox

Hñwzgwuca + .mmnmLmaugøncm

.e.e

unc vagga

+ Uwe

nmcumoxmnLm:c

.LMUCaLWUümEHu»“Lu uguncm

.E.e Haøzumncaougoa

nu?

La* u«aLø Ume

Lmuxmvc*

anLn›:c LULOUQOLuHux04uponLmamxoq.uLm3xuucnxuo“L›n

aaünñk.L0u1C«ELlFuxn.cxu»oc.cuH«n»nuaamwaaammouuazouuuzxuc

ocuaxuc›u:euuu›mocacuaununvuøxmuuLa›LwzuumxmmnLm›Lmzumummuqa

aLmeuLuoLuemuu›mc0«umx“c3ee0xmamhmc«LmunwcHuaLmH:e:xu«

umqqquuuuuxqauc«Lmunm›c«.4aajwuuumdummmiumqaumnm«LmuaemocMcx3LnLnuLmmc«Lmauan«1c0mLum

o.n o.n 0.” ..n m.m o.u m; o.n o.m

o.o« o._m n.o« n.om e.no o.m“

.oHH

a.m o.n 0.” H.n m.m o.m m; o.m o.m

o.o« 0.0* o..n n.o« n.on «.no o.mH

ooxmo .o.“ «.»o- «.n«-

m.nmH| m.o_“u

o.m o.n o.. “.n m.m o.m m; o.m o.m

o.oH o.u n.o« n.om v.no o;mH

«.oa« «.nma

o.n o.n 0., «.n m.m o.m m; n.o n.o o.n o.m

o.o_ o..m «.›o o.m_

.o«d

^.Lx m;

o.m o.n 0.* ..n m.u o.m o.n o.m

o.oH o.o« o.“u n.oe n.om «.no o.m.

oo\mo «.oH« _.oo: «.mma a.›«» n.onu

.nH_e. o.« m;

o.m o.n ..n m.m o.m o.m o.m

o._m m.o« n.o« «.no o.ma «.mu

wo\«o «.o«« «.on- m.n«» «.›mu

o.n o.n 0.. ..n m.m o.m m; o.m o.m v.o

o.Hm n.o« n.o« «.no o.ma

«o\nm

L3ux:Lum

m.m o.n o.m 0.. u.m o.m o.m n.m 0._ ›.u m.m m.H o..

0.0_ o.qu m.mn o.›n m

noxuo

m.m o.n o.m 0.” u.m o.u m.« e.m 0.* e.u m.m o.« 4

a.mm m.o_ n.un o.nm o.«« o.e« o.n“ m.mm o.nu m.nm

mo\.m

aMXDHIHMLUCUU w u.m o.n o.m 0.” w.u o.m m.u u.H 0.. N.« .« 0.* 0.0

o.mm n.oa o.ou o.m« m.om m.om _.oH m.u› H.oH n.un

Hoxoo

0. m.m o.n o.m 0., u.m o.m u.m 0.0 e.m “.a m.o To

o.mm o.m_ o.ov n.a. n.HH n.om «.nn n.ou «.nn

ooxom

LMUXMUCM

u.m o.n o.m o.« u.m o.m A.. ..m n.o 0.0 «.o To o.«

LUD e.mm n.on n.on m.mn m.on m.mn

om\mm

0.0 0.0 0.0 0.0 ›.n 0.0 n.n

L mm\›m

LWUMCUWOx .

munmuua

umcumox

_H«zLmuc:

+ .manmgma

.s.e uguncu

um: maagm

+ une

Lm muLw›:c

aLNUEwLW#WUCH uwagu uguncm

.s.e .uncLuuc: auLoa

Va?

LW Lu» une

ac“Luumm›cu m Lmuxwuc_

m

uuLu›:c

›

a LaLau«a Luaaxoq La uxadcxu» uuum LuHuxo4 .uLu›:x øucmm umaL›n xuc

aAWDMP .Luamcaegmk ocMcuñ_nu: maamw oc«cua.nu: uuuåmuååm: maamw ouuuz ouuuz

oc«Hxum›u:emuu›m uumxmuuLn›Lmz uLm›euLuoLneuuu›m ac“Luuuu›cH umummuqa umLmHmammma

comumxmcaeeoxuaua _uMLmuaenoc«cx:LnLnu LmmC«LdnUWna0COmLmk

umaummmnuuaumumaaaw

0.50.50.›.no.mo.m“.« o.no.u

0.0. 0.0 «.o««.on«.noo.n«

«.mñao.no-

o.n0.»0.”n.no.mo.ma.m o.no.u

o.oa o.oNo.o« «.o««.on«.uoo.m«

mm\mo .mHHo.na-o.Hv-n.vou

n.«m_-

0.50.»0..n.no.uo.ma.n o.no.m

o.oa 0.0 0.0” «.o««.«n«.noo.md

moxnm «.m«ao.no-o.d«-o.n«a

oiomñu

0.50.50.”».no.uo.uñ.N o.no.u

o.oH 0.0_ 0.0” «.o«.on«.noo.n«

«.o,_o.no-m.omuo.M«-n.uu-

noxom

^.Lx

0.50.5o.«».mo.uo.u«.m o.no.m 0.0

o.oa o.o« o.oH «.o««.om.›mo.n«

ao\no «.oHdo.no-o.Hm-o.ñ«-

.ña«EV

0.50.»0.*n.mo.mo.m..m o.m o.m

0.0, «.o«.o««.nmo.m« m.«m

«.m««o.nnan.««uo.dmu

nmxeo

o.n0.50.n.mo.mo.m«.m o.uo.m

0.0* «.u««.o««.noo.n« m.“n o.un

L3ux:Lumvøxno «.o«_0.05-o.«m|

o.no.m0.”u.mn.n n.on.oo.«_.mn.«m.d0.* 0.” o.u

«.o« _.nmo.øH ›.n«m.oon.«mo.m«».00 H.m»m.om

no\um o.un«o.««-

o.no.m0..m.mn.n o.mo.no.ao.«_.mo.«n.«

«.o« H.muu.m“ «.nnn.ooo.v« m.««o._mo.Hm

«m\.o n.«oHn.Ho.

« o.no.m0.”m.mn.n n.nm.mm.o0.”n.un.d0.*M..

UMLmm«AøCOaOmL«.oa n.mmo.«nm.oum.om«.mmm.mm«.mum.mm

«.om

aoxom

« o 0 m n m d mm 0 n o.nmA N n _.o m m o.› ›.«o.«m.oo oñ 0,m« ad

ooxom

Lwuxwucu

:uu

omxmm L mmxnm

Lmnøcumox

mmnmgma

uucuuox

ñaønumuca.mmnmgua

+ ugcnca

L .e.e

oaagq

unc u + uue

uucunoxauLn›:c

.Laoc«Lmuuucum »*.Lu uçanca

.e.e “,cLuuc:ougoa

n.« une

Lnw aaaguLmuxnuc.

uc«umunu›c«

uuLa›:c LoLouuoLuaaxo4.LoaLuñaxo4.uLu›sxuucaxuo«L›n xua

_dun.«.LuHac.eLu«oc«cn««nu3.egnauxaacxueocacnñanuaqeaumqeeuw oauuzouumz

oc«axuu›u:euuu›muuaxm.uL»›LuzaLø›euLooLaeoua›mco«uax.c:eeoxm_a›uuax.auL»›Luxoc«Luuno›cwuunmmuaua.Lm«maumma

uqqqquuuuuxauam_Luuaeuoc«cx:LnLnuLuoc.Laa.un“acouLaa

avser datorer, som kan antas ha en negativ kan

reiativprisutveckling, ka1ky1en tendera att överdriva den tid det tar innan fu11 Iönsamhet uppnås.

När datoriserade rutiner används inom tu11en och en hög ande] av dekiarationerna överförs av företagen i eiektronisk form b1ir

förutsättningarna iångt bättre än i dag att ti11 oförändrad kvaiitet m.m. kiara en ökning av ärendemängden. Med datorer kan nämiigen ett ökat anta] ärenden bearbetas och iagras med obetydiiga kostnader som föijd. Om man därför förutser en påtagiigt ökad ärendevoiym inom tu11en, taiar detta för att en genomgripande bör ieda ti11 en

datorisering iångsiktigt gynnsammare kostnadsutveckiing än vad ett vidmakthåliande av manue11a rutiner sku11e göra.

Den reduktion av rationaiiseringsp0tentia1en

som gjorts med hänsyn tiil ökande ärendevoiym, trögheter och odeibarheter samt inte effektivt utnyttjad tid gör att förutsättningarna för att

övriga personaibesparingar verkiigen skall kunna reaiiseras b1ir goda. Ti11 bilden hör också att tu11ens nuvarande ADB-system är föråidrat och måste utökas och moderniseras om några få år. Investeringarna biir betydande om inte ett tuiidatasystem utveckias och införs.

För att beiysa ka1ky1ernas känsiigheter för feibedömda kostnader och intäkter har 1önsamhetska1ky1erna även utförts att

med förutsättningen investeringarna och de åriiga kostnaderna underskattats med 10 % och att personaibesparingen överskattats med 10 %. Konsekvensen av dessa ogynnsamma förutsättningar sammantagna är att tidpunkten då investeringen får postivt nuvärde förskjuts ett år framåt i tiden och att investeringens nuvärde b1ir något 1ägre.

4.7 Totaibedömning

I avsnitten 4.5.1 - 4.5.23 diskuterades hur de tre skiida datorstrukturer, i viika tuiidatasystemet kan drivas, uppfyiier oiika kvaiitativa krav som kan stäilas, b1.a. med aniedning av regeringens

datapoiitiska riktiinjer. Dessa kvaiitativa bedömningar summerades i avsnitt 4.5.24. Därvid uttaiades att en sam1ad kvaiitativ ta1ade för att en

bedömning

central-lokal datorstruktur bör väljas för tulldatasystemt om inte starka ekonomiska skäl talar emot detta.

I avsnitt 4.2 behandlades olika syften med en datorisering. Där uttalades bl.a. att tulldatasystemet bör erbjuda möjligheter till ökad dele-

av ansvar och befogenheter i tullverket. Det är, enligt min begering dömning, onekligen så att de allmänna strävandena inom statsförvaltningen mot ökad delegering av ansvar bäst främjas av en central-lokal datorstruktur.

I avsnitt 4.6 analyserades de tre datorstrukturerna för tulldatasystemet i ekonomiska avseenden. Där framgick att samtliga tre datorstrukturer lönsamhet under andra året efter systemets införande.

uppvisar Räknat från investeringsperiodens början uppnås lönsamhet under åttonde året. Den regionala datorstrukturens lönsamhet är svagast medan någon större skillnad mellan den centrala och den central-lokala strukturens lönsamhet uttryckt i nuvärde inte föreligger. Den kalkylgräns som används i beräkningen innefattar tullen och statsverket. vidgas gränsen till att innefatta även företagen, bortfaller den räntevinst som staten får - och förlorar - vid snabbare av tull m.m.

företagen uppbörd

De bedömningar och beräkningar som redovisats talar för att det är ekonomiskt motiverat att utveckla och införa ett tulldatasystem av ungefär det slag som beskrivits. Det fortsatta utvecklingsarbetet avseende tulldatasystemet bör därför ske med inriktningen att detta skall drivas i en central-lokal datorstruktur.

Det är självklart att visshet om en stor och långsiktig investerings lönsamhet inte föreligger i det ögonblick beslut fattas. osäkerhet finns sålunda om investeringens exakta storlek och om de intäkter som den kan förväntas avkasta. I så måtto är en förstudie alltid en skrivbordsprodukt.

Detta även denna förstudie om ett tulldatasystem. Av intresse är

gäller emellertid att motsvarande arbete har bedrivits i Danmark och Norge där man kommit längre och befinner sig i ett genomförandeskede. Vid över-

med företrädare för tullmyndigheter och departement i dessa läggningar länder har jag, som antytts tidigare, kunnat konstatera vissa slående

likheter melian de tuiidatasystem som håiier på att införas i dessa iänder och det försiag som jag iämnar. Jag vili särskiit betona likheter i fråga om synen på behovet av styrkande av

handiingar, bedömningen näringsiivets intresse för eiektronisk överföring av uppgifter ti11 tulidatasystemet samt bedömningen av rationaiiseringspotentiaien och dess fördeining på oiika funktioner inom tuiiadministrationen.

Det sakiiga utredningsarbetet om tuiidatasystemen har de tre iänderna bedrivit oberoende av varandra. När ändå resuitaten är så iikartade och dessa har accepterats i de andra iänderna - bör detta min

eniigt mening ses som ett uttryck för att mina bedömningar i fråga om systemets utformning och investeringens iönsamhet är rimiiga.

c i

5 FÖRSLAG OCH KONSEKVENSER

I detta kapitei presenteras i avsnitt 5.1 en sammanfatt-

iniedningsvis ning av de grundläggande försiag om tuiidatasystemet som utredningen iämnar. Därefter presenteras i avsnitt 5.2 en pian för hur tulidatasystemet bör införas. I avsnitt 5.3 resp. 5.4 beskrivs ett antai viktiga konsekvenser för tu11en och företagen av en datorisering av de tu11administrativa rutinerna. Avsiutningsvis berörs vissa

finansieringsfrågor i avsnitt 5.5.

5.1 Försiag om tuiidatasystem

Jag föresiår att ett tuiidatasystem ska11 utveckias och införas i vårt 1and. Detta system omfattar datorstöd för ett antai rutiner i samband med införsei och utförsei av gods och fordon. ska11 beredas

Företagen möjlighet att iämna uppgifter ti11 tu11en i eiektronisk form.

I samband med datoriseringen bör den svenska tuiiproceduren modifieras i några avseenden. Viktiga punkter därvid är att

hemtagningsförfarandet vid import ersätts av ett första

steg i en stegvis förtuiiningsform. Direktförtuiining är en annan form. I och med att och export av

import varor i framtiden i stor utsträckning kommer att iniedas med e11er efterföijas av transitering, är det önskvärt att transiteringen kan iniedas resp. avsiutas vid annan tuiianstait än sådan i direkt ansiutning ti11 gränspassagen. Oiika förenkiade förfaranden för

uppgiftsiämnande i samband med import och export förutsätts också utveckias.

Den officiaituiitaxering av postförsändeiser som tu11en nu utför åt posten ska11 upphöra. Posten bör som andra kunna

speditörer upprätta dekiarationer m.m. för mottagarnas räkning.

352g

Godsredovisning av varor som passerar tullupplag skall utföras av upp-

sätt som uppfyller de krav som tullen reser. Tullen lagshavarna på skall ha överinseende över att reglerna efterlevs. Tullen godsregistrerar sändningar som inte passerar tullupplag.

och exportsändningar samt övriga ärenden skall åsättas ett Importunikt identitetsnummer som följer ärendet genom de tulladministrativa rutinerna.

Tullen skall kunna medge att företagen i elektronisk form får lämna

för import och export till tullen. För att sådant uppgiftsuppgifter lämnande skall kunna ske behöver företaget uppfylla bl.a. vissa kommunikationsmässiga och datatekniska förutsättningar. Företagets åtagande i samband med uppgiftslämnandet skall vidare dokumenteras i en överenskommelse mellan företaget och tullen.

som får rätt att lämna uppgifter i elektronisk form skall De företag normalt inte behöva lämna styrkande handlingar annat än när tullen till följd av slumpmässig kontroll, urvalskontroll eller av andra skäl begär sådana.

som fortsätter att lämna deklaration på blankett skall till Företag denna foga erforderliga styrkande handlingar.

skall ett antal automatiska avstämningar av I tulldatasystemet ingå uppgifter som deklaranter och tulltjänstemän registrerar i systemet.

vissa kriterier fördelas deklarationer m.m. på olika former för Enligt kontroll. En väsentlig del av deklarationerna förutsätts genomgå endast maskinell granskning. Övriga deklarationer kontrolleras mot styrkande dokument och ev. utsätts sändningen också för fysisk kontroll. Om

utformas och används bör detta - i kombination med systemet skickligt

insatser - kunna medverka till en sammantaget förbättrad personella kontroll.

En mer detaljerad beskrivning av viktiga moment i tulldatasystemet finns i avsnitt 3.5 och 3.8.

För driften av tulldatasystemet skall användas en central-lokal datorstruktur. I en sådan kan hos tullen komma att finnas ca 800 terminaler, ca 35 lokaldatorer och en dator för vissa centrala En mer uppgifter. detaljerad beskrivning av avsedd datorstruktur finns i avsnitt 4.4, 4.5 och 4.6.

I det följande avsnittet för presenteras en tidsplan hur tulldatasystemet kan utvecklas och tas i drift. Därefter beskrivs i två avsnitt olika tänkbara konsekvenser för tullen av en datoriseresp. företagen ring av de tulladministrativa rutinerna. I ett avslutande avsnitt lämnas sedan förslag om hur och driftkostnader kan finaninvesteringar sieras.

5.2 Plan för genomförande

När man skall lägga fast en lämplig för plan utveckling och införande av tulldatasystemet behöver ett antal olika faktorer beaktas. Av avgörande betydelse är självfallet den tid det tar att utveckla de olika delsystemen och bygga upp nödvändiga register. Även kommunikationssystemen tar tid att bygga upp. Tid behövs också för att utforma de standardiserade tullmeddelanden som skall överföras mellan företagen och tullen. Dessutom måste beaktas de personella förutsättningar som finns inom tullen, bl.a. i form av låg dataerfarenhet. behöver Utbildning ges till ett stort antal tjänstemän samtidigt som den ordinarie verksamheten skall fungera. I kan man också ha i åtanke sammanhanget att handelsutbytet mellan EG-länderna underlättas när den inre marknaden fullbordas, vilket avses ske 1992. Handel med Sverige bör då inte framstå som administrativt mer besvärande än handel med länderna inom EG.

Ett avancerat tulldatasystem är omfattande och komplext. Den möjliga införandetakten påverkas av att tulltjänstemännen inte har

idag någon

erfarenhet av att använda datorer Dataerfareni förtullningsarbetet. heten måste därför som ett led byggas upp successivt i genomförandet. Som framgått i det finns det ett antal tidigare olika rutiner som kan datoriseras. Vid en datorisering av dessa rutiner konmer utbildning och information att ta avsevärd tid i eftersom 2 000

anspråk omkring

tjänstemän behöver ges användarutbildning. Att för genomföra utbildning

a11a dessa tjänstemän på a11a de rutiner som datoriseras inför ett samtidigt genomförande är inte möj1igt. Dessutom ska11 särskild ADB-k0mpetens byggas upp för de omkring 50 personer som skaii arbeta vid driftenheten. Härti11 kommer att tu11ens verksamhet är spridd på ett hundratai orter vi1ket också komp1icerar en samtidig datorisering. Sammantaget innebär detta att tu11datasystemet av praktiska skä1 måste införas stegvis. I avsnitt 3.7 har redovisats oiika möj1igheter och restriktioner för ett stegvist införande.

Det stegvisa införandet kan ske eniigt o1ika indeiningsgrunder. En möjlighet är att datorisera o1ika ärendetyper i ski1da steg. En annan möjlighet är att åstadkomma en inde1ning efter orter och trafikfrekvens medan en tredje möjiighet är att datorisera efter transportsätt. För att ti11g0dose o1ika önskemåi kan det vara 1ämp1igt att på oiika sätt kombinera dessa möjligheter.

Vid stäilningstagandet ti11 hur det stegvisa införandet bör ske, bör ett anta1 oiika önskemåi beaktas. Ett sådant är att man reiativt snabbt bör ge olika personalkategorier och oiika deiar av tu11verkets organisation erfarenheter av att använda datorer i det dagliga arbetet. Detta kan åstadkommas genom att system e11er de1ar av system som har kort utveck1ingstid införs så snart de är färdigutvecklade. Företagens intresse av att överföra uppgifter i elektronisk form tiil tu11en bör också stimuieras. Förutsättningar bör därför skapas för att så snart som möjiigt kunna erbjuda sådan överföring för någon ärendetyp. För företagen är det viktigt att det stegvisa genomförandet sker på sådant sätt att det inte snedvrider konkurrensförutsättningarna. Genomförandet bör även prägias av att rationaiiseringar i tuliverksamheten ska11 nås så snart som möj1igt.

Diskussionen i de närmast föijande avsnitten 1eder fram ti11 en genomförandeplan för en datorisering av tu11ens export- och importrutiner.

5.2.1 Exportsystem m.m.

För gods som ska11 föras ut ur 1andet ska11 exportanmäian iämnas. Denna iämnas nu vaniigen på den gränsort där godset förs ut. Exportkiarering

utförs av tuiimyndighet, t.ex. innan godset iastas ombord på fartyget eiier innan iastbiien iämnar iandet.

Då exportanmäian iämnas sker exportkiarering. Därvid granskas att exportanmäian är undertecknad och i övrigt verkar vara korrekt ifyiid. Dessutom kontroiieras om godset överhuvudtaget får föras ut ur iandet. I samband med exportkiareringen eiier i efterhand granskas mer noggrant att exportanmäian är formeiit riktig, t.ex. att angivet statistiskt nummer existerar och att iämnade uppgifter är rimiiga.

Exportanmäian skaii kunna registreras 1oka1t i tuiidatasystemet i samband med att anmäian aviämnas. Forme11a kontroiier kan då göras automatiskt i tuiidatasystemet i saband med registreringen. Härigenom skaii formeiia brister i aviämnade exportanmäiningar kunna upptäckas tidigt i händeisekedjan och ofta åtgärdas omgående. I samband med registrering av uppgifterna skaii systemet även kunna ge dekiarant och tuiitjänsteman hjäip och stöd i fråga om krav på tiilstånd, iicens m.m. Exempei på register som behövs för ändamåiet är tuiitaxa, iänderkoder och vissa exportbestämmeiser. Vissa av dessa register är gemensamma med andra deisystem i tuiidatasystemet.

På många orter utförs exportkiarering vid fiera arbetsstäiien.

Vanligen är varje arbetsstäiie inriktat på visst transportsätt. Väijer man att införa systemet uppdeiat per transportsätt kommer man på vissa orter att få skiiinad i handiäggningen av exportanmäian meiian de oiika arbetsstäiiena. Tjänstemännen på orten cirkuierar vaniigen meiian oiika arbetsstäiien och kan härigenom tvingas att handiägga exportanmäian eniigt oiika rutiner. Två system för hantering och distribution av statistikunderiag kommer i så fa11 att finnas på dessa orter, nämiigen ett system där bianketter skickas som idag och ett där uppgifterna förmedias och tas fram i tuiidatasystemet. I vissa enstaka fa11 kan en tjänsteman samtidigt behöva handiägga exportanmäian eniigt båda systemen, nämiigen om han handiägger exportanmäian för en färja som lastar både fordon och järnvägsvagnar. För att tjänstemännen inte skaii behöva handiägga exportanmäian på olika sätt bör i fråga om denna rutin heia orten datoriseras samtidigt och inte indeias efter transportsätt.

I avsnitt 3.5.2 om en modifierad tullprocedur vid export föreslås att exportklarering även skall kunna ske vid inlandstullkammare. Detta innebär att uppgift om utförd klarering måste finnas tillgänglig på utförselorten. Vid klareringstillfället kan inte alltid med bestämdhet förutsägas var utförseln kan komma att äga rum. Vilket transportmedel som godset skall fraktas med är inte heller alltid känt. Detta innebär att uppgifter som registreras på en ort måste finnas tillgängliga i datasystemet vid utförselorten.

I ett inledningsskede, innan datakommunikation är helt utbyggd, kommer exportinformationen inte att vara tillgänglig på alla orter på detta sätt. Man kan då tänka sig följande övergångsvisa lösningar. Om exportklarering ägt rum vid en inlandstullkammare antecknas detta på t.ex. transitbladet (blad 4) av enhetsdokumentet. Vid utförselorten i samband med klareringen av fordonet kan dokumentet uppvisas varvid framgår att exportklarering redan är utförd. Några ytterligare åtgärder skulle då inte krävas på utförselorten.

I det fall exportklarering gjorts på en ort där systemet är infört och utförseln sker på en ort där systemet ännu inte införts, får antingen blanketter användas eller så får telefonkontakt tas med närmaste datoriserade myndighet för att få besked om utförd klarering. Sådana här oformligheter bör undvikas genom att systemet förs in snabbt över hela landet.

I rutinerna för handläggning av exportanmälan ingår normalt ingen avgiftsberäkning. De program och rutiner som sammanhänger med en datorisering är ganska få och kan betraktas som förhållandevis enkla att utveckla och använda.

Det är därför sannolikt att systemet för export kommer att ta relativt kort tid att utveckla. Vid samtidig utvecklingsstart av de olika systemen i tulldatasystemet kommer exportsystemet troligen att vara ett av de första systemen som kan tas i drift.

Exportanmälan handläggs på ca 100 platser i landet, men det är ett betydligt mindre antal platser som svarar för huvuddelen av anmälningarna. Ca 85 % av exportanmälningarna handläggs på 22 platser. Exempel

på piatser med en betydande mängd exportärenden är Helsingborg, Tre11eborg, Svinesund, Ar1anda, Göteborg, Ma1mö, Stockhoim och Örje (norsk tuiistation). Det bör dock observeras att de1vis nya orter kan b1i aktue11a då den nya transitordningen börjar Detta beror ti11ämpas. på att den nya transitordningen innebär att i fa11 sändningar många kommer att kunna transiteras direkt från exportkiarerande myndighet i iniandet ti11 mottagande myndighet i utiandet.

Större exportörer och ombud kan så komma att småningom medges att te1eöverföra exportanmäian till kan vara tu11datasystemet. Sådan överföring en tekniskt kompiicerad av ärenden process. Då te1eöverföring me11an närings1ivet och tu11en ska11 starta, är det därför en fördei om man kan börja med ett förhåi1andevis enkeit ärende. De ärendetyper som kan b1i aktueiia för e1ektronisk är främst överföring exportanmälan och importanmäian med tu11dek1aration. Av dessa båda kan exportanmäian betraktas som den något enkiare. Den innehå11er ett mindre anta] uppgifter som ska11 granskas och däri sä11an som behöver ingår beräkningar kontroiieras. Dessutom behöver f.n. endast i undantagsfali styrkande handlingar bifogas exportanmä1an. Därmed framstår det inte som ett så stort steg att börja teieöverföra uppgifter i exportanmäian.

Underiag för exportstatistik ska11 hämtas ur tuiidatasystemet. De exportanmä1ningar som når datoriserade arbetsstä11en i tu11en vidarebefordras i tuiidatasystemet ti11 den centraia enheten. På mindre orter som inte omedeibart kommer att datoriseras kan dagens system tiilämpas, dvs. exportanmäian skickas ti11 en centra1 enhet för registrering. När exportsystemet varit i drift någon tid bör dock dessa exportanmäiningar sändas ti11 närmaste datoriserade för tullmyndighet registrering.

En central funktion kan sammanstä11a och överföra under1aget materiaiet ti11 statistiska

centra1byrån.

Debitering av vägtrafikskatt

För utiändska brännoijedrivna fordon och s1äpvagnar ska11 eriäggas ki1ometerskatt om den sammaniagda körsträckan i 1andet ti11

uppgår

minst 50 ki1ometer. för 1ämnar chauffören Som underiag debitering vid

inresetillfället en deklaration till tullen. Deklarationen innehåller uppgifter om bl.a. fordonets vägmätarställning och registreringsnummer. Deklarationen stämplas av tullen och återlämnas till chauffören. Vid utresetillfället lämnas deklarationen åter till tullen, nu kompletterad med bl.a. ny vägmätarställning. Tullen beräknar avgiften och vid kontantbetalning utfärdas ett kassakvitto.

Det görs närmare 400 000 debiteringar av vägtrafikskatt per år. Omkring 80 % av dessa betalas kontant, resterande 20 % debiteras i tullräkning.

I ett tulldatasystem kan uppgifterna i deklarationen registreras på inreseorten. På en skrivare kan framställas ett enkelt registreringsbevis som kan medföras under färden i landet. Då fordonet senare anländer till utreseorten kallas ärendet fram på bildskärmen av tulltjänstemannen, vissa kompletterande uppgifter registreras och avgiften beräknas automatiskt i systemet. På utreseorten kommer endast ett fåtal upp-

att behöva registreras. Dessa i kombination med de uppgifter som gifter registrerades vid inresetillfället är tillräckliga för att systemet skall kunna beräkna vägtrafikskatten. Det är en fördel att få uppgifter registreras vid utresetillfället, då det i detta skede ofta råder brådska, t.ex. i samband med färjeavgångar. Skisserat förslag bygger på att de olika orterna hänger samman i systemet. Uppgifter som registreras på inreseorten skall finnas tillgängliga i systemet på utreseorten. Vilken denna blir kan inte alltid med säkerhet förutsägas vid inresetillfället. Detta innebär att registrerade uppgifter måste kunna nås från samtliga utreseorter.

statistik från 1985 debiterades vägtrafikskatt på totalt 46 Enligt platser i landet. Närmare 90 % av debiteringarna ägde emellertid rum på 12 platser. Dessa orter sammanfaller med de orter där exportsystemet tidigt är avsett att införas. En datorisering av denna rutin i anslutning till att exportsystemet införs, kan således ske med endast marginella tillkommande kostnader. Terminaler m.m. finns redan på plats för hantering av exportrutinen.

De program för beräkning av vägtrafikskatt och övriga rutiner som sammanhänger med en datorisering av detta delsystem är förhållandevis

enkia. Även registreringsarbetet är av tämiigen ringa Däre-

omfattning. mot kommer en datorisering av denna rutin att innebära att en funktion för utskrift av tuiiräkning m.m. måste skapas. Antaiet av

debiteringar vägtrafikskatt i tuiiräkning är förhåiiandevis få, varför det av detta skäl kan vara lämpiigt att denna funktion först provas med vägtrafikskatten. Härigenom ges aiitså möjiigheter att tidigt bygga upp och pröva rutiner för denna hantering som kommer att bii omfattande i samband med att importsystemet införs.

Debiteringar av vägtrafikskatt som handiäggs på orter som inte datoriserats kan, i vart faii övergångsvis, ti11ämpa dagens system, dvs. sända sina bianketter ti11 en centrai enhet för registrering. Snarast möjiigt bör dock dessa debiteringar sändas ti11 närmaste datoriserad tuiimyndighet för registrering.

I ett iniedningsskede kan information från inreseti11fä11et medföija transporten ti11 utreseorten där debitering sker. På detta sätt kan denna rutin iniedningsvis fungera som en 10ka1 rutin.

Transportrådet har ti11 utredningen framfört intresse av att ur detta deisystem få tiiiföriitiiga uppgifter om b1.a. antaiet utiändska iastbiiar som färdas inom iandet samt i vi1ka iänder dessa är registrerade.

Även företrädare för försvarsstaben har uttryckt intresse för vissa uppgifter om utiändska 1astbi1ar som kan fås ur detta deisystem.

Frågan om hur den röriiga deien av vägtrafikskatten för dieseidrivna fordon ska11 vara utformad i Sverige har prövats vid oiika ti11fä11en. F.n. finns dock inga p1aner på att den ska11 Inom de nordiska

upphöra. länderna används o1ika former för vägtrafikbeskattning. En nordisk arbetsgrupp har tiiisatts för att försöka arbeta fram ett förs1ag tiii harmonisering av de fasta och röriiga vägtrafikskatterna. För att nå dit måste emeiiertid i några av iänderna omfattande omfördeiningar göras me11an fasta och röriiga skatter, varför ett resuitat av detta arbete får ses på mycket iång sikt. Även inom EG ser man över beskattningen av iastbiistransporter. De o1ika länderna har mycket varierande beskattning och oiika typer av avgifter. Inte he11er här pianerar man

att avskaffa vägtrafikskatterna. Dock strävar man efter att få en enhetiig utformning av beskattningen i de olika iänderna. Inom den arbetsgrupp inom EG som arbetar med denna fråga har man sett den skandinaviska modeiien som ett aiternativ.

Vägtrafikskatt baserad på körsträcka kommer sannoiikt även fortsättningsvis att uppbäras i vårt 1and, i vart fa11 inom överskådiig framtid. Mot denna bakgrund kan det vara motiverat att ge tu11en datorstöd för denna rutin.

Transitering

Transitering i samband med import innebär att sändningen transporteras i oförtuiiat skick ti11 bestämmeisetulianstaiten. Vid utförsei innebär transitering att sändningen transporteras inom 1andet i exportkiarerat skick. I samband med att transitering beviijas, utfärdas en transiteringshandiing. Då sändningen når bestämmeiseorten ska11 ett exempiar av transiteringshandiingen, den s.k. ryckattesten, skickas tiiibaka ti11 den tuiimyndighet som beviijat transiteringen. I vårt iand förutsätts en ny västeuropeisk transiteringsordning komma att ti11ämpas fr.o.m. 1988. Transiteringshandiingen kommer då att utgöras av enhetsdokumentet. Många sändningar som exporteras kommer att transiteras från Sverige direkt tiil en bestämme1seort i något västeuropeiskt land. Sannoiikt kommer den nya transiteringsordningen att ieda ti11 en avsevärd pappershantering, handiingar ska11 sorteras in i pärmar och piockas fram och prickas av då ryckattesten kommer osv.

Det kan vara 1ämp1igt att ge transiteringsrutinerna i samband med export datorstöd. B1ad 1 i enhetsdokumentet utgör både exportanmäian och det exempiar som ska11 behåiias då sändningen transiteras. I samband med att uppgifterna för exporten registreras kan på ett enkeit sätt även markeras att sändningen transiteras. När ryckattesten kommer ti11baka, kaiias ärendet fram på biidskärmen med hjäip av ett identitetsnummer som åsatts enhetsdokumentet och markering görs att ryckattest erhåiiits. Systemet ska11 hå11a reda på viika transiteringar som utfärdats. Man ska11 också kunna få besked om för viika sändningar ryckattest erhå11its resp. inte erhåiiits. Härigenom sparar tuiiverket

mycket arbete genom att slippa sortering av papper, manuellt sökande efter uppgifter och prickning. för att rikta

Underlag förfrågningar

till utländska skall också enkelt tullmyndigheter kunna tas fram ur systemet. Datorstöd för transitering utformas som en kan inledningsvis rmtluu mün.

5.2.2 Importsystem

Det vanligaste ärendet inom importverksamheten Vid förär förtullning. tullning lämnas till tullen importanmälan med tulldeklaration

åtföljd

av styrkande handlingar. Förtullning kan ske direkt eller efter hemtagning. Det sistnämnda är f.n. det efter vanligaste. Förtullning hemtagning sker alltid vid en för bestämd företaget kontrolltullanstalt. Hemtagningsförfarandet avses ersättas med första steget i ett stegvist tullförfarande.

I samband med förtullning mottar tullen flera blad av samma blankett samt styrkande handlingar. Denna ärendetyp ger upphov till en väsentlig del av den volym handlingar som f.n. hanteras av tullen.

Då importanmälan granskas, kontrolleras bl.a. att den är undertecknad samt att den verkar vara korrekt och att lämnade ifylld uppgifter verkar rimliga. Dessutom kontrolleras att annan skatt tull, och avgifter är rätt beräknade och om införselbestämmelser för varan m.m. gäller

Ett tulldatasystem kan innehålla automatiska av lämnade avstämningar uppgifter, beräkningsfunktioner och kontrollmoment. Exempel på program och register som krävs för dessa ändamål är program för av beräkning tull, program för beräkning av ca trettio andra som tullen avgifter uppbär, ett register med tulltaxan med tillhörande bilagor, införselbestämmelser, företagsregister, prisregister, program för ränteberäkningar och debitering av förseningsavgift.

Antalet program som är nödvändiga för en datorisering av importrutinerna är stort. Några av programmen kan bedömas vara ganska komplicerade. Utvecklingsarbete, programmering och systeminförande kommer därför att behöva sträcka sig över flera år. Andra som inte delsystem kräver lika

lång utvecklingstid kommer därför att vid samtidig utvecklingsstart att kunna tas i drift före detta delsystem.

Detta har det positiva med sig att flera av de register som är gemensamma med andra delsystem i tulldatasystemet kommer att ha provats i drift. Fel och brister i dessa gemensamma register kan då redan vara

åtgärdade när importsystemet införs.

Att datorisera importproceduren är ett stort steg att ta. Det är därför önskvärt att det kan delas in i ett antal mindre delsystem eller att systemet kan börja införas på t.ex. ett begränsat antal orter eller för ett visst transportsätt. Kraven på program och register som krävs för förtullning är dock lika oavsett om godset transporteras med bil och förtullas i Haparanda eller om godset fraktats med flyg och förtullas på Landvetter. Detta innebär att när alla gemensanma program och rutiner som krävs för importanmälan utvecklats, kan i princip importsystemet införas var som helst.

För att tidigt även pröva delar av importrutinerna i tulldatasystemet kunde ett förenklat importsystem införas. Ett sådant förenklat importsystem kunde innehålla program för handläggning av importanmälningar där det endast utgår mervärdeskatt eller tullberäkningen är enkel. Önskvärt är vidare att uppgifter inte skulle behöva överföras mellan olika orter. Ett sådant system lämpar sig därför bäst på orter med hög andel direktförtullningar. Härigenom kan också, i vart fall på någon eller några orter, ytterligare personalkategorier tidigt få erfarenhet av att använda tulldatasystemet i det dagliga arbetet.

Förtullning sker på ca 70 platser. Denna ärendetyp är frekvent på ett något större antal orter än övriga ärendetyper, men även här dominerar vissa orter. Drygt 50 % av det totala antalet importanmälningar hand- * Malmö och läggs i Stockholm, Göteborg, Arlanda, Helsingborg.

För denna ärendetyp kan göras en uppdelning i direktförtullning och förtullning efter hemtagning eller - i en ny tullprocedur- stegvis förtullning.

Direktförtulining är en hand1äggningsform som ofta sker under pressade tidsförhåiianden. Förtuiining sker f.n. ofta i samband med att ett fordon ankommer ti11 en gränsort e11er då en färja kommer ti11 hamnen. För att undvika köbiidning måste förtu11ningen k1aras av snabbt. Det kan i vissa fa11 vara besvärande att många besiut måste fattas snabbt och under pressade förhåiianden. Direktförtuiining måste i vissa fa11 handiäggas av tuiitjänstemän utan fullständig tuiitaxeringsutbildning. Med hänsyn tiil det stöd en datorisering kan iämna, kan det därför vara iämpligt att börja införa importdeien av tuiidatasystemet på de piatser där direktförtuiining är ett frekvent ärende. För att inieda datoriseringen av importdeien med direktförtulining taiar också att denna förtulining påbörjas och avsiutas på samma ort. Ärendeuppgifterna ska11 således inte överföras tili en annan ort för vidare handiäggning.

Vid stegvis förtuiining ska11 de uppgifter som registreras i det första steget inom tu11en överföras ti11 importörens kontro11tu11ansta1t. Importören ska11 a11tid lämna uppgifterna i det andra steget ti11 en i förväg bestämd tu11ansta1t. Inom tu11en behöver uppgifter inte överföras omedeibart ti11 kontrolitulianstaiten, då vaniigtvis minst ett par dagar brukar förfiyta innan importanmäian i steg två iämnas. Den stegvisa förtuiiningen innebär aiitså att uppgifter i tulidatasystemet måste kunna överföras från en ort ti11 en annan. Införandet av datorstöd i denna typ av förtu11ning bör därför anstå ti11 dess kommunikationsnätet i väsent1iga deiar är uppbyggt.

En annan viktig funktion i tuiidatasystemet är faktureringen och betainingsbevakningen.

Tu11en hanterar drygt 2 700 000 importanmäiningar per år. Ca 99 % av dessa iämnas av importör e11er ombud som har kredit och 1eder såiedes tili en debitering i tuiiräkning. Dessa uppgifter kan från 1oka1 tu11myndighet överföras i systemet ti11 en centra] funktion där uppgifterna ska11 sammanstäiias och en tuiiräkning produceras i tuiidatasystemet. För de kontantbetaiande måste rutiner skapas för utskrift av kassakvitto m.m.

Importanmäian kan komma att överföras i eiektronisk form från importörer och ombud ti11 tuiidatasystemet. Importanmäian med tu11dek1arati0n

innehåiier många uppgifter som ska11 tas emot, granskas och kontroiieras i systemet. Dessutom ska11 vissa kompiicerade beräkningar utföras.

I importrutinerna ingår ett stort anta1 ärendetyper som inte beskrivits här. För vissa av dessa ärendetyper måste särskiida system skapas och införandet kan ske på i stort samma vis som för här beskrivna ärendetyper.

De importanmäiningar som når datoriserade arbetsstäiien i tuiien vidarebefordras i tuiidatasystemet ti11 den centraia enheten. Denna kan sammanstäiia och överföra underiag för importstatistiken ti11 statistiska centraibyrån resp. svara för framstälining av tuiiräkningar.

De orter som inte omedeibart ansiuts ti11 systemet kan övergångsvis sända sina bianketter ti11 en centrai enhet för registrering. Rutiner bör dock skapas snarast så att dessa importanmäiningar kan sändas tiii närmaste datoriserade tuiimyndighet för registrering.

Sjäiva importhändeisen inieds egentiigen med en godsregistrering av de sändningar som ankommit. Denna registrering kan sägas utgöra grunden för den kommande kiareringen av sändningen. Det har diskuterats att i ett tidigt skede utveckla ett system för Godsredovis-

godsredovisning.

ningen kommer ti11 största deien att ske på de privata tu11upp1agen, varför utveckiingen av detta system främst bör äga rum hos dem. I en gemensam skriveise från Sveriges Grossistförbund, Sveriges Industriförbund och Sveriges Speditörförbund väikomnar dessa tre organisationer idên att en arbetsgrupp biidas, med uppgift att visa de krav på ett godsredovisningssystem som kan tiiigodoses inom ramen för de redovisningssystem som förekommer hos tuiiuppiagsinnehavare. Organisationerna anser det vara en förde] om Sveriges Speditörförbund har iedarskapet för en sådan grupp. Förutom speditörer bör dessutom ingå representanter från tuiidatautredningen, tu11verket och övriga näringsiivet.

I sammanhanget bör också nämnas att många tuiiuppiag redan har fungerande system för godsregistrering och godsredovisning.

För gods som transporteras med post e11er järnväg råder f.n. specieila förhåiianden. På posttuiiavdeiningarna tiiiämpas t.ex. ett officiai-

tuiitaxeringsförfarande och SJ har t.ex. sjäiva hand om och

godsvården

kan dessutom uppträda för som tu11sky1dig importören. I samband med utveckiing och införande av ett bör sådana tuiidatasystem särprägiade förhåiianden i väsentiig mån harmoniseras med i övrigt gä11ande förhåiianden. Särskiida projekt bör därför biidas me11an tu11en och tu11datautredningen samt posten resp. SJ för att pröva och utforma de rutiner som ska11 tiiiämpas ti11 det kommande tuiidatai ansiutning systemet. Inriktningen ska11 då vara att uppgifterna i importanmäian och exportanmäian skall överföras eiektroniskt.

5.2.3 Övriga delsystem

Exportanmäian och importanmäian är de dominerande ärendetyperna inom tu11verket. Förutom dessa ärenden rutiner och med dem sammanhängande förekommer en rad andra ärenden inom tuiiverket. Det som här avses är främst de debiteringar som görs på annat sätt t.ex. än i importanmäian, debitering av fyr- och fariedsvaruavgifter. Dessa de1system kan betraktas som förhåiiandevis små och har närmast karaktär av ren kontorsrationaiisering i samband med datorisering av övriga rutiner.

Utformningen av dessa deisystem kan iäggas sent då i utveckiingsarbetet de inte kan anses vara prioriterade. Införandet kan ske efter ärendefrekvens på de o1ika orterna.

5.2.4 Genomförandepian

Omfattande tester och försöksverksamhet förutsätts tu11äga rum innan datasystemets o1ika de1system tas i drift.

Exportsystemet bedöms b1i det deisystem som, vid gemensam start av utveckiingsarbetet, först b1ir k1art att tas i drift. Även andra skä1 taiar för att det är iämpiigt att inieda datoriseringen med exportsystemet.

Iniedningsvis kan tuiidatasystemet användas utan datakommunikation me11an de olika orterna. Någon av de 1oka1a datorerna får då tjänstgöra

som centraidator för att ä jourhåiia gemensamma register m.m. Överföring av uppgifter meiian oiika enheter får i detta skede ske på iämpiigt sätt. Det nätverk som krävs för datakommunikationen i tuiidatasystemet kommer att ta något iängre tid att utveckia än vissa deiar av de operativa deisystemen. När kommunikationssystemet är färdigt att tas i drift, kan det vara iämpiigt att pröva systemet på ett förhåiiandevis enkeit ärende som debitering av vägtrafikskatt. Möjiigheten att i systemet överföra uppgifter meiian oiika orter kommer att utgöra en vitai dei av tuiidatasystemet. På utförseiorten skaii vid behov bi.a. uppgift om utförd exportkiarering vid någon iniandstuiikammare kunna tas fram. Det är därför viktigt att kommunikationssystemet utprovas och testas väi under inte aiitför tidskritiska förhåiianden.

kan inledningsvis användas heit iokait utan någon data- Exportsystemet kommunikation meiian de oiika orterna. Har exportkiarering utförts vid en iniandstuiikammare kan anteckning härom göras på det medföijande enhetsdokumentet. På utförseiorten kan dokumentet visas upp i samband

kiarering. På så sätt kan genomförandet iniedas utan den med övrig kompiicerande faktor som sjäiva datakommunikationen kan utgöra.

De första orterna som datoriseras bör vara där exporten huvudsak-

orter

sker med ett enda transportsätt, för att därmed undvika det mer iigen kompiicerade genomförandet med fiera arbetsstäiien och fiera transportsätt på en ort. På orten bör också finnas något företag som kan få möjiighet att överföra exportuppgifterna eiektroniskt. Det är viktigt att även denna möjiighet provas tidigt.

på orter, där det är iämpiigt att inieda genomförandet av Exempei exportsystemet på, är Arianda, Landvetter och Treiieborg. När systemet

i drift dessa orter kan efter någon tid andra orter som t.ex. tagits på Svinesund, Maimö, Göteborg och Stockhoim föija efter. Heisingborg har ett så stort antai ärenden att en datorisering där bör ske tidigt. Trafiken i Heisingborg är emeiiertid så intensiv att det knappast är iämpiigt att inieda ett genomförande där.

Deisystemet för stöd tiii transitering bör föija samma genomförandeschema som exportsystemet, eftersom dessa båda system hänger så nära samman.

På 12 orter sker 90 % av debiteringarna av Dessa orter

vägtrafikskatt.

är desamma som där exportsystemet införs tidigt. Då exportsystemet är infört på flertalet orter kan systemet för debitering av vägtrafikskatt också införas. Detta innebär att redan finns och

utrustning på plats några ytterligare investeringar med anledning av systemet för vägtrafikskatt behöver knappast göras.

Då systemet för vägtrafikskatt tas i drift krävs emellertid också att uppgifter kan överföras mellan de olika orterna. Systemet med vägtrafikskatt bedöms som lämpligt för att pröva datakommunikation i tulldatasystemet under driftmässiga förhållanden.

Först efter nu nämnda delsystem kan börja införas. När

importsystemet

importsystemet skall vara i full drift, måste givetvis alla funktioner finnas i systemet. Program för stöd och kontroll, för av

beräkning tull, annan skatt och avgifter, överföring av uppgifter mellan olika orter skall fungera osv. Som nämnts kommer emellertid detta att

system ta lång tid att utveckla eftersom det innehåller både

många och komplicerade moment. Det är därför angeläget att åtminstone delar av

importsystemet kan införas innan hela importsystemet tas i drift.

Ett förenklat importsystem bör prövas. Detta skulle t.ex. kunna behandla importanmälningar som av någon blir tullfria eller endast

anledning innehåller en enkel tullberäkning. Detta förenklade system skulle inte vara komplett och inte innehålla alla funktioner. Avsikten skulle närmast vara att tidigt få möjlighet att pröva vissa avgränsade delar av importsystemet. Härigenom skulle det också bli möjligt att på ett tidigt stadium ge ytterligare personalkategorier erfarenheter av att använda terminaler i det dagliga arbetet.

Den ärendetyp som lämpar sig bäst i sammanhanget är direktförtullning i och med att sådana ärenden handläggs på en och samma ort. På orten bör dessutom finnas något företag som kan ges tillfälle att överföra deklarationsuppgifter elektroniskt. Härigenom kan även den elektroniska överföringen prövas tidigt. Ett gott exempel på en sådan plats är Arlanda.

sker ofta i en trafiknära situation. I många fall Direktförtullning beviljas utlämning av tjänstemän utan fullständig taxerarutbildning. Därför kan det vara lämpligt att inleda införandet av importsystemet på platser med många direktförtullningsärenden. Den inledande fasen av datoriseringen av importen kommer då till stor del att ske långt ut i verksamheten, nära själva trafikflödet.

De orter som mot denna bakgrund kan bli aktuella för ett tidigt införande av importsystemet är t.ex. Arlanda, Trelleborg samt Bil- och järnvägstullavdelningen i Göteborg.

Handläggning av andra steget i förtullning avses ske vid kon-

stegvis

trolltullanstalter. Dessa ligger som regel i närheten av importörerna vilket underlättar kontakter vid besök och efterkontroller. På orter med flera tullenheter kan resp. enhet komma att betraktas som kontrolltullanstalt, varigenom granskningsarbetet kommer att fördelas på flera enheter. De centrala tulltaxeringsavdelningarnas ställning i detta sammanhang berörs i avsnitt 5.3.

De stora orterna för denna förtullningsform är Stockholm, Göteborg och Malmö. Omkring hälften av importanmälningarna handläggs där.

En central funktion måste byggas upp någontstans i landet där bl.a. tullräkningar skall skrivas ut, underlag för handelsstatistik sammanställas och uppdatering av gemensamma register skall ske. Denna centrala enhet kan börja byggas upp i samband med att de första delsystemen i tulldatasystemet tas i drift och sedan successivt byggas ut allt eftersom utvecklingsarbetet och genomförandet fortskrider.

Godsregistrering och godsredovisning skall ske på tullupplagen. Ett projekt bör startas för att visa de krav som tullen bör ställa på ett

godsredovisningssystem.

Posten f.n. en särställning när det gäller godsvård, kla-

och §g_intar rering och handläggning av tullärenden. Särskilda projekt bör startas för att verksamheten vid posten och SJ snabbt skall anpassas till tulldatasystemet och den nya tullproceduren. Både posten och SJ förutsätts överföra uppgifter elektroniskt.

För att uppgifter ska11 kunna överföras me11an företag och tu11en måste ett omfattande och grundiäggande standardiseringsarbete göras.

ggggg-

iandetyper och meddeiandeuppbyggnad, standards och format måste utformas och faststä11as. Detta arbete är omfattande och kräver avsevärd tid. För att 1ösa denna fråga bör ett projekt startas tiiisammans med Handeisprocedurrådet SNEPRO.

En ma11 bör också utformas för den överenskommeise vari tu11ens

medgivande ti11 företag att överföra uppgifter i eiektronisk form dokumenteras.

Delsystem för övrig debitering kan införas i ett relativt sent skede. Utrustning som behövs för dessa de1system kommer då sanno1ikt redan att finnas på p1ats då systemen ska11 införas. Sjäiva införandet kan ske efter ärendefrekvens på de o1ika orterna.

Det registreringsarbete som nu görs på statistiska sektionen kommer successivt att upphöra i och med att tuiidatasystemet tas i drift. Under 1989 kommer exportanmä1an att börja registreras och hanteras i tu11datasystemet. För importen gä11er att importanmälan kan börja hanteras i tu11datasystemet under 1991. En mindre mängd kan komma att hanteras i tuildatasystemet redan under 1990.

Även rutinerna för den centra1a uppbörden kommer att av tu11-

påverkas

datasystemet. A11t eftersom de o1ika ärendetyperna registreras i tu11datasystemet kommer tu11räkningen att tas fram ur detta system.

5.2.5 Tidsförhålianden

Utveck1ing av exportsystemet kan iniedas under hösten 1987. Tester och försök genomförs under 1988. Från mitten av 1988 kan en s1ut1ig beskrivning börja tas fram samt anskaffning av utrustning, utbiidning och information förberedas. Därefter kan systemet med början under 1989 successivt införas på de 22 platser som täcker 85 % av anta1et exportanmä1ningar.

Samtidigt med att exportsystemet börjar utveckias inleds utveckiing av importsystemet och försök genomförs på ett anta1 orter. Våren 1990 kan ett partieilt importsystem tas i bruk på någon ort. Siutlig systembeskrivning, anskaffning av utrustning, utbiidning och information kan ske under 1991. Ett successivt införande av det fuiiständiga importsystemet kan påbörjas under hösten 1991.

Para11e11t med dessa aktiviteter ska11 b1.a. krav på och reg1er för godsredovisningssystemet utveckias. Tidigt under 1988 bör ett projekt för utformning av tuilmeddeianden påbörjas. Projektarbete för posten och SJ bör inledas under 1987 och systemen bör kunna införas i dessa två företag under våren 1990.

Från mitten av 1993 ska11 a11a import- och exportärenden hanteras i tuildatasystemet.

Denna genomförandepian är preiiminär. Pianen avses övervägas ytter- 1igare under det fortsatta utredningsarbetet.

Tidspian för genomförande presenteras också i tabeii 5.1.

I tabe11 5.2 redovisas ärendefrekvens på de o1ika orterna. Rangordning görs där efter antaiet exportanmäiningar per piats.

5.3 Konsekvenser för tu11en

Införandet av ett tuiidatasystem kommer att få genomgripande konsekvenser för tu11en i oiika avseenden. Det får såiedes effekter på organisationen och kommer att i hög grad påverka arbetsformerna vid handiäggning av skiida typer av ärenden i samband med import och export m.m. Förändringarna kommer också att påverka arbetsmi1jön och arbetssituationen för tuiitjänstemännen. I detta avsnitt beskrivs oiika tänkbara

av detta siag. Tuiidatasystemet beaktar b1.a. den ordning

konsekvenser

som inträder 1988 när konventionerna om enhetsdokumentet och om den nya transiteringsordningen träder i kraft. Även vissa konsekvenser av dessa förändringar beskrivs därför.

Tabe11 5.1 Tidspian för genomförande

Budgetår Exportsystem m.m. Importsystem

1987/88 Utveckiing av system för Systemskisser avs. de1export, transitering och system för import. od1üghañküau,im1 Registeruppbyggnad. försök. Försök på ett antai orter avs. deiar av systemen.

1988/89 Siutiig beskrivning av Systemutveck1ing avs. godssystem för exportanmäian, redovisning. transitering och väg- Dokumentiöst överförande trafikskatt. (meddeiande, kontroiier). Upphandiing av utrustning. Utbiidning, information.

Successivt införande av Detaijerad p1an för datosystemet för export och risering av importsystemen. transitering.

1989/90 Test och försök med Införande av ett partie11t kommunikationssystemet. system för importen.

System för posten och SJ.

1990/91 Successivt införande av S1ut1ig systembeskrivning. systemet för debitering av Anskaffning av utrustning. vägtrafikskatt och data- Utbiidning och information kommunikationssystemet. för importsystemen .

1991/92 Successivt införande av 1992/93 he1a importsystemet.

1993/94 Fu11 drift. Fu11 drift.

Tabe11 5.2 Ärendefrekvens på o1ika orter år 1985 1000-ta1 ärenden

Export Km-skatt Direkt- Fört. efter Summa fört. hemtagn.

355 88 50 65 558 Helsingborg

Haparanda Stockho1m/Kape1 1 skär 20 12 0 34

o JärnvägstuHavd. 9 0 88 0 97

Gbg/BH

8 0 9 47 64 Norrköping

Stockhom/Västberga

Gbg/Centra1a

5.3.1 Organisatoriska konsekvenser vid generaituiistyreisen

Hos generaituiistyreisen påverkas i första hand verksamheten vid statistiska sektionen av ett kommande tuiidatasystem. En effekt av datoriseringen biir att dataregistreringsarbetet vid statistiska sektionen upphör och ersätts med dataregistrering hos 1oka1a

tuiimyndig-

heter och med eiektronisk överföring av uppgifter från företag tili tuiidatasystemet. Samtidigt upphör behovet av de datorbearbetningar och sannoiikt också de maskineiia kontroiier som statistiska centraibyrån idag utför för tuiiens räkning.

Statistiska sektionen vid generaltuiistyreisen måste idag lägga ned ett omfattande arbete på att säkerstäiia att registreringsunderiag i form av exportanmäiningar, hemtagningsanmäiningar, tu11sed1ar och andra debiteringshandiingar erhåiis från de 1oka1a tuilmyndigheterna och att de uppgifter som ska11 dataregistreras från dessa handiingar biir fuiiständigt och korrekt registrerade. Då tuiidatasystemet införts upphör den interna informationsöverföringen med hjälp av blanketter och ersätts med eiektronisk informationsöverföring. Därmed upphör också sådant arbete som bedrivs vid den s.k. inprickningen, exportförkodningen och hemtagningsexpeditionen.

Primärmateriaiet för handeisstatistiken granskas f.n. inom granskningsenheten på statistiska sektionen i syfte att förbättra kvaiiteten på materiaiet. I ett tuiidatasystem kommer kvaiiteten på uppgifterna i primärmateriaiet att b1i avsevärt förbättrad genom att forme11a och andra kontroiier utförs i samband med att uppgifter dataregistreras i eiier överförs eiektroniskt ti11 systemet. Den maskineiia k0ntro11 som statistiska centraibyrån utför kommer att utföras i tuiidatasystemet. Erfarenheterna från försöksverksamheten får visa om ett behov av centrai manueil kontroii hos statistiska sektionen kvarstår. Behov kommer dock att finnas av en centrai verksamhet som iöpande bedömer och uppdaterar kontroiiparametrar, prisgränser, möjiiga iänder m.m. samt initierar nya åtgärder med syfte att förbättra i första hand den maskineiia kontroiien i tuiidatasystemet.

Personaiminskningarna vid statistiska sektionen m.m. beräknas ti11 sammaniagt inemot 100 personår. De kan genomföras i takt med att export-

och importrutinerna datoriseras. Personalminskningarna bedöms därmed kunna genomföras under budgetåren 1989/90 - 1993/94.

Införandet av tulldatasystemet får givetvis också stor betydelse för tullverkets ADB-organisation. Den nuvarande ADB-organisationen, som är av liten omfattning och ligger centralt, kommer att ersättas med en stor och även geografiskt spridd ADB-organisation. För förvaltning och drift av tulldatasystemet i en central-lokal datorstruktur behövs en förvaltningsorganisation och en driftorganisation, omfattande sammanlagt ca 80 personer. Härav kan ca 30 antas ha lokala driftuppgifter.

Förvaltningsorganisationen skall svara för uppföljning, underhåll och vidareutveckling av tulldatasystemet. En uppdelning kan göras i systemförvaltning, som omfattar manuella rutiner, organisation, anpassning till verksamheten och ekonomi, samt i ADB-systemförvaltning, som omfattar program, teknisk utrustning och driftsrutiner. Ä

Huvudansvaret för systemförvaltningen bör ligga hos generaltullstyrelsen. Generaltulldirektören eller den som han utser bör bli s.k. systemägare. Denna funktion utgör den högsta beslutande instansen vad gäller större frågor avseende tulldatasystemet.

För det löpande förvaltningsarbetet behöver ett antal systemförvaltare tillsättas. I tulldatasystemet kan systemförvaltare behövas för varje delsystem, dvs. för varje typ av ärenden. En systemförvaltare kan få huvudansvaret för importärenden, en annan för exportärenden och en tredje för övriga ärenden. Inom dessa huvudområden kan dessutom en underindelning behöva göras. Förvaltningsområdet importärenden kan t.ex. behöva underindelas med avseende på olika klareringsformer, såsom direktförtullning, stegvis förtullning osv. Denna uppgift behöver beaktas när tjänstebeskrivningar utformas.

I sin verksamhet är systemförvaltarna beroende av varandra och av dem som har verksamhetsansvar samt av dem som svarar för ADB-systemförvaltning och drift. Fördelar kan vinnas genom att ha flertalet systemförvaltare samlade i närheten av varandra. Andra skäl kan dock tala för att ansvaret för systemförvaltningen decentraliseras.

För olika register i systemet bör registeransvariga utses. Dessa personer skall ha ansvar för att registren innehåller korrekta och aktuella uppgifter samt att gallring av uppgifter sker enligt

givna regler. Registeransvar kan mycket väl tilldelas någon tjänsteman utanför generaltullstyrelsen. Detta kan t.ex. bli aktuellt då man vill ta i anspråk eller utveckla kompetens ute i organisationen.

Vid varje större arbetsplats bör finnas särskilda kontaktpersoner. Dessa skall svara för lokala systemförvaltningsuppgifter såsom insamling av önskemål om modifieringar av systemet och dess register samt svara för allmän uppföljning av driften.

ADB-systemförvaltningen är tekniskt inriktad och kräver särskild ADBkompetens. En indelning kan göras i applikationsutveckling, datorteknik och ledning. I arbetsuppgifterna ingår frågor om teknisk utformning, programmering, test och dokumentation. Organisationen för ADB-systemförvaltning bör hållas samlad och helst i anslutning till driftfunktionen.

Ledningsfunktionen på ADB-området är viktig. Den måste ha en mycket god kontakt med de verksamhetsansvariga och kunna leda och inspirera förvaltningsorganisationen så att den ger verksamheten den service som behövs. Härutöver bör den behärska ett antal områden av vital betydelse för systemet. Standardiseringsarbetet inom området dataöverföring måste noga följas. Frågor som rör datorstruktur, ADB-strategi, datasäkerhet och utrustningsanskaffning bör behandlas inom denna funktion.

Driftfunktionens huvudansvar blir att ha tillsyn över teknisk utrustning så att systemet är tillgängligt, att bearbetningar genomförs korrekt och att systemets prestanda uppfyller de krav som ställs. Tulldatasystemet föreslås få en central-lokal datorstruktur med en central dator och ett trettiotal mindre, lokala datorer geografiskt utspridda. För varje lokalt utplacerad dator bör det finns någon driftansvarig. Ungefär hälften av driftpersonalen blir placerad där den centrala utrustningen kommer att finnas. Med hänsyn till statsmakternas regionalpolitiska riktlinjer bör den centrala utrustningen inte placeras i Stockholm. I stället bör en enhet för central drift och utveckling av tulldatasystemet byggas upp i en annan ort i landet. För att vara lämp-

iig för ändamåiet bör på e11er i närheten av orten finnas en betydande tuiiadministration, ganska omfattande och varierad tuiiverksamhet, högskola med datautbiidning samt några företag som är engagerade i import och export. Orten bör vidare ha goda kommunikationer med Stockhoim och övriga iandet. Fiera orter finns som i varierande grad uppfyiier samtiiga dessa krav.

Tiilkomsten av tuiidatasystemet med dess programvaror, utrustning och kommunikationsnät skapar också förutsättningar och resurser för utveckiing av andra datasystem än sådana som ska11 ingå i tuiidatasystemet. Det iigger nära ti11 hands att använda tuiidatasystemets struktur och resurser även för t.ex. oiika administrativa system. Sådan utveckiing bör ske på ett för he1a iandet samordnat sätt och med en heihetssyn i eniighet med en faststäiid ADB-strategi och ADB-pian. I ett sådant sammanhang finns knappast utrymme för den av generaituiistyreisen övervägda ADB-funktionen vid tuiidirektionen i Haparanda med inriktning på persondatortiiiämpningar.

Tuiien har tiiisammans med andra myndigheter viktiga arbetsuppgifter, om utrikeshandein behöver regieras i samband med internationeiia kriser. Dessa uppgifter har nyligen beiysts i en rapport från samverkansgruppen för utrikeshandein i kris (SUK). Det synes därför iämpiigt att tu11en - i kontakt intressenter - utformar

med övriga riktiinjer för tu11ens verksamhet i krissituationer. I ett sådant sammanhang bör också hur tuiiverksamheten - med eiier utan datorstöd -

kiariäggas ska11 bedrivas under avspärrning, förhöjd beredskap och krig.

5.3.2 Konsekvenser vid iokaia arbetsstäiien

Ett omfattande arbete pågår i Västeuropa för att harmonisera och förenkia tuiiprocedurer och tuiirutiner. Som ett resuitat av detta arbete införs i vårt iand med början den 1 januari 1988 en gemensam europeisk transiteringsordning och ett enhetsdokument som ska11 användas vid export, transitering och import. Det viktigaste syftet med dessa åtgärder är att godsfiödet från avsändare tiil mottagare ska11 hindras i så ringa grad som möjiigt av gränspassager samt av tuiiprocedurer och

tu11åtgärder. När det svenska tu11datasystemet införs måste det passa in i detta mönster.

Mot denna bakgrund är det viktigt att tu11verket kan erbjuda en god service. Särski1t viktigt är det att tuliverket kan fu11göra o1ika k1areringsåtgärder i samband med t.ex. transitering, o1ika former av förtu11ning och exportk1arering på tider och p1atser som i största möjiiga utsträckning ti11godoser trafikens behov. Trafikens behov av tu11k1arering och därmed också behov av tu11persona1 av oiika kategorier samt av öppethåliandetider på o1ika piatser bör noga studeras. Därvid bör hänsyn tas ti11 de förändringar i trafiken som föran1eds av införandet av den europeiska transiteringsordningen och enhetsdokumentet. Resuitatet av dessa förändringar kan b1i att personairesurser behöver omfördelas me11an orter och enheter samt att med

öppethåiiandetiderna på platser

mycket trafik behöver anpassas.

Den europeiska transiteringsordningen medför b1.a. att nästan a11 export och import ti11 och från Västeuropa kommer att passera den svenska gränsen under transitering. I biiden finns också möj1igheter att auktorisera vissa företag att i samband med export - och i begränsad omfattning även i samband - svara för

med import sjäiva kiareringsåtgärder under tuilverkets a11männa ti11syn. Transiteringsordningen kan få ti11 effekt att tu11k1arering kommer att ske i större i

omfattning in1andet och att tu11k1areringsarbetet vid gränsorterna minskar i motsvarande grad. Även införandet av tuiidatasystem kan bidra til] en utveckiing i denna riktning. Genom införandet av ett för varje sändning unikt identitetsnummer, möj1igheter ti11 elektronisk informationsöverföring och riksåtkomst för tuiimyndigheter ti11 import- och exportinformation kan det visa sig ratione11t för import- och exportföretag att k1arera gods på annan p1ats än i samband med gränspassagen.

För att b1.a. ti11g0dose ökade krav på tu11service och för att ta ti11 vara möj1igheter att skapa större omväx1ing i tuiltjänstemännens arbetsuppgifter kan övervägas om inte de nuvarande centra1a tu11taxeringsavdeiningarna i Stockholm, Göteborg och Maimö borde upphöra och arbetsuppgifterna övertas av tu11ansta1ter e11er

tu11avde1ningar med trafikexpedierande och trafiknära verksamhet. En sådan förändring kan åstadkommas genom att man ti11de1ar hemtagarna nya kontro11tu11an-

stalter på eller i närheten av den ort där de har sin bokföring. Genom förändringen kan också den effekten uppnås att handläggning av ärenden avseende andra steget i stegvisa förtullningar kan användas för att fylla ut föreliggande spilltid i den trafikexpedierande verksamheten. Hur en sådan organisationsförändring kan genomföras behöver utredas närmare.

Tullverkets begränsade öppethållande medför ibland att postförsändelser försenas. Postverket får emellertid samtidigt en kostnadsmässig konkurrensfördel i förhållande till andra speditörer genom att tullverket officialtulltaxerar postförsändelser utan kostnad för postverket. Sistnämnda förhållande har också framhållits i tullstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1987/88. Mot denna bakgrund är det angeläget att postförtullningsförfarandet ses över. I samband med en tulldatorisering bör det vara fullt möjligt att åstadkomma en lösning som tillgodoser båda kraven, nämligen att postgången inte skall hindras i någon högre grad av tullverkets kontrollinsatser och att konkurrensneutralitet gentemot andra ombud skall uppnås. Lösningen bör vara att man i vårt land, liksom i flera nordiska länder, betraktar posten som vilket annat ombud som helst och att således officialtulltaxeringen upphör. Genom att officialtulltaxeringen upphör och ersätts med deklarationsgranskning kan tullverkets personal vid posttullavdelningarna reduceras med motsvarande 45 personår. Personalminskningarna bedöms kunna genomföras under budgetåren 1989/90 - 1990/91.

För verksamheten ute vid lokala tullmyndigheter medför införandet av tulldatasystemet bl.a. att en stor del av pappershanteringen försvinner. Huvuddelen av informationsöverföringen inom tullen kommer att ske elektroniskt i tulldatasystemet. Genom den kraftigt minskade hanteringen av pappersburen information påverkas det kamerala arbetet vid lokala tullmyndigheter i hög grad av en tulldatorisering. Till detta bidrar också det förhållandet att tullupplagen ensamma skall svara för godsregistrering och godsredovisning av gods på tullupplag och av att tullverkets medelsredovisning kommer att kunna ske automatiskt med hjälp av tulldatasystemet. För närvarande finns personalresurser mostvarande 350 personår avdelade för kameralt arbete vid lokala tullmyndigheter. Sedan tulldatasystemet införts beräknas personalbehovet för sådant arbete kunna minskas med 200 personår. Personalminskningarna bedöms kunna

genomföras i takt med tulldatoriseringen under 1989/90 -

budgetåren

1993/94.

Även den löpande granskningen av tulldeklarationer kommer att starkt påverkas av en tulldatorisering. Flera faktorer bidrar till detta. De viktigaste är följande. Minst hälften av antalet deklarationer beräknas inom en treårsperiod från införande komma att

tulldatasystemets överföras elektroniskt till systemet. Den formella kontrollen av innehållet i deklarationerna kommer att ske automatiskt. Till detta kommer att endast en mindre andel, kanske 10 %, av deklarationerna kommer att väljas ut för sakgranskning i röd kanal. används

Idag en personalstyrka motsvarande 385 personår i den löpande Denna

deklarationsgranskningen. personalstyrka beräknas kunna minskas med ungefär en tredjedel vid en tulldatorisering. Därvid har lagts in en post 100 som beak-

på personår

tar trögheter, odelbarheter och det förhållandet att all arbetstid inte kan användas effektivt. Personalminskningarna bedöms kunna

genomföras under budgetåren 1991/92 - 1993/94.

Ett av syftena med en tulldatorisering är att för kon-

frigöra personal trollbesök vid företag. Vid sådana besök information

kan efterkontroll, och utbildning genomföras. Den nuvarande personalinsatsen för sådan verksamhet uppgår till 24 personår. En avsevärd bör

ambitionshöjning genomföras på detta område. Ambitionshöjningen motiveras främst av att besöken vid företagen vid en tulldatorisering får en allt

viktigare roll. Efterkontrollen underlättas också av att till insamlad

tillgången

information blir avsevärt bättre vid en datorisering.

Idag förekommer åtskilliga fel i bl.a. de statistiska

nummer som anges i tulldeklarationerna. När företag börjar överföra uppgifter till tulldatasystemet i elektronisk form - och utan att

styrkande underlag samtidigt lämnas - är det lämpligt att tullen kan ge främst dessa

företag information och utbildning som kan bidra till att höja kvaliteten i de uppgifter som lämnas. Vid företagsbesöken är det också att

naturligt godsundersökningar görs.

Jag räknar med att motsvarande 64 personår skall kunna användas för efterkontroll, information och utbildning i samband med företagsbesök.

I direktiven nämns också att personai som frigörs kan användas för att uföra fysiska godskontroiler. Tu11ens ambitioner i fråga om sådan kontro11 av gods kan f.n. inte ti11fredsstä11as inom ramen för nuvarande resurser. Som nämndes i avsnitt 3.5.6 har eme11ertid omfattningen på den fysiska kontroiien inget egent1igt samband med en datorisering av de tu11administrativa rutinerna. Jag är därför inte beredd att nu räkna ytter1igare resurser för detta ändamåi. Det torde i stä11et få ankomma på tu11verket att i budgetdiaiogen med statsmakterna aktuaiisera denna ambitionsfråga. Detta kan Iämpligen ske när tu11en om några år kan visa i vi1ken takt rationaiiseringspotentiaien vid en datorisering förverkligas.

5.3.3 Konsekvenser för arbetsformer

En tuiidatorisering får effekter också på arbetsformerna och sättet att arbeta på o1ika organisatoriska nivåer och för fiertaiet pers0na1kategorier i tu11verket. På centra1 och regionai nivå påverkas arbetsformerna genom att biidskärmsterminaier kommer ti11 användning inom vissa specie11a funktioner och genom att tuiidatasystemet kommer att erbjuda en avsevärt bättre tiilgång tiil import- och exportinformation m.m. än det nuvarande systemet. På 10ka1 nivå biir effekterna mer påtagliga. Det löpande arbetet kommer att påverkas i hög grad och såväi bevakningspersona1, kontorspersona1 som tu11taxeringsutbi1dad persona1 kommer att beröras av förändringarna.

Den nya tekniken innebär att terminaiarbete kommer att utföras vid a11a tu11expeditioner och tu1itaxeringsexpeditioner. För bevakningspersona- 1ens de1 innebär det att tiiigång ti11 termina1 behövs i samband med i första hand kiarering av fordon, debitering av vägtrafikskatt, förtu11ning i steg 1, direktförtuilning och exportk1arering. För att kunna tiilgodose vidgade krav på service kan det också vara iämpiigt att bereda kontorspersona1 och tuiitaxeringspersonai ti11fä11e att delta i den trafiknära tuiiverksamheten. Kontorspersonai och tuiltaxeringspersona1 kommer också att behöva ti11gång tiii terminai i arbetet med granskning av tuildekiarationer, såväi i den iöpande granskningen som i efterkontroiien.

Då oiika tjänstetyper ska11 utformas i det nya systemet bör det ske på sådant sätt att varje tjänst får så omväxiande arbetsuppgifter som möjiigt och att arbetsuppgifterna ger utrymme för initiativ och egna stä11ningstaganden. Rent dataregistreringsarbete ska11 normait inte förekomma utan sådant arbete är avsett att integreras med ärendehandiäggningen i övrigt. I största möjiiga utsträckning ska11 den som

på-

börjat handiäggningen av ett ärende också avsiuta ärendet. För varje tjänst bör finnas en tjänstebeskrivning som anger uppgifter, ansvar och befogenheter som är förenade med tjänsten.

Hanteringen av papper reduceras i stor utsträckning då tulirutinerna datoriseras. Minst 50 % av antaiet import- och exportanmäiningar förutsätts inom tre år komma att överföras ti11 tuiidatasystemet på eiektronisk väg och vid sådan överföring ska11 he11er inte styrkande dokument åtfölja anmäiningshandiingen. Den iöpande granskningen och kontroiien kommer att ske stickprovsmässigt. Dessa faktorer sammantagna kommer att påverka det 1oka1a tu11arbetet på fiera o1ika sätt.

Inom ramen för den övergripande gransknings- och kontroiistrategien bör inriktningen vara att underiätta tuiiformaiiteterna för de företag som erfarenhetsmässigt iämnar uppgifter av god kvaiitet och i stä11et bör kontroiiinsatserna i första hand riktas mot dem som s1arvar eiier av andra skäi Iämnar feiaktiga uppgifter. Siumpmässigt urva1 ska11 dock ske utan hänsyn ti11 gjorda erfarenheter. Då uppgifter överförs e1ektroniskt medför tiiiståndet att överföra uppgifter på detta sätt och de automatiska k0ntro11erna i systemet en viss säkerhet för att uppgifterna biir mer fuliständiga och riktiga. Tuiidatasystemet med dess spärroch urvaissystem kommer att göra det möjiigt att på ett säkrare sätt rikta tu11ens insatser mot riskföretag och riskobjekt. Syftet med kontroiiåtgärderna bör b1.a. vara att successivt förbättra kvaiiteten på Iämnade uppgifter.

En annan effekt är att den iöpande granskningen av tu11dek1arationer ändrar karaktär. När importanmäian Iämnas på papper görs dataregistrering och handiäggning av ärendet av tu11tjänsteman. Den som handiägger ärendet får besvara oiika frågor som systemet stäiier och vidta åtgärder som detta kan föranieda. Tjänstemannen skaii också bedöma ärendet. Om skäi finns kan tjänstemannen överföra ärendet ti11 sakgranskning.

Automatisk avstämning av uppgifter i tulldeklarationer m.m. kommer att ske i systemet oavsett om uppgifterna registreras av tullverket eller överförs elektroniskt till tulldatasystemet. Detta medför att den manuella granskningen av tulldeklarationer komner att koncentreras på sådana som väljs ut för sakgranskning. De deklarationer som överförts elektroniskt och skall sakgranskas skall av systemet kunna skrivas ut

på

papper. Som ett led i tullverkets service bör kundkontakter ges ökad betydelse. Fortlöpande kontakter bör tas med kunderna för att diskutera problem i samband med tullbehandlingen och hur dessa problem kan lösas. I samband med sakgranskning behövs också sådana kontakter för att inhämta styrkande handlingar och för att få fram varubeskrivningar.