Samhall en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Bilagedel

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Samhall

En arbetsmarknadspolitisk åtgärd

Slutbetänkande av

LOSAM-utredningen

Å

: ;5

här

a

H9

räv

l

Statens offentliga utredningar

1997 64

:

Arbetsmarknadsdepartementet

Samhall

En arbetsmarknadspolitisk åtgärd

Slutbetänkande av LOSAM-utredningen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-2O584-X Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

SU 1997:64

Till statsrådet och chefen för Arbetsmark-

nadsdepartementet Margareta Winberg

Regeringen beslutade den 27 juni 1996 att bemyndiga chefen

för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla särskild

en

utredare med uppgift att se över de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade anställning med löne-

bidrag, offentligt skyddat arbete OSA och arbete inom Samhallkoncernen.

Med stöd detta bemyndigande förordnades samma dag

av

f.d. riksdagsledamoten Nils-Olof Gustafsson som särskild

utredare.

Den l augusti 1996 förordnades följande att ingå

personer

i en refererensgrupp till utredningen. Ombudsmannen

Christina Ebbeskog, TCO, överläkaren Lars-Eric Hedström,

SACO, ekonomen Håkan Hellstrand, Svenska Kommunför-

bundet, förhandlingsdirektören Agneta Leijonhufvud, Arbetsgivarverket, utredaren Leif Lindberg, Landstingsförbundet,

förbundsordföranden Sven-Eric Lundqvist, Riksförbundet för

social och mental hälsa, ombudsmannen Klas Nilsson, Riks-

förbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, företagssköterskan Gudrun Sandström, Riksförbundet för utveck-

lingsstörda barn, ungdomar och vuxna, verksamhetsledaren

Bertil Sköld, Synskadades Riksförbund, ombudsmannen

Thomas Spogardh, Sveriges Dövas Riksförbund, ombuds-

Anne Thelander, Neurologiskt handikappades riks-

mannen

förbund, handikappkonsulenten Bodil Öberg, De Handi-

kappades Riksförbund, förbundsordföranden Lena Öhrsvik, Reumatikerförbundet och ombudsmannen Berit Örtell, LO.

Den 12 augusti 1996 förordnades fi1.kand. Gunilla Sahlin,

SAF att ingå i referensgruppen.

Som sakkunniga förordnades den l augusti 1996 avdel-

ningsdirektören Lisbeth Lidbom, Arbetsmarknadsstyrelsen,

4 Missiv

ordföranden Margareta Persson, Handikappförbundens Sam-

arbetsorgan och direktören Sören Westin, Samhall AB.

Samma dag förordnades departementsrådet Håkan Ceder, Socialdepartementet, departementssekreteraren Ulla-Karin

Kinell, Arbetsmarknadsdepartementet, kanslirådet

Inga-Britt

Lagerlöf, Arbetsmarknadsdepartementet och departementsrådet Tony Malmborg, Finansdepartementet som experter i

utredningen.

Länsdirektören Erik Olsson förordnades som sekreterare i utredningen den 1 juli 1996. Som bitr. sekreterare förordnades Anne Baxter den 29 juli 1996 och Åsa Saltin den 17 september 1996. Den l januari 1997 förordnades Eva Kvarfordt som sekreterare. Åsa Saltin entledigades den 28

februari 1997.

Utredningen har antagit namnet LOSAM-utredningen.

Kommittén har tidigare avgivit en Arbetsrapport om löne-

bidrag inom allmännyttiga organisationer samt ett del-

betänkande Aktivt lönebidrag Ett effektivare stöd för

-

arbetshandikappade, SOU 1997:5.

Genom betänkandet Samhall En arbetsmarknadspolitisk

-

åtgärd SOU 1997:64, som utredningen nu lägger fram,

har vi slutfört vårt uppdrag. Till betänkandet har fogats 3

forskarrapporter samlade i en bilagedel. Särskilda yttranden har avgivits av sakkunniga Lisbeth

Lidbom, Margareta Persson och Sören Westin.

Stockholm i april 1997

Nils-Olof Gustafsson

/Anne Baxter

Erik Olsson

Eva Kvarfordt

Innehållsförteckning

Förkortningar 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1¶Uppdraget 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1¶Bakgrund 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Kort om direktiven 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.3¶Utredningsarbetets genomförande 19

. . . . . . . . . . .

2 Kort historik 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1¶Inledning 23

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Samhalls utveckling och struktur 23 . . . . . . . . . . . .

3¶Målgrupper och rekrytering 31

. . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Personer med funktionshinder 32 . . . . . . . . . . . . .

3.1.1¶Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

arbetshandikappade 33

. . . . . . . . . . . . . . . 3.1.2 Sökande med arbetshandikapp 36 . . . . . . . . . 3.1.3 Långtidsinskrivna sökande med arbets-

handikapp 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.4 Arbetshandikappade i arbetsmarknads-

politiska åtgärder 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.5 Arbetshandikappade i arbete under 1996 38 . . 3.2 Målgrupper för Samhalls verksamhet 39 . . . . . . . . . 3.2.1 Arbetets värde 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Definition av målgruppen 40 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 AMV:s regelverk 40 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.2 Internationella aspekter på målgruppen

för skyddat arbete 42 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Påverkan på målgruppen av arbets-

marknadssituationen 47 . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehållsförteckning

3.3.4 Optimal storlek på skyddat arbete 49

. . . . . . 3.3.5 Invandrare och andra utsatta arbets-

marknaden 52

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.6 Nya affärsområden 53

. . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Prioriterade 53

grupper

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Individens förmåga arbetets krav 58

- . . . . . . . . . .

3.5.1¶AMV:s handikappkodning 58

. . . . . . . . . . .

3.5.2 Geografiska skillnader i handikapp-

sammansättningen 62

. . . . . . . . . . . . . . . .

3.5.3¶Användningen handikappkoderna 64

av

. . . . . 3.5.4 Kartläggning av arbetskrav och arbetsför-

måga utvecklingsarbete inom Samhall 65

- . . . 3.5.5 Internationella jämförelser av funktions-

hinders svårighetsgrad 66

. . . . . . . . . . . . .

3.5.6¶ICIDH:s klassificeringssystem 67

. . . . . . . . .

3.5.7¶Europarådets resolution om yrkesprövning

för med funktionshinder 69

personer

. . . . . . .

3.6¶Rekryteringen 71

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.1 den anställdes synvinkel 71

Rekryteringen ur

. 3.6.2 Okad samverkan AMV-Samhall vid framtida

rekrytering 71

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.6.3 Några aspekter på dagens rekryterings-

process

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.6.4¶Några internationella aspekter på rekrytering till skyddat arbete 76

. . . . . . . . . . . .

3.7¶Utredningens överväganden och förslag 77

. . . . . . .

3.7.1¶Målgrupper 77

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7.2 Prioriterade 80

grupper

. . . . . . . . . . . . . . . 3.7.3 Individens förmåga arbetets krav 82

- . . . . . .

3.7.4¶Rekrytering 85

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4¶Rehabilitering personalutveckling 89

- . . . . . . . . . . 4.1 Definitioner 90

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2¶Samhalls rehabiliteringsuppdrag 93

. . . . . . . . . . . .

4.3¶Samhalls satsningar på rehabilitering 95

. . . . . . . . .

4.3.1¶AMV och Samhall i rehabiliteringsarbetet 95

.

4.3.2¶Personalutveckling och personalutbildning 97

.

4.3.3 Vissa ytterligare aspekter på rehabili-

teringsarbetet 102

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning 7

4.4¶Utvecklingsplaner 109

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Individuell arbetsanpassning ett led i -

rehabiliteringen 112

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6¶Uppfyllelsen av rehabiliteringsmålet 115

. . . . . . . . .

4.6.1¶Övergångar de arbetshandikappades

ur

perspektiv 116

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6.2 Intervjuuppgifter rehabiliterings-

om

processen och övergångsarbetet 117

. . . . . . .

4.6.3¶Bedömning produktivitet och

av

övergångsmognad 122

. . . . . . . . . . . . . . .

4.6.4¶Utvecklingen övergångar 123

av . . . . . . . . . 4.6.5 Samhallkoncernens övergångspolicy 130 . . . . 4.6.6 Övergångar i Strömsund ett exempel på särskild satsning 133 . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6.7¶Övergångar med hjälp lönebidrag 135

av . . . .

4.6.8¶Avknoppningar 136

. . . . . . . . . . . . . . . .. 4.6.9 Övergångar internationella aspekter 136 . . .

4.7¶Utredningens överväganden och förslag 141

. . . . . .

4.7.1¶Rehabilitering 141

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.7.2¶Övergångar 145

. . . . . . . . . . . . . . . . . ..

5 Samhalls ejfektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 155 . . 5.1 Mål och resultatkrav 156 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Tidigare ekonomiska studier Samhalls av verksamhet 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Samhalls redovisning 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Lönekostnader för arbetshandikappade 160 . . .

5.2.2¶Beräkning av humankapitalnetto 161

. . . . . .

5.2.3¶Beräkning av övergångsintäkter 162

. . . . . . . 5.3 Personalekonomisk redovisning 164 . . . . . . . . . . . 5.4 Faktorer som påverkar Samhalls effektivitet 167 . . . .

5.4.1¶Tyngden i arbetshandikappet 167

. . . . . . . . . 5.4.2 Situationen på arbetsmarknaden och

tillgången på lönebidrag 169

. . . . . . . . . . .

5.4.3¶Övertalighet 171

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.4 Effektivisering av Samhalls verksamhet 172 . . 5.5 Samhalls merkostnader 176 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Statsfinansiella konsekvenser 178 . . . . . . . . . . . ..

8 Innehållsförteckning

5.7 överväganden och förslag 180

. . . . . . . . . . . . . . . 5.7.1 Mål och resultatkrav 180 . . . . . . . . . . . . . 5.7.2 Två vägar 187 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7.3 Kostnader 191 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7.4 Personalekonomisk redovisning 193 . . . . . . . 5.7.5 Samhalls effektivitet 195 . . . . . . . . . . . . . . 5.7.6 Samhalls merkostnader 197 . . . . . . . . . . . .

6 Undanträngning och konkurrens 199 . . . . . . . . . . .

6.1¶Undanträngning 199

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Definitioner 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.1.2¶Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och undanträngning 201

. . . . . . . . . . . . . . . . .

6.1.3¶Utvärdering av åtgärder för arbetshandikappade 202

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.1.4¶Undanträngning på kapitalmarknaden 204

. . .

6.1.5¶Lokal undanträngning 204

. . . . . . . . . . . . . 6.2 Konkurrens 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.1¶Bakgrund 205

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.2¶Lagstiftning och regler 206

. . . . . . . . . . . . 6.2.3 Konkurrensverket 209 . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.4 Kontaktrâdet Samhall näringslivet 209 - . . . . 6.2.5 Utredning om konkurrensneutralitet vid

offentlig prissättning 211

. . . . . . . . . . . . . .

6.3 överväganden 213

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.1¶Undanträngning 213

. . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.2 Konkurrens 214 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7¶Aktiva åtgärder eller försörjning 215

. . . . . . . . . . .

7.1¶Fördelningsperspektivet 216

. . . . . . . . . . . . . . . .

7.2¶Rehabiliteringsperspektivet 217

. . . . . . . . . . . . . . 7.3 Finansiella omfördelningar 218 . . . . . . . . . . . . . .

Särskilda yttranden 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga Kommittédirektiv 231 . . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar m.m.

Af Arbetsförmedlingen AKU Arbetskraftsundersökningarna ALU Arbetslivsutveckling Ami Arbetsmarknadsinstitut AMF Arbetsmarknadsförsäkringar AML Arbetsmiljölagen 1977: l 160 AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMV Arbetsmarknadsverket API Arbetsplatsintroduktion AU Arbetsmarknadsutskottet Dir. Direktiv Ds Publikation i departementsserien EG Europeiska gemenskaperna EU Europeiska unionen FN Förenta Nationerna ICIDH International Classification of Impairments,

Disabilities and Handicaps ILO Internationella arbetsorganisationen LAN Länsarbetsnämnden LAS Lagen om anställningsskydd Prop. Proposition OSA Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare SCB Statistiska Centralbyrån SOU Statens offentliga utredningar WHO Världshälsoorganisationen

Sammanfattning

LOSAM-utredningens uppdrag har varit att se över de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade

-

anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga

arbetsgivare OSA och arbete inom Samhallkoncernen. I ett delbetänkande SOU 1997:5 överlämnades den 7

som

januari 1997 presenterade utredningen förslag avseende

lönebidrag och OSA. I detta slutbetänkande lämnas förslag

avseende den arbetsmarknadspolitiska åtgärden arbete inom

Samhallkoncernen.

Utredningens förslag innebär starkare markering

en av Samhalls uppgift att rehabilitera och utveckla de anställda och att detta så långt möjligt skall kunna leda till arbete hos

andra arbetsgivare. Den tidigare primär- och landstingskommunala verksam-

het med skyddad sysselsättning, som ersattes med Samhälls-

företag/Samhall, i huvudsak slutstation för de

var en

arbetshandikappade arbetstagarna. Med tillkomsten av den

organisationen inleddes ett aktivt arbete för att nya mer ge anställda möjlighet att över till annat arbete. Det var dock

först i samband med bolagiseringen Samhall år 1992

av -

när arbetsmarknadssituationen drastiskt försämrats som

statsmakterna började ställa ett tydligt och mätbart mål

upp

för Övergångarna från Samhall till annat arbete. Statens krav är dock tämligen blygsamt och innebär att andelen övergång-

ar brutto skall uppgå till minst tre procent årligen av de

arbetshandikappade arbetstagarna, inberäknat dem som sena-

re går tillbaka till Samhall.

Enligt utredningens mening finns starka skäl att betona

Samhalls rehabiliterande och utvecklande syfte och skärpa

kravet på övergångar.

12 Sammanfattning

I kapitel 2 kort historisk återblick Samhalls

ges en av

tillkomst och utveckling. I kapitlen 4 och 5 presenterar utredningen sina förslag som avser mål och resultatkrav, målgrupper och rekrytering

samt rehabilitering och personalutveckling. I kapitel 3 behandlar utredningen Samhalls målgrupper

och rekryteringen till Samhall.

Målgruppen bör liksom i dag begränsad till arbets-

vara

sökande med arbetshandikapp som inte kan få arbete på den

reguljära arbetsmarknaden.

Antalet arbetshandikappade anställda inom Samhall bör

ligga i intervallet drygt 27 000 dagens nivå och ca 30 000.

Genom ökad genomströmning skall betydligt fler

personer

än i dag, sett över en längre tidsperiod, kunna erbjudas arbete inom Samhall. Systematisk rehabilitering skall öka Övergångarna till den reguljära arbetsmarknaden.

Det skärpta övergångskravet får inte innebära att andelen gravt handikappade i Samhall minskar. För många dessa

av

innebär det en väsentlig rehabilitering att över

personer huvud taget klara ett arbete inom Samhall.

De tre som i dag är prioriterade vid nyanställning

grupper

i Samhall psykiskt sjuka, utvecklingsstörda och

- personer

med mer än en funktionsnedsättning bör även i fortsätt-

ningen lyftas fram. Dessa skall utgöra minst 40 pro-

grupper

cent av de nyanställda. Den enskilde sökandens förutsättningar, förväntningar

samt behov utvecklings- och stödinsatser skall stå i fokus

av

vid rekryteringen, inte det lokala Samhallföretagets behov.

Före rekryteringen skall den enskildes arbetsförmåga och arbetskraven vara väl kartlagda och dokumenterade.

De arbetshandikappade anställdas medverkan vid och inflytande över rekryteringen och rehabiliteringsprocessen

skall stärkas.

Samarbetet mellan AMV och Samhall bör vidareutvecklas

och fördjupas. Skyddat arbete inom Samhall är en arbets-

marknadspolitisk åtgärd och ett led i en sammanhängande

SOU l997:64 Sammanfattning 13

som i större utsträckning än i dag skall leda vidare process

till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

I kapitel 4 beskriver utredningen sina förslag med inne-

börden att effektivisera Samhalls arbete med rehabilitering

och personalutveckling. Förslaget i kapitel 3 att den enskil-

des arbetsförmåga och arbetskraven skall vara väl kartlagda och dokumenterade skall utgöra grunden för ett systematiskt

rehabiliteringsarbete skall fortgå under hela anställ-

som

ningstiden. Detta är en förutsättning för att Övergångarna

från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden skall kunna

öka.

Ett metodiskt rehabiliteringsarbete kräver dokumentation

i form av utvecklingsplaner/handlingsplaner.

Den berörda arbetstagaren skall vara väl informerad om

och delaktig i rehabiliteringsprocessen. Ett effektivare rehabiliterings- och övergångsarbete kräver

att samverkan mellan AMV och Samhall fördjupas. Kontrakt

skall upprättas mellan regionalt Samhallbolag och länsarbetsnämnd. Kontrakten skall utformas så att de får stor tyngd i det regionala och lokala arbetet.

Personalutbildningen inom Samhall bör få väsentligt större

omfattning.

arbetshandikappade arbetstagare inom Sam- Lågutbildade hall bör stimuleras att delta i utbildning i det reguljära utbildningsväsendet. Inkomstbortfallet bör då kompenseras.

Samhall bör rekrytera vikarie för deltagaren.

Andelen arbetsledare eller motsvarande stödfunktioner måste öka.

Statsmakternas krav på övergångar från Samhall till den

reguljära arbetsmarknaden bör höjas från dagens minst 3

procent till på sikt 10 procent år. Skärpningen bör ca per dock inte göras omedelbart och i ett steg utan successivt på

års sikt. Hänsyn bör därvid tas till arbetsmarknads-

några läget och tillgången på lönebidrag. Avknoppningar bör stimuleras. Med avknoppningar avses

att del Samhalls verksamhet tas över av ett annat före-

en av

14 Sammanfattning

tag eller av Samhallanställda arbetshandi-

samtidigt som

kappade går över till det förvärvande företaget och får fast

anställning där.

Invandrare och kvinnor är i dag underrepresenterade bland

Övergångarna till den reguljära arbetsmarknaden. Genom metodutveckling och särskilda insatser bör övergångar i

dessa stimuleras.

grupper

Fackligt förtroendevalda och Samhalls regionala råd med

företrädare för bl.a. handikapporganisationerna och olika myndigheter måste involveras i och mer rehabiliterings-

övergångsarbetet.

I kapitel 5 utredningen sin på Samhalls

ger syn uppdrag,

mål och ägarens resultatkrav. En ekonomisk

översyn som genomförts på utredningens uppdrag redovisas också i

kapitlet.

Uppgiften att anordna, leda och samordna verksamhet som

bedrivs inom koncernen för att meningsfullt och utveckge lande arbete åt arbetshandikappade där behoven finns, före-

slås kvarstå oförändrad.

Även kraven att Samhall skall viss minsta

erbjuda en sysselsättningsvolym, för närvarande 31,9 miljoner timmar,

samt att minst 40 procent de nyanställda skall rekryteras

av från de s.k. prioriterade bör kvarstå.

grupperna

Det, utifrån Samhalls uppdrag, övergripande målet för

Samhall är, dels att bereda meningsfullt arbete åt arbets-

handikappade, dels att rehabilitering skapa över-

genom

gångar till anställning i andra företag. Ett mål som utred-

ningen vill betona.

De till målet fogade resultatkraven och

förutsättningarna

föreslås ändras i följande avseenden:

Andelen övergångar till arbete på den reguljära arbets-

marknaden skall successivt ökas från nuvarande 3 procent,

för att på sikt när förhållandena medger det till 10

uppgå ca

procent av de arbetshandikappade anställda på årsbasis

Samhall bör enligt en modell redovisas i

som kapitel

årligen beräkna och redovisa den samhällsekonomiska

Sammanfattning 15

intäkten av sina övergångar.

Samhall skall ha en affärsmässig effektivitet och verksam-

hetsstruktur sådana intäkter att det täcker Samhalls som ger

kringkostnader för produktionen. Bidrag till arbetskrafts-

kostnaden för de arbetshandikappade skall utges av staten i

erforderlig omfattning.

Samhalls uppdrag att skapa arbete där behoven finns bör kvarstå.

Samhall skall, när man infört personalekonomisk redo-

visning, i sin årsredovisning specificera sina merkostnader för rehabilitering/utveckling och övergângsarbete avseende

sina arbetshandikappade anställda ett underlag för att få

som bidrag från staten för dessa merkostnader.

Samhall skall årligen i en personalberättelse redovisa sina insatser för bl.a. rehabilitering/utveckling, anpassning och

övergângsarbete, sina kostnader för detta, samt samverkan

i dessa med externa aktörer och därmed utveckla den

frågor personalberättelse som utges för 1996.

Utredningen att den skärpning kravet på fler

anser av

övergångar, som redovisas ovan inte bör göras omedelbart

och i ett steg utan successivt på nâgra års sikt. För att det skall möjligt att svara upp mot de höjda kraven måste

vara

rehabiliteringprocessen vidareutvecklas och systematiseras.

Det är vidare att tas till arbetsmarknads-

angeläget hänsyn läget och tillgången på lönebidrag. Enligt utredningens uppfattning kan långsiktig rimlig nivå på övergångskravet

en anses ligga på ca 10 procent år.

per

I övrigt lämnar utredningen i kapitel 5 också följande

förslag: Samhalls merkostnadsersättning bör på sikt delas i en

upp

lönerelaterad del och del som varierar med Övergångarna

en och bestäms utifrån de merkostnader, jämfört med

som

andra företag, Samhall har för sina rehabiliterings- och

som

övergångskostnader.

föreslår att Samhall skall påbörja införande

Utredningen personalekonomisk redovisning som en förutsättning för

av

16 Sammanfattning

att förslaget om ny konstruktion för merkostnadsersättning

skall kunna genomföras. Ett införande

av personalekonomisk

redovisning är dock en tidskrävande fordrar

process som en

väl genomtänkt plan. Utredningen föreslår därför att Samhall får erforderlig tid för att skapa ett sådant system men att

denna bör påbörjas omgående.

process

Regionalt Samhallbolag och länsarbetsnämnd bör årligen träffa avtal om i vilken utsträckning lönebidragsmedel skall finnas tillgängliga för Samhalls övergångar. I kapitel 6 behandlar utredningen undanträngningseffekter

och konkurrens. Utredningen kommenterar bl.a.

några

studier som gjorts om undanträngningseffekter på grund

av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utredningen konstaterar

dock att olika forskare har skilda effekter

uppfattningar om

av undanträngning som uppstår av olika arbetsmarknads-

politiska åtgärder. Flertalet av de empiriska studier

som

gjorts är heller inte helt invändningsfria. Utredningens slut-

sats blir att det i huvudsak saknas kunskap i vilken

om

utsträckning undanträngning sker av icke subventionerad verksamhet till följd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den undersökning utredningen gjort konkurrens-

som om frågor visar att Kontaktrådet fyller en viktig uppgift med sin

prövningsverksamhet. Utredningen finner också att Kontakt-

rådet arbetar på ett smidigt och obyråkratiskt sätt och har ett

gott anseende bland företag och organisationer.

I kapitel 7 belyser utredningen de samhällsekonomiska

konsekvenserna för på grund sjukdom eller

personer som av andra funktionshinder inte kan få och behålla ett arbete på

arbetsmarknaden.

Ekonomerna Claes Malmquist och Thomas Aronsson har,

på utredningens uppdrag, genomfört en studie i syfte att

belysa dessa ekonomiska konsekvenser. Studien visar att

samhällets kostnader för funktionshindrade eller arbetsoför-

mögna personer minskar när dessa rehabilitering och genom

aktiva åtgärder får sysselsättning på arbetsmarknaden.

Studien återges i sin helhet i betänkandets bilagedel.

1¶Uppdraget

1.1¶Bakgrund

Samhalls möjligheter att uppfylla statsmakternas krav är i

hög grad beroende av hur Samhalls affärsverksamhet utvecklas. I med

lågkonjunkturer svag efterfrågan på varor och tjänster minskar Samhalls möjligheter att erbjuda menings-

fullt arbete åt de anställda eller att öka antalet

sysselsatta.

Samhalls inkomster minskar. En arbetskraftsefter-

egna svag

frågan på den reguljära arbetsmarknaden innebär mindre

möjligheter för de Samhallanställda att över till gå annat arbete. Så var fallet under vid 1990-talets

lågkonjunkturen början,

men Samhall kunde ändå uppfylla resultatkrav. I

samtliga fråga om övergångar till den reguljära arbetsmarknaden

kunde man dock inte år nå ett resultat 3

varje på procent netto, dvs. sedan de återgått till Samhall räknas ifrån. som

Statsmakternas krav innebar heller inte att

âtergångar

skulle räknas från, utan enbart att 3 skulle lämna procent Samhall för annat arbete. När konjunkturen sedan vände under år 1994 förbättrades också Samhalls resultat. Antalet anställda öka kunde utöver statsmakternas krav. Möjligheterna för de anställda hos Samhall att få arbete utanför Samhall ökade likaså.

Samhalls

ekonomiska resultat förbättrades.

Utvecklingen under 1995 och 1996 har varit fortsatt

god,

dock visar det sig nu tecken på till

en avmattning följd av en dämpad konjunktur. De Samhallanställdas möjligheter att

övergå till arbete utanför Samhall har minskat

på grund av

minskad tillgång till lönebidragsmedel. År 1996

genomfördes

ca 60 procent med

av Övergångarna hjälp av lönebidrag att

18 Uppdraget

med 74 procent år 1995.

jämföras

1.2¶Kort om direktiven

De är förbehållna

arbetsmarknadspolitiska åtgärder som

sökande till att tillförsäkra dem

arbetshandikappade syftar

rätt och att delta i arbetslivet som icke

samma möjlighet

har. Dessutom har med funk-

arbetshandikappade personer

tionshinder att ta del av alla de andra åtgärder som

möjlighet

finns för arbetslösa.

de viktigaste åtgärderna, lönebidrag och bidrag Några av

AB har ett fördelningspolitiskt syfte och

till Samhall ytterst

är viktiga delar av svensk handikappolitik.

beslut bolagisering av Samhall innebar att

Riksdagens om

bestämdes för Samhalls verksamhet:

vissa resultatkrav AB skall viss bestämd minsta syssel-

Samhall erbjuda en

för anställda.

sättningsvolym arbetshandikappade

de skall rekryteras från

Minst 40 procent av nyanställda

-

de s.k. grupperna, dvs. utvecklingsstörda, prioriterade psykiskt sjuka och flerhandikappade.

till arbete den reguljära arbets-

Andelen övergångar på

-

skall till minst 3 procent av de marknaden uppgå brutto

anställda årsbasis.

arbetshandikappade på

skall bedrivas med ökad effektivitet och Verksamheten

-

inom koncernen skall utnyttjas bättre och med

resurserna

successiv nedtrappning statens ersätt-

inriktning på en av Ersättningen exklusive bidrag till fastighetsfonden ning. -

1997 mot högst lönekostskall senast budgetåret svara naden för de anställda.

arbetshandikappade

När åtgärden arbete inom

det gäller översynen av

Samhallkoncernen skall utredningen

Samhall AB:s ekonomiska resultat och möjligheter-

pröva

-

till ytterligare ekonomiska resultatförbättringar,

na

målen för Samhalls verksamhet och statsmak-

pröva om

-

resultatkrav innebär de mest adekvata kriterierna

ternas

för bedöma resultaten eller den utveckling och de

att om

strukturförändringar som skett på arbetsmarknaden kan

motivera förändringar,

studera måluppfyllelse och resultat, bl.a. i den

- fråga om

rehabiliterande verksamheten, och analysera Samhalls verksamhet och för den

- målgrupperna

samt diskutera om verksamhetsformerna och

målgrupper-

na behöver förändras.

Direktiven i sin helhet i till betänkandet.

återges bilaga

Utredningsarbetets genomförande

Enligt direktiven skulle utredningens arbete avslutat vara före utgången år 1996. av Det visade sig under utredningsarbetet att det inte skulle bli möjligt att avsluta hela före år

uppdraget utgången av

1996. Utredaren bedömde att den del

av utredningen som

berör Samhall inte skulle hinna avslutas i tid medan

åtgär-

derna anställning med lönebidrag och offentligt skyddat

arbete OSA däremot skulle kunna redovisas före årets slut. Regeringen beslutade därför den 17 oktober 1996 att utredningens arbete iden del som avser Samhalls verksamhet skall vara avslutat senast den l april 1997. Utredningen överlämnade den 7 januari 1997 delbetänkandet Aktivt lönebidrag Ett effektivare stöd för arbets- handikappade SOU 1997:5 till statsrådet Win-

Margareta

berg. Översynen av Samhalls verksamhet har till helt över-

vägande del genomförts under första kvartalet 1997.

Utredningens direktiv och bedömningar har gjort att förslagen i huvudsak riktar sig mot effektivisering Sam-

en av

hall dels vad gäller rehabiliterings- och för övergångsarbetet

att öka dels verksamheten

genomströmningen, sett ur ett

samhällsekonomiskt perspektiv. Som ett led i utredningsarbetet rörande Samhalls verksamhet har utredningen tagit initiativ till flera externa studier. har konsulterna

Utredningen uppdragit Claes

20 Uppdraget

och Thomas Aronsson att dels göra en företags-

Malmquist

och samhällsekonomisk analys Samhallkoncernen, dels av beräkning de samhällsekonomiska konsekvenserna

göra en av av rehabilitering alternativt icke-rehabilitering.

Vidare har utredningen uppdragit åt marknads- och AB att göra dels en enkät-

opinionsinstitutet Demoskop

avseende rutinerna för rehabilitering för

undersökning

anställda inom Samhallkoncernen, dels

arbetshandikappade kvalitativ undersökning bestående av djupintervjuer.

en med har varit att kartlägga hur de

Syftet undersökningarna

anställda samt de direktanställda arbets-

arbetshandikappade

ledarna arbetet med rehabilitering inom Samhall-

upplever att

koncernen Ett annat med intervjuerna har

fungerar. syfte

varit att hur medarbetare i organisationer, som på penetrera olika sätt kommer i kontakt med Samhall sin verkgenom samhet, upplever att samarbetet med Samhallföretagen

fungerar.

Rapporterna har utarbetats på uppdrag av utredningen men

författarna för innehållet. Rapporterna redo-

svarar själva

visas i betänkandet återfinns i sin helhet i en separat men bilagedel till betänkandet.

har vidare ett antal intervjuer med

Utredningen genomfört

företrädare för lokala Samhallföretag industri och

inom

tjänster, respektive företagshälsovård samt företagets

kontaktpersoner vid arbetsförmedling/arbetsmarknadsinsti-

har gjorts i kommuner i olika

tut AH-Ami. Intervjuerna

landet och med stor variation när det gäller invånardelar av

antal och arbetsmarknadssituation. Vidare har utredningen vid ett antal länsarbetsnämnder samt

genomfört intervjuer

vid Samhallbolag. Samtliga dessa intervjuer har

ett regionalt

med stöd förberedda strukturerade frågor. Utöver

gjorts av

har haft rad kontakter med företrädare

detta utredningen en

Enkätundersökningen har genomförts i form intervjuer varvid de anställda av skriftligt formulär. Vissa intervjupersonerna har på grund av fick fylla i ett av språksvårigheter fått hjälp att fylla i formuläret, vilket har särredovisats. m.m.

Uppdraget 21

för företag/ bolag/ affärsområden inom

Samhallkoncernen och

med företrädare för Arbetsmarknadsverket. har

Självfallet

utredningens kontakter också företrädare för

inbegripit

Samhallkoncernens huvudkontor respektive hos AMS.

Samhall är en stor och mångfacetterad koncern med

ca 31 000 anställda på 300 orter med än 800 arbetsställen. mer

Resultatet från utredningens och kontakter kan

intervjuer

därför inte sägas bild situationen

ge någon fullständig av

inom koncernen utan skall närmast till

ses som komplement

den information som inhämtats på andra sätt i

utrednings-

arbetet.

2¶Kort historik

Inledning

Stiftelsen Samhällsföretag och be-

- numera bolagiserad nämnd Samhallkoncernen bildades den l 1980 för - januari att utjämna tillgången på skyddat arbete efter behoven över landet och för olika handikappgrupper, för att ge meningsfulla och utvecklande arbeten produktion genom av varor och tjänster samt för att kostnaderna för verksambegränsa heten genom en koncernmässig och i samordning en övrigt ökad affärsmässighet i verksamheten. En hög ambitionsnivå skulle också eftersträvas för att ge allt fler gravt handikappade möjlighet till avlönat arbete och därmed Det konstaterades också egen försörjning. att många har möjlighet att på längre sikt ta arbete på den reguljära arbetsmarknaden medan andra har så nedsatt arbetsförmåga att de knappast på sikt kan komma för ens längre ifråga sådant arbete. Det skyddade arbetet skulle därför utformas och bedrivas så att det åtminstone sikt förstärker de på lång anställdas möjligheter att kunna steget över till arbete den på reguljära arbetsmarknaden.

2.2 Samhalls utveckling och struktur

Stiftelsen Samhällsföretag bildades efter ett långt och omfattande utredningsarbete under Flera olika utredningar låg till grund för etableringen av Samhällsföretag som från början bestod central stiftelse och 24 av en regionala stiftelser, en i varje lån. Den centrala stiftelsen Samhällsföretag ombildades den 1 juli 1992 till aktiebolag under namnet Samhall AB. De regionala stiftelserna ombildades till

dotterbolag under moderbolaget Samhall AB. rörande den skyddade sysselsättningen SOU Utredningen blev grunden till vad 1972:54 föreslog en organisation som utvecklades till Samhällsföretag. På basis av att som senare det hade blivit allt att fä till stånd ett samarbete angelägnare och ökad samordning mellan verkstäder för skyddat en arbete såväl regionalt som för hela riket föreslog utredningen och de utanför landstingen stående kommunerna landstingen framtida huvudmän för företag för skyddat arbete. som Huvudmannen skulle tillsammans med de tvâ kommunförbunden och Arbetsmarknadsstyrelsen överväga och rekommendera vissa riktlinjer för den organisatoriska uppbyggnaden och administrativa ledningen av företagen. Strävan skulle att samordna vissa funktioner samtidigt vara som man decentraliserade andra det nödvändigt att ökade centrala sam- Utredningen ansåg och serviceinstanser korn till stånd. Inte minst ordningsgällde detta i fråga om marknadsföringsfunktioner. Skilda hos remissinstanserna bedömdes av uppfattningar den dåvarande regeringen göra ett slutligt ställningstagande i omöjligt. Därför tillsatte dåvaranhuvudmannaskapsfrågan de chefen för Arbetsmarknadsdepartementet i 1974 mars rörande och huvudmannaskap för utredningen organisation vissa former arbetsmarknadspolitiskt motiverad industriell av verksamhet Kommittén överlämnade i OSA-kommittén. oktober 1975 sitt betänkande SOU 1975:82 Organisation för skyddat arbete. OSA-kommittén konstaterade att det huvudsplittrade har inneburit nackdelar beträffande såväl mannaskapet drift verksamheten. Bland annat har det planering som av skapat osäkerhet vad avser den egentliga fördelningen av ansvaret för verksamheten mellan stat och utbyggnaden av kommun. Detta har i sin tur bidragit till betydande regionala skillnader i på skyddat arbete. Detta upplevs som tillgången

Utredningen rörande den skyddade sysselsättningen SOU 1972:54, s. 27.

orättvist, då arbetshandikappade i skyddat arbete får bättre ekonomiska och sociala villkor än de inte har som tillgång till sådant arbete på hemorten. OSA konstaterade vidare att arbetsvårdsföretagens möjligheter att med den behövagera grad av affärsmässighet som des var begränsade. Bestämmelser allmänna om handlingars offentlighet medgav t.ex. andra företag i princip full insyn i det material som låg till grund för prissättningen. Bland annat mot den bakgrunden ansåg kommittén att den skyddade verksamheten borde brytas ut den ur offentliga förvaltningsadministrationen. Av två tänkbara alternativ till företagsfonn, aktiebolag eller stiftelse, förordades det sistnämnda I den proposition låg till för bildandet som grund av Samhällsföretag, propositionen om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m. prop. 1977/78:30, konstateras att skyddat arbete främst skall ses som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i syfte att värna om arbetshandikappades rätt till avlönat arbete. Begreppet skyddat arbete skall förstås så att de anställda är skyddade från konkurrens från utan arbetshinder när det personer gäller att erhålla och behålla sitt arbete. Vidare sägs i propositionen att möjligheterna för den skyddade verksamheten att uppfylla dess syften, rehabilitering och sysselsättning, i hög grad är beroende hur av verksamheten organiseras. Det splittrade ansvaret mellan staten och kommunala huvudmän har förutom obalans också lett till en regional oklarheter bl.a. ifråga om verksamhetens syfte och inrikning samt var ansvaret för verksamhetens fortsatta utbyggnad skall ligga. För att bl.a. få bättre den en samordning av skyddade verksamheten verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbets- centraler, industriella beredskapsarbeten och hemarbete -

:Organisation för Skyddat Arbete SOU 1975:82, 13-14. s.

26 Kort historik

föreslog föredragande statsrådet ett samlat huvudmannaskap

i form stiftelser och ett centralt samordnings-

av regionala

i december 1977 skulle det nya

organ. Enligt riksdagsbeslut

från den 1 januari 1980.

huvudmannaskapet gälla

Syftet med en organisation var att utjämna tillgången

ny

arbete efter behoven över landet och för olika

skyddat

och att meningsfulla och utvecklande

handikappgrupper ge

arbeten produktion av varor och tjänster samt att

genom kostnaderna för verksamheten en koncern-

begränsa genom

och i övrigt ökad affärsmässighet i mässig samordning en

verksamheten.

Förslaget om att skapa en ny form av stiftelseorganisation medförde att regeringen i februari 1978 bemyndigade chefen

för att tillkalla kommitté

Arbetsmarknadsdepartementet en

med utarbeta förslag till och förbereda en ny

uppdrag att

för skyddat arbete. Kommitténs förslag ledde

organisation

till att riksdagen beslutade att Stiftelsen Samhallsföretag

den 1 1980 1977/78:30, bet.

skulle bildas januari prop.

1977/78:AUl6, rskr. l977/78:74.

I 1990 tillkallade särskild

november regeringen en

för Samhall. Den särskilde utredare att göra en översyn av utredaren avlämnade i augusti 1991 betänkandet Samhall i

i i SOU 1991:67. Utredaren föreslog att går, dag morgon

den centrala stiftelsen och de 24 regionala stiftelserna skulle

ombildas till fr.o.m. den 1 juli 1992 för att i

aktiebolag

större ta tillvara den koncernpotential som fanns utsträckning

dåvarande Förutom fördel i beskatt-

iden organisationen. en ningshänseende innebar aktiebolagsformen en tydligare

och mellan regering och

ansvars- befogenhetsfördelning

å sidan och Sarnhallkoncernen å den andra.

riksdag ena I ombildning av Samhall till aktiebolag

propositionen om

1991/ bl.a. ombildande Sam-

m.m. prop. 92:91 föreslogs av hall till staten helägt aktiebolag och att den statliga

av

till Samhallgruppen skulle lämnas med ett fast

ersättningen

krontalsbelopp. Vidare ansåg föredragande statsrådet att rollfördelningen

SOU 1997264 Kort historik 27

mellan AMS och Samhall bör bestå". Detta innebar bl.a. att

arbetsförmedlingarna även i för fortsättningen skulle svara

rekryteringen till och övergången från Samhall till arbete ett på den öppna arbetsmarknaden. Det innebar vidare att ett förslag från AMS att AMV skulle om disponera medlen till skyddad sysselsättning och med dem bl.a. från köpa tjänster Samhall avvisades i propositionen. I samband med Samhall bolagiseringen av skedde en viss förskjutning mellan Samhalls mål och rehabilisysselsättning tering. Föredragande statsrådet slog då fast att båda målen bör väga lika Även svårt tungt: om det är att förena de båda målen att dels öka till Övergångarna annat arbete, dels öka andelen med bör ändå båda grava handikapp, målen gälla för Samhalls verksamhet. målen bör Ingetdera av väga tyngre än det andra. Prop. 1991/92:91. Vid bolagiseringen Samhall ålades Samhall av att uppfylla vissa krav på resultat i sin verksamhet: 0 en minsta angiven sysselsättningsvolym, 0 en viss minsta andel skall ske från av rekryteringen de s.k. prioriterade grupperna, 0 en viss minsta omfattning på andelen från övergångar Samhall till den reguljära arbetsmarknaden och

0 effektivitetsförbättringar som möjliggör

nedtrappning av den statliga för de arbetshandi-

lönekostnadsersättningen

kappade arbetstagarna.

Samhalls struktur

Samhall driver sin verksamhet i sedan år aktiebolagsforrn 1992. Skälet till

bolagsbildningen var att skapa en tydlig rollfördelning och underlätta affärerna, inte minst

på exportmarknaden. Samhall är ett staten av helägt bolag. Koncernen omfattar Samhall AB 25 moderbolaget och dotterbolag. A Den geografiska dimensionen är operativt ansvarig och ansvarar för att verksamhetsidén Till uppfylls. den geogra-

Kort historik 28

hör 15 bolag och 1 affarsbolag. fiska dimensionen regionala

täcker alla län och är i sin tur

De regionala bolagen

i ett antal resultatenheter.

uppdelade

de finns ett antal affars-

Vid sidan av regionala bolagen och Samhall AB har därutöver representationssäljbolag.

kontor länder. Koncernen är organiserad i en matris

i andra med effektiviteten från såväl affarsorga-

syfte att optimera

Alla Samhallarbets-

nisatorisk som geografisk utgångspunkt.

platser tillhör ägs av" ett dotterbolag den geografiska

har i utvecklingen av sin

dimensionen men samtidigt

affärsverksamhet iaktta er/ krav från affársområdes-

att riktlinj

/produktgruppsledning affársdimensionen.

Affársdimensionen främst för strategi och mål för svarar

affärerna. Den är indelad i affärsgrupperna Industri och

Dessa i sin tur är indelade i 9 affärsområden, som

Tjänster.

ned Till vissa produktgrupper är bryts i produktgrupper.

knutna. I andra fall affärerna i interna

säljbolag organiseras

allianser eller koncerngemensamma koncept.

illustreras i 2.1 och 2.2.

Samhalls organisation figurerna

AB har fr.o.m. den 1 januari 1997

Moderbolaget Samhall och ett särskilt servicebolag, Samhall

organiserats om

AB, har bildats. Avsikten med denna organisations-

Support

är ut frågor operativ karaktär och

förändring att skilja av behålla de strategiska frågorna i moderbolaget.

har Samhall sedan år 1992

Som en kompletterande uppgift

och andra arbetsgivare stöd i erbjudit försäkringskassor

Denna verk-

rehabilitering av långtidssjukskrivna personer.

fr.o.m. den l 1997 inom för ett

samhet bedrivs mars ramen

nytt dotterbolag.

De bolagen skall arbeta för att det finns ett gott

regionala

olika arbeten inom det geografiska område som

utbud av

rehabiliteringstjänster kan erbju-

bolaget omspänner samt att

das. har för den operativa verksamheten inom

Bolaget ansvar moderbolaget fastställd budget.

en av

Kort historik 29

Figur 2.1 Samhallkoncemen 1997.

m m m m m a w w w w w w w

m

m m m m m ä N w w w w w

n m m m m m

w w w w w

m

m m 8

m

w w w w w w w

m m o m 0.0. .p 0% 0%

w w w w w w w

Gtmuztncwn-smzw-ozj

30 Kort historik

Figur 2.2 Geografisk spridning Samhallbolagen. av

SamhallFonnelAB

SamhallSafacAB

SamhallMidlandAB

SamhallDalaAB

SamhallErressAB NJ

SamhallArosAB

emenHyglenAB SamhallRestaurangAB

mhallsupgønAB SamhallArbeIivsinriktadRehabiliteringAB Samhall FrejaAB I SamhallBraheAB Huvudkonto SamhallVinga ©Moderbolag o Affärsbolag osamhallKablageAB Regionaltbolag SamhallIDCAB Q o SamhallGuteAB Dsäübolag Samhall"Dacke"A

SamhallInformationsteknikAB

menu/Is SamhallRehab S4 EGFPCE-

3¶Målgrupper och rekrytering

Utredningens förslag i

sammanfattning:

k Målgruppen bör liksom i dag vara begränsad till arbets-

sökande med arbetshandikapp inte

som kan få arbete på

den reguljära arbetsmarknaden.

Antalet arbetshandikappade anställda inom Samhall bör

ligga i intervallet 27 000

drygt dagens nivå och

ca 30 000.

Genom ökad skall

genomströmning betydligt fler

personer än i dag, sett över

en längre tidsperiod, kunna

erbjudas arbete inom Samhall.

Systematisk rehabilitering

skall öka Övergångarna till den reguljära arbetsmarknaden.

Det skärpta övergängskravet får inte innebära

att andelen gravt handikappade i Samhall minskar. För

många av

dessa personer innebär det

en väsentlig rehabilitering att

över huvud taget klara ett arbete inom Samhall.

De tre grupper i är

som dag prioriterade vid nyanställning i Samhall psykiskt sjuka,

- utvecklingsstörda och

personer med mer än bör

en funktionsnedsättning även

-

i fortsättningen lyftas fram. Dessa

grupper skall utgöra minst 40 procent de nyanställda. av Den enskilde sökandens

förutsättningar, förväntningar

samt behov utvecklings- och stödinsatser av skall stå i fokus vid rekryteringen, inte det lokala Samhallföre-

tagets behov.

och rekrytering 32 Målgrupper

skall den enskildes arbetsförmåga och

Före rekryteringen

arbetskraven väl kartlagda och dokumenterade. vara anställdas medverkan vid och

De arbetshandikappade inflytande över rekryteringen och rehabiliteringsproces-

skall stärkas. sen Samarbetet mellan AMV och Samhall bör vidareutveck-

och arbete inom Samhall är en

las fördjupas. Skyddat

åtgärd och ett led i en samman-

arbetsmarknadspolitisk

i större utsträckning än i dag skall hängande process som till arbete den arbetsmarknaden.

leda vidare på reguljära

3¶Personer med funktionshinder

bygger på rätten till

Den svenska arbetsmarknadspolitiken för alla. En vägledande princip är arbetslinjen som

arbete

skall prioriteras före passiva

innebär att aktiva åtgärder

med funktionshinder inne-

kontantstöd. I fråga om personer

och åtgärder för bär arbetslinjen att rehabiliterande åtgärder

skall före

att stärka den enskildes konkurrenskraft prioriteras

arbetslöshetsersättning och förtidspensionering.

delbetänkande Aktivt lönebidrag SOU

I utredningens

definitionerna de grundläggande be- 1997:5 redovisas av i 3.1 l.

greppen handikappolitiken avsnitt

.

för diskussion mål-

Som utgångspunkt utredningens om

en till Samhall här den defini-

och rekrytering återges

grupper

arbetshandikapp beskrivs i promemotion av begreppet som

rian Förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer

med funktionshinder Ds 1996:56.

arbetshandikappad används för att avgränsa den grupp Begreppet komma i fråga för olika slag av arbetsmarkpersoner som kan exempelvis bidrag till kostnader för

nadspolitiska stödåtgärder,

eller arbetsbiträde, tillgång till särskilt anordnade

arbetshjålpmedel

arbeten eller utbildning eller praktik. arbetshandikapp handlar effekterna av ett funk- Begreppet om

Målgrupper och rekrytering 33

tionshinder på den enskildes möjligheter att utföra visst arbete.

Också detta är således ett relativt begrepp, som innebär att ett funk-

tionshinder inte behöver innebära ett arbetshandikapp. Det kan också

innebära att en förhållandevis liten funktionsnedsättning kan medföra

stora svårigheter att utföra ett arbete, exempelvis i de fall arbetet

ställer stora krav den fysiska eller psykiska prestationsförmågan.

3.1.1¶Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

arbetshandikappade

I delbetänkandet "Aktivt lönebidrag SOU 1997:5 gjordes

en utförlig statistisk redovisning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för arbetshandikappade. Nedan görs

en samman-

fattning av nämnda redovisning.

Vid arbetsförmedlingen har antalet sökande med

Af

ökat under decemmiet. År 1990

arbetshandikapp kraftigt

fanns det i genomsnitt 50 000 sökande med arbetshandi-

ca kapp och sex år senare uppgick antalet till ca 85 000 inklu-

derar i konjunkturberoende åtgärder. Bland de

personer

sökande med arbetshandikapp är det framför allt sökande utan arbete som ökat. Ökningen sedan år 1990 uppgår till nästan 30 000 personer. Detta innebär att även antalet arbets-

lösa och därav långtidsarbetslösa ökat. De sysselsättningsskapande åtgärder är förbehållna

som

arbetshandikappade sökande är Anställning med lönebi-

drag, Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA,

Arbete inom Samhallkoncernen, samt näringshjälp till start

av verksamhet som företagare. Av dessa åtgärder

egen

omfattar anställning med lönebidrag flest personer.

LOSAM-utredningens kartläggning av med funk-

personer tionshinder är begränsad till personer som är registrerade

som sökande med arbetshandikapp hos arbetsförmedlingen

och Ami.

Det är inte möjligt hur många med funk-

att ange personer

tionshinder det finns i Sverige. Handikapprörelsen omfattar

2 17-0512

40 riksförbund med än 450 000 medlemmar. I ca mer Handikapputredningens betänkande SOU 1992:52 anges att det absoluta flertalet i utredningens målgrupp inte är registrerade som arbetssökande vid arbetsförmedlingarna. Handikapputredningen också att betydande del av

anser en de 400 000 som uppbär förtidspension eller

ca personer sjukbidrag bör ha de arbetsförutsättningar som kan jämställas med t.ex. förutsättningar hos arbetshandikappade anställda inom Samhall.

Antalet sökande vid arbetsfömedlingarna och arbetsmarknadsinstituten med ett arbetshandikapp är betydligt

Ami

färre, eller 83 100 i december 1996. För att en

personer sökande skall anses som arbetshandikappad krävs att han eller hon är arbetssökande, har ett funktionshinder i relation till en arbetsuppgift och att det gjorts en registrering om

hos Arbetsmarknadsverket AMV. Tillarbetshandikapp vägagångssättet vid AMV:s handikappregistrering behandlas i avsnitt 3.4.

Enligt en kartläggning som publicerats i rapporten Arbetsmarknad för med 1997 är

unga funktionshinder

arbetslösheten bland funktionshindrade. I

betydande unga

21-25 år är 63 procent studerande medan 18 åldersgruppen

är arbetslösa och 16 procent förtidspensionerade. I procent nästa åldersgrupp, 26-30 år, är arbetslösheten väsentligt högre och uppgår till 41 procent medan 33 procent är förtidspensionerade. I åldersgruppen 31-35 år år 56 procent

medan 21 procent är arbetslösa. förtidspensionerade

bygger på enkätsvar från medlemmar i åldrarna Uppgifterna 16-35 år i 13 ungdomsorganisationer inom handikapprörelsen.

Regering och riksdag har under 1990-talet kraftigt utökat

de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för omfattningen av att minska effekterna den för Sverige mycket höga arbets-

av lösheten. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som finansieras anslag till AMV, delas i AMS månatliga publika-

av tion "Arbetsmarknadsstatistik upp mellan konjunkturbe-

roende åtgärder och handikappåtgärderz. Antalet deltagare i konjunkturberoende åtgärder har ökat från i genomsnitt 52 000 månad i början av

personer per decenniet till i genomsnitt 196 000 månad år

personer per

1996. Antalet i handikappåtgärder har samtidigt

personer varit relativt oförändrat och uppgått till 50 000

ca personer

månad. per

Antalet i konjunkturberoende åtgärder och handi-

personer

kappåtgärder samt antal arbetshandikappade anställda inom

Samhallkoncernen under 1990-talet framgår tabell 3.1.

av

Tabell 3.1 Genomsnittligt antal personer i konjunkturberoende åtgärder och handikappåtgärder samt antal arbetshandikappade anställda inom Samhallkoncernen, under perioden 1990-1996. Ãrsmedeltal.

Antal personer

Konjunktur- Handikapp- Arbetshandikappade

Källa: AMS.

De konjunkturberoende åtgärderna utgörs ijanuari 1997 av "Anställning med rekryteringsstöd", "Starta eget-bidrag", Beredskapsarbete, "Anställning med utbildningsvikariat", Arbetslivsutveckling", "Arbetsplatsintroduktion, s.k. "Kommunavtal", Datortek", "Arbetsmarknadsutbildning" och "Offentlig tillfällig anställning för äldre arbetslösa" OTA. Källa: AMS. zHandikappåtgärderna utgörs ijanuari 1997 av Anställning med lönebidrag" samt "Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare". Källa: AMS.

36 Målgrupper och rekrytering

3.1.2¶Sökande med arbetshandikapp

Antalet öppet arbetslösa sökande med arbetshandikapp på

arbetsfönnedlingarna och hos arbetsmarknadsinstituten

Ami

har ökat under 1990-talet. År 1990 uppgick deras antal till i genomsnitt 53 000 personer. Därefter har antalet varierat och år 1996 uppgick antalet till 84 100

personer

Det totala antalet sökande på arbetsförmedlingarna har

ökat snabbare än antalet sökande med arbetshandikapp. Det

har inneburit att andelen sökande med arbetshandikapp minskat. Är 1990 deras andel till 16,1 Sex år uppgick procent.

senare uppgick andelen till 9,1 procent.

I tabell 3.2 redovisas antal sökande med

arbetshandikapp

samt andel av samtliga sökande från 1990 till 1996.

Tabell 3.2 Genomsnittligt antal sökande med arbetshandikapp anmälda på arbetsförmedlingarna samt andel samtliga sökande

av 1990-1996. Årsmedeltal. med lönebidrag, i OSA eller

Personer

Samhall ingår ej.

Sökande med Andel av samtliga,

Källa: AMS.

3Observera att personer med registrerat arbetshandikapp deltar i åtgärderna

som Anställning med lönebidrag", "Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, och "Rekryteringsstöd samt är anställda inom Samhallkoncernen, inte ingår i denna statistik.

Antal sökande med arbetshandikapp utan arbete ökade från i genomsnitt 18 000 år 1990 till i genomsnitt

personer 49 900 år 1996. Den försämrade situationen på

personer arbetsmarknaden har även påverkat situationen för arbetshandikappade sökande.

3.1.3 Långtidsinskrivna sökande med

arbetshandikapp

Långtidsinskrivna är sökande som varit inskrivna i mer än två år hos arbetsförmedlingen och som utan avbrott varit utan arbete eller deltagit i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder under perioden. Den som är långtidsinskriven har alltså inte varit sökande med fast arbete, tillfälligt arbete, deltidsarbetslös, verksam i OSA eller anställd med lönebidrag.

Andelen långtidsinskrivna är högre bland sökande med arbetshandikapp än bland samtliga sökande. Andel långtidsinskrivna de arbetshandikappade var ca 36 procent både

av för 1995 och 1996, vilket kan jämföras med 20 procent av samtliga inskrivna

3.1.4 Arbetshandikappade i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder Åtgärden Anställning med lönebidrag har under 1990-talet haft den största volymen av de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade. Antal i åtgärden har

personer varierat. Åren 1990 och 1991 uppgick antalet anställda med lönebidrag till i genomsnitt 45 000 personer. Därefter har antalet varierat, vilket tabell 3.3. År 1996

framgår av uppgick antalet till 46 200.

Totalt antal inskrivna, med eller utan arbetshandikapp, definieras i detta sammanhang som samtliga inskrivna på arbetsförmedlingarna vid månadens slut utom de som är sökande med fast arbete, tillfälligt arbete, deltidsarbetslösa, verksamma i OSA eller anställda med lönebidrag.

38 Målgrupper och rekrytering

Antalet arbetshandikappade i åtgärden Skyddat arbete hos

offentliga arbetsgivare har varit nästan konstant under hela

1990-talet. I genomsnitt har ca 5 500 år deltagit

personer per

i åtgärden.

Antalet arbetshandikappade anställda inom Sarnhallkoncer-

nen har fluktuerat mellan som lägst 28 300 och som personer

högst 30 500 personer. År 1996 uppgick deras antal till 28 300 personer. Se tabell 3.3.

Tabell 3.3 Genomsnittligt antal personer i AMS handikappåtgärder samt anställda inom Samhallkoncernen,

arbetshandikappade

1990-1996. Arsmedeltal.

Antal personer

Källa: AMS.

3.1.5¶Arbetshandikappade i arbete under 1996

Under 1996 erhöll omkring 2,5 procent månad av

per

samtliga sökande med arbetshandikapp ett arbete. I tabell 3.4

redovisas att 1,5 procent erhöll ett arbete utan stöd, 0,6

procent erhöll ett arbete med lönebidrag, ett offentligt

skyddat arbete OSA eller ett arbete hos Samhall. Enligt

uppgift från AMS var andelen sökande med arbetshandikapp

som erhöll ett arbete något högre år 1995.

Målgrupper och rekrytering 39

Tabell 3.4 Antal sökande med arbetshandikapp samt andel som erhållit arbete utan stöd, tillfälligt arbete och arbete de

genom sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade. Perioden januari till december 1996.

Antal Andel per

månad, %

Sökande Totalti Arbete utan Tillfälligt Arbete med Arbete Arbete hos

snitt/mån arbete stöd arbete lönebidrag inom OSA Samhall Totalt 84 100 2,5 1,5 0,3 0,4 0,1 0,1

Källa: AMS.

3.2¶Målgrupper för Samhalls verksamhet

3.2.1 Arbetets värde

Yrkesarbete värderas högt både människor har arbete

av som och av dem som är arbetslösa. De som har arbete tenderar

visserligen att värdera arbetet något högre men skillnaderna

jämfört med arbetslösa är mycket små. Detta framgår av

studien för arbete attityder och värderingar i

Drivkrafter -

ingår i expertbilaga till SOU 1996:34 Aktiv

arbetskraften

arbetsmarknadspolitik. Arbetslösheten har såväl ekonomiska

som sociala effekter för de som drabbas. Till detta personer

kommer konsekvenserna för samhällsekonomin.

Det finns ingen anledning att anta att värderingen av yrkesarbete skulle skilja sig väsentligt mellan funktionshind-

rade och icke funktionshindrade. Det är i stället sannolikt att yrkesarbete värderas högt av såväl arbetslösa funktionshindrade som av funktionshindrade som har arbete.

Arbetets betydelse betonades också Handikapputred-

av ningen i betänkandet Handikapp Välfärd Rättvisa SOU

1991:46:

40 Målgrupper och rekrytering

Arbete i vid mening är av mycket väsentlig betydelse för alla män-

niskors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. Arbete är inte

bara en grund för den materiella försörjningen utan svarar även mot

grundläggande mänskliga behov av gemenskap, utveckling och

meningsfullhet i tillvaron. Dessa behov och värden kan naturligtvis

var för sig tillfredsställas och uppnås genom aktiviteter vid sidan av

arbetet. Ytterst handlar det också om den enskildes egen uppfattning och värdering av sin livssituation.

Arbetets betydelse utgår dock inte bara från värdet för den enskil-

de. Det är också samhällets intresse och skyldighet att ta tillvara alla

medborgares möjligheter att bidra till utvecklingen av den gemen-

samma välfärden. Det gäller inte bara materiell välfärd utan också

andra värden som berikar gemenskapen i samhället.

I avsnittet 3.1 Personer med funktionshinder på arbetsmark-

naden redovisas statistiska uppgifter om med funkpersoner

tionshinder på arbetsmarknaden. Merparten av med

personer

funktionshinder kan antingen arbeta på den reguljära arbets-

marknaden utan bidrag, med lönebidrag eller med stöd av annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd, exempelvis rekry-

teringsstöd. Endast en förhållandevis liten andel utgör mål-

för Samhalls verksamhet, oavsett hur läget är generellt grupp

sett på arbetsmarknaden.

3.3¶Definition av målgruppen

3.3.1 AMV:s regelverk

Målgruppen för rekrytering till skyddat arbete definieras i

förordningen 1987:405 om den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten. Där sägs § 9 att "Skyddat arbete får erbjudas endast den arbetsförmåga är så nedsatt att han

vars eller hon inte kan annat arbete. "

Målgruppen är i dag alltså begränsad till arbetssökande

med arbetshandikapp som inte kan få arbete på den reguljära

arbetsmarknaden. Svårigheterna att få arbete skall bero pä nedsatt arbetsfönnåga, dvs. ett arbetshandikapp. Innan en

Målgrupper och rekrytering 41

person rekryteras skall Af/Ami i princip ha prövat

möjlig-

heterna för den arbetssökande att få arbete stöd eller utan med andra stöd, däribland lönebi-

arbetsmarknadspolitiska drag. Enligt utredningsdirektiven skall detta vara fallet även i fortsättningen.

Någon närmare definition av målgruppen för Samhall än

vad som framgår av § 9 i förordningen finns inte i Arbets-

marknadsverkets regelbok. I AMS allmänna råd för

tillämp-

ningen av den aktuella bestämmelsen dock att arbetet

sägs

inom Samhallgruppen så långt skall utforsom möjligt vara

mat så att det tillvaratar och utvecklar den anställdes kunska-

per, färdigheter, erfarenheter och intressen och syfta till att

stärka den anställdes till att få arbete den

möjligheter ett på

reguljära arbetsmarknaden. Det är mot denna bakgrund väsentligt att föra diskusen sion kring vilka målgrupper som behöver det stöd Samsom

hall kan erbjuda. Som utredningsdirektiven också är

anger det denna fråga som bör diskuteras än graden

snarare om av funktionsnedsättning hos den enskilde sökande skall ha inver-

kan på bedömning Samhall är den

en av om mest lämpliga

sysselsättningsformen. Många människor, också med omfat-

tande funktionshinder, klarar en individuell på den

placering

reguljära arbetsmarknaden. Andra kan, oavsett graden av

nedsatt arbetsförmåga och funktionshindrets

svårighetsgrad,

behöva det särskilda stöd

som anpassade arbetsformer, en

stödjande arbetsledning och stöd i den egna arbetsgruppen

utgör och som kan erbjudas hos Samhall. Långt ifrån alla med funktionshinder är alltså

personer

arbetshandikappade. Arbetshandikappet uppstår i en situation

när funktionshindret gör det svårt eller delta i

omöjligt att

arbetslivet. Genom att arbetsvillkoren och kraven i

anpassa

arbetet samt genom att stärka individens förmåga kan arbets-

handikappet reduceras eller tas bort helt.

Som framgår ovan är målgruppen för det skyddade arbetet

oprecist angiven. Det finns således inte i eller

förordning anvisningar angivet hur målgruppen skall Det

avgränsas.

42 Målgrupper och rekrytering

innebär att riktlinjer saknas för när en person skall anses alltför produktiv eller ha en alltför god arbetsförmåga vara

för att kunna komma i fråga för en anställning inom

Samhall. På motsvarande sätt saknas riktlinjer för vilken

arbetsförmåga bör finnas för att sådant arbete

lägsta som

skall kunna komma i fråga. Dock bör noteras att frågan om

krav på minsta arbetsförmåga behandlades i propositionen

med inrättande Samhalls före-

l977/78:30 förslag om av gångare, Samhällsföretag. Där anförde föredragande stats-

rådet:

Enligt min mening måste även framdeles en hög ambitionsnivå eftersträvas så att allt fler gravt arbetshandikappade ges möjlighet till produktiv insats och därmed till försörjning. Utvecken en egen lingen visar att skyddat arbete är samhällsekonomiskt motiverat även för dessa Jag det därför inte meningsfullt att försöka grupper. anser fastslå någon gräns för den lägsta arbetsförmåga som man skulle behöva ha för att få skyddat arbete. Jag vill också betona att ett arbete kan ha mycket stort värde för den enskilde och för hans möjligheter till ett aktivt samhällsliv även den faktiska arbetsom förmågan kan framstå ringa. Däremot bör skyddat arbete inte som komma i fråga för är arbetslösa av i huvudsak renodlapersoner som de arbetsmarknadsskäl.

I finns inga gränser för när arbetsfönnågan skall

praktiken

alltför stor respektive alltför liten för att en anställning anses

hos Samhall skall kunna komma i fråga.

3.3.2¶Internationella aspekter på målgruppen för

skyddat arbete

skall enligt direktiven studera hur verksamhet

Utredningen med särskilt anordnat arbete för arbetshandikappade organi-

i andra nordiska länder samt i andra länder i Europa,

seras har omfattande sådan verksamhet. Mot bakgrund härav som

skall fördelar och nackdelar med olika sätt att organisera

arbete för arbetshandikappade göras. En jämförelse skall

med den verksamhet bedrivs i Samhall.

göras som

Målgrupper och rekrytering 43

Utredningen har valt att i förekommande fall belysa inter-

nationella frågor i respektive avsnitt i stället för att samla

internationella aspekter i ett eget avsnitt. Efter

genomgång

av litteratur, databaser samt kontakter med bl.a. Europarådet

och EU-kommissionen har kunnat konstatera

utredningen att

internationella Översikter och jämförelser skyddat arbete av samt andra åtgärder för arbetshandikappade är före-

sparsamt

kommande. Två studier framträder emellertid särskilt som

intressanta i detta sammanhang.

Studien Sheltered Employment the European Commu-

nity Erik Samoy, 1992 undersöker målgruppen för skyddat

arbete i de dåvarande 12 EG-länderna. fem län-

Ytterligare

der Österrike, Finland, Norge, Sverige och Schweiz,

-

behandlas i studien Sheltered employment and transition

from

sheltered to ordinary employment in Austria, Finland,

Norway, Sweden and Switzerland Samoy och Lina

Erik

Waterplas, 1995.

I båda studierna betonas att det är förenat med

betydande svårigheter och problem att göra internationella jämförelser av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för funktionshindrade

personer inklusive skyddat arbete. Skälen är flera, bl.a. att

variationsbredden i åtgärderna ökar och att gränslinjen

mellan skyddat arbete och arbete på den

reguljära

arbetsmarknaden blir allt otydligare när

nya åtgärdsmodeller

utvecklas.

Med utgångspunkt från juridiska och administrativa defmi-

tioner försöker de båda ovannämnda studierna klassificera

målgruppen i olika länder utifrån bl.a. de diskuterade ovan

gränserna för hur hög respektive låg får

arbetsförmågan vara

för att skyddat arbete skall kunna komma i I det

fråga.

följande används samma uttryck som i studierna, dvs. övre

respektive nedre gräns för avgränsningen

av målgruppen.

I Finland utgörs för skyddat arbete

målgruppen av perso-

ner med funktionshinder som söker arbete och på grund

av

nedsatt arbetsförmåga inte kan sitt Det förtjäna uppehälle.

skall vara frågan om långsiktiga svårigheter när det gäller

44 Målgrupper och rekrytering

normala vardagsfunktioner. Det finns ingen precisering om vad med långsiktiga. Det avgörs från fall till

som avses fall. den ovannämnda studien är målgruppen inte

Enligt

I tycks den fastställas inte bara

tydligt avgränsad. praktiken

utifrån hos de anställda utan också

egenskaper potentiella

utifrån rad faktorer lokala arbetslöshetsnivåer

en yttre som

och den kommunala ekonomin. Rikare kommuner tycks

erbjuda större valmöjligheter än fattiga.

I Norge finns det två huvudtyper av skyddat arbete, var-

dera med underformer. Den ena är arbetsmarknadsföretag,

Arbeidsmarkedsbedriftene, AMB, innefattar underfor-

som förberedande Tre-

men arbetsträning, Arbeidsforberedende

ning, AFT

.

Den andra huvudtypen är sysselsättningskooperativ,

Arbeidssamvirektiltakene, ASV, har tre underformer:

som med till arbetsmark-

sysselsättningskooperativ kopplingar

nadsföretag, Arbeidssamvirke, ASV, sysselsättningskoopera-

tiv inom sektor, Arbeidssamvirke i offentlig virk-

offentlig somhet, ASVO, och produktionsverkstäder, Produksjons-

rettede virksomhet, PV. De olika skyddat arbete i Norge har olika mål-

typerna av

Det finns dock ingen tydlig skiljelinje mellan de

grupper.

olika formerna när det olika kriterier såsom ålder, kön

gäller

art eller grad funktionsnedsättning. Den

respektive av

främsta skiljelinjen tycks avse den anställdes möjligheter att arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Om chanserfå ett

till goda anvisas till förberedan-

na övergång anses personen de arbetsträning eller till arbetsmarknadsföretag. Om sannolikheten för övergång mer avlägsen är det mer troligt

anses

att får arbete i sysselsättningskooperativ.

personen Målgruppen för skyddat arbete är i Danmark personer

inte kan finna eller behålla ett arbete på den reguljära som arbetsmarknaden. Målgruppen innefattar inte personer som

med lätthet eller viss hjälp arbetsanpassning, ekonomiskt

stöd kan finna ett arbete på den öppna arbets-

e.d.

marknaden, eller behöver yrkesutbildning. Där går

som

Målgrupper och rekrytering 45

således den övre gränsen för målgruppen. Den nedre gränsen

går vid som främst är i behov av social träning och personer

stimulans. Då placering i dagcenter lämpligare

ses som en form. Det är i praktiken främst personer med funktionshinder som anvisas till skyddat arbete.

I flertalet länder definieras den övre gränsen med vissa

variationer som oförmåga att arbeta under normala förhål-

landen. Ibland görs ytterligare preciseringar, exempelvis att

en inte kan anses vara arbetsoförmögen" förrän hela

person

rehabiliteringsprocessen har slutförts, alltså när har

personen

genomgått medicinsk rehabilitering, arbetsträning, etc. Det

antyds också att en person skall vara oförmögen att arbeta under normala förhållanden även om särskilt stöd sätts in.

I en del länder är den Övre gränsen ännu mer preciserad. De brittiska skyddade verkstäderna tillåts exempelvis inte ta

in har än 80 procents produktivitet i jäm-

personer som mer

förelse med en icke-funktionshindrad. Lagen emeller-

anger

tid inte hur denna nivå skall mätas. I Spanien kan endast

med minst 33 procent nedsatt arbetskapacitet få personer

skyddat arbete, dvs. 67 procents arbetskapacitet. Under alla

omständigheter är mätmetoderna av tvivelaktig kvalitet,

anser studien Sheltered Employment in the European

Community. I Storbritannien är den övre gränsen högre än

i Spanien men den kan mycket väl vara ännu högre i något

annat land ingår i studien. Vad det innebär att

som vara oförmögen att arbeta under normala förhållanden kan tolkas på många olika sätt. Den övre gränsen är definitivt en mycket oprecis gräns, summerar studien.

Den nedre gränsen för arbetsförmågan beskrivs i många

av länderna i termer att den som anställs skall ha

vaga som förmåga att utföra någon form av produktivt arbete". I

Storbritannien och Portugal finns formellt en klar gräns: 30

procents respektive tredjedels produktivitet. Människor

en

som inte kommer till den nivån uppfyller inte kvaliupp fikationerna för skyddat arbete. I Frankrike och Holland

används kriteriet en tredjedel av normal arbetskapacitet till

46 Målgrupper och rekrytering

att dela anställda i skyddat arbete i två under-

upp gruppen

grupper. Den nedre gränsen i dessa länder måste följaktligen

ligga under en tredjedel hur mycket under vet ingen.

-

Förutom krav på arbetstagarens fastslås

produktivitet

ibland den nedre gränsen med utgångspunkt från kombi-

en

nation av olika faktorer, exempelvis arbetstagarens uppförande, stödbehov, produktivitet, närvarofrekvens, arbetets bety-

delse för välbefinnandet osv. En form övervägande

av som

inte finns uttryckt i lagstiftningen Danmark och Spanien

i

men som har praktisk betydelse är placering i dag-

om en center motsvarande skulle vara bättre än skyddat arbete.

Slutsatsen blir enligt studien att också den nedre gränsen i

likhet med den övre är mycket oprecis.

Som framgår ovan finns inte någon övre eller nedre gräns

för målgruppen till Samhall. I den produkti-

bedömning av viteten bland de arbetshandikappade anställda som gjorts av

arbetsledarna vid ett antal enheter och som berörs ytterligare

i avsnitt 4.6 framgår dock att variationsbredden när det

gäller produktivitet är mycket stor. En väsentlig aspekt på målgruppen för skyddat arbete är

i vilken utsträckningen verksamheten riktas både till kvinnor

och män. I Sverige, där kvinnorna generellt sett också har

en

hög förvärvsfrekvens, är andelen kvinnor 46 procent bland

Samhalls arbetshandikappade anställda. Variationerna är

dock betydande mellan olika bolag. Inom Samhall Midland låg andelen kvinnor under perioden 1992 till första halvåret

1996 på 38 procent eller lägre medan andelen i Samhall

Dalväst var 57 procent eller högre. Enligt uppgifter i studien

Sheltered employment in the European Community utgjorde

männen nära två tredjedelar av de anställda i skyddat arbete

inom EG i början av 1990-talet, vilket framgår tabell 3.5.

av

Lägsta andelen kvinnor hade Holland och Storbritannien med

en fjärdedel eller mindre.

Målgrupper och rekrytering 47 Tabell 3.5 Könsfördelning bland anställda i skyddat arbete i början av 1990-talet.

Avser 98 procent av alla anställda i skyddat arbete. Uppgifterna exkluderar Spanien och Portugal. Grekland hade vid denna tidpunkt inget skyddat arbete.

Med utgångspunkt från de knappa uppgifter som föreligger

funktionshinder tycks det enligt studien finnas en över-

om

lappning mellan den som är minst funktionshindrad i grupp

dagcentren och den som har lägsta produktiviteten i skyddad

verksamhet.

3.3.3 Påverkan på målgruppen av

arbetsmarknadssituationen

I runda tal nära 30 000 med arbetshandikapp har

personer arbetat inom Samhall under 1990-ta1et. Förhållandena på den

reguljära arbetsmarknaden påverkar målgruppen för Samhalls

verksamhet. Om förhållandena i arbetslivet där generellt sett är sådana att arbetsförrnågan hos de anställda tillåts ha stor variation, då är behovet skyddat arbete förhållandevis

av

mindre än i situation där kraven är höga och stegras allt-

en

mer på arbetsförmåga och produktivitet. Det är naturligtvis

48 Målgrupper och rekrytering

det sistnämnda förhållandet främst kännetecknar svensk som

arbetsmarknad i dag.

Samhall skriver i studien Samhall mot år 2005 att det

behövs ca 100 000 arbetstillfällen anpassade för

nya personer

med arbetshandikapp utöver vad Samhall och lönebidrags-

formen kan erbjuda. Förändringarna i framtidens arbetsliv

kommer att innebära att med vissa funktionshinder personer

i ökande utsträckning kommer att behöva det särskilda stöd och arbetsformer Samhall kan för att komma in

som erbjuda

på och etablera sig i arbetslivet, Samhall. Man anser anser att behovet av särskilt förbehållna arbetstillfällen för denna

kan förväntas betydligt överstiga den volym

grupp som

Samhall erbjuder i dag.

I sin analys den framtida volymen arbetstillfällen av förutsätter Samhall att det statsfinansiella utrymmet påverkar den totala merkostnadsersättning Samhall kan förväntas få.

Efter en sammantagen bedömning av detta, konjunkturläget, företagets affärsmässiga fönnåga, allmänpolitiska och konkurrensmässiga aspekter samt företagsorganisatoriska aspe-

kter drar Samhall slutatsen att volymen arbetstillfällen för

med arbetshandikapp inom Samhall inte i någon personer

betydande omfattning bör överstiga 30 000-35 000. Över

tiden kan naturligtvis ändå finnas behov vissa variationer

av i omfattning, konstaterar Samhall.

Även den lokala arbetsmarknadssituationen påverkar mål-

för Samhalls verksamhet. De intervjuer utred-

gruppen som

ningen har genomfört tyder på att detta är särskilt påtagligt

i skogslänen. I situation med stort utbud på arbetskraft,

en varav många är välutbildade, och få eller nästan inga lediga platser, påverkas även rekryteringarna till Samhall. Påverkan sker på åtminstone två sätt: med svårare funktions-

personer

hinder tillhör ofta inte arbetskraften. De också

själva men

omgivningen uppfattar ofta att det inte år någon idé att de

ens anmäler sig arbetssökande. som

Samtidigt som den lokala arbetskraften minskar dessa

av

skäl utgår bidrag vid många rekryteringar till den reguljära

49

arbetsmarknaden i skogslänen. I i en glesbygdskommun skogslänen som utredningen besökt, arbetsförmeduppger lingen att praktiskt taget samtliga rekryteringar skedde med hjälp av arbetsmarknadspolitiskt stöd. Endast lärare, tandläkare och läkare rekryterades utan Dessa bidrag. exempel illustrerar att efterfrågan på arbetsmarknaden påverkar målför det skyddade arbetet. gruppen På några håll lokala Samhallföretag, företagshälsovård samt Af/Ami anser man att det har skett en klar förändring av målgruppen för Samhalls verksamhet under 1990-ta1et. Bland annat medför skärpningar i

socialförsäkringssystemen

att fler med olika blir sökande vid personer arbetshandikapp arbetsfönnedlingarna. Personer med exempelvis belastningsskador som för några år sedan definitivt hade fått sjukbidrag skall nu stå till arbetsmarknadens och då är förfogande arbete inom Samhall många det enda alternativet. gånger Man menar att effekterna regelförändringarna ännu så av länge bara har börjat problemen kommer att accentueras i framtiden. Andra inte ha intervjuade säger sig sett någon förändring av målgruppen under l990-talet.

3.3.4 Optimal storlek på skyddat arbete

Finns det då någon optimal storlek verksamhet på skyddad i ett land Frågan tas i studien Sheltered upp Employment the European Community. Den slutsats dras där är att som storleken på den skyddade verksamheten är resultatet ett av politiskt val mellan integrering på den öppna arbetsmarknaden och skyddat arbete, sociala faktorer av som acceptans eller av funktionshindrade anställda i vilken företagen, av vikt man lägger vid arbete, på att lever synen personer på bidrag i stället för att arbeta etc. Också studien Disability Work and Cash UpJohn Institute for Benefits Employment Research, 1996 tar frågan om incitamenten för att upp funktionshindrade skall kunna arbeta på den arbetsreguljära marknaden. Som exempel nämns och Storbritan- Tyskland

50 Målgrupper och rekrytering

nien där möjligheterna för med funktionshinder att personer

arbete inom den privata sektorn är betydligt större än i

Sverige eller Holland. Det högre arbetskraftsdeltagandet pâ

den arbetsmarknaden bland med funk-

reguljära personer

tionshinder i Tyskland och Storbritannien är förmodligen

resultatet ett administrativt systern som fungerar bättre

av

och effektivt också bidragssystemens utforrn-

mer men av ning, studien.

anser

Som tabell 3.6 är variationerna stora såväl i

framgår av

absoluta i relativa tal när det gäller förekomsten av

som

arbete. Holland och Sverige svarade för den högsta

skyddat

andelen i skyddat arbete sett i relation till arbetskraften 12

7,5 Även i Irland, Schweiz och Norge

respektive promille.

finns förhållandevis stor andel skyddat arbete.

en

Målgrupper och rekrytering 51

Tabell 3.6 Antal personer i skyddat arbete i 17 Europarådets

av medlemsstater. 1990-talets första hälft.

Tyskland, inkl. östra Tyskland 140 000 4,0

ca Grekland

-

Samoy, 1992 och Sheltered employment and transition from sheltered to ordinary employment in Austria, Finland, Norway, Sweden and Switzerland Erik Samoy and Lina Waterplas. Europarådet P-SG 95 20, 1995.

52 Målgrupper och rekrytering

3.3.5 Invandrare och andra utsatta på

arbetsmarknaden

Svårigheterna är i dag betydande för stora på arbets-

grupper

marknaden och långtidsarbetslösheten har ökat.

Invandrarpolitiska kommittén har mot denna bakgrund

föreslagit rad åtgärder för att stärka invandrares situation

en

på arbetsmarknaden SOU 1995:76 Arbete till invandrare

SOU 1996:55 Sverige, framtiden och mångfal-

respektive

den. Förslagen omfattar förutom vissa stöd till invandrares

företagande bl.a. följande punkter: Privata och offentliga arbetsgivare bör upprätta och

särskilda resulterar i att invand-

genomföra program som

rare anställs i större utsträckning än i dag.

Ett statligt lönebidrag på maximalt 50 procent bör kunna

till invandrare har särskilt svårt att få syssel-

ges som sättning på den ordinarie arbetsmarknaden.

Ett bör för igångsättnings- och

0 statligt projektbidrag ges i lokala sysselsättningsprojket för

investeringskostnader

invandrare.

Ett arbetsinriktat utbildningsprogram skapas för l 500

långtidsarbetslösa med språksvårigheter.

LOSAM-utredningen har i delbetänkandet SOU 1997:5

Aktivt lönebidrag behandlat frågan om lönebidrag vid

anställning invandrare med språksvårigheter. Utredningen

av

bör förbehållen med funkanser att åtgärden vara personer

tionsnedsättningar som leder till arbetshandikapp.

Även behovet och även andra goda skäl talar för en

om

utvidgning målgruppen anser Samhall i studien Samhall

av mot år 2005 att detta skulle innebära fler nackdelar än fördelar. Samhall att utvidgning Samhalls mål-

menar en av

till andra än arbetshandikappade skulle leda

grupper grupper till verksamhet enbart erbjuder anställning och pro-

en som

duktion och där rehabiliteringskompetensen försvinner.

Målgrupper och rekrytering 53

3.3.6 Nya affärsområden

Marknadens behov och kundorientering år primära utgångs-

punkter för Samhalls val av affärsområden och affarsorganisation. Koncernen satsar bl.a. på elektronik, infonnation/data samt städ-, fastighets- och hemservice. Detta har

successivt lett till en väsentlig utökning av och förskjutning

av verksamhetsområdena. Av koncernens verksamhet är för närvarande ca 65 procent varuproduktion och 35

procent

service och tjänster. Utvecklingen i riktning mot service

mer och tjänster fortsätter.

Hur de verksamhetsområdena för Samhall kan komma

nya

att påverka målgruppen är en fråga som har tagits vid

upp

utredningens intervjuer i Samhallföretag, företagshälsovård

och Af/Ami på några orter i landet. Flera intervjupersoner

har inte haft någon uttalad uppfattning i frågan medan de

som kommenterar frågan närmare anser att inriktningen på ökad tjänsteproduktion/ service accentuerar kraven på arbets-

tagarna, vilket kan leda till ökade svårigheter för de prioriterade grupperna. Vissa former av tjänsteproduktion,

exem-

pelvis restaurangverksamhet, ställer definitivt högre krav på

de arbetshandikappade arbetstagarna än industriell verksam-

het, är en uppfattning som framförs. Det skulle behövas mer

enkla arbetsuppgifter som okomplicerat paketeringsjobb,

anser ett Ami. Där också att flertalet dem

menar man av som får tjänstejobb inom Samhall skulle kunna komma ut på

arbetsmarknaden med hjälp av lönebidrag.

3.4¶Prioriterade

grupper

Sedan ett tiotal år tillbaka är tre särskilt prioriterade

grupper

vid nyanställning till Samhall. Bestämmelser prioriterade

om

återfinns sedan år 1992 i statsmakternas resultatkrav

grupper på Samhall. Minst 40 procent de nyanställda skall komma

av från dessa grupper. Andelen har sedan 1990-talets början legat klart över den nivån, vilket framgår tabell 3.7.

av

De prioriterade är med vissa

grupperna personer

54 Målgrupper och rekrytering

definierade arbetshandikapp som Af/Ami bedömer ha behov av det särskilda stöd som kan vid en anställning hos

ges

Samhall. Grupperna definieras på följande sätt:

Psykiskt sjuka: sökande som på grund av långvarig och

svår psykisk sjukdom inte tidigare har haft kontakt med

arbetslivet eller på grund sin sjukdom varit borta

som av

från sitt arbete under längre tid.

Utvecklingsstörda: sökande som fått sin grundutbildning

inom särskolan och/eller vistats på dagcenter och/eller varit föremål för utredning vid ett Ami med särskilda

resurser för intellektuellt handikappade.

Personer med än funktionsnedsättning: främst

mer en sökande med rörelsehinder som har ytterligare funktions-

hinder, t.ex. tal- och kommunikationssvårigheter men det

kan också gälla andra kombinationer av handikapp som

tillsammans medför svår funktionsnedsättning.

Tabell 3.7 Prioriterade grupper bland nyrekryterande till Samhall andra halvåret 1991-1996. Riket.

År Antal Antal Andel %

nyrekr. ur nyrekr. nyrekr. ur

prioriterade totalt prioriterade

grupper grupper jul 1991-

Källa: Samhall.

Andelen rekryteringar ur de prioriterade uppvisar

grupperna relativt små variationer på bolagsnivå. Detta framgår av

Målgrupper och rekrytering 55

tabell 3.8. Under perioden 1991/92-1996 låg genomsnittet

för samtliga bolag på 46 procent, vilket alltså med god

marginal uppfyller statsmakternas krav minst 40 procent.

Lägst andel hade Samhall Interiör och Samhall Vinga 40

respektive 41 procent och högst andel Samhall Gute respektive Vestgöta med 58 respektive 57 procent. Övriga

bolag låg i spannet 43-49 procent.

56 Målgrupper och rekrytering

Tabell 3.8 Andelen rekryteringar ur prioriterade grupper fördelade på Samhalls bolag. Perioden 1991/92-1996.

Prioriterad Andel i procent rekrytering 1991/92-1996

Källa: Samhall.

Variationerna i rekrytering från prioriterade var

grupper

något större inom affársområdena. För dessa finns uppgifter endast för år 1996. Lägst låg affärsområdet Komponent med

Målgrupper och rekrytering 57

39 procent och låg med 62

högst Förpackning procent, vilket

framgår av tabell 3.9. Genomsnittet för affärsom-

samtliga

råden låg på 47 procent.

Tabell 3.9 Andelen rekryteringar prioriterade fördelade ur grupper på affärsområden inom Samhall. Ar 1996.

Affärsområde Total Varav rekr. Procent ur nyrekry- prioriterade ur tering prioriterade grupper grupper

ServicePartner 284 126 44

Lokala Tjänster 204 98 48

Hotell- och

51 Möbler 74 31 42 Arbetsplatsut-

Totalt REG. +

AFFARSB. l 013 472

Källa: Samhall.

Samtliga lokala aktörer inom Samhall,

företagshälsovården

och Af/Ami besökt

som utredningen anser att det är

angeläget att prioriterade psykiskt

grupper - sjuka, psykiskt utvecklingsstörda och flerhandikappade även - fortsättnings-

vis skall för Samhalls verksamhet. Det råder också

anges

att de tre som i dag är prioriterade stor enighet om grupper även framledes bör prioriterade. Flera av de lokala vara aktörer har varit i kontakt med anser att det som utredningen tänkbart även med andra arbetshandikan vara att personer skulle kunna i prioriterade, dock utan att kapp ingå gruppen peka något visst arbetshandikapp utan mer som en principiell inställning. Det kan i sammanhanget nämnas att flera arbetsledare förordar att dagens prioriterade skall finnas som grupper kvar har i problemen med intervjuerna samtidigt pekat ha i arbetsgrupp. De menar att de att psykiskt sjuka en skulle behöva ha tillgång till extern kvalificerad psykiatrisk när behov Själva känner de sig i handledning föreligger. vissa situationer och de anser inte heller att villrådiga har kompetens på det företagshälsovården tillräcklig psykiatriska området. Betydelsen av att ha olika arbetshandikapp representerade betonas många aktörer. Det ses som på en arbetsplats av att inte skapa någon form av kategorimycket viktigt för betonades redan när arbetsplatser, något som övrigt dåvarande Samhällsföretag tillskapades prop. 1977/78:30. till fördomsfull Dels leder kategoriarbetsplatser en mer från omgivningen, dels försvåras rekryteringen av inställning inte har det dominerade arbetshandikappet. personer som

3.5 Individens förmåga arbetets krav -

3.5.1 AMV:s handikappkodning

avsnitt 3.1 det inte att hur många Som framgår av går ange med funktionshinder det finns i Sverige. Antalet personer är emellertid drygt 450 000. medlemmar i handikapprörelsen Dessutom över 400 000 förtidspension, uppbär personer eller huvudförmän från sjukbidrag handikappersättning som socialförsåkringssystemet. färre än så är anmälda arbetssökande vid Betydligt som

Målgrupper och rekrytering 59

arbetsförmedlingarna Af och arbetsmarknadsinstituten

Ami, något som också påpekades

av Handikapputredningen

SOU 1992:52. Statistiska

uppgifter om öppet arbetslösa

arbetshandikappade personer respektive i åtgärder redovisas

i avsnitt 3.1.

För att sökande hos Af/Ami en skall anses vara arbetshandikappad, krävs att han/hon är

arbetssökande, har ett funktionshinder och att har hos

arbetshandikappet registrerats

Arbetsmarknadsverket AMV.

Det är personal vid Af/Ami bedömer sökande som om en

kan anses ha ett arbetshandikapp. utifrån Bedömningen görs följande riktlinjer

Om det visar sig att den sökande på grund

av funktionsnedsättning

är i behov särskilda väglednings- eller

av rehabiliteringsinsatser eller

inte kan få arbete utan att de arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som är förbehållna sökande med arbetshandikapp, vidtas ska arbetshandikapp anges. I de fall sökande har funktionsnedsättning, inte en en som påverkar arbetsutbudet och inte heller i övrigt är betydelse i förav hållande till de arbetsuppgifter är eller förväntas bli aktuella, som

föreligger inget arbetshandikapp.

Den sökande ska införstådd med skrivas vara att som arbetshandikappad. Om den sökande själv inte sig ha något handianser kapp och inte heller är intresserad någon åtgärd är förbeav som

hållen arbetshandikappade ska arbetshandikapp

inte anges.

När sökande

en registreras som arbetshandikappad skall

också i form kod.

arbetshandikapp anges av en Det finns åtta

olika koder. Antal respektive andel sökande med

respektive

kod framgår av tabell 3.10. Koden skall det arbetsange

handikapp som enligt bedömningen visar sig vara det huvud-

sakliga skälet till erhålla arbete.

svårigheterna att ett

5 Ur "Handledning för användare Förmedlingssystemet AF 90. -

60 Målgrupper och rekrytering

Tabell 3.10 Antal respektive andel arbetshandikappade sökande

arbete enligt AMV:s handikappkoder. December 1996. utan Sökandekategori 11-15 samt 71.

Kod Handikappgrupp Antal Andel i %

1 Hjärt-, kärl- och/eller

lungsjukdom l 926 3,5

Hörselskada/dövhet 1 692 3,0 2 3 Synskada 912 1

Rörelsehinder 24 520 44,4 4

Källa: AMS.

arbetshandikapp som görs med

Med den grova indelning av

Arbetsmarknadsverkets system för kodning av

hjälp av

är det uppenbart att systemet inte medger

arbetshandikapp större Läkarintyg alternativt utredning vid

någon precision.

alltid finnas för kodningen. I

Ami skall i princip som grund

läkarutlätandena saknas ibland väsentlig information eller

är Endast ett huvud-

informationen felaktig. handikapp -

klassificeras. Graden handikapp går vidare

handikappet- av

läsa klassificeringssystemet. Det går alltså inte

inte att ut ur

med få uppfattning om i vilken

att ledning av systemet en

utsträckning och på vilket sätt en funktionsnedsättning

inverkar hur individen skulle fungera i arbetslivet.

på

6 somatiskt relaterade arbetshandikapp exempelvis allergier, Med övriga avses diabetes och sjukdom eller skada i mag- och tarmfunktionerna.

och rekrytering 61

I det medicinska delprojektet Bedömning av medicinska

underlag för lönebidragsplaceringar utfördes inom

som ramen för studien

Lönebidrag för arbetshandikappade. En

samhällsekonomisk utvärdering Ds 1989:19 togs dessa problem upp i viss Som utsträckning. framgår av rubriken var dock huvudsyftet med studien att bedöma det medicinska underlaget för Resultatet

lönebidragsplaceringar. är av

intresse i detta eftersom den sammanhang medicinska bedömningen ligger till grund för

handikappkodningen som

i sin tur är för en förutsättning anställning med lönebidrag, i Samhall eller åtgärd för annan arbetshandikappade. Studien konstaterade att

arbetsförmedlingens tjänstemän

ofta hänvisade till läkarintygen som ett objektivt underlag i arbetet. I den granskning av läkarintygen som gjordes i studien framgick att de relativt

var inforrnationsfattiga också

i de avseenden som av arbetsförmedlingen uppgavs vara särskilt väsentliga. Så fallet i var t.ex. fråga om diagnos,

handikappbeskrivning, allmän funktionsbeskrivning, prognos,

förslag till arbetsplacering och förekomst flerhandiav kapp/tillkommande handikapp. För de akter som granskades saknades läkarintyg i vart femte fall. Diagnos liksom beskrivning av handikapp saknades i vart fjärde läkarintyg, prognos i drygt hälften och till förslag arbetsplacering i vart tredje läkarintyg. För arbetsförmedlaren är huvuddiagnos, handikappbeskrivning och viktiga delar i den prognos infonnation som läkarintygen skall tillhandahålla, enligt studien. Arbetsförmedlaren ansågs oftast inte medicinsk betjänt av en status

med fackterminologi utan

mer av en beskrivning av diagnosen på svenska med huvuddiagnos och prognos.

Arbetsfönnedlingens handlingar uppvisade också brister

när det gällde att förmågan precisera funktionskraven för den tilltänkta arbetsuppgiften, konstaterade studien. Såvitt LOSAM-utredningen har kunnat finna har inte någon senare studie gjorts den medicinska av vare sig bedömningen i läkarintygen eller av hur denna information används av

förmedlingen.

3.5.2 skillnader i

Geografiska

handikappsammansättningen

Det finns betydande skillnader i handikappsammansättningen

bland de anställda med arbetshandikapp i Samhalls bolag. 3.11 att exempelvis andelen rörelse-

Av tabell framgår

i 34 Samhall Midland

hindrade genomsnitt ligger på procent.

andelen rörelsehindrade med 48 procent.

har den högsta

i likhet med Midland bedriver verk- Samhall Formel, som med tunga har 36 procent

samhet i en region många jobb,

anställda rörelsehinder. Lägsta andelen

med handikappkoden

koden rörelsehinder har Samhall Dacke respektive med Avebe med 28 respektive 29 procent. Variationerna är avsevärda när det gäller andelen psykiskt

i olika bolag. I Samhall Vestgöta är

arbetshandikappade

anställd eller 24 procent kodad i den nästan var fjärde andelen finns i Samhall Formel och

kategorin. Lägsta

med 10 Genomsnittet för samtliga

Samhall Gute procent. bolag är 16 procent.

Målgrupper och rekrytering

Tabell 3.11 Handikappsammansättning enligt handikappkoderna

1-8 i Samhalls bolag. 1996-12-31, procent.

Bolag

17 11 1

Källa: Samhall.

Handikappkoder: 1 Hjärt-, kärl och/eller lungsjukdom 2 Hörselskada/dövhet 3 Synskada 4 Rörelsehinder 5 Ovr. somatiskt relaterade arbetshandikapp 6 Psykiska arbetshandikap

7 lntellektuellt arbetshandi

app 8 Socialmedicinskt arbetshandikapp

64

3.5.3 Användningen av handikappkoderna

LOSAM-utredningens sekretariatet har Vid de intervjuer som med företrädare för Af/Ami, Samhallföretag genomfört inom eller med

respektive företagshälsovårdspersonal

Samhall har det framkommit att det uppdrag inom tydligt endast är Af/Ami sig ha någon nytta av som anser Övriga att de inte har någon handikappkodningen. uppger alls eller endast ringa användning koderna. I användning av fallet att koderna en viss det senare uppger man ger information vid början inför en eventuell

praktikperiodens

Ibland, konstaterade stämmer inte anställning. man, Huvudhandikappet är något annat än handikappkodningen. Af/Amizs Att sådana felkodvad som framgår av kodning. förekommer bekräftades också i den ovannämnda ningar studien Bedömning medicinska underlag för lönebidragsav placeringar. menade att Ami borde göra Vid en företagshälsovård man kodning också inkluderade förslag om en omsorgsfull som arbete. Därmed skulle dels få underlag för att lämpligt man arbete den enskilda individen, dels leta efter ett lämpligt informationen kunna underlag för långsiktig skulle tjäna som verksamheten inom Samhall. planering av de vid Af/Ami Den nytta som intervjuade personerna ha kodningen är främst av rent administrativ art. anser sig av sökande har åsatts kod för arbetshandikapp Genom att en en ökade ekonomiska och resurser för att stödja utgår personella arbetssökandet. Endast sökande som har åsatts personen i kan erbjudas anställning med lönebidrag, handikappkod inom Samhall eller åtgärd som är förskyddat arbete annan behållen Likaså är det endast möjligt att arbetshandikappade. särskilda och rehabiliteringsinsatser för erbjuda väglednings- Den arbetslösa sökande sökande som har handikappkodats. kan enligt uppgifter från ett som har åsatts en handikappkod nästan dubbelt så stora personalresurser till sitt Ami erbjudas arbetslös sökande. stöd jämfört en icke arbetshandikappad

Målgrupper och rekrytering 65

LOSAM-utredningen har i delbetänkandet SOU 1997:5 redovisat vilka särskilda stödformer kan utgå för

som

sökande med arbetshandikapp.

3.5.4¶Kartläggning av arbetskrav och arbetsförmåga

utvecklingsarbete inom Samhall

-

Vid de lokala Samhallföretag och företagshälsovårdsenheter som utredningen intervjuat sker ingen systematisk kart-

läggning av funktionshinder respektive arbetskrav. Inte heller

görs någon systematisk uppföljning av den kodning som

åsatts av Af/Ami innan började arbeta i Samhall. personen Flera arbetsledare anser dock att de, trots att någon syste-

matisk kartläggning inte görs, ändå har en god bild av

arbetstagarnas arbetshandikapp och dess svårighetsgrad.

En metod för att kartlägga arbetets krav och individens

förmåga testas för närvarande på några arbetsplatser inom ett

av de regionala bolagen, nämligen Samhall Dala. Metoden

har utvecklats för att identifiera behov av individuell arbets-

anpassning att bedöma individens arbetsförmåga i för-

genom

hållande till arbetets krav. Den består av två huvuddelar.

Dels sker bedömning de krav som arbetet ställer på sin

en av

utövares förmåga Vilket ger en arbetskravsprofil, dels görs

en bedömning av individens förmåga i förhållande till de

arbetskrav som är förknippade med en viss arbetsuppgift. När arbetsförmågan ställs i förhållande till arbetets krav blir det tydligt vilka krav individen klarar/inte klarar.

Genom att sammanställa arbetskravsbedömningar kan man

få en samlad bild av arbetsstållets arbetskravsproñler. Bedömningen av arbetets krav görs gemensamt av arbets-

ledare med erfarenhet av arbetsuppgiften och företagshälso-

vårdspersonal motsvarande. Bedömningen gäller vilka krav

arbetet ställer på sin utövares förmåga att producera varor

och tjänster med godkänd kvalitet. Fem olika huvudfaktorer,

med vardera flera delfaktorer, bedöms. Huvudfaktorerna gäller vilka krav arbetet ställer på att ta in sinnesintryck,

3 17-0512

66 Målgrupper och rekrytering

bearbeta information, samspela och på fysiska funk-

agera, tioner. Genom att gradera kraven avseende olika faktorer efter en tregradig skala kan man få en bild av vilka arbets-

uppgifter som är exempelvis lätta, medelsvåra respek-

tive svåra på ett arbetsställe. En Bank över arbetskraven

på arbetsplatsen skall dokumentera uppgifterna och hållas

aktuell.

Avsikten är att individens arbetsförmåga skall bedömas i

förhållande till arbetets krav. Bedömningen skall till att börja

med göras vid samtliga nyanställningar och ske efter

någon/några månader i arbete. Den skall utföras gemensamt

individen arbetsledare och personal från företagshälso-

av vården eller motsvarande. Förutom i samband med nyanställning skall metoden också kunna användas för att systema-

tisera arbetet med rehabilitering/utvecklingsplaner så att en

kan öka sin kompetens att från enklare till

person genom

svårare arbetsuppgifter och klara arbetsvåxling i allt större

grad.

3.5.5¶Internationella jämförelser av funktionshinders

svårighetsgrad

I studien Sheltered Employment in the European Community

hävdar författaren att det år viktigt att utveckla verktyg med

vilka man kan mäta funktionshindrets svårighetsgrad.

Studien konstaterar att det år förenat med avsevärda

svårigheter att få fram uppgifter om arbetshandikappens art

och svårighetsgrad från de 12 länder som ingick i EG 1992

när studien genomfördes. Uppgifterna från olika länder är

svåra att jämföra eftersom sättet att klassificera varierar från

land till land. Inget land hade någon kategori socialt arbets-

handikappade trots att denna finns representerad

grupp inom skyddat arbete. Socialt arbetshandikappade klassificeras

ibland som utvecklingsstörda och psykiskt sjuka, eller ibland

övriga respektive Ospecificerat funktionshin-

som som der. Detta leder till att förekomsten av socialt arbetshandi-

Målgrupper och rekrytering 67

kappade inte ens kan skattas. I Sverige, inte ingår i den

som ovannämnda studien, finns dock en särskild handikappkod,

socialmedicinskt arbetshandikapp.

Alla officiella klassificeringar avser endast ett funktions-

hinder. Personer tillhör flera kategorier exempelvis

som därför att de är både psykiskt och fysiskt

funktionshindrade

klassificeras antingen enligt sitt "huwidhandikapp eller som flerhandikappad. I båda fallen går informationen förlorad.

Åtminstone i del fall, studien, är det värdefullt

en anser

att ha en uppfattning om hur vissa funktionsnedsättningar

eller hinder påverkar en individs funktionssätt i arbetsmil-

-

jön. Detta illustreras med att exempelvis skillnaden mellan

ringa och medelsvärt psykiskt funktionshinder, bedömt utifrån IQ-mätningar, inte alltid är relevant. En som är

person

medelmåttigt utvecklingsstörd kan vid en typ av arbete vara lika produktiv som en med ringa utvecklingsstörning

person eller vid ett annat arbete till och med mindre funktions-

hindrad. Vid ett tredje arbete kan den medelmåttiga utvecklingsstörningen leda till att den produktiva förmågan blir klart lägre än för en med ringa utvecklingsstörning.

person

3.5.6¶ICIDH:s klassiñceringssystem

Den internationella handikappklassiñkationen ICIDH Inter-

national Classification 0f Impairments, Disabilities and

Handicaps redovisas kortfattat i detta sammanhang. ICIDH

ut på försök Världshälsoorganisationen WHO 1980

gavs av

och accepterades officiellt av organisationen 1993. Samtidigt

påbörjades ett arbete med att revidera klassifikationen som

är inriktat på att vara avslutat 1999. Ett första förslag till

revision förväntas bli presenterat under 1997.

En expertgrupp knuten till Socialstyrelsen arbetar för när-

varande med att översätta ICIDH-klassifikationen till svenska. Detta gör man för att vidga kunskapen om och

förtrogenheten med dagens och morgondagens internationella

klassifikationssystem för handikapp.

68 Målgrupper och rekrytering

De tre huvudbegreppen i ICIDH är:

Funktionsbegränsning på organnivå Impairment

Begränsning av förmåga på personnivå Disability Handikapp på social nivå Handicap

livskonsekvenser

Genom klassifikationen kan göra åtskillnad mellan följ-

man der av sjukdomar som kan beskrivas på organnivå, effekter

i form av begränsad förmåga att utföra basfunktioner respek-

tive handikapp.

Klassifikationen skall kunna användas för olika speciella

syften. Det gäller såväl inom medicinsk vård och rehabili-

tering som för områden som utbildning samt anställnings-

och bostadsförhållanden, sägs det i kommentarerna appen-

dix till klassifikationssystemet. Man ger några exempel på

det senare. ICIDH används i Frankrike vid beslut om bidrag,

för vägledning individer, nomenklatur för handikapp;

av som

i Tyskland och Holland för bedömning av arbetsförmåga, i

Italien och Belgien för beslut tillgång till institutionsvård

om och handikapphjälpmedel. I Schweiz undersöks hur man kan

använda ICIDH i sjukförsäkringsterminologin. Inom Samhall

tillämpas för närvarande ICIDH-systemet i anpassad form i

det projekt rörande kartläggning av arbetskrav och arbets-

förmåga som redovisas ovan.

I Sverige har det miljörelativa handikappbegreppet haft

stor betydelse vid olika samhällsreformer. Även WHO:s

handikappbegrepp är miljörelativt men definitionen utgår

från att det i första hand är invidviduella egenskaper gör

som det svårt att uppfylla normala sociala roller. Vid använd-

ningen av det officiella miljörelaterade handikappbegreppet

i Sverige är det i stället brister i miljön betonas och

som som

anses utgöra en viktig grund för uppkomsten av handikapp.

Målgrupper och rekrytering 69

3.5.7¶Europarådets resolution yrkesprövning för

om

personer med funktionshinder

I oktober 1995 antog Europarâdets ministerkommitté

en

resolution om yrkesprövning assessment för

vocational

med funktionshinder AP 95 3.

personer resolution

Resolutionen har beaktat såväl ICIDH som

se ovan

exempelvis relevanta ILO-instrument.

Resolutionen tar sikte på den då en bedömning process

görs av människors arbetsförmåga capacities i

vocational

kombination med arbetskrav job requirements samt jämförelsen och matchningen dessa båda faktorer i syfte att

av

skall kunna arbeta, eller, som det uttrycks i personen

resolutionen, i syfte att uppnå yrkesmässig integrering eller återintegrering "

.

Resolutionen inleds med några etiska principer. Bland

annat betonas att alla med funktionshinder som har personer

behov av detta skall ha tillgång till yrkesprövning. Personer-

na skall ha rätt att ta aktiv del i bedömningsprocessen och i valet av yrke som deras anlag och intressen. Syftet

passar

med bedömningen skall vara klarlagt för samtliga inblan-

dade, inklusive den berörda personen. De uppgifter som insamlas får endast användas i den berörda intres-

personens

se och efter medgivande av vederbörande för yrkesmässig

rehabilitering.

I yrkesprövningen av med funktionshinder skall

personer

sådana lämpliga bedömningsprocedurer användas som är

allmänt förekommande inom naturvetenskap och socialveten-

skap. De fungerar då som en bas för att formulera frågor i

syfte att jämföra och garantera att jämförelse görs mellan

karaktäristika av liknande karaktär. Alla bedömningsproce-

durer skall vara effektiva och tillförlitliga.

Resolutionen betonar att det är en förutsättning för fram-

gång i yrkesmässig integrering att man använder bedöm-

ningsprocedurer och att dessa upprepas. Det är väsentligt att

intresset fokuseras på de förmågor som kan användas i

yrkesträning och rehabilitering. Förutfattade meningar om personer med funktionshinder motverkas på detta sätt

genom att man fokuserar på såväl förmågor som oförmågor.

Bedömningen skall inriktas på biologiska, psykologiska och sociala egenskaper hos individen samt hur dessa egenskaper växelspelar med arbetskraven. När en yrkesprövning görs skall de förmågor som är av betydelse för att utföra ett visst specifikt arbete jämföras med vilka krav som ställs i just det jobbet. Resolutionen betonar att för att utföra ett visst jobb krävs bara en begränsad del av de mänskliga förmågorna. Om en arbetstagares förmågor motsvarar de krav som ställs på ett visst jobb, kan i fråga bli

personen anställd med lönsamhet.

Yrkesprövning skall utgöra grunden för att fastställa om en arbetstagares kapacitet kan utökas med yrkestråning eller kompenseras med teknisk eller organisatorisk anpassning. Därigenom blir den yrkesmässiga prövningen en värdefull hjälp i arbetet för företaget när man vidtar nödvändiga åtgärder för att arbetsmiljön.

anpassa

Yrkesprövning och integration av med

personer funktionshinder skall utföras av team som representerar ett flertal områden såsom exempelvis rehabiliteringsmedicin, ergonomi, psykologi, yrkesvägledning, utbildning, socialvetenskap och företagshälsovård, enligt resolutionen. Det berörda företaget skall också delta i bedömningsprocessen.

Europarådets resolution pekar på att ICIDH kan användas i arbetet med yrkesprövning.

Yrkesprövningen av med funktionshinder handlar

personer om korrelationen mellan arbetsförmåga och arbetskrav. Därför bör fönnågan den begränsade förmågan/oförmågan utgöra grunden för en presentation och diskussion när denna jämförs med beskrivning arbetskraven. Graden

en av av social integration handikapp kan utgöra bas för ytterligare åtgärder för yrkesmässig integrering. Funktionsbegränsningen på organnivå skall ingå i analysen av faktorer som leder till inskränkt förmåga.

Målgrupper och rekrytering 71

Det tillvägagångssätt som beskrivs i Europarådets resolu-

tion överensstämmer relativt väl med det tillvägagångssätt som används inom Ami.

3.6¶Rekryterin

gen

3.6.1¶Rekryteringen den anställdes synvinkel

ur

Genom några frågor i den enkät som har genomförts vid 29

arbetsplatser i landet med totalt drygt 1 100 anställda har

utredningen sökt belysa rekryteringsprocessen sett ur de anställdas synvinkel. Ungefär tre fjärdedelar 74 procent

svarar Ja på frågan "Var du själv med och bestämde att du skulle börja arbeta på Samhall" medan 22 procent svarar Nej Andelen J a-svar är högre bland kvinnor 78 procent

.

än bland män 73 procent.

Uppfattningen en bra bild av vad arbetet

om Af/Ami gav

innebar innan Samhallanställningen påbörjades är delad.

Hälften 49 procent att detta fallet medan 45

anser var

procent tycker att Af/Ami inte en bra bild. gav

Ungefär tre fjärdedelar 73 procent anser att de fick

tillräcklig hjälp att lära känna sin nya arbetsplats när de

började på Samhall. 24 procent inte det. Här är

anser könsskillnaderna marginella. Något större andel anser att de

fick tillräcklig hjälp att lära sig de arbetsuppgifterna 80

nya

procent medan 17 procent anser att så inte var fallet.

Kvinnorna tycker i något högre grad än männen att hjälpen att lära de arbetsuppgifterna var tillräcklig.

nya

3.6.2¶Ökad samverkan AMV-Samhall vid framtida

rekrytering

En projektgrupp mellan Samhall och AMV har i slutet av

1996 avlämnat slutrapporten Rekrytering och anställning av med arbetshandikapp i Samhall. Där behandlas

personer

frågor i anslutning till rekryterings- och anställningsproces-

72 Målgrupper och rekrytering

sen, exempelvis dokumentation, policy och styrning, mål-

grupper, och arbetsfördelning samt samverkansfor-

ansvarsmer mellan Af/Ami och Samhall inom det aktuella området,

individuell plan/överenskommelse vid anställning i Samhall

samt uppföljning och utvärdering. Rapporten ligger också till grund för ett gemensamt sam-

verkansdokument som undertecknats av cheferna för AMS

och Samhall i februari 1997. Genom dokumentet vill man

markera behovet av fördjupad samverkan i syfte att effektivt främja möjligheter till arbete för med arbets-

personer

handikapp.

Dokumentet slår fast att endast Af/Ami kan aktualisera

sökande med arbetshandikapp för anställning inom Samhall. Samhalls uppgift är att bedriva produktion i hela Sverige där

det finns behov av arbetstillfällen för sökande med arbets-

handikapp. Den enskilde sökandens förutsättningar, förvänt-

ningar och behov av utvecklings- och stödinsatser skall vara

vägledande vid varje anställning.

Vid rekrytering är det Af/Ami som ansvarar för att den sökande får allsidig information om att syftet med en

anställning hos Samhall är att efter en tid om möjligt

vidare till arbete utanför Samhall. En rekrytering till Samhall kan initieras såväl från Af/Ami som från Samhallbolaget. I

rekryteringsprocessen skall alltid ingå studiebesök och

ev.

praktik. I samband med anställningen skall ett trepartssamtal

genomföras där den arbetssökande, Af/Ami och Samhall går

igenom syftet och målen för anställningen. Samtalet skall

dokumenteras i Överenskommelse vid anställning i Sam-

en

hall mellan de tre avsnitt 4.4. Överensparterna se

kommelsen skall sedan ligga till grund för en personlig

utvecklingsplan som årligen skall följas under Samhall-

upp

anställningen. Rekryteringsprocessen avslutas med att Samhallbolaget

fattar ett formellt beslut om att anställa den sökande. Därmed har Samhall övertagit ansvaret för den anställdes per-

sonliga och yrkesmässiga utveckling, enligt samverkans-

Målgrupper och rekrytering 73

dokumentet.

3.6.3¶Några aspekter på dagens rekryteringsprocess

Målgruppen för rekrytering till skyddat arbete definieras

som ovan nämnts i förordningen 1987:405 om den arbets-

marknadspolitiska verksamheten. Där sägs § 9 att "Skyddat

arbete får erbjudas endast den vars arbetsförmåga är så

nedsatt att han eller hon inte kan annat arbete. " Skyddat arbete skall alltså i princip vara en s.k. sistahandsåtgärd

bland de arbetsmarknadspolitiska insatserna och således

en åtgärd som sätts in när andra alternativ till åtgärder är

uttömda. Arbete inom Samhallkoncernen kan komma i fråga

om Af/ Ami bedömer att det för tillfället saknas andra möjligheter på arbetsmarknaden. Anställning i Samhall kan också ske i ett tidigare skede det bedöms betydelsfullt för den

om enskilde som förberedelse för annat arbete.

I de intervjuer utredningen har genomfört har frågan

som

ställts om i vilken utsträckning andra åtgärder prövas före

en Samhallanställning. Frågan har främst ställts till Af/Ami och länsarbetsnämnder även berörts vid andra

men intervjuer.

Enligt svaren från Af/Ami prövas i regel åtgärder. Ofta,

regel och i många fall" var vanliga svar på frågan. Vid

en Af i en kommun i skogslänen med mycket hög rundgång

och praktiskt taget inga lediga jobb svarade man att flertalet hade haft beredskapsarbete och/eller lönebidrag före

Samhallanställningen och att de dessutom hade genomgått en

16 veckors arbetsmarknadsutbildning inom Samhallföretagets

branschområde vilket i princip ett krav från Samhall-

var

företaget för att anställa den arbetshandikappade. Enligt

Samhall är sådana krav inte generellt förekommande.

En av de tillfrågade länsarbetsnämnderna svarade att hade

man ambitionen att först pröva andra åtgärder för de arbetshandikappade, men att Samhall vill ha bättre folk.

Redan innan rekryteringsprocessen startar finns på många Af/Ami en kö med som har genomgått praktik i

personer

AMV:s regi inom Samhall. I en kommun med nära 100 000 invånare har man 25 i kö som genomgått praktik

personer inom Samhall för 2-3 år sedan och som upplever det som mycket frustrerande att det praktiskt taget inte sker några rekryteringar till Samhall. På grund av den långa kön tar Af/Ami för närvarande inte i anspråk praktikplatserna, men måste snart börja göra det för att klara sina volymmål i syfte att reducera den öppna arbetslösheten.

Ingen intervju på det lokala planet tyder på att det där förekommer någon långsiktig planering av rekryteringen till Samhall. Enligt intervjusvaren startar en rekryteringsprocess normalt med att Samhallföretaget anmäler ett rekryteringsbehov till Af/Ami. Rekrytering av anvisad personal sker endast till följd av övergång eller när företaget behöver en

nyckelperson. Rekryteringsbehovet anmäls i regel

anvisad

i samband med det månatliga möte äger rum i samråds-

som

företaget, Af/ Ami, företagshälsovården och gruppen mellan försäkringskassan. Vid ett Ami krävde man att företaget skriftligen skulle vilka krav de ställde för rekrytering-

ange en. Några sådana krav framkom inte vid övriga intervjuer.

Enligt vad utredningen har erfarit vid intervjuerna kommer Af/Ami med förslag på lämplig för rekryte-

person ring efter att Samhallföretaget anmält sitt rekryteringsbehov. Ofta har vederbörande redan praktiserat i det aktuella företaget, sker praktik i detta skede förutsatt att företaget

om inte har invändningar mot Af/Ami:s förslag. Då resonerar

kring olika sökande. "Det går inte att in någon", man pressa uttrycker sig arbetsförmedlare. Vid det Ami som kräver

en

skickade ett antal sökande på en skriftlig kravproñl man studiebesök. Efter praktik den inte redan var genom-

om

förd får Samhallföretaget välja vilken person man vill rekrytera Ami anvisar inte.

-

Ett problem som påtalas från AMV:s sida vid några av intervjuerna är att Samhallföretaget ofta vill vänta med ersättningsrekrytering. Krav på att reducera antalet arbetstimmar i kombination med minskad sjukfrånvaro leder till att

man vill tänja ut vakanstiden för att uppnå detta. Här uppstår konflikter eftersom detta går stick i stäv med AMV:s strävanden att minska antalet registrerade arbetslösa. Kraven på minskning av antalet arbetade timmar för arbetshandikappade behandlas närmare i kapitel 5.

Företagshälsovården är normalt inte med i rekryteringsprocessen, enligt uppgifter vid intervjuerna. Man känner inte alltid till att praktikanter placeras hos Samhall. I flera fall uttrycks uppfattningen att företagshälsovården bör göra en anställningsundersökning redan under praktiktiden vilket kan leda till att man undviker felrekryteringar av medicinska skäl. I dag vet inte företagshälsovården mycket den

om person som anställts förutom vad framgår de handlingar

som av som följer med vederbörande från Af/Ami. Från företagshälsovårdens sida uttrycker i ett fall kritik mot Ami för

man att man är alldeles för defensiv i rekryteringsprocessen.

Vid de intervjuer med Af/ Ami som utredningen respektive Demoskop utfört framträder två motsatta bilder

av samarbetet mellan det lokala Samhallföretaget och Af/Ami. Af i flera intervjuade smäkommuner betonar hur bra och friktionsfritt samarbetet fungerar medan Af/Ami i större kommuner är betydligt mer kritiska mot Samhall. I flera

av småkommunerna poängterar Af att de vet vilka behov företaget har och företaget uttrycker uppskattning över att Af kommer med väl avvägda förslag eller anvisningar. Vid de djupintervjuer som på utredningens uppdrag har genomförts med företrädare för arbetsförmedling, försäkringskassa och arbetsmarknadsinstitut tycker intervjupersonerna att samarbetet med Samhallföretagen i flera avseenden fungerar dåligt. De upplever att Samhall brister i uppgiften att rehabilitera anvisade personer, att kommunikationen med Samhall inte fungerar på ett bra sätt och att Samhall inte i tillräcklig utsträckning kan ta emot med arbetshandi-

personer kapp. Djupintervjuerna redovisas i bilaga 1 i betänkandets bilagedel.

I utredningens intervjuer med företagshälsovården hävdar

i flera fall inklusive i mindre kommuner att det man - finns konflikter mellan de olika parterna eftersom Samhallföretaget ställer alltför hårda krav på de arbetstagare som skall rekryteras. Detta är också något tas på det

som upp

regionala planet vid intervjuer hos länsarbetsnämnder.

3.6.4¶Några internationella aspekter på rekrytering

till skyddat arbete

Målgruppen för skyddat arbete är inte definierad på ett mer preciserat sätt i de länder som omfattades av studien Shel-

tered Employment in the European Community. Många av i beslutsprocessen överlämnas till de

ställningstagandena myndigheter medverkar i rekryteringsprocessen och till

som

den skyddade arbetsplatsen. Det finns emellertid anledning

att anta att vagheten i de juridiska eller administrativa regel-

system som definierar målgruppen gör att rekryteringen kommer att baseras på de inblandade myndighetspersonernas och rekryterarnas personliga och högst inofficiella tolkningar

urvalskriterierna, är den slutsats som dras i den ovanav nämnda studien.

De som ombesörjer rekryteringen antingen på

personer

arbetsförmedling eller motsvarande eller myndighetssidan

från den skyddade verksamhetens sida tolkar de existerande

regelsystemen och tillämpar sedan dessa uttolkningar när de

tar till i skyddad verksamhet.

ställning om en person passar Uttolkningarna varierar emellertid mellan olika länder. I vissa fall sker bedömningen i hög grad oberoende av den skyddade verkstaden och anvisande myndighet fattar i stor

utsträckning beslutet t.ex. i Danmark medan den skyddade

verksamheten i andra fall har större inflytande över rekry-

teringen t.ex. i Italien.

Målgrupper och rekrytering 77

3.7¶Utredningens överväganden och förslag

3.7.1¶Målgrupper

Målgruppen för Samhalls verksamhet bör enligt utredningens

uppfattning vara densamma som i dag. Den skall vara

begränsad till arbetssökande med arbetshandikapp som inte

kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Verksamheten inom Samhall skall alltså erbjuda arbete för de

arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få

personer vars

annat arbete.

har, framgår i delbetänkandet

Utredningen som ovan,

SOU 1997:5 behandlat frågan om lönebidrag till invandrare

med Utredningen anser i delbetänkandet att

språksvårigheter. den arbetsmarknadspolitiska åtgärden lönebidrag bör vara

förbehållen med funktionsnedsättningar som leder

personer

till arbetshandikapp. Utredningens slutsats är densamma när

det gäller åtgärden skyddat arbete inom Samhall. Som framgår nedan förordar utredningen kraftfulla och systematiska

rehabiliteringsinsatser i kombination med ökade krav på

övergångar till den reguljära arbetsmarknaden. Om målgrup-

för Samhalls verksamhet vidgades till andra målgrupper pen

än arbetshandikappade skulle det enligt utredningens uppfatt-

medföra risker för att den effektivisering rehabili-

ning av

utredningen föreslår, inte skulle komma

teringsarbetet som

till stånd.

Är 1996 80 000 sysselsatta med löne-

var ca personer

bidrag, inom Samhall eller med offentligt skyddat arbete.

Vid Arbetsförmedlingen eller Arbetsmarknadsinstituten

fanns i december 1996 kö på 55 000 arbets-

Af/Ami en ca

sökande kodats med arbetshandikapp. Detta innebär att

som de Af/Ami bedömdes ha behov särskilda väglednings-

av av

eller rehabiliteringsinsatser eller inte ansågs kunna få arbete

utan de åtgärder är förbehållna

arbetsmarknadspolitiska som

sökande med arbetshandikapp. Bland dessa 55 000

personer

torde stor del ha så begränsade arbetshandikapp att de

en

78 Målgrupper och rekrytering

skulle kunna få ett arbete med exempelvis eller

lönebidrag rekryteringsstöd och i vissa fall helt utan bidrag. En del av

de 55 000 utgör dock potentiell för Samhalls

en målgrupp

verksamhet. Även det rör sig förhållandevis liten

om om en andel av den totala är det emellertid uppenbart att

gruppen det finns ett större behov av skyddat arbete än vad som kan

tillgodoses inom ramen för Samhalls nuvarande verksamhet.

Till detta kommer många s.k. latent arbetssökande med arbetshandikapp som inte anmält sig som arbetssökande

eftersom de inte anser att det över huvud taget är någon idé.

Storleken på denna kartläggs för närvarande grupp av Statistiska centralbyrån SCB tilläggsfrågor till genom

Arbetskraftsundersökningarna AKU. Behovet skyddat

av arbete måste alltså bedömas som betydligt större än vad

som i dag kan tillgodoses inom för Samhalls verksamhet.

ramen

Att behovet av skyddat arbete är betydligt större än det antal platser som står till förfogande inom Samhall innebär

inte nödvändigtvis att det skyddade arbetet bör byggas ut. På

ett mer övergripande samhälleligt plan finns det en risk för

att utrymmet för arbetshandikappade den reguljära arbets-

marknaden minskar mer det skyddade arbetet skulle

byggas ut. En alltför stor omfattning av skyddat arbete kan motverka strävanden att integrera med arbets-

personer

handikapp på den reguljära arbetsmarknaden. Riklig före-

komst av skyddat arbete skulle kunna tjäna som en

förevändning att inte vidta andra åtgärder för att behålla eller

rekrytera arbetshandikappade personer på den öppna arbets-

marknaden. Följden skulle kunna bli ökad segregering, något

som det enligt utredningens uppfattning finns all anledning

att motverka. Mot denna bakgrund utredningen att

anser en

rimlig storlek på Samhall ligger i intervallet mellan dagens

drygt 27 000 arbetshandikappade anställda och 30 000.

ca

Som framgår av kapitel 5 utredningen att löne-

anser

bidragsmedel bör avsättas och finnas tillgängliga för över-

gångar. Där visas också att det är samhällsekonomiskt lön-

samt om staten tillskjuter ytterligare medel till lönebidrag.

Målgrupper och rekrytering 79

De samhälleliga resurser som utgår för att bereda utrym-

på arbetsmarknaden med arbetshandikapp bör

me personer

användas så effektivt möjligt. Detta har också varit

som

för utredningens delbetänkande SOU 1997:5

utgångspunkten

Aktivt lönebidrag. Det är också i det perspektivet som Sam-

halls verksamhet och storlek måste bedömas.

att tillgängliga för skyddat

Utredningen anser resurser arbete skall användas på ett sådant sätt att betydligt fler

än i dag, sett över en längre tidsperiod, skall kunna

personer erbjudas på arbetsmarknaden arbete inom utrymme genom

Samhall. Genomströmningen Samhall bör alltså öka

genom

med i dag. Det innebär att möjligheterna betydligt jämfört

för de i dag står i kö till skyddat arbete att

personer som

också få ett sådant arbete ökar avsevärt. Samtidigt skall en

systematisk rehabilitering erbjudas som i större utsträckning

än i skall kunna leda till övergång till arbete på den

dag

arbetsmarknaden. Övergången till den reguljära

reguljära

arbetsmarknaden skall på samma sätt som i dag ske med

eller utan hjälp av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, exem-

Utredningen återkommer i kapitel 4 till

pelvis lönebidrag. vilka förutsättningar som måste uppfyllas i rehabiliterings-

och inom Samhall för att detta

processen övergångsarbetet skall kunna förverkligas. Även utredningen har uppfattningen att Övergångarna

om

till den arbetsmarknaden bör kunna öka väsentligt

reguljära

bör det framhållas att det ökade övergångskravet inte får innebära att andelen i Samhall minskar.

gravt handikappade

För många dessa innebär det en väsentlig

av personer rehabilitering att över huvud taget klara ett arbete inom

Samhall. Det intensifierade och systematiserade rehabili-

utredningen föreslår skall givetvis innefatta teringsarbete som

också dessa även om sannolikheten för övergång

grupper bedöms liten eller Även inom för

som obefintlig. ramen en

inom Samhall skall de enskilda arbetstagarna ha

anställning

till utveckling och lärande i arbetet.

möjlighet

Av det samverkansdokument som utarbetats gemensamt av

80 Målgrupper och rekrytering

Arbetsmarknadsverket och Samhall och som behandlas

ovan

framgår att arbete inom Samhall kan komma i fråga

om Af/Ami bedömer att det för tillfället saknas andra

möjlig-

heter på arbetsmarknaden. Anställning i Samhall kan också ske i ett tidigare skede det bedöms betydelsefullt för den om enskilde som en förberedelse för ett annat arbete. Endast

Af/Ami kan aktualisera sökande med för

arbetshandikapp anställning inom Samhall.

Det måste i sammanhanget betonas att det är

meningslöst

att försöka slå fast bestämda mätt

några gränser, exempelvis

som minsta eller största arbetsförmåga/produktivitetsför-

måga, för vilka som skall erbjudas skyddat arbete. Den

genomgång av internationella erfarenheter som redovisas

ovan visar att sådana gränser är att i

omöjliga tillämpa

praktiken och att de lämnar utrymme för ett stort mått av

godtycklighet i beslutsprocessen. Den bedömning gjor-

som

des redan inför bildandet av Samhällsföretag, Samhalls före-

gångare, står fast, nämligen att det inte är meningsfullt att

försöka fastslå gräns för den

någon lägsta arbetsförmåga som

man skulle behöva ha för att få skyddat arbete. I stället är det den enskildes totala situation och behov som skall stå i centrum vid beslutet om skyddat arbete är den

bästa åtgärden. Vid bedömningen skall ta hänsyn till

man dels vilka hinder och möjligheter är med

som förknippade individens arbetshandikapp, dels arbetets svårighetsgrad. I

sammanhanget måste vidare individens behov att i

av jobba

ett arbetslag beaktas. Utredningen återkommer i senare

kapitlet med synpunkter på själva

rekryteringsprocessen.

3.7.2¶Prioriterade

grupper

statsmakterna kräver sedan ett antal år tillbaka att minst 40

procent av de personer som årligen nyanställs i Samhall skall

komma från tre prioriterade grupper - psykiskt sjuka,

utvecklingsstörda och med mer än funktions-

personer en

nedsättning

.

Dessa tre prioriterade bör enligt grupper utredningens uppfattning lyftas fram även i fortsättningen. Också kravet på att de skall utgöra minst 40 procent de nyanställda bör av behållas oförändrat. Det är också ett har bred förslag som en förankring i de lokala Samhallföretagen, inom Samhalls företagshälsovård och vid Af/Ami. Utredningen föreslår, vilket utvecklas närmare på andra håll i kapitlen 3 och ökade krav från Sampå övergångar hall till den reguljära arbetsmarknaden. En ökad fokusering på övergångar innebär dock risk att redan vid en man rekryteringen tar hänsyn till övergångsmöjligheterna. Detta skulle kunna gå ut över de svårast och arbetshandikappade minska deras möjligheter att få inom Samhall. anställning Genom att prioriterade och hur stor andel ange grupper dessa minst skall utgöra av rekryteringarna bör emelman lertid enligt utredningens uppfattning få garanti för de en skärpta övergångskraven inte reducerar möjligheterna för gravt arbetshandikappade att få arbete inom Samhall. Utredningen förutsätter att Arbetsmarknadsverket och Samhall noga tillämpar de definitioner eller avgränsningar av prioriterade grupper som redovisats tidigare i kapitlet och vid behov preciserar ytterligare. grupperna Det bör i sammanhanget påpekas att till den övergångar reguljära arbetsmarknaden från prioriterade är relagrupper tivt vanliga. Av de 776 år 1996 lämpersoner brutto som nade Samhall för ett arbete på den arbetsmarkreguljära naden kom 224 eller 30 från I procent prioriterade grupper. sammanhanget kan också nämnas att Samhall arbetar med övergångar med Stödperson, en form stöd ofta visat av som sig vara lämpligt att använda för med psykiskt eller personer intellektuellt betingade funktionshinder. Genom att ta Ökad hänsyn till behovet av lämpligt arbete för de prioriterade i det inom grupperna omstruktureringsarbete som pågår Samhall och effektivare kan genom rehabiliteringsarbete Övergångarna från prioriterade sannolikt ökas. grupper

3.7.3 Individens förmåga arbetets krav - Som framgår närmare kapitel 4 föreslår utredningen att av och inom Samhall skall rehabiliterings- övergângsarbetet bedrivas med större kraft och intensitet än i dag. Rehabiskall utformas på ett systematiskt sätt och literingsprocessen fortlöpande följas upp. Den utförs Af/Ami som ett led handikappkodning som av i den administrativa inom Arbetsmarknadsbeslutsprocessen verket och har beskrivits i detta kapitel, inte undersom ger lag för en bedömning av arbetshandikappets svårighetsgrad eller individens arbetsförmåga. Den har således ringa av eller ingen relevans i det rehabiliteringsarbete som startar när Samhallanställningen kommer till stånd. För att rehabiliteringsarbetet skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt från första stund efter rekryteringen krävs enligt bedömning indiutredningens uppfattning en systematisk av videns En sådan bedömning skall alltid förearbetsförmåga. till Samhall. en rekrytering När befattning för en arbetshandikappad arbetstagare en skall tillsättas inom Samhall måste arbetskraven vara så klarlagda och dokumenterade att en systematisk bedömning kan sökandes att utföra det aktuella göras av möjligheter arbetet förekommande fall efter individuell arbetsanpassi En matchning skall mellan individens arbetsförning. göras och arbetets krav. Utredning, funktionsbedömning och måga är inslag i Amizs verksamhet. arbetsprövning naturliga Eftersom Af/Ami anvisar arbetshandikappade till Samhall är det att föregås en sådan bedömning. naturligt anvisningen av Om individens arbetsförmåga och de aktuella jämförelsen av krav visar att dessa är oförenliga även arbetsuppgifternas med bör anställning inte komma till arbetsanpassning en stånd. Ett rehabiliteringsarbete med ökad tonvikt på systematiskt accentuerar behovet att regelbundet och övergångar av bedömningen arbetsfönnåga och systematiskt följa upp av

arbetskrav. Vartefter fortskrider bör rehabiliteringsprocessen arbetskraven stegvis kunna höjas. Den regelbundna och systematiska uppföljningen är till nytta också när en person fâr ökade svårigheter i arbetet. Då måste detta uppmärksammas och arbetskraven kunna sänkas för att sedan åter höjas när allt går åt rätt håll igen. Detta sker såvitt har utredningen kunnat finna inte på ett systematiskt sätt i dag. När rehabiliteringsprocessen inleds inom Samhall i och med anställningen skall det alltså finnas god systematiserad information om den enskilda individens arbetsförmåga och om vilka arbetsuppgifter och vilket arbetsområde som bedöms lämpliga för För vara personen. att rehabiliteringsdärefter skall kunna fortsätta utan avbrott bör processen regelbunden uppföljning ske av Samhall och företagshälsovården. Ett i intressant sammanhanget utvecklingsarbete pågår inom Samhall Dala och har beskrivits i tidigare kapitlet. Det kartläggningsarbete som utredningen behandlar ovan skall användas både för kort- och insatser. Om långsiktiga kartläggningarna skulle visa att de arbetskrav ställs som inom Samhall i alltför liten mot arbetsutsträckning svarar förmågan hos de anställda eller arbetslösa sökande för vilka en Samhallanställning vore det bästa alternativet, är det rimligt att denna kunskap ligger till grund för förändringar av Samhalls verksamhet. Ett exempel kan illustrera detta. Om, som utredningens intervjuer indikerar, andelen nyanställda vid Samhall med svåra ökar belastningsskador samtidigt som många jobb inom Samhall ställer krav på tunga lyft och/eller innebär enahanda är det rimarbetsställningar, ligt att Samhall strävar efter att inrikta verksamheten på områden där sådana arbetskrav är mindre framträdande. Pâ lång sikt kan alltså resultatet individers av Kartläggningar av arbetsförmåga respektive av arbetskrav enskilda arbetsplatser sammantaget förbättra valet av verksamhetsområden och utformningen och därmed leda av lämpliga arbetsplatser till att förutsättningarna för rehabilitering generellt sett ökar.

84 Målgrupper och rekrytering

När det långsiktig planering av Samhalls verksamgäller

het vill utredningen poängtera att det är viktigt att Arbets-

marknadsverket årligen inventerar kön av arbetshandikappa-

de sökande och rapporterar till Samhall om resultatet. Inven-

bör till grund för den långsiktiga utformningen

teringen ligga

Samhalls insatser. av

De förslag läggs fram i detta avsnitt hänger direkt

som

med utredningens förslag höjd ambitionsnivå

samman om

beträffande systematiskt rehabiliterings- och övergångsarbete

fram i 4. Förslagen ställer krav på att

som läggs kapitel

särskilda resurser avsätts för regelbunden uppföljning av

arbetsförmåga och arbetskrav under Samhallanställningen.

Som skall dessförinnan en ordentlig kartlägg-

framgår ovan

såväl individens förmåga och arbetets krav föreligga

ning av

när anställningen inom Samhall startar. Resursbehov och

finansiering behandlas i kapitel 5. När rekryteringsprocessen är avslutad och Samhallbolaget

har fattat formellt beslut att anställa den sökande, då

ett om har Samhall också övertagit ansvaret för den anställdes

och yrkesmässiga utveckling. Detta framgår av

personliga

det samverkansdokument i februari 1997 undertecknades

som

cheferna för AMS och Samhall. Det är dock enligt utredav

uppfattning viktigt att framhålla att samarbetet ningens

mellan Samhall å sidan och Af/Ami å den andra bör

ena

fortsätta även efter att det formella anställningsbeslutet

undertecknas. arbete i Samhall är arbetsmark-

Skyddat en åtgärd syftar till rehabilitering och i så stor

nadspolitisk som

återgång till den reguljära arbets-

utsträckning som möjligt

marknaden. De anvisats arbete inom Samhall

personer som står i princip till arbetsmarknadens förfogande, något som

utredningen återkommer till nedan i anslutning till förslagen

om ökad tonvikt på övergångar.

3.7.4 Rekrytering

I samverkansdokumentet mellan AMV och Samhall tar

man upp frågor kring samverkan i rekryteringsprocessen. Innehållet i dokumentet har redovisats i

översiktligt tidigare kapitlet. Enligt utredningens uppfattning är det av största vikt att de riktlinjer som presenteras där kommer i

praktisk tillämpning, något som utredningen också återkommer till i kapitel 4.

Rekryteringsprocessen måste bedrivas på ett effektivt sätt. Det faktum att Arbetsmarknadsverket respektive Samhall har olika roller i rekryteringsprocessen får inte leda till att det är vattentäta skott mellan de båda organisationerna. Båda

organisationerna måste samverka nära om rekryteringen skall kunna innebära starten på

en framgångsrik rehabiliteringsprocess.

Ett första krav är att kontrakt upprättas mellan det regionala Samhallbolaget och länsarbetsnämnden Lan. I kontraktet skall formerna för samverkan på regional och lokal nivå regleras, däribland

rekryteringen.

Af/Ami skall innan en arbetshandikappad rekry-

person teras till Samhall ha prövat om det för tillfället saknas andra möjligheter på arbetsmarknaden. Anställning i Samhall kan också ske i ett tidigare skede om det bedöms betydelsefullt för den enskilde som förberedelse för ett annat arbete.

en Detta slås också fast i det ovannämnda samverkansdokumentet mellan AMV och Samhall. Utredningen vill, mot bakgrund av uppgifter som har framkommit i utredningsarbetet, betona det ansvar som åligger Af/Ami i rekryteringsprocessen. Innan någon sökande erbjuds skyddat arbete skall alternativa åtgärder ha uteslutits. Prövningen alter-

av nativ är väsentlig såväl med hänsyn till den sökande

som av samhällsekonomiska skäl.

De personer som rekryteras till Samhall har praktiskt taget alltid varit arbetssökande hos Af/Ami under tid dess-

lång förinnan. Enligt de rutiner skall inom Af/Ami

som tillämpas

86 Målgrupper och rekrytering

skall handlingsplan upprättas för varje långtidsinskriven

en

person. I och med att skyddat arbete inom Samhall är en

arbetsmarknadspolitisk åtgärd och utgör ett led i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är det viktigt att se åtgär-

den länk i kedja som inte får brytas. Detta ökar

som en en den enskilda individens möjligheter att Samhallanställ-

se ningen ett led i en sammanhängande process. Bland

som

annat det skälet år det enligt utredningens uppfattning vik-

av tigt att behålla terminologi hela processen.

samma genom

Genom att alla aktörer använder samma begrepp, exempelvis

handlingsplan respektive rehabilitering underlättas också

kommunikationen mellan Samhall, AMV och försäkrings-

kassan.

Utgångspunkten för beslutet om en Samhallanställning måste enligt utredningens uppfattning vara den enskilde

sökandens behov och förutsättningar, inte det lokala

behov. Det är alltså den enskildes förut-

Samhallföretagets förväntningar samt behov av utvecklings- och sättningar,

stödinsater skall stå i fokus vid en rekrytering.

som

Något kan uttrycka det så att arbets-

tillspetsat man förmågan/produktiviteten skall vara låg hos dem som rekry-

teras, är det fel som rekryteras. Om inte

annars person

arbetsförmågan/produktiviteten är tillräckligt låg och ett

behov de särskilda stödresurser som en Sam-

föreligger av

hallanställning skall innebära, framstår andra alternativ,

lönebidrag, bättre lämpade. Samtidigt måste exempelvis som

dock beaktas att arbetet inom Samhall skall bygga på av den

kommersiella marknaden efterfrågade varor och tjänster och

således inte handla om mer eller mindre terapibetonade

sysslor.

Utgångspunkten vid rekryteringen måste vara den arbetshandikappades behov av arbete och rehabilitering samt i

vilket utsträckning detta kan tillgodoses i den aktuella

Utredningen vill med bestämdhet ta avstånd

anställningen.

från ett sådant förfarande vid rekryteringen innebär att

som

det lokala Samhallföretaget får gehör för preciserade krav på

Målgrupper och rekrytering 87

arbetsförmåga och andra egenskaper hos den som

person

skall rekryteras. Som framgår ovan hävdas i flera utred-

av

ningens intervjuer att det finns konfliker mellan Af/ Ami och

det lokala Samhallföretaget eftersom företaget ställer alltför

hårda krav på egenskaper hos de arbetstagare skall

som

rekryteras. I sammanhanget vill dock utredningen poängtera

att det är viktigt att några kategoriarbetsplatser inte tillskapas

eftersom detta kan medföra en fördomsfull inställning från

omgivningen och försvåra rekryteringen av

personer som inte har det dominerade arbetshandikappet.

För att det skall vara möjligt att nå ett bra resultat

av

rehabiliteringen inom Samhall är det viktigt att den sökande

är införstådd med att rekrytering till skyddat arbete är det bästa alternativet. Den sökande måste med och fatta

vara

beslutet om anställningen och måste få en bra bild

av Af/Ami vad arbetet innebär innan

om Samhallanställningen påbörjas. Så är i dag långt ifrån alltid fallet att döma de

av enkätsvar som på utredningens uppdrag har inhämtats från drygt l 100 Samhallanställda och redovisas Mer

som ovan. än var femte person svarar Nej på frågan "Var du själv med och bestämde att du skulle börja arbeta på Samhall

Så mycket som 45 procent tycker inte att Af/Ami bra

gav en bild av arbetet. Svaren från de Samhallanställda på dessa

frågor visar att dialogen och informationen inför en eventuell

anställning behöver förbättras väsentligt.

Också i nästa steg, direkt efter rekryteringen, kan enkät-

svaren enligt utredningens uppfattning ligga till grund för

förbättringar informationen. Även tre

av om fjärdedelar

anser att de fick tillräckligt hjälp att lära känna sin

nya

arbetsplats är det samtidigt nästan fjärdedel inte

en som

tycker att de fick tillräcklig hjälp med detta. Utredningen

återkommer i kapitel 4 med vissa slutsatser utifrån enkät-

svaren när det gäller rehabilitering och övergångar.

r

% ; . j å iv f

u

m

3$

zmçåä

k

5:312

g:

:,

L aaââfüzâcygágåçf

4¶Rehabilitering - personalutveckling

Utredningens förslag i sammanfattning.-

| Ett systematiskt rehabiliteringsarbete skall under fortgå

hela anställningstiden vid Samhall. Detta förutsätt-

är en ning för att Övergångarna från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden skall kunna öka. Ett metodiskt rehabiliteringsarbete kräver dokumentation

i form av utvecklingsplaner/handlingsplaner.

Den berörda arbetstagaren skall väl informerad

vara om

och delaktig i rehabiliteringsprocessen.

Ett effektivare rehabiliterings- och övergångsarbete kräver att samverkan mellan AMV och Samhall fördjupas. Kontrakt skall upprättas mellan regionalt Samhallbolag och länsarbetsnänmd. Kontrakten skall utformas så att de får stor tyngd i det regionala och lokala arbetet.

Personalutbildningen inom Samhall bör fä väsentligt större omfattning.

Lågutbildade arbetshandikappade arbetstagare inom Sam-

hall bör stimuleras att delta i utbildning i det reguljära

utbildningsväsendet. Inkomstbortfallet bör då kompen-

seras. Samhall bör rekrytera vikarie för deltagaren. Andelen arbetsledare eller motsvarande stödfunktioner måste öka.

90 Rehabilitering personalutveckling

-

Statsmakternas krav på övergångar från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden bör höjas från dagens minst 3 procent till sikt 10 procent per år. Skärpningen

ca bör dock inte göras omedelbart och i ett steg utan successivt på några års sikt. Hänsyn bör därvid tas till

arbetsmarknadsläget och tillgången på lönebidrag.

Avknoppningar bör stimuleras. Med avknoppningar

att del av Samhalls verksamhet tas över av ett avses en annat företag eller Samhallanställda samtidigt som

av arbetshandikappade går över till det förvärvande företaget och fär fast anställning där. Invandrare och kvinnor är i dag underrepresenterade bland Övergångarna till den reguljära arbetsmarknaden. Genom metodutveckling och särskilda insatser bör övergångar i dessa stimuleras.

grupper Fackligt förtroendevalda och Samhalls regionala råd med företrädare för bl.a. handikapporganisationerna och olika

myndigheter måste involveras mer i rehabiliterings- och

övergångsarbetet.

4.1¶Definitioner

får vara centralt i Samhalls

Rehabiliteringsuppdraget anses

verksamhet. Begrepp rehabilitering och arbetsanpass-

som

används i många olika sammanhang av många aktörer ning

och ofta med olika innebörd. Mot bakgrund av Samhalls

roll i samhällets rehabiliterande verksamhet är det

speciella

de begrepp och definitioner som används

viktigt att klargöra

i denna verksamhet.

är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av Rehabilitering

medicinsk, psykologisk, social, arbetslivsinriktad och yrkes-

inriktad skall och med funk-

art som hjälpa sjuka personer

tionshinder att bästa möjliga funktionsförmåga och

uppnå

för ett normalt liv. Ansvaret för rehabilite-

förutsättningar

är fördelad på många aktörer. Insatserna

ringsprocessen

-

inom de olika delområdena ofta in i varandra till flyter en integrerad helhet och alla delar måste fungera och samspela med varandra för ett lyckat resultat. De olika myndigheterna eller samhällsaktörerna har infallsvinklar och egna på sin egen begreppsapparat om rehabilitering. Rehabiliteringen kommer därmed att vila på dels de olika aktörernas uppfattningar och föreställningar om begreppets innebörd, dels aktörernas målen. uppfattningar om Den yrkesinriktade rehabiliteringen bedrivs Arbetsav marknadsverket och vänder sig till människor som av medicinska, sociala eller liknande skäl har svårt att få och behålla ett arbete. AMV har även intäktsñnansierad verken samhet genom Arbetslivstjänster. Målet för AMV:s anslagsfinansierade yrkesinriktade rehabiliteringsverksamhet är att arbetslösa arbetssökande med skall

funktionsnedsättningar

finna, få och behålla ett arbete i första hand den på reguljära arbetsmarknaden. Den servicen för anslagsfinansierade personer med funktionshinder som leder till arbetshandikapp kan bestå såväl yrkesinriktad av rehabilitering som platsförmedling och yrkesvägledning vid arbetsförmedling eller arbetsmarknadsinstitut Ami beroende på servicebehovet i det enskilda fallet. Rehabiliteringsverksamheten är sammanhållen inom arbetsmarknadsinstituten nära som samspelar med arbetsförmedling och med berörda övriga myndigheter. Arbetslivsinriktad rehabilitering är ett begrepp som används av försäkringskassorna och omfattar det stöd som och de åtgärder som en behöver för att återfå eller person behålla sin efter det arbetsförmåga att läkning och medicinsk behandling har avslutats. I allmänna Riksförsäkringsverkets råd till försäkringskassorna l991:12 arbetslivssägs att inriktad rehabilitering är ett vidare än begrepp yrkesinriktad rehabilitering. Försäkringskassan har möjlighet att betala ut

rehabiliteringsersättning när en försäkrad deltar i arbetslivs-

inriktad rehabilitering. Försäkringskassan har också möjlighet att med särskilda medel finansiera de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som bedöms direkt för att erforderliga

-

återföra försäkrad i arbete. Exempel på sådana åtgärder en är köp tjänster i form av utredning av arbetsfönnåga, av arbetsträning och arbetsprövning. Kassorna köper t.ex. tråningsplatser hos Samhall. Begreppet arbetsanpassning finns beskrivet i arbetsmiljölagen AML och Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om och rehabilitering AFS 1994: 1. I arbetsarbetsanpassning 2 1 § att "Arbetsförhällandena skall miljölagen kap sägs till människors olika förutsättningar i jjzsiskt och anpassas avseende I 12 § AFS 1994:1 sägs att "Arbetspsykiskt skall de enskilda arbetstagarnas arbetsgivaren anpassa situation med utgångspunkt från deras förutsättningar för Därvid skall särskilt beaktas om den arbetsuppgifterna. har eller

enskilde arbetstagaren någon funktionsnedsättning

arbetsförmägan. " annan begränsning av I allmänna råd om tillämpning av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifterna och rehabilitering sägs i om arbetsanpassning kommentar till 12 § att målsättningen med den indivien är att vidta sådana åtgärder i duella arbetsanpassningen den anställde kan kvar i eller återarbetsmiljön, att vara komma till sitt arbete. Åtgärder som kan vidtas är vanliga anskaffande tekniska och särskilda arbetsredav hjälpmedel i den arbetsmiljön. Förändskap eller förändringar fysiska kan också behöva i arbetsorganisation, arbetsringar göras arbetsuppgifter, arbetstider, arbetsmetoder samt fördelning och sociala förhållandena. Andra åtgärder kan psykologiska särskilda informationsinsatser, arbetsträning eller vara befattning eller personella stödinarbetsprövning. Byte av satser kan också bli aktuellt.

Rehabilitering personalutveckling 93 -

4.2¶Samhalls

rehabiliteringsuppdrag

Det övergripande målet för Samhall AB är uppgiften att

anordna, leda och samordna verksamhet inom koncernen för

att ge meningsfullt och utvecklande arbete arbetshandi-

kappade där behoven finns.

Till detta övergripande mål resultatkrav knyts avseende

fyra områden:

0¶Samhall AB skall viss bestämd

erbjuda en minsta sysselsättningsvolym för anställda.

arbetshandikappade

0 Minst 40 procent de skall

av nyanställda rekryteras från

de s.k. prioriterade dvs. grupperna, utvecklingsstörda,

psykiskt sjuka och

flerhandikappade.

0 Andelen övergångar till arbete den arbets-

på reguljära

marknaden skall uppgå till minst 3

procent brutto av de

arbetshandikappade anställda på årsbasis.

0 Behovet av statligt stöd skall minska.

Skyddat arbete har dubbla

arbetsmarknadspolitiska syften

enligt de utredningar och den

proposition som låg till grund

för tillskapandet Samhalls

av föregångare Samhällsföretag

prop. 1977/78:30. Dels skall verksamheten

förverkliga

rätten till arbete, dels skall den så innebära

långt möjligt möjligheter till en långsiktig till rehabilitering som syftar att

de anställda åtminstone sikt skall kunna

på ta arbete på den

öppna arbetsmarknaden. statsråd anförde

Föredragande i

propositionen att skyddat arbete främst skall

ses som en

arbetsmarknadspolitisk åtgärd i syfte att värna arbets-

om handikappades rätt till avlönat arbete även den rehabilimen

terande delen av verksamheten betonades:

"Självfallet delar jag också uppfattningen att arbete måste

skyddat

utformas

och bedrivas så att det åtminstone

på lång sikt förstärker de

anställdas möjligheter att kunna ta steget över till annat arbete. "

Uppgiften att bereda utrymme för

arbetshandikappade på

arbetsmarknaden sågs alltså som huvudmål för Samhällsen

-

vid bildandet även verksamheten också skulle

företag om

innebära rehabilitering.

I samband med Samhall år 1992 skedde

bolagiseringen av

viss statsråd slog då fast att

en förskjutning. Föredragande

båda målen bör lika "Även det år svårt att väga tungt: om de båda målen att dels öka Övergångarna till annat

förena

dels öka andelen med handikapp, bör ändå arbete, grava båda målen för Samhalls verksamhet. Ingetdera av

gälla

målen bör tyngre än det andra. " Prop. 1991/92:91

väga

Av det målet och resultatkraven kan man

övergripande

bl.a. utläsa Samhall skall användas för dem har dels att som svårast hävda arbetsmarknaden, dels att verk-

att sig på

skall ha rehabiliterande effekt. En naturlig fråga samheten en blir då hur inom Samhall arbetar med rehabilitering och man används.

vilka rehabiliteringsåtgärder/metoder som

har central betydelse i Samhalls verk-

Rehabilitering en

samhet. betyder att " återföra en individ efter

Rehabilitering eller skada. Man kan säga att rehabilitering

en sjukdom en

är där kommer igen. en process en person För varit verksamma i arbetslivet

personer som tidigare

och till ett funktionshinder eller en långvarig

som följd av får anställning hos Samhall, är anställningen sjukskrivning en

ett led i deras arbetslivsinriktade rehabilitering. För med medfödda funktionshinder och som

personer inte haft ett förvärvsarbete, är begreppet habilitering

tidigare

adekvat. är dock detsamma för båda dessa

mera Syftet

och innebär möjlighet till utveckling genom

kategorier en

arbete hos Samhall. Inom Samhall är det inte de enskilda arbetsuppgifterna i arbetssituationen helhet som är utvecklande, sig utan som Samhall i Samhall mot år 2005. I första hand är det skriver inte är målet för Samhallan-

en specifik yrkeskompetens som

allmän arbetslivsmeritering. De indivi-

ställningen utan en duella rehabiliteringsmålen kan beskrivas som:

förändringskompetens i form av självförtroende att pröva

0 nytt;

personalutveckling 95 -

0 motivation och nyfikenhet att lära i

ständigt nytt nuvaran-

de och kommande arbetssituationer;

0 social kompetens och beteende.

acceptabelt

En intervjuundersökning har

på uppdrag av utredningen

genomförts på några Samhallföretag. Undersökningen består

av olika frågeställningar relaterade till

rehabiliteringen av de

arbetshandikappade. Av bl.a. undersökningen framgår att arbetsledarna inte ser rehabilitering och rehabiliteringsåtgär-

der som en isolerad del arbetet Samhall. av på Man anser att

rehabiliteringen är en integrerad del verksamheten. Att få

av tillgång till arbete och få med i få

vara en arbetsgemenskap,

arbetet anpassat till sina och

egna förutsättningar utvecklas

genom arbetet är grundläggande i Samhalls verksamhet. Målet är att så sikt många som möjligt på skall kunna slussas ut på den reguljära arbetsmarknaden för innebär

men många

enbart att klara ett arbete inom Samhall

en hög grad av

rehabilitering.

Även det finns skillnad om en mellan Samhalls rehabiliterande verksamhet och rehabili-

annan arbetslivsinriktad

tering, måste den anställ-

arbetsmarknadspolitiska åtgärden

ning i Samhall betraktas ett led i den

som arbetslivsinriktade

rehabiliteringen. Det är också åtgärd är en som uttryckligen

riktad till där

arbetshandikappade Arbetsmarknadsverket och Sarnhallkoncernen har det uppdraget att

gemensamma främja möjligheter till arbete för med funktionshinder. personer

4.3¶Samhalls

satsningar på rehabilitering

4.3.1 AMV och Samhall i

rehabiliteringsarbetet

Rehabiliteringsarbetet inom Samhall kan sägas redan

börja

i samband med

rekryteringsprocessen. Utredningen har i

avsnitt 3.5 redovisat de för

riktlinjer rekrytering och anställning av arbetshandikappade arbetstagare inom Samhall

som nyligen har slagits fast och också har bekräftats som av

96 -

och AMS ett särskilt samverkansdokument. Samhall genom I avsnittet redovisas också vissa uppgifter om rekrytehar framkommit vid utredningens interringsprocessen som med lokala Samhallföretag, Af/Ami och företagsvjuer hälsovård. När är avslutad och en person rekryteringsprocessen anställts Samhall över ansvaret för den personliga har tagit för den anställde. Detta är och yrkesmässiga utvecklingen också den det lokala planet, visar gängse uppfattningen på till utredningen. Från den tidpunkten är det intervjusvar för rehabiliterings- och överalltså Samhall som svarar att de vid de månatliga samgångsarbetet. Företagen uppger Af/Ami mfl. de har överrådsmötena med påtalar om anställda. Inte i fall där utredningen har

gångsmogna något

har detta lett till att den arbetsgenomfört intervjuer bedöms ha möjlighet till handikappade arbetstagare som arbetsmarknaden anmälts som arbete på den reguljära hos Af/Ami. Varken arbetsgivaren Samombytessökande har initiativ till detta. Enligt Sameller Af/Ami tagit

hall

halls interna koncernriktlinjer och riktlinjer i vissa bolag Detta fastslås också i det ovannämnda skall detta dock ske. mellan AMV och Samhall. samverkansdokumentet Fr.o.m. den l januari 1997 har en ny sökandekategori, från Samhall, införts i AMV:s statistikombytessökande från hittills kommer det i framtiden system. Till skillnad alltså att bli möjligt att redovisa statistik om ombytessökande från Samhall uppgifterna förs in successivt. I interna antal som är Samhalls uppföljningar av personer har antalet varierat mellan 2 000 och beredda till övergång" 3 000 de åren. En del dessa ha blivit senaste av uppges vid Af. I avsnitt 4.6 nedan amnälda som ombytessökande redovisas bedömningar av i vilken utsträckning ytterligare är eller vara beredd till övergång". man anses

Rehabilitering personalutveckling 97 -

4.3.2¶Personalutveckling och

personalutbildning

I den enkätundersökning har som på uppdrag av utredningen genomförts med drygt l 100 arbetshandikappade arbetstagare

vid 29 arbetsställen inom Samhall ställdes flera

frågor om

personalutveckling och personalutbildning. inrikta- Frågorna

des bl.a. på hur utvecklas i arbetet,

man utvecklingssamtal, utvecklingsplaner, personalutbildning och möjligheterna till

stöd och hjälp i arbetet. Svaren redovisas nedan.

Samhall betonar i Samhall mot år 2005 att de individuella

utvecklingsprocesserna för anställda med arbetshandikapp

skall genomföras så att nås. Kvali-

uppsatta utvecklingsmål

tetsstyrning är nödvändig för att säkra rekrytering, personal-

utveckling och övergångar när beroendet affärsresultat av ökar. Operativa delmål skall kunna Samhall

följas upp.

menar vidare att företagets uppdrag ställer särskilda krav på arbetsledning, resurser för bl.a. socialt stöd, kompetens-

utveckling och stödjande specialistfunktioner t.ex. före-

som

tagshälsovård.

Hur utvecklas z arbetet man

60 procent de anställda inom Samhall

av arbetshandikappade

tycker att de utvecklas i sitt arbete där. Samtidigt 35

anser procent att de inte utvecklas i sitt arbete. Av dem tror som sig klara av ett arbete utanför Samhall är det 54

procent som tycker att de utvecklas i sitt arbete inom Samhall medan 43

procent anser att de inte gör det. Kvinnors och mäns svar frågan är mycket likartade. Sju av tio 70 % tycker att de får lära sig saker i sitt nya arbete samtidigt som 26 % inte tycker att de gör det. Köns-

skillnaderna är små 73 procent av kvinnorna Ja på

svarar frågan jämfört med 70 procent männen. av

4 upp-ps12

98 Rehabilitering personalutveckling

-

Utvecklingssamtal Drygt hälften eller 52 procent att de under det

uppger

senaste året har haft utvecklingssamtal med sin närmaste

chef. 45 procent svarar att de inte har haft det. Köns-

skillnaderna är små men däremot föreligger vissa skillnader

i olika åldersgrupper. 59 procent de anställda till 34 av upp

år svarar att de har haft utvecklingssamtal. Därefter minskar andelen något i varje åldersgrupp. Bland anställda från 55 år

år det ungefär hälften som svarar Ja respektive Nej frågan om de har haft utvecklingssamtal. Andelen som svarat

att de har haft utvecklingssamtal är andelen något lägre bland

deltidsarbetande än bland heltidsarbetande.

Det är en mindre andel som att de pratat med sin uppger chef om framtiden än som svarar att de har haft utvecklings-

samtal. På frågan "Har du någon gång under det senaste året pratat med din närmaste vad ska hända

chef om som med dig i " svarar 40 procent Ja och 56 procent

framtiden

Nej.

Samhall deklarerar i Samhall mot år 2005 att den indivi-

duella utvecklingen skall styras av årliga personliga utvecklingsplaner även nedan.

se

Personalutbildning kompetensutveckling

- På frågan "Har du under det senaste året deltagit i någon

utbildning eller några andra aktiviteter för att du ska

utvecklas i ditt arbete på Samhall" svarar 53 procent Nej

och 45 procent Ja i enkäten. Det finns inga skillnader

mellan män och kvinnor. Bland de deltidsarbetande är det större andel som svarar att de inte har deltagit i utbildning

57 procent svarar Nej frågan jämfört med 52 procent

bland de heltidsarbetande.

Hälften av dem som deltagit i utbildning att de

uppger själva var med och bestämde vilken utbildning eller vilka

aktiviteter de skulle delta Kvinnorna hade mindre inflytan-

de än männen. 53 procent av kvinnorna var inte med och

Rehabilitering personalutveckling 99

-

bestämde jämfört med 47 procent av männen.

Nästan tre fjärdedelar 65 procent av de anställda tycker

att de får tillräcklig utbildning och träning för sina arbets-

uppgifter inom Samhall. De som fick hjälp med att

personer

fylla i enkätformuläret är mest nöjda med utbildningen och träningen 82 procent. Könsskillnaderna är små men kvinnor är något mer nöjda än män. Andelen som tycker att

utbildningen och träningen är otillräcklig och svarat Nej är

29 procent. Största andelen Nej-svar återfinns i ålders-

35-44 år och bland dem som vill eller tror sig

gruppen

kunna ta ett arbete utanför Samhall.

De tillfrågade fick med ord tala om inom vilket egna

område de skulle behöva mer utbildning. Flera önskade

utbildning inom data. Andra nämner utbildning inom speci-

fika områden som anknyter till deras arbeten, t.ex. träning på någon särskild maskin, lödning eller sömnad. Några önskar utbildning kan underlätta för dem att få ett

som arbete utanför Samhall. Andra är nöjda med den utbildning de har.

Samhall anger i Samhall mot år 2005 att varje medar-

betare med arbetshandikapp får i genomsnitt 40 timmar

utbildning är. Detta skulle innebära 1 160 000 timmar

per

är eller 3,3 procent av timvolymen. Utbildningen kan

per

enligt Samhall handla om träning i basfärdigheter, yrkes-

utbildning Under de senaste åren har enligt Samhall

osv.

stora satsningar gjorts på kvalitets- och miljöutbildning för

samtliga anställda. Huvuddelen lärandet sker dock i

av arbetet, betonar Samhall. Koncernen anser att de föränd-

ringar av arbetsorganisationen som har genomförts på senare

år med mindre arbetslag som har ett eget ansvar, innebär en

betydande kompetensutveckling för den anställde även

se

nedan i avsnittet arbetsledarens roll.

om

Samhall konstaterar att den behöver stärka sina insatser för kompetensutveckling av flera skäl. För det första ökar

möjligheterna till övergång om de anställda får systematiska

och relevanta kompetenshöjande insatser såväl teoretiska

100 Rehabilitering personalutveckling

-

som praktiska. För det andra leder ökad kompetens till att

den enskildes självförtroende och självkännedom ökar, vilket

i sig har en utvecklande effekt. För det tredje leder

förbättrad kompetens till att Samhalls konkurrenskraft på den

kommersiella marknaden ökar. Behovet av kompetens-

utveckling omfattar samtliga anställda på alla nivåer inom koncernen. Att utveckla pedagogik för att nå denna breda

kompetensuppbyggnad är en av Samhalls viktigaste upp-

gifter, skriver koncernen i Samhall mot år 2005.

Rehabilitering personalutveckling 101 -

Dotterbolagen redovisar i sina årsredovisningar för år

1996 följande uppgifter om utbildningen för arbetshandikappade.

Samhallbolag Antal utbildnings- Andel % timmar 1996 av antalet

arbets-

timmar

Källa: Samhall.

Dotterbolagens årsredovisningar visar att skillnaderna är

betydande mellan olika dotterbolag vad gäller utbildning av

102 Rehabilitering personalutveckling -

arbetshandikappade anställda. Av de 20 redovisade bolagen

var det år 1996 endast 4 nådde till den andel

som upp som

anges av Samhall i Samhall mot år 2005.

Statistiska centralbyrån SCB redovisar årligen uppgifter

om personalutbildning. Uppgifterna baseras tilläggsfrågor till Arbetskraftsundersökningarna AKU. Ar 1996 avsattes

på hela arbetsmarknaden 2,6 procent eller drygt en timme

per vecka av arbetstiden till utbildning vilket viss

var en

minskning jämfört med år 1995.

Stöd och hjälp i arbetet Nästan tre fjärdedelar 73 procent tycker i enkätsvaren att

de får tillräcklig hjälp i sitt arbete andra inom av personer

Samhall. Bland dem fick med att fylla i formuläret

som hjälp svarar 87 procent att de får tillräcklig hjälp.

Utvecklingsplaner De anställdas på frågan "Känner du till att det svar finns en

personlig utvecklingsplan för dig och ditt arbete på Sam-

hall" redovisas nedan under rubriken

utvecklingsplaner.

4.3.3¶Vissa ytterligare aspekter på

rehabiliteringsarbetet

83 procent svarar Ja på frågan "Tycker du att dina

nuva-

rande arbetsuppgifter passar dig Kvinnorna är något mer

nöjda med arbetsuppgifterna än männen 86 respektive 82

procent. Bland samtliga svarar 14 procent Nej på frågan. Största andelen Nej-svar finns bland vill

personer som

respektive tror sig kunna klara ett arbete utanför Samhall 24

respektive 19 procent.

Av de anställda tycker 73 procent att det arbetet på egna

Samhall känns meningsfullt medan drygt var femte eller 22

procent inte tycker det.

70 procent av de Samhallanställda att de är nöjda

uppger

Rehabilitering personalutveckling 103

-

med det arbete de har medan 24 procent svarar att de skulle

vilja ha ett annat arbete. Personer med lång anställningstid,

deltidsarbete samt kvinnor och äldre är mest nöjda. Minst

nöjda är personer som vill respektive tror sig kunna arbeta

utanför Samhall. Drygt 8 av 10 81 procent att de

svarar trivs med sitt arbete på Samhall. 13 procent trivs inte. Mest

vantrivs de som är 34 år eller och de vill eller yngre som

tror sig kunna arbeta utanför Samhall.

Samarbetet med arbetskamraterna fungerar bra enligt 88

procent. Här är det mycket små skillnader i uppfattning

mellan olika kön, åldersgrupper etc.

Knappt två tredjedelar tycker att de i sitt arbete får lära sig mer om hur man samarbetar med andra anställda medan 33 procent anser att så inte är fallet.

73 procent svarar Ja på frågan om de tycker att de får

tillräcklig hjälp i sitt arbete av andra på Samhall.

personer

Att man kan prata med sin närmaste när har

chef man

svårigheter i arbetet anser 83 procent. 14 procent anser att så inte är fallet.

Mindre än hälften 45 procent av de Samhallanställda

anser att de kan påverka förändringar i sitt dagliga arbete.

Hälften 50 procent anser att de inte kan det. Bland

kvinnorna svarar 57 procent att de inte kan påverka medan

45 procent av männen detta svar.

ger

Arbetsledarens roll

I avsnitt 4.6 redovisas vissa uppgifter från djupintervjuer

med arbetsledare.

Det bör i detta sammanhang påpekas att svaren från

Samhalls arbetshandikappade arbetstagare på flera enkät-

frågor indirekt belyser olika aspekter på arbetsledarrollen.

Det gäller exempelvis frågor utvecklingssamtal, utbild-

om

ningsbehov, inflytande över det dagliga arbetet samt möjlig-

heter till hjälp i arbetet ovan i detta avsnitt.

se

Rollen som arbetsledare eller första linjens chef i Samhall

104 Rehabilitering personalutveckling

-

har förändrats kraftigt under 1990-talet. Förändringen är

direkt kopplad till den utvecklande arbetsplatsen , vilken är

Samhalls sammanfattande benämning det förändrings-

arbete mot en grupporienterad arbetsorganisation som pågått

under hela 1990-talet. Genom förändringsarbetet skall arbets-

innehållet för arbetslaget och dess medlemmar vidgas och

individuella behov av utveckling kunna tillgodoses. Samtidigt

skall andelen direktanställda minimeras.

Den ändrade arbetsledarrollen innebär enligt Samhall att

man betonar personalutvecklingsansvaret för första linjens

chefer. Samtidigt får arbetslaget ökat för produk-

ansvar tionen.

Enligt Samhall är följande utgångspunkter viktiga för

rollen som första linjens chef: 0 ansvaret måste överensstämma med befogenheter och

kompetens, annars ställs arbetsledaren i en ohållbar

situation

0 medarbetarna skall kunna ställa krav på och förvänta sig

genomförandekraft av arbetsledaren.

Rehabilitering personalutveckling 105

-

Matrisen nedan illustrerar ansvarsfördelningen ett

genom

antal exempel:

Första linjens chefer/medarbetare

EJ MOJLIGT ATT ANDRA arbetslaget ANDRA arbetslaget DELEGERA VIDARE eller särskild medarbe- eller särskild TILL ARBETSLAGET tare, da eller ah PA medarbetare, da eller ah ELLER SARSKILD ARBETSPLATSEN PA ARBETS-PLATSEN MEDARBETARE DA KAN ANSVARA FOR:. KAN GORA eller AH: ARBETSUPPGIF-

TERNA:

Utvecklingssamtal Kvalitet Detaljplanering "dag

för dag

Personlig utvecklingsplan Kvantitet Samordning/fördel-

ning av arbete

Att se till att nyanställda Leveranser i rätt tid Planera/bevilja introduceras på arbets- ledighet platsen och i arbetet

Leda och organisera Materialförsörjning Introducera/utbilda arbetet inom arbetslaget

Arbetslagets samman- Arbetsväxling Materialavrop sättning Materialhantering

inom arbetslaget

Information samla in, Arbetstidsscheman och Förberedelser av sprida och försäkra sig raster materialverktyg om att nödvändiga delar blivit förstådda

Övervakning av arbets- Verktygsklarering Omställning av miljön maskiner

Övervakning av produk- Underhåll Kvalitetskontroll tionen

relationer Löpande produk-

Sociala

inom arbetslaget tion/ maskinbetjäning

Genomförande av Återrapportering av

olika stödinsatser arbetsorder

Praktiska rutiner och Underhåll tillsyn av vardagskontakter maskiner och kring frånvaro utrustning

Arbetsmiljöâtgärder

Källa: Samhall.

106 Rehabilitering personalutveckling

-

Arbetsledartätheten i Samhall vid årsskiftet 1996-1997

framgår tabell 4.1.

av

Tabell 4.1 Arbetsledartäthet i Samhall den 31 december 1996.

Samhallbolag Antal arbets-

handikappade per

arbetsledare

Källa: Samhall.

Som framgår tabellen går det i genomsnitt 29 arbets-

av

Rehabilitering personalutveckling 107

-

handikappade arbetstagare per arbetsledare inom Samhalls

bolag. Variationsbredden är mycket stor mellan bolagen.

Samhall Gute med drygt 17 arbetshandikappade arbetstagare

arbetsledare har mer än dubbelt så hög arbetsledartäthet

per

som Samhall Avebe med drygt 38 arbetshandikappade

arbetstagare arbetsledare. Även inom respektive per bolag

finns variationer i arbetsledartäthet mellan olika lokala

Samhallföretag. Enligt de djupintervjuer som genomförts på uppdrag av utredningen uppger exempelvis de intervjuade

arbetsledarna att de ansvarar för mellan 12 och 120

arbetshandikappade arbetstagare.

Det bör i sammanhanget poängteras att rollen för arbetsledare och andra linjechefer har förändrats kraftigt på senare år i näringslivet i stort. Detta är följd det ökade

en av

omvandlingstrycket. Förändringarna behandlas i boken Marionettens död. Hur organisationsformer förändrar

och lönebildningen. Boken har utarbetats på

chefsrollen upp-

drag fackförbundet Ledarna Eric Giertz, docent i

av av

industriell ekonomi vid Tekniska Högskolan. Boken bygger

bl.a. på intervjuer med drygt 100 chefer i svenskt näringsliv.

Kraven på utveckling, förändring, flexibilitet och effekti-

vitet har placerat linjecheferna i fokus. I många företag har

antalet och andelen arbetsledare minskat och i stället har

en

annan befattning, produktionsledare, blivit allt vanligare. Till

en del är det tidigare arbetsledare som, ofta efter vidare-

utbildning, går över till dessa befattningar. Till övervägande

delen är det frågan om personal med högre utbildning

ny som kommer in i företagen dessa befattningar, uppger

Ledarna. Parallellt med denna utveckling har det blivit allt

vanligare med gruppchefer/gruppombud på nivån under

arbetsledaren motsvarande.

Det är nu linjechefernas att infria målsättningar

ansvar och åstadkomma resultat. Samtidigt som resultatansvaret

ökar får linjecheferna befogenheter att självständigt leda,

utveckla, stimulera, motivera och belöna sina medarbetare.

Till linjechefernas prioriterade uppgifter hör exempelvis

108 Rehabilitering personalutveckling

-

kontinuerlig information verksamheten och feed-back till

om

varje medarbetare, utvecklingssamtal och planerade utbildningsinsatser.

Operativa chefer förväntas inte längre vara marionetter

eller auktoritära befordringsrobotar utan entusiasmerande

, och självständiga affärsmän, enligt Giertz. Detta ställer helt

krav på dem som skall axla det operativa ledarskapet.

nya

Det leder också till betydligt större rörlighet än tidigare på dessa befattningar. Resultatkraven medför också att linje-

chefernas löner blir resultatberoende och individuella.

mer

Inom flera företag har man utvecklat enhetliga utvärderings-

mallar för olika chefsbefattningar. Normalt tvingar mallarna

varje överordnad chef att värdera sina underställda chefers

färdigheter, personliga egenskaper och resultat kompetens, 20-40 olika punkter. Värderingen sker normalt efter på

någon skala där det är klart uttalat att en låg värdering

innebär att chefen inte uppfyller de krav som ställs på en

innehavare den aktuella befattningen.

av

Praktik

Två olika typer praktik kan vara aktuella vid ett

av

Samhallföretag.

Inför en anställning vid Samhall sker alltid praktik enligt

de uppgifter utredningen har fått vid intervjuer. Formellt

finns dock inget krav på detta. Praktikperioden finansieras

via AMV:s anslag. Praktiken såväl den arbetssökande

ger

som företaget möjlighet att bedöma utsikterna till en lyckad

anställning. Af/Ami fattar det formella beslutet om praktik.

Samhall skall vidare enligt avtalet med staten och utan

särskild ersättning ställa praktikplatser till förfogande den

omfattning så kan ske Kostnaderna för detta skall täckas av

merkostnadsersättningen. Målgrupp för praktikplatserna är arbetslösa arbetshandikappade elever med funktionshinder

i skolsystemet, som är inskrivna i omsorgen,

personer med arbetshandikapp som är inskrivna vid Ami och personer

behöver arbetsprövning. En koppling mellan praktik

som

och tänkbar framtida anställning inom Samhall kan ofta finnas är inte nödvändig, Samhall. men anger

4.4¶Utvecklingsplaner

I den tidigare nämnda enkäten till drygt l 100 arbetshandikappade arbetstagare inom Samhall ställdes frågan "Känner du till att det finns en personlig utvecklingsplan för och ditt arbete på Samhall ". Ja svarar 42 procent dig medan 54 procent svarar Nej. Andelen män som svarar är 59 procent medan andelen kvinnor är 51 procent. Nej I det avslutade projektet Rekrytering och anställnyligen med arbetshandikapp i Samhall har projektning av personer med företrädare för Samhall och AMV granskat ca gruppen 250 handlingsplaner/överenskommelser inför anställning som under första halvåret 1995 i tre län. Granskningen upprättats visar brister i handlingsplanerna för de på betydande arbetshandikappade arbetstagarna när det gäller bl.a.syftet med praktiken/anställningen, den sökandes egna önskemål, konsekvenserna av arbetshandikappet i termer av positiva möjligheter och/eller begränsningar samt uppgifter om och utbildningsbakgrund. Af/Ami har arbetstagarens yrkesvarit ansvarig för överenskommelserna/handlingsplanerna. föreslår att Överenskommelse vid Projektgruppen en anställning skrivs under den arbetssökande, Af/Ami och av Samhall inför anställningen. Överenskommelsen skall dokumentera följande: Yrkes- och där kompetens och 0 utbildningsbakgruna beskrivs tydligt så att det framgår hur dessa färdigheter kan tas till vara i den nya arbetssituationen; 0 Den sökandes önskemål om arbetsuppgifter, kompeegna tensutveckling och sysselsättningsgrad; Af/Amizs handikappkod och bedömning av arbetshindrets 0 konsekvenser i den arbetssituationen; nya 0 Stöd och kontaktpersoner utanför Samhall; 0 Behov arbetsförberedande insatser, arbetsbiträde, av

110 Rehabilitering personalutveckling

-

arbetsanpassning m.m.;

0¶Planering på längre sikt, dvs. det personliga utvecklingsmålet för anställningen. En bedömning

gemensam

med följande huvudalternativ föreslås: anpassning

till/ träning för arbetslivets krav och villkor; övergång till

annan anställning inom ett till två år; övergång till annan

anställning på längre sikt; arbete i Samhall;

0 Den sökandes medgivande att aktuella läkarutlåtanden

ev.

förs över till Samhalls företagshälsovård;

0 Tidpunkt för introduktionen, dvs. första utvecklings-

samtalet med den närmaste chefen.

Den föreslagna överenskommelsen kan sägas manifestera

själva överlämnandef från Af/Ami till Samhall. Fortlöpande uppföljning av överenskommelsen skall ske inom ramen för Samhalls verksamhet.

På förslag av projektgruppen har bl.a.

gemensamma

konferenser mellan ledningarna för Samhallbolagen och

länsarbetsnämnderna genomförts för att stimulera till ökad

samsyn och samverkan. Liknande konferenser där samver-

kansformer, gemensamma synsätt, rutiner och arbetsformer

kan diskuteras bör därefter genomföras även regionalt, före-

slår projektgruppen i sin slutrapport.

Samhall i Samhall mot år 2005 att den individuella anger

utvecklingen skall styras av årliga personliga utvecklings-

planer. Det kan i detta sammanhang finnas anledning att något

beröra den ökade betydelsen personliga

av utvecklingsplaner

inom Arbetsmarknadsverket. Dessa planer, inom AMV

som benämns handlingsplaner, har accentuerats allt under de

mer senaste åren i kontakterna med arbetslösa arbetssökande. Detta återspeglas i centrala riktlinjer och bekräftas också vid

de intervjuer som LOSAM-utredningen har genomfört vid några Af/Ami. Den ökade tonvikten på handlingsplaner bygger bl.a. på forskningsresultat.

Förekomsten av en plan har för den arbetslöse stark

en

Rehabilitering personalutveckling lll -

inverkan på den arbetsmarknadssituationen.

positiv senare

Sannolikheten för fortsatt rundgång minskar kraftigt.

arbete inom plan är den avgjort bästa strategin Tillfälligt en

för att få eller på god väg mot ett fast arbete inom ett vara önskat yrkesområde. Detta konstaterade EFA, Expertgruppen

för utvärderingsstudier i betänkandet arbetsmarknadspolitiska

Politik mot arbetslöshet SOU 1993:43. EFA:s slutats base-

på forskningsresultat i studien Språngbräda till arbete

ras

En utvärdering av beredskapsarbete, rekryteringsstöd och

-

ungdomsarbete Sehlstedt och Schröder, EFA-rapport nr. 19. Betydelsen individuella handlingsplaner för arbets-

av lösa arbetssökande har de senaste åren betonats starkt också

i exempelvis propositioner och utskottsbetänkanden från riksdagen. Flera vägledare/ förmedlare intygar att handlingsplanerna

har fått större utrymme i deras arbete under de

betydligt

senaste 1 å 2 åren även om det tycks föreligga regionala variationer. Vid förmedling i en kommun i ett skogslän en

poängterade man att handlingsplanerna hade blivit ån mer

Genom blev inriktningen på att nå

viktiga. handlingsplanerna

fram till ett arbete påtaglig trots att arbetsmarknadsmer

situationen den aktuella orten mycket svår. Båda

på var förmedlingens och den sökandes har blivit parters ansvar - - Samspelet mellan den sökande och förmedla-

tydligare.

är väsentligt. Den enskildes i

ren/vägledaren engagemang

och för strävandena att nå fram till arbete ökar. ansvar Förmedlaren betonade att det hade stor betydelse att den sökande skriver under och får kopia på denna:

planen en

De flesta tar det här på stort allvar.

Från den 1 1997 gäller riktlinjer för handlings-

mars nya planer inom Arbetsmarknadsverket. I dessa sägs att "Syftet med handlingsplaner för arbetssökande är att

identifiera

vilka behov som och hur de ska tillgodoses av oss och

finns

kunderna." Handlingsplanerna, riktlinjerna, ersätter

anger

inte eller beskrivningar nuläge. Handkartläggningar av lingsplanerna kommer från den aktuella tidpunkten att

112 Rehabilitering personalutveckling -

registreras i AMV:s datoriserade förmedlingssystem AF-90.

Avsikten är att planen tydligt skall utvisa vad som skall

göras av Af/Ami, vad som skall göras av kunden och när det

skall göras. Handlingsplanen i AF-90-systemet skall ge:

ett stöd för bedömning av de sökandes behov insatser - av

möjlighet att registrera vilka insatser som de sökande

och Af kommer överens om,

möjlighet att registrera tidsplanering av insatser,

-

möjlighet att enkelt följa förekomsten av handlings-

- upp planer för enskilda sökande,

möjligheter att följa förmedlingens insatser inom

- upp

ramen för handlingsplanerna,

möjlighet att få en historisk översikt över vad som över- -

enskommits med de sökande.

I anslutning till att handlingsplanerna görs skall en

upp

bedömning göras av om insatser behövs för att

precisera yrkesinriktningen

-

förstärka kompetensen

-

förbättra jobbsökandet

förändra/ förbättra annat -

4.5¶Individuell ett led i

arbetsanpassning -

rehabiliteringen

Arbetet med arbetsanpassning i Samhall har bedrivits på

olika sätt under åren och utvecklingen i dotterbolagen har

kommit olika långt. För att vidga på arbetsanpassning

synen och för att försöka lyfta Samhall den koncern fram som som

gör, kan och vet mest om arbetsanpassning" bedrevs en

särskild kampanj 1994 och 1995.

Satsningen syftade till att

höja nivån på individuella tekniska anpassningar, både i

-

fråga om kvalitet och kvantitet;

öka möjligheterna att ge arbete gravt handikappade

-

-

bättre möjligheter och högre beredskap att

genom

tillgodose enskilda betydande behov av individuell arbets-

anpassning och arbetsbiträde;

stimulera till att teknik kommer till användning i större - ny

utsträckning än i dag;

synliggöra koncernens kompetens på området.

-

Resultatet av kampanjen har redovisats i skrifter från Samhall.

Kostnaderna för individuell teknisk anpassning varierar starkt mellan olika bolag. Detta framgår tabell 4.2.

av Kostnaden berörd anställd varierade mellan drygt 9 000

per och drygt 68 000 kronor. Det bör dock betonas att

uppgifterna avser endast ett kalenderår och att variationerna för ett enskilt bolag kan variera betydligt från år till år.

114 Rehabilitering personalutveckling

-

Tabell 4.2 Kostnader för individuell teknisk anpassning i Sam-

hallbolagen. 1996.

Totala kostnader Antal berörda Kostnad/anställd

Källa: Samhall.

Vid de intervjuer som utredningen har utfört har flera

intervjuade vid företagshälsovård och lokala Samhallföretag

påtalat att individuell teknisk anpassning många gånger inte

Rehabilitering personalutveckling 115

-

kommer till stånd av kostnadsskäl. Så omfattande

pass

tekniska anpassningsåtgärder att de är att betrakta som investeringar leder till att avskrivningarna belastar det lokala företagets ekonomi, enligt uppgifter vid intervjuerna. Om

den ekonomiska situationen är avstår från ogynnsam man

åtgärden eller avstår från att rekrytera den skulle

person som

medföra att åtgärden att vidta. För liten

vore nödvändig en lokal företagsenhet kan eller flera anpassningsåtgärder

en strax under 5 000 kronor utgöra en så stor belastning

pass

en ansträngd budget att man avstår från genomförande.

I avsnitt 3.4 redovisas uppgifter ett pågående utveck-

om

lingsarbete inom Samhall i syfte att kartlägga arbetets krav

och individens förmåga och syftar till att identifiera behov

av

individuell arbetsanpassning.

4.6¶Uppfyllelsen av rehabiliteringsmålet

För många Samhallanställda innebär det

en väsentlig

rehabilitering att över huvud taget klara ett arbete inom

Samhall. Detta uttrycktes i den proposition låg till grund

som

för bildandet av Samhällsföretag, Samhalls föregångare,

följande sätt: används utplaceringsgraden det

"Ofta som

enda måttet på rehabiliteringen anställda i skyddat

av

arbete. Detta mått är dock inte rättvisande, då gravt

handikappade många gånger genomgår en hög grad av

rehabilitering enbart att kunna klara ett arbete vid en

genom

verkstad för skyddat arbete. " Prop. 1977/78:30

Samtidigt som det skyddade arbetet skall förverkliga rätten

till arbete, skall det också så långt som möjligt innebära

möjligheter till en långsiktig arbetslivsinriktad rehabilitering

som syftar till att de anställda åtminstone på sikt skall kunna ta ett arbete på den öppna marknaden. Enligt de resultatkrav

som statsmakterna har uppställt skall andelen övergångar till

arbete på den reguljära arbetsmarknaden uppgå till minst 3

procent brutto av de arbetshandikappade anställda på års-

basis. Därmed blir övergångar också ett kvantifierbart mått

116 Rehabilitering personalutveckling

-

Samhalls uppfyllelse av rehabiliteringsmålet. Nedan foku-

seras redovisningen på övergångar.

Genom Övergångarna bereds andra med arbetspersoner

handikapp möjlighet till arbete inom Samhall. På grund av

det anställningsstopp gällt sedan sommaren 1996 och

som

som behandlas i kapitel 5 sker i dag nyrekrytering endast vid

övergångar och vid anställning av s.k. nyckelpersoner arbetshandikappade. Totalt fanns år 1996 vid Af/Ami ca

55 000 arbetslösa sökande med arbetshandikapp månads-

genomsnitt. Antalet nettoövergångar från Samhall var 637.

Uppgifter brutto- respektive nettoövergångar från Sam-

om hall sedan slutet av 1980-talet redovisas i tabell 4.3.

4.6.1¶Övergångar de arbetshandikappades

ur

perspektiv

I den enkätundersökning som LOSAM-utredningen låtit

utföra vid 29 Samhallföretag runt om i landet och där frågor-

besvarats drygt 1 100 tas olika aspekter på

na av personer

övergångar upp.

På frågan "Tror du att du i dag skulle klara ett arbete utanför Samhall" svarar 43 procent Ja och 51 procent

. Högst andel J a-svar återfinns bland med en

Nej personer

anställningstid i Samhall på högst 4 år 57 procent och

bland och medelålders. Bland är 34 år

yngre personer som

eller tror 62 procent att de skulle klara ett arbete

yngre

utanför Samhall. I åldersgruppen 35-44 år är motsvarande

andel 53 procent. Heltidsarbetande tror i mer än dubbelt så

stor utsträckning deltidsarbetande att de skulle klara ett

som arbete utanför Samhall. Andelarna är där 52 respektive 23 procent. Könsskillnaderna är också markanta kvinnorna är

-

betydligt mer pessimistiska än männen om sina möjligheter

att klara ett jobb utanför Samhall. Bland kvinnorna svarar 37 procent Ja medan andelen bland männen är 50 procent.

Alla tror sig kunna klara ett arbete utanför Samhall

som vill inte ha ett sådant arbete. 37 procent svarar att de skulle

Rehabilitering personalutveckling 117

-

vilja ha ett arbete utanför Samhall. Bland männen är andelen

43 procent och bland kvinnorna 31 procent.

På frågan "Har du och din närmaste diskuterat dina

chef

möjligheter för en anställning utanför Samhall" svarar 39

procent Ja och 57 procent Nej. Mer än hälften 54

procent de som att de vill eller tror sig

av personer uppger kunna arbeta utanför Samhall har inte diskuterat sådana

möjligheter med sin närmaste chef. Könsskillnaderna är små: 42 procent av kvinnorna svarar att man har talat om saken jämfört med 38 procent av männen.

Några enkätfrågor tar upp frågeställningar som indirekt kan sägas hänga samman med möjligheterna till övergång. Drygt fjärde tillfrågad 27 procent svarar Ja frågan

var "Tror du att du skulle kunna arbeta hårdare utan att för den

skull överanstränga dig i ditt nuvarande arbete Bland

vill eller tror sig kunna arbeta utanför Samhall

personer som

anser en tredjedel att de skulle kunna arbeta hårdare. Andelen J a-svar år större kortare anställningstid man har i Samhall. De som heltidsarbetar och är är mest

yngre

benägna att arbeta hårdare.

Tre fjärdedelar eller mer av dem som arbetat i Samhall

längre än 10 år respektive bland dem är 45 år eller

som äldre att de inte skulle kunna arbeta hårdare. 77

svarar

procent av kvinnorna respektive 64 procent av männen

Nej på frågan om de skulle kunna arbeta hårdare svarar

utan att överanstränga sig. På frågan "Tycker du att det ställs för höga krav på dig

i ditt arbete" svarar 22 procent Ja och 73 procent Nej.

Det är små skillnader vid en uppdelning efter anställningstid,

ålder, kön etc.

4.6.2¶Intervjuuppgifter om rehabiliteringsprocessen

och övergångsarbetet

På utredningens uppdrag har djupintervjuer genomförts med

å ena sidan arbetsledare och arbetshandikappade inom

-

Samhall och å den andra företrädare för arbetsförmedling,

arbetsmarknadsinstitut, länsarbetsnämnd och försäkrings-

kassa. Undersökningsresultatet i sin helhet redovisas i bilaga

1 i betänkandets bilagedel.

Intervjuerna med representanter från organisationerna

utanför Samhall visar att man förväntar sig att Samhall i första hand skall arbeta med rehabilitering. Med rehabilitering avser man ett åtgärdsprogram och en process som syftar till att utveckla den anvisade med mål-

personen sättningen att denne skall klara ett arbete utanför Samhall.

Inom Samhall är man enligt rapporten från djupinter-

vjuerna som en effekt av besparingskraven tvungen att prioritera produktionsmålen. Fungerar inte produktionen så även-

framtida fortlevnad. Produktionsmålen prio-

tyras företagets

riteras också eftersom produktionen är basen för rehabili-

teringsarbetet. Inom de intervjuade myndigheterna utanför Samhall förväntar sig att rehabiliteringen skall ske med mål-

man sättningen att den anvisade skall klara ett arbete utanför

Samhall. Inom Samhall får i praktiken rehabiliteringen ofta

till syfte att den anvisade skall klara sitt arbete inom Samhall.

Om Samhallföretagen skall ha till uppgift att rehabilitera med målsättningen att den anvisade skall klara ett arbete utanför Samhall, kan enligt rapporten följande konstateras

utifrån djupintervjuerna.

0 Samhall saknar idag resurser för att klara rehabiliterings-

målsåttningen. Arbetsledarna uppger att man i dag endast klarar att rehabilitera dem som har bäst förutsättningar och dem drivs motivation.

som av egen

0 Inom Samhall finns i dag inte tillräckligt väl utarbetade

och uttalade mål och metoder för att genomföra rehabili-

teringen.

0 Inom Samhall saknar man den expertis och kompetens

i myndigheterna utanför Samhall kräver för att

som man

på ett konsekvent sätt genomdriva rehabiliteringsprogram

-

för samtliga handikappade.

0 Det saknas motivation och incitament för att de arbets-

handikappade själva skall bidra till rehabilitering i syfte

att få ett arbete utanför Samhall. Trivseln på Samhall är

god, lönen är jämförbar med lönerna på den

öppna

arbetsmarknaden och anställningstryggheten är högre än

vad som är fallet på den reguljära arbetsmarknaden. Sist,

men inte minst: det finns inga arbeten på den öppna

arbetsmarknaden. 0 Det saknas möjligheter att ställa uttalade krav på de

mer

arbetshandikappade att själva bidra till rehabiliteringen

mot ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.

De intervjuade arbetsledarna inom Samhall att arbetsuppger

bördan ökat och att deras arbetssituation därmed förändrats

radikalt under de senare åren. Produktionsansvaret har vuxit

kraftigt under de senaste åren. Till följd ekonomiska

av

åtstramningar har antalet arbetsledare minskat. Varje arbets-

ledare ansvarar i dag för betydligt fler arbetshandikappade samtidigt som produktionsansvaret har ökat. De Kuratorer och stödpersoner som tidigare fanns att tillgå

uppges nu vara

indragna. Arbetsledarna tycker att de numera har betydligt

mindre tid för kontakter och samverkan med omgivande

instanser som tidigare haft en viktig stödfunktion, exempel-

vis omsorgsverksamheten, försäkringskassan, arbetsförmed-

lingen och socialtjänsten.

Arbetsledarna ser inte rehabilitering, eller "sociala mål som man väljer att kalla det, som en isolerad uppgift. Det är i stället integrerad del verksamheten. Det finns stora

en av

olikheter bland arbetsledarna i på vilket sätt eller i Vilken

grad man betonar eller faktiskt tycker sig arbeta med

rehabiliterande mål. Arbetet med övergångar kommer endast

undantagsvis spontant i djupintervjuerna när arbets-

upp

ledarna intervjuas. När intervjuaren tar frågan

upp uppger samtliga intervjuade arbetsledare att de aktivt verkar får att

få övergångar till stånd, att arbetet men går trögt.

120 Rehabilitering personalutveckling

-

Djupintervjuerna visar att många arbetsledare inom

Samhall känner stark motivation och ett i sitt en engagemang arbete. Motivationen varierar dock påtagligt mellan olika

företag. På vissa av de undersökta företagen ger man trots

de senaste årens förändringar överlag uttryck för en stark

entusiasm. På andra företag tenderar de ideella drivkrafterna att på upphällningen. Dessa arbetsledare i

vara mer ger

högre grad uttryck för uppgivenhet och trötthet.

Arbetsledarnas arbetsbörda varierar starkt. Arbetsledare

sig ha rimlig arbetsbörda att de

som uppger en mer uppger

har mellan 12 och 45 arbetshandikappade att ansvara för. De med större arbetsbörda att de har mellan 70 och 120

uppger anvisade att för.

ansvara

Rollen produktionsledare är helt dominerande för

som arbetsledarna. Inom vissa de undersökta Samhallföretagen

av

arbetsledarna att de i runda tal ägnar halva sin tid åt uppger

och den andra halvan vad man betecknar

produktionsflödet

sociala uppgifter Inom andra Samhallföretag tar rollen

som

.

produktionsledare betydligt mer utrymme; mellan 70

som

och 80 procent arbetstiden går åt till direkt produktions-

av

relaterade uppgifter. Samtliga intervjuade arbetsledare uttryck för uppfatt-

ger

att produktionen är grunden i den verksamhet som

ningen

Samhall bedriver. De inte uttryck för att uppleva att

ger och sociala mål står i konflikt. Arbetsledarna

produktionsmål

att deras arbetsinsatser när det gäller de sociala målen

anser

är en förutsättning för att produktionen skall fungera.

Omvänt menar de att produktionen är den process genom

vilken de anvisade får sina sociala och rehabiliteringsbehov

tillgodosedda.

Enligt rapporten från djupintervjuerna talar arbetsledarna

i vissa företag både produktionsmål och sociala eller

om

rehabiliterande mål på ett sådant sätt att dessa verksamheter

förefaller mycket väl integrerade. I andra företag talar

arbetsledarna nästan uteslutande i termer av produktionsmål

när de ombeds beskriva sitt arbete.

SOU l997:64 Rehabilitering personalutveckling 121 -

Det bör i anslutning till ovanstående

redovisning av djup-

intervjuerna påpekas att för många Samhallanställda innebär det en väsentlig att över huvud klara

rehabilitering taget ett

arbete inom Samhall. Detta i avsnitt 4.6. I

framgår ovan

avsnitt 4.1 redovisas det Samhall

rehabiliteringsuppdrag som

är ålagd av statsmakterna.

Någon mer övergripande övergångsplanering äger inte

rum mellan det lokala och Af/Ami,

Samhallföretaget enligt

de uppgifter inhämtat vid

som utredningen intervjuer.

Övergångar tas upp vid de månatliga sarnrådsmöten som

äger rum och där också företagshälsovård och försäkrings-

kassa skall representerade.

vara

I ett lokalt företag arbetsledaren att det

uppger regionala

bolaget har särskilda övergångsteam, s.k. utslussare, anställda med uppgift att stimulera övergångar i varsitt län. Arbetsledaren anser att övergångsteamet har stort för ansvar

övergångsarbetet. Den s.k. utslussaren ha ett omfat-

uppges

tande kontaktnät i näringslivet samt känna arbetstagarna och

deras arbetsförmåga väl. Detta till

anges vara en anledning

det regionala förhållandevis

bolagets goda övergångsresultat.

I samma lokala företag händer det också arbetsledare

att

kontaktar småföretag om praktikmöjligheter. Företagshälso-

vården betonar också övergångsteamets betydelse men menar

att detta främst är stödresurs. Ansvaret måste i första en

hand ligga i linjen, något skall

som man nu uppmärksamma

arbetsledarna på, bl.a. att metodhand-

genom sprida en

ledning för övergångsarbetet.

I ett annat lokalt det har

företag uppger man att tidigare

funnits s.k. utslussare på nivå har

regional men befattningen

avskaffats eftersom systemet inte fungerade. Skälen uppges

vara att det var omöjligt att känna till alla arbetstagare och att det lokala företaget måste ha fulla ansvaret för över-

gångsarbetet om det skall fungera.

Vid en Af/Ami hävdar att det i är den

man regel

arbetshandikappade själv som tar initiativet till övergång.

Arbetsledaren eller företaget gör inte mycket för att över-

-

gångar skall komma till stånd men arbetsledaren borde aktivt söka praktikplatser, anser man där. Vid behov

lämpliga skulle Ami kunna kopplas in i sammanhanget.

Kommentarerna till övergångsarbetet i glesbygdskommu-

i är Med hänvisning till det ner skogslänen resignerade. kärva arbetsmarknadsläget menar man i regel att möjligheterna till övergångar är mycket små. Det projekt för övergångar från Samhall bedrevs i Strömsunds kommun

som och redovisas nedan illustrerar dock att det kan vara

som möjligt att lyckas bra med övergångsarbete i en glesbygdskommun.

4.6.3 Bedömning av produktivitet och

övergångsmognad

För att få fonn indikation på tyngden i arbets-

någon av

och hos den arbetshandihandikappet övergångsmognaden

har arbetsledare/enhetschefer omkappade personalen sex betts bedöma och övergångsmognad hos sin

produktivitet

Tre har gjorts inom ramen för personal. av bedömningarna studien Ekonomisk översyn av Samhall och tre i anslutning till de intervjuer utredningen har genomfört vid lokala

som Samhallföretag. De tre förstnämnda bedömningarna finns redovisade i Ekonomisk översyn Samhall. Av de tre

av

och två industriell senare avser en restaurangverksamhet verksamhet verkstad.

I dessa mellan 10 och 75 procent

sex bedömningar anses

de ha sådan produktivitet att de

av arbetshandikappade en normalt skall kunna bli aktuella för en övergång till en anställning med ett lönebidrag på 80 procents bidragsnivå.

Variationsbredden är stor.

Industri: 20-75 högsta andelen återfinns i en

procent den glesbygdskommun i skogslänen Städservice: 38 procent Inbyggd verksamhet: 33 procent Restaurang: 10 procent.

Rehabilitering personalutveckling - 123

Som framgår visar

ovan enkätundersökningen att omkring 40 procent av de arbetshandikappade anställda de

uppger att

skulle kunna/vilja ha ett arbete utanför Samhall. Från AMV:s sida i de

poängteras intervjuer som utred-

ningen utfört vid Af/Ami att arbetsledare inom Samhall

många gånger har en orealistisk uppfattning över-

om

gångsmognad. Enligt AMV-personalen är det inte sällan

omöjligt att ordna arbete på den reguljära arbetsmarknaden

åt personer arbetsledare bedömer

som vara övergångsmogna. Djupintervjuerna visar också på olika synsätt på de arbets-

handikappade inom Samhall respektive AMV. Samhall foku-

serar enligt rapporten från djupintervjuerna individs

på varje

möjligheter medan Af är beroende att få adekvat bild

av en

av individens begränsningar för att utifrån denna information

hitta ett lämpligt arbete. Enligt kan det så

rapporten vara att en arbetsledare inom Samhall saknar de krävs

kunskaper som

för att göra där de

en personbeskrivning arbetshandikappades

egenskaper beskrivs i relation till

en normalpresterande

persons egenskaper.

4.6.4¶Utvecklingen av övergångar

Antalet brutto- respektive från Samhall åren

nettoövergångar

1988/89-1996 redovisas i tabell 4.3. Där framgår att över-

gångsarbetet var mest framgångsrikt under högkonjunktur-

åren i slutet på 1980-talet medan

resultatet var det motsatta

i början av 1990-talet när

lågkonjunkturen slog igenom med

full kraft. År 1991/92 blev hälften

av bruttoövergångarna också återgångar vilket till del förmodligen stor återspeglar

de och varsel

personalinskränkningar om uppsägningar som

då skedde över hela arbetsmarknaden. Även efter den

djupa

vågdalen 1991/92 har andelen

återgångar legat på en högre

nivå än Cirka 40

tidigare. procent av Övergångarna leder

numera till återgång. 1996 års kan fortfarande

övergångar

leda till fler återgångar än vad redovisas i

som tabellen.

124 Rehabilitering personalutveckling -

Tabell 4.3 Brutto- respektive nettoövergångar från Samhall åren 1988/89-1996.

Övergångar Ätergângar Nettoöver- Andel âter- Andel gångar gångar, % bruttoövergångar, %

Källa: Samhall.

tre fjärdedelar Övergångarna går till det privata Ungefär av

studie utförts Samhall, Övernäringslivet enligt en som av

och 1996. Drygt hälften 54 procent av gångar återgångar

1996 till småföretag medan 16 Övergångarna gick privata

till större företag. Därefter kom organiprocent gick privata

o.d. 9 samt med 8 sationer med procent eget/familjeföretag

och kommunal verksamhet emot 9 proprocent. Statlig tog

Övergångarna. En procent övergick från att vara cent av anvisade till att bli direktanställda i Samhall.

En uppföljning som utförts av Samhall av Övergångarna mellan 1990 och juni 1994 visar att flertalet övergångar

mellan 30 och 49 år. Medelåldern var gjordes av personer 40 år. två tredjedelar Övergångarna skedde bland

Ungefär av

hade arbetat mindre än fem år i Samhall. personer som

före övergång tenderade dock att öka. Anställningstiden

Rehabilitering personalutveckling 125 -

Många av Övergångarna har föregåtts av tidigare försök

till övergångar. Av de 776 år 1996 hade 86

Övergångarna

personer eller 11 procent försök.

gjort tidigare Att återgångarna har ökat med rad

hänger samman en olika faktorer: ett med

arbetsmarknadsläge låg efterfrågan på

arbetskraft, ökad andel tillfälliga och anställ-

tidsbegränsade ningar, periodvis stor andel rekryteringar med stöd andra

av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder än de som är förbehållna arbetshandikappade respektive brist på lönebidrag. Enligt

Samhall var anledningen till de skedde under

återgängar som

1995 följande:

Andel i % Anledning till återgång

29 Visstidsanställning har tagit slut

14 Höga arbetskrav 12 Trivdes inte 9 Verksamheten upphört konkurs, nedskärningar m.m. 5 Sämre arbetsmiljö och arbetsledning 5 Vill inte släppa tryggheten i Samhall 4 Sämre anställningsvillkor än Samhall 3 Dåligt förberedd övergång 18 Bortfall

Källa: Samhall.

Av återgängarna under 1995 berodde 38

procent på att

visstidsanställningen tog slut eller att verksamheten upphört.

År 1996 lyckades inte Samhallkoncernen

uppnå statsmakternas övergångsmäl som innebär att andelen övergångar till

arbete på den reguljära arbetsmarknaden skall till

uppgå

minst 3 procent de års-

brutto av arbetshandikappade på

basis. Övergångarna till 2,8 eller 776

uppgick procent perso-

126 Rehabilitering personalutveckling

-

brutto. Variationsbredden relativt stor mellan olika

ner var

affärsområden, vilket framgår tabell 4.4. Högst var ande-

av

len i Lokala med 4,7 procent och lägst i Samhall

tjänster

Care med 1,5 koncernen är det externa fakto-

procent. Enligt

det svåra arbetsmarknadsläget och bristen på löne-

rer som

bidrag har gjort det omöjligt att uppfylla över-

som

gångsmâlet.

affärsområde. År 1996. Tabell 4.4 Övergångar i antal och andel per

Källa: Samhall.

Rehabilitering personalutveckling - 127

Tabell Övergångar i antal och andel

4.5 samt andel återgångar

per bolag. Ar 1996.

Bolag Antal Andel Andel övergångar återgångar bruttobrutto % övergångar %

Källa: Dotterbolagens årsredovisningar för år 1996.

Om man studerar andelen i olika år 1996

övergångar bolag

tabell 4.5 finner man en stor variationsbredd mellan 2,1

på

och 6,7 procent Samhall Office respektive Samhall

Gute.

128 Rehabilitering -

varierar också och uppgår till 50

Andelen återgångar kraftigt

Samhall Interiör och Office medan den lägsta andeprocent i 6 i Samhall Brahe. bör i samman-

len, procent uppvisas Det

att återgångar kan ske under en

hanget påpekas ytterligare 12-månadersperiod efter övergången.

Det finns inga större skillnader mellan handikappfördel- Är 1996 och 1995

ningen totalt och bland Övergångarna. invandrarbakgrund. Andehade 13 procent av Övergångarna

med bland de anställda med arbets-

len invandrarbakgrund

18 år 1995 vilket innebär att personer

handikapp var procent

underrepresenterade bland över-

med invandrarbakgrund var

gångarna. Kvinnorna är klart underrepresenterade bland övergång-

och deras andel Övergångarna har minskat kraftigt

arna av sedan 1992. År 1995 då det totala antalet övergångar var förhållandevis andelen till 34 procent. Första

stort, uppgick

1996 andelen 30 Av Samhalls arbetshalvåret var procent. kvinnorna 46 procent.

handikappade arbetstagare utgör

andelen kvinnor bland Övergångarna var

Minskningen av

särskilt under första halvåret 1996. Då hade endast markant DalVäst och Samhall Safac över 40 två bolag, Samhall

Under perioden har det

procent kvinnor bland Övergångarna. minskat. I vissa fall har övertotala antalet övergångar

varit så få att varje övergång kraftigt har påverkat

gångarna

Endast i har det under den

könsfördelningen. undantagsfall

aktuella förekommit att andelen övergångar

tidsperioden

kvinnorna varit högre än andelen kvinnor i bolaget. bland visas i tabell 4.6.

Andelen kvinnor av samtliga övergångar

Rehabilitering personalutveckling 129 -

4.6 Andel kvinnor i procent av samtliga övergångar.

Tabell

Aren 1992 första halvåret 1996. -

Samhallbolag År År År År 1 :a 1992 1993 1994 1995 høalvaret 1996

Källa: Samhall. Praktiskt taget alla företrädare för lokala Samhallföretag,

företagshälsovård respektive Af/Ami som LOSAM-utred-

5 17-0512

130 Rehabilitering personalutveckling

-

ningens sekretariat har intervjuat anser att rehabiliterings-

och övergångsarbetet inom Samhall skulle underlättas om

en

anställning inom Samhall började med visstidsanställning och inte tillsvidareanställning som i dag. En uttryckte

person

saken så här: "Många kommer till Samhall med inställningen

att här ska man jobba så länge man är kvar i arbetslivet.

Det är nästan omöjligt att börja prata övergångar då. "

om

4.6.5¶Samhallkoncernens övergångspolicy

För att räknas som övergång krävs enligt Samhall:

0 anställning hos annan arbetsgivare eller ändrad anställning

inom företaget arbetshandikappad blir direktanställd;

en

0 övergång räknas oberoende av vem som har hittat jobbet

medarbetaren själv, Samhall eller Af/Ami;

0 övergång räknas från den dag som anställningen i Samhall

upphör eller ändras till direktanställning;

0 anställningen i Samhall har varit en tillsvidareanställning;

0 om övergången sker till en visstidsanställning skall anställ-

ningen vara planerad för minst sex månader.

Avknoppning är en särskild form av övergång. Den innebär att en verksamhet inom Samhall övertas av de anställda som

bildar eget företag eller ett annat privat företag. En förut-

sättning är att de Samhallanställda arbetshandikappade över-

går till det företaget och får fast anställning där.

nya

Det förekommer också övergångar med stödperson. En

sådan övergång skall alltid föregås av en praktikperiod och

genomförs sedan med särskilt personligt stöd.

Vid övergång utgår ett inskolningsbidrag till den avlämnande verksamheten. Inskolningsbidraget är en kompensation

för de merkostnader som kan uppstå i samband med över-

en

gång och den ersättningsrekrytering som följer därefter. Inskolningsbidraget är 50 000 kronor övergång och

per

utbetalas av moderbolaget. Bidraget utgår också för de

interna Övergångarna från arbetshandikappad till direktan-

Rehabilitering personalutveckling 131

-

ställd. Övergången skall ha haft en varaktighet på minst sex

månader för att inskolningsbidrag skall utgå. Under åren 1994-1997 utgår ett förstärkt inskolningsbidrag ytterligare

25 OOO kronor för övergång med Stödperson även för över-

gång med kortare varaktighet än sex månader. Det totala

utbetalade inskolningsbidraget år 1996 uppgick till 28 miljo-

ner kronor. Beloppet avser övergångar från andra halvåret 1995 och första halvåret 1996.

Alla övergångar har rätt till återanställning under 12 månader från den dag Samhallanställningen upphör.

I de fall tidigare medarbetare blir varslade om uppsägning

på grund av arbetsbrist efter dessa 12 månader kan Samhall ta diskussion med Af/Ami för att underlätta återan-

upp en

ställning även efter det att återanställningsrätten formellt har

upphört.

I Samhalls genomgång av övergångar och återgångar

1994-1995 konstaterar man att övergångsresultatet är

påverkbart. Både 1983 och 1992 skedde markanta positiva

trendbrott i resultatutvecklingen. Vid båda dessa tillfällen

gjordes kraftfulla satsningar på Övergângsarbetet, enligt

Samhall.

I till den övergångskampanj bedrevs 1992 anslutning som

utarbetade Samhall bl.a. skriften Att arbeta med övergångar.

Där konstaterar koncernchefen att "Övergångsarbetet är en

ledningsfråga av första och ett linjeansvar. Det är ett

rang

långsiktigt arbete börjar redan vid rekryteringen.

som

Genom motivation och förberedelse inför övergången och

att medarbetaren som går över kan individuellt genom

stöd särskild handledare kan se till att övergången

av en blir bra och varaktig. "

Skriften tar en rad frågor kring övergångar såsom

upp arbetet på arbetsplatsen för att stimulera till övergång,

kontaktverksamhet för att hitta lämpliga jobb, samarbetet

med arbetsförmedlingen, stöd vid övergång, anställnings-

skydd och återanställningsrätt, återgång och styrsystem.

Styrsystemet ändrades från den l juli 1992 såtillvida att

132 Rehabilitering personalutveckling

-

bidraget höjdes för varje övergång till de regionala företagen

från 35 OOO till 50 OOO kronor, vilket gäller även i dag. En

utgångspunkt för bidraget är enligt Samhall att bidraget verkligen används för övergångsinriktade insatser i företagen.

Eftersom genomförda övergångar är direkt beroende av de

samlade insatserna inom området ses det som angeläget att kvalitetssäkra organisation, rutiner och resurser, t.ex.

funktionen arbetskonsulent, för arbetet. Ansvaret för

som detta ligger hos företagen men bidraget kan extra driv-

ge

kraft för att skapa fasta rutiner och resurser. Bidraget avser dessutom att täcka sådana merkostnader som är förenade med inskolning av ersättare. För ett medelstort Samhallbolag

kan övergångsbidraget uppskattas till omkring 2 miljoner

kronor år.

per I den ovannämnda Samhallskriften pekas på olika åtgärder

som skall uppmuntra övergång:

0 företagets och arbetsplatsens måluppfyllelse vad gäller

övergångar skall beaktas vid lönerevision för lednings-

personal;

0 positiv från ledningen, aktiv efterfrågan och upp-

syn

skattning goda övergångsresultat och smidiga arbets-

av

former skapar förutsättningar för övergångar;

0 företagen kan tillskapa ekonomiska incitament, exempelvis

i form generös vilja att täcka merkostnader för den

av en

enskilda medarbetare som börjar ett annat arbete. Det

finns, skriver Samhall, också exempel på Samhallföretag

utvecklat gruppbaserade belöningssystem för de

som

arbetslag som uppnår budgeten inklusive övergångs-

budgeten för sin del av verksamheten.

Samhall att en viktig förutsättning för uppföljning är

anser

att det finns uttryckliga mål för Övergångsarbetet och att det

t.ex. i handlingsplan finns angivet hur målet skall nås.

en

Uppföljning och återkoppling av Övergångsarbetet är hörn-

stenar i ett kvalitetssäkrat övergångsarbete, poängterar Samhall. Hela organisationens erfarenheter av pryo, övergångar

Rehabilitering personalutveckling 133

-

och återgångar bör fångas och kunskaperna systematiskt

upp

återföras i det praktiska arbetet. är

Avgångsintervjuer en viktig kunskapskälla och bör genomföras med alla

som slutar. Det är också viktigt att följa hur det går för dem

upp

som har gått över till annan arbetsgivare och vad som är de

avgörande krafterna för att en övergång skall bli riktigt

lyckad. Huvudansvaret för övergångsarbetet skall ligga i linje-

organisationen men det är ändå minst lika viktigt att det

inom företaget skapas sådant stöd som linjen behöver för arbetet, anser Samhall. En särskild samordnande verksam-

hetsansvarig kan utses, personalavdelningens kompetens kan

användas, företagshälsovården kan ge stöd i förberedelserna

och vid själva övergången. Företagshälsovården är också en

resurs i den systematiska uppföljning som skall ske av över-

gångarna. För att underlätta och komplettera linjeorganisa-

tionens arbete med övergångar kan marknadsföring, infonna-

tion och anskaffning av arbetstillfållet göras centralt i före-

taget, skriver Samhall i skriften om övergångsarbete.

4.6.6 Övergångar i Strömsund ett exempel på

-

särskild satsning

1994-1995 bedrevs i Strömsunds kommun ett målinriktat

projekt i syfte att få till stånd övergångar. Målsättningen var

att nå till minst 10 övergångar under är 1995. Slut-

upp resultatet av projektet blev 19 övergångar, fördelade på

anställningar inom ett flertal branscher.

I projektgruppen ingick representanter för Samhall,

Arbetsförmedlingen och Länsarbetsnämnden. En representant för vardera Arbetsförmedlingen och dåvarande Samhall J HP

fick i uppgift att svara för projektledningen. En lednings-

utsågs med uppgift att lägga fast målen för arbetet och

grupp

svara för resultatuppföljning. I ledningsgruppen ingick

representanter för Samhalls ledning, Länsarbetsnämnden, facklig

företrädare samt projektledarna.

-

Ett viktigt moment i projektet "Startskottet l",

var nr en s.k. "kick-off-kurs med syfte att deltagarna självkänne-

ge

dom, kartlägga den kompetensen och förutsättningarna

egna för övergång samt att kunskap arbetsmarknaden och

ge om olika utbildningsvägar. Kursen omfattade fem veckor teori

samt sju veckors praktik olika arbetsplatser. Totalt 1l

deltog varav 5 fick annat arbete, 2 påbörjade personer utbildning och resten gick tillbaka till Samhall JHP.

Erfarenheterna från denna första kurs var relativt goda

med undantag för praktikperioden som borde ha varit bättre

planerad. Kursplanen för Startskottet nr 2" med åtta deltagare modifierades något med hänsyn till de vunna erfarenheterna. Resultatet blev ungefär lika positivt som vid den

tidigare kursen men en komplikation i sammanhanget var att kommunens arbetsförmedlingar hade brist på lönebidrags-

medel.

Inom ramen för projektet kunde vidare övergångar komma till stånd för fem som arbetade inom Samhalls

personer

Service och tjänster med fastighetsservice åt Jämtlands-

byggen AB. Efter beslut från AMS fick otraditionella medel tas i anspråk för att finansiera kostnaden för lönebidrag

under det första anställningsåret. Dessa övergångar utgjor-

des två kvinnor med 22 års anställningstid samt tre män

av

med i genomsnitt åtta års Samhallanställning bakom sig.

I slutsatserna från projektet betonar man att det krävs att man redan vid anställningen gör klart att det efter en tid kan bli aktuellt med övergång till ett arbete utanför Samhall. Många av dem som berördes av projektet var inte medvetna om detta. En slutsats att många de anställda vid

annan var av

Samhall har god kompetens och är konkurrenskraftiga på

arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen borde därför i större omfattning än hittills erbjuda Samhallanställda att söka lediganmälda platser. Här kan kontinuerliga samverkansmöten mellan Af/Ami och Samhall bana vägen.

-

4.6.7 Övergångar med hjälp lönebidrag

av För de 776 Övergångarna år 1996 krävdes enligt Samhall

i 60 fallen. År 1995, då lönebidrag procent av Övergångarna var betydligt fler, erfordrades lönebidrag i 74 procent av fallen.

Beslut om lönebidrag eller bidrag i form av exempelvis rekryteringsstöd skall utgå vid Övergång från Samhall fattas av Af/Ami liksom beslut om bidragsnivån vid lönebidrag. AMS centralt sammanställer inte några uppgifter utfallet.

om

Utredningen har begärt uppgifter från berörda länsarbetsnämnder avseende övergångarna i fem regionala Samhallbolag år 1996. Uppgifterna skulle avse övergångar utan bidrag respektive med lönebidrag eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd samt i förekommande fall bidragsnivåer för lönebidragen. Möjligheterna att följa besluten

upp av Af/Ami i anslutning till Övergångarna förefaller variera hos olika länsarbetsnämnder. De svar som har inkommit och som avser Övergångarna från fyra Samhallbolag år 1996 visar i tre av fallen en betydande spridning i bidragsnivåerna för Övergångarna med lönebidrag. Användningen andra typer

av av arbetsmarknadspolitiska stöd i samband med Övergång redovisas också nedan.

Bolag A: lönebidrag med 90, 80, 75, 70, 65, 60, 50, 49, 40 och 39 procent bidragsnivå samt några övergångar med rekryteringsstöd respektive starta eget-bidrag.

Bolag B: lönebidrag med 80, 75, 70, 65, 60 procent bidragsnivå samt några övergångar med rekryteringsstöd respektive starta eget-bidrag.

Bolag C: lönebidrag med 80 respektive 60 procent bidragsnivå.

Bolag D: lönebidrag med 90, 80, 75, 70, 65, 60, 50 och 10 procent bidragsnivå samt några övergångar med rekryteringsstöd respektive starta eget-bidrag.

136 Rehabilitering personalutveckling

-

4.6.8¶Avknoppningar

Avknoppningar har under de allra senaste åren utvecklats

strategi att skapa övergångar. En avknoppning inne-

som en

bär Samhall utvecklad affärsidé del Samhalls

att en av en av verksamhet övertas av ett annat privat företag eller av

Samhallanställda, som bildar ett företag. En förutsättning är

att Samhallanställda med arbetshandikapp övergår till det förvärvande företaget och får fast anställning. De senaste åren har drygt ett hundra övergångar kommit till stånd

par

avknoppningar. Möjligheterna till avknoppningar har

genom i ökad utsträckning kommit att aktualiseras i samband med

det pågående omstruktureringsarbetet inom koncernen.

Samhall har i februari 1997 antagit vissa koncerngemen-

samma riktlinjer för avknoppningarna.

4.6.9¶Övergångar internationella aspekter

- Inom för Europarådets arbete har särskild expert-

ramen en

kommitté nyligen behandlat frågan om övergång från skyddat

till reguljärt arbete. I sin slutrapport publicerades 1996

som

lämnar expertkommittén en rad förslag. Utgångspunkten för expertkommitténs arbete har varit den

rekommendation Europarådet antog 1992 Recommen-

som

dation No R 92 6 on coherent policy people with

a for

disabilities. I rekommendationen skyddat arbete både

ses

övergångsfas och en förberedelse för steget över till som en reguljärt arbete och ett sätt att erbjuda arbetshandi-

som

kappade utvecklande uppgift i en anpassad och stödjande

en

miljö. Den ekonomiska integrationen med arbets-

av personer

handikapp är en komplex som både kräver en

process samordnad aktionsplan och att de många aktörerna agerar på

ett aktivt och samordnat sätt. Mot denna bakgrund går det

knappast att överbetona betydelsen av en konstant dialog

mellan alla inblandade parter kring hur integrationen av

arbetshandikappade skall möjliggöras, anser Europarådets

-

expertkommitté. Arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, nationella, regionala och lokala myndigheter och handikapp-

organisationerna bör stimuleras att ta fram åtgärdsprogram

för lång, medellång och kort sikt. De bör också bidra till att

medvetandet om arbetshandikappade förmåga ökar

personers

hos arbetsgivare, arbetstagare, rekryterare och personalhandläggare. Europarådets expertkommitté betonar att det är viktigt att

skyddat arbete uteslutande förbehålls inte kan

personer som arbeta på den reguljära arbetsmarknaden ens om en lång rad stödåtgärder står till förfogande. Kommittén vidare att

anser en logisk följd av detta är att det bedrivs en aktiv politik som främjar övergång till den reguljära arbetsmarknaden bland arbetstagare som har förbättrat arbetsförmågan och åter

som kan arbeta i en normal arbetsmiljö. Andelen övergångar är emellertid låg även i länder som inte har hårda villkor kring vilka personer som kan erbjudas skyddat arbete.

Det finns enligt expertkommittén en rad hinder mot

övergångar från skyddat arbete: 0 sådana som hänger samman med miljön i vidaste

bemärkelse;

0 i en vanlig arbetsmiljö är man inte alltid beredd att

acceptera med-funktionshinder även dessa

personer om

kan och vill arbeta; 0 det skyddade arbetets struktur gör ibland att man inte vill

bli av med de mest effektiva och produktiva arbetstagarna;

0 arbetstagaren med funktionshinder är ibland inte beredd

att möta den osäkerhet som det kan innebära att arbeta den reguljära arbetsmarknaden.

Hindren kan emellertid undanröjas en rad åtgärder

genom riktade dels till personerna själva, dels till de företag

motsvarande inom vilka de arbetar.

En av de viktigaste åtgärderna mot onödig institutiona-

lisering i skyddad verksamhet är enligt expertkommittén att

138 Rehabilitering personalutveckling

-

man gör en återkommande värdering av förmågorna hos de arbetshandikappade personerna. Genom att också utarbeta en

aktionsplan eller individuell handlingsplan de stöd att

ges

finna arbete på den reguljära arbetsmarknaden om

värderingen visar att de har förutsättningar att arbeta där.

I syfte att göra arbetstagarna i skyddad verksamhet

orienterade mot arbete på den öppna arbetsmarknaden bör

anställningarna i den skyddade verksamheten vara av tillfällig karaktär under de första åren, enligt expertkommittén.

Osäkerheten kring att ta ett jobb på den öppna arbetsmarknaden kan minskas att det alltid finns en garanti

genom att man fâr återgå till skyddad verksamhet om det inte går

bra på den öppna arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen spelar en viktig roll. Den skall i egen-

skap av förmedlare mellan arbetsgivare och arbetssökande

understödja övergång från skyddat arbete till arbete på den

reguljära arbetsmarknaden.

I rapporten Sheltered employment and transition

from

sheltered to ordinary employment in Austria, Finland,

Norway, Sweden ana Switzerland Erik Samoy och Lina

Waterplas, 1995 dras slutsatsen att vissa av de åtgärder som

har vidtagits för att främja övergångar har varit

framgångsrika medan andra inte har varit det. En mängd

olika villkor måste uppfyllas för att övergångar skall bli

framgångsrika. Några av dessa är följande:

0 arbetstagarna måste få träning inför övergången;

0 löneskillnaden mellan den ordinarie arbetsmarknaden och

det skyddade arbetet måste utgöra en drivkraft;

0 de som är aktuella för övergång måste vara

personer

produktiva;

0 arbetsplatsen måste understödja övergången;

0 arbetsmarknaden mäste erbjuda sådana möjligheter.

Erfarenheten från denna internationella studie visar att det är

särskilt svårt att hitta vanliga jobb till utvecklingsstörda och

psykiskt sjuka Detta innebär att andelen över-

personer.

Rehabilitering personalutveckling 139

-

gångar i skyddade verkstäder där dessa dominerar grupper

i regel är extremt låg.

En av slutsatserna från 1992 års studie skyddat arbete

av inom EG att verkstäderna åtminstone delvis

se ovan var

borde omvandlas till träningscentra om de skall kunna bidra

till den sociala integreringen av arbetshandikappade. Genom

reformeringen av det skyddade arbetet har Norge utvecklats

i denna riktning men det ansågs när studien utfördes för

vara

tidigt att avgöra om detta kunde komma att leda till ett

väsentligt ökat antal varaktiga övergångar till den reguljära

arbetsmarknaden. Möjligheterna till övergångar är till del

en beroende av rådande arbetsmarknadsläge med hög arbetslös-

het i många europeiska länder. En dålig ekonomisk situation

borde dock inte vara en ursäkt för att överge målsättningen

om integrering i vanlig arbetsmiljö, påpekas i studien Shel-

tered employment ana transition sheltered to

from ordinary

employment in Austria, Finland, Norway, Sweden ana

Switzerland.

I fråga om forskning om övergångar är det viktigt att

notera att det med ett fåtal undantag antingen saknas

upp-

gifter om övergångar eller att endast uppgifter relativ

om

andel övergångar redovisas. Uppgifter saknas vad

om som kännetecknar de anställda lämnat den skyddade verk-

som

samheten, den typ av anställning de gick till, hur de

länge

lyckades stanna kvar, hur deras karriär utvecklades En

osv.

jämförande uppföljning av dem som lämnat skyddad verk-

samhet skulle göra det möjligt att identifiera faktorer

som

bidrar till att övergångar blir framgångsrika eller misslyckas.

En sådan studie skulle lära oss mycket nationell

mer om

politik än rena jämförelser av andel övergångar, menar

Europarådsstudien.

Studien menar att betydelsen av begreppet övergång

förändras när den skyddade verksamheten i förändras.

sig

Traditionellt sett har skyddade verkstäder stått i motsatsförhållande både i förhållande till den arbets-

reguljära marknaden och till inrättningar som exempelvis dagcenter.

140 Rehabilitering personalutveckling

-

Skyddat arbete var arbete som utfördes av med

personer funktionshinder i en segregerad miljö med mängder av

materiellt, finansiellt och mänskligt stöd. Uppfattningarna gick isär när det gällde nödvändigheten anställningsavtal

av

och lön. I dag håller enligt studien den tidigare tydliga

gränslinjen mellan skyddat och icke skyddat arbete på att bli

Å lämnar anställda verksamhet

otydlig. ena sidan i skyddad

för utföra samhället". Å

allt oftare denna att service i andra

sidan ökar förekomsten av arbete med stöd eller reguljär

sysselsättning med intensivt mänskligt och personligt stöd,

förutom finansiellt och materiellt stöd. På samma gång mins-

kar införandet av arbetsrelaterade aktiviteter i dagcenter

gapet i förhållande till skyddat arbete.

När kraven på produktivitet och produktion ställs allt

högre på de skyddade verkstäderna kan det emellertid leda till att de som har de svåraste funktionshindren

personer

hotas omvänd övergång, alltså från den skyddade verk-

av

samheten till dagcentra.

Intresset för att stimulera övergångar har ökat i många EU-länder sedan slutet l980-talet. Det gäller exempelvis

av

i Österrike, Finland och Norge, vilket belyses i studien

Sheltered Employment and transition sheltered to

from

ordinary employment in Austria, Finland, Norway, Sweden

and Switzerland. En av orsakerna är de stigande kostnaderna för skyddat arbete. Åtgärder för att stimulera övergångar

kombineras alltid med nya ñnansieringsmetoder, hävdas i

studien Sheltered Employment in the European Community.

Där menar man att frågan måste ställas om det över huvud taget går att åstadkomma någon väsentlig ökning av över-

gångarna. Det finns ur kommersiell synvinkel en motsättning

mellan att högproduktiva anställda lämnar verksamheten

samtidigt mindre produktiva anställda har kommit till

som den skyddade verksamheten just därför att de har låg

produktivitet. En avgörande fråga är också i vilken utsträck-

ning vanliga arbetsplatser är beredda att acceptera personer

som tidigare arbetat i skyddad verksamhet.

Rehabilitering personalutveckling 141

-

4.7¶Utredningens överväganden och förslag

4.7.1¶Rehabilitering

Som framgår kapitel 3 föreslår utredningen att en syste-

av

matisk bedömning av individens arbetsförmåga och arbetets

krav skall ske hela rehabiliteringsprocessen. Bedöm-

genom ningen av individens arbetsförmåga skall ske redan innan

anställningen kommer till stånd. Resultatet av kartläggningen

av individen skall matchas med resultatet av en kartläggning

av arbetets krav som också skall föreligga redan innan ett

anställning sbeslut fattas. Dessa båda bedömningar skall sedan

utgöra grunden för ett systematiskt rehabiliteringsarbete som

skall fortgå under hela anställningstiden samt för olika insatser i form av arbetsanpassning och andra arbetsmiljö-

förbättrande åtgärder. Bedömningen individens arbetsför-

av

måga skall regelbundet revideras och arbetskraven fortlöpan-

de kartläggas när arbetsuppgifter/ -arbetsmoment tillkommer

eller förändras. Det systematiska rehabiliteringsarbetet är en

förutsättning för att utredningens förslag att öka

om Övergångarna från Samhall till den reguljära arbetsmark-

naden skall kunna förverkligas. Ett effektivare rehabiliterings- och övergångsarbete kräver

samverkan mellan AMV och Samhall. Detta är

en fördjupad

också syftet med det samverkansdokument mellan AMV och

Samhall som nyligen underteckandes och som har behandlats

tidigare i utredningsbetänkandet. Samverkansdokumentet måste genomföras i praktiskt tillämpning. Enligt vad

nu

utredningen har funnit vid såväl intervjuer som efter egna

vad har framkommit vid de djupintervjuer som har

som

genomförts på utredningens uppdrag och som redovisas ovan

finns det i dag starka spänningar och ibland direkt misstro i

kontakterna mellan Arbetsmarknadsverket och Samhall. Dessa problem måste kraftfullt undanröjas rehabili-

om

terings- och övergångsarbetet skall kunna lyckas. Här har

såväl ledningarna för AMS och Samhalls moderbolag som de

142 Rehabilitering personalutveckling

-

regionala bolagen respektive länsarbetsnämnderna ett

Lan

stort ansvar såsom Vägvisare.

Den samverkansöverenskommelse som har träffats

nya mellan Arbetsmarknadsverket och Samhall att det anger

regionala och lokala samarbetet mellan Arbetsmarknads-

verket och Samhall skall dokumenteras i regionala kontrakt.

Såvitt utredningen har kunnat konstatera har hittillsvarande

samarbetsöverenskommelser mellan regionala bolag och Lan

varierande kvalitet och tyngd. Ibland går åtskilliga år mellan

revideringarna och intrycket är närmast att Överenskom-

melsen har liten praktisk betydelse och snarast är ett doku-

ment som man pliktskyldigast tagit fram eftersom man från högre nivå i organisationen blivit ålagd att göra detta.

Utredningen anser att de kontrakt mellan bolaget och Lan

skall upprättas enligt den nyligen träffade samverkanssom överenskommelsen måste få en helt annat dignitet än vad

som många gånger hittills varit fallet med de regionala

samarbetsöverenskommelserna. Ett regionalt kontrakt skall

sända tydliga operativa styrsignaler ner i organisationen och

årligen revideras på grundval av de erfarenheter man vunnit

och de förändringar som krävs av verksamheten i framtiden.

Utredningen vill i detta sammanhang också erinra om de synpunkter som framförts i kapitel 3 om behovet av en

gemensam vokabulär hela rehabiliteringskedjan.

genom

Genom en enkätundersökning bland drygt l 100 arbets-

handikappade arbetstagare inom Samhall har utredningen

undersökt de anställdas på bl.a. personalutveckling och

syn

personalutbildning som båda utgör väsentliga inslag i rehabiliteringsprocessen. Svaren, som redovisas tidigare i kapitlet, i en hel del avseenden en positiv bild av de

ger

anställdas på sitt arbete och sina arbetsförhållanden inom

syn Samhall. Många är nöjda och uttryck för detta i sina

ger

svar på enkäten.

Men det är också uppenbart att mycket återstår att göra

när 35 procent att de inte utvecklas i sitt arbete, 26

anser

procent inte tycker att de får lära sig saker i sitt arbete, nya

Rehabilitering personalutveckling 143

-

53 procent att de under det senaste året inte har

uppger

deltagit i någon utbildning eller andra aktiviteter för att

utvecklas i sitt arbete etc. Ett systematiskt rehabili-

mer

terings- och övergångsarbete bör kunna leda till annan

en

bild än vad som på detta sätt har framtonat enkäten. genom

Likaså lämnar svarsfördelningen när det gäller utveck-

lingssamtal och utvecklingsplaner en del övrigt att önska.

Visserligen drygt hälften eller 52 procent att de under uppger

det senaste året har haft utvecklingssamtal med sin närmaste

chef, men 45 procent svarar att de inte har haft det. 42

procent svarar Ja på frågan "Känner du till att det en

finns

personlig utvecklingsplan för dig och ditt arbete i Samhall "

medan mer än hälften, 54 procent, svarar Nej.

Det är enligt utredningens uppfattning i princip ointressant

om de som svarat att de inte har deltagit i

personer

utvecklingssamtal respektive inte har personlig utveck-

en

har svarat fel. Även ett utvecklingssamtal lingsplan om skulle ha ägt rum enligt arbetsledarens uppfattning och ett

dokument karaktären utvecklingsplan faktiskt skulle före-

av

ligga, är det individens uppfattning vad har hänt

om som eller inte hänt är det väsentliga. För att rehabili-

som

teringsprocessen, personalutvecklingen och personalutbild-

ningen skall fungera krävs att den berörda arbetstagaren är

väl informerad och delaktig i processen. Ett metodiskt

om

rehabiliteringsarbete kräver dokumentation i form av utvecklingsplan/handlingsplan. Personalutbildningen för de arbetshandikappade inom

Samhall omfattade 1996 i genomsnitt 2,6 procent av antalet

arbetstimmar, vilket är detsamma som på arbetsmarknaden

i sin helhet. Variationen mellan olika Samhallbolag var stor

och låg i intervallet 1,3-4,0 procent. Många Samhall-

anställda är lågutbildade. Bland de som rekyterats

personer till Samhall under åren 1993-1995 hade 62 procent högst

grundskoleutbildning. Utredningen anser att det är angeläget att personalutbildningen inom Samhall får väsentligt ökad omfattning och att den integreras i det systematiska rehabili-

-

teringsarbetet.

Förutom ökad omfattning på personalutbildningen inom Samhall anser utredningen att det är angeläget att de anställda bör stimuleras att delta i reguljär utbildning. Efterfrågan på lågutbildad arbetskraft har sjunkit kraftigt. Låg utbildning ger generellt sett sämre förutsättningar att få fotfäste och lyckas på arbetsmarknaden. För att öka möjligheterna till övergångar bland de lågutbildade inom Samhall måste kompetensutveckling i arbetet liksom i det reguljära utbildningsväsendet stimuleras.

En Samhallanställd kan redan i dag beviljas utbildningsbidrag för att delta i reguljär utbildning. Detta sker då inom för arbetsmarknadsutbildningen. För den enskil-

ramen de innebär detta dock en inkomstminskning eftersom dagpenningbeloppet, ligger till grund för beräkningen av

som utbildningsbidraget, högst kompenserar 80 procent av lönekostnaden. För att stimulera lågutbildade inom Samhall att ta steget till utbildning bör enligt utredningens uppfattning en bidragskonstruktion utformas med löneutfyllnad.

En utbildningssatsning skulle också kunna bidra till en ökad genomströmning hos Samhall. Villkoret för utbildningsbidrag med löneutfyllnadsersättning skulle kombineras med kravet att Samhall ersättningsrekryterar en vikarie.

Alla arbetshandikappade arbetstagare med låg utbildningsnivå inom Samhall kan inte förväntas delta i den föreslagna utbildningssatsningen. Här spelar exempelvis ålder och andra förutsättningar in. Gruppen arbetstagare med intellektuella funktionshinder bör dock inte uteslutas från möjligheten till kompentenshöjande utbildning. För dessa kan deltagande i SÄRVUX eller inom

anpassade utbildningar folkhögskolan utgöra lämpliga alternativ. Ett grundläggande krav måste

att den enskilde är motiverad att delta i sådan vara en utbildningsinsats och att anställningstryggheten garanteras även om det långsiktiga målet för många är övergång från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden. Kostnader för och finansiering av den föreslagna satsningen på reguljär

-

utbildning för lågutbildade inom Samhall behandlas i

kapitel

Enligt uppgifter från Samhallbolagen går det i

genomsnitt 29 arbetshandikappade arbetstagare arbetsledare. Varia-

per tionsbredden är stor enligt bolagens uppgifter. Det bekräftas också av de djupintervjuer genomförts

som på uppdrag av utredningen. I dessa de intervjuade arbetsledarna att de

anger har ansvar för alltifrån 12 till 120

arbetstagare. Minskningen av andelen arbetsledare har enligt utredningens

uppfattning gått för långt. Andelen arbetsledare eller motsvarande stödfunktioner måste öka. Ökad arbetsledartäthet i kombination med en väl fungerande strategi för

rehabiliteringsarbetet skulle enligt utredningen medföra en väsentlig effektivisering av verksamheten och leda till en samhällsekonomisk vinst som mer än väl motsvarar kostnaden för insatserna. Detta behandlas också i kapitel

4.7.2¶Övergångar

Andelen faktiska övergångar från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden uppgick år 1996 till 2,8 procent eller 776 personer brutto. Av dessa kommer ett antal att

personer återgå till Samhall inom en IZ-månadersperiod s.k. återgångar. Andelen återgångar har de senaste åren legat runt 40 procent.

Utredningen anser att Övergångarna skulle kunna ökas väsentligt jämfört med i dag. De potentiella Övergångarna är betydligt större än de faktiska. I utredningsarbetet har

uppfattningar om den s.k. övergångsmognaden inhämtats från såväl arbetshandikappade själva arbetsledare och

som personal inom Af/Ami. De olika visar

bedömningarna följande: 0 På enkätfrågan "Tror du att du i skulle klara

dag ett

arbete utanför Samhall" svarar 43 procent de arbets-

av handikappade arbetstagarna Ja.

0 Pâ enkätfrågan "Skulle du i ha ett arbete

dag vilja utanför

Samhall" 37 procent de

svarar av arbetshandikappade

146 Rehabilitering personalutveckling

-

arbetstagarna Ja.

Sex olika arbetsledare/ enhetschefer vid olika Samhall-

0 sex

enheter har bedömt övergångsmognaden hos sin personal.

Variationsbredden i bedömningarna är stor. Mellan 10 och

75 procent de arbetshandikappade bedöms som aktuella

av

för övergång till en anställning med ett lönebidrag på

en

80 procents bidragsnivå.

0¶Af/Ami anser att arbetsledare många gånger har en

orealistisk uppfattning om övergångsmognad. De personer

vid Af/ Ami menar att det ofta år svårt att

som intervjuats

ordna ett arbete den reguljära arbetsmarknaden åt

på

som arbetsledare bedömer vara övergångsmogna.

personer

Även från Af/Ami pekar risken för

om Synpunkterna

förväntningar på de krav som ställs på den regul-

felaktiga

jära arbetsmarknaden visar de olika bedömningarna samman-

att det finns ett betydande utrymme för ökade över-

taget

från Samhall. Utredningen anser därför att över-

gångar

gångskravet bör skärpas. Statsmakternas krav på övergångar uppgår i dag till minst

3 de arbetshandikappade anställda på

procent brutto av årsbasis. I Samhallkoncernens policydokument anges att den

andelen bör i intervallet 3-6 procent.

årliga övergångar ligga

Den övergångskravet som utredningen föreslår

skärpning av

bör dock inte göras omedelbart och i ett steg utan successivt

några års sikt. För att det skall vara möjligt att svara upp

de kraven måste rehabiliteringsprocessen vidaremot höjda

utvecklas och systematiseras. Det är vidare angeläget att

tas till arbetsmarknadsläget och tillgången på lönehänsyn

bidrag. Enligt utredningens uppfattning kan en långsiktigt

nivå övergångskravet anses ligga på ca 10 procent

rimlig på

är.

per

Vikten att Övergångarna är väl förberedda och förank-

av rade måste Om andelen återgångar blir alltför

poängteras.

stor måste detta enligt utredningens uppfattning ses som en

varningssignal. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra att

-

man vågar prova på jobb utanför Samhall. de Många av övergångar som "lyckas har föregåtts försök och av tidigare återgångar. Det är dock viktigt att betona att övergångsmålet inte får bli ett tvång riktat mot individen. Det handlar i stället att utveckla metoder samt och om en tydlig fungerande ansvarsfördelning för övergångsarbetet. Samhall har en ambitiöst formulerad vad övergångspolicy gäller allmänt tillvägagångssätt samt krav på och uppföljning återkoppling. Incitamenten till att omsätta policyn i praktiskt handlande måste däremot förstärkas Här är ekonokraftigt. miska styrmedel en väsentlig beståndsdel, vilket behandlas i kapitel Det är bl.a. viktigt att tydliggöra sambanden mellan övergångsintäkter och -kostnaden Andra viktiga är åtgärder utbildnings- och utvecklingsinsatser riktade till de anvisade arbetstagarna och inte minst till arbetsledare och företagsledningar. Den systematiska uppföljning och återkoppling av övergångarna som koncernpolicyn talar om måste komma till stånd och tas till i verksamheten. Här skulle kvalificevara rad uppföljning och stort intresse, forskning vara av något som utredningen återkommer till nedan. Det finns här anledning att något närmare beröra några av de mest vanliga förklaringarna till varför andelen övergångar inte är större: 0 Det allmänt svåra arbetsmarknadsläget med låg efterfrågan på arbetskraft i största allmänhet och arbetshandikappad arbetskraft i synnerhet; 0 Bristen på lönebidrag; 0 Bidrag utgår även vid rekrytering av icke arbetshandikappade personer vilket konkurrerar ut de arbetshandikappade; 0 Tryggheten inom Samhall är för stor; 0 De Samhallanställda saknar motivation till övergångar; 0 Arbetsledarna och/eller de lokala vill inte att de företagen mest produktiva arbetstagarna skall söka sig därifrån; 0 Lönenivån i Samhall är för hög i förhållande till lönerna

148 Rehabilitering personalutveckling

-

på den reguljära arbetsmarknaden.

Utan att gå in i detalj på var och en av dessa punkter vill

utredningen ändå några korta kommentarer till var och en ge

av dessa.

Även på är låg och det är svårt

om efterfrågan arbetskraft

att få jobb är det viktigt att komma ihåg att ett mycket stort antal sker varje år. När 1990-talets lågkon-

nyanställningar

år 1993 gjordes 790 000

junktur var som djupast

- -

Mer än hälften av dem som fick jobb var

nyrekryteringar.

arbetssökande eller nytillträdande på arbetsmarkna-

tidigare den, rekryteringar arbetsgivarbyten. De flesta övriga var

fick hade i första hand utnyttjat andra kanaler än

som jobb arbetsfönnedlingen: direktkontakter med arbetsgivare, per-

sonliga kontakter, annonser osv.

En övergång från Samhall till anställning på den reguljära

arbetsmarknaden föregås ofta/i regel av praktik hos den

aktuella När väl praktik har kommit till

arbetsgivaren. en stånd är det mycket vanligt att detta leder till övergång, de utredningen inhämtat vid intervjuer. enligt uppgifter som

till eller andra arbetsmarknads-

Möjligheterna lönebidrag

politiska stöd har betydelse i sammanhanget. När det gäller bristen på lönebidrag vill utredningen starkt

betona att det är viktigt att det lokala Samhallföretaget med-

delar Af/Ami samt vid behov även länsarbetsnämnden och

det bolaget att övergångar hindras

regionala om man anser

till brist på lönebidrag. Det är vidare angeläget att

följd av

och länsarbetsnämnden träffar avtal/kontrakt till-

bolaget om

gång till lönebidragsmedel så att övergångar inte hindras av

detta skäl. Denna fråga berörs också i kapitel Det bör i

sammanhanget att det också sker övergångar utan

påpekas

lönebidrag. År 1996 skedde 40 procent av Övergångarna utan

lönebidrag.

har stor i samband med över-

Lönebidragen betydelse Av bruttoövergångarna år 1996 gjordes 60 procent gångar. med lönebidrag. Även lönebidrag är den klart

hjälp av om

Rehabilitering personalutveckling l49

-

viktigaste stödformen skedde hel del övergångar med

en

hjälp av rekryteringsstöd och starta eget-bidrag. Hur stor

omfattning de båda sistnämnda stödformerna hade har det

inte varit möjligt för utredningen att kartlägga i ett

men par

undersökta bolag har andelen legat på 10 procent eller något

mer. Det finns all anledning att uppmuntra ökad användning av andra arbetsmarknadspolitiska stödformer än lönebidrag

i de fall övergångar inte bedöms kunna ske utan någon form

av bidrag. Det faktum att bidrag utgår även vid rekrytering av icke arbetshandikappade kan förvisso utgöra ett problem. Det

gäller framför allt på lokala arbetsmarknader där mycket

en stor del av rekryteringarna åtminstone periodvis sker med

någon form av bidrag. Eftersom många övergångar sker med

stöd av lönebidrag är det dock viktigt att erinra att

om lönebidrag kan utgå under längre tid medan flertalet alterna-

tiva bidrag, exempelvis rekryteringsstöd, är tidsbegränsade.

Tryggheten i Samhall är för stor, hävdas det. Formellt sett är detta dock inte fallet. Lagen om anställningsskydd LAS

gäller inte för arbetstagare i skyddat arbete. I gällande

kollektivavtal för -Samhall anges dock att reglerna om

uppsägning och avsked enligt LAS ändå skall tillämpas vid

uppsägning av personliga skäl. En anställning inom Samhall

innebär att står till arbetsmarknadens förfogande. Den

man anställde är skyldig att lämna sin anställning han/hon

om erbjuds ett arbete som han/hon har förutsättningar att klara

av hos en annan arbetsgivare. Det är enligt utredningens uppfattning största vikt att

av

såväl Af/Ami företaget i anslutning till

som en rekrytering

ingående informerar om syftet med det skyddade arbetet, om

den rehabiliteringsprocess inleds och de övergångsmål

som som gäller. Övergångar skall dock inte tvingas fram. Genom

personalutveckling, utbildning, uppmuntran och andra motivationshöjande åtgärder skall Övergångarna främjas.

Utredningens förslag om ökad arbetsledartäthet leder till ökade resurser för motivationshöjande åtgärder. Genom att

150 Rehabilitering personalutveckling

-

arbetsledare får ansvar för färre arbetstagare bör det

exempelvis bli möjligt för arbetsledaren att besöka en tidiga-

re arbetstagare på hans eller hennes arbetsplats under

nya

praktiktiden eller den första anställningstiden. Rätten att

återgå till Samhall inom en 12-månadersperiod bör finnas

kvar. Pressen på övergång får inte bli så stark att den leder

till utslagning.

Utredningen kan varken bekräfta eller dementera påståendet att det förekommer att arbetsledare/lokala företag inte

vill att de mest produktiva arbetstagarna skall söka sig därifrån. Vid intervjuer såväl Samhallföretag som

uppger Af/Ami att detta förekommer men i vilken utsträckning det

sker saknar utredningen möjlighet att bedöma. Företeelsen torde mest i enheter med dålig ekonomi. Ett

vara vanlig

utredningens förslag att beräkna över-

genomförande av om gångsintäkter läggs fram i kapitel 5 skulle motverka

som

eventuella tendenser till s.k. inlåsning av högproduktiva

arbetstagare.

Lönenivån i Samhall är för hög i förhållande till lönerna

på den arbetsmarknaden, hävdas det ibland. Gene-

reguljära

rellt sett är dock löneniväerna inom Samhall lägre än i mot-

svarande bransch på den reguljära arbetsmarknaden men

motsatsen förekommer ibland på lokal nivå.

Enligt utredningens uppfattning är det väsentligt att löne-

nivåerna inom Samhall fastställs så att de inte kan utgöra ett hinder för övergång till den reguljära arbetsmarknaden.

förutsätter att detta beaktas vid avtalsförhand-

Utredningen

lingarna. Möjligheterna till en lönehöjning skall vara ett av

incitamenten för övergångar.

En form övergångar utredningen särskilt vill fästa

av som uppmärksamheten är s.k. avknoppningar. Det innebär att

på

en del av Samhalls verksamhet tas över av ett annat företag

eller av Samhallanställda samtidigt som arbetshandikappade

går över till det förvärvande företaget och får fast anställning

där. Som redovisats tidigare i kapitlet har drygt ett par

hundra övergångar skett de senaste åren avknopp-

genom

Rehabilitering personalutveckling 151 -

ningar. Utredningen anser att detta är en form övergångar

av som bör stimuleras. Övergångarna från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden måste, som ovan framhällits, öka för att fler

personer än i dag skall beredas möjlighet till den arbets-

marknadspolitiska åtgärden skyddat arbete och den rehabili-

tering som detta skall innebära. vill i detta

Utredningen

sammanhang varna för de allt starkare tendenserna till framväxten av skyddat arbete i kommunal ofta

regi,

benämnd Komhall. Ett skäl till kommunalt

väsentligt att

skyddat arbete diskuteras eller planeras i allt fler kommuner

är att Samhall tvingats införa anställningsstopp och minska

antalet arbetstillfällen. Med ökad skulle

en genomströmning fler arbetshandikappade kunna beredas till möjlighet skyddat

arbete inom Samhall. Därigenom kan nackdelarna med kom-

munalt skyddat arbete motverkas.

En av de utredningar som banade väg för bildandet

av

Samhall beskrev det dåvarande primär- och landstings-

kommunala huvudmannaskapet för den skyddade verksam-

heten på följande sätt: det splittrade huvudmannaskapet

har inneburit nackdelar beträffande såväl planering

som drift

av verksamheten. Bl.a. har det skapat osäkerhet vad avser

den egentliga fördelningen av ansvaret för utbyggnaden

av

verksamheten mellan stat och kommun. Detta har i sin tur

bidragit till betydande regionala skillnader i tillgången på

skyddat arbetet. Detta upplevs orättvist, då arbetssom handikappade i skyddat arbete får bättre ekonomiska och

sociala villkor ån de som inte har tillgång till sådant arbete

på hemorten. " OSA-utredningen SOU 1975:82 En utveck-

ling tillbaka mot vad som beskrevs OSA-utredningen i

av mitten av 1970-talet måste förhindras. Därför är det nödvän-

digt att rehabiliterings- och övergångsarbetet förbättras väsentligt jämfört med i dag. Invandrare och kvinnor är underrepresenterade bland

Övergångarna. Ungefär 18 procent de arbetshandikappade

av

har invandrarbakgrund men dessa svarade endast för 13

152 Rehabilitering personalutveckling

-

procent av Övergångarna år 1996. På motsvarande sätt utgör kvinnorna 46 procent av de anställda men svarade bara för 30 procent av Övergångarna första halvåret 1996 34 procent år 1995. Metodutveckling och särskilda insatser för att

stimulera övergångar bland invandrare och kvinnor är ange-

lägna.

För att övergångsarbetet skall lyckas krävs inte bara ett

intensifierat samarbete mellan AMV och Samhallbolaget utan

även ett systematiskt rehabiliterings- och övergångsarbete.

Också andra måste engageras. Det gäller såväl fackligt förtroendevalda som Samhalls regionala råd där bl.a. före-

trädare för handikapporganisationerna och olika myndigheter

ingår. Det är viktigt att kunskaper och erfarenheter hos olika

intressenter tas tillvara och att deras synpunkter inhämtas på

olika aspekter Samhalls verksamhet. På grundval av den

av

dokumentation som finns kring kontakterna med sparsamma

handikapporganisationerna och andra intressenter samt utifrån intervjuuppgifter drar utredningen slutsatsen att det

är att Samhall bygger ut dessa kontaktytor. Detta

angeläget

gäller inte minst på regional och lokal nivå. I sammanhanget

vill utredningen vidare peka på betydelsen av att Samhall har goda kontakter med lokala arbetsgivare och näringslivsorga-

nisationer, inte minst för att detta kan underlätta övergångar.

Utredningen att uppföljning och forskning måste

anser

stimuleras kring funktionshindrades villkor i arbetslivet.

Trots att kostnaderna för stat och kommun för åtgärder riktade mot är omfattande och antalet berörda

arbetshandikappade

individer stort, är forskningen området av blygsam

omfattning. När det gäller verksamheten inom Samhall är det

utredningens uppfattning särskilt intresse att studera enligt av rad frågor kring övergångar till den reguljära arbets-

en marknaden. Vad kännetecknar dem som länmar skyddat

arbete, vilken typ av arbete går de till, går de till samma

bransch eller andra branscher, är chanserna till övergång

större inom tjänster än industri, hur länge lyckas de stanna

kvar, hur utvecklas deras karriär, vilka faktorer bidrar till att

Rehabilitering personalutveckling 153

-

Övergångarna misslyckas/lyckas är några av de frågor där studier vore angelägna. Här bör enligt utredningens uppfattning Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering kunna

spela en väsentlig roll för att stimulera och/eller genomföra

angelägna projekt. Institutet som inrättades den 1 januari

1997 skall främja, stödja och genomföra främst utvärderingsstudier av arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder och

studier arbetsmarknadens funktionssätt.

av

Det bör betonas att i ett intensifierat rehabiliterings- och övergångsarbete är det även väsentligt att mäta och följa

upp

andra variabler än övergångar. Det gäller exempelvis sjukfrånvaro, utbildning och arbetsanpassning. De arbetsmarknadspolitiska insatserna ägnas i dag ett

betydande intresse i hela Europa. Nya åtgärder tillskapas och

gamla omformas. Detta gäller också sådana arbetsmarknads-

politiska åtgärder som riktas mot arbetshandikappade, däri-

bland skyddat arbete. I flera länder har man exempelvis

diskuterat och/eller genomfört förändringar som syftar till

ökade övergångar från skyddat arbete till den reguljära

arbetsmarknaden. Utredningen anser att det vore angeläget att inhämta mer ingående information om förändringar och

erfarenheter från ett antal europeiska länder.

5¶Samhalls ett effektivitet i

ekonomiskt perspektiv

Utredningens förslag i sammanfattning:

Samhalls uppdrag Uppgiften att anordna, leda och samordna verksamhet

som bedrivs inom koncernen för meningsfullt och utveck-

att ge lande arbete arbetshandikappade där behoven finns, föreslås kvarstå oförändrad.

Mål och resultatkrav I Det, utifrån Samhalls uppdrag, övergripande målet för Samhall är, dels att bereda meningsfullt arbete arbets-

handikappade, dels att genom rehabilitering skapa övergångar till anställning i andra företag. Ett mål

som

utredningen vill betona.

De till målet fogade resultatkraven och förutsättningarna föreslås ändras i följande avseenden: Andelen övergångar till arbete på den reguljära arbetsmarknaden skall successivt ökas från nuvarande 3 procent, för att på sikt när förhållandena medger det

uppgå till ca 10 procent de arbetshandikappade

av anställda på årsbasis. Samhall bör enligt den modell redovisas i avsnitt

som 5.2 årligen beräkna och redovisa intäkten sina över-

av

gångar.

Samhall skall ha en affärsmässig effektivitet och verksamhetsstruktur som ger sådana intäkter att det täcker

Samhalls kringkostnader för produktionen. Bidrag till

arbetskraftskostnaden för de arbetshandikappade skall

utges av staten i erforderlig omfattning.

156 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

Samhalls att skapa arbete där behoven finns

uppdrag

bör kvarstå. Samhall skall, när infört personalekonomisk redoman

visning, i sin årsredovisning specificera sina merkostna-

der för rehabilitering/utveckling och övergångsarbete

avseende sina arbetshandikappade anställda som ett underlag för att få bidrag från staten för dessa merkostnader.

Samhall skall årligen i personalberättelse redovisa

en sina insatser för bl.a. rehabilitering/utveckling, anpassning och övergångsarbete, sina kostnader för detta, samt samverkan i dessa frågor med externa aktörer och därmed utveckla den personalberättelse utges för som 1996.

Övriga förslag Utredningen föreslår att Samhalls merkostnadsersättning

sikt delas i lönerelaterad del och en del som på upp en varierar med och bestäms utifrån de

Övergångarna som

merkostnader, med andra företag, Samhall

jämfört som har för sina rehabiliterings- och övergângskostnader.

föreslår att Samhall skall påbörja införande

Utredningen

personalekonomisk redovisning som en förutsättning

av för förslaget konstruktion för merkostnadsatt om ny

ersättning skall kunna genomföras.

Samhallbolag och länsarbetsnåmnd bör årligen

Regionalt träffa avtal om i vilken utsträckning lönebidragsmedel

skall finnas tillgängliga för Samhalls övergångar.

5¶Mål och resultatkrav

direktiven skall pröva målen och

Enligt utredningen om

för Samhall innebär de mest lämpliga krite-

resultatkraven

rierna för bedöma verksamhetens resultat eller om de bör att

revideras eller förändras.

Samhalls effektivitet i ekonomiskt ett perspektiv 157

I avsikt att bedöma Samhalls effektivitet

och om målen

och resultatkraven kan behöva

förändras, har utredningen

låtit utföra samhällsekonomisk

en företagsekonomisk och

studie av Samhalls verksamhet Ekonomisk Sam-

översyn av

hall bilaga 2 ibetänkandets

se bilagedel. Utredningens upp-

drag har genomförts av ekonomerna Thomas Aronsson och Claes Malmquist. I det följande redovisas bl.a. faktorer

som

påverkar Samhalls effektivitet, Samhalls

redovisning av

resultat och merkostnader, behovet

av personalekonomisk

redovisning samt om effektiviteten påverkas formerna för

av Samhalls verksamhet.

Som tidigare beskrivits är uppgiften, eller verksamhets-

idén, för Samhall AB, att anordna, leda och verk-

samordna samhet som bedrivs inom koncernen för

att ge meningsfullt

och utvecklande arbete åt där behoven

arbetshandikappade

finns.

Samhalls verksamhet bedrivs utifrån

fyra av regeringen

sedan 1992 uppställda resultatkrav. Det innebär

att Samhall skall erbjuda en viss bestämd minsta

sysselsättningsvolym

för anställda, minst 40

arbetshandikappade procent av de

nyanställda skall rekryteras bland

utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och flerhandikappade, andelen till arbete övergångar på

den reguljära arbetsmarknaden skall till minst 3

uppgå

procent brutto varje år och slutligen att behovet

av statligt

stöd skall minska. Samhall har hittills infriat de

av ägaren uppställda resultatkraven, så när på kravet för över-

som gångar som för år 1996 uppgick till 2,8 brutto. procent

I Samhalls studie Samhall år 2005

mot sägs att:

Samhalls utgångspunkt är att de fyra huvudmålen är likvärdiga. Genom att målen har så olika karaktär kräver olika slag insatser, av mäts med olika mått kan det lätt att ställa dem varandra vara mot och hävda att de är motstridiga. I debatten ifrågasätts ibland om det är möjligt att kombinera sociala och ekonomiska mål i verksamhet en som Samhalls. Ofta ställs det ekonomiska målet de arbetsmarkmot nadspolitiska personalutvecklingsmålen utgående från krav på att ökad produktivitet och effektivitet inte går att förena med bra arbets-

158 Samhalls effektivitet t ett ekonomiskt perspektiv

platser för med svårare arbetshandikapp. personer

Samhall säger vidare att:

För varje verksamhet är dess ekonomiska ramar av avgörande betydelse, så även för Samhall. Eftersom besparingskraven redan är betydande så innebär det, i fråga ekonomi, att affársvalen och om affársmöjligheterna blir allt viktigare. Affårsvalet får således ett starkt ömsesidigt samband med de tre övriga målområdena. För Samhalls del tillkommer kravet på att arbetstillfallena skall lokaliseöver landet allt efter behoven. ras Målgrupp och övergångar har ett liknande ömsesidigt och starkt samband. Även Övergångarna kommer från samtliga handikappom så kan vissa skillnader. Det innebär att målgruppen grupper man se vid rekrytering påverkar potentialen för övergång. Det är inte bara

hur länge personalutvecklingsinsatsen i Samhall behövs

en fråga om också hur många behöver varaktig innan övergång utan om som en anställning. Ett förstärkt krav på övergångar påverkar inriktningen rekryteringen och det ekonomiska resultatet. Övergångarna skapar av å sin sida för nyanställning. Förändringar i målgrupp ett utrymme -

övergångsmâl kan således påverka genomströmningen och därmed

förändra förutsättningarna för hela verksamheten och produktions-

uppläggningen.

5.1.1¶Tidigare ekonomiska studier av Samhalls

verksamhet

har tidigare. Redan 1981

Liknande studier genomförts

studie Socialt bokslut, modell och tillämp-

genomfördes en inom Samhällsföretagsgruppen av nationalekonomen ning

dåvarande docenten Ernst Jonsson. Studien syftade till

och

beräkna det samhällsekonomiska värdet Samhalls verkatt av samhet. En samhällsekonomisk studie Rapport beträffande

genomfördes 1986 av konsultföretaget

Samhällsföretag

Invent AB. I studien anlitades professor Lars management

Nordström med studien att utifrån

som sakkunnig. Syftet var

samhällsekonomiskt utvärdera dels den

ett perspektiv

dåvarande verksamheten dels effekten utökad

av en

i ett ekonomiskt perspektiv 159

verksamhet.

En studie Arbete åt

arbetshandikappade genomfördes

1993 Tarmo Sören

av Haavisto, Höjgård och Vassilios

Vlachos. med

Syftet studien, som behandlade perioden fram

till budgetåret 1990/91,

var att genomföra en samhällseko-

nomisk utvärdering Samhall och dess verksamhet.

av I

studien fördes

en principiell diskussion kring den form i

vilken verksamheten för arbete

skyddat är organiserad, samt

gjordes en beskrivning av de regler för verk-

som gäller

samheten ifråga och analys de effekter

en av som regelsystemet ger upphov till.

Samtliga dessa studier genomfördes

på uppdrag av

Samhall.

Samhalls redovisning

I den ekonomiska studien

av Samhalls verksamhet Ekonomisk översyn Samhall

av som genomförts på uppdrag av

utredningen, ingick bl.a. att och kostkartlägga klargöra

naderna för Samhalls verksamhet,

att klargöra det samhälls-

ekonomiska värdet Samhallkoncernen och bedöma

av värdet

av en personalekonomisk redovisning. Det innebar

att studien skulle ske utifrån såväl ett

företagsekonomiskt som

personal- och samhällsekonomiskt Eftersom

perspektiv. stu-

dien påbörjades under 1996 kom den verksamhetsatt avse året 1995 eftersom det av naturliga skäl inte gick att få fram ett komplett underlag för 1996.

Samhall redovisar sitt resultat i där

en resultaträkning den

statliga merkostnadsersättningen redovisas intäkt och

som lönekostnaden för de

arbetshandikappade som en kostnad.

Samhalls resultat för år 1995 till 73

uppgick miljoner kronor

efter skatt. Detta resultat är dock inte

intressant ur ägarens, statens, synpunkt då ägaren ett till

gett bidrag verksamheten

på 4 739 miljoner kronor. Ur statens synpunkt blir därför det

företagsekonomiska resultatet i stället förlust 4 666

en på

miljoner kronor 4 739 73. Avsikten med Samhall är - dock

160 effektivitet ett

,

inte koncernen skall åstadkomma en vinst i traditionell att

företagsekonomisk mening.

studien har varit att förutom

Anslaget i den ekonomiska

också se på Samhalls

i ett företagsekonomiskt perspektiv

samhällsekonomiskt Man har därför

resultat i ett perspektiv.

följande justeringar i Samhalls årsredovisning: gjort

Justerat resultaträkningen att öka resultatet med

0 genom

för arbetshandikappad personal och

arbetskraftskostnader

minska resultatet med motsvarande del av den statliga

merkostnadsersättningen.

Justerat med beräkning av ett human-

0 resultaträkningen en

kapitalnetto.

med värdet av

0¶Justerat resultaträkningen en beräkning av

de skett under året.

övergångar som

5.2.1 Lönekostnader för arbetshandikappade

är hur i ett samhällsekonomiskt En intressant fråga man Samhalls lönekostnader för de perspektiv skall betrakta att arbetsfönned-

arbetshandikappade. Under förutsättning

har bedömt att andra möjligheter till alternativ

lingen inte är anvisas de arbetshandikappade till

anställning möjliga, Samhall. Man kan då i princip säga att deras arbetsinsatser

utanför Samhall.

inte har någon alternativ användning

Därmed deras arbetsinsatser på Samhall ingen sam-

utgör

hällsekonomisk kostnad. I de beräkningar som har gjorts i har därför ifrån den samhällsekonomiska studien man utgått inte skulle vara i

att den arbetshandikappade personalen

de inte anställda hos Samhall.

produktivt arbete om var

för är anställda

Lönekostnaden de arbetshandikappade som

Samhall blir därmed lika med noll. hos till Samhall skall vara ett

Statens merkosmadsersättning

till arbetskraftskostnaden för de arbetshandikappade bidrag

och andra faktorer koncernen merkostnader jämfört som ger ifrån att de arbetshandimed andra företag. Om man utgår arbetsinsatser på Samhall inte utgör någon sam-

kappades

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 161

hällsekonomisk kostnad eftersom alternativet för dessa skulle vara förtidspension skall, i konsekvens härmed, motsvarande

del av merkostnadsersättningen inte heller tas

upp som en intäkt i Samhalls resultat blir då

resultatredovisningen. en

förlust på 283 miljoner kronor 4 666 4

383.

-

I den ekonomiska studien har med ovanstående

man

utgångspunkt i stället valt att titta på vilket resultat Samhall

ger utan dessa båda faktorer. Om utgår ifrån att de

man

arbetshandikappade till följd av Samhalls rehabiliterande

insatser och anpassningsåtgärder har viss

en produktionskapacitet och att deras produktivitet ökar till följd dessa

av

åtgärder, är det, enligt studien, rimligt att anta att denna

produktionskapacitet bör så stor att den betalar Samhalls

vara

kringkostnader för produktionen.

5.2.2¶Beräkning hum ankapitalnetto

av

Ett företags resultat påverkas bl.a. de

av investeringar som

görs i såväl real- som humankapital. Alla redovisar

företag investeringar i maskiner och annan produktionsutrustning.

Däremot redovisas sällan de i human-

investeringar man gör

kapital och om så sker bokförs detta som kostnad och inte

en

som en investering. Investeringar i humankapitalet består av t.ex. personalutbildning och investeringar i arbetsmiljön.

Följden av att dessa investeringar redovisas kostnader

som

i resultaträkningen under de år de genomförs blir att resul-

tatet för detta år blir än det skulle blivit. Å

lägre annars ha

andra sidan redovisas inga kostnader för de

humankapitalinvesteringar som genomförts tidigare räkenskapsår trots att

nyttan av dessa satsningar kommer innevarande räkenskapsår

till godo. Detta innebär att ett företag under ett år

som gör

större satsningar än normalt på och

arbetsmiljö personal-

utbildning för detta år kommer att redovisa ett sämre resultat än vad som faktiskt är fallet medan underlåtenhet att underhålla sitt på motsvarande sätt redovisar

humankapital ett

bättre resultat jämfört med det faktiska utfallet.

6 l7-__5l2

För att att bättre visa humanskapa förutsättningar har i studien för varje dotterbolag kapitalets utveckling, man med arbetshandikappad personal beräknat ett humankapitalnetto. där årets kostnader för investeringar i personalutbildoch arbetsmiljö räknats resultatet tillgodo ning, rekrytering års motsvarande investemedan avskrivningar pä tidigare belastas årets resultat. Tillsammans utgör dessa ett ringar humankapitalnetto. Hur beräkningarna har gjorts framgår av rapporten Samhall 2 i betänkandets Ekonomisk översyn av se bilaga Resultatet beräkningarna visar att de totala bilagedel. av i för 1995 lågt räknat investeringskostnadema humankapital 450 kronor vilket är nästan dubbelt så mycket utgör miljoner som investeringskostnadema i realkapital. I 4 för

kapitel görs en jämförelse av personalutbildningen

anställda inom Samhall och motsvarande arbetshandikappade insatser för hela arbetsmarknaden. Analysen där visar att inom Samhall inte har större omfattning

personalutbildningen

än arbetsmarknaden. på övriga

5.2.3¶Beräkning av övergångsintäkter

är centralt i Samhalls verksamhet Rehabiliteringsuppdraget vilket bl.a. avspeglas i statens krav att andelen övergångar till arbete den arbetsmarknaden skall uppgå till reguljära 3 år. I 4 återfinns statisminst procent brutto varje kapitel tiska och andra Samhalls övergångsarbete. Mot uppgifter om framstår det väsentligt att man också den bakgrunden som har ett ekonomiskt mätt på Samhalls rehabiliteringsresultat i detta avseende. När arbetshandikappade som ett resultat av och de fått del av i Samrehabiliterings- utbildningsinsatser hall lämnar sin för att övergå till den reguljära anställning och därvid under ett antal år deltar i arbetsmarknaden samhällsekonomiska intäkter produktionen, skapas årligen deras framtida period. Dessa intäkter under yrkesverksamma del det samhällsekonomiska värdet av Samhalls utgör en av

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 163

verksamhet.

Att beräkna Samhalls ekonomiska värde möter dock

betydande svårigheter, främst därför att inte kan veta i

man

vilken utsträckning de har personer som gjort Övergångarna

kommer att arbeta i framtiden, och inte heller i vilken

utsträckning deras arbetsgivare kommer att erhålla lönebidrag för dem.

I rapporten Ekonomisk översyn Samhall har för

av man att beräkna värdet Övergångarna gått sätt.

av tillväga på följande

För att uppnå så säker värdet

en beräkning som möjligt av

av övergångar, valde man att följa de verk-

personer som

samhetsåret 1985/86 övergått från Samhall till den

reguljära

arbetsmarknaden. Antalet till 661.

nettoövergångar uppgick

Av dessa personer har 72 antingen flyttat utomlands eller

avlidit varför det egentliga uvalet utgjorde 589

personer.

Med hjälp av ett kontakta-

marknadsundersökningsföretag

des dessa dvs. de under kortare eller

personer som längre

period gått ut på öppna arbetsmarknaden med eller utan

lönebidrag. Personerna ombads i en intervju att redogöra för

i vilken utsträckning de förvärvsarbetat, varit sjukskrivna

längre tid än en månad samt deras fått

om arbetsgivare

lönebidrag för deras arbetskraftskostnader och i så fall med

vilken andel under perioden 1986-1996.

Uppgifter erhölls från 304 personer. Resterande 285 utgjorde olika slag av bortfall. En visade att

bortfallsanalys

den icke intervjuade har i stort sett för-

gruppen samma

delning på kön och ålder som nettourvalet. Dessutom erhölls

från AMV:s lönebidragsregister uppgift hur i

om många

bortfallet som arbetat med lönebidrag under längre eller kortare perioder av den undersökta perioden 1986-1996.

Bortfallsanalysen visar att bortfallet inte har någon sned-

vridande effekt vad avser dessa variabler.

För var och en av de intervjuade beräknades

personerna

hur många normalmånader de har arbetat under de ll år

som undersökningsperioden avsåg. Därtill har

en prognos

gjorts avseende alla som är födda 1933 eller för

senare

164 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

återstående tid fram till pensionsåldern.

Med från dessa värden beräknades ett

utgångspunkt värde för varje nettoövergång, 799 stycken, prognostiserat

skedde 1995. De beräkningar man gjort i studien visar som

totala för 1995 blir 960

att Samhalls övergångsintäkter

kronor. Metoden att intervjuer rekonstruera

miljoner genom

i vilken gått från Samhall till

utsträckning personer, som

andra förvärvsarbetat under 10 år, har aldrig

företag, tidigare. Det innebär att beräkningen av övertillämpats underlag och därför är

gångsintäkten bygger empiriskt

ganska tillförlitlig. Hur beräkningarna gjorts framgår av

Ekonomisk Samhall bilaga 2 i betänkstudien översyn av

andets bilagedel.

Samhallkoncernens totala resultat inklusive övergångs-

intäkter blir då ett överskott på 677 miljoner kronor 960 - 283. För 1995 kan således säga att Samhall givit ett man samhällsekonomiskt överskott 600-700 miljoner kronor.

på

realiseras detta överskott under många år framöver Dock

är ändå resultatet 1995 års verksamhet. men av

5.3¶Personalekonomisk redovisning

En tanke bakom redovisning är att

personalekonomisk

anställdas värde för ekonomiska konsekven-

organisationen,

anställdas liksom ekonomiska konsekvenser

ser av agerande olika personalåtgärder inte syns tillräckligt tydligt vare sig

av

i traditionell ekonomisk redovisning eller i kalkylering. För

att beskriva en organisation ur ett humankapitalperspektiv

krävs modell för personalekonomisk redovisning som

en sätter de anställda i fokus. Genom att använda sin kompetens sina de värden som finan-

och verktyg skapar personalen

sierar verksamhet. Med tillgång till en

organisationens

modell för redovisning blir det möjligt att

personalekonomisk

strukturera ett företags intäkter och kostnader med utgångspunkt från de personella resurserna

Personalintensiva är särskilt lämpade att

organisationer

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 165

införa personalekonomiska rutiner. Med den

utgångspunkten

kan man knappast hitta en mer passande organisation än

Samhall. Hela dess affärsidé är baserad

på humankapitalet

och produktionen är i första hand inriktad

på personal-

utveckling.

Vid den praktiska hanteringen personalekonomisk redo-

av

visning förekommer olika redovisningsmodeller och

som var

en redovisar olika slags personalkostnader, dvs. är

uppbyggda efter olika principer för att värdera arbetstiden.

I studien Ekonomisk översyn Samhall har använt

av man

självkostnadsprincipen som modell för en personalekonomisk

redovisning i Samhall. Irapporten redogör för model-

man

lens tillämpning på tre olika arbetsenheter inom koncernen.

Innehållet i modellen består att för direktanställda

av man

och arbetshandikappade för sig redovisar

var

frånvarokostnader

rehabiliteringskostnader personalrörlighetskostnader personalutvecklingskostnader.

Dessutom redovisar man arbetsmiljöinvesteringar för alla

anställda gemensamt. Dessa kostnader tillsammans

utgör Samhalls personalomkostnader.

Med tanke på Samhalls speciella struktur, där de anställda

är uppdelade i direktanställda respektive

arbetshandikappade, blir sjålvkostnadsberäkningarna olika för de båda katego-

rierna. Konsultrapporten utgår konsekvent från att Samhall

inte har någon arbetskraftskostnad för de arbetshandi-

kappade, vilket i sin tur medför att deras beräknade arbetstidsvärde blir lågt. Självkostnaden består därmed dels

av kostnader för utbildning och också de

rekrytering, men av kringkostnader som är nödvändiga för att de anställda skall kunna utföra sina arbetsuppgifter. Bland dessa kringkostnader finns för varje arbetshandikappad andel de

en av direktanställdas självkostnader.

Kostnader i form av utgifter och tid för arbetsmiljöin-

vesteringar redovisas dock inte uppdelad på direktanställda och arbetshandikappade eftersom de anställda har

gemensam arbetsmiljö.

struktur och innehåll framgår av

Redovisningsmodellens rapporten bilaga 2 i bilagedelen.

Den stora nyttan av ett systematiskt tillämpande av personalekonomisk redovisning ligger i att det kan bidra till att leda Samhalls olika bolag till ökad effektivitet. I den ekonomiska på några skäl för detta

översynen pekar man påstående.

Bättre beslutsunderlag. -

Kontinuerlig information erhålls. Bättre utvärderingsunderlag. Bättre planeringsunderlag. Intresset fokuseras på personalfrågor.

Den personalekonomiska redovisningen ger tillgång till nya nyckeltal underlättar effektivitetsanalysen genom att

som effektiviteten kan delas i olika avseenden.

upp

Det traditionella nyckeltalet rörelseresultat per arbetad

timme för arbetshandikappade kan i den personalekonomiska

i de tre nyckeltalen bruttoförredovisningen brytas ner ädlingsvärde, personalomkostnad och produktionskostnad per arbetad timme.

Genom att dela verksamhetens totala effektivitet i

upp dessa kan analysen kring resursanvändandet utföras

delposter med större Normalt sett klumpas dessa olika

precision.

vilket inte möjliggör tolkning av hur de nyckeltal ihop, en olika t.ex. utbildning, frånvaro, rehabili-

personalfrågorna,

eller påverkat resultatet. tering arbetsmiljöinvesteringar

I studien att införande av personalekonomisk

anger man redovisning också innebär vissa problem. Det största problemet att organisationen initialt drar på sig

uppges vara administrativa merkostnader under utvecklingsskedet. För att

skall fungera tillfredsställande krävs mer, och framsystemet för allt information än traditionellt använder sig

annan, man

av. Skall dessa nödvändiga uppgifter kunna erhållas med

god kvalitet måste organisationen utveckla för

system löpande datafångst vilket medför kostnader.

Vid sidan av detta måste ett allmänt

utvecklingsarbete bland all personal påbörjas. Det gäller sålunda

att skapa en mogenhet i organisationen samt bygga adekvat använ-

upp darkunskap. När systemet väl är implementerat och intrirnmat skall det, liksom alla andra system, vårdas löpande samt utvecklas i takt med att krav ställs och i

nya nya kunskaper utvecklas. I studien gör dock den att den

man bedömningen långsiktiga kostnaden för det personalekonomiska redovisningssystemet blir relativt låg.

5.4 Faktorer Samhalls

som påverkar

effektivitet

En bedömning Samhallkoncernens effektivitet bör

av göras inte bara utifrån verksamhetens ekonomiska mål också

utan utifrån det sociala målet. En rad faktorer Samhalls

påverkar förutsättningar. Externa faktorer som man bör väga in i bedömningen år t.ex. tyngden i arbetshandikappet hos de anvisade anställda, situationen på arbetsmarknaden,

tillgången på lönebidrag och övertalighet avseende de anvisade anställda. Andra faktorer påverkar effektiviteten är

som sammansättningen av arbetskraft, verksamhetens strukturella inriktning, satsningen på övergångar och arbetsorganisationens struktur. Även och arbets-

målgrupper rekrytering av handikappade samt hur Samhall arbetar med sitt rehabiliteringsuppdrag påverkar effektiviteten. De sistnämnda faktorernas betydelse behandlas i kapitel 3 och 4.

5.4.1/ i

Tyngden arbetshandikappet

För att en sökande hos Af/Ami skall arbets-

anses vara handikappad, krävs att han/hon är arbetssökande, har ett funktionshinder och att arbetshandikappet har registrerats hos

168 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

Arbetsmarknadsverket AMV.

När sökande registreras arbetshandikappad skall

en som också arbetshandikapp i form en kod.

typ av anges av

AMV:s kodning sker utifrån åtta olika handikappgrupper,

rörelsehinder, arbetshandikapp, synskada, och

t.ex. psykiska

måste uppdelning de arbetshandikappde efter

ses som en av

funktionshinder bygger medicinska kriterier. Handi-

som på

är i sin tur förutsättning för placering i

kappkodningen en anställning med lönebidrag, anställning i Samhall eller annan

för En närmare redogörelse för

åtgärd arbetshandikappade.

tillvägagångssätt och problem kring handikappkodningen

finns i avsnitt 3.4

Däremot säger handikappkodningen ingenting om tyngden

i arbetshandikappet. Begreppet arbetshandikapp är ett mycket

trubbigt instrument för att bedöma en arbetsförmåga

persons

och behov stödåtgårder. Det finns flera skäl för att, som av

till AMV:s administrativa indelning i olika

ett komplement arbetshandikapp, kartlägga i vilken utsträckning

grupper av de funktionshinder medför en begräns-

arbetshandikappades

Dels är ett sådant mått en förut-

ning av arbetsförmågan.

för bedöma den arbetshandikappades rehabili-

sättning att

och behov av anpassnings- och stödåtgärder

teringspotential

i hos Samhall, dels förutsättning för att

anställningen en kunna bedöma hur tyngden i arbetshandikappet påverkar

Samhalls resultat.

Ami har inför anvisning till Samhall möjlighet och

en

kompetens att göra en utredning och funktionsbedömning av den arbetshandikappade. De praktikplatser som står till

Af/Ami:s hos Samhall är instrumenten för

förfogande ett av att genomföra en sådan bedömning.

I avsnitt 3.4 redogörs för metod att kartlägga arbetets en krav och individens förmåga för närvarande testas på som inom Samhall Dala. Metoden har utveck-

några arbetsplatser

lats för att identifiera behov av individuell arbetsanpassning

att bedöma individens arbetsförmåga i förhållande till

genom

arbetets krav.

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 169

Förutom denna försöksverksamhet vad utred-

görs, enligt ningen har erfarit, inga sådana kartläggningar på Samhalls

arbetsplatser. I studien Ekonomisk översyn Samhall

av var

man i behov av att få uppfattning vilken

en om spridning av produktivitet som finns bland de arbetshandikappade. Man

bad därför enhetscheferna för de tre enheter studerade

man att bedöma vilken produktivitet anställd hade

varje på

respektive enhet. Förenklat uttryckt kan hög produktivi-

tet/arbetsförmåga sägas indikera en god anpassning av arbetets krav till arbetshandikappets Den tyngd. genomsnittliga

produktiviteten på enheten sattes till 100 procent. De

som hade hög produktivitet låg då över 100 procent och de

lågproduktiva låg under 100 procent. Motivet för denna

skattning var att undersöka hur många inte når

personer som

till den produktivitet krävs för att täcka enhetens

upp som kostnader exklusive arbetskraftskostnad och materialkostnad.

För industrienheten det 39 procent inte klarade

var som denna produktivitet, för städenheten 29 procent och för den

inbyggda verksamheten 15 procent som inte nådde till upp

denna gräns. Denna personal påverkar, med de förutsätt-

ningar de arbetar under, det ekonomiska rörelsresultatet

negativt. Som ett resultat av rehabilitering och utveckling

hos Samhall kan de dock medföra i fram-

övergångsintäkter

tiden eller utvecklas till en högre produktivitet och därmed komma att påverka rörelseresultatet positivt.

5.4.2¶Situationen på arbetsmarknaden och

tillgången på lönebidrag

Möjligheterna att få ett arbete på den arbets-

reguljära

marknaden bestäms främst och

av tillgång efterfrågan på

arbetskraft, vilket i huvudsak gäller även för arbetshandi-

kappade sökande. Efterfrågan arbetskraft har sjunkit

kraftigt under l990-talet. AMV totalt 650 000

registrerade nyanmälda platser år 1990. Därefter sjönk efterfrågan varje

år t.o.m. år 1993. Trots under 1994 efter-

en ökning var

170 Samhalls ejfektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

frågevolymen 1996 bara hälften så stor som år 1990.

Inte sedan 1930-talet har arbetslösheten varit lika hög som under 1990-talet. Den öppna arbetslösheten ökade från 1,6

procent år 1990 till 7,7 procent arbetskraften år 1995.

av

Räknat i antalet innebar det en ökning av antalet personer

öppet arbetslösa med ungefär 250 000. Under samma period

minskade antalet sysselsatta med 500 000. Ärsgenomsnittet

öppet arbetslösa uppgick 1996 till 8,1 procent eller 347 000 personer. 1995 uppgick antalet öppet arbetslösa till i

genomsnitt 332 000.

Situationen på arbetsmarknaden påverkar Samhall

eftersom möjligheterna att skapa övergångar är mindre när arbetsmarknaden kännetecknas av hög arbetslöshet. I rapporten Ekonomisk Samhall att arbetsmark-

översyn av uppges

nadsläget 1995 troligen påverkar Samhall på så sätt att över-

Å andra detta

gångsintäkterna blir lägre. sidan anser man att innebär att den relativt högproduktiva personalen som skulle

kunna bli föremål för en övergång nu stannar i Samhall och därmed förbättrar rörelseresultatet.

En faktor påverkar Samhalls ekonomiska resul-

annan som

tat är tillgången på lönebidrag. I den ekonomiska översynen

Samhall, bedömde enhetscheferna de tre undersökta

av

enheterna att en relativt stor del av de arbetshandikappade

anställda skulle aktuell för övergång om de erbjöds

vara

lämpligt arbete med lönebidrag på högst 80 procent. Bedöm-

varierar mellan 33 och 44 procent. För majoriteten

ningarna dessa är förutsättning att det finns möjlighet för en

av en

presumtiv arbetsgivare att få lönebidrag vid övergången.

Antalet med lönebidrag ökade under 1990-

anställningar

talet och nådde sin högsta nivå någonsin under 1995 då antalet anställda med lönebidrag uppgick till 50 000. Förut-

sättningarna för att skapa övergångar med lönebidrag var

således goda under 1995. 74 procent av Övergångarna skedde också med lönebidrag. Detta borde ha medfört att

hjälp av övergångsintäkterna blir högre än eljest. Övergångarna 1996

minskade kraftigt, från 1 301 år 1995 till 776. Av dessa

övergångar skedde 60 procent med hjälp En

av lönebidrag. förklaring till denna minskning är troligen att tillgången på lönebidragsmedel minskade kraftigt under 1996.

Tilldelade medel månad för lönebidrag och

per offentligt skyddat arbete har minskat från 525,7 kronor

miljoner budgetåret 1992/93 till 514,3 miljoner kronor budgetåret 1995/96. För budgetåret 1997 är tilldelade medel månad

per 521,4 miljoner kronor. Statens volymkrav har minskat från i genomsnitt 51 000 månad 1992/93 till 50 000

personer per per månad 1997. Bristen lönebidragsmedel

uppges vara en orsak till att Samhall 1996 fått i

en kraftig minskning antalet övergångar.

I en skrivelse till regeringen den 6 1996, konstaterar

juni Samhall att det är nödvändigt att vissa sär-

lönebidragsmedel skilt avsätts och förbehålls Övergångarna från koncernen. Samhall också att deras ambition är att Övergångarna

uppger årligen skall motsvara mellan 3-6 procent de anställda

av med arbetshandikapp. Det innebär att det årligen behövs i storleksordningen 1 000 anställningar med lönebidrag, till

en kostnad av ca 125 miljoner kronor, är direkt tillgängliga

som för Övergångarna från Samhall. Samhall därför i

föreslog skrivelsen till regeringen en försöksverksamhet under

perioden 1996-07-01-1997-12-31 med särskilda

lönebidragsmedel som avsätts och förbehålls Övergångarna från Samhall. I försöket föreslås Samhall disponera medlen och för

ansvara uppföljningen av dessa lönebidragsanställningar under tre-

en årsperiod. Regeringen behandlade framställningen och avslog den i ett regeringsbeslut den 10 oktober 1996.

5.4.3¶Övertalighet

I studien Ekonomisk översyn Samhall förs ett

av resonemang om de ekonomiska konsekvenserna av övertalighet avseende arbetshandikappad personal. Utvecklingen i ekonomin kan medföra att Samhallföretagens minskar när kon-

försäljning junkturerna försämras. Företagen drabbas då över-

av en

172 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

kapacitet medför kostnader. Samhall påpekar att den

som

anställningsgaranti som finns för de arbetshandikappade med-

för att dessa inte sägs på grund arbetsbrisf. Sam-

upp av

hall att denna övertalighet medför kostnader.

menar

l den ekonomiska översynen utgår man från att den arbetshandikappade personalen hos Samhall inte skulle vara i arbete de inte anställda där. Arbets-

produktivt om var

kraftskostnaden för denna personal uppgår då i ett samhällsekonomiskt perspektiv till noll. Detta innebär i sin tur

att kostnaderna för övertalighet bland denna personal kan

minskas till ett minimum bestående av vissa personalkring-

kostnader I översynen anser man att Samhall bör

m.m.

behandla kostnader för lokaler, maski-

övriga överkapacitet

direktanställd personal etc. på vanligt sätt som andra ner,

företag och avveckla dessa i den utsträckning detta är lämp- Kostnader för sådana omstruktureringar skall täckas av

ligt.

intäkter i rörelsen och ingår vid normal affärsmässighet i

för produkter och prissättningar. Verkkalkyleringsunderlag samheter med höga risker för omstruktureringskostnader bör därför vid fullt kapacitetsutnyttjande ha högre marginaler

jämfört med andra verksamheter.

5.4.4¶Effektivisering av Samhalls verksamhet

I den ekonomiska studien av Samhall förs en diskussion

frågor rör effektivisering av Samhalls verksamhet.

kring som

Deras diskussion har i första hand samhällsekonomisk

en

utgångspunkt. Utan att in de ekonomiska beräkningar är utgångspunkt för de bedömningar man gör i studien

som

bilagedelen, kan man sammanfattningsvis peka på några

se

faktorer skulle bidra till denna effektivisering.

som

Verksamhetens struktur

De arbetsenheter man studerat avsåg städservice, industri

och inbyggd verksamhet. En jämförelse mellan enheterna

visar att serviceverksamhet och inbyggd verksamhet innebär

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 173

lägre krav på arbetsförmåga produktivitet samtidigt som det

ett bättre rörelseresultat än för industriverksamheten som

ger

ställer högre krav arbetsförmågan hos de arbetshandikappade för att ett positivt rörelseresultat. Även det

ge om

undersökta materialet är litet konstaterar man i översynen att den inbyggda verksamheten affärsmässigt sett är bättre och

ett verksamhetsresultat som är tre gånger bättre än de

ger

övriga enheterna.

Arbetet med övergångar

En faktor är Samhalls på övergångar. År

annan satsningar

1995 gjordes 799 övergångar netto till reguljära arbetsmarknaden. Detta motsvarar mindre än tre procent av antalet

arbetshandikappade hos Samhall. Enligt en bedömning av

arbetsledarna på de tre undersökta arbetsenheterna skulle

mellan 33 och 44 procent av de arbetshandikappade kunna

bli föremål för övergångar med lönebidrag på högst 80

procent. Den enkätundersökning som genomförts av Demoskop AB med 1 100 arbetshandikappade visar också att de

ca

arbetshandikappade själva bedömer att ca 40 procent är

för övergång till den reguljära arbetsmarknaden. På

mogna grund det urvalet är dock dessa siffror osäkra.

av begränsade

Trots att mycket tyder på att så stor andel som 30 procent

de anställda arbetshandikappade är för övergång,

av mogna

finns det troligen flera förklaringar till att antalet övergångar

är så få.

Situationen på arbetsmarknaden och bristen på medel till

lönebidrag är ett skäl, en annan hämmande faktor är att

många av de anställda inte vill byta ut tryggheten hos

Samhall mot ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.

I studien Arbete åt arbetshandikappade genomfördes

som

Vassilios Vlachos m.fl. 1993, förs ett om

av resonemang Samhalls incitament att övergångar. Man säger generera

bl.a. att:

174 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

Sâ som målen för Samhalls verksamhet har formulerats, har Samhall åtminstone teoretiskt ett relativt svagt incitament att generera övergångar. Det är ofrånkomligt att det är de mest produktiva arbetshandikappade som vid varje given tidpunkt kan övergå till annat arbete. Varje övergång kommer således att medföra att produktiviteten vid den företagsenhet varifrån den sker kommer att sjunka, och följaktligen kommer produktionskostnaderna att stiga. Det innebär att behovet av merkostnadsersättning från staten ökar. Samtidigt ställer staten krav på att denna skall minska. Sett ur Samhalls synpunkt finns det således en konflikt mellan målen "ökat antal övergångar och "minskad merkostnadsersättning. Samhall framhåller själv att av anledningarna till att resultatförbättrings-

en takten under de senaste två åren har stannat upp är att andelen övergångar har blivit större

I studien sammanfattas regelsystemets effekter på incita-

mentsstrukturen på följande sätt:

Regelsystemet avseende ansvars- och resursfördelning mellan AMS och Samhall är så konstruerat att det skapar incitament som delvis står i konflikt med statsmaktens intentioner. Arbetsförmedlingarna har dels finansiell budget avsedd för bl.a. lönebidragsanställningar

en dels timbudget hos Samhall. Det innebär att varje anställning

en Samhall arbetsförmedlingens synpunkt är gratis om Samhall har

ur

ledig kapacitet, eller kostar högst vad en anställning med lönebidrag kostar om Samhall inte har ledig kapacitet. Detta förhållande leder också till att Samhall expanderar då mer ledig kapacitet, och därmed billiga möjligheter att placera arbetshandikappade för AMS, skapas. En anställning på Samhall kostar emellertid samhället mer än vad en lönebidragsanställning gör. Ur arbetsförmedlingens synpunkt innebär aktiva insatser för att skaffa arbete Samhalls anställda hos andra

y arbetsgivare resursförbrukning dels i form av tid och dels i form

en

användning den lönebidragsbudget som de har till sitt för- l av av fogande. Inte heller Samhall har starka incitament att generera ett större antal övergångar. Det finns en uppfattning att produktiviteten sjunker med övergångar vilket leder till att produktionskostnaderna blir högre och detta i sin tur till större behov av bidrag från staten. Oavsett uppfattningen är korrekt eller inte påverkar den Samhalls

om

Se Samhall mot år 2000, s. 165.

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 175

incitament för att initiera övergångar.

Arbetsorganisationens struktur

I studien Ekonomisk översyn Samhall görs reflek-

av några

tioner om faktorer avseende arbetsorganisationens struktur

som skulle kunna bidra till en effektivisering av Samhall.

Antalet direktanställda har successivt minskat under

en

längre period i Samhall och man planerar ytterligare neddragningar. Enligt ekonomernas uppfattning erfarenhet

är en

från Övriga arbetslivet att andelen stödfunktioner i olika

befattningar normalt är högre än vad som är fallet inom Samhall. Det bör dock påpekas att tendensen mot minskad andel stödfunktioner finns även inom arbetslivet i och

övrigt troligen beror på den arbetsorganisatoriska förändring som

sker på arbetsmarknaden

En slutsats i studien är att andelen stödfunktioner med

tanke på den speciella verksamhet som bedrivs inom Samhall

borde vara större i denna organisation än i andra och inte

tvärtom. Förutom de traditionella arbetsuppgifter som ligger

på en arbetsledare skall de direktanställda arbeta med andra

uppgifter som utveckling av produkter, och mark-

process nad. För Samhall tillkommer dessutom att de skall vara ett

stöd för de arbetshandikappade samt, inte minst, utgöra

en

viktig resurs i övergångsarbetet.

I studien av de tre arbetsenheterna inom Samhall framgick

att en av enheterna hade anmärkningsvärt låg produktivitet. Vid intervjuer med företrädare för denna enhet framkom emellertid att bristen på arbetsledare var en viktig förklaring

till den låga produktiviteten hos den arbetshandikappade

personalen. Skulle ytterligare arbetsledare anställas bedöm-

des det som möjligt att öka produktiviteten med 80-100

procent.

Den låga arbetsledartätheten hos Samhall bedöms av

ekonomerna som ett hinder för koncernens effektivitet.

Skulle antalet arbetsledare ytterligare minskas får man utgå

ifrån att effekten denna besparing skulle bli mycket

av

176 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

kortsiktig ekonomerna i sin studie.

anser

5¶Samhalls merkostnader

Samhalls verksamhet bygger på mål och förutsättningar som

koncernen vissa restriktioner när det gäller förutsättger

ningarna att förbättra sin ekonomi. Den statliga merkost-

nadsersättning Samhall fär för de prestationer koncernen

som

utför skall täcka just dessa kostnader. I sin studie Samhall

mot år 2005 redogör Samhall för de olika slag av merkostnader som man har. Däremot säger Samhall ingenting

hur stora dessa merkostnader är. Inte heller i sin om

ekonomiska redovisning tar man dessa merkostnader upp

eller deras storlek. Nedan återges Samhalls redovis-

anger

de faktorer upphov till deras merkostnader.

ning av som ger

Den geografiska spridningen

arbetsplatserna skall grundas på de arbets-

Lokaliseringen av

behoven och inte vad är mest ända-

marknadspolitiska som företagsekonomisk synpunkt. Samhall kan inom målsenligt ur

produktgrupp t.ex. ha 35 enheter med liknande produken tion över hela landet. Ett privat företag med motsva-

spridda

rande volym produkter skulle kanske ha denna

av samma produktion samlad till högst 2-3 enheter.

Mångfalden affärer

Samhall att man skall vara ett komplement till övrigt

anger

näringsliv och därför behöver en spridning av affärer i olika branscher. Detta också nödvändigt för att Samhall

sägs vara

skall kunna för med arbetshandi-

garantera jobben personer

kapp även vid konjunkturnedgångar. Senaste årens nedgångi industrikonjunkturen har Samhall kunnat med en

ar parera

växande verksamhet inom tjänstesektorn. Mångfalden affärer

bidrar också till att ett brett utbud av arbetsuppgifter som ge

behovet arbete för med arbetshandi-

tillgodoser av personer

Samhalls ejfektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 177

kapp med mycket skiftande förutsättningar. Samtidigt leder

mångfalden till högre kostnader för att upprätthålla kompe-

tens, marknadsföring, logistik m.m.

Den till handikappet anpassade arbetstakten

Detta påverkar enligt Samhall självfallet produktiviteten och

betydande merkostnader. Såväl graden och inriktningen

ger

av arbetshandikappet/funktionshindret som blandningen av

olika handikappgrupper har stor betydelse för arbetstakten.

Olika stödinsatser

Detta görs i form av arbetsanpassning, arbetsorganisation, produktionsuppläggning, fler arbetsledare, utbildning,

instruktion m.m.

Uppsägning eller permittering

Samhall har hitintills inte sagt upp eller permitterat anställda

med arbetshandikapp på grund av arbetsbrist vid låg belägg-

ning eller vid avveckling av en produktion på grund av

marknadsskäl. I sådana situationer har Samhallbolagen i stället satsat på olika utbildningsaktiviteter och underhållsarbeten.

Övergångsarbetet

Enligt Samhall görs stora insatser för att medverka till anställdas övergångar till anställningar hos andra arbetsgivare. Övergångsmålet innebär att de i arbetet erfarna och inskolade medarbetarna lämnar koncernen och ersätts

av

nyanställda. De nyanställda har grund av sitt arbets-

handikapp betydande svårigheter och stort behov av inskol-

ning i arbetet. Detta leder därmed till merkostnader jämfört

med andra företag.

178 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

5.6¶Statsfinansiella konsekvenser

I sin rapport Ekonomisk översyn av Samhall har ekonomerna

hela tiden utgått ifrån att alternativkostnaden för den arbets-

personalen inom Samhall är lika med noll,

handikappade

vilket är relevant utifrån ett samhällsekonomiskt

man anser

synsätt om individerna ifråga inte varit sysselsatta på annat

sätt. Om man däremot anlägger ett statsfinansiellt perspektiv

blir det ett något annorlunda resonemang.

I sitt utgår ekonomerna ifrån att de arbets-

resonemang handikappade är anställda inom Samhall skulle ha varit

som

förtidspensionerade om de inte haft sin anställning inom

Samhall.

Man vidare ifrån att förtidspensionerad har en utgår en

100 000 kronor år, samt ersättning från

förtidspension på per

arbetsmarknadsförsäkringar på 21 000 kronor år.

per

Kostnaderna för staten blir då:

Utbetald förtidspension.

-

Uteblivna 25 procent arbets-

arbetsgivaravgifter ca av

-

kraftskostnaden

.

Uteblivna inkomster indirekta skatter 20 procent av

av ca

-

minskad disponibel inkomst.

Utebliven statlig inkomstskatt. -

Samhalls arbetskraftskostnad för 29 000 arbetshandikapade

anställda för år 1995 4 383 miljoner kronor. Om dessa

var i stället erhållit blir kostnaden för staten:

förtidspension

2 900 mkr i förtidspension

-

l 096 mkr i uteblivna arbetsgivaravgifter

-

93 mkr i uteblivna indirekta skatter

- Totalt 4 089 miljoner kronor.

Statens kostnader för Samhall består 1995 av:

4 739 mkr i merkostnadsersättning

-

193 mkr i statslåneränta på Samhalls egna kapital -

Totalt 4 932 miljoner kronor.

För år 1995 utgjorde Samhall finansiell belast-

kortsiktigt en ning för staten på 843 kronor. Detta är dock

miljoner resultat som inte inkluderar värdet av Övergångarna. På lång sikt kommer övergångsintäkterna till stor del att komma staten till godo. Av det beräknade årsproduktionsvärdet

på 225 000 kronor tillfaller indirekta skatter,

arbetsgivaravgifter samt uteblivna förtidspensioner staten enligt följande sammanställning:

Indirekta skatter av ökad produktion 45 000 kr Arbetsgivaravgifter 45 000 kr Förtidspension 100 000 kr

Indirekta skatter på individens ökade konsumtion 2 000 kr Totalt 192 000 kronor.

Detta innebär att 85 procent

ca av övergångsintäkterna kommer staten tillgodo. För 1995 prognostiserades övergångsintäkterna till 960 miljoner kronor och staten skulle då långsiktigt få ett finansiellt tillskott motsvarande 816 miljoner kronor.

Ekonomernas slutsats blir då att Samhall för 1995 i stort sett var statsfinansiellt neutralt sett i ett långsiktigt perspektiv. Det långsiktiga perspektivet är visserligen

mycket långsiktigt och det totala utfallet av Övergångarna kommer staten

först än 40 år. Ä andra tillgodo om mer sidan menar man att staten tillgodogör sig övergångsintäkter under 1995 för övergångar gjorda långt före detta år.

5.7 och

överväganden förslag

5.7.1 Mål och resultatkrav

Utifrån Samhalls uppdrag att "skapa meningsfullt och utveck-

lande arbete för med arbetshandikapp där behoven

personer finns" är det rimligt att ägaren /staten fastställer ett övergripande mål och i anslutning till detta anger kraven och

för hur verksamheten skall bedrivas för att

förutsättningarna

uppnå målet.

Samhalls uppgift att skapa arbete "där behoven finns bör fortfarande gälla. Den omstrukturering av Samhalls verksamhet som nu pågår får inte innebära ett avsteg från denna princip. Ett uttalande med denna innebörd har också gjorts

riksdagen i december 1996 1996/97:AU1: "Det är av

enligt utskottets mening också angeläget att Samhall vid en eventuell omstrukturering av verksamheten om möjligt tar regionalpolitisk hänsyn. Nedläggningar av verksamhet bör

undvikas på orter med arbetsmarknad. "

om möjligt svagare Enligt utredningens mening finns starka skäl att betona

Samhalls rehabiliterande och utvecklande syfte. Med tillkomsten av Samhall år 1980 inleddes ett mer aktivt arbete för att anställda möjlighet att gå över till arbete i andra

ge företag. Först i samband med bolagiseringen av Samhall år 1992 ställdes dock konkreta krav i sådan riktning när statsmakterna ställde ett tydligt och mätbart mål för över-

upp gångarna från Samhall till annat arbete.

Att arbeta med rehabilitering och bereda meningsfullt och

utvecklande arbete för funktionshindrade år det centrala i Samhalls verksamhet. Avsikten är dock inte att alla skall rehabiliteras till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. För alla oberoende de lämnar Samhall eller

- av om bör det innebära ökad arbetstillfredsställelse och trivsel i arbetet.

Rehabilitering och utveckling bör därför med utgångs-

punkt från verksamhetsidén vara det övergripande målet för

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 181

Samhall. Ett systematiskt arbete med detta bör för ökande

en andel anställda leda till arbete utanför Samhall. För många anställda leder det till att de förbättrar sin arbetsförmåga och

sin produktivitet och därmed sina möjligheter att på sikt

lämna Samhall för annat arbete.

Mål bör dock vara mätbara. En genomtänkt och funge-

rande strategi för hur man skall bedriva rekrytering, rehabilitering/utveckling och arbete med övergångar samt instrument

för att följa verksamheten gör det möjligt att mäta inte upp

bara övergångar utan också graden rehabili-tering/utveck-

av ling i arbetet hos Samhall. Utredningens förslag i dessa av-

seenden återges i kapitel 3 och Samhalls rehabiliteringsuppdrag kan, om dessa förslag följs, formuleras som ett kon-

kret operativt mål som är måtbart. Insatser som görs i form

av utbildning arbetsanpassning, arbetsorganisation m. m. kan

,

tydliggöras via personalekonomisk redovisning. De arbetshandikappades utveckling kartläggs genom kontinuerlig upp-

följning av arbetsförmågan i förhållande till arbetets krav.

De fyra resultatkrav som staten i dag ställer på Samhall

betraktas av Samhall som fyra målområden utifrån vilka kon-

resultat mäts. I sin studie Samhall mot år 2005 cernens upp-

Samhall att de fyra målen utifrån deras utgångspunkt är

ger

likvärdiga, men säger samtidigt att eftersom målen har så

olika karaktär kan det vara lätt för många att ställa dem mot varandra och hävda att de är motstridiga. Samhall menar dock att man kan förena de olika målen att säkerställa

genom

att den anställde får rätt arbetsuppgifter och att faktorer

som arbetsorganisation, stödinsatser, arbetsanpassning, produktionsteknik etc. mera är ägnat att öka produktiviteten

än intensiteten i den enskildes arbetsprestation.

Resonemang om konflikten mellan Samhalls mål förs

också, som tidigare nämnts, i en studie Arbete åt arbets-

handikappade genomfördes av Vassilios Vlachos mil.

som där man säger att Samhall, åtminstone teoretiskt, har ett

relativt svagt incitament att övergångar. Man generera

hävdar att det är de mest produktiva som kan övergå till

annat arbete och att varje övergång medför att produktiviteten kommer att sjunka. Vlachos menar att detta innebär att

behovet merkostnadsersättning ökar samtidigt som staten

av ställer krav på att den skall minska. Sett ur Samhalls synpunkt menar man därför att det finns en konflikt mellan resultatkraven ökat antal övergångar och minskad mer-

kostnadsersåttning.

.

Att hög andel övergångar innebär lägre produktivitet

en

kan också inverka på möjligheten att rekrytera en hög andel

funktionshindrade med handikapp. I samband med

grava

bolagiseringen av Samhall slog föredragande statsrådet fast

att Samhalls mål att å sidan bereda utrymme på arbets-

ena marknaden med arbetshandikapp och å den andra

personer rehabilitera dessa har dignitet. "Även

personer samma om det år svårt att förena de båda målen att dels öka övergångarna till annat arbete, dels öka andelen med

grava handikapp, bör ändå båda målen gälla för Samhalls verksamhet. målen bör väga tyngre än det andra. "

Ingetdera av Prop. 1991/92:9l. Utredningen anser att den förskjutning

i målen uttalandet innebar inte fått tillräckligt genomslag

som i Samhalls verksamhet.

Samhall menar dock, som nämnts ovan, att man kan förena målen att säkerställa att den anställde får

genom

rätt" arbetsuppgifter och att faktorer som arbetsorganisation, stödinsatser, arbetsanpassning, produktionsteknik m.m.

kan bidra till att öka produktiviteten. Samhalls konstaterande

blir i detta sammanhang av stor betydelse. Enligt utredning-

krävs för att klara rehabiliteringsmålet målmedvetna insaten

och fungerande strategi för att arbetshandikappade

ser en

är för övergång till annat arbete också bereds som mogna tillfälle till detta. För att klara sysselsättningsmålet krävs

också att uppnår god genomströmning av anställda.

man en Ambitionen bör alltså vara att Samhall uppnår detta och

samtidigt affärsmässig effektivitet motverkar att pro-

genom

duktiviteten försämras i allt för hög grad. Rehabiliteringsoch utvecklingsinsatser bl.a. faktorer som nämnts

genom

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 183

ovan blir då viktiga. Strategin för rehabiliterings- och övergångsarbetet behandlas i kapitel I studien Arbete åt arbetshandikappade åberopas ytterliga-

re en faktor som verkar hämmande på genomströmningen

av

arbetshandikappade hos Samhall. Vlachos att regel-

menar

systemet för och resursfördelning mellan AMV och

ansvars-

Samhall är så konstruerat att det skapar incitament

som

delvis står i konflikt med statsmakternas intentioner.

En funktionshindrad som anvisas plats hos person en Samhall medför ingen kostnad för arbetsmarknadsverket

AMV. Om Samhall har ledig kapacitet år AMV:s

ur

synpunkt en placering hos Samhall ett billigare alternativ än

en anställning med lönebidrag som tär AMV:s tilldelade medel för lönebidragsanställningar. En anställning hos Samhall är dock, som nämnts tidigare, ett betydligt dyrare

alternativ för samhället. Aktiva insatser för att skaffa arbete åt Samhalls anställda hos andra arbetsgivare innebär för

AMV också en resursförbrukning både i tid och användning

av lönebidragsmedel. Inte heller Samhall har starka incita-

ment att ett ökat antal övergångar då det leder till generera

högre produktionskostnader och sänkt produktivitet.

Ett uttryck för denna konflikt i gränslandet mellan Sam-

hall och AMV var bl.a. att Arbetsmarknadsstyrelsen AMS i en rapport den 30 mars 1990, föreslog att AMV delvis

eller fullt ut skulle få köpa arbetsplatser/rehabiliterings-

resurser från Samhall. Bidraget till Samhall skulle enligt

förslaget övergå till AMS budget för lönebidrag. AMS förslag avvisades i regeringens proposition till riksdagen

prop. 1991/92:91, vilket också blev riksdagens beslut.

Ett annat uttryck för samma sak var Samhalls skrivelse till

regeringen den 6 juni 1996 med framställning att vissa

lönebidragsmedel särskilt skulle avsättas och förbehållas

Övergångarna från Samhall samt att Samhall under en

försöksperiod skulle få disponera dessa medel för sina

övergångar. Framställningen avslogs genom ett regerings-

beslut.

184 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

Även effekter beskrivits kan bli följden av

om som ovan systemets utformning, anser utredningen att nuvarande

och resursfördelning mellan AMS och Samhall bör ansvarsbestå. Det är dock av största vikt att samverkan mellan AMV och Samhall förstärks och förbättras avsevärt, främst

på regional och lokal nivå. Det samverkansdokument som

nyligen upprättats AMS och Samhall gemensamt får inte

av

bli bara ett dokument. Kraftfulla åtgärder måste till både på

regional och lokal nivå för att denna samverkan skall bli en

realitet.

Riksdagen beslutade den 12 december 1996 de ekono-

om miska för Samhalls verksamhet. Även riksdagen

ramarna om

något modifierade regeringens besparingsförslag i budgetproinnebär beslutet dock kraftiga besparingar för positionen, åren 1997-1998. Till följd av besparingskraven uppger

Samhall att naturliga avgångar måste minska

man genom

antalet arbetstillfällen för arbetshandikappade med 2 400.

ca

Kravet Samhall att minska sina kostnader inverkar helt

på naturligt på deras möjlighet att rekrytera arbetshandikappade

och har också infört anställningsstopp. Situationen

man

arbetsmarknaden och låg till lönebidragsmedel mins-

tillgång

kar också deras möjlighet att skapa övergångar. Helt naturligt måste det ske en avvägning mellan samhällets strävan att

bereda arbete och rehabilitering till funktionshindrade å ge

sidan och samhällets krav på att Samhall skall minska ena

sina kostnader å andra sidan. Även Samhall förbättrar sin

om

verksamhet ekonomiskt och affärsmässigt finns det naturligt-

vis där effektiviseringar inte längre räcker till för

en gräns

att klara de krav på besparingar som ägaren ställer. Samhall måste, för att uppnå sina mål, arbeta för en ökad genom-

Ökad intensi-

strömning av arbetshandikappade. rekrytering,

fierat arbete med rehabilitering, fler övergångar med sänkt

följd, innebär att Samhalls möjligheter att produktivitet som

öka sina intäkter försämras.

Samhall har inte för budgetåret 1997 fått kompensation för

sina kostnader för pris- och löneutveckling. Samhall har i sin

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 185

för 4 a, redovisat konse-

koncernplanering 1998, bilaga

Samhall inte kompenseras för löneökningar.

kvenserna av att

i får kompensation för

Om Samhall inte heller fortsättningen kommer bolaget under vissa förut-

pris- och löneutveckling

i likvidation när det kapitalet

sättningar att tvingas egna

hälften Det är svårt att se att

understiger av aktiekapitalet.

ökad själva skulle kunna betala

Samhall genom produktivitet

föreslår ökad

löneökningar samtidigt som utredningen fler övergångar, fler nyrekryte-

genomströmning, genom

och att ökade resurser skall satsas på rehabilitering,

ringar sänker produk-

sociala insatser, motivationsarbete m.m. som

och minskar intäkterna. Utredningen anser att staten

tiviteten måste vill skära ned Samhalls verksamhet

här välja om man

behålla den i omfattning som tidigare och ta

eller samma konsekvenserna sitt val.

av

Ökar nämnts ovan kravet på att

Utredningens förslag som Samhall satsar resurser på rehabilitering, anpassning

mera

förslag innebär också att

och övergångsarbete. Utredningens

får instrument att mäta dessa kostnader.

Samhall

ökat krav på övergångar och

Om utredningens förslag om

är det rimligt att Samhall

rehabiliteringsinsatser genomförs

dessa insatser innebär

får betalt för de merkostnader som

med vad åvilar ett företag på den reguljära jämfört som

marknaden. föreslår därför att Samhalls mer-

Utredningen

inte i dag betalas ut i en klump-

kostnadsersättning som

delas i lönerelaterad del och en del som summa utan upp en

och bestäms utifrån mer-

varierar med Övergångarna som

kostnaderna. . Verksamhetsmål utred- Till det som föreslagits ovan anser

dels resultatkrav, dels vissa förut-

ningen att man bör foga,

skall bedrivas. Följande två

för hur verksamheten

sättningar

bör kvarstå.

resultatkrav enligt utredningen

AB skall viss bestämd minsta syssel-

0¶Samhall erbjuda en

för anställda, för när-

sättningsvolym arbetshandikappade

varande 31,9 timmar.

miljoner

186 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

0¶Minst 40 procent av de nyanställda skall rekryteras från

de s.k. prioriterade dvs. utvecklingsstörda,

grupperna

psykiskt sjuka och flerhandikappade.

De tre som i dag prioriteras vid rekrytering bör

grupper

enligt utredningens uppfattning prioriteras också i fortsätt-

ningen. Kravet på att de bör utgöra minst 40 procent av

nyrekryteringen har en bred förankring i de lokala Samhall-

företagen, inom Samhalls företagshälsovård och vid Af/ Ami.

0 Andelen övergångar till arbete på den reguljära arbets-

marknaden skall successivt ökas från nuvarande 3 procent,

för att på sikt när förhållandena medger det uppgå till ca

10 procent av de arbetshandikappade anställda på årsbasis.

0¶Samhall bör, enligt den modell som redovisas i avsnitt

5.2, årligen beräkna och redovisa intäkten sina över-

av

gångar.

0 Samhall skall ha en affärsmässig effektivitet och verk-

samhetsstruktur som sådana intäkter att det täcker

ger

Samhalls kringkostnader för produktionen. Bidrag till

arbetskraftskostnaden för de arbetshandikappade skall

utges av staten i erforderlig omfattning.

0¶Samhalls uppdrag att skapa arbete "där behoven finns

bör kvarstå.

0 Samhall skall i sin årsredovisning specificera sina mer-

kostnader för rehabilitering/utveckling och övergångs-

arbete avseende sina arbetshandikappade anställda som ett underlag för att få ersättning från staten för dessa merkostnader.

0¶Samhall skall årligen i en personalberättelse redovisa

sina insatser för bl.a. personalutveckling, rehabilitering/utveckling, anpassning och övergångsarbete, sina

kostnader för detta samt samverkan i dessa frågor med

externa aktörer och därmed utveckla den personalberättelse som utges för 1996.

Utredningen att denna skärpning av övergångskravet

anser

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 187

inte bör göras omedelbart och i ett steg utan successivt

några års sikt. För att det skall vara möjligt att

svara upp

mot de höjda kraven måste rehabiliteringsprocessen vidare-

utvecklas och systematiseras. Det är vidare angeläget att

hänsyn tas till arbetsmarknadsläget och tillgången på lönebidrag. Enligt utredningens uppfattning kan en långsiktig

rimlig nivå på övergångskravet ligga på 10

anses ca procent

per ar.

5.7.2 Två vägar

Utredningens förslag innebär en starkare markering

av

Samhalls uppgift att rehabilitera och utveckla de anställda

och att detta så långt möjligt skall kunna leda till arbete hos

andra arbetsgivare. Den tidigare primär- och landstingskommunala verksam-

het med skyddad sysselsättning, som ersattes med Samhälls-

företag/Samhall, var i huvudsak en slutstation för de

arbetshandikappade arbetstagarna. Med tillkomsten av den

nya organisationen inleddes ett mer aktivt arbete för att

ge

anställda möjlighet att över till annat arbete. Det är dock

först i samband med bolagiseringen Samhall år 1992

av -

när arbetsmarknadssituationen drastiskt försämrats som

statsmakterna började ställa ett tydligt och mätbart mål

upp

för Övergångarna från Samhall till annat arbete. Statens krav är dock tämligen blygsamt och innebär att andelen över-

gångar brutto skall uppgå till minst tre procent årligen av de

arbetshandikappade arbetstagarna, inberäknat dem

som senare går tillbaka till Samhall.

Enligt utredningens mening finns starka skäl att betona

Samhalls rehabiliterande och utvecklande syfte och skärpa

kravet på övergångar.

Som framgått finns stora behov av det arbete och de

verksamhetsformer som Samhall erbjuder. Ett stort antal

sökande vid arbetsförmedlingar och Ami köar till jobb inom

Samhall. Därutöver finns stora latent arbetssökande, grupper

188 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

som inte funnit det mödan värt att anmäla sig som sökande.

Nya riskerar att "falla mellan stolarna när olika grupper stödsystem renodlas och blir svårare att tillgång till.

Utredningen konstaterar också att det knappast är möjligt

att bygga ut Samhalls verksamhet i någon nämnvärd

omfattning. Det anser inte heller Samhall, som i sin studie

Samhall mot år 2005 bedömer att ca 30 000-35 000 anställda är en realistisk omfattning på verksamheten. Enligt

utredningens bedömning kan en rimlig nivå vara mellan

nuvarande 27 500 och 30 000 anställda arbetshandikappade.

Utredningen kan också se risker med en kraftigt utbyggd

skyddad sektor. Sverige har redan nu en mycket stor volym skyddat arbete, sett i förhållande till folkmängden. En ännu större volym kan innebära en risk för att arbetsgivare blir ännu mindre benägna att anställa med arbets-

personer

handikapp med ökad segregering på arbetsmarknaden som följd.

Mot denna bakgrund kan man se alternativa vägar att gå.

En möjlighet är att fortsätta som hittills, med tämligen

krav på att anställda skall över till den regul-

blygsamma jära arbetsmarknaden från en Samhallanställning eller till en icke subventionerad anställning från en anställning med

lönebidrag. Det innebär att ett begränsat antal personer sysselsätts i Samhallföretagen under mycket långa tider.

En möjlighet utredningen förordar är att

annan - som -

öka Samhalls insatser för att rehabilitera, utveckla och

utbilda sina arbetshandikappade anställda och att likaledes

intensifiera arbetet med övergångar.

Den första modellen, tillämpas för närvarande,

som

präglas av det besparingsprogram som genomförts under

år i syfte att minska statens utgifter och underskottet senare i statens finanser. Samhall ses i första hand som en produ-

cerande verksamhet i ökande utsträckning skall öka sina

som

intäkter, minska sina kostnader och därmed nä en högre grad

självfinansiering. Bland annat förutsätts företagen varje år

av

öka sin produktivitet minst motsvarande de avtalsenliga

löneökningarna för de anställda.

Med denna modell är incitamenten att arbeta med övergångar liten. Det är tvärtom ett vitalt intresse för Samhall

att behålla erfaren och personal. Det är också

kunnig viktigt att de som rekryteras har mesta möjliga arbetsförmåga och

flexibilitet. Från strikt har modellen den

statsbudgetsynpunkt

fördelen att kostnaderna blir och kan nedåt.

tydliga pressas

Däremot inte kostnaderna för dem inte får

syns som

tillgång till arbete hos Samhall utan i stället med

försörjs

arbetslöshetsersättning, sjukpenning eller förtidspension.

Man tar heller inte med i beräkningen att den totala kostnaden över tiden blir förhållandevis

per person hög, eftersom relativt få omfattas under mycket

personer långa tider. Dock kan det strikt kameralt te ekonomiskt

- sig

rationellt att människor försörjs med arbets-

förtidspension, löshetsersättning eller socialbidrag i stället för att erbjudas

arbete hos Samhall, i vart fall så länge kostnaden för

en

anställning hos Samhall är högre än ersättningsnivån i försäkringssystemen. Ett sådant synsätt beaktar dock inte de

mänskliga aspekterna eller ambitionen att alla skall ha rätt till ett arbete. Det innebär form och

en av utslagning en

skiktning av människor. En frisk och arbetsför majoritet arbetar på den reguljära arbetsmarknaden på sedvanliga villkor. En liten får hos Samhall, för

grupp en anställning som

flertalet av dem varar hela deras yrkesliv. Övriga i arbetsföra åldrar är arbetslösa eller socialför-

försörjs genom

säkringar och andra stöd. För den blivit

som en gång anställd inom Samhall minskar incitamenten att över till annat arbete i detta system. Otryggheten utanför Samhall

kontrasterar stort mot den anställningstrygghet ändå

som finns hos Samhall.

De fördelar kan med denna modell således

som ses ligger

helt på det ekonomiska planet. Samhalls verksamhet kan

koncentreras på produktion och rent affärsmässiga aktivite-

ter. Arbetsstyrkan består till stor del av erfaren personal

som sköter invanda uppgifter. Behovet arbetsledare,

av stödperso-

190 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

nal och personal med personalsociala uppgifter är mindre än

i organisation är inriktad på rehabilitering och

en som

utveckling de anställda. Detta system större möjlig-

av ger heter att ställa krav på Samhalls ekonomiska effektivitet och

resultat.

Om man som utredningen i stället väljer att skärpa

- -

kraven på rehabiliterande och utvecklande insatser inom

Samhall, med krav på en högre andel övergångar uppnås

andra fördelar.

En större genomströmning möjlighet för fler

ger arbetslösa att få arbete hos Samhall och eventuellt på sikt ta

till ett annat arbete. Man kan få ut fler jobb för

steget att fler sysselsätts över tiden för de medel

pengarna genom

Samhall tilldelas. som

En ökning av nettoövergångarna med två procentenheter

skulle innebära att 500-600 fler kunde arbete hos

ges

Samhall under ett år. En ökning med tre procentenheter

skulle drygt 800 fler Samhalljobb till arbetslösa. Om

ge

1 500 med 80 procent a-kasseersättning av en

personer

lön kring 13 500 kronor månad varje år anställs

tidigare per

hos Samhall, skulle kassan avlastas 194,4 miljoner kronor på årsbasis. Därtill skulle den lämnat Samhall och gett

som

utrymme för nyrekryteringen sina inkomster bidra genom till de offentliga inkomsterna inkomstskatt och sociala genom

avgifter.

Det blir uppgift för regering och riksdag att bestämma

en

Samhalls framtida verksamhet. Det är angeläget att det om Vägvalet sker medvetet och att konsekvenserna är tydliga. Man kan välja att Samhall främst som en producerande

se verksamhet och ställa kraven på Samhall främst i ekono-

miska termer ökad effektivitet och minskade kostnader.

av Man får då acceptera att genomströmningen blir mindre och att färre får del av verksamheten över åren.

Alternativt kan man välja en rehabiliteringsmodell som

till ökad genomströmning med fler anställda under

syftar

genomsnittligt kortare tider, men med större kostnader för

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 191

utbildning, utveckling och sociala insatser.

Företagsgruppen

måste öka sin både kvantitativt och

rehabiliteringskompetens

kvalitativt. Fler måste arbeta bättre med

motiverande insatser, kontakter med företag och

arbetsförmedlingar/ Ami, handlingsplaner, individuella stödjande insatser, utbildning

och utveckling av de anställda. Antalet direktanställda inom Samhall är 3 300. Löneca kostnaderna för denna år 1996 1

personalgrupp uppgick till

212 miljoner kronor. En med tio ökning ca procent skulle

ge

en kostnadsökning drygt 120 miljoner kronor. En sådan

förstärkning skulle dock innebära kraf-

en väsentligt mycket tigare förstärkning av de delar av personalen har arbets-

som

ledande eller stödjande funktioner eller arbetar med över-

gångar, eftersom det bland de direktanställda också

ingår

administrativ personal, säljare m.fl. inte direkt är verk-

som

samma med de arbetshandikappade arbetstagarna.

5.7.3¶Kostnader

Den som lämnar Samhall och anställs den

på reguljära

arbetsmarknaden med en månadslön på 13 500 kronor per

månad bidrar med 110 000 kronor år i

ca per inkomstskatt

och sociala avgifter. Om sker med

anställningen hjälp av lönebidrag kan dock kostnaden för lönebidraget bli än högre

kostnaden för Men även lönebidra-

Samhallanställningen. om

get i enskilda fall kommer att ligga så högt 80

som procent av lönekostnaden kommer dock inte

bidragsnivån genom-

snittligt för hela den lämnar Samhall att

grupp som ligga på

så höga nivåer. Trots det svåra sker

arbetsmarknadsläget i

dag ca 40 procent Övergångarna

av utan lönebidrag. Dessa

ger således en intäkt på 110 000 kronor till

ca kommun, landsting och stat som inkomstskatter och sociala

avgifter

vid en antagen månadslön 13 500 kronor. Om antar man att hälften de övriga behöver 80

av procent lönebidrag

kommer de att kosta 180 000 kronor och år i ca per person

lönebidrag vid den antagna månadslönen 13 500 kronor. De

192 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

sociala avgifterna, inklusive den del som arbetsgivaren

betalar, till staten medan kommunsektorn kan

återgår

beräknas få in 30 procent lönen som inkomstskatt. Om

ca av

vidare antar att den återstående tredjedelen behöver få man

ett lönebidrag 50 procent kommer sociala avgifter och

på

inkomstskatt att uppgå till ungefär samma belopp som

Den offentliga sektorn får således in ungefär lönebidraget.

lika staten betalar. Kommunsektorn blir

mycket som

vinnare, medan staten har större utgifter än intäkter.

Med dessa antaganden kan de ekonomiska effekterna av

1 500 övergångar årligen skattas enligt följande miljoner

kronor:

att månadslönen är 13 500 kronor

Beräkningarna bygger på

och sociala 39 30 lönen exklu-

avgifter procent. procent av sive sociala till kommunen och 39 procent går

avgifter går

åter till har beräknats till 80 respektive 50

staten. Lönebidrag

procent av lön plus sociala avgifter.

Jämfört med anställning hos Samhall är anställningar

en med ofta dyrare, bl.a. därför att löneläget hos

lönebidrag Samhall är än på öppna marknaden. Ett lönebidrag på lägre

blir vid månadslöner över 12 000 kronor.

80-procentsnivån

dyrare än anställning hos Samhall. Vid en bidragsnivå på

en

50 skulle däremot kostnaden för bidraget också vid procent

månadslön 13 500 kronor månad bli ca 48 000

en per

kronor billigare än anställningen hos Samhall.

Lönekostnaderna för 28 000 Samhallanställda 1996

ca

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 193

uppgick till 4 558 miljoner kronor eller ca 162 000 kronor

och år. Statens bidrag för 1997 uppgår till 4 424

per person

miljoner kronor vilket, fördelat på ett något mindre antal anställda eller 27 500 innebär 160 000 kronor

personer per

och år.

person

En kostnadsjämförelse mellan lönebidrag och arbete inom

Samhall är emellertid bara av teoretiskt intresse, så länge

kostnadsramarna förblir oförändrade. De vakanser

som uppstår hos Samhall skall fyllas av arbetslösa. De intäkter och

kostnader som en övergång skall därför kompletteras

ger

med minskade utgifter för arbetslösa.

Den kostnad för staten på 131,6 miljoner kronor som

angetts i räkneexemplet ovan skall således vägas mot intäk-

terna på 93,8 miljoner kronor och minskade utgifter för

arbetslöshetsersättning på 194,4 miljoner kronor. I detta

exempel skulle enbart statens nettointäkter/ minskade utgifter

kunna betala en ökning på ca 10 procent av antalet direkt-

anställda hos Samhall och dessutom kunna finansiera löneut-

fyllnad med 21 miljoner kronor för utbildningssatsningar hos

Samhall samt ge 15,6 miljoner kronor till andra rehabili-

teringsstimulerande insatser.

Detta gäller även bortser från de intäkter går

om man som

till kommunsektorn och som staten i princip skulle kunna

avräkna från andra statliga stöd till kommunsektorn.

Ovanstående beräkningar utgår från bruttoövergångar på

7,0 procent. Återgångar beräknade till 30 procent och netto-

övergångar på 5,4 procent. Om ovanstående beräkningar skulle göras utifrån bruttoövergångar på 10 procent skulle

statens vinst efter motsvarande satsning på arbetsledartäthet

och andra stödfunktioner i rehabiliteringen samt utbildning bli 150,4 miljoner kronor.

5.7.4¶Personalekonomisk redovisning

Utredningen föreslår att Samhall årligen skall lämna en

personalekonomisk redovisning.

7 17-0512

194 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

Huvudskälet för detta förslag är att Samhall härigenom kan synliggöra sina kostnader för bl.a. rehabilitering, arbets-

anpassning, personalutveckling och arbetsmiljö. Nyttan av en systematisk användning av personalekonomisk redovisning ligger bl.a. i att den möjliggör en bedömning av hur de olika personalfrågorna, t.ex. utbildning, frånvaro, rehabilitering, anpassning eller andra arbetsmiljöinvesteringar påverkar

resultatet. Det bidrar till att Samhall får en bättre kontroll

över rehabilitering/personalutveckling och planerings-

ger

och beslutsunderlag för att bedriva en strategiskt genomtänkt

rehabilitering/utveckling för de arbetshandikappade anställda.

Detta bör bidra till att skapa förutsättningar för fler övergångar och att Samhall bättre kan leva till sin verksam-

upp

hetsidé och det övergripande rehabiliterings/utvecklings-

målet. Det blir också ett instrument att följa och följa upp hur denna verksamhet utvecklas över åren.

En personalekonomisk redovisning innebär också vissa

problem. Ett sådant är att Samhall initialt får administrativa

merkostnader under utvecklingsskedet. För att systemet skall

fungera tillfredsställande krävs mer, och framför allt annan,

information än traditionellt använder sig av. Skall dessa

man

nödvändiga uppgifter kunna erhållas med god kvalitet, måste

Samhall utveckla system för löpande datafångst vilket medför

kostnader.

Vid sidan detta måste ett allmänt utvecklingsarbete

av

bland all personal genomföras. Det gäller att skapa en

mogenhet inom koncernen samt att bygga adekvat

upp

användarkunskap. Utredningen gör dock den bedömningen att den långsiktiga kostnaden för det personalekonomiska redovisningssystemet blir relativt låg. Ett införande personalekonomisk redovisning är en

av tidskrävande som fordrar en väl genomtänkt plan.

process

Utredningen föreslår därför att Samhall får erforderlig tid för

att skapa ett systern för personalekonomisk redovisning men

att denna påbörjas omgående. Personalekonomisk process

redovisning är en förutsättning för att Samhall skall kunna

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 195

specificera sina merkostnader för rehabilitering, utveckling och övergångsarbete. Den av utredningen föreslagna konstruktionen för merkostnadsersättning kan därför inte införas förrän ett system för personalekonomisk redovisning genomförts.

5.7.5¶Samhalls effektivitet

Antalet direktanställda har successivt minskat under en

längre period i Samhall och man planerar ytterligare neddragningar. Utredningen anser att denna utveckling inte får

innebära att antalet arbetsledare och andra stödfunktioner

som behövs minskar med tanke på den speciella verksamhet

med rehabilitering och utveckling bedrivs inom Sam-

som hall. Förutom de traditionella arbetsuppgifter som åvilar en arbetsledare skall de direktanställda arbetsledarna hos Samhall också vara ett stöd för de arbetshandikappade anställda

samt, inte minst, utgöra en viktig resurs i övergångsarbetet.

Utredningen bedömer den låga arbetsledartätheten hos Sam-

hall som ett hinder för koncernens effektivitet. Mot bakgrund

av utredningens förslag om effektivare rehabiliterings/utvecklingsarbete och ökade övergångar kapitel 3 och 4,

se

är det nödvändigt att Samhall har tillräckliga stödresurser för att vara effektiv i denna verksamhet.

Utredningen föreslår också att Samhall skall satsa betyd-

större att öka sina övergångar. Även

ligt resurser på om

utredningens urval i undersökningarna är begränsat, tyder

mycket att så stor andel 30 procent de anställda

på som av

arbetshandikappade kan vara för övergångar. Med

mogna

övergångsmogen menas i detta sammanhang de som har

möjlighet att ta ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Situationen på arbetsmarknaden och bristen på medel till

lönebidrag är viktiga skäl till att Övergångarna är så få. Att

många av de anställda inte vill byta ut tryggheten hos

Samhall mot ett arbete den öppna arbetsmarknaden är

också en hämmande faktor.

196 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

Av det material inhämtats och sammanställts

som av

framgår också att Samhall har ambitiöst

utredningen en formulerad övergángspolicy vad gäller allmänt tillvägagångssätt samt krav på uppföljning och återkoppling. Incitamenten

till att omsätta policyn i praktiskt handlande måste däremot förstärkas Förslag hur Samhall skall effektivi-

kraftigt. om sera övergångsarbetet finns i kapitel

När arbetshandikappade som ett resultat av rehabilite-

rings/utvecklingsinsatser de fått del av under sin anställning

i Samhall lämnar sin anställning för att övergå till den reguljära arbetsmarknaden och därvid under ett antal år deltar i

produktion på den reguljära arbetsmarknaden skapas årligen

samhällsekonomiska intäkter. I studien Ekonomisk översyn av Samhall har tagit fram metod för att beräkna det

man en samhällsekonomiska värdet av dessa intäkter. Metoden som

redovisas i avsnitt 5.2, innebär att beräkningen av över-

gångsintäkten bygger på ett empiriskt underlag och därför är ganska tillförlitlig. De beräkningar man gjort i studien visar att Samhalls totala övergångsintäkter för 1995 uppgår till 960 miljoner kronor. Utredningen föreslår att Samhall, enligt

denna modell, årligen beräknar och redovisar intäkten av

sina övergångar. Samhall bör också kontinuerligt följa

upp

de övergångar har gjorts och kommer att göras. En lik-

som nande metod använts i studien kan användas. På detta

som sätt kan Samhall få ett bättre underlag och säkrare

prognoser

för att beräkna övergångsintåkter.

Utredningen också att lönebidragsmedel bör avsättas

anser

och finnas tillgängliga för övergångar. De besparingar som

gjorts bl.a. Arbetsmarknadsverkets omförhandlingar

genom

av löpande lönebidrag innebär att det nu finns större tillgång

till lönebidragsmedel än tidigare. Tillgång till lönebidrags-

medel är en förutsättning för att utredningens förslag om en

effektivare och mer systematiserad rehabiliteringsprocess skall leda till fler övergångar och ökad genomströmning hos Samhall. Mot bakgrund av de omfattande övergångsintäkter

redovisats i föregående stycke, är det också samhällssom

Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv 197

ekonomiskt lönsamt om staten tillskjuter ytterligare medel till

lönebidrag. Utredningen föreslår också att regionala Samhallbolag och länsarbetsnämnderna förhandlingar

genom

årligen bör träffa avtal om i vilken utsträckning lönebidragsmedel skall finnas tillgängliga för Samhalls övergångar.

Detta bör ingå i det regionala kontrakt som skall upprättas

enligt den överenskommelse om samverkan som träffats mellan AMS och Samhall. En förutsättning för att Samhall skall kunna öka sina övergångar i någon större omfattning är

att man får tillgång till lönebidragsmedel. Med hänsyn till de

stora intäkter Övergångarna är det inte

som genererar

ekonomiskt försvarbart att Övergångarna hämmas på grund

av brist på lönebidragsmedel. Av utredningens underlag framgår att inbyggd verksamhet

och service och tjänster bättre rörelseresultat än industri-

ger

verksamheten. En omstrukturering pågår också inom Samhall mot mera inriktning på service och tjänster samt mot

inbyggd verksamhet. Utredningen anser att denna utveckling

är riktig och kan bidra till att sänka Samhalls produktionskostnader. Av utredningens underlag framgår också att dessa

verksamheter ställer lägre krav arbetsförmåga hos de

arbetshandikappade.

5.7.6 Samhalls merkostnader

Den merkostnadsersättning som Samhall får av staten skall bl.a. ett bidrag till merkostnader som koncernen har till

vara

följd att verksamheten bygger på mål och förutsättningar

av

koncernen vissa restriktioner när det gäller förutsätt-

som ger

ningarna att förbättra sin ekonomi. Samhall gör dock ingen

specificerad redovisning av hur stora dessa merkostnader är.

När det gäller Samhalls merkostnader till följd av den

geografiska spridningen och diversifiering av verksamheten

anser utredningen att denna merkostnad kan minimeras

att koncernen i så hög utsträckning som möjligt

genom driver sina affärer utifrån sina faktiska förutsättningar. Det

198 Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv

innebär att bör undvika produktion bygger på stor-

man som skalighetsfördelar och i stället satsa på sådant kan

som ge

bättre lönsamhet vid småskalighet. Utredningen bedömer också att den omstrukturering mot tjänsteproduktion

som

pågår inom koncernen kan bidra till att denna merkostnad

reduceras på sikt. Även Samhalls merkostnader för övertalighet bedöms

kunna minska till ett minimum. Om i ett samhälls-

man

ekonomiskt perspektiv bortser från arbetskraftskostnaden,

utgörs merkostnaden vid övertalighet av Vissa personal-

kringkostnader. Samhall bör behandla övriga kostnader för

överkapacitet lokaler, maskiner, direktanställd personal etc.

på ett nonnalt sätt och avveckla dessa i den utsträckning

detta är möjligt. Kostnader för sådana omstruktureringar

skall täckas intäkter i rörelsen och ingår vid normal

av

affärsmässighet i kalkyleringsunderlag för produkter och prissättningar.

Den till arbetshandikappet anpassade arbetstakten är helt

naturligt en merkostnad för Samhall. Att merparten av de anställda i koncernen är arbetshandikappade innebär att den

genomsnittliga produktiviteten är låg. Detta faktum utgör också den primära och självklara anledningen till att den

statliga merkostnadsersättningen utgår till Samhall. Utred-

ningens bedömning är att merkostnadsersättningen i den del

den avser arbetskraftskostnaden inte bör sänkas särskilt mycket under 100 procent av lönekostnaden för de arbets-

handikappade anställda. Utredningens förslag att kraftigt öka

Övergångarna kommer att innebära att produktiviteten också sjunker.

Samhalls kostnader för vissa stödinsatser i form av

arbetsanpassning, arbetsorganisation, rehabilitering/utveck-

ling och arbete med övergångar är en merkostnad i den mån kostnaderna är större än vad som är normalt i andra företag. Utredningens förslag ovan innebär också att Samhall skall få

bidrag staten för dessa merkostnader efter genomförd

av

implementering av personalekonomisk redovisning.

6 och konkurrens

Undanträngning

6.1¶Undanträngning

6. l Definitioner

En betydelsefull aspekt vad gäller Samhalls ekonomiska

effektivitet är enligt direktiven eventuella undanträngnings-

effekter, dvs. om verksamheten tränger undan eller konkur-

ut icke subventionerad verksamhet.

rerar annan,

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan upphov till olika

ge

oönskade bieffekter. En viktig fråga åtgärderna verk-

är om

ligen leder till en förväntad ökning av sysselsättningen eller

om det finns motverkande faktorer som leder till att den

avsedda sysselsättningsökningen blir lägre än avsett eller till

och med helt uteblir. De mekanismer som brukar diskuteras

i detta sammanhang är och indirekta undanträng-

direkta

ningseffekter. Undanträngningseffekter på arbetsmarknaden kan ske i

olika former. Man brukar skilja mellan direkt och indirekt

undanträngning samt mellan planerad och oplanerad undan-

trängning.

Direkt undanträngning innebär att man med arbetsmark-

nadspolitiska medel subventionerar en anställning som ändå

skulle ha kommit till stånd.

Direkt undanträngning sker exempelvis när en blir

person

anställd och anställningen subventioneras med arbetsmarknadspolitiska medel, trots att den skulle ha kommit till stånd även utan subventionen. Konsekvensen av denna effekt, som brukar benämnas "dödviktseffekt Vdeadweight ejfecf, är

att arbetsgivaren erhåller en icke planerad vinstökning

200 Undanträngning och konkurrens

"windfall profit

En annan effekt vid direkt undanträngning är när subventionen förändrar de relativa lönekostnaderna mellan olika

av arbetskraft. Detta kan upphov till substitu-

grupper ge en tionseffekt som innebär att arbetsgivaren finner det lönsamt

att ersätta ordinarie arbetskraft eller sådan arbetskraft

som annars skulle anställas med den arbetskraft som subventioneras. Risken för undanträngning ökar mer åtgärden liknar ett arbete som skulle ha utförts ordinarie personal.

av

För att få en uppfattning om åtgärdernas nettoeffekt på

reguljär sysselsättning måste alltså antalet subventionerade

arbeten minskas med eventuella dödvikts- och substitutionseffekter.

Indirekt undanträngning innebär att de arbetsmarknads-

politiska åtgärderna påverkar andra sektorer i ekonomin än

de dit åtgärderna direkt riktar sig. Indirekt undanträngning

kan exempelvis uppstå om ett företag anställer subventionerad arbetskraft och därmed kan producera till lägre kost-

en nad och detta i sin tur leder till att produktionen utvidgas på

bekostnad av osubventionerade verksamheter. Om detta är

fallet blir stödets nettoeffekt på sysselsättningen lägre än vad

statistiken över åtgärdsvolymen visar.

En annan indirekt effekt uppstår att arbetsmark-

genom

nadspolitiska åtgärder kan påverka lönebildningen. Det finns också anledning att skilja mellan planerad och oplanerad undanträngning. En typ av planerad undanträng-

ning är åtgärder som riktas till exempelvis arbetshandikappade och långtidsarbetslösa. Syftet i dessa fall är snarast att åstadkomma en substitutionseffekt, dvs. att ersätta plane-

rade ordinarie anställningar med den subventionerade arbets-

kraften. En annan typ av planerad undanträngning sker vid

åtgärder som riktar sig till företag och som syftar till att

tidigarelägga anställningar eller senarelägga uppsägningar.

SOU 1997264 Undanträngning och konkurrens 201

6.1.2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och

undanträngning

AMS skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 1997 fortsätta att göra analyser av undanträngningseffekter arbets-

av marknadspolitiska åtgärder. Analysen skall omfatta såväl undanträngningseffekter av enskilda åtgärder som av den totala åtgärdsvolymen. Uppdraget skall redovisas till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 5 november 1997.

Riksdagens revisorer har nyligen i revisionsrapporten Undanträngningseffekter på arbetsmarknaden Rapport 1996/97:2 analyserat och lämnat förslag om uppföljning, kontrollmekanismer samt utvärdering och forskning rörande undanträngningseffekter på arbetsmarknaden.

De studier som har gjorts kring undanträngningseffekter är av två slag. Den innebär att går ut med enkäter

ena man och intervjuer till deltagare och I den andra

arbetsgivare. försöker man i övergripande statistik över sysselsättning, arbetsmarknadspolitiska åtgärder m.m. med hjälp statistis-

av ka metoder spåra en eventuell undanträngning.

Endast ett fåtal studier har genomförts i Sverige när det gäller direkta undanträngningseffekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Betydligt fler studier har gjorts av indirekta undanträngningseffekter. Resultaten av de empiriska studierna är dock inte helt entydiga. Det finns studier som visar på att arbetsmarknadspolitiska åtgärder har lönehöjande effekter, medan andra pekar på att så inte är fallet.

Enligt rapporten från Riksdagens revisorer pekar ett antal internationella och svenska utvärderingsstudier på att det finns undanträngningseffekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Undanträngningseffekter förekommer uppenbarligen i större eller mindre omfattning. Däremot är det svårare att fastslå vilken omfattning undanträngningen har. Ingen

av de svenska studierna är invändningsfri, vilket gör det vanskligt att dra några bestämda slutsatser om storleken på undan-

1 202 Undanträngning och konkurrens

trängningen hos de åtgärder som har analyserats. Studierna

också perioder med väsentligt lägre arbetslöshet och avser åtgärdsvolym än i dag. De kan därför ha ett begränsat värde när det gäller att bedöma sannolika undanträngningseffekter i dag och i den närmaste framtiden. Det är vidare svårt att utifrån studierna avgöra effekterna är av varaktig karak-

om tär.

Revisorerna konstaterar vidare att det finns relativt få studier resultat kan utnyttjas i den konkreta utform-

vars ningen arbetsmarknadspolitiken och de få studier som

av finns utnyttjas i ringa utsträckning. Enligt revisorernas bedömning pekar granskningen att det finns ett stort behov utvärderingar, också av forskning.

av men

6.1.3 Utvärdering åtgärder för

av

arbetshandikappade

I bred genomgång olika effekter av arbetsmarknads-

en av

däribland undanträngningseffekter, gjordes år politik, som 1996 finns endast ett utvärderingar redovisade som avser

par

för arbetshandikappade Ejfekter av arbetsmarknadsåtgärder politik översikt över svensk empirisk forskning, Johnny

- en Zetterberg, ingår i SOU 1996:34 Aktiv arbetsmarknads-

Expertbilaga. Den ena av dessa studier avser utvärpolitik. dering lönebidrag, den andra Samhall. Ingen av studierna

av gör några försök att uppskatta sysselsättningseffekter eller eventuella undanträngningseffekter. Samhallutvärderingen Vlachos, 1993 redovisas kortfattat i avsnitt 5.7.

Den ovannämnda granskningen av Riksdagens revisorer omfattar främst är inrikta-

efterfrågepåverkande åtgärder som de mot den offentliga sektorn. De åtgärder som omfattas av

är arbetslivsutveckling ALU, ungdomsinsatgranskningen ser, arbetsplatsintroduktion, beredskapsarbeten, rekryteringsstöd, utbildningsvikariat och starta eget-bidrag. Olika former

åtgärder för arbetshandikappade har enligt revisorerna av exkluderats eftersom det i sådana fall finns en uppenbar

medvetenhet om att undanträngningseffekter kan uppstå.

Även revisorernas inte omfattar

om granskning åtgärder för arbetshandikappade förs dock ett

resonemang om åtgärder för kan intresse i detta

svaga grupper som vara av sammanhang. Revisorerna menar att ett sätt att reducera

even-

tuell undanträngning år att inrikta åtgärderna mot eller

svaga utsatta på arbetsmarknaden. Om åtgärderna är

grupper inriktade mot sådana grupper, och lyckas

arbetsförmedlingen

identifiera dessa, bör man kunna minska risken att subventionera en anställning som ändå skulle komma till stånd. Det bör också minska risken att ersätter ordinarie

arbetsgivaren

arbetskraft med den arbetskraft som subventioneras inte

om

detta år syftet med åtgärden. Detta bygger enligt revisorerna

på antagande att de inte i lika hög utsträck-

svaga grupperna ning som starkare grupper kan tilldelas arbetsuppgifter som annars skulle utföras. Det kan naturligtvis också arbets-

ge givaren en möjlighet att testa arbetskraft som han/hon annars inte skulle vara intresserad av att anställa. En nackdel med

att avgränsa åtgärderna till snäva problemgrupper är att

åtgärdsplaceringar kan verka stigmatiserande. Uppfattar

arbetsgivarna deltagande i åtgärd signal låg

som en om

produktivitet kommer syftet med åtgärden sannolikt inte att

uppnås.

Genom att inrikta arbetsmarknadspolitiska åtgärder mot

eller utsatta på arbetsmarknaden kan enligt svaga grupper

revisorerna en viss del av undanträngningen upplevas

som planerad eller önskvärd. De aktuella kan

grupperna genom sådana åtgärder aktiveras och upprätthålla kontakten med

arbetslivet, något som bör minska risken för långsiktig

utslagning. Planerad eller önskvärd undanträngning förutsätter enligt revisorerna vidare att det inte är andra

svaga grupper som drabbas och därmed riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Några studier belyser arbetsmark-

som om nadspolitiken fungerar ett sådant sätt finns dock inte.

I sina förslag pekar revisorerna bl.a. på behovet

av

ytterligare analyser av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder

204 Undanträngning och konkurrens

och hur de kan tänkas påverka graden av undanträngning

samt vilka effekter är eftersträvansvärda eller inte. En

som mycket viktig aspekt i en sådan studie bör vara att analysera det förhållandet att flera åtgärderna förefaller ha skilda

av effekter på kort och lång sikt. Andra viktiga områden kan

gälla den volymmässiga omfattningen, vilka uppgifter eller

anställningar stöden skall vilka och sektorer avse, grupper stöden skall riktas mot, vilka effekter stöden kan tänkas ha

i olika sektorer och konjunkturanpassningens betydelse. Arbetsförmedlingarna bör vidare i högre utsträckning utnytt-

de företagsbesök man genomför till att informera sig om

hur eventuella åtgärder fungerar.

Revisorerna pekar vidare på att AMS riktlinjer för läns-

arbetsnämndernas och arbetsfönnedlingarnas verksamhet. I

dessa betonas vikten av att inte subventionera anställningar

ändå skulle komma till stånd, några metoder för att

som men dämpa undanträngning diskuteras inte. Det är önskvärt att

metoder diskuteras och utvecklas och att problemets omfatt-

ning betonas tydligare än i dag.

6.1.4¶Undanträngning på kapitalmarknaden

l studien Ekonomisk översyn Samhall som utförts på

av

uppdrag av LOSAM-utredningen behandlas kortfattat frågan

undanträngningseffekter på kapitalmarknaden till följd av

om Samhalls verksamhet. Studien konstaterar att eftersom Samhall undan andra företag från varumarknaden innebär

tränger

det att behovet riskkapital minskar. I Sverige har tidvis

av

hävdats att det föreligger brist på riskkapital och Samhalls

existens skulle då medföra att tillgången på sådant kapital för

ökar, studien.

övriga näringslivet anser

6.1.5¶Lokal undanträngning

för det som förs i studien

Utgångspunkten resonemang

Ekonomisk Samhall undanträngning före-

översyn av om av

tag på nationell och lokal nivå är att Samhall skall bedriva

Undanträngning och konkurrens 205

verksamhet som lika gärna skulle kunna ha bedrivits av

andra företag i näringslivet. Samhall tränger därmed undan

Å

dessa företag. andra sidan skapar Samhall minst motsva-

rande efterfrågan på varor, tjänster, arbetskraft och kapital.

Slutsatsen blir enligt den aktuella studien att någon undan-

denna karaktär inte äger på nationell nivå.

trängning av rum

I ett lokalt perspektiv kan vissa andra effekter uppstå. Om

ett Samhallföretag etableras på en ort och där producerar

varor och/eller tjänster som säljs till andra delar av landet

eller utomlands, innebär det att efterfrågan på arbetskraft

ökar på orten. Eventuellt ökar också efterfrågan på lokala underleverantörer. En sådan etablering förbättrar läget på den lokala arbetsmarknaden om det är en ort med

svag

eftefrågan på arbetskraft.

I det fall den aktuella verksamheten läggs ner och Samhall

övergår till att producera tjänster som säljs på den lokala

marknaden kan detta komma att upplevas som lokal undan-

trängning, enligt studien Ekonomisk översyn av Samhall

.

Å verksamhet Samhall lämnar andra sidan borde den som

i stället produceras andra företag i landet vilket leder till

av motsvarande tillskott på arbetsmarknaden. Om denna expansion sker i överhettad region finns risk för undanträng-

en ningseffekt även totalt sett, anser studien.

6.2¶Konkurrens

6.2.1¶Bakgrund

Som konstaterades i inledningen till detta kapitel utredanger

ningsdirektiven att en betydelsefull aspekt vad gäller den

ekonomiska effektiviteten hos Samhall avser eventuella

undanträngningseffekter, dvs. om verksamheten tränger

undan eller konkurrerar icke subventionerad verk-

ut annan,

samhet. Riksdagens arbetsmarknadsutskott har vidare i

betänkandet l996/97:AUl hänvisat till LOSAM-utredningen

när det gäller förslag i en motion om en förutsättningslös

206 Undanträngning och konkurrens

utredning av Samhallkoncernens effekter på den konkurrensutsatta marknaden och på samhällsekonomin.

Utöver vad som har anförts ovan beträffande konkurrens-

aspekter vill utredningen här ytterligare belysa vissa frågor

rörande konkurrens.

Alltsedan Samhall och dess föregångare Samhällsföretag

tillskapades har en diskussion förts om koncernen och dess

företag konkurrerar på villkor som är likvärdiga med vad

som gäller för andra företag i näringslivet. I media har olika

fall tagits där företag hävdat att Samhallföretag ägnat sig

upp

otillbörlig konkurrens. Klagomål har inlämnats till

Konkurrensverket och Kontaktrådet nedan.

se

6.2.2¶Lagstiftning och regler

Konkurrenslagen 1993 :20 syftar till att undanröja och mot-

verka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om produk-

tion av handel med varor, tjänster och andra nyttigheter. En

effektiv konkurrens kan i princip anses råda på en marknad

där antalet säljare inte är för begränsat, de utbjudna produkterna inte är för differentierade, företagen inte handlar i

samförstånd med varandra och inga väsentliga hinder finns

för nyetablering av företag. Konkurrenslagen är anpassad till

EG-rättens konkurrensregler.

Konkurrenslagen innehåller två förbudsregler: förbud mot

konkurrensbegränsande samarbete 6 § och förbud mot

missbruk dominerande ställning 19 §.

av

Den förbudsregeln, missbruk av dominerande ställ-

senare ning, är av särskilt intresse i detta sammanhang. Enligt 19 §

konkurrenslagen är missbruk från ett eller flera företags sida

av en dominerande ställning på den relevanta

svenska

marknaden förbjudet. Sådant missbruk kan bestå i att

° tvinga på någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser höga eller låga eller andra oskäliga affärsvillkor,

0 begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling

till nackdel för konsumenterna,

Undanträngning och konkurrens 207

0 tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner kan

gälla priser, rabatter m.m.,

0 ställa som villkor för att ingå avtal att den andra parten

åtar sig ytterligare förpliktelser utan samband med

föremålet för avtalet t.ex. krav på att köparen även förvärvar en annan produkt.

För att förfarandet skall förbjudet krävs dels att förevara

taget har dominerande ställning på den relevanta markna-

en

den, dels att företaget missbrukar denna ställning. Det är inte

förbjudet att vara dominerande. Något krav på uppsåt uppställs inte för att det skall vara fråga om ett missbruk av

dominerande ställning.

i konkurrensrättslig mening är ett för- Underprissättning

farande innefattar missbruk av ett eller flera företags

som

dominerande ställning på relevant marknad såväl geo-

en

I dom Akzo-fallet har EG-

grafiskt som produktmässigt. en

domstolen uttalat att ett pris som var lägre än den genom-

snittliga totala kostnaden av de fasta och rörliga

summa

kostnaderna, men högre än den genomsnittliga rörliga

kostnaden, utgjorde missbruk när det var del i en plan att

eliminera en konkurrent. Sådana priser kan enligt domstolen

få bort företag från marknaden som kanske är lika effektiva

det dominerande företaget, men som på grund av sin

som ekonomiska ställning är ur stånd att motstå en sådan

svagare

konkurrens.

Vid Inarknadsavgrânsning bestäms dels den relevanta

en

dels den relevanta geografiska markna-

produktrnarknaden,

den. När det gäller den geografiska marknaden är det avgörande att den bestäms på basis av ett tillräckligt homogent område, dvs. att konkurrensförhållandena beträffande den

relevanta produkten är desamma för alla företag inom ett

område. Geografiskt utgör oftast den relevanta

avgränsat

marknaden hela landet kan även mindre markmen avse en

nad som en kommun eller ett landsting.

För att underprissättning skall kunna angripas med stöd av

konkurrenslagen krävs att underprissättningen antingen utgör

ett missbruk av ett företags dominerande ställning på den relevanta marknaden 19 § eller är ett led i ett avtal

om

konkurrensbegränsande samarbete mellan företag 6 §.

Den första åtgärden i en analys om huruvida ett företag bryter mot de två ovan nänmda förbudsreglerna är att försöka faställa om konkurrenslagen är tillämplig på den verksamhet gentemot vilken ett klagomål framförts. Kan verksamheten betraktas som ett företag i konkurrenslagens

mening Begreppet företag skall tolkas vidsträckt och i princip omfatta varje juridisk eller fysisk som driver verk-

person samhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Om verksamheten är inriktad på vinst eller inte har därmed inte någon betydelse. Även och kommunala driver

statliga organ som

verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur räknas

som företag, dock inte när det är fråga om myndighets-

utövning.

Rent allmänt kan dominerande ställning beskrivas som en

stark ekonomisk ställning hos ett företag som gör det möjligt

för företaget att hindra att effektiv konkurrens upprätthålls på en relevant marknad genom att medge företaget att i avsevärd utsträckning oberoende av sina konkurrenter och

agera kunder och i sista hand konsumenterna.

Frågan när ett företag kan inneha domine-

om anses en rande ställning har prövats av EG-domstolen. Förarbetena till konkurrenslagen diskuterar här olika marknadsandelar

och i vilken utsträckning dessa kan anses utgöra indikation

på dominerande ställning. Exempelvis tyder en marknads-

andel understigande 30 procent inte en dominerande ställning medan en marknadsandel som överstiger 65 procent definitivt torde indikera marknadsdominans.

:SOU 1997:64 Undanträngning och konkurrens 209

6.2.3¶Konkurrensverket

Konkurrensverket är central för kon-

förvaltningsmyndighet

kurrensfrågor och har till uppgift att verka för effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet.

Konkurrensverket har under perioden maj 1993 februari

- 1997 fått in fjorton eller

anmälningar klagomål mot företag

inom Samhallkoncernen. En nämnare i

gemensam dessa

anmälningar är att Samhallföretag anklagas för underprissått-

ning med stöd av skattemedel i konkurrens med före-

privata

tag. Klagomålen gäller bl.a. sådana produktområden och marknader som präglas av relativt hård konkurrens, t.ex.

städverksamhet. Några av de företag har framfört som klagomål menar att

de efter Samhalls intrång på marknaden sänka sina

tvingats

priser, vilket i vissa fall har medfört att blivit

företag

tvungna att reducera antalet anställda.

I Konkurrensverkets de

bedömningar av fjorton ovan-

nämnda ärendena har det inte kunnat

påvisats någon

konkurrensbegränsning i konkurrenslagens mening. Inte i något av fallen har det berörda Samhallföretaget haft

en

dominerande ställning på den relevanta marknaden. Den

ifrågasätta underprissåttningen har därmed inte stått i strid med konkurrenslagen.

6.2.4 Kontaktrådet Samhall näringslivet - Kontaktrådet inrättades år 1980 överenskommelse

genom en

mellan Samhall och de tre näringslivsorganisationerna

Svenska Handelskammareförbundet, Sveriges Industriförbund

och Företagarnas Sedan Samhall in i

Riksorganisation. gått detaljhandelsbranschen har rådet utökats med ledamot

en

från Sveriges Köpmannaförbund.

Kontaktrådets två är dels

huvuduppgifter prövnings-

verksamheten med utredning och dels

prövning av klagomål,

informations- och debattverksamhet. Samhall har

genom en

utfästelse åtagit att de rättelser Kontaktrådet

sig följa som

210 Undanträngning och konkurrens

rekommenderar. har å sin sida

Näringslivsorganisationerna

att verka för, så långt föreningsmandatet sträcåtagit sig som

ker också skall respektera rådets

sig, att medlemsföretagen

rättelser. Kontaktrådets sker efter skriftlig anmälan

prövning

till rådets sekreterare. skall osund kon-

Klagomålet avse marknadsuppträdande för att kurrens eller annat otillbörligt

ärendet skall och tas till prövning. Vidare

registreras upp