Fortsatt reformering av företagsbeskattningen

Regeringens proposition

1993/94:50 Ån

Rye

Fortsatt reformering av företagsbeskattningen ey

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 28 oktober 1993

Carl Bildt

Bo Lundgren

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås betydande förändringar i beskattningen av

ägarkapital i det svenska näringslivet. Beskattningen av aktieutdelning

föreslås slopad och reavinstbeskattningen halverad i förhållande till vad som gäller nu. Samtidigt avskaffas bolagens rätt till utdelningsavdrag, Annell-avdraget. Syftet med dessa förslag är att jämställa eget kapital

med Jånekapital som finansieringskälla för investeringar i bolagssektorn.

Lättnaderna i utdelnings- och reavinstbeskattningen föreslås gälla för

svenska aktier, andelar i svenska ekonomiska föreningar och värdepappersfonder samt för optioner och terminer som har sådana värdepapper som underliggande egendom.

Som en följd av dessa förändringar görs även vissa ändringar i beskattningen av investmentbolag och värdepappersfonder. Ändringarna syftar till att anpassa reglerna för dessa s.k. mellanhänder till förslagen om ny ägarbeskattning.

Allemansfondernas skatteprivilegium blir obehövligt och föreslås avskaffas. För pensionssparande medges ytterligare skattelättnader som en anpassning till förslaget om lindrad beskattning av direktägda aktier.

I fråga om aktiebolagens beskattning sänks skattesatsen samtidigt som skattebasen breddas. Bolagsskattesatsen sänks från 30 P till 28 7. Möjligheten att göra avsättning till surv slopas. Principen för avveckling av gjorda survavsättningar är att hälften av avsättningarna får upplösas

utan beskattningseffekter medan återstoden återförs till beskattning under

1 Riksdagen 19931/94, I saml. Nr 50

gäller för de fall då avsättningen till surv är större vid 1994 års taxering än vid 1993 års taxering.

En ny allmän reserveringsmöjlighet som kallas periodiseringsfonder

införs. Avdrag medges för avsättning till fond med högst 25 7 av års-

inkomsten. Fonden skall återföras till beskattning senast femte beskatt-

ningsåret efter det beskattningsår då avsättningen gjordes. Någon inbetalningsskyldighet på räntelöst konto eller annat liknande villkor för

avdragsrätten uppställs inte.

Med hänsyn till den möjlighet till förlustutjämning bakåt i tiden som

periodiseringsfonderna medför föreslås inte några särskilda regler för förlustutjämning bakåt. Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag får skatteregler som är likvärdiga med reglerna för enmansaktiebolag. En huvudpunkt i

förslaget är att avkastningen på det kapital som investeras i verksamheten

beskattas i inkomstslaget kapital och inte i näringsverksamhet (positiv

räntefördelning). En annan är att företagarna, med motsvarande beskatt-

ning som i ett enmansaktiebolag, skall kunna återinvestera vinstmedel i

verksamheten (ökning av expansionsmedel). Även enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag föreslås få rätt att göra avdrag för avsättning till periodiseringsfonder.

Underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet skall få kvittas mot

tjänsteinkomster. Syftet är att stimulera nyföretagande.

För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag föreslås att avskattningen av uppskovsbeloppet — återföring av obeskattade reserver från 1990 års skattereform — görs frivillig även vid 1994 års taxering. Det innebär att skyldigheten att avskatta uppskovsbeloppen uppkommer först i det nya systemet.

Nya spärregler för förlustutjämning framåt i tiden införs.

Definitionen av utländskt bolag ändras. Den s.k. Luxemburgregeln avskaffas.

De särskilda regler som gäller för skadeförsäkringsföretags survavsättningar vid 1992 och 1993 års taxeringar förlängs till att gälla även vid 1994 års taxeringar.

Debiterad preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall betalas med lika

stora belopp varje uppbördsmånad under uppbördsåret.

Utgiftsränta som betalts under beskattningsåret och som belöper på tid längst t.o.m. den 31 januari året efter beskattningsåret skall i fortsättningen vara avdragsgill vid taxeringen för beskattningsåret. Vidare görs några justeringar beträffande kontrolluppgiftsskyldigheten.

Äldre regler för räntekompensation återinförs. Avdrag för sådana

utgifter medges det beskattningsår då den ränta kompensationen avser

förfaller till betalning. Avdragsrätt för avgifter till Svenska Filminstitutet införs för avgifter

och bidrag som lämnas enligt det nya film- och videoavtalet från år 1992. Vidare ändras reglerna för medel som betalas ut från Filminstitutet.

För Stiftelsen Sveriges Nationaldag föreslås inskränkt skattskyldighet.

Företrädaransvaret vid bristande betalning av mervärdeskatt utvidgas till

att också omfatta belopp som på grund av felaktiga uppgifter från företrädaren återbetalas till den skattskyldige och som senare återkrävs av skattemyndigheten.

Vissa förslag gäller ändringar i bestämmelserna om utmätning, fördel-

ning av influtet belopp och hantering av småbelopp samt ändringar i

bestämmelserna om forum vid verkställighet enligt utsökningsbalken.

De varaktiga budgeteffekterna för förslagen uppgår till -1,2 mdkr vad gäller enskilda näringsidkare, till +1,4 mdkr vad gäller juridiska per-

soner och till -3,7 mdkr vad gäller lättnader i dubbelbeskattningen.

Förslaget om månatlig uppbörd av F-skatt beräknas ge en varaktig inkomstförstärkning med 0,2 mdkr. Sammantaget medför de föreslagna åtgärderna ett varaktigt inkomstbortfall på 3,3 mdkr. Detta finansieras med

1,7 mdkr inom ramen för statsbudgeten. Till resterande del finansieras

förslagen genom dels en höjning av folkpensionsavgiften, den särskilda

löneskatten för vissa förvärvsinkomster och den särskilda löneskatten på pensionskostnader med 0,2 procentenheter vilket ger intäkter på ungefär

1,2 mdkr, dels genom att utrikes tjänsteresor jämställs med inrikes resor

vad gäller avdrag för ökade levnadskostnader.

Huvuddelen av förslagen föreslås träda kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

1 Förslag till riksdagsbeslut 11

2 Lagtext 13 2.1 Förslag till lag om räntefördelning vid beskattning 13

2.2¶Förslag till lag om expansionsmedel 18

2.3 Förslag till lag om periodiseringsfonder 22

2.4¶Förslag till lag om avdrag för underskott av

näringsverksamhet 24 2.5 Förslag till lag om återföring av skatteutjämnings-

reserv 28

2.6 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370) 31

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:938)

om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 49 2.8 Förslag till Jag om ändring i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt 53

2.9¶Förslag till lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring 1 lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 82

2.10 — Förslag till lag om ändring i lagen (1951:763) om

statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst 93 NM 11 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 96 NM 12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1661) om

ändring i uppbördslagen (1953:272) 101 2.13 — Förslag till lag om ändring i lagen (1993:000) om

ändring i lagen (1993:941) om ändring i uppbördslagen

(1953:272) 104 2.14 — Förslag till lag om ändring i skogskontolagen

(1954:142) 105 2.15 — Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring 108 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:173) om

avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska Film-

institutet, m.m. 110 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om

mervärdeskatt 112 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag

vid inkomsttaxeringen för avgifter till

Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag 114 2.19 — Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen

(1970:624) 115 2.20 — Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen

(1971:69) 117

2.21 — Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) 119

2.22 — Förslag till lag om ändring i lagen (1979:611) om

upphovsmannakonto 121

2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter 123 2.24 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken 125 2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:893) om

ändring i utsökningsbalken 127 2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om

statlig fastighetsskatt 128 2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:943) om

ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk

skatt 129 2.28 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) : 131 2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:944) om

ändring i taxeringslagen (1990:324) 133

2.30¶Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 134

2.31 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:945) om

ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter 142 2.32 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:654) om

skatteutjämningsreserv 145

2.33 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:655) om

återföring av obeskattade reserver 146 2.34 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om

särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster 148

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på

pensionsmedel 150

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om

ersättningsfonder 152

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om

särskild löneskatt på pensionskostnader 156

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:949) om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt

på pensionskostnader 157

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1485) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst

vid 1994 och 1995 års taxeringar 158 2.40 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1643) om

särskilda regler för beskattning av inkomst från

handelsbolag i vissa fall 159

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om

statligt stöd till banker och andra kreditinstitut 161 2.42 Förslag till lag om upphävande av lagen (1967:94) om

avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning 162 2.43 Förslag till lag om upphävande av lagen (1969:630) om

skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk

interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) 163

2.44 Förslag till lag om upphävande av lagen (1988:847) om

skattelättnader för allemanssparande 164

Ärendet och dess beredning 165

Utredningar m.m. 165

Lagrådet 167

Allmänna synpunkter 168

BESKATTNING AV BOLAGSINKOMST 175

5 Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen 175 5.1 Beskattningen av utdelad bolagsinkomst 175

5.2¶Beskattningen av kvarhållen bolagsinkomst 182

5.3 Särskilda frågor 185

5.3.1 Finansiella instrument som omfattas av lättnaderna 185

5.3.2 Ekonomiska föreningar 190

5.3.3 Investmentbolag och värdepappersfonder 191

5.3.4 Fåmansföretag 195

5.3.5 Utskiftning m.m. 197

5.3.6 Avdrag vid konkurs 199

5.3.7 Aktiebolag med fastighetsinnehav 201 5.4 Allemanssparande 204

5.5¶Avkastningsskatt på pensionssparande 205

Bolagsskattesatsen sänks, surven avskaffas och

periodiseringsfonder införs 207

BESKATTNING AV ENSKILDA NÄRINGSIDKARE OCH HANDELSBOLAG 219

7 Enskilda näringsidkare och handelsbolag, m.m. 219 7.1 Enskilda näringsidkare 219

7.1.1 Förvärvskällor m.m. 220

7.1.2 Kapitalavkastning m.m. 226

7.1.3 Expansionsmedel 234

7.1.4 Exempel på skatteberäkning för enskild närings-

idkare 239 7.2 Handelsbolag 241

7.2.1 Delägarbeskattning eller beskattning hos bolaget 241

7.2.2 Förvärvskällor 242

7.2.3 Kapitalavkastning 244

7.2.4 Expansionsmedel 245

7.2.5 Den skattemässiga inkomstfördelningen 247

7.2.6 Vissa frågor avseende passiva kommanditdelägare 249

inkomst av tjänst 250 7.4 Beskattning av uppskovsbeloppet 253

7.5¶Dödsbon 254

13¶Avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska

Filminstitutet, m.m. 280

14¶Inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Sveriges

Nationaldag 285

15 Höjd folkpensionsavgift m.m. 286

16 Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt m.m. 287

17 Företrädares betalningsansvar för mervärdeskatt i

vissa fall 291

18 Vissa verkställighetsfrågor 293 18.1 — Utmätning, fördelning av influtet belopp och hantering

av småbelopp 293

18.2 — Forumfrågor 295 18.3 — Ikraftträdande 297

BUDGETEFFEKTER 298

19¶Budgeteffekter 298

19.1 — Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen 298

19.1.1 Slopad skatt på utdelningsinkomster 298

19.1.2 Reducerad skatt på reavinster 299 Prop. 1993/94:50

19.1.3 Avveckling av Annell-avdraget 300

19.1.4 Avskattning av windfall gains 300 19.2 Beskattning av bolagsinkomster

19.2.1 Sänkt bolagsskattesats och avskaffad surv 301

19.2.2 Avveckling av surv och sänkt skatt på

kvarvarande uppskovsbelopp 301

19.2.3 Periodiseringsfonder 302 19.3 Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag 303

19.3.1 Räntefördelning, expansionsmedel och

periodiseringsfonder 303

19.3.2 Avveckling av surv 305 19.4 Kvittning av underskott av aktiv näringsverksamhet mot

inkomst av tjänst 305

19.5¶Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt 306

19.6 Återföring av kvarvarande uppskovsbelopp för enskilda

näringsidkare 306 19.7 Sammanfattning för reformförslagen 306 19.8 Reformens finansiering 307

19.9¶Effekter för skatteförvalningen 308

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 309

20 Författningskommentarer 309 20.1 Lagen om räntefördelning vid beskattning 309 20.2 Lagen om expansionsmedel 315 20.3 Lagen om periodiseringsfonder 321 20.4 Lagen om avdrag, för underskott av näringsverksamhet 323 20.5 Lagen om återföring av skatteutjämningsreserv 329 20.6 Kommunalskattelagen (1928:370) 333 20.7 Lagen (1993:938) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370) 340

20.8 Lagen (10947:576) om statlig inkomstskatt 340 20.9 Lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt 354

20.10¶Lagen om ändring i lagen (1951:763) om statlig

inkomstskatt på ackumulerad inkomst 356 20.11 Uppbördslagen (1953:272) 356 20.12 Lagen (1992:1661) om ändring i uppbördslagen

(1953:272) 358

20.13 Lagen (1993:000) om ändring i lagen (1993:941) om

ändring i uppbördslagen (1953:272) 358 20.14 Skogskontolagen (1954:142) 358 20.15 Lagen (1962:381) om allmän försäkring 359 20.16 Lagen (1963:173) om avdrag till Stiftelsen Svenska

Filminstitutet, m.m. 359 20.17 Lagen (1968:430) om mervärdeskatt 360

20.18 Lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för

avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag 360 20.19 Kupongskattelagen (1970:624) 360 20.20 Skattebrottslagen (1971:69) 361 20.21 Bokföringslagen (1976:125) 361 20.22 Lagen (1979:611) om upphovsmannakonto 361 20.23 Lagen (1981:691) om socialavgifter 362 20.24 Utsökningsbalken 362 20.25 Lagen (1993:893) om ändring i utsökningsbalken 363 20.26 Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt 364 20.27 Lagen (1993:943) om ändring i lagen (1986:468) om

avräkning av utländsk skatt 364 20.28 Taxeringslagen (1990:324) 364 20.29 Lagen (1993:944) om ändring i taxeringslagen (1990:324) 365 20.30 Lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter 365

20.31 Lagen (1993:945) om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter 367 20.32 Lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv 368 20.33 Lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver 368 20.34 Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa

förvärsinkomster 368 20.35 Lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om

avkastningsskatt på pensionsmedel 368 20.36 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder 369 20.37 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader 370 20.38 Lagen (1993:949) om ändring i lagen (1991:687) om

särskild löneskatt på pensionskostnader 370 20.39 Lagen (1992:1485) om beräkning av statlig inkomstskatt

på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar 370

20.40 Lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning

av inkomst från handelsbolag i vissa fall 370 20.41 Lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra

kreditinstitut 370 20.42 Lagen om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid

inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning 371 20.43 Lagen om upphävande av lagen (1969:630) om viss

skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk inter-

kontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) 371 20.44 Lagen om upphävande av lagen (1988:847) om

skattelättnader för allemanssparande 371

Bilagor: Bilaga I Remissinstanser 372 Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag 375 Bilaga 3 Lagrådets yttrande 426

Bilaga 3:1 Lagen om räntefördelning vid beskattning av fysiska

personer och svenska dödsbon 436 Bilaga 3:2 Lagen om expansionsmedel 442 Bilaga 3:3 Lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet 447 Bilaga 3:4 Tagen om periodiseringsfonder 452 Bilaga 3:5 Lagen om återföring av skatteutjämningsreserv 454

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 456 den 28 oktober 1993

Förkortningar

ABL Aktiebolagslagen (1975:1385)

AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring BAL Bankaktiebolagslagen (1987:618) BFL Bokföringslagen (1976:125)

EFL Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

FAL Lagen (1960:63) cm förlustavdrag FRL Försäkringsrörelselagen (1982:713)

HBL Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

KL Kommunalskattelagen (1928:370) LSK Lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter RFV Riksförsäkringsverket RINK Utredningen (Fi 1987:07) om reformerad

inkomstbeskattning RRY Riksrevisionsverket RSV Riksskatteverket SAL Lagen (1981:691) om socialavgifter SIL Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

SLF Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa

förvärvsinkomster

Surv Skatteutjämningsreserv

UBL Uppbördslagen (1953:272) URF Utredningen (Fi 1985:06) om reformerad

företagsbeskattning

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

— lag om räntefördelning vid beskattning, — lag om expansionsmedel, — lag om periodiseringsfonder, — lag om avdrag för underskott av näringsverksamhet, — lag om återföring av skatteutjämningsreserv,

— lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), — lag om ändring i lagen (1993:938) om ändring i kommunal-

skattelagen (1928:370), — lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, — lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt,

— lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på

ackumulerad inkomst, — lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

— lag om ändring i lagen (1992:1661) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

— lag om ändring i lagen (1993:000) om ändring i lagen (1993:941)

om ändring i uppbördslagen (1953:272), — lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),

— lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, — lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till

Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m., — lag om ändring 1 lagen (1968:173) om mervärdeskatt, — lag om ändring i lagen (1970:599) om avårag vid inkomsttaxering-

en för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, — lag om ändring 1 kupongskattelagen (1970:624),

— lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

— lag om ändring i bokföringslagen (1976:125), — Jag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, — lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, — lag om ändring i utsökningsbalken, — lag om ändring i lagen (1993:893) om ändring i utsökningsbalken, — lag om ändring 1 lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, — lag om ändring i lagen (1993:943) om ändring i lagen (1986:468)

om avräkning, av utländsk skatt, — lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), — lag om ändring i lagen (1993:944) om ändring i taxeringslagen

(1990:324),

— lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter, — lag om ändring i lagen (1993:945) om ändring i lagen (1990:325)

om självdeklaration och kontrolluppgifter,

— lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,

reserver,

lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder, lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, lag om ändring i lagen (1993:949) om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

lag om ändring i lagen (1992:1485) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar,

lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för

beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall, lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och

andra kreditinstitut,

lag om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning, lag om upphävande av lagen (1969:630) om skattefrihet för utdel-

ning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA), lag om upphävande av lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande.

2.1¶Förslag till Lag om räntefördelning vid beskattning

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid beräkning av inkomst för fysisk person och svenskt dödsbo av

näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och av näringsverksamhet och kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt sker räntefördelning enligt denna lag. Verksamhet som bedrivs av utländsk juridisk person omfattas inte av lagen.

Fördelningsunderlag

2 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo utgörs fördelningsunderlaget vid räntefördelning av skillnaden mellan tillgångar och skulder i verksamheten vid utgången av närmast föregående beskattningsår med beaktande av 8 - 12 och 18 - 20 §§.

I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag utgörs fördelningsunderlaget av delägarens justerade ingångsvärde för andelen 1 bolaget enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt vid utgången av närmast föregående beskattningsår med beaktande av 17 - 20 $$. För andel i handelsbolag som är omsättningstillgång utgörs fördelningsunderlaget av andelens skattemässiga värde med samma juster-

ingar.

Fördelningsbelopp

3 § Ett positivt fördelningsbelopp utgörs av statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med en procentenhet multiplicerad med ett positivt fördelningsunderlag.

Ett negativt fördelningsbelopp utgörs av denna räntesats multiplicerad med ett negativt fördelningsunderlag.

Räntefördelning

4 8 Positiv räntefördelning innebär att avdrag medges för ett positivt fördelningsbelopp vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att

samma belopp tas upp som intäkt vid beräkning av inkomst av kapital.

Med negativ räntefördelning avses aw ett negativt fördelningsbelopp tas upp som intäkt vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att avdrag medges med samma belopp vid beräkning av inkomst av kapital.

5 §& Positiv räntefördelning medges endast i den mån det justerade resultatet enligt 7 § är positivt. Positivt fördelningsbelopp som inte kan utnyttjas förs vidare till det följande beskattningsåret (sparat fördelnings-

belopp). Uppkommer ett negativt fördelningsbelopp skall det sparade för-

delningsbeloppet kvittas mot detta.

6 § Räntefördelning sker inte om fördelningsunderlaget avviker från noll med högst 50 000 kronor. Skall för den skattskyldige beräknas mer än ett fördelningsunderlag gäller vad som sagts nu summan av fördelningsunderlagen.

Justerat resultat

7 § Vid beräkning av det justerade resultatet justeras inkomsten eller

underskottet enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före

räntefördelning enligt följande.

Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19 av anvisningarna till 23 §& kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 3 § lagen (1993:000) om

periodiseringsfonder, avdrag på grund av ökning av expansionsmedel

enligt 2 § lagen (1993:000) om expansionsmedel samt uppskov enligt skogskontolagen (1954:142) och lagen (1979:611) om upphovsmannakonto.

Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,

återfört avdrag för egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av

anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, avdrag för avsättning till

periodiseringsfond som återförts till beskattning enligt 4 § lagen om

periodiseringsfonder, intäkt på grund av minskning av expansionsmedel

enligt 2 § lagen om expansionsmedel, avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv som åierförs till beskattning enligt lagen (1993:000) om återföring av skatteutjämningsreserv samt belopp som tagits upp som intäkt enligt skogskontolagen och lagen om upphovsman-

nakonto.

Beräkning av fördelningsunderlaget, m.m.

Fysiska personer och dödsbon

8 § Som skuld räknas även en skuldreservering, i den mån avdrag för reserveringen medges vid inkomsttaxeringen. Detsamma gäller belopp som avsatts till ersättningsfond eller periodiseringsfond.

9 § Som tillgång räknas inte egendom som avses i 27 § I mom., 29 § I mom., 30 § I mom. och 31 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

såvida inte vederlag eller realisationsvinst vid avyttring av egendomen utgör intäkt av näringsverksamhet. Andel i ekonomisk förening räknas

inte som tillgång om sådan utdelning som inte är skattepliktig enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) mottagits

på andelen under närmast föregående beskattningsår. Andel i handels-

bolag skall aldrig räknas som tillgång.

10 § Statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal in-

komstskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på

vissa förvärvsinkomster, avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, särskild löneskatt enligt 3 § lagen

(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, statlig fastighetsskatt, mervärdeskatt i fall som avses i 21 8 lagen (1968:430) om mervärdeskatt, annuitet på avdikningslån, avgift enligt lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift, avgift enligt lagen (1993:000) om

allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet samt skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) räknas inte som tillgång eller skuld.

11 § Har makar tillsammans deltagit i verksamheten delas fördelningsunderlaget upp mellan makarna på grundval av deras andelar av kapitalet i verksamheten.

12 8 Det belopp som följer av 2 § första stycket och 8 - 11 §§ ökas med underskott av näringsverksamhet närmast föregående beskattningsår i den mån avdrag för underskottet inte har medgetts enligt 46 § I mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller 3 § 13 mom., 25 § 11 mom. eller 26 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt samt minskas med 72 procent av expansionsmedel enligt lagen (1993:000) om expansionsmedel vid utgången av närmast föregående beskattningsår och med kapitaltillskott under närmast föregående beskattningsår.

13 § Vid värderingen av tillgångarna skall

1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,

2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 samt kundfordringar tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,

3. inventarier och andra tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna 12 - 14 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen

(1928:370) tas upp till skattemässiga restvärden, 4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värde-

minskningsavdrag och liknande avdrag,

5. sådana finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till anskaffningsvärden

beräknade enligt genomsnittsmetoden om det inte är fråga om sådana tillgångar som avses i punkt 2,

6. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,

7. medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas upp till halva beloppet,

8. andra tillgångar än sådana som avses i punkterna 1 - 7 tas upp till

anskaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och

liknande avdrag.

14 § Vid tillämpning av 13 § 4 får fastighet som förvärvats före utgången

av år 1990 i stället anses förvärvad den I januari 1993. Anskaffningsvärdet vid denna tidpunkt skall anses motsvara viss del av det för år 1993

gällande taxeringsvärdet minskat med vid 1982 - 1993 års taxeringar medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om avdragen för

år räknat uppgått till sammanlagt minst 10 procent av nämnda värde. Med del av taxeringsvärde avses i fråga om

1. småhusenheter 54 procent av taxeringsvärdet, 2. hyreshusenheter 48 procent av taxeringsvärdet,

3. industrienheter 64 procent av taxeringsvärdet,

4. lantbruksenheter 39 procent av taxeringsvärdet till den del detta inte

utgör bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för sådan privatbostadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370).

15 § Värdet enligt 14 § skall i skälig mån jämkas om marknadsvärdet på

byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets ingång inte

överstiger 75 procent av detta värde. Jämförelsen skall avse marknadsvärdet på den egendom som anses förvärvad den 1 januari 1993.

16 § Vid tillämpning av 13 och 14 §§ avses med värdeminskningsavdrag också belopp varmed ersättningsfond och liknande fonder tagits i anspråk.

Delägare i handelsbolag

17 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag minskas delägarens justerade ingångsvärde eller, för andel som utgör omsättningstillgång, andelens skattemässiga värde med kapitaltillskott

under närmast föregående beskattningsår och med lån avseende det

aktuella beskattningsåret från bolaget till delägaren eller sådan delägaren närstående person som avses i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) om inte marknadsmässig ränta

utgått på lånet.

Gemensamma bestämmelser

18 8 Är vid 1995 års taxering eller, om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst av näringsverksamheten detta år, vid 1996 års taxering, fördelningsunderlaget — beräknat

underlaget ökas med motsvarande belopp (övergångsposten).

I fråga om delägare i handelsbolag skall övergångsposten reduceras i den mån delägarens nettouttag från bolaget (uttag över tillskott) under beskattningsår som taxerats åren 1991 - 1994 överstigit såväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skattepliktiga inkomster utöver avdragsgilla underskott) som hans andel av bolagets resultat.

Övergår näringsverksamheten eller, i fråga om handelsbolag, andelen till en fysisk person eller ett dödsbo på annat sätt än genom köp, byte

eller därmed jämförligt fång, övertas övergångsposten av förvärvaren.

19 § Omfattar beskattningsåret längre eller kortare tid än tolv månader

jämkas fördelningsunderlaget med hänsyn härtill.

20 § Vid beräkning av fördelningsunderlag läggs för varje år kvarstående sparade fördelningsbelopp till fördelningsunderlaget.

21 § Fysisk person är skattskyldig för sådan inkomst av kapital som

avses i 4 8 även för tid under vilken han inte varit bosatt här i landet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 9 § andra meningen tillämpas dock första gången vid 1996 års taxering.

I fråga om enskild näringsidkare och dödsbo skall vid beräkning av fördelningsunderlaget

underlaget minskas med avsättningar till skatteutjämningsreserv enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv och med uppskovsbelopp enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver, samt

som skuld räknas avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, lagen (1954:40) om särskild fartygsfond, lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond, lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet och lagen (1981:296) om eldsvådefonder

Vid beräkning av fördelningsunderlaget tas medel på uppfinnarkonto

upp till halva beloppet.

Som avgående post enligt 7 § räknas också belopp som tas upp till beskattning enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade

reserver.

2 Riksdagen 1993194. I sand. Nr 50

Lag om expansionsmedel

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 8 Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet för fysisk person och svenskt dödsbo enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas på sätt föreskrivs i denna lag hänsyn till en post expansionsmedel i självdeklarationen. Verksamhet som bedrivs av utländsk juridisk person omfattas inte av lagen.

2 § Avdrag medges med ett belopp som motsvarar en ökning av expansionsmedel. En minskning av expansionsmedel tas upp som intäkt.

3 § En särskild skatt, expansionsmedelsskatt, betalas till staten med 28

procent av en ökning av expansionsmedel.

I 27 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272) föreskrivs att den skattskyldige vid debitering av slutlig skatt gottskrivs ett belopp som motsvarar 28 procent av en minskning av expansionsmedel.

4 8 Är en skattskyldig som bedriver näringsverksamhet delägare i ett handelsbolag, tas cexpansionsmedel för näringsverksamheten och för andelen i bolaget upp i skilda poster. Motsvarande gäller om någon är

delägare i flera handelsbolag. Vad som föreskrivs om expansionsmedel gäller varje post för sig. För andel i handelsbolag som innehas av ett annat handelsbolag får det

inte finnas någon post.

5 & Bedriver fysisk person som inte är bosatt här i landet näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här

och upphör näringsverksamhetens anknytning till fastigheten respektive

det fasta driftstället skall expansionsmedel anses ha minskat till noll kronor. Detsamma gäller utomlands bosatt delägare i handelsbolag i fall

som angetts nu.

Beloppsbegränsningar

6 § Expansionsmedel får ökas med högst ett positivt belopp som motsvarar inkomsten eller underskottet av förvärvskällan enligt lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt före ökning av expansionsmedel med

följande justeringar.

Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt

19 av anvisningarna till 23 § koramunalskattelagen (1928:370) samt upp-

skov enligt skogskontolagen (1954:142) och lagen (1979:611) om upp-

hovsmannakonto.

Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar, återfört avdrag för egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen samt belopp som tagits upp som intäkt enligt skogskontolagen och lagen om upphovsmannakonto.

7 8 I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo får expansionsmedel inte tas upp till så stort belopp att 72 procent av expansionsmedlen överstiger ett takbelopp. Detta beräknas med hänsyn till förhållandena vid utgången av beskattningsåret enligt de grunder som anges i 2, 8 - 10 och 18 §§ lagen (1993:000) om räntefördelning vid

beskattning. 9 § andra meningen nämnda lag tillämpas dock inte. Det

erhållna värdet ökas med underskott för beskattningsåret, i den mån avdrag för underskottet inte har medgetts enligt 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller 3 & 13 mom., 25 §& 11 mom. eller 26 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och minskas med

kapitaltillskott under beskattningsåret. Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet, fördelas takbeloppet mellan makarna i förhållande till deras andelar av kapitalet i

verksamheten.

8 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag får

expansionsmedel inte tas upp till den del delägarens justerade

ingångsvärde enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för andelen i bolaget är negativt. Utgör andel i handelsbolag omsättningstillgång gäller vad som sagts nu i stället andelens skattemässiga värde.

Vid tillämpning av första stycket minskas det justerade ingångsvärdet

respektive det skattemässiga värdet med kapitaltillskott under

beskattningsåret. Detsamma gäller lån från bolaget till delägaren eller sådan delägaren närstående person som avses i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), om inte mark-

nadsmässig ränta utgått på lånet. Det justerade ingångsvärdet respektive det skattemässiga värdet justeras vidare enligt 18 § lagen om räntefördelning vid beskattning.

Överlåtelse och upphörande av näringsverksamhet, m.m.

9 § Upphör den skattskyldige att bedriva näringsverksamhet eller avyttras

andel i handelsbolag skall expansionsmedel anses ha minskat till noll

kronor, om inte annat följer av 10 -14 §§.

Överlåtelse av näringsverksamhet

10 § Innebär gåva eller bodelning att samtliga realtillgångar i en

näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo övergår till

en fysisk person som är bosatt här i landet och har parterna skriftligen

avtalat att expansionsmedel skall övertas av förvärvaren, tillämpas inte 9 §. Detsamma gäller vid arv och testamente, om mottagaren skriftligen förklarat att han övertar expansionsmedel.

I fall som avses i första stycket får expansionsmedel inte övertas i den

mån de överstiger värdet av realtillgångarna i verksamheten beräknat enligt de grunder som anges i 13 § 1 - 4 och 8 lagen (1993:000) om räntefördelning vid beskattning. Övertagande får avse högst ett belopp motsvarande värdet av realtillgångarna i verksamheten vid utgången av det tredje beskattningsåret före beskattningsåret ökat med en tredjedel.

Förvärvaren skall vid taxeringen för det närmast föregående beskattningsåret anses ha haft expansionsmedel som uppgår till det överförda beloppet eller, om förvärvaren då hade expansionsmedel, det upptagna beloppet ökat med det överförda beloppet.

11 8. En fysisk person eller ett dödsbo som bedriver näringsverksamhet kan i samband med en överlåtelse av samtliga realtillgångar i verksamheten till ett handelsbolag, i vilket personen eller dödsboet innehade eller genom överlåtelsen kommit att inneha en andel, lämna en skriftlig förklaring av innebörd att han för över expansionsmedel för näringsverksamhet till expansionsmedel för andelen i bolaget. I sådant fall tillämpas inte 9 8.

Förklaring som avses i första stycket har den verkan att delägaren vid taxeringen för närmast föregående beskattningsår skall anses ha haft

expansionsmedel för andelen som uppgår till det överförda beloppet eller,

om delägaren då hade expansionsmedel för andelen, det upptagna beloppet ökat med det överförda beloppet.

12 §. En fysisk person eller ett dödsbo som bedriver näringsverksamhet kan i samband med en överlåtelse av samtliga realtillgångar i verksamheten fill ett aktiebolag, i vilket personen eller dödsboet ägde eller genom överlåtelsen kommit att äga aktier, lämna en skriftlig förklaring av innebörd att han önskar att expansionsmedlen skall ersättas av beskattat kapital i bolaget. Har personen eller dödsboet skjutit till kapital till

bolaget motsvarande 72 procent av expansionsmedlen, tillämpas inte 9 §.

I den mån expansionsmedel inte minskas på grund av första stycket, tas inte hänsyn till tillskott som avses i samma stycke vid beräkning av anskaffningsvärde för aktierna.

Överlåtelse av andel i handelsbolag, m.m.

13 & Innebär gåva eller bodelning att en andel i ett handelsbolag övergår till en fysisk person som är bosatt här i landet och har parterna skriftligen avtalat att cxpansionsmedel skall övertas av förvärvaren, tillämpas inte

9 8. Detsamma gäller vid arv och testamente, om mottagaren skriftligen

förklarat att han övertar expansionsmedel.

I fall som avses i första stycket får expansionsmedel inte övertas i den

mån expansionsmedlen överstiger ett belopp som motsvarar det justerade

ingångsvärdet enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Övertagande får avse högst ett belopp som motsvarar det justerade

ingångsvärdet vid utgången av det tredje beskattningsåret före beskattningsåret ökat med en tredjedel. Förvärvaren skall vid taxeringen för närmast föregående beskattningsår anses ha haft expansionsmedel för andelen som uppgår till samma belopp som de expansionsmedel avseende

andelen som överlåtaren eller dödsboet då hade.

14 § En delägare i ett handelsbolag, som tilldelats realtillgångar i samband med skifte vid upplösning av bolaget kan, om skiftet inte föranleder uttagsbeskattning enligt punkt 1 av anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen (1928:370), lämna en skriftlig förklaring av

innebörd att han för över expansionsmedel för andelen i bolaget till

expansionsmedel för näringsverksamhet. I sådant fall tillämpas inte 9 §.

Förklaring som avses i första stycket har den verkan att delägaren vid taxeringen för närmast föregående beskattningsår skall anses ha haft

expansionsmedel för näringsverksamhet som uppgår till det överförda

beloppet eller, om delägaren då hade expansionsmedel för näringsverksamhet, det upptagna beloppet ökat med det överförda beloppet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

Vid tillämpning av 7 § skall fördelningsunderlaget enligt 2 §& första stycket lagen (1993:000) om räntefördelning vid beskattning minskas med avsättningar till skatteutjämningsreserv enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv och med uppskovsbelopp enligt lagen om återföring av obeskattade reserver. Som skuld räknas avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, lagen (1954:40) om särskild fartygsfond, lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond, lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond

för återanskaffning av fastighet och lagen (1981:296) om eldsvådefonder.

Vid beräkning av takbeloppet tas medel på uppfinnarkonto enligt lagen (1979:611) om uppfinnarkonto upp till halva beloppet.

Lag om periodiseringsfonder

Härigenom föreskrivs följande.

I $ Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag, göras enligt denna lag för belopp som avsatts till periodiseringsfond. Schablonbeskattat bostadsföretag som anges i 2 § 7 mom. samt investmentföretag och värdepappersfond som anges i 2 § 10 mom. lagen om statlig inkomstskatt får dock inte göra sådant avdrag.

2 8 Avsättning till periodiseringsfond för ett beskattningsår bildar en

särskild fond.

Juridisk person som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta årsbokslut skall göra avsättningen till periodiseringsfond i räkenskaperna. Vad som sagts nu gäller dock ej dödsbo.

I fråga om handelsbolag görs avsättning till periodiseringsfond hos

delägarna.

3 § För juridisk person får avdrag för avsättning till periodiseringsfond uppgå till högst 25 procent av inkomsten för beskattningsåret före avdraget. Vad som sagts nu gäller dock ej dödsbo.

I fråga om fysisk person och dödsbo får avdraget uppgå till högst 25 procent av ett positivt belopp som motsvarar inkomsten eller underskottet

av förvärvskällan enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före

avdrag för avsättning till periodiseringsfond med följande justeringar.

Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag på grund av ökning av expansionsmedel enligt 2 § lagen (1993:000) om expansionsmedel samt uppskov med beskattning enligt skogskontolagen (1954:142) och lagen (1979:611) om upphovsmannakonto.

Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar, återfört avdrag för egenavgifter enligt punkterna 11 och 13 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, intäkt på grund av minskning av expansionsmedel enligt 2 § lagen om expansionsmedel samt belopp som tagits upp som intäkt enligt skogskontolagen och lagen om upphovsmannakonto.

4 § Avdrag för avsättning till periodiseringsfond återförs till beskattning

senast femte beskattningsåret efter det beskattningsår då avsättningen gjordes.

5 § Avdrag för avsättning till periodiseringsfond återförs omedelbart till beskattning om

I. den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört att bedriva näringsverksamhet,

2. delägare i handelsbolag har avyttrat sin andel i bolaget,

3. företag har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits enligt 7 8,

4. beslut har fattats om att företag som innehar fond skall träda i likvidation eller

5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i

konkurs.

6 & Överför en fysisk person sin näringsverksamhet eller driften av denna till ett aktiebolag eller överförs näringsverksamheten i ett handelsbolag

till ett aktiebolag och föranleder inte överföringen uttagsbeskattning enligt

punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) anses den fysiska personen eller bolagsmannen och aktiebolaget som en skattskyldig.

7 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) eller 11 kap. 8 a § föreningsbankslagen (1987:620) och vid

övertagande enligt 10 kap. 8 a § föreningsbankslagen anses överlåtande och övertagande företag som ett företag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången

vid 1995 års taxering.

Underlaget för beräkning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 3 § skall minskas med belopp som tagits upp till beskattning

enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver.

Lag om avdrag för underskott av näringsverksamhet

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Uppkommer underskott i en förvärvskälla vid beräkning av inkomst

av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, medges avdrag för underskottet i förvärvskällan närmast följande beskattningsår, om ej annat följer av denna lag.

Allmänna begränsningar i avdragsrätten

2 § Har avdrag medgetts enligt 46 §& 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller enligt 3 § 13 mom. andra stycket, 25 § 11 mom. eller 26 & 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, medges inte

avdrag enligt denna lag för motsvarande belopp.

Bestämmelser om rätt till avdrag när en förvärvskälla upphör finns i 3 § 13 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Begränsningar efter ägarförändringar

Definitioner

3 § Med företag avses aktiebolag, ekonomisk förening, bankaktiebolag, sparbank, försäkringsbolag eller utländskt bolag.

Med förlustföretag avses ett företag med underskott beskattningsåret närmast före det beskattningsår företaget omfattats av en sådan ägarförändring som anges i 4 eller 5 §. Ett utländskt bolag skall inte anses utgöra ett förlustföretag.

Med annat rättssubjekt avses fysisk person, dödsbo, stiftelse, ideell förening eller annan utländsk juridisk person än utländskt bolag. Med annat rättssubjekt avses även handelsbolag i vilket subjekt av de slag som anges i föregående mening är delägare. Närstående räknas som en person. Med närstående avses föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling, avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling.

Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn. Med närstående

avses även dödsbon och handelsbolag i vilka någon sådan person som anges i fjärde och femte meningarna är delägare.

Med gammalt underskott avses underskott som kvarstår från beskattningsåret närmast före det beskaltningsår då ett förlustföretag omfattats av en sådan ägarförändring som anges i 4 eller 5 § eller utgjort överlåtande eller övertagande företag i sådan fusion som anges i 12 § första stycket.

4 § Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett företag (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföre-

taget.

En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller ett moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över ett annat företag (det nya dotterföretaget).

Vid tillämpning av första och andra styckena skall ett företag anses ha

ett bestämmande inflytande över ett annat företag om det senare företaget

är dotterföretag till det förra företaget enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen

(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1

kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen

(1987:619), I kap. 8 § föreningsbankslagen (1987:620) eller 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713).

5 § Ett förlustföretag skall — i annat fall än som anges i 4 § första stycket — anses ha omfattats av en ägarförändring om

1. ett annat rättssubjekt (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföretaget eller

2. — i annat fall än som anges i I — ett annat rättssubjekts förvärv av aktier eller andelar i förlustföretaget medför att under en period som

omfattar fem beskattningsår för företaget, förvärvaren förvärvat aktier eller andelar med minst fem procent av samtliga röster i företaget och tillsammans med andra, som utgör annat rättssubjekt och som under perioden förvärvat aktier eller andelar i företaget (de nya ägarna) med för var och en minst fem procent av samtliga röster i företaget, sammantaget förvärvat aktier eller andelar med mer än hälften av samtliga röster i företaget.

Ett annat rättssubjekt skall vid tillämpning av första stycket 1 anses ha bestämmande inflytande över ett företag om företaget skulle ha varit dotterföretag till rättssubjektet om detta hade varit ett aktiebolag.

6 § Vid tillämpning av 5 §& första stycket 2 gäller följande.

Hänsyn skall inte tas till aktieförvärv genom emission med lika rätt för

aktieägarna. Med förvärv av aktie eller andel jämställs avtal om rätt att

förvärva aktier eller andelar i ett företag eller att besluta i företagets angelägenheter.

Som förvärv som gjorts av ett annat rättssubjekt räknas även förvärv som gjorts av

1. ett företag i vilket rättssubjektet — direkt eller genom förmedling av ett annat företag över vilket rättssubjektet har ett sådant bestämmande inflytande som anges i 5 § andra stycket — innehar aktier eller andelar med minst fem procent av röstetalet eller

2. ett företag över vilket ett sådant företag som avses vid 1 har ett

sådant bestämmande inflytande som anges i 4 § tredje stycket.

Begränsningar

7 § Har ett förlustföretag omfattats av en sådan ägarförändring som anges i 4 § första stycket eller 5 § första stycket medges avdrag endast till den

del gammalt underskott inte överstiger 200 procent av den nya ägarens

eller de nya ägarnas kostnad för att erhålla det bestämmande inflytandet över förlustföretaget.

Kostnaden minskas med kapitaltillskott som förlustföretaget erhållit

under en period omfattande den del av det beskattningsår då ägarföränd-

ringen skedde som föregick ägarförändringen och de två närmast föregående beskattningsåren. Vad som sagts nu gäller även kapitaltillskott

som tillfallit annat företag som såväl före som efter ägarförändringen

ingick i samma koncern som förlustföretaget.

I fall som anges i 4 § första stycket gäller inte första stycket denna paragraf om förlustföretaget redan före ägarförändringen ingick i samma koncern som den nya ägaren.

Regeringen kan efter ansökan medge undantag från första stycket om

det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse

från samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen inte skulle genomföras om undantag inte medgavs.

Första-fjärde styckena gäller i tillämpliga delar även om ett förlust-

företag utgjort överlåtande företag i en sådan fusion som anges i 12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 11 kap. 1 och 2 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618) eller 7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619). Med vederlag avses i detta fall fusionsvederlag. Med ny ägare avses det övertagande företaget.

8 § Har ett förlustföretag, som omfattats av en sådan ägarförändring, som anges i 4 §, under beskattningsåret mottagit sådant koncernbidrag som enligt 2 §& 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt utgör avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, medges avdrag för gammalt underskott endast till den del företagets inkomst utan sådant avdrag överstiger koncernbidraget.

Begränsningen av rätten att dra av gammalt underskott gäller inte

koncernbidrag som erhållits från ett företag som ingick i samma koncern

som förlustföretaget redan före ägarförändringen. Vad som sagts nu gäller dock inte om ett företag som omfattats av ägarförändringen gått upp i företaget genom fusion. Det gäller inte heller i den mån kon-

cernbidraget motsvaras av koncernbidrag från företag som inte ingick i

Begränsningen gäller det beskattningsår då ägarförändringen skedde och de fem därpå följande beskattningsåren och avser de delar av det gamla underskottet som inte fallit bort enligt 7 §.

9 § Till den del avdrag för underskott inte medgetts visst beskattningsår

på grund av 8 § skall underskottet anses ha uppkommit under detta beskattningsår men ändå anses utgöra gammalt underskott.

hand anses avse annan del av underskottet än gammalt underskott. Härvid

beaktas ett avdrag för underskott endast till den del avdraget medfört att

en inkomst blivit lägre än vad den annars skulle ha varit.

Begränsningar vid konkurs och ackord

10 8 Är en skattskyldig försatt i konkurs, medges inte avdrag för underskott.

Har avdrag vägrats enligt första stycket och läggs konkursen ned på grund av att borgenärerna har erhållit full betalning, får den skattskyldige avdrag för underskott för vilket avdrag inte medgetts.

11 & Har en skattskyldig eller ett handelsbolag som han är delägare i under beskattningsåret erhållit ackord utan konkurs, medges inte avdrag för underskott till den del underskottet motsvarar skulder som fallit bort

genom ackordet.

Övriga bestämmelser

12 § I fråga om sådan fusion som anges i 2 § 4 mom. första stycket

lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) eller enligt 11 kap. föreningsbankslagen (1987:620) och vid övertagande enligt 10 kap. 8 a § föreningsbankslagen

skall vid tillämpning av denna lag det överlåtande och det övertagande

företaget anses som ett och samma företag.

Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt

underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det

beskattningsår då fusionen skedde.

I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 § 8 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

13 § Avdrag medges inte för underskott som uppkommer vid överlåtelse till staten, kommun eller landstingskommun eller till ett av dem helt eller till övervägande del direkt eller indirekt innehaft bolag i fall som avses 12 §5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången

vid 1995 års taxering om annat inte följer av andra eller tredje stycket.

Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om ägarförändringar,

fusioner, ombildningar och övertaganden som skett före lagens ikraftträdande och för skattskyldiga som försatts i konkurs före ikraftträdandet.

Bestämmelserna om ackord i 11 § tillämpas första gången vid 1994 års

taxering om den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta erhållit ackord efter den 8 november 1993.

Lag om återföring av skatteutjämningsreserv

Härigenom föreskrivs följande.

I $ Har avdrag gjorts för avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994

års taxering och överstiger avdraget inte motsvarande avdrag vid närmast föregående taxering återförs hälften av avdraget till beskattning

vid 1995 års taxering med minst en femtedel, vid 1995-1996 års taxeringar med minst två femtedelar, vid 1995-1997 års taxeringar med minst tre femtedelar, vid 1995-1998 års taxeringar med minst fyra femtedelar, och

vid 1995-1999 års taxeringar eller, om taxering inte sker år 1999,

vid 1995-2000 års taxeringar med hela beloppet.

2 § Om avdraget för avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994 års

taxering överstiger avdraget vid närmast föregående taxering återförs den överskjutande delen till beskattning vid 1995 års taxering eller, om taxering inte sker år 1995, vid 1996 års taxering. Hälften av återstående

del av avdraget återförs till beskattning i den ordning som anges i 1 8.

3 § Om taxering inte sker år 1994 återförs hälften av avdraget för

avsättning till skatteutjämningsreserv vid närmast föregående taxering till beskattning i den ordning som anges i 1 §.

4 8 Överstiger det sammanlagda belopp som skall återföras till beskattning i den ordning som anges i I $ inte 4 000 kronor återförs i stället hela beloppet vid 1995 års taxering eller, om taxering inte sker år 1995, vid 1996 års taxering.

5 § Om taxering inte sker ett visst år läggs vid taxeringen det följande året till det belopp som då tas upp till beskattning ett belopp motsvarande statslåneräntan vid utgången av november året före taxeringsåret multiplicerad med det belopp som lägst skulle ha tagits upp till beskattning det förstnämnda året.

6 § Har avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv vid taxeringen närmast före 1994 års taxering medgetts på grundval av ett yrkande om avdrag som framställts efter den 30 september 1993, skall vid tillämpning av 1-3 §§ avdraget anses uppgå till ett belopp som motsvarar vad avdraget skulle ha varit om yrkandet inte framställts, såvida avdraget för avsättning till skatteutjämningsreserv därigenom blir mindre.

Vid tillämpning av 1 - 3 §§ skall bortses från ett yrkande om att

värdeminskningsavdrag skall göras med ett lägre belopp, att lager eller

pågående arbeten skall värderas till ett högre belopp eller att uppskovsbelopp enligt lagen (1990:655) or återföring av obeskattade reserver skall

tas upp till ett högre belopp om yrkandet framställts efter nämnda tid-

punkt.

7 § Föreligger ett underskott i verksamheten vid taxeringen närmast före 1994 års taxering, skall avdraget för avsättning till skatteutjämningsreserv vid taxeringen anses uppgå till ett belopp som motsvarar avdraget minskat med underskottet.

8 § Vid tillämpning av 1 § skall, för företag som avses i 1 och 2 §§ lagen (1992:702) om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m., 50 % av de avsätt-

ningar som avses i 2 § första stycket den lagen, anses utgöra avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv vid närmast föregående taxering.

9 § Vid tillämpning av föreskrifterna i 28 § lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt om justerat ingångsvärde på andel i handelsbolag skall ett belopp motsvarande den del av avdraget som inte skall återföras till beskattning enligt denna lag ändå anses utgöra skattepliktig intäkt i bolaget.

10 § Uppgår avsättningen till skatteutjämningsreserv enligt räkenskaperna

för det beskattningsår som taxeringen avser till ett lägre belopp än det

avdrag som ännu ej återförts till beskattning enligt I $ multiplicerat med

två, tas ett belopp som svarar mot hälften av skillnaden mellan de

jämförda beloppen upp som skattepliktig intäkt.

11 8 Återstående del av belopp som avses i 1-6 §§ återförs omedelbart till beskattning om

1. den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört

att bedriva näringsverksamhet,

2. företaget har upplösts genom fusion och 13 § inte är tillämplig, 3. beslut har fattats om att företaget skall träda i likvidation eller

4. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs.

Vid tillämpning av första stycket gäller även bestämmelserna i 10 8. I sådana fall anses avsättningen till skatteutjämningsreserv uppgå till noll kronor.

12 § Överför en fysisk person sin näringsverksamhet eller driften av denna till ett aktiebolag, eller överförs näringsverksamheten i ett handelsbolag till ett aktiebolag och föranleder överföringen inte uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) anses den fysiska personen eller bolagsmannen och aktiebolaget som en skattskyldig.

13 8 Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) eller 11 kap. föreningsbankslagen (1987:620) och vid övertagande enligt 10 kap. 8 a § föreningsbankslagen anses överlåtande och övertagande företag som ett företag.

Prop . 1993/94:50

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 varvid lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv skall upphöra att gälla. Den upphävda lagen skall dock alltjämt tillämpas vid 1992-1994 års taxeringar utom såvitt gäller

punkt 6 av övergångsbestämmelserna till den upphävda lagen.

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'

dels att 26 8, 33 & 3 mom., 44 §, punkt 16 av anvisningarna till 22 §, anvisningarna till 26 och 44 §§, punkt 4 av anvisningarna till 53 § samt punkterna 12 och 13 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall upphöra att gälla,

dels att 3, 18 och 25 §§, 48 § 2 mom., 53 § 3 mom., punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 22 §, punkterna 9, 19 och 33 av anvisningarna till 23 §, punkt 2 av anvisningarna till 24 §, punkt 9 av anvisningarna till 32 § samt punkt 10 av anvisningarna till 53 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 6 §, 46 § 1 mom.,

samt I a och 2 a av anvisningarna till 22 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket

taxeringsbeslut rörande årlig taxering enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) skall meddelas, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår inte sammanfaller

med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått ut

närmast före taxeringsåret.

För andra skattskyldiga än såda- För skattskyldiga som är bokföna som skall föra räkenskaper en- ringsskyldiga enligt 1 8 bokföringsligt jordbruksbokföringslagen lagen (1976:125) räknas brutet (1979:141) räknas brutet räken- räkenskapsår som beskattningsår skapsår som beskattningsår för viss för näringsverksamhet under förutförvärvskälla under förutsättning sättning att föreskrifterna i 12 8

att inkomsten av förvärvskällan nämnda lag iakttagits. beräknas enligt bokföringsmässiga Inkomst hos ett handelsbolag tas

grunder i enlighet med be- upp vid den taxering då hanstämmelserna i 248. Som ytter- delsbolaget skulle ha taxerats om ligare förutsättning gäller det hade varit skattskyldigt.

a) i fråga om skattskyldig, som enligt 18 bokföringslagen (1976:125) är bokföringsskyldig, att föreskrifterna i 12 § nämnda lag iakttagits; och

b) i fråga om skattskyldig, som

inte avses i a), att räkenskapsåret omfattar tid som enligt 12 § andra stycket bokföringslagen medgetts för annan av den skattskyldige

bedriven verksamhet.

Har skattskyldig, som avses i

andra stycket b), påbörjat eller upphört med verksamheten eller lagt om räkenskapsåret, skall räkenskapsåret — utgöra = beskatt-

ningsår utan hinder av att det

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

omfattar annan tid än tolv månader. Räkenskapsår som utsträcks att omfatta längre tid än aderton månader skall dock inte i något fall räknas som beskattningsår. Inte

heller skall räkenskapsår som lugts om till annan tid än kalenderår

räknas som beskattningsår i annat fall än då omläggningen har skett

för att få samma räkenskapsår för

förvärvskällan i fråga som för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet för vilken brutet

räkenskapsår godtas som beskatt-

ningsår.

68 Vid beskattning skall med stats-

låneräntan vid en viss tidpunkt förstås den statslåneränta som

Riksgäldskontoret fastställt för den

period under vilken tidpunkten

infaller.

18 §”

För inkomst av näringsverksam- För inkomst av näringsverksamhet skall inkomsten av varje för- het skall inkomsten av varje förvärvskälla beräknas för sig. Vid värvskälla beräknas för sig. bedömningen av om verksamheter All inkomst av näringsverksamhet som den skattskyldige bedriver som bedrivs av en fysisk person, ett utgör en eller flera förvärvskällor dödsbo eller ett handelsbolag hängörs skillnad mellan aktiv och förs till en och samma förvärvspassiv näringsverksamhet. källa om inte annat följer av fjärde

Verksamheter som utgör aktiv Stycket. näringsverksamhet bildar tillsam- I fråga om handelsbolag som inmans en förvärvskälla. Har en nehar andel i ett annat handelsboverksamhet tidigare utgjort passiv lag hänförs inkomst av näringsnäringsverksamhet och uppkom verksamhet som bedrivs av bolagen underskott det sista beskattningsår till en och samma förvärvskälla. då verksamheten utgjorde sådan För kommanditdelägare medges näringsverksamhet = utgör dock därvid avdrag för underskott i verksamheten en särskild förvärvs- bolaget i den mån avdraget och

källa så länge den alltjämt visar avdrag som medgetts vid tidigare

underskott. Aktiv litterär, konstnär- års taxeringar inte överstiger ett lig eller därmed jämförlig verksam- belopp som svarar mot vad del-

het bildar en särskild förvärvskälla ägaren satt in i bolaget eller, om

om den skattskyldige begär det. det belopp som delägaren åtagit

Varje verksamhet som utgör sig sätta in är högre, detta senare passiv näringsverksamhet bildar en belopp. För sådana delägare i hansärskild förvärvskälla. delsbolag som ti förhållande till

Verksamheter som har naturlig övriga delägare i bolaget förbeanknytning till varandra betraktas hållit sig ett begränsat ansvar för

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som en enda verksamhet. En verk- bolagets förbindelser medges avsamhet utgör aktiv näringsverksam- drag med sammanlagt högst ett be-

het om den = skattskyldige i inte lopp som svarar mot det han an-

oväsentlig omfattning arbetat i svarar för. För överskjutande verksamheten. Annan verksamhet underskott medges avdrag vid utgör passiv näringsverksamhet. beräkningen av inkomsten från Självständig näringsverksamhet i bolaget närmast följande beskatt-

utlandet hänförs alltid till passiv ningsår. näringsverksamhet. Självständig näringsverksamhet i För delägare i ett handelsbolag utlandet hänförs alltid till en särhänförs inkomst från bolaget och skild förvärvskälla. annan inkomst till skilda förvärvs-

källor. Inkomsten från bolaget hänförs — även om det är fråga om aktiv näringsverksamhet — till flera förvärvskällor om verksamheterna

i bolaget saknar naturlig anknyt-

ning till varandra.

25 g

Vad som återstår av intäkterna Vad som återstår av intäkterna

av en förvärvskälla inom inkomst- av en förvärvskälla inom inkomst-

slaget — näringsverksamhet sedan slaget — näringsverksamhet sedan

avdrag gjorts enligt 23 §, hänsyn avdrag gjorts enligt 23 §, hänsyn tagits till in- och utgående balans tagits till in- och utgående balans

enligt 24 § och avdrag gjorts enligt enligt 24 § och avdrag gjorts enligt

26 8 utgör inkomsten av förvärvs- lagen (1993:000) om avdrag för

källan. Beträffande makar finns underskott av näringsverksamhet särskilda bestämmelser i anvis- utgör inkomsten av förvärvskällan. ningarna till 52 8. Beträffande makar finns särskilda

bestämmelser i anvisningarna till

52 8.

46 §

I mom. Underskott av förvärvs-

källa som utgör aktiv näringsverk-

samhet enligt 11 kap. 3 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring

får — efter yrkande av den skatt-

skyldige och med de begränsningar

som anges i andra-fjärde styckena

— dras av från den skattskyldiges

inkomst.

Avdrag får göras för underskott

avseende det beskattningsår då den

skattskyldige började bedriva för-

värvskällan (startåret) och de fyra

närmast följande beskattningsåren.

Om förvärvskällan övergått till den

Skattskyldige från någon sådan

närstående som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § får avdrag

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

göras endast om den närstående

hade varit berättigad till avdrag

om han fortsatt att driva verksam-

heten.

Avdrag medges inte

I. skattskyldig som någon gång

under de fem beskattningsår som

närmast föregått startåret direkt

eller indirekt bedrivit likartad

verksamhet,

2. för underskott som belöper på

kommanditdelägare eller sådan

delägare i handelsbolag som i

förhållande till övriga delägare i

bolaget förbehållit sig ett begränsat

ansvar för bolagets förbindelser i

vidare mån än som anges i 18 8

tredje stycket,

3. I den mån avdrag för under-

skottet medgetts — enligt 38

13 mom., 25 8 II mom. eller 26 8

9 mom. lagen (1947:576) om stat-

lig inkomstskatt. (33 8 3 mom.)

Avdrag får göras för underskott I fråga om förvärvskälla som av förvärvskälla som är hänförlig uteslutande eller så gott som utetill aktiv näringsverksamhet av- slutande avser litterär, konstnärlig seende litterär, konstnärlig eller eller därmed jämförlig verksamhet därmed jämförlig verksamhet i den får avdrag göras även efter den i mån underskottet — sedan därifrån andra stycket angivna tiden. Häravräknats vad som i förekommande vid gäller följande. Avdrag får med fall dragits av vid tillämpning av iakttagande av föreskrifterna i 25 8 II mom. lagen (1947:576) om tredje stycket 2 och 3 göras i den statlig inkomstskatt eller 26 8 mån underskottet — överstiger av- 9 mom. nämnda lag — överstiger drag för underskott från närmast avdrag för underskott från närmast föregående = beskattningsår. — Ett föregående beskattningsår. villkor för avdrag är dock att den

Ett villkor för avdrag är dock att skattskyldige under den period som den skattskyldige under den period omfattas av beskattningsåret och de som omfattas av beskattningsåret tre närmast föregående beskattoch de tre närmast föregående ningsåren redovisat intäkter från beskattningsåren redovisat intäkter verksamheten av någon betydenhet. från verksamheten av någon bety- Härvid beaktas även intäkter som denhet. Härvid beaktas även intäk- hänförts till inkomstslaget tjänst. ter som hänförts till inkomstslaget tjänst.

48 §

2 mom." Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under

hela beskattningsåret, har rätt till kommunalt grundavdrag enligt följande.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Grundavdraget uppgår till 0,25 basbelopp för taxerad inkomst som inte

överstiger 1,86 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 1,86 men inte 3,04 basbelopp uppgår grundavdraget till 0,25 basbelopp ökat med 25 procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 1,86 men inte 2,89 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 3,04 basbelopp uppgår grundavdraget till det belopp som enligt föregående mening utgår vid en taxerad inkomst på 3,04 basbelopp minskat med 10 procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 3,04

basbelopp, dock lägst till 0,25 basbelopp.

Har skattskyldig under beskattningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskattningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 § 2 mom. lagen

skattepliktig dagpenning. Med basbelopp avses basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året före taxeringsåret. Grundavdraget får inte överstiga Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges inkomst av akriv den skattskyldiges inkomst av näringsverksamhet och tjänst mins- näringsverksamhet som utgör aktiv kad med avdrag som avses 1 46 §. näringsverksamhet enligt 11 kap. I inkomst av tjänst inräknas därvid 3 § lagen om allmän försäkring

inte intäkt som avses 132 § 1 och tjänst minskad med avdrag

mom. första stycket h och i. Som som avses i 46 8. I inkomst av

avdrag enligt 46 § räknas därvid tjänst inräknas därvid inte intäkt inte avdrag som på grund av dis- som avses i 32 § I mom. första

pens enligt punkt 6 tredje stycket stycket h och i. Som avdrag enligt av anvisningarna till 46 § grundas 46 § räknas därvid inte avdrag som

på inkomst av passiv näringsverk- på grund av dispens enligt punkt 6 samhet eller intäkt som avses i tredje stycket av anvisningarna till 32 § I mom. första stycket h. 46 § grundas på inkomst av passiv

näringsverksamhet eller intäkt som

avses i 32 § I mom. första stycket

h

Grundavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

53 §

3 mom.” Avlider skattskyldig, skall för det beskattningsår, då dödsfallet inträffade, dödsboet efter honom taxeras såväl för inkomst, vilken den avlidne haft, som för inkomst, vilken ingått till dödsboet efter dödsfallet, och skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligt bestämmelserna

i denna lag skolat gälla för den avlidne. För senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tillämpas vad som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid sitt frånfälle var bosatt

här i riket; i annat fall anses dödsbo som sådan här i riket icke hem-

mahörande juridisk person som inte skall taxeras till kommunal in-

komstskatt.

Från och med det taxeringsår Ingår i dödsbo sådan egendom som följer närmast efter det fjärde som vid dödsfallet var privatbostad kalenderåret efter det kalenderår, som avses i 5 §, skall reglerna om då dödsfallet inträffade, tillämpas privatbostad tillämpas till och med dock bestämmelserna om han- det taxeringsår som följer närmast delsbolag på dödsbo efter den som efter det tredje kalenderåret efter vid sitt frånfälle var bosatt kär i det kalenderår då dödsfallet inriket, om för dödsboet skulle ha träffade om egendomen fortfarande beräknats högre till statlig inkomst- uppfyller förutsättningarna för att skatt taxerad inkomst än 10 000 kunna räknas som privatbostad. kronor eller större skattepliktig förmögenhet än 100 000 kronor. Bestämmelserna om handelsbolag i punkterna I och 2 av anvisningarna till 22 § och punkt I av anvisningarna till 23 § tillämpas dock inte. Ingår i dödsbo sådan egendom som vid dödsfallet var privatbostad, som avses i 5 §, skall reglerna om privatbostad tillämpas intill utgången av nyss angiven tid om egendomen fortfarande uppfyller förutsättningarna för att kunna räknas som privatbostad. Dödsbo på vilket bestämmelserna om handelsbolag varit tillämpliga något beskattningsår anses därefter som sådant bolag i beskattningshänseende, oavsett storleken av boets inkomst eller förmögenhet. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas icke på fideikommissbo.

Om särskilda skäl föreligger får dödsbo, som enligt föregående Stycke skall behandlas såsom handelsbolag i beskattningshänseende, taxeras enligt bestämmelserna i andra stycket.

Anvisningar

till 22 §

1.2 Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga varor ingå i överlåteisen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i verksamheten.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid

avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om

den skattskyldige begär det. .

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes-

mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening

som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga om handels-

bolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisationsvinst vid avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som

avses i 28 §, 29 §& I mom., 30 §& I mom. och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 & I mom. nämnda lag.

Har en tillgång tagits ut ur en Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla sker beskattning som förvärvskälla sker beskattning som

om tillgången i stället hade avytt- om tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande rats för ett vederlag motsvarande

marknadsvärdet = (uttagsbeskatt- marknadsvärdet = (uttagsbeskatt-

ning). Vad nu sagts gäller dock ning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag eller vinst vid endast om vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp en avyttring skulle ha tagits upp

som intäkt av näringsverksamhet som intäkt av näringsverksamhet och särskilda skäl mot uttagsbe- och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Uttag av skattning inte föreligger. Uttag av

bränsle från fastighet som är taxe- bränsle från fastighet som är taxe-

rad som lantbruksenhet för upp- rad som lantbruksenhet för upp-

värmning av den skattskyldiges värmning av den skattskyldiges

privatbostad på denna beskattas ej. privatbostad på denna beskattas ej.

Uttag av andra aktier än sådana som utgör omsättningstillgångar enligt punkt 4 av anvisningarna till 21 8 beskattas inte heller om aktierna delats eller skiftats ut enligt 3 $ 7 mom. fjärde stycket eller 3 8 8 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av

tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna

2 och 4 av anvisningarna till 42 §.

1 a. Vid tillämpning av punkt I

fjärde stycket skall uttag av andra

aktier än sådana som utgör omsätt-

ningstillgångar enligt punkt 4 av

anvisningarna till 21 § inte beskat-

tas om det är fråga om sådan

utdelning från svenskt aktiebolag

som avses i andra stycket eller

utskiftning i samband med

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

upplösning av svensk ekonomisk

förening som avses i tredje stycket.

[3 § 7 mom. fjärde stycket lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt]

Annan utdelning från svenskt Utdelning skall lämnas i form av aktiebolag än som avses i I mom. aktier i ett annat svenskt

tredje stycket är skattefri om den aktiebolag. Det utdelande aktiehar uppburits i förhållande till bolaget skall ha aktier inregistrera-

innehavda aktier och utgår i form de vid en svensk börs. Bolaget får av aktier i ett annat svenskt inte vara sådant företag som avses

aktiebolag. Som förutsättningar i 2 8 I0 mom. lagen (1947:576)

gäller följande. Det utdelande om statlig inkomstskatt. När ut-

bolaget skall ha aktier inregistrera- delning lämnas skall bolaget —

de vid en svensk börs. När utdel- direkt eller indirekt — ha innehaft ning lämnas skall bolaget — direkt samtliga aktier i det andra bolaget

eller indirekt — ha innehaft samt- sedan ingången av närmast föreliga aktier i det andra bolaget gående beskattningsår eller sedan

sedan ingången av närmast före- det andra bolaget började bedriva gående beskattningsår eller sedan verksamhet av något slag. Samtliga

det andra bolaget började bedriva aktier i det andra bolaget skall verksamhet av något slag. Samtliga delas ut. Den verksamhet som däraktier i det andra bolaget skall efter bedrivs eller skall bedrivas i

delas ut. Den verksamhet som där- vartdera bolaget skall vara av

efter bedrivs eller skall bedrivas i betydande omfattning i förhållande

vartdera bolaget skall vara av be- till den verksamhet som bedrevs i tydande omfattning i förhållande det utdelande bolaget. till den verksamhet som bedrevs i det utdelande bolaget. Utgör de utdelade aktierna lager hos mottagaren av utdelningen skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna. Värdet skall bestämmas enligt

punkt 2 första och sjunde styckena

av anvisningarna till 24 8 kommunalskattelagen (1928:370).

(3 § 8 mom. tredje stycket lagen

om statlig inkomstskatt)

Som utdelning skall inte anses Den utskiftande föreningen får Större belopp än som motsvarar inte vara sådant företag som avses vad medlemmen erhåller i annat än 13 § 12 mom. nionde stycket lagen aktier i ett svenskt aktiebolag. Som om statlig inkomstskatt. Värdet av förutsättningar gäller följande. Den den egendom som skiftas ut i anutskiftande föreningen får inte vara nan form än aktier i ett svenskt

sådant företag som avses i 3§ aktiebolag får inte överstiga fem

12 mom. nionde stycket. Före- procent av det nominella värdet på ningen skall äga samtliga aktier i aktierna. Föreningen skall äga

bolaget och samtliga aktier skall samtliga aktier i bolaget och samt-

skiftas ut. Värdet av den egendom liga aktier skall skiftas ut. som skiftas ut i annan form än Utgör aktier som utdelas eter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

aktier får inte överstiga fem utskiftas enligt andra eller tredje

procent av det nominella värdet på stycket lager hos mottagaren skall aktierna. Utgör de utskiftade ak- denne som intäkt ta upp värdet av

tierna lager hos mottagaren skall aktierna. Värdet skall bestämmas denne som intäkt ta upp värdet av enligt punkt 2 första och sjunde

aktierna. Värdet skall bestämmas styckena av anvisningarna till 24 &.

enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370).

2.” Ränta på banktillgodohavan- 2. Ränta på banktillgodohavan-

den som hör till näringsverksamhet den som hör till näringsverksamhet och på kundfordringar utgör intäkt och på kundfordringar utgör intäkt av näringsverksamhet. Detsamma av näringsverksamhet. Detsamma

gäller beträffande ränta och ut- gäller beträffande ränta och utdelning på omsättningstillgångar delning på omsättningstillgångar samt utdelning som uppburits från samt utdelning som uppburits från

aktiebolag eller ekonomiska aktiebolag eller ekonomiska

föreningar i förhållande till gjorda föreningar i förhållande till gjorda inköp (rabatt) eller försäljningar inköp (rabatt) eller försäljningar

(pristillägg). Ränta och utdelning (pristillägg).

på sådan andel i ekonomisk förening som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt utgör intäkt av näringsverksamhet om innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet.

Som intäkt av näringsverksamhet räknas i fråga om handelsbolag all

ränta och utdelning samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning

enligt 19 8.

Med utdelning avses även sådana utbetalningar som anges i 38

1 mom. tredje stycket lagen om

statlig inkomstskatt.

2 a. Från skatteplikt undantas

dels — 1 fall som avses i 1--3 ned-

an — utdelning och — i fall som

avses I 4 nedan — ränta, dels

hälften av realisationsvinsten på

I. aktier i svenskt aktiebolag och

företrädesrätter att delta i emission

av sådana aktier,

2. andelar i svensk ekonomisk förening,

3. andelar i svensk värdepappers-

fond, 4. fordringar på grund av vinst-

andelslån (vinstandelsbevis) som

givits ut av ett svenskt företag i de

fall företaget helt saknar avdrags-

rätt enligt 2 & 9 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt,

5. terminer och optioner som

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uteslutande avser endera tillgångar angivna i 1-4 eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebo-

lag.

Undantaget från skatteplikt gäller

dock inte för:

a) Utdelning på lagertillgång. b) Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt 2 8 8 mom. första stycket eller 11 mom. andra stycket lagen

om statlig inkomstskatt.

c) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i första stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är

noterade vid svensk börs eller ett

företag som ingår i en koncern med ett moderbolag vars aktier är föremål för en sådan notering, om

tillgångarna givits ut av ett företag

som innehar fastighet taxerad som hyreshusenhet. Undantaget från

skatteplikt gäller inte den del av vinsten som svarar mot värdet av fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av samtliga tillgångar i företaget. Med innehav av fastighet

jämställs att en fastighet innehas av ett företag i intressegemenskap som omfattas av avyttringen. Intressegemenskap anses råda mellan

företag som står under i huvudsak

gemensam ledning. Med värdet av

fastighetsinnehavet — avses det högsta av taxeringsvärdet och det

bokförda värdet på av företaget

innehavd fastighet.

d) Vinst vid avyttring av andel i

sådan bostadsförening respektive aktie i sådant bostadsaktiebolag

som avses i 2 § 7 mom. lagen om

statlig inkomstskatt.

e) Vinst för fysisk person och dödsbo vid awvyttring av andel i

ekonomisk förening,

f) Utdelning, ränta och vinst på

tillgångar som innehas av handels-

bolag.

Bestämmelsen i första stycket 3

att hälften av realisationsvinsten på andelar i svensk värdepappesfond

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall undantas från skatteplikt

gäller endast om fondförmögenheten inte annat än tillfälligtvis understigit 90 procent av summan av

a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt och

b. andelar i utländsk juridisk

person eller andra utländska finan-

siella instrument motsvarande dem som avses i första stycket I, 2 och

5.

Om innehavet av tillgångar som

avses i tredje stycket a och b inte

annat än tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten, undantas 30 procent av realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt.

Bestämmelsen i första stycket 3 att utdelning från svensk värdepappersfond undantas från skatteplikt gäller för

— den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har mottagits av fonden under det

beskattningsår för vilket utdel-

ningen bestämts,

— hälften av den del av utdel-

ningen som svarar mot fondens realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen

bestämts på tillgångar för vilka hälften av vinsten är undantagen

från skatteplikt enligt denna an-

visningspunkt samt

— 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på tillgångar för vilka

30 procent av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt denna anvisningspunkt. Vid bedömningen av skatteplikten

enligt föregående stycke för utdelning från svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara mot fondens inkomster i följande ordning:

1. Skattefri utdelning.

2. Intäkt enligt 28 10 mom.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

åttonde stycket lagen om statlig

inkomstskatt.

3. Skattepliktig utdelning och

ränta samt realisationsvinst på

andra tillgångar än som avses i

tredje stycket a och b.

4. Realisationsvinst på tillgångar

för vilka skatteplikten undantas

med 30 procent enligt denna anvis-

ningspunkt.

5. Realisationsvinst på andra

tillgångar än som avses i 3 och 4.

till 23 §

9.!0 Avdrag på grund av avyttring av skog på fastighet som är taxerad som lantbruksenhet (skogsavdrag) medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Bedömningen av rätten till avdrag sker med utgångspunkt i skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Med anskaffningsvärde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid

förvärv av fastighet som är taxerad som lantbruksenhet. Med gällande ingångsvärde avses anskaffningsvärdet minskat med avdrag som har

medgetts enligt denna anvisningspunkt. I punkt 10 föreskrivs hur anskaffningsvärdet och det gällande ingångsvärdet beräknas. Med avdragsgrundande skogsintäkt avses ett belopp som motsvarar summan av beskattningsårets hela intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och

60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttrade skogs-

produkter eller på grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter för eget bruk eller i annan förvärvskälla. Fysisk person får under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten.

Har fysisk person förvärvat fastigheten genom köp, byte eller därmed jämförligt fång eller genom fastighetsreglering eller klyvning och visar han genom intyg från länsstyrelse eller på annat sätt att förvärvet utgör ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv), medges avdrag med högst hela den avdragsgrundande

skogsintäkten. Sådant avdrag medges endast vid taxeringen för det be-

skattningsår under vilket fastigheten har förvärvats och för de därpå

följande fem beskattningsåren. Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt

fastighetsbildningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige har yrkat det och fastighetsbildning sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller

enligt skriftligt avtal. Det sammanlagda avdragsbeloppet enligt detta

stycke får inte överstiga 50 procent av det anskaffningsvärde som belöper på rationaliseringsförvärvet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den avlidne, avdrag enligt de bestämmelser som skulle ha gällt för den avlidne.

Har fastigheten förvärvats av juridisk person medges avdrag under innehavstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxe-

ringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den

avdragsgrundande skogsintäkten. Vad som sägs i detta stycke gäller dock

inte dödsbo i sådant fall som avses i det föregående stycket.

I fråga om handelsbolag och I fråga om handelsbolag beräknas dödsbo, för vilket reglerna om avdraget för bolaget.

handelsbolag skall tillämpas, beräknas avdraget för bolaget respek-

tive boet.

Rätt till avdrag föreligger inte såvitt gäller intäkt som den skattskyldige tar upp till beskattning efter det att all skogsmark, som ingår i förvärvs-

källan, har förvärvats av ny ägare.

Avdrag medges vid taxeringen endast med helt hundratal kronor och

inte med lägre belopp än 15 000 kronor. Bedrivs skogsbruk i form av

enkelt bolag eller under samäganderätt får dock, såvida ett för hela den gemensamt bedrivna verksamheten beräknat avdrag hade uppgått till minst 15 000 kronor, avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3 000 kronor.

19.!! Avdrag medges för påförda — 19. Avdrag medges för påförda

egenavgifter enligt lagen egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i den —(1981:691) om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till nä- mån avgifterna hänför sig till näringsverksamheten. ringsverksamhet.

Fysisk person får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att täcka på beskattningsåret belöpande egenavgifter avseende näringsverksamhet här i riket. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning, nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar den

skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med

1) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11 av an-

visningarna till 22 §, 2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap.

2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, och

3) intäkt som omfattas av överenskommelse enligt 3 kap. 25§ andra stycket lagen om allmän försäkring.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 23 procent av underlaget, beräknat enligt tredje stycket. I fråga om sådana inkomster som

avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsin-

komster får dock avdraget uppgå till högst 15 procent.

Vad som har sagts i första — Vad som har sagts i första — fjärde styckena gäller också för en fjärde styckena gäller också för en fysisk person, som är delägare i ett fysisk person, som är delägare i ett

handelsbolag, under förutsättning handelsbolag, under förutsättning att bolaget har haft inkomst av att bolaget har haft inkomst av näringsverksamhet här i riket. näringsverksamhet här i riket. Avdrag enligt Avdrag enligt första och andra styckena skall första och andra styckena skall

därvid göras av delägaren. Vad därvid göras av delägaren.

som nu har sagts gäller också i fråga om en delägare i ett dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas.

Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en medhjälpande make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt för envar av makarna.

Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid

självdeklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna

skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär.

33.1? Avdrag medges för förlust 33. Avdrag medges för förlust

vid icke yrkesmässig avyttring vid icke yrkesmässig avyttring

(realisationsförlust) av tillgång eller (realisationsförlust) av tillgång eller förpliktelse i fråga om vilken, om förpliktelse i fråga om vilken, om realisationsvinst i stället hade realisationsvinst i stället hade uppkommit, vinsten skulle ha uppkommit, vinsten skulle ha utgjort intäkt av näringsverksam- utgjort intäkt av näringsverksamhet. Vid inkomstberäkningen i ett het. Or viss del av vinst skulle ha handelsbolag begränsas avdraget tagits upp som skattepliktig intäkt för realisationsförlust på sätt anges enligt punkt 2 a av anvisningarna

i 3 § 2 mom. tredje stycket lagen till 22 § får endast motsvarande

(1947:576) om statlig inkomstskatt del av förlusten räknas som omsåvida inte innehavet av tillgången kostnad. Vid inkomstberäkningen i eller förpliktelsen betingas av ett handelsbolag begränsas avdraget näringsverksamhet som bedrivs av för realisationsförlust på sätt anges

den skattskyldige eller annan som 13 § 2 mom. tredje stycket lagen med hänsyn till äganderättsförhål- (1947:576) om statlig inkomstskatt landen eller organisatoriska för- såvida inte innehavet av tillgången

hållanden kan anses stå den skatt- eller = förpliktelsen betingas av skyldige nära. näringsverksamhet som bedrivs av

den skattskyldige eller annan som

med hänsyn till äganderättsförhål-

landen eller organisatoriska för-

hållanden kan anses stå den skatt-

skyldige nära.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 24 §

2.3¶Tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) får inte

tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde har den innebörd som anges i 13 § andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen

(1976:125).

Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar, som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obligationer, lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent av det samlade anskaffningsvärdet.

Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning

som det är fråga om, Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett

högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna saluvärde. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, t.ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur,

får djuret tas upp lägst till 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet

och allmänna saluvärdet.

Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar

enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning (kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bankeller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt

och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får

sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och

inte motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid inkomst-

beräkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan utdel-

ning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges anskaff-

ningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens värde i

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett be-

lopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till grund för

beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget

redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar

utdelningen. Utdelning, som avses i detta stycke anses i första hand gälla

andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp. Vad som sägs

om aktie i detta stycke gäller även beträffande andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

I fråga om aktier som utgör lager I fråga om aktier som utgör lager

gäller vidare följande. Har aktier gäller vidare följande. Har aktier

erhållits genom sådan utdelning erhållits genom sådan utdelning

som avses i 3 8 7 mom. fjärde som avses i punkt I a av anvis-

stycket lagen (1947:576) om statlig ningarna till 22 8 skall som aninkomstskatt skall som anskaff- skaffningsvärde för dessa aktier ningsvärde för dessa aktier anses anses så stor del av anskaffningsså stor del av anskaffningsvärdet värdet för aktierna i det utdelande för aktierna i det utdelande bolaget bolaget som svarar mot förändring-

som svarar mot förändringen i en i marknadsvärdet på dessa

marknadsvärdet på dessa aktier till aktier till följd av utdelningen. An-

följd av utdelningen. Anskaffnings- skaffningsvärdet för aktierna i det

värdet för aktierna i det utdelande utdelande bolaget skall minskas i bolaget skall minskas i motsvaran- motsvarande mån. För sådan motde mån. För sådan mottagare som tagare som inte äger aktier i det

avses I 38 7 mom. femte stycket utdelande bolaget skall, om veder-

lagen om statlig inkomstskatt skall, lag erlagts för rätten till utdelning, om vederlag crlagts för rätten till vederlaget anses som anskaffnings-

utdelning, vederlaget anses som värde. I annat fall skall de utdelade

anskaffningsvärde. I annat fall skall aktierna anses anskaffade utan de utdelade aktierna anses anskaf- kostnad. Har aktier erhållits genom fade utan kostnad. Har aktier er- sådan utskiftning som i punkt I a hållits genom sådan utskiftning av anvisningarna till 22 8 skall

som avses i 38 8 mom. tredje som anskaffningsvärde för dessa

stycket nämnda lag skall som an- aktier anses anskaffningsvärdet för skaffningsvärde för dessa aktier andelarna i den förening som anses anskaffningsvärdet för an- skiftat ut aktierna. delarna i den förening som skiftat ut aktierna.

till 32 §

9." Har delägare i vanligt han- 9. Har delägare i vanligt han-

delsbolag, kommanditbolag, enkelt delsbolag, kommanditbolag, enkelt

bolag eller rederi årnjutit inkomst bolag eller rederi haft inkomst från

från bolaget eller rederiet i form av bolaget celler rederiet i form av

avlöning, hänföres sådan inkomst till intäkt icke av tjänst utan av den till intäkt icke av tjänst utan av det förvärvskälla, varur bolagets eiler inkomstslag bolagets eller rederiets

rederiets inkomst härflutit. inkomst avser.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 53 §

10.!" Delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag eller rederi beskattas för den del av bolagets eller rederiets vinst, som å honom belöper, huru denna än må hava av bolaget eller rederiet använts, och oberoende av vad han må hava lyftat av bolagets eller rederiets under beskattningsåret eller tidigare förvärvade vinst.

Vad som föreskrivs i första Vad som föreskrivs i första stycket gäller också beträffande här stycket gäller också beträffande här

i riket bosatt elier hemmahörande i riket bosatt eller hemmahörande

delägare i fråga om den på deläga- delägare i fråga om den på deläga-

ren belöpande delen av vinsten i ren belöpande delen av vinsten i annan utländsk juridisk person än annan utländsk juridisk person än sådan som enligt 2 § 12 mom. eller sådan som enligt 16 § 2 mom. 16 & 2 mom. andra stycket lagen andra eller tredje styckena lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (1947:576) om statlig inkomstskatt

skall betraktas som svensk ekono- skall betraktas som utländskt bolag misk förening eller utländskt bolag

a) om delägaren beskattas i den stat där den utländska juridiska perso-

nen är hemmahörande för den del av den utländska juridiska personens

vinst som belöper på delägaren, eller

b) om vid utgången av året närmast före taxeringsåret dels minst tio procent av den utländska juridiska personens kapital eller röstetal för dess samtliga andelar innehas antingen av delägaren själv eller av en krets av personer i vilken delägaren ingår och vilken består av en fysisk eller

juridisk person (moderföretaget), av — om moderföretaget är en fysisk

person — sådana närstående som avses i punkt 14 trettonde stycket av anvisningarna till 32 § samt av juridiska personer som direkt eller genom förmedling av annan juridisk person innehas av denna person och de

närstående, dels minst hälften av den utländska juridiska personens kapital eller röstetal för dess samtliga andelar innehas eller kontrolleras,

direkt eller genom förmedling av juridisk person, av här i riket bosatta eller hemmahörande personer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

Inkomst hos ett handelsbolag som med tillämpning av äldre rätt skulle ha tagits upp vid 1995 års eller, om den skattskyldige då inte taxeras, vid 1996 års taxering skall tas upp i enlighet med äldre rätt om de nya

bestämmelserna föranleder att inkomsten annars inte tas upp vid

ifrågavarande taxeringar.

Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § skall hänsyn inte tas till sammansättningen av värdepappersfonds förmögenhet före den 1 januari 1994. Under tiden från och med den I

januari till och med den 30 juni 1994 skall i stället för förmögenhetsnivån

90 procent i anvisningspunktens tredje stycke en gräns på 75 procent tillämpas.

styckena av anvisningarna till 22 § skall, i fråga om utdelning som

lämnas under år 1994, anses att fonden mottagit de vidareutdelade

inkomsterna efter ikraftträdandet.

!Senaste lydelse av 26 8 1991:2006 33 § 3 mom. 1993/94:45. punkt 16 av anvisningarna till 22 § 1990:1421 anvisningarna till 26 § 1990:650 punkt 4 av anvisningarna till 53 § 1991:180 punkterna 12 och 13 av övergångsbestämmelserna till 1990:650, 1992:1343. ” Senaste lydelse 1990:650.

Senaste lydelse av förutvarande 6 & 1972:169. Senaste lydelse 1990:650. Senaste lydelse 1990:650.

7 Senaste lydelse 1992:1484. 7 Senaste lydelse 1991:180.

Senaste lydelse 1992:1343. iqSenaste lydelse 1990:1421. i Senaste lydelse 1990:1487. Senaste lydelse 1992:1343. Senaste lydelse 1991:1832. . aSenaste lydelse 1992:1343. isSenaste lydelse 1940:876. lSsenaste lydelse 1990.1421.

Lag om ändring i lagen (1993:938) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 6 av anvisningarna till 46 § kom-

munalskattelagen (1928:370) i sin lydelse enligt lagen (1993:938) om

ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 46 § 6. Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäk-

ringen ägs av den skattskyldige.

Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på

pensionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av

1. den skattskyldiges inkomst av 1. den skattskyldiges inkomst av aktiv näringsverksamhet före av- näringsverksamhet som utgör aktiv

drag enligt punkt 21 av anvisning- näringsverksamhet enligt 11 kap.

arna till 23 §, före avdrag för 3 8 lagen (1962:381) om allmän särskild löneskatt på pensionskost- försäkring före avdrag enligt punkt nader enligt punkt 23 av anvisning- 21 av anvisningarna till 23 §, före

arna till 23 § på sådan pensionsför- avdrag för särskild löneskatt på säkring som avses i denna anvis- pensionskostnader enligt punkt 23

ningspunkt och på sådan inbetal- av anvisningarna till 23 § på sådan ning på pensionssparkonto som pensionsförsäkring som avses i

avses i punkt 7 och före avdrag för denna anvisningspunkt och på avsättning för egenavgifter enligt sådan inbetalning på pensionssparlagen (1981:691) om socialavgifter, konto som avses i punkt 7 och före

avdrag för avsättning för egenav-

gifter enligt lagen (1981:691) om

socialavgifter,

2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i och

3. inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan

och beräknas med hänsyn till och beräknas imed hänsyn till storleken av sådan inkomst. Avdra- storleken av sådan inkomst. Avdraget får uppgå till högst ett belopp get får uppgå till högst ett belopp motsvarande det basbelopp som en- motsvarande det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän ligt lagen om allmän försäkring försäkring bestämts för året när- bestämts för året närmast före mast före taxeringsåret och des- taxeringsåret och dessutom i fråga sutom i fråga om om

a. inkomst av aktiv näringsverksamhet till sammanlagt högst 25 procent av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av

anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna

anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses

1 punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda

4 Riksdagen 1993:94. I saml. Nr 50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

basbelopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda inkomst som överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda basbelopp,

b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt

i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk

förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt

20 e femte stycket av anvisningarna till 23 8 till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda

basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp celler

c. annan inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses 132 8 I mom. första stycket h och i, och inkomst ombord enligt lagen om sjömansskatt samt enligt I $ 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning till högst 10 procent av den del av inkomsten som överstiger tio men inte tjugo gånger samma basbelopp. — Avdrag enligt detta stycke

beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan.

Om den skattskyldige har inkomst av aktiv näringsverksamhet från mer än en förvärvskälla får avdrag beräknat enligt detta stycke inte överstiga det avdrag som kunnat göras om inkomsten varit hänförlig till en och

samma förvärvskälla. Har den skattskyldige inkomster som kan grunda

rätt till avdrag enligt detta stycke både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag skall den del av avdraget som beräknas på ett basbelopp fördelas efter respektive avdragsgrundande inkomsts andel av de sammanlagda avdragsgrundande inkomsterna.

Om särskilda skäl föreligger får Om särskilda skäl föreligger får

skattemyndigheten efter ansökan skattemyndigheten efter ansökan besluta att avdrag för avgift för besluta att avdrag för avgift för

pensionsförsäkring respektive in- pensionsförsäkring respektive in-

betalning på pensionssparkonto får betalning på pensionssparkonto får medges med högre belopp än som medges med högre belopp än som

följer av bestämmelserna i föregå- följer av bestämmelserna i föregå-

ende stycke. Därvid skall dock ende stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att som redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast av tjänst anse som inkomst endast av tjänst med bortseende från sådan intäkt med bortseende från sådan intäkt

som avses i 32 § I mom. första som avses i 32 & I mom. första

stycket h och i men som i huvud- stycket h och i men som i huvud-

sak saknar pensionsrätt i anställ- sak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med ning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för skattskyl- belopp, beräknat som för skattskyl-

dig som avses i andra stycket b. dig som avses i andra stycket b.

Har sådan skattskyldig erhållit Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med särskild ersättning i samband med

att anställning upphört och har han att anställning upphört och har han

cj skaffat sig ett betryggande pen- cj skaffat sig ett betryggande pen-

sionsskydd, får dock avdrag med- sionsskydd, får dock avdrag med-

ges med högre belopp. Avdrag ges med högre belopp. Avdrag

som avses i de två närmast föregå- som avses i de två närmast föregå-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ende meningarna får dock inte be- ende meningarna får dock inte be-räknas för inkomst som härrör från räknas för inkomst som härrör från aktiebolag celler ekonomisk före- aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har ning vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 e femte styc- som avses i punkt 20 e femte

ket av anvisningarna till 23 §. Har stycket av anvisningarna till 23 8.

skattskyldig, som — själv eller Har skattskyldig, som — själv eller genom förmedling av juridisk per- genom förmedling av juridisk person — bedrivit näringsverksamhet, son — bedrivit näringsverksamhet,

upphört med driften i förvärvskäl- upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksam- lan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryg- hetstiden ej skaffat sig ett betryg-

gande pensionsskydd, får avdrag gande pensionsskydd, får avdrag

beräknas även på inkomst av kapi- beräknas även på inkomst av kapital som är hänförlig till försäljning tal som är hänförlig till försäljning av förvärvskällan före avdraget, på av förvärvskällan före avdraget, på

inkomst av passiv näringsverksam- inkomst av passiv näringsverksamhet före avdraget samt på sådan het enligt lagen (1990:659) om intäkt av tjänst som avses i 32 § särskild löneskatt på vissa för- 1 mom. första stycket h. Avdraget värvsinkomster före avdraget samt

får i detta fall beräknas med beak- på sådan intäkt av tjänst som avses

tande av det antal år den skattskyl- i 32 § I mom. första stycket h. dige drivit näringsverksamheten, Avdraget får i detta fall beräknas

dock högst för tio år. Hänsyn skall med beaktande av det antal år den vid bedömningen av avdragets skattskyldige drivit näringsverk-

storlek tas till den skattskyldiges samheten, dock högst för tio år.

övriga pensionsskydd och andra Hänsyn skall vid bedömningen av

möjligheter till avdrag för avgift avdragets storlek tas till den och inbetalning som avses i 46 § skattskyldiges Övriga pensions-

2 mom. första stycket 6 och 7. skydd och andra möjligheter till Avdragct får dock inte överstiga ett avdrag för avgift och inbetalning belopp som för varje år som drif- som avses i 46 § 2 mom. första

ten pågått motsvarar tio gånger det stycket 6 och 7. Avdraget får dock basbelopp som enligt lagen om inte överstiga ett belopp som för allmän försäkring bestämts för det varje år som driften pågått motsvaår driften i förvärvskällan upphört rar tio gånger det basbelopp som och ej heller summan av de belopp enligt lagen om allmän försäkring som under beskattningsåret redovi- bestämts för det år driften i försats som hettointäkt av förvärvskäl- värvskällan upphört och cj heller lan i förekommande fall före av- summan av de belopp som under draget, före avdrag för särskild beskattningsåret redovisats som inlöneskatt på pensionskostnader komst av förvärvskällan i förekom-

enligt punkt 23 av anvisningarna mande fall före avdraget, före till 23 § på sådan pensionsförsäk- avdrag för särskild löneskatt på

ring som avses i denna anvisnings- pensionskostnader enligt punkt 23 punkt och på sådan inbetalning på av anvisningarna till 23 § på sådan pensionssparkonto som avses i pensionsförsäkring som avses i punkt 7 och före avdrag för av- denna anvisningspunkt och på sättning för cgenavgifter enligt sådan inbetalning på pensionssparlagen om socialavgifter och sådan konto som avses i punkt 7 och före inkomst av kapital som är att hän- avdrag för avsättning för egenav-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

föra till vinst med anledning av gifter enligt lagen om socialavgifter överlåtelse av förvärvskällan. Har och sådan inkomst av kapital som skattemyndigheten enligt punkt 1 är att hänföra till vinst med an-

tredje stycket av anvisningarna till ledning av överlåtelse av förvärvs- 31 § medgivit att dödsbo tar pen- källan. Har = skattemyndigheten sionsförsäkring, anger skattemyn- enligt punkt 1 tredje stycket av

digheten det högsta belopp varmed anvisningarna till 31 § medgivit att avdrag för avgift för försäkringen dödsbo tar pensionsförsäkring,

får medges. Härvid iakttas i anger skattemyndigheten det högsta

tillämpliga delar bestämmelserna i belopp varmed avdrag för avgift detta stycke om avdrag för skatt- för försäkringen får medges. Härskyldig som upphört med driften i vid iakttas i tillämpliga delar be-

en förvärvskälla. Skattemyndig- stämmelserna i detta stycke om

hetens beslut i fråga som avses i avdrag för skattskyldig som uppdetta stycke får överklagas hos hört med driften i en förvärvskälla. Riksskatteverket. Riksskatteverkets Skattemyndighetens beslut i fråga

beslut får inte överklagas. som avses i detta stycke får över-

klagas hos Riksskatteverket. Riks-

skatteverkets beslut får inte över-

klagas.

Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetalningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det

påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år

överstiger vad som anges i andra stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde, får utnyttjas senast vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.

Om avdrag medges enligt tredje stycket sjätte meningen på grund av att

aktier eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första hand

göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp motsvarande

det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp som intäkt

av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar i fåmansägt handelsbolag

avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom.

sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.

2.8¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-

komstskatt!

dels att 2 8 12, 15 och 16 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 2 § 1,4, 8, 10 och 14 mom., 3 § 4, 6 - 10, 12 och 13 mom., 10 §, 16 § 2 mom., 22 §, 24 § 2 och 4 mom., 27 § 2, 4 och 5 mom.,

28 8 samt 29 § 2 mom. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

1 mom.” Bestämmelserna i 3- I mom. Bestämmelserna i 3-6,

5, 18-27, 31-34, 41-44, 65 och 18-25, 27, 31-34, 41-43, 65 och

66 §8& kommunalskattelagen 66 §§ - kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid (1928:370) tillämpas också vid

taxeringen till statlig inkomstskatt taxeringen till statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av i den mån inte annat följer av

denna lag. denna lag.

I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag

meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmel-

ser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.

För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i fjärde åttonde styckena.

Beskattningsåret utgörs av det Beskattningsåret utgörs av det

räkenskapsår som slutat närmast räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret. I fråga om före taxeringsåret. I fråga om

verksamhet på vilken bokförings- verksamhet på vilken bokföringslagen (1976:125) inte är tillämplig lagen (1976:125) inte är tillämplig

gäller dock följande. Beskatt- skall beskattningsåret avse kalenningsåret får avse — utom kalen- derår. derår — räkenskapsår som omfattar tiden den 1 maj-den 30 april, den I juli-den 30 juni, den 1 septem-

ber-den 31 augusti eller tid som

enligt 12 § andra stycket bokföringslagen medgetts för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet. Har skattskyldig påbörjat

eller upphört med verksamheten

eller lagt om räkenskapsåret, skall

räkenskapsåret — utgöra = beskatt-

ningsår utan hinder av att det

omfattar annan tid än tolv månader. Räkenskapsår som utsträcks

att omfatta längre tid än aderton

månader skall dock inte i något fall räknas som beskattningsår. Inte heller skall räkenskapsår som lagts om till annan tid än kalenderår

räknas som beskattningsår i annat fall än då omläggningen har skett

för att få samma räkenskapsår för

förvärvskällan i fråga som för annan av den skattskyldige be-

driven verksamhet för vilken brutet räkenskapsår godtas som beskattningsår.

All inkomst hänförs till samma All inkomst hänförs till samma

förvärvskälla. förvärvskälla. För -kommandit-

delägare medges avdrag för under-

skott i bolaget i den mån avdraget

och avdrag som medgetts vid tidi-

gare års taxeringar inte överstiger

ett belopp som svarar mot vad

delägaren satt in i bolaget eller,

om det belopp som delägaren

åtagit sig sätta in är högre, detta

senare belopp. För sådana delägare ti handelsbolag som i

förhållande till övriga delägare i

bolaget förbehållit sig ett begränsat

ansvar för bolagets förbindelser

medges avdrag med sammanlagt

högst ett belopp motsvarande det

han ansvarar för För över-

Skjutande underskott medges av-

drag vid beräkning av inkomsten

från bolaget närmast följande

beskattningsår.

Till intäkt av näringsverksamhet räknas — utöver vad som följer av första och andra styckena — löpande kapitalavkastning, vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som avses i 3 I I mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.

Ränteutgift och — med den be- Ränteutgift och — med den begränsning som anges i 14 mom. — gränsning som anges i punkt 33 av förlust (realisationsförlust) vid icke anvisningarna till 23 § komyrkesmässig avyttring av tillgångar munalskattelagen och i 14 mom. — och förpliktelser räknas som om- förlust (realisationsförlust) vid icke

kostnad i näringsverksamhet även yrkesmässig avyttring av tillgångar

när detta inte följer av första och och förpliktelser räknas som omandra styckena. Avdrag medges kostnad i näringsverksamhet även

inte för utgifter för inköp av när detta inte följer av första och

lotsedlar eller för andra liknande andra styckena. Avdrag medges

insatser i lotteri. inte för utgifter för inköp av

lottsedlar eller för andra liknande

insatser i lotteri.

Vid beräkning av realisationsvinst celler realisationsförlust tillämpas —

utöver vad som följer av första stycket — 25 & 1-9 mom. och 11 mom.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samt 26 § 1-8 och 10 mom. Vid tillämpning av 25 § [1 mom. eller 26 § 10 mom. skall dock gälla att 90 procent av en förlust är avdragsgill.

4 mom.? Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner enligt

1. 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),

2. 12 kap. I, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

3. 11 kap. 1, 2 och 9 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618), 4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619), 5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ föreningsbankslagen (1987:620).

Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.

Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium,

patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid

beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet

av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.

Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller

med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två

närmast följande åren.

Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och

gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.

Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.

Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen.

Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsför-

lust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag

utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsföre-

tags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsföretag.

Det övertagande företaget har Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för under- samma rätt till avdrag för underskott som avses i 26 § kommunal- skott som avses i 14 mom. som det skattelagen — (1928:370) och i Ööverlåtande företaget skulle ha haft 14 mom. som det överlåtande om fusionen inte ägt rum. Om

företaget skulle ha haft om fusio- moderbolaget var ett fåmansföretag

nen inte ägt rum. Om moderbola- enligt punkt 14 av anvisningarna

get var ett fåmansföretag enligt till. 328 kommunalskattelagen punkt 14 av anvisningarna till 32 § (1928:370) nämnda lag vid

nämnda lag vid utgången av be- utgången av beskattningsåret eller

skattningsåret eller dotterbolaget dotterbolaget var ett sådant företag var ett sådant företag vid ingången vid ingången av det närmast föreav det närmast föregående beskatt- gående beskattningsåret krävs dock

ningsåret krävs dock att moderbo- att moderbolaget ägde mer än nio laget ägde mer än nio tiondelar av tiondelar av aktierna i dotterbolaget aktierna i dotterbolaget vid den vid den sistnämnda tidpunkten. Vid

sistnämnda tidpunkten. Vid fusion fusion mellan ekonomiska före-

mellan ekonomiska «föreningar ningar krävs att båda föreningarna

krävs att båda föreningarna är att är att anse som kooperativa enligt anse som kooperativa = enligt 8 mom.

8 mom.

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller

också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i 25-31 §§ till en annan juridisk person såvida

överlåtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller

i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och femte styckena. Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vidare — utöver vad som anges i nionde stycket — om aktie i aktiebolag

eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida

moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en

sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.

I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen inte ske.

Har en tillgång delats ut till ett Har annan utdelning än som företag som är frikallat från skatt- avses i punkt I a av anvisningarna skyldighet för utdelningen enligt till 22 8 kommunalskattelagen 7§ 8 mom. tillämpas bestämmel- lämnats utan att det utdelande föreserna i andra, tredje och femte taget uttagsbeskattats enligt punkt styckena samt sjunde stycket första I fjärde stycket av anvisningarna och andra meningarna om det till 22 § kommunalskattelagen, utdelande företaget inte uttags- tillämpas bestämmelserna i andra,

beskattas enligt punkt 1 fjärde tredje och femte styckena samt stycket av anvisningarna till 22 § sjunde stycket första och andra

kommunalskattelagen. meningarna om det mottagande

företaget inte beskattas för utdelningen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 mom.” Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa

verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp

eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.

En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som lämnas i förhållande till inbetalda

insatser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet till-

faller någon som enligt 7 § 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på

annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.

Är en ekonomisk förening direkt

eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar, har centralorganisationen — även om den inte är kooperativ enligt tionde-tolfte styckena nedan — rätt till avdrag för utdelning på förlagsinsatser. År föreningen ett förvaltningsföretag enligt 78 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla

beloppet minskas med den del av utdelningen som föranlett fri-

kallelse från skattskyldighet enligt nämnda stycke.

Avdrag, för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen

hänför sig tll.

Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till sparbankerna.

Sveriges allmänna hypotcksbank får göra avdrag för belopp, som avsatts till reservfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ctt belopp motsvarande två procent av skulderna. Landshypoteksförening får göra avdrag för belopp, som avsatts till

reservfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden

till ett belopp motsvarande två och en halv procent av föreningens skulder.

Har reservfond som avses i Har reservfond som avses i sjätte åttonde stycket satts ned skall — stycket satts ned skall — om avdrag

om avdrag för fondavsättningen för fondavsättningen har medgetts

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

har medgetts — ett belopp mot- — ett belopp motsvarande det ned-

svarande det nedsatta beloppet tas satta beloppet tas upp som intäkt.

upp som intäkt.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,

utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en,

som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande

köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas

medlemskap — i en stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som medlemmar — så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåller.

Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralorganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förstahandsmedlemmar, «föreningarna, utövas efter föreningarnas medlemsantal.

10 mom.” Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,

I. att hänsyn inte tas till vinst 1. att hänsyn inte tas till vinst

eller förlust vid avyttring av aktier eller förlust vid avyttring av aktier och andra värdepapper som avses i och andra värdepapper för vilka 27 § I mom., hälften av realisationsvinsten enligt

3 § I mom. tredje stycket är un-

dantagen från skatteplikt,

2. att som intäkt tas upp 2 pro- 2. att som intäkt tas upp Il pro-

cent för år räknat av värdet vid cent för år räknat av värdet vid ingången av beskattningsåret av ingången av beskattningsåret av

cgendom som avses i 27 8 I mom., egendom som avses 1 /,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. att avdrag får göras för annan 3. att hänsyn inte tas till vinst

utdelning än som avses i 3§ eller förlust vid avyttring av an-

7 mom. fjärde stycket som före- delar i utländsk juridisk person

taget har beslutat för beskatt- eller andra utländska finansiella ningsåret, dock inte med så stort instrument motsvarande dem som

belopp att det föranleder under- avses i 3 & I mom. tredje skott. stycket 1, 2 och 5.

Förlust som uppkommit genom Har = företaget för = beskatt-

att aktie förlorat sitt värde till följd ningsåret beslutat utdelning som

av att bolaget upplösts genom likvi- överstiger ett gränsbelopp tas 40

dation eller genom fusion enligt 14 procent av det överskjutande be-

kap. I eller 2 8 aktiebolagslagen loppet upp som intäkt. Understiger (1975:1385) eller I1 kap. I eller beslutad utdelning för beskatt- 28 bankaktiebolagslagen ningsåret gränsbeloppet får skillna- (1987:618) är, utan hinder av vad den läggas till det för påföljande som sägs i första stycket I, av- beskattningsår beräknade gräns-

dragsgill till den del förlusten beloppet. Gränsbeloppet utgörs av svarar mot utdelning från bolaget summan av mottagen utdelning som av annat slag än som avses i 3 § är undantagen från skatteplikt samt

7 mom. fjärde stycket under be- 72 procent av det belopp som har

skattningsåret och närmast före- beräknats enligt första stycket, om gående beskattningsår. detta belopp är positivt.

Med beslutad utdelning jämställs

utbetalning i samband med

upplösning av företaget eller ut-

betalning av fusionsvederlag till

den del utbetalningen överstiger

tillskjutet kapital. I fråga om ak-

tiebolag jämställs med beslutad

utdelning också utbetalning i sam-

band med nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden. Som intäkt tas ti ett in-

vestmentföretag upp 2 procent för

år räknat av värdet vid ingången

av beskattningsåret av egendom

som avses i första stycket 3. Av-

drag medges inte mot denna intäkt.

Detta hindrar inte att avdrag för

underskott som uppkommit vid

inkomstberäkningen enligt första

och andra styckena medges när-

mast följande beskattningsår enligt lagen (1993:000) om avdrag för

underskott i näringsverksamhet.

Med investmentföretag avses ett Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk svenskt aktiebolag eller en svensk

ekonomisk förening som uteslutan- ekonomisk förening som = utede eller så gott som uteslutande slutande eller så gott som uteförvaltar värdepapper eller likartad slutande förvaltar värdepapper eller lös egendom och vars uppgift likartad lös egendom och vars

väsentligen är att genom ett välför- uppgift väsentligen är att genom ett

delat värdepappersinnehav erbjuda välfördelat — värdepappersinnehav aktie- eller andelsägare riskför- erbjuda aktie- eller andelsägare

delning och vari ett stort antal riskfördelning och vari ett stort

fysiska personer äger aktier eller antal fysiska personer äger aktier

andelar. eller andelar. Ett företag som inte längre uppfyller dessa krav skall

som intäkt ta upp ett belopp som svarar mot 30 procent av det hög-

sta av värdena av tillgångar som

avses I första stycket I och 3 vid ingången av beskattningsåret eller något av de fem föregående be-

skattningsåren, dock tidigast vid ingången av år 1991. Som intäkt får i stället tas upp 40 procent av

summan av de realisationsvinster och realisationsförluster som företaget haft från och med ingången

av år 1991 på tillgångar som avses

i första stycket I och 3, sedan avdrag gjorts för sådan intäkt som tagits upp enligt andra stycket

första meningen.

Vad som föreskrivits för in- Vad som föreskrivits i första vestmentföretag gäller också för stycket för investmentföretag gäller

värdepappersfonder. För värde- också för värdepappersfonder. För

pappersfonder utgör intäkten enligt värdepappersfonder utgör intäkten

första stycket 2 dock I,5 procent. enligt första stycket 2 dock

0,75 procent.

En värdepappersfond får göra avdrag för utdelning som fonden har beslutat för beskattningsåret till den del denna utdelning över- Stiger mottagen skattefri utdelning, dock inte med så stort belopp att det föranleder underskott.

Som intäkt tas i en värdepappersfond upp 2 procent för år räknat

av värdet vid ingången av beskatt-

ningsåret av egendom som avses första stycket 3. Mot denna intäkt medges endast avdrag enligt före-

gående stycke. Detta hindrar inte

att avdrag för underskott som upp-

kommit vid inkomstberäkningen

enligt första, sjätte och sjunde styckena medges närmast följande beskattningsår enligt lagen om

avdrag för underskott i närings-

verksamhet.

14 mom.” I fråga om juridiska 14 mom. I fråga om juridiska

personer utom dödsbon medges personer utom dödsbon medges

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:50 :

avdrag för förlust vid avyttring av avdrag för förlust vid avyttring av

tillgång som avses i 27 § 1 mom. tillgång som avses i 27 § I mom.

endast mot vinst vid avyttring av endast mot vinst vid avyttring av

sådan tillgång. Uppkommer under- sådan tillgång. Uppkommer underskott behandlas det vid taxeringen skott behandlas det vid taxeringen för det närmast följande beskatt- för det närmast följande beskatt-

ningsåret som förlust vid avyttring ningsåret som förlust vid avyttring av tillgång som avses i första me- av tillgång som avses i första meningen. Förlust som uppkommit ningen. genom att aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts

genom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. I eller 2§ aktiebolagslagen (1975:1385) eller

11 kap. I eller 2 8 bankaktiebo-

lagslagen (1987:618) är, utan

hinder av vad nu sagts, avdragsgill

till den del förlusten svarar mot

utdelning från bolaget av annat

slag än som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket under beskattningsåret och närmast föregående beskattningsår.

Begränsningen i första stycket Begränsningen i första stycket gäller inte om innehavet av den gäller inte om innehavet av den avyttrade tillgången betingats av avyttrade tillgången betingats av verksamhet som bedrivs av den verksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller av företag som skattskyldige eller av företag som

med hänsyn till äganderättsförhål- med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska för- landen eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skatt- hållanden kan anses stå den skatt-

skyldige nära. Den gäller inte skyldige nära. Den gäller inte heller om ett sådant företag som heller om ett företag avyttrat aktie avses 1 78 8 mom. tredje stycket eller andel och det sammanlagda avyttrat aktie eller andel med röste- röstetalet vid avyttringstillfället för tal som anges i det nämnda stycket företagets innehav motsvarat en vid a. fjärdedel eller mer av röstetalet för

samtliga aktier eller andelar i det

andra företaget.

3§

4 mom.” Avdrag som för ränta får göras vid återbetalning av statligt

räntebidrag för bostadsändamål. Vid räntefördelning enligt punkt

16 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) får avdrag göras som för ränta med samma belopp som skall tas upp som intäkt i näringsverksamhet enligt anvisningspunkten.

Med ränteutgift jämställs även Med ränteutgift jämställs även

tomträttsavgäld och vederlag vid tomträttsavgäld och vederlag vid

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

återbetalning av lån i förtid. Mot- återbetalning av lån i förtid. Motsvarande gäller för sådan ränteför- svarande gäller för sådan ränteför-

mån som enligt punkt 10 av anvis- mån som enligt punkt 10 av anvisningarna till 32 § nyss nämnda lag ningarna till 32 § kommunal-

skall anses som betald ränta. skattelagen (1928:370) skall anses

som betald ränta.

6 mom.” Beträffande ränta som 6 mom. Beträffande ränta som

har erlagts i förskott gäller att har erlagts i förskott gäller att

avdrag inte medges för den del av avdrag inte medges för den del av

räntan som belöper på tid efter räntan som belöper på tid efter den

beskattningsårets utgång. För ränta 31 januari året efter beskattsom enligt denna bestämmelse inte ningsåret. För ränta som enligt fått dras av omedelbart medges denna bestämmelse inte fått dras av avdrag med lika stora belopp för år omedelbart medges avdrag med räknat under återstoden av den tid lika stora belopp för år räknat

som förskottsbetalningen har av- under återstoden av den tid som sett. förskottsbetalningen har avsett.

Räntekompensation för upplupen Räntekompensation som en förmen inte förfallen ränta som utgår värvare av ett skuldebrev lämnar vid överlåtelse av fordran, behand- överlåtaren för upplupen men inte las inte som ränteintäkt eller rän- förfallen ränta behandlas som

teutgift utan medräknas i veder- ränteintäkt respektive ränteutgift.

laget respektive anskaffningsvärdet Avdrag för lämnad räntekompensa-

för fordringen vid beräkning av tion får göras det beskattningsår realisationsvinst. då räntan enligt skuldebrever förfaller till betalning. Likaså är vid

förvärv av enbart rätten till av-

kastning på skuldebrevet sådan

räntekompensation avdragsgill det

beskattningsår då räntan förfaller

till betalning. Har förvärvaren i sin tur, innan räntan förfallit till betal-

ning, avyttrat skuldebrevet tillsam-

mans med rätten till ränta eller

avyttrat rätten till räntan är dock

utgiven — räntekompensation — av-

dragsgill redan det beskattningsår

under vilket det avtalade vederlaget

skall tas upp till beskattning. Be-

stämmelserna i detta stycke tilläm-

pas på motsvarande sätt på ränte-

kompensation vid förvärv av andel i sådan värdepappersfond som

avses i 27 8 6 mom.

7 mom.” Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår

i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig

grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i

levnadskostnader.

Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag

eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 §

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital.

Annan utdelning från sådan Annan utdelning från sådan bostadsförening eller sådant bo- bostadsförening eller sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 § stadsaktiebolag som avses i 25§ 7 mom. än i form av bostad eller 7 mom. än i form av bostad eller annan förmån av fastighet räknas annan förmån av fastighet räknas såsom intäkt av kapital för med- såsom intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren, även om lemmen eller delägaren, om den den inte utgått i förhållande till inte utgått i förhållande till inneinnehavda andelar eller aktier, om havda andelar eller aktier, om och

och i den mån utdelningen översti- i den mån utdelningen överstiger ger sådana på beskattningsåret sådana på beskattningsåret belöpan-

belöpande avgifter och andra in- de avgifter och andra inbetalningar

betalningar till föreningen celler bo- till föreningen eller bolaget, som laget, som inte enligt bestämmel- inte enligt bestämmelserna i

serna i 3 mom. femte stycket är att 3 mom. femtc stycket är att anse anse som kapitaltillskott. som kapitaltillskott.

Annan utdelning från svenskt Har ett aktiebolag satt ned akaktiebolag än som avses i I mom. tiekapitalet eller reservfonden tredje stycket är skattefri om den genom minskning av aktiernas har uppburits i förhållande till nominella belopp anses återbetal-

innehavda aktier och utgår i form ning till aktieägare i samband där-

av aktier i ett annat svenskt ak- med som utdelning.

tiebolag. Som — förutsättningar

gäller följande. Det utdelande

bolaget skall ha aktier inregistrera-

de vid en svensk börs. När utdelning lämnas skall bolaget — direkt

eller indirekt — ha innehaft samt-

liga aktier i det andra bolaget sedan ingången av närmast föregående beskattningsår eller sedan det andra bolaget började bedriva verksamhet av något slag. Samtliga aktier i det andra bolaget skall delas ut. Den verksamhet som därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget skall vara av betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i

det utdelande bolaget. Utgör de

utdelade aktierna lager hos mottagaren av utdelningen skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna. Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till 24 8 kommunalskattelagen (1928:370).

Utdelning enligt fjärde stycket är

skattefri även för mottagare som

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inte äger aktierna i det utdelande

bolaget.

8 mom.!? Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings

upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem

utöver inbetald insats.

Såsom utdelning från svensk

ekonomisk förening anses — med

de begränsningar som anges i

tredje-femte styckena — jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftas till medlem.

Som utdelning skall inte anses

större belopp än som motsvarar

vad medlemmen erhåller i annat än aktier i ett svenskt aktiebolag. Som

förutsättningar gäller följande. Den

utskiftande föreningen får inte vara

sådant företag som avses i 3§ 12 mom. nionde stycket. Föreningen skall äga samtliga aktier i bola-

get och samtliga aktier skall skiftas

ut. Värdet av den egendom som skiftas ut i annan form än aktier får inte överstiga fem procent av det nominella värdet på aktierna.

Utgör de utskiftade aktierna lager

hos mottagaren skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna. Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370).

Vid fusion, som avses i 2§ Vid fusion, som avses i 25§ 4 mom. första stycket, skall som 4 mom. första stycket 2, skall som utdelning inte anses större belopp utdelning anses eff belopp som än som motsvarar vad medlemmen motsvarar vad medlemmen erhåller erhåller i annat än andelar i den i annat än andelar i den övertagande föreningen. Som in- övertagande föreningen. Som in-

betald insats i den övertagande betald insats i den övertagande

föreningen skall anses inbetald föreningen skall anses inbetald

insats i den överlåtande föreningen. insats i den överlåtande föreningen.

I andra fall än som avses i tredje och fjärde styckena skall som utdelning anses vad som utskiftas till medlem utöver inbetald insats.

9 mom.!! Beträffande avkast- 9 mom. Beträffande skatteplik-

ning av svenska aktier är huvud- tig utdelning på aktier och andelar regeln att densamma tas upp som är huvudregeln att densamma tas intäkt för den som var ägare av upp som intäkt för den som var kupongen eller av annan anledning ägare av kupongen eller av annan

hade rätt till utdelningen, när anledning hade rätt till utdelningen,

denna blev tillgänglig för lyftning. när denna blev tillgänglig för lyft-

För den, som genom köp, byte ning. eller därmed jämförligt avtal för- För den, som genom köp, byte värvat rätt till utdelning på svensk eller därmed jämförligt avtal för-

aktie eller på andel i svensk värde- värvat rätt till skattepliktig utdelpappersfond eller ekonomisk för- ning skall som intäkt fas upp enening eller i utländskt bolag eller dast det belopp, varmed utdelutländsk värdepappersfond, skall ningen eller, om förvärvaren i sin såsom intäkt upptagas endast det tur överlåtit rätten till utdelning, belopp, varmed utdelningen eller, den därvid erhållna valutan över-

om förvärvaren i sin tur överlåtit stigit det vid förvärvet utgivna rätten till utdelning, den därvid vederlaget för rätten till utdelning. erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för

rätten till utdelning.

Uppkommer i sådant fall fråga om avdrag för vederlag som utgivits för förvärv av rätt till utdelning vid mer än ett utdelningstillfälle, skall vederlaget anses belöpa på de olika utdelningsposterna enligt fördelning

på dessa med hänsyn till periodens längd och under iakttagande att, i den

mån på viss utdelningspost belöpande vederlag ej kunnat utnyttjas såsom avdrag från denna, det återstående beloppet får avräknas på närmast följande utdelningspost eller utdelningsposter. Avser förvärvet rätt till

utdelning under obestämd tid, bör om ej särskilda skäl föranleder till annat, vederlaget avräknas under en period av tio år.

Vad som gäller utdelning på Svensk aktie skall äga motsvarande tillämpning beträffande utdelning på andel i svensk värdepappersfond

eller ekonomisk förening, aktie eller annan andel i utländskt bolag eller utländsk värdepappersfond.

10 mom.!? Vad som gäller om 10 mom. Vad som gäller om

annan utdelning från utländskt utdelning från utländskt bolag bolag än som avses i 3 & I mom. skall även tillämpas på utdelning tredje stycket skall även tillämpas från annan utländsk juridisk per-

på utdelning från annan utländsk son. Sådan utdelning skall dock

juridisk person. Sådan utdelning inte beskattas i den mån delägare i skall dock inte beskattas i den mån utländsk juridisk person enligt delägare i utländsk juridisk person punkt 10 andra stycket av anvisenligt punkt 10 andra stycket av: ningarna till 53 §§ kommunalanvisningarna till 53 §& kommunal- skattelagen (1928:370) har beskatskattelagen (1928:370) har beskat- tats för den del av den utländska tats för den del av den utländska personens vinst som belöper på .

personens vinst som belöper på delägaren. Utdelning från dödsbo

delägaren. Utdelning från dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle efter person, som vid sitt frånfälle inte varit bosatt eller stadigvarande inte varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket, till i Sverige vistats här i riket, till i Sverige bosatt delägare av inkomst, som bosatt delägare av inkomst, som förvärvats under den tid delägarna förvärvats under den tid delägarna suttit i oskift bo — men givetvis ej

suttit i oskift bo — men givetvis ej utskiftning av den avlidnes efterutskiftning av den avlidnes efter- lämnade tillgångar — skall här i

5 Riksdagen 199394. I saml. Nr 50 65

lämnade tillgångar — skall här i riket bli föremål för beskattning.

riket bli föremål för beskattning. Från denna föreskrift meddelas

Från denna föreskrift meddelas likväl ett undantag i 7 § 9 mom.

likväl ett undantag i 7 § 9 mom.

I samband med utdelning på andel i bolag i utländsk stat tillgodoföres 1 vissa fall utdelningsmottagaren särskilt belopp (skattetillgodohavande) som betalas ut genom den utländska statens försorg inom ramen för ett system för nedsättning av skatt på utdelad bolagsvinst. Exempel på sådant skattetillgodohavande är "avoir fiscal” i Frankrike och "tax credit" i

Storbritannien. Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall

tillämpas även på skattetillgodohavande.

Sådant skattetillgodohavande hänförs till samma beskattningsår som den

utdelning på vilken skattetillgodohavandet är grundat.

12 mom.' Överstiger utdel- 12 mom. Överstiger utdel-

ningen på aktier i ett fåmansföretag ningen på aktier i ett fåmansföretag

så stor procent av den skattskyl- så stor procent av den skattskyldiges — anskaffningskostnad = för diges — anskaffningskostnad = för aktierna och lämnade ovillkorliga aktierna och lämnade ovillkorliga

kapitaltillskott som svarar mot kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid utgången av statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret november året före beskattningsåret

med tillägg av fem procentenheter, med tillägg av fem procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp skali överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst. Har aktierna som intäkt av tjänst. Har aktierna förvärvats på annat sätt än genom förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt köp, byte eller därmed jämförligt

fång, skall anskaffningskostnaden fång, skall anskaffningskostnaden

beräknas med tillämpning av 24 8 beräknas med tillämpning av 24 &

I mom. tredje stycket. 1 mom. tredje stycket. Som ut-

delning behandlas vinst som upp-

kommit vid nedsättning av aktieka-

pitalet eller reservfonden i bolaget.

Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som senare år får tas upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad utdelning) för den som ägde aktierna vid utdelningstillfället eller, om utdelning inte förekommit, för den som äger aktierna vid beskatt-

ningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning läggs för varje år till anskaffningskostnaden vid beräkning enligt första stycket. Uppkommer realisationsvinst vid Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföre- avyttring av aktier i ett fåmansföre-

tag skall hälften av den del av tag skall 70 procent av den del av vinsten som överstiger kvarstående vinsten som Överstiger kvarstående

sparad utdelning tas upp som intäkt sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst. Uppkommer realisations- av tjänst.

förlust genom att aktierna förlorat sitt värde till följd av att företaget upplösts genom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. I eller

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 aktiebolagslagen (1975:1385)

skall vid tillämpning av första

stycket det överskjutande beloppet minskas med förlusten.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även för utdelning och

avyttring under tio beskattningsår efter det år då ett företag upphört att

vara fåmansföretag i fråga om utdelning eller realisationsvinst på aktier som den skattskyldige eller någon honom närstående ägde när företaget

upphörde att vara fåmansföretag eller har förvärvat med stöd av sådana

aktier. I fråga om aktier som förvärvats före år 1990 gäller vid tillämp-

ningen av första-tredje styckena följande.

1. Som anskaffningskostnad får tas upp värdet på aktierna vid utgången av år 1990 beräknat enligt punkt 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen

(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt i dess då gällande lydelse.

Därvid gäller dock att värden som enligt punkt 5 första-fjärde styckena

tagits upp till 75 eller 30 procent skall multipliceras med 1,4 respektive 3,5. Har femte stycket av nämnda anvisningspunkt tillämpats skall a) värdet multipliceras med 5 om någon del av underlaget vid

värderingen satts ned till 20 procent,

b) i andra fall än a värdet multipliceras med 3,5 om någon del av underlaget vid värderingen satts ned till 30 procent,

c) i andra fall än a och b värdet multipliceras med 1,4 om någon del av underlaget vid värderingen tagits upp till 75 procent.

2. Anskaffningskostnaden får — om den inte beräknas enligt be-

stämmelserna i 1 — räknas upp med hänsyn till förändringarna i det

allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott

som gjorts före år 1990.

Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den

skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i

betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelserna gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmansföretag, som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskatt-

ningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget

upphörde. |

Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första-

tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid beaktas även förhållandena under de tio beskattningsår som närmast

föregått beskattningsåret. Med utomstående avses sådana personer på vilka bestämmelserna i första-tredje styckena till följd av femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst gäller dessutom att som intäkt av tjänst skall högst tas upp ett sammanlagt belopp som för den

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattskyldige och honom närstående under samma tidsperiod uppgår till

100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Om den skattskyldiges make eller — såvitt gäller skattskyldig under 18 år — förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden

har varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det

belopp som enligt bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp

som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara

förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 % av skatt på tjänsteintäk-

ten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänsteintäkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara

förvärvsinkomst.

Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs

verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.

Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt

14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid

bedömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller genom

någon närstående är eller under något av de tio beskattningsår som

närmast föregått beskattningsåret har varit verksamma i företaget i

betydande omfattning.

Vad som i detta moment sägs om Vad som i detta moment sägs om

aktier i ett fåmansföretag gäller aktier i ett fåmansföretag gäller också andelar i ett sådant företag. också andelar i ett sådant företag.

Med aktier och andelar likställs Med aktier och andelar likställs andra sådana av företaget utgivna andra sådana av företaget utgivna finansiella instrument som avses i finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. Vid tillämpningen av 27 § 1 mom. Vid tillämpningen av bestämmelserna i = första-tredje bestämmelserna i = första-tredje styckena på sistnämnda finansiella styckena på sistnämnda finansiella instrument skall dock tillägget till instrument skall dock tillägget till statslåneräntan begränsas till en statslåneräntan begränsas till en procentenhet och värdering enligt procentenhet och värdering enligt fjärde stycket 1 eller uppräkning fjärde stycket I eller uppräkning

enligt fjärde stycket 2 inte medges. enligt fjärde stycket 2 inte medges. Vid tillämpningen av bestämmelser-

na i första och andra styckena på

aktier eller andelar skall vid 1995

års taxering värdering enligt fjärde

stycket I inte medges. Detsamma

gäller vid tillämpningen av be-

stämmelserna i tredje stycket, om avyttring skett till närstående.

13 mom.!'' Avslutas verksam- 13 mom. Upphör en enskild

heten i en förvärvskälla inom in- näringsidkare eller ett dödsbo att komstslaget näringsverksamhet och bedriva annan mnäringsverksamhet uppkommer underskott i förvärvs- än självständig näringsverksamhet

källan vid taxeringen för det år då i utlandet och finns det då under-

"Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

verksamheten upphör, får avdrag skott för vilket avdrag inte medges för underskottet ske enligt vad som enligt andra stycket eller 46 §& gäller för realisationsförlust vid I mom. kommunalskattelagen närmast följande taxering eller, om (1928:370) får avdrag för underden skattskyldige yrkar det, denna skottet ske enligt vad som gäller och de två närmast därefter följan- för realisationsförlust vid närmast de taxeringarna. Rätt till avdrag följande taxering eller, om den föreligger inte i den mån under- skattskyldige yrkar det, denna och skottet beror på att tillgångar eller de två närmast därefter följande tjänster tagits ut ur förvärvskällan taxeringarna. Rätt till avdrag föreutan att uttagsbeskattning skett. ligger inte i den mån underskottet

beror på att tillgångar eller tjänster

tagits ut ur förvärvskällan utan att

uttagsbeskattning skett.

Rätt till avdrag för underskott föreligger inte i fråga om självständig näringsverksamhet i utlandet eller när den skattskyldiges verksamhet i ett handelsbolag upphör genom att andelen överlåts.

Delägare i sådant andelshus som Delägare i sådant andelshus som avses i punkt 5 av anvisningarna avses i punkt 5 av anvisningarna till.23 § - kommunalskattelagen till 23 § kommunalskattelagen har (1928:370) har efter yrkande rätt efter yrkande rätt till avdrag såsom till avdrag såsom för realisations- för realisationsförlust för underförlust för underskott av förvärvs- skott av näringsverksamhet i vilken källa i vilken fastigheten ingår i fastigheten ingår i den mån underden mån underskottet belöper på skottet belöper på sådan bostadssådan bostadslägenhet som skulle lägenhet som skulle ha utgjort ha utgjort privatbostad för honom privatbostad för honom om han om han innehaft den med bostads- innehaft den med bostadsrätt och i rätt. den mån avdrag för underskottet

inte medgetts enligt 46 8 I mom.

kommunalskattelagen.

Avdrag enligt tredje stycket medges inte i den mån avdrag har medgetts enligt 25 § I1 mom. eller 26 & 9 mom. eller enligt 33§8 3 mom. kommunalskattelagen.

Bestämmelserna i anvisningarna Bestämmelserna i 10 och 11 88 till 26 8& kommunalskattelagen lagen (1993:000) om avdrag för tillämpas också i fall som avses i underskott av näringsverksamhet första och fredje styckena. tillämpas också i fall som avses i

första och andra styckena.

108 !5

För fysiska personer och döds- För fysiska personer beräknas bon beräknas statlig inkomstskatt statlig inkomstskatt enligt följande. enligt följande.

Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns på 170 000 kronor vid 1992 års taxering. Vid följande taxeringar uppgår

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skiktgränsen till skiktgränsen för föregående taxeringsår multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober andra året före taxeringsåret och prisläget i oktober tredje året före taxeringsåret med tillägg av två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Skatt på kapitalinkomst utgör 25 procent av inkomsten av kapital enligt 3 § 14 mom.

För dödsbon beräknas skatten

enligt andra och tredje styckena

med följande undantag. Från och

med beskattningsåret efter det

kalenderår dödsfallet inträffade tas

det i andra stycket angivna be-

loppet 100 kronor ut bara om den

beskattningsbara — förvärvsinkom-

sten överstiger ett belopp som mot-

svarar grundavdrag enligt 48 8

2 mom. kommunalskattelagen

(1928:370). Från och med det

fjärde beskattningsåret efter det

kalenderår dödsfallet inträffade

utgör skatten på förvärvsinkomst

20 procent av den beskattningsbara

förvärvsinkomsten. Om den be-

skattningsbara förvärvsinkomsten

överstiger ett belopp motsvarande

grundavdrag enligt 48 8 2 mom.

kommunalskattelagen tas dessutom

100 kronor ut.

16 §

2 mom.!” Med utländsk juridisk person avses i denna lag association,

som enligt lagstiftningen i den stat där den är hemmahörande kan förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter och föra talan inför domstolar och andra myndigheter och över vilkens förmögenhetsmassa de enskilda delägarna inte fritt kan förfoga.

Med utländskt bolag avses i Med utländskt bolag avses i denna lag utländsk juridisk person denna lag utländsk juridisk person som som i den stat där den är hem-

a) enligt ett avtal för undvikande mahörande är föremål för beskattav dubbelbeskattning som Sverige ning som är likartad den som sveningått är en person på vilken av- ska aktiebolag är underkastade. talets regler om begränsning av beskattningsrätten tillämpas och som enligt avtalet har hemvist i annan avtalsslutande stat, eller

b) i den stat där den är hemrmahörande är föremål för beskattning

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som är likartad den som svenska aktiebolag är underkastade.

Såsom utländskt bolag avses i

denna lag också alltid utländsk

juridisk person hemmahörande i någon av följande stater, med vilka Sverige har ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning, om den utländska juridiska personen är en person på vilken av-

talets regler om begränsning av

beskattningsrätten ' tillämpas och enligt avtalet har hemvist 1 denna stat: Amerikas Förenta Stater,

Argentina, Bangladesh, Barbados,

Belgien, Botswana, = Brasilien, Bulgarien, Canada, Cypern, Danmark, Egypten, Estland, Filippinerna, Finland, Frankrike, Grekland, Indien, Indonesien, Irland, Island, Israel, Italien, Jamaica,

Japan, Kenya, = Folkrepubliken

Kina, Republiken Korea, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Marocko, Mauritius, Mexico, Namibia, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Pakistan, Peru, Polen, Rumänien, — Ryssland, Schweiz, Singapore, Slovakiska Republiken, Spanien, Sri Lanka, Storbritannien och Nordirland, Sydafrika, Tan-

zania, Tjeckiska Republiken, Trini-

dad och Tobago, Tunisien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, Ungern, Venezuela, Vitryssland, Zambia, Zimbabwe och Österrike samt övriga f.d. delrepubliker i Sovjetunionen. Med utländskt bolag likställs, där ej annat uttryckligen stadgas, främmande stat samt utländsk menighet liksom dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte var bosatt eller stadigvarande vistades här i riket.

22 g”

Skall, på grund av öÖverens- Skall, på grund av överens-

kommelse eller beslut som avses i kommelse eller beslut som avses i 20 eller 21 §, intäkt, som är 20 eller 21 8, intäkt, som är skattepliktig enligt denna lag, inte skattepliktig enligt denna lag, inte beskattas här i riket, medges inte beskattas här i riket, medges inte heller avdrag för kostnader som är heller avdrag för kostnader som är hänförliga till intäkten. Detta gäller hänförliga till intäkten. Detta gäller dock inte i fråga om utdelning från dock inte i fråga om utdelning från utländskt företag till svenskt före utländskt bolag till svenskt företag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tag i fall då utdelningen skulle ha i fall som avses i 7 § 8 mom. a. varit undantagen från beskattning om båda företagen varit svenska.

24 §

2 mom.!? Med avyttring av 2 mom. Med avyttring av

egendom avses försäljning, byte egendom avses försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom. Med avyttring jäm- av egendom. Med avyttring jämställs det fallet att ett finansiellt ställs det fallet att ett finansiellt

instrument definitivt förlorar sitt instrument definitivt förlorar sitt

värde genom att det bolag eller den värde genom att det bolag eller den ekonomiska förening som givit ut ekonomiska förening som givit ut instrumentet upplöses genom kon- instrumentet upplöses genom likkurs eller likvidation eller genom vidation eller genom fusion enligt fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagsaktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 11 kap. I eller 2 §& bankaktiebo- eller 28 bankaktiebolagslagen lagslagen (1987:618). Med avyt- (1987:618). Avyttring anses också

tring jämställs också att tiden för föreligga om ett finansiellt instru-

utnyttjande av en option löpt ut ment som givits ut av ett svenskt

utan att optionen har utnyttjats. aktiebolag eller en svensk ekono- Med avyttring avses däremot inte misk förening förlorar sitt värde utlåning av egendom för blankning. genom att det företag som givit ut

Avyttring anses inte heller före- instrumentet försätts i konkurs. ligga när en andel definitivt för- Med avyttring jämställs också att lorar sitt värde i fall som avses i 3 tiden för utnyttjande av en option $ 8 mom. tredje stycket. löpt ut utan att optionen har ut-

nyttjats. Med avyttring avses däre-

mot inte utlåning av egendom för

blankning. Avyttring anses inte

heller föreligga när en andel defini-

tivt förlorar sitt värde i fall som

avses i punkt I a av anvisningarna

till 22 § kommunalskattelagen

(1928:370). En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget

om andelen inlöses eller bolaget upplöses.

Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt

28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.

Inlöses andel i värdepappersfond Inlöses andel i värdepappersfond

eller utskiftas fondens behållna eller utskiftas fondens behållna

tillgångar till fondandelsägare i tillgångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, samband med att fonden upplöses,

skall avyttring av andelen anses ha skall avyttring av andelen anses ha

skett mot vederlag motsvarande sket mot vederlag motsvarande vad fondandelsägaren uppbär vid vad fondandelsägaren uppbär vid

inlösen eller utskiftning. inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller om medlem avgår ur en ekonomisk förening.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, optionsrätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och annat vederlag.

4 mom.!? Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust vid

avyttring av egendom inträder det beskattningsår då egendomen avyttras. Vinst och förlust beräknas därvid på grundval av alla intäkter och

kostnader som är hänförliga till avyttringen. Avdrag för realisationsförlust medges endast om förlusten är definitiv. Är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är

i fråga, skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller

de år då detta belopps storlek blir känd. Därvid skall beskattningen ske på grundval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid taxeringen för avyttringsåret.

Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i samband

med utfärdande av en köp- celler säljoption med en löptid på högst ett år inträder för det beskattningsår då utfärdaren frigörs från sina åtaganden. Om utfärdaren på grund av optionen säljer den underliggande egendomen skall han öka försäljningspriset med den tidigare uppburna ersättningen (premien) vid beräkning av vinst. Om utfärdaren på grund av optionen

köper egendom, dras premien av från anskaffningsvärdet för egendomen, om denna avyttras senast under det beskattningsår då premien skall tas

upp till beskattning. I fråga om option med längre löptid än ett år, inträder skattskyldighet för det beskattningsår då optionen utfärdas. Det

som nyss sagts om behandlingen av premien gäller även beträffande

optioner med den längre löptiden, om försäljning på grund av optionen respektive avyttring av egendom som köpts på grund av optionen sker

samma år som optionen utfärdats. Med option avses ett finansiellt

instrument som ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan egendom till ett visst pris eller en rätt att erhålla

betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande.

Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust på grund av

en termin inträder för det beskattningsår då fullgörandet enligt termins-

avtalet skall ske. Med termin avses ett finansiellt instrument i form av ett avtal om köp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss

framtida tidpunkt och till ett bestämt pris eller en rätt att erhålla

betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande.

I fråga om avyttring som avsett lånad aktie (blankningsaffär) inträder, om inte den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen äger aktie av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samma slag och sort, skattskyldighet för det beskattningsår då en

motsvarande aktie förvärvats och återställts till långivaren, dock senast

året efter det beskattningsår då avyttring av den lånade aktien skedde.

Har ett finansiellt instrument ansetts avyttrat genom att det bolag eller den ekonomiska före-

ning som givit ut instrumentet

försatts i konkurs gäller följande. 1. Har ackord träffats eller har utdelning i konkursen erhållits skall ersättningen tas upp som realisationsvinst, dock högst med ett

belopp som svarar mot medgivet avdrag för realisationsförlust i samband med att företaget försattes

i konkurs. Medgavs avdrag för viss del av realisationsförlusten skall

endast motsvarande del av ersättningen tas upp som realisationsvinst.

2. Har ett beslut om konkurs upphävts eller har konkursen lagts ned skall som realisationsvinst tas upp ett belopp som svarar mot

medgivet avdrag för realisations-

förlust i samband med att företaget

försattes i konkurs. Detsamma gäller om en konkurs avslutas med överskott. Anskaffningsvärdet anses därefter uppgå till det enligt genomsnittsmetoden beräknade värdet vid den tidpunkt då avyttring ansågs ha skett.

Skatteplikt föreligger inte för realisationsvinst som uppkommit vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i svenskt aktiebolag eller vid likvidation av ett sådant aktiebolag eller en svensk

ekonomisk förening. Detta gäller

under förutsättning att det inte i

fråga om företag som avses i 3 §

12 mom. nionde stycket. Undantag

från skatteplikt gäller inte när aktie eller andel utgör tillgång i näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo eller av ett

handelsbolag. Har förlust uppkommit vid likvidation av ett svenskt aktiebolag eller en svensk

ekonomisk förening medges avdrag för realisationsförlust.

2 mom.?? Som anskaffnings- 2 mom. Som anskaffningsvärde

värde anses det genomsnittliga anses det genomsnittliga ananskaffningsvärdet för samtliga skaffningsvärdet för samtliga finanfinansiella instrument av samma siella instrument av samma slag slag och sort som det avyttrade, och sort som det avyttrade, beräk-

beräknat på grundval av faktiska nat på grundval av faktiska ananskaffningsutgifter och med hän- skaffningsutgifter och med hänsyn syn till inträffade förändringar till inträffade förändringar

beträffande innehavet (genomsnitts- beträffande innehavet (genomsnittsmetoden). Har aktier erhållits metoden). Har aktier erhållits

genom sådan utdelning som avses genom sådan utdelning som avses i 3 8 7 mom. fjärde stycket skall i punkt I a av anvisningarna till

som anskaffningsvärde för dessa 22 8 kommunalskattelagen

aktier anses så stor del av det (1928:370) skall som <angenomsnittliga anskaffningsvärdet skaffningsvärde för dessa aktier för aktierna i det utdelande bolaget anses så stor del av det genom-

som svarar mot förändringen i snittliga — anskaffningsvärdet = för

marknadsvärdet på dessa aktier till aktierna i det utdelande bolaget

följd av utdelningen. Det genom- som svarar mot förändringen i

snittliga anskaffningsvärdet för i marknadsvärdet på dessa aktier till

aktierna det utdelande bolaget skall följd av utdelningen. Det genomminskas i motsvarande mån. För snittliga anskaffningsvärdet = för

sådan mottagare som avses i 3 § aktierna i det utdelande bolaget

7 mom. femte stycket skall, om skall minskas i motsvarande mån. vederlag erlagts för rätten till För sådan mottagare som inte äger

utdelning, vederlaget anses som an- aktier i det utdelande bolaget skall, skaffningsvärde, I annat fall skall om vederlag erlagts för rätten till de utdelade aktierna anses anskaf- utdelning, vederlaget anses som anfade utan kostnad. Har aktier er- skaffningsvärde. I annat fall skall hållits genom sådan utskiftning de utdelade aktierna anses anskaf-

som avses i 3 §& 8 mom. tredje fade utan kostnad. Har aktier erstycket skall som anskaffningsvärde hållits genom sådan utskiftning

för dessa aktier anses an- som avses i punkt I a av anvisskaffningsvärdet för andelarna i ningarna till 22 §& kommunalden förening som skiftat ut aktier- skattelagen skall som =<anna. skaffningsvärde för dessa aktier

anses anskaffningsvärdet för an-

delarna i den förening som skiftat

ut aktierna.

Är finansiella instrument som avses i I mom. föremål för notering på

inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av

marknadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig (marknadsnoterade), får utom såvitt avser optioner och terminer anskaffningsvärdet bestämmas till 20 procent av vad den skattskyldige erhåller vid avyttringen efter avdrag för kostnad för avyttringen.

Delbevis eller teckningsrättsbevis, som grundas på aktieinnehav i ett

bolag, anses anskaffat utan kostnad.

4 mom.”! Har en här i riket 4 mom. Har en här i riket

bosatt eller hemmahörande person bosatt eller hemmahörande person avyttrat aktier till ett svenskt ak- avyttrat aktier till ett svenskt

tiebolag eller ett motsvarande aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag och utgörs veder- utländskt bolag och utgörs vederlaget för de avyttrade aktierna av laget för de avyttrade aktierna av

nyemitterade aktier i det köpande nyemitterade aktier i det köpande bolaget och eventuellt pengar mot- bolaget och eventuellt pengar mot-

svarande högst tio procent av de svarande högst tio procent av de

nyemitterade aktiernas nominella nyemitterade aktiernas nominella värde skall som skattepliktig reali- värde skall som skattepliktig realisationsvinst räknas den del av sationsvinst räknas den del av vederlaget som utgörs av pengar. vederlaget som utgörs av pengar, Vad nu sagts tillämpas också vid eller om det är fråga om sådana

avyttring av andelar i ekonomisk aktier för vilka hälften av realisaförening. De mottagna aktierna tionsvinsten är undantagen från

skall anses förvärvade till det an- skatteplikt enligt 3 § I mom. hälfskaffningsvärde som gällde för de ten av den del av vederlaget som

avyttrade aktierna eller andelarna. utgörs av pengar. Vad nu sagts

tillämpas också vid avyttring av

andelar i ekonomisk förening. De

mottagna aktierna skall anses för-

värvade till det anskaffningsvärde

som gällde för de avyttrade aktier-

na eller andelarna. I fråga om

aktier eller andelar som avses i 3 §

1 mom. fjärde stycket b skall som

skattepliktig realisationsvinst räknas den del av vinsten som inte omfattas av undantaget från skatte-

plikt. I detta fall skall de mottagna

aktierna anses förvärvade till det

anskaffningsvärde som gällde för

de avyttrade aktierna eller andelar-

na med tillägg för skattepliktig

realisationsvinst.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har avflyttat från riket men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå anses bosatt här.

Vid avyttring av aktier eller andelar i företag som avses i 3 § 12 mom.

nionde stycket, tillämpas första stycket endast om skattemyndigheten lämnar medgivande till detta. Sådant medgivande får lämnas om inte

någon del av vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets

beslut får inte överklagas.

Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier eller andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelserna i första eller

tredje stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när utflyttningen sker i fråga om den del av realisationsvinsten som tidigare inte tagits upp till beskattning.

5 mom.” Realisationsförlust 5 mom. Förlust på marknads-

vid avyttring av marknadsnoterad noterad tillgång som avses i tillgång som avses i 1 mom. får 1 mom. får dras av från realisa-

dras av från realisationsvinst på tionsvinst på marknadsnoterad marknadsnoterad sådan = tillgång sådan tillgång. Orm viss del av vinst utan den begränsning av avdrags- skulle ha tagits upp som skatteplik-

rätten som framgår av 3 § 2 mom. tig vinst får endast motsvarande

tredje stycket. del av förlusten dras av. Av förlust

Detta gäller dock i fråga om som inte dragits av mot vinst på andel i värdepappersfond endast marknadsnoterad egendom eller av om värdet av fondens innehav av förlust på egendom som inte är

aktier inte annat än tillfälligtvis marknadsnoterad får

understigit tre fjärdedelar av fond- — 70 procent dras av om 100

förmögenheten. procent av vinst på sådan egendom Realisationsförlust som uppkom- är skattepliktig,

mit genom att aktie förlorat sitt — 49 procent dras av om 70

värde till följd av att bolaget procent av vinst på sådan egendom upplösts genom likvidation eller är skattepliktig,

genom fusion enligt 14 kap. 1 eller — 35 procent dras av om 50 2 8 aktiebolagslagen (1975:1385) procent av vinst på sådan egendom eller I1 kap. 1 eller 2 8 bankaktie- är skattepliktig. bolagslagen (1987:618) är avdragsgill utan den begränsning av avdragsrätten som framgår av 3 8 2 mom. tredje stycket till den del

förlusten svarar mot utdelning från

bolaget av annat slag än som avses i 38 7 mom. fjärde stycket under beskattningsåret och närmast före-

gående beskattningsår. Vid tillämpningen av första Stycket avses med marknadsnoterad

tillgång även en tillgång som var

marknadsnoterad när det ak-

tiebolag som givit ut den försattes

i konkurs. Tillgången anses som

marknadsnoterad till och med den tidpunkt när konkursen eller en därpå följande likvidation avslutas.

28 8?

Vid beräkning av realisations- Vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av vinst på grund av avyttring av andel i handelsbolag skall ingångs- andel i handelsbolag skall ingångsvärdet för andelen ökas med till- värdet för andelen ökas med tillskott till bolaget och minskas med skott till bolaget och minskas med uttag från bolaget. Ingångsvärdet uttag från bolaget. Ingångsvärdet skall vidare ökas med de på del- skall vidare ökas med de på delägaren belöpande skattepliktiga in- ägaren belöpande skattepliktiga in-

komsterna och minskas med de på komsterna och minskas med de på delägaren belöpande avdragsgilla delägaren belöpande avdragsgilla

underskotten. Blir det justerade underskotten. Blir det justerade ingångsvärdet negativt, skall om- ingångsvärdet negativt, skall omkostnadsbeloppet anses vara noll. kostnadsbeloppet anses vara noll.

TI

Vederlaget vid avyttringen skall i Vederlaget vid avyttringen skall i detta fall ökas med ett belopp som detta fall ökas med ett belopp som

motsvarar det negativa justerade motsvarar det negativa justerade ingångsvärdet. ingångsvärdet. För andel i han-

delsbolag som innehas av ett annat

handelsbolag skall ingångsvärdet

Justeras som om ägarbolaget var

skattskyldigt i den skattskyldiges

ställe. För andel i ägarbolaget

justeras ingångsvärdet med hänsyn

till summan av inkomster och un-

derskott i bolagen. Blir nettot negativt skall ingångsvärdet minskas endast i den mån på andelen belöpande underskott är avdrags-

gillt.

I fråga om andel som förvärvats före utgången av det räkenskapsår för

handelsbolaget som avslutats närmast före den 1 mars 1988 beräknas först det justerade ingångsvärdet vid utgången av nämnda räkenskapsår (bokslutsdagen). Denna beräkning görs med utgångspunkt i andelens

ingångsvärde och den ökning eller minskning i delägarens kapitalbehållning i bolaget som har inträffat fram till bokslutsdagen. Blir saldot

negativt, anses det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen vara noll. Det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen läggs sedan till grund för

justeringar enligt första stycket.

Vid bestämmande av kapitalbehållningen på bokslutsdagen skall lager,

pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp till de värden

som gäller vid inkomsttaxeringen. Sker den skattemässiga inkomstberäkningen inte enligt bokföringsmässiga grunder, bortses från förutbetalda kostnader och intäkter samt upplupna intäkter och kostnader.

Har handelsbolaget före utgången av år 1989 avyttrat egendom på vilken 35 § 2-4 mom. kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före den 1 juli 1990 är tillämpliga skall, om egendomen anskaffats före

den 19 augusti 1988, ingångsvärdet för andelen justeras på grundval av

det bokföringsmässiga resultatet av avyttringen även om detta inte följer

av andra stycket. Från resultatet skall dras ett belopp som svarar mot den avskrivning eller nedskrivning av egendomen som gjorts i räkenskaperna efter bokslutsdagen. Sker beskattning med anledning av avyttringen

senare än vid 1990 års taxering, skall ingångsvärdet dock justeras på grundval av det skattemässiga utfallet av avyttringen.

Om den skattskyldige yrkar det, skall vinstberäkningen grundas enbart

på bestämmelserna i första stycket. Har andel i ett handelsbolag förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång och har den tidigare ägaren beskattats enligt 24 § 2 mom. tredje stycket, skall det justerade ingångsvärdet för

andelen anses vara noll.

Vid tillämpning av första stycket

Skall bortses från positiv och nega-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tiv räntefördelning enligt lagen (1993:000) om räntefördelning vid

beskattning. Ett negativt fördelningsbelopp skall dock minska

ingångsvärdet i den mån ränteför-

delningen minskat ett underskott av

näringsverksamheten. Ingångsvärdet skall ökas med 28

procent av en Ökning av

expansionsmedel enligt lagen

(1993:000) och minskas med med 28 procent av en minskning.

Ingångsvärdet skall ökas med 72 procent av en minskning av expan-

sionsmedel som inte tas upp som intäkt enligt 14 § lagen om expan-

sionsmedel. Vid överföring av

expansionsmedel enligt 11 8 nämn-

da lag skall ingångsvärdet minskas med 72 procent av det överförda

beloppet.

29 §

2 mom.”! Är tillgång som 2 mom. Realisationsvinst och

avses i I mom. marknadsnoterad realisationsförlust på annan markbehandlas = realisationsvinst och nadsnoterad tillgång som avses i realisationsförlust som ränteintäkt I mom. än premieobligationer berespektive ränteutgift. Detta gäller handlas som ränteintäkt respektive dock inte premieobligationer. ränteutgift. Av förlust på premie-

obligationer eller på tillgångar som

inte är marknadsnoterade får 70 procent dras av.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-11. 2. Äldre föreskrifter i 2 § I mom. fjärde stycket gäller fortfarande i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet. 3. Äldre föreskrifter i 2 § I mom. femte stycket gäller fortfarande i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet. Vid till-

lämpning av de nya föreskrifterna beaktas inte underskott som dragits av

vid beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1989. 4. Äldre föreskrifter i 2 § 8 mom. tillämpas fortfarande på utdelning som förfallit till betalning före ikraftträdandet.

5. För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari

1994 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 2 och

fjärde stycket för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.

6. I enlighet med punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen

(1991:1833) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt” skall för taxeringsåret 1995 de nya föreskrifterna i 3 § I mom. om skatteplikt för vinst respektive avdragsrätt för förlust på svenska aktier e.d. tillämpas på fem sjättedelar av vinsten respektive förlusten.

7. Har sådan utbetalning som avses i 3 § 1 mom. tredje stycket i den lydelse föreskriften hade intill den I januari 1994 tagits upp till beskattning vid 1994 års taxering tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 14 mom. första stycket och 27 § 5 mom. tredje stycket. Har realisationsförlust uppkommit vid 1994 års taxering och är förlusten hänförlig till inlösen av aktie vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i ett aktiebolag skall belopp som skiftas ut till aktieägaren under år 1994 eller senare tas upp som realisationsvinst med ett belopp som svarar mot medgivet avdrag för realisationsförlust. Medgavs avdrag för viss del av realisationsförlusten skall endast motsvarande del av det utskiftade beloppet tas upp som realisationsvinst.

8. Har förvärvare av skuldebrev eller andel i värdepappersfond som avses i 27 § 6 mom., efter utgången av år 1990 men före utgången av år 1993, lämnat överlåtaren kompensation för upplupen men inte förfallen avkastning, tillämpas 3 § 6 mom. i dess äldre lydelse.

9. Föreskrifterna i 16 § 2 mom. tredje stycket tillämpas såvitt avser Namibia och Venezuela från och med den 1 januari året efter det att respektive dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och dessa två stater träder i kraft.

10. Har ett bolag eller en ekonomisk förening försatts i konkurs men har företaget inte upplösts före utgången av december 1993 anses aktie eller annat finansiellt instrument som företaget har givit ut ha avyttrats den 1 januari 1994.

11. I 9 § lagen (1993:000) om återföring av skatteutjämningsreserv finns särskilda bestämmelser om ingångsvärde för andel i handelsbolag enligt 28 8.

I Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:770 2 § 12 mom. 1990:651 2 8 15 mom. 1990:651 2 § 16 mom. 1993:670.

? Lydelse enligt prop. 1993/94:45. 3 Senaste lydelse 1992:703.

5 Senaste lydelse 1992:703.

5 Senaste lydelse 1991:412. M Senaste lydelse 1991:412. 7 Senaste lydelse 1991:1833.

Senaste lydelse 1990:651. ? Senaste lydelse 1992:1092.

10 Senaste lydelse 1992:1344.

11 Senaste lydelse 1990:1422.

12 Senaste lydelse 1990:1422.

3¶Scpaste lydelse 1991:1833.

14 Senaste lydelse 1991:2007.

15 Senaste lydelse 1991:1833.

16 Senaste lydelse 1989:1040.

17 Senaste lydelse 1986:466.

!8 Senaste lydelse 1992:1344.

20 Senaste lydelse 1990:1422.

20 Senaste lydelse 1992:1344.

2! Senaste lydelse 1992:1344.

= Senaste lydelse 1992:577. - Senaste lydelse 1990:651. NS Senaste lydelse 1990:651. "5 Senaste lydelse 1992:1486.

6 Riksdagen 199394. I saml. Nr 50 81

Lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst-

skatt att 2 § 3 mom., 3 § 1 och 2 mom., 7 § 4 och 8 mom. och 10 a 8 i paragrafernas lydelse enligt lagen (1993:939) om ändring i nämnda lag samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till ändringslagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

3 mom. Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag), skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för

givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande.

Som förutsättning för detta gäller

a) att varken givare eller mot- a) att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt tagare är bostadsföretag enligt 7 mom., investmentföretag enligt 7 mom. eller investmentföretag 10 mom. eller förvaltningsföretag enligt 10 mom. , enligt 7 § 8 mom. andra stycket,

b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,

c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,

d) att, om bidrag lämnas från d) att, om bidrag lämnas från

dotterföretag = till moderföretag, dotterföretag = till moderföretag, moderföretaget skulle vara frikallat aktierna — eller andelarna i från skattskyldighet för utdelning dotterföretaget inte utgör lagersom under beskattningsåret hade tillgångar hos moderföretaget samt uppburits från dotterföretaget samt

e) att, om bidrag lämnas från e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotterföre- dotterföretag till annat dotterföretag tag, moderföretaget är investment- och om aktierna i det givande företag eller förvaltningsföretag dotterföretaget — utgör = lagertillsom avses i a eller moderföretaget gångar hos moderföretaget skall i annat fall skulle vara antingen även aktierna i det mottagande

frikallat från skattskyldighet för dotterföretaget — utgöra = lagerutdelning som under beskattnings- tillgångar hos moderföretaget.

året hade uppburits från det givande dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning som under beskatt-

ningsåret hade uppburits från det mottagande dotterföretaget.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket

a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskatt-

ningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började

bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom

fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att

uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när

moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte

1 annat fall. Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till

annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat

lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt

eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha

haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat

belopp.

Vid tillämpning av detta moment skall sådana utländska juridiska

personer som avses I 2 8 12 mom. inte anses som svenska ekonomiska föreningar.

Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att

förutsättningar för sådant avdrag föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är uppfyllda.

3§

1 mom.! Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och

annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat

ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,

utdelning på aktier och andelar,

vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och

åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jämförliga förpliktelser, ersättning vid upplåtelse av privatbostad,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370),

statligt räntebidrag för bostadsändamål.

Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och skulder i utländsk valuta.

Med utdelning avses även ut-

betalning till aktieägare enligt

12 kap. 1§ aktiebolagslagen (1975:1385) och 9 kap. I & bankaktiebolagslagen (1987:618) vid

nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden eller vid bolagets likvidation. Till utdelning hänförs vidare utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 14 kap.

6 § aktiebolagslagen och II kap.

78 bankaktiebolagslagen. Som

utdelning anses även utbetalning från utländskt bolag om utbetalningen är jämförlig med sådan utbetalning från svenskt bolag som

avses i första eller andra meningen. Att utdelning och vinst vid för-

säljning av aktier i vissa fall skall

hänföras till inkomst av tjänst

framgår av 12 mom.

Från skatteplikt undantas dels —

i fall som avses i 1-3 nedan —

utdelning och — i fall som avses i

4 nedan — ränta, dels hälften av

realisationsvinsten på

1. aktier i svenskt aktiebolag och

företrädesrätter att delta i emission

av sådana aktier,

2. andelar i svensk ekonomisk förening,

3. andelar i svensk värde-

pappersfond,

4. fordringar på grund av vinst-

andelslån (vinstandelsbevis) som

givits ut av ett svenskt företag i de

fall företaget helt saknar avdrags-

rätt enligt 2 § 9 mom.,

5. terminer och optioner som

uteslutande avser endera tillgångar

angivna i 1-4 eller kursindex hän-

förligt till aktier i svenska akltie-

bolag.

Undantaget från skatteplikt gäller

dock inte för:

a) Utdelning som det utdelande

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

företaget har rätt till avdrag för enligt 2 8 I1 mom. andra stycket.

b) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i tredje stycket än sådana som givits

ut av ett aktiebolag vars aktier är

noterade vid svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett moderbolag vars aktier är föremål för en sådan notering, om tillgångarna givits ut av ett företag som innehar fastighet taxerad som

hyreshusenhet. Undantaget från

skatteplikt gäller inte den del av vinsten som svarar mot värdet av

fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av samtliga tillgångar i

företaget. Med innehav av fastighet jämställs att en fastighet innehas av ett företag i intressegemenskap som omfattas av avyttringen. Intressegemenskap anses råda mellan företag som står under i huvudsak

gemensam ledning. Med värdet av

fastighetsinnehavet avses det hög-

sta av taxeringsvärdet och det

bokförda värdet på av företaget innehavd fastighet.

c) Vinst vid avyttring av andelar i sådan bostadsförening respektive

aktier i sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 8 7 mom.

Undantaget i tredje stycket innebär inte någon inskränkning i bestämmelserna i 12 mom. att utdelning och vinst vid avyttring av

aktier i vissa fall skall hänföras till

inkomst av tjänst.

Bestämmelsen i tredje stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på andelar i svensk värdepappersfond

skall undantas från skatteplikt

gäller endast om fondförmögenheten inte annat än tillfälligtvis understigit 90 procent av summan

av a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmel-

serna I detta moment och

b. andelar i utländsk juridisk person eller andra utländska finanstella instrument motsvarande dem

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som avses I tredje stycket I, 2 och

5.

Om innehavet av tillgångar som avses i sjätte stycket a och b inte annat än tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten, undantas 30 procent av realisa-

tionsvinsten på andelarna från

Skatteplikt.

Bestämmelsen i tredje stycket 3

att utdelning från svensk värdepappersfond undantas — från

skatteplikt gäller för

— den del av utdelningen som

svarar mot skattefri utdelning som

har mottagits av fonden under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts,

— hälften av den del av utdelningen som svarar mot fondens

realisationsvinster under det be-

skattningsår för vilket utdelningen

bestämts på tillgångar för vilka hälften av vinsten är undantagen

från skatteplikt enligt detta moment

samt

— 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt detta moment.

Vid bedömningen av skatteplikten

enligt föregående stycke för utdelning från svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara mot fondens inkomster i följande ordning:

I. Skattefri utdelning.

2. Intäkt enligt 2 8 10 mom. åttonde stycket.

3. Skattepliktig utdelning och

ränta samt realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i

Sjätte stycket a och b.

4. Realisationsvinst på tillgångar för vilka skatteplikten undantas med 30 procent enligt detta

moment.

Nuvarande tydelse Föreslagen lydelse

5. Realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i 3 och 4.

Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som

medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om

tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde (avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde. Av lagen (1993:000) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.

Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser om

beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen

(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

2 mom.” Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit

bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteutgift och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som anges i I mom., i den mån inte annat anges i 31 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte skall göras från intäkt av näringsverksamhet. Avdrag för realisationsför-

lust får dock göras av annan fysisk person om skattskyldighet skulle ha

förelegat för realisationsvinst på den avyttrade egendomen.

Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och skulder i utländsk valuta.

Avdrag för realisationsförlust Särskilda — bestämmelser om medges med 70 procent av förlus- avdrag för realisationsförlust finns ten, i den mån inte annat anges i i 25 § 11 mom, 26 §& 10 mom., 25 § 11 mom., 26 § 10 mom, 278 27§ 5 och 6 mom. eller 2983 5 och 6 mom. eller 29 § 2 mom. 2 mom. Avdrag för realisations-

förlust på egendom som avses i 28,

30 och 31 §§ medges med

70 procent av förlusten.

Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret.

Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsediar eller för andra liknande insatser i lotteri.

Från intäkt av kapital får avdrag också göras för avgift för pensionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 tredje och sjätte styckena av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370) och för avdrag i motsvarande omfattning för inbetalning på pensionssparkonto enligt punkt 7 av nämnda anvisningar.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Av lagen (1993:000) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår

att uppskovsavdrag får göras i vissa fall. Avdrag enligt detta moment får inte göras för omkostnader och

förluster avseende tillgångar hänförliga till ett pensionssparkonto.

7§

4 mom. Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslut-

ningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar,

samarbetsorgan för sådana sarmmanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional

utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond, regleringsförening som avses i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område och i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet,

sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet eller med ändamål att utge permitteringslöneersättning, bolag eller annan juridisk person som avses i lagen (1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna sjukförsäkringsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens = stiftelse för Apotekarsocietetens stiftelse för

främjande av farmacins utveckling främjande av farmacins utveckling

m.m., Bokbranschens Finan- m.m., Bokbranschens Finan-

sieringsinstitut Aktiebolag, Bryg- sieringsinstitut Aktiebolag, Bryg-

geristiftelsen, Dag Hammarskjölds geristiftelsen, Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt minnesfond, Fonden för industriellt utvecklingsarbete, Fonden = för utvecklingsarbete, Fonden = för industriellt samarbete med u-län- industriellt samarbete med u-länder, Fonden för svenskt-norskt der, Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete, ban- industriellt samarbete, han-

delsprocedurrådet, = Jernkontoret delsprocedurrådet, — Jernkontoret och SIS - Standardiseringskommis- och SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets sionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstme- respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga del används till allmänt nyttiga

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ändamål och utdelning inte lämnas ändamål och utdelning inte lämnas

till delägare eller medlemmar, till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden,

Olof Palmes minnesfond för inter- Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam nationell förståelse och gemensam

säkerhet, Stiftelsen Industricentra, säkerhet, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen industriellt utveck- Stiftelsen industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, lingscentrum i övre Norrland,

Stiftelsen Institutet för Företagsut- Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, Stiftelsen Landstingens veckling, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och fond för teknikupphandling och produktutveckling, Stiftelsen för produktutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i produktutvecklingscentrum i

Göteborg, Stiftelsen Produk- Göteborg, Stiftelsen Produk-

tionstekniskt centrum i Borås för tionstekniskt centrum i Borås för

tekoindustrin — PROTEKO, Stiftel- tekoindustrin — PROTEKO, Stiftel-

sen Produktutvecklingscentrum i sen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen Småföre- Östergötland, Stiftelsen Småföretagsfonden, Stiftelsen för sam- tagsfonden, Stiftelsen för sam-

verkan mellan Lunds universitet verkan mellan Lunds universitet

och näringslivet — SUN, Stiftelsen och näringslivet — SUN, Stiftelsen

Sveriges = teknisk-vetenskapliga Sveriges Nationaldag, Stiftelsen

attachéverksamhet, = Stiftelsen Sveriges = teknisk-vetenskapliga

UV-huset, Stiftelsen OV-huset, attachéverksamhet, = Stiftelsen Svenska bibelsällskapets bibelfond, UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset,

Svenska kyrkans stiftelse för riks- Svenska bibelsällskapets bibelfond,

kyrklig verksamhet, Svenska Pen- Svenska kyrkans stiftelse för riks-

ninglotteriet Aktiebolag, Svenska kyrklig verksamhet, Svenska

skeppshypotekskassan, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag,

UNICEF-kommittén, «Sveriges Svenska skeppshypotekskassan, exportråd, — Sveriges = turistråd, Svenska UNICEF-kommittén,

TCO:s internationella stipendiefond Sveriges exportråd, Sveriges turisttill statsminister Olof Palmes råd, TCO:s internationella stipenminne, Aktiebolaget Tipstjänst och diefond = till statsminister Olof Aktiebolaget Trav och Galopp Palmes minne, Akticbolaget Tips-

tjänst och Aktiebolaget Trav och

Galopp

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.

Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.

8 mom. Mottagare av utdel- 8 mom. ning från svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening är fri-

kallade från skattskyldighet i den

omfattning som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har uppburits i förhållande till

innehavda aktier eller andelar eller

som har uppburits efter annan

grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2 §

8 mom. första stycket. Bestämmelserna I tredje stycket nedan gäller

inte sådan utdelning på förlags-

insatser, som är avdragsgill för det

utdelande företaget.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar

värdepapper eller likartad lös

egendom och därutöver inte —

direkt eller indirekt — bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet — (förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för

utdelning i den mån sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning än som avses i 38 7 mom. fjärde stycket som företaget har beslutat för samma

beskattningsår. Som förvaltnings-

företag anses inte investmentföretag som avses i 2 § 10 mom.

Svenskt aktiebolag eller svensk

ekonomisk förening är med undantag av investmentföretag och förvaltningsföretag, — frikallat från

skattskyldighet för utdelning på

näringsbetingade aktier eller an-

delar. Detsamma gäller svensk sparbank och svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Med näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel som inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det

utdelande företaget, eller b) det görs sannolikt att

innehavet av aktien eller andelen betingas av verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till äganderätts-

förhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det

nära.

Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning

på aktie eller andel i förvaltnings-

företag eller investmentföretag, om

detta äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig om

aktierna eller andelarna hade ägts

direkt av det företag som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentföretaget.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller

tillgång av verkligt och särskilt

värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet, föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande företaget

och som inte motsvarar tillskjutet

belopp eller inbetald insats. Ut-

delning anses i första hand gälla

andra medel än sådana som mot-

svarar tillskjutet belopp eller in-

betald insats. Svenskt företag är frikallat från Svenskt aktiebolag, svensk ekoskattskyldighet för utdelning på nomisk förening, svensk sparbank

aktie eller andel i utländskt bolag eller svenskt ömsesidigt skadeförunder förutsättning säkringsföretag är frikallat från

skattskyldighet för utdelning på

aktie eller andel i utländskt bolag som inte utgör omsättningstillgång

i företagets verksamhet under

förutsättning att

a) att utdelningen skulle ha varit a) det sammanlagda röstetalet för

skattefri enligt vad som ovan i företagets aktier eller andelar i det

detta moment sagts för det fall det utdelande bolaget vid beskattutdelande bolaget hade = varit ningsårets utgång motsvarade en Svenskt och fjärdedel eller mer av röstetalet för

samtliga aktier eller andelar i det

utdelande bolaget, eller

det görs sannolikt att innehavet

av aktien eller andelen betingas av

verksamhet som bedrivs av före-

taget eller av företag som med

hänsyn till äganderättsförhållanden

eller organisatoriska förhållanden

kan anses stå det nära, och

b) art den inkomstbeskattning b) den inkomstbeskattning som

som det utländska bolaget är un- det utländska bolaget är underkas-

derkastat är jämförlig med den tat är jämförlig med den inkomst-

inkomstbeskattning som skulle ha beskattning som skulle ha skett skett enligt denna lag, om inkoms- enligt denna lag, om inkomsten ten hade förvärvats av svenskt hade förvärvats av svenskt företag. företag.

10a8

För andra skattskyldiga än fvsis- För andra skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon och värde- ka personer, dödsbon och värde-

pappersfonder, utgör statlig in- pappersfonder, utgör statlig in-

komstskatt 30 procent av den be- komstskatt 28 procent av den be-

skattningsbara inkomsten. = För skattningsbara inkomsten. För värdepappersfonder utgör statlig värdepappersfonder utgör statlig inkomstskatt 25 procent av den inkomstskatt 25 procent av den beskattningsbara inkomsten. beskattningsbara inkomsten.

Denna lag träder i kraft den 1. Denna lag träder i kraft den

1 januari 1994 och tillämpas första 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. gången vid 1995 års taxering om Aldre bestämmelser tillämpas dock inte annat följer av punkterna 2-4.

för beskattningsår som har påbör- 2. Aldre bestämmelser tillämpas

jats före ikraftträdandet. i fråga om livförsäkringsföretag för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet. 3. Vid tillämpningen av de nya

föreskrifterna i 3 & I mom. om

andelar i svenska värdepappers-

fonder skall hänsyn inte tas till

sammansättningen av fondens

förmögenhet före den 1 januari

1994. Under tiden från och med

den I januar till och med den 30

juni 1994 skall i stället för

förmögenhetsnivån 90 procent i

momentets sjätte stycke tillämpas

en gräns på 75 procent.

4. Vid tillämpningen av de nya

föreskrifterna i 3 § I mom. åttonde

och nionde styckena skall, i fråga

om utdelning som lämnas under år

1994, anses att fonden mottagit de

vidareutdelade inkomsterna efter

ikraftträdandet.

ILydelse enligt prop. 1993/94:45.

”Lydelse enligt prop. 1993/94:45.

Lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig

inkomstskatt på ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att I och 3 §§ lagen (1951:763) om statlig

inkomstskatt på ackumulerad inkomst! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18¶Har fysisk person eller dödsbo Har fysisk person eller dödsbo under visst beskattningsår haft som beskattas enligt 10 § andra

inkomst av tjänst eller sådan in- och tredje styckena lagen komst av näringsverksamhet som (1947:576) om statlig inkomstskatt avses i 3 §, och hänför sig in- under visst beskattningsår haft

komsten till minst två beskattingsår inkomst av tjänst eller sådan in-

ackumulerad inkomst, skall under komst av näringsverksamhet som de förutsättningar som anges i avses i 3 §, och hänför sig inkomsdenna lag, statlig inkomstskatt på ten till minst två beskattningsår denna inkomst beräknas enligt föl- ackumulerad inkomst, skall under

jande. de förutsättningar som anges i denna lag, statlig inkomstskatt på

denna inkomst beräknas enligt föl-

jande.

Inkomsten antas ha åtnjutits med lika belopp under de år, dock högst tio, till vilka den hänför sig. Skatten på ettvart av dessa belopp utgörs av den skatt som skulle ha utgått för beloppet om det lagts till den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för taxeringsåret och

så många av de närmast föregående taxeringsåren som är i fråga, efter justering med ett belopp motsvarande skiktgränsens förändring mellan I. taxeringsåret och närmast föregående taxeringsår om den ackumu-

lerade inkomsten hänför sig till tre eller fyra beskattningsår,

2. taxeringsåret och andra taxeringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till fem eller sex beskattningsår,

3. taxeringsåret och tredje taxeringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller åtta beskattningsår eller

4. taxeringsåret och fjärde taxeringsåret före taxeringsåret om den

Hänför sig inte hela den ackumulerade inkomsten till tid före taxeringsåret, skall — på sätt följer av punkt 2 av anvisningarna — hänsyn tas härtill vid bedömningen i vad rnån justering för skiktgränsens förändring skall göras.

Vid genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade inkomsten.

Skatten beräknas enligt den skatteskala som gäller för det taxeringsår då den ackumulerade inkomsten tas upp till beskattning.

Kan tillförlitlig utredning inte förebringas om det antal år, vartill

ackumulerad inkomst hänför sig, skall skatteberäkningen ske, om inte

särskilda omständigheter föranleder annat, som om inkomsten hänfört sig till tre år.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föreligger förutsättningar för såväl skatteberäkning enligt denna lag

som nedsättning av skatt enligt lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall tillämpas den av lagarna som leder till lägst skatt.

(Se vidare anvisningarna.)

38 I fråga om inkomst av näringsverksamhet skall lagens bestämmelser gälla endast följande intäkter, nämligen:

1. intäkt genom vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet;

2. intäkt vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, firmanamn och andra liknande rättigheter av goodwills natur;

3. intäkt — i samband med att en näringsfastighet avyttras eller övergår

till privatbostadsfastighet — avseende återförda avdrag för värdeminsk-

ning m.m. och utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll enligt bestämmelserna i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370);

4. intäkt — i samband med att en bostadsrätt eller en aktie eller andel

som avses i 26 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, i fall då den därtill hörande lägenheten inte är privatbostad, avyttras eller

övergår till privatbostad — avseende återförda avdrag för utgifter för

värdehöjande reparationer och underhåll enligt bestämmelserna i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen;

5. intäkt i form av engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande

av nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, intäkt i form av ersättning som utgår vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jordabalken samt intäkt för fastighetsägare avseende värde av förbättring som nyttjanderättshavare bekostat;

6. intäkt i form av försäkringsersättning, skadestånd eller dylikt för inkomstbortfall eller ersättning för att egendom tagits i anspråk genom expropriation eller under sådana förhållanden att tvångsförsäljning måste anses föreligga;

7. intäkt i form av försäkringsersättning eller annan ersättning för ska-

da på byggnader eller markanläggningar, som har förstörts eller skadats

genom brand eller annan olyckshändelse;

8. intäkt i form av skadestånd eller annan ersättning avseende inkomstbortfall till följd av skador och intrång på fastighet, som föranletts av industriell eller därmed jämförlig verksamhet;

9. intäkt genom ersättning för skada på växande skog på grund av

brand eller annan därmed jämförlig anledning som är oberoende av den

skattskyldiges åtgöranden samt intäkt genom avyttring av skog och

skogsprodukter, om avverkningen framtvingats av brand, stormfällning, torka, insektsskador eller liknande eller av vattenuppdämning eller framdragande av kraftledning;

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10. intäkt i form av engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller

liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty,

allt under förutsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet;

11. intäkt vid avyttring, i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet, av maskiner och andra för stadigvarande bruk i verksamheten avsedda inventarier;

12. intäkt vid avyttring av djur i 12. intäkt vid avyttring av djur i jordbruk och renskötsel i samband jordbruk och renskötsel i samband

med upphörande av djurskötsel med upphörande av djurskötsel;

samt; 13. intäkt som har uppkommit 13. intäkt som har uppkommit genom att ersättningsfond har åter- genom att ersättningsfond har återförts till beskattning på grund av förts till beskattning på grund av

att näringsverksamheten har över- att näringsverksamheten har överlåtits eller nedlagts, dock att sär- låtits eller nedlagts, dock att sär-

skilt tillägg på det återförda be- skilt tillägg på det återförda beloppet inte skall anses utgöra sådan loppet inte skall anses utgöra sådan

inkomst. inkomst ;

14. intäkt som grundas på 5 och

9 §§ lagen (1993:000) om expan-

sionsmedel samt;

15. intäkt som grundas på 5 § 1

lagen (1993:000) om periodise-

ringsfonder. Vad i denna lag sägs om överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet skall gälla även beträffande en av flera verksamheter

i en förvärvskälla.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den I januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

IScnaste lydelse av lagens rubrik 1990:1431. Senaste lydelse 1990:1431. Senaste lydelse 1990:1431.

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom., 26 §, 27 § 2 mom., 32, 36 och 36 a §§, 69 & 2 mom. samt anvisningarna till 40 § uppbördslagen (1953:272)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

3 mom. Kvarstående skatt och 3 mom. Kvarstående skatt och tillkommande skatt samt obetald tillkommande skatt samt obetald del av sådan skatt anses belöpa i del av sådan skatt anses belöpa i första hand på annuitet som avses första hand på annuitet som avses i 1 8 och i andra hand på skatte- 1 18 och i andra hand på skattetillägg eller förseningsavgift enligt tillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen. taxeringslagen eller förseningsav-

gift enligt fastighetstaxeringslagen

(1979:1152).

26 §?

Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en post. Skattebeloppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att

öretal uppkommer är jämnt delbart med antalet uppbördsmånader under

vilka skatten skall betalas.

Preliminär F-skatt och särskild Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall betalas med lika stora A-skatt skall betalas med lika stora belopp senast den 18 i uppbörds- belopp senast den 18 i varje uppmånaderna mars, maj, juli, sep- bördsmånad under uppbördsåret tember, november och januari eller, vid debitering under in-

under uppbördsåret eller, vid komståret, i var och en av de

debitering under inkomståret, i var uppbördsmånader som =återstår och en av de nyss nämnda upp- efter utgången av den månad då bördsmånaderna som återstår efter skatten debiteras. utgången av den månad då skatten debiteras.

Preliminär F-skatt som inte uppgår till 2 000 kronor för uppbördsåret

påförs inte.

2 mom.” Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas: 1. debiterad preliminär F-skatt och debiterad särskild A-skatt;

2. sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare ålagts att betala enligt 75 §;

3. annan än under 1 och 2 avsedd preliminär skatt, som har betalats av den skattskyldige i den mån skatten inte har använts för betalning av innehållen preliminär skatt enligt bestämmelserna i 52 a § första stycket;

4, överskjutande ingående mer- 4. överskjutande ingående mervärdeskatt i den mån skatten inte värdeskatt i den mån skatten inte betalats ut enligt 45 § 2 mom. betalats ut enligt 45 §& 2 mom. andra stycket; samti andra stycket;

5. skatt som överförts från stat 5. skatt som överförts från stat

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med vilken Sverige ingått över- med vilken Sverige ingått överenskommelse om uppbörd och enskommelse om uppbörd och

överföring av skatt. överföring av skatt; samt

6. ett belopp motsvarande 28

procent av en minskning av expan-

Sionsmedel enligt lagen (1993:000)

om expansionsmedel. Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas

särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för tid under

beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvar-

ande vistats här.

Vid gottskrivning av preliminär A-skatt som innehållits av den skattskyldiges arbetsgivare skall sådan allmän sjukförsäkringsavgift och allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet som arbetsgivaren redovisat i kontrolluppgift gottskrivas som sådan avgift.

32 §"

På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (respitränta).

Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta beräknas

för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar 75 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast föregående kalenderår. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av

det år då skatten debiteras tillämpas dock den räntesats som gäller för

debiteringsåret. Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal.

Vid beräkning av respitränta gäller,

att i den tillkommande skatten att i den tillkommande skatten

inte inräknas skattetillägg eller inte inräknas skattetillägg eller för-

förseningsavgift enligt taxcrings- seningsavgift enligt taxeringslagen

lagen och inte heller kvarskatte- (1990:324) eller förseningsavgift avgift och respitränta; enligt — fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) och inte heller kvar-

skatteavgift och respitränta;

att ränta tas ut från och med den 19 april året näst efter taxeringsåret, dock att ränta på ö-skatteränta, restitutionsränta och skatt, som återbetalts enligt 68 § 2 mom. och ingår i tillkommande skatt, skall tas ut från utgången av den månad, då beloppet utbetalts; samt

att ränta tas ut till och med den dag då skatten förfaller till betalning. Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på

respitränta.

7 Riksdagen 1993:94. I saml. Nr 50 97

36 8

En F-skattesedel skall översändas En F-skattesedel skall översändas till den skattskyldige senast den 25 till den skattskyldige senast den 25 februari under inkomståret. januari under inkomståret.

En F-skattesedel, som grundar sig på preliminär taxering verkställd

under inkomståret, och skattsedel på tillkommande skatt skall översändas

till den skattskyldige så snart det kan ske.

36 a 8f Ett besked om debitering av Ett besked om debitering av

särskild A-skatt skall översändas särskild A-skatt skall översändas till den skattskyldige senast den 25 till den skattskyldige senast den 25

februari under inkomståret. januari under inkomståret. Ett besked om debitering av särskild A-skatt som grundar sig på preliminär taxering verkställd under inkomståret, skall översändas till den skattskyldige så snart det kan ske.

69 §

2 mom.” På skatt, avgift och ränta, som återbetalas enligt 68 § 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som har innehållits med stöd av 68 & 4 mom. andra stycket, utgår ränta (restitutionsränta). Res-

titutionsränta beräknas för visst kalenderår efter en räntesats som

motsvarar 75 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av

november närmast föregående kalenderår. För tid som infaller efter utgången av det år då beslut ora återbetalning fattas tillämpas dock den

räntesats som gäller för det året. Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal. Räntebelopp som understiger femtio kronor betalas inte ut.

Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt,

att ränta utgår på belopp, som att ränta utgår på belopp, som senast under taxeringsåret har senast under taxeringsåret har betalts som preliminär skatt, och betalts som preliminär skatt, och på belopp, som avses i 27 § på belopp som avses i 27 § 2 mom. första stycket 4 eller 5 2 mom. första stycket 4, 5 eller 6 eller i andra stycket samma mom. , eller i andra stycket samma mom., från utgången av taxeringsåret och från utgången av taxeringsåret och på annat belopp från utgången av på annat belopp från utgången av den månad, då det har betalts; den månad, då det har betalts;

att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har

förfallit till betalning, skatten anses som betald under nämnda upp-

bördsmånad;

att, om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser endast viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket betalda

beloppet avräknas mot det eller de belopp som sist har betalts; samt

att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas.

Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta

inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet hade beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige skyldig att

återbetala vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelserna i

denna lag om tillkommande skatt skall också tillämpas på restitutionsränta.

Om restitutionsränta i särskilda fall föreskrivs i 75 a § fjärde stycket.

Anvisningar

till 40 8?

I 40 § 2 mom. andra stycket angivet skatteavdrag skall inte verkställas,

då det är uppenbart för arbetsgivaren att anställningen hos honom är att

anse såsom bisyssla. Är så inte fallet, får avdrag underlåtas endast om arbetstagaren med intyg från skattemyndighet styrker att fråga är om bisyssla.

Skatteavdrag skall inte göras på Skatteavdrag skall inte göras på

lön, som utbetalas senast den sista lön, som utbetalas senast den sista februari under inkomståret, om januari under inkomståret, om arbetstagaren = företer = skattsedel arbetstagaren företer F-skattesedel eller F-skattebevis utvisande att eller F-skattebevis för nästföre-

han för nästföregående inkomstår gående inkomstår. Vad sist sagts

varit påförd preliminär F-skatt. gäller dock inte nyanställd ar- Vad sist sagts gäller dock inte betstagare, som kan antas ha sin nyanställd arbetstagare, som kan väsentliga utkomst av anställningantas ha sin väsentliga utkomst av en. anställningen.

Det åligger arbetsgivaren, att senast en vecka innan i 40 § 2 mom.

andra stycket angivet avdrag för kvarstående skatt första gången görs,

genom skriftlig eller muntlig hänvändelse till arbetstagaren uppmana denne att överlämna skattsedel på slutlig skatt eller vederbörlig del av sådan skattsedel eller på föreskrivet sätt visa att skatteavdrag för kvarstående skatt inte skall göras. Därvid skall arbetsgivaren tillika erinra arbetstagaren om det skatteavdrag, som annars kommer att göras.

Arbetsgivarens val av skattetabell för beräkning av förhöjt avdrag enligt 40 § I mom. andra stycket bör godtas, om skälig anledning får anses ha förelegat att tillämpa skattetabellen i fråga.

Har genom skatteavdrag enligt 40 8 1 mom. andra stycket eller 2 mom. andra stycket innehållits större belopp än vad som skall inbetalas vid närmast följande uppbördstillfälle enligt skattsedel, F-skattebevis eller av skattemyndighet utfärdat intyg, som arbetstagaren företett efter det av-

draget gjorts, eller erhållet besked om skatteavdrag, skall arbetsgivaren, om inte särskilda hinder föreligger, mot kvitto tillhandahålla arbetstagaren vad som sålunda innehållits för mycket.

Vad i 40 § sägs om skyldighet att visa upp skattsedel för arbetsgivare

och om påföljd för underlåtenhet att fullgöra sådan skyldighet gäller inte

vid utbetalning av folkpension eller tilläggspension från allmän

försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket eller annars i den mån regeringen så förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången

i fråga om preliminär skatt för 1994 och slutlig skatt på grund av 1995

års taxering. Den del av den preliminära F-skatten och den särskilda Askatten som avser uppbördsmånaden februari 1994 skall dock betalas

senast den 18 mars samma år.

Lagen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. sSenaste lydelse 1992:680. iLydelse enligt prop. 1993/94:80. sSenaste lydelse 1992:624. Senaste lydelse 1992:680. SSenaste lydelse 1992:680. Senaste lydelse 1992:624. Senaste lydelse 1992:680.

Lag om ändring i lagen (1992:1661) om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 27 § 3 mom., 68 § 6 mom. och 69 § I mom. uppbördslagen (1953:272) i momentens lydelse enligt lagen (1992:1661) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27§

3 mom. Överstiger skattskyldigs 3 mom. Överstiger skattskyldigs

slutliga skatt, efter avdrag för slutliga skatt, efter avdrag för överskjutande ingående mervärde- överskjutande ingående mervärde-

skatt, den preliminära skatt som skatt, den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 feb- han har betalat senast den 18 feb-

ruari året efter inkomståret och vad ruari året efter inkomståret och vad som skall gottskrivas honom enligt som skall gottskrivas honom enligt

2 mom. första stycket 1, 2 eller 5 2 mom. första stycket 1, 2, 5 eller eller andra stycket samma moment, 6 eller andra stycket samma moskall den skattskyldige betala en ment, skall den skattskyldige betala avgift (kvarskatteavgift) på en avgift (kvarskatteavgift) på

det överskjutande beloppet. Kvar- det överskjutande beloppet. Kvar-

skatteavgift tas ut med en procent- skatteavgift tas ut med en procentsats motsvarande 20 procent av den sats motsvarande 20 procent av den statslåneränta som gällde vid ut- statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret gången av november inkomståret

på det överskjutande beloppet till på det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 3 skatt som har betalats senast den 3 maj året efter inkomståret och med maj året efter inkomståret och med en procentsats motsvarande 125 en procentsats motsvarande 125 procent av statslåneräntan på reste- procent av statslåneräntan på resterande del. På kvarstående skatt, rande del. På kvarstående skatt,

som uppkommer vid debitering av som uppkommer vid debitering av slutlig skatt senast den 31 augusti slutlig skatt senast den 31 augusti året efter inkomståret och som året efter inkomståret och som betalas senast den 18 september betalas senast den 18 september samma år, tas kvarskatteavgift ut samma år, tas kvarskatteavgift ut med en procentsats motsvarande 60 med en procentsats motsvarande 60 procent av statslåneräntan. Pro- procent av statslåneräntan. Procentsatserna bestäms till tal med centsatserna bestäms till tal med högst en decimal. Om särskild ber- högst en decimal. Om särskild

äkning i vissa fall föreskrivs i beräkning i vissa fall föreskrivs i

4 mom. 4 mom.

Avgift, i förekommande fall efter Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs avdrag för ö-skatteränta, påförs

inte om beloppet understiger 50 inte om beloppet understiger 50

kronor. Vid beräkningen av avgif- kronor. Vid beräkningen av avgiften gäller att i den slutliga skatten ten gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller inte inräknas skattetillägg eller

förseningsavgift enligt taxeringsla- förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) och att avgift inte gen (1990:324) eller förseningsav-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall beräknas på överskjutande gift enligt fastighetstaxeringslagen belopp till den del det uppgår till (1979:1152) och att avgift inte högst 20 000 kronor och har beta- skall beräknas på överskjutande

lats senast den 3 maj året efter belopp till den del det uppgår till

inkomståret. högst 20 000 kronor och har beta-

lats senast den 3 maj året efter in-

komståret.

Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften

bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts

vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.

68 §

6 mom. Fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas enligt denna lag, må ej överlåtas särskilt, innan beloppet kan lyftas.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får där avsedd fordran utmätas. Fordran på överskjutande skatt, som avses i I mom. första stycket, och ränta på sådan fordran får dock utmätas först i samband med att kronofogdemyndighet vid den årliga debiteringen av slutlig skatt bereds tillfälle att ta sådana fordringar i anspråk enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. I enskilt mål får fordringar av sistnämnda slag inte utmätas efter ansökan som gjorts senare än den 30 juni under taxeringsåret.

Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§ utsökningsbalken tillämpas inte vid utmätning av fordran som avses i första stycket.

Utmätning i enskilt mål må icke Ske utan att åtgärden kan beräknas inbringa sökanden något utöver vad som fordras för att täcka kostnaderna för utmätningen.

69 §

I mom. Om preliminär skatt, I mom. Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan som har inbetalats eller som, utan

att så har skett, skall gottskrivas att så har skett, skall gottskrivas

skattskyldig på grund av att arbets- skattskyldig på grund av att argivaren gjort skatteavdrag, och betsgivaren gjort skatteavdrag, och skatt som skall gottskrivas enligt skatt som skall gottskrivas enligt 27 § 2 mom. första stycket 4 eller 27 § 2 mom. första stycket 4, 5 5 eller andra stycket samma mo- eller 6 eller andra stycket samma ment, överstiger den slutliga skat- moment, överstiger den slutliga ten skall ränta (ö-skatteränta) skatten skall ränta (ö-skatteberäknas på det överskjutande ränta) beräknas på det överskjubeloppet. tande beloppet.

Vid ränteberäkningen gäller att i Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte inräknas den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift skattetillägg eller förseningsavgift

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

enligt taxeringslagen (1990:324) enligt taxeringslagen (1990:324) och att i den preliminära skatten eller förseningsavgift enligt fasinte inräknas sådan preliminär skatt tighetstaxeringslagen (1979:1152)

som avses i 27 § 2 mom. 3 och och att i den preliminära skatten

som har betalats efter den 3 maj inte inräknas sådan preliminär skatt året efter inkomståret. som avses I 27 § 2 mom. 3 och

som har betalats efter den 3 maj

året efter inkomståret.

Vid debitering av slutlig skatt senast den 31 augusti taxeringsåret,

beräknas ränta på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20 000 kronor enligt en räntesats, som motsvarar 35 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret och på belopp därutöver enligt en räntesats som motsvarar 25 procent av statslåneräntan. Ränta utgår inte på överskjutande belopp till den del det motsvaras av preliminär skatt som inbetalas efter den 18 februari året efter inkomståret. I övriga fall beräknas ränta på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20 000 kronor enligt en räntesats som

motsvarar 60 procent av statslåneräntan och på belopp däröver enligt en räntesats som motsvarar 45 procent av statslåneräntan. Har preliminär

skatt, som avses i 27 § 2 mom. 3, betalats efter den 18 februari året efter inkomståret men senast den 3 maj samma år, beräknas räntan enligt en räntesats som motsvarar 30 procent av statslåneräntan. Räntesatserna bestäms till procenttal med högst en decimal.

Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas

inte ut om beloppet understiger 50 kronor.

Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta.

Prop . 1993/94:50

2.13¶Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:000) om ändring i lagen

(1993:941) om ändring 1 uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att I $ uppbördslagen (1953:272)! i paragrafens

lydelse enligt lagen (1993:941) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18?

Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges: HA . kommunal inkomstskatt,

. statlig inkomstskatt,

. statlig förmögenhetsskatt,

RON . statlig fastighetsskatt,

. skogsvårdsavgift,

AVN . egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, 7. avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

10. mervärdeskatt i fall som avses i 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

11. annuitet på avdikningslån, 12. avgift enligt lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift, 13. avgift enligt lagen (1993: 13. avgift enligt lagen (1993:

000) om allmän avgift för finan- 000) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid siering av kontantförmåner vid arbetslöshet. arbetslöshet,

14. skatt enligt lagen (1993:000)

om expansionsmedel.

Att vad som sägs i denna lag om egenavgifter enligt lagen om socialavgifter även tillämpas i fråga om skatt enligt 2 § lagen (1990:659)

om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster följer av 3 § sistnämnda

lag.

Lagen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

21 ydelse enligt prop. 1993/94:80.

Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 3 och 9 §§ skogskontolagen! (1954:142)

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18? Vid taxering till kommunal och Vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt kan fysisk per- statlig inkomstskatt kan fysisk person och dödsbo som avses i 10 8 son och dödsbo på de villkor och i

1 mom. lagen (1947:576) om stat- den omfattning som anges i denna lig inkomstskatt, på de villkor och lag, få uppskov med beskattning av i den omfattning som anges i denna intäkt av näringsverksamhet avlag, få uppskov med beskattning av seende skogsbruk för medel som intäkt av näringsverksamhet av- sätts in på ett särskilt bankkonto seende skogsbruk för medel som (skogskonto eller skogsskadekonsätts in på ett särskilt bankkonto to). Uppskov medges inte delägare (skogskonto eller skogsskadekon- i handelsbolag för inkomst av to). Uppskov medges inte delägare bolagets verksamhet.

1 handelsbolag eller i dödsbo, för

vilket reglerna om handelsbolag

skall tillämpas, för inkomst av bolagets eller dödsboets verksamhet. Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges endast om storm-

fällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse har medfört att

mer än en tredjedel av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad

som annars skulle ha varit fallet och om den skattskyldige med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att den huvudsakliga

delen av beskattningsårets skogsintäkter hänför sig till avverkning som nu

har sagts.

Uppskov för insättning på skogs- Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges inte om den skadekonto medges inte om den skattskyldige för det beskattningsår skattskyldige för det beskattningsår och den förvärvskälla som som uppskovet avser också yrkar

uppskovet avser också yrkar upp- uppskov för insättning på skogs-

skov för insättning på skogskonto. konto.

Har uppskov för insättning på skogsskadekonto vägrats på grund av att de i andra stycket angivna villkoren inte varit uppfyllda får den skattskyldige framställa yrkande om uppskov för insättning på skogskonto. Sådan framställning skall ha kommit in till skattemyndigheten inom sex månader från det att beslut meddelades om att rätt till uppskov för in-

sättning på skogsskadekonto inte föreligger, om inte längre tid följer av

bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324).

Med bank avses i denna lag Riksbanken, affärsbank, sparbank samt föreningsbank. En skattskyldig får för ett visst En skattskyldig får för ett visst beskattningsår och en viss förvärvs- beskattningsår göra insättning på källa göra insättning på endast ett endast ett skogskonto eller skogsskogskonto eller skogsskadekonto. skadekonto. Har den skattskyldige

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har den skattskyldige i strid mot i strid mot denna bestämmelse

denna bestämmelse gjort insättning gjort insättning på skogskonto eller på skogskonto eller skogsskadekon- skogsskadekonto i mer än en bank

to i mer än en bank medges medges uppskov endast för insätt-

uppskov endast för insättning på ning på det först öppnade kontot.

det först öppnade kontot.

28 Beträffande viss förvärvskälla får Uppskovet får för ett och samma

uppskovet för ett och samma be- beskattningsår, om annat ej följer

skattningsår, om annat ej följer av av andra och tredje styckena, avse andra och tredje styckena,. avse högst ett belopp motsvarande sum-

högst ett belopp motsvarande sum- man av

man av a) sextio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) fyrtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ut för förädling i annan förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet.

Medför stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse att en betydande del av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet, får skattskyldig, om och i den mån han med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att

intäkt hänför sig till avverkning som nu har sagts, uppskov med högst ett

belopp motsvarande summan av

a) åttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) femtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen

för avyttrade skogsprodukter samt

c) femtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ut för förädling i annan förvärvskälla inom

inkomstslaget näringsverksamhet.

Uppskov med belopp som anges i andra stycket medges också i fråga om sådan ersättning för skog eller skogsprodukter som avses i 25 § 2 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Vid tillämpningen av första--tredje styckena avses med köpeskilling

även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Uppskov medges inte med så stort belopp att underskott uppkommer

vid beräkning av inkomst av förvärvskällan enligt kommunalskattelagen.

Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet, som avses i 6 § I mom. första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, medges uppskov för den del av utdelningen som härrör från intäkt av skogsbruk i samfälligheten under det beskattningsår som utdelningen

hänför sig till på samma sätt som om denna del utgjort intäkt av

skogsbruk, som den skattskyldige drivit själv.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 Uppskov för visst beskattningsår Uppskov för visst beskattningsår och viss förvärvskälla medges i medges i fråga om skogskonto inte fråga om skogskonto inte med med belopp som understiger 5 000 belopp som understiger 5 000 kronor och i fråga om skogsskadekronor och i fråga om skogsskade- konto inte med belopp som underkonto inte med belopp som under- stiger 50 000 kronor. Uppskovs-

stiger 50 000 kronor. Uppskovs- beloppet avrundas nedåt till helt

beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor. hundratal kronor.

9 gy

Övergår skattskyldigs fastighet till annan på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång eller genom gåva skall, såvida fastigheten utgör den väsentliga delen av förvärvskälla för vilken insättning på skogskonto eller skogsskadekonto har gjorts, innestående medel genast tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Har dödsbo innestående medel skall beskattning äga rum för det beskattningsår då reglerna om handelsbolag tillämpas första gången på dödsboet.

Har avtal träffats om överlåtelse eller pantsättning av medel på skogskonto eller skogsskadekonto, skall medlen genast tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Beskattning skall inte ske av den anledningen att den skattskyldige efter framställning från skogsvårdsstyrelse har förbundit sig att inte utan styrelsens tillstånd förfoga över medlen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

Lagen omtryckt 1982:325.

Senaste lydelse 1990:677. "Senaste lydelse 1990:677. Senaste lydelse 1990:677.

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän

försäkring! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

3 8?

Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

a) inkomst av aktiv näringsverk- a) inkomst av näringsverksamhet samhet här i riket; här i landet i vilken den försäkrade

arbetat i icke oväsentlig omfattning

(aktiv näringsverksamhet);

b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet; c) ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner;

d) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av

regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för

inkomst som ovan nämnts samt

e) ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan att anställningsförhållande förelegat, utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk juridisk

person;

allt i den mån inkomsten inte enligt 2 8 är att hänföra till inkomst av anställning.

Har inkomst som avses 1 första Bedömningen i första stycket a)

stycket a) eller b) inte uppgått till görs för sig för varje förvärvskälla 1 000 kronor för år, tas den inte i enligt kommunalskattelagen (1928: beräkning. Ej heller tas sådan er- 370). Har inkomst som avses i sättning som avses i första stycket första stycket a) eller b) inte c) i beräkning, om ersättningen uppgått till I 000 kronor för år, tas från den, för vilken arbetet utförts, den inte i beräkning. Ej heller tas

under året inte uppgått till 1 000 sådan ersättning som avses i första

kronor. Intäkt som avses i 32 8 stycket c) i beräkning, om ersätt- 1 mom. första stycket h och i kom- ningen från den, för vilken arbetet

munalskattelagen (1928:370) eller utförts, under året inte uppgått till

sådan ersättning enligt gruppsjuk- 1 000 kronor. Intäkt som avses i försäkring eller trygghetsförsäkring 32 & I mom. första stycket h och i vid arbetsskada som enligt 2 § nämnda lag eller sådan ersättning

första stycket lagen (1990:659) om enligt gruppsjukförsäkring eller särskild löneskatt på vissa för- trygghetsförsäkring vid arbetsskada

värvsinkomster utgör underlag för som enligt 2 § första stycket lagen

nämnda skatt räknas inte som in- (1990:659) om särskild löneskatt komst av annat förvärvsarbete. på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat för-

värvsarbete.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om pensionsgrundande inkomst som avser tid före ikraftträdandet.

! Lagen omtryckt 1982:120. > Senaste lydelse 1991:1040.

Lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 - 3 §§ lagen (1963:173) om avdrag för

avgifter till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18? Vid beräkning av nettointäkt av Vid beräkning av inkomst av

rörelse enligt kommunalskattelagen näringsverksamhet enligt kommu-

(1928:370) och lagen (1947:576) nalskattelagen — (1928:370) och

om statlig inkomstskatt medges lagen (1947:576) om statlig inavdrag för sådana avgifter till komstskatt medges avdrag för såstiftelsen Svenska Filminstitutet, dana avgifter och bidrag tll Stiftelsom avses i ett den 2 mars 1982 sen Svenska Filminstitutet, som träffat avtal med de ändringar och avses I ett den 3 september 1992 tillägg som följer av ett den 22 träffat avtal mellan staten samt december 1988 slutet avtal mellan Sveriges = Biografägareförbund,

staten samt Sveriges biografäga- Folkets Husföreningarnas Riksreförbund, Folkets husföreningar- organisation, Riksföreningen Våra

nas riksorganisation, Föreningen Gårdar, Sveriges Filmuthyrare- Våra gårdar, Sveriges filmuthyra- förening ou. p.a., Föreningen reförening u. p. a., Föreningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges Sveriges filmproducenter och före- Videodistributörers — Förening ningen IFPI-VIDEO. (VHF), VideoHandelns Samarbets-

organisation (VHS), VIDSAM-

Videouthyrarnas Samarbetsorgani-

sation (VIDSAM), Sveriges Tele-

vision AB och Nordisk Television

AB.

28 Stiftelsen är inte skyldig att erläg- Stiftelsen är inte skyldig att erlägga skatt för inkomst eller förmö- ga skatt för inkomst eller förmögenhet i vidare mån än vad avser genhet i vidare mån än vad avser inkomstskatt för inkomst av inkomstskatt för inkomst av näfastighet. ringsverksamhet som hänför sig till

innehav av fastighet.

3§

Medel, vilka utbetalas från den i I fråga om inkomstbeskattningen 1 8 nämnda stiftelsen, skola hos av stöd som lämnas av stiftelsen till mottagaren upptagas som skatte- en näringsidkare för näringsverkpliktig intäkt för det beskattnings- samhetentillämpas bestämmelserna år, då medlen kommit honom till om näringsbidrag och annat stöd i godo, dock att bidrag och stipendi- punkt 9 av anvisningarna till 22 §

er till utbildning eller forskning kommunalskattelagen (1928:370). inom filmens område samt till folkbildningsorganisationer eller organisationer med huvudsaklig

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppgift att studera filmens konstnärliga och sociala betydelse eller

organisationer med uteslutande

Syfte att tillgodose behovet av

filmförevisningar, lämpade = för

barn, icke skola utgöra skattepliktig intäkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången

vid 1994 års taxering. Bestämmelsen i 3 § tillämpas på medel som betalas ut från stiftelsen efter ikraftträdandet.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1982:444. Senaste lydelse 1989:251. "Senaste lydelse 1984:1069.

ill

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 48 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48a8 Har någon, i egenskap av före- Har någon, 1 egenskap av företrädare för skattskyldig som är trädare för skattskyldig som är juridisk person, uppsåtligen eller juridisk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att av grov oaktsamhet underlåtit att betala in skatt i den tid och ord- betala in skatt i den tid och ord-

ning som anges i 22, 22 a och ning som anges i 22, 22 a och 42 88§, är han tillsammans med den 42 §§, är han tillsammans med den

skattskyldige betalningsskyldig för skattskyldige betalningsskyldig för skattebeloppet, ränta och dröjs- skattebeloppet, ränta och dröjs-

målsavgift enligt 47 §. Betalnings- målsavgift enligt 47 §. Om företrä-

skyldigheten får jämkas eller efter- daren uppsåtligen eller av grov

ges om det föreligger särskilda oaktsamhet lämnat uppgifter som

skäl. föranlett att den skattskyldige tillgodoförts överskjutande ingående skatt enligt 49 8 med för stort belopp, är han tillsammans med

den skattskyldige skyldig att betala

tillbaka beloppet samt därpå belö-

pande skattetillägg, ränta och dröjsmålsavgift. Betalningsskyldighet som följer

av första stycket får jämkas eller

efterges om det föreligger särskilda

skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan den skattskyldiges betalningsskyldighet för skattebeloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske i samma ordning som gäller för

skatt. Den som fullgjort betalningsskyldighet för skattebelopp, ränta eller dröjsmålsavgift enligt första stycket får söka beloppet åter av den

skattskyldige.

Bestämmelsen i 4 8 preskrip- Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga tionslagen (1981:130) gäller i fråga

om regressfordran enligt tredje om regressfordran enligt fjärde stycket. stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

I Lagen omtryckt 1990:576. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885. 2 Senaste lydelse 1992:627.

8 Riksdagen 1993!94. I saml. Nr 50

Lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag

Härigenom föreskrivs att lagen (1970:599) om avdrag vid inkomst-

taxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag! skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

Avgifter som aktiebolag erlägger Avgifter som aktiebolag erlägger

till Värdepapperscentralen VPC till Värdepapperscentralen VPC

Aktiebolag för uppgifter enligt 3 Aktiebolag för uppgifter enligt 3

kap. 8 § tredje stycket aktiebo- kap. 8 § tredje stycket aktiebo-

lagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 § lagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 §

tredje stycket försäkringsrörelse- tredje stycket försäkringsrörelse-

lagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § lagen (1982:713) eller 3 kap. 8 §

tredje stycket bankaktiebolagslagen tredje stycket bankaktiebolagslagen

(1987:618) eller enligt särskilt (1987:618) eller enligt särskilt

uppdrag utgör avdragsgill kostnad uppdrag, utgör avdragsgill kostnad

vid beräkning enligt lagen vid beräkning av inkomst av

(1947:576) om statlig inkomstskatt näringsverksamhet — enligt lagen

av nettointäkt av den förvärvskälla (1947:576) om statlig inkomstskatt. som utgör det utbetalande bolagets

huvudsakliga verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången

vid 1995 års taxering.

! Senaste lydelse 1987:635.

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att I och 4 §§ kupongskattelagen (1970:624)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18¶Kupongskatt — erlägges = enligt Kupongskatt erläggs enligt denna

denna lag till staten för utdelning lag till staten för utdelning av annat av annat slag än som avses i 3 § slag än som avses i punkt I a

7 mom. fjärde stycket lagen andra stycket av anvisningarna till

(1947:576) om statlig inkomstskatt 228 kommunalskattelagen

på aktie i svenskt aktiebolag. (1928:370) på aktie i svenskt ak-

tiebolag.

Vad i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även andel i

svensk värdepappersfond.

48 Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk person, som ej är bosatt cler stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är

hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelnings-

berättigad utländsk juridisk person för den del av utdelningen som enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats hos delägaren.

För handelsbolag, kommandit- För handelsbolag, kommanditbolag, rederi och dödsbo, på vilket bolag och rederi föreligger skattenligt 53 & 3 mom. tredje stycket skyldighet för den del av utdelkommunalskattelagen skall tilläm- ningen som ej är hänförlig till pas bestämmelserna om handels- inkomst av näringsverksamhet som bolag, föreligger skattskyldighet bedrivits från fast driftställe här i för den del av utdelningen som ej riket och som belöper på delägare är hänförlig till inkomst av som ej är bosatt eller stadigvarande näringsverksamhet som bedrivits vistas här. från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare som ej är

bosatt eller stadigvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen

beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från

kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

I Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996. > Senaste lydelse 1991:414. 3 Senaste lydelse 1991:349.

2.20" Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18! Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevill- 1. lagen (1908:128) om bevill-

ningsavgifter för särskilda förmå- ningsavgifter för särskilda förmåner och = rättigheter, lagen ner och = rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommu- av aktiebolags tillgångar, kommu-

nalskattelagen (1928:370), lagen nalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, (1933:395) om ersättningsskatt, Jagen (1941:416) om arvsskatt och lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om gåvoskatt, lagen (1946:324) om

skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögen- (1947:577) om statlig förmögen-

hetsskatt, lagen (1958:295) om hetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om

tillfällig vinstskatt, lagen tillfällig vinstskatt, lagen

(1983:1086) om vinstdelningsskatt, (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fas- lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tighetsskatt, lagen (1986:1225) om

tillfällig förmögenhetsskatt för liv- tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, <understödsför- försäkringsbolag, <understödsför-

eningar och = pensionsstiftelser, eningar och = pensionsstiftelser,

lagen (1989:346) om särskild vinst- lagen (1989:346) om särskild vinst-

skatt, lagen (1989:471) om inves- skatt, lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsar- teringsskatt för vissa byggnadsarbeten, lagen (1990:661) om avkast- beten, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, lagen ningsskatt på pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild inkomst- (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen skatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomst- (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister skatt för utomlands bosatta artister m.fl., lagen (1991:687) om = sär- m.fl., lagen (1991:687) om sär-

skild löneskatt på pensionskost- skild löneskatt på pensionskost-

nader, nader, lagen (1993:000) om e-

pansionsmedel,

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, väg-trafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen

(1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på

bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, fordonsskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om fordonsskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:662) om skatt på vissa premicbetalningar, lagen (1990:1087) om lagerskatt på vissa oljeprodukter, lagen (1990:1427) om

särskild premicskatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om

lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin, lagen (1992:1438) om diescloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter, lagen (1992:1439) om lagerskatt på dieselolja,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter, lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift och lagen (1993:000) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmålsavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

ILydelse enligt prop. 1993/94:80.

Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs att 12 § bokföringslagen (1976:125) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 83!

Räkenskapsåret skall omfatta tolv månader. För enskild näringsidkare,

dödsbo, handelsbolag där fysisk person eller dödsbo skall beskattas för

bolagets inkomst och sådan samfällighetsförvaltande juridisk person som avses i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall kalenderåret utgöra räkenskapsår. Annan bokföringsskyldig får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår). Brutet räkenskapsår

skall omfatta tiden den 1 maj-den 30 april, den 1 juli-den 30 juni eller

den 1 september-den 31 augusti.

Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer medge att annan period av tolv hela månader än som följer av första stycket skall utgöra räkenskapsår.

När bokföringsskyldighet inträder eller räkenskapsåret lägges om, får räkenskapsåret avse kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst aderton månader. Avkortning av räkenskapsåret får också

göras om bokföringsskyldigheten upphör.

Tillämpas brutet räkenskapsår, får omläggning av räkenskapsåret ske till kalenderår. I annat fall får omläggning av räkenskapsåret ej ske med mindre tillstånd därtill ges av skattemyndigheten.

Den som är bokföringsskyldig i Den som är bokföringsskyldig i fråga om flera rörelser skall an- fråga om flera rörelser skall an-

vända samma räkenskapsår för des- vända samma räkenskapsår för des-

sa. Föreligger synnerliga skäl, kan sa. För att få samma räkenskapsår regeringen eller myndighet som för flera rörelser får omläggning av regeringen bestämmer medge att räkenskapsår ske utan särskilt olika räkenskapsår får användas. tillstånd. För att få samma räkenskapsår för flera rörelser får omläggning av räkenskapsår ske utan särskilt tillstånd.

Femte stycket äger motsvarande Femte stycket äger motsvarande tillämpning på räkenskapsår inom tillämpning på räkenskapsår inom

koncern. koncern. Föreligger synnerliga

skäl, kan regeringen eller myndig-

het som regeringen bestämmer

medge att olika räkenskapsår får

användas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

1 Senaste lydelse 1990:665.

2.22¶Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs att 1, 3, och 5 §§ lagen (1979:611) om upphovsmannakonto skall ha följande lydelse.

Nuvarande btydelse Föreslagen lydelse

1 8!

Vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt kan fysisk person, på de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få uppskov med beskattning av sådan intäkt av näringsverksamhet som tillkommit honom i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt). Uppskov medges inte om den skattskyldige har avlidit under beskattningsåret.

Delägare i handelsbolag eller i Delägare i handelsbolag har inte dödsbo, för vilket reglerna om rätt till uppskov för bolagets in-

komst. handelsbolag skall tillämpas, har inte rätt till uppskov för bolagets eller dödsboets inkomst.

3§

Som förutsättning för uppskov gäller

a) att den skattskyldige vid utgången av det beskattningsår som inbetalningen avser är bosatt här i riket och

b) att den skattskyldiges sam- b) att den skattskyldiges uppmanlagda upphovsmannaintäkter hovsmannaintäkter under beskattunder beskattningsåret av en eller ningsåret med minst femtio procent flera förvärvskällor med minst överstiger hans upphovsmannafemtio procent överstiger hans intäkter under något av de två sammanlagda upphovsmannaintäk- närmast föregående beskattningster under något av de två närmast åren. föregående beskattningsåren.

5§

Skattskyldig har för ett och sam- Skattskyldig har för ett och samma beskattningsår rätt till uppskov ma beskattningsår rätt till uppskov endast i fråga om en förvärvskälla endast för inbetalning på upphovsoch för inbetalning på upphovs- mannakonto i en bank. Har den mannakonto i en bank. Har den skattskyldige för visst beskattningsskattskyldige för visst beskattnings- år gjort inbetalning till mer än en år gjort inbetalning till mer än en bank, föreligger rätt till uppskov bank, föreligger rätt till uppskov endast för inbetalning till den först endast för inbetalning till den först anlitade banken. anlitade banken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. ! Senaste lydelse 1990:679.

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § samt 3 kap. 1 och 6 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

En arbetsgivare skall på det av- En arbetsgivare skall på det av-

giftsunderlag som anges i 3 - 5 §§ giftsunderlag som anges i 3 - 5 §§

för varje år betala för varje år betala 1. sjukförsäkringsavgift med 8,43 1. sjukförsäkringsavgift med 8,43 procent, procent,

2. folkpensionsavgift med 5,66 2. folkpensionsavgift med 5,86

procent, procent, 3. tilläggspensionsavgift efter den 3. tilläggspensionsavgift efter den

procentsats som anges i särskild procentsats som anges i särskild

lag, lag,

4, delpensionsavgift med 0,20 4, delpensionsavgift med 0,20 procent, procent,

5. arbetsskadeavgift med 1,38 5. arbetsskadeavgift med 1,38

procent, procent, 6. arbetsmarknadsavgift med 2,12 6. arbetsmarknadsavgift med 2,12 procent, procent,

7. arbetarskyddsavgift med 0,17 7. arbetarskyddsavgift med 0,17

procent, procent,

8. lönegarantiavgift med 0,20 8. lönegarantiavgift med 0,20

procent. procent.

Arbetsgivare som avses i I kap. 2 § andra stycket skall dock beträffande ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggspensionsavgift.

Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

3 kap.

18¶En försäkrad som avses i 1 kap. En försäkrad som avses i 1 kap.

2 § skall på det avgiftsunderlag 2 § skall på det avgiftsunderlag

som anges i 3 - 5 8§ för varje år som anges i 3 - 5 88 för varje år betala betala

1. sjukförsäkringsavgift med 9,12 1. sjukförsäkringsavgift med 9,12

procent, procent, 2. folkpensionsavgift med 5,83 2. folkpensionsavgift med 6,03 procent, procent,

3. tilläggspensionsavgift efter den 3. tilläggspensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild procentsats. som anges i särskild

lag, lag,

4, delpensionsavgift med 0,20 4. delpensionsavgift med 0,20 procent samt procent samt

5. arbetsskadeavgift med 1,40 5. arbetsskadeavgift med 1,40

procent. procent.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 8”

Riksförsäkringsverket får varje Riksförsäkringsverket får varje år från vederbörlig inkomsttitel i år från vederbörlig inkomsttitel i statsbudgeten tillgodoföra sig ett statsbudgeten tillgodoföra sig ett

belopp som motsvarar summan av belopp som motsvarar summan av

de under nästföregående år debite- de under nästföregående år debite-

rade egenavgifterna minskad med rade egenavgifterna minskad med

summan av de avgifter som under summan av de avgifter som under samma år avkortats eller restitue- samma år satts ned eller restitue-

rats. rats.

Riksförsäkringsverket får under Riksförsäkringsverket får under

respektive uppbördsår enligt upp- respektive uppbördsår enligt upp-

bördslagen (1953:272) som förskott bördslagen (1953:272) som förskott på belopp enligt första stycket till- på belopp enligt första stycket tillgodoföra sig 11 procent av den godoföra sig 11 procent av den

preliminära F-skatt som debiterats preliminära skatt som debiterats intill den 25 februari samma År. fysiska personer före den I februari

Förskottet tillgodoförs med en samma år. Förskottet tillgodoförs sjättedel under var och en av med en tolftedel under var och en uppbördsmånaderna mars, maj, av uppbördsmånaderna. Riksskatte-

juli, september, november och verket skall varje år senast den 15

januari. Riksskatteverket = skall februari lämna Riksförsäkringsvervarje år senast den 15 mars lämna ket uppgift om summan av den Riksförsäkringsverket uppgift om före den 1 februari samma år

summan av den före den 25 feb- debiterade preliminära skatten för

ruari samma år debiterade preli- fysiska personer. minära F-skatten.

Om Riksförsäkringsverket under ett uppbördsår tillgodoförts förskott som överstiger beloppet enligt första stycket skall skillnaden regleras genom avräkning på belopp som närmast därefter skall tillgodoföras enligt första eller andra stycket.

I. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

3. Omfattar ett beskattningsår tid såväl före som efter utgången av år 1993 skall — om den avgiftsskyldige inte visar annat — så stor del av be-

skattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden före utgången av år 1993

som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som

infaller före utgången av år 1993 och hela beskattningsåret. 4. Den nya bestämmelsen i 3 kap. 6 § tillämpas första gången i fråga om uppbördsåret 1994/95. Den del av förskottet som avser uppbördsmånaden februari 1994 skall dock Riksförsäkringsverket tillgodoföra sig

under uppbördsmånaden mars samma år.

ILagen omtryckt 1989:633. "Senaste lydelse 1992:1707. Senaste lydelse 1992:1572.

Senaste lydelse 1992:1178.

Lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 4 kap. 3 §, 13 kap. 6 och 20 a §§, 15 kap. 24 a § och 17 kap. 7 § utsökningsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

4§

Har ansökan gjorts hos en krono- . Har ansökan gjorts hos en krono-

fogdemyndighet som ej är behörig, fogdemyndighet som inte är behö-

skall målet genast överlämnas till rig, skall målet genast överlämnas den kronofogdemyndighet som en- till en kronofogdemyndighet som ligt vad handlingarna visar är enligt vad handlingarna visar är

behörig. Ansökan anses gjord, när behörig. Ansökan anses gjord, när

ansökningshandlingen kom in till den kom in till den första mynden förra myndigheten eller, i digheten eller, i fråga om muntlig

fråga om muntlig ansökan, när ansökan, när sådan ansökan gjor-

sådan ansökan gjordes där. des där. Har ansökan gjorts hos en behö- Aven om den myndighet där rig kronofogdemyndighet och är ansökan gjorts är behörig, får

även annan kronofogdemyndighet målet överlämnas till en annan

behörig, får målet överlämnas till behörig kronofogdemyndighet, om

den myndigheten, om målet ej utan det främjar målets handläggning. avsevärd olägenhet kan handläggas Ett mål får överlämnas även efter vid den förra myndigheten eller det att utmätning har verkställts överlämnande annars uppenbart eller andra åtgärder för verkfrämjar målets handläggning. ställighet har vidtagits.

4 kap.

3§

Utmätning skall ske endast om

det belopp som kan beräknas flyta

in, efter avdrag för kostnader som

uppkommer efter utmätningen, ger

ett överskott som gör åtgärden

försvarlig.

Av utmätningsbar egendom bör i första hand tagas i anspråk sådan tillgång som kan användas till fordringens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären, om ej annat följer av 4-6 8§.

13 kap.

6§

Fordran som skall beaktas upptas med det belopp till vilket den uppgår

på fördelningsdagen. Som fördelningsdag anses härvid den dag till vilken fördelningssammanträde är utsatt, även om hinder möter att då verkställa fördelningen. När sammanträde ej hålls, anses den dag då kronofogde-

myndighetens beslut meddelas som fördelningsdag.

Vid fördelning räknas som ford-

ran i ett mål även sådan förrättningskostnad som avser endast det målet. Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid, skall utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer.

20 a 8!

Skall influtna medel fördelas mellan flera mål och understiger det belopp som skall betalas ut i något

av dessa 100 kronor, skall belop-

pet, om särskilda skäl inte föranleder något annat, i stället fördelas mellan övriga mål där fordringen inte fått full täckning. Kronofogdemyndigheten är inte Kronofogdemyndigheten är inte skyldig att betala ut belopp som skyldig att betala ut belopp som understiger tio kronor. Om be- understiger 25 kronor. Om beloppet inte betalas ut, tillfaller det loppet inte betalas ut, tillfaller det

staten. staten.

15 kap.

24a8

Kronofogdemyndigheten är inte Kronofogdemyndigheten är inte

skyldig att betala ut belopp som skyldig att betala ut belopp som

understiger fsio kronor. Om be- understiger 25 kronor. Om beloppet inte betalas ut, tillfaller det loppet inte betalas ut, tillfaller det staten. staten.

17 kap.

78 Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur köpeskillingen för såld egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får vid behov genast utsökas hos gäldenären. Förrättningskostnader som är gemensamma för flera mål har

företräde framför kostnader som endast avser ett mål.

Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får genast utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits. Förrättningskostnad i mål om införsel får genast tas ut genom införsel hos gäldenären.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

ISenaste lydelse 1983:924. Senaste lydelse 1983:924. "Senaste lydelse 1992:636.

Lag om ändring i lagen (1993:893) om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § utsökningsbalken i paragrafens lydelse enligt lagen (1993:893) om ändring i nämnda balk skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

88§

Frågor om utmätning prövas av Frågor om utmätning prövas av kronofogdemyndigheten i det län kronofogdemyndigheten i det län där gäldenären har sitt hemvist. där gäldenären har sitt hemvist,

där egendom som tillhör gäldenä-

ren finns eller där verkställighet

annars lämpligen kan ske.

Frågor om utmätning av egen- Frågor om utmätning av lön eller dom som inte finns i det län där annan förmån som avses i 7 kap. gäldenären har sitt hemvist får prövas, om gäldenären inte har prövas även av kronofogdemyn- hemvist här i landet, av kronodigheten i det län där egendomen fogdemyndigheten i det län där arfinns eller, i fråga om ett fartyg betsgivaren eller någon annan som eller luftfartyg, dit det väntas. ger ut förmånen finns. Frågor om utmätning av ett fartyg får prövas även av kronofogdemyndigheten i det län där fartyget har sin hemort. Frågor om utmätning av en fordran eller en annan rättighet får prövas också av kronofogdemyndigheten i det län där sekundogäldenären eller någon

annan förpliktad finns, även om

fordran eller rättigheten skall anses finnas I ett annat län. Frågor om utmätning av lön eller annan förmån som avses i 7 kap. prövas, om gäldenären inte har hemvist här i landet, av kronofogdemyndigheten i det län där arbetsgivaren eller någon annan som ger ut förmånen finns.

Har utmätning sökts hos kronofogdemyndighet som ej är behörig enligt första eller andra stycket, får myndigheten likväl i brådskande fall vidtaga åtgärd som avses i 6 kap. 12 § innan målet enligt 2 kap. 4 § första stycket överlämnas till kronofogdemyndighet som är behörig.

Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28!

Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.

I fråga om handelsbolag och I fråga om handelsbolag åvilar dödsbon som vid inkomsttaxeringen skattskyldigheten dock delägarna. behandlas som handelsbolag åvilar skattskyldigheten dock delägarna.

Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.

I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan privatbostad som avses i I $ andra stycket är undantagen från beskattning i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt avseende sådan privatbostad inte tas ut.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten jämkas med hänsyn härtill.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

! Senaste lydelse 1990:1383.

Lag om ändring i lagen (1993:943) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt att I $ i paragrafens lydelse enligt lagen (1993:943) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18¶Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller inländsk juridisk person har haft intäkt

a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370)

eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

b) för vilken han beskattats i utländsk stat och

c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra därifrån,

har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning av den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att

erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i enlighet med vad som framgår av 4-13 §§.

Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt

lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt för en i utlandet belägen privatbostad. Kan ett svenskt företag vid Kan ett svenskt företag vid

prövning enligt 7 § 8 mom. sjätte prövning enligt 7 § 8 mom. lagen stycket lagen om statlig inkomst- om statlig inkomstskatt inte visa att skatt inte visa att den inkomstbe- den inkomstbeskattning som det skattning som det utländska bolaget utländska bolaget är underkastat är är underkastat är jämförlig med jämförlig med den inkomstden inkomstbeskattning som skulle beskattning som skulle ha skett ha skett enligt lagen om statlig enligt lagen om statlig inkomstskatt inkomstskatt om inkomsten hade om inkomsten hade förvärvats av förvärvats av svenskt företag, och svenskt företag, och skall mottagen skall mottagen utdelning därför utdelning därför beskattas i Svebeskattas i Sverige, men är övriga rige, men är övriga förutsättningar förutsättningar för att erhålla skat- för att erhålla skattefrihet för utdeltefrihet för utdelningen i nämnda ningen i nämnda moment uppfyllda

moment uppfyllda har företaget, har företaget, utöver den avräkning

utöver den avräkning som medges som medges enligt första stycket enligt första stycket och enligt och enligt dubbelbeskattningsavtal,

dubbelbeskattningsavtal, genom genom avräkning rätt att erhålla

avräkning, rätt att erhålla nedsätt- nedsättning, av statlig inkomstskatt ning av statlig inkomstskatt med ett med ett belopp motsvarande tio

belopp motsvarande tio procent av procent av denna utdelnings brut-

denna utdelnings bruttobelopp. Vid tobelopp. Vid sådan avräkning gäl-

Y Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 50

sådan avräkning gäller i tillämpliga ler i tillämpliga delar vad som

delar vad som föreskrivs i 4-13 §&. = föreskrivs i 4-13 §§.

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 § och 5 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

13 §

Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut, får omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av

1. skattemyndighets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyl-

dig,

2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering,

3. skattemyndighets beslut om 3. skattemyndighets beslut om åtgärd enligt 28 kap. 12 § fas- fastighetstaxering enligt fastighetstighetstaxeringslagen (1979:1152) taxeringslagen (1979:1152), eller om rättelse enligt 20 kap. 23 8 eller 28 kap. 10 § samma lag,

4. beslut av Riksskatteverket, kammarrätt eller Regeringsrätten angående sjömansskatt,

5. beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska avgifter som avses i 46 8 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370).

Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får skattemyndigheten till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft.

5 kap.

18¶Har en skattskyldig i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande, som han under förfarandet avgett till ledning för taxeringen, lämnat uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) påföras honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak.

Skattetillägg enligt första stycket Skattetillägg enligt första stycket tas ut med tjugo procent av den tas ut med tjugo procent av den mervärdeskatt och med fyrtio pro- mervärdeskatt och med fyrtio procent av sådan skatt som avses i I cent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 - 4, 6 och kap. 1 § första stycket 1 - 4, 6, 7 7 som, om den oriktiga uppgiften och 70 som, om den oriktiga upphade godtagits, inte skulle ha på- giften hade godtagits, inte skulle ha förts den skattskyldige eller hans påförts den skattskyldige eller hans make eller, i fråga om förmögen- make eller, i fråga om förmögenhetsskatt, någon annan person som hetsskatt, någon annan person som

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samtaxeras med honom, eller, vad samtaxeras med honom, eller, vad gäller mervärdeskatt, = felaktigt gäller - mervärdeskatt, = felaktigt skulle ha tillgodoräknats honom. skulle ha tillgodoräknats honom.

Skulle den oriktiga uppgiften, om Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, ha medfört så- den hade godtagits, ha medfört dant underskott i förvärvskälla i in- sådant underskott i förvärvskälla i komstslaget näringsverksamhet el- inkomstslaget — näringsverksamhet

ler tjänst som inte utnyttjas taxe- eller tjänst som inte utnyttjas taxe-

ringsåret, skall skattetillägg i stället ringsåret, skall skattetillägg i stället beräknas på ett underlag som utgör beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av en fjärdedel av den minskning av

underskottet som rättelsen av den underskottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört. oriktiga uppgiften medfört.

Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad

gäller mervärdeskatt, tio procent av underlaget när 1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med

ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyn-

digheten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av

november taxeringsåret,

2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd

fråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

!Senaste lydelse 1991:1902.

Lag om ändring i lagen (1993:944) om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) i paragrafens lydelse enligt lagen (1993:944) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

183!

Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt

1. kommunalskattelagen (1928:370),

. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

BM . lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

tv . lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

6. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 nämnda lag,

7. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

8. lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift,

9. lagen (1993:000) om allmän 9. lagen (1993:000) om allmän

avgift för finansiering av kon- avgift för finansiering av kon-

tantförmåner vid arbetslöshet. tantförmåner vid arbetslöshet,

10. lagen (1993:000) om expan-

Sionsmedel.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdeskatt i vissa fall framgår av 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

!'Lydelse enligt prop. 1993/94:80.

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10, 14, 18, 19 och 25 §§ samt 3 kap. 22, 25 a, 28, 31 och 60 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

10 §!

En självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer, postadress och hemortskommun, beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte,

samt beträffande skattskyldig som bara under någon del av beskattnings-

året varit bosatt i Sverige, uppgift om den tid som han haft bostad här,

2. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje inkomstslag,

3. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxeringen, 4. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret, om den beskattningsbara förmögenheten uppgår till skattepliktigt

belopp, dock endast om och i den mån han är skattskyldig för förmögenhet.

En självdeklaration skall dess- En självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter som utom innehålla de uppgifter som för särskilda fall föreskrivs i 16- för särskilda fall föreskrivs i 16- 24 §§ eller som behövs för 24 88 eller som «behövs för beräkning av pensionsgrundande beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, fastighets- om allmän försäkring, fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om skatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, avkastnings- statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel avkastningsskatt på pensionsmedel, eller särskild löneskatt enligt lagen särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. på pensionskostnader eller expan-

sionsmedelsskatt enligt lagen

(1993:000) om expansionsmedel.

Om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögenhet, skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

14 8

I självdeklarationen behöver upp- I självdeklarationen behöver uppgift inte lämnas om ersättning som, gift inte lämnas om ersättning som, enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 § enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket 4, först efter före- första stycket 3, först efter före-

läggande av skattemyndigheten be- läggande av skattemyndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift. höver tas upp i kontrolluppgift.

Om den skattskyldige yrkar avdrag för ökade levnadskostnader enligt

punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall

han lämna de uppgifter som behövs om ersättning som uppburits för att täcka kostnaderna.

18 8

Har en överenskommelse enligt Har en överenskommelse enligt 3 kap. 2 § andra stycket lagen 3 kap. 2 a § lagen (1962:381) om (1962:381) om allmän försäkring allmän försäkring träffats om att en

träffats om att en viss ersättning viss ersättning från arbetsgivare

skall anses som inkomst av anställ- som är bosatt utomlands eller är

ning, skall den som uppbär ersätt- utländsk juridisk person skall hän-

ningen ange detta i sin självdekla- föras till inkomst av annat förration. Detsamma skall gälla om värvsarbete, skall den som uppbär ersättning från arbetsgivare som är ersättningen ange detta i sin självbosatt utomlands eller är utländsk deklaration. juridisk person enligt överens-

kommelse som avses i 3 kap. 2a §

nämnda lag skall hänföras till inkomst av annat förvärvsarbete.

19 8?

Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat framgår av 25 §, i sin självdeklaration för varje förvärvskälla från bok-

föringen lämna uppgifter om varje slag av

1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga avsättningar,

2. tillgångar, skulder, obeskattade reserver och eget kapital. Uppgifter skall vidare lämnas om 1. arten och omfattningen av verksamheten, 2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,

3. hur det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats för att överensstämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna,

4, hur avdrag för värdeminskning beräknats,

5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter, som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra

förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,

6. ändrade redovisningsprinciper samt 7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.

Fysisk person och dödsbo skall

lämna uppgift om fördelnings-

underlag enligt 2 8 lagen

(1993:000) om räntefördelning vid

beskattning vid utgången av när-

mast föregående beskattningsår

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samt motsvarande belopp vid be-

skattningsårets utgång.

Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter

som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna. Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som

behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.

Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket I lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid

av högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till skattemyn-

digheten före ingången av taxeringsåret.

Uppgifter som avses i första och andra styckena skall lämnas på

blankett enligt fastställt formulär eller, efter särskilt medgivande av Riksskatteverket eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer, på annat lämpligt sätt.

25 §

Handelsbolag och rederi för Handelsbolag och rederi för

registreringspliktigt fartyg skall registreringspliktigt fartyg skall

varje år till ledning för delägares varje år till ledning för delägares

taxering lämna uppgifter som avses taxering lämna uppgifter som avses i 198 samt för varje delägare i 19 § första och andra styckena uppgifter om hans andel av bola- samt för varje delägare uppgifter gets eller rederiets inkomst av om hans andel av bolagets eller varje förvärvskälla och värdet av rederiets inkomst av varje förhans andel eller lott i bolaget eller värvskälla och värdet av hans andel rederiet. Uppgift skall också läm- eller lott i bolaget eller rederiet. nas om delägares andel av skatte- Uppgift skall också lämnas om underlag enligt 2 § lagen delägares andel av skatteunderlag (1984:1052) om statlig fastighets- enligt 2 § lagen (1984:1052) om skatt, 3 § lagen (1990:661) om av- statlig fastighetsskatt, 3 § lagen kastningsskatt på pensionsmedel (1990:661) om avkastningsskatt på och 2 § lagen (1991:687) om sär- pensionsmedel och 2§ lagen

skild löneskatt på pensionskostna- (1991:687) om särskild löneskatt

der. på pensionskostnader.

Uppgifterna skall lämnas enligt bestämmelserna för allmän självdeklaration och på det sätt som anges i 28 och 29 §§.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även sådant dödsbo som vid inkomst- och förmögenhetstaxering skall anses som handelsbolag.

Bestämmelserna i 32 § om anstånd gäller i tillämpliga delar för upp-

giftsskyldighet enligt denna paragraf.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

228 Kontrolluppgift om inkomstränta och fordran skall lämnas av

1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmäs-

sigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,

4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning, 35. Riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer, 6. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpap-

per eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper förvaras i depå eller kontoförs.

Kontrolluppgift skall lämnas för Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta betalats ut (borgenär) vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt ränte- som innehavare av utländskt ränte-

bärande fondpapper eller rättighet bärande fondpapper eller rättighet

eller skyldighet som anknyter till eller skyldighet som anknyter till

sådant fondpapper oavsett om ränta sådant fondpapper oavsett om ränta

utgått. Kontrolluppgiften skall ta utgått. Kontrolluppgiften skall ta

upp den ränta som den uppgifts- upp den ränta som den uppgifts-

skyldige sammanlagt gottskrivit skyldige sammanlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären, eller betalat ut till borgenären,

dennes sammanlagda fordran på dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets den uppgiftsskyldige vid årets utgång och avdragen preliminär utgång och avdragen preliminär skatt. I fall som avses i första skatt. I fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas om stycket 6 skall uppgift lämnas om

ränta som utbetalats eller gottskri- ränta som utbetalats eller gottskrivits samt om innehavet i depån el- vits samt om innehavet i depån eller den kontoförda fordringen vid ler den kontoförda fordringen vid årets utgång. årets utgång. Kontrolluppgift skall

vidare lämnas för upplupen men

inte förfallen avkastning (räntekom-

pensation) vid avyttring av fordran

eller andel i sådan värdepappers-

fond som avses i 27 §§ 6 mom.

lagen (1947:576) om statlig in-

komstskatt.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas

lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovi-

sas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala rän-

tan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige

inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det

sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 a 85

Kontrolluppgift om utgiftsränta skall lämnas av

1. den som yrkesmässigt bedrivit utlåning eller kreditgivning eller den som i annan yrkesmässig verksamhet bedrivit utlåning eller kreditgivning via konto eller i annan form,

2. förening som till medlemmar lånat ut pengar mot ränta, eller

3. arbetsgivare eller uppdragsgivare som till arbetstagare eller uppdragstagare lånat ut pengar mot ränta.

Kontrolluppgift skall lämnas för Kontrolluppgift skall lämnas för

fysisk person och dödsbo. Kon- fysisk person och dödsbo. Kon-

trolluppgiften skall ta upp berald trolluppgiften skall ta upp den

ränta. I fall som avses i första ränta som gäldenären betalt till den stycket 3 skall även eventuell rän- uppgiftsskyldige. I fall som avses i teförmån anges. första stycket 3 skall även eventu-

ell ränteförmån anges.

Avser den ränta som betalts till Avser den ränta som betalts till

någon del ränta som erlagts i för- någon del ränta som erlagts i förskott, skall av kontrolluppgiften skott, skall av kontrolluppgiften

framgå hur stor del av räntan som framgå hur stor del av räntan som

belöper på beskattningsåret. belöper på tid till och med den 31 januari året efter beskattningsåret,

dock endast om förskottsräntan till

någon del belöper på tid efter

denna tidpunkt.

Kontrolluppgift — skall vidare

lämnas för upplupen men inte för-

fallen avkastning (räntekompensa-

tion) vid förvärv av fordran eller

andel i sådan värdepappersfond

som avses I 27 § 6 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt.

Dock skall kontrolluppgift inte

lämnas i det fall den avkastning

kompensationen avser förfaller till

betalning ett senare år än det år

förvärvet skett.

Är fler än en person betalningsansvarig för skuld skall utgiftsräntan

fördelas lika mellan gäldenärerna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om skuld för vilken samtliga gäldenärer inte

redovisas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala räntan redovisas utan fördelning.

288 Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av

1. den som har fått utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, som inte

är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),

3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen (1987:618), samt 2. den som i Sverige har fått

a) utdelning på andelar i svensk a) utdelning från utländsk juri-

ekonomisk förening, eller, om disk person, om utdelningen inte utdelningen inte har betalts ut har betalts ut genom Värdepappers-

genom Värdepapperscentralen VPC centralen VPC Aktiebolag eller

Aktiebolag eller gäller fall som gäller fall som avses i 27 8 första avses i 27 § första stycket 5, från stycket 5, eller

utländsk juridisk person, eller

b) ränta som har erlagts mot att kupong eller kvitto lämnats och inte

har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller fall som avses i 22 § första stycket 6, på obligation, förlagsbevis eller

någon annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning.

Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot. Lyfts beloppet för någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en av denne avgiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den som lyfter beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den för vars räkning beloppet lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot

kupong, som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall också namn och hemvist uppges på den från vilken kupongen har

förvärvats. Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och

lämnas till den som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till att uppgift lämnas innan betalning sker.

31 §

I den omfattning och på det sätt I den omfattning och på det sätt

Riksskatteverket bestämmer skall, Riksskatteverket bestämmer skall, utöver vad som framgår av 28 och utöver vad som framgår av 28 och 29 §§, svenskt bolag eller svensk 29 §§, utgivare av obligationer, ekonomisk förening lämna kon- förlagsbevis celler andra för den trolluppgift rörande utbetald ut- allmänna rörelsen avsedda fördelning. Detsamma gäller utgivare skrivningar lämna kontrolluppgift av obligationer, förlagsbevis eller rörande utbetald ränta. andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar i fråga om utbetald ränta.

60 8?

Vid en kontrolluppgift som läm- Vid en kontrolluppgift som lämnas enligt 4, 13, 14, 22 eller 27 § nas enligt 4, 13, 14, 22 eller 27 8 skall fogas särskild uppgift (sam- skall fogas särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgifter). I mandrag av kontrolluppgifter). I sådant sammandrag skall anges sådant sammandrag skall anges namn, postadress och personnum- namn, postadress och personnum-

mer eller organisationsnummer för mer eller organisationsnummer för

den uppgiftsskyldige, antalet läm- den uppgiftsskyldige, antalet läm-

nade kontrolluppgifter samt det nade kontrolluppgifter samt det

sammanlagda = beloppet av de sammanlagda beloppet av de skatskatteavdrag som har verkställts för teavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under året före preliminär A-skatt under året före

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

taxeringsåret. Om den uppgifts- taxeringsåret. Om den uppgifts-

skyldige har tilldelats särskilt redo- skyldige har tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53 § visningshummer enligt 53 §

1 mom. uppbördslagen (1953:272), 1 mom. uppbördslagen (1953:272),

skall detta, i annat sammandrag än skall detta, i annat sammandrag än sådant som avser kontrolluppgift sådant som avser kontrolluppgift om ränta, utdelning eller betalning om ränta, utdelning eller betalning

till eller från utlandet, anges i till eller från utlandet, anges i stället för personnummer eller stället för personnummer eller

organisationsnummer. Om den organisationsnummer. Om den

uppgiftsskyldige har gjort avdrag uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en arbetstagares kostnader en- för en arbetstagares kostnader en-

ligt 2 kap. 4 § första stycket 6 ligt 2 kap. 4 §& första stycket 6 lagen (1981:691) om socialavgifter, lagen (1981:691) om socialavgifter,

skall denna kostnad också anges i skall denna kostnad också anges i sammandraget. I sammandraget sammandraget. skall också anges det sammanlagda

beloppet av semestermedel som har betalts in till en semesterkassa och

som den uppgiftsskyldige inte skall redovisa i någon kontrolluppgift

samt det sammanlagda skatteunder-

lag för särskild löneskatt som har

redovisats enligt lagen (1984:668)

om uppbörd av socialavgifter från

arbetsgivare.

Redovisning av konto som avses i 57 § andra stycket tredje meningen

skall lämnas i särskild uppgiftshandling, för varje konto.

Vid en kontrolluppgift som lämr-

nas enligt 17 a, 25 a, 26 a, 32 a,

44 eller 45 §& skall fogas sam-

mandrag, som skall uppta namn,

postadress och personnummer eller

organisationsnummer för den upp-

giftsskyldige samt antalet lämnade

kontrolluppgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången

vid 1994 års taxering såvitt avser 2 kap. 14 och 18 §§ samt 3 kap. 60 § första stycket och i övrigt vid 1995 års taxering. De nya bestämmelserna

i 3 kap. 22 § och 25 a § fjärde stycket tillämpas dock första gången vid

1996 års taxering.

I Senaste lydelse 1992:1659. ? Senaste lydelse 1990:1136.

Senaste lydelse 1990:1136. . Senaste lydelse 1992:1185. L Senaste lydelse 1992:1496. 7 Senaste lydelse 1992:1659. + Senaste lydelse 1990:1136. 2 Senaste lydelse 1991:1903.

Lag om ändring i lagen (1993:945) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 23, 27 och 32 a §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter i paragrafernas lydelse enligt lagen (1993:945) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

23 §

Uppgiftsskyldighet enligt 22 § föreligger inte

1. då borgenären är bank, hypoteksinstitut, försäkringsföretag, aktiebolag eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnum-

mer,

2. för ränta som i fråga om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den

allmänna marknaden och som i fråga om Övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan verksamhet som avses i 22 § första stycket,

3. för ränta som inte utgör skat- 3. för ränta på vinstandelslån tepliktig inkomst enligt lagen som inte utgör skattepliktig in- (1988:847) om skattelättnader för komst enligt punkt 2 a första allemanssparande, stycket 4 av anvisningarna till 22 8

kommunalskattelagen (1928:370)

eller 3 & I mom. tredje stycket 4

lagen — (1947:576) om statlig

inkomstskatt,

4. för ränta och fordran på konto, för vilket inte finns person- eller

organisationsnummer och som öppnats före den 1 januari 1985, om räntan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor eller — om kontot innehas av mer än en person — ränta för var och en av kontohavarna understiger 100 kronor,

5. för ränta och fordran på konto om borgenärens sammanlagda ränta på ett eller flera konton uppgår till mindre än 100 kronor varvid ränta

som enligt andra bestämmelser i detta stycke är undantagen från upp-

giftsskyldighet inte skall medräknas,

6. för ränta och fordran på särskilt konto i bank enligt skogskontolagen

(1954:142), lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, lagen (1982:2) om

uppfinnarkonto eller lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

278 Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av

1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.

8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen (1987:618),

2. förvaringsinstitut som avses i 1 8 lagen (1990:1114) om värdepappersfonder och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappersfond,

3. fondbolag som avses i 1 8 lagen om värdepappersfonder och som förvaltar svensk värdepappersfond,

4, den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om

utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags

försorg,

5. valutahandtare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fond-

papper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper förvaras i depå eller kontoförs.

Kontrolluppgift skall lämnas för a) fysisk eller juridisk person a) fysisk eller juridisk person

som är berättigad att lyfta utdel- som, i fall som avses i första ning för egen del vid utdel- stycket 3 om utdelningen inte är ningstillfället och skattefri enligt punkt 2 a av an-

visningarna till 22 8 kommunal-

skattelagen (1928:370) eller 3 § I

mom. lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt samt i fall som avses

i första stycket 4 och 5, är berättigad att lyfta utdelning för egen

del vid utdelningstillfället och

b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk

person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift — enligt andra Kontrolluppgift — enligt andra stycket a skall ta upp utbetald stycket a skall ta upp utbetald utdelning och avdragen preliminär utdelning till den del den är skatt samt i förekommande fall skattepliktig och avdragen preuppgift om utdelningen avser sådan liminär skatt. Kontrolluppgift enligt utbetalning som avses i punkt 2 andra stycket b skall ta upp innetredje stycket av anvisningarna till havet vid årets utgång. 22 8 kommunalskattelagen (1928: 370) eller 3 & 1 mom. tredje Stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Kontrolluppgift enligt andra stycket b skall ta upp

innehavet vid årets utgång. Uppgiftsskyldighet enligt denna Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för till- paragraf föreligger inte för till-

gångar på pensionssparkonto eller gångar på pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar för utdelning på sådana tillgångar. eller för utdelning som inte utgör

skattepliktig inkomst enligt lagen (1988:847) om skattelättnader för

allemanssparande.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32a§

Kontrolluppgift om realisationsvinst eller realisationsförlust vid

avyttring av andel i allemansfond skall lämnas av fondbolag som avses i I $ lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.

Kontrolluppgift skall lämnas för Kontrolluppgift skall lämnas för

dem som har avyttrat andel i alle- dem som har avyttrat andel i alle-

mansfond som inte är tillgång på mansfond som inte är tillgång på

pensionssparkonto. Kontrollupp- pensionssparkonto. Kontrolluppgiften skall ta upp realisationsvinst giften skall ta upp realisationsvinst

eller realisationsförlust till den del eller realisationsförlust till den del

den är skattepliktig respektive den är skattepliktig respektive avavdragsgill enligt lagen (1988:847) dragsgill. om skattelättnader för allemanssparande.

2.32¶Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv

Härigenom föreskrivs att punkt 8 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8'. Vid beräkning av kapitalun- 8. Vid beräkning av kapitalun-

derlaget för skadeförsäkringsföre- derlaget för skadeförsäkringsföretag skall vid 1992 och 1993 års tag skall vid 1992, 1993 och 1994 taxeringar säkerhetsreserv räknas års taxeringar = säkerhetsreserv som skuld endast till den del reser- räknas som skuld endast till den

ven Överstiger 70 procent av säker- del reserven överstiger 70 procent hetsreserven i bokslut till ledning av säkerhetsreserven i bokslut till

för 1991 års taxering. ledning för 1991 års taxering.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1993.

ISenaste lydelse 1992:1345.

10 Riksdagen 199394. 1 saml. Nr 50

Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av

obeskattade reserver

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 Beskattning av uppskovsbeloppet skall fördelas så att minst 25 procent av beloppet tas upp vid 1992 års taxering,

sammanlagt minst 50 procent av beloppet tas upp vid 1992 och 1993 års taxeringar,

sammanlagt minst 75 procent av beloppet tas upp vid 1992—1994 års taxeringar,

hela beloppet tas upp vid 1992—1995 års taxeringar eller, om taxering

inte sker år 1995, vid 1992—1996 års taxeringar. En fysisk person behöver vid En fysisk person behöver vid

1992 och 1993 års taxeringar inte 1992-1994 års taxeringar inte ta ta upp någon del av uppskovsbe- upp någon del av uppskovsbeloppet. Vid 1992-1994 års tax- loppet. Ett handelsbolag behöver eringar tas sammanlagt minst 50 vid 1992 års taxering inte ta upp procent av beloppet upp. Ett han- mer än 25 procent, vid 1992 och delsbolag behöver vid 1992 års 1993 års taxeringar inte mer än taxering inte ta upp mer än 25 sammanlagt 50 procent och vid procent och vid 1992 och 1993 års 1992-1994 års taxeringar inte mer taxeringar inte mer än sammanlagt än sammanlagt 75 procent av 50 procent av uppskovsbeloppet uppskovsbeloppet multiplicerat med multiplicerat med den andel av den andel av bolagets inkomst som bolagets inkomst som belöper på belöper på andra delägare än fysisandra delägare än fysiska personer. ka personer. Vid 1995 och 1996 Vid 1992-1994 års taxeringar tas års taxeringar gäller bestämmelupp dels sammanlagt minst 50 serna i första stycket. procent av uppskovsbeloppet multiplicerat med den andel av bolagets inkomst som belöper på delägare som är fysiska personer, dels sammanlagt minst 75 procent av uppskovsbeloppet multiplicerat med den andel av bolagets inkomst som

belöper på andra delägare än

fysiska personer. Vid 1995 och

1996 års taxcringar gäller bestämmelserna 1 första stycket. Taxeras inte företaget ett visst år skall vid taxeringen det följande året

till det uppskovsbelopp som då återförs läggas ett tillägg om tio procent

av det uppskovsbelopp som lägst skulle ha tagits upp till beskattning vid

taxeringen det förstnämnda året.

Har den förvärvskälla eller, i Har den förvärvskälla eller, i fråga om handelsbolag, den verk- fråga om handelsbolag, den verksamhet, till vilken de obeskattade samhet, till vilken de obeskattade

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

reserverna hänför sig upphört, reserverna hänför sig upphört, skall återstående del av uppskovs- skall återstående del av uppskovsbeloppet omedelbart tas upp till beloppet omedelbart tas upp till beskattning. Detta gäller inte om beskattning. Detta gäller inte om en fysisk person överför sin en fysisk person överför sin näringsverksamhet eller driften av näringsverksamhet eller driften av denna till ett aktiebolag om intres- denna till ett aktiebolag om intressegemenskap råder mellan företa- segemenskap råder mellan företa-

gen. Återstående del av uppskovs- gen. Återstående del av uppskovsbeloppet skall i sådana fall tas upp beloppet skall i sådana fall tas upp

till beskattning hos aktiebolaget till beskattning hos aktiebolaget

enligt bestämmelserna i denna lag. enligt bestämmelserna i denna lag.

Vad nu sagts gäller även i de fall Vad nu sagts gäller även i de fall

verksamhet i handelsbolag eller verksamhet i handelsbolag eller driften av denna överförs till ett driften av denna överförs till ett

aktiebolag om intressegemenskap aktiebolag om intressegemenskap

råder mellan företagen. Med åter- råder mellan företagen. Med återstående del av uppskovsbeloppet stående del av uppskovsbeloppet

avses I dessa fall så stor andel av avses i dessa fall så stor andel av beloppet som motsvarar den andel beloppet som motsvarar den andel

av bolagets inkomst som belöper av bolagets inkomst som belöper på delägare som är fysiska per- på delägare som är fysiska per-

soner. Vid tillämpning av detta soner. Vid tillämpning av detta

stycke anses intressegemenskap stycke anses intressegemenskap råda mellan företag som står under råda mellan företag som står under

1 huvudsak gemensam ledning. i huvudsak gemensam ledning.

I fråga om dödsbon gäller att återstående del av uppskovsbeloppet omedelbart skall tas upp till

beskattning det beskattningsår då reglerna om handelsbolag tillämpas första gången.

Denna lag träder i kraft den I januari 1994 och tillämpas i fråga om 5 § andra stycket första gången vid 1994 och i övrigt vid 1995 års taxering.

I Senaste lydelse 1993:115.

2.34¶Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att I och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18¶Särskild löneskatt skall för varje Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 17,69 år betalas till staten med 17,89 procent på procent på

1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre,

2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,

3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Kommunernas pensionsanstalt eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen tecknats i enlighet med vad som anges i punkt 20 e första stycket b av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370),

4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,

5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspension eller till sjukbidrag,

6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst.

Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning som avses i första stycket.

Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3 — 5 88 lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 § första stycket 2 och 13.

28 En enskild person eller ett döds- En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år till staten bo skall för varje år till staten betala särskild löneskatt med 77,69 — betala särskild löneskatt med 17,89 procent på inkomst av passiv nä- procent på inkomst enligt kom-

ringsverksamhet här i riket samt, munalskattelagen (1928:370) av om den skattskyldige före årets annan näringsverksamhet här i början fyllt 65 år eller inte fyllt 65 landet än sådan aktiv näringsverkår men under hela året uppburit hel samhet som avses i II kap. 3 8 ålderspension eller avlidit under första stycket lagen (1962:381) om året, på inkomst som avses i allmän försäkring (passiv närings- 3 kap. 4 § andra stycket lagen verksamhet) samt, om den skatt-

(1981:691) om socialavgifter samt skyldige före årets början fyllt 65

vidare på ersättning som utgår år eller inte fyllt 65 år men under enligt sådan avtalsgruppsjukförsäk- hela året uppburit hel ålderspension ring som avses i punkt 12 av an- eller avlidit under året, på inkomst visningarna till 22 § kommunal- som avses 1 3 kap. 4 § andra styckskattelagen (1928:370) eller enligt et lagen (1981:691) om socialavsådan trygghetsförsäkring som av- gifter samt vidare på ersättning

ses i nämnda anvisningspunkt till som utgår enligt sådan avtalsgruppden del ersättningen utgår i form sjukförsäkring som avses i punkt av engångsbelopp som inte utgör 12 av anvisningarna till 22 § kom-

kompensation för mistad inkomst. munalskattelagen eller enligt sådan Skatt beräknas inte på sådana in- trygghetsförsäkring som avses i

komster för vilka den skattskyldige nämnda anvisningspunkt till den skall betala egenavgifter enligt del ersättningen utgår i form av

3 kap. 4 § lagen om socialavgifter. engångsbelopp som inte utgör

kompensation för mistad inkomst.

Skatt beräknas inte på sådana inkomster för vilka den skattskyldige skall betala egenavgifter enligt

3 kap. 4 § lagen om socialavgifter.

Bedömningen om näringsverksam-

het är aktiv eller passiv görs för en

förvärvskälla enligt kommunalskat-

telagen.

Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar be-

stämmelserna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.

Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på inkomst som tas upp till beskattning vid 1995 års taxering eller senare.

Omtattar beskattningsårcet tid såväl före som efter utgången av år 1993, skall — om den skattskyldige inte visar annat — så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden före utgången av år 1993 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller före utgången av år 1993 och hela beskattningsåret.

ISenaste lydelse av lagens rubrik 1991:688. "Senaste lydelse 1992:1491. Senaste lydelse 1992:1491.

Lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs att 2 och 7 §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i paragrafernas lydelse enligt lagen (1993:947) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse samt att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 3, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 Skattskyldiga till avkastningsskatt är

1. svenska livförsäkringsföretag,

2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse här

i riket, 3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verk-

samhet,

4. pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.,

5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken

Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse

m. m.,

6. i Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

I fråga om handelsbolag och I fråga om handelsbolag är dock dödsbon som vid inkomsttaxeringen delägarna skattskyldiga. behandlas som handelsbolag är dock delägarna skattskyldiga.

7§

Värdepapper, som är noterat vid Värdepapper, som är noterat vid en svensk celler utländsk börs eller en svensk eller utländsk börs eller noterat vid en auktoriserad mark- noterat vid en auktoriserad marknadsplats eller som annars är före- nadsplats eller som annars är före-

mål för regelbunden handel vid mål för regelbunden handel vid någon annan reglerad marknad som någon annan reglerad marknad som är öppen för allmänheten, tas upp är öppen för allmänheten, tas upp

till det noterade värdet. till det noterade värdet. Värde-

papper för vilket skatteplikten är

begränsad enligt 3 & I mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt

tas dock upp till

1. 65 procent av det noterade

värdet om tillgången ingår i kapi-

talunderlag som är hänförligt till

annan försäkring än pensionsför-

säkring, och

2. 80 procent av det noterade

värdet i övriga fall.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nedsättningen av värdet enligt

första stycket I och 2 med 35 respektive 20 procent skall i fråga

om andelar i svenska värdepappers-

fonder reduceras i samma utsträck-

ning som Sskatteplikt gäller för

utdelningen på andelen året före

beskattningsåret enligt 3 & I mom,

lagen om statlig inkomstskatt. Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade eller föremål för sådan notering som avses i första stycket, skall de aktier

i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de inte noterade aktierna tas

upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen. Om det vid värdering enligt de föregående styckena finns synnerliga

skäl anta att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, får i stället det beräknade priset vid en sådan försäljning läggas till grund för värde-

ringen.

Aktie eller andel i dotterbolag, som direkt eller indirekt har till

ändamål att äga fastigheter (fastighetsbolag) skall värderas med ledning

av marknadsvärdena på fastigheterna.

3. De nya bestämmelserna i 7 8

andra stycket tillämpas första

gången för beskattningsår som

påbörjas efter utgången av år

1994.

Lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:663) om ersättningsfonder

dels att 6 § skall upphöra att gälla, dels att 1, 3, 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag göras enligt denna lag för belopp som har avsatts till

1. ersättningsfond för inventarier,

2. ersättningsfond för byggnader och markanläggningar,

3. ersättningsfond för mark och

4, ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel.

I fråga om handelsbolag beräknas I fråga om handelsbolag beräknas

avdraget för bolaget. Avdrag med- avdraget för bolaget. ges inte i fråga om dödsbon som behandlas som handelsbolag.

Vad gäller ersättningsfond för inventarier, ersättningsfond för bygg-

nader och markanläggningar samt ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel skall den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret.

Med inventarier, byggnader, markanläggningar och djurlager i jordbruk och renskötsel förstås vid tillämpning av denna lag tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för maskiner och andra inventarier, byggnader, markanläggningar respektive djurlager i jordbruk och renskötsel. Som inventarier anses inte tillgångar

som avses i punkterna 16 och 17 av anvisningarna till 23 § kommunal-

skattelagen.

3§

Avdrag enligt 2 § får för viss Avdrag enligt 2 § får inte över-

förvärvskälla inte överstiga den stiga den skattepliktiga ersättning-

skattepliktiga ersättningen. Har den en. Har den skattskyldige med

skattskyldige med anledning av anledning av skadan eller avyttskadan eller avyttringen fått avdrag ringen fått avdrag för värdeminsk-

för värdeminskning på inventarier, ning på inventarier, byggnader byggnader eller markanläggningar eller markanläggningar med större

med större belopp än han annars belopp än han annars skulle ha skulle ha varit berättigad till, skall varit berättigad till, skall avdraget

avdraget för avsättning till ersätt- för avsättning till ersättningsfond

ningsfond för inventarier eller för för inventarier eller för avsättning

avsättning till ersättningsfond för till ersättningsfond för byggnader

byggnader och markanläggningar och markanläggningar reduceras i reduceras i motsvarande mån. Av- motsvarande mån. Avser ersättser ersättningen en avyttrad fas- ningen en avyttrad fastighet får tighet får avdraget för avsättning avdraget för avsättning till ersätt-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till ersättningsfond inte överstiga ningsfond inte överstiga den skatteden skattepliktiga vinsten med an- pliktiga vinsten med anledning av

ledning av avyttringen samt det avyttringen samt det belopp som

belopp som tagits upp som intäkt tagits upp som intäkt av näringsav näringsverksamhet enligt be- verksamhet enligt bestämmelserna stämmelserna i punkt 5 första och i punkt 5 första och tredje—sjätte tredje—sjätte styckena av anvis- styckena av anvisningarna till 22 8

ningarna till 22 § kommunalskatte- kommunalskattelagen (1928:370).

lagen (1928:370).

Avdrag för avsättning till ersättningsfond för djurlager i jordbruk och

renskötsel får inte överstiga ett belopp som motsvarar minskningen av lagerreserven under beskattningsåret. Har lagret stigit i pris under beskattningsåret får lagerreserven vid beskattningsårets ingång beräknas på grundval av den procentsats med vilken lagret vid denna tidpunkt faktiskt

nedskrivits och det återanskaffningsvärde samma lager skulle ha haft vid

beskattningsårets utgång.

9 8!

Ersättningsfond skall återföras till beskattning om

1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4—6 §§,

2. hela eller den huvudsakliga 2. hela eller den huvudsakliga

delen av den förvärvskälla där delen av förvärvskällan under beavsättningen till fonden har gjorts skattningsåret har överlåtits eller under beskattningsåret har överlå- verksamheten har upphört och fontits eller verksamheten har upphört den inte har övertagits enligt sjätte och fonden inte har övertagits stycket, enligt sjätte stycket,

3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits enligt sjätte stycket,

4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda 1 likvidation,

5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs, eller

6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för

vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för

avsättningen har medgetts.

Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på avyttring som avses i 2 § andra stycket 1—23.

Med överlåtelse som avses i Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att hela första stycket 2 likställs att föreller en del av den förvärvskälla värvskällan helt eller delvis tillfallit där avsättningen har gjorts tillfallit en ny ägare genom bodelning eller en ny ägare genom bodelning eller arv eller genom förordnande i arv eller genom förordnande i testamente. Skattemyndigheten får

testamente. Skattemyndigheten får dock, om det finns särskilda skäl, dock, om det finns särskilda skäl, medge att fonden i stället för att medge. att fonden i stället för att återföras till beskattning övertas av

återföras till beskattning övertas av den nya ägaren. Därvid skall be-

förvärvskällans nye ägare. I be- stämmelserna i 11 § tredje stycket

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slutet skall anges i vilken förvärvs- tillämpas.

källa hos den nye ägaren fonden skall anses avsatt. Vidare skall

bestämmelserna i 11 8 tredje styck-

et tillämpas.

Återföring till beskattning skall Har fysisk person fått avdrag för göras i den förvärvskälla där av- avsättning till ersättningsfond för

sättningen har gjorts. Har fysisk byggnader och markanläggningar i person fått avdrag för avsättning fall som avses i 2 § andra och till ersättningsfond för byggnader tredje styckena skall återföring till

och markanläggningar i fall som beskattning göras till den del fon-

avses:1 2 § andra och tredje styck- den motsvarar belopp som tagits

ena skall återföring till beskattning upp som intäkt av näringsverksam-

göras i den förvärvskälla där av- het enligt bestämmelserna i punkt 5 sättningen har gjorts till den del första och tredje—sjätte styckena av fonden motsvarar belopp som tagits anvisningarna till 22 § kommunalupp som intäkt av näringsverksam- skattelagen (1928:370). Fonden i het enligt bestämmelserna i punkt 5 övrigt skall återföras till beskattförsta och tredje—sjätte styckena av ning i inkomstslaget kapital. Ersättanvisningarna till 22 § kommunal- ningsfond för mark skall återföras

skattelagen (1928:370). Fonden i till beskattning i inkomstslaget övrigt skall återföras till beskatt- kapital. ning i inkomstslaget kapital. Ersätt-

ningsfond för mark skall återföras

till beskattning i inkomstslaget

kapital.

Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond som skall återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid, dock längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.

Vid sådan fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt får ersättningsfond övertas. Har en ekonomisk förening skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket nämnda lag får ersättningsfond i föreningen övertas av det aktiebolag vars aktier skiftats ut. Har fonden övertagits skall anses som om det övertagande företaget har gjort avsättningen under det beskattningsår då avsättningen gjorts hos det överlåtande företaget.

108 Har cen ersättningsfond återförts Har en ersättningsfond återförts

till beskattning enligt 9 § skall som till beskattning enligt 9 § skall som

skattepliktig intäkt i den förvärvs- skattepliktig intäkt i det inkomst-

källa där återföringen görs tas upp slag där återföringen görs tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot ett särskilt tillägg som svarar mot

30 procent av det återförda belop- 30 procent av det återförda beloppet. pet.

Om det finns synnerliga skäl skall tillägg inte påföras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången Prop. 1993/94:50

vid 1995 års taxering.

! Senaste lydelse 1992:1347.

Lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Den som utfäst en tjänstepension Den som utfäst en tjänstepension skall till staten betala särskild skall till staten betala särskild löneskatt med 17,69 procent på löneskatt med 17,89 procent på kostnaden för pensionsutfästelsen, kostnaden för pensionsutfästelsen, beräknad enligt 2 8. beräknad enligt 2 §.

I fråga om handelsbolag och I fråga om handelsbolag är dock dödsbon som vid inkomsttaxeringen delägarna skattskyldiga. behandlas som handelsbolag är dock delägarna skattskyldiga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. Aldre bestämmelser tillämpas dock för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

! Senaste lydelse 1992:1493.

Lag om ändring i lagen (1993:949) om ändring i

lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader i paragrafens lydelse enligt lagen (1993:949) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

En enskild person eller ett döds- En enskild person eller ett dödsbo som medges avdrag för avgift bo som medges avdrag för avgift för pensionsförsäkring enligt punkt för pensionsförsäkring enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 § kom- 21 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall munalskattelagen (1928:370) skall för det beskattningsåret till staten för det beskattningsåret till staten betala särskild löneskatt med 17,69 betala särskild löneskatt med 17,89 procent på avgiften. Detsamma procent på avgiften. Detsamma gäller för enskild person som med- gäller för enskild person som medges avdrag för inbetalning på pen- ges avdrag för inbetalning på pensionssparkonto = enligt nämnda sionssparkonto = enligt - nämnda anvisningspunkt. anvisningspunkt.

Lag om ändring i lagen (1992:1485) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års

taxeringar

Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1485) om beräkning av statlig

inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I stället för vad som anges i 10 § I stället för vad som anges i 10 §

lagen (1947:576) om statlig in- lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angående beräkning av komstskatt angående beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvs- statlig inkomstskatt på förvärvsininkomst skall vid 1994 och 1995 komst skall vid 1994 års taxering års taxeringar statlig inkomstskatt statlig inkomstskatt för fysiska för fysiska personer och dödsbon personer och dödsbon och vid 1995 beräknas enligt följande. års taxering för fysiska personer

och såvitt gäller dödsbon till och

med det tredje beskattningsåret

efter det kalenderår dödsfallet

inträffade — statlig inkomstskatt

beräknas enligt följande.

Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 20 procent av den del

av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns

som vid 1994 års taxering uppgår till 186 600 kronor multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det

allmänna prisläget i oktober 1992 och prisläget i oktober 1991. Vid 1995

års taxering uppgår skiktgränsen till skiktgränsen vid 1994 års taxering multiplicerad med det jämförelsetal uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober 1993 och prisläget i oktober 1992. Skiktgränsen avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall

Härigenom föreskrivs att I och 3 §§ lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Vid tillämpning av kommunalskattelagen (1928:370) och lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt gäller denna lag om en andel i ett

handelsbolag genom köp, byte eller på därmed jämförligt sätt har överlåtits från en fysisk person eller ett dödsbo till annan än fysisk person bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo. Vid inlösen av en andel från en

fysisk person eller ett dödsbo gäller lagen om någon av delägarna i

handelsbolaget inte är fysisk person bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo.

Lagen gäller om överlåtaren varit Lagen gäller om verksamheten i

verksam i handelsbolaget i en handelsbolaget för överlåtaren

förvärvskälla avseende aktiv nä- avsett aktiv näringsverksamhet

ringsverksamhet under det räken- under det räkenskapsår då över-

skapsår då överlåtelsen skedde. låtelsen skedde. Lagen gäller också Lagen gäller också om någon om någon närstående till överlåta-

närstående till överlåtaren varit ren varit delägare i handelsbolaget

delägare i handelsbolaget och och verksamheten för denne avsett

verksam i detta i en förvärvskälla aktiv näringsverksamhet eller varit avseende aktiv näringsverksamhet anställd hos handelsbolaget under

eller varit anställd hos handels- räkenskapsåret eller om överlåtaren

bolaget under räkenskapsåret eller eller någon närstående på motsvaom Ööverlåtaren eller någon när- rande sätt bedrivit verksamhet i

stående på motsvarande sätt bedri- handelsbolaget genom en juridisk vit verksamhet i handelsbolaget person. Vid tillämpning av första genom en juridisk person. Vid och andra meningarna skall i fall tillämpning av första och andra som avses i 2 § första stycket meningarna skall i fall som avses i andra meningen som överlåtare 2 § första stycket andra meningen anses även tidigare innehavare av som Överlåtare anses även tidigare andelen under samma räkenskapinnehavare av andelen under sam- sår. Frågan huruvida aktiv eller ma räkenskapsår. Frågan om en passiv näringsverksamhet — skall förvärvskälla skall anses avse aktiv anses föreligga bedöms med häneller passiv näringsverksamhet be- syn till förhållandena under den del

döms med hänsyn till förhållandena av räkenskapsåret som föregått

under den del av räkenskapsåret överlåtelsen.

som föregått överlåtelsen.

3§

Överlåtaren får — i stället för Överlåtaren får — i stället för

vad som anges i 28 — ta upp vad som anges i 2§ — ta upp inkomst från handelsbolaget av inkomst från handelsbolaget som förvärvskälla avseende aktiv nä- belöper på antingen tiden före ringsverksamhet som belöper på överlåtelsen eller tiden före tillantingen tiden före överlåtelsen trädesdagen. eller tiden före tillträdesdagen. I fall som avses i I 8 andra stycket andra meningen skall — om överlåtaren väljer att beskattas enligt föreliggande paragraf — även inkomst av sådan förvärvskälla avseende passiv näringsverksamhet i vilken den närstående varit verksam eller anställd tas upp.

Första stycket gäller inte om överlåtaren eller någon närstående till honom — direkt eller indirekt — varit verksam i handelsbolaget efter den sluttidpunkt för inkomstberäkningen som överlåtaren valt enligt första stycket första meningen.

Till grund för inkomstberäkningen enligt första stycket skall ligga ett särskilt bokslut. Bokslutet skall ha upprättats som om handelsbolagets beskattningsår avslutats vid den tidpunkt som överlåtaren valt enligt första stycket första meningen. Bokslutet och sådana uppgifter till ledning för taxering som avses i 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha godkänts skriftligen av förvärvaren.

Denna lag träder i kraft den I januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

Lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till

banker och andra kreditinstitut

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut skall införas en ny paragraf, 27 &$, och närmast före 27 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Övrig bestämmelse

278 Äger staten direkt samtliga aktier

eller andelar i en bank eller ett annat företag, som kan erhålla

stöd enligt 3 8, skall företaget —

om aktie eller andel överlåts — inte

ha rätt till avdrag enligt lagen (1993:000) om avdrag för under-

skott av näringsverksamhet till den

del underskottet uppkommit före

det beskattningsår då överlåtelsen

skedde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. Lagen gäller endast företag i vilket aktie eller andel överlåtits efter ikraftträdandet.

11 Riksdagen 1993194. I saml. Nr 50 161

Lag om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning

Härigenom föreskrivs att lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993. Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas på utdelning som förfallit till betalning före denna tidpunkt.

2.43 Förslag till Lag om upphävande av lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA)

Härigenom föreskrivs att lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental Iufttrafik aktiebolag (SILA) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993.

Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas vid 1995 och tidigare års taxeringar.

Lag om upphävande av lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande

Härigenom föreskrivs att lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993.

Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas vid 1994 och tidigare års taxeringar. Bestämmelserna om sparpremie i den upphävda 2 § tredje stycket skall tillämpas vid 1995 och senare års taxeringar. Bonusränta enligt 11 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande som tillgodoräknats spararen före utgången av år 1991 utgör alltjämt inte skattepliktig inkomst.

3.1¶Utredningar m.m.

Skattereformen genomfördes i tre steg genom beslut under hösten 1989 samt under våren och hösten 1990. Det system för beskattning av företag som gällde före skattereformen karaktäriserades av en hög formell skattesats och — beroende på olika reserveringsmöjligheter — en smal skattebas. Skattereformen innebar att ett i grunden förändrat skattesystem kom att tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering. Utmärkande för förändringarna på företagsskatteområdet var att de olika reserveringsmöjligheterna ersattes av en mer begränsad och enhetlig reserveringsmöjlighet, skatteutjämningsreserven (surv). Samtidigt sänktes bolagsskattesatsen till 30 2.

Systemet hade emellertid inte fått sin slutgiltiga utformning. I den proposition som den socialdemokratiska regeringen lämnade till riksdagen hösten 1990 konstaterade föredraganden, statsrådet Åsbrink, att ytterligare överväganden och utredningsinsatser behövdes innan ställning kunde tas till vissa återstående frågor på inkomstskatteområdet (prop. 1990/91:54 s. 158 f.). Det gällde bl.a. beskattningen av enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Ett gammalt önskemål att få mer aktiebolagslika skatteregler för enskild näringsverksamhet och verksamhet som bedrivs genom handelsbolag hade inte kunnat uppfyllas. Även förslaget från Utredningen om reformerad företagsbeskattning, URF, om periodiseringsfonder och nuvärdesavskrivning lämnades öppet (SOU 1989:34). En översyn av spärreglerna för förlustutjämning återstod också.

I fråga om beskattningen av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag redovisas ett förslag i betänkandet Neutral Företagsbeskattning (SOU 1991:100, särskild utredare Klas Herrlin). Betänkandet har remissbehandlats.

Bl.a. mot bakgrund av de synpunkter som framfördes vid remissbehandlingen fann regeringen att den fortsatta beredningen av förslaget borde ske i ett större sammanhang. Regeringen gav därför Klas Herrlin ett nytt uppdrag att som särskild utredare överväga vissa andra frågor beträffande företagsbeskattningen. Utredningsuppdraget kom att omfatta — utöver de kvarstående frågorna från skattereformen — frågan om att avskaffa surven och att i stället sänka bolagsskattesatsen och införa särskilda regler om förlustutjämning bakåt i tiden. En fråga som också kom att ingå i uppdraget gällde den ekonomiska dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster.

Resultatet av utredningen utom vad avser den ekonomiska dubbelbeskattningen redovisas i betänkandet Fortsatt reformering av företagsbeskattningen, Del I (SOU 1992:67). Betänkandet har remissbehandlats.

Övervägandena och förslagen i fråga om den ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster redovisas i betänkandet Fortsatt reformering av företagsbeskattningen, Del 2 (SOU 1993:29).

Betänkandet remitterades i anslutning till att en inom Finansdepartementet upprättad promemoria remitterades. Promemorian Beskattning av enskild näringsverksamhet, m.m. Ändringar i bolagsbeskattningen (Ds 1993:28) innehåller ett sammanhållet förslag som grundas på förslagen i betänkandena Neutral företagsbeskattning och Fortsatt reformering av företagsbeskattningen, Del 1.

I propositionen (avsnitten 4 - 8 och 16 - 17) används fortsättningsvis benämningen "utredningen" vid redovisningen av förslagen och övervägandena i betänkandet SOU 1993:29 medan "promemorian" hänför sig till departementspromemorian Ds 1993:28. Sammanställningar över remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 2674- 2675/93). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga I.

En följdfråga med anledning av förslagen om enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag gäller skyldigheten att avskatta uppskovsbelopp vid 1994 års taxering.

I det följande behandlas nu anmärkta frågor. Propositionen innehåller vissa ytterligare frågor. En sådan fråga är förslaget om månatlig uppbörd av F-skatt.

Inom Finansdepartementet har upprättats en promemoria avseende månatlig uppbörd av preliminär F-skatt och särskild A-skatt (uppbördspromemorian).. Promemorian har remitterats. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 3468/92). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1.

En annan fråga härrör från den översyn av utsökningsbalken som RSV genomfört på regeringens uppdrag. I sin slutrapport föreslår verket bl.a. ett nytt system för löneexekution (RSV Rapport 1992:1). Förslagen är omfattande och beredningen inom regeringskansliet är inte avslutad. Förslag i vissa delar bör dock läggas fram redan nu. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Jagstiftningsärendet (Justitiedepartementet dnr 1673/92). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1.

Ytterligare en fråga gäller avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m. En promemoria upprättad inom Finansdepartmentet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 3127/93). Remissinstanserna redovisas i bilaga I. .

Vidare behandlas frågor om ändring av definitionen av utländskt bolag, reservering för skadeförsäkringsföretagen, inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Sveriges Nationaldag, statslåneränta, förskottsränta och räntekompensation samt en utvidgning av företrädaransvaret vid bristande betalning av mervärdeskatt. Dessa förslag har beretts inom Finansdepartementet. Samråd har skett med Riksskatteverket. I fråga om förslaget om utländskt bolag har samråd även skett med Industriförbundet och beträffande förslaget om förskottsränta med Bankföreningen.

Regeringen beslutade den 30 september 1993 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 2.

Av de inte remitterade förslagen är flertalet av den beskaffenheten att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse. Vissa andra lagförslag är sådana att Lagrådets yttrande normalt bör inhämtas. Det gäller lagförslag som rör den fortsatta reformeringen av företagsbeskattningen.

Förslagen om en reformerad företagsbeskattning — som materiellt och systematiskt utgör en sammanhållen helhet — är ett synnerligen viktigt inslag i den del av regeringens ekonomiska politik som riksdagen bör ta ställning till i höst (jfr prop. 1993/94:25). En lagrådsgranskning i nu berörda delar skulle fördröja avlämnadet av propositionen så att det inte vore möjligt att åstadkomma en avslutad riksdagsbehandling under hösten. Det innebär att Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågornas behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Tilläggas kan att de förslag som är att se som de mest centrala. — däribland alla förslag till nya lagar — remitterats till Lagrådet. Med hänsyn till det anförda bör yttrande från Lagrådet i ifrågavarande delar inte inhämtas.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Lagrådet föreslår att de remitterade nya lagarna arbetas om i redaktionellt hänseende och att vissa andra ändringar av i huvudsak formell natur bör göras. Regeringen har i propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. I vissa avseenden har förslagen bearbetats vidare efter det att lagrådsremissen beslutades. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 4, 5.2, 6, 8 och i författningskommentaren till de bérörda lagarna.

En av de mest angelägna uppgifterna för regeringen är att återskapa en tillfredsställande tillväxtkraft i Sveriges ekonomi. Endast därigenom

skapas förutsättningar för nya arbetstillfällen, minskad arbetslöshet,

sanering av statsfinanserna och bibehållen och utvecklad välfärd. Det är

därvid oundgängligen nödvändigt att skapa gynnsamma förutsättningar för produktionen i Sverige. Särskilda ansträngningar måste göras för att förbättra de små och medelstora företagens situation.

Regeringen har sedan tillträdet i oktober 1991 lagt fram flera förslag

som syftar till att minska skatternas skadliga effekter på produktion och

nyföretagande. Arbetet påbörjades omedelbart efter regeringens tillträde

hösten 1991 då bl.a. förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företagen togs bort (jfr prop. 1991/92:60). Vid sidan om de successiva ändringar som hittills gjorts under mandatperioden har den långsiktiga inriktningen

av arbetet i fråga om inkomstbeskattningen varit att uppnå vissa viktiga

strukturella förändringar främst för att få ett neutralare system för företagsbeskattning. Den högst prioriterade frågan har gällt beskattningen av enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Utgångspunkten har varit att 1990 års skattereform bör kompletteras så att enskilda näringsidkare och handelsbolag kan arbeta på samma skattemässiga villkor som aktiebolag. Avkastningen på riskfritt sparande i bank eller obligationer beskattas för närvarande efter en skattesats på 30 72. Om en enskild näringsidkare eller delägare i handelsbolag placerar sitt kapital i det egna företaget

beskattas avkastningen enligt dagens regler ofta efter en skattesats som överstiger 60 7. Regeringens mål har varit att ta bort denna överbeskattning. Skatten bör vara densamma oavsett om kapital sparas i företag

eller i riskfritt sparande. Dessutom bör lägre beskattade inkomster kunna

användas för att expandera verksamheten. Därmed ökar möjligheterna att kunna skapa nya arbetstillfällen avsevärt. Bättre soliditet och större möjligheter till egenfinansiering bidrar dessutom till att det bör bli lättare att komplettera den egna insatsen med lånat kapital.

Det långsiktiga arbetet på företagsskatteområdet har omfattat även bo-

lagsbeskattningen. Vid skattereformen gjordes en genomgripande omlägg-

ning av bolagsbeskattningen. Omläggningen anslöt till en fortgående in-

ternationell utveckling som innebar att skattebasen breddades samtidigt

som skattesatsen sänktes. Den nya bolagsbeskattningen framstår som kon-

kurrenskraftig vid en internationell jämförelse. Trots detta har regeringen

sett det som nödvändigt att pröva ändamålsenligheten av vissa lösningar i det nuvarande systemet.

Genom skattereformen infördes en ny allmän reserveringsmöjlighet,

skatteutjämningsreserv (surv), samtidigt som ett antal äldre reserveringsmöjligheter avskaffades. Regeringens uppfattning var tidigt att det fanns anledning att närmare överväga att fullfölja tankarna bakom skattereformen genom en ytterligare sänkning av bolagsskattesatsen och bredd-

ternationellt avvikande.

Vidare finns en koppling till den önskvärda förändringen av beskatt-

ningen för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. En ofrånkomlig effekt av aktiebolagslika regler för dessa företagare är nämligen att systemet kompliceras. Erfarenheterna från flera utredningars arbete

liksom av lagstiftning i våra grannländer visar detta. Ett avskaffande av

surven skulle innebära att ett komplicerande inslag i företagsbeskattningen försvann. Även denna fråga borde belysas. Slutligen har vissa frågor från

skattereformen inte kunnat slutbehandlas, t.ex. frågan om periodiserings-

fonder och nuvärdesavskrivning.

En annan fråga som efter hand fått allt större aktualitet gäller den ekonomiska dubbelbeskattningen av utdelad och kvarhållen aktiebolagsinkomst. Den svåra ekonomiska situation som råder i Sverige till följd av

främst åttiotalets ekonomiska politik accentuerar det i sig angelägna att

i skattehänseende likställa beskattningen av eget och lånat kapital som finansieringskälla för investeringar i bolagssektorn. De små och medelstora företagens svårigheter att skaffa riskkapital är dokumenterad. Soliditeten är i många företag oroande låg. Dessutom tenderar svenskt

aktieägande att trängas undan till följd av den i förhållande till vår

omvärld höga ägarbeskattningen i Sverige.

För att ge ett underlag för ett ställningstagande i nu berörda frågor har

ett omfattande utredningsarbete genomförts. Det har av tidsskäl inte varit

möjligt att låta remissinstanserna ta ställning till ett enda sammanhållet

förslag. Förslagen om beskattningen av enskilda näringsidkare och deläga-

re i handelsbolag har samordnats med förslagen om ändringar i bolagsbeskattningen i departementspromemorian Ds 1993:28. Förslaget om

lättnader i dubbelbeskattningen har redovisats separat i betänkandet SOU 1993:29.

Huvuddragen i förslagen kan sammanfattas enligt följande.

I promemorian föreslås att överbeskattningen av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag tas bort genom att avkastningen på det kapi-

tal som investerats i näringsverksamheten beskattas i inkomstslaget

kapital och inte i näringsverksamhet (positiv räntefördelning). Det sker genom att ett belopp motsvarande en schablonmässigt beräknad avkastning dras av i näringsverksamheten. Ett belopp motsvarande avdraget tas upp som intäkt i kapital. Vidare föreslås att företagarna med motsvarande

beskattning som i ett enmansaktiebolag skall kunna återinvestera vinstmedel i sin verksamhet (ökning av expansionsmedel).

I fråga om bolagsbeskattningen föreslås att skattesatsen sänks till 25 Zz samtidigt som surven avskaffas. Som ersättning för survens förlustutjäm-

ningsfunktion föreslås ett generellt system för förlustutjämning bakåt i

tiden.

Ett system för periodiseringsfonder (avsättning med högst 30 7 av årsinkomsten som får behållas under högst sex år) föreslås med syfte att

möjliggöra att resultatet mellan olika beskattningsår utjämnas även i vinstsituationer och för att ge en investeringsstimulans. Förslaget innebär

ingen reserveringsmöjlighet eftersom fondavsättningen inte skall medföra

rande skatten på avsättningen när den upplöses.

För att främja riskkapitalförsörjning och nyföretagande föreslås en möjlighet att kvitta underskott av aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst.

Utredningen föreslår att lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen skall ske genom åtgärder på ägarsidan. Mottagen utdelning på aktier i svenska aktiebolag tas enligt förslaget upp till beskattning med halva beloppet. Detsamma gäller i fråga om aktievinster. Den nuvarande lättnaden på bolagsnivån, Annell-avdraget, föreslås avskaffad.

Flertalet remissinstanser är positiva till en förändring av företagsbeskattningen med den inriktning som förslagen har. I fråga om beskattningen av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag tillstyrks förslagen i sina huvuddrag av nästan samtliga remissinstanser.

Beträffande synen på beskattningen av bolagsinkomster (bolagsskatt och beskattningen av utdelningsinkomster och aktievinster hos aktieägarna) dominerar två uppfattningar. En grupp remissinstanser tillstyrker förslagen i princip. Företrädarna för den andra linjen, bl.a. flertalet näringslivsorganisationer, har samlats kring ett alternativt förslag som innebär längre gående lättnader i dubbelbeskattningen än de remitterade förslagen.

Enligt det alternativa förslaget tas utdelningsbeskattningen bort helt i stället för att halveras. En andra avvikelse gäller den begränsning av reserveringsmöjligheter som det remitterade förslaget innebär. Näringslivsföreträdarna anser att en generell reserveringsmöjlighet inte kan undvaras ens med en så låg bolagsskattesats som 25 2. Man föreslår därför i första hand att periodiseringsfonder med avdragsrätt vid avsättningstillfället (30 Z, återföring efter sex år) införs i stället för surven och att fondavsättningarna inte räntebeläggs. Systemet bör enligt förslaget också kompletteras med en lönebaserad reserv med inriktning på de mindre företagen. Vidare föreslås att bolagsskattesatsen inte sänks till 25 2 utan ligger kvar på 30 2 som ett bidrag till en finansiering av de tillkommande lättnaderna.

Förslagen i promemorian och i betänkandet har inte undgått kritik. LO och TCO intar ståndpunkten att några ändringar i skattereformen inte bör vidtas innan de nya reglerna tillämpats en längre tid. En annan kritisk synpunkt av övergripande slag är att vissa förslag, särskilt förslagen för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag om räntefördelning och expansionsmedel, inte uppfyller rimliga krav på att vara enkla, begripliga och hanterliga.

Regeringens sammanfattande bedömning av remissutfallet är att det ger ett starkt stöd för att radikalt förbättra de små och medelstora företagens skattesituation. Med hänsyn till dagens ekonomiska förhållanden är det synnerligen angeläget att åtgärder kan vidtas omgående. En sådan stimulans åt näringslivet kommer verksamt att bidra till att de små och medelstora företagen kan växa, vilket direkt bör ge effekter på sysselsättningen. Det skulle också ge en stabil grund för framtida tillväxt och välfärd.

neutrala. Den ekonomiska dubbelbeskattningen av utdelade bolagsinkomster bör därför avvecklas. Från vissa ekonomiska utgångspunkter kan skäl anföras för att lindra beskattningen på bolagsnivån. Bl.a. internationella hänsynstaganden medför emellertid att lättnaden bör göras på ägarnivån. Värdet av att avskaffa beskattningen på utdelade inkomster i ett steg kan inte överskattas. En sådan åtgärd ger låga avkastningskrav för nyemitterat kapital. Den bidrar till ökade investeringar. Soliditeten förbättras vilket stärker företagens motståndskraft.

Ett motsvarande synsätt gör sig gällande även i fråga om beskattningen av aktievinster. Med hänsyn till risken för skattearbitrage och att aktievinster normalt inte i sin helhet är att hänföra till inom bolagen beskattade och där kvarhållna inkomster bör emellertid hälften av en aktievinst tas upp till beskattning.

I fråga om bolagsbeskattningen finns en allmän uppslutning kring förslaget att avskaffa surven. För en sådan åtgärd kan flera argument åberopas, bl.a. att den effektiva skattesatsen bör ligga så nära den formella skattesatsen som möjligt. Vidare medför surven stora tillämpningsproblem, särskilt för koncerner och för handelsbolag. Näringslivets tillstyrkan villkoras dock av att en mer begränsad reserveringsmöjlighet baserad på årsinkomsten införs i stället.

Regeringens bedömning är att skattesatsen bör sänkas samtidigt som företagens reserveringsutrymme begränsas. Det bör ske genom att surven avskaffas och periodiseringsfonder med en avsättningsmöjlighet om 25 7 av årsinkomsten utan räntebeläggning av fondavsättningarna införs. Av förslaget att lindra dubbelbeskattningen på ägarnivå följer att Annellavdraget tas bort. Mot bakgrund av vad som nu anförts och med hänsyn till bl.a. den slutliga avvägningen av de samlade förslagen i propositionen anser regeringen att bolagsskattesatsen bör sänkas till 28 7.

Utgångspunkten för förslagen om enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag är att en skattskyldig skall kunna räkna med i princip samma skattemässiga behandling oavsett om han driver sin verksamhet genom ett aktiebolag eller ett handelsbolag eller som enskilt bedriven verksamhet. Ett genomförande av dessa förslag leder till att den nuvarande skattemässiga diskrimineringen av verksamhet som drivs utanför aktiebolagssfären upphör. Expansion av verksamheten kan i fortsättningen finansieras med vinstmedel som beskattas med 28 Z mot dagens regler som oftast ger en skatteeffekt på över 60 70. Marginalskatten på avkastning av eget kapital sänks från nu nämnda skattesats till skattesatsen för övriga kapitalinkomster, för närvarande 30 Zz.

I sitt yttrande konstaterar Lagrådet inledningsvis att de remitterade förslagen tillgodoser syftet att förbättra skattesituationen för främst de små och medelstora företagen men att regleringen i vissa stycken — främst de nya reglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag — blivit mycket komplicerad vilket kan förväntas leda till problem vid tillämpningen. Lagrådet anser att det hade varit värdefullt att ytterligare ansträngningar gjorts för att förenkla systemet, om inte annat genom att slå av på ambitionen att för de enskilda näringsidkarna och

handelsbolagen uppnå helt neutrala regler i förhållande till aktiebolagsreglerna.

Lagrådet tangerar här en fråga som vissa remissinstanser pekat på, nämligen att ersätta räntefördelning och expansionsmedel med en

möjlighet att bygga upp obeskattade reserver för att lindra beskattningen. Syftet med de föreslagna reglerna är att de skall komplettera 1990 års skattereform. En omfattande allmän reserveringsmöjlighet skulle i stället innebära ett avsteg från reformen och ge negativa samhällsekonomiska effekter. Enskilda näringsidkare skulle på nytt få möjligheter att använda skattekrediter för privat konsumtion. Det skulle innebära att gränsen

mellan inkomstlaget tjänst och inkomstslaget näringsverksamhet skulle

förändras på ett oacceptabelt sätt. Detta alternativ är därför inte aktuellt. Om Lagrådets påpekande i stället uppfattas som en uppfordran till

förenkling inom ramen för ett system som utgår från aktiebolagslika

regler kan följande noteras. Under beredningsarbetet har avsteg gjorts från aktiebolagsnormen i förenklande syfte. Det gäller både sådana justeringar som är till de skattskyldigas nackdel och sådana som är till

deras fördel. Som exempel kan nämnas begränsningen i möjligheten att

utjämna resultat mellan olika handelsbolag eller mellan ett handelsbolag

och enskild näringsverksamhet (jfr avsnitt 7.2.2) eller att beskattningen av minskning av expansionsmedel skall göras i inkomstslaget näringsverksamhet och inte i tjänst (jfr avsnitt 7.1.3). Det är regeringens bedömning att det inte är lämpligt att göra ytterligare avsteg innan

erfarenheter finns från den praktiska tillämpningen.

Enligt regeringens uppfattning kan den föreliggande situationen sammanfattas på följande sätt. Ett allvarligt missförhållande på företags-

beskattningens område är den överbeskattning som sker av fysiska

personer som bedriver enskild näringsverksamhet eller näringsverksamhet

genom ett handelsbolag. Att avskaffa överbeskattningen kommer att

medföra betydande samhällsekonomiska vinster. Mot det skall ställas de olägenheter som kan uppkomma vid den praktiska tillämpningen av det föreslagna systemet. Regeringen är inte beredd att minska ambitionen att så långt möjligt åstadkomma neutralitet mellan beskattningen av eget kapital i företaget och kapitalplaceringar utanför företaget. Det är också viktigt att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag skall kunna

expandera med lågbeskattade medel på samma sätt som gäller för aktiebolag. De samhällsekonomiska mål som uppställs — bl.a. att ge

bättre förutsättningar för nya arbetstillfällen — måste prioriteras högre än

de i sig viktiga förenklingsaspekter som Lagrådet betonar. En bedömning av hur stora svårigheter som den föreslagna lagstift-

ningen kan förväntas leda till är svår att göra. Lagrådet förutser att den detaljreglering som förekommer i bl.a. lagarna om räntefördelning och

expansionsmedel kommer att vålla problem. Mot det kan anföras att en lagstiftningsteknik med få och allmänt hållna bestämmelser är problematisk på grund av att svar alltför sällan ges på olika frågor innan utfyllnad skett via praxis. En sådan ordning framstår som särskilt olämplig när det gäller lagstiftning som riktas mot en mycket stor grupp

av skattskyldiga. Flertalet mindre näringsidkare har relativt enkla

förhållanden. Detta talar för att tillämpningen i normalfallen bör kunna bli förhållandevis okomplicerad när väl systemet satt sig.

Den ytterligare bearbetning som gjorts av de remitterade förslagen sedan lagrådsremissen innebär att vissa brister undanröjts. Den praktiska tillämpningen av ett nytt system bör följas upp noga. Som Lagrådet pekar på pågår ett utredningsarbete som syftar till att bl.a. göra en systematisk översyn av inkomstskatteförfattningarna (dir. 1991:39). Resultatet av det arbetet bör medföra att regelsystemen förenklas ytterligare.

Det är självfallet angeläget att RSV och skatteförvaltningen i övrigt vidtar de åtgärder i fråga om information, utbildning, blankettutformning m.m. som behövs för att så långt som möjligt underlätta hanteringen både för de skattskyldiga och inom skatteförvaltningen.

En konsekvens av att det i fråga om inkomstbeskattningen införs aktiebolagslika regler för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag är att företagarna också i den dagliga verksamheten måste göra en tydligare åtskillnad mellan företaget och privatekonomin än vad som många gånger sker i dag. Ansvaret för att ett ändrat synsätt snabbt skall slå igenom kommer i första hand att vila på skatteförvaltningen och redovisningsbyråerna. Den nyordning som måste inskärpas är sammanfattningsvis att uttag ur näringsverksamheten får konsekvenser vid den löpande beskattningen. Uttagen måste därför i fortsättningen planeras noga.

Sammanfattningsvis innebär det anförda enligt regeringens uppfattning att förslagen om räntefördelning och expansionsmedel av samhällsekonomiska skäl bör genomföras utan vidare dröjsmål. Övriga förslag som rör enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag har i stort sett blivit väl mottagna av remissinstanserna. Förslagen bör därför — med vissa undantag — läggas till grund för lagstiftning.

Förslaget att införa en möjlighet att kvitta underskott av aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst framstår som särskilt viktigt när det gäller att stimulera nyföretagandet. För närvarande remissbehandlas ett förslag om ett särskilt riskkapitalavdrag. Förslaget innebär i stora drag att avdrag medges vid förvärv av nycmitterade aktier i onoterade industriföretag. Internationella erfarenheter visar att denna form av riskkapitalsatsning för småföretag varit positiv. Ett ställningstagande till ett förslag som också beaktar remissinstansernas synpunkter och genomförda reformer på skatteområdet bör kunna ske senare detta år.

De varaktiga budgeteffekterna för förslagen uppgår till -1,2 mdkr vad gäller enskilda näringsidkare, till 1,4 mdkr vad gäller juridiska personer och till -3,7 mdkr vad gäller lättnader i dubbelbeskattningen. Förslaget om månatlig uppbörd av F-skatt beräknas ge en varaktig inkomstförstärkning med 0,2 mdkr. Sammantaget medför de föreslagna åtgärderna ctt varaktigt inkomstbortfall på 3,3 mdkr. Detta finansieras med 1,7 mdkr inom ramen för statsbudgeten. Resterande del finansieras genom dels en höjning av folkpensionsavgiften — och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och på pensionskostnader — med 0,2 procentenheter vilket ger intäkter på ungefär 1,2 mdkr, dels genom att reglerna om avdrag

för ökade levnadskostnader vid utrikes tjänsteresor anpassas till reglerna för inrikes tjänsteresor (jfr prop. 1993/94:90).

Det finns ett antal frågor med nära anknytning till dem som tas upp i

propositionen som inte får en slutlig behandling här. I flertalet fall är det frågor som aktualiserats i remissvaren men som är av så komplicerad natur att det inte är lämpligt att de föreläggs riksdagen utan sedvanlig

beredning. Det finns därför skäl att efter det att riksdagen tagit ställning till regeringens förslag ta initiativ till att frågorna utreds. De frågor som

åsyftas finns närmare redovisade i anslutning till behandlingen av närlig-

gande frågor.

BESKATTNING AV

BOLAGSINKOMST

5 — Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen

5.1 - Beskattningen av utdelad bolagsinkomst

Regeringens förslag: Mottagen utdelning på aktier i svenska

aktiebolag undantas från beskattning. Annell-avdraget avskaffas.

Utredningens förslag: Mottagen utdelning på aktier i svenska aktiebolag tas upp till beskattning med halva beloppet. Annell-avdraget avskaffas.

Remissinstanserna: Med ett par undantag är remissinstanserna positiva till en reform. Flertalet remissinstanser tillstyrker att lättnader i dubbelbe-

skattningen sker genom åtgärder på ägarnivån. NUTEK, Riksgäldskontoret och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet anser att lättnader bör sättas in på bolagsnivån. En del remissinstanser med

anknytning till näringslivet förordar att mottagen utdelning helt undantas

från beskattning. Skogsstyrelsen föreslår att utdelningsinkomster beskattas efter 20 7. Näringslivets Skattedelegation anser att Annell-avdraget bör finnas kvar i någon form om inte utdelningsinkomster helt undantas från beskattning. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser att en lättnad i beskattningen av utdelningsinkomster bör omfatta även aktier i

utländska aktiebolag. LO och TCO har uppfattningen att nuvarande system inte bör ändras och avstyrker därför en reform.

Skälen för regeringens förslag: En allmän utgångspunkt för beskattningen är att skatterna i möjligaste mån bör vara neutrala om inte en annan lösning visats vara bättre. I önskemålet om neutralitet ligger såvitt nu är aktuellt att beskattningen inte skall påverka företagens val av

finansiering med nyemission eller lån. Neutraliteten bör även omfatta kvarhållna inkomster. Den aspekten behandlas i avsnitt 5.2.

Av önskemålet om neutralitet följer att utdelade bolagsinkomster och

räntor bör behandlas likvärdigt i skattehänseende om inte särskilda skäl

talar mot det. Regeringen tar i det följande först upp frågan om hur ett neutralt system bör vara utformat. Därefter behandlas frågan om ett sådant system bör införas. Slutligen tas vissa frågor med internationeil

anknytning upp.

Utformningen av ett neutralt system

Olika hänsynstaganden medför att behandlingen av lånat kapital måste vara styrande vid utformningen av ett neutralt system. Såväl i andra

att bolaget får avdrag för utgiftsräntor och långivare som är fysisk person beskattas för inkomsträntor som intäkt av kapital. Skattesatsen för detta inkomstslag är för närvarande 30 Z. Fr.o.m. 1996 års taxering sänks den till 25 2.

Det gällande systemet för beskattning av bolagsinkomster innebär att utdelade inkomster i princip är föremål för dubbelbeskattning. Första ledet utgörs av bolagsskatten. Skattesatsen är 30 7. Enligt förslagen i avsnitt 6 sänks den till 28 2. Andra ledet utgörs av skatten hos aktieägarna på utdelningsinkomster. Beskattningen sker i inkomstslaget kapital för fysiska personer.

Dubbelbeskattningen av utdelad inkomst begränsas genom det s.k. Annell-avdraget. Föreskrifterna om detta finns i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning. Avdraget avser utdelningar på nyemitterat kapital. De årliga avdragen får uppgå till högst 10 Z av emitterat belopp under högst 20 år efter emissionen. Sammanlagt får avdragen inte överstiga det emitterade beloppet. Avdrag förutsätter i princip att mottagaren är skattskyldig för utdelningsinkomsten.

Skatteuttaget på utdelad inkomst bestäms av den sammanlagda effekten av bolagsskatten och skatten på mottagen utdelning hos ägarna (den resulterande skattesatsen). Av utredningens undersökningar följer att den resulterande skattesats som ger samma effektiva beskattning som den som lånat kapital utsätts för (den neutrala resulterande skattesatsen) varierar med inflationen och riskersättningen till lånat kapital. Vid rimliga antaganden om storleken av inflationen och riskersättningen till lånat kapital ligger den neutrala resulterande skattesatsen något över kapitalskattesatsen.

Regeringen drar slutsatsen att den resulterande skattesatsen i ett neutralt system bör överensstämma med eller något överstiga kapitalskattesatsen. Den resulterande skattesatsen i det gällande systemet är högre, ca 40 Zz (vid jämförelsen uttrycks värdet av Annell-avdraget som ett årligt evigt avdrag).

Ett neutralt system kan erhållas antingen genom att inkomsten hos bolaget undantas från beskattning eller genom att skatt inte utgår på mottagen utdelning. Den förra lösningen innebär i princip att Annellavdraget utvidgas genom att de kvantitativa begränsningarna tas bort. Den senare lösningen kan bestå i att mottagen utdelning undantas från beskattning. En annan möjlighet är att mottagare av utdelning får räkna av bolagsskatten från skatten på utdelningen.

I andra länder undanröjs eller lindras dubbelbeskattningen med endast enstaka undantag genom åtgärder på ägarnivån. Det talar för att neutralitet bör åstadkommas genom någon sådan åtgärd. Utredningens analys visar att Annell-avdraget är problematiskt i ett internationellt sammanhang. Bl.a. kan svenskt beskattningsunderlag i vissa fall överföras till andra länder. Vidare ges möjlighet till vissa former av skatteundandragande. Det synes inte möjligt att konstruera ett utdelningsavdrag som inte är behäftat med svagheter av detta slag. En allmän invändning

mot ett utdelningsavdrag är att det av andra stater inte utan rätt kan

uppfattas som en åtgärd som innefattar otillbörlig skattekonkurrens i syfte

att förmå utländska investerare att investera i Sverige.

Ett motiv för en lättnad i dubbelbeskattningen på bolagsnivån i stället

för på ägarnivån som ibland förs fram är att lösningen skulle göra det

möjligt att begränsa lättnaden till nyemitterat kapital och därigenom

minska den statsfinansiella kostnaden. En sådan begränsning är av tekniska skäl inte möjlig vid åtgärder på ägarnivån. En betydande andel

av nu utgående utdelningar omfattas emellertid redan av en lättnad, nämligen Annell-avdraget. Vid en utökad lättnad på bolagsnivån skulle det inte vara aktuellt att avveckla rätten till Annell-avdrag i fråga om redan cemitterat kapital. Den statsfinansiella vinsten av att begränsa

åtgärder till nyemitterat kapital är därför mindre än vad den skulle vara om obegränsad dubbelbeskattning rådde i utgångsläget.

Sammantaget delar regeringen utredningens uppfattning att neutralitet

bör åstadkommas genom åtgärder på ägarnivån.

En vanlig lösning i många av de länder med vilka Sverige har ett betydelsefullt ekonomiskt utbyte är att dubbelbeskattningen undanröjs eller lindras genom att aktieägarna får räkna av bolagsskatten från skatten på mottagen utdelning. Vid beräkning av den senare skatten läggs därvid bolagsskatten till utdelningen.

Syftet med valet av skatteavräkning i stället för den alternativa metoden — hel eller delvis skattefrihet för mottagen utdelning — torde i

huvudsak ha varit att upprätthålla en progressiv beskattning hos aktieägarna.

I ett skattesystem som det svenska som saknar progressiva inslag i beskattningen av kapitalinkomster har ett avräkningssystem och ett system

med skattefrihet för mottagen utdelning samma effekter i väsentliga

hänseenden, Ett avräkningssystem är till sin karaktär komplicerat och svårtillgängligt. Regeringen anser med hänsyn härtill att den av utredningen anvisade lösningen med skattefrihet för mottagen utdelning är att föredra.

Ett neutralt system bör införas

Nyss redovisades uppfattningen att den lämpligaste lösningen för ett neutralt system är att utdelad bolagsinkomst beskattas endast på bolagsni-

vån. En övergång till ett sådant system innebär att Annell-avdraget avskaffas och att skattefrihet för utdelningsinkomster införs. Regeringen

tar nu upp frågan om en sådan övergång bör ske. Med utgångspunkt i utredningens överväganden gör regeringen följande bedömning.

Vid en analys av tänkbara effekter av ett avskaffande av dubbelbeskattningen av utdelad bolagsinkomst är det instruktivt att utgå från en hypotetisk svensk situation med neutral beskattning. Beskattningen av utdelad bolagsinkomst antas ske på bolagsnivån. Vi tänker oss så att

utdelad bolagsinkomst belastas med en merskatt på ägarnivån. Initialt

12 Riksdagen 199394. I saml. Nr 50 177

att sälja aktier och i stället köpa obligationer.

Effekten på sikt får antas bero av graden av svenska aktiers rörlighet mellan placerare som är skattskyldiga för utdelningsinkomst i Sverige —

vilka träffas av den tänkta merskatten — och andra placerare. Till den

senare kategorin hör utländska placerare och vissa svenska placerare,

t.ex. livförsäkringsföretag och pensionsstiftelser. I syfte att underlätta framställningen benämns kategorierna i det följande svenskar resp.

utlänningar. Två extremfall diskuteras, obegränsad rörlighet och orörlighet.

Vid obegränsad rörlighet kommer de svenska aktievärdena på sikt inte att påverkas. I stället kommer det svenska ägandet av svenska aktier att övergå på utlänningar. Vid orörlighet absorberas inte det ökade utbudet från svenskar av utlänningar. Värdet av svenska aktier sjunker därför.

Obligationsräntan får antas vara internationellt bestämd och påverkas således inte av den ökade efterfrågan på obligationer i någondera fallet.

De nämnda cxtremfallen leder således till två olika nya situationer. I den ena (obegränsad rörlighet) är avkastningskravet för nyemitterat kapital oförändrat men aktier i svenska företag ägs endast av utlänningar. I den andra (orörlighet) är avkastningskravet för nyemitterat kapital förhöjt medan aktierna oförändrat ägs av svenskar.

Aktier i svenska stora börsnoterade företag omsätts inte bara på den

svenska aktiebörsen utan även på börser i andra länder. På den svenska börsen agerar inte bara svenskar utan även utlänningar. Börsföretag har

legala och praktiska möjligheter att anskaffa eget kapital genom nyemission utomlands. För små och medelstora företag är situationen en

annan. Omsättningen av aktier i sådana företag sker i huvudsak endast inom Sverige mellan subjekt som är skattskyldiga för utdelningsinkomster. Några nämnvärda möjligheter i praktiken att anskaffa eget kapital från utlänningar föreligger inte.

Detta innebär att aktier i börsföretag befinner sig på den del av skalan där extremfallet är obegränsad rörlighet. Den närmare graden av lättrörlighet kan inte anges. Aktier i små och medelstora företag befinner sig på den andra delen av skalan, sannolikt ganska nära extremläget orörlighet.

Om den tidigare analysen kompletteras med hänsyn till vad som nu anförts om olika rörlighet mellan börsaktier och aktier i små och medelstora företag blir bilden följande.

När i utgångsläget med neutral beskattning utdelad bolagsinkomst

belastas med en merskatt sjunker initialt avkastningen efter skatter på båda kategorierna av aktier. I fråga om börsaktier sker en överströmning

av ägandet till utlänningar. I den mån det ökade utbudet från svenskar inte absorberas av utländsk efterfrågan kommer även aktievärdena att

sjunka. Det bästa placeringsalternativet för de ursprungliga innehavarna av

såväl börsaktier som aktier i små och medelstora företag är obligationer. Placerare kan dock ha preferenser för ett visst innehav av aktier i sina

portföljer. Det ökade utbudet av aktier i små och medelstora företag torde

sammantaget endast i begränsad omfattning fångas upp av ökad efterfrågan på sådana aktier. Värdet av aktier i små och medelstora företag får därför antas sjunka. En konsekvens av sjunkande aktievärden är stigande avkastningskrav för investeringar som finansieras genom nyemission. |

Som en följd av merbeskattningen uppkommer på sikt en situation som 1 huvudsak karaktäriseras av att ägandet av börsföretag förskjutits till utlänningar och av att avkastningskravet för investeringar i små och

medelstora företag som finansieras med nyemission är högre än i

utgångsläget. Det får antas att utgångsläget återtas vid ett borttagande av merbeskattningen av utdelad bolagsinkomst.

I den nuvarande svenska situationen merbeskattas utdelad bolagsinkomst i förhållande till räntor. Analysen tyder på att avkastningskravet

för nyemitterat kapital i små och medelstora företag som en konsekvens av detta är högre än vad det skulle vara i frånvaro av denna merbeskatt-

ning. I fråga om stora företag kan en tendens till ökat utlandsägande

noteras. Andelen utländska ägare till svenska börsaktier ökade från 8 7 år 1983 till 18 Z i början av år 1993. Denna utveckling har fortsatt. Till

viss del kan det utländska ägandet bero på den svenska merbeskattningen

av utdelade bolagsinkomster.

I det sagda ligger att det är svårt att dra några slutsatser rörande storleken av effekterna. Riktningen är emellertid entydig. Merbeskattningen av utdelade bolagsinkomster påverkar avkastningskravet för investeringar som finansieras med nyemitterat kapital i höjande riktning.

Effekten är mest markerad för små och medelstora företag. I fråga om

stora företag sker en förskjutning av ägandet till utlandet.

Det är av strategiskt intresse för utvecklingen av Sveriges ekonomi att

inslag som höjer avkastningskraven för investeringar som finansieras med nyemitterat kapital och som därmed hämmar investeringarna och sänker

soliditeten tas bort. Det är också angeläget att ägandet av svenska företag

inte av skatteskäl förskjuts till utlandet. Inledningsvis anfördes att

önskemålet om neutralitet i beskattningen medför att utdelade bolagsinkomster och räntor bör behandlas likvärdigt om inte särskilda skäl talar mot det. Såvitt framkommit föreligger inga sådana skäl. Tvärtom visar analysen att det gällande systemet bör ändras så att neutralitet uppkommer.

Regeringens principiella uppfattning är således att dubbelbeskattningen

av utdelade bolagsinkomster bör undanröjas. Enligt vad som anförts i det föregående bör det ske genom att utdelningsinkomster undantas från beskattning. Utredningen har samma principiella inställning men anser ändå att man åtminstone för närvarande bör begränsa sig till att lindra

dubbelbeskattningen på så sätt att endast hälften av en utdelningsinkomst

behöver tas upp till beskattning. Utredningens ställningstagande har sin grund i uppfattningen att halva beloppet av en aktievinst bör tas upp till beskattning. Enligt utredningen bör utdelningsinkomster inte beskattas lindrigare är akticvinster. Utredningen befarar att företagen i annat fall skulle sträva efter att i

största möjliga utsträckning dela ut sina inkomster och tillgodose sitt

kapitalbehov genom nyemission. Denna utstötningseffekt skulle även

medföra bl.a. ett incitament för överlåtelse av inkråmet i bolag med

efterföljande utskiftning av likviden i stället för överlåtelse av aktierna i bolaget.

Enligt regeringens uppfattning är sådana farhågor överdrivna. Visserligen kan en viss utstötningseffekt antas uppkomma om hälften av en aktievinst skall tas upp till beskattning — vilket regeringen föreslår (avsnitt 5.2) — samtidigt som utdelningsinkomster är undantagna från

beskattning. Denna effekt motverkas emellertid avsevärt av två förhållan-

den. För det första är bolagsskatten på kvarhållen inkomst något lägre än

på utdelad inkomst på grund av möjligheten till avsättning till periodise-

ringsfond. För det andra är den effektiva skattesatsen i ägarledet för kvarhållen inkomst lägre än 12,5 90 till följd av att beskattning sker först vid realisationstillfället (den s.k. deferraleffekten). Den begränsade utstötningseffekten får i ett effektivitetsperspektiv anses vara ett mindre

problem än den inlåsningseffekt som skulle uppkomma vid formell symmetri i ägarledet.

Sammantaget anser regeringen att de fördelar som är förenade med att

utdelningsinkomster helt undantas från beskattning kan antas vara så

betydande att risken för olägenheter av det slag som utredningen befarar bör tas. Utvecklingen bör emellertid följas med stor uppmärksamhet. Skulle det visa sig att olägenheter uppkommer får motverkande åtgärder övervägas.

Vissa internationella frågor

I fråga om investeringar i utlandet brukar man skilja mellan portföljinvesteringar och direktinvesteringar. En portföljinvestering föreligger när en fysisk person äger aktier i ett utländskt börsföretag eller när ett svenskt aktiebolag innehar en aktiepost som inte ger ett ägarinflytande i ett utländskt företag. Med direktinvestering avses en investering av ett svenskt aktiebolag i ett utländskt dotterbolag eller intressebolag.

Vad först gäller portföljinvesteringar talar önskemålet om neutralitet med avseende på placeringar i svenska och utländska aktier för att skattefriheten bör omfatta även utdelning på utländska aktier. En första

förutsättning för en sådan lösning bör dock vara att med svensk bolagsskatt jämförlig skatt utgått i utlandet. Ett sådant krav uppställs i gällande rätt för att utdelning från ett utländskt dotterbolag till ett svenskt

moderbolag skall vara skattefri. Det kan vara förenat med betydande svårighet att utreda om kravet är uppfyllt, t.cx. i sådana fall då utdelningen lämnats av ett bolag som tillhör en koncern med verksamhet i många länder. Med hänsyn härtill är det olämpligt att uppställa ett krav av det aktuella slaget för utdelning som tas emot av fysiska personer.

Ett annat krav som bör uppställas är att utdelning från ett svenskt bolag till en person hemmahörande i en främmande stat, erhåller sådana lättnader i dubbelbeskattningen som i den främmande staten medges

beträffande utdelning från där hemmahörande bolag.

Andra länder som infört lättnader i dubbelbeskattningen har oftast valt att medge gottgörelse för erlagd bolagsskatt genom avräkning. Sådan gottgörelse ges enligt dessa länders lagstiftningar endast för bolagsskatt som erlagts i den egna staten. Utdelning som en aktieägare uppbär direkt

från utlandet beskattas därför utan gottgörelse. I det fall utdelningen

erhålls av ett moderbolag från dotterbolag i utlandet utgår en komplet-

teringsskatt vid vidareutdelning. Endast genom dubbelbeskattningsavtal har vissa av länderna medgivit lättnader i beskattningen av från utlandet

mottagen utdelning resp. för utdelning till utlandet.

Undantag från beskattning i Sverige av utdelningar på utländska aktier

bör därför endast göras i dubbelbeskattningsavtal om en med svensk

bolagsskatt jämförlig skatt utgår i den främmande staten och under

förutsättning att den staten medger lättnader i dubbelbeskattningen

beträffande utdelning från svenska bolag. Utdelning på utländska portföljaktier bör således vara skattepliktig. Detta överensstämmer med

internationell praxis.

En särskild fråga är vilken effekt som förslaget om slopad utdelningsbeskattning får på svenska aktiebolags portföljinvesteringar utomlands. I många av de nu gällande svenska dubbelbeskattningsavtalen har

skattskyldigheten för en från utlandet erhållen utdelning knutits till vad som skulle ha gällt om utdelningen i stället hade erhållits från ett svenskt bolag. Det nu föreslagna systemet innebär att utdelning mellan svenska

aktiebolag blir skattefri. Genom den särskilda bestämmelsen i dubbelbeskattningsavtalen skulle därför utdelning på svenska aktiebolags

utländska portföljinvesteringar också bli skattefri. En sådan ordning

strider mot den nyss nämnda slutsatsen att beskattning bör ske av sådana utdelningar. Frågan övervägs emellertid för närvarande i Företagsskatteutredningens fortsatta arbete. Ett delbetänkande med förslag till lösning av bl.a. det nu aktuella problemet kan förväntas i december i år. Regeringen har för avsikt att genom cn skrivelse till riksdagen före årsskiftet avisera en kommande lagstiftning i denna fråga på grundval av Företagsskatteutredningens förslag. Det blir därigenom möjligt att remissbehandla och slutbereda förslaget under våren 1994 samtidigt som reglerna kan ges verkan fr.o.m. den 1 januari 1994, då övriga ändringar i företags- och kapitalbeskattningen sätts i kraft.

Vid direktinvesteringar i utlandet är som nyss framgått utdelning som tas cmot av det svenska moderbolaget i allmänhet skattefri. Mottagen

utdelning som vidareutdelas bör vara skattefri hos mottagaren trots att

svensk bolagsskatt inte utgått. Den motsatta lösningen kan nämligen

befaras allvarligt minska Sveriges lämplighet som bas för internationellt

verksamma koncerner.

Kupongskatten

Genom att utdelning på svenska aktier till här hemmahörande ägare inte

beskattas uppnås enkelbeskattning av bolagsinkomst, dvs. inkomsten beskattas endast i bolaget. Utdelning till i utlandet hemmahörande

aktieägare beskattas regelmässigt i hemlandet, som medger avräkning för

den erlagda kupongskatten. Ett slopande av kupongskatten skulle därför

i allmänhet inte leda till enkelbeskattning i dessa fall utan endast till

svenskt skattebortfall och motsvarande ökat skatteuttag i den skattskyldiges hemland. Med hänsyn till detta bör undantag från kupongskatteskyldigheten

endast göras i dubbelbeskattningsavtal så att ömsesidiga lättnader i utdelningsbeskattningen kan åstadkommas. Något förslag om ändring av

kupongskattelagen med anledning av den ändrade aktiebeskattningen läggs

således inte fram. Däremot föreslås några ändringar i kupongskattelagen till följd av ändringar i andra delar av skattesystemet. Dessa ändringar behandlas i författningskommentaren.

5.2¶Beskattningen av kvarhållen bolagsinkomst

Regeringens förslag: Vid försäljning av svenska aktier tas endast

hälften av vinsten upp till beskattning.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser som är positiva till att

den ekonomiska dubbelbeskattningen lindras (jfr avsnitt 5.1) tillstyrker

utredningens förslag. 1 yttrandet från Näringslivets Skattedelegation

föreslås att den s.k. JIK-metoden tillämpas på aktier i icke noterade företag. Skogsstyrelsen anser att aktievinster bör beskattas efter 20 7.

Grossistförbundet Svensk Handel anser att aktievinster bör vara helt skattefria.

Skälen för regeringens förslag: Den ekonomiskt riktiga konsekvensen av förslaget om att utdelade bolagsinkomster undantas från beskattning hos aktieägarna (avsnitt 5.1) är att kvarhållna inkomster behandlas på motsvarande sätt. Med en sådan lösning föreligger nämligen skattemässig neutralitet med avseende på finansiering genom nyemission och kvarhållen inkomst.

Utredningen har presenterat en modell för en sådan lösning, JIKmetoden (Justering av Ingångsvärdet med Kvarhållen inkomst). Modellen

baseras på det system för enkelbeskattning av kvarhållen inkomst som nyligen införts i Norge (RISK-metoden). JIK-metoden går ut på att

ingångsvärdet för en aktie justeras årligen för den kvarhållna inkomst i

bolaget som belöper på aktien. Kvarhållen inkomst beräknas som

beskattningsbar inkomst minskad med skatt och utdelning. Kvarhållen inkomst kan vara både positiv och negativ.

Enligt regeringens uppfattning kan det för närvarande inte vara aktucllt att införa metoden för aktier i noterade företag. JIK-metodens utformning för aktier i onoterade företag utreds för närvarande av Företagsskatte-

utredningen. Regeringen har erfarit att utredningen avser att lämna ett

förslag i frågan under innevarande år. Vi avser att återkomma till

riksdagen med en skrivelse i sådan tid att JIK-metoden kan gälla från ingången av år 1994, om den av utredningen framlagda lösningen framstår som lämplig.

Ett tänkbart alternativ till JIK-metoden kunde vara att helt undanta aktievinster från beskattning. Ett skattemässigt spann på 25 procentenheter mellan aktievinster och räntor skulle emellertid som utredningen

visar kunna öppna vissa möjligheter till skatteundandragande genom att ränteinkomster omvandlas till aktievinster. Vidare skulle det kunna bli

alltför förmånligt att avyttra aktiebolag med tillgångar som stigit i värde.

En lämplig avvägning erhålls enligt regeringens uppfattning om aktievinstbeskattningen i överensstämmelse med utredningens förslag

lindras på så sätt att endast hälften av en aktievinst tas upp till beskattning. Det innebär att den faktiska skattesatsen för vinster som tas upp som intäkt av kapital blir 12,5 2. För aktievinster hos aktiebolag blir den

faktiska skattesatsen 14 § mot bakgrund av förslaget om att sänka bolagsskattesatsen till 28 7 (avsnitt 6).

I detta sammanhang kan det vara lämpligt att ta upp Lagrådets

synpunkter i den del de avser kapitalbeskattningen i allmänhet. Lagrådet påpekar i sitt yttrande att slopandet av utdelningsbeskattningen och

halveringen av reavinstbeskattningen av aktier innebär att man i framtiden får flera olika beskattningsnivåer inom inkomstslaget kapital. Dessutom framhålls i yttrandet att spännvidden ökar mellan kapitalbeskattningen och beskattningen av inkomst av tjänst och näringsverksamhet. Lagrådet befarar att dessa förhållanden kommer att leda till oönskad skatteplanering och försök att kringgå reglerna om inte gränserna mellan de olika inkomstformerna är klara.

Regeringen vill med anledning av Lagrådets synpunkter anföra följande. Dagens regler för beskattning av utdelning och kvarhållen vinst medför bristande neutralitet i jämförelse med beskattningen av räntor. Den överbeskattning av eget kapital i förhållande till främmande kapital som nu gäller försvagar företagens soliditet och och leder till sämre riskkapitalförsörjning. Därmed försämras förutsättningarna för expansion, särskilt för de mindre och medelstora aktiebolagen. Regeringens förslag leder till att neutralitet i stort sett uppnås, vilket kommer att ge betydande samhällsekonomiska vinster.

Det är i och för sig riktigt att flera beskattningsnivåer uppkommer om man utesluter den beskattning som sker i bolaget och endast ser till

inkomstslaget kapital. Om man enbart tar hänsyn till den del av

beskattningen som sker hos ägaren kommer vidare en större skattemässig skillnad att finnas mellan olika slag av inkomster i framtiden än vad som gäller för närvarande. Dessa problem påpekades även av utredningen.

Ett av dessa problem är risken för att kapitalinkomster som skall beskattas i sin helhet omvandlas till lägre beskattade inkomster. Det är särskilt risken för omvandling av räntor till reavinster som är aktuell i detta hänseende. Vi vill emellertid påpeka att utredningen visade att det inte är möjligt att på ett lönsamt sätt omvandla normalbeskattad ränte-

inkomst till lågbeskattad reavinst (SOU 1993:29 s. 89). Regeringens för-

detta hänseende.

Vidare bör framhållas att avgränsningen av de finansiella instrument

som åtnjuter lägre beskattning från övriga instrument görs på ett mycket

tydligt sätt i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen

(1928:370), KL och 3 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL (jfr avsnitt 5.3.1). Åtskillnaden mellan de båda grupperna är vidare sådan att instrument med både en aktiedel och en räntedel

inte omfattas av lättnadsreglerna. Risken bör därför vara liten för att nya finansiella instrument skapas som kan utnyttjas för transformering av inkomster över denna gräns. Utvecklingen på detta område måste dock följas uppmärksamt.

När det gäller den skattemässiga skillnaden mellan kapitalinkomster och

inkomster av tjänst är det främst fåmansföretagen som kommer i blickpunkten. På det området finns emellertid särskilda bestämmelser som är avsedda att förhindra omvandling av arbetsinkomster till kapital-

inkomster i 3 § 12 mom. SIL. Som framgår av det följande (avsnitt 5.3.4) är det av flera skäl motiverat att se över dessa bestämmelser. I det sammanhanget är det lämpligt att också frågan om möjligheterna till omvandling av högre beskattad arbetsinkomst till lägre beskattad

kapitalinkomst tas upp till prövning. Inriktningen på arbetet i den delen

bör vara att de särskilda bestämmelserna alltjämt skall utgöra ett effektivt hinder mot inkomstomvandling.

Ytterligare ett problem som bör nämnas här är möjligheterna till avdrag för förluster som inte motsvaras av tidigare beskattade vinster, t.ex. därför att säljaren av värdepapper inte beskattas för reavinst. Ett exempel

på frågeställningen är de förluster som köpare av ett aktiebolag med

beskattade vinstmedel kan få om de säljer aktierna sedan skattefri

utdelning skett.

Denna och likartade frågor om förluster övervägs för närvarande inom Företagsskatteutredningen, som väntas komma med ett delbetänkande i sådan tid att lagstiftning även i denna fråga kan gälla fr.o.m. år 1994 (jfr

vad som sagts i avsnitt 5.1 om vissa internationella frågor).

Regeringens sammanfattande bedömning är att det föreslagna systemet

är motståndskraftigt mot vissa vanligt förekommande former av skatteplanering. Samtidigt kommer en översyn att ske på de övriga områden som

i detta sammanhang är särskilt betydelsefulla. De redan vidtagna och planerade åtgärderna är enligt vår mening tillräckligt långtgående för att göra systemet acceptabelt också ur den nu diskuterade synvinkeln. Som

tidigare framhållits bör emellertid utvecklingen följas med stor uppmärksamhet och motverkande åtgärder övervägas om olägenheter skulle

uppkomma. Vissa av de nu nämnda problemen skulle lösas med en JIKmetod. Även ur denna synvinkel är det således angeläget med en prövning om metoden kan införas med verkan redan från det kommande årsskiftet.

Förslagen om avvecklad utdelningsbeskattning och en i förhållande till

nuläget halverad = aktievinstbeskattning behöver kompletteras och preciseras i olika avseenden. Förslagen får också återverkningar på

beskattningen av ekonomiska föreningar och deras medlemmar. Dessa frågor behandlas i avsnitt 5.3. Vidare bör förändringar göras beträffande sparande i allemansfond, se avsnitt 5.4. Slutligen är det påkallat att justera beskattningen av avkastningen på pensionsmedel. Den frågan tas upp i avsnitt 5.5.

5.3¶Särskilda frågor

5.3.1 Finansiella instrument som omfattas av lättnaderna

Regeringens förslag: Förslagen om skattefrihet för utdelning och en halverad skatt på reavinst omfattar följande tillgångar: aktier i svenska akticbolag, teckningsrätter och delrätter som avser sådana aktier, andelar i svenska ekonomiska föreningar, vissa vinstandelsbevis samt optioner och terminer som avser dessa tillgångar eller ett svenskt aktieindex.

Någon ändring i nuvarande regler föreslås inte i fråga om utdelning på lagertillgångar eller vinst på andelar i bostadsrättsföreningar.

För andelar i svenska värdepappersfonder med en förmögenhet som består av aktier är skatten på reavinst halverad. En särreglering gäller för fonder med blandad förmögenhet. Omfattningen av skattefriheten för utdelning från värdepappersfond bestäms av karaktären på fondens inkomster.

Utdelning och reavinst på tillgångar som innehas av handelsbolag omfattas inte av lättnaderna.

Utredningens förslag: Utredningsförslaget motsvarar i huvudsak regeringens förslag men i regeringsförslaget preciseras och utvidgas i viss mån den grupp av tillgångar som omfattas av lättnaderna. I utredningens förslag behandlas dock andelar i svenska värdepappersfonder på samma sätt som aktier e.d.

Remissinstanserna: Riksgäldskontoret understryker vikten av att konvertibla skuldebrev och andra finansiella instrument med ränteinslag inte ges en skattelättnad som inte också omfattar skuldebrev på obligationsmarknaden. Bankföreningen anser däremot att s.k. hybridinstrument med både risk- och lånedel bör få del av lättnaderna. Riksgäldskontoret, Finansbolagens förening och Bankföreningen pekar på att s.k. blandade värdepappersfonder, som innehåller räntebärande värdepapper, missgynnas. Bl.a. Försäkringsförbundet vänder sig mot att lagertillgångar generellt undantas från de föreslagna lättnaderna. Förbundet anser att endast lageraktier i företag som bedriver handel med värdepapper bör uteslutas från den grupp av instrument som får cn gynnad ställning.

Skälen för regeringens förslag: För att eliminera den ekonomiska dubbelbeskattningen bör som tidigare föreslagits utdelning på svenska aktier vara skattefri. Dessutom bör reavinst på sådana tillgångar endast

faktisk skattesats på 12,5 Z (14 § inom bolagssektorn). Ägarkapital i

ekonomiska föreningar bör behandlas på samma sätt. En med aktier

likvärdig behandling föreslås därför för andelar i ekonomiska föreningar.

Detta bör gälla även för förlagsinsatser i ekonomiska föreningar eftersom

avkastningen på sådant kapital beskattas som utdelning.

En viktig fråga är hur gränsdragningen i övrigt skall göras mellan tillgångar som skall omfattas av skattefrihet för löpande avkastning och reducerad skatteplikt för vinst samt sådana som inte skall omfattas. Frågan ställs på sin spets beträffande räntebärande värdepapper vars

värdeförändring till viss del beror på ändrade aktiekurser. En utgångspunkt för gränsdragningen är att endast avkastning på ägarkapital skall jämställas skattemässigt med avkastning på lånat kapital. En annan utgångspunkt bör vara att gränsdragningen måste göras tydlig för att undvika tvister och andra praktiska komplikationer. Vidare bör

reglerna utformas så att oönskade ekonomiska snedvridningar i största

möjliga mån undviks. Vissa värdepapper med inslag av såväl delägarrätt som fordringsrätt förekommer i relativt rikt mått på värdepappersmarknaden, t.ex.

konvertibla skuldebrev. Andra former av hybridinstrument har tillkommit

på senare tid, t.ex. aktieindexobligationer. Den del av värdet på hybrid-

instrumentet som är aktierelaterat kan självfallet variera. Om alla hybridinstrument eller alla sådana instrument med ett visst minsta

aktieinslag skulle bli föremål för den reducerade skatteplikten är det risk för allvarliga störningar på obligationsmarknaden. I så fall skulle de hybridinstrument som får en lägre beskattning på grund av att de

återfinns på "rätta sidan" närmast gränsen mot värdepapper med oreducerad beskattning gynnas starkt på bekostnad av de senare.

En lösning vore att proportionera beskattningen efter de olika hybrider-

nas inslag av aktie resp. obligation. Sådana proportioneringsregler måste emellertid i praktiken göras starkt schabloniserade. Trots detta skulle reglerna bli mycket svåra att hantera för såväl placerare som skatteför-

inte är godtagbar.

Med de angivna utgångspunkterna blir vår slutsats i stället att bestämmelserna måste vara restriktiva och så långt som möjligt endast ge skattelättnad för aktier och andra rena delägarrätter utan inslag av fordringsrätt, som emitterats av svenska företag. Genom en sådan lösning undviks omotiverade lättnader för lånat kapital samtidigt som åtgärderna

inriktas direkt mot ägarkapitalet. Skattereglerna blir dessutom begripliga

och praktiskt hanterbara.

De värdepapper som bör omfattas av de föreslagna reglerna är därför - utöver svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar delrätter, teckningsrätter, vissa vinstandelsrätter samt optioner och terminer med nu nämnda värdepapper som underliggande egendom. De vinstandelsrätter som bör jämställas med aktier är sådana för vilka det emitterande företaget inte till någon del medges avdrag för den utbetalade

räntan. I dessa fall bestäms räntan helt med utgångspunkt i det låntagande

företagets resultat. Räntan bör därför i detta sammanhang anses jämställd

med utdelning på samma sätt som gäller för utdelning på förlagsinsatser

i ekonomiska föreningar. Mot denna bakgrund är det logiskt att också reavinst på vinstandelslån behandlas på motsvarande sätt. De vinstandelslån för vilka avdragsrätt för utbetalad ränta inte föreligger anges i

2 § 9 mom. SIL.

Det bör i detta sammanhang påpekas att i fråga om skuldebrev förenade med optionsrätt sker reavinstbeskattningen av optionsrätten enligt aktiereglerna och av skuldebrevet enligt reglerna för fordringsrätter.

Ett särskilt avgränsningsproblem uppkommer i fråga om behandlingen

av indirekt ägande av värdepapper genom värdepappersfonder och in-

vestmentföretag. Dessa företag kan inneha såväl svenska aktier e.d. som andra finansiella instrument.

Bortsett från allemansfonder finns det i dag två huvudtyper av

värdepappersfonder. En grupp av fonder placerar på riskkapital-

marknaden och en annan placerar i räntebärande värdepapper. Det finns även kombinationer av dessa typer av fonder med ett mer varierat värdepappersinnehav. I lagen (1990:1114) om värdepappersfonder görs

inte någon skillnad mellan inhemska och utländska fondpapper.

De gällande placeringsreglerna för allemansfonder innebär att en sådan fonds medel till minst 75 2 skall vara placerade i svenska aktier och andra svenska aktierelaterade instrument som exempelvis konvertibla skuldebrev [lagen (1983:890) om allemanssparande]. Allemansfonder får således placera i räntebärande värdepapper upp till 25 Z av fondförmögenheten.

En lösning på avgränsningsproblemen för fonder vore att inskränka skattelättnaden för andelsägaren till att avse andelar i fonder som endast investerar i svenska aktier. En renodlad sådan lösning skulle emellertid sannolikt leda till att fonder med blandad förmögenhet får svårt att hävda sig på marknaden och kanske slås ut.

En sätt att lösa problemet med blandad fondförmögenhet är att dra

gränsen för skattelättnaden på fondnivå i stället för på ägarnivå. En sådan lösning skulle innebära att fonden inte får möjlighet att eliminera beskattningen genom utdelningsavdrag. Detta för dock med sig vissa problem av teknisk natur. Bl.a. uppkommer en kedjebeskattningseffekt för pensionskapital som placerats i fondandelar. En relativt komplicerad reglering krävs för att häva denna effekt. Det är också angeläget att behålla de svenska värdepappersfondernas konkurrensförmåga gentemot placeringar i utlandsbaserade fonder. Övervägande skäl talar därför för

att gränsdragningen för skattelättnaden bör ske på ägarnivå med en särreglering för fonder av blandad förmögenhetskaraktär. Innehav av svenska och utländska aktier kan dock likabehandlas på ägarnivå genom

att fonderna påförs en schablonintäkt som uppgår till 2 7 av marknads-

värdet av utländska aktier i fonden. Schablonintäkten skall huvudsakligen

balansera den lägre reavinstbeskattning som föreslås på andelsägarnivå i förhållande till reavinstbeskattningen på direktägda utländska aktier. Denna intäkt bör därför göras effektiv genom att kostnadsavdrag inte får

ske mot intäkten.

Utdelningar på andelar i värdepappersfonder av annat slag än rena räntefonder beskattas efter relationerna mellan de skilda slagen av fondinkomster under det år för vilket utdelningen bestäms. En vidareutdelad utdelning på svenska aktier är inte skattepliktig. En vidareutdelad reavinst på svenska och utländska aktier beskattas med 12,5 Z. Övriga vidareutdelade fondinkomster beskattas i princip fullt ut med 25 2. Den

skattepliktiga utdelningen redovisas på kontrolluppgift och preliminär skatt dras i enlighet med kontrolluppgiften. En andel i en svensk fond vars förmögenhet till minst 90 0 utgörs av

svenska och utländska aktier e.d. bör behandlas som en svensk aktie i

reavinsthänseende. Endast halva vinsten är skattepliktig. För en motsvarande fond med en minsta andel svenska och utländska aktier på 60 7 bör reavinsten på andelar beskattas med (40 HZ x 25 ZP + 60 P x 12,5 2 =)17,5 P2. I andra fondfall än de nu angivna bör utdelning och reavinst på andelarna beskattas fullt ut med 25 2.

För att möjliggöra en "mjuk" övergång till det nya systemet för

beskattning av fondandelar föreslås en särskild övergångsregel i fråga om kraven på fondförmögenhetens sammansättning. Kravet på 90 70 aktier bör därför under första halvåret 1994 sättas ned till 75 2.

Den föreslagna ordningen för fonder är mindre lämplig för investmentföretag. Utdelning från investmentföretag lämpar sig inte för en skattemässig uppdelning beroende på vad slags inkomster i företaget som vidareutdelas. Vidare kan en skiktad reavinstbeskattning på grundval av sammansättningen av företagets tillgångar knappast upprätthållas i

praktiken. Likheten mellan investmentbolag och vanliga aktiebolag är

också större än den mellan värdepappersfonder och vanliga aktiebolag.

Värdepappersfonder är dessutom i vissa avseenden ett mer närliggande

alternativ till hushållens direkta sparande än investmentbolag. Aktier i investmentbolag bör därför behandlas som övriga aktier. I förhållande till värdepappersfonderna betyder det för investmentföretagens del att den skattemässiga skillnaden mellan olika slags värdepapper kommer att ligga

på företagsnivå. Den närmare regleringen för beskattning av värde-

pappersfonder och investmentbolag redovisas i avsnitt 5.3.3.

Från principen att aktier och andelar i svenska företag blir föremål för skattelättnader bör tre undantag göras.

Det första undantaget syftar till att motverka att den sänkta skatten på

aktievinster utnyttjas för att kringå beskattningen av reavinster på

fastigheter. I frånvaro av särskilda regler skulle det bli förmånligt att äga fastigheter i bolag och tillgodogöra sig värdestegring på fastigheterna

genom försäljning av aktierna i stället för genom en fastighetsförsäljning. En särskild regel föreslås därför för aktier eller andelar i företag som

äger fastigheter som taxeras som hyreshusenhet i avsnitt 5.3.7.

Utredningen föreslår att aktier och andelar som är lagertillgångar inte

bör omfattas av lättnaderna i dubbelbeskattningen. Det framstår enligt utredningen som olämpligt om avdrag för vissa kostnader kan medges

samtidigt som endast hälften av en vinst skulle beskattas. Vid remissbehandlingen har den föreslagna gränsdragningen ifrågasatts. Bankföreningen framhåller att en strävan bör vara att ta bort de särskilda

beskattningseffekterna för lageraktier. Föreningen utgår från att frågan tas upp i Företagsskatteutredningens fortsatta arbete.

Regeringen delar uppfattningen att en utveckling mot en likabehandling

av lageraktier och övriga aktier vore önskvärd av flera skäl. Frågan är emellertid komplicerad och bör därför utredas närmare. Fram till dess att ett underlag för vidare ställningstaganden tagits fram bör undantag göras

för aktier och andra finansiella instrument som utgör lager.

En vinst vid försäljning av en andel i en äkta bostadsrättsförening eller

bostadsförening resp. aktie i ett äkta bostadsaktiebolag bör inte omfattas

av de nu aktuella skattelättnaderna. För dessa vinster gäller i stället de

särskilda vinstreglerna för bostadsrätter i 26 § SIL.

Ett system med skattefrihet för utdelning och en halverad reavinst-

beskattning föranleder vissa frågor beträffande bl.a. handelsbolag. Vid in-

komstberäkningen i ett handelsbolag hänförs enligt gällande regler utdelningsinkomster och reavinster på aktier och andra värdepapper generellt till inkomstslaget näringsverksamhet (punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 22 § KL). Härigenom tillgodoses kravet att beskatt-

ningen inte bör bli lindrigare än vad som skulle följa av bestämmelserna om fåmansägda aktiebolag med uppdelning av beskattningen i kapital och tjänst (3 § 12 mom. SID).

Med skattefrihet för utdelning och halverad reavinstbeskattning i handelsbolag skulle det öppnas möjlighet att uppbära förvärvsinkomst

som endast beskattas med 28 72. Detta är givetvis inte acceptabelt. En

reglering med bestämmelserna om fåmansägda aktiebolag som förebild

skulle inte innebära en gångbar lösning på problemet. Det skulle nämligen förutsätta att inte bara, som i dag, bolagets inkomst fördelas

och beskattas hos delägarna utan också att olika poster som ligger till grund för inkomstberäkningen fördelas på delägarna (jfr prop.

1989/90:110 s. 593 ff.). Svårigheter skulle också uppkomma vid

ägarskiften i handelsbolaget. Lättnaderna bör därför inte gälla för

handelsbolag och detta oavsett om det bland delägarna finns enbart

juridiska personer, enbart fysiska personer eller om delägarkretsen är blandad.

Förslaget om skattefrihet för utdelning resp. begränsad skatteplikt för reavinst på svenska delägarrätter har tagits in i punkt 2 a av anvisningar-

na till 22 § KL och 3 § I mom. SIL.

Regeringens förslag: Rätten till avdrag i en ekonomisk förening för

annan utdelning än pristillägg och rabatter avskaffas.

Utredningens förslag: Några särskilda förslag i dessa delar framfördes inte.

Skälen för regeringens förslag: Andelar i ekonomiska föreningar tillhör de tillgångar som omfattas av förslaget om skattefrihet för löpande avkastning och reducerad skatteplikt för vinst. En konsekvens av detta förslag är att vissa ändringar bör genomföras beträffande beskattningen av föreningen eftersom en förutsättning för att lindra dubbelbeskattningen är att beskattningen på företagsnivå är effektiv.

I det nuvarande systemet dubbelbeskattas i princip vinster i ekonomiska föreningar. Denna princip har dock luckrats upp i fråga om ekonomiska föreningar som i beskattningshänseende anses som kooperativa. En förening anses som kooperativ om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt (2 § 8 mom. tionde stycket SIL).

Har en kooperativ förening av vinsten på sin kooperativa verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar har föreningen rätt till avdrag för sådan utdelning. Kooperativ utdelning som utgör en besparing av levnadskostnaderna är skattefri för medlemmen. I övriga fall utgör utdelningen skattepliktig intäkt av näringsverksamhet.

En kooperativ förening har också rätt till avdrag för insatsutdelning, dvs. vinstutdelning i förhållande till medlemsinsatsernas storlek. För den medlem vars andel är betingad av den verksamhet som bedrivs skall sådan utdelning tas upp som intäkt av näringsverksamhet. I annat fall skall utdelningen tas upp som intäkt av kapital. Rätt till avdrag gäller även för utdelning på förlagsinsatser. Det är här fråga om särskilda kapitalinsatser som räknas till föreningens bundna egna kapital men som intar en mellanställning mellan medlemskapital och lånat kapital. Avkastning på förlagsinsatser behandlas hos mottagaren som skattepliktig utdelning i inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.

I konsekvens med förslaget att insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser skall vara skattefri hos medlemmen bör rätten till avdrag i föreningen slopas för sådan utdelning. Det finns däremot inte någon anledning att ändra principerna för sådan utdelning som avser pristillägg och rabatter eftersom det i detta fall endast är fråga om en justering av avräkningspriset mellan föreningen och medlemmen. I denna del föreslås således inte någon ändring.

Det slopade avdraget för vinstutdelning resp. utdelning på förlagsinsatser föranleder ändring i 2 § 8 mom. SIL.

19C

5.3.3 Investmentföretag och värdepappersfonder

Regeringens förslag: För investmentföretag gäller den allmänna

regeln om skattefrihet för mottagna utdelningsinkomster från svenska aktiebolag m.fl. Den nuvarande rätten till avdrag för lämnad

utdelning slopas därför. Vid inkomstberäkningen tas inte någon

hänsyn till reavinster resp. reaförluster på svenska resp. utländska

aktier e.d. Utdelning av helt eller delvis skattefria reavinster skall

dock föranleda avskattning i företaget. Schablonintäkten sänks till

1 2 i fråga om svenska aktier. För utländska aktier kvarstår schablonintäkten på 2 2 och avdrag medges inte mot denna intäkt.

Värdepappersfonder är befriade från skatteplikt för utdelning på

svenska aktier och för reavinster på såväl svenska som utländska

aktier e.d. I övrigt gäller allmänna regler för vinstberäkningen. Fonderna får möjlighet att eliminera beskattningen helt genom ett utdelningsavdrag som dock inte får föranleda underskott. Den

schablonintäkt som tas ut på värdet av svenska aktier m.m. sänks till 0,75 2. På utländska aktier utgår en schablonintäkt på 2 72. Mot denna intäkt medges inte något annat avdrag än utdelningsavdrag.

Utredningens förslag: Som en konsekvens av det allmänna förslaget om en sänkning av beskattningen av reavinst föreslås en sänkning av schablonintäkten till I Z för investmentföretag och till 0,75 § för värdepappersfonder. Rcmissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte.

Skälen för regeringens förslag: Som tidigare har redovisats (avsnitt 5.3.1) har olika lösningar valts för skattelättnaderna för utdelning och reavinster vid indirekt ägande av värdepapper. För investmentföretag

läggs skillnaden i den skattemässiga behandlingen av olika värdepapper

på företagsnivå och för värdepappersfonder på andelsägarnivå. Aktier i ett investmentföretag kommer alltså att behandlas som övriga aktier.

Investmentföretag utgör tillsammans med värdepappersfonder två olika slag av mellanhänder. I 1990 års skattereform utformades reglerna för

beskattning av dessa mellanhänder med utgångspunkt från följande krav

(prop. 1989/90:110, s. 564).

-— Neutralitet mellan direkt och indirekt ägande kräver att beskattningen hos mellanhanden i princip tas bort.

— Skattereglerna bör utformas så att det inte blir förmånligare med indirekt än med direkt ägande.

— Olika mellanhänder bör beskattas på ett och samma sätt.

— Beskattningen av mellanhänder bör möjliggöra omplaceringar av aktieinnchavet. |

Investmentföretag och värdepappersfonder är i dag i princip skattebefriade för utdelningsinkomster. Tekniskt har reglerna utformats så att

mottagna utdelningar är skattepliktiga medan avdrag medges för lämnad utdelning. För att möjliggöra omplaceringar är reavinster på aktier

skattefria. För att likställa direkt och indirekt ägande kräver dock denna skattefrihet åtgärder för att undvika s.k. sparbösseeffekter som upp-

kommer genom att omsättning av en aktieportfölj kan ske skattefritt till

skillnad från vad som gäller för en direktägd aktieportfölj. Detta sker genom schablonbeskattning av aktieinnehavet. En skattepliktig schablonintäkt tas ut på ett underlag som utgörs av aktiernas marknadsvärde vid

beskattningsårets ingång. För investmentföretag uppgår schablonintäkten

till 2 Z och för värdepappersfonder till 1,5 Z av underlaget. Skillnaden i schablonintäkt motiveras av att investmentföretag till skillnad från

värdepappersfonder har möjlighet att vid belåning kvitta schablonintäkten

mot ränteutgifter.

De utgångspunkter som var avgörande för ställningstagandet i 1990 års

skattereform är fortfarande aktuella. Det är här fråga om att tillämpa

dessa villkor i en miljö med skattefrihet för utdelningsinkomster och en

halvering av beskattningen av reavinster. Förslaget att för värdepappers-

fonder lägga gränsdragningen för skattelättnaderna på andelsägarnivå och i fråga om investmentföretag på bolagsnivå innebär emellertid att beskattningen av investmentföretag resp. värdepappersfonder måste utformas på olika sätt. Det är därför inte möjligt att helt upprätthålla de

ovan nämnda principerna.

Investmentföretag

För investmentföretag bör utgångspunkten vara att dessa företag skall omfattas av den generella skattefriheten för mottagna utdelningsinkomster på svenska aktier. För utdelning på utländska aktier kan avdragsrätten för lämnad utdelning inte bestå eftersom detta skulle leda till total skattefrihet

för sådan utdelning. Det innebär således att rätten till avdrag för lämnad

utdelning helt bör slopas. I likhet med nuvarande regler bör reavinster på svenska aktier vara skattefria. Som ovan nämnts gynnar emellertid en

skattefrihet för reavinster indirekt ägande i förhållande till direkt ägande genom en sparbösseeffekt. På samma sätt som i gällande regler krävs

därför en kompenserande åtgärd i form av en schablonbeskattning av aktieinnehavet. Med hänsyn till att endast hälften av en reavinst är

skattepliktig i ägarledet bör schablonintäkten bestämmas till 1 2. Nuvarande regler innebär att investmentföretagen är befriade från skatt även för reavinster på utländska aktier. Med hänsyn till att dessa vinster

inte omfattas av förslaget om skattelättnader föreslogs i lagrådsremissen att denna skattefrihet skulle slopas. En merbeskattning skulle emellertid

uppkomma om reavinster vid avyttring av utländska aktier först beskattas fullt ut i företaget och därefter — om vinsterna behålls i företaget — hos

aktieägaren när aktien avyttras. För att undvika en sådan merbeskattning föreslogs att beskattningen i företaget skulle reduceras till 60 72. Detta skulle i kombination med reavinstbeskattningen hos aktieägaren ge ungefär samma resultat som vid ett direktägande.

De skäl som motiverar en möjlighet att omplacera svenska aktier utan

reavinstbeskattning gäller givetvis även utländska aktier. Det finns därför

argument som talar för att skattefriheten för reavinster på utländska aktier bör behållas. I likhet med vad som gäller för svenska aktier måste givetvis denna skattefrihet kompenseras genom en schablonbeskattning. Eftersom reavinster på utländska aktier inte omfattas av den generella

skattelättnaden är denna möjlighet till omplacering mera värd i förhållan-

de till omplacering av svenska aktier. En högre schablonintäkt bör alltså tas ut på värdet av utländska aktier. Det är emellertid inte enbart möjligheten till skattefri omplacering som denna schablonintäkt skall ersätta. Reavinster på aktier i investmentbolag omfattas av den föreslagna skattelättnaden som innebär en halvering av beskattningen på ak-

tieägarnivå. Denna skillnad i reavinstbeskattning i förhållande till direkt

ägande av utländska aktier bör också den balanseras av schablonintäkten. Under förutsättning att schablonintäkten beskattas effektivt i investment-

företaget är en intäkt på 2 2 av marknadsvärdet på aktierna tillräckligt

kompenserande. Regeringen föreslår att beskattningen utformas på det nu angivna sättet.

En skattefrihet för reavinster får dock inte medföra att företaget kan dela ut sådana vinster utan att det uppkommer några skatteeffekter. Dessa vinster skulle i så fall förbli obeskattade även i ägarledet vilket skulle skapa en oacceptabel obalans till det direkta ägandets nackdel. Utdelning av obeskattade reavinster måste därför föranleda avskattning i bolaget.

Den tekniska lösning som här föreslås för denna avskattning utgår från att de intäkter som har beskattats fullt ut i företaget skall kunna delas ut utan skattekonsekvenser. Denna möjlighet till utdelning fastställs med

utgångspunkt från ett beräknat gränsbelopp. Gränsbeloppet utgörs av

skattepliktiga intäkter i företaget med avdrag för kostnader och årets beräknade skatt med tillägg för mottagna skattefria utdelningsinkomster. Om beslutad utdelning överstiger detta gränsbelopp bör 40 7 av det överskjutande beloppet tas upp till beskattning i bolaget. Understiger

beslutad utdelning gränsbeloppet får resterande utdelningsutrymme sparas till nästa år.

Regler behövs också för det fallet att ett investmentföretag inte längre uppfyller kravet för att vara ett sådant företag. Den bestämmelse som skall förhindra att obeskattade reavinster kan delas ut utan beskattning

blir då inte längre tillämplig. För att inte komplicera systemet föreslås en

metod som innebär att de obeskattade reavinster som finns i företaget uppskattas schablonmässigt med utgångspunkt från marknadsvärdet på akticportföljen. Schablonintäkten bestäms med hänsyn till vissa antagan-

den om avkastning och omsättningshastighet på aktieportföljen. Den genomsnittliga innehavstiden antas vara 12 år. Vidare antas reavinster ha

ackumulerats i bolaget under 10 år. Med beaktande av att hälften av en

reavinst på aktier är skattepliktig kan schablonintäkten bestämmas till

30 2. Denna intäkt beskattas i företaget med den föreslagna skattesatsen

på 28 2 (jfr avsnitt 6). För företag som haft obeskattade reavinster

uppgående till ett lägre belopp finns möjlighet att beräkna intäkten på

grundval av summan av faktiska reavinster och reaförluster.

Förslagen föranleder ändringar i 2 § 10 mom. SIL.

I fråga om investmentföretagen bör ytterligare två frågor behandlas.

13 Riksdagen 199394. I saml. Nr 50

Den första gäller beskattningen vid 1994 års taxering. För vissa företag kan beslut om utdelning för år 1993 tas på bolagsstämma under år 1994.

När aktieägarna får utdelningsinkomsten har enligt det här lämnade förslaget bestämmelsen om skattefrihet för utdelning trätt i kraft. De bestämmelser som skall förhindra att bolaget utan skatteeffekter delar ut

obeskattade reavinster tillämpas emellertid första gången vid 1995 års taxering. För dessa situationer krävs en bestämmelse som förhindrar att obeskattade medel delas ut med skattefrihet för mottagaren. Den andra frågan rör behovet av en övergångsreglering i den del som gäller

beskattningen av överskjutande utdelning. Förslaget innebär att sådan

beskattning kommer att ske utan hänsyn till att bolaget kan ha redan be-

skattade vinstmedel inklusive beskattade reavinster från tiden före 1990 års skattereform då skattefriheten för reavinster infördes. Sådana vinst-

medel bör inte beskattas ytterligare en gång.

De nu redovisade frågorna har inte kunnat beaktas i det förslag till

lagstiftning som nu läggs fram. Frågorna kommer att beredas vidare med sikte på att ett förslag till lösning skall presenteras före utgången av detta

år och kunna tillämpas fr.o.m. ingången av år 1994.

Värdepappersfonder

För värdepappersfonder läggs lindringen i dubbelbeskattningen på

ägarnivå. Det innebär att beskattningen på fondnivå bör kunna elimineras. En skattefrihet för fonden bör på samma sätt som i dag utformas som

ett utdelningsavdrag vilket i princip förutsätter att skattepliktig avkastning

vidareutdelas. Den allmänna skattefriheten för utdelning på svenska aktier bör dock gälla även för värdepappersfonder. Vidare bör den nuvarande möjligheten till omplacering av aktieinnehavet kvarstå.

Som en konsekvens av halveringen av beskattningen av reavinster bör den schablonintäkt som skall tas ut på värdet av svenska aktier sänkas till 0,75 7. Möjligheten till skattefri omplacering omfattar även utländska

aktier. I lagrådsremissen föreslogs att en schablonintäkt på 1,5 70 skulle tas ut på värdet av utländska aktier. Skillnaden i reavinstbeskattning

mellan svenska och utländska aktier beaktades genom att det vid beskattningen av fondandelsägaren togs hänsyn till vilka inkomster som

ingick i utdelningen från fonden. På samma sätt som för in-

vestmentföretag är det emellertid möjligt att kompensera för skillnaden i reavinstbeskattning genom att ta ut en schablonintäkt på 2 7 på värdet av utländska aktier. Under förutsättning att denna schabloninäkt beskattas effektivt kan vidareutdelade reavinster på svenska och utländska aktier

behandlas på samma sätt hos fondandelsägaren. En effektiv beskattning

behöver dock inte ske i fonden. Det bör vara möjligt att genom ut-

delningsavdrag eliminera beskattningen i fonden även i denna del och i

stället föra över beskattningen av schablonintäkten på fondandelsägaren. Regeringen förordar att förslaget om beskattning av fonden utformas på detta sätt.

Förslagen föranleder ändringar i 2 § 10 mom. SIL.

5.3.4 Fåmansföretag

Regeringens förslag: Den del av en utdelningsinkomst från ett

fåmansföretag som enligt de särskilda fåmansföretagsreglerna i 3 §

12 mom. SIL hänförs till inkomst av kapital är på samma sätt som

annan utdelning från svenska aktiebolag skattefri. Den del av en

reavinst som efter en försäljning av aktie i ett sådant företag skall tas

upp i tjänst höjs från 50 § till 70 7. Resterande del beskattas i

kapital varvid hälften av denna del av reavinsten tas upp som intäkt.

Möjligheten att vid beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet

utnyttja aktiernas värde vid utgången av år 1990 begränsas vid 1995

års taxering.

Utredningens förslag: Kvoteringen av vinst vid avyttring av aktier ändras så att 75 § skall tas upp som intäkt av tjänst och resterande som intäkt av kapital. Utrymmet för kapitalinkomstbeskattning höjs med 3 procentenheter till statslåneräntan + 8 70. Närståendebegreppet justeras genom att syskon undantas. Den bestämmelse som begränsar det belopp

som vid en avyttring skall tas upp som intäkt av tjänst höjs från 100 till

200 basbelopp. Lön som tagits ut under de senaste tio åren får avräknas från beloppet.

Remissinstanserna: Näringslivets skattedelegation m.fl. avstyrker en höjning av den kvot som reglerar hur stor del av en reavinst som skall tas upp som intäkt av tjänst. Delegationen anser att i stället för en

höjning av tillägget till statslåneräntan med 3 procentenheter vid beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet bör utrymmet räknas upp med 10 2 av summan av de anställdas löner och socialavgifter.

Delegationen anser vidare att vissa andra tekniska ändringar bör vidtas. Bl.a. föreslås att reglerna överhuvudtaget inte skall vara tillämpliga om

företaget har ett visst antal anställda per aktiv delägare och delägaren har tagit ut en viss lägsta lön.

Skälen för regeringens förslag: Utredningens förslag om en höjning av den del av en reavinst som skall tas upp som intäkt av tjänst från 50

till 75 7 bygger på samma norm som i 1990 års skattereform, nämligen

att en aktievinst i fåmansföretag sammanlagt skall beskattas efter ca

40 2. Denna utgångspunkt har bl.a. Näringslivets skattedelegation

framfört invändningar mot. .

Inte heller utredningens förslag om att höja utrymmet för kapitalinkomstbeskattning med 3 procentenheter till statslåneräntan + 8 Zz

tillstyrks av skattedelegationen. I stället för delegationen fram ett förslag om att det vid beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet skall tas hänsyn till viss del av de anställdas löner etc.

En lönesummeanknuten beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet framstår som ett intressant alternativ. Det är emellertid inte lämpligt att göra en sådan ändring i systemet utan att ytterligare beredning sker. Innan ställning kan tas till detta förslag måste således effekterna av det

närmare analyseras. Detta gäller också frågan om vilket skatteuttag som bör gälla för aktier i fåmansföretag i ett system med skattefrihet för utdelningsinkomster. Slutligen är det befogat att överväga närståendebegreppet ytterligare.

Det är alltså av flera skäl motiverat att närmare analysera effekterna av de förslag till ändringar av beskattningen av inkomster från fåmansföretag som har framförts av utredningen och vid remissbehandlingen. Ett sådant

arbete bör påbörjas i anslutning till att riksdagen tagit ställning till de -

förslag om reformering av företagsbeskattningen som nu förs fram. Syftet bör vara att — med beaktande av att reglerna skall utgöra ett effektivt

hinder mot att omvandla arbetsinkomster — så långt möjligt lindra

effekterna av särskilda spärregler. Regeringen avser att återkomma med

förslag till riksdagen våren 1994. I det sammanhanget bör också frågan

om tillämpligheten av bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL vid avyttring av andel i handelsbolag och därmed anknutna frågor övervägas.

En följd av att beskattningen av reavinster på aktier föreslås bli halverad är att kvoteringen i fråga om reavinst på aktier i fåmansföretag bör ändras. En sådan ändring bör innebära att 70 7 av en reavinst tas upp som intäkt av tjänst och 30 Z som intäkt av kapital. Skatteuttaget kommer då att ligga kvar på nuvarande nivå, vilket är lämpligt i avvaktan på resultatet av den översyn av regelverket som skall genomföras.

Vid beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet för utdelning resp. reavinst gäller särskilda regler om aktierna har anskaffats före år 1990.

Anskaffningskostnaden för aktierna får räknas upp med beaktande av den allmänna = prisutvecklingen fram till år 1990. En alternativ uppräkningsmetod infördes fr.o.m. 1992 års taxering. Den innebär att anskaffningskostnaden bestäms med utgångspunkt i värdet på aktierna vid utgången av år 1990 enligt de regler som gällde för förmögenhetsvärderingen vid denna tidpunkt.

Alternativet att beräkna det kapitalbeskattade utrymmet med utgångspunkt i förmögenhetsvärdet på aktierna infördes i en miljö där utdelningsinkomster beskattades med en skattesats på 30 7. I ett system med skattefrihet för utdelning är det lämpligt att överväga alternativregeln på nytt. Även detta är en fråga som bör ingå i det nämnda översynsarbetet. Innan en analys har kunnat genomföras bör möjligheterna att tillämpa värderingsmetoden inskränkas vidutdelningsbeskattningen. Begränsningen bör även gälla vid beräkning av reavinst om aktierna avyttras till

närstående.

Förslagen om en ändrad kvotering av reavinsten och begränsning i

fråga om beräkningen av anskaffningskostnaden tas in i 3 § 12 mom. SIL.

Regeringens förslag: Reglerna för utskiftning från aktiebolag samordnas med de bestämmelser som gäller vid utskiftning från en

ekonomisk förening. Det innebär att utskiftning huvudsakligen kommer att hanteras inom reavinstsystemet. Vinst som uppkommer vid likvidation av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk

förening är normalt skattefri om det inte är fråga om likvidation av ett fåmansföretag. Avdrag för förlust medges enligt reglerna för

reaförlust. Skattefrihet föreligger även vid utskiftning i samband med

nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i ett svenskt aktiebolag. Vinst vid fusion mellan fristående aktiebolag är däremot

skattepliktig.

De särskilda regler som innebär att ett aktiebolag utan omedelbara

skattekonsekvenser kan dela upp verksamheten på mindre enheter

behövs inte längre till den del de avser skattefrihet för utdelning.

Detsamma gäller de regler om skattefrihet vid likvidation av en

ekonomisk förening som ombildas till ett aktiebolag. Däremot

behålls de särskilda bestämmelserna om möjlighet att underlåta uttagsbeskattning resp. behandling av sådana skattskyldiga hos vilken utdelade eller utskiftade aktier utgör lager.

Utredningens förslag: Några särskilda förslag i dessa delar framfördes inte.

Skälen för regeringens förslag: Ett aktiebolag kan lämna vederlagsfri

utbetalning till aktieägare dels som utdelning, dels som utskiftning i

samband med nedsättning av aktiekapitalet och reservfonden eller vid likvidation av bolaget. Skatterättsligt hänförs vederlagsfria utbetalningar

till aktieägarna numera till utdelning.

Utskiftning från ett företag kan endast avse i företaget beskattade medel. Vid utskiftning av annat än kontanta medel kommer det utskif-

tande bolaget att uttagsbeskattas. Det blir alltså fråga om en beskattning

som om tillgångarna hade sålts till marknadspris.

När beskattning av tillgångar redan har skett i bolagssektorn har

normen om en effektiv ettledsbeskattning i bolagssektorn uppfyllts. Det finns därför allmänt sett inte något skäl att också beskatta mottagaren av

ett utskiftat belopp. Utskiftning från en ekonomisk förening bör i princip behandlas på samma sätt.

Utskiftning från aktiebolag resp. ekonomiska föreningar behandlas i

dag i allt väsentligt skattemässigt materiellt lika. Däremot har olika lagtekniska lösningar valts.

I fråga om aktiebolag behandlas samtliga utbetalningar från ett bolag till dess aktieägare som utdelning. Hänsyn till tillskjuten kapitalinsats tas först om bolaget upphör att existera till följd av likvidation. Aktien anses

då avyttrad utan vederlag och aktieägaren får avdrag med ett belopp

motsvarande aktiernas anskaffningspris.

men här tas hänsyn till tillskjuten kapitalinsats genom att endast den del av utskiftat belopp som överstiger insatsen behandlas som utdelning.

I ett system med en i princip generell skattebefrielse för utdelning är det mindre lämpligt att behandla utskiftning från aktiebolag som utdelning och att anse aktien avyttrad utan vederlag. En bättre lösning är att behandla likvidation e.d. helt inom reavinstsystemet. Det innebär att

aktien anses avyttrad mot ett vederlag som motsvaras av utskiftat belopp.

Uppkommer en vinst bör denna undantas från skatteplikt om utdelning på

aktien skulle ha varit skattefri. Ett undantag bör gälla vid likvidation av

fåmansföretag. Det är också lämpligt att i så stor utsträckning som

möjligt samordna behandlingen av utskiftning från aktiebolag resp.

ekonomiska föreningar. Det innebär att utskiftning från en ekonomisk förening inte längre behandlas som utdelning utan som reavinst.

Förslaget innebär att bestämmelsen i 3 & I mom. SIL att utskiftning

från ett aktiebolag skall behandlas som utdelning slopas. Vidare slopas

de bestämmelser i 3 § 8 mom. SIL som innebär att utskiftning från en ekonomisk förening skall behandlas som utdelning. Bestämmelsen om

skatteplikt för vinst vid likvidation av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening tas in i 24 § 4 mom. SIL. I denna paragraf behandlas även vinst vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden.

En särskild bestämmelse om nedsättning av aktiekapitalet eller reservfon-

den som skett genom minskning av aktiernas nominella belopp finns i 3 § 7 mom. SIL.

En fråga som aktualiseras bl.a. i samband med utskiftning är behandling av förlust som uppkommit vid likvidation. Förslaget innebär att avdrag för sådan förlust medges enligt allmänna regler. Förlusten kan

helt eller delvis bero på att tillgångar har delats ut till aktieägaren. Är det

fråga om utdelning från svenska aktiebolag är sådan utdelning i allmänhet

skattefri. Företagsskatteutredningen behandlar som tidigare redovisats

(avsnitt 5.1) en fråga om utdelning från utländska bolag. Även frågan om

förlust vid likvidation e.d. kommer att tas upp av utredningen.

Omstrukturering av företag

Ett allmänt önskemål är att skattereglerna inte skall motverka omstruktureringar av företag. Detta önskemål har föranlett att särskilda regler införts för att underlätta samhällsekonomiskt önskvärda omstruktureringar.

I 3 § 7 mom. SIL finns bestämmelser som innebär att ett aktiebolag

under vissa förutsättningar kan dela upp verksamheten på mindre enheter

utan att det uppkommer några omedelbara inkomstskattekonsekvenser. Bestämmelserna tar sikte på det fallet att ett moderbolag till sina aktieägare delar ut aktierna i ett dotterbolag. Denna utdelning är under vissa förutsättningar skattefri för mottagaren. Till regleringen hör

särskilda bestämmelser som innebär dels att utdelning på lageraktier är

uttagsbeskattning hos det utdelande företaget.

Förslaget att utdelning från svenska aktiebolag skall vara skattefri gäller oavsett i vilken form utdelning lämnas. Det finns därför inte något behov av den särskilda regleringen för utdelning av aktier i ett dotterbolag. Regeringen föreslår därför att den slopas.

För ekonomiska föreningar finns en särskild bestämmelse i 3 § 8 mom. SIL som reglerar ombildning till aktiebolag. Utgångspunkten är här att föreningen bildar ett aktiebolag och sedan skiftar ut aktierna i detta till

sina andelsägare. Denna utskiftning är skattefri för andelsägaren. Även till denna bestämmelse hör en särskild reglering om lageraktier resp. uttagsbeskattning. Eftersom vinst som uppkommer vid upplösning av en

svensk ekonomisk förening i det föreslagna systemet är skattefri saknas

behov av den särskilda lagstiftningen. Även denna kan alltså upphävas.

De särskilda bestämmelserna om utdelning på lageraktier resp.

undantag från uttagsbeskattning knyter an till huvudregleringen i 3 §

7 mom. resp. 3 § 8 mom. SIL. I lagrådsremissen föreslogs att även dessa bestämmelser skulle slopas. Eftersom Företagsskatteutredningen i tilläggsdirektiv (dir. 1993:54) har fått i uppdrag att göra en översyn av reglerna om beskattning vid omstruktureringar ansågs det lämpligt att i det sammanhanget se över behovet av dessa bestämmelser. Det innebär emellertid att omstruktureringar som genomförs enligt något av de nu

beskrivna alternativen i vissa skulle kunna medföra skattekonsekvenser.

För att inte lägga hinder i vägen för sådana omstruktureringar förslås

därför att till dess Företagsskatteutredningen kan ta ställning till frågan

och lagstiftning kan ske, bestämmelserna till den del de avser uttags-

beskattning resp. utdelning på lageraktier i princip behålls i oförändrat

skick. När det gäller den reglering som har som utgångspunkt att ett moderbolag till sina akticägare delar ut aktier i ett aktiebolag föreslås

dock den ändringen att det utdelande bolaget inte får vara ett in-

vestmentföretag.

Förslagen medför ändringar i 3 § 7 mom. och 8 mom. SIL samt i punkt 1 av anvisningarna till 22 § och punkt 2 av anvisningarna till 24 § KL. Den nya regleringen avseende uttagsbeskattning och tageraktier tas in i en ny anvisningspunkt, 1 a till 22 § KL.

5.3.6¶Avdrag vid konkurs

Regeringens förslag: Aktier e.d. anses avyttrade redan när ett

företag har försatts i konkurs. Särskilda regler gäller för bl.a. det

fallet att utdelning erhålls i konkursen eller att en konkurs läggs ned.

Utredningens förslag: Något förslag i denna del lämnades inte.

Skälen för regeringens förslag: Realisationsprincipen innebär att beskattning sker först när tillgångar avyttras. Före 1990 års skattereform

ansågs därför att rätt till avdrag inte förelåg för en förlust på aktier som uppkommit till följd av att aktierna blivit värdelösa på grund av en konkurs. Någon avyttring ansågs inte ha skett i ett sådant fall. Detta

resulterade i att sådana aktier såldes för en symbolisk köpeskilling i syfte

att erhålla en avdragsgill förlust.

Genom 1990 års skattereform infördes en bestämmelse som innebär att aktier e.d. skall anses avyttrade när det bolag som har ställt ut in-

strumentet upplösts genom konkurs eller en efterföljande likvidation (24 § 2 mom. första stycket SIL).

Ett annat problem som uppmärksammats hänger samman med

möjligheten att kvitta en förlust vid avyttring av marknadsnoterade aktier mot reavinster på andra marknadsnoterade aktier. Viss tid efter det att ett

bolag har försatts i konkurs avför Stockholms fondbörs regelmässigt aktierna i bolaget från notering. Det fick tidigare till följd att förlust vid avyttring inte längre kunde kvittas mot vinst vid avyttring av marknads-

noterade aktier. Förlusten blev föremål för den generella avdragsbegränsningen för reaförluster till 70 Z. Reglerna om kvittningsrätt i 27 §

5 mom. SIL har numera ändrats (prop. 1991/92:166). Det innebär att

reaförluster på aktier i företag som har försatts i konkurs är fullt avdrags-

gilla i samma utsträckning som förluster på marknadsnoterade aktier om

aktien var marknadsnoterad när bolaget försattes i konkurs.

Reglerna om avyttring i samband med konkurs innebär alltså att en

avyttring anses föreligga först i och med att bolaget har upplösts. Det betyder att avdragsrätten inträder först när konkursen har avslutats eller

bolaget har upplösts genom likvidation. Ett särskilt problem med aktier

i bolag som har försatts i konkurs är att en konkursutredning i vissa fall

kan pågå under lång tid. Det förhållandet har föranlett en konstlad handel

med aktier och andra finansiella instrument i bolag som har försatts i

konkurs. Syftet är att tidigarelägga rätten till avdrag för förlust. För att

undvika detta föreslår vi att sådana finansiella instrument skall anses avyttrade redan när det företag som ställt ut dem försätts i konkurs. En

sådan ordning medför att avdrag kommer att medges för en förlust när

den i praktiken inträffar, dvs. vid konkursutbrottet.

Den föreslagna lösningen kräver en särskild bestämmelse för de undantagsfall när konkursen avslutas med överskott. Företaget skall i sådant fall träda i likvidation. Om aktieägaren erhåller utdelning i samband med likvidationen skall det tidigare gjorda avdraget i princip

återföras till beskattning. Även om konkursen skulle läggas ned skall avdraget för reaförlust återföras till beskattning. Anskaffningsvärdet för det finansiella instrumentet bör sedan anses vara detsamma som gällde

vid konkursutbrottet.

En bestämmelse att försättande i konkurs skall jämställas med avyttring

bör tas in i 24 & 2 mom. SIL. I 24 8 4 mom. SIL bör tas in bestämmelser som reglerar bl.a. den situationen att konkursen avslutas med överskott eller att konkursen läggs ned.

5,3.7 Aktiebolag med fastighetsinnehav

Regeringens förslag: Lättnaden i aktievinstbeskattningen begränsas vid avyttring av aktier i ett företag som innehar fastighet som taxeras som hyreshusenhet. Den del av reavinsten som kan anses utgöra ersättning för företagets innehav av fastigheter undantas från skattelättnaden. Detta gäller även i de fall fastigheter innehas av företag i intressegemenskap. Bestämmelsen om begränsning av skattelättnaden tillämpas emellertid inte vid avyttring av aktier i börsnoterade bolag.

Utredningens förslag: Fastighetsbeskattningsutredningen bör ges i uppdrag att utreda möjligheterna att införa en särskild löpande skatt för fastighetsbolag i syfte att motverka de fördelar som uppnås genom att äga fastigheter i bolag. Problemet med förmånligare skatteregler för indirekta fastighetsöverlåtelser anses dock inte större än att lättnaderna i aktievinstbeskattningen bör kunna genomföras utan att resultatet av Fastighetsbeskattningsutredningens arbete avvaktas.

Remissihstanserna: RSV och FAR anser att problemet måste lösas innan aktievinstbeskattningen sänks. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet och Byggentreprenörerna delar utredningens bedömning att aktievinstbeskattningen kan sänkas nu och eventuella motverkande regler införas senare. Sveriges Fastighetsägareförbund kan inte acceptera en ny objektskatt. Övriga remissinstanser har inte kommenterat frågan.

Skälen för regeringens förslag: En fysisk person beskattas för reavinst vid avyttring av fastighet i inkomstslaget kapital. Det gäller såväl försäljning av privatbostadsfastighet som = näringsfastighet. Vissa skillnader gäller emellertid vid beräkning av den skattepliktiga reavinsten. Vid försäljning av näringsfastighet återförs medgivna värdeminskningsavdrag e.d. till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Skattesatsen i inkomstslaget kapital är 30 Z t.o.m. 1995 års taxering och 25 fr.o.m. 1996 års taxering.

Ägs fastigheten av ett aktiebolag beskattas vinsten som intäkt av näringsverksamhet. Skattesatsen är 28 4 fr.o.m. 1995 års taxering enligt det förslag som regeringen redovisar i avsnitt 6. Ägs fastigheten indirekt av ett bolag och avyttras i stället aktierna i fastighetsbolaget sker beskattningen enligt aktievinstreglerna. Den faktiska skattesatsen blir enligt vad regeringen ovan föreslagit 12,5 Z fr.o.m. 1995 års taxering genom att endast halva aktievinsten tas upp till beskattning. Lättnaden i aktievinstbeskattningen medför att det blir förmånligt att sälja fastigheter indirekt och tillgodogöra sig inflationsvinst och annan fastighetsvinst genom avyttring av aktierna i det bolag som äger fastigheten. Enskilda fastighetsägare skulle inför en försäljning kunna överföra fastigheter till ett akticbolag för att få del av den lägre beskattningen.

I prop. 1993/94:45 har regeringen föreslagit att vid avyttring av privatbostadsfastighet skall endast halva vinsten tas upp till beskattning.

Det innebär att den faktiska skattesatsen i dessa fall motsvarar hälften av gällande kapitalskattesats. Den gynnsammare beskattning som kan erhållas genom att fastigheter överförs till ett bolag varefter aktierna säljs gäller således näringsfastigheter. Även inom bolagssektorn är det möjligt med ett motsvarande förfarande. Genom att överföra en fastighet till ett

annat bolag och sälja aktierna i stället för fastigheten skulle vinsten beskattas efter 14 7 i stället för 28 2. En sådan bristande neutralitet med avseende på beskattningen av fastighetsvinster bör enligt utredningen inte godtas. I betänkandet anges som en tänkbar lösning att aktievinster beskattas med en effektiv skattesats på 25 Zz om bolaget innehar fastigheter. En sådan regel måste

dock, enligt utredningen, kompletteras med regler om att vissa fastighetsinnehav inte medför tillämpning av regeln, t.ex. ett industriföretags

innehav av en fabriksfastighet eller fastigheter med ett begränsat värde

1 förhållande till det samlade värdet av tillgångarna i företaget. Utredningen framhåller också att en strikt regel skulle kunna medföra omstruktureringar av befintliga fastighetsinnehav som är svåra att förutse.

Utredningen anser i stället att det bör undersökas om inte den förmån som förslaget om sänkt skattesats för aktievinster medför i fråga om fastigheter som innehas av aktiebolag kan motverkas genom en särskild löpande skatt på sådana fastigheter. Utredningen närnner två möjligheter — en skatt grundad på förändringar i taxeringsvärdet eller en särskild fastighetsskatt på fastigheter som innehas av bolag. Utredningen föreslår att Fastighetsbeskattningsutredningens uppdrag (dir. 1992:111) utvidgas till att även avse frågan om en sådan skatt. Mot bakgrund av bl.a.

värdefallet för fastigheter under senare tid kan dock lättnaderna i dubbelbeskattningen enligt utredningens uppfattning genomföras utan att

resultatet av Fastighetsbeskattningsutredningens arbete avvaktas.

Många länder har lägre reavinstbeskattning på aktier än på fastigheter. En metod som går ut på att undanta fastighetsbolag från reavinstreglerna för aktier tillämpas i bl.a. Frankrike. Där beskattas aktievinster avseende fastighetsbolag i likhet med reavinster avseende direktägda fastigheter progressivt tillsammans med förvärvsinkomster.

En stoppregel som riktades mot fastigheter i aktiebolag fanns tidigare i KL. Bestämmelsen infördes år 1967 (35 § 3 mom. sjunde stycket KL). Regleringen föranleddes av att evig reavinstbeskattning infördes på fastigheter samtidigt som aktievinstbeskattningen enbart gällde för aktier som innehafts kortare tid än fem år. Avsikten var att hindra att en skattskyldig fick skattelättnader genom att först avyttra en fastighet till ett eget bolag och därefter överlåta aktierna i detta i stället för själva fastigheten. Hade så skett skulle reavinsten beräknas enligt stoppregeln

som om försäljningen avsett en mot aktierna svarande del av fastigheten. Bestämmelsen förutsatte för sin tillämpning att fastigheten utgjorde bolagets väsentliga tillgång. Departementschefen uttalade att regeln med denna utformning inte var tillämplig om företaget drev rörelse av inte alltför obetydlig omfattning (prop. 1967:153 s. 143).

Enligt regeringens uppfattning är det inte acceptabelt att fastighetsvinster systernatiskt kan förvandlas till lågt beskattade aktievinster.

Därför bör en regel med syfte att motverka omvandling av fastighetsvinster till aktievinster införas samtidigt som den ekonomiska

dubbelbeskattningen lindras. Även detta problem skulle lösas om JIK-

metoden infördes. I avvaktan på cen prövning av metodens lämplighet måste cmellertid en alternativ lösning väljas.

En särskild fastighetsskatt under innehavstiden framstår inte som en lämplig utväg. Det alternativet bör således inte komma i fråga. En annan möjlighet är att införa en regel som innebär att beskattningen vid avyttring av aktier i ett fastighetsbolag beskattas enligt reavinstreglerna

för fastigheter. Sådana lösningar förekommer som nämnts utomlands och ingick också i det svenska skattesystemet före 1990 års skattereform. Det kan dock inte undvikas att regler med den inriktningen blir komplicerade.

Med hänsyn till nuvarande skattesatser torde det heller inte vara

nödvändigt att använda sig av en så komplicerad lösning. Det är tillräckligt att beskattningen i de nu avsedda fallen ligger på ungefär

samma nivå som bolags- och kapitalskattesatserna.

En ny spärregel skulle kunna konstrueras så att aktievinster vid försäljning av aktier i fastighetsbolag undantas från lättnadsregeln och

görs fullt skattepliktiga. Frågan blir då vilka företag som skall fångas upp av bestämmelsen och om det skall göras skillnad mellan olika slag av fastigheter.

En utgångspunkt bör vara att spärren skall riktas endast mot fastigheter

som primärt innehas i kapitalplaceringssyfte, dvs. fastighetsförvaltning.

Däremot bör industrifastigheter och olika slag av specialfastigheter inte

träffas av spärregeln. En annan utgångspunkt bör vara att börsnoterade

företag undantas. Det torde inte vara praktiskt möjligt att hantera beskattningsfrågan för aktier som omsätts marknadsmässigt samtidigt som behovet av motverkande åtgärder i de fallen måste anses vara mindre

framträdande. I övrigt talar tillämpningsskäl för en strikt regel. Det bör inte spela någon roll om fastigheten överförts till bolaget i samband med

försäljningen av fastigheten eller sedan länge har innehafts av detta.

Slutsatsen i lagrådsremissen var att endast aktier som inte är börsnoterade skulle omfattas av bestämmelsen och detta endast i de fall hyresfasligheter utgör en väsentlig tillgång i företaget. Förslaget innebar att spärren skulle utlösas om innehavet av hyresfastigheter mätt som bokfört värde eller taxeringsvärde översteg 40 Zz.

För att spärren inte skall kunna kringgås genom att andra tillgångar

lyfts in i bolaget så att fastighetsvärdet kommer att understiga den uppställda gränsen har förslaget ändrats i förhållande till lagrådsremissen.

Förslaget innebär nu att skattelättnaden inte gäller den del av reavinsten

som schablonmässigt kan anses utgöra ersättning för fastighetsinnehavet. Denna del bör anses motsvara så stor del som värdet av fastighetsinnehavet utgör av samtliga tillgångar i företaget. Det bokförda värdet av bolagets hyresfastigheter — eller det sammanlagda taxeringsvärdet om

detta är högre — jämförs med det bokförda värdet av bolagets samtliga

tillgångar vid försäljningstillfället. Motsvarande fördelning görs av reavinsten.

En annan ändring i förhållande till lagrådsremissen är att hänsyn även

skall tas till fastigheter som innehas av företag i intressegemenskap. I

dessa fall skall bedömningen av tillgångarnas sammansättning avse hela den överlåtna koncernen.

Förslaget är fortfarande begränsat till avyttringar av aktier i företag som inte är börsnoterade. Den bestämmelse som tar sikte på företag i intressegemenskap bör inte vara tillämplig när moderbolaget är ett börsnoterat bolag.

Förslagen bör tas in i punkt 2 a andra stycket c av anvisningarna till

22 8 KL resp. 3 § 1 mom. fjärde stycket b SIL.

5.4¶Allemanssparande

Regeringens förslag: De särskilda skattelättnaderna för sparande i allemansfond slopas fr.o.m. år 1994.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i saken

tillstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Skattclättnaderna för inlåning på

allemanssparkonto och i ungdomsbosparandet slopades hösten 1992 med

verkan fr.o.m. år 1993 (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:FiUl och 1992/93:SkU18, SFS 1992:1488). Dessa sparformer beskattas således numera med den allmänna skattesatsen för kapitalinkomster. Beskattningen av försäljningsvinster och utdelning på andelar i allemansfonder

ändrades dock inte och denna avkastning beskattas därför alltjämt med ett

skatteuttag på 20 Z. Regeringen aviserade dock förra hösten att ett slopande av förmånsbehandlingen av fondsparandet skulle kunna komma under prövning i framtiden (prop. 1992/93:50 bil. 5 s. 3).

Ett bibehållande av den relativa förmån som allemansfondsparandet

åtnjuter 1 förhållande till beskattningen av reavinster på aktier och övrigt

fondsparande skulle leda till en faktisk skattesats på 10 Z. En skillnad

i skattesats på endast 2,5 7 skulle alltså uppkomma gentemot reavinster

på aktier. Denna obetydliga skillnad kan inte motivera bibcehållna särregler på skattesidan för allemansfondssparandet. Regeringen delar

således den uppfattning i frågan som utredningen och remissinstanserna intagit.

Lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande bör därför upphävas fr.o.m. kommande årsskifte. Förmånerna för viss äldre

bonusränta på ungdomsbosparandet och för sparpremier enligt reglerna om premiegrundande allemanssparande bör kvarstå.

När särreglerna på skatteområdet upphör faller det egentliga skälet för

de särskilda spar- och placeringsregler som finns i lagen (1983:890) om allemanssparande. Det finns emellertid ett behov av en genomgång av

dessa regler bl.a. utifrån placeringsreglernas inverkan på värdepappers-

marknaden. Avvecklingen av spar- och placeringsreglerna bör därför föregås av en översyn. Denna bör ske skyndsamt. Regeringen avser att snarast möjligt återkomma i frågan.

5.5¶Avkastningsskatt på pensionssparande

Regeringens förslag: Avkastningsskatten på pensionssparandet sänks som en anpassning till den nya aktiebeskattningen. Anpassningen görs genom ändrade värderingsregler. Svenska aktier tas upp till

80 Z av det noterade värdet om de är hänförliga till pensionsspar-

konto, pensionsförsäkring eller innehas av pensionsstiftelser. Om

aktierna är hänförliga till kapitalförsäkring tas de upp till 65 2 av det noterade värdet.

Utredningens förslag: Utredningen anser att förslaget om halverad

utdelnings- och reavinstbeskattning inte bör föranleda någon nedsättning av avkastningsskatten på pensionssparandet.

Remissinstanserna: Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet delar utredningens mening att det inte finns tillräckliga skäl att behålla

nuvarande relationer mellan avkastningsskattenivån och nivån för inkomstbeskattningen. Bankföreningen, Försäkringsförbundet och S-E-

Banken Försäkring har motsatt sig utredningens ställningstagande och understrukit vikten av att den relativa fördelen för det långsiktigt bundna pensionssparandet behålls. Bankföreningen m.fl. har också framhållit att

kapitalförsäkringar missgynnas av förslaget. Försäkringsförbundet begär

härutöver en skattesänkning till följd av den sänkta bolagsskattesatsen.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen antog våren 1993 ett

förslag om ett nytt individuellt pensionssparande som också föranledde förändringar i avkastningsskatten på pensionsmedel (prop. 1992/93:187, bet. 1992/93:SkU31, SFS 1993:947). Enligt de nya reglerna beskattas all

avkastning på olika former av pensionssparande med avkastningsskatt.

Denna skatt beräknas på en schablonmässigt bestämd avkastning genom att pensionskapitalet vid årets ingång multipliceras med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret före beskattningsåret. Avkastningen beskattas med en skattesats på 9 76 om kapitalet hör till

pensionsförsäkring. För kapital som är hänförligt till kapitalförsäkring sker beskattningen på samma sätt men efter en skattesats på 20 Z. Den

senare nivån gäller även för vissa andra personförsäkringar, t.ex. sjukoch olycksfallsförsäkringar.

Beträffande de sist nämnda slagen av försäkringar föreslås dock i en

den 22 oktober 1993 överlämnad lagrådsremiss om vissa skattefrågor rörande livförsäkring att beskattningen i princip skall ske med vanlig inkomstskatt.

Skattesatserna 9 resp. 20 Z på den schablonmässigt bestämda avkastningen motsvarar de tidigare skattesatserna 10 resp. 25 2 på et skatteunderlag som beräknas med stöd av inkomstskattereglerna.

Utredningen har ansett att det inte är motiverat att behålla den relativa skatteförmånen för pensionssparandet bl.a. mot bakgrund av att aktier utgör endast 20 Z av det totala värdet av pensionskapitalet.

Regeringen gör följande bedömning.

Riksdagen har efter förslag från regeringen nyligen beslutat om ett

långsiktigt bundet pensionssparande med skattesubvention. Det principiella ställningstagande för en skattesubvention som ligger i riksdagens

beslut talar för att en relativ förmån behålls i fråga om avkastningsskatten

på pensionssparande. Med hänsyn även till förhållandena för dem som tidigare bundit sitt kapital för lång tid är det inte lämpligt att mer

genomgripande ändra relationerna mellan bundna och obundna sparformer. Behovet av följdåtgärder är särskilt stort på fondförsäkringsområdet (unit linked-försäkring). Fondförsäkringskapitalet är nämligen i

stor utsträckning placerat i aktier e.d. För kapitalförsäkring med koppling till fondförsäkring blir en bibehållen nivå på avkastningsskatten direkt

oförmånlig i förhållande till den nya faktiska inkomstskattesatsen 12,5 4 på aktievinster. Det kan också hävdas att skillnaden i skattesats på

pensionskapital och på aktievinster innebär en för låg grad av skattesub-

ventionering för pensionssparandet.

För sparande i pensionsförsäkring resp. på pensionssparkonto bör värderingen göras så att en betydande relativ skattefördel kvarstår. Lättnaden bör sättas in vid värderingen av de aktier som ingår i

underlaget för avkastningsskatten. Endast aktier i svenska aktiebolag och

andra tillgångar som föreslås få en begränsad inkomstskatteplikt bör bli föremål för lättnader vid värderingen. Detta bör dock inte gälla andelar i värdepappersfonder vars förmögenhet helt eller delvis består av utländska aktier och räntebärande värdepapper. I sådana fall bör värderingen anpassas till skatteplikten på lämnad utdelning.

En lämplig nivå uppnås om aktier e.d. som är hänförliga till pensionsförsäkring eller de nya pensionssparkontona tas upp till 80 Zz av det noterade värdet.

För kapitalförsäkring bör motsvarande andel vara 65 70. Genom denna justering ligger beskattningen av kapital hänförligt till kapitalförsäkring kvar på en nivå som motsvarar den vanliga nivån för kapitalinkomstskatt.

Det finns anledning att noga följa utvecklingen på pensionssparområdet med hänsyn bl.a. till de nu föreslagna beskattningsnivåerna. Skulle utvecklingen visa sig bli negativ för sparandet får övervägas om cn ytterligare nedsättning av beskattningsunderlaget bör göras.

6¶Bolagsskattesatsen sänks, periodiseringsfonder införs och surven avskaffas

Regeringens förslag: Bolagsskattesatsen sänks till 28 72, surven avskaffas och en ny allmän reserveringsmöjlighet -—— periodiseringsfonder — införs.

Skattskyldig som gjort avsättning till periodiseringsfond får vid

beräkning av inkomst av näringsverksamhet göra avdrag för avsättningen. Avdraget får uppgå till högst 25 Z av årets inkomst. Har en fond inte frivilligt återförts till beskattning i sin helhet senast vid

taxeringen för det femte beskattningsåret efter det år då avsättningen gjordes sker en obligatorisk återföring av återstående del.

Avdrag för avsättning till surv återförs till beskattning genom att

ett belopp motsvarande i princip hälften av avsättningarna vid 1993 års taxering tas upp till beskattning under en femårsperiod. Vid 1995 års taxering återförs dessutom den del av survavdraget som överstiger avdraget vid 1993 års taxering.

De särskilda reglerna för skadeförsäkringsföretag vid beräkning av

kapitalunderlag för surv förlängs att gälla även vid 1994 års taxering.

Promemorians förslag: Avviker från regeringens förslag dels om nivån för bolagsskattesatsen (25 Z), dels vad gäller syftet med periodi-

seringsfonderna (ingen allmän reserv endast resultatutjämningsmöjlighet),

dels genom att generella regler för förlustutjämning bakåt i tiden föreslås.

Juridiska personer föreslås vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet få göra avsättning till periodiseringsfond med 30 7 av årsvinsten. Avdrag medges inte för avsättningen. När fonden upplöses tas beloppet upp till beskattning samtidigt som 25 2 av upplöst belopp gottskrivs den skattskyldige vid debitering av slutlig skatt. Obligatorisk återföring till beskattning av fonden i dess helhet sker senast vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det år då avsättningen gjordes.

Något förslag till hur survavsättningar skall återföras till beskattning läggs inte fram.

Remissinstanserna: Flertalet företrädare för näringslivet ställer sig bakom ett förslag från Näringslivets Skattedelegation som innebär att bolagskattesatsen 30 Z behålls och att surven ersätts av en mer begränsad reserveringsmöjlighet som baseras på årsinkomsten (periodiseringsfond). Befintliga survavsättningar bör enligt förslaget i viss omfattning föras över till eget kapital utan beskattning.

Av övriga remissinstanser tillstyrker flertalet förslagen i promemorian om att sänka inkomstskattesatsen till 25 2 och avveckla surven. Däremot avstyrks — förslaget om = periodiseringsfonder. Sammanfattningsvis

framhåller kritikerna mot förslaget — bl.a. RSV. BFN, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet och Redovisningsrådet — att fonderna strider mot centrala principer i skattesystemet, att de är internationellt

avvikande och att de ytterligare skulle försvåra begripligheten av svenska företags bokslut. Från flera håll påpekas att det är såväl praktiskt som systematiskt olämpligt med ett kompletterande system för förlustutjämning bakåt (periodisieringsfonder) vid sidan av det generella system för förlustutjämning bakåt som föreslås i promemorian.

Skälen för regeringens förslag:

Bolagsbeskattningens huvuddrag

Vid 1990 års skattereform ersattes en rad reserveringsmöjligheter (resultatutjämningsfond, lagernedskrivning, investeringsfondsavsättningar,

fartygsfonder m.fl.) av en ny generell reserveringsmöjlighet — skatteutjämningsreserv (surv). Juridiska personer får göra avdrag för avsättning till surv med högst 30 7 av kapitalunderlaget eller 15 7 av

löneunderlaget. Den som är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret.

Kapitalunderlaget utgörs i princip av skillanden mellan tillgångar och

skulder vid beskattningsårets utgång. Därvid skall hänsyn tas till den på

årets vinst belöpande inkomstskatten på så sätt att vinsten minskas med

30 2. För fysiska personer gäller att avdraget får uppgå till högst 30 Z

av kapitalunderlaget vid beskattningsårets ingång och 20 7 av inkomstunderlaget eller 15 2 av löneunderlaget. Vid 1994 års taxering får avdraget uppgå till högst 25 / av inkomstunderlaget. För alla skattskyl-

diga gäller att avdraget skall återföras till beskattning närmast följande

beskattningsår. Vidare skall den som är skyldig att upprätta årsbokslut ha

satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattnings-

året. Genom att utnyttja möjligheten till survavdrag reduceras skattebelastningen från 30 till cirka 25 7.

I fråga om bolagsbeskattningen finns nu en allmän uppslutning kring förslaget att avskaffa surven. För en sådan åtgärd kan flera argument åberopas, bl.a. att den effektiva skattesatsen bör ligga så nära den formella skattesatsen som möjligt. Vidare medför surven stora tillämpningsproblem, särskilt för aktiebolag som ingår i koncern och för handelsbolag.

Näringslivets företrädare tillstyrker förslaget. Flertalet av dem anser dock att en mer begränsad reserveringsmöjlighet baserad på årsinkomsten bör införas i stället samt att bolagsskattesatsen 30 7 behålls.

Förslaget grundas bl.a. på att det hos företagen — i vart fall i dagens situation — finns ett önskemål om en viss reserveringsmöjlighet även till

priset av en högre skattesats. Vidare framhålls att en ökad beskattning på

bolagsnivån skulle bidra till finansieringen av förslaget om lindrad dubbelbeskattning.

Regeringens övergripande bedömning är att skattesatsen bör sänkas samtidigt som företagens reserveringsutrymme bör begränsas. Som ett led i en sådan förändring bör — av skäl som redovisats ovan — surven

avvecklas. Det leder till frågan om ett system med periodiseringsfonder bör införas.

För en sådan åtgärd talar bl.a. den omständigheten att företagens finansiering av investeringar med eget kapital även framgent bör underlättas (jfr nuvarande surv och Annell-avdrag). Periodiseringsfonder enligt modellen i promemorian skapar förutsättningar för en omfördelning över tiden av företagens utrymme för skattemässiga avskrivningar. Den

föreslagna modellen har emellertid inte fått stöd vid remissbehandlingen. Med hänsyn härtill och till den betydelse som man från näringslivshåll tillmäter en allmän reserveringsmöjlighet anser regeringen att periodiseringsfonder med rätt till avdrag vid avsättningstillfället bör införas.

Därigenom kan vissa likviditetsförstärkande inslag i skattesystemet

bevaras. Något krav på räntebeläggning för utnyttjande av en sådan reservering bör inte uppställas. Vid dimensioneringen av systemet bör

även hänsyn tas till hur förlustutjämning bakåt lämpligen hanteras.

I dagens system tillgodoses möjligheterna till förlustutjämning bakåt

genom surven. Förslagen i promemorian innebär att survens förlustutjämningsfunktion ersätts av särskilda regler för förlustutjämning bakåt med en förlustutjämningsperiod på tre år. Valet av en treårsperiod betingas i

första hand av en avvägning mellan önskemål om en så effektiv förlustutjämning som möjligt (en lång tidsperiod) och risken för

tillämpningsproblem (kort tidsperiod). Även förslaget i promemorian om

periodiseringsfonder innebär möjligheter till förlustutjämning bakåt. Vid remissbehandlingen har framförts bl.a. att det av systematiska skäl är olämpligt att införa två regeluppsättningar som båda ger möjlighet till förlustutjämning bakåt.

Regeringen delar den principiella uppfattningen att man bör undvika att ha två skilda system för förlustutjämning bakåt. Med hänsyn till förslaget om periodiseringsfonder bör särskilda regler för sådan förlustutjämning

inte införas. I stället bör systemet med avdrag för avsättning till

periodiseringsfonder utformas så att det ger en möjlighet till förlustutjämning bakåt som är likartad med den som surven ger.

En utgångspunkt kan vara att avdrag medges för avsättning till

periodiseringsfond med högst 25 Z av årsinkomsten och att en

fondavsättning skall återföras till beskattning senast efter fem år.

Tidsperioden fem år motsvarar en normal konjunkturcykel. I survsys-

temet baseras avsättningen på det beskattade egna kapitalet, bl.a. på den

beskattade årsinkomsten. Det innebär att avsättningen till surv kan uppgå till maximalt 23 70 av den obeskattade inkomsten. Det anförda talar för

att det nu skisserade periodiseringsfondssystemet — i vilket som nämnts

avsättningen grundas på den obeskattade inkomsten — bör vara likvärdigt med survsystemet ur förlustutjämningssynpunkt.

Enligt regeringens mening bör ett avdragsutrymme om 25 Z av

årsinkomsten med en återföringsskyldighet på fem år innebära ett

lämpligt avvägt reserveringsutrymme.

En särskild fråga är om ett system med periodiseringsfonder bör kompletteras med en möjlighet till nuvärdesavskrivning. URF föreslog ett

system med både periodiseringsfonder och nuvärdesavskrivning. Frågan

14 Riksdagen 1993:94. I saml. Nr 50

har därefter övervägts vidare i olika sammanhang. I promemorian föreslås att ett system för periodiseringsfonder skulle införas. Något förslag om nuvärdesavskrivning lades däremot inte fram. Ställningstagandet grundades på att positiva effekter av periodiseringsfonder ansågs

uppkomma även i förening med vanliga avskrivningsregler samt hänsyn till den kritik som riktats mot systemet för nuvärdesavskrivning. Remissinstanserna intar i princip samma ståndpunkter som när förslag om periodiseringsfonder och nuvärdesavskrivning behandlats tidigare. Från

näringslivshåll framhålls behovet av nuvärdesavskrivning som ett

komplement till periodiseringsfonder för att ytterligare stimulera

risktagande och investeringsvilja. Många andra remissinstanser instämmer dock i promemorians bedömning att nuvärdesavskrivning inte bör införas.

Regeringen föreslår nu att periodiseringsfonder införs. Något förslag om nuvärdesavskrivning läggs däremot inte fram nu. Med hänsyn till de gynnsamma likviditetseffekter som en möjlighet till nuvärdesavskrivning innebär för företagen är det emellertid angeläget att — trots de invändningar som riktas mot förslaget — frågan bereds ytterligare.

Förslagen så långt kan sammanfattas enligt följande. Surven avvecklas

och periodiseringsfonder med en avsättningsmöjlighet om 25 2 av årsinkomsten införs. Någon räntebeläggning av avsättningen sker inte. Av

förslaget att lindra dubbelbeskattningen på ägarnivå följer vidare att

Annell-avdraget tas bort.

Den nya bolagsskattesatsen bör avvägas mot bakgrund av vad som nu redovisats och med hänsyn till de samlade förslagen i propositionen. Enligt regeringens uppfattning bör bolagsskattesatsen sänkas till 28 2.

Periodiseringsfondssystemets närmare utformning

En första fråga är vilka företag som bör omfattas av ett system med periodiseringsfonder. I promemorian föreslås att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som är fysiska personer inte bör kunna göra avsättning till periodiseringsfonder. Skälet till denna begränsning kan sökas i att promemorians förslag till periodiseringsfonder främst ger möjlighet till resultatutjämning mellan olika beskattningsår. Systemet innebär således ingen möjlighet till allmän reservering. Vidare anses att kravet på förlustutjämning bakåt tillgodoses på ett rimligt sätt genom förslaget om expansionsmedel (varken särskilda regler för förlustutjäm-

ning bakåt eller periodiseringsfonder föreslås). Nästan samtliga remissinstanser delar den bedömningen. I det förslag till beskattning av fysiska personer — enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag —

som nu läggs fram (avsnitt 7) — och som i sina huvuddrag överensstämmer med förslagen i promemorian — tillgodoses kravet på förlustutjämning bakåt av möjligheten att göra avsättning till expansionsmedel. Avdragsgilla periodiseringsfonder även för fysiska personer fyller därför typiskt sett enbart ett reserveringsbehov. Ett ytterligare sådant inslag gör naturligtvis systemet mer svåröverskådligt.

Önskemålen om att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag

skall få aktiebolagslika regler talar för att systemet skall gälla även för fysiska personer. Systemen för periodiseringsfonder och expansionsmedel

griper inte in i varandra på det sätt som gäller för förlustutjämning bakåt och periodiseringsfonder. Tillämpningsproblem av det slag som skulle uppkomma vid två sådana parallella system för bolagen bör därför inte uppkomma om periodiseringsfonder införs för fysiska personer.

Regeringen anser mot bakgrund av det anförda att även enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag bör ha rätt att få avdrag för avsättning till periodiseringsfond. I fråga om vilka juridiska personer som bör omfattas av systemet

gjordes ingen begränsning vare sig i Företagsskatteutredningens förslag

eller i promemorian. Med hänsyn till de särskilda skattereglerna för

schablonbeskattade bostadsföretag, investmentföretag och värdepappersfonder bör dessa dock undantas från lagens tillämpningsområde.

En avsättning till periodiseringsfond bör för bl.a. aktiebolagen ha karaktären av en bokslutsdisposition i företagets räkenskaper. Det bör därför vara ett villkor för avdrag att avsättning till periodiseringsfond görs i räkenskaperna.

Enligt vad som föreslås i avsnitt 7 kommer inkomsten för en fysisk

person som driver näringsverksamhet i en enskilt bedriven firma eller ett handelsbolag att bli föremål för räntefördelning. Räntefördelning innebär

att den del av inkomsten från verksamheten som är att hänföra till kapitalavkastning räknas av från inkomsten och i stället beskattas i inkomstslaget kapital. Underlaget för avsättning till periodiseringsfond bör inte avse den del av inkomsten som är att hänföra till kapitalinkomst.

Det innebär att underlaget för avsättning till periodiseringsfond för

fysiska personer bör vara inkomsten efter räntefördelning. I författningskommentaren redovisas närmare hur underlaget bör beräknas.

För delägare i handelsbolag görs räntefördelningen på delägarnivå. Någon skyldighet att göra avsättning till periodiseringsfond i han-

delsbolagets räkenskaper aktualiseras därför inte, vilket är en avvikelse

från vad som varit vanligt i liknande lagstiftningar tidigare.

Det anförda leder alltså till att avsättning till periodiseringsfond för

inkomst från handelsbolag alltid bör göras på delägarnivå. Om delägaren är ett aktiebolag görs avsättningen i aktiebolagets räkenskaper. En fysisk

person bör göra avsättningen i deklarationen. Även enskilda näringsid-

kare bör göra avsättningen i deklarationen.

För fysiska personers inkomstberäkning behövs särskilda "turordningsregler” (jfr författningskommentaren till 7 8 räntefördelningslagen, avsnitt 20.1). Bestämmelsen om hur underlaget för avdrag för avsättning till

periodiseringsfond bör beräknas bör därför utformas olika för juridiska och fysiska personer. Underlaget kommer dock i princip att beräknas på

samma sätt.

Bl.a. bör underlaget ökas med det återförda beloppet när en fond upplöses. Belopp som återförs till beskattning enligt lagen om återföring

av obeskattade reserver — uppskovsbelopp — bör däremot inte ingå i avsätlningsbasen.

hålla reda på när obligatorisk återföring skall ske. En skattskyldig kan således ha högst fem fonder vid en viss tidpunkt.

Efter förebild av Företagsskatteutredningens modell till periodiserings-

fonder bör en fondavsättning disponeras och avdraget återföras till

beskattning efter den skattskyldiges bestämmande.

Om ett års fond inte återförts i sin helhet till beskattning senast femte året efter det beskattningsår avdraget gjordes bör återstående del automatiskt återföras. Effekterna av en sådan återföring bör blir desamma som om återföringen gjorts frivilligt. Lagrådet har i sitt yttrande tagit upp frågan om behovet av särskilda regler när verksamheten upphör och vid

fusion. Regeringen delar uppfattningen att en sådan reglering bör göras. Motsvarande regler i lagen (1990:663) om ersättningsfonder bör tas som förebild. En periodiseringsfond bör omedelbart återföras till beskattning om verksamheten upphör, vid annan fusion än sådan där fond får övertas

och vid konkurs. En närmare redogörelse lämnas i författningskommentaren. Om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet upphör med verksamheten och periodiseringsfonder på grund därav återförs till beskattning bör inkomsten av återföringen få räknas som ackumulerad inkomst.

Periodiseringsfond bör normalt få övertas vid sådan fusion som är skattemässigt gynnad även i andra sammanhang. Periodiseringsfond bör också få övertas om en fysisk person eller ett handelsbolag överför näringsverksamheten till ett aktiebolag och någon uttagsbeskattning inte

sker. Personen resp. handelsbolaget och aktiebolaget bör betraktas som

ett och samma företag. De villkor som gällde för periodiseringsfonden hos den fysiska personen kommer därmed att gälla även för aktiebolaget.

Det är naturligt att överväga spärregler för att motverka att företag med periodiseringsfonder går i handel. Ett företag med underskott kan exempelvis tänkas vilja förvärva ett företag med periodiseringsfonder i syfte att kvitta underskottet mot koncernbidrag från det förvärvade företaget. Koncernbidragen skulle därigenom kunna neutralisera återföringen av periodiseringsfonderna. Koncernbidragsspärren i de föreslagna spärreglerna mot förlustutjämning hindrar emellertid att ctt förlustföretags gamla underskott kvittas mot koncernbidrag från en nytt koncernbolag under en femårig spärrtid (avsnitt 8.2). Någon särskild spärregel för förlustbolagsfallen synes därför inte behövas i lagstiftningen

om periodiseringsfonder.

Spärreglerna mot förlustutjämning hindrar inte att kvittning kan ske mot underskott som uppkommer efter ägarförändringen. Ett företag som förväntar ett underskott under beskattningsår 2 kan således förvärva ett

företag med periodiscringsfond under beskattningsår 1 för att under

beskattningsår 2 kvitta underskottet mot en upplösning av fonden. En spärr mot sådana förfaranden skulle kunna utformas så att efter ägarskiften avdrag vägras för koncernbidrag som motsvaras av upplöst periodiseringsfond under en period på t.ex. fem beskattningsår. Med hän-

tv ra

begränsade framstår en sådan spärr som obehövlig.

Bestämmelserna om periodiseringsfond bör tas in i en ny lag.

Avvecklingen av surven

Olika synsätt kan läggas på frågan hur befintliga survavsättningar skall behandlas. Det gäller i normalfallet avsättningarna vid 1994 års taxering. Ett upphävande av survlagen innebär utan särskilda regler att

survavdraget skall återföras i sin helhet vid 1995 års taxering. En sådan ordning kan ge olämpliga effekter i många fall.

En motsvarande fråga fanns att ta ställning till vid övergången till det nuvarande systemet i 1990 års skattereform. Den diskussion som fördes

först i URF och sedan under den fortsatta beredningen av lagstift-

ningsärendet visar att skäl kan anföras för olika lösningar. Ett synsätt är

att företagen aldrig återför sina obeskattade reserver annat än i förlustsituationer. De obeskattade reserverna bör därför få föras över till eget

kapital utan beskattning. Den motsatta argumentationslinjen mynnar ut i att reserverna bör beskattas efter samma skattesats som gällde då avdraget gjordes.

I promemorian diskuteras olika alternativ utifrån ett förslag om en tioårig återföringsperiod (jfr förslaget om återföring av survavsättningar i betänkandet SOU 1992:67). Enligt ett alternativ ges företagen möjlighet

att skjuta på avskattningen mot att den skattekredit som ett sådant uppskov innebär räntebeläggs. En annan möjlighet som nämns är att företagen får föra över en del av surven (kvotdel eller visst belopp) till eget kapital utan skattekonsekvenser. Ytterligare ett alternativ som framförs är att dämpa survavskattningens negativa effekter genom att

tillåta företagen att bygga upp en ny reservering. Enligt regeringens uppfattning bör effekterna av en avveckling av

survlagstiftningen mildras. Det avgörande skälet till att återföringsreglerna principiellt sett bör vara generösa är att survavdrag har gjorts mot bakgrund av att avdraget inte skall behöva skattas av annat än i förlustsituationer. För skattskyldiga som befinner sig i en sådan situation leder en avveckling som innebär att avdraget skall återföras till beskattning omedelbart eller inom en begränsad tid till en omotiverad skatteskärpning.

Det är vidare angeläget att företagandet i rådande ekonomiska läge inte utsätts för ytterligare avtappning av kapital. Ett krav på full avskattning av survavsättningarna kan, även om avskattningen sprids över en längre

period, förstärka företagens problem. Å andra sidan bör av förenk-

lingsskäl den avskattning som aktualiseras göras under en så kort

tidsperiod som möjligt. De budgetmässiga förutsättningarna som gäller för det samlade förslag som nu läggs fram innebär en annan restriktion.

Från näringslivets sida hänvisas till en modell för återföring som går

ut på att koppla återföringen till det av Näringslivets Skattedelegation

föreslagna systemet för periodiseringsfonder. Enligt modellen skall —

[NS -— [SS

utan att förslaget preciseras närmare — en retroaktiv fiktiv beräkning

göras av periodisceringsfondsutrymmet för de senaste åren. Avsikten är

att den surv som skall återföras till beskattning förs över till periodiseringsfonder så långt utrymmet medger. Vid 1995 års taxering återförs den ”först avsatta” periodiseringsfonden osv. tills hela surven återförts. Återstående surv, utöver vad som beräknas rymmas inom periodiseringsfondssystemets ramar, upplöses utan beskattning.

Utgångspunkten för det redovisade förslaget är att man kan beräkna hur

stor avsättning till periodiseringsfond ett företag skulle kunna ha gjort vid de närmast föregående taxeringarna om periodiseringsfonderna funnits då. Hur det enskilda företaget skulle ha handlat i en sådan tänkt situation är naturligtvis inte möjligt att ha någon närmare uppfattning om med tanke

på bl.a. alternativa reserveringsmöjligheter. Det är inte heller tänkbart att skattemyndigheterna vid 1995 års taxering skall kunna besluta om de "fiktiva" periodiseringsfondernas storlek för samtliga företag med surv om inte grova schabloner används.

Av det anförda följer att utfallet av den föreslagna modellen — dvs. hur

stor del som återförs till beskattning via periodiseringsfonder resp.

upplöses utan beskattning — beror på vilka antaganden som görs vid

beräkningen av de "fiktiva" periodiseringsfonderna. Det är uppenbart att den nu redovisade avskattningsmodellen är förenad med betydande komplikationer. Det finns därför enligt regeringens mening anledning att välja en enklare modell för avskattningen. Regeringen anser att en rimlig avvägning uppnås om ett belopp motsva-

rande i storleksordningen hälften av de sammanlagda survarna får

upplösas utan beskattningskonsekvenser. Den andra hälften av survarna skall återföras till beskattning. En utgångspunkt för den närmare

regleringen av avskattningen kan lämpligen vara lagen om återföring av obeskattade reserver, vilket föreslagits i betänkandet SOU 1992:67. Återföringsperioden bör begränsas till fem år.

Förslaget för avveckling av surven skall avse avdrag som gjorts för avsättning i bokslut till ledning för 1994 års taxering. Nästan samtliga företag har möjlighet att göra survavsättning vid 1994 års taxering med

kännedom om att survlagstiftningen skall avvecklas. Mot bakgrund av

vad som anförts ovan om grunden för generösa avskattningsregler saknas

motiv för att låta den del av en survavsättning i bokslutet till ledning för

1994 års taxering som överstiger avsättningen vid närmast föregående

taxering omfattas av generösa avskattningsregler. Härtill kommer att om ingen begränsning görs i nu berört hänseende skulle företagen ges incitament att'vid 1994 års taxering vidta särskilda åtgärder för att göra så stora survavsättningar som möjligt, eftersom surven under cen

femårsperiod till hälften får återföras utan beskattning och till hälften utan

räntebeläggning.

Exempelvis skulle kvarvarande uppskovsbelopp enligt lagen om

återföring av obeskattade reserver kunna återföras till beskattning tidigare

än vad lagen föreskriver och periodiseringsmöjligheter utnyttjas så långt det är möjligt. Vidare skulle det vara fördelaktigt att inför bokslutet vidta

andra åtgärder för att öka kapitalunderlaget. Sammanfattningsvis skulle en omfattande skatteplanering kunna förväntas.

Ett sätt att motverka beteenden av nämnt slag är att knyta de generösa återföringsreglerna till survavsättningen vid taxeringen närmast före 1994 års taxering, dvs. normalt 1993 års taxering. I de fall surven vid 1994 års taxering är större än vid 1993 års taxering kan ett belopp motsvarande ökningen av survavsättningen mellan 1993 och 1994 års taxering i sin helhet återföras till beskattning vid 1995 års taxering och hälftendelningen

avse resterande belopp, dvs. surven vid 1993 års taxering.

Ett exempel kan illustrera. AB A har gjort avdrag för avsättning till surv med 1 200 i bokslutet till ledning för 1994 års taxering. Vid 1993

års taxering uppgick avdraget till 1 000. De belopp som får upplösas

resp. avskattas på fem år uppgår till 500 vardera (1 000/2). Survökningen

på 200 samt 100 (1/5 av 1 000/2) återförs till beskattning vid 1995 års

taxering. Vinsten ökas därmed med 300 vilket i sin tur innebär att periodiseringsfondsavsättningen får öka med 75. Detta innebär att de 300 i realiteten endast träffas av en bolagsskatt på 25,43 2, vilket motsvarar nuvärdet av den skatt som betalas i ett system med periodiseringsfonder (efter en diskonteringsränta på 7,5 7).

Förslaget om återföring av surv var i lagrådsremissen utformat enligt nämnda modell. Lagrådet anser att regleringen kan få mycket slumpartade effekter och ifrågasätter om den uppfyller rimliga krav på en likformig beskattning. Lagrådet pekar på att förekomsten av survavsättning vid 1993 års taxering kan bero på tillfälligheter och att vissa företag inte gjort negativ survavsättning t.ex. därför att verksamheten gått med förlust.

I flertalet fall känner ett företag vid 1994 års taxering till förslaget om

de förmånliga reglerna för survåterföring. I frånvaro av någon särskild

spärregel har företagen därför som redovisats anledning att göra större

survavsättning vid denna taxering än vad som annars hade varit motive-

rat. Ett företag kan t.ex. realisera värdestegringsvinster för att öka survavdraget.

Regeringens bedömning är att en spärregel är nödvändig. Lagrådet synes inte ifrågasätta denna bedömning. Den spärregel som föreslagits är såvitt framkommit under beredningen av ärendet den mest ändamålsenliga. Lagrådet har inte pekat på någon alternativ lösning.

Någon formell olikbehandling av skilda företag sker inte enligt förslaget. Lagrådets farhågor för att den föreslagna spärregeln inte skulle uppfylla rimliga krav på en likformig beskattning synes överdrivna. Visserligen behandlas företagen olika beroende på vilka dispositioner de gjort vid 1993 års taxering och att de då inte kände till förslaget om förmånlig survåterföring. Det är emellertid en åsyftad effekt. Om hinder

skulle föreligga mot en spärregel med denna innebörd skulle förslaget om

förmånliga regler för survåterföringen inte vara genomförbart. Rege-

ringens uppfattning är att något sådant hinder inte föreligger. Lagrådet pekar på cen speciell situation. Det gäller två företag,

Stadshypotek AB, och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.

Stadshypotek AB har bildats efter en sammanslagning av Stadshypoteks-

[NS un

kassan och stadshypoteksföreningarna. De senare företagen hade liksom SBAB avdragsrätt för avsättning till reservfond och säkerhetsfond. I

skattereformen gjordes ingen ändring av dessa företags reserveringsregler. Å andra sidan infördes ingen rätt till surv.

I samband med bildandet av Stadshypotek AB beslutades att rätt till

avdrag för avsättning till reservfond och säkerhetsfond skulle upphöra (prop. 1991/92:119, bet.1991/92:NU32, SFS 1992:702). Samtidigt

avskaffades avdragsrätten för SBAB. De obeskattade reserverna — som uppgår till betydande belopp — skall återföras till beskattning. Återfö-

ringsperioden anknyter till vad som gäller för vanliga företag i fråga om

återföring av uppskovsbelopp. Det innebär att återföring görs — för

Stadshypotekkassans och stadshypoteksföreningarnas del hos Stadshypotek

AB — med minst 75 9 av beloppet vid 1994 års taxering och återstående del vid 1995 års taxering. Samtidigt infördes en rätt för företagen att göra survavdrag.

En utgångspunkt för utformningen av reglerna för återföring av reservfond och säkerhetsfond var att effekterna skulle kunna begränsas

genom survavdrag. Det är mot den bakgrunden rimligt att även Stadshypotek AB och SBAB ges möjlighet att avveckla surven enligt

lättnadsreglerna för den förtida survåterföringen trots att de inte kunnat

göra survavdrag vid 1993 års taxering. Enligt regeringens uppfattning är

en lämplig avvägning att för dessa företag ett belopp motsvarande 50 7

av de reserv- och säkerhetsfonder som företagen skall återföra med början vid 1994 års taxering anses utgöra avdrag för avsättning till skat-

teutjämningsreserv vid närmast föregående taxering. Förslaget bör

utformas i enlighet härmed.

En situation som uppmärksammats i olika sammanhang gäller återföring av obeskattade reserver vid övergången till dagens system för

enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som är fysiska

personer. Återföringen av obeskattade reserver (uppskovsbeloppet) görs enligt huvudregeln vid 1992-1995 års taxeringar med i princip en

fjärdedel av beloppet per taxering. För de nämnda kategorierna skattskyldiga infördes en bestämmelse som innebar att det uppskovsbelopp som

skulle återföras vid 1992 års taxering i stället kunde tas upp vid 1993 års taxering. Därefter har en likartad justering gjorts avseende 1993 års taxering. Nu föreslås att en återföring av uppskovsbeloppet skall vara frivillig även vid 1994 års taxering (avsnitt 7.4).

Det har framkommit att många enskilda näringsidkare och delägare i

handelsbolag har valt att skjuta upp återföringen av uppskovsbeloppet.

Det har medfört att de inte har haft anledning att göra survavdrag eller att survavdraget i vart fall är mindre än vad det skulle ha varit om uppskovsbeloppet återförts till beskattning. Genom att följa den av lagstiftaren anvisade vägen att skjuta upp återföringen kommer, hävdas det, de skattskyldiga att sammantaget få en större skattekostnad än vad som skulle ha blivit fallet om uppskovsbelopp återförts före 1994 års

taxering och grundat survavdrag på vilka de särskilda avvecklingsreglerna

kunde ha tillämpats.

En analys visar emellertid att den som valt att skjuta upp återföringen av uppskovsbeloppet inte kommer i en sämre situation än den som valt att återföra uppskovsbelopp och gjort survavdrag som grundats på det återförda beloppet.

Med hänvisning till vad som anförts anser regeringen att lagrådsremissens modell för återföring av surv — med vissa justeringar — bör läggas till grund för lagstiftning.

Modellen innebär bl.a. att om ett företag inte taxeras vid 1994 års

taxering skall surven vid närmast föregående taxering återföras enligt de

särskilda reglerna utan någon jämförelse med tidigare taxering.

Ett nytt yrkande om högre survavsättning inom taxerings- eller omprövningsperioden bör inte få medföra att syftet med att knyta återföringsreglerna till surven vid närmast föregående taxering kringgås. Därför krävs en kompletterande regel om att skattemyndigheten skall bortse från ett

avdrag som grundats på ett sådant yrkande och i stället låta de förmånliga

återföringsreglerna grundas på den surv som skulle ha medgetts om det nya yrkandet inte hade framställts, dvs. vanligtvis yrkandet i själv-

deklarationen. Denna kompletterande föreskrift bör gälla i fråga om

yrkanden som framställs efter utgången av september 1993. Tillämpning av föreskriften underlättas genom att skattemyndigheterna redan i samband med årets taxering registrerar de uppgifter och tillskapar de granskningssignaler som behövs för återföringen.

Om survavdraget vid 1993 års taxering medfört underskott av verksamheten vid den taxeringen bör även motsvarande del av underskottet

återföras till beskattning omedelbart vid 1995 års taxering. Med hänsyn härtill bör man bortse även från vissa yrkanden som framställs efter utgången av september 1993 i syfte att minska ett underskott.

Om det belopp som skall återföras till beskattning successivt under en

femårsperiod inte överstiger 4 000 kr. bör beloppet istället återföras på en gång.

För delägare i handelsbolag behövs en kompletterande regel om hur

den skattefria delen av survupplösningen skall påverka det justerade

ingångsvärdet.

Den del av avsättningen till surv som får överföras till fritt eget kapital

bör överföras successivt med högst en femtedel per år under cen femårsperiod, dvs. i samma takt med vilken den skattepliktiga hälften av survavdraget måste återföras. En snabbare återföring bör motverkas genom en föreskrift om att ett särskilt tillägg i form av en skattepliktig

intäkt tas ut i sådant fall.

De föreslagna reglerna behandlas utförligare i författningskommentaren, avsnitt 20.5.

Föreskrifterna om avvecklingen av survlagen bör tas in i en särskild

lag.

En fråga vid övergången till det nya företagsskattesystemet som inte fått en slutlig lösning gäller skadeförsäkringsföretagens reserveringsmöjligheter och avskattning av obeskattade reserver (se prop.

1991/92:60 s. 94 ff.). Svårigheterna har sin grund i främst skattefördelar vid byte av

företagsform från ömsesidigt bolag till försäkringsaktiebolag. Särskilt de ömsesidiga bolagen har ansett sig missgynnas i jämförelse med till

försäkringsakticbolag ombildade ömsesidiga bolag. Vid en ombildning

kan underlaget för survavsättning — det egna kapitalet — och utrymmet för avsättning till säkerhetsreserv ökas. De skattemässiga effekterna av utdelningskrav på aktiebolag motverkas av möjligheten till Annell-avdrag.

I avvaktan på att ett förslag till permanent lösning skulle kunna läggas fram infördes särskilda bestämmelser för 1992 års taxering (prop.

1991/92:60, bet. 1991/92:SKkU 10, SFS 1991:1845). Enligt dessa räknas

säkerhetsreserven som skuld vid beräkning av survunderlaget endast till den del reserven överstiger 70 2 av säkerhetsreserven i bokslutet till ledning för 1991 års taxering (punkt 8 av övergångsbestämmelserna till survlagen). Genom lagstiftning hösten 1992 förlängdes de särskilda reglerna att gälla även vid 1993 års taxering (prop. 1992/93:131, bet. 1992/93:SkU15, SFS 1992:1345). Bestämmelserna innebär att någon avskattning av obeskattade reserver inte aktualiseras vid 1992 eller 1993 års taxeringar.

De förändringar av de generella reglerna som nu föreslås kommer att medföra att de skattemässiga incitament till ombildning till aktiebolag

som finns i dagens system i allt väsentligt kommer att försvinna. Förslagen innebär bl.a. att såväl rätten till survavdrag som Annell-avdrag slopas. Periodiseringsfonden, den reserveringsmöjlighet som föreslås

ersätta surven, baseras på årsresultatet i stället för det egna kapitalet.

En ombildning kommer även i fortsättningen att kunna öka utrymmet för avsättning till säkerhetsreserv. Å andra sidan föranleder en ombildning beskattning för återbäring av de försäkringstagare som är näringsidkare. Dessutom innebär akticägarnas utdelningskrav i praktiken en begränsning av att utnyttja den vidgade reserveringsmöjligheten.

Av det anförda framgår att särskilda åtgärder i fråga om skadeförsäk-

ringsföretagens beskattning inte kommer att behövas när det föreslagna

systemet är genomfört. Vid 1994 års taxering bör samma regler gälla som vid 1992 och 1993 års taxeringar.

Beskattning av enskilda näringsidkare

och handelsbolag

7¶Enskilda näringsidkare och handelsbolag, m.m.

7.1¶Enskilda näringsidkare

Näringsverksamhet kan bedrivas direkt av näringsidkaren under enskild firma eller genom förmedling av juridisk person. Valet av verksamhetsform har civilrättsliga och skatterättsliga konsekvenser. De skattemässiga

skillnaderna mellan verksamhetsformerna har kommit att accentueras ge-

nom 1990 års skattereform.

De skattemässiga skillnaderna mellan enskilt bedriven näringsverksamhet och verksamhet som bedrivs genom aktiebolag kan i korthet beskrivas på följande sätt.

Förvärvskälleindelning

Genom att enskild näringsverksamhet delas in i förvärvskällor begränsas möjligheten att kvitta överskott och underskott av olika verksamheter mot

varandra. I ett aktiebolag utgör all verksamhet en och samma förvärvskälla.

Kapitalavkastning

Avkastning på kapital som en aktieägare lånat ut till bolaget enkelbeskattas som kapitalinkomst. Avkastning på eget kapital i ett aktiebolag som delas ut beskattas för närvarande enligt regler som innebär att beskatt-

ningen blir ett mellanting mellan enkel- och dubbelbeskattning men föreslås enkelbeskattas i fortsättningen (avsnitt 5). I fråga om enskild näringsverksamhet dubbelbeskattas all avkastning på det kapital som är

hänförligt till verksamheten.

Expansion med enkelbeskattning

I ett aktiebolag enkelbeskattas inkomst som återinvesteras i verksamheten.

Någon möjlighet för en enskild näringsidkare att finansiera expansion av verksamheten med enkelbeskattade medel finns inte.

Regeringens förslag: Nuvarande indelning i förvärvskällor avskaffas. I fortsättningen kommer all enskild näringsverksamhet som bedrivs här i landet av en skattskyldig att beräknas gemensamt i en

och samma förvärvskälla. Detta medför att överskott och underskott

från olika verksamheter automatiskt kvittas mot varandra i såväl skatte- som avgiftshänseende. Indelningen i aktiv och passiv näringsverksamhet skall avse hela näringsverksamheten. För självständig näringsverksamhet i utlandet skall tills vidare särskilda regler gälla

även i fortsättningen. I avvaktan på en fortsatt översyn skall självständig näringsverksamhet i utlandet hänföras till en särskild för-

värvskälla.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens bortsett från förslaget om fortsatt särbehandling av självständig näringsverksamhet i

utlandet.

Remissinstanserna: Förslaget att slopa förvärvskälleindelningen för

enskilda näringsidkare tillstyrks som en betydande förbättring eller förenkling av så gott som samtliga remissinstanser. Skogsstyrelsen befarar dock att förslaget bibehåller nuvarande alltför passiva skogsbruk och

avstyrker därför förslaget. Åtskilliga remissinstanser påtalar att negativa konsekvenser i enskilda fall kan uppkomma genom att indelningen i aktiv

och passiv näringsverksamhet skall avse all näringsverksamhet som den

skattskyldige själv bedriver. Fördelarna anses dock över lag överväga nackdelarna. LRF/Skogsägarna understryker att den praktiska tillämpningen bör följas. Jordbruksverket förordar att inkomst motsvarande arbetsinsats i en passiv näringsverksamhet frivilligt skall grunda sociala förmåner och medföra avgifter. Två remissinstanser berör förslaget att slopa särbehandlingen av självständig näringsverksamhet utomlands. RFV anser att ett genomförande i den delen bör avvakta en närmare utredning

av konsekvenserna avseende socialförsäkringskonventioner, dubbelbe-

skattningsavtat och EES-avtal. Även RSV efterlyser en sådan analys och

påtalar att i frånvaro av särskilda åtgärder blir avgifter och sociala förmåner för utlandsinkomster beroende av vilken metod för undvikande av dubbelbeskattning som dubbelbeskattningsavtalet i fråga föreskriver.

RSV understryker även att kontrollproblemen fortlöpande måste bevakas.

Flera remissinstanser är negativa till att kapitalplaceringar i aktier och andra värdepapper inte skall kunna hänföras till den enskilda näringsverksamheten vid beskattningen. Skälen för regeringens förslag: Genom att enskild näringsverksamhet-

het delas in i förvärvskällor begränsas möjligheten att kvitta överskott och underskott från olika verksamheter mot varandra.

Indelningen av inkomster i olika förvärvskällor härstammar från KL:s

tillkomst. Det ansågs inte möjligt att ge en kort och uttömmande definition på vad som utgjorde skattepliktig inkomst. Man valde i stället att

föreskriva att en inkomst var skattepliktig om den härflutit ur någon viss angiven källa. Syftet med förvärvskälleindelningen har varit att skapa en

formell ram för sortering av de intäkter och kostnader som hör ihop,

vilket har haft betydelse bl.a. för uppdelningen mellan inkomstslagen.

Enligt de regler som gällde före skattereformen beräknades inkomsten inom de olika inkomstslagen särskilt för varje förvärvskällta. I fråga om rörelse utgjorde varje verksamhet som var att anse som självständig rörel-

se en förvärvskälla. Om rörelse bedrevs huvudsakligen med den enskildes

egen arbetskraft ansågs i allmänhet en förvärvskälla föreligga. Var verksamheterna till arten helt olika och utan något egentligt inre sammanhang ansågs i regel skilda förvärvskällor föreligga.

Från och med 1988 års taxering blev förvärvskälleindelningen betydelselös för den kommunala taxeringen. Förvärvskälleindelningen hade där-

emot betydelse vid taxeringen till statlig inkomstskatt genom att under-

skott i en förvärvskälla inte fick räknas av från överskott i en annan

förvärvskälla vid beräkningen av underlag för tilläggsbelopp. Vidare fick vid beräkning av socialavgifter utjämning av underskott eller överskott mellan olika förvärvskällor inte ske.

Genom 1990 års skattereform gavs förvärvskälleindelningen ett nytt

innehåll. Enligt 18 § KL gäller följande i fråga om enskilda näringsidkare. Skilda aktiva näringsverksamheter bildar en gemensam förvärvskälla.

Varje passiv verksamhet bildar en egen förvärvskälla. Verksamheter som har naturlig anknytning till varandra betraktas som en enda verksamhet. En verksamhet utgör aktiv näringsverksamhet om näringsidkaren i icke

oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten. Annan verksamhet utgör

passiv näringsverksamhet. Självständig näringsverksamhet i utlandet hän-

förs alltid till passiv näringsverksamhet. I prop. 1989/90:110 (s. 646) anfördes följande beträffande gränsdrag-

ningen mellan aktiv och passiv verksamhet. Kravet på aktivitet innebär

i normalfallet att den skattskyldige skall ha ägnat sysslorna i verksamheten minst en tredjedel av den tid som går åt för en vanlig anställning

på heltid. Detta krav får i vissa fall jämkas med hänsyn till omständigheterna. En person som vid sidan av en anställning driver näringsverksamhet som i huvudsak baseras på hans egen arbetskraft får således regelmässigt anses uppfylla aktivitetskravet. Detta gäller däremot inte beträffande verksamhet med cen betydande balansomslutning. I fråga om t.ex. förvaltning av egna fastigheter bör således arbetsinsatsen motsvara minst en tredjedel av arbetstiden i en heltidsanställning för att verksam-

heten skall vara att hänföra till aktiv näringsverksamhet.

I fråga om aktiebolag förekommer ingen indelning i förvärvskällor. Reaförluster på kapitalplaceringsaktier m.m. får dock inte kvittas mot

andra inkomster utan endast mot vinster på sådan egendom (2 § 14 mom. SIL).

Tidigare har indelningen i förvärvskällor haft betydelse bl.a. för be-

skattningsorten och för vissa juridiska personers skattskyldighet. Vad gäller inkomstbeskattningen är skälet för förvärvskälleindelningen numera

att underskott av en passiv verksamhet, t.ex. passiv fastighetsförvaltning,

inte skall kunna kvittas mot inkomst av en annan verksamhet, t.ex. konsultverksamhet.

En näringsidkare som i dag vill kvitta i skattehänseende mellan olika verksamheter kan normalt göra detta genom att förlägga verksamheterna till ett aktiebolag. Denna olikhet mellan den som driver olika verksamheter som enskild näringsidkare och den som driver verksamheter i form av aktiebolag framstår som en diskriminering av enskilt bedriven näringsverksamhet och bör undanröjas. Detta kan ske genom att indelningen i

förvärvskällor avskaffas. Klassificeringen i aktiv och passiv näringsverksamhet har betydelse — utom för indelningen i förvärvskällor — även i fråga om sociala förmåner

och egenavgifter. Rätt till tilläggspension grundas på, såvitt nu är aktuellt, inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Med inkomst av sådant annat förvärvsarbete avses enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), såvitt nu är av intresse, inkomst av aktiv

näringsverksamhet här i riket. Grunden för beräkning av tilläggspensions-

avgift och därmed likställda avgifter utgörs av inkomst enligt 11 kap. 3 §

AFL.

Den sjukpenninggrundande inkomsten utgörs bl.a. av den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att få tills vidare för eget arbete på annan grund än som arbetstagare. Inkomsten får inte beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.

Beräkningen av egenavgifter baseras på taxeringen till statlig inkomstskatt. Detta gäller för såväl tilläggspensionsavgift och därmed likställda egenavgifter som sjukförsäkringsavgift och därmed likställda

avgifter.

En enskild näringsidkare betalar särskild löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (SLF) på inkomst av passiv näringsverksamhet här i riket. Har han fyllt 65 år

betalar han särskild löneskatt även på bl.a. inkomst som avses i 11 kap.

3 § AFL.

Indelningen i aktiv och passiv näringsverksamhet har således betydelse i socialförsäkringshänseende och bör därför behållas. Om den nuvarande indelningen i förvärvskällor avskaffas kommer indelningen att hänföra sig till hela näringsverksamheten. Vid bestämmandet om verksamheten skall

hänföras till aktiv eller passiv bör de uttalanden i prop. 1989/90:110 som redovisats i det föregående kunna vara vägledande även i framtiden. Förslaget om slopad förvärvskälleindelning och om att indelningen i aktiv och passiv verksamhet bör avse hela verksamheten har fått remiss-

instansernas stöd. Förslaget bör därför genomföras med viss justering som redovisas i det följande.

Några remissinstanser vill införa möjligheter för den skattskyldige att välja om en tidigare passiv näringsverksamhet skall kunna behålla sin status trots att verksamheten enligt allmänna regler är att bedöma som

aktiv på grund av en — kanske tillfällig — förändring av verksamheten.

Andra remissinstanser har framhållit de negativa konsekvenserna av att en näringsidkare som driver en näringsverksamhet som normalt anses

som aktiv under något enstaka år på grund av t.ex. konjunkturskäl inte uppfyller aktivitetskravet och blir betraktad som passiv.

När det gäller bedömningen av om en verksamhet skall klassificeras som aktiv eller passiv torde en tillfällig ändring av aktivitetsgraden under något beskattningsår inte medföra att verksamheten anses ändra karaktär. Det bör därför inte komma i fråga att ändra regelsystemet på det sätt som ifrågavarande remissinstanser angett.

Det förhållandet att indelningen i aktiv och passiv näringsverksamhet

omfattar den skattskyldiges alla aktiviteter som är att hänföra till näringsverksamhet får konsekvens för den pensionsgrundande inkomsten

på så sätt att inkomst eller underskott av en passiv delverksamhet som enligt gällande rätt utgör en egen förvärvskälla kommer att påverka inkomsten av en aktiv näringsverksamhet. En liknande effekt uppkommer i avgiftshänseende.

Det är ofrånkomligt att en sådan genomgripande förändring som nu

föreslås kan leda till konsekvenser som i enskilda fall innebär en ökad

skatte- och avgiftsbelastning. De redovisade effekterna motverkas emel-

lertid av det förslag om positiv och negativ räntefördelning som behandlas i avsnitt 7.1.2. Förslaget om positiv räntefördelning innebär att den

del av inkomsten av en näringsverksamhet som motsvarar statslåneräntan plus en procentenhet multiplicerad med ett på visst sätt bestämt kapital-

underlag inte beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet utan i inkomstslaget kapital. Genom räntefördelningen kommer därmed avkastningen på passiva verksamheter att endast i begränsad omfattning öka den pensionsgrundande inkomsten och därmed underlaget för egenavgifterna. En

motsvarande effekt vid negativ räntefördelning medför att underskott av

passiv verksamhet som beror på att lånen överstiger de skattemässiga värdena på tillgångarna endast i begränsad omfattning minskar de nämnda

posterna. Några mer påtagliga olägenheter i socialförsäkringshänseende

bör således inte uppkomma. Till bilden hör att den skattskyldige många gånger kan förlägga en viss delverksamhet till ett handelsbolag. Med regeringens förslag att enskilt bedriven näringsverksamhet och närings-

verksamhet i handelsbolag inte skall beräknas gemensamt (avsnitt 7.2.2)

separeras verksamheterna med verkan i såväl socialförsäkringshänseende som skattehänseende.

Promemorieförslaget innebär i likhet med det bakomliggande betänkandet (SOU 1991:100) att särbehandlingen av näringsverksamhet i utlandet skall upphöra. Först vid remissbehandlingen av promemorieförslaget har invändningar framförts. Inom ramen för den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet har det inte varit möjligt att utreda och analysera

konsekvenserna av förslaget tillräckligt ingående. Som RSV påtalat i sitt

remissyttrande uppkommer särskilda problem i fråga om avgifter och sociala förmåner för utlandsinkomster. Utfallet blir beroende av vilken metod för undvikande av dubbelbeskattning som dubbelbeskattningsavtalet

i fråga föreskriver. Gällande dubbelbeskattningsavtal har inte utformats

med hänsyn till sociala avgifter eller förmåner. Utan särskilda regler skulle ett genomförande av förslaget kunna innebära slumpartade effekter i fråga om avgifter och förmåner. Regeringen anser därför att förslaget

I avvaktan härpå bör nuvarande särbehandling behållas.

I avsnitt 7.2.2 behandlas avskaffandet av indelningen i förvärvskällor

för handelsbolagen. En slutsats är att det blir möjligt att kvitta överskott mot underskott från olika verksamheter inom bolaget. Däremot bör någon resultatutjämning inte få göras mellan ett handelsbolag och en enskilt bedriven näringsverksamhet eller mellan flera handelsbolag som innehas av en fysisk person. Mot den bakgrunden finns ett behov av att ha en särskild term för att beskriva den enhet inom vilken näringsinkomst kan utjämnas. Förslaget i promemorian innebär dels att begreppet förvärvskälla avskaffas, dels att för vissa situationer i inkomstslaget näringsverksamhet termen beräkningsenhet införs. Begreppet förvärvskälla an-

vänds återkommande såväl i KL och SIL som i ett antal andra skatteförfattningar. Den vanligaste användningen är med anknytning till inkomstslaget näringsverksamhet men begreppet förvärvskälla förekommer även

i inkomstslagen tjänst och kapital.

En följd av promemorians förslag är att ändringar måste göras i ett

stort antal författningar. I inkomstslaget näringsverksamhet byts begreppet

förvärvskälla ut mot beräkningsenhet eller mot verksamhet. Särskilt då begreppet förvärvskälla används utanför inkomstslaget näringsverksamhet görs ingen saklig ändring jämfört med vad som gäller i dag. Det är då endast fråga om att byta ut ordet förvärvskälla mot ordet verksamhet.

RSV har i sitt remissvar förordat att den nuvarande termen förvärvskälla i stället behålls. Härigenom undgår man att göra ett stort antal ingrepp i skatteförfattningarna. Regeringen ansluter sig därför till den av RSV förordade ordningen.

Förslaget föranleder ändringar i bl.a. 18 § KL, 2 § I mom. SIL, 11 kap. 3 §& AFL och 2 §& SLF. Härutöver föreslås några ändringar av

formell eller närmast formell natur som anknyter till begreppet förvärvs-

källa.

Kapitalplaceringar i aktier och andra värdepapper hänförs inte till näringsverksamhet. Avkastning och reavinst beskattas som inkomst av kapital. Placerar en enskild näringsidkare överskottsmedel i värdepapper utgör detta skattemässigt ett uttag från verksamheten. I promemorian övervägs möjligheten att ge enskilda näringsidkare rätt att hänföra en

placering i värdepapper till näringsverksamheten. Konsekvensen av att

näringsidkaren väljer att göra detta skulle vara att värdet av placeringen ingår i underlaget för räntefördelning samt i takbeloppet för expansionsmedel (avsnitt 7.1.2 resp. 7.1.3). Avkastning och reavinst skulle beskattas som intäkt av näringsverksamhet. Vidare skulle rätten att kvitta förlust vid avyttring av aktier o.d. mot annan inkomst behöva begränsas på samma sätt som gäller för aktiebolagen.

Regeringens förslag om slopad dubbelbeskattning innebär helt nya

förutsättningar. Slopandet av dubbelbeskattningen föranleder att de nu redovisade konsekvenserna av att aktier etc. skulle anses hänförliga till näringsverksamheten inte får samma giltighet. Det kan t.ex. inte anses motiverat att tillgångar skall få ingå i underlaget för räntefördelningen

[5

samt i takbeloppet för expansionsmedel om avkastningen inte beskattas. Några särskilda regler bör därför inte införas.

Några remissinstanser bl.a. Jordbruksverket anser att enskilda näringsidkare i likhet med enmansaktiebolagen skall kunna få tillämpa reglerna om näringsbetingade aktier. Verket framhåller att jordbrukets omställning kan motivera kompletterande verksamhet i aktiebolagsform med hänsyn till såväl större risktagande som behov av samverkan mellan flera jordbrukare.

I promemorian avvisas en sådan möjlighet med hänvisning till att beho-

vet av åtgärden inte står i rimlig proportion till svårigheterna att inom ramen för det föreslagna systemet åstadkomma en korrekt beskattning.

Genom förslaget om slopad dubbelbeskattning elimineras de svårigheter som uttryckligen påtalats i promemorian. Slopandet av dubbelbeskatt-

ningen föranleder emellertid nya frågor. En är huruvida näringsbetingade

aktier skall få ingå i underlaget för räntefördelning och i takbeloppet för expansionsmedel om avkastningen inte beskattas. En möjlig lösning kan

vara att aktierna får ingå i underlaget resp. takbeloppet men att å andra

sidan avkastningen beskattas — helt eller delvis — i näringsverksamheten. En annan fråga gäller hur bestämmelserna om näringsbetingade aktier

skall samordnas med de särskilda fåmansföretagsreglerna i 3 § 12 mom. SIL. Som framgått (avsnitt 5.3.4) skall de bestämmelserna bli föremål för

fortsatta överväganden. Innan resultatet av dessa föreligger bör ett system med näringsbetingade aktier inte införas.

15 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 50

7.1.2 Kapitalavkastning, m.m.

Regeringens förslag: Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet medges avdrag för en schablonmässigt beräknad avkastning på ett underlag som i princip utgörs av det egna kapitalet i verksamheten. Ett belopp motsvarande avdraget tas upp som intäkt av kapital (positiv räntefördelning).

Om kapitalunderlaget i verksamheten är negativt skall ett på visst sätt bestämt belopp i stället tas upp som inkomst av näringsverk-

samhet. Ett belopp motsvarande inkomsten dras av vid beräkning av

inkomst av kapital (negativ räntefördelning).

Räntesatsen för räntefördelning utgörs av statslåneräntan vid

utgången av november året före beskattningsåret plus en procent-

enhet.

Om den skattskyldige har ett negativt eget kapital när de nya reglerna börjar tillämpas skall kapitalet då anses vara noll kronor och kapitalet följande år ökas med det negativa beloppet. De särskilda reglerna i 44 §& KL om fördelning av lånat kapital

upphävs.

Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Förslaget får ett övervägande positivt mottagande. De flesta remissinstanserna är positiva till förslaget om positiv räntefördelning. RSV motsätter sig inte att en uppdelning av inkomst av

näringsverksamhet i form av räntefördelning införs trots administrativa

kostnader. Verket anför bl.a. att beloppsgränsen av förenklingsskäl bör

höjas från 50 000 kr till 100 000 kr. Vissa remissinstanser däribland

Näringslivets skattedelegation, LRF/Skogsägarna samt Svenska Revisor-

samfundet SRS föreslår en justering av räntesatsen till statslåneräntan plus fem procentenheter. Bibehållandet av den negativa räntefördelningen får

ett mer blandat mottagande. RSV anser att 44 & KL bör behållas även om negativ räntefördelning införs. Bland näringslivsföreträdarna är flertalet negativa till förslaget. Det godtas av LRF/Skogsägarna samt Fastighets-

ägarförbundet. Näringslivets skattedelegation avstyrker. Delegationen

anför bl.a. att bokföringen skall ske med iakttagande av god redovisningssed. Utgångspunkten bör vara att endast skulder och räntor som tillhör näringsverksamheten redovisas där. Reglerna om negativ ränte-

fördelning är därför onödiga.

Skälen för regeringens förslag: Förslaget i promemorian om positiv räntefördelning skall ses mot bakgrund av att den rättsliga miljön för

förslaget var det gällande systemet med dubbelbeskattning av utdelade bolagsinkomster. En ägare till ett enmansaktiebolag kan undgå dubbel-

beskattningen genom att låna in kapital i bolaget i stället för att skjuta till aktiekapital. Inställningen i promemorian var att en enskild närings-

idkare inte bör behandlas sämre i skattehänseende än en ägare till ett enmansaktiebolag som lånar in kapital i bolaget.

I propositionen föreslås att dubbelbeskattningen av utdelad bolagsinkomst avskaffas genom att utdelningsinkomster undantas från beskattning (avsnitt 5.1). Detta innebär att kapitalavkastning i enmansaktiebolag enkelbeskattas oberoende av om kapitalet skjutits till som eget kapital eller om det lånats in i bolaget.

En konsekvens av detta är att det nu framstår som än mer angeläget att

avkastning på kapital som investeras i enskild näringsverksamhet inte utsätts för den merbeskattning i förhållande till beskattning av räntor som

en beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet innebär. Promemorieförslaget bör därför i princip genomföras. Huvuddragen i räntefördelningen är följande.

Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet medges avdrag för en schablonmässigt beräknad avkastning på ett underlag som i princip utgörs

av det egna kapitalet i verksamheten. Ett belopp motsvarande avdraget tas upp som intäkt av kapital. Denna metod för klyvning av inkomsten i en del som avser avkastning på eget kapital och en del som avser

arbetsersättning benämns positiv räntefördelning.

Ett omvänt förfarande aktualiseras om det finns ett kapitalunderskott i näringsverksamheten. Det innebär att räntor som är hänförliga till ett kapitalunderskott dras av i inkomstslaget kapital och inte i näringsverk-

samhet (negativ räntefördelning).

Ett exempel illustrerar. Kapitalet i en näringsverksamhet är 100 och

inkomsten före räntefördelning 15. Om räntesatsen för fördelning sätts till

10 2 får avdrag i verksamheten göras med 10. Samma belopp beskattas

i inkomstslaget kapital. Den skattepliktiga inkomsten av verksamheten blir 5. Antas kapitalet i stället vara minus 100 och inkomsten före räntefördelning vara minus 5 tas 10 upp som intäkt i verksamheten. Vid beräkning av inkomst av kapital får avdrag göras med samma belopp.

Den skattepliktiga inkomsten av näringsverksamhet blir 5 även i detta

fall.

Förslaget medför att inkomst av enskild näringsverksamhet i princip beräknas som om kapitalet i verksamheten utgjort noll kronor oberoende av det faktiska kapital som redovisas.

Räntefördelning förutsätter att en beräkning görs av kapitalet i den enskilda näringsverksamheten, dvs. att tillgångar och skulder bestäms. Beräkningen av underlaget har framstått som ett hinder för klyvning när frågan övervägts tidigare. Efter skattereformen har emellertid förutsättningarna ändrats. De då införda reglerna om K-survunderlag medför

att ett kapitalunderlag som är lämpligt att utgå från redan används i

många fall. I gällande rätt (punkt 16 av anvisningarna till 22 § KL och

3 § 4 mom. SIL) finns också regler om negativ räntefördelning. Dessa

regler bygger på förvärvskällans kapitalunderlag enligt 4 och 6 §§ lagen om skatteutjämningsreserv. Tillämpningen av reglerna, som infördes efter

förslag i prop. 1989/90:110 s. 582 ff, har skjutits upp två gånger (prop.

1992/93:131, bet. 1992/93:SkU15, SFS 1992:1343) i avvaktan på nya

beskattningsregler för enskilda näringsidkare och handelsbolag.

När tillämpningen aktualiseras av de bestämmelser som nu föreslås — vid 1995 års taxering — har survlagstiftningen tillämpats vid tre tax-

eringar. Det kan därför förväntas att övergången till ett system med

räntefördelning bör kunna ske utan större komplikationer. Skattemyndigheterna och många skattskyldiga har således en viss erfarenhet av att

beräkna kapitalunderlag från survsystemet.

Positiv räntefördelning är sammanfattningsvis en metod som ger möjlighet för enskilda näringsidkare att få avkastning på kapital beskattad

på ett sätt som är likvärdigt med vad som gäller för ägare till enmans-

aktiebolag. Reglerna om beräkning av underlaget för räntefördelning utgår från vad som gäller för enskilda näringsidkare vid beräkning av kapitalunderlaget i survlagstiftningen. Det innebär att igångsättnings-

problemen bör bli begränsade.

Från principiella utgångspunkter ter det sig naturligt att ett system för

räntefördelning görs symmetriskt, dvs. att modellen innehåller både positiv och negativ räntefördelning. Vid remissbehandlingen av förslagen har

negativ räntefördelning ifrågasatts främst av företrädare för näringslivet.

Fördelningen av skulder mellan olika förvärvskällor hade ursprungligen

betydelse främst för fördelningen av beskattningsunderlaget mellan olika kommuner. Betydelsen för de skattskyldiga var tämligen begränsad.

I det gällande skattesystemet har skuldfördelningen följande konsekven-

ser. Avdrag för ränta på en skuld som anses hänförlig till privatsfären

görs i inkomstslaget kapital, vilket får till effekt att skatten minskas med 30 AZ, fr.o.m. inkomståret 1995 25 Z, av räntan. Anses skulden hänför-

lig till näringsverksamhet görs avdraget i inkomstslaget näringsver-

ksamhet. Den samlade effekten av avdraget blir då en minskning av egenavgifter och inkomstskatt med upp till ca 63 Z av räntan. En skuld som anses hänförlig till näringsverksamhet minskar kapitalunderlaget enligt survlagen eller ökar underlaget för (negativ) räntefördelning.

De skillnader som råder mellan beskattningen av näringsverksamhet

och kapital i det nya systemet ställer stora krav på att en enskild näringsidkare inte kan dra av räntor hänförliga till privata lån i näringsverksamheten.

I 44 8& KL finns regler om fördelning av lånat kapital på olika förvärvskällor. Reglerna utgår från en huvudregel om att fördelningen av

det lånade kapitalet i första hand skall ske på grundval av utredning.

Reglerna blir aktuella i det fallet det inte går att utreda hur det lånade kapitalet fördelar sig. De föreskriver att i den situationen fördelning skall ske på grundval av värdet av tillgångarna i de olika förvärvskällorna.

I fråga om lös egendom skall härvid normalt det bokförda värdet användas. Om tillgångarna i en förvärvskälla tagits upp "orimligt" lågt eller högt i jämförelse med tillgångarna i en annan förvärvskälla skall tillgångarnas värde beräknas till saluvärdet eller anskaffningsvärdet om det är lägre.

Beträffande fast egendom skall taxeringsvärdet användas.

För skattskyldig som inte haft ordnad bokföring skall fördelningen "i regel" ske på grundval av saluvärdena i de olika förvärvskällorna.

Om tillgångarna i en förvärvskälla är i stort sett de samma år från år och storleken av tillgångarna i en annan förvärvskälla växlar "är man ofta berättigad antaga" att skulderna i den förra förvärvskällan är desamma över åren.

Vid tillämpning av huvudregeln torde tidsaspekten ha stor betydelse.

Köper en näringsidkare först en segelbåt i samband med att han tar upp ett lån och senare en maskin i samband med att han tar ut besparingar från banken torde lånet vara att anse som hänförligt till privatsfären.

Förfar han på motsatt sätt torde lånet vara att anse som hänförligt till näringsverksamheten.

Av exemplet framgår att huvudregeln kan verka på ett godtyckligt sätt

och att den ger stort utrymme för skatteanpassning.

Förslaget om negativ räntefördelning innebär att detta problem löses. Alternativet är att fortsätta att tillämpa 44 & KL.

Mot sistnämnda lösning talar till att börja med att det skulle bli

komplicerat och resurskrävande att kontrollera systemet. I själva verket är 44 § KL emellertid behäftad med sådana svagheter att en långsiktig

lösning som baseras på paragrafen aldrig kan bli tillfredsställande (jfr prop. 1989/90:110 s. 582 ff).

Vad som nu anförts kan sammanfattas enligt följande. Utgångspunkten

för den skattskyldiges inkomstberäkning av näringsverksamheten är hans

redovisning. God redovisningssed innebär att enskilda näringsidkare i bokföringen skall göra noggrann åtskillnad mellan näringsverksamheten och privatekonomin. På grundval härav beräknas bl.a. kapitalunderlaget för räntefördelningen m.m.

Även om fördelning av skulder i flertalet fall görs i enlighet med god

redovisningssed råder enighet om att det finns ett behov av att kunna korrigera fördelningen vid inkomstberäkningen. En del remissinstanser

anser att en tillräcklig kontroll kan uppnås med tillämpning av 44 § KL.

Negativ räntefördelning framstår som rättvisare och enklare än det alternativ som finns. Positiva och negativa kapitalunderlag behandlas i princip symmetriskt. Förslaget innebär inte någon ändring i det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning. Det framstår inte som sannolikt att reglerna om räntefördelning leder till att enskilda näringsidkares syn på värdet av en tillförlitlig redovisning påverkas. Motsatsen är snarare fallet eftersom reglerna inte medför skattemässiga incitament som kan påverka redovisningen.

Negativ räntefördelning beslutades i skattereformen men har därefter skjutits upp i avvaktan på det nu behandlade lagförslaget (jfr prop.

1991/92:60 och 1992/93:131). De uppskjutna reglerna innehåller särskilda övergångsregler för skattskyldiga med negativt eget kapital.

Reglerna innebär i korthet följande. För att de skattskyldiga skulle få

skälig tid för att stärka det egna kapitalet får en näringsidkare t.o.m.

1999 års taxering bortse från det negativa egna kapital som fanns vid

övergången till det nya systemet — normalt den 1 januari 1991. Med negativt eget kapital avses negativa värden som överstiger 30 000 kr. Enligt

reglerna kommer t.o.m. beskattningsåret 1998 endast "nya” kapitalunderskott att träffas av räntefördelning. Det belopp som övergångsvis undantas från räntefördelning benämns "övergångsposten". Övergångsposten behandlas t.o.m. taxeringsåret 1999 som en tilläggspost vid beräkning av survunderlaget. När systemet väl är igång påverkas fördelningsunder-

laget inte av ett underskott i verksamheten eftersom underskott skall läggas till kapitalunderlaget.

Många remissinstansers motstånd mot negativ räntefördelning, såsom

förslaget var utformat i betänkandet Neutral företagsbeskattning (SOU 1991:100), synes bero på att ett negativt kapitalunderlag vid övergången till det nya systemet kan utgöras av gamla underskott och inte av för

stora uttag. Dessa bör inte påverka kapitalunderlaget. Det är emellertid

inte möjligt att i efterhand klarlägga hur stor del av ett negativt underlag som motsvaras av en driftförlust. Kritik kan riktas mot förslaget och även mot nuvarande regler om räntefördelning för att detta inte i tillräcklig

omfattning beaktats. En lämplig åtgärd synes vara att, som föreslagits i promemorian och fått ett positivt bemötande, vid beräkningen av kapitalunderlaget bortse från ett belopp motsvarande förslagets negativa kapitalunderlag vid övergången till det nya systemet. Beloppet bör lämpligen

benämnas övergångspost. Tidpunkten för nollställning av negativa kapitalunderlag bör vara årsskiftet 1993/1994 (fördelningsunderlaget för räntefördelning vid utgången

av året före beskattningsåret, beskattningsåret är 1994).

Med hänsyn till det anförda föreslås att såväl positiv som negativ ränte-

fördelning införs. Underlaget för beräkning av räntefördelning bör benämnas fördelningsunderlaget.

Förslaget föranleder dels att punkt 16 av anvisningarna till 22 § KL upphävs dels ändringar i 2 § 1 mom. och 3 § 4 mom. SIL, i punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1343) om ändring i KL och

i punkt 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1345) om ändring i survlagen, dels att en ny lag, (räntefördelningslagen), införs. Förslaget föranleder också att 44 § KL och punkt 12 och 13 i övergångsbe-

stämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i KL upphör att gälla.

Fördelningsunderlaget

Förebilden för fördelningsunderlaget utgörs som framgår ovan av kapital-

underlaget enligt survlagen.

Fördelningsunderlaget bör utgöra skillnaden vid utgången av närmast föregående beskattningsår mellan tillgångar och skulder i näringsverk-

samheten med följande justeringar. Som skuld räknas även en skuldreservering i den mån avdrag för reser-

veringen medges vid inkomsttaxeringen och belopp som har avsatts till ersättningsfond eller periodiseringsfond.

Tillgångar som avses i 27 § och 29 — 31 §§ SIL räknas inte som

tillgång såvida inte vederlag eller reavinst vid avyttring utgör intäkt av

mottagits skattefri utdelning enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 8

KL räknas inte som tillgång.

Skatter som debiteras som preliminär F-skatt räknas inte som tillgång eller skuld.

Kapital som skjutits till vid påbörjandet av en verksamhet bör inte an-

ses tillskjutet under beskattningsåret och bör således ingå i fördelnings-

underlaget. Tillgångarna bör i princip tas upp till de värden som gäller vid beskatt-

ningen. En utförligare redogörelse för förslaget i denna del finns i författningskommenataren till 13 8 i den föreslagna lagen, se avsnitt

20.1. I survlagen föreskrivs att i fråga om värdering av fastigheter som inte utgör omsättningstillgång får endast 70 7 av värdet (anskaffningsvärdet

för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värde-

minskningsavdrag och liknande avdrag) räknas in i kapitalunderlaget.

Regeln infördes för att motverka att den totala skattebelastningen blev för

låg när näringsfastigheter beskattades i kapital. Begränsningsregeln leder till besvärande likviditetseffekter under löpande fastighetsinnehav. I det system som nu föreslås skulle betydligt fler

skattskyldiga komma att påverkas av begränsningsregeln än vad som är

fallet i dagens system. Det innebär att de negativa effekterna av en begränsningsregel skulle förstärkas. I rådande ekonomiska läge måste en sådan situation undvikas. Med hänsyn till det anförda bör begränsnings-

regeln tas bort.

Den alternativa värderingsmöjlighet som finns för äldre fastigheter tar

sikte på fastigheter som förvärvats före ingången av år 1991. Dessa fastigheter får under vissa förutsättningar tas upp till viss del av taxeringsvärdet minskat med vissa värdeminskningsavdrag m.m. Främst av hänsyn till det begränsade utrymme som finns för skattesänkningar bör inte avskaffandet av 70 9-regeln slå igenom fullt ut vid tillämpningen av alternativregeln. Effekten av slopandet bör lämpligen begränsas till

hälften. Av praktiska skäl bör de taxeringsvärden som gäller år 1993 vara

utgångspunkt för tillämpningen av alternativregeln.

Som framgår av avsnitt 7.1.3 föreslås att regler införs som gör det möjligt för en enskild näringsidkare att finansiera en expansion av

verksamheten med lågbeskattade vinstmedel. I deklarationen skall finnas

en post benämnd expansionsmedel. Den del av det egna kapitalet som svarar mot expansionsmedel har endast beskattats i ett led (efter 28 Zz

skatt) och är således inte fullbeskattad. Expansionsmedel minus ett belopp motsvarande den skatt som utgått bör därför räknas av vid fastställande av fördelningsunderlaget. Underskott av näringsverksamhet förs vidare i verksamheten och kan

kvittas mot överskott ett senare beskattningsår. Underskott av litterär,

konstnärlig och därmed jämförlig verksamhet får dock i vissa fall dras av från intäkt av tjänst. Vidare får underskott av näringsverksamhet dras av

från reavinst vid avyttring av fastighet eller bostadsrätt och liknande som ingått i förvärvskällan. Anledning saknas att låta underskott för vilket

avdrag inte medgetts inverka på räntefördelningen. Ett belopp motsvarande sådant underskott bör således läggas till kapitalunderlaget vid fastställande av fördelningsunderlaget.

Från teoretisk synpunkt borde räntefördelningen grundas på fördelningsunderlaget dag för dag. Av praktiska skäl är man hänvisad till att grunda fördelningen på förhållandena vid ett årsskifte. En fördelning som grundas på förhållandena vid utgången av beskattningsåret är beräkningstekniskt problematisk. Vid räntefördelning tas nämligen hänsyn till ökning av expansionsmedel samtidigt som räntefördelningen har betydelse för denna post. Fördelningen bör därför grundas på förhållandena vid utgången av närmast föregående beskattningsår.

Det är viktigt att fördelningsunderlaget inte kan manipuleras genom att kapital tillskjuts till näringsverksamheten inför ett årsskifte och tas ut efter årsskiftet. Det kan undvikas genom att kapital som skjutits till under närmast föregående beskattningsår inte får räknas in i fördelningsunderlaget.

Näringslivets skattedelegation menar att risken för missbruk överskattas. Delegationen pekar på — om det ändå anses önskvärt att förhindra missbruk — att endast kapitaltillskott som görs under viss tid, t.ex. sista månaden det aktuella beskattningsåret, bör reducera fördelningsunderlaget. LRF/Skogsägarna delar uppfattningen att någon särskild regel inte behövs för att förhindra missbruk. Förbunden hänvisar till att med tillskjutet kapital endast kan avses kapital som tillskjutits för stadigvarande användning i näringsverksamheten. Ett tillskott som görs ena dagen och som återtas nästa kan inte anses som tillskjutet kapital.

Det är här fråga om en avvägning mellan vad som är önskvärt från de skattskyldigas synpunkt och möjligheterna till kontrollmässig hantering m.m. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att vid övergången till det nya systemet undvika möjligheter till missbruk så långt som möjligt. De alternativa förslag till lösningar som förts fram ger inte tillräckliga garantier i det avseendet. Innan erfarenheter från det nya systemet föreligger bör det därför inte komma i fråga att tillåta att kapital som skjutits till under närmast föregående beskattningsår får räknas in i fördelningsunderlaget.

När det gäller makar som tillsammans har deltagit i näringsverksamhet bör fördelningsunderlaget delas upp mellan makarna på grundval av deras andelar av kapitalet i verksamheten. Förslaget har i stort sett lämnats utan erinran av remissinstanserna. RSV har framhållit att problem skulle kunna uppkomma vid fördelningen. Skälet härtill anges vara att det är mycket sällsynt att enskilda näringsidkare har mer än ett kapitalkonto. En remissinstans hävdar att makar som gemensamt deltagit i enskild näringsverksamhet ofta inte torde känna till sina resp. andelar av det i verksamheten nedlagda kapitalet.

När det gäller fördelningen av kapitalunderlaget bör vanliga bevisvärderingsregler gälla. I de fall en säker fördelning inte kan göras får man med tillgängliga uppgifter om anskaffningen av de i verksamheten ingående tillgångarna söka göra en så rättvisande fördelning som möjligt. Denna fördelning skiljer sig principiellt sett inte från den fördelning som skulle

göras vid förmögenhetstaxeringen under den tid då s.k. arbetande kapital i enskild näringsverksamhet var förmögenhetsskattepliktigt eller den fördelning som måste göras i samband med dödsfall och gåvor då lättnadsreglerna i 23 & F och 43 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall tillämpas. Såvitt är känt har fördelningsfrågan inte lett till komplikationer i de sammanhangen. Några större problem torde därför inte vara förenade med bestämningen av makarnas resp. kapitalunderlag.

Bestämmelserna om fördelningsunderlag bör tas in i 2, 8 — 12 och 17 — 20 88 räntefördelningslagen.

Räntesatsen

Positiv räntefördelning syftar till att avkastning på eget kapital som investerats i näringsverksamhet skall beskattas som intäkt av kapital. Härigenom skall skattemässig neutralitet uppnås i förhållande till be-

skattningen av avkastning på kapital som en ägare till ett enmansaktie-

bolag tillskjutit till bolaget. Utrymmet för kapitalinkomstbehandling av eget kapital i enmansaktiebolag beräknas efter en räntesats som motsvarar

statslåneräntan plus fem procentenheter. För att syftet med positiv räntefördelning skall kunna uppnås fullt ut bör därför i princip utrymmet för kapitalinkomstbehandling bestämmas på samma sätt. Dock bör en juste-

ring ske beroende på att den föreslagna bolagsskattesatsen och skatte-

satsen för inkomst av kapital inte överensstämmer.

I rådande statsfinansiella läge har det emellertid inte bedömts vara

möjligt att sätta räntesatsen så högt som statslåneräntan plus fem

procentenheter. En något för låg fördelningsränta kompenseras dock till viss del om utrymmet för kapitalinkomstbehandling ej justeras med hän-

syn till skillnaden mellan bolagsskattesatsen och skattesatsen för inkomst

av kapital.

Med hänsyn till det anförda föreslår regeringen att utrymmet för kapi-

talinkomstbehandling baseras på en räntesats som motsvarar statslåneräntan plus en procentenhet. Anledning att avvika från denna räntesats vid negativ räntefördelning föreligger inte.

Gränsbelopp Några remissinstanser har förordat att gränsbeloppet bör ligga på 100 000 kr.

Regeringen anser, i överensstämmelse med förslaget i promemorian,

att en lämplig nivå ligger vid ett fördelningsunderlag av plus/minus 50 000 kr. Om räntesatsen för positiv räntefördelning är 8 2 motsvarar

detta en fördelning av 4 000 kr och en skatteeffekt på som mest ca 1 200

kr. Över- resp. understiger fördelningsunderlaget gränsbeloppet bör

fördelningen grundas på hela underlaget.

Sparat utrymme för positiv räntefördelning

Promemorians förslag innebär följande. Om utrymmet för positiv ränte-

fördelning överstiger inkomsten före fördelning sparas det överskjutande

beloppet. Föreligger senare ett negativt fördelningsbelopp skall kvittning

ske mot detta. När utrymmet för positiv räntefördelning beräknas skall

ackumulerade sparade belopp läggas till fördelningsunderlaget. TI likhet med promemorieförslaget är reglerna om expansionsmedel juste-

rade i förhållande till det tidigare utredningsbetänkandet så att en

minskning av posten expansionsmedel beskattas som inkomst av näringsverksamhet på vanligt sätt. Det innebär att motivet för att ha full valfrihet

i fråga om att kunna spara utrymme för räntefördelning försvagats väsent-

ligt. Med hänsyn härtill och till bl.a. förenklingsskäl bör utrymme inte få sparas i de fall årets inkomster räcker till för att utnyttja utrymmet.

7.1.3 Expansionsmedel

Regeringens förslag: Enskilda näringsidkare ges möjlighet att fon-

dera vinstmedel i näringsverksamheten. De fonderade medlen enkelbeskattas och kan användas för expansion av verksamheten utan yt-

terligare beskattning.

Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet medges avdrag

med en ökning av en särskild post i deklarationen, expansionsmedel. På samma belopp utgår en särskild statlig inkomstskatt (expansions-

medelsskatt) efter 28 72. Beloppet är inte förmånsgrundande i socialförsäkringshänseende och medför inte egenavgifter eller särskild

löneskatt.

En minskning av expansionsmedel tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Minskningen medför egenavgifter och sociala förmåner eller föranleder särskild löneskatt. Expansionsmedelsskatten gottskrivs den skattskyldige vid en minskning av expansionsmedlen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget. Av dessa remissinstanser har några synpunkter på enskildheter. Några

remissinstanser förordar att expansionsmedel skall få tillföras aktiekapitalet vid en ombildning av den enskilda näringsverksamheten till aktiebo-

lag.

Några remissinstanser, däribland RSV, avstyrker förslaget. Verket anför som främsta skäl härför att den föreslagna lagen komplicerar skatteadministrationen. RSV anför vidare att om regler om expansionsmedel

införs, bör ett enklare takbelopp väljas.

Skälen för regeringens förslag: Förutsättningarna för att en verksamhet skall kunna expandera är olika beroende på om verksamheten

bedrivs genom ett enmansaktiebolag eller om den bedrivs som enskild

näringsverksamhet. En inkomst som uppkommit i ett enmansaktiebolag

kan omedelbart tas ut av ägaren i form av lön eller utdelning. Den kan

också fonderas i bolaget. En inkomst som har fonderats kan senare tas ut genom utdelning, utskiftning eller lön. Beskattningen av inkomsten blir olika beroende på hur den behandlas i civilrättsligt hänseende.

Tas inkomsten ut som lön utgår i ett första led arbetsgivaravgifter hos bolaget. I ett andra led beskattas resterande belopp som förvärvsinkomst hos ägaren.

På en inkomst som tas ut som utdelning utgår i ett första led statlig inkomstskatt hos bolaget. I avsnitt 6 föreslås att skattesatsen bestäms till 28 72 fr.o.m. taxeringsåret 1995. I ett andra led beskattas det utdelade beloppet hos ägaren enligt reglerna i 3 § 12 mom. SIL. Utdelning som

uppgår till högst ett belopp som motsvarar anskaffningskostnaden för

aktierna multiplicerad med en viss räntesats beskattas inte enligt förslagen i propositionen (avsnitt 5.1). Räntesatsen utgörs av statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem procentenheter. Överskjutande utdelning beskattas som förvärvsinkomst (inkomst av tjänst). |

Även på en inkomst som fonderas utgår i ett första led statlig inkomstskatt hos bolaget. Med hänsyn till att inkomst som fonderas grundar

rätt till avsättning till surv kan skatten begränsas till 23,1 2 av inkomsten. I avsnitt 6 föreslås att möjligheten till survavsättning tas bort.

I frånvaro av någon ny reserveringsmöjlighet skulle skatt således utgå

efter 28 7. Med beaktande av avdrag för avsättning till periodiseringsfond kan den effektiva skattesatsen sjunka till 25,43 7 vid en dis-

konteringsränta på 7,5 4.

Om inkomsten fonderas i bolaget skjuts således den eventuella beskattningen hos ägaren upp tills utdelning sker. Detta innebär att verksamheten kan expandera med finansiering av vinstmedel som beskatiats efter endast 25,43 £.

På en inkomst som uppkommit i enskild näringsverksamhet utgår egenavgifter i ett första beskattningsled. I ett andra led beskattas den resterande delen av inkomsten som förvärvsinkomst. Någon möjlighet för

en enskild näringsidkare att finansiera en expansion av verksamheten med

lågbeskattade vinstmedel finns inte.

Av neutralitetsskäl bör även den som driver sin verksamhet som enskild näringsidkare ges möjlighet att expandera verksamheten med enkelbeskattat kapital.

Regeringen föreslår följande. Vid beskattning av enskild näringsverksamhet medges avdrag för en post i deklarationen som kallas expansionsmedel. Syftet med deklarationsposten är att en ökning av expansionsmedel från närmast föregående taxering skall medföra en beskattning som motsvarar beskattningen hos ett enmansaktiebolag när vinstmedel fonderas. Skatt tas ut genom cn särskild statlig skatt. Därigenom undviks att den taxerade förvärvsinkomsten enligt KL resp. SIL skiljer sig. Skatten på en ökning av expansionsmedel benämns cxpansionsmedelsskatt. Skattesatsen skall vara densamma som skattesatsen för juridiska personer. Av detta och förslagen i avsnitt 6 följer att den uppgår till 28 co. En

minskning av expansionsmedel tas upp som intäkt av näringsverksambet.

Härvid återbetalas expansionsmedelsskatten.

En ökning av expansionsmedel bör inte få medföra underskott. Ökning får därför ske med högst ett belopp som motsvarar inkomsten av näringsverksamhet enligt SIL efter vissa justeringar. En utförligare

redogörelse för dessa bestämmelser finns i författningskommentaren till

6 § expansionsmedelslagen (avsnitt 20.2).

Vidare bör det högsta tillåtna expansionsmedelsbeloppet kopplas till det egna kapitalet i näringsverksamheten på ett sådant sätt att ett belopp motsvarande expansionsmedel inte är tillgängligt för näringsidkarens privata ändamål. Detta syfte kan uppnås genom att expansionsmedel inte

får tas upp till mer än ett visst belopp (takbeloppet). Takbeloppet beräknas på grundval av det egna kapitalet. Det överensstämmer i stora drag med fördelningsunderlaget enligt räntefördelningslagen men beräk-

nas med hänsyn till förhållandena vid utgången av beskattningsåret.

Expansionsmedel får således inte ökas så att takbeloppet överskrids. Om

expansionsmedlen kommer att överstiga takbeloppet på grund av en minskning av takbeloppet skall expansionsmedlen minskas med det överskjutande beloppet.

I avsnitt 4 behandlar regeringen från allmänna utgångspunkter den

kritik för komplexitet som förslaget om beskattningen av enskilda

näringsidkare och delägare i handelsbolag har fått. Eftersom en hel del av kritiken har sin grund i den tekniska utformningen av förslaget om expansionsmedel med dess koppling till räntefördelningen finns det anledning att diskutera frågan närmare utifrån den ovan gjorda redovisningen av grunddragen i en sådan modell. I den här frågan tar framställningen även sikte på handelsbolagen.

Svårigheterna med räntefördelning och expansionsmedel hänför sig främst till hur underlagen bestäms (fördelningsunderlag resp. takbelopp).

Beträffande enskilda näringsidkare är det till stora delar fråga om att

använda sig av en teknik som förekommer i survlagen i dag (jfr avsnitt 7.1.2). För en delägare i ett handelsbolag beräknas fördelningsunderlag och takbelopp på grundval av andelens justerade ingångsvärde (jfr avsnitt 7.2.3). Reglerna är samordnade så att man i princip behöver redovisa endast ett underlag vid varje taxering. Takbeloppet för expansionsmedel

vid en viss taxering kan nämligen läggas till grund för fördelningsunderlaget vid räntefördelningen vid den närmast följande taxeringen. Posten expansionsmedel medför vissa särskilda komplikationer. Det beror på att den inkomst som motsvaras av en ökning av expansionsme-

del i ett första skede endast beskattas delvis, med en skattesats motsva-

rande bolagsskattesatsen. Den fulla skatten tas ut först vid en minskning

av expansionsmedlen. Det föreslagna systemet förutsätter att särskild

hänsyn tas till den omständigheten i olika avseenden. Vid bestämmandet

av underlaget för räntefördelning får t.ex. endast den del av en expansionsmedelsökning som motsvarar den skatt som belöper på ökningen ingå i underlaget, eftersom expansionsmedlen inte är att anse som fullbeskattat kapital.

Enligt regeringens uppfattning är det inte lämpligt att av förenklingshänsyn helt bortse från ökning av expansionsmedel vid ränteför-

delningen. Det skulle leda till ett mindre fördelningsunderlag och därmed en ökad skattebelastning jämfört med förslaget. För delägare i handelsbolag skulle det justerade ingångvärdet bli för lågt, vilket skulle få

konsekvenser även vid reavinstbeskattningen.

Det finns två sätt att tekniskt hantera expansionsmedlen. I betänkandet

SOU 1991:100 föreslås att hänsyn till expansionsmedel tas när avdraget

beräknas. Det innebär att den uppdelning av expansionsmedel som består

av dels ett belopp motsvarande den skatt som belöper på ökningen, dels resterande belopp görs genom att avdraget beräknas som ett belopp motsvarande ökningen av expansionsmedel inkl. den på ökningen belöpande skatten. En följd av att uppdelningen görs på "avdragsnivå” är att hän-

synstagande till expansionsmedel vid beräkning av underlag kan göras

utan uppdelning.

Förslaget i promemorian att medge avdrag för enbart ökningen av expansionsmedel och i stället göra uppdelningen i ett senare skede gjordes för att tillmötesgå remisskritiken mot förslaget i SOU 1991:100. En jämförelse av de nu diskuterade teknikerna — det i promemorian och det i

SOU 1991:100 — visar att de ger ekonomiskt likvärdiga resultat. För-

slaget i promemorian har uppfattats som mindre besvärligt. Med hänsyn härtill bör det väljas. Regeringen förutsätter att de svårigheter som även

promemorieförslaget är behäftat med kan underlättas genom information

och krav på tydliga redovisningar i deklarationen.

Som tidigare nämnts bör en minskning av expansionsmedel tas upp som

intäkt av näringsverksamhet och grunda egenavgifter eller särskild

löneskatt på förvärvsinkomst och sociala förmåner. För att inte en

överbeskattning skall uppkomma bör som också redan nämnts expansionsmedelsskatten på ökningen av expansionsmedlen få avräknas mot den skatt som skall utgå på en minskning av expansionsmedlen. Detta kan

åstadkommas genom att den skattskyldige gottskrivs den erlagda expansionsmedelsskatten vid beräkning av skatt och avgifter på en

minskning av expansionsmedlen. När expansionsmedlen minskar bör den

skattskyldige alltså gottskrivas expansionsmedelsskatten på minskningen.

Ett exempel illustrerar hur systemet med expansionsmedel kan fungera (expansionsmedel = EM, näringsverksamhet = NV).

År I

År 2

År 3

Minskningen av EM år 3 innebär att tidigare betald skatt på 78 återbetalas.

Ytterligare ett exempel kan illustrera. När expansionsmedlen ökas med 100 erläggs expansionsmedelsskatt med 28. Expansionsmedlen uppgår således till 100. Vid en minskning av expansionsmedlen skall detta belopp ligga till grund för egenavgifter och inkomstskatt. Egenavgifter beräknade på bruttobeloppet 100 uppgår till 23. Efter avgiftsuttaget återstår 77. Om den skattskyldige befinner sig i marginalskatteskiktet 51 / blir inkomstskatten 39. Egenavgifter och inkomstskatt uppgår alltså sammanlagt till 62 2. Från detta avräknas den erlagda näringsskatten på ökningen av expansionsmedel med 28. På minskningen av expansionsmedel erlägger den skattskyldige ca 34 7 i statlig och kommunal inkomstskatt och egenavgifter.

Om en näringsidkare upphör med sin verksamhet tas befintliga expansionsmedel i princip upp till beskattning som intäkt av näringsverksamhet. Inkomsten bör vara egenavgiftsgrundande och medföra sociala förmåner.

Vid gåva, bodelning, arv och testamente av samtliga realtillgångar i verksamheten bör expansionsmedel få övertas av förvärvaren för att inlåsningseffekter skall undvikas. Vid gåva och bodelning bör krävas att parterna skriftligen avtalat att expansionsmedel skall övertas av förvärvaren. Vid arv och testamente bör mottagaren skriftligen ha förklarat att han övertar expansionsmedlen. Som förutsättning bör vidare gälla att mottagaren är en fysisk person som är bosatt här i riket.

Möjligheten att överföra expansionsmedel kan i vissa fall ge utrymme

för att omfördela skattepliktiga förvärvsinkomster mellan närstående med olika skatte- och avgiftsbelastning. En begränsning bör därför införas. Begränsningen innebär att en skattskyldig inte får överföra expansionsmedel till eu belopp som överstiger värdet av realtillgångarna i verksamheten. För att motverka att tillgångar läggs in i verksamheten i samband med överlåtelsen bör en komplettering göras som innebär att expansionsmedel dock inte får överföras till ett belopp som överstiger värdet av realtillgångarna i verksamheten vid utgången av tredje året före beskattningsåret ökat med en tredjedel.

skjutas upp. Se vidare om detta i författningskommentaren (avsnitt 20.2).

Vid avyttring av näringsverksamhet bör expansionsmedel inte få övertas. Om intäkt av näringsverksamhet har sin grund i minskning av expansionsmedel till följd av att näringsverksamheten har upphört bör den få räknas som ackumulerad inkomst om expansionsmedlen hänför sig till minst två beskattningsår.

Förslagen om expansionsmedel bör tas in i en ny särskild lag (expansionsmedelslagen). Förslagen föranleder ändringar i 1 § och 27 § 2 mom. UBL, 1 kap. 1§ taxeringslagen (1990:324), 3 § lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

7.1.4 Exempel på skatteberäkning för enskild näringsidkare

En enskild näringsidkare antas stå inför att upprätta bokslut till ledning för taxeringen år 7. Vid beräkningen av slutliga skatter och avgifter avseende beskattningsåret 6 skall hänsyn tas till bl. a. räntefördelning och möjlighet till avsättning till periodiseringsfond och ökning av expansionsmedel.

Till grund för räntefördelningen ligger förhållandena vid utgången av närmast föregående beskattningsår, dvs beskattningsår 5. Det årets utgående balansräkning antas ha följande utseende:

UB 5 Tillgångar 2 000 000 = Skulder. 1 000 000

Periodiseringsfond 1 60 000

Periodiseringsfond 2 60 000

Periodiseringsfond 3 80 000

Periodiseringsfond 4 60 000

Periodiseringsfond 5 40 000

Eget kapital 700 000

Det egna kapitalet är godtyckligt valt. En post expansionsmedel antas uppgå till 400 000 kr.

Uttag av kapitalbeskattad inkomst För beskattningsåret (år 6) antas det justerade resultatet uppgå till 600 000 kr. Den skattskyldige förutsätts inte ha något sparat fördelningsbelopp.

Fördelningsunderlaget är 412 000 kr (= eget kapital minskat med 72 7 av expansionsmedel). Statslåneräntan vid november månads utgång föregående beskattningsår antas uppgå till 7,5 72. Detta ger en räntesats vid positiv räntefördelning på 8,5 Z (statslåneräntan plus en procent-

enhet). Det positiva fördelningsbeloppet uppgår därmed = till (0,085+412 000 =) 35 020 kr., vilket efter kapitalbeskattning med 25 Z ger ett bidrag till konsumtion på ((1-0,25)+35 020 =) 26 265 kr. Det justerade resultatet efter räntefördelning är (600 000-35 020 =) 564 980 kr.

Periodiseringsfond

Beträffande beskattningsåren 1-5 antas den skattskyldige ha gjort avdrag för avsättning till periodiseringsfond. Avdraget som är hänförligt till periodiseringsfond 1 skall återföras till beskattning vid den nu aktuella taxeringen (tax. år 7). Det återförda beloppet, 60 000 kr., ökar det justerade resultatet efter räntefördelning till (564 980 + 60 000 =) 624 980 kr.

Avdrag för beskattningsårets avsättning till periodiseringsfond får uppgå till högst 25 Z av nämnda underlag, dvs. (0,25 + 624 980 =) 156 245 kr. Den skattskyldiga väljer att begränsa avdraget (och avsättningen) till 150 000 kr.

Ökning av expansionsmedel

Det justerade resultatet efter räntefördelning samt återföring och avdrag avseende periodiseringsfond är (624 980 - 150 000 =) 474 980 kr. Den skattskyldige antas vilja göra en så stor ökning av expansionsmedel att han efter att ha betalat skatt på förvärvsinkomsten, kapitalinkomsten och egenavgifter, samt betalat expansionsmedelskatt, har kvar ett belopp på 180 000 kr.

Den skattskyldiges kalkyl kan sammanfattas enligt följande uppställning:

Underlag för avsättning till periodiseringsfond 624 980 Avsättning till periodiseringsfond - 150 000 Justerat resultat före ökning av expansionsmedel 474 980

Disponibel inkomst före expansionsmedelskatt 176 373 Expansionsmedelskatt (0,28 + 80 850 =) - 22 638

Disponibel inkomst 153 735 +26 265

= 180 000

Utgående balans enligt bokslutet år 6 blir (näringsskatt eliminerad):

UB 6 Tillgångar 2 230 850 = Skulder 1 000 000 Periodiseringsfond 2 60 000

Periodiseringsfond 3 80 000

Periodiseringsfond 4 60 000

Periodiseringsfond 5 40 000

Periodiseringsfond 6 150 000

Eget kapital 840 850

7.2¶Handelsbolag

7.2.1 Delägarbeskattning eller beskattning hos bolaget

Regeringens förslag: Handelsbolagens inkomster skall även i fortsättningen beskattas hos delägarna.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Förslaget om fortsatt delägarbeskattning tillstyrks eller lämnas utan erinran av nästan alla remissinstanser. Kammarrätten

och RSV anser dock att skattesubjektsalternativet skulle innebära en betydande förenkling.

Skälen för regeringens förslag: Ett handelsbolag föreligger om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag. Ett

kommanditbolag är ett handelsbolag i vilket en eller flera delägare —

kommanditdelägare — förbehållit sig att inte svara för bolagets förbindelser med mer än han satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.

Ett handelsbolag är inte ett skattesubjekt. I stället beskattas inkomsten hos delägarna. För delägare som är fysisk person bildar verksamheten i bolaget en särskild förvärvskälla. Aktiebolag har endast en förvärvskälla. Inkomst eller underskott från ett handelsbolag ingår således i denna och kan utjämnas mot aktiebolagets resultat i övrigt.

Fr.o.m. den 1 januari 1995 gäller att ett handelsbolag uppkommer först genom registrering i handelsregistret och att näringsverksamhet kan ut-

övas även i ett enkelt bolag (prop. 1992/93:137, bet. 1992/93:LU43, SFS 1993:760). Den nu gällande gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag innebär att endast sådan näringsverksamhet som medför skyldighet att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen får utövas i enkelt bolag. Det kan knappast vara aktuellt att begränsa möjligheten till

resultatutjämning i fråga om verksamhet i enkelt bolag. Det kan här påpekas att regeringen i propositionen föreslår att underskott i en nystartad verksamhet skall få kvittas mot inkomst av tjänst (avsnitt 7.3). Med han-

delsbolaget som skattesubjekt skulle således det enkla bolaget — som

16 Riksdagen 199394. 1 saml. Nr 50

gynnas i förhållande till handelsbolaget. Detta kan inte vara lämpligt.

Ytterligare en fråga skall tas upp i detta sammanhang, Det gäller frågan om enmanshandelsbolag. Från skattemässig synpunkt har frågan om enmanshandelsbolag intresse om möjligheten att utanför sektorn av aktiebolag m.fl. juridiska personer erhålla en behandling vid beskattningen som är likvärdig med den för aktiebolag och aktieägare begränsas till handelsbolag och delägare i handelsbolag. Genom regeringens förslag öppnas möjlighet för enskilda näringsidkare till sådan skattebehandling. Mot bakgrund av de förslag till nya regler för beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag som regeringen nu föreslår och det anförda skälet mot handelsbolag som skattesubjekt saknas anledning att överväga införande av enmanshandelsbolag.

Ett ytterligare skäl för att inte göra handelsbolag till skattesubjekt är att delägarbeskattning är den vanliga metoden i andra länder. Det exempel som brukar ges på något land där handelsbolagen är skattesubjekt är Finland. I samband med "totalskattereformen" år 1989 infördes en s.k. halveringsregel för den finska motsvarigheten till handelsbolag. Den innebar att endast hälften av bolagets inkomst i fortsättningen skulle beskattas hos bolaget. Den andra hälften skulle delägarbeskattas. Fr.o.m. den 1 januari i år beskattas bolagsinkomsten i sin helhet hos delägarna.

Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att delägarbeskattningen behålls.

7.2.2 Förvärvskällor

Regeringens förslag: Indelningen i förvärvskällor inom ett handelsbolag avskaffas. All näringsverksamhet inom ett handelsbolag hänförs till en och samma förvärvskälla för en delägare. Härigenom åstadkoms en resultatutjämning mellan skilda verksamheter inom ett och samma bolag. Självständig näringsverksamhet i utlandet hänförs dock alltid till en särskild förvärvskälla. Andelar i skilda handelsbolag hänförs till skilda förvärvskällor. Enskilt bedriven näringsverksamhet och verksamhet i ett handelsbolag hänförs till skilda förvärvskällor. För delägare i ett handelsbolag som i sin tur är delägare i ett handelsbolag hänförs bolagsinkomsterna till en och samma förvärvskälla.

Inkomst hos ett handelsbolag tas upp vid den taxering då handelsbolaget skulle ha taxerats om det hade varit skattskyldigt.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med den skillnaden att promemorieförslaget saknar uttrycklig reglering för inkomstberäkningen hos ett handelsbolag som i sin tur är delägare i ett handelsbolag. Promemorieförslaget innebär att särregleringen av självständig näringsverksamhet i utlandet upphör.

Remissinstanserna: Förslaget att slopa förvärvskälleindelningen för

skilda verksamheter inom ett och samma handelsbolag bemöts undantags-

löst positivt. Förslaget att inte — av förenklingsskäl — tillåta gemensam inkomstberäkning för en skattskyldigs verksamheter i skilda handelsbolag

eller mellan enskilt bedriven näringsverksamhet och handelsbolagsinkomst

bemöts negativt av flera remissinstanser. FAR godtar inte argumenten. Näringslivets skattedelegation anser att man får acceptera en viss

komplexitet. LRF/Skogsägarna anser att den presenterade modellen visserligen är komplicerad men att den går att förenkla. Om en lösning inte hinns med i lagstiftningsärendet bör frågan bli föremål för fortsatt utredning snarast. Skälen för regeringens förslag: För en fysisk person som är delägare i ett handelsbolag utgör hans andel av inkomsten i bolaget — bortsett från reavinster på fastigheter och bostadsrätter — inkomst av näringsverksam-

het. Detta gäller även om inkomsten är hänförlig till utdelning eller vinst

på kapitalplaceringsaktier. I fråga om en delägare som är fysisk person gäller vidare att näringsverksamhet i ett handelsbolag delas in i förvärvskällor enligt de regler som gäller för enskild näringsverksamhet med den skillnaden att även aktiva verksamheter bildar skilda förvärvskällor om verksamheterna saknar naturlig anknytning till varandra. Inkomst från ett

handelsbolag och inkomst av enskild näringsverksamhet som bedrivs av

delägaren eller inkomst från ett annat handelsbolag hänförs till skilda

förvärvskällor även om verksamheterna har naturlig anknytning till varandra.

I likhet med vad som föreslagits i fråga om enskilda näringsidkare bör

även i fråga om delägare i handelsbolag som är fysisk person indelningen

1 förvärvskällor avskaffas såvitt gäller verksamheter inom ett bolag. För handelsbolagen bör emellertid inkomst beräknas för varje bolag. Bedöm-

ningen om en verksamhet skall anses som aktiv eller passiv görs på

delägarnivå bolag för bolag.

Neutralitetsskäl talar för att även enskilda näringsidkare bör kunna delta i verksamhet som bedrivs genom handelsbolag med rätt att vid beskattningen utjämna förlust i handelsbolaget mot vinst i den egna verksamheten och tvärtom. Motsvarande möjlighet till kvittning bör finnas för en delägare som innehar andelar i flera handelsbolag utan att själv vara näringsidkare.

Det har emellertid visat sig uppkomma betydande tekniska svårigheter när det gällt att omsätta ett förslag om kvittningsregler i lagtext. Problemen beror på samspelet mellan skattepliktig inkomst, cgenavgif-

ter/särskild löneskatt, andelens justerade ingångsvärde i reavinstbe-

skattningen och förlustutjämning framåt. Den reglering som krävs för att

införa en rätt till kvittning av handelsbolagsinkomster skulle såvitt hittills framkommit komplicera systemet på ett inte acceptabelt sätt. Det gäller

särskilt när de nya regelsystemen avseende räntefördelning och expansionsmedel samtidigt införs. Frågan bör övervägas ytterligare.

När det gäller inkomstberäkningen för ett handelsbolag bör, i enlighet med promemorieförslaget, inkomst av ett handelsbolag tas upp till beskattning vid den taxering då handelsbolaget skulle ha taxerats om det

hade varit skattesubjekt. I jämförelse med vad som enligt uppfattningen

i promemorian är gällande rätt innebär förslaget en ändring endast i de fall delägaren och handelsbolaget har skilda räkenskapsår. I fråga om

fysiska personer kan detta vara fallet endast i rena undantagsfall. Såväl

fysiska personer som handelsbolag som har en fysisk person i delägar-

kretsen skall nämligen ha kalenderår som räkenskapsår. Avvikelse härifrån kräver dispens enligt 12 § BFL.

Förslagen föranleder ändringar i 3 och 18 §§ KL.

7.2.3 Kapitalavkastning

Regeringens förslag: Reglerna om positiv och negativ räntefördelning bör omfatta sådan delägare i handelsbolag som är fysisk person

eller svenskt dödsbo. För dessa skattskyldiga utgörs fördelningsunderlaget av det 1 andelen nedlagda kapitalet, dvs. det justerade

ingångsvärdet enligt 28 § SIL, vid utgången av närmast föregående beskattningsår.

Om den skattskyldige har ett negativt justerat ingångsvärde när de

nya reglerna skall börja tillämpas skall ingångsvärdet då anses vara noll kronor och senare år ökas med det negativa beloppet.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig är positiva eller har inga erinringar mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Skälet för att införa räntefördelning

för enskild näringsverksamhet, nämligen att likställa sådan verksamhet med verksamhet i enmansakticbolag, gäller även i fråga om handelsbolag.

Räntcfördelningen bör omfatta delägare i handelsbolag som är fysisk person eller svenskt dödsbo.

Fördelningsunderlaget bör utgöras av det i andelen nedlagda kapitalet eller närmare bestämt det justerade ingångsvärdet enligt 28 § SIL vid utgången av närmast föregående beskattningsår. För att vissa möjligheter

till kringgående skall hindras bör det justerade ingångsvärdet minskas med kapitaltillskott under beskattningsåret närmast före det aktuella

beskattningsåret och med lån från bolaget till delägaren eller person som

är närstående till delägaren på vilket inte utgår marknadsmässig ränta. Ingångsvärdet bör minskas fullt ut även om lånet löpt under endast en begränsad del av beskattningsåret.

Räntesatsen bör vara densamma som för enskilda näringsidkare, dvs. statslåneräntan vid utgången av november året före beskaltningsåret plus en procentenhet.

Vid beräkning av reavinst på grund av avyttring av andel i handels-

bolag skall enligt 28 § SIL ingångsvärdet för andelen ökas med tillskott

till bolaget och minskas med uttag från bolaget. Ingångsvärdet skall vidare ökas med på delägaren belöpande skattepliktiga inkomster och

delning innebär att ett belopp får dras av vid beräkning av inkomsten i bolaget och att motsvarande belopp tas upp som intäkt av kapital. Belop-

pet är därmed fullbeskattat och skall kunna tas ut utan att ingångsvärdet

sänks (se 28 & SIL och kommentaren till denna).

Tidpunkten för nollställning av negativa kapitalunderlag bör vara

årsskiftet 1993/1994 (fördelningsunderlaget för räntefördelning vid

utgången av året före beskattningsåret, beskattningsåret är 1994). I fråga

om handelsbolag utgörs kapitalunderlaget av andelens justerade ingångs-

värde. Vid beräkning av kapitalunderlaget bör — i likhet med vad som

gäller enligt gällande regler — hänsyn tas till nettouttag som överstiger bl.a. skattepliktig nettoinkomst under de beskattningsår som taxeras 1991

— 1994. Reglerna bör införas i räntefördelningslagen.

7.2.4 Expansionsmedel

Regeringens förslag: Expansionsmedel bör knytas till delägare i bolaget som är fysisk person och inte till bolaget.

En ökning av expansionsmedel medför att delägaren får dra av ökningen från sin andel av inkomsten vid taxeringen till kommunal och statlig inkomstskatt. På samma belopp utgår en särskild statlig

skatt (ecxpansionsmedelsskatt) efter 28 2. Underlagen för sociala

förmåner och egenavgifter minskar med beloppet.

En minskning av expansionsmedel bör tas upp som inkomst av

näringsverksamhet och grunda egenavgifter och sociala förmåner.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ett mindre antal remissinstanser har yttrat sig. Av dessa är flertalet positiva till förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Även när det gäller expansionsmedel gör sig samma skäl gällande för handelsbolagen som för de enskilda näringsidkarna. Det är alltså fråga om att likställa beskattningen av handelsbolag med beskattningen av enmansaktiebolag.

Förändringar av expansionsmedel får motsvarande effekt för en del-

ägare i ett handelsbolag som för en enskild näringsidkare med ut-

gångspunkt i delägarens andel av bolagets inkomst. En ökning av

expansionsmedel medför således att delägaren får dra av ökningen från sin andel av inkomsten vid taxeringen till kommunal och statlig inkomstskatt. Den särskilda expansionsmedelsskatten på beloppet utgår

efter 28 7. Underlaget för sociala förmåner och egenavgifter minskar med beloppet.

För en enskild näringsidkare får expansionsmedel ökas med högst ett belopp motsvarande inkomsten av verksamheten efter vissa justeringar. För cen delägare i ett handelsbolag bör samma begränsning knytas till

hans andel av bolagets inkomst efter motsvarande justeringar.

Justeringarna kommenteras i författningskommentaren (avsnitt 20.2).

En minskning av expansionsmedel bör av samma skäl som anförts i fråga om enskilda näringsidkare tas upp som intäkt av näringsverksamhet

och utgöra grund för egenavgifter hos delägaren. Den statliga expansionsmedelsskatt som betalas på ökningen av expansionsmedel skall

därvid gottskrivas den skattskyldige vid beräkningen av slutlig skatt.

Expansionsmedel får för en enskild näringsidkare uppgå till högst kapi-

talunderlaget enligt lagen om räntefördelning justerat på visst sätt, det s.k. takbeloppet. I fråga om delägare i handelsbolag bör motsvarande

villkor vara att expansionsmedel inte får tas upp till den del att det justerade ingångsvärdetär negativt. Det justerade ingångsvärdet bör vid jämförelsen minskas med kapitaltillskott under beskattningsåret och med

lån från bolaget till delägaren eller delägaren närstående person på vilket inte utgår marknadsmässig ränta.

Vid beräkning av det justerade ingångsvärde som används i reavinst-

hänscende skall enligt 28 § SIL ingångsvärdet för andelen ökas med tillskott till bolaget och minskas med uttag från bolaget. Ingångsvärdet skall

vidare ökas med de på delägaren belöpande skattepliktiga inkomsterna och minskas med de på delägaren belöpande avdragsgilla underskotten. Avdrag för en ökning av expansionsmedel medges även vid taxeringen

till statlig inkomstskatt. Det innebär att det justerade ingångsvärdet inte påverkas av en ökning av expansionsmedel. Med hänsyn till att expan-

sionsmedelsskatt utgått bör emellertid ett belopp motsvarande skatten öka

ingångsvärdet. Vid en minskning av expansionsmedel gäller det omvända.

En konsekvens av att minskningen skall tas upp i näringsverksamhet och kunna kvittas mot underskott är att det inte bör vara möjligt att föra över expansionsmedel till förvärvaren vid avyttring av en handelsbolag-

sandel.

Om en skattskyldig upphör att vara delägare i handelsbolag bör expansionsmedel beskattas i likhet med vad som gäller när en enskild näringsidkare upphör med verksamheten, dvs. befintliga expansionsmedel tas i princip upp till beskattning som intäkt av näringsverksamhet.

Expansionsmedel bör få övertas av förvärvaren vid gåva av andelen till en fysisk person och vid arv och testamente. Vidare bör beskattningen av expansionsmedel kunna skjutas upp vid byte av företagsform. Se vidare

om detta i författningskommentaren (avsnitt 17.2). I likhet med vad som föreslås beträffande enskilda näringsidkare bör

i fråga om delägare i handelsbolag intäkt på grund av minskning av expansionsmedel då förutsättningar inte längre föreligger för expansions-

medel kunna räknas som ackumulerad inkomst.

Förslagen om expansionsmedel bör tas in i en särskild lag om cxpansionsmedel. Förslaget föranleder ändringar i 3 § lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

7.2.5 Den skattemässiga inkomstfördelningen

Regeringens förslag: En kommanditdelägares avdragsrätt för underskott i bolaget begränsas till vad delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget. För delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser begränsas avdragsrätten till högst det belopp han ansvarar för. Överskjutande underskott får sparas och dras av mot framtida överskott i bolaget.

Promemorians förslag: Kommanditdelägare och vanliga delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare begränsat sitt ansvar för bolagets förbindelser får avdrag för underskott i bolaget först då andelen avyttras.

Remissinstanserna: Förslaget att kommanditdelägare inte skall få avdrag förrän andelen avyttras får ett blandat mottagande. Bl.a. RSV och Hovrätten tillstyrker. Näringslivsföreträdarna är liksom FAR över lag uttalat negativa. Näringslivets skattedelegation m.fl. framhåller att om möjligheten till löpande kvittning anses behöva begränsas är det rimligt att kvittningsrätt i vart fall skall gälla för ett belopp motsvarande insatt kapital. Tjänsteförbundet anser att konsekvenserna av förslaget inte belysts tillräckligt.

Skälen för regeringens förslag: I 53 § 2 mom. KL anges att inkomst hos handelsbolag hänförs till delägarnas inkomst med belopp som motsvarar deras andelar av bolagets inkomst. En delägare beskattas för sin andel av bolagets inkomst oavsett om han tagit ut vinstmedlen från bolaget eller inte (punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL). I princip är alltså den civilrättsliga inkomstfördelningen avgörande även skattemässigt.

Civilrättsligt gäller avtalsfrihet för vinst- och förlustfördelningen mellan delägarna. I lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL) finns dispositiva regler för vinst- och förlustfördelningen. Enligt dessa har en bolagsman i ett vanligt handelsbolag för varje räkenskapsår rätt till dels ränta (diskontot plus två procentenheter) på den behållna insatsen vid räkenskapsårets början, dels skäligt arvode för sin förvaltning av bolaget. Vad som återstår utgör räkenskapsårets resultat. Detta resultat (positivt eller negativt) fördelas lika mellan bolagsmännen, dvs. efter huvudtalet.

För en kommanditdelägare gäller inte dessa regler. Finns inget avtal och kan bolagsmännen inte komma överens får domstol avgöra frågan efter vilken grund en kommanditdelägare skall ta del i vinst och förlust efter skälighet.

Enligt HBL:s terminologi är alltså bolagets resultat vad som återstår sedan bolagsmännen tillgodoräknats ränta och arvode. Ett överskott kan efter det att vissa av delägarna tillgodoförts ränta och arvode förvandlas till en förlust som kan utgöra avdragsgillt underskott för andra delägare

(RÅ 1968 Fi 945).

Vid taxeringen godtas normalt den inkomstfördelning som delägarna

har gjort. Allmänt gäller dock att fördelningen kan frångås vid beskattningen om fördelningen innebär en obehörig överföring av inkomst mel-

lan delägarna (se RÅ 1988 not 291). Regeringsrätten har i åtskilliga fall underkänt inkomstfördelningen i familjeägda handelsbolag.

En kommanditdelägares ansvar gentemot tredje man är begränsat till in-

satsen eller till vad han utfäst sig att sätta in i bolaget. Detta har dock inte ansetts hindra att kommanditdelägaren får avdrag med större belopp

(RÅ 1979 1:85). Frågan aktualiseras för fysiska personer och dödsbon

genom förslaget om kvittningsrätt för underskott av nystartad näringsverksamhet (avsnitt 7.3).

I punkt 13 av anvisningarna till 32 & KL finns särskilda regler för

inkomstfördelningen i fåmansägda handelsbolag. Reglerna, som gäller in-

komstfördelningen mellan makar och mellan föräldrar och barn, innebär

i huvudsak följande. Är ena maken företagsledare och den andra

medhjälpande beskattas den medhjälpande maken — oavsett om denne är

delägare eller anställd — för marknadsmässig ersättning för utfört arbete och företagsledaren för eventuellt överskjutande belopp. Ersättning för

arbete till en företagsledares eller makes barn under 16 år beskattas hos

företagsledaren. Detsamma gäller ersättning till barn över 16 år till den del ersättningen överstiger marknadsmässig ersättning. Make eller barn — oavsett ålder — som är delägare beskattas själva för skälig ersättning

för sina kapitalinsatser i bolaget medan eventuell överskjutande ersättning

beskattas hos företagsledaren. RSV har utfärdat rekommendationer (RSY

Dt 1993:2) enligt vilka skälig ränta på kapitalinsatsen i allmänhet kan

bestämmas utifrån statslåneräntan vid utgången av november året före

beskattningsåret ökad med fem procentenheter.

Nuvarande regler innebär alltså att delägarnas inkomst- och förlustfördelning — i såväl familjeägda som andra handelsbolag — kan frångås skattemässigt om fördelningen innebär en obehörig överföring av inkomst eller underskott mellan delägarna. Någon särskild reglering i detta

hänseende behövs därför inte.

För bl.a. aktiebolag som är kommanditdelägare krävs däremot en särskild reglering. En kommanditdelägare intar på grund av det begränsade ansvaret en ställning som är näraliggande en aktieägares. Enligt promemorian talar därför neutralitetsskäl för att kommanditdelägare inte bör

få avdrag för underskott i bolaget förrän andelen avyttras. I promemorian uppnås detta resultat genom förslaget att bolagsinkomsten för kommanditdelägaren skall utgöra en särskild förvärvskälla eller med promemorians terminologi en särskild beräkningsenhet. Vid remissbehandlingen har företrädare för näringslivet invänt mot denna del av förslaget och anfört bl.a. att förslaget torde leda till att

kommanditbolagens värde som samarbetsform urholkas kraftigt. Enligt regeringens uppfattning skulle det vara en icke önskad konsekvens. Å andra sidan framstår en begränsning som angelägen ur fiskal synpunkt.

En alternativ lösning som Näringslivets skattedelegation pekar på skulle

vara att begränsa avdragsrätten beloppsmässigt till insatsen. Enligt

regeringens mening är en sådan åtgärd tillräcklig för att förhindra

omöjliggöra samverkan i seriös näringsverksamhet. Regeringen föreslår