Prop. 1978/79:94

om ändring i vägtrankskattelagen (1973:601), m.m.

Prop. 1978/79: 94 Regeringens proposition 1978/79: 94

om ändring i vägtrafikskattelagen ( 1973: 601), m. m.;

beslutad den 8 februari l979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

Pä regeringens vägnar

OLA ULLSTEN INGEMAR MUNDEBO

1 Inledning

Kilometerskattesystemet har varit i kraft sedan den 1 januari 1974. Ur- sprungligen utgick skatten endast för fordon inrättade för-drift med annat drivmedel än bensin eller gasol. Den ljuni 1976 utvidgades kilometerskat- ten till att omfatta även släpvagnar som dras av kilometerskattepliktigt mo- torfordon och har en skattevikt över 3000 kg.

De grundläggande bestämmelserna om vägtrafikbeskattningen. varav ki- lometerskatten är en del. finns i vägtrafikskattelagen (1973: 601 . ändrad se- nast 1978: 199). VSL. Därutöver regleras beskattningen i vägtrafikskatte- kungörelsen (1973: 776. ändrad senast 1978: 331). VSK. kungörelsen (1973: 777) om återbetalning och avräkning av vägtrafikskatt m. m. för for- don som använts utom riket (omtryckt 1976: 768, ändrad senast 1978: 128). ÄVK. lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är re- gistrerade i riket (ändrad senast 1978: 1 19) och i ett flertal andra författning- ar.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 uppdrogjag åt en särskild utredare att göra en teknisk översyn av vägtrafikbeskattningen (B 1977:05). Utredningen antog namnet vägtrafikskatteutredningen.1 Di- rektiven för utredningen innebar att den skulle göra en översyn av vägtra- fikbeskattningens olika delar. Bland de frågor som borde tas upp framhölls bl.a. uppbörden av fordonsskatt och kilometerskatt och en allmän författ- ningsteknisk översyn. Särskilt borde strävas efter förenklingar i beskatt- ningen med beaktande av rimliga krav på att den skall vara effektiv och ge möjligheter till en tillfredsställande kontroll.

' Utredningsman departementsrådet Leif Lindstam.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1978/79: 94 10

Uppdraget innefattade inte att bedöma t.ex. beskattningens nivå. av- vägningen mellan fordonsskatt och kilometerskatt eller en återgång frän ki- lometerskatt till skatt på motorbrännolja.

1 ett första delbetänkande Kilometerskatt (Ds B 1978: 5) har utredningen sett över kilometerskattens nuvarande utformning och lagt fram olika re- formförslag. Utredningen har därvid sökt utforma regler som medför mindre kostnader och mer begränsat uppgiftslämnande för de skattskyldi- ga och underlättad administration för myndigheterna.

Utredningens förslag förutsätter ändringar i bl.a. VSL och i tillämp- ningsföreskrifter. som beslutas av regeringen. t. ex. i VSK. Vidare har ut— redningen förordat vissa åtgärder. som inte kräver fötfattningsändring.

Ifråga om gällande ordning och utredningens förslag tordejag få hänvisa till betänkandet. som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av statens tra- flksäkerhetsverk (TSV). riksskatteverket (RSV). riksrevisionsverket (RRV). generaltullstyrclsen. postverket. kilometerskattenämnden (KSN). kammarrätten i Göteborg. samtliga länsstyrelser. skattetilläggsutred- ningen. delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU). byråkrati- utredningen. AB Svensk bilprovning. Sveriges bilindustri- och bilgrossist- förening. Motorbranschens riksförbund. Motormännens riksförbund. Svenska busstrafikförbundet. Svenska lokaltrafiktöreningen. Svenska taxiförbundet. Svenska åkeriförbundet. Äkeriföretagamas centralförbund och Sveriges bilskrotares riksförbund. RSV har bifogat yttrande av För- eningen Sveriges kronofogdar. Länsstyrelsen i Gotlands län har bifogat yttrande av allmänna ombudet i länet. Länsstyrelserna i Malmöhus och Örebro län har bifogat yttranden av resp. läns åkeriförening.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i det- ta ärende som bilaga 2. &

2 Föredragandens överväganden

BUDGET- DEPARTEMENTET

ÖYERSYN AV VAGTRAFIK- BESKATTNINGEN

DEL 1 Kilometerskatt

Betänkande av vägtrafikskatteutredningen

Ds B 1978:5

• Sida 26
•  Original

• Sida 27
•  Original

I.) N.]

Prop.l978/79:94

'i_l Statsrådet och chefen

för budgetdepartementet

Enligt regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 tillkallade chefen för budgetdepartementet den 15 april 1977 kammarrättsassessorn Leif Lindstam

att som särskild utredare göra en teknisk översyn

av vägtrafikbeskattningen (B 1977:05).

Till experter förordnades den 15 april 1977 förste byråsekreteraren Sven Bornhager, bitr. skattedirek— tören Lennart Carlson, avdelningsdirektören Birger Eriksson, byrådirektören Göran Guste och departements- sekreteraren Gunnar Skarell.

Utredningen har antagit namnet vägtrafikskatteutred- ningen.

Till sekreterare åt utredningen har förordnats byrå- direktören Mats Sjöstrand.

Utredningen får härmed lämna sitt delbetänkande Översyn av vägtrafikbeskattningen. Del 1. Kilometer— skatt.

Särskilt yttrande har avgivits av Carlson.

Stockholm i juli 1978

Leif Lindstam

/Hats Sjöstrand

• Sida 28
•  Original

Prop.1978/79:94 28

INNEHÅLL Sid. FÖRKORTNINGAR 3O SAMMANFATTNING 51 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 3 1 UTREDNINGENS ARBETE ' 5h 1.1 Direktiven du 1,2 Arbetets uppläggning Ok 2 GÄLLANDE BESTÄMMELSER a.m. 55 2.1 Skattepliktiga fordon 73 2.2 skattskyldighet 79 2.3 Kilometerräknarapparatur ?1 2.3.1 Montering m.m. 72 73

2.3.2 Besiktning

2.3.3 Kontroll m.m. 5 2.4 Skatteår och skatteperioder m.m. för vägtrafikaatt 77 2.5 Uppgift till ledning för beräkning av kilometenaatt 75

2.6 Uppbörd m.m. av kilometerskatt 50 2.7 Fastställelse av skatt, efterbeskattning m.m. 32 2.8 Förseningsavgift 83 2.9 Brukandeförbud 55 2.10 Skattekontroll 56 2.11 Utlandstrafik och kilometerskattemärke 87 2.12 Straffbestämmelser Sö

3 ERFARENHETER AV CCH KRITIK MOT KILOMETERSKATTESYSTEMET H.M. 90

5.1 Myndigheternas verksamhet och erfarenheter av be- skattningen 90 3.1.1 Länsstyrelserna 90 3.1.2 RSV 95 3.1.3 TSV 97 3.1.4. KSN 97 3.1.5 Tullverket 100 5.2 De skattskyldiges erfarenheter av beskattningen 101 3.3 Kritik mot kilometerskattesystemet 103 3.3.1 RRV:s revisionsrapport 103 3.3.2 TSV:s promemoria 195

• Sida 29
•  Original

Prop.1978/79:94 29

4 öVERvÄGANDEN OCH FÖRSLAG

4.1 4.2

LFCB

4.4 4.5

4.6

Kilometerräknarapparaturen

Uppgifter till ledning för beräkning av kilometer- skatt, m... 4.2.1 Sambandet mellan avstämpling och uppbörd 4.2.2 Antalet ordinarie avstämplingar per år 4.2.5 Avstämpling vid ägarbyte 4.2.4 Undantag från skyldigheten att göra ordina-

rie avstämpling

Up börd m.m. av vägtrafikskatt

1 Skatteperioder m.m. för vägtrafikskatt .2 Förfallodagar vid ordinarie uppbörd av väg- trafikskatt

4.3.5 Senaste dag för utsändning av skattekrav

vid ordinarie uppbörd

Ul U! 4. 4.

Brukandeförbud

Förseningsavgift

4.5.1 Påföringsgrunder m.m. 4.5.2 Tillämpningen av gällande bestämmelser om eftergift av avgift m.m.

Övriga frågor

4.6.1 Funktionskontroll m.m.

4.6.2 Särskilda rutiner för vissa skattskyldiga 4.6.5 Kilometerskattemärket m.m. 4.6.4 Plombering och myndighetskontroll av kilo— meterräknarapparatur

5 SPECIALMOTIVERING

SÄRSKILT YTTRANDE

BILAGOR

112 113

116 124

129 133 133

15T 158 158

164 167

173

177

189

• Sida 30
•  Original

Prop.1978/79:94' 30

FÖRKORTNINGAR

AS- Aktiebolaget Svensk Bilprovning FFL lagen ( 1959:92 ) om förfarandet vid viss konsum— tionsbeskattning

GTS generaltullstyrelsen

KSN kilometerskattenämnden

LU lagutskottets betänkande prop. proposition

rskr riksdagens skrivelse

RRV riksrevisionsverket

RSV riksskatteverket

SkU skatteutskottets betänkande

TSV statens trafiksäkerhetsverk VSK- vägtrafikskattekungörelsen (1975:?76) VSL vägtrafikskattelagen (1973:601) ÅVK kungörelsen (19751777) om återbetalning och

avräkning av vägtrafikskatt m.m. för fordon som använts utom riket

• Sida 31
•  Original

56? Sää? ?— :

BOU QD. o..—m..).wxd.” 9.9 .nPhOn.

annu mad Humoäonmdwwmnämu P

Ju UC ww waonm+939_arwnlsi

((o [. ((((.xlll

w vaSOHU mwmww 4mwm wmwmmmam Uma muul

.J » _

numwwwwmwmdcw. eau. monom Cawnsmmvcsxé www

du Cönmwmond Baswwmämdmwum Dad wawmuwww Ummwmwduuummu.

C

..Jv.. ..!l . .1 ) .” ...I 11,1 . uc>muzbvummw .w: rmcwp;ospwm WH.m.

| . vi 7) ..... |.) ) .. .r ..T ..I omr ommwakmnn. nu pc_ou sw mdc mucwwm( .

(+ . | .! . |"! in 5 (n

monumxw

wow oda ouawsmdww mama

wawmm u (Hmm wbuwm mamwmiwwwum www mu awuwawu, a.mu. wammäöwwsw » mmswwäa Uma dmmwwwueum md poomwmwcw Sum ww wdmämw muw qusewm mewH mqmmeUHHSm ” mmal

GWS” B&D MWUÖMUWmmmH. Hm..

m Hav wownoummwwdd oow Wwwoamémwmuwad WGWmmem Lagar w How mxuwwwmm mongon dwww Wapua md wwd mwmddmwwma mol L. c om H mau wmä www %%wm amumw. du Haammwmw amwmäoa

:! G) [1- b: ('D '. . (+ H- G

namnämm Momma usadwsm omdwmwmmuam mwmddm£%m_. www mwcnmewwwm w w ämmw wamesmoUCHWma waHmmwmw äe

mwmwwmmdms mandom mad mad Cuanwa wo dumdwml ämm Chamw mmvdmadmw H mdwwwmw man sagan msn

H maa wwwwwmw medsmwwobmw. www

md mswpmw £., Mod add dwzwmunmrowUuo ”sådanan

waonmw 003 Han mmuwdwosmm ams munmm cwdw

(

munmmd sun

mwmeded. än adammwww mad wwcwmummwawwcn mwmww

• Sida 32
•  Original

tnou.—wquqwuca ww

Uwcwmuaowawocmm

m aduua md namdwwa 4mmwwwWHWmnmdn.w

”Cqu Hotmmwuanm W&Wmmwww (H www mmm väm mnwwmd H

kr wuäwuam amd tämä HHsamw md mnd mHHuWWmU Hudm Sma wwwmnd w mon quHmw 30505. UmmmCdoa wa

_-

unmd uwmwp wzsbm nuvwmdmu H msadm w

. mmmwcwmsomwmädmu H mwnmnm mum.ams dan mm;ua|

& an mWHHm um madam mwmédmoadmam. wu mLmdmwm wawu

H smc HHQ Hmasm CUUmHWd HHHH HmauHäm Han UmWWWI um md w.Honmämewmää www mu wwwddemeoa danmsdmd (ww UmuHum W .Hnwms dHHH Howuoummmemu oa Ummdpui Hmmwl

_Uw. bdeWd daw C&mw Sma addamwr omm Häos dnm mwmdämvdeoamw wwwu mw& umWHu mmHnmUmdeww mémmw.

owaHumem mémäUmpNoWH wwwww su wwmawwwm oow uomwmm mmummd nmu mHmdm Rowo» H mqmdeJwHömmaoumuos. CH aaäwmwww maa omsuw dal H mnawmm mm odd am( m-wmw wdmnmmm mad mdMäUmeoud

MHPHH Sm Hour. . u. Hud m (D soma ams 3 H awsmnmn mhdmw män

nucmw ams omm an umwmd Goodwowdmm. ommrwWHsHummswnnHmSwnws www BquHmsmw med Mawwmsmm aou_n

HomwuHmw man mMmeHHam mumw wasanmmmu.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1978/79: 94 33

För vissa siatTFPVid_va med stor fordonspar::, fördelad på flera upnställningspm Htse kan administrationen av kilome—

terskatten vara förknippad med stora svåri—

— : . -er. i de _all

dessa företag har andra tillförlitliga upp gi ifter om iordoncn- t räcker, som kanl _igga till grund för oeräkni.r av kilo

c

rs:att,bör det enlig vår mening finnas möjlighet att

a

e QÅSPOIS från skyldigheten att förse 10 rdonen med kilometer—

räknarapgaratur. Vi föreslår att särs Mlilda bestämmelser härom

införs. :iksskattev arket föreslås få beslutander -,_tth i dessa

Kilometerskattepliktig personbil som skall användas utomlands

i annat land än Norge skall vara försedd med ett särskilt mä 'rl.e, s.k. kilometers! :attemärke. Detta märke Ml andahålls

av lansstyrelserna. Vi föreslår at »det - mot en högre avgift

- även skall tillhandahållas av tullmyndigheterna.

Utö"er de nämnda ändringarna föreslår vi vissa redaktionella och andra mindre mdringar. Vi föreslår ocks3 administrativa

atgärder i olik avseenden.

n)

3 Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr94

• Sida 34
•  Original

Prop. 1978/79: 94 34

- I HGSPÖRST G

1Förslag till

Las onuän_drin: i ve"*raf1kskattela7en (1 "_f

. ..-....-._—._______...-..._._-.-. .._-..._.....__....._m... . .

Härigenom föreskrivs att 9,12,16-18,21,28 och 3159 väp— trafikskattelagen (1973:601) 1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse

952 Skatt beräknas för varje Skatt beräknas för varje fordon för en samman— fordon för en samman— hängande tid av tolv ka— hängande tid av tolv ka- lendermånader (skatteår) lendermånader (skatteår) eller för var och en av eller för var och en av fyra delar av helt skatte- tre delar av helt skatte- år (skatteperioder). år (skatteperioder).

Är fordon skattepliktigt under endast en del av skatteår eller skatteperiod beräknas skatten för den tid fordonet är skattepliktigt, om ej annat följer av 12 å andra stycket.

skatteår och skatteperiod fastställes av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

12 53 Fordonsskatt utgår för Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga 1 skatteår enligt bilaga 1 till denna lag. Skatten till denna lag. Skatten utgår för skatteperiod utgår för skatteperiod med en fjärdedel, för med en tredjedel, för kalendermånad med en tolfte- kalendermånad meden tolfte- del och för dag med 1/360 del och för dag med 1/360 av skatten för helt år. av skatten för helt år.

2Senaste lydelse av lag ens rubrik 1974:869 5Senaste lydelse 1974: 869 5Senaste lydelse 1978:118

• Sida 35
•  Original

'.!.

Prop.]978/79:94 3

Euvarande lydelse Föreslagen lydelse

Överstiger fordonsskatten Överstiger fordonskatten

för ett fordon 1 500 kronor för ett fordon 1 500 kro-

för helt år utgår fordons- nor för helt år utgår skatt för skatteperiod. fordonsskatt för skatte- period.

Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalender- månad, utgår fordonsskatt för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om fordon, för vilket fordons- skatten uppgår till minst 4 800 kronor för helt skatteår, för den kalendermånad under vilken Skatteplikt första gången inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än avställning. Har sådant fordon varit avställt avräknas eller återbetalas fordonsskatt för av— ställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om fordonet övergått till ny ägare under avställningstiden.

Fordonsskatt erlägges före Fordonsskatt erlägges före ingången av skatteår eller ingången av skatteår eller skatteperiod. Regeringen skatteperiod. Regeringen får medge undantag härifrån eller mvndighet som_£ggg: för grupp av fordon. ringen bestämmer får medge

undantag härifrån för grupp av fordon.

16 54 Skattepliktigt fordon får Skattepliktigt fordon får ej brukas, om till betal- ej brukas, om till betal- ning förfallen fordonsskatt ning förfallen fordonsskatt ej erlagts. Detta gäller ej ej erlagts. Detta gäller ej i fråga om skatt som avser i fråga om skatt som avser tid före det närmast före- tid före det närmast före- gående skatteåret eller ej gående Skatteåret ggg ej heller i fråga om skatt som heller i fråga om skatt som åvilar tidigare ägare av åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts fordonet och som fastställts genom beslut om efterbeskatt- genom beslut om efterbeskatt- ning enligt 24 &. ning enligt 24 å.

E_—-____'__' Senaste lydelse 1975=276

• Sida 36
•  Original

Prop.]978/79z94 36

"|

Nuvarande lvdelse röreslacen lvdelse

%

Har fordon sålts vid exeku-

tiv försälinine får det P brukas av den nye ägaren

utan hinder av a t fordons-

skatt, för.vilken tidigare ägare är skattskyldig, inte

, har erlagts. Föreligger an-

nars särskilda skäl får riks- skatteverket medge att visst fordon får brukas utan hinder av första stycket.

17 ?

Kilometerskattepliktigt fordon skall vara försett med sär— skild, godkänd räknare för registrering av fordonets kör- sträcka och tillhörande anordningar för dess funktion (kilo— meterräknarapparatur). Apparaturen Skall vara plomberad. Kilometerskattepliktig personbil som användes utom riket skall vidare vara försedd med särskilt märke, som visar att fordonet är kilometerskattepliktigt. Regeringen får medge undantag från skyldighet att försepersonbil med sådant märke.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om godkännande, montering, plombering, repara- tion, kontroll och liknande åtgärd som har avseende på kilo- meterräknarapparatur samt om märke som avses i första stycket.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får efter ansökan medge att kilometerskatteoliktigt for— don inte behöver vara för- sett med kilometerräknar- i

apparatur.

18 556

Kilometerskatt utgår för den körsträcka som fordon till— ryggalagt under tid, då det varit kilometerskattepliktigt.

ZSenaste lydelse 1974:869 Senaste lydelse 1974:869

• Sida 37
•  Original

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande lvdelse

Skatten beräknas för helt

Föreslagen lvdelse

tiotal kilometer efter de

skattesatser som anges i bilaga 2 till denna lag.

Skattskyldig skall för varje skatteperiod lämna uppgift till ledning för fastställande av skatt. Qådåg uppgift skall lämnas även i annat fall, i den mån regeringen eller myn- dighet som regeringen be- stämmer förordnar därom. Kilometerskatt erlägges

i efterhand för skatte- period. Regeringen får medge undantag härifrån för grupp av fordon.

Kilometerskattepliktigt fordon får ej brukas 1. om de föreskrifter i

fråga om kilometerräknar— apparaturl vilka meddelats

i denna lag eller med stöd

därav, ej iakttagits,

7

Senaste lydelse 1975:276.

Skattskyldig skall för varje skatteperiod lämna uppgift till ledning för beräkning av skatt. åggg: ringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag häri- från. Uppgift till led— ning för-beräkning av skatt skall lämnas även i annat fall, i den mån re- geringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordnar därom. Kilo- meterskatt erlägges i efterhand för skatteperiod. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag häri-

från för grupp av fordon.

Kilometerskattepliktigt fordon får ej brukas

1. om det inte är försett med kilometerräknarappara-

tur av godkänt slag som är plomberad och godkänd vid

besiktning samt fungerar tillfredsställande,

• Sida 38
•  Original

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande lvdelse

2. om föreskriven uno-

gift för beräkning av

kilometerskatt ei läm-

nats, 22 om till betalning för-

fallen kilometerskatt ej erlagts.

Vad som sägs i första stycket under ; gäller

ej i fråga om skatt som avser tid före det när— mast föregående skatte- året och ej heller i fråga

om skatt som åvilar tidigare

ägare av fordonet och som fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt 24 eller 25 3

38

Föreslagen lvdelse

ån om till betalning för- fallen kilometerskatt ej erlagts.

Regeringen eller mvndighet som regeringen bestämmer får medge att fordon, utan hinder av första stvcket

1, får brukas i avvaktan på reparation eller besiktning av kilometerräknaraporatur.

Vad som sägs i första stvcket under 1 gäller ej i fall som avses i 17 &

tredje stycket.

Vad som sägs i första stycket under 3 gäller

ej i fråga om skatt som avser tid före det närmast föregående Skatteåret och ej heller i fråga om skatt som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fast— ställts genom beslut om efterbeskattning enligt

24 eller 25 %. Har fordon sålts vid exekutiv försäli—

ning får det brukas av den

nve ägaren utan hinder av att kilometerskatt1för 1

• Sida 39
•  Original

Prop.1978/79:94

Nuvarande lvdelse

Lämnas ej inom föreskriven tid vederbörlig uppgift om körsträcka för kilometer— skattepliktigt fordon, nå- för beskattn'ngsmwidigheten den som ägde fordonet, när fristen utgick, försenings— avgift med 100 krono .

Har i fall som avses i första stycket ägaren anmanats att

lämna uppgift men ej efter— kommit anmaningen inom tid som föreskrivits i denna Ellåå underlåtit att inom föreskriven tid lämna upp- gift om fordonets körsträcka ggg minst 233 av de tre närmast föregående uoobörds- tillfällena, bestäms förse- gångsavgiften till 200 kronor.

%enaste lydelse 1978z199.

Föreslagen ltdelse

vilken tidigare ägare är skattsktldig, inte har erlagtS, Föreligger annars särskilda skäl får riksskatteverket medge att visst fordon får brukas ut n hinder av första stvcket .

Har vederbörlig uppgift

för skatteperiod om körsträcka för kilome- terskattepliktigt for-

don inte kommit in inom föreskriven tid skall erinran om uppgifts— skvldigheten och om för- seningsavgift sändas till den som ägde fordo- net vid utgången av skatte- perioden, om ej annat föl- jer av andra stvcket.

Har i fall som avses i första stycket ägaren underlåtit att inom föreskriven tid lämna uppgift för skatteperiod om fordonets körsträcka gg; minst 25 av det tre närmast föregående skat- teoerioderna oåför be- skattningsmvndigheten

ägaren förseningsavgift. Detsamma gäller om

• Sida 40
•  Original

Prop.]978/79:94

Nuvarande lvdelse

Fråga om förseningsavgift prövas av beskattnings- myndigheten. I fråga om förseningsavgift skall 37få första och tredje styckena, 37 g 5 andra stycket samt 37 h 5 lagen (1959:92) om förfarandet vid viSs konsumtionsbe- skattning tillämpas. Utöver vad som föreskrivs i nämnda 37 f % första stycket gäller att förseningsavgifter av- seende samma fordonsägare för en och samma skatte— period fär nedsättas till 500 kronor eller, i fall som avses i andra stycket, 1 000 kronor.

40

föreslagen lydelse

ävaren har anmanats att

_B—___—__.

lämna uppgift om körsträcka men ej efterkommit anmaningen inom tid som har föreskrivipp i denna.

Förseningsavgift enligt andra stvcket utgår med 100 kronor. Avgiften bestäms dock till 200 kronor om förseningsav— gift har påförts för minst en av de tre närmast före— gående skatteperiodgrga eller om förseningen avser uppgift som ägaren har an— manats att lämna,

Fråga om förseningsavgift prövas av beskattningsmyndig- heten. I fråga om försenings— avgift skall 37 f 5 första och tredje styckena, 57 g 5 andra stycket samt 37 h 9 lagen (1959:92) om förfaran- det vid viss konsumtionsbe- skattning tillämpas. Utöver vad som föreskrivs i nämnda 37 f 5 första stycket gäller att förseningsavgifter av- seende samma fordonsägare

för en och samma skatteperiod får nedsättas till 500 kronor eller, i fall som avses i

tredje stycket 1 000 kronor.

andra meningen,

• Sida 41
•  Original

Prop.]978/79z94 41

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

31 59 Hot beslut som avses i Hot beslut som avses i 23-gå 55 eller 40 9 23-21 $%, 28 5 andra eller eller som avser rättelse tredje stvcket eller 40 5 eller utdömande av vite eller som avser rättelse får skattskyldig och all- - eller utdömande av vite får mänt ombud föra talan skattskyldig och allmänt genom besvär hos kammarrätt. ombud föra talan genom be—

svär hos kammarrätt.

Not beslut enligt 16 eller 21 & får skattskyldig föra

talan genom besvär hos re-

erin en.

Bestämmelserna i 40 och 45 55 lagen (1959:92) om förfaran- det vid viss konsumtionsbeskattning gäller i tillämpliga delar besvär i fråga som avses i första stycket.

Allmänt ombud får föra talan till skattskyldigs förmån.

1. Denna lag träder i kraft den ?. De nya bestämmelserna i 9 och 12 åå tillämpas i fråga om skatteår som börjar vid ikraftträdandet eller senare.

3. De nya bestämmelserna i 28 och 31 55 tillämpas i fråga om skatteår eller skatteperiod som går till ända efter ikraftträdandet.

4. I övrigt tillämpas äldre bestämmelser i fråga om för- hållande som hänför Sig till tid före ikraftträdandet.

9 Senaste lydelse 1974z863.

• Sida 42
•  Original

Prop.1978/79:94 42

Lgpgrdninc_gn_3=dring ;_y_= refins y1.a ;t; mgörelsen

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattekungörelsen (1973:?75)

dels att 47 5 skall upphöra att gälla,

dels att Å-7, 9, 20, 59, 40, 46-Q8, 51 , 54 och 56 åå skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i förordningen skall införas en ny paragraf , 8 a 5,

av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lzdelse

4 ?

Skatteår, skatteperioder och uppbördsmånad för visst fordon bestämmes efter slutsiffran i fordonets registreringsnummer enligt följande

uppställning. Slut- Skatteår/ Fordonsskatt Kilometerskatt Uppbörds— siffra skatteperioder månad 1 skatteår: maj-april april april-mars - skatteperioder: maj-juli januari—mars april augusti-oktober april-juni augusti novemoer- anuari 'uli-se tember oktober februari-april oktober-december januari 2 skatteår: juni-maj maj maj-april - skatteperioder: "uni-auvusti februari-april maj september-november ma — uni augpsti decem er—fe ruari ull-oktober november mars-maT novemSer-Qanuari februari 5 skatteår: juli-juni juni juni—maj - skatteperioder : juli—september mars-maj juni octooer-decem er ' ' ; september Juni-augpst1 'anuari-mars se tem er-november december april-juni december-februari mars

• Sida 43
•  Original

Pmp. 1978/79: 94

Nuvarande lvdelse

Slut- Skatteår/ Fordonsskatt Kilometerskatt Uppbörds— siffra skatteperioder månad 4 och 5 $atteår: september-augusti augusti juli—juni - skatteperioder: september-november haj-juni augusti december-februari juli-oktober november mars-mai november-januari februari juni—augusti februari—april pgj 6 skatteår: december-november november november-oktober - skatteperioder: december-februari juli-oktober november mars-mai november-januari februari ;uni-augusti februari-abril EEE september-november mai—juni augusti 7 skatteår: januari-december december december-november - skatteperioder: januari—mars sentember—november december anri_—juni december—:eoruari mars juli-september mars—ma— ? ni OktOber-december —uni-augusti september 8 skatteår: februari-januari januari januari-december - skatteperioder: februari-april oktober-december januari maj-juli januari-mars april aurusti—oktober april-_uni - augusti novemEer-'anuari juli-september oktober 9 skatteår: mars—februari februari februari-januari - skatteperioder: mars-mai november—januari februari juni-augusti februari-anri på; september—november mai—juni au usti december-ieoruari juli—Oktober november 0 skatteår: april-mars mars mars—februari - skatteperioder: april-juni december-februari mars iuIiisentember mars-ma" juni oktober-december juni—augusti september EEEEEFTTEEFE____ september-november 553555??—

Sista månaden i varje skatteperiod för kilometerskatt betecknas

avstämplingsmånad.

• Sida 44
•  Original

Prop.1978/79:94 44

Föreslagen lvdelse

4 Skatteår, skatteperioder och uppbördsmånad för visst fordon bestämmes

(.:-:

efter slutsiffran i fordonets registreringsnummer enligt följande

uppställning. Slut- Skatteår/ Fordonsskatt Kilometerskatt Uppbörds— siffra skatteperioder månad 1 skatteår: maj-april pril april—mars - skatteperioder: mai-augusti december-mars april september-december april—juni augusti januari-april juli-november december 2 skatteår: juni-maj maj maj-april - skatteperioder: juni-september januari-april maj 0 toner-januari maj-augusti september februari-maj september—december januari 3 skatteår: juli-juni ' juni juni-maj — skatteperioder: juli—oktober februa.i-mai juni november-februari 'uni-sentember oktober mars—juni oktober—januari ieoruari 4 skatteår: september-augusti augusti juli-juni - skatteperioder: september—december april-juni augusti januari—anri nu i—novem er december maj-augusti december-mars anri_ 2 skatteår: oktober—september september W - skatteperioder: oktober-januari ma -aucusti september februari—ma" september—december januari juni-september ianuari-anriI 521 6 Skatteår= december—november november november-oktober - skatteperioder: december—mars juli-oktober november aprii-juli november-februari mars augusti-november mars-juni augusti ? skatteår: _januari—december december ' december-november — skatteperioder: ianuari-april juli—november december maj-augps. december—mars april september-december april-juni augusti 8 skatteår: februari-januari januari januari-december — skatteperioder: februari-mai september-december januari

"uni-september januari—april maj OktOber—januari mai-augusti september

• Sida 45
•  Original

Prop.1978/79:94 45

Föreslagen lvdelse

Slut- Skatteår/ Fordonsskatt Kilometerskatt Uppbörds- siffra Skatteperioder månad 9 Skatteår: mars-februari februari februari-januari - skatteperioderzmars-juni oktober-januari februari juli-Oktober februari-maj juni november-februari juni-september oktober G skatteår: april-mars mars mars-februari — skatteperioder:april-juli november-februari mars augpsti-november mars-juni auggsti december-mars juli-oktober november

Sista månaden i varje skatteperiod för kilometerskatt betecknas

avstämplingsmånad. Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse

5 5

Uppgift till ledning för beräkning av kilometerskatt skall lämnas av fordonsägare l. i samband med att fordon första gången blir kilometer— skattepliktigt,

2. i samband med att fordon upphör att vara kilometerskatte- pliktigt av annan anledning än avställning,

5. i samband med att avställt fordon tages i bruk på sätt som är tillåtet i fråga om avställt fordon,

4. i samband med att fordon 4. i samband med ett fordon

som avses under 5 upphör upphör att brukas på sätt som att brukas på sätt som är är tillåtet i fråga om av- tillåtet i fråga om av- ställs fordon, om uppgift ställt fordon, enligt 2 har lämnats,

• Sida 46
•  Original

Prop.1978/79:94

Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse

5. senast vid utgången av varje skatteperiod, om fordonet varit kilometerskattepliktigt under någon del av tiden mellan föregående avstämpling enligt denna paragraf och ingången av avstämplingsmånaden.

Uppgift enligt första stycket lämnas genom avstämpling på blankett enligt fastställt formulär.

Blankett för uppgift enligt 5 5 första stycket 1 _ & tillhandahålles av länssty- relse efter anmälan och skall vara försedd med datum för utlämnandet.

Skyldighet att lämna uppgift enligt första stvcket 5 före- ligger inte om avstämplina under avstämplingsmånaden har Btorts enlict första stvcket 5 32 & tredje stvcket fjärde meningen, 40 3 andra stvcket eller 51 5 eller enligt 5 % första stycket kun örelsen (1973:?77 om åter-

betalning och avräkning av väg- trafikskatt m.m. för fordon som 1 l ?

använts utom riket.

Blankett för uppgift enligt 5 & första stycket 1 - ; tillhandahålles av länssty— relse efter anmälan och skall vara försedd.med datum för utlämnandet. Blankett för uppgift enligt handahålles av länsstvrelse.

• Sida 47
•  Original

Prop.]978/79z94

Nuvarande lvdelse

Avstämpling enligt 5 Ö första stycket 1 eller # skall göras innan fordonet tages i bruk efter skatte- pliktens inträde. Avstämp- ling enligt 53» första stycket 2 eller 5 skall göras tidigast tredje dagen innan fordonet upphör att vara kilometerskattepliktigt.

Avstämplad blankett skall sändas till länsstyrelse, i fall som avses i 5 & första stycket 1 eller & omedelbart efter avstämplingen och i fall som avses i 5 5 första stycket 2 eller 3 inom tre dagar efter utlämnandet.

751

Föreslagen lvdelse

Avstämpling enligt 5 9 första stycket 1 skall göras innan fordonet tages i bruk efter skattepliktens inträde. Avstämpling enligt 5 5 första stycket 2 eller 5 skall göras tidigast tredje dagen innan fordonet upphör att vara kilometer- skattepliktigt. Av "

bilregisterkungörelsen 1972:599 fram är att av- stämpling enligt 5 5 första

stvcket # i vissa fall är

en förutsättning för att

avställning skall upphöra.

Avstämplad blankett skall sändas till länsstyrelse, i fall som avses i 5 5 första stycket 1 omedelbart efter avstämplingen och i fall som avses i 5 5 första stycket 2 eller 5 inom tre dagar efter utlämnandet.

Statens trafiksäkerhetsverk tillställer fordonsägare blankett enligt 5 5 första stycket 5 senast den 15 i

aVStämplingsmånaden.

1Senaste lydelse 1975:280

• Sida 48
•  Original

Prop.1978/79:94 48

Nuvarande lvdelse _Föreslagen lvdelse Fordonsägare skall iggg Fordonsägare skall avstämpla utgången av aVStämolings- blanketten i kilometerräkna- månaden avstämpla blanket- ren. Blanketten skall senast ten i kilometerräknaren den & i månaden efter avstämp- och inom samma tid sända lingsmånaden ha kommit in till blanketten till statens statens trafiksäkerhetsverk.

trafiksäkerhetsverk.

Har fordonsägare icke erhållit blankett som avses i första stycket skall han anmäla detta till länsstyrelse senast en vecka före utgången av avstämplingsmånaden. Länsstyrelsen tillställer fordonsägaren sådan blankett utan dröjsmål.

8 a 5

Riksskatteverket prövar fråga som avses i 17 & tredje stycket vägtrafikskattelagen 51975:601). &edgivande som

avses där får lämnas under

förutsättning att fordons- ägare äger ett avsevärt an- tal kilometerskatteoliktiga

fordon, att körsträckan för fordonen kan beräknas till-

förlitligt på annat sätt än med hjälp av kilometerräknar- apparatur samt att svårighe- ter skulle föreligga för for- donsägaren att göra avstämp- ling i räknarna.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande lydelse

95

49

Föreslagen lydelse

Riksskatteverket faststäl—

ler skatteår, skatteperio— der och uppbördsmånader för fordon som omfattas av med— givande enligt första stycket.

Är fordon försett med kilometerräknare utan anordning för stämpling av räknarställningen skall i stället för av—

stämpling göras anteckning om räknarens nummer och räknar— ställningen. I övrigt äger vad som sägs om avstämpling i denna kungörelse motsvarande tillämpning i fråga om sådan

anteckning.

Har medgivande enligt 8 a 5 lämnats skall fordonsägaren, för de fordon som omfattas

av medgivandet, i stället

för stämpelkort till be: skattningsmyndigheten

lämna särskild uppgift om körsträckan för fordonen

löpande kilometerskatten.

I fråga om sådan uppgift tillämpas bestämmelserna i

till ledning för beräkning

av kilometerskatt. Riks—

skatteverket får, med av-

vikelse från denna kungö—

relse och efter samråd med

meddela föreskrifter om upp- giftslämnande och uppbörd.

• Sida 50
•  Original

Prop.l978/79:94

Nuvarande lydelse

20 52 Skattekvitto på den skatt som skall erläggas sändes under postförskott till den skattskyldige senast den 19 i uppbördsmånaden vid ordinarie uppbörd 223 snarast möjligt vid till— fällig uppbörd.

Utan hinder av första stvcket får riksgkattg: verket efter samråd med

yerk medge att skatte— kyitto sändes senagt den 15 i uppbördsmånadgg vid ordinarie unpbözd.

39 ?

Riksskatteverket kan, när Särskilda skäl föreligger,

50

Föreslagen lvdelse

Skattekvitto på den skatt som skall erläggas sändes under postförskott till den skattskyldige snarast möjligt, dock senast den lä i uppbördsmånaden såvitt avser ordinarie uppbörd.

före—

Skriva att besiktning av kilometerräknarapparatur skall ske på annan tid än som anges i 37 %.

Länsstyrelse får förelägga ägare av kilometerskatte— pliktigt fordon att inom viss tid inställa fordonet för särskild besiktning av kilometerräknarapparaturen.

fordonet inom

Inställes ef föreskriven tid får det ej

. _ 1 DrLlJCa-S .

Länsstyrelse inför uppgift bilregistret.

')

Läenaste lydelse 19?5=250

Länsstyrelse får förelägga ägare av kilometerskatte- pliktigt fordon att inom viss tid inställa fordonet för särskild besiktning a'

kilometerräkuarapparaturen.

om meddelat föreläggande i

• Sida 51
•  Original

Prop.!978/79z94

Lagsida lir—d 6.1.3;

40 ;?

Föreslagen lydelse

Vid besiktning av kilometerräknarapparatur skall kontrolle—

ras att

1. kilometerräknaren är av godkänd tyo,

2. apparaturen i övrigt överensstämmer med föreskrifter som meddelas av kilometerskattenämnden,

3. apparaturen monterats och plomberats av den som är be-

hörig därtill enligt 32 5,

4. apparaturen är monterad och plomberad enligt föreskrif-

ter som meddelas av kilometerskattenämnden,

5. apparaturen fungerar tillfredsställande.

Föranleder kontrollen ingen anmärkning skall apparaturen godkännas och i förekommande fall plomberas samt bevis härom utfärdas. Vad nu sagts gäller också om kontrollen föranlett anmärkning som efter åtgärd enligt 54 å andra stycket ej längre föreligger.

46

Upphör kilometerräknarappara— turen, i annat fall än som av- ses i 32 %, att vara i före— skrivet skick skall den som har hand om fordonet när

felet upptäckes göra av- stämpling i kilometerräknaren, om det inte är uteslutet till följd av skada på räknaren, och anteckna datum för upp- täckten. Avstämpling och an-

5Senaste lydelse 1977z948

Eid besiktning_3kall avi stämpling göras i räknargn. Föranleder kontrollen

ingen anmärkning skall apparaturen godkännas och

i förekommande fall plom- beras samt bevis härom ut— färdas. Vad som sagts gäller också om kontrollen föranlett anmärkning som efter åtgärd enligt BA 5 andra stycket ej längre föreligger.

Upphör kilometerräknarappa— raturen, i annat fall än som avses i 32 5, att vara i föreskrivet skick skall den som har hand om fordo— net när felet upptäckes göra avstämpling i kilo- meterräknaren, om det inte är uteslutet till följd av skada på räknaren, och an— teckna vad som brister

• Sida 52
•  Original

Prop.]978/79z94

Nuvarande lvdelse

teckning göres p: särskilt kort. Kortet skall utan

dröjsmål sändas till läns— stvrelsen.

Kort enlist första

stycket tillhandahålles av länsstvrelsc.

45 =:-

1 fall som avses i 4å_ä

får kilometerskatteplik— felet avhjälpts av godkänt fö— till utgången av tredje dagen efter den, då felet upp— Sedan felet hjälpts får fordonet, god- känts Vid besiktning, brukas längst till ut- tigt fordon, inn n

retag, bruka s längst

täcktes. av—

innan apparaturen

gången av tredje dagen efter den, då felet av— hjälpts.

_l- IJ

oresla"_n l” ulsc

.» ij .

) Ö . Q. ( .) L.

samt datum för upptäckten. Avstämpling och anteckning görs på särskilt kort, tillhandaln alls av

relse.

SOK-'I

Yl' kinds

[

Kort som avses i första

stvcket skall förvaras i till turen har godkänts vid

besiktninsen.

fordonet dess annars—

Uo.ahör kilometersrakraranoe- ratur att_ vara i_ föreskrivet skick får kilometerskatte- pliktigt fordon, innan felet avhjälpta av godkärt förc13ag, orukas längst till 1tfån;j av tredje dage n efter det, då felet

felet avhjälpts får fordonet,

upptäcktes. Sedan innan apparaturen godkänts vid besiktning, brukas längst till utgången av tionde dagen efter den, då felet avhjälpts.

Här särskilda skäl föreligger får beskattningsmyndighgtgg medge att fordon får brukas under längre tid innan felet har avhjälots än som s_gs_i första stycket .

• Sida 53
•  Original

Prop.l978/79:94

Huvarandg_lydelse

Som förutsättning för brukande enligt första stycket gäller att åtgärder som anges i us och A7_åj vidtagits.

Vid beräkning av tid som avses i första stycket skall lör— dag, söndag eller annan allmän helgdag icke inräknas och ej heller tid under vilken for- donet funnits utom riket eller, såvitt avser personbil, utom riket i annat land än Norge. Inträffar_nändelse som avses i 46 5

_|

när'personbil finnes i

Norge skall då i första stycket angivna tidsfristerna i stället

för vad där anges utgöra var—

dera fem dagar.

Ul _» (121

Vid flygande inspektion av kilometerskattepliktigt fordon får den som utför inspektionen kontrollera

att kilometerräknarappara- turen är i föreskrivet skick och fungerar tillfreds- ställande.

Föreslagen_lydelse

Som förutsättning för bru- kande enligt första gllgg andrg stycket gäller att

(_.

åtgärder som anges i hö ;

har vidtagits.

Vid beräkning av tid som avses i första skall

annan

stycket lördag, söndag eller allmän helgdag icke inräknas och ej heller

tid under vilken fordonet funnits utom riket eller, såvitt avser personbil, utom riket i annat land

än Norge. Uthör kilo- meterräknaraEBaratur att

vara i föreskrivet skick

när personbil finnes i Norge skall ggg i första stycket angivna tidsfris- ten för avhjäloande av fgl i stället för vad där anges utgöra fem dagar.

Vid flygande inspektion av kilometerskattepliktigt fordon får den som utför inspektionen kontrollera att kilometerräknarappara- turen är i föreskrivet skick och fungerar tillfreds— ställande. spektionen anmärkning mot kilometerräknarapgaratu-

ren skall den som utför

inspektionen göra avstämp—

Föranleder in—

• Sida 54
•  Original

Prop.l978/79:94 54

Nuvarandg_lydelse Förgslgggn_lydelåg

ling i räknaren på särskild blankett. Efter avstämE- lingen sänds blanketten till länsstyrelse.

Riksskatteverket meddelar efter samråd med rikspolisstyrelsen och kilometerskattenämnden närmare föreskrifter om kontroll av kilometerräknarapparatur enligt första stycket.

=5

än 5

Mot beslut enligt 27 5 andra stycket eller 53 ? eller om

utdömande av vite föres talan genom besvär hos kammarrätt.

Mot beslut enligt 51 & Mot beslut enligt 5 a 5, eller 32 i» först stycket 31 eller första föres talan genom besvär stycket föres talan genom hos regeringen. besvär hos regeringen.

Hot beslut enlist 48 5

andra stvcket föres talan i

genom besvär hos riks—

skatteverket. Mot beslut enligt 59 Ö Rot beslut enl" 3 första eller andra stycket första eller andra stycket eller mot beslut om utsät- eller mot beslut om utsät— tande av vite får talan tande av vite eller mot ej föras. riksskattever1e_s beslut

i fräsa som avses i && å andra stycket får talan

ej föras.

55 & Till böter, högst femhundra Till böter, högst femhundra kronor, dömes kronor, dömes 1. godkänt företag som ej 1. godkänt företag som ej iakttager bestämmelserna i iakttager beS' melserna i

• Sida 55
•  Original

Prop.]978/79z94 54 Nuvarande lvdelse

2 % tredje stycket, 3 2. fordonsägare som ej efter— kOmmer föreläggande enligt 59 å andra stycket,

3. den som underlåter att

vidtaga åtgärd enligt hö ? första stvcket,

#. den som hindrar eller

försvårar kontroll enligt

51 (=

x .1-

Föresla en lvdelse

å tredje stycket,

[X) I'K) k)] fordonsägare som ej efterkommer föreläggande enligt 39 5 andra stycket, 3. den som underlåter att vidtaga åtgärd enligt hö ?

4. den som hindrar eller försvårar kontroll enligt 51 &

.] c

1. Denna förordning träder i kraft den &. De nya bestämmelserna i h & tillämpas i fråga om skatte-

år som börjar vid ikraftträdandet eller senare. För fordon med slutsiffra 5 gäller i fråga om fordonsskatt att tiden den 1 september 1979 - den 50 september 1980 skall utgöra ett skatteår och tiden den 1 september 1979 - den 31 januari 1980 en skatteperiod samt i fråga om kilometer— skatt att tiden den 1 juli 1979 - den 31 augusti 1980 skall utgöra ett skatteår och tiden den 1 juli _ den 31

augusti 1979 en skatteperiod.

3. De nya bestämmelserna i 7 © tillämpas i fråga om upp- gift som avser skatteår eller skatteperiod som går till

ända efter ikraftträdandet.

4. I övrigt tillämpas äldre bestämmelser i fråga om för- hållande som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

• Sida 56
•  Original

Prop.]978/79:94

56

Härigenom föreskrivs att

(1973:? skatt m.m

nedan

för fordon som

': 'n s— L.,— . _u.

ivna lydelse.

Huvarande lydelse

') :_ SD

kilometerskattepliktig per-

'.

sonoil som föres nu eller in från anna- än Norge skall vara med märke (kilometerskatte— 17

första stycket vägtrafik—

märke) som avses i

skattelagen (1973:GO1). Märke tillhandahålles av länsstyrelsen och utlämnas på begäran av fordons— ägaren. Länsstyrelsen sva— rar för att uppgift om ut- lämnande införes i bil—

registret.

Fordonsägare som erhållit kilometerskattemärke skall

utan oskäligt dröjsmål en- ligt meddelade anvisningar

1 Kungörelsen omtryckt 1976

,.) !

använts

) om återbeta n'ng och avräkning av vägtrafik-

utom riket skall ha

r lydelse

&.

Iilometerskattepliktig per— ut till från annat land sonbil föres

SOD";

eller in

::-.1 ur. än f &

D..

Norge skall vara f

L

_.J

tte—

Site;

med märke (kilometer märke) som avses i 17 ; första stycket vägtrafik— 1973zöo1). Märke tillhandahålles av länsstyrelse eller tull: myndighet och utlämnas på begäran av fordonsägaren.

skattelagen

Tullmigdiehetgn undgrrättgr

av märke. Länsstyrelsen

svarar för att uppgift om utlämnande införes i bil— registret.

Fordonsägare som erhållit kilometerskattemärke skall innan fordonet föres_gt till annat land än äorgg

68

• Sida 57
•  Original

Prop. 1978/79: 94 57

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse anbringa märket på insidan enligt meddelade anvis— av fordonets främre vindruta ningar anbringa märket på på mitten av vindrutan och insidan av fordonets främ— i dess övre kant. re vindruta på mitten av

vindrutan och i dess övre kant.

Kilometerskattemärke får avlägsnas från fordonet endast om det är nödvändigt för reparation av fordonet eller liknan- de åtgärd. Har kilometerskattemärke avlägsnats, förkommit eller förstörts skall fordonets ägare utan dröjsmål hos länsstyrelse anmäla detta med angivande av tid och plats för det inträffade samt skälen härför. På begäran av for— donsägaren tillhandahåller länsstyrelse duplettmärke.

2 b &- Kilometerskattemärke har rek: kilometerskattemärke skall tangalär form med måtten före utlämnandet förses 90 x 60 mm. ? rke skall före med registreringsnumret utlämnandet förses med re— för det fordon, på vilket gistreringsnumret för det det skall anbringas. fordon, på vilket det skall Märket utföres i material anbringas. Märket utföres i av sådan beskaffenhet att material av sådan beskaffen— det ej kan avlägsnas från het att det ej kan avlägsnas fordonet utan att förstö— från fordonet utan att för- ras. störas. '

2 c 9 För kilometerskattemärke För kilometerskattemärke eller duplett därav utgår eller duplett därav utgår avgift med tio kronor. avgift med tio kronor

eller: 03"; märket lämnas ut av tullmgidighetj med tjugofem kronor.

• Sida 58
•  Original

Prop.1978/79:94

Nuvarande lvdelse

Avgiften erlägges av for- donsägaren inom tio dagar från utsändandet genom in— sättning på särskilt post— girokonto. Inbetalningskort tillställes fordonsägaren av statens trafiksäker— hetsverk för länsstyrelses

Vad som sägs i 30 &

'91) äger motsvarande tillämpning i fråga om av— giften.

Här fordon som avses i den— na kungörelse föres ut ur riket till annat land än Jorge eller in i riket från sådant land skall den

som svarar för fordonet an-

tec na fordonets resistre-

___—_ __-_..__Ll.__- ___.— i .

rides wmer oå särskild

blankett, som i orginal och kopia tillhandahålles av tullmyndigheten. gen som

svarar för fordonet skall

därjämte a stamola blan—

__._—. __ __.—

ketten i fordonets kilone;

Efter verkställd

'Jl OC

Föreslagen lvdelse

Avgift för märke som ut: lämnas av tnllmgndigigt

1—

erlägges till mvndinnetgg före utlämnandet. I annat

fall erlägges avgiften av

fordonsägaren inom tio dagar från utsändandet ge— nom insättning på särskilt postgirokonto. Inbetal— ningskort tillställes for- donsägaren av statens tra—

fiksäkerhetsverk för

styrelses räknin .

sägs i 30 ; Vägtrafiks lagen (19?3:601) äter mot- svar nde tillämpning i

fråga om avgiften.

Här fordon | dee— na kungörelse föres ut ur riket till lair

Norge eller r.ket

från sådant 1.5; ;O

som svarar för fordonet av—

stämgla särskild plankett, som i or” tillhand

IT'

digheten

kilometerrf verkställd åtgärd skall

blanketten omedelbart åter—

lämnas till tullmfndLj 261304.

Saknas kilometerskatten

på kilometerskatteplikt'

• Sida 59
•  Original

Prop.]978/79z94 59

Eivatanialsnelae Erwlagghdelae delbart återlämnas till personbil vid ut— eller in—

tullmgndigheten. resa antecknar tullmyndig— lometerskattemärke på kilo— heten detta på blanketten. meterskattepliktig personbil vid ut— eller inresa anteck—

nar tullmyndigheten detta

på blanketten.

Tullmyndigheten förser såväl original som kopia av blan— ketten med uppgift om datum och plats för gränspasseringen och återställer det ena exemplaret till den som svarar för fordonet. Snarast efter utgången av varje kalendervecka och kalendermånad sänder tullmyndigheten avlämnade blan— ketter till statens trafiksäkerhetsverk. Härvid skall blanketter med anteckning enligt första stycket skiljas från övriga blanketter.

fr fordon försett med kilo- Är fordon försett med kilo- meterräknare utan anordning meterräknare utan anordning för avstämpling äger 9 5 för avstämpling äger 9 &

första_stxcket vägtrafik-. skattekungörelsen (1973:?76) motsvarande tillämpning.

Här fordon som avses i denna kungörelse föres ut ur eller in i riket får åtgärder enligt första stycket underlåtas på begäran av den som svarar för fordonet. Denne får i sådant fall av tullmyndigheten vid utresan handling som visar att nämnda åtgärder ej vidtagits. Handlingen, av vilken skall framgå datum för utlämnandet och fordonets registreringsnummer, skall medföras i fordonet och åter- lämnas till tullmyndighet vid närmast följande'inresa med fordonet. Återlämnas ej sådan handling vid inresa gäller

bestämmelserna i första—tredje styckena.

Har utresa med fordon som avses i denna kungörelse skett till annat land än Norge och har närmast följande inresa skett från Norge skall fordonets ägare inom tre dagar från inresan lämna skriftlig uppgift till länsstyrelse om att fordonet återkommit till riket.

• Sida 60
•  Original

Prop.]978/79z94

änvarande lydelse

nt—

Rar kil annat land än _ över Jorge får med; avräkning

land än Forge.

till avräkr kilometerskatt för person— bil är förfallen för viss resa om kilometerskatte—

märke har saknats vid ut— eller inresan. Har avräk-

iorts får

c.

ning därför ej g fordonsägaren påkalla be— slut hos beskattningsmyn— digheten i frågan. beskatt- ningsmyndigheten får medge avräkning för den resan under förutsättning att fordonsägaren gör troligt att märket har saknats på grund av sådan omständighet över vilken han ej har rätt och som har inträffat på sådan tid att duplettmärke

ZSenaste lydelse 1978:128

eller inres yckena är rätten

”t förfallen för den

har utresa

osakattning_hai

av kilometerskatt

()()

resan,

fordon a

för körsträckan i

natten till avräkning av kilometerskatt för person-

bil är förfaller för viss

märke har ut— saknats vid

eller inresan. Har avräk-

ning därför ej gjorts fdr fordonsägaren påkalla be— slut hos beskattningsmyn— digheten i frågan. neskat — ningsmyndigneten får medge avräkning för den resan under förutsättning att

och att fordonsägaren gör troligt att märket vid in: resan har saknats på grund

av sådan omständighet över vilken han ej har rätt och

• Sida 61
•  Original

Prop.]978/79z94 61

Nuvarande lxdelse Föreslagen lydelse

ej har kunnat anskaffas före som har inträffat under ut— ut— eller inresan. landsvistelsen.

1. Denna förordning träder i kraft den

2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om utlandsresa som har påbörjats före ikraftträdandet.

3. Äldre bestämmelser tillämpas i övrigt i fråga om förhållande som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

• Sida 62
•  Original

Prop.l978/79:94 62

dridn i

iärigenom föreskrivs att 23 och Fn

*all ha nedan annivna

Nuvarande T*dclse

Kontroll

annat registrerat fordon än

Arke utfärdas för

terrängfordon. Märket utfär— das under förutsättning att fordonet ej är avställt,

föreskriven trafik”örsäk— föresPrivea trafikförsäk- ring finns, ring finns, förbud att bruka fordonet förbud att bruka fordonet

ej gäller enligt 16 & eller ej gäller enligt 16 eller 21 & första stycket 1 eller 21 å vägtrafikskattelagen

; vägtrafikskattelagen (1973:601),

(1975=601), körförbud ej gäller. körförbud ej gäller.

Kontrollmärke g till utgången av den kalender änad, un— der vilken fröga om utfärdande av kontrollnörke närmast skall prövas enligt 29 &. I fråga om fordon, för vilket besiktning”— man meddelat föreläggande om kontrollbesiktning, gäller dock märket endast till utgången av kalendermånaden.efter den, un— den vilken den av besiktningsmannen bestämda tiden för kon- trollbesiktning utgår. I fall som avses i 17 5 första stycket

andra punkten vägtrafikskattekungörelsen (197gz776) ." ller när—

ket till utgången av den kalonder.ånad under Vilken fordons—

skatten förfaller till betalning.

i fråga om skattepliktigt fordon lännas märket ut -r föreskri- ven fordonsskatt och registerhillningsavgift betalats. Kon-

lKungörelsen omtryckt 1976:779.

• Sida 63
•  Original

Prop.]978/79:94

63

med anmälan som avses i

17 & första stycket andra punkten vägtrafikskattekungörelsen utlämnas dock utan hinder av att skatt eller registerhåll-

ningsavgift ej betalats.

Beslut om avställning i annat fall än som avses i EA i första stycket får ej meddelas för längre tid än sex månader. ffter ny anmä- lan förlänges avställninäs— tiden med högst sex månader

åt gången. Avställningsti—

den rrinas från och med den dag anmälan inkom till läns— so relsen. Avställningen upphör före den beslutade avställningstidens utgång,

om ägaren be "r det.

Beslut om avställning i annat fall än som avses i Bh £ första stycket får ej meddelas för längre tid än sex månader. Efter ny anmä- lan förlänges avställnings— tiden med högst sex månader åt gången. Avställningsti— den räknas från och med den dag anmälan inkom till läns- styrelsen. Avställningen upphör före den healötade avställningstidens utgång, om ägaren begär det. Föreligger skxldighet att lämna uppgift enligt 5 & första stvcket A vägtrafik- skattekun örelsen 1973: 776) upphör dock avställ- ningen först när sådan upp—

gift har lämnats.

Denna förordning träder i kraft den

• Sida 64
•  Original

Prop. 1978/79: 94 (.4

1 UTREDNIHGENS ARBETE

1.1 Direktiven

Direi :tiven för vögtrafikskat ceutredningen finns i Dir 1977:44, där departementschefen anför följande.

Vägtrafikbeskattningen har under de senaste åren genomgått stora förändringar. Den årliga fordonsskatten i-zompletteras numera av kilometerskatt, som ersat ce brannoljeSJatte för brännoljedrivna personbilar, lastbilar och bussar den 1 januari 1974 och för vissa släpvagnar den 1 juri1976. Beskattnings förfarandet och uppbördssystemet ändrad es i väsentliga avseenc en den 1 januari 197h i samba..e ...ed att automobilskatteförordningen m.fl. författningar ersattes av i stora delar helt ny lagstiftning., bl. a. Vectraiuk— ä-zattelagen (1975:001) och W 'strafiksk atteungörelsen (1973:?75-).

Det stora antalet skattepliktiga fordon och uppdelningen av beskattningen på fordonsskatt, kilon.eterskatt och bensinskatt st;iller stora krav sa äl U_a beskattr ing sför— farandet som på berörda myndigheter och fordons.ägaro. Erfarenheterna från den praktiska til npningen visar att bestämmelserna i stort sett fungerar ' 1. På flera enskilda nunkter bör de ck förbättringar kunna göras. För att närmare pröva dessa fragor bör en särskild utredare tillkallas Jag- föreslår att detta Sker nu. Den sör"*ilde utredaren bör få ti ll uppfrift att göra en teknisk översyn av v: traflÅbQSIÄLcnln'Ono olika delar. Jag v; ll lär endasU peka på e'tt par av de fragor som bör tas u. ' börden av fordonsskatt och kilometerskatt, u 0031restitu— tionsfrågor i samband med beskattni ng._n av den L1o,-nat'o— nella tr fiken och en allmän forfa tninjste_nisl översyn.

Utredaren bör s rskilt sträva efter iörenzlinre" i beskatt— ninten med beaktande av rimliga krav på att den skall vara effektiv och ge möjligheter till en tillfredsställande kon— troll.

Utredaren bör genom kont a.;ter med oransch— ochi ltFO sseorga— nisationer pa omradet tillgodogöra sig dessas ezd "arenheter.

1.2 Arbetets uonläggning

Vårt uppdrag innefattar en teknisk översyn av hela vi»' beskattningen, Hed hänsyn till att kilometerskatten ny beskattningsform, som dessutom i vissa avseenden är komplicerad, har vi ansett det lämpligt att inleda vårt arbete med en översyn av denna del av vigtraf 'beskatt- ningen och att redovisa våra överv. anden och förslag i

• Sida 65
•  Original

Prop. 1978/79: 94 63

ett delbetänkande.

För att få del av länsstyrelsernas erfarenheter av den gällande vägtrafikbeskattningen har vi gjort en förfrågan hos samtliga länsstyrelser.

Under arbetets gång har vi haft överläggningar med före— trädare för riksskatteverket, RSV, och kilometerskatte- nämnden, KSN . Vi har också haft kontakter med företrädare för skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06), Motorbranschens riksförbund, Motormännens riksförbund, Svenska busstrafik— förbundet, Svenska lokaltrafikföreningen, Svenska taxiför- bundet, Svenska åkeriförbundet och AB Storstockholms lokal— trafik.

För utredningsarbetet har material inhämtats från bl.a. statens trafiksäkerhetsverk, TSV.

I vårt fortsatta arbete avser vi bl.a. att ta upp frågan om att slopa fordonsskatten för bensindrivna fordon och öka drivmedelsbeskattningen i motsvarande mån. Vidare avser vi att behandla beskattningen av dragbilar och påhängsvagnar samt traktorbeskattningen. Uppbörds- och restitutionsfrågor i samband med internationell trafik kommer vi också att ta upp. Slutligen kommer vi att överväga arbets- och ansvars— fördelningen mellan myndigheterna och att göra en författ— .ningsteknisk översyn.

5 Riksdagen 1978/79. ! saml. Nr 94

• Sida 66
•  Original

Prop.]978/79z94 (&

GÄLLANDE BESTELT'fH-TELSER I

Fx)

Vägtrafiken är föremål för beskattning i flera olika former. Beskattningen kan delas in i skatt på anskaffning, skatt på innehav och skatt på användning av fordon. Ee- skattningen kan också delas in i fasta och rörliga — kör— längdsberoende - skatter. Vidare kan en uppdelning göras efter det huvudsakliga syftet med olika skatter.

Skatt på anskaffning av fordon utgår enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt (omtryckt 1969:237, ändrad senast 1978:322) och lagen (1978:69) om försäljnings- skatt på motorfordon. Dessa skatter räknas inte till den egentliga vägtrafikbeskattningen.

Skatt på innehav av fordon utgår enligt vägtrafikskatte— lagen (1973:601) (ändrad senast 1978z199), VSL, i form av fordonsskatt. Denna skatt är en fast skatt som ut— går med visst belopp för en tidsperiod oavsett i vilken utsträckning det enskilda fordonet faktiskt används.

Skatt på användning av fordon utgår i form av kilo— meterskatt enligt VSL och i form av olika drivmedels- skatter. Bensin beskattas enligt lagen (1961:372) om bensinskatt (omtryckt 1975z27h, ändrad senast 1978:117) och gasol enligt förordningen (196h:352) om gasolskatt (ändrad senast 1974:863). Någon sär- skild drivmedelsskatt utgår inte på motorbrännolja. Bensin, gasol och motorbrännolja är föremål för beskattning enligt lagen (1957:262) om energiskatt (omtryckt 1975z272, ändrad senast 1977z57). Kilo- meterskatten och drivmedelsskatterna är körlängds- beroende.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1978/79: 94 67

Vissa delar av den beskattning som sker av vägtrafiken

har till syfte att finansiera de kostnader som vägtrafiken orsakar samhället. Andra delar av beskattningen har annat, huvudsakligen fiskalt, syfte. Till de sistnämnda skatterna hör mervärdeskatt, försäljningsskatt på motorfordon och allmän energiskatt.

Fordonsskatten, kilometerskatten, bensinskatten och gasol— skatten är däremot helt eller delvis specialdestinerade. Denna specialdestination skall dock enligt riksdagens be- slut (prop. 1976/77:130, FiU 1977/nm, rskr 1977/78:19) upphöra budgetåret 1980/81.

I detta sammanhang skall inte lämnas någon historik över vägtrafikbeskattningens utveckling. I fråga om kilometer- skatten bör dock följande nämnas.

Kilometerskatt infördes den 1 januari 197h. Samtidigt upp- hävdes två olika skatter på motorbrännolja, en specialdes- tinerad och en ej specialdestinerad. Dessa drivmedels— skatter hade orsakat stora kontrollproblem. Genom olika skatteundandragande åtgärder kunde den likvärdiga men väsentligt lägre beskattade eldningsoljan användas i stället för motorbrännolja för drift av motorfordon.

Vidare ansågs kilometerskatt vara en lämpligare skatte— form än drivmedelsskatt när det gällde att anpassa skatte— uttaget för brännoljedrivna fordon och deras släpvagnar till den s.k. kostnadsansvarighetsprincipen. Denna princip hade fastlagts genom statsmakternas trafikpolitiska beslut 1953. För vägtrafikens del har beslutet ansetts innebära att samhällets kostnader för vägtrafiken skall tas ut av denna genom beskattningen och att skatten, så långt det är möjligt, skall fördelas på de olika fordonen i för- hållande till deras individuella kostnadsansvar.

• Sida 68
•  Original

Prop.]978/79:94 68

Kilometerskatten omfattade från början sådana person- bilar, bussar och lastbilar som är inrättade för drift med annat drivmedel än bensin eller gasol, dvs. i prak- tiken brännoljedrivna fordon av dessa slag. I fråga om övriga fordon, vars användning orsakar förbrukning av motorbrännolja (trafiktraktorer, registrerade motorred- skap och släpvagnar till brännoljedrivna fordon) höjdes den årliga fordonsskatten för att kompensera bortfallet av skatt på brännolja.

Den ej Specialdestinerade skatten på brännolja fick sin motsvarighet i särskild fordonsskatt och särskild kilometerskatt enligt lagen (1975:602) om särskild vägtrafikskatt.

Den 1 juni 1976 utvidgades kilometerskatten till att omfatta även släpvagnar som dras av kilometerskatte- pliktigt motorfordon och har en skattevikt över 5 000 kg. Kilometerskatten för dessa släpvagnar er— satte inte endast den del av fordonsskatten som svara— de mot höjningen 1974 utan också omkring hälften av fordonsskatten i övrigt. Den särskilda fordonsskatten ersattes helt med särskild kilometerskatt för släp- vagnarna.

Den särskilda vägtrafikskatten har upphävts i år (prop. 1977/78:94, sw 1977/78:39, rskr 1977/75:192, SFS 1978:118). Därvid har skattebeloppen i princip oförändrade adderats till beloppen av vägtrafik— skatten. Till dess specialdestinationen upphör skall 90 % av skatteintäkterna anses som special- destinerade.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1978/79: 94 69

De grundläggande bestämmelserna om vägtrafikbeskatt— ningen finns alltså i VSL. Därutöver regleras beskatt— ningen i vägtrafikskattekungörelsen (1975:?75) (ändrad senast 1978:531), VSK, kungörelsen (197977?) on: åter— betalning och avräkning av vägtrafikskatt m.m. för fordon som använts utom riket (omtryckt 1976:768, ändrad senast 1978:128), ÅVK, lagen (1975:538) om väg— trafikskatt på vissa fordon, som icke är registre— rade i riket (ändrad senast 1978:119) och i ett fler-

tal andra författningar.

En sammanställning över nu gällande författningar som avser eller har samband med vägtrafikbeskattningen m.m. finns intagen i bilaga 1.

I det följande lämnas en redogörelse för gällande bestämmelser i de delar som behandlas i betänkandet.

• Sida 70
•  Original

Prop.]978/79z94 70

2.1 Skattepliktiga fordon

skattepliktigt fordon är enligt 2 9 första stycket VSL motorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn, om fordonet är eller bör vara registrerat och inte är av- ställt. Skattepliktig bil, som är inrättad för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol är enligt 2 & andra stycket VSL kilometerskattepliktig. Även släpvagn som dras av kilometerskattepliktigt motorfordon och som har en skattevikt över 5 000 kg är kilometerskattepliktig.

Beteckningarna motorfordon och bil har samma betydelse som i fordonskungörelsen (1972:595)(ändrad senast 1976:778) och bilregisterkungörelsen (1972:599)(omtryckt 1976:779, ändrad senast 1978528L Motorfordon omfattar bilar, motor— cyklar och mopeder. Bilar indelas i personbilar, lastbilar och bussar.

Det totala antalet kilometerskattepliktiga fordon var 226 289 den 23 december 1977. Härav var 89 418 lastbilar, 10 93h bussar, 100 753 personbilar och 25 204 släpvagnar. Antalet avställda fordon som skulle vara kilometerskatte- pliktiga om de inte var avställda uppgick vid samma tid- punkt till 58 694.

2.2 Skattskyldighet

Enligt 7 5 VSL är det ägaren av ett fordon som är skatt- skyldig för detta. Närmare bestämmelser om skattskyldighet i fråga om kilometerskatt finns i 20 å VSL. Skattskyldig är den som ägde fordonet vid ingången av den kalendermånad under vilken skatt skall betalas eller skulle ha betalats. Om skatt fastställs genom efterbeskattning är den skatt- skyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser. I fråga om kilometerskatt för skatteperiod under vilken fordonet har avregistrerats eller annars av annan anledning än avställning har upphört att vara skattepliktigt är den skattskyldig som då ägde fordonet.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1978/79: 94 71

2.3 Kilometerräknarapparatur

Kilometerskattepliktigt fordon skall enligt 17 å VSL vara försett med särskild, godkänd kilometerräknarapparatur. Apparaturen skall vara plomberad.

Fråga om godkännande av kilometerräknare prövas enligt 51 & VSK av KSN efter samråd med RSV. Av 4h & VSK framgår att KSN efter samråd med RSV meddelar närmare föreskrifter om montering, plombering, besiktning, godkännande, repara- tion och liknande frågor som avser kilometerräknarapparatur. I det följande återges vissa av KSN:s föreskrifter i dessa hänseenden.

KSN har godkänt fyra kilometerräknare med avstämplingsan— Ordning, därav tre vajerdrivna och en navmonterad räknare, samt en navmonterad räknare utan sådan anordning.

Vajerdriven kilometerräknare kan placeras i förarutrymme, passagerarutrymme eller slutet lastutrymme. Om räknaren skall placeras i t.ex. motorrum, krävs att räknaren har godkänts av KSN för placering där.

KSst godkännande har för vissa räknare förknippats med särskilda föreskrifter om användning eller placering, t.ex. att räknaren skall vara försedd med särskilt skydds— lock. Den navmonterade räknaren utan avstämplingsanordning får endast användas på specialfordon och efter särskilt tillstånd från KSN. i fortsättningen bortses från denna räknartyp.

Den vajerdrivna kilometerräknaren drivs från uttaget i växellådan för hastighetsmätare eller färdskrivare. För drivningen av räknaren används vajer och en s.k. fördel-

ningsväxel.

Den navmonterade räknaren drivs med hjälp av en pendel inne i räknaren. Räknaren monteras på ett särskilt fäste, som sätts på ett hjulnav. Den monteras vanligen på fordonets

• Sida 72
•  Original

Prop. 1978/79: 94 72

högra bakhjul och används främst på släpvagnar.

Båda räknartyperna består av ett räkneverk och en stämp- lingsanordning inneslutna i en metallkåpa. Metallkåpan har en insticksöppning för kort som skall stämplas i räknaren. Stämpelavtrycket består av två siffergrupper. Den ena an— ger räknarens tillverkningsnummer och den andra räknar- ställningen. Räknaren innehåller inget färgband e.d. Stämpelkorten måste därför vara försedda med kopierings— papper eller vara självkopierande för att avtrycket skall vara läsbart.

Kilometerräknaren har en fast inre utväxling. Eftersom fordon har olika däckdimensioner och utväxlingsförhållan— den, måste en särskild omräkningsfaktor fastställas för varje fordon. Först när antalet markeringar enligt räkna— ren multipliceras med omräkningsfaktorn får man den verk- liga körsträckan.

2.3.1 Montering m.m.

Montering, plombering, brytande av plombering, reparation eller liknande åtgärd som avser kilometerräknarapparatur får enligt 32 & VSK utföras endast av den som KSN har god— känt, s.k. godkänt företag. F.n. finns ca 2 200 sådana företag. När det gäller godkännande eller återkallande av godkännande av företag, får RSN enligt 33 & VSK göra in— spektion hos företaget för att undersöka förhållande som är av betydelse för nämndens prövning.

I 32 % tredje stycket VSK anges att godkänt företag som har monterat eller gjort ingrepp i en räknarapparatur, skall plombera apparaturen samt fylla i och skriva under ett särskilt rapportkort. Kortet skall stämplas i räknaren. Företaget svarar på detta sätt för att apparaturen är i föreskrivet skick. Rapportkortet lämnas till den som sva—

rar för fordonet.

Efter det att apparaturen har monterats eller ingrepp gjorts i den, skall fordonet inställas hos AB Svensk Bil—

• Sida 73
•  Original

Prop.1978/79:94 73

provning (ASB) för besiktning av apparaturen. Därvid skall rapportkortet medföras.

När en räknare byts ut, skall verkstaden lämna uppgift om den urmonterade räknaren till länsstyrelse på särskilt

stämpelkort.

Plombering av kilometerräknarapparatur får enligt 32 & VSK brytas endast av godkänt företag. Om det är nödvändigt för sådan reparation, som inte utan avsevärd olägenhet kan ut— föras av godkänt företag, får dock plombering brytas av annan. Detta framgår av 3h å VSK. Som exempel på sådana fall kan nämnas en växellådsreparation som måste utföras när fordonet används utomlands. Enligt bestämmelserna i 34 å andra stycket, får förrättningsman vid riksprovplats (ASB) i samband med besiktning av apparatur plombera denna och även bryta plombering.

2.3.2 Besiktning

I 35 å VSK anges att kilometerräknarapparatur skall vara godkänd vid besiktning av riksprovplats, dvs. vid besikt- ning hos ASB. I 37 och 38 åå VSK anges när besiktning skall göras.

Kilometerräknarapparaturen skall besiktigas och godkännas innan ett kilometerskattepliktigt fordon får tas i bruk första gången. Besiktningen av apparaturen kan göras an- tingen i samband med besiktning av fordonet eller som sär- skild förrättning.

Kilometerräknarapparaturen skall också besiktigas i samband med de årliga kontrollbesiktningarna av fordonet. För nya fordon gäller emellertid inte kontrollbesiktningstvånget under de två första åren. Även under denna tid skall kilo- meterskattepliktiga fordon dock inställas för besiktning av räknarapparaturen. Besiktningen skall göras under den inställelsetermin för kontrollbesiktning som skulle ha gällt om fordonet varit kontrollbesiktningspliktigt. Om

• Sida 74
•  Original

Prop.]978/79z94 74

någon del av inställelsetermin infaller under de tre måna— derna närmast efter det att apparaturen har godkänts vid registreringsbesiktning eller vid särskild besiktning innan fordonet tas i bruk första gången behöver besiktning av räknarapparaturen inte göras.

Besiktning av räknarapparaturen skall också göras i sam— band med registreringsbesiktning. Utförs registrerings- besiktningen på grund av ändring som inte påverkar appa—

raturen, behöver denna dock inte besiktigas.

Har ingrepp gjorts så att plombering brutits, skall appa- raturen besiktigas. Detsamma gäller om kontrollbesiktning av ett fordon görs efter särskilt föreläggande.

Enligt 39 å VSK kan RSV, om särskilda skäl föreligger, föreskriva att besiktning skall ske på annan tid än som framgår av 37 &. Länsstyrelserna kan också förelägga ägare av kilometerskattepliktigt fordon att inställa for- donet för särskild besiktning av räknarapparaturen. Om fordonet inte inställs för besiktning av apparaturen inom föreskriven tid, får det inte brukas. Enligt bestämmelser— na i 59 & VSK skall länsstyrelsen också föra in'uppgift om meddelat föreläggande i bilregistret.

Vid besiktning av kilometerräknarapparatur skall enligt AO & VSK kontrolleras att

1. kilometerräknaren är av godkänd typ,

2. apparaturen i övrigt överensstämmer med föreskrifter som meddelats av KSN,

3. apparaturen monterats och plomberats av den som är behörig till det,

h.l apparaturen är monterad och plomberad enligt före- skrifter som meddelats av KSN,

5. apparaturen fungerar tillfredsställande.

• Sida 75
•  Original

Prop. 1978/79: 94 75

Om kontrollen inte föranleder anmärkning, skall apparaturen godkännas och om det behövs plomberas. Bevis om godkännande skall utfärdas.

Enligt 41 & VSK gäller inte bevis om godkännande om appa- raturen inte längre uppfyller de uppställda kraven. Ägare av kilometerskattepliktigt fordon är i sådant fall skyldig att utan dröjsmål avhjälpa bristen och inställa fordonet för särskild besiktning av apparaturen.

Riksprovplatsen skall enligt 42 å VSK lämna uppgift om be- siktningen till TSV, om den görs i samband med kontroll- besiktning eller om fordonet ännu inte är kontrollbesikt- ningspliktigt. I övriga fall skall uppgift om besiktningen lämnas till länsstyrelse.

Enligt uppgift från TSV kan antalet besiktningar av räk— narapparatur som rapporteras till TSV beräknas till ca 196 000 per år (178 000 godkända och 18 000 ej godkända) och antalet besiktningar som rapporteras till länsstyrel- serna till ca 108 000 per år (90 000 besiktningar efter ingrepp och 18 000 efter installation).

Om kilometerskattepliktigt fordon inte är försett med kilo— meterräknarapparatur skall riksprovplatsen enligt 45 & VSK lämna uppgift om detta till länsstyrelse.

2.3.5 Kontroll m.m.

Enligt 21 & VSL får kilometerskattepliktigt fordon inte brukas om de föreskrifter i fråga om kilometerräknarappa— ratur, som meddelats i lagen eller med stöd av den inte iakttagits, dvs. om apparaturen inte är i föreskrivet skick. Brukas det ändå döms ägaren enligt 54 & VSL till böter.

I 45 å VSK stadgas att ägare av kilometerskattepliktigt fordon är skyldig att kontrollera att räknarapparaturen är i föreskrivet skick. Om kilometerräknarapparaturen upp-

• Sida 76
•  Original

Prop. 1978/79: 94 76

hör att vara i föreskrivet skick skall, enligt 46 & VSK, den som har hand om fordonet när felet upptäcks stämpla av ett Särskilt stämpelkort i räknaren. På kortet skall också antecknas datum för upptäckten. Kortet skall utan dröjsmål skickas in till länsstyrelse. På sätt som RSV bestämmer skall dessutom enligt 47 5 VSK antecknas vad som brister

i fråga om apparaturen och datum för upptäckt av felet. Dessa anteckningar skall förvaras i fordonet till dess besiktning av apparaturen har skett.

Med stöd av bestämmelserna i 47 5 VSK, har RSV i medde- landet RSV Ip 1975:10 (s. 17) angett att följande upp- gifter skall antecknas på kortet:

1. felets art, 2. tid och plats för upptäckt av felet,

3. under vilka omständigheter felet upptäcktes.

Antalet insända kort med anmälan om funktionsfel uppgår enligt uppgift från TSV till ca 1 500 per år.

I 21 & VSL anges som nämnts att ett fordon inte får bru- kas om räknarapparaturen inte är i föreskrivet skick. Enligt 48 € VSK får fordonet dock användas den dag som fel på apparaturen upptäcks och under de närmast följande tre dagarna innan apparaturen repareras av godkänt företag. Dessutom får fordonet användas den dag felet har avhjälpts och under de närmast följande tre dagarna innan apparatu- ren godkänns vid besiktning hos ASB. För att fordonet

skall få användas under dessa tidsfrister krävs att felet på apparaturen har rapporterats till länsstyrelse och att tidigare angivna anteckningar har gjorts. I tidsfristerna räknas inte in lördag, söndag eller allmän helgdag eller tid då fordonet varit utomlands eller, i fråga om person— bil, utomlands i annat land än Norge. Upptäcks fel på kilo- memrräknarapparaturen i en personbil när denna är i Norge, utsträcks tidsfristerna till fem dagar.

När godkänt företag har återställt apparaturen i före-

• Sida 77
•  Original

Prop.l978/79:94 77

skrivet skick upprättar företaget, som har nämnts tidigare, ett särskilt rapportkort (i fyra exemplar). Fordonsägaren får tre exemplar av kortet, vilka skall lämnas till för- rättningsmannen vid besiktningen. Efter besiktningen får fordonsägaren tillbaka ett exemplar, ASB behåller ett exemplar och skickar ett till länsstyrelsen. Omkring 90 000 rapportkort kommer årligen in till länsstyrelserna från ASB.

Även om kilometerräknarapparaturen inte är i föreskrivet skick får fordonet enligt 49 & VSK användas vid provkörning i samband med besiktning eller i omedelbart samband med reparation och för färd kortast lämpliga väg till verkstad för reparation och till riksprovplats för besiktning.

Att kilometerräknarapparaturen är i föreskrivet skick och fungerar tillfredsställande kan - förutom vid besiktning hos ASB - kontrolleras vid flygande inspektion. Bestämmel— ser om detta finns i 51 & VSK. Där stadgas bl.a. att RSV - efter samråd med KSN och rikspolisstyrelsen - meddelar när- mare föreskrifter om kontroll av kilometerräknarapparatur

i samband med flygande inspektion. RSV har också meddelat sådana föreskrifter.

2.4 Skatteår och skatteperioder m.m. för vägtrafik— skatt

Enligt 9 & VSL skall vägtrafikskatt beräknas för varje for- don för en sammanhängande tid av tolv månader (skatteår) eller för var och en av fyra delar av helt skatteår (skat— teperiod). Skatteår och skatteperiod fastställs enligt sam- ma författningsrum av regeringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer. Bestämmelser om skatteår m.m. finns i 4 Ö VSK. Skatteår, skatteperioder och uppbördsmånader för väg- trafikskatt bestäms med ledning av slutsiffran i fordonets registreringsnummer.

Fordonsskatt betalas enligt 12 & tredje stycket VSL i för- skott för skatteår eller skatteperiod. Regeringen får dock medge undantag härifrån för grupp av fordon. Fordonsskatt

• Sida 78
•  Original

Prop.l978/79:94 78

utgår i regel för skatteår. Överstiger fordonsskatten för ett fordon 1 500 kr. för helt år, utgår den dock för skatteperiod.

Kilometerskatt betalas enligt 18 G tredje stycket VS i efterhand för skatteperiod. Även från denna bestämmelse

får regeringen medge undantag för grupp av fordon.

I fråga om fordon med slutsiffra 1 eller 8 har fastställts att uppbörd av fordonsskatt för skatteperioden augusti — oktober görs i augusti, dvs. delvis i efterhand. Skatte— perioderna för fordonsskatt är alltid tre månader.

Skatteperioderna för kilometerskatt är i princip tre må— nader. För fordon med någon av slutsiffrorna 2, 4, 5, 6 eller 9 gäller emellertid att en skatteperiod omfattar två månader (maj-juni) och nästa period fyra månader (juli—oktober). Sista månaden i varje skatteperiod för kilometerskatt kallas avstämplingsmånad.

Skatteår, skatteperioder m.m. för vägtrafikskatt framgår

av tabell 1, som är intagen i bilaga_g.

2.5 Uppgift till ledning för beräkning av kilo- meterskatt

Kilometerräknaren har till uppgift att mäta fordonets kör— sträcka. Räknarställningen kan — som tidigare har beskri- vits - genom en avstämpling föras över till särskilda stämpelkort.

Uppgifter om räknarställningen ligger till grund för debi- tering av kilometerskatt. Enligt 18 % tredje stycket VSL skall skattskyldig för varje skatteperiod lämna uppgift till ledning för fastställande av skatt. Sådan uppgift skall också lämnas i annat fall i den mån regeringen el— ler myndighet som regeringen bestämmer förordnar om det. I 5 & VSK anges att fordonsägaren skall lämna uppgift till ledning för beräkning av kilometerskatt i följande fall:

• Sida 79
•  Original

Prop.1978/79:94 79

1. i samband med att fordon första gången blir kilo— meterskattepliktigt,

2. i samband med att fordon upphör att vara kilometer- skattepliktigt av annan anledning än avställning, t.ex. när fordon skrotas, exporteras eller byggs om så att det inte längre är kilometerskattepliktigt,

3. i samband med att avställt fordon tas i bruk på sätt som är tillåtet för avställt fordon, t.ex. när av- ställt fordon hyrs in som militärfordon eller an- vänds inom inhägnat område,

4. i samband med att avställt fordon upphör att brukas på sätt som är tillåtet för avställt fordon,

5. senast vid utgången av varje skatteperiod, om fordo- net har varit kilometerskattepliktigt under någon del av.tiden mellan föregående avstämpling enligt 1—5 och ingången av avstämplingsmånaden.

I 6 5 VSK finns närmare bestämmelser om avstämplingarna. De skall göras på särskilda stämpelkort. Länsstyrelserna tillhandahåller kort för avstämpling enligt 1—4. När så— dant kort lämnas ut skall datum för utlämnandet antecknas på det. Avstämpling skall göras innan fordonet tas i bruk efter det att skatteplikten inträtt. Stämpelkort skall omedelbart efter avstämplingen skickas in till länssty— relsen.

Skatteplikt inträder när ett fordon registreras utan att samtidigt avställas och när avställning av ett fordon upp- hör.

Avstämpling enligt 2 eller 5 skall göras tidigast tredje dagen innan fordonet upphör att vara kilometerskatteplik- tigt. Stämplat kort skall skickas in till länsstyrelsen

inom tre dagar efter det att det har lämnats ut därifrån.

För avstämpling enligt 5 (ordinarie avstämpling) skall TSV enligt 7 & VSK skicka stämpelkort till fordonsägaren senast den 15 i avstämplingsmånaden. Fordonsägaren skall före ut-

• Sida 80
•  Original

Prop.]978/79:94 80

gången av avstämplingsmånaden stämpla kortet 1 kilometer— räknaren och sända tillbaka det ena exemplaret av det till TSV. Stämpelkorten postbefordras portofritt. Om fordons— ägaren stämplar och postar kortet för sent eller inte alls, tas förseningsavgift ut enligt 28 å VSL (se vidare av- snitt 2.8). Fordonsägare som lämnar stämpelkort på post- anstalt kan få sitt exemplar av kortet stämplat med datum för inlämnandet.

Har fordonsägaren inte fått stämpelkort för ordinarie av— stämpling skall han enligt 7 5 tredje stycket VSK anmäla detta till länsstyrelse senast en vecka före avstämplings- månadens utgång. Länsstyrelsen skall då utan dröjsmål skic— ka nytt stämpelkort till honom.

Enligt 8 5 VSK behöver ordinarie avstämpling inte göras om ett fordon är utomlands i annat land än Norge när avstämp- lingen skall göras, under förutsättning att uppgift om ut— resan ur landet har lämnats enligt bestämmelserna i ÅVK.

2.6 Uppbörd m.m. av kilometerskatt

Kilometerskatt skall enligt 18 % VSL betalas i efterhand för skatteperiod. Uppbörden kan vara ordinarie eller till— fällig.

Ordinarie uppbörd görs enligt 15 å andra stycket VSK för fordon som har varit kilometerskattepliktigt under någon del av tiden mellan föregående avstämplingsdag enligt 5 Ö VSK och ingången av avstämplingsmånaden. Ordinarie uppbörd skall omfatta även närmast föregående avstämplingsmånad om fordonet har blivit skattepliktigt under den månaden. (Exempel: Ett fordon med slutsiffra 1 i registrerings- numret avställs under februari och avställningen upphör under juni. Avstämpling skall göras i mars, men inte i juni. UppböPd av kilometerskatt görs i april på grundval av avstämplingen i mars. Efter avstämplingen i september görs uppbörd i oktober för körning under juni och skatte- perioden juli-september.)

• Sida 81
•  Original

Prop.1978/79:94 81

Tillfällig uppbörd av kilometerskatt görs enligt 15 & VSK för fordon som har upphört att vara kilometerskattepliktigt av annan anledning än avställning, t.ex. fordon som har skro- tats.

Kilometerskatt som skall erläggas vid ordinarie uppbörd för- faller enligt 16 & VSK till betalning vid utgången av upp— bördsmånaden. Skatt som skall erläggas vid tillfällig upp— börd förfaller till betalning när fordonet upphör att vara kilometerskattepliktigt.

Enligt 22 & VSL påförs vägtrafikskatt genom automatisk data- behandling på grundval av uppgifter i bilregistret utan att beslut meddelas av beskattningsmyndigheten. Av 10 & VSK framgår att TSV i dessa fall påför skatt för beskattnings— myndigheternas räkning och verkställer uppbörd av skatt. Skatten debiteras på grundval av lämnade uppgifter om kör- sträcka (stämpelkort) och uppgifter i bilregistret om om— räkningsfaktor, skattevikt och skattesats. Kvitto på skatten sänds enligt 20 & VSK till den skattskyldige mot postför- skott.

Vid ordinarie uppbörd skall postförskottsförsändelsen sän— das den 10 i uppbördsmånaden. RSV får enligt 20 å andra stycket VSK - efter samråd med TSV - medge att postförskotts- försändelse vid ordinarie uppbörd sänds ut senast den 15 i uppbördsmånaden. RSV har regelmässigt lämnat sådant medgi- vande. Bestämmelsen om när skattepOstförskottet skall sän— das ut gäller för både fordonsskatt och kilometerskatt. Vid tillfällig uppbörd skall försändelsen sändas ut snarast möjligt.

I 21 å anges bl.a. när postförskottsförsändelse för kilo— meterskatt senast skall lösas. Vid ordinarie uppbörd skall detta göras före uppbördsmånadens utgång och vid tillfällig uppbörd inom 15 dagar från förfallodagen. Enligt 21 a & VSK får postförskottsförsändelse dock lösas högst tio dagar se- nare under förutsättning att restavgift då erläggs. Det bör

emellertid observeras att brukandeförbudet gäller efter för- 6 Riksdagen l978/79. l saml. Nr 94

• Sida 82
•  Original

Prop.]978/79z94 82

" ar en-

fallodaaen till dess skatten betalas. Res tavgift utr C)

r.)

ligt 50 å andra stycket JSL om Skatten inte betalas i rätt

;

tid. Avgiften är 4 % av debitera t belopp, dock minst 10 kr.

Om en fordonsägare inte får avi om p0stförskottsförsändelso för vägtrafikskatt,' är han enligt 22 & ISK skyldig att an— mäla detta till länsstyrelse senast en Jecka inna n försän— delsen senast skall lösas. Länss yrels en sänder då ny post— förskottförsändelse til.l fordonsägaren eller anvisar honom

att betala in skatten på särskilt postgirokonto.

PSV har med stöd av 24 & VSC föreskrivit att inbetalning av skatt får göras genom girering från postgiro— eller personkonto. När skatt har betalats på detta sätt sänds

" va'!

skat te kvittot med stöd av 2 U ."un som vanligt brev till fordonsägaren. Inbetalning över postgiro anses ha gjorts den dag försändelse som innehåller gireringshandling har lämnats för postbefordran till postgirot.

Enligt 29 & VSK får i SV efter samråd med TSV meddela före— skrifter för påföring och uppbörd av vägtrafikskatt.

2.7 Fastställelse av skattz efterbesliattning m. m.

Kilometerskatt påförs i regel genom automatisk databehand— ling på grundval av uppgifter i bilregistret utan att be— slut meddelas av beskattningsmyndigheten. Saknas i regist- ret uppgifter som behövs för skattepåföringen skall skatt påföras enligt föreskrifter som SV utfärdar. Detta fram— går av 22 & VS L Och 10 tredje stycket VSK.

Om någon anser att en skattedebitering är felaktig, kan han enligt 25 & VSL påkalla beslut om fastställelse av skatten, dvs. begära ändring av debiteringen. Detta skall göras senast 30 dagar efter den dag då skatten senast skulle ha betalats. Beslut påkallas hos beskattningsmyn- digheten. Har den Skat skyldige fått kravet på skatten först sedan denna skulle ha betalats, räknas de 50 dagarna från den dag, då han tog emot kravet.

• Sida 83
•  Original

Prop. 1978/79: 94 - 83

OZ

Om beslut inte påkallas, får beskattningsmyndigheten ändå besluta om fastställelse av skatten, om särskilda skäl före- ligger. Enligt 25 å andra stycket VSL får sådant beslut inte meddelas senare än två år efter utgången av det skatteår skatten avser.

I 2h-26 åå VSL anges förutsättningarna för efterbeskattning. Efterbeskattning kan göras även om skatten har fastställts enligt 25 å VSL. Beslut om efterbeskattning får inte meddelas senare än fem år från utgången av det skatteår skatten avser.

När kilometerskatt fastställs genom efterbeskattning beror det i regel på att oriktig uppgift har lämnats om körsträckan, t.ex. därför att räknaren inte har fungerat under en del av en skatteperiod. Efterbeskattning kan också göras om skatt har undandragits genom att uppgift om körsträcka inte har lämnats i föreskriven ordning eller att fordonet har använts i strid mot bestämmelsen om att fordon inte får brukas om före- skrifterna om kilometerräknarapparatur inte har iakttagits. Efterbeskattning får inte göras, om tillkommande skattebe— lopp är att anse som ringa.

Vid efterbeskattning utgår enligt 27 å VSL skattetillägg med 20 %. Om skattetillägg eller sammanlagda beloppet av flera skattetillägg som skall fastställas samtidigt inte uppgår till 50 kr., utgår inte tillägg. Genom hänvisning i 27 & VSL gäller bestämmelserna om skattetillägg i 57 d och 57 f — 57 h

310

33 lagen (1959z92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskatt— ning, FFL. I dessa bestämmelser anges bl.a. eftergiftsgrunder.

2.8 Eörseningsavgift

Den 1 januari 1972 trädde ett nytt påföljdssystem på skatte— området i kraft. Brister i skyldigheten att lämna uppgifter för skatte— eller avgiftspåföring skall i första hand beivras i administrativ ordning genom ekonomiska sanktioner, nämligen skattetillägg och förseningsavgift. Ätals- och domstolsför- farande skall tillgripas endast vid överträdelser av all— varligare beskaffenhet.

När den nya vägtrafikbeskattningen senare utformades, kom

• Sida 84
•  Original

Prop.]978/79z94 84

det skatteadminstrativa sanktionssystemet att införas även på detta skåtteområde.

Skattetilläggsutredningen lade i februari 1977 fram betänkan— det (SOU 1977:6) Översyn av det skatteadministrativa sank- tionssystemet 1, Eftergift och besvär m.m., med förslag till bl.a. vissa ändringar i grunderna för eftergift av skatte— tillägg och förseningsavgift. Betänkandet har lagts till grund för lagstiftning i år (prop. 1977/78:56, SkU 1977/78:50, rskr 1977/78:265, SFS 1978:199 m.fl.). De nya bestämmelserna trädde i kraft vid månadsskiftet maj-juni 1978. I proposi— tionen uttalade departementschefen bl.a. att vår översyn av det praktiska och administrativa förfarandet för kilometer— skatten kunde komma att föranleda nya överväganden om för—

.H.-

seningsavgiftens utformning i tub (s. 85). De bestämmelser som nu gäller innebär bl.a. följande.

Enligt 28 % VSL utgår förseningsavgift om uppgift om kör— sträcka inte lämnas i rätt tid. Detta gäller i fråga om samtliga de körlängkuppgifter som fordonsägaren skall lämna. Avgiften påförs den som ägde fordonet när fristen att lämna uppgiften gick ut. Förseningsavgift påförs av beskattnings— myndigheten.

Förseningsavgift utgår med 100 kr. Om ägaren har anmanats att lämna en uppgift, men inte efterkommit anmaningen inom tid som har föreskrivits i denna, utgår dock avgiften med 200 kr. Detsamma gäller om ägaren har underlåtit att inom föreskriven tid lämna uppgift om fordonets körsträcka vid minst ett av de tre närmast föregående uppbör.stillfällena. Enligt hänvisning i 2j # tredje stycket VSL s all 57 f första och tredje styckena, 57 g andra stycket samt 57 h FFL tillämpas i fråga om förseninss gift.

...; _;

Förseningsavgift får enligt 57 f & första stycket FFL helt

ri ("I |_| .. efterges om underlåtenheten a imna uppgift i rätt tid

kan antas ha sådant samband med den skattskyldiges ålder, l

• Sida 85
•  Original

Prop. 1978/79z94 xs

hållande att den kan anses ursäktlig. Detsamma gäller om underlätenheten med hänsyn till särskild omständighet av annat slag framstår som ursäktlig.

Enligt 37 g 5 andra stycket FFL skall beslut om försenings— avgift omprövas om skattskyldig yrkar det och om beslut om skatten för den period som avgiften avser inte har vunnit laga kraft.

Bestämmelserna i 37hf & FFL om eftergift skall enligt 57 h 5 FFL beaktas även om yrkande härom inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som förekommit i ärendet eller målet om förseningsavgift.

Enligt de bestämmelser som gällde tidigare kunde försenings— avgift sättas ned. Enligt de nya bestämmelserna kan detta dock endast göras i speciella fall, nämligen om en fordons— ägare har underlåtit att lämna uppgift i rätt tid för flera fordon. Förseningsavgifter som avser samma fordonsägare för en och samma-skatteperiod får enligt 28 % tredje stycket FFL sättas ned till 500 kr. (i vissa fall 1 000 kr.). Försenings- avgift kan enligt de nya bestämmelserna inte efterges om det belopp som har undandragits genom underlåtenheten är att an- se som ringa.

Länsstyrelses beslut om förseningsavgift kan enligt 51 & första stycket VSL överklagas hos kammarrätt.

2.9 Brukandeförbud

Enligt bestämmelser i 21 & VSL får ett kilometerskatte— pliktigt fordon inte brukas

1. om de föreskrifter i fråga om kilometerräknarappara- tur, vilka meddelats i VSL eller med stöd av VSL, inte har iakttagits,

2. om föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt inte har lämnats,

3. om kilometerskatt som förfallit till betalning inte har erlagts.

• Sida 86
•  Original

Prop.l978/79:94 86

Brukandeförbudet enligt 3 gäller inte for skatt som avser tid före det närmast föregående Skatteåret. Det gäller in— te heller i fråga om skatt som åvilar en tidigare ägare av

...g

_ arr——

fordonet och som har fastställts genom beslut om efterbe— skattning enligt ZA eller 2 ' tup- Bestämmelserna om brukandeförbud enligt punkt 1 har berörts i avsnitt 2.5.5. Brukandeförbud enligt denna punkt kan in- träda av många olika anledningar. I 1? & VSL anges att kilometerskattepliktlgt fordon skall vara försett med kilo— meterräknarapparatur och att apparaturen skall vara plom— berad. I 31—49 55 VSK finns närmare bestämmelser om godkännan- de av kilometerräknare samt om besiktning och kontroll, m.m. av kilometerräknarapparatur.

KSN har enligt bemyndigande i VSK utfärdat detaljbestämmel— ser om kilometerräknarapparatur. Brukandeförbud inträder så— ledes om apparaturen inte är i det skick som föreskrivs i dessa olika bestämmelser.

Brukandeförbud enligt punkt 2 inträder om någon av de upp-

gifter som anges i 5 SK inte lämnas.

:=

Det brukandeförbud som enligt 16 3 VSL gäller om fordons— skatt inte har erlagts omfattar även kilometerskattepliktiga fordon. Inskränkningarna i detta brukandeförbud är desamma som i fråga om obetald kilometerskatt enligt punkt 5.

2.10 Skattekontroll

Enligt 30 5 första stycket VSL äger bl.a. 4, 9, 12—15 och 49 åå FFL motsvarande tillämpning i fråga om VSL. I dessa paragrafer finns bestämmelser som reglerar förfarandet vid skattekontroll m.m.

Av 50 & VSK framgår att det åligger RSV att samordna kon— trollen av fordonsskatt och kilometerskatt. Verket får också - efter samråd med beskattningsmyndighet — besluta att tjänsteman hos verket skall göra skattekontroll enligt 9 & FFL.

• Sida 87
•  Original

Prop.]978/79z94 87

Bestämmelserna i 9 Och 12 åå FFL om beskattningsmyndighet gäller då också RSV.

2.11 Utlandstrafik och kilometerskattemärke

Kilometerskatt avräknas enligt #1 % VSL för körning utomlands med kilometerskattepliktig lastbil, buss eller släpvagn. Det— samma gäller för kilometerskattepliktig personbil som används utomlands i annat land än Norge. En förutsättning för att kilometerskatt skall avräknas är att meddelade föreskrifter om uppgifter i samband med användningen utomlands har iakttagits. Sådana föreskrifter finns i ÅVK.

Bestämmelser om proceduren vid gränspassering finns i 5 Ö ÅVK. När ett kilometerskattepliktigt fordon skall föras ut ur Sverige till annat land än Norge eller in i Sverige från annat land än Norge skall ett kort stämplas i kilometerräkna— ren. Särskilt stämpelkort tillhandahålls av tullmyndigheten. Den som svarar för fordonet skall stämpla kortet 1 kilometer— ' räknaren samt anteckna fordonets registreringsnummer på det. Kortet skall omedelbart återlämnas till tullmyndigheten. Tull- tjänstemannen anger datum och gränspasseringsort på kortet. Härefter återlämnas ett exemplar av det till den som svarar för fordonet. Det andra exemplaret sänds senast vid slutet

av varje vecka och månad från tullanstalten till TSV.

Särskilda bestämmelser gäller för avräkning av skatt för körning i NOFSG- Avräkning görs t.ex. endast efter ansökan i varje enskilt fall.

Avräkning av kilometerskatt görs maskinellt på grundval av de uppgifter som finns i bilregistret, vilket framgår av 4 5 första stycket SVK.

Enligt ? 5 första stycket ÅVK är rätten till avräkning av skatt för viss resa förfallen om stämpelkort inte lämnas vid ut— eller inresa.

Kilometerskattepliktig personbil som förs ut till eller in

• Sida 88
•  Original

Prop.1978/79:94 88

från annat land än Norge skall enligt 17 & VSL vara försedd med särskilt märke som visar att fordonet är kilometerskatte— pliktigt. Närmare bestämmelser om sådant märke (kilometer- skattemärke) finns i 2 a - 2 c % ÅVK. Märket skall fästas på insidan av vindrutan, på mitten och i rutans överkant. Kilo- meterskattemärket tillhandahålls av länsstyrelserna. En av- gift om 10 kr. tas ut för märket. TSV skickar ut inbetal- ningskort på avgiften. När ett märke har lämnats ut anteck— nar länsstyrelsen detta i bilregistret. Ett kilometerskatte- märke får tas bort endast om det är nödvändigt för repara- tion av fordonet e.d. Om märket har tagits bort, förkommit eller förstörts skall detta anmälas till länsstyrelsen. Kilometerskattemärket har rektangulär form med måtten 90 x 60 mm. Märket skall innan det lämnas ut från läns— styrelsen förses med fordonets registreringsnummer. även

om en kilometerskattepliktig personbil inte har kilometer— skattemärke, skall avstämpling göras vid gränspassering. Om en kilometerskattepliktig personbil saknar kilometer- skattemärke vid ut— eller inresa, skall tulltjänstemannen enligt 5 & ÅVK anteckna detta på stämpelkortet. Enligt 7 ? tredje stycket ÅVK är rätten till avräkning av kilometer- skatt förfallen om kilometerskattemärke saknats vid ut- eller inresan. Fordonsägaren får dock påkalla beslut över utebliven avräkning. Om han då gör troligt att märket sak- nats på grund av omständighet som han inte har rätt över

och som har inträffat på sådan tid att dubblettmärke inte har kunnat skaffas, får länsstyrelsen enligt 7 5 tredje stycket ÅVK medge avräkning av skatt.

2. 12 Straffbestämmelser

Enligt 33 & VSL döms den som uppsåtligen har manipulerat kilometerräknarapparatur så att körsträckan som skall lig- ga till grund för skatteberäkning inte registreras eller registreras för lågt till böter eller fängelse i högst 6 månader. Detta gäller dock inte om gärningen är belagd med strängare straff enligt skattebrottslagen (1971:69).

I vissa fall kan böter utdömas för brott mot bestämmelserna

• Sida 89
•  Original

Prop.]978/79z94 89

68 i VSL. Detta gäller när fordon har använts trots att brukande—

förbud har inträtt.

Enligt straffbestämmelserna i 55 & VSK kan den dömas till böter, som utan att ha godkänts av KS! monterar, plomberar, reparerar m.m. kilometerräknarapparatur. Detsamma gäller om man tar bort kilometerräknarapparatur från kilometerskatte- pliktigt fordon. Om brister på apparaturen inte avhjälps en— ligt bestämmelserna i 41 5 andra stycket VSK döms fordons- ägaren till böter. Till böter högst 500 kr. kan enligt 56 Ö VSK dömas i vissa fall. Detta gäller när godkänt företag inte fyller i och stämplar rapportkort, när kilometerskattepliktigt fordon inte inställs till besiktning efter föreläggande, när avstämpling och föreskrivna anteckningar m.m. inte görs då fel på kilometerräknarapparaturen upptäcks och när någon för- hindrar eller försvårar kontroll i samband med flygande in— spektion. I vissa fall kan den som utan lov använder annans fordon dömas i ägarens ställe enligt 57 & VSK.

Enligt 8 & ÅVK kan den som uppsåtligen eller av grov oaktsam- het lämnar oriktig uppgift ägnad att leda till avräkning av skatt med för högt belopp, dömas till böter eller fängelse, om gärningen inte är belagd med straff enligt skattebrotts— lagen. Detsamma gäller om någon med avsikt att skatt skall avräknas med för högt belopp underlåter att lämna uppgift vid ut- eller inresa. Vidare kan den som för kilometerskatte— pliktig personbil som saknar kilometerskattemärke ut till eller in från annat land än Norge enligt 12 & ÅVK dömas till böter, högst 500 kr.

• Sida 90
•  Original

Prop.l978/79:94 90

5 ERFÄRENHETE. AV OCH KRITIK MOT KILOHE”EHSKATTE— SYSTEMET

Ul . __x

N*ndigheternas verksamhet och erfarenheter av

beskattningen Flera olika myndigheter har funktioner inom kilometerbeskatt- ningen, nämligen länsstyrelserna, RSV, TSV, KSN och tullver—

ket. I det följande beskrivs kortfattat myndigheternas olika

funktioner samt de erfarenheter av beskattningen som man på olika sätt har redovisat till oss.

3.1.1 Länsstyrelserna

Länsstyrelsen är enligt 3 & VSL beskattningsmyndighet i frå— ga om fordonsskatt och kilometerskatt för alla fordon vars ägare enligt bilregistret har sin adress inom länet. I läns- styrelsens uppgifter ingår bl.a. att fatta beslut om fast— ställelse av skatt enligt 25 % VSL, om efterbeskattning en— ligt 24 eller 25 & VSL, om skattetillägg enligt 27 & VSL samt

om förseningsavgift enligt 28 & VSL.

Genom sin funktion som beskattningsmyndighet är länsstyrelsen den myndighet som har mest direktkontakt med skattskyldiga. För att få del av länsstyrelsernas erfarenheter av tillämp— ningen av den gällande lagstiftningen, har vi gjort en för- frågan hos samtliga länsstyrelser. Förfrågan behandlade hela beskattningsområdet. I det följande tar vi dock endast upp länsstyrelsernas svar till den del de rör frågor som behand- las i detta betänkande.

Vär förfrågan besvarades av 22 länsstyrelser. Två av dessa bifogade yttranden från allmänna ombuden i vägtrafikskatte- frågor. En kompletterande förfrågan gjordes senare beträffan— de handläggningen av förseningsavgiftsärenden. Denna förfrå- gan besvarades av samtliga länsstyrelser.

• Sida 91
•  Original

Prop. 1978/79: 94 91

Allmänna synpunkter på kilometerskattesystemet. Allmänt anses kilometerskattesystemet i sin helhet eller i vissa delar allt- för komplicerat och svårhanterligt. Någon länsstyrelse pekar på att det nuvarande systemet blir ohållbart om antalet kilo- meterskattepliktiga fordon ökar kraftigt.

Länsstyrelsen i östergötlands län anser att endast en bråkdel av försöken att manipulera med främst vajerdrivna kilometerräk— nare upptäcks. I övrigt tar endast ett fåtal länsstyrelser upp frågor om den tekniska apparaturen. Någon egentlig kritik mot den nuvarande apparaturen framställs därvid inte.

Antalet ordinarie avstämplingar m.m. Ett flertal länsstyrelser anför, att de nuvarande reglerna för avstämpling m.m. är krång- liga. Länsstyrelsen i Kristianstads län uttalar exempelvis att det nuvarande systemet innehåller för många olika avstämplings— skyldigheter.

Ätskilliga länsstyrelser ifrågasätter om det är nödvändigt med fyra ordinarie avstämplingar per år. Av dessa uttalar några att det bör vara tillräckligt med avstämpling en gång om året men med bibehållen uppbörd fyra gånger om året, varav tre gånger efter schablon.

Länsstyrelsen i Gotlands län anser att förbättringar i första hand bör sökas inom det nuvarande systemets ram.

Avstämpling vid ägarbyte. Ett par länsstyrelser och ett allmänt ombud framhåller, att många fordonsägare är irriterade över att nye ägaren-Ull ett kilometerskattepliktigt fordon blir skyldig att betala kilometerskatt för vägsträcka som säljaren kört. Bestämmelserna om skattskyldighet bör därför ändras, så att man endast är skyldig att betala skatt för den tid som man ägt for- donet.

Undantag från skyldigheten att göra ordinarie avstämpling. Frågan om vissa undantag från skyldigheten att göra ordinarie avstämpling behandlas av länsstyrelsen i Skaraborgs län. Man påpekar bl.a. att de nuvarande reglerna om ordinarie avstämp-

• Sida 92
•  Original

Prop.]978/79z94 92

ling leder till problem, i synnerhet i fr-: on fordon som

gär i regelbunden utl ndstrafik. Sådana fordon _

sig

sällan på registrerir

4. . —- ,;:. _ . - A - '.. -- gsortea utan » n er med ny last sa snart

de nått omlastningsstillet. Möjligheterna att köra ordinarie

C)

avstämpling är smä.Likartadc förhållanden kan #

don som används för transporter inom landet, men 3- registreringsorten.

Funktionskontroll m.m. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anför,

'»

att bestämmelserna i 45 — M9 åå VSK om fordonsägarens kontroll av räknarapparaturens funktion är komplicerade o n därtill föga kända av de skattskyldiga. Liknande synpunkter redovisas av ett par andra länsstyrelser.

Uppbördsmånader och förfallodagar. Bestämmelserna om uppbörde— månader och förfallodagar kommenteras av endast ett fåtal läns- styrelser. Länsstyrelserna i Stockholms och Älvsborgs län fram— håller att man bör undvika att ta ut fordonsskatt av en skatt- skyldig för tid under vilken han inte alls har ägt ett fordon. Detta kan uppnås om uppbörd av fordonsskatt görs under första månaden i Skatteåret. _

Brukandeförbud. Ett flertal länsstyrelser uttalar sig om be—

stämmelserna om brukandeförbud. Flera länsstyrelser anför där— vid att bestämmelserna om brukandeförbud är komplicerade och att mer information om dem krävs.

Att brukandeförbud gäller för ett fordon då skatt som åvilar en tidigare ägare av det inte har betalats vållar enligt läns— styrelserna särskild irritation bland de skattskyldiga. Flera länsstyrelser anser att detta brukandeförbud drabbar den en- skilde hårt.

Länsstyrelsen i Kristianstads län påpekar, att brukandeförbu- det i vissa fall kan medföra att fordon inte kan säljas efter konkurser. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser, att frågan om brukandeförbud bör kunna prövas i de fall skatterestantier betalas enligt avbetalningsplan till kronofogdemyndighet.

• Sida 93
•  Original

Prop. 1978/79: 94 93

kilometerskattemärket. Åtskilliga länsstyrelser tar i sina svar up: bestämmelserna om kilometerskattemärket. Flertalet av dessa anser att märket inte fyller någon funktion. Det är emellertid en irritationskälla för fordonsägarna, som uppfat- tar bestämmelserna om det som byråkratiska. Enligt en länssty— relse är märket lätt att tillfälligt avlägsna för den som vill försöka passera tullkontrollen utan att göra avstämpling.

Förseningsavgiften. Av svaren från ett flertal länsstyrelser framgår att förseningsavgiften vållar stor irritation bland fordonsägarna. Flera länsstyrelser ifrågasätter också om det nuvarande förscningsavgiftssystemet ger tillfredsställande

rättssäkerhet.

Länsstyrelsen i Jämtlands län uttalar bl.a. att om antalet be- slut om förseningsavgift minskades betydligt, skulle mer tid kunna ägnas åt skatteutredningar. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Skaraborgs län.

Som vi tidigare har nämnt, kompletterade vi vår första förfrå- gan till länsstyrelserna med en särskild förfrågan om länssty- relsernas handläggning- av förseningsavgiftsärenden. Ibsina svar på denna förfrågan har länsstyrelserna bl.a. beräknat tidsåtgången för handläggning av förseningsavgiftsärenden. Man har också lämnat uppgift om den andel av antalet ärenden, som leder till eftergift och om den befrielsegrund som är den van- ligast förekommande. Som befrielsefall synes länsstyrelserna ha betraktat alla fall i vilka meddelande om ifrågasatt avgift sänts ut, men avgift sedan inte påförts.

Länsstyrelsernas svar på vår förfrågan har sammanställts i tabell 2, som finns intagen i bilaga 2. Av tabellen framgår bl.a. att handläggningen av förseningsavgiftsärendena beräk- nas kräva över 4 500 mandagar/år, vilket motsvarar ca 22 manår eller årsarbetskrafter (200 mandagar = 1 manår). Antalet man— dagar på varje länsstyrelse varierar mellan 16 och 510. Om antalet mandagar sätts i relation till antalet kilometerskat- tepliktiga fordon i länen visar det sig att den sammanlagda handläggningstiden inom länen varierar mellan 1/25 mandag

• Sida 94
•  Original

Prop. 1978/79: 94 94

per fordon och 1/209 mandag per fordon. Genomsnittet ligger på 1/49 mandag per fordon. Det bör observeras att uppgifterna från länsstyrelserna till stor del grundas på uppskattningar.

Av tabell 2 framgår också att varje läns andel av antalet upp- rättade meddelanden om ifrågasatt förseningsavgift i stort sett motsvarar länets andel av antalet kilometerskattepliktiga

fordon. (Uppgifter i detta avseende har lämnats av TSV.)

Slutligen framgår också av tabell 2 att länsstyrelserna efter- ger förseningsavgift i mycket varierande utsträckning. Läns— styrelserna i Stockholms och Kalmar län efterger försenin 85- avgift i 77 resp. 50 % av alla fall under det att länsstyrel- serna i Hallands och Uppsala län efterger förseningsavgift i 2 resp. 4 % av alla fall.

De eftergiftsgrunder som angetts som de vanligast förekommande kan indelas i tre grupper. Den första gruppen omfattar olika variationer av det fallet att den skattskyldige har styrkt eller i vart fall uppgett att han postat stämpelkortet i rätt tid, dvs. grund för påföring av avgift har inte ansetts före- ligga. Nio länsstyrelser har nämnt fall liknande det beskriv— na som ett av de vanligaste befrielsefallen.

Den andra gruppen omfattar egentliga befrielsefall, dvs. fall då avgiften har eftergetts med stöd av bestämmelserna i FFL. Femton länsstyrelser har uppgett bristande erfarenhet och fem länsstyrelser sjukdom som en vanlig befrielsegrund.

Slutligen har några länsstyrelser angett vissa speciella skäl för eftergift. En länsstyrelse har uppgett att avgift inte på— förs en automatisk debitering har kunnat göras och inte heller om förseningen eller underlåtenheten är en engångsföreteelse. En annan länsstyrelse påför inte avgift om avstämpling har gjorts i samband med besiktning hos ASB under någon av de sista dagarna i månaden och ordinarie avstämpling sedan inte har gjorts.

• Sida 95
•  Original

Prop.1978/79:94 95

Informationen. glera länsstyrelser uttalar att informationen om beskattningssystemet behöver förbättras t.ex. i fråga om brukandeförbud, påkallande av beslut enligt 23 & VSL och kon- troll av räknarapparatur.

3.1.2 RSV

RSV är enligt 4 & VSL central förvaltningsmyndighet i fråga

om vägtrafikskatt. RSV skall bl.a. genom föreskrifter och an— visningar främja en enhetlig och riktig tillämpning av gällan— de bestämmelser. Verket skall dessutom svara för information

och utbildning inom skatteområdet.

RSV har också bemyndigande att besluta om bl.a. nedsättning av eller befrielse från vägtrafikskatt i vissa fall (se SFS 1978:407).

Enligt 50 5 första stycket VSK åligger det RSV att samordna kontrollen av fordonsskatt och kilometerskatt. Dessutom gör personal vid verkets distriktskontor med stöd av bestämmelser— na i 50 å andra stycket VSK skatterevisioner avseende fordons- skatt och kilometerskatt.

Vid kontakter med företrädare för RSVm;kontrollavdelning har vi fått följande upplysningar om erfarenheterna av skattekon— trollen.

Vägtrafikskatten är den enskilda skatt som i revisionstid räk- nat kräver störst resursinsatser från distriktskontorens sida. År 1977 användes 4 505 av totalt 12 806 revisionsdagar (35 %) på distriktskontoren till vägtrafikskatterevisioner. Totalt gjordes 6 879 revisioner på distriktskontoren under 1977.

Av dessa avsåg 5 203 vägtrafikskatt. Vägtrafikskatterevisio— nerna gällde så gott som uteslutande kilometerskatt.

Av de 3 205 revisionerna ledde 2 127 till förslag om påföring av ytterligare skatt med totalt drygt 4,6 milj. kr. Enligt revisionsstatistiken skulle skattetillägg vid efterbeskattning dessutom påföras med sammanlagt över 0,8 milj. kr. För alla

• Sida 96
•  Original

Prop. 1978/79: 94 %

skatteslag tillsammans lämnade distriktskontoren under år 1977 forslag till plfö nring av yttligare skati me- samman— lagt drygt Mö milj. nr.

Att en så stor andel av vagtrafikskatterev si nerna ledde till försla? om påföring av ytterligare Skatt torde bero på att urvalet av revisionsobjekt vad gäl er v_ntrafilska kan göras på ett bättre sätt än för skatter i allmänhet.

Distriktskontoren har träffat överenskommelser med de olika länsstyrelserna om fördelningen av kontrollarbetet. En del länsstyrelser utför se ledes vissa egna skatteutredni% ar. De görs då i form av s.k. skrivbordsgranskning, dvs. de inne— fattar inget revisionsbesök hos den skattskyldige. De gransk— ningar som utförs på länsstyrelserna avser i huvudsak kilo— meterskatt för privatägda personbilar. Distriktskontoren gör endast i undantagsfall sådana revisioner. kontorens revisioner omfattar oftast revisionsbesök men görs i viss utsträckning i form av skrivbordsgranskning.

Enligt kontrollavdelningens uppfattning är vissa typer av fel på räknarapparaturen mycket vanliga och orsakar det största skattebortfallet. Det gäller brott pa räknarvaj rar och fel pa räknarväxlar. Själ va räknaren däremot går mye! fet sällan sönder; Medvetna manipulationer av räknarapparatur har inte kunnat konstateras i någon större utstr.äckning. Sådana mani- pulationer är dock mycket svåra att bevisa i efterhand.

En viktig orsak till att skatt nu undandras är enligt kon— trollavdelningen att de skattskyldiga inte kon croll erar räk- narapparaturen och att fel på denna därför inte upptäcks i tid.

Från den tidi gare orännoljebes! cattningen har man visserligen dåliga erfarer heter av ett sys tem med körj ournaler. Enligt kontrollavdelningens uppfattning skulle det ändå från kon- trollsynpunk vara av värde om skyldighet infördes att ha fungerande vägmätare i k lometerskatteplik iga fordon och att föra anteckningar om vägmätarställningen, dvs. någon form av körjournal.

• Sida 97
•  Original

Prop. 1978/79: 94 97

3.1.9 TSV

Av 22 & *SL framgår att vägtrafikssatt normalt påförs genom automatisk databehandling utan att särskilt beslut fattas av beskattningsmyndigheten. I sådana fall är det enligt 10 & VSK TSV som påför skatt. TSV uppbär också vägtrafikskatt. VSK innehåller bestämmelser som reglerar uppbördsförfarandet. TSV upprättar enligt 28 & VSK indrivningshandling för beskatt— ningsmyndighetens räkning.

Enligt 11 & VSK skall TSV beräkna skattevikt och omräknings— faktor för fordon samt föra in uppgifter om detta i bilregist- ret.

TSV överlämnade genom skrivelse den 22 april 1977 en promemo-

ria med förslag till vissa ändringar i kilometerskattesystemet till statsrådet och chefen för budgetdepartementet. Promemori- an - som också redovisar Tsms erfarenheter av skattesystemet — har senare av regeringen överlämnats till oss. I avsnitt 5.3.2

redogör vi närmare för innehållet i promemorian. 3.1.4 KSN

KSN är en tillfälligt inrättad myndighet som har till uppgift att svara för kilometerskattereformens tekniska genomförande och som har ansvaret för den tekniska utvecklingen av kilome- terräknarapparaturen. Enligt beslut av statsmakterna upphör nämnden vid halvårsskiftet 1979 och dess arbetsuppgifter förs över till RSV. Nämnden skall dock finnas kvar i form av en räd- givande nämnd, som knyts till RSV.

KSN skall enligt 31 & VSK — efter samråd med RSV - pröva frå- gor om godkännande av kilometerräknarapparatur enligt 17 & VSL. HSN har också enligt 32 & VSK till uppgift att godkänna verk— städer för arbetet med räknarapparatur. Enligt AA & VSK medde— lar KSN efter samråd med RSV föreskrifter om montering, plombe— ring, besiktning, godkännande, reparation och_liknande åtgärd som gäller kilometerräknarapparatur. 7 Riksdagen l978/79. ("saml. Nr 94

• Sida 98
•  Original

Prop. 1978/79: 94 98

Vid kontakter med företrädare för ande

uppgifter om : andens kilometerrä

narapparaturens drift:

konstrukti) nen av den vajerdrivna kilometer har ständigt ningsvis fanns

[GTI :) .;G (B.—l; uren

sedan beska; tlf es. Tnled—

ionssvaghetc" ba fråga om

själva räknaren och i vajrar och vajerans lutningar.

För senare tllLVCFLH-U"SSO ier har ”'nstrultiooen av räknaren

förbättrats så att en blivit betydligt mer manipulationss .er. Även konstrulä tionen av vajrar och vajeranslutningar har för—

bättrats. Häi' .genom har driftsäkerheten ökct samtidigt som manipulationer har försvårats. Fortfarande kan dock vajerkon— struktion och ins allaLicnssacL i ens taka fall medföra problem vad gäller apparaturens driftsäkerhet. Detta är vanligast i

fråga om vissa personbilsmodeller.

Den navmonterade .iloiLterraknarappara uren distribuerades i slutet av är 1975 till ägare av släpvagnar som skulle bli kilo— meterskattepliktiga. Eftersom användningstiden alltså är för—

hållandevis tort kan man inte dra några helt s? .a slutsatser beträffande apparaturens driftsäkerhet. Enligt HSM tyder dock

hittills tillg än.rl i-a uppgifter på att den är mycket driftr_ [ G _.3 _ J

KSN följer noga utvecklingen vad "ller uppkomna fel på räkna r-

apparaturen, misstänkta manipulationer med apparatur m. m. Bl.a.

gör ASB för KSsträkning regelbundna undersökningar om anled- r' Rigor till ingrepp i räknarapparatur, om andelen besiktningar

som leder t:.LL tt a_pparatur inte god I--inns m.m-. I det följande redovisas vissa resultat fran dessa undersökningar.

Under tiden mars 1973 - september 1977 gjorde ASB nio olika undersökningar. Undersökningarna baserades på maserial från

esiktningar vid ASU under vissa tidsperioder. Periodernas län ;d varierade mellan 5 och &: dagar. Under tid n för den senaste un nde ,.ningen (229 augusti - 2 september 1977) gjordes tota. t 5 590 bes .t1fnoar av kilometer-

räk arazn'oara tur i samband med kontrollbesiktning av fordon

• Sida 99
•  Original

Prop. 1978/79: 94 99

nande besiktning av r. naraoparatur . I 9 9 % av fallen :> .. ,

": "| : (S.. . _' J_._

Andes inte apparaturez. Vid de Olim-

godl lena har denna andel varierat meL .an 5,1 och m11,5 %. Du vaxli-

& oparaturen inte godk.lnd es var att

ste arleoiingnnn plo-'ne eridgen nade av samtliga bes ik'tn ngar),a tt

plombering räknarapparaturen var ur funk—

('I | C) L) rx __x » U) :.x V L:) (D _: .. '! C.) H" CT (n

.k. myndighetsplombering inte fanns

(1,5 3). En sanianst 'lln lng av dessa uppgifter finns intag ;en i

räkna rapp mr tur har åtgärdats, Siall apparaturen

(:;"

' rras IS3 har med utgaxgsnuqnt i materialet från sådana

besiktningar som utförts under en viss tidsper od unders ölzt an- ledningarna till att ingrepp - och besiktning - har gjorts. Enli,.t undersökningen i september 1977 var den vanligaste orsa— ken till ingrepp i fråga om personbilar fel på räknarapparatu- ren (51,5 % av antalet fel) samt för lastbilar och bussar fel på fordonet (å9,7 % resp. 59,6 5). För lastbilarnas och bussar- nas del svarade fel på röknarapparaturen för 17,6 % resp. 21,5 % av felen. En mer detaljerad redovisning av dessa förhallanden

finns i tabell & i bilaga 2.

Sta ler me n de olika fordons slagens andel av antalet besikt— ningar på grund av ingrepp i relation till totalbestandet av kilometersha.tepliktiga fordon exlcl. släpvagnar, finner man

att lastbilarna, som utgör ca eu % av detta antal fordon svarar för ca 5Q 3 av antalet besiktningar efter ingrepp. Personbilar-

-/

na är ca 51 % av det nda fordonsantalet och svarar för ca

..:

ho % av antalet besiktningar efter ingrepp, medan bussarna, som är 5 i av antalet svarar för ca 6 % av besiktnin garna. Några siffror för de Izilome terslatttolineiga Släpvagnarna finns inte.

Av de 1 625 besiktningar efter ingrepp som gjordes under under— söknings -perioden ledde 45 (2,6 % till att apparaturen inte god- k.'indes. l unders' kning har beträffande eventuella förändringar av orsakerna till ingreppen me ellan de olika undersöknin.a still—

fdllena klnstaterats följande. För personbilarnas del har anta-

• Sida 100
•  Original

Prop. "1978/79: 94 |00

let ingrepp på grund av fel p: U & apparaturen eller på grund bristande plomberi.g ökatm arkant sedan de för s'a undersök— ningarna gjordes. Iiotsva rande förändring ve -d gäller fel på

apparaturen har inte skett för lastbilarnas del. 1” larna har dock antalet ingrepp på grund av brister i p'ombe— ringe n ökat, li].i sozn antalet ingrepp pa grund av brister på fordonet.

I AS-:s undersökning från september 1977 specificeras också

'de tre huvudorupoer -a av fel som medfört ingrepp och darmed besil- mt -ing (fel pa fordonet, fel på räknarapparaturen och fel på plomberir .gen) närmare. Av felen pä äknarapparaturen faller den helt övervägande delen pa fel p: vajrar (82, 4 % av felen för personbilar, 77,5 % för lastbilar och 52,' % för bussar). Fel pa sja 'lva räknaren svarar för 11,9 % av felen för person— bilar, 10, 5 5 för lastbilar och 5,5 % för bussar. En utförli- gare sammanställning av materialet p.a denr .a punkt finns i tabell 5 i bilaga 2.

__M—

5.1.5 Tullverket

Tullverket svarar bl. a. för rutinerna för avstfl mpling i sam— band med gränspassering medl ilometerskatteolikt1.t fordon till eller från annat land än Norge. Tullverket svarar

också för uppbörd av fordonsskatt och kilometerskatt för utländska fordon som kommer till Sverige.

Generaltullstyrelsen, GTS,har till oss redovisat sina erfaren— heter bl.a. beträffande ..ntinerna för avstämpling i samband med gränspassering med kilometerskattepliktiga fordon. Dessa rutiner fungerar i huvudsak tillfredsställande. Kontrollen

av att avstämpling röra vid gränspassering med personbilar medför dock problem för tullmyndigheterna på grund av att bil— ägarna i många fall inte känner till bestämmelserna och där— för inte heller har försett bilen med föreskrivet kilometer-

sxattemar.-. Märket "ir en förutsättning för att tullverket

på ett tillfredsställande sätt skall kunna kontrollera att avstämpling görs. GTS framhåller dock att märket nu har en alltför diskret utformning, t. ex. vad gäller färgen på det.

• Sida 101
•  Original

Prop. 1978/79: 94 |01

ucnom kontakter med bransch— och intresseorganisatic':-ner har vi

försökt att få en uppfattning om de skattskyldiges erfarenheter av de praktiska och administrativa rutinerna för kilometerskat—

ten.

Orranisation erna har inte ril- :tat någon kritik mot kilometer- .t i stort. Däremot har kritiska synpunkter fram-

J.

_ e förts på delar av systeme't.

Motorbranschens riksförbund har framfört att avstämpling vid ägarbyte skulle innebära väsentliga fördelar för bilhandels— företagen och underlätta deras och kundernas hantering av kilo— meters ':atten. Vidare har förbundet uttalat att brukandeför '-udet på grund av obetald vögtrafi.m -:att inte bör gälla nt 'r sa äljar'._

av et fordon har ;tertajit de';ta .fr: n en -.alnl""t_;1_ som inte fullgör sin beta1_.igsskyld1”1;t. Förbundet har slut—

ligen ifrågasatt om inte kravet på besiktning av apparaturen efter ingrepp kunde slopas.

';!

""-ö

(') [)

. ,..., -'1 h; .5 IL.:

” _ _ h _ _ ... ror de k lomevers_attev_-

:. J. ,.1; ,. . "| . :.. .-.. "..... .. .. .: . .. '. J. uCL störS';a preb_eme; -;cns .-1a den mvc.et

nfat'ande och liga proceduren i samband med avstämpling och skattedebitering. Detta hiinger enligt förbundet samman med a'tt ordinarie avstämp- gi—nger om året. Genom en övergang till tre

chablondebiteringar och en debitering e1fter slutavstämpling ling skall göras fyra 5 per år skulle s1.tuati'onen förbättras. Motormännens riksförbund har också framfört att den! ;orta 'ti -den för reparation och besilc — ning av apparatur sedan fel har uppstått medför extrakostnader för många fordonsägare. Det är vidare enligt förbundet önskvärt att kilometerröknarapparaturons driftsäkerhet förbättras. Slut— ligen har förbundet föreslagit att kravet på kilometerska tte—

rke vid utlandsresa slopas.

Svenska b'lm lkförbundet och Svenslca åkeriförbundet har fram— hållit att kilometerskattesYstemet numera fungerar tillfreds ställande. Även om _orbattringar kan göra spi -nskilda punk r,

.lingssl-'vldi gheten, är det dock ange—

57'411 cr mV' _J_

löcet att avstämpling och uppbörd görs på sadant satt och s

• Sida 102
•  Original

Prop. 1978/79: 94 10:

0 d' SD

FJ H 1; (+ Hu att de skattebeloep

ör ctera. svenska

hålli att ett system för

ter schaolon skulle vara

del av busstrafikföretagen. I likhet med Motorbranschens "iks- förbund anser Svenska busstrafikförbundet att avs önnling bör göras vid ägarbyte.

Slutligen har Svenska busstrafikförbundet och Svenska åkeri—

förbundet uttalat att bestämmelserna om förseningsavgift val—

L

1

lar irritation bland fordonsägarna. Försenin. påföras t.-x. i fall då fordonsägaren inte h- gång till fordonet.

Svenska lokaltrafikföreningen och AB Storstockholms lokaltra— fik har uttalat att det är i hög grad önskvä att praktiska lättnader kan åstadkommas för lokaltrafikföretagen. Kilometer- skattesystemet har uppgivits vara förenat med stora admini— strativa kostnader för lokaltrafikföretagen. Detta beror bl.a.

_

pa att dessa företag ofta har stora vagnparker som är i tra- fik under större delen av dygnet och som s*dlls upp nd olik platser när de inte an1önds. Man har därvid särskilt pekat

på svårigheterna att göra avstämpling inom föreskriven tid.

Slutligen har men framhållit att de gällande bestämmelserna om myndighetsplombering orsakar svåri,heter för lokaltrafik— företagen, som ofta har egna godkända verkstäder. Att i fordonen för besiktning kan med tanke på det sätt som fordonen används ge särskilda svårigheter.

Svenska taxiförbundet har framhållit att kilomet-rräknarappa— raturens driftsäkerhet inte är tillfredsställande. Det är sär— skilt vajrar och vinkelvävlar som orsakar problem. Vidare inne-

bär sk ldivheten att besiktiea röknaraoearaturen efter viss

t.. £.: - _ reparationer, t.ex. av växellådan, ti sförlust och därmed k st- nader för fordonsägarna. Detta stulle kunna unfvikas om den

plombering Som gozkönd verkstad gör skulle

ordinarie besiktning av apparatur n.

• Sida 103
•  Original

Prop.1978/79:94 HB

kilometerskattes stemet

mot

SirounIM' hpl gd' ll nde Bestämmelser och rutiner i fraga om

”östra le"L3L har framförts i skrivelser som har överlämnats

" '-*(:>

eller kommit in till utredningen. En sammans dllning över des- det också anges vilka av sa skrivelser i nns i bilaea 3, där skrivelserna som oehandlas i det a net .ande. I det följande redogör vi för ir'eehallet i två av dem en revisionsrapport från r1ksrAVLs11nsJerrot ,RRV, och en promemoria från TSV.

3.5.1 RRst revisionsrapport

"om ett led i an:s förvaltningsrevision av TSV genomfördes en *ranoknlr” av kostnader och rutiner vid TSV:s registerav— delning. Granskningen redovisades i revisionsrapporten Kost—

nader och rutiner vid trafiksakernetsverkets registeravdelning

(1977—o1_26).

Ranporten innehåller vissa kostnadsberäkningar för kilometer- skattes stemet. Kostnaderna för uppbörden av kilometerskatt beräknas saledes till 1L,9 milj. kr. Härav faller 4,2 milj. kr. på TSW, 5,1 milj. kr. på länsstyrelserna och 5,6 milj. kr.

på postverket. RRV anger dessutom RSVäs blankettkostnader för kilometerskatt till 368 (De kr. per år. Länsstyrelsernas kost— .ät till samtliga länsstyrel—

nader har ber :nats efter en er ser. I enkäten har länsstyrelserna angett hur många årsarbets- .:;rafter som sysselsdtts med olika funk+ ioner. Den del av kost— ')ostverkets, Fr kostnaderna för postbe- naderna som anges som fordran av olika dokument. Kostnaderna har beräknats med hjälp

av posttaxorna.

Enligt rapporten (s. 5h ff) ör uppbörden av kilometerskatt relativt betungande såväl för Ti SV som för länsstyrelserna. Anledningen till detta är det stora antalet avstämplingar per fordon o ch ar. An'talet avstö_mplingar på grund av utresa ur eller inresa till Sverige, har t.ex. blivit.betydligt större

vad :;om v—u-adcs när systemet infördes.

• Sida 104
•  Original

Prop. 1978/79: 94 104

ESV:s kostaade för uppbörden av kilone'erska .t anges

45 kr. per fordo'n och år. Till detta kommer sedan ”osriaderna

n . _

av M.1r lans styrelserna ea

För nsstyrelsernas del UDHD[CS de t, fordonen -i; fordon .a, trots att de se;

nare är

::"

-.—. :*"'"1

|__"

trapporten skulle en kostnadsreduktinn kunna åstadkom— mas genom förenklade ru'tiner, sänkt kostnad per avstämplinr

eller genom en minsknilt av antalet avstämpli.v

En förenkling av rutinerna skulle åstadkommas vid en överh

till renodlad kilometerbeskattning av kilometerskattepl.thig

fordon. En sänkt kostnad per avstämpling skulle uppnå

s om 51

pelkorten kunde läsas optiskt i större utstr'c:o1qb. Här revi—

sionen gjordes, kunde endast omkring 50 h av de ordinarie s pelkorten läsas optiskt.

Den största :löjligheten till besparing li -;ger enlig t rapporten i att minska antalet avstämplingar. En minskning av antalet obligatoriska avstämplingar per år från fyra till en s.:u ulle minska antalet avstämplingar med ungefär 830 000 per lr. RRV

förutsätter då a"t avstämplingen skall göras i samband med kon-

trollbesiktning. Detta bör enligt RRV'ge en be ariag av ca 600 000 kr. Enligt revisionsrapporteu sl:ul'e .des sut 'om upp—

nå ökad rätt.ssnkerhet för fordonsärarna, eftersom en myndig— hetsperson skulle göra avstämplingen och myndigheten svara för att uppgift om körsträcka kom in till registret. Enligt RRV

bör man även införa obligatorisk avstämpling vici ägarbyte. I rapporten anges inte hur många avstämplingar som då skulle till— komma.

Enligt rapporten uppfattas xiloneterskatte"ystemet av fordons—

ägare och vissa mynd. rheter mjm otillfredsstallande 'Cran rö tts

_:

säkerhetssynpunkt genom att fo.rdons'.aren tvingas betala för- seningsavgift även om han har gjort avstämnlinn och postat ett

stämpelkort som sedan kommit bort. Dessutom är tiden för av—

• Sida 105
•  Original

Prop. 1978/79: 94 105

'1nling så .öra av—

lplingen inom f'öres kriven tie, s.irslzi t i fruga om fordon

som inte har en fast unpställningsolats.

Enligt RRV, bör den föreslagna reduktionen av antalet obliga- toriska avstämplingar kombineras med en preliminär förskotte- debitering av kilometerskatt.

De nuvarande bestämmelserna om att ett kilometerskattepl.iktj_gt fOrdon måste ha ett kilcmet.erskattemärke för att fordonsägaren skall få avräkning av kilometerskatten för körningen utomlands, är enligt RRV onödigt krångliga. Bestiimmelserna upplevs oci :så som irriterande av fordonsägare och länsstyrelser. Motiveringe. för 15 lometers'attemii et är ju att man i tullen lätt skall se att fordonet är kzilomet- rs»attepli1tirt. Den som vill fusk- kan ta bo_t m:irket under utlandsvistelsen och hoppas att inte bli upptncxt. Hans c! lans att slippa igenom är då enligt rapporten förmodligen större än om märket inte funni 5. Om ma'rlcet ska ll finnas kvar, borde tullen kunna tillhandahålla det vid utresan. En högre avgift kan & tas ut för det än om det lämnas ut av länsstyrelsen.

I sammanfattningen till rapporten anges att de administrativa kostnaderna fö kilometerskattesystemet vida överstiger kalky— lerna. Den totala administrationsl'ostnaden torde uppgå till minst 25) milj. kneller 90 kr. per fordon och år. De höga 1nostna- derna för uppbörden anges ti 1 stor del bero på oklar och splittrad ansvarsfördelning beträffande kilometerskattesyste- met i sin helhet. När registreringsrutinerna för kilometer- snatten utformades, kunde rutinernas konsekvenser för dator- systemet inte överblickas. Kilometerskattefunktionen bör där— för enligt RRV ses över både vad gäller reglerna mot fordons- ägare och vad gäller de interna rutinerna vid TSV samt ansvars- fördelningen mellan myndigheterna.

3.3.2 TSV:s promemoria

TSV överlämnade genom skrivelse den 22 april 1977 en promemo—

ria — Kilometerskatt, en utvärdering av uppbörds- och avstämp—

• Sida 106
•  Original

Prop. 1978/79: 94 106

PtGOUSTtO—

.rian hade upprättats inom Tsfzs r-

till vissa dringar

_ av regering

.e fatt har medfört att ett stort antal stäm— pelkort är i omlopp. Antalet stämpelkort som år 1970 kom

:'(-ur.

:?”ng '] Do., till TSV var 3 ledes medan omkring los 3 l kort kom in til.

Korten för ordinarie avstämpling som kommer in till T streras genom optisk läsning och magnetbandskodning, medan korten som kommer in från ASB och tullverket magnetbandinko- das. Stämpelkorten som kommer in till länsstyrelserna registre- ras där via bildskärmsterminal. Samtliga kort mikrofilmas för

arkivering.

Den optiska läsbarheten av de ordinarie stämpelkorten har va—

rit sämre än väntat. När promemorian skrevs, kunde endast DO

— 70 % av dem läsas opti.-

1

I promemorian anges att nanteringskostnaderna för korten %

höga hade för myndigheter och skattskyldiga. Systemet kniver stor noggrannhet så att fel inte uppstår. Eftersom korten post- befordras på vanligt sätt, anser man det inte otänkbart att kort blir försenade eller aldrig iommer fram till adressaten.

. TSV upprättade 1976 omkring 45 000 förseningsavgiftshandlingar åt länsstyrelserna. Länsstyrelserna påförde sedan avgift i ungefär 75 % av fallen. Enligt promemorian anses arbetet med förseningsavgifterna av länsstyrelsernas personal som mycket

betungande.

Under år 1976 gjordes ca 30 000 skönsmässiga debiteringar av

—/

kilometerskatt. Drygt 20 % av de forder som de skönsmässiga debiteringarna avsåg hade bytt ägare under :'atteperioden.

• Sida 107
•  Original

Prop. 1978/79: 94 107

at tesystenet bör enligt "JV ändras så att antalet

Kilometer'-": —u

;nelkort minskas avsevärt. TSV föreslår utt an'alet. ordinar'ie dvstamplinrar mins—

per nr. Denna enda avstämpling bör dess-

-nband med löpa nde besiktning hos ASB och inte

j.lv. Redan idag g" 'rs f.ö. avstämpling hos ÅSB i samband med löpande besilrt 'ning. Räknarställningen från denna -v=t1.p11nr antecknas i registret. En fördel med att

göra avstämplingen hos n"3 skulle vara att rapportering 511 ul ie

.:) göras endast från AS. ill TS nägra stämpelkort skulle da kna'ooast komma bort. Dessutom nt _le felakti dt gjorda avstämp— lingar inte behöva förekomma eftersom avstämplingen skulle

göras av besiktningsman

tersom kilometerskatt betalas i efterskott skulle skattebe— H)

;1 ib

_| J. O

ppen vid varje uppbördstillfälle enligt TSV:s mening bli allt— för stora om endast en uppbörd av skatt gjordes per år. I stäl— e l t bör tilometerskatt enligt TSV:s förslag även fortsättnings-

U] 0

V

t..-. » talas fyra ”' nger per er. U'ppbörderna mellan de löpande

r.. besil- Mtii' ig'arna hos ASB bör då göras efter schablon. En juste— ring med hänsyn till verklig körsträcka får sedan göras rid

den uppbörd som görs närmast efter en löpande kontroll hos ASB.

Den schablonmässigt beräknade skatten skall enligt förslaget grundas pa histor _'_ska lz-örs trtickeuppgifter för fordonet. Inne— ha.ller registret inte nagra lämpliga sådana uppgifter skall särskilda rutiner tillämpas. För nya fordon och i samband med ägarbyten får fordonsägarna saledes anmäla lcörs träekeklass på samma sätt som man nu anmäler sådan klass för trafikförsäk— ringen. Görs inte anmälan om korstr-cleklass får slzatten debi—

1th i en tabell över medelkörsträck—

teras med ledning av uppg

er för olika fordonslag.

En fordonsägare skall enligt förslaget kunna få en schablon— mässigt debiterad skatt fastställd om särskilda skäl förelig- ger. Särskilda skäl för fastställelse kan vara t.ex. att for—

donets ka avviker från den körsträcka som har grundat den_ schaoionn1""1fa den1.e11nren. Fastställelse'far dock göras

endast om avvikelsen är mer betydande. Vid smärre avvikelser

• Sida 108
•  Original

Prop.1978/79:94 Hm

juSteras schablonen till följande schablonmässira debitering,

men den redan gjorda deb 'eringen ändras

Om en fordons

kontroll av apparat

oel rt till fordon

ningstermineis

och returnera det

r'en göra en

('.:

skatt eller lämna rapport till HSX:s triktskonteren skall då göra skatterev1s-

skatten reglerad. Samtidigt med anmälan om : aroyte kan ett stämpelkort - underskrivet av både säljare och köpare - läm- nas till länsstyrelse. Avstämplingen och skatteuppbörden kan göras ntingen frivillig eller obligatorisk. Eed tanke på att en mycket stor del av de omkring 125 eos ägarbytena för kilometerskattepliktiga fordon är av tekrisk karaktär (t. i.

'1

noteras både när en bilfirma ?oper in och säljer ett fordon)

föreslär TSV att avstämplinpen och skattedebiteringen görs

på grund av ägarbyte blir då maximalt 60 000 — 70

, ..

Inställelseterminen för kontrollbesiktning av fordon och där— med för löpande kontroll av kilometerräknarapnaratur är fem

månader. Om de av PSV föreslagna ändringarna

genomförs bör man dock enligt TSV överväga en tiden till två eller tre månader.

• Sida 109
•  Original

Prop. 1978/79: 94 109

_kbeska tningen

ml

.:>_r.'E:. i) "12 C S?

temet till behandling. Vi skall i

enklingar i besk ttningen, m." liga krav på att den skall vara effol'"

till tillfredsställande kontroll.

1.. |.

tel-mia»; natur. l uppdraget ingår 'i'

skattnin mellan fordonsskatt och ki—

från kilometerskatt till

utgångspunkter har vi grans.

Grans-

|. L/

till visra krav som enlig

moterscattesystemet. Det skall vara enkelt som mojlist

V

;a och f

för de skattdq ir myndigheterna.

medföra smä kostnader och

'jrönsat uppgiftsläm—

-e för de skattskyldig- att administrera

myndigheterna. SLatte- ”* .'= -—e-_ ,: vara rättvist och likformigt i den mel" skyldiga att betala skatt också i prak'i- _ 5? " " —-t=zet måste där— för ge möjlighet till effektiv kontroll och.det får inte innebära onormala risker för skatteundandraiande åtgärder

eller för s.k. skatteläekaevn UV ( gande). Vidare skall kilometerskat” o nas med bilregisterSystemet_ En anknytning skall finnas till

kontrollmärkesrutinen. Ytterligare et krav är att det skall vara möjligt att debitera och uppbära fordonsskatt och kilo— meterskatt tillsammans.

Det sistnämnda kravet uppfylls f.n. inte. Gemensam debite- ring - som vi i princip anser bör ske - är dock förknippad med vissa problem och har dessutom delvis samband med frågor som vi avser att behandla i vårt fortsatte arbete, t.ex.

med bestämmelserna om återbetalning och avräkning av skatt. Vi tar därför inte upp frågan om övergång till gemensam de— bitering i detta betänkande, utan avser att återkomma till

• Sida 110
•  Original

' Prop. 1978/79: 94 110

den i annat sammanhang.

Vi har utgått från att kilometerskatten skall finnas kvar för de fordon som nu är kilometerskattepliktiga och att des— sa fordon också i princip skall vara försedda med särskild kilometerräknarapparatur. Vårt arbete har därför inriktats på att förenkla det praktiska och administrativa handhavan— det av kilometerskatten så långt detta är möjligt utan att negativa effekter i t.ex. kontrollhänseende uppkommer. Kilo— meterskattesystemet är dock både tekniskt och administrativt avancerat. Det är därför enligt vår mening ofrånkomligt att relativt stora krav måste ställas på myndigheter, fordons— ägare, verkstäder m.fl. Detta förhållande medför att det framstår som än mer angeläget att undersöka vilka åtgärder som kan viCtas för att förenkla kilometerskattesystemet. Våra överväganden i detta avseende redovisas i de närmast följande avsnitten.

4.1 Kilometerräknarapbaraturen

I olika sammanhang har kritik riktats mot driftsäkerheten hos kilometerräknarapparaturen. Det har därvid särskilt hävdats att vajerbrott är vanliga hos de vajerdrivna kilo— meterräknarna och att bestämmelserna om montering, repazi

.:1_- ';.1 i

tion och be thing av apparaturen leder till kostn besvär för fordonsägarna.

i avsnitt 3.l.£ har vi redogjort för KSst uppgifter och nämndens erfarenheter av räknarnas driftsäkerhet och dOSScS . fömndga att motstå manipulationsförsök. Där har angetts att

Q..

driftsakerheten fortlöpande har förbättrats och motstånds—

kraften mot ingrepp i skatteundandragande syfte ökats, bl.a,

egenskaper oåd vad gäller driftsäkerhet och motståndskraft ot ingrepp. Yt”crligare ansträngningar kommer enligt nämn—

-s för att förbättra driftsäkerheten och minska

möjligheterna till skatteundandragande åtgärder.

• Sida 111
•  Original

Prop. 1978/79: 94 lll

Hittills gjorda erfarenheter tyder på att den nav-monterade räknaren har större driftsäkerhet än den vajerdrivna. Detta kan till stor del förklaras med att vajrarna tycks vara

den svagaste delen i den vajerdrivna apparaturen.

Enligt vår mening är det angeläget att fordonstillverkare och fordonsägare använder den apparatur som är mest drift— säker. Uppgifterna om den navmonterade apparaturens drift—

'»

säkerhet grundar sig på erfarenheter under relativt kort

. l' -nse' d- 'na-*," är.—cu 't. :n n unnob'. ur ;: : JLi-:: tid Jia r etägei _retat a salt f'ianCIra f. uppgifter om den navmonterade apparaturens driftsäkerhet.

kSl-I bör således enligt vår mening g ra en omfattande un—

dersöl-ming av erf renheterna i detta hänseende. Om en så— dan undersökning klart visar att den navmonterade räknaren har större driftsäkerhet än den vajerdrivna, anser vi att man bör överväga att göra användningen av den nuvarande nav— monterade räknaren obligatorisk för fordon som tekniskt

kan förses med sådan räknare.

Vi har också. övervägt möjligheterna att f."'-."ergd från vajer— driven räluzare till navmon terad räl-siar utan stämplings—

re Enwänds en sådan räknare. Den används

_)

ano rdn in g . l l?e r även i Sverige på ett tiotal fordon, sur—n "nte kan förses med

L—':| annan räl-mare. nlig't de norska besttkmelserna får fordons-

ägaren eller i vissa fall en myndighets_nerson inför en

s;:attedebiteringr läsa av räl-mars i iln ingen och anteckna den på ett kort. Uppgiften fur"

Erfaren he u erna

på: manuell. v

riskerna för fel::wläsningar, felskritmiz'lgar och ielre

;) 'u— rer'ingar är stora. Den manuella bel-)andli är dessutom förenad med högre kostn- ' . . det nuvarr- " svenska Sys—

teuet. Vi har funnit är se

.'_ _ . ... . '.'- __ ,...C'. ... stora att en over.-..iu

V _) --rz s...-'implanue

rälmare inte bör ske.

räl-m a r e n

.'_.l.

-s av abb den på grund av sitt format

n mon teras

a enr:l.-.st pe. v'ssa fordon, f.em Jrre lastbilar och

bussar samt .::-1 släpvagnar.". En

non terad räl-sia—

')lan.ie , na i";

• Sida 112
•  Original

Prop.]978/79z94 HZ

t.ex. för personbilar måste därför göras betyd—

ligt mindre an den nuvarande. Enligt vad vi har erfarit har KSN påbörjat viss undersökning av det tillgängliga utrymmet i olika fordon för montering av räknare på fordonsnav. Detta arbete bör enligt vår uppfattning fort—ätta och kompletteras

med en undersökning av ierutsättningarna för k nstruktion av

navmonterud räknare för användning på i prin—

('.' |...

p alla kilometerskattepliktiga fordon.

Den tekn'ska utvecklingen kan leda till at” ny teknik kan

användas för konstruktionen av kilometerräknaren. Vidare kan den tekniska utvecklingen på fordonssidan innebära att nya krav fir ställas på räknarens konstruktion. Som exempel på sistnämnda förhållande kan nämnas att vissa fordon inom den närmaste framtiden kommer att vara försedda med elektroniska hastighetsmätare, vilket innebär att nuvarande vajerdrivna räknare inte kan användas i fordonen utan särskild utrust— ning. KSN följer den tekniska utvecklingen och har tagit initiativ till konstruktion av en elektronisk kilometer— räknare. Mot denna bakgrund anser vi oss inte behöva före— slå ytterligare åtgärder på detta område.

Frågan om montering, plombering,reparation och besiktning av kilometerräknarapparaturen behandlar vi i avsnitt 4.6.4.

4.2 Uppgifter till ledning för beräkning av

kilometerskatt,m.m.

I kilometerskattesystemet används en kilometerräknarappara- tur i vilken lagras uppgifter om fordonets körsträcka. Vi har tidigare konstaterat att någon ändring inte bör göras i detta avseende. Räknaruppgifterna förs genom en avstämpling över till stämpelkort. Uppgifterna på stämpelkorten ligger till grund för skattedebiteringen. Ordinarie uppbörd av kilo- meterskatt görs fyra gånger per år och föregås i princip alltid av en särskild avstämpling (ordinarie avstämpling).

Avstämplingar görs dessutom vid åtskilliga andra tillfällen, t.ex. vid gränspassering.

• Sida 113
•  Original

Prop.1978/79:94 H3

Stämpelkorten skickas eller lämnas till myndighet. Totalt kommer årligen ca 1 550 000 stämpelkort till TSV och ca 170 000 stämpelkort till länsstyrelserna. Trots att upp— gifterna pä flertalet kort kan behandlas helt maskinellt ger den stora mängden stämpelkort ändå relativt höga han— teringskostnader. Avstämplingarna innebär självfallet att också fordonsägarna åsamkas visst arbete och i många fall vissa hanteringskostnader.

För fordonsägarnas del innebär det stora antalet avstämp— lingar risk för att någon avstämpling försummas och för att något kort förkommer eller försenas. Dessa risker kan antas öka eller minska i proportion till antalet avstämp— lingar.

Vi har därför sett som en viktig uppgift att undersöka i vad man det är möjligt att förbättra kilometerskattesyste— met genom att minska antalet avstämplingar utan att samti— digt försämra uppbördsförfarandet._1 olika sammanhang har föreslagits att uppbörden av kilometerskatt skulle ske en- ligt andra principer än de nuvarande, t.ex. på grundval av någon form av schablon. En sådan uppbördsprincip skulle minska behovet av avstämplingar. Vi tar därför i det föl— jande först upp frågan om att införa ett system för debi— tering och uppbörd enligt schablon eller liknande.

4.2.1 Sambandet mellan avstämpling och uppbörd

Ordinarie uppbörd av kilometerskatt görs fyra gånger per år. Varje uppbörd föregås i princip av en särskild av— stämpling i räknaren.

De alternativ till förändringar som vi anser kan övervägas är preliminära förskottsbetalningar grundade på något an— tagande om körsträckan eller ett system med garantibelopp.

Preliminär förskottsbetalning av skatt bör så nära som möjligt ansluta till den faktiska körsträckan. För att

syftet med ändringen skall uppnås krävs att förskotte— 8 Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 94 '

• Sida 114
•  Original

Prop. 1978/79: 94 1l4

betalningen kan grundas på förhållanden som är kända för myndigheterna utan att fordonsägaren behöver lämna någon uppgift i samband med uppbördstillfället. De förhållanden som därvid kan komma i fråga som underlag för debitering av kilo- meterskatt för visst fordon är

1. den faktiska körsträckan för fordonet under närmast föregående skatteår eller

2. den genomsnittliga årliga körsträckan för fordon av samma slag och i samma viktklass eller

3. en av fordonsägaren i förväg uppskattad körsträcka.

Det är i och för sig inte förenat med särskilda svårigheter att beräkna körsträckan enligt dessa metoder. Metod 1 kan av

naturliga skäl inte användas för det skatteår under vilket ett fordon blivit kilometerskattepliktigt.

Det bör enligt vår uppfattning kunna godtas att måttliga skillnader uppstår mellan den beräknade körsträckan och den faktiska. Myndigheterna bör alltså inte kunna kräva ändring av en schablonskatt på grund av att körsträckan blir något längre än den beräknade. Inte heller bör fordonsägaren kunna kräva sänkt schablonskatt när körsträckan blir något under den beräknade.

Flera olika omständigheter kan dock leda till stora föränd— ringar av körsträckan för visst fordon från år till år. För den yrkesmässiga trafiken gäller att körsträckan påverkas av tillgången på transportuppdrag, uppdragens art, stille- stånd på grund av reparation m.m. Även den privata trafiken kan påverkas av olika faktorer som t.ex. byte av bostadsort eller arbetsplats, ändrade familjeförhållanden och inköp av ytterligare en bil i en familj.

Enligt vår mening bör mera avsevärda avvikelser från den schablonmässigt fastställda körsträcka som ligger till grund för beskattningen leda till ändring av schablonen. Vid över— gång till kortare körsträcka kommer fordonsägaren att kräva sänkt schablon, vill; et f Ir bedömas av beskat iningsmyndigheten. Troli-

• Sida 115
•  Original

Prop. 1978/79: 94 | 15

gen bör då begäras av fordonsägaren att han styrker sitt krav med stämpelkort som visar den faktiska kilometerräk- narställningen.

Vidare måste föreskrivas att fordonsägaren är skyldig att anmäla mera väsentlig förlängning av körsträckan. Sådan anmälan måste leda till ett beslut av beskattningsmyndig— heten. Det torde vara svårt att kontrollera att anmäl— ningsskyldigheten fullgörs och, när körsträcka anmäls, att denna är riktig. I efterhand kan den uppgivna körsträckan jämföras med den faktiska sedan ordinarie avstämpling har gjorts. Även om detta ger en kontrollmöjlighet finns risk för att avsevärda körsträckor kan bli beskattade först i samband med den ordinarie avstämplingen, De skattebelopp som då skall erläggas kan, särskilt för tyngre fordoni vara mycket stora varför betalningssvårigheter kan uppstå.

Det bör också framhållas att vissa fordon används i olika utsträckning under olika delar av året. Beskattningen bör så nära som möjligt anknyta till fordonens faktisk utnytt- jande. I de fall säsongvariationer förekommer bör dessa därför beaktas när schablonskatten fastställs. Även detta kräver en anmälan eller en begäran från fordons garen.

1. 'xU'-"—'

Bilskatteutredniugen föreslog i sitt tetänka de 1972:h2, Vägtrafikbeskattningen), att ett system med s.k. garantibelopp skulle införas. Ett garantibelopo, olika för olika grupper av fordon, skulle betalas in i förskott för det enskilda fordonet som säkerhet för den skatt som senare skulle fastställas och betalas. Garantibeloppet skulle utgöra högst 55 Å av skatten för ett år under för— utsättning att skatt skulle betalas & gånger om året. 'teblev betalning helt eller delvis skulle garantibelop- pet tas i anspråk för skattens betalning och nytt garanti—

belopp avkrävas fordon.

• Sida 116
•  Original

Prop.]978/79z94 Hö

Inte heller ett garantibelopp har en tillfredsställande an— knytning till den faktiska körsträckan och den på kör- sträckan belöpande skatten. Ett för lågt fastställt garanti— bclopp kan leda till att en fordonsägare, som kört väsent— ligt längre än beräknat, blir skyldig att betala avsevärda skattebelopp utöver garantibeloppet. Det kan också visa sig svårt att förmå fordonsägare att fylla på ett ianspråktaget garantibelopp.

Vi har funnit att båda de nu redovisade alternativen till förändrade uppbörds— och debiteringsprinciper, har vissa praktiska fördelar. De nackdelar som vi nyss har redovisat är dock enligt vår uppfattning större än fördelarna. En schablonmetod skulle med stor sannolikhet innebära praktiskt och administrativt arbete av minst samma omfattning som det nuvarande systemet både för myndigheterna och för de skatt- skyldiga.

Det nuvarande sambandet mellan avstämpling och uppbörd bör

därför behållas vid samtliga ordinarie uppbördstillfällen.

Däremot bör antalet sådana avstämplingar och uppbördstill— fällen övervägas. Våra överväganden i denna del redovisas i de närmast följande avsnitten.

4.2.2 Antalet ordinarie avstämplingar per år

Ordinarie avstämpling och ordinarie uppbörd av kilometer— skatt görs f.n. fyra gånger per år. Varje minskning av detta antal bör i sig själv innebära en förenkling av kilometer- skattesystemet.

RRV har i den tidigare nämnda revisionsrapporten (se av- snitt 3.3.l) uttalat bl.a. att en kostnadsreduktion för ki- lometerskattesystemet i första hand kan åstadkommas genom att antalet avstämplingar minskas. RRV har därför föreslagit att ordinarie avstämpling skall göras endastzaigångperårzAväämp- lingen skall enligt förslaget göras i samband med besiktning hos ASB. Under Skatteåret skall preliminära förskottsinbe- talningar av skatt göras. Liknande förslag har förts fram

• Sida 117
•  Original

Prop.]978/79:94 H7

av .3V (se a'anitt 5.5.2). Enligt TSV skall den preliminä- ra alninge.1 göras efter särskild schablon, i vissa fall grundad på en av fordonsägaren lämnad uppgift om körsträcka— klass.

De uppenbara fördelarna med ordinarie avst ,.pling endast eret är att fordons '--garna.s och myndigheternas

|.

aroete med och kostnader för kilometerskattens handhia vara- de skulle minska kraftigt. En förenklad administration skulle dessutom minska riskerna för fel i samband med be- handlingen av stämpelkort. Vi tidigare funnit att varje ordinarie uppbörd bör grundas på en avstämpling. Även upp— börd av Illoneters Ma skulle därför göras endast en gång per år. Uppbörden skulle därvid för många fordonsägare av- se mycket stora belopp. Risken för skattebortfall på grund av betalningssvårigheter och missbruk skulle öka kraftigt.

l avsnitten 3.1.2 och 5.1.4 har vi redogjort för RSV:s erfarenheter av skattekontrollen och för KSN:s erfaren— heter av kilometerräknarapparaturens driftsäkerhet. Dessa erfarenheter visar enligt vår uppfattning tydlig t att ris- kerna för skattebortfall ökar om tiden mellan de ordinarie avstämplingarna förlängs. Skattebortfallet kan uppstå an- tingen genom att kilometerräknarapparaturen medvetet sätts ur funktion eller genom att ett fel på apparaturen inte upptäcks eller inte åtgärdas. Ju längre tid apparaturen har varit ur funktion, desto svårare blir skatteutredning— en. Om ordinare avstämpling gjordes endast en gång per år, skulle en kilometerräknare kunna vara ur funktion i ett år eller, om ordinarie avstämpling görs vid den årliga besiktningen, i upp till 17'månader.

Vidare skulle "vinsten" av manipulationer och riskerna för manipulationsförsök öka. Visserligen finns det möjlig— het att upptäcka ett fel på en kilometerräknarapparatur i samband med flygande inspektion. Sannolikheten för att ett

fordon skall kontrolleras vid sådan inspektion är emeller- tid inte särskilt stor. Beror felet på apparaturen på t.ex. ett vajerbrott, är det dessutom svårt att avgöra hur felet uppstått.

• Sida 118
•  Original

Prop.]978/79z94 ”8

En minskning av antalet ordinarie avstämplingar till en per år skulle alltså medföra betydande kontrollproblem. Resur— serna för kontroll- och uppföljningsverksamhet skulle behö— va förstärkas såväl på länsstyrelserna som på RSWs distrikts- kontor.

Både RRV och TSV har förutsatt att ordinarie avstämpling en- dast en gång om året måste kombineras med frivillig eller ob- ligatorisk avstämpling vid ägarbyte. Detta skulle i sig självt leda till ökat antal stämpelkort och en extra uppbörd av kilo- meterskatt. Härigenom motverkas delvis syftet med övergången till endast en ordinarie avstämpling om året. Vidare bör brukan- deförbudet slopas i det fall föregående ägare underlåter att betala kilometerskatt som debiteras i samband med ägarbytet. Det nuvarande effektiva uppbördssystemet försämras därför i nå—

gon mån.

Vid den årliga besiktningen av kilometerräknarapparaturen görs en avstämpling i räknaren. Enligt nu gällande bestäm— melser skickas det stämplade kortet till TSV. Inställel— seterminen för besiktning av apparaturen är densamma som gäller för kontrollbesiktningen av fordonet. Detta innebär att fordonsägaren har fem månader på sig att låta besiktiga räknaren. Härigenom kan tiden mellan två avstämplingar va— riera från 7 till 17 månader. Även om fördelarna med att kombinera besiktningen och den årliga ordinarie avstämp— lingen är stora anser vi-att nackdelarna i form av kraftigt varierande skatteår är större. Avstämplingen bör därför gö— ras av fordonsägaren under en bestämd avstämplingsmånad. Enlig; vdr dsik' talar ytterligare ett skäl mot att ordina— rie avstömpling görs endast en gång om året. Nu gäl—

lande bestämmelser on ordinarie avstämpling innebär bl.a. att sådan avstämpling alltid skall göras om ett fordon har varit kilometerskattepliktigt under någon del av tiden mel— lan närmast föregående avstämpling enligt 5 & VSK och in— gången av avstämplingsmånaden. Detta gäller alltså även om fordonet är avställt när avstämplingen skall göras. Erfa— renheterna visar att det är väsentligt svårare att få in

• Sida 119
•  Original

Prop.]978/79z94 H9

stämpelkort när ett fordon är avställt än i andra fall. Detta torde gälla även vid övergång till en ordinarie avstämpling per år.

Enligt vår uppfattning är nackdelarna med en övergång till endast en ordinarie avstämpling om året för samt— liga kilometerskattepliktiga fordon väsentligt större än fördelarna. Vi :an därför inte föreslå en sådan åtgärd.

Vi har även övervägt frågan om endast vissa fordon, t.ex. personbilar eller fordon som inte används i yrkesmässig trafik, s*ulle kunna omfattas av ett system med endast en avstämpling per år. För myndigheternas del skulle en sådan särbehandling leda till att olika rutiner fick tillämpas för olika fordon. Detta förhållande skulle orsaka merarbe— te och därmed kostnader. De uppgifter som vi har fått om felfrekvens på kilometerräknarapparaturen visar att det procentuellt sett är fler fel på apparaturen i personbilar än i övriga fordon. Vi har därför funnit att en särbehand- ling av vissa fordon i detta avseende inte är lämplig.

De synpunkter på en förlängning av tiden mellan två ordina—

rie avstämplingar till ett år som vi nu har redovisat & ler_till stor del även om avstämpling skall göras två gånger om året. Även i sådant fall bör uppbörd av skatt

göras efter schablon mellan avstämplingarna.

Vissa synpunkter gör sig dock gällande med något mindre tyrka. Detta gäller t.ex. våra invändningar om ökade kon— s trollsvårigheter och svårigheterna att med tillräcklig s het beräkna körsträckan i förväg.

Enligt vår bedömning är nackdelarna även med avstämpling

Vi anser oss dar—

7

två gånger om året större än fördelarna.

9

för inte kunna föreslå en ändring av gällande bestämmelser

med denna innebörd.

E_tersom vi har avvisat tanken på en minskning till en eller två ordinarie avstämplingar per år dterstar att orö*f

gan om att minska antalet till tre per år.

• Sida 120
•  Original

Prop.1978/79:94 120

.0

Varje rörlängning av skatteperioderna kan innebära att det tar längre tid att upptäcka att en räknarapparatur inte fungerar tillfredsställande. Om fordonsägaren underlåter att själv kontrollera apparaturens funktion bör fel på den kunna upp— täckas antingen efter en ordinarie avstämpling som visar onor— ma.t kort körsträcka eller vid den årliga besiktningen. Som framgår av följande exempel kan förlängningen av skatteperio— derna i vissa fall tänkas leda till att fel pa apparaturen upptäcks ca 2 månader senare än vid nu gällande skatteperio- der. Efter en ordinarie avstämpling för skatteperiod 1 upp— hör räknaren att fungera t.ex. under den andra månaden i skatteperiod 2. Körsträckan för skatteperiod 2 framstår som något kort men inte onormalt kort. Någon anledning för läns— styrelsen att ifrågasätta körsträckan finns därför normalt inte. Först vid utgången av skatteperiod 5 finns det anled— ning att reagera eftersom någon körsträcka då inte har note— rats. Detta kan innebära att felet upptäcks efter ca 5 må— nader när skatteperioderna är 3 månader. Förlängs skatteperi— oderna till 4 månader kan detta leda till att felet upptäcks först efter 7 månader. En sådan fördröjning av upptäckten av felet gör efterföljande skatteutredning svårare och medför risk för något sämre kontrollmöjligheter.

Det bör dock framhållas att förutsättningarna för att upp- täckten av felet skall fördröjas är att fordonsägaren inte har kontrollerat apparaturens funktion, varken löpande under skatteperioderna eller i samband med de ordinarie avstämp— lingarna. En sådan kontroll ligger i fordonsägarens eget in- tresse. Visar kontrollen att fel har uppstått har han möjlig- het att lämna riktig uppgift om körsträckan. Därigenom kan han undvika efterbeskattning och skattetillägg.

I ett följande avsnitt lämnar vi förslag, som bör förbättra fordonsägarens egen kontroll av apparaturen. Vi vill också framhålla att det finns goda möjligheter att vid den automa- tiska databehandlingen av körsträckorna använda ett kontroll— system som reagerar mot onormala avvikelser från den kör- sträcka som man har anledning att räkna med för visst fordon.

• Sida 121
•  Original

Prop. 1978/79: 94 lll

Vi har därför kommit till den slutsatsen att

trollsvnoun_t inte bör möta något hinder att

skatteperiodcrna till normalt 4 månader.

att av skälen till att vi inte har ansett oss kunna för—

orda ctt svstem med en eller två ordinarie avstämplingar per år är att det enligt vår mening då är nödvändigt meL uppbörd av kilometerskatt även mellan de på ordinarie avstämplingar grundade uppbörderna. För att ett sistem mec tre ordinarie avstämpli ngar per år skall leda till

minskat arbete och minslzade hanterin gsk Stf] der k.

ordinari.e upp bö rd av kilometerskatt görs endast i

I.)

med dessa avstämplingstil lfällen. okawearcu bör a-

.:. U

ratt eperioder mot fyra enligt nu Mäll :ide ...:

delas in i H

e s bestämmelser. I princip kommer därför skatteperioderna att förlängas med en månad vilket innebär att den gen msnit't— lige 1recittiuen för skattens betalning ökar från 2,5 till 3 månader. Vid en kalkylerad räntenivå på 10 % och beräk— nade intäkter av kilometerskatt för budgetåret 1977/78 om ca 650 milj. kr. innebär den :jkade kredittiden en årlig

"räntevinS't" för fordonsägarna om omkring 2,7 milj. kr.

Som vi har nämnt inl edningw vis görs f.1. inte gemensam de— bitering av fordonsskatt och kilometerskatt. Vi anser dock princip att en övergång till gemensam debitering bör ske på sikt. För att detta skall vara möjligt krävs att uppbörds— månaderna för fordonsskatt blir desamma som uppbörds-

månaderna för kilometerskatt. Uppbörd av fordonsskatt för s at 'teperiod sker nu om den årlib a fordonsskat ten översti—

ger 1 500 kr. Eftersom fordonsskatten betalas i förskott innebär en förlängning av skatteperioderna till fyra måna— der att den genomsnittliga förskottstiden ökar från 1,5 till 2 månader. F.n. görs uppbörd för skatteperiod för ca 100 000 fordon. För budgetåret 1977/78 uppgår det belopp som betalas för skatteperioder till omkring 550 milj. kr. Den förlängda tiden för förskottsbetalningen skulle vid räntesatsen lO % leda till en årlig "ränteförlust" för for— donsägarna om ca 2,5 milj. kr.

• Sida 122
•  Original

Prop. 1978/79: 94 122

Körsträckan under en skatteperiod och därmed också kilome— terskatten för perioden kommer att öka med i genomsnitt en t1edjedd.om skatthzioden förlängs med en månad. Den samman- lagda effekten på fordonsskatt och kilometerskatt varierar kraftigt med fordonets skattevikt och årliga körsträcka. För en medelstor lastbil kan det sammanlagda skattebelopp som skall betalas vid ett tillfälle beräknas öka med ca 1 000 kr. Närmare uppgifter om effekterna av de förlängda skatteperio— derna på storleken av de skattebelopp som skall erläggas vid varje uppbördstillfälle har för vissa fordon sammanställts i tabell 6 i bilaga 2.

Enligt vår uppfattning är ökningen av de skattebelopp som skall betalas vid varje uppbördstillfälle inte av sådan stor— lek att riskerna för skattebortfall ökar märkbart.

Mot bakgrund av vad vi nu har anfört föres år vi att ordina— rie uppbörd av kilometerskatt skall göras tre gånger om året i stället för som nu fyra gånger om året. Till underlag för skatteberäkningen bör som nu ligga en ordinarie avstämpling. Vi har inte övervägt annat än att fordonsägaren skall göra

i vart fall 2 av de 5 avstämplingar som krävs. Däremot har

vi överv" Tt om den tredje avstämplingen bör göras i samband med den årli n besiktningen hos ASB eller om fordonsägaren skall göra även den avstämplingen.

Vissa skäl talar för att den tredje avstämplingen görs hos ASB. Vid besiktningen görs ändå en avstämpling på stämpel- kort som sänds till TSV. Denna rapportrutin fungerar till— fredsställande. Antalet stämpelkort skulle minska ytterli- gare om stämpelkortet även utgjorde underlag för skattebe- Höming.

Mot en sådan ändring talar dock att den tredje ordinarie avstämplingen skulle kunna göras vid kraftigt varierande tidpunkter på året eftersom inställelscterminen för kontroll— besiktning och besiktning av räknarapparaturen normalt är 5 månader. Denna omständighet kan leda till att en skatteperi—

od blir som längst 8 månader och att man i praktiken går

• Sida 123
•  Original

Prop. 1978/79: 94 123

"1

över till två skatteperioder per år.(n”empel: En fordons- ägare, vars fordon har slutsiffra 2 i registreringsnumrct, gör ordinarie avstämpling i t.ex. april och augusti år 1 och väntar sedan till den sista månaden i inställelseter- minen, som är april år 2. I april år 2 skall nästa ordina— rie avstämpling göras, vilket innebär att den skatteperiod det då gäller inte behöver omfatta någon dag.)

Vi anser att detta är en avgörande invändning mot att all— tid kombinera avstämplingen i samband med den årliga be— siktningen med avstämpling för ordinarie uppbörd. Däremot bör, som framgår av ett följande avsnitt, förutsättningar finnas för att låta avstämpling vid besiktning gälla som ordinarie avstämpling när den sker under ordinarie avstämp-

lingsmånad.

Vi föreslår alltså att Skatteåret skall delas in i tre skatteperioder, att uppbörd av kilometerskatt och uppbörd av fordonsskatt för skatteperiod skall göras under en och samma uppbördsmånad samt att avstämpling i princip skall göras särskilt för beräkning av skatt.

Vårt förslag innebär att bestämmelserna i 9 och 12 55 VSL samt i 4 % VSK får ändras. I avsnitt 4.5.1 tar vi upp vissa andra frågor som rör uppbördsmånader m.m. De förslag vi där lägger fram inverkar också på utformningen av & % VSK. De nya skatteperioder, uppbördsmåneder och avstämnings— månader som följer av våra förslag, finns intagna i lä: bell 8 i bilaga 2.

Det minskade antalet ordinarie avstämplingar ger vissa ad— ministrativa och praktiska fördelar. Vi har beräknat de effekter förslaget kan få i fråga om kostnaderna för ad— ministrationen av kilometerskatten. Även andra av våra förslag får effekt på kostnaderna. Vi har därför valt att

sammanställa dessa beräkningar i bilaga 4.

• Sida 124
•  Original

Prop.]978/79:94 134

4.2.3 Avstämpling vid ägarbyte

Fordonsskatten betalas i princip i förskott för skatteår eller skatteperiod. Vid överlåtelse av fordon har sälja- ren därför ofta betalat fordonsskatt även för tid efter överlåtelsen. Det är då naturligt att priset för fordo- net bestäms med beaktande av den skatt som säljaren har betalat eller är skyldig att betala för tid efter över— låtelsen.

Kilometerskatten betalas i efterhand. Skattskyldig är den som äger fordonet vid ingången av uppbördsmånaden. Har for— donet övergått till ny ägare under skatteperioden är det alltså köparen som har att betala kilometerskatt för hela den senaste skatteperioden. äilometerskatten för den väg— sträcka som säljaren har kört bör därför beaktas när kö- peskillingen för fordonet fastställs.

I bilregistret noteras årligen omkring 125 000 överlåtel— ser av kilometerskattepliktiga fordon. Det höga antalet överlåtelser i förhållande till antalet fordon kan för- klaras med att flertalet kilometerskattepliktiga fordon omsätts i den yrkesmässiga bilhandeln. Ägarbyte ger då vanligen upphov till två registrerade ägarbyten, ett vid bilhandelns förvärv och ett vid försäljningen.

Motorbranschens riksförbund föreslog i en skrivelse till regeringen är 1975 att aVStämpling skulle göras vid ägar— byte. Förbundet framhöll bl.a. att en ordning med av— stämpling vid ägarbyte på ett betydelsefullt sätt skulle förenkla och skapa större säkerhet i bilbranschens hand— havande av kilometerskattepliktiga fordon och därvid upp- kommande skattefrågor. Man framhöll också, att den prak- tiska hanteringen vid ett ägarbyte försvåras när kontak- ter behöver tas med länsstyrelsen vid en tidpunkt på da- gen då länsstyrelsen inte har expeditionstid.

• Sida 125
•  Original

IJ Jl

Prop.l978/79:94 |_

Framställningen remitterades till TSV, RSV och fem läns— styrelser. En länsstyrelse tillstyrkte framställningen under det att övriga sex remissinstanser avstyrkte bifall till framställningen. Som skäl för avstyrkandena åbero— pades bl.a. följande.

Några svårigheter för säljare och köpare att räkna fram den upplupna kilometerskatten vid försäljningstillfället ansågs inte föreligga i normalfallet. Det fanns därför

inte något behov av att kontakta länsstyrelsen för at in

hjälp med skatteuträkningen.

Om förslaget genomfördes, skulle vissa krav få ställas på "undertecknande av stämpelkort m.m. En sådan ordning skulle försvåra handläggningen av ärenden om ägarbyte. Ändringen skulle också medföra att kilometerskattesystemet kompli— cerades genom att antalet stämpelkort och_uppbörder öka—

de relativt kraftigt;

Vidare ansågs det tveksamt — bl.a. med tanke på bestämmel— serna om brukandeförbud - om köparens situation skulle för- bättras. En ändring skulle också med nödvändighet leda till en mängd följdändringar i lagstiftningen. Problem skulle vidare uppstå vid skattedebiteringen eftersom osä-

kerhet skulle kunna råda om vilken typ av debitering som skulle göras.

Slutligen ansåg flertalet remissinstanser att det på den— na punkt räckte med att informationen om gällande bestäm— melser förbättrades.

Regeringen lämnade framställningen utan åtgärd.

RRV och TSV har, som redan nämnts, föreslagit att ordina— rie avstämpling skall göras endast en gång per år. Där- vid har verken, vilket framstår som naturligt, också före- slagit att avstämpling skall göras i samband med ägarbyte.

• Sida 126
•  Original

Prop.1978/79:94 126

TSV diskuterar främst en frivillig avstämpling under det att RRV närmast förordar att avstämplingen skall vara obliga— torisk.

Vi har förståelse för tanken på en avstämpling i samband med ägarbyte. Den ger uttryck för en princip, som fram- står som riktig, nämligen att varje fordonsägare skall an- svara för den kilometerskatt som belöper på den vägsträcka han själv har kört. Avstämpling vid ägarbyte är dock, vilket även framgår av det nyss redovisade regeringsären- det, förenad med flera nackdelar.

Om_ett system med obligatorisk avstämpling skulle införas ökade antalet stämpelkort och skattedebiteringar med om- kring 125 000 per år. För länsstyrelsernas del skulle detta innebära ett ökat registreringsarbete, men även ökat arbete med utredningar och kompletteringar i samband med ärenden om ägarbyten. För att undvika att kort som har stämplats före äganderättsövergången läggs till grund

för skattedebiteringen - till nackdel för den nye ägaren — torde få krävas att stämpelkortet undertecknas av både säl- jare och köpare. Rutinerna skulle leda till merarbete även för de skattskyldiga och inte minst för bilhandels- företagen.

Till dessa nackdelar kan också läggas att åtskilliga av- stämplingar skulle leda till debitering av endast obetyd- liga skattebelopp. Under den tid ett fordon ägs av ett bilhandelsföretag används det nonnalt inte alls eller i mycket liten utsträckning. Avstämplingen vid företagets försäljning skulle därför visa samma eller så gott som sam— ma räknarställning som aVstämplingen vid företagets för— xärv av fordonet.

En övergång till ett obligatoriskt avstämplings— och de- biteringsförfarande skulle också leda till att reglerna

om brukandeförbud på grund av obetald skatt fick ändras.

• Sida 127
•  Original

Prop. 1978/79: 94 127

Kilometerskatt som debiteras tidigare ägare av ett fordon i samband med äganderättsövergången skulle inte få inverka på köparens möjligheter att använda fordonet. Enligt nu gällande regler påverkas brukandeförbudet varken av vem som är skyldig att erlägga skatten för en löpande skatte— period eller av vad parterna har kommit överens om vid för- säljningen. Detta har fått till följd att köparen - för att få bruka fordonet och för att få kontrollmärke till

det — ofta betalar skatten trots att säljaren enligt över- enskommelse skulle göra det. Ändrades brukandeförbuds— bestämmelserna skulle skattebortfallet sannolikt öka, ef— tersom säljaren skulle ha mycket litet intresse av att be— tala den i efterhand debiterade kilometerskatten för ett fordon som han inte längre äger. Antalet skentransaktio— ner skulle troligen också öka något.

Infördes möjlighet till frivillig avstämpling vid ägarbyte kan man ifrågasätta om köparens situation skulle förbätt- ras i förhållande till Vad som nu är fallet. Köparen skul— le nämligen sakna kontroll över om kortet skickades in till myndigheten och skatt därför debiterades på säljaren. Om något kort inte kom in till myndigheten skulle skattekra— vet automatiskt riktas mot köparen.

Flertalet olägenheter med det nuvarande systemet är för— knippade med att framför allt köparen är okunnig om gällan— de bestämmelser. En frivillig avstämpling skulle inte öka köparens kunskaper om kilometerskattesystemets uppbyggnad. Säljaren skulle fortfarande ha litet intresse av att hän— syn tas till skatten vid försäljningen och därmed också av avstämplingen.

Enligt vad Vi har inhämtat från några länsstyrelser är det numera inte så vanligt att man kommer i kontakt med pro- blem som beror på att köpare och säljare inte har tagit hänsyn till kilometerskatten vid ägarbytet. Bestämmelser—

na om kilometerskatten tycks nu vara kända. än märkbar

• Sida 128
•  Original

Prop. 1978/79: 94 128

förbättring synes ha ägt rum under de senaste åren. Från hilhandelns sida tar man så gott som regelmässigt kontakt med länsstyrelsen innan man byter in ett fordon. Man Vill då framför allt kontrollera att fordonet inte har brukande— förbud på grund av obetalda skatter men även ha hjälp med att räkna ut kilometerskatten fram till inbytet.

Enligt vår uppfattning är det i regel onödigt att ta kon— takt med länsstyrelsen enbart för att få hjälp med uträk— ning av skatten. Skatten kan nämligen beräknas på ett en- kelt sätt, om man har tillgång till senast utfärdade skatte— kvitto. På skattekvittot anges de uppgifter som behÖVS för skatteberäkningen, dvs. räknarställningen vid senaste avstämpling, omräkningsfaktorn och skattesatsen för fordo- net.

Det kan också tilläggas att samma principiella skäl som ta— lar för avstämpling och uppbörd av kilometerskatt vid ägar- byte talar för återbetalning av fordonsskatt till säljaren och debitering av skatt på köparen. Detta skulle leda till ökad administration, ökade kostnader och troligen till visst skattebortfall.

De skäl mot ett införande av avstämpling och skatteuppbörd

i samband med ägarbyte som tidigare har redovisats gäller enligt vår uppfattning fortfarande. De svårigheter som

har uppstått för fordonsägarna vid ägarbyten synes dess— utom ha minskat kraftigt. Vi har därför funnit att aVStämp— ling och skattedebitering vid ägarbyte inte bör införas.

Förhållandet blir dock ett annat om tiden mellan de ordi- narie aVStämplingarna utsträcks väsentligt. Vid en skat- teperiod om helt år kan skillnaden mellan preliminär skatt och slutlig skatt vara mycket stor. Om köparen skulle drabbas av denna skatt efter ett ägarbyte kan effekterna bli oacceptabla. Enligt vår mening uppkommer inte denna situation om tiden mellan de ordinarie avstämplingarna för- längs till fyra månader.

• Sida 129
•  Original

Prop.]978/79:94 ll?

4.2.h Undantag från skyldigheten att göra ordinarie

avstämpling

Skyldighet att göra ordinarie avstämpling föreligger en— ligt 5 5 första stycket 5 VSK om ett fordon har varit ki- lometerskattepliktigt under någon del av tiden mellan före— gående aVStämpling enligt 5 © VSK och ingången av avstämp— lingsmånaden. Denna skyldighet gäller även om annan av— stämpling har gjorts under avstämplingsmånaden, t.ex. i samband med löpande kontroll hos ASB eller vid gränspasse— ring. Har ett fordon varit utomlands under den tid av- stämpling skall göras och har avstämpling gjorts vid ut- resan behöver dock enligt 8 & VSK ordinarie avstämpling inte göras. Av grundbestämmelsen följer att ordinarie av— stämpling inte heller behöver göras om avstämpling har gjorts under avstämplingsmånaden därför att fordonet då blivit kilometerskattepliktigt första gången (5 5 första stycket 1 VSK) eller därför att fordonet har varit av— ställt och-upphört att brukas på sätt som är tillåtet för avställt fordon (5 & första stycket 4 VSK).

Av svaren på vår förfrågan om länsstyrelsernas erfarenhe- ter av gällande bestämmelser framgår att skyldigheten att göra ordinarie aVStämpling ibland har vållat problem för de skattskyldiga (se avsnitt 3.1.1). Vi har därför övervägt att begränsa avstämplingsskyldigheten i vissa fall.

Har en annan avstämpling än den ordinarie gjorts under av— stämplingsmånaden och har räknarställningen från denna av- stämpling antecknats i registret, finns där en uppgift som kan ligga till grund för en skattedebitering. Om fordons— ägaren i dessa fall slipper göra ordinarie avstämpling får i stället den andra avstämplingen ligga till grund för skat- teberäkningen. De skattskyldigas uppgiftsskyldighet minskar därvid i någon män.

En förutsättning för att en avstämpling skall kunna ersätta en ordinarie avstämpling, är att den följs av en notering 9 Riksdagen 1978/79. [ saml. Nr 94

• Sida 130
•  Original

Prop.1978/79:94 BO

om räknarställningen i registret. När följande avstämpling- ar har rapporterats till länsstyrelse eller TSV, görs såda- na noteringar i registret:

1.

2.

5.

Avstämpling när ett fordon första gången blir kilometer- skattepliktigt (5 5 första stycket 1 VSK).

Avstämpling när ett fordon upphör att vara kilometer- skattepliktigt av annan anledning än aVStällning (5 5 första stycket 2 VSK).

Avstämpling när ett aVStällt fordon tas i bruk på sätt som är tillåtet för avställt fordon (5 © första stycket 3 VSK).

AVStämpling när ett avställt fordon upphör att brukas på sätt som är tillåtet för avställt fordon (5 & första stycket A VSK).

Avstämpling i samband med besiktning hos ASB (gäller —registreringsbesiktning, kontrollbesiktning och sär-

skild besiktning, avstämpling görs i samband med kon— troll av apparaturen enligt 40 & VSK).

Avstämpling när det upptäcks att kilometerräknarappa— ratur inte är i föreskrivet skick (as å VSK).

Avstämpling i samband med flygande inspektion som för— anleder anmärkning på apparaturen (avstämpling görs när fel upptäcks vid kontroll enligt 51 & VSK).

Avstämpling i samband med gränspassering till eller från annat land än Norge (5 5 första stycket ÅVK).

Avstämpling i samband med installation eller utbyte av räknare (32 å tredje stycket VSK).

• Sida 131
•  Original

Prop. 1978/79: 94 131

Som tidigare har nämnts medför avstämpling enligt 1 eller 4 under aVStämplingsmånaden att någon ordinarie avstämp- ling inte krävs under den månaden. Skatt för körning un- der denna avstämplingsmånad debiteras i stället tillsam- mans med skatten för den närmast följande skatteperioden.

Efter avstämpling enligt 2 görs alltid en tillfällig upp— börd. Någon ordinarie avstämpling blir sedan inte aktuell.

Har ett fordon, som har varit skattepliktigt under skatte- perioden, avställts under avstämplingsmånaden skall ordi— narie avstämpling göras även om avstämpling enligt 3 har gjorts.

I registret föranleder aVstämpling enligt 5 notering bl.a. om räknarställning och dag då stämpelkortet kom in till länsstyrelsen. Uppgift om dagen för aVStämplingen finns inte på stämpelkortet och kan därför inte heller föras in

i registret. Enligt vår uppfattning hindrar detta dock inte att skyldigheten att göra ordinarie avstämpling slopas i detta fall. Visserligen kan inte säkert avgöras om den extra avstämplingen faktiskt gjorts under avstämplingsmå— naden. Om stämpelkortet kommer in till länsstyrelsen un— der avstämplingsmånaden eller under viss tid därefter, bör dock vid behandlingen av registeruppgifterna kunna antas, att avstämplingen har gjorts under avstämplingsmånaden.

I likhet med vad som nu gäller i fråga om förseningsavgift, bör avstämpling antas ha gjorts under avstämplingsmånaden

om stämpelkort har kommit in till länsstyrelsen senast den fjärde vardagen i månaden efter avstämplingsmånaden. Detta bör dock gälla endast under förutsättning att fordonet intelrm aVStällts efter avstämplingsmånadens utgång.

När det gäller avstämplingar enligt 5 eller 8 antecknas eller kontrolleras dagen för avstämplingen på kortet av myn- dighetsperson eller godkänd verkstad. Enligt vår mening bör sådana aVStämplingar kunna ersätta ordinarie avstämp— ling om de görs under avetämplingsmånaden. Skyldigheten

• Sida 132
•  Original

Prop.1978/79:94 |32

att göra avstämpling enligt 5, som f.n. följer av KQNZS föreskrifter, bör tas in i 40 & VSK.

I det följande (avsnitt 4.6.1) föreslår vi visserligen att avstämpling enligt 6 skall göras även i fortsättningen. stämpelkortet skall dock enligt förslaget inte skickas in till myndighet. Sådan avstämpling kan därför inte ersätta or- dinarie aVStämpling.

Avstämpling enligt 7 skall göras endast om inspektionen har föranlett anmärkning i fråga om apparaturen. Sådan av— stämpling bör kunna godtas som ersättning för ordinarie av- stämpling. Skyldigheten att göra avstämpling enligt 7, som f.n. följer av KSst föreskrifter bör tas in i 51 & VSK.

De avstämplingar som avses i punkt 9 kan vara av olika slag. Vid nyinstallation av räknarapparatur görs visser- ligen en aVStämpling. Denna ger dock bara ett startvärde och kan inte ligga till grund för skattedebitering. Mot— svarande gäller i fråga om ny räknare som monteras i stäl- let för en utbytt räknare. Däremot bör den avstämpling som görs av en utbytt räknare kunna läggas till grund för skatteberäkning.

Det kan förekomma, att flera olika avstämplingar görs un— der avstämplingsmånaden. Är en av dessa ordinarie avstämp— ling, vilket framgår av stämpelkortet och registernote- ringen, bör den avstämplingen ligga till grund för debite- ringen av skatt oberoende av om någon annan avstämpling antecknats i registret senare under aVStämplingsmånaden.

Har fordonsägaren däremot inte gjort ordinarie avstämpling, bör skatten debiteras med ledning av den sista register— noteringen under avstämplingsmånaden eller de närmast föl- jande dagarna, oberoende av vilken sorts-avstämpling detta

är.

• Sida 133
•  Original

Prop.]978/79z94 l33

Ändrade avstämplingsrutiner enligt vårt förslag förutsät—

ter att fordonsägarna får information om sina skyldigheter

och om begränsningarna däri. Detta fran. som särSkilt väsentligt mot bakgrund av att detsaknaspraktiska möjlig-

heter att skicka kort för ordinarie avstämpling endast till dem som inte gör annan godtagbar avstämpling under avstämp—

lingsmänaden.

Värt förslag medför sannolikt att antalet avstämplingar och inkommande stämpelkort minskar. Det har inte varit möj- ligt för oss att beräkna storleken av minskningen.

Vårt förslag kräver ändringar i 18 & VSL samt i 5, #0 och 51 55 VSK.

4.3 Uppbörd m... av vägtrafikskatt 4.3.1 Skatteperioder m.m. för vägtrafikskatt

Uppbörd av fordonsskatt görs normalt för skatteår. Om for— donsskatten för helt år överstiger 1 500 kr. görs dock upp— börd av fordonsskatt för skatteperiod fyra gånger per år. Kilometerskatt uppbärs alltid för skatteperiod. Uppbörds— och avstämplingsmånader varierar med fordonets slutsiffra på det sätt som framgår av tabell 7.

• Sida 134
•  Original

Prop. 1978/79: 94 l34

Tabell 7 Uppbördsmånader och avstämplingsmånader för

vägtrafikskatt Månad Uppbörd av Uppbörd av for— Avstämplings— fordonsskatt donsskatt för månad för for- för skatteår skatteperiod don med slut— för fordon och uppbörd av siffra med slut— kilometerskatt siffra för fordon med slutsiffra Januari 8 1, 8 2, 4, 5, 6, 9 Februari 9 2, 4, 5, 6, 9 5, 7, 0 Mars 0 5, 79 0 1, 8 April 1 1, s 2, !+, 5, 6, 9 Maj 2 2, !+, 5, 6, 9 5, 7, 0 . Juni 3 3, 7, O 1, 2, 4, 5, 6, 8, 9 Juli — — — Augusti . 4, 5 1, 2, 4, 5, 6, 3, 7, O 8, 9 September — 3, 7, 0 1, 8 Oktober — 1, s 2, 4, 3, 6, 9 November 6 2, 4, 5, 6, 9 3, 7, 0 December 7 5, 7, 0 1, 8

I avsnitt 4.2.2. har vi föreslagit, att antalet ordinarie avstämplingar minsxas från fyra till tre per år. Detta in- nebär att skatteperioderna för kilometerskatt i princip förlängs från tre till fyra månader. Som vi tidigare har uttalat bör tidpunkten för ordinarie uppbörd av fordons— skatt och kilometerskatt sammanfalla, dvs. även skattepe— rioderna för fordonsskatt bör förlängas. När det gäl— ler att bestämma de nya skatteåren och skatteperioderna

bör först några tidigare tillämpade principer diskuteras.

Enligt gällande bestämmelser görs under augusti månad upp— börd bl.a. av fordonsskatt för skatteperiod för fordon med slutsiffra 1 eller 8. Augusti är emellertid också första månaden i skatteperioden. Ett aVSteg har alltså gjorts

från principen att fordonsskatt skall erläggas i förskott.

Detta är en följd av att alla skatteperioder för fordons-

• Sida 135
•  Original

Prop. 1978/79: 94 135

skatt av praktiska skäl ansetts böra vara lika långa och att uppbörd inte bör göras under juli månad. Vi föreslår ingen ändring i dessa hänseenden.

När de nya skatteperioderna bestäms är det naturligt att man utgår från den månad under vilken uppbörd görs av fordonsskatt för alla skattepliktiga fordon med viss slut- siffra i registreringsnumret, oavsett om skatt skall betalas för skatteår eller skatteperiod. Med tanke bl.a. på anknyt— ningen till kontrollmärkessystemet finns det inte anledning att överväga någon generell ändring av denna uppbördsmånad eller av skatteåren. För fordon med slutsiffra 5 eller 7 har dock vissa ändringar ifrågasatts.

I RRV35revisionsrapport har föreslagits, att fordonsskatt för fordon med slutsiffra 5 skall uppbäras i september i stället för i augusti. Enligt RRV skulle man därigenom åstadkomma en jämnare arbetsbelastning vid TSV.

Under augusti månad_gaszu_uppbörd av fordonsskatt för skat— teår för fordon med slutsiffra 4 eller 5. Dessutom görs uppbörd av fordonsskatt för skatteperiod och av kilometer— skatt för fordon med slutsiffra 1, 2, 4, 5, 6, 8 eller 9. Under augusti görs omkring 780 000 debiteringar av fordons— skatt och omkring 160 000 debiteringar av kilometerskatt. Det totala antalet ordinarie debiteringar per år av for— donsskatt är omkring 4 milj. och av kilometerskatt omkring 0,9 milj. Under augusti görs således nästan 20 % av det

totala antalet ordinarie debiteringar.

Om RRVm förslag genomfördes, skulle antalet debiteringar av fordonsskatt under augusti minska med drygt 360 000 och antalet debiteringar av kilometerskatt att minska med ca 23 000. Det sistnämnda förhållandet beror på att uppbörds- mänaderna för fordonsskatt och kilometerskatt bör samman—

falla.

Drygt 380 B*O skattedebiteringar får således göras under

september i stället för i augusti om förslaget genomförs.

• Sida 136
•  Original

Prop.l978/79:94 136

Nu görs under september endast omkring 55 000 debiteringar av fordonsskatt och knappt 70 000 debiteringar av kilometer— skatt.

Nackdelen med en ändring av uppbördsmånaden för fordon med slutsiffra 5 är att anknytningen mellan inställelseterminen för kontrollbesiktning och skattedebiteringen försämras. Förhållandet skulle bli detsamma som nu gäller för fordon med slutsiffra 4. Vi har emellertid inte erfarit att den ordningen har vållat några mer påtagliga problem för de skattskyldiga eller för myndigheterna.

Enligt vår uppfattning är de fördelar i administrativt hän— seende, som kan uppnås genom ändringen, så betydande att dmläkgmnmiåna

Vårt förslag att minska antalet ordinarie avstämplingar och uppbörder till tre per år innebär dessutom att antalet skattedebiteringar under augusti månad minskar med omkring 34 000 utöver den minskning som följer av RRVm förslag. Det totala antalet skattedebiteringar under augusti månad

blir således omkring 520 000 i stället för som nu omkring 940 000.

Postverket har i en skrivelse som överlämnats till oss (se bilaga 3) föreslagit att uppbördsbestämmelserna ändras så att antalet inbetalningar av vägtrafikskatt blir lågt un- der december i stället för under september och oktober. Som skäl härför anför postverket att belastningen i pos- tens kassor är särskilt stor vid jultid.

December är nu uppbördsmånad för fordonsskatt för alla for- don med slutsiffra 7. Dessutom verkställs under december uppbörd av kilometerskatt för fordon med slutsiffra 3, 7 eller 0 och uppbörd av fordonsskatt för skatteperiod för fordon med slutsiffra 3 eller 0.

Kontrollmärke utfärdas samtidigt som skattekvitto för for— donsskatt. Eftersom kontrollmärket bl.a. skall visa att

• Sida 137
•  Original

Prop.]978/79z94 l37

fordonet är godkänt vid kontrollbesiktning måste skatte— debiteringen göras efter utgången av inställelseterminen för fordonet. Det är således inte möjligt att göra skattedebi— tering n för fordon ned slutsiffra 7 under oktober eller

november.

Däremot skulle den uppbörd som nu görs under örcember kunna flyttas till januari. Detta skulle för årsuppbörd

ge samma nackdelar beträffande anknytningen till inställel— seterminen som vi tidigare har redovisat i fråga om fordon med slutsiffra 5. Därutöver skulle antalet skattedebitering-

a" under januari öka till knappt 900 000 och bli i stort

d- (|- 0 av samma storleksordning som debiteringarna under au— U)

EUSti enligt nuvarande regler.

Att flytta uppbörden från december till januari skulle vis— serligen innebära vissa fördelar i postbehandljngshänseen— de. Nackdelarna med en försämrad anknytning mellan instäl— lelsetermin och uppbördsmånad samt med en kraftig ökning av antalet skattedebiteringar under januari månad är emeller— tid enligt vår uppfattning så stora att vi anser att någon

ändring inte bör göras.

Våra förslag till nya skatteår, skatteperioder och upnbörds—

månader framgår av tabell 8 i bilaga 2.

Som en följd av principen att juli månad inte skall vara avstämplingsmånad för några fordon, ingår i vårt förslag att skatteperioderna för kilometerskatt för fordon med slutsiffra 1, 4 eller 7 är olika långa (3, 4 eller 5 månader). Detta kan jämföras med vad som gäller nu, nämligen att skatteperioderna för kilometerskatt för fordon med slutsiffra 2, 4, 5, 6 eller 9 är olika

långa (2, 5 eller 4 månader).

Eftersom alla skatteperioder för fordonsskatt skall vara fyra månader, ingår i vårt förslag för två slutsiffror (6 och 0) att skatt för en skatteperiod får betalas under den första månaden i perioden. Som nämnts gäller detta nu för fordon med slutsiffra 1 eller 8.

• Sida 138
•  Original

Prop.]978/79z94 138

I tabell 9 i bilaga 2 anges för varje månad vilka fordon som nu har avstämplings— eller uppbördsmånad resp. vilka fordon som får det enligt förslaget.

4.5.2 Förfallodagar vid ordinarie uppbörd av vägtrafik- skatt

Enligt 12 å tredje stycket och 18 å andra stycket VSL skall fordOnsskatt erläggas i förskott och kilometerskatt i efter— skott. Att vägtrafikskatt förfaller till betalning vid ut- gången av uppbördsmånaden framgår av 16 % VSK. I 21 & VSK anges att postförskottsförsändelse vid ordinarie uppbörd

av skatt skall lösas före uppbördsmånadens utgång. Under förutsättning att restavgift erläggs får försändelsen dock enligt 21 a & VSK lösas högst 10 dagar senare. Det bör observeras att ett fordon enligt 16 och 21 åå VSL inte får brukas efter uppbördsmånadens utgång om skatten inte har betalats då.

Postverket har i den skrivelse som har överlämnats till oss (se bilaga 5) föreslagit att liggetiden för skattepostför— skottsförsändelserna förlängs till den 5 i månaden efter uppbördsmånaden. Enligt postverket skulle en sådan ändring minska belastningen i postkassorna vid månadsskiftena.

Den av postverket föreslagna ändringen skulle innebära ett avsteg från principen att fordonsskatt.skall betalas i för-

skott.

Indirekta skatter erläggs i allmänhet i efterhand. Ett un— dantag härifrån är spelskatten, som erläggs med fasta be- lopp i förskott senast den 15 i månaden före redovisnings- periodens ingång. Vissa andra skatter, t.ex. mervärdeskatt, reklamskatt och dryckesskatt, skall betalas senast den 5 i andra månaden efter skatteperiodens utgång. Skälen till att denna förfallodag har valts är främst, i vart fall när det gäller mervärdeskatt, att man därigenom har fått en

lämpligt anassad kredittid. Posthanteringsaspekten har

• Sida 139
•  Original

Prop.]978/79z94 139

dock spelat viss roll. övriga indirekta skatter förfaller i allmänhet till betalning vid utgången av kalendermånad.

Vissa nackdelar är förknippade med en ändring av förfallo— dagen i enlighet med postverkets förslag. En sådan nack— del är att anknytningen till kontrollmärkessystemet blir sämre. F.n. sammanfaller siffran i kontrollmärket med siff— ran för uppbördsmånaden för fordonsskatt, som också är

sista månaden i Skatteåret eller skatteperioden. För for— don med slutsiffra 1 eller 8 och med uppbörd för skatte— period gäller som tidigare nämnts det undantaget att upp- börd av fordonsskatt för perioden augusti — oktober görs under den första månaden i skatteperioden.

Innebörden av siffran i kontrollmärket är nu allmänt ldn

Fordonsägarna litar i mycket stor utsträckning på kontroll-

märket. Om förfallodagen flyttades till den 5 i första månaden i Skatteåret eller skatteperioden fick man överväga om siffran i kontrollmärket skulle ändras till att motsvara denna månad. Då skulle fordonsägarna emellertid kunna anta att fordonet fick brukas hela månaden även om skatten inte har betalats eller att skatten verkligen har betalats vid utgången av månaden. Ändrades inte siffran i kontrollmär—

ket skulle man & andra sidan kunna tro at" fordonet inte fick brukas efter månadsskiftet. Det sistnämnda är dock ingen avgörande nackdel, varför det lämpligaste torde vara att inte ändra siffran i kontrollmärket, om postverkets förs ag skulle genomföras.

En allvarligare nackdel med en flyttning av förfallodagen ligger i förlängningen av tiden mellan ingången av uppbörcs- månaden och förfallodagen. Ju längre tiden blir mellan ; gången av uppbördsmdnaden och scattedebiteringen & ena si— dan och förfallodagen & andra sidan, desto större torde

riskerna bli för bl.a. skatterestantier och för andra pro-

1

blem i samband med skattetppbörden. Vem som är skyldig att

erlägga skatten för en period beror ju en vem som äter for—

_ L

donet vid ingången av uppbördsminaden. detta innebär att

• Sida 140
•  Original

Prop. 1978/79: 94 140

skatt pa fordon som har överlåtits under unpbördsmånaden skall betalas av annan än den som äger fordonet på förfallo- dagen och att skatten, när det gäller fordonsskatt, helt kan avse tid efter överlåtelsen. Detta förhållande vållar redan i dag vissa problem. Om tiden mellan den nuvarande uppbörds— månadens ingång och förfallodagen förlängdes skulle proble— men troligen bli ännu större. I sammanhanget kan näm-

nas att drygt 2 milj. ägarbyten registrerades under är 1977.

De problem som en ändring skulle medföra är enligt vår me— ning så stora att postverkets förslag inte bör genomföras, trots att det skulle ge vissa fördelar från posthanterings—

synpunkt.

A.E.ä Senaste dag för utsändning av skattekrav vid ordinarie uppbörd

Enligt 20 & första stycket VSK skall skattekvitto på den skatt som skall betalas sändas under postförskott till den skattskyldige senast den 10 i uppbördsmånaden vid ordinarie uppbörd. RSV får enligt 20 å andra stycket VSK efter samråd med TSV medge att skattekvitto sänds senare, dock senast den 15 i uppbördsmånaden.

Enligt TSV:s rutiner utförs den maskinella debiteringen i allmänhet omkring den tionde i uppbördsmånaden. Det är i regel inte möjligt att göra debiteringen tidigare, bl.a. "med hänsyn till att ägarbyte för ett fordon inte behöver anmälas förrän inom en vecka.

TSV kan visserligen sända ut det helt övervägande antalet postförskottsförsändelser senast den 10 i uppbördsmånaden, men ett mindre antal försändelser måste oftast sändas se— nare. RSV har därför alltsedan vägtrafikskatten infördes medgivit att försändelserna fått sändas senast den 15.

Då man nu har fått praktisk erfarenhet av debiteringsruti- nerna, kan man överväga om de nuvarande bestämmelserna är lämpligt utformade. Det faktum att RSV regelmässigt har

• Sida 141
•  Original

Prop.]978/79z94 l4l

ida ita lar

TSszrutiner för skattedebitering och utsändning av skatte- krav fungerar enligt vad vi kunnat finna väl. Möjlw mh ter— na att ytterligare förkorta tiden mellan uttr bördsmånade.s

" och debiteringstillfället är små.

De .förs ä ndel ser som TSV inte sänder ut senast den 10 i upp— bördsmånaden utgör i allmänhet en mindre del av antalet de— biteringar, t. ex. skönsmässiga debitering -ar av kilometer— skatt. I undantags fall gäller det et större antal debi- teringar. Anledningm till förseningen kan då vara t.ex. datatekniska problem. Skattekraven har dock alltid kunnat sändas senast den 15 i uppoörds månaden.

Att skattekraven sänds ut så tidigt som möjligt är angelä— get för såväl myndigheter som skattskyldiga. Erfarenheterna visar, att om kraven sänds sent, ökar antalet förfrågningar till länsstyrelserna och TSV från skattskyldiga, liksom riskerna för uteblivna eller för sena betalningar. För de skattskyldiga är det angeläget att tiden mellan krav och fön fallodag blir tillräckligt lång.

Med tanke på att de nuvarande rutinerna fungerar väl och

att det dessutom är angeläget för myndigheterna att sända ut kraven så snart som möjligt, föreslår vi att författ- ningsbestämmelsen utformas så, att det åligger TSV att sända ut kraven så snart som möjligt, dock senast den 15 i upp- bördsmånaden. Möjligheten för RSV att medge förlängning av tiden behövs då inte längre. I praktiken innebär detta en- dast att de nuvarande rutinerna regleras på ett författnings— mässig t lämpligare sätt.

4.4 Brukandeförbud

Ett skattepliktigt fordon får enligt 16 & VSL inte brukas

om fordonsskatt som förfallit till betalning inte har be- talats. Förbudet gäller inte skatt som avser tid före det

• Sida 142
•  Original

Prop. 1978/79: 94 M:

närmast föregående Skatteåret och inte heller skatt som åvilar en tidigare ägare av fordonet och som har fastställts genom efterbeskattning.

För kilometerskattepliktiga fordon kan brukandeförbud för— utom enligt 16 å VSL även gälla enligt 21 & VSL. Enligt be- stämmelserna i denna paragraf får ett kilometerskatteplik— tigt fordon inte.brukas

— om de föreskrifter i fråga om kilometerräknarapparatur som meddelats i VSL eller med stöd av VSL inte har iakt- tagits, eller

— om föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt

inte har lämnats, eller

— om kilometerskatt som förfallit till betalning inte har erlagts. Detta brukandeförbud gäller med samma förutsätt- ningar som förbudet på grund av obetald fordonsskatt.

Dessa bestämmelser innebär relativt långtgående inskränk- ningar i en fordonsägares rätt att bruka sitt fordon. Det är därför väsentligt att brukandeförbud inträder endast när det är befogat, dvs. när ett väsentligt fel föreligger,

och i de fall förbudet kan antas vara effektivt. Från den- . na utgangspunkt har vi gjort följande bedömning av bestäm— melserna om brukandeförbud. '

melsen om att brukandeförbud inträder när föreskrif— ter om kilometerräknarapparaturen inte har följts är mycket vidsträckt. Grundbestämmelsen i fråga om kilometerräknar— apparatur finns i 17 & VSL, där det stadgas att kilometer— skattepliktigt fordon skall vara försett med sådan appara— tur. Enligt samma paragraf meddelar regeringen eller myn— dighet som regeringen bestämmer föreskrifter om godkännan— de, montering, plombering, reparation och liknande åtgärd som har avseende på kilometerräknarapparatur. Vissa såda- na bestämmelser finns i VSK. Dessutom har HSN enligt be—

stämmelse i VSK befogenhet att, efter samråd med RSV, med—

• Sida 143
•  Original

Prop. 1978/79: 94 |43

dela föreskrifter i dessa hänseenden, vilket nämnden också har gjort. Enligt vad som nu gäller inträder därför bru- kandeförbud t.ex. om en plombering inte har gjorts i över— ensstämmelse med KSN:sföreskrifter.

Enligt vår uppfattning bör brukandeförbudet i allt väsent- ligt regleras i VSL. Där bör anges att ett fordon inte får brukas, om det inte är försett med kilometerräknarapparatur av godkänt slag som är plomberad och godkänd vid besiktning samt fungerar tillfredsställande. Brukandeförbud bör såle— des inte inträda endast därför att man brutit mot detalj— bestämmelser som utfärdats av regeringen eller av någon myn- dighet. Författningstekniskt innebär detta att bestämmel— serna i 21 & första stycket1 VSL föreslås få en annan ut- formning. =

Länsstyrelse, som misstänker att en räknarapparatur inte är i föreskrivet skick, kan enligt 59 5 andra stycket VSK före- lägga fordonsägaren att inställa fordonet för särskild be— siktning av kilometerräknarapparaturen. Inställs inte for- donet inom föreskriven tid inträder enligt nu gällande be—

stämmelser brukandeförbud för fordonet. Vidare gäller en— ligt 56 5 2 VSK att fordonsägare som inte iakttar föreläg- gandet döms till böter, högst 500 kr. I de fall länsstyrel- sen misstänker att en räknarapparatur inte är i föreskrivet skick torde brukandeförbud redan föreligga enligt 21 9 första stycket 1 VSL i såväl nuvarande som föreslagen lydel— se. Med hänsyn till denna omständighet och till att bötes— straff kan följa om föreläggandet inte iakttas anser vi att brukandeförbudet enligt 59 å andra stycket VSK kan utfa.

Vi har erfarit att länsstyrelserna i liten utsträcknine

nyttjar möjligheten till föreläggande om besiktning. Enliet

vår mening kan sådant föreläggande i m_a a fall vara ett

i)

effektivt sätt att komma till rätta med fel och brister i

räknarapparaturen. Förutsättningar torde därför föreli

att utnyttja möjligheten i större utsträckning än Som sker

nu.

• Sida 144
•  Original

Prop.1978/79:94 144

Brukandeförbud för kilometerskattepliktiga fordon inträder även när föreskriven uppgift för beräkning av kilometer— skatt inte har lämnats. Sådan uppgift skall enligt 18 & tredje stycket VSL lämnas för varje skatteperiod. Därut— över skall enligt 5 & VSK uppgift lämnas

- när kilometerskatteplikt inträder första gången,

— när ett fordon upphör att vara kilometerskattepliktigt av annan anledning än avställning,

- när avställt fordon tas i bruk på sätt som är tillåtet för sådant fordon,

— när avställt fordon upphör att brukas på sådant sätt.

Avsikten med det nu diskuterade brukandeförbudet synes ha varit att tvinga fram uppgifter som gör det möjligt att beräkna rätt skatt.

Lämnas inte uppgift i samband med att skatteplikt inträder första gången föreligger visserligen viss risk för att skatt kan komma att påföras med felaktigt belopp för den första skatteperioden. Med tanke på att avstämpling har gjorts både vid installationen av räknaren och vid besikt— ningen hos ASB och att räknarställningen vid båda avstämp- lingarna antecknas i bilregistret, blir dock felaktigheten normalt obetydlig. Det bör noteras, att efterbeskattnings— grund enligt 25 & VSL finns, om uppgiften inte lämnas. Vi .har också erfarit, att fordonsägare numera i stor utsträck- ning underlåter att lämna uppgift i samband med att skatte- plikt inträder första gången. Vi har ingen anledning att tro att brukandeförbudet därvid iakttas.

Om avstämpling inte görs i samband med att skatteplikt upp— hör av annan anledning än avställning, t.ex. därför att fordonet skrotas, förs ut ur landet eller blir skattebe- friat enligt 40 & VSL, kan skatten också komma att bli fel-

• Sida 145
•  Original

Prop.]978/79z94 l45

aktigt beräknad. Enligt 23 & tredje stycket VSL, skall skatten — om den inte kan beräknas med ledning av uppgif— ter i bilregistret eller på grundval av verks älld ut— redning — fastställas efter skälig grund. Den felaktighet i fråga om skatten, som kan uppkomma på grund av att upp- giften inte lämnas, kan endast i undantagsfall vara mer betydande. Efterbeskattningsgrund föreligger om uppgiften inte lämnas.

När avställt fordon tas i bruk på sätt som är tillåtet för avställt fordon, t.ex. inom inhägnat området eller med stöd av saluvagnslicens, ligger det i fordonsägarens intress att göra avstämpling. I annat fall kommer äzmtförr eller senare att debiteras även för den sträcka fordonet har använts under avställningstiden.

Fbrdonsägaren har däremot inte samma egenintresse av att gö— ra avstämpling i samband med att avställt fordon upphör att brukas på Sätt som är tillåtet för sådant fordon. En sådan avstämpling är dock nödvändig för att ett startvärde skall finnas för skatteberäkningen. Om avstämpling inte görs föreligger enligt nuvarande bestämmelser brukandeförbud och förutsättningar för efterbeskattning och påföring av skatte— tillägg.

Det förekommer ofta att avstämpling inte görs i samband med att avetällt fordon upphör att brukas på sätt som är till- låtet. Särskilt vanligt torde detta vara när ett bilhandels— företag har bytt in ett kilometerskattepliktigt fordon, an— Väntdet med stöd av saluvagnslicens efter avstämpling en- ligt 5 € första stycket 5 och sedan sålt det. Den nye äga— ren saknar normalt kännedom om att avstämpling har gjorts under avställningstiden och fullgör därför inte av-

stämplingsskyldigheten.

Enligt vår uppfattning är detta förhållande inte tillfreds- ställande. Vi har funnit att bestämmelserna i stället bör ha följande innehåll. Avstämpling enligt 5 5 första stycket 4 skall, som nu är fallet, alltid göras om avstämpling dess— 10 Riksdagen l978/79. [ saml. Nr 94

• Sida 146
•  Original

Prop.1978/79:94 146

förinnan gjorts enligt 5 5 första stycket 5. Betydelsen av att den förstnämnda avstämplingen görs bör betonas genom en anknytning till bestämmelserna om aVStällnings upphöran— de. För att avställning, i den angivna situationen, skall upphöra bör därför krävas att stämpelkort enligt 5 5 första stycket 4 har getts in till länsstyrelse. Detta bör gälla även i de fall som avses i 17 5 första stycket andra mening- en VSK, dvs. när särskilt bevis om avställnings upphöran— de skall meddelas enligt 35 5 andra stycket bilregister- kungörelsen. Vårt förslag på denna punkt förutsätter änd— ringar i 5 och 6 55 VSK och 55 & bilregisterkungörelsen.

Brukandeförbud föreligger också, om uppgift till ledning för beräkning av skatt inte lämnas senast vid utgången av

(.

varje skatteperiod. Lämnas inte sedan uppgift, beräknas skatten skönsmässigt med stöd av bestämmelserna i 22 & VSL. Påföringen sker automatiskt efter särskilda grunder som fastställs av RSV. Även om fordonsägaren betalar den debiterade skatten, blir fordonet f.n. belagt med brukan- deförbud.

Brukandeförbudet har i detta fall, liksom i de närmast föregående fallen, inte till syfte att förhindra användan— det av ett fordon, vars räknare inte fungerar tillfreds— ställande. Det är i stället underlåtenheten att sända in 1 kandeförbudet. Så länge räknaren fungerar tillfredsstäl-

STA-

kort till myndigheten i fråga som leder till bru—

lande noteras körsträckan i räknaren och kommer därför att franså av senare insänt stämpelkort, t.ex. vid närmast föl— jande ordinarie avstämpling. Enligt vad vi har erfarit iakttas det nu avsedda brukandeförbudet knappast alls.

Vi nar med hänsyn till vad vi nu har anfört funnit att det

brukandeforbud som inträder när föreskriven körlängdsupp- gift inte lämnas — om det iakttas - är en alltför kraftig sanktion i förhållande till förseelsens art. I den mån förbudet inte iakttas fyller det uppenbarligen ingen funk—

tion. Vi förordar därför att brukandeförbudet i dessa fall

• Sida 147
•  Original

Prop. 1978/79: 94 147

slopaS. Vi vill i detta sammanhang peka på att beskatt— ningsmyndigheten kan ta initiativ till en skatteutredning om en fordonsägare underlåter att lämna körlängdsuppgifter.

Slutligen föreligger brukandeförbud för kilometerskatte— pliktigt fordon enligt 16 å och 21 5 första stycket 3 VSL

i de fall då fordonsskatt eller kilometerskatt som har för— fallit till betalning inte betalats. Brukandeförbud gäller dock endast om skatten avser det innevarande eller närmast föregående Skatteåret. Förbudet gäller inte om skatten har fastställts genom efterbeskattning och åvilar en tidigare

ägare av fordonet.

Brukandeförbudet på grund av obetald vägtrafikskatt är an—

.: our—_-

knutet till reglerna om kontrollmärke i 28 & bilreg' kungörelsen. I princip lämnas kontrollmärke för ett for— don ut endast om vägtrafikskatt för fordonet är betald. Brukandeförbudet har bl.a. därför haft en positiv effekt sa betalningen av vägtrafikskatt. Vissa olägenheter med be—

stämmelsen har dock påtalats.

Det har förekommit att kronofogdemyndigheterna i vissa fall haft svårigheter att exekutivt Sälja ett fordon vilket bru- kandeförbud på grund av obetald vägtrafikskatt gäller, efter— som värdet av fordonet har reducerats med skatteskulden.

&

Den som köper fordonet maste nämligen i praktiken betala

skatteskulden för att få använda det. I något fall u

skatteskulden t.o.m. ha överstigit fordonets ärie, var någon exekutiv försäljning inte har kunnat genomföras. I

princip samma problem föreligger när en konkursförvaltare.

.)

_a.

säljer konkursboets fordon, som är belastade med vägtrafik—

Siter—

skatteskuld, på offentlig auktion eller under som köparen måste betala skatteskulden för att

donet, kan staten faktiskt få full likvid för ska ringen trots att för. nsrätten i konkursen inte motiverar detta.

Enligt vår uppfattning är det otillfredsstallande at t det

J_l

exekutiva förfarandet i vissa fall kan hind as av ett even—

• Sida 148
•  Original

Prop.l978/79:94 |4g

tuellt brukandeförbud. Det är också betänkligt att förmåns— rättsordningen i andra fall i praktiken bryts. Vi anser där—

för att brukandeförbudet i princip bör hävas i dessa fall.

Brukandeförbudet bör enligt vår uppfattning kunna hävas oberoende av om den skatteskuld som medfört förbudet å- vilar närmast föregående eller tidigare ägare. Det saknar nämligen från principiell synpunkt vem som är skyldig att erlägga skatt för en viss skatteperiod. Avgörande är i stället det faktum att ett skattebelopp måste erläggas för att fordonet skall få brukas, eftersom köparen vär- derar fordonet med hänsyn härtill.

Vid exekutiv försäljning av ett kilometerskattepliktigt fordon kan fordonet vid försäljningstillfället vara belas— tat med viss latent skatteskuld, nämligen för den kilome— terskatt som har upplupit under en skatteperiod, men som ännu inte har förfallit till betalning. Vidare kan fordons- skatt Vara debiterad men inte betald för tid efter försälj- ningstillfället.

Enligt vår uppfattning bör av praktiska skäl inte krävas att fordonsskatt, som köparen enligt gällande bestämmelser inte är skattskyldig för, betalas för att brukandeförbudet skall hävas. Detta innebär att köparen i åtskilliga fall slipper att betala skatt för en viss tid som han äger for— donet.

Liksom i fråga om fordonsskatten talar praktiska skäl för att de nuvarande bestämmelserna om skattskyldighet för ki— lometerskatt behålls oförändrade. Köparen kan härigenom få betala kilometerskatt för den föregående ägarens körning under den senaste skatteperioden.

Efter exekutiv försäljning kommer alltså obetald vägtrafik- skatt, för vilken en tidigare ägare till fordonet är skatt— skyldig, inte att medföra brukandeförbud för fordonet i nye ägarens hand.

• Sida 149
•  Original

Prop.l978/79:94 [49

Bestämmelserna om hävande av brukandeförbud bör

nerellt i samband med exekutiva förs ul; .nin _;ar,

vid försäljning på exel-tutiv auktion och c uljjin" *nder hand. Däremot anser vi inte att r skäl att luta bestämmelserna omfatta sadana fö

i s.amband med indrivning i s.k. allmänt mål som

av krowio Ofu ;demjn dighet. Att införa en sådan ordning skulle dessutom leda till administrativa sVurl"h0tOF.

”öjligheten att häva brukandeförb Mu(e bör också i konku*'— ..,

fallen vara generell. Inte heller för dessa fall bör sär—

bes äimmels er införas för ":abteDFL31H_W' Höjli enligt vur uppl attning utz- 'ttjas i de fall konkursboet fort—

sätter konkursfilinnaren 'erksamhet under viss id och när

konkursboet överlåter fordonen till annan ägare. Har kon—

kursboet förvärvat fordon bör däremot de vanliga bestemmel—

serna om brukandeförbud gälla.

Även i andra fall än de nu beskrivna kan det enligt vår upp—

fattning finnas & edning att häva brukandefifrbud. Att i författning ange dessa fall är dock inte möjligt. Det bör i stället i VSL anges att särskilda skäl skall föreligga

för att förbudet skall hävas.

Som exem rel på fall då förbudet bör kunna hävas kan följande nämnas. där skatt har restförts och överlämnats för indriv— ning, kan den skattskyldige ofta träffa avtal med kronofog— demyndigheten om en avbetalningsplan för skatten. Enligt nuvarande bestämmelser är det emellertid meningslöst att göra upp en sådan plan, eftersom de fordon som är belastade med skatteskuld ändå inte får brukas förrän hela skatten har betalats. Möjligheten för den skattskyldig e att betala gulden kan dock ofta ligga i att han t. ex. kan fullfölja ett kontrakt om transporter eller i att fordonet allmänt an- vänds i rörelsen och därigenom ger intäkter. I ett sådant fall bör brukandeförbudet kunna hävas, åtminstone temporärt.

Däremot bör brukandeförbud enligt vår mening inte få hävas av den anledningen att en köpare inte har varit medveten om

• Sida 150
•  Original

Prop. 1978/79: 94 150

förbudet. Detta gäller oavsett skatteskuldens storlek och oberoende av förhållandena kring försäljningen i övrigt. Hävdes förbudet i sådana fall, skulle det finnas risk för missbruk och förbudet skulle bli mindre effektivt. Det kan också sägas att det får anses ingå i köparens undersöknings— plikt att ta reda på om någon skatteskuld åvilar fordonet.

I samband med exekutiva försäljningar bör reglerna enligt vår uppfattning utformas så att brukandeförbudet på grund av att skatt som har förfallit till betalning inte har er- lagts upihävs automatiskt. Kronofogdemyndigheten får då sända uppgift om försäljningen till länsstyrelse, som un— danröjer_förbudet i bilregistret.

Samma ordning torde dock inte kunna tillämpas i fråga om försäljningar som görs av konkursförvaltare. För dessa fall bör en ansökan och särskilt beslut krävas i varje enskilt fall. Detta gäller också de övriga fall då brukandeförbu— det enligt vår uppfattning bör kunna hävas.

Fråga om hävande av brukandeförbud bör prövas av en enda myndighet, i de fall förbudet inte hävs automatiskt. Häri— genom kan tillämpningen av bestämmelsen bli enhetlig, vil- ket vi bedömer som mycket viktigt i ärenden av detta slag. Beslutanderätten i sådana ärenden bör lämpligen anförtros RSV.

I de fall RSV beslutar om upphävande av ett brukandeförbud, får detta meddelas till länsstyrelsen, som utför erforder- liga registertransaktioner.

Våra förslag beträffande möjligheterna att undanröja bru— kandeförbud innebär ändringar i 16 och 21 Så VSL. Dess-

utom fär följddndrihgar göras i 28 s bilregisterkungörel—

3071.

En annan fråga med anknytning till vad vi nu har behandlat

gäller fordon som har sålts på avbetalning och som återtas

• Sida 151
•  Original

Prop.!978/79:94 öl

av säljaren. I dessa fall gäller nu inga särskilda regler om brukandeförbud. Före den 1 januari 1975 gällde emeller— tid inte brukandeförbud för säljaren om en skatteskuld hade uppkommit under den tid avbetalningsköparen haft fordonet.

Den 1 januari 1979 träder vissa nya bestämmelser i kraft, som avser bl.a. återtagande av fordon med vägtrafikskatte- skuld. Enligt av riksdagen antagna lagar om avbetalning"— köp mellan näringsidkare m.fl. och om ändring i konsument— kreditlagen (1977z981), skall nämligen viss avräkning kun- na göras i samband med återtagningen (prop. 1977/73:1u2, LU 1977/75:50, rskr 1977/73:372). Avräkning kommer att & ske för betalning av skuld som åvilar köparen, men som säljaren måste betala för att kunna återta en vara, eller för att efter dtertagningen kunda bruka denna på avsett sätt. Som en förutsättning gäller att man vid ätertagningen får ett positivt restvärde, dvs. i princip att fordonets värde är högre än köparens återstående skuld till säljare.. ändast skillnadsbeloppet kan avräknas. De nya författ—

ningsbesthnelserna innehåller alltså inga regler om den fordran som säljaren kan få på köparen för att den betal—

da skulden är större än skillnadsbeloppet.

Genom de nya bestämmelserna får avbetalningssäljaren i viss fall möjlighet att få kostnadstäckning för den betalning han tvingas göra för att få bruka ett ätertaget fordon. För dessa fall finns det ingen anledning att överväga en änd-

ring av bestämmelserna om brukandeförbud. Emellertid kan

fordonets värde vara mindre än säljarens fordran nå och skatteskulden tillsammans. duljaren kan du inte genom avräkning få täckning för kostnadrn.

Av stor betydelse för möjligheterna till ett

färde är t.ex. vilken avbetalningsplan som i "are har kommit överens om. Om brukandeförbudet hävdec

automa iskt, fanns enligt vår urnfattning risk för missbruk och därmed följande skattnbortfall.

• Sida 152
•  Original

Prop.!978/79z94 l52

De beskrivna svårigheterna i återtagningsfallet skiljer sig också principiellt från problemen i samband med exekutiva försäljningar och konkurser. I återtagningsfallet finns en- dast två parter — säljare och köpare - medan det i övriga fall kan finnas även andra fordringsägare. Någon konflikt med andra rättsregler, t.ex. förmänsrättsordningen uppstår

inte heller.

Enligt vår uppfattning har problemen i samband med återtag- ningar nu lösts på ett tillfredsställande sätt. Vi anser därför inte att det finns anledning att för dessa fall över— väga ändringar i brukandeförbudsbestämmelsen.

Slutligen vill vi ta upp en fråga av administrativ karaktär. Det förekommer relativt ofta att köparen av ett fordon inte blir medveten om att brukandeförbud gäller för det fordon

han har köpt förrän efter lång tid. För att undvika detta, bör ett meddelande sändas ut till den som har förvärvat ett fordon som är belagt med brukandeförbud. Utsändningen av meddelandet kan göras helt automatiskt av TSV för länsstyrel— sernas räknins. Vi anser därför att RSV och TSV bör utarbeta

en rutin för utsändning av meddelande om brukandeförbud.

Någon författningsändring krävs inte på denna punkt.

4.5 Förseningsavgift

Av svaren på den förfrågan som vi har gjort hos länsstyrel- serna framgår att förseningsavgiftsinstitutet vållar

stora tillämpningsproblem. De nuvarande bestämmelserna har också kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt (se avsnitt 3.1.1). Det är mot denna bakgrund vi har ansett det angelä- get att ta upp denna fråga. Vi har däremot inte funnit an- ledning att nu behandla bestämmelserna om skattetillägg.

• Sida 153
•  Original

Prop.l978/79:94 l53

h.5.1 Påföringsgrunder m.m.

bö en'rqsav”1ft enligt VS L utg inr när stämpelkort inte har läsmats i föreskriven tid. Avgiften är lUC kr. el

upp:;ift för ett fordon inte har lämnats i rätt tid vid ett av de tre närmast föregående uppbördstillfällena, 236 k . (s.k. dubbel avgift). Dubbel avgift utgår ock

har anmanats att lämna uppgift, men inte gjort det in :; tid som föreskrivits i anmaningen.

Iilometerskatten skiljer sig från övriga skatter bl.a.

nom att skatten inte debiteras med ledning av och L1r:_L Lower

i vanlig mening. Uppgiftsskvldigheten fullgörs n- ml_igen ge—

men att ett kort, som har stämplats i räknaren, sä.ts

myndighet.

Ki lo meterräkna ren registrerar fortlöpande fordonets?” strär ka. Om uppgiftsskyldigheten inte full års, dvs. om

stä mpelkort f-ör en Skatteperiod uteblir, får skatten för den skat LSDOTiOdOn debiteras skönsmässigt. Det görs automatiskt enligt regler som fastställs av RSV. Görs avstämpling vid utgangen av nästa skatte—

period kan inte heller skatten för den perioden beräknas exakt, eftersom ett ingångsvärde för perioden saknas. En- ligt de rutiner som tillämpas nu, skall skatten för denna andra period bestämmas skönsmässigt som skatten för de båda perioderna tillsammans, dvs. för tiden mellan de gjorda av— stämplingarna, med avdrag för den skönsmässigt debiterade skatten för den första perioden. Avdrag görs självfallet längst till noll. Skatten för perioderna tillsammans kan på detta sätt automatiskt bli rättad.

Kilometerräknarens funktionssätt tillsanmans med beskatt— ningssystemets uppbyggnad och au omatis ering gör alltså att en utebliven ordinarie avstämpling ger mindre negativa verk— ningar — som t.ex. risk för skattebortfall och ökade ad- ministrativa kostnader för myndigheterna — än en utebliven eller försenad deklaration inom annan beskattning.

• Sida 154
•  Original

Prop. 1978/79: 94 154

Problemen blir betydligt större om mer än en avstämpling uteblir. Eventuella felberäkningar i den skönsmässiga på— föringen ackumuleras då. Möjligheterna att andra föränd- ringar,t.ex. ägarbyte, har skett ökar också.

En vanlig anledning till att ordinarie avstämpling inte har gjorts och att påföring av förseningsavgift därför ifråga— satts, är enligt uppgift administrativa svårigheter för for— donsägaren, som t.ex. att fordonet inte har varit tillgäng- ligt för honom. Det kan ha funnits på verkstad eller till- fälligtvis ha använts i en helt annan del av landet än re— gistreringsorten. För fordon som används i utlandstrafik uppges svårigheterna ofta ligga i att fordonet bara varit

i Sverige under en kort tid för t.ex. omlastning och att man då inte har nått det med stämpelkortet.

Om de förslag till undantag från skyldigheten att göra ordi— narie avstämpling som vi har lag fram i avsnitt 4.2.h ge— nomförs, kommer antalet förseningsavgifter som har sin grund

i administrativa svårigheter för de skattskyldiga att minska.

Grunderna för påföring av förseningsavgift är i stort sett de samma över hela skatte— och avgiftsområdet. Det är ock- så enligt vår mening en naturlig utgångspunkt, att bestär-

melserna bör vara så likartade som möjligt.

De speciella förhållanden som gäller för kilometerskatten medför enligt vår mening att en enstaka försening kan be—

handlas 1; annat sätt än inom skatteområdet i övrigt. En enstaka förseelse ökar knappast riskerna för skattebortfall. Den leder inte heller — sett över två skatteperioder - till att skatt påförs med för lågt belopp. Slutligen ger den inte myndigheterna något egentligt merarbete. Enligt vår mening är det därför tillräckligt om förseningsavgift ut- går i de fall s.k. dubbel avgift nu utgår, dvs. vid uppre- pad förseelse och när skattskyldig inte lämnar uppgift som

särskilt har krävts av honom.

• Sida 155
•  Original

'.II lll

Prop. 1978/79: 94 |

En enstaka förseelse bör enligt vår mening föranleda en— dast en skriftlig erinran till den skattskyldige om be-

stämmelserna om uppgiftslämnande och om förseningsavgift.

Om den skattskyldige upprepar förseelsen för samma fordon inom tre skatteperioder, bör förseningsavgift påföras. Den tidigare försummelsen blir således en av förutsättningarna

för påföring av avgift.

När beslut om avgiften skall fattas, kan den skattskyldige åberopa ursäktlighetsgrunder för båda förseelserna. Om det enligt bestämmelserna i 37 f & FFL får anses ursäktligt att uppgift inte har lämnats eller har lämnats för sent vid ett av tillfällena, skall avgiften efterges. Upprepas för— seelsen igen så att två ej ursäktliga förseningar in- träffar inom tre skatteperioder skall avgift påföras med 100 kr.

En nackdel med att beslutet om förseningsavgift kommer att innefatta två förseelser, är att tiden mellan den första för— seelsen och beslutstillfället kan komma att bli lång. Vissa svårigheter kan då föreligga att avgöra om eftergiftsgrund finns. För inkomstbeskattningens del är tiden mellan förse- elsen och beslutet emellertid regelmässigt minst 8 månader.

,. SVI'J —

Detta har enligt vad vi har erfarit inte orsakat n righeter. Enligt vår uppfattning bör de svårigheter som kan uppkomma för kilometerskattens del kunna bemästras.

Ordningen med dubbel avgift i vissa fall kan bibehållas * det föreslagna systemet. Förutsättningen för att dubbel av— gift skall utgå bör då vara att avgift har puförts för minst

en av de tre närmast föregående skatteperioderna. Dubbel

')

avgift bör på samma sätt som nu utgå även när skatt; underlåter att lämna uppgift som särskilt nar krävts av ho—

HOZTI .

Bestämmelserna om förseningsavgift enligt VSL gå _er allt

uypgiftslämnande, dvs. inte endast uppgift 'rån ordinarie

• Sida 156
•  Original

Prop. 1978/79: 94 156

avstämplir I praktiken pa ors avgift dock endast i de

sistnämnda fallen. Vi anser att denna praxis bör lagfästas. Avgift kommer därför att utgå vid upprepad försening i sam— ban med ordinarie uppbörd och vid försummelse att i tid

lämna uppgift som särskilt krävts av fordonsägaren.

Fordonsägarens skyldighet i samband med uppgiftslämnande för kilometerskatt är att han skall posta ett stämplat kort sc- nast viss dag. För i stort sett alla andra skatter gäller att den skattskyldiges uppgift (deklaration) skall ha kommit in till en myndighet senast viss dag. Vi anser att samma princip bör tillämpas för kilometerskatten. I 7 & andra stycket VSK bör därför föreskrivas att stämpelkort efter or— dinarie aVStämpling skall ha kommit in till TSV senast viss dag. Denna dag kan lämpligen bestämmas till den & i måna-

den efter avstämplingsmånaden. Samtidigt bör bestämmelsen om när stämpelkort senast skall stämplas upphävas.

Vårt förslag innebär att vissa nya administrativa rutiner måste införas hos myndigheterna. Erinringar om gällande bestämmelser skall t.ex. sändas ut till den som första gången gör sig skyldig till en förseelse. Detta kan göras automatiskt av TSV för länsstyrelsernas räkning. En kopia av skrivelsen bör gå till länsstyrelsen. Länsstyrelsens adress m... bör anges i erinran så att eventuella förfråg— ningar görs hos rätt myndighet.

Om vårt förslag genomförs kommer antalet ärenden om förse— ningsavgift att minska avsevärt. Ca 80 % av antalet ärenden om förseningsavgift gäller nämligen enstaka förseelser, som enligt vårt förslag inte skall medföra avgift. Länsstyrel— sernas personalkostnader för förseningsavgiftsinstitutet kommer således att minska betydligt. De personalresurser som frigörs bör kunna användas för angelägna uppgifter inom

vägtrafikskatteområdet.

• Sida 157
•  Original

Prop.1978/79:94' 157

d.ä.? Tillämpningen av gällande b-stämmelser om efter— gift av avgift m.m. Länsstyrelsern s svar på vår förfrågan visar att bestämmel— 1 serna om och eftergift av avgift til."y_

4.

olika av länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Stockh

111.

t.ex. efterger eller påför inte avgi_t i ca ?7 3 av antalet ifrågasatta fall, medan motsvarande siffra för länsstyrel—

sen 1 Hallands län är ca 2 %. De anvisningar till ledning för länsstyrelsernas tillämpning av bestänmelserna somHSV utfärdat (HSV lp 1976:l) har således, enligt vad vi har kun- nat finna, inte lett till en enhetlig tillämpning.

De uppgifter om andelen eftergifter m.m. som vi har fått från länsstyrelserna bygger till stor del på uppskattningar. Vissa

go -'

,.fL

jämförelser kan dock göras med material som vi har lett från SV. En jämförelse mellan det totala antalet påförda förse— ningsavgifter för är 1976 och år 1977 i förhållande till an— talet utsända meddelanden ä ena sidan och ett med fordons— beständet i resp. län vägt medeltal av uppgiven eftergifts— procent å andra sidan visar, att den verkliga eftergifts- procenten bör ligga nästan 10 procentenheter över den som

länsstyrelserna har uppgett i sina svar till oss.

Enligt en utredning som TSV har gjort för vår räkning mot— svarar — med få undantag - ett läns andel av antalet upp— rättade meddelanden om ifrågasatt förseningsavgift i stort sett länets andel av antalet kilometerskattepliktiga fordon. Länsstyrelsen i Stockholms län har dock en betydligt större andel av antalet upprättade meddelanden om förseningsavgift än som motsvaras av länets andel av det totala antalet kilo— meterskattepliktiga fordon (se tabell 2 i bilaga 2). Om hänsyn tas till detta förhållande samt till att länsstyrel— sen i Stockholms län också har en betydligt högre eftergifts— procent än övriga länsstyrelser, blir skillnaderna mellan svaren och totalsiffrorna betydligt mindre, eller knappt 5 procentenheter.

Det är enligt vår mening anmärkningsvärt och synnerligen otillfredsställande att tillämpningen av bestämmelserna

• Sida 158
•  Original

Prop. 1978/79: 94 158

varierar så mycket mellan länen. Orsakerna till den olik- formiga tillämpningen torde delvis vara bristen på kvalifi— cerad personal. Personalen på bilregistren - där vägtrafik- skatten till stor del handläggs - saknade när skatten träd- de i kraft erfarenhet av det administrativa sanktionssyste- met. En annan anledning kan vara den stora mängden ärenden; år 1977 sändes totalt 55 595 meddelanden om ifrågasatt för— seningsavgift ut.

Våra förslag kommer att leda till en avsevärd minskning av antalet ärenden om förseningsavgift. Möjligheterna att få till stånd en tillfredsställande behandling av varje ärende

bör därigenom öki.

Vi anser det synnerligen angeläget att tillämpningen av be- stämmelserna am eftergift m.m. blir så likformig som möjligt. Detta bör också kunna åstadkommas inom ramen för gällande lagstiftning. RSV:s anvisningar om förseningsavgift bör kun— na göras mer utförliga. RSV:s uppföljning av tillämpningen kan troligen också förbättras. Uppnäs inte förbättringar

av tillämpnineen av bestämmelserna om förseningsavgift ge—

Å'LJA

nom s;iana åtgärder, anser vi att en enhetlig tillämpning

bör åstadkommas genom en mer detaljerad lagstiftnin'r

t).

H.Ö Övriga fråwor #.d.l Funktionskontroll m.m.

Enligt 21 5 första stycket VSL får ett kilometerskatteplik— tigt fordon inte brukas, om de föreskrifter i fråga om kilo— meterräknarapparatur som har meddelats i lagen eller med

stöd av den, inte har iakttagits.

”aren skall kunna vara förvissad om att ap—

paraturen är i foreskrivet skick, måste han kontrollera den. I #5 & VBK stadgas därför att ägare av kilometerskatteplik— tigt fordon är skyldig att kontrollera att räknarapparatu— ren är i föreSkrivet skick s.k. funktionskontroll). Däre—

mot finns inga föreskrifter om hur och hur ofta sådan kon-

• Sida 159
•  Original

Prop.1978/79:94 159

troll skall göras. Uppstår fel på apparaturen, är den som har hand om fordonet när felet upptäcks, enligt 46 & VSK, skyldig att göra avstämpling på särskilt kort och utan dröjs- mål sända kortet till länsstyrelse.

Enligt uppgifter från TSV kommer endast omkring 1 500 kort med anmälan om fel på apparatur in till länsstyrelserna varje år. Som framgår närmare av avsnitt h.6.h kan antalet fel, som borde föranleda sådan anmälan, uppskattas till

45 000 — 50 000.

Av länsstyrelsernas svar på vår förfrågan framgår, att de skattskyldiga inte känner till bestämmelserna om funktions— kontroll och anmälan om fel. Bestämmelserna anses också komplicerade (se avsnitt 3.1.1). Liknande synpunkter har framförts vid de kontakter som vi har haft med företrädare för branschorganisationer m.fl.

Vi har i annat sammanhang konstaterat att kilometerskatten även i fortsättningen bör beräknas på körsträckor, som registreras i särskilda kilometerräknare. Det är därför viktigt att kilometerräknarapparaturen fungerar tillfreds— ställande. Så är visserligen fallet i allt väsentligt. Det är dock inte ovanligt att fel uppstår på apparaturen, t.ex. i form av skadad eller brusten vajer. Om apparaturen inte längre fungerar tillfredsställande registrerar den inte kör— sträckan på ett korrekt sätt. I det fall fordonsägaren inte upptäcker detta fel kommer den avstämpling han gör efter det att felet uppkom att visa felaktig körsträcka. Förutsätt— ningar för efterbeskattning föreligger då enligt 25 & VSL och skattetillägg kan påföras enligt 27 & VSL.

Om fordonsägaren genom en funktionskontroll av räknarappa—

raturen upptäcker felet kan han lämna uppgift om den rikti— ga körsträckan, beräknad på annat sätt, till beskattnings—

myndigheten och därigenom undgå skattetillägg.

Det kan på nytt framhållas att brukandeförbud enligt 21 & VSL inträder om kilometerräknarapparaturen inte längre funge-

• Sida 160
•  Original

Prop. 1978/79: 94 mu

rar tillfredsställande.

'"'lOR.I'!lltb1"FC_ körst räcker för

i olika "L”tk_n

finns där uppgift

tidigare skatteperioder. Det finns

-ter at't jämföra den unngivna.

a-nira . [I"eL * .å det sät'tet beräitna

underlag. Det

-rue t._r;v nde och mer osä&ert att oeräkna sätt än att beräkna den på grundval av en r:?ift.

.;

” vår uJafattuia" är det av hänsyn både till fordons— ”nl

ägare och myndigheter nchundlgt at Loruonsa.arna även i lolcs.ttr'ngen är skyldiga att kontrollera räknarapparatu—

reu och dess funktion.

urfarenheterna visar dock att nuvarande bestämmelse om så— dan kontroll inte efterlevs i tillräcklig omfattning. Vi har därför övervägt att mer i detalj reglera hur och hur ofta kontrollen skall göras.

I det norska kilometerskattesystemet krävs att fordonsäga— ren noterar kilometerräknarställningen en gång varje månad. Noteringen sker i en körjournal, som medförs i fordonet och som i övrigt inziohåller uppgifter som rör räknaren och 1 vid olika tillfällen. rök: arS't.

Om det norska systemet överfördes till svens ka förhållanden skulle krävas att avstämpling gjordes med bestämda tidsinter- vall och att stämpelkorten från avstämplingarna bevarades, helst i fordonet. I och för sig skulle ett sådant system, om

• Sida 161
•  Original

Prop. 1978/79: 94 . 16l

det iakttogs i praktiken, vara ett kontrollmässigt hjälp— medel för myndigheterna. Dessutom skulle fordonsägaren själv få vetskap om att apparaturen inte fungerar tillfredsställ- ande, vilket innebär att'han skulle kunna undgå brukandeför— bud. Han skulle också kunna undgå skattetillägg för oriktig uppgift genom att lämna uppgift om den verkliga körsträckan.

Vi anser dock att en tillfredsställande funktionskontroll kan uppnås utan att fordonsägarna skall vara bundna av kon- trollintervdUersom anges i författning. Fordonsägarna bör, som nu är fallet, ha en generell skyldighet att fortlöpande kontrollera att räknarapparaturen är i föreskrivet skick och fungerar tillfredsställande. Kontrollen bör även omfatta en avstämpling. Upptäcks fel på apparaturen bör uppgifter om datum för upptäckten av felet samt feletsartantecknas på kortet. Detta bör bevaras i fordonet till dess appara- turen har godkänts vid besiktning. Däremot anser vi det inte motiverat att ha kvar bestämmelsen om fordonsägarens skyldighet att rapportera ett upptäckt fel till länsstyrel— sen. Denna rapportering fungerar f.n. inte särskilt väl, vil- ket framgår bl.a. av att endast ca 1 500 anmälningar görs Varje år, medan felens antal kan beräknas till 45 000 — 50 000 per år.

Vid sidan av denna fortlöpande funktionskontroll bör fordons- ägarna stimuleras att göra en funktionskontroll under ordina-- rie avstämplingsmånad. Härigenom kan fordonsägaren på ett enkelt sätt kontrollera riktigheten av den körlängdsuppgift han skall lämna. Uppgifter som behövs för kontrollen - om— räkningsfaktor, kilometerräknarställning vid föregående ordinarie avstämpling m.m. — skulle kunna anges på korten i samband med att de skrivs ut hos TSV. Fordonsägarens kopia av stämpelkortet bör dessutom kunna konstrueras så, att den direkt kan användas vid beräkningarna i samband med funktions- kOntrollen. Fordonsägaren behöver då inte göra någon extra aVStämpling för denna funktionskontroll, förutsatt att av- ll Riksdagen l978/79. l saml. Nr 94 '

• Sida 162
•  Original

Prop. 1978/79: 94 [62

stämpling görs på ordinarie stämpelkort. Denna ytterligare funktionskontroll kräver inte någon författningsändring. Det bör ankomma på RSV att undersöka möjligheterna att utforma Stämpelkorten för ordinarie avstämpling på det sätt vi nu har beskrivit.

Det bör framhållas att det inte finns något samband mellan funktionskontroll och grunderna för efterbeskattning. Lämnas en oriktig uppgift om körsträcka föreligger därför grund för efterbeskattning oavsett om funktionskontroll har gjorts eller inte.

De skattskyldiga bör på ett bättre sätt än f.n. informeras om att skattetillägg kan bli en följd av att räknarapparat.- ren har varit ur funlztion. Sådan information bör lämpligen lämnas i samband med att fel på äknarapparaturen har av— pts nä godlö ind verkstad. Vi anser att verkstaden bör vara skyldig att lämna en blankett ti ll fordons ägaren, på vilken denne kan lämna uppgift om den tid under vilken räk— naren fungerat otillfreds ställande, om den l'örsträcka som

då inte har registrerats samt om det sätt på vilket denna

sträcka har beräknats.

Fordonsägaren sänder blanketten till länsstvrelse som - be—

TCOHGG På Villitel tid uppgifterna avser - antingen genom efterbesnattning rättar skatten för en föregaend_e skatteperiod eller i förväg gör tillägg till de11 körlängds-

'ft 5 m kommer att lämnas senare. I det första fallet

d & tredje stycket FEL inte skattetillägg, -skattskyldi:e sj'a "lv har rtittat den oriktiga

1

een andra fallet bör skatt påföras med rätt be—

ordinarie skattedebiteringen.

Värt förslag i denna del kräver inga ändringar i författ— ningar som util'rd s av regeringen. Där emot förutsätter de vissa ncr'rsar i KSstför skrifter till de

ståhlertwa.

att fordonsigarens

if"ter och därigenom

• Sida 163
•  Original

Prop.1978/79:94 [63

undvika skattetillägg.

F.n. gäller att ett fordon får brukas längst till tredje dagen efter det att ett fel har upptäckts .å kilometerräknar— apparaturen. Därefter mäste felet åtgärdas på godkänd verk— stad innan fordonet på nytt får användas. Sedan felet har reparerats får fordonet användas de tre närmast följande dag— arna innan apparaturen besiktigas hos ASB. Särskild beräkning

görs av tidsfristen om felet uppstår i utlandet.

Enligt vad vi erfarit har det förekommit att ett fel på kilo— meterräknarapparaturen inte har kunnat åtgärdas inom tredagars- fristen därför att reservdelar har saknats.

531101?

Aven om situationen är ovanlig är det dock otillfredsstäl

att en fordonsägare under en obestämd tid inte får använda

sitt fordon av sådant skäl. Enligt vår mening can problemet lösas genom att länsstyrelserna ges rätt att förl för reparationen av apparaturen när sådant eller annat sär— skilt Skäl föreligger. Möjligheten till förlängning av tiden bör utnyttjas restriktivt. Vidare bör alla beslut innebära

endast en kortare tids förlängning av tidsfristen. 1 de fall längre tid behövs, får frågan prövas rå nytt när _ isten ger ut.

Medger länsstvrelsen förlängning av tredaga=sfristen får #

skattedebiterii"

räckan lä gas till grund

Särskild upwgift om körsträckan får ali fall. Uppföljningen av dispensfallen in

länsstyrelserna.

Värt förslag i fräga om tidsfristen för reparation av kilo— meterräknarapparatur, föranleder vissa I VSL bör anges att regeringen eller myndi

bestämmer får medge att fordon för brukas utan hinder ,

fel föreligger på räknarapparaturen. l VSK bör anges skattningsmyndigheten får medge förlängning av när särskilda skäl förelinser och att besvär över beskattnings-

se myndighetens beslut får anföras hos RSV. Talan mot RS :s be—

slut bör inte kunna föras.

• Sida 164
•  Original

Prop.]978/79z94 I64

*— 5' " '.'—f_n . u . ._ __Ju

.da rutiner för viss( skat m

.."/xi

Vi har tidigare framhållit att kilomete"skattens handhavande ställer relativt stora krav på bl.a. fordonsägarna. Detta är i mycket stor utsträckning ofrånkomligt. Vi lägger dock i

kande fram förslag till vissa förenklingar, t.ex.

L;

detta betä

en minskning av antalet avstaznlingar, som berör samtliga

till kilometerskatteplikt— _a fordon. Vi har funnit att

särskild hänsyn därutöver bör tas till vissa fordonsägare,

vilkas arbete med kilometerskatten är ovanligt omfattande. Så är fallet beträffande företag som har svåråtkomliga for—

er ett stort antal

don, särsnilt om fordonsägaren ocksa

fordon.

En fordonsägare med stor vagnpark, fördelad på flera upp— ställningsplatser, måste ha interna, ofta komplicerade

rutiner för att sända stämpelkort till de olika uppställ— ningsplatserna, för att få korten stämplade och avsända i

4-_'.

rätt tid, för att lösa postförskottsförsändelserna och för att distribuera och fästa kontrollmärken på rätt fordon. Vidare måste man ha interna rutiner för kontroll, repara—

tion och besiktning av kilometerräknarapparaturen.

Även fordonsägare med en något mindre vagnpark kan ha lik—

nande problem, nämligen om hans fordon inte har nagon fast uppställningsplats eller finns på flera uppställningsplatser.

Enligt vad vi har erfarit undersöker RSV och TSV f.n. möj— ligheterna att sända ut kvitton på vägtrafikskatt för flera fordon i gemensam postförskottsförsändelse, under förut- sättning att fordonsägaren har ett visst minsta antal for— don. En sådan ordning skulle minska arbetet med kilometer— skatten för dessa fordonsägare. Problemen med avstämpling- ar, kontroll, reparation och besiktning skulle dock kvarstå.

I vissa fall har kunnat godtas att kilometerskattepliktiga fordon inte förses med sådan apparatur. Det har i första hand gällt fordon som tekniskt inte kan förses med räknar— apparatur. Även i vissa andra fall, t.ex. i fråga om experi— mentfordon, har detsamma medgetts.

• Sida 165
•  Original

Prop. l978/79: 94 [65

samtid "er”vkneraprarw=

il fall

J.:z.

dock

'Zl'J & S

ten nu har varit i

renheter visat att detta del av de komolicerade interna rutiner som

mycket stor vatnpark får tillämpa för att kunna full sina skyldigheter.

J.

man, när

slopar kravet nu

Att slopa kravet

1

är ett kraftif

ningar

räknas

.c— " ll"? .

-Lllförlitligt grund

lometerräknaren och att den skatte

kllomrterskattepliktig fordonspark som är

Som exempel på underlag IJ beräkning

enligt Vår up 'tning kan rodtas kan nämnas före"

terna uppgifter om vdgmätarställning,

:rnkning, cörningar eller likvärdiga förhållanden under förutsättniig

att dess- uppgifter tillförlitligt visar den faktl

sträckan. Vidare bör tills vidare krävas a' minst något hundratal fordon med flera oli

platser eller som av annan anledning är svh

För att (f) äkerställa en enhetlig tillämpning av en sådan un— dantagsbesvämmelse bör dispensfrågor prövas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Enligt VÖT me— ning är det lämpligt att beslutanderätten delegeras till RSV.

Det kan förekomma att en fordonsägare har dels fordon för vilka förutsättningar för dispens förelidser, dels andra

oo

• Sida 166
•  Original

Prop. 1978/79: 94 166

kilometerskattepliktiga fordon. Om t.ex. ett bussföretags bussar omfattas av företagets interna statistik och är svår— åtkomliga men detta inte gäller för företagets reparations- fordon, personbilar eller andra fordon kan dispens medges endast för bussarna. '

Medges dispens bör fordonsägaren vara skyldig att lämna de- klaration i vilken körsträckan och den på körsträckan be— löpande kilometerskatten anges. Deklaration bör lämnas

tre gånger varje år och därför omfatta fyra kalendermånader. Av fraktis.a skäl. bör företagets hela vagnnark, oavsett slutsiifra i ro; :i? treringsnumret, fa samma skatteperioder. Deklaration bör lämnas till beskattningsmyndigheten, som därefter påför och sänder ut krav på skatten.

Genom att 1'. ilo mterskatten föreslém bli uppburen vid tre

fasta till fäll . per år kan kilometerskatteuppbörden inte

ank, tas ill kontrollmlrket för dessa fordon. Från ren—

4

odlad kilometerskattesynpunkt finns därför ine en anledning

att ben; kontroll& rket för dessa fordon. Däremot bör

fordonsskatten ortfa rande betalas på samma sätt som nu och

för annar:=, gällandes katt& r eller siatte up rioder.

Undantag från skyldighet att förse fordon med kilometer- räknare Lör kunna wned "ills vidare men skall självfallet kunna återkallas om föru sättningarna ändras eller om före—

4.

-aget misstrukar det förtroende som ett medgivande innebär.

Vårt förslag torde innebära avsevärda förenklingar och kost— nadsminskningar för företag som får dispens. Eftersom det redan finns rutiner iör markering i bilregistret av fordon som har befriats frän kilometerskatteolivt torde förslaget innet ära viss minskn.lng av TSVbsarbete och kostnader.

Ett särskilt problem u; .ommer när ett fordon 5 m omfattas

av diseens överläts till någon som inte har dispens. kilo—

meterskatt för 1örst.räcka före överlatelsen får beräknas på

• Sida 167
•  Original

Prop.1978/79:94 l67

grundval av intern statistik etc. och förl iörs träckan efter överlåtelsen med ledning av kilometerräknarapparatur. En- ligt var uppfattning kräver detta en avräkning av körsträcka och kilometerskatt, vilken bör vara obligatorisk och leda till särskild skattedebitering och uppbörd.

Även i det fall ett företag med dispens förvärvar ett redan kilometerskattepliktigt fordon får motsvarande avräkning

göras

Vårt förslag i detta avsnitt kräver författnin,n_ndr1nsar på flera punkter. I 17 & VoL L bör angfes att rereringen el— ler myndighet som regeringen bestämmer f£.r medge undantag från skyldigheten att förse kilometerskattepliktigt fordon med kilometerräknarapparatur. Vidare bör i ?1 Ö VSL gö— ras undantag från annars gällande brukandeförbud i de fall den n"a bestämmelsen i 17 & har utnvtt*ats. y . a

De't är enligt var mening lämplig t att prövning av dessa frågor görs av RSV. I en ny 8 a & i VSi bör prövr _j_n_gsrät— ten delegeras till RSV. Där bör också anges a" ställer skatteår, skatteperioder och uppbördsm

fordon som omfat 'tas av de nya bestämmelserna i I stället för stämpelkort bör särskild uppgift om kör- sträckan för fordon m.m. lämnas i nu avsedda fall. Detta

bör regleras i 9 & VSK.

A.G.B Kilometerskattemärket m.m.

Kilometerskattepliktir personbil, som används utomlands i

x.)

annat land än vara försedd med ett sarskili:

märke, s.k. lilometers.attema:ke. Bestämmelser rom finns i 17 & VSL och 2 a — ? 0 Så ÅVK. Kravet kilometerskatte—

märke motiveras av att tullpersonalen lättare skall kunna se till att ava tämj.ling göra vid gränsp- asserin; med kilome—

terska'L'tegå _ikt oersonoil till eller i'r en annat land än

Norge. Saknas märket vid in— eller utresa är rätten till

avräkning av kilometerskatt för den resan förfallen.

• Sida 168
•  Original

Prop.l978/79:94 168

Uestännelserna om kilometerskattemärket har vållat irrita— tion hos fordonsägare, som inte känt till att fordonet måste ha kilometerskattemärke för att skatten för körningen utom— lands skall avräknas. Att märket endast kan fås hos läns— styrelserna har också vållat problem.

Som vi tidigare har anfört (avsnitt 5.1.1), anser ett stort antal länsstyrelser att kilometerskattemärket bör slopas. RRV anger i sin rapport att märket, om det inte slopas, bör

tillhandahållas även hos tullmyndighet vid gränsen.

Vi av er att i vårt fortsatta arbete behandla reglerna om återbetalning och avräkning av vägtrafikskatt för körning utomlands. Vi har dock funnit det angeläget att redan nu ta upp frågan om kilometerskattemärket.

En effektiv kontroll av att avstämpling sker vid gränspasse— ring är nödvändig för att beskattningen skall bli korrekt. Det ligger i fordonsägarens intresse att lämna stämpelkort vid utresa eftersom körsträckan i utlandet inte beskattas här. Om den efterföljande inresan kan ske utan aVStämpling kommer även körsträcka här i landet att bli obeskattad.

Efter ytterligare en utresa, utan avstämpling, kan fordonet på nytt föras till Sverige varvid avstämpling görs. De prak— tiska möjligheterna att upptäcka förfarandet får bedömas

som små. Det är med hänsyn till vad som nu har sagts väsent— ligt att kilometerskattepliktiga fordon lätt känns igen vid gränspassering.

GTS har framhållit att erfarenheterna av kilometerskatte— märket är goda. Enligt GTS är det visserligen nu oftast möjligt att med ledning av bilmärke och motorljud avgöra om en personbil är dieseldriven och därmed kilometerskatteplik— tig. Detta blir dock allt svårare allteftersom nya diesel- drivna bilmodeller introduceras och de nya dieselmotorerna blir mer tystgående. Enligt GTS ökar därför behovet av kilometerskattemärket. Kontrollen av att avstämpling sker kan enligt GTS inte bli tillfredsställande om märket av— skaffas.

• Sida 169
•  Original

Prop.l978/79:94 ' l69

Vi delar untfattni ngen att 1:ilometers.-;at te märket fylle viss funktion i kontrollhänseende. Med hänsyn

r'11

till den uppfattning som Gis har redovisat anser vi oss

inte böra Ic'resld att det 510 Jas.

Det är angeläget att det praktiska handhavandet av kilome— ters lcattemärket förenklas. Ett sätt att £.stadlzomma en för— enkling är — vilket har föreslagits av ett par länsstyrel— tte13j1

tiga personbilar. GTS har i sar=ma syfte föres agit, att ser — att märket distribueras för allal ilometer'”

nytt märke skall distribueras varje ur tillsammans med

kontxollmary.t.

En. igt uppgifter från ”'V har fråzn det att kj_lomet erskatte— märket infördes den 1 februari 1975 t.o.m. den 15 maj 1978 märken sä_nts ut för totalt 23 559 fordon.

Den redovisade siffran visar, att det he t overv>*ende an— talet av de ca 100 000 kilometerskattepliktiga personbilar— 1a inte används för körning utomlands i annat land än Norge. Att sända ut märke för alla kilometerskattepliktiga person— bilar är därför - oavsett om utsändningen görs en 9 äng för varje fordon eller & svis — enligt vår uppfattning en onö— dig administrativ omgång. Dessutom ställer vi os tveksam— ma till om man skulle uppnå det önskade resultatet. Det finns risk för att fordonsägare som inte åker utomlands för-

1

lång tid efter det att han har fått märket kommer att ha glömt eller förlagt det. Ett eller flera mellankommande ägarbyten kan ytterligare öka risken för att märket saknas

när utlandsresan skall pa börjas.

En annan invändning mot en totaldistribution av märket är rent kontrollmässig. För att försvåra manipulationer av olika slag har man velat begränsa antalet märken som finns utdelade. Varje märke är av samma skäl försett med bl.a. fordonets registreringsnummer. Att märke har lämnats ut för ett visst fordon antecknas också i bilregistret. Om märke delades ut för alla fordon, skulle riskerna för mani—

• Sida 170
•  Original

Prop. 1978/79: 94 ' l70

pulationsförsök öka, vilket enligt vår mening inte bör god— tas.

Av administrativa och kontrollmässiga skäl anser vi således att kilometerskattemärke inte bör distribueras för alla kilo- meterskattepliktiga personbilar.

De nu tillämpade rutinerna bör i stället kunna förbättras på följande sätt.

Fordonsägare skall fortfarande som en huvudregel beställa och få kilometerskattemärke från länsstyrelse. Har någon försummat detta bör tullanstalt kunna tillhandahålla märke vid gränspasseringen. Detta kräver att fordonsägaren kän- ner till att kilometerskattemärke är en förutsättning för a'räkning av körsträckan i utlandet eller i vart fall får kunskap om detta senast vid utresan. Den som förvärver en kilometerskattepliktig personbil bör därför få särskild information om systemet i samband med förvärvet och

vid andra lämpliga tillfällen. Dessutom krävs att tull— personalen aktivt medverkar till kontrollen och informatio— nen genom att — så långt detta är praktiskt möjligt _ se till att fordon inte kan passera gränsen utan avstämpling

eller utan kilometerskattemärke.

Med tanke på den tidigare nämnda kontrollen av utlämningen

av märke, mäste rutiner skapas för rapportering av att mär- ke kar lämnats ut för visst fordon. En sådan rapportering

bör ske till länsstyrelsen, som för in uppgiften om utläm-

nandet i bilregistret.

Rutinerna för rapportering till länsstyrelserna kan enligt vår bedömning inte vålla några särskilda problem. Tull— tjänstemannen får anteckna fordonets registreringsnummer, märkets nummer, utlämningsdag och —plats då en särskild blankett, som undertecknas av den som svarar för fordonet

J.

h härefter av tullmyndigheten sänds till länsstyrelsen för

n

e notering i registret. D»ssutom far tulltjänstemannen an— e

• Sida 171
•  Original

Prop. 1978/79: 94 171

Vi anser således, att kilometerskattemärke bör kunna till- handahållas även på tullanstalter. Däremot anser vi inte att det finns skäl att överväga andra nya utlämningsställen för märket.

GTS har också tagit upp frågor om märkets placering på for- donet och dess tekniska utformning. Vissa tullmyndigheter har uttryckt önskemål t.ex. om att märket skall placeras på främre registreringsskylten och att det ges en mer iögonen— fallande utformning och färg.

Kilometerskattemärket är avsett att sitta på fordonet under lång tid. Det bör därför placeras så att det inte förstörs alltför lätt. Att placera det utanpå fordonet, t.ex. på främre registeringsskylten, är således enligt vår mening inte lämpligt. Mot den nuvarande placeringen på insidan av _vindrutan, i dess övre kant och i mitten har endast invänts att märket syns dåligt, om vindrutan har färgad överkant. Vi anser dock att övervägande skäl talar för att den nuva- rande placeringen behålls.

Märkets utformning bestäms av RSV. Vi förutsätter att ver— ket i samråd med GTS undersöker möjligheterna att förbättra märket. I samband därmed förordar vi att bestämmelsen i

2 b & ÅVK om märkets storlek slopas. RSV får i stället be— stämma storleken så att märket blir väl synligt utan att in— kräkta på trafiksäkerheten.

Enligt bestämmelse i 2 c & ÅVK, skall avgiften för kilometer- skattemärke, 10 kr., erläggas inom tio dagar från det att märket har sänts ut. Inbetalning skall göras på särskilt postgirokonto. TSV tillställer fordonsägaren inbetalnings- kort, Betalas inte avgiften i rätt tid, skall restavgift utgå.

Ändras bestämmelserna om utlämning av märke så att det kan lämnas ut även av tullmyndighet i samband med att ett for— don förs ut ur landet, kan den nuvarande betalningsregeln

inte gälla för dessa fall. Fordonsägaren kan ju komma att

• Sida 172
•  Original

Prop. 1978/79: 94 172

befinna sig utomlands under en betydligt längre tid än tio dagar. I de fall märket lämnas ut av tullmyndignet bör myn- digheten således ta ut avgiften i samband med att märket

Som vi tidigare har nämnt, bör huvudregeln även fortsätt— ningsvis vara att kilometerskattemärke skall beställas hos och lämnas ut av länsstyrelse. I annat fall skulle admi— nistrationen hos bl.a. tullmyndigheterna bli alltför be— tungande. I de fall märke lämnas ut av tullmyndighet krävs ett mer omfattande myndighetsarbete än om märket lämnas ut av länsstyrelse. Mot denna bakgrund anser vi - i likhet med RRV (se avsnitt 3.3.1) — att avgiften för märket bör vara högre om det lämnas ut av tullmyndighet än om det lämnas ut av länsstyrelse. Vi föreslår att den högre avgiften bestäms till 25 kr.

I detta sammanhang vill vi ta upp en fråga som gäller be— +

:x

U'", (.

stämmelserna om avstämpling vid gränspassering. Enlig ÅVK, skall den som svarar för ett kilometerskattepliktigt

fordon när det förs ut ur Sverige till annat land än Norge, eller in i Sverige från sådant land, bl.a. anteckna fordo—

nets registreringsnummer på stämpelkortet.

Här ÅVK infördes, gjordes automatisk återbetalning av for— donsskatt vid utlandstrafik. Sådan återbetalning gjordes förutom för kilometerskattepliktiga fordon även för vissa släpvagnar som då inte var kilometerskattepliktiga och så— ledes inte försedda med kilometerräknare. För att släp— vagnarna skulle kunna identifieras och återbetalning göras, krävdes en uppgift om registreringsnummer. Numera görs återbetalning av fordonsskatt endast efter ansökan. Kilo- meterskatt avräknas dock automatiskt utom för körning i Norge. Eftersom återbetalning och avräkning endast görs för kilometerskattepliktiga fordon och alla sådana fordon nume— ra har kilometerräknare, kan identifiering nu alltså ske med hjälp av räknarnumret, som tillsammans med räknarställningen stämplas vid en avstämpling. Bestämmelsen om anteckning av fordonets registreringsnummer kan således enligt vår upp-

• Sida 173
•  Original

Prop.1978/79:94 173

fattning nu slopas. Ändringen torde kräva viss ytterligare kontroll hos tullmyndigheten av att avstämpling har gjorts

på rätt sätt sa att räknarens nummer är tydligt återgivet.

A.G.H Plombering och myndighetskontroll av kilometer-

räknarapparatur

Montering, plombering, brytande av plombering m.m. som rör kilometerräknarapparatur, skall enligt 52 & VSK göras av godkänt företag. Det godkända företaget svarar genom plom— bering av apparaturen och underskrift av rapportkort för att apparaturen är i föreskrivet skick.

Enligt 35 & VSK skall kilometerräknarapparaturen också va- ra godkänd vid besiktning hos ASB. När apparaturen godkänns vid besiktningen skall den enligt 40 å andra stycket VSK plomberas (s.k. myndighetsplombering). Bevis om godkännande gäller-inte om t.ex. plomberingen bryts efter godkännandet. I sådant fall måste fordonet efter ingreppet inställas hos ASE för ny besiktning av apparaturen även om ingreppet hän- för sig till fordonet, t.ex. en växellådsreparation som krä- ver att räknarvajern lossas.

Efter det att fel på apparaturen, en bruten plombering el- ler liknande brist har åtgärdats får fordonet användas un— der de tre närmast följande dagarna utan att apparaturen har godkänts vid besiktning.

Åkeriföretagarnas centralförbund har i en skrivelse som överlämntas till utredningen (se bilaga 3) framställt önske- mål om att särskild besiktning hos ASB inte skall behöva göras efter ingrepp i apparaturen som gjorts av godkänd verkstad. Motsvarande önskemål har framförts även från an- nat håll.

Antalet besiktningar efter ingrepp i räknarapparatur är enligt uppgift från TSV ca 90 000 per år. I genomsnitt görs alltså en sådan besiktning för ungefär 40 % av antalet ki- lometerskattepliktiga fordon.

• Sida 174
•  Original

Prop.]978/79:94 174

En redogörelse för den undersökning om orsaker till ingrepp i apparaturen, antal besiktningar efter ingrepp för olika fordonsslag m.m. som ASB har gjort för KSN:sräkning har läm— nats i avsnitt 5.1.h. Av undersökningen framgår att procen— tuellt sett betydligt fler bes iktninp _ar görs efter ingrepp i apparatur i lastbilar än i personbilar och bussar. När det g'iller lastbilar'orsakas omkring 50 ,o av ingreppen av fel på fordonet och inte på räknarapparaturen. För bussar är motsvarande siffra omkring 60 % och för personbilar om— kring 18

Omkring.2, 6 % av besiktningarna efter ingrepp i apparaturen

leder till anmärkning, vilket gör att apparaturen inte god— känns.

med utgå11gsnunkt bl.a. i de gifte r som har redovisats i

avsnitt 1.ä kan man upps.1etta att ca 000 av de ca

gu GOO besiktnir"arna på grund av intr

"(:|

görs efter det att fel på själva fordonet har åtgärdats och således utan

'lva apparaturen. Som fel på for-

donet räknas då bl.a. xellådsfel och lorollngsi En-

)_1 bart dessa två fe typer torde svara för ca 29 000 av de

ji OGG felen. I denna fråga har vi gjort följande bedömning.

kravet på besiktning hos ASB av kilometerrälaiarapparaturen efter ingrepp som har påverkat den eller dess plombering innebär att fordons ägarna åsamkas visst arbete och vissa di— rekta och in 1direkta kostnader. Sådana effekter kan, som vi tidigare har berört, inte undvikas helt i kilometerskatte— s"ftenet De bör dock vägas noga mot de skäl som talar

iör at t sådana krav bör ställas upp.

Det är som vi har framhållit i annat sammanhang av stor be- tydelse att räknarapparaturen fungerar tillfredssti-illande, För att så l&zrgt möjligt säkerställa att detta är fallet har i lagztiftninren ställts upp krav på att apparaturen

skall vara godkänd vid besiktning hos ASB och att endast

• Sida 175
•  Original

Prop. 1978/79: 94 175

verkstäder som har godkänts av KSN får ta befattning med räknarapparaturen.

Även om de redovisade siffrorna för antalet underkännande vid besiktning efter ingrepp inte tyder på att ingrepp i någon större utsträckning görs på felaktigt sätt, anser vi det f.n. inte möjligt att genomföra en så omfattande änd- ring som att helt slopa myndighetskontrollen efter ingrepp. Detta skulle enligt vår ulpfattning innebära att ett allt- för stort ansvar lades på de godkända verks äderna.

lga räknarapparaturen efter ingrepp som har gjorts på grund av fel på fordonet (t. ex. växellådsreparationer). Hnlift vi mening skulle detta dock innebära kontrollmässiga risker. I och med att en plombering bryts, finns risk för att appa— raturen — avsiktligt eller oavsiktligt — påverkas. Detta gäller oavsett om ingreppet görs på grund av fel på fordo— net eller fel på apparaturen. Vid reparation av fordonet, som kräver att en plombering bryts, l:an utväxlings förhäl— landena komma att ändras, vilket i så fall måste leda till

en ändring av omräkningsfaktorn för fordonet.

13nligt v&. r uppfattning är det inte möjligt att sloa vec på myndighetskontroll efter ingrepp i apparaturen

ler efter sådant ingrepp i fordonet som p&verkar GF—

Även om vissa skillnader i felfrekvens och i felens art

sgnes föreligga mellan oli ka fordonstyper ut ..-ör detta en— ligt vår mening inte skäl för att iniöra oli..a boss

ser för olika fordonstyper.

Vi har tidigare föreslagit att tidsfristen för reparation eft er det att fel har upptäckts skall kunna förlängas av nesaattnlngsmvndtheten i särskilda fall. Även när det gäller besiktnings fristen kan en virx; .fr». ljgr för se

nagot. .iäri -

skattskyldiga uppnås genom att denna förl

genom får fordonsåTarna bättre Ht-ligneter att anpassa te— ;

• Sida 176
•  Original

Prop.]978/79z94 176

siktningspunkten till t.ex. transportuppdrag och liknande. Den förlängda tidsfristen kan lämpligen bestämmas till

tio dagar.

I VSL bör anges att regeringen eller myndighet som rege— ringen bestämmer får medge att fordon får brukas i avvaktan på reparation efter det att fel har upptäckts. Den föreslagna 10-dagarsfristen bör anges i VSK.

• Sida 177
•  Original

Prop.l978/79:94 |77

.-.,-.——.T—-—,—. 1 .- . x.!J'.L:J_i'x__.'.1 _1l._1__

U!

|

1 det följand.e lämnas en specialmotivering till vissa av de för se -lagna forfaLtninrsandrinrarna. Vissa ändrinrar, som kommenterats i samband med övervägandena, eller som

inte har ansetts kräva särskil.da kommentarer har uteläm—

nats. 1 Lag om ändring i vägtrafiksfattelagen 12 &

I paragrafen anges bl.a. att fordons: .att för skatte— period utgdr med en fjärdedel av skatten för skatteår Bestämmelsen föreslås ändrad så att skatt för skatte— period i stället utgår med en tredjedel av &rsskatten. Därutöver föres l&s att regering ns rätt att medge undan— tag fr&n skyldigheten att betala fordonsskatt i förskott skall kunna delegeras till myndighet. Detta stämmer över- ens med vad som gäller i VSL i övrigt.

_ :—

10

I paragrafen anges att skattepliktigt fordon inte får användas, om till betalning förfallen fordonsskatt inte har erlagts. Från detta brukandeförbud görs f.n. undan- tag för viss äldre skatt och viss skatt som &vilar tidi— gare ägare av fordonet.

Enligt förslaget skall ytterligare undantag från brukande— förbudet införas. Om ett fordon har sålts vid exekutiv försäljning skall den nye ägaren få använda fordonet utan hinder av att fordonsskatt för vilken tidigare ägare är skattskyldig inte har erlagts.

Förslaget innebär att den som köper ett fordon vid exeku— tiv försäljning får använda det under förutsättning att

12 Riksdagen l978/79. l saml. Nr 94

• Sida 178
•  Original

Prop. 1978/79: 94 Wii

han betalar den fordonsskatt för vilken han blir skatt- skyldig. Om den exekutiva försäljningen sker på sådan tid att fordonsskatt har debiterats säljaren även för tid efter försäljningen men inte betalats kommer köparen alltså ändå att få använda fordonet. Statens fordran mot säljaren kvarstår dock. Om fordonet är avställt vid försäljningen debiteras köparen fordonsskatt för fordonet från det att avställningen upphör. Denna skatt måste betalas för att fordonet skall få användas. Detsamma gäller skatt som skall betalas vid ordinarie uppbörd och som köparen blir skattskyldig för.

Vidare skall enligt förslaget riksskatteverket kunna med- ge att fordon får användas utan hinder av att fordonsskatt inte har betalats. För att sådant medgivande skall kunna lämnas krävs att särskilda skäl föreligger. I den allmänna motiveringen har som exempel på fall där särskilda skäl

kan föreligga angetts konkursfall och fall där kronofogde— myndigheten träffar avtal med en skattskyldig om viss av— betalning av skatteskuld. Medgivande bör kunna vägras eller återkallas om den skattskyldige inte erlagt eller erlägger skatt för vilken han själv är skattskyldig.

Vid exekutiv försäljning, som alltså automatiskt leder

till att brukandeförbudet hävs, måste information om försäljningen lämnas till länsstyrelse. Något beslut om

att brukandeförbudet hävs meddelas inte. Länsstyrelsen

ser till att uppgifter om försäljningen förs in i bil— registret så att brukandeförbudet inte längre står kvar där. I övriga fall får RSV:s beslut om hävande av brukande- förbud meddelas till länsstyrelse, som för in uppgift om beslutet i bilregistret.

Mot beslut som RSV meddelar enligt 16 å andra stycket bör

talan föras genom besvär hos regeringen. En bestämmelse härom föreslås införd i 51 3.

• Sida 179
•  Original

Prop. 1978/79: 94 [79

I fråga om brukandeförbud på grund av obetald kilometer- skatt hänvisas till kommentaren till 21 &.

WS?

I paragrafen finns f.n. bestämmelser bl.a. om att kilo— meterskattepliktigt fordon skall vara försett med kilo—

merräknarapparatur.

I ett nytt tredje stycke föreslås att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får efter ansökan med— ge att kilometerskattepliktigt fordon inte behöver vara försett med kilometerräknarapparatur.

Den föreslagna bestämmelsen är avsedd i fö'sta hand ör ct H, s&dana fall där en fordonsägare, som har en mycket s or

..L

fordonspark som är svårtillgänglig, har annan godtagbar information om fordonens körsträcka än den som framgår

!!

av stämpelkort. Dessa fall regleras enligt vert förslag 8

i en ny paragraf, 8 a ., i VSK.

De fordon som omfattas av befrielse enligt 17 & tredje

stycket VSL och 8 a 5 VSK är fortfarande kilometerskatte—

plittiga. Bestämmelserna om körlängdsuppgift, antal skatte— perioder m.m. gäller därför även för dessa fordon. Dess- fall bör därför skiljas från dem som gäller fordon som undantas från kilometerskatteplikt. Sådant undantag med— ges enligt 39 f VSL och förordningen (197$:HO?) om befri— else frän eller nedsättning av Viss indirekt skatt, m.m.

—; (:

Enligt 5 Ö nämnda förordning skall nu , som prövar fråga om befrielse från kilometerskatteplikt, förordna att för— höjd fordonsskatt skall utg& när befrielse från kilometer?

(.a .

skatteplikt med es. undan befrielse medges t.ex. när ett

'i?" u

_|.

fordon tekniskt Sotb inte kan förses med kilometerräknar— apparatur eller när det är fräga om experimentfordon med täta byten av motorer, växellådor eller liknande.

• Sida 180
•  Original

Prop.1978/79:94 180

Vårt förslag på denna punkt kräver vissa följdändringar. I 21 & VSK får anges att brukandeförbud inte skall före- ligga därför att ett fordon som omfattas av medgivande enligt 17 & tredje stycket saknar kilometerräknarapparatur.

Närmare föreskrifter om förfarandet när medgivande enligt 17 & tredje stycket har lämnats föreslås införda i 8 a och 9 : VSK att 151 skall få rätt att —

efter samråd med TSV — meddela föreskrifter om uppgiftslämnande

.-— n

go VSK. Vidare föreslås i 9 9

och uppbörd.

215;

I paragrafen anges de situationer i vilka brukandeförbud inträder för kilometerskattepliktigt fordon. Därutöver gäller att brukandeförbud för ett kilometerskattepliktigt fordon givetvis kan föreligga enligt 16 &, därför att for— donsskatt inte har erlagts.

Enligt den föreslagna lydelsen skall brukandeförbud in— träda i endast två fall. Det ena fallet är då någon brist föreligger i fråga om kilometerräknarapparaturen. Bristen kan vara att fordonet inte är försett med apparatur av godkänt slag,att apparaturen inte är plomberad och god— känd vid besiktning eller att apparaturen inte fungerar tillfredsställande.

I förhållande till vad som nu gäller i detta avseende in- nebär de nya bestämmelserna en inskränkning i brukande— förbudet. Föreskrifter i fråga om kilometerräknarappara- tur har meddelats av regeringen och av KSN. Dessa före- skrifter innebär bl.a. att godkända företag skall plom- bera räknarapparaturen på särskilt sätt. Iakttas inte dessa eller andra detaljföreskrifter inträder f.n. brukan— deförbud. Enligt de föreslagna bestämmelserna föreligger brukandeförbud om plombering inte har gjorts vid besikt— ning eller om sådan plombering fallit bort eller om appa-

• Sida 181
•  Original

Prop.l978/79:94 lxl

raturen inte har godkänts vid besiktning.

Vidare gäller att apparaturen skall fungera tillfredsstäl— lande. Gör den inte de får fordonet inte användas. Det ankommer på ford01sägaren att kontrollera apparaturen: funktion. Vi har förordat att åtgärder skall vidtas för att underlätta för fordonsägarna att därutöver kontrolle— ra apparaturen i vart fall en gålg varje skatteperiod.

Vi har också betonat att kilometerskatten kan komma att beräknas skönsmässigt och att skattetillägg kan påföras om apparaturen inte fungerar tillfredsställande.

Det andra fallet är då kilometerskatt inte har betalats. Det nuvarande brukandeförbudet på grund av obetald kilo— meterskatt återfinns även i den föreslagna lydelsen av paragrafens första stycke. I tredje och fjärde styckena finns inskränkningar i brukandeförbudet, vilka motsvarar de inskränkningar som anges i 16 i andra stycket och som avser fordonsskatt. I detta avseende hänvisas till kom- mentaren till 16 &. Utöver vad som sägs där bör anmärkas att bestämmelserna om skattskyldighet m.m. gäller även i dessa fall. De: som äger ett fordon vid ingången av upp- bördsmånaden är normalt skattskyldig. Har ett fordon över- tagits före ingången av uppbördsmänaden är det alltså den nye ägaren som påförs kilometerskatt för den senaste skatteperioden, i den mån skatt skall påföras. Denna skatt måste betalas för att brukandeförbudet skall hävas.

I sista meningen i paragrafens fjärde stycke ges RSV rätt att undanröja brukandeförbudet i andra fall när särskil- da skäl föreligger. Beträffande de fall som kan komma i fråga hänvisas till kommentaren till 16 &. Om brukande- förbud undanröjs för att ge t.ex. ett äkeriföretag möj- lighet att använda sina fordon och fullfölja ett avtal med kronofogdemyndigheten om avbetalning av en skatte—

• Sida 182
•  Original

Prop. 1978/79: 94 l82

skuld bör alltså kilometerskatt som förfaller till betalning efter RSV:s beslut betalas.

I paragrafens andra stycke föreslås en ny bestämmelse om att brukandeförbud på grund av brist i fråga om kilometer— räknarapparaturen kan hävas i avvaktan på reparation eller besiktning. Beslut i sådana frågor meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. I #8 & VSK regle— ras dessa förhållanden närmare.

[X) CO ( ,

.v'

I 28 & regleras förseningsavgiften. Enligt det föreslagna första stycket.skall avgift inte påföras vid förstagängs— förseelse. I stället skall den skattskyldige erinras om

sin uppgiftsskyldighet och om iorseningsavgiiten.

prrepas förseningen underr någon av de närmast följande tre ordinarie a'stännligstilliallena ersätts erinran enligt första stycket med förser ingsavgift

Avsikten är att erinran och förseningsavgift skall komma l fråga när körlängdsuppgift enligt 5 & första stycket

5 VS? inte har lämnats. Detta följer av att det skall vara fr äga om uppgift för skattepe riod om körsträclan för for—

donet

Därutöver bör försenin savgift alltid påföra 5 när skattskyl— dig har anmanats att lämna körlängdsuppgift men inte föl; :t anmaningen inom tid som föreskrivits i denna.

Förseningsavgift utgår normalt med 100 kr. Vid upprepad rseelse och när anmaning inte har följts bestäms avgiften till 200 kr.

Något beslut om erinran enligt första stycket meddelas inte. På grundval av ett objektivt konstaterbart faktum, att kör—

• Sida 183
•  Original

Prop. 1978/79: 94 nu

längdsuppgift inte kommit in i rätt tid, kan TSV skriva ut erinran och sända till fordonsägarna. Besvär kan inte anföras mot erinran. Denna saknar Självständig rättsverkan. Den utgör däremot en förutsättning för päföring av för— seningsavgift vid efterföljande försening. Not beslut om påföring av förseningsavgift kan talan däremot föras en— ligt 31 5 genom besvär hos kammarrätt. I besvärsärendet får prövas även den första förseningen. Om denna eller

den andra förseningen anses ursäktlig eller om annan be— frielsegrund föreligger skall avgift inte påföras.

Ikraftträdandebestämmelser

(] en

De nya bestämmelserna bör i princip träda i kraft snart som möjligt. Fed hänsyn till den förberedelsetid som behöVS t.ex. för information, dataprograhaering och lUmmMebM*MHQHÅHMmMetkwmashzwmamretthdvt är efter riksdagens beslut.

(i..

särskilda bestämmelser behöve för övergång till tre

»

perioder per skatteår. Denna överge g bör göras för de

berörda fordonen fr.o.m. det skatteår som börjar vid ikraftträdandet eller närmast därefter. Visserligen får då äldre bestämmelser tillämpas för fordon med vissa slutsiffror samtidigt som nya bestämmelser tillämpas för fordon med andra slutsiffror, En annan lösning skulle va— ra att gå över till det nya systemet för samtliga fordon

vid en och samma tidpunkt. Detta skulle dock kräva extra

uppbörder och extra avstämplingar, vilket bö" undvi: av praktiska och administrativa skäl.

• Sida 184
•  Original

Prop. 1978/79: 94 |x4

&

Förordning om ändring i vägtrafikskattekungörelsen

F.)

X:] L A)

I paragrafens första stycke regleras skyldigheten att läm- na uppgift till ledning för beräkning av kilometerskatt. I punkt & föreslås en närmast redaktionell ändring av

texten.

I paragrafens andra stycke föreslås inskränkningar i skyl- digheten att göra ordinarie avstämpling enligt första stycket 5. Vi hänvisar på denna punkt till övervägandena.

ON in

I paragrafens första stycke föreslås en ändring i fråga om tillhandahållande av viss blankett m.m. Blankett för avstämpling när ett fordon som har använts under avställ- ning inte längre skall användas behöver inte vara försedd _med datum för utlämnandet och kan också tillhandahållas på enklare sätt än efter anmälan. Detta hänger samman med förslaget i paragrafens andra stycke att avstämpling som nu nämnts skall vara en förutsättning för att avställning skall upphöra.

I paragrafens andra stycke regleras f.n. fordonsägarnas skyldighet att avstämpla blankett för ordinarie avstämp- ling och att sända blanketten till TSV.

Bestämmelsen har enligt förslaget i stället utformats så att stämpelkortet skall ha kommit in till TSV senast den 4 i månaden efter avstämplingsmånaden, vilket i stort sett överensstämmer med vad som nu faktiskt tillämpas. Någon anledning att kräva att avstämplingen faktiskt har gjorts under avstämplingsmånaden finns inte.

• Sida 185
•  Original

Prop.]978/79z94 l85

3 a 5 I paragrafen anges förutsättningarna för undantag från sk] ldi gheten att förse kilometers latteuliLtig fordon

med kilometerräknarapparatur.

Paragrafen har kommenterats i avsnittet med våra över-

äganden. Utöver vad som sägs där l:an följand_e frakallas.

Beslut om medgivande enligt 17 & tredje stycket VSL bör innehålla uppgift om de fordon som omfattas av medgivan— det. Till följd härav bör ändringar av fordonsägarens vagnpark leda till nya beslut i dispensfrägan. Om for— donsägaren säljer ett eller flera fordon som omfattas av medgivandet eller vill att medgivandet skall utsträckas till att om: atta fler eller andra fordon bör fordons— ägaren anmäla detta till RSV. Verket tar ställning i frö- gan och meddelar nytt beslut i fråga om medgivandets om- fattning.

Enligt andra stycket i den föreslagna paragrafen fast— ställer RSV skatteår och skatt eperioder för kilometer— skatt för fordon som omfattas av medgivande enligt para—

grafens första stycke.

Avsik ten med den föreslagna bestämmelsen är att fordons- ägaren skall kunna beräkna körsträckan för samtliga fordon som omfattas av medgivandet för en och samma period. Uppgift lämnas alltsa vid endast tre tillfällen under ett är. Fordonsskatt uppbärs däremot för annars gällande skatteår och skatteperioder. Anknytningen till kontrollmärke och kontrollbesiktning kommer alltså att finnas kvar när det gäller fordonsskatt men inte när det gäller kilometerskatt.

I ett nytt andra stycke i paragrafen regleras förfarandet

• Sida 186
•  Original

Prop. 1978/79: 94 186

när undantag har medgivits från skyldigheten att förse ett kilometerskattepliktigt fordon med kilometerräknarappara- tur.

I stället för stämpelkort skall fordonsägaren lämna sär- skild uppgift om körsträckan. För sådan särskild uppgift gäller bestämmelserna om uppgift till ledning för beräk— ning av kilometerskatt. Eftersom kilometerskatten kommer att beräknas med ledning av andra uppgifter om körsträckan än dem_som finns i en kilometerräknare torde uppgifter som avses i 5 5 första stycket 1—h VSK knappast fylla någon funktion. Uppgift enligt 5 5 första stycket 5 VSK skall däremot lämnas.

I den särskilda uppgiften skall även anges den skatt som belöper på den angivna körsträckan.

Uppgiftslämnandet och uppbörden bör så långt möjligt följa de vanliga bestämmelserna i VSK. Skyldigheten att lämna körlängdsuppgift senast den 4 i månaden efter skatteperio— den kan dock tänkas vara svår att fullgöra. Vidare får sär- skilda rutiner skapas för uppbörd av skatt. Enligt vår mening bör RSV — efter samråd med TSV — få fastställa vad som skall gälla i detta avseende även om avvikelse därvid kan behöva göras från VSK:s bestämmelser.

Vissa bestämmelser i VSL, t.ex. 22 och 23 55, bygger på att skatt påförs. Detta bör gälla även i de fall som regleras i 8 a och 9 59 VSK. Den körlängdsuppgift som lämnas bör därför leda till att kilometerskatt påförs enligt 22 5 andra meningen VSL.

Även en särskild uppgift om körsträckan enligt denna para- graf är att jämställa med deklaration, vilket framgår av 50 &

u

första stycket VSL. Felaktig uppgift kan därför leda till

• Sida 187
•  Original

Prop. 1978/79: 94 |87

straff enligt skattebrottslagen. Vidare kan efterbeskatt- ning enligt 24 eller 25 & VSL och skattetillägg enligt

27 & VSL förekomma.

485

I 48 5 finns bestämmelser om rätt att bruka fordon trots attIdlometerräknarapparaturen inte är i föreskrivet skick. Bestämmelsen i första stycket ger tillsammans med bestäm- melsen i 46 & till resultat att ett kilometerskatteplik- tigt fordon inte får brukas enligt 48 5 om fel på appara- turen uppkommer genom åtgärd som enligt 52 & vidtas av godkänt företag. Genom omformuleringen av paragrafens första stycke avses detta bli tillämpligt även på de

fall som avses i 46 &.

Ikrafttzädgndgbestämmelågggg

De föreslagna bestämmelserna bör i princip träda i kraft samtidigt med ändringarna i VSL. I fråga om fordon med slutsiffra 5 föreslås i 4 & VSK ändrat skatteår både för fordonsskatt och kilometerskatt. Detta innebär att det nya Skatteåret börjar först en resp. två månader efter det att det äldre Skatteåret gått till ända. Denna period bör läggas till det nya skatteåret som blir 13 månader i fråga om fordonsskatt och 14 månader i fråga om kilometerskatt. I den föreslagna p. 2 av ikraftträdande— bestämmelserna lämnas ett förslag till hur övergången kan utformas. Förslaget gäller under förutsättning att författningsändringarna sätts i kraft senast den 30 juni 1979.

• Sida 188
•  Original

Prop.]978/79z94 188

Särskilt yttrande av enperten Carlson Avsnitt 4.4 Brukandeförbud

Jag ansluter mig till utredningsmannens förslag i fråga om förbud att bruka fordon utom när det gäller en ny äe skyldighet att betala vägtrafikskatt. Som villkor f brukandeförbud skall hävas när ett skattepliktigt fordon över— går till ny ägare bör, enligt min mening,gälla att fordons- skatt betalas för fordonet som om skatteplikten inträtt vid förvärvet. Å andra sidan bör inte krävas att kilometerskatt tas ut av den nye ägaren för körning före förvärvsdagen.

Detta kan kräva viss justering av bestämmelserna om vem som

är skattskyldig och om avstämpling.

Avsnitt 4.5 Förseningsavgift

Jag delar utredningsmannens uppfattning att förseningsavgiften vid "förstagångsförsummelse" kan ersättas med ett meddelande till den skattskyldige. Genom meddelandet bör den:&attskyldige få reda på dels att han har försummat att lämna uppgift om kör- sträcka i tid, dels vad som händer om försummelsen upprepas. En sådan ordning kan antas väsentligt minska bl.a. myndigheter— nas arbete med förseningsavgifter.

Däremot biträder jag inte förslaget att en senare försummelse inte skall medföra förseningsavgift om "förstagångsförsummel— sen" varit ursäktlig. Att genomföra det förslaget skulle inne— bära att vinsten av en angelägen förenkling minskade. Myndig— heterna skulle ställas inför problemet att pröva ursäktlig- heten vid en försummelse som ligger långt tillbaka i tiden, ibland mer än ett år. De sakskäl som kan åberopas för en sådan ordning är enligt min mening inte bärande. Systemet med meddelande i stället för förseningsavgift bör ses som ett åläggande för beskattningsmyndigheten att alltid och ex officio efterge förseningsavgiften vid förstagångsförsummelse.

• Sida 189
•  Original

Prop.]978/79z94

h.)

|X9

Bilaga 1

Förteckning över författningar på vägtrafikbeskattningens

område,m.m

A. Nu gällande författningar Vägtrafikskattelagen (1973=601) prop 1973:94, ändrad SFS l974:516 " 1974z98, " " l974:869 " 1974:164, (ikraftträdande SFS l974:873) ändrad SFS l975:276 prop l975:62, " " 1975:1421 " '1975/76115, " " 1976:537 " 1975/76:181, (ikraftträdande S'S 1976:719) ändrad SFS 1976:880 prop 1976/77:20,

" " l977z60 " 1976/77:68, " " l978z72 " 1977/78:78, " " l978:118 " 1977/78:94, " " l978:l99 " 1977/78:156,

Vägtrafikskattekungörelsen (l973:776) ändrad SFS 19742874

" " 1975:280

" " 19762541

" " 1976:770

" " 1977:948

" " l978:l27

" " l978:331

Kungörelsen (1973z777) om återbetalning och avräkning av vägtrafikskatt m.m. för fordon som använts utom riket ändrad srs l974:876 (omtryckt) " " 1975:281 " " 1976:768 (omtryckt) " " 1978:128

Lagen (1976:538) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket prop 1975/76:181, ändrad SFS l978:119 ' 1977/78:94,

SkU 41 , SKU 38, SKU 59,

.*?-kl! 26, LU 5, SKU 61,

sxu 6, SkU 22, SkU 21, SkU 39, SkU 50,

SkU 61, SKU 39,

rskr 2 rskr 2 3 rskr

rskr 186 rskr 113

rskr "40

"! U) pr' H H H n) _N (fx

|...J KO I'XJ" IN

rskr

?- C)

rskr

IX) Ch 'x. '.'

rskr

rskr 546 rskr 192

• Sida 190
•  Original

Prop.]978/79z94

lO.

Förordningen (1976:769)

om uppbörd m.m. av väg- trafikskatt på vissa for— don, som icke är registre— rade i riket

ändrad SFS l978:408

Lagen (l975:278) om ned— sättning av fordonsskatt på traktorer och släp- vagnar m.m.

ändrad SFS l978:121

Lagen (l976:539) om saluvagnsskatt

ändrad SFS 1978:122

Förordningen (1976:767) om uppbörd av salu- vagnsskatt, m.m.

Kungörelsen (1973:?79) om beskattning av mo— torfordon, som är in- fört i svensk export— vagnsförteokning

ändrad SFS 1978:129

Kungörelsen (l973:780) om interimsskatt

Kungörelsen (19732784) om visst undantag från vägtrafikskatt

Förordningen (1978:407) om befrielse från eller nedsättning av viss in— direkt skatt, m.m.

Förordningen (1978:89) om föreskrifter i fråga om vägtrafikskatt

pr0p 1977/78:94,

||

"

1975/76:181, 1977/78:94,

190

SkU 39, rskr 192

SkU 61, rskr 346 SkU 39, rskr 192

• Sida 191
•  Original

Prop. 1978/79:94 191

B. Ovriga författningar

1. Lagen (1973:602) om sär— q skild vägtrafikskatt prop 1973z94, SkU 41, rskr 254 ändrad SFS 1975:277 " l975:62, SkU 26, rskr 186 " " 1975:14os " 1975/76: 29, SkU 15 , rskr 68 upphävd " l978:118 " 1977/78:94,SkU 39, rskr 192

2. Kilometerskattekungörelsen (1972z591)

ändrad SFS 1973:77 " " 1973:682 upphävd " l973:776

3. Kungörelsen (19731785) om inbetalning av avgift för kilometerräknare m.m.

4. Lagen (l975:279) om in— drivning av avgift för _ , kilometerräknare m.m. prop l975z62, SkU 26, rskr 180

5. Förordningen (l975z283) om kilometerräknarappa— ratur till vissa släp— vagnar

ändrad SFS l976z53

6. Kungörelsen (l973z788) om nedsättning av eller befrielse från väg— trafikskatt i vissa fall

ändrad SFS l975z282 " " 1978:150 upphävd " 1978:407

7. Kungörelsen (l974:875) om särskild uppbörd av viss vägtrafikskatt, m.m.

8. Förordningen (1976:718) om särskild uppbörd av viss vägtrafikskatt, m.m.

• Sida 192
•  Original

Prop.!978/79z94

I92

9. Förordningen (l977:62) om särskild uppbörd av viss vägtrafikskatt, m.m.

10. Förordningen (1978:131) om särskild uppbörd av viss vägtrafikskatt,m.m.

C. Betänkanden

SOU 1968:50 " 1969z45 " 1970z36 " 1972:42 " 1977:6

Traktorbeskattning Fordonsbeskattningen Kilometerbeskattning Vägtrafikbeskattningen

Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet l. Eftergift och besvär m.m.

D. Vissa äldre propositioner

Prop 1970:138

" l97l=97

" 197ltl52

" l97lzl53

" 19722115

Förslag bl.a. till en etappvis omlägg- ning av automobilskatten för tyngre fordon enligt kostnadsansvarighets— principen

Förslag till införande av bestämmelser om återbetalning av automobilskatt vid utlandskörning

Förslag bl.a. till "rullande uppbörd" av automobilskatt

Principförslag om införande av kilo- meterskatt

Förslag till andra etappen av omlägg- ningen av automobilskatten (jämför prop. 1970:138) och till bestämmelser om skyldighet att montera kilometer- räknarapparatur i vissa fordon

• Sida 193
•  Original

Prop.l978/79:94 |93

TABELLER Tabell 1.

Zavsnitt 2.4)

Skatteår, bördsmånad för v

skattcoerioder och upp— ,trafikskatt

Kilometerskatt

Skattear Fordonsskatt

Uppbörds—

siffra Skatte— månad perioder l skatteår maj—april april april—mars — skatte- maj-juli januari—mars april perioder augusti—oktober april—juni augusti november—januari juli—september oktober februari—april oktober—december januari 2 skatteår juni—maj maj maj—april — skatte— juni-aigusti februari—april perioder september—november maj-juni __ uti deccmber—februari juli—oktober november mars—maj november—januari i-oruari 3 skatteår juli—juni ' juni juni—maj — skatte— juli-september mars—maj juni perioder oktober-december juni—augusti september januari—mars september-november december april—juni december—februari mars 4 och skatteår september—augusti augusti 5 juli-juni — skatte— september—november maj—juni augusti perioder december-februari juli-oktober november mars—maj november—januari februari juni—augusti februari-april maj 6 skatteår december—november november november—oktober — skatte— december—februari juli—oktober november perioder mars—maj november—januari februari juni-augusti februari—april maj september—november maj—juni augusti 7 skatteår januari—december december december—november — skatte— januari—mars september—november december perioder april-juni december—februari mars juli—september mars—maj juni oktober-december juni-augusti september 8 skatteår februari—januari januari januari—december — skatte- februari—april oktober—december januari perioder maj—juli januari—mars april augusti—oktober april—juni augusti november—januari juli-september oktober l3 Riksdagen l978/79. ! saml. Nr 94 forts.

• Sida 194
•  Original

Prop.1978/79:94 194

Slut— Skatteår/ Fordonsskatt Kilometerskatt Uppbörds— siffra skatte- månad perioder 9 skatteår mars-februari februari februari-januari — skatte- mars-maj november—januari februari perioder juni—augusti februari-april maj september—november maj—juni augusti december—februari juli-oktober november 0 skatteår april-mars mars mars-februari — skatte- april—juni december—februari mars perioder juli-september mars—maj juni oktober—december juni—augusti september januari—mars september—november december

• Sida 195
•  Original

Prop. 1978/79: 94

Tabell 2. (avsnitt 3.1.1)

Vissa uppgifter om antalet ärenden om förseningsavgift m.m.

l95

Län Antal resp. Andel av Uppgiven Antal Kolumn 2 andel (y'-å) totala an— eftergifts— mandagar xo umn kilometer— talet ut- procent för hand- skatteplik— sända med— läggning tiga fordon delanden om av förs. den 23 de- försenings— avg.ärenden cember 1977 uppgift under

första kvar— talet 1978, andel 713 1 2 3 4 5 5 7 AB 29 809 13,2 20,3 ca 77 510 55 C 5 942 2,6 2,2 4 61 97 D 5 671 2,5 1,9 10 120 47 E 9 243 4,1 3,9 20 100 92 F 8 586 3,8 3,2 15 — 25 260 33 G 5 972 2,6 1,7 10 51 117 H 7 157 3,2 2,8 50 300 2 I 1 557 0,7 0,5 5 16 97 K 3 744 1,7 1,3 20 50 75. M 16 112 7,1 6,8 15 450 36 r.- 7 480 3,3 5,0 2 90 533 0 17 469 7.7 9,4 18 352 50 P 11 950 5,3 4,8 15 510 23 R 9 686 473 3,4 10 — 12 72 13.35 T 6 587 2,9 2,8 10 250 26 U 6 143 2,7 5,8 55 100 61 ' 9 430 4,2 5,4 12 91 204 1 7 495 5,3 2,9 15 200 57 Y 9 248 4,1 4,5 15 — 20 210 44 1 5 676 2,5 2,2 10 200 23 AC 10 226 4,5 3,6 24 140 75 BD 11 4.77 9,1 5,2 20 55 209 Total 226 276 100 100 — 4 573_"" ___—*:”————"— Genom— _, snitt _ _ _ — 226 276 wqq 4 5711" '

• Sida 196
•  Original

Prop.]978/79z94 l96

Tabell 3. Relativ frekvens för olika brister som med— (avsnitt 3.1.4) fört att kilometerräknarapparatur inte god- känts vid s.k. löpande besiktning (ASst undersökning i september 1977)

Procent av totala antalet besikti— gade fordon

Brusten plombering 3,1 Plombcring saknades 2,6 Plomberingen var bristfällig 0,4 Räknarapparaturen var ur funktion 1,8 Myndighetsplombering var inte gjord 1,5 Räknare saknades 0,1 Avstämplingen var inte läsbar 0,1 Övrigt 0,4

• Sida 197
•  Original

Tabell 4. Orsaker till att ingrepp i räknarapparatur har gjorts '

(avsnitt 3.1.4) (ASst undersökning i september 1977).

Fordonsslag Personbil Lastbil Bu:—c

Prop.]978/79

Orsak till ' antal % av antal # av antal % av antal # av totala ingrepp felen felen felen antalet för för för fel

94

Fel på fordonet 115 17,6 458 49,7 55 59

Lh #

(Ä & o m xo

Fel på räknar— apparaturen 336 51,5 155 17,6 19 21,5 510

__:— .. l—l NN

Fel på plombering 193 29,6 271 30,8 17 19,1 401

CD ("XJ

Övriga fel 9 1,4 17 1,9 0 0,0 26

H

SUMMA 655 100 881 100

100 1 625 100

197

• Sida 198
•  Original

Tabell 5. Närmare specifikation av de fel som lett till ingrepp i räknar- (avsnitt 3.1.4) apparaturen (ASst undersökning i september 1977).

Fordonsslag ersonbil Lastbil Buss SUN Felets antal % av felen antal % av felen antal % av felen antal % av totala

art för person— för last- för bussar antalet fel bilar bilar

a) Fel *å fordonet Växellådsfel Kopplingsfel

(I) .; rn O

176 40,2 3 .6,1 154 55,1 Fel på bakaxelväxel — — 38 8,7 ³ 59 15,5 ,8 11 2,5

67,9 252 41,6 17,0 216 35,6 3,8 40 6,6 0,0 72 11,9 11,3 26 4,3

100 606 100

10 sr Ln

Fel på mätarvajer 13 Övriga fel 7 7

XDCWNOKO

SUMMA 115 100 458 100 5

:O

b) Fel nå räknar—

apparaturen Fel på vajer 277 82,4 120 77,5 10 52,6 407 79,8 Fel på vajerväxel 18 5,4 18 11,6 8 42,1 44 8,6 Fel på räknare 40 11,9 16 10,3 1 5,3 57 11,2 Övriga fel 1 0,3 1 0,6 0 0 2 0,4

SUMMA 336 100 155 100 19 100 510 100

Forts.

Prop.l978/79

94

l98

• Sida 271
•  Original

Fordonsslag Personbil Lastbil . Buss SUMMA ets antal % av felen antal % av felen antal 5 av felen antal % av totala för person— för last— för bussar antalet fel bilar bilar

r—l 4: 'L' 74. 'i'—| 'D

c) Fel på plombering

Fel på plombering 106 54,9 144 53,1 8 47,1 258 53,6 ' vid växellåda

Fel på plombering _ vid vajerväxel 21 10,9 16 5,9 0 0,0 37 7,7

Fel på plombering- vid bakaxelväxcl - — 22 8,1 0 0,0 '22 4,6 Fel på plombering vid räknare 23 11,9 21 7,8 1 5,8 45 9,4

Fel på ospecifierad plombering och öv— rigt 43 22,3 68 25,1 8 47,1 119 24,7

193 100 271 100 17 100 481 100

Prop. 1978/79

94

199

• Sida 272
•  Original

Tabell 6. (avsnitt 4.2.2)

Fordonstyp

Personbil

Lastbil utan anordning

för påhängsvagn ² hjulaxlar

³ eller fler hjulaxlar

Lastbil med anordning

för påhängsvagn ² hjulaxlar ³ eller fler hjulaxlar Påhängsvagn l hjulaxel ² hjulaxlar

³ eller fler hjulaxlar

Annan släpvagn l hjulaxel ² hjulaxlar

³ eller fler hjulaxlar

Buss

1) Eftersom fordonsskatten för helt år inte uppgår

1401- 1500 3001— 3100 15901-16000

22401—22500 16301—16400 21801—21900

9901-10000

15901-16000 25901-26000

9901—10000 19901-20000

25901—26000 14901—15000

Fordonsskatt per upp—

bördstillfälle, kr

f.n.

730 722 1515

2504 1883 2361

557

1000 1465

388 1030

1021 1181

vid förlängd skatte eriod

730 (i 0)1 722 (i 0)1) 2020 (+ 505)

3338 (+ 834) 2511 (+ 628) 3148 (+ 787)

186) 333)

+ + V V in m (7 [(X P m

H

1953 (+ 488)

518 (+ 130) 1373 (+ 343)

1361 (+ 340) 1575 (+ 394)

Kilometerskatt per upp—

bördstillfälle, kr

årlig kör— sträcka mil

2000 4000 4000

10000

4000 5000 2000 2500 8000 2000 4000

10000 8000

f.n.

475 905 1877

5993

293 1025

2790 2940

Effekterna på storleken av de skattebelopp som skall erläggas vid varje uppbördstillfälle vid en förändring till tre skatteperioder per år.

Skattevikt, 55_________

vid förlängd skatte eriod

633

1207 2503 7991

(+ 155) (+ 302) (+ 626)

(+1998)

(+ 637) (+ 979) (+ 98) (+ 172) (+ 744)

(+ 98) (+ 341)

(+ 930) (+ 980)

till 1500 kr görs endast en uppbörd per år

Prop.]978/79

94

mm

• Sida 273
•  Original

Prop.]978/79z94

Tabell 8.

(avsnitt 4.3.1)

Förslag till S:attcår, skatteperioder och uppbördsmånader för vägtrafikskatt (sista månaden i varje skatteperiod för kilometerskatt är avstämplingsmånad)

Slut- Skatteår/ Fordonsskatt Kilometerskatt Uppbörds— siffra Skatte— månad perioder l Skatteår maj—april april april—mars — Skatte— maj—augusti december—mars april perioder september-december april—junil Qx augusti januari—april juli—novemberL/ december 2 Skatteår juni—maj maj maj—april — Skatte— juni—september januari—april maj perioder oktober—januari maj—augusti september februari—maj september-december januari 3 Skatteår juli—juni juni juni—maj — Skatte— juli-oktober februari—maj juni perioder november—februari juni—september oktober mars—juni oktober—januari februari 4 Skatteår september-augusti augusti juli—juni 1) — Skatte- september-december april-juni augusti perioder januari—april juli—novemberz) december maj—augusti december—mars april 5 Skatteår oktober—september september september—augusti - Skatte— oktober-januari maj—augusti september perioder februari—maj september—december januari juni-september januari—april maj 6 Skatteår december—november november november—oktober — Skatte— december—mars juli—oktober november perioder april—juli 3) november-februari mars augusti—november mars-juni augusti 7 Skatteår januari—december december december—novem er — Skatte— januari—april juli-november2 december perioder maj—augusti december—mars april september—december april—junil augusti 8 Skatteår februari—januari januari januari-december — Skatte— februari-maj september—december januari perioder juni—september januari-april maj

oktober—januari maj—augusti september

1 Skatteperioden är tre månader 2 Skatteperioden är fem månader 3 Uppbörd för perioden görs i dess första månad l4 Riksdagen l978/79. | saml. Nr 94

• Sida 274
•  Original

Prop. 1978/79: 94 302

Slut— Skatteår/ Fordonsskatt Kilometerskatt Uppbörds- siffra Skatte- månad perioder 9 Skatteår mars-februari februari februari—januari — Skatte— mars—juni oktober—januari februari perioder juli—oktober februari—maj juni november-februari juni—september oktober 0 Skatteår april—mars mars mars—februari — Skatte— april—juli 3) november—februari mars perioder augusti—november mars—juni augusti december—mars juli—oktober november

3Uppbörd för perioden görs i dess första månad

• Sida 275
•  Original

Prop.]978/79z94

Tabgll & (avsnitt 4.3.1)

Rånad

Januari Februari Mars April Ma ,";

Juni

J ul 1

Augusti

September Oktober November December

Uppbörd av

203

Uppbördsmdnader och avstämplingsmånader för vägtrafikskatt samt förslag till ändringar

for-

donsskatt för skatteår för fordon med siffra

Enligt

slut—

Enligt

gällan- försla- de best get

ND CD

wrp—xo

m —+(5xe &

LN

'x -.—

Uppbörd av fordons— skatt för skatte-

period och uppbörd av kilometerskatt för fordon med slutsiffra

Enligt gällan- de best.

Enligt försla- get

CO

UJN—ÄOWUJIO kaJlPCkOUl (Dxl

_b ?> En ;, ”O

Avstämplingsmånad för fordon med slutsiffra

Enligt gälande best.

2,4,5,6,9 3,7,0 1,8 2,4,5,6,9 5,7,0 1,2,4,5,6

3,7,0

1,8 2,4,5,6,9 3,7,0 1,8

Enligt försla- get

3,9 6,0 1,4,7 2,5,8 3,9 1,4,6,7,0

2,5,8

3,9 6,0 1,4,7 2,5,8

• Sida 276
•  Original

Prop. 1978/79: 94 204

AV REGERINGEH UVZRLÅMNADF ÄRENDE N

Ärenden som behandlas i detta betänkande

Sökande Angående Sten Jonsson, Uppsala ändrade bestämmelser

för utsändning av skattekraw m.m.

Äkeriföretagarnas eentral— ändrade bestämnlelser förbun , Solna för plombering av kilometerräknarappara—

tur

Börje Klangestam, Gnesta ändrade regler för av— lämnande av ardinaric stämpelkort, m.m.

Statens trafiksäkerhets- vissa ändrinio)ar i verk, Solna kilometerskattesyste- met _otormanie s riksförbund, ändrade regler om av— toekholm räkning ar kilometer—

skatt vid utlazidskör— ning med kilometer- skattepliktig person— bil.

Ärenden ggmi inte behandlas i d_etta sammanhang

Svenska åkeriförbundet rätt att framföra och Svens ka busstrafik— fordon när det är av— förbundet, Stockholm ställt och skatt där—

för inte har erlag's

s_: a rrvmasters A” ändrad debitering av .] | _ Göteborg vägtrafikskatt på ut— ländska påhängsvagnar

• Sida 277
•  Original

Prop.]978/79:94

Sökande

Budgetdepartementets rättsenhet 5

Frede Jredriksen, Udevalla

Vingåkers lastbils- eentral, Vingåker

Svenska åkeriförbundet, Stockholm

AB Tir—Transport, Gävle

Svenska åkeriförbundet, Svenska taxiförbundet och Svenska busstrafikför— bundet, Stockholm

Sea—Land Containership AB, Göteborg

Alvar E. Björklund, Älvsjö

Bengt Rosenqvist, Stockholm

35

Angående

identifiering m.m.

av vissa fordon i internationell tra— fik

ändring av bestämmel- serna om återbetal- ning av fordonsskatt för fordon som an— vänts utom riket

klassificering av traktorer,m.m.

beskattningen av jordbrukets tunga traktortåg

återbetalning av viss vägtrafikskatt

effektivare påföljd vid brott mot be- stämmelserna om brukandeförbud på grund av obetald vägtrafikskatt

nedsättning av viss fordonsskatt

slopande av viss årlig fordonsskatt, m.m.

slopande av viss årlig fordonsskatt, m.m.

• Sida 278
•  Original

Prop.]978/79z94 206

P0

2.1

2.2

TILL UTREDNINGE? INKOMNA SKRIVELSER

Skrivelser_spm behandlas i detta betänkande.

Från Angående Av RSV överlämnad skri- minskning av antalet velse från Byggindustrins avstämplingstillfällen stiftelse för arbetarskydd och företagshälsovård (Bygghälsan), Stockholm Av TSV överlämnad skrivel-

se från Postverket. Stockholm

vissa ändringar i be— stämmelserna om upp— börd m.m. av väg— trafikskatt

Skrivelse spm inte behandlas i detta sammanhan”

Harry Jannessons Åkeri AB, vägtrafikskatt för Angered vissa tunga fordon

• Sida 279
•  Original

Prop. 1978/79: 94 207

skatteperiod) 6. Blanketter 272 000 68 000 Se anm till 1. 7. Porto 1 412 000 353 000 Se anm till 2. 8. Debitering 136 000 34 000 Se anm till 4. 9. Diverse - 3 000

Beräkning av kostnadsminskningar för myndigheter till följd av våra förslagl

Kostnaderna Nuvarande Beräknad

aVSer kostnad, kostnads— Anm. kr/år inbesparing, kr/år A. Förslag i avsnitt 4.2.2 och 4.3.1 KILOMETERSKATT 1. Blanketter 344 000 86 000 Rörlig kostnad. RSV har

hittills svarat för dessa kostnader. Fr.o.m. den 1 juli 1978 gör TSV det istället.

2. Porto 5 488 000 1 372 000 Kostnaden beräknad med led- ning av gällande posttaxor.

3. Registrering 904 000 226 000 Avser TSVs kostnader för maskinell registreåing m.m. Halvfast kostnad.

4. Debitering 520 000 130 000 Avser TSVs kostnader för skattedeBitering. Halvfast kostnad.

5. Diverse - 5 000

FORDONSSKATT (Gäller fordon för vilka skatt erläggs för

9 075 000 2 277 050 B, Förslag i avsnitt 4.2.4, 4.5 och 4.6.2

10. Blanketter 24 000 19 000 Avser förslagen i avsnitt 4.5. och 4.6.2. Rörlig kostnad.

11. Diverse — 75 000 Avser vissa förslag i av— snitt 4.2.4 och 4.6.2. Upp— gifterna bygger på upp— skattningar. Rörliga20ch hal f 5 . _54_000— v a ta kostnader BERÄKNAD TOTAL KOSTNADSINBESPARING = 2 269 000 + 000 =

2 363 000 kr./år ( 94 ) 2 363 Uppgifterna som ligger till rund för beräknin arna har lämnats av TSV och gäller per den 1 %uni 1978. g

2 De halvfasta k d " 7 efter det att ååååfnåååahäfråäåådfåfåå.helt avvecklade 3'5 ar

• Sida 280
•  Original

Prop. 1978/79: 94 208

Sammanställning av remissyttrandena över vågtrafikskatteut- redningens betänkande (Ds B 1978: 5) Översyn av vägtrafikbeskatt- ningen Del 1 Kilometerskatt

] Allmänt

Blund remissinstanserna råder enighet om att det föreligger ett påtagligt behov av att förenkla reglerna om kilometerskatt. Flera remissinstanser ullälär att systemet är krångligt och svårt att tillämpa. Till dem som ger uttryck för denna uppfattning hör DEFU. som med stöd av siffersamman- ställningar och exempel anför all del nuvarande systemet är mycket kom- plicerat att tillämpa för de skattskyldiga och myndigheterna. att det också för bägge parter medför höga kostnader. att det medför ett betungande uppgiftslämnande för de skattskyldiga. nu det inte ger möjlighet till effek- tiv kontroll och att del innebär onormala risker för skattebortfall.

Mot denna bakgrund har den överväldigande majoriteten av remissin- stanserna upptagit positivt all åtgärder vidtas för att genomföra förenkling— ur i systemet. De av utredningen lagda förslagen sägs allmänt. t.ex. av länxxlyrclxcn i Uppmlu län. Svenska "Taxiförbundet och Svenska Åkeriför- bmulw. vara väl ägnade att medföra förenklingar och förbättringar och att kunna läggas till grund för lagstiftning.

Några remissinstanser vill dock bclccknä de förbättringar som uppnås genom utredningens förslag som marginella. De menar att ytterligare för- enklingar bör kunna göras i det befintliga systemet. Sådana synpunkter framförs av läns.s't_vrels('rna i Kronobergs. Malmöhus och Örebro län samt av DEFU.

Flera remissinstanser här beklagat att utredningen inte haft till uppgift att utreda vilka andra möjligheter än kilometerskatt som slår till buds för en beskattning av kiIometerskalleplikligä fordon. Vanligen pekar man därvid på en brännoljeskatt i kombination med färgning av eldningsoljan. Ett sådant system praktiseras i Finland med gott resultat. påpekas det från flera håll. Det rekommenderas att utredningen i sitt fortsatta arbete lar upp denna fråga. Företrädare för sådana åsikter är genera/tullstyrelxen. lärm- .vtyre/scr/m i Jönköpings, Gotlands. Kronobergs. Älvsborgs och Örebro län. DEF U, byråkratin[redningen och Motormännens riksförbund. Ä and— ra sidan anser Iäm'xryrelsen i Stockholms län och Åkeriföretzmurnas cen- lrul/i'irbuml att nuvarande system tills vidare bör bibehållas. Länsstyrelsen anför därvid bl.a. att kilometerskattesystemct tycks ha vunnit en viss förankring hos fordonsägarna.

[ stort sett samtliga remissinstanser är, som nämnts. eniga om att utred- ningens förslag. åtminstone i huvudsakliga delar. bör genomföras. Eu undantag är byråkrarimrmlninng. som befarar att de föreslagna ändring- arna kommer att leda till meru krångel och byråkrati och orsaka svåra tillämpningsproblem. [ avvaktan på en genomgripande reform anser byrå- krzuiulredningen det ej motiverat att genomföra utredningens förslag annat än på ett fåtal punkter. En minoritet av byråkratiutredningen anser dock att man bör ta tillvara alla de förslag till förenklingar som utredningen föreslagit.

Prop. 1978/79: 94 _ 209 2 Kilometerräknare m. m.

KSN. som senare kotnmer att redovisa resultatet av en av nämnden gjord undersökning rörande de vajerdrivna kilometerräknarnas driftsäker— het. menar att båda de i marknaden förekommande märkena uppvisar god driftsäkerhet. Annorlunda förhåller det sig dock med manipulationssäker— heten. i synnerhet hos viss apparatur av äldre utförande. Det är därför nödvändigt. enligt nämnden. att skapa bättre möjligheter till kontroll och övervakning av systemet. Bl. a. bör den informationsverksamhet som nämnden nu bedriver för närmast berörd polispersonal fortsättas och in- tensifieras. Nämnden pekar också på det förhållandet att straffansvar enligt 56;& 3 VSK sällan eller aldrig inträder om inte fordonsägaren vidgår att han känt till bristerna hos räknaren. Motsvarande gäller i fråga om 33.5 VSL. som nästan endast kunnat tillämpas då gärningsmannen erkänt brott. eftersom det föreskrivs att det brottsliga förfarandet skall ha skett uppsåtli- gen. Därför menar nämnden att straffansvar bör kunna inträda även vid vårdslöst förfarande med kilometerräknarapparaturen som medför att den- na inte är i föreskrivet skick.

KSN förordar att statsmakterna snarast beslutar att en utredning sker av förutsättningarna för införande av beskattning via navräknare inte bara på sådana skattepliktiga tyngre fordon som i dag inte kan utrustas med nav- räknare utan också på dieseldrivna personbilar.

En sådan åtgärd kan enligt KSN också få betydelse i det fall aktuella planer på övergång till elektronisk hastighets- och vägmätare i vissa per- sonbilar leder till att räknare av nu befintliga typer inte kan användas.

3 Uppgifter till ledning för beräkning av kilometerskatt m. m.

RRV anser att utredningens förslag att minska antalet ordinarie avstämplingar och uppbördstillfällen till tre per år medför vissa besparing- ar och förenklingar. Verket vill emellertid inte avfärda tanken på att detta system kombineras med ett av verket föreslaget system med preliminära för—skoltsinbetalningar. Verket delar inte utredningens farhågor om att alltför stora skattebelopp skulle kunna komma att få erläggas vid den årliga avräkningen.

Länssfyre/senza i Kronobergs och Västmanlands län är inne på samma tankegångar som RRV men stöder dock utredningens förslag som ett steg i rätt riktning. Även länsstyrelwn i Gotlands län uttalar sig till förmån för ett system med preliminära inbetalningar två gånger om året före den årliga avläsningen. Denna länsstyrelse jämte länsstyrelser; i Södermanlands län tillstyrker dock i och för sig också förslaget men ifrågasätter om inte ytterligare minskning av antalet ordinarie avstämplingar bör— övervägas. Å andra sidan instämmer länsstyrelsen i Uppsala län, som även den tillstyr- ker utredningens förslag. i utredningens bedömning av de olägenheter som skulle vidlåda ett system med endast en årlig avstämpling och i övrigt debitering efter schablon.

:l-Iorornn'innens riksfi'irhnm/ avstyrker en ändring av antalet skattepe- rioder från fyra till tre. enär systemet med fyra betalningsperioder f. n. är väl inarbetat och då en minskning av periodernas antal och därav föranledd ökning av deras längd kan leda till besvärande betalningsproblem. I stället förordar förbundet den modell som RRV har skisserat.

Liin.es-tyrelsen i Malmöhus län finner utredningens förslag vara ett steg i

• Sida 282
•  Original

Prop. 1978/79: 94 210

rätt riktning om än otillräckligt. Länsst_vrelseu i Örebro län tillstyrker förslaget men varnar för en ökad restföring av skatter. åtminstone i inled- ningsskedet. Det är därför viktigt. menar denna länsstyrelse. att ägare av kilometerskattepliktiga fordon underrättas via datasystemet om föränd- ringarna. KSN tillstyrker förslaget men understryker vikten av att kon- trollmöjligheterna samtidigt förstärks.

Övriga rerrrissinstanser, rrtom byråkratiutredningen. tillstyrker utred- ningsförslaget i denna del eller lämnar det utan erinran.

Utredningens ställningstagande att avstämpling vid ägarbyte inte bör ske kritiseras av några remissinstanser. Förespråkare för ett system med av- stämpling vid ägarbyte är länsstyrelsen i Västmanlands län, Sveriges hilindusrri— och bilgrossist/iirening. ll-lotorbrause/rens riksförbund och Sveriges bilskrotares riksförbund. Dessa framhåller bl. a. att principen bör vara att varje fordonsägare skall ansvara för skatten som belöper på den vägsträcka som körts under hans innehav. Övriga remissinstanser godtar utredningens bedömning i denna fråga eller lämnar den titan erinran.

4 Brukandeförbud m. m.

De flesta remissinstanserna ser positivt på att en uppmjukning av regler— na om brukandeförbud kommer till stånd. Det framhålls bl.a. att brukan— deförbud inte bör tillgripas i andra fall än när allmänheten ser det som berättigat och att ett förbud. för att få avsedd effekt. bör komma i fråga en- dast ide fall då det kan kopplas till systemet med kontrollmärkc.

Att brukandeförbudet bör hävas vid försäljning på exekutiv auktion och i de av utredningen angivna konkursfallen är en tanke som vinner allmänt stöd. RSV och Föreningen Src-Wiges kr'orro/o_t'clar är av den uppfattningen att ett hävande i konkursfallen bör kunna ske automatiskt i samma ordning som vid exekutiv auktion. Länsslyrelsen i Stockholms län, som också tillstyrker förslaget. varnar dock för att ett genomförande kan öppna vägcn för vissa skatteundandragande åtgärder. länsstyrelsen pekar på den situa- tionen att en rörelscidkare i ekonomiskt trångmål kan låta ett exekutivt förfarande inledas. Ingenting hindrar honom från att själv eller genom bulvan köpa sitt eget fordon på exekutiv auktion och därefter fortsätta sin rörelse som förut eller i annan juridisk form med sitt skattetyngda fordon.

När det gäller villkoren för ny ägare till ett fordon att få ett brukandeför- bud hävt har några remissinstanser anslutit sig till den mening som exper— ten Carlson gett uttryck åt i särskilt yttrande. Dit hör RSV. dock endast i princip och med reservation för att verket ej hunnit med att utreda de lagtekniska konsekvenserna. samt länsstyrelserna i Älvsborgs. Koppar- bergs och Gävle/unges län.

Utredningens uppfattning att problemen i samband med återtagningar av fordon som sålts på avbetalning numera är tillfredsställande lösta från vägtraflkskattesynpunkt kritiseras av .S'veriges bilindustri— oeh bilgrossist- _/?)'rening och rl-lororbrause/rens riksji'n'buncl. Sistnämnda förbund pekar på att säljaren kan få medge köparen anstånd med avtalade amorteringar. Om köparen ändå inte kan fullfölja köpet, tvingas säljaren att återta fordonet. Denne kan sällan få kostnadstäckning för skatteskuld som han nödgas betala i köparens ställe. Vidare kan det ofta vara förenat med betydande svårigheter att finna det fordon som skall återtas på grund av att köparen medvetet håller detta utom räckhåll för säljaren eller kronofogdemyndig- heten. När det väl har påträffats kan förfallen skatteskuld uppgå till bety- dande belopp.

• Sida 283
•  Original

Prop. 1978/79: 94 nr 1

Förslaget att ett brukandeförbud på grund av obetalda skatter efter myndighetsprövning skall kttnna hävas i andra fall än vid f't "tljning exe- kutivt eller från konktlrsbo tillstyrks allmänt. Ett par remissinstanser anser dock att denna prövning inte bör ligga på RSV trtan anförtros åt länsstyrel- serna. RS V. Föreningen Sveriges kronq/ögdar och llinsstyrelsen i Skara- lmrgs län ger uttryck åt denna uppfattning. Sistnämnda länsstyrelse åbero- par bl.a. de regionala myndigheternas lokal- och personkännedom och samhällets allmänna decentraliseringssträvanden.

När det gäller att slopa brukandeförbudet vid försummelse att lämna uppgift råder allmän enighet om det lämpliga och önskvärda i en sådan reform. Länsstyrelsen [Gotlands län menar dock att förbudet bör kvarstå och eventuellt följas av polisanmälan, då en skönsmässig höjning av skat- ten måste anses olämplig för att få den skattskyldige att fullgöra vissa uppgifter. 1 övrigt tillstyrker länsstyrelsen förslaget.

Slutligen har också förslagen i fråga om brtrkandeförbud när kilometer— ri'rknarapparatur saknas eller är bristfällig godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.

S F örseningsavgift

Av remissyttrandena framgår att det år ett allmänt önskemål att syste- met med förseningsavgift förenklas. Det ses som angeläget att sådana regler tillskapas att tidsåtgången för denna typ av ärenden för den handläg- gande personalen reduceras så mycket som möjligt.

Den av utredningen föreslagna konstruktionen med ett varningsförfa- rande vid enstaka försummelse och påförande av fiftrseningsavgift först vid upprepad försummelse under någon av de tre närmast följande skatteperio- derna eller vid underlåtenhet att efterkomma anmaning har godtagits av den allt övervägande delen av remissinstanserna. Undantag är RSV och länsstyrelen i Gotlands lätt. RSV framhåller att den föreslagna konstruk- tionen strider mot tanken bakom förseningsavgiften och att man inte kan utesluta att i stort sett samma personer på sikt är inblandade i dessa ärenden. Länsstyrelsen anför att förslaget lätt torde leda till att fordons- ägaren fmner att var fjärde avstämpling kan underlåtas utan påföljd. Läns- styrelsen mcnar dock att nybliven ägare till kilorneterskattepliktigt fordon automatiskt skall befrias från förseningsavgift om försummelse sker vid hans första avstämplingstillE'rlle.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att förseningsavgiften bör höjas till i vart fall det dubbla. Länsstyrelsen i Kristianstads län anser också att avgiften bör höjas. så att den vid upprepad försening inom tre skattepe- rioder uppgår till 200 kr. och vid ännu en förseelse inom samma tidrymd, 300 kr. Å andra sidan menar länsstyrelsen iStoek/mlms län att den dubbla förseningsavgiften skall tas bort. eftersom den inte har avsedd effekt och medföronödiga register-kontroller. Dubbel avgift påförs nämligen oftast för fordon som redan är belastade med skatt och vars ägare inte reagerar för den högre avgiften.

Flera remissinstanser tar upp frågan om ursäktlighetsprövningen vid ifrågasatt eftergift skall omfatta även en tidigare försummelse som föran- lett erinran eller endast det sista tillfället. !.änsstyrelsernu i .S't'idermun— lunds. Blekinge. Malmö/rus. Hallands, Göteborgs och Bolins. Vär/nlnndsu Gävleborgs, Viislernw'rlunds. Västerlmttens och Norrbottens län anser i likhet med experten Carlson att den sistnämnda lösningen är att föredra.

• Sida 284
•  Original

Prop. l978/79z94 2l2

RSV kritiserar utredningens förslag främst med hänsyn till den långa tid som kan komma att förflyta mellan försummelserna.

Kr'tmtnarrälten i Göteborg och skattetilläggsutredlringen. vilka båda i och för sig tillstyrker den av utredningen föreslagna konstruktionen. riktar också kritik mot den föreslagna ordningen vid ifrågasatt eftergift samt mot den föreslagna lydelsen av 28å. Härom anför skattetilläggsutredningen bl.a. följande.

En nackdel med utredningsförslaget är att yrkanden om eftergift på grund av ursäktlighet vid den första försummelsen blir svåra att bedöma därför att tiden mellan den första försummelsen och beslutstillfället kan komma att bli lång. Det anges vara sannolikt att den föreslagna ordningen kommer att ge upphov till ett stort antal ärenden och besvär-små!. De administrativa vinsterna med förslaget skulle därmed komma att minskas avsevärt. Av nu anförda skäl bör bestämmelserna om förseningsavgift utformas så att ursäktlighetsprövningen avser endast den senaste försum- melsen. Detta system bör dock inte uppfattas så. att beskattningsmyndig- heten skall anses alltid och ex officio ha eftergett förseningsavgiften vid förstagångsförsummelse. Bestämmelsens innebörd bör vara den att förse- ningsavgift inte skall påföras för enstaka försummelse av uppgiftsskyldig- heten utom i det fall då den skattskyldige har underlåtit att efterkomma en anmaning att lämna uppgift om körsträcka. Vissa invändningar kan enligt skattctilläggsutredningen riktas mot detta förslag. Den som hade kunnat åberopa ursäktlighet för den första försummelsen kommer i ett sämre läge genom att denna ursäktlighet inte kan beaktas när den nya försummelsen inträffar. För att tillgodose en sådan invändning kan den ordningen införas att även en erinran skall kunna omprövas om detta yrkas inom kortare tid. t.ex. tio dagar. Den skattskyldige kan beredas tillfälle att inom denna tid åberopa vad han vill anföra för att erinran skall upphävas. En sådan ordning skulle dock medföra administrativt merarbete och därigenom mot- verka den effekt som vägtrafikskatteutredningen vill trppnå med förslaget. Å andra sidan kan man nog räkna med att antalet yrkanden om att erinran skall omprövas kommer att bli tämligen fåtaliga.

Skattetilläggsutredningen uttalar vidare att 285 VSL f.n. innehåller materiella bestämmelser om förseningsavgift. l utredningförslaget inleds paragrafen med ett stycke som reglerar administrativa rutiner för att erinra försttmlig skattskyldig om hans uppgiftsskyldighet och om att försenings- avgift kan komma att påföras om försummelsen upprepas. De materiella reglerna om påföring av förseningsavgift och reglerna om administrativa rutiner för att erinra försrrmlig skattskyldig bör enligt skt'rttetilläggsutred— ningens uppfattning behandlas i olika paragrafer i VSL.

Kammarrättens resonemang överensstämmer i huvudsak med skattetill- läggsutredningens men omfattar inte dess förslag om rätt till omprövning av erinran.

Övriga remissinstanser har godtagit eller i vart fall inte riktat några väsentliga invändningar mot den av utredningen föreslagna ordningen vid prövning av ifrågasatt eftergift av förseningsavgift.

Flera remissinstanser har framhållit att 37gä andra stycket lagen (l959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning. till vilken 28.5 VSl. hänvisar. inte tar tillräcklig hänsyn till de speciella reglerna i VSL. Vägtrafrkskatt påförs nämligen enligt 22.5 VSL regelmässigt genom auto- matisk databehandling utan att särskilt beslut meddelas. Endast i de fall länsstyrelse fastställer skatten meddelas beslut. Det finns således i regel inte något beslut som vunnit laga kraft. Detta skttlle innebära att den

• Sida 285
•  Original

Prop. 1978/79: 94 213

skattskyldiges möjligheter att yrka omprövning av beslutet om försenings- avgift blir obegränsade i tiden. Dessa påpekanden görs av RSV samt länsstyrelserntt i Kalmar. il-ia/nto'hns och Kopparbergs län.

Behovet av att RSV utfärdar anvisningar om eftergift av förseningsav- gift. som är mera detaljerade och utförliga än de nuvarande. för att komma tillrätta med den olikartade tillämpningen på länsstyrelsenivå. understryks av flera länsstyrelser. Bl.a. länsstyrelsen iÄlt'sborgs [än efterlyser sådana anvisningar och menar också att ytterligare bestämmelser bör tas in i VSL, eftersom reglerna i förfarandelagen syns i huvudsak anpassade till annan lagstiftning än den som gäller för vägtrafikskatt.

6 Åtgärder vid fel på kilometerräknarapparatur

Allmän enighet råder bland remissinstanserna om behovet av en upp- mjukning av bestämmelserna om tredagarsfrister för dels reparation av räknaren, räknat från dagen för upptäckt av felet, dels besiktning. räknat från reparationsdagen. Däremot är samstämmigheten inte lika klar när det gäller hur långt en sådan uppmjukning bör sträcka sig.

Den föreslagna förlängningen av tidsfristen för besiktning tillstyrks av KSN och byrå/(ratilttl't'tlltllt_£:c'lt. Andra som yttrar sig diskuterar förslaget tillsamtmtns med den föreslagna rätten för beskattningsmyndigheten att förlänga reparationsfristen. Att en sådan möjlighet bör föreligga tillstyrks av Iiinsstyrelser/tu i .S'toek/to/ms och Älvsborgs län. vilka dock föreslår andra frister. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att en gemensam tid om sammanlagt femton dagar skall gälla utan uppdelning av tiden på reparation och besiktning och att länsstyrelserna bör ges möjlighet att medge förlängning av denna tid.

[,iinsstyre/swt i Söt/('N'](HI/(UMIX It't'n avstyrker att en dispensordning införs. främst med hänsyn till befarad ökad arbetsbelastning för länsstyrel— serna och till att det inte torde kunna undvikas att brukningsförbud ändock hinner inträda. ] stället bör en reparationsfrist på tio dagar införas. Läns- styrelsen i G'tfitehorgs och Bohus län och DEF U föreslår en generell för— längning av besiktningsfristen. il'lotormr'innens riks'ji'irhnntl föreslår att tidsfristerna för reparation och besiktning bestäms till vardera tio dagar och att denna tid vid fel på personbil som används för resa i Norge skall räknas från dagen för återkomsten till Sverige.

En viss osäkerhet syns råda beträffande inriktningen av den prövning beskattningsmyndigheten skall göra. om förslaget om dispens för repara- tionsfristen genomförs. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har tagit fasta på den av utredningen förutsatta restriktiviteten i tillämpningen och menar att härav följer att skälen för fi'irlängning måste prövas noga. Något annat exempel än bristande tillgång till reservdelar har inte anförts av utredningen. Om detta skäl åberopas måste vid prövningen den som nor- malt lagerför den saknade reservdelen kontaktas av länsstyrelsen. Enligt vad [(inssryrelsen i Stockholms län erfarit föreligger från verkstädernas sida i allmänhet ej problem att utföra reparationer på kilometerräknare inom tre dagars varsel. Från flera håll har vitsordats att fordonsägarna själva har svårt att avvara tid för verkstadsbesök och kontrollbesiktning. Länsstyrelsen menar därför att möjligheten till förlängning inte behöver tas i anspråk annat än i undantagsfall såvida inte fordonsägarnas personliga förhållanden kommer att anses utgöra särskilda skäl.

• Sida 286
•  Original

Prop. 1978/79: 94 2 l4

När det gäller den föreslagna besvärsordningen anser länsstyrelsen i Gollum/s [än att besvär i fråga om förlängd tidsfrist för reparation lämpli- gen bör föras hos törvaltningsdomstol och inte hos RSV som utredningen föreslagit.

7 Särskilda rutiner för vissa skattskyldiga

Utredningens förslag att införa en möjlighet att ge dispens från skyldig- het att ha kilmneterräknare i fordon som ägs av fordonsägare med stor fordonspark fördelad på ett flertal olika uppställningsplatser har rönt kritik från en del remissinstansers sida. Betänkligheternagår i allmänhet ut påatt förslaget medför orättvisor och bristande konkurrensneutralitet mellan olika företag. att avgörandena kan bli svåra att träffa när det gäller gräns- dragningsproblem och att länsstyrelsernz'ts arbete med kontroll m. rn. kan förväntas öka avsevärt.

Sådana synpunkter framförs av TS V. KSN. länsstyre[serna t' .S'öu'erman- lunds, ('):rtergr'itlunds, Gotlands. Örebro. Västmanlands och Kopparbergs liin samt Svens/ru Äkeri/i'irlmntlet. KSN har därjämte påtalat att personella insatser kommer att fordras vid de berörda företagen även med det före- slagna systemet. eftersom det. vilket underlag man än väljer för skattebe- räkningcn. måste krävas att körstri-iekan kan beräknas för varje enskilt _fordon inom företaget. Därtill kommer enligt KSN den risk för felavläs- ningar och felskrivningar som oundvikligen följer av förslaget och som medför en betydande minskning av tillförlitligheten i de sålunda lämnade uppgifterna.

En del remissinstanser har i samband med sin kritik också lagt fram förslag till andra förenklingar för berörda fordonsägarcs del. KSN förordar en mera allmän övergång till navräknare. som har större driftsäkerhet och i mindre mån berörs av fel i fordonet. t.ex. i växellådan, än vajerdrivna räknare. Härigenom kan antalet ingrepp i räknarapparaturen minskas och det administrativa arbetet med kilometerskatten förenklas för dessa skatt— skyldiga. Vidare ifrågasätter KSN om inte. de företag det skulle gälla i stället kunde befrias från kravet på besiktning efter sådant ingrepp i fordo— net sotn berör apparaturen (t.ex. växellådsreparation). En vid företaget särskilt ansvarig person kunde utföra nödvändig kontroll. Vidare kunde en skönsdebitering göras beträffande varje fordon med justering en gång om året på grund av de uppgifter som framkommer vid avstämplingen i sam— band med löpande kontroll.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län föreslår att avstämplingstiderna för de fordonsägare som har stor fordonspark efter medgivande av RSV utsträcks till t. ex. 45 dagar före skatteperiodens utgång.

Övriga remissinstanser har. i den mån förslaget kommenterats. tillstyrkt förslaget. i vissa fall med reservationer.

8 Kilometerskattemärke m. m.

Remissinstanserna är allmänt av den uppfattningen att systemet med kilometerskattemärke för personbilar i trafik i annat land än Norge är förenat med vissa nackdelar. Till dessa hör att skatt inte avräknas om märket saknas vid utlandsresan. trots att vederbörliga avstämplingargjorts

• Sida 287
•  Original

Prop. 1978/79: 94 215

vid gränspasseringarna. Nästan alla remissinstanser som yttrar sig i frågan välkomnar den av utredningen föreslagna ordningen att märket skall till- handahållas även av tullmyndighet och menar att problemen härmed kom- mer att minska. Genera[tal/styrelsen. som anser att kilometerskattemärket skall behållas. anser sig dock inte utan förstärkta personalresurser kunna medverka till utlämning av märket på det sätt utredningen föreslär.

] första hand förordar länsstyrelserna i Södermanlands. Blekinge. Öre— bro och Kopparbergs län samt h_vräkratimret/ningen och Motormännens riksförbund att kilometerskattemärket helt skall slopas. RSV motsätter sig inte att märket avskaffas. Å andra sidan finner länssfyre/serna i Uppsala och Östergötlands län övervägande skäl tala för att systemet med kilome- terskattemärke bör behållas.

Under förutsättning att kilometerskattemärket blir kvar förordar bl.a. länsstyrelserna i Värmlands och Örebro [än att ett sådant skall distribue- ras för samtliga kilometerskattepliktiga personbilar. Genera[falls-tyrelsen anför att samtliga kilometerskattepliktiga personbilar bör förses med kilo- meterskattemärke. som anbringas pä främre registreringsskylten. Denna märkning bör vara obligatorisk och föreskrifterna därom bör kompletteras med bestämmelse om påföljd. Styrelsen gör gällande att en sådan märk- ning bör vara av intresse även för polisen vid kontroll av kilometerräkna- rens funktion.

Länsstyrelsen i Västmanlands län och Motormännens riksförbund före- slår en speciell märkning av kontrollmärkena som visar att fordonet är kilometerskattepliktigt. RSV framför tanken att alla kilometerskatteplik- tiga fordon skall ha ett registreringsnummer som skiljer dem från andra fordon.

• Sida 288
•  Original

Prop. 19'78/79: 94 216

Innehåll Propositionen ................................................. l Propositionens huvudsakliga innehall ............................ l Lagförslag .................................................... 2 l Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (l973: otll) ...... 2 2 Förslag till lag om ändring i lagen (l978: 69) om försäljningsskatt pa motorfordon ................................................ 8 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde l979-02-08 .......... 9 ] Inledning ................................................... 9 2 l—"öredragandens överväganden ................................ lt) 3 Hemställan ................................................. 23 4 Beslut ..................................................... 24 Bilagal Betänkande avgivet av v'agtralikskatteutredningen (Ds B l978: 5) ()vnersy av vägtrafikbeskattningen Del I Kilometer- skatt ................................................. 25 Bilaga 2 Sammanställning av remissyttrandena över vägtrafikskatte- utredningens betänkande (Ds B 1978: 5) Översyn av vägtra- ftkbeskattningen Del 1 Kilometerskatt ................... 208

Norstedts [ryzkerh Stockholm 1979