om ändring i vägtrankskattelagen (1973:601), m.m.

Prop. 1978/79: 94

Regeringens proposition

1978/79: 94

om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601), m. m.;

beslutad den 8 februari 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i

bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås bl. a. olika åtgärder för att förenkla hanteringen av kilometerskatten för fordonsägare och myndigheter. Förslagen innebär 1 huvudsak följande.

Antalet ordinarie avstämplingar och uppbördstillfällen föreslås minskas

från fyra till tre per år. Även andra begränsningar av avstämplingsskyldig-

heten föreslås. Vidare föreslås begränsningar i det brukandeförbud som inträder när ki-

lometerskatt inte har betalats eller när kilometerräknarapparaturen är be-

häftad med fel. Brukandeförbud på grund av att stämpelkort inte har läm-

nats skall inte längre inträda.

Systemet med förseningsavgift föreslas förenklat så att avgift skall tas ut endast vid upprepad försummelse att lämna avstämplingskort i rätt tid eller när försummelsen avser uppgift som särskilt har avkrävts fordonsäga-

ren.

Den tidsfrist om tre dagar som f.n. gäller för reparation av kilometerräknarapparatur skall enligt förslaget kunna förlängas av länsstyrelse. Motsvarande tidsfrist för besiktning efter reparation föreslås generellt för-

längas från tre till tio dagar. Straffansvar föreslås inträda vid oaktsamt brukande av kilometerskat-

tepliktigt fordon, vars kilometerräknarapparatur har utsatts för manipula-

tion.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 augusti 1979.

| Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 94

Prop. 1978/79: 94

1 Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601)

Härigenom föreskrivs att 9, 12. 16-18, 21. 27, 28, 31 och 33 §§ vägtrafikskattelagen (1973:601)! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

9 är

Skatt beräknas för varje fordon Skatt beräknas för varje fordon för en sammanhängande tid av tolv för en sammanhängande tid av tolv kalendermånader (skatteår) celler kalendermånader (skatteär) eller för var och en av fyra delar av heh för var och en av tre delar av helt skatteår (skatteperioder). skatteår (skatteperioder).

Är fordon skattepliktigt under endast en del av skatteår eller skatteperiod beräknas skatten för den tid fordonet är skattepliktigt. om ej annat föl-

jer av 12 § andra stycket. Skatteår och skatteperiod fastställes av regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer.

12 8?

Fordonsskatt utgår för skatteår Fordonsskatt utgår för skatteår

enligt bilaga I till denna lag. Skat- enligt bilaga I till denna lag. Skatten utgår för skatteperiod med cen ten utgår för skatteperiod med en

tjärdedel, för kalendermånad med tredjedel, för kalendermånad med

en tolftedel och för dag med 1/360 en tolftedel och för dag med 1/360 av skatten för helt år. Överstiger av skatten för helt år. Överstiger

fordonsskatten för et fordon I 500 fordonsskatten för ett fordon 1500 kronor för helt är utgår fordons- kronor för helt år utgår fordons-

skatt för skatteperiod. skatt för skatteperiod.

Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår fordonsskatt för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om fordon, för vilket fordonsskatten uppgår till minst 4 800 kronor för helt skatteär. för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gången inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än avställning. Har sädant fordon varit avställt avräknas eller återbetalas fordonsskatt för avställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om fordonet övergått till ny ägare under avställningstiden.

Fordonsskatt erlägges före in- Fordonsskatt erläggs före in-

gången av skatteår eller skattepe- gången av skatteår eller skatteperiod. Regeringen får medge undan- riod. Regeringen eller myndighet

tag härifrån för grupp av fordon. som regeringen bestämmer får medge undantag härifrån för grupp

av fordon.

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869. > Senaste lydelse 1974: 869. 3 Senaste lydelse 1978:118.

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

16 Skattepliktigt fordon får cj bru- Skattepliktigt fordon får ej brukas. om till betalning förfallen for- kas, om till betalning förfallen fordonsskatt ej erlagts. Detta gäller ej i donsskatt ej erlagts. Detta gäller ej i

fråga om skatt som avser tid före fräga om skatt som avser tid före

det närmast föregående skattcåret det närmast föregående skatteåret eller ej heller i fråga om skatt som och ej heller i fråga om skatt som

åvilar tidigare ägare av fordonet åvilar tidigare ägare av fordonet

och som fastställts genom beslut och som fastställts genom beslut

om cefterbeskattning enligt 24 §. om efterbeskattning enligt 24 §.

Har fordon sålts vid exekutiv för-

säljning får det brukas av den nve

ägaren utan hinder av att fordons-

skatt, för vilken tidigare ägare är

skattskyldig, inte har erlagts. Före-

ligger annars särskilda skäl får

riksskatteverket medge att visst

fordon får brukas utan hinder av

första stycket.

Kilometerskattepliktigt — fordon Kilometerskattepliktigt — fordon skall vara försett med särskild, god- skall vara försett med särskild, godkänd räknare för registrering av känd räknare för registrering av

fordonets körsträcka och tillhöran- fordonets körsträcka och tillhörande anordningar för dess funktion de anordningar för dess funktion (kilometerräknarapparatur). Appa- (kilometerräknarapparatur). Apparaturen skall vara plomberad. Kilo- raturen skall vara plomberad. Kilo-

meterskattepliktig personbil som meterskattepliktig personbil som

unvändes utom riket skall vidare används utom riket skall vidare vavara försedd med särskilt märke. ra försedd med särskilt märke. som som visar att fordonet är kilometer- visar att fordonet är kilometerskatskattepliktigt. Regeringen får med- tepliktigt. Regeringen eller myndigge undantag från skyldighet att för- het som regeringen bestämmer får se personbil med sådant märke. medge undantag från skyldighet att

förse personbil med sådant märke.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om godkännande. montering, plombering, reparation, kontroll och

liknande åtgärd som har avseende på kilometerräknarapparatur samt om

märke som avses i första stycket.

Regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer får efter an-

sökan medge att kilometerskatte-

pliktigt fordon inte behöver vara

försett med kilometerräknarapparatur.

4 Senaste lydelse 1975: 276, > Senaste lydelse 1974: 869 (jfr 1974: 873).

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §e

Kilometerskatt utgår för den körsträcka som fordon tillryggalagt under

tid. då det varit kilometerskattepliktigt.

Skatten beräknas för helt tiotal kilometer efter de skattesatser som aun-

ges I bilaga 2 till denna lag.

Skattskyldig skall för varje skat- Skattskyldig skall för varje skat-

teperiod lämna uppgift till ledning teperiod lämna uppgift till ledning för fastställande av skatt. Sådan för beräkning av skatt. Regeringen

uppgift skall lämnas även i annat eller myndighet som regeringen be-

fall, i den mån regeringen eller stämmer får medge undantag här-

myndighet som regeringen bestäm- ifrån. Uppgift till ledning för beräk-

mer förordnar därom. Kilometer- ning av skatt skall lämnas även i

skatt erlägges 1 efterhand för skat- annat fall, i den mån regeringen el-

teperiod. Regeringen får medge un- ler myndighet som regeringen be-

dantag härifrån för grupp av foör- stämmer förordnar därom. Kilomedon. terskatt erläggs i efterhand för skatteperiod. — Regeringen = eller

myndighet som regeringen bestäm-

mer får medge undantag härifrån

för grupp av fordon.

21 Kilometerskattepliktigt fordon får ej brukas

I. om de föreskrifter i fråga om |. om det inte är försett med Ki-

kilometerräknarapparatur, vilka lometerräknarapparatur av godmeddelats i denna lag eller med känt slag som är plomberad och stöd därav, ej iakttagits, godkänd vid besiktning samt funge-

rar tillfredsställande,

2. om föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt ej läm-

Hats,

3. om till betalning förfallen kilo- 2. om till betalning förfallen kilo-

meterskatt ej erlagts. meterskatt ej erlagts.

Regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer får medge

utt fordon, utan hinder av första

stycket I, får brukas i avvaktan på

reparation eller besiktning av kilo-

meterräknarapparatur.

Vad som sägs I första stycket I

gäller ej i fall som avses i 17 § tred-

Je stycket.

Vad som sägs i första stycket wn- Vad som sägs i första stycket 2 der 3 gäller ej i fråga om skatt som gäller ej i fråga om skatt som avser

avser tid före det närmast föregåen- tid före det närmast föregående de skatteåret och ej heller i fråga skatteåret och ej heller i fråga om om skatt som åvilar tidigare ägare skatt som åvilar tidigare ägare av av fordonet och som fastställts ge- fordonet och som fastställts genom

& Senaste lydelse 1974: 869. 7 Senaste lydelse 1975: 276.

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse

nom beslut om efterbeskattning en- beslut om efterbeskattning enligt 24 ligt 24 eller 25 §. eller 25 §. Har fordon sålts vid exe-

kutiv försäljning får det brukas av

den nye ägaren utan hinder av att

kilometerskatt, för vilken tidigare

ägare är skattskyldig, inte har er-

lagts. Föreligger annars särskilda

skäl får riksskatteverket medge att

visst fordon får brukas utan hinder

av första stycket 2.

27 8»

Vid efterbeskattning påför beskattningsmyndigheten den skattskyldige

skattetillägg med tjugo procent av det skattebelopp som tillkommer.

Har skattskyldig i mål om skatt skriftligen lämnat uppgift som befinnes

oriktig, påförs honom skattetillägg med tjugo procent av den skatt som ej

skulle ha påförts, om den oriktiga uppgiften godtagits. Skattetillägg utgår

dock ej. om uppgiften ej prövats med hänsyn till att besvären kommit in för

sent.

I fråga om skatteullägg skall 37 d I fråga om skattetillägg skall 37 d

och 37 f-37 h §§ lagen (1959:92) och 37 f£S5§, 37g § andra stycket om förfarandet vid viss konsum- samt 37 I $ lagen (1959: 92) om förtionsbeskattning tillämpas. Uppgår farandet vid viss konsumtionsbeskattetillägg eller sammanlagda be- skattning tillämpas. Uppgär skatte-

loppet av flera samtidigt till fast- tillägg eller sammanlagda beloppet

ställelse föreliggande skattetillägg av flera samtidigt till fastställelse ej till 50 kronor, påförs ej tillägg. föreliggande skauetillägg ej till 50

kronor, påförs cj tillägg.

Fråga om skattetillägg prövas av beskattningsmyndigheten. Fråga om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skatt prövas dock av kammarrätten på talan av allmänt ombud. Sådan talan får föras, om den oriktiga uppgiften ej har godtagits efter prövning i sak eller ej prövats i må-

let. och skall väckas inom ett år från utgången av den månad då dom eller

slutligt beslut i målet vunnit laga kraft.

28 §?

Lämnas ej inom föreskriven tid Har vederbörlig uppgift för skat-

vederbörlig uppgift om körsträcka teperiod om körsträcka för kilome-

för kilometerskattepliktigt fordon, terskattepliktigt fordon inte kommit påför beskattningsmyndigheten in inom föreskriven tid skall erinden som ägde fordonet, när fristen ran om uppgiftsskyldigheten och utgick, förseningsuvgift med 100 om förseningsavgift sändas till den kronor. som ägde fordonet vid utgången av

skatteperioden, om ej annat följer

av andra stycket.

2 Senaste lydelse 1978:199. > Senaste lydelse 1978:199.

Prop. 1978/79: 94 6

Nuvarande Ixdelse Föreslagen Iydelse

Har i fall som avses i första styc- Har i fall som avses i första styc-

ket ägaren unmanats att lämna ket ägaren underlåtit att inom före-

uppgift men ej efterkommit anma- skriven tid lämna uppgift för skatte-

ningen inom tid som föreskrivits i period om fordonets körsträcka för

denna eller underlåtit att inom före- minst ex av de tre närmast föregåskriven tid lämna uppgift om fordo- ende skatteperioderna påför benets körsträcka vid minst est av de skattningsmyndigheten ägaren förtre närmast föregående uppbörds- seningsavgift. Detsamma gäller tillfällena, bestäms förseningsav- om ägaren har anmanats att lämna giften till 200 kronor. uppgift om körsträcka men ej efterkommit anmaningen inom tid som har föreskrivits i denna. Förseningsavgift enligt undra stycket utgår med 100 kronor. Avgiften bestäms dock till 200 kronor om förseningsavgifi har påförts för minst en av de tre närmast föregående skatteperioderna eller om för- Sseningen avser uppgift som ägaren har anmanats att lämna. Fråga om förseningsavgift prö- Fråga om förseningsavgift prövas av beskattningsmyndigheten. I vas av beskattningsmyndigheten. I fråga om förseningsavgift skall 37 fråga om förseningsavgift skall 37 f 5 första och tredje styckena, 37 ft $ första och tredje styckena samt

2 § andra stycket samt 37 h § lagen 37 h 8 lagen (1959:92) om förfaran-

(1959:92) om förfarandet vid viss det vid viss konsumtionsbeskatt-

konsumtionsbeskattning tillämpas. ning tillämpas. Utöver vad som fö-

Utöver vad som föreskrivs i nämn- reskrivs i nämnda 37 I $ första stycda 37 [8 första stycket gäller att ket gäller att förseningsavgifter avförseningsavgifter avseende samma seende samma fordonsägare för en fordonsägare för en och samma och samma skatteperiod får nedsätskatteperiod får nedsättas till 500 tas till 500 kronor eller, i fall som kronor eller, i fall som avses It and- avses i tredje stycket andra mera stycket. 1000 kronor. ningen, 1000 kronor.

31 8

Mot beslut som avses i 23—28 §§ Mot beslut som avses I eller 40 § eller som avser rättelse 23—27 88, 28 § andra eller tredje eller utdömande av vite fär skatt- stycket eller 40 § eller som avser skyldig och allmänt ombud föra ta- rättelse eller utdömande av vite får lan genom besvär hos kammarrätt. skattskyldig och allmänt ombud

föra talan genom besvär hos kam-

marrätt.

Mot beslut enligt 16 § andra stycket andra meningen eller 21 § fjärde stycket tredje meningen får skattskyldig föra talan genom be-

svår hos regeringen.

!" Senaste lydelse 1974: 863.

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse

Bestämmelserna i 40 och 45 §§ lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning gäller i tillämpliga delar besvär i fråga som avses i

första stycket.

Allmänt ombud får föra talan till skattskyldigs förmån.

33 §!! Den som uppsåtligen vidtager åt- Den som uppsåtligen vidrar ål-

gärd med kilometerräknarappara- gärd med kilometerräknarapparatur på fordon så att körsträcka som tur på fordon så att körsträcka som skall ligga till grund för beräkning skall ligga till grund för beräkning

av kilometerskatt för fordonet ej re- av kilometerskatt för fordonet ej registreras eller registreras för lågt gistreras eller registreras för lågt

dömes. om förfarandet ej utgör ett döms. om förfarandet ej utgör ett led i gärning som är belagd med Jed i gärning som är belagd med

strängare straff enligt skattebrotts- strängare straff enligt skattebrotts-

lagen (1971: 69), till böter eller fäng- lagen (1971: 69), ull böter eller fäng-

else i högst sex månader. else i högst sex månader. Till sam-

ma straff döms den som av grov

oaktsamhet brukar fordon, på vars

kilometerräknarapparatur har vid-

tagits åtgärd som nu sagts.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1979.

2. De nya bestämmelserna i 9 och 12 §§ tillämpas i fråga om fordonsskatt för skatteår som börjar den I september 1979 eller senare och i fråga om kilometerskatt för skatteår som börjar den 1 juli 1979 eller senare. Regeringen får i samband med ikraftträdandet förordna att skatteär eHer skatteperiod skall omfatta annan tid än som anges i 9 § samt att fordonsskatt

för sådant skatteår eller sådan skatteperiod enligt 12 § skall jämkas i mot-

svarande mån.

3. De nya bestämmelserna i 28 och 31 §§ tillämpas i fråga om skatteår eller skatteperiod som går till ända efter ikraftträdandet.

4. I övrigt tillämpas äldre bestämmelser i fråga om förhållande som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1976:337.

Prop. 1978/79: 94 8

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Har länsstyrelse enligt 40§ första stycket vägtrafikskattelagen (1973: 601) befriat fordon från skatteplikt i samband med att fordonet har

registrerats eller. om det har avställts vid registreringen, när avställningen

har upphört, skall riksskatteverket till fordonets ägare utbetala ett belopp

som svarar mot försäljningsskatten på fordonet. Har utbetalning gjorts till

fordonsägare för visst fordon, får ny utbetalning för annat fordon göras endast om detta har förvärvats mer än tre år efter förvärvet av förstnämnda fordon, om ej särskilda skäl för fordonsbytet visas föreligga.

Utbetalning enligt första stycket

får ej göras om den som är uppta-

gen i bilregistret som fordonets

ägare innehar detta med nyttjande-

rätt under viss tid.

Fordonsägares anspråk på medel enligt första stycket som innestår hos staten får ej utmätas. Sedan medlen har betalats ut får utmätning ej heller ske, om medlen hålles avskilda.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1978/79: 94 : 9

: Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-02-08

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rohde, Wahlberg. Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601), m. m.

1¶Inledning

Kilometerskattesystemet har varit i kraft sedan den 1 januari 1974. Ursprungligen utgick skatten endast för fordon inrättade för drift med annat

drivmedel än bensin eller gasol. Den I juni 1976 utvidgades kilometerskatten till att omfatta även släpvagnar som dras av kilometerskattepliktigt mo-

torfordon och har en skattevikt över 3 000 kg.

De grundläggande bestämmelserna om vägtrafikbeskattningen, varav ki-

lometerskatten är en del. finns i vägtrafikskattelagen (1973: 601, ändrad se-

nast 1978:199), VSL. Därutöver regleras beskattningen i vägtrafikskattekungörelsen (1973:776, ändrad senast 1978:331). VSK, kungörelsen (1973: 777) om återbetalning och avräkning av vägtrafikskatt m. m. för fordon som använts utom riket (omtryckt 1976: 768, ändrad senast 1978:128),

ÅVK. lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är re-

gistrerade i riket (ändrad senast 1978: 119) och i ett flertal andra författning-

ar.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 uppdrog jag åt en särskild utredare att göra en teknisk översyn av vägtrafikbeskattningen

(B 1977:05). Utredningen antog namnet vägtrafikskatteutredningen.! Di-

rektiven för utredningen innebar att den skulle göra en översyn av vägtrafikbeskattningens olika delar. Bland de frågor som borde tas upp framhölls bl. a. uppbörden av fordonsskatt och kilometerskatt och en allmän författningsteknisk översyn. Särskilt borde strävas efter förenklingar i beskatt-

ningen med beaktande av rimliga krav på att den skall vara effektiv och ge

möjligheter till en tillfredsställande kontroll.

t'Utredningsman departementsrädet Leif Lindstam.

Prop. 1978/79: 94 10

Uppdraget innefattade inte att bedöma t.ex. beskattningens nivå, avvägningen mellan fordonsskatt och kilometerskatt eller en återgång från ki-

lometerskatt till skatt på motorbrännolja.

I ett första delbetänkande Kilometerskatt (Ds B 1978: 5) har utredningen

sett över kilometerskattens nuvarande utformning och lagt fram olika re-

formförslag. Utredningen har därvid sökt utforma regler som medför mindre kostnader och mer begränsat uppgiftslämnande för de skattskyldi-

ga och underlättad administration för myndigheterna.

Utredningens förslag förutsätter ändringar i bl.a. VSL och i tillämpningsföreskrifter. som beslutas av regeringen. t.ex. i VSK. Vidare har utredningen förordat vissa åtgärder, som inte kräver författningsändring.

I fråga om gällande ordning och utredningens förslag torde jag få hänvisa till betänkandet, som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av statens tra-

fiksäkerhetsverk (TSV), riksskatteverket (RSV). riksrevisionsverket (RRV), generaltullstyrelsen, postverket, kilometerskattenämnden (KSN),

kammarrätten i Göteborg, samtliga länsstyrelser, skattetilläggsutred-

ningen, delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU), byråkratiutredningen, AB Svensk bilprovning, Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening, Motorbranschens riksförbund. Motormännens riksförbund,

Svenska busstrafikförbundet, Svenska lokaltrafikföreningen, Svenska taxiförbundet, Svenska åkeriförbundet, Åkeriföretagarnas centralförbund och Sveriges bilskrotares rikstörbund. RSV har bifogat yttrande av För-

eningen Sveriges kronofogdar. Länsstyrelsen i Gotlands län har bifogat yttrande av allmänna ombudet i länet. Länsstyrelserna i Malmöhus och

Örebro län har bifogat yttranden av resp. läns åkeriförening.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i det-

ta ärende som bilaga 2. ”

2¶Föredragandens överväganden

2.1 Allmänna synpunkter på kilometerbeskattningen

Kilometerskattens principiella grundval är att skatt utgär i förhållande till körd vägsträcka. Skattens höjd varierar dessutom med fordonsslag,

vikt och axelarrangemang. När denna skatteform infördes år 1974 ersatte

den tidigare utgående särskilda skatter på brännolja. Skattenivån avpassades så att den genomsnittligt skulle ge samma skattebelastning som den

slopade brännoljebeskattningen.

Övergängen till kilometerskatt skedde av främst två skäl. Brännoljebeskattningen orsakade stora kontrollproblem. Genom olika skatteundandra-

gande åtgärder kunde den tekniskt sett likvärdiga men väsentligt lägre be-

skattade eldningsoljan användas i stället för motorbrännolja för drift av motorfordon. Vidare ansågs kilometerskatt vara en Jämpligare skatteform

Prop. 1978/79: 94 11

än drivmedelsskatt när det gällde att tillgodose den s.k. kostnadsansvarighetsprincipen, som fastslogs genom statsmakternas trafikpolitiska beslut

år 1963.

I praktiken är kilometerskattesystemet uppbyggt på följande sätt. I varje kilometerskattepliktigt fordon skall en stämplande kilometerräknare vara

inmonterad. I räknaren registreras fortlöpande den tillryggalagda vägsträc-

kan. Fyra gånger om året skall fordonets ägare göra en avstämpling av kilometerräknaren på särskild blankett som sänds in till TSV. En skatteperiod omfattar alltså i princip tre månader. Perioderna bestäms av slutsiffran I fordonets registreringsnummer och är avpassade så att en anknytning finns till fordonets kontrollmärke.

På grundval av avstämplingskortet beräknas och debiteras skatt genom

automatisk databehandling utan att något formellt beslut meddelas. Vill

fordonsägaren invända mot skattens beräkning kan han påkalla beslut i skattefrägan.

Särskilda föreskrifter finns för att säkerställa att varje skattskyldig full-

gör sin uppgifts- och betalningsskyldighet. Åsidosätts dessa skyldigheter får fordonet inte användas. Vidare gäller att efterbeskattning kan ske samt

att skattetillägg och förseningsavgift kan tas ut.

Vidare finns särskilda regler om hur kilometerräknarapparaturen skall

vara beskaffad och vad fordonsägaren har att iaktta om den inte fungerar tillfredsställande. .

Av det sagda framgår att kilometerskattesystemet ställer stora krav på säväl myndigheter som enskilda. Från skilda håll har kritik riktats mot systemet. Denna kritik tar främst sikte på ”krånglet” i hanteringen och den

omfattande regleringen. som tillkommit i kontrollsyfte. Vidare har gjorts gällande att systemet förorsakar enskilda fordonsägare orimligt höga kost-

nader och att även det allmännas kostnader för administrationen och skatteuppbörden är alltför höga. Från olika håll har dessutom påpekats att systemet är känsligt för fusk, att kilometerräknarna alltför lätt kan manipuleras och att det förekommer ett oacceptabelt stort skattesvinn.

Till dessa problem kan läggas ett som KSN tagit upp i sitt remissyttrande. En av de större europeiska tillverkarna av dieselpersonbilar har långt framskridna planer på införande av elektroniska hastighetsmätare. Realiseras dessa planer kommer en vajerdriven räknare av nuvarande typ inte

att kunna användas i dessa fordon utan att fordonens normala utförande

ändras. Hittills gjorda undersökningar har visat att det kan bli svårt att konstruera en elektronisk kilometerräknare för dessa fordon som är säker mot manipulationer.

Flera av remissinstanserna menar att nackdelarna med kilometerskattesystemet är så stora att det bör ersättas med en annan beskattningsform.

Genomgående förordas därvid en återgång till skatt på motorbrännolja.

Kontrollen av att otillåtet bränsle inte används skulle bygga på att detta försågs med ett ämne som kan spåras vid ett enkelt prov. Från flera håll

Prop. 1978/79: 94 12

görs det gällande att ett sådant system praktiseras i Finland med gott resultat.

I anledning av den nu redovisade kritiken mot kilometerskattesystemet som sådant vill jag framhålla följande. För de brännoljedrivna personbilarna. lastbilarna och bussarna och de nu skattepliktiga släpvagnarna är det

enligt min mening principiellt riktigt att direkt lägga körsträckan till grund

för beskattningen. Vidare ger kilometerskatten i motsats till brännoljeskatten möjlighet att anpassa beskattningen efter fordonens axelarrangemang

och vikt. I den framförda kritiken mot kilometerskatten syns dessa förhal-

landen inte ha beaktats.

Vad jag nu har anfört hindrar självfallet inte att kritiken kan vara helt el-

ler delvis befogad. För att undersöka om så är fallet har regeringen genom beslut den I februari 1979 gett vägtrafikskatteutredningen i uppdrag att göra en allsidig utvärdering av kilometerskattesystemet (Dir. 1979:9). Med utgängspunkt i att de brännoljedrivna fordonen och deras släpvagnar skall

beskattas i ungefär samma utsträckning som f.n. kan frågan om att slopa

kilometerskatten. om detta skulle visa sig önskvärt. inte avgöras förrän ev.

alternativa beskattningsformer också har bedömts. Utredningens utvidga-

de uppdrag omfattar även att göra en sådan bedömning.

Jag vill också framhålla att regeringen genom beslut den 1 februari 1979 har gett i uppdrag ät KSN att initiera och leda arbetet med att utveckla en

ny kilometerräknare, t. ex. för navmontering, som kan användas för i stort sett alla kilometerskattepliktiga fordon. En mycket drift- och manipula-

tionssäker kilometerräknare kan göra det möjligt att vidta väsentliga förenklingar av kilometerskattesystemet. Innan ställning tas till en ev. avveckling av kilometerskatten bör därför möjligheterna att utveckla en sådan räknare kunna överblickas.

Kostnaderna som är förenade med utredningsarbetet bör under innevarande budgetår få bestridas från åttonde huvudtitelns förslagsanslag Kilometerbeskattning. Jag inbegriper däri kostnader för att utforma och prova försöksmodeller av räknardetaljer o. dyl. För nästa budgetår bör kostnaderna belasta förslagsanslaget Riksskatteverket, eftersom verket då över-

tar KSN:s kvarvarande arbetsuppgifter. Enligt min mening bör kilometerskattesystemet behållas i vart fall till dess förutsättningarna för dess avskaffande har klarlagts.

I avvaktan på att resultatet av de nu angivna åtgärderna föreligger bör de möjligheter till förbättringar av systemet som finns utnyttjas. Jag övergår

i VSL m. m. För sammanhangets skull avser jag emellertid också att berö-

ra vissa spörsmål beträffande vilka det ankommer på regeringen att fatta

beslut.

Prop. 1978/79: 94 13

2.2 Uppgifter till ledning för beräkning av kilometerskatt m. m.

Utredningen har föreslagit två olika åtgärder för att bringa ned uppgiftslämnandet för beräkning av kilometerskatt. Den ena innebär att antalet ordinarie avstämplingar per år minskas från fyra till tre. Därvid har utredningen avvisat tanken på olika schablonmetoder, bl. a. med preliminära skatteinbetalningar i förskott. Den andra innebär att skyldigheten att göra ordinarie avstämpling slopas då annan avstämpling ändå görs under av-

stämplingsmånaden och denna avstämpling följs av registernotering.

Enligt förslaget skall skatteåret delas in i tre skatteperioder om i princip

fyra månader. Vidare skall uppbörd av kilometerskatt och uppbörd av for-

donsskatt göras under en och samma uppbördsmånad samt avstämpling i princip, med ovannämnda undantag, göras särskilt för beräkning av kilo-

meterskatt. Att införa en ordning varigenom någon av de ordinarie av-

stämplingarna alltid skulle ske i samband med den årliga besiktningen hos

AB Svensk bilprovning har utredningen inte ansett lämpligt framför allt av

det skälet att besiktning kan göras när som helst under en fem månader lång period. Detta skulle kunna leda till stora variationer i körsträckan

mellan två ordinarie avstämplingar och därmed också till stora variationer

i skattebeloppen mellan olika skatteperioder.

Några remissinstanser har inte velat släppa tanken på att ett system med

preliminära förskottsinbetalningar av skatt vore att föredra. För egen del

ansluter jag mig emellertid till utredningens bedömning att denna metod kan komma att skapa minst lika stora svårigheter som den löser. Jag menar liksom utredningen att det nuvarande sambandet mellan avstämpling och uppbörd bör behållas vid samtliga ordinarie uppbördstillfällen.

Vad det då gäller att överväga är huruvida antalet sådana avstämplingar och uppbördstillfällen kan minskas. Denna tanke har genomgående vunnit gehör hos remissinstanserna. De har även till den allt övervägande delen godtagit att antalet bestäms till tre per år. Själv finner jag utredningens förslag välgrundat. De betänkligheter som i några fall redovisas — bl. a. ökad risk för restföring av skatt och för att brister i apparaturen inte upptäcks — är inte av sådan styrka att de motväger de uppenbara fördelarna, främst

den avsevärda minskningen av stämpelkortshanteringen, som står att vinna med den föreslagna ordningen. Jag anser därför att denna reform bör

genomföras på det sätt utredningen föreslagit.

Reformen kräver ändringar i 98 första stycket och 128 första stycket VvSL.

Även förslaget att slopa kravet på ordinarie avstämpling när viss annan

avstämpling har gjorts under avstämplingsmånaden innebär förenklingar

och bör genomföras. Detta bör i enlighet med utredningens förslag ske genom ett tillägg till 18§ andra stycket VSL. Där bör anges att regeringen el-

ler myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från skyldigheten att göra ordinarie avstämpling. Erforderliga föreskrifter i detta hän-

seende bör tas in i VSK.

Prop. 1978/79: 94 14

Utredningen har utförligt behandlat frågan om att införa möjlighet till avstämpling och skattedebitering vid ägarbyte (avsnitt 4.2.3 i betänkandet). Utredningen har funnit att en sådan möjlighet inte bör införas. Jag delar denna uppfattning.

2.3 Brukandeförbud

Brukandeförbud inträder om fordonsskatt eller kilometerskatt, som har förfallit till betalning, inte har betalats. Om skatten avser tid före det närmast föregående skatteåret eller om skatten har påförts en tidigare ägare av fordonet genom efterbeskattning är dock den obetalda skatten inte hinder mot brukande.

I fråga om kilometerskattepliktiga fordon inträder brukandeförbud även om meddelade föreskrifter i fråga om kilometerräknarapparatur inte har iakttagits eller om föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt inte har lämnats.

Enligt utredningsförslaget skall bestämmelserna om brukandeförbud för kilometerskattepliktiga fordon på grund av uppgiftsförsummelse slopas. Kilometerskattepliktigt fordon skall inte få brukas om det inte är försett

med kilometerräknarapparatur av godkänt slag som är plomberad och god-

känd vid besiktning och fungerar tillfredsställande. Vidare föreslås inskränkningar i brukandeförbudet på grund av obetald fordonsskatt och kilometerskatt.

Utredningens förslag till lättnader i bestämmelserna om brukandeförbud

har allmänt mottagits positivt av remissinstanserna. I fråga om enskildheter I förslaget har dock vissa kritiska synpunkter förts fram.

För egen del anser jag, liksom utredningen och en med något undantag enhällig remissopinion, att brukandeförbud för kilometerskattepliktigt fordon inte bör inträda därför att föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt ej har lämnats. Brukandeförbud på grund av att apparaturen inte är i överensstämmelse med meddelade föreskrifter bör inträda endast när fråga är om ett mer grundläggande fel. Den förra brukandeförbudsgrunden

bör därför slopas och den senare ändras i enlighet med vad utredningen fö-

reslagit.

När det gäller brukandeförbud på grund av obetalda vägtrafikskatter finns det anledning att närmare gå in på utredningsförslaget. Enligt detta skall brukandeförbud som har inträtt för visst fordon på denna grund automatiskt upphävas för ny ägare till fordonet om förvärvet sker vid exekutiv

auktion. Vidare har föreslagits att ett på samma grund inträtt brukandeför-

bud skall kunna upphävas efter myndighetsprövning, om särskilda skäl

föreligger. Utredningen har uttalat att sådana skäl torde föreligga bl. a. när konkursförvaltare säljer fordon från konkursbo, antingen på offentlig auk-

tion eller under hand.

Utredningen har pekat på att den föreslagna ordningen skulle medföra

Prop. 1978/79: 94 I5

att obetald skatt som har förfallit till betalning före förvärvet inte skulle utgöra hinder för den nye ägaren att använda fordonet. vilket däremot skulle vara fallet om den obetalda skatten har förfallit till betalning efter förvärvet. Detta innebär bl. a. att den nye ägaren kan bli tvungen att betala kilometerskatt som förfaller till betalning efter förvärvet men som avser en tidigare ägares användning av fordonet. Däremot kan han slippa betala fordonsskatt som har debiterats tidigare ägare men som helt eller delvis hänför sig tll tid efter förvärvet. Enligt utredningens uppfattning talar praktiska skäl för en sådan ordning. En expert i utredningen anser dock att reglerna om hävande av brukandeförbud vid sådana förvärv bör utformas så att den nye ägaren skall betala fordonsskatt till den del denna hänför sig till tid efter förvärvet, för att brukandeförbud inte skall inträda, men att det å andra sidan inte skall krävas att han betalar kilometerskatt för körning före förvärvsdagen.

Utredningen har vidare uttalat att brukandeförbud bör kunna hävas även när konkursbo fortsätter konkursgäldenärs verksamhet under viss tid

eller när skatt har restförts och överlämnats för indrivning och den skatt-

skyldige har träffat avtal med kronofogdemyndigheten om en avbetal-

ningsplan för skatten. Utredningen har framhållit att möjligheten för den

skattskyldige att betala skatteskulden kan ligga i att han t. ex. kan fullfölja ett kontrakt om transporter eller i att fordonet allmänt används i rörelsen

och därigenom ger intäkter. Brukandeförbudet bör i sådana fall kunna hä-

vas åtminstone temporärt. I förekommande fall bör ett sådant medgivande kunna återkallas.

Däremot har inte utredningen ansctt att brukandeförbud bör kunna hävas endast på den grunden att köparen inte känt ull den obetalda skatten.

Även när fordon. som har sålts med förbehåll om återtaganderätt, återtas

av säljaren har utredningen menat att skatteskuld som har uppkommit under köparens innehav av fordonet skall vara betald för att fordonet skall få användas, Utredningen har i sistnämnda fall pekat på bestämmelserna om "positivt restvärde” i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl. och i konsumentkreditlagen (1977: 981).

Utredningen har föreslagit att det skall ankomma på RSV att pröva hävande av brukandeförbud och att besvär skall kunna föras hos regeringen.

De föreslagna ändringarna har överlag mottagits positivt av remissinstanserna. RSV och några andra remissinstanser har dock förordat att brukandeförbudet skall hävas automatiskt även i konkursfallen. Vidare har RSV och ett par länsstyrelser ställt sig bakom det särskilda yttrandet av en av experterna. Företrädare för bilhandeln har kritiserat utredningens uppfattning i fråga om återtagna fordon. Slutligen har RSV och någon länsstyrelse förordat att prövningen av om brukandeförbud skall hävas bör anförtros ät länsstyrelserna.

För egen del vill jag framhålla följande. Jag instämmer i utredningens be-

dömning att brukandeförbud på grund av obetalda vägtrafikskatter kommit

Prop. 1978/79: 94 16

befogat att genomföra vissa lättnader i bestämmelserna. Jag anser i likhet med utredningen, att övervägande skäl talar för att fordon som säljs på exekutiv auktion automatiskt bör befrias från brukandeförbud. Även när särskilda skäl i övrigt föreligger bör brukandeförbudet kunna hävas. Detta bör, i enlighet med utredningens förslag. kunna ske t. ex. vid försäljning från konkursbo, fortsättande av konkursgäldenärs rörelse samt i vissa fall då skuld som avser vägtrafikskatt avbetalas enligt överenskommelse med kronofogdemyndighet. Några remissinstanser har hänvisat till att denna möjlighet i viss mån kan öppna vägen för skatteundandragande åtgärder och förordat att brukandeförbudet i nu avsedda fall bör hävas först efter prövning av myndighet. Jag delar denna uppfattning. I likhet med utredningen anser jag att prövningen, med hänsyn bl. a. till vikten av en enhetlig rättstillämpning, till dess närmare erfarenheter vunnits bör göras av RSV. Mot beslut som RSV meddelar i sådan fråga bör talan kunna föras genom besvär hos regeringen.

Jag delar även utredningens uppfattning att en ny ägare, som förvärvar

ett fordon under ovan angivna förutsättningar, måste betala skatt, för vilken han själv är skattskyldig men inte annan skatt, för att fordonet skall få användas.

Utöver nu behandlade frågor, vilka kräver lagändring, bör vissa ändring-

ar i förenklande syfte göras i VSK. Vidare finns, i enlighet med vad utred-

ningen har uttalat, möjlighet att genomföra förbättringar i administrativt hänseende.

2.4 Förseningsavgift

Utredningen har föreslagit att systemet med förseningsavgift, som gäller

vid lämnande av körlängdsuppgift för kilometerskatt, skall utformas på i

huvudsak följande sätt. Förseningsavgift skall utgå endast i de fall dubbel avgift påförs enligt nu gällande bestämmelser. En enstaka förseelse skall

endast medföra erinran om uppgiftsskyldigheten. Vid upprepad förseelse

för samma fordon skall enkel avgift, 100 kronor, påföras. Har enkel avgift påförts och upprepas underlåtenheten ännu en gång under någon av de tre

närmast följande skatteperioderna skall dubbel avgift, 200 kronor, påföras. Förseningsavgift i nu nämnda fall skall utgå endast när underlåtenheten av-

ser ordinarie avstämpling. Underlåtenhet att efterkomma anmaning att

lämna uppgift skall medföra dubbel avgift, 200 kronor. Vid ifrågasatt eftergift av avgift skall även ursäktligheten vid den förseelse som endast medfört erinran kunna prövas. En klar majoritet av remissinstanserna har i princip godtagit utredningens förslag. Den närmare utformningen av de nya reglerna har dock rönt en viss kritik. Det gäller främst frågan huruvida ursäktlighet vid en första-

gångsförsummelse, som endast föranleder erinran, skall kunna prövas när

Prop. 1978/79: 94 17

eftergift av förseningsavgift övervägs efter ytterligare en försummelse att

lämna uppgift. Till dem som motsätter sig förslaget i denna del hör skatte-

tilläggsutredningen, kammarrätten i Göteborg och tio länsstyrelser. Skattetilläggsutredningen har föreslagit att en erinran i stället skall kunna prövas om detta yrkas inom kortare tid, t. ex. tio dagar.

För egen del har jag gjort följande bedömning. Utredningen har visat att

det föreligger ett uppenbart behov av omformning av reglerna om förse-

ningsavgift. Utredningen har också klarlagt att de flesta förseningar vid uppgiftslämnande är av engångskaraktär. Den av utredningen föreslagna konstruktionen av förseningsavgiftsinstitutet innebär visserligen en avvi-

kelse från vad som gäller vid bristande uppgiftslämnande vid övrig beskatt-

ning. Med hänsyn till de speciella förhållandena på kilometerskatteområ-

det bör dock en sådan avvikelse inte inge några betänkligheter. Förslaget

innebär påtagliga administrativa fördelar, bl. a. genom att en stor mängd

förseningsavgiftsärenden kan beräknas bortfalla. Det bör därför genomföras. Avgift bör alltså utgå vid upprepad försening i samband med ordinarie uppbörd och vid försummelse att i tid lämna uppgift som särskilt avkrävts fordonsägaren. De av utredningen föreslagna avgiftsbeloppen är desamma

som nu tillämpas. Jag biträder förslaget även i denna del.

När det gäller omfattningen av en eftergiftsprövning då det övervägs att

påföra avgift på grund av upprepad uppgiftsförsummelse. vill jag framhålla följande. Utredningen har som nämnts visat att de flesta förseningar av

ifrågavarande slag är engångsförsummelser och att den föreslagna ordningen kan antas komma att medföra ett betydande bortfall av förseningsavgiftsärenden. Följaktligen bör, om den föreslagna ordningen genomförs, även ärenden angående ifrågasatt eftergift minska avsevärt i omfattning. - Under sådana förhållanden anser jag inte att arbetssituationen vid länsstyrelserna utgör något bärande skäl mot att låta prövningen av eftergift omfatta även omständigheterna vid den försummelse som föranlett erinran. För de skattskyldiga kan det te sig stötande att den som kommer i fråga för avgiftspåföring på grund av upprepad uppgiftsförsummelse skall kunna påräkna eftergift om ursäktlighet föreligger för den senaste försummelsen men inte om endast den tidigare varit ursäktlig. Därtill kommer att en

skattskyldig inte torde kunna frånkännas rätten att i ett avgiftsärende åberopa att en erinran, som han har erhållit vid ett tidigare tillfälle. varit obe-

fogad av andra skäl än ursäktlighet, t. ex. därför att han inte varit skyldig att lämna uppgift. En ordning som innebär att olika invändningar mot en avgiftspåföring i processuellt hänseende behandlas olika är enligt min me-

ning inte lämplig. Av det sagda framgår att jag biträder utredningens uppfattning att pröv-

ning av fråga om eftergift av förseningsavgift skall kunna omfatta även närmast föregående försummelse. om denna endast har lett till erinran. Vid detta förhållande bör författningstexten till 283 utformas i enlighet med ut-

redningens förslag. Jag vill i detta sammanhang också betona vikten av att

2 Riksdagen 19781/79. 1 saml. Nr 94

Prop. 1978/79: 94 18

de skattskyldiga får tillräcklig information om gällande bestämmelser när en erinran skickas ut.

2.5¶Åtgärder vid fel på apparaturen m. m.

Utredningen har föreslagit vissa lättnader för fordonsägarna vid reparation och besiktning av kilometerräknarapparatur. Enligt förslaget skall en möjlighet införas för länsstyrelserna att medge förlängning av den tredagarsfrist, räknat från dagen då ett fel på apparaturen har upptäckts, som nu gäller för reparationen. Vidare skall besiktningsfristen, räknat från dagen för reparation. förlängas från nuvarande tre till tio dagar. Förslaget innebär att det i 218 VSL bör anges att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge att fordon får brukas i avvaktan på reparation eller besiktning av apparaturen, oavsett vad som annars gäller i fråga om brukandeförbud för fordon som saknar kilometerräknarapparatur eller vars apparatur är bristfällig. Enligt utredningens förslag skall prövningen av re-

parationsfristen göras av beskattningsmyndigheten, dvs. av länsstyrelsen.

Remissinstanserna har genomgående hälsat med tillfredsställelse att bestämmelserna om reparationsfrist och besiktningsfrist mjukas upp. Jag finner också övervägande skäl tala för att lättnader i berörda hänseenden genomförs. Endast på ett par punkter vill jag kommentera utredningsförsla-

get.

En del länsstyrelser har gett uttryck åt en viss osäkerhet beträffande an-

söknings- och beslutsförfarandet samt inriktningen och omfattningen av

den prövning som skall göras, då en förlängning av reparationsfristen begärs. Jag vill härvidlag understryka att. för att inte förtjänsten med dispensinstitutet skall omintetgöras genom att brukandeförbud hinner inträda innan beslut föreligger, beslutsprocessen måste kunna ske snabbt och utan

alltför stor vidlyftighet. Ansökningsförfarandet bör inte med nödvändighet

behöva vara skriftligt. Detta får dock inte hindra att tillämpningen blir restriktiv. Det skall ha visats att särskilda skäl föreligger för att förlängning skall kunna medges. Ett exempel härpå, som utredningen också framhåller, är bristande tillgång till reservdelar. Jag anser däremot inte att fordonsägarens personliga förhållanden normalt skall kunna utgöra skäl för för-

längning av tidsfristen. I övrigt förutsätter jag att RSV utfärdar erforderliga anvisningar på detta område för att säkerställa en likformig tillämpning av bestämmelserna i alla län. Den av utredningen föreslagna möjligheten att anföra besvär över beskattningsmyndighetens beslut i fråga om reparationsfristen finner jag ej skäl att genomföra. Det är ytterst tveksamt om fordonsägarna skulle vara

betjänta av en sådan besvärsrätt, eftersom brukandeförbud i normalfallet torde hinna inträda innan besvärsmyndigheten hunnit pröva frågan.

Utredningen har lämnat ytterligare förslag för att stimulera fordonsäga-

ren att göra funktionskontroll under ordinarie avstämplingsmånad, som jag

Prop. 1978/79: 94 . 19

finner välbetänkta. Sälunda bör det vara av 'värde om de ordinarie avstämplingskorten förses med viss information, för att underlätta en sådan kontroll. Denna fräga faller inom RSV:s kompetensområde och kräver ingen författningsändring.

2.6 Särskilda rutiner för vissa skattskyldiga

Utredningen har föreslagit att det skall föreligga en möjlighet att slopa kravet på kilometerräknarapparatur för vissa företag med stor fordonspark, som är svårätkomlig och fördelad på många uppställningsställen. un-

der förutsättning att körsträckan ändå kan beräknas tillförlitligt. Sådana

dispensfrågor skall enligt förslaget prövas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Utredningen betonar att möjligheten att ge

dispens mäste utnyttjas restriktivt.

Fordon, för vilka dispens har medgetts, kommer sålunda inte att omfattas av det brukandeförbud som annars gäller när kilometerräknare inte är installerad. Dispensen skall enligt förslaget kunna omfatta del av fordonspark. Dispensen bör kunna återkallas när förutsättningar för denna förmån inte längre är för handen eller vid missbruk. Vid överlåtelse får särskild av-

räkning och uppbörd ske. Motsvarande måste gälla även i det fall ett före-

tag med dispens förvärvar ett redan kilometerskattepliktigt fordon.

Åtskilliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan cr-

inran. Länsstyrelsen i Stockholms län har framhållit att fordons körsträc-

kor i vissa fall har beräknats med ledning av fordonsägarens statistik när

kilometerräknaren har varit ur funktion under någon del av skatteperioden.

Kritik har emellertid också riktats mot förslaget av en del remissinstanser. Betänkligheterna går i allmänhet ut på att förslaget medför orättvisor

och bristande konkurrensneutralitet mellan olika företag. att avgörandena

kan bli svåra när det gäller gränsdragningsproblem och att länsstyrelsernas

kontrollarbete kan förväntas öka avsevärt.

För egen del vill jag anföra följande. Jag har tidigare framhållit att kilometerskatten i princip måste bygga på en kilometerräknarapparatur. Ett

avsteg från denna princip kräver starka skäl. Jag vill inte bestrida att vissa fordonsägare, av skäl som utredningen har anfört. kan åsamkas relativt sett mer arbete med kilometerskatten än andra fordonsägare. Samtidigt

kan inte uteslutas att det föreslagna dispenssystemet 1 enlighet med vad vissa remissinstanser har uttalat skulle medföra tillämpningsproblem och risk för ökat kontrollarbete, orättvisa och bristande konkurrensneutralitet. Jag vill också framhålla att systemet skulle ställa mycket stora krav på en

fordonsägare som har fått dispens. Misstag eller missbruk skulle kunna le-

da till att dispensen återkallas och företaget blir skyldigt att äter låta montera kilometerräknarapparatur i sina fordon. Med hänsyn till vad jag nu har anfört är jag inte f.n. beredd att godta utredningens förslag på denna punkt.

Prop. 1978/79: 94 20

I vissa andra situationer kan det dock finnas behov av att befria från skyldigheten att förse kilometerskattepliktigt fordon med kilometerräknarapparatur. Jag tänker närmast på sådana fall då ett fordon inte alls eller en-

dast med särskilt stora svårigheter kan förses med kilometerräknare och körsträckan ändå kan beräknas tillförlitligt. Enligt gällande ordning får fordonen inte användas i avsaknad av kilometerräknarapparatur. De av ut-

redningen föreslagna ändringarna i 17 och 2188 VSL är av värde för att göra det möjligt att ändå använda fordonen. Erforderliga föreskrifter för uppbörd av kilometerskatt m. m. i nu avsedda fall bör tas in i VSK.

2.7 Kilometerskattemärke m. m.

Enligt gällande bestämmelser skall kilometerskattepliktig personbil som används utom riket i vissa fall vara försedd med särskilt märke, s.k. kilo-

meterskattemärke, som visar att fordonet är kilometerskattepliktigt. Den-

na skyldighet gäller i de fall gränspassering sker till eller från annat land än

Norge. Märket tillhandahålls av länsstyrelse och kostar 10 kronor. Bestämmelser härom återfinns i 178 VSL samt i ÅVK.

Utredningen har övervägt ett slopande av dessa bestämmelser men ansett sig inte böra föreslå en sådan åtgärd, med hänsyn till den funktion märket fyller i kontrollhänseende. Likaså har utredningen avvisat den från ett par håll framförda tanken att märket skulle distribueras för alla kilometerskattepliktiga personbilar, eftersom detta enligt utredningens uppfattning skulle vara en onödig administrativ omgång. Däremot har utredningen föreslagit dels att tullanstalt skall mot en avgift av 25 kronor tillhandahålla kilometerskattemärke vid gränspassering, dels vissa andra ändringar i

ÅVK. i

Jag delar utredningens bedömning att skyldigheten att förse kilometerskattepliktig personbil med kilometerskattemärke vid användning utom riket bör kvarstå oförändrad. Jag avser att i annat sammanhang föreslå rege-

ringen att besluta om ändringar i ÅVK i huvudsak i enlighet med utred-

ningens förslag. Detta innebär bl. a. att jag f.n. inte är beredd att biträda vid remissbehandlingen framförda förslag om mer långtgående skyldigheter, t.ex. av innebörd att alla brännoljedrivna personbilar obligatoriskt

skall förses med särskild markering.

2.8¶Övriga frågor

Utredningen har föreslagit att regeringens rätt enligt 12§ VSLE att medge undantag frän skyldigheten att betala fordonsskatt i förskott skall kunna delegeras till myndighet. Sådan delegeringsmöjlighet finns redan i vissa fall I VSL, t.ex. 19§ tredje stycket och 17§ andra stycket. Förslaget bör genomföras. Motsvarande ändring bör göras i 178 första stycket VSL.

I 27§ VSL, som innehåller bestämmelser om skattetillägg, finns f.n. i

Prop. 1978/79: 94 21

tredje stycket en hänvisning till 37 g § lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning, förfarandelagen.

I 372 § första stycket förfarandelagen regleras behörigheten för beskattningsmyndigheten att besluta om särskild avgift samt allmänna ombudets rätt att föra talan om skattetillägg. Motsvarande bestämmelser finns i 27 § fjärde stycket VSL. Hänvisningen i 27§ VSL till 37 g § förfarandelagen bör därför begränsas så att den inte omfattar paragrafens första stycke.

[1 28§ VSL, som innehåller bestämmelser om förseningsavgift, finns f. n. i tredje stycket en hänvisning till 37 g § andra stycket förfarandelagen, vari det anges att omprövning av avgiftspåföring skall ske även om den skattskyldige framställer yrkande härom efter besvärstidens utgång under förutsättning att beslut om skatten för den beskattningsperiod avgiften avser inte har vunnit laga kraft.

Vissa remissinstanser har kritiserat hänvisningen i 28§ VSL till 37g §

andra stycket förfarandelagen såsom inadekvat. RSV och några länsstyrelser har framhållit att vägtrafikskatt påförs utan att särskilt beslut meddelas. Endast i de fall länsstyrelse fastställer skatten meddelas beslut. Det finns således i regel inte något beslut som har vunnit laga kraft. Detta skul-

le innebära att beslut om förseningsavgift i regel kunde omprövas hur Jång

tid som helst efter beslutet.

Liknande synpunkter har framförts av länsstyrelsen i Kopparbergs län. som tillagt bl. a. följande. I de fall skatten har debiterats enligt inkommet

avstämplingskort är skattebeloppet i normalfallet helt riktigt beräknat och någon anledning för fordonsägaren att påkalla beslut finns alltså inte. I det fall skatten har debiterats efter skönsmässiga grunder överensstämmer likväl debiterat belopp ofta relativt väl med den skatt som skulle debiterats

om uppgift om körsträcka lämnats. Det finns därför som regel inte heller i dessa fall anledning för den skattskyldige att påkalla beslut om fastställelse av kilometerskatten.

Enligt min egen bedömning är denna kritik berättigad. Det finns således anledning att se över hänvisningen till 37 g § andra stycket förfarandelagen

1288 VSL. Av förarbetena till den nuvarande lagstiftningen (prop. 1977/78: 136 s.

168 och 186) framgår att syftet med bestämmelserna har varit att minska risken för att skattskyldiga, som ser ett beskattningsbeslut och ett beslut

om särskild avgift som ett enda avgörande, lider en rättsförlust därigenom

att de överklagar endast det förra beslutet men låter det senare vinna laga

kraft. För att undanröja dessa effekter ansågs det befogat att införa be-

stämmelser som tillåter omprövning även av lagakraftägande beslut om

särskild avgift under sådana förhållanden. En bestämmelse av denna innebörd antogs ha mindre betydelse i fråga om förseningsavgift än beträffande skattetillägg. Genom att förfarandet vid uppbörd av kilometerskatt vid utebliven eller

för sent lämnad uppgift präglas av automatik och att ett formellt fastställel-

Prop. 1978/79: 94

sebeslut om skatten sällan påkallas föreligger i normalfallet endast ett beslut att överklaga. nämligen beslutet om förseningsavgift. I de fall den skattskyldige påkallar beslut om skatten kan man med fog förutsätta att han är medveten om att detta beslut är ett från avgiftspåföringen åtskilt avgörande. Risken för rättsförluster av tidigare angivet slag torde i dessa fall

vara mycket liten. i

I de fall en skattskyldig påförs skatt genom efterbeskattning enligt 24 cller 25 § VSLE och därjämte förseningsavgift skulle det kunna befaras att han inte gör åtskillnad på besluten vid eventuella besvär. Antalet sådana beslut torde dock vara försumbart.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör rätten att i en skatteprocess

få ett lagakraftvunnet beslut om förseningsavgift omprövat kunna slopas när det gäller vägtrafikskatt. Jag förordar därför att hänvisningen i 27§

tredje stycket VSL till 37 g § andra stycket förfarandelagen slopas.

En annan fråga jag önskar ta upp i detta sammanhang är ansvarsbestäm-

melserna vid manipulation av kilometerräknare. Enligt 33§ VSL dömes

den som uppsåtligen vidtar åtgärd med kilometerräknarapparatur så alt körsträcka som skall ligga till grund för beräkning av kilometerskatt för fordonet ej registreras eller registreras för lågt till böter eller fångelse i

högst sex månader. Om förfarandet utgör ett led i gärning som är belagd

med strängare straff enligt skattebrottslagen tillämpas i stället den lagen.

KSN har pekat på bestämmelsen i 33§ VSL i praktiken har kunnat tilläm-

pas endast då gärningsmannen har erkänt brott. Ett bestridande från for-

donsinnehavarens sida leder — även i de fall då han påträffas med något

verktyg eller dylikt instoppat i räknaren — ofta inte ens till åtal. Innehavaren behöver i regel till grund för sitt bestridande endast åberopa att någon

dens uppfattning, kunna inträda även vid värdslöst förfarande med kilome-

terräknarapparaturen som medför att denna inte är i föreskrivet skick.

Jag finner i likhet med nämnden att det är angeläget att komma tillrätta

med fusk med räknarapparaturen. Jag delar nämndens uppfattning att även vårdslöst förfarande bör kunna leda till straff. Päträtffas under körning ett

kilometerskattepliktigt fordon med manipulerad räknare, bör en förklaring av föraren eller ägaren att han ej känt till manipulationen alltså inte godtas utan vidare. I sådana fall bör ägaren eller i förekommande fall brukaren kunna fällas till ansvar även om han endast förfarit grovt oaktsamt. Den

grova oaktsamheten kan ligga däri att föraren eller ägaren inte har upptäckt t.ex. att ett främmande föremål har placerats i räknaren, varigenom

dennas funktion har störts.

Strafftbestämmelsen i 338 VSI bör ändras i enlighet med vad jag nu har

anfört.

Slutligen vill jag ta upp en fräga som närmast berör försäljningsskatt på

motorfordon men som har anknytning till vägtrafikskatten. Genom förordningen (1978: 458) om ändring i bilregisterkungörelsen (1972: 599) och för-

Prop. 1978/79: 94 [Er '

ordningen (1978:456) om ändring i fordonskungörelsen (1972: 595), vilka trädde 1 kraft den 1 januari 1979, har bestämmelserna i nämnda kungörelser om ägare av fordon gjorts tillämpliga på den som innehar fordon med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett är. På grund av lydelsen av I $ VSL medför ändringarna att den som innehar fordon med sådan nyttjanderätt anses som fordonets ägare också i fråga om vägtrafikskatt. Därför kan t.ex. bestämmelserna om befrielse från skatteplikt i 40 § VSL bli tillämpliga också på fordon som innehas med sådan nyttjanderätt.

Enligt 138 lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, LFM. skall riksskatteverket till fordonets ägare betala ut ett belopp som svarar mot försäljningsskatten på fordonet, om länsstyrelse enligt 40§ VSL har medgett befrielse från skatteplikt för fordonet i samband med att det registrerats eller. om det avställts vid registreringen, när avställningen upphört. Om någon. efter utgången av år 1978, blir innehavare av fordon med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år och detta sker i samband med registreringen eller, om fordonet avställts vid registreringen, när avställningen upphör, kan beloppet enligt gällande bestämmelser få betalas ut till innehavaren trots att inte denne utan uthyraren har betalat försäljningsskatt för fordonet. Detta är enligt min mening inte lämpligt.

Författningsmässigt bör detta förhållande rättas till genom att ett nytt

andra stycke förs in i 13§ LFM mellan första och nuvarande andra stycke-

na. enligt vilket utbetalning enligt första stycket ej får göras om den som är upptagen i bilregistret som fordonets ägare innehar detta med nyttjanderätt under viss tid.

2.9 Ikraftträdande

De nya bestämmelserna i VSL bör i princip träda i kraft den I augusti 1979. Härigenom erhåller berörda myndigheter erforderlig tid för information, dataprogrammering och liknande. Det ankommer på regeringen att meddela de föreskrifter som behövs för en övergång från fyra till tre skatteperioder per skatteår.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till

I. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601)

2. Jag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon.

Prop. 1978/79: 94 24

4¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga I

BUDGET- DEPARTEMENTET

ÖVERSYN AV VÄGTRAFIK- BESKATTNINGEN

DEL 1 Kilometerskatt Betänkande av vägtrafikskatteutredningen

Ds B 1978:5

Prop. 1978/79: 94 [8] NH

ill Statsrådet och chefen för budgetdenartementet

Enligt regeringens bemyndigarde den 24 mars 1977 tillkallade chefen för budgetdepartenentet den

15 april 1977 kammarrättsassessorn Leif Lindstam att som särskild utredare göra en teknisk översyn av vägtrafikbeskattningen (B 1977:05).

Till experter förordnades dåen 15 avril 1977 förste byråsekreteraren Sven Bornhager, bitr, skatitedirektören Lennart Carlson, avdelringsdirektören 3irger Eriksson, byrådirektören Göran Suste och departerentssekreteraren Gunnar Skarell.

Utredningen har antagit namnet vägtrafikskatteutredningen.

Till sekreterare åt utredningen har förordnats byrå-

direktören Mats Sjöstrand.

Utredningen får härmed lämna sitt delbetänkande

Översyn av vägtrafikbeskattningen. Del 1. Kilometer-

skatt.

Särskilt yttrande har avgivits av Carlson.

Stockholm i juli 1978

Leif Lindstam

/Mats Sjöstrand

Prop. 1978/79: 94 28

INNEHÅLL

FURKORTNINGAR SAMMANFATTNING FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

UTRIDNINGENS ARBETE 1.1 Direktiven 1.2 Arbetets uppläggning

GÄLLANDE BESTÄMMELSER M.M.

2,1 Skattepliktiga fordor. 2.2 Skattskyldighet 2.3 äilometerräknarapparatur

2.3.1¶Montering n.n.

2.3.2 Besiktning

2.3.3¶Kontroll m.n,. MI

2,4 Skatteår och skatteperioder mn, för vägtrafilskatt

1) OT 2.5 Uppgift till ledning för beräkning av Kilometerslatt

2.5¶Uppbörd m.m, av kilometerskatt a OO

2.7 Fastställelse av skatt, efterbeskattning m.m. mm MM

Mm [95 2.8 Förseningsavgift 2,9 Brukandeförbud 2,10 Skattekortroll 2,11 Utlanrdstrafik och kilometerskattenmärke 2,12 Straffbestämmelser

3 ERFARENHETER AV CCH KRITIK MOT KILOMETERSKATTESYSTEHET H.M, 3.1 Myndigheternas verksamhet och erfarenheter av be-

skattningen

3.1.1¶Länsstyrelserna

1.2 ASv

1.3 TSV

1.4 KSN

1.5 Tullverket

fa De skattskyldigas erfarenheter av beskattningen SW . Sr Kritik mot kilometerskattesysteret

3. 3,1 ARV:s revisionsrapport 3,3.2 TSV:s promemoria

Prop. 1978/79: 94 29

4 ÖVER VÄGANDEN OCH FÖRSLAG

4. Kilometerräknarapparaturen

4.2 Uppgifter till ledning för beräkning av kilometer-

4.2.4 Undantag från skyldigheten att göra ordina-

rie avstämpling 229 4.3 Uppbörd m.m, av vägtrafikskatt 133

FR LI .1 Skatteperioder m.m. för vägtrafikskatt

FP ur .2 Förfallodagar vid ordinarie uppbörd av väg-

trafikskatt 133

4,3,.3 Senaste dag för utsändning av skattekrav

vid ordinarie uppbörd

141 4.4 Brukandeförbud 4.5 Förseningsavgift 152

4.5.1 Påföringssrunder m.m. 153 4,5,.2 Tillämpningen av gällande bestämmelser om

eftergift av avgift m.m. 157

4.6¶Övriga frågor 158

4,5.1 Funktionskontroll m.m. 258 4,6.2 Särskilda rutiner för vissa skattskyldiga 164

4,6.3 Kilometerskattemärket m.m,

4.6.4 Plombering och myndighetskontroll av kilo-

meterräknarapparatur 173

5 SPECIALHOTIVERING

SÄRSKILT YTTRANDE

BILAGOR

Prop. 1978/79: 94 | 30

FÖRKORTNINGAR

ASB Aktiebolaget Svensk Bilprovninz

FFL lagen (1959:92) on förfarandet vid viss konsum-

tionsbeskattnirg GTS generaltullstyrelsen KXSN kilometerskattenämndåen LZU lagutskottets betänkande prod, proposition rskr riksdagens skrivelse RRV riksrevisionsverket RSV riksskatteverket SkU skatteutskottets betänkande

TSV statens trafiksäkerhetsverk VSK: vägtrafikskattekungörelsen (1973:776) VSL vägtrafikskattelagen (1973:5601) ÅVK kungörelsen (1973:777) om återbetalning och

avräkning av vägtrafikskatt m.m, för fordon som

använts utom riket

Prop. 1978/79: 94 31

er översyn av Kilomneterbeslati-

NT ot en t+tg-

kllometerskatten

kilometorskattenli LI DRA

ana ferdan i orincinp skall vara försedda med sär-

marapparatur. Från denne utsinssounkt har

Pr vi undersökt möjligheterna att förenkla beskattningen.

Tadliomnaas

IHsSi att ordinarie avsi

göras om vizs annan avstäönpling har månadon, t.ex. avstämpling i samband apparatur Ars AR Svensk Silprovnirg e

5: e för fordoensskatt och kilcometerskatt föreslås ändrade för samtliza fordåon till följd av att skatteåret delas in i tre i stället för fyra delar, Vi föreslår däremot ned ett undantag ingen ändröna peträffande skatte: För fer ä 2 ä slutsiffra 5 i registreringsnumnret föreslår vi emellertid att skaitteiren ändras för att unpbörd av vägtra-

Ss 1 [ göras under september i stället för under au-

Brukandeför i ett fia situationer, Der ir elict endast när det är befocat och när sanktioner kan antas vara

effextiv. Vi föreslir att brukandeförbud skall gäl la för

ilonetersk fordon sam inte är försett ned xilomet terräknaraon son är olomberad och [0]

Prop. 1978/79: 94 32

loneterskait inie har

are vissa insiränkningar av Srukandeförtudet

r ett fordaor

försäljning föreslår vi ati den nye

utan ninder av att säljaren inte har erlact

san Ävilar honcn. Dessutom föreslår vi att brujandeförbudet skall kunna uvohävas i andra fall Skäl förelisgcser, Beslutanderätten i sidana

sör de specieila förnållanden som giller för

ärskiida bestimmelser om våföring av för-

vå detta skatteområde. En enstaka för-

lämna uppgift till ledning för Seräk-

att för en skattepericd bör enligt vär meninr

erinran till fordonsägaren om bestänmelser-

nande och om förseninssavgift., Uppre rer försummelsen för samma fordion inon tre skatteseri försenringsavgifi utsi. avgift bör utgå med dubbelt be förseelser åter uonrenas inom tre skattenerioder från der pericd scm en försening3savgift avser,

Ordinarie stäimnpelkort skall nu stämovlas och vostas senast den sista dager i avstänmnlingsmånaden., Vi föreslår att denna be-

2¶Ellet stadgas att stämnellort

in till TSV senast den 4 i månaden efter av-

kilometerräknarapparaturen i ett fordon inte

ri skick fir fordonet i regel brukas tredje dagen efter den das ån felet upptäcktes. Vi a att beskattningsnyndigneten får möjlighet att förlänga denna es nPAf Rn ast au stos RA AkuRns tidsfrist vär särskilda sköil föreiigser,

Prop. 1978/79: 94 33

rräinaravnaratur har ev-

ö ör vissa skattskvidiga med stor fordonspark, fördelad på ilera uppställningsolatser, kan adniaistrationen av iilome- Terskatten vara förknispad med stora svåri;” F-t Ön D Fly pm 1- 1dessa företag nar andra tillförlitliga uppgifser om fordonecns [=] [= r DO

Tt räckor, som Kan ligga vill grund för beräkning av ilo-

erzslatt, vör det enligt vår mering finnas möjlighet ati se 's dispens från skvldigcheten att förse fordonen med kilometerräknarapreravur., Vi föreslår att särskilda bestimmelser häran införs, Rirsskatteverket föreslås få beslutanderiitten i dessa ärenden,

Kilometerslkatteoliktig personbil som skall använias utomlands i annat land än korge skall vara försedd med ett särskilt närke, s.k, kilometerskattemärke, Detta märke tillhandahill [0] av länsstyrelserna. Vi föreslår avt det - mot en högre avgift - över skall tillhandahållas av tullmyndigheterna.

Utöver de nämnda Sndringarna iöreslår vi vissa redaktionella och andra mindre ändringar. Vi föreslår också administrativa

itsärder i olika avseenden.

3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94

Prop. 1978/79: 94 34

PÖRFATTHILNGSFÖRSLAG

i förslag Till

Leg. om ändring i vä atrafikskattelasen (1973:501) OA

Härigenom föreskrivs att 9,12,16-18,21,28 och 31 §§ värgtrafikskattelagen (1973:691) 1 skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 6?

Skatt beräknas för varje Skatt beräknas för varje fordon för en samman- foråon för en sammanhängande tid av tolv ka- hängande tid av tolv ka-

lendermånader (skatteå&r) lendermånader (skatteår)

eller för var och en av eller för var och en av fyra delar av helt skatte- ire delar av helt skatte-

år (skatteperioder). år (skatteperioder).

Är fordon skattepliktigt under endast en del av skatteår

eller skatteperiod beräknas skatten för der tid fordonet är skattepliktigt, om ej annat följer av 12 § andra stycket.

Skatteår och skatteperiod fastställes av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

12 §?

Fordonsskatt utgår för Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga 1 skatteår enligt bilaga 1 till denna lag. Skatten till denna lag. Skatten

utgår för skatteperioå utgår för skattenperiod

med en fjärdedel, för med en tredjedel, för

kalendermånad med en tolfte- kalendermånad meder tolftedel och för dag med 1/350 del och för dag med 1/360 av skatter för helt år. av skatten för helt år.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869 s5enaste lydelse 1974:869 Senaste lydelse 1978:7118

3 'n

Prop. 1978/79: 94

Huverande lydelse Föreslagen lydelse

Överstiger fordonsskatten Överstiger fordonskatten för ett fordon 1 500 kronor för ett fordon 1 500 kro-

för helt år utgår fordons- nor för helt år utgår

skatt för skatteperiod. fordonsskatt för skatte-

period.

Föreligger skattenplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår fordonsskatt för hela månaden, Yad nu sagts gäller dock icke i fråga om fordon, för vilket fordons-

skatten uppgår till minst 4 300 kronor för helt skatteår,

för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gången inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än avställning. far sådant fordon varit

avställt avräknas eller återbetalas fordonsskatt för av-

ställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om fordonet övergått till ny ägere under avställningstiden,

Fordonsskatt erlägges före Fordonsskatt erlägges före ingången av skatteår eller ingången av skatteår eller skatteperiod, Regeringen skatteperiod,. Regeringen får medge undantag häri från eller myndighet som regeför grupp av fordon. ringen bestämmer får meäge

undantag härifrån för

grupp av fordon,

16 5

Skattepliktigt fordon får Skattepliktigt fordon får

ej brukas, om till betal- ej brukas, om till betal-

ning förfallen fordonsskatt ning förfallen fordonsskatt ej erlagts., Detta gäller ej ej erlagts, Detta gäller ej

i fråga om skatt som avser i fråga om skatt som avser tid före det närmast före- tid före det närmast före-

gående skatteåret eller ej gående skatteåret och ej

heller i fråga om skatt som heller i fråga om skatt som

åvilar tidigare ägare av åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts fordonet och sem fastställts genom beslut om efterbeskatt- genom beslut om efterbeskatt-

ning enligt 24 §. ning enligt 24 §. rr Senaste lydelse 1975:276

Prop. 1978/79: 94 36

Nuvarande lydelse röreslacen lvdelse

Har fordon sålts vid exeku- + tiv försäljning får det brukas av den nye ägaren utan hinder av att fordonsskatt, för vilken tidigare ägare är skattskyldig, inte . har erlagts. Föreligger annars särskilda skäl får riksskatteverket medge att visst fordon får brukas utan hinder av första stycket.

178?

Eilometerskattepliktigt fordon skall vara försett med särskild, godkänd rärnare för registrering av fordonets körsträcka och tillhörande anordningar för dess funktion (kilometerräknarapparatur). Apparaturen skall vara plomberad. Kilometerskattepliktig personbil som användes utom riket skall vidare vara försedd med särskilt märke, som visar att

fordonet är kilometerskattepliktigt, Regeringen får medge

undantag från skyldighet att förse personbil med sådant märke,

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om godkännande, montering, plombering, reparation, kontroll och liknande åtgärd som har avseende på kilometerräknarapparatur samt om märke som avses i första stycket.

Regeringen eller myndignet som regeringen bestämmer

får efter ansökan medge att

kilometerskatteoliktigt fordon inte behöver vara försett med kilometerräknar-

apparatur.

18 sö

Kilometerskatt utgår för den körsträcka som fordon tillryggalagt under tid, då det varit kilometerskattepliktigt.

2Senaste lydelse 1974:869

Senaste lydelse 1974:869

Nuvarande lvdelse Föreslager lydelse

Skatten beräknas för helt tiotal kilometer efter de skattesatser som anges i bilaga 2 till denna lag.

Skattskyldig skall för Skattskyldig skall för

varje skatteperiod lämna varje skatteperiod lämna uppgift till ledring för uppgift till ledning för fastställande av skatt, beräkning av skatt. Zege- Sådan uppgift skall lämnas ringen eller myndighet även i arnat fall, i den som regeringen bestämmer mån regeringen eller myn- får medge undantag häridighet som regeringen be- från. Uppgift till ledstämmer förordnar därom. ning för beräkning av

Kilometerskatt erlägges skatt skall lämnas även i i efterhand för skatte- annat fall, i den mån re-

period. Regeringen får geringen eller myndighet medge undantag härifrån som regeringen bestämmer

för grupp av fordon, förorånar därom, Kilo-

meterskatt erlägges i

efterhand för skatteperiod.

Regeringen eller myndighet

som regeringen bestämmer

får medge undantag härifrån för grupp av fordon.

filometerskattepliktigt Kilometerskattepliktigt fordon får ej brukas foråor får ej brukas 1. om de föreskrifter i 1. om det inte är försett fråga om kilometerräknar- med kilometerräknarapparaapparatur, vilka medäelats tur av godkänt slag som är i denna lag eller med stöd plomberad och godkänd vid därav, ej iakttagits, besiktning samt fungerar

tillfredsställande,

Tsenaste lydelse 1975:276,

Nuvarande lvdelse Föreslager lvdelse

2. om föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt ej läm-

nats, 3, om till betalning för- 2, om till betalning för-

fallen kilometerskatt ej fallen kilometerskatt ej erlagts. erlagts,

Regeringen eller myndignet

som regeringen bestämner

får medge att fordon, utar

hinder av första stvcket

1, får brukas i avvaktar på

reparation eller besiktning

av Kilometerräknarappratur.

Vad som sägs i första

stycket under 1 zäller ej

i fall som avses i 17 §

tredje stycket.

Vad som sägs i första Vad som sägs i första

stycket under 3 gäller stycket under 2 gäller

ej i fråga om skatt som ej i fråga om skatt som avser tid före det när- avser tid före det rärmast mast föregående skatte- föregående skatteåret och

året och ej heller i fråga ej heller i fråga om skatt

om skatt som åvilar tidigare som åvilar tidigare ägare ägare av fordonet och son av fordonet och som fastfastställts genom beslut ställts genom beslut om om efterbveskattning enligt efterbeskattning enligt

24 eller 25 § 24 eller 25 §,. Har fordon

sålts vid exekutiv försälj-

ning får det brukas av den

nye ägarea utan hinder av

att kilometerskatt, för

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vilken tidigare ägare är skattskyldig, inte sar erlagts, föreligger annars särskilda skäl får riksskatteverket medge att visst fordon får brukas uvar hinder av första stycket 2,

Lämnas ej inom föreskriven Har vedervörlig uppgift tid vederbörlig uppgift om för skKatteperiod om körsträcka för kKilometer- körsträcka för kilomeskattepliktigt fordon, på- terskattepliktigt forför beskattningsmyndigneten don inte kommit in inom den som ägde fordonet, när föreskriven tid skall fristen utgick, försenings- erinran om uppgiftsavgift med 100 kronor. skyldigheten och om förseningsavgift sändas till den som ägde fordo-

net vid utgången av skatte-

perioden, om ej annat föl-

jer av andra stycket.

Har i fall som avses i första Har i fall som avses i stycket ägaren anmanats att första stycket ägaren lämna uppgift men ej efter- underlåtit att inom kommit armaningen inom tid föreskriven tid lämna som föreskrivits i denna uppgift för skatteperiod eller underlåtit att inom om foråonets körsträcka föreskriven tid lämna upp- för minst er av det tre gift om fordonets körsträcka närmast föregående skat-

vid minst ett av de tre teperioderna påför be-

närmast föregående uppbörds- skattningsmyndigheter tillfällena, bestäms förse- ägaren förseningsavgift.

ningsavgiften till 200 kronor. Jetsamma gäller om

Senaste l1sdelse 1978:199,

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande lvdelse föreslagen lydelse

ägaren nar anmanats att

lämna uppgift om körsträcka

men ej efterkommit anmaningen

inom tid som har föreskrivits

i denna.

Förseningsavgift enligt andra

stycket utgår med 100 kronor.

Avgiften bestäms dock till

200 kronor om försenirgsav-

gift har påförts för minst

er av de tre närmast före-

gående skatteperioderna

eller om förseningen avser

manats att lämna,

Fråga om förseningsavgift Fråga om förseningsavgift

prövas av beskattnings- prövas av beskattningsmyndigmyndigheten. I fråga om heten, I fråga om försenings-

förseningsavgift skall avgift skall 37 f § första

3H8S första och tredje och tredje styckena, 37 g 3

styckena, 37 g 3 andra andra stycket samt 37 h <

stycket samt 37 h § lagen lagen (1959:92) om förfaran-

(1959:92) om förfarandet det vid viss konsumtionsbevid viss konsumtionsbe- skattning tillämpas. Utöver skattning tillämpas. Utöver vad som föreskrivs i nämda

vad som föreskrivs i nämnäa 37 £ D första stycket gäller

37 f£ $ första stycket gäller att förseningsavgifter avatt förseningsavgifter av- seende samma fordonsägare

seende samma fordonsägare för en och samma skatteperiod

för en och samma skatte- får nedsättas till 500 kronor period får nedsättas till eller, i fall som avses i

500 kronor eller, i fall tredje stycket andra meningen,

som avses i andra stycket, 1 000 kronor,

1 000 kronor,

Prop. 1978/79: 94 4]

iluvarande 1lvdelse Föreslagen lydelse

31 §7

"ot beslut son avses i Hot beclut som avses i

23-23 §§ eller 40 § 23-27 §§, 28 § andra eller eller som avser rättelse tredje stvcket eller 40 §

eller utdömande av vite eller som avser rättelse får skattskyldig och all- » eller utdömande av vite får mänt ombud föra talan skattskyldig och allmänt genom besvär hos kammarrätt. ombud föra talan genom be-

svär hos kammarrätt.

Hot beslut enligt 16 eller

21 § får skattskyldig föra

talan genom besvär hos re-

geringen,

Bestämmelserna i 40 och 45 §§ lagen (1959:92) om förfaran-

det vid viss konsumtionsbeskattning gäller i tillämpliga delar besvär i fråga som avses i första stycket.

Allmänt ombud får föra talan till skattskyldigs förmån.

1. Denna lag träder i kraft den

2, De nya begtämmelserna i 9 och 12 §§ tillämpas i fråga om

skatteår som börjar vid ikraftträdandet eller senare,

3, De nya bestämmelserna i 28 och 31 §§ tillämpas i fråga

om skatteår eller skatteperiod som går till ända efter

ikraftträdandet. 4. I övrigt tillämpas äldre bestämmelser i fråga om för-

hållande som hänför sig till tid före ikraftträdandet,

7 Senaste lydelse 1974:8€3,

Prop. 1978/79: 94

Förordning om ändring i vägtrafikskattekungörelsen

(1973:776)

Härigenon föreskrivs i fråga om vägtrafikskattekungörelsen

(1973:775)

att 47 §& skall upphöra att gälla,

att 4-7, 9, 20, 39, 40, 46-48, 51, 54 och 56 §§

skall ha nedan angivna lydelse, att i förordningen skall införas en ny paragraf, S a $, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

4 §

Skatteår, skatteperioder och uppbördsmånad för visst fordon bestämmes efter slutsiffran i fordonets registreringsnummer enligt följande uppställning.

Slut= Skatteår/ Fordonsskatt Kilometerskatt Uppbörds-

siffra skatteperioder månad 1 skatteår: maj-april april april-mars skatteperioder: maj-juli januari-mars april augusTi-oktober april-juni augusti novempber-januari juli-september oktober fiepruari-april Tebruari- 7 oktTober-decenber Z = KETSXtEVAE januari

2 skatteår: juni-maj maj

maj-april skatteperioder: juni-augusti februari-april maj september-noövember maj-juni augusti december-februari Jjulli-oktober november mars-maj november-januari” fTesruari 3 skatteår: juli-juni juni juni-maj skatteonerioder: juli-september mars-ma;j juni oktober-december juni-augusti september januari-mars september=-novenmber ecember april-juni december-fepruari <mars

iuvarande lydelse

Slut- Skatteår/ Fordonsskatt Kilometerskatt Uppbördssiffra skatteperioder månad

4 och 35 katteår: september-augusti augusti juli-juni skatteperioder: sentemberenovember maj-juni augusti december-feosruari juli-oktober november mars=ma;)j november. januari febraarl duni-augusti februari-april maj 6 skatteår: december-november november november-oktober skaiteperioder: december-februari juli-oktober november mars-maj november- januari februari Junil-augusti februari-aoril nad seotenber-novenmber maj-juni augusti 7 skatteår: januari-december december december-november =skattenerioder: januari-mars sectember-novenber decenber acrile juni Gecemner-Jebruari mars juli-sectember nars-maj JUAI OxTODer=-december juni-augusti sevtember 3 skatteår: februari-januari januari januari-december skatteperioder: februari-avpril oktober=december januari maj-öuli januari-mars avril auzgustl-oktober april=junl - aususti novenmber=-januari Jull-september oktober

9 skatteår: mars-februari februari

februari-januari skatteoverioder: mars-maj november-januari februari AuNi-auEusti iebruari-aocril naj senotember-november maj-juni augusti decenser-fesruari Jjull-oOxtober November O skatteår: april-mars mars mars-februari skatteperioder: avril-juni december-februari mars JUuLll=sectember mars-maj uni OxtOoPper-december juni-augusti KARA sentenber aAnNVari-hars september-november aecember

Sista månaden i varje skatteperiod för Kilometerskatt betecknas avstämplingsmånad.

Prop. 1978/79: 94

Föreslarcer lvdelse 4 öd Skatteår, skatteperioder och uppböråsnånad för visst fordon bestämmes

efter slutsiffran i fordonets registreringsnummer enligt följande

uppställning.

Slut- Skatteår/ Fordonsskatt YZilometerskatt Uopbörds-

siffra skatteverioder månad

1 skatteår: maj-april pril

april-mars skatteperioder: maj-aususti december-mars avril september-december april-juni augusti januari=april juli-november decernber 2 skatteår: juni-maj maj maj-april skattererioder: juri-sentember januari-april maj

oktober-januari - ri maj-augusti 1- I - sentember [5

feoruari-naj september-december januari 3 skatteår: juli-juni | juni juni-maj skattenerioder: juli-oktober februari-maj Juni november=-februari Jjuni-sentember oktober mars-juni OkTOber-januari lepruari

4 skatteår: september-augusti augusti

Jjuli-juni skatteperioder: seotember-decenmber avril-juni augusti januari-april juli-november december maj-augusti december-mars anril

5 skatteår: oktober-senotember september

sentember-augusti - Skatteverioder: oktober-januari maj-ausgusti sentember feoruari-ma; segtember-december januari Funi-sestember Jjanuarl-april naj

6 skatiteår: december-november novenber

november-oktober skatteperioder: december-mars juli-oktober november april-juli november-februari mars augusti-november = <:mars-juni augusti

7 s&atteår: januari-december december | decenmber-november =—-

skatteperioder: januari-april juli-noverber december mMmaj-ausgustl Qecember-mars evril seviember-december acrilejuni augusti

8 skatteår: februari-januari januari

| . | januari-december skatteperioder: februari-maöj september-december januari juni-september Januari-april naj oktOobDer-januari maj-augusti senvitember

Prop. 1978/79: 94 45

Föreslagen lydelse

ite Skatteår/ Fordonsskatt Kilometerskatt Uppbörds-

iffra Skatteperioder månad

skatteår: mars-februari februari

februari-januari -

skatteperioder:mars-juni oktober=-januari februari

juli-oxtober februariemasd juni

november-februari Jjuni-seotember OkxTODer

skatteår: april-mars mars

mars-februari -

skatteperioder: april- juli november=.-februari mars

augusti-november mars- juni augusti

december=-mars juli-oktober nover der

Sista månaden i varje skatteperiod för kilometerskatt betecknas

avstämplingsmånad.

Nuvarande lvdelse Föreslagen 1lvdelse

5 §

Uppgift till ledning för beräkning av kilometerskatt skall lämnas av fordonsägare 1. i samband med att fordon första gången blir kilometerskattepliktigt, 2, i samband med att fordon upphör att vara kilometerskattepliktigt av annan anledning än avställning,

3, i samband med att avställt fordon tages i bruk på sätt som är tillåtet i fråga om avställt fordon,

4, i samband med att fordon 4, i samband med att fordon som avses under 3 upphör upphör att brukas på sätt som

att brukas på sätt som är är tillåtet i fråga om avtillåtet i fråga om av- ställs fordon, om uppgift

ställt fordon, enliet 3 har lämnats,

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande lydelse föreslagen lvdelse

5. senast vid utgången av varje skatteperiod, om fordonet varit kilometerskattepliktigt under någon del av tider mellan föregående avstämpling enligt denna paragraf och ingången av avstämplingsmånaden,.

Uppgift enligt första stycket lämnas genom avstämpling på blankett enligt fastställt formulär, Skyldighet att lämna uppgift enligt första stycket 5 föreligser inte om avstämpling under avstänplingsmånaden har gjorts

enligt första stveket 3, 32 §

Tredje stycket fjärde meningen,

40 § andra stvcket eller 51 § eller enligt 5 § första stycket

kungörelsen (1973:777) om åter-

betalning och avräkning av vägtrafikskatt m.m. för fordon som använts utom riket.

un

Blankett för uppgift enligt Blankett för uppgift enligt

5 § första stycket 1 - 4 5 § första stycket 1 - 3

tillhandahålles av länssty- tTillhandahålles av länssty-

relse efter anmälan och relse efter anmälan och

skall vara försedd med skall vara försedd med datum för utlämnandet. datum för utlämnandet. Blankett för uppgift enligt

5 § första stycket 4 till-

handahålles av länsstyrelse,

Prop. 1978/79: 94 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

Avstämpling enligt 5 § Avstämpling enligt 5 §

första stycket 1 eller 4 första stycket 1 skall

skall göras innan fordonet göras innan fordonet Tages tages i bruk efter skatte- i bruk efter skattepliktens pliktens inträde, Avstämp- inträde, Avstämpling enligt

ling enligt 5 § första RS $ första stycket 2 eller

stycket 2 eller 3 skall AS skall göras tidigast göras tidigast tredje dager tredje dagen innan fordonet innan fordonet upphör att upphör att vara kilometervara kilometerskattepliktigt. skattepliktigt. Av S

bilregisterkungörelsen

(1972:599) framgår att av-

stämpling enligt 5 § första stycket 4 i vissa fall är

en förutsättning för att

avställning skall uppnöra,

Avstämplad blankett skall Avstämplad blankett skall sändas till länsstvrelse, i sändas till länsstyrelse, i

fall som avses i 5 § första fall som avses i 5 § första

stycket 1 eller 4 omedelbart stycket 1 omedelbart efter efter avstämplingen och i avstämplingen och i fall

fall som avses i 5 § första som avses i 5 § första

stycket 2 eller 3 inom tre stycket 2 eller 3 inom tre dagar efter utlämnandet. dagar efter utlämnandet,

78 Statens trafiksäkerhetsverk tillställer fordonsägare

blankett enligt 5 § första stycket 5 senast den 15 i avstämplingsmånaden.

Tgenaste lydelse 1975:280

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fordonsägare skall före Fordonsägare skall avstämpla utgången av avstämnlings- blanketten i kilometerräkna-

månaden avstämpla blanket- ren. Blanketten skall senast ten i kilometerräknaren åen 4 i månaden efter avstämpock inom samma tid sända lingsmånaden ha kommit in till blanketten till staters statens trafiksäkerhetsverk. trefiksäkerhetsverk.

Har fordonsägare icke erhållit blankett som avses i första stycket skall han anmäla detta till länsstyrelse senast en

vecka före utgången av avstämplingsmånaden, Länsstyrelsen tillställer fordonsägaren sådan blankett utan dröjsmål.

B8a 8

Riksskatteverket prövar fråga

som avses i 17 § tredje

stycket vägtrafikskattelagen

(1973:601). Medgivande som

avses där får lämnas under förutsättning att fordonsägare äger ett avsevärt antal kilometerskatteovoliktiga fordon, att körsträckan för fordonen kan beräknas tillförlitligt på annat sätt än med hjäln av kilometerräknarapparatur samt att svårignheter skulle föreligga för fordonsägaren att göra avstämpling i räknarna,.

Prop. 1978/79: 94 49

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksskatteverket fastställer skatteår, skatteperioder och uppbördsmånader för fordon som omfattas av medgivande enligt första

stycket.

Är fordon försett med kilometerräknare utan anordning för

stämpling av räknarställningen skall i stället för avstämpling göras anteckning om räknarens nummer och räknarställningen. I övrigt äger vad som sägs om avstämpling i

derna kungörelse motsvarande tillämpning i fråga om sådan anteckning.

Har medgivande enligt 3 a § lämnats skall fordonsägaren, för de fordon som omfattas av medgivandet, i stället för stämpelkort till beskattningsmyndigheten lämna särskild uppgift om körsträckan för fordonen och den på körsträckan belöpande kilometerskatten, I fråga om sådan upogift tillämpas bestänmelserna i denna kungörelse om uppgift till ledning för beräkning av kilometerskatt, 3iksskatteverket får, med avvikelse från denna kungörelse och efter samråd med statens trafiksäkerhetsverk, meddela föreskrifter om uppgiftslämnande och uppbörd. 4 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 94

Prop. 1978/79: 94 50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 5?

Skattekvitto på den skatt Skattekvitto på den skatt

som skall erläggas sändes som skall erläggas sändes under postförskott till under postförskott till

den skattskyldige senast den skattskyldige snarast den 10 i uppbördsmånaden möjligt, dock senast den

vid ordinarie uppbörd och 15 i uppbördsmånaden såvitt snarast möjligt vid till- avser ordinarie uppbörd. fällign uppbörd,

Utan ninder av första stycket får riksskatteverket efter samråd med statens trafiksäkerhetsverk medge att skattekvitto sändes senast der 15 i uppbördsmånaden vid ordinarie uppbörd,

39 €

Riksskatteverket kan, rär särskilda skäl föreligger, föreskriva att besiktning av kilometerräknarapnaratur skall ske nå annan tid än som anges i 37 i.

Länsstyrelse får förelägga (SET Länsstrrelse får föreläcga ägare av kilometerskatte- ägare av kilometerskattepliktigt fordox att inom oliktigt fordor att ison viss tid irställa fordonet viss tid inställa fordoxet för särskild besiktnig av för särskild bsesiktnin io er 2v kilometerräknarapnparaturen. kilometerräkrarapparaturer. inställes ej fordonet inom

föreskriven tid får det ej

ana? OCUKasS. Länsstyrelse inför uppgift om meddelat förelXsrande i bilregistret.

"Senaste lydelse 1975:280

Prop. 1978/79: 94 51

föreslagen lydelse

-Tavarande lydelse

40 37

Vid besiktning av kilometerräkrarapparatur skall kontrolleras att 1. kilometerräknarer är av godkänd typ, 2, apparaturen i övrigt överersstämmer med föreskrifter som meddelas av kilometerskattenämnden, 3. apnaraturen monterats och plomberats av den som är bhehörig därtill enligt 32 §, 4, apparaturen är monterad och olomberad enligt föreskrifter som meddelas av kilometerskattenämnden, 5. apparaturen fungerar tillfredsställande.

röranleder kontrollen ingen sid besiktning skall avanmärkning skall apvaraturen stämpling göras i räknaren. godkännas och i förekommande föranleder kontrollen fall plomberas samt bevis irgen anmärkning skall

härom utfärdas. Vad nu sagts apparaturen godkännas oci

gäller också om kontrollen i förekommande fall plomföranlett anmärkning som beras samt bevis härom utefter åtgärd enligt 34 § färdas. Vad som sagts gäller

andra stycket ej längre också om kontrollen föranlett föreligger. anmärkning som efter åtgärd

enligt 34 § andra stycket ej

längre föreligger.

46 §

Upphör kilometerräknarappara- Upphör kilometerräknarappaturen, i annat fall än som av- raturen, i annat fall än

ses i 32 §, att vara i före- som avses i 32 §, att vara

skrivet skick skall den som i föreskrivet skick skall har hand om fordonet när den som har hand om fordofelet upptäckes göra av- net när felet upptäckes

stämpling i kilometerräknaren, göra avstämpling i kilo-

om det inte är uteslutet till meterräknaren, om det inte följd av skada på räknaren, är uteslutet till följd av och anteckna datum för upp- skada på räknaren, och antäckten, Avstämpling och an- teckna vad som brister

Igenaste lydelse 1977:948

”n 2

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande lydelse Fröreslason lydelse teckning göres på särskilt samt datun för uppvickten. kort. Kortet skall utan ÅÄvstämpling och aniockningcg dröjsmål sändas till lins- görs På särskilt kort, som styrelsen. tillhandahills av länssty-

relso,

Kort som avses i första

stycket skall förvaras i

fordonet till dess anHara-

turen har fodkönvs vid

beciktnincen,

Kort enlict första stycket tillhandahålles av länsstyrelse.

48. ö

I fall som avses i 4ö > Upphör kilometersräkraranpafår kilometerskatteplik- ratar att vara i föreskrivet tigt fordor, inzsan felet skick får kilometerskatte-

avnajälpts av godkänt fö- pliktigt fordor, invan felet rTetag, brukas längst till avnjälpts av godkärt företas, utgången av tredje dager brukas längst till utgången efter den, då felet unn- av tredje dager efter der,

täcktes. Sedan felet av- då felet upptäcktes. 3edan

hjälnts får fordonet, felet avnjälpts får fordonet, innan apparaturen gcod- innan apparaturenr godkänts känts vid besiktning, vid odesiktning, orukas längst

brukas längst till ut- till utgången av tionde dagen

gången av tredje dagen efter den, då felet avzjälpts. efter den, då felet av-

hjälpts.

Jär särskilda skäl föreligger

får beskattnirgsmyndigneter.

medge att foråon får brukas

under längre tid innan felet

har avhjälvts än som sägs i

första stycket.

fr -

Senaste lydelse 1974:874

in '

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Som förutsättning för brukande Som förutsättning för bruenligt första stycket gäller kande enligt första eller

att åtgärder som anges i 46 andra stycket gäller att

och 47 §3 vidtagits. åtgärder som anges i 46 §

nar vidtagits.

Vid beräkning av tid som avses Vid beräkning av tid som i första stycket skall lör- avses i första stycket dag, söndag eller annan allmän skall lördag, söndag eller

helgdag icke inräknas och ej annan allmän helgdag icke

heller tid under vilken for- inräknas och ej heller donet funnits utom riket eller, tid under vilken fordonet såvitt avser personbil, utom funnits utom riket eller, riket i annat land än Norge. såvitt avser personbil,

utom riket i annat land

Intröffar nändelse som avses

i 46 § när "personbil finnes i än Norge. Upphör kilo-

Norge skall de i första stycket meterräknarapparatur att angivna tidsfristerna i stället vara i föreskrivet skick

för vad där anges utgöra var- när personbil finnes i dera fem dagar. Norge skall den i första

stycket angivna tidsfris-

ten för avnjälpande av

fel i stället för vad där

anges utgöra fem dagar.

22

UI [53 Vid flygande inspektion av Vid flygande inspektion av kilometerskattepliktigt kilometerskattepliktigt

foråon får den som utför fordon får den son utför

inspektionen kontrollera inspektionen kontrollera att kilometerräknarappara- att kilometerräknarapparaturen är i föreskrivet skick turen är i föreskrivet skick och fungerar tillfreds- och fungerar Tillfredsställande, ställande, 7öranleder in-

spektionen annärkning moi

kilometerräknarapparatu-

ren skall den son utiör

inspektionen söra avstämp-

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ling i räknaren på särskild

blankett, Efter avstämp-

lingen sänds blanketten

till länsstyrelse.

Riksskatteverket meddelar efter samråd med rikspolisstyrelsen och kilometerskattenämnden närmare föreskrifter om kontroll av kilometerräknarapparatur enligt första stycket.

54 8

Mot beslut enligt 27 5 andra stycket eller 53 § eller om utdömande av vite föres talan genom besvär hos kamnarrätt.

Mot beslut enligt 31 3 Mot beslut enligt 3 a §, eller 32 § första stycket 31 § eller första

iöres talan genom besvär stycket föres talan genom hos regeringen. basvär hos rezeringen.

oc

Mot beslut enligt 45 I

andra stveckot föres talan

senom besvär hos riks-

skatteverket.

Mot beslut enligt 39 § Hot beslut enli -

första eller andra stycket första eller andra stycket eller mo; teslut om utsät- eller mot beslui om utsättande av vite fär talan tande av vile eller mot ej föras. riksskatteverke beslut

i fråsa som avses i 4n &

andra stycket får talan

ej förac.

DE s

Till böter, högst femhundra Till böter, högsoi fenhunära kronor, dömes kronor, dömes 1. godkänt företag som ej 1. godkänt företag som ed iakttager bestämmelserna i iaktiager bestämnelserna i

Igenaste lydelse 1974:874

Prop. 1978/79: 94 55

Nuvarande lydelse röreslagen l1vdelse

32 § tredje stycket, 32 5 tredie stycket,

2. fordonsägare som ej efter- 2. fordonsägare som ej kommer föreläggande enligt efterkommer föreläggande

39 5 andra stycket, enligt 39 5 andra stycket,

3, den som underlåter att 3. den som underlåter att

vidtaza åtgärd enligt 46 3 vidtaga åtgärd enligt 46 5

första stycket, 4, den som nindrar eller 4, den som hindrar eller försvårar kontroll enligt försvårar kontroll enligt

51 5. 51 5.

1. Denna förordning träder i kraft den 2. De nya bestämmelserna i 4 3 tillämpas i fråga om skatteår som börjar vid ikraftträdandet eller senaroc. för fordon med slutsiffra 5 gäller i fråga om fordonsskatt att tiden den 1 september 1979 - der. 30 september 1980 skall utgöra

ett skatteår och tiden den 1 september 1979 —- den 31

januari 1980 er skatteperiod samt i fråga om kilometerskatt att tiden den 1 juli 1979 = den 31 augusti 1980 skall utgöra ett skatteår och tiden den 1 juli — den 31 augusti 1979 en skatteperiod.

3. De nya bestämmelserna i 7 § tillämpas i fråga om upp-

gift som avser skatteår eller skatteperiod som går till ända efter ikraftträdandet. 4, I övrigt tillämpas äldre bestämmelser i fråga om förhållande som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

Sh

fordon som. använts uaubton riket

Härigenom föreskrivs att 2 a- 2 c, 5 och 7 56 funsörelsen (1973 P7) om ätervetalring och avräk nins av , vägtrafik skatt m.m. för fordon som använts atom riket! skall ta nedan & givna lsdelse.

Tuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2a £ Kilometerskatteplikiiln Der- Allometerskatteoliktit 2ersonbil som föres it till sonbil som föres ut till eller in från annat land eller ir från annat land än Jorge skall vara försedd än Forge skall vara försedå fo

med märke (kilometerskatte- med märke (kilometerskettemärke) son avses i 17 märke) som avses i 17 ;

första stycket vägtrafik- första stycket vägtrafik-

skattelagenr (1973:0691). skattelaxen 1973:6901).

rlärke tillnandehålles av närke tillnandahålles av länsstyrelsen och utlärrmnas länsstyrelse eller tullvå begäran av fordons- myndignet och utlämnas nå ägaren. Länsstyrelsen sva- begäran av fordonsägarenr. rar för att unpgift om ut- Tullmyndigneten underrättar lämnande införes i bpil- länsstyrelse om utlämnande registret. av märke, Länsstyrelsen

svarar för att uppgift om

utlämnande införes i bil-

registret.

Fordonsägare som erhållit Fordonsägare som erhållit kilometerskattemärke skall kilometerskattemärke skall utan oskäligt dröjsmål en- innan fordonet föres ut ligt meddelade anvisningar till annat land än 1dorge

7 Kungörelsen omtryckt 1976: 768

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anbringa märket på insidan enligt meddelade anvisav fordonets främre vindruta ningar anbringa märket på på mitten av vindrutan och insidan av fordonets främ-

i dess övre kant. re vindruta på mitten av

vindrutan och i dess övre

kant.

Kilometerskattemärke får avlägsnas frår fordonet endast om det är nödvändigt för reparation av fordonet eller liknande åtgärd, Far kilometerskattemärke avlägsnats, förkommit eller förstörts skall fordonets ägare utan dröjsmål hos länsstyrelse anmäla detta med angivande av tid och plats för det inträffade samt skälen härför, På begäran av fordonsägaren tillrandahåäller lärsstyrelse duplettmärke,

2 d

[a 2 Kilometerskattemärke har rek- Allometerskattemnärke skall vangalär foria med måtten före utlännandet förses 90 x 50 mm. Färke skall före med registreringsnumret utlämnmnandet förses med re- för det fordon, då vilket gistreriagsnumret för det det skall anbringas. fordon, på vilket det skall Märket utföres i material anvringas. härket utföres i av såden beskaffenhet att material av sådan veskatffen- det ej kan avlägsnas från het att det ej kan avlägsnas fordonet utan att förstöfrår fordonet utan ati för- ras. störas.

2 cv

För kilometerskattemärke för kilometerskattemärke eller duplett därav utgår eller duplett därav utgår avgift med tio kronor. avgift med tio kronor

eller, om märket Llämas

ut av tullmyndighet, med

Tjugofem kronor,

"An IX

Prop. 1978/79: 94

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avgiften erlägges av for- Avgift för märke som ut donsägaren inom tio dagar lämnas av tuillmyndighet från utsändandet genom in- erläcges till myndigreten sättning på särskilt post-

före utlämnandet. I annat

girokonto. Inbetalningskort fall erlägges avgifter av tillställes fordonsiägaren fordonsägaren inom tio av statens trafiksäker- dagar från utsändandet gehetsverk för länsstyrelses nom insättning noå särskilt

räkning. 7ad som sägs i 30 § postgirokonto. Inbetal-

vägtrafikskattelagen ningskort tillställes for-

(1973 501) äger motsvarande donsägaren av s

tillämvning i fråga om av- fiksäkernetsverKk giften styrelses räkning,

sägs i 30 3 vägrtraftiks

lagen (1973:501) äser mot-

svarande tillämoaing i

fråga om avgiften,

lär fordon som avses i den- där fordon na kanrgörelse föres tb vr na kungörels riket till annat land än rikel till Sorge eller in | riket Norge eller från sådant land skall der från sådant land skall de. som svarar för fordorer 20- söm svarar för fordarnetv 2wvtec okna fordorets TESEYES ön stämpla särskild slanke ringsnun mer Hå särskild blankett, som i orsinal och xopia tillhandahålles av

tullmyadigleten. Der son

svarar för fordonet skall veriställd åtgärd skall därjämte stännla vlan- Slanketven omedelbart återkettena i fordonets Kilone- lämnas tilll villnndislevon.

öfter verkställd HÖRN NAasS Klloneblerskavoo..: åtgärd skall clankeblten oxe- på kilometerskatteplikti

Tivarande lydelse Föreslagen lydelse

delbart återlämnas till personbil vid ut- eller intullmyndigheter, resa antecknar tallmyndig-

lometerskattemärke nå kilo- heten detta på olanketten.

meterskattepliktig versonvil vid ut- eller inresa antecknar tullmyndighetear detta på blanketten,

Tallmyndigheten förser såväl original som kopia av blanketten med uppgift om datum och plats för gränsvasseringen och återställer det ena exemplaret till den som svarar för fordonet, Snarast efter utgången av varje kalendervecka och kalendermånad sänder tullmyrdigheten avlämnade blanketter till statens trafiksäkerketsverk. Härvid skall blanketter med anteckning enligt första stycket skiljas från övriga blanketter.

är sfordor försett med kilo- Är fordon försett med kilo-

Teterräknrare utar anordning rmeterräknare utan anordning för avstämoling äger 9 § för avstöämpling äger 9 §&

första stycket vägtrafik-

skattekungörelsen (1973:776)

motsvarande tillämpning. Här fordon som avses i denna kungörelse föres ut uar eller in i riket får åtgärder enligt första stycket underlåtas på begäran av den som svarar för fordonet. Denne får i sådant fall av tullmyndigheten vid utresan nandling som visar att nämnda åtgärder ej vidtagits, Handlingen, av vilken skall framgå datum för utlämnandet och fordonets

registreringsnummer, skall medföras i fordonet och åter-

lämnas till tullmyndighet vid närmast följande inresa med fordonet. Återlämnas ej sådan handling vid inresa gäller bestämmelserna i första-tredje styckena.

Har utresa med fordon som avses i denna kungörelse skett

till annat land än Horge och har närmast följande inresa

skett från Norge skall fordonets ägare inom tre dagar från inresan lämna skriftlig uppgift till länsstyrelse om att

fordonet återkommit till riket,

Prop. 1978/79: 94

iavarande 1ydelse

av ut- eller inresa ej uppsiftö enlist 5 > första-tredje si yeckena är rätveir vill åälersevalain” 1 eller avräkning: &v skalt förfallen för der resan, dn oc t

&rdra stck

ar kilometerskabvenoliktict fordor 2avänts utan i annat larå än sorsce oc Mar utresa eller inresa sket: över sorge får teskabltilicen yndigheter, efter ansöka, medrse avräkning av kiloneterskatli för körsvräckar » Eland än forge,

bälten till avräkning av

verskatt för ”erson- kiloneterskatt för Dersor-

bil är förfallen för viss Sil är förfaller för viss

resa om kilometerskatte- resa om kiloreterskatie-

närke har saknats vid ut- märke nar saknats vid uteller inresanr, Har avräk- eller inresan, Har avräkning därför ej zjorts får ning därför ej gjorts får fordorsägaren påkalle ce- fordonsägaren påkalla beslut hos beskattningsnyn- slut hos beskattningsmyndigheten i frågan, Seskatt- digheter i frågar, 2eskattningsmyndighetenr får medge ningsmyndigaetenr får medge avräkning för den resan avräkning för den resan

under förutsättning att under förutsättning att

fordonsägaren gör troligt märket funnits vid utregan att märket har saknats på och att fordonsägaren gör

grund av sådan omständighet troligt att märket vid in-

över vilken han ej har rått resan rar saknats vå grund och som har inträffat på av sådan omständignet över sådan tid att duplettmärke vilken kan ej har rått och

2Senaste lydelse 1978:128

Prop. 1978/79: 94 61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ej har kunnat anskaffas före som har inträffat under utut- eller inresan. landsvistelsen.

1. Denna förordning träder i Kraft den 2, Äldre bestämmelser gäller i fråga om utlandsresa som har påbörjats

före ikraftträdandet. 3, Äldre bestämmelser tillämpas i övrigt i fråga om förhållande som

hänför sig till tid före ikraftträdandet.

Prop. 1978/79: 94 62

exom föroskrivs avi 22 ocn 35

skall ha nedan ang

Nuvarande lydelse

Kontrollmärke utfärdas för annat registrerat fordon än ; tTerrängfordon. Märket utfiär- terrängsfordon. Mi das under förutsättning att das under förutsuitt:

fordoner ej är avstillt, fordonet oc ir föreskriven trafitförsäk- föreskrivor trafikförsäilk-

ring finns, ring finns,

förbud att bruka fordonet förbud att bruka fordonet

ej gäller enligt 16 § eller ej gäller enligt 16 eller

21 § första stycket 1 eller 21 § vägtrafikskattelagen

3 vägtrafikskattelagen (1973:601), (1973:601), körförbud ej gäller,

körförbud ej gäller,

Kontrollmirke g er vill utgången av den kalendermånad, under vilken frisa om utfärdande av kontrollaärke närmast skall prövas enligt 25 5. I fråga om fordon, för vilket besiktilngsman meddelat föreläggande om kontrollbesiktning, gäller dock märket endast till utgången av kalendermånaden, efter den, unden vilken den av besiktningsmannen bestända tiden för kontrollbesiktning utgår. I fall som avses i 17 5 första stycket andra punkten vägtrafikskattekungörelsen (1275:776) ller närket Till utgingen av den kalonrderninad under vilken fordonsskatten förfaller till betalning.

I fråga on skattepliltigt fordon lämnas mirket ut on föreskri- så H

ven fordonsskatt och registeorhi ilningsavgifi betalats. Kon-

kungörelsen omtryckt 1976:779.

Prop. 1978/79: 94 63

lydohec iröreslagen lydelse

Erolbaäirko sovr otfivdas i AA and med annäilan som avses i 17 § första stycket andra punkten vägtrafikskattekungörelsen utlämnas dock utan hinder av att skatt eller registerhållningsavgift ej betalats.

Rezslut om avställning i Beslut om avställning i annat fall än son avses i annat fall än som avses i

4¶S första stycket får ej 34 I första stycket får ej

meddelas för länsre tid in meddelas för längre tid in 3sox månader. siter ny anmäi- sex månader. Ifter ny anmälan förlänges avställnings- lan förlänges avställningstiden med hörst sex månader tiden med högst sex månader

ät fången. Avställningsti- åt gången. Avställningsti-

den räknas från och med den den räknas från och med den

dag anmälan inkom till läns- dag anmälan inkom till läns-

styrelsen. Avstöllningen styrelsen. Avställningen upphör före den beslutade upphör före den beslätade evstäillningstidens utgång, avställningstidens utgång, om ägaren bocär det. om ägaren begir det.

Föreligger skyldighet att

lämna uppgift enligt 5 §

första stycket 4 vägtrafil-

skattekungörelsen (1973:

776) upphör dock avställ-

ningen först när sådan upp-

gift har lämnats.

Denna förordning träder i kraft den

Prop. 1978/79: 94 64

1 UTREDNIHUGENS ARBETE

1.1 Direitiven

Direktiven för vägtrafikskatteutredningen finns i Dir

1977:44, där departementschefen anför följande.

Vägtrafikbeskattningen har under de senaste åren genomgått stora förändringar. Den årliga fordonsskatten kompletteras numera av kilometerskatt, som ersatte brännoljeskatten för brämnnoljedärivna personbilar, lastbilar och bussar den 1

januari 1974 och för vissa släpvagnar den 1 juni 1976.

Beskattningsförfarandet och uppbördssystemet ändrades i

väsentliga avseenden den 1 januari 1974 i samband med att

automobilskatteförordninsen mn. öl. författningar ersattes av i stora delar helt ny lagstiftning, bl.a. vigtrafik-

skattelagsen (1973:601) och vägtrafikskatteungörelsen (1975:775).

Det stora antalet skattenxliktiga fordon och uppgelningen av beskattnirgen vå fordonsskatt, kilometerskatt och

bensinskatt ställer stora krav såväl så bestattningsför-

farandet som så berörda myndigheter och fordonsigaroe,

ar Erfarenheterna från däen oraktiskza tillinpningen visar avt bestämmelserna i stort sett fungerar väl. frå flera enskilda nunkter bör dock förbättringar kunna göras. För att närmare pröva dessa frågor bör en särskild utredare tillkallas. Jaz föreslår ati detta skor nu. Den särskilde utredaren bör få till upofilt att göra en teknisk övorsyn av vi trafixkbeskattninsens olika delar. Jag vill här encast veka på Ott var av de frågor som bör vas unn nämligen unbörden av Jordonsskatt och kilometersitatt, uppbörds- och restitu- Tionsfrågor i sanband med boskattningen av äen internationella trafixen och on allmän författningsteitnisk översyn.

Utredaren bör rskilt sträva efter förenklingar i beskattningen med bea ande av Pimli krav på att den skall vara effektiv och ge nöjligheter till en tillfredsstillande kontroll.

Utredaren bör genom kontaxter med bransch- och intresscorganisationer på området tillgodogöra sig dessas erfarenheter.

1.2 Arbetets uvpläggning

Vårt unvdrag innefattar en texnisk översyn av hela väg" beskattninzen, Fed nänsyn till att kilometerskaitten ny beskattningsform, som dessutom i vissa avseenden komplicerad, har vi ansett det lämplist att inleda värt arbete med en översyn av denna der av vigtrai ningen och att redovisa våra överviganden och förslag i

Prop. 1978/79: 94 65

ett delbetänkande,

För att få del av länsstyrelsernas erfarenheter av den gällande vägtrafikbeskattningen har vi gjort en förfrågan hos samtliga länsstyrelser.

Under arbetets gång har vi haft överläggningar med företrädare för riksskatteverket, RSV, och kilometerskattenämnder, KSN . Vi har också haft kontakter med företrädare för skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06), Motorbranschens riksförbund, IHotormännens riksförbund, Svenska busstrafikförbundet, Svenska lokaltrafikföreningen, Svenska taxiförbundet, Svenska åkeriförbundet och AB Storstockholms lokaltrafik.

För utredningsarbetet har material inhämtats från bl.a.

statens trafiksäkerhetsverk, TSV,

I vårt fortsatta arbete avser vi bl.a. att ta upp frågan om att slopa fordonsskatten för bensindrivna fordon och öka drivmedelsbeskattningen i motsvarande mån. Vidare avser vi att behandla beskattningen av dragbilar och påhängsvagnar samt traktorbeskattningen. Uppbörds- och restitutionsfrågor i samband med internationell trafik kommer vi också att ta upp. Slutligen kommer vi att överväga arbets- och ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och att göra en författ- -ningsteknisk översyn,

5 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94

Prop. 1978/79: 94 66

I] GÄLLANDE BESTÄMFELSER HM. 9

Vägtrafiken är föremål för beskattning i flera olika

former, Beskattningen kan delas in i skatt på anskaffning, skatt på innehav och skatt på användning av fordon. 3eskattningen kan också delas in i fasta och rörliga - körlängdsberoende - skatter. Vidare kan en uppdelning göras efter det huvudsakliga syftet med olika skatter.

Skatt på anskaffning av fordon utgår enligt lagen

(1958:430) om mervärdeskatt (omtryckt 1969:237, ändrad senast 1978:322) och lagen (1978:69) om försäljnings-

skatt på motorfordon, Dessa skatter räknas inte till den egentliga vägtrafikbeskattningen.

Skatt på innehav av fordon utgår enligt vägtrafikskatte-

lagen (1973:601) (ändrad senast 1978:199), VSL, i form

av fordonsskatt. Denna skatt är en fast skatt som ut-

går med visst belopp för en tidsperiod oavsett i vilken

utsträckning det enskilda fordonet faktiskt används.

Skatt på användning av fordon utgår i form av kilometerskatt enligt VSL och i form av olika drivmedels-

skatter. Bensin beskattas enligt lagen (1961:372) om bensinskatt (omtryckt 1975:274, ändrad senast 1978:117) och gasol enligt förordningen (1964:352)

om gasolskatt (ändrad senast 1974:863). Någon sär-

skild drivmedelsskatt utgår inte på motorbrännolja. Bensin, gasol och motorbrännolja är föremål för

beskattning enligt lagen (1957:262) om energiskatt (omtryckt 1975:272, ändrad senast 1977:57). Kilometerskatten och drivmedelsskatterna är körlängds-

beroende.

Prop. 1978/79: 94

Vissa delar av den beskattning som sker av vägtrafiken

har till syfte att finansiera de kostnader som vägtrafiken

orsakar samhället. Andra delar av beskattningen har annat, huvudsakligen fiskalt, syfte, Till de sistnämnda skatterna hör mervärdeskatt, försäljningsskatt på motorfordon och allmän energiskatt.

Fordonsskatten, kilometerskatten, bensinskatten och gasolskatten är däremot helt eller delvis specialdestinerade, Denna specialdestination skall dock enligt riksdagens be-

slut (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1, rskr 1977/78:19)

upphöra budgetåret 1980/81.

I detta sammanhang skall inte lämnas någon historik över vägtrafikbeskattningens utveckling. I fråga om kilometerskatten bör dock följande nämnas.

Kilometerskatt infördes den 1 januari 1974, Samtidigt upphävdes två olika skatter på motorbrännolja, en specialdestinerad och en ej specialdestinerad., Dessa drivmedelsskatter hade orsakat stora kontrollproblem, Genom olika skatteundandragande åtgärder kunde den likvärdiga men väsentligt lägre beskattade eldningsoljan användas i stället för motorbrännolja för drift av motorfordon.

Vidare ansågs kilometerskatt vara en lämpligare skatteform än drivmedelsskatt när det gällde att anvassa skatteuttaget för brinnoljedrivna fordon och deras släpvagnar till den s.k. kostnadsansvarighetsprincipen. Denna princip hade fastlagts genom statsmakternas trafikpolitiska beslut 1983. rör vägtrafikens del har beslutet ansetts innebära att sanhällets kostnader för vägtrafiken skall tas ut av

denna genom beskattningen och att skatter, så långt det är möjligt, skall fördelas på de olika fordonen i för-

hållande till deras individuella kostnadsansvar,

Prop. 1978/79: 94 68

Kilometerskatten omfattade från början sådana personbilar, bussar och lastbilar som är inrättade för drift med annat drivmedel än bensin eller gasol, dvs. i praktiken brännoljedrivna fordon av dessa slag. I fråga om övriga fordon, vars användning orsakar förbrukning av motorbrännolja (trafiktraktorer, registrerade motorredskap och släpvagnar till brännoljedrivna fordon) höjdes den årliga fordonsskatten för att kompensera bortfallet av skatt på brännolja.

Den ej specialdestinerade skatten på brännolja fick sir motsvarighet i särskild fordonsskatt och särskild

kilometerskatt enligt lagen (1973:602) om särskild

vägtrafikskatt.

Den 1 juni 1976 utvidgades kilometerskatten till att

omfatta även släpvagnar som dras av kilometerskattepliktigt motorfordon och har en skattevikt över 3 000 kg. Kilometerskatten för dessa släpvagnar ersatte inte endast den del av fordonsskatten som svarade mot höjningen 1974 utan också omkring hälften av fordonsskatten i övrigt. Den särskilda fordonsskatten ersattes helt med särskild kilometerskatt för släpvagnarna.

Den särskilda vägtrafikskatten har upphävts i år

(prop. 1977/78:94, SKU 1977/78:39, rskr 1977/78:192,

5F3 1978:115). Därvid har skattebeloppen i princip

oförändrade adderats till beloppen av vägtrafikskatten. Till dess specialdestinationen upphör

skall 90 H av skatteintäkterna anses som special-

destinerade.

Prop. 1978/79: 94

De grundläggande bestämmelserna om vägtrafilkbteskattningen finns alltså i VSL., Därutöver regleras beskatt-

ningen i vägtrafikskattekungörelsen (1973:775) (äncrad

senast 1978:331), VSK, kungörelsen (1973:777) on åter-

betalning och avräkning av vägtrafikskatt m.m. för fordon som använts utom riket (omtryckt 1976:768,

ändrad senast 1978:128), ÅVK, lagen (1975:3323) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket (ändrad senast 1978:119) och i ett fler-

tal andra författningar.

Zn sammanställning över nu gällande författningar som avser eller har samband med vägtrafikbeskattningen

m.m, finns intagen i bilaga 1.

I det följande lämnas en redogörelse för gällande bestämmelser i de delar som behandlas i betänkandet,

Prop. 1978/79: 94 AN

2.1 Skattepliktiga fordon

få Skattepliktigt fordon är enligt 2 § första stycket VSL motorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn, om foråonet är eller bör vara registrerat och inte är avställt. Skattepliktig bil, son är inrättad för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol är enligt 2 § andra stycket VSL kilometerskattepliktig. Även släpvagn som dras av kilometerskattepliktigt motorfordon och som har en skattevikt över 3 000 kg är kilometerskattepliktig.

Beteckningarna motorfordon och bil har samma betydelse som i fordonskungörelsen (1972:595) (ändrad senast 1976:778)

och bilregisterkungörelsen (1972:599) (omtryckt 1976:779,

ändrad senast 1978:3528), Motorfordon omfattar bilar, motorcyklar och mopeder, Bilar indelas i personbilar, lastbilar och bussar,

Det totala antalet kilometerskattepliktiga fordon var 226 289 den 23 december 1977. Härav var 89 418 lastbilar, 10 934 bussar, 100 733 personbilar och 25 204 släpvagnar. Antalet avställda fordon som skulle vara kilometerskattepliktiga om de inte var avställda uppgick vid samma tidpunkt till 38 694.

2.2 Skattskyldighet

Enligt 7 § VSL är det ägaren av ett fordon som är skatt-

skyldig för detta, Närmare bestämmelser om skattskyldighet i fråga om kilometerskatt finns i 20 § VSL. Skattskyldig är den som ägde fordonet vid ingången av den kalendermånad under vilken skatt skall betalas eller skulle ha betalats. Om skatt fastställs genom efterbeskattning är den skatt-

skyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser, I fråga om kilometerskatt för skatteperiod under vilken

fordonet har avregistrerats eller annars av annan anledning än avställning har upphört att vara skattepliktigt är den

skattskyldig som då ägde fordonet.

Prop. 1978/79: 94 7

2.3 Kilometerräknarapparatur

Kilometerskattepliktigt fordon skall enligt 17 § VSL vara försett med särskild, godkänd kilometerräknarapparatur. Apparaturen skall vara plomberad,

Fråga om godkännande av kilometerräknare prövas enligt

31 § VSK av KSN efter samråd med RSV. Av 44 § VSK framgår

att KSN efter samråd med RSV meddelar närmare föreskrifter om montering, plombering, besiktning, godkännande, reparation och liknande frågor som avser kilometerräknarapparatur. I det följande återges vissa av KSN:s föreskrifter i dessa hänseenden.

KSN har godkänt fyra kilometerräknare med avstämplingsanordning, därav tre vajerdrivna och en navnmonterad räknare, samt en navmonterad räknare utan sådan anordning.

Vajerdriven kilometerräknare kan placeras i förarutrymme, passagerarutrymme eller slutet lastutrymme, Om räknaren skall placeras i t.ex, motorrum, krävs att räknaren har godkänts av KSN för placering där.

ÉSN:s godkännande har för vissa räknare förknippats med särskilda föreskrifter om användning eller placering, t.ex, att räknaren skall vara försedd med särskilt skyddslock. Den navnonterade räknaren utan avstämplingsanordning får endast användas på specialfordon och efter särskilt tillstånd från KSN. I fortsättningen bortses från denna räknartyp.

Den vajerdrivna kilometerräknaren drivs från uttaget i växellådan för hastighetsmätare eller färdskrivare, För drivningen av räknaren används vajer och en s.k. fördelningsväxel.

Den navnonterade räknaren drivs med hjölp av en pendel inne i räkraren,. Räknaren monteras på ett särskilt fäste, som sätts Då ett hjulnav. Den monteras vanligen på fordonets

Prop. 1978/79: 94 72

högra bakhjul och används främst på släpvagnar.

Båda räknartyperna består av ett räkneverk och en stämplingsanordning inneslutna i en metallkåpa, Metallkåpan har en insticksöppning för kort som skall stämplas i räknaren. Stämpelavtrycket består av två siffergrupper. Den ena anger räknarens tillverkningsnummer och den andra räknarställningen, Räknaren innehåller inget färgband e.d. Stämpelkorten måste därför vara försedda med kopieringspapper eller vara självkopierande för att avtrycket skall vara läsbart.

Kilometerräknaren har en fast inre utväxling. Eftersom fordon har olika däckdimensioner och utväxlingsförhållanden, måste en särskild omräkningsfaktor fastställas för varje fordon. Först när antalet markeringar enligt räknaren multipliceras med omräkningsfaktorn får man den verkliga körsträckan.

2.3.1 Hontering m.m,

Kontering, plombering, brytande av plombering, reparation eller liknande åtgärd som avser kilometerräknarapparatur får enligt 32 § VSK utföras endast av den som KSN har godkänt, s.k. godkänt företag. F.n. finns ca 2 200 sådena företag. När det gäller godkännande eller återkallande av godkännande av företag, får KSN enligt 33 § VSK göra inspektion hos företaget för att undersöka förhållande som är av betydelse för nämndens prövning.

I 32 § tredje stycket VSK anges att godkänt företag som har monterat eller gjort ingrepp i en räknarapparatur, skall olombera apparaturen samt fylla i och skriva under ett särskilt rapportkort. Kortet skall stämplas i räknaren. Företaget svarar på detta sätt för att apparaturen är i föreskrivet skick, Rapportkortet lämnas till den som svarar för fordonet.

Efter det att anpparaturen har monterats eller ingrepp gjorts i den, skall fordonet inställas hos AB Svensk 3il-

Prop. 1978/79: 94 73

provning (ASB) för besiktning av apparaturen,. Därvid skall

rapportkortet medföras.

När en räknare byts ut, skall verkstaden lämna uppgift om den urmonterade räknaren till länsstyrelse på särskilt stämpelkort.

Plombering av kilometerräknarapparatur får enligt 32 § VSK brytas endast av godkänt företag, Om det är nödvändigt för sådan reparation, som inte utan avsevärd olägenhet kan utföras av godkänt företag, får dock plombering brytas av annan. Detta framgår av 34 § VSK. Som exempel på sådana fall kan nämnas en växellådsreparation som måste utföras när fordonet används utomlands, Enligt bestämmelserna i 34 § andra stycket, får förrättningsman vid riksprovplats (ASB) i samband med besiktning av apparatur plombera denna och även bryta plombering.

2.3.2 Besiktning

I 35 § VSK anges att kilometerräknarapparatur skall vara godkänd vid besiktning av riksprovplats, dvs. vid besiktning hos ASB, I 37 och 38 §§ VSK anges när besiktning skall göras.

Kilometerräknarapparaturen skall besiktigas och godkännas innan ett kilometerskattepliktigt fordon får tas i bruk första gången. Besiktningen av apparaturen kan göras antingen i samband med besiktning av fordonet eller som särskild förrättning.

Kilometerräknarapparaturen skall också besiktigas i samband med de årliga kontrollbesiktningarna av fordonet. För nya fordon gäller emellertid inte kontrollbesiktningstvånget

under de två första åren. Även under denna tid skall kilo-

meterskattepliktiga fordon dock inställas för besiktning

av räknarapparaturen, Besiktningen skall göras under den inställelsetermin för kontrollbesiktning som skulle ha gällt om fordonet varit kontrollbesiktningspliktigt. Om

Prop. 1978/79: 94

någon del av inställelsetermin infaller under de tre måna-

derna närmast efter det att apparaturen nar godkänts vid registreringsbesiktning eller vid särskild besilktningz innan fordonet tas i bruk första gången behöver besiktning av räknarapparaturen inte göras.

Besiktning av räknarapparaturen skall också göras i samband med registreringsbesiktning. Utförs registreringsbesiktningen Då grund av ändring som inte påverkar apparaturen, behöver denna dock inte besiktigas.

Har ingrepp gjorts så att plombering brutits, skall avparaturen besiktigas. Detsamma gäller om kontrollbosiktning av ett fordon görs efter särskilt föreläggande.

Enligt 39 § VSK kan RSV, om särskilda skäl föreligger,

föreskriva att besiktning skall ske på annan tid än som framgår av 37 §. Länsstyrelserna kan också förelägga

ägare av kilometerskattenliktigt fordon att inställa fordonet för särskild besiktning av räknarapparaturen., Om fordonet inte inställs för besiktning av avparaturen inor. föreskriven tid, får det inte brukas, Enligt bestämmelserna i 39 § VSK skall länsstyrelsen också föra in uppgift om meddelat föreläggande i bilregistret.

Vid besiktning av kilometerräknarapparatur skall enligt

40 § VSE kontrolleras att

1. kilometerräknaren är av godkänd typ, 2. apparaturen i övrigt överensstämmer med föreskrifter

som meådelats av KSN, 3. apparaturen monterats och plomberats av den som är

behörig till det, bg. apparaturen är monterad och plomberad enligt före-

skrifter som meddelats av KSN, 5. apparaturen fungerar tillfredsställande.

Prop. 1978/79: 94 75

Om kontrollen inte föranleder anmärkning, skall apparaturen godkännas och om det behövs plomberas, Bevis om godkännande skall utfärdas.

Enligt 41 § VSK gäller inte bevis om godkännande om appa-

raturen inte längre uppfyller de uppställda kraven. Ägare

av kilometerskattepliktigt fordon är i sådant fall skyldig att utan dröjsmål avhjälpa bristen och inställa fordonet

för särskild besiktning av apparaturen,

Riksprovplatsen skall enligt 42 § VSK lämna uppgift om besiktningen till TSV, om den görs i samband med kontroll-

besiktning eller om fordonet ännu inte är kontrollbesiktningspliktigt. I övriga fall skall uppgift om besiktningen

lämnas till länsstyrelse.

Enligt uppgift från TSV kan antalet besiktningar av räknarapparatur som rapporteras till TSV beräknas till ca

196 000 per år (178 000 godkända och 18 000 ej godkända)

och antalet besiktningar som rapporteras till länsstyrel-

serna till ca 108 000 per år (90 000 besiktningar efter

ingrepp och 18 000 efter installation).

Om kilometerskattepliktigt fordon inte är försett med kilometerräknarapparatur skall riksprovplatsen enligt 43 3 VSK lämna uppgift om detta till länsstyrelse.

26562 Kontroll m.m,

raligt 21 § VSL får kilometerskattepliktigt fordon inte brukas om de föreskrifter i fråga om kilometerräknarapnaratur, som meddelats i lagen eller med stöd av den inte iakttagits, dvs. om apparaturen inte är i föreskrivet

skick, Brukas det ändå döms ägaren enligt 34 § VSL till

böter,

I 45 5 VSK stadgas att ägare av kilometerskattepliktigt fordon är skyldig att kontrollera att räknarapparaturen är i föreskrivet skick, Om kilometerräknarapparaturen upp-

Prop. 1978/79: 94 76

hör att vara i föreskrivet skick skall, enligt 46 § VSK,

den som har hand om fordonet när felet upptäcks stämpla av ett särskilt stämpelkort i räknaren, På kortet skall också antecknas datum för upptäckten. Kortet skall utan dröjsmål

skickas in till länsstyrelse, På sätt som RSV bestämmer

skall dessutom enligt 47 § VSK antecknas vad som brister

i fråga om apparaturen och datum för upptäckt av felet.

Dessa anteckningar skall förvaras i fordonet till dess besiktning av apparaturen har skett.

Med stöd av bestämmelserna i 47 § VSK, har RSV i medde-

landet RSV Ip 1973:10 (s. 17) angett att följande uppgifter skall antecknas på kortet:

1. felets art,

2. tid och plats för upptäckt av felet, 3. under vilka omständigheter felet upptäcktes.

Antalet insända kort med anmälan om funktionsfel uppgår

enligt uppgift från TSV till ca 1 500 per år,

I 21 S VSL anges som nämnts att ett fordon inte får brukas om räknarapparaturen inte är i föreskrivet skick, Enligt 48 § VSK får fordonet dock användas den dag som fel på apparaturen upptäcks och under de närmast följande tre dagarna innan apparaturen repareras av godkänt företag. Dessutom får fordonet användas den dag felet har avhjälpts och under de närmast följande tre dagarna innan apparaturen godkänns vid besiktning hos ASB. För att fordonet skall få användas under dessa tidsfrister krävs att felet Då apparaturen har rapporterats till länsstyrelse och att tidigare angivna anteckningar har gjorts, I tidsfristerna räknas inte in lördag, söndag eller allmän helgdag eller tid då fordonet varit utomlands eller, i fråga om personbil, utomlands i annat land än forge., Upnptäcks fel på kilometerr öknarapparaturen i en personbil när denna är i Norge, utsträcks tidsfristerna till fem dagar.

När godkänt företag har återställt apparaturen i före-

Prop. 1978/79: 94 77

skrivet skick upprättar företaget, som har nämnts tidigare, ett särskilt rapportkort (i fyra exemplar). Fordonsägaren får tre exemplar av kortet, vilka skall Jämnas till förrättningsmannen vid besiktningen. Efter besiktningen får fordonsägaren tillbaka ett exemplar, AS5SB behåller ett exemplar och skickar ett till länsstyrelsen. Omkring 90 000 rapportkort kommer årligen in till länsstyrelserna från ASB.

Även om kilometerräknarapparaturen inte är i föreskrivet skick får fordonet enligt 49 § VSK användas vid provkörning i samband med besiktning eller i omedelbart samband med reparation och för färd kortast lämpliga väg till verkstad för reparation och till riksprovplais för besiktning.

Att kilometerräknarapparaturen är i föreskrivet skick och fungerar tillfredsställande kan - förutom vid besiktning hos ASB - kontrolleras vid flygande inspektion. Bestämmelser om detta finns i 51 § VSK, Där stadgas bl.a. att RSV efter samråd med KSN och rikspolisstyrelsen - meddelar närmare föreskrifter om kontroll av kilometerräknarapparatur i samband med flygande inspektion. RSV har också meddelat

sådana föreskrifter,

2.4 Skatteår och skatteperioder m.m, för vägtrafik-

skatt

Inligt 9 § VSL skall vägtrafikskatt beräknas för varje for-

don för en sammanhängande tid av tolv månader (skatteår) eller för var och en av fyra delar av helt skatteår (skat-

teperiod). Skatteår och skatteperiod fastställs enligt samma författningsrum av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, Bestämmelser om skatteår m.m. finns i 4 §

VSK. Skatteår, skatteperioder och uppbördsmånader för väg-

Trafikskatt bestäms med ledning av slutsiffran i fordonets registreringsnumner,

Fordonsskatt betalas enligt 12 § tredje stycket VSL i förskott för skatteår eller skatteperiod, Regeringen får dock medge undantag härifrån för grupp av fordon. Fordonsskatt

Prop. 1978/79: 94 78

utgår i regel för skattocår. Uverstiger fordonsskatten för ett fordon 1 500 kr. för helt år, utgår den dock för skatteneriod.

Kilometerskatt betalas enligt 18 § tredje stycket VSL i efternand för skatteperiod. Även från denna bestämmelse får regeringen medge undantag för grupp av forcon,

I fråga om fordon ned slutsiffra 1 eller 8 nar fastställts att uppbörd av fordåonsskatt för skatteperioden augusti oktober görs i augusti, dvs. delvis i efterhand. Skatteperioderna för fordonsskatt är alltid tre månader.

bkatteperioderna för kilometerskatt är i princip tre måinader. För fordon med någon av slutsiffrorna 2, 4, 5, Ö eller 9 gäller emellertid att en skatteperiod omfattar

två månader (maj-juni) och nästa period fyra månader (juli-oktober). Sista månaden i varje skatteoeriod för kilometerskatt kallas avstämplingsmånad,.

Skatteår, skatteoverioder m.m, för vägtrafikskatt framgår av tabell 1, som är intagen i bilaga 2.

2.5 Uppgift till ledning för beräkning av kilo-

meterskatt

Kilometerräknaren har till uppgift att mäta fordonets körsträcka, Räknarställningen kan - som tidigare har beskrivits - genom en avstämpling föras över till särskilda stämpelkort.

Uppgifter om räknarställningen ligger till grund för debitering av kilometerskatt. Enligt 18 § tredje stycket VSL skall skattskyldig för varje skatteperiod lämna uppgift till ledning för fastställande av skatt. Sådan uppgift skall också lämnas i annat fall i den mån regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordnar om det,

I 5 § VSK anges att fordonsägaren skall lämna uppgift

till ledning för beräkning av kilometerskatt i följande fall:

Prop. 1978/79: 94 79

1. i samband med att fordon första gången blir kilo-

meterskattepliktigt, 2, i samband med att fordon upphör att vara kilometer-

skattepliktigt av annan anledning än avställning, t.ex. när fordon skrotas, exporteras eller byggs om så att det inte längre är kilometerskattepliktigt,

3. i samband med att avställt fordon tas i bruk på sätt

som är tillåtet för avställt fordon, t.ex, när avställt fordon hyrs in som militärfordon eller an-

vänds inom inhägnat område,

4, i samband med att avställt fordon upphör att brukas

på sätt som är tillåtet för avställt fordon, 5. senast vid utgången av varje skatteperiod, om fordo-

net har varit kilometerskattepliktigt under någon del

av. tiden mellan föregående avstämpling enligt 1-5 och

ingången av avstämplingsmånaden.

I 6 5 VSK finns närmare bestämmelser om avstämplingarna, De skall göras på särskilda stämpelkort., Länsstyrelserna

tillhandahåller kort för avstämpling enligt 1-4, När så-

dant kort lämnas ut skall datum för utlämnandet antecknas på det. Avstämpling skall göras innan fordonet tas i bruk efter det att skatteplikten inträtt. Stämpelkort skall omedelbart efter avstämplingen skickas in till länsstyrelsen.

Skatteplikt inträder när ett fordon registreras utan att samtidigt avställas och när avställning av ett fordon upphör.

Avstämpling enligt 2 eller 3 skall göras tidigast tredje dagen innan fordonet upphör att vara kilometerskattepliktigt. Stämplat kort skall skickas in till länsstyrelsen inom tre dagar efter det att det har lämnats ut därifrån,

För avstämpling enligt 5 (ordinarie avstämpling) skall TSV enligt 7 § VSK skicka stämpelkort till fordonsägaren senast den 15 i avstämplingsmånaden. Fordonsägaren skall före ut-

gången av avstämplingsmånaden stämpla kortet i kilometerräknaren och sända tillbaka det ena exemplaret av det till TSV. Stämpelkorten postbefordras portofritt. Om fordonsägaren stämplar och postar kortet för sent eller inte alls,

tas förseningsavgift ut enligt 28 § VSL (se vidare avsnitt 2.8). Fordonsägare som lämnar stämpelkort på postanstalt kan få sitt exemplar av kortet stämplat med datum

för inlämnandet.

Har fordonsägaren inte fått stämpelkort för ordinarie avstämpling skall han enligt 7 § tredje stycket VSK anmäla detta till länsstyrelse senast en vecka före avstämplingsmånadens utgång. Länsstyrelsen skall då utan dröjsmål skicka nytt stämpelkort till honom.

Enligt 8 9 VSK behöver ordinarie avstämpling inte göras om ett fordon är utomlands i annat land än Norge när avstämplingen skall göras, under förutsättning att uppgift om utresan ur landet har lämnats enligt bestämmelserna i ÅVK.

2.6¶Uppbörd m.m, av kilometerskatt

Kilometerskatt skall enligt 18 § VSL betalas i efterhand för skatteperiod. Uppbörden kan vara ordinarie eller tillfällig.

Ordinarie uppbörd görs enligt 13 § andra stycket VSK för

fordon som har varit kilometerskattepliktigt under någon del av tiden mellan föregående avstämplingsdag enligt 5 § VSK och ingången av avstämplingsmånaden, Ordinarie uppbörd

skall omfatta även närmast föregående avstämplingsmånad om

fordonet har blivit skattepliktigt under den månaden, (Exempel: Ett fordon med slutsiffra 1 i registreringsnumret avställs under februari och avställningen upphör under juni, Avstämpling skall göras i mars, men inte i

juni, Uppbörd av kilometerskatt görs i april på grundval

av avstämplingen i mars, ufter avstämplingen i september görs uppbörd i oktober för körning under juni och skatte-

perioden juli-september,)

Prop. 1978/79: 94 8

Tillfällig uppbörd av kilometerskatt görs enligt 15 § VSK för fordon som har upphört att vara kilometerskattepliktigt av annan anledning än avställning, t.ex. fordon som har skro-

tats.

Kilometerskatt som skall erläggas vid ordinarie uppbörd förfaller enligt 16 § VSK till betalning vid utgången av uppbördsmånaden, Skatt som skall erläggas vid tillfällig uppbörd förfaller till betalning när fordonet upphör att vara

xilometerskattepliktigt.

Enligt 22 § VSL påförs vägtrafikskatt genom automatisk data-

behandling på grundval av uppgifter i bilregistret utan att

beslut meddelas av beskattningsmyndigheten. Av 10 § VSK

framgår att TSV i dessa fall påför skatt för beskattningsmyndigheternas räkning och verkställer uppbörd av skatt,

Skatten debiteras på grundval av lämnade uppgifter om körsträcka (stämpelkort) och uppgifter i bilregistret om om-

räkningsfaktor, skattevikt och skattesats, Kvitto på skatten sänds enligt 20 § VSK till den skattskyldige mot postförskott.

Vid ordinarie uppbörd skall postförskottsförsändelsen sändas den 10 i uppbördsmånaden, RSV får enligt 20 §& andra stycket VSK - efter samråd med TSV - medge att postförskottsförsändelse vid ordinarie uppbörd sänds ut senast den 15 i

uppbördsmånaden, RSV har regelmässigt lämnat sådant medgi-

vande, Bestämmelsen om när skattepostförskottet skall sändas ut gäller för både fordonsskatt och kilometerskatt. Vid tillfällig uppbörd skall försändelsen sändas ut snarast

möjligt.

I 21 § anges bl.a. när postförskottsförsändelse för kilo-

meterskatt senast skall lösas. Vid ordinarie uppbörd skall detta göras före uppbördsmånadens utgång och vid tillfällig uppbörd inom 15 dagar från förfallodagen. Enligt 21 a § VSK får postförskottsförsändelse dock lösas högst tio dagar senare under förutsättning att restavgift då erläggs. Det bör emellertid observeras att brukandeförbudet gäller efter för- 6 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 94

rår Ar- 2 fallodagen till dess skatten betalas, Restavgift ut Oo [sr Sar om iigt 30 § andra stycket VSL om skatten inte betalas i rätt g y tid. Avgiften är 4 5 av debiterat. belopp, Gock ninst 10 kr.

Om en fordonsägare inte får avi om bostförskottsförsändelse för vägtrafikskatt, är han enligt 22 5 VSK skyldig att anmäla detta till länsstyrelse senast en vecka innan försän-

delsen senast skall lösas, Länsstyrelsen sänder då nv post-

förskottförsändelse till fordonsägaren eller anvisar honor: att betala in skatten nå särskilt oostgirokonto.

RSV har med stöd av 24 3 VSK föreskrivit att inbetalning

av skatt får göras genom girering från postgiro- cller personkonto, Mär skatt har betalats nå detta sätt 0 sänds

oa kattekvittot med stöd av 26 3 VSK som vanligt brev till HH ordonsägaren., Inbetalning över postgiro anses ha gjorts

den dag försändelse som innehåller gireringshandling nar lämnats för postbefordran till postgirot.

Enligt 29 § VSK får RSV efter samråd med TSV meddela före-

skrifter för våföring och uppbörd av vägtrafikskatt.

2.7 raststäöllelse av skatt, efterbeskattning m.m.

Kilometerskatt våförs i regel genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret utan att beslut meddelas av beskattningsnyndigheten. Saknas i regzistret uppgifter som behövs för skattenåföringen skall skatt påföras enligt föreskrifter som RSV utfärdar, Detta fram-

går av 22 9 VSL och 10 § tredje stycket VSK.

Om någon anser att en skattedebitering är felaktig, kan han enligt 23 § VSL påkalla beslut om fastställelse av

skatten, dvs. begära ändring av debiteringen. Detta skall

göras senast 30 dagar efter den dag då skatten senast

skulle ha betalats, Beslut påkallas hos beskattningsmyndigheten., Har den skattskyldige fått kravet på skatten först sedan denna skulle ha betalats, räknas de 30 dagarna

från den dag, då han tog emot kravet.

Prop. 1978/79: 94 | 83

be

Om beslut inte påkallas, får beskattningsmyndigheten ändå besluta om fastställelse av skatten, om särskilda skäl före-

ligger. Enligt 23 § andra stycket VSL får sådant beslut inte meddelas senare än två år efter utgången av det skatteår

skatten avser.

I 24-26 §§ VSL anges förutsättningarna för efterbeskattning.

Efterbeskattning kan göras även om skatten har fastställts enligt 23 § VSL. Beslut om efterbeskattning får inte meddelas

senare än fem år från utgången av det skatteår skatten avser.

När kilometerskatt fastställs genom efterbeskattning beror det i regel på att oriktig uppgift har lämnats om körsträckan, t.ex, därför att räknaren inte har fungerat under en del av en skatteperiod,. Efterbeskattning kan också göras om skatt har undandragits genom att uppgift om körsträcka inte har lämnats i föreskriven ordning eller att fordonet har använts i strid mot bestämmelsen om att fordon inte får brukas om föreskrifterna om kilometerräknarapparatur inte har iakttagits. Efterbeskattning får inte göras, om tillkommande skattebelopp är att anse som ringa.

Vid efterbeskattning utgår enligt 27 § VSL skattetillägg med

20 55. Om skattetillägg eller sammanlagda bolonppet av flera skattetillägg som skall fastställas samtidigt inte uppgår till

50 kr., utgår inte tillägg. Genom hänvisning i 27 § VSL gäller bestämmelserna om skattetillägg i 37 d och 37 f - 37 h $$ lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskatt-

ning, FFL, I dessa bestämmelser anges bl.a, eftergiftsgrunder, 2.8 Förseringsavgift

Den 1 januari 1972 trädde ett nytt påföljdssystem på skatteområdet i kraft. Brister i skyldigheten att lämna uppgifter för skatte- eller avgiftspåföring skall i första hand beivras i administrativ ordnirg genom ekonomiska sanktioner, nämligen skattetillägg och förseningsavgift. Åtals- och donstolsför- nn farande skall tillgripas endast vid överträdelser av allvarligare beskaffenhet.

När den nya vägtrafikbeskattningen senare utformades, kom

Prop. 1978/79: 94 84

det skatteadminstrativa sanktionssystemet att införas även

på detta skåtteområde.

Skattetilläggsutredningen lade i februari 1977 fram betänkandet (SOU 1977:6) Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1, Eftergift och besvär m.m., med förslag till bl.a, vissa ändringar i grunderna för eftergift av skattetillägg och förseningsavgift., Betänkandet har lagts till

grund för lagstiftning i år (prop. 1977/78:36, SKkU 1977/78:50,

rskr 1977/78:263, SFS 1978:199 m.fl.). De nya bestämmelserna

trädde i kraft vid månadsskiftet maj-juri 1978. I propositionen uttalade departementschefen bl.a, att vår översyn av det praktiska och administrativa förfarandet för kilometerskatten kunde komma att föranleda nya överväganden om för-

seningsavgiftens utformning i VSL (s. 1983).

De bestämmelser son nu gäller innebär bl.a, följande,

Enligt 28 5 VSL utgår förseningsavgift om uppgift om körsträcka inte lämnas i rätt tid, Detta gäller i fråga or santliga de körlärgiarpgifter son fordonsägaren skall lämra. Avgiften påförs den som ägde fordoret när fristen att Järna uppgiften gick ut. Förseningsavgift påförs av beskattningssmyndigneternr.

Förseringsavgift utgår med 100 xr., Om ägaren har anmanats att lämna en uppgift, men inte efterkommit anmaningen inom tid som har föreskrivits i denna, utgår cCock avgiften med 200 kr. Detsamra gäller om ägaren har underlåtit att inom föreskriven tid länna upvgift om foråionets körsträcka vid minst ett av de tre närmast föregående uppbördstillfällena,.

Enligt köänvisning i 28 € tredje stycket VSL skall 37 f första och tredie styckena, 37 sz andra stycket samt 37 h FFL tillämnas i fråga om förseningsavgist.

Förseningsavgift får enligt 37 f > första stycket FFL helt efterges om underlåtenheter att lämna uvngift i rätt tid kan antas ra sådant samband red åen skattsryldiges åS2Ydor,

Prop. 1978/79: 94 85

hållande att den kan anses ursäktlig. Detsamma gäller om 'underlåtenheten med hänsyn till särskild omständighet av arnat slag framstår som ursäktlig.

Enligt 37 g & andra stycket FFL skall beslut om försenings-

avsift omprövas om skattskyldig yrkar det och om beslut om skatten för den period som avgiften avser inte har vunnit iaga krasfv.

Bestämmelserna i 37 f § FFL om eftergift skall enligt 37 nn 5 FrL beaktas även om yrkande härom inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som förekommit i ärendet eller målet om förseningsavgift.

Enligt de bestämmelser som gällde tidigare kunde förseningsavgift sättas ned. Enligt de nya bestämmelserna kan detta dock endast göras i speciella fall, nämligen om en fordonsägare har underlåtit att lämna uppgift i rätt tid för flera

fordon. rörseningsavgifter som avser samma fordonsägare för

en och samma :skatteperiod får enligt 28 § tredje stycket FFL sättas ned till 500 kr, (i vissa fall 1 000 kr.). Förseningsavgift kan enligt de nya bestämmelserna inte efterges om det belopp som har undandragits genom underlåtenheten är att anse som ringa.

Länsstyrelses beslut om förseningsavgift kan enligt 31 § första stycket VSL överklagas hos kammarrätt.

2.9 Brukandeförbud

Enligt bestämmelser i 21 § VSL får ett kilometerskatte-

pliktigt fordon inte brukas 1. om de föreskrifter i fråga om kilometerräknarappara-

tur, vilka meddelats i VSL eller med stöd av VSL, inte

har iakttagits, 2, om föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt

inte har lämnats,

3. om kilometerskatt som förfallit till betalning inte

har erlagts.

Prop. 1978/79: 94 86

Brukandeförbudet enligt 3 göiller inte för skatt som avser

tid före det närmast föregående skatteåret., Det gäller in-

te heller i fråga om skatt som åvilar en tidigare igare av SA fordoret och som har fasiställts genom beslut om efterbe-

T TE

skattning enligt 24 eller 2 I uu VI Le

3estämmelserrna orm brukardeförbud enligt punkt 1 har berörts i avsnitt 2.3.3. Brukandeförovd enligt denna nounkt kan inträda av många olika arledningar. I 17 < VSL anges att kiloneterskatteoliktigt fordon skall vara försett med Kilonecterräknaracparatur och att apparaturen skall vara piom-

berad. I 31-49 8 VSK finrs närmare bestämmelser om godkännanr-

de av kilometerräknare samt om besiktning och kontroll, M.u. av kilometerräknaravpparatur.

KÖN har enligt bemyndigarde i VSK utfärdat detaljbestärmelser om kilometerräkraranrovaratur. 3rukandeförbud inträder siledes om avparaturer inte är i det skick som föreskrivs i dessa olika bestämmelser,

Brukandeförbud enligt ounkt 2 inträder om nåsonr av de uppgifter som anges i 5 > VSK inte lämnas.

Det brukandeförbud som enligt 16 5 VSL gäller om fordonsskatt inte kar erlagts omfattar även kilometerskattepliktiga fordon. Inskränkningarna i detta brukandeförbud är desamra som i fråga om obetald kilometerskatt enligt punkt 3.

2.10 Skattekontroll

Enligt 30 § första stycket VSL äger bl.a. 4, 9, 12-15 och

49 §§ FFL motsvarande tillämpning i fråga om VSL. I dessa

paragrafer finns bestämmelser som reglerar förfarandet vid

skattekontroll m.m.

Av 50 § VSK framgår att det åligger RSV att samordna kontrollen av fordonsskatt och kilometerskatt, Verket får också - efter samråd med beskattningsmyndighet - besluta att tjänsteman hos verket skall göra skattekontroll enligt 9 §

FFL,

Prop. 1978/79: 94 87

Bestämmelserna i 9 och 12 §§ FFL om beskattningsmyndighet

gäller då också RSV.

2.11 Utlandstrafik och kilometerskattemärke

Kilometerskatt avräknas enligt 41 § VSL för körning utomlands med kilometerskattepliktig lastbil, buss eller släpvagn, Detsamma gäller för kilometerskattepliktig personbil som används utomlands i annat land än Norge, En förutsättning för att kilometerskatt skall avräknas är att meddelade föreskrifter om uppgifter i samband med användningen utomlands har iakttagits,

Sådana föreskrifter finns i ÅVK.

Bestämmelser om proceduren vid gränspassering finns i 5 3 ÅVE, När ett kilometerskattepliktigt fordon skall föras ut ur Sverige till annat land än Norge eller in i Sverige från annat land än Norge skall ett kort stämovlas i kilometerräknaren, Särskilt stämpelkort tillhandahålls av tullnyndigheten. Den som svarar för fordonet skall stämpla kortet i kilometer- " räknaren samt anteckna fordonets registreringsnummer på det. Kortet skall omedelbart återlämnas till tullmyndigneten,. Tulltjänstemannen anger datum och gränspasseringsort på kortet. Härefter återlämnas ett exemplar av det till den som svarar för fordonet, Det andra exemplaret sänds senast vid slutet av varje vecka och månad från tullanstalten till TSV.

Särskilda bestämmelser gäller för avräkning av skatt för

körning i Horge. Avriäkning görs t.ex, endast efter ansökan

i varjo enskiit fall,

Avräkning av kilometerskatt görs maskinellt Då grundval av

de uppgifter som finns i bilregistret, vilket framgår av 4 §

första stycket ÅVK.

unligt 7 § första stycket ÅVK är rätten till avräkning av

skatt för viss resa förfallen om stämpelkort inte lämnas vid ut- eller inresa,

Kilometerskattepliktig personbil som förs ut till eller in

Prop. 1978/79: 94 88

från annat land än Norge skall enligt 17 Y VSL vara försedd med särskilt märke som visar att fordonet är kilometerskattepliktigt. Närmare bestämmelser om sådant märke (kilometer-

skattemärke) finns i 2 a — 2 c §§ ÅVK, Märket skall fästas på

insidan av vindrutan, på mitten och i rutans överkant. Kilo-

meterskattemärket tillhandahålls av länsstyrelserna, En av-

gift om 10 kr. tas ut för märket, TSV skickar ut inbetal-

ningskort på avgiften, När ett märke har lämnats ut antecknar länsstyrelsen detta i bilregistret. Ett kilometerskattemärke får tas bort endast om det är nödvändigt för reparation av fordonet e.d. Om märket har tagits bort, förkommit eller förstörts skall detta anmälas till länsstyrelsen. Kilometerskattemärket har rektangulär form med måtten 90 x 60 mm, Märket skall innan det lämnas ut från länsstyrelsen förses med fordonets registreringsnummer., även om en kilometerskattepliktig personbil inte har kilometerskattenmärke, skall avstämpling göras vid gränspassering. Om en kilometerskattepliktig personbil saknar kilometerskattemärke vid ut- eller inresa, skall tulltjänstemannen enligt 5 § ÄVK anteckna detta på stämpelkortet. Enligt 7 § tredje stycket ÅVK är rätten till avräkning av kilometerskatt förfallen om kilometerskattemärke saknats vid uteller inresan. Fordonsägaren får dock påkalla beslut över utebliven avräkning, Om han då gör troligt att märket saknats på grund av omständighet som han inte har rått över och som har inträffat på sådan tid att dubblettmärke inte har kunnat skaffas, får länsstyrelsen enligt 7 § tredje

stycket ÅVK medge avräkning av skatt.

2. 12 Straffbestämmelser

manligt 33 § VSL döms den som uppsåtligen har manipulera:

kilometerräknarapparatur så att körsträckan som skall li5sa Till grund för skatteberäkning inte registreras eller

registreras för lågt till böter eller fängelse i högst 5

månader. Detta gäller dock inte om gärningen är belagd med strängare straff enligt skattebrottslagen (1971:6€9).

I vissa fall kan böter utdömas för brott mot bestämmelserna

Prop. 1978/79: 94 89

i V5SL., Detta gäller när fordon har använts trots att brukandeförbud har inträtt.

Enligt straffbestämmelserna i 55 § VSK kan den dömas till böter, som utan att ha godkänts av KSN monterar, plomberar, reparerar m.m, Kilometerräknaravparatur, Detsamma gäller om man tar Sort kilometerräknarapparatur från kilometerskattevliktigt fordon. Om brister på avparaturen inte avhjälps enligt bestämmelserna i 41 § andra stycket VSK döms fordonsägaren till böter. Till böter högst 500 kr. kan enligt 56 £ VSK dömas i vissa fall, Detta gäller när godkänt företag inte fyller i och stämplar rapportkort, när kilometerskattepliktigt fordon inte inställs till besiktning efter föreläggande, när avstämpling och föreskrivna anteckningar m.m, inte görs då fel vå kilometerräknarapparaturen upptäcks och när någon förhindrar eller försvårar kontroll i samband med flygande inspektion, I vissa fall kan den som utan lov använder annans fordon dömas i ägarens ställe enligt 57 3 VSK.

Enligt & $ ÅVK kan den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift ägnad att leda till avräkning av skatt med för högt belopp, dömas till böter eller fängelse, om gärningen inte är belagd med straff enligt skattebrottslagen. Detsamma gäller om någon med avsikt att skatt skall avräknas med för högt belopp underlåter att lämna uppgift vid ut- eller inresa, Vidare kan den som för kilometerskattepliktig personbil som saknar kilometerskattemärke ut till eller in från annat land än Norge enligt 12 § ÅVK dömas till böter, högst 500 kr.

3 ERFARENUISTZR AV OCH KRITIK MOT KILOMPTORSKATTE-

SYSTAMST

3.1 FHyndigheternas verksamhet och erfarenheter av

beskattningen

Flera olika myndigheter har funktioner inom kilomoterbeskattningenr, nämligen länsstyrelserna, RSV, TSV, ASH och tuliverket. I det följande beskrivs kortfattat myndigheternas olika funktioner samt de erfarenheter av beskattningen som man på olika sätt har redovisat till oss.

3.1.1 Länsstyrelserna

Länsstyrelsen är enligt 3 § VSL beskattningsmyndighet i frå-

ga om fordonsskalt och kilometerskatt för alla fordon vars ägare enligt bilregistret har sin adress inom länet, I länsstyrelsens uppgifter ingår bl.a. att fatta beslut om fastställelse av skatt enligt 23 § VSL, om efterbeskattning en-

ligt 24 eller 25 § VSL, om skattetillägg enligt 27 § VSL samt om förseningsavgift enligt 28 § VSL.

Genom sin funktion som beskattningsmyndighet är länsstyrelsen den myndighet som har mest direktkontakt med skattskyldiga. För att få del av länsstyrelsernas erfarenheter av tillämpningen av den gällande lagstiftningen, har vi gjort en förfrågan hos samtliga länsstyrelser. Förfrågan behandlade hela beskattningsområdet. I det följande tar vi dock endast upp länsstyrelsernas svar till den del de rör frågor som behandlas i detta betinkande.

Vår förfrågan besvarades av 22 länsstyrelser, Två av dessa

bifogade yttranden från allmänna ombuden i vägtrafikskattefrågor. En kompletterande förfrågan gjordes senare beträffande handläggningen av förseningsavgiftsärenden, Denna förfrågan besvarades av samtliga länsstyrelser,

Allmänna synpunkter vå kilometerskattesystemet. Allmänt anses kilometerskattesystemet i sin helhet eller i vissa delar alltför komplicerat och svårhanterligt. Någon länsstyrelse pekar

vå att det nuvarande systemet blir ohållbart om antalet kilo-

meterskattepliktiga fordon ökar kraftigt.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att endast en bråkdel

av försöken att manipulera med främst vajerdrivna kilometorräknare upptäcks. I övrigt tar endast ett fåtal länsstyrelser upp frågor om den tekniska apparaturen., Någon egentlig kritik mot den nuvarande apparaturen framställs därvid inte.

Antalet ordinarie avstämplingar m.m, Ett flertal länsstyrelser anför, att de nuvarande reglerna för avstämpling m.m. är kråängliga. Länsstyrelsen i Kristianstads län uttalar exempelvis att det nuvarande systemet innehåller för många olika avstämplingsskyldigheter.

Åtskilliga länsstyrelser ifrågasätter om det är nödvändigt med

fyra ordinarie avstämplingar per År. Av dessa uttalar några att

det bör vara tillräckligt med avstämpling en gång om året men med bibehållen uppbörd fyra gånger om året, varav tre gånger efter schablon.

Länsstyrelsen i Gotlands län anser att förbättringar i första hand bör sökas inom det nuvarande systemets ram.

Avstämpling vid ägarbyte, Ett par länsstyrelser och ett allmänt ombud framhåller, att många fordonsägare är irriterade över att nye ägaren till ett kilometerskattepliktigt fordon blir skyldig att betala kilometerskatt för vägsträcka som säljaren kört. Bestämmelserna om skattskyldighet bör därför ändras, så att man endast är skyldig att betala skatt för den tid som man ägt fordonet.

Undantag från skyldigheten att göra ordinarie avstämpling. Frågan om vissa undantag från skyldigheten att göra ordinarie avstämpling behandlas av länsstyrelsen i Skaraborgs län, Man påpekar bl.a. att de nuvarande reglerna om ordinarie avstämp-

Prop. 1978/79: 94 9

ling leder Till oaroblem, i synnerhot 22 fordon som går i regelbunden uvlandstrafik. Sådana fordon 2 Sif sällan på registreringsorter utan vänder med ny last så snart de nått omlastningsstäillet, Möjligheterna att göra ordinarie

avstämpling är små Lixartade förhållanden kan sö

don som används för transvorter inon landet, ner registreringsorten.

Funktionskontroll m.m, Länsstyrelsen i Givleborgs lön anför,

att bestinmelserna i 45 = 49 §§ VSK om fordonsiigarens tontroll

av räknarapparaturens funktion är komplicerade och därtill föga kända av de skattskyldiga, Liknande synounktter redovisas av ett par andra länsstyrelser,

Uppbördsmånader och förfallodagar, Bestämmelserna om uppbördsmånader och förfallodagar kommenteras av endast ett fåtal läns-

styrelser, Länsstyrelserna i Stockholms och Älvsborgs län fram-

håller att man bör undvika att ta ut fordonsskatti av en skattskyldig för tid under vilken han inte alls har ägt ett fordon, Detta kan uppnås om uppbörd av fordonsskatt görs under första

månaden i skatteåret, |

Brukandeförbud., Ett flertal länsstyrelser uttalar sig om bestämmelserna om brukandeförbud, Flera länsstyrelser anför därvid att bestämmelserna om brukandeförbud är xomplicerade och att mer information om dem krävs.

Att brukandeförbud giller för ett fordon då skatt som åvilar en tidigare ägare av det inte har betalats vållar enligt länsstyrelserna särskild irritation bland de skattskyldiga, Flera länsstyrelser anser att detta brukandeförbud drabbar den enskilde hårt.

Länsstyrelsen i Kristianstads län påpekar, att brukandeförbudet i vissa fall kan medföra att fordon inte kan säljas efter konkurser, Länsstyrelsen i Östergötlands län anser, att frågan om brukandeförbud bör kunna prövas i de fall skatterestantier betalas ocnligt avbetalningsplan till ironofogdemyndighet.

Prop. 1978/79: 94 93

Kilometerskattemärket., Atskilliga länsstyrelser tar i sina svar upp bestämmelserna om kilometerskattemärket. Flertalet av dossa anser att mnärket inte fyller någon funktion. Det är emellertid en irritationskälla för fordonsägarna, som uppfattar bestämmelserna om det som byråkratiska, Enligt en länsstyrelse är märket lätt att tillfälligt avlägsna för den som vill försöka passera tullkontrollen utan att göra avstämpling.

Förseningsavsiften. Av svaren från ett flertal länsstyrelser cr

framgår att förseningsavgiftenr vållar stor irritation bland fordonsägarna. Flera länsstyrelser ifrågasätter också om det nuvarande försoningsavgiftssystemet ger tillfredsställande rättssäkerhet.

Länsstyrelsen i Jämtlands län uttalar bl.a. att om antalet beslut om förseningsavgift minskades betydligt, skulle mer tid kunna ägnas åt skatteutredningar. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Skaraborgs län.

Som vi tidigare har nämnt, kompletterade vi vår första förfrågan till länsstyrelserna med en särskild förfrågan om länssty-

relsernas handläggning av förseningsavgiftsärenden, IT sina

svar på denna förfrågan har länsstyrelserna bl.a. beräknat tidsåtgången för handläggning av förseningsavgiftsärenden. Man har också lämnat uppgift om den andel av antalet ärenden, som leder till eftergift och om den befrielsegrund som är den vanligast förekommande, Som befrielsefall synes länsstyrelserna ha betraktat alla fall i vilka meddelande om ifrågasatt avgift sänts ut, men avgift sedan inte påförts.

Länsstyrelsernas svar på vir förfrågan har sammanställts i tabell 2, som finns intagen i bilaga 2. Av tabellen framgår bl.a, att handläggningen av förseningsavgiftsärendena beräk-

nas kräva över 4 500 mandagar/år, vilket motsvarar ca 22 manår

eller årsarbetskrafter (200 mandagar = 1 manår). Antalet mandagar på varje länsstyrelse varierar mellan 16 och 510. Om antalet mandagar sätts i relation till antalet kilometerskattepliktiga fordon i länen visar det sig att den sammanlagda handläggning$tiden inom länen varierar mellan 1/23 mandag

Prop. 1978/79: 94

per fordon och 1/209 mandag per fordon. Genomsnittet ligger Då 1/49 mandag per fordon. Det bör observeras att uppgifterna från länsstyrelserna till stor del grundas på uppskattningar.

Av tabell 2 framgår också att varje läns andel av antalet upprättade meddelanden om ifrågasatt förseningsavgift i stort sett motsvarar länets andel av antalet Kkilometerskattepliktiga fordor. (Uppgifter i detta avseende har lämnats av TSV.)

Slutligen framgår ocksa av tabell 2 att länsstyrelserna efter-

ger förseningsavgift i mycket varierinde utsträckning. Länsstyrelserna i Stockholms och Kalmar län efterger förseningsavgift i 77 resp. 50 ' av alla fall under det att länsstyrelserna i Hallands och Uppsala län efterger förseningsavgift i

2 resp. 4 4 av alla fall.

De eftergifisgrunder som angetts som de vanligast förekommande kan indelas i tre grupper. Den första gruppen omfattar olika variationer av det fallet att den skattskyldige har styrkt eller i vart fall uppgett att han postat stämpelkortet i rätt tid, dvs. grund för ovåföring av avgift har inte ansetts föreligga. Nio länsstyrelser har nämnt fall liknande det beskrivna som ett av de vanligaste befrielsefallen.

Den andra gruppen omfattar egentliga befrielsefall, dvs. fall då avgiften har eftergetts med stöd av bestämmelserna i FFL. Femton länsstyrelser har uppgett bristande erfarenhet och fem länsstyrelser sjukdom som en vanlig befrielsegrund.

Slutligen har några länsstyrelser angett vissa speciella skäl för eftergift. En länsstyrelse har uppgett att avgift inte påförs om automatisk debitering har kunnat göras och inte heller om förseningen eller underlåtenheten är en engångsföreteelse. En annan länsstyrelse påför inte avgift om avstämpling har gjorts i samband med besiktning hos ASB under någon av de sista dagarna i månaden och ordinarie avstämpling sedan inte har gjorts.

Prop. 1978/79: 94 95

informationen, Flera länsstyrelser uttalar att informationen om beskattningssystemet behöver förbättras t.ex. i fråga om brukandeförbud, påkallande av beslut enligt 23 § VSL och kontroll av räknaravparatur.

RSV är enligt 4 § VSL central förvaltningsmyndighet i fråga om vägtrafikskatt. RASV skall bl.a. genom föreskrifter och anvisningar främja en enhetlig och riktig tillämpning av gällande bestämmelser, Verket skall dessutom svara för information och utbildaing inom skatteområdet.

RSV har också bemyndigande att besluta om bl.a. nedsättning av eller befrielse från vägtrafikskatt i vissa fall (se SFS

1978:407).

Enligt 50 § första stycket VSK åligger det RSV att samordna kontrollen av fordonsskatt och kilometerskatt., Dessutom gör personal vid verkets distriktskontor med stöd av bestämmelserna i 50 § andra stycket VSK skatterevisioner avseende fordonsskatt och kilometerskatt.

Vid kontakter ned företrädare för RSV:s kontrollavdelning har vi fått följande upplysningar om erfarenheterna av skattekontrollen.

Vägtrafikskatten är den enskilda skatt som i revisionstid räknat kräver störst resursinsatser från distriktskontorens sida.

Är 1977 användes 4 503 av totalt 12 806 revisionsdagar (35 4)

Då distriktskontoren till vägtrafikskatterevisioner. Totalt gjordes 6 879 revisioner på distriktskontoren under 1977. Av dessa avsåg 3 203 vägtrafikskatt. Vägtrafikskatterevisionerna gällde så gott som uteslutande kilometerskatt.

Av de 3 203 revisionerna ledde 2 127 till förslag om påföring av ytterligare skatt med totalt drygt 4,6 milj. kr. Enligt

revisionsstatistiken skulle skattetillägg vid efterbeskattning dessutom påföras med sammanlagt över 0,8 milj. kr. För alla

Prop. 1978/79: 94 96

skatteslag tillsammans lämnade distrixtskontoren under ör 1977 förslag till näföring av ytterligare skatt mod sammanlagt drygt 46 milj. kr.

till förslag om påföring av ytterligare skatt tarie bero på

att urvalet av revisionscobjekt vad gäller vigtrafikskatt kan

göras på ett bättre sätt in för skatter i allmänhet.

Distriktskontoren har träffat överenskommelser med de oliia länsstyrelserna om fördelningen av kontrollarbetet. En del länsstyrelser utför således vissa egna skatteutredningar. De görs då i forn av s.k. skrivbordsgranskning, dvs. de innefattar inget revisionsbesök hos den skattskyldige. De granskningar som utförs på länsstyrelserna avser i huvudsak ikilometerskatt för orivatägsda personbilar. Distriktskontoren gör endast i undantagsfall sådana revisioner, Kontorens revisioner omfattar oftast revisionsbesök men görs i viss utsträckning i form av skrivbordsgranskning.

Enligt kontrollavdelningens uppfattning är vissa typer av fel på räiknarapparaturen mycket vanliga och orsakar det största skattlebortfallet., Det gäller brott på räknarvajrar och fel på räknarväxlar. Själva räknaren däremot går mycket sällan sönder: HMedvetna manipulationer av räknarapparatur har inte kunnat konstateras i någon större utsträckning. Sådana manipulationer är dock mycket svåra att bevisa i efterhand.

En viktig orsak till att skatt nu undandras är enligt kontrollavdelningen att de skattskyldiga inte kontrollerar räknarapparaturen och att fel på denna därför inte unptäcks i

tid.

Från den tidigare brännoljebeskattningen har man visserligen dåliga erfarenheter av ett system med körjournaler,. Enligt

kontrollklavdelningens uppfattning skulle det ändå från kon-

trollsynpunkt vara av värde om skyldighet infördes att ha fungerande vigmätare i kilometerskattenliktiga fordon och att föra anteckningar om vägmätarställningen, dvs. någon form av körjournal.

Prop. 1978/79: 94

2.1.3 TSV

Av 22 & VSL framgår att vigtrafikskatt normalt påförs genom automatisk databehandling utan att särskilt beslut fattas av beskattningsnyndigheten. I sådana fall är det enligt 10 § VSK TSV som påför skatt. TSV uppbär också vägtrafikskatt. VSK innehåller bestäimmelser som reglerar uppbördsförfarandet. TSV upprättar enligt 28 § VSK indrivningshandling för beskattningsmyndighetens räkning.

Enligt 11 § VSK skall TSV beräkna skattevikt och omräkningsfaktor för fordon samt föra in uppgifter om detta i bilregistret.

TSV överlämnade genom skrivelse den 22 april 1977 en promemoria med förslag till vissa ändringar i kilometerskattesystenet Till statsrådet och chefen för budgetdepartementet. Promemorian - som också redovisar TSVs erfarenheter av skattesystemet har senare av regeringen överlämnats till oss, I avsnitt 3.3.2 redogör vi närmare för innehållet i promemorian.

3.1.4 KSN

KSN är en tillfälligt inrättad myndighet som har till uppgift att svara för kilometerskattereformens tekniska genomförande och som har ansvaret för den tekniska utvecklingen av kilome- Terräknarapparaturen,. Enligt beslut av statsmakterna upphör nämnden vid halvårsskiftet 1979 och dess arbetsuppgifter förs över till RSV. Nämnden skall dock finnas kvar i form av en rådgivande niimnd, som knyts till RSV.

KSN skall enligt 31 § VSK - efter samråd med RSV - pröva frågor om godkännande av kilometerrälknarapparatur enligt 17 § VSL. KSN har också enligt 32 § VSK till uppgift att godkänna verkstäder för arbetet med rälknarapparatur, Enligt 44 § VSK meddelar KSN efter samråd med RSV föreskrifter om montering, plombering, besiktning, godkännande, reparation och liknande åtgärd som gäller kilometerräknarapparatur.

7 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94

Prop. 1978/79: 94 98

Vid kontakter nod företrädare för ando uppgifter om : äiffande jlilomnetorrä narapparaturens ärific

Konstruktionen av der vajerdrivna kiloneterr har stöindigt förbi sedan veskait ningsvis fanns vissa Mons ilonssvagheter i fråga om själva räknaren och i vajrar och vajoranslutningar. För senare tillverining ior har konstruktionen av räknaren förbi trats si att den betydligt mer manipulationss Cr. Även konstruktionen av vajrar och vajoranslutningar har fi ör- Hbättrats. IHir igenom har driftsikerheten ökat samtidigt som manipulationer har försvårats, Fortfarande kan dock vajeritonstruktion och installaiienssätt i enstaka fall medföra oroblem vad gäller aoparaturens driftsäkerhet, Dotta är vanligast i fråga om vissa personbilsmodeller.

Den navnmonterade Xkilometerräknaravparaturen distribuerades i slutet av år 1275 till ligare av släpvagnar som skulle bli Kilometerskattepliktiga., Eftersom användningstiden hållandevis kort kan man inte dra några helt sz: boträffande apparaturens driftsäkerhet. Enligt SN tyder dock hittills tillgängliga uppgifter på att der är mycket drifts E-15 DNE | y

KSN följer nopa utvecklingen vad gäller uppkomna fer då räknarapnaraturen, misstänkta maninulationer med annaracvur m.m, Bl.a, gör ASB för KSN:s räkning regelbundna undersökningar om anledningar Till SOS? i räknarapparatur, om andelen besiltningar

Tt apparatur inte fsodkäinns m.m. I det följande redovisas vissa resultat från dessa undersökningar.

Under tiden mars 1974 - sentember 1277 gjorde ASB nio olika undersökningar. Undersökningarna baserades vå material från

esiktningar vid ASS under vissa tidsperioder, Pericdernas

längd varierade mellan 5 och 43 dagar.

Under tiden för den senaste undersökningen (29 aupusti - 2

september 1277) fjordes totalt 3 600 bosiktninsar av kilomoterrilmarannaratur i samband med ktontroltibesiktning av fordon

Prop. 1978/79: 94 99

i 13 (s.: . ÖL parde besiktning av rälknarapparatur). I 2,9 3 av fallen i - ,

apoaraturen., Vid do olika undersökningssti

i

meilan 5,1 och 11,5 5. De vacli-

arledni cart apparaturen inte godkändes var avt Dlonverinsgen hade av samtliga besiktningar), att 5 plomboring saknados (2,5 riknaravnaraturen var ur funk-

tien (1,9 5) e att ss. myndishetsolombering inte fanns (1,5 3). in sammanställning av dessa unpgiftor finns intagen i

tabell 3 i bilar

riknaravnaratur har ät sirdats, skall avparaturen besilkligas., AC3 har med utgångspunkt i materialet från sådana hosilkktningar som utförts under en viss tidsbver:od undersökt anledningarna till att ingrepp - och besiktning -—- har gjorts. Enligt undersökningen i sentember 1777 var der vanligaste orsaken till ingrevn i fråga om bersonbilar fel på räknarapparaturen (51,5 "I av antalet fel) samt för lastbilar och bussar fel på fordonet (49,7 5 resp. 517,0 5). för lastbilarnas och bussarnas del svarade fel nå räknarapparaturen för 17,6 4 resp. 21,3 593 av felen, in mer detaljerad redovisning av dessa förhållanden finns i tabell 4 i bilaga 2.

Stiller man de olila fordonsslagens andel av antalet besiktningar på srund av ingrepp i relation till totalbeståndet av kilometcerskattepliktiga fordon exkl. släpvagnar, finner man att lastbilarna, som utgör ca 44 3 av detta antal fordon svarar för ca 54 3 av antalet besiktningar ofter ingrepp. Personbilarna är ca 51 5 av det r nda fordonsantalet och svarar för ca 40 3 av antalet besiktningar efter ingreon, medan bussarna, som är 5 3 av antalct svarar för ca 6 4 av besiktningarna. Några siffror för de kilometerskatteovliktiga släpvagnarna finns inte,

Av de 1 623 besiktningar efter ingrepo som gjordes under under-

sökningsperioden ledde 43 (2,6 5) till att apparaturen inte god-

kändes.

I undersökning har beträffande eventuella förändringar av orsakerna Till ingrenpen mellan de olika undersökningstillfäillena konstaterats följande. För personbilarnas del har anta-

Prop. 1978/79: 94 100

let ingrepp Då grund av fel Nå apnmaraturen alter nå grund av bristande ”lombering övat markant sedan de första undersökningarna gjordes. Iotsvarande förändring vad föillor fel appar: turen har inte skett för lastbilarnas del. rör lastoilarna ar dock antalet ingrenp på crund av brister i oplomberingen ökat, liksom antalet ingrepp på grund av brister på

fordonet.

I AS3:g8 undersökning rån september 1977 snoccificeras också de tre huvudfgrupnerna av fel som medfört ingrepp och därmed besiktning (fel på fordonet, fel Då rälknaranpparaturen och fel nå plomberingon) närmare, Av felen på räknarapnaraturen faller den holt övervägande delen »å fel på vajrar (22,4 5 av feien för personbilar, 77,5 5 för lastbilar och 52,6 5 för bussar). Fel på själva räknaren svarar för 11,9 4 av felen för personbilar, 10,3 4 för lastbilar och 5,35 3 för bussar. En utförligare sammanställning av materialet på denna punkt finns i tabell 5 i bilaga 2.

3.1.5 Tullverket

Tullverket svarar bl.a. för rutinerna för avstimoling i samband med grinspassering med Kilometerskatteplil:tigt fordon till eller från annat land än Norge. Tullverket svarar också för uppbörd av fordonsskatt och kilometerskatt för

utländska fordon som kommer till Sverige.

Generaltullstyrelsen, GTS, har till oss redovisat sina erfarenheter bl.a, beträffande rutinerna för avstämpling i samband med gränsvassering med kilometerskattepliktiga fordon. Dessa rutiner fungerar i huvudsak tillfredsställande, KkKontroilen av att avstämvpling görs vid gränspassering med personbilar medför dock problem för tullmyndigheterna nå grund av att bilägarna i många fall inte känner till bestämmelserna och därför inte heller har försett bilen med föreskrivet kilometerskattemärko, Märket är en förutsättning för ati tullverket på ett Tillfredsställande sitt skall kunna kontrollera ati avstämpling förs. GT5 framhåller dock att märket nu har en alltför diskret utformning, t.ex, vad gäller färgen Då det.

Prop. 1978/79: 94 101

AN . TJ De skattskyldicas erfarenheter av besattningcor

Gonom kontakter med Sransch- och intresseorganisaticnor har vi försökt att få en uppa kyldijgas erfaronheter av de orakiiska och administrativa rutinerna för iilometersiatten,

ionerna har inte riktat någon kritix mot kilometer-

e et i slorti, Däiremot nar kritiska synbunkter fram-

delar av systemet.

Motorbranschens riksförbund har framfört att avstänvling vid ägarbyte skulle innebära visentlisa fördelar för bilhandelsföretagen och underlätta deras och kundernas hantering av kxilometerskatien. Vidare har fördvundet uttalat att brukandeförsvudet på crund av obetald vägtrafiiskatt inte bör gälla sär säljaren av ett fordon har Atertacsit detta frin en etalninsskåna

son inte fullgör sin botalningssktyldichet. Förbundet har slut-

ligen ifrågasatt om inte kravet på besiktning av apparaturen efter ingrepp kunde slopas.

PÖksförouvnd, SJ frist SMrilltatv Six 2c som

ra Tor Skatt ionlilti har franföri att

ora 2pleme T tycks vara don nsycket enfattande och liga proceduren i samband med avstämpling och skattedebitering. Detta hänger enligt förbundet samman med att ordinarie avstämpling skall göras fyra gånger om året. Genom en övergång till tre

chablondebiteringar och en debitering efter slutavstämpling sv er år skulle situationen förbättras. Motormännens riksförbund har också framfört att den korta tiden för reparation och besik ning av apparatur sedan fel har uvpstätt nedför extrakostnader för många fordonsigare, Det är vidare enligt förbundet önskvärt att kilomotorräknarapparaturens driftsäkerhet förbättras. Slutligen har förbnadot föreslagit att kravot på kilometerskatte-

rike vid utlandsresa slopas.

Svenska buss fikförbundet och Svenska åkerliförbundet har framhållit att kilonetorskattobystenet numera fungerar tillfreds

ställanéc, Även om Formatering kan göras på enskilda punkter,

sällor avstänoslingsskyldigheton, är det dock ange-

Stämpling och Upobörd cörs på sådant sätt och så

I ta att de skattenvolopp som blir för stora, Svenska busetrafilktförpb

TR + 4 Ar SN — | rann

T att ett systen för setalniss och ter schablon skulle vara av stort värde del av busstrafik tföretegen, I lixhet med kotororanachens riks- t. förbund anser Svenska busstrafixförbundet att avstimnling bör

göras vid ägarbyte,

Slutligen” har övenska busstrafiktförbundet och 2vens:a åkeriförbundet uttalat att bestinnelserna om förseningsavgift väl [SLCENEN Vv lar irritation bland fordonsägarna. försening påföras t.ex, i fall di fordonsägaren inte he

gång till fordonet.

Svenska lokaltrafikföreningen och AB Storstockholms lokaltraefik har uttalat att det är i hög grad önskvi att praktiska lättnader ian åstadkommas för lokaltrafikföretagen. ailometerskattesystonev har ucpgiviis vara förenat med stora administrativa kostnader för lol:al tTrafikföretagen. Detia beror bl.a.

a på att dessa företag ofta Lar stora varmnbarker som är i trafik under större delen av dygnet och som ställs upp på olik platser när de inte används. Man har därvid särskilt pokat på svårigheterna att göra avstämbling inom föreskriven tid, Slutligen har man framhållit att de gällande bestöimnelserna om myndighetsnlomndsering orsakar svårigheter för lokaltrafikföretagen, som ofta har egna godkända verkstäder, Att in fordonen för besiltning kan mod tanke på det sätt som fordonen används ge särskilda svårigneter. LÖS

Svenska taxiförbundet har framhållit att kilometerrälnarapparaturens driftsäkerhet inte är tillfredsställande. Det är särskilt vajrar och vinkelväclar som orsakar oroblem. Vidare innebär skyldigheten att besiltjiga räknarapnvaraturen efier vissa reparationer, t.ex. av växellådan, sförlust och därmed kostnader för fordonsägarna., Detta skulle "unna undvikas om den plombering som fodkänd verkstad för skulle Till nästa ordinarie besiktning av annaraturen.

Prop. 1978/79: 94 103

Kritik not kilometerskattesystemet

Synpunkter på gällande bestämmelser och rutiner i fråga om vägtrafikskatt har framförts i skrivelser som har överlämnats

Lilli utredningen. im sammanställning över dessa skrivelser finns i oilaga 3, där det också anges vilza av sktrivolserna som behandlas i detta betande. I dot följande redogör vi för immehållet i tvi av dem, en revisionsrapport

från riksrevisisnsverket ,RRV, och en promemoria från TSV.

3.5.1¶RRV:s revisionsrapport

Som ott ied I AkV:s förvaltningsrevision av TSV genomfördes en acranskninrs av kostnader och rutiner vid TSV:s registeravdelning. Gransimingen redovisades i revisionsranpoorten Kostnader och rutiner vid trafiksälkerhetsverkots registeravdelning

(1977-21-26).

Ravdorter innehåller vissa kostnadsberäkningar för kilometerskattosystemet. kostnaderna för uppbörden av kiloneterskatt beräknas således till 14,9 milj. kr. Härav faller 4,2 milj. kr.

NÅ TSV, 5,1 milj. kr. pc länsstyrelserna och 5,6 milj. kr.

på postverket. RRV anger dessutom RSV:s blankettlkostnader för kilometerskatt till 5628 000 kr. per år. Länsstyrelsernas kostnader har beriknats ät till samtliga länsstyrelser, I onkälen har länsstyrelserna angett hur många årsarbetskrafter som sysselsätts med olika funktioner. Den der av kostnaderna som anges som postvorkets, ir kostnaderna för postbefordran av olila dokument. Kostnaderna har beräknats med hjälp av posttaxorna,.

Enligt rapporten (s. 54 ff) är uppbörden av kilometerskatt

relativt betungande såväl för TSV som för länsstyrelserna, Anledningen till deita är det stora antalet avstämolingar |

ner fordon och år. Antalet avstömplingar på grund av utresa ur

eller inresa till Sverige, har t.ex. blivit botydligt större

vad som vänsades vär systenet infördes.

Prop. 1978/79: 94 104

(SV:s Kostsuader för unnbörden av kilometevskatt ancses 45 ir. per fordon och år. Till detta kommer sedan koscwaderna

ivilar länsstyrelserna oc

För fordonen fordon som endast senare är mer än 15

Enligt rapporten skulle en kositnadsredukticn kunna stladkonmas genom förenilade rutiner, sänkt kostnad per avstänpling eller genom en minskning av antalet avstämplir gar.

en förenkling av rutinerna skulle åstadkommas vid en överg till renodlad kilometerbeskattning av Kkilometerskationiiktiga H Lo fordon. in sänkt kostnad per avstämpling skulle uppnä Delrorten kunde läsas optiskt i större utsträckning. Uir revisionen gjordes, kunde endast omkring 50 5 av de ordinarie pelkorten läsas optiskt.

Den största :nöjligheten Till besparing lirger enlist ravvorten i att minska antalet avstänplingar. En minskaing av antalet obligatoriska avstämplingar per år från fyra till cn skulle minska antalet avstämplinrar med ungefär 350 0Q9 over År. RAV förutsätter då ati avstäimplingen skall göras ji samband med xon- Trollbesiltning. Detta boör enligt RRV:ge en be vring av ca 692 000 kr. mlist revisionsrapporten skulle " dessutom uppnå öxad rätissäikerhet för fordonsägarna, eftersom en myndighetsperson skulle göra avstämplingen och mnyndigheten svara för att uppgift om körsträcka kom in till registret. uanligt ARV bör man även införa obligatorisk avstänpling vid igarbyte, I rapporten anges inte hur många avstämplingar som då skulle tilikomma.

Enligt rapporten uppfattas kilometerskattes systemet av fordonsägare och vissa myndi sheter som otillfredsstillande Trån räitts- Dy säkerhetssynpunkt genom att fordonsizaren Tvingas betala Tör- Sseningsavgift 'iven om han har gjort avstimnlinsg och oostat att AT stämnelkort söm sedan kommit bort. Nessuton ir videnr för av-

Prop. 1978/79: 94 105

en fast unpnställningsnlats.

anlict RRV, dör den föreslagna roduktionen av antalet ocligatoriska avstämplingar kombineras med en preliminär förskottsdebitering av ktilonetorskati,.

De nuvarande bestämmelserna om att ett kiloneterskattepliktifst fordon måste ha ett kilometerskattemärke för att fordonsägaren skall få avräkning av kilometerskatten för körningen utomlands, är enlict RRV onödigt krångliga. Bestämmelserna upplevs också som irriterande av fordonsägare och länsstyrelser, Motiveringe. för kilometerskvattemärket är ju att man i tullen lätt skall se att fordonet är kilometerskattepliktigt. Den som vill fuska kan ta bort mäirset under utlandsvistelsen och hoppas att inte bli usotäickt. Hans chans att slinpa icenom är då enligt rapporten förmodligen större in om märket inte funnits, Om märket skall finnas kvar, borde tullen kunna tillhandahålla det vid utresan. mn högre avgift kan då tas ut för det än om det lämnas ut av iänsstyrelsen,

I sammanfattningen till rapporten anges att de administrativa kostnaderna för kilometerskattesystemet vida överstiger kalkylerna, Den totala administrationskostnaden torde uppgå till minst 27 milj. kr, eller 90 kr. per fordon och år. De höga kostnaderna för uppbörden anges till sior del bero på oklar och spiittrad ansvarsfördelning beträffande kilometerskattesystemet i sin helhet. När registreringsrutinerna för kilometerskatten utformades, kunde rutinernas konsekvenser för dator- Systemet inte överblickas, Kilometerskattefunktionen bör därför enligt RRV ses över både vad gäller reglerna mot fordonsägare och vad gäller de interna rutinerna vid TSV samt ansvarsfördelningen mellan myndigheterna.

2232 TSV:s promemoria

TSV överlännade genom skrivelse den 22 april 1977 en promemo-

ria - Kilometerskatt, en utvärdering av upnbörds- och avstämp-

Prop. 1978/79: 94 106

Ariigar

av Parerisg

velkort är i omlovo. Artalet stäinnvelkort som år 1276 kom in För ”

till TSV var 3tleod omkring 162

kort xom in till 11 länsstyrelserna.

Stämpelkorten som kommer in registreras på delvis norten för ordinarie avstäimpling som kommer in Till TSV registreras genom optisk läsning och magnetbandskodning, medan korten som kommer in från AS3 och tullverket magnetbandinkodas. Stiäimpelkorten som kommer in till länsstyrelsorna registreras där via bildskärmsterminal. Santliga kort mikrofilnas för arkivering.

Den optiska läsbarheten av de ordinarie stinnoelkorten har varit sämre än vintat, När promemorian skrevs, kunde endast 60

= 70 3 av dem lisas

I promemorian anges att hanteringskostsadorna för korten I höga bide för myndigheter och skattskyldiga. Systemet kräver stor noggramnhet så att fel inte uppstår. miflersom korten nostbefordras på vanligt sätt, anser man dot inte otänkbart att kort blir försenade eller aldrig komner fram Till adressaten.

i TSV upprättade 19276 omkring 43 000 förseningsavgiftshandlingar åt länsstyrelserna. Länsstyrelserna påförde sedan avgift i ungefär 75 10 av fallen, Enligt promemorian anses arbetet med förseningsavgifterna av länsstyrelsernas persanal som mycket betungande.

Under år 1976 gjordes ca 30 000 skönsmässiga debiteringar av kilometerskatt. Drygt 20 5 av de fordon som de skönsmäissisa debiteringarna avsåg hade bytt ägare under sitattenperioden,

Prop. 1978/79: 94 107

kilonoetorsk sattesystenet vör ovligs UV Undras så att antalet — oi

r och Sstimnnelkort minskas avsevärt. TSV föreslär

am att antalot ordinarie avstäimplingar mi

en ser ir. Denna enda avstämpling bör dess-

söras | sanband med löpande besiktning hos ASB och inte

jilv., Redan idag görs flö. avstäimpling hos A33 i samband med löpande besiktning. Räknarställningen från denna avstämpling antecknas i registret. in fördel med att söra avstämplingen hos A53 skulle vara att rapportering skulle göras endast från A5S3 till TSV. > Hägra stämpelkort skulle då knannast komna bort. Hessutom skulle felaktigt gjorda avstämolingar inte behöva förekomma eftersom avstämolingen skulle göras av besilitningsman

iftersom kilometerskatt betalas i efterskott skulle skatiebe-

O vven vid varje uppbördstillfäille enligt TSV:s mening bli alltför stora on endast en uppbörd av skatt gjordes per år, I stället bör kilometerskatt enligt TSV:s förslag även fortsättnings-

botalas fyra singer ner år, Uppbörderna mellan de iöpande besiktninfgarna hos ÅA33 dör då föras efter schablon. mm justering med hänsyn till verklig körsträcka får sedan göras vi don uppbörd som görs närmast efter en löpande kontroll hos ASB,

Den schablonmässigt beräknade skatten skall enligt förslaget grundas på historiska körsträckeuppgifter för fordonet, Innehåller registret inte några lämpliga sådana uppgifter skall särskilda rutiner tillimvas., för nya fordon och i samband med ägarbyten får fordonsägarna således anmäla körsträckeklass oå Samma sätt som man nu anmäler sådan klass för trafikförsäkringen, Görs inte anmälan om körsträckeklass får skatten debiteras med ledning av uppg iter i cen tabell över medelkörsträckor för olika fordonslag.

in fordonsigare skall onligt förslaget kunna få en schablonmässigt debiterad skatt faststilld om särskilda skäl föreligc£er. Särskilda skäl för fastställelse kan vara t.ex. att fordoneis körsträcka avviker från den körsträcka som har grundat den. schablomnissiga debiiteringen., Fastställelse får dock göras endast om avvikelsen är ner betydande, Vid smärre avvikelser

Prop. 1978/79: 94 108

justeras schabloner till följande schablon isaisa deviterist, me den redan gjorda däebitoringen ändras

ningstorninens och returnera det före slut. Ko till TSV får man ant göra on skönsni

katt eller lämna rapnort till ASV:s distri:: riltskontoren skall då göra skattorevi Ur fö Oo 3

skyldige.

jär eit fordon byter ögare, bör det finnas et ati få skatter reglerad. Samtidigt med anmälan om ägarbyte kan ett stämpellkor: - undersurivet av pide säljare och kövare - lämnnas till länsstyrelse. Avstämplingen och skatteuppbördon kan göras antingen frivillig eller obiricatori ak. red tanke på ati en mycket stor del av de omkring 125 000 äsarbytena för kilometerskatteolixztiga fordon är av Ttetnisk karaktär (t.ex. noteras både när en bilfirma zöper in och säljer ett fordon) föreslår T5V att avstämplingenr och skattedeviteringen förs frivillig. Antalet skatteavstänovlingar och skattedebiteringar

på grund av ägarbyte blir då maximalt 50 UNO - 70

Inställelseterminenr för kontrollbesiktning av fordonr och därmed för lösande kovrtroll av Kiloneterräknarannaratur ir fem månader. Om de av V5V föreslagna ändringarna i genonförs bör man dock enligt TSV överväga en i tiden till två eller tre månader.

Prop. 1978/79: 94

IVOTByn Qv DiknDoskattningon

irrae dolen

Ej lonetorskaitosy

behandling. Vi skall i

enitllingar i beskastningon, ned liga trav på att den skall vara effolti Till tillivedsställanie kontroll. Teknisk navur. I uppdr

mellan fordonsskatt och Kil-

foån kiliomoterskavi till

rrån dessa utsångsrunktor har

Grans

krav som enligt

svemet. Det skal SON

de skattsky för myndighetorna.

medföra små kostnader och begränsas uppsiftsläm-

näe för Je skattskyldiga < udnministrera

vara rättvist

iikformigt i den meninger sv Glia som ir skyldiga avs betala skatt också i I0r Je möjlighet till effektiv kontroll och dot får inte innebira onormala risker för skattounuaniragsande älgäirier ellor för s.k. skatlteläckage (oavsiktlict s skatvoundandragande). Vidare skall kilometerskatitesysto kunna samorinas med bilregistersystemet. mn anknytning skall finnas till kontrollmärkesrutinen. Ytterligare ett krav ir att det skall vara möjligt att debitera och uppbära fordonsskatt och kilometerskatt tillsammans.

Det sistnämnda kravet uppfylls i.n. inte. Gemensam debitering - som vi i princip anser bör ske - är dock förknippad med vissa problem och har dessutom delvis samband med frågor som vi avser att behandla i vårt fortsatve arbete, t.ex. med bestämmelserna om återbetalning och avriiming av skatt. Vi tar därför inte upp frågan om övergång till gemensam debitering i detta betänkande, utan avser att återkomma till

"Prop. 1978/79: 94 110

den i annat sammanhang.

Vi har utgått från att kilometerskatten skall finnas kvar för de fordon som nu är kilometerskattepliktiga och att dessa fordon också i princip skall vara försedda med särskild kilometerräklknarapparatur. Vårt arbete har därför inriktats på att förenkla det praktiska och administrativa handhavandet av kilometerskatten så långt detta är möjligt utan att negativa effekter i t.ex. kontrollhänseende uppkommer. Eilometerskattesystemet är dock både tekniskt och administrativt avancerat. Det är därför enligt vår mening ofrånkomligt att relativt stora krav måste ställas på myndigheter, fordonsägare, verkstäder m. fl. Detta förhållande medför att det framstår som än mer angeläget att undersöka vilra åtgärder & som kan vidtas för att förenkla kilometerskattesystemet. Våra överväganden i detta avseende redovisas i de närmast följande avsnitten.

4.1 Kilometerräknarapparaturen

I olika sammanhang har kritik riktats mot drifscsikerheten hos kilomelorräknaravparaturen. Det har därvid särskilt hävdats ait vajoerbrott är vanliga hos de vajerdrivna Kilometerriimarna och att bestämmelserna om montering, renara

a Tion och besi apparaturen leder till kostn besvär för fordonsicarna.

avsniti ö.l.ts har vi redogjort för ESN:s uvpgifter och nämndens erfarenheter av rälmarnas driftsäkerhet och dessas förmåga avi motstå manipulationsförsök. Där har angetts att drifisikerheten fortlöpande har förbättrats och motstindskraften mot insgsropp i skatteundandragande syfte ökats, bl.a,

Snäringar av vajrar och andra komponenter

äe sväimplande, navmonterade rilkmarna goda

vad göllor driftsäkerhet och motståndskraft

Ytterligare ansträngningar kommer onlist nämn-

för att förbättra driftsäikerheten och minska möjligheterna till skatteundandragande åtgärder

Prop. 1978/79: 94 It

Hittills gjorda erfarenheter tyder på att den navmonterade räknaren har större driftsäkerhet än den vajerdrivna. Detta kan till stor del förklaras med att vajrarna tycks vara den svagaste delen i den vajerdrivna apparaturen.

Enligt vår mening är det angeläget att fordonstillverkare och fordonsägare använder den apparatur som är mest driftsäker. Uppgifterna om den navmonterade acvnaxraturens driftsäkerhet grundar sig på erfarenheter under relativt kort tid. Vi anser jet angeläget att man snabbt får fram säkra uppgifter om den navmonterade apparaturens driftsikerhet. ES5SN bör således enligt vår mening göra en omfattande undersökning av erfarenheterna i detta hänseende. Om 2n sådan undersökning klart visar att don navronterade räknaren har

törre driftsäkerhet än den vajerdrivna, ansor vi att man hör överväga att göra användningen av den nuvarande navmonterado räknaren obligatorisk för fordon som tekmiskt kan förses med sådan räknare.

har också övervägt möjligheterna aiv Uvergå från vujerdriven rälnare till navmonterad räknare utan svänplingsnoräning. I forpge används en sådan räknare. Den används ävon i erige på ott tiotal fordon, sun inte Kan förses med annan rälmare. Enligt de norska bestämmelserna får fordonsägarvon ellor i vissa fall cn myndighetsnoxson Inför en skattodebitering läsa av räknarstillningen och anteckna don på ett kort. Uppgiften förs in i otl ääavaregsistler Då nanuell v örfarenneterna av detta systom visar riskerna för Zelavläisningar, felskrivningar och felre reringar ir stora. Don manuetia behandli Är dessu bon förenad med hösre Sr KOSLNader Tenev. Vi har funnit att 20 nu är så stora att on Övergång till T räilnaro inte bör ske.

Användning av den navarande navnointleradae räknaren

as av ait den nå grund av v sitt formar 2 mon voras

på vissa fordon, fram: orre lastbilar och bussar sSavv på släpvasnar. än ylenle,navnonserad ”väilma-

Prop. 1978/79: 94 112

Lr are

Ls. Ox. för porsonbilar måste därför göras betydligt mindre in den nuvarande. Enligt vad vi har erfarit har ESNH pibörjat viss undersökning av det tillgängliga utrymmet i olika forion för montering av räknare på fordonsnav. Detta arbete bör eonlist vår uppfattning fortsätta och kompletteras med en undersökning av förutsättningarna för konstruktion av

a.

navmonterad räknare för användning vå i prin- Ccip alla kilometorskattevliktiga fordon.

Den tekniska utvecklingen kan leda till att ny tlelnirx kan användas för konstruktionen av kilometerräknaren. Vidare kan den tekniska utvecklingen på fordonssidan innebära att nya krav får får stö ällas på räknarens konstruktion. Som exempel på cs sistnämnéa förhållande kan nämnas att vissa fordon inom den närmaste framtiden kommer att vara försedda med elektroniska hastighetsmätare, vilket innebär att nuvaranéic vajerdrivna räknare inte kan användas i fordonen utan särskild utrustning. KSH följer den telkmiska utvecklingen och har tagit initiativ till konstruktion av en elektronisk kilometerräknare. Mot denna bakgrund anser vi oss inte behöva föreslå ytterligare åtgärder på detta område.

Frågan om montering, nlombering,reparation och besiktning av kilomeiterräknarapparaturen behandlar vi i avsnitt 4.6.4.

4.2 Uppgifter till ledning för beräkning av

kilometerskatt, m.m.

I kilometerskattesystemet används en kilometerräknarapparatur i vilken lagras uppgifter om fordonets körsträcka. Vi har tidigare konstaterat att någon ändring inte bör göras i detta avseende. Räknaruppgifterna förs genom en avstämpling över till stämpelkort. Uppgifterna på stämpelkorten ligger till grund för skattedebiteringen. Ordinarie uppbörd av kilometerskatt görs fyra gånger per år och föregås i princip

alltid av en särskild avstämpling (ordinarie avstämpling). Avstämplingar görs dessutom vid åtskilliga andra tillfällen,

t.ex. vid gränspassering.

Prop. 1978/79: 94 IK

Stöumpelkorten skickas eller lämnas till myndighet. Totalt kommer årligen ca 1 530 000 stämpelkort till "SV och ca 170 000 stämpelkort till länsstyrelserna. Trots att upp- [= gifterna på flertalet kort kan behandlas helt maskinellt i gor den stora mängden stämpelkort ind relativt nöga hanteringskostnader. Avstämplingarna innebär sjäölvrallet att också fordonsägarna åsamkas visst arbete och i månsa fall vissa hanteringskostinader.

För fordonsägarnas del innebär det stora antalet avstämplingar risk för att någon avstämpling försumnas och för att något kort förkomner eller försenas, Dessa risker kan antas öka eller minska i proportion till antalet avstärmnlingar.

Vi har därför sett som en viktig uppgift att undersöka i

vad mån det är möjligt att förbättra kilometerskattesyste-

met genom att minska antalet avstämplingar utan att samtidigt försämra uppbördsförfarandet. 1 olika sammanhang har föreslagits att uppbörden av kilometerskatt skulle ske enligt andra principer än de nuvarande, t.ex, på grundval av någon form av schablon. En sådan uppbördsprincip skulle minska behovet av avstämplingar. Vi tar därför i det följande först upp frågan om att införa ett system för debitering och uppbörd enligt schablon eller lilmande.

4.2.1 Sambandet mellan avstämpling och uppbörd

Ordinarie uppbörd av kilometerskatt görs fyra gånger per år. Varje uppbörd föregås i princip av en särskild avstämpling i räknaren.

De alternativ till förändringar som vi anser kan övervägas är preliminära förskottsbetalningar grundade på något antagande om körsträckan eller ett system med garantibelopp.

Preliminär förskottsbetalning av skatt bör så nära som möjligt ansluta till den faktiska körsträckan. För att syftet med ändringen skall uppnås krävs att förskotts- 8 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94 .

Prop. 1978/79: 94 114

betalningen kan grundas på förhållanden som är kända för

myndigheterna utan att fordonsägaren behöver lämna någon uppgift i samband med uppbördstillfället. De förhållanden som därvid kan komma i fråga som underlag för debitering av kilo-

meterskatt för visst fordon är

1. den faktiska körsträckan för fordonet under närmast

föregående skatteår eller

2. den genomsnittliga årliga körsträckan för fordon

av samma slag och i samma viktklass eller

3. en av fordonsägaren i förväg uppskattad körsträcka.

Det är i och för sig inte förenat med särskilda svårigheter att berikna körsträckan enligt dessa metoder, Metod 1 kan av naturliga skäl inte användas för det skatteår under vilket ett fordon blivit kilomneterskattepliktigt,

Det bör enligt vår uppfattning kunna godtas att måttliga skillnader uppstår mellan den beräknade körsträckan och den faktiska. Myndigneterna bör alltså inte kunna kräva ändring av en schablonskatt på grund av att körsträckan blir något längre än den beräknade. Inte heller bör fordonsägaren kunna

kräva sänkt schablonskatt när körsträckan blir något under

der beräknade.

Flera olika omständigheter kan dock leda till stora förändringar av körsträckan för visst fordon från år till år. För den yrkesmissiga trafiken gäller att körsträckan påverkas av tillgången på transportuppdrag, uppdragens art, stillestånd på grund av reparation m.m. Även den privata trafiken kan påverkas av olika faktorer som t.ex. byte av bostadsort eller arbetsrlals, ändrade familjeförhållanden och inköp av ytterligare en bil i en familj.

Enligt vår mening bör mera avsevärda avvikelser från den schablonmässigt fastställda körsträcka som ligger till grund för beskattningen leda till ändring av schablonen. Vid övergång till kortare körsträcka kommer fordonsägaren att kräva sänkt schablon, vilket får bedömas av beskat mingsmyndigheten, Troli-

Prop. 1978/79: 94 115

gen bör då begäras av fordonsägaren att han styrker sitt krav med stämpelkort som visar den faktiska kilometerräknarställningen,

Vidare måste föreskrivas att fordonsägaren är skyldig att anmäla mera väsentlig förlängning av körsträckan, Sådan anmälan måste leda till ett beslut av beskattningsmyndigheten. Det torde vara svårt att kontrollera att anmälningsskyldigheten fullgörs och, när körsträcka anmäls, att denna är riktig, I efterhand kan den uppgivna körsträckan jämföras med den faktiska sedan ordinarie avstämpling har gjorts. Även om detta ger en kontrollmöjlighet finns risk för att avsevärda körsträckor kan bli beskattade först i samband med den ordinarie avstämplingen, De skattebelonp som då skall erliggas kan, särskilt för tyngre fordon, vara

mycket stora varför betalningssvårigheter kan uppstå,

Det bör också framhållas att vissa fordon används i olika

utsträckning under olika delar av året, Beskattningen bör så nära som möjligt anknyta till fordonens faktiska utnyttjande. I de fall säsongvariationer förekommer bör dessa därför beaktas när schablonskatten faststills, Även detta kräver en anmälan eller en begäran frin forduns"garen.

li rna bilskacteutredninren föreslor i sit: otänkaane (Luv

1372:42, Vigtrafikbeskattningen), att ett system med s.k.

garantidelopp skulle införas, tt garantivelopio, olika för olika fruvper av fordan, skulle betalas ia I förskott för det enskilda fordonet som s'ikerhet för den skatt son senare skulle fasistillas och betalas, Carantioeloppbet skulle utsöra nögst 33 > av skatten för ett ir under förutsittning att skatt skulle betalas 4 grser on året. Uteblev betalning helt eller delvis zulle garantibelonper tas i ansorik för skattens bevalnins oc2Qa nyti faran iibelopp avrivas fordons :aren,

Prop. 1978/79: 94 116

Inte heller ett garantibelopp har en tillfredsställande anknytning till den faktiska körsträckan och den på körsträckan belöpande skatten. Ett för lågt fastställt garantibelopp kan leda till att en fordonsägare, som kört väsentligt längre än beräknat, blir skyldig att betala avsevärda skattebelopp utöver garantibeloppet. Det kan också visa sig svårt att förmå fordonsägare att fylla på ett ianspråktaget farantibelopp.

Vi har funnit att båda de nu redovisade alternativen till förändrade uppbörds- och debiteringsprinciper, har vissa praktiska fördelar. De nackdelar som vi nyss har redovisat är dock enligt vår uppfattning större än fördelarna. En schablonmetod skulle med stor sannolikhet innebära praktiskt och administrativt arbete av minst samma omfattning som det nuvarande systemet både för myndigheterna och för de skattskyldiga.

Det nuvarande sambandet mellan avstämpling och uppbörd bör därför behållas vid samtliga ordinarie uppbördstillfällen. Däremot bör antalet sådana avstämplingar och uppbördstillfällen övervägas. Våra överväganden i denna del redovisas i de närmast följande avsnitten.

4.2.2¶Antalet ordinarie avstämplingar per år

Ordinarie avstämpling och ordinarie uppbörd av kilometerskatt görs f.n. fyra gånger per år. Varje minskning av detta antal bör i sig själv innebära en förenkling av kilometerskattesystemet.

RRV har i den tidigare nämnda revisionsrapporten (se avsnitt 3.3.1) uttalat bl.a. att en kostnadsreduktion för kilometerskattesystemet i första hand kan åstadkommas genom att antalet avstämplingar minskas, RRV har därför föreslagit att ordinarie avstämpling skall göras endast en gång per år, Avstämplingen skall enligt förslaget göras i samband med besiktning hos ASB. Under skatteåret skall preliminära förskottsinbetalningar av skatt göras. Liknande förslag har förts fram

Prop. 1978/79: 94 117

[nd

av T3V (se avsnitt 3.3.2). inligt TSV skall den prelimins-

ra bdetalninger föras efter särskild schablon, i vissa fall grundad 2å en av fordonsiigaren lämnad unpgift om körsträckeklass,

De upbendbara fördelarna med ardinarie avstinpling endact

om iret ir att fordonsigarnas och myndigheternars

bete mod och kostnader för kiloneterskattens Handhavande skulle ninska kraftigt. in förenklad administration skulle dessutom minska riskerna för fel i samband med >5ehandlingen av stänpelkort. Vi tidigare funnit att varje

ordisarie uvppbörd bör grundas på en avstämpling. iver upp-

börd av kilometerskatt skulle därför göras endast en gång ver år, Uppbörden skulle därvid för många fordonsäigare avse mycket stora belopp. Risken för skattebortfall på grund av betalningssvårigheter och missbruk skulle öka kraftigt.

I avsnitten 3.1.2 och 3.1.4 har vi redogjort för RSV:s erfarenheter av skattekontrollen och för K5Sl:s erfarenheter av kilometerräknarapparaturens driftsäkerhet, Dessa erfarenheter visar enligt vår uppfattning tydligt att riskerna för skattebortfall ökar om tiden mnellan de ordinarie avstämplingarna förlängs, Skattebortfallet kan uppstå antingen gerom att kilometerräknarapparaturen medvetet sätts ur funktion eller genom att ett fel på apparaturen inte upptäcks eller inte åtgärdas, Ju längre tid apparaturen har varit ur funktion, desto svårare blir skatteutredningen. Cm ordinare avstämpling gjordes endast en gång per år, skulle en kilometerräknare kunna vara ur funktion i ett år eller, om ordinarie avstämpling görs vid den årliga besiktningen, i upp till 17 månader,

Vidare skulle "vinsten" av manipulationer och riskerna för manipulationsförsök öka, Visserligen finns det möjlighet att upptäcka ett fel på en kilometerräknarapparatur i samband med flygande inspektion, Sannolikheten för att ett fordon skall kontrolleras vid sådan inspektion är emellertid inte särskilt stor, Beror felet på apparaturen på t.ex. ett vajerbrott, är det dessutom svårt att avgöra hur felet uppstått.

Prop. 1978/79: 94 118

En minskning av antalet ordinarie avstämplingar till en per år skulle alltså medföra betydande kontrollproblem. Resurserna för kontroll- och uppföljningsverksamhet skulle behöva förstärkas såväl på länsstyrelserna som på RSVs distriktskontor.

Både RRV och TSV har förutsatt att ordinarie avstämpling en-

dast en gång om året måste kombineras med frivillig eller obligatorisk avstämpling vid ägarbyte, Detta skulle i sig självt leda till ökat antal stämpelkort och en extra uppbörd av kilometerskatt., Härigenom motverkas delvis syftet med övergången till endast en ordinarie avstämpling om året, Vidare bör brukandeförbudet slopas i det fall föregående ägare underlåter att betala kilometersikatt som debiteras i samband med ägarbytet. Det nuvarande effektiva upnbördssystemet försämras därför i någon mån.

Vid den årliga besiktningen av kilometerräknarapparaturen

görs en avstämpling i räknaren. Enligt nu gällande bestäm-

melser slkiclkas det stänplade kortet till TSV, Inställelsetorminen för besiktning av apparaturen är densamma som säller för kontrollbesikiningen av fordonet. Detta innebär att fordonsägaren har fem månader på sig att låta besiktiga rälmaren. ilirigenom kan tiden mellan två avstämplingar variera från 7 till 17 månader. Även om fördelarna med att kombinera besiktningen och den årliga ordinarie avstämplingen är stora anser vi att nackdelarna i form av kraftigt varierande skatteår är större. Avstämplingen bör därför göras av fordonsäisaren under en bestämd avstämplingsmånad.

oy vår äsikt valar ytterligare ett skäl mot avt oxdina- HR OO f votiumpling görs endast en gång om året. Nu gällande bestämmelser oa ordinarie avstämpling innebär bl.a. att sådan avstämpling alltid skall göras om ett fordon har

varit kilometerskattepliktigt under någon del av tiden mellan närnast föregående avstämpling enligt 5 § VSK och ingången av avstämplingsmånaden. Detta gäller alltså även om

fordonet är avställt när avstämplingen skall göras. Srfarenheterna visar att det är väsentligt svårare att få in

Prop. 1978/79: 94 119

stämpelkort när ett fordon är avställt än i andra fall. Detta torde gälla även vid övergång till en ordinarie avstämpling per år.

Enligt vår uppfattning är nackdelarna med en övergång till endast en ordinarie avstämpling om året för samtliga kilometerskattepliktiga fordon väsentligt större än fördelarna. Vi kan därför inte föreslå en sådan åtgärd.

Vi har även övervägt frågan om endast vissa fordon, t.ex. personbilar eller fordon som inte används i yrkesmässig trafik, skulle kunna omfattas av ett system med endast en

avstämpling per år. För myndigheternas del skulle en sådan

särbehandling leda till att olika rutiner fick tillämpas för olika fordon. Detta förhållande skulle orsaka merarbote och därmed kostnader. De uppgifter som vi nar fått om felfrekvens nå kilometerräknarapparaturen visar ati det procentuelli sett ir fler fel på avnvaraturen i personbilar än i övriga fordon, Vi har därför funnit att en särbehandling av vissa fordon i detta avseende inte är limnlig.

De synpunkter på en förlängning av tiden mellan två ordiinarie avstänplingar till ett år som vi nu har redovisat g ler till stor del även om avstämpling skall göras två gånger om året. Även i sådant fall bör uppbörd av skatt goras efter Schablon mellan avstänplingarna.

<< issa synpunkter gör sig dock gällande med något mindre st tyrka. Detia gäller t.ex, våra invändningar om ökade kontrollsvårigheter och svårigheterna att med tillräcklig het beräkna «körstrickan i förväg.

Inlisgt vår bedömning är nackdelarna även med avstämning Två gånger om året större än fördelarna. Vi anser 998 dlirför inte kunna föreslå en ändring av gillande bostitmelsor ned denna innebörd.

öftersom vi har avvisat tanken på on minsiming till en oller

två ordinarie avstämplingar per år återstår act

gan om att minska antalet till tre per år.

Prop. 1978/79: 94 120

Varje förlängning av skatteperioderna kan innebära att det tar längre tid att upptäcka att en rälnarapparatur inte fungerar tilliöredsställande. Om fordonsägaren underlåter att själv kontrollera apparaturens funktion bör fel på den kunna upptäckas antingen efter en ordinarie avstämpling som visar onormalt kort körsträcka eller vid den årliga besiktningen. Som framgår av följande exempel kan förlängningen av skatteperioderna i vissa fall tänkas leda till att fel på apparaturen upptäcks ca 2 månader senare än vid nu gällande skatteperioder. Efter on ordinarie avstämpling för skatteperiod 1 upphör rälmaren att fungera t.ex. under den andra månaden i skatteperiod 2. Körsträckan för skatteperiod 2 framstår som något kort men inte onormalt kort. Någon anledning för länsst AA

& 7relsen att ifrågasätta körsträckan finns därför normalt inte. Först vid utgången av skatteperiod 3 finns det anled- r ning att reagera eftersom någon körsträcka då inte har noterats. Detta kan innebära att felet upptäcks efter ca 5 månader när skatteperioderna är 3 månader. Förlängs skatteperioderna till 4 månader kan detta leda till att felet upptäcks först efter 7 månader. Zn sådan fördröjning av upptäckten av felet gör efterföljande skatteutredning svårare och medför risk för något sämre kontrollmöjligheter.

Det bör dock framhållas att förutsättningarna för att upptäckten av felet skall fördröjas är att fordonsägaren inte har kontrollerat apparaturens funktion, varken löpande under skatteperioderna eller i samband med de ordinarie avstämplingarna. En sådan kontroll ligger i fordonsägarens eget in-

tresse, Visar kontrollen att fel har uppstått har han möjlig-

het att lämna riktig uppgift om körsträckan, Därigenom kan han undvika efterbeskattning och skattetillägg.

I ett följande avsnitt lämnar vi förslag, som bör förbättra fordonsägarens egen kontroll av apparaturen. Vi vill också framhålla att det finns goda möjligheter att vid den automatiska databehandlingen av körsträckorna använda ett kontroll-

system som reagerar mot onormala avvikelser från den kör-

sträcka som man har anledning att räkna med för visst fordon.

Prop. 1978/79: 94 121

Vi har därför kommit till den slutsatsen aLv trollssmounit inte bör möta något hinder att skatteperioderna till normalt + månader.

Tr. Itt av skälen till att vi into har ansett oss kunna föroräa cit Ssysten med en oller två ordinaric avstämnlingar per år är att det enligt vår moning då är nödvändigt med uppbörd av kilometerskatt även mellan de på ordinarie avstäimplingar srundade uvppbörderna. för atv ett Syster med tre ordinarie avstämplingar per år skall Jeda mninskat arbete och minslade hantoringskostnader ir ordinarie uppbörd av kilometerskatt görs ondactv i samnbar —- &

— > med dessa avstämplingstillfäöllen. Sökattearot bör alltså delas in i tre skatteperioder mot fyra enli 15 nu sullande bestämmelser. I princip kommer därför skattererioderna att förlängas med en månad vilket innebär avt den gernomsnitiliga kvedivtiden för skattens betalning ökar från 2,5 vill 3 månader. Vid on kalkylerad räntenivå på 10 5 och beräknade intälter av lilomoeterskatt för budgetåret 1977/73 om ca 550 milj. kr. innebär den ökade kredittiden en årlig träntevinst" för fordmomsäsarna om omkring 2,7 milj. kr.

Son vi har nämnt inledningsvis görs f.n. inte gomnensam debitering av fordonsskatt och kilometerskatt. Vi anser doc

princip att on övergång till gemensam debitering bör ske på sikt. För att detta skall vara möjligt krävs att uppbördsmånaderna för fordonsskatt blir desamma som uppbördsmånaderna för kilometerskatt., Uppbörd av fordonsskatt för skaiteneriod sker nu om den årliga fordonsskatten överstiger 1 500 kr. iftersom fordonsskatten botalas i förskott innebär on förlängning av skatteperioderna till fyra månader att den genomsnittliga förskottstiden ökar från 1,5 till 2 månader. F.n. görs uppbörd för skatteperiod för ca 100 000 fordon. För budgetåret 1977/78 uppgår det belopp som betalas för skatteperioder till omkring 530 milj. kr. Den förlängda tiden för förskottsbetalningen skulle vid räntesatsen 10 f leda till en årlig "ränteförlust" för fordonsägarna om ca 2,3 milj. kr.

Prop. 1978/79: 94 122

Körsträckan under en skatteperiod och därmed också kilometerskatten för perioden kommer att öka med i genomsnitt en tredjedel om skatteperioden förlängs med en månad. Den sammanlagda effekten på fordonsskatt och kilometerskatt varierar kraftigt med fordonets skattevikt och årliga körsträcka. För en medelstor lastbil kan det sammanlagda skattebelopp som skall betalas vid ett tillfälle beräknas öka med ca 1 000 kr. Härmare uppgifter om effekterna av de förlängda skatteperioderna på storleken av de skattebelopp som skall erläggas vid varje uppbördstillfälle har för vissa fordon sammanställts i

tabell 6 i bilaga 2.

Enligt vår uppfattning är ökningen av de skattebelopp som skall betalas vid varje uppbördstillfälle inte av sådan storlek att riskerna för skattebortfall ökar märkbart.

Mot bakgmutd åv vad vi nu har anfört föreslår vi att ordinarie uppbörd av kilometerskatt skall göras tre gånger om året i stället för som nu fyra gånger om året. Till underlag för skatteberilmingen bör som nu ligga en ordinarie avstämpling. vi har inte övervägt annat än att fordonsägaren skall göra i vart fall 2 av äc 3 avstöämnlingar som krävs. Däremot har vi övervärt om den tredje avstämplingen bör göras i samband med den årliga besiktningen hos ASB eller om fordonsägaren skall göra även den avstämplingen.

Vissa skäl talar för avt den tredje avstämplingen görs hos Aö3, Vid besiktningen görs ändå en avstämpling på stämpelkort som sänds till TSV. Denna rapportrutin fungerar tillfredsstäliande. Antalet stämpelkort skulle minska ytterli- Zare om stämpelkortet även utgjorde underlag för skatteberälning.

Not en sådan ändring talar dock att den tredje ordinarie [So vstäimplingen skulle ikjunna göras vid kraftigt varierande Tidpuniter så året eftersom inställelseterminen för kontrollbesittning och besiktning av rälmarapparaturen normalt är 5 månader. Denna omständighet kan leda till att en skatteperiod blir som längst 8 månader och att man i praktiken går

Prop. 1978/79: 94 123

7” över till två skatteperioder per år. (Zxempel: Zn fordonsägare, vars fordon har slutsiffra 2 i registreringsnumret, gör ordinarie avstömpling i t.ex. april och augusti år 1 och väntar sedan till den sista månaden i inställelseterminen, som är april år 2. I april år 2 skall nästa ordinarie avstämpling göras, vilket innebär att den skatteperiod det då gäller inte behöver omfatta någon dag.)

Vi anser att detta är en avgörande invändning mot att alltid kombinera avstämplingen i samband med den årliga besiktningen med avstämpling för ordinarie uppbörd. Däremot bör, som framgår av ett följande avsnitt, förutsättningar finnas för att låta avstämpling vid besiktning gälla son ordinarie avstämpling när den sker under ordinarie avstämp-

lingsmånad.

Vi föreslår alltså att skatteåret skall delas in i tre skatteperioder, att uppbörd av kilometerskatt ock uvpbörd av fordonsskatt för skatteperiod skall göras under en och samma uppbördsmånad samt att avstänpling i princip skall göras särskilt för beräkning av skatt.

Vårt förslag innebär att bestämmelserna i 9 och 12 § S VSL £ samt i 4 § VSK får ändras. I avsnitt 4,3.1 tar vi upp

vissa andra frågor som rör uppbördsmånader r.m, De förslag vi där lägger fram inverkar också på utformningen av 4 & VSK. De nya skattevperioder, uppbördsmåneder och avstämlingsmånader som följer av våra förslag, finns intagna i tabell 8 i bilaga 2.

Det minskade antalet ordinarie avstämnlinsar ger vissa administrativa och praktiska fördelar. Vi har beräknat de effekter förslaget kan få i fråga om kostnaderna för administrationen av kilometerskatten. Även andra av våra förslag får effekt på kostnaderna. Vi har därför valt att sammanställa dessa beräkningar i bilaga 4,

Prop. 1978/79: 94 124

5.2.3 Avstämpling vid ägarbyte

Fordonsskatten betalas i princip i förskott för skatteår eller skatteperiod., Vid överlåtelse av fordon har säljaren därför ofta betalat fordonsskatt även för tid efter överlåtelsen, Det är då naturligt att priset för fordonet bestäms med beaktande av den skatt som säljaren har bvetalat eller är skyldig att betala för tid efter överlåtelsen.

rilometerskatten betalas i efterhand, Skattskyldig är den som iger fordonet vid ingången av uppbördsmånaden, Har fordonet övergått till ny ägare under skatteperioden är det alltså köparen som har att betala kilometerskatt för hela den senaste skatteperioden, Xilometerskatten för den vägstricka som säljaren har kört bör därför beaktas när köpDeskillingen för fordonet fastställs,

I bilregistret noteras årligen omkring 125 000 överlåtelser av kilometerskattepliktiga fordon. Det höga antalet överlåtelser i förhållande till antalet fordon kan förklaras med att flertalet kilometerskattepliktiga fordon omsätts i den yrkesmässiga bilhandeln. Ägarbyte ger då vanligen upphov till två registrerade ägarbyten, ett vid bilhandelns förvärv och ett vid försäljningen.

Motorbranschens riksförbund föreslog i en skrivelse till regeringen år 1975 att avstämpling skulle göras vid ägarbyte, Förbundet framhöll bl.a. att en ordning med avstämpling vid ägarbyte på ett betydelsefullt sätt skulle förenkla och skapa större säkerhet i bilbranschens handhavande av kilometerskattepliktiga fordon och därvid uppkommande skattefrågor. Man framhöll också, att den praktiska hanteringen vid ett ägarbyte försvåras när kontakter behöver tas med länsstyrelsen vid en tidpunkt på dagen då länsstyrelsen inte har expeditionstid.

12 'n Prop. 1978/79: 94

Framställningen remitterades till TSV, KSV och fem länsstyrelser, in länsstyrelse tillstyrkte framställningen under det att övriga sex remissinstanser avstyrkte bifall till framställningen, Som skäl för avstyrkandena åberopades bl.a. följande.

Några svårigheter för säljare och köpare att räkna fram den upplupna kilometerskatten vid försäljningstillfället ansågs inte föreligga i normalfallet. Dot fanns därför inte något behov av att kontakta länsstyrelsen för att få hjälp med skatteuträkningen.

Cm förslaget genomfördes, skulle vissa krav få ställas »å "undertecknande av stämpelkort m.m, kn sådan ordning skulle försvåra handläggningen av ärenden om ägarbyte. Ändringen skulle också medföra att kilometerskattesystemet komplicerades genom att antalet stämpelkort och uppbörder ökade relativt kraftigt.

Vidare ansågs det tveksamt - bl.a. med tanke på bestämmelserna om brukandeförbud - om köparens situation skulle förbättras. En ändring skulle också med nödvändighet leda till en mängd följdändringar i lagstiftningen, Problem skulle vidare uppstå vid skattedebiteringen eftersom osäkerhet skulle kunna råda om vilken typ av debitering som skulle göras.

Slutligen ansåg flertalet remissinstanser att det på den-

na punkt räckte med att informationen om gällande bestämmelser förbättrades,

Regeringen lämnade framställningen utan åtgärd.

RRV och TSV har, som redan nämnts, föreslagit att ordinarie avstämpling skall göras endast en gång per år, Därvid har verken, vilket framstår som naturligt, också föreslagit att avstämpling skall göras i samband med ägarbyte.

Prop. 1978/79: 94 126

TSV diskuterar främst en frivillig avstämpling under det att RRV närmast förordar att avstämplingen skall vara obliga-

torisk.

Vi har förståelse för tanken på en avstämpling i samband med ägarbyte. Den ger uttryck för en princip, som framstår som riktig, nämligen att varje fordonsägare skall ansvara för den kilometerskatt som belöper på den vägsträcka han själv har kört, Avstämpling vid ägarbyte är dock, vilket även framgår av det nyss redovisade regeringsärendet, förenad med flera nackdelar.

Om ett system med obligatorisk avstämpling skulle införas ökade antalet stämpelkort och skattedebiteringar med omkring 125 000 ver år. För länsstyrelsernas del skulle detta innebära ett ökat registreringsarbete, men även ökat arbete med utredningar och kompletteringar i samband med ärenden om ägarbyten, För att undvika att kort som har

stämplats före äganderättsövergången läggs till grund

för skattedebiteringen - till nackdel för den nye ägaren torde få krävas att stämpelkortet undertecknas av både säljare och köpare. Rutinerna skulle leda till merarbete även för de skattskyldiga och inte minst för bilhandelsföretagen.

Till dessa nackdelar kan också läggas att åtskilliga avstänplingar skulle leda till debitering av endast obetydliga skattebelopp. Under den tid ett fordon ägs av ett bilhandelsföretag används det normalt inte alls eller i mycket liten utsträckning. Avstämplingen vid företagets försäljning skulle därför visa samma eller så gott som samma räknarställning som avstämplingen vid företagets förvärv av fordonet.

En övergång Till ett obligatoriskt avstämplings=- och debiteringsförfarande skulle också leda till att reglerna

om brukandeförbud på grund av obetald skatt fick ändras.

Prop. 1978/79: 94

Kilometerskatt som debiteras tidigare ägare av ett fordon i samband med äganderättsövergången skulle inte få inverka på köparens möjligheter att använda fordonet. Enligt nu gällande regler påverkas brukandeförbudet varken av ven som är skyldig att erlägga skatten för en löpande skatteperiod eller av vad parterna har kommit överens om vid försäljningen. Detta har fått till följd att köparen - för att få bruka fordonet och för att få kontrollmärke till det - ofta betalar skatten trots att säljaren enligt överenskommelse skulle göra det. Ändrades brukandeförbudsbestämmelserna skulle skattebortfallet sannolikt öka, eftersom säljaren skulle ha mycket litet intresse av att betala den i efterhand debiterade kilometerskatten för ett fordon som han inte längre äger. Antalet skentransaktioner skulle troligen också öka något.

Infördes möjlighet till frivillig avstämpling vid ägarbyte kan man ifrågasätta om köparens situation skulle förbättras i förhållande till vad som nu är fallet. Köparen skulle nämligen sakna kontroll över om kortet skickades in till myndigheten och skatt därför debiterades nå säljaren, Ön något kort inte kom in till myndigheten skulle skattokravet automatiskt riktas mot köparen.

Flertalet olägenheter med det nuvarande systemet är förknippade med att framför allt köparen är okunnig om gällande bestämmelser, En frivillig avstämpling skulle inte öka köparens kunskaver om kilometerskattesystenets uppbyggnad. Säljaren skulle fortfarande ha litet intresse av att hänsyn tas till skatten vid försäljningen och därmed också av avstämplingen,.

Enligt vad vi har inhämtat från nägra länsstyrelser är det numera inte så vanligt att man kommer i kontakt med pvroblem som beror på att köpare och säljare inte har tagit hänsyn till kilometerskatten vid ägarbytet., 35estämmelcerna om kilometerskatten tycks nu vara kända. in märzbar

Prop. 1978/79: 94 128

förbättring synes ha ägt rum under de senaste ären. Från bilhandelns sida tar man så gott som regelmässigt kontakt med länsstyrelsen innan man byter in ett fordon, Man vill

gå framför allt kontrollera att fordonet inte har brukande-

förbud på grund av obetalda skatter men även ha hjälp med att räkna ut kilometerskatten fram till inbytet.

Enligt vår uppfattning är det i regel onödigt att ta kontakt med länsstyrelsen enbart för att få hjälp med uträkning av skatten, Skatten kan nämligen beräknas på ett enkelt sätt, om man har tillgång till senast utfärdade skattekvitto. På skattekvittot anges de uppgifter som behövs för skatteberäkningen, dvs, räknarställningen vid senaste avstämpling, omräkningsfaktorn och skattesatsen för fordonet.

Det kan också tilläggas att samma principiella skäl som talar för avstämpling och uppbörd av kilometerskatt vid ägarbyte talar för återbetalning av fordonsskatt till säljaren och debitering av skatt på köparen. Detta skulle leda till

ökad administration, ökade kostnader och troligen till visst

skattebortfall.

De skäl mot ett införande av avstämpling och skatteuppbörd i samband med ägarbyte som tidigare har redovisats gäller enligt vår uppfattning fortfarande. De svårigheter som har uppstått för fordonsägarna vid ägarbyten synes dessutom ha minskat kraftigt. Vi har därför funnit att avstämpling och skattedebitering vid ägarbyte inte bör införas.

Förhållandet blir dock ett annat om tiden mellan de ordinarie avstämplingarna utsträcks väsentligt, Vid en skatteperiod om helt år kan skillnaden mellan preliminär skatt och slutlig skatt vara mycket stor. Om köparen skulle drabbas av denna skatt efter ett ägarbyte kan effekterna bli oacceptabla. Enligt vår mening uppkommer inte denna

situation om tiden mellan de ordinarie avstämplingarna förlängs till fyra månader.

Prop. 1978/79: 94

4.2.4 Undantag från skyldigheten att göra ordinarie

avstämpling

Skyldighet att göra ordinarie avstämplinrg föreligger enligt 5 § första stycket 5 VSK om ett fordon har varit kilometerskattepliktigt under någon del av tiden mellan föregående avstämpling enligt 5 § VSK och ingången av avstämplingsmånaden. Denna skyldighet gäller även om annan avstämpling har gjorts under avstämplingsmånaden, t.ex. i samband med lörande kontroll hos AS5SB eller vid gränspassering. Har ett fordon varit utomlands under den tid avstämpling skall göras och har avstämpling gjorts vid utresan behöver dock enligt 8 § VSK ordinarie avstänmpling inte göras, Av grundbestämmelsen följer att ordinarie avstämpling inte heller behöver göras om avstämpling har gjorts under avstämplingsmånaden därför att fordonet då blivit kilometerskattepliktigt första gången (5 §ö första stycket 1 VSK) eller därför att fordonet har varit av-

ställt och upphört att brukas på sätt som är tillåtet för

avställt fordon (5 § första stycket 4 VSK).

Av svaren på vår förfrågan om länsstyrelsernas erfarenheter av gällande bestämmelser framgår att skyldigheten att göra ordinarie avstämpling ibland har vållat problem

för de skattskyldiga (se avsnitt 3.1.1). Vi har därför

övervägt att begränsa avstämplingsskyldigheten i vissa fall.

Har en annan avstämpling än den ordinarie gjorts under av-

stämplingsmånaden och har räknarställningen från denna av-

stämpling antecknats i registret, finns där en uppgift som kan ligga till grund för en skattedebitering. Om fordonsägaren i dessa fall slipper göra ordinarie avstämpling får i stället den andra avstämplingen ligga till grund för skatteberäkningen. De skattskyldigas uppgiftsskyldighet minskar

därvid i någon mån.

En förutsättning för att en avstämpling skall kunna ersätta en ordinarie avstämpling, är att den följs av en notering 9 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 94

Prop. 1978/79: 94

om räknarställningen i registret. När följande avstämplingar har rapporterats till länsstyrelse eller TSV, görs sådana noteringar i registret:

Avstämpling när ett fordon första gången blir kilometer-

skattepliktigt (5 § första stycket 1 VSK).

Avstämpling när ett fordon upphör att vara kilometerskattepliktigt av annan anledning än avställning (5 §

första stycket 2 VSK).

Avstämpling när ett avställt fordon tas i bruk på sätt som är tillåtet för avställt fordon (5 § första stycket

3 VSK).

Avstämpling när ett avställt fordon upphör att brukas

på sätt som är tillåtet för avställt fordon (5 § första stycket 4 VSK).

Avstämpling i samband med besiktning hos ASB (gäller

:registreringsbesiktning, kontrollbesiktning och särskild besiktning, avstämpling görs i samband med kon-

troll av avparaturen enligt 40 § VSK).

Avstämpling när det upptäcks att kilometerräknarappa-

ratur inte är i föreskrivet skick (46 3 VSK).

Avstämpling i samband med flygande inspektion som föranleder anmärkning på apparaturen (avstämpling görs när

fel upptäcks vid kontroll enligt 51 § VSK).

Avstämpling i samband med gränspassering till eller

från annat land än Norge (5 § första stycket ÅVK).

Avstämpling i samband med installation eller utbyte

av räknare (32 § tredje stycket VSK).

Prop. 1978/79: 94

Som tidigare har nämnts medför avstämpling enligt 1 eller 4 under avstämplingsnmånaden att någon ordinarie avstämpling inte krävs under den månaden, Skatt för körning un-

der denna avstämplingsmånad debiteras i stället tillsam-

mans med skatten för den närmast följande skatteperioden,

Efter avstämpling enligt 2 görs alltid en tillfällig uppbörd. Någon ordinarie avstämpling blir sedan inte aktuell.

Har ett fordon, som har varit skattepliktigt under skatteperioden, avställts under avstämplingsmånaden skall ordinarie avstämpling göras även om avstämpling enligt 3 har gjorts.

I registret föranleder avstämpling enligt 3 notering bl.a. om räknarställning och dag då stämpelkortet kom in till länsstyrelsen, Uppgift om dagen för avstämplingen finns inte på stämpelkortet och kan därför inte heller föras in i registret, Enligt vår uppfattning hindrar detta dock inte att skyldigheten att göra ordinarie avstämpling slopas i detta fall, Visserligen kan inte säkert avgöras om den extra avstämplingen faktiskt gjorts under avstämplingsmånaden, Om stämpelkortet kommer in till länsstyrelsen under avstämplingsmånaden eller under viss tid därefter, bör dock vid behandlingen av registeruppgiftorna kunna antas, att avstämplingen har gjorts under avstämplingsmånaden. I likhet med vad som nu gäller i fråga om förseningsavsift, bör avstämpling antas ha gjorts under avstämplingsmånaden om stämpelkort har kommit in till länsstyrelsen scnast den fjärde vardagen i månaden efter avstämplingsmånaden. Detta bör dock gälla endast under förutsättning att fordonet inte har

avställts efter avstämplingsmånadens utgång.

När det gäller avstämplingar enligt 5 eller 8 antecknas eller kontrolleras dagen för avstämplingen oå kortet av myndighetsperson eller godkänd verkstad. mnligt vår mening bör sådana avstämplingar kunna ersätta ordinarie avstämp-

ling om de görs under avstämplingsmånaden, Skyldigheten

Prop. 1978/79: 94 132

att göra avstämpling enligt 5, som f.n. följer av KSHI:s

föreskrifter, bör tas in i 40 § VSK.

I det följande (avsnitt 4.6.1) föreslår vi visserligen att avstämpling enligt 6 skall göras även i fortsättningen.

Stämpelkortet skall dock enligt förslaget inte skickas in till

myndighet. Sådan avstämpling kan därför inte ersätta ordinarie avstämpling.

Avstämpling onligt 7 skall göras endast om inspektionen har föranlett anmärkning i fråga om apparaturen, Sådan avstämpling bör kunna godtas som ersättning för ordinarie avstämpling. Skyldigheten att göra avstämpling enligt 7, son f.n. följer av KSN:s föreskrifter bör tas in i 51 § VSK.

De avstämplingar som avses i punkt 9 kan vara av olika slag. Vid nyinstallation av räknarapparatur görs visserligen en avstämpling. Denna ger dock bara ett startvärde och kan inte ligga till grund för skattedebitering, Motsvarande gäller i fråga om ny räknare som monteras i stället för en utbytt räknare, Däremot bör den avstämpling som görs av en utbytt räknare kunna läggas till grund för skatteberäkning.

Det kan förekomma, att flera olika avstämplingar görs under avstämplingsmånaden. Är en av dessa ordinarie avstämpling, vilket framgår av stämpelkortet och registernoteringen, bör den avstämplingen ligga till grund för debiteringen av skatt oberoende av om någon annan avstämpling artecknats i registret senare under avstämplingsmånaden.

Har fordonsägaren däremot inte gjort ordinarie avstämpling, bör skatten debiteras med ledning av den sista registernoteringen under avstämplingsmånaden eller de närmast följande dagarha, oberoende av vilken sorts avstämpling detta är.

Prop. 1978/79: 94

Ändrade avstämvlingsrutiner enligt vårt förslag förutsät-

ter att fordonsägarna för information om sina skyläigcheter ocn om begränsningarna däri. >Dotta som särskilt väsentligt mot bakgrund av att det saknas praktiska möjligheter att skicka kort för ordinarie avstänvling endast till dem som inte gör annan godtagbar avstämpling under avstänolingsmånaden.

Vårt förslag medför sannolikt att antalet avstämrplingar

och inkommande stämpelkort minskar. Det har inte varit mnöjligt för oss att beräkna storleken av minskningen.

Vårt förslag kräver ändringar i 18 § VSL samt i 5, /:Q och

51 §§ VSK.

4.3 Uppbörd m.m. av väsxtrafikskatt

4.3.1 Skattenverioder m.m, för vägtrafikskatt

Uppbörd av fordonsskatt görs normalt för skatteår. Om fordonsskatten för helt år överstiger 1 50C kr. görs dock urpbörd av fordonsskatt för skatteperiod fyra gånger per år, Kilometerskatt uppbärs alltid för skatteperiod. Uppvördsoch avstämplingsmånader varierar med fordonets slutsiffra

på det sätt som framgår av tabell 7.

Prop. 1978/79: 94 134

Tabell 7 Uppbördsmånader och avstämplingsmånader för

vägtrafikskatt Månad Uppbörd av Uppbörd av for- =Avstämplings-

I avsnitt 4.2.2. har vi föreslagit, att arvalet ordinarie avstänvlingar minskas från fyra till tre per år. Detta innedär att skatteperioderna för kilometerskatt i princip förlängs från tre till fyra månader. Som vi tidigare har uttalat bör tidpunkten för ordinarie uppbörd av fordonsskatt och kilometerskatt sammanfalla, dvs. även skattenerioderna för fordonsskatt bör förlängas, När det gäller att bostämna de nya skatteåren och skattenperioderna pör först några tidigare tillämpade vrinciper diskuteras.

Inlist gällande bestämmelser görs "mnder augusti månad uppbörd bl.a. av fordonsskatt för skatteveriod för fordon med slutsiffra 1 eller 8. Augusti är emellertid också första månaden i skatteperioden, Ett avsteg har alltså gjorts från orincipen att fordonsskatt skall erläggas i förskott. Dotta är en följd av att alla skatteperioder för fordons-

Prop. 1978/79: 94 135

skatt av praktiska skäl ansetts böra vara lika långa och att uppbörd inte bör göras under juli månad, Vi föreslår ingen ändring i dessa hänseenden,

När de nya skatteperioderna bestäms är det naturligt att

man utgår från den månad under vilken uppbörd görs av

fordonsskatt för alla skattepliktiga fordon med viss slutsiffra i registreringsnumret, oavsett om skatt skall betalas

för skatteår eller skatteperiod. Med tanke bl.a. på anknyt-

ningen till kontrollmärkessystemet finns det inte anledning att överväga nåcon generell ändring av denna uppbördsnånad eller av skatteåren. För fordon med slutsiffra 5 eller 7

har dock vissa ändringar ifrågasatts.

I RRV:s revisionsrapport har föreslagits, att fordonsskatt för fordon med slutsiffra 5 skall uppbäras i september i stället för i augusti. Enligt RRV skulle man därigenom

ästadkonra en jämnare arbetsbelastning vid TSV.

Under augusti månad gärs ru uppbörd av fordonsskatt för skatteår för fordon med slutsiffra 4 eller 5. »wVessuton görs uppbörd av fordonsskatt för skatteperiod och av kilometerskatt för fordon med slutsiffra 1, 2, 4, 5, 6, S eller 9. Under augusti görs omkring 780 Q00 debiterinsgar av fordonsskatt och omkring 160 090 debiteringar av kilometerskatt. Det lotala antalet ordinarie debiteringar por år av fordonsskatt är oniiring 4 milj. och av Kilometerskatt omkring 0,9 milj. Under augusti görs således nästan 20 5 av det totala antalet ordinarie debiteringar.

Om RRV:s förslag senomfördes, skulle antalet dobiteringar av fordonsskatt under augusti minska med drygt 360 000 och antalet debiteringar av kilometerskatt att minska med ca 23 000. Det sistnämnda förhållandet beror på att uppbördsmånaderna för fordonsskatt och kilometerskatt bör sarmanfalla.

Drygt 380 C00 skattedebiteringar får således göras under september i stället för i aufrusti om förslaget genomförs,

Prop. 1978/79: 94 136

iu görs under september endast omkring 33 000 debiteringar av fordonsskatt och knappt 70 000 debiteringar av kilometerskatt.

Nackdelen med en ändring av uppbördsmånaden för fordon med slutsiffra 5 är att anknytningen mellan inställelseterminen för kontrollbesiktning och skattedebiteringen försämras. Förhållandet skulle bli detsamma som nu gäller för fordon

med slutsiffra 4. Vi har emellertid inte erfarit att den

ordningen har vållat några mer påtagliga problem för de skattskyldiga eller för myndigheterna.

Enligt vår uppfattning är de fördelar i administrativt häönseende, som kan uppnås genom ändringen, så betydande att den bör genomföras.

Vårt förslag att minska antalet ordinarie avstämplingar och uppbörder till tre per år innebär dessutom att antalet skattedebiteringar under augusti månad minskar med omkring 34 000 utöver den minskning som följer av RRV:s förslag. Det totala antalet skattedebiteringar under augusti månad blir således omkring 520 000 i stället för som nu omkring 9240 000.

Postverket har i en skrivelse som överlämnats till oss (se bilaga 3) föreslagit att uppbördsbestämmelserna ändras så att antalet inbetalningar av vägtrafikskatt blir lågt under december i stället för under september och oktober, Som skäl härför anför postverket att belastningen i postens kassor är särskilt stor vid jultid.

December är nu uppbördsmånad för fordonsskatt för alla fordon med slutsiffra 7. Dessutom verkställs under december

uppbörd av kilometerskatt för fordon med slutsiffra 3, 7 eller 0 och uppbörd av fordonsskatt för skatteperiod för

fordon med slutsiffra 3 eller O,

Kontrollmärke utfärdas samtidigt som skattekvitto för fordonsskatt. Eftersom kontrollmärket bl.a. skall visa att

fordoret är godkänt vid kontrollbesiktning miste skattedebiteringen göras efter utgången av inställelseterminen för fordonet. Det är således inte möjligt att göra skattedebiteringen för fordon med slutsiffra 7 under oktober eller november.

Däremot skulle den uppbörd som nu görs under focenber kurna flyttas till januari, Detta skulle för årsuppbörd ge samma nackdelar beträffande anknytningen till inställelsetoerminen som vi tidigare har redovisat i fråsa on fordon med slutsiffra 5. Därutöver skulle antalet skattedeoiterincar under januari öka till knappt 900 OCO och bli i stori v ett av sanma storleksordning som debiteringarna under au-

susti enligt nuvarande regler.

ATt flytta uppbörden från december till januari skulle visserligen innebära vissa fördelar i postbehandlingshänseonde, fHackdelarna med en försämrad anknytning mellan instäl- 2elsetermin och uppbördsmånad samt med en kraftig öknins av antalet skattedebiteringar under januari månad är emellertid onlist vår uppfattning så stora att vi arser att nåson ändring inte bör göras.

Våra förslag till nya skatteår, skatteverioder och uvpbördemånader framgår av tabell 8 i bilara 2.

Som en följd av principen att juli månad inte skall vara avstämplingsmånad för några fordon, ingår i vårt förslar att skatteperioderna för kilometerskatt för fordon med slutsiffra 1, 4 eller 7 är olika långa (3, 4 eller 5 månader). Detta kan jämföras med vad som gäller nu, nämligen att skatteperioderna för kilometerskatt för fordon med slutsiffra 2, 4, 5, 6 eller 9 är olika

långa (2, 3 eller 4 månader).

Eftersom alla skatteperioder för fordonsskatt skall vara

fyra månader, ingår i vårt förslag för två slutsiffror (6 och 0) att skatt för en skatteperiod får betalas under den första månaden i perioden, Som nämnts gäller detta nu för

fordon med slutsiffra 1 eller 8.

Prop. 1978/79: 94

I tabell 9 i bilaga 2 anges för varje månad vilka fordon som nu har avstämplings- eller uppbördsmånad resp. vilka fordon som får det enligt förslaget.

4.3.2 Förfallodagar vid ordinarie uppbörd av vägtrafik-

skatt

Enligt 12 § tredje stycket och 18 § andra stycket VSL skall fordöonsskatt erläggas i förskott och kilometerskatt i efterskott. Att vägtrafikskatt förfaller till betalning vid ut-

gången av uppbördsmånaden framgår av 16 § VSK. I 21 § VSK

anges att postförskottsförsändelse vid ordinarie uppbörd av skatt skall lösas före uppbördsmånadens utgång. Under förutsättning att restavgift erläggs får försändelsen dock

enligt 21 a § VSK lösas högst 10 dagar senare, Det bör observeras att ett fordon enligt 16 och 21 §§ VSL inte får

brukas efter uppbördsmånadens utgång om skatten inte har

betalats då.

Postverket har i den skrivelse som har överlämnats till oss (se bilaga 3) föreslagit att liggetiden för skattepostförskottsförsändelserna förlängs till den 5 i månaden efter uppbördsmånaden., inligt postverket skulle en sådan ändring minska belastningen i postkassorna vid månadsskiftena,.

Den av postverket föreslagna ändringen skulle innebära ett avstez från bprincinen att fordonsskatt skall betalas i för- SKOTT.

Indirekta skatter erläggs i allmänhet i efterhand, Ett undantag härifrån är spelskatten, som erläggs med fasta be-

lopp i förskott senast den 15 i månaden före redovisnings-

periodens ingång. Vissa andra skatter, t.ex, mervärdeskatt, rekxlamskatt och dryckesskatt, skall betalas senast den 5 i andra månaden ofter skatteperiodens utgång. Skälen till att denna förfallodag har valts är främst, i vart fall när det gäller mervärdeskatt, att man därigenom har fått en lämpiigt avpassad kredittid. Posthanteringsaspekten har

dock spelat viss roll. Övriga indirekta skatter förfaller i allmänhet till betalning vid utgången av kalendermånad.

Vissa nackdelar är förknippade med en ändring av förfallo-

dagen i enlighet med postverkets förslag. En sådan nack-

del är att anknytningen till kontrollmärkessystemet blir sämre. F.n. sammanfaller siffran i kontrollmärket med siff-

ran för uppbördsmånaden för fordonsskatt, som också är

sista månaden i skatteåret eller skatteoerioden. För fordon r:ed slutsiffra 1 eller 8 och med uppbörd för skatteperiod gäller som tidigare nämnts det undantaget att unppbörd av fordonsskatt för perioden augusti - oktober görs under den första månaden i skatteverioden.

Innebörden av siffran i kontrollmärket är nu allmänt nd. Fordonsägarna litar i mycket stor utsträckning på kontrollmärket. Om förfallodagen flyttades till den 5 i första mänaden i skattcåret eller skatteperioder fick man överväga om siffran i kontrollmärket skulle ändras till att motsvara denna månad, Då skulle fordonsägarna emellertid lunna anta att fordonet fick brukas hela månaden även om skatten inte har betalats eller att skatten verkligen har betalats vid

utgången av månaden. Ändrades inte siffran i kontrollmär-

ket skulle man 2 andra sidan kunna tro att fordonet inte fick brukas efter månadsskiftet, Det sistnämnda är dock ingen avgörande nackdel, varför det lämnligaste torde vara att inte ändra siffran i kontrollmärket, om postverkots förslag skulle gocnomföras,.

an allvarligare nackdel med en flyttning av förfallodagen ligger i förlängningen av tiden mellan ingången av uppbördsamånaden och förfallodagen, Ju längre tidon blir mellan i

gången av uppbördsnånaden och skattedebiverinson a ena si-

dan och förfallodaszen i andra sidan, Gesto större torde riskerna bli för bl.a, skatterestantier och för andra problem i samband med skatteurpbörden., Ven som är skyldig att erlägga skatten för en period beror ju så vom som äger fordonet vid ingånsen av ursbördonånraden. Jetta innocbär att

Prop. 1978/79: 94

siatt vå fordon som har överlåtits under unpbördsmånaden sl:all btotalas av annan än don som äger fordonet vå förfallodagen och att skatten, när det gäller fordonsskatt, helt kan

avse tid efter överlåtelsen. Detta förhållande vållar redan

i dag vissa ovroblem, Om tiden mellan den nuvarande uvsbördsmånadens ingäng och förfallodagen förlängdes skulle nroblemen troligen bli ännu större. I sammanhanget kan nämnas att drygt 2 milj. ägarbyten registrerades under är 1977.

Je oroblen som en ändring skulle medföra är enligt vär mening så stora att postverkets förslag inte bör genomföras, trots att det skulle Ze vissa fördelar från bosthanteringssynpunkt.

4.5.2 Senaste dag för utsändning av skattekrav vid

ordinarie uppbörd

nnligt 20 § första stycket VSK skall skattekvitto nå den skatt som skall petalas sändas under postförskott till den skattskyldige senast den 10 i uppbördsmånaden vid ordinarie uppbörd. RSV får enligt 20 9 andra stycket VSK efter samråd med TSV medge att skattekvitto sänds senare, dock senast den 15 i uppbördsmånaden.

Enligt TSV:s rutiner utförs den maskinella debiteringen i allmänhet omkring den tionde i uppbördsmånaden, Det är i regel inte möjligt att göra debiteringen tidigare, bl.a. "med hänsyn till att ägarbyte för ett fordon inte behöver anmälas förrän inom en vecka.

TSV kan visserligen sända ut det helt övervägande antalet postförskottsförsändelser senast den 10 i uppbördsmånaden, men ett mindre antal försändelser måste oftast sändas senare, RSV har därför alltsedan vägtrafikskatten infördes

medgivit att försändelserna fått sändas senast den 15.

Då man nu har fått praktisk erfarenhet av debiteringsrutinerna, kan man överväga om de nuvarande bestämmelserna är lämpligt utformade. Det faktum att RSV regelmässigt har

Prop. 1978/79: 94 141

utnyttäat möjligheten att medge förlängning av tiden talar för att författningsbestänmelserna bör justeras.

TSV:s rutiner för skatltodebitering och utsändning av skatte- 5

a krav fungerar enligt vad vi kunnat finna väl, Möjligheterna att ytterligare förkorta tiden mellan ucpbördsmånadens

o

sg och debiteringstillfäöllet är små.

Ja försändelser som TSV inte sänder ut senast den 10 i uppbördsmnånaden utgör i allmännet en mindre del av antalet debiteringar, t.ex, skönsnässiga debiteringar av kilometerskatt. I undantagsfall fäller jet ott större artai debiteringar. Anledningen till förseningen kan då vara t.ex. datatekniska problem, Skattekraven har dock alltid kunnat sändas senast den 15 i uppbördsnånaden.

Att skattekraven sänds ut så tidigt som möjligt är angelöget för såväl myndigheter som skattskyldiga. Erfarenheterna visar, att om kraven sänds sent, ökar antalet förfrågningar till länsstyrelserna och TSV från skattskyldiga, liksom riskerna för uteblivna eller för sena betalningar, För de

skattskyldiga är det angeläget att tiden mellan krav och förfallodag blir tillräckligt lång.

Med tanke på att de nuvarande rutinerna fungerar väl och att det dessutom är angeläget för myndigheterna att sända ut kraven så snart som möjligt, föreslår vi att författningsbestämmelsen utformas så, att det åligger TSV att sända ut kraven så snart som möjligt, dock senast den 15 i uppbördsmånaden. Möjligheten för RSV att medge förlängning av tiden behövs då inte längre. I praktiken innebär detta endast att de nuvarande rutinerna regleras på ett författnings-

mässigt lämpligare sätt.

4.4¶Brukandeförbud

Ett skattepliktigt fordon får enligt 16 § VSL inte brukas om fordonsskatt som förfallit till betalning inte har betalats. Förbudet gäller inte skatt som avser tid före det

Prop. 1978/79: 94 142

närmast föregående skatteåret och inte heller skatt som åvilar en tidigare ägare av fordonet och som har fastställts genom efterbeskattning.

För kilometerskattepliktiga fordon kan brukandeförbud förutom enligt 16 § VSL även gälla enligt 21 § VSL. Enligt bestämmelserna i denna paragraf får ett kilometerskattepliktigt fordon inte.brukas

- om de föreskrifter i fråga om kilometerräknarapparatur

som meddelats i VS5SL eller med stöd av VSL inte har iakt-

tagits, eller

- om föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt

inte har lämnats, eller

- om kilometerskatt som förfallit till betalning inte har

crlasts. Detta brukandeförbud gäller med samma förutsätt-

ningar som förbudet på grund av obetald fordonsskatt.

Dessa bestämmelser innebär relativt långtgående inskränk-

ningar i en fordonsägares rätt att bruka sitt fordon, Det är därför väsentligt att brukandeförbud inträder endast när det är befogat, dvs. när ett väsentligt fel föreligger, och i de fall förbudet kan antas vara effektivt. Från denna utgångsvunitt har vi gjort följande bedömning av bestämmelserna om borukandefärbud.

L Les melsen om att brukandeförbud inträder när föreskrif- Ter om kilometerräknararparaturen inte nar följts är mycket vidsträckt. Grundbestämmelsen i fråga om kilometerriäknarapparatur finns i 17 § VSL, där det stadgas att kiloneterskattevliktict fordon skall vara försett med sådan avparatur. IInNnligt samma paragraf meddelar regeringen eller myndishet som regeringen bestämmer föreskrifter om godkännande, montering, plombering, reparation och liknande åtgärd som har avseende på kilometerräknarapparatur. Vissa sådana bestämmelser finns i VSK. Dessutom har KöN enligt bestämmelse i VSK befogenhet att, efter samråd med RSV, med-

Prop. 1978/79: 94 143

dela föreskrifter i dessa hänseenden, vilket nämnden också har gjort. Enligt vad som nu gäller inträder därför brukandeförbud t.ex, om en plombering inte har gjorts i överensstämmelse med KSN:s föreskrifter.

Enligt vår uppfattning bör brukandeförbudet i allt väsentligt regleras i VSL. Där bör anges att ett fordon inte får brukas, om det inte är försett med kilometerräknarapparatur av godkänt slag som är plomberad och godkänd vid besiktning samt fungerar tillfredsställande. Brukandeförbud bör således inte inträda endast därför att man brutit mot detaljbestämmelser som utfärdats av regeringen eller av någon myndighet. Författningstekniskt innebär detta att bestämmelserna i 21 § första stycket 1 VSL föreslås få en annan utformning. 4

Länsstyrelse, som misstänker att en räknarapparatur inte är i föreskrivet skick, kan enligt 39 3 andra stycket VSK förelägga fordonsägaren att inställa fordonet för särskild besiktning av kilometerräknarapparaturen. Inställs inte fordonet inom föreskriven tid inträder enligt nu gällande bestämmnmelser brukandeförbud för fordonet. Vidare gäller enligt 56 § 2 VSK att fordonsägare som inte iakttar tförelägxgandet dörnrs till böter, högst 500 kr. I de fail länsstyrelsen misstänker att en räknaravparatur inte är i föreskrivet skick torde brukandeförbud redan föreligga enligt 21 Y första stycket 1 VSL i såväl nuvarande som föreslagen lydelse. red hänsyn till denna omständigshet och till att bötesstraff kan följa om föreläggandet inte iakttas anser vi att [BA

a brukandeförbudet enligt 39 § andra stycket VöK kan utrå.

Vi har erfarit att länsstyrelserna i liten utsträckrins nyttjar möjligheten till förelögsande om besiktning. inlist vår mening kan sådant förelöggande i minga fall vara ett effektivt sätt att komma till rätta mod föl och brister i räknaracparaturen. Förutsättningar torda därför förel att utnytija möjligaeton i större utsträcknins än sor skor nus.

Prop. 1978/79: 94

Brukandeförcud för rilometerskattepliktiga fordon inträder även när föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt inte har lämnats. Sådan uppgift skall enligt 18 § tredje stycket VSL lämnas för varje skatteperiod., bärutöver skall enligt 5 § VSK uppgift lämnas

när kilometerskatteplikt inträder första gången,

- när ett fordon upphör att vara kZilometerskattepliktiet

av annan anledning än avställning,

= när avställt fordon tas i bruk på sätt som är tillåtet

för sådant fordon,

- när avställt fordon upphör att brukas oå sådant sätt.

Avsikten med det nu diskuterade brukandeförbudet synes ha

varit att tvinga fram uppgifter som gör det möjligt att beräkna rätt skatt.

Lämnas inte uppgift i samband med att skatteplikt inträder första gången föreligger visserligen viss risk för att skatt kan komma att påföras med felaktigt belopp för den första skatteperioden. Med tanke på att avstämpling har

gjorts både vid installationen av räknaren och vid besikt-

ningen hos ASB och att räknarställningen vid båda avstämplingarna antecknas i bilregistret, blir dock felaktigheten normalt obetydlig. Det bör noteras, att efterbeskattnings-

grund enligt 25 § VSL finns, om uppgiften inte lämnas. Vi

har också erfarit, att fordonsägare numera i stor utsträckning underlåter att lämna uppgift i samband med att skatteplikt inträder första gången, Vi har ingen anledning att tro att brukandeförbudet därvid iakttas,

Om avstämpling inte görs i samband med att skatteplikt upphör av annan anledning än avställning, t.ex. därför att fordonet skrotas, förs ut ur landet eller blir skattebefriat enligt 40 § VSL, kan skatten också komma att bli fel-

aktigt beräknad. änligt 23 § tredje stycket VSL, skall skatten - om den inie kan beräknas med 1lodning av uungifter i bilregistret eller på srundval av vorkställd utredning - fastställas efter skälig grund, Den felaktishet i fråga om skatten, som kan uppkornma vå grund av att upogiften inte lämnas, kan endast i undantagsfall vara mer betydande, ifterbeskattningsgrund föreligger om uppyiften inte lämnas.

här avställt fordon tas i bruk på sätt som är tillåtet för avställt fordon, t.ex, inom inhägnat området eller med stöd av saluvagnslicens, ligger det i fordonsägarens intress att göra avstämpling. I annat fall kommer skatt förr eller senare att debiteras även för den sträcka fordonet har använts under avställningstiden.

Fordonsäg aren har däremot inte samma egenintresse av att gö-

ra avstämpling i samband med att avställt fordon upphör att

brukas på sätt som är tillåtet för sådant fordon. In sådan

avstämpling är dock nödvändig för att ett startvärde skall finnas för skatteberäkningen. Om avstämvling inte görs föreligger enligt nuvarande bestämmelser brukandezörbud och förutsättningar för efterbeskattning och påföring av skattotillägg.

Det förekommer ofta att avstämpling inte görs i samband med att avställt fordon upphör att brukas på sätt som är tilllåtet. Särskilt vanligt torde detta vara när ett bilhandelsföretag har bytt in ett kilometerskattepliktigt fordon, använt det med stöd av saluvagnslicens efter avstämnmpling enligt 5 9 första stycket 3 och sedan sålt det. Den nye ägaren saknar normalt kännedom om att avstämvling har gjorts under avställningstiden och fullgör därför inte avstämplingsskyldigheten. |

Enligt vår uppfattning är detta förhållande inte tillfredsställande. Vi har funnit att bestämmelserna i stället bör

ha följande innehåll. Avstämpling enligt 5 § första stycket

4 skall, som nu är fallet, alltid göras om avstämpling dess- 10 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 94

Prop. 1978/79: 94 146

förinnan gjorts enligt 5 § första stycket 3, Betydelsen av att den förstnämnda avstämplingen görs bör betonas genom en anknytning till bestämmelserna om avställnings upphörande, För att avställning, i den angivna situationen, skall upphöra bör därför krävas att stämpelkort enligt 5 § första stycket 4 har getts in till länsstyrelse. Detta bör gälla

även i de fall som avses i 17 § första stycket andra mening-

en VSK, dvs, när särskilt bevis om avställnings upphöran-

de skall meddelas enligt 33 § andra stycket bilregister-

kungörelsen, Vårt förslag på denna punkt förutsätter änd-

ringar i 5 och 6 §§ VSK och 35 §& bilregisterkungörelsen.

Brukandeförbud föreligger också, om uppgift till ledning för beräkning av skatt inte lämnas senast vid utgången av

a varje skatteperiod. Lämnas inte sådan uppgift, beräknas skatten skönsmässigt med stöd av bestämmelserna i 22 § VSL. Påföringen sker automatiskt efter särskilda grunder som fastställs av RSV., Även om fordonsägaren betalar den debiterade skatten, blir fordonet f.n, belagt med brukandeförbud.

Srukandoförbsudet har i detta fall, lil:som i de närmast iörestende fallen, inte till syfte att förhinura användandet av ott fordon, vars räknare inte fungerar tillfredsställande. Det är i stället underlitenneton att sända in

till myndigheten i fråga som leder till bru-

kandeförbudet. Så länge räknaren fungerar tillfredsställande noteras körsträckan i räknaren och kommer därför att framgå av senare insänt stämpelkort, t.ex. vid närmast följande ordinarie avstämpling. Enligt vad vi har erfarit iakttas Get nu avsedda brukandeförbudet knappast alls.

Vi nar med nänsyn till vad vi nu har anfört funnit att det bprukaadeförbud som inträder när föreskriven körlängdsuppsift inte lämnas - om det iakttas - är en alltför kraftig sanktion i förhållande till förseelsens arv. I den mån förbudet inte iakttas fyller det uppenbarligen ingen funktion. Vi förordar därför att brukandeförbudet i dessa fall

Prop. 1978/79: 94

slovas, Vi vill i detta sammanhang peka vå att beskattningsmyndigheten kan ta initiativ till en skatteutredning om en fordonsägare underlåter att lämna körlängdsuppgifter.

Slutligen föreligger brukandeförbud för kilometerskatte-

pliktigt fordon enligt 16 § och 21 § första stycket 3 VSL

i de fall då fordonsskatt eller kilometerskatt son nar förfallit till betalning inte betalats. Brukandeförbud gäller dock endast om skatten avser det innevarande eller närmast

föregående skatteåret. Förbudet gäller iate om skatten har

fastställts genom efterbeskattning och åvilar ena tidigare ägare av fordonet,

ZBrukandeförbudet vå grund av obetald vägtrafiktskatt är an-

knutet till reglerna om kontrollmärke i 28 § bilregister>

kungörelsen, I princin lämnas kontrollmäirke för att fordon ut endast om vägtrafikskatt för fordonet är botald, Brukandeförbudet har bl.a. därför haft en positiv effekt så betalningen av vägtrafikskatt. Vissa olägenheter med bcstämmelsen har dock påtalats.

Det har förekommit att kronofogdemyvndigheterna i vissa fall

haft svårigheter att exekutivt sälja ett fordon vilket bru-

kandeförbud bå grund av obetald vägtrafikskatt säller, eftersom värdet av fordonet har reducerats med skatteskulden. Den som köper fordonet måste nämligen i boralktiken botala skatteskulden för att få använda det. I näsot fall u skatteskulden t.o.m, ha överstigit fordonets väria, var någon exekutiv försäljning inte har kunnat sgonomföras, I princin samma oroblem föreligger när en konkursförvaltare. säljer konkursboets fordon, som är belastade med vägt i Tra fiiskatteskuld, Hå offentlig auxtion eller undar "and som köparen måste botala skatteskulden för att donet, kan staten faltiskt få full likvid för ska ringen trots att förninsrätten i konkursen inte motiverar detta.

änligt vår usvfattning är det otillfredsställande att dei exekutiva förfarandet i vissa fall kan hindras av ott even-

Prop. 1978/79: 94

tTuellt brukandeförbud. Det är också betänkligt att förmånsrättsordningen i andra fall i praktiken bryts. Vi anser därför att brukandeförbudet i nprincinr bör hävas i dessa fall.

zBrukandeförbudet bör enligt vår uppfattning kunna hävas Oberoende av om den skatteskuld som medfört förbudet åvilar närmast föregående eller tidigare ägare. Det saknar nämligen från principiell synpunkt vem som är skyldig att erlägga skatt för en viss skatteperiod. Avgörande är i stället det faktum att ett skattebelonn måste erläggas för att fordonet skall få brukas, eftersom köparen värderar fordonet med rnänsyn härtill,

Vid exekutiv försäljning av ett kilometerskattepliktigt fordon kan fordonet vid försäljningstillfället vara belastat med viss latent skatteskuld, nämligen för den kilometerskatt som har urplupit under en skatteperiod, men som ännu inte har förfallit till betalning. Vidare kan fordonsskatt vara debiterad men inte betald för tid efter försäljningstillfället.

Enligt vår uppfattning bör av praktiska skäl inte krävas att fordonsskatt, som köparen enligt gällande bestämmelser inte är skattskyldig för, betalas för att brukandeförbudet skall hävas. Detta innebär att köparen i åtskilliga fall slipper att betala skatt för en viss tid som han äger fordonet.

Liksom i fråga om fordonsskatten talar praktiska skäl för att de nuvarande bestämmelserna om skattskyldighet för Kilometerskatt behålls oförändrade, Köparen kan härigenom få betala kilometerskatt för den föregående ägarens körning under den senaste skatteperioden.

Efter exekutiv försäljning kommer alltså obetald vägtrafikskatt, för vilken en tidigare ägare till fordonet är skatt-

skyldig, inte att medföra brukandeförbud för fordonet i nye

ägarens hand.

Prop. 1978/79: 94

Bestämmelserna om hävande av brukandeförbud vör nerellt i samband med exekutiva försäljningar, dvs. både vid försäljning vå oxorutiv auktion och vid exeliritiv försäljning under hand. Däremot anser vi into att det finns skäl att låta bestämrelserna omfatta sädana försäljninga i sanband med indrivning i s.k. allmänt mål som kan medges av kronofosdenyndishet. Att införa en sidan ordning skulle dessutom loda till administrativa svåäricheter.

ilöjligneten att näva brukandeförbudet ocr också i konkursfallen vara generell. i Inte neller för dessa fall bör särtestämmelser införas för skaltebetalning. nöjl enligt vår uvpfattning utnyttjas i de fall konkursvboetv foöortsätter konkuTssäildonärens verksannet under viss tid och när FkOnkurscoect överläter fordonen till annan izar2. Illar ionkursboet förvärvat fordon bör däremot de vanliga bestäimmelserna om brukandeförbud gälla.

Även i andra fall än de nu beskrivna kan det enligt vår unrnfattning finnas a odning att häva brukandeförbud., ATt i författning ange dessa fall är dock inte möjligt. Det bör i stället i VSL anges att särskilda skäl skall föreligga för att förbudet skall hävas.

Som exempel vå fall då förbudet bör kunna nävas kan följande nämnas, Här skatt har restförts och överlärnats för indrivning, kan den skattskyldige ofta träffa avtal med ironofogdemyndigheten om en avbetalningsvlan för skatten, inligt nuvarande bestämmelser är det emellertid meningslöst att göra upp en sådan plan, eftersom de fordon som är belastade med skatteskuld ändå inte får brukas förrän hela skatten har betalats, Möjligheten för den skattskyldige att betala skulden kan dock ofta ligga i att han t.ex, kan fullfölja ett kontrakt om Transporter eller i att fordonet allmänt används i rörelsen och därigenon ger intäkter. I ett sådant fall bör brukandeförbudet kunna hävas, åtminstone temporärt.

Däremot bör brukandeförbud enligt vår mening inte få hävas

av den anledningen att en köpare inte har varit medveten om

Prop. 1978/79: 94 150

förbudet. Detta gäller oavsett skatteskuldens storlek och oberoende av förhållandena kring försäljningen i övrigt. Hävdes förbudet i sådana fall, skulle det finnas risk för missbruk och förbudet skulle bli mindre effektivt. Det kan

också sägas att det får anses ingå i köparens undersökninge-

plikt att ta reda på om någon skatteskuld åvilar fordonet.

I samband med exekutiva försäljningar bör reglerna enligt vår uppfattning utformas så att brukandeförbudet på grund av att skatt som har förfallit till betalning inte har erlagts uvphävs automatiskt. Kronofogdemyndigheten får då sända uppgift om försäljningen till länsstyrelse, som undanröjer förbudet i bilregistret.

bamma ordning torde dock inte kunna tillämpas i fråga om försäljningar som görs av konkursförvaltare. För dessa fall bör en ansökan oen särskilt beslut krävas i varje enskilt fall. Detta gäller också de övriza fall då brukandeförbu-

det enlist vår uppfattning bör kunna hävas.

Fröga om hävande av brukardeförbud bör prövas av en enda mnyndishet, i de fall förbudet inte hävs automatiskt. NMHärijenon kan tillämpningen av bestämmelsen bli enhetlig, Vilket vi bedömer som mycket viktigt i ärenden av detta slag. Beslutanderätten i sådana ärenden bör lämpligen anförtros RöV.

I de fall SSV beslutar om upphävande av ett brukandeförbud, får detta meddelas till länsstyrelsen, som utför erforderliga reristertransaktioner.

Vära förslag beträrfarde möjligheterna att undanröja bru-

kandeförbud innebär ändringar i 16 och 21 §§ VSL. Deszs-

utom fär följdändringar göras i 28 § bilregisterkungörel- SON:

En annan fräga med anknytning till vad vi nu har behandlat gäller foråon som har sålts på avbetalning och som återtas

Prop. 1978/79: 94 tS1

av säljaren, I dessa fall gäller nu inga särskilda regler om brukandeförbud. Före den 1 januari 1975 gällde emellertid inte brukandeförbud för säljaren om en skatteskuld hade uppkommit under den tid avbetalningsköparen haft fordonet,

Den 1 januari 1979 träder vissa nya bestämmelser i kraft, som avser bl.a, återtagande av fordon med vägtrafikskatteskuld, ”nligt av riksdagen antagna lagar om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl, och om "ändring i konsument kreditlagen (1977:931), skall nämligen viss avräkning Kkunna göras i samband med återtasgningen (prop. 1977/78:142,

LU 1977/73:30, rskr 1977/75:372)., Avräkning kommer att få

ske för betalning av skuld som åvilar kösaren, men son

säljaren måste betala för att kunna Aterta en vara, eller för att efter Atertagaingenr kunsia bruka denna på avsett

sitt, on er förutsättning siller att man vid återtagningen får ett positivt restvärde, dvs, i orincin att fordonets värde är högre än kövarens återstående skuld till säljaren. Ävdast skillnadsbeloppet kan avräknas, De nya förfatiningsbestöämnelserna innehåller alltså inga regler om den fordran son säljaren kan få vå köparen för att den betalda skulden är större än skillnadsbelonpet,

Genom de nya bestämmelserna får avbetalningssäljaren i viss fall möjlighet att få kKostnadstäckning för den betalninz han tvingas göra för att få bruka ett återtaget fordion, För dessa fall finns det ingen anledning att överväga en ändring av bestärmelserna om boruiandeförbud, Inellertid kan fordonets värdo vara mindre än säljarens fordran nå

a och skatteckulden tillsammans, Si iljaren kan dö ite genom avräxning få ticknins för kostnaden.

Av stor betydelse för möjligheterna till ott rocitivt värde är t.ex. vililkon avbotalningsplan som : jare har kommit överens om, Öm brukandeförbudet näivdes automatiskt, fanns oentist vår uvvfattnins bl.a, därför vise risk för missbruk och därmed föl jangåno sottnborirall.

Prop. 1978/79: 94 152

De beskrivna svårigheterna i återtagningsfallet skiljer sig också vrinciniellt från oroblemen i samband med exekutiva försäljningar och konkurser. I återtagningsfallet finns endast två varter - säljare och köpare - medan det i övriga fall kan finnas även andra fordringsägare. Någon konflikt med andra rättsregler, t.ex. förmånsrättsordningen uppstår inte heller,

Enligt vår uppfattning har problemen i samband med återtagningar nu lösts på ett tillfredsställande sätt. Vi ansor därför inte att det finns anledning att för dessa fall överväga ändringar i brukandeförbudsbestämmelsen.

Slutligen vill vi ta upp en fråga av administrativ karaktär, Det förekommer relativt ofta att köparen av ett fordon inte blir medveten om att brukandeförbud gäller för det fordon nan har köpt förrän efter lång tid. För att undvika detta, bör ett meddelande sändas ut till den som har förvärvat ett fordon som är belagt med brukandeförbud. Utsändningen av meddelandet kan göras helt automatiskt av TSV för länsstyrelsernas räkning. Vi anser därför att RSV och TSV bör utarbeta en rutin för utsändning av meddelande om brulandeförbud.

Någon författningsändring krävs inte på denna vunkt.

4.5 Förseningsavgift

Av svaren på den förfrågan som vi har gjort hos länsstyrelserna framgår att förseningsavgiftsinstitutet vållar stora tillämpningsproblem, De nuvarande bestämmelserna har också kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt (se avsnitt 3.1.1). Det är mot denna bakgrund vi har ansett det angeläget att ta upp denna fråga. Vi har däremot inte funnit anledning att nu behandla bestämmelserna om skattetillägg.

Prop. 1978/79: 94 153

4,5,1 Påföringstrunder m.n.

Förseningsavsift enligt VSL utgår nir stämpelkort inlo har lämnats i föresrriven tid, Avgiften är 10C kr, olier, or uvnsift för ott fordon inte nar lämnais i rätt tid vid ett av de tre närmast föregående uvpbördstillfäll ft (s.E. dubbel avgift). Dubbel avgift utgår och har anmanats att lämna uppgift, men inte gjort det inom vid som föreskrivits i anmnaningen.

Kilometerskatten skiljer sig från övriga skatter bl.a. nom att skatton inte äebiteras med ledning av deiitara tioner i vanlig mening. Uoppriftsskyldicheten Tullgörs xinligen sonom att ett kort, som har stämnlats i räimaren, sända rniyndisghet.

ilometerräknaren registrerar fortlöpande fordonets ki sträcka, Om unngiftsskyldigheten inte fullgörs, dvs, on stämnpelkort för en skatteveriod uteblir, får skatton för den skatteperioden debiteras skönsmässigt. Det görs automatiskt enligt regler som fastställs av RSV. Cörs avstämpling vid utgången av nästa skatteperiod kan inte heller skatten för den perioden beräknas exakt, eftersom ett ingångsvärde för perioden saknas. Inligt de rutiner som tillämpas nu, skall skatten för denna andra period bestämmas skönsmässigt som skatten för de båda perioderna tillsammans, dvs. för tiden mellan de gjorda avstämplingarna, med avdrag för den skönsmässigt debiterade skatten för den första perioden. Avdrag görs sjölvfallet längst till noll. Skatten för berioderna tillsammans kan på detta sätt automatiskt bli rättad.

Kilometerriäknarens funktionssätt tillsammans med beskattningssystemets uppbyggnad och automatisering gör alltså att en utebliven ordinarie avstämpling ger mindre nogativa verkningar - som t.ex, risk för skattebortfall och ökade administrativa kostnader för myndigheterna - än en utebliven eller försenad deklaration inom annan beskattning.

Prop. 1978/79: 94 154

Problemen blir betydligt större om mer än en avstämpling uteblir. Eventuella felberäkningar i den skönsmässiga påföringen ackumuleras då. Möjligheterna att andra förändringar, t.ex. ägarbyte, har skett ökar också,

En vanlig anledning till att ordinarie avstämpling inte har gjorts och att påföring av förseningsavgift därför ifrågasatts, är enligt uppgift administrativa svårigheter för fordonsägaren, som t.ex, att fordonet inte har varit tillgängligt för honom. Det kan ha funnits på verkstad eller tillfälligtvis ha använts i en helt annan del av landet än registreringsorten, För fordon som används i utlandstrafik uppges svårigneterna ofta ligga i att fordonet bara varit i Sverige under en kort tid för t.ex, omlastning och att man då inte har nätt det med stämpelkortet.

Öm de förslag till undantag från skyldigheten att göra ordinarie avstämpling som vi har lagt iram i avsnitt 4.2.4 genomförs, kommer antalet förseningsavgifter som har sin grund i administrativa svårigheter för do skattskyldiga att minska.

Grunderaa för nåföring av förseningsavgift är i stort sett de samma över hela skatte- och avgiftsonrådet. Det är också enligt vår mening en naturlig utsängspunkt, att bostämmelserna bör vara så likartade som möjligt.

De speciella förhållanden som gäller för kilometerskatten medför enligt vår mening att en enstaka försening kan behanälas vå annat sätt än inom skatteområdet i övrigt. kn enstaka förseolse ökar Knappast riskerna för skattebortfall. Den leder inte heller - sett över två skatteperioder - till att skatt påförs med för lågt belono., Slutligen fer den inte myndicsheterna nåsot egentligt merarbete, Llnligt vår mening är det därför tillräckligt om förseningsavgift utgår i de fall s.k. dubbel avgift nu utgår, dvs. vid upprenad förseelse och när skattskyldig inte lämnar uppgift som särskilt har krävts av hononm,

15 in Prop. 1978/79: 94

En enstaka förseelse bör enligt vår mening föranleda endast en skriftlig erinran till den skattskyldige om bestämmelserna om uppgiftslämnande och om förseningsavgift.

Om den skattskyldige upprepar förseelsen för samma fordon inom tre skatteperioder, bör förseningsavgift påföras, Den tidigare försummelsen blir således en av förutsättningarna för påföring av avgift.

När beslut om avgiften skall fattas, kan den skattskyldige äberopa ursäktlighetsgrunder för båda förseelserna. Om det enligt bestämmelserna i 37 f § PFL får anses ursäktiigt att uppgift inte har lämnats eller har iämnats för sent vid ett av tillfällena, skall avrsiften efterges. Upuorenas förseelsen igen så att två ej ursäktliga förseningar inträffar inom tre skatteperioder skall avgift påföras med 100 kr.

En nackdel med att beslutet om förseningsavgift konmer ati innefatta två förseelser, är att tiden mellan den första förseelsen och beslutstillfället kan komma att bli lång. Vissa svärigheter kan då föreligga att avsöra om eftergiftssgrund finns, För inkomstbeskattningens del är tiden meilan Zförseelsen och beslutet emellertid regelmässigt minst S månader.

a Detta har enligt vad vi har erfarit inte orsakat n SViurigheter, IEnligt vår uppfattning bör de svårighoter som kan uppkomma för kilomnmeterskattens del kunna bemästras.

Ordningen med dubbvel avgift il vissa fali kan bibehållas i det föreslagna systemet. Förutsättningen för att dubbei avsilt skall utgå bör då vara att avgift har raiöris för minsi en av de tre närmast föregående skatteperioderna. Dubiol avgilt bör så samma sätt som nu utgå även när skattsky underlåter att länmna uvpgift som särskilt har krävts av honon.

bt estämmelserna om förseningsavgift enligt VEL piller allt 2 uppgiftslämnande, dvs. inte endast uppsift från ordinarie

avsvilaclin I praktiken påförs avsift dock endast i de sistnämnda fallen, Vi anser att denna praxis bör lagfästas. Avaift kommer därför att utgå vid upprepad försening i sarmband med ordinarie uppbörd och vid försummelse att i tid lämna uppgift som särskilt krävts av fordonsägaren.

rordonsägarens skyldighet i samband med uppgiftslämnande för kilomneterskatt är att han skall posta ett stämplat kort scnast viss da5. För i stort sett alla andra skatter gäller

att den skattskyldiges uppgift (deklaration) skall ha kommit

in till on myndighet senast viss dag, Vi anser att samma princip bör tillämpas för kilometerskatten. I 7 § andra stycket VSK bör därför föreskrivas att stämpelkort efter ordinarie avstämpling skall ha kommit in till TSV senast viss dag. Denna dag kan lämpligen bestämmas till den 4 i månaden efter avstämplingsmånaden. Samtidigt bör bestämmelsen om när stämnpelkort senast skall stämplas upphävas.

Värt förslag innebär att vissa nya administrativa rutiner mäste införas hos myndigheterna, FErinringar om gällande bestämmelser skall t.ex. sändas ut till den som första gången gör sig skyldig till en förseelse, Detta kan göras automatiskt av TSV för länsstyrelsernas räkning, En kopia av skrivelsen bör gå till länsstyrelsen. Länsstyrelsens adress m.m. bör anges i erinran så att eventuella förfrågningar görs hos rätt myndighet.

Om vårt förslag genomförs kommer antalet ärenden om förse-

ningsavgift att minska avsevärt, Ca 80 8 av antalet ärenden

om förseningsavgift gäller nämligen enstaka förseelser, som enligt vårt förslag inte skall medföra avgift, Länsstyreisernas personalkostnader för förseningsavgiftsinstitutet kommer således att minska betydligt. De personalresurser som frigörs bör kunna användas för angelägna uppgifter inom

vägtrafikskatteområdet.

Prop. 1978/79: 94 "157

2 Tillämnmningen av säillando bestämmelser om oftor-

sift av avgift m.m.

Länsstyrelsernas svar oå vär förfrågan visar att bosctinmolserna or och eftergift av avgift til iumpas mycket 1 olika av länsstyrelserna, Länsstyrelsen i Stockholns 1ön t.ex. efterger oller påför inte avgift i ca 77 5 av antalet ifrågasatta fall, medan motsvarande siffra för linsstyrelsen i Hallands län är ca 2 5. De anvisninsar till ledninrr för länsstyrelsernas tillämpning av bestämmelserna som KoöV

utfärdat (RSV lin 1976:1) har således, onligt vad vi har kun-

nat finna, inte lett till en enhetlig tillämrning.

De uppgifter om andelen eftergtiftor m.m. som vi har fått frön länsstyrelserna bysger till stor del på unnskattninsar. Vissa DD

arr jämförelser kan dock göras med material som vi har fått frön

SV. In jämförelse mellan det totala antalet påförda förseningsavgifter för år 1976 och år 1977 i förhållande till antalet utsända meddelanden å era sidan och ett med fordonsbeståndet i resp, län vägt medeltal av uppgiven oitorgifisprocent äå andra sidan visar, att den verkliga eftergiitsfrocenten bör ligga nästan 10 procentenneter över den son länsstyrelserna har uppgett i sina svar till oss,

Enligt en utredning som TSV har gjort för vår räkning motsvarar - med få undantag - ett läns andel av antalet upprättade meddelanden om ifrågasatt förseningsavgift i stortl sett länets andel av antalet kilometerskattepliktiga fordon. Länsstyrelsen i Stockholms län har dock en betydligt större andel av antalet upprättade meddelanden om förseningsavgift än som motsvaras av länets andel av det totala antalet kilometerskattepliktiga fordon (se tabell 2 i bilaga 2). Om hänsyn tas till detta förhållande samt till att länsstyrelsen i Stockholms län också har en betydligt högre eftergiftsprocent än övriga länsstyrelser, blir skillnaderna mellan svaren och totalsiffrorna betydligt mindre, eller knappt 35 procentenheter.

Det är enligt vår mening anmärkningsvärt och synnerligen otillfredsställande att tillämpningen av bestämmelserna

Prop. 1978/79: 94 158

varierar så mycket mellan länen. Orsakerna till den olik-

formiga tillämpningen torde delvis vara bristen på kvalificerad personal. Personalen på bilregistren - där vägtrafikskatten till stor del handläggs - saknade när skatten trädde i kraft erfarenhet av det administrativa sanktionssystemet. En annan anledning kan vara den stora mängden ärenden; år 1977 sändes totalt 35 595 meddelanden om ifrågasatt förseningsavgift ut.

Våra förslag komner att leda till en avsevärd minskning av antalet ärenden om förseningsavgift. Möjligheterna att få

Till stånd en tillfredsställande behandling av varje ärende

bör därigenom öka.

Vi anser det synnerligen angeläget att tillämpningen av bestämmelserna om eftergift m.m. blir så likformig som möjligt. Detta bör också kunna åstadkommas inom ramon för gällande lagstifining., RSV:s anvisningar om försoeningsavgift bör ikunna göras mer utförliga. RSV:s uppfölinings av tillämpningen kan troligen också förbättras, Uppnås inte förbättringar av tillämvningen av bestämmelserna om förseningsavgsift ge- nd nom sådana åtgärder, anser vi att en enhetlig tillärpning bör åstadkommas renom en mer detaljerad lagstiftning,

4.0 Övriga fråsvor

feta Funktionskontroll m.m.

inligt 21 + första sivycket VSL för ett kilometerskattenpliiktigt fordon inte brukas, om de föreskrifter i fråga om kilomoterräkrarannraratur som har meddelats i lagen eller med stöd av den, inte har iakttagits.

raren skall kunna vara förvissad om att anvaraturen är i föreskrivet ekick, mäste han kontrollera den. I 545 VöK stadsas därför att ägare av kiloneterskattepliktigt fordon är skyldig att kontrollera att räknarapovaraturon är i föreskrivet skick (s.k. funistionskontroll). Däre-

a e mot firns inga föreskrifter om hur och hur ofta sådan kon-

Prop. 1978/79: 94 159

troll skall göras, Uppstår fel på apparaturen, är den som

har hand om fordonet när felet upptäcks, enligt 46 § VSK, skyldig att göra avstämpling på särskilt kort och utan dröjsmål sända kortet till länsstyrelse.

Enligt uppgifter från TSV kommer endast omkring 1 500 kort med anmälan om fel på apparatur in till länss tyrelserna

varje år. Som framgår närmare av avsnitt 4.5,4 kan antalet

fel, som borde föranleda sådan anmälan, uppskattas till

45 000 —- 50 000.

Av länsstyrelsernas svar på vår förfrågan framgår, att de skattskyldiga inte känner till bestämmelserna om funktionskontroll och anmälan om fel. Bestämmelserna anses också komplicerade (se avsnitt 3.1.1). Liknande synpunkter har framförts vid de kontakter som vi har haft med företrädare för branschorganisationer m.fl.

Vi har i annat sammanhang konstaterat att kilometerskatten även i fortsättningen bör beräknas på körsträckor, som registreras i särskilda kilometerräknare,. Det är därför viktigt att kilometerräknarapparaturen fungerar tillfredsställande, Så är visserligen fallet i allt väsentligt. Det är dock inte ovanligt att fel uppstår på apparaturen, t.ex. i form av skadad eller brusten vajer. Om apparaturen inte längre fungerar tillfredsställande registrerar den inte körsträckan på ett korrekt sätt. I det fall fordonsägaren inte upptäcker detta fel kommer den avstämpling han gör efter det att felet uppkom att visa felaktig körsträcka, Förutsättningar för efterbeskattning föreligger då enligt 25 § VSL

och skattetillägg kan påföras enligt 27 § VSL.

Om fordonsägaren genom en funktionskontroll av räknarapparaturen upptäcker felet kan han lämna uppgift om den riktiga körsträckan, beräknad på annat sätt, till beskattningsmyndigheten och därigenom undgå skattetillägg.

Det kan på nytt framhållas att brukandeförbud enligt 21 &

VSL inträder om kilometerräknarapparaturen inte längre funge-

Prop. 1978/79: 94 160

rar tillfredsställande,

paivaa körstriöckal

- det sältot berikima ske

nderlazxz Dot är dock

arbetskrivanée och mer osäkert att Derikna

sätt än att borälkna den nå zrundval av en

aT dan Il vär uoofattnias är det av hönsya både till fordonsärare och myndigheter nödvändigt att fordonsägarna även i fortsittningen är skyldisa att kontrollera rälknaarapparaturev och dess furktion,.

Lirfarenhoterna visar dock att nuvarande bestämmelse om sådan kontroll inte efterlevs i tillräcklig omfattning, Vi har därför övervägt att mer i detalj roezlera hur och hur ofta kontrollen skall göras.

I det norska kilometerskattesystemet krävs att fordonsägaren noterar kilometerräknarställningen en gång varje månad. Noteringen sker i en körjournal, som medförs i fordonet och som i övrist innchåller uppgifter som rör räknaren och räölknarsi inger vid olika tillfällen.

Om det norska systemet överfördes till svenska förhällanden skulle krävas att avstämpling gjordes med bestämda tidsintervall och att stämpelkorten från avstämplingarna bevarades, helst i fordonet. I och för sig skulle ett sådant system, om

Prop. 1978/79: 94 | 161

det iakttogs i nraktiken, vara ett kontrollmässigt hjälpmedel för myndigheterna. Dessutom skulle fordonsägaren själv få vetskap om att arparaturen inte fungerar tillfredsställande, vilket innebär att han skulle kunna undgå brukandeförbud, Han skulle också kunna undgå skattetillägg för oriktig uppgift genom att lämna upngift om den verkliga körsträckan.

Vi anser dock att en tillfredsställande funktionskontroll kan uppnås utan att fordonsägarna skall vara bundna av kontrollintervaller som anges i författning. Fordonsägarna bör, söm nu är fallet, ha en generell skyldighet att fortlöpande kontrollera att räknarapparaturen är i föreskrivet skick och fungerar tillfredsställande, Kontrollen bör även omfatta en avstämpling., Upptäcks fel på apparaturen bör uppgifter om datum för upptäckten av felet samt felets art antecknas på kortet. Detta bör bevaras i fordonet till dess apparaturen har godkänts vid besiktning. Däremot anser vi det inte motiverat att ha kvar bestämmelsen om fordonsägarens skyldighet att rapportera ett upptäckt fel till länsstyrelsen. Denna rapportering fungerar f.n. inte särskilt väl, vilket framgår bl.a. av att endast ca 1 500 anmälningar görs varje år, medan felens antal kan beräknas till 45 000 - 50 000 per år.

Vid sidan av denna fortlöpande funktionskontroll bör fordonsägarna stimuleras att göra en funktionskontroll under ordina-.

rie avstämplingsmånad. Härigenom kan fordonsägaren på ett

enkelt sätt kontrollera riktigheten av den körlängdsuppgift han skall lämna. Uppgifter som behövs för kontrollen - omräkningsfaktor, kilometerräknarställning vid föregående ordinarie avstämpling m.m, - skulle kunna anges på korten i samband med att de skrivs ut hos TSV. Fordonsägarens kopia av stämpelkortet bör dessutom kunna konstrueras så, att den direkt kan användas vid beräkningarna i samband med funktionskontrollen. Fordonsägaren behöver då inte göra någon extra avstämpling för denna funktionskontroll, förutsatt att av- 11 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 94 i

Prop. 1978/79: 94 162

stämpling görs på ordinarie stämpelkort. Denna ytterligare funktionskontroll kräver inte någon författningsändring. Det bör ankomma på RSV att undersöka möjligheterna att utforma stämpelkorten för ordinarie avstämnling på det sätt vi nu har beskrivit.

Det bör framhållas att det inte finns något samband mellan funktionskontroll och grunderna för efterbeskattning. Lämnas en oriktig uppgift om körsträcka föreligger därför grund för efterbeskattning oavsett om funktionskontroll har fsjorts eller inte,

De skattskyldiga bör på ett bättre sätt än f.n. informeras om att skattetillägg kan bli en följd av att räknaravparaturen har varit ur funktion, Sådan information bör lämpligen HH nas i samband med att fel på räknaranrnparaturen har avbhjälpts oc sodkäönd verkstad. Vi anser att verkstaden bör vara sityldig att lämnna en blankett till fordonsägaren, bå vilken dGenne kan lämna uppgift om den tid under vilken röäknaren fungerat otillfredsställande, om den körsträcka som då inte har recistrerats samt om det sätt på vilket denna sträcka nar beräknats.

Fordonzäraren sänder blanketten till länsstyrelse som - De-

roende på vilken tid uppgifterna avser - antingen

genon efterbeskattning rättar skatten för en föregående skaltlteveriod eller i förväg gör tillägg till den körlängds-

iftT som kommer att lämnas senare, I dot första fallet atsår enligt 37 d § tredje stycket FIL inte skattetillägg, oftlersom den sketisiyldi se själv har rättat den oriktiga

iftlen. I den andra :allet bör skatt våföras mod rätt Dpec- 1000 vid den ordinarie skattedebiteringer.

Vårt förslas i denna del kräver inga ändringar i författninjsar son utfärdas av roceringen. Däremot förutsätter däc vissa ändringar i KSN:s föreskrifter till de godkända verkstäderna.

att fordonsärarernrs

gifter och dirigmorn

Prop. 1978/79: 94 163

undvika skattetillägg.

F.n. fäller att ett fordon får brukas längst till tredje dagen efter det att ett fel har upptäckts på kilometerräknarapparaturen, Därefter måste felet åtgärdas på godkänd verkstad innan fordonet på nytt får användas, Sedan felot har roparerats får fordonet användas de tre närmast följande dazarna innan avparaturen besiktigas hos ASB., Särskild borökning görs av tidsfristen om felet uppstår i utlandet.

Enligt vad vi orfarit har det förekommit att ett fel nå kilometerräknarapparaturen inte har kunnat åtsärdas inox tredasrarsfristen därför att reservdelar har saknats.

Även om situationen är ovanrli ix är det dock oti r att en fordonsäfgare under en obestämd tid inte får a sitt fordon av sådant skäl. inligt vår moning kan or lösas genon att länsstyrelserna zes rätt att förl - + för renarationen av apparaturen när sådant eller annet sä skilt skäl föreligger, Möjligneten till förlängning av tiden

bör utnyttjas restriktivt. Vidare bör alla beslut innebira

endast en kortare tids förlängning av tidsfricten, I de fall längre tid behövs, får frågan »orövas på nytt när Zristonr ut.

Hedzer länsstyrelsen förlängning av tredasarsfricton faltiska körsträckan 1 2as till srund för skattedeviceri Särskild upnfift on körsträckan fir alltså fall. Ucnföljningen av disvensfallen får störas mannelit oc länsstyrelserna.

Vårt förslag i fräsa om tidsfristen för revaration meterräiknaravnaravur, föranleder vissa författnin I VSL bör anv > 25 att regocringen eller myndi ret sor

bestämmer fir medge att fordon får brulas utan

fel föreligger Hå räknaravvaraturena. I VYK bör skattningsmyndigheten får medge förlängning av när särskilda skill föreligger och att besvär över becskattningsmyndighetens beslut får anföras hos RSV, Talan mot REV:s beslut bör inte kunna föras.

Prop. 1978/79: 94 164

PRO Nille ad ah

llda rutiner för vissa skattsl ldiza

Vi nar tidigare ZIramhållit avt kilorneterskattens handhavande

ställer relavivt stora krav på bl.a. fordonsiäigarna. Detta är i mycket stor utsträckning ofrånkomligt. Vi lägger dock i detta betöinsande fram förslag till vissa förenklingar, t.ex. en minskning av antalot avstinnlingar, som berör samtliga

rare Till Kiiometerskattonlikt ra fordon, Vi har funnit att särskild hänsyn därutöver bör tas till vissa fordonsärare, vilxas arcete med Kiloretersiatton är ovanligt omfattande.

Så är fallet beträffande företag som har svåråtkomliga for-

don, särskilt om fordonsägaren också er ett stort antal fordon.

in fordonsägare med stor vagnpark, fördelad vå flera unppställningsplatser, mäste ha interna, ofta komplicerade rutiner för att sända stänpelkort till de olika uppstöällningsvlatserna, för att få korten stämplade och avsända i rätt tid, för atv lösa postförskotisförsändelserna och för att distribuera och fästa kontrollmärken Då rätt fordon. Vidare måste man ha interna rutiner för kontroll, reparation och besiktning av kilometcrräknaravparaturen.

Även fordonsägare med en något mindre vagnvpark kan ha 1lik-

o nande Doroblem, nämligen om hans fordion inte har någon fast t uppställningsplats eller finns på flera uppställningsolatser.

Enligt vad vi har orfarit undersöker R5SV och TSV fin. möj-

ligheterna att sända ut kvitton på vägtrafikskatt för flera

fordon i gemensam postförskottsförsändelse, under förutsättning att fordonsägaren har ett visst minsta antal fordon, En sådan ordning skulle minska arbetet med kilometerskatten för dessa fordonsägare, Problemen med avstänmplingar, kontroll, reparation och besiktning skulle dock kvarstå,

I vissa fall har kummat godtas att kilometerskattepliktiga fordon inte förses med sådan apparatur, Det har i första hand gällt fordon som tekniskt inte kan förses med räknarapparatur. Även i vissa andra fall, t.ex. i fråga om experimentfordon, har detsamma medgetts.

Prop. 1978/79: 94 165

nt rails gy var nde ey rige pre somtid erriknorarnara Tall ÅOCK Ti räknas tillförlitlist Ten nu har varit i renhetier visat att äetta Gel av de Kor mycket stor varnnpark för tillömca för avt husna sina skyldighetor,.

Det bör mot denna ba

alt man, när

ATT slona kravot är ott kraftist [Se bör möälisneton ringar räknas mycket tillförlitlig ct

iometorräknarenr och att don skatis

ioterskattevliktig fordonssark son är

Som exempel vå underlag fö enligt vår upvfatlning kan godtas kan nämnas före: terna uepgifter om vignätarstillning, sörningar eller likvärdira förhållanden under förutsiäittnirns att dessa uvogifter tillförlitligt visar gon fait NS KHOTsträckan. Vidare bör tills vidare krivas att ravaret ra minst något nundratal fordon med flera oli platser eller som av annan anledning är sv”

För att säkerställa en enhetlig tillänpning av en sådan undantagsbestämmelse bör dispensfrågor prövas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Enligt vår mening är det lämpligt att beslutanderätten delegeras till RSV.

Det kan förekomma att en fordonsägare har dels fordon för vilka förutsättningar för dispens föreligger, deis andra

Prop. 1978/79: 94 166

kilometerskattepliktiga fordon. Om t.ex. ett bussföretags bussar omfattas av företagets interna statistik och är svåråtkomliga men detta inte gäller för företagets reparationsfordon, personbilar eller andra fordon kan dispens medges

endast för bussarna. |

Medges dispens bör fordonsägaren vara skyldig att lämna deklaration i vilken körsträckan och den på körsträckan belöpande kilometerskatten anges. Deklaration bör lämnas tre gånger varje år och därför omfatta fyra kalendermnånader. Åv praktiska skäl bör företagets hola vagnpark, oavsett celutsiffra i resistreringsnunmret, få samma skatteperioder.

Deklaration bör lämnas till beskattningsmyndigheten, som därefter påför ock sänder ut krav på skatten.

Genom att kilometorskatten föreslås bli uppburen vid tre fasta tillrällen ber år kan kilometerskatteunpbörden inte anknytas till ktonirollmärket för dessa fordon. Från renodlad x<ilomneiterskatte synnunkt finns därför ingen anledning att rolliärket för dessa fordon. DHDäremot bör fordon: ortfarande botalas på samma sätt som nu och för annars söllande skatteår eller skattevorioder,

Undanta,; från skyldighet att förse fordon med kilometerräknare bör kunna medges tills vidare men skall självfallet Kunna fterrallas om förutsättningarna ändras eller om företaget missbrukar det förtroende som ett medgivande innebär.

Virt försla3 torde innebära avsevärda förenklingar och xoctnadsminskrincgar för företas som får dispens. äiftersorn det redan finns rutiner för markoring i bilresistret av fordon som har vbefrials från kilometerskattenlikt torde förslaget ionobära visc minskning av TSV:s arbete och kostnader.

ivtt särskilt orobloem uppkommer när att fordon son omfattas av disvens överlåts till någon som inte har dispens. Kilomoterskatt för körsträcka före överlåtelsen får beräknas vå

Prop. 1978/79: 94 167

grundval av intern statistik etc. och för körsträckan efter överlåtelsen med ledning av kilometerräknarapparatur. Enligt vår uppfattning kräver detta en avräkning av körsträcka och kilometerskatt, vilken bör vara obligatorisk och leda Till särskild skattedebitering och uppbörd.

Även i det fall ett företag med dispens förvärvar ett redan kilometorskattenliktigt fordon får motsvarande avräkning &öras

Vårt förslag i detta avsnitt kräver författninzsindringar DÅ flera punkter. I 17 § VSL bör anges att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fär mede undaritar, från skyldigheten att förse kilometerskattenliktigt fordon

med kilometerrälknaravnparatur. Vidare bör i 21 & VSL cö-

ras undantag från annars gällande brukandeförbuä i da fall den nya bestämmelsen i 17 v har utnyttjats.

Dot är enligt vår mening lämpligt att ”rövning av dessa frågor förs av RSV. I en ny ö a 5 i VSK bör nrövningsrätven deleg [SA geras till RSV. Där bör också anses att aSV fastställer skatteår, skatteperioder och uppbördsninador för fordon som omfattas av de nya bestiämmelsorna i 17 & VäL, Få

I stället för stiämvolkort bör särskild uppgift om körsträckan för fordon m.m, lämnas i nu avsedda fall. Detta

bör regleras i 9 4 VSK.

4.6.3¶Kilometerskattemärket m.m.

Kilomoeverskattoulikti3s porconbil, som används utomlands i annat land än Norge, sal 1 vara försedd med ott särskilt märke, s.k. kilometerskattcnärke. bestämmelser rom finns i 17 & VSL och 2 a - 2? c 44 ÅVK. Kravet Kiiometorskattemärke motiveras av att tuilnersonalen lältare skall kunna se till att avstämnvling görs vid gränspasserins: meå "ilometerskaUlvepliktis cersonbil till eller ifrån annat land än Norge, Saknas märket vid in- eller utresa är rätton till avräkning av kilomoeterskatt för den resan förfallen.

Prop. 1978/79: 94 168

Bestämmelserna on kilometerskattemärket har vällat irritation hos fordonsäsare, som inte känt till att fordonet måste ha kilometerskattemärke för att skatten för körningen utomlands skall avräknas. Att märket endast kan fås hos länsstyrelserna har också vållat problen.

Som vi tidigare har anfört (avsnitt 3.1.1), anser ett stort antal länsstyrelser att kilometerskattemärket bör slopas. KRV anser i sin rapport att märket, om det inte slopas, bör tilihandahållas även hos tullmyndighet vid gränsen.

Vi avier att i vårt fortsatta arbete behandla reglerna om återbetalning och avräkning av vägtrafikskatt för körning utomlands. Vi har dock funnit det angeläget att redan nu ta upp frågan om kilometerskattemärket.

En effektiv kontroll av att avstämpling sker vid gränspassering är nödvändig för att beskattningen skall bli korrekt. Det ligger i fordonsägarens intresse att lämna stämpelkort vid utresa eftersom körsträckan i utlandet inte beskattas här. Om den efterföljande inresan kan ske utan avstämpling kommer även körsträcka här i landet att bli obeskattad. Efter ytterligare en utresa, utan avstänpling, kan fordonet på nytt föras till Sverige varvid avstämpling görs. De pvraktiska möjligheterna att upptäcka förfarandet får bedömas som små. Det är med hänsyn till vad som nu har sagts väsentligt att kilometerskattepliktiga fordon lätt känns igen vid gsränspassering.

GTS har framhållit att erfarenheterna av kilometerskattemärket är goda. Enligt GT5S är det visserligen nu oftast möjligt att med ledning av bilmärke och motorljud avgöra om en personbil är dieseldriven och därmed kilometerskattepliktig. Detta blir dock allt svårare allteftersom nya dieseldrivna bilmodeller introduceras och de nya dieselmotorerna blir mer tystgående., Enligt GTS ökar därför behovet av kilometerskattemärket. Kontrollen av att avstämpling sker kan enligt GTS inte bli tillfredsställande om märket avskaffas.

| 169 Prop. 1978/79: 94

Vi delar uppfattningen att Kilometorskattomöriket iler cen viss funktion i kontrollhänseende. Ned hänsyn

- fena TILL den uppfattning som GTS3S nar redovisat ansor vi oss inte böra föreslå att det slopas.

Det är angeläget att det nraktiska handhavandet av kilonetersxattemärket förenklas. Ett sätt att östadkoma on förenkling är - vilket har föreslagits av ett par länsstyrelser - att märket distrivueras för alla kilonoterskot tiga personbilar. GTS3 har i samma syfte föreslazit, a nytt märke skall distribueras varje år tillsanmans med Kkontrollnärket.

Enligt uppgifter från TSV har från det att kilometerskattemärket infördes don 1 februari 1975 t.o.m. den ön maj 1978 märken sänts ut för totalt 23 359 fordon,

Den redovisade siffran visar, att det helt övervägande antalet av de ca 100 000 Kkilometerskattepliktiga versonbilarna inte används för körning utomlands i annat land in Horge. ATT sända ut märke för alla kilometerskattepliktiga bersonbilar är därför - oavsett om utsändningen görs en gåns för varje fordon eller årsvis - enligt vår uppfattning en onödig administrativ omgång. Dessutom ställer vi ocs tveksanmma till om man skulle uppnå det önskade resultatet, Det finns risk för att fordonsägare som inte åker utorlands för-

lång tid efter det att han har fått märket komror att ha glömt eller förlagt det. Ett eller flera mellankommande ägarbyten kan ytterligare öka risken för att närket saknas när utlandsresan skall påbörjas.

in annan invändning mot en totaldistribution av märket är rent kontrollmässig. För att försvåra manipulationer av olika slag har man velat begränsa antalet märken som finns utdelade. Varje märke är av samma skäl försett med bl.a. fordonets registreringsnummer. Att märke har lämnats ut

för ett visst fordon antecknas också i bilregistret. Om

märke delades ut för alla fordon, skulle riskerna för mani-

Prop. 1978/79: 94 | 170

pulationsförsök öka, vilket enligt vår mening inte bör godtas.

Av administrativa och kontrollmässiga skäl anser vi således att kilometerskattemärke inte bör distribueras för alla kilometerskattepliktiga personbilar,

De nu tillämpade rutinerna bör i stället kunna förbättras på följande sätt.

Fordonsägare skall fortfarande som en huvudregel beställa

och få kiloreterskattemärke från länsstyrelse. klar nåzon

försunmat detta bör tullanstalt kunna tillhandahålla märke vid gränspaeseringen. Detta kräver att fordonsägaren känner till att kilometerskattenmärke är en förutsättning för avräkning av körsträckan i utlandet eller i vart fall får kunskar om detta senast vid utresan., Den som förvärver en kilometerskattepliktig personbil bör därför få särskild information om systemet i samband med förvärvet och vid andra lämpliga tillfällen. Dessutom krävs att tullpersonalen aktivt medveriar till kontrollen och informationen genom att - så längt detta är praktiskt möjligt - se Till att fordon inte kan vassera sränsen utan avstämpling eller utan kilometerskattemärke.

fleå tanke på den tidigare nämnda kontrollen av utlämningen av märke, mäste rutiner skapas för raptortoring av att märke rar lämnats ut för visst fordon. in sådan rasnortering

bör ske till länsstyrelsen, som för in uppgiften om utläm-

nandet i bilregistret.

Rutinerna för rapvortering till länsstyrelserna kan enligt vår bedömning inte vålla nårra särskilda problem. Tulltjänstemannen får anteckna fordonets registreringsnurmmer, märkets nummer, utlärnningsdåag och -vlats på en särskild blankett, som undertecknas av den som svarar för fordonet och härefier av tullmyndigheten sänds till länsstyrelsen för

otering i registret. Dessutom får tulltjänstemannen anteckna fordonets rezistreringsnumrer på märket

Prop. 1978/79: 94

Vi anser således, att kiloreterskattemärke bör kunna tillhandahållas även på tullanstalter. Däremot anser vi inte att det finns skäl att överväga andra nya utlämningsställen för märket.

GTS har också tagit upp frågor om märkets placering på fordonet och dess tekniska utformning. Vissa tullmyndigheter har uttryckt önskemål t.ex. om att märket skall olaceras på främre registreringsskylten och att det ges en mer iögonenfallande utformning och färg.

Kilometerskattemärket är avsett att sitta på fordonet under lång tid. Det bör därför placeras så att det inte förstörs alltför lätt. Att placera det utanpå fordonet, t.ex. på

främre registeringsskylten, är således enligt vår mening

inte lämpligt, Mot den nuvarande placeringen på insidan av vindrutan, i dess övre kant och i mitten har endast invänts att märket syns dåligt, om vindrutan har färgad överkant. Vi anser dock att övervägande skäl talar för att den nuva-

rande placeringen behålls.

Märkets utformning bestäms av RSV. Vi förutsätter att verket i samråd med GTS undersöker möjligheterna att förbättra märket. I samband därmed förordar vi att bestämmelsen i 2 b & ÅVK om märkets storlek slopas. RSV får i stället bestämma storleken så att märket blir väl synligt utan att inkräkta på trafiksäkerheten.

Enligt bestämmelse i 2 c § ÄVK, skall avgiften för kilometerskattemärke, 10 kr., erläggas inom tio dagar från det att märket har sänts ut. Inbetalning skall göras på särskilt postgirokonto, TSV tillställer fordonsägaren inbetalningskort, Betalas inte avgiften i rätt tid, skall restavgift

utgå.

Ändras bestämmelserna om utlämning av märke så att det kan lämnas ut även av tullmyndighet i samband med att ett fordon förs ut ur landet, kan den nuvarande betalningsregeln inte gälla för dessa fall. Fordonsägaren kan ju komma att

Prop. 1978/79: 94 172

befinna sig utomlands under en betväålist längre tid än tio dasar. I de fall närket lämnas ut av tullmyndishet bör myndigheten således ta ut avgiften i samband med att märket

Som vi tidigare har nämnt, bör huvudregeln även fortsättninzisvis vara att kilometerskattemärke skall beställas hos och lämnas ut av länsstyrelse. I annat fall skulle administrationen hos bl.a. tullmyndigheterna bli alltför betungande. I de fall märke lämnas ut av tullmyndighet krävs ett mer omfattande myndighetsarbete än om märket lämnas ut av länsstyrelse, Mot denna bakgrund anser vi - i likhet mod RAY (se avsnitt 3.3.1) - att avgiften för märket bör vara högre om det lämnas ut av tullmyndighot än om det lämnas ut av länsstyrelse. Vi föreslår att den högre avgiften bestäns Till 25 kr.

I detta sammanhang vill vi ta upp en fråga som gäller bestärnmelsorna orm avstämpling vid gränsvassering. =nligt ÅVK, skall den som svarar för ett kilometerskattevliktigt fordon när det förs ut ur Sverige till annat land än Norge, eller in i Sverige från sådant land, bl.a. anteckna fordonets registreringsnunmmer på stärpelkortet.

Här ÅVK infördes, gjordes automatisk återbetalning av fordonsskatt vid utlandstrafik, Sådan återbetalning gjordes förutom för kilometerskattepliktiga fordon även för vissa släpvagnar som då inte var kilometerskattepliktiga och så-

ledes inte försedda med kilometerräknare. För att slänp-

vagnarna skulle kunna identifieras och återbetalning göras, krävdes en uppgift om registreringsnummer, Numera görs återbetalning av fordonsskatt endast efter ansökan. Kilometerskatt avräknas dock automatiskt utom för körning i Norge. Eftersom återbetalning och avräkning endast görs för kilometerskattepliktiga fordon och alla sådana fordon nume-

ra har kilometerräknare, kan identifiering nu alltså ske med

hjälp av räknarnumret, som tillsammans med räknarställningen stämplas vid en avstämpling. Bestämmelsen om anteckning av fordonets registreringsnummer kan således enligt vår upp-

Prop. 1978/79: 94

fattning nu slopas. Ändringen torde kräva viss ytterligare itontroll hos tullmyndigheten av att avstämpling har gjorts Då rätt sätt så att räknarens nummer är tydligt återgivet.

h4.6.l Plombering och myndighetskontroll av kilometer-

räknarapparatur

montering, olombering, brytande av plombering m.m, som rör kilometerräknarapparatur, skall enligt 32 § VSK göras av godränt företag. Det godkända företaget svarar genom plombering av apparaturen och underskrift av rapportkort för att apparaturen är i föreskrivet skick,

Enligt 35 § VSK skall kilometerräknarapparaturen också vara godkänd vid besiktning hos ASB., När apparaturen godkänns vid besiktningen skall den enligt 40 § andra stycket VSK

plomberas (s.k. myndighetsplombering). Bevis om godkännande

gäller inte om t.ex. plomberingen bryts efter godkännandet. I sådant fall måste fordonet efter ingreppet inställas hos ASB för ny besiktning av apparaturen även om ingreppet hänför sig till fordonet, t.ex, en växellådsreparation som kräver att räknarvajern lossas.

Efter det att fel på apparaturen, en bruten plombering eller liknande brist har åtgärdats får fordonet användas under de tre närmast följande dagarna utan att apparaturen har godkänts vid besiktning.

Åkeriföretagarnas centralförbund har i en skrivelse som

överlämntas till utredningen (se bilaga 3) framställt önske-

mål om att särskild besiktning hos ASB inte skall behöva göras efter ingrepp i apparaturen som gjorts av godkänd

verkstad. Motsvarande önskemål har framförts även från an-

nat håll.

Antalet besiktningar efter ingrepp i räknarapparatur är enligt uppgift från TSV ca 90 000 per år. I genomsnitt görs

alltså en sådan besiktning för ungefär 40 4 av antalet ki-

lometerskattepliktiga fordon,

Prop. 1978/79: 94 174

En redogörelse för den undersökning om orsaker till ingrepp i apparaturen, antal besiktningar efter ingreopn för olika fordonsslag m.m. som ASB har gjort för KSN:s räkning har lämnats i avsnitt 3.1.4. Av undersökningen framgår att procentuellt sett betydligt fler besiktningar görs efter ingrepo i apparatur i lastbilar än i personbilar och bussar. När det gäller lastbilar orsakas omkring 50 5 av ingreppen av fel på fordonet och inte på räknarapparaturen. För bussar är motsvarande siffra omkring 60 9! och för personbilar omkring 18

Omkring 2, 6 3 av besiktningarna efter ingrepp i apparaturen

leder till anmärkning, vilket gör att apparaturen inte godkänns.

Mod utgsånsspunkt ol.a. i Ge ur gifter som har redovisats i avsnitt 1.4 kan man uppskatta att ca OCO av de ca 20 COO besiktnirgzarna vå &rund av ingrecp görs efter det att fel på själva fordonet har åtgärdats och således utan 0 tt fel har uppstått nå själva arparaturen. Som fel på for- Gonet räknas då bi.a. växellådsfel och kopplingsfel. inbart dessa två feltyper torde svara för ca 29 000 av de —- 325 OC6 felen.

I denna fråga har vi gjort följande bedömning.

kravet på besiktning hos ASB av kilometerräknarapparaturen efter ingrepp som nar påverkat den eller dess plombering innebär att fordonsägarna åsamkas visst arbete och vissa direkta och indirokta kostnader. Sådana effekter kan, som vi tidigare har berört, inte undvikas helt i kilometerskattesystemet, De bör dock vägas noga mot de skäl som talar för att sådana krav bör ställas upp.

Det är som vi har framhållit i annat sammanhang av stor bo- Ttydelse act räknarapparaturen fungerar tillfredsställande,. för att så långt möjligt säkerställa att detta är fallet har i lagstiftningen ställts upp krav på att anpvaraturen skall vara godkänd vid besiktning hos AS3 och att endast

Prop. 1978/79: 94 175

verkstäder som har godkänts av KSN får ta befattning med räknarapparaturen,

Även om de redovisade siffrorna för antalet underkännande vid besiktning efter ingrepp inte tyder på att ingrepp i

någon större utsträckning görs på felaktigt sätt, anser vi

det f.n. inte möjligt att genomföra en så omfattande ändring som att helt slopa myndighetskontrollen efter ingrepp. Detta skulle enligt vår uppfattning innebära att ett alltför stort ansvar lades på de godkända verkstäderna.

räknarapparaturen efter inzsrepp som har gjorts på ed &

fel på fordonet (t.ex. växellådsreparationer). Änligt vår

mening skulle detta dock innebära kontrollmissipa risker. I ocn med att en plonbering bryts, finns risk för att apparaturen - avsiktligt eller oavsiktligt - påverkas. Detta gäller oavsett om ingrorcpet görs på srund av fel vi fordonet eller fel på avparaturen., Vid reparation av forconret, som kräver att en plombering bryts, kan utvärlingsförhållandena komma att ändras, vilkot i så fall måste loda Till en ändring av omräkningsfaktorn för fordonet.

Enligt vår uppfattning är det inte möjligt att vet på myndighetskontroll efter ingreor i arr ler efter sådant ingrepp i fordonet som påverkar arnaraturen.

Även om vizesa skillnader i felfrekvons och i felons art synes förelirsa mellan olilia fordonstyper utsör detia enligt vår meninz inte skäl för att införa olika bosti ser för oiika fordonstyper.

Vi har tidigare föreslagit att tidstfristen för rovaration efter det ait fel har uvgtäckts skall kunna förlängs 2v besrattningsnyndisgheten i särskilda fall. även när dei

gäller besiktningzsfristen ian on viss förenkling för de

skattskyldiga uppnås genom att denna förlängs någov. Hörigenom får ”ordonsägarna bättre möjllgketer att anvassa beo-

Prop. 1978/79: 94 176

siktningspunkten till t.ex. transportuppdrag och liknande. Den förlängda tidsfristen kan lämpligen bestämmas till tio dagar.

I VSL bör anges att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge att fordon får brukas i avvaktan på reparation efter det att fel har upptäckts. Den föreslagna 10-dagarsfristen bör anges i VSK,

Prop. 1978/79: 94

FOS PT AT STAT AT EN if Noa sä] ie LÖD GT LV SPRING

I det följande lämnas on svecialmotiverins till vissa av de föreslagna författningsindringarna, Vissa ändringar, som kommenterats i samband med övervägandera, eller som inte har ansetts kräva särskilda kommentarer har utelimnats.

1 Lag om indring i vägtrafikskattelagon

12 .&

I paragrafon anges bl.a. att foräonsskatt för slkatteperiod utgår med er fjärdedel av skatter för skattecr, Bestämmelsen föreslås ändrad så att skatt för skatteperiod i stället utgår med en tredjedel av årsskatten. Därutöver föreslås att regeringens rätt att medze urdantag från skyldigheten att betala fordonsskatt i förskott skall kunra delegeras till myndighet, Detta stämmer överens med vad som gäller i VSL i övrigt.

oe 16

I varagrafen anges att skattonliktigt fordor inte får användas, om till betalning förfallen fordonsskatt inte har erlagts, Från detta brukandeförbud görs f.n. undantag för viss äldre skatt och viss skatt som åvilar tidigare ägare av fordonet,

Enligt förslaget skall ytterligare undantag frin brukandeförbudet införas, Om ett fordon rar sålts vid exekutiv försäljning skall den nye ägaren få använda fordonet utan hinder av att fordonsskatt för vilken tidigare ägare är skattskyldig inte har erlagts.

Förslaget innebär att den som köper ett fordon vid exekutiv försäljning får använda det under förutsättning att 12 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 94

Prop. 1978/79: 94 178

han betalar den fordonsskatt för vilken han blir skatt-

skyldig. Om den exekutiva försäljningen sker på sådan tid

att fordonsskatt har debiterats säljaren även för tid efter försäljningen men inte betalats kommer köparen alltså ändå att få använda fordonet. Statens fordran mot säljaren kvarstår dock. Om fordonet är avställt vid försäljningen debiteras köparen fordonsskatt för fordonet från det att avställningen upphör, Denna skatt måste betalas för att fordonet skall få användas. Detsamma gäller skatt som skall betalas vid ordinarie uppbörd och som köparen blir skattskyldig för,

Vidare skall enligt förslaget riksskatteverket kunna medge att fordon får användas utan hinder av att fordonsskatt inte har betalats. För att sådant medgivande skall kunna lämnas krävs att särskilda skäl föreligger. I den allmänna motiveringen har som exempel på fall där särskilda skäl kan föreligga angetts konkursfall och fall där kronofogdemyndigheten träffar avtal med en skattskyldig om viss avbetalning av skatteskuld, Medgivande bör kunna vägras eller återkallas om den skattskyldige inte erlagt eller erlägger skatt för vilken han själv är skattskyldig.

Vid exekutiv försäljning, som alltså automatiskt leder till att brukandeförbudet hävs, måste information om försäljningen lämnas till länsstyrelse. Något beslut om att brukandeförbudet hävs meddelas inte. Länsstyrelsen ser till att uppgifter om försäljningen förs in i bil-

registret så att brukandeförbudet inte längre står kvar där. I övriga fall får RSV:s beslut om hävande av brukande-

förbud meddelas till länsstyrelse, som för in uppgift om beslutet i bilregistret.

Mot beslut som RSV meddelar enligt 16 § andra stycket bör talan föras genom besvär hos regeringen, En bestämmelse

närom föreslås införd i 31 3.

Prop. 1978/79: 94

I fråga om brukandeförbud på grund av obetald kilometer-

skatt hänvisas till kommentaren till 21 §.

17. $

I paragrafen finns f.n, bestämmelser bl.a, om att kilometerskattepliktigt fordon skall vara försett med kilomerräknarapnparatur.

I ett nytt tredje stycke föreslås att regeringen celler myndighet som regeringen bestämmer får efter ansölkan medge att kilometerskattepliktigt fordon inte behöver vara försett med kilometerröäknarapparatur.

Den föreslagna bestämmelson är avsedd i första hand för sådana fall där en fordonsägare, som har en mycke tor fordonspark som är svårtillgänglig, har annan godtagbar information om fordorens körsträcka än den som framgår av stämpelkort. Dessa fall regleras enligt vårt förslag i en ny paragraf, 8 a Y, i VS. &

De fordon som omfattas av befrielse enligt 17 § tredje stycket VSL och 28 a §£ VSK är fortfarande kilometorskattopliktiga. Bestämmelserna om körliängdsuppgift, antal skatteperioder m.m, gäller därför även för dossa fordon. Decsa fall bör därför skiljas från dem som gäller fordon som undantas från kiloneterskatteplikt., Sidant undantas mcdgoes onligt 30 2 VÄL och förordningen (19725:407) om befrielse från celler nedsättning av viss indirekt skott, m.m. Enligt 3 3 nämnda förordning skall SV, som prövar fråca om befrielse från kilometerskatteolikt, förordna att förhöjd fordonsskatt skall utgå när befrielse frin kilometer-

fm cl skatteplikt nodges., Sådan befrielse medges t.ex. när ot Oo

Lr fordon Tekniskt seti inte kan förses med Filometoerrilmarapparatur eller när det är fråga om experimentfordon med Täta byten av motorer, växellådor eller litnando,

Vårt förslag på derma punkt iriver vissa föl jdändringar. I 21 5 VoK för anges att brukandeförbud inte skall föreligga därför att ett fordon som omfattas av medgivande enligt 17 § tredje stycket saknar kilometerriknarapparatur.

Härnare föreskrifter om förfarandet när medgivande enligt 17 3 tredje stycket har lämnats föreslås införda i 3 a och

& 55 VIL. Vidare föreslås i 9 &$ VSK att KSV skall få rätt att -

efter samråd med TSV —- meddela föreskrifter om uppgiftslämnande och uppbörd.

215 I paragrafen anges de situationer i vilka brukandeförbud inträder för kilometerskattepliktigt fordon, Därutöver gäller att brukandeförbud för ett kilometerskattepliktigt fordon givetvis kan föreligga enligt 16 3, därför att for-

donsskatt inte har erlagts.

Enligt den föreslagna lydelsen skall brukandeförbud in-

träda i endast två fall. Det ena fallet är då någon brist

föreligger i fråga om kilometerräknarapparaturen. Bristen kan vara att fordonet inte är försett med apparatur av godkänt slag,att apparaturen inte är plomberad och godkänd vid besiktning eller att apparaturen inte fungerar tillfredsställande,.

I förhållande till vad som nu gäller i detta avseende innebär de nya bestämmelserna en inskränkning i brukandeförbudet, Föreskrifter i fråga om kilometerräknarapparatur har meddelats av regeringen och av KESN, Dessa föreskrifter innebär bl.a, att godkända företag skall plombera räknarapparaturen på särskilt sätt, Iakttas inte dessa eller andra detaljföreskrifter inträder f.n, brukandeförbud. Enligt de föreslagna bestämmelserna föreligger brukandeförbud om plombering inte har gjorts vid besiktning eller om sådan plombering fallit bort eller om appa-

Prop. 1978/79: 94

raturen inte har gockints vid bosiktningr,

Vidare gäller att annparaturen skall fungera Tillifredcstillande. Gör der inte det får fordonet inte användas. Het ankommer Hi fordonsägaren att kontrollera anmnmaraturons funktion, Vi har förordat att åtgärder skall vidtas för att underlätta för fordonsigarna att dirstöver kontrollora epnaraturen i vart fall en gång varie skatteneriod. Vi har också betonat att kilometerskatton kan komma att beräknas skönsmässigt och att skattetillägg ker påföras om apvaraturen inte fungerar tillfredsstillande.

Det andra fallet är då kilometerskatt inte har betalats. Det nuvarande brukandeförbudet på grund av obetald kilometerskatt återfinns även i den föreslagna lydelsen av paragrafens första stycke, I tredje och fjärde styciena finns inskränkningar i brukandeförbudet, vilka motsvarar de inskränkningar som anges i 16 5 andra stycket och som avser fordonsskatt., I detta avseende hänvisas till kommentaren till 16 §, Utöver vad som sägs där bör anmärkas att bestämmelserna om skattskyldighet m.m, gäller även i dessa fall. Den som äger ett fordon vid ingången av uppbördsmånaden är normalt skattskyldig. Har ett fordon övertagits före ingången av uppbördsmånaden är det alltså den nye ägaren som påförs kilometerskatt för den senaste skatteperioden, i den mån skatt skall påföras, Denna skatt

måste betalas för att brukandeförbudet skall hävas.

I sista meningen i paragrafens fjärde stycke ges PSV rätt

att undanröja brukandeförbudet i andra fall när särskil-

da skäl föreligger, Beträffande de fall som kan komma i

fråga hänvisas till kommentaren till 16 §. Om brukande-

förbud undanröjs för att ge t.ex, ett åkeriföretag möj-

lighet att använda sina fordon och fullfölja ett avtal med kronofogdemyndigheten om avbetalning av en skatte-

Prop. 1978/79: 94 182

skuld bör alltså kilometerskatt som förfaller till betalning efter R5V:s beslut betalas.

I paragrafens andra stycke föreslås en ny bestämmelse om att brukandeförbud på grund av brist i fråga om kilometerräknarapparaturen kan hävas i avvaktan på reparatior eller

besiktning. Beslut i sådana frågor meddelas av regeringen

eller myndighet som regeringen bestämmer. I 48 & VSK regleras dessa förhållanden närmare,

223 I 28 § regleras förseningsavgiften, Znligt det föreslagna första stycket, skall avgift inte påföras vid förstagångsförseelse, I stället skell den skattskyldige erirras om sin uppgtiftsskyldighet och om försenirgsavgiften.

Inorenas förseningen under någon av de närmast följande tre ordirarie avstännligstillfällena ersätts erinran enligt första stycket med förseningsavgift.

Avsikten är att erinrar och förseningsavgift skall komma i fråga när körlängdsuvpgift enligt 5 § första stycket 5 VöR inte har lämnats. Detta följer av att det skall vara fråga om uvpgift för skatteneriod om körsträckan för for- 5 FT donet.

Därutöver bör försoeningsavgift alltid påföras när skattskyldig har armanats att lämna körlängdsuppgift men inte följt armaningen irom tid som föreskrivits i denna.

rörseningsavsift utgår normalt med 100 kr. Vid upprepad

rseelse och när armaning inte har följts bestäms avgiften Till 200 Xr.

Något beslut om erinran enligt första stycket meddelas inte, På grundval av ett objektivt lkonstaterbart faktum, att kör-

längdsuppgift inte kommit in i rätt tid, kan TSV skriva ut erinran och sända till fordonsägarna. Besvär kan inte anföras mot erinran, Denna saknar självständig rättsverkan. Den utgör däremot en förutsättning för påföring av förseningsavgift vid efterföljande försening. ot beslut om påföring av förseningsavgift kan talan däremot föras conligt 31 5 genom besvär hos kammarrätt. I besvärsärendet

får prövas även den första förseningen. Om denna celler

den andra förseningen anses ursäöktlig eller om arnan befrielsegrund föreligger skall avgift inte påföras.

Ikrafttridandebostämnelser

De nya bestämmelserna bör i princip träda i rraft så fra snart som möjligt. Ied hänsyn till den förbteredelsetid som behövs t.ex. för information, dataorogramnering och liknande bör ikrofttridandet kunna ske ungefär ott halv år ofter riksdagens beslut.

Särskilda bectimmelser behövs för övergång till tre skotteperioder per skatteår., Donna övercsing bör göras för de berörda fordonen fr.o.m, det skattoår som börjar vid ikraftträdandet eller närmast därefter, Visscerlicen för då äldre bestimnelser tillämpas för fordon med vissa slutsiffror samtidigt som nya bestämmelser tillämpas för fordon med andra slutsiffror, En annan löcninfsg; skulle vara att gå över till det nya systemet för zcsamtliga fordon vid en och camna tidpunkt. Detta skulle doci riva extra uppbördåer och extra avstämplirgar, vilket bör undvik av Doraltiska och administrative skäl.

Prop. 1978/79: 94

Dy

Pa Förordning om "ndring i vägtrafikskattekungörelsen

I paragrafens första stycke regleras skyldigheten att lämna uppgift till ledning för beräkning av kilometerskatt. I punkt 4 föreslås en närmast redaktionell ändring av texten,

I paragrafens andra stycke föreslås inskränkningar i skyldigheten att göra ordinarie avstämpling enligt första stycket 5. Vi hänvisar på denna punkt till övervägandena.

6 [Sr

I paragrafens första stycke föreslås en ändring i fråga om tillnandahållande av viss blankett m,m, Blankett för avstäimpling när ett fordon som har använts under avställning inte längre skall användas behöver inte vara försedd

med datun för utlämnandet och kan också tillhandahållas

på enklare sätt än efter anmälan, Detta hänger samman med förslaget i paragrafens andra stycke att avstämpling som nu nämnts skall vara en förutsättning för att avställning skall upphöra,

2 >

I parågrafens andra stycke regleras f.n. fordonsägarnas skyldighet att avstämpla blankett för ordinarie avstämpling och att sända blanketten till TSV,

Bestämmelsen har enligt förslaget i stället utformats så att stämpelkortet skall ha kommit in till TSV senast den

4 i månaden efter avstämplingsmånaden, vilket i stort sett

överensstämmer med vad som nu faktiskt tillämpas, Någon anledning att kräva att avstämplingen faktiskt har gjorts under avstämplingsmånaden finns inte,

Prop. 1978/79: 94

I varagrafen anges förutsättningarna för undantag från skyldigheten att förse kilometerskattenlirtigt fordor ned kilometerrilnarapparatur.

Paragrafen har kommenterats i avsnittet med våra över-

ägcganden, Utöver vad som säcs där kan följande framhöllas.

Reslut om medgivandåe enligt 17 § tredje stycket VEL bör innehålla unngift om de fordon som omfattas av medsivandet. Till följd härav bör ändringar av fordonsägarens vagnpark leda till nya beslut i dispensfrågan, Om fordonsigaren säljer ett eller flera fordon som omfattas av medgivandet eller vill att medgivandet skall utströckas Till att omfatta fler eller andra fordon bör fordonsägaren anmäla detta till KSV. Verket tar ställning i frågan och meddelar nytt beslut i fråga om medgivandets omfattning.

Enligt andra stycket i den föreslagna paragrafen fastställer A5V skatteår och skatteperioder för kilometerskatt för fordon som omfattas av medgivande enligt ovara- &rafons första stycke,

Avsikten med den föreslagna bestämmelsen är att fordonsägaren skall kunna beräkna körsträckan för samtliga fordon som omfattas av medgivandet för en och samma period, Uppgift lämnas alltså vid endast tre tillfällen under ett år. Fordonsskatt uppbärs däremot för annars gällande skatteår och skatteperioder, Anknytningen till kontrollmärke och kontrollbesiktning kommer alltså att finnas kvar när det gäller fordonsskatt mer inte när det gäller kilometerskatt.

9 §

I ett nytt andra stycke i paragrafen regleras förfarandet

Prop. 1978/79: 94 186

när undantag har medgivits från skyldigheten att förse ett kilometerskattepliktigt fordon med kilometerräknarapparatur.

I stället för stämpelkort skall fordonsägaren lämna särskild uppgift om körsträckan. För sådan särskild uppgift gäller bestämmelserna om uppgift till ledning för beräkning av kilometerskatt. Eftersom kilometerskatten kommer att beräknas med ledning av andra uppgifter om körsträckan än dem som finns i en kilometerräknare torde uppgifter som

avses i 5 § första stycket 1-4 VSK knappast fylla någon

funktion. Uppgift enligt 5 § första stycket 5 VSK skall däremot lämnas.

I den särskilda uppgiften skall även anges den skatt son belöper på den angivna körsträckan.

Uppgiftslämnandet och uppbörden bör så långt möjligt följa de vanliga bestämmelserna i VSK. Skyldigheten att lämna

körlängdsuppgift senast den 4 i månaden efter skatteperio-

den kan dock tänkas vara svår att fullgöra. Vidare får särskilda rutiner skapas för uppbörd av skatt. Enligt vår mening bör RSV - efter samråd med TSV —- få fastställa vad som skall gälla i detta avseende även om avvikelse därvid

kan behöva göras från VSK:s bestämmelser.

Vissa bestämmelser i VSL, t.ex. 22 och 23 §§, bygger på

att skatt påförs. Detta bör gälla även i de fall som regleras i 8 a och 9 §§ VSK, Den körlängdsuppgift som

lämnas bör därför leda till att kilometerskatt påförs

enligt 22 3 andra meningen VSL.

Även en särskild uppgift om körsträckan enligt denna paragraf är att jämställa med deklaration, vilket framgår av 30 ton första stycket VSL. Felaktig uppgift kan därför leda till

Prop. 1978/79: 94

straff enligt skattebrottslagen, Vidare kan efterbeskatt-

ning enligt 24 eller 25 § VSL och skattetillägg enligt

27 § VSL förekomma.

48 §

I 48 § finns bestämmelser om rätt att bruka fordon trots

att kilometerriknarapparaturen inte är i föreskrivet srick, Bestämmelsen i första stycket ger tillsammans med bostämmelsen i 46 § till resultat att ett kilometerskatteplilktigt fordon inte får brukas enligt 48 § om fel på appara-

turen uppkommer genom åtgärd som enligt 32 § vidtas av

&godkänt företag. Genom omformuleringen av paragrafens första stycke avses detta bli tillämvligt även pbå de

fall som avses i 46 §.

Ikraftträdandebestämmelserna

De föreslagna bestämmelserna bör i princin träda i kraft

samtidigt med ändringarna i VSL, I fråga om fordon ned slutsiffra 5 föreslås i 4 5 VSK ändrat skatteår både för

fordonsskatt och kilometerskatt. Detta innebär att dei nya skatteåret börjar först en resp. två månader efter det att det äldre skatteåret gått till ända. Denna

period bör läggas till det nya skatteåret som blir 13 månader i fråga om fordonsskatt och 14 nönader i fråga om kilometerskatt, I den föreslagna po. 2 av ikraftträdande-

bestämmelserna lämnas ett förslag Till hur övergången kan utformas. Förslaget gäller under förutsättning att författningsändringarna sätts i krafi senast den 30 juni

1979.

Prop. 1978/79: 94 188

Särskilt yttrande av experten Carlson Avsnitt 4,4 Brukandeförbud Jag ansluter mig till utredningsmamnens förslag i fråga om förbud att bruka fordon utom när det gäller en ny äg skyldighet att betala vägtrafikskatt. Som villkor för att ett brukandeförbud skall hävas när ett skattepliktigt fordon övergår till ny ägare bör, enligt min mening, gälla att fordonsskatt betalas för fordonet som om skatteplikten inträtt vid förvärvet. Å andra sidan bör inte krävas att kilometerskatt tas ut av den nye ägaren för körning före förvärvsdagen. Detta kan kräva viss justering av bestämmelserna om vem som är skattskyldig och om avstämpling.

Avsnitt 4,5 Förseningsavgift

Jag delar utredningsmannens uppfatining att förseningsavgiften vid "förstagångsförsummelse" kan ersättas med ett meddelande

till den skattskyldige, Genom meddelandet bör den skattskyldige

få reda på dels att han har försummat att lämna uppgift om köreträcka i tid, dels vad som händer om försummelsen upprepas. En sådan ordning kan antas väsentligt minska bl.a. myndigneternas arbete med förseningsavgifter,

Däremot biträder jag inte förslaget att en senare försummelse

inte skall medföra förseningsavgift om "förstagångsförsummelsen" varit ursäktlig. Att genomföra det förslaget skulle inne-

bära att vinsten av en angelägen förenkling minskade. Myndigheterna skulle ställas inför problemet att pröva ursäktligheten vid en försummelse som ligger långt tillbaka i tiden, ibland mer än ett år, De sakskäl som kan åberopas för en sådan ordning är enligt min mening inte bärande, Systemet med

meddelande i stället för förseningsavgift bör ses som ett åläggande för beskattningsmyndigheten att alltid och ex officio

efterge förseningsavgiften vid förstagångsförsummelse,

Prop. 1978/79: 94 189

Bilaga 1

Förteckning över författningar på vägtrafikbeskattningens område, m.m ÅA. Nu gällande författningar Vägtrafikskattelagen (1973:501) prop 1973:94, SkU 41, rskr > ändrad SFS 1974:316 " -1974:98, SkU 38, rskr ee AD An " "| I

1974: 869 " 1974:164, rskr (SS pe sr

SkU 59, (ikraftträdande SFS 1974:873) änärad SFS 1975: 270 prop 1975:62, SKU 26, Tektr 186 1" " 1975: 1421 " 1975/76:15, LU 3, rskr 113 1976: 337 " 1975/76:181, SkU 61, rskr 346 (ikraftträdande SFS 1976:719) ändrad SFS 1976: 880 prop 1976/77:20, 1977: 60 " -1976/77:68, 1978: 172 " -1977/718:78, Nor OO 1978: 118 " -1977/78:924, HH AO ny

1978: 199 " -1977/78:136, Nn oo NA

PD Vägtrafikskattekungörelsen (1973:776)

ändrad SFS 1974: 874

1975: 280

1976: 341 1976: 770

1977: 948

1978: 127 1978: 331

Kungörelsen (1973:777) om återbetalning

och avräkning av vägtrafikskatt m.m. för fordon som använts utom riket

ändrad SFS 1974:876 (omtryckt)

1975: 281

1976:768 (omtryckt)

1978:128

Lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på

vissa fordon, som icke är registrerade i riket

prop 1975/76:181, SkU 61, rskr 346

ändrad SFS 1978:119 " 1977/78:94, rskr

SkU 39, 192

Prop. 1978/79: 94

Förordningen (1976:769)

om uppbörd m.m. av vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket ändrad SFS 1978:408

Lagen (1975:278) om ned-

sättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m.m.

ändrad SFS 1978:121 prop 1977/78:94, SkU 39, rskr 192

Lagen (1976:339) om saluvagnsskatt " 1975/76:181, SKU 61, rskr 346 ändrad SFF 1978:122 " —- 1977/78:94, SkU 39, rskr 192

Förordningen (1976:767)

om uppbörd av saluvagnsskatt, m.m.

Kungörelsen (1973:779)

om beskattning av motorfordon, som är infört i svensk exportvagnsförteckning

ändrad SFS 1978:129

10. Kungörelsen (1973:780)

om interimsskatt

Kungörelsen (1973:784)

om visst undantag från vägtrafikskatt

Förordningen (1978:407)

om befrielse från eller nedsättning av viss indirekt skatt, m.m.

Förordningen (1978:89)

om föreskrifter i fråga om vägtrafikskatt

B. Övriga författningar

1. Lagen (1973:602) om sär- a

skild vägtrafikskatt prop 1973:94, SkU 41, rskr 254

ändrad SFS 1975:277 " 1975:62, SkU 26, rskr 186

" " 1975:1408 " -1975/76:29, SkU 15, rskr 68

upphävd " 1978:118 " -1977/78:94, SkU 39, rskr 192

2. Kilometerskattekungörelsen (1972:591) ändrad SFS 1973:77

" " -1973:682

upphävd " 1973:776

3. Kungörelsen (1973:785)

om inbetalning av avgift för kilometerräknare m.m.

4. Lagen (1975:279) om in-

ärivning av avgift för Å kilometerräknare m.m. prop 1975:62, SkU 26, rskr 186

5. Förordningen (1975:283)

om kilometerräknarapparatur till vissa släpvagnar ändrad SFS 1976:53

6. Kungörelsen (1973:788)

om nedsättning av eller

befrielse från väg-

trafikskatt i vissa fall ändrad SFS 1975:282

n " -1978:130

upphävd " 1978:407

7. Kungörelsen (1974:875)

om särskild uppbörd av viss vägtrafikskatt, m.m.

8. Förordninger (1976:718)

om särskild uppbörd av viss vägtrafikskatt, m.m.

9. Förordningen (1977:62)

om särskild uppbörd av viss vägtrafikskatt, m.m.

10. Förordningen (1978:131)

om särskild uppbörd av viss vägtrafikskatt,m.m.

CC. Betänkanden

SOU 1968:50 Traktorbeskattning

1 1969:45 Fordonsbeskattningen

" -1970:36 Kilometerbeskattning

-1972:42 Vägtrafikbeskattningen

" 1977:6 Översyn av det skatteadministrativa

sanktionssystemet 1. Eftergift och besvär m.m.

D. Vissa äldre propositioner

Prop 1970:138 Förslag bl.a. till en etappvis omläggning av automobilskatten för tyngre fordon enligt kostnadsansvarighetsprincipen

" 1971:97 Förslag till införande av bestämmelser om återbetalning av automobilskatt vid utlanäskörning

" 1971:152 Förslag bl.a. till "rullande uppbörd" av automobilskatt

" 1971:153 Principförslag om införande av kilometerskatt

" 1972:115 Förslag till andra etappen av omlägg-

ningen av automobilskatten (jämför

prop. 1970:138) och till bestämmelser

om skyldighet att montera kilometerräknarapparatur i vissa fordon

Prop. 1978/79: 94

TABELLER raDeil 1. Skatteår, skattoperioder och uvuop- (avsnitt 2.4) böråäsmånad för vägtrafikskatt

Slut- Skatteår/ Fordonsskatt Kilomoterskatt Lopbördssiffra Skatteo- månad perioder

2 skatteår maj-april april april-mars skatte- naj-juli januari-mars april perioder augusti-oktober april-juni augusTi november- januari juli-soptember oktoher februari-april oktober-Åd2cember jarnaari

2 skatteår Jjuni-maj maj

ma j-april skatte- Jjuni- augusti februari-avril perioder ;eptember-november maj-juni ununti december-februari juli-oktober november marc-maj november-januari fo oruari

3 skatteår juli-juni ' juni juni-maj skatte- Juli-september mars-mnaj juni perioder oktober-d2cember juni-augusti september Januari-mars september-november december april-juni december-februari mars

4 och skatteår september-augusti auguzti

juli-juni - 5

skatte- september-november maj-juni augusti perioder december-februari juli-oktober novanbar mars-ma j november- januari februari juni-augusti februari-april maj

é skatteår december-november november november-oktober skatte- december-februari juli-oktober november perioder mars-maj november-januari februari juni-augusti februari-april maj september-november maj-juni augusti

7 skatteår januari-december december december-november skatte- januari-mars september-november december perioder :ipril-juni december-februari mars Juli-september mars-maj juni oktober-december juni-augusti september

8 skatteår februari-januari januari januari-december skatte- februari-april oktober-december januari perioder maj-juli januari-mars april augusti-oktober april-juni augusti november- januari juli-september oktober

13 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 94 forts,

Prop. 1978/79: 94 194

Slut- Skatteår/ Fordonsskatt Kilometerskatt Uppbördssiffra skatte- månad perioder

9 skatteår <mars-februari februari

februari-januari skatte- mars-maj november-januari februari perioder juni-augusti februari-april maj

september-november maj-juni augusti

december-februari juli-oktober November

0) skatteår <april-mars mars mars-februari skatte- april-juni december-februari mars perioder juli-september mars-ma j Juni oktober-december juni-augusti september januari-mars september-november december

Prop. 1978/79: 94

Tabell 2. Vissa uppgifter om antalet

(avsnitt 3.1.1) ärenden om förseningsavgift m.m.

Län Antal resp. Andel av Uppgiven Antal Kolumn 2

andel (4) totala an- eftergifts- mandagar Kolumn

kilometer- talet ut- procent för handskatteplik- sända med- läggning tiga fordon delanden om av förs. den 23 de- försenings- avg.ärenden cember 1977 uppgift under

första kvar-

talet 1978, andel ö

Genomsnitt 7 ” ” - - 226 276 sg

A S72

Tabell Relativ frokvens för olika brister som med- (avcnitt 3.1.4) fört att kilometerräknarapparatur inte god-

känts vid s.k. löpande besiktning (ASB:s undersökning i september 1977)

Procent av tetala

antalet baesikti-

&gade fordon

Prop. 1978/79 94 197

eTe2097

T3Te2Ue GtLe vtTE 9'62 9'T

DOT Ae TeI Zz

TeJUe 9209 OTSq TE 92 209

I s410l3

JeESSnq UOTaI

ARB 9'6t £.'T2 T'6T AR

20 DOT

ey argexeddexeuyra TEUR Scng

"(LL6T cg 6T LT 0)

UuaTeI -45SeT TETTA L'&r 9"LT 8'0€ 6'T

soquagdos AB LOFT O0T eo TTG2SeT T Tejue ddaasut

Ber SST TL2 AT T88

tT ZutUNoSsIOpuN

112 -Uu0oSIad

uaTaI ETTA 9"LT G"TS 9'62 Fett

AR TTT TJOJ O0T TTQUOSA38q 0

J2XeSskO S:ESy) Tegue

GTT 9ct £6T [S) 69

utIaquoTd

FeTssuopsog

(V'T”E I9uopaor

-ZeUYPI

uaxngezedde

TTT T?J

"Vv 2I2TUSAP) dd TT3deL ed ed gd BITIAQ YeSIO 2813uTt VEINAS

TI TIA Tax

Prop. 1978/79 94 198

BTeE207 T2J

29Te2ue

AB "S1I10g

9'Tv 9cc 9'9 6'TT (AR 8'6L 9'8 2'TT vo

O0T 00T

2

YWWAS Tejue

292 9Tz Or el 92 909 LOrP Läd LS VA OTS

-ZPUYXBT

uUusTerJ Iessnq

929 T'2ev cd IT Ae 6"L9 OfLT gt 0'0 £"TT O0T

og 00T [0) dda18ut

As

"(LL.6T

Tejue

SSnq

9C 6 VÄ (0) 9 [ds OT 8 T [0) 6T TTT

saqmajidaes

ustog

= 23421

Ser

eTTA 2 TGS L'8 G'cT G'e S'LL 9"tTT 9"0

se O0T wos IOJ £ "OT

' Or 00T

T 4

TTQ2SeT TaJ SuTUXESIapuN

Tegque

9LT vGT Be [AS TT BCcv 0ZT 8T 9c T GST ap

AR

-uosaäaad

uatTafj UOTTeyTIToads

s:4Sy)

ETTA Bri T'9v £'TT "Lt v'28 vc 6" £"0

Ae O00T

TTQUOSA3a4d IoJ 00T TT

-

Z

uaangesedde Tejue

Ob <G - ST L GTT LLzZ 8T Or T 9cc

adewutey

TexEAToxeNed

FeTssuopIod f28uopaor

äaeleateren -JBUYCA Taxgaxeles

(p'T'S

UuaIngetedde axeUuHEI

T2ISPRTTOXBA T2rsguT[Iddoy ofes

T2J T9J "GG Fd FÅ

I24TUSAR) TT24e5 STSTLad Tog fd ed eSTIAD TEI ed ed Ed eTIAQ

VINOS VINNAS

TIP Tod Tod Toad Toa Tod

(e (9

Prop. 1978/79 94

eTe404 T92J

2eTejue

9" L'L 9'rt v'6 L've Ae O0T

ca sg

YNINAS Tejue

892 LE 20: Sv 6TT T8+v

uatTeJ JBSSNQ

T"Lv 00 00 8"a T"Lv Ae O0T

JOJ ”

TTeque sn 8 O (0) T 8 LT

wustog

-2SeT

ETTA TES 6'G T'8 B"L T"G2 ae

A0J oO0T 4 TTA2SeT Teyue

vit at ec TZ 289 TL2

-UuOSTed UsTOJ

TETTA AB eve 6"'OT 6'TT RAA

I9I O0T TITqQUuUOSsiagx 2 -

TEJUP

90T Te KA ev C6T

=

JUTLSQLOTA JeTSSsUuopdaorx peIaTITIadso

AQ

FutasquoTd gutTI2qLoTd FutäzequoTd oo F3utTisquoTd

.

T9XBATSXEYEQ

TaxpraIafenr UY9d0

eEpETTeEXRA

oxLEUARI

FuTIaqunoTä

ju

SITT TT ed gd sd gå ed

FETA

2Ae Tear PTA To pTA Tai PTA Tar PTA Tar

(9

Prop. 1978/79 94 200

pIueTIOJ poTIad2421exs (BST (208 (929 (866T+) (LE9 (6L6 (86 (21T (VFL (86 (TVE (086 (086

+) +) +) +) +) +) +) +) +) +) +) +) äg €£9 LOZT £092 T66Å 9IvGz STEL TEC 189 9162 T6E 99€T O2LÉ 026£ PTA 18d

alles

paoqaddn -ddn

"IR

PTA I8d as8d IX "ut SLv S06 LL8T C66S 606T 9562 [TA GTS ARAA C6e S20T O6Å2 OvEzZ

se38eTi12 ua

IapotIadejdjexs faTTEJTITISPI0A

! 21 jsepua exs1395woTTY ITU

-ZO4

fexdBIds TTexs sac FITTA 0002 0007 O0O0v 0000T O00v 0006 0002 0092 0008 0002 O007 O000T 0008

mos ax

019 O0OGT ddoteqer2exs -ddn PJURTIOJ potTIadajdexs (rl0 (T(0 (909 (vEB (829 (LBL (98T (CCC (Ber (OCT (CV (OPEL (6

TITT

IA TITT dad 7) F) +) +) +) +) +) +) +) +) +) +) +) JuTIPpuBsAJ "OTTEFTTTISPIOQ

29e4Ssuopgsog OCh 22L 0202 BCEt TTSZ BvTtTS vi <CET <S6T 8TS SLET TILT SLST I88ddn PTA

ap

AP VvOGe C88T T9L£2 GS 0007 S9vtT 88€ O£OT TOT T8TT ajgut ut o£L [AA GSTST

ua

UaHSTIOIS

PTA I8

fAXTADIIEXS O0GT 00TL 0009T-T06ST 00922-TOv22z O079T-TOZ9T 006T2-TOBTZ 0000T-T066 0009T-T069T 00092-T06G2 0000T-T066 00002-TO66T 00092-T0692 000ST-TO6VT 1T3U

SITeJTITISpaRaddn

Ed -TOPT -TOOE I0oJ

PUuI2jHIIJIA

IA UPITeASSUOopIOI

FuTUupaoue FutTUPpIOUe

(2'2'v usesasgurugd usesssurugd I2TJ I8TI I2TJ u3esAdeTs I29TJI teTxeTnlu xeTxeTnly IeTxetnfuY TeTxernfly JeTxeTnlY reTxeTnly JetxeTnlyY eTxeTnly uegn T2xeTnluyu TaxeTnlyY pam UJeASJUPUFd WoSsIaTIT ALT "9 TTQUOsdad TT I8TTa I2TTa s2TT2 IITUSAR) SUOPIOA TTq2seT TTq2seT

TT2Q4eL

uPuuy SSnA IoJ z € IoJ z T z € T 2 I

(T

Tabell 8. förslag till skattcir, skatteperioder och (avsnitt 4.3.1) uppbörds smånadeor för vägtrarf ik skatt

(sista månaden i varie skatteperiod för

kilometerskatt är avstämp lingsmånad)

Slut- Skatteär/ Fordonsskatt Kilometorskatt Lopbörde-

siffra Szatte- månad perioder 1 Sxattoår maj-april april avril-rars - Skatte- ma j-augusti Jecembor-märs april perioder soptember-december april-juni Y auguati januari-avril juli-november”/ december

2 Skatteår juni-maj Tä; ma j-april okatte- juni-september Januari-april ma | perioder oktoboer-januari maj-augusti september februari-maj september-december januari

3¶Skatteår Jjuli-juni juni

juni-maj - Skatte- Juli-oktober februari-maj Juni perioder november-februari juni-september oktober mars-juni oktober-januari fabruari

4 Skatteår september-augusti augusti juli-juni 1) - Skatte- september-december april-juni augucti perioder januari-april Jjuli-november ) december ma j-augusti decomber-mars april

5 Skatteår oktober-september september september-augusti - Skatte- oktober-januari ma j-augusti september perioder Tfebruari-maj september-decembor januari juni-september januari-april ma j

6 Skatteår december-november november november-oktober - Skatte- december-mars juli-oktober NOVEn DET perioder april-juli 3) november-februari mars augusti-november mars- juni augusti

7 Skatteår januari-december åccember december-november =— Skatte- Januari-april juli-november2 december perioder maj-augusti december-mars april september-december april-juni augusti

8 Skatteår februari-januari januari januari-december - Skatte- februari-maj september-december januari perioder juni-september januari-april maj oktober-januari ma j-augusti september

1) Skatteperioden är tre månader 2) Skatteperioden är fem månader 3) Uppbörd för perioden görs i dess första månad 14 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 94

Prop. 1978/79: 94

Slut- Skatteår/ Fordonsskatt Kilometerskatt Uppbördssirfra Skatte- månad perioder

9 Skatteår <mars-februari februari

februari-januari - Skatte- mars-juni oktober-januari februari perioder juli-oktober februari-maj Juni

november-februari juni-september oktot:r

[0] Skatteår <april-mars mars

mars-februari - Skatte- april-juli 3) november-februari mars perioder augusti-november mars-juni augusti

d2cember-mars Juli-oktober november

Syppbörd för perioden görs i dess första månad

Prop. 1978/79: 94

Prop. 1978/79: 94

AV REGERINGEN ÖVERLÄMNADE ÄREBIDEN

Ärenden som behandlas i detta betänkande

Sökande Angående

Sten Jonsson, Uppsala ändrade bestämmelser för utsändning av skattekrav, m.m.

Åkeri företagarnas central- ändrade Sestämnelser

förbund, Solna för plombering av kilometerräknaransparatur Börje Klangestam, Gnesta ändrade regler för avlämnande av oardinaris stänpelkori, m.m. otatens trafiksäkernets- vissa ändringar i verk, Solna kilometerskatiec;stvenet sotormännens riksförbund, ändrade regler 9 av- Stockkaoln räknsing ev kilometerskatt vid utlaendskörning med kilometerskatteoliktig Dersonbil.

Ärenden som inte behandlas i detta sammanhang

bvenska åäkeriförbundet rätt att franföra och övenska dusstrafik- fordon rär det är 2avförbundet, Stockholm ställt och skavi daiärför inte nar erlacts

FPerrymasters AD, ändrad desitering av Cöteborg vägtrafikskatt vå utländeska nåhärssvagnar

Sökande Angående

Sudgetdepartementets identifiering m.m, rättsenhet 5 av vissa fordon i

internationell tra-

fik Frede i'redriksen, ändring av bestämmel- Udevalla serna om återbvetal-

ning av fordonsskatt

för fordon som an-

vänts utom riket Vingåkers lastbdoils- klassificering av central, Vingåker traktorer, m.m. Svenska åkeri förbundet, beskattnirgen av Stockholm jordbrukets tunga

traktortåg AB Tir-Transport, Gävle återbetalning av

viss vägtrafikskatt Svenska åkeriförbundet, effektivare påföljd Svenska taxiförbundet och vid brott mot be- Svenska busstrafikför- stämmelserna om bundet, Stockholm brukandeförbud på

grund av obetald

vägtrafikskatt Sea-hand Containership AB, nedsättning av viss Göteborg fordonsskatt

Alvar ZE. Björklund, Älvsjö slopande av viss

årlig fordonsskatt,

m.m. Bengt Rosenqvist, slopande av viss

Stockholm ärlig fordonsskatt, m.m.

Prop. 1978/79: 94

Pa TILL UTRIONLAGEN INKOMNA SKRIVELSER

Skrivelser som behandlas i detta betänkande.

Från Angående

Av R5v överlämnad skri- minskning av antalet velse från Byggindustrins avstämplingstillfällen stiftelse för arbetarskydd och företagshälsovård

(Bygghälsan), Stockholm

Av TSV överlämnad skrivel- vissa ändringar i bese från Postverket, stämmelserna om upp- Stockholm börd m.m. av väg-

trafikskatt

Skrivelse som inte behanålas i detta sammanhang

Harry Jannessons Åkeri AB, vägtrafikskatt för

Angered vissa tunga foråon

Bilaga 4

Beräkning av kostnadsminesekningar för myndigheter

till följd av våra förslag

Kostnaderna Nuvarande Beräknad avser kostnad, kostnads- Anm,

kr/år inbesparing, kr/år

ÅA, Förslag i avsnitt 4.2.2 och 4.3.1

KILOMETSRSKATT 1. Blanketter 344 000 86 000 Rörlig kostnad. RSV har

hittills svarat för dessa

kostnader. Fr.o.m. den 1

juli 1978 gör TSV det

istället. 2. Porto 5 488 000 1 372 000 Kostnaden beräknad med led-

ning av gällande posttaxor. 3. Registrering 904 000 226 000 Avser TSVs kostnader för

maskinell registrering M.M.

Halvfast kostnad.

4. Debitering 520 000 230 000 Avser TSVs kostnader för

skattedepitering. Halvfast

kostnad.

5. Diverse - 5 000

FORDONSSKATT

(Gäller fordon

för vilka skatt erläggs för

skatteperiod)

3¶O76 000 2277 000 B, Förslag i avsnitt 4.2.4, 4,5 och 4.6.2

10. Blanketter 24 000 19 000 Avser förslagen i avsnitt

4.5. och 4.6.2. Rörlig

kostnad.

11. Diverse - 75 000 Avser vissa förslag i avsnitt 4.2.4 och 4.6.2. Uppgifterna bygger på uppskattningar. Rörliga, och 34 008 halvfas vfasta kostnader . BZRÄKNAD TOTAL KOSTNADS INBESPARING = (2 269 000 + 000) =

2 363 000 kr. /år ( ” ) = 2363

Uppgifterna som ligger till grund för beräkningarna har lämnats

av TSV och gäller per den 1 Suni 1978. g ?

2¶De halvfasta Ik d ä efter det att RETPRAScno ReTÄknageNare, helt avvecklade 3-5 årå

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena över vägtrafikskatteutredningens betänkande (Ds B 1978: 5) Översyn av vägtrafikbeskattningen Del 1 Kilometerskatt

1 Allmänt

Bland remissinstanserna råder enighet om att det föreligger ett påtagligt

behov av att förenkla reglerna om kilometerskatt. Flera remissinstanser uttalar att systemet är krängligt och svårt att tillämpa. Till dem som ger uttryck för denna uppfattning hör DEFU, som med stöd av siffersamman-

ställningar och exempel anför att det nuvarande systemet är mycket kom-

plicerat att tillämpa för de skattskyldiga och myndigheterna, att det också

för bägge parter medför höga kostnader, att det medför ett betungande uppgiftslämnande för de skattskyldiga, att det inte ger möjlighet till effektiv kontroll och att det innebär onormala risker för skattebortfall.

Mot denna bakgrund har den överväldigande majoriteten av remissinstanserna upptagit positivt att åtgärder vidtas för att genomföra förenkling-

ar i systemet. De av utredningen lagda förslagen sägs allmänt. t. ex. av

länsstyrelsen i Uppsala län, Svenska Taxiförbundet och Svenska Åkeriförbundet, vara väl ägnade att medföra förenklingar och förbättringar och att

kunna läggas till grund för lagstiftning.

Några remissinstanser vill dock beteckna de förbättringar som uppnås genom utredningens förslag som marginella. De menar att ytterligare för-

cenklingar bör kunna göras i det befintliga systemet. Sådana synpunkter

framförs av länsstyrelserna i Kronobergs, Malmöhus och Örebro län samt av DEFU.

Flera remissinstanser har beklagat att utredningen inte haft till uppgift att utreda vilka andra möjligheter än kilometerskatt som står till buds för en beskattning av kilometerskattepliktiga fordon. Vanligen pekar man

därvid på en brännoljeskatt i kombination med färgning av eldningsoljan.

Ett sådant system praktiseras i Finland med gott resultat, påpekas det från flera håll. Det rekommenderas att utredningen i sitt fortsatta arbete tar upp denna fråga. Företrädare för sädana åsikter är generaltullstyrelsen, länsstyrelserna i Jönköpings, Gotlands, Kronobergs, Älvsborgs och Örebro län, DEFU, byråkratiutredningen och Motormännens riksförbund. Å andra sidan anser länsstyrelsen i Stockholms län och Åkeriföretagarnas centralförbund att nuvarande system tills vidare bör bibehållas. Länsstyrelsen

anför därvid bl.a. att kilometerskattesystemet tycks ha vunnit en viss förankring hos fordonsägarna.

I stort sett samtliga remissinstanser är, som nämnts, eniga om att utredningens förslag, åtminstone i huvudsakliga delar, bör genomföras. Ett

undantag är byråkratiutredningen, som befarar att de föreslagna ändring-

arna kommer att leda till mera krångel och byråkrati och orsaka svåra

tillämpningsproblem. I avvaktan på en genomgripande reform anser byrå-

kratiutredningen det ej motiverat att genomföra utredningens förslag annat än på ett fåtal punkter. En minoritet av byråkratiutredningen anser dock

alt man bör ta tillvara alla de förslag till förenklingar som utredningen

föreslagit.

Prop. 1978/79: 94 | 209

2 Kilometerräknare m. m.

KSN. som senare kommer att redovisa resultatet av en av nämnden gjord undersökning rörande de vajerdrivna kilometerräknarnas driftsäkerhet, menar att båda de i marknaden förekommande märkena uppvisar god driftsäkerhet. Annorlunda förhåller det sig dock med manipulationssäkerheten, i synnerhet hos viss apparatur av äldre utförande. Det är därför

nödvändigt, enligt nämnden, att skapa bättre möjligheter till kontroll och övervakning av systemet. Bl.a. bör den informationsverksamhet som

nämnden nu bedriver för närmast berörd polispersonal fortsättas och in-

tensifieras. Nämnden pekar också på det förhållandet att straffansvar

enligt 56 § 3 VSK sällan eller aldrig inträder om inte fordonsägaren vidgår att han känt till bristerna hos räknaren. Motsvarande gäller i fråga om 33 8 VSL, som nästan endast kunnat tillämpas då gärningsmannen erkänt brott, eftersom det föreskrivs att det brottsliga förfarandet skall ha skett uppsåtligen. Därför menar nämnden att straffansvar bör kunna inträda även vid vårdslöst förfarande med kilometerräknarapparaturen som medför att denna inte är i föreskrivet skick.

KSN förordar att statsmakterna snarast beslutar att en utredning sker av förutsättningarna för införande av beskattning via navräknare inte bara på

sådana skattepliktiga tyngre fordon som i dag inte kan utrustas med navräknare utan också på dieseldrivna personbilar.

En sådan åtgärd kan enligt KSN också få betydelse i det fall aktuella planer på övergång till elektronisk hastighets- och vägmätare i vissa personbilar leder till att räknare av nu befintliga typer inte kan användas.

3 Uppgifter till ledning för beräkning av kilometerskatt m. m.

RRV anser att utredningens förslag att minska antalet ordinarie avstämplingar och uppbördstillfällen till tre per år medför vissa besparing-

ar och förenklingar. Verket vill emellertid inte avfärda tanken på att detta

system kombineras med ett av verket föreslaget system med preliminära förskoltsinbetalningar. Verket delar inte utredningens farhågor om att alltför stora skattebelopp skulle kunna komma att få erläggas vid den årliga avräkningen.

Länsstyrelserna i Kronobergs och Västmanlands län är inne på samma tankegångar som RRV men stöder dock utredningens förslag som ett steg i

rätt riktning. Även länsstyrelsen i Gotlands län uttalar sig till förmån för

ett system med preliminära inbetalningar två gånger om året före den årliga avläsningen. Denna länsstyrelse jämte länsstyrelsen i Södermanlands län tillstyrker dock i och för sig också förslaget men ifrågasätter om inte

ytterligare minskning av antalet ordinarie avstämplingar bör övervägas. Å

andra sidan instämmer länsstyrelsen i Uppsala län, som även den tillstyrker utredningens förslag, i utredningens bedömning av de olägenheter som skulle vidlåda ett system med endast en årlig avstämpling och i övrigt

debitering efter schablon.

Motormännens riksförbund avstyrker en ändring av antalet skatteperioder från fyra till tre, enär systemet med fyra betalningsperioder f.n. är väl inarbetat och då en minskning av periodernas antal och därav föranledd ökning av deras längd kan leda till besvärande betalningsproblem. I stället förordar förbundet den modell som RRYV har skisserat.

Länsstyrelsen i Malmöhus län finner utredningens förslag vara ett steg i

Prop. 1978/79: 94 210

rätt riktning om än otillräckligt. Länsstyrelsen i Örebro län tillstyrker förslaget men varnar för en ökad restföring av skatter, åtminstone i inledningsskedet. Det är därför viktigt, menar denna länsstyrelse, att ägare av

kilometerskattepliktiga fordon underrättas via datasystemet om föränd-

ringarna. KSN tillstyrker förslaget men understryker vikten av att Kontrollmöjligheterna samtidigt förstärks.

Övriga remissinstanser, utom byråkratiutredningen, tillstyrker utred-

ningsförslaget i denna del eller lämnar det utan erinran.

Utredningens ställningstagande att avstämpling vid ägarbyte inte bör ske kritiseras av några remissinstanser. Förespråkare för ett system med avstämpling vid ägarbyte är länsstyrelsen i Västmanlands län, Sveriges hilindustri- och bilgrossistförening, Motorbranschens riksförbund och Sveriges bilskrotares riksförbund. Dessa framhåller bl. a. att principen bör vara att varje fordonsägare skall ansvara för skatten som belöper på den vägsträcka som körts under hans innehav. Övriga remissinstanser godtar utredningens bedömning i denna fråga eller lämnar den utan erinran.

4 Brukandeförbud m. m.

De flesta remissinstanserna ser positivt på att en uppmjukning av reglerna om brukandeförbud kommer till stånd. Det framhålls bl. a. att brukandeförbud inte bör tillgripas i andra fall än när allmänheten ser det som berättigat och att ett förbud, för att få avsedd effekt, bör komma i fråga en-

dast i de fall då det kan kopplas till systemet med kontrollmärke.

Att brukandeförbudet bör hävas vid försäljning på exekutiv auktion och i de av utredningen angivna konkursfallen är en tanke som vinner allmänt stöd. RSV och Föreningen Sveriges kronofogdar är av den uppfattningen all ett hävande i konkursfallen bör kunna ske automatiskt i samma ordning som vid exekutiv auktion. Länsstyrelsen i Stockholms län, som också uillstyrker förslaget. varnar dock för att ett genomförande kan öppna vägen för vissa skatteundandragande åtgärder. Länsstyrelsen pekar på den situauonen att en rörelseidkare I ekonomiskt trångmål kan läta ett exekutivt förfarande inledas. Ingenting hindrar honom från att själv eller genom bulvan köpa sitt eget fordon på exekutiv auktion och därefter fortsätta sin rörelse som förut eller i annan juridisk form med sitt skattetyngda fordon.

När det gäller villkoren för ny ägare till ett fordon att få ett brukandeförbud hävt har några remissinstanser anslutit sig till den mening som experten Carlson gett uttryck åt i särskilt yttrande. Dit hör RSV, dock endast i princip och med reservation för att verket ej hunnit med att utreda de tagtekniska konsekvenserna, samt länsstyrelserna i Älvsborgs, Kopparbergs och Gävleborgs län.

Utredningens uppfattning att problemen i samband med återtagningar av fordon som sälts på avbetalning numera är tillfredsställande lösta från vägtrafikskattesynpunkt kritiseras av Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening och Motorbranschens riksförbund. Sistnämnda förbund pekar på

att säljaren kan få medge köparen anstånd med avtalade amorteringar. Om köparen ända inte kan fullfölja köpet, tvingas säljaren att återta fordonet.

Denne kan sällan få kostnadstäckning för skatteskuld som han nödgas betala i köparens ställe. Vidare kan det ofta vara förenat med betydande svårigheter att finna det fordon som skall återtas på grund av att köparen medvetet häller detta utom räckhåll för säljaren eller kronofogdemyndig-

heten. När det väl har päträffats kan förfallen skatteskuld uppgå till bety-

dande belopp.

Prop. 1978/79: 94 211

Förslaget att ett brukandeförbud på grund av obetalda skatter efter myndighetsprövning skall kunna hävas i andra fall än vid försäljning exekutivt eller från konkursbo tillstyrks allmänt. Ett par remissinstanser anser dock att denna prövning inte bör ligga på RSV utan anförtros åt länsstyrelserna. RSV, Föreningen Sveriges kronofogdar och länsstyrelsen i Skaraborgs län ger uttryck åt denna uppfattning. Sistnämnda länsstyrelse åberopår bl.a, de regionala myndigheternas lokal- och personkännedom och samhällets allmänna decentraliseringssträvanden.

När det gäller att slopa brukandeförbudet vid försummelse att lämna uppgift råder allmän enighet om det lämpliga och önskvärda i en sådan reform. Länsstyrelsen i Gotlands län menar dock att förbudet bör kvarstå och eventuellt följas av polisanmälan, då en skönsmässig höjning av skatten måste anses olämplig för att få den skattskyldige att fullgöra vissa uppgifter. I övrigt tillstyrker länsstyrelsen förslaget.

Slutligen har också förslagen i fråga om brukandeförbud när kilometer-

räknarapparatur saknas eller är bristfällig godtagits eller lämnats utan

erinran av remissinstanserna.

5¶Förseningsavgift

Av remissyttrandena framgår att det är ett allmänt önskemål att systemet med förseningsavgift förenklas. Det ses som angeläget att sådana regler tillskapas att tidsåtgången för denna typ av ärenden för den handläggande personalen reduceras så mycket som möjligt.

Pen av utredningen föreslagna konstruktionen med ett varningsförfarande vid enstaka försummelse och påförande av förseningsavgift törst vid upprepad försummelse under någon av de tre närmast följande skatteperioderna eller vid underlåtenhet att efterkomma unmaning har godtagits av den allt övervägande delen av remissinstanserna. Undantag är RSV och

länsstyrelen i Gotlands län. RSV framhåller att den föreslagna konstruk-

tionen strider mot tanken bakom förseningsavgiften och att man inte kan utesluta att i stort sell samma personer på sikt är inblandade i dessa ärenden. Länsstyrelsen anför att förslaget lätt torde leda till att fordonsägaren finner att var fjärde avstämpling kan underlåtas utan påföljd. Länsstyrelsen menar dock att nybliven ägare till kilometerskattepliktigt fordon automatiskt skall befrias från förseningsavgift om försummelse sker vid

hans första avstämplingstillfälle.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att förseningsavgilften bör höjas till

i vart fall det dubbla. Länsstyrelsen i Kristianstads län anser också att

avgiften bör höjas, så att den vid upprepad försening inom tre skatteperioder uppgår till 200 kr. och vid ännu en förseelse inom samma tidrymd, 300 kr. Å andra sidan menar länsstyrelsen i Stockholms län att den dubbla

förseningsavgiften skall tas bort. eftersom den inte har avsedd effekt och medför onödiga registerkontroller. Dubbel avgift påförs nämligen oftast för

fordon som redan är belastade med skatt och vars ägare inte reagerar för den högre avgiften.

Flera remissinstanser tar upp frägan om ursäktlighetsprövningen vid

ifrågasatt eftergift skall omfatta även en tidigare försummelse som föran-

lett erinran eller endast det sista tillfället. Länsstyrelserna it Söderman-

lands, Blekinge, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län anser i

likhet med experten Carlson att den sistnämnda lösningen är att föredra.

RSV kritiserar utredningens förslag främst med hänsyn till den långa tid

som kan komma att förflyta mellan försummelserna.

Kammarrätten i Göteborg och skattetilläggsutredningen, vilka båda i och för sig tillstyrker den av utredningen föreslagna konstruktionen, riktar också kritik mot den föreslagna ordningen vid ifrågasatt eftergift samt mot

den föreslagna lydelsen av 28§. Härom anför skattetilläggsutredningen

bl. a. följande.

En nackdel med utredningsförslaget är att yrkanden om eftergift på

grund äv ursäktlighet vid den första försummelsen blir svåra att bedöma därför att tiden mellan den första försummelsen och beslutstillfället kan

komma att bli lång. Det anges vara sannolikt att den föreslagna ordningen kommer att ge upphov till ett stort antal ärenden och besvärsmål. De administrativa vinsterna med förslaget skulle därmed komma att minskas avsevärt. Av nu anförda skäl bör bestämmelserna om förseningsavgift utformas så att ursäktlighetsprövningen avser endast den senaste försummelsen. Detta system bör dock inte uppfattas så, att beskattningsmyndigheten skall anses alltid och ex officio ha eftergett förseningsavgiften vid

förstagångsförsummelse. Bestämmelsens innebörd bör vara den att förse-

ningsavgilt inte skall påföras för enstaka försummelse av uppgiftsskyldigheten utom i det fall då den skattskyldige har underlåtit att efterkomma en anmaning att lämna uppgift om körsträcka. Vissa invändningar kan enligt

skattetilläggsutredningen riktas mot detta förslag. Den som hade kunnat

åberopa ursäktlighet för den första försummelsen kommer i ett sämre läge genom att denna ursäktlighet inte kan beaktas när den nya försummelsen inträffar. För att tillgodose en sådan invändning kan den ordningen införas

all även en erinran skall kunna omprövas om detta yrkas inom kortare tid,

1. ex. tio dagar. Den skattskyldige kan beredas tillfälle att inom denna tid

åberopa vad han vill anföra för att erinran skall upphävas. En sådan

ordning skulle dock medföra administrativt merarbete och därigenom motverka den effekt som vägtrafikskatteutredningen vill uppnå med förslaget. Å andra sidan kan man nog räkna med att antalet yrkanden om att erinran skall omprövas kommer att bli tämligen fåtaliga. :

Skattetilläggsutredningen uttalar vidare att 2885 VSL f.n. innehåller materiella bestämmelser om förseningsavgift. I utredningförslaget inleds paragrafen med ett stycke som reglerar administrativa rutiner för att erinra försumlig skattskyldig om hans uppgiftsskyldighet och om att förseningsavgift kan komma att påföras om försummelsen upprepas. De materiella reglerna om påföring av förseningsavgift och reglerna om administrativa rutiner för att erinra försumlig skattskyldig bör enligt skattetilläggsutredningens uppfattning behandlas i olika paragrafer i VSL.

Kammarrättens resonemang överensstämmer i huvudsak med skattetillläggsutredningens men omfattar inte dess förslag om rätt till omprövning av erinran.

Övriga remissinstanser har godtagit eller i vart fall inte riktat nägra väsentliga invändningar mot den av utredningen föreslagna ordningen vid prövning av ifrågasatt eftergift av förseningsavgift.

Flera remissinstanser har framhållit att 37g§ andra stycket lagen

(1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning, till vilken 28 § VSL hänvisar, inte tar tillräcklig hänsyn till de speciella reglerna i VSL. Vägtrafikskatt påförs nämligen enligt 228 VSL regelmässigt genom auto-

matisk databehandling utan att särskilt beslut meddelas. Endast i de fall länsstyrelse fastställer skatten meddelas beslut. Det finns således i regel

inte något beslut som vunnit laga kraft. Detta skulle innebära att den

Prop. 1978/79: 94 213

skattskyldiges möjligheter att yrka omprövning av beslutet om försenings-

avgift blir obegränsade i tiden. Dessa påpekanden görs av RSV samt

länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus och Kopparbergs län.

Behovet av utt RSV utfärdar anvisningar om eftergift av förseningsavgift, som är mera detaljerade och utförliga än de nuvarande, för att komma tillrätta med den olikartade tillämpningen på länsstyrelsenivå, understryks av flera länsstyrelser. BI. a. fänsstyrelsen i Älvsborgs län efterlyser sådana

anvisningar och menar också att ytterligare bestämmelser bör tas in i VSL,

eftersom reglerna i förfarandelagen syns i huvudsak anpassade till annan

lagstiftning än den som gäller för vägtrafikskatt.

6¶Åtgärder vid fel på kilometerräknarapparatur

Allmän enighet råder bland remissinstanserna om behovet av en uppmjukning av bestämmelserna om tredagarsfrister för dels reparation av

räknaren, räknat från dagen för upptäckt av felet, dels besiktning, räknat från reparationsdagen. Däremot är samstämmigheten inte lika klar när det gäller hur långt en sådan uppmjukning bör sträcka sig.

Den föreslagna förlängningen av tidsfristen för besiktning tillstyrks av KSN och hyråkratiutredningen. Andra som yttrar sig diskuterar förslaget tillsammans med den föreslagna rätten för beskattningsmyndigheten att förlänga reparationsfristen. Att en sådan möjlighet bör föreligga tillstyrks

av länsstyrelserna i Stockholms och Älvsborgs län, vilka dock föreslår

andra frister. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att en gemensam tid om sammanlagt femton dagar skall gälla utan uppdelning av tiden på reparation och besiktning och att länsstyrelserna bör ges möjlighet att medzge förlängning av denna tid.

Länsstyrelsen i Södermanlands län avstyrker att en dispensordning införs, främst med hänsyn till befarad ökad arbetsbelastning för länsstyrelserna och till att det inte torde kunna undvikas att brukningsförbud ändock hinner inträda. I stället bör en reparationsfrist på tio dagar införas. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och DEFU föreslår en generell förlängning av besiktningsfristen. Motormännens riksförbund föreslår att tidsfristerna för reparation och besiktning bestäms till vardera tio dagar

och att denna tid vid fel på personbil som används för resa i Norge skall

räknas från dagen för äterkomsten till Sverige.

En viss osäkerhet syns råda beträffande inriktningen av den prövning beskattningsmyndigheten skall göra, om förslaget om dispens för reparationsfristen genomförs. Länsstyreisen i Göteborgs och Bohus län har tagit fasta på den av utredningen förutsatta restriktiviteten i tillämpningen och menar att härav följer att skälen för förlängning måste prövas noga. Något

annat exempel än bristande tillgång till reservdelar har inte anförts av

utredningen. Om detta skäl åberopas måste vid prövningen den som normalt lagerför den saknade reservdelen kontaktas av länsstyrelsen. Enligt

vad länsstyrelsen i Stockholms län erfarit föreligger från verkstädernas sida I allmänhet ej problem att utföra reparationer på kilometerräknare

inom tre dagars varsel. Från flera häll har vitsordats att fordonsägarna själva har svärt att avvara tid för verkstadsbesök och kontrollbesiktning. Länsstyrelsen menar därför att möjligheten till förlängning inte behöver tas I anspråk annat än I undantagsfall såvida inte fordonsägarnas personliga förhållanden kommer att anses utgöra särskilda skäl.

När det gälter den föreslagna besvärsordningen anser länsstyrelsen i Gotlands län avt besvär i fråga om förlängd tidsfrist för reparation lämpligen bör föras hos förvaltningsdomstol och inte hos RSV som utredningen

föreslagit.

7 Särskilda rutiner för vissa skattskyldiga

Utredningens förslag att införa en möjlighet att ge dispens från skyldighet att ha kilometerräknare i fordon som ägs av fordonsägare med stor fordonspark fördelad på ett flertal olika uppställningsplatser har rönt kritik från en del remissinstansers sida. Betänkligheterna går i allmänhet ut på att förslaget medför orättvisor och bristande konkurrensneutralitet mellan olika företag, att avgörandena kan bli svåra att träffa när det gäller gränsdragmngsproblem och att länsstyrelsernas arbete med kontroll m. m. kan

förväntas öka avsevärt.

Sädana synpunkter framförs av TSV, KSN, länsstyrelserna i Södermanlands, Östergötlunds, Gotlands, Örebro. Västmanlands och Kopparbergs län samt Svenska Åkeriförbundet. KSN har därjämte påtalat att personella insatser kommer att fordras vid de berörda företagen även med det föreslagna systemet, eftersom det. vilket underlag man än väljer för skattebe-

räkningen. måste krävas att körsträckan kan beräknas för varje enskilt

fordon inom företaget. Därtill kommer enligt KSN den risk för felavläsningar och felskrivningar som oundvikligen följer av förslaget och som medför en betydande minskning av tilförlitligheten i de sålunda lämnade uppuifterna.

En del remissinstanser har i samband med sin kritik också lagt fram

förslag till andra förenklingar för berörda fordonsägares del. KSN förordar en mera allmän övergång till navräknare, som har större driftsäkerhet och i

mindre mån berörs av fel i fordonet, t.ex. i växellådan, än vajerdrivna

räknare. Härigenom kan antalet ingrepp i räknarapparaturen minskas och det administrativa arbetet med kilometerskatten förenklas för dessa skattskyldiga. Vidare ifrågasätter KSN om inte de företag det skulle gälla i stället kunde befrias från kravet på besiktning efter sådant ingrepp i fordonet som berör apparaturen (t.ex. växellådsreparation). En vid företaget särskilt ansvarig person kunde utföra nödvändig kontroll. Vidare kunde en

skönsdebitering göras beträffande varje fordon med justering en gång om

året på grund av de uppgifter som framkommer vid avstämplingen i sam-

band med löpande kontroll.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län föreslår att avstämplingstiderna för de fordonsägare som har stor fordonspark efter medgivande av RSV utsträcks

tillt. ex. 45 dagar före skatteperiodens utgång.

Övriga remissinstanser har, i den mån förslaget kommenterats, tillstyrkt förslaget, i vissa fall med reservationer.

8 Kilometerskattemärke m. m.

Remissinstanserna är allmänt av den uppfattningen att systemet med

kilometerskattemärke för personbilar i trafik i annat land än Norge är

förenat red vissa nackdelar. Till dessa hör att skatt inte avräknas om märket saknas vid utlandsresan, trots att vederbörliga avstämplingar gjorts

Prop. 1978/79: 94 215

vid gränspasseringarna. Nästan alla remissinstanser som yttrar sig i frågan

välkomnar den av utredningen föreslagna ordningen att märket skall tillhandahållas även av tullmyndighet och menar att problemen härmed kom-

mer att minska. Generaltullstyrelsen, som anser att kilometerskattemärket skall behållas, anser sig dock inte utan förstärkta personalresurser kunna medverka till utlämning av märket på det sätt utredningen föreslår.

I första hand förordar länsstyrelserna i Södermanlands, Blekinge, Öre-

bro och Kopparbergs län samt byråkratiutredningen och Motormännens riksförbund att kilometerskattemärket helt skall slopas. RSV motsätter sig inte att märket avskaffas. Å andra sidan finner länsstyrelserna i Uppsala

och Östergötlands län övervägande skäl tala för att systemet med kilometerskattemärke bör behållas. Under förutsättning att kilometerskattemärket blir kvar förordar bl.a.

länsstyrelserna i Värmlands och Örebro län att ett sådant skall distribueras för samtliga kilometerskattepliktiga personbilar. Generaltullstyrelsen anför att samtliga kilometerskattepliktiga personbilar bör förses med kilometerskattemärke, som anbringas på främre registreringsskylten. Denna

märkning bör vara obligatorisk och föreskrifterna därom bör kompletteras med bestämmelse om påföljd. Styrelsen gör gällande att en sådan märkning bör vara av intresse även för polisen vid kontroll av kilometerräkna-

rens funktion.

Länsstyrelsen i Västmanlands län och Motormännens riksförbund före-

slår en speciell märkning av kontrollmärkena som visar att fordonet är kilometerskattepliktigt. RSV framför tanken att alla kilometerskattepliktiga fordon skall ha ett registreringsnummer som skiljer dem från andra

fordon.

Prop. 1978/79: 94

Innehåll

PrOPOSIUONEN ooseereeeeesereeeer rr es ere rer tres sekr s rss ess s sa Propositionens huvudsakliga innehåll =oooooosssossss esse ess sr rss as

Lagförsläg sosse reser eserrererr ere rr ere reser r er Kr rr rr rr Ks rr ses

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på

MOLOFTfOIÅON soseeseeresereereerere ester ere ers s rr r ere sees ess

| Inledning sosseserereseseereer rese ere str er rer str reser rss ser es

2 Föredragandens Övervägandel s..ssossseseererser rss ers rr ere sa 10 3 Hemställäl sossssssseessrreerserrere rer ere ser rer rr Kr re ska 23 4 BeSlUl oosooeeeseerersrererrreerre rr rese re rr rer rr ss Fe Fre ess 24 Bilaga I Betänkande avgivet av vägtrafikskatteutredningen (Ds B

1978: 5) Översyn av vägtrafikbeskattningen Del I Kilometer-

J.E RA 25 Bilaga 2 Sammanställning av remissyttrandena över vägtrafikskatte-

utredningens betänkande (Ds B 1978: 5) Översyn av vägtra-

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979