Propositionens huvudsakliga innehåll

] prepositionen föreslås vissa följdändringar till den nya fastighetstaxe- ringslagen (1979: l152). En sådan avser inkomstbeskattningen av ägare till bl.a. byggnader som vid fastighetstaxeringen indelats som specialbygg- nader. Det är här fråga om byggnader som används för vissa allmännyttiga ändamål. Ändringen innebäri korthet att inkomster som härrör från sådan verksamhet i regel skall undantas från skatteplikt.

Övriga ändringsförslag är i allt väsentligt av mer formell natur och syftar till att anpassa olika bestämmelser till de nya definitioner m. m. som tillkommit genom fastighetstaxeringslagen .

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari l98l.

l Riksdagen 1980/8l. I saml. Nr. 61

• Sida 2
•  Original

Prop. 1980/81: 61

1. Förslag till

|»)

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att i taxeringslagcn ( 1956: 623)' skall införas en ny paragraf. 192 5, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 192 #3

Bestämmelserna i lö()—162.$.ö skall gälla även ifråga om särskild

fastig/terstaxering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

2. Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 54 5. punkt 2 a av anvisningarna till 36 &. punkt 1 av anvisningarna till 41211? och punkt 4 av anvisningarna till 54.5 kom- munalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54 å'

Från skattskyldighet fri/(allas: 3) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar: för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag och andel i svensk ekonomisk förening i den omfattning som anges i punkt 1 av anvisningarna:

b) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag:

e) i utlandet bosatt person och utländskt bolag: för sådan inkomst, för vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vil- ken befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma lag:

(1) ägare av sådan fastighet. som avses i5_$ I mom. (i)—f) och It)—i):

för inkomst av fastigheten genom dess användning för ändamål som avses i nämnda mom.;

(1) [. ägare av sådan fastighet som avses i3 kap. 2.6 fastighetsrät- eringslagen (1979: 1152):

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap. 25 faslig- hetsraxeringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad. distribu-

' Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. 3 Förutvarande 192ä upphävd genom 1971: 399. ' Senaste lydelse 1979: 612.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1980/81: 61

'N

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tionshyggnad eller reningsanlägg- ning. eller härrör från national- park;

2. ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 39" fastighetsrätt:- ringslagen:

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan använd— ning som avses i nämnda lagrum ;

3. ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 4.5 fastighetsmxe- rings/(Igen. dock ej ideell förening som är hänförlig under 53 .Q' I mom. e):

för inkomst av fastigheten i den mån den används för ändamål som avses i 3 kap. 4 # fastighetsmse— rings/agen;

e) i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person. som vid sitt frånfälle icke varit här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst. för vilken döds- boet skall utgöra kommunal inkomstskatt:

f) understödsföreningar. som bedriver såväl till livförsäkring hänförlig verksamhet som annan verksamhet:

för annan inkomst än inkomst av fastighet. dock att skattskyldighet föreligger även för förstnämnda inkomst till den del inkomsten belöpcr på livförsäkringsverksamheten:

g) understödsföreningar. vilka enligt sina stadgar inte får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kronor per medlem:

för all inkomst. som bclöper på verksamhet. hänförlig till livförsäkring:

h) här i riket bosatt fysisk person. som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten. svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under förutsättning att anställningen och vistelsen i utlandet varat minst ett år eller enligt anställningsavtal eller på annan grund kan antagas komma att vara minst ett år:

i) ideell förening. som är hänförlig under 53å 1 mom. 6): för inkomst av fastighet och av rörelse i den omfattning som anges i punkt 4 av anvisningarna:

j) svensk aktiefond: för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av egendom som avses i 355 3 mom.. om den avyttrade egendomen innehafts två år eller mera.

Svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening kan under de förut- sättningar som anges i punkt 5 av anvisningarna frikallas frän skattskyldig- het för utdelning på andel i utländskt företag.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1980/81: 61 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Av 70% framgår att personer som där avses är frikallade från skattskyl- dighet för vissa inkomster. (Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 36.5

2. a.2 Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten upptagas som intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 &) får i omkostnadsbeloppet icke inräknas kostnad som hänför sig till sådan del av fastigheten och som vid inkomsttaseringen behandlats enligt reglerna för maskiner och andra inventarier.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad. som under tid. då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del därav beräknats enligt 24% 2 eller 3 mom.. har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen. i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet samt kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25.5 2 mom. första stycket b) eller c) och för vilken bidrag ej utgått. Förbättringskostnad. som icke uppförts på avskrivningsplan. och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna uppgått till minst 3000 kronor.

Kostnad enligt föregående stycke. som uppförts på avskrivningsplan. skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden uppförts på planen. 1 andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning erhållits. varav framgår vilket arbete som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag m. m.. som belöpcr på tid före avyttringen av fastigheten. såsom avdrag på grund av avyttring av skog. avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkt 4 fjärde—sjätte styckena och punkt 7 av anvisningarna till 225 samt punkt 16 femte och sjätte styckena av anvisningarna till 295). På samma sätt skall (.)mkostnadsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m.m. (jfr punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 &. punkt 2 och punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 255 och punkt 16 fjärde stycket av anvisningarna till 29%). dock inte för år då avdraget understigit 3000 kronor. Omkostnadsbcloppet skall mins- kas även med belopp varmed fastigheten avskrivits i samband med ian- språktagande av investeringsfond e. d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet. som förvärvats före år 1952. anses förvärvad den 1 januari 1952. lngångsvärdct skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall vid vinstbcräkningen icke tagas till kostnader och avdrag som belöpcr på tid före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederla- get för fastigheten upptagas som ingångsvärde. om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde ej åsatt för år 1952. får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet. i vilken den avyttrade egendomen ingått. eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde.

: Lydelse enligt prop. 1980l81: 32.

• Sida 5
•  Original

'J'l

Prop. 1980/81: 61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyl- dige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsva- rande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avytt- ringen. Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxe- ringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen. skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag. som belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före avyttringen. får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller ge- nom bodelning i anledning av makes död. får den skattskyldige. i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregå- ende köp. byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av föregående stycke framräknat värde. som ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före det är då dödsfallet inträf- fade eller motsvarande i arvsskattehänsccnde gällande värde. förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägdc dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvz'irde ej åsatt året före det år då dödsfallet inträffade. får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har in- gångsvärdct upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke. skall hänsyn vid vinsberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag. som belöpcr på tidigare år än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall. såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts till maskiner och andra inventarier ijordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 å), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värde- minskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skal' 'axeringsvärdet reduceras enligt föregaende stycke iakttages följande. Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års fas- tighetstaxering. skall taxeringsvär- det reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom. som vid beräkning av värdeminsknings- avdrag hänföres till maskiner och andra inventarier. utgör av hela vc- derlaget för den avyttrade fastighe- ten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare. dock att vid beräkningen skall bortses från den del av veder- laget vid avyttringen som belöper på egendom som enligt 55 5 mom. är undantagen från skatteplikt.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages följande. Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 ars fas— tighetstaxering. skall taxeringsvär- det reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom. som vid beräkning av värdeminsknings— avdrag hänföres till maskiner och andra inventarier. utgör av hela ve- derlaget för den avyttrade fastighe- ten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare. dock att vid beräkningen skall bortses från den del av veder- laget vid avyttringen som belöper på egendom som avses [2 kap. 358" jordabalken . Kan den skattskyldige

• Sida 6
•  Original

Prop. 1980/81: 61 Nuvarande lydelse

Kan den skattskyldige visa'att den andel av taxeringsvärdet som kan anses belöpa på egendom. som vid beräkning av värdeminskningsav- drag hänföres till maskiner och and- ra inventarier. är mindre än den an- delav hela vederlaget för den avytt- rade fastigheten som kan anses be- löpa på egendom av nu angivet slag. får dock taxeringsvärdet redu- ceras på grundval av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

Föreslagen lydelse

visa att den andel av taxeringsvär- det som kan anses belöpa på egen- dom. som vid beräkning av värde- minskningsavdrag hänföres till ma- skiner och andra inventarier. är mindre än den andel av hela veder- laget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock taxe- ringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid fastighetstaxc- ringen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet — om det inte har beräknats enligt trettonde stycket sista meningen — liksom de förbättringskostnader och därmed likställda belopp för vilka avdrag får ske samt de värdeminsk- ningsavdrag och andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppet skall i den omfattning som anges i punkterna 6 a och 6 b nedan räknas om med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget (prisutvecklingen) under den tid då fastigheten har innehafts.

()mräkningen sker med ledning av en indexserie. grundad på konsu- mentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad. som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10000 kronor. avdrages ytterligare ett belopp av 3000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsäret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fas- tigheten. Om det taxerade byggnadsvärdet inte uppgått eller bort uppgå till 10000 kronor. avdrages 3000 kronor för varje påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag medges inte för tidigare år än är 1952 och inte heller för senare år än är 1980. Finns på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden. får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande. skall avdrag enligt detta stycke medges även för tid då denna byggnad funnits på fastigheten. om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medges avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring av del av fastighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Om den skattskyldige så önskar skall dock så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkost- ' nadsbeloppet — i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m.m. — anses belöpa på den avyttrade delen som vederlaget för fastighets- delen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. I sist avsedda fall skall, om den skattskyldige önskar det och värdet av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av

• Sida 7
•  Original

Prop. 1980/81: 61 7

värdet av hela fastighetens skog och skogsmark. omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde. får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen titan särskild utred- ning beräknas till 1 krona per kvadratmeter. dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (19701988).

Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 å. skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet — i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m.m. — anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen avser. som engångscrsättningen utgör av fastighetens hela, värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat del av fastighet skall hänsyn tagas härtill vid beräkning av det omkostnadsbelopp som får avdra— gas vid vinstberäkningen i anledning av avyttring av återstoden av fastig— heten. Kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbelop— pet — i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m.m. — för fastigheten. som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen. skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet — i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m.m. — för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Vad i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande tillämpning om den skattskyldige under innehavstiden erhållit engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 5. Har den skattskyl- dige under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt ' lästighetsbildningslagen (1970: 988). skall omkostnadsbeloppet på återsto- den av fastigheten anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbelop- pet för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av _ det totala vederlaget för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid den slutliga avyttringen med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyttringen. markupplåtel- sen eller marköverföringen m.m. ägt rum. äro bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av Skadeförsäkring utgått. beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i vidare mån än kostnaden överstigit ersättningen. Har ersättning på grund av skadeförsäkring upp- burits med större belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde. omräknat enligt tionde stycket till tiden för skadetillfället. minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger åter- stoden av det omräknade ingångsvärdet till grund för omräkning enligt tionde stycket.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fastig- het till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke

• Sida 8
•  Original

Prop. 1980/81: 61 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. Ej heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke föras.

till4l aå

l."l Bestämmelsen i 41 a & inne- bär bl.a. att för fastighet. som avses i 24 si 2 eller 3 mom.. fastig- hetens andel av samfällighetens taxeringsvärde skall inräknas i un- derlaget för intäktsberäkningen i de fall där samfälligheten utgör en sär- skild taxeringsenhct. Jfr i detta hän- seende punkt 1 andra Mycket av an- visningarna till 8 ä'.

1. Bestämmelsen i 41 a & innebär bl.a. att för fastighet. som avses i 245 2 eller 3 mom.. fastighetens andel av samfällighetens taxerings- värde skall inräknas i underlaget för intäktsberäkningen i de fall där samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet. Jfr i detta hänseen- de 4 kap. IO #" fasrig/tetsn:.t'erings- lagen (1979: Il52).

till 54 ä

4.4 Förening. som är hänförlig under 53 & I mom. e). är frikallad från skattskyldighet för inkomst av fastighet. som tillhör föreningen och som använts på sätt som anges i 3 kap. 4 så fastighetstaxeringslagen tl979: 1152). samt för sådan in- komst av fastighet och rörelse som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig an- knytning till föreningens allmännyt- tiga ändamål. Vad nu sagts gäller även inkomst av verksamhet som av hävd utnyttjats som finansie- ringskälla för ideellt arbete. Övriga inkomster av fastighet eller av rö- relse utgör i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen.

4. Förening. som är hänförlig un- der 53 5 1 mom. e). är frikallad från skattskyldighet för inkomst av fas- tighet. som tillhör föreningen och som använts på sätt som anges i 3 kap. 4 & fastighetstaxeringslagen(l979: ll52). samt för sådan in- komst av fastighet och rörelse som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig an- knytning till föreningens allmännyt- tiga ändamål. Vad nu sagts gäller även inkomst av verksamhet som av hävd utnyttjats som finansie- ringskälla för ideellt arbete. Övriga inkomster av fastighet. "mm in- komster som avses i54 5 d) ! och 2. eller av rörelse utgör i sin helhet skattepliktig inkomst för förening- en.

Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet. t.ex. hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål. entréavgifter till idrotts- och kultur- evenemang o.d.. skall anses ha naturlig anknytning till föreningens ända- mål. Detsamma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet. t.ex. om en naturskyddsförening säljer affischer. märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en

3 Senaste lydelse 1975: 259. * Senaste lydelse 1980: 342.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1980/81: 61 9

handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kra- vet på naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta. skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyt- tiga ändamål.

Till verksamhet som av hävd utnyttjats för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier. fester. basarer, försälj- nings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhanda- hålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e. (1.

Denna lag träder i kraft den i januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 7 5 lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

,

7?

Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag:

b) i utlandet bosatt fysisk person och utländskt bolag: för inkomst. som avses i 54 s' första stycket c) kommunalskattelagen:

c) staten: för all inkomst:

d) juridisk person som avses i 53 & 1 mom. första stycket c) kommunal- skattelagen:

för all inkomst:

e) understödsförening som enligt sina stadgar icke får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst [000 kronor för medlem och annan juridisk person som avses i 53 s" 1 mom. första stycket d) kommunalskattelagen än understödsförening:

för all inkomst;

t) förening som är hänförlig under 53 ä 1 mom. första stycket e) kom- munalskattelagen:

för all inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen icke är frikallad från skattskyldighet enligt punkt 4 av anvisningarna till 54 & nämnda lag:

' Senaste lydelse av lagens rubrik I974: 770. 3 Senaste lydelse 1979: |058.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1980/81: 61

Nuvarande lydelse

10

Föreslagen lydelse

g) annan juridisk person som avses i 53 & I mom. första stycket 6)

kommunalskattelagen:

för sådan inkomst som ej härflutit av rörelse:

h) här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet. som omfärnn'iles [ 5 55 1 mom. kommuna/skattelagen:

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande jär de i samma

h) 1. här ovan i (z)—g) ej uppta- gen ägare av sådan fastighet. som avses i 3 kap. 2 # fastighetstase- ringslagen (1979: Il52):

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från

mom. avsedda ändamål; sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap. .? ä' fastig- ltetstaxeringslagen -skall indelas som speeialbyggnml. dock ej kom- munikarionsl7_vggrwd. distribu- tionsbyggnad eller reningsanlägg- ning:

2. här ovan [ cl)—g) ej upptagen ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 # fastighetstaseringsla- gen:

for inkomst av _lastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan använd- ning som avses i nämnda lagrton:

i) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar: för utdelning från svenska aktiebolag. svenska ekonomiska föreningar och utländska företag i den omfattning som i 54 .b" kommunalskattelagen sägs;

j) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person. som vid sitt frånfälle icke var här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten. till honom utdelad inkomst. för vilken döds- boet skall utgöra statlig inkomstskatt:

k) understödsföreningar. vilka enligt sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd a högst 1000 kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livför- säkringsverksamhet:

för all inkomst, som belöper på annan än till livförsäkring hänförlig verksamhet:

]) häri riket bosatt fysisk person. som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten. svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt. danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst. som avses i 54 & första stycket h) kommunalskattelagen:

m) svensk aktiefond: för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av egendom som avses i 35 ä 3 mom. kommunalskattelagen. om den avytt- rade egendomen innehafts två år eller mera.

Riksskatteverket må. om särskilda skäl därtill äro. efter ansökan förkla- ra. att förening eller stiftelse. som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete. i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning

• Sida 11
•  Original

Prop. 1980/81: 61 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av denna lag skall anses jämställd med förening eller stiftelse. som ovan i första stycket vid f) respektive g) angives. Sådant beslut må. när omstän- digheterna det föranleda. av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke. må klagan icke föras.

Att personer. om vilka i 18 5 förmäles. äro frikallade från skattskyldig- het för vissa inkomster. framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

4. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1947:577 ) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 35 2 mom. och 5 5 lagen (19472577) om statlig l'iörmögenhetsskattl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 ä

2 mom.2 Såsom tillgångar vid förmögenhetsbcräkningen upptagas ieke:

a) kapitalvärdet av kapitalförsäkring:

b) rätt till undantagsförmåncr. till pension eller annan livränta. som utgår på grund av försäkring. till pension och annan förmån. som annorledes än i följd av försäkring åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande. samt till livränta som. enligt vad i lag eller särskild författning är stadgat. annorledes än på grund av försäkring utgår vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militänjänstgöring:

c) rätt till annan ränta. avkomst eller förmån än i b) avses. därest densamma är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1000 kronor;

d) rätt till förmögenhet. varav annan för närvarande åtnjuter avkastning- en:

e) möbler. husgeråd och andra inre lösören. som äro avsedda för den skattskyldiges och hans familjs personliga bruk:

D konstverk. bok-. konst— och därmed jämförliga samlingar. såframt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänhe- ten tillgängliga:

g) sådana tillgångar, som avses i 1 mom. e) här ovan. därest samman- lagda värdet av dessa tillgångar icke överstiger 1 000 kronor:

h) patent- och förlagsrätter. som icke äro tillgångar i rörelse. ävensom rätt till firmanamn. varumärke. mönsterskydd. tidnings titel och dylikt:

i) förråd av livsmedel .eller andra förnödenheter. som äro avsedda för den skattskyldiges och hans familjs personliga behov. samt kontant hus- hållskassa eller därmed jämförlig. för den'skattskyldiges löpande utgifter avsedd kassa:

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859. 2 Senaste lydelse 1973: 1102.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1980/81: 61

Nuvarande lydelse

j) fastighet, i den mån skatteplikt enligt 5 9' kommunalskattelagen ( l928:370) icke föreligger för fas- tigheten. utom såvitt fråga är om sådana tillbehör till fastigheten som avses i 2 kap. 3 åjordabalken.

(Se vidare anvisningarna.)

F öreslagen lydelse

j) fastighet. som året före taxe- ringsåret undantagits från skatte- plikt enligt 3 kap. faslig/letstaxe- rings/(igen (1979:1152), utom såvitt fråga är om tillbehör till fastigheten som avses i 2 kap. 3 äjordabalken.

(Se vidare anvisningarna.)

553

Skuld. som löper med ränta och icke är att hänföra till rörelse. skall upptagas till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men ej förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld. som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av kapitalvärdet av förpliktelse. vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig avgift. skall vad i 4 & stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fordran eller av ränta. avkomst. förmån eller annan rättighet äga motsva- rande tillämpning.

Borgensförbindelse. för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt. så ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen. liksom ej heller vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och därmed jäm- förliga skulder. Avdrag medgives för värdet av sådan garantiavsättning för vilken avdrag medgives vid inkomsttaxeringen.

Avdrag medges inte för skald som avser kapital som nedlagts i fastighet. som enligt 3.6 2 mom. j) inte skall upptas som tillgång vid förrnögenlzetsberäkningen.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter av nedan- nämnda slag. nämligen dels debiterad preliminär skatt. som påförts den skattskyldige för året näst före det taxeringsår. varom fråga är. eller för något föregående år, dels slutlig skatt. som påförts den skattskyldige på grund av taxering under förstnämnda är eller under något föregående är. dels ock tillkommande skatt. varå den skattskyldige erhållit debetsedel under förstnämnda är eller tidigare. Vidare inbegripas återbetalningsplik- tiga studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349) .

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

3 Senaste lydelse 1974: 311.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1980/8lz61 5 Förslag till

13

Lag om ändring i lagen (l97lzl7l) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet

Härigenom föreskrivs att lagen (197lzl7l) om särskilt uppskattnings- värde på fastighet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Särskilt uppskattningsvärde för fastighetsbelåning taxeringsvärde) fastställes enligt denna lag.

Preliminärt taxeringsvärde får

(preliminärt

äsättasfastighet,

1) om på fastighet verkställts ny-. till- eller ombyggnad efter den tid- punkt. som det för fastigheten se- nast fastställda taxeringsvärdet av- sett. eller

2) om fastighet ändrats eller ny- bildats genom fastighetsbildning och taxeringsvärde ej finnes fastställt för det område fas— tigheten omfattar.

särskilt

Preliminärt taxeringsvärde gäller från beslutet intill dess nytt taxe- ringsvärde. avseende tidpunkt efter förändringen eller nybildningen. fastställes för fastigheten.

lx)

Vid åsättande av preliminärt taxeringsvärde tillämpas de grun- der som enligt kommunalskattela- gen ( 1928:370 ) gäller för åsättande av taxeringsvärde. Uppskattningen skall emellertid ske med hänsyn till fastighetens beskaffenhet vid den tidpunkt då uppskattningen äger rum.

Föreslagen lydelse

l ä

Särskilt uppskattningsvärde för fastigltetfastställs enligt denna lag.

Sådant värde järfastställasjör

]) fastighet på vilken verkställts ny-. till- eller ombyggnad efter den tidpunkt. som det för fastigheten senast fastställda taxeringsvärdet avsett. eller

2) fastighet som ändrats eller ny- bildats genom fastighetsbildning om särskilt taxeringsvärde ej finnes fastställt för det område fastigheten omfattar. eller

3) fastighet som undantagits från skatteplikt enligt 3 kap. fastighets- taxeringslagen (I979:1152).

Särskilt uppskattningsvärde gäl- ler intill dess nytt uppskattnings- värde eller nytt taxeringsvärde fast- ställts för fastigheten.

Vid fastställelse av särskilt upp- skattningsvärde tillämpas de grun- der som enligt fastig/tetstaxerings- lagen ( 1979:1152 ) gäller för åsät- tande av taxeringsvärde. Uppskatt- ningen skall ske med hänsyn till fas- tighetens beskaffenhet vid den tid- punkt då uppskattningen äger rum.

• Sida 14
•  Original

Prop. 198018]: 61

Nuvarande lydelse

3

Behörig att påkalla åsättande av preliminärt taxeringsvärde är den som är ägare av fastigheten.

Den som innehar fastighet med tomträtt eller med vattenfallsrätt eller som innehar ofri tomt i stad har [ ägares ställe den behörighet som avses i första stycket.

Den som innehar fastighet med fideikommissrätt skall ttnses som ägare vid tillämpningen av denna lag.

14. Föreslagen lydelse

?

Behörig att påkalla åsättande av särskilt uppskattningsvärde är den som är ägare av fastigheten. Det- samma gäller den för vilken. trots att han inte är ägare. garanti/Je- loppförjastighet skall tas upp som skattepliktig inkomst enligt bestäm- melserna i 47 & kommtuta/skattela- gen (l928:37()) eller såvitt gäller fastighet som avses i l .Q' andra stycket 3). skulle ha tagits (q)/7 om fastigheten varit skattepliktig.

4.5

Ansökan om preliminärt taxe- ringsvärde göres skriftligen hos länsstyrelsen i det län där fastighe- ten är belägen.

[ ansökningshandlingen lämnas. i huvudsaklig anslutning till vad som _löreskrives om särskild fastighets- deklaration, de uppgifter som be- hövs till ledning för uppskattning- en. Länsstyrelsen kan anmoda sö- kanden att komplettera uppgifterna vid äventyr att ärendet ändock prö- vas.

Ansökan om särskilt uppskatt- ningsvärde görs skriftligen hos länsstyrelsen i det län där fastighe- ten är belägen.

I ansökningshandlingen lämnas. i huvudsaklig anslutning till vad som föreskrivs i fastig/zetstaxeringsla- gen (1979: 1152) om fastighetsde- klaration. de uppgifter som behövs till ledning för uppskattningen. Länsstyrelsen kan anmoda sökan- den att komplettera uppgifterna vid äventyr att ärendet ändock prövas.

Så

Länsstyrelsen upprättar så snart det kan ske förslag till preliminärt taxeringsvärde och översänder för- slaget till sökanden för yttrande inom viss tid vid äventyr att ären- det ändock slutligen avgöres.

Länsstyrelsen upprättar så snart det kan ske förslag till särskilt upp- skattningsvärde och översänder förslaget till sökanden för yttrande inom viss tid vid äventyr att ären- det ändock slutligen avgörs.

Länsstyrelsen har rätt att vid ärendets handläggning höra ordföranden i den taxeringsnämnd, som handlägger fastighetstaxering inom det område där fastigheten är belägen. samt anlita biträde av sakkunnig.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1980/81: 61

Nuvarande lydelse

15

Föreslagen lydelse

6.5

Efter utgången av den tid som sökanden enligt 5 & fått sigförelagd för yttrande fattar länsstyrelsen be- slut i ärendet.

Mot beslut får talan ej föras.

Sedan tiden för yttrande enligt 55 utgått fattar länsstyrelsen be- slut i ärendet.

Om beslutet underrättas sökanden samt den lokala skattemyndigheten.

715

För beslut om åsatt taxerings- värde utgår avgift med 300 kronor om fastighetens uppskattade värde ej överstiger 200000 kronor och i annat fall med 600 kronor.

För beslut om särskilt uppskatt- ningsvärde utgår avgift med 500 kronor om fastighetens uppskatta- de värde ej överstiger 200000 kro- nor och i annat fall med 1000 kro- nor. Dä staten är sökande utgår inte avgift.

Har avgiften ej erlagts inom en månad efter det krav på avgiften delgivits sökanden, får utmätning ske för avgiften utan föregående dom.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1981.

6. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1933: 359) angående vad med fastighets taxeringsvärdei vissa fall skall förstås

Härigenom föreskrivs att lagen (1933: 359) angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Är enligt vad därom finnes stad- gat för fastighet gällande särskilt uppskattningsvärde för fastighets- belåning (preliminärt taxerings- värde). skall vad i lag eller författ- ning föreskrives om fastighets tax- eringsvärde såsom grund för beräk- ning av belopp. intill vilket inteck- ning i fastighet må godkännas så- som säkerhet vid utlåning eller så- som täckning för fonder eller inlå- ning. i stället gälla om det prelimi- nära taxeringsvärdet.

Föreslagen lydelse

Är enligt vad därom finnes stad— gat för fastighet gällande särskilt uppskattningsvärde. skall vad i lag eller författning föreskrives om fas- tighets taxeringsvärde såsom grund för beräkning av belopp. intill vilket inteckning i fastighet må godkännas såsom säkerhet vid utlåning eller såsom täckning för fonder eller in- låning. i stället gälla om det särskil- da uppskattningsvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1980/8lz6l 16 7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 22 ål mom. lagen ( 1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Fi'ireslagen lydelse

2255

Nuvarande lydelse

2 inom.Z Har fast egendom efter den tidpunkt. som näst föregående årets taxeringSVärdc avsett. nedgått i värde genom eldsvåda. vattenflöde eller annan dylik tilldragelse eller genom borttagande av byggnad eller annan anläggning å egendomen eller av tillbehör därtill eller genom skogsav- verkning eller genom nedläggning eller väsentlig förändring av rörelse. i vilken egendomen varit använd. eller av annan liknande anledning. skall länsstyrelsen i det län där egendomen är belägen på ansökan av skattskyl— dig. boutredningsman eller testamentsexekutor. efter verkställd utredning. åsätta egendomen särskilt värde till ledning för beräkning av på egendo- men belöpande arvsskatt.

Där efter tidpunkt som nyss nämnts fortsatt bebyggelse skett å fast egendom eller dess värde eljest förhöjts till följd av (ty-. till- eller ombygg- nad eller Väsentlig förändring av rörelse. vari egendomen varit använd. eller annan liknande anledning. äger beskattningsmyndighcten hos länssty- relsen påkalla att egendomen för ändamål. som i föregående stycke sägs. åsättcs särskilt värde.

Fast egendom. för vilken icke finnes särskilt taxeringsvärde. skall ock av länsstyrelsen åsättas värde till ledning för arvsskattens bestämmande. Det åligger skattskyldig. boutredningsman eller tcstamcntsexekutor att göra ansökan härom. Värdering som nu sägs är dock icke etforderlig där det finnes uppenbart. att egendomens värde ej överstiger 10000 kronor.

Vid den värdesättning. varom i detta moment är fråga. skall. under iakttagande i övrigt i tillämpliga de- lar av de i kömmunalskuttelagen stadgade grunder för taxering av fastighet. hänsyn tagas till egendo- mens beskaffenhet vid tidpunkt. som avses i 21 &. Vad i 22 ä 1 mom. andra och tredje punkterna är stad- gat skall därvid äga motsvarande tillämpning. Sökande är pliktig meddela länsstyrelsen erforderliga upplysningar för ansökningens prövning. Länsstyrelsen äger att i ärendet höra ordföranden i fastig- hetstaxen'ngsnämnden för det di- strikt. inom vilket egendomen är belägen. eller. om denna nämnd av-

Vid den värdesättning. varom i detta moment är fråga. skall. under iakttagande i övrigt i tillämpliga de- lar av de ifilstighetstaxeringslagen (I979.'1152) stadgade grunder för taxering av fastighet. hänsyn lagas till egendomens beskaffenhet vid tidpunkt. som avses i 21 lå. Vad i 22 å ] mom. andra och tredje punk- terna är stadgat skall därvid äga motsvarande tillämpning. Sökande är pliktig meddela länsstyrelsen er- forderliga upplysningar för ansök- ningens prövning. Länsstyrelsen äger att i ärendet höra ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden för det distrikt. inom vilket egendomen är belägen. eller. om denna nämnd

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 857. 3 Senaste lydelse 1973: ll04.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1980/81: 61 Nuvarande lydelse

slutat sin verksamhet. ordföranden i taxeringsnämnden i orten. Där be- siktning av egendomen prövas nö- dig, må länsstyrelsen föranstalta därom såframt. då ärendet uppta- gits på ansökan, sökanden efter an- maning bestrider kostnaderna för besiktningen. I fall. som avses i andra stycket av detta moment, be- stridas kostnaderna av allmänna medel.

] 7 Föreslagen lydelse

avslutat sin verksamhet. ordföran- den i taxcringsnämnden i orten. Där besiktning av egendomen prö- vas nödig, må länsstyrelsen föran- stalta därom såframt. då ärendet upptagits på ansökan, sökanden ef- ter anmaning bestrider kostnaderna för besiktningen. ] fall. som avses i andra stycket av detta moment. be- stridas kostnaderna av allmänna medel.

Över länsstyrelsens beslut i ärende. som avses i detta moment. må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft den I januari l98l. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas om skattskyldigheten inträtt före den I januari I982.

8. Förslag till

Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964: 308)

Härigenom föreskrivs att 45 stämpelskattelagen (l964:308)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4å

Skatteplikt föreligger icke vid .

l) förvärv från make, om förvärvet sker i syfte att för sammanläggning åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden beträffande makarnas fasta egendom;

2) förvärv genom byte i den mån vederlaget utgöres av annan fast egendom. om bytet sker för att åstadkomma en lämpligare fastighetsin- delning eller utgör led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering;

3) sambruksförenings förvärv genom tillskott från medlem och samfällighetsförenings förvärv enligt 5 5 lagen (1973: llSO) om förvaltning av samfälligheter;

4) försäkringsbolags förvärv från annat försäkringsbolag i samband med sådant avtal om övertagande av det senare bolagets hela försäkringsbe- stånd. som avses i 295 5 lagen om försäkringsrörelse:

5) förvärv av järnväg för allmän trafik eller av mark för sådan järnväg;

6) kommuns eller annan menig- hets förvärv av mark. vilken enligt fastställd plan skall användas för sådant ändamål som avses i 5 9” I

6) kommuns eller annan menig— hets förvärv av mark, vilken enligt fastställd plan skall användas för allmän plats. hegrat'ningsplam' el-

' Lagen omtryckt 1979: l060. Senaste lydelse av lagens rubrik |974: 864.

2 Riksdagen l980/8l. ! saml. Nr. 6!

• Sida 18
•  Original

Prop. 1980/81:61 18 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lagen; kap. 2 .a)" faslig]:etsran-fringslagen (I979:ll52) medför att byggnad kan indelas som vårdbyggnad. bad-. sport- och idrotts-anläggning. skolbyggnad, kulturbyggnad. eck- lesiastikbyggnad eller allmän bygg- nad; mom. D) eller a') kmnmunalskatte— ler sådan! ändamål som enligt 7

7) förvärv på grund av lagen om rätt i vissa fall för nyttianderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område;

8) förvärv av kronojord genom skatteköp eller eljest på grund av skatte- brev:

9) förvärv av ständig besittningsrätt till kronohemman eller kronony- bygge, då på grund av förvärvet vinnes inrymning i sådan rätt:

10) upplåtelse av tomträtt i nybildad fastighet, vars mark tidigare helt eller till övervägande del ingått i fastighet som varit med tomträtt upplåten till samme tomträttshavare: eller

ll) återgång av fång i fall. där rätt till återvinning föreligger enligt 42 5.

Denna lag träder i kraft den I januari l98l och gäller i fråga om förvärv för vilket skatteplikt inträder efter ikraftträdandet.

9. Förslag till

Lag om ändring i lagen (l95lz442) om förhandsbesked i taxerings- frågor

Härigenöm föreskrivs att l ä lagen (l9ilz442) om förhandsbesked i taxeringsfrägor' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

| &

Riksskatteverket får. om det finnes vara av synnerlig vikt för någon. efter ansökan lämna besked på förhand (förhandsbesked) angående viss fråga. som avser sökandens taxering till kommunal inkomstskatt. statlig inkomstskatt. statlig förmögenhetsskatt. utskiftningsskatt eller ersätt- ningsskatt. ävensom viss fråga rörande tillämpningen av lagen (l95lz763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst eller i lag givna bestämmelser om uppskov med beskattning av realisationsvinst. Gäller ansökningen fråga om tillämpning av lagen (|98t):0()()) mot skatte- flykt får förhandsbesked meddelas. om det är av vikt för sökanden.

l frågor som avses i första stycket får förhandsbesked också meddelas. om det finnes vara av vikt för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

.] Lydelse av rubriken enligt prop. l98tll8l: 17. : lydelse enligt prop. l98t)i'8l: I7.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1980/81: 61

Nuvarande lydelse

Vad som har sagts i första stycket första meningen och andra stycket skall också tillämpas. när ägare till fastighet önskar på för- hand erhålla besked angående viss fråga. som avser taxering av fas- tigheten. Detsamma gäller den för vilken garantibelopp för fastighet skall tas llpp som skattepliktig in- komst enligt bestämmelserna i 47 & kommunalskattelagen ( l928: 370). trots att han inte är ägare.

l9

Föreslagen lydelse

Vad som har sagts i första stycket första meningen och andra stycket skall också tillämpas. när ägare till fastighet önskar på för- hand erhålla besked angående viss fråga. som avser taxering av fas- tigheten. Detsamma gäller den för vilken garantibelopp för fastighet skall tas upp som skattepliktig in- komst enligt bestämmelserna i 47 å kommunalskattelagen ( l928: 370). trots att han inte är ägare. och. såvitt gäller fastighet som enligt 3 kap. fastigltetstuserittgslagen (1979:ll52) undantagits från skat- teplikt at'lt egendamjör vilken vär- de enligt 7 kap. lö s)" nämnda lag inte bestämts. den./"ör vilken. ehuru han inte iir ägare. garatttiln'lapp skulle lta tagits upp om _lasti_t.'ltetet1 varit skattepliktig eller egendomen åsatts värde.

Om rätt att av riksskatteverket erhålla förhandsbesked i fråga rörande mcrvärdeskatt föreskrivs i lagen ( l9681430) om mervärdeskatt.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l981.

l0 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet

m.m.

Härigenom föreskrivs att l & lagen (1975: ll32) om förvärv av hyresfas- tighet m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l ?

Fast egendom. som är taxerad som annan fastighet och som vid taxeringen betecknats som hyres- fastighet. får ej utan tillstånd av hy- resnämnd förvärvas genom

l. köp. byte eller gåva. 2. tillskott till bolag eller förening.

' Lagen omtryckt l979: 307.

Fast egendom. som är taxerad som annan fastighet och som vid taxeringcn betecknats som hyres— husen/tet, får ej titan tillstånd av hyresnämnd förvärvas genom

• Sida 20
•  Original

Prop. 1980/81: 61 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. utdelning eller skifte från bolag eller förening.

4. fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 & aktiebolagslagen (I975: 1385). Förvärvstillständ fordras dock endast om den kommun där den fasta egendomen är belägen enligt 3 115 första stycket påkallar prövning hos hyresnämnden.

Vad i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt. Vad som sägs om lagfart skall. när fråga är om tomträtt. i stället avse inskrivning av förvärv av tomträtt.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l98l. ] fråga om förvärv som skett före ikraftträdandct gäller äldre bestämmelser.

ll Förslag till

Lag om bevarande av 1970 års allmänna fastighetsdeklarationer, m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna fastighetsdeklarationer och andra uppgifter som avlämnats till ledning vid 1970 års allmänna fastighetstaxering skall bevaras för framti- den. Detsamma skall gälla sådan fastighetstaxeringsavi som skall förvaras tillsammans med deklarationen enligt 74 ;; tredje stycket taxeringskungö- relsen (1957: 513) i dess lydelse enligt kungörelsen ”968: 734) om ändring i taxeringskungörelsen.

Bestämmelserna i 505 taxeringslagen (1956: 623) tillämpas i fråga om förvaring samt tillhandahållandc och utlämnande av deklarationer enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1980/81: 61 21

Utd rag

B UDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1980-10-16

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Bohman. Wikström. Friggebo. Mogård. Dahlgren. Åsling. Söder. Krönmark. Bu- renstam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adelsohn. Danell. Petn'. Eliasson

Föredragande: statsrådet Wirtén

Lagrådsremiss med förslag till ändrade regler för inkomstbeskattningen av ägare till s. k. specialbyggnader, m. m.

2.1. Inledande synpunkter

Som jag redan har påpekat tar jag nu bara upp de delar av kommitténs förslag där riksdagsbehandling lämpligen bör ske under innevarande år med hänsyn till det önskvärda ikraftträdandet. Jag avser här i första hand de följdfrågor som måste lösas på grund av att den nya fastighetstaxcrings— lagen bygger på ett delvis nytt system när det gäller att undanta vissa allmännyttiga fastigheter från skatteplikt. lnnan jag går in på dessa frågor villjag först något beröra övriga delar av kommitténs förslag.

Kommittén har lagt fram förslag som syftar till att förbättra beslutsun- derlaget vid fastighetstaxcringcn samt att öka det allmännas kontrollmöj- ligheter. I denna del utmynnar kommitténs överväganden främst i ett förslag om att bl.a. fastighetstaxeringsnämnd mot ägarens vilja skall kunna" besiktiga en fastighet. Förslaget har fått ett ganska blandat mottagande av remissinstanserna. Även om flertalet av dessa tillstyrker eller lämnar för- slaget utan erinran har det likväl pekats på så många problem attjag anser ytterligare överväganden nödvändiga innan jag är beredd att ta ställning.

Vidare har kommittén behandlat en del frågor som rör bl. a. möjligheten att rätta felaktiga taxeringar. Den kanske största ändringen i denna del avser förslaget om att införa nya möjligheter till besvär i särskild ordning vid fastighetstaxcringcn. Detta förslag innebär bl.a. att om en domstol

• Sida 23
•  Original

Prop. 1980/81: 61 23

skulle frångå en av riksskatteverket eller länsstyrelse utfärdad anvisning i ett enstaka fall så skulle härigenom en möjlighet öppnas att i särskild ordning ändra även andra ägares fastighetstaxeringar. Även här har sådan kritik framkommit att ytterligare överväganden är nödvändiga. Jag räknar med att återkomma i denna och den närmast föregående frågan senare under detta år.

I det tidigare nämnda delbetänkandet (Ds B l980: 4) Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering har kommittén behandlat inte bara sagda avgift" utan även frågan om skattetillägg vid fastighetstaxering. Kommittén före— slog emellertid att bara förseningsavgift skulle införas. [ det nu aktuella betänkandet (Ds B 1980: 8) diskuteras även om inte skattebrottslagen skulle kunna ändras så att den kom att omfatta även oriktiga uppgifter som lämnats vid t'astighetstaxering. De straffbestämmelser m.m. som nu gäller vid fastighetstaxering finns i 18 kap. 30 & fastighetstaseringslagen (1979: ll52). FTL. Här kan böter eller fängelse i högst sex månader kom- ma i fråga om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter. Även den som underlåter att lämna allmän fastighetsdeklaration kan komma att bötfällas.

Enligt kommittén bör inte det nuvarande ansvarsområdet för oriktiga uppgifter vidgas. Man betonar emellertid vikten av att nuvarande regler tillämpas så att överträdelserna i erforderlig omfattning verkligen beivras. Detta resultat bör enligt kommittén kunna nås genom att den nuvarande anmälningsskyldighet till åtal som åvilar taxeringsnämndsordförande. lo- kal skattemyndighet och skattechef effektiviseras. Anvisningar om detta kan enligt kommittén utfärdas av RSV efter samråd med riksåklagaren.

Kommitténs överväganden och förslag i ansvarsfrågorna biträds eller lämnas utan erinran av de flesta remissinstanser som tagit upp frågan. För egen del är jag av samma uppfattning. Även i fråga om förseningsavgiften kan det ifrågasättas om inte nuvarande sanktionsformer kan anses vara tillfyllest. För dagen är jag emellertid inte beredd att ta ställning i frågan. Denna bör i stället tas upp i samband med kommande ändringar av fastig- hetstaxeringen med utgångspunkt bl.a. i väntade förslag från l976 års fastighetstaxeringskommitté.

De av kommittén framlagda förslagen i fråga om vissa sekretessbestäm- melser kommerjag att ta upp i annat sammanhang.

2.2. Följdändringar till fastighetstaxcringslagen

2.2.1 Inkomstbeskaltningen av ägare av spgeia/bygg"atler. m.m.

Genom tillkomsten av FTL ändrades de regler som anger i vad mån fastigheter skall undantas från skatteplikt. Även om vissa grundläggande principer behållits är olikheterna gentemot den tidigare ordningen tämligen stora. Frågan är nu i vad mån dessa ändringar skall sla igenom vid inkomst- beskattningen där på flera punkter en direkt koppling f.n. föreligger till skattepliktsreglcrna för fastigheter.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1980/81: 61 24

Enligt 1975 års fastighetstaxeringsregler krävdes för att fastighet skulle undantas från skatteplikt förutom att den användes på visst allmännyttigt sätt i regel också att den ägdes av stat. kommun. akademi. stiftelse. ideell förening eller annan allmännyttig sammanslutning. Om en fastighet endast delvis användes för ett skattebefriande ändamål kunde en uppdelning ske i en skattefri och en skattepliktig del.

En direkt effekt av att en fastighet helt eller delvis undantas från skatte— plikt är att den skattefria delen inte träffats av den kommunala garantiskat- ten.

Skattcpliktsreglerna. som fanns i 5 & kommunalskattelagen (l928: 370). KL, har nu ersatts av bestämmelseri 3 kap. 2—4 ååå FTL.

En väsentlig olikhet mot de äldre skattefrihetsreglerna är att man nu infört en övervägandeprincip. Denna princip innebär att det ändamål blir avgörande för vilket fastigheten används till mer än hälften. En fastighet skall numera vid fastighetstaxet'ing hänföras till antingen den skattefria eller den skattepliktiga sektorn. Någon uppdelning skall alltså inte längre ske i detta sammanhang. En annan nyhet är att det s. k. ägarkravet formellt fått minskad betydelse. En fastighet kan undantas från skatteplikt av tre olika skäl. Enligt 3 kap. 2 & FTL undantas från skatteplikt alltid special- byggnad med tillhörande mark. Med specialbyggnad avses byggnad som till övervägande del används för vissa i 2 kap. 2 & FTL särskilt angivna ändamål. Det är här fråga om byggnader som används för allmänna eller eljest allmännyttiga ändamål (försvarsbyggnad. reningsanläggning. vård- byggnad. idrottsanläggning. skolbyggnad m.m.). Med ett undantag saknar det betydelse vem som äger byggnaden.

Från skatteplikt undantas enligt 3 kap. 3 5 FTl. även ekonomibyggnad, åkermark m.m. om fastigheten till övervägande del används för vissa verksamheter som bedrivs i vårdbyggnad eller skolbyggnad.

Slutligen gäller enligt 3 kap. 4 & FTL undantag från skatteplikt för byggnad som ägs och till övervägande del används av vissa allmännyttiga organisationer i deras verksamhet som sådan. Här finns alltså ett ägarkrav.

En skattefri fastighet åsätts inget taxeringsvärde. Som nämnt utgår inte heller någon kommunal garantiskatt.

Skattepliktsreglerna vid fastighetstaxcringen har även återverkat på in- komstbeskattningen. I 54 5 d) KL föreskrivs att ägare av sådan fastighet som avses i 5 & l mom. al—f) och h)—il är frikallad frän skattskyldighet för inkomst av fastigheten genom dess användning för ändamål som avses i nämnda moment. Liknande bestämmelser finns vid den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. Även vid inkomsttaxeringen av berörda fastighetsägare kan i förekommande fall en uppdelning ske så att en viss del av en fastighetsinkomst blir skattefri och en annan del skattepliktig (proportioneringsprincipen). För vissa ägare gäller dock att en inkomst skall vara antingen i sin helhet skattepliktig eller skattefri. Så är fallet med de ideella föreningarna.

• Sida 25
•  Original

h) lJI

Prop. 1980/81: 61

Den övervägandeprineip som alltså numera gäller enligt FTL har kom- mittén inte velat införa för inkomsttaxeringens vidkommande. ] stället föreslås att nuvarande proportioneringsprincip skall gälla i viss utsträck- ning även i fortsättningen. Närmare bestämt innebär kommitténs förslag, som intagits i 54 åd) KL. följande.

Ägare av fastighet med speeialbyggnad befrias från skattskyldighet så- vitt avser fastighetsinkomster från den allmännyttiga verksamheten. Un- dantag har gjorts för inkomster av kommunikationsverksamhet, distribu- tionsverksamhet eller reningsverksamhet.

För ägare av fastighet som avses i 3 kap. 4 & FTL föreslås skattefrihet för fastighetsinkomster på grund av fastighetens användning i den allmän- nyttiga verksamheten. Det är fråga om fastigheter som tillhör ideella för- eningar. vissa närmare angivna stiftelser och andra allmännyttiga organisa- tioner.

Gemensamt för dessa båda grupper är alltså att fastigheten till övervä- gande del används för något allmännyttigt ändamål. Skulle i detta fall det finnas fastighetsinkomster av annat slag är dessa skattepliktiga och den tidigare nämnda proportioneringen måste då göras. Om fastigheten inte till övervägande del används för allmännyttigt ändamål föreligger oinskränkt skattskyldighet för hela fastighetsinkomsten.

Detta innebär med hänsyn till att övervägandeprineipen införts vid skat- tepliktsbedömningen. att det tidigare faktiska sambandet mellan fastighets- taxering och inkomsttaxering inte längre kan fungera. Taxeringsnämnden måste alltså vid inkomsttaxeringen årligen fastställa hur stor del av för- värvskällan som används i den allmännyttiga resp. den kommersiella verk— samheten för att på det sättet få en fördelningsgrund för t.ex. allmänna fastighetskostnader och värdeminskningsavdrag.

Proportioneringsprincipen skall emellertid liksom f. 11. inte omfatta ideell förenings skattskyldighet. Här skall antingen föreligga skattskyldighet för fastighetsinkomsten i sin helhet eller också är skattefriheten total. [ denna del föreslår kommittén ingen ändring i gällande rätt.

Förslaget innebär vidare att slopandet av ägarkravet vid fastighetstaxc- ringen skall slå igenom. Någon ägarbegränsning görs således inte när det gäller möjligheten att frikallas från skyldighet att utge inkomstskatt. Där- emot skall enligt förslaget skattefriheten endast gälla inkomst från en av ägaren själv bedriven allmännyttig verksamhet.

De remissinstanser som närmare behandlat den nu redovisade delen av kommitténs förslag är genomgående ganska kritiska. En del menar att den föreslagna proportioneringen av inkomster blir svår att hantera för skatte- myndigheterna sedan man upphävt den tidigare uppdelningen vid fastig- hetstaxen'ngen. Kritik framförs också mot de tröskelelfekter som följer av övervägandeprineipen: används bara 49 % för ett allmännyttigt ändamål inträder oinskränkt skattskyldighet men används 5l % på det sättet så är skattskyldigheten begränsad. Kritik riktas även mot kommitténs förslag i

• Sida 26
•  Original

Prop. 1980/81: 61 26

andra hänseenden. bl.a. i fråga om effekterna av skattefrihet vid t.ex. förmögenhetsbeskattningen.

För egen del villjag redovisa följande överväganden. De förslag som kommittén nu har lagt fram i fråga om inkomstbeskatt- ningen måste självfallet sättas i samband med andra skatteregler. Jag tänker därvid inte bara på de nyligen antagna fastighetstaxeringsreglerna utan även på hur inkomstbeskattningen i dag är utformad för olika ägarka- tegorier som typiskt sett kan vara ägare till sådana byggnader där skattefri- het kan komma i fråga.

Jag vill då först erinra om en del av de överväganden som gjordes i samband med tillkomsten av FTL. Därvid diskuterades noga vilka för- och nackdelar som var förknippade med de då gällande fastighetstaxcringsreg- lerna som möjliggjorde en uppdelning. på en skattefri resp. skattepliktig del. Den av kommittén då föreslagna övergången till en övervägandeprin- cip vid fastighetstaxcringcn godtogs eller lämnades titan erinran av flertalet remissinstanser. Inte minst skulle förslaget medföra förenklingar i taxe- ringsarbetet och leda till färre tvister vid fastighetstaxcringcn mellan de skattskyldiga och myndigheterna än de dåvarande uppdelningsreglerna. Det antogs vidare att förslaget många gånger skulle vara till fördel för de skattskyldiga. De fastigheter där skattefrihet skulle kunna komma i fråga torde nämligen regelmässigt vara sådana att det användningssätt som skulle kunna motivera skattefrihet dominerade.

Enligt min mening har knappast något framkommit sotn skulle tyda på att den nu nämnda principen för fastighetstaxeringens vidkommande inte skulle vara ändamålsenlig. Den måste därför bilda en utgångspunkt för de ändringar som kan komma i fråga.

Jag vill därefter beröra ett annat skatteavsnitt som också inverkar på de framtida inkomstskattereglerna i förevarande delar. Jag syftar därvid på reglerna för de ideella föreningarnas skattskyldighet. Denna kategori be- rörs i och för sig inte av de förslag som kommittén nu har lagt fram men här har riksdagen tidigare i år infört regler som innebär att övervägandeprinei- pen i denna del redan godtagits vid inkomsttaxeringen för dentta grupp.

Sådan ideell förening som avses i 53 ä 1 mom. e) KL samt punkt 9 av anvisningarna till detta lagrum åtnjuter enligt 54 å i) KL samt punkt 4 av anvisningarna till nämnda lagrum skattefrihet för inkomst av fastighet under vissa förutsättningar. I korthet har reglerna följande innebörd.

För att skattelättnader skall medges krävs bl. a. att den ideella förening- en ägnar sig åt allmännyttig verksamhet (religiös. välgörande. social. poli- tisk. konstnärlig, idrottslig. kulturell). Genom lagstiftning 1977 (prop. 1976/ 77: 13.5. SkU l976/77:45, rskr 1976/77: 323. SFS l977: 572) infördes en enhetlighetsprineip såvitt gällde beskattningen av dessa föreningars fas- tighets- och rörelseinkomster. De skulle vara antingen i sitt helhet skatte— fria eller fullt ut skattskyldiga. Den huvudsakliga inriktningen av verksam- heten skulle bli avgörande. Uttrycket huvudsakligen torde innebära ett

• Sida 27
•  Original

Prop. 1980/81: 61 27

krav på att omkring 75—80% av verksamheten avsett den allmännyttiga delen. Genom riksdagsbeslutet tidigare i år (SkU 1979/80151. rskr 1979/ 80: 35]. SFS l980:342) utvidgades nämnda föreningars skattefrihet. Ge- nom ett tillägg till punkt 4 av anvisningarna till 545 KL frikallades de nämligen från skattskyldighet för inkomst av sådan fastighet som tillhörde föreningen och som till övervägande del användes i föreningsverksamhe- ten som sådan.

För de nu angivna ideella föreningarna gäller alltså vid inkomsttaxering- en bl. a. dels att de är antingen skattefria eller skattskyldiga för rörelse- och fastighetsinkomster dels att övervägandeprineipen tillämpas i fråga om de egentliga föreningsfastigheterna. Även de nu beskrivna reglerna har vuxit fram mot bakgrund av önskemål om att slippa uppdelningar mellan skatte- frihet och skatteplikt och likaså har en utgångspunkt varit att de nya reglerna regelmässigt skulle vara till de skattskyldigas fördel. Inte helleri dessa delar är det enligt min mening motiverat att föreslå några ändringar. Med ett mindre undantag berör alltså mina förslag inte de nu angivna ideella föreningarna.

De nu redovisade förhållandena leder enligt min mening till att en över- vägandeprineip i så måtto bör införas även vid inkomsttaxeringen att olika regler får accepteras beroende på hur fastigheten används. Det kan visser- ligen sägas att en sådan princip kan resultera i att tämligen likartade fall kan komma att behandlas olika. Så skulle t. ex. bli fallet när den allmännyt- tiga och den kommersiella användningen av en fastighet är av ungefär samma omfattning. Nu finns det emellertid anledning anta att detta inte är en särskilt vanlig situation utan att det i stället regelmässigt förhåller sig så att det ena eller det andra användningssättet dominerar. Det är då enligt min mening möjligt att ha olika regler som anpassats till den dominerande användningen i det enskilda fallet.

Jag vill då först ta upp frågan om sådana fastigheter som inte till övervä— gande del används för ett ändamål som skulle kunna motivera skattefrihet. För dessa fall innebär kommitténs förslag att fastighetsinkomsterna i sin helhet skall vara skattepliktiga. I denna del överensstämmer förslaget med vad som redan gäller för de ideella föreningarnas fastighetsinkomster. Jag föreslår att kommitténs förslag genomförs.

För de fall där en fastighet till övervägande del används för ett allmän- nyttigt ändamål föreslår kommittén däremot att en uppdelning skall göras. Skattefrihet föreslås bara för sådana fastighetsinkomster som härrör från den allmännyttiga delen. Övriga fastighetsinkomster skall däremot beskat- tas på vanligt sätt. En ytterligare begränsning ligger i kravet på att ägaren själv skall bedriva verksamheten.

I denna del har kritiken tagit sikte på svårigheterna att i det praktiska arbetet avgöra vilka inkomster som skall anses vara av det ena eller andra slaget. Framför allt uppdelningen på utgiftssidan anges kunna bli besvärlig. t. ex. i fråga om sådana kostnader som kan sägas mer knyta an till fastighe-

• Sida 28
•  Original

Prop. 1980/81: 61 28

ten som sådan (värdeminskningsavdrag. vissa räntor) än till olika slag av verksamheter. En anledning till de nämnda svårigheterna anges vara att man inte längre kommer att ha tillgång till den uppdelning på olika värden som kan ha åsatts vid fastighetstaxcringcn när en fastighet är delvis skatte- fri och delvis skattepliktig.

En väg ur de nämnda svårigheterna skulle självfallet vara att när den allmännyttiga användningen överväger införa full skattefrihet. dvs. även här anta den princip som gäller för de ideella föreningarna. Det kan förvisso antas att åtskilliga av de fastigheter som skulle beröras ägs av sådana juridiska personer där ett mycket betydande allmännyttigt inslag finns. Men ägarbilden är trots allt betydligt mer splittrad här och har inte den ganska enhetliga karaktär som kännetecknar de ideella föreningarna. Jag är därför inte beredd att nu frångå kommitténs förslag. Frågan bör emellertid tas upp till förnyad prövning när närmare erfarenheter vunnits av reglernas praktiska tillämpning. Eftersom en stor del av hithörande fastigheter ägs av stiftelser är det också anledning att avvakta resultatet av stiftelseutredningens (Ju l975: OI) pågående arbete.

Olägenheterna av den föreslagna uppdelningen skall inte heller överdri- vas. Det saknas anledning att anta annat än att inkomsterna från de skattefria fastigheterna normalt är av sådan natur att de inte skall beskat- tas. Att en uppdelning skall ske får förmodas tillhöra ovanligheten. En uppdelning torde bli ovanlig i framför allt de fall som kommitten tagit upp i 54å d) ] KL. Det är här fråga om specialbyggnader och dessa kan som förslaget är utformat knappast användas på alltför skiftande sätt. Några fall där så skulle kunna ske har i förslaget undantagits från inkomstskattefrihet och jag tänker då främst på kommunikationsbyggnader. För sådana fastig- heter som avses i 3 kap. 45 FTL har kommittén föreslagit skattefrihet för inkomster som uppkommit genom att fastigheten använts i organisationens eller sammanslutningens verksamhet som sådan. Även här bör det normalt gå att utskilja vad som kan sägas ligga vid sidan om den allmännyttiga delen. Detta bör rimligen gå att få fram med ledning av bokföringen. I själva verket innebär kommitténs förslag inte så djupgående ändringar i förhållande till vad som nu gäller att taxeringsnämnderna ställs inför helt nya problem. Även om den uppdelning som tidigare skett vid fastighetstax- eringen på skattefri resp. skattepliktig del kunnat tjäna till ledning för en motsvarande uppdelning vid inkomsttaxeringen får man inte bortse från att detta är något som har karaktär av hjälpregel. Det finns alltså inte heller i dag något absolut band mellan fastighets- och inkomsttaxering. Mot denna bakgrund är jag inte heller beredd att biträda de önskemål som framförts om rätt till särskilt uppskattningsvärde för att tjäna som underlag vid inkomsttaxeringen. Jag återkommer strax till dessa frågor. Jag vill också betona att det inte skall vara nödvändigt att varje år ingående undersöka efter vilka normer en fördelning skall ske. Om det inte har inträffat några mer genomgripande förändringar i en fastighets användningssätt mellan. två år — torde föregående års fördelning kunna begagnas igen.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1980/81: 61 29

Jag föreslår att kommitténs förslag genomförs. De nya reglerna bör tas in i 54% d) KL och 75 h) lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. SlL. Mitt förslag innebär emellertid vissa i huvudsak redaktionella ändringar i förhål- lande till kommitténs förslag. 1 det föregående nämnde jag att de ideella föreningarnas inkomstbeskattning inte berördes av de nu diskuterade änd- ringarna. Jag vill dock nämna att det kan tänkas att en ideell förening undantagsvis kan äga en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 eller flå FTL men som inte används i föreningsverksamheten som sådan och inte heller har en naturlig anknytning till densamma. Inkomster från en sådan fastig- het bör då behandlas enligt 54.5 d) I och 2 KL. Detta påkallar en ändring i punkt 4 av anvisningarna till 54ä KL.

Jag övergår nu till att behandla f'örmögcnhetsbeskattningen av de icke skattepliktiga fastigheterna.

F.n. gäller att fastigheter. som undantagits från skatteplikt enligt Så KL. inte skall tas upp som tillgång vid förmögenhetstaxeringen (35 2 mom. j) lagen (l947: 577) om statlig förmögenhetsskatt. SFL). lndustritillbehör enligt 2 kap. 35 jordabalken. JB. omfattas emellertid generellt av förmö- genhetsskatteplikt. De fastigheter som kunde undantas från skatteplikt enligt 5.5 KL var nästan alltid sådana vars ägare inte var skattskyldiga till förmögenhetsskatt. Genom tillkomsten av FTL har här en viss förskjut- ning skett så att skattefria fastigheter i större utsträckning kan ha ägare som är skyldiga att erlägga förmögenhetsskatt.

Kommittén har föreslagit att skattefri fastighet som tillhör fysisk person och annan skattskyldig som avses i 65 l mom. första stycket al—c) SFL. dvs. i princip alla till förmögenhetsskatt skattskyldiga rättssubjekt. nor— malt skall tas upp som skattepliktig tillgång vid för—mögenhetstaxeringen. För att en skatteskärpning jämfört med nuläget inte skall inträda föreslår kommittén dock att de fastighetstyper som nu generellt utgör skattefri tillgång vid förmögenhetstaxeringen också i fortsättningen skall vara det. Detta gäller kommunikationsbyggnad. distributionsbyggnad. reningsan- läggning. kulturbyggnad och ecklesiastikbyggnad som avses i 2 kap. FTL jämte därtill hörande tomtmark. övrig mark och markanläggning. Enligt förslaget skall industritillbehören enligt 2 kap. 35 JB liksom f.n. alltid tas upp som tillgång.

Eftersom något taxeringsvärde inte kommer att åsättas de skattefria fastigheterna föreslår kommittén att en möjlighet införs att fastställa'ett värde på skattefri fastighet som skall upptas som tillgång vid förmögen- hetsbcräkningen. Värderingen skall enligt förslaget ske enligt de av kom- mittén föreslagna reglerna om åsättande av särskilt uppskattningsvärde för fastighet.

Den av kommittén föreslagna behandlingen av de skattefria fastighe- terna vid förmögenhetsbeskattningen har kritiserats på sina håll, inte minst då på grund av sättet för att bestämma värdet.

Jag kan i och för sig dela kommitténs betänkligheter inför tanken att från

• Sida 30
•  Original

Prop. 1980/8] : 61 30

förmögenhetsbeskattning undanta de fastigheter som bedömts vara icke skattepliktiga vid fastighetstaxcringcn. Hithörande fastigheter kan på grund av ägarkravets slopande vid fastighetstaxcringcn för framtiden kom- ma att innehas även av sådan skattskyldig som har att erlägga förmögen- hetsskatt. Jag är emellertid likväl tveksam om den föreslagna lösningen är den lämpligaste.

För att kommitténs förslag skall kunna tillämpas måste det tillskapas något annat värde i stället för taxeringsvärdet och här har kommittén tänkt sig att lagen (1971: l7l) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet. Lsuf. skulle komma till användning. Jag återkommer senare (avsnitt 2.2.2. |) till vissa särskilda frågor angående Lsuf. ] denna del har flera remissinstanser uttalat tvekan och ifrågasatt om den myndighet — länsstyrelsen — som skall handha det föreslagna värderingsförfarandet verkligen har erforder- liga resurser för detta. Mer allvarliga är emellertid enligt min mening de närmare effekterna av det föreslagna värderingsförfarandet. Även om vår- deringen skall ske efter de normer - med undantag för beskaffenhetstid- punkten — som skall gälla vid fastighetstaxcring har en del opraktiska avvikelser i förslaget i förhållande till F'l'L bedömts nödvändiga. Kommit- te'n har ansett att anledning saknas att införa någon bcsvärsrätt över länsstyrelsens beslut. För att några rättsförluster inte skall behöva uppstå i skattesammanhang bör enligt kommittén i stället föreskrivas att det sär- skilda uppskattningsvärdct skall vara endast till ledning vid bestämmande av skatt eller taxering. Vidare innebär förslaget att avgift skall utgå om inte staten har ansökt om värdering.

Med tanke på att det föreslagna värderingsförfarandet inte kan sägas få den stabilitet som jag anser vara önskvärd i detta sammanhang vill jag föreslå en annan lösning på förmögenhetsskattefrågan.

Även om de nya skattefrihetsreglerna medför en viss utvidgning av ägarkretsen är likväl läget alltjämt det att endast ett fåtal av dessa kan förmodas vara skyldiga att betala förmögenhetsskatt. Å andra sidan kan ett generellt undantagande av skattefria fastigheter från förmögenhetsbeskatt- ningen missbrukas i enstaka fall. Jag föreslår därför den förändringen att skattefria fastigheter visserligen generellt undantas från förmögenhetsbe- skattningen men att samtidigt skatteavdrag vägras för skuld som avser kapital som nedlagts i fastigheten. Mina förslag föranleder ändringar i 3 5 2 mom.j) och 5 & SFL.

l fråga om arvs- och gåvobeskattningen får andra bedömningar göras. Enligt min mening saknas det anledning att undanta skattefria fastigheter från skatteplikt enligt lagen ( 1941 : 416) om arvsskatt och gåvoskatt. AGL.

För det första är arvs- och gåvoskatterna — till skillnad från förmögen- hetsskatten — av engångsnatur. Detta betyder bl.a. att en arvs- och gåvo- skattefrihet för skattefria fastigheter skulle kunna inbjuda till missbruk. Antag att en speeialbyggnad ges bort och då utan gåvobeskattning. Kort tid efter gåvan ändras fastighetens användningssätt så att den skall indelas

• Sida 31
•  Original

Prop. 1980/8]:6l 3]

som skattepliktig. Utan särskilda regler kan då ingen gåvoskatt uttas. Till bilden hör också att om det vid förmögenhetsbeskattningen torde vara få . fall där en beskattning skulle bli aktuell så bör det vara ännu ovanligare att en skattefri'fastighet skulle utgöra tillgång i ett dödsbo. Jag föreslår alltså inga undatttagsregler för skattefria fastigheter vid arvs- eller gåvobeskatt- ningen. Avslutningsvis vill jag påpeka att vad jag nu har sagt inte innebär några ändringar i den gåvoskattefrihet som redan gäller för gåvor till allmännyttiga ändamål.

2.2.2. Övrigt:_löljdiindringar

Jag har i det föregående behandlat hur inkomstbeskattningen bör ske i fråga om inkomster från fastigheter där skattefrihet för fastigheten kan komma i fråga enligt FTL. [ det följande avser jag att ta upp andra frågor som hänger samman med att fastighetstaxeringsbestämmelserna ändrats genom tillkomsten av FTL. Till stor del är det fråga om att ändra definitio- ner eller liknande. I tydlighetens intresse berör jag även sådana avsnitt i FTL som i och för sig inte föranleder ändringar på annat håll. Framställ- ningen bygger på FTL:s kapitelindelning.

2.2.2.1 Fastighetstaxeringslagen. ] kap. Inledande bestämmelser

1 kap. FTL innehåller bestämmelser av mera allmän betydelse för fas- tighetstaxcringcn. såsom i vilka frågor beslut skall fattas. vad som menas med taxeringsår, fastighet och ägare samt vad som är att anse som beskaf- fenhetstidpunkt. Bestämmelserna överensstämmer i stort med gällande ordning. Det finns emellertid ett betydelsefullt undantag och det gäller vilka fastigheter som skall åsättas taxeringsvärde. Denna fråga har jag emellertid redan behandlat i avsnitt 2.2.l såvitt gäller förhållandet till inkomstbeskattningen.

Enligt l kap. l & FTL skall taxeringsvärde inte åsättas fastighet som enligt 3 kap. FTL skall undantas från skatteplikt.

Kommittén som pekar på att taxeringsvärde fonfarande används i olika andra sammanhang. anser att i en del fall den slopade värderingen i samband med fastighetstaxcringen kan behöva ersättas med en särskild expertvärdering eller liknande. Enligt kommitténs mening är det i dessa fall främst från likformighetssynpunkt mest lämpligt med ett officiellt vär- deringsförfarande och värderingsutlåtande.

Enligt kommittén bör lagen (1971 : 17!) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet. Lsuf, ges ett vidgat tillämpningsområde. F.n. får den bara tillämpas under den löpande taxeringsperioden vid vissa angivna former av förändring efter senaste fastighetstaxcring. Kommittén anser att det ökade behovet av särskild värdering. som föranletts av de nya skattepliktsreg- lerna. bör tillgodoses genom att möjlighet tillskapas att åsätta skattefri fastighet särskilt uppskattningsvärde. Däremot har kommittén inte ansett det lämpligt att ytterligare utvidga tillämpningsområdet till att omfatta

• Sida 32
•  Original

Prop. 1980/81: 61 32

även egendom som enligt 7 kap. 16 & F'l'L inte skall värderas. Förslaget innebär att lagen görs till en "baslag" till vilken annan lagstiftning kan hänvisa i den mån behov föreligger att få ett officiellt värderingsutlåtande för fastighet. ] lagen skall inte längre anges för vilket eller vilka ändamål värdet fastställs. Förslaget innebär ingen ändring i fråga om värderingen, utan den skall liksom f.n. ske efter fastigltetstaxeringsregler. När det gäller beskaffenhetstidpunkten föreslås att en möjlighet införs att tillämpa annan tidpunkt än den då uppskattningen sker. Enligt förslaget skall samma ägarbegrepp gälla som vid fastighetstaxcringcn. Möjlighet bör dock finnas t. ex. för taxeringsnämnd att vid förmögenhetstaxeringen påkalla åsättande av särskilt uppskattningsvärde. Mot bakgrund härav föreslär kommittén att även annan än ägare får påkalla särskild värdering. En förutsättning bör dock enligt kommittén vara att det i lagstiftningen på det område där uppskattningsförslaget skall användas. direkt föreskrivs att annan än ägaren får påkalla värdering. De formella rutinerna kring ansökan m.m. föreslås i stort följa FTL:s regler. Ägarens uppgiftsskyldighet föreslås få i huvudsak samma innebörd oavsett vem som påkallar åsättande av särskilt uppskattningsvärde. Kommittén anser att anledning saknas att nu införa någon besvärsrätt över länsstyrelsens beslut. För att några rättsförluster inte skall behöva uppstå i skattesammanhang bör enligt kommittén i berörd lagstiftning föreskrivas att det särskilda ttppskattningsvärdet skall vara endast till ledning vid bestämmande av skatt eller taxering. Förslaget innebär vidare att när staten är sökande skall inte avgift utgå. I övrigt föreslås i huvudsak endast redaktionella ändringar i lagen.

Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran av flertalet av remiss- instanserna. Några remissinstanser är kritiska mot förslaget. Bl. a. berörs länsstyrelsens resurser för de föreslagna tillkommande arbetsuppgifterna. Några remissinstanser påpekar att förslaget innebär att ny värdering måste göras varje år och ifrågasätter om inte ett åsatt ttppskattningsvärde kan godtas vid flera års taxeringar. Kritik framförs mot förslaget att inte låta skattefriheten slå igenom vid förmögenltetsbeskattningen. varvid särskilt uppskattningsvärde på fastighet vid förmögenhetsbeskattningen inte skulle behöva. Vidare framförs synpunkter om att rätt att påkalla uppskattnings- värde bör föreligga även vid inkomsttaxeringen om förslaget i fråga om inkomstbeskattning genomförs. Några remissinstanser anser att även Iaxeringsintendent vid f'örmögenhetsbeskattningen bör ha rätt att påkalla åsättande av särskilt taxeringsvärde. Någon remissinstans anser att ägare som ansöker om värdering vid förmögenhetsbeskattning bör befrias från avgift.

Jag har tidigare (avsnitt 2.2.l) föreslagit att fastighet. som enligt 3 kap. FTL har undantagits från skatteplikt. inte skall upptas som tillgång vid förmögenhetstaxeringen. Detta innebär att en stor del av de erinringar som framförts under remissbehandlingen inte längre är aktuella. Lsuf kommer emellertid fortfarande att behövas för sitt hittillsvarande ändamål. De nya

• Sida 33
•  Original

Prop. [980/81: 61 33

skattepliktsreglerna kommer också att öka behovet av särskild värdering. Lagens tillämpningsområde bör därför utvidgas något. Jag har tidigare föreslagit att fastighet. som enligt 3 kap. FTL är undantagen från skatte- plikt, inte skall tas upp som tillgång vid förmögenhetstaxeringen. Detta medför att det knappast finns anledning att i och för sig vidga den krets som kan ansöka om särskild värdering. Liksom hittills bör fastighetsägare och därmed jämställda få göra detta. Denna krets bör emellertid bestäm- mas med utgångspunkt i 47 & KL. Reglerna bör utformas så att även ägare av icke skattepliktiga fastigheter omfattas. Jag föreslår även vissa redak- tionella ändringar.

För beslut om åsatt värde utgår avgift med 300 kr. om det uppskattade värdet inte överstiger 200000 kr. och i annat fall med 600 kr. Dessa belopp har gällt sedan lagens ikraftträdande den I juli l97l. Jag föreslår att dessa avgifter höjs till 500 resp. 1000 kr.

Frågan huruvida Lsuf bör tillämpas vid inkomstbeskattningen har jag berört i det föregående (avsnitt 2.2. l).

I lagen (1933.'359) angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fä]! sit-allförstås anges att det s.k. preliminära taxeringsvärdet i vissa fall skall ersätta det "riktiga" taxeringsvärdet. Kommittén föreslår vissa re- daktionella följdändringar i lagen. Dessa betingas av kommitténs förslag till utvidgning av Lsuf och till förslaget att beteckningen preliminärt taxe- ringsvärde skall utgå ur Lsuf.

Förslaget har inte mött någon kritik av remissinstanserna och jag anslu- ter mig till detsamma.

Vid arvs- och gåvobeskattningen finns regler för värderingen av fastig- het i 22 åAGL. Enligt huvudregeln skall fastighet tas upp till taxeringsvär- det året före det år då skattskyldigheten inträder. I vissa i 22 .' 2 mom. AGL angivna situationer skall emellertid fastighet åsättas ett särskilt värde av länsstyrelsen. Detta gäller dels fastighet som saknar taxeringsvärde. dels fastighet vars beskaffenhet på ett eller annat sätt förändrats och dels fastighet. vars användning undergått väsentlig förändring. 22 ä 2 mom. AGL innehåller viss hänvisning till KL angående grunderna för fastighets- taxering. Enligt kommittén föranleder inte FTL några sakliga ändringar i nämnda lagrum. Däremot föreslår kommittén en redaktionell ändring avse- ende hänvisningen till var grunderna för fastighetstaxcring återfinns. En- ligt förslaget skall ändringarna träda i kraft den l januari l98l. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas om skattskyldigheten inträtt före den I januari 1982.

Jag biträder även här kommitténs förslag. Enligt 22 .' 2 mom. tredje stycket AGL åligger det skattskyldig. boutredningsman eller testaments- exekutor att ansöka om åsättande av värde till ledning för arvsskattens bestämmande. Beskattningsmyndigheten får enligt 67% AGL förelägga vite för att förmå dessa personer att fullgöra ansökningsskyldigheten. Jag anser att denna möjlighet bör vara tillräcklig för att ansökningsskyldighe- 3 Riksdagen 1980/81. ] saml. Nr. 6]

• Sida 34
•  Original

Prop. 1980/81: 6] 34

ten skall fullgöras och är därför inte beredd att biträda önskemål som framförts under remissbehandlingen om att även beskattningsmyndighet skall ha rätt att göra sådan ansökan.

Med anledning av vad kammarkollegiet har uttalat i sitt remissyttrande villjag ta upp en speciell fråga. Om en fastighet förvärvas genom arv eller gåva under ett år när allmän fastighetstaxcring äger rum och efter det att taxeringsarbetet avslutats skall enligt praxis. om taxeringsvärde inte finns åsatt för närmast föregående år. det värde gälla som åsatts vid allmänna fastighetstaxcringcn. Kammarkollegiet har nu uttryckt önskemål om att l98l ars taxeringsvärde regelmässigt skulle kunna tillämpas vid förvärv under l98| i de fall taxeringsvärde saknas för nästföregående är. Härige- nom skulle det särskilda värderingsförfarandet enligt 22 ä 2 mom. tredje stycket AGL inte behöva tillgripas. Jag är emellertid inte beredd att biträda. detta förslag som innebär att man för vissa förvärv under år när allmän fastighetstaxcring äger rum skulle komma att tillämpa ett värde som inte var känt vid förvärvstidpunkten.

2.222. Fastighetstaxeringslagen. 2 kap. Indelning av byggnader och mark

Vid fastighetstaxcringcn är det av stor vikt att få fram grupper av egendom som har likartade egenskaper och som bör värderas efter enhet- liga regler. Den klassificering av byggnader och mark som görs vid fastig- hets-taxeringen syftar främst till just en sådan gruppindelning av egendo- men. Ett annat önskemäl är att fastighetstaxcringens klassificeringssystem skall samordnas med annan lagstiftning och statistikframställning där likar- tade begreppsbestämningar kommer till användning. Som exempel på an- nan lagstiftning som anpassats till fastighetstaxcringens klassificeringssy- stem kan nämnas lagen ( [9751 [132] om förvärv av hyresfastighet och dess tillämpningsförcskrifter (l975: Il39). De grundläggande klassificeringsbe- stämmelserna finns numera i FTL.

Alla byggnader och all mark skall enligt FTL som en första åtgärd i taxeringsarbetet indelas i olika byggnadstypcr och ägoslag. Denna indel- ning ligger sedan till grund för beslut i fråga om skatteplikt, taxeringsenhet och beskattningsnatur. Den materiella innebörden av de olika byggnadsty- perna har förändrats. Som exempel kan nämnas att hotell och restauranger som tidigare indelats som industrifastighet i fortsättningen skall hänföras till hyreshus. Gruppen specialbyggnader. som tidigare var en restgrupp. skall enligt FTL omfatta endast byggnader vars användningssätt motiverar att fastigheten undantas från skatteplikt.

Kommittén anser. med undantag för stämpelskattclagen ( 1964:308). SL. att reglerna om indelning av byggnader och mark inte direkt föranleder följdändringar i annan lagstiftning.

Enligt 4 56) SL är kommuns eller annan menighets förvärv av mark som enligt fastställd plan skall användas för vissa ändamål undantagna från stämpelskatteplikt. Bestämmelsen hänvisar i fråga om ändamålen till 5 ä 1

• Sida 35
•  Original

Prop. 1980/81: 61

'...» 'Jt

mom. b) eller d) KL. som upphävts genom tillkomsten av FTL. Från skatteplikt undantas enligt nu gällande bestämmelser markförvärv för all- männa platser. begravningsplatser. allmän styrelse eller förvaltning, kul- turvård eller rättsvård. ordning eller säkerhet. barnavård. sundhetsvård. religionsvård eller undervisning samt åldringsvärd.

Kommittén har efter samråd under hand med stämpelskatteutredningen (B I977:06) föreslagit en viss utvidgning av de stämpelskattefria markför- värven. Enligt förslaget kommer friheten från stämpelskatt att omfatta markförvärv som sker för bl.a. vissa kommersiella ändamål som enligt FTL kan motivera att byggnad indelas som t.ex. bad-. sport- och idrotts- anläggning eller kulturbyggnad. Stämpelskattefriheten kommer alltså att bli vidsträcktare än enligt gällande regler. Ändringarna skall enligt försla- get gälla markförvärv som skett efter ikraftträdandet den ljanuari 1981.

Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran av de flesta remissin- stanserna. Stämpelskuneutral/tingen motsätter sig inte förslaget men för- utskickar att dess fortsatta arbete kan leda till att bestämmelsen får en annan utformning än den av kommittén föreslagna. Kamtrim-kollegiet an- ser att lydelsen av den föreslagna övergångsbestämmelsen skulle medföra att. om efter 1981 ars ingång lagfart söks på förvärv som skett före denna tidpunkt av sådan allmän mark som avses i 4 561 SL. så finns inte stöd för skattefrihet. Detta sammanhänger enligt kollegiet med utformningen av övergångsbestämmelserna till FTL som bl.a. innebär att 5 ? KL upphörde att gälla vid utgången av år 1979.

Jag vill i detta sammanhang nämna följande. .Jag delar kommitténs uppfattning att det nu inte finns anledning att komplicera reglerna alltför mycket och därmed försvåra stämpelskatteutredningens fortsatta utred- ningsarbete. Jag biträder således kommitténs förslag till utvidgning av de stämpelskattefria markförvärven.

Sotn kammarkollegiet har påpekat skulle. med föreslagen lydelse av övergångsbestämmelsen. skattefrihet inte kotnma att föreligga i vissa fall för allmän mark som avses i nuvarande lydelse av 4 %$ 6) SL. Denna effekt har inte åsyftats. Övergångshestämmelsen till SL bör därför utformas så att den nya lydelsen av 4 & SL gäller i fråga om förvärv för vilka. skatteplikt inträder efter ikraftträdandet den 1 januari 1981. Skattefrihctcn kommer härigenom även att aVse förvärv som skett före den 1 januari 1981 men för vilka skatteplikt inträder först efter ikraftträdandet.

2.223. Fastighetstaxeringslagen. 3 kap. Skatteplikt

Jag har i avsnitt 2.2.1 behandlat frågan om följdändringar i KL. SIL. SFL och AGL som föranleds av de nya skattepliktsreglcrna i FTL. Jag vill nu ta upp några andra frågor med anknytning till dessa skattepliktsregler och som har behandlats av kommittén. Detta gäller lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift och lagen (1976: 661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1980/81: 61 36

Enligt l 5 lager! (I946:324) om skogsrårclsuvglf! skall avgift betalas av ägare av sådan jordbruksfastighet. som vid fastighetstaxcringcn åsatts delvärdet skogsbruksvärde. Genom bestämmelsen i 3 kap. F'l'L kommer frihet från skatteplikt och därmed frihet från skyldighet att betala skogs- vårdsavgift att gälla vissa _iordbruksfastigheter. Det är här fråga om t. ex. vissa fastigheter inom vårdsektorn som drivs av det allmänna.

Kommittén har inte föreslagit någon följdändring och någon erinran häremot har inte framförts. Jag ansluter mig till kommitténs ståndpunkt.

Enligt 3 kap. 4 & punkten 4 FTL skall fastigheter som ägs av främmande makts beskickningar undantas från skatteplikt. Detta innebär i sak ingen ändring i förhållande till vad som gällde tidigare. Kommittén har därför inte funnit anledning att överväga nägra följdändringar.

2.2.2.4 Fastighetstaxeringslagen. 4 kap. Taxeringsenhet och beskattnings-

Regler om fastigheters beskattningsnatur och indelning i taxeringsen- heter finns f. n. i 7 och 8 åå KL jämte anvisningar. I huvudsak har dessa regler överförts oförändrade till 4 kap. FTL. Delvis har emellertid sådana sakliga ändringar gjorts som kommer att ge både ändrad indelning i taxe- ringsenheter och ändrad beskattningsnatur vid 1981 års allmänna fastig- hetstaxcring. Vidare har förfarandet vid bestämmande av taxeringsenhets omfattning direkt knutits till indelningen av byggnader och mark vilket är en nyhet i förhållande till vad som gäller nu.

1 de flesta fall torde FTLs regler om taxeringsenhet och beskattningsna- tur ge ett i förhållande till dagsläget oförändrat resultat. Detta gäller emel- lertid inte täktmark och exploateringsmark. vilka är 1981 bryts ut till särskilda taxeringsenheter med beskattningsnaturen annan fastighet. Vi— dare kan den s.k. femhektarsregeln i 4 kap. 5 :$ andra stycket och 11 å andra stycket punkten [ F'l'L antas få till följd att bostadsbyggnader i anslutning till ett jordbruk i ett ganska stort antal fall bryts ut till särskild taxeringsenhet med ändrad beskattningsnatur. Vidare innebär regeln i 4 kap. 10.5 FTL att marksamfällighet i minskad utsträckning kommer att utgöra särskild taxeringsenhet.

Kommittén har redovisat överväganden i fråga om följdändringar i KL. men föreslår ingen annan ändring än att hänvisningen till anvisningarna till 8 % KL som nu finns i punkt 1 av anvisningarna till 41 a ä KL skall från den ljanuari 1981 avse 4 kap. 10 & F'l'L.

Förslaget och övervägandena har inte fått någon kritik från remissin- stanserna. Jag ansluter mig till förslaget och föreslår att punkt 1 av anvis- ningarna till 41 a & KL ändras på sätt kommitten har föreslagit.

Kommittén har inte ansett det nödvändigt att göra följdändringar i 17 och 18 åå KL. vilka innehåller bestämmelser om inkomstslag och om vad som skall utgöra särskild förvärvskälla. Jag instämmer i kommitténs över— väganden och föreslår således ingen ändring i nämnda paragrafer.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1980/81: 61 37

Kommittén har också berört bestämmelserna i Kl- om avskrivning av dn'ftbyggnad påjordbruksfastighet. om substansminskningsavdrag vid till- godogörande av naturtillgångar och om realisationsvinst.

Frågan om avskrivning'av driftbyggnad på jordbruksfastighet har be- handlats i en lagrådsremiss. över vilken lagrådet nyligen har avgivit yttran- de. Jag kommer inom kort att föreslå regeringen att en proposition i frågan avges till riksdagen.

De övriga frågor kommittén har berört har behandlats i en inom budget- departementet upprättad promemoria (Ds B 198019) Delavyttring. sub- stansminskning m.m. Promemorian har nyligen varit föremål för remiss- förfarande. Jag avser att inom kort föreslå regeringen att inhämta lagrådets yttrande över förslag till ändringar i dessa frågor.

I sammanhanget vill jag erinra om att de särskilda lättnader som kan medges familjeföretagen vid kapitalbeskattningen påverkas av den nyss nämnda ändrade beskattningsnaturen för täktmark och exploateringsmark. Genom att sådan mark för framtiden inte kommer att få beskattningsna- turen jordbruksfastighet försämras lantbrukarnas situation genom att ut- rymme för skattelättnader begränsas. Jag uttalar i dag i propositionen om ändrade regler för villabeskattningen m.m. att de väntade höjningarna av taxeringsvärdena påkallar ändringar i vissa hänseenden ifråga om familje- företagens skattelättnader. Min avsikt är att inom kort återkomma i dessa frågor.

Kommittén redovisar även överväganden i fråga om följdändringar till lagen (l975: 1l32) (mr_mrvärr av hyresfastighet m. m.

Enligt 1 & nämnda lag får fast egendom som är taxerad som annan fastighet och som vid taxeringen betecknats som hyresfastighet inte för- värvas utan tillstånd av hyresnämnd om kommunen påkallat prövning hos hyresnämnden. Av l & tillämpningsförordningen till lagen framgår att fråga huruvida förvärvstillstånd fordras enligt lagen bedöms av bevis om fastig- hetens typkod enligt senast verkställda taxeringen.

Kommittén föreslår att begreppet hyreshusfastighet i l få i lagen ändras till hyreshusenhet.

Denna kategori omfattar emellertid, genom att den i FTL utökats med restaurang, hotell eller liknande. en större grupp fastigheter än tidigare. Avsikten med tillståndsprövningen är emellertid inte att förvärv av sådana fastigheter skall prövas av hyresnämnd. Enligt kommittén får detta emel- lertid accepteras om man vill behålla taxeringsenhetens beteckning som urvalsinstrument. Enligt 4 5 andra stycket lagen får förvärvstillstånd inte vägras om det i ärendet visas att fastigheten är obebyggd eller bebyggd med annat än hyreshus eller med hus som inte innehåller fler än två för bostadsändamål avsedda lägenheter. Enligt kommittén bör den utökning av de tillståndspliktiga förvärven som kan bli följden av den av kommittén föreslagna ändringen inte få någon egentlig effekt genom att kommunen i förekommande fall torde avstå från att påkalla hyresnämndens prövning då man finner att 4 5 andra stycket lagen är tillämpligt.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1980/81: 61 38

Förslaget har i allmänhet inte mött några invändningar. Kommittén framhåller vidare att införandet av övervägandeprineipen vid indelning av byggnader kan göra det svårt att genom fastighetstaxcring- ens kodsystem fånga upp alla de fastighetsöverlåtelser som ursprungligen avsågs. Kommittén nämner att specialenhet (4 kap. 5 så 6 FTL) kan inne- hålla en mindre del bostäder.

Denna fråga har berörts av h_vresnr'im"den och urrendenämuden i (före- borg. som anser sig sakna underlag för att bedöma hur ofta specialenhet kan innehålla bostäder. Nämnden anser att förvärv av sådan specialenhet rent principiellt bör omfattas av tillståndsplikten och pekar påatt nuvaran- de rcgler har medfört att förvärv av byggnader med bostäder kommit att falla utanför förvärvslagstiftningen.

För egen del vill jag. efter att ha haft samråd med det statsråd som handlägger lagstiftningsärenden som rör hyra m.m.. nämna följande. Den utvidgning av lagens tillämpningsområde som kommitténs förslag innebär torde inte medföra någon ändring i sak i fråga om tillståndsprövningen. Den eventuella ökning av antal ärenden för tillståndsprövning som kan bli följden av förslaget får vägas mot önskemålet att ha ett smidigt fungerande urvalsinstrument. Jag föreslår därför att begreppet hyresfastighet byts ut mot hyreshusenhet. Lagen skall således tillämpas i fråga om hyreshusen- het.

Som bl.a. kommittén påpekat kan emellertid specialenhet innehålla en mindre del bostäder. Redan enligt gällande regler kan andra fastigheter än hyresfastigheter innehålla en mindre del bostäder och således ligga utanför lagens tillämpningsområde. Detta hänger samman med att även enligt de regler som gällde vid 1975 års allmänna fastighetstaxcring skulle indelning- en göras enligt en huvudsaklighetsprineip. Problemet är således inte nytt. Någon ytterligare ändring i lagen i anledning av FTL anser jag inte bör göras i detta sammanhang.

2.2.2.5 Fastighetstaxeringslagen. 5 kap. Bestämmande av taxeringsvärde

5 kap. FTL innehåller vissa grundläggande bestämmelser om hur taxe- ringsvärde skall bestämmas. Vissa förändringar har gjorts i förhållande till vad som gäller f. n.

Enligt 4 15 skall marknadsvärdet bestämmas med hänsyn till det genom- snittliga prisläget under andra året före taxeringsäret. vilket överensstäm- mer med vad som gällde vid 1975 ars allmänna fastighetstaxcring.

Vid värderingen skall enligt gällande ordning privaträttsliga förpliktelser inte beaktas i den mån de inte är hänförliga till servitut eller liknande förhållanden. Detta gäller även enligt 5 kap. 3 s" FTL enligt vilken även förpliktelser enligt tomträttskontrakt om markens utnyttjande skall beak- tas.

Redovisningen av delvärden och delposter har genomgått relativt stora förändringar i FTL. Delredovisningen följer inte längre beskattningsna-

• Sida 39
•  Original

Prop. 1980/81: 61 39

turen utan är direkt knuten till de olika typerna av taxeringsenheter. Delpostredovisningen. som endast fanns i fråga omjordbruksfastighet. har helt utgått.

Kommittén har övervägt följdändringar i Kl.:s bestämmelser om av— skrivning av byggnad men inte ansett det erforderligt med någon följdänd— ring.

lngen remissinstans har haft någon erinran. .lag vill nämna att iden nyss nämnda lagrådsremissen (avsnitt 2.224) har behandlats regler för avskriv- ning av byggnader. däribland frågan om beaktande av värde av överbygg- nad.

2.226. Fastighetstaxeringslagen. 6 kap. Värderingsenhet

6 kap. FTL innehåller regler om indelning i värderingsenhet med i stort sett samma innehåll som tidigare fanns i RSV:s anvisningar.

Enligt kommittén behöver några följdändringar inte göras på grund av bestämmelserna i 6 kap. Jag ansluter mig till kommitténs uppfattning.

2.2.2.7 Fastighetstaxeringslagen. 7 kap. Allmänna värderingsregler

7 kap. FTL innehåller allmänna värderingsregler. som hittills i huvudsak varit intagna i RSV:s anvisningar. Bestämmelserna innebär att oförändra— de allmänna principer för värderingen skall tillämpas år 1981. Undantag finns emellertid. Det gäller egendom som avses i 7 kap. 16 & FTL. vilken. oaktat den kan ingå i skattepliktig taxeringsenhet. inte skall åsättas något värde. Ändringarna får vissa effekter vid inkomsttaxeringen men även utanför skatteområdet kan följdeffekter uppstå.

Kommittén. som har övervägt följdändringar såväl i Kl. som i SFL. föreslår ingen annan ändring än att den i anvisningspunkt 2 a nionde stycket till 3.6 15 KL gjorda beskrivningen av industritillbehören ändras till "egendom som avses i 2 kap. 3 äjordabalken".

Remissinstanserna har inte haft några erinringar mot förslaget och jag biträder detsamma.

Kommittén har också övervägt följdändringar i 11) kap. 4 & JB. som innehåller regler om förlängning av arrendeavtal vid bostadsarrende för viss tid. Enligt detta lagrum skall vid bostadsarrenden för viss tid uppsäg— ning av avtalet alltid ske för att rätt till förlängning inte skall föreligga. Uppsägning skall ske senast ett år före arrendetidens utgång. Rätt till förlängning av avtal om bostadsarrende föreligger inte om bostadshus visserligen finns på arrendestället men detta inte är åsatt taxeringsvärde ett år före arrendetidens utgång. Enligt 5 ä 4 mom. KL förelåg inte skatteplikt om värdet av byggnad eller med varandra sammanhängande byggnader. som är uppförda på mark, för vilken garantibelopp inte skall tas tipp som skattepliktig inkomst för byggnadsägaren. understeg 5 (100 kr. Enligt 7 kap. 165 FTL skall något värde inte åsättas byggnad eller byggnader inom samma tomt. om byggnadsbeståndets sammanlagda värde inte skulle upp-

• Sida 40
•  Original

Prop. 1980/81: 61 40

gå till 10000 kr. FTL medför således en viss förändring av förlängningsrät- ten vid bostadsarrende.

Kommittén påpekar att l980 års taxeringsvärden. som bygger på de gamla fastighetsbestämtnelserna. kommer att gälla bostadsarrendeavtal som löper ut ända till den 31 december I981. Med hänsyn härtill anser kommittén att FTL inte motiverar någon ändring av bcsittningsskyddsreg- lerna vid bostadsarrende.

Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran av de flesta remissin- stanserna. Hit hör bl.a. arrcnde/agskummirrén (Ju I975.'()4). [[_vremt't'mn- den och arrendenit'nmdt-w i Göteborg påpekar att de nya taxeringsvärdena gäller från den ljanttari [981 och kommer att tillämpas i besittningstvister där senaste uppsägningsdagen infaller efter l980 års utgång. En omedelbar översyn av reglerna om bostadsarrendators besittningsskydd är enligt hy- resnämnden nödvändig. om man inte vill godta att de nya taxeringsreg- lerna kan få till följd att nu besittningsskyddade arrenden faller utanför besittningsskyddet. Nämnden framhåller emellertid att höjningen av vär- dcgränsen i praktiken torde få ringa betydelse. eftersom de byggnader som vid den senaste taxeringen åsattes ctt taxeringsvärde av 5000 kr. numera i regel har ökat i värde till åtminstone 10000 kr. Nämnden lämnar förslag till en provisorisk reglering.

Jag vill. efter att ha haft samråd med chefen för justitiedepartementet, nämna följande. Arrendelagskommittén har enligt sina direktiv att pröva frågan om en utvidgning av tillämpningsområdet för bestämmelserna om besittningsskydd vid bostadsarrende. Det torde kttnna förutsättas att kom- mittén i sitt arbete beaktar att de nya taxeringsvärdcna kommer att gälla från den 1 januari l98l. Några åtgärder från min sida är därför inte påkallade i denna fråga.

2.228. Fastighetstaxeringslagen. R—IS kap. Riktvärden m.m.

Reglerna i 8—I5 kap. FTL föranleder inte några följdändringar enligt kommitténs mening. Ingen invändning häremot har gjorts av remissinstan- serna. Jag instämmer i kommitténs uppfattning.

2.229. Fastighetstaxeringslagen. Övriga kapitel

Kommittén anser att de följdändringar som motiveras av 16—2I kap. FTL har. i den mån de inte redan genomförts (SFS l979: l153). behandlats av kommittén i avsnitten 3—5 i betänkandet (rättelse och besvär. påföljder samt sekretessbestämmelser).

Jag har i avsnitt 2.1 redovisat synpunkter i dessa delar. Jag har därvid uttalat bl.a. att jag avser att senare under året återkomma i frågorna om rättelse och besvär.

2.2.2. 10 Kommunalskattelagen 47ä Garantibelopp för fastighet

47å första stycket Kl., innehåller bl.a. bestämmelser om vetn som skall

• Sida 41
•  Original

Prop. 1980/81: 61 41

uppta garantibelopp till beskattning. Enligt huvudregeln är det ägaren som skall göra detta. I andra stycket regleras vilka som. i stället för ägaren. skall uppta garantibelopp till beskattning. [ samband med FTL:s tillkomst infördes en regel om att i stället för ägare skall nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 4s' FTL uppta garantibelopp om nyttjanderät- ten har förvärvats mot engångsvederlag.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att den tidigare nämnda prome- morian Ds B l980:9 om delavyttring m.m. behandlar vissa frågor om beskattning när faStighetsågare har upplåtit rätt till utvinning mot för- skottsbetalning. Det föreslås att ägaren i sådana fall under vissa förutsätt- ningar skall kunna få avdrag för avsättning för framtida substansminsk- ning. Vid remissbehandlingen av promemorian har riksskatteverket — med hänsyn till den nya bestämmelsen i 475 KL — ifrågasatt bl.a. i vilken förvärvskälla ett eventuellt återfört avdrag skall redovisas. Jag avser att återkomma till denna fråga — liksom till hur förskottsbetalningen skall behandlas — när jag inom kort tar upp de förslag som promemorian innehåller.

1 Olika sammanhang utanför beskattningens område används, genom direkta hänvisningar till 47.55 KL. samma ägardeftnition som i KL. Genom den nu gjorda ändringen avseende vissa nyttjanderättshavare till täktmark måste därför enligt kommittén övervägas i vad mån det kan anses lämpligt att låta denna ändring Slå igenom även utanför beskattningsområdet. Jag återkommer strax till denna fråga. 1 l ä' förordningen ( I95I:442 ) om förhandsbesked i taxeringsfrågor reg- leras vem som har möjlighet att erhålla sådana besked. Som ägare i fråga som avser taxering av fastighet anses den som skall uppta garantibelopp för fastighet enligt 475 KL. Kommittén föreslår att alla ägarkategorier skall få uppträda som sökan- de enligt denna förordning oavsett om berörd fastighet är skattefri eller av annat skäl inte åsatts taxeringsvärde. Förslaget har inte mött någon kritik från remisSinstanserna. Jag instämmer i kommitténs förslag och föreslår att lå förordningen ändras i enlighet härmed. Skyldigheten att betala garantiskatt har även intresse för tillämpningen av lagen ( [970.244 ) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar och lagen ( I 976:838) om allmänna_Uärrvärmennläggningar. De fastigheter som bereds vattenförsörjning och avlopp från allmän va- anläggning skall betala avgift härför. Avgiftsskyldigheten åligger fastighe- tens ägare, varmed enligt 35 i lagen (l970: 244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar avses den som är skyldig att betala skatt på garantibe- lopp för fastigheten. Kommittén anser att avgiftsskyldigheten inte bör vara beroende av om garantibelopp skall beräknas för viss fastighet eller inte. Anledning torde. enligt kommittén, t. ex. saknas att frikalla ägare till skattefri fastighet från

• Sida 42
•  Original

Prop. 1980/81: 61 42

skyldighet att betala avgifter till va-anläggningens huvudman. Kommittén föreslår att en bestämmelse intas i 35 om att som ägare till fastighet som enligt 3 kap. FTL undantagits från skatteplikt och till egendom för vilken värde enligt 7 kap. 16%? FTL inte bestämts, anses den som varit skyldig att ta upp garantibelopp om fastigheten varit skattepliktig eller åsatts värde.

Kommittén föreslår vidare att nyttjanderättshavare till täktmark. som avses i 47å e) KL. inte skall betala avgift.

Kommittén föreslår också att samma utformning av ägardefmitionen som i nyssnämnda lag skall införas även i lagen (1976: 838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar.

Förslagen har inte föranlett remissinstanserna till någon kritik. Jag vill efter samråd med chefen förjustitiedepartementet framhålla att ifrågavarande lagar vilar på den principiella ståndpunkten att avgiftsskyl- dighet föreligger beträffande samtliga anslutna fastigheter oberoende av om garantibelopp för dessa skall utgå eller inte (jfr bl.a. NJA ll l97l s. 68). Det finns enligt min mening alltså inte något skäl att i detta sammanhang ändra ifrågavarande lagar.

Så lagen (1939:608) om enskilda vägar har utformats så att det för frågan om betalningsansvar saknar betydelse om egendomen är befriad från fastighetsskatt enligt kommunalskattelagen eller inte Lifr NJA II l940 s. 365). Det finns enligt min mening alltså inte något skäl att i detta sammanhang ändra 5 5 på sätt kommittén har föreslagit. Beträffande denna fråga har samråd ägt rum med chefen för kommunikationsdepartementet.

2.2.2.!l Övriga frågor

Jag vill avslutningsvis ta upp en fråga som inte har behandlats i kommit- téns betänkande.

! 160—162ås TL finns bestämmelser om länsrätts sammansättning och domförhet m.m. vid allmän fastighetstaxcring. Dessa paragrafer infördes i samband med genomförandet av länsdomstolsreformen (prop. 1978/79: 86, JuU l978/79:27. rskr 1978/791216, SFS 1979: 175). Motsvarande bestäm- melser fanns tidigare i lagen (1971: 52) om skatterätt. fastighetstaxcrings- rätt och länsrätt. Huvuddelen av bestämmelserna i denna lag fördes över till lagen tl9711289) om allmänna förvaltningsdomstolar. 1 if). 17 och El åå sistnämnda lag finns hänvisning till TL i fråga om särskild sammansättning av länsrätt och om domförhet m.m. vid behandling av mål om fastighets- taxering. Vid genomförandet av domstolsreformen infördes i TL inte nå- gon motsvarighet till 160— I62 ss TL i fråga om särskild fastighetstaxcring. Jag föreslår därför att en ny paragraf införs. l92å TL. i vilken sägs att bestämmelserna i 160— l62 %& skall gälla även i fråga om särskild fastighets— taxering. Bestämmelsen föreslås trädai kraft den ljanuari 198].

Det bör i sammanhanget nämnas att fastighetstaxeringskommittén kom- mer att behandla frågor rörande särskild fastighetstaxcring i ett senare betänkande.

• Sida 43
•  Original

Prop. l980/81: 61 43 3 Upprättade lagförslag

] enlighet med det anförda har inom budgetdepartementet upprättats förslag till

1 lag om ändring i taxeringslagen (. 1956: 623). 2 lag om ändring i kommunalskattelagen (. l928: 370). 3 lag om ändring i lagen (l947: 576) om statlig inkomstskatt. 4 lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt. 5 lag om ändring i lagen (l97l: l7l) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet.

6 lag om ändring i lagen (1933: 359) angående vad med fastighets taxe- ringsvärde i vissa fall skall förstås. '

7 lag om ändring i lagen (l94lz4l6) om arvsskatt och gåvoskatt. 8 lag om ändring i stämpelskattelagen (l964: 308), 9 lag om ändring i förordningen (l95lz442) om förhandsbesked i taxe- ringsfrågor.

lt) lag om ändring i lagen ( 1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. Det under IO angivna förslaget har upprättats i samråd med det statsråd som handlägger lagstiftningsärendcn som rör hyra m. m.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.'

5. Beslut

Regeringen beslutari enlighet med föredragandens hemställan.

' Bilagan har uteslutits här. Förslagen är likalydande med dem som är fogade till propositionen.

• Sida 44
•  Original

,Prop.198&81:6l 44

Bilaga [

Sammanfattnin av betänkande: Besvärsre ler vid allmän

fastighetstaxering, följdändringar m.m. (Ds B 1980:8)

I delbetänkandena Fastighetstaxering 81 (SOU l979:32 och 33» Fastighetstaxering 51 Industribyggnader (SOU 1979:81) och Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering (Ds B 1980:4) har kommittén i allt väsentligt behandlat de frågor som av- ser 1981 års allmänna fastighetstaxering. Lagstiftning har skett på grundval av de två första delbetänkanden (prop. 1979/80:40, SkU 17, rskr 121, SFS 1979:1152—1154 resp. prop. 1979z80, SkU 46, rskr 280, SFS 1980:149-150). Kommit— tén har vidare i delbetänkandet Villabeskattning 81 (Ds B 1980:5) lagt fram förslag rörande 1981 års villabe— skattning.'Dette betänkande liksom betänkandet angående för— seningsavgift remissbehandlas f.n.

Kommittén redovisar i föreliggande delbetänkande återstående delar av utredningsuppdraget i fråga om 1981 års allmänna fastighetstaxering. Därvid behandlas frågor som rör besluts— underlag och kontrollmöjligheter vid fastighetstaxeringen, rättelse och besvär, påföljder samt sekreeessbestämmelser. Vidare lägger kommittén fram förslag till följdändringar i andra författningar med anledning av fastighetstsxerings= lagen.

I ett senare betänkande avser kommittén att redovisa över- väganden rörande särskild fastighetstexering och ett system med s.k. rullande fastighetstaxering.

Beslutsunderlaget vid Eastighetstaxeringen grundar sig till stor del på de uppgifter som fastighetsägarna lämnar. Kom- mittén förutsätter dock att en större del av de uppgifter i framtiden kommer att kunna hämtas från olika myndighets— register. Denna fråga kommer att behandlas i samband med kommitténs överväganden angående rullande fastighetstaxering. Även kontrollen av lämnade uppgifter bör ske med hjälp av de data om fastigheterna som finns registrerade'hos myndighet— erna. En möjlighet till kontoll består även i en utökad rätt

• Sida 45
•  Original

Prop. 1980/81: 61 45

till besiktning, vilket kommittén föreslår skall gälla vid 1981 års allmänna fastighetstaxering.

Beträffande rättelse och besvär vid allmän fastighetstaxe— ring föreslår kommittén att nuvarande regler skall gälla även i fortsättningen med i stort sett oförändrat innehåll. Kommittén föreslår även en viss utvidgning av tillämpnings- området för besvär i särskild ordning. Sådan besvärsrätt föreslås föreligga dels om de uppgifter på vilka taxeringen grundas är oriktiga — bortsett från bagatellfel - dels om en domstol vid prövning av besvär över taxeringen frångår en

av RSV eller länsstyrelse utfärdad anvisning. De föreslagna besvärsgrunderna har ansetts inte kräva någon ändrad lydelse av nuvarande lagregler.

Nuvarande bestämmelser i fråga om oriktiga uppgifter vid allmän fastighetsdeklaration innefattar straffpåföljd i de fall oriktigheten har lämnats uppsåtligt eller av grov oakt— samhet. Kommittén konstaterar att omfattningen av det straff- bara området i och för sig är väl avvägd och bör behållas. Det har dock visat sig att bestämmelserna inte tillämpas i praktiken. Kommittén förordar därför en effektivisering av den anmälningsskyldighet som redan enligt nuvarande ordning åvilar fastighetstaxeringsnämndens ordförande, lokala skatte- myndigheten och skattechefen. Närmare anvisningar härom bör utfärdas av RSV efter samråd med riksåklagaren.

Bestämmelser om handlingssekretess och tystnadsplikt vid fastighetstaxeringen föreslås anpassas till den nya sekre— tesslagstiftningen. Detta innebär att dessa frågor inte be— höver särskilt regleras i FTL efter den 1 januari 1981.

Uppgifter från fastighetstaxeringen har betydelse inom många olika områden. Det ursprungliga och alltjämt främsta syftet med fastighetstaxeringen är att ta fram underlag för den kommunala garantibeskattningen. Uppgifterna används vidare

för en mängd andra ändamål framför allt inom beskattnings-

• Sida 46
•  Original

Prop. l980/81: 61 ' 46

området. Som exempel härpå kan nämnas schablonbeskattningen av en— och tvåfamiljsfastigheter, realisationsvinstbeskatt- ningen och kapitalbeskattningen..Fastighetstaxeringen har betydelse även utanför beskattningsområdet, t.ex. vid för- värv av jordbruks— och hyresfastigheter och vid tillämp- ningen av vissa kapitalplacerings— och fonderingsregler. Härav följer att ändringar av reglerna för fastighetstaxe— ringen också ger upphov till vissa följdändringar på andra

områden.

Kommittén har i delbetänkandet Villabeskattning 81

(Ds B 1980:5) redovisat överväganden och förslag rörande schablonbeskattningen av villor. Detta uppdrag grundade sig på särskilda tilläggsdirektiv till kommittén. I övrigt har kommittén ansett det ligga utanför utredningsuppdraget att ta upp de följdfrågor som uppkommer genom att nivån på taxe— ringsvärdena stiger vid 1981 års allmänna fastighetstax- ering.Däremot har kommittén behandlat sådana följdfrågor

sum uppkommer genum de nya skattepliktsreglerna och andra

ändringar av principiell natur vid fastighetstaxeringen.

Med hänsyn till den i FTL införda huvudsaklighetsprincipen när man avgör om en fastighet skall vara skattepliktig eller inte föreslår kommittén att möjlighet införs att få ett officiellt värderingsutlåtande även för skattefria fastig- heter. Detta föreslås ske genom att tillämpningsområde: för

lagen om särskilt uppskattningsvärde på fastighet vidgas.

Reglerna om indelning av byggnader och mark i FTL - tidigare ingick dessa nästan uteslutande i RSV:s anvisningar — scyr

i hög grad taxeringsbesluten om skatteplikt, beskattnings— natur och indelning i taxeringsenheter. Dessa regler föran— leder en mindre följdändring i stämpelskattelagen som rör frågan om vilka kommunala markförvärv som skall vara

undantagna från stämpelskatteplikt.

• Sida 47
•  Original

Prop. l980/81: 61 47

Skattepliktsbestämmelserna har inte enbart ändrats med av— seende på huvudsaklighetsprincipen. En annan förändring är att man i allt väsentligt har slopat kravet på att ägande- rätten skall tillkomma särskilt angivna ägarkategorier för att skattefrihet skall föreligga. Vidare har en anpassning till dagens samhällsförhållanden skett genom att de skatte— befriande användingsområdena utvidgats. Dessa ändringar har föranlett kommittén att föreslå vissa ändringar i KL, Si och Sf.

Ägarkravets slopande föreslås i princip slå igenom vid inkomsttaxeringen. Kommittén har sålunda föreslagit att ägare till fastighet som avses i 3 kap. FTL skall frikallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån inkomsten härrör från sådan allmännyttig verksamhet som ägaren själv bedriver. Däremot har kommittén inte ansett sig kunna föreslå att också huvudsaklighetsprincipen skall slå igenom vid inkomsttaxeringen på det viset att inkomst från förvärvskälla vari fastighet ingår alltid skall vara antingen i sin helhet skattefri eller skattepliktig. Kom— mittén har i stället föreslagit att nuvarande ordning skall behållas. Detta innebär att inkomst av fastighet som används delvis i allmännyttig och delvis kommersiell verksamhet kommer att beräknas endast i fråga om den sis_nämnda verk- samheten.

Vissa fastighetskategorier har dock ansetts inte höra åt- njuta någon skattelindring utöver garantiSkatteeffekten. Det rör sig här om kommunikationsanläggningar, distributione- anläggningar och reningsanläggningar där ägaren föreslås bli oinskränkt skattskyldig för inkomst av fastighet även efter den 1 januari 1981.

Vid förmögenhetstaxeringen är i dag alla skattefria fastig— heter generellt undantagna från förmögenhetsskatteplikt. De skall alltså inte tas upp som tillgång vid förmögenhetsbe-

räkningen. Denna regel har emellertid inte någon större

• Sida 48
•  Original

Prop. l980/8l: 61 48

skattelindrande effekt. Fastighet måste nämligen i dag ägas av vissa angivna rättssubjekt för att kunna undantas från skatteplikt vid fastighetstaxeringen och dessa rättssubjekt är normalt inte över huvud skattskyldiga till förmögenhets- skatt. Museer, vissa kyrkobyggnader och kommunkationsan— läggningar m.m. kan dock ägas av någon som normalt är för— mögenhetsskattskyldig. Ägarkravets slopande i den nya FTL har föranlett kommittén att föreslå en inskränkning i den generella skattefriheten vid förmögenhetstaxeringen för skattefria fastigheter. Inskränkningen innebär att den som är skattskyldig till förmögenhetsskatt skall ta upp även skattefri fastighet som tillgång vid förmögenhetsberäkningen dock ej museibyggnader, kommunikationsanläggningar m.m. Be- rörda fastigheter föreslås kunna åsättas särskilt uppskatt-

ningsvärde.

Vidare redovisar kommittén vissa rent redaktionella följd— ändringar till FTL. Det rör sig bl.a. om ändringar med an— ledning av att skattskyldigheten för täktmark i vissa fall förts över från ägare till nyttjanderättshavare. Övervägan— den redovisas också rörande vissa frågor som ansetts böra beröras men som inte föranlett något följdändringsförslag från kommittén. Detta är i några fall betingat av att inom budgetdepartementet f.n. behandlas vissa följdfrågor till FTL såsom fastighetsbegreppet vid realisationsvinstbeskatt— ning och substansminskningsavdrag för täkt.

Följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1931 då 1981 års fastighetstaxeringsbeslut skall börja gälla.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1980/81: 61 49

BHagaZ

Fastichetstaxerin skommitténs författnin sförsla

Prop. l980/8lz61

90

Lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde

på fastichet.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen

uppskattningsvärde på fastighet

((1971:171) om särskilt

att 1 - 7 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Särskilt uppskattningsvärde för fastighetsbelåning (preli- minärt taxeringsvärde) fastv ställes enligt denna lag.

Preliminärt taxeringsvärde får åsättas fastighet,

1) om Då fastighet verk— ställts ny-, till— eller om— byggnad efter den tidpunkt, som det för fastigheten senast fastställda taxeringsvärdet av— sett, eller

2) 25 fastighet ändrats eller nybildats genom fastighetsbild— ning och särskilt taxeringsvärde ej finnes fastställt för det område fastigheten omfattar.

Föreslagen lydelse

Särskilt uppskattningsvärde

för fastighet fastställs enligt denna lag.

Sådant Värde får fastställas för

1) fastighet på vilken verk— ställts ny—, till— eller ombygg- nad efter den tidpunkt, som det för fastigheten senast fastställ—

da taxeringsvärde avsett, eller

2) fastighet 595 ändrats eller nybildats genom fastighetsbild— ning och särskilt taxeringsvärde ej finnes fastställt för det om—

råde fastigheten omfattar eller

3) fastighet som undantagits

från skatteplikt enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

___—___

Senaste lydelse 1971z171. Ändringen innebär bl.a. att punkt 3

tillagts.

• Sida 91
•  Original

Prop. 1980/81: 61

Nuvarande lydelse

Preliminärt taxeringsvärde gäl-

ler från beslutet intill dess nytt taxeringsvärde, avseende tidounkt efter förändringen eller nybildningen" fastställes för fastigheten. 2 5

Vid åsättande av preliminärt taxeringsvärde-tillämpas de grunder som enligt kommunalskat- (l928:370)

sättande av taxeringsvärde. Upp— telagen gäller för å-

skattningen skall emellertid ske

med hänsyn till fastighetens be— skaffenhet vid den tidpunkt då

uppskattningen äger rum.

Behörig att påkalla åsättande av preliminärt taxeringsvärde är den som är ägare av fastigheten.

Den som innehar fastighet med tomträtt eller med vattenfalls— rätt eller som innehar ofri tomt

i stad har i ägares ställe den

behörighet som avses i första stvcket.

l971:171 1971:171

Senaste lydelse

Senaste lydelse

91. Föreslagen lvdelse

Särskilt uppskattningsvärde gäller intill dess nvtt upo— skattningsvärde eller nytt taxeringsvärde fastställts

för fastigheten.

vid fastställelse av särskilt uppskattningsvärde tillämpas de grunder som enligt fastighets— taxeringslagen (1979zllSZ) gäller för åsättande av taxeringsvärde. Uppskattningen skall, om inte an-

nat särskilt är föreskrivet, ske

med hänsyn till fastighetens be—

skaffenhet vid den tidpunkt då

uppskattningen äger rum.

Behörig att påkalla åsättande av särskilt uppskattningsvärde är, om inte annat

föreskrivet, den som är ägare

av fastigheten.

• Sida 92
•  Original

Prop. l980/81: 61

Nuvarande lvdelse

Den som innehar fastighet med

fideikommissrätt skall anses

som ägare vid tillämpningen av

denna lag.

Ansökan om preliminärt taxe— ringsvärde göres skriftligen hos länsstyrelsen i det län där fastigheten är belägen.

I ansökningshandlingen lämnas, i huvudsaklig anslutning till vad

som föreskrives om särskild fas-

tighetsdeklaration, de uppgifter som behövs till ledning för upp- skattningen. Länsstyrelsen kan anmoda sökanden att komplettera uppgifterna vid äventyr att ären—

det ändock prövas.

4 Senaste lydelse 197iz171

Föreslagen lvdelse

___—___—

Som ägare anses den som vid

ansökningstillfället är skyldig

att ta upp garantibelopp enligt 47 5 kommunalskattelagen (1928: 370) för fastigheten eller, för !

fastighet som avses i l 5 3),

den som skulle ha tagit upp garan- t heten varit skatte— pliktig.

Ansökan om särskilt uppskatt— ningsvärde görs skriftligen hos

länsstyrelsen i det län där fas- tigheten är belägen.

I ansökningshandling från ägare lämnas, i huvudsaklig anslutning till vad som föreskrivs i fastig- hetstaxeringslagen (l979zllSZ) om fastighetsdeklaration, de upp— gifter som behövs till ledning för uppskattningen. Länsstyrel- sen kan anmoda sökanden att kom— plettera uppgifterna vid äventyr att ärendet ändock prövas.

Då ansökan giorts av annan än ägaren far länsstyrelsen anmoda ägaren att inkomma med de upo- gifter som behövs för uppskatt— ningen. Härvid äqer i tillämpliga

delar 18 kap. fastighetstaxerings—

lagen (1979:!152) motsvarande

tillämpninG.

• Sida 93
•  Original

Prop. 1980/81: 61

Nuvarande lvdelse 5

Länsstyrelsen upprättar så snart det kan ske förslag till preliminärt taxeringsvärde och översänder förslaget till sökan- 252 för yttrande inom viss tid vid äventyr att ärendet ändock slutligen avgöres.

Länsstyrelsen har rätt att vid ärendets handläggning höra ordföranden i den taxeringsnämnd, som handlägger fastighetstaxering inom det område där fastigheten är belägen, samt anlita biträde

av sakkunnig.

6

Efter utgången av den tid som sökanden enligt 5 5 fått sig före-

lagd för yttrande fattar länssty- relsen beslut i ärendet. Mot beslutet får talan ej föras. Om beslutet underrättas sökanden

samt den lokala skattemyndigheten.

5 Senaste lydelse 1971:171

Senaste lydelse 1971:]71

Föreslagen lvdelse

Länsstyrelsen upprättar så snart det kan ske förslag till särskilt uppskattningsvärde och översänder förslaget till ägaren för yttrande inom viss tid vid äventyr att ärendet ändock slut- ligen avgörs.

Länsstyrelsen har rätt att vid ärendets handläggning höra ordföranden i den taxeringsnämnd, som handlägger fastighetstaxering inom det område där fastigheten är belägen, samt anlita biträde

av sakkunnig.

Efter utgången av den tid som ägaren enligt 5 S fått sig före— lagd för yttrande fattar länssty- relsen beslut i ärendet.

Mot beslut får talan ej föras. Om beslutet underrättas ägaren, sökanden samt den lokala skatte- myndigheten.

• Sida 94
•  Original

Prop. l980/81: 61

Nuvarande lvdelse __________________

7

För beslut om åsatt taxerings- värde utgår avgift med 300 kro— nor om fastighetens uppskattade värde ej överstiger 200 000 kro- nor och i annat fall med 600 kro-

nor .

Har avgiften ej erlagts inom en månad efter det krav på av— giften delgivits sökanden, får utmätning ske för avgiften utan föregående dom.

94

Föreslagen lvdelse

För beslut om särskilt uppskatt— ningsvärde utgår avgift med 300 kronor om fastighetens uppskatta- de värde ej överstiger 200 000

kronor och i annat fall med 600 kronor. Då staten är sökande

utgår inte avgift. Har avgiften ej erlagts inom

en månad efter det krav på av—

giften delgivits sökanden, får

utmätning ske för avgiften utan föregående dom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

7Senaste lydelse l97l:l7l

• Sida 95
•  Original

Prop. l980/8l: 61

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1933:359) angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1933:359) angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås1

att lagen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Är enligt vad därom finnes stadgat för fastighet gällande särskilt uppskattningsvärde för fastighetsoelåning (preli— minärt taxeringsvärde), skall vad i lag eller författning föreskrives om fastighets taxeringsvärde såsom grund för beräkning av belopp, intill vilket inteckning i fastighet må godkännas såsom säkerhet vid utlåning eller såsom täck— ning för fonder eller inlåning i stället gälla om det preli—

__

minära taxeringsvärdet.

Föreslagen lydelse

Är enligt vad därom finnes stadgat för fastighet gällande särskilt uppskattningsvärde, skall vad i lag eller författ— ning föreskrives om fastighets taxeringsvärde såsom grund för beräkning av belopp, intill vilket inteckning i fastighet må godkännas såsom säkerhet vid utlåning eller såsom täck- ning för fonder eller inlåning i stället gälla om det sär—

skilda uppskattningsvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Senaste lydelse 1933z359.

• Sida 96
•  Original

Prop. l980/81: 61 96

9 örslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

att 22 S 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse 22 s 2 mom. 1)

Har fast egendom efter den tidpunkt, som näst föregående årets taxeringsvärde avsett, nedgått i värde genom eldsvåda, vattenflö— de eller annan dylik tilldragelse eller genom borttagande av byggnad eller annan anläggning å egendomen eller av tillbehör därtill eller genom skogsavverkning eller genom nedläggning eller väsentlig förändring av rörelse, i vilken egendomen varit använd, eller av annan liknande anledning, skall länsstyrelsen i det län där egendomen är belägen på ansökan av skattskyldig, boutrednings— man eller testamentsexekutor, efter verkställd utredning, åsätta egendomen särskilt värde till ledning för beräkning av på egen- domen belöpande arvsskatt.

Där efter tidpunkt som nyss nämnts fortsatt bebyggelse skett å fast egendom eller dess värde eljest förhöjts till följd av ny-, till— eller ombyggnad eller väsentlig förändring av rörelse, vari egendomen varit använd, eller annan liknande anledning, äger be— skattningsmyndigheten hos länsstyrelsen påkalla att egendomen för

ändamål, som i föregående stycket sägs, åsättes särskilt värde.

Fast egendom, för vilken icke finnes särskilt taxeringsvärde, skall ock av länsstyrelsen åsättas värde till ledning för arvs— skattens bestämmande. Det åligger skattskyldig, boutredningsman eller testamentsexekutor att göra ansökan härom. Värdering som nu sägs är dock icke erforderlig, där detfinnes uppenbart, att egen— domens värde ej överstiger 10 000 kronor.

Vid den värdesättning, varom Vid den värdesättning, varom

Senaste lydelse 1973:?104

• Sida 97
•  Original

Prop. 1980/81: 61

Nuvarande lydelse

i detta moment är fråga, skall, under iakttagande i övrigt i tillämpliga delar av de i 525— munalskattelagen stadgade grun— der för taxering av fastighet. hänsyn tagas till egendomens beskaffenhet vid tidpunkt, som avses i 21 5. vad i_22 5 1 mom. andra och tredje punkterna är stadgat skall därvid äga mot- svarande tillämpning. Sökande är pliktig meddela länsstyrel— sen erforderliga upplysningar för ansökningens prövning. Länsstyrelsen äger att i ären- det höra ordföranden i fastig— hetstaxeringsnämnden för det distrikt, inom vilket egendo- men är belägen, eller,om denna nämnd avslutat sin verksamhet, ordföranden i taxeringsnämnden i orten. Där besiktning av egendomen prövas nödig, må länsstyrelsen föranstalta där— om såframt, då ärendet uppta— gits på ansökan, sökanden efter anmaning bestrider kost— naderna för besiktningen. I fall, som avses i andra styck— et av detta moment, bestridas

kostnaderna av allmänna medel.

97

Föreslagen lydelse

i detta moment är_fråga, skall, under iakttagande i övrigt i tillämpliga delar av de i fas-

tighetstaxeringslagen (1979: 1152) stadgade grunder för taxering av fastighet, hänsyn tagas till egendomens beskaf— fenhet vid tidpunkt, som avses i 21 5. Vad i 22 5 1 mom. and— ra och tredje punkterna är stadgat skall därvid äga mot— svarande tillämpning. sökande är pliktig meddela länsstyrel— sen erforderliga upplysningar 'för ansökningens prövning.

Länsstyrelsen äger att i ären— det höra ordföranden i fastig— hetstaxeringsnämnden för det distrikt, inom vilket egendo— men är belägen, eller, om denna nämnd avslutat sin verksamhet, ordföranden i taxeringsnämnden i orten. Där besiktning av egendomen prövas nödig, må länsstyrelsen föranstalta där- om såframt, då ärendet uppta- gits på ansökan, sökanden

' efter anmaning bestrider kost-

naderna för besiktningen. I fall, som avses i andra styck- et av detta moment, bestridas

kostnaderna av allmänna medel.

över länsstyrelsens beslut i ärende, som avses i detta moment, må

klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas om skattskyldigheten inträtt före den 1 ja—

nuari 1932.

7 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr. 61

• Sida 98
•  Original

Prop. l980/81: 61 98

10 Förslår till

Lag om ändring av stämpelskattelagen (1964:308)

Härigenom föreskrivs i fråga om stämpelskattelagen (1964z308) att 4 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 s1 Skatteplikt föreligger icke vid

1) förvärv från make, om förvärvet sker i syfte att för samman-

läggning åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden beträffande makarnas fasta egendom;

2) förvärv genom byte i den mån vederlaget utgöres av annan fast egendom, om bytet sker för att åstadkomma en lämpligare fastighets— indelning eller utgör led i åtgärder för jordbrukets eller skogs— brukets yttre rationalisering;

3) sambruksförenings förvärv genom tillskott från medlem och sam— fällighetsförenings förvärv enligt 5 5 lagen (1973:1150) om för- valtning av samfälligheter;

4) försäkringsbolags förvärv från annat försäkringsbolag i samband med sådant avtal om övertagande av det senare bolagets hela för—

säkringsbestånd, som avses i 295 5 lagen om försäkringsrörelse;

5) förvärv av järnväg för allmän trafik eller av mark för sådan

järnväg;

6) kommuns eller annan menig— 6) kommuns eller annan menighets hets förvärv av mark, vilken förvärv av mark, vilken enligt enligt fastställd plan skall fastställd plan skall användas användas för sådant ändamål som för allmänna platser, begrav- avses i 5 5 1 mom. b) eller d) ningsplatser eller för sådant kommunalskattelagen; ändamål som enliGt 2 kap. 2 5

] Omtryckt 1979:!060. senaste lydelse 1973:1164.

• Sida 99
•  Original

Prop. l980/8l: 61 99

Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse

fastighetstaxeringslagen .(1979z1152) medför att bvggnad kan indelas som vårdbyggnad, bad—, soort- och idrottsanlägg- ning, skolbyggnad, kulturbygg— nad, ecklesiastikbyggnad eller allmän bvggnad;

7) förvärv på grund av lagen om rätt i vissa fall för nyttjande— rättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område;

8) förvärv av kronojord genom skatteköp eller eljest på grund av skattebrev;

9) förvärv av ständig besittningsrätt till kronohemman eller kro- nonybygge, då på grund av förvärvet vinnes inrymning i sådan rätt;

10) upplåtelse av tomträtt i nybildad fastighet, vars mark tidigare helt eller till övervägande del ingått i fastighet som varit med tomträtt upplåten till samme tomträttshavare; eller

11) återgång av fång i fall, där rätt till återvinning föreligger enligt 42 5.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och gäller i fråga om förvärv som sker efter ikraftträdandet.

• Sida 100
•  Original

Prop. HSO/81:61 100 "

ll Förslag till

Lag om ändring i förordningen (l951:442) om förhandsbesked i taxerings-

frågor ======

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (l951:442) om för— handsbesked i taxeringsfrågor'

att 1 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 51 Riksskatteverket må, därest sådant för någon finnes vara av synner- lig vikt, efter ansökan lämna besked på förhand (förhandsbesked) angående viss fråga, som avser sökandens taxering till kommunal in- komstskatt, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, ut— skiftningsskatt eller ersättningsskatt, ävensom viss fråga rörande tillämpningen av lagen angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst eller förordningen om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst. Förhandsbesked må ock medde— las i frågor som nu nämnts, därest detta finnes vara av vikt för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

Vad ovan sagts skall äga mot- Vad ovan sagts skall äga mot— svarande tillämpning, när ägare svarande tillämpning, när ägare till fastighet eller den, för till fastighet önskar på för— vilken ehuru han icke är ägare hand erhålla besked angående garantibelopp för fastighet viss fråga som avser taxering likväl skall upptagas såsom av fastigheten. Som ägare an— skattepliktig inkomst i enlig— ses den som enligt 47 S kom— het med vad därom stadgas i 47 munalskattelagen (1928:370) är 5 kommunalskattelagen: önskar skyldig att ta upp garantibe— på förhand erhålla besked an- lopp som skattepliktig inkomst gående viss fråga som avger eller, för fastighet som enligt taxering av fastigheten. 3 kap. fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) undantagits från skatteplikt och för egendom för

Senaste lydelse 1970:914.

• Sida 101
•  Original

Prop. 1980/81: 61 101

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

vilken värde enligt 7 kap. 16 s fastighetstaxeringslae gen inte bestämts, den som varit skyldig att ta upp garantibelopp om fastigheten

varit skattepliktig eller åsatts värde.

Om rätt att av riksskatteverket erhålla förhandsbesked i fråga

rörande mervärdeskatt föreskrives i förordningen om mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

8 . Riksdagen I980/8I. I saml. Nr. 61

• Sida 102
•  Original

Prop. l980/81: 6]

12. Förslag till

[02

Lag om ändring i lagen (l939:608) om enskilda vägar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1939:608) om enskilda vägar a t 1 kap. 5 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

551

För fullgörande av väghållnings- skyldighet eller annan förplikt— else, som enligt denna lag el— ler med stöd därav meddelad be—

stämmelse åligger fastighet,

svare, där ej nedan i andra el- ler tredje stycket annorledes stadgas, fastighetens ägare.

Den, som innehar fastighet med

fideikommissrätt eller eljest utan vederlag besitter fastig- het oå grund av testamenta—

__a_—___—__——

_iskt förordnande, skall vid

tillämpning av denna lag anses såsom fastighetens ägare.

I ägares ställe svare den, som

innehar fastighet på sådana villkor att han, där fastig- hetsskatt för fastigheten skall utgå, jämlikt kommunalskatte— lagen är skyldig erlägga dylik skatt.

Senaste lydelse 1939:608.

Föreslagen lydelse

För fullgörande av väghållnings- skyldighet eller annan förplikt— else, som enligt denna lag el- ler med stöd därav meddelad be- stämmelse åligger fastighet, svarar fastighetens ägare. Som

ägare av fastighet anses vid tillämpningen av denna lag den som enliGt 47 5 kommunalskatte- lagen (1928:370) är skyldig att ta upp garantibelopp som skatte- pliktig inkomst, dock ej sådan nyttjanderättshavare som

avses i 47 5 andra stycket e) kommunalskattelagen. Som ägare till fastighet som enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:)152) undantagits från skatteplikt, och till egendom

för vilken värde enligt 7 kap. 16 s fastighetstaxeringslagen inte bestämts, anses den som

varit skyldig att ta upp garanti- belopp om fastigheten varit skatteblikfig eller åsatts

1

värde.

• Sida 103
•  Original

Prop; l980/81: 61 103

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

Ny ägare eller innehavare svare ej för bidrag i penningar, som förfaller till betalning, innan han skall tillträda fastigheten, men vare pliktig fullgöra vad företrädaren eftersatt i fråga om arbete, som i avseende å väghållningen ålagts honom.

Angående förmånsrätt för vissa fordringar enligt denna lag är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

• Sida 104
•  Original

Prop. 1980/81: 61

13 Förslag till

104

Lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten— och

avloEEsanläggningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:244) om allmänna

vatten- och avloppsanläggningar

att 3 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Som ägare av.fastighet anses vid tillämpningen av denna lag den som enligt kommunalskatte— lagen (1928:370) är skyldig att betala skatt för garanti—

belopp för fastigheten.

Föreslagen lydelse

Som ägare av fastighet anses vid tillämpningen av denna lag den som enligt 47 5 kommunal-

skattelagen (1928:370) är skyldig att ta uno garantibelopp som

skattepliktig inkomst, dock ej sådan nyttjanderättshavare

som avses i 47 5 andra stycket

e) kommunalskattelagen. Som

ägare till fastighet som en-

___—___—

ligt 3 kap. fastighetstaxerings-

lagen (1979:1152) undantagits från skatteplikt, och till egendom för vilken värde enligt

7 kap. 16 5 fastighetstaxeriggs- lagen inte bestämts, anses den

som varit skyldig att ta ugp garantibelopo om fastigheten

varit skattepliktig eller

åsatts värdeJ

Har huvudman för allmän va-anläggning träffat avtal med annan än

fastighetsägare om brukande av anläggningen, gäller för denne vad

som i lagen föreskrives om fastighetsägare.

Omtryckt 1976:842 , senaste lydelse 1970:244

• Sida 105
•  Original

Prop. 1980/81: 61 105

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

När omständigheterna föranleder det_tillämpas bestämmelse om fas- tighet i denna lag på byggnad eller annan anläggning, som ej till- hör ägaren till marken. Vad som i lagen föreskrives om ägare av fastighet skall därvid gälla anläggningens ägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

• Sida 106
•  Original

Prop. l980/8l: 61

14 Förslag till

106

La om ändrin i la en (1975:1132) om förvärv av h resfasti het m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m.

att 1 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse

Fast egendom, som är taxerad som annan fastighet och som vid taxeringen betecknats som Eyresfastighet, får ej utan tillstånd av hyresnämnd för— värvas genom

1. köp, byte eller gåva,

2. tillskott till bolag eller förening,

3. utdelning eller skifte från bolag eller förening,

4. fusion enligt 14 kap. 1 el—

ler 2 5 aktiebolagslagen (1975:

1385).

Föreslagen lydelse

Fast egendom, som är taxerad som annan fastighet och som

vid taxeringen betecknats som

hyreshusenhet. får ej utan

tillstånd av hyresnämnd för- värvas genom

1. köp, byte eller gåva,

2. tillskott till bolag eller förening,

3. utdelning eller skifte från bolag eller förening,

4. fusion enligt 14 kap. 1 el- ler 2 5 aktiebolagslagen (1975: 1385).

Förvärvstillständ fordras dock endast om den kommun där den fasta

egendomen är belägen enligt 3 a 5 första stycket påkallar prövning

hos hyresnämnden.

Vad i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt. Vad som sägs om lagfart skall, när fråga är om tomträtt, i stället

avse inskrivning av förvärv av tomträtt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. I fråga om förvärv som skett före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

1 Senaste lydelse 1979:307,

• Sida 107
•  Original

Prop. l980/81: 61

15 Förslag till

[07

Lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärme—

anläggningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:838) om allmänna fjärr-

värmeanläggningar

att 3 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Som ägare av fastighet anses vid tillämpningen av denna lag den som enligt kommunalskatte— lagen (1928:370) är skyldig att betala skatt för garanti—

belopp för fastigheten.

Senaste lydelse 1976:838.

Föreslagen lvdelse

Som ägare av fastighet anses

vid tillämpningen av denna lag den som enligt 47 S kommunal—

skattelagen (1928z370) är skyldig att ta upp garanti—

belopp som skattepliktig in- komst, dock ej sådan nyttjan— derättshavare som avses i 47 5 andra stycket e) kommunalskatte— lagen. Som ägare till fastighet. som enligt 3 kap. fastighets— taxeringslagen (1979:1152) un—

dantagits från skatteplikt, öch till egendom för vilken värde enligt 7 kap. 16 5 fas-

tighetstaxeringslagen inte be-

stämts, anses den som varit

skyldig att ta upp garantibe— m skattepliktig eller åsatts m_—

• Sida 108
•  Original

Prop. 1980/81: 61 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har huvudman för allmän fjärrvärmeanläggning träffat avtal med annan än fastighetsägare om brukande av anläggningen, gäller för denne vad som i lagen föreskrives om fastighetsägare.

När omständigheterna föranleder det tillämpas bestämmelse om fas- tighet i denna lag på byggnad eller annan anläggning, som ej till; hör ägaren till marken. Vad som i lagen föreskrives om ägare av fastighet skall därvid gälla anläggningens ägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

• Sida 109
•  Original

Prop. 1980/81: 61 109