Prop. 1988/89:140

om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

Regeringens proposition 1 988/ 89: 140

om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. Prop.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 april 1989.

På regeringens vägnar

Ingvar C arlrsan

M a Is I I ellström

J ordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 april 1989

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande. och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson. Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G.Andersson, Lönnqvist, Thalén. Nordberg. Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om reglering av priserna på jordbruks- produkter, m.m.

] Inledning

Vid de förhandlingar som i början av april i år hölls inom ramen för den pågående GATT—rundan enades deltagande länder dels om utgångspunk- terna för de fortsatta förhandlingarna på jordbrukets område, dels om en frysning av jordbruksstödet fr.o.m. tidpunkten för överenskommelsen t.o.m. att förhandlingarna på jordbruksområdet avslutas i december 1990.

Överenskommelsen för åren 1989 och 1990 innebär att deltagarna åtar sig att gällande stöd- och skyddsnivåer inom jordbrukssektorn inte över- skrids. Tullar och icke-tariffära handelshinder för jordbruksprodukter får inte höjas eller utvidgas till nya produkter. Även förädlade jordbrukspro- dukter inkluderas i åtagandet. Stödpriser till producenterna som direkt eller indirekt bestäms av regering eller myndigheter skall frysas vid den vid tidpunkten för överenskommelsen rådande nivån. För åtagandena gäller att hänsyn får tas till Iändemas befintliga lagstiftning och rättigheter och skyldigheter enligt GATT.

En inom jordbruksdepanementet upprättad översättning av överens- kommelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].

Regeringen uppdrog den 26 januari 1989 åt statens jordbruksnämnd att, efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jord- bruksnämndens konsumentdelegation samt i fråga om socker även Socker- bolaget AB, avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter inkl. sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1989 — den 30juni 1990.

Enligt uppdraget skulle förslagen utformas med utgångspunkt i riksda- gens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166, JoU 33, rskr. 393) och om totalförsvaret (prop. 1986/87z95, FöU 1 1, rskr.310). Regeringen erinrade om att riksdagens beslut om livsmedelspolitiken innebär att för- slagen skall grundas på ett resultat av obundna överläggningar, vilket innebär att hänsyn skall tas till bl.a. aktuella förhållanden på marknaden, i jordbruket och i samhällsekonomin i övrigt. Enligt riksdagens beslut skall

• Sida 7
•  Original

vidare de möjligheter som kan finnas att förenkla och begränsa jord- bruksprisregleringen tillvaratas.

Ytterligare en utgångspunkt skulle enligt uppdraget vara den internatio- nella utvecklingen på jordbrukets och jordbrukspolitikens område.

Jordbruksnämndens förslag skulle enligt uppdraget utgöra underlag för prisregleringen under perioden den ljuli 1989 — den 30juni 1990 om ingen uppgörelse om en frysning som berör denna period skulle nås när GATT-förhandlingarna återupptogs i april 1989. Den aktuella reglerings- perioden kommeri vart fall att vara en övergångsperiod inför de föränd- ringar av livsmedelspolitiken som aviserats i regeringens prop. 1988/89:47 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. och som bör börja genomfö- ras den 1 juli 1990. Detta skulle beaktas i nämndens förslag.

Jordbruksnämndens förslag skulle även i övrigt beakta vad regeringen uttalat om inriktningen av den ekonomiska politiken (prop. 1988/89: 100 bil. 1). Ett av de viktigaSte inslagen på kort sikt i denna politik är åtgärder som dämpar pris- och löneutvecklingen. l uppdraget framhölls att i rege- ringens proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder konstaterades att dagens jordbrukspolitik bidrar till inflation och begränsar tillväxtmöj- ligheterna i den svenska ekonomin.

Jordbruksnämnden skulle även beakta vad regeringen i prop. 1988/89: 100 bil. 1 1 har föreslagit riksdagen om finansiering av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård och kostnaderna för statistik på jordbrukets område.

Vad avser sockerbetor och socker skulle nämndens förslag även omfatta strukturåtgärder och lämplig produktionskapacitet för sockerbruken. För- slaget skulle bygga på att bruken på Öland och Gotland skall bevaras. Vidare skulle nämnden i sitt förslag beakta att ett importutrymme på 10— 15% på sikt skall uppnås. I dessa strukturfrågor skulle, förutom med de båda delegationerna, överläggningar ske med företrädare för sockerbetsod- lingen och socker-tillverkningen. Nämndens förslag avseende prisreglering- en för sockerbetor och socker skulle vara så avvägt att något underskott inte beräknas uppkomma i sockerregleringsfonden.

Genom beslut den 23 februari 1989 överlämnade regeringen till jord- bruksnämnden en rapport om vissa principer som grund för kostnadskom- pensation till den livsmedelsindustri som omfattas av jordbruksprisregle- ringen, för beaktande vid utformning av förslag rörande prisregleringen på jordbruksprodukter. ' '

Genom regeringens beslut den 16mars 1989 överlämnades till jord- bruksnämnden en skrivelse från lantbruksstyrelsen rörande medel till di- striktsveterinärorganisationen för beaktande i samband med nämndens uppdrag att avge förslag om prisregleringen.

l skrivelse som kom in till regeringen den 6april 1989 har jordbruks- nämnden, efter avslutade överläggningar med Lantbrukarnas förhand- lingsdelegation och nämndens könsumentdelegation samt i fråga om soc- ker med Sockerbolaget AB, lagt fram förslag till jordbruksprisreglering under perioden den 1 juli 1989 — den 30 juni 1990. Förslaget, vad gäller jordbruket och viss livsmedelsindustri, biträds av konsumentdelegationen men inte av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation. När det gäller socker

• Sida 8
•  Original

är nämnden, konsumentdelegationen och Sockerbolaget överens om för- slaget. Jordbruksnämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ären- de som bilaga 2.

Ledamöterna Fringel och Genfors har reserverat sig mot jordbruks- nämndens förslag.

Genom bcs1ut den 4juni 1987 uppdrog regeringen åt jordbruksnämnden att utreda former för och konsekvenser av en avveckling av prisregleringen på ägg. I december 1988 avlämnade nämnden rapporten Konsekvenser av en avveckling av prisregleringen för ägg. Rapporten har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels utredningens sammanfattande slutsatser och förslag och två särskilda yttranden som bilaga 3, dels en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 4.

Genom beslut den 13 mars 1986 uppdrog regeringen åtjordbruksnämn- den att inkomma med förslag om kvalitetsbetalning inom jordbrukspris- regleringcn. ] mars 1987 avlämnade nämnden delrapporten Betalning för bra matkvalitet. Flertalet av de i rapporten föreslagna åtgärderna har genomförts. I september 1988 avlämnade nämnden en slutrapport. Bättre matpotatiskvalitet. Rapporten har remissbehandlats. Till protokollet i det- ta ärende bör fogas dels utredningens förslag som bilaga 5, dels en samman- ställning av remissyttrandena som bilaga 6.

Med anledning av den försöksverksamhet med treåriga budgetramar som beslutats av regeringen erhöll jordbruksnämnden den 4februari 1988 särskilda direktiv för anslagsframställningen för budgetåren 1989/90— 1991/92. Nämnden avlämnade i april 1988 en särskild rapport med under- lag för anslagsframställningen inför perioden 1989/90—1991/92 samt den 3Iaugusti 1988 anslagsframställningen för samma period. I marsl989 lämnade jordbruksnämnden förslag till en omorganisation av myndighe- ten. Skrivelserna behandlas i det följande.

Genom beslut den 30juni 1988 uppdrog regeringen åt statensjordbruks- nämnd att i samråd med lantbruksstyrelsen genomföra en närmare över- syn av prisstödet till jordbruket i norra Sverige inför den ljuli 1989. Översynen borde bl.a. gälla formerna för och omfattningen av stödet. Därvid borde hänsyn tas främst till stödets effekter på omfattning och lokalisering av produktion och sysselsättning inom jordbruket i norra Sverige.

Jordbruksnämnden har i en delrapport som kom in till regeringen den 13decembcr 1988 redovisat produktionsutveckling m.m. ijordbruket i norra Sverige och i en slutrapport som kom in till regeringen den 27 febru- ari 1989 lämnat förslag till stödbelopp m.m. Ledamöterna, Fringel och Genfors har lämnat ett särskilt yttrande till nämndens förslag. Till proto- kollet i detta ärende bör fogas jordbruksnämndens sammanfattande för- slag som bilaga 7 samt en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 8.

I enlighet med vad jag anförde i min anmälan till budgetpropositionen årl989 återkommer jag i det följande även till åtgärdsprogrammet för .

jordbruket i norra Sverige. _ Jag kommer i det följande också att lämna vissa förslag som rör använd- ning av genteknik vid växtodling.

• Sida 9
•  Original

I prop. 1988/89:100bil. 11 har regeringen föreslagit riksdagen att, i av- vaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1989/90 beräkna till Statens jordbruksnämnd ett förslagsanslag på 28 097 000 kr. och till Pris- stöd till jordbruket i norra Sverige ett förslagsanslag på 525 000000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

Livsmedelspolitiken är för närvarande under omprövning, såväl i Sverige som internationellt. Både OECD:s ministerrådskommuniké från år 1987 och den s.k. Punta del Este-deklarationen från år 1986 som inledde den pågående GATT-rundan pekar på nödvändigheten av att förändra jord- brukspolitiken. Mer marknadsorientering, neddragning av stöd och skydd samt övergång till mindre snedvridande stödformer är viktiga principer i reformarbetet.

Inom ramen för den pågående GATT-rundan har deltagarländerna nyli- gen träffat en överenskommelse om en konkret inriktning på de fortsatta förhandlingarna påjordbruksområdet, som innebär ett väsentligt steg mot en friare handel med jordbruksprodukter. Uppgörelsen kan ses som en ramöverenskommelse för hur handeln med jordbruksprodukter skall libe— raliseras samt för hur GATT:s regler och discipliner skall förstärkas och göras mer effektiva på jordbrukets område. Detta bör ske genom betydan- de successiva neddragningar av stöd och skydd på jordbruksområdet. Sådana successivt och gemensamt vidtagna reformer förväntas minska obalanscrna i världshandeln samt ge mer korrekt prisinformation och bättre underlag för investeringsbeslut. Jordbrukets konkurrensförutsätt- ningar kommer genom detta att närma sig övriga näringars. Detta gynnar såväl i- som u—länder. Det är mycket positivt att överenskommelsen kom- mit till stånd.

Både OECD och GATT erkänner att särskilda motiv — försörjningssäker- het, miljö-, regionala och sociala hänsyn — även fortsättningsvis kommer att påverka jordbrukspolitikens utformning. Nya stödformer kommer att diskuteras under GATT-rundans fortsättning som bl. a. tar Sikte på sådana motiv.

GATT—förhandlingarna kommer också att behandla harmonisering av veterinär- och växtskyddsbcstämmelser och tvistlösning till följd av såda- na bestämmelser. Bl.a. kommer bestämmelser grundade på etiska övervä- ganden att tas upp i det sammanhanget.

GATT-överenskommelsen innebär att stödet till jordbruket skall hållas oförändrat till dess att en långsiktig uppgörelse är nådd. dvs. under åren 1989 och 1990. Syftet med detta är att inte stimulera till en ökad subven- tionerad produktion av jordbruksprodukter, som ytterligare skulle sned- vrida handeln under de fortsatta förhandlingarnas gång. Exempelvis inne- bär således överenskommelsen att prisstödet till lantbrukarna inte skall höjas under denna period. Detta skall uppnås genom att administrativt

• Sida 10
•  Original

bestämda priser, som direkt eller indirekt påverkar prisstödet till lantbru- karna, under perioden inte får överskrida rådande priser vid tidpunkten för överenskommelsen. Vidare får importmöjlighetema inte försämras. Undantag får emellertid generellt göras för förändringar som genomförs med stöd av existerande lagstiftning i länderna. Avsikten är vidare att stödet skall sänkas under år 1990. För svensk del innebär överenskommel- sen alltså att vi inte får höja de reglerade priserna på jordbruksprodukter i syfte att höja prisstödet till lantbrukarna.

Enligt riksdagens beslut år 1985 om livsmedelspolitiken skall jordbruket ges kompensation för ökade kostnader och inkomstföljsamhet efter obundna överläggningar. Mot bakgrund av beslutet har jordbruksnämn- den på regeringens uppdrag och efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation lämnat för- slag till kompensation under regleringsåret 1989/90. Förslaget innebär bl.a. att kompensationen skall ges i form av höjningar av reglerade priser i syfte att höja prisstödet till bönderna. Redan i uppdraget till jordbruks- nämnden aviserades att en provisorisk lösning av annan karaktär skulle bli nödvändig om GATT- förhandlingarna skulle leda till en överenskommelse om att frysa prisstödet.

Det" är självklart att Sverige skall uppfylla de åtaganden som gjorts inom GATT. Med hänsyn till nyss nämnda omständigheter har jag därför efter överläggningar med representanter för såväl jordbruksnäringen som kon- sumenterna samt efter hörande av jordbruksnämnden utformat ett modi- fierat förslag som enligt min mening är förenligt med GATT-överenskom- melsen. Förslaget har även diskuterats i den parlamentariska arbetsgrupp som arbetar med förslag till en ny livsmedelspolitik. Jag har i mitt förslag utgått ifrån det förslag som jordbruksnämnden tidigare lämnat.

Mitt förslag innebär i korthet att jordbruket ges en kompensation inom ramen för 1985 års livsmedelspolitiska beslut. Denna är av samma storlek som nämnden har föreslagit, men betalas ut på ett sätt som inte verkar produktionsstimulerande och därmed handelssnedvridande. Detsamma gäller för jordbruksnämndens förslag om prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Jag lämnar således i det följande ett förslag som också är i linje med GATT-överenskommelsen. . ,

Mitt förslag innebär därför att priserna till Iantbrukama hålls oförändra- de, men att de kompenseras på annat sätt. Finansieringen, bör ske med införselavgiftsmedel och budgetmedel. På detta sätt kommer lantbrukarna att kompenseras utan att de reglerade priserna höjs. Det är då viktigt att detta även kommer konsumenterna till del, dvs. att det utrymmesom uppkommer inte tas i anspråk av de efterföljande leden i livsmedels- kedjan. Jag har erfarit att chefen för civildepartementet därför har för avsikt att senare föreslå regeringen att ge statens pris- och konkurrensverk (SPK) i uppdrag att särskilt följapris- och marginalutvecklingen i livsme- . delskedjans industri- och handelsled. SPK skall om de finner att utveck- lingen är anmärkningsvärd anmäla detta till regeringen.

I regeringens proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (1988/89:47 bil. 2) behandlades de livsmedelspolitiska målen och diskute- rades graden av måluppfyllelse. Vidare analyserades i vad mån det främsta

• Sida 11
•  Original

medlet. nämligen jordbruksprisregleringen, medverkat till att uppfylla dessa mål. Av genomgången framgick att livsmedelspolitiken har kommit att kännetecknas av en låg grad av måluppfyllelse och att nuvarande medel inte bidrar till måluppfyllelsen på ett tillfredsställande sätt. Som avisera- des i propositionen harjag efter regeringens bemyndigande, mot bakgrund av detta och den internationella utvecklingen, tillkallat en parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift dels att utvärdera 1985 års livsmedelspolitiska beslut, dels att utforma förslag till en ny livsmedelspolitik. Gruppens arbete skall vara klart under hösten 1989 och den nya politiken bör kunna börja genomföras under år 1990.

En första utgångspunkt för arbetsgruppen är ett sänkt gränsskydd. Nå-. gon ensidig svensk neddragning är dock inte aktuell. En andra utgångs- punkt är att de interna regleringarna minskas i omfattning och i vissa fall avskaffas. Den tredje utgångspunkten är att utveckla nya och mer direkta medel för att uppnå framför allt de beredskapsmässiga, regionalpolitiska och miljömässiga målen. Gruppens arbete och dessa utgångspunkter ligger väl i linje med GATT-förhandlingarnas inriktning, såväl i sak som tids- mässigt. Neddragning av stöd och skydd, i första hand prisstöd, och övergång till mer direkta, icke-handelssnedvridande stöd är som jag tidiga- re framhållit kärnan i det internationella arbete som nu bedrivs. Reformer- na underlättas om de genomförs gemensamt. Det är således tillfredsstäl- lande av både nationella och internationella skäl att det svenska reformar- betet har kommit 1 gång.

Huvudmålet för den nuvarande livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166, JoU 33, rskr. 393) är att trygga vår livsmedelsförsörjning såväl 1 fred som under avspärrning och krig. ] 1987 års riksdagsbeslut om totalförsvaret (prop. 1986/87:95, FöU l l, rskr. 310) har de senare två begreppen ersatts med ”kriser och krig". Under Iivsmedelspolitikens huvudmål finns två lik- ställda delmål, nämligen konsumentmålet och inkomstmålet. Därutöver finns ett miljö- och resursmål och ett regionalpolitiskt mål.

Det är enligt riksdagsbeslutet angeläget att prisregleringen för jordbruks- produkter utformas så, att den blir ett stöd för strävandena att sänka produktionskostnaderna och anpassa produktionens inriktning till mark- nadens efterfrågan. Prisregleringen skall fortlöpande ses över isyfte att förenklas och begränsas så långt som möjligt. .

Jordbruksnämnden har på regeringens uppdrag utrett möjligheterna till och konsekvenserna av en avveckling av prisregleringen på ägg., Jag kom- mer i det följande att ta upp de av nämndens förslag som jag anser bör genomföras mot bakgrund av 1985 års beslut. Några av de åtgärder-som nämnden har analyserat anser jag.dock vara av den karaktären att de bör:

behandlas av den parlamentariska arbetsgruppen och övervägas försti - - samband med gruppens öv riga förslag. , .

I syfte att dels minska regleringarna på livsmedelsområdet, dels förbätt- ra livsmedelskvaliteten och Iivsmedelskontrollen har ett antal utredningar gjorts som berör jordbruksprisregleringen. Jordbruksnämnden har-i den nyss nämnda utredningen om prisregleringen på ägg även behandlat en viss del av kvalitetsregleringen på ägg. len annan utredninghar nämnden behandlat kvalitetsbetalningen på samtliga jordbruksprodukter. Förslagen

Ill

• Sida 12
•  Original

i en delrapport från nämnden har till övervägande delen genomförts, medan jag behandlar slutrapporten om matpotatis i det följande.

Livsmedelskontrollutredningen lämnade i sitt slutbetänkande (SOU 1986: 25) Kontroll av livsmedel förslag om bl. a. den särskilda kon- trollen. av kvaliteten på potatis, ägg och vissa mejeriprodukter. Utredning- ens förslag i övrigt togs upp i regeringens proposition om Iivsmedelskon- troll (1988/89:68) som skall behandlas av riksdagen under våren. Jag aviserade i denna att jag angående den nämnda särskilda kontrollen avsåg att återkomma till regeringen under våren. På dessa områden finns goda möjligheter till effektivisering och samordning av kontrollen samtidigt som regleringarna kan inskränkas och kvaliteten förbättras. Jag återkom- mer till mina förslag i det följande.

2.2. Åtgärder för produktionsanpassning

Under tiden den 1 juli 1985—den 30juni 1989 tillämpas ett tvåprissystem för mjölk. Tvåprissystemet har i stort sett uppfyllt syftet att minska mjölk- överskottet. Systemet är dock på sikt förenat med betydande nackdelar. Enligt regeringens beslut skall därför tvåprissystemet som villkor för ut- jämningsbidrag upphöra efter den 30juni 1989.

Regeringen har uppdragit åt statens jordbruksnämnd att utreda och lämna förslag om övergångsåtgärder inom den ordinarie prisregleringens ram under ett år efter tvåprissystemets avskaffande, i syfte att motverka negativa effekter för de mindre producenterna och för mjölkproducenter-. na i norra Sverige.

Jordbruksnämnden har studerat olika former av omfördelning inom mejerireglcringen som skulle underlätta anpassningen för mjölkproducen- terna i norra Sverige och för de små mjölkproducenterna'. Inom nuvarande regleringssystem föreligger i och för sig tekniska möjligheter att genomföra en omfördelning mellan olika kategorier av mjölkproducenter för att däm- pa eller neutralisera eventuella effekter vid borttagandet av tvåprissyste- met. Konsekvenserna för dc nämnda producenterna är dock svåra att förutse. Nämnden har vid sin analys inte funnit det befogat att för närva- rande vidta några åtgärder och har därför inte lämnat några förslag.

Mjölkproduktionen är en produktionsgren med relativt lång avskriv- ningsperiod för investeringarna. Lönsamheten inom mjölkproduktionen är för närvarande relativt god. Trots detta är investeringsviljan låg. Risken för kraftiga produktionsökningar under det kommande året är därför liten. Enligt jordbruksnämndens bedömning beräknas produktionsökningen un- der regleringsåret 1989/90 till ca 90 milj. kg, motsvarande 251 3% av pro- duktionen. -

Det är enligt min mening väsentligt att eventuellt negativa effekter för de aktuella producentgrupperna begränsas. Mot bakgrund av jordbruks- nämndens prognos är min bedömning att effekterna för dessa grupper torde bli begränsade. Jag anser därför att man inte nu bör vidta särskilda

• Sida 13
•  Original

åtgärder. Jordbruksnämnden måste dock särskilt följa utvecklingen för de nämnda grupperna och ha en hög beredskap att vidta erforderliga åtgärder samt snarast anmäla till regeringen om utvecklingen är sådan att regerings- ingripanden är påkallade.

Enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut harjordbruksnäringen huvudan- svaret för överskottsproduktionen och produktionsanpassningen. Under en övergångsperiod av fem år skall emellertid staten ta ett ekonomiskt delansvar för överskottsarealens kostnader. Statens kostnader uppskatta- des då till ca 600 milj. kr. under hela femårsperioden. Under de fyra första åren har emellertid statens andel uppgått till ca 1,4miljarder kr. Under perioden skulle åtgärder vidtas för att minska överskotten och därmed kostnadsbelastningen för samhället och jordbruket.

Våren 1986 tillsattes den s.k. spannmålsgruppen med uppgift att lägga fram förslag till hur kostnaderna för spannmålsöverskottet skulle kunna minskas redan från 1987 års skörd, men även på längre sikt. Gruppen har i olika rapporter lämnat såväl överväganden som mer kortsiktiga och mer långsiktiga förslag. I den senaste rapporten, som presenterades hös- ten 1987. lämnades förslag till åtgärder för att minska spannmålsöverskot- tet och stimulera till alternativ markanvändning.

Liksom för 1988 års skörd har regeringen för år 1989 bcmyndigat statens jordbruksnämnd att medge Svensk spannmålshandel. ekonomisk förening att ingå avtal med jordbrukare i vilka jordbrukaren åtar sig att mot ersättning från föreningen minska sin areal spannmål och andra grödor som omfattas av jordbruksprisregleringen samt att hålla brukningsenhe- tens hela åkerareal besådd. Dessa avtal skulle i huvudsak överensstämma med spannmålsgruppens förslag.

Under år 1988 slöts totalt 25 885 avtal och omställningsarealen uppgick till drygt 260 000 ha. Spannmålsöverskottct beräknades därigenom minska med ca 700 000ton, vilket ger en positiv nettoeffekt för spannmålskassan på ca 150milj. kr. För år 1989 har ca 250000ha anmälts. Effekten på spannmålsöverskottet år 1989 beräknas bli av samma storleksordning som år 1988. medan den positiva nettoeffekten för spannmålskassan beräknas till 100— 150 milj. kr. Resultatet av omställningsprogrammet är enligt min uppfattning gott.

Anslutningen till omställningsprogrammet är alltså god i år liksom i fjol. De arealer som mer varaktigt lagts om till annan användning än spann- målsproduktion är emellertid marginella. Av miljöskäl är ett krav för bidrag inom programmet att den anslutna arealen skall vara besådd. Under år 1988 gav dock lantbruksnämnderna dispens från detta krav för närmare hälften av den anslutna arealen.

I och med utgången av regleringsåret 1989/90 löper den femåriga över- gångsperioden ut. Linder det påföljande året bör en ny livsmedelspolitik börja genomföras.

Mot bakgrund av vad jag nu redovisat harjag inte för avsikt att föreslå regeringen någon ytterligare förlängning av omställningsprogrammet.

• Sida 14
•  Original

Riksdagen uttalade våren 1986 att det är angeläget att de medel som staten under en övergångsperiod ställer till förfogande för att underlätta produktionsanpassningen utnyttjas för att stödja en inriktning av produk- tionen som så snart som möjligt minskar belastningen på samhällets och på lantbrukets ekonomi.

[ riksdagens beslut om reglering av priserna på jordbruksprodukter. m.m. våren 1988 (prop. 1987/881165, JoU25, rskr.385) uttalade riksda— gen att det är viktigt att medlen utnyttjas på ett sätt som även i vidare mening bidrar till uppfyllandet av de år 1985 fastställda målen för livsme- delspolitiken. Vid valet av åtgärder för att minska belastningen är det viktigt att beakta de regionala, fördelningsmässiga och miljöpåverkande effekterna av de olika åtgärder som prövats eller kan komma i fråga för att främja en ändamålsenlig produktionsstruktur. Enligt riksdagens beslut ankommer det på regeringen att besluta om sådana åtgärder.

Regeringen har för 1988 års skörd fastställt statens delansvar för över- skottsarealen till 225 milj. kr. Regeringen har också beslutat hur dessa medel skall disponeras. Totalt högst 145 milj. kr. skall användas till ekono- miskt stöd för dels omläggning till alternativ odling, dels odling av fånggrö- dor. Vidare skall 50 milj. kr. överföras till Stiftelsen Lantbruksforskning där medlen skall användas för att finansiera försöks- och utvecklingsin- satser för alternativ användning av åkermarken i syfte att minska kostna- derna för överskottsarealen. Resterande 30 milj. kr. skall användas för bidrag till jordbruksföretag som vidtar åtgärder som minskar den spann- målsproducerande arealen och samtidigt ökar variationsrikedomen i kul- turlandskapet i framför allt slättbygder.

Världsmarknadspriserna fluktuerar väsentligt över tiden. De har ökat avsevärt under det senaste året men ligger fortfarande långt under de svenska spannmålspriserna. Det är i dag inte möjligt att avgöra till vilket pris det svenska spannmålsöverskottet av 1989 års skörd kommer att kun- na exporteras. Exportkostnaderna. dvs. skillnaden mellan svenskt pris och världsmarknadspris, är fortfarande höga, men är svåra att förutsäga även på relativt kort sikt. Med hänsyn till denna osäkerhet om exportkostnader- na anser jag det inte vara meningsfullt att i dagsläget fastställa ett belopp för statens delansvar för budgetåret 1989/90.

Regeringen hari 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89: 100 bil. 11), mot bakgrund av den osäkerhet som föreligger. föreslagit att den under förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område upptagna anslagsposten Samhällets delansvar för överskottsarealen tas upp som en förslagsvis post av 1 000 kr. Riksdagen har beslutat i enlighet med regering- ens förslag (JoU 12, r5kr. 156).

Med antagande om en exportkostnad på lkr. per kg spannmål kan delansvarskostnadcn för 1989 års skörd beräknas till 200 milj. kr. I beräk- ningen har då även hänsyn tagits till riksdagens beslut att statens delansvar skall utgöra 40 % av kostnaderna för ett exportöverskott vid normalskörd som trappas ned enligt en viss plan under den femårsperiod för vilken staten påtagit sig detta ansvar, från 1000milj. kg det första året till 500 milj. kg det sista året. Jordbruksutskottet har närmare redogjort för denna avtrappningsplan och dess tidigare tillämpning våren 1988

I4

• Sida 15
•  Original

(JoU 1987/88:25). Beloppet bör dock fastställas när de förutsättningar och omständigheter som jag nyss nämnt är klarlagda.

Liksom tidigare år skall medlen i enlighet med riksdagens beslut utnytt- jas på ett sätt som även i vidare mening bidrar till uppfyllandet av 1985 års mål för livsmedelspolitiken. Vid valet av åtgärder för att minska belast- ningen på samhällets och lantbrukets ekonomi är det därvid enligt riksda- gens beslut viktigt att beakta de regionala, fördelningsmässiga och miljö- påverkande effekterna av de olika åtgärder som prövats eller kan komma i fråga för att främja en ändamålsenlig produktionsstruktur.

2.3. Prisregleringen på jordbruksprodukter inkl. sockerbetor och socker under regleringsåret 1989/ 90

Mitt förslag: Prisregleringspcrioden skall omfatta tiden den 1 juli 1989—den 30juni 1990.

Kompensationsbeloppet under regleringsperioden skall uppgå till totalt 1 170 milj. kr. Detta skall finansieras med tillgängliga införsel- avgiftsmedel utanför den s.k. fördelningsplanen och därefter even- tuellt resterande belopp med budgetmedel från anslaget Prisregle- rande åtgärder påjordbrukets område. Kompensation skall i huvud- sak ges genom ett bidrag per djur av olika slag eller per hektar av olika grödor.

Det skall ankomma på regeringen att besluta om de pris- och avgiftsändringar samt övriga åtgärder som kan bli aktuella med anledning av förslagen.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer vad gäller kompen- sationsbeloppets storlek med mitt förslag. Jordbruksnämnden föreslår att kompensationen i huvudsak skall ges i form av prishöjningar.

Skälen för mitt förslag: Jordbruksnämnden har efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelega- tion lämnat förslag om en ettårig prisregleringsperiod för jordbrukspro- dukter. Nämndens förslag har godtagits av konsumentdelegationen men inte av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation. Perioden omfattar tiden den ljuli 1989 — den 30juni 1990. Ledamöterna Fringel och Genfors har reserverat sig mot nämndens förslag. De har i huvudsak synpunkter på kompensationsbeloppets storlek. ' '

Till grund för de överläggningarjordbruksnämnden nu har haft har legat bl.a. uppgifter om pris- och marknadsutveckling, kostnadsutvecklingen inom jordbruket och förädlingsindustrin, jordbrukarnas inkomstförhål- landen samt den internationella utvecklingen.

När det gäller kostnaderna inom jordbruket har utvecklingen t.o.m. januari månad 1989 beaktats. För förädlingsindustrin utgår enligt förslaget kompensation genom att kostnadsutvecklingen under perioden septem-

• Sida 16
•  Original

ber—december1988 beaktats. Dessutom har en slutavstämning gjorts för regleringsåren 1987/88 och 1988/89. Som utgångspunkt för diskussionerna om inkomstkompensation har legat bl.a. inkomstjämförelser med andra grupper. Vidare har beaktats produktivitetsutvecklingen inom jordbruket och höjda egenavgifter den ljanuari 1989. En närmare redogörelse för de faktorer som har beaktats finns ijordbruksnämndens förslag (bilaga 2).

Jag biträderjordbruksnämndens förslag vad avser kompensationsbelop- pens storlek. Med hänsyn till GATT-överenskommelsen som jag tidigare redovisat föreslårjag emellertid en annan finansiering än jordbruksnämn- den och även en annan form för kompensationen. På samtliga punkter där jag frångår nämndens förslag är syftet att mitt förslag skall vara förenligt med GATT-överenskommelsen. På dessa punkter har jag haft överlägg- ningar med representanter för jordbruksnäringen och konsumenterna sam't hört jordbruksnämnden.

Jordbruksnämnden föreslår att ett kompensationsbelopp på 720 milj. kr. tillförs jordbruket genom prishöjningar den ljuli 1989. Även jag föreslår att jordbruket tillförs 720milj. kr. men att kompensationen finansieras med införselavgifter utanför den s.k. fördelningsplanen. Kompensationen bör ges på annat sätt än genom prishöjningar. Det angivna beloppet på 720 milj. kr. bör fördelas på följande sätt.

Jordbruksnämnden har föreslagit att 24.7 milj. kr. avsätts till lågin- komstsatsning. att 8,8 milj. kr. används till finansiering av djurens hälso- och sjukvård samt att lOmilj. kr. används för att bibehålla pristillägget för får- och lammkött på nuvarande nivå.

Vidare har nämnden föreslagit att 56,5 milj. kr. av kompensationsbelop- pet tillförs skördeskadefonden. Ytterligare 3.5 milj. kr. skall enligt nämn- dens förslag tillföras fonden från fonderade försäljningsavgifter för socker. Jag återkommer till detta i det följande (avsnitt 2.3.2). Dessa överföringar är i enlighet med gällande riksdagsbeslut om skördeskadeskyddet (prop. 1987/88:74, JoU 16. rskr. 130). Enligt beslutet skall tills vidare årligen föras 60 milj. kr. till skördeskadefonden. Som jag tidigare nämnt gäller för GATT-överenskommelsen för åren 1989 och 1990 att hänsyn får tas till ländernas befintliga lagstiftning. Eftersom grunden för de av jordbruks- nämnden föreslagna överföringarna till skördeskadefonden är det nämnda riksdagsbeslutet strider de inte mot överenskomelsen. Jag tillstyrker därför nämndens förslag.

Av den totala kompensationen på 720 milj. kr. används således till dessa åtgärder totalt lOOmilj. kr. Jag har inget att erinra mot nämndens nu nämnda förslag.

Av det totala kompensationsbeloppet på 720 milj. kr. återstår efter de nämnda ändamålen 620 milj. kr. att fördela.

Jordbruksnämnden föreslår att denna kompensation ges genom prishöj- ningar på olika produkter. Med hänsyn till GATT-överenskommelsen är jag inte beredd att tillstyrka jordbruksnämndens förslag. Jag anser emeller- tid att kompensationen skall tillfalla de enskilda lantbrukarna, men betalas ut på ett sätt som inte verkar produktionsstimulerande och som därmed är förenligt med GATT.

Enligt min mening bör kompensationen baseras på antal djur av olika

• Sida 17
•  Original

slag resp. antal hektar av berörda prisreglerade' grödor. En utgångspunkt bör vara den profil på fördelningen mellan olika produktionsgrenar som jordbruksnämndens förslag har. Ett grundläggande krav är att kompensa- - tionssättet inte skall vara produktionsstimulerande. Kompensationen bör därför grundas på en historisk bas. Utgångspunkten bör härvid vara att uppgifter från år 1988 bör användas. Emellertid bör en utgångspunkt vara att kompensationen Skall tillfalla de aktiva brukarna eller ägarna. Det innebär alltså att nystartade skall ha del av kompensationen, medan de som slutat inte skall kompenseras.

Jordbruksnämnden bör få i uppdrag att närmare utforma konstruk- tionen. Nämnden har redan nu påbörjat en analys av mitt förslag till principiell lösning. ur såväl teknisk som administrativ synvinkel.

Jag vill'särskilt understryka att den form av kompensation som jag har skisserat och som jag förordar för regleringsåret 1989/90 endast är en provisorisk och tillfällig lösning för detta år. Jag är medveten om att den kommer att innebära viss ökad administration och delvis en annan fördel- ning än det nuvarande prisstödet. Det är trots detta nödvändigt att under detta år använda denna typ av provisorisk lösning.

Förslaget skall ses som en möjlighet att överbrygga det år som återstår innan en ny livsmedelspolitik kan börja genomföras. Förslaget föregriper alltså inte det långsiktiga reformarbetet och är inte prejudicerande för detta arbete.

Jordbruksnämnden föreslår vidare att ytterligare 450 milj. kr. skall till- förasjordbruket fr.o.m. den ljanuari 1990. Nämnden har emellertid inte nu lämnat förslag om hur detta belopp skall fördelas. Även jag föreslår ett kompensationsbelopp på 450 milj. kr. Enligt min mening bör även detta belopp i huvudsak betalas ut direkt till de enskilda lantbrukarna enligt de principer som jag nyss har angett.

Jag avser att senare föreslå att regeringen uppdrar åt jordbruksnämnden att. efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. avge förslag om fördelningen av kom- pensationsbeloppen samt om den närmare utformningen av kompensa- tionsformen.

Jag föreslår vidare att kompensationen till jordbruket under reglerings- året 1989/90 om totalt 1 170 milj. kr. finansieras med tillgängliga införsel- avgiftsmedel utanför den s.k. fördelningsplanen och eventuellt resterande belopp med budgetmedel. 1 den mån införselavgiftsmedlen inte skulle räcka för att täcka kostnaderna bör således anslaget Prisreglerande åtgär- der på jordbrukets område belastas med de överstigande kostnaderna.

Med jordbruksnämndens förslag. dvs. med en finansiering med höjda priser. skulle kompensationen ske successivt under året fr.o.m. prishöj- ningstillfället. Med en engångsutbetalning som jag föreslår bör alltså kom- pensationsbeloppet utbetalas mitt i det aktuella året. Detta bör vara en utgångspunkt. Ett belopp på 620milj. kr. bör således utbetalas den 31 de- cember 1989 och ytterligare 450 milj. kr. den 30juni 1990. Om det visar sig ha betydande fördelar. ur exempelvis administrativ eller praktisk synvin- kel, börjordbruksnämnden ha möjlighet att göra de anpassningar som kan behövas. Utgångspunkten för nämndens överväganden och förslag bör

• Sida 18
•  Original

emellertid vara den nyss nämnda. Nämnden bör givetvis även vid den närmare utformningen av kompensationssystemet i övrigt sträva efter att det blir så flexibelt och administrativt enkelt som möjligt.

Under innevarande regleringsår utgår 400 milj. kr. av införselavgiftsme- del utanför fördelningsplanen som ersättning för prishöjningar, varav 80milj. kr. är engångsbelopp. Den ljuli 1989 bör således de reglerade priserna höjas med 320 milj. kr. Dessa höjningar av de reglerade priserna kommer inte att leda till ett högre prisstöd till lantbrukarna. Prishöjningar- na är endast ett annat sätt — än med utomramsmedel — att finansiera ett oförändrat prisstöd. dvs. de är en ändrad finansiering av befintligt pris- stöd. Denna nivå på prisstödet, liksom den tillfälliga subventioneringen med utomramsmedel. beslutades av riksdagen redan våren 1988. Dessa prishöjningar strider således inte mot våra utfästelser inom ramen för GATT.

Det ankommer på regeringen att besluta hur dessa prishöjningar skall fördelas. Förslag härom bör lämnas av jordbruksnämnden. efter överlägg- ningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsu- mentdelegation.

2.3.2. Socker Ersättning till Sockerbolaget AB Mitt förslag: Kostnadskompensationen till Sockerbolaget AB skall uppgå till 64.5 milj. kr. under regleringsåret 1989/90. Beloppet skall finansieras med tillgängliga medel ur sockerregleringsfonden. Reste- rande del av beloppet skall tas av fonderade försäljningsavgifter. Det skall ankomma på regeringen att fatta de beslut om prisregle- ringen som kan komma att krävas under perioden.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer vad avser beloppet med mitt förslag. Jordbruksnämnden föreslår att en del av kompensa- tionen skall tas ut i form av prishöjningar.

Skälen för mitt förslag: Kostnadsersättningen till Sockerbolaget bör. inkl. definitiv justering för olje- och gaskostnader under regleringsåret 1987/88. uppgå till 64.5 milj. kr.

1 kostnadskompensationen har även merkostnaderna vid sockerbruken på Öland och Gotland beaktats. Den kompensation som tillerkänns Soc- kerbolaget för dessa merkostnader för regleringsåret 1989/90 beräknas till 25.8 milj. kr. vid normal produktionsvolym.

Det reglerade priset på strösocker bör vara oförändrat 459,65 kr. per 100 kg.

Sockerprisct bör liksom hittillsjusteras när oljepriset ändras med i 160 kr. m3. Prisregleringspriset får emellertid inte överstiga det pris som har gällt under innevarande regleringsår. Om ändrade oljepriser skulle komma att innebära ett behov av höjning till en nivå överstigande denna får

Prop. l988/89:140

• Sida 19
•  Original

Sockerbolaget kompenseras ur sockerregleringsfonden för det inkomst- bortfall som den uteblivna prishöjningen innebär.

Ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker bör höjas för inträffade kostnadsökningar med 4.5 % till 89.43 kr. per 100 kg.

Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under regleringsperio- den bör det ankomma på jordbruksnämnden att efter överläggningar med delegationerna lägga fram förslag till de åtgärder som under perioden kan anses påkallade. Det bör därefter ankomma på regeringen att fatta de beslut som kan behövas.

Areal och arealbidrag '

Mitt förslag: Sockerbetsarealen för 1989 års odling skall uppgå till 50 160 ha.

Arealbidragen till odlare som levererar betor till sockerbruken på Öland och Gotland skall vara oförändrade. .

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Sockerbetsarealen för 1989 års odling bör mins- kas och uppgå till högst 50160 ha. Vid fastställandet av betarealen har hänsyn bl.a. tagits till att ett importutrymme på 10— 15% på sikt skall uppnås. Arealminskningen skall inte beröra odlingen under de båda ö-bru- ken. I övrigt förutsätterjag liksom nämnden att kontraktsvillkoren utfor- mas så att det finns förutsättningar för att sockerbetsodlingens geografiska utbredning i huvudsak består under året. Bruksstrukturen kan däremot komma att ändras. Strukturfrågan är för närvarande föremål för överlägg- ningar mellan Sockcrbolaget och de anställda vid sockerbruken.

Arealbidraget bör vara oförändrat 200 kr. per ha till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga. 400 kr. per ha till odlarna på Öland och 500kr. per ha till odlarna på Gotland.

Skördeskadcskydd

Mitt förslag: Det bidrag till skördeskadeskyddet som skall betalas över konsumentpriserna skall under regleringsåret 1989/90 för sock- rets del betalas av fonderade försäljningsavgifter.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Enligt riksdagsbeslut (prop. 1987/88: 74, JoU 16. rskr. 130) skall skördeskadefonden tills vidare årligen tillföras ett belopp av 60 milj.kr. Detta skall betalas över konsumentpriserna fördelade. på jordbruksprisreglerade produkter. Den andel som faller på socker beräk- nas till 3.5 milj. kr. och bör för regleringsåret 1989/90 tas av fonderade försäljningsavgifter som tagits ut med stöd av 105 lagen (1967z340) om

Prop. 1988/892140

• Sida 20
•  Original

prisreglering på jordbrukets område. Därmed påverkas inte konsument- priserna på socker under regleringsåret 1989/90.

Regleringsekonomin

Mitt förslag: Från sockerregleringsfonden skall betalas kostnader för arealbidrag till odlarna. viss kostnadskompensation till Sockerbola- get AB inkl. ersättning för merkostnaderna vid bruken på Öland och Gotland. fraktbidrag till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län, kollektiva åtgärder inom biodlingen. kostnader för prisutjäm- ning på socker samt vissa administrationskostnader.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag med det undantaget att nämnden föreslår att en del av kostnadskompensa- tionen skall tas ut i form av prishöjningar.

Skälen för mitt förslag: lnförselavgift tas liksom hittills ut för importera- de kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset på socker och svenska betor. De uppburna medlen bör — liksom hittills — tillföras sockerregleringsfonden.

Med hänsyn till GATT-överenskommelsen och det förväntade inflödet av införselavgifter bör, som redan nämnts, Sockerbolagets hela kostnads— kompensation finansieras med dels medel ur sockerregleringsfonden, dels av fonderade försäljningsavgifter. Beloppet uppgår till totalt 64,5 milj. kr.

Sockerregleringsfonden bör vidare få användas för fraktsubventionering till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 milj. kr. Ur fonden bör dessutom betalas kostnaderna för arealbidrag till de odlare som levererar betor till ö-bruken till en beräknad kostnad av ca 3.5 milj. kr.

Till kollektiva åtgärder inom biodlingen bör tas 0.5 milj. kr. ur fonden. Till yrkesmässig biodling bör av fondens medel återföras ett belopp som motsvarar odlingens sockerförbrukning multiplicerad med den skillnad i sockerpris som föreligger mellan Sverige och världsmarknaden.

Vidare bör regleringsföreningen Svensk sockerhandels administrations- kostnader täckas ur fonden. Fondmedlen används också till vissa kostna- der inom prisutjämningen för varor innehållande socker.

Vid behov börjordbruksnämnden liksom hittills få ta ut en försäljnings- avgift på allt socker som säljs inom landet Rir att subventionera sockerim- porten när världsmarknadspriset är högre än det svenska priset.

Hänvisningar till S2-3-1

• Prop. 1988/89:140: Avsnitt J ordbruksdepartementet

Under anslagsposten Låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket dispone- rar jordbruksnämnden 435 milj. kr. för budgetåret l988/89. Dessutom disponerar nämnden ytterligare 50 milj. kr. av införselavgiftsmedel inom den s.k. fördelningsplanen och 40 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för samma ändamål. Totalt disponeras således 525 milj.

• Sida 21
•  Original

kr. Regeringen har i budgetpropositionen år 1989 under anslaget Prisregle- rande åtgärder på jordbrukets område tagit upp oförändrat 435 milj. kr. under denna anslagspost för budgetåret 1989/90.

Dessutom föreslår nämnden att 24,7 milj. kr. av de införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen, som jordbruket tilldelas som ersättning för prishöjningar, avsätts för låginkomstsatsning.

J ordbruksnämnden föreslår att 85 milj. kr. anvisas för leveranstillägg för mjölk, 240 milj. kr. för avbytarverksamhet, 29 milj. kr. för företagshälso- vård, 9,7 milj. kr. för socialförsäkringsskydd och 96 milj. kr. för produk- tionsanpassningsåtgärder. Jag avser att senare föreslå regeringen att beslu- ta enligt nämndens förslag.

Ränte- och etableringsstöd

Frågan om huruvida räntestödslånen skall skrivas av helt och lånen skall krävas in vid företagsavveckling bör enligt jordbruksnämnden behandlas först inför regleringsåret 1990/91. Etableringsstödet finansieras av regle- ringsmedel inom den ram som tilldelats jordbruket. För regleringsåret 1989/90 bedöms utbetalningarna bli ca 15 milj. kr. vid oförändrat räntelä- ge.

Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att jordbruksnämndens förslag godkänns.

2.4. Införselavgiftsmedel m.m.

Mitt förslag: Inflytande införselavgiftsmedel för regleringsåret 1989/90 skall disponeras i enlighet med redovisningen i tabell 2.4.1.

Införselavgiftsmedel inom fördelningsplanen som anvisas för upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete skall i fortsättningen årligen överföras till Stiftelsen Lantbruksforskning.

Tabell 2.4.1 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. reglerings- åren 1987/88, 1988/89 och 1989/90

1987/88 1988/89 1989/90 1 OOO-tal kr. lOOO-tal kr. 1 OOO-tal kr.

prel. prognos Inkomster Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter — inomramsmedel 36 666 2 491 82 181 — utomramsmedel — — 60000 Under resp. regleringsår influtna införselavgifter - exkl. fodermedel 1 139 216 1080 500 823 500 — fodermedel 380483 260000 250000

Summa 1556 365 1342 991 1215 681

• Sida 22
•  Original

1987/88 1988/89 1989/90 1 OOO-tal kr. lOOO—tal kr. 1 OOO-tal kr. prel. prognos Gigi/fer a) Av medel inom _fördt-'Inin_gts'planen Svensk spannmålshandcl 160000 13 900 Sveriges potatisintressenter 30000 ' 27500 Sveriges oljeväxtintressenter '0 0 Svensk kötthandel 39000 4000 Föreningen för mejeriprodukter 104 500 1 17 800 Svensk ägghandel 52 000 52 500 Regleringskassan för fågelkött 6 000 8 000 Regionalt kostnadsbidrag. norra Sverige — mjölk 45 500 50000 -— kött 5 000 5 000 — ägg 1 700 2 500 Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde 295 500 Upplysningsverksamhct och utvecklingsarbete 15 000 0 Stiftelsen Lantbruksforskning 5 000 25 000 Djurhälsovård. - kontrollverksamhet m.m. 33 800 35 200 Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter 10000 10000 Stöd till odling av bruna bönor 4 500 2 000 Stöd till odling av vallväxtfrö 8 000 10000 Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 500 500 Sveriges export råd 3 000 4 000 Sveriges potatisodlares riksförbund 2 780 2 780 Bidrag till ersättningsfoder. norra ' Sverige 61 283 20000 Bidrag till potatisodling. norra Sverige 4 500 — Exportkontroll av kött —- 2 100 Sociala satsningar — 50000 Skolmåltider — 2 500 Projekt landsbygdsutveckling — 800 Tillfälligt överfört till skördeskadeskyddet 79 500 — Genetikcentrum 10000 — Modelljordbruk — 200 Energiskogsodling — 730 Reserv till jordbruksnämndens förfogande 2491 82 181 - Summa 684 349 529 691 659 381 Härefter kvarstående införselavgiftsmedel 872 016 813 300 556 300

• Sida 23
•  Original

1987/88 1988/89 1989/90 1 OOO-tal kr. 1000-tal kr. 1 OOO-tal kr. prel. prognos

b) Av mcdcl utan/ör _lör:/('Iningsp/am-w

Ulbyteshandel nötkött.

öststaterna 105076 110000 90000 Utbyteshandcl kött och . fläsk 50000 50000 50000 Pristillägg får- och lammkött 15573 27000 17000 Svensk matpotatiskontroll 6 204 6 342 6 372 Bidrag till Stiftelsen för

ackordhästorganisationens

bevarande 250 250 250 Minskning av mekaniska skador på matpotatis 500 0 0 Stöd till maltproduktioncn 1000 1000 1000 Sveriges export råd 4 000 4 000 4 000 Djurens hälso- och sjukvård 17000 20677 25 756 Lantbruksstatistik 26000 37708 34 587 Konsumentdelegationcns sekretariat — 400 450 Kostvancundersökningar 1 250 0 0 Alternativ odling 1 000 0 0 Skördeskadefonden 18 671 60 000] 0 Utredningar SPK — 400 — Skolmåltider — — 2 300 Atgärdsprogram för norra

Sverige — — 45000 Ersättning för uteblivna

prishöjningar under

l988/89 300000 90000 _— 1989/90 . — — 1012496 Summa 546 524 407 777 1 289 211 Summa utgifter 1 230 873 937 468 1948 592 Årets resultat (prognos) +325492 +405 523 —732911 Ingående balans till

regeringens förfogande 131 896 327388 732911 Av regeringen beslutad disposition av överskott 130000

Balanserat överskott + 327 388 + 732 91 1 -I- O

' Tillförs fördelningsplanen för regleringsåret-tl989/90.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag utom i vad avser dispositionen av medel för uteblivna prishöjning- ar.

Skälen för mitt förslag: [ tabell 2.4.1 redovisas användningen av införsel- avgiftsmedel m.m. under regleringsåret 1987/88 liksom en beräkning av och förslag till användning av införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåren 1988/89 och 1989/90. För en närmare redovisning av inför- selavgiftsmedlen hänvisas till bilaga 2.

Fördelningsplanen för regleringsåret l988/89 utgör 267.2 milj. kr. samt inflytande avgifter för fodermedelsimporten enligt riksdagens beslut våren 1988 (prop. 1987/88: 165. JoU 25, rskr. 385). Med hänsyn till att inflytan- de avgifter för fodermedelsimporten för närvarande kan beräknas till 260 23

• Sida 24
•  Original

milj. kr. beräknar jag därmed fördelningsplanen till 527,2 milj. kr. Därtill kommer kvarstående medel från regleringsåret 1987/88 på 2.5 milj. kr. Jag beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter till totalt 1343 milj. kr., vilket innebär att 813,3 milj. kr. beräknas återstå sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Jag har inget att erinra mot det preliminära förslag till fördelningsplan som lämnats av jordbruksnämn- den. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1988/89 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna av inför- selavgifterna för fodermedel är kända.

Regeringen beslutade i juli 1988, i enlighet med jordbruksnämndens förslag, att införselavgiftsmedel inom fördelningsplanen som för regle- ringsåret 1988/89 anvisats för upplysningsverksamhet och utvecklingsar- bete skulle överföras till Stiftelsen Lantbruksforskning.

Jag föreslår att införselavgiftsmedel inom fördelningsplanen som i fort- sättningen anvisas för upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete årli- gen överförs till Stiftelsen Lantbruksforskning. Fördelningen av medlen bör ske skilt från de övriga medel som står till Stiftelsens förfogande och skall användas i syfte att stödja forsknings- och utvecklingsarbete som kan stimulera jordbrukets utveckling. Vid fördelningen bör samråd ske med berörda intressenter och även i övrigt i de former som jordbruksnämnden tidigare föreslagit. Dessutom bör Stiftelsen till jordbruksnämnden årligen redovisa hur disponerade regleringsmedel har utnyttjats. Stiftelsen bör vidare informera nämnden om aktuella projekt.

Svensk kötthandel och tullverket har i avtal den 30 september 1988 enats om en förstärkt kontroll av kött och köttprodukter som exporteras under anspråk på exportbidrag. Jordbruksnämnden har i beslut den 11 oktober 1988 meddelat att den inte har några invändningar mot detta. Jag anser för min del att en sådan förstärkt kontroll är motiverad och har inget att invända mot att den sker i enlighet med överenskommelsen mellan parter- na. Jag är här överens med jordbruksnäringen om att kostnaderna bör bestridas av införselavgifter inom fördelningsplanen. ] enlighet med avta- let harjäg därför beräknat 2,1 milj. kr. för detta ändamål under reglerings- året 1988/89. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att avsätta samma belopp för detta ändamål för regleringsåret 1989/90. Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.

Sammanställningcn avseende ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret l988/89 skiljer sig på ett antal punkter från de preliminära beräkningar som låg till grund för riksdagens beslut våren 1988.

De införselavgiftsmedel från regleringsåren 1987/88 och 1988/89 som enligt riksdagens beslut står till regeringens förfogande (prop. 1987/88:165. JoU 25, rskr. 385) har därvid delvis tagits i anspråk för olika ändamål sammanhängande med prisregleringen. Posten Utbyteshandel med nötkött från öststaterna beräknas öka med 40 milj. kr. Statens pris- och konkurrensverk disponerar 400000 kr. för utredningar rörande bl. a. livsmedelsindustrins kostnadsutveckling och rabatter på lantbruksmaski- ner.

Kostnaderna för sådana ändamål som får täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen beräknas för regleringsåret 1988/89 till 408 milj.

Prop. 1988/892140

• Sida 25
•  Original

kr. Jag återkommer senare till regeringen med anledning av jordbruks- nämndens förslag till disposition av de införselavgiftsmedel som står till regeringens förfogande för regleringsåret l988/89. ' Jag föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1989/90 skall omfat- ta oförändrat 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter, vilket totalt beräknas ge 517,2 milj. kr. Dessutom tillkommer ett belopp på 60 milj. kr. från utomramsmedel från regleringsåret 1988/89 i enlighet med riksdagens beslut våren 1988 samt 82 milj. kr. kvarstående från reglerings- året 1988/89. Sammanlagt finns således ca 659 milj. kr. tillgängliga inom fördelningsplanen.

Jag föreslår att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införsel- avgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Dessa avgifter beräknas till 25 milj. kr. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras fettvaruavgif- ter såväl på importerad som inhemsk olja för en kvantitet motsvarande fettinnehållet i den inhemska fröskörden, dock högst motsvarande fettva- ruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet. Beloppet beräknas nu uppgå till 579 milj. kr.

Med hänSyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för de olika varuområdena har nämnden inte lagt fram någon plan för fördel- ning av det preliminärt beräknade beloppet för regleringsåret 1989/90. Nämnden aVSer att återkomma med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då avges i samband med att förslag lämnas till gränsskydd m.m. fr.o.m. den ljuli l989. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfo- gande.

1 det följande anger jag medelsbehovet under regleringsåret 1989/90 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelnings- planen.

För utbyteshandel med nötkött med öststaterna har jag i likhet med jordbruksnämnden beräknat 90 milj. kr.

I likhet med jordbruksnämnden föreslår jag att för utbyteshandel med kött och fläsk avsätts 50 milj. kr. av införselavgiftsmedel från import av kött och fläsk. En förutsättning är att motsvarande export ägt rum och att införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål till- godosetts inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för oförutsedda ändamål.

Under regleringsåret 1989/90 bör pristillägget på får- och lammkött vara oförändrat 5,40 kr. per kg, vilket beräknas medföra en utgift på 27 milj. kr. Av detta belopp finansieras ca lOmilj. kr. av de utomramsmedel som jordbruket erhåller som ersättning för uteblivna prishöjningar.

Jag föreslår att Svensk matpotatiskontrall (SMAK) tilldelas högst 4 817 000 kr. för den officiella kontrollen och 1 555 000 kr. för upplysnings- verksamheten.

Bidrag till Stiftelsen för ackord/zästorganisationens bevarande bör utgå oförändrat med 250000 kr.

Stöd till rna/tproduktionen för regleringsåret 1989/90 bör lämnas med [milj. kr.

• Sida 26
•  Original

Jag föreslår att Sveriges exportråd skall erhålla 4milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen regleringsåret 1989/90, förutsatt att jordbruket avsätter 4 milj. kr. från medel inom fördelningsplanen.

I enlighet med regeringens förslag i årets budgetproposition (1988/89: 100 bil. 1 1) föreslår jag att 25,8 milj. kr. anslås för finansiering av viss del av kostnaderna för djurens hälso— och sjukvård samt 34.6 milj. kr. för statistik på jordbrukets område. I posten Djurens hälso- och sjukvård ingår också ett belopp av 1 850000 kr. som bör utgöra statens andel av kostna- derna för vissa åtgärder inom distriktsveterinärorganisationen i Norrbot- tens och Västerbottens län.

Till finansiering av sekretariatet hos jordbruksnämndens konsumentde- legation föreslås 450000 kr.

Jordbruksnämnden har föreslagit att 2,3 milj. kr. avsätts för att slutföra forskningsprojektet Skolmaten [ framtiden. Jag biträder nämndens förslag.

Jag kommer i det följande föreslå-att ytterligare 45 milj. kr-. ställs till lantbruksstyrelsens förfogande för det särskilda åtgärdsprogrammet för norra Sverige. De ökade kostnaderna bör finansieras med införselavgifter utanför fördelningsplanen.

Jag föreslår att resterande tillgängliga införselavgiftsmedel som kan be- räknas till totalt 1 012 milj. kr. disponeras för att ersätta mittprishojningar under regleringsåret 1989/ 90.

Med hänsyn till de oundgängliga variationerna i inflödet av införselav- gifter har jag i min anmälan till årets budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 11, s. 34) föreslagit att en rörlig kredit av 60 milj. kr. även fortsättningsvis ställs till jordbruksnämndens förfogande. Med hänsyn till osäkerheten i prognosen bör medel inte intecknas för något ändamål utöver de jag nu nämnt. Eventuella överskott bör liksom för innevarande år stå till regeringens disposition och skall i första hand användas för att täcka kostnader för prisregleringen under regleringsåret 1989/90.

Hänvisningar till S2-4

• Prop. 1988/89:140: Avsnitt J ordbruksdepartementet, 2.5.3

2.5. Minskning av regleringar inom livsmedelsområdet 2.5.1 Prisregleringen på ägg

Mitt förslag: Som ett första steg i en minskning av den interna regleringen tas den differentierade storproduktionsavgiften bort den 1 januari 1990 och ersätts med en generell avgift. Under reglerings- året den ljuli 1989 — den 30juni 1990 bör en viss inskränkning av överskottsfinansieringen av ägg genomföras.

Statens jordbruksnämnds ställningstagande: Överensstämmer med mitt förslag.

Jordbruksnämnden har i sin utredning om möjligheterna till och konse- kvenserna av en avveckling av prisregleringen på ägg analyserat fem olika steg i en sådan avveckling. Det första steget innebär att storproduktionsav- giften ersätts av en generell avgift. Det andra steget innebär en inskränk- ning i medelstilldelningen till regleringsföreningen Svensk ägghandel för

• Sida 27
•  Original

exportfinansiering. Detta steg leder över till steg tre som innebär att äggregleringen inte tillförs några medel för detta ändamål. Steg fyra inne- bär en inskränkning av gränsskyddet, medan steg fem innebär ett helt borttaget gränsskydd. Nämnden förordar steg ett och två.

Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget om att ta bort den differentierade storproduktionsavgiften är alla utom Lantbrukarnas riksförbund (LRF) positiva. En betydande majoritet av remissinstanserna anser också att förslaget 'om en viss begränsning av överskottsfinansieringen av ägg bör genomföras. LRF, Svenska lantägg AB och Svenska lantarbetareförbundet är dock tveksamma och anser att regle- ringar i nuvarande form är nödvändiga. Enligt ett flertal remissinstanser bör en avveckling av äggrcgleringen inte särbehandlas utan ingå som en del i det övriga reformarbetet inom jordbrukspolitikens område.

Skälen för mitt förslag: Enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut skall de möjligheter som finns att förenkla och begränsa jordbruksprisregleringen tillvaratas. Mot bakgrund av detta har jordbruksnämnden på regeringens uppdrag utrett möjligheterna till detta inom äggprisregleringen. De av jordbruksnämnden förordade stegen mot en minskad reglering anserjag innebära sådana förenklingar och ha sådana fördelar att de nu bör genom- föras mot bakgrund av 1985 års beslut. De övriga stegen anserjag däremot vara av den karaktären att de bör behandlas av den parlamentariska arbetsgruppen och övervägas först tillsammans med gruppens övriga för- slag. En av utgångspunkterna för arbetsgruppens arbete är att de interna regleringarna skall begränsas så långt som möjligt och i vissa fall avskaffas. En annan utgångspunkt är ett sänkt gränsskydd.

Äggproduktion bedrivs ofta utan areell anknytning och utan koppling till den egentliga jordbruksnäringen. Dessa företag är snarare att jämföra med industriell produktion. Endast en mindre del av äggproduktionen sker som kompletterande produktion vid småjordbruken.

Äggnäringen tillhör inte heller de mest kapitalintensiva branscherna som kräver stora investeringar för att driva produktion. Detta i kombina- tion med att ägg säljs till konsumenterna i oförädlad form gör att förutsätt- ningarna för att driva äggproduktion småskaligt med lokal produktion måste anses goda. Detta understryks av det faktum att ca 35% av äggen saluförs vid sidan om partihandeln, vilket också tyder på en viss flexibili- tet och låg tröskel för marknadsinträde.

Härutöver har äggnäringen i beredskapssammanhang en begränsad be- tydelse. Produktion av ägg är också från planeringssynpunkt kortsiktig.

Äggproducenter som sätter in mer än 1000 värphöns i produktionen per år skall erlägga en produktionsavgift. Syftet med produktionsavgiften är att finansiera den interna regleringen. Den 1 januari 1979 infördes en differentierad storproduktionsavgift som innebär att avgiftsstorleken per höna ökarju fler hönor som sätts in i produktionen. Syftet med differentie- ringen är att begränsa utbyggnaden av större företag samt att de större företagen skall stå för en större andel av exportkostnaderna.

Enligt utredningen är det tveksamt om syftet med differentieringen uppnåtts. Företagsstrukturen har inte ändrats i någon större utsträckning

• Sida 28
•  Original

sedan avgiften infördes. Statistik och uppgifter från branschen tyder dock på en viss ökning av de allra största besättningarna.

Det löpande arbetet med avgiften har enligt nämnden fungerat utan några större problem, men medför en omfattande administration. Dessut- om har avsevärda legala problem uppstått vid tillämpningen på grund av svårigheter att definiera begreppet företag. Eftersom differentieringen in- nebär en högre avgift per höna för de större företagen har den medfört att vissa av dessa försökt fördela sitt innehav av värphöns på flera fysiska eller juridiska personer.

Utredningen pekar också på det förhållandet att de större företagen ofta erhåller kompensation för den högre avgiften genom dels ett högre pris per kilo ägg, dels rabatter på foder och ungdjur. Effekten av differentieringen av avgiften utjämnas därmed.

Med anledning av att avgiften synes ha ingen eller mycket begränsad effekt, samtidigt som tillämpningen medför legala problem och en bety- dande administration föreslår jag att den differentierade storproduktions- avgiften tas bort den 1 januari 1990. Finansieringen av den del av äggrcgle- ringen som för närvarande sker genom den differentierade produktions- avgiften bör i stället ske genom en generell avgift.

Överskottssituationen inom äggproduktionen är ett växande problem. Den nya djurskyddslagstiftningen innebär att antalet hönor per bur mins- kas från fyra till tre. Därmed kommer även förutsättningarna för en marknadsbalans att förbättras avsevärt. Denna effekt är dock endast kort- siktig. På lång sikt när lönsamheten på grund av produktionsminskningen förbättras. föreligger risk för att nya permanenta överskott uppkommer om inte någon form av åtgärder vidtas.

Effekterna av den nya djurskyddslagstiftningen kommer att bli synliga först under regleringsåret 1990/91. Enligt Lantbrukets utredningsinstituts (LUI) senaste prognos kommer äggöverskottet under regleringsåret 1989/90 att stiga något från dagens rekordnivå på 12450 ton. Därefter beräknas överskottet sjunka mot en balanssituation. Orsaken till att över- skottet beräknas öka under kommande regleringsår är att branschen redan nu börjat slakta ut hönor för att den loktober 1989, då de nya föreskrifter- na börjar gälla, kunna ha fyra hönor per bur som är relativt nyinsatta. Producenterna kan då ytterligare en period ha fyra hönor per bur. Nyin- sättningar fr. o. m. den 1 oktober 1989 får endast ske med tre hönor per bur.

Äggöverskottet är i dag mycket stort och har varit växande under senare år. Detta visar att äggprisregleringen inte varit ett effektivt medel för att uppnå marknadsbalans. Överskotten gröper också ur lönsamheten i bran- schen. Enligt jordbruksnämndens utredning är en viss begränsning av Svensk ägghandels möjligheter till överskottsfinansiering av ägg möjlig att göra med övervägande positiva effekter som följd. Med begränsad över- skottsfinansiering, men med bibehållet gränsskydd mot import, bör benä- genheten att producera överskott inte vara lika stor. Risken att hamna i en permanent överskottssituation bör därmed minska. Minskade äggöver- skott sänker exportkostnaderna för äggproducenterna, samtidigt som pro- ducentpriset bör stiga. Detta bör möjliggöra såväl bättre lönsamhet för producenterna som ett lägre konsumentpris.

• Sida 29
•  Original

Enligt min mening bör en viss begränsning av överskottsfinansieringen av ägg göras nästa regleringsår. Därefter bör överskottsfinansieringen minskas i takt med den produktionsminskning som bedöms äga rum till följd av de nya djurskyddsbestämmelserna. Producenterna bör redan nu få såväl kortsiktiga signaler som signaler som stävjar uppkomsten av nya överskott efter det att djurskyddsbestämmelserna medverkat till att ned- bringa de nuvarande. - Jag avser därför föreslå regeringen att ge jordbruksnämnden i uppdrag att vid medelstilldelningen till de olika regleringsföreningarna utgå från en inskränkning med ca 10% av Svensk ägghandels prognosticerade medel för överskottsfinansiering.

Mitt förslag: Den obligatoriska kvalitetskontrollen vid export av mejeriprodukter, ägg och fiskkonserver slopas genom att kungörel- serna med vissa särskilda bestämmelser om utförsel av dessa varor upphävs. Vidare skall den statliga regleringen av verksamheten vid Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg (KMÄ) och Svenska konservkontrollens råd upphöra.

Utredningens förslag: Livsmedelskontrollutredningen lämnade i sitt be- tänkande (SOU1986225) Kontroll av livsmedel två alternativa förslag avseende det obligatoriska kravet på kvalitetskontroll vid export, utan att ta ställning till huruvida den obligatoriska exportkontrollen borde behållas eller inte. Utredningens ena alternativ som överensstämmer med mitt förslag innebär att den obligatoriska kvalitetskontrollen vid export upp- hävs. Om kvalitetskontrollen enligt det andra alternativet skall behållas föreslår utredningen att ansvaret för att fastställa kvalitetsnormer för exporten och för kvalitetsprövningcn förs över från KMÄ till jordbruks- nämnden. Utredningen tog inte ställning till den frivilliga kvalitetskontrol- len och statens engagemang i denna.

Ijordbruksnämndens utredning om konsekvenserna av en avveckling av prisregleringen på ägg behandlas även det s.k. packeribidraget som lämnas vid runmärkning av ägg. Nämnden förordar att bidraget höjs.

Remissinstanserna: Livsmedelskontrollutredningens två förslag om den obligatoriska kvalitetskontrollen vid export behandlas endast av ett fåtal remissinstanser.

Förslaget att ta bort den obligatoriska exportkontrollen utvecklas när- mare av näringsfrihetsombudsmannen (NO) och av några länsstyrelser. NO finner inga skäl till att samhället skall engagera sig i en kvalitetskon- troll av smör. ost och ägg utöver den kontroll som livsmedelslagstiftningen föreskriver. NO framhåller vidare att smörproduktionen i praktiken är monopoliserad och att mejeriföreningarna själva bör vara fullt kapabla att se till att smör håller en kvalitet som passar de svenska konsumenterna och duger för export.

• Sida 30
•  Original

När det gäller äggkontrollen menar NO att det nuvarande systemet leder till olikformiga konkurrensförutsättningar och därmed försvagar effektivi- teten i branschen. De äggpackerier som har runmärkesrätt får särskilda kvalitetsbidrag inom tanten för prisregleringen. Finansieringen sker via införselavgifter och produktionsavgifter som tas ut av äggproducenter oavsett om de har runmärkesrätt eller inte. De leverantörer som mark- nadsför ägg som inte är runmärkta har regelmässigt en svag marknads- ställning jämfört med marknadsledande Kronägg. Sådana leverantörer måste i praktiken försöka vara bättre eller billigare än Kronägg för att få sälja 'till livsmedelshandeln. Enligt NO kan de ha svårt att konkurrera prismässigt på grund av att de inte får något kvalitetstillägg.

KMÄ. Statstjänstemannaförbundet (ST) och Grossistförbundet Svensk handel hänvisar i sina remissvar till tidigare undersökningar som visat att berörda intressenter förordar att den obligatoriska exportkontrollen be- hålls. Även Sveriges fiskares riksförbund anser att den nuvarande organi- sationen i fråga om kontrollen av fisk- och fiskprodukter bör behållas. J ordbruksnämnden avstyrker utredningens båda förslag och hävdar att det är angeläget att KMÄ ges det lagstöd som krävs för den del av verksamhe- ten som kan betecknas som myndighetsutövning.

Remissinstanserna är i sina uttalanden över jordbruksnämndens äggul- redning, liksom när det gäller livsmedelskontrollutredningens förslag, de- lade. Kommerskollegium. NO. Sveriges livsmedelsindustriförbund och statens pris- och konkurrensverk (SPK) ifrågasätter behovet av en statlig kvalitetskontroll. SPK menar att kostnaden för en kvalitetskontroll skall bäras av de konsumenter som efterfrågar en sådan och finner den värde- full. Jordbruksnämndens konsumentdelegation anser att det i princip är näringen som skall ansvara för att kvaliteten på produkterna upprätthålls. men kan ändå acceptera att packeribidraget kvarstår tills vidare. Konsu- mentverket ifrågasätter om kontrollen är anpassad till konsumentbehovet.

Lantbruksstyrelsen. statens livsrnedelsverk, Grossistförbundet, Koope- rativa förbundet (KF), LRF, Svenska lantarbetareförbundet och Svensk fjäderfäskötsel tillstyrkerjordbruksnämndens förslag.

Två remissinstanser, Sveriges lantbruksuniversitet och statens veteri- närmedicinska anstalt, pekar på det angelägna i att ha en kvalitetskontroll av ägg. särskilt med tanke på den föreslagna avvecklingen av det nuvaran- de burhållningssystemet. 1 ett övergångsskcdc kan avvecklingen enligt dessa remissinstanser medföra vissa risker för en sämre äggkvalitet ur hygienisk synvinkel.

Skälen för mitt förslag: Enligt kungörelsen (1958z528) med vissa be- stämmelser angående utförsel av smör, ost och ägg är kvalitetskontroll obligatorisk vid export av dessa produkter. Ett motsvarande kontrollkrav gäller vid export av fisk och fiskprodukter enligt kungörelsen (l950:506) med vissa bestämmelser angående utförsel av fisk. fiskrom och fiskkon- server. Denna kontroll sker utöver den offentliga Iivsmedelskontrollen enligt livsmedelslagen. Kvalitetskontrollen av ägg och mejerivaror utförs av KMÄ. Verksamheten vid KMÄ styrs genom föreskrifter som meddelas avjordbruksnämnden.

KMÄ utgörs av en styrelse och ett antal kommittéer för olika produkt-

• Sida 31
•  Original

slag. Styrelsen utses av jordbruksnämnden som också fastställer ett regle- mente för organisationen. Vid KMÄ finns bl.a. laboratoriepersonal och inspektörer för kontrollverksamheten. För fiskkonserver utförs den obliga- toriska exportkontrollen av Svenska konservkontrollens råd (kontrollrå— det) under jordbruksnämndens överinseende. Den kontrollbyrå som hör till kontrollrådet finns vid KMÄzs avdelningskontor i Göteborg.

KMÄ verkar som kontrollorgan och utför laboratorieundersökningar på en rad områden. På uppdrag av livsmedelsverket medverkar KMÄ i den offentliga kontrollen av mejerierna. KMÄ utför där den provtagning som miljö- och hälsoskyddsnämnderna annars skulle genomföra. En annan del av verksamheten är kvalitetskontrollen av mejeriprodukter och ägg. Den kontrollen innebär att kriterier fastställs för en kvalitetsgräns som marke- ras med runmärket. En näringsidkare kan efter tillstånd av KMÄ få märka sina varor med runmärket, förutsatt att varorna uppfyller kriterierna. Dessa bestäms av KMÄ efter godkännande av jordbruksnämnden. KMÄ kontrollerar att produkterna håller sin märkeskvalitet. Kontrollanstalten har också rätt att ta ut en kontrollavgift av runmärkesanslutna näringsid- kare.

Till runmärkesanslutna företag lämnas ett bidrag inom ramen förjord- bruksprisregleringen. Bidraget ges per kg och kallas kvalitetstillägg för ost och smör samt packeribidrag för ägg. Bidragen utbetalas av regleringsföre- ningarna, Föreningen för Mcjeriprodukter och Svensk ägghandel. Som jag nämnt är runmärket i dag ett krav för att smör. ost och ägg skall få exporteras. 1 övrigt är kontrollen frivillig. men den är ett villkor för nämnda bidrag.

KMÄ är inte någon myndighet men vissa av dess uppgifter kan beskri- vas som myndighetsutövning. Det gäller inte den frivilliga kvalitetskon- trollen men däremot den för export obligatoriska kvalitetskontrollen av smör. ost och ägg. Detsamma gäller den kontroll som kontrollrådet svarar för när det gäller fiskkonserver för export. Inte heller kontrollrådet är någon myndighet. För att organisationer av det slag som kontrollrådet och KMÄ utgör skall få ägna sig åt myndighetsutövning krävs numera enligt regeringsformen lagstöd.

Enligt min mening finns det i dag inte några vägande skäl som talar för att behålla den obligatoriska kvalitetskontrollen av mejerivaror. ägg och fiskkonserver som skall exporteras. Det kan inte anses förenligt med den offentliga livsmedelskontrollens mål att samhället ställer kontrollkrav som innebär en särbehandling av livsmedel avsedda för vissa marknader. Det är snarast en fråga för exportören att se till att importörens krav på en viss kvalitet på exportvaran uppfylls. En liknande bedömning gjordes år '1982 då bestämmelserna om vissa kvalitetskrav vid export av matpotatis upp- hävdes.

Beträffande runmärkningcn kan en frivillig sådan märkning för export tjäna samma syften som en obligatorisk. KMÄ kan även fortsättningsvis förfoga över det varumärke som runmärket utgör.

Mitt ställningstagande innebär att kungörelsen (19581528) med vissa bestämmelser angående utförsel av smör, ost och ägg samt kungörelsen

• Sida 32
•  Original

(l950:506) med vissa bestämmelser angående utförsel av fisk, fiskrom och fiskkonserver bör upphävas.

Det kvalitetsarbete som utförs utöver de krav som ställs med stöd av livsmedelslagen bör huvudsakligen vara en branschfråga. Det är enligt min mening eftersträvansvärt att detta arbete styrs främst genom konsumentef- terfrågan. Jag anser därför att den statliga regleringen av KMÄ:s och kontrollrådets verksamhet skall upphöra. Organisationerna bör fortsätt- ningsvis kunna verka som fristående branschorgan. Det är givetvis väsent- ligt att företagen bibehåller och vidareutvecklar sitt kvalitetsarbete. Det är vidare viktigt att den kompetens som finns i organisationerna om kvali- tetsfrågor för de aktuella produkterna tillvaratas. Jag avser därför att ta initiativ till överläggningar mellan berörda intressenter i syfte att lösa frågan om den framtida organisationen av KMÄ och kontrollrådet. För närvarande anlitas KMÄ i viss utsträckning i den offentliga livsmedels- kontrollen som godkänt laboratorium. Jag finner det naturligt att organisa- tionen kan fungera som sådant även framgent.

Ett ökat inslag av kvalitetsbetalning till lantbrukarna för att styra pro- duktionen mot högre kvalitet har varit en strävan inom jordbruksprisregle- ringen. Den kvalitetsbetalning som i dag tillämpas inom ägg- och mejeri- reglcringen riktar sig dock inte i första hand till lantbrukaren. Kriterierna för runmärkesnivån är till övervägande delen sådana som lantbrukaren inte kan påverka.

Att ta bort kvalitetstillägget för ost och smör borde inte medföra några negativa konsekvenser för konsumenten. Man måste i dag utgå ifrån att mejerierna har kompetens och intresse av samt känner ett ansvar för att kontrollera att produkterna har en god kvalitet. Detta är en typ av kvali- tetskontroll som bör ingå i branschens egenkontroll.

] dag är kunskapen om runmärkets innebörd mycket dålig hos konsu- menten. Man kan fråga sig om kvalitetskontrollen verkligen är konsument- anpassad. Det sistnämnda gäller i ännu högre grad för runmärkta ägg. Det har visat sig att konsumenterna ibland hellre köper omärkta, och därmed okontrollerade, "lantägg” än kontrollerade, runmärkta ägg. Om runmär- ket i fortsättningen blir en kvalitetsgaranti från branschen bör det också ligga i branschens intresse att anpassa kvalitetsnormcrna på ett sådant sätt att de runmärkta produkterna motsvarar konsumenternas krav. Därmed borde de även kunna motivera ett högre pris varför man kan ifrågasätta om särskilda bidrag bör lämnas. Jag är emellertid inte nu beredd att föreslå att bidragen tas bort. Jordbruksnämnden föreslår i sin utredning att packe- ribidraget höjs. Mot bakgrund av vad jag nyss anfört ärjag inte beredd att tillstyrka nämndens förslag utan anser att bidraget bör behållas på en oförändrad nivå.

Kvalitetskontrollen för de aktuella produkterna är ingen hygienkontroll utan får snarast ses som en kontroll som kan ha en ekonomisk betydelse för konsumenten. Eftersom exempelvis runmärkesanslutna packericr genom- lyser och sorterar äggen behöver konsumenten. i mindre utsträckning än vad som kan vara fallet med okontrollerade ägg, riskera att själv behöva sortera bort ägg efter inköpet. Det kan t. ex. röra sig om ägg med dåliga skal eller innehållande blod, men som inte innebär någon hälsorisk.

• Sida 33
•  Original

Ett par remissinstanser har uttryckt farhågor för en framtida hygienisk försämring av äggen som en effekt av att burhönssystemet skall avvecklas, till följd av den nya djurskyddslagen. Det kan i detta sammanhang påpekas att uppskattningsvis 35 % av de ägg som i dag säljs till konsument inte har passerat något runmärkespackeri. Dessa torde i större utsträckning än övriga ägg vara producerade i golvhönsbesättningar. Djurskyddslagen in- nebär således inte att helt nya produktionsförhållanden införs. Sådana produktionsförhållanden är vanliga även i dag. Några problem till följd av detta har inte påtalats från kontrollmyndigheterna. Jag vill också påpeka att runmärkeskontrollen inte innehåller någon hygienisk kontroll som innebär att äggen är bakteriologiskt kontrollerade. Det ligger inom ramen för den allmänna Iivsmedelskontrollen som livsmedelsverket bedriver att vidta åtgärder så att en negativ utveckling av kvaliteten förhindras.

Hänvisningar till S2-5-2

• Prop. 1988/89:140: Avsnitt 2.8

Mitt förslag: Ansvaret för att meddela föreskrifter om kvalitetskrav och märkning flyttas från lantbruksstyrelsen till statens livsmedels- verk fr.o.m. den ljuli 1990.

Samtidigt upphävs marknadsskyddet för viss matpotatis genom att kungörelsen (1959: 187) angående kvalitetsbenämning på matpo- tatis upphävs.

Utredningarnas förslag: Livsmedelskontrollutredningen föreslåri betän- kandet (SOU 1986:25) Kontroll av livsmedel att kvalitetskontrollen av matpotatis skall inordnas i den allmänna offentliga Iivsmedelskontrollen. Livsmedelsverket föreslås meddela föreskrifter om kvalitetskrav och märkning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ha ansvaret för kontrol- len. Föreskrifterna skall bl.a. innebära att all färdigförpackad potatis skall uppfylla en viss bestämd kvalitetsnivå och att endast den färdigförpackade potatisen, liksom den som säljs i automat. skall kvalitetsmärkas. Förslaget innebär också att Svensk matpotatiskontroll (SMAK) inordnas under jord- bruksnämndens tillsyn. Med sin särskilda kompetens föreslås SMAK bi- träda kommunerna vid kontrollen av potatis på samma sätt som ett godkänt laboratorium i den allmänna Iivsmedelskontrollen. Branschen bör ges möjlighet att inom ramen för en fortsatt SMAK—kontroll marknadsföra potatis i en högre kvalitetsklass än den som livsmedelsverket kommer att föreskriva.

Jordbruksnämnden föreslår i sin utredning om bättre matpotatiskvalitet bl. a. att ansvaret för och kontrollen av mat potatiskvaliteten förs över från lantbruksstyrelsen till jordbruksnämnden. I utredningen föreslås också ett antal förändringar av vad som skall krävas inom en obligatorisk kvalitets- märkning. Utredningen föreslår att kvalitetskontrollen tills vidare skall finansieras av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Remissinstanserna: Meningarna är delade om livsmedelskontrollutred- ningens förslag i fråga om organisationen och utformningen av potatis-

• Sida 34
•  Original

kontrollen. NO framhåller att SMAK-kontrollen är ett område där förde- larna med en avreglering är avsevärda. särskilt med avseende på prisbild- ningen. Enligt bl.a. livsmedelsverket och KF bör kraven på kvalitetsdekla- ration vara oberoende av försäljningsform.

1 remissvaren överjordbruksnämndens utredning är meningarna delade när'det gäller vilken myndighet.jordbruksnämnden eller livsmedelsverket. som skall ansvara för kvalitetsarbetet på potatisområdet och ha tillsynen över SMAK:s verksamhet. Delade meningar råder också i fråga om de förslag till detaljförcskrifter om bl.a. märkning och klassificering av mat- potatis som jordbruksnämnden presenterar. Många remissinstanser är positiva till förslagen i utredningen medan riksrevisionsverket i alla delar avstyrker utredningens förslag. Verket anser att man för att förbättra kvaliteten på matpotatis bör pröva möjligheten att slopa den offentliga klassificeringen och kontrollen.

Skälen för mitt förslag: Potatis är ett av våra mest konsumerade livsme- del och ett livsmedel som vi. inte minst från hälsosynpunkt. bör öka vår konsumtion av. Samtidigt är potatisen ett av de livsmedel som konsumen- terna oftast kritiserar på grund av bristande kvalitet. En viktig förutsätt- ning för att konsumtiorcn av potatis skall öka är att potatisen håller en sådan kvalitet att konsumenterna uppfattar den som ett viktigt och värde- fullt livsmedel. Det är enligt min mening oacceptabelt att detta viktiga baslivsmedel inte håller den kvalitet som konsumenterna kräver. Ett fort- satt arbete för att förbättra potatiskvaliteten är därför nödvändigt. För potatis som för andra livsmedel måste det främst vara en fråga för bran- schen att tillgodose konsumentönskemål om efterfrågade kvaliteter.

Under en relativt lång tid har staten engagerat sig i arbetet med att förbättra matpotatiskvaliteten. Detta har enligt min mening varit nödvän- digt under uppbyggnaden av kontrollen. SMAK bildades år 1953 genom en sammanslutning mellan potatisodlarnas organisationer och representanter för handeln under medverkan av lantbruksstyrelsen. Genom ett beslut av 1959 års riksdag infördes ett marknadsskydd för potatis av särskilt bra kvalitet (prop. 1959135, JoU 12. rskr. 148). År 1973 beslutade riksdagen att en obligatorisk kvalitetsmärkning under offentlig kontroll skulle införas för den i landet saluförda matpotatiscn (prop. 1973z96, JoU 25. rskr. 232).

Lantbruksstyrelsen är ansvarig för kontrollen av kvaliteten hos matpota- tis. SMAK biträder lantbruksstyrelsen vid tillsynen över efterlevnaden av gällande föreskrifter om obligatorisk kvalitetsmärkning av saluförd mat- potatis. SMAK består av en styrelse och ett sekretariat till vilket ett antal besiktningsmän är knutna. För SMAK finns ett av regeringen fastställt reglemente.

SMAK har i dag till uppgift att genom bl.a. kontroll och rådgivning verka för en bättre matpotatiskvalitet. Till huvuduppgiftcrna hör att kon- trollera att de SMAK-anslutna packerierna följer märkningsbestämmelser- na och att den potatis de packar håller den angivna kvaliteten, s.k. SMAK- kontroll. SMAK skall också biträda lantbruksstyrelsen vid tillsynen av den obligatoriska kvalitetsmärkningen av matpotatis. Dessutom analyserar och kvalitetsbestämmer SMAK potatis på uppdrag av bl.a. odlare och uppköpare. SMAK bedriver också viss.informationsverksamhet riktad

• Sida 35
•  Original

mot konsumenter. skolungdom. storkök. handel samt mot odlare och förpackare.

Kvaliteten på matpotatis har allmänt sett förbättrats under de år kon- trollen funnits. Det arbete som utförts av SMAK genom kontroll och upplysningsverksamhet har i stor utsträckning bidragit till denna förbätt- ring. Kvalitetsförbättringen har kommit såväl de enskilda konsumenterna som odlarna. handeln, storhushållen och industrin till godo. Fortfarande förekommer ändå tidvis en betydande kritik mot kvaliteten på potatisen i butikerna. Det är emellertid svårt att dra några bestämda slutsatser om den nuvarande kvalitetsmärkningens och kvalitetskontrollens värde.

Från folkhälsosynpunkt är det mycket angeläget att öka konsumtionen av potatis. Det förutsätter att konsumenten har tillgång till potatis av god kvalitet såväl i butiker som i storhushåll. Min sammanfattande bedömning är därför att det fortfarande finns skäl som talar för att särskilda kvalitets- krav bör ställas på matpotatiscn. En obligatorisk kvalitetsmärkning bör därför behållas. Matpotatisen bör alltså även fortsättningsvis kontrolleras från kvalitetssynpunkt. Det bör dock understrykas att den viktigaste förut- sättningen för att erhålla livsmedel av hög kvalitet inte i första hand är ett kontrollsystem, utan en växelverkan mellan producenter, partihandel. de- taljhandel och konsumenter. Märkningens och kontrollsystemcts uppgift blir att vara ett objektivt stöd som slutligen skall trygga konsumenternas intressen. Kontrollen bör enligt min mening samordnas med övrig livsme- delskontroll. vilket bör öka förutsättningarna för en förbättring av kvalite- ten. samtidigt som regleringen förenklas.

Statens livsmedelsverk har det centrala tillsynsansvaret för livsmedel inom den offentliga Iivsmedelskontrollen och kan med stöd av livsmedels- lagstiftningen utfarda livsmedelsstandarder för olika livsmedel. 1 dag är det emellertid lantbruksstyrelsen som har tillsynen över kvaliteten på matpotatis och som med stöd av livsmedelslagstiftningen meddelar före- skrifter om kvaliteten och om kvalitetsmärkning av matpotatis. Enligt min mening bör det övergripande ansvaret för all livsmedelskontroll samlas hos livsmedelsverket. Det bör också vara livsmedelsverkets uppgift att utfärda föreskrifter om kvalitet, märkning, tillsyn m. m. för alla livsmedel. Därför är det enligt min mening naturligt att ansvaret för matpotatiskvali- teten förs över från lantbruksstyrelsen till livsmedelsverket. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bör inom ramen för den allmänna offentliga livsme- delskontrollen ha ansvaret för kontrollen av att livsmedelsverkets kvali- tets- och märkningsbestämmelser följs och svara för eventuella ingripan- den. Dcnna kontroll bör i princip avgiftsfinansieras i enlighet med det förslag regeringen lade fram i propositionen om livsmedelskontroll (prop. 1988/89:68). Enligt min uppfattning finns det emellertid anledning att även under det kommande året göra ett undantag för den särskilda kvalitetskontrollen av matpotatis. Jag föreslår därför att denna kontroll även under regleringsåret 1989/90 finansieras med införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Även SMAK:s upplysningsverksamhet bör fi- nansieras med sådana införselavgiftsmedel också under regleringsåret 1989/90. Jag har tidigare redogjort för detta (avsnitt 2.4).

I fortsättningen bör det således ankomma på livsmedelsverket att fast-

• Sida 36
•  Original

ställa de obligatoriska krav på kvalitet och märkning som bör gälla för matpotatiscn. Livsmedelsverket bör vidare få till uppgift att ta ställning till omfattningen av såväl kontrollen som den obligatoriska kvalitetsmärk- ningen. Jordbruksnämndens utredning om åtgärder för att förbättra mat- potatiskvaliteten bör överlämnas till livsmedelsverket för att beaktas i dessa bedömningar.

Det år 1959 införda marknadsskyddet för SMAK-märkt matpotatis innebär att endast matpotatis som märkts med beteckningen SMAK Extra Prima eller SMAK Prima får saluhållas under föregivande att tnatpotati- sen är av särskilt hög kvalitet. Enligt min uppfattning bör inte ett visst livsmedels kvalitet knytas till ett av samhället särskilt sanktionerat varu- märke, om det inte finns alldeles särskilda skäl för en sådan ordning.

Att samtidigt med regler om obligatorisk kvalitetsmärkning förbehålla vissa förpackare rätten att tala om att de säljer den kvalitetsmässigt bästa potatisen kan skapa problem vad gäller märkningens trovärdighet. Förpac- kare utanför SMAK-organisationen måste använda en lägre kvalitetsklass- benämning för potatis som egentligen skulle kunna klassas som Prima eller Extra Prima vara. Mot bakgrund av detta föreslår jag att marknadsskyddet för viss matpotatis avvecklas. Kungörelsen (1959: 187) angående kvalitets- benämning på matpotatis bör följaktligen upphävas.

Som jag tidigare'nämnt finner jag inte någon anledning att särbehandla matpotatis i förhållande till andra livsmedel. En fristående kontrollorgani- sation vid sidan av den ordinarie Iivsmedelskontrollen bör därför inte ha någon kontrollfunktion baserad på lagstiftning. SMAK:s nuvarande upp- gifter inom den obligatoriska kontrollen bör därför upphöra. Att ytterliga- re förbättra matpotatiskvaliteten bör kunna ske genom ett samarbete inom branschen. SMAK bör enligt min mening i fortsättningen kunna fungera som ett i huvudsak självlinansierat branschorgan.

Det är vidare viktigt att den kompetens som finns inom SMAK utnyttjas såväl av branschen som av de myndigheter som ansvarar för den offentliga kontrollen, exempelvis som godkänt laboratorium såsom livsmedelskon- trollutredningcn föreslår. Jag avser därför. i likhet med vad jag anfört om KMÄ, att ta initiativ till att överläggningar kommer till stånd mellan berörda intressenter. Dessa bör kunna lösa frågan om SMAK:s framtida organisation och roll. Jag avser därefter att återkomma till regeringen i frågan. SMAK:s uppdragsverksamhet, som avser kvalitetsanalyser m. in.. kan enligt min bedömning bedrivas av SMAK också fortsättningsvis. Det är också väsentligt att kvalitetsbetalningen till lantbrukarna behålls och därmed naturligtvis den kontroll som utgör underlag för denna betalning.

Jag avser att-återkomma till regeringen med förslag om erforderliga förordningsändringar.

• Sida 37
•  Original

Hänvisningar till S2-5-3

• Prop. 1988/89:140: Avsnitt 2.8

2.6. Stöd till jordbruket i norra Sverige 2.6.1 Prisstöd

Mitt förslag: Stödet till jordbruket i norra Sverige bör höjas med 55 milj. kr. under budgetåret 1989/90. Uppräkningen av stödet bör i huvudsak fördelas till producenterna genom ett bidrag per djur.

Statens jordbruksnämnds förslag: Statens jordbruksnämnd har föreslagit en höjning av prisstödet på mjölk,'nöt-. får- och lammkött samt av stödet till getskötseln med sammanlagt 55 milj. kr. Därav föreslås den största höjningen ske för mjölk med 37,4 milj. kr., medan stödet för nötkött föreslås höjas med 16,5 milj. kr. och för får- och lammkött med 0,9 milj. kr. samt för getskötseln med 0,4 milj. kr.

Jordbruksnämnden har vidare föreslagit att det högsta antal modersug— gor som vid ett och samma företag kan få stöd skall höjas från 60 till 120 modersuggor.

Jordbruksnämnden har dessutom föreslagit förändringar i områdesin- delningen.

Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att områdesin- delningen bör ändras så att de delar av länet som omfattas av glesbygdsstö- det också ingår i prisstödsområdet. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att ”frysningen" av stödet i område4 leder till alltför stora skillnader i stödnivå mellan områdena 3 och 4. Stödet bör höjas i område4 både för mjölk samt nöt-. får- och lammkött. Länsstyrelsen i Värmlands län anser att den nya områdesindelning som jordbruksnämnden föreslagit leder till alltför stora skillnader inom område 3. till nackdel för västra Värmland. Länsstyrelsen i Västernorrlands länföreslår områdesförändringar i områ- de 2a och 2b. Länsstyrelsen i Jämtlands län vill till de traditionella motiven för att upprätthålla produktionsnivån i norra Sverige lägga föräd- lingsindustrins sårbarhet. Om den negativa utvecklingen ijordbruket fort- sätter leder det troligen till att underlaget för förädlingsindustrin blir för litet. Dessutom anser länsstyrelsen att formerna för stödet till norra Sveri- ge bör ses över. I fråga om beräkningarna av stödet invänder man mot att viss del av foderbehovet antas köpas in och anser vidare att produktionen av foder bör stimuleras. t.ex. genom arealbidrag kopplat till företagets animalieproduktion. Länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår regionalt prisstöd, baserat på bokslutsmaterial. samt en differentiering av stödet i områdena 2a och 2b även för övriga produktionsgrenar förutom mjölk. LRF invänder mot att beräkningarna utgår ifrån viss del inköpt foder samt mot en ”frysning" av stödet i område4. Differentiering av stödet mellan område 2 a och 2 b föreslås även gälla nötkött.

Skälen för mitt förslag: Enligt riksdagens beslut skall en närmare översyn av prisstödet till jordbruket i norra Sverige genomföras vart tredje år. Statens jordbruksnämnd har redovisat översynen i form av två delrappor- ter varav den första i huvudsak behandlar produktionsutvecklingen i norra

• Sida 38
•  Original

Sverige och den andra tar upp bl.a. formerna för och omfattningen av stödet.

Utvecklingen av produktion och sysselsättning inom jordbruket i norra Sverige avviker inte från utvecklingen i riket som helhet. Detta gäller såväl för åkerarealen, antalet brukningsenheter som t. ex. djurantalet. Här finns dock regionala och lokala skillnader. t.ex. antalet mjölkkor som i vissa län minskat mer än i såväl övriga delar av norra Sverige som i riket totalt. I vissa avseenden är utvecklingen inom norrlandsjordbruket under 1980-ta- let dock mer gynnsam än i riket som helhet. t. ex. när det gäller investering- arna inom jordbruket som i norra Sverige legat på en högre nivå. Detta gäller framför allt investeringarna i markanläggningar. Skälet är i första hand att behovet av dikning generellt är större i norra Sverige än i övriga delar av landet.

Byggnadsverksamheten inom mjölkproduktionen har minskat i hela landet, bl.a. som en följd av överskottssituationen. Investeringarna inom denna produktionsgren har trots detta legat på en relativt sett högre nivå i norra Sverige än i Övriga delar av landet. Orsaken torde vara att man, i samband med de olika produktionsbegränsande åtgärder som vidtagits, haft mer generösa regler vid tillämpningen i norra Sverige.

1 regeringens proposition l988/89:47 om vissa ekonomisk-politiska åt- gärder. m.m. behandlas bl. a. det regionalpolitiska målet inom livsmedels— politiken. Den reform av livsmedelspolitiken som har inletts skall bl.a. utgå från att det regionalpolitiska målet skall konkretiseras och preciseras samt att nya medel skall utarbetas för att uppnå detta mål. 1 detta sam- manhang kommer bl.a. det nuvarande prisstödet till jordbruket i norra Sverige att behandlas.

Mot denna bakgrund ärjag inte beredd att föreslå förändringar i prisstö- dets ornrådesindelning.

Jag är inte heller beredd att föreslå den ändring i villkoren för stöd till smågrisproduktionen som skulle innebära att det maximala antalet stödbe- rättigadc modersuggor per företag skulle höjas från 60 till 120 suggor. Enligt intentionerna i den nya djurskyddslagen bör svinuppfödningen i ökad utsträckning inriktas på en integrerad produktion. Den föreslagna ändringen av antalet stödberättigadc modersuggor kan medverka till en ökad specialisering av produktionen. Jag anser inte att en sådan utveckling bör stimuleras. Någon ändring bör därför inte genomföras.

I fråga om prisstödets nivå tillstyrker jag jordbruksnämndens förslag. Den överenskommelse om frysning av prisstödet ijordbruket som nyligen träffats inom ramen för den pågående GATT-rundan innebär emellertid att uppräkningen inte kan göras av prisstödet enligt jordbruksnämndens förslag. Jag föreslår i stället, för att mitt förslag skall vara förenligt med GATT-överenskommelsen. att den ökade ersättningen för merkostnaden för jordbruket i norra Sverige utgår till producenterna med 55 milj. kr. i huvudsak genom ett bidrag per djur på motsvarande sätt som jag föreslagit i det föregående för prisregleringen. Denna utformning av stödet är en provisorisk lösning för regleringsåret 1989/90. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att jordbruksnämnden ges i uppdrag att lämna förslag till hur bidraget bör fördelas till jordbrukarna i norra Sverige.

• Sida 39
•  Original

Kostnaderna för prisstödet skulle vid oförändrat stöd bli ca 515 milj. kr. för budgetåret 1989/90. De föreslagna förändringarna beräknas medföra ett ökat medelsbehov med 55 milj. kr. Därmed beräknar jag medelsbe- hovet lör prisstödet till jordbruket i norra Sverige till ca 570milj. kr. Bidraget avses betalas ut vid kalenderårsskiftet 1989/90.

Hänvisningar till S2-6

• Prop. 1988/89:140: Avsnitt J ordbruksdepartementet

Mitt ställningstagande: Behovet av ett etableringsstöd till jordbru- ket i norra Sverige bör bedömas inom ramen för arbetet i den livsmedelspolitiska gruppen.

Myndigheternas förslag: Jordbruksnämnden har i samråd med lant- bruksstyrelsen behandlat två remisser angående förslag till nyetablerings- stöd i norra Sverige. 1 samband med Översynen av stödet till jordbruket i norra Sverige har jordbruksnämnden analyserat frågan om nyetablering samt lämnat förslag till nyetableringsstöd. Jordbruksnämnden föreslår att ett regionalt etableringsstöd införs i de fem nordligaste länen samt i Kop- parbergs och Värmlands län och de delar av Älvsborgs län som tillhör landskapet Dalsland.

Remissinstanserna: Länsstyrelserna i Älvsborgs och Gävleborgs län för- ordar räntestöd. Det gör även länsstyrelsen i Västernorrlands län. Länssty- relsen i Värmlands län framhåller investeringsstödct som den viktigaste delen för att upprätthålla produktionen. Länsstyrelsen i Jämtlands län förordar ett utökat produktionsstöd i stället för räntestöd.

Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker förslaget, men anser det otill- räckligt för att bygga upp nya företag. LRF anser att stödet till nyetablering bör knytas helt eller delvis till produktionen.

Skälen för mitt ställningstagande: Ett stort antal frågor som berör de ekonomiska villkoren inom jordbruksnäringen tas upp i den livsmedelspo- litiska arbetsgruppen. Det är därför för närvarande inte aktuellt att lägga fram förslag till särskilt nyetableringsstöd. De förslag som myndigheterna lagt fram bör därför bedömas inom ramen för arbetet i den livsmedelspoli- tiska gruppen.

Mitt förslag: Det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i nor- ra Sverige bör tillföras ytterligare 45milj. kr. för budgetåret 1989/90. För ändamålet bör utnyttjas införselavgiftsmedel utanför den s.k. fördelningsplanen.

Lantbruksstyrelsens förslag: Lantbruksstyrelsen föreslår att åtgärdspro- grammet tillförs 100 milj. kr. för nästa budgetår. Skälen för mitt förslag: Jag delar lantbruksstyrelsens bedömning att

• Sida 40
•  Original

ytterligare medel bör avsättas för att utveckla jordbruksföretagen i norra Sverige. Hittills har anvisats 200 milj. kr. för ett treårigt åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige (prop. 1986/87: 146. JoU 26. rskr. 346 samt prop. 1987/88:100 bil. 11, JoU 17, rskr. 184 och JoU25, rskr. 385). Syftet med programmet är att stödja tillkomsten av kombinationsföretag där jordbruk ingår som en del. Därmed främjas sysselsättningen på landsbyg- den i norra Sverige. Insatserna på jordbruksområdet, inom arbetsmark- nads- och regionalpolitiken bör vidare samordnas för att de samlade resurserna skall utnyttjas så effektivt som möjligt. Planeringen av de olika insatserna bör därför ske i samarbete med övriga länsmyndigheter. Med- len skall enligt programmet i första hand disponeras för att stimulera uppbyggnaden och utvecklingen av kombinationsföretag genom såväl in- vesteringar som särskilda utvecklingsprojekt samt till utbildning, rådgiv- ning, forskning och försök. Åtgärderna medverkar därmed till att skapa en bredare bas för sysselsättningen och försörjningen vid landsbygdsföre- tagen. Detta är särskilt värdefullt i samband med den förestående refor— men av den svenska livsmedelspolitiken och omställningen av jordbruket.

Investeringsstöden har hittills utnyttjats i den takt som varit planerat. Fram t.o.m. andra halvåret 1988 hade 78 milj. kr. av de planerade 108 milj. kr. till investeringsstöd förbrukats. Investeringsstöden har dock till övervägande del gått till traditionellajordbruksinvesteringar. Endast ca en femtedel kan beräknas ha gått till investeringar i kompletterande verk- samhet. Under andra halvåret 1988 har andelen stöd till sådan verksamhet emellertid ökat något.

De medel som varit avsedda för utvecklingsprojekt, utbildning och rådgivning har hittills utnyttjats i betydligt mindre utsträckning än plane- rat. Detta beror bl. a. på att denna typ av verksamhet kräver större insatser i form av planering och information i inledningsskedet.

Många jordbruk i norra Sverige kan emellertid inte försörja en familj eller ensam brukare. De delar av programmet som syftar till att utöka utbildnings- och rådgivningsinsatsema samt att utveckla kompletterande sysselsättning till jordbruket är därför av stor betydelse.

Det är därför enligt min mening av utomordentligt stor vikt att nu prioritera utvecklingen av alternativ till den traditionella jordbruksdriften för att främja en positiv utveckling av landsbygden. De erfarenheter som successivt erhålls från utvecklingsprojekt bör enligt min mening föras ut genom aktiva utbildnings- och rådgivningsinsatser. Även forskning, för- söks- och utvecklingsprojekt bör bedrivas med stor intensitet. Jag vill här understryka vikten av att lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna för- djupar sitt samarbete med berörda länsstyrelser samt med Sveriges lant- bruksuniversitet men också med andra högskolor och intressenter inom regionen. Inom ramen för åtgärdsprogrammet föreslår jag att ytterligare 45 milj. kr. anslås för investeringsstöd till kompletterande verksamhet såsom småskalig förädling, turism, fiske. alternativ odling, trädgårdsod- ling m.m. Vidare bör medlen användas för insatser inom forsknings- och utvecklingsprojekt samt utbildnings- och rådgivningsverksamhet. Dessa medel bör ej användas för ytterligare produktionsstimulans genom tradi- tionella jordbruksinvesteringar. Medlen bör användas för åtgärder som

• Sida 41
•  Original

utgör ett led i en sådan bredare landsbygdsutveckling som kan bidra till en långsiktigt förstärkt sysselsättning i glesbygd och därmed också stå i sam- klang med inriktningen av GATT-förhandlingarna. Det bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare fördelningen av medlen.

Sammantaget anser jag därför att ett lägre belopp än det av lantbrukssty- relsen föreSIagna bör vara tillräckligt för ändamålet. Jag föreslår därför att 45 milj. kr. bör tillföras åtgärdsprogrammet för nästa budgetår. För ända- målet bör få utnyttjas införselavgiftsmedel utanför den s.k. fördelnings- planen.

2.7. Användning av genteknik vid växtodling

Mitt förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer får meddela föreskrifter om förbud mot eller villkor för användning av genteknik på växter, av gentekniskt modifierade växter och av gentekniskt modifierade organismer vid växtodling.

Skälen för mitt förslag: Genteknik kan för närvarande komma till an- vändning framför allt inom industrin. jordbruket och sjukvården. Frågan om användning av genteknik i olika sammanhang har varit föremål för en intensiv debatt den senaste tiden. Oro har uttryckts för de risker som kan vara förenade med t. ex. ett avsiktligt utsläppande av gentekniskt modifie- rade organismer.

För att bevaka frågor om användning av genteknik inrättades år 1980 en särskild delegation för hybrid-DNA-frågor. Delegationen skall bl.a. följa utvecklingen på området. underrätta berörda myndigheter om de projekt som kan anses vara förenade med risker och därvid föreslå de åtgärder som bedöms vara behövliga.

Någon samlad lagstiftning som särskilt reglerar användningen av gen- teknik eller av gentekniskt modifierat material finns inte i Sverige.

1 regeringens proposition om ny djurskyddslag (prop. 1987/88:99) togs frågan om användning av genteknik på djur upp särskilt. Det konstatera- des då att tekniken för närvarande inte används inom animalieproduk— tionen här i landet. Eftersom tekniken i vissa fall kan ifrågasättas från etisk synpunkt framhölls dock att det är viktigt att användningen kan styras i önskvärd riktning. För att få en i sådana fall nödvändig handlingsbered- skap föreslogs i propositionen att regeringen eller, efter regeringens be- - myndigande. lantbruksstyrelsen bemyndigas att förbjuda eller uppställa villkor för användningen av genteknik på djur. Riksdagen antog regering- ens förslag (JoU 22, rskr. 327).

Gentekniken kan också användas inom växtförädlingen. Växtförädling- cn syftar bl.a. till att förbättra kulturväxternas egenskaper i fråga om produktion. härdighet och motståndskraft mot skadeangrepp. Som exem- pel på sådan genteknisk användning kan nämnas möjligheten att transfor-

mera växtceller av nyttoväxter så att växterna får motståndskraft mot '

biologiska skadegörare eller tolerans mot bekämpningsmedel.

• Sida 42
•  Original

Användningen av genteknik på växtodlingsområdet kan också komma att leda till att biologiska bekämpningsmedel kommer att användas i ökad omfattning. bl.a. därför att bekämpningseffekten ofta kan förstärkas ge- nom utnyttjandet av gentekniskt modifierade organismer. Biologisk be- kämpning med utnyttjande av naturligt förekommande organismer före- kommer redan i viss utsträckning i Sverige. Användningen av bekämp- ningsmedel är för närvarande inte reglerad om inte bekämpningseffekten orsakas av kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen har i en framställning till regeringen begärt en sådan lagändring att också biologiska bekämp- ningsmedel kan förhandsgranskas. Ärendet bereds för närvarande.

Gentekniskt modifierade organismer kan emellertid användas inom växtodlingen för flera olika ändamål. Som exempel kan nämnas s.k. antifrostbakterier som kan användas för att skydda frostkänsliga grödor och kvävefixerande bakterier som kan göra även andra grödor än ärtväxter kvävefixerande.

Delegationen för hybrid-DNA-frågor har i en skrivelse till regeringen bl. a. pekat på risken för bestående effekter på den yttre miljön vid avsikt- ligt frisläppande av gentekniskt modifierade organismer. I en till skrivel- sen fogad promemoria, utarbetad av statens naturvårdsverk, nämns i det sammanhanget särskilt förjordbrukets del bl. a. att s.k. Is-minusbakterier skulle kunna sprida sig till kalla länder och påverka sådana grödor som behöver en frysperiod och att kvävefixerande bakterier skulle kunna få förmågan att samleva med vilda växter och ge dessa en konkurrensfördel som skulle kunna rubba den ekologiska balansen.

Vissa möjligheter att ingripa för att motverka skador av den art som nu har nämnts finns i olika lagar.

Växtskyddslagen (19722318) innehåller bestämmelser för att skydda växter mot växtskadegörarc. Med växtskadegörarc avses i lagen alla orga- nismer ur växt- eller djurriket som kan förorsaka sjukdomar eller andra skador på växter. Bekämpning enligt lagen får ske av sådana växtskadegö- rare som regeringen föreskrivit och som kan allvarligt skada bl. a. växtod- ling. Finns det synnerliga skäl får provisoriska åtgärder beslutas också i fråga om andra växtskadegörare. För att bekämpa växtskadegörarc kan t.ex. införsel. sådd och plantering av växter förbjudas och föreskrifter meddelas om odling och skörd av växter. Bestämmelserna innebär t. ex. att om en gentekniskt modifierad växt kan förorsaka skada på andra växter så kan införsel, sådd eller plantering av växten förbjudas.

I utsädeslagcn (1976z298) finns bestämmelser om statsplombering av utsäde. Statsplombering innebär kvalitetskontroll av utsäde. Med stöd av lagen kan föreskrifter meddelas om att utsäde av visst slag får överlämnas till annan eller föras ut ur landet endast om statsplombering skett. Lagen omfattar inte skogsfrö. Bestämmelserna innebär bl.a. att i den mån en växtsort på grund av genmodifiering inte anses lämplig att odla går det att genom föreskrifter förhindra att utsäde av den sorten överlämnas till annan. Sådana föreskrifter kan utfärdas av regeringen eller på myndighets- nivå. Enligt utsädesförordningen (l980:438) gäller redan i princip att statsplombering bara får ske av utsäde av sådan sort som statens växtsort- nämnd har prövat lämplig att odla här i landet.

• Sida 43
•  Original

För skogsodlingsmaterial finns bestämmelser i skogsvårdslagen (1979:429). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av den lagen om det är påkallat från skogsvårdssynpunkt meddela föreskrifter som förbjuder eller ställer upp villkor för använd- ningen av eller handeln med skogsodlingsmaterial. Sådana föreskrifter kan bl. a. avse materialets genetiska ursprung.

Slutligen kan nämnas lagen (1975174) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter för trädgårdsnäringen. Med stöd av den lagen kan rege- ringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela sådana före- skrifter som behövs för att bl. a. främja trädgårdsprodukternas kvalitet.

De lagar som nu nämnts ger emellertid inte utrymme för att i alla hänseenden på ett tillfredsställande sätt ta hand om de problem som kan uppkomma genom användningen av genteknik inom växtodlingen.

Delegationen för Hybrid-DNA-frågor har redan i ett fall haft att ta ställning till frågan om odling av genmanipulerade växter. Delegationen granskade tidigare i år en plan för fältprövning av genmanipulerad raps. Delegationen, som gjorde en riskbedömning ur teknisk. vetenskaplig syn- vinkel. fann att rimliga krav på skydd och säkerhet för människor och miljö inte skulle äventyras genom ett frisläppande av rapsen. '

Frågan om gentekniskt modifierade växter har under våren 1989 också debatterats i riksdagen. 1 svar på frågor (l988/891402 och 1988/89:449) i riksdagen i februari i år harjag framhållit vikten av att vi har en handlings- beredskap så att utvecklingen inom genteknikområdet kan styras i önsk- värd riktning. Jag anmälde också att ett arbete pågick inom jordbruksde- partementet med ett förslag som skulle innebära att riksdagen bemyndiga- de regeringen att meddela föreskrifter om användningen av genteknik på växter. Förslaget skulle enligt vad jag uppgav föreläggas riksdagen under våren 1989. Jag avser att nu ta upp denna fråga.

Utvecklingen inom genteknikområdet har nått det stadium då organis- mer utvecklas för användning i jordbruket och annan användning i den yttre miljön. Genom gentekniken kan specifika egenskaper introduceras i organismerna och i vissa fall kan hinder mot utbyte av genetiskt material kringgås. Frågor som detta har väckt är bl.a. hur dessa organismer kan påverka det ekologiska systemet. Erfarenheterna är i dag begränsade be- träffande eventuella bieffekter av gentekniskt modifierade organismer ef- ter utsläpp i miljön.

Användningen av genteknik har tidigare utretts framför allt för att säkerställa att forskningen bedrivs under riskfria förhållanden. Även gen- teknikens tillämpning på människa, främst från etisk synpunkt, har ut- retts. Däremot har användningen utifrån de aspekter jag nu har berört inte tidigare varit föremål för närmare utredning.

Enligt min mening är det nödvändigt med en god framförhållning inom det här området. Det behövs större kunskap om bl.a. arten och volymen av den forskning som bedrivs både nationellt och internationellt. Sådana kunskaper måste inhämtas för att få en samlad bedömning av var den gentekniska- forskningen befinner sig för närvarande och hur snabbt den kan utvecklas och praktiskt tillämpas på djur och växter. Forskningens utveckling och praktiska tillämpning bör värderas utifrån vad som kan

Prop. 1988/891140

• Sida 44
•  Original

anses vara en önskvärd resp. inte önskvärd utveckling. En användning av genteknik som innebär att medel tas fram för att förebygga och bota sjukdomar hos människor och djur bör enligt min mening inte hindras om den från andra utgångspunkter kan accepteras. Av etiska skäl bör inte genteknik användas för att på artificiell väg ändra våra husdjur i syfte att t.ex. öka produktionen. Inte heller bör 'den tillämpas så att den genetiska mångfalden i växt- och djurlivet riskerar att utarmas och det ekologiska systemet rubbas. Kunskap är nödvändig för att kunna avgöra om särskilda styrmedel behövs för att undvika en sådan inriktning av den gentekniska forskningen och av genteknikens praktiska tillämpning på djur och växter. Samtidigt är det viktigt att regelsystemet inte utgör hinder för kunskaps- uppbyggnaden på det biotekniska området.

Det är mot den nu redovisade bakgrunden som jag har beslutat tillkalla en utredare med uppgift att göra en översyn av forskning och användning av genteknik på djur och växter. Syftet med översynen är bl. a. att göra en genomgång av gällande lagreglering på området och en bedömning av behovet av eventuellt nya regler. Översynen skall vara slutförd senast i oktober 1989. .

Även om således arbetet med översynen skall bedrivas skyndsamt kom- mer eventuella förslag med anledning av denna inte att kunna föreläggas riksdagen förrän tidigast under våren 1990. Redan dessförinnan kan det uppkomma ett behov av att ingripa mot icke önskvärda företeelser genom en ytterligare reglering av genteknikens användning inom växtodlingen. Jag vill erinra om att tekniken redan börjat användas i Sverige. För att skapa en handlingsbercdskap för en sådan reglering till skydd mot risk för skador bl.a. i den yttre miljön anserjag att regeringen på växtodlingsområ- det bör få ett bemyndigande motsvarande det på djurskyddsområdet. Regeringen bör således skyndsamt bemyndigas att meddela föreskrifter om förbud mot eller villkor för användningen av genteknik på växter och

- för användningen av gentekniskt modifierade växter. Bemyndigandet bör omfatta också användningen av gentekniskt modifierade organismer vid växtodling. '

Föreskrifter med den angivna innebörden omfattas av 8kap. 35 rege- ringsformen. Riksdagen kan enligt 8kap. 75 regeringsformen bemyndiga regeringen att meddela föreskrifterna.

Regeringen bör få möjlighet att delegera befogenheten till berörda myn- digheter. Delegcras befogenheten är det viktigt att myndigheterna samrå- der med varandra. Särskilt viktigt är det att samråd sker med delegationen för Hybrid-DNA-frågor beträffande frågor av teknisk-vetenskaplig natur.

2.8. Lagstiftningsfrågor

Jag har i det föregående föreslagit att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot användning av genteknik på växter. av gentekniskt modifierade växter och av gentekniskt modifierade organismer inom växtodlingen. Jag har också föreslagit att regeringen skall få delegera befogenheten till berörda myndigheter.

De nya bestämmelserna bör enligt min mening 'tas in i Växtskyddslagen.

• Sida 45
•  Original

I den lagen finns redan bestämmelser som syftar till att skydda växter mot sjukdomar och annan skada som orsakas av organismer ur växt- eller djurriket. Bestämmelser som syftar till att skydda växterna och därmed också miljön vid ett avsiktligt utsläppande av gentekniskt modifierade organismer hör enligt min mening också hemma i den lagen.

Med stöd av bemyndigandet kan bl.a. meddelas föreskrifter om skyldig- het att göra anmälan till berörda myndigheter för att myndigheterna skall få kännedom om planerad användning av genteknik.

Bemyndigandet bör omfatta alla slag av växter, både ved- och örtartade. Föreskrifter bör således kunna meddelas också för skogsodling.

För närvarande bereds som jag tidigare har nämnt en framställning från kemikalieinspektionen om en sådan lagändring att också biologiska be- - kätnpningsmedel kan förhandsgranskas. Inom ramen för det arbetet kan en slutlig bedömning göras i fråga om en lämplig reglering av användning- en av biologiska bekämpningsmedel med hänsyn till miljöskyddets intres- sen.

Bemyndigandet att meddela föreskrifter för användningen av gentek- niskt modifierade organismer har utformats så att det omfattar alla sådana organismer som kan komma till användning inom växtodlingen. exempel- vis antifrostbakterier och mikroorganismer som kan användas för behand- ling av jord. Det täcker också gentekniskt modifierade organismer som används i bekämpningssyfte. Utanför tillämpningsområdet faller dock t.ex. bekämpning med naturligt förekommande mikroorganismer, parasi- ter och insekter.

Innehavare av mark. byggnad eller transportmedel är enligt 65 växt- skyddslagen skyldig att lämna tillträde för vissa bekämpningsåtgärder enligt lagen. Denna skyldighet bör utvidgas så att den omfattar också kontroll av att föreskrifter som har meddelats med stöd av det nu aktuella bemyndigandet efterlevs.

Föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet bör vara straff- sanktiönerade. I enlighet med detta bör en ändring göras också i 105 Växtskyddslagen. '

I; övrigt föreslås i lagen endast en del redaktionella ändringar med anledning av att lagens tillämpningsområde utvidgas.

Lagändringen bör träda i kraft den ljuli 1989. Jag har vidare föreslagit (avsnitt 2.5.2) att kungörelsen (1958z528) med vissa bestämmelser angående utförsel av smör. ost och ägg och kungörel- sen (l950:506) med vissa bestämmelser angående utförsel av fisk. fiskrom och fiskkonserver upphävs. Kungörelscrna har delvis sådant innehåll att frågan om deras upphävande till följd av reglerna i regeringsformen måste underställas riksdagen.

Jag har slutligen föreslagit (avsnitt 2.5.3) att kungörelsen (19591187) angående kvalitetsbenämning på matpotatis upphävs. Även denna kungö- relse har delvis sådant innehåll att frågan om dess upphävande måste underställas riksdagen.

Samtliga kungörelser bör upphöra att gälla vid utgången avjuni 1990.

• Sida 46
•  Original

I enlighet med det anförda har inomjordbruksdepartementet upprättats förslag till '

1. lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318).

2. lag om upphävande av vissa kungörelser om obligatorisk kontroll av vissa livsmedel som exporteras,

3. lag om upphävande av kungörelsen (1959: 187) angående kvalitetsbe- nämning på matpotatis.

Förslaget till lag om ändring i växtskyddslagen är av det slaget att lagrådet enligt 8kap. 185 andra stycket bör höras över det. Lagrådets granskning kan emellertid, enligt samma paragraf. underlåtas om lagrådets - hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärda men skulle uppkomma.

Den föreslagna ändringen är av förhållandevis enkel beskaffenhet från lagteknisk synpunkt. Mot bakgrund av vad jag har anfört i det föregående är ärendet brådskande. Det är följaktligen angeläget att riksdagen kan ta ställning till förslagen under våren 1989. På grund härav anser jag att en remiss till lagrådet bör kunna underlåtas i detta fall.

Vad gäller övriga lagförslag skulle enligt min mening lagrådets hörande sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet. _

Hänvisningar till S2-8

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att anta inom jordbruksdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318),

2. lag om upphävande av vissa kungörelser om obligatorisk kon- troll av vissa livsmedel som exporteras.

3. lag om upphävande av kungörelsen (l959:187) angående kvali- tetsbenämning på matpotatis,

dels att .

4. godkänna vad jag har förordat i fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter inkl. sockerbetor och socker under reglerings- året 1989/90 (avsnitt2.3).

5. godkänna vad jag har förordat beträffande dispositionen av anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (avsnitt 2.3.1).

6. godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av avgiftsmedel som inflyter under regleringsåret 1989/90 (avsnitt 2.4),

7. godkänna vad jag har förordat i fråga om prisregleringen för ägg (avsnitt 2.5.1),

8. godkänna vad jag har förordat i fråga om kvalitetskontroll av ägg och matpotatis (avsnitten 2.5.2 och 2.5.3),

9. godkänna vad jag har förordat i fråga om stöd till jordbruket i norra Sverige (avsnitt 2.6).

• Sida 47
•  Original

JORDBRJJK . Prop. 1988/89:140

1. Jordbruksförhandlingsgruppen har gjort betydande framsteg med att överarbeta elementen i förhandlingsförslag och inlagor under den senare delen av förhandlingsprocessen. Man har nu nått det stadium i denna process då de allmänna riktlinjer och procedurer som skall följas i förhand- lingarnas slutfas måste definieras i operativa termer för att utgöra en ram för liberalisering av jordbrukshandeln och ställa alla åtgärder som påver- kar importtillgången och exportkonkurrens under förstärkta och mer ope- rativt effektiva GATT-regler och discipliner.

2. Det råder stor enighet om att jordbrukspolitiken måste bli mer lyhörd för internationella marknadssignaler för att tillmötesgå målet om en libe- raliserad internationell handel och att stöd och gränsskydd bör sänkas successivt och utformas på ett mindre handelsstörande sätt.

3. Utvecklingsländernas särskilda behov och villkor bör beaktas i alla stadier av förhandlingarna i enlighet med principen om särskild och diffe- rentierad behandling av utvecklingsländer som slogs fast i Punta del Este- deklarationen.

4. I enlighet härmed stöder ministrarna en ramuppläggning som inne- håller följande inbördes relaterade lång— och kortsiktiga element samt arrangemang betr. sanitära och fytosanitära regler.

A. Långsiktiga element och riktlinjer för reformen

5. M_inistrarna är eniga om att jordbruksförhandlingarnas långsiktiga mål är att upprätta ett rättvist och marknadsorienterat handelssystem för jordbruksvaror och att en reformprocess skall initieras genom förhandling- ar om stöd- och skyddsåtagandcn och genom att införa strängare och mer operationellt effektiva GATT-regler och discipliner.

6. Det ovan nämnda långsiktiga målet skall medverka till att betydande successiva minskningar avjordbruksstöd och skyddsåtgärder skall äga rum fortlöpande under en överenskommen tidsperiod som skall få till resultat att korrigera och förhindra restriktioner och störningar på världsmarkna- den förjordbruksproduktcr. Detta mål skall uppnås genom förhandlingar om särskilda policies och åtgärder eller genom förhandlingar och åtagan- den i termer av ett mått på stödnivå. för vilken villkoren får förhandlas fram, eller genom en kombination av dessa tillvägagångssätt. Åtgärder som bidrar positivt till reformprogrammet och som vidtagits efter Punta del Este-deklarationen får tillgodoräknas.

7. När det gäller att uppnå det långsiktiga målet som beskrivits ovan, skall de förstärkta och mer operationellt effektiva GATT-regler och disci- pliner, som skall tillämpas lika för alla avtalsslutande parter. och de åtaganden som skall förhandlas fram. omfatta alla åtgärder som direkt eller indirekt påverkar importtillträdc och cxportkonkurrcns, särskilt: 52

• Sida 53
•  Original

Irnparttilllräde ' Prop. 1988/89: 140 — kvantitativa och andra icke-tariffära imponbegränsningar vare sig de Bllaga 1 upprätthålls med ”waivers”, "protocols ofaccession" eller andra inskränk- ningar och undantag, och alla åtgärder som inte uttryckligen nämns i GATT-avtalet samt frågan om att ovanstående åtgärder omvandlas till tullar; — tullar, inkl. bindningar.

Subventioner och exportkonkurrens

_- interna stödåtgärder (inkl. inkomst- och prisstöd) som direkt eller indi- rekt påverkar handeln;

—- direkt budgetstöd till export, andra utbetalningar för exporterade produkter och andra former av exportstöd.

Erportjörbud och begränsningar

— exportförbud och -begränsningar.

Ministrarna är överens om att

— särskild och differentierad behandling av utvecklingsländerna är ett integrerat element i förhandlingarna särskilt beträffande de förstärkta och mer operationellt effektiva GATT-reglerna och disciplinerna;

— statliga stödåtgärder, direkta eller indirekta, som bidrar till att främja jordbruks- och landsbygdsutveckling är en integrerad del av utvecklings- ländernas utvecklingsprogram;

— tillvägagångssätt för att beakta eventuella negativa effekter av re.- formprocessen på utvecklingsländer som är nettoimportörer av livsmedel . skall utvecklas.

Andra intressen än handel

9. Deltagarna erkänner att andra faktorer än handelspolitiska beaktas i deras jordbrukspolitik. I förhandlingarna att uppnå det långsiktiga målet skall hänsyn tas till förslag som inriktar sig på deltagarnas intressen av t. ex. livsmedelsberedskap.

Genomförande

10. Den första etappen av de överenskomna åtagandcna om det långsik- tiga reformprogrammet skall genomföras under 1991.

A rbetsprogram

11. Deltagarna inbjuds att till' december 1989 framlägga detaljerade förslag till hur det långsiktiga målet skall uppnås, bl. a. beträffande följan- de: 53

• Sida 54
•  Original

_- villkor för och användning av ett mått på den samlade stödnivån Prop. 1988/89: 140 (AMS), . Bilaga 1 —- förstärkta och mer operativt effektiva GATT-regler och discipliner; — modaliteter för en särskild och differentierad behandling av utveck- lingsländer; . — sanitära och fytosanitära regler och arbetsprogrammet som förespeg- las i (e) nedan; — tariffering, avlänkat inkomststöd. och andra metoder att anpassa stöd och skyddsåtgärder; — metoder för att beakta eventuella negativa effekter av reformproces- sen för utvecklingsländer som är nettoimportörer av livsmedel. 12. Senast i slutet av år1990 skall deltagarna komma överens om det långsiktiga reformprogrammet och tidsplanen för dess genomförande. Kort därefter, med beaktande av de oiika nationella procedurerna för att genomföra internationella avtal, skall deltagarna notifiera sina planer för att uppfylla överenskomna förpliktelser och åtaganden.

Övervakning

13. Reformprogrammet kommer att bli föremål för multilateral över- vakning och andra procedurer som är nödvändiga för att se till att de åtaganden som gjorts under förhandlingarna efterlevs.

B. Kortsiktiga element '

14. Fr.o.m. att detta beslut antagits och fram till dess att jordbruksför- handlingarna formellt avslutas i december 1990, åtar sig deltagarna, inom ramen för gällande lagstiftning, GATT-regler och åtaganden. att nuvaran- de nivåer för inhemskt stöd, exportstöd och gränsskydd inom jordbruks- sektorn inte överskrids. Deltagarna åtar sig att se till att de hinder för marknadstillträde, tariffära såväl som icke-tariffära. som är i kraft dagen för detta beslut inte därefter intensifieras 'vad gäller importen av'jord- bruksprodukter och inte heller utvidgas till ytterligare produkter. inklusive förädlade jordbruksprodukter. Deltagarna skall anses följa detta åtagande så länge som möjligheterna till marknadstillträde för enskilda produkter 1989 och 1990 inte understiger genomsnittet för 1987 och 1988. Deltagar- na skall också se till att de stödpriser till producenterna. uttryckt i nationell valuta*, som fastställs eller beslutas direkt eller indirekt av regeringarna eller deras myndigheter inte överstiger den nivå som gällde v'idl dagen för ' detta beslut eller vidta andra åtgärder för att se till att nuvarande stödnivå- er till produkten i fråga inte höjs. 15. Deltagarna uttalar sin avsikt att sänka stöd och skyddsnivåer för 1990. Detta kan ske antingen genomatt använda AMS eller genom att

*ECU för EG:sdel " ' ' ' ' ' 5'4'

• Sida 55
•  Original

vidtaga särskilda policyåtgärder. De skall senast i oktober 1989 notifiera Prop. 1988/89: 140 hur detta åtagande kommer att uppfyllas. Bilaga 1

Rapporteringskrav

16. Deltagarna är överens om att rapportera om hur de uppfyller de ovan nämnda åtagandena med sex månaders intervaller. Den första rapporten skall lämnas senast den 1 december 1989. 17. Alla deltagare kan ta upp frågor som rör eller påverkar efterlevnaden av åtagandena vid möten med jordbruksförhandlingsgruppen. 18. Vid exceptionella förhållanden" kan jordbruksförhandlingsgruppen befria en deltagare från åtaganden som man bundit sig för enligt ovan.

Utvecklingsländer

19. Utvecklingsländer förväntas inte göra åtaganden under B.

C. Sanitära och fytosanitära regler

20. Ministrarna står bakom harmonisering av nationella regler som ett långsiktigt mål och ett arbetsprogram omfattande följande mål: (1) utveckla harmoniseringen av sanitära och fytosanitära regler och åtgärder, på basis av lämpliga standarder utarbetade av relevanta interna- tionella organisationer inklusive the Codex Alimentarius Commission. the International Office of Epizootics and the International Plant Protection C onvention: (2) stärka Artikel XX så att åtgärder som vidtas för att skydda mänsk- ligt-, djur- och växtliv eller hälsa är konsistenta med god vetenskaplig bevisning med lämpliga principer för ekvivalens; (3) se över existerande notifierings- och motnotifieringsprocedurer för att åstadkomma transparens och en effektiv notifieringsprocess för natio- nella regler och bilaterala överenskommelser; (4) utveckla en konsultativ process som säkrar transparens och ger möjlighet för bilateral lösning av dispyter; (5) förbättra effektiviteten i den multilaterala tvistlösningsprocessen i GATT så att nödvändigt underlag från vetenskaplig expertis och bedöm- ningar ges, med stöd av relevanta internationella organisationer; ' (6) gå igenom möjliga effekter på utvecklingsländerna av GATT-regler och discipliner för sanitära och fytosanitära åtgärder. och utvärdera beho- vet av tekniskt bistånd; (7) se på möjligheterna att genomföra ovanstående program i samband med de kortsiktiga elementen.

** För vissa länder tas särskilt hög inflationstakt i beaktande 55

• Sida 56
•  Original

• Sida 57
•  Original

Förslag till jordbruksprisreglering under perioden ljuli 1989—30juni 1990

STATENSJORDBRUKSNÄMND 1989-03-29

402-124/39 Prop. 1988/89:140

• Sida 58
•  Original

2 Den internationella utvecklingen

Världsmarknaderna förjordbruksprodukter har under stora delar av 1980- talet präglats av överskott. hård konkurrens mellan säljarna och låga priser. Kostnaderna för jordbrukspolitiken har ökat dramatiskt i många länder. Den jordbrukspolitiska debatten såväl inom som mellan industri— länderna har i hög grad rön behovet av jordbruksstöd, dess inriktning, utformning och omfattning. I det internationella samarbetet, exempelvis i GATT och OECD, förekommer en intensiv diskussion om överskotts- och anpassningsproblemen inom jordbruket och vilka åtgärder som bör vidtas. De högre världsmarknadspriser som registrerats under 1987 och 1988 för många produkter medför ingen avgörande förändring i detta långsiktiga reformarbete. Under 1988/89 har emellenid, främst p.g.a. torkan i USA, världens reserver av spannmål minskat kraftigt.

Inom OECD sattes år 1982 igång ett större projekt som syftade till bl a en analys av metoder för och effekter av en balanserad och gradvis ned- dragning av stödet till jordbruket. Dessutom skulle man överväga olika metoder att uppnå de nationellajordbrukspolitiska måle'n. Projektet resul- terade bl a i ett antal länderrapporter samt en sammanfattande syntesrap- port år 1987.

• Sida 61
•  Original

I syntesrapporten pekades på att en gradvis och balanserad minskning Prop. 1988/89: 140 av stödet genom en förändring av stödpolitiken skulle vara förmånlig för Bilaga 2 alla medlemsländer. Ett genomförande för flera varuområden och flera länder samtidigt skulle ge det bästa resultatet och minimiera de politiska och sociala kostnaderna. I rapporten betonades de negativa effekterna av kvantitativa produktionsbegränsningar på lång sikt i form av en rigid produktionsstruktur och därav följande felaktig allokering av resurser, stigande produktionskostnader m m. Dessa metoders påtagliga anpass- ningseffekter på kort Sikt erkändes dock samtidigt. Det framhölls också att det, för att stödminskningen skall vara effektiv, framför allt är det produk- tionsrelaterade stödet (exempelvis prisstöd via gränsskydd) som måste minska.

Huvudtankarna i syntesrapporten har återspeglats i de kommunikéer som antagits vid OECD:s ministermöten 1987 och 1988.

I de flesta länder di5kuteras eller har redan vidtagits reformer i syfte att åtminstone kortsiktigt hålla nere kostnaderna förjordbrukspolitken. När- liggande exempel är de olika slag av tvåprissystem/kvotsystem för mjölk som införts i Sverige, Finland. Norge. EG m fl. I många länder har prissättningen (vad gäller priser till producent) varit tämligen restriktiv" under senare år. I exempelvis EG har stödpriserna uttryckta i den geme'n- samma valutan ECU för de flesta varor hållits oförändrade eller sänkts under de senaste fyra åren. Av tabellen framgår den procentuella utveck- lingen av EG:s riktpriscr (motsvarande) för ett antal produkter samt kom- missionens prisförslag för 1989/90.

Kommissions-

Produkt 85/86 86/87 87/88 88/89 förslag 89/90 Mjukvete 0 — 1.1 0 —2.3 — 1.0 Korn 0 —1.0 0 —2.5 —1.1 Majs 0 —1.0 0 —2.5 —1.1 Råg () —2.0 0 —2.5 —l.l Socker (betor) 0 0 O 0 —5.0 Raps _- 1.8 0 —3.0 0 0 Mjölk + 1.5 0 0 0 0 Nöt- och kalvkött. 0 O 0 0 0 vuxen boskap Fårkött + 1.0 0 () 0 0 Fläsk 0 0 0 0 0

Den faktiska producentprisutvecklingen har visat en något annorlunda bild och varierat i hög grad mellan EG-länderna. främst beroende på åtgärder inom valutaområdet. Utvecklingen totalt och inom några av medlemsländerna framgår av följande siffror som redovisats av EG-kom- missionen.

• Sida 62
•  Original

Bilaga 2

1985 1986 1987 1988 prognos 1984 1985 1986 1987 dec 88 Västtyskland _ 3.9 _ 5.6 _ 3.0 0.3 ' Frankrike 1.5 0.2 —2.1 0.1 Irland —2.7 -'0.3 4.2 10.2 Danmark —-2.0 —4.2 -2.7 1.5 Grekland 18.1 13.1 9.8 12.7 Totalt (I I)1 3.4 2.7 —0.1 2.5 — anim 3.5 —0.6 —0.8 2.9 _ veg 3.4 6.3 0.7 2.1 ' exkl Portugal

Prisutvecklingen i Sverige redovisas i avsnitt 3. En stor försiktighet bör iakttas vid prisjämförelser mellan olika länder.

Det är svårare att finna några mer betydande exempel på en varaktig omläggning av stödet från produktionsrelaterat till mer produktionsneu- tralt (typ direkt inkomststöd). I exempelvis Schweiz förekommer dock sedan flera år olika slag av direkt inkomststöd. EG har också nyligen beslutat om regler för och finansering av direkt inkomststöd på nationell basis under en övergångstid. I Sverige finns också — fast i mindre omfatt- ning — stödformer som inte är produktrelaterade.

Beräkningar som utförts av OECD visar att stödnivåerna uttryckta med hjälp av s k PSE-tal överlag ökat framemot 1986-1987. Siffrorna för de allra senaste åren har ännu ej publicerats men mycket tyder på att stöd- nivåerna i de flesta OECD-länder nått en kulmen under 1986 eller 1987 för att därefter falla av. Orsaken härtill torde vara delvis en restriktiv prispoli- tik men framför allt stigande världsmarknadspriser för de viktigare jord- bruksvarorna.

1 den pågående GATT-förhandlingsrundan (Uruguay-rundan) som skall vara avslirtad 1990 har jordbruket kommit att få en central roll. Förhand- lingarna Skall syfta till att åstadkomma ökad liberalisering av handeln med jordbruksprodukter och att alla åtgärder som påverkar marknadstillträdet och expörtkonkurrensen skall underkastas förstärkta och mer effektiva GATT—regler och discipliner.

Den första hälften av förhandlingsrundan präglades av betydande mot- sättningar mellan främst USA och EG. USA. och senare andra jord- bruksexporterande länder. lade tidigt förslag om avskaffande av i stort sett allt stöd till jordbruket. Vissa former av stöd. t ex sådant som inte är direkt kopplat till produktionsnivån, kunde dock i princip accepteras. Andra länder, däribland EG, Japan och de nordiska länderna, kunde acceptera en minskning av stödet men inte en total eliminering. Dessa länder betonade i stället behovet av att först vidta kortsiktiga åtgärder för att lösa de akuta obalansproblemen på världsmarknaden. Motsättningarna i dessa avseen- den har nu minskat i och med att USA mjukat upp sin position. Diskussio- nerna under den senaste tiden har i hög grad gällt en kortsiktslösning i form av "frysning” (och ev neddragning) av stödnivåerna kombinerat med

• Sida 63
•  Original

vissa utfästelser om inriktningen av de fortsatta förhandlingarna avseende Prop. l988/89z'140 mera långsiktiga åtgärder. Viss oenighet och oklarhet föreligger dock när Bilaga 2 det gäller metoderna för och definitionen av en sådan frysning'. Det går f.n. ej att förutse om det förhandlingsmöte i GATT som planerats äga rum i början av april kommer att resultera i något åtagande om frysning av jordbruksstödet på kort sikt.

3 Prisutvecklingen på livsmedel

I Sverige har utvecklingen inom livsmedelssektorn under 1980-talet inne- burit kännbara prishöjningar på livsmedel. Prishöjningarna har skett inom alla led i livsmedelskedjan. Den allmänna inflationen i samhället ligger till grund för denna utveckling. Inte minst arbetskraftskostnaderna har varit av stor betydelse för prisutvecklingen inom livsmedelsområdet. En annan bidragande orsak till de höga priserna under perioden har varit minskade livsmedelssubventioner. Bortsett från en tillfällig subventionering den 17 november 1986—1 juli 1987 togs alla subventioner bort den 1 december 1983 utom för mjölk. Mjölksubventionerna minskades senast den 1 juli 1987 och den 1 juli 1988. En ytterligare neddragning kommer att genomfö- ras den ljuli 1989. ' Under överläggningarna har parterna fört en ingående diskussion om prisutvecklingen på livsmedel. Till grund för dessa diskussioner har bl a legat material över prisutvecklingen som tagits fram av lantbruksekono- miska samarbetsnämndens indexgrupp. Denna expertgrupp redovisar in- dexserier för priser i olika led från producent till konsument. Producent- priserna mäts med avräkningsprisindex (A-index). Prisregleringsprisindex (PR-index) mäter priserna i det led där prisregleringen verkar. Dessa priser innefattar viss förädling. Producentprisindex för livsmedelsindu- strin (PPI-J) registrerar priserna för förädlade produkter medan konsu- mentprisindex för jordbruksprodukter (KPI-J) mäter priserna i butiksle- det. En viss försiktighet bör iakttas vid jämförelser mellan olika indexseri- er. Faktorer som försvårar jämförelser är bl. a. att råvarorna genomgår förändringar på sin väg till konsument, skillnader i tidpunkt för prisänd- ringar i olika led samt förändrade subventioner och regleringsavgifter.

* Dessa frågor har närmare belysts i en inom nämnden utarbetad promemoria som överlämnats till den parlamentariska arbetsgrupp som arbetar med förslag 1111 en ny livsmedelspolitik(l988-11-17).

• Sida 64
•  Original

Tabell 1. Prisutvecklingen för jordbruksprodukter enligt olika index, årliga genom- Prop. 1988/892 140 snittliga procentuella förändringar Bilaga ,) Årlig förändring, %

I genomsnitt Jämfört med föregående år I genomsnitt

1980—1984 1985 1986 1987 1988 1985—1988

Konsument- priscr(KPI-J) + 13.6 +7.9 +6.2 +4.7 +7.8 +6.7 vegetabilier + 12.8 +6.4 +6.8 +5.0 +7.5 +6.4 animalier +14.1 +8.7 +5.9 +4.5 +7.9 +6.8 Producent-

priser från livsmedels-

industrin (PPI-J) + 12.8 +7.3 +6.5 +4.4 + 6,8 +6.3 vegetabilier + 12.3 +7.9 +6.9 +5,2 +6.7 +6.7 animalier + 13.1 1-7.0 +6.2 +3.8 +7 0 + 6.0 Prisreglerings-

priser

(PR-index) +12,9 +5.0 +5 1 +4.2 +3.6 +4.5 vegetabilier +11.5 +2.8 +3 6 +7.5 —1.9 +3.0 animalier +13.3 +5.6 +5 5 +3.3 +5.1 +49 Avräknings—

priser

(A-index) + 8 5 +2,6 +4,8 +5 2 +6.0 +4 7 vegetabilier + 10 1 +0,6 +0.3 +2 7 +2,9 + 1,6 animalier + 8 2 +3.1 +6 2 +5 9 +6.9 +5 5 Produktions-

medelspriser

(PM-index) + 10.4 +6,3 + 1.7 +2.3 +5.7 +4.0

Som framgår av tabellen ökade priserna betydligt mer under perioden 1980— 1984 än under perioden 1985—1988. Prisökningarna har varit störst i konsumentledet och lägst i producentledet. Producentpriserna har dock stigit förhållandevis mycket under perioden 1986— 1988 beroende på den förbättrade produktionsbalansen vilket minskat exportkostnaderna. Livsmedelssubventionernas avveckling påverkar prisutvecklingen i PR- index, PPI-J och KPI-J men däremot inte prisutvecklingen enligt A-index.

Uppgifter om utvecklingen i EG-länderna visar att även där har konsu- mentpriserna på livsmedel under 1980-talet stigit snabbare än producent- priserna på jordbruksvaror. Livsmedelspriserna har dock i allmänhet stigit mindre än den allmänna prisnivån, i motsats till vad som gällt i Sverige (se nedanstående tablå):

Real prisändring. 1980=100 Livsmedel Jordbruksprod. Konsumentpris Producentpris 1987 1987/88 Västtyskland 96.7 76.1 Storbritanien 94.0 81.9 Italien 91.9 76.4 Danmark 97.6 76.5 Sverige 114.4 94.6

1 Priserna i Sverige har påverkats av ändrade subventioner. 2 Vid jämförelsen bör iakttas att momsen kan vara olika i olika länder

• Sida 65
•  Original

I syfte att belysa 1ivsmedelssubventionernas inverkan på prisbildningen Prop. 1988/89: 140 under 1980-talet har en särskild beräkning gjorts där prisutvecklingen Bilaga2 justeras för inverkan av subventionerna. Resultaten av denna beräkning redovisas i tabell 2.

Tabell 2. Prisutvecklingen för jordbruksreglerade livsmedel l980-88.%

Faktiskt registre- Beräknad prisutveck- rad prisutveckling ling om korrigering görs för inverkan av livsmedelssubven- tioner Prisregleringsledet (PR-index) 93 64 Livsmedelsindustriledet (PPI-J) 106 78 Konsumentledet inkl moms (KPI-J ) 1 15 86 KPI — Totalt 77

Även om analyser av detta slag är förenade med osäkerhet visar sammanställningen den stora betydelse som minskningen av livsmedels- subventionerna haft för prisutvecklingen under 1980-talet. Utan ändrade subventioner skulle prisökningen i det led där jordbruksprisregleringen verkar (prisregleringsledet) ha varit något långsammare än den allmänna prisutvecklingen.

Livsmedelssubventionerna infördes under 1973. Det kan därför också vara av intresse att belysa prisutvecklingen under hela den period som subventionerna påverkat utvecklingen.

Av tabell 3 framgår prisutvecklingen under perioden 1972—1988. Peri- oden 1972—1980 dämpades prisökningarna i prisregleringsledet genom livsmedelssubventionerna medan förhållandet var det omvända under perioden 1980—1988. På k-mjölk kvarstår viss del av subventionerna och sett över hela perioden har därför de faktiska priserna dämpats härav. En överslagsmässig korrigering för subventionernas effekter har angetts inom parentes. Eftersom mervärdeskatten har ändrats under perioden redovisas prisutvecklingen i konsumentledet såväl inkl som exkl moms.

• Sida 66
•  Original

Bilaga 2

Tabell 3. Prisutvecklingen för jordbruksreglcrade produkter 1972—1988, årlig pro- Prop. 1988/ 89: 140 centuell förändring

Period 1972—80 1980—88 1972—88 % % % Producentpriser (A-index) 8,7 - 6.6 7,7 Prisregleringspriser (PR-index) 6.2 8.6 7.4 (7.8)' Konsumentpriser jordbruksreglcrade produkter (KPI-J) inkl moms 8.0 10.1 9,0 (9.3)' exkl moms 7 5 9.8 8 7 (9.0)' Konsumentpriser, totalt inkl moms 9.9 7.4 8.6 exkl moms 9.4 7.2 8.3

' Beräknad prisutveckling utan livsmedelssubventioner.

Av tabellen framgår att producentpriserna under perioden ökat med i genomsnitt 7.7% per år samtidigt som prisregleringspriserna stigit med 7,4%. I konsumentledet har priserna påjordbruksprodukter under samma period ökat med genomsnitt 90% per år. I konsumentledet har de jord- bruksprisreglerade produkter ökat något mer än den allmänna prisutveck- lingen (KPI-totalt). De reglerade priserna och producentpriserna har dock ökat något långsammare än den allmänna prisutvecklingen sett över hela perioden.

4 Marknadsutveeklingen 4.1 Vegetabilieprodukter

Den svenska åkerarealen uppgår till 2.8 miljoner hektar. Under hela efterkrigstiden har arealen minskat, totalt uppgår minskningen till ca 700000 hektar (—18 procent). Arealminskningen var som störst under början på 1960-talet då ca 1 procent togs ur produktion per år. Under 1970- och 1980-talet har arealen minskat betydligt mindre. Arealminsk- ningen har under 1980-talet uppgått till ca 0.3 procent per år, det motsva- rar ca 10000 hektar. Mellan 1987 och 1988 har åkerarealen minskat med ca 18 000 hektar (—-0.6 procent), vilket är den största minskningen under senare år. Arealnedgången under senare år torde bl a bero på bidrag som lämnats till skogsplantering och på den återhållsamma prissättning som skett bl. a. p.g.a. stora överskott och låga världsmarknadspriser.

Av den totala åkerarealen utnyttjas f n drygt hälften för odling av spannmål. Spannmålsarealen har i stort sett varit konstant under lång period men har relativt sett ökat då den totala åkerarealen har minskat. Under 1980-talet har spannmålsgrödor odlats på ca 50-55 procent av arealen. 1987 och 1988 års spannmålsodling minskade dock med ca

• Sida 67
•  Original

150000 resp ca 230000 hektarjämfört med 1986 års odlingen. Orsaken till Prop. 1988/89: 140 minskningen är främst att det av regleringsmedel utgått ersättning för Bilaga 2 mark som lagts i träda resp omställningsprogrammet. Anslutningen till omställning 90 beräknas bli lika stor 1989 som 1988.

Spannmålsarealen består till ca 25 procent av brödsädesgrödor och till ca 75 procent av fodersädsgrödor. Odlingen av råg har minskat under en rad av år på 1980-talet. Sådden hösten 1988 tyder 'dock på en kraftig arealökning, vilket även gäller för höstveteodlingen. Bland fodersäden är det främst kornodlingen som minskat p g a ovan nämnda program, odling- en av havre ökade något mellan 1987 och 1988.

Val/arealen har minskat under lång följd av år men det senaste året har arealen ökat med ca 5 procent till ca 900000 hektar. Ökningen kan förkla- ras med att ersättning utgått för omläggning av areal från spannmål till vall.

Oljeväxlarealen uppgår normalt till ca 170000 hektar. Oljeinnehållet i skörden motsvarar i stort den inhemska förbrukningen. Under 1988 var odlingen mindre främst p g a otjänliga väderleksförhållanden för sådd av höstoljeväxter hösten 1987 och av omställningsprogrammet. Hösten 1988 har däremot en mycket stor areal höstraps såtts.

Potatisarealen omfattar ca 40 000 hektar varav matpotatisarealcn upp- går till ca 30000 hektar och fabrikspotatisarealen till ca 10000 hektar. Matpotatisarealen är vid normal skörd tillräcklig för landets behov. Av fabriksarealen utnyttjas ca 2/3 för odling till stärkelseindustrin och ca 1/3 till spritindustrin. Hälften av stärkelseproduktionen avsätts till pappersin- dustrin till världsmarknadspris.

Soekerbelsarea/ens storlek regleras genom beslut av statsmakterna. För 1988 har arealen uppgått till 51 000 hektar. JN förslår att arealen för 1989 bör uppgå till drygt 50 160 hektar. Enligt statsmakternas beslut skall på sikt ett importutrymme på 10— 15% uppnås. Denna areal motsvarar ett im- portutrymme om ca 8%.

Den trådade area/en har ökat kraftigt de senaste åren. Under 1987 och 1988 har arealen uppgått till ca 184000 resp 236000 hektar vilket kan jämföras med trädesarealen 1986 som uppgick till ca 66000 hektar. Ök- ningen kan förklaras med att det utgått ersättning för trädad areal under 1987 och 1988.

Hektarskördarna i vegetabilieproduktionen har ökat kraftigt sett över en längre tidsperiod. Ökningen har varit förhållandevis större i spannmåls- grödorna än i oljeväxtgrödorna. Förädlingsarbetet på oljeväxtområdet har inriktats mot att ta fram sorter med hög kvalitet framför att finna sorter med hög avkastning. Hektarskördarna för de höstsådda grödorna var normala medan de vårsådda grödorna uppvisade lägre skördar under 1988.

De totala spannmåls- och oljeväxtskördarna blev mindre än normalt för 1988. Avvikelsen från normskörd beror dels på lägre hektaravkastning och på en mindre areal (trädan).

Spannmålsöverskottct för 1988/89 har beräknats till ca 500 milj kg, vilket kan jämföras 'med ett överskott på 1 277 milj kg vid normal skörd och normal areal (exkl effekter av omställningsprogrammet).

• Sida 68
•  Original

De höstsådda arealerna 1988 är större än normalt, det gäller speciellt. Prop. 1988/89: 140 höstrapsarealen. Den höstsådda arealen av raps är den största sedan 1968 Bilaga 2 och höstrågarealen är den största sedan 1977. Den stora trädesarealen, tidig skörd och lämpliga väderleksbetingelser gav goda möjligheter till en omfattande höstsådd.

Konsumtionen av vegetabilier är stabil. Konsumtionen av vete- och rågmjöl har dock ökat något, medan konsumtionen av matfett minskat något. Orsaken till att matfettskonsumtionen minskat är dels en volym- minskning totalt, dels en övergång till matfettsprodukter med lägre fett- , halt.

Så länge inga större förändringar sker i fråga om åkerarealens storlek kommer det att finnas ett utbudstryek i fråga om vegetabilieprodukter, vilket innebär en risk för fortsatt överproduktion.

5 Förslag till prisreglering under tiden 1 juli 1989— 30junil990

Jordbruksnämnden föreslår följande för prisregleringsperioden 1 juli 1989— 30juni 1990. _ -

Vid överläggningarna har presenterats ett rikhaltigt ekonomiskt-statis- tiskt material för parterna vilket legat till grund för de bedömningar som gjorts. Materialet har omfattat uppgifter om pris— och marknadsutveck-

-72

• Sida 73
•  Original

ling. kostnadsutvecklingen inom jordbruket och förädlingsindustrin, jord- Prop. 1988/89: 140 brukarnas inkomstförhållanden, konsumenternas livsmedelsutgifter, den Bilaga 2

internationella utvecklingen m m.

Överläggningarna har tidigare i allmänhet lett fram till ett totalbelopp, i miljoner kr, att tillföras jordbruket, med hänsyn till inkomst- och kost- nadsutveckling m m. Därefter har beloppet fördelats i prisändringar på olika varor, varvid också marknadsläget beaktats.

LRF har ansett att denna modell bort följas även vid årets överläggning- ar. KD har däremot hävdat att principen om obundna överläggningar i 1984/85 års riksdagsbeslut och regeringens direktiv innevarande år moti- verar ett ökat hänsynstagande till den internationella utvecklingen, sam- hällsekonomin och marknadsläget. KD har under överläggningarna direkt diskuterat prisändringarna för resp produkt utan att låsa dem inom en totalram.

Jordbruksnämnden har i sitt förslag, som framgår av det följande, för-

sökt göra en allsidig bedömning av samtliga under överläggnignarna fram- komna förhållanden.

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1988-l 1-14 402-613/87

Regeringen Jordbruksdepartementet

Konsekvenser av en avveckling av prisregleringen för ägg

Regeringen gav genom beslut den 4 juni 1987 statens jordbruksnämnd i uppdrag att utreda former för och konsekvenser av en avveckling av prisregleringen för ägg.

Jordbruksnämnden överlämnar härmed ifrågavarande utredning. Un- der arbetets gång har samråd skett med lantbruksstyrelsen.

Detta ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Ala- maa. Brangmo. Ekberg. Fringel och Genfors efter föredragning av byrå- chefen Berger i närvaro av avdelningscheferna Sjöberg och Öjeheim.

Ledamoten Alamaa samt ledamöterna Fringel och Genfors har avgett särskilda yttranden som bifogas.

Ingvar Lindström Olle Berger

Prop. l988/89:140

Bilaga 3

7. Sammanfattande slutsatser och förslag 7.1 Äggprisregleringen

Sotn framgår av avsnitt 4 omfattarjordbruksprisrcgleringen — dels ett gränsskydd mot importerade livsmedel (för närvarande i form av avgifter — ett slags tullar). Gränsskyddet är det kraftigaste medlet inom jordbruksprisregleringen.

— dels en inhemsk marknadvice/ering.

Gränsskyddet används för att åstadkomma den åsyftade prisnivån inom landet (t.ex. mittpriserna).

Den inhemska marknadsregleringen utgör ett kompletterande medel (lagring och export). Genom denna förhindras främst att överskottskvanti- teter på den inhemska marknaden i allt för stor utsträckning pressar priserna för jordbruket. Av de interna marknadsåtgärderna har exporten. som möjliggörs genom exportbidrag. störst betydelse.

I avsnitt 1.2 redovisas 1985 års livmedelspolitiska beslut vad avser bl. a. äggproduktionen. Därvid framgår att statens medverkan även fortsätt- ningsvis bl.a. bör avse administration av regleringsverksamhet och av- giftsuppbörd.

Som har framgått av föregående avsnitt har nämnden studerat konse- kvenserna av en avreglering av äggmarknaden genom en stegvis utförd analys.

1 den genomförda analysen av effekterna att minska regleringen har behandlats de av staten beslutade åtgärderna. I huvudsak är det som nyss redovisats fråga om generella åtgärder i form av gränsskydd och interna regleringar. Storproduktionsavgiften är som nämnts inte generell eftersom den särbehandlar företagen med hänsyn till deras storlek.

Nämnden har i sin analys inte kunnat beakta konsekvenserna av riksda- gens bcslut om ny djurskyddslag dvs. att burhönshållningen skall vara avvecklad senast 1999. samt att förbättrande åtgärder i befintliga anlägg- ningar skall vidtas under mellantiden. Samråd har skett med lantbrukssty- relsen i denna fråga. Härvid har framkommit att lantbruksstyrelsen ännu ej har gett ut närmare föreskrifter beträffande dylika åtgärder. Sådana föreskrifter förväntas under börjanav l989.

Nämnden är dock medveten om att de nya bestämmelserna kan komma att få mycket stor betydelse för äggnäringens framtid.

Nämnden utgår ifrån att hänsyn kommer att tas till dessa föreskrifter när ställning tas till avreglering.

Som tidigare har redovisats har framför allt under första delen av 1980- talet ett flertal försök med statlig medverkan gjorts att komma till rätta med uppkommande överskottssituationer på ägg genom olika typer av tillfälliga ingrepp (t.ex. utslaktningskampanjer. kläckningsbegränsningar. produktionsuppehåll). Dessa åtgärder har visat sig ge endast tillfälliga förbättringar och därmed inte lett till långsiktiga lösningar.

Nämnden har under senare år varit mycket restriktiv till införande av tillfälliga regleringsåtgärder bl. a. inom äggområdet trots upprepade fram- ställningar från producenthåll. Nämnden har också i skrivelse till äggbran-

• Sida 97
•  Original

Bilaga 3

schen deklarerat sin uppfattning i denna fråga. Det är nämndens bestämda uppfattning att denna typ av tillfälliga åtgärder (regleringar) bör undvikas. Åtgärderna har nämligen en tendens att låsa fast kapacitet i näringen och motverka en mer långsiktig balans. 1 den mån branschen utan statlig medverkan i framtiden kommer att införa utbudsbegränsningar bör det ankomma på berörda myndigheter (jordbruksnämnden och näringsfrihets- ombudsmannen) att pröva dessa åtgärders eventuellt skadliga verkan.

Sammanställning av remissyttranden över jordbruksnämndens utredning Konsekvenser av en avreglering av prisregleringen för ägg Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts av kommerskollegium, näringsfrihetsombudsmannen (NO). statens pris- och konkurrensverk (SPK). konsumentverket (KoV). lantbruksstyrelsen. statens livsmedels- verk. statens jordbruksnämnds konsutnentdelegation, statens industriverk (SlND). statskontoret. riksrevisionsverket (RRV-). Sveriges lantbruksuni- versitet (SLU). statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). skogs- och jord- brukets forskningsråd. länsstyrelsen i Jämtlands län. Föreningen foder och spannmål. Grossistförbundet Svensk handel, Kooperativa förbundet. (KF). Landsorganisationen i Sverige (LO). Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svenska lantarbetareförbundet. Svenska livsmedelsarbetareför- bundet, Svensk fjäderfäskötsel. Sveriges livsmedelsindustriförbund (SLlM) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

1 Allmänna synpunkter

l.l Kommerskollegium konstaterar att det område som berörs av den nu föreliggande utredningen avser en av de ekonomiskt sett minsta sektorerna inom jordbruksområdet. — — — Med hänsyn till den relativt svaga areella anknytningen är äggproduktionen i huvudsak att jämföra med industriell produktion. _ —- —

Kollegiet förordar en så långtgående liberalisering som möjligt på ägg- området. Med hänsyn till att flertalet övriga länders marknader för ägg är föremål för reglering synes det dock inte rimligt att Sverige nu ensidigt genomför en total liberalisering på området.

1.2 Näringsfrihetsombudsmannen: Liksom andra regleringar på jord- bruksområdet synes regleringarna inom äggnäringen varken ha åstadkom- mit balans på marknaden. som haft en permanent överskottsproduktion sedan mitten av 1970-talet. eller en tillfredsställande lönsamhet i produ- centledet. — —' — En friare marknad skulle kunna leda till en volyman- passning i branschcn," vilken på sikt kan ge en bättre resursallokering och högre lönsamhet för kvarvarande företag. Vid en analys av regleringssyste- met är det av vikt att notera att från beredskapspolitisk synpunkt är produktionen av ägg av mindre betydelse än många andra verksamheter i jordbruket, t.ex. mjölkproduktionen. Produktionen av ägg är dessutom från planeringssynpunkt förhållandevis kortsiktig.

1.3 Statens pris- och konkurrensverk delar utredningens slutsats att en avreglering är möjlig och skulle medföra positiva effekter för. samhället. Statens jordbruksnämnd har dock i sin konsekvensbeskrivning redovi- sat en alltför negativ bild av avregleringens effekter då man i sin analys haft en något snäv utgångspunkt. Viktiga aspekter som bl.a. tillgången av importägg och svenska konsumenters efterfrågan har inte analyserats full- ständigt.

• Sida 102
•  Original

Bilaga 4

1.4 Konsumentverket har tidigare framfört att en avreglering av jord- bruksstödet är väl motiverat från konsumentsynpunkt bl.a. därför att "stödet fungerar dåligt både vad gäller matens kvalitet och pris. Verkets uppfattning är att efterfrågan skall vara avgörande för produktionens storlek samt att ansvaret för en överproduktion bör ligga på jordbruket.

1.5 Lantbruksstyrelsen instämmer i huvudsak med utredarnas bedöm- ningar och har ingen erinran mot att steg] och 2 i regleringen genomförs. Styrelsen delar uppfattningen att överskottsproblem i möjligaste mån bör lösas via pris och marknad. Styrelsen är negativ till åtgärder som kan medföra betydande införsel av ägg. Styrelsens veterinära expertis anser att risken för överföring av smitt- samma sjukdomar mcd ägg inte är obetydlig. Det är därför av vikt att införsel endast sker från länder fria från i första hand Newcastle Disease. ] dagsläget är införsel av färska ägg således endast möjlig från Danmark, Finland och Norge. Det är inte troligt att en utökning till fler länder blir aktuell inom de närmaste åren eftersom sjukdomen har en världsomfat- tande spridning och vaccination är en allmänt använd bekämpningsme- tod. — — —

1.6 Livsmedelsverket: Från de utgångspunkter som livsmedelsverket har att bevaka vill verket framföra den allmänna synpunkten att minskad äggprisreglering torde för konsumenterna komma att på sikt medföra fördelar. — — — En avreglering av äggmarknaden måste enligt jordbruks- nämnden ske stegvis och på flera års sikt. Så länge regleringen finns kvar bör regleringsmedel användas för att främja äggkvaliteten.

1.7 Jordbruksnämndens konsumentdelegation: Mot bakgrund av att ägg- produktionen är förhållandevis väl avgränsad från övrigjordbruksproduk- tion, samtidigt som äggen ur beredskapssynpunkt har en underordnad roll. finner konsumentdelegationen det naturligt att arbetet mot ökad mark- nadsanpassning börjar med just äggrcgleringen. Beaktas bör dock att den parlamentariska arbetsgrupp, som är tillsatt för att se överjordbrukspoliti- ken. kan komma med förslag som inverkar på äggrcgleringens utformning.

1.9 Statskontoret: Vi har i en följd av yttranden som rört regleringar på jordbrukets område framhållit nödvändigheten av en förenkling och av- reglering. Vi anser inte att ägg utgör något undantag utan ställer oss bakom en avveckling av regleringen så långt som sig göra låter. — — — Vidare bör arbetet i den parlamentariska arbetsgruppen inom jordbruksdepartemen- tet avvaktas för att få underlag för en samlad avveckling av regleringar

inom jordbruksnäringen.

1.11 Sveriges lantbruksuniversitet delar JN:s generella utgångspunkt att regleringsåtgärder bör undvikas och att prisets och marknadens roll gene- rellt sett bör ökas. En bred erfarenhet visar att flertalet regleringar motver- kar sina egna syften — — — och hämmar en sund ekonomisk utveckling.

SLU är dock tveksam till en särbehandling av äggproduktionen, särskilt om ambitionen är en total avreglering av denna men med bibehållet regleringssystem på övriga produktmarknader. En sådan bör ses i ett större . sammanhang innefattande jordbruksproduktionen i dess helhet.

De företagsekonomiska konsekvenserna har endast i begränsad utsträck- ning behandlats i utredningen. Vid nuvarande lönsamhetsläge i äggprodu- cerande företag är det uppenbart att många äggproducenters ekonomi

• Sida 103
•  Original

Bilaga 4

skulle allvarligt påverkas av en avreglering. Förslag på detta område måste vara långsiktiga och ge tid och möjligheter till omställning till en ny situation.

Det är möjligt men inte säkert att en avreglerad äggmarknad ger större prisvariation än den nuvarande situationen. Om detta är fallet bör detta i viss mån vara en fördel för mindre producenter. som kan balansera dessa prissvängningar med inkomster från andra grenar i företaget. Dessa har också möjligheter att inrikta sig på nisehtnarknader för ägg med speciella kvalitetskrav.

1.15 Länsstyrelsen i Jämtlands län: Såväl införande av nya regleringar som förändringar och borttagande av befintliga regleringar måste vara kopplade till målen förjordbrukspolitiken. Rapporten har i flera avseenden brister som försvårar remissinstanser- nas arbete. Den innehåller t.ex. onödiga upprepningar, tabeller och dia- gram med felaktiga sortangivelser etc. och bitvis en mycket svårförståelig svenska. vilket innebär att onödig tid fått ägnats åt att tränga in i materi- alet. Tid som i stället borde ha ägnas åt att analysera sakfrågan och att värdera rapportens förslag. Den allvarligaste bristen är emellertid att rapportens analyser av konse- kvenserna för prisbildningen. den regionala fördelningen av produktio- nen. företagens ekonomi m.m. är alltför ytlig och översiktlig. Därigenom försvåras remissinstansernas möjligheter att rätt värdera de olika försla- gen. Det gäller speciellt de förslag som benämns steg2 och steg 3.

1.18 Föreningen foder och spannmål har icke något att invända mot utred- ningens grundinställning till att tillfälliga regleringsåtgärder i möjligaste mån skall undvikas och att prisets och marknadens roll i stället bör ökas. Denna syn ligger helt i linje med föreningens övergripande positiva inställ- ning till en mer övergripande avveckling av regleringen av det svenska jordbruket. Det är emellertid mycket viktigt att avvecklingen av prisregleringen för ägg sker i samråd med branschen. Detta för att underlätta en successiv anpassning till de nya förutsättningar som därmed kommer att råda på marknaden. _

1.19 Svenska lantägg AB genom Grossistförbundet Svensk handel: Myn- digheternas grundläggande uppgifter är att tillgodose konsumenternas be— hov av tillräcklig mängd ägg av hög kvalitet till rimligt pris. För att detta skall vara möjligt måste producenterna få täckning för sina produktions-' kostnader. en arbetsersättning som motsvarar normal lönenivå och klara besked om framtidajordbrukspolitik så att de vågar fortsätta med produk- tionen. _ Hittillsvarande jordbrukspolitik. administrativa organ och regleringar har tillgodosett konsumenternas och producenternas behov i stort sett på ett mycket bra sätt. — — -— Äggproduktionen kommer inom de närmaste åren att sjunka betydligt under självförsörjningsbehovet på grund av djurskyddsbestämmelserna — — —. Detta är allvarligt då kontinuerliga överskott ej finns på världsmark- naden och säsongmässiga efterfrågesvängningar tidsmässigt sammanfaller med de svenska. Produktionsformerna är på alla sätt sämre utomlands och äggkvalitetcn lägre. — — — Regleringskostnaderna för ägg har under sena- re år ökat i alltför hög grad och tillfälliga regleringsåtgärder har lett till stimulans för utbyggnad av alltför stor produktionskapacitet. Denna elimi- neras nu genom djurskyddsreglerna vilka också hindrar snabb utbyggnad

• Sida 104
•  Original

av ny kapacitet. Frågan om avreglering har i denna situation i hög grad Prop. 1988/89: 140 mist sin aktualitet. Bilaga 4 — — —. Konsekvenserna ur samhällsfinansiella synpunkter och för de av regleringarna berörda parterna har utretts ofullständigt och bör klarläg- gas närmare innan något beslut fattas.

1.21 Kooperativa förbundet har i flera remissyttranden exempelvis över LM-K, LMU. ESO och FOA-utredningarna framfört åsikten att pris. kon- kurrens och lönsamhet är de effektivaste medlen för att framdeles uppfylla konsumentmålet och nå en eftersträvad produktionsbalans och tillfreds- ställande lönsamhet inom jordbruket. KF har därför en p05itiv inställning dels till utredningens syfte att utreda former för och konsekvenser av en ”avveckling" av prisregleringen för ägg. dels till jordbruksnämndens deklarerade grundinställning att prisets och marknadens roll bör ökas.

Regeringen har — — # tillsatt en parlamentarisk utredning med uppgift att se över-helajordbrukspolitiken. Det borde därför. enligt KF:s uppfatt- ning. finnas anledning att låta äggutredningen ingå som en del i den parlamentariska gruppens arbete så att åtgärder inom äggrcgleringen syn- kroniseras med andra eventuella ingrepp ijordbruksprisregleringen.

1.23 Lantbrukarnas riksförbund: — — — Det finns ingen grund för att söka en särbehandling av äggproduktionen vad gäller den principiella tillämpningen av prisregleringen. Effekterna av en avreglering och av den nya djurskyddslagstiftningen måste analyseras i ett sammanhang. En stor del av rapporten ägnas åt beskrivningar av prisregleringen för ägg. produktion och konsumtion, prisbildningsteori m.m. Vidare lämnas en ingående redogörelse för storproduktionsregleringen.

Analysavsnittet är däremot jämförelsevis kort. Enligt regeringens upp- drag skulle utredningen bl.a. omfatta en redovisning av konsekvenserna av en avveckling för produktionen, konsumentpriserna. regleringsekono- min och råvarukostnadsutjämningen. Vidare skulle effekterna från han- delspolitiska. regionalpolitiska och statsfinansiella synpunkter redovisas.

Flera av de ovan nämnda aspekterna berörs ytligt eller inte alls i utred- ningen. Analysen förefallcr främst vara inriktad på administrativa aspek- ter och saknar i hög grad den koppling till enskilda producenters förutsätt- ningar och ekonomi som borde ingå i ett beslutsunderlag av detta slag. Möjligheterna att dra nytta av erfarenheter från andra länder har inte heller utnyttjats. Materialet behöver därmed kompletteras på flera områ- den.

1.25 Svenska lantarbetareförbundet: — — — Vi anser det vara av vikt att påpeka att det sedan direktiven för utredningen lades fast har beslutats om en ny djurskyddslag, som kommer att fördyra produktionen i Sverige jämfört med omvärlden.

1.26 Svenska livsmedelsarbetareförbundet: Det finns — — — ingen anled- ning att i dag särbehandla äggrcgleringen och därmed riskera låsningar som försvårar arbetet med att skapa en bättre generell jordbrukspolitik. — — — Så vitt vi kan förstå måste frågan om äggregleringen samordnas med den övriga jordbrukspolitiken och därför hänskjutas för överarbetning till den sittande parlamentariska arbetsgruppen för livsmedelspolitiken. Nödvändiga förbättringar i fråga om djurskydd. miljöpolitik. regional- politik och kvalitet bör lämpligen skötas i särskild ordning och därför utanför jordbruksregleringens ram. 10

• Sida 105
•  Original

1.28 Svensk f'jäderläskötsel: Utredningen är enligt föreningens uppfatt- Prop. l988/89:140 ning ofullständig i fråga om konsekvenserna av en avreglering sådana de Bilaga 4 kan förväntas drabba såväl producenter som konsumenter. Föreningen anser det dessutom olyckligt ur ett flertal synpunkter att överväga så genomgripande förändringar av förutsättningarna för svensk äggproduktion i ett skede då näringens framtid till följd av ovisshet om effekten av ny lagstiftning (djurskydd. livsmedel. kvalitetsbetalning) är näst intill omöjlig att överskåda.

1.29 Sveriges livsmedelsindustriförbund instämmer i jordbruksnämndens bedömning att en avveckling av prisregleringen för ägg skulle kunna ske. Något behov av en prisreglering på äggområdet föreligger ej enligt SLlM:s mening. Det formella stödet för en avveckling finns också enligt SLIM i 1985 års livsmedelspolitiska beslut där det anges att "stödet (till jordbru- ket) bör liksom nu lämnas som ett prisstöd i huvudsak genom ett gräns- skydd som vid behov kompletteras med marknadsreglerande åtgärder (jordbruksprisreglering). SLlM anser därför att en så långtgående liberalisering och avreglering som möjligt bör genomföras på detta område. Det faktum att andra länders marknader för ägg är föremål för reglering gör dock att en fullstän- dig liberalisering inte är möjlig. Att ensidigt öka konkurrensen på den svenska marknaden genom ett ensidigt borttagande av gränsskyddet, vil- ket skulle innebära att den svenska produktionen slogs ut. är ingen betjänt av. En fullständig avreglering måste därför ske ömsesidigt.

2 Steg 1 Borttagande av den differentierade storproduktionsavgiften

2.2 Näringsfrihetsombudsmannen: Med den lösning NO — — — förordar finns _ — — inga motiv till en storproduktionsavgift. Såsom framkommer i utredningen har den ej heller haft avsedd effekt främst på grund av att det finns effektiva tillvägagångssätt att kringgå avgiften och att de företag som ålagts att betala avgiften har kunnat kompensera sig för denna genom att vältra över kostnaden till nästkommande led i produktionskedjan. Om en progressiv avgift för ökad produktionsvolym skall vara effektiv krävs att denna utgör en högre kostnad än vad vinsten blir av att utnyttja stordrifts- fördelar. Ett dylikt system är emellertid så kontraproduktivt att det ej är acceptabelt. Dessutom har storproduktionsavgiften visat sig svår att admi- nistrera. varför denna avgift under alla förhållanden bör tas bort.

2.5 Lantbruksstyrelsen har ingen erinran mot utredningens förslag under steg 1. Ett slopande av avgiften i nuläget torde ej medföra någon utbyggnad av de större företagen med hänsyn till bestämmelserna i den nya djur- skyddslagen. — — —

2.7 Jordbruksnämndens konsumentdelegation: Storproduktionsreglering— en bör avskaffas främst beroende på att den bidrar till högre konsument- priser och ett mindre rationellt resursutnyttjande. Begränsade möjligheter till att identifiera avgiftsskyldiga storproducenter har bidragit till en låg måluppfyllelse och höjda kostnader för såväl stat som konsumenter och producenter. l l

• Sida 106
•  Original

2.11 Sveriges lantbruksuniversitet stöder förslaget att avskaffa den särskil- Prop. l988/ 89: 140 da storproduktionsavgiften. Det kan ej anses vara klarlagt att storproduk- Bilaga 4 tion av ägg i sig ger sådana nackdelar att man därför upprätthåller en särbehandling. En dylik särbehandling förekommer inte inom andra delar av näringslivet. Miljö- och djurskyddshänsyn bör som framhålles av JN knytas till åtgärder inom det senare området.

2.15 Länsstyrelsen i Jämtlands län: Enligt länsstyrelsens uppfattning bör styrmedel vara så direkta som möjligt. Den nuvarande differentierade produktionsavgiften bör således i första hand ersättas av direkta begräns- ningar av företagsstorlek i avsikt att stödja familjejordbruket och speciella miljökrav för att uppnå miljömålet. Eftersom dessa avgifter använts till att finansiera överskottshanteringen och eftersom länsstyrelsen förutsätter en fortsatt sådan hantering måste en alternativ finansiering ordnas. Länsstyrelsen delar i detta avseende rap- portens synpunkter om en generell produktionsavgift. Denna avgift bör dock begränsas till att omfatta äggproducenter utanför norrlandslänen. Det är nämligen nödvändigt att ta viss hänsyn till de regionala skillnader- na i fördelning av produktion och konsumtion. Det kan såväl av regional- politiska som beredskapsskäl inte vara rimligt att producenter i Norrland skall bekosta'överproduktionen hos de stora producenterna i södra Sverige sålänge som produktionen i Norrland understiger konsumtionen. Om det anses möjligt att införa en generell produktionsavgift kombine- rad med direkta storleksbegränsningar bör avgiften differentieras kraftiga- re så att den verkligen får den avsedda effekten — — —.

2.19 Svenska lantägg AB genom Grossistförbundet Svensk handel: En differentierad avgift är i och för sig befogad men då den ej kan administre- ras på ett tillfredsställande sätt vill vi tillstyrka att den avskaffas. Någon annan form av stöd för produktion i begränsad skala och i avlägsna områden t.ex. Norrland bör införas. Grundavgiften bör i fortsättningen ' tas ut i kläckeriledet och belasta samtliga försålda unghöns.

2.21 Kooperativa förbundet instämmer i att den stafflade storproduktions- avgiften tas bort och att den kan ersättas med en enkel odiffcrentierad avgift. KF är också positivt till förslaget att åtgärder av miljö- och djur- skyddsskäl inte bör styras med prisregleringsinstrument utan via miljö- skydds- eller djurskyddslagstiftning.

2.23 Lantbrukarnas riksförbund: 1 avsnitt 6.3 konstateras att en ökning av de allra största besättningarna har skett sedan storproduktionsavgiften infördes. Samtidigt ställs frågan "hur utvecklingen hade varit om inte storproduktionsregleringen existerat”. Längre fram i samma avsnitt dras slutsatsen att produktionsstrukturens utveckling inte med säkerhet har samband med avgiftssystemets utformning. Argumentationen är här oklar. Det är naturligtvis svårt att reda ut orsakssambanden när ett investerings- förbud samtidigt har gällt. Med de stordriftsfördelar som finns inom äggproduktionen skulle andelen stora företag sannolikt ha varit större utan dessa styråtgärder.

— — — Med en odifferentierad produktionsavgift kommer belastningen på mindre och medelstora producenter att öka relativt sett och leda till försämrad lönsamhet och utslagning för dessa kategorier.

2.25 Svenska lantarbetareförbundet: Differentierade produktionsavgifter bör upphöra och i fortsättningen vara lika avgift för alla kläckta hönor. 17

• Sida 107
•  Original

2.28 Svensk fjäderfäskötsel har på denna punkt inga erinringar mot Prop. 1988/89: 140 nämndens förslag eller de överväganden som görs beträffande konsekven- - Bilaga 4 serna av storproduktionsavgifternas ersättande med en likformig avgift. 1 den mån kostnader därmed i otillbörlig grad skulle komma att övervältras på mindre producenter och/eller till avsevärt förfång drabba Norrlands- länen. torde emellertid böra göras till föremål för närmare utredning.

3 Steg2 och steg 3 — Begränsning av överskottsfinansieringen resp. enbart gränsskydd

3.1 Kommerskollegium: En viktig målsättning bör enligt kollegiets mening vara att ta bort incitamenten för den nuvarande överskottsproduktionen av ägg i Sverige. Detta mot bakgrund av de betydande extrakostnader som denna, till följd avjordbruksregleringens utformning. medför för de svens- ka konsumenterna. Kollegiet förordar mot denna bakgrund, — — —- en avreglering i enlighet med steg3 ijordbruksnämndens rapport. vilket bl. a. skulle innebära ett avskaffande av nuvarande exportstöd. Kollegiet vill dock i sammanhanget understryka att en avreglering på området bör genomföras under en övergångstid som ger producenterna rimlig tid att anpassa sig till de nya förutsättningar som därvid kommer att gälla.

— — — Enligt kollegiets mening är. bl. a. att döma av överskottsproduk- tionens omfattning. det svenska gränsskyddet för ägg för närvarande högt. Det bör därför prövas huruvida nuvarande gränsskydd kan sänkas. Gräns- skyddet bör till sin form även fortsättningsvis utgöras av en rörlig avgift.

Med hänsyn till att enbart ett fåtal länder är tillåtna för import till Sverige synes det tveksamt om, i ett läge där den svenska marknadsregle- ringen för ägg avvecklas. tillräckliga leveranser av importägg kommer att kunna erhållas för att täcka en konsumtion av nuvarande omfattning. En följd kan bli kraftiga prisvariationer med bl. a. säsongmässigt höga priser. Frågan aktualiseras då huruvida det är möjligt att — utan otillbörliga risker för att till Sverige sprida Newcastlesjukan — bredda importmöjlig— heterna. exempelvis genom att tillåta import från vissa (osmittade) regio- ner inom de länder som har Newcastlesjukan. Även andra förfaranden kan eventuellt komma i fråga. Någon närmare prövning av de risker och komplikationer som aktualiseras i ett sådant sammanhang har inte gjorts. För att få en närmare uppfattning härom torde synpunkter i frågan behöva inhämtas från fackmyndigheterna i dessa frågor (lantbruksstyrelsen- och statens veterinärmedicinska anstalt).

3.2 Näringsfrihetsombudsmannen anser — — — att överskottsfinansi- eringen bör tas bort. Däremot kan det synas försvarligt att behålla ett rörligt gränsskydd, så länge världsmarknaden ej är avreglerad. Därutöver synes ett gränsskydd möjligen vara försvarligt under en övergångstid med hänsyn till att näringen kan behöva en mjukare övergång till friare förhål- landen. — —- — NO förordar mot denna bakgrund steg3 med den reserva- tionen att även gränsskyddet på sikt avvecklas.

Enligt NO:s uppfattning lär man inte kunna komma till rätta med överskottsproblematiken förrän man avreglerat så mycket att den enskilde äggproducenten_känner av tydliga signaler från marknaden i form av prisändringar. Overskottsfinansieringen i förening med gränsskyddet har medfört att marknaden inte givit tillräckligt tydliga signaler. — — —

3.3 Statens pris- och konkurrensverk anser att JN:s slutsatser i stort är riktiga sett ur en statisk teoretisk synvinkel. Om man för analysen väljer 13

• Sida 108
•  Original

ett mer dynamiskt angreppssätt och även värderar motverkande faktorer Prop. 1988/89: 140 blir resultaten inte lika givna. Exempel på sådana faktorer som talar för en Bilaga 4 fortsatt svensk äggproduktion även vid en mer eller mindre total avregle- ring är att det redan i dag finns konsumenter som är beredda att betala ett betydligt högre pris för t.ex. sprättägg trots att det inte finns någon objek- tivt fastställbar skillnad i smak utan endast en skillnad i produktionsmc-' tod. Det är inte osannolikt att många konsumenter skulle vara beredda att betala ett högre pris för svenska ägg med kvaliteter som färskhet. ”gladare" höns etc. Även på utbudssidan finns faktorer som har stor betydelse för möjlighe- ten till importkonkurrens. l .lst analys saknas en genomgång av möjlighe— terna till en ökad import av ägg i tillräcklig omfattning för att möta en ökad svensk efterfrågan.

3.4 Konsumentverket ställer sig positivt till de av utredningen föreslagna stegen ]. 20ch 3.

3.5 Lantbruksstyrelsen: Avsikten med skisserade förändringar under steg2 är att i ökad utsträckning styra marknadsbalansen med gränsskyddet och priset. Lantbruksstyrelsen instämmer i att priset måste få tillåtas spela en större roll i hanteringen av överskottsproduktionen eftersom det är det enda effektiva medlet (om man inte vill ha en fullständig produktionsreg- lering med de nackdelar det medför). — — —

Föreskrifterna till den nya djurskyddslagen kommer däremot — — — att medföra en sådan minskning av värphönsbeståndet att överskottsproble- men löses. åtminstone temporärt. Om därefter nya tendenser till över- skottsproduktion visar sig är det'värdefullt om priset i högre grad än hittills kan användas för att bibehålla marknadsbalansen. Långsiktigt tor- de detta vara det bästa även för producenterna som därigenom får "rätt signal" och undviker felinvesteringar.

— — -— Lantbruksstyrelsen finner att steg3 — — — kan leda till såväl starkt försämrad lönsamhet i näringen som otillräcklig självförsörjning på ägg inom landet. Steget har även negativa konsekvenser ur regionalpolitisk synpunkt och kommer att gynna de marknadsmässigt bäst belägna företa- gen.

3.7 Jordbruksnämndens konsumentdelegation förordar — — — en mark- nadsprissättning med införselavgifter eller annat gränsskydd. enligt steg tre. Den marknadsbalans som ges av de nya föreskrifterna om utrymme för värphöns ger naturliga förutsättningar för en sådan övergång. Bortta- gandet av finansiering till överskottshantering bör således ske i fas med att den nya djurskyddslagen börjar tillämpas.

3.9 Statskontoret: Jordbruksnämndens genomgång av konsekvenser av äggrcgleringen och ett avskaffande av densamma visar att de marknadsreg- lerande åtgärder som vidtagits endast haft effekt på kort sikt och att regleringarna fött nya regleringar. Kontroll av efterlevnad och administra- tion av regleringssystemet är resurskrävande och man kan ifrågasätta om systemet kan skötas korrekt. — — — Åtminstone steg 1—3 i avregleringen enligtjordbruksnämndens förslag bör genomföras.

3.11 Sveriges lantbruksuniversitet: Den nya djurskyddslagen kommer. un- der förutsättning att de förslag som nu behandlas inom lantbruksstyrelsen accepteras. mycket snart att begränsa antalet platser för värphöns genom 14

• Sida 109
•  Original

att beläggningen av burarna minskas från 4 till 3 hönor. Dessa nya belägg— Prop. 1988/89: 140 ningsföreskrifter kommer sannolikt att gälla från hösten 1989 och får fullt Bilaga 4 genomslagi produktinen i början av 1991. Följden härav blir en väsentlig minskning av produktionen. Nyinvestering i burhållningssystem är mind- re sannolik. Andra system är under utveckling men osäkerheten om dessa är ännu alltför stor för att stimulera till omfattande investeringar. Interna marknadsregleringar i jordbruket är svåra att motivera urprincipiell syn- punkt och de tenderar att skapa överskott. Avveckling av dessa medför dock omställningsproblcm för producenterna. i synnerhet om överproduk- tionen är stor. En samordning av avvecklingsåtgärder med exempelvis åtgärder på djurmiljöområdet. som förväntas ge en produktionsminsk- ning. bör därför eftersträvas.

3.15 Länsstyrelsen i Jämtlands län: Förslaget om att minska antalet hönor per bur från fyra till tre kommer troligen att ta bort elleri vart fall minska överskottet. — - — Alt helt slopa möjligheterna till finansieringen av överskottet skulle enligt länsstyrelsens uppfattning — — — slå hårdast mot de mindre produ- centerna och de mindre packerierna och således vara ytterst negativt för Jämtlands län och Norrland i övrigt.

— — — Jordbruksnämndens analys ger — — — inget klart svar på vad som kommer att hända om överskottsfinansieringen tas bort varför läns- styrelsen avstyrker att steg3 genomförs. Länsstyrelsen anser dock att nå- gon form av inskränkning av Svensk ägghandels möjligheter till över- skottsfinansiering bör göras. lnskränkningens utformning och storlek bör emellertid studeras vidare och på nytt remitteras innan beslut fattas.

3.19 Svenska lantägg AB genom Grossistförbundet Svensk handel: — — — Regleringar av nuvarande form måste finnas kvar då säsongvisa överskott kan förekomma trots att den totala produktionen per regleringsår kan ligga under självförsörjningsbehovet. — — —

3.21 Kooperativa förbundet: Steg2 bedömer KF som en övergångsform till steg 3. Det enda skydd som staten ställer till förfogande är gränsskyddet i steg 3. Branschen får själv ombesörja eventuell export av överskottspro- duktionen. KF är tilltalat av förslagen i steg3 enär graden av marknads- ekonomi är stor. KF vill dock hänvisa till vad som — — — anförts beträf- fande synkronisering med åtgärder inom jordbruksprisregleringens övriga avsnitt.

3.23 Lantbrukarnas riksförbund: — — — Med den låga efterfrågeelastici- tet som gäller för baslivsmedel. inte minst ägg. utgör marknadsregleringen ett nödvändigt skyddsnät för de drastiska prisfall som annars skulle bli följden om överskott måste avsättas direkt på den inhemska marknaden.

En begränsning av regleringsföreningens möjligheter till marknadsregle- rande åtgärder kommer dels att leda till större prisvariationer, dels till en sänkt genomsnittlig prisnivå. Effektens storlek avgörs av vilken ekonomisk eller volymmässig begränsning som fastställs.

Om man önskar åstadkomma en ökad marknadsanpassning i socialt acceptabla former krävs även fortsättningsvis en prissättning med kopp— ling till jordbrukets produktionskostnader och inkomstutveckling. vilket i sin tur kräver ett system med mittpris och prisgränser. Detta är en avgö- randejordbrukspolitisk fråga.

Av kommentarerna _ _ — framgår varför möjligheterna att vidta marknadsreglerande åtgärder är nödvändiga. Ett borttagande av mark— 15

• Sida 110
•  Original

nadsregleringen skulle medföra drastiskt ökade prisrörelser. Möjligheterna Prop. 1988/89: 140 att avsätta ens säsongmässiga överskott på den inhemska marknaden Bilaga4 måste betraktas som ytterst begränsade. Produktionen skulle därmed tvingas ned under självlörsörjningsnivån. eftersom förutsättningar saknas för marknadsreglerande åtgärder utan statlig medverkan. — _— — En viss sänkning av konsumentpriset är trolig. men det finns i praktiken inte grund för att göra antaganden om någon "automatik".

3.25 Svenska lantarbetareförbundet: Att en kortsiktig administrativ pris- styrning skulle kunna påverka produktionens storlek. tror vi inte på. Nuvarande system med prisgränser bör finnas kvar, eventuellt med större spännvidd. Prisgränserna fastställs vid förhandlingar. Det innebär att såväl sänkning som höjning av gränserna kan ske. En sådan prisstyrning minskar behovet av marknadsreglerande åtgärder.

3.28 Svensk fjäderfäskötsel instämmer i stort i vad nämnden anfört om de konsekvenser den upptagit till diskussion. — — — Nämnden synes enligt föreningens uppfattning överskatta effekterna av en prispress och de signaler till produktionsminskning som en sådan skulle ge. — — —

— — — Under alla omständigheter kommer i en produktion som står under en stark prispress äggkvaliteten att sjunka. medan däremot priset till konsument med stor sannolikhet och enligt all erfarenhet kommer att förbli opåverkad.

3.24 Sveriges livsmedelsindustrilörbund förordar— — — en avreglering i enlighet med steg3 i nämndens utredning. dvs. ett avskaffande av den nuvarande marknadsregleringen. men ett bibehållande av ett gränsskydd på området. — —- —

4 Steg 4 och steg 5 — Borttagande av gränsskydd men foder till VM-pris resp. total avreglering

4.4 Konsumentverket: Steg4 och steg5 är enligt verkets mening omöjliga att ta ställning till.

4.5 Lantbruksstyrelsen bedömer steg 4 och 5 som helt oacceptabla med hänsyn dels till de förväntade ekonomiska konsekvenserna för företagar- na, dels det sannolikt mycket stora importbehovet för äg . — — —

4.7 Jordbruksnämndens konsumentdelegation: Steg fyra och fem förhind— ras av att världsmarknadsläget för närvarande präglas av överskott, låga internationella priser och protektionism. Ett ensidigt svenskt borttagande av gränsskyddet. som innebär att en stor del av de svenska äggproducen- terna slås ut. kan på sikt bli ofördelaktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

4.9 Statskontoret: — — — När det gäller borttagande av gränsskydd bör detta ske i samma mån som omvärlden vidtar sådana åtgärder. Vidare bör arbetet i den parlamentariska arbetsgruppen inom jordbruksdepartemen- tet avvaktas för att få underlag för en samlad avveckling av regleringar inom jordbruksnäringen. 16

• Sida 111
•  Original

4.12 Statens veterinärmedicinska anstalt har i första hand givit synpunk- Prop. 1988/89: 140 ter på smittskyddsaspekten och livsmedelshygienen vid en situation med Bilaga 4 ökad import (steg 3 —-4). Under de senaste åren har salmonella i ägg blivit ett stort livsmedelshy- gieniskt problem i många länder. — — — Det är i dag svårt att veta hur situationen utvecklas. men om många länder får problem med att garante- ra att de producerar salmonellafria ägg. kan det bli svårt att hitta godtagba- ra importörer. Kan däremot svenska äggproducenter garantera salmonel- lafria ägg kan det bli aktuellt med export.

4.15 Länsstyrelsen i Jämtlands län delar jordbruksnämndens uppfattning om att det inte är möjligt att ta bort gränsskyddet och samtidigt behålla en svensk äggproduktion av nämnvärd omfattning. — — —

4.18 Föreningen foder och spannmål: — — — 1 fråga om borttagandet av gränsskyddet vill föreningen - — — betona vikten av att en sådan inte görs ensidigt utan föregås av internationella överenskommelser om en global avveckling.

4.19 Svenska lantägg AB genom Grossistförbundet Svensk handel: Steg 3—5 betraktar vi som orealistiska och avstår därför från närmare kom- mentarer. Dessa steg skulle leda till betydande problem för såväl konsu- menter som producenter och medföra betydande negativa effekter ur samhällsekonomisk synpunkt. Sverige kan inte ensidigt avveckla regle- ringssystemet i snabbare takt än omvärlden. Hänsyn måste också tas till att den svenska äggproduktionen belastas av extra kostnader för miljöåt- gärder m.m.

4.21 Kooperativa förbundet: Steg 4 och 5 anser KF inte är möjliga att genomföra så länge andra länder genom gränsskydd stödjer sin jord- bruksproduktion.

4.23 Lantbrukarnas riksförbund: Dessa alternativ måste — — — betraktas som orealistiska under överskådlig tid. Som framgår av kommentarerna till de tidigare stegen i en tänkt avreglering är bibehållande av gränsskydd och möjligheter till marknadsreglering förutsättningar för en fortsatt in- hemsk äggproduktion. — — —

4.25 Svenska lantarbetareförbundet: Det är viktigt att ett gränsskydd finns kvar för att säkra en inhemsk produktion och vid fastställande av nivån på detsamma bör man taga hänsyn till produktionskostnaderna inom landet. En strävan måste vara att likrikta export- och importskydd med övriga länder. framför allt inom EG. I detta sammanhang måste hänsyn tagas till våra krav på djurskydd samt foderpriser.

4.28 Svensk fjäderfäskötsel: Nämnden tar — — — lätt på frågan om even- tuellt uppkommande importbehov. Det bör i det sammanhanget påpekas att också frånvaron i vårt land av Newcastlesjukan liksom av behovet att vaccinera mot denna och ett flertal andra Virussjukdomar utgör en viktig del i orsakerna till Sveriges i förhållande till omvärldens höga äggkvalitet.

Äggimport medförande risker för införande i landet av dessa sjukdomar kommer därmed att utgöra ytterligare ett hot mot äggkvaliteten. lcke heller är vaccination någon garanti för en opåverkad äggkvalitet. Samma risker för konsumenterna med ett mer eller mindre konstant importbehov

• Sida 112
•  Original

utgör de nu på många håll utomlands förekommande synnerligen allvarli- Prop. 1988/89: 140 ga salmonellainfektionerna. Bilaga 4

5 Kvalitetskontroll och kvalitetsbetalning av ägg — uppräkning av bidragen

5.1 Kommerskollegium delar den uppfattning som kommer till uttryck i målsättningen om att livsmedel bör hålla en hög kvalitet. Inom ramen för målsättningen om en så långtgående avreglering som möjligt är det dock enligt kollegiets mening inte orimligt att näringen själv svarar för den kvalitetsmärkning och kvalitetskontroll som kan anses vara erforderlig på detta område. _- — — I anslutning till märkningsfrågan vill kollegiet erinra om att runmärk- ningen har sitt ursprung i de föreskrifter om kvalitetskontroll som infördes på 1930-talet och som då endast avsåg exportägg. Märkningsbestämmel- serna för exportägg gäller för övrigt alltjämt (se SFS 19582528). Kollegiet vill för sin del ifrågasätta nödvändigheten av bestämmelser om obligato- risk märkning vad gäller exportägg (inget hindrar dock en fortsatt sådan märkning på frivillig väg) och föreslår därför att en omprövning görs av dessa bestämmelsers fortsatta giltighet. '

5.2 Näringsfrihetsombudsmannen: — — — lett yttrande över betänkandet (SOU 1986:25)"Kontroll av livsmedel" anförde NO att det är svårt att förstå varför det skall finnas ett organ med myndighetsliknande uppgifter som kontrollerar att ägg har en hög och jämn kvalitet. Näringen bör vara fullt kapabel att på egen hand tillse att ägg håller en kvalitet som passar de svenska konsumenterna och duger för eventuell export. — — —

5.3 Statens pris- och konkurrensverk: — — — SPK menar — — _ att kvalitetskontroll kan vara frivillig och genomföras utan statlig reglering. Kostnaden. för en kvalitetsmärkning bör bäras av de konsumenter som efterfrågar och upplever en sådan som värdefull. — — —

5.4 Konsumentverket: Vad gäller kvalitetskontrollen för ägg har verket i sitt remissyttrande över utredningen Betalning/ör bra "talkvalitet fram- fört att det är tveksamt om själva kontrollen och den tillhörande märk- ningen är anpassade till konsumentbehovet.

5.5 Lantbruksstyrelsen instämmer i utredningens förslag.

5.6 Statens livsmedelsverk tillstyrker — — — jordbruksnämndens förslag till kvalitetsstöd.

5.7 Jordbruksnämndens konsumentdelegations principiella inställning är att näringen Själv bör ansvara för att kvaliteten på produkterna upprätt- hålls. — — — KD skulle emellertid kunna acceptera att packeribidragen tills vidare kvarstår enligt JN:s förslag, under förutsättningen att bidraget finansieras med medel som i vilket fall som helst hade tillförts producen- terna.

5.11 Sveriges lantbruksuniversitet delar JN:s synpunkter att god pro- duktkvalitet skall främjas. Den föreslagna avvecklingen av nuvarande burhållningssyStem medför i ett övergångsskcdc vissa risker för sämre 18

• Sida 113
•  Original

äggkvalitet'i avvaktan på att fullgoda alternativ kan utvecklas. I ett sådant Prop. 1988/89: 140 läge kan en särskild stimulans till hög produktkvalitet vara motiverad. Bilaga 4

5.12 Statens veterinärmedicinska anstalt: Ur livsmedelshygienisk syn- punkt är det viktigt att ha en kvalitetskontroll med genomlysning av ägg. När den nya djurskyddslagens intentioner förverkligas och hönsen får tillgång till ströbädd och värpreden kan golvägg bli ett problem som behöver uppmärksammas. Ägg som ligger i smutsigt golvströ skadas lätt och kan lätt bli invaderade av bakterier. En liten risk finns också att spolmask kan inkorporeras i ägg från golvhöns. SVA anser därför att en kvalitetskontroll bör utvidgas ur livsmedelshygi- enisk synpunkt.

5.19 Svenska lantägg AB genom Grossistförbundet Svensk handel: Beträf- fande kvalitetsstöd anser vi det vara angeläget att detta förstärks. — — _ KMÄ-kontrollen bör utvidgas att även omfatta egenskaper som smak, luft. färg samt foderråvarornas inverkan på äggkvaliteten. Kvalitetsbidragen till packerierna bör höjas för att återställas till gällande penningvärde. Därigenom erhålles nödvändig stimulans för utökat kvalitetsarbete vars resultat direkt kommer konsumenterna till del.

5.21 Kooperativa förbundet delar utredningens förslag att packeribidraget bör behållas och räknas upp för att bevara och helst höja kvaliteten på ägg.

5.23 Lantbrukarnas riksförbund: Det behöver knappast påpekas att kvali- tetskontrollens betydelse skulle bli än större i en situation med ökad import. — — — En avsevärd utökning av kvalitets- och sanitärkontrollen skulle därmed vara absolut nödvändig.

5.25 Svenska lantarbetareförbundet: En god kvalitet är angelägen på alla ägg. Ett införande av obligatorisk kvalitetskontroll av alla ägg som går genom handeln bör ske. Ekonomiska ersättningar för kvalitetskontrollen bör ökas för att få en större genomslagskraft. Kostnaderna för kontrollen skall även fortsättningsvis bäras av näringen.

5.28 Svensk fjäderfäSkötsel delar nämndens synpunkter och förslag be- träffande kvalitetskontroll. — — —

Föreningen anser — — — mycket tala för en övergång till en obligatorisk kvalitetskontroll av ägg lika väl som av alla andra livsmedel av animaliskt ursprung. Därvid skulle det direkta kvalitetsbidraget kunna slopas och administrationen av kontrollarbete även i övrigt förbilligas.

5.29 Sveriges livsmedelsindustriförbund anser — — — att packeribidraget. som finansieras av produktionsavgifter och införselavgiftsmedel. i syfte att förbättra äggkvaliteten, bör avskaffas. — — — Liksom i andra näringar

ankommer det här på de enskilda äggproducenterna och packeriföretagen att ansvara för att kvaliteten på produkterna upprätthålls. Om konsumen- terna efterfrågar en kvalitetsmärkning av ägg bör kostnaden för denna avspeglas i priset.

• Sida 114
•  Original

Statensjordbruksnämnds utredning Bättre Prop. l988/892140 matpotatiskvalitet — förslagsdel 311323 5 16 Förslag

Med utgångspunkt i utvärderingen lägger nämnden fram följande slutsat- ser och förslag.

16.1 Behovet av ett samhällsstött kvalitetsarbete

Uppbyggnaden av det nuvarande systemet för kvalitetsdeklaration och kontroll har skett därför att den saluförda matpotatisen tidigare tidvis har varit av så dålig kvalitet att det har ansetts nödvändigt att samhället försökte förbättra förhållandena.

Det är allmänt erkänt att matpotatisens kvalitet har förbättrats betyd- ligt. Fortfarande förekommer dock tidvis en betydande kritik mot kvalite-' ten på potatisen i butikerna. .

Potatisen är ett av de viktigaste baslivsmedlen. Samtidigt utgör matpo- tatiscn en ömtålig färskvara som lätt tar skada vid en felaktig behandling eller förvaring.

Flertalet övriga livsmedel från jordbruket är föremål för en kvalitetsbe- talning som stöds av jordbruksprisregleringcn.

Tidigare utredare har inte ansett att samhällets stöd av kvalitetsarbetet på matpotatisområdet bör avvecklas.

Av de myndigheter och organisationer som har yttrat sig över livsme- delskontrollutredningens betänkande är det endast två som har framfört att ett samhällsstött kvalitetsarbete inte behövs på potatisområdet (lant- bruksstyrelsen och näringsfrihetsombudsmannen). Alla andra instanser har förordat att samhällets kvalitetskontroll skall fortsätta.

Jordbruksprisregleringen för matpotatis är för närvarande inte så utfor- mad att bra kvalitet kan premieras med stöd av regleringen.

Jordbruksnämnden anser därför att det nuvarande deklarations- och kontrollsystemet i princip bör bibehållas. Vissa förändringar bör dock genomföras.

16.2 Ansvarsförhållande mellan olika myndigheter

Livsmedelskontrollutredningen har föreslagit att ansvaret för allt kvalitets- arbete skall läggas på livsmedelsverket. Utredningen föreslår att Miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall svara för kontrollen och- att SMAK skall få karaktären av serviceorgan för handeln och MHN med JN som tillsyns- myndighet. Utredningens förslag att SLV skall ha ansvaret för kvalitetsarbetet till- stryks av konsumentvcrket, SLV, SLU, Kommunförbundet, ICA. SMAK, länsstyrelserna och kommunerna. Att ansvaret skall föras till JN förordas av JN. SPK, Grossistförbundet, KF, LO, LRF samt Livsmedelsarbetarc- förbundet. - 20

• Sida 115
•  Original

l yttrandena över livsmedelskontrollutredningens förslag anges som skäl Prop. 1988/89: 140 till att lägga ansvaret på JN bl.a. att JN är insatt i och arbetar med frågan Bilaga 5 pris-kvalitet på jordbruksreglcrade produkter (SPK). KF anser att utred- ningens förslag skulle leda till ökad byråkrati och försvåra kontrollarbetet. Ansvaret för kvaliteten på allajordbruksprodukter bör vara samlat hos JN. Att potatisen främst säljs i obearbetad form gör det logiskt att huvudman- naskapet för kvalitetsarbetet läggs på JN.

LO motiverar sitt ställningstagande med att JN har ansvaret för konsu- mentmålet ijordbrukspolitiken och att häri ingår att verka för en god kvalitet på jordbruksprodukterna. Liknande motivering framför LRF och Livsmedelsarbetareförbundet.

Flera av de myndigheter som har förordat att SLV får ansvaret för matpotatisens kvalitet framhåller betydelsen av ett enhetligt system och samlat ansvar för alla livsmedel. Ett samlat ansvar och enhetlighet fram- hålls som viktigt också av dem som förordar JN som huvudmyndighet. Skillnaden i slutsatsen beror sannolikt på att de som förordar SLV utgår från de färdiga livsmedlen och de som förordar JN utgår från råvarorna från jordbruket. Matpotatis utgörju både råvara och färdigt livsmedel.

De som förordar JN framhåller att SLV även i fortsättningen bör ha kvar ansvaret för den hygieniska kvaliteten. Man framhåller också behovet av ett ökat samarbete mellan SLV och JN i kvalitetsfrågorna.

] det konsumentmål som statsmakterna har angivit förjordbruksprisreg- leringen och som jordbruksnämnden således har ansvaret för ligger att jordbruket skall producera livsmedel av god kvalitet till rimliga priser. Konsumentmålet skall vara ett med inkomstmålet likställt delmål under livsmedelspolitikens huvudmål.

Konsumentmålet innefattar vidare att konsumenterna skall ges goda möjligheter att välja mellan livsmedel av olika slag och att livsmedlen skall vara fullgoda från kost- och näringssynpunkt. Olika former av kvalitets- påvcrkan på livsmedel inom livsmedelskedjans olika led måste också följas med uppmärksamhet. En viktig del i jordbruksprisregleringen är således att påverka kvaliteten hos produkterna från jordbruket. Kvalitets- betalningen är för de flesta jordbruksprodukter en integrerad del av jord- brukspolitiken.

Kvalitetsbetalningen inom jordbruksprisregleringen syftar i första hand - till att styra produktionen ijordbruket så att livsmedlen därifrån får en god kvalitet med utgångspunkt i konsumenternas värderingar. Den syftar ock- så till att påverka avelsarbete och växtförädling så att djuregenskaper och växtegcnskaper värderas enligt konsumenternas önskemål.

Sammansättning, smak och egenskaper hos de livsmedel som kommer frånjordbruket bestäms i hög grad i de led som styrs genom prissättningen (jordbruksproduktion och i viss mån förädling).

En mycket stor del av livsmedlen från jordbruket konsumeras i mer eller mindre oförändrad form. Detta gäller t.ex. mjölk. kött och fläsk. ägg och potatis.

För att jordbruksnämnden skall kunna driva kvalitetsarbetet inom jordbruksproduktionen effektivt är det viktigt att nämnden får ha kvar det

• Sida 116
•  Original

ansvar som den nu har för kvalitetsbetalningen på övriga jordbrukspro— Prop. 1988/89: 140 dukter. Bilaga 5 Matpotatis är en färskvara som i huvudsak konsumeras i den form den kommer fram ijordbruket. Det är då särskilt viktigt att det finns ett klart samband mellan de kvalitetsreglcr som gäller i detaljhandeln och den kvalitetsbetalning som odlarna får. Det vore inte rationellt om olika myn- digheter hade ansvaret för konsumentledet resp. producentledet. Eftersom matpotatisens kvalitet helt bestäms genom växtförädling, produktion och hantering som bäst styrs medelst prissättningen bör ansvaret ligga på JN. De uppgifter rörande kvalitetsdeklaration och kvalitetskontroll inom mat- potatisområdet som för närvarande åligger lantbruksstyrelsen bör därför överflyttas till JN. Livsmedelsverket bör emellertid liksom hittills ha ansvaret för de livs- medelshygieniska frågorna. Som några remissinstanser framhåller bör fasta samarbetsformer etable- ras mellan SLV och JN. JN har redan tagit upp överläggningar med livsmedelsverket om olika kvalitetsfrågor.

16.3 Kvalitetsdeklarationen

Enligt nuvarande bestämmelser skall uppgift lämnas om potatisens kvali- tetsklass och sortnamn vid saluhållande till konsument (förbrukare) av annan än odlare. Genom att odlarna har undantagits från uppgiftsskyldig- heten har i praktiken all handel utanför butikerna blivit befriad från skyldigheten att upplysa kunderna om den saluförda potatisens kvalitet. Denna begränsning i uppgiftsskyldigheten har enligt handeln medverkat till en snedvridning av konkurrensen. Sett ur konsumentsynpunkt är det inte bra att konsumenten själv får ta hela ansvaret för kvaliteten när han eller hon köper potatis på annat sätt än i butik. Det torde vara så att den som odlar eller handlar med potatis regelbundet har betydligt större förut- sättningar att bedöma kvaliteten än den enskilde konsumenten. Enligt livsmedelslagen är det den som först saluför ett livsmedel som skall ansva- ra för kvaliteten.

Jordbruksnämnden anser att såväl kraven på konkurrensneutralitet som kraven på att konsumenterna skall få information om kvaliteten på de livsmedel som de köper talar för att deklarationsplikten bör utökas till att omfatta även odlarnas försäljning till konsument, t. ex. torghandel, gårds- butik och liknande. Självplockning och liknande försäljning på odlings- platsen bör dock undantas från deklarationsskyldigheten.

Kvalitetsuppgifterna skall enligt nuvarande bestämmelser lämnas på förpackningen om vikten är högst 25 kg. I annat fall får uppgifterna lämnas på märksedel. fraktsedel, faktura eller liknande. Vid saluhållande av oför- packad vara i detaljhandeln skall uppgifterna lämnas på anslag intill va- ran.

Märkningskravet är mera omfattande för förpackad vara än för vara i lösvikt. Detta kan vara befogat. JN anser emellertid att märkningskraven vid saluhållande av potatis i lösvikt bör utökas. Således bör anslaget vid lösviktsvarä förutom uppgift om kvalitetsklass och sortnamn även inne- 22

• Sida 117
•  Original

hålla uppgift om leverantörens namn och hemort, leveransdag samt anvis- Prop. 1988/89: 140 ning om hur potatisen skall förvaras. Bilaga 5 För närvarande får potatis av kvalitet Prima och Extra Prima inte saluhållas i lösvikt annat än i automat. JN anser att denna begränsning bör upphävas. . Jordbruksnämnden föreslår att uppgiften om sortnamn inte skall vara obligatorisk. Den som inte vill uppge sortnamn bör i stället ange sortspeci- fika egenskaper, däribland kokegenskaper. Potatis som uppges ha särskilt bra kvalitet måste enligt nuvarande bestämmelser vara SMAK-märkt. SMAK-märket får användas endast av dem som är anslutna till SMAK. JN anser att kravet på medlemskap i SMAK bör upphöra. Det bör räcka med en anmälan till SMAK för att märket skall få användas. SMAK bör dra in rätten att använda märket endast för den som inte uppfyller kraven på märkning av potatisen.

16.4 Kvalitetsklassificeringen

För närvarande finns följande klasser: Extra Prima Prima Ordinär Oklassificerad

JN anser att kvalitetsskillnaderna Skulle bli klarare för konsumenterna om antalet klasser minskade. Dessutom är det förvirrande för konsumen- terna att det vid sidan om de tre definierade kvalitetsklasserna finns en klass som kan innehålla vilken kvalitet som helst. Denna ordning har försvårat profiliering av kvaliteten i handeln avsevärt.

JN föreslår att klassen Oklassificerad tas bort. Huvudparten av den matpotatis som nu säljs oklassiftcerad håller kvalitet Ordinär eller högre. De enstaka kontroller som har gjorts på den oklassificerade potatisen tyder på att ca 35 % av denna inte håller kvalitet Ordinär. Med ledning härav och andelen oklassifieerad potatis på marknaden kan uppskattas att totalt 20000 ton av den nu saluförda potatisen är av lägre kvalitet än Ordinär. Uppskattningen är mycket osäker. Merparten av denna potatis torde ge- nom bortsortering av grönfärgade knölar, knölar med rötskador eller star- ka mekaniska skador o.dyl. kunna fås upp i kvalitetsklass Ordinär.

Potatis som är illasmakande. starkt blötkokande eller starkt uppblandad med knölar som är otjänliga till människoföda bör inte få saluföras.

Kravet på att all saluförd matpotatis skall vara av minst kvalitet Ordinär kan normalår inte väntas medföra några problem med undanförsel av underkänd matpotatis. Dock kan kvantiteten underkänd potatis vissa år öka starkt. Den underkända potatisen bör i möjligaste mån användas till foder. Det kan vara lämpligt att användningen till foder stimuleras genom information och i vissa fall organisatoriska åtgärder. Sådana åtgärder har regleringsföreningen SPl tidigare genomfört vid vissa tillfällen. Behovet och arten av åtgärder bör SPI få avgöra från fall till fall.

Endast en mycket begränsad kvantitet Extra Prima har saluförts årligen 23

• Sida 118
•  Original

hittills. JN anser att klassen kan avskaffas i den obligatoriska klassifice- Prop. 1988/89: 140 ringen. Denna skulle då komma att omfatta endast klasserna Ordinär och Bilaga 5 Prima.

Det finns för närvarande intresse hos företagen inom potatishandeln att profilera sig genom att sälja potatis av hög kvalitet. Jordbruksnämnden ser detta som positivt och föreslår att företagen skall få definiera och saluföra egna kvaliteter som håller minst kvalitet Prima. Specifikation av dessa kvaliteter bör i förväg lämnas till kontrollorganet som bör göra stickprovskontroller för att se att varan håller angiven kvalitet.

Det som kan göra en ordning där företagen får definiera och saluföra egna kvaliteter positivt för konsumenterna är dels att kvalitetsansvaret knyts tydligare till företagen. dels att systemet kan åstadkomma en kvali- tetskonkurrens mellan företagen på marknaden. Samtidigt blir det emel- lertid svårare för konsumenterna att särskilja de olika kvaliteterna efter- som skillnaderna ibland kan komma att bli små.

Eftersom företagen skall kunna använda sina speciella kvaliteter som konkurrensmedel bör de få hålla specifikationen hemlig för konkurrenter- na. Denna bör därför inte lämnas ut till SMAK:s styrelse.

16.5 Inriktningen av kvalitetsarbetet

De nuvarande reglerna för värdering av kvalitetsfel som tillämpas av SMAK bör ses över. Det bör ankomma på jordbruksnämnden att göra denna översyn i samråd med SLV och SMAK.

Insatserna för att främja en bättre kvalitet hos matpotatisen bör i första hand inriktas mot att minska förekomsten av de mest besvärande kvali- tetsdefektcrna. De defekter som insatserna främst bör riktas mot är:

starka mekaniska skador svaga mekaniska skador inkl. stötskador (stötblått) rötor och grönfärgning

För att få ned förekomsten av ovanstående defekter bör särskilda råd- givnings- och informationsinsatser genomföras. Efter ansökan av JN har statsmakterna anslagit ] milj. kr. för sådana insatser. Informationsarbetet har påbörjats.

Rådgivnings- och informationsinsatserna bör koncentreras till de mo- ment som enligt gjorda undersökningar orsakar större delen av skadorna. Som framgått av en undersökning som JTI har gjort på uppdrag av SMAK är det tre led som förorsakar huvudparten av skadorna. När det gäller starka skador är de följande: (Först står det led som förorsakar mest skador sedan det led som förorsakar näst mest osv.)

sortering paketering upptagning

Motsvarande för svaga skador är: upptagning sortering 24 paketering

• Sida 119
•  Original

Parallellt med rådgivnings- och informationsinsatserna bör också värde- Prop. 1988/89: 140 ringen av de aktuella skadorna vid kvalitetsanalyserna skärpas. Skadorna Bilaga 5 bör ge större utslag i felenhetsbclastningen är hittills. Ett steg har redan tagits genom att andelen svaga skador fr.o.m. hösten 1987 har tagits med bland de skador som påverkar felenhetssumman. '

I övrigt vill JN framhålla ytterligare ett antal åtgärder som är viktiga för att förbättra potatiskvaliteten i konsumentledet.

-— Kvalitetsmärkningen bör avse kvaliteten vid den tidpunkt då konsu- menten köper varan. Matpotatisen bör därför vid packningen eller mot- svarande hålla högre kvalitet än en nedre kvalitetsgräns som kvalitets- märkningen avser.

Potatisen sköts ofta inte lika bra i butikerna som andra färskvaror. Det är inte ovanligt att potatisen ligger i rumstemperatur i butikerna flera veckor innan den köps av konsument. Risken är då stor att kvaliteten försämras drastiskt. För att fästa uppmärksamheten på liggtiden i butik och underlätta för konsumenterna att reagera på för långa liggtider bör packnings- resp. leveransdatum anges med stora tydliga siffror och place- ras på sådan plats att det är lätt att se för konsumenterna. Jordbruksnämn- den föreslår också att potatisen dessutom skall märkas med ”bäst före” datum. Detta datum skall ange den tidpunkt intill vilken märkkvaliteten garanteras.

— Uppgift bör alltid lämnas om storleken på potatis som är förpackad i påsar eller motsvarande. I lös vikt bör få saluhållas även potatis som inte är storlekssorterad. Detta bör då anges på anslagen intill varan.

— Slutligen bör påpekas betydelsen av att man med tillräcklig intensitet bevakar och kontrollerar att märkningsföreskrifter m.m. för matpotatis följs ute i handelsledet mot konsument och att felaktigheter beivras.

16.6 Informationsverksamheten

SMAK bedriver årligen information för ca 1,4 milj. kr. Verksamheten har under senare år riktats till främst skolor. storkök. handel och förpackare. Viss information har även riktats till odlarna. Avsikten med informatio- nen är att öka kunskaperna om potatisen, dess egenskaper. sjukdomar och fel, näringsvärde. hantering och tillagning m.m. Avsikten är primärt inte att öka konsumtionen utan att förbättra tillvaratagandet av matpotatisen.

Eftersom matpotatiscn är en viktig basföda vars smak och näringsvärde är starkt beroende av hantering, lagring och tillagning bör SMAK även fortsättningsvis informera om potatis. Härigenom garanteras en objektiv information som inte är påverkad av ovidkommande intressen.

En tillräckligt stor del av de prover som tas ut vid kvalitetskontrollen bör tas ut på sådant sätt att analysresultaten blir representativa för all potatis som säljs till konsument. Analysresultaten från detta material bör årligen sammanställas och offentliggöras så att utvecklingen av potatiskva- liteten kan följas.

Även övriga analysresultat bör beaktas och analyseras. På så sätt bör ett värdefullt underlag erhållas för det fortsatta kvalitetsarbetet och för infor- mationen. ' 25

• Sida 120
•  Original

16.7 Finansieringen Prop. 1988/89: 140

. Bil JN anser att kostnaden för kvalitetskontrollen bör tas ut på ett sådant sätt aga 5

att hela den saluförda kvantiteten belastas. Att täcka kostnaden med arealavgiftsmedel vore en från denna synpunkt bra metod. Vid en kraftig höjning av arealavgiften gynnas emellertid odlingar som är mindre än 0,5 ha. Avgiftsfriheten för de små odlingarna anses redan med nuvarande avgift innebära vissa problem. En utökning av avgiftsskyldigheten till att omfatta även odlingar om 0.1—0.4 ha medför en betydande ökning av administrationen. Framför allt kommer en avgiftsbeläggning av dessa små odlingar av många att uppfattas som onödig byråkrati. Enligt JN:s mening är det därför bättre att täcka kostnaderna ur handelsgödselavgiftsmedlen. JN föreslår dock att kostnaderna tills vidare liksom hittills täcks av utom- ramsmedel. Fördelningen mellan "uppdragsverksamhet och officiell kon- troll bör bibehållas ungefär oförändrad.

16.8 SMAK:s styrelse

För att säkerställa JN:s och SLV:s direkta insyn i och påverkan på SMAK:s verksamhet bör styrelsen utökas med en representant för vardera verket. Eftersom styrelsen är stor och genom förslaget blir ännu större bör den löpande verksamheten ledas av ett arbetsutskott. I detta bör JN:s och SLV:s representanter ingå.

Styrelsen bör utses av jordbruksnämnden efter förslag från berörda myndigheter och organisationer.

• Sida 121
•  Original

Sammanställning av remissyttranden över Prop. l988/89:140 rapporten Bättre matpotatiskvalitet — en översyn Bllaga 6 av kvalitetsarbetet

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden avgetts av socialstyrelsen, statens pris- och kartellnämnd (SPK). konsumentverket. lantbruksstyrelsen. statens livsme- delsverk, statens naturvårdsverk. kemikalieinspektionen, statskontoret. riksrevisionsverket (RRV), Sveriges lantbruksuniversitet. skogs- och jord- brukets forskningsråd. Husmodersförbundet hem och samhälle. ICA-för- bundet. Konsument-Forum, Kooperativa förbundet (KF), Landstingsför- bundet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Metrobutikerna AB. Samar- betsgruppen för alternativ odling, Svensk matpotatiskontroll (SMAK), Svalöf AB. Svenska kommunförbundet, Svenska livsmedelsarbetareför- bundet. Svenska livsmedelsinstitutet. Sveriges livsmedelshandlareförbund (SSLF), Sveriges potatishandlares riksförbund och Sveriges potatisodlares riksförbund (SPOR).

Centralorganisationen SACO/SR och Landsorganisationen i Sverige har avstått från att yttra sig.

1 Allmän bakgrund

1.1 Socialstyrelsen: Potatisen är ett viktigt livsmedel som vi bör öka konsumtionen av. En förutsättning för detta är att konsumenterna har tillgång till potatis av god kvalitet. Det är därför angeläget att jordbruks- prisregleringen utformas så att bra kvalitet kan premieras med stöd av regleringen och därmed bidra till bättre kvalitet på matpotatiscn. Slutligen vill socialstyrelsen betona att det är angeläget att kvalitetskon- trollen förbättras så att konsumenten kan lita på att potatiskvaliteten är den som märkningen/anslaget anger, samt att all konsumentinformation och i synnerhet den som bedrivs med statliga medel bör beakta det arbete som bedrivs för bättre kostvanor.

1.3 Konsumentverket: — — — Enligt verkets mening måste verksamheten effektiviseras på sådant sätt att kvalitetskontrollen förbättras och pota- tiskvaliteten höjs. Samtidigt måste kvalitetsansträngningarna skärpas i samtliga hanteringsled. Odlare, förpackare och handel måste ta ett större ansvar för kontrollen. En noggrann och väl fungerande egenkontroll torde vara en förutsättning för en hederlig och tillförlitlig kvalitetsmärkning av matpotatis.

Konsumentverket tillstyrkerjordbruksnämndens förslag i [avsnitten om] Informationsverksamheten, Finansieringen samt SMAK:s styrelse. Verket vill speciellt peka på betydelsen av att proven vid kvalitetskontrollen tas ut på ett sådant sätt att resultaten blir representativa för all potatis som säljs till konsument samt att resultaten sammanställs och offentliggörs.

1.4 Lantbruksstyrelsen vill — — — förorda att kvalitetsmärkning och kon- troll förenklas. För att vinna erfarenhet om lämplig ambitionsnivå för kvalitetskontrollen kan detta ske stegvis. I ett första steg bör nuvarande 27

• Sida 122
•  Original

kvalitetsmärkning göras frivillig. Den ordning som tillämpades före Prop. 1988/89: 140 år 1974 kan med vissa modifieringar utgöra modell. Bilaga 6 En frivillig kvalitetsmärkning och kontroll bör i stora drag kunna vara ' utformad enligt följande: Märkning bör kunna ske i två klasser av förpac- kad potatis eller potatis som säljs i automat. SMAK-organisationen behålls i lämplig omfattning för kontroll utförd som stickprov eller enligt nuvaran- de system med utvidgad kontroll (U-kontroll). Kravet på anslutning till SMAK bör slopas och som jordbruksnämnden föreslagit ersättas med anmälan. För att vinna konkurrensneutralitet gentemot icke kvalitets- märkt potatis bör kontrollen finansieras på samma sätt som hittills, dvs. med prisregleringsmedel och för U-kontroll till viss del med avgifter. Kraven på märkning med livsmedelsslag. i detta fall ”Matpotatis". cir- kavikt och förpackare kan i tillämpliga delar behållas även för icke kvali- tetsmärkt matpotatis.

1.5 Statens livsmedelsverk: — att ett uppdrag lämnas till livsmedelsverket och-jordbruksnämnden att tillsammans med SMAK utarbeta ett förenklat och förbättrat kvalitetssystem för matpotatis.

1.6 Statens naturvårdsverk: Vid bedömning av kvalité på potatis bör man inte endast räkna in sådana faktorer som mekaniska skador och kokegen- skaper. Även sättet på vilket potatisen har odlats betraktas av konsumen- ter som en kvalitetsaspekt. Naturvårdsverket anser att utredningen mer ingående borde ha övervägt möjligheten att ange i vilken utsträckning potatisen har behandlats med kemiska bekämpningsmedel vid bedömningen av kvaliten.

1.7 Kemikalieinspektionen: Det är enligt inspektionen angeläget att alla instrument som är möjliga utnyttjas för att få en övergång till potatissorter ..och odlingsformer som kräver minsta möjliga insats av kemiska medel. Självfallet skall även andra kvalitetsaspekter beaktas.

1.8 Statskontoret: Det arbete som utförs av SMAK är och har varit av stort värde. Enligt vår uppfattning bör detta arbete fortsätta på ungefär samma sätt som tidigare dvs. på frivillig grund. Det må här påpekas att det existerar andra kvalitetsmärkningssystem även de på frivillig grund t.ex. KRAV som tar hänsyn till hur odlingen skett i fråga om användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel.

1.9 Riksrevisionsverket: Enligt RRV:s bedömning är det framför allt framsteg inom växtförädling och jordbruksteknik som har lett till att kvaliteten på potatis har förbättratsjämfört med den undermåliga kvalitet. som rådde på 1950-talet när SMAK-kontrollen infördes. — — — Enligt RRV:s mening talar bl.a. följande skäl för att regleringen lett till att kvaliteten har försämrats: 1 konsumenterna invaggas i en falsk föreställning om att den klassificera- de potatisen är av väsentligt bättre kvalitet än den oklassificerade. trots att den kvalitet som möter konsumenten inte alltid är den som anges på påsarna — — — . Producenterna anpassar sig till reglerna genom att t. ex. blanda högkva- litativ potatis med dålig potatis och sälja hela partiet som ordinär. Ofta lägger man sig då också på gränsen för att klara kraven för ordinär potatis, vilket bidrar till att konsumenten i säljögonblicket får en under- målig kvalitet. 3 Reglerna dämpar intresset att förbättra kvaliteten ytterligare. Handeln 28 [0

• Sida 123
•  Original

skjuter över ansvaret för kvaliteten på SMAK och anser att man inte Prop. 1988/89: 140 behöver göra mer än vad myndigheterna bestämmer. Bilaga 6 4 Mindre än hälften av de som köper förpackad matpotatis brukar kon- trollera kvalitetsklassen och de flesta konsumenter har svårt att klart

definiera de olika klasserna. — — — Konsumenterna litar således för närvarande mera på sina egna kvalitetsbcdömningar än på förpackning- arnas.

5 Reglerna försvårar möjligheterna att marknadsföra nya sorter. 6 Klassificeringen speglar dåligt nya värderingar hos konsumenterna. Det är svårt att ta ut ett högre pris för prima och extra prima potatis. 7 Försäljningen av SMAK-kontrollerad potatis har minskat. Utredningens förslag att all potatis skall klassificeras och märkas kom- mer att leda till en betydande kostnadsökning. En ökande andel (för närvarande ca 20%) av potatis säljs i dag som oklassificerad och för denna potatis skulle betydande kostnader uppstå för sortering. märkning m.m. Även SMAK skulle få ökade kontrollkostnader. eftersom ett mycket stort antal nya leverantörer och butiker skulle omfattas av kontrollkravet. Dessa är ofta små och geografiskt spridda. Att SMAK, som anges i utredningen, skulle kunna klara denna kontroll enbart genom omdisponeringar och rationaliseringar bedömer RRV vara orealistiskt. Det skulle i så fall sanno— likt innebära att kontrollen av stora leverantörer skulle komma att eftersät- tas.

Enligt RRV:s uppfattning är det självfallet önskvärt att potatis, som konsumenterna bedömer vara dålig, inte kommer ut på marknaden. Om förslaget att all potatis skall klassificeras leder till en ökad kassation eller dylikt innebär detta onekligen en ökad resursförbrukning, dvs. en sam- hällsekonomisk kostnad. Denna kostnad borde. oavsett om den kommer att belasta konsumenterna eller producenterna. ha beräknats.

Slutligen bedömer RRV att förslaget att — vid sidan av livsmedelsver- ket — lägga uppgifter inom potatiskontrollen på jordbruksnämnden. san- nolikt kommer att leda till ökade kostnader för statsverket.

För att förbättra kvaliteten på potatis anserRRV att man bör pröva möjligheten att slopa den offentliga klassificeringen och kontrollen av potatis. Företagen bör inom ramen för de generella krav.. som finns i livsmedelslagen och marknadsföringslagen. ges samma möjligheter att marknadsföra högkvalitativ potatis som man nu har i fråga om grönsaker och andra livsmedel. Om en klassificering och kontroll motsvarande den SMAK i dag svarar för behövs, bör denna helt bli en fråga för branschen. Finansiellt stöd från statens sida bör endast ges till forskning och till informationsåtgärder. som syftar till att förbättra konsumenternas kunska- per om potatisens näringsvärde och deras förmåga att själva bedöma potatisens kvalitet.

RRV anser även att prisregleringen inom potatisområdet bör ses över i syfte att förbättra den potatiskvalitet som konsumenterna får. Att inom ramen för ett regleringssystem ge pristillägg anser RRV dock inte vara en framkomlig väg, utan i stället bör införselavgifterna på potatis minska och stödlagringen av potatis begränsas. — — —

_- _- — En importökning av högkvalitativ utländsk potatis bör kunna accepteras. eftersom importen bör leda till att konkurrensen ökar och att kvaliteten totalt sett förbättras. Detta torde då leda till att potatiskonsum- tionen i landet ökar och att härigenom den inhemska produktionen kan hållas uppe. Samtidigt bör möjligheterna att exportera svensk potatis medges för oklassificerad och ordinär potatis och inte som nu synes vara fallet begränsas till högkvalitativa sorter. — — — 29

• Sida 124
•  Original

RRV avstyrker i alla delar utredningens förslag. Om emellertid en ökad Prop. 1988/89". 140 reglering och kontroll av potatis skulle övervägas anser RRV Bilaga 6 att livsmedelslagen måste ändras, eftersom för närvarande försäljnings- förbud endast kan ges för potatis som är otjänlig som människoföda att de kostnadsmässiga konsekvenserna av de skärpta klassificeringsreg- lerna måste utredas i enlighet med bestämmelserna i begränsningsförord- ningen (1987: 1347) att möjligheterna till en bättre anpassning till EG:s regler bör undersökas att staten bör skaffa sig ett majoritetsinflytande i SMAK, eftersom SMAK är ett kontrollorgan med myndighetsliknande funktioner, jfr lagen (1985:1105) om obligatorisk kontroll genom teknisk provning och lagen (1975:444) om beslutanderätt vid riksprovplats som inte är myndighet. — — — I syfte att begränsa ramlagstiftningens omfattning kan det därför vara lämpligt att statsmakterna beslutar om reglernas utformning och att således inte, som nu är fallet, uppgiften delegeras till den centrala förvalt- ningsmyndigheten inom området.

1.14 ICA-förbundet instämmer i jordbruksnämndens bedömning att nu- varande deklarations- och kontrollsystem i princip bör bibehållas.

1.16 Kooperativa förbundet: Inom livsmedelsverket har utarbetats ett för- slag till harmonisering av nordiska märkningsbestämmelser för färdigför- packade livsmedel. Förslagen ijordbruksnämndens rapport ställer i vissa avseenden större krav på uppgifter och upplysningar (exv. bäst-före-dag) än vad som framgår av harmoniseringsförslaget. I valet mellan de båda förslagen föredrar KF jordbruksnämndens förslag. KF utgår dock ifrån att en synkronisering mellan de båda förslagen kommer att ske. — — — I övrigt kan KF i allt väsentligt instämma i de förslag som lämnas i rapporten. — — —

1.18 Landstingsförbundet finner det angeläget att livsmedelskvalitén på potatisområdet ytterligare förbättras. Därför bör all potatis kontinuerligt kvalitetskontrolleras. Det är också enligt förbundet väsentligt att informa- tion ges till konsumenterna om potatisens beskaffenhet.

1.24 Svenska kommunförbundet instämmer i utredningens förslag att grunden för ett fungerande system för fungerande kvalitetsbetalning är främst att man använder sig av adekvata kvalitetskriterier och att skillna- derna mellan kvalitetsklasserna är tydliga.

1.25 Svenska Iivsmedelsarbetareförbundet: Lika viktigt som märkning och klassificering av potatisen är att den förvaras rätt i butikerna något man kan påstå att handeln inte tar på allvar. — — — Det finns anledning att titta på detta och överväga nya bestämmelser för förvaring av potatis.

1.26 Institutet för Iivsmedelsforskning: Av stor vikt för att en kvalitets- märkning skall vara meningsfull sett ur konsumentens synvinkel är att de analysmetoder och kvalitetskriterier som används vid klassifiveringen motsvarar konsumenternas egen uppfattning om vad som är god och dålig kvalitet. Här kan hänvisas till en undersökning av konsumenters attityder till kokegenskaper som gjordes i samarbete mellan SIK och SMAK för några år sedan, och som dessbättre i detta fall visade ganska god överens- stämmelse mellan SMAK:s kriterier för kokegenskaper och konsumentens uppfattning. Men hur prioriterar konsumenten olika kvalitetsegenskaper i förhållande till varandra? Detta är viktigt att klarlägga och ta hänsyn till 30

• Sida 125
•  Original

för att kvalitetsmärkningen skall upplevas som meningsfull av konsumen- Prop. 1988/89: 140 ten- Bilaga 6 Viktigt är också att klarlägga vilken sakinformation som måste förmed- las till konsumenterna för att objektivt sett viktiga kvalitetsegenskaper skall efterfrågas. Här skall endast framhållas behovet av storlekssortering som är avgörande för ett gott kokresultat. speciellt vid kokning av potatis i storhushåll.

1.27 Sveriges IivsmedeIshandlareförbund: — — —

Det är — — — viktigt att det nuvarande deklarations- och kontrollsyste- met i SMAK:s regi utvecklas och förfinas i syfte att ge konsumenten bästa möjliga utbyte.

1.29 Sveriges potatisodlares riksförbund delar jordbruksnämndens grund- syn beträffande vikten av hög konsumentkvalitet. I allt väsentligt delar SPOR jordbruksnämndens bedömningar av nödvändiga förändringar av nuvarande system. Då potatisproduktionen emellertid är årsmånsberoende är det angeläget att detaljerna i ett nytt regelverk anpassas till de verkliga förutsättningar som råder. SPOR förutsätter därför att de olika problemområdena noggrant analy- seras och att den slutliga detaljutformningen fastställes först efter under- handlingar mellan myndigheter. handel, forskning och odling. Det är bl.a. viktigt att noga fastställa ansvarsområdet genom att bl.a. definiera begreppet gårdsförsäljning så att osäkerhet ej kommer att råda om vilken typ av försäljning som kommer att vara undantagen deklara- tionsskyldighet. —- — — Beträffande införande av begreppet ”Bäst-före-datum" är det angeläget att noga utreda olika distributions- och hanteringsformers förutsättningar då detta är av avgörande betydelse för produktens hållbarhet. Vidare är det viktigt att så noggrant som möjligt analysera ansvarsfördelningen mellan olika handelsled. Angivande av potatissort på förpackningen har under senare år debatte- rats flitigt. Avsevärda åsiktsskillnader har framkommit. Vid en förändring av systemet är det av stor vikt att reglerna utformas så att konsumenterna får riktig information. — — —

2 Behovet av ett samhällsstött kvalitetsarbete

2.2 Statens pris- och kartellnämnd: SPK ställer sig dock mera tveksam till JN:s förslag på ytterligare reglering och kontroll för att avhjälpa dessa.

SPK vill här liksom i tidigare yttranden peka på att ytterligare kvalitets- krav kan innebära en ökad statlig styrning vilket i sin tur kan öka behovet av reglering och kontroll och ge ökade kostnader för konsumenten. En marknadsmässig anpassning till konsumentens önskemål om ett differenti- erat produktutbud bör vidare kunna ske genom kontrakt och andra avtal mellan handel och producenter utan att samhällets kontroll utökas. SPK vill även påpeka att förslaget. då det innefattar en betydande utökning av den samhällsunderstödda kontrollen, bör omfatta en utred- ning av de kostnadsmässiga konsekvenserna av detta. 31

• Sida 126
•  Original

2.3 Konsumentverket: Konsumentverket delar jordbruksnämndens åsikt Prop. 1988/89: 140 att ett samhällsstött kvalitetsarbete på potatisområdet bör bibehållas. Bilagaö

2.4 Lantbruksstyrelsen har tidigare i yttrande den 27 augusti 1986 över betänkandet (SOU 1986:25) "Kontroll av livsmedel" uttalat att det är svårt att dra en bestämd slutsats om kvalitetsmärkningen och kvalitets- kontrollens värde samt ifrågasatt behovet av en omfattande statlig regle- ring och kontrollorganisation. Lantbruksstyrelsen anförde därvid att "En- ligt styrelsens uppfattning är potatis numera inte en så problemfylld pro- dukt att en omfattande statlig reglering och kontrollorganisation erfordras. Det bör ankomma på odling och handel att avgöra ambitionsnivån i såväl märkning som kontroll liksom att organisera och finansiera kontrollen. Det bör ankomma på jordbruksnämnden att ansvara för erforderlig insyn i verksamheten i den mån kontrollen berör jordbruksnämndens verksamhet eller kollektiva medel inomjordbruksreglcringen tillskjuts". Lantbrukssty- relsen står fast vid denna ståndpunkt. Om ett avskaffande anses vara en för långt gående avreglering förordar styrelsen ett frivilligt system.

2.5 Statens livsmedelsverk anser. liksom jordbruksnämnden. att ett dekla- rations- och kontrollsystem baserat på det nuvarande systemet bör bibe- hållas.

2.8 Statskontoret: Vi är emot ett rigoröst allomfattande kontrollsystem som i värsta fall kan motverka sina syften genom att det försvårar enskilda initiativ för att höja kvaliteten. —- — —

2.10 Sveriges lantbruksuniversitet: Hänvisande till att matpotatis utgör ett viktigt baslivsmedel, som enligt näringsfysiologisk expertis bör öka sin andel i kosten. finner Institutionen för växtodlingslära det angeläget att ett samhällsstött kvalitetsarbete får bedrivas även i fortsättningen. För detta . talar också förhållandet att det fortfarande kan riktas kritik mot en del av den saluförda potatisens kvalitet.

2.11 Skogs- och jordbrukets forskningsråd — -— — ser det — — — som mycket angeläget att ett samhällsstött kvalitetsarbete även fortsättningsvis bedrives på potatisområdet.

2.13 Husmodersförbundet Hem och Samhälle anser att samhällets kvali- tetskontroll skall fortsätta och att kraven på potatisen i olika kvalitetsklas- ser är bra, men måste kontrolleras noga från ansvarigt håll så inte produk- ten får sämre kvalitet.

2.15 Konsument-Forum: På frågan om det behövs ett samhällsstött kvali- tetsarbete vill vi betona vikten av att ett sådant verkligen utvecklas. Potatisen. som ett av våra bästa baslivsmedel. både ur näringssynpunkt och hushållsekonomisk synpunkt. måste prioriteras väsentligt mera.

2.19 Lantbrukarnas riksförbund: -— — — Det är enligt LRF:s uppfattning viktigt med ett kvalitetssystem som täcker hela kedjan från producent .till konsument. Detta bör vara så utformat att de olika kvalitetsklasserna är tydliga och att man skapar incitament till ett kvalitetsmedvetande i alla led. För att få heltäckande kvalitetsregler anser LRF att det krävs ett samhällsstött kvalitetsarbete. Enligt LRS:s uppfattning bör potatisen så- 32

• Sida 127
•  Original

lunda kontrolleras inte-enbart utifrån hygiensynpunkt utan även från Prop. l988/89:140 kvalitetssynpunkt. Bilaga 6

2.22 Svensk matpotatiskontroll: Jordbruksnämndens åsikt att samhällets kvalitetskontroll inom matpotatisområdet även fortsättningsvis bör bibe- hållas delas av SMAK. Det är vår uppfattning att kvaliteten på matpotatis i hög grad förbättrats genom det kontroll- och informationsarbete som utförts under de 35 år SMAK-organisationen verkat.

2.28 Sveriges potatishandlares riksförbund delar uppfattningen att det behövs ett samhällsstött kvalitetsarbete på potatisområdet.

3 Ansvarsförhållande mellan olika myndigheter

3.1 Socialstyrelsen: Beträffande ansvarsförhållandet mellan myndigheter har socialstyrelsen intet att erinra mot förslaget att ansvaret för kvaliten på alla jordbruksprodukter skall vara samlat hos jordbruksnämnden och att livsmedelsverket. som hittills, bör ha ansvaret för livsmedelshygicniska frågor och märkning. Socialstyrelsen förutsätter att fasta samarbetsformer etableras mellan berörda myndigheter.

3.3 Konsumentverket: — — — Uppgiften att fastställa s.k. livsmedelsstan- darder, vars syfte är att tillförsäkra konsumenten livsmedel av god kvali- tet. hör till livsmedelsverkets ansvarsområde. En standard för matpotatis skiljer sig härvidlag inte från övriga standarder. Mot denna bakgrund anser verket att de bestämmelser som reglerar den offentliga kvalitetskon- trollen bör utfärdas inom livsmedelslagstiftningens ram. Ansvaret för till- synen bör åvila livsmedelsverket. — — —

3.4 Lantbruksstyrelsen: Som lantbruksstyrelsen anfört i sitt tidigare nämnda yttrande bör lantbruksstyrelsens ansvar för kvalitetsmärkning och kontroll upphöra. Livsmedelsverkets samt hälso- och miljöskyddsnämn- dernas befattning med kontrollen av matpotatis bör på samma sätt som nu ' vara begränsad till vad som motiveras ur tjänlighetssynpunkt. Då tyngd- punkten i kvalitetsarbetet i ökad omfattning kan förväntas förskjutas mot den typ av uppgifter för vilka jordbruksnämnden har ansvar, bör ansvaret för kvalitetskontrollen i övrigt föras till jordbruksnämnden.

3.5 Statens livsmedelsverk vidhåller sin uppfattning i remissvaret på livs- medelskontrollutredningen att verket i stället för lantbruksstyrelsen bör vara den statliga myndighet som skall utfärda bestämmelser om märkning och kontroll av matpotatis. Dessa bestämmelser utfärdas för att tillförsäk- ra konsumenterna livsmedel av god kvalitet. och bör därför liksom andra bestämmelser avseende livsmedelsstandard beslutas av livsmedelsverket. Något nytt av betydelse för detta ställningstagande harjordbruksnämn- den inte anfört. Livsmedelsverket menar att kvalitetsmärkningen utgör ett viktigt konsumentintresse och bestämmelserna om kvalitetsmärkt potatis är därmed likställda med s.k. livsmedelsstandarder. Därtill kommer an- svaret för livsmedelshygieniska frågor som redan faller inom livsmedels- verkets område.

.3.8 Statskontoret: — — — Jordbruksnämnden har ansvaret för prisregle- ringen och bör så ha även vad gäller potatis. 33

• Sida 128
•  Original

3.11 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Beträffande ansvaret för detta Prop. 1988/89: 140 arbete synes det föreslagna arrangemanget. med livsmedelsverket ansva- Bilaga 6 rigt för de Iivsmedelshygieniska och redlighetsmässiga frågorna i handels- ledet och jordbruksnämnden kvalitetsfrågor av typ växtförädling, produk- tion och hantering vilka styrs bäst via prissättningen. som en ändamålsen-

lig lösning.

3.13 Husmodersförbundet Hem och Samhälle anser att livsmedelsverket bör ha ansvaret för kontrollarbetet i samarbete med jordbruksnämnden.

3.14 ICA-förbundet: Huvudmannaskapet för detta system har vi tidigare förordat tillfalla SLV. Vi har i denna ståndpunkt förutsatt att fasta, pro- blemfria samarbetsformer etableras mellan SLV och JN.

— — — Några nya tunga argument för ICA att ändra ståndpunkt har inte förebringats i denna rapport. '

3.15 Konsument-Forum: Eftersom livsmedelsverket säges skall ta konsu- menternas intressen till vara. kan det vara lämpligt att konsumentkraven (inkl. hygien och hälsa) kommer från detta håll. Arbetet med att "verkstäl- la" kvalitetskraven bör därför ligga på jordbruksnämnden. som verkar ha mera relationertilljordbruket och betalningsfrågorna. — — —

Avsnittet avslutas med att föreslå att fasta samarbetsformer etableras mellan SLV och JN. Vi anser det vore lyckligare och mera produktivt om i stället för samarbete det utvecklas former för förhandlingar.

3.19 Lantbrukarnas riksförbund: -— — - Kontrollen skall också syfta till att ge rätt signaler från konsumenter till handel och odlare så att incita- ment skapas för en kvalitetsproduktion. För att detta skall kunna ske är det viktigt att ansvaret för att övervaka och driva kvalitetsfrågorna läggs hos en myndighet som är insatt i och kan arbeta med kvalitetsfrågorna från primärproduktionen fram till konsumentledet. Eftersom kvalitetsbetal- ningen för jordbruksprodukterna i första förädlingsledet är en del av jordbruksregleringen och det finns ett samband mellan de kvalitetsregler som föreslås gälla förjordbruket och handeln anser LRF liksom jordbruks- nämnden dct naturligt att jordbruksnämnden får ansvaret för hela kvali- tetsarbetet på matpotatisområdet. — — —

3.20 Metrobutikerna AB tillstyrker förslaget att livsmedelsverket bör ha ansvaret för kvalitetsarbetet samt de livsmedelshygieniska frågorna. Med hänsyn till sambandet med jordbruksregleringen bör fasta samarbetsfor— mer etableras mellan SLV och JN.

3.21 Samarbetsgruppen för alternativ odling instämmer med förslaget an- gående ansvarsförhållandet men vi vill ytterligare understryka att ett fast samarbete bör etableras mellan SLV och JN.

3.22 Svensk matpotatiskontroll: JN har i denna fråga inte anfört några sådana omständigheter som ger SMAK anledning att frångå det ställnings- tagande som gjorts i tidigare remissyttrande, nämligen att livsmedelsver- ket bör ha ansvaret för kvalitetsföreskrifter avseende matpotatis. SMAK instämmer i JN:s syn att kvalitetsbetalning av jordbruksproduk- ter är ett viktigt styrinstrument. Sådan kvalitetsbetalning kan självfallet genomföras på grundval av de kvalitetsföreskrifter som gäller för matpota- . tis, oberoende av vilken myndighet som har ansvaret för föreskrifterna. 34

• Sida 129
•  Original

SMAK delar JN:s uppfattning att fasta samarbetsformer mellan JN och Prop. 1988/89: 140 SLV bör etableras. Det är viktigt för det fortsatta kvalitetsarbetet att frågan Bilaga 6 så snart som möjligt avgörs.

3.24 Svenska kommunförbundet: Styrelsen anser att ansvaret för den livs- medelshygieniska kontrollen bör åvila livsmedelsverket. Styrelsen instäm- mer i utredningens förslag att uppgifter rörande kvalitetsdeklaration och kvalitetskontroll inom matpotatisområdet bör åvila jordbruksnämnden. Vi vill betona vikten av samarbete mellan statens livsmedelsverk och statens jordbruksnämnd i dessa frågor.

3.27 Sveriges livsmedelshandlareförbund: Frågan om myndigheternas kva- litetsansvar sammanhänger med organisationernas möjligheter att utöva styrning och kontroll. Vi ser här som naturligt att jordbruksnämnden och livsmedelsverket delar ansvaret. Om kvalitetsansvaret skärps i förpackar- ledet för att ge fullgod kvalitet i konsumentledet. börjordbruksnämnden ha ansvaret t.o.m. förpackarlcdet. Det faller sig naturligt att SLV tar över ansvaret från denna punkt. Denna ansvarsfördelning ger, menar vi, ansvar med reell möjlighet att påverka hela skeendet från sättning till konsum— tion.

3.28 Sveriges potatishandlares riksförbund: Med hänsyn till den nära koppling av producent- och konsumentledet som finnes vad avser kvali— tetsfrågor på matpotatis anser vi att huvudmannaskapet för kvalitetskon— trollen bör överflyttas till JN.

4 Kvalitetsdeklarationen

4.1 Socialstyrelsen stöder också förslaget om att deklarationsplikten bör utökas till att omfatta även odlarnas försäljning till konsumenterna t.ex.

torghandel. gårdsbutik och liknande.

Vid självplockning bör det dock vara tillräckligt med att uppgift om sorterna ges.

— — — Beträffande försäljning av oförpackad potatis i detaljhandel anser socialstyrelsen att uppgifterna skall lämnas på anslag intill potatisen. Anslaget skall förutom uppgift om kvalitetsklass och sortnamn ge uppgift om leverantörens namn och hemort, leveransdag. bäst-före-dag och om hur potatisen bör förvaras.

4.2 Statens pris- och kartellnämnd ställer sig avvisande till förslaget att ta bort sortnamnen. Dessa kan i stället kompletteras med information om de egenskaper som utmärker potatisen. — — — SPK är positiv till en utökning av märkningskraven på löspotatis. SPK ser det som mycket viktigt att det klart framgår var potatisen är odlad men är av praktiska skäl mera tveksam till betydelsen av att leverantörens namn och hemort skall deklareras.

4.3 Konsumentverket anser att kravet på sortnamn måste kvarstå. Jord— bruksnämndens förslag innebär en betydande försämring för konsumen- ten. För många är just sortnamnet en avgörande information i köpsitua— tionen. . Vad gäller förslaget att ta bort kravet på medlemsskap i SMAK för att få ' 35

• Sida 130
•  Original

använda SMAK-märket ifrågasätter verket om en sådan förändring kom- Prop. l988/89: l40 mer medföra någon förbättring från konsumentsynpunkt. Bilaga 6 1 övrigt tillstyrker verket förslagen rörande kvalitetsdeklaration. -— — —

4.4 Lantbruksstyrelsen: — — — Styrelsen är utöver vad nyss sagts mot bakgrund av erfarenheterna av hur nuvarande märkning och kontroll i vissa avseenden fungerar allmänt sett tveksam till vidgade krav på kvali- tetsdeklaration. — — —

Jordbruksnämnden har föreslagit vissa skärpningar vid odlares försälj- ning till konsument. t.ex. vid torghandel. liksom vid lösviktsförsäljning. Betydande svårigheter föreligger att genomföra en tillfredsställande kon- troll i dessa avsnitt, vilket tillsammans med tveksamhet om kontrollens värde talar för att kraven på märkning i stället bör mildras i den riktning som tidigare föreslagits.

Jordbruksnämnden har föreslagit att uppgift om sortnamn inte skall vara obligatorisk utan kunna ersättas med andra uppgifter. t.ex. uppgift om kokegenskaper. Skäl kan anföras härför. Det måste dock observeras att det föreligger icke obetydliga svårigheter att och med någorlunda exakthet enkelt beskriva och bestämma potatisens egenskaper. Ett slopande av kravet att ange sortnamn medför också att kvalitetsmärkningens begräns- ning till godkända sorter. vars matpotatisegenskapcr provats. bör slopas. Konsumenternas möjligheter att välja matpotatis med önSkade egenskaper begränsas därmed sannolikt till viss del. Möjligheten att frivilligt ange sortnamn i kombination med konsumenternas efterfrågan av på olika sätt kvalitetsdeklarerad vara bör dock vara tillfyllest för att konsumenternas behov skall tillgodoses.

4.5 Statens livsmedelsverk anser att märkningsbestämmelser för potatis så långt det är möjligt bör utformas på motsvarande sätt som för övriga förpackade livsmedel. Verket tillstyrker därför förslaget att märknings- kraven bör utvidgas till att även gälla odlarnas försäljning direkt till konsument av förpackad potatis.

_ _ — I motsats till vad jordbruksnämnden föreslagit anser verket att sortnamnet skall vara en obligatorisk del av uppgiften om livsmedlets slag. För att underlätta marknadsföringen av för konsumenterna mindre kända potatissorter kan det i undantagsfall finnas skäl att medge dispens från detta krav och vidare kan uppgift om kokegenskaper o.d. frivilligt anges på förpackningarna.

Vid lösviktsförsäljning i butik av potatis direkt till konsument skall vissa av de märkningsuppgifter som är obligatoriska för förpackad potatis anges på ett anslag. Jordbruksnämnden föreslår att sådana anslag även skall rymma förvaringsanvisning. leverantörens namn och hemort samt leve- ransdag. Livsmedelsverket anser att uppgiften om leverantören är en mindre väsentlig information för konsumenterna. lntressantare är i stället uppgift om odlare. men av praktiska skäl —t.ex. blandning av flera partier — är dock denna information svår att lämna.

Förslaget om att törvaringsanvisning och leveransdag skall anges på anslag vid lösviktsförsäljning av potatis torde ha tillkommit i syfte att förbättra hanteringen i butik. Enligt verkets uppfattning bör sådana för- bättringar i stället åstadkommas genom hanteringsföreskrifter.

Verket anser vidare att kravet på anslag vid lösviktsförsäljning bör begränsas till s.k. självbetjäning. Sålunda bör manuell försäljning över disk undantas från denna bestämmelse eftersom konsumenten därvid kan få motsvarande muntlig information av säljaren. . 36

• Sida 131
•  Original

För närvarande får potatis av kvalitet Prima och Extra Printa inte Prop. l988/89:140 saluhållas i lösvikt annat än i automat. Jordbruksnämnden anser att denna Bilaga 6 begränsning bör upphävas. Livsmedelsverket delar uppfattningen att pota- tis av högre kvalitetsklass bör få saluhållas i lös vikt.

4.7 Kemikalieinspektionen: — — _ Vidare bör uppgiften om sortnamn vara obligatorisk liksom angivande av sortspecifika egenskaper. Till de senare bör räknas motståndskraft mot sjukdomar. Genom sådan märkning i kombination med annan information och upplysning ges konsumenterna möjlighet att välja sorter som kräver mindre kemiska medel. Det bör vara möjligt att med god konsumentupplysning få en övergång till nya mer resistenta sorter.

4.10 Sveriges lantbruksuniversitet: — — — Beträffande informationen till konsumenterna delar institutionen för växtodlingslära JN:s uppfattning att sådan skyldighet skall föreligga även vid försäljning direkt från odlare till konsument vid köp på torg. i gårdsbutik etc.

Institutionen delar även JN:s uppfattning att märkningskraven skall utökas vid försäljning i lösvikt och att uppgifter om sort. kvalitetsklass, leverantörens namn och hemort. leveransdag samt förvaringsanvisningar skall lämnas.

Det är angeläget att bestämmelserna ändras så att även kvaliteterna Extra Prima _och Prima kan säljas i lösvikt varvid företrädesvis använd- ning av s.k. automat bör ske. Därigenom hindras återfyllning och kvalite- ten kan hållas på konstant nivå.

JN föreslår att uppgift om sortnamn inte skall vara obligatorisk. I sortnamnet ligger dock informationer om potatiskaraktärer, som inte kan fångas in i den kvalitetsdeklaration som en SMAK-analys ger, varför information om sorten för många konsumenter är viktig. Utöver sortnam- net bör egenskaper i övrigt meddelas konsumenten. — — _

Rätt att använda SMAK:s varumärke bör fortfarande vara knutet till medlemsskap i SMAK eftersom detta underlättar för organisationen att genomföra kvalitetsarbetet. — — —

Potatis förvaras i butikerna ofta utan att ljusskydd är ordnat och vidare finns sällan kylda utrymmen för potatis. Det måste därför anses mycket angeläget att förvaringsanvisningen ”Förvaras mörkt och svalt" följs. Det- ta kan ske genom att använda skåp. vilka håller 6—8 grader och där potatisen befinner sig i mörker då dörren är stängd. Kostnaderna för denna förvaring torde väl uppvägas av att kvaliteten bibehålls bättre.

4.13 Husmodersförbundet Hem och Samhälle anser att SMAK-märket är bra. Konsumenterna känner till det och uppfattar det som garanti för kvalitet. Kontrollen måste dock vidmakthållas — tätare stickprovskontrol- ler önskvärda

att det på förpackad potatis bl.a. skall finnas uppgift om förpacknings- dag, sortangivelse. storlekssortering och förvaring

att det också skall vara märkningstvång vid försäljning av potatis i lösvikt. Samma märkning som vid paketerad potatis

att alla kvaliteter skall säljas även i lösvikt att lösviktsförsäljning endast bör tillåtas om förvaringstemperatur och försäljningsplats i övrigt är tillfredsställande.

• Sida 132
•  Original

4.14 ICA-förbundet anser därför att all saluförd matpotatis skall kvalitets- Prop. 1988/89: 140 deklareras. Bilaga 6 För att underlätta introduktionen av nya sorter (angeläget eftersom vi i princip bara har två nu — King Edward och Bintje) skall inte sortnamn men väl sortspecifika egenskaper (typisering) obligatoriskt angivas. Där- emot finns det ingen anledning att ta bort kravet på anslutning till SMAK för att få använda märket. _ — —

4.15 Konsument-Forum: Ett krav från oss konsumenter. som vi kommer att fortsätta att kämpa för, även om annat beslutas, är att sortnamn skall deklareras. Vi skulle också se det som en fördel för oss, när det gäller att välja, om odlingssättet anges, t.ex. ”biologiskt", "med konstgödsel och bekämpningsmedel", "avloppsslam har använts som "jordförbättringsme- del", o.d. Vi anser att enbart uppgift om namn på förpackare inte är tillräckligt. I vart fall när det gäller import. måste detta kompletteras med uppgift om från vilket land importen har skett. För svensk potatis kan uppgift om förpackare vara tillräckligt, men uppgift om odlarens namn uppfattas av många som ytterligare en värdefull upplysning och inger mer förtroende. Vi delar uppfattningen att märkningstvånget även omfattar lösviktsför- säljningen. samt att samtliga kvalitetsklasser kan saluföras i lös vikt. Under rubrik sortnamn påstår man att angivandet av sortnamn skulle ha bidragit till en koncentration till sorterna Bintje. King Edward och Magnum Bonum. samt att dessa skulle representera de mera odlingsvärda sorterna. Man säger också att avsikten med sortangivelsen var att uppnå denna koncentration. Detta tror vi inte på. Det är snarare så att handeln styrt koncentrationen mot färre sorter. något som ligger i handelns intresse men inte överensstämmer med konsumentintressena. — — —

På 5. 24 påstår man att olika sorter går bra att sälja fram till I oktober, men inte därefter. Det har inte med sortfrågan att göra utan snarare bristen på information och marknadsinsatser. Fram till Ioktober döljer man vilken sort som helst under namnet ”färskpotatis”, något som i sig är mycket tvivelaktigt. Att det sedan inte skulle gå att sälja olika sorter, på grund av att man uppger sort framstår snarast som ett löjligt konstaterande när man jämför med de enorma ansträngningar som handeln lägger ner på att lansera olika sorter av chips och snacks. — — —

På 5. 25 säger man: "För konsumenterna vore det därför bättre om sortnamnet ersattes med en beskrivning av egenskaperna." Detta är en omöjlighet då egenskaperna varierar med odlingsmarkens beskaffenhet och vädersituationen under odlingssäsongen och varierar kraftigt på göds— lingsintensiteten också. Denna variation måste nog överlåtas till konsu- menterna att genom provning konstatera och börja lära sig att välja potatis från bättre odlare/förpackare. Sortnamnet måste vara rättesnöre och va- riationerna inom sorten får bli den spännandejakten på högre kvalitet som vi konsumenter inte är helt okunniga om att klara ut. Något måste ju ibland överlåtas åt oss konsumenter att få delta med och inte alltid idiot- förklara oss samtliga över en kam. Visst kräver detta mer kunskap och intresse för potatis. men det gårju bra att ge oss dessa kunskaper både i skolan (via undervisning och ätbar skolpotatis) och den i övrigt så inten- siva upplysningsverksamhet man bedriver med 20 miljarder kr. till sitt förfogande (reklamen). Intresset för potatiskvalitet torde öka av sig själv hos konsumenterna om bara tillgången på bra potatiskvalitet finns att tillgå.

Vi instämmer i förslaget att även odlares försäljning skall omfattas av 38

• Sida 133
•  Original

deklarationsplikten. Likaså förslaget om hur kvalitetsuppgiftcrna skall Prop. l988/892140 deklareras. — — — Bilaga 6 Vi delar uppfattningen om att det kan vara tillräckligt att anmäla till SMAK för att märket skall få användas och att kravet på medlemskap bör/kan upphöra.

4.16 Kooperativa förbundet: — — — De allra flesta konsumenter är vana vid att välja potatis med utgångspunkt från potatissort. Ur konsumentsyn- punkt är det därför en självklarhet att sortnamnet anges för att underlätta indentifikationen av den produkt som saluhålles. Som motivering för att utelämna uppgift om sort antöres i rapporten att handeln har svårigheter att sälja nya sorters potatis då sorten angives, därför att de flesta konsu- menter håller sig till sorter vars egenskaper de redan känner.

KF:s erfarenheter är dock att det går bra att sälja de nya sorterna med angivande av sort.

Utredningens argumentering för att icke obligatoriskt ange sort anser KF bekräftar konsumenternas stora intresse för sortangivelsen och därför talar för. i stället för emot, ett obligatorium. KF:s förslag är därför att sortnamn bör ingå som en obligatorisk uppgift vid potatisförsäljning.

4.18 Landstingsförbundet: Det ligger i konsumentens intresse att uppgifter om förpackningsdag, leveransdag, kvalitetsklass och sortnamn redovisas både för förpackad vara som för vara i lösvikt, alltså även vid torghandel. Jordbruksnämndensuppfattning att sortnamn på potatis inte bör vara obligatorisk utan kan ersättas med angivande av ”sortspecifika" egenska- per delas inte av förbundet. Sortnamnet på potatisen är en viktig upplys- - ning som ökar valmöjligheten för den enskilde konsumenten.

4.19 Lantbrukarnas riksförbund: — — — Jordbruksnämnden föreslår att även de som försäljer potatis via t. ex. torghandel, gårdsbutik och liknande skall vara skyldiga att upplysa om den saluförda potatisens kvalitet. Självplockning och liknande försäljning på Odlingsplatsen bör enligt JN. undantas från deklarationsskyldigheten. LRF delar jordbruksnämndens uppfattning.

LRF delar även jordbruksnämndens uppfattning att sortnamn inte skall vara en obligatorisk uppgift vid försäljning till konsument utan i stället bör det vara tillräckligt om sortspecifika egenskaper anges. — — —

4.20 Metrobutikerna AB: Beträffande kvalitetsdeklarationen anser även vi att klassen oklassificerad kan slopas, att sortnamn bör bibehållas samt att kvaliteterna Prima och Extra Prima inte får saluhållas i lösvikt annat än i automat.

4.21 Samarbetsgruppen-för alternativ odling är inte ense med förslaget att sortnamnet kan uteslutas. Vi anser att sortnamnet måste åtföljas potatisen från odlare till konsument. En aspekt är ju att konsumenten i sådan hög grad odlar potatisen själv. Det vore att missbedöma konsumentens förmå— ga att själv avgöra. Däremot är det ju ytterst viktigt att man på ett mycket informativt sätt marknadsför egenskaperna hos de olika potatissorterna. Vi håller med om att det måste vara frivilligt att ansluta sig till SMAK. Den som inte uppfyller kraven skall ej heller få rätten att SMAK-märka.

4.22 Svensk matpotatiskontroll: Med hänvisning till vad som sagts i vårt tidigare yttrande tillstyrker vi förslaget om att kravet på kvalitetsdeklara-

• Sida 134
•  Original

tion skall utvidgas till att omfatta all försäljning till konsument utom Prop. l988/891140 Självplockning och liknande. Bilaga 6 SMAK anser att kravet på sortnamn skall kvarstå. Undersökningar har visat att uppgift om sort är av stor betydelse för konsumenterna. SMAK anser även att det av kontrolltekniska skäl är viktigt med uppgift om sort i stället för sortspecifika egenskaper. Det är ett viktigt konsumentintresse att på marknaden få tillgång till nya sorter. För att underlätta introduktion av nya sorter kan det i vissa fall finnas skäl att kunna medge undantag från kravet på märkning med sortnamnet. Att som JN föreslår tillåta saluhållning av matpotatis av högsta kvalitet (för närvarande kvalitet Prima och Extra Prima) i lösvikt förutsätter att handeln tar på sig ett väsentligt större ansvar än i dag för att kvaliteten ej skall försämras i butik." När det gäller JN:s förslag att anslutning till SMAK-kontrollen bör kunna ske genom en anmälan i stället för som nu genom ett ansökningsför- farande, i vilket förpackarens lämplighet prövas, kan knappast anses inne- bära någon förbättringjämfört med nuläget.

4.23 Svalöf AB: — — _ Från Svalöfs sida anser vi att det är viktigt att sortnamnet framhävs och alltid anges på en markerad plats i konsumentle- det. Många av potatisens egenskaper såsom kokkvalitet, utseende (form och färg) och smak förknippas med sorten. Men även andra egenskaper såsom odlings—-och resistensegenskaper, som börjar få allt större betydelse - för konsumenten är förknippade med sorten. Konsumenter som vill ha en produkt, som inte utsatts för en massiv bekämpningsinsats på fältet, kan genom sortnamnet välja att köpa resistenta sorter, vilket ger resistensen i sig ett marknadsvärde, vilket i sin tur gör det möjligt för oss att på sikt påverka miljön genom minskade bekämpningsinsatser.

För förädlingen har alla egenskaper såsom avkastning, kokkvalité och resisten stor betydelse. Då det gäller kokkvalitet måste vi anpassa nya sorter efter de kvalitéer som gäller i dag för att sorten skall accepteras av konsumenterna och vi kan alltså inte förvänta oss att nya sorter drastiskt avviker från gamla i fråga om dessa egenskaper. Då det gäller egenskaper som avkastning, resistens mot sjukdomar och reaktion mot olika insatser av konstgödsel. har vi stora möjligheter att påverka materialet i en för samhället och miljön gynnsam riktning. Skulle de nya sorterna i sin kon- takt med konsumenterna endast värderas efter sina kokegenskaper och sitt pris. finns det inga möjligheter att på sikt introducera sorter som har en bättre resistens och en bättre förmåga att utnyttja handelsgödsel. Vi vill därför understryka att sortnamnet i kontakten med konsumenten inte får försvinna utan i stället bör ges en ökad betydelse.

4.25 Svenska livsmedelsarbetaretörbundet: För att effekterna av ett utökat kvalitetsarbete skall komma konsumenterna till del är det nödvändigt att utöka märkning och klassificering i enlighet med utredningens förslag. Det är också rimligt ur konkurrenssynpunkt att all försäljning direkt till konsu- menten oavsett vem som försäljer varan skall ingå i systemet. Det finns inte något skäl till varför just nya potatissorter inte skulle behöva anges med namn. Nya sorter får på vanligt sätt konkurrera med de inarbetade sorterna. Olika potatissorter har olika egenskaper och för kon- sumenten är det naturligtvis bra om de vet vilka egenskaper en ny sort har. Inget hindrar dock att dessa egenskaper anges i samband med försäljnings- ansträngningarna.

• Sida 135
•  Original

4.27 Sveriges Iivsmedelshandlareförbund: Beträffande kvalitetsdeklara- Prop. 1988/89: 140 tionen, instämmer vi i rapportskrivarnas inställning att deklarationsplik- Bilaga 6 ten bör utökas till att omfatta även odlarnas försäljning till konsument via torghandel, gårdsbutiker och liknande. Vi anser inte att det föreligger någon skillnad i uppgiftsskyldighet vad avser märkning av vara i förpackad form eller vara i lös vikt. Vara i lös vikt bör alltså av leverantören förses med det anslag som upplyser konsumen- ten om varans kvalitet och egenskaper. Självklart måste märkningskravet innebära att varans sortnamn alltid skall anges. Beträffande SMAK-märkets användning menar vi att det endast skall vara förbehållet medlemmar i organisationen att använda denna symbol. Endast på detta sätt kan full kontroll över märkningsanvändningen upp- nås.

4.28 Sveriges potatishandlares riksförbund delar utredningens mening att deklarationsplikten bör utökas till även torghandel och liknande. SPR delar utredningens mening att märkningskraven vid lösvikt bör utökas. SPR delar inte utredningens mening att förbudet mot lösviktsförsäljning av kvalitet Extra Prima och Prima i annat emballage än automat bör upphävas. SPR delar uppfattningen att man i stället för sortnamn skall kunna ange sortspecifika egenskaper. SPR anser att kravet på medlemskap i SMAK bör fortsätta.

5 Kvalitetsklassificeringen

5.1 Socialstyrelsen: Styrelsen tillstyrker därför jordbruksnämndens för- slag att ta bort klassen "oklassificerad”. Detta får dock enligt socialstyrel- sens uppfattning inte leda till att kvalitetskraven på kvalitet "Ordinär" sänks i förhållande till nuvarande krav. Förslaget om att all saluförd matpotatis skall vara av minst klass ”Ordi- när" stöder socialstyrelsen liksom förslaget om att företag inom potatis- handeln ges möjlighet att profilera sig genom att definiera och saluföra egna kvaliteter som håller minst kvalitet "Prima”. Styrelsen är däremot tveksam till att specifikationen av konkurrensskäl skall hållas hemlig. Verkligt bra kvalitet bör vara ett tillräckligt starkt konkurrensmedel.

5.2 Statens pris- och kartellnämnd ställer sig tveksam till att all potatis skall sorteras så den uppnår minimikvaliteten ordinär. Detta innebär att den oklassificerade potatisen försvinner från marknaden. Visserligen kan det underlätta en förbättring av matpotatisens genomsnittliga kvalitet men det innebär även en minskning av konsumenternas valfrihet. Förslaget innebär sannolikt ökade kostnader och minskad konkurrens på matpota- tismarknaden vilket kan leda till ökade priser. Något som knappast ligger i konsumentens intresse. JN föreslår även att den högsta klassen, Extra Prima, skall avskaffas i syfte att förenkla konsumentens val. JN vill dock tillåta leverantörerna att hålla egna kvalitéer. vilka lägst skall uppfylla kraven på Prima potatis. De specifika kvalitetskraven i dessa högre klasser skulle av konkurrensskäl inte behöva deklareras öppet. SPK tror inte att detta förslag innebär någon förenkling för konsumenten. ' 41

• Sida 136
•  Original

5.3 Konsumentverket avstyrker dock förslaget om att införa ett förbud Prop. 1988/89: 140 mot saluhållande av potatis sämre än Ordinär. Enligt verkets mening bör Bilaga 6 saluförbud för potatis, liksom för övriga livsmedel. inträda då varan är otjänlig. De problem som beskrivits i jordbruksnämndens rapport bör kunna lösas genom att förpackarna i större utsträckning har en egenkon- troll och märker potatisen med korrekt kvalitetsbeteckning. I annat fall bör den oklassificerade potatisen inte få säljas förpackad utan endast i lösvikt. Prissättningen till konsument bör givetvis vara sådan att den oklassificerade potatisen betingar ett lägre pris. Vidare anser verket att ordet "oklassificerad" bör bytas ut mot ett mer informativt och lättförstå- eligt ord. Även de övriga klassernas beteckningar bör ses över. Vad gäller förslaget att avskaffa klassen Extra Prima och i stället tillåta företagsspecifika kvalitetsklasser vill verket anföra följande. Verkets erfa- renheter från tillsynen av marknadsföringslagen visar klart att det förelig- ger uppenbara risker för att ett sådant system ger upphov till fantasifulla namn vilket i sin tur ofta leder till vilseledande marknadsföring. Jord- bruksnämnden föreslår att kvalitetsspecifikationerna av konkurrensskäl skall hållas hemliga vilket från konsumentsynpunkt vore helt oacceptabelt. Konsumenten har givetvis rätt att få information om vilka krav den aktuella kvalitetsklassen svarar upp till. Jordbruksnämnden påpekar att det hos företag inom branschen finns intresse av att profilera sig genom att sälja potatis av hög kvalitet. Enligt verkets uppfattning ger klassen Extra Prima redan i dag ett utrymme för att saluföra sådan potatis. Det finns inget som hindrar att de företag som så önskar på förpackning och i övrig marknadsföring tydligare informerar - konsumenten att denna klass håller en högre kvalitet, så länge de argument som används svarar upp till de krav som ställs i marknadsföringslagen. På detta sätt bör kvalitetskonkurrensen kunna stimuleras. Eftersom det från konsumentens sida finns behov av en potatis av hög kvalitet anser verket att klassen Extra Prima bör finnas kvar.

5.4 Lantbruksstyrelsen: Enligt lantbruksstyrelsens mening kan antalet kvalitetsklasser mycket väl begränsas till två. då kvalitetsmärkningen är frivillig. Vid ett utvidgat obligatorium toch krav på minikvalitet torde problem som kräver inte obetydliga administrativa insatser uppstå. efter- som tillåten minimikvalitet, särskilt vid knapp tillgång eller brist. måste anpassas efter tillgången på potatis.

5.5 Statens livsmedelsverk delarjordbruksnämndens uppfattning att pota- tisstandarden bör omfatta två klasser. Livsmedelsverket bör därför få i uppdrag att i samråd medjordbruksnämnden och SMAK utarbeta bestäm- melser för sådan potatisstandard. Kvalitetskravet för den lägre klassen bör därvid sättas så högt att detta medför en kvalitetshöjning för matpotatis. Förutom denna klassificering må högre klasser frivilligt kunna utnyttjas av företag som vill profilera sig från kvalitetssynpunkt.

5.7 Kemikalieinspektionen: Det bör övervägas att som grund för klassifi- cering inte enbart lägga andelen fel utan även produktionsformerna t. ex. hur mycket kemisk bekämpning som använts vid odlingen. Inspektionen är medveten om svårigheterna härvidlag men anser angelägenhetsgraden vara så stor att frågan bör prövas seriöst.

5.8 Statskontoret har inget att invända mot att antalet klasser minskas och att felberäkningen ändras för att förenkla för konsumenterna. — — —

• Sida 137
•  Original

5.9 Riksrevisionsverket: Förslaget att ta bort klassen ”oklassificerad” po- Prop. 1988/89: 140 tatis och att märkningsskyldighet även skall gälla vid försäljning direkt Bilaga 6 från odlare till konsument vid köp på torg. i gårdsbutik etc.. innebär en skärpning av den nuvarande regleringen. RRV bedömer att dessa förslag inte kommer att få avsedd effekt. De skulle innebära en risk för konkur- rensbegränsning och svårigheter. särskilt för de mindre leverantörerna, att klassificera och märka potatisen. Marknadsföring av nya sorter och alter- nativt odlad potatis skulle också sannolikt försvåras.

5.10 Sveriges lantbruksuniversitet: Institutionen för växtodlingslära är tveksam till förslaget att klassen "Oklassificerad" tas bort och att kvalitet "Ordinär” blir den lägsta kvalitet. som får saluföras. — — —- Med anledning av att kvalitetsarbetet bör stimuleras anser institutionen för växtodlingslära att möjligheterna att märka och saluföra kvalitet Extra Prima bör bibehållas. Det bör dock vara möjligt för ett företag att inom ramen för någon av de högst klasserna och efter överenskommelse med SMAK saluföra kvalitetspotatis under speciell beteckning, vilken knyts till företaget i fråga. '

5.13 Husmodersförbundet Hem och Samhälle anser att det vore lättare för konsumenten att välja om det bara fanns två kvalitetsklasser. där en kvalitetsklass skall vara i princip felfri potatis att den nuvarande märkningen ”Oklassificcrad" tas bort.

5.14 ICA-förbundet: Kvalitetsklassificeringen kan med fördel inskränkas till två klasser. En absolut nedre gräns för marknadsgill matpotatis krävs då. — — — Rapportens förslag om att möjliggöra för enskilda företag att profilera Sig med egna kvaliteter över Prima-gränsen ställer vi oss mycket positiva till. Ordningen med att företagen då obligatoriskt i förväg lämnar specifikation till SMAK och också underkastar sig kontroll är dock en absolut förutsättning. — — —

5.15 Konsument-Forum instämmer i JN:s förslag att ta bort klassen Oklas- sificerad samt att klassen Extra Prima utgår.

5.16 Kooperativa förbundet vill särskilt understryka vad som under punkt 16.4 framföres i rapporten att vissa kvantiteter underkänd potatis måste undanföras från den traditionella marknaden och exempelvis användas till foder. Det är viktigt att detta förhållande beaktas i potatisregleringen så att inte underkänd potatis på omvägar tar sig ut på marknaden.

5.18 Landstingsförbundet: — — — Landstingsförbundet anser att det är ett rimligt krav att det framgår av klassificeringen att endast den potatis som klassas som Ordinär eller Prima är lämplig att konsumera medan annan potatis inte är lämplig för konsumtion.

5.19 Lantbrukarnas riksförbund: Jordbruksnämnden föreslår att den obli- gatoriska klassificeringen endast bör omfatta klasserna Ordinär och Pri- ma. I övrigt bör företagen själva få profilera sig genom att sälja potatis av hög kvalitet. LRF delar JN:s uppfattning och anser liksom JN att i princip all potatis skall vara kvalitetsmärkt. - — —

5.21 Samarbetsgruppen för alternativ'odling instämmer med förslaget att klassificeringen endast kommer att omfatta klasserna Ordinär och Prima. Vi instämmer med förslaget att kvalitetsansvaret knyts tydligare till - ' 43

• Sida 138
•  Original

företagen. Och att företagen skall få definiera och saluföra egna kvaliteter. Prop. 1988/89: 140 Men vi tycker inte att det kan få vara hemligt. — — — Bilaga 6

Eftersom ovanstående kvalitetshöjning innebär att foderpotatisvolymcn kommer att öka är det befogat att stötta den marknaden med åtgärder.

5.22 Svensk matpotatiskontroll anser att ett förbud mot saluhållande av potatis sämre än Ordinär kräver ökade resurser för kontroll av att bestäm- melserna efterlevs, samt ett praktiskt hanterbart påföljdssystem. Under förutsättning att dessa frågor löses på ett tillfredsställande sätt tillstyrker ' SMAK förslaget om en nedre kvalitetsgräns. Det bör dock beaktas att en nedre kvalitetsgräns kan behöva vara flexibel på grund av årsmånsvaria- tioner. Det förutsätts vidare att SPI klarar inlösen av de kvantiteter mat- potatis som faller under den nedre kvalitetsgräns som fastställs. SMAK verkar för ett öppet klassificeringssystem. Om något företag vill marknadsföra matpotatis med en företagsspecifik kvalitet som är annor- lunda eller bättre än den högsta officiella kvalitetsklassen, bör detta endast få ske efter anmälan till SMAK och under förutsättning att företaget är berett att underkasta sig SMAK:s kontroll. Förslaget om endast två kvali- tetsklasser nödvändiggör enligt vår uppfattning en genomgripande översyn av de nuvarande kvalitetsbestämmelserna.

5.27 Sveriges livsmedelshandlareförbund: Liksom förslagsställarna anser vi att man genom att ta bort klassen oklassificerad, automatiskt kommer att få en förhöjd standard på potatisen. Om vi skall lyckas i vårt uppsåt att höja kvalitén. måste vi sträva mot ännu mera specificerade kvalitetskrav. där den jämna goda kvalitén skall vara vårt riktmärke. SSLF förordar därför att klassen Extra Prima bibehålles och att man ser över möjligheterna att skärpa kraven på klassen vad avser förekomsten av stakra mekaniska skador.

5.28 Sveriges potatishandlares riksförbund anser det tillräckligt med en- dast en kvalitetsklass. Potatis som inte godkänns i denna klass får inte säljas som matpotatis. Kvalitén på den potatis som godkänts som matpo- tatis bör få bestämmas av varje enskilt företag.

6 Inriktningen av kvalitetsarbetet

6.1 Socialstyrelsen: Rådgivning och informationsinsatser till producenter . i syfte att minska starka och svaga mekaniska skador. röta och grönfärg- ning bör i enlighet med förslaget stödjas.

6.2 Statens pris- och kartellnämnd ställer sig även tveksam till frågan om obligatorisk deklaration av storlek då detta inte bör vara av någon större vikt för konsumenten men däremot kan antas medföra kostnadsökningar. SPK är även tveksam till utökad datummärkning på matpotatis. Att förpacknings- eller leveransdatum anges är bra men ett användande av bäst-före—datum riskerar att leda till ökade kostnader. Det är en onödig fördyring då potatis är lagringsduglig under lång tid så länge betingelserna är de rätta. De ekonomiska effekterna av ett sådant förslag behöver utredas ytterligare.

6.3 Konsumentverket delar jordbruksnämndens uppfattning att insatserna för att främja en bättre kvalitet i första hand bör inriktas mot att minska 44

• Sida 139
•  Original

förekomsten av de mest besvärande defekterna. bl.a. mekaniska skador. Prop. 1988/89: 140 Samtidigt bör det framhållas att vissa för konsumenten viktiga kvalitets- Bilaga 6 egenskaper inte alls omfattas av klassificeringssystemet. t. ex. förekomsten av bekämpningsmedelsrester. För vissa konsumentgrupper är själva od- lingssättet av avgörande betydelse för upplevelsen av potatisens kvalitet även om denna faktor i sig inte kan avläsas i slutprodukten.

' Att utöka datummärkningen till att omfatta även bäst-före-dag samti- digt som förpackningsdagen lämnas på ett tydligare sätt än i dag är enligt verkets mening en stor förbättring. Konsumentverket har i sitt yttrande , över ett förslag från Permanenta Utskottet för livsmedelsfrågor rörande harmonisering av de nordiska ländernas märkningsbestämmelser framhål- lit betydelsen av en bäst-före-märkning på potatis — — —.

6.5 Statens livsmedelsverk — — — Av dessa datumangivelser anser verket att förpackningsdagen är väsentligast för konsumenterna. Hållbarheten hos potatis beror på ett flertal förhållanden, t.ex. sort. odlingsbetingelser. årstid, efterbehandling och förvaringsbetingelser. Det är därför svårt att förutsäga hållbarheten för ett enskilt parti. Med hänsyn härtill kan verket inte utan ytterligare utredning tillstyrka förslaget om obligatorisk datum- märkning med bäst-före-dag. Om syftet med förslaget är att förbättra hanteringen av potatis i butik torde man effektivare nå resultat med andra åtgärder. Det bör även påpekas att potatis har undantagits från märkning med bäst-före-dag inom såväl Codex Alimentarius som EG. Det finns emellertid inga hinder för en förpackare att frivilligt ange bäst-före-dag. Livsmedelsverket instämmer i att det är angeläget med fortsatt arbete i syfte att minska förekomsten av kvalitetsdefekter såsom mekaniska ska- dor. För att potatis skall ha god kvalitet när den når konsumenten bör hanteringen även i butiksledet förbättras. Detta kan förslagsvis ske genom utbildning av butikspersonal eller genom hanteringsföreskrifter.

6.7 Kemikalieinspektionen: Insatserna på rådgivning och information bör ha till syfte även att befrämja övergång till potatissorter och odlingsformer som kräver så liten insats av kemiska medel som möjligt. Insatser behöver riktas mot alla led från odlare till konsument. — — —

6.10 Sveriges lantbruksuniversitet: — — — Det är också viktigt att på- började informationsinsatser m.m. gällande reducering av mekaniska ska- dor får fortsätta samt att andra frekventa skadetyper i fortsättningen kan behandlas på principiellt samma sätt av SMAK. — -— — Nyttan av att ange ett ”bäst-före-datum" är med hänsyn till potatisens karaktär tveksam då vissa partier kan förändras mycket snabbt medan andra är mycket stabila.

6.14 ICA-förbundet: — — — Vi instämmeri rapportens slutsats att verkli- ga effekter inte kan uppnås utan insatser med information och handfast rådgivning i preventivt syfte. — — — — — — Vi anser dock inte att ”bäst-före” märkning har någon reell innebörd för konsumenten när det gäller en sådan vara som matpotatis. I stället bör förpackningsdatum bibehållas och gärna då markeras tydligare än vad nu stundom är fallet.

6.15 Konsument-Forum anser att förpackningsdatum (eller för lösviktspo- tatis den dag partiet togs ur kyllager) är den viktigaste uppgiften. "Bäst-fö- re” anser vi saknar betydelse. då mycket är avhängigt av hur potatisen transporteras och hanteras i butiken. , 45

• Sida 140
•  Original

De omnämnda förslagen till åtgärder är i stort bra. — — — Lokala Prop. l988/892140

konsumentgrupper borde här utbildas och engageras att bevaka, följa upp, Bilaga 6 informera och förhandla med sina lokalbutiker om erforderliga föränd- ringar. I sin egenskap av "Köpare” har här konsumenterna en betydligt starkare ställning och detta arbete skulle samtidigt medvetandegöra konsu- menterna betydligt. Det lokala opinionsarbetct skulle också bli effektivare. Rapportskyldighet från konsumentgruppers sida bör föreligga om inte önskvärda resultat kan uppnås efter dessa kontakter. -

6.19 Lantbrukarnas riksförbund delar jordbruksnämndens uppfattning att en översyn bör ske av reglerna för värdering av kvalitetsfel som tillämpas av SMAK. Jordbruksnämnden föreslår att potatisen skall märkas med ”bäst-före" datum. LRF instämmer i JN:s förslag och anser att åtgärden är viktig för att få en bra hantering i handelsledet. Genom "bäst-före” datum skapas en bättre garanti för varan och ett större intresse av att minimera lagringsti- den i handelsledet.

6.20 Metrobutikerna AB: I fråga om JN:s beslut att föreslå datummärk- ning med ”bäst-före” av potatis ansluter vi oss till Walter Brangmos särskilda yttrande enligt vilket märkning med förpackningsdag. vilken normalt sammanfaller med den dag potatisen tas från lager, utgöra en tillräcklig garanti för varan.

6.21 Samarbetsgruppen för alternativ odling menar att förpackningsdag och "Bäst—före" kommer att få till följd att butiken kommer att aktivera potatishyllan. Detta begrepp är, redan inkört hos konsumenten. Märk- ningarna skall ske mycket tydligt. ”Bäst-före" skall innebära att den märk- ta kvalite'n garanteras. Vi stödjer förslaget att kvalitetsmärkning bör avse kvalitén vid den tidpunkt då konsumenten köper varan. Vi stödjer förslaget att uppgift bör lämnas på påsen om storlekssorte- ring.

6.22 Svensk matpotatiskontroll: Jordbruksnämndens förslag om att utöka datummärkningsföreskriftema till att omfatta även ett "bäst-före" datum är ett intressant förslag från konsumentsynpunkt. — — — Det finns dock några praktiska frågor som måste undersökas. innan slutlig ställning kan tas till förslaget. Bl.a. bör det utredas huruvida dagens förvaringssituation inom detaljistledet är sådan att förpackare kan med rimlig grad av säkerhet bedöma potatisens hållbarhctstid i butik. Förslaget i denna del syftar väsentligen till att förbättra hanteringen av matpotatisen i butikerna. Det är enligt SMAK:s uppfattning en av de angelägnaste åtgärderna för att höja kvaliteten på den matpotatis som konsumenterna möter. Utöver "bäst-före" märkning finns också andra åtgärder som kan användas i detta syfte, bl.a. generella hanteringsföre- skrifter och utbildning av butikspersonal.

6.24 Svenska kommunförbundet: Utredningen pekar på behovet av över- syn av reglerna för värdering av kvalitetsfel som tillämpas av SMAK. Det bör ankomma påjordbruksnämnden att göra denna översyn i samråd med SLV och SMAK. Styrelsen instämmer i detta förslag. Styrelsen instämmer också i de förslag till åtgärder som nämns i utredningen såsom

• Sida 141
•  Original

— minska förekomsten av de mest besvärande skadorna såsom starka Pr.op l-:988/89 140 mekaniska skador, stötblått rötor och grönfärgning - Bilaga 6 _rådgivning och information för sortering paketering. upptagning — kvalitetsmärkning bör avse kvaliteten vid den tidpunkt då konsumen-- tcn köper varan — storleksuppgifter skall lämnas på potatis som är förpackad i påsar eller motsvarande — samt att man med tillräcklig intensitet bevakar och kontrollerar att märkningsföreskrifter m.m. för matpotatis följs ute i han- delsledet mot konsument och att felaktigheter beivras.

6.27 Sveriges Iivsmedelshandlareförbund: Då det gäller inriktningen .av kvalitetsarbetet vill vi bara understryka rapportens förslag till att man vid packningen skall ställa så pass mycket större krav på kvalitén. att antalet - felenheter svarar mot klassificeringen först då den når konsumenten. Som nämnts i rapporten förvaras potatisen på många olika sätt ute i butikerna. Butikernas leveranstäthet. kundfrekvens/storlek och utrust- ningsnivå påverkar hur länge och' under vilka betingelser potatisen butiks- lagras. Potatis lagrad under goda betingelser har, som bekant. en mycket god lagringsbarhet. medan dålig lagring snabbare försämrar varans kvali- tet. Eftersom det finns så många faktorer att ta hänsyn till vad gäller bäst-före-märkning av potatis. bör frågan ytterligare diskuteras innan be- slut fattas. Exempelvis bör de ekonomiska konsekvenserna av bäst-före- märkningen belysas, och förslag till normer för tidsangivelser arbetas fram.

6.28 Sveriges potatishandlares riksförbund tillstyrker en översyn av nuva- rande regler för värdering av kvalitetsfel i samråd med branschen och övriga intressenter. Beträffande märkning med bäst-före-datum avser SPR det vara tillräck- ligt med märkning av packningsdatum. Beträffande uppgift om storlek bör denna gälla samma för förpackad som lösviktsförsäljning.

7 Informationsverksamheten

7.5 Statens livsmedelsverk tillstyrker jordbruksnämndens förslag [rörande. informationsverksamhet].

7.10 Sveriges lantbruksuniversitet: -— — — Institutionen för växtodlings- lära vill starkt betona betydelsen av att SMAK bereds tillfälle att fortsätta sin informationsverksamhet, främst beroende på att det inom organisatio- nen finns sakkunskap och erfarenhet då det gäller matpotatiskvalitet.

7.11 Skogs- och jordbrukets forskningsråd anser vidare viktigt att SMAK _ beredes tillfälle att fortsätta sin verksamhet med den sakkunskap och erfarenhet som där byggts upp under åren.

7.13 I-Iusmodersförbundet Hem och Samhälle instämmer i de särskilda yttranden som avgivits av Walter Brangmo och Bertil Ekberg.

7.14 ICA-förbundet: Handfasta råd/instruktioner från partiledets sida' till detaljhandeln om förvaringstemperatur, exponeringssätt, inköpsvolymer ' - . 47

• Sida 142
•  Original

m.m. måste intensifieras. Detta är dock inget för statliga myndigheter Prop. 1988/89: 140 utan åvilar naturligt de kommersiella intressena. Bilaga 6

7.15 Konsument-Forum instämmer i JN:s förslag att SMAK skall ha hu— vudansvaret för informationen. Som konsumenter uppfattar vi Grönsaks- främjandet och SPI som producentinfluerade och de står alltså dessa fritt att med egna medel göra reklam, dock ej i samråd med SMAK. Vi föreslår däremot att SMAK får betydligt större anslag till informationsarbete och att SMAK åläggs att inleda samarbete med och även—lämna bidrag till konsumentintressen och deras organisationer, samt att i detta arbete prio- ritera insatser på lokalplanet.

7.19 Lantbrukarnas riksförbund anser att SMAK:s informationsverksam- het spelar en viktig roll för att öka kunskaperna om potatis. — — —

7.21 Samarbetsgruppen för alternativ odling: Vi från alternativ odling ser det som en självklarhet att SMAK får direktiv att skaffa sig kunskap och sedan sprida information om alternativt odlad potatis. -

7.22 Svensk matpotatiskontroll instämmer i JN:s överväganden och för- slag i detta avsnitt.

7.28 Sveriges potatishandlares riksförbund ifrågasätter om SMAK såsom kontrollorgan även skall syssla med informationsverksamhet.

8 Finansieringen

8.4 Lantbruksstyrelsen: Allmänt sett bör finansiering av kvalitetskontrol- len genom avgifter direkt knutna till kontrolltillfällen eller försäljningsvo- lym eller liknande undvikas. Det avgiftssystem som i vissa delar tillämpa- des t. o. m. år l976 fungerade inte tillfredsställande. Även den av livsme— delskontrollutredningen föreslagna finansieringen kan förväntas ge bety- dande problem. Finansiering som inte är direkt knuten till själva kontrollen är att före- dra. Finansiering via prisregleringsmedel har hittills fungerat tillfredsstäl- lande oeh bör kunna komma i fråga även framöver.

8.5 Statens livsmedelsverk tillstyrker jordbruksnämndens förslag [rörande finansiering].

8.10 Sveriges lantbruksuniversitet: Som allmän princip för finansieringen av ett samhällsstött kvalitetsarbete bör gälla att de som nyttiggör sig detta svarar för kostnaderna. Höjning av arealavgiften uppfyller inte detta krav samtidigt som en sådan höjning påverkar konkurrensförhållandena. Fi- nansiering med hjälp av handelsgödselavgifterna innebär att även andra än potatisodlare och potatiskonsumenter får bära kostnaderna samt måste också i ett långsiktigt perspektiv bedömas som osäker. Då det emellertid av många skäl torde vara omöjligt att finansiera kvalitetsarbetet genom att i konsumentledet påföra samt insamla en avgift måste den föreslagna finansieringen dock accepteras. -

8.11 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Vad gäller finansieringen av-- _ . kvalitetsarbetet inom potatisområdet instämmer rådet i förslaget att kost.- . . 48

• Sida 143
•  Original

naderna även fortsättningsvis täcks av utomramsmedel av typ handelsgöd- selavgifter. '

8.14 ICA-förbundet instämmer helt i JN:s uppfattning att kvalitetskon- trollen bör betalas genom att hela den saluförda kvantiteten belastas. Formerna för denna finansiering ligger utanför vår kompetens att bedöma.

8.15 Konsument-Forum delar JN:s uppfattning att finaniseringen skall kunna utgå ur handelsgödselavgiftsmedlen. Vissa andra idéer har vi anfört under avsnitt 12. Viktigt är att inga pålagor läggs på i odlings eller pack- ningsled. så att med procentpåslagseflekten kvalitetssträvandena straffas i Stället för stimuleras.

8.19 Lantbrukarnas riksförbund: Enligt LRF:s uppfattning bör finansi- eringen av verksamheten ske på samma sätt som i dag. dvs. via utomrams- medel. Skulle av någon anledning brist' på utomramsmedel uppstå kan LRF tänka sig att arealavgiftsmedel används för att finansiera verksamhe- ten. LRF förutsätter då att partipriset höjs i motsvarande mån så att finansieringen inte negativt påverkar priset till odlare. Vid en arealavgifts- finansiering förutsätter LRF också att avgiften kan tas ut på ett konkur- rensneutralt sätt. dvs. även omfatta odlingar under 0,5 ha.

8.21 Samarbetsgruppen för alternativ odling håller med om att medlen skall tas av utomramsmedel. Arealavgift är ett bra sätt att få med alla som odlar potatis. Tas avgiften ut från insatsmedlen så kommer exempelvis alternativodlarna utanför pålagssystemet. Detta är inte rättvist.

8.22 Svensk matpotatiskontroll: J N:s förslag tillstyrkes.

8.25 Svenska Iivsmedelsarbetareförbundet: Alla odlare bör i princip delta- ga i finansieringen av ett utökat kontrollarbete. Det verkar enklast att lösa finansieringen direkt i odlarledet. Finansieringen måste utformas på ett sådant sätt att onödig byråkrati undviks.

8.28 Sveriges potatishandlares riksförbund anser att nuvarande finansi- ering med utomramsmedel bör fortsätta.

9 SMAK: s styrelse

9.5 Statens livsmedelsverk: Det kan vara lämpligt såsom jordbruksnämn- den föreslår att både livsmedelsverket och jordbruksnämnden är företräd- da i SMAKzs styrelse.

9.10 Sveriges lantbruksuniversitet: Institutionen för växtodlingslära delar uppfattningen att såväl SLV som JN bör vara representerade i SMAK:s styrelse men utgår ifrån att styrelsen i så fall fortfarande utses av Regering- en efter förslag från de organisationer, myndigheter etc.. som berörs.

9.11 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: En logisk konsekvens av det föreslagna delade ansvaret mellan jordbruksnämnden och livsmedelsver- ket är att de. i enlighet med jordbruksnämndens förslag. får vardera en representant i styrelsen för SMAK.

Prop.-l988/89: 140

9.14 ICA-förbundet: SMAK:s styrelse bör säkerställa representation för de . .Prop. 1988/89: 140 viktigaste parterna (inkl. JN och SLV) och inte innehålla marginella intres- Bilaga 6 . senter.

9.22 Svensk matpotatiskontroll: När det gäller frågor om SMAK:s status och relationer till övriga myndigheter vill vi hänvisa till tidigare yttrande avsnittet Myndighetsinsyn i SMAK:s verksamhet. Det kan vara lämpligt att både jordbruksnämnden och livsmedelsverket är representerade i SMAK:s styrelse.

9.24 Svenska kommunförbundet: Kommunförbundets styrelse anser att SMAK:s styrelse bör utses avjordbruksnämnden efter förslag från berörda myndigheter och organisationer. Likaså skall storhushåll och konsumen- terna vara representerade på lämpligt sätt.

9.28 Sveriges potatishandlares riksförbund: Beträffande styrelsen avstyr- ker SPR bestämt en utökning av denna. Tvärtom bör den kraftigt reduce- ras. då en styrelse med stort antal ledamöter ofta blir ineffektiv och får svårt att fatta beslut.

• Sida 145
•  Original

STATENS JORDBRUKSNÄMND Prop. l988/89:140 Pal-39-l-ob 1989-01-26 402-709/88

9. Sammanfattande förslag och kostnader

I det följande redovisas i korthet statens jordbruksnämnds förslag med anledning av den genomförda översynen av prisstödet till norra Sverige.