om Sveriges tillträde till FN:s narkotikabrottskonvention m.m.

Regeringens proposition | LÅN 1990/91:127 |A |

om Sveriges tillträde till FNs

narkotikabrottskonvention, m.m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 mars 1991.

På regeringens vägnar

Odd Engström

Laila Freivalds

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Sverige skall ratificera Förenta Nationernas konvention den 19 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen,

Konventionen innehåller bl.a. bestämmelser om skyldighet att kriminalisera s.k. tvätt av inkomster från narkotikabrottslighet, dvs. hjälp att dölja eller omsätta vinsterna från denna verksamhet. Med hänsyn härtill föreslås i propositionen ändringar i bestämmelserna om häleri i brottsbalken. Straffansvaret utvidgas för den som otillbörligen främjar någons möjligheter att tillgodogöra sig värdet av egendom som härrör från ett brottsligt förvärv eller annärs medverkar till att dölja att egendom har förvärvats genom brott. Ändringen gäller inte endast den som döljer inkomster från narkotikabrottslighet. Genom lagändringen ökar också möjligheterna att ingripa mot den som medverkar till att dölja vad som har förvärvats genom t.ex. stöld eller rån.

Ändringarna i häleribestämmelserna innebär vidare att ansvaret utvidgas för befattning med misstänkt brottsgods. I anslutning till detta görs en ändring i stöldgodslagen som medför ökade möjligheter att ta egendom i förvar.

I propositionen föreslås också att regeringen genom en särskild lag ges befogenhet att tillåta att en främmande stat ingriper mot ett svenskt fartyg, om

I Riksdagen 199091. I saml. Nr 127

det finns misstanke om att fartyget används för narkotikabrottslighet som berör den främmande staten.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.

I Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 6 och 7 §8 brottsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

6 §!

Den som köper något, som är Den som frånhänt annan genom brott, eller 1. på ett sätt som är ägnat att tillgodogör sig det eller eljest där- försvåra ett återställande tar bemed tager befattning ägnad att för- fattning med något som är frånhänt svåra dess återställande, dömes för annan genom brott, häleri till fängelse i högst två år 2. bereder sig otillbörlig vinning eller, om gärningen är ringa, till av annans brottsliga förvärv, böter eller fängelse i högst sex 3. otillbörligen främjar möjlighemånader. Detsamma skall gälla, om terna för annan att tillgodogöra sig någon bereder sig otillbörlig vin- egendom som härrör från brottsligt ning av annans brottsliga förvärv, förvärv eller värdet av sådan egenså ock om någon genom krav, dom, överlåtelse eller på annat dylikt sätt 4. med uppsåt att dölja egendohävdar genom brott tillkommen mens ursprung medverkar till att fordran. bortföra, överlåta, omsätta eller

vidta annan sådan åtgärd med

egendom som härrör från brottsligt

förvärv, eller

5. genom krav, överlåtelse eller

på annat liknande sätt hävdar ge-

nom brott tillkommen fordran

döms för häleri till fängelse

i högst två år.

För häleri dömes likaledes den För häleri döms likaledes den som i näringsverksamhet eller som i som i näringsverksamhet eller som i ett led 1 en verksamhet, som bedri- ett led i en verksamhet, som bedrivs ves vanemässigt eller annars i större vanemässigt eller annars i större omfattning, förvärvar eller, på sätt omfattning, på ett sätt som är ägnat som är ägnat att försvåra ett åter- att försvåra ett återställande förvärställande, mottager något som skä- var eller mottar något som skäligen ligen kan antas vara frånhänt annan kan antas vara frånhänt annan gegenom brott. nom brott.

Är brott som anges i första eller Är brott som anges i första eller

andra stycket att anse som grovt, andra stycket att anse som grovt, dömes till fängelse, lägst sex måna- döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. der och högst fyra år.

I Senaste lydelse 1980:107.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

78!

Om gärningsmannen i fall som i Är brott som uvses i 6 § att anse

6 § första stycket sägs icke insåg som ringa, döms för häleri-

men hade skälig anledning antaga förseelse till böter eller fängatt brott förelåg, dömes för häleri- else högst sex månader. förseelse till böter eller fängelse i För häleriförseelse skall också högst sex månader. dömas den som

För häleriförseelse skall ock dö- 1.1 annat fall än som avses 16 § mas, om den, som på sätt i 6 § för- andra stycket på ett sätt som är ägsta stycket sägs medverkat vid det nat att försvåra ett återställande brott varigenom egendomen från- förvärvar eller mottar något som händes annan, ej insåg men hade skäligen kan antas vara frånhänt skälig anledning antaga att brott annan genom brott. förövades. 2. i fall som avses i 6 § första

stycket inte insåg men hade skälig

anledning att anta att brott förelåg,

eller

3. på sätt som anges i 6 § första

stycket I medverkat vid det brott

varigenom egendomen frånhändes

annan och inte insåg men hade skä-

lig anledning att anta ätt brott för-

övudes.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

I Senaste lydelse 1980:107.

Lag om ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods

m.m.

Härigenom föreskrivs att I 8 lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

18!

Har egendom som frånhänts nå- Har egendom som frånhänts någon genom brott anträffats hos an- gon genom brott anträffats hos annan som uppenbart saknar rätt till nan som uppenbart saknar rätt till egendomen eller har den anträffats egendomen eller har den anträffats utan att vara i någons besittning och utan att vara i någons besittning och är varken ägaren eller annan som är varken ägaren eller annan som har rätt till egendomen känd, skall har rätt till egendomen känd, skall egendomen tas i förvar, om det inte egendomen tas i förvar, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller egendom som har förvärvats gäller egendom som har förvärvats eller mottagits under förhållanden eller mottagits under förhållanden som anges i 9 kap. 6 § andra stycket som anges i 9 kap. 6 § andra stycket brottsbalken. eller 7 § andra stycket I brotts-

balken.

Första stycket tillämpas också om varken ägaren eller annan som har rätt till egendomen gör anspråk på den.

Om förfarandet med egendom som tagits i förvar enligt första eller andra stycket och om rätt för ägare som sedermera blir känd eller annan som har rätt till egendomen att få egendomen utlämnad till sig eller att erhålla ersättning finns bestämmelser i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

HF Senaste lydelse 1986:1008.

Lag om tillstånd till ingripande mot svenskt fartyg

Härigenom föreskrivs följande.

Efter framställning av annan stat får regeringen medge den staten att ingripa mot ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium i enlighet med Förenta Nationernas konvention den 19 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen.

Ett sådant medgivande får dock lämnas endast om att det finns skälig ” anledning att anta att fartyget används för brouslighet som begås på den främmande statens territorium eller som är avsedd att fullbordas där eller som annars riktar sig mot den statens intressen samt att brottsligheten motsvarar brott för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i mer än ett år.

Regeringen får förena ett medgivande med de villkor som anses behövliga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1991

Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin,

Sahlin, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Freivalds

Proposition om Sveriges tillträde till FNs narkotika-

brottskonvention, m.m.

I Inledning

Inom justitiedepartementet upprättades år 1988 promemorian (Ds 1988:27) Häleri. Promemorian innehåller förslag till ändringar av bestämmelserna om häleri och häleriförseelse i 9 kap. 6 § resp. 7 § brottsbalken samt förslag till ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m. Förslagen har samband bl.a. med det då pågående arbetet inom Förenta Nationerna med en konvention mot olaglig hantering av narkotika. I promemorian föreslås vidare utvidgat straffansvar för befattning med misstänkt brottsgods.

I december 1988 avslutades konventionsarbetet genom att FNs konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen antogs (United Nations Convention against Ilicit Traffic in Narcotic Drugs and Psychotropic Substances; i fortsättningen benämnd narkotikabrottskonventionen). Sverige har undertecknat konventionen.

Konventionstexten i engelsk lydelse och i svensk översättning bör fogas till protokollet i detta ärende som biluga I.

Inom justitiedepartementet utarbetades därefter promemorian (Ds 1990: 53) Sveriges tillträde till FNs narkotikabrottskonvention. I promemorian föreslås att Sverige skall ratificera konventionen. Promemorian innehåller överväganden om behovet av lagstiftningsåtgärder för att ratifikation skall kunna ske. I promemorian föreslås ändringar i 9 kap. 6 § brottsbalken. Förslagen innebär delvis en omarbetning av förslagen i promemorian Ds 1988:27.

Båda promemoriorna har remissbehandlats.

Sammanställningar över remissyttrandena har upprättats i justitiedepartementet och finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 88-1536 resp. 90-2125). |

Under beredningen av lagstiftningsärendet har överläggningar ägt rum med företrädare för regeringskanslierna i Danmark, Finland och Norge.

Jag avser att nu ta upp frågan om att genomföra förslagen.

fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2-5.

Lagrådet Regeringen beslutade den 21 februari 1991 att inhämta lagrådets yttrande över de lagförslag som utarbetats i ärendet. De till lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som biluga 6.

Lagrådet har den 28 februari 1991 lämnat de remitterade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 7.

I förhållande till lagrådsremissen har vissa redaktionella ändringar gjorts i propositionen.

2¶Narkotikabrottskonventionen

2.1¶Bakgrund

Narkotikabrottskonventionen är avsedd att komplettera tidigare narkotikakonventioner, dels 1961 års allmänna narkotikakonvention (Single Convention on Narcotic Drugs) och 1972 års tilläggsprotokoll till denna (båda kallas i fortsättningen gemensamt allmänna narkotikakonventionen), dels 1971 års konvention om psykotropa ämnen (Convention on Psychotropic Substances; fortsättningsvis kallad psykotropkonventionen).

Allmänna narkotikakonventionen behandlar de s.k. egentliga narkotiska preparaten, dvs. opium, opiumalkaloider, syntetiska morfinersättningsmedel, cannabis jämte harts därav, kokablad och kokain m.m. Syftet med konventionen är bl.a. att begränsa produktionen och användningen av narkotika till uteslutande medicinska och vetenskapliga ändamål. Konventionsparterna åtar sig att begränsa tillverkning och import till vad som behövs för den legitima förbrukningen. Parterna åläggs att genomföra olika former av kontroll för tillverkning, handel och distribution. Konventionen innebär vidare att parterna förbinder sig att straffbelägga vissa förfaranden för att motverka illegal narkotikahantering. .

I psykotropkonventionen behandlas kontrollen av vad som i internationella sammanhang brukar benämnas psykotropa ämnen, dvs hallucinogener, centralstimulantia, sömnmedel och lugnande medel. Genom psykotropkonventionen infördes en reglering i fråga om dessa ämnen motsvarande den som gäller för de egentliga narkotiska ämnena enligt allmänna narkotikakonventionen.

I Sverige görs i allmänhet inte någon uppdelning mellan de egentliga narkotiska preparaten och psykotropa ämnen utan den gemensamma beteckningen narkotika används om samtliga preparat i de båda konventionerna. I den följande framställningen används därför beteckningen narkotika i fråga om båda slagen av substanser.

Kontrollen av konventionernas efterlevnad ankommer i första hand på den internationella narkotikakontrollstyrelsen (The International Narcotic Con-

narkotikakommissionen (The Commission on Narcotic Drugs).

Sverige har ratificerat båda konventionerna, allmänna narkotikakonventionen år 1964 och psykotropkonventionen år 1972 (Sveriges överenskommelser med främmande makter, SÖ, 1964:59 med ändringar 1972:41 samt 1972:42).

Syftet med den nya konventionen, narkotikabrottskonventionen, är att förstärka det internationella samarbetet ytterligare och effektivisera insatserna mot den internationella narkotikabrottsligheten. De straffbestämmelser som parterna åtar sig att införa på det nationella planet sträcker sig längre än bestämmelserna i de tidigare konventionerna. Konventionen innehåller sålunda förpliktelser för parterna att i olika hänseenden straffbelägga inte bara illegal framställning, försäljning och innehav av narkotika utan också förfaranden som innebär hjälp att dölja eller omsätta vinsterna från den illegala marknaden. Också frågor om förverkande, utlämning och annat internationellt rättsligt samarbete tas upp i konventionen. I konventionen betonas betydelsen av bistånd mellan parterna.

I konventionen finns också bestämmelser om vissa kemiska ämnen som i och för sig har en omfattande legal användning men som samtidigt ofta ingår som beståndsdelar vid framställning av narkotika. Beträffande dessa ämnen föreskriver konventionen ett kontrollsystem liknande dem som finns i allmänna narkotikakonventionen och psykotropkonventionen.

Därutöver innehåller konventionen också bestämmelser om ökade kontrollåtgärder i andra avseenden. Det gäller olika former av samarbete mellan ländernas polis- och tullmyndigheter, kontroll av fraktföretag och av exportoch importförsändelser.

Även frågor som hänger samman med ingripanden mot olagliga narkotikatransporter till havs behandlas i konventionen.

Narkotikabrottskonventionen trädde i kraft den 11 november 1990, tre månader efter det att Spanien som tjugonde stat tillträdde konventionen. Hittills har den tillträtts av 26 stater. Cirka 90 stater har undertecknat konventionen.

2.2¶Innehållet i narkotikabrottskonventionen

Inledningsvis lämnas i artikel I definitioner av vissa termer som skall vara vägledande för konventionens tillämpning. |

T artikel 2 anges bl.a. att konventionens syfte är att effektivisera bekämpningen av den internationella narkotikahanteringen. Bestämmelsen erinrar vidare om staternas suveränitet och nationella integritet.

Som tidigare har berörts innehåller konventionen långtgående åtaganden av straffrättslig karaktär. Dessa återfinns i artikel 3. Parterna åtar sig här att kriminalisera bl.a. produktion, tillverkning, överlåtelse och innehav av narkotika liksom odling i olagliga syften av växter som innehåller narkotiska ämnen.

Ett av syftena med narkotikabrottskonventionen är att vissa ämnen som visserligen inte klassificeras som narkotika men som utöver sin legala an-

vändning ofta utnyttjas för framställning av narkotika skall underkastas kontroll. Ämnena används som beståndsdelar eller för andra ändamål som t.ex. rening. De ämnen som avses är angivna i två till konventionen fogade förteckningar. Dessa omfattar efedrin, ergometrin, ergotamin, lysergsyra, 1-fenyl-2-propanon, pseudoefedrin (förteckning D, ättiksyraanhydrid, aceton, antranilsyra, etyleter, fenylättiksyra och piperidin (förteckning II) samt förekommande salter av dessa ämnen.

Artikel 3 innebär att parterna skall straffbelägga bl.a. tillverkning och tillhandahållande av ämnena i fråga, om det sker med kännedom om att de skall användas för olaglig narkotikaframställning.

Ett av de viktigaste inslagen i narkotikabrottskonventionen är bestämmelserna i artikel 3 om straffrättsliga åtgärder mot personer som på olika sätt främjar den illegala narkotikahanteringen utan att själva vara direkt inblandade i denna verksamhet. Främst gäller det förfaranden som innebär att medverkan till att vinster som härrör från narkotikabrottslighet omsätts eller på annat sätt slussas över till legal verksamhet.

De angivna bestämmelserna innebär att parterna åtar sig att under vissa förutsättningar kriminalisera hjälp som lämnas narkotikabrottslingar att omsätta eller överlåta egendom som härrör från deras brottsliga verksamhet. Även gärningar som innebär medverkan till att dölja egendomens ursprung skall beläggas med straff.

I artikel 3 anges vissa ytterligare gärningar som parterna skall belägga med straff ”med reservation för partens konstitutionella principer och grundbegreppen i dess rättsordning”. Det gäller under vissa förutsättningar innehav av egendom som härrör från narkotikabrottslighet, av utrustning eller något sådant ämne som anges i någon av de tidigare behandlade förteckningarna eller anstiftan av eller annan delaktighet i brott som omfattas av artikel 3.

I övrigt innehåller artikel 3 bl.a. bestämmelser om påföljder för brott som avses där, om villkorlig frigivning och preskription. Sammanfattningsvis innebär bestämmelserna att brottens allvarliga karaktär bör beaktas vid straffmätningen och vid bedömningen av frågan om villkorlig frigivning samt att en lång preskriptionstid bör gälla för brotten.

Vidare anges att brotten när det gäller samarbetet mellan de fördragsslutande parterna inte skall anses som skattebrott eller som politiska eller politiskt grundade brott, om inte annat följer av en stats konstitution eller grundläggande nationella lagstiftning.

I artikel 4 behandlas frågan om jurisdiktion (domsrätt) i fråga om sådana brott som omfattas av konventionen. Parterna skall vidta erforderliga åtgärder för att kunna utöva domsrätt, om brottet har förövats inom dess territorium eller ombord på ett fartyg som för partens flagga eller ombord på ett luftfartyg som är registrerat enligt dess lag. Därutöver innehåller artikel 4 vissa fakultativa regler om jurisdiktion i andra fall, bl.a. då en av partens medborgare begått brott i en annan stat. I vissa sådana situationer skall parten överlämna ärendet till egna myndigheter för åtal. Det gäller t.ex. om utlämning vägras för brott som förövats av en av statens egna medborgare.

Artikel 5 behandlar frågor om förverkande vid brott som omfattas av konventionen. Parterna skall se till att förverkande kan ske dels av vinning som härrör från brottet eller av egendom som motsvarar värdet av vinningen, dels av narkotika, material, utrustning och andra hjälpmedel som använts eller varit avsedda att användas vid ett sådant brott. Vidare skall det finnas möjligheter till tvångsmedel motsvarande kvarstad och beslag. De rättsliga myndigheterna skall kunna få tillgång till handlingar som rör ekonomiska förhållanden, t.ex. bank- och andra affärshandlingar, utan hinder av bestämmelser om banksekretess.

Enligt artikel 5 skall vinning av narkotikabrott som har omsatts till annan egendom eller blandats med annan egendom kunna förverkas i samma utsträckning som det ursprungliga brottsutbytet.

Artikel 5 innehåller också föreskrifter om internationellt samarbete i fråga om förverkande. Bestämmelserna innebär sammanfattningsvis att parterna åtar sig att efter framställning från en annan part antingen utverka ett beslut om förverkande från egna myndigheter eller verkställa utländska förverkandebeslut i fråga om egendom som befinner sig inom partens territorium. Även bistånd i form av tvångsmedel skall kunna lämnas för att säkra förverkande i de fall något slutligt förverkandebeslut ännu inte föreligger.

EF artikel 6 behandlas utlämning. I korthet innebär reglerna att brott som avses i konventionen skall anses som brott som kan medföra utlämning mellan parterna. För utlämning, inklusive de grunder som kan åberopas för att vägra utlämning, skall bestämmelserna i den anmodade partens nationella lag gälla. Utlämning får vägras bl.a. om det finns grundad anledning att anta att den som begärs utlämnad kommer att åtalas eller straffas på grund av sin ras, tro, nationalitet eller politiska uppfattning.

Artikel 7 innehåller bestämmelser om inbördes rättshjälp. Parterna skall i största möjliga utsträckning lämna varandra inbördes rättshjälp vid förundersökning, åtal och andra rättsliga förfaranden i fråga om de aktuella brotten. Rättshjälp skall lämnas bl.a. för upptagande av vittnesmål eller andra utsagor, delgivning av rättegångshandlingar eller för husrannsakan och beslag.

Om rättshjälp beviljas, får information och bevismaterial som lämnats inte vidarebefordras eller användas för annat ändamål än det för vilket uppgifterna begärts utan samtycke från den part som lämnat uppgifterna.

En framställning om rättshjälp får avslås, om den anmodade parten anser att verkställandet av den begärda åtgärden skulle kränka dess suveränitet, medföra fara för dess säkerhet, strida mot grundläggande rättsprinciper (ordre public) eller andra väsentliga intressen eller om bifall till framställningen skulle strida mot den anmodade partens lagstiftning om internationell rättshjälp.

Artikel 7 innehåller också en immunitetsregel som innebär att den som på kallelse inställer sig inför ett annat lands rättsliga myndigheter för att medverka i utredning eller rättegång angående ett brott av det aktuella slaget under den tiden inte får lagföras eller fängslas eller underkastas annan inskränkning i sin personliga frihet på grund av gärningar eller domar som hänför sig till tiden före hans avresa från den anmodade partens territorium.

Artikel 8 innehåller en rekommendation om överförande av lagföring i de fall ett överförande är i rättskipningens intresse.

I artikel 9 behandlas olika former av samarbete och utbildning när det gäller bekämpningen av narkotikabrottslighet. Parterna bör i den utsträckning den nationella lagen tillåter samarbeta i fråga om informationsutbyte och vid utredning av brott med internationell omfattning. I samarbetet bör också ingå gemensamma forsknings- och utbildningsprogram.

Enligt artikel 10 bör panerna i största möjliga utsträckning lämna bistånd åt sådana länder som utnyttjas för transitering i den olagliga narkotikahanteringen.

Artikel 11 behandlar s.k. kontrollerade leveranser. Därmed avses i detta sammanhang att myndigheterna underlåter att ingripa mot en olaglig narkotikasändning i syfte att klarlägga transportvägar och vilka som är inblandade i verksamheten. Enligt bestämmelsen bör parterna i den utsträckning som nationell lag tillåter utnyttja metoden med kontrollerade leveranser.

I artikel 12 behandlas kontrollen av de ämnen som anges i de till konventionen fogade förteckningarna I och II. Som tidigare har påpekats är det fråga om ämnen som utan att klassas som narkotika ofta används vid framställning av narkotika.

Genom artikel 12 åtar sig parterna att övervaka tillverkning och distribution av ämnena i fråga, t.ex. genom att kräva att tillverkare och distributörer skall ha särskilda tillstånd eller genom att införa begränsningar i fråga om lagring m.m.

Parterna åtar sig vidare att kontrollera den internationella handeln med de aktuella ämnena. Kontrollen innefattar bl.a. rapporteringsskyldighet om misstänkta leveranser. Import- och exportförsändelser skall förses med vederbörliga etiketter. Fakturor och tull- och fraktdokument skall innehålla uppgifter om vilka ämnen det är fråga om samt namn och adress på exportör, importör och om möjligt också på varumottagare. Affärshandlingarna skall förvaras under minst två år och vara tillgängliga för kontroll av myndigheterna.

Vissa ytterligare bestämmelser gäller i fråga om de ämnen som anges i förteckning I (punkt 10). Dessa ämnen utnyttjas nästan enbart inom läkemedelsindustrin och används inte i samma utsträckning som ämnen enligt förteckning IL. Tilläggsbestämmelserna innebär bl.a. att myndigheterna i importlandet på begäran skall förses med upplysningar om leveranserna, namn på avsändare och mottagare samt tid och plats för gränspassering.

I artikel 12 behandlas också förfarandet för beslut om att något nytt ämne skall intas i någon av förteckningarna eller om någon annan ändring i fråga om förteckningarna. Beslut i frågan skall fattas av narkotikakommissionen med två tredjedelars majoritet och skall träda i kraft 180 dagar efter det att en part fått meddelande om beslutet, om parten inte begär att beslutet skall underställas ECOSOC:s prövning.

Parterna har också ålagts årlig rapporteringsskyldighet till narkotikakontrollstyrelsen och kommissionen bl.a. om vilka mängder av ifrågavarande ämnen som tagits i beslag.

inte skall tillämpas på läkemedel eller andra preparat, som visserligen innehåller någon av de aktuella ämnena men där sammansättningen är sådan att de inte kan användas eller återvinnas på ett enkelt sätt. -

Enligt artikel 13 skall parterna vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att material och utrustning som behövs vid tillverkningen når tillverkare av olaglig narkotika.

I artikel 14 föreskrivs att parterna skall sträva efter att förhindra olaglig odling av narkotikaväxter inom partens territorium. Bestämmelsen innehåller motsvarande föreskrifter om att åtgärder skall vidtas också i syfte att minska den olagliga efterfrågan på narkotika.

Artikel 15 innehåller bestämmelser om yrkesmässiga fraktförare. Därmed avses de som bedriver transport av personer eller gods, oavsett om det sker i offentlig eller privat regi. Parterna skall genom överenskommelser eller på annat sätt tillse att fraktförare vidtar säkerhetsåtgärder för att förhindra att deras fordon eller andra transportmedel används för olagliga narkotikatransporter. Parterna bör också samarbeta vid gränsstationer och liknande områden för att förhindra att obehöriga får tillträde till fordonen eller lasten.

I artikel 16 behandlas frågor om erforderlig dokumentering av exportförsändelser som innehåller narkotika utöver de dokumentationskrav som följer av allmänna narkotikakonventionen och psykotropkonventionen. I affärshandlingar såsom fakturor och tull- och fraktdokument skall anges bl.a. ämnets beteckning enligt konventionerna, varumängd och uppgift om exportör och importör. Parterna skall kräva att försändelserna inte förses med felaktig märkning i fråga om innehållet.

Artikel 17 behandlar olagliga narkotikatransporter till havs. Sammanfattningsvis innebär bestämmelserna att parterna skall samarbeta i största möjliga utsträckning för att bekämpa den olagliga narkotikahanteringen till havs i enlighet med den internationella havsrätten. En part som har anledning att misstänka att ett fartyg som för dess flagga eller som inte visar någon flagga eller registreringsmärken är inblandad i en illegal narkotikatransport kan begära hjälp från andra parter för att förhindra att fartyget utnyttjas på detta sätt. Finns det misstanke om att ett fftämmande fartyg som utnyttjar sin rätt till fri sjöfart enligt internationell rätt är inblandad i olaglig narkotikatrafik, kan en part begära tillstånd av flaggstaten att få ingripa mot fartyget, t.ex. att borda och genomsöka fartyget.

Artikel 18 avser kontroll i frizoner och frihamnar. Parterna åtar sig bl.a. att tillse att kontrollen i sådana områden inte är mindre omfattande än i andra delar av parternas territorium.

I artikel 19 föreskrivs att parterna skall vidta åtgärder för att förhindra att postförbindelser utnyttjas i den olagliga narkotikaverksamheten.

Artikel 20 innehåller föreskrifter om information som parterna skall lämna till narkotikakommissionen. Upplysningar skall lämnas om de författningar som utfärdas för att sätta konventionen i kraft. Rapporteringen skall också gälla uppgifter om brottslig verksamhet av betydelse och uppgifter om olika ämnen som använts.

I artiklarna 21-34 behandlas narkotikakontrollstyrelsens och narkotika- — Prop. 1990/91:127

kommissionens uppgifter samt förfarandet för ratificering m.m.

3¶Allmän motivering

3.1¶Sveriges tillträde till narkotikabrottskonventionen

Mitt förslag: Sverige skall ratificera narkotikabrottskonventionen.

Förslaget i promemorian Ds 1990:53 överenstämmer med mitt. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget.

Skälen för mitt förslag: Kampen mot narkotikabrottsligheten är en av de viktigaste kriminalpolitiska uppgifterna. Från samhällets synpunkt har missbruket förödande konsekvenser. Bruk av narkotika medför mycket allvarliga hälsorisker och medverkar till social utslagning. Dessutom är missbruket drivkraften i en omfattande kriminalitet av annat slag. Det finansieras genom stöld, rån eller häleri och även genom prostitution. Missbrukarna skaffar sig också inkomster genom att sälja narkotika till ungdomar som i sin tur kan bli fast i narkotikaberoende. |

Den svenska narkotikakontrollen påverkas i hög grad av situationen i andra länder. Inhemsk produktion av narkotika lär inte förekomma i någon nämnvärd utsträckning utan behovet tillgodoses genom import utifrån. Den illegala narkotikahanteringen är i hög grad en internationell företeelse och för att bekämpa den är internationellt samarbete en nödvändighet.

Sverige har anslutit sig till allmänna narkotikakonventionen och psykotropkonventionen och deltar i ett omfattande internationellt samarbete. Det gäller bl.a. informationsbyte och annan samverkan med utländska polis- och tullmyndigheter. Genom de gällande konventionerna är framställningen av narkotika och handeln därmed underkastade internationell kontroll. En sådan kontroll är en central förutsättning för att de preventiva insatserna skall bh effektiva.

Narkotikabrottskonventionen innebär en förstärkning av det internationella samarbetet. Genom den åtar sig parterna att bredda de brottsbekämpande åtgärderna. En huvudpunkt i konventionen är kriminalisering av gärningar som innebär bistånd till att omsätta vinster från olaglig narkotikahantering eller hjälp att på annat sätt dölja var sådana tillgångar härrör från. Narkotikabrottskonventionen medför också vidgade möjligheter för parterna att begära bistånd av varandra för att t.ex. säkra förverkande av vinsterna från narkotikabrottsligheten. Konventionen medför vidare en starkare internationell kontroll av narkotikaframställningen. Som tidigare har påpekats är en sådan kontroll mycket viktig för en effektiv prevention.

En bakgrund till konventionens utformning är de enorma vinster som den illegala narkotikahanteringen alstrar. Utifrån uppskattningar av produktionen och konsumtionen och med ledning av priset ”på gatan” har försök gjorts att beräkna storleken av de finansiella flöden som härrör från narkotikahandeln.

Några säkra siffror om hur stora summor det gäller föreligger naturligtvis inte. Men uppgifter finns om att de samlade intäkterna från den illegala narkotikahandeln uppgår till hundratals miljarder kronor årligen. Enligt uppskattningar som redovisats av FNs generalsekreterare omsätter den illegala narkotikahanteringen i dag mer än oljehandeln i världen och överträffas bara av vapenhandeln.

Till skillnad från förhållandena vid många andra former av brottslighet består intäkterna från narkotikahandeln till största delen av kontanter. Det medför svårigheter för narkotikabrottslingarna, eftersom de ofta inte kan genomföra omfattande kontanttransaktioner utan att väcka misstankar. I många länder är banker och andra finansiella institutioner skyldiga att rapportera transaktioner som överstiger ett visst belopp. Det gör att narkotikabrottslingarna ofta måste söka sig till andra kanaler.

Erfarenheter från flera länder visar att det vid sidan av den illegala narkotikahanteringen finns en omfattande verksamhet som har till uteslutande syfte att förvandla vinsterna till ”vita” pengar. Denna s.k. penningtvätt bedrivs ofta av personer som saknar annan anknytning till narkotikabrottsligheten. Verksamheten har i vissa fall mer eller mindre företagsmässiga former. Organisationerna förfogar ofta över världsomspännande kontaktnät. Pengar kan genom olika transaktioner förflyttas genom flera länder, t.ex. via brevlådeföretag på platser där tillräcklig kontroll] saknas. Sådana transaktioner gör det naturligtvis svårt att spåra pengarnas ursprung. Det förekommer att organisationerna vid sidan om bedriver i och för sig laglig verksamhet i vilka pengar kan flyta in eller lämnar affärsmässig rådgivning om lämpligt sätt att slussa över pengarna till legal verksamhet. På sina håll har penningtvätten i sig själv blivit en mycket lönsam affärsverksamhet.

Den stora lönsamheten utgör själva drivkraften i den olagliga narkotikahanteringen. En avgörande förutsättning för att framgångsrikt kunna bekämpa narkotikabrottsligheten är därför att effektiva insatser på ett internationellt plan kan göras för att förhindra eller försvåra för gärningsmannen att använda vinsterna. Hjälp som lämnas för att dölja att tillgångar är förvärvade genom brott verkar i sig brottsbefrämjande. Från kriminatpolitiska utgångspunkter kän det inte rimligen råda någon tvekan om att även den som lämnar sådan hjälp bör drabbas av straff.

Det står således enligt min mening helt klart att Sverige bör tillträda narkotikabrottskonventionen. Det är också en uppfattning som fått allmän anslutning under remissbehandlingen av promemorian. Miu förslag är därför att Sverige ratificerar konventionen.

Med utgångspunkt i att ratificering bör ske kommer jag i det följande att behandla vilka lagändringar som en ratifikation kräver. Jag kommer också att ta upp vissa synpunkter som har lämnats av remissinstanserna i fråga om de svenska reglernas överensstämmelse med konventionen. I det följande kommer jag således att utgå från övervägandena i promemorian Ds 1990:53.

narkotikabrottskonventionen m.m.

3.2.1 Straffbestämmelser Enligt 1 § narkotikastrafflagen (1968:64) straffbeläggs som narkotikabrott olovliga förfaranden innefattande överlåtelse av narkotika (punkt 1), framställning av narkotika som är avsedd för missbruk (punkt 2), förvärv av narkotika i överlåtelsesyfte (punkt 3), anskaffande, bearbetning, förpackande, transport, förvaring eller annan liknande befattning med narkotika som inte är avsett för eget bruk (punkt 4), utbjudande av narkotika till försäljning, förvaring eller befordran av vederlag för narkotika, förmedlande av kontakter mellan säljare och köpare etler andra liknande åtgärder, om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel (punkt 5) samt innehav, bruk eller annan befattning med narkotika (punkt 61.

Beträffande olaglig införsel och utförsel av narkotika finns kompletterande straffbestämmelser i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

I artikel 3 punkt I a i narkotikabrottskonventionen anges att parterna skall belägga vissa handlingar med straff, om de begås uppsåtligen. Det gäller till en början vissa gärningar som innefattar någon form av tillverkning. försäljning, transport, förmedling eller import och export av narkotika (a:i). Det gäller också olaglig odling av opiumvallmo, kokabuskar eller cannabisväxter (a:ii) samt innehav eller köp av narkotika som inte är avsett endast för personligt bruk (a:i11).

De gärningsformer som tas upp i dessa punkter har sin motsvarighet i allmänna narkotikakonventionen (artikel 36 punkt I a). En skyldighet att kriminalisera gärningarna följer således redan av den konventionen. Det torde heller inte råda ågon tvekan om att de åsyftade gärningarna utgör brott enligt narkotikastrafflagen eller varusmugglingslagen.

Punkterna 1 a:iv-v omfattar olika former av medhjälp och förberedelse till sådana brott anges i de tidigare punkterna. Punkt a:iv gäller tillverkning, transport eller distribution av utrustning, material eller av sådana ämnen som anges i förteckningarna I och II, om det sker med vetskap om att utrustningen eller ämnena skall användas för olaglig odling eller framställning av narkotika.

I fråga om dessa gärningar görs i promemorian den bedömningen att dessa enligt svensk rätt bör vara att bedöma som medhjälp till narkotikabrott, om narkotika framställts med hjälp av utrustningen eller ämnena eller som medverkan till försök till narkotikabrott alternativt förberedelse till sådant brott, om händelseförloppet avbrutits tidigare. Ett par remissinstanser har invänt att det är osäkert om övervägandena i promemorian är hållbara när det gäller straffbelagd förberedelse enligt 23 kap. 3 § brottsbalken. Man har därvid hänvisat till att det i praxis förekommit att ämnen som inte är klassificerade som gift inte ansetts utgöra hjälpmedel i den mening som avses i denna bestämmelse, även om syftet varit att de skulle användas för olaglig narkotikaframställning. En motsvarande bedömning skulle kunna göras i fråga om de ämnen som anges i de aktuella förteckningarna i de fall

händelseförloppet avbrutits så tidigt att den s.k försökspunkten inte nåtts. Dessa har ju ett legalt användningsområde och är inte giftklassificerade.

Jag håller med om att det kan råda tvekan om hur långt förberedelsebestämmelserna sträcker sig i sådana fall. I praktiken måste det dock röra sig om ganska speciella undantagssituationer som inte i sig själva motiverar någon utvidgad lagstiftning. Tolkningen av konventionsreglerna skall göras mot bakgrund av att de är avsedda att tillämpas av flera länder med sinsemellan olika rättsystem och reglerna går i vissa hänseenden olika långt. Med hänsyn härtill har konventionsreglerna inte alltid fått en helt bestämd utformning. Åliggandena enligt konventionen får enligt min mening anses uppfyllda, om den nationella lagstiftningen täcker vad som är i praktiken förekommande situationer.

Punkten 1 a:v gäller planläggning, organiserande eller finansiering av brott. Sådana gärningar bör efter omständigheterna vara att bedöma som antingen medhjälp till narkotikabrott, medhjälp till försök till sådant brott eller förberedelse eller stämpling till narkotikabrott.

Slutsatsen av det anförda är således att svensk lagstiftning får anses vara i överensstämmelse med konventionen i denna del.

Enligt punkt I b skall parterna vidare kriminalisera hjälp att omsätta eller överlåta egendom som härrör från narkotikabrott, om det sker för att dölja varifrån egendomen kommer eller för att bistå brottslingen att undandra sig de rättsliga följderna av brottet (b:i). Kriminaliseringen skall vidare omfatta gärningar som innefattar döljande av egendomens ursprung, förfogandet över den eller dess förflyttande eller av äganderätten eller andra rättigheter till den med vetskap om att den härrör från narkotikabrottslighet (b:1i).

De nu angivna bestämmelserna berör för svenskt vidkommande flera olika straffstadganden. Det gäller föreskrifter i narkotikastrafflagen, bestämmelserna i brottsbalken om häleri och skyddande av brottsling (9 kap. 6 § resp. 17 kap. 11 §) samt medverkansreglerna i 23 kap. brottsbalken.

Enligt 1 8 5 narkotikastrafflagen är det straffbelagt som narkotikabrott att förvara eller befordra vederlag för narkotika. En förutsättning är att gärningen är ägnad att främja narkotikahandel, varmed avses vanemässig eller yrkesmässig försäljning liksom även större förvärv eller överlåtelser som förutsätter en organiserad eller annars mer omfattande avyttringsverksamhet i missbrukarledet (prop. 1982/83:141 s. 21 f.). Bestämmelsen tar enligt förarbetena sikte på åtgärder som typiskt sett har en mer omedelbar anknytning till den illegala narkotikahanteringen och gäller kurirer och andra mellanmän. Bestämmelsen har därför ett snävare tillämpningsområde än konventionsbestämmelserna. I dessa anges inte heller den begränsning som ligger i att gärningen skall vara ägnad att främja narkotikahandel.

När det gäller häleri är det främst bestämmelserna i brottsbalken om vad som brukar kallas sakhäleri och vinningshäleri som är av intresse. Sakhäleri (9 kap. 6 § första stycket, första meningen) innebär att gärningsmannen köper något som är frånhänt annan genom brott eller tar befattning med det på något annat sätt som är ägnat att försvåra egendomens återställande. Eftersom vinster från narkotikahantering i andra fall än då stulen egendom överlämnas som betalning inte kan anses vara frånhända annan uppfyller

2 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 127

bestämmelsen om sakhäleri inte de krav på kriminalisering som konventionen uppställer. .

Vinningshäleri (9 kap. 6 § första stycket, andra meningen) innebär att någon för egen eller annans räkning bereder sig otillbörlig vinning av annans brottsliga förvärv. Denna bestämmelse går i vissa hänseenden längre än sakhäleri. Vinningshäleri är inte begränsat till egendom som har frånhänts annan. Straffansvar kan följa efter vilket förbrott som helst som medför ett förvärv för den som har begått brottet. Bestämmelserna om vinningshäleri kan tillämpas också beträffande t.ex. pengar som influtit vid försäljning av narkotika. Ansvar förutsätter inte heller att vinningen hänför sig till just de tillgångar som förvärvats genom brottet. Till skillnad från narkotikabrottskonventionen gäller dock enligt den svenska lagstiftningen att ansvar för vinningshäleri kan komma i fråga endast om gärningsmannen berett sig otillbörlig vinning. Konventionen uppställer över huvud taget inte något krav på att vinning skall föreligga; all medverkan till att omsätta eller överlåta egendom från illegal narkotikahantering skall kriminaliseras. Bestämmelsen om vinningshäleri torde därför inte vara tillräckligt långtgående för att motsvara konventionens krav på kriminalisering.

I vissa fall bör bestämmelsen i 17 kap. 11 § brottsbalken om skyddande av brottsling kunna tillämpas i de hänseenden konventionen gäller. Enligt denna bestämmelse kan den drabbas av straff som döljer någon som har förövat brott, hjälper honom att undkomma, undanröjer bevis om brottet eller på annat dylikt sätt motverkar att brottet upptäcks eller beivras.

Bestämmelsen omfattar således förutom döljande av brottslingen även döljande av hans brottslighet. Ansvar enligt denna bestämmelse kan exempelvis komma i fråga för den som förvarar eller döljer annans brottsliga förvärv, om ansvar för medverkan eller häleri är uteslutet.

Denna bestämmelse kan således vara tillämplig i vissa situationer som avses under punkten b:i, nämligen då hjälp att omsätta eller dölja egendomen har lämnats för att gärningsmannen skall kunna undandra sig de rättsliga konsekvenserna.

Konventionsbestämmelserna går emellertid längre och omfattar all hjälp som lämnas för att dölja att egendomen härrör från olaglig narkotikahantering. Uttrycket ”egendom som härrör från brott” som används i konventionstexten innebär att den hjälp som lämnats gärningsmannen inte behöver avse det ursprungliga konkreta brottsutbytet utan även vad som trätt i stället för detta. Kriminaliseringen enligt 17 kap. 11 § brottsbalken är därför inte tillräcklig för att uppfylla konventionsbestämmelserna.

Reglerna i 23 kap. brottsbalken om straffbar medverkan gäller medverkan i planläggningen eller utförandet av ett brott. De former av medverkan som regleras i de aktuella konventionsbestämmelserna gäller däremot i första hand medverkan till redan fullbordade brott. Det innebär att inte heller brottsbalkens allmänna medverkansregler annat än undantagsvis kan tiämpas på sådana handlingar som avses i dessa konventionsbestämmelser.

Enligt promemorian uppfyller nuvarande svenska lagstiftning inte de krav som följer av punkt 1 b. Denna slutsats delas också av remissinstanserna. Om Sverige skall kunna ansluta sig till konventionen, behöver gillande

lagstiftning utvidgas. Jag tar senare upp frågan hur en sådan lagstiftning skall utformas (avsnitt 3.3).

De bestämmelser enligt artikel 3 som hittills har behandlats är ovillkorliga. Parterna skall straffbelägga åsyftade förfaranden.

I punkt I c anges vissa ytterligare gärningar som parterna skall belägga med straff med reservation för vad som följer av en parts konstitutionella principer och grundläggande rättsbegrepp. Åtagandet är således inte lika kategoriskt som de föregående utan lämnar utrymme för att iaktta principer och systematik i de nationella rättsordningarna.

Bestämmelsen omfattar till en början förvärv, innehav eller användning av egendom med vetskap att egendomen härrör från ett brott enligt någon av de föregående bestämmelserna (c:i) samt innehav av utrustning, material eller ämnen upptagna i någon av förteckningarna I och II med vetskap om att utrustningen eller ämnena används eller skall användas för olaghg framställning av narkotika (ci). Vidare omfattas ”offenthig” anstiftan eller uppmaning till brott enligt artikel 3 eller till olagligt bruk av narkotika (c:iii) samt delaktighet i eller samverkan och sammansvärjning till sådana brott eller försök till sådana brott eller bistånd genom råd eller dåd (c: iv).

Beträffande bestämmelsen i punkt c:i om förvärv m.m. av egendom som härrör från brott torde i allt väsentligt motsvarande förhållanden gälla som tidigare har angetts i fråga om brott enligt punkt 1 b. Gärningarna täcks således inte helt och hållet av de svenska reglerna.

Däremot bör inte punkten c:ii om innehav av utrustning eller ämnen upptagna i förteckningarna I eller H behöva kräva ny lagstiftning. I det fall det inte föreligger gärningsmannaskap bör dessa gärningar anses motsvara medhjälp, försök eller förberedelse till narkotikabrott.

Punkt c:iij innehåller förbud mot att ”offentligen” anstifta brott.

1 16 kap. 5§ brottsbalken finns en bestämmelse som behandlar brottet uppvigling. Med denna bestämmelse avses att någon ”muntligen inför menighet eller folksamling, i skrift som sprides eller utlämnas för spridning eller i annat meddelande till allmänheten uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning”. Uppvigling utgör även tryckfrihetsbrott (7 kap. 4 § 10 tryckfrihetsförordningen) och yttrandefrihetsbrott enligt den i prop. 1990/91:64 föreslagna nya yttrandefrihetsgrundlagen.

Offentliga uppmaningar till brott kan således följas av straff enligt svensk lag. Föreskriften i konventionen kan inte anses sträcka sig längre än den svenska lagstiftningen. Det förtjänar emellertid att framhållas att det inte heller föreligger någon absolut förpliktelse till kriminalisering. Yttrandefrihetsrättsliga hänsynstaganden får anses utgöra sådana konstitutionella principer som en part kan åberopa enligt konventionen. Tillräcklig anledning att utvidga kriminaliseringen i Sverige på denna punkt kan inte anses föreligga.

Bestämmelsen i punkt c:iv om delaktighet och andra s.k. osjälvständiga gärningsformer motsvaras i svensk rätt av narkotikastrafflagens regler om medverkan, försök, förberedelse och stämpling. Det sagda gäller visserligen i full utsträckning endast i den mån gärningen utgör brott mot narkotikalagstiftningen. Som tidigare har berörts kan gärningar som innefattar t.ex. hjälp

att dölja brottsligt förvärvad egendom någon gång vara att bedöma som häleri eller skyddande av brottsling. Försök, förberedelse eller stämpling till dessa brott är inte straffbelagda enligt svensk lag.

I promemorian görs bedömningen att en svensk anslutning till konventionen inte kräver att dessa gärningsformer beläggs med straff. eftersom konventionen tillåter hänsynstagande förutom till konstitutionella principer också till grundläggande nationella rättsbegrepp.

Under remissbehandlingen har invänts att det är tveksamt om man till stöd för ståndpunkten att inte straffbelägga försök m.m. kan åberopa att det skulle strida mot grundläggande rättsliga principer i den svenska rättsordningen.

Innebörden av uttrycket ”grundläiggande rättsliga principer” är inte helt klar. Som jag tidigare har anfört måste en av utgångspunkterna för tolkningen av konventionsbestämmelserna vara att konventionen skall kunna tillämpas av länder med olika rättssystem. För att det skall kunna ske, har det ansetts nödvändigt att i viss utsträckning ta hänsyn till den nationella lagstiftningen. Mot den bakgrunden anser jag att en rimlig tolkning är att parterna bör ha utrymme för att ta hänsyn till allmänna principer som lett fram till att lagstiftningen utformats på ett visst sätt. Överväganden av det slaget har gjort att man har avstått från att kriminalisera gärningsformerna stämpling, förberedelse och försök till häleri och skyddande av brottsling. Jag ansluter mig därför till de överväganden som görs i promemorian och som innebär att dessa konventionsbestämmelser inte kräver ny svensk lagstiftning. Jag anser inte heller att det finns andra skäl att göra en sådan ändring.

I artikel 3 punkt 2 behandlas frågan om straffansvar för innehav, köp och odling av narkotika som är avsedd för eget bruk. (För innehav i andra fall gäller föreskrifterna under punkt 1 a.) Enligt bestämmelsen är parterna skyldiga att straffbelägga innehav, köp och odling av narkotika, även om narkotikan är avsedd endast för eget bruk, under förutsättning att gärningen är uppsåtlig. Även här lämnas utrymme för tillämpning av konstitutionella bestämmelser och grundläggande rättsliga begrepp i den nationella lagstiftningen.

Narkotikastrafflagen omfattar all framställning av narkotika som är avsedd för missbruk (1 § 2) liksom allt innehav, bruk eller annan befattning med narkotika (18 6). Narkotikabrottskonventionen påkallar således inte någon ytterligare lagstiftning för svensk del i detta hänseende.

I artikel 3 punkt 3 anges att i de fall då uppsåt eller avsikt utgör ett särskilt rekvisit för brott domstolen har rätt att dra slutsatsen att rekvisitet är uppfyllt utifrån de faktiska omständigheterna. Erkännande eller annan bevisning som tar direkt sikte på sådan avsikt som sägs i exempelvis punkt 1 b:i är således inte nödvändig för straffansvar. Principen överensstämmer med svensk rätt.

I punkt 4 behandlas påföljder för brott enligt punkt 1. Bestämmelsen innebär att brotten skall beläggas med straff som står i proportion till brottens allvarliga art såsom fängelse eller annan frihetsberövande påföljd, ekonomiska sanktioner eller förverkande. Domstolen kan utöver sådan straffpåföljd förordna om t.ex. behandling. I ringa fall eller då gär-

ningsmannen är missbrukare kan påföljd som innebir behandling komma i fråga i stället för någon av de tidigare angivna påföljderna.

Svensk lagstiftning är förenlig med de angivna bestämmelserna.

I punkt 5 anges exempel på omständigheter som bör anses som försvårande. Det gäller bl.a. att det är fråga om en organiserad verksamhet, att våld eller vapen kommit till användning, att brottet riktats mot underåriga eller att underåriga utnyttjats i den brottsliga verksamheten. Även den omständigheten att brottet förövats på en kriminalvårdsanstalt bör anses som försvårande liksom att gärningsmannen tidigare gjort sig skyldig till liknande brott.

Enligt 3 8 narkotikastrafflagen skall vid bedömningen av om brottet är grovt beaktas särskilt bl.a. om brottet utgjort led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt eller eljest varit av särskilt allvarlig eller hänsynslös art. De omständigheter som enligt narkotikastrafflagen kan föranleda att ett brott bedöms som grovt torde i stor utsträckning motsvara sådana omständigheter som enligt konventionen bör verka i försvårande riktning.

Konventionsbestämmelsen innebär dock inte något krav på att gradindela brotten, t.ex. i narkotikabrott och grovt narkotikabrott. För att uppfylla konventionen är det tillräckligt att domstolen har möjlighet att beakta omständigheter av det angivna slaget vid bestämmande av påföljden. Det bör vidare noteras att de omständigheter som anges i konventionen endast är exempel, vilkas betydelse självfallet också kan variera väsentligt mellan olika enskilda fall. Bestämmelsen påminner i det hänseendet om 29 kap. 2 § brottsbalken där det också anges omständigheter som skall anses försvårande vid bedömningen av en gärnings straffvärde. Exemplen i brottsbalken motsvarar till stor del de omständigheter som anges i konventionen. Med hänsyn till det sagda måste de svenska reglerna anses motsvara föreskrifterna i punkt 5.

I punkt 6 föreskrivs att parterna i fråga om brott enligt artikel 3 skall utöva den diskretionära prövningsrätt i fråga om åtal som kan finnas föreskriven i deras nationella lagar på ett sådant sätt att brottsbekämpningen blir så effektiv som möjligt och under hänsynstagande till behovet av att avskräcka från sådana brott.

Bestämmelsen gäller for svenskt vidkommande möjligheterna att meddela åtalsunderlåtelse. Innebörden av konventionsbestämmelsen är att dessa möjligheter skall utnyttjas restriktivt. Allmänna bestämmelser om åtalsunderlåtelse finns i 20 kap. 7 och 7 a §§ rättegångsbalken. När det gäller brott som någon har begått före fyllda arton år finns särskilda bestämmelser i lagen (1964:167) om unga lagöverträdare. Allmänt sett är praxis i fråga om brottslighet som hänger samman med narkotikahantering sådan att utrymmet för att meddela åtalsunderlåtelse är litet, i varje fall när det gäller andra än unga lagöverträdare. Gällande ordning motsvarar konventionens krav.

I punkt 7 behandlas möjligheter till frigivning för dem som dömts för sådana brott som anges i punkt 1. Parterna skall se till av domstolar och andra behöriga myndigheter beaktar brottens allvarliga karaktär liksom omständigheter som anges i punkt 5 (försvårande omständigheter) när fråga uppkommer om frigivning av personer som dömts för sådana brott.

Bestämmelsen synes förutsätta en ordning som innebär att en prövning görs i det enskilda fallet. Bestämmelsen torde därför inte direkt omfatta rättssystem som i likhet med det svenska bygger på principen om obligatorisk frigivning efter viss tid. Även om villkorlig frigivning efter avtjänande av halva strafftiden är huvudregeln enligt svensk lag, lämnas dock enligt 26 kap. 7 § brottsbalken utrymme för viss särbehandling i fråga om den som har dömts till fängelse i lägst två år för särskilt allvarlig brottslighet som har riktat sig mot eller medfört fara för liv eller hälsa och påtaglig risk föreligger att gärningsmannen efter frigivningen fortsätter brottslighet av samma slag. I sådana fall får den dömde inte friges förrän två tredjedelar av strafftiden avtjänats. Grov narkotikabrottslighet hör till den brottslighet som avses i denna bestämmelse. Genom den bestämmelsen får konventionens krav anses uppfyllda.

I punkt 8 föreskrivs att parterna — där så är lämpligt — skall införa en lång preskriptionstid för sådana brott som anges i punkt I och en ännu längre preskriptionstid i de fall gärningsmannen undandragit sig lagföring.

Preskriptionstiden för narkotikabrott som inte är ringa är tio år och för grovt narkotikabrott femton år (1 och 3 88 narkotikastrafflagen jämförda med 35 kap. 1 § brottsbalken). Genom dessa bestämmelser torde kravet på en lång preskriptionstid vara uppfyllt.

När det sedan gäller förlängning av av preskriptionstiden i de fall gärningsmannen undandragit sig lagföring vill jag i anledning av vad en remissinstans har anfört hänvisa till att det enligt bestämmelsens ordalydelse överlämnas åt parterna att själva avgöra hur preskriptionstiden bör bestämmas närmare, Jag vill också peka på att den svenska regleringen innebär att preskriptionstiden förlängs, om någon undandrar sig lagföring sedan han fått del av åtal eller en gång häktats. Jag delar därför den uppfattning som redovisas i promemorian och som innebär att konventionens krav om en tillräcklig preskriptionstid måste anses uppfyllda.

Av övriga bestämmelser i artikel 3 bör punkt 10 anmärkas särskilt. Enligt denna bestämmelse skall brott som avses i artikel 3 inte anses som skattebrott eller som politiska eller politiskt grundade brott. Även på denna punkt lämnas utrymme för undantag som följer av staternas konstitution eller grundläggande nationella lagstiftning.

Det kan förefalla tveksamt om narkotikabrott någon gång kan anses som politiskt brott. Enligt 6 § lagen (1957:668) om utlämning för brott får emellertid utlämning inte beviljas för politiskt brott. Detta innebär att Sverige förbehållit sig rätten att utifrån förhållandena i det enskilda fallet bedöma huruvida en viss gärning är att anse som ett politiskt brott. Denna princip har — med hänsyn till de grundsatser som i vårt land upprätthålls i fråga om asylrätten — ansetts vara av särskild vikt (prop. 1957:156 s.56). Detta har kommit till uttryck bl.a. i att Sverige reserverat sig mot en föreskrift i den europeiska utlämningskonventionen enligt vilken en viss typ av gärningar inte skall anses som politiska brott. I motsats till den aktuella föreskriften i utlämningskonventionen måste föreskriften i narkotikabrottskonventionen — med hänsyn till hänvisningen till den nationella lagstiftningen — anses lämna utrymme för den ståndpunkt som den svenske lagstiftaren intagit.

Sverige i samband med ratifikationen avger en förklaring om att svensk lag innebär att Sverige förbehåller sig rätten att bedöma om ett visst brott är att anse som politiskt brott utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

3.2.2 Svensk domstols straffrättsliga kompetens Bestämmelser om svensk strafflags tillämplighet i rummet finns i 2 kap. brottsbalken. Enligt 1 8 skall för brott som har begåtts här i riket dömas efter svensk lag och vid svensk domstol. Detsamma gäller om det är ovisst var brottet är begånget men det finns skäl att anta att det förövats inom riket. Med ”här i riket” avses Sveriges landterritorium och svenskt sjöterritorium liksom luftrummet ovanför land- och sjöterritoriet.

I fråga om brott som har begåtts utomlands är svensk domstol enligt 28 första stycket 1 alltid behörig, om brottet har förövats av en svensk medborgare eller av en utlänning med hemvist i Sverige. Enligt 2 § första stycket 2 kan också utlänning utan hemvist i Sverige dömas här under förutsättning att han efter brottet har blivit svensk medborgare eller tagit hemvist här eller att han är medborgare i ett annat nordiskt land och finns i Sverige. Slutligen kan enligt första stycket 3 även annan utlänning dömas i Sverige, om han finns här och för brottet kan följa fängelse i mer än sex månader. |

12 § andra stycket anges undantag från de nu nämnda reglerna. Svensk domstol saknar domsrätt, om gärningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsorten. Detsamma gäller, om gärningen begåtts inom ett område som inte tillhör någon stat och enligt svensk lag svårare straff än böter inte kan följa på gärningen.

I de fall då svensk domsrätt föreligger enligt 2 § får inte dömas till påföljd som är strängare än det svåraste straff som är föreskrivet för brottet enligt lagen på gärningsorten. Föreskrift om det finns i 2 § tredje stycket.

Genom 3 8 utsträcks den svenska domsrätten ytterligare i vissa specialfall, där brott har förövats utomlands. Det gäller bl.a. brott ombord på svenskt fartyg eller luftfartyg.

Artikel 4 punkt I a i narkotikabrottskonventionen innehåller en föreskrift om att parterna skall vidta de åtgärder som kan vara nödvändiga för att utöva domsrätt i fråga om brott enligt artikel 3 punkt I, om brottet har förövats inom partens område eller ombord på ett av dess fartyg eller luftfartyg. Detta motsvaras i svensk rätt av bestämmelserna i 2 kap. I och 3 §§.

I artikel 4 punkt I b anges vissa situationer då det överlämnas till varje part att avgöra om parten vill fastställa domsrätt över brotten i fråga. Det gäller brott som har förövats av en av dess medborgare eller av någon med hemvist i staten eller om brottet har förövats på ett fartyg som parten fått rätt att ingripa mot enligt artikel 17. Som tidigare har berörts innebär artikel 17 bl.a. att en part kan begära tillstånd att få ingripa mot ett främmande lands fartyg, om det finns anledning att misstänka att fartyget utnyttjas för olaglig narkotikahantering. Bestämmelsen i artikel 4 punkt 1 b gäller vidare stämp-

ling, förberedelse, försök eller medverkan som har begåtts utomlands, om brottet var avsett att fullbordas inom partens territorium.

I flertalet av de berörda situationerna föreligger domsrätt enligt svensk lag. Med den begränsning som gäller till följd av kravet på dubbel straffbarhet och som inte bör vålla några problem i förhållande till andra stater som anslutit sig till konventionen gäller enligt bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken svensk domsrätt i fråga om brott som förövats utomlands av svensk medborgare eller av någon med hemvist här. Av 2 kap. 4 § brottsbalken följer att också medverkan eller försök till brott kan vara straffbara i Sverige, oavsett om dessa handlingar företagits utomlands. Någon lagstiftning krävs inte för att Sverige skall kunna tillträda konventionen i denna del. > Artikel 4 punkt 2 a i narkotikabrottskonventionen behandlar jurisdiktion i de fall utlämning inte kommer i fråga. Det gäller när brottet förövats inom partens territorium eller ombord på ett av dess fartyg eller luftfartyg eller när brottet förövats av en av partens medborgare. Vägras utlämning, framgår av en jämförelse med artikel 6 punkt 9 att parten är skyldig att vidta åtgärder för att själv lagföra den misstänkte gärningsmannen.

För brott förövade inom Sverige eller på svenskt fartyg eller luftfartyg föreligger som tidigare nämnts alltid svensk domsrätt (2 kap. 1 och 3 88 brottsbalken). Även i fråga om svenska medborgare föreligger domsrätt för brott som förövats utomlands, under förutsättning att gärningen är straffbelagd även på gärningsorten (2 kap. 2 8). Enligt 2 kap. 5 § brottsbalken gäller emellertid dessutom att åtal för brott som förövats utom riket i vissa fall kräver särskilt medgivande. Narkotikabrottskonventionen torde emellertid inte innebära någon förpliktelse att under alla förhållanden medge åtal i sådana situationer som omfattas av bestämmelsen utan endast att åtalsfrågan skall behandlas på samma sätt som gäller i andra fall. Flera andra länder tillämpar den s.k. opportunitetsprincipen vilket innebär att åklagaren har en diskretionär prövningsrätt i fråga om brott under allmänt åtal. Denna prövningsrätt påverkas inte av konventionen. De fall då svensk lag kräver särskilt medgivande till åtal för brott begångna utomlands kan ses som undantag från den allmänna åtalsplikt som annars föreligger. I dessa situationer gäller i stället en sådan diskretionär prövningsrätt som är regel i vissa andra länder (jfr prop. 1971:92 s. 55 ff.). Svensk lagstiftning får därför anses förenlig med konventionen på denna punkt.

Artikel 4 punkt 2 b innehåller en fakultativ jurisdiktionsregel i fall där utlämning vägras av andra skäl än som behandlas i punkt 2 a. Som redan tidigare har berörts föreligger i flertal fall svensk straffrättslig kompetens även i fråga om brott som förövats utomlands av utländsk medborgare som bor i Sverige, under förutsättning att kravet på dubbel straffbarhet är uppfyllt (se t.ex. 2 kap. 2 § brottsbalken). Något behov av utvidgad straffrättslig kompetens föreligger inte för svensk del.

3.2.3 Förverkande m.m. Enligt 6 § narkotikastrafflagen skall narkotika, som varit föremål för brott enligt lagen eller värdet därav samt vinning av sådant brott förverkas, om

det inte är uppenbart obilligt. Även förlag, dvs. ersättning för kostnader, för brott enligt lagen eller dess värde kan förverkas, om förlaget mottagits och mottagandet utgör brott enligt lagen.

Förverkande får också ske i fråga om egendom som använts som hjälpmedel vid brott enligt narkotikastrafflagen liksom av egendomens värde under förutsättning att det är påkallat för att förebygga brott eller det annars före-

ligger särskilda skäl. Även egendom med vilken har tagits befattning som

utgör brott enligt lagen kan förverkas.

I fråga om brott enligt brottsbalken gäller i huvudsak motsvarande regler enligt 36 kap. brottsbalken.

Narkotikabrottskonventionen uppställer i artikel 5 punkt I krav på att förverkande skall kunna ske dels i fråga om vinning som härrör från brott enligt artikel 3 punkt 1 eller egendom som motsvarar värdet av sådan vinning, dels av narkotika, material och utrustning eller andra hjälpmedel som använts vid eller varit avsedda att användas vid brottet.

Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 3.2.1) torde samtliga gärningar som avses i artikel 3 punkt I a motsvaras av handlingar som är belagda med straff enligt narkotikastrafflagen, antingen som narkotikabrott, medhjälp till narkotikabrott eller försök till sådant brott eller som förberedelse eller stämpling till sådant brott.

Narkotikastrafflagen ger således möjlighet till förverkande i berörda avseenden.

Som jag också har angett i der föregående omfattar artikel 3 punkt 1 olika former av medverkan till att omsätta eller dölja brottsligt förvärvad egendom (punkt b och c:1). Som har påpekats i anslutning till dessa bestämmelser krävs kompletterande lagstiftning i detta hänseende, om Sverige skall kunna ansluta sig till narkotikabrottskonventionen. Ändras straffbestämmelserna så att Sverige uppfyller konventionsåtagandena, leder detta till att även konventionens krav beträffande förverkande tillgodoses.

Artikel 5 omfattar även gärningar enligt artikel 3 punkterna 1 c:ii-iv, dvs. innehav av egendom som härrör från narkotikabrott samt medverkan, försök m.m. Som har anmärkts tidigare i anslutning till dessa bestämmelser är gärningarna i stor utsträckning belagda med straff enligt svensk lag och möjligheter till förverkande föreligger i motsvarande mån. Det kan ånyo understrykas att de nu berörda straffbestämmelserna i konventionen inte innebär något tvingande åtagande för parterna. Som jag redan har berört har parterna möjlighet att ta hänsyn bl.a. till grundläggande rättsliga principer. I det sammanhanget redogjorde jag för vilket utrymme för nationella hänsynstagande som bör anses föreligga. Även om någon av de avsedda gärningsformerna inte skulle vara belagd med straff enligt svensk rätt, anser jag därför att lagstiftningen inte behöver ändras på grund av konventionen. .

I artikel 5 punkt 6 behandlas situationer när egendom som härrör från brott har omvandlats eller omsatts till annan egendom. Denna egendom skall kunna vara föremål för samma åtgärder som vinningen. Om vinning har blandats med egendom som har förvärvats legitimt, skall sådan egendom kunna förverkas till den del som motsvarar vinningen. Dessutom skall intäkter och annat utbyte som härrör från vinning, från egendom som vinningen

har omvandlats till eller egendom med vilken vinningen har blandats kunna ' förverkas på samma sätt och i samma omfattning som vinning.

Som jag har nämnt ger såväl narkotikastrafflagen som brottsbalken möjligheter att i stället för viss egendom förverka egendomens värde. Därigenom är det möjligt att förverkande kan ske trots att egendomen t.ex. efter försäljning inte längre går att komma åt. Genom dessa bestämmelser tillgodoses narkotikakonventionens krav på förverkande i det fall egendomen omsatts till annan egendom.

När det gäller möjligheterna att förverka intäkter från egendom som härrör från brott har under remissbehandlingen satts i fråga om svensk rätt ger möjlighet tll förverkande i den utsträckning som konventionen kräver. Därvid har påpekats att konventionen föreskriver att förverkande skall ske av intäkter eller annat utbyte som härrör från egendom med vilken vinningen har blandats och att det då också skulle kunna gälla egendom som inte kan hänföras till brottslig verksamhet.

För egen del menar jag att hänvisningen i konventionen till att förverkande i dessa fall skall kunna ske på samma sätt och i samma omfattning som vinning måste tolkas så att förverkande skall kunna ske till den del som motsvarar vinningen. Det ger de svenska förverkandereglerna utrymme för.

Några remissinstanser har anfört att det är tveksamt om svensk rätt alls ger möjlighet till att förverka avkastning från brottsligt förvärvad egendom.

Frågan berördes vid tillkomsten av förverkandebestämmelserna i 36 kap. brottsbalken. I det lagstiftningsärendet anförde lagrådet att betänkligheterna mot att förverka även avkastning av brottsligt åtkommen egendom förlorade i styrka genom att det alltid stod öppet för domstolen att underlåta förver-. kande eller låta förverkandet bli endast partiellt. Enligt lagrådet borde frågan kunna överlämnas åt rättstillämpningen utan några uttryckliga regler i lagtexten (prop. 1968:79 s. 76 f.).

Förverkandebestämmelserna utesluter således inte att även avkastning kan förverkas. Avgörandet torde få bero på omständigheterna i det enskilda fallet. Enligt min mening finns det i nuvarande läge inte behov av någon lagändring. I det fall det i framtiden visar sig att nuvarande regler är otillräckliga, får frågan tas upp för nytt övervägande.

Punkterna 2 och 3 i artikel 5 behandlar användandet av tvångsmedel för att säkra ett förverkande. Behöriga myndigheter skall ges möjlighet att identifiera, spåra, spärra eller beslagta vinning, egendom, hjälpmedel eller annan egendom för att förverkande skall kunna ske. Anteckningar från banker och andra anteckningar rörande ekonomiska transaktioner skall kunna tas i beslag eller göras tillgängliga på annat sätt för att kunna användas i utredningen. Banksekretessen får inte utgöra hinder mot sådana åtgärder.

Dessa bestämmelser motsvaras för svensk del av reglerna om kvarstad, beslag och husrannsakan i rättegångsbalken. Vad gäller banksekretess finns det inte några särskilda begränsningar som hindrar att handlingar som rör ekonomiska förhållanden tas i beslag, om de har betydelse för utredning om brott.

I punkt 4 behandlas internationellt samarbete i fråga om verkställighet av beslut om förverkande.

Efter framställning av annan part som har jurisdiktion över brott enligt artikel 3 punkt I skall sålunda den part inom vars territorium egendomen i fråga finns vidta åtgärder för att låta verkställa ett förverkandebeslut. Två alternativa möjligheter anvisas. Det ena alternativet är att den anmodade parten vidarebefordrar framställningen till sina behöriga myndigheter för att utverka ett beslut om förverkande och, om ett sådant beslut meddelas, verkställa detta. Den andra möjligheten är att ett beslut om förverkande utfärdat av den ansökande parten vidarebefordras av den anmodade parten till dess myndigheter för verkställighet.

Parterna skall vidare lämna varandra bistånd i syfte att säkra verkställigheten av ett senare förverkande. Parterna åtar sig att efter framställning från en annan part låta spåra och omhänderta egendom.

För förfarandet vid förverkande och vid de olika tvångsåtgärderna skall gälla reglerna i den anmodade partens nationella lag eller i överenskommelse som parten kan vara bunden av i förhållande till den ansökande parten. :

I förhållande till utomnordiska länder sker verkställighet i Sverige av en utomlands meddelad brottmålsdom enligt lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom (internationella verkställighetslagen). Lagen förutsätter i princip ömsesidighet, dvs. att Sverige har ingått en internationell överenskommelse med en främmande stat om verkställighet. Den är efter regeringens förordnande tillämplig på domar som är meddelade dels 1 stater som har tillträtt 1970 års europeiska konvention om brottmålsdoms internationella rättsverkningar (brottmålsdomskonventionen) eller 1983 års europeiska konvention om överförande av dömda personer (överförandekonventionen), dels i en stat med vilken Sverige har ingått en annan överenskommelse än de nämnda (2 § första — tredje stycket).

Enligt internationella verkställighetslagen kan även beslut om förverkande som meddelats efter rättegång i en främmande stat verkställas i Sverige under vissa förutsättningar. Såväl sakförverkande som värdeförverkande kan komma i fråga (14 §). Hinder mot verkställighet i Sverige föreligger bl.a. om domen inte har vunnit laga kraft, om den gärning som påföljden gäller inte motsvarar brott enligt svensk lag eller om verkställighet skulle vara oförenlig med grundläggande principer för den svenska rättsordningen. Har ett visst föremål förklarats förverkat, gäller dessutom att verkställighet får ske endast om föremålet hade kunnat förverkas enligt svensk lag, om lagföringen ägt rum här.

Egendom som har förklarats förverkad i en utländsk brottmålsdom kan tas i beslag sedan framställning om verkställighet av domen har gjorts i Sverige.

För att uppfylla åliggandena enligt narkotikabrottskonventionen torde inte några lagändringar krävas. Regeringen kan enligt 1 § internationella verkställighetslagen föreskriva att lagen skall gälla i förhållande till stater som har tillträtt konventionen och därvid meddela de bestämmelser om verkställigheten som behövs.

Mellan de nordiska länderna gäller lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.

(nordiska verkställighetslagen). Enligt denna lag kan en dom i brottmål som gäller förverkande verkställas här. Detsamma gäller beslut meddelade i annat nordiskt land om kvarstad, skingringsförbud eller beslag till tryggande av anspråk på bl.a. förverkande. :

Möjligheterna att innan dom föreligger meddela beslut om beslag och husrannsakan regleras i lagen (1975:295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stat (tvångsmedelsiagen). Numera har det i lagen vidtagits ändringar som innebär att beslag och kvarstad kan ske även för att säkerställa framtida verkställighet av ett utländskt beslut i brottmål om sak- eller värdeförverkande. Som förutsättning gäller att det kommande förverkandebeslutet kan verkställas här (prop. 1989/90:82, JuU30, rskr. 264, SFS 1990:273 ff.). De nya reglerna innebär att svensk lag motsvarar de krav som narkotikabrottskonventionen ställer i fråga om tvångsåtgärder.

I artikel 5 punkt 5 anges att en avtalspart som beslutat om förverkande skall förfoga över egendomen i enlighet med sina nationella lagar och administrativa bestämmelser.

I anslutning till denna bestämmelse kan anmärkas att enligt 36 8 internationella verkställighetslagen penningbelopp eller annan egendom som förklarats förverkad med stöd av lagen tillfaller svenska staten. Har föremål förklarats förverkat, kan regeringen dock förordna att föremålet i fråga skall överlämnas till den främmande staten.

Enligt punkt 7 kan parten överväga att låta bevisbördan vara omvänd vid prövning av fråga om förverkande. Konventionsbestämmelsen är alltså inte tvingande. För svensk del gäller här att det är åklagaren som har att bevisa att sådana omständigheter föreligger att egendomen kan förverkas. Någon ändring i denna ordning bör inte ske.

I punkt 8 anges att konventionens bestämmelser om förverkande inte skall inkräkta på de rättigheter som tillkommer en godtroende tredje man. Därmed ges utrymme för parternas nationella regler om godtrosförvärv.

3.2.4 Utlämning för brott m.m. Bestämmelser om utlämning för brott från Sverige till ett annat nordiskt land finns i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge medan bestämmelser om utlämning till ett utomnordiskt land ges i lagen (1957:668) om utlämning för brott. Båda dessa lagar bygger på principen att fråga om utlämning skall prövas fritt på grundval av samtliga föreliggande omständigheter i varje enskilt fall. För att bevilja utlämning krävs inte att det finns ett utlämningsavtal mellan Sverige och den stat som begär utlämning.

Beslut om utlämning fattas av regeringen eller — i vissa ärenden enligt 1959 års lag — av riksåklagaren eller av annan allmän åklagare.

För att utlämning skall kunna medges måste vissa i lagarna angivna förutsättningar vara uppfyllda. Sålunda får enligt 1957 års lag svensk medborgare inte utlämnas. Enligt samma lag skall den gärning för vilken utlämning begärs motsvara brott för vilket enligt svensk lag föreskrivs fängelse i mer än ett år. Vidare får, som tidigare har nämnts, utlämning inte beviljas för ett

får straffas med döden.

Rättegångsbalkens regler om tvångsmedel kan tillämpas vid utlämning.

Lagarna innebär ingen skyldighet för Sverige att bevilja utlämning, även om samtliga de villkor som anges i den tillämpliga lagen är uppfyllda. Genom utlämningsavtal med en annan stat kan Sverige emellertid ha åtagit sig att till den staten utlämna en person som uppehåller sig här. Ett sådant avtal måste dock alltid som förutsättning för utlämning från Sverige innehålla bestämmelser som innebär att åtminstone de minimivillkor för utlämning som uppställts i utlämningslagarna är uppfyllda.

Artikel 6 i narkotikabrottskonventionen innebär att brott som anges i artikel 3 punkt 1 skall vara utlämningsbara brott parterna emellan. Av punkterna 4 och 5 framgår att en konventionsstat, som för utlämning inte kräver att utlämningsavtal skall finnas med den stat som begär utlämning, är .skyldig att betrakta de aktuella brotten som utlämningsbara brott i enlighet med de villkor som föreskrivs i den anmodade partens lag.

Dessa bestämmelser innebär att Sverige åtar sig att se till att gärningarna utgör brott som kan medföra utlämning. Däremot är Sverige inte skyldigt att bifalla en utlämningsansökan.

Flertalet av de berörda gärningarna utgör brott även enligt svensk lag. I fråga om dessa krävs inte heller några lagstiftningsåtgärder för att möjliggöra utlämning. I några fall är emellertid inte de aktuella gärningarna brott enligt svenska bestämmelser. Det gäller som påpekats vissa förfaranden som innebär befattning med egendom som härrör från narkotikabrott. I dessa hänseenden innebär således även bestämmelserna i artikel 6 om utlämning ett krav på utvidgad kriminalisering för att Sverige skall kunna motsvara de krav som ställs enligt konventionen. Dock gäller naturligtvis den begränsningen att konventionens krav på att utlämning skall kunna ske inte sträcker sig längre än dess krav på kriminalisering. Det innebär att det inte föreligger något krav på att en viss handling skall kunna föranleda utlämning, om en part i den utsträckning konventionen tillåter valt att inte kriminalisera gärningen i fråga.

Vissa av de brott som enligt svensk rätt motsvarar gärningar som omfattas av konventionen är gradindelade, varvid inte alla grader uppfyller kravet på att fängelse i mer än ett år skall kunna följa på brottet för att utlämning skall få ske. Det gäller t.ex. häleri som är ringa. I anledning av synpunkter som framförts under remissbehandlingen vill jag framhålla att kravet i narkotikabrottskonventionen på att brottet skall kunna föranleda utlämning enligt min mening måste anses tillräckligt tillgodosett, om det finns en grövre form av brottet med en straffskala som är tillräcklig för att utlämning skall kunna ske.

För vissa situationer anges i punkt 9 att en part skall överlämna ärendet till egna myndigheter för åtal, om en framställning om utlämning avslås. Som jag har anfört i anslutning till bestämmelserna om jurisdiktion (avsnitt 3.2.2) kan dessa föreskrifter dock inte anses innebära någon ovillkorlig skyldighet att väcka åtal. Sverige uppfyller därför vad konventionen kräver på denna punkt.

Om den anmodade parten avslår en framställning om utlämning som begärs för att en redan ådömd påföljd skall kunna verkställas, skall enligt punkt 10 den part som avslagit framställningen överväga att överta straffverkställigheten.

Enligt internationella verkställighetslagen föreligger som har påpekats i anslutning till förverkandereglerna (avsnitt 3.2.3) möjlighet att i Sverige verkställa påföljd som utdömts i en annan stat. Punkt 10 innebär emellertid inte några förpliktelser för parterna.

I detta sammanhang vill jag också beröra artikel 8 om överförande av lagföring. För överförande av lagföring krävs i princip inte något särskilt avtal. För att överförande skall få ske krävs endast att gärningen utgör brott enligt svensk lag och att svenska domstolar är behöriga att döma över den. Särskilda regler rörande överförande av lagföring till eller från Sverige finns dock i lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott. Lagen gäller stater som har tillträtt 1972 års europeiska konvention i ämnet.

Det kan påpekas att bestämmelserna i artikel 8 inte är tvingande.

3.2.5 Inbördes rättshjälp Sverige lämnar av tradition andra länder rättshjälp i brottmål i den utsträckning vår lagstiftning medger det utan att något särskilt avtal har ingåtts. En del länder kräver emellertid avtal med andra stater för att lämna sådan rättshjälp.

Mellan de nordiska länderna gäller överenskommelsen den 26 april 1974 om inbördes rättshjälp genom delgivning och bevisupptagning (SÖ 1975:42). Denna överenskommelse gäller såväl tvistemål som brottmål.

På brottmålsområdet finns en multilateral reglering genom den i Strasbourg den 20 april 1959 dagtecknade europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål. Sverige har tillträtt denna konvention. Konventionen omfattar bevisupptagning för utredning, överlämnande av bevismaterial eller handlingar samt delgivning m.m.

Bestämmelserna om bevisupptagning vid svensk domstol och om delgivning här på begäran av utländsk myndighet är i princip samma för brottmål och tvistemål. De viktigaste bestämmelserna finns i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol och i kungörelsen (1909:24 s.1) angående delgivning av handlingar på begäran av utländsk myndighet. Enligt den angivna lagen kan svensk domstol på begäran av utländsk myndighet föranstalta om bl.a. förhör med part eller bevisupptagning genom vittne, sakkunnig eller syn.

En förutsättning för att bevisupptagning skall kunna äga rum i Sverige är att den gärning som avses med framställningen motsvarar brott enligt svensk lag. Vissa begränsningar gäller även för brott som har karaktär av politiskt brott.

Bestämmelserna i den tidigare nämnda tvångsmedelslagen ger under vissa förutsättningar möjlighet till beslag på begäran av främmande stat bl.a. i fråga om egendom som har betydelse för utredning av brott. Enligt lagen får

husrannsakan ske i enlighet med reglerna i rättegångsbalken för att söka efter föremål som är underkastade beslag. I fråga om framställningar från ett utomnordiskt land gäller i princip att den begärda åtgärden inte får vidtas. om hinder mot utlämning skulle ha förelegat. Detta innebär bl.a. ett krav på att gärningen enligt svensk lag motsvarar brott för vilket det kan följa fängelse i mer än ett år.

Enligt lagen (1985:988) om immunitet för vissa vittnen m.fl. gäller immunitet för den som efter kallelse inrest i Sverige för att höras som tilltalad, vittne eller sakkunnig i enlighet med överenskommelse som träffats med en främmande stat. I princip upphör immuniteten efter femton dagar från den dag vederbörandes närvaro inte längre är påkallad.

Utöver dessa bestämmelser finns vissa särskilda regler om samarbete med andra länders tullmyndigheter. Lagen (1973:431) om utredning angående brott mot utländsk tullag ger sålunda möjlighet att för utländsk tullmyndighets räkning ta i beslag och till den utländska myndigheten överlämna bevismaterial.

När det gäller narkotikabrottskonventionens bestämmelser om inbördes rätthjälp i artikel 7 kan inledningsvis anmärkas att bestämmelserna i stor utsträckning hänvisar till de regler som gäller enligt den nationella lagstiftningen. I punkt 12 föreskrivs sålunda att den begärda åtgärden skall verkställas enligt bestämmelserna i den anmodade partens nationella lag. Enligt punkt IS anges olika grunder för att avslå en begäran om rättshjälp. Förutom sådana fall där verkställigheten skulle inskränka på en stats suveränitet eller grundläggande rättsprinciper (ordre public), får en framställning avslås också då verkställigheten skulle strida mot den anmodade partens lagstiftning om inbördes rättshjälp (punkt d).

De åtgärder som rättshjälpen kan avse anges i punkt 2. Det gäller bl.a. bevisupptagning, delgivning, överlämnande av bevismaterial, husrannsakan och beslag. Svensk rätt tillåter att sådan rättshjälp som omfattas av bestämmelsen lämnas en främmande stat. Som villkor gäller att de särskilda förutsättningarna enligt den svenska lagstiftningen är uppfyllda, t.ex. i fråga om beslag enligt tvångsmedelslagen att för gärningen kan följa fängelse i mer än ett år.

Av övriga bestämmelser i artikel 7 bör punkterna 13,14 och 18 beröras särskilt.

Punkt 13 innehåller ett s.k. specialitetsförbehåll, som innebär att den ansökande parten inte utan den andra partens samtycke får vidarebefordra eller använda information eller bevismaterial för andra ändamål än som har uppgetts i framställningen. Någon motsvarande begränsning gäller inte enligt svensk rätt. Om de upplysningar som lämnas enligt denna bestämmelse innehåller uppgifter om brottsligt förfarande i andra hänseenden än det för vilket uppgifterna har lämnats, är enligt svensk rätt polis- och åklagarmyndigheter skyldiga att beivra även dessa brott. Liknande konflikter har aktualiserats tidigare. Jag avser att senare i dag för regeringen anmäla ett förslag till lagändring som gäller denna fråga.

Punkt 14 innehåller en föreskrift om sekretess i ärenden om internationell rättshjälp. Det kan anmärkas att enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)

gäller sekretess bl.a. under förundersökning i brottmål och i fråga om an- — Prop. 1990/91:127

vändningen av tvångsmedel i sådant mål. Dessa regler är i viss utsträckning tillämpliga på motsvarande åtgärder på begäran av utländsk myndighet. Samtidigt bör dock påpekas att punkt 14 inte föreskriver någon ovillkorlig skyldighet att hålla uppgifterna hemliga. Kan det kravet inte uppfyllas, skall den stat som gjort framställningen underrättas.

Punkt 18 innehåller regler om immunitet för vittne, sakkunnig eller annan som har samtyckt till att avge vittnesmål eller på annat sätt medverka i en brottsutredning eller annat rättsligt förfarande. Föreskrifterna täcks till stor del av den tidigare nämnda lagen om immunitet för vissa vittnen m.m. Den svenska regleringen gäller emellertid endast för tilltalad, vittne eller sakkunnig och omfattar bara inställelse inför domstol. Enligt narkotikabrottskonventionen skall immuniteten gälla vittne, sakkunnig eller annan, t.ex. målsägande, och skall förutom vid inställelse vid domstol gälla även medverkan vid utredning av ett brott, dvs. vid inställelse inför polis eller åklagare. Det innebär att den svenska regleringen måste utvidgas. 1985 års immunitetslag är aktuell i det andra lagstiftningsärende som jag nyss berörde. edag tar därför upp frågan om en lagändring i det ärendet.

Med undantag för specialitetsförbehållet i punkt 13 och immunitetsreglerna i punkt 18 är svensk lagstiftning redan förenlig med reglerna om internationell rättshjälp i narkotikabrottskonventionen. Det sagda gäller i den utsträckning som de gärningar för vilka rättshjälp skall lämnas är straffbelagda enligt svensk lag. Som har påpekats krävs i vissa hänseenden en utvidgad kriminalisering. |

Enligt punkt 8 skall parterna utse en eller flera myndigheter som har att avge eller motta framställningar om rättshjälp. Det är lämpligt att utrikesdepartementet, som redan har uppgifter av detta slag, utses till sådan myndighet för svensk del.

3.2.6 Regler om övervakning och kontroll m.m. I artiklarna 9-16 och 18-19 behandlas olika former av övervakning och kontroll. I stor utsträckning har dessa regler karaktär av rekommendationer och innebär således inte några krav på lagstiftningsåtgärder.

Det gäller artikel 9, enligt vilken parterna i största möjliga utsträckning skall samarbeta för att bekämpa narkotikabrottsligheten. Samarbetet kan omfatta bl.a. informationsutbyte och utveckling av gemensamma utbildningsprogram. Dessutom rekommenderas parterna att organisera grupper med personal från olika länder för att utveckla samarbetet.

I anslutning till denna bestämmelse kan nämnas att Sverige deltar i ett internationellt samarbete som omfattar bl.a. informationsutbyte rörande narkotikabrottslighet. Vidare samarbetar de nordiska länderna i fråga om utplacerande av sambandsmän i andra länder.

Inte heller artikel 10, som rekommenderar parterna att i största möjliga utsträckning bistå stater som utnyttjas för transitering i den illegala narkotikatrafiken, innehåller några ovillkorliga skyldigheter för parterna.

ww [NS

I artikel FI behandlas s.k. kontrollerade leveranser. Därmed avses i detta sammanhang att myndigheterna underlåter att ingripa mot en olaglig narkotikasändning i syfte att klarlägga t.ex. transportvägar. Även denna bestämmelse lämnar utrymme för parter att bestämma hur långt samarbetet bör drivas.

För närvarande görs en översyn av riksåklagarens allmänna råd till åklagarna om samarbetet med polis- och tullmyndigheter. Enligt riksåklagaren kommer man i det sammanhanget att ta upp frågan om kontrollerade Jeveranser för att tillsammans med polis och tull få till stånd en en så effektiv och säker handläggning som möjligt. Jag utgår från att man i samband därmed också kommer att beakta de etiska aspekter som är förbundna med denna metod att spåra browtslighet.

Artikel 12 gäller kontrollen av de ämnen som anges i förteckningarna I och I]. Som har framgått av den tidigare redogörelsen för konventionens innehåll åtar sig parterna att kontrollera framställning och handel med ämnena i fråga.

Bestämmelserna lämnar 1 stor utsträckning åt parterna att avgöra i vilka former övervakningen bör ske. Mot bakgrund av de diskussioner som förekommit i samband med konventionens utarbetande framgår att frivilliga överenskommelser med tillverkare och försäljare är tillräckliga. Enligt lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor kan regeringen eller den myndighet regeringen bemyndigar meddela föreskrifter om in- eHer utförsel av ämnena i fråga. Detta bemyndigande kan utnyttjas för att på myndighetsnivå meddela detaljbestämmelser.

Svenska tullmyndigheter har sedan ett antal år sänt listor med information till industrin om kemikalier som används i illegal tillverkning och också gjort berörda svenska myndigheter och apotek uppmärksamma på behovet av försiktighet vid hanteringen. Sverige importerar nästan hela sitt lagliga behov av dessa kemikalier. En begränsad egen tillverkning har dock förekommit. Någon export från Sverige torde inte äga rum.

I detta sammanhang kan uppmärksammas FN-resolutionen 1985/12 ”Measures against the diversion in international commerce of specific precursors, chemicals and solvents used in the illicit manufacture of narcotic drugs and psychotropic substances”. För svenskt vidkommande har generaltullstyrelsen utsetts till behörig myndighet för informationsutbyte med andra länder i fråga om misstänkta sändningar av de ifrågavarande kemikalierna.

Mellan de nordiska länderna har inletts ett gemensamt projekt som syftar till kontroll och övervakning av ämnena i fråga.

Även inom Europarådet och EG pågår arbete med inriktning på kontrollen av dessa ämnen.

Min bedömning är att det för närvarande inte finns behov av några författningsändringar i anledning av artikel 12. Den slutsatsen, som också drogs i promemorian, har godtagits av remissinstanserna. Med anledning av det pågående internationella samarbetet kan det dock finnas anledning att återkomma till denna fråga i framtiden.

Artikel 13 behandlar material och utrustning som kan användas för framställning av narkotika. Med material och utrustning torde förstås bl.a. tablett-

3 Riksdagen 199091. I saml. Nr 127

maskiner och material för förpackning av narkotika. Parterna skall vidta åtgärder för att förhindra att sådan utrustning når tillverkare av olaglig narkotika.

Bestämmelserna torde inte kräva några nya eller ändrade regler för svensk anslutning till narkotikabrottskonventionen. Däremot bör läkemedels- och livsmedelsindustrin göras uppmärksamma på problemen.

Inte heller artikel 14 påkallar några lagstiftningsåtgärder för svensk del. Bestämmelsen innebär att parterna skall vidta åtgärder för att utrota olaglig odling av narkotika och motsvarande krav på att minska den olagliga efterfrågan på narkotika.

I anslutning till artikel 15 som gäller kontroll av transportföretag, kan nämnas att inom ramen för den narkotikabekämpning som bedrivs av olika länders tullmyndigheter har ett antal ”memorandum of understanding” upprättats med internationella transportorganisationer. Svenska tullmyndigheter har slutit motsvarande avtal med företrädare för svenska transportföretag. Överläggningar om ytterligare sådana överenskommelser pågår. Överenskommelser av detta slag bör motsvara de krav som gäller enligt narkotikabrottskonventionen.

Bestämmelserna i artikel 16 av dokumentering av exportförsändelser med narkotika skall ses mot bakgrund av att det länge ansetts vara ett problem att narkotikaförsändelser förses med oriktiga uppgifter om innehållet, bl.a. för att undvika stöld. Några lag- eller förordningsändringar från svensk sida torde bestämmelserna inte kräva för en anslutning.

Fanslutning till artikel 18 om kontroll av frizoner och frihandelshamnar kan påpekas att generaltullstyrelsen enligt 3 § narkotikaförordningen (1962:704) kan meddela föreskrifter om att narkotika får importeras eler exporteras endast via särskilda orter liksom föreskrifter om förvaring på tullupplag eller i frihamn. Som tidigare har nämnts pågår också ett internationellt samarbete i frågor om export och import av narkotika. Några särskilda författningsändringar krävs inte på grund av artikel 18.

3.2.7 Olaglig narkotikahantering till havs Av övriga bestämmelser torde främst artikel 17 behöva kommenteras. Dessa bestämmelser innebär att parterna skall samarbeta för att bekämpa den olagliga narkotikahanteringen till havs enligt internationell havsrätt. Av särskilt intresse är därvid punkterna 2-4. En ståt som har anledning att anta att ett fartyg som för dess flagga eller som inte visar någon flagga eller några registreringsmärken uttnyttjas för narkotikabrottslighet skall kunna begära bistånd från andra stater för att förhindra att fartyget utnyttjas på detta sätt. Å andra sidan skall en stat vid skilig misstanke om att ett främmande fartyg, som utövar sin rätt till fri sjöfart enligt internationell rätt, utnyttjas i olaglig narkotikahantering kunna begära tillstånd av flaggstaten att vidta lämpliga åtgärder beträffande fartyget. I så fall kan flaggstaten — ”i överensstämmelse med punkt 3 eller gällande traktater mellan parterna eller avtal eller överenskommelser i övrigt som träffats av parterna” — ge den ansökande staten tillstånd att borda och genomsöka fartyget och, om bevis

på inblandning i olaglig hantering påträffas, vidta lämpliga åtgärder beträffande fartyget, personerna och lasten ombord.

Enligt svensk rätt föreligger inte någon möjlighet att lämna ett sådant tillstånd som avses i konventionen. I promemorian görs emellertid den bedömningen att en ratifikation inte ovillkorligen kräver lagstiftning som ger en sådan möjlighet. Bedömningen torde grunda sig på att konventionen inte förskriver någon skyldighet att lämna tillstånd och vidare förutsattes att ett sådant tillstånd i stället för på själva konventionen skulle kunna grundas på särskilda traktater, avtal eller andra överenskommelser som har slutits mellan stater som tillträtt konventionen. Enligt promemorian skulle det därför vara möjligt och lämpligt att avvakta med att införa en lagstiftning som öppnar att lämna tillstånd av det aktuella slaget till dess Sverige ingått eventuella mer preciserade bi- eller multilaterala överenskommelser.

Bedömningarna i promemorian har inte mött några direkta invändningar under remissbehandlingen. För min del har jag dock funnit att det redan i samband med ratifikationen bör införas en sådan lagstiftning. Även om promemorians bedömning formellt sett kan vara hållbar, kan det på goda grunder sättas i fråga om Sverige på ett rimligt sätt uppfyller sina förpliktelser enligt konventionen, om det inte ens formellt finns någon möjlighet att Jämna ett tillstånd av det slag som avses i konventionen. Jag återkommer till utformningen av en sådan lagstiftning längre fram (avsnitt 3.6)

Enligt punkt 7 skall en part vid anslutningen till narkotikabrottskonventionen utse en myndighet som har att besvara framställningar enligt artikel 17. Också den frågan tar jag upp i samband med den nya lagstiftningen.

3.3¶Utformningen av en ny lagstiftning om straff

Mitt förslag: För att uppfylla åtagandena enligt narkotikabrottskonventionen utvidgas bestämmelserna om häleri i 9 kap. 6 § brottsbalken. Bestämmelserna skall avse inte endast egendom som härrör från narkgotikabrottslighet utan får en generell räckvidd.

Promemorians förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna tillstyrker allmänt att de nya bestämmelserna ges en

generell räckvidd. Endast några få har uttalat sig för att nya bestämmelser begränsas till narkotikabrottslighet.

Skälen för mitt förslag: Som har framgått av det föregående är det främst i ett hänseende som Sveriges tillträde till narkotikakonventionen kräver ändrade svenska regler. Det gäller bestämmelserna i artikel 3 om straffansvar för befattning med egendom som härrör från olaglig narkotikahantering, i första hand punkt 1 b om kriminalisering av gärningar som innebär bistånd till att omsätta vinster från olaglig narkotikaverksamhet eller hjälp att på annat sätt att dölja varifrån tillgångarna härrör. Också bestämmelsen i punkt 1 c:i om kriminalisering av innehav eller användning av egendom som härrör från sådan brottslighet är aktuell i sammanhanget. Samtidigt uppkommer även andra lagstiftningsfrågor. Genom tillträde till konventio-

nen förbinder sig Sverige att se till att utbyte från de aktuella brotten förverkas samt att utlämning kan ske för dessa. En anslutning kräver vidare att Sverige kan lämna internationell rättshjälp i fråga om brotten.

Som jag har framhållit tidigare är det en avgörande förutsättning för att med framgång kunna bekämpa narkotikabrottsligheten att också de som hjälper narkotikabrottslingar att använda vinsterna kan straffas. Inte desto mindre lämnar den svenska lagstiftningen sådana förfaranden straffria i en inte obetydlig utsträckning.

Visserligen är det enligt narkotikastrafflagen straffbelagt att förvara eller befordra vederlag för narkotika (1 § 5). Denna bestämmelse tar emellertid sikte i första hand på kurirer och andra som är mera direkt inblandade i en narkotikaförsäljning och som ett led i denna tar befattning med betalningen. Den gäller alltså normalt inte den som när transaktionen väl är avslutad hjälper till att omsätta pengarna.

Bestämmelsen i brottsbalken om sakhäleri (9 kap. 6 § första stycket, första meningen) är tillämplig endast i begränsad utsträckning, eftersom den förutsätter befattning med något som är frånhänt annan, t.ex. stöldgods. I allmänhet kan inte inkomster från narkotikabrottslighet anses vara frånhända annan. Vinningshäleri (9 kap. 6 § första stycket, andra meningen) tar sikte främst på situationer där någon utnyttjat den omständigheten att ett brott har begåtts till att skaffa sig oskäliga förmåner, t.ex. genom att vid en uppgörelse med brottslingen utverka underpris för något som han köper. Kravet att gärningsmannen skall ha berett sig otillbörlig vinning medför en betydande begränsning av bestämmelsens tillämpning. Detta hindrar dock inte att den kan vara tillämplig på en del förfaranden som avses i narkotikabrottskonventionen. |

Inte heller bestämmelsen om skyddande av brottsling (17 kap. 11 § brottsbalken) kan tillämpas annat än i begränsad utsträckning, eftersom den förutsätter en direkt avsikt att hjälpa någon att undandra sig följderna av ett brott. I varje fall när det gäller mera affärsmässiga former av penningtvätt torde knappast sådana avsikter alltid föreligga.

En svensk anslutning till narkotikabrottskonventionen förutsätter således utvidgade straffbestämmelser.

Den fråga som först bör besvaras är om de nya bestämmelser som behövs bör begränsas till narkotikabrottslighet. Något ytterligare krävs inte enligt narkotikabrottskonventionen. Som påpekas i promemorian har dock frågan om åtgärder mot dem som hjälper till att omsätta brottsligt förvärvade ullgångar diskuterats även i andra internationella sammanhang än i samband med narkotikabrottskonventionen.

Inom den s.k. G-7-gruppen, där de sju stora industriländerna ingår, har sedan år 1989 pågått arbete med särskild inriktning på åtgärder mot tvätt av pengar. En aktionsgrupp med representanter även från utomstående länder, däribland Sverige, tillsattes för att överväga lämpliga åtgärder. Arbetet har haft särskild inriktning på att förhindra att banker och andra finansinstitut utnyttjas för tvätt av pengar. Bakgrunden är den omfattning som denna verksamhet av allt att döma har och de skadliga effekter det medför. En rapport från aktionsgruppen har nyligen lagts fram, I rapporten betonas att tvätt av

brottsligt förvärvade tillgångar inte förekommer endast i narkotikasammanhang utan att motsvarande problem är förknippade med andra former av all- ” varligare brottslighet. För att effektivisera samhällets insatser mot organiserad kriminalitet sägs det vara viktigt att lagstiftning inte begränsas bara till narkotikabrouslighet.

Av särskilt intresse är en straffrättslig konvention om förverkande som nyligen utarbetas i Europarädet. Syftet med denna konvention är i likhet med narkotikabrottskonventionen att effektivisera insatserna mot allvarligare former av kriminalitet genom att försvåra för gärningsmannen att tillgodogöra sig vinsterna från den brottsliga verksamheten. Konventionen innehåller långtgående åtaganden för parterna att konfiskera egendom som härrör från brott. Även i denna konvention är ett av de centrala inslagen åtgärder mot tvätt av pengar. Bestämmelserna i den delen har utarbetats med narkotikabrottskonventionen som förebild. |

Till skillnad från narkotikabrottskonventionen gäller den europeiska konventionen inte uteslutande narkotikabrottslighet utan omfattar i princip alla former av brott. Konventionen innebär således att parterna skall kriminalisera tvätt av pengar oavsett från vilken typ av brottslighet som pengarna kommer. Konventionen ger dock möjlighet att begränsa kriminaliseringen till vissa brott. I likhet med narkotikabrottskonventionen innebär också den europeiska konventionen förpliktelser för parterna att i största möjliga utsträckning lämna varandra bistånd för att säkra förverkande.

Sverige undertecknade den europeiska konventionen i november 1990. Inom regeringskansliet övervägs för närvarande vilka lagändringar som konventionen aktualiserar för svensk del. Konventionen har ännu inte ratificerats av ett sådant antal stater att den trätt i kraft. Det kan antas att även utomeuropeiska länder kommer att ansluta sig till konventionen. I arbetet med konventionen har bl.a. USA och Canada deltagit.

Oavsett de förpliktelser som följer av narkotikabrottskonventionen och den europeiska konventionen finns det enligt vad som anförs i promemorian också starka kriminalpolitiska skäl för en generell reglering. Vad som har anförts i fråga om narkotikabrott gäller i viss utsträckning även annan brottslighet, t.ex. koppleri, illegalt spel eller smuggling. Brottslighet av det slaget och olaglig narkotikahantering är ofta sammanblandade och det skulle kunna innebära stora svårigheter att visa från vilken brottslighet tillgångarna kom, även om det i och för sig skulle stå klart att de förvärvats genom brott. Enligt promemorian bör därför nya bestämmelser ges en generell räckvidd.

Vid remissbehandlingen har promemorieförslaget fått stöd av en klar majoritet av remissinstanserna. Mot förslaget har invänts huvudsakligen att det straffbelagda området genom en generell kriminalisering blir otydligt vilket kan innebära rättsosäkerhet.

Att hjälpa någon att dölja eller tillgodogöra sig tillgångar som förvärvats genom brott är, som jag tidigare har påpekat, i sig självt brottsbefrämjande. Det gäller naturligtvis inte endast narkotikabrottslighet. Om samhället lyckas försvåra omsättningen av brottsligt förvärvade tillgångar, bör detta kunna ha en dämpande effekt framför allt på den organiserade eller på annat sätt vanemässiga brottsligheten. I promemorian har åberopats övertygande skäl till

varför nya straffbestämmelser bör ges generell omfattning. Farhågorna för att generella regler skulle kunna medföra risker för rättsäkerheten är enligt min mening överdrivna. De kritiska synpunkter som har framförts bör kunna tillgodoses genom vissa omarbetningar av promemorians lagförslag. Hlikhet med en bred remissopinion anser jag således att de nya reglerna bör ha en generell inriktning.

Förfaranden som går ut på att omsätta brottsligt förvärvade tillgångar omfattas i viss utsträckning av gällande bestämmelser om häleri i 9 kap. 6 & brottsbalken. Såsom föreslås i promemorian ligger det därför närmast till hands att lagstiftningsbehovet tillgodoses genom att de nuvarande häleribestämrmmelserna utvidgas.

Det är också en uppfattning som fått en allmän anslutning av de remissinstånser som uttalat sig för en generell kriminalisering. Rikspolisstyrelsen (RPS) har dock föreslagit att att den nya regleringen tas in i en särskild bestämmelse i 9 kap. brottsbalken med egen brottsrubricering. Bestämmelsen skulle vara subsidiär till häleri. Enligt RPS skulle det med hänsyn till det internationella samarbetet vara fördelaktigt, om man från svensk sida kunde åberopa en särskild bestämmelse med inriktning just på tvätt av pengar. Jag har visserligen förståelse för RPS synpunkter men anser att en särreglering skulle kunna ge upphov till vissa konkurrensproblem i förhållande till häleribestämmelserna, även om de nya reglerna gjordes subsidiära. Jag anser därför att det är lämpligare att följa promemorians förslag till lagteknisk uppläggning.

3.4¶Oaktsamt förfarande

Mitt förslag: Även oaktsamt handlande skall kunna föranleda straff enligt de nya bestämmelserna.

Promemorians förslag överenstämmer med mitt.

Remissutfallet är blandat. En majoritet av remissinstansrna godtar dock förslaget.

Skälen för mitt förslag: I promemorian föreslås att straffansvaret skall omfatta inte endast uppsåtligt handlande utan även oaktsamt. På samma sätt som nuvarande former av häleri skall ansvar kunna följa i fall där den som tagit befattning med vad som härrör från brott inte insåg men hade skälig anledning amta att brott förelåg.

På denna punkt är remissutfallet ganska splittrat. Sammanfattningsvis går de kritiska synpunkter som riktats mot förslaget ut på att gränsen mellan straffbelagt och straffritt handlande blir svår att dra och att den enskilde komrnmer att åläggas en orimligt långtgående skyldighet att undersöka om det han befattar sig med möjligen kan ha anknytning till brouslig verksamhet.

Varken i narkotikabrottskonventionen eller i den europeiska förverkandekonventionen ställs direkta krav på en kriminalisering av annat än uppsåtliga gärningar. Även här finns det enligt min mening emellertid övertygande skäl som talar för en kriminalisering i enlighet med promemorians förslag.

Ofta torde det förhålla sig så att den som genom att köpa eller på annat sätt tar befattning med brottsligt förvärvad egendom medvetet låter bli att ta reda på varifrån egendomen kommer. Om de nya straffbestämmelserna skall vara tillräckligt effektiva, finns det enligt min mening åtskilligt som talar för att man också bör kunna komma åt situationer där det visserligen inte kan styrkas att vederbörande insåg att brott förelåg men där omständigheterna ändå var sådana att han på goda grunder kunde misstänka det. Jag kan ha förståelse för synpunkten att gränsen mellan straffbart och straffritt ibland kan vara svår att dra. Det torde emellertid vara ett generellt problem i fall där straffansvar inte är begränsat till uppsåtligt handlande och jag har svårt . att inse att svårigheterna på något avgörande sätt skulle vara större på detta område än på andra.

Ett särskilt problem är visserligen att narkotikabrottskonventionen ålägger parterna att kriminalisera inte endast befattning med det ursprungliga brottsutbytet utan också vad som trätt i stället för detta, s.k. substitut, t.ex. sedan pengar som tjänats på brottslig verksamhet omsatts till annan egendom.

För häleri enligt nuvarande bestämmelser kan den straffas som bereder sig otillbörlig vinning av annans brottsliga förvärv. Detta s.k. vinningshäleri omfattar också befattning med substitut. Som jag har redogjort för i samband med jämförelsen mellan svenska straffbestämmelser och narkotikabrouskonventionen kan denna bestämmelse ibland vara tillämplig i fall som omfattas av de aktuella konventionsbestämmelserna. Även i fråga om vinningshäleri bestraffas ouktsamt förfarande. Det är således inte någon principiell nyhet att kriminalisera även oaktsamhet vid befattning med vad som trätt i stället för det ursprungliga brottsutbytet.

Självfallet är det inte endast på grund av narkotikabrottskonventionen som det finns anledning att belägga befattning med substitut med straff. Som jag redan tidigare har varit inne på är det en påtaglig begränsning i nuvarande bestämmelser att befattning med vad som trätt i stället för det ursprungliga förvärvet i så stor utsträckning är straffri. Det finns enligt min mening inte något bärande skäl för den skillnad som föreligger enligt nuvarande reglering och som innebär att t.ex. döljande av stöldgods är belagt med straff medan det är straffritt att ta motsvarande befattning med de pengar som gärningsmannen har fått för det stulna.

I fråga om häleri enligt nuvarande regler har det således ansetts kriminalpolitiskt motiverat att kunna bestraffa även oaktsamhet. Som jag tidigare har varit inne på gör sig motsvarande synpunkter gällande också i fråga om den nya häleriformen. I jämförelse med den nuvarande kriminaliseringen av häleri skulle svårförståeliga och icke önskvärda konsekvenser följa om ny lagstiftning begränsades till uppsåtligt handlande. Det skulle innebära att oaktsam befattning med stöldgods kunde följas av straff medan det skulle vara straffritt att under motsvarande förhållanden befatta sig med flerdubbelt större värden som härrör från narkotikabrott eHer illegalt spel.

Som jag kommer att beröra närmare i det följande är avsikten inte att bestraffa varje befattning med vad som härrör från brott ens om det är fråga

om uppsåtligt handlande. Det bör vara möjligt at ställa upp sådana begränsande brottsrekvisit att kriminaliseringen får en önskvärd omfattning.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört innebär mit förslag att även oaktsamt handlande skall kunna föranleda straff. Det är också en lösning som en majoritet av remissinstanserna har anslutit sig till.

3.5¶Den närmare utformningen av de nya bestämmelserna

Mitt förslag: I första hand skall ansvaret omfatta den som med uppsåt att dölja egendomens ursprung medverkar till att bortföra, överlåta, omsätta eller vidta någon annan sådan åtgärd med egendom som härrör från ett brottsligt förvärv. Ansvar skall kunna komma i fråga även för den som på annat sätt otillbörligen främjar möjligheterna för någon att tillgodogöra sig sådan egendom.

Tidigare förslag: I Ds 1988:27 föreslås att kriminaliseringen skall gälla även befattning med vad som motsvarar tillgångar som undandragits genom brott. Förslaget i Ds 1990:53 överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Stark kritik har framförts mot att kriminaliseringen skall omfatta även egendom som motsvarar egendom som undandragits genom brott. Förslaget i Ds 1990:53 har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av en majoritet av remissinstanserna men flera har efterlyst ytterligare förtydliganden. Två remissinstanser, bl.a. JO, har uttryckligen avstyrkt förslaget.

Skälen för mitt förslag: Som jag har nämnt inledningsvis framlades år 1988 i promemorian (Ds 1988:27) Häleri förslag till ändringar av häleribestämmelserna. Bakgrunden var bl.a. det då ännu inte avslutade arbetet med narkotikabrottskonventionen.

Utöver nuvarande gärningsformer.skulle enligt förslaget ansvar för häleri kunna ådömas den som genom att dölja, bortföra eller omsätta egendom eller på annat sätt i väsentlig mån främjade möjligheterna för någon att behålla eller tillgodogöra sig betydande värden som härrör från eller motsvarar tillgångar som har förvärvats eller undandragits genom brott. Som förutsättning för straff skulle gälla att gärningen var otillbörlig.

Enligt förslaget skulle således egendom som undandragits beskattning, tull eller någon annan allmän avgiftsskyldighet jämställas med egendom som förvärvats genom brott. I promemorian föreslogs att den nuvarande bestämmelsen om vinningshäleri skulle utvidgas på motsvarande sätt.

Under remissbehandlingen av promemorian riktades omfattande kritik mot förslaget i denna del. Bl.a. invändes att det med den föreslagna konstruktionen skulle kunna vara straffbart att göra affärer med en person som visserligen var misstänkt för skattebrott men där det ännu inte var slutligt avgjort att vederbörande var skyldig.

I och för sig anser jag att det i vissa fall finns skäl för att kunna ingripa mot den som hjälper en skattebrottsling att gömma undan vad han undan-

ligen skulle innebära anser jag dock att förslaget i den delen i varje fall inte utan ytterligare beredningsunderlag bör läggas till grund för lagstiftning.

Utgångspunkten för förslagen i promemorian Ds 1990:53 är att kriminaliseringen med hänsyn till narkotikabrottskonventionen i första hand skall omfatta hjälp att omsätta eller överlåta egendom i avsikt att dölja att egendomen är förvärvad på ett brottsligt sätt eller för att hjälpa gärningsmannen att komma undan de rättsliga följderna. Parterna är också skyldiga att kriminalisera andra uppsåtliga förfaranden varigenom egendomens ursprung döljs (artikel 3 punkt b).

Promemorieförslaget innebär i denna del en kriminalisering av medverkan till att omsätta egendom eller till att företa någon liknande åtgärd som är ägnad att dölja att egendomen härrör från brott.

Enligt narkotikabrottskonventionen skall parterna också kriminalisera förvärv, innehav eller användning av egendom som man vet härrör från brott (artikel 3 punkt 1c). I denna del finns det enligt konventionen utrymme för att utforma regleringen i enlighet med grundläggande rättsliga principer och systematik.

Enligt de överväganden som görs i promemorian kan det på denna punkt finnas tvekan om hur långt kriminaliseringen bör sträckas. Att t.ex. ta emot en sedvanlig gåva från någon som tjänat pengar på brott kan således knappast anses straffvärt. Enligt promemorian bör det därför i fråga om handlingar som inte är särskilt inriktade på att dölja egendomens ursprung ställas upp vissa begränsningar. Enligt promemorians förslag bör straff kunna följa även i fall där någon förvärvar eller använder egendom som härrör från brott, om han därigenom främjar möjligheterna för någon annan att dra ekonomisk nytta av sin brottsliga verksamhet. Som begränsning gäller att straff kan följa först om förfarandet framstår som oullbörligt.

Även mot den senare promemorians förslag har riktats kritik. Två remissinstanser, däribland JO, har uttryckligen avstyrkt att förslaget läggs till grund för Jagstiftning. Även från andra håll har efterlysts förtydliganden. Å andra sidan har ett betydande antal av remissinstanserna godtagit förslaget.

Det kan inte gärna komma i fråga att bestraffa varje befattning med egendom som någon förvärvat genom brottslig verksamhet. Det bör gälla, även om den som tagit befattning med egendomen insett att brott förelåg. Det kan på goda grunder antas att egendom som i något tidigare led förvärvats genom brott i ganska stor utsträckning cirkulerar i samhället. Det gäller t.ex. kontanter. En på det sättet oinskränkt kriminalisering skulle få som konsekvens att också allehanda rent vardagliga transaktioner skulle komma att omfattas av ansvarsreglerna.

Att transaktioner som är mer eller mindre klart inriktade på att hjälpa brottslingar att dölja vad de har tjänat på sina brott bör omfattas av kriminaliseringen kan det inte rimligen råda någon tvekan om, Men jag anser att det också finns andra rätt likartade situationer som bör vara åtkomliga med straffsanktioner.

Som vinningshäleri bestraffas den som bereder sig vinning av annans brottsliga förvärv, förutsatt att vinningen framstår som otillbörlig. Vad man

därigenom velat bestraffa är fall där någon skaffat sig särskild nytta av att brott har begåtts. Det är däremot inte straffbart att tillhandahålla vad som i förarbetena till bestämmelsen kallas livets nödtorft, dvs. sedvanliga tjänster på normala villkor, även om betalningen ytterst härrör från brott.

På liknande sätt bör det enligt min mening finnas anledning att inskrida mot förfaranden som medfört särskilda möjligheter för den som tjänat pengar på brott att få avsättning för pengarna, även om transaktionen kanske inte i första hand varit avsedd att hjälpa den brottslige.

Jag anser därför att lagstiftningen bör kunna utformas i huvudsaklig överensstämmelse med promemorians förslag. Förslagen anknyter också rätt nära till de aktuella bestämmelserna i narkotikabrottskonventionen, Förslagen bör emellertid omarbetas och förtydligas på vissa punkter. I den delen hänvisar jag till specialmotiveringen.

3.6¶Lagstiftning angående olaglig narkotikahantering till

havs

po

Mitt förslag: Genom en ny lag ges regeringen befogenhet att i särskilda fall medge att en främmande stat ingriper mot ett svenskt fartyg som inte befinner sig på svenskt sjöterritorium, om ingripandet görs i syfte att utreda eller beivra sådan brottslighet som avses i narkotikabrottskonventionen, Ett sådant medgivande får dock lämnas endast om det finns skälig anledning att anta att fartyget används för brottslighet som begås på den främmande statens territorium eller som är avsedd att fullbordas där eller som annars riktar sig mot den främmande statens intressen. Brottsligheten skall också vara så allvarlig att utlämning från Sverige skulle kunna komma i fråga. Regeringen får förena ett medgivande med villkor t.ex. i fråga om ingripandets art och omfattning.

Promemorian har inte något sådant förslag.

Skälen för mitt förslag: Såsom jag redan berört vid åtskilliga tillfällen är det kanske viktigaste syftet med narkotikabrottskonventionen att stärka det internationella samarbetet mot narkotikabrottsligheten. Ett särskilt problem i det sammanhanget är hur man på bästa sätt skall kunna motverka att fartyg som befinner sig till havs utnyttjas för olaglig narkotikahantering. Den frågan behandlas j artikel 17 i konventionen.

Problemet med att ingripa mot narkotikahantering till havs hänger delvis samman med de folkrättsliga principer som styr den rätt som enskilda stater har att ingripa med bl.a straffprocessuella tvångsmedel. När det gäller fartyg är den allmänna principen att de i detta hänseende endast är underkastade flaggstatens jurisdiktion. Om ett fartyg befinner sig i ett främmande stats hamnar eller inre vatten, har emellertid även denna stat en nära nog oinskränkt jurisdiktion över fartyget. Befinner sig fartyget i kuststatens territorialhav, är däremot huvudregeln närmast den motsatta, dvs. kuststaten anses inte ha någon jurisdiktion över sådana fartyg. Kuststaten har emellertid rätt

att gripa någon ombord på fartyget eller vidta förundersökningsåtgärder med anledning av brott som begåtts under fartygets genomfart av kuststatens territorium under förutsättning att brottet på något sätt berör kuststaten.

Dessa principer framgår av bl.a. 1982 års havsrättskonvention, som ännu inte trätt i kraft men som åtminstone i långa stycken anses ge uttryck för vad som gäller enligt allmän folkrätt. Sverige har undertecknat men inte ratificerat konventionen.

I havsrättskonventionen behandlas även frågan om narkotikabrottslighet. När det gäller ingripanden inom kuststatens territorialhav är sådana således enligt konventionen möjliga inte endast när brottet berört kuststatens intressen utan också om de är nödvändiga som ett led i narkotikabekämpningen. Det finns också en bestämmelse som nära motsvarar artikel 17 punkt 2 i narkotikabrottskonventionen. Innebörden av den bestämmelsen är sålunda att en främmande stat på begäran av flaggstaten skall kunna ingripa mot ett fartyg som befinner sig på det fria havet ("on the high seas”) i syfte att motverka att det används för olaglig narkotikahantering.

Att narkotikafrågorna uppmärksammats särskilt när det gäller den havsrättsliga regleringen har en praktisk och mycket påtaglig bakgrund. Det förekommer nämligen att fartyg som helt eller till största delen uppehåller sig på det fria havet används som baser eller centraler för narkotikabrottslighet som riktar sig mot en annan stat än flaggstaten. Det kan exempelvis gå till så att betydande mängder narkotika förvaras på ett större fartyg som uppehåller sig strax utanför en stats territorialvattengräns. Mindre och mycket snabbgående båtar hämtar narkotikan från detta fartyg och för den i land i kuststaten. För kuststaten är det då, även om man väl vet vad som försiggår, omöjligt att ingripa mot det fartyg som befinner sig på det fria havet. Problemet kan också gälla de mindre båtarna, om dessa lyckas lämna kuststatens territorium innan ett ingripande hinner göras. För flaggstaten kan det också, även om viljan skulle finnas, vara praktiskt sett omöjligt att ingripa med hänsyn till att fartygen befinner långt från statens eget territorium.

Problem av det nu angivna slaget har i varje fall ännu inte gjort sig gällande vid Sveriges kuster. Svenskflaggade fartyg har inte heller, såvitt bekant, utnyttjats på ett sådant sätt som jag nyss har beskrivit. För många andra länder är däremot problemen av betydande omfattning. För dessa länder är den i narkotikabrottskonventionen reglerade möjligheten att begära att få ingripa mot fartyg som för främmande flagg ett väsentligt framsteg för narkotikabrottsbekämpningen.

För att regleringen också i praktiken skall få något genomslag är det dock givetvis nödvändigt att de länder som får en sådan begäran inte regelmässigt vägrar att lämna tillstånd. När det gäller Sverige kan det visserligen antas att vi endast rent undantagsvis kommer att få någon begäran. Detta utesluter dock inte att det för konventionens allmänna genomslagskraft kan vara av betydelse att vi genom en lagändring markerar den vikt vi fäster vid konventionen även i det aktuella hänseendet. Som jag redan tidigare har anfört, anser jag alltså att det bör införas en lag som ger

Sverige möjlighet att i särskilda fall bifalla en framställning om att få ingripa mot ett svenskt fartyg.

Om Sverige medger att en annan stat ingriper mot ett svenskt fartyg, kan knappast något annat komma i fråga än att ingripandet sker med stöd av de regler och i den ordning som föreskrivs 1 den främmande statens lagstiftning. En annan ordning skulle redan av praktiska skäl vara alltför svårhanterlig för att förtjäna närmare överväganden. Detta innebär att Sverige genom ett tillstånd till ingripande medger ett undantag från sitt anspråk på exklusiv jurisdiktion. Ett sådant medgivande bör kunna komma ifråga endast under vissa preciserade förutsättningar.

Det kan givetvis inte uteslutas att liknande problem som de som gäller för narkotikahantering kan uppkomma även vid annan form av brottslighet. Enligt min mening bör emellertid möjligheten att medge främmande stat rätten att ingripa mot svenska fartyg åtminstone tills vidare begränsas till fall som avses i narkotikabrottskonventionen.

Ett medgivande bör också förutsätta att brottsligheten är av allvarligt slag. Olika alternativ är tänkbara när det gäller hur avgränsningen bör göras i det hänseendet. Ett medgivande för en främmande stat att ingripa mot ett fartyg är en i vissa hänseenden ny form för internationellt samarbete på brottmålsområdet. Normalt sker ett sådant samarbete genom att den anmodade staten för den andra statens räkning genomför en eller annan åtgärd. I det nu aktuella sammanhanget tillåter man i stället den ansökande staten att själv genomföra den åtgärd som staten önskar. Att man i konventionen reglerat en sådan möjlighet beror mindre på principiella överväganden än på det praktiska behov som finns genom att flaggstaten normalt saknar förutsättningar att lämna rättshjälp genom egna åtgärder. Detta talar för att de principer som normalt gäller för internationell rättshjälp bör kunna vara

för att föreslå att det krav på brottets svårhet som gäller för utlämning enligt 1957 års utlämningslag skall gälla även för ett medgivande au ingripa mot ett svenskt fartyg. Detta innebär att det skall vara fråga om misstänkt brottslighet som motsvarar brott för vilket det enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i mer än ett år.

För att eu medgivande skall lämnas bör vidare krävas att brottsligheten har anknytning till den ansökande staten. Ett medgivande bör således kunna lämnas endast om det finns skälig anledning att anta att fartyget används för brottslighet som begås på den främmande statens territorium eller som är avsedd att fullbordas där eller som annars riktar sig mot den statens intressen.

För att ett ingripande skall få äga rum bör vidare krävas att fartyget inte befinner sig på svenskt sjöterritorium.

Det kan självfallet diskuteras om det även härutöver borde uppställas olika formella krav för att ett medgivande till ingripande skall få lämnas. Det kan bl.a erinras om de olika hinder för utlämning som gäller enligt 1957 års utlämningslag. Det torde stå helt klart att sådana synpunkter som ligger bakom dessa i betydande utsträckning måste beaktas även när det gäller medgivande till ingripanden mot svenska fartyg. Överhuvudtaget förtjänar

det att framhållas att en lagstiftning som lämnar möjlighet att medge ingripanden mot svenska fartyg måste tillämpas med betydande restriktivitet. Tillstånd till ingripanden bör lämnas endast när det är uppenbart att det finns ett påtagligt behov och ett starkt intresse av ett ingripande som klart överväger sådana motstående skäl som förtjänar beaktande.

Formella krav av det slag som finns i utlämningslagen kan dock vara svåra att tillämpa i situationer av den här aktuella arten. Jag tänker då inte bara på att det i många fall självfallet kan saknas närmare uppgifter om exempelvis vilka personer som befinner sig ombord på fartyget eller på vilket sätt de kan vara inblandade i en eventuell brottslighet. Situationen kan också vara sådan att det krävs ett snabbt beslut om medgivande. Jag har därför stannat för att inte föreslå några ytterligare formella begränsningar när det gäller möjligheten att lämna ett medgivande.

Det bör framhållas, att ett medgivande inte bör lämnas i det fall endast någon enstaka passagerare eller besättningsman smugglar narkotika eller på annat sätt gör sig skyldig till narkotikabrott. För att medgivande skall ges bör krävas att användandet av fartyget ingår som ett led i en brottslighet av större omfattning. Samtidigt måste också undvikas att ingripandet oskäligt drabbar någon annan än den som ingripandet gäller.

Olika synpunkter kan naturligtvis också göras gällande när det gäller frågan om vem som skall kunna fatta ett beslut om medgivande till ett ingripande mot ett svenskt fartyg. Det behov som kan finnas för ett snabbt beslut kan naturligtvis tala för en förhållandevis enkel och formlös procedur. Redan den omständigheten att ett medgivande innebär en eftergift när det gäller anspråken på exklusiv jurisdiktion talar emellertid för en mer kvalificerad beslutsordning. Detsamma gäller alla de känsliga avvägningsfrågor som kan aktualiseras genom en begäran. Ett väl avvägt beslut kan bl.a. förutsätta goda kunskaper om den ansökande statens rättsordning och den praktiska tillämpningen av denna. Jag har därför för min del funnit att det bör ankomma på regeringen att fatta besluten om ett medgivande skall lämnas eller inte.

Enligt konventionen kan ett medgivande begränsas till att avse vissa åtgärder. Ett medgivande kan också förenas med villkor som även kan gälla frågan om ansvar för eventuella brott. Motsvarande möjligheter bör självfallet gälla också enligt den svenska lagen. Det bör därför föreskrivas att regeringen får förena et medgivande med villkor, t.ex. angående ingripandets art och omfattning samt vilka åtgärder i övrigt som får vidtas mot fartyget och personer och egendom som befinner sig på detta.

Vilka begränsningar och villkor som kan bli aktuella beror naturligtvis på omständigheterna i det aktuella fallet. Om ett medgivande begränsas till att avse ingripanden som sker när kuststaten förföljer ett fartyg från sitt eget sjöterritorium, torde ytterligare begränsningar normalt inte krävas. I andra fall kan behovet av begränsningar och villkor vara större.

Redan av konventionen följer att den som fått medgivandet när han vidtar åtgärder måste ta vederbörlig hänsyn till kravet att inte säkerheten för människoliv till sjöss eller fartygets och lastens säkerhet äventyras och att ingripandet inte heller får inkräkta på flaggstatens eller annan berörd stats

medgivandet begränsas exempelvis när det gäller vilken egendom eller vilka personer som får tas om hand liksom den varaktighet som ingripandet mot fartyget får ha. Det får antas att en begäran innehåller såvitt möjligt preciserade angivelser i dessa hänseenden. Om så inte är fallet, kan förutsättningar saknas för att lämna ett medgivande.

Enligt artikel 17 punkt 7 i narkotikabrottskonventionen skall parterna i samband med att de ansluter sig till konventionen utse en myndighet som skall besvara framställningar enligt artikel 17. I promemorian förslogs att uppgiften skulle anförtros sjöfartsverket. Med hänsyn till att det ankommer på regeringen att besluta i saken om framställningen gäller tillstånd till ingripande mot ett svenskt fartyg anser jag att utrikesdepartementet bör utses till sådan myndighet.

3.7¶Straffansvar för befattning med misstänkt brottsgods

3.7.1 Bakgrund Enligt 9 kap. 6 § brottsbalken inträder ansvar för häleri (sakhäleri) för den som tar sådan befattning med något som är frånhänt annan genom brott som är ägnad att försvåra sakens återställande. För straffansvar krävs således att det är styrkt att ett brott — förbrott — har förövats och att den som sedan tog befattning med föremålet kände till att det förhöll sig så.

Genom en lagändring år 1980 infördes ett nytt andra stycke i 9 kap. 6 § brottsbalken. Enligt denna bestämmelse kan under vissa förutsättningar ansvar för sakhäleri komma i fråga fastän det inte är styrkt att ett förbrott har förövats. Det räcker att det skäligen kan antas att egendomen är frånhänd annan genom brott.

Bakgrunden till bestämmelsen är att det ibland kan vara svårt att bevisa att egendomen är frånhänd annan fastän det med hänsyn till omständigheterna är tydligt att så är fallet. Det förekommer inte så sällan att det hos någon som är misstänkt för brott påträffas en mängd olika föremål som inte gärna kan ha förvärvats på ett legalt sätt. Ett typexempel är att det hos någon påträffas flera bilradioapparater med avklippta sladdar. Om föremålen inte kunde härledas till någon brottsplats eller någon viss målsägande, blev följden ibland tidigare att vederbörande inte kunde ställas till ansvar på grund av att det inte var styrkt att egendomen var stulen eller på annat sätt frånhänd annan. En konsekvens därav var att egendomen i fråga fick återlämnas till den hos vilken man påträffat dem. Lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m. (stöldgodslagen) gav nämligen inte möjlighet att ta egendomen i förvar i sådana fall. .

Mot denna bakgrund ansågs det påkallat att under vissa förutsättningar efterge kravet på styrkt förbrott. Som har nämnts uttrycks det på det sättet att det skall vara fråga om egendom som ”skäligen kan antas” vara frånhänd annän genom brott.

Syftet med bestämmelsen var framför allt att komma åt den den etablerade häleribrottsligheten. För att ansvaret inte skulle bli för vidsträckt gjordes bestämmelsen tillämplig endast om gärningen — befattning med miss-

led i en verksamhet som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning. Brottstypen har allmänt kommit att kallas ”näringshäleri”.

I förhållande till sakhäleri enligt paragrafens första stycke är tillämpningen av bestämmelsen om näringshäleri begränsad också i annat hänseende. Första stycket omfattar varje befattning med egendomen som är ägnad att försvåra ett återställande. Ansvar för näringshäleri avser endast förvärv och mottagande av egendomen.

Ansvar för häleri förutsätter uppsåt hos gärningsmannen. För tillämpning av bestämmelsen om näringshäleri innebär det att gärningsmannen skall känna till de omständigheter på vilka bedömningen grundas att egendomen skäligen kan antas vara frånhänd annan genom brott.

För bedömningen av om egendomen kan antas vara frånhänd annan är det endast omständigheter som inträffat eller som föreligger vid förvärvet eller mottagandet som kan beaktas. Därefter inträffade omständigheter kan således inte inverka på prövningen. Däremot har förhållanden som föreligger vid denna tidpunkt men som blir kända först senare betydelse för utfallet av bedömningen av om egendomen skäligen kan antas vara frånhänd annan. Det innebär bl.a. att åtalet skall ogillas om det blir känt att egendomen inte var stulen, även om gärningsmannen vid förvärvstillfället hade anledning att tro att brott förelåg.

I stöldgodslagen har intagits en uttrycklig bestämmelse om att lagen skall tillämpas också i fråga om egendom som förvärvats eHer mottagits under förhållanden som anges i 9 kap. 6 § andra stycket brottsbalken.

Under beredningen av 1980 års lagstiftningsärende ansåg flera remissinstanser att kriminaliseringen enligt andra stycket borde ges en generell omfattning. Som skäl anfördes att det borde vara straffbart att ta befattning med vad som på goda grunder kunde misstänkas vara stöldgods oberoende av om det skedde i viss verksamhet eller inte. Med hänsyn till att uppmjukningen av kravet på styrkt förbrott var en principiell nyhet och att syftet främst var att komma åt den organiserade häleriverksamheten lades inte något sådant förslag fram. Enligt föredragande statsrädet borde frågan dock kunna tas upp till förnyat övervägande sedan erfarenheter vunnits av tillämpningen av den nya bestämmelsen (prop. 1979/80:66 s.14).

Efter 1980 års lagändring har frågan om en utvidgning diskuterats i olika sammanhang. |

I förmögenhetsbrottsutredningens betänkande (SOU 1983:50) ”Översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott utom giäldenärsbrott” lades sålunda fram förslag till en generellt utformad bestämmelse. Enligt förstaget skulle gärningen — även om den skett i näringsverksamhet m.m. — bedömas som häleriförseelse och inte föranleda strängare straff än böter eller fängelse i högst sex månader.

Förslaget om en generell bestämmelse fick et positivt mottagande vid remissbehandlingen av betänkandet. Däremot framfördes av flera remissinstanser invändningar mot att gärningen aldrig skulle bedömas allvarligare än som häleriförseelse.

I promemorian Ds 1988:27 Häleri har frågan om en utvidgad kriminalise- — Prop. 1990/91:127

ring av befattning med misstänkt brottsgods tagits upp till ny behandling. I det följande kommer jag att behandla frågan om lagstiftning på grundval av detta förslag.

3.7.2¶Överväganden

Mitt förslag: En generell kriminalisering av befattning med misstänkt brottsgods införs. Fall som inte omfattas av den nuvarande bestämmelsen i 9 kap. 6 § andra stycket brottsbalken skall rubriceras som häleriförseelse och bestraffas med böter eller fängelse i högst sex månader. En konsekvensändring görs i stöldgodslagen.

Promemorians förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt förslaget. Vissa erinringar har gjorts i fråga om brottsrubricering och straffskala.

Skälen för mitt förslag: Den uppmjukning av kravet på styrkt förbrott som genomfördes genom 1980 års lagstiftning har enligt vad som allmänt omvittnats klart förbättrat möjligheterna att komma åt en del organiserad häleriverksamhet. Samtidigt har det visat sig att insatser som huvudsakligen koncentreras mot den etablerade etter yrkesmässiga häleriverksamheten inte är tillräckliga för en effektiv bekämpning av stöldbrottsligheten. Att det går lätt att omsätta det stulna påverkar självfallet omfattningen av denna brottslighet. Inte minst gäller det att komma till rätta med stöldbrottsligheten i narkotikakretsar. Det är väl känt att missbruket ofta finansieras genom snatterier och stölder. Gods från bostadsinbrott och butiksstölder — kläder, klockor, smycken m.m. --— säljs på gatan, ofta direkt efter tillgreppet. Det är sällan som köparen i sådana fall ertappas med att köpa någon större mängd stöldgods, och vanemissigheten kan ofta vara svår att styrka. Möjligheterna att ställa köparen till ansvar är därför begränsade, om — som ofta är fallet — godset inte kan härledas till något bestämt brott.

Enligt min mening är det viktigt att ökade insatser görs mot häleribrottsligheten. Genom att man motverkar hanteringen av stöldgods avhålls fler från att befatta sig med sådan egendom. Försämrade möjligheter att få avsättning för det stulna bör få en allmänt dämpande effekt på stöldbrottsligheten.

Det är därför väsentligt att samhället kan ingripa också då någon köper stöldgods, även om det inte kan bevisas varifrån det kommer. Till detta bör läggas den principiella synpunkten att det framstår som klandervärt att alls ta befattning med egendom under omständigheter som gör att det på goda grunder kan misstänkas att det är fråga om brottsgods.

Under remissbehandlingen har förslaget om en generell kriminalisering fått stöd av en klar majoritet av remissinstanserna. Mot förslaget har dock invänts från vissa håll att det inte är acceptabelt vare sig från rent principiella utgångspunkter eller med hänsyn till den enskildes rättssäkerhet.

principiell nyhet då det skedde genom 1980 års lagstiftningsärende och att det då fanns anledning till en viss försiktighet i fråga om bestämmelsens omfattning. Den hittillsvarande tillämpningen av den nuvarande bestämmelsen ger enligt min mening inte anledning till farhågor för en försämrad rättssäkerhet.

Jag anser därför i likhet med en bred remissopinion att en generell bestämmelse om straff för förvärv eller mottagande av misstänkt brottsgods bör införas.

Som föreslås i promemorian bör också stöldgodslagen kompletteras så att det blir möjligt att ta egendom som varit föremål för brott enligt den nya generella bestämmelsen i förvar.

I fråga om den närmare utformningen av en sådan bestämmelse har olika uppfattningar framförts. Promemorieförslaget innebär att 9 kap. 6 § andra stycket brottsbalken behålls oförändrat och att den nya bestämmelsen tas in i 7 §i samma kapitel. Förvärv eller mottagande av misstänkt brottsgods utanför näringsverksamhet m.m. skulle således bestraffas som häleriförseelse med böter eller fängelse högst sex månader.

De flesta remissinstanser som yttrat sig i frågan har inte haft några invändningar mot den föreslagna straffskalan. Andra har anfört att det inte finns någon anledning att alltid särställa befattning som skett utanför näringsverksamhet m.m. Även i de senare fallen kan det finnas skäl att tilllämpa en lika sträng straffskala som i fråga om häleri, t.ex. om befattningen gällt mycket stora värden.

Även om en generell reglering nu bör genomföras anser jag att de synpunkter som ligger bakom 1980 års lagändring i viss mån har bärkraft fortfarande genom att det är mot den organiserade och yrkesmässiga häleriverksamheten som det är särskilt angeläget att ingripa. Enligt min mening skulle det föra för långt att tillämpa en lika sträng straffskala i de fall som avses i den generella bestämmelsen.

Den lagtekniska lösningen i promemorian innebär följande. Bortsett från att den generella bestämmelsen om befattning med misstänkt brottsgods tas in i 9 kap. 7 § brottsbalken föreslås att uppsåtligt häleri som är ringa förs över till denna bestämmelse. I sakligt hänseende innebär det inte någon förändring annat än i fråga om brottsrubriceringen. Straffsatsen, böter eller fängelse i högst sex månader, förblir oförändrad.

Med promemorieförslaget kommer således 7 § att omfatta dels två typer av uppsåtliga gärningar —- häleri som är ringa och den nya generella bestämmelsen om befattning med misstänkt brottsgods — och dels de nuvarande bestämmelserna om oaktsamt handlande.

Mot förslaget har invänts att paragrafen blir svårläst i denna utformning. Det har vidare påpekats att det är principiellt felaktigt att blanda sinsemellan så olika brottstyper i samma bestämmelse.

Olika förslag har lämnats. Förslagen har dock i allmänhet den nackdelen att 6 § kompliceras på motsvarande sätt. För egen del anser jag att promemorieförslaget är det bästa alternativ som finns. I syfte att göra bestämmel-

4 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 127

det i specialmotiveringen.

3.8¶Vissa övriga frågor

Några remissinstanser har tagit upp vissa andra frågor med anknytning till häleribestämmelserna. Bl.a. har framförts att straffskalan för grovt häleri, som för närvarande är fängelse, lägst sex månader och högst fyra år, bör jämställas med den som gäller för grov stöld, fängelse lägst sex månader och högst sex år.

Vidare har i anledning av ett nyligen avgjort rättsfall i högsta domstolen diskuterats vissa frågor som gäller bestämmelserna om tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovligt brukande (8 kap. 7 § resp. 10 kap. 7 § brottsbalken). Diskussionen har gällt möjligheterna att tillgripa häktning i fråga om den som är misstänkt för olovligt brukande avseende annans bil.

Dessa frågor som båda har anknytning till gällande straffskalor kan enligt min bedömning inte avgöras isolerade utan har samband med straffskalorna även för andra brott i brottsbalken Jag är därför inte beredd att behandla frågorna i detta sammanhang.

Från generaltullstyrelsens sida har framförts förslag om vidgade möjligheter för tullmyndigheter att inleda och bedriva förundersökning för brott med anknytning till lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. Denna fråga, som har samband med allmänna principer om vem som bör ha ansvaret för förundersökning, är för närvarande föremål för övervägande i andra sammanhang. Frågan kommer sålunda att behandlas av den pågående varusmugglingsutredningen (Fi 1986:05). Jag anser därför att det inte finns anledning att nu ta upp denna fråga till behandling.

3.9 Ikraftträdande m.m.

Narkotikabrottskonventionen har trätt i kraft. Det är angeläget att Sverige snarast kan delta i det internationella samarbete mot narkotikabrottsligheten som konventionen möjliggör. Även andra synpunkter talar för att förslagen bör genomföras så snart det är möjligt. Jag föreslår därför att lagändringarna skall träda i kraft den 1 juli 1991.

Den i 10 kap. 5 § tredje stycket regeringsformen föreskrivna beslutsordningen torde vara tillämplig vid riksdagens beslut när det gäller förslaget till lag om tillstånd till ingripande mot svenskt fartyg. Av bestämmelsen i 10 kap. 2 § andra stycket regeringsformen följer att samma ordning skall tillämpas i fråga om riksdagens beslut rörande förslaget till godkännande av FNs narkotikabrottskonvention.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i brottsbalken, 2. lag om ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m., 3. lag om tillstånd till ingripande mot svenskt fartyg.

5¶Specialmotivering

5.1¶Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

9 kap. 6 § Den som

1. på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande tar befattning med något som är frånhänt annan genom brott,

2. bereder sig otillbörlig vinning av annans brottsliga förvärv,

3. otillbörligen främjar möjligheterna för annan att tillgodogöra sig egendom som härrör från brottsligt förvärv eller värdet av sådan egendom,

4. med uppsåt att dölja egendomens ursprung medverkar till att bortföra, överlåta, omsätta eller vidta annan sådan åtgärd med egendom som härrör från brottsligt förvärv, eller

5. genom krav, överlåtelse eller på annat liknande sätt hävdar genom brott tillkommen fordran döms för hälert till fängelse i högst två år.

För häleri döms likaledes den som i näringsverksamhet eller som i ett led i en verksamhet, som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning, på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande förvärvar eller mottar något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott.

Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

De nuvarande bestämmelserna i 9 kap. 6 § brottsbalken om uppsåtliga häleribrott har kompletterats med de nya formerna av häleri. Vidare har bestämmelsen om häleri som är ringa överflyttats till 7 §. Ett par andra omarbetningar i förtydligande syfte har också gjorts. Redaktionellt har de olika formerna av häleri enligt första stycket tagits upp under olika punkter.

Första stycket

Punkt I Bestämmelsen har omarbetats något. I sak är innehållet avsett att vara oförändrat. Enligt den nuvarande lydelsen gäller bestämmelsen den som köper något, som är frånhänt annan genom brott, eller tillgodogör sig det eller eljest därmed tager befattning ägnat att försvåra dess återställande. Viss oklarhet har förelegat om uttrycket ”ägnat att försvåra dess återställande” är

hänförligt även till fall där gärningen består i att köpa eller tillgodogöra sig — Prop. 1990/91:127

egendom. Att köpa eller tillgodogöra sig saken torde i och för sig vara ägnat att försvåra ett återställande. Normalt behöver därför någon särskild prövning av detta inte ske. (Jfr. lagrådets yttrande vid införandet av det nuvarande andra stycket; prop. 1979/80:66 s.133).

Undantagsvis kan det dock förekomma att den som köper något som är frånhänt annan genom brott har ett rättsenligt motiv för sitt handlande. Det gäller t.ex den som förvärvar egendomen för att återställa den till dess ägare eller för att lämna över den till polisen.

Självfallet kan inte den som haft sådana helt legala syften för sitt handlande anses ha gjort sig skyldig till häleri. I dessa fall har ju förvärvet inte varit ägnat att försvåra ett återställande. Någon tvekan på den punkten torde inte föreligga. I förtydligande syfte har därför bestämmelsen getts lydelsen ”på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande tar befattning med något som är frånhänt annan genom brott”. I sak överensstämmer således den nya lydelsen med gällande rätt.

Punkt 2 upptar gällande bestämmelse om vinningshäleri.

Punkt 3 Denna punkt gäller en av de nya formerna av häleri.

Bestämmelsen har vissa likheter med nuvarande bestämmelse om vinningshäleri. Enligt den bestämmelsen straffas den som bereder sig otillbörlig vinning av annans förvärv. Den nya bestämmelsen gäller emellertid inte den som bereder sig själv vinning. I stället avser bestämmelsen den som främjar möjligheterna för någon annan att tillgodogöra sig tillgångar som härrör från brott.

Den brottsliga gärningen består således i att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendom eller värdet av egendom som härrör från ett brottsligt förvärv.

Punkt 3 är inte begränsad till egendom som har frånhänts annan. På samma sätt som i fråga om vinningshäleri kan varje brott som innebär förvärv från någon utgöra förbrott. Brottsligt förvärv kan exempelvis vara en inkomst från försäljning av narkotika eller stöldgods eller från koppleri eller: illegal spelverksamhet. Kretsen av förbrott kommer således att vara densamma som enligt nuvarande regler gäller i fråga om vinningshäleri. Det bör påpekas att det skall finnas ett tidigare brottsligt förvärv. Det innebär t.ex. att belopp som undandragzgits beskattning inte hör hit, eftersom pengarna inte är förvärvade genom brott.

Bestämmelsen avser inte endast det konkreta brottsutbytet utan även egendom som har trätt i stället för det (substitut). Det uttrycks på det sättet att det skall vara fråga om egendom som härrör från brottsligt förvärv. I och för sig kan bestämmelsen tillämpas på flera led i en kedja av olika personer. I praktiken torde dock endast förfaranden i något eller några led komma att omfattas, eftersom det normalt inte går att följa kedjan längre tillbaka eller att klarlägga uppsåt. : |

hn ta

legalt förvärvade medel har skett. På samma sätt som i fråga om egendom som har omsatts i flera led torde det avgörande normalt vara frågan om gärningsmannens uppsåt.

Det brottsliga förfarandet består i att främja möjligheterna för annan att dra nytta av det brottsliga förvärvet. Främjandet skall med andra ord gå ut på att hjälpa någon att tillgodogöra sig tillgångar som härrör från brottslig verksamhet, t.ex. genom att gömma undan egendomen eller att omsätta den på ett sådant sätt att möjligheterna ökar för den andre att få behålla egendomen eller dess värde.

För straffansvar enligt denna bestämmelse fordras att gärningen i det enskilda fallet gynnat någons möjligheter att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde. Så torde regelmässigt vara fallet, om man exempelvis medverkat till att försvåra möjligheterna att klarlägga viss egendoms art eller ursprung eller vem som är dess riktige ägare. Det räcker dock inte att förfarandet typiskt sett varit ägnat att öka möjligheterna för någon att dra nytta av det brottsliga förvärvet.

Det bör dock betonas att bedömningen av om möjligheterna att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde främjats skall ske med utgångspunkt i förhållandena när den brottsliga gärningen begicks. Att brottsligheten avslöjats i ett senare skede och den andre därigenom berövats möjligheten att definitivt tillgodogöra sig förvärvet utesluter självfallet inte ansvar.

Ett främjande av möjligheterna för någon att dra nytta av egendom som är förvärvad på ett brottsligt sätt kan i och för sig ske på olika sätt. Att t.ex. för egen del förvärva något som härrör från brott kan samtidigt innebära att man hjälper någon att få avsättning för vad han tjänat på brottet. Avsikten är emellertid inte att varje befattning med brottsligt förvärvad egendom skall kunna föranleda ansvar. Som ytterligare villkor uppställs därför kravet att främjandet framstår som otillbörligt.

På liknande sätt som i fråga om vinningshäleri omfattar bestämmelsen inte normala vardagliga transaktioner. Att ta emot sedvanlig ersättning för dagligvaror eller för utförande av normala tjänster kan inte anses otillbörligt. även om betalningen härrör från brottslig verksamhet.

Som otillbörliga måste först och främst anses förfaranden som mer eller mindre uttalat har till syfte att hjälpa den brottslige att dra nytta av sitt förvärv. Hit hör t.ex. att hjälpa till att föra bort egendomen, att förvara den eller att anvisa gömställen för den eller hjälpa till att omsätta egendomen så att dess ursprung blir svårare att spåra.

Exempel på förfaranden av det slaget är att låta någon annan sätta in pengar på ens bankkonto eller disponera ens bankfack. Vidare måste det också anses otillbörligt att medverka vid en överlåtelse av brottsligt förvärvad egendom genom att ställa sig till förfogande som bulvan eller genom att låna ut sina identitetshandlingar så att identiteten på den som gjort det brottsliga förvärvet kan hållas dold.

En förekommande metod att underlätta för annan att tillgodogöra sig brottsligt förvärvade tillgångar är att sälja checkar eller vinstbongar för att ge någon annan tillgång till en handling som skall utvisa att tillgångarna är

gärna bedömas som annat än otillbörlig. I så fall blir punkt 3 att tillämpa men ibland kan också punkt 2 — vinningshäleri — vara aktuell.

Förfaranden av nu nämnt slag omfattas således i och för sig av punkt 3. I vissa fall bör emellertid ansvar för gärningar av denna typ kunna komma i fråga oberoende av om det kan konstateras att den i det enskilda fallet faktiskt främjat möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen. För sådana fall kan därför punkt 4 bli tillämplig.

Under vissa förutsättningar måste också förfaranden som inte på samma sätt är inriktade på att bistå den som gjort ett brottsligt förvärv vara att bedöma som otillbörliga. En utgångspunkt för bedömningen av om förfarandet inneburit ett otillbörligt främjande är i vilken grad transaktionen påverkat möjligheterna för någon att dra nytta av den brottsligt förvärvade egendomen. Ett otillbörligt främjande kan anses föreligga först om transaktionen gått utöver det sedvanliga och inneburit att någon fått särskilda möjligheter att tillgodogöra sig vad som härrör från en brottslig verksamhet.

I första hand bör det därvid vara av betydelse vilket värde den egendom har som transaktionen gäller. Är det fråga om betydande belopp, t.ex. försäljning av en fastighet eller affärsrörelse, bör det i allmänhet innebära att förfarandet måste bedömas som otillbörligt. Därigenom har ju brottslingen fått goda möjligheter att få avsättning för sina tillgångar och genom att kunna omsätta det han förvärvat har också hans möjligheter att undgå upptäckt främjats.

Det bör dock påpekas att beloppet enbart inte är av helt avgörande betydelse. Det måste också finnas ett visst samband mellan transaktionen och den omständigheten att brott föreligger. Att ta emot betalning för en giltig och förfallen fordran kan i allmänhet inte anses otillbörligt, även om det rör sig om en större summa som härrör från brottslig verksamhet. Att transaktionen kommer till stånd har inte normalt någon anknytning till att tillgångarna har förvärvats genom brott. På samma sätt bör bedömas t.ex. skyldigheter som fullgörs på grund av lag.

Bedömningen av om ctt otillbörligt främjande föreligger måste således göras med hänsyn till samtliga omständigheter.

För ansvar krävs inte att gärningsmannen tagit befattning med egendomen utan varje typ av förfarande som bidragit till att någon kunnat tillgodogöra sig vad som härrör från brott kan föranleda ansvar, under förutsättning givetvis att främjandet är otillbörligt. Att ge råd om var egendomen lämpligen bör placeras för att undgå upptäckt bör således kunna följas av ansvar, även om den som stått för rådgivningen inte själv befattat sig med egendomen.

En förutsättning för ansvar är att åklagaren kan styrka en koppling mellan egendomen och den ursprungliga brottsligheten. I subjektivt hänseende krävs att gärningsmannen insåg att egendomen härrörde från brott. Han skall också ha varit medveten om att sådana omständigheter förelåg att hans handlande vid en objektiv bedömning framstår som otillbörligt. Däremot krävs inte att han själv gjort motsvarande bedömning.

I viss utsträckning är gärningar som avses i den nya bestämmelsen redan straffbelagda som sak- eller vinningshäleri eller som skyddande av brottsling. När det gäller ansvar för häleri är det självfallet tillräckligt att rekvisiten för någon av de i paragrafen angivna alternativa gärningsformerna är uppfyllda.

Straffskalan för skyddande av brottsling är böter eller fängelse i högst två år. För häleri kan också fängelse i högst två år följa. Utrymme för böter finns emellertid endast om gärningen är ringa. För grovt häleri kan fängelse upp till fyra år följa. Om en gärning uppfyller rekvisiteten för skyddande av brottsling men också rekvisiteten för häleri, bör domstolen döma för häleri.

Punkt 4 Denna punkt gäller vissa förfaranden som normalt också faller under punkt 3.

Som har framgått av det tidigare anförda förutsätter en tillämpning av punkt 3 att man i det enskilda fallet kan konstatera att gärningen ökat möjligheterna för någon att behålla vad han förvärvat på brottslig verksamhet. I vissa fall bör det emellertid vara möjligt att ingripa med straffsanktioner oberoende av om en sådan effekt uppkommit. För sådana fall blir det aktuellt att tillämpa punkt 4.

Denna bestämmelse tar sikte på förfaranden som typiskt sett går ut på att underlätta för någon att dölja att viss egendom härrör från brott. Exempel på detta har nämnts i det föregående. Dit hör således att föra egendomen ur landet, att ställa sitt bankfack till någon annans disposition, att anvisa gömställen för egendomen eller att medverka som bulvan vid en överlåtelse. Andra exempel är att medverka vid olika banktransaktioner som gör egendomens ursprung svårare att spåra eller att förmedla köpare till egendomen eller bjuda ut den till försäljning.

I lagtexten anges som typfall att gärningen skall gälla medverkan till att bortföra, överlåta eller omsätta egendomen. Därutöver anges att det skall vara fråga om en annan sådan åtgärd. Förutom de angivna exemplen omfattar således ansvaret liknande åtgärder som på samma sätt är ägnade att dölja att egendomen härrör från brott.

I förhållande till punkt 3 föreligger som har påpekats den skillnaden att straffansvaret enligt punkt 4 inte är begränsat av något otillbörlighetsrekvisit. Har gärningsmannen haft uppsåt att dölja egendomens ursprung och har han i övrigt förfarit som sägs i punkt 4, kan han således dömas till ansvar även om förfarandet inte skulle vara att anse som otillbörligt enligt vad som nyss har utvecklats under punkt 3. Dessutom krävs inte att gärningen faktiskt främjat den andres möjligheter att tillgodogöra sig egendomen. I fråga om handlingens art är det tillräckligt för ansvar att det visas att vederbörande medverkat på något av de beskrivna sätten. Det behöver således inte styrkas att just hans medverkan haft någon betydelse för den ursprunglige gärningsmannens möjligheter att tillgodogöra sig förvärvet. Det innebär också att ansvar kan komma i fråga även om förfarandet i det enskilda fallet, exempelvis på grund av pågående spaning, varit betydelselöst eller rent

faktiskt motverkat möjligheterna för den andre att tillgodogöra sig egendomen. |

För att ansvar enligt bestämmelsen skall inträda krävs att gärningsmannen haft uppsåt att dölja egendomens rätta ursprung. Ansvar förutsätter således inte ett direkt uppsåt att dölja egendomens ursprung. Indirekt och även eventuellt uppsåt är tillräckligt. Det innebär förutsättningarna för ansvar är uppfyllda, om gärningsmannen insett att hans handlande skulle kunna bidra till att egendomens rätta ursprung doldes och han måste antas ha begått gärningen även om han varit förvissad om detta.

I fråga om brottskonkurrens hänvisas till vad som anförts under punkt 3.

Punkt 5 upptar gällande bestämmelse om fordringshäleri. Bestämmelsen har justerats språkligt på det sättet att ”dylikt” har utbytts mot ”liknande”.

Andra stycket Andra stycket har ändrats på motsvarande sätt som punkt 1 i första stycket. Härigenom klargörs således att även ett förvärv för att kunna föranleda ansvar skall vara ägnat att försvåra ett återställande.

Tredje stycket I tredje stycket har endast en språklig ändring gjorts.

Straffskalan för häleri är oförändrad. I normalfallet är straffet således fängelse i högst två år. I grova fall är påföljden fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt, bör i fråga om de nya häleriformerna beaktas vilka värden gämingen avsett. Av betydelse är också om de brottsliga åtgärderna satts i system eller vidtagits inom ramen för en omfattande ekonomisk verksamhet.

Enligt bestämmelserna i 36 kap. 1 § om förverkande skall utbyte av brott enligt brottsbalken förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Med utbyte avses såväl konkreta föremål som abstrakt vinning. Det är inte meningen att mer än nettovinsten skall kunna förklaras förverkad.

I förhållande till de nya formerna av häleri innebär detta att förverkande skall ske av den vinst som gärningsmannen fått genom att befatta sig med egendomen. En form av utbyte som kan uppkomma är naturligtvis det arvode eller liknande som gärningsmannen betingat sig för sin medverkan. Gäller det förvärv av egendom, skall förverkandet gälla den vinst som förvärvaren gjort.

Avsikten är inte att man hos den person som har hjälpt till att omsätta eller förvärvat egendom som härrör från brott skall kunna förverka hela värdet av tillgångarna. Pengar som utgör vinning av narkotikabrott kan förverkas enligt narkotikastrafflagen. Ett yrkande om det skall riktas mot narkotikabrottslingen enligt 36 kap. 5 § brottsbalken. Vad som skall förverkas hos den som gjort sig skyldig till häleri enligt de nya bestämmelserna skall inte gälla annat än det utbyte den personen skaffat sig genom sin transaktion.

9 kap. 7§ Är brott som avses i 6 § att anse som ringa, döms för häleriförseelse till böter eller fängelse högst sex månader.

För häleriförseelse skall också dömas den som

1. i annat fall än som avses i 6 § andra stycket på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande förvärvar eller mottar något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott,

2. i fall som avses 1 6 § första stycket inte insåg men hade skälig anledning att anta att brott förelåg, eller

3. på sätt som anges i 6 § första stycket 1 medverkat vid det brott varigenom egendomen frånhändes annan och inte insåg men hade skälig anledning att anta att brott förövades.

Första stycket Den nuvarande bestämmelsen i 6 § första stycket om häleri som är ringa har förts över till första stycket i förevarande paragraf. I sak innebär förändringen inte annat än att brottsrubriceringen ändrats.

I fråga om de nya formerna av häleri bör den lindrigare straffskalan för ringa fall tillämpas i situationer då förbrottet har en lägre straffskala än det straff som kan följa på normalfallet av häleri, fängelse i högst två år. I annat fall skulle åtalspreskriptionen för häleribrottet kunna bli längre än för förbrottet.

Andra stycket Andra stycket har delats upp i olika punkter i syfte att göra bestämmelserna mera lättlästa.

Punkt I I denna punkt har intagits den nya generella bestämmelsen om ansvar för den som förvärvar eller mottar något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott. Beträffande denna bestämmelse kan hänvisas till vad som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.7).

Punkt 2 I denna bestämmelse har tagits in de fall som enligt den gällande lydelsen finns i paragrafens första stycke, dvs. då någon som avses i 6 § första stycket inte insåg men "hade skälig anledning anta att brott förelåg. Kriminaliseringen har utvidgats genom att hänvisningen till 6 § första stycket omfattar även de nya formerna av häleri (6 § första stycket 3 och 4).

Vid bedömningen av om i vilken utsträckning det finns anledning att misstänka brott bör den nuvarande tillämpningen av 7 § kunna läggas till grund för bedömningen även för de nya häleriformerna. Viktigare omständigheter är därvid under vilka förhållanden handlingen företogs, vad man känner till om den som man mottar egendomen av och vad för slags transaktion det är fråga om. Skentransaktioner och ett regelrätt döljande av egendomen bör rimligen ge anledning till misstankar liksom fall där vederbörande uppträder anonymt eller där identiteten på något annat sätt är

transaktionsmönster eller om transaktionen saknar ett uppenbart, legitimt ekonomiskt syfte.

I fråga om häleri enligt 6 § första stycket 4 uppställs krav på överskjutande uppsåt i visst hänseende. För ansvar krävs att gärningsmannen haft uppsåt att dölja egendomens ursprung. Det utesluter inte att ansvar för oaktsamt handlande kan komma i fråga. Oaktsamheten enligt 7 § andra stycket 2 gäller den omständigheten huruvida egendomen härrörde från någon annans brottsliga förvärv. Den som på det sätt som avses i 6 § första stycket 4 handlat med uppsåt att dölja egendomens ursprung kan således ha varit oaktsam i fråga om egendomen verkligen härrörde från ett brottsligt förvärv. Den som utbett sig om medverkan kan t.ex. som förklaring ha uppgett att det gällde belopp som förvärvats legalt men som han önskade undandra beskattning. Var omständigheterna sådana att den som medverkat till transaktionen hade skälig anledning att anta att det var fråga om inkomster från t.ex. narkotikabrott. kan ansvar enligt 7 § komma i fråga. Liknande exempel är att någon uppgett sig vilja skydda pengarna från anspråk vid utmätning eller bodelning.

Punkt 3 Bestämmelsen motsvarar nuvarande andra stycke i paragrafen. Eftersom bestämmelsen utgör en komplettering endast till stadgandet om sakhäleri, har ett förtydligande skett genom er: hänvisning tull 6 § första stycket I.

5.2¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m.

1§

Har egendom som frånhänts någon genom brott anträffats hos annan som uppenbart saknar rätt till egendomen eller har den anträffats utan att vara i någons besittning och är varken ägaren eller annan som har rätt till egendomen känd, skall egendomen tas i förvar, om det det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller egendom som har förvärvats eller mottagits under förhållanden som anges i 9 kap. 6 § andra stycket eller 7 § andra stycket 1 brottsbalken.

Första stycket tillämpas också orm varken ägaren eller annan som har rätt till egendomen gör anspråk på den.

Om förfarandet med egendom som tagits i förvar enligt första eller andra stycket och om rätt för ägare som sedermera blir känd eller annan som har rätt till egendomen att få egendomen utlämnad till sig eller erhålla ersättning finns bestämmelser i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.

Som har anförts i den allmänna motiveringen bör stöldgodslagen vara tillämplig också när någon fälls till ansvar enligt den nya generella bestämmelsen om befattning med missstänkt stöldgods i 9 kap. 7 § brottsbalken.

Med anledning härav har i första stycket tagits in en hänvisning till att lagen gäller även egendom som mottagits under förhållanden som avses i den nya bestämmelsen.

5.3¶Förslaget tll lag om tillstånd till ingripande mot svenskt fartyg

Efter framställning av annan stat får regeringen medge den staten att ingripa mot ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium i enlighet med Förenta Nationernas konvention den 19 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen.

Ett sådant medgivande får dock lämnas endast om det finns skälig anledning att anta att fartyget används för brottslighet som begås på den främmande statens territorium eller som är avsedd att fullbordas där eller som annars riktar sig mot den statens intressen samt att brottsligheten motsvarar brott för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i mer än ett år.

Regeringen fär förena ett medgivande med de villkor som anses behövliga.

Genom en särskild lag har regeringen getts rätt att i särskilda fall lämna tillstånd till att en stat som är ansluten till narkotikabrottskonventionen ingriper mot ett svenskt fartyg, om det finns skälig anledning att fartyget används för sådan brottslighet som avses i konventionen. Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.6).

6¶Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att dels godkänna narkotikabrottskonventionen, dels anta förslagen till

1. Jag om ändring i brottsbalken, 2. lag om ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m., 3. lag om tillstånd till ingripande mot svenskt fartyg.

7¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom propositionen föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

TION AGAINST ILLICIT TRAF- VENTION MOT OLAGLIG HAN- Bilaga 1 FIC IN NARCOTIC DRUGS AND TERING AV NARKOTIKA OCH PSYCHOTROPIC SUBSTANCES PSYKOTROPA ÄMNEN

Adopted by the conference at its Antagen av konferensen vid dess 6th plenary meeting, on 19 Decem- 6:e plenarsammanträde den 19 deber 1988 cember 1988

The Parties to this Convention, Parterna till denna konvention

Deeply concerned by the magni- som känner stor oro över omfatttude of and rising trend in the illicit ningen och ökningen av den olagproduction of, demand for and traf- liga tillverkningen av, efterfrågan på fic in narcotic drugs and psycho- och hanteringen av narkotika och tropic substances, which pose a psykotropa ämnen, vilka utgör ett serious threat to the health and wel- allvarligt hot mot människornas fare of human beings and adversely hälsa och välfärd och har en skadlig affect the economic, cultural and inverkan på samhällets ekonomiska, political foundations of society, kulturella och politiska grundvalar,

Deeply concerned also by the som känner stor oro även Över steadily increasing inroads into den ständigt växande inbrytning i various social groups made by illicit olika sociala grupper som görs av traffic in narcotic drugs and psycho- den olagliga hanteringen av narkotropic substances, and particularly tika och psykotropa ämnen, och i by the fact that children are used in synnerhet över det faktum att barn many parts of the world as an illicit utnyttjas i många delar av världen drug consumers market and for som en illegal konsumentmarknad purposes of illicit production, dis- för narkotika och för olaglig tilltribution and trade in narcotic drugs verkning och distribution av och and psychotropic substances, which handel med narkotika och psykoentails a danger of incalculable gra- tropa ämnen, vilket medför risker av vity, utomordentligt allvarligt slag,

Recognizing the links between som inser sambanden mellan illicit traffic and other related orga- olaglig narkotikahantering och annan nized criminal activities which un- organiserad brottslig verksamhet, dermine the legitimate economies vilka underminerar staternas lagliga and threaten the stability, security ekonomier och utgör ett hot mot deand sovereignty of States, ras stabilitet, säkerhet och suveräni-

tet,

Recognizing also that illicit traffic som inser även att olaglig hanteis an international criminal activity, ring är en brottslig verksamhet av inthe suppression of which demands ternationell karaktär och att kampen urgent attention and the highest

mot den kräver skyndsamma åtgärpriority,

der och högsta prioritet,

Aware that illicit traffic generates som är medvetna om att den olaglarge financial profits and wealth liga hanteringen ger upphov till stoenabling transnational criminal or- ra ekonomiska vinster och förmöganizations to penetrate, contaminate genheter, vilka gör det möjligt för and corrupt the structures of go-

transnationella brottsorganisationer vernment, legitimate commercial and

att tränga in i, fördärva och korrum-

financial business, and society at all pera statsmaskineriet, den lagliga afits levels, färs- och finansverksamheten samt Bilaga 1

samhällsstrukturen på alla nivåer,

Determined to deprive persons som föresatt sig att beröva de engaged in illicit traffic of the pro- personer som bedriver olaglig hanceeds of their criminal activities and tering vinningen av deras brottsliga thereby eliminate their main incen- verksamhet och därigenom undantive for so doing, röja huvudmotivet för denna verk-

samhet,

Desiring to eliminate the root som önskar avlägsna grundcauses of the problem of abuse of orsakerna till missbruket av narnarcotic drugs and psychotropic kotika och psykotropa ämnen, inklusubstances, including the illicit sive den illegala efterfrågan på demand for such drugs and sub- narkotika och sådana ämnen samt de stances and the enormous profits enorma vinster som härrör från den derived from illicit traffic, olagliga hanteringen,

Considering that measures are som beaktar att åtgärder erfordras necessary to monitor certain sub- för kontroll av vissa ämnen, därstances, including precursors, ibland mellanprodukter, kemikalier chemicals and solvents, which are och lösningsmedel, som används vid used in the manufacture of narcotic tillverkningen av narkotika och psydrugs and psychotropic substances, kotropa ämnen och som genom sin the ready availability of which has Jättillgänglighet har lett till att den led to an increase in the clandestine hemliga tillverkningen av narkotika manufacture of such drugs and och sådana ämnen har ökat, substances,

Determined to improve interna- som föresatt sig att förbättra det tional co-operation in the suppres- internationella samarbetet för att sion of illicit traffic by sea, bekämpa den olagliga hanteringen till

havs,

Recognizing that eradication of som inser att alla stater har ett illicit traffic is a collective respon- gemensamt ansvar för utrotningen av sibility of all states and that, to that den olagliga hanteringen och att detta end, co-ordinated action within the kräver samordnade åtgärder inom framework of international co-ope- ramen för det internationella samarration is necessary, betet,

Acknowledging the competence som erkänner Förenta nationernas of the United Nations in the field of behörighet när det gäller kontrollen control of narcotic drugs and av narkotika och psykotropa ämnen psychotropic substances and desi- och som önskar att de internationella rous that the international organs organ som handhar denna kontroll concerned with such control should skall verka inom ramen för denna be within the framework of that organisation, Organization,

Reaffirming the guiding prin- som på nytt bekräftar de vägleciples of existing treaties in the field dande principer som ligger till grund of narcotic drugs and psychotropic för gällande traktater om narkotika subtances and the system of control och psykotropa ämnen och det konwhich they embody, trollsystem som är föreskrivet i

dessa,

Recognizing the need to reinforce som inser behovet av att förstärka and supplement the measures provi- och komplettera de åtgärder som fö- Bilaga 1 ded in the Single Convention on reskrivs i 1961 års allmänna narkoti- Narcotic Drugs, 1961, that Con- kakonvention, i samma konvention vention as amended by the 1972 med de ändringar som infördes geprotocol Amending the Single Con- nom 1972 års protokoll om änvention on Narcotic Drugs, 1961, dringar i 1961 års allmänna narkotiand the 1971 Convention on kakonvention samt i 1971 års konpsychotropic substances, in order to vention om psykotropa ämnen i syfte counter the magnitude and extent of att minska betydelsen och omfattillicit traffic and its grave conse- ningen av den olagliga hanteringen quences, och dess allvarliga följder,

Recognizing also the importance som även inser vikten av att förof strengthening and enhancing ef- stärka och utveckla effektiva rättsliga fective legal means for international medel för internationellt straffrättsligt Co-operation in criminal matters for samarbete i syfte att bekämpa den suppressing the international crimi- internationella brottsliga verksamhet nal activities of illicit traffic, som den olagliga hanteringen utgör,

Desiring to conclude a compre- som önskar sluta en omfattande, hensive, effective and operative in- effektiv och verksam internationell ternational convention that is direc- konvention, som är särskilt inriktad ted specifically against illcit traffic på den olagliga hanteringen och som and that considers the various beaktar de olika aspekter som är föraspects of the problem as a whole, knippade med detta problem i dess in particular those aspects not envi- helhet, i synnerhet de aspekter som saged in the existing treaties in the inte förutsetts i de befintliga traktafield of narcotic drugs and psycho- terna rörande narkotika och psykotropic substances, tropa ämnen,

Hereby agree as follows: har kommit överens om följande.

Article I Artikel I

DEFINITIONS DEFINITIONER

Except where otherwise ex- Där inte annat uttryckligen sägs pressly indicated or where the con- eller sammanhanget kräver annat, text otherwise requires, the follo- skall följande definitioner tillämpas wing definitions shall! apply genomgående i denna konvention: throughout this Convention:

(a) "Board" means the Inter- (a) "Styrelsen," varmed avses national Narcotics Control Board Internationella narkotikakontrollstyestablished by the Single Con- relsen, som inrättades genom 1961 vention on Narcotic Drugs, 1961, års allmänna narkotikakonvention and that Convention as amended by och samma konvention med de änthe 1972 Protocol Amending the dringar som infördes genom 1972 single Convention on Narcotic års protokoll om ändringar i 1961 Drugs, 1961; års allmänna narkotikakonvention;

(b) ”Cannabis plant” means any (b) ”Cannabisväxt", varmed avplant of the genus Cannabis; ses varje växt av släktet Cannabis;

(c) "Coca bush” means the plant (c) ”Kokabuske"”, varmed avses of any species of the genus varje art av släktet Erythroxylon; Erythroxylon;

any person or any public, private or varmed avses enskilda personer eller Bilaga I other entity engaged in transporting statliga, enskilda eller andra organipersons, goods or mails for remune- sationer som bedriver transport av ration, hire or any other benefit; personer, gods eller post mot ersätt-

ning, hyra eller annat utbyte;

(e) "Commission" means the (e) "Kommissionen", varmed Commission on Narcotic Drugs of avses, Förenta nationernas ekonothe Economic and Social council of miska och sociala råds narkotikathe United Nations; kommission;

(f) ”Confiscation", which in- (f) ”Förverkande", vilket där så cludes forfeiture where applicable, är tillämpligt inbegriper "forfeiture", means the permanent deprivation if varmed avses bestående berövande property by order of a court or other av egendom till följd av beslut av en

domstol eller annan behörig myncompetent authority;

dighet;

(g) "Controlled delivery" means (2) "Övervakad leverans", varthe technique of allowing illicit or med avses metoden att tillåta att en suspect consignments of narcotic olaglig eller misstänkt försändelse av drugs, psychotropic substances, narkotika, psykotropa ämnen, ämsubstances in Table I and Table II nen upptagna i förteckning I eller annexed to this Convention, or sub- förteckning II fogade till denna konstances substituted for them, to pass vention, eller ämnen med vilka såout of, through or into the territory dana ämnen ersatts, förs ut ur, igeof one or more countries, with the nom eller in i ett eller flera länders knowledge and under the supervi- territorium med de behöriga mynsion of their competent authorities, digheternas vetskap och under deras with a view to identifying persons övervakning, i avsikt att identifiera involved in the commission of of- personer som är inblandade i brott fences established in accordance som anges i artikel 3, punkt 1, i with article 3, paragraph 1 of the konventionen; Convention;

(h) "1961 Convention" means (h) "1961 års konvention", varthe Single Convention on Narcotic med avses 1961 års allmänna narko- Drugs, 1961, tikakonvention;

(GG) "1961 Convention as amen- (1) "1961 års konvention med ded" means the Single Convention ändringar”, varmed avses 1961 års on Narcotic Drugs, 1961, as amen- allmänna narkotikakonvention med ded by the 1972 Protocol Amending de ändringar som infördes genom the Single Convention on Narcotic 1972 års protokoll om ändringar i Drugs, 1961; 1961 års allmänna narkotikakonven-

tion;

(j) "1971 Convention" means the 0) "1971 års konvention”, var- Convention on Psychotropic Sub- med avses 1971 års konventiwu om stances, 1971; psykotropa ämnen;

(k) ”Council” means the Eco- (k) "Rådet", varinea avses Fönomic and Social Council of the renta nationernas ekonomiska och United Nations; sociala råd;

(1) "Freezing” or "seizure” means (1) ”Spärrande" eller "beslag", temporarily prohibiting the transfer, varmed avses att tillfälligt förbjuda conversion, disposition or move- överlåtelse, omvandling, förfogande ment of property or temporarily över eller flyttning av egendom eller assuming custody or control of pro- tillfälligt förvar eller omhänderta-

perty on the basis of an order issued gande av egendom med stöd av ett

by a court or a competent authority; beslut av domstol eller behörig

myndighet;

fences set forth in article 3, pa- avses brott som anges i artikel 3, Bilaga 1 ragraphs 1 and 2, of this Con- punkterna 1 och 2, i denna konvenvention; tion;

(n) "Narcotic drug” means any (n) ”Narkotika”, varmed avses of the substances, natural or synthe- varje ämne, vare sig naturligt eller tic, in Schedules I and II of the syntetiskt, som finns upptaget i försingle Convention on Narcotic teckningarna I och II i 1961 års all- Drugs, 1961, and that Convention männa narkotikakonvention och as amended by the 1972 Protocol samma konvention med de ändringar Amending the single Convention on som infördes genom 1972 års proto- Narcotic Drugs, 1961; koll om ändringar i 1961 års all-

männa narkotikakonvention;

(0) "Opium poppy" means the (0) "Vallmo", varmed avses plant of the species Papaver somni- växten av arten Papaver somniferum

L; ferum L;

(p) ”Proceeds" means any pro- (p) ”Vinning", varmed avses all perty derived from or obtained, egendom som förvärvats genom eller directly or indirectly, through the som direkt eller indirekt härrör från commission of an offence estab- brott som anges i artikel 3, punkt 1; lished in accordance with article 3, paragraph 1;

(q) "Property" means assets of (q) "Egendom", varmed avses every kind, whether corporeal or in- alla slags tillgångar, materiella eler corporeal, movable or immovable, immateriella, lös eller fast egendom tangible or intangible, and legal do- samt juridiska handlingar eller urcuments or instruments evidencing kunder som styrker äganderätt till title to or interest in, such assets; eller annan rätt till sådana tillgångar;

(1) "Psychotropic substance" (r) ”Psykotropt ämne," varmed means any substance, natural or avses varje ämne, naturligt eller synthetic, or any natural material in syntetiskt, eller varje naturligt mate- Schedules 1, II, II and IV of the rial som finns upptaget i förteck- Convention on Psychotropic Sub- ningarna I, II, III eller IV i 1971 års stances, 1971; konvention om psykotropa ämnen;

(s) "Secretary-General” means (s) "Generalsekreteraren", varthe Secretary-General of the United med avses Förenta nationernas genenations; ralsekreterare

(t) "Table I” and "Table II" mean (t) "Förteckning I" och "Förthe correspondingly numbered lists teckning 11”, varmed avses de på of substances annexed to this detta sätt numrerade och till denna Convention, as amended from time konvention fogade förteckningarna to time in accordance with article 12; över ämnen med de ändringar som

från tid till annan kan komma att gö-

ras i överensstämmelse med artikel

12;

(vu) "Transit State" means a State (u) "Transitstat", varmed avses through the territory of which illicit stat genom vars territorium olaglig narcotic drugs, psychotropic sub- narkotika, psykotropa ämnen eller stances and substances in Table I ämnen upptagna i förteckning I och and Table II are being moved, which förteckning II transporteras, och is neither the place of origin nor the som är varken ursprungsland eller place of ultimate destination thereof. slutligt destinationsland för dessa.

Bilaga 1 SCOPE OF THE CONVENTION KONVENTIONENS OMFATT-

NING

1. The purpose of this Con- 1. Syftet med denna konvention vention is to promote co-operation är att främja samarbetet mellan paramong the Parties so that they may terna för att de mer effektivt skall address more effectively the various kunna angripa de olika formerna av aspects of illicit traffic in narcotic olaglig hantering av narkotika och drugs and psychotropic substances psykotropa ämnen med internationell having an international dimension. omfattning. Vid fullgörandet av sina In carrying out their obligations skyldigheter enligt konventionen under the Convention, the Parties skall parterna vidta erforderliga åtshall take necessary measures, gärder, inklusive lagstiftning och including legislative and admini- administrativa åtgärder, i enlighet strative measures, in conformity med de grundläggande bestämmelwith the fundamental provisions of serna i sina nationella rättsordtheir respective domestic legislative ningar. systems.

2. The Parties shall carry out their 2. Parterna skall fullgöra sina obligations under this Convention skyldigheter enligt denna konvention in a manner consistent with the på ett sätt som är förenligt med prinprinciples of sovereign equality and ciperna om staters suveräna likterritorial integrity of States and that ställdhet och territoriella integritet of non-intervention in the domestic samt med principen om icke-inaffairs of other States. blandning i andra staters inre angelä-

genheter.

3. A Party shall not undertake in 3. Part skall inte inom en annan the territory of another Party the ex- parts territorium utöva rättskipning ercise of jurisdiction and perfor- eller funktioner som är förbehållna mance of functions which are den andra partens myndigheter enligt exclusively reserved for the dess nationella lag. authorities of that other Party by its domestic law.

Article 3 Artikel 3

OFFENCES AND SANCTIONS BROTT OCH PÅFÖLJDER

1. Each Party shall adopt such 1. Varje part skall vidta nödvänmeasures as may be necessary to diga åtgärder för att enligt sin natioestablish as criminal offences under nella lagstiftning belägga följande its domestic law, when committed handlingar med straff när de begås intentionally: uppsåtligen:

(a) (i) The production, manufac- (a) (i) produktion, tillverkning, ture, extraction, preparation, offer- extraktion, beredning, erbjudande, ing, offering for sale, distribution, utbjudande till försäljning, distribusale, delivery on any terms whatso-

tion, försäljning, överlåtelse av varje ever, brokerage, dispatch, dispatch

slag, förmedling, försändelse, in transit, transport, importation or

transitering, transport, import och exportation of any narcotic drug or

export av varje slag av narkotika any psychotropic substance contrary

eller psykotropa ämnen i strid med to the provisions of the 1961 Con-

bestämmelserna i 1961 års konven-

5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 127

amended or the 1971 Convention; dringar eller 1971 års konvention; Bilaga I

(ii) The cultivation of opium (ii) odling av opiumvallmo, kopoppy, coca bush or cannabis plant kabuske eller cannabisväxt i avsikt for the purpose of the production of att framställa narkotika i strid med narcotic drugs contrary to the provi- bestämmelserna i 1961 års konvensions of the 1961 Convention and tion och 1961 års konvention med the 1961 Convention as amended; ändringar;

(iii) The possession or purchase (iii) innehav eller köp av varje

of any narcotic drug or psychotropic slag av narkotika eller psykotropa substance for the purpose of any of ämnen för varje under (i) ovan uppthe activities enumerated in (i) räknad verksamhet; above;

(iv) The manufacture, transport (iv) tillverkning, transport eller or distribution of equipment, mate- distribution av utrustning, material rials or of substances listed in Table eller ämnen upptagna i förteckning I I and Table II, knowing that they are och förteckning II med vetskap om to be used in or for the illicit cuhiva- att de skall användas i eller för olagtion, production or manufacture of lig odling, produktion eller framnarcotic drugs or psychotropic sub- : ställning av narkotika eller psyko- Sstances; tropa ämnen;

(v) The organization, manage- (v) organiserande, ledande eller ment or financing of any of the of- finansiering av något av de i (i), (ii), fences enumerated in (i), (ii), (iii) or (ii1) och (iv) angivna brotten; (iv) above;

(b) (i) The conversion or transfer (b) (i) omsättning eller överlåof property, knowing that such telse av egendom med vetskap om att property is derived from any offence egendomen härrör från ett eller flera or offences established in accor- brott enligt (a) i denna punkt eller dance with subparagraph (a) of this från delaktighet i sådant eller sådana paragraph, or from an act of parti- brott, om det sker för att dölja eller cipation in such offence or offences, maskera egendomens olagliga urfor the purpose of concealing or dis- sprung eller för att bistå en person guising the illicit origin of the pro- som är delaktig i brottet eller brotten perty or of assisting any person who att undandra sig de rättsliga följderna is involved in the commission of av sina handlingar; such an offence or offences to evade the legal consequences of his actions;

(ii) The concealment or disguise (ii) döljande eller maskering av of the true nature, source, location, egendomens rätta art eller ursprung, disposition, movement, rights with av dess belägenhet eller förfogandet respect to, or ownership of pro- över den eller dess förflyttning eller perty, knowing that such property is av äganderätten eller andra rättighederived from an offence or offences ter till den med vetskap om att egenestablished in accordance with sub- domen härrör från ett eller flera brott paragraph (a) of this paragraph or enligt (a) i denna punkt eller från from an act of participation in such delaktighet i sådant eller sådana an offence or offences; brott,

(c) Subject to its constitutional (c) med reservation för sina principles and the basic concepts of konstitutionella principer och grundits legal systern: begreppen i sin rättsordning:

(i) The acquisition, possession (i) förvärv, innehav eller anor use of property, knowing, at the vändning av egendom om gärningstime of receipt, that such property mannen vid mottagandet kände till att was derived from an offence or of-

egendomen härrörde från ett eller

with subparagraph (a) of this pa- i denna punkt eller från delaktighet i Bilaga I ragraph or from an act of participa- sådant eller sådana brott; tion in such offence or offences;

(i) The possession of equipment (ii) innehav av utrustning, mateor materials or substances listed in rial eller ämnen angivna i förteckning Table I and Table II, knowing that I eller förteckning TI med vetskap om they are being or are to be used in or att de används eller skall användas i for the illicit cultivation, production eller för olaglig odling, produktion or manufacture of narcotic drugs or eller framställning av narkotika eller psychotropic substances; psykotropa ämnen;

(iii) Publicly inciting or inducing (iii) att offentligt uppmana eller others, by any means, to commit söka förleda andra, på vilket sätt det any of the offences established in vara må, att begå brott som anges i accordance with this article or to use denna artikel eller att olagligen annarcotic drugs or psychotropic sub- vända narkotika eller psykotropa stances illicitly; ämnen; :

(iv) Participation in, association (iv) delaktighet i brott som anges or Conspiracy to commit, attempts to i denna artikel, samverkan eller commit and aiding, abetting, facili- sammansvärjning i avsikt att begå tating and counselling the commis- sådana brott, försök att begå eller sion of any of the offences estab- medhjälp eller bistånd till, främjande lished in accordance with this article. av eller råd för genomförandet av

sådant brott.

2. Subject to its constitutional 2. Med reservation för sina konprinciples and the basic concepts of stitutionella principer och grundits legal system, each Party shall begreppen i sin rättsordning skall adopt such measures as may be varje part vidta erforderliga åtgärder necessary to establish as a criminal för att, i de fall då handlingen begås offence under its domestic law, uppsåtligen, belägga med straff enwhen committed intentionally, the ligt sin nationella lag innehav, köp possession, purchase or cultivation eller odling av narkotika eller psykoof narcotic drugs or psychotropic tropa ämnen för personligt bruk i substances for personal con- strid med bestämmelserna i 1961 års sumption contrary to the provisions konvention, 1961 års konvention of the 1961 Convention, the 1961 med ändringar och 1971 års kon- Convention as amended or the 1971 vention. Convention.

3. Knowledge, intent or purpose 3. Vetskap, uppsåt eller avsikt required as an element of an offence som erfordras för att brott som anges set forth in paragraph 1 of this article i punkt 1 av denna artikel skall may be inferred from objective fac- föreligga får härledas från yttre tual circumstances. faktiska omständigheter.

4. (a) Each Party shall make the 4. (a) Varje part skall belägga commission of the offences estab- brott enligt punkt 1 i denna artikel lished in accordance with paragraph med straff som tar hänsyn till brot- 1 of this article liable to sanctions tens allvarliga art, såsom fängelwhich take into account the grave sestraff eller annan frihetsberövande nature of these offences, such as påföljd, böter och förverkande. imprisonment or other forms of deprivation of liberty, pecuniary sanctions and confiscation.

addition to conviction or punish- enligt punkt 1 i denna artikel, före- Bilaga 1 ment, for an offence established in skriva att gärningsmannen utöver accordance with paragraph 1 of this dom eller straff skall bli föremål för article, that the offender shall un- åtgärder såsom behandling, utbilddergo measures such as treatment, ning, eftervård, rehabilitering eller education, aftercare, rehabilitation or social återanpassning. social reintegration.

(c) Notwithstanding the pre- (c) Utan hinder av föregående ceding subparagraphs, in appro- stycken i denna punkt kan parterna, i priate cases of a minor nature, the fall där brottet är mindre allvarligt, Parties may provide, as alternatives som alternativ till dom eller straff to conviction or punishment, mea- föreskriva åtgärder som utbildning, sures such as education, reha- rehabilitering eller social återanpassbilitation or social reintegration, as ning samt, när gärningsmannen är well as, when the offender is a drug narkotikamissbrukare, behandling abuser, treatment and aftercare. och eftervård.

(d) The parties may provide, (d) Parterna kan, antingen som either as an alternative to conviction alternativ till dom eller straff eller or punishment, or in addition to con- som tillägg därtill, i fråga om brott viction or punishment of an offence enligt punkt 2 i denna artikel, föreestablished in accordance with pa- skriva att gärningsmannen skall bli ragraph 2 of this article, measures föremål för behandling, utbildning, for the treatment, education, after- eftervård, rehabilitering eller social care, rehabilitation or social rein- återanpassning. tegration of the offender.

5. The Parties shall ensure that 5. Parterna skall säkerställa att their courts and other competent deras domstolar och andra behöriga authorities having jurisdiction can myndigheter med domsrätt kan betake into account factual circum- akta sådana faktiska omständigheter stances which make the commission som gör brott enligt punkt 1 av of the offences established in accor- denna artikel särskilt allvarliga, sådance with paragraph 1 of this article SOM: particularly serious, such as:

(a) The involvement in the (a) att en organiserad brottslig

offence of an organized criminal grupp som gärningsmannen tillhör

group to which the offender be- är inblandad i brottet; longs;

(b) The involvement of the of- (b) att gärningsmannen är infender in other international organi- blandad i annan organiserad internazed criminal activities; tionell brottslig verksamhet;

(c) The involvement of the of- (c) att gärningsmannen är inblanfender in other illegal activities facili- dad i annan olaglig verksamhet som: tated by commission of the offence; främjats av brottet i fråga;

(d) The use of violence or arms (d) att gärningsmannen använt by the offender; våld eller vapen;

(e) The fact that the offender (e) att gärningsmannen innehar holds a public office and that the ett offentligt ämbete och brottet har offence is connected with the office anknytning till detta ämbete; in question;

(f) The victimization or use of (f) att minderåriga har funnits minors; bland offren eller har använts i verk-

samheten;

(g) The fact that the offence is (g) att brottet förövats på en committed in a penal institution or in kriminalvårdsanstalt eller en utbildan educational institution or social ningsanstalt eller socialtjänstinrätt-

service facility or in their immediate ning eller i deras omedelbara närhet vicinity or in other places to which eller på andra platser som skolbarn Bilaga 1 school children and students resort och studerande brukar besöka för for educational, sports and social utbildnings- eller idrottsändamål elactivities;

ler för fritidsaktiviteter;

(h) Prior conviction, particularly (h) i den utsträckning en parts for similar offences, whether foreign nationella lag tillåter detta, att gäror domestic, to the extent permitted ningsmannen tidigare dömts, i synunder the domestic law of a Party. nerhet för liknande brott, oavsett om

domen avkunnats utomlands eller av partens egna domstolar.

6. The Parties shall endeavour to 6. Parterna skall sträva efter att

ensure that any discretionary legal säkerställa att sådan diskretionär powers under their domestic law prövningsrätt som är föreskriven i relating to the prosecution of deras nationella lag avseende åtal persons for offences established in mot personer för brott enligt i denna accordance with this article are artikel tillämpas på ett sådant sätt att exercised to maximize the effec- bekämpningen av dessa brott blir så tiveness of law enforcement mea- effektiv som möjligt och att vedersures in respect of those offences börlig hänsyn tas till behovet av att and with due regard to the need to avskräcka från att sådana brott fördeter the commission of such övas. offences.

7. The parties shall ensure that 7. Parterna skall säkerställa att their courts or other competent deras domstolar och andra behöriga authorities bear in mind the serious myndigheter beaktar den allvarliga nature of the offences enumerated in arten i de i punkt 1 i denna anikel paragraph 1 of this article and the angivna brotten och de i punkt 5 i circumstances enumerated in paå- denna artikel angivna omständigheragraph 5 of this article when consi- terna, när de bedömer frågan om tidering the eventuality of early re- dig eller villkorlig frigivning av perlease or parole of persons convicted soner som dömts för sådana brott. of such offences.

8. Each Party shall, where 8. Varje part skall, där så är appropriate, establish under its lämpligt, i sin nationella lag fastställa domestic law a long statute of en lång preskriptionstid inom vilken limitations period in which to com- rättsligt förfarande skall kunna inlemence proceedings for any offence das i fråga om brott som anges i established in accordance with punkt 1 i denna artikel och en ännu paragraph 1 of this article, and a längre preskriptionstid i de fall då longer period where the alleged den misstänkte har undandragit sig offender has evaded the adminis- lagföring. tration of justice.

9. Each Party shall take appro- 9. Varje part skall vidta lämpliga priate measures, consistent with its åtgärder, förenliga med dess rättslegal system, to ensure that a person ordning, för att säkerställa att den charged with or convicted of an som har åtalats för eller befunnits offence established in accordance skyldig till brott som anges i punkt 1 with paragraph 1 of this article, who i denna artikel och som påträffas is found within its territory, is pre- inom dess territorium är närvarande sent at the necessary criminal vid det nödvändiga rättsliga förfaproceedings. randet.

10. For the purpose of co-opera- 10. Vid samarbete mellan partion among the Parties under this terna enligt denna konvention och i Bilaga 1 Convention, including, in particular, synnerhet vid samarbete enligt artikco-operation under articles 5, 6, 7 larna 5, 6, 7 och 9, skall, om inte and 9, offences established in accor- annat följer av konstitutionella bedance with this article shall not be gränsningar eller grundläggande naconsidered as fiscal offences or as tionell lag, brott som anges i denna political offences or regarded as po- artikel inte anses som skattebrott ellitically motivated, without prejudice ler politiska brott eller som politiskt to the constitutional limitations and grundade. the fundamental domestic law of the Parties.

11. Nothing contained in this 11. Bestämmelserna i denna ararticle shall affect the principle that tikel skall inte rubba principen att bethe description of the offences to skrivningen av åsyftade brott och av which it refers and of legal defences de lagliga invändningar som kan göthereto is reserved to the domestic ras skall vara förbehållna varje parts law of a Party and that such offences nationella lag samt att sådana brott shall be prosecuted and punished in skall åtalas och bestraffas i enlighet conformity with that law. med denna lag.

Article 4 Artikel 4

JURISDICTION DOMSRÄTT

1. Each Party: 1. Varje part

(a) Shall take such measures as (a) skall vidta sådana åtgärder may be necessary to establish its som kan vara nödvändiga för att den jurisdiction over the offences it has skall kunna utöva domsrätt i fråga established in accordance with article om brott som anges i artikel 3, 3, paragraph 1, when: punkt 1, när:

(i) The offence is committed in its (i) brottet har förövats inom dess territory; territorrum;

(ii) The offence is committed on (ii) brottet har förövats ombord board a vessel flying its flag or an på ett fartyg som för den statens aircraft which is registered under its flagga eller på ett luftfartyg som är laws at the time the offence is registrerat enligt dess lagar vid tidcommitted; punkten för brottet,

(b) May take such measures as (b) kan vidta sådana åtgärder som may be necessary to establish its kan vara nödvändiga för att den skall jurisdiction over the offences it has kunna utöva domsrätt i fråga om established in accordance with article

brott som anges i artikel 3, punkt 1, 3, paragraph 1, when:

när

(i) The offence is committed by (i) brottet har förövats av en av one of its nationals or by a person dess medborgare eller av en person who has his habitual residence in its som har hemvist inom dess territoterritory;

Tum;

(ii) The offence is committed on (ii) brottet har förövats ombord board a vessel concerning which that på ett fartyg i fråga om vilket parten Party has been authorized to take har fått tillstånd att vidta lämpliga åtappropriate action pursuant to article gärder enligt artikel 17, under förut- 17, provided that such jurisdiction sättning att sådan domsrätt skall utshall be exercised only on the basis övas endast på grundval av avtal

ferred to in paragraphs 4 and 9 of punkterna 4 och 9 i nämnda artikel; Bilaga 1 that article;

(iii) The offence is one of those (iii) brottet är sådant som anges i established in accordance with article artikel 3, punkt 1 (c) (iv), och har 3, paragraph 1, subparagraph (c) förövats utanför partens territorium (iv), and is committed outside its med avsikt att inom dess territorium territory with a view to the com- föröva ett brott som anges i artikel 3, mission, within its territory, of an punkt 1. offence established in accordance with article 3, paragraph 1.

2. Each Party: 2. Varje part

(a) Shall also take such measures (a) skall vidta sådana åtgärder as may be necessary to establish its som kan vara nödvändiga för att den jurisdiction over the offences it has skall kunna utöva jurisdiktion i fråga established in accordance with article om brott enligt artikel 3, punkt 1, 3, paragraph 1, when the alleged of- när den misstänkte befinner sig fender is present in its territory and it inom dess territorium och parten does not extradite him 10 another inte utvisar honom till en annan part Party on the ground: på grund av att

(i) That the offence has been (1) brottet förövats inom dess committed in its territory or on board territorium eller ombord på ett fartyg a vessel flying its flag or an aircraft som förde den statens flagga eller which was registered under its law ombord på ett luftfartyg registrerat at the time the offence was com- enligt dess lagar vid tidpunkten för mitted; or brottet; eller att

(ii) That the offence has been (ii) brottet har förövats av en av committed by one of its nationals; dess medborgare;

(b) May also take such measures (b) kan även vidta sådana åtgäras may be necessary to establish its der som kan vara nödvändiga för att jurisdiction over the offences it has den skall kunna utöva domsrätt i established in accordance with article fråga om brott enligt artikel 3, punkt 3, paragraph 1, when the alleged 1, när den misstänkte befinner sig offender is present in its territory inom dess territorium och parten inte and it does not extradite him to utlämnar honom till en annan part. another Party.

3. This Convention does not 3. Denna konvention utesluter exclude the excercise of any criminal inte att straffrättslig domsrätt utövas jurisdiction established by a Party in av en part enligt dess nationella lag. accordance with its domestic law.

Article 5 " Anikel 5

CONFISCATION FÖRVERKANDE

1. Each Party shall adopt such 1. Varje part skall vidta sådana measures as may be necessary to åtgärder som kan vara nödvändiga enable confiscation of: för att möjliggöra förverkande av

(a) Proceeds derived from offen- (a) vinning som härrör från brott ces established in accordance with enligt artikel 3, punkt 1, eller egenarticle 3, paragraph 1, or property dom motsvarande värdet av sådan the value of which corresponds to vinning; that of such proceeds;

tropic substances, materials and ämnen, material och utrustning eller Bilaga 1 equipment or other instrumentalities andra hjälpmedel som använts eller used in or intended for use in any varit avsedda att användas på något manner in offences established in sätt vid brott enligt artikel 3, punkt accordance with article 3, paragraph 1. 1.

2. Each Party shall also adopt 2. Varje part skall även vidta såsuch measures as may be necessary dana åtgärder som kan vara nödto enable its competent authorities to vändiga för att deras behöriga mynidentify, trace, and freeze or seize digheter skall kunna identifiera, - proceeds, property, instrumentalities spåra och spärra eller beslagta vinor any other things referred to in ning, egendom, hjälpmedel eller anparagraph 1 of this article, for the dra föremål som avses i punkt 1 i Purpose of eventual confiscation. denna artikel för att förverkande se-

nare skall kunna ske.

3. In order to carry out the mea- 3. För att möjliggöra de åtgärder Sures referred to in this article, each som avses i denna artikel skall varje Party shall empower its courts or part bemyndiga sina domstolar eller other competent authorities to order andra behöriga myndigheter att förthat bank, financial or commercial ordna att bank- eller affärshandlingar records be made available or be eller andra handlingar rörande ekoseized. A Party shall not decline to nomiska förhållanden skall göras act under the provisions of this tillgängliga eller beslagtas. En part paragraph on the ground of bank skall inte vägra att vidta åtgärder en- Secrecy. ligt bestämmelserna i denna punkt

under hänvisning till banksekretess.

4, (a) Following a request made 4. (a) Efter en framställning en- Pursuant to this article by another ligt bestämmelserna i denna artikel Party having jurisdiction over an of- från en part som har domsrätt över fence established in accordance with ett brott enligt artikel 3, punkt 1, article 3, paragraph 1, the Party in skall den part inom vars område whose territory proceeds, property, vinning, egendom, hjälpmedel eller instrumentalities or any other things andra föremål som avses i punkt 1:i referred to in paragraph 1 of this ar- denna artikel finns ticle are situated shall:

(i) Submit the request to its com- (i) överlämna framställningen till petent authorities for the purpose of sina behöriga myndigheter för att utobtaining an order of confiscation verka ett beslut om förverkande och, and, if such order is granted, give om ett sådant beslut meddelas, låta effect to it; or verkställa det; eller

(ii) Submit to its competent (ii) överlämna till sina behöriga authorities, with a view to giving myndigheter ett beslut om förvereffect to it to the extent requested, an kande meddelat av den ansökande order of confiscation issued by the parten enligt punkt 1 i denna artikel requesting Party in accordance with för verkställighet i den omfattning paragraph 1 of this article, in so far som begärs, till den del beslutet avas it relates to proceeds, property, ser vinning, egendom, hjälpmedel instrumentalities or any other things eller andra föremål som avses i referred to in paragraph 1 situated in punkt I i denna artikel som finns the territory of the requested Party. inom den anmodade partens territo-

rium.

(b) Following a request made (b) Efter en framställning enligt pursuant to this article by another bestämmelserna i denna artikel från Bilaga 1 Party having jurisdiction over an of- en part som har domsrätt över brott fence established in accordance with enligt 3, punkt 1, skall den anmoarticle 3, paragraph 1, the requested dade parten vidta åtgärder för att Party shall take measures to identify, identifiera, spåra och spärra eiler trace, and freeze or seize proceeds, beslagta vinning, egendom, hjälpproperty, instrumentalities or any medel eller andra föremål som avses other things referred to in paragraph i punkt 1 i denna artikel för att för- 1 of this article for the purpose of verkande skall kunna ske på grund eventual confiscation to be ordered av ett beslut som meddelas antingen either by the requesting Party or, av den ansökande parten eller av den pursuant to a request under sub- anmodade parten efter framställning paragraph (a) of this paragraph, by enligt (a) i denna punkt. the requested Party.

(c) The decisions or actions (c) De beslut eller åtgärder som provided for in subparagraphs (a) föreskrivs i (a) och (b) i denna punkt and (b) of this paragraph shall be ta- skall beslutas av den anmodade parken by the requested Party, in ac- ten i enlighet med och på de villkor cordance with and subject to the som föreskrivs i dess nationella lag provisions of its domestic law and och processuella bestämmelser eller i its procedural rules or any bilateral bilaterala eller multilaterala fördrag, or multilateral treaty, agreement or avtal eller överenskommelser som arrangement to which it may be den kan vara bunden av i förhållande bound in relation to the requesting till den ansökande parten. Party.

(d) The provisions of article 7, (d) Bestämmelserna i punkterna paragraphs 6 to 19 are applicable 6-19 i artikel 7 skall gälla i tillämpmutatis mutandis. In addition to the liga delar. Utöver sådana upplysinformation specified in article 7, pa- ningar som anges i punkt 10 i artikel ragraph 10, requests made pursuant 7 skall framställningar enligt denna to this article shall contain the artikel innehålla följande: following:

(i) In the case of a request (i) i fråga om en framställning pertaining to subparagraph (a) (i) of enligt (a) (i) i denna punkt, en bethis paragraph, a description of the skrivning av den egendom som property to be confiscated and a skall förverkas och en redogörelse statement of the facts relied upon by för de omständigheter som åberopas the requesting Party sufficient to av den ansökande parten som skall enable the requested Party to seek vara tillräckligt omfattande för att the order under its domestic law; den anmodade parten skall kunna ut-

verka ett beslut enligt sin nationella

lag;

(ii) In the case of a request per- (ii) i fråga om en framställning

taining to subparagraph (a) (ii), a enligt (a) (ii), en rättsligt giltig kopia legally admissible copy of an order av det beslut om förverkande utfärof confiscation issued by the re-

dat av den ansökande parten som questing Party upon which the

åberopas till stöd för framställrequest is based, a statement of the

ningen, en redogörelse för omstänfacts and information as to the extent

digheterna samt uppgift om i vilken to which the execution of the order

omfattning verkställighet begärs; is requested;

(iii) In the case of a request (iii) i fråga om en framställning pertaining to subparagraph (b), a enligt (b), en redogörelse för de statement of the facts relied upon by omständigheter som åberopas av the requesting Party and a descrip- den ansökande parten och uppgift tion of the actions requested. om de åtgärder som begärs.

(e) Each Party shall furnish to (e) Varje part skall förse generalthe Secretary-General the text of any sekreteraren med den lag- eller för- Bilaga I of its laws and regulations which ordningstext vari bestämmelserna i give effect to this paragraph and the denna punkt regleras samt texten till text of any subsequent changes to varje senare ändring i sådan lag eller such laws and regulations. förordning.

(f) If a Party elects to make the (f) Om en part ställer som villkor taking of the measures referred to in för att vidta de åtgärder som avses i subparagraphs (a) and (b) of this (a) och (b) i denna punkt att ett avtal paragraph conditional on the exis- skall föreligga, skall den betrakta tence of a relevant treaty, that party denna konvention som den nödvänshall consider this Convention as the diga och tillräckliga avtalsgrunden. necessary and sufficient treaty basis.

(g) The Parties shall seek to (g) Parterna skall sträva efter att concelude bilateral and multilateral sluta bilaterala och multilaterala förtreaties, agreements or arrangements drag, avtal eller överenskommelser to enhance the effectiveness of inter- för att öka effektiviteten i det international co-operation pursuant to nationella samarbetet enligt denna this article. artikel.

5. (a) Proceeds or property con- 5. (a) Vinning eller egendom fiscated by a Party pursuant to som förverkats av en part enligt paragraph 1 or paragraph 4 of this punkt 1 eller punkt 4 i denna artikel article shall be disposed of by that skall förfogas över av parten i enlig- Party according to its domestic law het med dess nationella lag och adand administrative procedures. ministrativa bestämmelser.

(b) When acting on the request (b) När en part bifaller en framof another Party in accordance with ställning från en annan part enligt this article, a Party may give special denna artikel, kan parten särskilt consideration to concluding agree- överväga att sluta avtal om att ments on:

(i) Contributing the value of such (i) överlämna värdet av vinningen proceeds and property, or funds eller egendomen eller medel som erderived from the sale of such hålls från försäljningen av sådan proceeds or property, or a substan- vinning eller egendom, eller en vätial part thereof, to intergovern- sentlig del därav, till mellanstatliga mental bodies specializing in the organ som är inriktade på bekämpfight against illicit traffic in and ning av olaglig hantering och missabuse of narcotic drugs and psycho- bruk av narkotika och psykotropa tropic substances; ämnen;

(ii) Sharing with other Parties, (ii) dela vinningen eller egendoon a regular or case-by case basis, men eller medel som erhålls från försuch proceeds or property, or funds säljningen av sådan vinning eller derived from the sale of such pro- egendom med andra panter på en receeds or property, in accordance gelmässig basis eller enligt grunder with its domestic law, administrative som fastställs i det enskilda fallet i procedures or bilateral or multilateral enlighet med dess nationella lag och agreements entered into for this pur- administrativa förfaranden eller bilapose. terala eller multilaterala fördrag som

ingåtts i detta syfte.

6. (a) If proceeds have been 6. (a) Om vinning har omvandtransformed or converted into other lats eller omsatts till annan egendom, property, such property shall be skall sådan egendom vara föremål liable to the measures referred to in för de åtgärder som avses i denna this article instead of the proceeds. artikel i stället för vinningen.

mingled with property acquired from egendom som förvärvats från lagliga Bilaga 1 legitimate sources, such property källor, skall sådan egendom, utan att shall, without prejudice to any inverka på vad som kan gälla i fråga powers relating to seizure or om beslag eller spärrande, vara föfreezing, be liable to confiscation up remål för förverkande till det beräkto the assessed value of the nade värdet av den vinning som intermingled proceeds. sammanblandats.

(c) Income or other benefits de- (c) Aven intäkter eller annat utrived from: byte som härrör från

(i) Proceeds; G) vinning;

(ii) Property into which proceeds (ii) egendom som vinning har have been transformed or con- omvandlats eller omsatts till; eller verted; or

(iii) Property with which pro- (iii) egendom med vilken vinning ceeds have been intermingled har blandats

shall also be liable to the measu- skall vara föremål för de åtgärder res referred to in this article, in the som avses i denna artikel på samma same manner and to the same extent sätt och i samma omfattning som as proceeds. vinning.

7. Each Party may consider en- 7. Varje part kan överväga att suring that the onus of proof be re- tillämpa omvänd bevisbörda i fråga versed regarding the lawful origin of om huruvida egendom som missalleged proceeds or other property tänkts vara vinning eller annan egenliable to confiscation, to the extent dom som kan förverkas är förvärvad that such action is consistent with på ett lagligt sätt, i den utsträckning the principles of its domestic law detta är förenligt med principerna i and with the nature of the judicial den nationella lagen och med arten and other proceedings. av de rättsliga och andra förfaranden

som kan gälla.

8. The provisions of this article 8. Bestämmelserna i denna artishall not be construed as prejudicing kel skall inte tolkas så att de inkräkthe rights of bona fide third parties. tar på de rättigheter som tillkommer

godtroende tredje man.

9. Nothing contained in this 9. Ingenting i denna artikel skall article shall affect the principle that inverka på principen att åsyftade åtthe measures to which it refers shall gärder skall definieras och genombe defined and implemented in föras i enlighet med och på de villkor accordance with and subject to the som föreskrivs i varje parts natioprovisions of the domestic law of a nella lagar. Party.

Article 6 Artikel 6

EXTRADITION UTLÄMNING

1. This article shall apply to the 1. Denna artikel skall äga tilloffences established by the Parties in ämpning på brott som parterna belagt accordance with article 3, para- med straff i enligt med i artikel 3, graph 1. punkt 1.

2. Each of the offences to which 2. Varje brott som denna artikel this article applies shall be deemed to är tillämplig på skall anses vara ett Bilaga 1 be included as an extraditable of- utlämningsbart brott i varje utlämfence in any extradition treaty ningsavtal som redan ingåtts mellan existing between Parties. The Parties parterna. Parterna förbinder sig att undertake to include such offences medta dessa brott som utlämningsas extraditable offences in every bara brott i varje utlämningsavtal extradition treaty to be concluded som kommer att slutas dem emellan. between them.

3. If a Party which makes 3. Om en part, som för utlämextradition conditional on the exis- ning ställer som villkor att ett utlämtence of a treaty receives a request ningsavtal skall föreligga, mottar en for extradition from another Party framställning om utlämning från en with which it has no extradition annan part med vilken den inte slutit treaty, it may consider this något sådant avtal, får den betrakta Convention as the legal basis for denna konvention som laglig grund extradition in respect of any offence för utlämning i fråga om varje brott to which this article applies. The på vilket denna artikel är tillämplig. Parties which require detailed Parter som kräver detaljerad laglegislation in order 10 use this stiftning för att kunna tillimpa denna Convention as a legal basis for konvention som laglig grund för utextradition shall consider enacting limning skall överväga att anta sådan such legislation as may be neces- lagstiftning som kan krävas. sary.

4. The Parties which do not 4, Parter som för utlämning inte make extradition conditional on the ställer som villkor att utlämningsavexistence of a treaty shall recognize tal skall föreligga skall anse de brott offences to which this article applies som avses i denna artikel som utas extraditable offences between lämningsbara brott dem emellan. themselves.

5. Extradition shall be subject to 5. Utlämning skall vara underthe conditions provided for by the kastad de villkor som gäller enligt law of the requested Party or by den anmodade partens lag eller enligt applicable extradition treaties, in- tillämpliga utlämningsavtal, däri including the grounds upon which the begripet de grunder som får åberorequested Party may refuse ex- pas av den anmodade parten för att tradition. vägra utlämning

6. In considering requests 6. Vid prövning av en framställreceived pursuant to this article, the ning som mottas enligt denna artikel requested State may refuse 10 får den anmodade parten avslå en comply with such requests where framställning om det föreligger there are substantial grounds leading grundad anledning för dess rättsliga its judicial or other competent instanser eller andra behöriga mynauthorities to believe that compliance digheter att anta att bifall till framwould facilitate the prosecution or ställningen skulle bidra till att en perpunishment of any person on son åtalas eller straffas på grund av account of his race, religion, natio- sin ras, tro, nationalitet eller politiska nality or political opinions, or would uppfattning eller att det på någon av cause prejudice for any of those dessa grunder skulle vara till förfång reasons to any person affected by för någon som berörs av framställthe request. ningen.

expedite extradition procedures and brott som avses i denna artikel sträva Bilaga 1 to simplify evidentiary requirements efter att underlätta utlämningsförfarelating thereto in respect of any of- randet och förenkla de bevisrättsliga fence to which this article applies. krav som gäller för detta.

8. Subject to the provisions of its 8. Under hänsynstagande till domestic law and its extradition bestämmelserna i sin nationella lag treaties, the requested Party may, och de utlämningsavtal som den upon being satisfied that the cir- ingått kan den anmodade parten, om cumstances so warrant and are den finner att omständigheterna urgent, and at the request of the re- kräver det och att ärendet är brådsquesting Party, take a person whose kande, på begäran av den ansökande extradition is sought and who is pre- parten ta en person som begärts

sent in its territory into custody or utlämnad och som befinner sig inom

take other appropriate measures to dess territorium i förvar eller vidta ' ensure his presence at extradition andra lämpliga åtgärder för att proceedings. säkerställa att vederbörande är när-

varande vid utlämningsförfarandet.

9. Without prejudice to the exer- 9. Utan inskränkning i fråga om cise of any criminal jurisdiction den straffrättsliga domsrätt som gälestablished in accordance with its ler enligt dess nationella lag skall en domestic law, a Party in whose terri- part inom vars territorium en misstory an alleged offender is found tänkt gärningsman påträffas shall:

(a) If it does not extradite him in (a) om parten på de grunder som respect of an offence established in anges i artikel 4, punkt 2 (a), inte accordance with article 3, pa- utlämnar honom i anledning av brott ragraph 1, on the grounds set forth enligt artikel 3, punkt 1, överlämna in article 4, paragraph 2, subpa- ärendet till sina behöriga myndigheragraph (a), submit the case to its ter för åtal, såvida inte annat avtalats

competent authorities for the pur- med den ansökande parten;

pose of prosecution, unless otherwise agreed with the requesting

Party;

(b) If it does not extradite him in (b) om parten inte utlämnar horespect of such an offence and has nom i anledning av ett sådant brott established its jurisdiction in relation och parten har tillförsäkrat sig domsto that offence in accordance with rätt beträffande brottet i enlighet med article 4, paragraph 2, subpara- artikel 4, punkt 2 (b), överlämna graph (b), submit the case to its ärendet till sina behöriga myndighecompetent authorities for the pur- ter för åtal, om inte annat begärts av pose of prosecution, unless other- den ansökande parten för att den wise requested by the requesting skall behålla sin rätt att utöva laglig Party for the purposes of preserving domsrätt. its legitimate jurisdiction.

10. If extradition, sought for 10. Om utlämning, som begärs purposes of enforcing a sentence, is för att verkställa ådömd påföljd, vägrefused because the person sought is ras på grund av att den person som a national of the requested Party, the begärs utlämnad är en av den anmorequested Party shall, if its law so dade partens medborgare, skall den permits and in conformity with the anmodade parten, om dess lag tillåter requirements of such law, upon det och i överensstämmelse med de

application of the requesting Party, krav den lagen uppställer, på begäconsider the enforcement of the ran av den ansökande parten över- Bilaga 1 sentence which has been imposed väga att låta verkställa den påföljd under the law of the requesting som ådömts enligt den ansökande Party, or the remainder thereof. partens lag eller återstående del

därav.

11. The Parties shall seek to 11. Parterna skall sträva efter att conclude bilateral and multilateral sluta bilaterala och multilaterala avtal agreements to carry out Or to €n- för att genomföra eller öka effektivihance the effectiveness of extradi- teten i fråga om utlämning. tion.

12. The Parties may consider 12. Parterna kan överväga att entering into bilateral or multilateral sluta bilaterala eller multilaterala avagreements, whether ad hoc or gene- tal, såväl för enskilda fall som allral, on the transfer to their country männa avtal, om att personer som of persons sentenced to imprison- dömts till fängelse eller annan friment and other forms of deprivation hetsberövande påföljd för brott som of liberty for offences to which this denna artikel är tillämplig på skall article applies, in order that they may överföras till sina hemländer för att complete their sentences there. straffet skall kunna avtjänas där.

Article 7 Artikel 7

MUTUAL LEGAL ASSISTANCE INBÖRDES RÄTTSHJÄLP

1. The Parties shall afford one 1. Parterna skall i enlighet med another, pursuant to this article, the denna artikel lämna varandra inbörwidest measure of mutual legal des rättshjälp i största möjliga omassistance in investigations, prose- fattning vid brottsutredningar, åtal cutions and judicial proceedings in och andra rättsliga förfaranden avserelation to criminal offences establis- ende brott enligt artikel 3, punkt 1. hed in accordance with article 3, paragraph 1.

2. Mutual legal assistance to be 2. Inbördes rättshjälp som skall afforded in accordance with this lämnas enligt denna artikel kan article may be requested for any of begäras i något av följande syften: the following purposes:

(a) Taking evidence or state- (a) upptagande av vittnesmål elments from persons; ler andra utsagor;

(b) Effecting service of judicial (b) delgivning av rättegångsdocuments; handlingar,

(c) Executing searches and seizu- (c) genomförande av husrannsares; kan och beslag;

(d) Examining objects and sites; (d) undersökning av föremål och

platser;

(e) Providing information and (e) tillhandahållande av informaevidentiary items; tion och bevismaterial;

(f) Providing originals or certifi- (f) tillhandahållande av handed copies of relevant documents and lingar och uppteckningar av bety- Bilaga 1 records, including bank, financial, delse i original eller i bestyrkt kopia, corporate or business records; däri inbegripet bank- och företags-

handlingar och andra handlingar som

rör ekonomiska eller affärsmässiga

förhållanden.

(g) Identifying or tracing pro- (g) identifiering eller spårande av ceeds, property, instrumentalities or vinning, egendom, hjälpmedel eller other things for evidentiary purpo- andra föremål för bevisändamål. ses.

3. The Parties may afford one 3. Parterna kan lämna varandra another any other forms of mutual varje annat slag av inbördes rättslegal assistance allowed by the hjälp som står i överensstämmelse domestic law of the requested Party. med den anmodade partens natio-

nella lag.

4. Upon request, the Parties 4. På begäran skall parterna, i shall facilitate or encourage, to the den mån det är förenligt med deras extent consistent with their domestic nationella lag och bruk, underlätta law and practice, the presence or eller medverka till att personer som availability of persons, including samtycker till att medverka i brottsutpersons in custody, who consent to redningar eller delta i andra rättsliga assist in investigations or participate förfaranden, däri inbegripet personer in proceedings. som är berövade friheten, kan vara

närvarande eller inställa sig vid så-

dan utredning eller sådant förfa-

rande.

5. A Party shall not decline to » 5. En part skall inte vägra att render mutual legal assistance under lämna inbördes rättshjälp enligt this article on the ground of bank denna artikel med hänvisning till secrecy. banksekretess.

6. The provisions of this article 6. Bestämmelserna i denna artishall not affect the obligations under kel skall inte påverka de skyldigheter any other treaty, bilateral or multila- enligt andra avtal, vare sig bilaterala teral, which governs or will govern, eller multilaterala, som reglerar eller in whole or in part, mutual legal kan komma att reglera, helt eller assistance in criminal matters. delvis, inbördes rättshjälp i brottmål.

7. Paragraphs 8 to 19 of this 7. Punkterna 8-19 i denna artikel article shall apply to requests made skall vara tillämpliga på framställpursuant to this article if the Parties ningar som görs enligt denna artikel, in question are not bound by a treaty om inte parterna i fråga är bundna av of mutual legal assistance. If these ett särskilt avtal om inbördes rätts- : Parties are bound by such a treaty,

hjälp. Om parterna är bundna av ett the corresponding provisions of that

sådant avtal, skall motsvarande betreaty shall apply unless the Parties

stämmelser i det avtalet gälla, om agree to apply paragraphs 8 to 19 of

inte parterna kommer överens om att this article in lieu thereof.

punkterna 8-19 i denna artikel skall

gälla i stället.

8. Parties shall designate an 8. Parterna skall utse ett centralauthority, or when necessary organ eller, där så erfordras, flera

responsibility and power to execute och befogenhet att handlägga fram- Bilaga 1 requests for mutual legal assistance ställningar om inbördes rättshjälp. Or to transmit them to the competent eller att överlämna framställningarna authorities for execution. The till behöriga myndigheter för verkauthority or the authorities designa- ställighet. Generalsekreteraren skall ted for this purpose shall be notified underrättas om det eller de organ to the Seceretary-General. Trans- som utsetts för detta ändamål. mission of requests for mutual legal Framställningar om inbördes rättsassistance and any communication hjälp och meddelanden som har related thereto shall be effected samband därmed skall översändas between the authorities designated mellan de av parterna utsedda by the Parties; this requirement shall centralorganen; detta krav skall dock be without prejudice to the right of a inte inskränka en parts rätt att kräva . Party to require that such requests att sådana framställningar och medand communications be addressed to delanden skall översändas på diploit through the diplomatic channel matisk väg eller, om ärendet är brådand, in urgent circumstances, where skande och om parterna samtycker, the Parties agree, through channels genom den internationella kriminalof the International Criminal Police polisorganisationen, där så är möj- Organization, if possible. ligt.

9. Requests shall be made in 9. Framställningar skall avfattas writing in a language acceptable :o skriftligt på ett för den anmodade the requested Party. The language or parten godtagbart språk. Generallanguages acceptable to each Pariy sekreteraren skall underrättas om shall be notified to the Secretary- vilket eller vilka språk som är General. In urgent circumstances,' godtagbara för varje part. Om ärenand where agreed by the Parties, re- det är brådskande och om parterna quests may be made orally, but shall samtycker, kan framställningar göras be confirmed in writing forthwith. muntligen. I sådana fall skall fram-

ställningen bekräftas skriftligen utan

dröjsmål.

10. A request for mutual legal 10. En framställning om inbördes assistance shall contain: rättshjälp skall innehålla

(a) The identity of the authority (a) uppgift om den myndighet making the request; som gör framställningen;

(b) The subject matter and nature (b) föremålet för och arten av den of the investigation, prosecution or brottsutredning, det åtal eller rättsliga proceeding to which the request re- förfarande som framställningen avlates, and the name and the functions ser samt namnet på den myndighet of the authority conducting such in- som handlägger brottsutredningen, vestigation, prosecution or procee- åtalet eller det rättsliga förfarandet ding; jämte upplysningar om vilka uppgif-

ter denna myndighet har;

(c) A summary of the relevant (c) en sammanfattning av de facts, except in respect of requests omständigheter som är av betydelse i for the purpose of service of judicial ärendet utom i de fall framställningen documents; gäller delgivning av rättegångs-

handlingar,

(d) A description of the assistance (d) uppgift om vilket slag av bisought and details of any particular stånd som begärs samt huruvida den procedure the requesting Party ansökande parten önskar att ett särwishes to be followed; skilt förfarande skall tillämpas;

location and nationality of any per- personers identitet, adress och natio- Bilaga 1 son concerned; nalitet, där så är möjligt;

(f) The purpose for which the (f) uppgift om det ändamål för evidence, information or action is vilket bevismaterial, upplysningar sought. eller åtgärder begärs.

11. The requested Party may re- 11. Den anmodade parten får bequest additional information when it gära ytterligare upplysningar, om appears necessary for the execution detta är nödvändigt för att kunna of the request in accordance with its verkställa den begärda åtgärden i endomestic law or when it can facilitate lighet med sin nationella lag eller om such execution. det kan underlätta verkställigheten.

12. A request shall be executed 12. De åtgärder som framställin accordance with the domestic law ningen avser skall verkställas enligt of the requested Party and, to the den anmodade partens nationella lag extent not contrary to the domestic och, i den mån detta inte står i strid law of the requested Party and med denna lag och där så är möjligt, where possible, in accordance with med tillämpning av de förfaranden the procedures specified in the re- som anges i framställningen. quest.

13. The requesting Party shall not 13. Den ansökande parten skall transmit nor use information or evi- inte, utan den anmodade partens dence furnished by the requested samtycke, vidarebefordra eller an- Party for investigations, prosecu- vända information eller bevismaterial tions or proceedings other than those som lämnats av den anmodade parstated in the request without the ten för andra utredningar, åtal eller prior consent of the requested Party. rättegångar än sådana som angetts i

framställningen.

14. The requesting Party may 14. Den ansökande parten får require that the requested Party keep begära att den anmodade parten confidential the fact and substance of iakttar sekretess beträffande framthe request, except to the extent ne- ställningen och dess innehåll utom i cessary to execute the request. If the den omfattning som erfordras för att requested Party cannot comply with verkställa de begärda åtgärderna. Om the requirement of confidentiality, it den anmodade parten inte kan eftershall promptly inform the requesting komma en begäran om sekretess, Party. skall den genast underrätta den an-

sökande parten.

15. Mutual legal assistance may 15. En framställning om inbördes be refused: rättshjälp får avslås om

(a) If the request is not made in (a) framställningen inte gjorts i conformity with the provisions of enlighet med bestämmelserna i denna this article; artikel,

(b) If the requested Party consi- (b) den anmodade parten anser ders that execution of the request is att verkställighet av de begärda åtlikely to prejudice its sovereignty, gärderna sannolikt skulle skada dess security, ordre public or other es- suveränitet, säkerhet, allmänna rättssential interests; principer (ordre public) eller andra

väsentliga intressen, (c) Hf the authorities of the requested (c) den anmodade partens myn- Party would be prohibited by its digheter enligt den nationella lagen

6 Riksdagen 1990/91.1 saml. Nr 127

domestic law from carrying out the själva skulle vara förhindrade från att action requested with regard to any vidta den begärda åtgärden i fråga Bilaga 1 similar offence, had it been subject om ett liknande brott, om brottet

vore föremål för utredning, åtal eller to investigation, prosecution or

annat rättsligt förfarande enligt deras proceedings under their own

egen domsrätt, eller om jurisdiction;

(d) If it would be contrary to the (d) bifall till framställningen legal system of the requested Party skulle strida mot den anmodade parrelating to mutual legal assistance for tens lagstiftning rörande inbördes the request to be granted. rättshjälp.

16. Reasons shall be given for 16. Skäl för beslutet skall anges i any refusal of mutual legal assis- de fall en part avslår en begäran om tance, inbördes rättshjälp.

17. Mutual legal assistance may 17. Inbördes rättshjälp kan uppbe postponed by the requested Party skjutas av den anmodade parten, om on the ground that it interferes with den skulle hindra en pågående an ongoing investigation, prosecu- brottsutredning, åtal eller annat rättstion or proceeding. In such a case, ligt förfarande. I sådant fall skall den the requested Party shall consult anmodade parten överlägga med den with the requesting Party to deter- ansökande parten för att avgöra om mine if the assistance can still be biståndet ändå kan lämnas på de villgiven subject to such terms and kor som den anmodade parten anser conditions as the requested Party nödvändiga. deems necessary.

18. A witness, expert or other 18. Vittne, sakkunnig eller annan person who consents to give evi- som samtycker till att avge vittnesdence in a proceeding or to assist in mål eller medverka i brottsutredning, an investigation, prosecution or ju- åtal eller annat rättsligt förfarande dicial proceeding in the territory of inom den ansökande partens territo-

rium får inte åtalas, fängslas, strafthe requesting Party, shall not be

fas eller på annat sätt underkastas inprosecuted, detained, punished or

skränkning i sin personliga frihet subjected to any other restriction of

inom detta territorium på grund av his personal liberty in that territory

någon handling, underlåtenhet eller in respect of acts, omissions or

dom som hänför sig till tiden före convictions prior to his departure hans utresa från den anmodade parfrom the territory of the requested

tens territorium. Denna immunitet Party. Such safe conduct shall cease skall upphöra när vittnet, den sakwhen the witness, expert or other kunnige eller annan person som beperson having had, for a period of rörs, trots att han under en sammanfifteen consecutive days, or for any hängande tid av femton dagar, eller period agreed upon by the Parties, under annan period som parterna from the date on which he has been kommit överens om, från den dag officially informed that his presence han fått officiell underrättelse om att

hans närvaro inte längre påkallas av is no longer required by the judicial

de rättsliga myndigheterna haft möjauthorities, an opportunity of lea-

lighet att lämna territoriet, frivilligt ving, has nevertheless remained

stannat kvar där eller, efter att ha voluntarily in the territory or, having

lämnat det, frivilligt återvänt dit. left it, has returned of his own free will.

19. The ordinary costs of execu- 19. Den anmodade parten skall ting a request shall be borne by the stå för ordinarie kostnader som är

requested Party, unless otherwise förenade med verkställigheten av de agreed by the Parties concerned. If begärda åtgärderna, om inte de be- Bilaga 1 expenses of a substantial or extra- rörda parterna kommer överens om ordinary nature are or will be requi- annat. Om verkställigheten medför red to fulfil the request, the Parties eller kommer att medföra stora eller shall consult to determine the terms extraordinära kostnader, skall parand conditions under which the terna i samråd fastställa vilka villkor request will be executed as well as som skall gälla för verkställigheten the manner in which the costs shall och på vilket sätt kostnaderna skall be borne. bäras.

20. The Parties shall consider, as 20. Parterna skall om så behövs may be necessary, the possibility of överväga att sluta bilaterala och concluding bilateral or multilaterial multilaterala avtal eller överenskomagreements or arrangements that melser som skulle gagna, förverkliga would serve the purposes of, give eller stärka bestämmelserna 1 denna practical effect to, or enhance the artikel. provisions of this article.

Article 8 Artikel 8

TRANSFER OF PROCEEDINGS ÖVERFÖRANDE AV LAGFÖRING

1. The Parties shall give conside- 1. Parterna skall överväga möjration to the possibility of transfer- ligheten av att till varandra överföra ring to one another proceedings for lagföringen av brott i enlighet med criminal prosecution of offences artikel 3, punkt 1, i fall där överestablished in accordance with ar- förandet kan anses ligga i en korrekt ticle 3, paragraph 1, in cases where rättsskipnings intresse. such transfer is considered to be in the interests of a proper administration of justice.

Article 9 Artikel 9

OTHER FORMS OF CO- ANDRA FORMER AV SAMAR- OPERATION AND TRAINING BETE OCH UTBILDNING

1. The Parties shall co-operate 1. Parterna skall på ett sätt som closely with one another, consistent är förenligt med deras nationella with their respective domestic legal rättsordning och administrativa reand administrative systems, with a glering samarbeta nära med varandra view to enhancing the effectiveness i syfte att effektivisera bekämpof law enforcement action to supp- ningen av brott som anges i artiress the commission of offences kel 3, punkt 1. De skall särskilt, på established in annordance with ar- grundval av bilaterala eller multilateticle 3, paragraph 1. They shall, in rala avtal eller överenskommelser particular, on the basis of bilateral or multilateral agreements or arrangements:

(a) Establish and maintain chan- (a) skapa och upprätthålla komnels of communication between their munikationsvägar mellan sina behöcompetent agencies and services to riga myndigheter och organ för att facilitate the secure and rapid ex- främja ett säkert och snabbt informa-

change of information concerning all tionsutbyte om alla förhållanden röaspects of offences established in rande brott som anges i artikel 3, Bilaga 1 accordance with article 3, para- punkt 1, däri inbegripet, om de begraph 1, including, if the Parties rörda parterna finner det lämpligt, concerned deem it appropriate, links sambanden med annan brottslig with other criminal activities; verksamhet;

(b) Co-operate with one another (b) samarbeta med varandra vid in conducting enquiries, with respect utredning av brott som anges i to offences established in accordance artikel 3, punkt 1, och som har with article 3, paragraph 1, having internationell karaktär i frågor röranan international character, concer- de ning:

(i) The identity, whereabouts and (i) identitet, vistelseort och verkactivities of persons suspected of samhet i fråga om personer som being involved in offences estab- misstänks vara inblandade i brott enlished in accordance with article 3, ligt artikel 3, punkt I; paragraph 1;

(ii) The movement of proceeds or (ii) hur vinning eller egendom property derived from the commis- som härrör från sådana brott förflytsion of such offences; tas;

(iii) The movement of narcotic (iii) hur narkotika, psykotropa drugs, psychotropic substances, ämnen, ämnen upptagna i förtecksubstances in Table I and Table II ning I och förteckning II fogade till of this Convention and instrumen- denna konvention samt hjälpmedel talities used or intended for use in som använts eller är avsedda att anthe commission of such offences; vändas vid förövandet av sådana

brott förflyttas;

(c) In appropriate cases and if (c) i förekommande fall, och när not contrary to domestic law, esta- det inte står i strid med nationell lag, blish joint teams, taking into account sätta upp gemensamma grupper för the need to protect the security of att förverkliga bestämmelserna i persons and of operations, to carry denna punkt under beaktande av out the provisions of this paragraph. personalens och operationernas sä- Officials of any Party taking part in kerhet. Tjänstemän från en part som such teams shall act as authorized by ingår i sådana grupper skall anses the appropriate authorities of the handla på uppdrag av de behöriga Party in whose territory the opera- myndigheterna hos den part inom tion is to take place; in all such ca- vars territorium åtgärden skall äga ses, the Parties involved shall ensure rum. I samtliga sådana fall skall de that the sovereignty of the Party on inblandade parterna säkerställa att whose territory the operation is to suveriäniteten hos den part inom vars take place is fully respected; territorium åtgärden skall äga rum

respekteras till fullo;

(d) Provide, when appropriate, (d) i förekommande fall lämna necessary quantities of substances erforderliga mängder av ämnen för for analytical or investigative purpo- analys- eller utredningsändamål; ses;

(e) Facilitate effective co-ordina- (e) verka för effektiv samordning tion between their competent agen- mellan sina behöriga myndigheter cies and services and promote the och organ samt främja utbyte av perexchange of personnel and other sonal och andra sakkunniga, inkluexperts, including the posting of sive utposterande av sambandsmän. liaison officers.

2. Each Party shall, to the extent 2. Varje part skall i nödvändig necessary, initiate, develop or im- omfattning införa, utveckla eller förprove specific training programmes bättra särskilda utbildningsprogram

for its law enforcement and other för brottsbekämpande personal och personnel, including customs, annan sådan personal som har an- Bilaga 1 charged with the suppression of of- svar för bekämpning av brott enligt fences established in accordance artikel 3, punkt 1, däribland tullwith article 3, paragraph 1. Such personal. Sådana program skall programmes shall deal, in panicular, främst avse följande: with the following:

(a) Methods used in the detection (2) metoder som används för att and suppression of offences estab- spåra och bekämpa brott enligt artilished in accordance with article 3, kel 3, punkt 1; paragraph I;

(b) Routes and techniques used (b) färdvägar och metoder som by persons suspected of being in- används av personer som misstänks volved in offences established in ac- vara inblandade i brott enligt articordance with article 3, pa- kel 3, punkt 1, särskilt i fråga om ragraph 1, particularly in transit transitstater, samt lämpliga motåt- States, and appropriate countermea- gärder; sures;

(c) Monitoring of the import and (c) övervakning av import och export of narcotic drugs, psycho- export av narkotika, psykotropa tropic substances and substances in ämnen och ämnen upptagna i för- Table I and Table II; teckning I och förteckning II;

(d) Detection and monitoring of (d) spårande och övervakning av the movement of proceeds and pro- hur vinning och egendom som härperty derived from, and narcotic rör från brott enligt artikel 3, drugs, psychotropic substances and punkt 1, narkotika, psykotropa ämsubstances in Table I and Table II, nen, ämnen upptagna i företeckand instrumentalities used or inten- ning I och förteckning II och hjälpded for use in, the commission of medel som använts eller är avsedda offences established in accordance att användas vid förövandet av såwith article 3, paragraph 1; dana brott förflyttas;

(e) Methods used for the trans- (€) metoder som används vid fer, concealment or disguise of such överlåtelse, döljande eller maskering proceeds, property and instrumen- av vinning, egendom och hjälpmetalities; del;

(f) Collection of evidence; (f) insamlande av bevismaterial;

(g) Control techniques in free (g) metoder för kontroll i frizoner trade zones and free ports; och frihamnar;

(h) Modern law enforcement (h) moderna brottsbekämpningstechniques. metoder.

3. The Parties shall assist one 3. Parterna skall bistå varandra another to plan and implement med planering och genomförande av research and training programmes forsknings- och utbildningsprogram designed to share expertise in the som syftar till att utbyta kunskaper i areas referred to in paragraph 2 of de i punkt 2 i denna artikel nämnda this article and, to this end, shall ämnesområdena och skall i förealso, when appropriate, use regional kommande fall genom regionala och and international conferences and internationella konferenser och seseminars to promote Co-operation minarier främja samarbetet och stiand stimulate discussion on mulera till diskussion kring frågor av problems of mutual concern, ömsesidigt intresse, däri inbegripet including the special problems and transitstaternas särskilda problem needs of transit States. och behov.

Article 10 Artikel 10

Bilaga 1 INTERNATIONAL CO-OPERA- INTERNATIONELLT SAMAR- TION AND ASSISTANCE FOR BETE OCH BISTÅND TILL TRANSIT STATES TRANSITSTATER

1. The Parties shall co-operate, 1. Parterna skall i största möjliga directly or through competent inter- utsträckning samarbeta, antingen national or regional organizations, to direkt eller genom behöriga interassist and support transit States and, nationella och regionala organisain particular, developing countries in tioner, för att bistå och stödja transitneed of such assistance and support, stater och i synnerhet utvecklingsto the extent possible, through pro- länder som är i behov av sådant " grammes of technical co-operation bistånd och stöd, genom program on interdiction and other related för tekniskt samarbete om förbud activities. och andra hithörande verksamheter.

2. The Parties may undertake, 2. Parterna kan åta sig, antingen directly or through competent inter- direkt eller genom behöriga internanational or regional organizations, to tionella och regionala organisationer, provide financial assistance to such att lämna ekonomiskt bistånd till transit States for the purpose of transitstater för att utöka och föraugmenting and strengthening the stärka den infrastruktur som är nödinfrastructure needed for effective vändig för att effektivt kontrollera control and prevention of illicit traf- och förhindra den olagliga hantefic. ringen.

3. The Parties may conclude 3. Parterna får sluta bilaterala bilateral or multilateral agreements or eller multilaterala avtal eller överensarrangements to enhance the kommelser för att öka effektiviteten i effectiveness of international co- det internationella samarbetet enligt operation pursuant to this article and denna artikel och kan överväga ekomay take into consideration financial nomiska uppgörelser för detta ändaarrangements in this regard. mål.

Article 11 Artikel 11

CONTROLLED DELIVERY KONTROLLERADE

LEVERANSER

1. If permitted by the basic prin- 1. Om det är förenligt med de ciples of their respective domestic grundläggande principerna i deras legal systems, the Parties shall take respektive nationella rättssystem, the necessary measures, within their skall parterna så långt det är möjligt possibilitues, to allow for the appro- vidta erforderliga åtgärder för att på priate use of controlled delivery at grundval av ömsesidiga avtal eller the international level, on the basis överenskommelser tillåta ändarmålsof agreements or arrangements mu- enlig användning av kontrollerade tually consented to, with a view io leveranser på internationell nivå för identifying persons involved in att kunna identifiera personer som är offences established in accordance inblandade i brott enligt artikel 3, with article 3, paragraph 1, and to punkt I, och för att kunna vidta taking legal action against them. rättsliga åtgärder mot dem.

2. Decisions to use controlled 2. Beslut om kontrollerade levedelivery shall be made on a case-by- ranser skall grundas på överenskom-

case basis and may, when neces- melser i varje särskilt fall och kan, sary, take into consideration finan- om så är nödvändigt, avse ekono- Bilaga 1 cial arrangements and understan- miska uppgörelser och överensdings with respect to the exercise of kommelser beträffande berörda parjurisdiction by the Parties con- ters utövning av domsrätt, cerned.

3. Ilicit consignments whose 3. Olagliga sändningar som omcontrolled delivery is agreed to may, fattas av en överenskommelse om with the consent of the Parties con- kontrollerad leverans får, med becerned, be intercepted and allowed rörda parters samtycke, fångas upp to continue with the narcotic drugs och tillåtas fortsätta med de narkoor psychotropic substances intact or tiska eller psykotropa ämnena orörda removed or replaced in whole or in eller avlägsnade eller helt eller delvis pan. ersatta.

Article I2 Artikel 12

SUBSTANCES FREQUENTLY ÄMNEN SOM OFTA ANVÄNDS

USED IN THE ILLICIT MANU- VID OLAGLIG FRAMSTÄLL-

FACTURE OF NARCOTIC NING AV NARKOTIKA ELLER

DRUGS OR PSYCHOTROPIC PSYKOTROPA ÄMNEN SUBSTANCES

1. The Parties shall take the mea- 1. Parterna skall vidta de åtgärder sures they deem appropriate to pre- som de bedömer lämpliga för att vent diversion of substances in förhindra att ämnen upptagna i för- Table I and Table II used for the teckning I och förteckning IH skaffas purpose of illicit manufacture of undan för att användas vid olaglig narcotic drugs or psychotropic framställning av narkotika eller psysubstances, and shall co-operate kotropa ämnen och skall samarbeta with one another to this end. med varandra för detta ändamål.

2. If a Party or the Board has in- 2. Om en part eller styrelsen har formation which in its opinion may tillgång till sådana upplysningar om require the inclusion of a substance ett ämne att ämnet enligt dess mening in Table I or Table HH, it shall notify bör införas i förteckning I eller förthe Secretary-General and furnish teckning II, skall vederbörande göra him with the information in support anmälan om detta till generalsekreteof that notification. The procedure raren och tillställa honom de uppdescribed in paragraphs 2 to 7 of lysningar som utgör grund för anmäthis article shall also apply when a lan. Det i punkterna 2-7 i denna ar- Party or the Board has information tikel angivna förfarandet skall tillämjustifying the deletion of a substance pas även när en part eller styrelsen from Table I or Table H, or the har tillgång till upplysningar som transfer of a substance from one kan motivera att ett ämne stryks i Table to the other. förteckning I eller förteckning !I,

eller att ett ämne fiyttas från den ena

förteckningen till den andra.

3. The Secretary-General shall 3. Generalsekreteraren skall övertransmit such notification, and any lämna en sådan anmälan jämte de information which he considers upplysningar som han anser vara av relevant, to the Parties, to the Com- betydelse till parterna, till kom-

mission, and, where notification is missionen och, när anmälan gjorts made by a Party, to the board. The av en part, till styrelsen. Parterna Bilaga 1 Parties shall communicate their skall tillställa generalsekreteraren comments concerning the noti- sina yttranden rörande anmälan jämte fication to the Seceretary-General, alla ytterligare upplysningar som kan together with all supplementary in- underlätta för styrelsen att göra en formation which may assist the bedömning och för kommissionen Board in establishing an assessment att besluta i frågan. and the Commission in reaching a decision.

4. If the Board, taking into 4. Om styrelsen med hänsyn till account the extent, importance and omfattningen, betydelsen och variadiversity of the licit use of the sub- tionen i den lagliga användningen av stance, and the possibility and ease ämnet i fråga och till möjligheten och of using alternate substances both lättheten av att använda alternativa for licit purposes and for the illicit ämnen för såväl lagliga ändamål som manufacture of narcotic drugs or olaglig framställning av narkotika psychotropic substances, finds: eller psykotropa ämnen, finner

(a) That the substance is fre- (a) att ämnet ofta används för quently used in the illicit manufac- olaglig framställning av ett narkotiture of a narcotic drug or psycho- kum eller psykotropt ämne; tropic substance;

(b) That the volume and extent of (b) att storleken och omfattthe illicit manufacture of a narcotic ningen av den olagliga framställdrug or psychotropic substance crea- ningen av ett narkotikum eller psytes serious public health or social kotropt ämne utgör ett allvarligt hot problems, so as to warrant interra- mot det allmänna hälsotillståndet eltional action, it shall communicate to ler orsakar sociala problem, så att the Commission an assessment of internationella åtgärder är påkallade, the substance, including the likely skall den tillställa kommissionen en effect of adding the substance to bedömning av ämnet, inbegripet en either Table I or Table II on both bedömning av de troliga följderna av licit use and illicit manufacture, att ämnet upptas i förteckning I och together with recommendations of förteckning II för såväl den lagliga monitoring measures, if any, that användningen som den olagliga would be appropriate in the light of framställningen, jämte rekommendaits assessment. tioner om sådana eventuella över-

vakningsåtgärder som kan anses lämpliga.

5. The Commission, taking into 5. Med beaktande av yttrandena

account the comments submitted by från parterna och yttrandena och rethe Parties and the comments and re- kommendationerna från styrelsen, commendations of the Board, whose vars bedömning skall vara avgöassessment shall be determinative as

rande i vetenskapliga frågor, och to scientific matters, and also taking

under vederbörligt hänsynstagande into due consideration any other re-

till andra omständigheter av betylevant factors, may decide by a two-

delse får kommissionen red en mathirds majority of its members to

joritet av två tredjedelar av sina place a substance in Table I or

medlemmar besluta att uppta ett Table II.

ämne i förteckning I eller förteck-

ning II.

6. Any decision of the Com- 6. Meddelande om varje beslut som mission taken pursuant to this article fattas av kommissionen enligt denna Bilaga 1 shall be communicated by the artikel skall av generalsekreteraren Secretary-General to all States and överlämnas till samtliga stater och other entities which are, or which andra organ som är eller är beare entitled to become, Parties to this rättigade att bli parter i denna kon- Convention, and to the Board. Such vention samt till styrelsen. Beslutet decision shall become fully effective skall träda i kraft för varje parts vidwith respect to each Party one hun- kommande 180 dagar efter dagen dred and eighty days after the date of för sådant meddelande. such communication.

7. (a) The decisions of the 7. (a) Beslut som fattas av kom- Commission taken under this article missionen enligt denna artikel skall shall be subject to review by the underställas rådets prövning, om en Council upon the request of any part gör framställning inom 180 da- Party filed within one hundred and gar efter notifikation om beslutet. eighty days after the date of notifica- Framställningen jämte alla upplystion of the decision. The request for ningar av betydelse på vilka framreview shall be sent to the Secretary- ställningen grundas skall sändas till General, together with all relevant generalsekreteraren. information upon which the request for review is based.

(b) The Secretary-General shall (b) Generalsekreteraren skall transmit copies of the request for överlämna kopior av framställningen review and the relevant information jämte alla upplysningar av betydelse to the Commission, to the Board and till kommissionen, till styrelsen och to all the Parties, inviting them to till samtliga parter jämte en uppmasubmit their comments within ninety ning till dem att inkomma med syndays. All comments received shall punkter inom 90 dagar. Alla synbe submitted to the Council for con- punkter som mottas skall föreläggas sideration. rådet för bedömning.

(c) The Council may confirm or (c) Rådet kan fastställa eller uppreverse the decision of the Com- häva kommissionens beslut. Medmission Notification of the delande om rådets beslut skall över- Council” s decision shall be trans- lämnas till samtliga stater och andra mitted to all States and other entities organ som är eller är berättigade att which are, or which are entitled to bli parter i denna konvention samt till become, Parties to this Convention, kommissionen och styrelsen. to the Commission and to the Board.

8. (a) Without prejudice to the 8. (a) Utan att inkräkta på den generality of the provisions contai- generella giltigheten av bestämmelned in paragraph 1 of this article serna i punkt 1 i denna artikel eller and the provisions of the 1961 bestämmelserna i 1961 års konven- Convention, the 1961 Convention as tion, 1961 års konvention med amended and the 1971 Convention, ändringar och 1971 års konvention the Parties shall take the measures skall parterna vidta de åtgärder de they deem appropriate to monitor the anser lämpliga för att övervaka sådan manufacture and distribution of tillverkning och distribution av i substances in Table I and Table H förteckning I och förteckning II anwhich are carried out within their givna ämnen som förekommer inom territory, deras territorium.

(b) To this end, the Parties may: (b) För detta ändamål kan par-

terna

(i) Control all persons and enter- (i) övervaka alla enskilda persoprises engaged in the manufacture ner och företag som ägnar sig åt till- Bilaga 1 and distribution of such substances; verkning och distribution av sådana

ämnen;

(ii) Control under licence the (ii) övervaka genom särskilda establishment and premises in which tillstånd de anläggningar och lokaler such manufacture or distribution där sådan tillverkning och distribumay take place; tion kan äga rum;

(ii) Require that licensees obtain (ii) fordra att de som har tillstånd a permit for conducting the aforesaid att bedriva nämnda verksamhet skaf- Operations; far sig särskilda tillståndsbevis för

detta;

(iv) Prevent the accumulation of (iv) förhindra att det hos tillversuch substances in the possession of kare och distributörer lagras större manufactures and distributors, in mängder av sådana ämnen än vad excess of the quantities required for som med hänsyn till marknadsläget the normal conduct of business and behövs för den normala driften. the prevailing market conditions.

9. Each Party shall, with respect 9. Varje part skall i fråga om ämto substances in Table l and nen upptagna i förteckning I och Table II, take the following mea- förteckning II, vidta följande åtgärsures: der:

(a) Establish and maintain a sys- (a) Införa och upprätthålla ett tem to monitor international trade in system för övervakning av den insubstances in Table I and Table II ternationella handeln med ämnen in order to facilitate the identification angivna i förteckning I och förteckof suspicious transactions. Such ning II för att underlätta spårandet monitoring systems shall be applied av misstänkta transaktioner. Sådana in close co-operation with manufac- övervakningssystem skall tillämpas i tures, importers, exporters, whole- nära samarbete med tillverkare, imsalers and retailers, who shall in- portörer, exportörer, grossister och form the competent authorities of detaljister, vilka skall underrätta de suspicious orders and transactions. behöriga myndigheterna om miss-

tänkta beställningar och transak-

tioner.

(b) Provide for the seizure of any (b) Vidta åtgärder för att beslagta substance in Table I or Table II if ämnen angivna i förteckning I eller there is sufficient evidence that it is UU, om det finns tillräckliga bevis för for use in the illicit manufacture of a att sådana ämnen är avsedda att narcotic drug or psychotropic sub- användas vid olaglig framställning stance. av ett narkotikum eller psykotropt

ämne;

(c) Notify, as soon as possible, (c) underrätta behöriga myndigthe competent authorities and ser- heter hos berörda parter så snart som vices of the Parties concerned if möjligt om det finns anledning att there is reason to believe that the im- misstänka att importen, exporten elport, export or transit of a substance ler transiteringen av ett ämne angivet in Table I or Table II is destined for i förteckning I eller förteckning II the illicit manufacture of narcotic är avsett för olaglig framställning av drugs or psychotropic substances, narkotika eller psykotropa ämnen including in particular information och därvid rapportera särskilt om about the means of payment and any betalningssättet och andra väsentliga other essential elements which led to omständigheter som föranlett missthat belief. tankar.

(d) Require that imports and ex- (d) fordra att import- och exportports be properly labelled and do- försändelser förses med vederbörliga Bilaga 1 cumented. Commercial documents etiketter och dokument. På affärssuch as invoices, cargo manifests, handlingar, såsom fakturor, fraktcustoms, transport and other ship- manifest, tull-, transport- och andra ping documents shall include the skeppningsdokument, skall anges names, as stated in Table 1 or namnen enligt förteckning I eller Table II, of the substances being förteckning II på de ämnen som imimported or exported, the quantity porteras eller exporteras samt namn being imported or exported, and the och adress på exportören, importöname and address of the exporter, ren och, om det är känt, varumottathe importer and, when available, garen. the consignee.

(e) Ensure that documents refer- (e) Säkerställa att de i punkt (d) red to in subparagraph (d) of this pa- nämnda handlingarna förvaras under ragraph are maintained for a period en period av minst två år och att de of not less than two years and may kan göras tillgängliga för inspektion be made available for inspection by av behöriga myndigheter. the competent authorities,

10. (a) In addition to the provi- 10. (a) Utöver bestämmelserna i sions of paragraph 9, and upon re- punkt 9 och efter framställning av quest to the Secretary-General by the den berörda parten till generalsekreinterested Party, each Party from teraren skall en part från vars territowhose territory a substance in rium ett ämne angivet i förteckning I Table I is to be exported shall en- skall exporteras säkerställa att dess sure that, prior to such export, the behöriga myndigheter innan exporfollowing information is supplied by ten äger rum förser de behöriga its competent authorities to the com- myndigheterna i importlandet med petent authorities of the importing följande upplysningar: country:

(i) Name and address of the ex- (i) namn och adress på exportöporter and importer and, when avai- ren, importören och, om det är känt, lable, the consignee; varumottagaren;

(ii) Name of the substance in (ii) ämnets benämning enligt för- Table I; teckning I;

(iii) Quantity of the substance to (iii) mängden av ämnet som skall be exported; exporteras;

(iv) Expected point of entry and (iv) planerad plats för gränspasexpected date of dispatch; sering och planerat avsändningsda-

tum;

(v) Any other information which (v) alla andra uppgifter om vilka is mutually agreed upon by the överenskommelse träffats mellan Parties. parterna.

(b) A Party may adopt more (b) En part kan införa striktare strict or severe measures of control eller strängare kontrollåtgärder än than those provided by this pa- som föreskrivs i denna bestämmelse, ragraph if, in its opinion, such mea- om sådana åtgärder enligt partens sures are desirable or necessary. mening är önskvärda eller nödvän-

diga.

11. Where a Party furnishes in- 11. När en part lämnar en annan formation to another Party in accor- part upplysningar enligt punkterna 9 dance with paragraphs 9 and 10 of och 10 i denna artikel, får den part this article, the Party furnishing such som lämnar dessa upplysningar forinformation may require that the dra att den mottagande parten iakttar

Party receiving it keep confidential sekretess beträffande handels-, afany trade, business, commercial or färs- och yrkeshemlighet eller annan Bilaga 1 professional secret or trade process. hemlighet av kommersiell natur eller

i fråga om tillverkningsprocesser.

12. Each Party shall furnish 12. Varje part skall årligen, i den annually to the Board, in the form form och på det sätt som styrelsen and manner provided for by it and föreskriver och på formulär som styon forms made available by it, relsen tillhandahåller, lämna styrelinformation on: sen uppgifter om

(a) The amounts seized of sub- (a) de mängder av de i förteckstances in Table I and Table II and, ning I och förteckning II angivna when known, their origin; ämnena som tagits i beslag och de-

ras ursprung om detta är känt;

(b) Any substance not included (b) varje ämne som inte är angiin Table I or Table II which is vet i förteckning I eller förteckning identified as having been used in Il, vars användning vid olaglig illicit manufacture of narcotic drugs framställning av narkotika eller psyor psychotropic substances, and kotropa ämnen har fastställts, om which is deemed by the Party to be parten anser att ämnet har sådan besufficiently significant to be brougat tydelse att det bör anmälas till styrelto the attention of the Board; sen;

(c) Methods of diversion and il- (c) metoder för undanskaffande licit manufacture. och olaglig framställning.

13. The Board shall report an- 13. Styrelsen skall årligen lämna nually to the Commission on the en rapport till kommissionen om hur implementation of this article and the bestämmelserna i denna artikel ge- Commission shall periodically re- nomförs, och kommissionen skall view the adequacy and propriety of med jämna mellanrum pröva huruvi- Table I and Table II. da förteckning I och förteckning II

är tillräckliga och ändamålsenliga.

14. The provisions of this article 14. Bestämmelserna i denna arshall not apply to pharmaceutical tikel skall inte tillämpas på läkemedel preparations, nor to other prepara- eller andra beredningar som innehåltions containing substances in ler ämnen angivna i förteckning I Table I or Table II that are com- eller förteckning II, om de är sampounded in such a way that such mansatta på sådant sätt att ämnena substances cannot be easily used or inte kan användas eller återvinnas på recovered by readily applicable me- ett enkelt sätt. ans.

Article 13 Anikel 13

MATERIALS AND EQUIPMENT MATERIAL OCH UTRUSTNING

The Parties shall take such mea- Parterna skall vidta de åtgärder sures as they deem appropriate to som de bedömer lämpliga för att prevent trade in and the diversion of förhindra handel med och undanmaterials and equipment for illicit skaffande av material och utrustning production or manufacture of narco- för olaglig framställning av narkotika tic drugs and psychotropic substan- och psykotropa ämnen och skall ces and shall co-operate to this end. samarbeta för detta ändamål.

Artikel 14 Artikel I4

Bilaga 1

MEASURES TO ERADICATE ÅTGÄRDER FÖR ATT UTROTA

ILLICIT CULTIVATION OF OLAGLIG ODLING AV VÄXTER

NARCOTIC PLANTS AND TO INNEHÅLLANDE NARKOTISKA

ELIMINATE ILLICIT DEMAND ÄMNEN OCH FÖR ATT UNDAN-

FOR NARCOTIC DRUGS AND RÖJA OLAGLIG EFTERFRÅGAN PSYCHOTROPIC SUBSTANCES PÅ NARKOTIKA OCH PSYKO- TROPA ÄMNEN

1. Any measures taken pursuant 1. De åtgärder som vidtas av to this Convention by Parties shall parterna enligt denna konvention not be less stringent than the provi- skall inte vara mindre stringenta än sions applicable to the eradication of de bestämmelser avseende bekämpillicit cultivation of plants containing ning av olaglig odling av växter innarcotic and psykotropic substances nehållande narkotiska och psykoand to the elimination of illicit de- tropa ämnen och undanröjande av mand for narcotic drugs and olaglig efterfrågan på narkotika och psychotropic substances under the psykotropa ämnen som gäller enligt provisions of the 1961 Convention, 1961 års konvention, 1961 års konthe 1961 Convention as amended vention med ändringar och 1971 års and the 1971 Convention. konvention.

2. Each Party shall take appro- 2. Varje part skall vidta lämpliga priate measures to prevent illicit cul- åtgärder för att förhindra olaglig tivation of and to eradicate plants odling av växter innehållande narkocontaining narcotic or psychotropic tiska eller psykotropa ämnen, såsom substances, such as opium poppy, vallmo, kokabuskar och cannabiscoca bush and cannabis plants, cul- växter, och för att utrota växter av tivated illicitly in its territory. The detta slag som odlas olagligt inom measures adopted shall respect fun- dess område. Åtgärderna skall vidias damental human rights and shall take under beaktande av grundläggande due account of traditional licit uses, mänskliga rättigheter och med vewhere there is historic evidence of derbörlig hänsyn såväl till traditionell such use, as well as the protection of laglig användning, där det finns the environment. historiska belägg för sådan använd-

ning, som till miljövårdsaspekterna.

3. (a) The Parties may co-operate 3. (a) Parterna kan samarbeta för to increase the effectiveness of era- att öka effektiviteten av utrotningsindication efforts. Such co-operation satserna. Sådant samarbete kan ommay, inter alia, include support, fatta bl.a. stöd, där så är lämpligt, till when appropriate, for integrated ru- en integrerad utveckling på landsral development leading to economi- bygden som syftar till ekonomiskt cally viable alternatives to illicit cul- hållbara alternativ till olaglig odling. tivation. Factors such as access to Innan sådana utvecklingsprogram markets, the availability of resources för landsbygden genomförs, skall and prevailing socio-economic con- hänsyn tas till sådana faktorer som ditions should be taken into account tillgång till marknader och resurser before such rural development samt till de rådande socioekonoprogrammes are implemented. The miska förhållandena. Parterna kan Parties may agree on any other app- komma överens om andra lämpliga ropriate measures of co-operation. samarbetsåtgärder.

(b) The Parties shall also faciliti- (b) Parterna skall även medverka tate the exchange of scientific and till vetenskapligt och tekniskt utbyte technical information and the con- och till forskning om utrotning. duct of research concerning eradication.

N

(c) Whenever they have common (c) När parter har gemensamma frontiers, the Parties shall seek to gränser, skall de sträva efter att sam- Bilaga 1 co-operate in eradication program- arbeta om utrotningsprogram i sina mes in their respective areas along respektive gränsområden. those frontiers.

4, The Parties shall adopt appro- 4. Parterna skall vidta lämpliga priate measures aimed at eliminating åtgärder för att eliminera eller minor reducing illicit demand for narco- ska olaglig efterfrågan på narkotika tic drugs and psychotropic substan- och psykotropa ämnen för att därces, with a view to reducing human med minska mänskligt lidande och suffering and eliminating financial undanröja de ekonomiska drivkrafincentives for illicit traffic. These terna till den olagliga hanteringen. measures may be based, inter alia Dessa åtgärder kan utgå bl.a. från on the recommendations of the rekommendationerna från Förenta United Nations, specialized agencies nationerna, Förenta nationernas of the United Nations such as the fackorgan sådana som Världshälso- World Health Organization, and organisationen, och andra behöriga other competent international organi- internationella organisationer samt zations, and on the Comprehensive även, i fråga om statliga och icke- Multidisciplinary Outline adopted by statliga organs och enskildas insatser the International Conference on för förebyggande verksamhet, be- Drug Abuse and Illicit Trafficking, handling och rehabilitering, den omheld in 1987, as it pertains to fattande tvärvetenskapliga översikt governmental and non-governmental som antogs av 1987 års internatioagencies and private efforts in the nella konferens om narkotikamissfields of prevention, treatment and bruk och olaglig hantering av narkorehabilitation. The Parties may enter tika. Parterna kan ingå bilaterala eller into bilateral or multilateral multilaterala avtal eller överenskomagreements or arrangements aimed at melser som syftar till att eliminera eliminating or reducing illicit de- eller minska olaglig efterfrågan på mand for narcotic drugs and narkotika och psykotropa ämnen. psychotropic substances.

5. The Parties may also take ne- 5. Parterna kan även vidta nödcessary measures for early destruc- vändiga åtgärder för att narkotika, tion or for lawful disposal of the psykotropa ämnen och ämnen annarcotic drugs, psychotropic sub- givna i förteckning I och förteckstances and substances in Table I ning II som har tagits i beslag eller and Table II which have been seized förverkats skall förstöras i ett tidigt or confiscated and for the admissi- skede eller komma till laglig anbility as evidence of duly certified vändning och för att erforderliga necessary quantities of such sub- mängder av sådana ämnen, vederstances. börligen bestyrkta, skall tillåtas som

bevisning.

Article 15 Artikel I5

COMMERCIAL CARRIERS YRKESMÄSSIGA

FRAKTFÖRARE

1. The Parties shall take appro- 1. Parterna skall vidta lämpliga priate measures to ensure that means åtgärder för att säkerställa att transof transport operated by commercial portmedel som används av yrkescarriers are not used in the commis- mässiga fraktförare inte utnyttjas vid

sion of offences established in ac- brott som anges i artikel 3, punkt 1. cordance with article 3, para- Sådana åtgärder kan innefatta sär- Bilaga 1 graph 1; such measures may include skilda överenskommelser med yrspecial arrangements with commer- kesmässiga fraktförare. cial carriers.

2. Each Party shall require com- 2. Varje part skall fordra att yrmercial carriers to take reasonable kesmässiga fraktförare vidtar skäliga precautions to prevent the use of säkerhetsanordningar för att förhintheir means of transport for the dra att deras transportmedel används commission of offences established vid brott enligt artikel 3, punkt 1. in accordance with article 3, pa- Sådana säkerhetsanordningar kan ragraph 1. Such precautions may omfatta include:

(a) If the principal place of (a) om en yrkesmässig fraktförabusiness of a commercial carrier is res huvudsakliga verksamhet bedrivs within the territory of the Party: inom partens territorium,

(i) Training of personnel to (i) utbildning av personal i att identify suspicious consignments or identifiera misstänkta försändelser persons; eller personer;

(ii) Promotion of integrity of (11) åtgärder för att stärka persopersonnel; nalens integritet;

(b) If a commercial carrier is (b) om en yrkesmässig fraktföoperating within the territory of the rare är verksam inom partens territo- Party: rium,

(i) Submission of cargo mani- (i) inlämnande av fraktmanifest i fests in advance, whenever possible; förväg, där så är möjligt;

(ii) Use of tamper-resistant, (ii) användning av manipulaindividually verifiable seals on con- tionssäkra, individuellt kontrollertainers; bara containerförseglingar;

(iii) Reporting to the appropriate (iii) anmälan utan dröjsmål till authorities at the earliest opportunity behöriga myndigheter av alla missall suspicious circumstances that tänkta omständigheter som kan ha may be related to the commission of samband med brott enligt artikel 3, offences established in accordance punkt 1. with article 3, paragraph 1.

3. Each Party shall seek to en- 3. Varje part skall sträva efter att sure that commercial carriers and the yrkesmässiga fraktförare och behöappropriate authorities at points of riga myndigheter samarbetar vid entry and exit and other customs gränsövergångar och inom andra control areas co-operate, with a view tullkontrollområden för att förhindra to preventing unauthorized access to att obehöriga får tillträde till transmeans of transport and cargo and to portmedel och last och för att geimplementing appropriate security nomföra lämpliga säkerhetsåtgärder. measures.

Article 16 Artikel 16

COMMERCIAL DOCUMENTS AFFÄRSHANDLINGAR OCH AND LABELLING OF EXPORTS ETIKETTER PÅ EXPORTGODS

1. Each Party shall require that 1. Varje part skall fordra att lag-

lawful exports of narcotic drugs and liga exportförsändelser av nårkotika

psychotropic substances be properly och psykotropa ämnen skall vara

quirements for documentation under över dokumentationskraven enligt Bilaga 1 article 31 of the 1961 Convention, artikel 31 i 1961 års konvention, article 31 of the 1961 Convention as artikel 31 1961 års konvention med amended and article 12 of the 1971 ändringar och artikel 12 i 1971 års Convention, commercial documents konvention skall i affärshandlingar such as invoices, cargo manifests, såsom fakturor, fraktmanifest, tull-, Customs, transport and other ship- transport- och andra skeppningsdoping documents shall include the kument, anges benämningarna enligt names of the narcotic drugs and respektive förteckningar i 1961 års psychotropic substances being ex- konvention, 1961 års konvention ported as set out in the respective med ändringar och 1971 års kon- Schedules of the 1961 Convention, vention på den narkotika och de the 1961 Convention as amended psykotropa ämnen som exporteras, and the 1971 Convention, the den exporterade mängden samt namn quantity being exported, and the och adress på exportören, importöname and address of the exporter, ren och, om det är känt, varumottathe importer and, when available, garen. the consignee.

2. Each Party shall require that 2. Varje part skall fordra att exconsignments of narcotic drugs and portförsändelser med narkotika och psychotropic substances being ex- psykotropa ämnen inte åsätts orikti ported be not mislabelled. märkning. :

Article 17 Artikel 17

ILLICIT TRAFFIC BY SEA OLAGLIG HANTERING TILL HAVS

1. The Parties shall co-operate to 1. Parterna skall samarbeta i the fullest extent possible to supp-' största möjliga utsträckning för att ress illicit traffic by sea, in confor- bekämpa den olagliga hanteringen till mity with the international law of the havs på ett sätt som står i överenssea. stämmelse med den internationella

havsrätten.

2. A Party which has reasonable 2. En part som har skälig anledgrounds to suspect that a vessel ning att misstänka att ett fartyg, som flying its flag or not displaying a för dess flagga eller som inte visar flag or marks of registry is engaged någon flagga eller registreringsmärin illicit traffic may request the assis- ken utnyttjas för olaglig hantering, tance of other Parties in suppressing kan begära hjälp från andra parter för its use for that purpose. The Parties att hindra att fartyget används för so requested shall render such assis- sådant ändamål. Parter som mottar tance within the means available to en sådan framställning skall lämna them. det begärda biståndet så långt det är

möjligt.

3. A Party which has reasonable 3. En part som har skälig anledgrounds to suspect that a vessel ning att misstänka att ett fartyg som exercising freedom of navigation in utövar sin rätt till fri sjöfart enligt accordance with international law internationell rätt och som för en anand flying the flag or displaying nan parts flagga eller visar en annan marks of registry of another Party is parts registreringsmärken utnyttjas engaged in illicit traffic may so för olaglig hantering kan anmäla

notify the flag State, request detta till flaggstaten, begära bekräfconfirmation of registry and, if con- telse på registreringen och, om be- Bilaga 1 firmed, request authorization form kräftelse ges, begära tillstånd från the flag State to take appropriate flaggstaten att vidta lämpliga åtgärder measures in regard to that vessel. beträffande fartyget.

4. In accordance with pa- 4. I överensstämmelse med ragraph 3 or in accordance with punkt 3 eller gällande traktater meltreaties in force between them or in lan parterna eller avtal eller överensaccordance with any agreement or kommelser i övrigt som träffats av arrangement otherwise reached parterna kan flaggstaten ge den anbetween those Parties, the flag State sökande staten tillstånd att bl.a may authorize the requesting State to, inter alia: - (a) Board the vessel; (a) borda fartyget;

(b) Search the vessel; (b) genomsöka fartyget;

(c) If evidence of involvement in (c) om bevis på inblandning i illicit traffic is found, take appropri- olaglig hantering påträffas, vidta ate action with respect to the vessel, lämpliga åtgärder beträffande fartypersons and cargo on board. get, personerna och lasten ombord.

5. Where action is taken pur- 5. När åtgärder vidtas enligt suant to this article, the Parties denna artikel, skall berörda paner ta concerned shall take due account of vederbörlig hänsyn till kravet att inte the need not to endanger the safety säkerheten för människoliv till sjöss of life at sea, the security of the eller fartygets och lastens säkerhet vessel and the cargo or to prejudice äventyras och att inte inkräkta på the commercial and legal interests of flaggstatens eller annan berörd stats the flag State or any other interested affärsintressen eller rättsliga intres- State. sen.

6. The flag State may, consistent 6. Flaggstaten får, i den mån det with its obligations in paragraph 1 är förenligt med dess skyldigheter of this article, subject its authoriza- enligt punkt 1 i denna artikel, företion to conditions to be mutually na sitt tillstånd med villkor som skall agreed between it and the requesting avtalas mellan parterna, däri in- Party, including conditions relating begripet villkor rörande ansvar. to responsibility.

7. For the purposes of para- 7. För att uppfylla syftet med graphs 3 and 4 of this anicle, a bestämmelserna i punkterna 3 och 4 Party shall respond expeditiously to i denna artikel skall en part utan a request from another Party to dröjsmål besvara en framställning determine whether a vessel that is från en annan part huruvida ett fartyg flying its flag is entitled to do so, som för dess flagg är berättigat därand to requests for authorization till samt framställningar om tillstånd made pursuant to paragraph 3. At enligt punkt 3. Samtidigt som en the time of becoming a Party to this part ansluter sig till denna konven- Convention, each Party shall desig- tion skall den utse ett centralorgan nate an authority or, when neces- eller, om så erfordras, flera sådana sary, authorities to receive and organ som har att motta och svara på respond to such requests. Such sådana framställningar. Notifikation designation shall be notified through om behörigt organ skall genom gethe Secretary-General to all other neralsekreteraren tillställas alla andra Parties within one month of the parter inom en månad efter det att ett designation. sådant organ har utsetts.

7 Riksdagen 1990/91.1 saml. Nr 127

8. A Party which has taken any 8. En part som har vidtagit någon action in accordance with this article åtgärd enligt denna artikel skall ome- Bilaga 1 shall promptily inform the flag State delbart underrätta den berörda flaggconcerned of the results of that staten om resultatet av åtgärden. action.

9. The Parties shall consider 9. Parterna skall överväga att entering into bilateral or regional sluta bilaterala eller regionala avtal agreements or arrangements to carry elier överenskommelser för att för- Out, or to enhance the effectiveness verkliga eller öka verkan av beof, the provisions of this article. stämmelserna i denna artikel.

10. Action pursuant to para- 10. Åtgärder enligt punkt 4 i

' graph 4 of this article shall be denna artikel skall endast genomcarried out only by warships or mili- föras av örlogsfartyg eller militära tary aircraft, or other ships or air- luftfartyg eller andra fartyg eller luft- Craft clearly marked and identifiable fartyg, som bär tydliga märken som as being on government service and visar att de är i statens tjänst och veauthorized to that effect. derbörligen bemyndigade.

11. Any action taken in accor- 11. Åtgärder enligt denna artikel dance with this article shall take due skall vidtas med beaktande av kravet account of the need not to interfere att inte inkräkta på eller påverka with or affect the rights and obliga- kuststaters rättigheter och skyldighetions and the exercise of jurisdiction ter eller utövning av domsrätt enligt of coastal States in accordance wi:h den internationella havsrätten. the international law of the sea.

Article 18 Artikel 18

FREE TRADE ZONES AND FREE FRIZONER OCH FRIHAMNAR PORTS

1. The Parties shall apply measu- 1. Parterna skall bekämpa olaglig res to suppress illicit traffic in nar- hantering av narkotika, psykotropa cotic drugs, psychotropic substances ämnen och ämnen angivna i förand substances in Table 1 och teckning I och förteckning II i fri- Table II in free trade zones and in zoner och frihamnar genom åtgärder free ports that are no less stringent som inte är mindre stringenta än de than those applied in other parts of åtgärder som de vidtar i andra delar their territories. av sina territorier.

2. The Parties shall endeavour: 2. Parterna skall sträva efter att

(a) To monitor the movement of (a) övervaka gods och personer i goods and persons in free trade frizoner och frihamnar och för detta zones and free ports, and, to that ändamål bemyndiga behöriga mynend, shall empower the competent digheter att visitera laster och in- och authorities to search cargoes and in- utgående fartyg, däri inbegripet fricoming and outgoing vessels, tidsbåtar och fiskefartyg, luftfartyg including pleasure craft and fishing och fordon samt, i förekommande vessels, as well as aircraft and fall, besättningsmedlemmar, passa-: vehicles and, when appropriate, to gerare och deras bagage; search crew members, passengers and their baggage;

(b) To establish and maintain a (b) införa och upprätthålla ett system to detect consignments sus- system för att spåra upp försändelser Bilaga 1 pected of containing narcotic drugs, som misstänks innehålla narkotika, psychotropic substances and sub- psykotropa ämnen eller ämnen uppstances in Table I and Table II tagna i förteckning I och förteckning passing into or out of free trade IH och som förs in i eller ut ur frizones and free ports; zoner och frihamnar.

(c) To establish and maintain (c) införa och upprätthålla översurveillance systems in harbour and vakningssystem i hamn- och varvsdock areas and at airports and border områden, vid flygplatser och gränscontrol points in free trade zones and kontroller i frizoner och frihamnar. free ports.

Article 19 Artikel 19

THE USE OF THE MAILS ANVÄNDNING AV POSTFÖR-

BINDELSER

1. In conformity with their obli- 1. I överensstämmelse med sina gations under the Conventions of the skyldigheter enligt världspostkon- Universal Postal Union, and in ac- ventionen och i enlighet med de cordance with the basic principles of grundläggande principerna i den natheir domestic legal systems, the tionella rättsordningen skall parterna Parties shall adopt measures to sup- vidta åtgärder för att förhindra anpress the use of the mails for illicit vändningen av postförbindelser för traffic and shall co-operate with one olaglig hantering och skall samaranother to that end. beta med varandra för detta ändamål.

2. The measures referred to in 2. Åtgärderna som åsyftas i paragraph 1 of this article shall punkt 1 i denna artikel skall omfatta i include, in particular: första hand

(a) Co-ordinated action for the (2) samordnade åtgärder för att prevention and repression of the use förhindra och bekämpa användof the mails for illicit traffic; ningen av postförbindelser för olag-

lig hantering;

(b) Introduction and maintenance (b) introduktion och upprätthålby authorized law enforcement per- lande, med hjälp av behörig brottssonnel of investigative and control bekämpande personal, av undertechniques designed to detect illicit söknings- och kontrollmetoder som consignments of narcotic drugs, är utformade för att spåra olagliga psychotropic substances and sub- postförsändelser med narkotika, stances in Table I and Table II in psykotropa ämnen eller ämnen anthe mails; givna i förteckning I och förteck-

ning II;

(c) Legislative measures to en- (c) lagstiftning för att möjliggöra able the use of appropriate means to användning av ändamålsenliga mesecure evidence required for judicial toder för att säkra sådana bevis som proceedings. krävs för rättsliga förfaranden.

Bilaga 1 INFORMATION TO BE UPPLYSNINGAR SOM SKALL FURNISHED BY THE PARTIES LAMNAS AV PARTERNA

1. The Parties shall furnish, 1. Parterna skall genom generalthrough the Secretary-General, in- sekreteraren lämna upplysningar till formation to the Commission on the kommissionen i fråga om tillämpworking of this Convention in their ningen av konventionen inom deras territories and, in particular: territorier och i synnerhet om:

(a) The text of laws and regula- (a) texterna i de lagar och andra tions promulgated in order to give författningar som antagits för att effect to the Convention; sätta konventionen i kraft;

(b) Particulars of cases of illicit (b) uppgifter om sådana enskilda traffic within their jurisdiction which fall rörande olaglig hantering under they consider important because of deras jurisdiktion som de anser av new trends disclosed, the quantities betydelse på grund av antingen nya involved, the sources from which utvecklingslinjer som upptäckts eller the substances are obtained, or the mängderna som har förekommit, methods employed by persons so källorna varifrån ämnena kommit elengaged. ler metoderna som använts av de in-

blandade personerna.

2. The Parties shall furnish such 2. Parterna skall lämna angivna information in such a manner and by upplysningar på det sätt och vid de such dates as the Commission may tidpunkter som kommissionen berequest. gär.

Article 21 Artikel 21

FUNCTIONS OF THE COM- KOMMISSIONENS UPPGIFTER MISSION

The Commission is authorized to Kommission har befogenhet att consider all matters pertaining to the undersöka alla frågor som rör syfaims of this Convention and, in par- tena med denna konvention och i ticular: synnerhet

(a) The Commission shall, on (a) skall kommissionen, på the basis of the information sub- grund av upplysningarna som lämmitted by the Parties in accordance nas av parterna enligt artikel 20, with Article 20, review the opera- granska tillämpningen av denna kontion of this Convention; vention,

(b) The Commission may make (b) kan kommissionen framlägga suggestions and general recommen- förslag och allmänna rekommendadations based on the examination of tioner grundade på en granskning av the information received from the de upplysningar som lämnats av Parties; parterna;

(c) The Commission may call the (c) kan kommissionen fästa styattention of the Board to any matters relsens uppmärksamhet på frågor which may be relevant to the som kan vara av betydelse för styrelfunctions of the Board; sens uppgifter;

(d) The Commission shall, on (d) skall kommissionen, beträfany matter referred to it by the Board fande ärenden som hänskjutits till under article 22, paragraph 1(b), den av styrelsen enligt punkt 1 (b) i take such action as it deems appro- artikel 22, vidta sådana åtgärder priate; som den anser lämpliga;

conformity with the procedures laid ensstämmelse med de förfaranden Bilaga 1 down in article 12, amend Table I som föreskrivs i artikel 12 vidta and Table II; ändringar i förteckning I och för-

teckning II;

(fy) The Commission may draw (fy kan kommissionen fästa ickethe attention of non-Parties to deci- parters uppmärksamhet på de beslut sions and recommendations which it och rekommendationer som komadopts under this Convention, with missionen fattar enligt denna kona view to their considering taking vention för att de skall kunna överaction in accordance therewith. väga att vidta motsvarande åtgärder.

Article 22 Artikel 22

FUNTIONS OF THE BOARD STYRELSENS UPPGIFTER

1. Without prejudice to the func- 1. Utan att inkräkta på kommistions of the Commission under ar- sionens uppgifter enligt artikel 21 ticle 21, and without prejudice to eller på styrelsens och kommissiothe functions of the Board and the nens uppgifter enligt 1961 års kon- Commission under the 1961 vention, 1961 års konvention med Convention, the 1961 Convention as ändringar och 1971 års konvention; amended and the 1971 Convention;

(a) If, on the basis of its exami- (a) om styrelsen på grund av den nation of information available to it, information som denna, generalto the Secretary-General or to the sekreteraren eller kommissionen har Commission, or of information tillgång till eller på grund av upplyscommunicated by United Nations ningar som den mottagit från Förenta organs, the Board has reason to be- nationernas organ, har anledning lieve that the aims of this anta att konventionens syften i frågor Convention in matters related to its som faller under styrelsens behörigcompetence are not being met, the het inte uppfylls, kan styrelsen an- Board may invite a Party or Parties moda en eller flera parter att lämna to furnish any relevant information; vederbörliga upplysningar;

(b) With respect to articles 12, (b) vad avser artiklarna 12, 13 13 and 16; och 16;

(i) After taking action under sub- (1) efter att ha vidtagit åtgärder i paragraph (a) of this article, the enlighet med (a) i denna artikel kan Board, if satisfied that it is necessary styrelsen, om den anser detta vara to do so, may call upon the Party nödvändigt, anmoda den berörda concerned to adopt such remedial parten att vidta sådana åtgärder till measures as shall seem under the rättelse som efter omständigheterna circumstances to be necessary for bedöms nödvändiga för att uppfylla the execution of the provisions of bestämmelserna i artiklarna 12, 13 articles 12, 13 and 16; och 16;

(ii) Prior to taking action under (ii) innan den vidtar åtgärder en- (iii) below, the Board shall treat as ligt (iii) nedan, skall styrelsen beconfidential its communications with handla sina meddelanden till den bethe Party concerned under the pre- rörda parten enligt föregående ceding subparagraphs; stycken som konfidentiella;

(iii) If the Board finds that the (11) om styrelsen finner att den Party concerned has not taken re- berörda parten inte har vidtagit såmedial measures which it has been dana åtgärder till rättelse som den har called upon to take under this subpa- anmodats till enligt (i), kan styrelsen ragraph, it may call the attention of fästa parternas, rådets och kommisthe Parties, the Council and the sionens uppmärksamhet på frågan.

8 Riksdagen 1990191. I saml. Nr 127

port published by the Board under relsen enligt detta stycke skall den Bilaga 1 this subparagraph shall also contain även innehålla den berörda partens the views of the Party concerned if synpunkter, om parten begär det. the latter so requests.

2. Any Party shall be invited to 2. Då styrelsen vid sammanträde be represented at a meeting of the skall behandla en fråga under denna Board at which a question of direct artikel som direkt berör en viss part, interest to it is to be considered ur- skall parten inbjudas att låta sig reder this article. presenteras vid sammanträdet.

3. If in any case a decision of the 3. Om styrelsens beslut enligt Board which is adopted under this denna artikel inte är enhälligt, skall article is not unanimous, the views även minoritetens åsikter anges. of the minority shall be stated.

4. Decisions of the Board under 4. Beslut av styrelsen enligt denthis article shall be taken by a two- na artikel skall fattas med en majorithirds majority of the whole number tet av två tredjedelar av styrelsens of the Board. samtliga medlemmar.

5. In carrying out its functions 5. Vid fullgörandet av sina upppursuant to subparagraph 1 (a) of gifter enligt 1 (a) i denna artikel skall this article, the Board shall ensure styrelsen säkerställa att alla upplysthe confidentiality of all information ningar som kan komma till dess which may cone into its Possession. kännedom förblir konfidentieila.

6. The Board's responsibility 6. Styrelsens behörighet enligt under this article shall not apply to denna artikel skall inte omfatta verkthe implementation of treaties or ställande av fördrag eller avtal som agreements entered into between slutits mellan parterna enligt be- Parties in accordance with the pro- stämmelserna i denna konvention. visions of this Convention.

7. The provisions of this article 7. Bestämmelserna i denna artishall not be applicable to disputes kel skall inte tillämpas i fråga om between Parties falling under the tvister mellan parterna som regleras provisions of article 32. av bestämmelserna i artikel 32.

Article 23 Artikel 23

REPORTS OF THE BOARD RAPPORTER FRÅN STYRELSEN

1. The Board shall prepare an 1. Styrelsen skall varje år utarannual report on its work containing beta en rapport över sin verksamhet an analysis of the information at its med en analys av de upplysningar disposal and, in appropriate cases,

som den har tillgång till samt, i förean account of the explanations, if

kommande fall, en redovisning av any, given by or required of Parties,

eventuella förklaringar som lämnats together with any observations and

eller begärts av parterna jämte de recommendations which the Board

synpunkter och rekommendationer desires to make. The Board may

som styrelsen önskar framföra.

make such additional reports as it Styrelsen kan upprätta de ytterligare considers necessary. The reports rapporter som den finner nödvän- Bilaga 1 shall be submitted to the Council diga. Rapporterna skall genom komthrough the Commission which may missionen överlämnas till rådet. make such comments as it sees fit. Kommissionen kan därvid bifoga de

kommentarer som den finner lämp-

liga.

2. The reports of the Board shall 2. Styrelsens rapponter skall tillbe communicated to the Parties and ställas parterna och därefter offentsubsequently published by the liggöras av generalsekreteraren. Par- Secretary-General. The Parties shall terna skall tillåta deras spridning utan permit their unrestricted distribution. inskränkning.

Article 24 Artikel 24

APPLICATION OF STRICTER TILLÄMPNING AV STRÄNGARE MEASURES THAN THOSE ÅTGÄRDER ÄN SOM FÖRE- REQUIRED BY THIS CONVEN- SKRIVS 1 DENNA KONVENTION

TION

A Party may adopt more strict or En part kan tillämpa striktare eller severe measures than those provided strängare åtgärder än som föreskrivs by this Convention if, in its opinion, i denna konvention, om sådana åtsuch measures are desirable or ne- gärder enligt partens mening är cessary for the prevention or sup- önskvärda eller nödvändiga för att pression of illicit traffic. förhindra eller bekämpa den olagliga

hanteringen.

Article 25 Anikel 25

NON-DEROGATION FROM INGEN INSKRÄNKNING I RÄT- EARLIER TREATY RIGHTS AND TIGHETER OCH SKYLDIGHE- OBLIGATIONS TER ENLIGT TIDIGARE KON-

VENTIONER

The provisions of this Con- Bestämmelserna i denna konvenvention shall not derogate from any tion innebär inte någon inskränkning rights enjoyed or obligations under- i de rättigheter som parterna i denna taken by Parties to this Convention konvention åtnjuter eller i de skylunder the 1961 Convention, the digheter som de åtagit sig enligt 1961 Convention as amended and 1961 års konvention, 1961 års konthe 1971 Convention. vention med ändringar och 1971 års

konvention.

Article 26 Artikel 26

SIGNATURE UNDERTECKNANDE

This Convention shall be open Denna konvention skall vara öpfor signature at the United Nations pen för undertecknande på Förenta Office at Vienna, from 20 December nationernas kontor i Wien från den

thereafter at the Headquarters of the 28 februari 1989 och därefter vid Bilaga 1 United Nations at New York, until Förenta nationernas högkvarter i 20 December 1989, by: New York till och med den

20 december 1989 av

(a) All States; (a) alla stater;

(b) Namibia, represented by the (b) Namibia, representerat av United Nations Council for Nami- Förenta nationernas råd för Namibia; bia;

(c) Regional economic integra- (c) de regionala organisationer tion organizations which have com- för ekonomisk integration som är petence in respect of the negotiation, behöriga att förhandla om, ingå och conclusion and application of inter- tillämpa internationella avtal i de frånational agreements in matters gor som berörs av denna konvencovered by this Convention, tion. Hänvisningar i konventionen references under the Convention to till parter, stater eller nationella organ Parties, States or national services skall även gälla dessa organisationer being applicable to these organi- inom ramen för deras behörighet. zations within the limits of their competence.

Article 27 Artikel 27

RATIFICATION, ACCEPTANCE, RATIFIKATION, GODTAGANDE, APPROVAL OR ACT OF FOR- GODKÄNNANDE ELLER FOR- MAL CONFIRMATION MELL BEKRAFTELSE

1. This Convention is subject to 1. Denna konvention skall kunna ratification, acceptance or approval ratificeras, godtas eller godkännas av by States and by Namibia, repre- staterna och Namibia, representerat sented by the United Nations av Förenta nationeras råd för Council for Namibia, and to acts of Namibia, och bekräftas genom formal confirmation by regional instrument rörande formell bekräfeconomic integration organizations telse av de regionala organisationer referred to in article 26, subpa- för ekonomisk integration som avses ragraph (c). The instruments of rati- i artikel 26 (c). Ratifikations-, fication, acceptance or approval and godtagande- och godkännandeinstruthose relating to acts of formal con- menten och instrumenten rörande firmation shall be deposited with the formell bekräftelse skall deponeras Secretary-General. hos generalsekreteraren.

2. In their instruments of formal 2. I sina instrument rörande forconfirmation, regional economic in- mell bekräftelse skall regionala tegration organizations shall declarz organisationer för ekonomisk inthe extent of their competence with tegration ange omfattningen av sin respect to the matters governed by behörighet i de frågor som berörs av this Convention. These organiza- denna konvention. Dessa organisations shall also inform the Secretary- tioner skall även underrätta general- General of any modification in the sekreteraren om ändringar i omfattextent of their competence with ningen av sin behörighet i de frågor respect to the matters governed by som berörs av denna konvention. the Convention.

Article 28 Artikel 28

Bilaga 1 ACCESSION ANSLUTNING

1. This Convention shall remain 1. Denna konvention skall vara open for accession by any State, by öppen för anslutning av alla stater, Namibia, represented by the United av Namibia, representerat av Förenta Nations Council for Namibia, and nationernas råd för Namibia, och av by regional economic integration or- de regionala organisationer för ekoganizations referred to in article 26, nomisk integration som avses i subparagraph (c). Accession shall be artikel 26 (c). Anslutning skall ske effected by the deposit of an instru- genom att ett anslutningsinstrument ment of accession with the Secre- deponeras hos generalsekreteraren. tary-General.

2. In their instruments of acces- 2. I sina anslutningsinstrument sion, regional economic integration skall regionala organisationer för organizations shall declare the extent ekonomisk integration ange omfattof their competence with respect to ningen av sin behörighet i de frågor the matters governed by this som berörs av denna konvention. Convention. These organizations Dessa organisationer skall även shall also inform the Secretary- underrätta generalsekreteraren om General of any modification in the ändringar i omfattningen av sin extent of their competence with behörighet i de frågor som berörs av Tespect to the matters governed by denna konvention. the Convention.

Article 29 Artikel 29

ENTRY INTO FORCE IKRAFTTRÄDANDE

1. This Convention shall enter 1. Denna konvention skall träda i into force on the ninetieth day after kraft nittionde dagen efter det att det the date of the deposit with the tjugonde ratifikations-, godtagande-, Secretary-General of the twentieth godkännande- eller anslutningsininstrument of ratification, accep- strumentet har deponerats hos genetance, approval or accession by ralsekreteraren av staterna eller av States or by Namibia, represented Namibia, representerat av Förenta by the Council for Namibia. nationernas råd för Namibia.

2. For each State or for Namibia, 2. Ifråga om varje stat eller represented by the Council for Namibia, representerat av Förenta Namibia, ratifying, accepting, app- nationernas råd för Namibia, som roving or acceding to this ratificerar, godtar, godkänner eller Convention after the deposit of the ansluter sig till denna konvention twentieth instrument of ratification, efter deposition av det tjugonde ratiacceptance, approval or accession, fikations-, godtagande-, godkänthe Convention shall enter into force nande- eller anslutningsinstrumentet, on the ninetieth day after the date of skall denna konvention träda i kraft the deposit of its instrument of ratifi- nittionde dagen efter deposition av cation, acceptance, approval or dess ratifikations-, godtagande-, accession. godkännande- eller anslutningsin-

strument.

3. For each regional economic 3. För varje regional organisation integration organization referred to för ekonomisk integration som avses Bilaga 1 in article 26, subparagraph (c) i artikel 26 (c), som' deponerar ett depositing an instrument relating to instrument rörande formell bekräfan act of formal confirmation or an telse eller ewt anslutningsinstrument, instrument of accession, this Con- skall denna konvention träda i kraft vention shall enter into force on the nittionde dagen efter denna deposininetieth day after such deposit, or at tion eller den dag då denna konventhe date the Convention enters into tion träder i kraft enligt punkt 1 i force pursuant to paragraph 1 of denna artikel, beroende på vilken this article, whichever is later. dag som är den senaste.

" Article 30 Artikel 30

DENUNCIATION UPPSÄGNING

1. A Party may denounce this 1. En part kan när som helst säga Convention at any time by a written upp denna konvention genom en notification addressed to the Secre- skriftlig notifikation till generalsekretary-General. teraren.

2. Such denunciation shall take 2. Uppsägningen skall för den effect for the Party concerned one berörda partens del träda i kraft ett år year after the date of receipt of the efter den dag då generalsekreteraren notification by the Secretary-Gene- mottog notifikationen. ral.

Article 31 Artikel 31

AMENDMENTS ÄNDRINGAR

1. Any Party may propose an 1. Varje part kan föreslå änamendment to this Convention. The dringar i denna konvention. Texten text of any such amendment and the till och skälen för en sådan ändring reasons therefor shall be communi- skall av parten ställas till generalcated by the Party to the Secretary- sekreteraren, som skall översända General, who shall communicate it förslaget till övriga parter och fråga to the other Parties and shall ask dem om de godkänner den förethem whether they accept the propo- slagna ändringen. Om en föreslagen sed amendment. If a proposed ändring som sålunda utsänts inte bliamendment so circulated has not vit avvisad av någon part inom been rejected by any Party within tjugofyra månader efter det den uttwenty-four months after it has been sänts, anses den ha blivit godkänd circulated, it shall be deemed to have och träder i kraft för varje part nittio been accepted and shall enter into dagar efter det att parten hos geneforce in respect of a Party ninety ralsekreteraren deponerat ett dokudays after that Party has deposited ment som ger uttryck för partens with the Secretary-General an in- samtycke till att vara bunden av strument expressing its consent to be ändringen. bound by that amendment.

2. If a proposed amendment nas 2. Om en föreslagen ändring been rejected by any Party, the blivit avvisad av någon part, skall Secretary-General shall consult with generalsekreteraren samråda med

requests, he shall bring the matter, så önskar, skall han till rådet hän- Bilaga 1 together with any comments made skjuta frågan jämte eventuella yttranby the Parties, before the council den från parterna. Rådet kan besluta which may decide to call a att kalla till en konferens enligt conference in accordance with artikel 62, punkt 4, i Förenta natio- Article 62, paragraph 4, of the nernas stadga. Varje ändring som Charter of the United Nations. Any beslutas av en sådan konferens skall amendment resulting from such a införas i ett ändringsprotokoll. Sam- Conference shall be embodied in a tycke till att låta sig bindas av ett Protocol of Amendment. Consent to : sådant protokoll skall anmälas be bound by such a Protocol shall be särskilt till generalsekreteraren. required to be expressed specifically to the Secretary-General.

Article 32 Artikel 32

SETTLEMENT OF DISPUTES LÖSNING AV TVISTER

1. If there should arise between 1. Om det mellan två eller flera two or more Parties a dispute parter uppstår tvist beträffande tolkrelating to the interpretation or ningen eller tillämpningen av denna application of this Convention, the konvention, skall parterna samråda Parties shall consult together with a sinsemellan för att söka lösa tvisten view to the settlement of the dispute genom underhandlingar, utredning, by negotiation, enquiry, mediation, medling, förlikning, skiljedom, anconciliation, arbitration, recourse to litande av regionala organ, på rättslig regional bodies, judicial process or väg eller genom andra fredliga medel other peaceful means of their own efter deras eget val. choice.

2. Any such dispute which can- 2. En sådan tvist som inte kan not be settled in the manner prescri- lösas på det sätt som anges i punkt 1 bed in paragraph 1 of this article i denna artikel skall, om någon av shall be referred, at the request of parterna i tvisten begär det, överlämany one of the States Parties to the nas till Internationella domstolen för dispute, to the International Court of avgörande. Justice for decision.

3. If a regional economic inte- 3. Om en sådan regional organigration organization referred to in sation för ekonomisk integration article 26, subparagraph (c) is a som avses i artikel 26 (c) är part i en Party to a dispute which cannot be tvist som inte kan lösas på det sätt settled in the manner prescribed in som anges i punkt 1 i denna artikel, paragraph 1 of this article, it may, får den genom en medlemsstat i through a State Member of the Förenta nationerna anmoda rådet att United Nations, request the Council begära ett rådgivande utlåtande från to request an advisory opinion of the Internationella domstolen enligt ar- International Court of Justice in tikel 65 i domstolens stadga. Detta accordance with article 65 of the utlåtande skall anses vara avgörande. Statute of the Court, which opinion shall be regarded as decisive.

4. Each State, at the time of 4. Samtidigt med ratifikation, signature or ratification, acceptance godtagande eller godkännande av

or approval of this Convention or eller anslutning till denna konvention accession thereto, or each regional kan varje stat eller varje regional or- Bilaga 1 economic integration organization, at ganisation för ekonomisk integrathe time of signature or deposit of an tion, samtidigt med dess underteckact of formal confirmation or acces- nande eller deposition av ett instrusion, may declare that it does not ment rörande formell bekräftelse elconsider itself bound by para- ler anslutning, förklara att den inte graphs 2 and 3 of this article. The anser sig bunden av punkterna 2

other Parties shall not be bound by och 3 i denna artikel. Övriga parter

paragraphs 2 and 3 with respect to skall inte vara bundna av punkterna any Party having made such a decla- 2 och 3 i förhållande till en part som ration. avgivit en sådan förklaring.

5. Any Party having made a 5. En part som avgivit en förkladeclaration in accordance with pa- ring enligt punkt 4 i denna artikel ragraph 4 of this article may at any kan när som helst dra tillbaka denna time withdraw the declaration by förklaring genom notifikation till genotification to the Secretary-General. neralsekreteraren.

Article 33 Artikel 33

AUTHENTIC TEXTS AUTENTISKA TEXTER

The Arabic, Chinese, English, De arabiska, kinesiska, engelska, French, Russian and Spanish texts franska, ryska och spanska versioof this Convention are equally au- nerna av denna konvention är lika thentic. giltiga.

Article 34 Artikel 34

DEPOSITARY DEPOSTITARIE

The Secretary-General shall be Depositarie för denna konvention the depositary of this Convention. skall vara generalsekreteraren.

IN WITNESS WHEREOF the TILL BEKRÄFTELSE HÄRPÅ

undersigned, being duly authorized har undertecknade, därtill vederbörthereto, have signed this Con- ligen befullmäktigade, undertecknat vention. denna konvention.

DONE AT VIENNA, in one ori- UPPRÄTTAD i Wien i ett orginal

ginal, this twentieth day of Decem- den 20 december 1988. ber one thousand nine hundred and eighty-eight.

ANNEX BILAGA

Table I Förteckning I Bilaga 1

Ephedrine Efedrin Ergometrine Ergometrin Ergotamine Ergotamin Lysergic acid Lysergsyra 1-phenyl-2-propanone 1-fenyl-2-propanon Pseudoephedrine Pseudoefedrin

The salts of the substances listed Salter av ämnena angivna i denna in this Table whenever the existence förteckning när sådana salter kan föof such salts is possible. rekomma.

Table II Förteckning II

Acetic anhydride Ättiksyraanhydrid

Acetone Aceton Anthranilic acid Antranilsyra Ethyl ether Etyleter Phenylacetic acid Fenylättiksyra Piperidine Piperidin

The salts of the substances listed Salter av ämnena angivna i denna in this Table whenever the existence förteckning när sådana salter kan föof such salts is possible. rekomma.

9 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 127

1¶Förslag till Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 6 och 7 §§ brottsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

6 8!

Den som köper något, som är Den som frånhänt annan genom brott, elier 1. förvärvar eller, på sätt som är tillgodogör sig det eller eljest därmed ägnat att försvåra ett återställande, tar tager befattning ägnad att försvåra befattning med något som är fråndess återställande, dömes för häleri hänt annan genom brott till fängelse i högst två år eller, om 2. genom att dölja, bortföra eller gärningen är ringa, till böter elter omsätta egendom eller på annat sätt fängelse i högst sex månader. otillbörligen och i väsentlig mån Detsamma skall gälla, om någon be- främjar möjligheterna för någon att reder sig otillbörlig vinning av an- behålla eller tillgodogöra sig betynans brottsliga förvärv, så ock om dande värden som härrör från eller någon genom krav, överlåtelse eller motsvarar vad som förvärvats eller på annat dylikt sätt hävdar genom undandragits genom brott brott tillkommen fordran. 3. bereder sig otillbörlig vinning

av vad annan förvärvat eller undan-

dragit genom brott eller

4. genom krav, överlåtelse eller

på annat liknande sätt hävdar genom

brott tillkommen fordran

döms för häleri till fängelse i

högst två år.

För häleri dömes likaledes den som i näringsverksamhet eller såsom led i en verksamhet, som bedrives vanemässigt eller annars i större omfattning, förvärvar eller, på sätt som är ägnat att försvåra ett återställande, mottager något som skäligen kan antagas vara frånhänt annan genom brott.

Är brott som anges i första eller andra stycket grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

7§8

Om gärningsmannen i fall som i Är brott som anges i 6 § att anse

6 § första stycket sägs icke insdg som ringa döms för häleriför-

men hade skälig anledning antaga att seelse till böter etter fängelse i brott förelåg, dömes för häleriför- högst Sex månader. Detsamma gäller seelse till böter eller fängelse i högst om någon i annat fall än som avses sex månader. i6§ andra stycket förvärvat eller.

I Senaste lydelse 1980:107.

2 Senaste lydelse 1980:107. 110

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop 1990/91:127

Bilaga 2

på sätt som är ägnat att försvåra ett

återställande, mottagit något som

skäligen kan antas vara frånhänt

annan genom brott.

För häleriförseelse skall ock dö- För häleriförseelse skall också mas, om den, som på sätt i 6 § för- dömas om någon i fall som avses i sta stycket sägs medverkat vid det 6 § första stycket inte insåg men brott varigenom egendomen från- hade skälig anledning anta att brott händes annan, ej insåg men hade förelåg eller om någon på sätt som skälig anledning antaga att brott för- anges i 6 § första stycket I medverövades. kat vid det brott varigenom egendom

frånhändes annan och inte insåg men

hade skälig anledning anta att brott

förövades.

2¶Förslag till Prop 1990/91:127

Lag om ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods

m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Har egendom som frånhänts nå- Har egendom som frånhänts någon genom brott anträffats hos an- gon genom brott anträffats hos annan som uppenbart saknar rätt till nan som uppenbart saknar rätt till egendomen eller har den anträffats egendomen eller har den anträffats utan att vara i någons besittning och utan att vara i någons besittning och är varken ägaren eller annan som har är varken ägaren eller annan som har rätt till egendomen känd, skall egen- rätt till egendomen känd, skall egendomen tas i förvar, om det inte är domen tas i förvar, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller uppenbart oskäligt. Detsamma gäller egendom som har förvärvats eller egendom som har varit föremål för mottagits under förhållanden som brott som anges i 9 kap. 6 §& andra anges i 9 kap. 6 § andra stycket stycket och 7 § första stycket andra brottsbalken. meningen i brottsbalken.

Första stycket tillämpas också om varken ägaren eller annan som har rätt till egendomen gör anspråk på den.

Om förfarandet med egendom som tagits i förvar enligt första eller andra stycket och om rätt för ägare som sedermera blir känd eller annan som har rätt till egendomen att få egendomen utlämnad till sig eller att erhålla ersättning finns bestämmelser i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.

I Senaste lydelse 1986:1008.

över departementspromemorian (Ds 1988:27) Häleri Bilaga 3

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av hovrätten över Skåne och Blekinge, hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms och Umeå tingsrätter, riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, brottsförebyggande rådet, kommerskollegium, bankinspektionen, riksskatteverket, polismyndigheterna i Stockholm, Västerås och Sala, riksdagens ombudsmän (JO), juridiska fakultetshämnderna vid Uppsala och Stockholms universitet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund, Föreningen Sveriges åklagare, Föreningen Sveriges polischefer, Föreningen Sveriges kronofogdar, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges industriförbund, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Finansbolagens förening, Sveriges köpmannaförbund och Småföretagens riksorganisation.

Riksåklagaren har överlämnat yttranden från överåklagaren i Malmö åkla- - gardistrikt, överåklagarna vid regionåklagarmyndigheterna i Linköping, Kalmar och Umeå samt från överåklagaren vid statsåklagarmyndigheten för speciella mål.

Rikspolisstyrelsen har bifogat yttranden från polismyndigheterna i Göteborg, Malmö och Uppsala.

Yttranden har vidare inkommit från generaltullstyrelsen, Stockholms handelskammare, Svenska Försäkringsbolags riksförbund och Företagareförbundet.

Åklagarmyndigheten i Handen och polismyndigheten där har inkommit med ett gemensamt yttrande.

Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 6 § brottsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

68 Den som köper något, som är Den som frånhänt annan genom brott, eller 1. förvärvar eller, på ett sätt som tillgodogör sig det eller eljest där- är ägnat att försvåra ett återstälmed tager befattning ägnad att för- lande, tar befattning med något som svåra dess återställande, dömes för är frånhänt annan genom brott häleri till fängelse i högst två år el- 2. medverkar till att omsätta ler, om gärningen är ringa, till bö- egendom eller vidtar annan sådan ter eller fängelse i högst sex måna- åtvärd som är ägnad att dölja att der. Detsamma skall gälla, om nå- egendomen härrör från brott gon bereder sig otillbörlig vinning 3.1 annat fall förvärvar, använav annans brottsliga förvärv, så ock der eller tar annan befattning med om någon genom krav, överlåtelse egendom som härrör från brott och eller på annat dylikt sätt hävdar ge- därigenom otillbörligen främjar nom brott tillkommen fordran. möjligheterna för någon att behålla

eller tillgodogöra sig egendomen

4. bereder sig otillbörlig vinning

av annans brottsliga förvärv eller

S. genom krav, överlåtelse eller

på annat liknande sätt hävdar ge-

nom brott tillkommen fordran

döms för häleri till fängelse

i högst två år eller, om brottet är

ringa, till böter eller fängelse i

högst sex månader.

För häleri dömes likaledes den som i näringsverksamhet eller såsom led i näringsverksamhet eller såsom led i en verksamhet, som bedrives vanemässigt eller annars i större omfattning, förvärvar eller, på sätt som är ägnat att försvåra ett återställande, mottager något som skäligen kan antas var frånhänt annan genom brott.

Är brott som anges i första eller andra stycket att anse som grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

över departementspromemorian (Ds 1990:53) Sveriges Bilaga 5

tillträde till FNs narkotikabrottskonvention

Efter remiss har yttranden över promemorian inkommit från hovrätten över Skåne och Blekinge, hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms och Umeå tingsrätter, riksåklagaren, brottsförebyggande rådet, kommerskollegium, socialstyrelsen, läkemedelsverket, postverket, sjöfartsverket, generaltullstyrelsen, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, rikskatteverket, rikspolisstyrelsen, kemikalieinspektionen, polismyndigheterna i Stockholm, Västerås, och Sala, justitiekanslern, riksdagens ombudsmän (JO), Sveriges riksbank, juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Sveriges advokatsamfund, Föreningen Sveriges åklagare, Föreningen Sveriges polischefer, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Finansbolagens förening, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Folksam, Plast- och kemikalieleverantörers förening, Riksförbundet narkotikafritt samhälle och Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare.

Tjänstemännens Centralorganisation har som eget yttrande överlämnat ett yttrande från Svenska tulltjänstemannaförbundet.

Riksåklagaren har överlämnat yttranden från överåklagarna i Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt och från överåklagarna vid regionåklagarmyndigheterna i Stockholm och Malmö.

Rikspolisstyrelsen har överlämnat yttranden från polismyndigheterna i Göteborg, Malmö och Helsingborg. |

Även Svenska polisförbundet har inkommit med yttrande.

1¶Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 6 och 7 §§ brottsbalken skall ha föl- Jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

6 8!

Den som köper något, som är Den som frånhänt annan genom brott, eller I. på ett sätt som är ägnat att förtillgodogör sig det eller eljest därmed svåra ett återställande tar befattning tager befattning ägnad att försvåra med något som är frånhänt annan dess återställunde, dömes för häleri genom brott, till fängelse i högst två år eller, om 2. bereder sig otillbörlig vinning gärningen är ringa, till böter eller av annans brottsliga förvärv, fängelse i högst sex månader. 3. otillbörligen främjar möjlighe- Detsamma skall gälla, om någon be- terna för annan att tillgodogöra sig reder sig otillbörlig vinning av an- egendom som härrör från brottsligt nans brottsliga förvärv, så ock om förvärv eller värdet av sådun egennågon genom krav, överlåtelse eller dom, på annat dylikt sätt hävdar genom 4. med uppsåt att dölja egendobrott tillkommen fordran. mens ursprung medverkar till att

bortföra, överlåta, omsätta eller vidta

annan sådan åtgärd med egendom

som härrör från brottsligt förvärv,

eller

5. genom krav, överlåtelse eller

på annat liknande sätt hävdar genom

brott tillkommen fordran

döms för häleri tillfängelse

i högst två år.

För häleri dömes likaledes den För häleri dömes likaledes den som i näringsverksamhet eller som i som i näringsverksamhet eller som i ett led i en verksamhet, som bedri- ett led i en verksamhet, som bedrives ves vanemässigt eller annars i större vanemässigt eller annars i större omomfattning, förvärvar eller, på sätt fattning, på sätt som är ägnat att försom är ägnat att försvåra ett återstäl- svåra ett återställande förvärvar eller lande, mottager något som skäligen mottar något som skäligen kan antas kan antas vara frånhänt annan ge- vara frånhänt annan genom brott. nom brott.

Är brott som anges i första eller andra stycket att anse som grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

I Senaste lydelse 1980:107 116

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

78!

Om gärningsmannen i fall som i Är brott som avses i 6 § att anse 6 § första stycket sägs icke insåg som ringa döms för häleriförmen hade skälig anledning antaga att seelse till böter eller fängelse brott förelåg, dömes för häleriför- högst sex månader. seelse till böter eller fängelse i högst För häleriförseelse skall också sex månader. dömas den som

För häleriförseelse skall ock dö- 1. i annat fall än som avses i 6 § mas, om den, som på sätt i 6 § för- andra stycket på ett sätt som är ägnat sta stycket sägs medverkat vid det att försvåra ett återställande förvärvar brott varigenom egendomen från- eller mottar något som skäligen kan händes annan, ej insåg men hade antas vara frånhänt annan genom skälig anledning antaga att brott för- brott,

övades. 2. i fall som avses i 6 § första

stycket inte insåg men hade skälig

anledning anta att brott förelåg, eller

3. på sätt som anges i 6 § första

stycket I medverkat vid det brott

varigenom egendomen frånhändes

annan och inte insåg men hade skälig

anledning anta att brott förövades.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

1 Senaste lydelse 1980:107.

Bilaga 6

Lag om ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods

m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 8 lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Har egendom som frånhänts nä- Har egendom som frånhänts någon genom brott anträffats hos an- gon genom brott anträffats hos annan som uppenbart saknar rätt till nan som uppenbart saknar rätt till egendomen eller har den anträffats egendormnen eller har den anträffats utan att vara i någons besittning och utan att vara i någons besittning och är varken ägaren eller annan som har är varken ägaren eller annan som har rätt till egendomen känd, skall egen- rätt till egendomen känd, skall egendomen tas i förvar, om det inte är domen tas i förvar, om det det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller uppenbart oskäligt. Detsamma gäller egendom som har förvärvats eller "egendom som har förvärvats eller mottagits under förhållanden som mottagits under förhållanden som anges i 9 kap. 6 § andra stycket anges i 9 kap. 6 § andra stycket eller brottsbalken. 7 § andra stycket I brottsbalken.

Första stycket tillämpas också om varken ägaren eller annan som har rätt till egendomen gör anspråk på den.

Om förfarandet med egendom som tagits i förvar enligt första eller andra stycket och om rätt för ägare som sedermera blir känd eller annan som har rätt till egendomen att få egendomen utlämnad till sig eller att erhålla ersättning finns bestämmelser i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

I Senaste lydelse 1986:1008. 118

Bilaga 6

Lag om tillstånd till ingripande mot svenskt fartyg

Härigenom föreskrivs följande.

Efter framställning av annan stat får regeringen medge den staten att ingripa mot ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium i enlighet med Förenta Nationernas konvention den 19 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen.

Ett sådant medgivande får dock lämnas endast om det finns skälig anledning att anta att fartyget används för brottslighet som begås på den främmande statens territorium eller som är avsedd att fullbordas där eller som annars riktar sig mot den statens intressen samt att brottsligheten motsvarar brott för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i mer än ett år.

Regeringen får förena ett medgivande med de villkor som anses behövliga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

. Bilaga 7 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-02-28.

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil Werner, justitierådet Ulf Gad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 februari 1991 har regeringen på hemställan av statsrådet Freivalds beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i brottsbalken, m.m. |

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Nils Rekke.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Innehåll

PIOPOSItlODssssssorserrsörarerrerrerretresrere sosse rtrs rr resas As e RER RR KR Res Rs RAA s resa 1 Propositionens huvudsakliga innehåll «..s.ssssssesessesseresrsrreresrsrrees renar ns sasa 1

Propositionens lagförSlåg...sssesesserersesssressererersererrerternrnerrrrrsn seten eran a 3