Prop. 1995/96:56
Ändringar i lagen om folkbokföringsregister, m.m.
Ändringar i lagen om folkbokföringsregister, m.m.
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 oktober 1995
Ingvar Carlsson
Jan Nygren
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att skattemyndigheten i länet skall få ha terminalåtkomst till de lokala folkbokföringsregister som förs inom myndighetens verksamhetsområde.
Vidare föreslås vissa ändringar i skatteregisterlagen (1980:343). Uppgift om beslut om skuldsanering och om att en person ålagts betalningsansvar i egenskap av företrädare för en juridisk person skall få registreras i det centrala skatteregistret. Ett förtydligande av 10 § skatteregisterlagen föreslås så att det klart framgår att åtkomst även får finnas till uppgifter som avser tidigare beskattningsår. Slutligen föreslås att samtliga skattemyndigheter skall få ha åtkomst till de uppgifter om näringsverksamhet som näringsidkare skall lämna i självdeklarationen och uppgift om att revision pågår eller planeras.
I propositionen föreslås vidare att skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten skall få möjlighet att ta del av hemliga telefonnummer och adresser i likhet med vad som gällde före bolagiseringen av Televerket och Posten.
Slutligen föreslås vissa ändringar i utsökningsregisterlagen (1986:617), sekretesslagen (1980:100) och lagen (1985:146)
om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,
2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
3. lag om ändring i lagen (1994:1915) om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343),
4. lag om ändring i telelagen (1993:597),
5. lag om ändring i postlagen (1993:1684),
6. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),
7. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
8. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter.
2. Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 §
Inom en skattemyndighet får terminalåtkomst till ett lokalt
folkbokföringsregister endast finnas hos det lokala skattekontor för vars verksamhetsområde registret förs.
Inom en skattemyndighet får
terminalåtkomst finnas till de lokala folkbokföringsregister
som förs inom myndighetens verksamhetsområde.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2.2. Förslag till ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
Härigenom föreskrivs att 10 § skatteregisterlagen (1980:343)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 §2
Terminalåtkomst till uppgifter i det centrala skatteregistret får finnas endast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som anges i andra-sjätte styckena.
Skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 8, 9, 13, 15, 17 och 22 samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.
Skattemyndigheten får vidare ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 7 § 7, 10-12, 14, 16, 18, 20, 21, 23 och 24 och som hänför sig till länet eller gäller skattskyldig som beskattas i länet.
Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§ samt 7 § 1-18, 20-24.
Terminalåtkomst till uppgifter
i det centrala skatteregistret får finnas endast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som anges i andra-femte styckena.
Skattemyndigheten i länet får
ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 7, dock endast i fråga om uppgifter som skall lämnas
enligt 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 8, 9, 13—15, 17 och 22 samt de uppgifter
därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel. Skattemyndigheten får ha terminalåtkomst
också till övriga uppgifter som avses i 7 § om de, för pågående eller annat beskattningsår, hänför sig till länet eller avser skattskyldig som beskattas i länet.
Riksskatteverket får ha
terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5-7 §§.
Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller
1 Lagen omtryckt 1983:143.2 Senaste lydelse 1994:1905.
make till gäldenären eller annan som sambeskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 § 1 får terminalåtkomsten avse också den som är delägare i fåmansföretag där någon som avses i tredje meningen är delägare.
Av rådets förordning (EEG) nr 218/92 framgår att behörig myndighet i ett annat EU-land får ha terminalåtkomst till uppgifter rörande mervärdesskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1915) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)1 i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:1915) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 §
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen (1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift
om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen, 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen om sjömansskatt. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt. 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap.29 eller 30 §§mervärdesskattelagen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2.4. Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)
Härigenom föreskrivs att 27 § telelagen (1993:597) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Föreslagen lydelse
27 §
Den som driver televerksamhet och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift som avses i 25 § första stycket skall på begäran lämna
1. uppgift, som avses i 25 § första stycket 1, till en myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl,
2. uppgift, som avses i 25 § första stycket 1 och som angår misstanke om brott, till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta enligt myndighetens bedömning kan föranleda annan påföljd än böter,
3. uppgift, som avses i 25 § första stycket 3 och som angår misstanke om brott, till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som skall ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3. uppgift som avses i 25 §
första stycket 3 och som angår misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som skall ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,
4. uppgift som avses i 25 §
första stycket 1 till en kronofogdemyndighet som behöver uppgiften i exekutiv verksamhet, om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,
5. uppgift som avses i 25 §
första stycket 1 till en skattemyndighet som behöver uppgiften i verksamhet som avser kontroll av skatt eller avgift eller i utredning om rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen (1991:481) , om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2.5. Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)
Härigenom föreskrivs att 20 § postlagen (1993:1684) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Föreslagen lydelse
20 §
Den som bedriver postverksamhet och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift som avses i 19 § första stycket skall på begäran lämna
1. uppgift om enskilds adress, telefonnummer eller arbetsplats till en myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl,
2. uppgift som rör misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2. uppgift som rör misstanke
om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,
3. uppgift om enskilds adress
till en kronofogdemyndighet som behöver uppgiften i exekutiv verksamhet, om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,
4. uppgift om enskilds adress
till en skattemyndighet som behöver uppgiften i verksamhet som avser kontroll av skatt eller avgift eller i utredning om rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen (1991:481) , om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2.6. Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)
Härigenom föreskrivs att 2 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §1
Riksskatteverket är registeransvarigt för det centrala utsökningsregistret. En kronofogdemyndighet är registeransvarig för registret, när det gäller uppgifter i mål eller ärenden som handläggs hos myndigheten, enligt de
närmare föreskrifter regeringen meddelar.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Riksskatteverket är
registeransvarigt för det centrala utsökningsregistret.
Kronofogdemyndigheten är registeransvarig för registret när
det gäller uppgifter i mål eller ärenden som handläggs hos myndigheten och uppgifter som annars har förts in i registret
av myndigheten.
Kronofogdemyndigheten är
registeransvarig för det regionala utsökningsregistret för länet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
1Senaste lydelse 1995:441.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2.7. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att i 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980:100)1 ordet "utsökningsregistret" skall bytas ut mot "ett utsökningsregister".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1Senaste lydelse av 9 kap. 19 § 1986:618.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2.8. Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
Härigenom föreskrivs att i 2, 3 och 15 §§ lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter1 ordet "utsökningsregistret" skall bytas ut mot "ett utsökningsregister".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1Senaste lydelse av 2 § 1993:909.
3. Ärendet och dess beredning
Riksskatteverket (RSV) har i en skrivelse den 30 juni 1995 lagt fram förslag om att terminalåtkomsten till de lokala folkbokföringsregistren skall utökas så att skattemyndigheten i länet får åtkomst till de lokala register som förs inom myndighetens verksamhetsområde. Datainspektionen har yttrat sig över framställningen.
RSV har vidare i en skrivelse den 25 augusti 1995 föreslagit att uppgift om skuldsanering skall få registreras i det centrala skatteregistret. I skrivelsen behandlas även frågan om omfattningen av skattemyndigheternas terminalåtkomst till skatteregistret. Datainspektionen har yttrat sig över framställningen.
Regeringen tar i detta sammanhang även upp vissa frågor som rör terminalåtkomsten till uppgifter om näringsverksamhet och pågående och planerade revisioner. Regeringen har under hand inhämtat synpunkter från Datainspektionen och RSV.
RSV har i framställningar den 1 december och den 9 december 1994 hemställt att skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna får tillgång till uppgifter om telefonnummer och adresser på samma villkor som före bolagiseringen av Televerket och Posten. De båda framställningarna har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av Riksdagens ombudsmän, Datainspektionen, Statskontoret, Södra Roslags tingsrätt, Länsrätten i Stockholms län, CityMail AB, Posten AB, Post- och telestyrelsen, Svensk Adressändring AB, Svenska Inkassoföreningen och Telia AB. En sammanställning av remissinstansernas yttranden finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Fi94/4321 resp. Fi95/1426). Vi lägger nu fram förslag i dessa frågor.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 21 september 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 1.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 2. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i lagtexten. Lagrådet har inte yttrat sig över förslaget till ändring i 10 § tredje stycket (förutvarande fjärde stycket) skatteregisterlagen (1980:343). Ändringen är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
4. Utökad terminalåtkomst till de lokala folkbokföringsregistren
RSV:s förslag överensstämmer med regeringens förslag. Datainspektionen har i yttrande anfört att inspektionen anser att det numera inte föreligger något hinder från integritetssynpunkt mot terminalåtkomst inom skattemyndigheten.
Skälen för regeringens förslag: För bl.a. handläggningen av folkbokföringsärenden förs med hjälp av
ADB lokala folkbokföringsregister för varje lokalt skattekontors verksamhetsområde. Grundläggande bestämmelser om folkbokföringsregistren finns i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister, som trädde i kraft den 1 juli 1991. Enligt 9 § denna lag får inom en skattemyndighet terminalåtkomst till ett lokalt folkbokföringsregister finnas endast hos det lokala skattekontor för vars verksamhetsområde registret förs. Skattemyndigheten i länet är emellertid registeransvarig för de lokala folkbokföringsregister som förs inom myndighetens verksamhetsområde (4 § lagen om folkbokföringsregister).
Utgångspunkten för begränsningen i terminalåtkomsten är att uppgifterna i registren bör finnas tillgängliga via terminal endast i den mån behovet av att snabbt och enkelt få tillgång till uppgifterna väger tyngre än de risker från integritetssynpunkt som en terminalåtkomst kan medföra. I den proposition som låg till grund för lagen om folkbokföringsregister ansågs att vid en avvägning mellan verksamhetsmässiga skäl för en vidare åtkomst och integritetssynpunkterna borde åtkomsten begränsas till de lokala skattekontoren. Som skäl angavs bl.a. att man utan den begränsningen får en onödig spridning av uppgifter i registret, inte minst genom att uppgifterna blir tillgängliga för allmänheten hos varje skattemyndighet (prop. 1990/91:53 s. 28).
Under den tid lagen om folkbokföringsregister varit i kraft har det visat sig att begränsningen av terminalåtkomsten hindrar en effektiv handläggning av folkbokföringsärendena. Det har också visat sig att skattemyndigheternas roll att leda och fördela arbetet på ett lämpligt sätt avsevärt försvårats när rätten till terminalåtkomst inte följer registeran-svaret.
Genom att tillåta ett lokalt skattekontor att ha åtkomst till de lokala folkbokföringsregistren i länet kan ärendehandläggningen underlättas. Detta gäller främst i ärenden rörande flyttningar. Av det totala antalet flyttningar i landet sker cirka 80 % inom länen. Vid varje inflyttning från
ett annat lokalt skattekontors område behöver uppgifter hämtas från utflyttningskontoret. Även i namnärenden och vid hindersprövning behöver uppgifter ofta hämtas in från ett annat kontor inom skattemyndigheten. En utökning av terminalåtkomsten inom en skattemyndighet skulle också kunna medföra att administrationen förenklas genom att t.ex. underlätta samlokalisering av skattekontorens expeditioner. Dessutom kan hanteringen av personbevis rationaliseras om man centralt inom skattemyndigheten kan framställa och utlämna personbevis. En utökad terminalåtkomst öppnar vidare möjligheten att i ärenden som kräver speciell kompetens låta handläggningen ske av en särskild person inom myndigheten. Ett exempel på detta är ärenden om markering för särskild sekretessprövning som kan innebära svåra avvägningar.
Det är enligt regeringens mening väsentligt att det ADBsystem som finns för ärendehandläggningen kan utnyttjas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Skyddet för den enskildes personliga integritet får dock inte försämras. De begränsningar i terminalåtkomsten som nu finns torde emellertid endast ha gett begränsad effekt när det gäller folkbokföringsuppgifternas tillgänglighet för allmänheten. Skattemyndigheten är enligt offentlighetsprincipen skyldig att lämna ut uppgifter som finns i de lokala folkbokföringsregistren inom myndigheten även om begäran att få ut uppgifterna bara ställts till ett kontor. För uppgifter i folkbokföringsregistren gäller vidare enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100) sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Någon ovillkorlig rätt för allmänheten att få tillgång till uppgifterna via terminal hos skattemyndigheten finns därför inte. En begäran om att få ut uppgifterna skall först sekretessprövas.
Mot bakgrund av det angivna anser regeringen i likhet med Datainspektionen att det numera inte föreligger något hinder från integritetssynpunkt mot terminalåtkomst inom skattemyndigheten till de lokala folkbokföringsregister som förs inom myndighetens verksamhetsområde. Regeringen föreslår att 9 § lagen om folkbokföringsregister ändras i enlighet härmed.
5. Skatteregisterlagen
5.1. Registrering av skuldsanering m.m. i det centrala skatteregistret
RSV:s förslag överensstämmer med regeringens. Datainspektionen har i princip inget att erinra mot att uppgift om att en person är föremål för skuldsanering eller har ålagts betalningsskyldighet i egenskap av företrädare för en juridisk person registreras i det centrala skatteregistret.
Inspektionen anser dock att för att uppgifterna i skatteregistret inte skall bli felaktiga eller missvisande behövs ytterligare överväganden om tidpunkten för registreringen samt när gallring skall ske.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 § 9 skatteregisterlagen får i det centrala skatteregistret registreras uppgifter om bl.a. beslut om ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. RSV har föreslagit att även uppgift om skuldsanering och att någon ålagts betalningsansvar i egenskap av företrädare för en juridisk person skall få registeras i det centrala skatteregistret.
Skuldsaneringslagen (1994:334) trädde i kraft den 1 juli 1994. Lagen innebär att en fysisk person helt eller delvis kan befrias från betalningsansvaret för sina skulder genom skuldsanering. En skuldsanering omfattar i princip samtliga skulder som har uppkommit före en viss dag inklusive det allmännas fordringar på skatt och avgifter. Skuldsanering medför i de flesta fall att en betalningsplan fastställs. Varje enskild borgenär har sedan att själv bevaka att han får betalt enligt planen och att agera om gäldenären inte sköter betalningarna. Om en gäldenär inte skulle följa betalningsplanen kan borgenären begära verkställighet hos kronofogdemyndigheten beträffande enligt planen obetalda, förfallna belopp.
Betalningsansvaret för en juridisk persons skatteskulder kan i vissa fall genom beslut utvidgas till att omfatta även en företrädare för den juridiska personen. Bestämmelser om utvidgat betalningsansvar finns såväl i skattelagstiftningen som annan lagstiftning, t.ex. 77 a § uppbördslagen (1953:272), 16 kap. 17 § mervärdesskattelagen (1994:200) samt 11 kap. 3 § och 13 kap. 2 §aktiebolagslagen (1975:1385). Vidare svarar bolagsmännen i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag solidariskt för bolagets skulder.
Uppgift om beslut om skuldsanering och att en person ålagts betalningsansvar i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person är på samma sätt som de uppgifter som i dag får registreras nödvändig för beskattningsverksamheten. Skattemyndigheten har dock behov av att registrera uppgift om skuldsanering först sedan beslut om att medge skuldsanering fattats. Det är också tillräckligt att endast uppgift om att någon ålagts betalningsansvar i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person tas in i registret. Regeringen föreslår därför att uppgift om beslut om skuldsanering och att en person ålagts betalningsansvar i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person skall få tas in i det centrala skatteregistret. Bestämmelser om detta bör tas in i 7 § 9 skatteregisterlagen.
Flertalet uppgifter i det centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod skall gallras när sju år gått från utgången av det kalenderår under vilken perioden gick ut. Uppgift om beslut om skuldsanering och företrädaransvar bör enligt regeringens mening gallras efter samma tid som övriga uppgifter i registret, t.ex. uppgifter om konkurs och ackord. Uppgifterna kan enligt regeringens mening inte anses vara av sådan art att det finns skäl att ha kortare gallringstid.
5.2. Terminalåtkomst till det centrala skatteregistret
RSV har - för det fall regeringen anser det nödvändigt - föreslagit att bestämmelserna i 10 § skatteregisterlagen om s.k. länsåtkomst till uppgifter i det centrala skatteregistret förtydligas så att det framgår att terminalåtkomst får finnas till uppgifter som hänför sig till den skattskyldiges verksamhet i annat län och till uppgifter för beskattningsår då den skattskyldige hade annat hemortslän. Enligt RSV uppfattning behövs emellertid inte något förtydligande.
Datainspektionen anser i likhet med RSV att skrivningen i 10 § skatteregisterlagen också täcker uppgifter avseende tidigare beskattningsår och annat län. Inspektionen anser dock att för tydlighetens skull bör ett förtydligande göras såvitt avser annat beskattningsår.
Skälen för regeringens förslag: Frågan om terminalåtkomst till uppgifter i det centrala skatteregistret regleras i 10 § skatteregisterlagen (1980:343). Samtliga skattemyndigheter får ha terminalåtkomst till vissa basuppgifter i det centrala skatteregistret, s.k. riksåtkomst.
Skattemyndigheterna har vidare medgivits riksåtkomst när
det av praktiska skäl ansetts finnas behov av sådan åtkomst till uppgifterna, t.ex. mervärdesskatte- och arbetsgivaruppgifter. Till det stora flertalet uppgifter i registret bl.a. uppgifter från kontrolluppgifter och uppgifter rörande näringsverksamhet får terminalåtkomst finnas endast i den mån uppgifterna hänför sig till länet eller rör skattskyldig som beskattas i länet, s.k. länsåtkomst (10 § tredje stycket skatteregisterlagen).
Inom skatteförvaltningen har utvecklats ett revisionsstödprogram, SAFIR, som innebär att en skatterevisor vid granskningen av en viss skattskyldig skall kunna beställa en teleöverföring av uppgifter i det centrala skatteregistret från centraldatorn till en lokal dator. De överförda uppgifterna utgör en kopia av uppgifter om den skattskyldige som har registrerats i det centrala skatteregistret. Avsikten är att uppgifterna med hjälp av SAFIR-programmet skall presenteras på terminalbilder i den lokala datorn med ett för skatterevisorn överskådligt och anpassat innehåll. SAFIR-programmet avses användas såväl under själva revisionen som innan beslut om revision fattas. Revisorn behöver vid såväl förgranskningen som under revisionen uppgifter rörande den skattskyldige från flera år. Även uppgifter om den skattskyldige som finns i annat län behövs för att beslutsunderlaget skall bli fullständigt. Detta gäller t.ex. om den skattskyldige är registrerad som arbetsgivare i annat län än där han själv beskattas eller om den skattskyldige nyligen bytt hemortslän.
I samband med utvecklingen av SAFIR har fråga uppkommit om innebörden av 10 § tredje stycket skatteregisterlagen. Bestämmelsen har av skatteförvaltningen i princip tillämpats så att en skattemyndighet har terminalåtkomst endast till de uppgifter om en skattskyldig som finns i hemortslänet. Begränsningen av terminalåtkomsten följer - förutom av de lagliga begränsningarna - till viss del av de tekniska begränsningar som införts för att möjligheten till terminalåtkomst inte skall gå utöver kända behov. Möjligheten att använda registrerade uppgifter som kriterium för åtkomsträtten har också kommit att begränsa terminalåtkomsten. Detta har medfört att skattemyndigheten i den skattskyldiges hemortslän i dag inte kan utnyttja det centrala terminalsystemet för åtkomst till uppgifter rörande den skattskyldige för år då denna hade hemort i annat län. Motsvarande gäller även begränsningen i rätten till terminalåtkomst för hemortslänet beträffande möjligheten att använda uppgifter hänförliga till den skattskyldiges verksamhet i annat län där denne t.ex. är registrerad som arbetsgivare.
I fråga om innebörden av regleringen i 10 § rörande länsåtkomst anser regeringen i likhet med RSV och Datainspektionen att bestämmelsen medger att skattemyndigheten i den skattskyldiges hemortslän får ha terminalåtkomst till uppgifter som hänför sig till den skattskyldiges verksamhet i annat län. Bestämmelsen ger i sin lydelse i och för sig också utrymme för terminalåtkomst för skattemyndigheten i den skattskyldiges hemortslän till uppgifter för år då den skattskyldige beskattades i ett annat län. Mot bakgrund av den osäkerhet som har funnits i detta avseende anser regeringen emellertid att övervägande skäl talar för att 10 § skatteregisterlagen bör förtydligas så att det klart framgår att åtkomst får finnas även till uppgifter som avser annat beskattningsår.
5.3 Terminalåtkomst till uppgifter om näringsverksamhet samt planerade och pågående revisioner.
Skälen för regeringens förslag: Uppgifter som en näringsidkare enligt 2 kap. 19 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter (1990:325) skall lämna i självdeklarationen om näringsverksamheten, s.k. SRU-uppgifter, registreras i skatteregistret. Åtkomst till sådana uppgifter har endast den skattemyndighet inom vars verksamhetsområde näringsidkaren beskattas (10 § tredje stycket skatteregisterlagen).
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen Samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten (Skr. 1994/95:217) uttalat att skattekontrollen skall stärkas för att förebygga ekonomisk brottslighet och öka upptäcksrisken för överträdelser. Ett av problemen som skattemyndigheten har i sitt arbete med bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten är att informationen om enskilda företag till stor del är tillgänglig endast i den mån uppgiften finns registrerad i länet. Dessa begränsningar utnyttjas av näringsidkare som har för avsikt att missbruka systemet. Det är därför av vikt att skattemyndigheterna har ett informationsstöd som medger en effektiv kontroll och som gör det möjligt att upptäcka och utreda exempelvis riksomfattande skattehärvor med en rimlig arbetsinsats. Genom att utöka möjligheten till terminalåtkomst till de uppgifter om näringsverksamhet som skall lämnas i deklarationen kan arbetet underlättas.
Begränsningen i terminalåtkomsten medför också problem i beskattningsarbetet. Bolag som ingår i t.ex. en koncern är inte sällan skattskyldiga i olika län. Vid kontroll av bolag inom en koncern skulle det underlätta möjligheten till en effektiv kontroll om det fanns tillgång till de uppgifter om näringsverksamheten som bolagen lämnat till skattemyndigheterna. Härigenom kan skattemyndigheten få en så komplett bild som möjligt av de företag som kan bli föremål för revision. Vid genomförandet av revision eller annan kontroll finns med nuvarande begränsningar inte möjlighet att på ett enkelt sätt få tillgång till uppgifter om de bolag som beskattas i andra län. Även i de situationer då en delägare i ett fåmansbolag skall kontrolleras kan finnas behov av att få tillgång till uppgifter rörande bolagets uppgifter om näringsverksamheten. Beskattas delägaren och bolaget i olika län är detta inte möjligt med dagens reglering. Uppgifterna kan också behövas innan beslut om revision fattas som underlag för ställningstagande till om ytterligare
kontrollåtgärder är nödvändiga.
En snabb åtkomst till SRU-uppgifter skulle i hög grad underlätta beskattningsarbetet. Den skulle ge ett bredare beslutsunderlag t.ex. vid granskningen av deklarationerna. En utökad terminalåtkomst ger också möjlighet att på ett effektivare sätt ta fram företag som från olika aspekter är kontrollvärda. Skattemyndighetens resurser kan härigenom utnyttjas bättre. Regeringen anser därför att det är väsentligt att uppgifter om t.ex. bolag som ingår i en koncern på ett enkelt sätt kan hämtas från det centrala skatteregistret.
En annan fråga i detta sammanhang är åtkomsten till uppgift om revisioner. Skattemyndigheten får besluta om revision för att kontrollera att deklarations- och annan uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och fullständigt. Taxeringsrevision får endast göras hos den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) och hos annan juridisk person än dödsbo. I fråga om mervärdesskatt och annan indirekt skatt gäller att revision får göras hos den skattskyldige, vilken i flertalet fall är en näringsidkare. Enligt uppbördslagen får revision företas hos den som är arbetsgivare.
Enligt skatteregisterlagens bestämmelser om terminalåtkomst får s.k. riksåtkomst finnas till uppgift om avslutad revision, verkställt besök m.m. När det däremot gäller uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision har endast skattemyndigheten i det län där den reviderade beskattas terminalåtkomst till uppgifterna. Det förhållandet att en skattemyndighet inte via terminal kan få tillgång till uppgift om att revision planeras eller pågår kan innebära att revision pågår i fråga om företag inom samma intressegrupp i flera län samtidigt utan att myndigheterna har kännedom om detta. Det finns oftast behov av att samordna kontrollerna. När det gäller revision av större koncerner sker dessa planmässigt och RSV beslutar om vilka koncerner som skall revideras. I dessa fall sker således revisionen genom samordnade insatser och skattemyndigheterna underrättas om vilka bolag som skall revideras. Är det däremot fråga om t.ex. en mindre koncern eller en person som är delägare i ett flertal bolag i olika län sker kontrollerna inte genom någon övergripande samordning från RSV. Det kan i dessa fall medföra onödigt tidskrävande merarbete att utreda vilka åtgärder som vidtas i andra län. En följd kan också vara att revision pågår av samma skattskyldig i flera län samtidigt. Detta kan innebära bristande samordning och att sammanhang och helheter
förloras.
Skatteförvaltningens ADB-system har ett behörighetssystem som medger att man kommer att kunna begränsa åtkomstmöjligheten till uppgifterna i registret till endast de tjänstemän som har behov av uppgifterna. För uppgifter i skatteregistret gäller dessutom enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) s.k. absolut sekretess. Vidare avser ovan angivna uppgifter juridiska personer och fysiska personer endast i deras egenskap av näringsidkare. Datainspektionen har under hand förklarat att den inte har något att erinra mot den utökade terminalåtkomsten. Regeringen anser att något hinder från integritetssynpunkt inte kan anses föreligga mot att tillåta riksåtkomst till SRUuppgifter och uppgifter om att revision pågår eller planeras. Med hänsyn härtill och till det behov av tillgång till uppgifterna som skattemyndigheterna har anser regeringen att de uppgifter som en näringsidkare skall lämna enligt 2 kap. 19 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter i fråga om revision som pågår eller planeras skall omfattas av riksåtkomst. Detta föranleder ändring av 10 § skatteregisterlagen.
6. Tillgång till uppgifter om telefonnummer och adresser
RSV:s förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker huvuddragen i förslagen. Endast två instanser - Posten AB och Telia AB - avstyrker uttryckligen att förslagen leder till lagstiftning. Flera instanser anmärker att förslagen till lagtext när det gäller rätten för myndighet att få ut uppgifter kan tolkas som mer långtgående än vad som gäller mellan myndigheter enligt den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen och föreslår att förslagen därför anpassas så att skatte- och kronofogdemyndigheter får tillgång till hemliga uppgifter i samma omfattning som före bolagiseringen av Posten och Televerket. Några instanser har även tagit upp frågan om sekretess hos de mottagande myndigheterna för de uppgifter som lämnats ut.
Skälen för regeringens förslag: Televerket och Posten bolagiserades under 1993 och 1994. Före bolagiseringen var uppgifter om telefonnummer och adresser hos dessa myndigheter sekretesskyddade genom bestämmelsen i 9
kap. 8 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100). Uppgifter om telefonnummer och adresser lämnades dock regelmässigt ut till skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter med stöd av 14 kap. 3 § sekretesslagen den s.k. generalklausulen.
Generalklausulen gäller vid utlämnande av uppgifter mellan myndigheter. Efter bolagiseringen kan den därför inte längre åberopas av en myndighet för att få tillgång till sekretessbelagda uppgifter från Telia AB och Posten AB. Frågan om utlämnande av uppgifter till skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter togs inte upp vid utarbetandet av telelagen och postlagen (prop. 1992/93:200 resp. 1993/94:38).
Före bolagiseringen utnyttjade skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna i stor utsträckning möjligheten att få ta del av Postens och Televerkets uppgifter. Från Posten lämnades uppgifter om bl.a. tillfälliga eftersändningsadresser, inneboende och adresser till innehavare av postbox. Beträffande Televerket lämnades uppgift ut både om telefonnummer och på vilken adress telefonabonnemanget finns.
Det finns vid skatte- och avgiftskontroller av näringsverksamhet ett stort behov av att få del av hemliga telefonabonnemang och adresser, framför allt vid revisioner och särskilt då i samband med misstänkta skattebrott. Allmänt sett gäller att skattemyndigheten vid bl.a. revisioner med koppling till ekonomisk brottslighet ofta inte vet vem man har att göra med. Det är vanligt att de verkliga ägarna använder sig av bulvaner, stulna identiteter eller "gömmer" sig bakom postboxadresser och hemliga telefonnummer. Orsaken till detta kan vara att de inte vill uppträda under sitt namn på grund av att de tidigare varit föremål för skatte- eller brottsutredningar. Det kan också vara så att de vill undgå lagföring om ett planerat eller genomfört skattebedrägeri upptäcks. Den som i sin privata bostad har hemligt telefonnummer kan ha det av t.ex. integritets- eller säkerhetsskäl. Att man i sin affärsverksamhet väljer att ha hemligt telefonnummer har normalt andra orsaker.
Myndigheten behöver således kontrollera att lämnade uppgifter om företrädare, verksamhetslokaler, kontaktpersoner m.m. är riktiga. Kännedom om namn kan vara avgörande för att bestämma om det är en seriös verksamhet eller inte. Myndigheten behöver vidare kontrollera äktheten av infordrade fakturor på vilka hemligt telefonnummer angetts. I de fall det är aktuellt med åtalsanmälan är det viktigt att veta vem som är den faktiska företrädaren och varifrån verksamheten bedrivs. Uppgift om telefonnummer lämnas på bl.a.
mervärdesskattedeklarationer, uppbördsdeklarationer, mervärdesskatt- och avgiftsanmälan och inkomstdeklarationer.
Även i folkbokföringsverksamheten är tillgång till telefonnummer och adressuppgifter nödvändig. Samhället har intresse av att människor är folkbokförda på de fastigheter där de faktiskt bor och att personer med gemensamt hushåll är folkbokförda tillsammans. Främst gäller det kanske kommuner för vilka s.k. skenskrivningar kan betyda väsentligt minskade skatteintäkter samt utökade utgifter och krav på förtur till olika former av service som t.ex. barntillsyn eller pensionärsbostad. Det främsta incitamentet för skenskrivningar är att bidrag och avgifter beräknas på den ena förälderns inkomst i stället för familjens sammanlagda inkomst. Enligt RSV:s beräkningar kan en tvåbarnsfamilj i ett normalt inkomstläge under vissa förutsättningar göra en vinst på ca 50 000 kr under ett år.
För att i möjligaste mån garantera att skatte- och bidragssystemen får den verkan som statsmakterna avsett är det viktigt att folkbokföringen speglar befolkningens verkliga bosättning. Flyttningskontroll är därför av betydelse för myndigheternas möjlighet att tillvarata såväl den enskildes som samhällets intresse i dessa frågor.
Vid flyttningskontroll är det av största vikt att ha tillgång till adressuppgifter och därmed sammanhängande uppgifter, t.ex. om post delas ut till viss person på viss adress, vilken fastighet en viss adress avser eller om en person har eller har ansökt om telefonabonnemang på en viss adress. För att bl.a. effektivisera handläggningen av folkbokföringsärenden är det viktigt att handläggaren kan komma i telefonkontakt med personer som inte svarar på utsända förfrågningar och som har hemliga telefonnummer. Detta kan gälla såväl enskilda personer som fastighetsägare.
Kronofogdemyndigheten har bl.a. till uppgift att verkställa dom eller exekutionstitel som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse. Det är i denna verksamhet av största vikt att kontakt fås med svaranden/gäldenären. En stor del av kronofogdemyndighetens resurser används också till att skriva till, ringa till och besöka gäldenären eller att på annat sätt försöka få kontakt med honom.
En av tankarna bakom utsökningsbalken var att kronofogdemyndigheten i ökad utsträckning skall ha kontakt med gäldenären och undvika att som tidigare regelmässigt göra bostadsförrättning (prop. 1980/81:8 s. 408 f). Får kronofogdemyndigheten inte tillgång till hemliga telefonnummer måste bostadsförrättning tillgripas när kontakt med gäldenären annars inte kan nås. Alternativt kan
gäldenären sökas genom arbetsgivaren eller genom en anhörig. Det bör i detta sammanhang också framhållas att många mål kan avslutas efter en telefonkontakt.
Bland gäldenärerna finns också de som medvetet håller sig undan. Detta kan ske genom upprepade tillfälliga eftersändningar medan den faktiska bostaden finns på annat håll. Det är inte ovanligt att ett företag har en postbox men i övrigt är svårt att spåra.
Uppgifter om teleabonnemang och adresser är som framgår av det ovan angivna av stor betydelse för att skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna på ett effektivt och rättssäkert sätt skall kunna bedriva sin verksamhet. Svårigheterna att få ut behövliga uppgifter från post- och teleoperatörer innebär ett avsevärt merarbete för myndigheterna. Från effektivitetssynpunkt är det inte godtagbart att myndigheterna tvingas använda en avsevärd del av sina resurser till att söka efter enskilda personer när de på ett enkelt sätt skulle kunna få fram uppgifterna från kommunikationsföretagen. Beträffande kronofogdemyndigheternas verksamhet bör uppmärksammas att det även för den som söks måste vara avsevärt mindre ingripande att få ett telefonsamtal eller ett brev än att kronofogdemyndigheten t.ex. gör ett besök i bostaden - eventuellt med hjälp av låssmed - eller kontaktar arbetsgivaren. Väsentliga vinster skulle därför göras för såväl myndigheter som enskilda om en liknande ordning som den som gällde före bolagiseringen infördes.
Länsrätten i Stockholms län har noterat att en alltför vittgående lagstiftning kan komma i konflikt med den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och har härvid hänvisat till artikel 8 punkt 2 som behandlar rätten till skydd för privatliv. Med denna rättighet sammanhänger nära rätten till skydd för familjeliv, hem, korrespondens och rätt att ingå äktenskap. Skyddet har dock i praxis kommit att avse väsentligt större ingrepp i privatlivet än utlämnande av uppgifter om adress och telefonnummer. Inskränkningen i rättigheten får i detta fall anses stå i ett rimligt förhållande till det syfte som skall tillgodoses.
Posten AB har i sitt remissyttrande hänvisat till de särskilda överenskommelser som finns med RSV om utlämning av adressuppgifter till skattemyndigheterna och, som enligt Posten väl motsvarar dessa myndigheters behov av adressuppgifter från Posten. Vidare har Posten anfört att det är mer ändamålsenligt att hänskjuta frågan till den översyn av postlagen som pågår i stället för att nu ändra i postlagen.
Regeringen noterar att Posten AB i skrivelse den 11
november 1994 till RSV utlovat att under vissa förutsättningar till skattemyndigheterna lämna ut adressuppgifter och därmed sammanhängande uppgifter såsom huruvida post delas ut till viss person på viss adress samt uppgifter avseende ihopkoppling av viss adress med viss fastighet, under förutsättning att sådant uppgiftsutlämnande inte står i strid med lag eller myndighetsbeslut eller medför någon särskild utredningskostnad för Posten. Medgivandet gäller under tiden till och med den 31 decemer 1996. Sägs inte medgivandet upp av Posten med iakttagande av sex månaders uppsägningstid förlängs det med ett år i taget. En motsvarande överenskommelse har träffats den 20 december 1994 avseende kronofogdemyndigheten. Även om myndigheternas behov av upplysningar därmed kan sägas vara till en viss del tillgodosett får det anses önskvärt att i stället få förhållandena reglerade genom lagstiftning. För detta talar dels att överenskommelserna faktiskt kan upphöra att gälla, dels att de bara avser en av flera tänkbara postoperatörer. Beträffande Telia AB saknas motsvarande överenskommelser.
Inom Kommunikationsdepartementet har nyligen en arbetsgrupp tillsatts med målsättning att under hösten utarbeta en departementspromemoria beträffande en översyn av postlagen. Beträffande telelagen finns planer på en motsvarande promemoria under våren 1996. Förslagen i promemoriorna kan förväntas leda till lagstiftning med ikraftträdande tidigast den 1 januari 1997. Mot bakgrund av de problem som för närvarande föreligger främst på telesidan får det dock anses angeläget att de nu aktuella förslagen leder till lagstiftning snarast.
Beträffande kronofogdemyndigheten anges i RSV:s förslag till lagtext endast att hemliga uppgifter skall lämnas ut till kronofogdemyndighet. Regeringen anser dock inte att ett utlämnande skall kunna ske oavsett för vilket ändamål myndigheten anser sig ha behov av den begärda uppgiften. Ett sådant utlämnande går enligt vår uppfattning utöver vad som var möjligt med tillämpning av generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen och är enligt vår mening inte behövligt. Uppgiftslämnande till kronofogdemyndighet bör regleras på motsvarande sätt som RSV föreslagit för uppgiftslämnande till skattemyndighet. En begränsning bör därför införas i lagtexten så att uppgifter får lämnas ut om de behövs hos kronofogdemyndigheterna i ett exekutivt ärende, medan annan verksamhet inte bör omfattas. En sådan begränsning synes också bättre överensstämma med tidigare praxis vid tillämpning av generalklausulen.
Bestämmelsen i 14 kap. 3 § sekretesslagen föreskriver
emellertid även att en intresseavvägning skall ske. Regeringen har inte uppfattat RSV:s förslag så att det är avsett att nu utvidga möjligheten att ta del av hemliga uppgifter. Enligt vår mening kan dock en intresseavvägning inte komma till uttryck i lagtexten på samma sätt som i sekretesslagen, eftersom det inte längre är fråga om utlämnande mellan två myndigheter. Enligt generalklausulen är det den utlämnande myndigheten som skall göra intresseavvägningen. I det nu aktuella fallet skulle en motsvarande bestämmelse innebära att bedömningen görs av post- eller teleoperatören. På motsvarande sätt som anfördes vid tillkomsten av telelagen är det emellertid inte lämpligt att genom lag överlämna denna myndighetsutövande uppgift, som berör intresset för enskildas personliga integritet i förhållande till det allmännas intresse att utreda ärenden på skatte- resp. exekutionsområdet, till de enskilda operatörerna (jfr prop. 1992/93:200 s. 163 f). Det bör därför i stället läggas på den myndighet som behöver uppgiften att bedöma om uppgift bör begäras utlämnad. Det kan emellertid inte alltid anses befogat att uppgifter som omfattas av tystnadsplikt hämtas in. Utlämnande bör komma i fråga endast där handläggningen annars skulle försvåras. För att undvika att uppgifter hämtas in slentrianmässigt bör rätten att få ut en uppgift begränsas till det fall där uppgiften är av väsentlig betydelse för att myndigheten skall kunna handlägga ärendet.
Regeringen föreslår att det införs bestämmelser med den innebörd som nu redovisats. De nya bestämmelserna bör införas i två nya punkter, 4 och 5, i 27 § telelagen (1993:597) resp. två nya punkter, 3 och 4, i 20 § postlagen (1993:1684).
7. Utsökningsregistren
Skälen för regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten är enligt 2 § utsökningsregisterlagen (1986:617) registeransvarig för det centrala utsökningsregistret när det gäller uppgifter i mål och ärenden som handläggs hos myndigheten, enligt de närmare föreskrifter regeringen meddelar. Enligt 1 § utsökningsregisterförordningen (1986:678) är kronofogdemyndigheten registeransvarig när det gäller uppgifter i mål hos myndigheten om exekutiva åtgärder. I fråga om uppgifter i ärenden som handläggs hos kronofogdemyndigheten är myndigheten registeransvarig endast om uppgifterna avser anstånd, avräkning, nedsättning, betalning eller återkallelse samt om uppgifterna avser konkurs, ackord eller förordnande av god man enligt 2 § ackordslagen (1970:847).
Enligt regeringens mening bör bestämmelserna om kronofogdemyndigheternas registeransvar vara samlade i utsökningsregisterlagen. Regleringen blir därigenom mer överskådlig. De bestämmelser om registeransvar som finns i utsökningsregisterförordningen bör därför, efter vissa justeringar arbetas in i utsökningsregisterlagen. Bestämmelserna i utsökningsregisterförordningen kan därefter upphävas.
I dag är kronofogdemyndighetens registeransvar i ärenden som handläggs hos myndigheten reglerat på det sättet att det avser viss typ av uppgifter. Något skäl att behålla denna begränsning finns enligt regeringens mening inte. Kronofogdemyndigheten bör vara registeransvarig när det gäller samtliga uppgifter i mål och ärenden som handläggs hos myndigheten och som myndigheten därigenom kan förfoga över. Detta torde i sak inte innebära någon skillnad mot vad som gäller i dag.
Vissa uppgifter får registreras i det centrala utsökningsregistret även beträffande den som inte är svarande i något mål hos kronofogdemyndigheten. Detta gäller t.ex. uppgift om konkurs och näringsförbud. Registeransvarig för ifrågavarande uppgifter bör, i likhet med vad som gäller i dag, vara den kronofogdemyndighet som fört in uppgifterna i registret. Enligt regeringens mening saknas emellertid skäl att särskilt ange vilka uppgifter som avses. Det får anses tillräckligt att det framgår vilken kronofogdemyndighet som är registeransvarig i fråga om uppgifter som inte har samband med något mål eller ärende.
8. Ekonomiska konsekvenser
En utökad åtkomst till de lokala folkbokföringsregistren innebär att ärendehandläggningen kan effektiviseras, framförallt vid handläggningen av flyttningsärenden. RSV har beräknat att nuvarande rutiner vid flyttningar mellan lokalkontor inom skattemyndigheten medför ett merarbete som motsvarar cirka 24 årsarbetskrafter. Vidare kan administrationen förenklas genom t.ex. samlokalisering av expeditioner och omfördelning av personella resurser vid tillfälliga arbetstoppar hos ett visst skattekontor. En effektivare ärendehandläggning och förenklad administration medför att besparingar kan göras inom verksamheten. RSV uppskattar att den årliga besparingseffekten uppgår till minst 15 miljoner kronor.
Förslagen om ändringar i skatteregisterlagen medför inte några beaktansvärda kostnader för skatteförvaltningen. Enligt regeringens mening torde däremot förslagen om utökad terminalåtkomst till det centrala skatteregistret innebära att befintliga resurser för skattekontroll och ekonomisk brottslighet kan utnyttjas effektivare.
Förslaget om utökad skyldighet för post- och teleoperatörer att lämna ut uppgifter om teleabonnemang och adresser till skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter medför inga kostnader för det allmänna, däremot kommer de berörda myndigheternas verksamhet att effektiviseras. Handläggningen i de aktuella fallen kommer i många fall att kunna ske effektivare och ge snabbare och bättre resultat. Dessutom kan myndigheten, i stället för att ägna sig åt att spåra upp enskilda personer, lägga dessa resurser på högre prioriterade uppgifter.
9. Författningskommentarer
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 §
Inom en skattemyndighet får terminalåtkomst till ett lokalt folkbokföringsregister endast finnas hos det lokala skattekontor för vars verksamhetsområde registret förs.
Inom en skattemyndighet får
terminalåtkomst finnas till de lokala folkbokföringsregister som förs inom myndighetens verksamhetsområde.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Härigenom föreskrivs att 10 § skatteregisterlagen (1980:343)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 §2
Terminalåtkomst till uppgifter i det centrala skatteregistret får finnas endast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som anges i andra—femte styckena.
Skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1—6, 8, 9, 13, 15, 17 och 22 samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.
Skattemyndigheten får vidare ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 7 § 7, 10--12, 14, 16, 18, 20, 21, 23 och 24 och som hänför sig till länet eller gäller skattskyldig som beskattas i länet.
Terminalåtkomst till uppgifter
i det centrala skatteregistret får finnas endast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som anges i andra—fjärde styckena.
Skattemyndigheten i länet får
ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1 —6, 7, dock endast i fråga om uppgifter som skall lämnas
enligt 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 8, 9, 13—15, 17 och 22 samt de uppgifter
därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel. Skattemyndigheten får ha terminalåtkomst
också till övriga uppgifter om de, för pågåenden eller annat beskattningsår, hänför sig till länet eller avser skattskyldig som beskattas i länet.
Riksskatteverket får ha
terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§ samt 7 § 1—18, 20—24.
Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som sambeskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 § 1 får terminalåtkomsten avse också den som är delägare i fåmansföretag där någon som avses i tredje meningen är delägare.
Av rådets förordning (EEG) nr 218/92 framgår att behörig myndighet i ett annat EU-land får ha terminalåtkomst till uppgifter rörande mervärdesskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
1 Lagen omtryckt 1983:143.2 Senaste lydelse 1994:1905.
Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)1 i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:1915) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 §
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen (1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2--4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts
betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs, uppgift om
betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen, 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen om sjömansskatt. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt. 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap.29 eller 30 §§mervärdesskattelagen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 Lagen omtryckt 1983:143.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Härigenom föreskrivs att 27 § telelagen (1993:597) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Föreslagen lydelse
27 §
Den som driver televerksamhet och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift som avses i 25 § första stycket skall på begäran lämna
1. uppgift, som avses i 25 § första stycket 1, till en myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl,
2. uppgift, som avses i 25 § första stycket 1 och som angår misstanke om brott, till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta enligt myndighetens bedömning kan föranleda annan påföljd än böter,
3. uppgift, som avses i 25 § första stycket 3 och som angår misstanke om brott, till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3. uppgift som avses i 25 §
första stycket 3 och som angår misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,
4. uppgift som avses i 25 §
första stycket 1 till en kronofogdemyndighet som behöver uppgiften i exekutiv verksamhet, om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,
5. uppgift som avses i 25 §
första stycket 1 till en skattemyndighet som behöver uppgiften i verksamhet som avser kontroll av skatt eller avgift eller i utredning om rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen (1991:481) , om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Härigenom föreskrivs att 20 § postlagen (1993:1684) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Föreslagen lydelse
20 §
Den som bedriver postverksamhet och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift som avses i 19 § första stycket skall på begäran lämna
1. uppgift om enskilds adress, telefonnummer eller arbetsplats till en myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl,
2. uppgift som rör misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2. uppgift som rör misstanke
om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,
3. uppgift om enskilds adress
till en kronofogdemyndighet som behöver uppgiften i exekutiv verksamhet, om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,
4. uppgift om enskilds adress
till en skattemyndighet som behöver uppgiften i verksamhet som avser kontroll av skatt eller avgift eller i utredning om rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen (1991:481) , om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Härigenom föreskrivs att 2 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §1
Riksskatteverket är registeransvarigt för det centrala utsökningsregistret. En kronofogdemyndighet är registeransvarig för registret, när det gäller uppgifter i mål eller ärenden som handläggs hos myndigheten, enligt de
närmare föreskrifter regeringen meddelar.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Riksskatteverket är
registeransvarigt för det centrala utsökningsregistret. Krono-
fogdemyndigheten är registeransvarig för registret när det
gäller uppgifter i mål eller ärenden som handläggs hos myndigheten och uppgifter som annars har förts in i registret av
myndigheten.
Kronofogdemyndigheten är
registeransvarig för det regionala utsökningsregistret för länet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
1Senaste lydelse 1995:441.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Härigenom föreskrivs att i 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980:100)1 ordet "utsökningsregistret" skall bytas ut mot "ett utsökningsregister".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1Senaste lydelse av 9 kap. 19 § 1986:618.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Härigenom föreskrivs att i 2, 3 och 15 §§ lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter1 ordet "utsökningsregistret" skall bytas ut mot "ett utsökningsregister".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1Senaste lydelse av 2 § 1993:909.
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-02
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet
Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt lagrådsremiss den 21 september 1995 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister, m.fl.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna Birgitta Pettersson och Christer Alexandersson
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
9.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister
9.2. Förslaget till ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)
10 §
Ändringen i första stycket föranleds av att bestämmelserna i förutvarande tredje stycket arbetats in i andra stycket.
Andra stycket har ändrats för att samtliga
skattemyndigheter skall få ha terminalåtkomst till uppgifter om näringsverksamhet som skall lämnas enligt 2 kap. 19 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt till uppgifter i fråga om revision som pågår eller planeras.
Vidare har bestämmelsen i förutvarande tredje stycket om s.k. länsåtkomst tagits in i andra stycket. Bestämmelsen om länsåtkomst har ändrats för att det klart skall framgå att terminalåtkomst till uppgifter i det centrala skatteregistret även får finnas till uppgifter som avser den skattskyldige för beskattningsperiod då denne beskattades i ett annat län. I övrigt innebär ändringen att terminalåtkomst får finnas även till uppgift som avses i 7 § 19 skatteregisterlagen. Enligt denna bestämmelse får uppgift från det centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell registreras. Denna uppgift kan inte anses känslig från integritetssynpunkt och något hinder mot att medge terminalåtkomst till uppgiften kan inte anses föreligga.
Ändringen i förutvarande fjärde stycket innebär att även RSV får terminalåtkomst till uppgift som avses i 7 § 19 skatteregisterlagen.
9.3. Förslaget till ändring i lagen (1994:1915) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
7 §
Betalningsansvaret för en juridisk persons skatteskulder kan genom beslut m.m. utvidgas till att omfatta även företrädare för den juridiska personen. Bestämmelser om företrädaransvar finns t.ex. i 77 a § uppbördslagen (1953:272), 16 kap. 17 § mervärdesskattelagen (1994:200) samt 11 kap. 3 § och 13 kap. 2 §aktiebolagslagen (1975:1385). Vidare svarar bolagsmännen i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag solidariskt för bolagets skulder. Uppgift om att en person ålagts betalningsansvar i egenskap av bolagsman
eller företrädare för en juridisk person skall få registreras i det centrala skatteregistret. Vidare skall uppgift om beslut om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334) registreras. Det beslut om skuldsanering som skall registreras är beslutet om att medge skuldsanering. De beslut som fattas innan detta beslut skall inte registreras i det centrala skatteregistret.
9.4. Förslaget till lag om ändring i telelagen (1993:597)
27 §
I två nya punkter, 4 och 5, har införts bestämmelser om skyldighet för den som driver televerksamhet och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift om teleabonnemang att lämna ut uppgiften till kronofogdemyndighet respektive skattemyndighet. Med uppgift om teleabonnemang avses t.ex. uppgift om telefonnummer till viss person, vem som är registrerad för visst telefonnummer och på vilken adress teleabonnemanget finns.
Utlämnande skall dock inte ske oavsett för vilket ändamål myndigheten anser sig ha behov av den begärda uppgiften. För kronofogdemyndighetens del skall utlämnandet kunna komma i fråga endast i exekutiv verksamhet, och för skattemyndighetens del i verksamhet som avser kontroll av skatt eller avgift eller i utredning om rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen.
En avvägning skall vidare göras mellan intresset av skydd för de enskildas integritet och samhällets intresse av att myndigheter får tillgång till den information de behöver för att bedriva den verksamhet de ålagts. Detta har uttryckts på så sätt att myndigheten skall finna att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende. Det innebär att myndigheten inte får begära in uppgiften, om handläggningen av ärendet ändå kan fortgå utan att ärendet väsentligt försenas. På så sätt uppnås att begäran om uppgift begränsas till de fall där det verkligen är angeläget för myndigheten att uppgiften inhämtas. Som exempel på en situation där begäran om utlämnande av uppgift inte bör komma i fråga kan nämnas inhämtande av uppgift om telefonnummer när adressuppgift redan finns hos myndigheten och där inhämtandet skulle göras enbart av den anledningen att myndigheten finner det mer ändamålsenligt att ringa upp den eftersökte än att tillskriva honom per post.
Beträffande skydd för de hemliga uppgifterna hos de
mottagande myndigheterna kan noteras att sekretesslagen innehåller bestämmelser om sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden i sådan verksamhet som nu är aktuell. Av 9 kap. 2 § framgår att sekretess gäller i ärende angående skattekontroll m.m. Enligt 7 kap. 15 § resp. 9 kap. 19 § gäller under vissa förutsättningar sekretess i verksamhet som avser folkbokföringen och inom exekutionsväsendet i mål eller ärende angående exekutiv verksamhet.
9.5. Förslaget till lag om ändring i postlagen (1993:1684)
20 §
I två nya punkter, 3 och 4, har införts bestämmelser om skyldighet för den som driver postverksamhet och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift om adress att lämna ut uppgiften till kronofogdemyndighet respektive skattemyndighet. Adress är ett begrepp av skiftande innebörd, även i rättsliga och administrativa sammanhang, t.ex. förekommer adressort, bostadsadress, folkbokföringsadress, postadress, särskild postadress och utdelningsadress. Genom att postmonopolet numera är upphävt finns det inte längre några allmänt giltiga postadresser. Varje postoperatör avgör själv hur en adress skall anges för att hanteras av företaget. Begreppet adress bör därför tolkas i vid bemärkelse. Det bör även kunna ske utlämnande av uppgift om vem som är innehavare av postbox och adressen till denna person samt nummer på postboxen. Vidare bör utlämnande kunna ske av med adressuppgift sammanhängande uppgifter, såsom huruvida post delas ut till en viss person på viss adress samt uppgifter avseende hopkoppling av viss adress med viss fastighet.
Förslaget har beträffande förutsättningarna för att myndigheten skall få begära att uppgifter lämnas ut och sekretess för utlämnade uppgifterna hos den mottagande myndigheten motsvarande innebörd som i förslaget till ändring i 27 § telelagen.
9.6. Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)
2 §
Ändringen i första stycket innebär att kronofogdemyndigheten skall vara registeransvarig för det centrala utsökningsregistret såvitt gäller uppgifter i mål eller ärenden som handläggs hos myndigheten. Den begränsning i registeransvaret som i dag finns i utsökningsregisterförordningen (1986:678) tas därigenom bort.
Kronofogdemyndigheten registrerar även uppgifter beträffande personer som inte är svarande i något mål hos kronofogdemyndigheten, t.ex. uppgift om konkurs. Registeransvaret skall i dessa fall ligga hos den kronofogdemyndighet som registrerar uppgiften.
9.7. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Ändringen är föranledd av att det fr.o.m. den 1 juni 1995 för exekutionsväsendet får föras inte bara ett centralt utsökningsregister utan även regionala utsökningsregister för varje län (prop. 1994/95:168, bet. 1994/95:LU27, rskr. 1994/95:305).
9.8. Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
Se kommentaren under 9.7.
Lagrådsremissens lagförslag
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Nygren
Regeringen beslutar proposition 1995/96:56 om ändringar i lagen om folkbokföringsregister, m.m.