Prop. 2012/13:160

Nya regler för finansiella konglomerat och grupper

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 8 maj 2013

Fredrik Reinfeldt

Peter Norman (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat (konglomeratlagen), lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar (kapitaltäckningslagen) och försäkringsrörelselagen (2010:2043) i syfte att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (2011/89/EU) av den 16 november 2011 om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG vad gäller extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat (ändringsdirektivet).

Ett finansiellt konglomerat är en företagsgrupp som innehåller företag som driver verksamhet inom såväl försäkringssektorn som bank- och värdepapperssektorn. Regleringen av finansiella konglomerat omfattar mer övergripande en kontroll av konglomeratets finansiella ställning. Den ska ses mot bakgrund av att det under senare år har utvecklats allt fler företagsgrupper som innehåller företag från dessa sektorer. Om ett företag i en sådan grupp skulle få finansiella problem, kan det påverka inte bara andra företag inom samma sektor utan även sprida sig till företag inom den andra sektorn.

Ändringsdirektivet innehåller ett flertal mindre ändringar som syftar till att åtgärda brister som har identifierats vid tillsynen av finansiella konglomerat. Det är ett första steg i en större översyn.

I avvaktan på den större översynen har de ändringar som nu föreslås i princip begränsats till vad som är nödvändigt för att genomföra ändringsdirektivet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2013.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

2. lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar,

3. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat

Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 3 §, 2 kap.5 och 6 §§, 3 kap. 4 § samt 5 kap. 5 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt propositionen om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §

I denna lag betyder

1. AIF-förvaltare: en svensk förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt 1 kap. 3 § lagen ( 2013:000 ) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

1. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet är att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

2. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet är att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

2. behörig myndighet:

Finansinspektionen eller någon annan myndighet inom EES som utövar tillsyn, individuellt eller på gruppnivå, över ett reglerat företag med huvudkontor inom EES,

3. behörig myndighet:

Finansinspektionen eller någon annan myndighet inom EES som utövar tillsyn, individuellt eller på gruppnivå, över ett reglerat företag med huvudkontor inom EES,

3. blandat finansiellt holdingföretag: ett moderföretag som inte är ett reglerat företag och

4. blandat finansiellt holdingföretag: ett moderföretag som inte är ett reglerat företag och

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU av den 16 november 2011 om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG vad gäller extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat (EUT L 326, 8.12.2011, s. 113, Celex 32011L0089).

som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är ett reglerat företag med huvudkontor inom EES, och andra företag utgör ett finansiellt konglomerat,

som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är ett reglerat företag med huvudkontor inom EES, och andra företag utgör ett finansiellt konglomerat,

4. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

5. finansiellt institut: ett företag som inte är ett kreditinstitut, värdepappersbolag, eller fondbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

a) förvärva aktier eller andelar,

b) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § samma lag, eller

c) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

6. finansiellt institut: ett företag som inte är ett kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag, eller AIF-förvaltare eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

a) förvärva aktier eller andelar,

b) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § samma lag, eller

c) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

6. finansiell sektor: ett eller flera av följande företag

a) kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag eller motsvarande utländska företag samt finansiella institut och anknutna företag (bank- och värdepapperssektorn),

b) försäkringsföretag, utländska direktförsäkringsföretag, utländska återförsäkringsföretag och försäkringsholdingföretag (försäkringssektorn), och

c) blandade finansiella holdingföretag,

7. finansiell sektor: ett eller flera av följande företag

a) kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag, AIF-förvaltare eller motsvarande utländska företag samt finansiella institut och anknutna företag (bank- och värdepapperssektorn),

b) försäkringsföretag eller motsvarande utländska företag och försäkringsholdingföretag (försäkringssektorn), och

c) blandade finansiella holdingföretag,

7. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8. försäkringsföretag: ett försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller en försäkringsförening enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043),

9. försäkringsföretag: ett försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller en försäkringsförening enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043),

9. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, ett utländskt direktförsäkringsföretag, ett utländskt återförsäkringsföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsbolag, utländska direktförsäkringsföretag eller utländska återförsäkringsföretag,

10. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag eller ett motsvarande utländskt företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag eller motsvarande utländska företag,

10. institut: kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag,

11. institut: kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag och AIFförvaltare,

11. konglomeratdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU

2

,

12. konglomeratdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG3, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU

4

,

12. kreditinstitut: en bank eller ett kreditmarknadsföretag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse,

13. kreditinstitut: en bank eller ett kreditmarknadsföretag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse,

13. reglerat företag:

a) ett institut eller ett motsvarande utländskt företag, eller

b) ett försäkringsföretag eller ett utländskt direktförsäkringsföretag,

14. relevant behörig myndighet:

a) en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp, försäkringsgrupp eller en motsvarande

14. reglerat företag:

a) ett institut eller ett motsvarande utländskt företag, eller

b) ett försäkringsföretag eller ett motsvarande utländskt företag.

15. relevant behörig myndighet:

a) en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp, försäkringsgrupp eller en motsvarande

2 EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078). 3 EUT L 35, 11.2.2003, s. 1 (Celex 32002L0087). 4 EUT L 326, 8.12.2011, s. 113 (Celex 32011L0089).

utländsk grupp som ingår i ett finansiellt konglomerat,

utländsk grupp som ingår i ett finansiellt konglomerat, särskilt över det företag som är det överordnade moderföretaget i bank- och värdepapperssektorn respektive försäkringssektorn,

b) någon annan behörig myndighet än som avses i a som utsetts till samordnare för ett finansiellt konglomerat, eller

c) någon annan behörig myndighet som de myndigheter som avses i a och b kommer överens om är relevant,

15. samordnare: den behöriga myndighet som enligt 4 kap. ansvarar för tillsynen över ett finansiellt konglomerat,

16. samordnare: den behöriga myndighet som enligt 4 kap. ansvarar för tillsynen över ett finansiellt konglomerat,

16. sektorsbestämmelser: de bestämmelser i lag och andra författningar som gäller för den rörelse som drivs av institut och försäkringsföretag,

17. utländskt återförsäkrings- företag: ett företag som inte är ett försäkringsföretag eller ett utländskt direktförsäkringsföretag och vars huvudsakliga verksamhet är att försäkra risker som överlåts av försäkringsföretag, utländska direktförsäkringsföretag eller utländska återförsäkringsföretag, och

17. sektorsbestämmelser: de bestämmelser i lag och andra författningar som gäller för den rörelse som drivs av institut och försäkringsföretag, och

18. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §

Vid beräkningar enligt 2–4 §§ skall inte företag som avses i 5 kap. 6 § första stycket tas med.

Vid beräkningar enligt 2–4 §§ ska företag som avses i 5 kap. 6 § första stycket undantas, om inte företaget har flyttat från ett land inom EES till ett tredjeland för att undvika reglering.

Vid beräkningarna ska också sådana ägarintressen undantas som ingår i den minsta av bank- och värdepapperssektorn eller försäkringssektorn och är av avgörande betydelse för om det är ett finansiellt konglomerat, men som tillsammans är av försumbar betydelse med hänsyn till syftet

med den särskilda tillsynen över ett finansiellt konglomerat. 6 §

Vid tillämpning av 2 och 3 §§ skall intäktsstrukturen eller posterna utanför balansräkningen eller

båda

ersätta balans-

omslutningen eller användas tillsammans med den, om det finns särskilda skäl och de nämnda faktorerna bedöms vara av vikt för den särskilda tillsynen över ett finansiellt konglomerat.

Vid tillämpning av 2 och 3 §§ ska intäktsstrukturen, posterna utanför balansräkningen eller förvaltade tillgångar användas som enda beräkningsgrund eller i kombination för att ersätta balansomslutningen eller användas tillsammans med den, om det finns särskilda skäl och de nämnda faktorerna bedöms vara av vikt för den särskilda tillsynen över ett finansiellt konglomerat.

3 kap.

4 §

Om en grupps verksamhet i försäkringssektorn eller bank- och värdepapperssektorn är betydande enligt 2 kap. 4 § men gruppen inte når upp till de gränsvärden som anges i 2 kap. 3 § och det inte är nödvändigt eller lämpligt att gruppen omfattas av bestämmelser om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, skall gruppen antingen

1. undantas helt från denna lags tillämpning, eller

2. undantas från tillämpning av en eller flera av bestämmelserna i 5 kap. 7–9 och 11–14 §§.

Under de förutsättningar som anges i andra stycket får en grupp som har verksamhet i försäkringssektorn eller bank- och värdepapperssektorn undantas

1. helt från denna lags tillämpning, eller

2. från tillämpning av en eller flera av bestämmelserna i 5 kap. 7–9 och 11–14 §§.

En sådan grupp får undantas, om

1. gruppen når upp till de gränsvärden som anges i 2 kap. 3 § men har en verksamhet som inte är betydande enligt 2 kap. 4 §, eller har en verksamhet som är betydande enligt 2 kap. 4 § men gruppen inte når upp till de gränsvärden som anges i 2 kap. 3 §, och

2. det inte är nödvändigt eller lämpligt att gruppen omfattas av bestämmelser om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

5 kap.

5 §

I andra fall än som avses i 4 § skall Finansinspektionen, efter att ha hört övriga relevanta behöriga myndigheter och det finansiella konglomeratet, besluta vilken av

I andra fall än som avses i 4 § ska Finansinspektionen, efter att ha hört övriga relevanta behöriga myndigheter och det finansiella konglomeratet, besluta vilken av

följande metoder som skall användas för beräkning av kapitalbasen och kapitalkravet för det finansiella konglomeratet:

följande metoder som ska användas för beräkning av kapitalbasen och kapitalkravet för det finansiella konglomeratet:

1. sammanläggnings- och avräkningsmetoden,

2. konsolideringsmetoden,

2. konsolideringsmetoden, eller

3. kravavräkningsmetoden (metod 3 enligt bilaga I till konglomeratdirektivet), eller

4. en kombination av dessa metoder.

3. en kombination av dessa metoder.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2013.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den rapporteringsskyldighet som avser tiden före den 1 januari 2014.

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

dels att 1 kap. 3 och 4 §§, 4 kap. 8 §, 6 kap. 7 §, 7 a kap. 4 §, 9 kap. 1– 3, 6, 7 och 13 §§, 10 kap. 2, 3, 5, 6 a, 6 b, 6 d, 7 och 12 §§, 11 kap. 1 och 3 §§, 12 kap. 2 och 4 §§ samt rubriken närmast före 9 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 1 a § och 9 kap. 15 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 a § De bestämmelser om finansiella företagsgrupper i 9 och 10 kap. som gäller för institut tillämpas också för en svensk förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) enligt 1 kap. 3 § lagen ( 2013:000 ) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Vid den tillämpningen gäller dock kapitalkraven i 7 kap. i den nämnda lagen.

3 §2

I denna lag betyder

1. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

2. behörig myndighet: Finansinspektionen eller en annan myndighet inom EES som utövar tillsyn över institut, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländska företag,

3. blandat finansiellt holdingföretag: ett moderföretag som inte är ett reglerat företag och som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är ett reglerat

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU av den 16 november om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG vad gäller extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat (EUT L 326, 8.12.2011, s. 113, Celex 32011L0089). 2 Senaste lydelse 2011:772.

företag med huvudkontor inom EES, och andra företag utgör ett finansiellt konglomerat,

4. blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag, som inte är dotterföretag till ett institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES eller till ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. exponeringar: poster som redovisas som tillgång i balansräkningen, derivatavtal som redovisas som skulder eller åtaganden utanför balansräkningen,

6. exponeringar: poster som redovisas som tillgång i balansräkningen, derivatavtal som redovisas som skulder eller åtaganden utanför balansräkningen,

5. finansiellt holdingföretag: ett finansiellt institut som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat och

7. finansiellt holdingföretag: ett finansiellt institut som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag och

a) som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag, och

b) vars dotterföretag uteslutande eller huvudsakligen utgörs av sådana företag som avses i a eller finansiella institut,

6. finansiellt institut: ett svenskt eller utländskt företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

8. finansiellt institut: ett svenskt eller utländskt företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

a) förvärva eller inneha aktier eller andelar,

b) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § samma lag, eller

c) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

7. finansiellt instrument: ett avtal som ger upphov till en finansiell tillgång för en part samtidigt som en annan part får en finansiell skuld eller utfärdar ett egetkapitalinstrument,

9. finansiellt instrument: ett avtal som ger upphov till en finansiell tillgång för en part samtidigt som en annan part får en finansiell skuld eller utfärdar ett egetkapitalinstrument,

8. finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES

10. finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES

etablerat finansiellt holdingföretag, som inte är dotterföretag till ett institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES eller till ett annat finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

etablerat finansiellt holdingföretag, som inte är dotterföretag till ett institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES eller till ett annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

9. holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utländskt moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande utländskt företag, finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, men som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag,

11. holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utländskt moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande utländskt företag, finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, men som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag,

10. institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

12. institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

11. kapitalkravsdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU3,

13. kapitalkravsdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU4,

12. kreditinstitut: bank, kreditmarknadsföretag och

Svenska skeppshypotekskassan,

14. kreditinstitut: bank, kreditmarknadsföretag och

Svenska skeppshypotekskassan,

13. kreditinstitutsdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU

5

,

15. kreditinstitutsdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU

6

,

14. medverkande institut: institut, annat än det institut som är originator, som upprättar och

16. medverkande institut: institut, annat än det institut som är originator, som upprättar och

3 EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078). 4 EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078). 5 EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078). 6 EUT L 326, 8.12.2011, s. 113 (Celex 32011L0089).

förvaltar ett tillgångsbaserat certifikatprogram eller någon annan värdepapperisering och som förvärvar exponeringar från tredje man,

förvaltar ett tillgångsbaserat certifikatprogram eller någon annan värdepapperisering och som förvärvar exponeringar från tredje man,

15. moderinstitut inom EES: ett institut eller motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES och som

17. moderinstitut inom EES: ett institut eller motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES och som

a) har ett institut, ett finansiellt institut eller ett motsvarande utländskt företag som dotterföretag eller som har ett ägarintresse i ett sådant företag, och

b) inte är dotterföretag till ett annat institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES eller till ett finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

b) inte är dotterföretag till ett annat institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES eller till ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

16. operativa risker: risker för förluster till följd av inte ändamålsenliga eller inte fungerande interna förfaranden eller system eller på grund av mänskliga fel eller yttre händelser, samt rättsliga risker,

18. operativa risker: risker för förluster till följd av inte ändamålsenliga eller inte fungerande interna förfaranden eller system eller på grund av mänskliga fel eller yttre händelser, samt rättsliga risker,

17. originator: ett företag som 19. originator: ett företag som

a) självt eller via anknutna företag, direkt eller indirekt, var part i det ursprungliga avtal som gav upphov till de förpliktelser eller potentiella förpliktelser för gäldenären, eller den potentiella gäldenären, som ligger till grund för den exponering som värdepapperiseras, eller

b) förvärvar tredje mans exponeringar, tar upp dem i sin balansräkning och därefter värdepapperiserar dem,

18. riskvikt: en procentsats som beskriver en risknivå hos en exponering,

20. riskvikt: en procentsats som beskriver en risknivå hos en exponering,

19. värdepapperisering: en transaktion eller ett program varigenom den kreditrisk som är förenad med en exponering eller en grupp exponeringar delas upp i delar, och som har följande egenskaper:

21. värdepapperisering: en transaktion eller ett program varigenom den kreditrisk som är förenad med en exponering eller en grupp exponeringar delas upp i delar, och som har följande egenskaper:

a) betalningarna inom ramen för transaktionen eller programmet är beroende av utvecklingen av exponeringen eller gruppen av exponeringar, och

b) prioriteringen av delarna avgör hur förluster fördelas under den tid transaktionen eller programmet pågår,

20. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva

22. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt

värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, och

lagen om värdepappersmarknaden, och

21. återvärdepapperisering: en värdepapperisering i vilken den risk som är förenad med en underliggande grupp av exponeringar delas upp i delar och minst en av de underliggande exponeringarna är en värdepapperiseringsposition.

23. återvärdepapperisering: en värdepapperisering i vilken den risk som är förenad med en underliggande grupp av exponeringar delas upp i delar och minst en av de underliggande exponeringarna är en värdepapperiseringsposition.

4 §

Ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet är moderföretag och en annan juridisk person är dotterföretag, om moderföretaget

Ett institut, ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet är moderföretag och en annan juridisk person är dotterföretag, om moderföretaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar,

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av bestämmelse i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av bestämmelse i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföretaget.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

4 kap.

8 §7

Tillstånd för ett institut att använda en internmetod skall ges om förutsättningarna i 9 § är uppfyllda och om

Tillstånd för ett institut att använda en internmetod ska ges om förutsättningarna i 9 § är uppfyllda och om

1. institutet har ett för ändamålet lämpligt utformat riskhanteringssystem för kreditrisker som uppfyller kraven i 6 kap.2 och 5 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse samt 8 kap.4 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

2. institutets riskklassificeringssystem är tillförlitligt och tillräckligt integrerat med institutets övriga verksamhet, och

3. institutet dokumenterar sitt riskklassificeringssystem och motiven för dess utformning.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterföretag eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag använder internmetoden enhetligt, får företagen i den omfattning som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 13 betraktas som en enhet vid bedömningen av om kraven i första stycket är uppfyllda.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterföretag, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag använder internmetoden enhetligt, får företagen i den omfattning som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 13 betraktas som en enhet vid bedömningen av om kraven i första stycket är uppfyllda.

6 kap.

7 §8

Tillstånd att använda internmätningsmetoden skall ges, om

Tillstånd att använda internmätningsmetoden ska ges, om

1. institutet har ett för ändamålet lämpligt utformat riskhanteringssystem för operativa risker som uppfyller kraven i 6 kap.2 och 5 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse samt 8 kap.4 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och

2. institutets riskmätningssystem är tillförlitligt och tillräckligt integrerat med institutets övriga verksamhet.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterföretag eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag använder en internmätningsmetod enhetligt, får företagen i den omfattning som framgår av

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterföretag eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag använder en

7 Senaste lydelse 2007:570. 8 Senaste lydelse 2007:570.

föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 26 betraktas som en enhet vid bedömningen av om kraven i första stycket är uppfyllda.

internmätningsmetod enhetligt, får företagen i den omfattning som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 26 betraktas som en enhet vid bedömningen av om kraven i första stycket är uppfyllda.

7 a kap.

4 §9

När ett moderkreditinstitut inom EES eller ett finansiellt holdingföretag inom EES, eller ett dotterföretag till ett sådant institut eller företag, i egenskap av originator eller medverkande institut värdepapperiserar exponeringar från flera kreditinstitut eller finansiella institut som omfattas av gruppbaserad tillsyn får kravet i 1 § uppfyllas på gruppnivå, om de institut eller finansiella institut som gett upphov till de värdepapperiserade exponeringarna

När ett moderkreditinstitut inom EES, ett finansiellt holdingföretag inom EES, ett blandat finansiellt holdingföretag inom EES eller ett dotterföretag till ett sådant institut eller företag, i egenskap av originator eller medverkande institut värdepapperiserar exponeringar från flera kreditinstitut eller finansiella institut som omfattas av gruppbaserad tillsyn får kravet i 1 § uppfyllas på gruppnivå, om de institut eller finansiella institut som gett upphov till de värdepapperiserade exponeringarna

1. har åtagit sig att följa de krav som anges i 5 §, och

2. har lämnat den information som anges i 6 §.

9 kap.

1 §

En finansiell företagsgrupp består av

1. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de dotterföretag som är institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, eller

1. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de dotterföretag som är institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, eller

2. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget har 2. ett institut, ett finansiellt

holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det inledningsvis nämnda institutet

9 Senaste lydelse 2011:752.

ägarintresse i och som leds tillsammans med ett eller flera andra företag, om ägarnas ansvar är begränsat till den andel av kapitalet som dessa innehar, eller

eller holdingföretaget har ägarintresse i och som leds tillsammans med ett eller flera andra företag, om ägarnas ansvar är begränsat till den andel av kapitalet som dessa innehar, eller

3. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med, eller

3. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med, eller

4. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och dotterföretag enligt 1 samt företag som det finns ägarintresse i enligt 2 eller gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med enligt 3.

4. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och dotterföretag enligt 1 samt företag som det finns ägarintresse i enligt 2 eller gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med enligt 3.

När en finansiell företagsgrupp finns enligt första stycket, skall även ett anknutet företag som är dotterföretag eller som det finns ägarintresse i anses ingå i gruppen.

När en finansiell företagsgrupp finns enligt första stycket, ska även ett anknutet företag som är dotterföretag eller som det finns ägarintresse i anses ingå i gruppen.

2 §10

Om det framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 40, ska bestämmelserna om finansiella företagsgrupper gälla även för

1. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det finns andra ägarintressen i än sådana som anges i 1 § första stycket 2,

1. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det finns andra ägarintressen i än sådana som anges i 1 § första stycket 2,

2. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, mot-

2. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut,

10 Senaste lydelse 2011:752.

svarande utländska företag eller finansiella institut, som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget har andra former av kapitalbindningar till, eller

institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretagen har andra former av kapitalbindningar till, eller

3. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget utövar ett väsentligt inflytande över.

3. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretagen utövar ett väsentligt inflytande över.

Om bestämmelserna om finansiella företagsgrupper ska gälla för företag som avses i första stycket, ska även ett anknutet företag som är dotterföretag eller som det finns ägarintresse i anses ingå i gruppen.

3 §

För en finansiell företagsgrupp skall ansvaret för att de gruppbaserade kraven uppfylls åligga det institut

För en finansiell företagsgrupp ska ansvaret för att de gruppbaserade kraven uppfylls åligga det institut

1. som inte är dotterföretag till ett annat institut, ett svenskt finansiellt holdingföretag, eller

1. som inte är dotterföretag till ett annat institut, ett svenskt finansiellt holdingföretag eller ett svenskt blandat finansiellt holdingföretag, eller

2. vars moderföretag är ett finansiellt holdingföretag som inte är dotterföretag till ett institut eller ett svenskt finansiellt holdingföretag.

2. vars moderföretag är ett sådant finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som inte är dotterföretag till ett institut, ett svenskt finansiellt holdingföretag eller ett svenskt blandat finansiellt holdingföretag.

Om ett finansiellt holdingföretag som avses i första stycket 2 är moderföretag till både ett kreditinstitut och ett värdepappersbolag, är det kreditinstitutet som skall ansvara för att de gruppbaserade kraven är uppfyllda.

Om ett sådant finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i första stycket 2 är moderföretag till både ett kreditinstitut och ett värdepappersbolag, är det kreditinstitutet som ska ansvara för att de gruppbaserade kraven är uppfyllda.

Lydelse enligt propositionen om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Föreslagen lydelse

6 §

Bestämmelserna i 5 § ska tillämpas även på den del av en finansiell företagsgrupp som består av

1. ett institut och de utländska institut, finansiella institut eller förvaltningsbolag i ett land utanför EES som är dotterföretag till institutet eller som institutet har ägarintresse i, eller

2. ett institut vars moderföretag är ett finansiellt holdingföretag och de utländska institut, finansiella institut eller förvaltningsbolag i ett land utanför EES som är dotterföretag till holdingföretaget eller som holdingföretaget har ägarintresse i.

2. ett institut vars moderföretag är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och de utländska institut, finansiella institut eller förvaltningsbolag i ett land utanför EES som är dotterföretag till holdingföretaget eller som holdingföretaget har ägarintresse i.

Med förvaltningsbolag avses ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta värdepappersfonder.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §11

Ett institut som är moderinstitut inom EES eller vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES ska uppfylla kraven i 8 kap. om offentliggörande av information på gruppnivå. Om ett moderinstitut har ett betydande dotterföretag som är institut, ska även dotterföretaget offentliggöra sådan information om bland annat kapitalbasen och kapitalkravet samt institutets riskhantering som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 42.

Ett institut som är moderinstitut inom EES eller vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES ska uppfylla kraven i 8 kap. om offentliggörande av information på gruppnivå. Om ett moderinstitut har ett betydande dotterföretag som är institut, ska även dotterföretaget offentliggöra sådan information om bland annat kapitalbasen och kapitalkravet samt institutets riskhantering som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 42.

Finansinspektionen får efter ansökan i ett enskilt fall besluta om undantag från första stycket, om ett institut omfattas av information som ska offentliggöras av ett moderföretag utanför EES och den informationen är likvärdig med den information som ska offentliggöras enligt denna lag.

11 Senaste lydelse 2011:752.

Ledningen i ett finansiellt holdingföretag

Ledningen i ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag

13 §

Den som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag skall ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.

Den som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.

15 § Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser om tillsyn av finansiella företagsgrupper och tillsyn av konglomerat, särskilt med avseende på tillsyn på grund av riskbedömning, får Finansinspektionen, efter samråd med de övriga berörda behöriga myndigheter som ansvarar för tillsyn av dotterföretag, medge undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella holdingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för konglomerat.

Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser om tillsyn av finansiella företagsgrupper och om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp, särskilt med avseende på tillsyn på grund av riskbedömning, får Finansinspektionen, efter samråd med de berörda myndigheter som ansvarar för tillsyn av försäkringsföretag, medge undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella holdingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för den största sektorn enligt 2 kap. 3 § lagen ( 2006:531 ) om särskild tillsyn

över finansiella konglomerat.

Finansinspektionen ska underrätta Europeiska bankmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om beslut som inspektionen fattar enligt första stycket.

10 kap.

2 §

Finansinspektionen skall utöva tillsyn över en finansiell företagsgrupp som avses i 9 kap. 1 eller 2 §, om

Finansinspektionen ska utöva tillsyn över en finansiell företagsgrupp som avses i 9 kap. 1 eller 2 §, om

1. det i toppen av den finansiella företagsgruppen finns ett institut,

2. det finansiella holdingföretaget är moderföretag till ett institut men inte till något motsvarande utländskt företag,

2. det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är moderföretag till ett institut men inte till något motsvarande utländskt företag,

3. det finansiella holdingföretaget är etablerat i Sverige och är moderföretag till institut och motsvarande utländska företag,

3. det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat i Sverige och är moderföretag till institut och motsvarande utländska företag,

4. det finns två eller flera finansiella holdingföretag med huvudkontor i olika stater inom EES, däribland Sverige, som är moderföretag till både institut och motsvarande utländska företag och ett institut är det dotterföretag som har den största balansomslutningen, eller

4. det finns två eller flera finansiella holdingföretag, eller två eller flera blandade finansiella holdingföretag, med huvudkontor i olika stater inom EES, däribland Sverige, som är moderföretag till både institut och motsvarande utländska företag och ett institut är det dotterföretag som har den största balansomslutningen, eller

5. det finansiella holdingföretaget är moderföretag till två eller flera institut och motsvarande utländska företag, som inte är auktoriserade i den stat inom EES där holdingföretaget är etablerat, och ett institut har den största balansomslutningen.

5. det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är moderföretag till två eller flera institut och motsvarande utländska företag, som inte är auktoriserade i den stat inom EES där holdingföretaget är etablerat, och ett institut har den största balansomslutningen.

Finansinspektionen skall även utöva tillsynen om inspektionen tillsammans med övriga berörda behöriga myndigheter kommer

Finansinspektionen ska även utöva tillsynen om inspektionen tillsammans med övriga berörda behöriga myndigheter kommer

överens om det i enlighet med bestämmelserna i 4 §.

överens om det i enlighet med bestämmelserna i 4 §.

I 11 kap. finns bestämmelser om tillsyn över ett institut vars moderföretag är ett institut eller ett finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES.

I 11 kap. finns bestämmelser om tillsyn över ett institut vars moderföretag är ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES.

3 §12

När Finansinspektionen enligt 2 § första stycket 3–5 ska utöva tillsynen, får inspektionen komma överens med övriga berörda behöriga myndigheter om att en annan behörig myndighet inom EES än inspektionen ska ansvara för tillsynen. Finansinspektionen får ingå en sådan överenskommelse, om det är olämpligt att inspektionen ansvarar för tillsynen med hänsyn till de institut det gäller och den relativa betydelsen av deras verksamheter i de olika länderna.

I ett sådant fall ska moderinstitutet inom EES, det finansiella moderholdingföretaget inom EES eller det institut som har den största balansomslutningen, beroende på vad som är tillämpligt, ges tillfälle att yttra sig innan Finansinspektionen och de övriga berörda behöriga myndigheterna ingår överenskommelsen. Europeiska kommissionen ska underrättas om sådana överenskommelser.

I ett sådant fall ska moderinstitutet inom EES, det finansiella moderholdingföretaget inom EES, det blandade finansiella moderholdingföretaget inom EES eller det institut som har den största balansomslutningen, beroende på vad som är tillämpligt, ges tillfälle att yttra sig innan Finansinspektionen och de övriga berörda behöriga myndigheterna ingår överenskommelsen. Europeiska kommissionen och Europeiska bankmyndigheten ska underrättas om sådana överenskommelser.

5 §

När Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp som består av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES, får moderföretagen och dotterföretagen i gruppen gemensamt ansöka om tillstånd hos inspektionen om att använda metoden med interna modeller, internmetoden för kreditrisker,

När Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp som består av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, får moderföretagen och dotterföretagen i gruppen gemensamt ansöka om tillstånd hos inspektionen om att använda

12 Senaste lydelse 2011:752.

egna riskberäkningsmodeller för marknadsrisker eller internmätningsmetoden för operativa risker. Om ett institut ingår i en motsvarande utländsk grupp enligt en offentlig reglering som bygger på kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravsdirektivet, får institutet göra en sådan ansökan hos den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen.

metoden med interna modeller, internmetoden för kreditrisker, egna riskberäkningsmodeller för marknadsrisker eller internmätningsmetoden för operativa risker. Om ett institut ingår i en motsvarande utländsk grupp enligt en offentlig reglering som bygger på kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravsdirektivet, får institutet göra en sådan ansökan hos den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen.

När Finansinspektionen prövar en ansökan enligt första stycket tillämpas denna lag. Inspektionen får dock även tillämpa bestämmelser som enligt författningar i en annan stat inom EES gäller för den metod som ansökan avser. När ansökan har getts in till inspektionen gäller detta dock bara om det är nödvändigt för en effektiv tillsyn över institut eller motsvarande utländska företag.

6 a §13

När Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp som består av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES, ska inspektionen lämna en rapport som innehåller en riskvärdering av gruppen till övriga behöriga myndigheter.

När Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp som består av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, ska inspektionen lämna en rapport som innehåller en riskvärdering av gruppen till övriga behöriga myndigheter.

Inom fyra månader från det att Finansinspektionen har lämnat en sådan rapport som avses i första stycket, ska inspektionen försöka komma överens med övriga behöriga myndigheter om vilket beslut som bör fattas i fråga om huruvida nivån på gruppens kapitalbas är tillräcklig. Överenskommelsen ska grundas på en bedömning av gruppens finansiella situation och riskprofil och den nivå på gruppens kapitalbas som krävs för att tillämpa 2 kap. 2 § på var och en av enheterna inom gruppen och på gruppnivå.

Finansinspektionen ska härefter fatta ett beslut i enlighet med överenskommelsen. Beslutet och skälen för det ska redovisas skriftligt och skickas till övriga behöriga myndigheter och till moderinstitutet inom EES.

Om en överenskommelse inte kan nås, ska Finansinspektionen på begäran av någon av de övriga behöriga myndigheterna samråda med

13 Senaste lydelse 2011:752.

Europeiska bankmyndigheten. Inspektionen får även samråda med Europeiska bankmyndigheten på eget initiativ.

6 b §14

Om en överenskommelse enligt 6 a § inte har träffats inom fyra månader, ska Finansinspektionen, med beaktande av de behöriga myndigheternas bedömning av risken hos dotterföretagen, ensam fatta ett beslut på gruppnivå.

Om Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över dotterföretag till ett moderinstitut inom EES eller till ett finansiellt moderholdingföretag inom EES, ska inspektionen fatta ett sådant beslut som avses i 6 a § tredje stycket på individuell nivå eller undergruppsnivå. Inför beslutet ska inspektionen beakta synpunkter som framförts av den utländska behöriga myndighet som ansvarar för den gruppvisa tillsynen.

Om Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över dotterföretag till ett moderinstitut inom EES eller till ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller till ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, ska inspektionen fatta ett sådant beslut som avses i 6 a § tredje stycket på individuell nivå eller undergruppsnivå. Inför beslutet ska inspektionen beakta synpunkter som framförts av den utländska behöriga myndighet som ansvarar för den gruppvisa tillsynen.

Om någon eller några av de berörda behöriga myndigheterna, inom fyra månader från det att Finansinspektionen har lämnat sin rapport enligt 6 a §, har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, ska inspektionen skjuta upp sitt beslut enligt första stycket och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Finansinspektionen ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten.

Finansinspektionen får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyndigheten efter det att fyramånadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

6 d §15

Beslut som fattats enligt 6 a eller 6 b § ska omprövas årligen. Ett beslut enligt 6 a § om tillämpning av 2 kap. 2 § får även, i undantagsfall, omprövas om en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen av dotterföretag till ett moderinstitut inom EES eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES skriftligen begär det hos Finansinspektionen och samtidigt

Beslut som fattats enligt 6 a eller 6 b § ska omprövas årligen. Ett beslut enligt 6 a § om tillämpning av 2 kap. 2 § får även, i undantagsfall, omprövas om en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen av dotterföretag till ett moderinstitut inom EES eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag

14 Senaste lydelse 2012:196. 15 Senaste lydelse 2011:752.

anger skälen för begäran. inom EES skriftligen begär det hos Finansinspektionen och samtidigt anger skälen för begäran.

7 §

Följande företag skall till Finansinspektionen lämna de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär för tillsynen:

Följande företag ska till Finansinspektionen lämna de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär för tillsynen:

1. företag som ingår i en finansiell företagsgrupp enligt denna lag eller enligt en utländsk offentlig reglering som bygger på kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravsdirektivet,

2. andra dotterföretag till ett institut eller ett finansiellt holdingföretag än de som avses i 1, och

2. andra dotterföretag till ett institut eller ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag än de som avses i 1, och

3. ett holdingföretag med blandad verksamhet och dotterföretag till ett holdingföretag med blandad verksamhet.

Om företaget inte lämnar upplysningarna till Finansinspektionen, får inspektionen förelägga företaget att göra det.

12 §16

Ett institut och ett finansiellt holdingföretag som avses i 9 kap. 3 § ska upprätta och ge in den gruppbaserade redovisningen till Finansinspektionen för de räkenskapsperioder och vid de tidpunkter som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 47. I fråga om en finansiell företagsgrupp enligt 9 kap. 2 §, ska redovisningen upprättas och ges in av de företag som anges i föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 48.

Ett sådant institut, finansiellt holdingföretag och blandat finansiellt holdingföretag som avses i 9 kap. 3 § ska upprätta och ge in den gruppbaserade redovisningen till Finansinspektionen för de räkenskapsperioder och vid de tidpunkter som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 47. I fråga om en finansiell företagsgrupp enligt 9 kap. 2 §, ska redovisningen upprättas och ges in av de företag som anges i föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 48.

Ett holdingföretag med blandad verksamhet ska upprätta och ge in den samlade informationen till Finansinspektionen för de räkenskapsperioder och vid de tidpunkter som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 47.

16 Senaste lydelse 2011:752.

11 kap.

1 §

Om ett institut inte står under gruppbaserad tillsyn enligt artikel 125 eller 126 i kreditinstitutsdirektivet och dess moderföretag är ett utländskt institut eller ett finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES gäller 2 och 3 §§ för det fall Finansinspektionen enligt 10 kap. 2–4 §§ skulle ha utövat tillsynen över gruppen om de bestämmelserna hade gällt.

Om ett institut inte står under gruppbaserad tillsyn enligt artikel 125 eller 126 i kreditinstitutsdirektivet och dess moderföretag är ett utländskt institut eller ett sådant finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES, gäller 2 och 3 §§ för det fall Finansinspektionen enligt 10 kap. 2–4 §§ skulle ha utövat tillsynen över gruppen om de bestämmelserna hade gällt.

3 §17

Om tillsynen inte bedöms likvärdig, ska Finansinspektionen tillämpa bestämmelserna om finansiella företagsgrupper i 9 och 10 kap. som om moderföretaget haft sitt huvudkontor inom EES.

Efter att ha hört övriga berörda behöriga myndigheter får Finansinspektionen i stället besluta att använda sig av andra tillsynsmetoder som säkerställer att instituten i företagsgruppen är föremål för tillräcklig tillsyn. Inspektionen får då förelägga en ägare till institutet att inrätta ett finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES och tillämpa bestämmelserna i denna lag på instituten i den företagsgrupp som leds av detta holdingföretag.

Efter att ha hört övriga berörda behöriga myndigheter får Finansinspektionen i stället besluta att använda sig av andra tillsynsmetoder som säkerställer att instituten i företagsgruppen är föremål för tillräcklig tillsyn. Inspektionen får då förelägga en ägare till institutet att inrätta ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES och tillämpa bestämmelserna i denna lag på instituten i den företagsgrupp som leds av detta holdingföretag.

Finansinspektionen ska underrätta de berörda behöriga myndigheterna, Europeiska kommissionen och Europeiska bankmyndigheten när sådana andra tillsynsmetoder som anges i andra stycket används.

12 kap.

2 §

Finansinspektionen skall förelägga ett finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet att vidta åtgärder för att göra rättelse, om

Finansinspektionen ska förelägga ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet att vidta

17 Senaste lydelse 2012:196.

holdingföretaget inte uppfyller de krav som ställs på det enligt denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen. Ett sådant föreläggande skall också riktas mot ett finansiellt holdingföretag, vars ledning inte uppfyller kraven i denna lag.

åtgärder för att göra rättelse, om holdingföretaget inte uppfyller de krav som ställs på det enligt denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen. Ett sådant föreläggande ska också riktas mot ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, vars ledning inte uppfyller kraven i denna lag.

4 §18

Om ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet med huvudkontor i Sverige inte i tid lämnar upplysningar enligt föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 46, 49 och 50, får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Om ett institut, ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet med huvudkontor i Sverige inte i tid lämnar upplysningar enligt föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 46, 49 och 50, får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2013.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den rapporteringsskyldighet som avser tiden före den 1 januari 2014.

18 Senaste lydelse 2011:752.

2.3. Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043)

dels att 1 kap. 12 § och 9 kap. 1 och 10 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 9 kap. 8 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

12 §

I denna lag betyder

1. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över en utländsk försäkringsgivare,

2. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

3. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, en utländsk försäkringsgivare eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag eller utländska försäkringsgivare, och

3. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, en utländsk försäkringsgivare eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag eller utländska försäkringsgivare, och

4. specialföretag: ett utländskt företag som, utan att vara försäkringsgivare, övertar risker från ett försäkringsföretag eller en utländsk försäkringsgivare och som helt finansierar sin verksamhet genom emissioner av skuldebrev eller någon annan liknande form av finansiering, för vilken rätten till återbetalning är underordnad företagens skyldigheter enligt avtal om riskövertagande.

9 kap.

1 §

En försäkringsgrupp enligt denna lag består av

1. ett försäkringsföretag och

a) dess dotterföretag eller intresseföretag som är försäkringsgivare,

b) en annan försäkringsgivare med vilken försäkringsföretaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning,

2. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU av den 16 november 2011 om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG vad gäller extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat (EUT L 326, 8.12.2011, s. 113, Celex 32011L0089).

a) ett försäkringsholdingföretag, eller

a) ett försäkringsholdingföretag,

b) ett moderföretag som inte är ett reglerat företag och som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är ett reglerat företag med huvudkontor inom EES, och andra företag utgör ett finansiellt konglomerat, eller

b) en annan utländsk försäkringsgivare med hemvist utanför EES, eller

c) en annan utländsk försäkringsgivare med hemvist utanför EES, eller

3. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är ett annat företag än som avses i 1 och 2 men som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

3. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är ett annat företag än som avses i 1 och 2 (försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet).

Bestämmelserna i detta kapitel som gäller intresseföretag ska även gälla företag som inte är ett dotterföretag eller intresseföretag, om ägandet i företaget direkt eller indirekt uppgår till minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster.

8 a § Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp och tillsyn av konglomerat, särskilt med avseende på tillsyn på grund av riskbedömning, får Finansinspektionen, efter samråd med berörda behöriga myndigheter, medge undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella holdingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för konglomerat.

Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp och om tillsyn av finansiella företagsgrupper, särskilt med avseende på tillsyn på grund av riskbedömning, får Finansinspektionen, efter samråd med den myndighet som ansvarar för tillsyn av den

finansiella företagsgruppen, medge undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella holdingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för den största sektorn enligt 2 kap. 3 § lagen ( 2006:531 ) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Finansinspektionen ska underrätta Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om sådana beslut som inspektionen fattar enligt första eller andra stycket.

Ledningen i ett försäkringsholdingföretag

Ledningen i ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag

10 §

Den som ingår i ledningen för ett försäkringsholdingföretag ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.

Den som ingår i ledningen för ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2013.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den rapporteringsskyldighet som avser tiden före den 1 januari 2014.

3. Ärendet och dess beredning

Den 16 november 2011 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG vad gäller extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat (ändringsdirektivet). Direktivet innehåller regler som åtgärdar vissa brister som har identifierats i de nämnda EU-direktiven och som bör hanteras med förtur. Det är ett första steg i arbetet för att förbättra tillsynen av finansiella företag inom ett finansiellt konglomerat. Ändringsdirektivet, som ska vara genomfört i nationell rätt senast den 10 juni 2013, finns som bilaga 1.

I januari 2013 remitterade Finansdepartementet en promemoria med förslag till hur ändringsdirektivet bör genomföras i svensk rätt. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2013/208).

Propositionen innehåller förslag till de ändringar i lagstiftningen på bank-, värdepappersmarknads- och försäkringsområdena som krävs för att genomföra ändringsdirektivet. Dessa mindre, tekniska förbättringar av nuvarande regler ger möjligheter att generellt förbättra tillsynen av konglomerat och koncentrera denna till grupper där tillsynsbehovet är som störst. De nya reglerna ger även förutsättningar för att avstå från tillsyn över företagsgrupper som varken utgör en risk för den finansiella stabiliteten eller för insättare, försäkringstagare eller andra konsumenter.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 11 april 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter och förslag behandlas i överväganden och förslag, avsnitt 6.6 och 6.9 samt i författningskommentaren, avsnitt 8.

4. Bakgrund

4.1. Finansiella konglomerat och nuvarande EUreglering

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat (konglomeratdirektivet) syftar till att ge Finansinspektionen och andra behöriga tillsynsmyndigheter befogenheter och verktyg för tillsyn av en grupp bestående av finansiella företag som samtidigt bedriver verksamhet inom bank- eller värdepappersområdet och försäkringsområdet. Sådana grupper benämns

finansiella konglomerat och är exponerade för särskilda grupprisker. Dessa avser att risker sprids från en del av en grupp till en annan (spridningsrisker), att samma typ av risk uppstår samtidigt i olika delar av gruppen (koncentrationsrisker) och att risker uppstår kring hanteringen av många olika juridiska enheter (komplexitetsrisker). Till gruppriskerna hör även potentiella intressekonflikter samt svårigheten att fördela lagstadgat kapital till alla reglerade enheter för att undvika dubbelt utnyttjande av kapital. Finansiella konglomerat har ofta företag auktoriserade i flera olika länder.

4.2. Finansiella företagsgrupper eller försäkringsgrupper och nuvarande EUreglering

Tillsyn av ett finansiellt konglomerat görs, utöver konglomerattillsynen, på individuell nivå och gruppnivå. Tillsynen på individuell nivå avser det enskilda företaget, medan tillsynen på gruppnivå avser en företagsgrupp antingen med kreditinstitut och/eller värdepappersbolag (finansiella företagsgrupper) tillsammans med vissa andra företag eller med försäkringsföretag tillsammans med vissa andra företag (försäkringsgrupper). Grupptillsynen ska dock utövas utan att dubbelarbete sker och utan att det påverkar gruppen samt oavsett gruppens juridiska struktur.

Tillsynen av finansiella företagsgrupper regleras i direktivet 2006/48/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (kreditinstitutsdirektivet). Tillsynen av försäkringsgrupper regleras i dag i direktivet 98/78/EG om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp (försäkringsgruppsdirektivet). Det senare direktivet kommer att upphävas för att ersättas av nya försäkringsgruppsregler i solvens II-direktivet (2009/138/EG).

4.3. Holdingföretag och nuvarande EU-reglering

Tillsynen på holdingföretagsnivå regleras av en kombination av nuvarande bestämmelser i konglomeratdirektivet, kreditinstitutdirektivet och försäkringsgruppdirektivet. Dessa direktiv behandlar ”blandade finansiella holdingföretag”, ”finansiella holdingföretag” och ”försäkringsholdingföretag”. De tillsynsverktyg som kan användas på den högsta nivån förändras när det på denna nivå finns ett blandat finansiellt holdingföretag i stället för ett finansiellt holdingföretag eller ett försäkringsholdingföretag. Figurerna nedan visar att den branschvisa grupptillsynen och konglomerattillsynen följer av gruppens struktur.

Konglomeratdirektivet kompletterar och ersätter delvis sektorsvis tillsyn när en bank- eller försäkringsgrupp blir ett konglomerat. Innan en bank eller ett försäkringsföretag förvärvas av ett holdingföretag är banken eller försäkringsföretaget föremål för gruppbaserad tillsyn enligt vad som anges i kreditinstitutdirektivet respektive försäkringsgruppsdirektivet. Efter ett sådant förvärv kan gruppbaserad tillsyn däremot endast göras på högsta nivå i bank- eller försäkringsgruppen och, i

förekommande fall, på undergruppsnivå. Konglomeratdirektivet kompletterar denna gruppbaserade tillsyn (se nedan i figur 1 och första delen av figur 2).

Om ett blandat finansiellt holdingföretag ersätter ett finansiellt holdingföretag och/eller ett försäkringsholdingföretag, och det inte finns någon bank- eller försäkringsenhet på högsta nivå, kan inte bestämmelserna om sektorsvis grupptillsyn längre tillämpas (se nedan i senare delen av figur 2).

4.4. Regleringen av finansiella konglomerat och grupper i Sverige

Konglomeratdirektivet har i Sverige genomförts genom lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat (konglomeratlagen). I lagen finns bestämmelser bl.a. om när ett finansiellt konglomerat uppkommer (identifieras) och hur tillsyn över konglomerat ska ske.

Bestämmelser om finansiella företagsgrupper finns i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar (kapitaltäckningslagen). Dessa är samordnade med konglomeratlagen.

Bestämmelser om försäkringsgrupper finns i försäkringsrörelselagen (2010:2043, FRL). Även reglerna om försäkringsgrupper är samordnade med konglomeratlagen på liknande sätt som för finansiella företagsgrupper.

HÖGST UPP: DIREKTIVET OM

KREDITINSTITUTS-VERKSAMHET

OCH DIREKTIVET OM

FINANSIELLA KONGLOMERAT

Bank

Bank A

Bank B

Försäkrings-

givare X

Bank

Bank A

Bank B

FINANSIELLT HOLDINGFÖRETAG

Bank A

Bank B

BLANDAT FINANSIELLT

HOLDING-FÖRETAG

Bank A Bank B

Försäkrings-

givare X

Direktivet om kreditinstitutverksamhet / försäkringsbestämmelser på individuell nivå

HÖGST UPP: ENBART DIREKTIVET OM FINANSIELLA KONGLOMERAT

4.4.1. Konglomeratregleringens huvudsakliga innehåll

Ett finansiellt konglomerat bildas inte genom något registreringsliknande förfarande. Ett konglomerat som omfattas av den särskilda tillsynen uppkommer i stället när en gemensamt styrd företagsgrupp innehåller olika slag av finansiella företag och är av en viss storlek. Däremot ska konglomerat identifieras och förtecknas av Finansinspektionen. Inspektionen ska även rapportera om detta till Europeiska kommissionen som offentliggör en särskild förteckning över konglomeraten.

Ett finansiellt konglomerat som omfattas av konglomeratlagen är enligt huvudregeln en grupp av företag som uppfyller följande villkor.

I gruppen ska det finnas minst ett svenskt auktoriserat företag, t.ex. en bank, ett försäkringsföretag, ett värdepappersbolag eller ett fondbolag. Vidare ska åtminstone ett finansiellt företag som har auktoriserats inom EES antingen finnas i toppen av gruppen, som då även ska innehålla andra finansiella företag, eller också vara dotterföretag till ett annat företag. I det senare fallet ska gruppens verksamhet drivas huvudsakligen inom den finansiella sektorn, vilket är fallet om balansomslutningen för de finansiella företagen i konglomeratet överstiger 40 procent av den totala balansomslutningen för konglomeratet (se 2 kap. 1 och 2 §§ konglomeratlagen).

Dessutom ska minst ett av företagen i gruppen tillhöra försäkringssektorn och minst ett bank- och värdepapperssektorn. Det krävs även att gruppens verksamhet inom båda dessa sektorer ska vara betydande. Så är fallet antingen om resultatet av en beräkningsmetod som bygger på kvoter av balansomslutningar och kapitalkrav överstiger tio procent eller om balansomslutningen för den minsta av de två sektorerna överstiger ett belopp motsvarande sex miljarder euro (se 2 kap. 1, 3 och 4 §§).

Det är möjligt för Finansinspektionen att under vissa förutsättningar använda sig av särskilda kriterier för att bestämma när verksamheten drivs huvudsakligen inom den finansiella sektorn respektive när verksamheten inom försäkringssektorn eller bank- och värdepapperssektorn är betydande. Inspektionen kan exempelvis undanta ett företag från beräkningen eller använda intäkterna i stället för balansomslutningen när den bestämmer om det finns ett finansiellt konglomerat. Särskilda beräkningsgrunder får dock användas bara om inspektionen träffar en överenskommelse om detta med utländska tillsynsmyndigheter som berörs av konglomerattillsynen (se 2 kap. 6 § och 6 kap. 2 §).

Avsikten är att ansvaret för den särskilda tillsynen över ett finansiellt konglomerat ska finnas hos en enda tillsynsmyndighet. Den myndighet som ansvarar för denna tillsyn över konglomeratet kallas för samordnare. Vilken tillsynsmyndighet som är samordnare bestäms enligt särskilda kriterier (se 4 kap.).

Om det i ett finansiellt konglomerat finns en eller flera undergrupper som också är finansiella konglomerat, ska inte någon konglomerattillsyn utövas över dessa undergrupper (se 3 kap. 2 § och prop. 2005/06:45 s. 216).

Tillsynen över ett finansiellt konglomerat ska omfatta en kontroll av konglomeratets finansiella ställning. I denna ingår tillsyn över att det finansiella konglomeratet har en kapitalbas som uppfyller ett för

konglomeratet särskilt kapitalkrav. Dessutom får riskkoncentrationer i gruppen och transaktioner inom det finansiella konglomeratet inte hota solvensen eller den finansiella ställningen hos reglerade företag i konglomeratet. För att uppfylla de krav som ställs ska de institut och försäkringsföretag som ingår i ett konglomerat ha system för riskhantering och rutiner för intern kontroll som är betryggande med hänsyn till konglomeratets samlade risksituation. Sådana företag och andra företag ska, när de ansvarar för rapporteringen till Finansinspektionen, också kunna ta fram uppgifter som kan vara av betydelse för tillsynen (se 5 kap. 2 och 7–15 §§).

Såsom tidigare framgått kan ett konglomerat ledas av ett företag som inte står under individuell tillsyn enligt den finansiella lagstiftningen (ett blandat finansiellt holdingföretag). I ett sådant företag ska den som ingår i ledningen ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av konglomeratet (se 5 kap. 16 §).

4.4.2. Gruppregleringens huvudsakliga innehåll

Finansiella företagsgrupper

Som nämnts kompletteras den individuella tillsynen över kreditinstitutens och värdepappersbolagens ekonomiska ställning med bestämmelser om tillsyn över finansiella företagsgrupper och om skyldighet att lämna s.k. samlad information (se 9 kap. kapitaltäckningslagen som kompletteras av vissa regler om finansiella företagsgrupper i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd [FFFS 2007:1] om kapitaltäckning och stora exponeringar).

Gruppregleringen enligt kapitaltäckningslagen innebär att reglerna om kapitalkrav för bl.a. kreditrisker och marknadsrisker samt begränsningar av stora exponeringar ska tillämpas även på den samlade ekonomiska ställningen för en finansiell företagsgrupp. Institut och det företag som ska upprätta en gruppbaserad redovisning för en finansiell företagsgrupp ska ha betryggande system för bl.a. övervakning och kontroll av marknadsrisker och stora exponeringar inom företagsgruppen. Däremot saknas bestämmelser i kapitaltäckningslagen som ålägger institut att rapportera interna transaktioner mellan företagen i en finansiell företagsgrupp.

En finansiell företagsgrupp finns enligt 9 kap. 1 § kapitaltäckningslagen om det i toppen av en företagsgrupp finns en bank, ett kreditmarknadsföretag, ett värdepappersbolag (dvs. ett institut) eller ett finansiellt holdingföretag som har antingen ett dotterföretag eller ägarintressen med begränsat ägaransvar i förhållande till andelen av kapitalet (joint venture) som är bank, kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländska företag eller finansiella institut. En finansiell företagsgrupp föreligger vidare om institutet eller det finansiella holdingföretaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med sådana företag.

Med finansiellt holdingföretag avses enligt 1 kap. 3 § 5 kapitaltäckningslagen ett finansiellt institut som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 konglomeratlagen och

a) som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländskt företag, och

b) vars dotterföretag uteslutande eller huvudsakligen utgörs av sådana företag som avses i a eller är finansiella institut.

Med finansiellt institut avses enligt 1 kap. 3 § 6 kapitaltäckningslagen ett svenskt eller utländskt företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

a) förvärva eller inneha aktier eller andelar,

b) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § samma lag, eller

c) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder ska de svenska fondbolagen och de utländska förvaltningsbolagen behandlas på samma sätt som värdepappersbolag vid tillämpningen av reglerna om gruppbaserad tillsyn (se prop. 2005/06:45 s. 119).

Om det förekommer flera finansiella företagsgrupper i en grupp, är utgångspunkten att tillsynen över en finansiell företagsgrupp i Sverige bara utövas över moderinstitutet i den överordnande gruppen i Sverige och inte även över undergrupperna inom denna (se a. prop. s. 315).

Enligt 9 kap. 9 § kapitaltäckningslagen ska en separat tillsynsredovisning (en s.k. gruppbaserad redovisning) tas fram för en finansiell företagsgrupp. I den gruppbaserade redovisningen ska de företag som ingår i gruppen räknas in enligt närmare regler. Bedömningen av den gruppbaserade finansiella ställningen görs sedan med hjälp av de principer som används i fråga om enskilda institut på grundval av de sammanställda räkenskaperna för gruppen. Metoden motsvarar den konsolideringsmetod som får tillämpas för tillsyn av försäkringsgrupper om skäl föreligger (se beskrivningen i det följande).

Uppgiftslämnare för en finansiell företagsgrupp är som huvudregel det institut eller finansiella holdingföretag som finns i toppen av den finansiella företagsgruppen (10 kap. 2 § kapitaltäckningslagen). Om moderföretaget för en finansiell företagsgrupp som avses i 9 kap. 2 § kapitaltäckningslagen är ett utländskt finansiellt holdingföretag, ska rapporterna lämnas av det i gruppen ingående institutet under Finansinspektionens tillsyn som har den största balansomslutningen enligt inspektionens föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar.

I fråga om grupper som består av kreditinstitut vars moderföretag är ett holdingföretag med blandad verksamhet är inte reglerna om finansiella företagsgrupper tillämpliga. I stället ska gruppen lämna sådan information som kan vara av betydelse för tillsynen över de dotterföretag som är institut. Med holdingföretag med blandad verksamhet avses enligt 1 kap. 3 § 9 kapitaltäckningslagen ett svenskt eller utländskt moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande utländskt företag, finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 konglomeratlagen, men som har minst

ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländskt företag. Definitionen innebär att även ett industriföretag eller ett försäkringsföretag kan vara ett holdingföretag med blandad verksamhet. Vilken närmare information som ska lämnas framgår av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Försäkringsgrupper

För att en försäkringsgrupp ska föreligga måste det finnas ett försäkringsföretag som har ägarintresse i ett annat försäkringsföretag eller är ägt av ett försäkringsföretag eller av ett försäkringsholdingföretag. De företag som anses ingå i försäkringsgruppen fångas sedan upp utifrån försäkringsföretaget och de försäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag som det har bindningar till (se 9 kap. 1 och 2 §§ FRL).

Med försäkringsholdingföretag avses enligt 1 kap. 12 § 3 FRL ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, en utländsk försäkringsgivare eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 konglomeratlagen och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag eller utländska försäkringsgivare.

Alla former av bindningar till andra företag måste beaktas. Försäkringsföretaget kan t.ex. vara moderföretag, dotterföretag eller intresseföretag till andra företag och tillsammans kan de bilda en försäkringsgrupp. Dessutom kan en försäkringsgrupp föreligga om försäkringsföretag har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning. Vad som nu sagts medför bl.a. att ett enskilt försäkringsföretag kan ingå i flera olika försäkringsgrupper. Det ställs något olika krav på en grupp beroende på hur den är utformad.

Bestämmelserna om försäkringsgrupper i FRL medför enkelt uttryckt extra krav vid beräkning av försäkringsföretagets individuella kapitalkrav och en rapportering av interna transaktioner för företag som ingår i försäkringsgruppen. Finansinspektionen har tillsyn över att de försäkringsföretag som omfattas av inspektionens tillsyn uppfyller dessa individuella krav. Beräkningen av det extra kapitalkravet med hänsyn till andra företag i försäkringsgruppen innebär bl.a. ett krav på beräkning av gruppsolvens justerad för dubbelräknat kapital, ömsesidig finansiering och för poster som inte är överförbara mellan företagen i försäkringsgruppen.

För en försäkringsgrupp som identifieras med grund i 9 kap. 1 § första stycket 3 FRL krävs dock endast kontroll över väsentliga interna transaktioner inom gruppen och att dessa rapporteras till Finansinspektionen.

Förändringar för försäkringsgrupper genom solvens II-direktivet

Solvens II-direktivet innebär en ändring av utgångspunkterna för tillsynen. Den förändras från en tillsyn över de individuella försäkringsföretagen med hänsyn till andra företag i försäkringsgruppen, till en särskild gruppinriktad tillsyn över det försäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag som finns i toppen av gruppen.

Solvens II-direktivet innehåller också en förändring av tillsynen, genom att i princip endast en myndighet, oftast den myndighet som är tillsynsmyndighet över företaget i toppen av gruppen, är grupptillsynsmyndighet. Det är alltså i normalfallet den myndigheten som ansvarar för att utöva grupptillsyn, dvs. säkerställa att reglerna för försäkringsgrupper följs.

En nyhet enligt solvens II-direktivet är också att ännu fler företag kan ingå i en försäkringsgrupp, bl.a. genom centraliserad samordning (se vidare SOU 2011:68 s. 411 ff.).

4.5. Ändringsdirektivet

Ändringsdirektivet avser som nämnts att åtgärda vissa brister som identifierats i tillsynen av finansiella konglomerat. Ändringarna berör i första hand konglomerat och konglomeratlagen, men även grupptillsynen av finansiella företagsgrupper och försäkringsgrupper enligt kapitaltäckningslagen respektive FRL. Direktivet innebär i huvudsak följande:

Kapitalförvaltningsbolag, AIF-förvaltare, återförsäkringsföretag och specialföretag ska beaktas som reglerade företag och tillhöra den ena eller andra sektorn vid prövningen av om ett konglomerat föreligger.

Det ges större möjligheter att undanta konglomerat från tillsyn om ett konglomerat föreligger enbart på grund av vissa ägarintressen.

En av metoderna (kravavräkningsmetoden) för beräkning av konglomeratets kapitalbas slopas.

Som relevanta behöriga myndigheter i ett konglomerat utpekas särskilt de som har tillsyn över det yttersta moderföretaget i varje sektor.

De europeiska tillsynsmyndigheterna på området ska gemensamt utfärda riktlinjer för de nationella tillsynsmyndigheternas tillämpning av nya bestämmelser för konglomerat.

Blandade finansiella holdingföretag ska jämställas med finansiella holdingföretag respektive försäkringsholdingföretag vid grupptillsynen.

Det närmare innehållet i ändringarna beskrivs nedan i anslutning till de olika förslagen och bedömningarna.

4.6. Samordning med andra förändringsarbeten

De förslag som lämnas i denna proposition har beröringspunkter med andra pågående svenska förändringsarbeten på området för finansiella tjänster.

Ändringsdirektivet innebär vissa ändringar i solvens II-direktivet (2009/138/EG). Solvens II-utredningen har föreslagit hur sistnämnda direktiv ska genomföras (SOU 2011:68). Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I det sammanhanget bör även ändringsdirektivets ändringar i solvens II-direktivet tas om hand. Detta gäller även specialföretag och dess hantering i grupp- och konglomeratsammanhang. Från den principen görs ett par undantag (se avsnitt 6.8). Dessa regler bör träda ikraft samma dag som solvens II-reglerna i övrigt.

I betänkandet SOU 2012:67 lämnas förslag till hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (AIFM-direktivet) ska genomföras i svensk rätt. AIFförvaltare är enligt det direktivet juridiska personer vars normala verksamhet består i förvaltning av en eller flera sådana investeringsfonder (artikel 4.1 b). I ändringsdirektivet beaktas AIFMdirektivet. Förslagen i denna proposition är förenliga med förslagen i propositionen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Hänvisningar till S4-6

5. Allmänna utgångspunkter

Regeringens bedömning: De ändringar som föreslås bör i princip begränsas till vad som är nödvändigt för att genomföra ändringsdirektivet i gällande rätt.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna lämnar bedömningen utan erinran. Skälen för regeringens bedömning: Ändringsdirektivet ska genomföras i det svenska regelverket. Det kan ifrågasättas om det inte finns skäl för att i olika delar ytterligare anpassa den svenska regleringen till strukturen och innehållet i konglomeratdirektivet, men även de gruppbaserade rörelsereglerna till varandra. Det kan dock förutses att lagstiftningen på området kommer att genomgå genomgripande förändringar inom en nära framtid (se exempelvis skäl 12, där det talas om en kommande helhetsöversyn av konglomeratdirektivet). Dessa förändringar kommer sannolikt att påverka såväl bestämmelsernas struktur som innehåll. Det pågår också stora förändringar av regelverket för finansiella företag i andra delar, bl.a. när det gäller kapitaltäckning.

Mot denna bakgrund finns det anledning att nu begränsa ändringarna till vad som är nödvändigt för att genomföra ändringsdirektivet i gällande rätt. Därmed undviks att nu reglerade företagsgrupper måste ändra i system och rutiner, som sedan måste ändras igen på ett mer övergripande sätt inom några år. Motsvarande gäller Finansinspektionens regelgivning.

6. Övervägande och förslag

6.1. Beakta kapitalförvaltningsbolag

Regeringens bedömning: Gällande rätt tillgodoser ändringsdirektivets föreskrifter om kapitalförvaltningsbolag, dvs. svenska fondbolag och utländska förvaltningsbolag som förvaltar investeringsfonder

(värdepappersfonder och specialfonder) eller fondföretag som omfattas av UCITS-direktivet.

Specialfonder kommer enligt propositionen om förvaltare av alternativa investeringsfonder fr.o.m. den 22 juli 2013 att regleras av den nya lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förvaltare av specialfonder ska då behandlas på samma sätt som andra AIF-förvaltare, dvs. på motsvarande sätt som fondbolag i grupp- och konglomeratsammanhang (se närmare i avsnitt 6.2).

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna lämnar i huvudsak bedömningen utan erinran.

Svensk Försäkring har inga invändningar mot att som huvudregel hänföra kapitalförvaltningsbolag till bank- och värdepapperssektorn i grupp- och konglomeratsammanhang, men anser att det bör finnas möjlighet till undantag i enskilda fall.

Ändringsdirektivet: Ett finansiellt konglomerat föreligger (identifieras) när en gemensamt styrd företagsgrupp innehåller olika slag av finansiella företag och är av viss storlek. Ytterligare en av förutsättningarna för att en företagsgrupp ska utgöra ett finansiellt konglomerat är att gruppens verksamhet inom de olika finansiella sektorerna är betydande. Kreditinstitut och värdepappersbolag respektive försäkringsföretag räknas då till olika sektorer.

Genom ändringsdirektivet införs regler om vilken sektor som kapitalförvaltningsbolag ska ingå i.

Kapitalförvaltningsbolag definieras i artikel 2 första stycket punkt 5 i konglomeratdirektivet (se artikel 2.1 i ändringsdirektivet). Kapitalförvaltningsbolag definieras där som ett förvaltningsbolag i den mening som avses i artikel 2.1 b i direktiv 2009/65/EG (UCITS IV-direktivet) eller ett företag som har sitt säte i tredje land och som enligt det direktivet skulle behöva auktorisation om det hade sitt säte inom unionen. Med förvaltningsbolag avses i sistnämnda artikel bolag vars regelmässiga verksamhet består i att förvalta fondföretag i form av värdepappersfonder eller investeringsbolag (fondföretags kollektiva portföljförvaltning).

Av konglomeratdirektivet framgår att kapitalförvaltningsbolag vid identifieringen av ett konglomerat ska läggas till den sektor som de hör till. Om ett kapitalförvaltningsbolag inte enbart hör till en sektor ska bolaget läggas till den minsta sektorn (se artikel 3.2 i konglomeratdirektivet som ändras genom artikel 2.2 a i ändringsdirektivet).

Hur kapitalförvaltningsbolag ska behandlas regleras ytterligare i artikel 30 i konglomeratdirektivet (se artikel 2.22 i ändringsdirektivet, som ändrar artikel 30 första stycket). Där anges att till dess att särreglerna har samordnats ytterligare ska medlemsstaterna föreskriva att kapitalförvaltningsbolag ska omfattas av

a) tillämpningsområdet för gruppbaserad tillsyn av kreditinstitut eller värdepappersföretag eller tillämpningsområdet för extra tillsyn över sådana försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp,

b) tillämpningsområdet för extra tillsyn i den mening som avses i detta direktiv, om gruppen är ett finansiellt konglomerat, och

c) under identifieringsprocessen i enlighet med artikel 3.2. Sedan tidigare gäller enligt artikel 30 andra och tredje styckena följande.

För tillämpningen av det första stycket ska medlemsstaterna föreskriva eller ge sina behöriga myndigheter behörighet att besluta om enligt vilka särregler (för banksektorn, försäkringssektorn eller värdepapperssektorn) kapitalförvaltningsbolag ska omfattas av i den gruppbaserade tillsyn och/eller den extra tillsyn som avses i första stycket a. Härvid ska särreglerna om i vilken form och utsträckning finansiella institut (om kapitalförvaltningsbolag omfattas av tillämpningsområdet för gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut och värdepappersföretag) och återförsäkringsföretag (om kapitalförvaltningsföretag omfattas av tillämpningsområdet för extra tillsyn över försäkringsföretag) ska omfattas också tillämpas på kapitalförvaltningsbolag. Vad avser den extra tillsyn som avses i första stycket b ska kapitalförvaltningsbolaget behandlas som en del av den sektor som det ska räknas till i enlighet med första stycket a.

Om ett kapitalförvaltningsbolag utgör en del av ett finansiellt konglomerat, ska hänvisningar till begreppet reglerad enhet och till begreppet behöriga myndigheter och relevanta behöriga myndigheter i detta direktiv anses inbegripa kapitalförvaltningsbolag respektive de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över kapitalförvaltningsbolag. Detta ska också tillämpas på sådana grupper som avses i första stycket a.

Gällande rätt: I lagen (2004:46) om investeringsfonder (LIF) används begreppet investeringsfonder som ett samlingsbegrepp för värdepappersfonder och specialfonder. Värdepappersfonder är fonder som uppfyller

UCITS-direktivets krav. En värdepappersfond enligt LIF är således ett fondföretag i UCITS-direktivets mening. Specialfonder är däremot nationellt reglerade och omfattas inte av det nämnda direktivets regler. I många avseenden är regleringen i LIF dock densamma för värdepappersfonder och specialfonder. Specialfonderna får emellertid i vissa avseenden avvika från de bestämmelser som gäller för värdepappersfonder. Det gäller framför allt placeringsbestämmelserna.

De svenska investeringsfonderna är alltid kontraktsrättsliga fonder. En svensk fond är således inte ett självständigt rättssubjekt och kan därför inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter.

Förvaltningen av svenska investeringsfonder sköts av en fondförvaltare som kan vara ett fondbolag, ett värdepappersbolag eller ett kreditinstitut. Fondbolag kan få tillstånd att förvalta både värdepappersfonder och specialfonder eller bara en av fondtyperna. Ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder är förvaltningsbolag i UCITS-direktivets mening.

Begreppet ”fondföretag” används i LIF för att beteckna utländska fonder, såväl sådana som följer av UCITS-direktivet som andra fonder (se definitionen i 1 kap. 1 § första stycket 8). Ett sådant fondföretag kan vara bildat på kontraktsrättslig eller associationsrättslig grund.

Begreppet ”förvaltningsbolag” används i LIF för att beteckna utländska fondförvaltare, såväl sådana som följer UCITS-direktivet som andra (se 1 kap. 1 § första stycket 12 samt prop. 2010/11:135 s. 96 f.).

Enligt konglomeratlagen ingår bl.a. fondbolag och motsvarande utländska företag i bank- och värdepapperssektorn (se 1 kap. 3 § 6).

Enligt LIF behandlas nämnda företag som värdepappersbolag (se 2 kap. 10 a § LIF). Eftersom värdepappersbolag enligt definitionen i 1 kap. 3 § 13 kapitaltäckningslagen är institut innebär regleringen i LIF att fondbolag vid tillämpning av 9 och 10 kap. kapitaltäckningslagen ska behandlas som ett institut. De ingår därför i en sådan finansiell företagsgrupp som omfattas av grupptillsyn enligt kapitaltäckningslagen. Detta har motiverats av likheten med övriga företag inom värdepapperssektorn (se prop. 2005/06:45 s. 122).

Skälen för regeringens bedömning: Enligt konglomeratlagen ingår bl.a. fondbolag och motsvarande utländska företag som reglerade företag i bank- och värdepapperssektorn vid konglomerattillsynen. Såsom nyss framgått omfattar fondbolag som förvaltar värdepappersfonder svenska kapitalförvaltningsbolag i den mening som avses i artikel 2.1 b i direktiv 2009/65/EG (UCITS IV-direktivet). Även utländska kapitalförvaltningsbolag ingår i bank- och värdepapperssektorn. Detta följer av att utländska företag som motsvarar svenska fondbolag ska beaktas på samma sätt som de svenska fondbolagen enligt konglomeratlagen. I lagen tillgodoses därför redan kraven i ändringsdirektivet på att kapitalförvaltningsbolag ska beaktas vid bedömningen av om ett finansiellt konglomerat föreligger. Dessutom behandlas nämnda företag enligt LIF som värdepappersbolag och ingår därför i en sådan finansiell företagsgrupp som omfattas av grupptillsyn enligt 9 och 10 kap. kapitaltäckningslagen (se 2 kap. 10 a § LIF). Det bör i sammanhanget beaktas att specialfonder, enligt propositionen om förvaltare av alternativa investeringsfonder fr.o.m. den 22 juli 2013, kommer att regleras av LAIF. Förvaltare av specialfonder ska då behandlas på samma sätt som andra AIF-förvaltare, dvs. på motsvarande sätt som fondbolag i grupp- och konglomeratsammanhang (se närmare nedan i avsnitt 6.2). Det förhållandet att regleringen av specialfonder flyttas över till LAIF innebär inte att LIF upphävs. Regleringen i LIF kvarstår i övriga delar men lagens rubrik ändras till lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

Frågan är om gällande rätt även tillgodoser ändringsdirektivets föreskrifter om hur kapitalförvaltningsbolag ska behandlas i gruppsammanhang och vid sektorfördelningen i konglomeratsammanhang (se artikel 30 i konglomeratdirektivet som ändras genom artikel 2.22 i ändringsdirektivet).

Den mest rimliga tolkningen av ändringsdirektivet är att medlemsländerna åtminstone tills vidare kan bestämma nationellt vilken sektor som kapitalförvaltningsbolag ska höra till eller godta att den kan tillhöra båda sektorerna. Endast i det senare fallet skulle således föreskriften om inräknande av förvaltaren i den minsta finansiella sektorn få betydelse (se artikel 30 andra stycket, men även första stycket c som hänvisar till artikel 3.2 i konglomeratdirektivet).

En alternativ tolkning skulle vara att kapitalförvaltningsbolag ska räknas till bank- och värdepapperssektorn eller försäkringssektorn beroende på till vilken grupp av företag som det enskilda kapitalförvaltningsbolaget närmast hör till (se artikel 30 första stycket c som hänvisar till artikel 3.2). En sådan tolkning skulle alltså innebära att företaget räknas till försäkringssektorn om det på grund av ägande eller annan anknytning har mest tillhörighet till den gruppen. För en sådan tolkning talar i viss mån föreskriften i ändringsdirektivet om att

kapitalförvaltningsbolag ska räknas till den minsta sektorn, om de inte enbart hör till en sektor inom gruppen.

Om den alternativa tolkningen skulle vara riktig, vore det nödvändigt att införa nya bestämmelser i konglomeratlagen om att kapitalförvaltningsbolag definierat enligt ändringsdirektivet i vissa fall vid konglomerattillsynen ska undantas från kredit- och värdepapperssektorn för att i stället räknas till försäkringssektorn, trots att företaget är ett svensk fondbolag eller motsvarande utländska företag. Motsvarande bestämmelser skulle även behövas för den gruppbaserade tillsynen så att kapitalförvaltningsbolag särbehandlas beroende på vilken ”grupp som de tillhör”.

Som tidigare framgått bedöms emellertid den mest rimliga tolkningen vara att medlemsländerna tills vidare kan bestämma vilken grupp och sektor som kapitalförvaltningsbolag hör till. Vidare bör kapitalförvaltningsbolag enligt konglomeratdirektivets terminologi, dvs. fondbolag och motsvarande utländska företag, även i fortsättningen ingå i en finansiell företagsgrupp enligt kapitaltäckningslagen och i bank- och värdepapperssektorn enligt konglomeratlagen. Som konstaterats ovan kommer specialfonder enligt propositionen om förvaltare av alternativa investeringsfonder fr.o.m. den 22 juli 2013 att regleras av LAIF. I det sammanhanget kommer förvaltare av specialfonder att behandlas på samma sätt som andra AIF-förvaltare, dvs. på motsvarande sätt som fondbolag i grupp- och konglomeratsammanhang (se närmare nedan i avsnitt 6.2). Det saknas möjlighet enligt ändringsdirektivet att, som

Svensk Försäkring efterfrågat, som ett komplement till detta införa en rätt för Finansinspektion att i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna. Mot denna bakgrund behövs inga andra ändringar av gällande rätt än de som nu nämnts för att beakta de nya föreskrifterna om kapitalförvaltningsbolag i direktivet.

6.2. Beakta förvaltare av alternativa investeringsfonder

Regeringens förslag: Förvaltare av alternativa investeringsfonder ska behandlas på motsvarande sätt som fondbolag i grupp- och konglomeratsammanhang men omfattas av de kapitalkrav som följer av den nya lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. En definition av förvaltare av alternativa investeringsfonder införs i kapitaltäckningslagen och konglomeratlagen genom en hänvisning till lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Även i fråga om vilka kapitalkrav som minst ska gälla för sådana förvaltare i grupp- och konglomeratsammanhang hänvisas till nämnda lag.

Regeringens bedömning: Svensk rätt tillgodoser ändringsdirektivets föreskrifter om förvaltare av alternativa investeringsfonder när förvaltaren har tillstånd till förvaltning av specialfonder enligt lagen om investeringsfonder. Förvaltaren behandlas då i egenskap av fondbolag som ett institut i en finansiell företagsgrupp enligt kapitaltäckningslagen och ingår i bank- och värdepapperssektorn i konglomeratsammanhang.

Förvaltare av specialfonder bör behandlas på motsvarande sätt även efter

det att regleringen av specialfonder har flyttats till lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Genom förslaget kommer samtliga AIFförvaltare att behandlas på samma sätt som fondbolag i grupp- och konglomeratsammanhang. Kapitalkraven för förvaltaren bestäms dock i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna lämnar i huvudsak förslaget och bedömningen utan erinran. Svensk Försäkring har inga invändningar mot att som huvudregel hänföra AIF-förvaltare till bank- och värdepapperssektorn i grupp- och konglomeratsammanhang, men anser att det bör finnas möjlighet till undantag i enskilda fall. Finansinspektionen efterfrågar ett förtydligande av om AIF-förvaltare respektive fondbolag som ägs av ett holdingföretag utgör en företagsgrupp enligt 9 och 10 kap. kapitaltäckningslagen.

Ändringsdirektivet: Som nämnts föreligger ett finansiellt konglomerat när en gemensamt styrd företagsgrupp innehåller olika slag av finansiella företag och är av viss storlek samt gruppens verksamhet inom olika finansiella sektorer är betydande. Av ändringsdirektivet följer att som ett reglerat företag ska även beaktas AIF-förvaltare.

Vilka som är AIF-förvaltare enligt konglomeratdirektivet bestäms genom en hänvisning till definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (AIFM-direktivet). Där definieras AIF-förvaltare som ”juridiska personer vars normala verksamhet består i förvaltning av en eller flera alternativa investeringsfonder” (artikel 4.1 b). Alternativ investeringsfond definieras i det direktivet som ”företag för kollektiva investeringar, inbegripet företagets delfonder, som tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare, och som inte kräver auktorisation enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)”, dvs. auktorisation enligt UCITS IVdirektivet (artikel 4.1 a). Det anförda följer av artikel 2 första stycket 5 a i konglomeratdirektivet (se artikel 2.1 i ändringsdirektivet).

Enligt konglomeratdirektivet ska en AIF-förvaltare, i likhet med kapitalförvaltningsbolag, läggas till den sektor som de hör till inom gruppen. Om förvaltaren inte enbart hör till en sektor inom gruppen, ska denne läggas till den minsta sektorn (se artikel 3.2 i konglomeratdirektivet som ändras genom artikel 2.2 a i ändringsdirektivet).

Hur AIF-förvaltare ska behandlas regleras ytterligare i direktivet (se artikel 30 a i konglomeratdirektivet som införs genom artikel 2.23 i ändringsdirektivet). Regleringen överensstämmer även här med direktivets föreskrifter om kapitalförvaltningsbolag. I artikel 30 a.1 i konglomeratdirektivet anges att till dess att särreglerna har samordnats

ytterligare ska medlemsstaterna föreskriva att AIF-förvaltare ska omfattas av

a) tillämpningsområdet för gruppbaserad tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag eller tillämpningsområdet för extra tillsyn över sådana försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp,

b) tillämpningsområdet för extra tillsyn i den mening som avses i detta direktiv, om gruppen är ett finansiellt konglomerat, och

c) identifieringsprocessen i enlighet med artikel 3.2. I artikel 30a.2 anges att medlemsstaterna ska fastställa eller ge sina behöriga myndigheter behörighet att besluta om enligt vilka särregler (för banksektorn, försäkringssektorn eller värdepapperssektorn) AIFförvaltare ska omfattas av vid den gruppbaserade tillsyn eller den extra tillsyn som avses i punkt 1 a. Vid tillämpning av denna punkt ska de relevanta särreglerna avseende i vilken form och utsträckning finansiella institut ska omfattas också tillämpas på AIF-förvaltare. Vad avser den extra tillsyn som avses i punkt 1 b ska AIF-förvaltare behandlas som en del av den sektor som de ska räknas till i enlighet med punkt 1 a.

Om en AIF-förvaltare utgör en del av ett finansiellt konglomerat, ska hänvisningar till reglerade enheter och till behöriga myndigheter och berörda behöriga myndigheter i detta direktiv anses inbegripa AIFförvaltare respektive de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över sådana förvaltare. Detta ska också tillämpas på sådana grupper som avses i punkten 1 a.

Gällande rätt: Den huvudsakliga lagregleringen av verksamhet som omfattas av AIFM-direktivet i dag finns i reglerna om förvaltning av specialfonder i LIF. I den lagen finns regler både om specialfonder och förvaltare av sådana fonder (se prop. 2002/03:150 och prop. 2007/08:57 samt jfr även prop. 2010/11:135).

Tillstånd för förvaltning av specialfonder får ges till fondbolag samt till värdepappersbolag och svenska kreditinstitut som har tillstånd till portföljförvaltning avseende finansiella instrument enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Specialfonder kan exempelvis vara hedgefonder, medan s.k. riskkapitalfonder (private equity) däremot inte betraktas som fonder i den svenska fondlagstiftningen. Riskkapitalfonder är nämligen vanligtvis bildade som kommanditbolag. Det finns inte heller i övrigt någon särskild näringsrättslig reglering för riskkapitalbolag eller riskkapitalfonder eller för sådan verksamhet som ibland betecknas som fastighetsfonder, råvarufonder, infrastrukturfonder eller liknande när dessa företag inte omfattas av den svenska fondlagstiftningen. För sådan verksamhet gäller i stället de allmänna bolagsrättsliga regler som finns i aktiebolagslagen (2005:551) eller lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.

Enligt konglomeratlagen ingår bl.a. fondbolag och utländska förvaltningsbolag som reglerade företag i bank- och värdepapperssektorn (se 1 kap. 3 § 6). Enligt LIF behandlas nämnda företag som värdepappersbolag och ingår i en finansiell företagsgrupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt kapitaltäckningslagen (se 2 kap. 10 a § LIF). Detta har motiverats av likheten med övriga företag inom värdepapperssektorn (se prop. 2005/06:45 s. 122).

Ändringsdirektivets föreskrifter om AIF-förvaltare ska vara införlivade i nationell rätt senast den 22 juli 2013. Detta överensstämmer med vad

som gäller för införlivande av AIFM-direktivet. Ändringsdirektivet i övriga delar ska vara införlivat senast den 10 juni 2013.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Det finns i dagsläget inte någon svensk rörelsereglering som omfattar alla de olika slag av företag som anses som AIF-förvaltare enligt ändringsdirektivet. De förslag som rör AIF-förvaltare i detta sammanhang måste ses mot bakgrund av förslagen i propositionen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Enligt det lagförslaget är en alternativ investeringsfond (AIF) ett företag för kollektiva investeringar som tar emot kapital från ett antal investerare för att investera detta i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare, samtidigt som verksamheten inte kräver auktorisation enligt artikel 5 i

UCITS-direktivet.

Definitionen av en alternativ investeringsfond i AIFM-direktivet täcker enligt propositionen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ett flertal olika företeelser. Det gäller dels sådana som enligt gällande lagstiftning betraktas som fonder, t.ex. specialfonder enligt LIF, dels sådana som i dag betraktas som bolag, t.ex. riskkapitalfonder i form av kommanditbolag. Ett aktiebolag som omfattas av definitionen är dock fortfarande ett aktiebolag även efter genomförandet av AIFM-direktivet. Användningen av begreppet AIF för aktiebolaget är enbart ett sätt att betrakta bolaget för tillämpningen av de regler som följer av AIFMdirektivet och ändrar inte vad som i övrigt gäller för bolaget. På samma sätt förhåller sig begreppet AIF till t.ex. specialfonder. En specialfond är en AIF. Det är dock genom de nationella bestämmelserna i LIF som specialfondens rättsliga ställning och placeringsbegränsningar framgår, och inte av bestämmelserna som genomför AIFM-direktivet. I det direktivet regleras i huvudsak AIF-förvaltarens skyldigheter – något som inte påverkar inte specialfondens egenskaper.

Det konstateras i propositionen om förvaltare av alternativa investeringsfonder att definitionen av en AIF är vid och att det i dagsläget är svårt att överblicka alla de företeelser som kan komma att omfattas av begreppet. Syftet med AIFM-direktivet – att inte bara skydda investerare, utan även att skydda marknadens stabilitet och andra marknadsaktörer – talar för en extensiv snarare än en restriktiv tolkning av begreppet AIF (se t.ex. skälen 3 och 8). Oavsett detta kan gränsdragningen bli problematisk. För att uppnå den eftersträvade harmoniseringen kan det inte finnas utrymme för egna nationella tolkningar. Vad som är en AIF måste därför i första hand tolkas på ett direktivkonformt sätt. AIFM-direktivet är ett av de direktiv där Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har ett uppdrag att verka för en gemensam tolkning och tillämpning. I den mån Esma utfärdar rekommendationer på detta område är det i första hand i dessa som vägledning bör hämtas.

Såsom framgått ovan kan alternativa investeringsfonder som är specialfonder i dag förvaltas av kreditinstitut, värdepappersbolag eller fondbolag som omfattas av tillstånd enligt bank-, värdepappers- respektive fondlagstiftningen. Specialfonderna kommer enligt förslagen i propositionen om förvaltare av alternativa investeringsfonder att regleras uteslutande i LAIF. Enligt samma förslag kan AIF-förvaltare även vara andra juridiska personer som inte har tillstånd till förvaltning av

specialfonder. Sådana förvaltare kommer enligt förslaget att behöva tillstånd till förvaltningen under vissa förutsättningar.

De företag som har tillstånd till förvaltning av specialfonder enligt LIF definieras i dag som ett institut samt ingår som ett reglerat företag i bank- och värdepapperssektorn i grupp- och konglomeratsammanhang (se 1 kap. 3 § 6, 10 och 13 konglomeratlagen och redogörelsen för gällande rätt i avsnitt 6.1). Ett genomförande av ändringsdirektivet kräver att det i svensk rätt bestäms vad som ska gälla för AIF-förvaltare i grupp- och konglomeratsammanhang. Detta inkluderar specialfonderna eftersom dessa – som nämnts – definieras som AIF-förvaltare enligt förslaget till LAIF. En definition av ”AIF-förvaltare” bör tas in i konglomeratlagen.

När det gäller hur sådana förvaltare ska hanteras i grupp- och konglomeratsammanhang torde Sverige kunna välja mellan lagreglering eller låta behöriga myndigheter bestämma behandlingen. I båda fallen ska denna vara i överensstämmelse med ändringsdirektivets föreskrifter. En viktig begränsning är att den behandling som föreskrivs i gruppsammanhang även ska gälla i konglomeratsammanhang (se artikel 30a.2 i konglomeratdirektivet).

Ändringsdirektivet har, som framgått tidigare, föreskrifter om att såväl kapitalförvaltningsbolag som AIF-förvaltare ska räknas till bank- och värdepapperssektorn eller försäkringssektorn beroende på till vilken sektor företaget hör inom gruppen. Om förvaltaren inte enbart hör till en sektor ska förvaltaren räknas till den minsta sektorn. Det har tidigare övervägts om dessa föreskrifter måste framgå särskilt genom bestämmelser i konglomeratlagen, men direktivet har tolkats så att medlemsländerna tills vidare kan bestämma nationellt vilken sektor som företaget ska höra till eller godta att sådana företag kan tillhöra båda sektorerna (jfr bedömningen för kapitalförvaltningsbolag i avsnitt 6.1).

I avvaktan på en närmare samordning talar övervägande skäl för att de AIF-förvaltare som i dag har tillstånd enligt LIF även fr.o.m. den 22 juli 2013 bör hänföras till bank- och värdepapperssektorn, såväl i grupp- som i konglomeratsammanhang.

Likheter i verksamheterna talar vidare för att alla AIF-förvaltare fr.o.m. den 22 juli 2013 ska behandlas på samma sätt och, i likhet med fondbolag och utländska förvaltningsbolag, ska hänföras till bank- och värdepapperssektorn i konglomeratsammanhang (jfr prop. 2005/06:45 s. 122). Lagförslaget har därför utformats i enlighet med detta.

Svensk Försäkring har som ett komplement till förslaget efterfrågat en rätt för Finansinspektionen att i enskilda fall medge undantag från bestämmelsen så att förvaltaren i stället ingår i en försäkringsgrupp enligt

FRL och i försäkringssektorn enligt konglomerattillsynen och där omfattas av regleringen för försäkringsföretag. Ändringsdirektivet tillåter dock inte ett sådant undantag.

Enligt propositionen om förvaltare av alternativa investeringsfonder tas en ny definition av AIF motsvarande den i AIFM-direktivet in i LAIF. Genom hänvisning till definitionen i LAIF införs definitionen även i kapitaltäckningslagen och konglomeratlagen. En ny bestämmelse införs i kapitaltäckningslagen enligt vilken de bestämmelser om finansiella företagsgrupper i kapitaltäckningslagens 9 och 10 kap. som gäller för ett institut ska tillämpas för AIF-förvaltare. Finansinspektionen har efterfrågat ett förtydligande av om AIF-förvaltare respektive fondbolag

som ägs av ett holdingföretag utgör en företagsgrupp enligt 9 och 10 kap. kapitaltäckningslagen. Som konstaterats ovan ska fondbolag i detta avseende behandlas som värdepappersbolag på grund av bestämmelsen i 2 kap. 10 a § LIF. Eftersom värdepappersbolag enligt definitionen i 1 kap. 3 § 13 kapitaltäckningslagen är institut innebär regleringen i LIF att fondbolag vid tillämpning av 9 och 10 kap. kapitaltäckningslagen ska behandlas som ett institut. De utgör således en företagsgrupp enligt kapitaltäckningslagen i den nu aktuella situationen. Genom den nya regleringen säkerställs således att alla AIF-förvaltare, inklusive förvaltare av specialfonder, och fondbolag i detta avseende behandlas på samma sätt i grupp- och konglomeratsammanhang.

Hänvisningar till S6-2

6.3. Beakta återförsäkringsföretag

Regeringens förslag: Utländska återförsäkringsföretag ska ingå i försäkringssektorn som ett reglerat företag vid konglomerattillsynen.

Regeringens bedömning: Gällande svenska regler tillgodoser ändringsdirektivet när det gäller svenska återförsäkringsföretag.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna lämnar förslaget och bedömningen utan erinran. Ändringsdirektivet: Genom direktivet ändras konglomeratdirektivets nuvarande definitioner av reglerad enhet och försäkringssektorn.

Definitionen av reglerad enhet ändras bl.a. så att den omfattar återförsäkringsföretag. Dessa ingår sedan tidigare i försäkringssektorn. Samtidigt ändras definitionen av återförsäkringsföretag så den inkluderar specialföretag. Definitionerna av försäkringssektorn och återförsäkringsföretag hänvisar till solvens II-direktivet (se artikel 2.4 och 2 första stycket 6 i konglomeratdirektivet som ändras genom artikel 2.1 i ändringsdirektivet).

Gällande rätt: Konglomeratlagens definition av reglerad enhet omfattar bl.a. försäkringsföretag. Till försäkringsföretag hänförs försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar enligt FRL. Detta gäller även om företaget uteslutande bedriver återförsäkringsrörelse och är ett återförsäkringsföretag i EUrättslig mening1. I detta avseende har alltså de svenska reglerna redan ett vidare tillämpningsområde än vad EU-rätten krävt. Däremot utgör inte utländska återförsäkringsföretag ett reglerat företag enligt konglomeratlagen. Utländska återförsäkringsföretag ingår däremot i försäkringssektorn enligt den lagen (se 1 kap. 3 § 6 b, 9 och 13 samt prop. 2005/06:45 s. 95).

Utländskt återförsäkringsföretag definieras i FRL som ett företag som inte är ett försäkringsföretag eller ett utländskt direktförsäkringsföretag och vars huvudsakliga verksamhet är att försäkra risker som överlåts av

1 Endast försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag kan dock komma ifråga för tillstånd för rörelse som bara avser återförsäkring. De definieras då som återförsäkringsbolag (se 1 kap. 10 § FRL).

försäkringsföretag, utländska direktförsäkringsföretag eller utländska återförsäkringsföretag (se 1 kap. 3 § 17).

Specialföretag beaktas inte särskilt i konglomeratlagen, varken som ett reglerat företag eller som ett företag inom den finansiella sektorn.

Redan i dag finns en definition av specialföretag i FRL. Med specialföretag avses där ett utländskt företag som, utan att vara försäkringsgivare, övertar risker från ett försäkringsföretag eller en utländsk försäkringsgivare och som helt finansierar sin verksamhet genom emissioner av skuldebrev eller någon annan liknande form av finansiering, för vilken rätten till återbetalning är underordnad företagens skyldigheter enligt avtal om riskövertagande (se 1 kap. 12 § 4 FRL). Definitionen har endast betydelse i placerings- och solvenssammanhang. Värdepapper utgivna av specialföretag kan inom vissa gränser användas som tillåtna tillgångar enligt placeringsreglerna (se 6 kap. 3 § 14). Finansinspektionen kan i ett enskilt fall besluta att belopp som kan återfås från specialföretag kan användas för att minska solvensmarginalen (se 7 kap. 16 §).

För närvarande finns ingen svensk reglering som möjliggör verksamhet som specialföretag, utan motsvarande verksamhet måste här bedrivas som återförsäkringsföretag. Solvens II-utredningen föreslår mot bakgrund av solvens II-direktivet att sådan verksamhet ska få bedrivas, men bara efter tillstånd enligt FRL. Vidare föreslås att regeringen får meddela föreskrifter om förutsättningar för tillstånd och villkor för verksamheten. Motivet för att införa specialföretag vid sidan av återförsäkringsföretag har förklarats med att solvens II-direktivet kräver att svensk lag ger möjligheter att bilda svenska specialföretag och att reglerna för specialföretag i framtiden kan komma att avvika på en eller flera punkter från regleringen av återförsäkringsföretag till följd av kommissionens genomförandebestämmelser till solvens II-direktivet (se SOU 2011:68 s. 555 f.).

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Definitionen av reglerade företag i konglomeratlagen omfattar svenska återförsäkringsföretag men inte utländska återförsäkringsföretag. För att tillgodose ändringsdirektivet behöver konglomeratlagen ändras så att definitionen även omfattar utländska återförsäkringsföretag. Därmed kommer även sådana företag att utgöra reglerade företag. Däremot bör den ändring i lagen beträffande specialföretag som krävs enligt ändringsdirektivet tas om hand först i samband med genomförandet av solvens II-direktivet (se avsnitt 4.6).

Bestämmelserna bör lämpligen utformas på följande sätt. Såsom framgått avviker indelningen av olika försäkringsföretag i konglomeratlagen formellt från konglomeratdirektivet. I lagen görs, i likhet med vad som gäller för institut, en uppdelning i svenska och utländska företag, varvid begreppet försäkringsföretag omfattar svenska återförsäkringsföretag. I konglomeratdirektivet görs däremot en uppdelning på direktförsäkringsföretag och återförsäkringsföretag. Eftersom alla återförsäkringsföretag, enligt vad som här föreslås, ska behandlas som svenska försäkringsföretag och reglerade företag, saknas anledning att i konglomeratlagen behålla begreppet utländskt försäkringsföretag och en särskild definition av detta begrepp. Det föreslås därför en redaktionell anpassning av definitionerna i förhållande

till gällande lag och ändringsdirektivet som innebär följande. Som reglerade företag och företag i försäkringssektorn definieras alltjämt uppräknade svenska försäkringsföretag (liksom tidigare inkluderas svenska återförsäkringsbolag). Som försäkringsföretag ska därutöver räknas även ”motsvarande utländska företag”. Detta innebär att även begreppet utländska direktförsäkringsföretag kan utgå.

Hänvisningar till S6-3

6.4. Beakta försumbara ägarintressen och vissa utflyttade företag

Regeringens förslag: Nuvarande möjligheter att undanta företag från beräkningen av huruvida ett finansiellt konglomerat föreligger ska inte gälla för företag som flyttat till tredje land för att undgå reglering.

Undantag får däremot göras för ägarintressen som ingår i den minsta sektorn och som är av avgörande betydelse för om ett konglomerat föreligger, om de är av försumbar betydelse med hänsyn till syftet med konglomerattillsyn.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Svensk Försäkring anser att det bör tydliggöras att det är tillsynsmyndigheten som har bevisbördan för att ett företag flyttar till tredje land i syfte att undgå reglering och efterfrågar ett förtydligande av vad uttrycket ”av avgörande betydelse” är avsett att fånga.

Ändringsdirektivet

Begränsningen av undantag för företag som flyttat till tredje land

Sedan tidigare innehåller konglomeratdirektivet föreskrifter som innebär att vissa företag undantas vid prövningen av om ett finansiellt konglomerat föreligger. Ett av undantagen gäller företag i tredje land (utanför EES) när det finns rättsliga hinder för överföring av information. Undantagsmöjligheterna begränsas genom ändringsdirektivet. Dessa möjligheter gäller ”såvida inte enheten flyttat från en medlemsstat till tredjelandet och det finns bevis för att detta gjordes för att undvika reglering” (se artikel 3.4 a i konglomeratdirektivet som ändras genom artikel 2.2 b i ändringsdirektivet).

Undantag för försumbara ägarintressen vid identifieringen av ett konglomerat

Ändringsdirektivet innebär en ny möjligt för tillsynsmyndigheterna att undanta bolag som reglerade enheter vid beräkningen av om en företagsgrupp uppnår åsatta gränsvärden enligt konglomeratdirektivet. Möjligheten får användas om ett eller flera ägarintressen är den utlösande faktorn för att betrakta företagsgruppen som ett finansiellt konglomerat. Ägarintresset eller ägarintressena ska vara av försumbart intresse med hänsyn till den extra tillsynen (se artikel 3.4 c i konglomeratdirektivet som införs genom artikel 2.2 b ii i ändringsdirektivet).

Med ”ägarintresse” avses ett ägarintresse i den mening som avses i artikel 17 första meningen i rådets direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag, dvs. direkt eller indirekt ägande av 20 procent eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag (se artikel 2 första stycket 11 i konglomeratdirektivet).

Bakgrunden till undantaget är, såvitt framkommit, att ett moderföretag inte har rätt att ta del av företagsinformationen i sådana bolag och därför inte kan tillgodose direktivets bestämmelser genom att leverera efterfrågad information till tillsynsmyndigheten.

Gällande rätt: I konglomeratlagen finns inte något specifikt undantag för vissa ägarintressen vid identifieringen av ett konglomerat. Enligt 2 kap. 5 § ska emellertid undantag göras vid identifieringen av ett konglomerat för sådana företag som ska undantas från beräkning av kapitalkrav enligt 5 kap. 6 §. Där är en av grunderna för undantag att företaget är av försumbar betydelse med hänsyn till syftet med tillsynen.

Ägarintresse definieras redan i dag i konglomeratlagen (se 1 kap. 5 §). Enligt lagen finns ett ägarintresse om en juridisk person är intresseföretag till ett företag enligt 1 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554), eller ett företag direkt eller indirekt äger minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster i ett annat företag.

Skälen för regeringens förslag: Den nya begränsningen av nuvarande undantag för företag som flyttat till tredje land för att undvika reglering bör tas in i konglomeratlagen. Begränsningen bör vidare, på samma sätt som i direktivet, kopplas till samtliga de undantagsfall som anges i 5 kap. 6 § konglomeratlagen som införlivar artikel 6.5 i konglomeratdirektivet.

Detta bör göras trots att begränsningen primärt torde få betydelse för undantaget för bristande möjligheter att få information från företag i tredje land. Även i denna del bör göras vissa språkliga anpassningar i förhållande till direktivet som inte är avsedda att medföra några sakliga skillnader. Att det ska finnas ”bevis” behöver inte anges särskilt, utan följer redan av att den föreslagna bestämmelsen formulerats så att flytten ska ha skett ”för att” undgå reglering. Det är däremot inte lämpligt att, som Svensk Försäkring har föreslagit, införa en uttrycklig regel om att tillsynsmyndigheten har bevisbördan för detta.

Ändringsdirektivets föreskrifter om undantag för vissa försumbara ägarintressen bör genomföras genom en ny bestämmelse i konglomeratlagen. Den bör utformas i nära anslutning till direktivtexten. Undantag bör därmed få göras för ägarintressen som ingår i den minsta sektorn och som är av avgörande betydelse för om ett konglomerat föreligger, om de är av försumbar betydelse med hänsyn till syftet med konglomerattillsynen. Ägarintressen definieras redan i konglomeratlagen på ett sätt som överensstämmer med direktiven.

I sammanhanget bör nämnas att med begreppet ”av avgörande betydelse” menas att aktuella ägarintressen är av en sådan tillkommande volym att de innebär att företagsgruppen är att betrakta som ett finansiellt konglomerat – ett förtydligande som har efterfrågats av Svensk

Försäkring.

Hänvisningar till S6-4

6.5. Beakta förvaltade tillgångar vid identifieringen av ett konglomerat

Regeringens förslag: Förvaltade tillgångar kan beaktas som en särskild beräkningsgrund vid prövningen av om ett finansiellt konglomerat föreligger.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Svensk Försäkring efterfrågar ett förtydligande av när det kan finnas särskilda skäl vid tillämpning av 2 kap. 6 § konglomeratlagen.

Ändringsdirektivet: Som framgått innebär ändringsdirektivet att kapitalförvaltningsbolag och AIF-förvaltare ska beaktas när man bedömer om verksamheten drivs huvudsakligen inom den finansiella sektorn eller om verksamheten inom en företagsgrupp är så betydande att ett finansiellt konglomerat kan identifieras. Mot denna bakgrund införs en ändring så att storleken på ”tillgångar under förvaltning” kan användas i stället för balansomslutningen vid prövningen av om verksamheten drivs huvudsakligen inom den finansiella sektorn eller om verksamheten i ett finansiellt konglomerat är betydande (se artikel 3.5 i konglomeratdirektivet som ändras genom artikel 2.2 c i ändringsdirektivet). Förstnämnd artikel innehåller sedan tidigare föreskrifter om att intäktsstrukturen och poster utanför balansräkningen (inom linjen) kan ersätta balansomslutningen. Detta dock förutsatt att det är fråga om exceptionella fall och att de relevanta behöriga myndigheterna är överens om att dessa tillkommande parametrar är av särskild relevans för den extra tillsynen enligt konglomeratdirektivet.

Gällande rätt: De svenska bestämmelser som motsvarar artikel 3.5 i konglomeratdirektivet finns i 2 kap. 6 § konglomeratlagen. Vid tillämpning av om verksamheten huvudsakligen bedrivs inom den finansiella sektorn och är betydande ska intäktsstrukturen eller posterna utanför balansräkningen eller båda ersätta balansomslutningen eller användas tillsammans med den, om det finns särskilda skäl och de nämnda faktorerna bedöms vara av vikt för den särskilda tillsynen över ett finansiellt konglomerat. Innan Finansinspektionen fattar ett beslut med stöd av 2 kap. 6 § konglomeratlagen ska inspektionen ha kommit överens med övriga relevanta myndigheter om innehållet i beslutet.

Bestämmelsen ska endast tillämpas i undantagsfall (se prop. 2005/06:45 s. 215).

Skälen för regeringens förslag: Ändringsdirektivet innebär att storleken på ”totala förvaltade tillgångar” kan användas i stället för balansomslutningen i vissa fall, när man prövar om ett finansiellt konglomerat föreligger. Konglomeratlagen bör ändras i enlighet med detta så att även förvaltade tillgångar kan beaktas om det finns särskilda skäl och är av vikt för konglomerattillsynen.

Svensk Försäkring har efterfrågat ett förtydligande av när det kan finnas särskilda skäl att tillämpa bestämmelsen. Det är av vikt att bestämmelsen kan tillämpas på ett flexibelt sätt av tillsynsmyndigheterna. Detta för att möjliggöra en effektiv tillsyn över finansiella konglomerat. I enlighet med direktivets lydelse och tidigare förarbeten

bör bestämmelsen således tillämpas endast i undantagsfall när nu nämnda faktorer bedöms vara av särskild vikt för tillsynen över ett finansiellt konglomerat.

Hänvisningar till S6-5

6.6. Utökade möjligheter att undanta mindre konglomerat

Regeringens förslag: Det införs en ny möjlighet att undanta finansiella konglomerat från konglomerattillsyn när balansomslutningen för den minsta sektorn underskrider ett belopp motsvarande sex miljarder euro.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran. Bakgrund: I dag kan konglomerat undantas från konglomerattillsyn helt eller delvis trots att balansomslutningen för den minsta finansiella sektorn överstiger ett belopp motsvarande sex miljarder euro, om gränsvärdena i 2 kap. 3 § avseende balansomslutningen eller vissa andra tillämpade kriterier inte uppfylls. Undantaget villkoras av att det inte är nödvändigt eller lämpligt att gruppen omfattas av bestämmelser om konglomerattillsyn (se 3 kap. 4 § konglomeratlagen).

Nämnda lagbestämmelser införlivar sedan tidigare artikel 3.3 i konglomeratdirektivet (se prop. 2005/06:45 s. 114 f. och 217). I artikeln villkoras undantaget av ”att det inte är nödvändigt eller att det vore olämpligt eller vilseledande att låta gruppen omfattas av detta direktivs räckvidd eller att tillämpa sådana bestämmelser med hänsyn till de mål som ska uppnås genom extra tillsyn”. För att öka förutsebarheten bestämdes vid genomförandet att Finansinspektionen skall tillämpa de särskilda beräkningsgrunderna, om vissa materiella förutsättningar är uppfyllda. I direktivet används i stället termen får i detta sammanhang.

Genom ändringsdirektivet utvidgas undantagsmöjligheterna. Undantag kan också göras när gränsvärdena i 2 kap. 3 § uppfylls, men balansomslutningen för den minsta finansiella sektorn i gruppen understiger sex miljarder euro (se nya artikeln 3.3 a i konglomeratdirektivet som införs genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet). Det nya undantaget villkoras på samma sätt som det tidigare undantaget i artikel 3.3 konglomeratdirektivet.

Skälen för regeringens förslag: Nuvarande bestämmelser i 3 kap. 4 § konglomeratlagen bör kompletteras med det nya undantagsfallet.

Villkoren för undantaget i bestämmelsen återspeglar visserligen inte exakt direktivets ordalydelse, men får i sak anses motsvara villkoren för undantagen i direktivet. I enlighet med vad Lagrådet har anfört bör ordet ”ska” inte användas när det som här inte endast gäller att konstatera vissa fakta utan även att göra en individuell lämplighetsbedömning. Det är därför lämpligt att – i likhet med direktivtexten – i stället använda uttrycket ”får” i nyss nämnd bestämmelse i konglomeratlagen. Därmed tillgodoses ändringsdirektivets föreskrifter i denna del.

Hänvisningar till S6-6

6.7. Begränsning av metoder för beräkningen av konglomeratets kapitalkrav och kapitalbas

Regeringens förslag: Kravavräkningsmetoden ska inte längre vara en tillåten metod för beräkningen av ett finansiellt konglomerats kapitalkrav och kapitalbas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran. Ändringsdirektivet: Ändringsdirektivet innebär att en av de i konglomeratdirektivet gällande kapitalberäkningsmetoderna – metoden för kravavräkning eller avräkning av bokfört värde (kravavräkningsmetoden) – tas bort och inte längre betraktas som en tillåten kapitalberäkningsmetod (se artikel 6.4 i konglomeratdirektivet som ändras genom artikel 2.5 i ändringsdirektivet). Avsikten är att harmonisera konglomeratdirektivet med kreditinstitutsdirektivet och solvens II-direktivet.

Gällande rätt: De svenska bestämmelserna om kapitalberäkning finns i 5 kap. konglomeratlagen. För finansiella konglomerat ska det finnas en kapitalbas som uppfyller ett för konglomerat särskilt kapitalkrav. Vidare ska institut och försäkringsföretag som ingår i ett finansiellt konglomerat ha en kapitalbas som är tillräckligt stor med hänsyn till kapitalkravet för det finansiella konglomeratet (2 §).

Såväl kapitalbasen som kapitalkravet för ett finansiellt konglomerat ska beräknas på grundval av sektorsbestämmelserna om hur kapitalbasen och kapitalkravet bestäms (3 §).

De svenska bestämmelserna skiljer på konglomerat där Finansinspektionen är samordnare eller den enda relevanta behöriga myndigheten och andra konglomerat. Om det i toppen av ett finansiellt konglomerat finns ett institut eller ett försäkringsföretag, ska kapitalbasen och kapitalkravet för det finansiella konglomeratet beräknas enligt sammanläggnings- och avräkningsmetoden (metod 2 enligt bilaga I till konglomeratdirektivet). Om det finns skäl, får kapitalbasen och kapitalkravet i stället beräknas enligt konsolideringsmetoden (metod 1 enligt bilaga I till konglomeratdirektivet) eller enligt en kombination av de angivna metoderna. Detsamma gäller i fråga om andra finansiella konglomerat än sådana som har ett institut eller ett försäkringsföretag i toppen om Finansinspektionen är den enda relevanta behöriga myndigheten (4 §).

I andra fall än som nyss behandlats ska Finansinspektionen, efter att ha hört övriga relevanta behöriga myndigheter och det finansiella konglomeratet, besluta vilken metod som ska användas för beräkning av kapitalbasen och kapitalkravet för det finansiella konglomeratet. Enligt bestämmelserna kan man då välja även en tredje metod som benämns kravavräkningsmetoden, dvs. metod 3 enligt bilaga I till konglomeratdirektivet. Den kan även ingå vid en kombination av tillåtna metoder (se 5 §).

Skälen för regeringens förslag: Ändringsdirektivets krav i denna del är tvingande. Bestämmelserna i konglomeratlagen som tillåter kravavräkningsmetoden bör därför utgå.

Hänvisningar till S6-7

6.8. Grupper med blandade finansiella holdingföretag i toppen

Regeringens förslag: Rörelsereglerna i kapitaltäckningslagen och försäkringsrörelselagen utvidgas så att de omfattar grupper med ett blandat finansiellt holdingföretag i toppen. Samtidigt införs undantagsbestämmelser som gör det möjligt att begränsa tillsynen till relevanta grupp- eller konglomeratbestämmelser.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna lämnar i huvudsak förslaget utan erinran.

Finansinspektionen anser dock att regleringen av finansiella företagsgrupper och försäkringsgrupper bör vara likvärdiga och att det därför redan nu bör införas regler om ledningsprövning av blandade finansiella holdingföretag i försäkringsrörelselagen samt ytterligare undantag från tillämpning av regler för finansiella företagsgrupper och försäkringsgrupper med blandade finansiella holdingföretag i toppen enligt kapitaltäckningslagen. Detta trots att dessa regler genomför ändringar i solvens II-direktivet som i övrigt bör införlivas senare.

Ändringsdirektivet:

Det finns ett samspel mellan

konglomeratdirektivet och gruppreglerna i kreditinstitutdirektivet och försäkringsgruppsdirektivet. Om det finns ett finansiellt holdingföretag eller försäkringsholdingföretag i toppen av företagsgruppen sker sektorvis (gruppbaserad) tillsyn. Vad som är ett finansiellt holdingföretag och försäkringsholdingföretag har utvecklats tidigare (se avsnitt 4.3 och 4.4). Om däremot ett blandat finansiellt holdingföretag finns i toppen kan bestämmelserna om gruppbaserad tillsyn inte längre tillämpas (se nedan). Med blandat finansiellt holdingföretag avses ett moderföretag som inte utgör en reglerad enhet men som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är en reglerad enhet med säte inom EU, och andra enheter utgör ett finansiellt konglomerat (se artikel 2 första stycket 15 konglomeratdirektivet).

En följd av genomförandet av konglomerat- och gruppreglerna i nyss nämnda direktiv i de olika medlemsstaternas lagstiftning är att tillsynen över en finansiell företagsgrupp eller försäkringsgrupp enligt gruppbaserade rörelseregler upphör, exempelvis när ett finansiellt holdingföretag eller försäkringsholdingföretag förvärvar ett företag med tillstånd inom den andra sektorn av sådan storlek att ett finansiellt konglomerat uppkommer och holdingföretaget därmed blir ett blandat finansiellt holdingföretag. Samma omklassificering sker om en befintlig verksamhet för den minsta finansiella sektorn växer så att tröskelvärdena i konglomeratlagen uppnås. Sådana ändringar innebär att de regler som gäller för gruppen blir mindre omfattande än de som gällde före förändringen, trots att gruppen har blivit större och mer komplex och därför kan innebära en större risk för det finansiella systemet. Vissa verktyg för sektorsvis grupptillsyn, som kan tillämpas när ett finansiellt holdingföretag eller försäkringsholdingföretag är i toppen, kan inte heller tillämpas. Det gäller bl.a. undantag för individuell tillsyn av dotterföretag, användning av egna metoder/modeller och gemensam

rapportering. Detta leder i sin tur till att konkurrensförhållandena snedvrids.

Dagens regler kan alltså leda till skillnader i tillsynen över konglomerat och dess delar som grundar sig på dess struktur i stället för dess riskprofil. Ändringsdirektivet innehåller mot denna bakgrund ändringar av kreditinstitutdirektivet och motsvarande direktiv på försäkringsområdet så att blandade finansiella holdingföretag jämställs med finansiella holdingföretag och försäkringsholdingföretag samt behandlas som sådana när det ingår i toppen av en finansiell företagsgrupp eller försäkringsgrupp. Vidare kan tillsynsmyndigheterna i varje enskilt fall begränsa tillsynen till relevanta grupp- eller konglomeratbestämmelser. Det anförda kommer mer konkret till uttryck i aktuella direktiv i huvudsak och mer övergripande på följande sätt.

Kreditinstitutdirektivet utvidgas så att grupper med blandade finansiella holdingföretag i toppen omfattas av tillsyn enligt reglerna för finansiella företagsgrupper (se bl.a. artikel 1.2 och 71.2 i kreditinstitutdirektivet som ändras genom artikel 3.1 och 3.6 i ändringsdirektivet). Ett nytt undantag införs samtidigt så att ett blandat finansiellt holdingföretag ändå kan undantas från direktivet. Om ett sådant holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser i kreditinstitutsdirektivet och i konglomeratdirektivet, särskilt med avseende på tillsyn på grundval av riskbedömning, får den samordnande myndigheten i samförstånd med de övriga behöriga myndigheter som ansvarar för tillsyn av dotterföretag, besluta att endast tillämpa de relevanta bestämmelserna i konglomeratdirektivet (se nya artikeln 72 a 1 kreditinstitutdirektivet som införs genom artikel 3.8 i ändringsdirektivet). Ett motsvarande undantag införs också om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser i kreditinstitutsdirektivet och i solvens IIdirektivet. I ett sådant fall får den samordnande tillsynsmyndigheten, i samförstånd med grupptillsynsmyndigheten i försäkringssektorn, besluta att endast tillämpa bestämmelsen i direktivet för den mest betydande finansiella sektorn (se artikel 72 a 2 i kreditinstitutsdirektivet som införs genom artikel 3.8 i ändringsdirektivet).

Även försäkringsdirektiven utvidgas så att grupper med blandade finansiella holdingföretag kan omfattas av tillsyn enligt reglerna för försäkringsgrupper. Här görs ändringar i två EU-direktiv. Det gäller, för det första, ändringar i försäkringsgruppsdirektivet som ligger till grund för gällande försäkringsgruppsregler i FRL (se artikel 2.2 och 2 a i försäkringsgruppsdirektivet som ändras respektive införs genom artikel 1.2 och 1.3 i ändringsdirektivet). Det gäller, för det andra, ändringar i solvens II-direktivet som ligger till grund för nya försäkringsgruppsregler enligt förslaget i SOU 2011:68 Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension (se nya artiklarna 213.2 och 213.3–213.5 i solvens IIdirektivet som ändras respektive införs genom artikel 4.2 och 4.3 i ändringsdirektivet).

De nya försäkringsgruppsreglerna enligt solvens II-direktivet innebär flera sakliga skillnader jämfört med motsvarande regler i försäkringsgruppsdirektivet. En betydande skillnad är att gruppstillsynen ska utgå från ett överordnat gruppföretag i stället för från det enskilda försäkringsföretaget med hänsyn till andra företag i gruppen. En annan viktig skillnad är att tillsynen förändras. I princip är det endast en

myndighet – oftast den myndighet som är tillsynsmyndighet över det ledande företaget i gruppen – som är grupptillsynsmyndighet.

Gällande rätt: Gällande svensk rätt överensstämmer med tidigare föreskrifter i direktivet. Grupper med blandade finansiella holdingföretag i toppen omfattas alltså inte av gruppbaserad tillsyn enligt kapitaltäckningslagen eller FRL. Finansinspektionen kan dock begära in information från grupper som leds av sådana företag. En redogörelse för gällande gruppbaserade rörelseregler har lämnats tidigare (se avsnitt 4.4.2).

Skälen för regeringens förslag: Gällande rätt måste ändras för att säkerställa att gruppbaserade rörelseregler enligt kapitaltäckningslagen eller FRL ska tillämpas även när ett blandat finansiellt holdingföretag är överordnat företag i en finansiell företagsgrupp eller en försäkringsgrupp.

Bestämmelserna måste också tillgodose att Finansinspektionen, i samförstånd med angivna behöriga myndigheter, kan besluta om vilka bestämmelser för konglomerat, finansiella företagsgrupper eller försäkringsgrupper som ska tillämpas på företagsgruppen. Även direktivets begränsningar för beslutsrätten bör återspeglas i lag.

Rent generellt bör de ändringar i ändringsdirektivet som genomför solvens II-direktivet tas om hand senare (se avsnitt 4.6). Regeringen anser emellertid, i likhet med Finansinspektionen, att regleringen av finansiella företagsgrupper och försäkringsgrupper bör vara likvärdiga och att det därför redan nu bör införas regler om ledningsprövning av blandade finansiella holdingföretag i försäkringsrörelselagen samt ytterligare undantag för tillämpning av regler för finansiella företagsgrupper och försäkringsgrupper med blandade finansiella holdingföretag i toppen enligt kapitaltäckningslagen. Detta trots att dessa regler genomför ändringar i solvens II-direktivet.

Direktivet i denna del bör mer konkret införlivas genom att blandade finansiella holdingföretag jämställs med ett finansiellt holdingföretag i kapitaltäckningslagen och med ett försäkringsholdingföretag enligt FRL. Bestämmelserna bör kompletteras med en rätt för Finansinspektionen att medge undantag från den ena eller båda lagarna, så att bara relevanta regler för konglomerat tillämpas. Finansinspektionen ska också kunna medge undantag om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp och tillsyn av finansiella företagsgrupper så att det blandade finansiella företaget bara behöver tillämpa relevanta regler för den största sektorn.

Definitionen av blandat finansiellt holdingföretag bör i kapitaltäckningslagen och FRL framgå genom hänvisningar till konglomeratlagen (se 1 kap. 3 § 3 konglomeratlagen). En sådan hänvisning finns för övrigt redan i FRL. Bestämmelsen har där den motsatta innebörden, nämligen att sådana företag inte ska jämställas med försäkringsholdingföretag (se 1 kap. 12 § 3 FRL).

Genom att blandade finansiella holdingföretag jämställs med finansiella holdingföretag enligt kapitaltäckningslagen respektive försäkringsholdingföretag enligt FRL kommer de även att omfattas av motsvarande bestämmelser om undantag från undergrupptillsyn enligt nämnda lagar efter prövning och beslut av Finansinspektionen. Dessa regler är dock inte tillräckliga för att införliva direktivet. De särskilda

undantagsmöjligheter som föreskrivs i direktivet för att undvika dubbel tillsyn och säkerställa att den mest relevanta bestämmelsen tillämpas bör som nämnts också införlivas i överensstämmelse med direktivet. Endast vissa mindre redaktionella justeringar bör göras för att ansluta till terminologin i övriga bestämmelser i lagarna.

Förslagen om ändringar av gruppbaserade försäkringsrörelseregler baseras på ändringsdirektivets ändringar av försäkringsgruppsdirektivet som har genomförts i 9 kap. FRL. Anledningen till detta är att dessa bestämmelser för närvarande är gällande rätt och att ändringsdirektivet ska vara införlivat åtminstone ett år innan de nya försäkringsgruppsreglerna enligt solvens II-direktivet tidigast kan vara införda i FRL. Det är först när grupptillsynen sker med utgångspunkt från det överordnade företaget i toppen som fördelarna med att jämställa blandade finansiella holdingföretag med försäkringsholdingföretag får full effekt även på försäkringsområdet. Såsom ändringdirektivet är utformat är det emellertid inte möjligt att vänta in den nya solvenslagstiftningen utan medlemsländerna måste först införa de nya reglerna om blandade finansiella holdingföretag i försäkringsgruppsreglerna enligt försäkringsgruppsdirektivet.

Hänvisningar till S6-8

6.9. Precisering av relevanta behöriga myndigheter

Regeringens förslag: I konglomeratlagen tydliggörs att relevant behörig myndighet är den som utövar tillsyn, särskilt över det företag som ytterst är moderföretag i en sektor.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian talas det emellertid om att det i konglomeratlagen tydliggörs att relevanta behöriga myndigheter är de som utövar tillsyn, ”även” över det företag som ytterst är moderföretag i en sektor.

Remissinstanserna har i huvudsak inga invändningar mot förslaget.

Finansinspektionen anser emellertid att ordet ”även” kan tolkas som att definitionen utvidgas och den föreslagna lydelsen därför är otydlig.

Ändringsdirektivet: Ändringsdirektivet innebär att konglomeratdirektivets definition av ”relevant behörig tillsynsmyndighet” över ett finansiellt konglomerat ändras. Genom ändringen markeras att relevanta behöriga myndigheter är de som utövar tillsyn ”särskilt” över det företag som ytterst är moderföretag inom en sektor (se artikel 2 första stycket 17 a i konglomeratdirektivet som ändras genom artikel 2.1 i ändringsdirektivet).

Skälen för regeringens förslag: Det är lämpligt att definitionen av relevant behörig myndighet i konglomeratlagen nära ansluter till definitionen i konglomeratdirektivet. Orsaken till detta är att det, som

Finansinspektionen har påpekat, inte ska råda någon tvekan om definitionens innebörd. Den bör därför ändras så att som relevant behörig myndighet utpekas särskilt den som utövar tillsyn över det företag som ytterst är moderföretag i bank- och värdepapperssektorn eller försäkringssektorn. Det bör särskilt betonas att detta tillägg inte innebär att definitionen vidgas till att omfatta fler behöriga myndigheter, utan

tillägget utgör endast ett förtydligande av denna. Det bör även i sammanhanget särskilt anmärkas att ändringen inte är av materiell art – ett förtydligande som har efterfrågats av Lagrådet.

Hänvisningar till S6-9

6.10. Utökat myndighetssamarbete vid tillsynen

Regeringens bedömning: Ändringsdirektivets föreskrifter om utökat samarbete mellan tillsynsmyndigheter vid tillsyn av ett finansiellt konglomerat kräver inga nya lagbestämmelser.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna lämnar bedömningen utan erinran. Ändringsdirektivet: Ändringsdirektivet innebär vissa ändringar i bestämmelserna om samarbete mellan tillsynsmyndigheter i konglomerattillsynen. Således införs bl.a. en bestämmelse om att medlemsstaterna kan begära att samordnaren ska säkerställa att det regelbundet görs lämpliga stresstester av det finansiella konglomeratet (se ny artikel 9 b i konglomeratdirektivet som införs genom artikel 2.9 i ändringsdirektivet). Det finns också föreskrifter om att samarbete i tillsynen ska ske när så är lämpligt, vilket återspeglas genom kollegier bildade enligt sektorsdirektiven (se artikel 11.4 i konglomeratdirektivet som ändras genom artikel 2.11i ändringsdirektivet och artikel 131a i kreditinstitutsdirektivet som delvis ändras genom artikel 3.19 i ändringsdirektivet). Bestämmelserna syftar till att underlätta ett samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter vid tillsyn av ett finansiellt konglomerat. Här kan även nämnas sådana regler kring identifiering av ett finansiellt konglomerat (se artikel 4.1 i konglomeratdirektivet som ändras genom artikel 2.3 i ändringsdirektivet),

I detta sammanhang kan också nämnas artikel 3.18 i ändringsdirektivet som behandlar samråd mellan tillsynsmyndigheter vid gemensamma ansökningar, omfattande bl.a. blandade finansiella holdingföretag (se artikel 129 i kreditinstitutsdirektivet). När det gäller de behöriga myndigheternas tillsynssamarbete kan dessutom noteras de ändringar som görs för att beakta att blandade finansiella holdingföretag jämställs med finansiella holdingföretag (se ändringar i artiklarna 132.1, 139.3 och 140.1 i kreditinstitutsdirektivet).

Gällande rätt: I 6 kap. konglomeratlagen finns bestämmelser om tillsyn av finansiella konglomerat. I 2 § finns bestämmelser om överenskommelser med relevanta utländska behöriga myndigheter inför vissa beslut. I 5 § – som trätt i kraft nyligen – föreskrivs att Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med utländska behöriga myndigheter, Europeiska bankmyndigheten, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska systemrisknämnden i den utsträckning som följer av konglomeratdirektivet. Enligt 5 a § – som även den nyligen har trätt ikraft – får Finansinspektionen hänskjuta vissa frågor till Europeiska bankmyndigheten, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten

samt Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten för tvistlösning. Motsvarande bestämmelser har införts i vissa andra rörelselagar (se 13 kap. 6 a och 6 b §§ lagen

[

2004:297] om bank- och

finansieringsrörelse och 10 kap. 6, 6 b, 9 och 9 a §§ kapitaltäckningslagen). De nyligen genomförda ändringarna har gjorts i samband med införlivandet av det s.k. omnibus I-direktivet (2010/78/EU).2

Skälen för regeringens bedömning: Vid införlivandet av omnibus Idirektivet gjordes bedömningen att deltagande i tillsynskollegiumverksamhet enligt artikel 131a i kreditinstitutsdirektivet är av en sådan art att den ryms inom Finansinspektionens skyldigheter enligt 10 kap. 9 § kapitaltäckningslagen och 13 kap. 6 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2011/12:70 s. 68). Deltagande i tillsynskollegieverksamhet enligt artikel 11.4 i konglomeratdirektivet bör på samma sätt rymmas inom 6 kap. 5 § konglomeratlagen. Denna bestämmelse kan även anses inrymma skyldigheten enligt konglomeratdirektivet att göra stresstester på begäran av en annan medlemsstat. Gällande rätt bedöms därför redan tillgodose ändringsdirektivet i denna del. Även övriga bestämmelser i ändringsdirektiven om information och annat samarbete i tillsynen får anses tillgodosedda av gällande rätt.

6.11. Vägledning från de europeiska tillsynsmyndigheterna

Regeringens bedömning: Ändringsdirektivets föreskrifter om vägledning kräver ingen lagstiftningsåtgärd.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna lämnar bedömningen utan erinran. Ändringsdirektivet: Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), dvs. de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna) ska genom den gemensamma kommittén utfärda gemensamma riktlinjer för tillämpning av olika frågor som rör tillsynen av ett finansiellt konglomerat. Riktlinjer ska utfärdas för tillämpningen av bl.a. bestämmelserna om tillsyn över konglomeratets riskkoncentration, bestämmelserna om transaktioner inom det finansiella konglomeratet och bestämmelserna om rutiner för intern kontroll och metoder för riskhantering (se bl.a. nya artikel 12 b i

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten).

konglomeratdirektivet som införs genom artikel 2.14 i ändringsdirektivet). Riktlinjer ska även utfärdas i sådana frågor som anges i en ny artikel 21 b i konglomeratdirektivet i enlighet med det förfarande som anges där (se artikel 2.21 i ändringsdirektivet). Detsamma gäller även i frågor preciserade i artiklarna 3.8, 7.5, 8.5, 9.6 och 21a.1a i konglomeratdirektivet och i artikel 72 a.3 i kreditinstitutsdirektivet (gemensamma riktlinjer och förslag till tekniska standarder).

Skälen för regeringens bedömning: De riktlinjer som det här är fråga om utgör den tredje nivån i modellen för EU:s regelgivning på det finansiella området. På denna nivå kan det utfärdas rekommendationer, riktlinjer och tekniska standarder. Bestämmelserna ger mandat till ESAmyndigheterna. Någon genomförandeåtgärd är därför inte nödvändig (jfr prop. 2011/12:70 s. 70).

6.12. Formerna för Europeiska kommissionens delegationsrätt

Regeringens bedömning: Ändringsdirektivets föreskrifter om delegation till EU-kommissionen kräver ingen svensk reglering.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran. Ändringsdirektivet: Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), dvs. de europeiska tillsynsmyndigheterna, ska genom den gemensamma kommittén utfärda förslag till tekniska standarder som antas av Europeiska kommissionen genom delegerade direktiv eller delegerade förordningar.

Ändringsdirektivet innehåller vissa nya föreskrifter om formerna och innehållet för denna delegationsrätt (se nya artiklarna 20 och 21c i konglomeratdirektivet och artiklarna 2.18–21 i ändringsdirektivet).

Skälen för regeringens bedömning: Ändringsdirektivet innebär i denna del vissa ändringar i fråga om formerna och innehållet för delegationsrätten till EU-kommissionen. Dessa kräver inga svenska regleringsinsatser i detta sammanhang.

6.13. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De föreslagna bestämmelserna ska träda ikraft den 1 augusti 2013. Äldre bestämmelser ska tillämpas för den rapporteringsskyldighet som avser tiden före den 1 januari 2014.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Svensk Försäkring anser att de nya reglerna ska börja tillämpas den 1 januari 2014.

Ändringsdirektivet: Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att uppfylla ändringarna i försäkringsgruppsdirektivet, konglomeratdirektivet och kreditinstitutdirektivet senast den 10 juni 2013. Även ändringarna i solvens IIdirektivet ska sättas ikraft vid samma tidpunkt (se artikel 6.1 och 6.2 ändringsdirektivet). Avsikten från Europeiska kommissionens sida är emellertid att i senare förslag till ändringsdirektiv föreslå ett ikraftträdande för dessa regler som överensstämmer med solvens IIreglerna i övrigt. Ändringarna beträffande AIF-förvaltare ska i stället sättas ikraft den 22 juli 2013. Detta överensstämmer med AIFMdirektivet.

Skälen för regeringens förslag: De förslagna bestämmelserna bör träda ikraft så snart som möjligt, dvs. den 1 augusti 2013.

Direktivet innehåller inga bestämmelser om när reglerna ska börja tillämpas, utan enbart när medlemsstaterna ska anta de regler som behövs för att tillämpa dessa. Det är naturligt att de nya reglerna vad gäller rapporteringsskyldighet ska börja tillämpas vid ett helårsskifte, så att inte den gruppbaserade redovisningen eller motsvarande gruppsammanställningar för tiden fram till den 31 december 2013 ska behöva upprättas enligt olika regler. Även sambandet med årsredovisningens konsolideringsregler och balansomslutning talar för att de nya reglerna ska börja tillämpas i gruppbaserade redovisningar eller motsvarande rapportering för tiden fr.o.m. den 1 januari 2014. I motsats till vad Svensk Försäkring har hävdat saknas skäl för ytterligare övergångsregler.

Som nämnts i avsnitt 4.6 bör ändringsdirektivets ändringar i solvens IIdirektivet tas om hand först i samband med genomförandet av sistnämnt direktiv. Ändringsdirektivets regler i denna del bör träda ikraft samma dag som solvens II-reglerna i övrigt.

Hänvisningar till S6-13

7. Konsekvenser av förslaget

7.1. Allmänt

Ändringarna av direktiven innebär ett flertal mindre tekniska förbättringar av nuvarande regler om finansiella konglomerat. Detta ger möjligheter att generellt förbättra tillsynen över konglomerat och koncentrera denna till de grupper där tillsynsbehovet är som störst. Det ger även förutsättningar för att avstå från att utöva tillsyn över företagsgrupper som varken utgör en risk för den finansiella stabiliteten eller för insättare, försäkringstagare och andra konsumenter.

Bland dessa förbättringar bör särskilt framhållas förändringen när det gäller blandade finansiella holdingföretag. Direktiven innebar tidigare att vissa bestämmelser inte kunde tillämpas om det överordnade företaget i gruppen var ett blandat finansiellt holdingföretag i stället för ett finansiellt holdingföretag eller ett försäkringsholdingföretag. Det är bestämmelser om undantag för tillsyn på individuell nivå, vissa upplysningar om gruppen, möjligheten att tillämpa egna modeller och

tillsynen på gruppnivå. Detta bedöms ha snedvridit konkurrensen och gjort att tillsynen har blivit mer begränsad än vad som är lämpligt. Det senare är fallet trots att gruppen genom ett förvärv som har inneburit att ett finansiellt holdingföretag eller försäkringsholdingföretag blivit ett blandat finansiellt holdingföretag, har gjort företagsgruppen större och mer komplex – något som kan innebära större risker för det finansiella systemet. Genom förslagen åtgärdas detta. Samtidigt införs undantagsbestämmelser som gör det möjligt att begränsa tillsynen till grupp- eller konglomeratregler.

Vidare bör nämnas det nya undantaget från konglomeratreglerna om balansomslutningen för den minsta sektorn understiger ett belopp motsvarande sex miljarder euro, trots att vissa andra gränsvärden är uppfyllda. Detta gör det möjligt att underlåta att utöva tillsyn över företagsgrupper som inte utgör en risk för den finansiella stabiliteten.

7.2. Berörda myndigheter

Finansinspektionen berörs av förslaget till införlivande av ändringsdirektivet genom att förutsättningarna för att bedriva tillsyn över finansiella konglomerat och däri ingående grupper förändras när inspektionen har ansvar för tillsynen. De nya reglerna kan ge bättre möjligheter att koncentrera tillsynen till fall där den bedöms som mest befogad.

De nya reglerna kan övergångsvis innebära vissa kostnader för att anpassa Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd på området. Kostnader kan även uppkomma för att pröva frågor om inordnande av blandade finansiella holdingföretag under grupptillsyn och ansökningar om undantag från tillsyn. Finansinspektionen kan dessutom beröras av de nya reglerna som relevant myndighet i frågor som väcks av utländska tillsynsmyndigheter. Sådana konsekvenser är emellertid av engångskaraktär, en direkt följd av EU-krav och ska finansieras genom befintliga anslag och resurser.

Sammantaget uppkommer inga nya bestående arbetsuppgifter för Finansinspektionen med anledning av ändringsdirektivet och de förslag som lämnas i denna promemoria. Det utökade tillsynssamarbetet inom EU är inte en direkt följd av ändringsdirektivet och förslagen till genomförande av detta, utan ett led i den allmänna utvecklingen inom EU som bl.a. har kommit till uttryck genom bildandet av nya EUmyndigheter.

Övriga svenska myndigheter bedöms inte påverkas nämnvärt av förslagen.

7.3. Berörda företag, grupper och konglomerat

Det finns i dag en handfull svenska företagsgrupper som omfattas av konglomeratlagen och står under Finansinspektionens tillsyn (svenska konglomerat). Det finns också några svenska företag som omfattas av annan EES-lagstiftning motsvarande den svenska konglomeratlagen och

utländsk tillsyn (utländska konglomerat). Där är Finansinspektionen relevant behörig myndighet3.

Regelrådet har gjort bedömningen att de administrativa kostnaderna som kan uppkomma med anledning av förslagen är en direkt följd av

EU-direktiv och tillstyrker därför förslagen. Rådet efterlyser dock, i likhet med Advokatsamfundet, en uppskattning av de kostnadsmässiga konsekvenserna för berörda företag. Svensk Försäkring har hävdat att konsekvenserna för försäkringsföretagen till stor del beror på vilka beslut Finansinspektionen fattar, t.ex. när det gäller frågan om undantag från olika gruppregler.

Någon uppskattning av hur företagens kostnader kommer att förändras är svår att göra med tillräcklig tillförlitlighet. Bedömningen är ändå mer översiktligt att flertalet av förslagen inte får några mer väsentliga konsekvenser på svenska konglomerat eller grupper som omfattas av svensk reglering – en bild som bekräftas av Finansinspektionen och berörda branschorganisationer. Den metod för beräkning av ett finansiellt konglomerats kapitalkrav och kapitalbas som nu slopas enligt direktivet (kravavräkningsmetoden) har exempelvis inte som huvudregel använts för svenska konglomerat där Finansinspektionen varit samordnare.

Vissa ändringar innebär att ett antal företag som inte tidigare har behandlats som reglerade företag nu komma att göra detta. Det gäller i första hand utländska återförsäkringsföretag och AIF-förvaltare som inte i dag har tillstånd som fondbolag. Preliminärt bedöms det inte bli fler företagsgrupper att klassificera som konglomerat enbart på grund av dessa förändringar. Kapitalkraven bedöms inte heller påverkas i någon väsentlig utsträckning.

Vissa ändringar innebär nya möjligheter till undantag för mindre konglomerat och undantag för vissa ägarintressen i den minsta sektorn som annars innebär att ett konglomerat föreligger. Den nya undantagsmöjligheten kopplad till att storleken av balansomslutningen för den minsta sektorn understiger ett belopp motsvarande sex miljarder euro, trots att vissa andra gränsvärden är uppfyllda, kan innebära att åtminstone ett par svenska konglomerat kan undantas från konglomerattillsyn. Det är emellertid för tidigt att avgöra om de nya undantagen får någon betydelse för svensk del, eftersom ett sådant beslut förutsätter en prövning med hänsyn till tillsynsbehovet av Finansinspektionen efter samråd med andra tillsynsmyndigheter.

Förslaget om blandade finansiella holdingföretag kan få större konsekvenser för något eller eventuellt några svenska konglomerat. Det följer av att tillsynen som huvudregel kommer att omfatta även sådana företagsgrupper på sektornivå om de inte enbart kommer att omfattas av en överordnad konglomerattillsyn efter beslut av Finansinspektionen. Berörda företagsgrupper kan därför behöva ändra sin företagsstyrning med hänsyn till den nya tillsynsordningen. Förslaget i denna del är tvingande enligt direktivet. Konsekvenserna för blandade finansiella holdingföretag i enskilda fall är dock även i dessa fall beroende av hur

3 Se vidare senaste förteckningen upprättad den 20 juli 2012; Identification of Financial Conglomerates .

Finansinspektionen efter samråd med utländska tillsynsmyndigheter kommer att tillämpa de nya undantagsreglerna.

Vilken vägledning – i form av rekommendationer, riktlinjer och tekniska standarder – som kommer att utfärdas från EU:s håll med anledning av nya grupp- och konglomeratregler har också betydelse för vilka konsekvenser som uppkommer i enskilda fall.

Sammanfattningsvis är det således inte möjligt att nu närmare uppskatta vilka kostnadsmässiga konsekvenser som de föreslagna reglerna slutligen kommer att få för berörda företag.

7.4. Övriga intressenter

Såsom framgår av den konsekvensanalys som ligger till grund för antagandet av direktivet bedöms förändringarna av regleringen bidra till förbättrad stabilitet och tillsynsmöjligheter i fall där tillsynsbehovet är som störst. Förslagen är därför sammantaget till fördel för insättare, försäkringstagare, stat och andra ekonomiska intressenter till finansiella företag. De ekonomiska konsekvenserna för dem går dock inte att kvantifiera.

8. Författningskommentarer

8.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:531) om finansiella konglomerat

1 kap. 3 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2, 6.3 och 6.9.

Punkten 1 är ny och definierar AIF-förvaltare. Definitionen får betydelse för ändringen i punkterna 7 a och 11. Definitionen genomför artikel 2.5a i konglomeratdirektivet (se artikel 2.1 ändringsdirektivet).

Punkten 6 har ändrats för att AIF-förvaltare ska undantas från begreppet finansiella institut (jfr definitionen av bank- och värdepapperssektorn i punkten 7).

Punkten 7a har ändrats för att alla AIF-förvaltare ska ingå i bank- och värdepapperssektorn (se vidare under punkterna 1 och 11).

Punkten 7b har ändrats genom att utländska direktförsäkringsföretag och utländska återförsäkringsföretag sammanförts under begreppet utländska försäkringsföretag som motsvarar svenska försäkringsföretag.

Den ändringen är redaktionell.

Tre redaktionella ändringar har dessutom gjorts i punkten 10. Den ena är närmast av rättelsekaraktär. Den innebär att försäkringsbolag ersatts med försäkringsföretag. Den motiveras av att punkten 9 avser alla svenska försäkringsföretag, vilket även omfattar svenska försäkringsföreningar. Märk dock att tillstånd för rörelse som bara avser återförsäkring endast kan ges till försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag (se 1 kap. 10 § FRL). De andra två ändringarna är av samma slag som i punkten 7b. Några sakliga ändringar från hur bestämmelsen bör tillämpas redan i dag är inte heller här avsedd.

Ändringen i punkten 11 innebär att alla AIF-förvaltare – som definieras i punkten 1 – ska behandlas som institut och ingå i bank- och värdepapperssektorn i konglomeratsammanhang (se även ändringen av punkten 7a). Ändringen genomför artikel 3.2 fjärde stycket och artikel 30a i konglomeratdirektivet (se artikel 2.2 och 2.23 i ändringsdirektivet). Av förslaget till ändring i 1 kap. 1 a § kapitaltäckningslagen framgår att alla AIF-förvaltare ska ingå i en finansiell företagsgrupp och jämställas med ett institut även enligt gruppbaserade rörelseregler.

Definitionen av konglomeratdirektivet i punkten 12 har enbart kompletterats för att beakta ändringsdirektivet.

Ändringen i punkten 14 innebär att även utländska återförsäkringsföretag ska behandlas som ett reglerat företag i likhet med svenska försäkringsföretag och utländska direktförsäkringsföretag. Ändringen genomför artikel 2.4 och 2.6 i konglomeratdirektivet (se artikel 2.1 ändringsdirektivet).

I punkten 15 förtydligas att relevant behörig myndighet är särskilt den myndighet som är tillsynsmyndighet över det yttersta moderföretaget i de olika sektorer som ingår i ett finansiellt konglomerat. Ändringen genomför artikel 2.17 i konglomeratdirektivet (se artikel 2.1 i ändringsdirektivet).

Definitionen av utländskt återförsäkringsföretag i punkten 17 fyller inte längre någon funktion och bör därför slopas (jfr ändringarna av punkterna 7b och 14b).

2 kap. 5 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.4.

Nuvarande bestämmelser i paragrafen har tagits in i det nybildade första stycket. Bestämmelserna har kompletterats med en begränsning av undantaget för företag som flyttat till tredje land för att undvika reglering. Ändringen genomför artikel 3.4a i konglomeratdirektivet (se artikel 2.2b i ändringsdirektivet).

Andra stycket är nytt. Bestämmelsen gör det möjligt att undanta vissa ägarintressen i den minsta sektorn från de gränser som bestämmer om ett finansiellt konglomerat föreligger. Ändringarna genomför artikel 3.4c i konglomeratdirektivet (se artikel 2.2b ii i ändringsdirektivet).

När Finansinspektionen är samordnare av den särskilda tillsynen över ett finansiellt konglomerat är det inspektionen som fattar beslut i frågor som avses i den förevarande paragrafen (se 4 kap. 4 § 1). Av 6 kap. 2 § följer att Finansinspektionen ska komma överens med övriga relevanta myndigheter innan beslut fattas. Enligt 3 § i samma kapitel kan inspektionen kräva information från företag som ingår i toppen av ett konglomerat.

2 kap. 6 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.5.

Ändringen i paragrafen gör det möjligt att beakta tillgångar under förvaltning som storlekskriterium, ensamt eller tillsammans med ett eller flera andra angivna kriterier vid identifieringen av ett finansiellt konglomerat.

Ändringen genomför artikel 3.5 i konglomeratdirektivet (se artikel 2.2c i ändringsdirektivet). Även i detta sammanhang bör innehållet i 6 kap. 2 § uppmärksammas (se kommentaren till 2 kap. 5 §).

3 kap. 4 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.6.

Ändringen gör det möjligt att helt eller delvis undanta företagsgrupper från konglomeratstillsyn även när gruppen når upp till vissa i 2 kap. 3 § preciserade gränsvärden samtidigt som gruppens verksamhet i den minsta sektorn inte är betydande enligt 2 kap. 4 §, dvs. balansomslutningen för den sektorn understiger ett belopp motsvarande sex miljarder euro. Paragrafen har justerats i enlighet med Lagrådets synpunkter.

Ändringen genomför artikel 3a i konglomeratdirektivet (se artikel 2.2a i ändringsdirektivet).

Av 6 kap. 2 § följer att Finansinspektionen ska komma överens med övriga relevanta myndigheter innan beslut fattas.

5 kap. 5 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.7.

Ändringen innebär att kravavräkningsmetoden slopas för beräkningen av kapitalbas och kapitalkrav för ett finansiellt konglomerat.

Ändringen genomför artikel 6.4 i konglomeratdirektivet (se artikel 2.5 i ändringsdirektivet).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.13.

De föreslagna bestämmelserna ska träda ikraft den 1 augusti 2013. De nya reglerna ska börja tillämpas på rapporter först vid det därpå följande helårsskiftet. Övergångsbestämmelsen har utformats i enlighet med

Lagrådets förslag.

8.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

1 kap. 1 a §

Förslaget behandlas i avsnitt 6.2.

Paragrafen, som är ny, definierar AIF-förvaltare och innebär att AIFförvaltare omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt lagen. Regleringen motsvarar den som gäller för fondbolag enligt 2 kap. 10 a § andra stycket LIF. Där stadgas att för fondbolag, som inte utför diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument, tillämpas de bestämmelser om finansiella företagsgrupper i 9 och 10 kap. kapitaltäckningslagen som gäller för ett värdepappersbolag. Eftersom värdepappersbolag enligt definitionen i 1 kap. 3 § 13 kapitaltäckningslagen är institut innebär regleringen i LIF att fondbolag vid tillämpning av 9 och 10 kap. kapitaltäckningslagen ska behandlas som ett institut. Motsvarande ska gälla för AIF-förvaltare och därmed även för förvaltning av de specialfonder som inte längre kommer att regleras av LIF utan i stället av LAIF. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Den definierar AIF-förvaltare och anger direkt att för AIF-förvaltare tillämpas de bestämmelser om finansiella företagsgrupper i 9 och 10 kap. kapitaltäckningslagen som gäller för ett institut. I paragrafen klargörs också att kapitalkravet för förvaltaren i gruppsammanhang ska bestämmas med hänsyn till vad som krävs enligt LAIF.

Paragrafen genomför artikel 30a.1 a i konglomeratdirektivet (se artikel 2.23 i ändringsdirektivet).

1 kap. 3 §

Förslaget behandlas i avsnitt 6.2 och 6.8.

I den nya punkten 3 definieras vad som är ett blandat finansiellt holdingföretag . Definitionen motsvarar definitionen i nya punkten 19a i

artikel 4 i kreditinstitutsdirektivet (2006/48/EG) som införs genom artikel 3.2b i ändringsdirektivet. Definitionen får bl.a. betydelse för reglerna om finansiella företagsgrupper som fortsättningsvis även ska omfatta grupper som leds av blandade finansiella holdingföretag, om inte undantag enligt lagen medges i de fall gruppen omfattas av tillsyn som försäkringsgrupp eller som konglomerat (se författningskommentaren till föreslagna 9 kap. 15 §).

Genom nya punkten 4 definieras vad som är ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES. Definitionen genomför artikel 4.15a och 4.17a i kreditinstitutsdirektivet, med samma anpassning som i denna lag föreskrivs för finansiella moderholdingföretag (se artikel 3.2 ändringsdirektivet).

Ändringarna i punkterna 7 och 11 är redaktionella ändringar till följd av att blandat finansiellt holdingföretag definieras i nya punkten 3.

I punkten 10 görs ett tillägg avseende blandade finansiella holdingföretag. Därmed tydliggörs att ett finansiellt holdingföretag inom EES inte får vara dotterföretag till ett sådant företag (se artikel 3.2 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 4.17 i kreditinstitutsdirektivet).

När det nu i punkten 3 införs en definition av blandat finansiellt holdingföretag blir hänvisningen till konglomeratlagen i punkten 11 överflödig.

Definitionen av kreditinstitutsdirektivet i punkten 15 har enbart kompletterats för att beakta ändringsdirektivet.

Genom ändringen i punkten 17b görs ett tillägg avseende blandade finansiella holdingföretag. Därmed beaktas att grupper med sådana företag i toppen omfattas av grupptillsyn enligt lagen (se artikel 3.1 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 1.2 i kreditinstitutsdirektivet).

Paragrafen har justerats i enlighet med Lagrådets synpunkter.

1 kap. 4 §

Koncerndefinitionen har anpassats för att beakta även blandade finansiella holdingföretag. Ändringen har ingen direkt motsvarighet i ändringsdirektivet, men paragrafen genomför bestämmelser i artikel 4.12 i kreditinstitutsdirektivet som även omfattar blandade finansiella holdingföretag.

4 kap. 8 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen behandlar vissa förutsättningar för tillämpning av en internmetod. Den har anpassats för att beakta att blandade finansiella holdingföretag ska jämställas med finansiella holdingföretag i gruppsammanhang.

Ändringen föranleds av artikel 3.11 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 84 i kreditinstitutsdirektivet.

Som en följd av att denna paragraf gäller för blandade finansiella holdingföretag – samtidigt som definitionen av en finansiell företagsgrupp i 9 kap. 1 § ändras (se författningskommentaren till den paragrafen) – kommer även övriga bestämmelser om villkor för

internmetoden att gälla på motsvarande sätt som för finansiella holdingföretag.

6 kap. 7 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen behandlar vissa förutsättningar för tillämpning av en internmätningsmetod för att beräkna kapitalkravet för operativa risker. Den har anpassats för att beakta att blandade finansiella holdingföretag ska jämställas med finansiella holdingföretag i gruppsammanhang.

Se artikel 3.13 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 105.3 och 105.4 i kreditinstitutsdirektivet.

7 a kap. 4 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen behandlar vissa förutsättningar för beräkning av exponeringar mot värdepapperiseringar på gruppnivå. Bestämmelserna har anpassats för att beakta att blandade finansiella holdingföretag ska jämställas med finansiella holdingföretag i gruppsammanhang.

Ändringen föranleds av artikel 3.14 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 122a.2 i kreditinstitutsdirektivet.

9 kap. 1 och 2 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragraferna behandlar förutsättningarna för att företagsgrupper ska omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt lagen. Bestämmelserna har anpassats för att beakta att blandade finansiella holdingföretag ska jämställas med finansiella holdingföretag i gruppsammanhang.

Ändringarna föranleds av artikel 3.1 och 3.6 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 1.2 och 71.2 i kreditinstitutsdirektivet.

9 kap. 3 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen behandlar vilket företag som ska uppfylla de gruppbaserade kraven.

Bestämmelserna har anpassats för att beakta att blandade finansiella holdingföretag ska jämställas med finansiella holdingföretag i gruppsammanhang.

Ändringen föranleds av artikel 3.16 ändringsdirektivet som ändrar artikel 126 kreditinstitutsdirektivet.

9 kap. 6 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen behandlar tillämpningen av de gruppbaserade kraven enligt 5 § på en del av en finansiell företagsgrupp. Bestämmelsen har anpassats för att beakta att blandade finansiella holdingföretag ska jämställas med finansiella holdingföretag i gruppsammanhang.

Ändringen föranleds av artikel 3.7 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 72.2 i kreditinstitutsdirektivet.

9 kap. 7 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen reglerar vilka institut som är skyldiga att offentliggöra information på gruppnivå. Denna information behöver som huvudregel bara offentliggöras av ett institut som inte är undergrupp till någon utländsk finansiell företagsgrupp. Institutet ska alltså inte vara dotterföretag till något utländskt institut hemmahörande inom EES eller till något finansiellt holdingföretag som är etablerat i något annat land inom EES. Om ett sådant moderinstitut inom EES har ett betydande dotterföretag ska dock även dotterföretaget offentliggöra viss information.

Bestämmelsen har anpassats för att beakta att blandade finansiella holdingföretag ska jämställas med finansiella holdingföretag i gruppsammanhang.

Ändringen föranleds av artikel 3.7 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 72.2 i kreditinstitutsdirektivet.

9 kap. 13 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen behandlar vissa krav på ledningen i finansiella holdingföretag. Bestämmelserna har anpassats för att beakta att blandade finansiella holdingföretag ska jämställas med finansiella holdingföretag i gruppsammanhang.

Ändringen föranleds av artikel 3.21 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 135 i kreditinstitutsdirektivet.

9 kap. 15 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Denna nya paragraf innebär att Finansinspektionen, efter samråd med övriga behöriga myndigheter i andra länder får besluta att blandade finansiella holdingföretag som omfattas av likvärdiga bestämmelser om tillsyn av finansiella företagsgrupper och tillsyn av konglomerat respektive extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp i stället – under vissa förutsättningar – ska omfattas av relevanta bestämmelser om konglomerattillsyn eller tillsyn enligt försäkringsrörelselagen.

Ändringarna föranleds av artikel 3.8 i ändringsdirektivet som inför artikel 72a i kreditinstitutsdirektivet. Genomförandet av artikel 72a.2 har anpassats till nuvarande reglering i FRL. Detta till följd av att solvens IIdirektivet kommer att genomföras senare (se avsnitt 4.6). Vissa redaktionella anpassningar har gjorts i förhållande till direktivet. Dessa är inte avsedda att innebära några sakliga ändringar.

Paragrafen har justerats i enlighet med förslag från Lagrådet.

10 kap. 2 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen behandlar tillsynsansvaret för en finansiell företagsgrupp. Den har justerats för att beakta att även blandade finansiella holdingföretag ska omfattas av tillsyn på gruppnivå och jämställas med finansiella holdingföretag.

Ändringarna tillgodoser artikel 3.15 och 3.16 i ändringsdirektivet som ändrar artiklarna 125.2, 126.1 och 126.2 i kreditinstitutsdirektivet.

10 kap. 3 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överföring av tillsynsansvaret för finansiella företagsgrupper. Andra stycket har justerats för att beakta att även blandade finansiella moderholdingföretag inom EES ska omfattas av tillsyn på gruppnivå och jämställas med finansiella moderholdingföretag inom EES. Denna ändring föranleds av artikel 3.16 i ändringsdirektivet och ändrade artikel 126.3 i kreditinstitutsdirektivet. Tillägget om underrättelse om beslut till Europeiska bankmyndigheten föranleds av ändringen i artikel 126.4 i kreditinstitutsdirektivet.

10 kap. 5 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen innehåller bestämmelser om gemensam ansökan till Finansinspektionen om interna metoder för kapitaltäckningen. Första stycket har justerats för att beakta att även blandade finansiella moderholdingföretag inom EES ska omfattas av tillsyn på gruppnivå och jämställas med finansiella moderholdingföretag inom EES. Paragrafen har justerats i enlighet med Lagrådets synpunkter.

Ändringen föranleds av artikel 3.18 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 129.2 i kreditinstitutsdirektivet.

10 kap. 6 a §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar, i vilken form och inom vilken tid Finansinspektionen, i de fall inspektionen är samordnande tillsynsmyndighet, ska komma överens med övriga behöriga myndigheter om vilket beslut som bör fattas om den konsoliderade nivån på kapitalbasen för en finansiell företagsgrupp. Första stycket har justerats för att beakta att blandade finansiella moderholdingföretag inom EES ska jämställas med finansiella moderholdingföretag inom EES och ingå i den finansiella företagsgruppen. Paragrafen har justerats i enlighet med förslag från Lagrådet.

Ändringen föranleds av artikel 3.18 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 129.3 i kreditinstitutsdirektivet.

10 kap. 6 b §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

I paragrafen behandlas vad som händer om en överenskommelse enligt 6 a § inte träffas inom utsatt tid. I ett sådant fall ska Finansinspektionen fatta ett beslut på gruppnivå. Under vissa i andra stycket preciserade förutsättningar ska inspektionen även fatta ett sådant beslut på individuell nivå eller undergruppsnivå. Andra stycket justeras för att även inrymma dotterföretag till ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES.

Ändringen genomför artikel 129.3 i kreditinstitutsdirektivet (se artikel 3.18 i ändringsdirektivet).

10 kap. 6 d §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen reglerar när ett beslut enligt 6 a eller 6 b § ska omprövas. Ändringen genomför artikel 129.3 kreditinstitutsdirektivet (se artikel 3.18 i ändringsdirektivet).

10 kap. 7 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen behandlar uppgiftsskyldighet till Finansinspektionen. Bestämmelsen har anpassats så att blandade finansiella holdingföretag jämställs med finansiella holdingföretag.

Ändringen genomför artikel 127.3 i kreditinstitutsdirektivet (se artikel 3.17 i ändringsdirektivet).

10 kap. 12 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen behandlar upprättande och ingivande av gruppbaserad redovisning. Bestämmelserna har anpassats så att blandade finansiella holdingföretag jämställs med finansiella holdingföretag.

Ändringen tillgodoser artikel 3.17 i ändringsdirektivet som utvidgar artikel 127.1 i kreditinstitutsdirektivet om lämpliga gruppbaserade sammanställningar som behövs för att även blandade finansiella holdingföretag ska omfattas av grupptillsyn.

11 kap. 1 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Om ett institut som inte står under gruppbaserad tillsyn enligt artiklarna 125 och 126 i kreditinstitutsdirektivet och vars moderföretag är ett utländskt institut eller ett finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES, ska Finansinspektionen enligt 2 § i vissa fall kontrollera om den gruppbaserade tillsyn som utövas av den andra tillsynsmyndigheten är likvärdig med den tillsyn som föreskrivs i kreditinstitutsdirektivet.

Om tillsynen inte bedöms likvärdig, ska Finansinspektionen besluta att bestämmelserna om finansiella företagsgrupper ska tillämpas som om moderföretaget haft sitt huvudkontor inom EES.

Bestämmelsen har anpassats så att blandade finansiella holdingföretag jämställs med finansiella holdingföretag.

Ändringen genomför artikel 143.1 i kreditinstitutsdirektivet (se artikel 3.25 i ändringsdirektivet).

11 kap. 3 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen innebär bl.a. en möjlighet för Finansinspektionen att meddela föreläggande om att inrätta ett finansiellt holdingföretag inom EES. Bestämmelserna har anpassats så att blandade finansiella holdingföretag jämställs med finansiella holdingföretag.

Ändringen föranleds av artikel 3.25 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 143.3 i kreditinstitutsdirektivet.

12 kap. 2 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen innebär att Finansinspektionen ska ingripa mot blandade finansiella holdingföretags överträdelser av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Ett sådant ingripande kan också riktas mot ett blandat finansiellt holdingföretag, när dess ledning inte uppfyller kraven i lagen. Bestämmelserna har anpassats för att beakta att blandade finansiella holdingföretag ska jämställas med finansiella holdingföretag i gruppsammanhang.

Ändringen föranleds av artikel 3.24 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 142 i kreditinstitutsdirektivet.

12 kap. 4 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förseningsavgifter när upplysningar inte lämnas i tid till Finansinspektionen. Bestämmelserna har anpassats för att beakta att blandade finansiella holdingföretag ska jämställas med finansiella holdingföretag i gruppsammanhang.

Ändringen föranleds av artikel 3.24 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 142 i kreditinstitutsdirektivet.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.13.

De föreslagna bestämmelserna ska träda ikraft den 1 augusti 2013. De nya reglerna ska börja tillämpas på rapporter först vid det därpå följande helårsskiftet. Övergångsbestämmelsen har utformats i enlighet med

Lagrådets förslag.

8.3. Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

1 kap. 12 §

Punkten 3 ändras som en följd av att definitionen av blandat finansiellt holdingföretag i 1 kap. 3 § konglomeratlagen flyttas från punkten 3 till 4 i den lagen.

9 kap. 1 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Nya punkten 2b i första stycket innebär att blandade finansiella holdingföretag jämställs med försäkringsholdingföretag i försäkringsgruppssammanhang. Den har justerats i enlighet med förslag från Lagrådet. Ändringen genomför artikel 1 m och artikel 2.2 i försäkringsgruppdirektivet (se artikel 1.1 b och 1.2 i ändringsdirektivet).

Den tidigare punkten 2b bildar nya punkten 2c. Ändringen får vidare konsekvenser genom att blandade finansiella holdingföretag, i likhet med försäkringsholdingföretag, kommer att ingå i den gruppbaserade redovisningen för beräkningen av gruppbaserad ekonomisk ställning och gruppbaserad redovisning enligt 9 kap. 5 och 6 §§ FRL. Dessa bygger nämligen på försäkringsgruppsindelningen enligt 9 kap. 1 § första stycket 1 och 2. Därigenom genomförs ändringarna av artiklarna 3.1 och 10 i försäkringsgruppsdirektivet (se artiklarna 1.4 och 1.6 i ändringsdirektivet) samt ändringarna i bilaga I till försäkringsgruppsdirektivet (se artikel 1.7 i ändringsdirektivet). Bilagan genomförs i övrigt genom ändrade föreskrifter (se 9 kap. 15 § FRL). Dessa ändringar är även en förutsättning för införande av den nya artikel 2 a i försäkringsgruppsdirektivet (se artikel 1.3 i ändringsdirektivet och nu föreslagen 8 a §).

Ändringen i kombination med gällande bestämmelser innebär också att det på motsvarande sätt ges möjligheter till undantag från försäkringsgruppstillsyn enligt 9 kap. 7 § FRL när försäkringsgruppen leds av ett blandat finansiellt holdingföretag och omfattas av annan försäkringsgruppstillsyn. Därigenom tillgodoses ändringen i artikel 4.2 i försäkringsgruppsdirektivet (se artikel 1.5 i ändringsdirektivet).

Punkten 3 i första stycket ändras med anledning av att blandade finansiella holdingföretag jämställs med försäkringsholdingföretag i försäkringsgruppssammanhang (se nya första stycket 2b). I det sammanhanget införs begreppet försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet för de företag som omfattas av den ändrade bestämmelsen.

Detta överensstämmer med hur begreppet används i ändrade artikel 1 j i försäkringsgruppsdirektivet (se artikel 1.1a i ändringsdirektivet).

9 kap. 8 a §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Den nya paragrafen innebär att Finansinspektionen får besluta att blandade finansiella holdingföretag som omfattas av likvärdiga bestämmelser om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en

försäkringsgrupp och tillsyn av konglomerat respektive tillsyn av en finansiell företagsgrupp i stället – under vissa förutsättningar – ska omfattas av relevanta bestämmelser om konglomeratstillsyn eller tillsyn enligt kapitaltäckningslagen. Den har justerats i enlighet med förslag från

Lagrådet.

Paragrafen genomför den nya artikel 2a försäkringsgruppsdirektivet (se artikel 1.3 i ändringsdirektivet).

9 kap. 10 §

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.8.

Paragrafen behandlar vissa krav på ledningen i försäkringsholdingföretag. Bestämmelsen har anpassats för att beakta att blandade finansiella holdingföretag ska jämställas med försäkringsholdingföretag i gruppsammanhang.

Ändringen har ingen motsvarighet i den del av ändringsdirektivet som ändrar i försäkringsgruppsdirektivet (jfr dock artikel 4.19 i ändringsdirektivet som ändrar artikel 257 i solvens II-direktivet).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslaget har behandlats i avsnitt 6.13.

De föreslagna bestämmelserna ska träda ikraft den 1 augusti 2013. De nya reglerna ska börja tillämpas på rapporter först vid det därpå följande helårsskiftet. Övergångsbestämmelsen har utformats i enlighet med

Lagrådets förslag.

DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/89/EU av den 16 november 2011 om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG vad gäller extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

79

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/89/EU

av den 16 november 2011

om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG vad gäller extra

tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions­

sätt, särskilt artikel 53.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio­

nella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande ( 1 ),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 2 ), och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av

den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinsti­

tut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett fi­

nansiellt konglomerat (

3

) ger behöriga myndigheter

inom den finansiella sektorn kompletterande befogenhe­

ter och verktyg för tillsyn av grupper bestående av många

reglerade enheter, vilka bedriver verksamhet inom olika

sektorer av finansmarknaderna. Dessa grupper, så kallade

finansiella konglomerat, är exponerade för risker (grupp­

risker) som innefattar risk för spridning, dvs. att risker

sprids från en del av en grupp till en annan, koncent­

rationsrisker, dvs. att samma typ av risk uppstår sam­

tidigt i olika delar av gruppen, komplexiteten i att han­

tera många olika juridiska enheter och potentiella intres­

sekonflikter samt svårigheten att fördela lagstadgat ka­

pital till alla de reglerade enheter som ingår i det finan­

siella konglomeratet, och på så sätt undvika dubbelt ut­

nyttjande av kapital. Finansiella konglomerat bör därför i

sig vara föremål för en kompletterande extra tillsyn ut­

över den tillsyn som sker av ett enskilt företag, ett kon­

soliderat företag eller en grupp, utan att dubbelarbete

sker och att det påverkar gruppen, oavsett gruppens juri­

diska struktur.

(2)

Överensstämmelse bör säkerställas mellan syftena med å

ena sidan direktiv 2002/87/EG, och å andra sidan rådets

direktiv 73/239/EEG ( 4 ) och 92/49/EEG ( 5 ), samt Europa­

parlamentets och rådets direktiv 98/78/EG

( 6 ),

2002/83/EG (

7

),

2004/39/EG (

8

),

2005/68/EG (

9

),

2006/48/EG ( 10 ), 2006/49/EG ( 11 ), 2009/65/EG ( 12 ),

2009/138/EG ( 13 ) och 2011/61/EU ( 14 ), för att möjlig­

göra lämplig extra tillsyn av försäkrings- och bankgrup­

per, inbegripet då de ingår i en blandad finansiell hol­

dingstruktur.

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/113

( 1 ) EUT C 62, 26.2.2011, s. 1.

( 2 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 juli 2011 (ännu ej offent­

liggjord i EUT) och rådets beslut av den 8 november 2011.

( 3 ) EGT L 35, 11.2.2003, s. 1.

( 4 ) Rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om sam­

ordning av lagar och andra författningar angående rätten att eta­

blera och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livför­

säkring (EGT L 228, 16.8.1973, s. 3).

( 5 ) Rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av

lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än

livförsäkring (tredje direktivet om annan direkt försäkring än liv­

försäkring) (EGT L 228, 11.8.1992, s. 1)

( 6 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG av den

27 oktober 1998 om extra tillsyn över försäkrings- och återförsäk­

ringsföretag som ingår i en försäkrings- eller återförsäkringsgrupp

(EGT L 330, 5.12.1998, s. 1).

( 7 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den

5 november 2002 om livförsäkring (EGT L 345, 19.12.2002, s. 1).

( 8 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april

2004 om marknader för finansiella instrument (EUT L 145,

30.4.2004, s. 1).

( 9 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/68/EG av den

16 november 2005 om återförsäkring (EUT L 323, 9.12.2005,

s. 1).

( 10 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni

2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EUT

L 177, 30.6.2006, s. 1).

( 11 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni

2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut

(EUT L 177, 30.6.2006, s. 201).

( 12 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli

2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser

företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fond­

företag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

( 13 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den

25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings-

och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009,

s. 1).

( 14 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni

2011 om alternativa investeringsfonder (EUT L 174, 1.7.2011,

s. 1).

80

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

(3)

Det är nödvändigt att identifiera finansiella konglomerat i

unionen, utifrån i vilken utsträckning de är exponerade

för grupprisker, på grundval av gemensamma riktlinjer

som ska utfärdas av Europeiska tillsynsmyndigheten (Eu­

ropeiska bankmyndigheten), inrättad genom Europaparla­

mentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (

1

)

(EBA), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska för­

säkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), inrättad ge­

nom Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 1094/2010 (

2

) (Eiopa) och Europeiska tillsynsmyndig­

heten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighe­

ten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets för­

ordning (EU) nr 1095/2010 ( 3 ) (Esma), i enlighet med

artikel 56 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning

(EU) nr 1094/2010 och i förordning (EU) nr 1095/2010,

genom de europeiska tillsynsmyndigheternas gemen­

samma kommitté (den gemensamma kommittén). Det

är också viktigt att kraven vad gäller undantag från extra

tillsyn tillämpas på ett riskbaserat sätt i enlighet med

dessa riktlinjer. Detta är särskilt viktigt för stora interna­

tionellt verksamma finansiella konglomerat.

(4)

En heltäckande och adekvat övervakning av grupprisker i

stora, komplexa och internationellt verksamma finansiella

konglomerat, samt tillsyn över koncernomfattande

riktlinjer för kapital i de här grupperna, är enbart möjlig

om behöriga myndigheter samlar tillsynsinformation och

planerar tillsynsåtgärder utöver deras nationella mandat.

Därför är det nödvändigt att behöriga myndigheter sam­

ordnar extra tillsyn av internationellt verksamma finansi­

ella konglomerat mellan de behöriga myndigheter som

anses mest relevanta för den extra tillsynen av ett finan­

siellt konglomerat. Kollegierna för finansiella konglome­

rats relevanta behöriga myndigheter bör agera för att

återspegla att direktiv 2002/87/EG är ett kompletterande

direktiv och bör därför inte dubblera eller ersätta befint­

liga kollegier, utan snarare bidra med mervärde till be­

fintliga kollegier för konglomeratets bank- och försäk­

ringsgrupper inom dessa finansiella konglomerat. Ett kol­

legium för ett finansiellt konglomerat bör bildas endast

när det varken för bank- eller för försäkringssektorn finns

ett kollegium av tillsynsmyndigheter.

(5)

I syfte att säkerställa en adekvat tillsyn måste den juri­

diska strukturen samt styr- och organisationsstrukturen,

inbegripet alla reglerade enheter, icke-reglerade dotterbo­

lag och alla betydande filialer till banker, försäkringsföre­

tag och finansiella konglomerat med gränsöverskridande

verksamhet övervakas av EBA, Eiopa och Esma (nedan

gemensamt kallade ESA-myndigheterna) och den gemen­

samma kommittén, om så är lämpligt, och dessa upp­

gifter bör ställas till förfogande för berörda behöriga

myndigheter.

(6)

För att säkerställa en effektiv extra tillsyn över reglerade

enheter i ett finansiellt konglomerat, särskilt där huvud­

kontoret för ett av dess dotterbolag finns i ett tredjeland,

bör de företag som omfattas av detta direktiv inbegripa

alla företag, särskilt ett kreditinstitut som har sitt säte i

ett tredjeland och som skulle kräva auktorisation om dess

säte hade varit i unionen.

(7)

Den extra tillsynen av stora, komplexa och internationellt

verksamma finansiella konglomerat måste samordnas

inom unionen, om den ska bidra till stabiliteten på den

inre marknaden för finansiella tjänster. De behöriga myn­

digheterna måste därför komma överens om hur till­

synen av dessa finansiella konglomerat ska ske. ESA-

myndigheterna bör, i enlighet med artikel 56 i förord­

ning (EU) nr

1093/2010, i förordning (EU)

nr 1094/2010 och i förordning (EU) nr 1095/2010, ge­

nom den gemensamma kommittén, utfärda gemen­

samma riktlinjer för dessa gemensamma metoder för

att säkerställa ett heltäckande och genomtänkt ramverk

för existerande tillsynsverktyg och befogenheter i direkti­

ven rörande bankverksamhet, försäkring, värdepapper

och finansiella konglomerat. De riktlinjer som ska utfär­

das i enlighet med direktiv 2002/87/EG bör återspegla att

tillsynen enligt detta direktiv är av kompletterande karak­

tär, och därmed komplettera den sektorsspecifika tillsyn

som fastställs i direktiven 73/239/EEG, 92/49/EEG,

98/78/EG, 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2006/48/EG,

2006/49/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU.

(8)

Det finns ett verkligt behov av att övervaka och kont­

rollera potentiella grupprisker som finns i de finansiella

konglomeraten och som härrör från ägarintressen i andra

företag. I de fall som de särskilda tillsynsbefogenheter

som anges i direktiv 2002/87/EG tycks otillräckliga,

bör tillsynssamfundet utveckla alternativa metoder för

att hantera och korrekt beakta dessa risker, helst genom

arbete som utförs av ESA-myndigheterna genom den

gemensamma kommittén. Om ett ägarintresse är den

enda faktor som gör att ett finansiellt konglomerat kan

identifieras, ska tillsynsmyndigheterna ha rätt att bedöma

huruvida gruppen är exponerad för grupprisker och om

lämpligt undanta gruppen från extra tillsyn.

(9)

För vissa gruppstrukturer blev tillsynsmyndigheterna utan

befogenheter under den nuvarande krisen, eftersom ord­

ningarna enligt de olika direktiven tvingade dem att välja

mellan sektorsspecifik eller extra tillsyn. Direktiv

2002/87/EG bör ses över helt i samband med G20-be­

handlingen av finansiella konglomerat, men de nödvän­

diga tillsynsbefogenheterna bör skapas så snart som möj­

ligt.

(10)

Överensstämmelse bör säkerställas mellan syftena med

direktiv 2002/87/EG och direktiv 98/78/EG. Direktiv

98/78/EG bör därför ändras så att blandade finansiella

holdingföretag innefattas och definieras. För att säker­

ställa en samstämd tillsyn i rätt tid, bör direktiv

SV

L 326/114

Europeiska unionens officiella tidning

8.12.2011

( 1 ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.

( 2 ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48.

( 3 ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

81

98/78/EG ändras trots den nära förestående tillämp­

ningen av direktiv 2009/138/EG, vilket därför bör ändras

på samma sätt.

(11)

Stresstester bör genomföras regelbundet för bank- och

försäkringsundergrupperna till ett finansiellt konglomerat

samtidigt som den samordnaren som har utsetts i enlig­

het med direktiv 2002/87/EG har i uppgift att besluta

om lämpligheten, parametrarna och tidpunkterna för

stresstestet för ett enskilt finansiellt konglomerat sam­

mantaget. För unionsomfattande stresstester som utförs

av ESA-myndigheterna i ett sektorspecifikt sammanhang

bör det vara den gemensamma kommitténs roll att säker­

ställa att sådana stresstester sker på ett konsekvent sätt i

olika sektorer. Därför bör ESA-myndigheterna genom

den gemensamma kommittén kunna utarbeta komplette­

rande parametrar för unionsomfattande stresstester som

beaktar de specifika grupprisker som normalt uppträder i

finansiella konglomerat och bör kunna offentliggöra re­

sultaten av stresstesterna om särregler så tillåter. Erfaren­

heterna från tidigare unionsomfattande stresstester bör

beaktas. Till exempel bör stresstester beakta likviditets-

och solvensrisker för finansiella konglomerat.

(12)

Kommissionen bör vidareutveckla ett enhetligt och kon­

sekvent tillsynssystem för finansiella konglomerat. Den

kommande helhetsöversynen av direktiv 2002/87/EG

bör omfatta icke-reglerade enheter, särskilt specialföretag,

och innebära att det utvecklas en riskbaserad modell för

hur de undantag som tillsynsmyndigheterna kan bevilja

när det gäller att avgöra vad som utgör ett finansiellt

konglomerat ska tillämpas, samtidigt som användningen

av sådana undantag begränsas. Översynen bör, med be­

aktande av sektorsdirektiven, också behandla systemvik­

tiga finansiella konglomerat, som på grund av sin storlek,

inbördes sammankopplingar och komplexitet blir särskilt

sårbara. Sådana konglomerat bör identifieras i analogi

med de framväxande standarderna från rådet för finansi­

ell stabilitet och Baselkommittén för banktillsyn. Kom­

missionen bör överväga att föreslå regleringsåtgärder på

detta område.

(13)

Konsekvens bör säkerställas mellan syftena med direktiv

2002/87/EG och direktiv 2006/48/EG. Direktiv

2006/48/EG bör därför ändras så att blandade finansiella

holdingföretag innefattas och definieras.

(14)

Återställandet av befogenheter på nivån blandat finansi­

ellt holdingföretag innebär att vissa bestämmelser i direk­

tiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG, eller

2009/138/EG är tillämpliga på denna nivå samtidigt.

Dessa bestämmelser kan ha likvärdigt innehåll, särskilt i

fråga om de kvalitativa delarna av översynen av tillsyns­

processen. Exempelvis uppställs identiska lämplighetskrav

på ledningen av holdingföretag i direktiven 98/78/EG,

2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG. För att

undvika överlappning mellan sådana bestämmelser och

för att tillsynen på den högsta nivån ska fungera väl,

bör tillsynsmyndigheterna ha möjlighet att tillämpa en

viss bestämmelse endast en gång, och samtidigt kunna

uppfylla den motsvarande bestämmelsen i alla andra till­

lämpliga direktiv. Fastän bestämmelserna inte har identisk

ordalydelse bör de anses vara likvärdiga om de är lik­

nande till sin innebörd, särskilt med avseende på tillsyn

på grundval av riskbedömning. Vid bedömning av likvär­

dighet bör tillsynsmyndigheterna inom ett kollegium

kontrollera huruvida syften och omfattning enligt vart

och ett av de tillämpliga direktiven uppnås, utan att nor­

merna för tillsyn sänks. Likvärdighetsbedömningar bör

kunna utvecklas genom förändringar i ramar och praxis

för tillsyn. Likvärdighetsbedömningar bör därför underka­

stas en öppen utvecklingsprocess. Den processen bör

medge lösningar från fall till fall varigenom det går att

ta hänsyn till en särskild grupps alla relevanta egenska­

per. För att sörja för enhetliga tillsynsramar för en sär­

skild grupp, och för att skapa likvärdiga villkor bland alla

finansiella konglomerat inom unionen, är lämpligt sam­

arbete i tillsynsarbetet nödvändigt. För detta ändamål bör

ESA-myndigheterna genom den gemensamma kommit­

tén utarbeta riktlinjer för konvergerande likvärdighets­

bedömningar och verka för att utfärda bindande tekniska

standarder.

(15)

I syfte att förbättra den extra tillsynen över finansiella

enheter i ett finansiellt konglomerat, bör befogenheten

att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om

Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommis­

sionen med avseende på tekniska anpassningar som be­

höver göras i direktiv 2002/87/EG beträffande definitio­

nerna, harmoniseringen av terminologin och beräknings­

metoderna som anges i det direktivet. Det är av särskild

betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd

under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå.

Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar de­

legerade akter, se till att relevanta handlingar översänds

samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta

sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(16)

Eftersom målet för detta direktiv, dvs. att förbättra den

extra tillsynen över finansiella enheter i ett finansiellt

konglomerat, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås

av medlemsstaterna och de därför, på grund av detta

direktivs omfattning och dess verkningar, bättre kan upp­

nås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet

med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om

Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprin­

cipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad

som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/115

82

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

(17)

Direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och

2009/138/EG bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 98/78/EG

Direktiv 98/78/EG ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

a) Led j ska ersättas med följande:

”j) försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet: ett an­

nat moderföretag än ett försäkringsföretag, ett försäk­

ringsföretag i tredjeland, ett återförsäkringsföretag, ett

återförsäkringsföretag i tredjeland, ett försäkringshol­

dingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag

vilket har minst ett försäkrings- eller återförsäkrings­

företag bland sina dotterföretag,”

b) Följande led ska läggas till:

”m) blandat finansiellt holdingföretag: ett blandat finansiellt

holdingföretag enligt definitionen i artikel 2.15 i di­

rektiv 2002/87/EG.”

2. Artikel 2.2 ska ersättas med följande:

”2. Varje försäkringsföretag eller återförsäkringsföretag

vars moderföretag är ett försäkringsholdingföretag, ett blan­

dat finansiellt holdingföretag eller ett försäkringsföretag i

tredjeland eller ett återförsäkringsföretag i tredjeland ska på

det sätt som föreskrivs i artiklarna 5.2, 6, 8 och 10 vara

underkastat extra tillsyn.”

3. Följande artikel ska införas:

”Artikel 2a

Tillämpningsnivå för blandade finansiella holdingföretag

1. Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av

likvärdiga bestämmelser i detta direktiv och i direktiv

2002/87/EG, särskilt med avseende på tillsyn på grundval

av riskbedömning, får den behöriga myndighet som har an­

svaret för att utöva extra tillsyn efter samråd med övriga

behöriga myndigheter besluta att endast tillämpa bestämmel­

sen i direktiv 2002/87/EG på detta blandade finansiella hol­

dingföretag.

2. Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av

likvärdiga bestämmelser i både detta direktiv och i direktiv

2006/48/EG, särskilt med avseende på tillsyn på grundval av

riskbedömning, får den behöriga myndighet som har ansva­

ret för att utöva extra tillsyn, i samförstånd med den sam­

ordnande tillsynsmyndigheten i bank- eller värdepapperssek­

torn, besluta att endast tillämpa bestämmelsen i direktivet för

den mest betydande sektorn i enlighet med artikel 3.2 i

direktiv 2002/87/EG.

3. Den behöriga myndighet som har ansvaret för att ut­

öva extra tillsyn ska underrätta Europeiska tillsynsmyndighe­

ten (Europeiska bankmyndigheten), inrättad genom Europa­

parlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (*)

(EBA), och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska för­

säkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), inrättad genom

Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 1094/2010 (**) (Eiopa), om de beslut som fattas inom

ramen för punkterna 1 och 2. EBA, Eiopa och Europeiska

tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och mark­

nadsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (***), ska genom de

europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté

(den gemensamma kommittén) utarbeta riktlinjer som syftar

till konvergens inom tillsynspraxisen och ska utarbeta förslag

till tekniska standarder för tillsyn, vilka ska överlämnas till

kommissionen inom tre år efter det att dessa riktlinjer anta­

gits.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de förslag

till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i

enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU)

nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 och förord­

ning (EU) nr 1095/2010.

___________

(*) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.

(**) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48.

(***) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.”

4. Artikel 3.1 ska ersättas med följande:

”1. Utövande av extra tillsyn i enlighet med artikel 2 ska

inte i något hänseende innebära att de behöriga myndighe­

terna är skyldiga att utöva en tillsynsfunktion gentemot en­

skilda försäkringsföretag i tredjeland, enskilda återförsäk­

ringsföretag i tredjeland, enskilda försäkringsholdingföretag,

enskilda blandade finansiella holdingföretag eller enskilda

försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet.”

5. Artikel 4.2 ska ersättas med följande:

”2. Om försäkringsföretag eller återförsäkringsföretag som

är auktoriserade i två eller flera medlemsstater har samma

försäkringsholdingföretag, försäkringsföretag i tredjeland,

återförsäkringsföretag i tredjeland, blandat finansiellt hol­

dingföretag eller försäkringsholdingföretag med blandad

verksamhet som moderföretag, får de behöriga myndighe­

terna i de berörda medlemsstaterna komma överens om

vilken av dem som ska ansvara för utövandet av den extra

tillsynen.”

SV

L 326/116

Europeiska unionens officiella tidning

8.12.2011

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

83

6. Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

Försäkringsholdingföretag, blandade finansiella holding-

företag samt försäkrings- och återförsäkringsföretag i

tredjeland

1. I det fall som avses i artikel 2.2 ska medlemsstaterna

kräva att metoden för extra tillsyn i enlighet med bilaga II

tillämpas. Beräkningen ska omfatta alla företag som är an­

knutna till försäkringsholdingföretaget, det blandade finansi­

ella holdingföretaget, försäkringsföretaget i tredjeland eller

återförsäkringsföretaget i tredjeland.

2. Om de behöriga myndigheterna på grundval av beräk­

ningen som avses i punkt 1 kommer fram till att solvens­

ställningen inom ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag

som är dotterföretag till försäkringsholdingföretaget, det

blandade finansiella holdingföretaget eller försäkrings- eller

återförsäkringsföretaget i tredjeland äventyras eller riskerar

att äventyras, ska de behöriga myndigheterna vidta lämpliga

åtgärder mot det berörda försäkrings- eller återförsäkrings­

företaget.”

7. Bilagorna I och II ska ändras i enlighet med bilaga I till detta

direktiv.

Artikel 2

Ändringar av direktiv 2002/87/EG

Direktiv 2002/87/EG ska ändras på följande sätt:

1. Artiklarna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs regler för extra tillsyn över regle­

rade enheter som har erhållit auktorisation i enlighet med

artikel 6 i direktiv 73/239/EEG, artikel 4 i direktiv

2002/83/EG (*), artikel 5 i direktiv 2004/39/EG (**),

artikel 3 i direktiv 2005/68/EG (***), artikel 6 i direktiv

2006/48/EG (****), artikel 5 i direktiv 2009/65/EG (*****),

artikel 14 i direktiv 2009/138/EG (******) eller artiklarna

6–11 i direktiv 2011/61/EU (*******), och som ingår i ett

finansiellt konglomerat.

Genom det här direktivet ändras också berörda särregler för

enheter som regleras av de direktiven.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med:

1. kreditinstitut: ett kreditinstitut i den mening som avses

i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG.

2. försäkringsföretag: ett försäkringsföretag i den mening

som avses i artikel 13.1, 13.2 eller 13.3 i direktiv

2009/138/EG.

3. värdepappersföretag: ett värdepappersföretag i den me­

ning som avses i artikel 4.1.1 i direktiv 2004/39/EG

inbegripet företag som avses i artikel 3.1 d i Europa­

parlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den

14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag

och kreditinstitut (********), eller ett företag som har

sitt säte i ett tredjeland och som enligt direktiv

2004/39/EG skulle behöva auktorisation om det

hade sitt säte i unionen.

4. reglerad enhet: ett kreditinstitut, ett försäkringsföretag,

ett återförsäkringsföretag, ett värdepappersföretag, ett

kapitalförvaltningsbolag eller en förvaltare av alterna­

tiva investeringsfonder.

5. kapitalförvaltningsbolag: ett förvaltningsbolag i den me­

ning som avses i artikel 2.1 b i direktiv 2009/65/EG

eller ett företag som har sitt säte i ett tredjeland, och

som enligt det direktivet skulle behöva auktorisation

om det hade sitt säte i unionen.

5a. förvaltare av alternativa investeringsfonder: en förvaltare

av alternativa investeringsfonder i den mening som

avses i artikel 4.1 b, l och ab i direktiv 2011/61/EU

eller ett företag som har sitt säte i ett tredjeland och

som enligt det direktivet skulle behöva auktorisation

om det hade sitt säte i unionen.

6. återförsäkringsföretag: ett återförsäkringsföretag i den

mening som avses i artikel 13.4, 13.5 eller 13.6 i

direktiv 2009/138/EG eller ett specialföretag i den

mening som avses i artikel 13.26 i direktiv

2009/138/EG.

7. särregler: unionslagstiftning som rör tillsynen över reg-

lerade enheter, särskilt i direktiv 2004/39/EG,

2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/138/EG.

8. finansiell sektor: en sektor som består av en eller flera

av följande enheter:

a) Ett kreditinstitut, ett finansiellt institut eller ett fö­

retag som tillhandahåller anknutna tjänster i den

mening som avses i artikel 4.1, 4.5 eller 4.21 i

direktiv 2006/48/EG (nedan gemensamt kallade

banksektorn).

b) Ett försäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag el­

ler ett försäkringsholdingföretag i den mening som

avses i artiklarna 13.1, 13.2, 13.4 eller 13.5 eller

artikel 212.1 f i direktiv 2009/138/EG (nedan ge­

mensamt kallade försäkringssektorn).

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/117

84

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

c) Ett värdepappersföretag i den mening som avses i

artikel 3.1 b i direktiv 2006/49/EG (nedan gemen­

samt kallade värdepapperssektorn).

9. moderföretag: ett moderföretag i den mening som av­

ses i artikel 1 i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av

den 13 juni 1983 om sammanställd redovis­

ning (*********) eller varje företag som enligt de behö­

riga myndigheterna i praktiken utövar ett bestäm­

mande inflytande över ett annat företag.

10. dotterföretag: ett dotterföretag enligt definitionen i

artikel 1 i direktiv 83/349/EEG eller varje företag

över vilket ett moderföretag enligt de behöriga myn­

digheterna i praktiken utövar ett bestämmande infly­

tande eller varje dotterföretag till ett sådant dotterfö­

retag.

11. ägarintresse: ett ägarintresse i den mening som avses i

artikel 17 första meningen i rådets fjärde direktiv

78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i

vissa typer av bolag (**********) eller direkt eller in­

direkt ägande av 20 % eller mer av rösterna eller

kapitalet i ett företag.

12. grupp: en grupp av företag som består av ett moder­

företag, dess dotterföretag och enheter i vilka moder­

företaget och dess dotterföretag har ägarintressen eller

företag som är knutna till varandra genom ett sådant

förhållande som avses i artikel 12.1 i direktiv

83/349/EEG, inbegripet varje undergrupp därtill.

12a. kontroll: förhållandet mellan ett moderföretag och ett

dotterföretag, enligt artikel 1 i direktiv 83/349/EEG,

eller ett liknande förhållande mellan en fysisk eller

juridisk person och ett företag.

13. nära förbindelser: en situation där två eller flera fysiska

eller juridiska personer är förenade genom kontroll

eller ägarintresse eller en situation där två eller flera

fysiska eller juridiska personer upprätthåller en var­

aktig förbindelse till samma person genom ett kon­

trollförhållande.

14. finansiellt konglomerat: en grupp eller undergrupp där

det finns en reglerad enhet i toppen av gruppen eller

undergruppen, eller där minst ett av dotterföretagen i

gruppen eller undergruppen är en reglerad enhet, och

gruppen uppfyller följande villkor:

a) Om det finns en reglerad enhet i toppen av grup­

pen eller undergruppen:

i) den enheten är ett moderföretag till en enhet i

den finansiella sektorn, en enhet med ägar­

intresse i en enhet i den finansiella sektorn

eller en enhet som har ett sådant samband

med en enhet i den finansiella sektorn som

avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG,

ii) minst en av gruppens eller undergruppens en­

heter ingår i försäkringssektorn och minst en i

bank- eller värdepapperssektorn, och

iii) den konsoliderade och/eller aggregerade verk­

samheten i gruppens eller undergruppens en­

heter inom både försäkringssektorn och enhe­

terna inom bank- och värdepapperssektorn är

betydande enligt artikel 3.2 eller 3.3 i detta

direktiv, eller

b) om ingen reglerad enhet finns i toppen av grup­

pen eller undergruppen:

i) gruppens eller undergruppens verksamhet hu­

vudsakligen bedrivs inom den finansiella sek­

torn i den mening som avses i artikel 3.1 i

detta direktiv,

ii) minst en av gruppens eller undergruppens en­

heter ingår i försäkringssektorn och minst en i

bank- eller värdepapperssektorn, och

iii) den konsoliderade och/eller aggregerade verk­

samheten i gruppens eller undergruppens en­

heter inom både försäkringssektorn och enhe­

terna inom bank- och värdepapperssektorn är

betydande enligt artikel 3.2 eller 3.3 i detta

direktiv.

15. blandat finansiellt holdingföretag: ett moderföretag som

inte utgör en reglerad enhet men som tillsammans

med sina dotterföretag, varav minst ett är en reglerad

enhet med säte inom unionen, och andra enheter

utgör ett finansiellt konglomerat.

16. behöriga myndigheter: de nationella myndigheter i med­

lemsstaterna som enligt lag eller annan författning har

behörighet att utöva tillsyn över kreditinstitut, försäk­

ringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföre­

tag, kapitalförvaltningsbolag eller förvaltare av alter­

nativa investeringsfonder, såväl enskilt som på grupp­

nivå.

SV

L 326/118

Europeiska unionens officiella tidning

8.12.2011

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

85

17. relevanta behöriga myndigheter:

a) de behöriga myndigheter i medlemsstaterna som

har ansvar för den sektoriella tillsynen på grupp­

nivå över de reglerade enheterna i ett finansiellt

konglomerat, särskilt över det företag som ytterst

är moderföretag i en sektor,

b) samordnaren som utsetts i enlighet med artikel 10,

om annan än de myndigheter som anges i led a,

c) andra berörda behöriga myndigheter, om de myn­

digheter som anges i leden a och b anser detta

vara relevant.

18. koncerninterna transaktioner: alla transaktioner genom

vilka reglerade enheter inom ett finansiellt konglome­

rat direkt eller indirekt anlitar andra företag inom

samma grupp eller en fysisk eller juridisk person

som har nära förbindelser med företagen i den grup­

pen, för att uppfylla en skyldighet, oavsett om den är

avtalsenlig eller ej och om den sker mot betalning

eller ej.

19. riskkoncentration: alla exponeringar med förlustpoten­

tial som bärs av enheter inom ett finansiellt konglo­

merat, vilka är tillräckligt stora för att hota dessa

reglerade enheters solvens eller deras finansiella ställ­

ning i allmänhet, oavsett om sådana exponeringar

orsakas av motpartsrisk/kreditrisk, investeringsrisk,

försäkringsrisk, marknadsrisk eller andra risker, eller

en kombination av eller samverkan mellan dessa ris­

ker.

Tills de tekniska standarder för tillsyn som antas i

enlighet med artikel 21a.1 b trätt i kraft ska det ytt­

rande som avses i punkt 17 c särskilt beakta den

marknadsandel de reglerade enheterna i det finansiella

konglomeratet har i andra medlemsstater, i synnerhet

om den överstiger 5 %, och den betydelse varje regle­

rad enhet som är etablerad i en annan medlemsstat

har inom det finansiella konglomeratet.

___________

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv

2002/83/EG av den 5 november 2002 om liv­

försäkring (EGT L 345, 19.12.2002, s. 1).

(**) Europaparlamentets och rådets direktiv

2004/39/EG av den 21 april 2004 om mark­

nader för finansiella instrument (EUT L 145,

30.4.2004, s. 1).

(***) Europaparlamentets och rådets direktiv

2005/68/EG av den 16 november 2005 om

återförsäkring (EUT L 323, 9.12.2005, s. 1).

(****) Europaparlamentets och rådets direktiv

2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten

att starta och driva verksamhet i kreditinstitut

(EUT L 177, 30.6.2006, s. 1).

(*****) Europaparlamentets och rådets direktiv

2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samord­

ning av lagar och andra författningar som avser

företag för kollektiva investeringar i överlåtbara

värdepapper (fondföretag) (EUT L 302,

17.11.2009, s. 32).

(******) Europaparlamentets och rådets direktiv

2009/138/EG av den 25 november 2009 om

upptagande och utövande av försäkrings- och

återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT

L 335, 17.12.2009, s. 1).

(*******) Europaparlamentets och rådets direktiv

2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare

av alternativa investeringsfonder (EUT L 174,

1.7.2011, s. 1).

(********) EUT L 177, 30.6.2006, s. 201.

(*********) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1.

(**********) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11.”

2. Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a) Punkterna 1, 2 och 3 ska ersättas med följande:

”1. För att en grupp ska bedömas bedriva verksamhet

huvudsakligen inom den finansiella sektorn i den me­

ning som avses i artikel 2.14 b i, bör balansomslut­

ningen inom gruppens reglerade och icke reglerade en­

heter inom den finansiella sektorn utgöra mer än 40 %

av hela gruppens balansomslutning.

2. För att verksamheten inom olika finansiella sekto­

rer ska bedömas som betydande i den mening som

avses i artikel 2.14 a iii eller 2.14 b iii, bör för varje

finansiell sektor genomsnittet av kvoten mellan denna

finansiella sektors balansomslutning och den totala ba­

lansomslutningen för gruppens enheter inom finansiella

sektorer och kvoten mellan solvenskraven för denna

finansiella sektor och de totala solvenskraven för grup­

pens enheter inom finansiella sektorer överstiga 10 %.

I detta direktiv är den minsta finansiella sektorn i ett

finansiellt konglomerat den sektor som har det lägsta

genomsnittet och den mest betydande finansiella sek­

torn i ett finansiellt konglomerat den sektor som har

det högsta genomsnittet. Vid beräkningen av genomsnit­

tet för den minsta finansiella sektorn och den mest

betydande finansiella sektorn ska banksektorn och vär­

depapperssektorn beaktas tillsammans.

Kapitalförvaltningsbolag ska läggas till den sektor som

de hör till inom gruppen. Om de inte enbart hör till en

sektor inom gruppen, ska de läggas till den minsta fi­

nansiella sektorn.

Förvaltare av alternativa investeringsfonder ska läggas till

den sektor som de hör till inom gruppen. Om de inte

enbart hör till en sektor inom gruppen, ska de läggas till

den minsta finansiella sektorn.

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/119

86

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

3. Sektorsövergripande verksamhet ska också bedö­

mas som betydande i den mening som avses i

artikel 2.14 a iii eller 2.14 b iii, om balansomslutningen

för den minsta finansiella sektorn i gruppen överstiger 6

miljarder EUR.

Om gruppen inte uppnår det tröskelvärde som anges i

punkt 2 i denna artikel, får de relevanta behöriga myn­

digheterna i samförstånd besluta sig för att inte betrakta

gruppen som ett finansiellt konglomerat. De kan också

besluta sig för att inte tillämpa bestämmelserna i artik­

larna 7, 8 eller 9, om de anser att det inte är nödvändigt

eller att det vore olämpligt eller vilseledande att låta

gruppen omfattas av detta direktivs räckvidd eller att

tillämpa sådana bestämmelser med hänsyn till de mål

som ska uppnås genom extra tillsyn.

Beslut som fattas i överensstämmelse med denna punkt

ska anmälas till övriga berörda behöriga myndigheter

och ska, förutom under exceptionella omständigheter,

offentliggöras av de behöriga myndigheterna.

3a.

Om gruppen uppnår det tröskelvärde som anges i

punkt 2 i denna artikel, men den minsta sektorn inte

överstiger 6 miljarder EUR, får de relevanta behöriga

myndigheterna i samförstånd besluta sig för att inte

betrakta gruppen som ett finansiellt konglomerat. De

kan också besluta sig för att inte tillämpa bestämmel­

serna i artiklarna 7, 8 eller 9, om de anser att det inte är

nödvändigt eller att det vore olämpligt eller vilseledande

att låta gruppen omfattas av detta direktivs räckvidd

eller att tillämpa sådana bestämmelser med hänsyn till

de mål som ska uppnås genom extra tillsyn.

Beslut som fattas i överensstämmelse med denna punkt

ska anmälas till övriga berörda behöriga myndigheter

och ska, förutom under exceptionella omständigheter,

offentliggöras av de behöriga myndigheterna.”

b) Punkt 4 ska ändras på följande sätt:

i) led a ska ersättas med följande:

”a) undanta en enhet från beräkningen av procent­

satserna i de fall som avses i artikel 6.5, såvida

inte enheten flyttat från en medlemsstat till tred­

jelandet och det finns bevis för att detta gjordes

för att undvika reglering.”

ii) följande led ska läggas till:

”c) undanta ett eller flera ägarintressen i den mindre

sektorn om dessa ägarintressen är avgörande för

en identifiering som finansiellt konglomerat och

tillsammans är av försumbart intresse med hän­

syn till målen för extra tillsyn.”

c) Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 får de

relevanta behöriga myndigheterna, i exceptionella fall

och i samförstånd, ersätta balansomslutningen som kri­

terium med en eller flera av följande parametrar eller

lägga till en eller flera av dessa parametrar, om de anser

att de är av särskild relevans för syftet med extra tillsyn

enligt detta direktiv: intäktsstruktur, poster utanför ba­

lansräkningen, totala förvaltade tillgångar.”

d) Följande punkter ska läggas till:

”8. Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bank­

myndigheten) inrättad genom Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (*) (EBA), Europe­

iska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och

tjänstepensionsmyndigheten) inrättad genom Europapar­

lamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (**)

(Eiopa) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska

värdepappers- och marknadsmyndigheten) inrättad ge­

nom Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 1095/2010 (***) (Esma) (nedan gemensamt kallade

ESA-myndigheterna) ska genom ESA:s gemensamma

kommitté (gemensamma kommittén) utfärda gemen­

samma riktlinjer för att se till att tillsynsmetoderna

stämmer överens med tillämpningen av punkterna 2,

3, 3a, 4 och 5 i den här artikeln.

9. De behöriga myndigheterna ska varje år göra en

ny bedömning av undantagen från extra tillsyn och se

över de kvantitativa indikatorerna som fastställs i denna

artikel och de riskbaserade bedömningar som tillämpas

på finansiella grupper.

___________

(*) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.

(**) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48.

(***) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.”

3. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

”För det ändamålet

— ska de behöriga myndigheter som har auktoriserat

reglerade enheter i denna grupp ha ett nära sam­

arbete,

— ska en behörig myndighet som anser att en av denna

myndighet auktoriserad reglerad enhet tillhör en

grupp som kan vara ett finansiellt konglomerat

och som inte redan har identifierats i enlighet med

detta direktiv, underrätta de andra berörda behöriga

myndigheterna och den gemensamma kommittén

om sin inställning.”

b) I punkt 2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Samordnaren ska också informera de behöriga myndig­

heter som har auktoriserat reglerade enheter i gruppen,

de behöriga myndigheterna i den medlemsstat i vilken

det blandade finansiella holdingföretaget har sitt huvud­

kontor och den gemensamma kommittén.”

SV

L 326/120

Europeiska unionens officiella tidning

8.12.2011

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

87

c) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Den gemensamma kommittén ska på sin

webbplats offentliggöra och fortlöpande uppdatera den

förteckning över finansiella konglomerat som fastställs i

enlighet med artikel 2.14. Dessa uppgifter ska vara till­

gängliga via länk på var och en av ESA-myndigheternas

webbplatser.

Namnet på varje reglerad enhet som avses i artikel 1

och som ingår i ett finansiellt konglomerat ska föras in i

en förteckning som den gemensamma kommittén ska

offentliggöra på sin webbplats och fortlöpande upp­

datera.”

4. Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 b ska ersättas med följande:

”b) Varje reglerad enhet vars moderföretag är ett blan­

dat finansiellt holdingföretag med huvudkontor

inom unionen.”

b) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Varje reglerad enhet som inte är föremål för extra

tillsyn enligt punkt 2 och vars moderföretag är en re­

glerad enhet eller ett blandat finansiellt holdingföretag

med huvudkontor i ett tredjeland ska vara föremål för

extra tillsyn på det finansiella konglomeratets nivå i den

omfattning och på det sätt som föreskrivs i artikel 18.”

c) I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

”För att sådan extra tillsyn ska kunna utövas, ska minst

en av enheterna vara en reglerad enhet enligt artikel 1

och de villkor som anges i artikel 2.14 a ii eller 2.14 b ii

och artikel 2.14 a iii eller 2.14 b iii ska vara uppfyllda.

De relevanta behöriga myndigheterna ska fatta sitt beslut

med beaktande av målen för extra tillsyn som anges i

detta direktiv.”

5. Artikel 6.3 och 6.4 ska ersättas med följande:

”3. För den beräkning av kapitaltäckningskraven som

avses i punkt 2 första stycket ska följande enheter omfattas

av extra tillsyn i enlighet med bilaga I:

a) Kreditinstitut, finansiella institut eller ett företag som

tillhandahåller anknutna tjänster.

b) Försäkringsföretag, återförsäkringsföretag eller försäk­

ringsholdingföretag.

c) Värdepappersföretag.

d) Blandade finansiella holdingföretag.

4. Vid beräkning av de extra kapitaltäckningskraven av­

seende ett finansiellt konglomerat genom tillämpning av

metod 1 (metod baserad på sammanställd redovisning)

som avses i bilaga I till detta direktiv ska kapitalbas och

solvenskrav för enheterna i gruppen beräknas genom till­

lämpning av de motsvarande särregler för sammanställning­

ens form och omfattning som fastställs framför allt i artik­

larna 133 och 134 i direktiv 2006/48/EG och i artikel 221

i direktiv 2009/138/EG.

Vid tillämpning av metod 2 (avräknings- och totalmetoden)

som avses i bilaga I ska hänsyn tas till den del av det

tecknade kapitalet som direkt eller indirekt innehas av mo­

derföretaget eller företaget med ägarintresse i en annan

enhet i gruppen.”

6. Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Till dess att unionslagstiftningen har samordnats

ytterligare får medlemsstaterna fastställa kvantitativa

gränser, låta sina behöriga myndigheter fastställa kvan­

titativa gränser, eller vidta andra tillsynsåtgärder som

skulle kunna uppfylla målen för extra tillsyn när det

gäller riskkoncentration på nivån finansiellt konglome­

rat.”

b) Följande punkt ska läggas till:

”5. ESA-myndigheterna ska genom den gemensamma

kommittén utfärda gemensamma riktlinjer för att se till

att tillsynsmetoderna är anpassade till tillämpningen av

den extra tillsyn över riskkoncentrationen i enlighet med

punkterna 1–4 i denna artikel. För att undvika dubbel­

arbete ska riktlinjerna säkerställa att tillämpningen av

tillsynsverktyg enligt denna artikel är anpassad till till­

lämpningen av artiklarna 106–118 i direktiv

2006/48/EG och artikel 244 i direktiv 2009/138/EG.

De ska utfärda särskilda gemensamma riktlinjer om till­

lämpningen av punkterna 1–4 i den här artikeln på

ägarintressen i det finansiella konglomeratet i de fall

där nationell bolagsrätt hindrar att artikel 14.2 i det

här direktivet tillämpas.”

7. Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Till dess att unionslagstiftningen har samordnats

ytterligare får medlemsstaterna fastställa kvantitativa

gränser, låta sina behöriga myndigheter fastställa kvan­

titativa gränser eller kvalitativa krav eller vidta andra

tillsynsåtgärder som skulle kunna uppfylla målen för

extra tillsyn när det gäller koncerninterna transaktioner

som vidtas av reglerade enheter i ett finansiellt konglo­

merat.”

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/121

88

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

b) Följande punkt ska läggas till:

”5. ESA-myndigheterna ska genom den gemensamma

kommittén utfärda gemensamma riktlinjer för att se till

att tillsynsmetoderna är anpassade till tillämpningen av

den extra tillsyn över koncerninterna transaktioner i

enlighet med punkterna 1–4 i denna artikel. För att

undvika dubbelarbete ska riktlinjerna säkerställa att till­

lämpningen av tillsynsverktyg enligt denna artikel är

anpassad till tillämpningen av artikel 245 i direktiv

2009/138/EG. De ska utfärda särskilda riktlinjer om till­

lämpningen av punkterna 1–4 i den här artikeln på

ägarintressen i det finansiella konglomeratet i de fall

där nationell bolagsrätt hindrar att artikel 14.2 i det

här direktivet tillämpas.”

8. Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Medlemsstaterna ska se till att det i alla företag

som omfattas av extra tillsyn enligt artikel 5 finns er­

forderliga rutiner för intern kontroll för att ta fram de

uppgifter och upplysningar som kan vara av betydelse

för den extra tillsynen.

Medlemsstaterna ska kräva att reglerade enheter, på ni­

vån för det finansiella konglomeratet, regelbundet till­

handahåller sina berörda myndigheter uppgifter om sin

juridiska struktur samt styr- och organisationsstruktur,

inbegripet alla reglerade enheter, icke-reglerade dotterbo­

lag och alla betydande filialer.

Medlemsstaterna ska kräva att reglerade enheter, på ni­

vån för det finansiella konglomeratet, årligen offentlig­

gör, antingen i fullständig form eller genom hänvisning

till likvärdiga uppgifter, en beskrivning av sin juridiska

struktur samt styr- och organisationsstruktur.”

b) Följande punkt ska läggas till:

”6. Behöriga myndigheter ska anpassa tillämpningen

av den extra tillsynen över rutiner för intern kontroll

och metoderna för riskhantering enligt denna artikel till

den översyn av tillsynsprocessen som anges i artikel 124

i direktiv 2006/48/EG och artikel 248 i direktiv

2009/138/EG. ESA-myndigheterna ska genom den ge­

mensamma kommittén utfärda gemensamma riktlinjer

för att anpassa metoderna för den extra tillsynen över

rutiner för intern kontroll och metoder för riskhantering

enligt den här artikeln, samt om anpassning till den

översyn av tillsynsprocessen som anges i artikel 124 i

direktiv 2006/48/EG och artikel 248 i direktiv

2009/138/EG. De ska utfärda särskilda gemensamma

riktlinjer om tillämpningen av den här artikeln på ägar­

intressen i det finansiella konglomeratet i de fall där

nationell bolagsrätt hindrar att artikel 14.2 i det här

direktivet tillämpas.”

9. Följande artikel ska införas:

”Artikel 9b

Stresstest

1. Medlemsstaterna kan begära att samordnaren ska sä­

kerställa att det regelbundet görs lämpliga stresstest av fi­

nansiella konglomerat. De ska kräva att de behöriga myn­

digheterna till fullo samarbetar med samordnaren.

2. För genomförandet av unionsomfattande stresstester

kan ESA-myndigheterna genom den gemensamma kommit­

tén, och i samarbete med Europeiska Systemrisknämnden

(ESRB), inrättad genom Europaparlamentets och rådet för­

ordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om

makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om

inrättande av en europeisk systemrisknämnd (*) utarbeta

ytterligare parametrar som beaktar de särskilda risker som

är förknippade med finansiella konglomerat, i enlighet med

förordning (EU) nr

1093/2010, förordning (EU)

nr 1094/2010 och förordning (EU) nr 1095/2010. Sam­

ordnaren ska underrätta den gemensamma kommittén

om resultaten av stresstesterna.

___________

(*) EUT L 331, 15.12.2010, s. 1.”

10. Artikel 10.2 b ska ändras på följande sätt:

a) I led ii ska första stycket ersättas med följande:

”ii) Om minst två reglerade enheter som har sitt säte i

unionen har samma blandade finansiella holding­

företag som moderföretag och en av dessa enheter

har auktoriserats i den medlemsstat där det blan­

dade finansiella holdingföretaget har sitt huvudkon­

tor, ska samordningen utövas av den behöriga

myndighet som ansvarar för tillsynen över den re­

glerade enhet som auktoriserats i den medlemssta­

ten.”

b) Led iii ska ersättas med följande:

”iii) Om minst två reglerade enheter som har sitt säte i

unionen har samma blandade finansiella holding­

företag som moderföretag och ingen av dessa en­

heter har auktoriserats i den medlemsstat där det

blandade finansiella holdingföretaget har sitt hu­

vudkontor, ska samordningen utövas av den behö­

riga myndighet som har auktoriserat den reglerade

enhet som har den största balansomslutningen

inom den största finansiella sektorn.”

SV

L 326/122

Europeiska unionens officiella tidning

8.12.2011

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

89

11. Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Utan att det påverkar möjligheten att delegera

specifika tillsynsbefogenheter och specifikt tillsynsansvar

enligt unionens lagstiftningsakter, ska förekomsten av en

samordnare som anförtrotts specifika uppgifter i sam­

band med den extra tillsynen över reglerade enheter i ett

finansiellt konglomerat inte påverka de behöriga myn­

digheternas uppgifter och ansvar enligt särreglerna.”

b) Följande punkt ska läggas till:

”4. Det samarbete som krävs enligt detta avsnitt och

de uppgifter som anges i punkterna 1, 2 och 3 i denna

artikel samt i artikel 12 ska, med hänsyn till kraven på

sekretess och förenlighet med unionslagstiftningen och

samordning med relevanta tillsynsmyndigheter i tredje­

land när så är lämpligt, fullgöras genom kollegier som

bildas enligt artikel 131a i direktiv 2006/48/EG eller

artikel 248.2 i direktiv 2009/138/EG.

De samordningsarrangemang som avses i punkt 1 andra

stycket ska återspeglas separat i den skriftliga samord­

ningsöverenskommelse som upprättats enligt artikel 131

i direktiv 2006/48/EG eller artikel 248 av direktiv

2009/138/EG. Samordnaren ska, som ordförande för

ett kollegium som inrättats enligt artikel 131a i direktiv

2006/48/EG eller artikel 248.2 i direktiv 2009/138/EG,

besluta vilka övriga behöriga myndigheter som ska delta

i ett möte eller annan aktivitet med kollegiet.”

12. I artikel 12.1 andra stycket ska led a ersättas med följande:

”a) Redovisning av gruppens juridiska struktur samt styr-

och organisationsstruktur, inbegripet alla reglerade en­

heter, icke-reglerade dotterbolag och betydande filialer

som tillhör det finansiella konglomeratet, personer med

kvalificerade innehav på nivån för det moderföretag

som har det yttersta ägarintresset samt redovisning av

de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen

över de reglerade enheterna i gruppen.”

13. Följande punkt ska läggas till i artikel 12a:

”3.

Samordnarna ska förse den gemensamma kommittén

med de uppgifter som avses i artiklarna 9.4 och 12.1 andra

stycket led a. Den gemensamma kommittén ska tillhanda­

hålla de behöriga myndigheterna uppgifter om finansiella

konglomerats juridiska struktur samt styr- och organisa­

tionsstruktur.”

14. Följande artikel ska införas:

”Artikel 12b

Gemensamma riktlinjer

1. ESA-myndigheterna ska genom den gemensamma

kommittén utarbeta gemensamma riktlinjer om hur risk­

baserade bedömningar av finansiella konglomerat ska ge­

nomföras av den behöriga myndigheten. Dessa riktlinjer ska

i synnerhet säkerställa att riskbaserade bedömningar inklu­

derar lämpliga metoder för att bedöma grupprisker som

finansiella konglomerat är exponerade för.

2. ESA-myndigheterna ska genom den gemensamma

kommittén utfärda gemensamma riktlinjer som syftar till

att utveckla tillsynsrutiner som möjliggör extra tillsyn

över blandade finansiella holdingföretag för att på lämpligt

sätt komplettera den grupptillsyn som fastställs i direktiven

98/78/EG och 2009/138/EG eller, om så är lämpligt, den

gruppbaserade tillsyn som fastställs i direktiv 2006/48/EG.

Genom dessa riktlinjer ska alla relevanta risker kunna be­

aktas i tillsynen, samtidigt som eventuella tillsyns- och för­

siktighetsöverlappningar undviks.”

15. Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

a) Rubriken ska ersättas med följande:

”Moderföretag i ett tredjeland”

b) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. De behöriga myndigheterna får tillämpa andra

metoder som säkerställer lämplig extra tillsyn över re­

glerade enheter i ett finansiellt konglomerat. Metoderna

måste godkännas av samordnaren, efter samråd med de

andra relevanta behöriga myndigheterna. De behöriga

myndigheterna kan särskilt kräva att det inrättas ett

blandat finansiellt holdingföretag som har sitt huvud­

kontor i unionen och tillämpa detta direktiv på de re­

glerade enheterna i det finansiella konglomerat som leds

av det holdingföretaget. De behöriga myndigheterna ska

säkerställa att sådana metoder uppfyller målet med extra

tillsyn enligt detta direktiv och ska underrätta de övriga

berörda behöriga myndigheterna och kommissionen om

detta.”

16. Artikel 19 ska ersättas med följande:

”Artikel 19

Samarbete med behöriga myndigheter i tredjeland

Artikel 39.1 och 39.2 i direktiv 2006/48/EG, artikel 10a i

direktiv 98/78/EG och artikel 264 i direktiv 2009/138/EG

ska även tillämpas vid förhandlingar om avtal med ett eller

flera tredjeländer rörande metoder för utövande av extra

tillsyn över reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat.”

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/123

90

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

17. Rubriken på kapitel III ska ersättas med:

”DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDE-

ÅTGÄRDER”.

18. Artikel 20 ska ersättas med följande:

”Artikel 20

Kommissionens befogenheter

Kommissionen ska ges befogenheter att anta delegerade

akter i enlighet med artikel 21c avseende tekniska

ändringar av detta direktiv på följande områden:

a) En mer precis formulering av definitionerna i artikel 2 i

syfte att beakta utvecklingen på finansmarknaderna vid

tillämpningen av detta direktiv.

b) Harmonisering av terminologin och ramarna för defini­

tionerna i detta direktiv i överensstämmelse med fram­

tida unionsrättsakter om reglerade enheter och närlig­

gande frågor.

c) En mer precis definition av beräkningsmetoderna i bi­

laga I för att beakta utvecklingen på finansmarknaderna

och av tillsynsmetoderna.

Dessa åtgärder ska inte omfatta innehållet i de befogenheter

som delegerats till och tilldelats kommissionen i fråga om

de poster som anges i artikel 21a.”

19. I artikel 21 ska punkterna 2, 3 och 5 utgå.

20. Artikel 21a ska ändras på följande sätt:

a) I första stycket i punkt 1 ska följande led läggas till:

”d) Artikel 6.2 i syfte att säkerställa enhetliga format

(med instruktioner) för och fastställa frekvens och,

vid behov, datum för rapportering.”

b) Följande punkt ska införas:

”1a. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av

artiklarna 2, 7 och 8 och bilaga II ska ESA-myndighe­

terna genom den gemensamma kommittén utarbeta för­

slag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa en

mer exakt formulering av de definitioner som fastställs i

artikel 2 och för att samordna de bestämmelser som

antagits i enlighet med artiklarna 7 och 8 och bilaga II.

Den gemensamma kommittén ska överlämna dessa för­

slag till tekniska genomförandestandarder till kommis­

sionen senast den 1 januari 2015.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de för­

slag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första

stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning

(EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010

och i förordning (EU) nr 1095/2010.”

c) Följande punkt ska läggas till:

”3. Inom två år efter antagandet av tekniska genom­

förandestandarder i enlighet med punkt 2 a ska med­

lemsstaterna kräva enhetliga format, och ska fastställa

frekvenser och datum för rapportering av de beräk­

ningar som avses i denna artikel.”

21. Följande artiklar ska införas i kapitel III:

”Artikel 21b

Gemensamma riktlinjer

ESA-myndigheterna ska genom den gemensamma kommit­

tén utfärda de gemensamma riktlinjer som avses i artiklarna

3.8, 7.5, 8.5, 9.6, 11.1 tredje stycket, 12b och 21.4 i

enlighet med det förfarande som anges i artikel 56 i för­

ordning (EU) nr

1093/2010, i förordning (EU)

nr 1094/2010 och i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 21c

Utövande av delegering

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kom­

missionen med förbehåll för de villkor som anges i denna

artikel.

2. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 20

ska ges till kommissionen för en period på fyra år från den

9 december 2011. Kommissionen ska utarbeta en rapport

om de delegerade befogenheterna senast sex månader före

utgången av perioden av fyra år. Delegeringen av befogen­

het ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av

samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet mot­

sätter sig en sådan förlängning senast tre månader efter

utgången av varje period.

3. Den delegering av befogenheter som avses i artikel 20

får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rå­

det. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av

befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet

får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska

unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet an­

givet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade

akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska

den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 20

ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller

rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten

inom en period av tre månader från den dag då akten

delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Euro­

paparlamentet och rådet, före utgången av den perioden,

har underrättat kommissionen om att de inte kommer att

invända. Denna period ska förlängas med tre månader på

Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

SV

L 326/124

Europeiska unionens officiella tidning

8.12.2011

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

91

22. I artikel 30 ska första stycket ersättas med följande:

”Till dess att särreglerna har samordnats ytterligare ska

medlemsstaterna föreskriva att kapitalförvaltningsbolag ska

omfattas av

a) tillämpningsområdet för gruppbaserad tillsyn av kredit­

institut eller värdepappersföretag eller tillämpningsområ­

det för extra tillsyn över sådana försäkringsföretag som

ingår i en försäkringsgrupp, och

b) tillämpningsområdet för extra tillsyn i den mening som

avses i detta direktiv, om gruppen är ett finansiellt kon­

glomerat.

c) under identifieringsprocessen i enlighet med artikel 3.2.”

23. Följande artikel ska läggas till:

”Artikel 30a

Förvaltare av alternativa investeringsfonder

1. Till dess att särreglerna har samordnats ytterligare ska

medlemsstaterna föreskriva att förvaltare av alternativa in­

vesteringsfonder ska omfattas av

a) tillämpningsområdet för gruppbaserad tillsyn av kredit­

institut och värdepappersföretag eller tillämpningsområ­

det för extra tillsyn över sådana försäkringsföretag som

ingår i en försäkringsgrupp,

b) tillämpningsområdet för extra tillsyn i den mening som

avses i detta direktiv, om gruppen är ett finansiellt kon­

glomerat, och

c) identifieringsprocessen i enlighet med artikel 3.2.

2. För tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna

fastställa eller ge sina behöriga myndigheter behörighet

att besluta om enligt vilka särregler (för banksektorn, för­

säkringssektorn eller värdepapperssektorn) förvaltare av al­

ternativa investeringsfonder ska omfattas av vid den grupp­

baserade tillsyn eller den extra tillsyn som avses i punkt 1

a. Vid tillämpning av denna punkt ska de relevanta sär­

reglerna avseende i vilken form och utsträckning finansiella

institut ska omfattas också tillämpas på förvaltare av alter­

nativa investeringsfonder. Vad avser den extra tillsyn som

avses i punkt 1 b ska förvaltare av alternativa investerings­

fonder behandlas som en del av den sektor som de ska

räknas till i enlighet med punkt 1 a.

Om en förvaltare av alternativa investeringsfonder utgör en

del av ett finansiellt konglomerat ska hänvisningar till reg-

lerade enheter och till behöriga myndigheter och berörda

behöriga myndigheter i detta direktiv anses inbegripa för­

valtare av alternativa investeringsfonder respektive de behö­

riga myndigheter som ansvarar för tillsynen över förvaltare

av alternativa investeringsfonder. Detta ska också tillämpas

på sådana grupper som avses i punkt 1 a.”

24. Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga II till detta direktiv.

Artikel 3

Ändringar av direktiv 2006/48/EG

Direktiv 2006/48/EG ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 1.2 ska ersättas med följande:

”2. Artikel 39 och artiklarna 124–143 ska gälla för fi­

nansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag

och holdingföretag med blandad verksamhet med säte i

unionen.”

2. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a) Punkterna 14–17 ska ersättas med följande:

”14. moderkreditinstitut i en medlemsstat: ett kreditinstitut

som har ett kreditinstitut eller ett finansiellt insti­

tut som dotterföretag, eller som har ett ägar­

intresse i ett sådant institut, och som inte självt

är ett dotterföretag till ett annat kreditinstitut som

auktoriserats i samma medlemsstat eller till ett

finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt

holdingföretag som är etablerat i samma medlems­

stat.

15. finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat: ett

finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dot­

terföretag till ett kreditinstitut som auktoriserats i

samma medlemsstat eller till ett finansiellt holding­

företag eller blandat finansiellt holdingföretag som

är etablerat i samma medlemsstat.

15a. blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlems­

stat: ett blandat finansiellt holdingföretag som inte

självt är ett dotterföretag till ett kreditinstitut som

auktoriserats i samma medlemsstat eller till ett

finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt

holdingföretag som är etablerat i samma medlems­

stat.

16. moderkreditinstitut inom EU: ett moderkreditinstitut i

en medlemsstat som inte självt är ett dotterföretag

till ett kreditinstitut som auktoriserats i någon

medlemsstat eller till ett finansiellt holdingföretag

eller blandat finansiellt holdingföretag som är eta­

blerat i någon medlemsstat.

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/125

92

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

17. finansiellt moderholdingföretag inom EU: ett finansi­

ellt moderholdingföretag i en medlemsstat som

inte är ett dotterföretag till ett kreditinstitut som

auktoriserats i någon medlemsstat eller till ett an­

nat finansiellt holdingföretag eller blandat finansi­

ellt holdingföretag som är etablerat i någon med­

lemsstat.

17a. blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU: ett

blandat finansiellt moderholdingföretag i en med­

lemsstat som inte är ett dotterföretag till ett kredit­

institut som auktoriserats i någon medlemsstat el­

ler till ett annat finansiellt holdingföretag eller

blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat

i någon medlemsstat.”

b) följande punkt ska införas:

”19a. blandat finansiellt holdingföretag: blandat finansiellt

holdingföretag såsom definierat i artikel 2.15 i

direktiv 2002/87/EG.”

c) punkt 48 ska ersättas med följande:

”48. samordnande tillsynsmyndighet: den behöriga myn­

digheten med ansvar för att utöva gruppbaserad

tillsyn över moderkreditinstitut inom EU och

över kreditinstitut som kontrolleras av finansiella

moderholdingföretaget i EU eller blandade finansi­

ella moderholdingföretag i EU.”

3. Artikel 14 ska ersättas med följande:

”Artikel 14

Varje auktorisation ska anmälas till EBA. Namnen på varje

enskilt kreditinstitut som har beviljats auktorisation ska

uppföras på en förteckning som EBA ska offentliggöra

och fortlöpande uppdatera på sin webbplats. Den behöriga

myndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen

ska tillhandahålla de behöriga myndigheterna och EBA

alla uppgifter som berör bankgruppen i enlighet med ar­

tiklarna 12.3, 22.1 och 73.3, särskilt avseende gruppens

juridiska struktur samt dess styr- och organisationsstruktur.”

4. Artikel 39 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 b ska ersättas med följande:

”b) kreditinstitut som är etablerade i tredjeland och

vars moderföretag, antingen detta är ett kreditinsti­

tut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat

finansiellt holdingföretag, har sitt huvudkontor

inom unionen.”

b) Punkt 2 a ska ersättas med följande:

”a) att medlemsstaternas behöriga myndigheter kan in­

hämta de uppgifter som behövs för tillsyn på

grundval av gruppbaserad finansiell ställning över

kreditinstitut, finansiella holdingföretag eller blan­

dade finansiella holdingföretag som är belägna

inom unionen och som har dotterföretag som är

kreditinstitut eller finansiella institut etablerade i ett

tredjeland eller som innehar ägarintressen i sådana

institut,”

5. Artikel 69.2 ska ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna får utnyttja den möjlighet som

anges i punkt 1 om moderföretaget är ett finansiellt hol­

dingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som

är etablerat i samma medlemsstat som kreditinstitutet, för­

utsatt att det omfattas av samma tillsyn som den som

utövas över kreditinstitut och särskilt av de normer som

fastställs genom artikel 71.1.”

6. Artikel 71.2 ska ersättas med följande:

”2. Utan att detta påverkar tillämpningen av artiklarna

68, 69 och 70, ska kreditinstitut som kontrolleras av ett

finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat eller ett

blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat, i

den omfattning och på det sätt som föreskrivs i artikel 133,

uppfylla de krav som anges i artiklarna 75, 120 och 123

samt avsnitt 5 på grundval av det finansiella holdingföre­

tagets eller det blandade finansiella holdingföretagets grupp­

baserade finansiella ställning.

Om fler än ett kreditinstitut kontrolleras av ett finansiellt

moderholdingföretag i en medlemsstat eller av ett blandat

finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat, ska första

stycket endast tillämpas på det kreditinstitut som ska om­

fattas av gruppbaserad tillsyn enligt artiklarna 125 och

126.”

7. Artikel 72.2 ska ersättas med följande:

”2. Kreditinstitut som kontrolleras av ett finansiellt mo­

derholdingföretag inom EU eller av ett blandat finansiellt

moderholdingföretag inom EU ska uppfylla kraven i kapitel

5 på grundval av det finansiella holdingföretagets eller det

blandade finansiella holdingföretagets finansiella ställning

på gruppbasis.

Betydande dotterföretag till finansiella moderholdingföretag

inom EU eller blandade finansiella moderholdingföretag

inom EU ska offentliggöra de uppgifter som anges i bilaga

XII del 1 punkt 5, individuellt eller på undergruppsbasis.”

8. Följande artikel ska införas:

”Artikel 72a

1. Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av

likvärdiga bestämmelser i både detta direktiv och i direktiv

2002/87/EG, särskilt med avseende på tillsyn på grundval

av riskbedömning, får den samordnande tillsynsmyndighe­

ten, efter samråd med de övriga behöriga myndigheter som

ansvarar för tillsyn av dotterföretag, besluta att endast till­

lämpa den relevanta bestämmelsen i direktiv 2002/87/EG

på detta blandade finansiella holdingföretag.

SV

L 326/126

Europeiska unionens officiella tidning

8.12.2011

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

93

2. Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av

likvärdiga bestämmelser i både detta direktiv och i direktiv

2009/138/EG, särskilt med avseende på tillsyn på grundval

av riskbedömning, får den samordnande tillsynsmyndighe­

ten, i samförstånd med grupptillsynsmyndigheten i försäk­

ringssektorn, besluta att endast tillämpa bestämmelsen i

direktivet för den mest betydande finansiella sektorn enligt

artikel 3.2 i direktiv 2002/87/EG.

3. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska underrätta

EBA och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska för­

säkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), inrättad genom

Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 1094/2010 (*) (Eiopa), om de beslut som fattas inom

ramen för punkterna 1 och 2 i denna artikel. EBA, Eiopa

och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepap­

pers- och marknadsmyndigheten), inrättad genom Europa­

parlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (**)

(Esma), ska genom de Europeiska tillsynsmyndigheternas

gemensamma kommitté (den gemensamma kommittén) ut­

arbeta riktlinjer som syftar till konvergens inom till­

synspraxisen och ska utarbeta förslag till tekniska standar­

der för tillsyn, vilka ska överlämnas till kommissionen

inom tre år efter det att riktlinjerna antagits.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de förslag

till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket

i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU)

nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 och i för­

ordning (EU) nr 1095/2010.

___________

(*) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48.

(**) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.”

9. Artikel 73.2 ska ersättas med följande:

”2. De behöriga myndigheterna ska kräva att dotterkre­

ditinstitut tillämpar kraven i artiklarna 75, 120 och 123

samt avsnitt 5 i detta direktiv på undergruppsbasis, om

sådana kreditinstitut, eller deras moderföretag, om det mo­

derföretaget är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat

finansiellt holdingföretag, har ett kreditinstitut, ett finansi­

ellt institut eller ett kapitalförvaltningsbolag enligt definitio­

nen i artikel 2.5 i direktiv 2002/87/EG som dotterföretag i

ett tredjeland eller har ett ägarintresse i ett sådant företag.”

10. Artikel 80.7 a ska ersättas med följande:

”a) Motparten är ett institut eller ett finansiellt holding­

företag, ett blandat finansiellt holdingföretag, ett finan­

siellt institut, ett kapitalförvaltningsbolag eller ett före­

tag för anknutna tjänster som omfattas av tillfredsstäl­

lande tillsynskrav.”

11. Artikel 84 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Om ett moderkreditinstitut inom EU och dess dotter­

företag eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EU

och dess dotterföretag eller ett blandat finansiellt mo­

derholdingföretag inom EU och dess dotterföretag till­

lämpar internmetoden enhetligt, får de behöriga myn­

digheterna tillåta att moderföretaget och dess dotterfö­

retag betraktas som en enhet när det gäller minimikra­

ven i bilaga VII, del 4.”

b) Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. När ett moderkreditinstitut inom EU och dess

dotterföretag eller ett finansiellt moderholdingföretag

inom EU och dess dotterföretag eller ett blandat finan­

siellt moderholdingföretag inom EU avser att tillämpa

internmetoden, ska de behöriga myndigheterna för de

olika juridiska personerna samarbeta nära enligt före­

skrifterna i artiklarna 129–132.”

12. Artikel 89.1 e ska ersättas med följande:

”e) Ett kreditinstituts exponeringar mot en motpart som är

dess moderföretag, dotterföretag eller dotterföretag till

dess moderföretag, förutsatt att motparten är ett insti­

tut eller ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finan­

siellt holdingföretag, ett finansiellt institut, ett kapital­

förvaltningsbolag eller ett företag för anknutna tjänster

som omfattas av tillfredsställande tillsynskrav eller ett

företag med en anknytning som omfattas av

artikel 12.1 i rådets direktiv 83/349/EEG och expone­

ringar mellan kreditinstitut som uppfyller de krav som

anges i artikel 80.8.”

13. Artikel 105.3 och 105.4 ska ersättas med följande:

”3. När ett moderkreditinstitut inom EU och dess dot­

terföretag eller dotterföretagen till ett finansiellt holding­

företag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholding­

företag inom EU avser att tillämpa någon internmätnings­

metod, ska de behöriga myndigheterna för de olika juri­

diska personerna samarbeta nära enligt föreskrifterna i ar­

tiklarna 129–132. Ansökan ska innehålla de uppgifter som

anges i bilaga X del 3.

4. Om ett moderkreditinstitut inom EU och dess dotter­

företag eller dotterföretagen till ett finansiellt moderhol­

dingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderhol­

dingföretag inom EU tillämpar någon internmätningsmetod

enhetligt, får de behöriga myndigheterna tillåta att moder­

företaget och dess dotterföretag betraktas som en enhet när

det gäller kvalifikationskraven i bilaga X del 3.”

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/127

94

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

14. Artikel 122a.2 ska ersättas med följande:

”2. När ett moderkreditinstitut inom EU, ett finansiellt

moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt

moderholdingföretag inom EU eller något av dess dotter­

bolag i egenskap av originator eller medverkande kredit­

institut värdepapperiserar exponeringar från flera kredit­

institut, värdepappersföretag eller andra finansiella institut

som omfattas av gruppbaserad tillsyn kan kravet i punkt 1

uppfyllas på grundval av den gruppbaserade ställningen för

det närstående moderkreditinstitutet inom EU, det finansi­

ella moderholdingföretaget inom EU eller det blandade fi­

nansiella moderholdingföretaget inom EU. Denna punkt är

tillämplig endast om de kreditinstitut, värdepappersföretag

eller finansiella institut som gav upphov till de värdepap­

periserade exponeringarna själva har åtagit sig att följa de

krav som anges i punkt 6 och i god tid till originatorn eller

det medverkande kreditinstitutet och till moderkreditinsti­

tutet inom EU, det finansiella moderholdingföretaget inom

EU eller det blandade finansiella moderholdingföretaget

inom EU överlämna de uppgifter som behövs för att upp­

fylla kraven i punkt 7.”

15. Artikel 125.2 ska ersättas med följande:

”2. Om moderföretaget till ett kreditinstitut är ett finan­

siellt moderholdingföretag i en medlemsstat, ett blandat

finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat, ett finan­

siellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finan­

siellt moderholdingföretag inom EU ska den gruppbaserade

tillsynen utövas av de behöriga myndigheter som beviljat

kreditinstitutet auktorisation enligt artikel 6.”

16. Artikel 126 ska ersättas med följande:

”Artikel 126

1. När kreditinstitut som beviljats auktorisation i två

eller flera medlemsstater har samma finansiella moderhol­

dingföretag i en medlemsstat, samma blandade finansiella

moderholdingföretag i en medlemsstat, samma finansiella

moderholdingföretag inom EU eller samma blandade finan­

siella moderholdingföretag inom EU som moderföretag, ska

den gruppbaserade tillsynen utövas av de behöriga myndig­

heterna för det kreditinstitut som beviljats auktorisation i

den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller

det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat.

När kreditinstitut som är auktoriserade i två eller flera med­

lemsstater som moderföretag har mer än ett finansiellt hol­

dingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag med hu­

vudkontor i olika medlemsstater och det finns kreditinstitut

i var och en av dessa medlemsstater, ska den gruppbaserade

tillsynen utövas av den behöriga myndigheten för det kre­

ditinstitut som har den största totala balansomslutningen.

2. När mer än ett kreditinstitut, som är auktoriserat

inom unionen, har samma finansiella holdingföretag eller

samma blandade finansiella holdingföretag som moderföre­

tag, och inget av dessa kreditinstitut har auktoriserats i den

medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller det

blandade finansiella holdingföretaget är etablerat, ska den

gruppbaserade tillsynen utövas av den behöriga myndighet

som har auktoriserat det kreditinstitut som har den största

totala balansomslutningen, och detta kreditinstitut ska vid

tillämpningen av detta direktiv betraktas som det kredit­

institut som kontrolleras av ett finansiellt moderholding­

företag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholding­

företag inom EU.

3. I särskilda fall får de behöriga myndigheterna i sam­

förstånd bortse från kriterierna i punkterna 1 och 2, om det

skulle vara olämpligt att tillämpa dem med hänsyn till de

kreditinstitut det gäller och den relativa betydelsen av deras

verksamheter i de olika länderna, och i stället utse en annan

behörig myndighet för att ansvara för den gruppbaserade

tillsynen. De behöriga myndigheterna ska innan de fattar ett

sådant beslut ge moderkreditinstitutet inom EU, det finan­

siella moderholdingföretaget inom EU, det blandade finan­

siella moderholdingföretaget inom EU eller det kreditinsti­

tut som har den största totala balansomslutningen, bero­

ende på vad som är tillämpligt, tillfälle att yttra sig.

4. De behöriga myndigheterna ska underrätta kommis­

sionen och EBA om alla beslut inom ramen för punkt 3.”

17. Artikel 127 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska när det är lämpligt besluta

om de åtgärder som behövs för att finansiella holding­

företag eller blandade finansiella holdingföretag ska om­

fattas av bestämmelserna om gruppbaserad tillsyn. Utan

att det påverkar tillämpningen av artikel 135, ska sam­

manställningen av den finansiella ställningen i det finan­

siella holdingföretaget eller det blandade finansiella hol­

dingföretaget inte på något sätt anses innebära att de

behöriga myndigheterna har skyldighet att utöva tillsyn i

förhållande till det enskilda finansiella holdingföretaget

eller det enskilda blandade finansiella holdingföretaget.”

b) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myn­

digheter som har ansvaret för den gruppbaserade till­

synen kan inhämta sådana uppgifter som avses i

artikel 137, från dotterföretag till ett kreditinstitut eller

ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt

holdingföretag som inte omfattas av bestämmelserna

om gruppbaserad tillsyn. I sådana fall ska reglerna i

samma artikel om överföring och kontroll av uppgifter

gälla.”

18. Artikel 129 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 första stycket ska inledningen ersättas med

följande:

”1. Utöver de skyldigheter den åläggs enligt detta di­

rektiv ska den behöriga myndighet som ansvarar för den

gruppbaserade tillsynen över moderkreditinstitut inom

EU och kreditinstitut som kontrolleras av finansiella

moderholdingföretag inom EU eller blandade finansiella

moderholdingföretag inom EU utföra följande uppgif­

ter:”

SV

L 326/128

Europeiska unionens officiella tidning

8.12.2011

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

95

b) I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

”2. När det gäller ansökningar om sådana tillstånd

som avses i artiklarna 84.1, 87.9 respektive

artikel 105, och i bilaga III del 6, som inlämnas av ett

moderkreditinstitut inom EU och dess dotterföretag eller

gemensamt av dotterföretagen till ett finansiellt moder­

holdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt mo­

derholdingföretag inom EU, ska de behöriga myndighe­

terna arbeta tillsammans under fullt utvecklat samråd för

att besluta om det begärda tillståndet bör beviljas eller

inte samt eventuella villkor och bestämmelser som ska

gälla för tillståndet.”

c) Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

i) Första stycket ska ersättas med följande:

”3. Den samordnande tillsynsmyndigheten och de

behöriga myndigheterna med ansvar för tillsynen av

dotterföretag till ett moderkreditinstitut inom EU, till

ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU ska

göra allt som står i deras makt för att fatta ett

gemensamt beslut om tillämpningen av artiklarna

123 och 124 för att avgöra huruvida den konsoli­

derade nivån på gruppens kapitalbas är tillräcklig

med hänsyn till dess finansiella situation och risk­

profil och den nivå på kapitalbasen som krävs för att

tillämpa artikel 136.2 på var och en av enheterna

inom bankgruppen på en konsoliderad grund.”

ii) Femte stycket ska ersättas med följande:

”Beslutet om tillämpningen av artiklarna 123, 124

och 136.2 ska fattas individuellt eller på under­

gruppsbasis av de behöriga myndigheter som har

ansvar för tillsynen av dotterföretag till ett moderk­

reditinstitut inom EU, ett finansiellt moderholding­

företag inom EU eller ett blandat finansiellt moder­

holdingföretag inom EU efter vederbörligt beaktande

av synpunkter och invändningar som framförts av

den samordnande tillsynsmyndigheten. Om någon

av de berörda behöriga myndigheterna har hänskju­

tit ärendet till EBA enligt artikel 19 i förordning (EU)

nr 1093/2010 när fyramånadersperioden har löpt

ut, ska de behöriga myndigheterna skjuta upp sitt

beslut och invänta eventuella beslut som EBA kan

fatta i enlighet med artikel 19.3 i den förordningen

och fatta sitt beslut i enlighet med EBA:s beslut.

Denna fyramånadersperiod ska anses utgöra förlik­

ningsperioden i den mening som avses i den för­

ordningen. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad.

Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter det att

fyramånadersperioden har löpt ut eller ett gemen­

samt beslut har fattats.”

iii) Nionde stycket ska ersättas med följande:

”Det gemensamma beslut som avses i första stycket

och varje beslut som fattas i avsaknad av ett gemen­

samt beslut i enlighet med fjärde och femte styckena

ska uppdateras årligen eller, i undantagsfall, om en

behörig myndighet som har ansvar för tillsynen av

dotterföretag till ett moderkreditinstitut inom EU, ett

finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU

gör en skriftlig och fullständigt motiverad framstäl­

lan hos den samordnande tillsynsmyndigheten om

en uppdatering av beslutet om tillämpningen av

artikel 136.2. I det sistnämnda fallet får uppdate­

ringen tas upp på bilateral basis mellan den sam­

ordnande tillsynsmyndigheten och den behöriga

myndighet som gör framställan.”

19. I artikel 131a.2 ska sjätte stycket ersättas med följande:

”Följande kan delta i tillsynskollegierna:

a) de behöriga myndigheter som har ansvaret för tillsynen

av dotterföretagen till ett moderkreditinstitut inom EU,

ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU,

b) de behöriga myndigheterna i ett värdland där betydande

filialer enligt artikel 42a har inrättats,

c) centralbanker i tillämpliga fall,

d) tredjeländers behöriga myndigheter när det är motiverat

och om det finns krav på sekretess som enligt samtliga

behöriga myndigheter ska anses vara likvärdiga med

kraven i artiklarna 44–52.”

20. Artikel 132.1 ska ersättas med följande:

a) Femte stycket ska ersättas med följande:

”De behöriga myndigheter som ansvarar för gruppbase­

rad tillsyn över moderkreditinstitut inom EU och kredit­

institut som kontrolleras av finansiella moderholding­

företag inom EU eller av blandade finansiella moderhol­

dingföretag inom EU ska särskilt förse de behöriga myn­

digheterna i andra medlemsstater som utövar tillsyn

över dotterföretag till dessa moderföretag med alla rele­

vanta uppgifter. När man fastställer hur omfattande de

relevanta uppgifterna ska vara, ska hänsyn tas till dot­

terföretagens betydelse inom det finansiella systemet i

respektive medlemsstat.”

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/129

96

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

b) I sjätte stycket ska led a ersättas med följande:

”a) Redovisning av gruppens juridiska struktur samt

styr- och organisationsstruktur, inbegripet alla regle­

rade enheter icke-reglerade dotterbolag och bety­

dande filialer som tillhör gruppen, moderföretagen,

i enlighet med artiklarna 12.3, 22.1 och 73.3, samt

redovisning av de behöriga myndigheter som ansva­

rar för tillsynen över de reglerade enheterna i grup­

pen.”

21. Artikel 135 ska ersättas med följande:

”Artikel 135

Medlemsstaterna ska kräva att de personer som faktiskt

leder affärsverksamheten i ett finansiellt holdingföretag eller

ett blandat finansiellt holdingföretag har tillräckligt gott

anseende och tillräcklig erfarenhet för att kunna fullgöra

dessa åligganden.”

22. I artikel 139.3 ska första stycket ersättas med följande:

”3. Medlemsstaterna ska tillåta sina behöriga myndighe­

ter att utbyta sådana uppgifter som avses i punkt 2, varvid

ska gälla att inhämtande av eller förfogande över uppgifter

avseende finansiella holdingföretag, blandade finansiella

holdingföretag, finansiella institut eller företag som tillhan­

dahåller anknutna tjänster, inte på något sätt ska anses

innebära att de behöriga myndigheterna har någon skyldig­

het att utöva en tillsynsfunktion i förhållande till dessa

enskilda institut eller företag.”

23. Artikel 140 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Om ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföre­

tag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett hol­

dingföretag med blandad verksamhet kontrollerar ett

eller flera dotterföretag som är försäkringsföretag eller

andra företag som tillhandahåller investeringstjänster

som fordrar auktorisation, ska de behöriga myndighe­

terna och de myndigheter som bemyndigats att utöva

den offentliga tillsynen över försäkringsföretag eller över

andra företag som tillhandahåller investeringstjänster ha

ett nära samarbete. Utan att detta påverkar respektive

myndighets ansvar ska dessa myndigheter förse varandra

med alla uppgifter som är ägnade att underlätta deras

uppgift och tillåta tillsyn över verksamheten och den

finansiella ställningen i de företag över vilka de utövar

tillsyn.”

b) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. De behöriga myndigheter som har ansvar för

gruppbaserad tillsyn ska upprätta förteckningar över så­

dana finansiella holdingföretag eller blandade finansiella

holdingföretag som avses i artikel 71.2. Dessa förteck­

ningar ska överlämnas till de behöriga myndigheterna i

andra medlemsstater, till EBA och till kommissionen.”

24. Artiklarna 141 och 142 ska ersättas med följande:

”Artikel 141

Om de behöriga myndigheterna i en medlemsstat vid till­

lämpning av detta direktiv i ett särskilt fall önskar kon-

trollera uppgifter om ett kreditinstitut, ett finansiellt hol­

dingföretag, ett finansiellt institut, ett företag som tillhan­

dahåller anknutna tjänster, ett holdingföretag med blandad

verksamhet, ett blandat finansiellt holdingföretag, ett dot­

terföretag som avses i artikel 137 eller ett dotterföretag

som avses i artikel 127.3 och institutet eller företaget är

beläget i en annan medlemsstat, ska de hos de behöriga

myndigheterna i den andra medlemsstaten begära att sådan

kontroll företas. De myndigheter som erhållit en sådan

framställning ska inom ramen för sina befogenheter efter­

komma denna, antingen genom att själva utföra kontrollen

eller genom att tillåta att de myndigheter som begärt kon-

trollen utför den, eller genom att tillåta en revisor eller

expert att utföra den. Den behöriga myndighet som har

framställt begäran får delta i kontrollen, om den inte själv

utför den.

Artikel 142

Utan att detta påverkar tillämpningen av medlemsstaternas

straffrättsliga bestämmelser ska medlemsstaterna se till att

sanktioner eller andra åtgärder, som syftar till att stoppa

konstaterade överträdelser eller avlägsna orsakerna till så­

dana överträdelser, kan vidtas mot finansiella holdingföre­

tag, blandade finansiella holdingföretag och holdingföretag

med blandad verksamhet eller mot deras ansvariga ledning

för överträdelser av lagar eller andra författningar som an­

tagits för genomförandet av artiklarna 124–141 och denna

artikel. De behöriga myndigheterna ska ha ett nära sam­

arbete för att säkerställa att dessa sanktioner och andra

åtgärder leder till önskat resultat, särskilt när den centrala

förvaltningen eller den centrala ledningen i ett finansiellt

holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller

ett holdingföretag med blandad verksamhet inte är placerad

i samma medlemsstat som företagets säte.”

25. Artikel 143 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Om ett kreditinstitut, vars moderföretag är ett

kreditinstitut eller ett finansiellt holdingföretag eller ett

blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i

tredjeland, inte är föremål för gruppbaserad tillsyn enligt

artiklarna 125 och 126, ska de behöriga myndigheterna

kontrollera huruvida kreditinstitutet är föremål för

gruppbaserad tillsyn av en behörig myndighet i tredje­

land, vilken är likvärdig med den som styrs av de prin­

ciper som anges i detta direktiv.

Kontrollen ska utföras av den behöriga myndighet som

skulle ha ansvaret för gruppbaserad tillsyn om punkt 3

hade varit tillämplig, på begäran av moderföretaget eller

av någon av de reglerade enheter som auktoriserats i

unionen eller på eget initiativ. Den behöriga myndighe­

ten ska samråda med de andra berörda behöriga myn­

digheterna.”

SV

L 326/130

Europeiska unionens officiella tidning

8.12.2011

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

97

b) I punkt 3 ska tredje stycket ersättas med följande:

”De behöriga myndigheterna kan särskilt kräva att det

inrättas ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat

finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom unio­

nen och tillämpa bestämmelserna om gruppbaserad till­

syn på det finansiella holdingföretagets eller det blan­

dade finansiella holdingföretagets ställning på grupp­

nivå.”

26. Följande artikel ska införas:

”Artikel 146a

Medlemsstaterna ska kräva att kreditinstitut årligen offent­

liggör på bankgruppsnivå, i fullständig form eller genom

hänvisning till likvärdiga uppgifter, en beskrivning av sin

juridiska struktur samt styr- och organisationsstruktur.”

27. Bilaga X ska ändras i enlighet med bilaga III till detta

direktiv.

Artikel 4

Ändringar av direktiv 2009/138/EG

Direktiv 2009/138/EG ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 212.1 f och 212.1 g ska ersättas med följande:

”f) försäkringsholdingbolag: ett moderföretag som inte är ett

blandat finansiellt holdingföretag, vars huvudsakliga

verksamhet består i att förvärva och ha ägarintresse i

dotterföretag, vilka enbart eller huvudsakligen är för­

säkrings- eller återförsäkringsföretag, eller försäkrings-

eller återförsäkringsföretag i tredjeland, där minst ett av

dotterföretagen är ett försäkrings- eller återförsäkrings­

företag.

g) försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet: ett annat

moderföretag än ett försäkringsföretag, ett försäkrings­

företag i tredjeland, ett återförsäkringsföretag, ett åter­

försäkringsföretag i tredjeland, ett försäkringsholding­

företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som

har minst ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag

bland sina dotterföretag.

h) blandat finansiellt holdingföretag: ett blandat finansiellt

holdingföretag i den mening som avses i artikel 2.15

i direktiv 2002/87/EG.”

2. Artikel 213. 2 och 213.3 ska ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna ska se till att tillsyn på gruppnivå

tillämpas på följande:

a) Försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägar­

intresse i åtminstone ett försäkringsföretag, återförsäk­

ringsföretag, försäkringsföretag i tredjeland eller återför­

säkringsföretag i tredjeland enligt artiklarna 218–258.

b) Försäkrings- eller återförsäkringsföretag vilkas moderfö­

retag är ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat

finansiellt holdingföretag med säte inom unionen enligt

artiklarna 218–258.

c) Försäkrings- eller återförsäkringsföretag vilkas moderfö­

retag är ett försäkringsholdingbolag eller ett blandat

finansiellt holdingföretag med säte i ett tredjeland eller

ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland

enligt artiklarna 260–263.

d) Försäkrings- eller återförsäkringsföretag vilkas moderfö­

retag är ett försäkringsholdingföretag med blandad

verksamhet enligt artikel 265.

3. I de fall som avses i punkterna 2 a och b får grupp­

tillsynsmyndigheten, om försäkrings- eller återförsäkrings­

företaget med ägarintresse eller försäkringsholdingföretaget

eller det blandade finansiella holdingföretaget med säte

inom unionen antingen är anknutet till eller själv är en

reglerad enhet eller ett blandat finansiellt holdingföretag

som är underkastat extra tillsyn enligt artikel 5.2 i direktiv

2002/87/EG, efter samråd med övriga berörda tillsyns­

myndigheter, besluta att tillsyn över riskkoncentrationer

som avses i 244 i det här direktivet eller över transaktioner

inom en grupp som avses i 245 i det här direktivet eller

båda dessa former av tillsyn inte ska utövas på nivån för

det försäkrings- eller återförsäkringsföretaget eller försäk­

ringsholdingföretaget eller det blandade finansiella holding­

företaget med ägarintresse.

4. Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av

likvärdiga bestämmelser i både detta direktiv och i direktiv

2002/87/EG, särskilt med avseende på tillsyn på grundval

av riskbedömning, får grupptillsynsmyndigheten efter sam­

råd med övriga berörda tillsynsmyndigheter besluta att

endast tillämpa de tillämpliga bestämmelserna i direktiv

2002/87/EG på det blandade finansiella holdingföretaget.

5. Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av

likvärdiga bestämmelser i både detta direktiv och i direktiv

2006/48/EG, särskilt med avseende på tillsyn på grundval

av riskbedömning, får grupptillsynsmyndigheten, i sam­

förstånd med den samordnande tillsynsmyndigheten i

bank- eller värdepapperssektorn, besluta att endast tillämpa

de tillämpliga bestämmelserna i direktivet för den mest

betydande sektorn i enlighet med artikel 3.2 i direktiv

2002/87/EG.

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/131

98

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

6. Grupptillsynsmyndigheten ska underrätta Europeiska

tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), inrät­

tad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 1093/2010 (*) (EBA), och den europeiska tillsynsmyn­

digheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyn­

digheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) nr 1094/2010 (**) (Eiopa), om de beslut

som fattas inom ramen för punkterna 4 och 5. EBA, Eiopa

och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepap­

pers- och marknadsmyndigheten), inrättad genom Europa­

parlamentets och rådets förordning (EU)

nr 1095/2010 (***) (Esma), ska genom de europeiska till­

synsmyndigheternas gemensamma kommitté (den gemen­

samma kommittén) utarbeta riktlinjer som syftar till har­

monisering av tillsynspraxisen och ska utarbeta förslag till

tekniska standarder för tillsyn, vilka ska överlämnas till

kommissionen inom tre år efter det att dessa riktlinjer

antagits.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de förslag

till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket

i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU)

nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 och i för­

ordning (EU) nr 1095/2010.

___________

(*) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.

(**) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48.

(***) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.”

3. Artikel 214.1 ska ersättas med följande:

”1. Att grupptillsyn utövas i enlighet med artikel 213

ska inte innebära något krav på tillsynsmyndigheterna att

utföra en tillsynsuppgift i fråga om det enskilda försäk­

rings- eller återförsäkringsföretaget i tredjeland, försäk­

ringsholdingföretaget, det blandade finansiella holdingföre­

taget eller försäkringsholdingföretaget med blandad verk­

samhet, utan att detta ska påverka tillämpningen av

artikel 257 såvitt gäller försäkringsholdingföretag eller

blandade finansiella holdingföretag.”

4. Artikel 215.1 och 215.2 ska ersättas med följande:

”1. Om det försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller

försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella hol­

dingföretag med ägarintresse som avses i artikel 213.2 a

och 213.2 b är ett dotterföretag till ett annat försäkrings-

eller återförsäkringsföretag eller till ett annat försäkrings­

holdingföretag eller till ett annat blandat finansiellt hol­

dingföretag som har sitt huvudkontor inom unionen ska

artiklarna 218–258 tillämpas endast på nivån för moder­

försäkrings- eller moderåterförsäkringsföretag eller försäk­

ringsholdingföretag eller blandade finansiella holdingföre­

tag som har det yttersta ägarintresset och säte inom unio­

nen.

2. Om det försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller

försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella hol­

dingföretag som är det moderföretag med säte inom unio­

nen som har det yttersta ägarintresset och som avses i

punkt 1 är dotterföretag till ett företag som är underkastat

extra tillsyn i enlighet med artikel 5.2 i direktiv

2002/87/EG får grupptillsynsmyndigheten, efter samråd

med övriga berörda tillsynsmyndigheter, besluta att tillsyn

över riskkoncentrationer som avses i artikel 244 eller till­

syn över transaktioner inom en grupp som avses i

artikel 245 eller över båda dessa former av tillsyn inte

ska utövas på nivån för det moderföretag eller bolag

som har det yttersta ägarintresset.”

5. Artikel 216.1 ska ersättas med följande:

”1. Om det försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller

försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella hol­

dingföretag med ägarintresse och med säte inom unionen

som avses i artikel 213.2 a och b inte har säte i samma

medlemsstat som det moderföretag med det yttersta ägar­

intresset på unionsnivå som avses i artikel 215 får med­

lemsstaterna tillåta sina tillsynsmyndigheter att, efter sam­

råd med grupptillsynsmyndigheten och detta moderföretag

på unionsnivå, låta grupptillsynen avse det försäkrings-

eller återförsäkringsföretag, försäkringsholdingföretag eller

blandade finansiella holdingföretag som är moderföretag

och som har det yttersta ägarintresset på nationell nivå.”

6. Artikel 219 ska ersättas med följande:

”Artikel 219

Återkommande beräkningar

1. Grupptillsynsmyndigheten ska se till att de beräk­

ningar som avses i artikel 218.2 och 218.3 utförs minst

en gång per år, av försäkringsföretaget eller återförsäk­

ringsföretaget, försäkringsholdingföretaget eller det blan­

dade finansiella holdingföretaget med ägarintresse.

Relevanta data för beräkningen och beräkningens resultat

ska lämnas till grupptillsynsmyndigheten av försäkrings-

eller återförsäkringsföretaget med ägarintresse eller, om

det ledande företaget inte är ett försäkrings- eller återför­

säkringsföretag, av försäkringsholdingföretaget eller det

blandade finansiella holdingföretaget eller av det företag i

gruppen som grupptillsynsmyndigheten utsett efter samråd

med övriga berörda tillsynsmyndigheter och med gruppen

själv.

2. Försäkringsföretaget, återförsäkringsföretaget, försäk­

ringsholdingföretaget och det blandade finansiella holding­

företaget ska fortlöpande övervaka solvenskapitalkravet för

gruppen. Om gruppens riskprofil avviker väsentligt från de

antaganden som låg till grund för det senast rapporterade

solvenskapitalkravet på gruppnivå ska en förnyad beräk­

ning av detta krav göras utan dröjsmål och rapporteras till

grupptillsynsmyndigheten.

SV

L 326/132

Europeiska unionens officiella tidning

8.12.2011

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

99

Om det finns grundad anledning att anta att gruppens

riskprofil förändrats väsentligt sedan dagen för den senaste

rapporteringen av solvenskapitalkravet på gruppnivå får

grupptillsynsmyndigheten kräva en förnyad beräkning av

solvenskapitalkravet på gruppnivå.”

7. Artikel 226 ska ersättas med följande:

”Artikel 226

Mellanliggande försäkringsholdingföretag

1. Vid beräkning av solvens på gruppnivå för ett för­

säkrings- eller återförsäkringsföretag som har ett ägar­

intresse i ett anknutet försäkringsföretag, ett anknutet åter­

försäkringsföretag eller ett försäkrings- eller återförsäk­

ringsföretag i tredjeland genom ett försäkringsholdingföre­

tag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska ett sådant

försäkringsholdingföretags eller blandat finansiellt holding­

företags ställning beaktas.

Endast vid denna beräkning ska det mellanliggande försäk­

ringsholdingföretaget eller mellanliggande blandade finan­

siella holdingföretaget betraktas som om det vore ett för­

säkrings- eller återförsäkringsföretag som omfattas av be­

stämmelserna om solvenskapitalkrav i avdelning I kapitel

VI avsnitt 4 underavsnitten 1, 2 och 3 och av samma

villkor för att poster i kapitalbasen ska få medräknas för

solvenskapitalkravet som fastställs genom avdelning I ka­

pitel VI avsnitt 3 underavsnitten 1, 2 och 3.

2.

I de fall då ett mellanliggande försäkringsholdingföre­

tag eller mellanliggande blandat finansiellt holdingföretag

innehar efterställda skulder eller andra poster i kapitalba­

sen för vilka begränsningar gäller enligt artikel 98 ska

dessa poster godkännas upp till de belopp som beräknats

med tillämpning av de gränsvärden som anges i artikel 98

för summan av de utestående posterna på gruppnivå jäm­

förd med solvenskapitalkravet på gruppnivå.

Poster i kapitalbasen i ett mellanliggande försäkringshol­

dingbolag eller mellanliggande blandat finansiellt holding­

företag, för vilka tillsynsmyndighetens förhandsgodkän­

nande skulle krävas enligt artikel 90 om de innehades av

ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, får ingå i be­

räkningen av solvensen på gruppnivå endast om de veder­

börligen har godkänts av grupptillsynsmyndigheten.”

8. I artikel 231.1 ska första stycket ersättas med följande:

”1. Om en ansökan om tillstånd att beräkna det sam­

manställda solvenskapitalkravet på gruppnivå och solven­

skapitalkraven för försäkrings- och återförsäkringsföretagen

i gruppen med en intern modell inlämnas av ett försäk­

rings- eller återförsäkringsföretag och dess anknutna före­

tag, eller gemensamt av företag som är anknutna till ett

försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt hol­

dingföretag, ska de berörda tillsynsmyndigheterna sam­

arbeta vid beslutet om huruvida ett sådant tillstånd ska

beviljas och om eventuella särskilda villkor för tillståndet.”

9. Artikel 233.5 ska ersättas med följande:

”5. Om en ansökan om tillstånd att beräkna solvenska­

pitalkraven för försäkrings- och återförsäkringsföretagen i

en grupp med en intern modell inlämnas av ett försäk­

rings- eller återförsäkringsföretag och dess anknutna före­

tag, eller gemensamt av företag som är anknutna till ett

försäkringsholdingbolag eller blandat finansiellt holding­

företag, ska artikel 231 gälla i tillämpliga delar.”

10. Rubriken till avdelning III kapitel II avsnitt I underavsnitt 5

ska ersättas med följande:

”Tillsyn över solvens på gruppnivå för försäkrings- och

återförsäkringsföretag som är dotterföretag till ett

försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt

holdingföretag”.

11. Artikel 235 ska ersättas med följande:

”Artikel 235

Solvens på gruppnivå för ett försäkringsholding-

företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag

1. När försäkrings- och återförsäkringsföretag är dotter­

företag till ett försäkringsholdingföretag eller till ett blandat

finansiellt holdingföretag ska grupptillsynsmyndigheten sä­

kerställa att gruppens solvens beräknas på försäkringshol­

dingföretagsnivå eller på nivån för det blandade finansiella

holdingföretaget med tillämpning av artiklarna 220.2–233.

2. Vid denna beräkning ska moderföretaget behandlas

som om det vore ett försäkrings- eller återförsäkringsföre­

tag som omfattas av bestämmelserna om solvenskapital­

krav i avdelning I kapitel VI avsnitt 4 underavsnitten 1, 2

och 3 och av samma villkor för att poster i kapitalbasen

ska få medräknas för att täcka detta krav som de som

fastställs genom avdelning I kapitel VI avsnitt 3 under­

avsnitten 1, 2 och 3.”

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/133

100

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

12. Artikel 243 ska ersättas med följande:

”Artikel 243

Dotterföretag till ett försäkringsholdingföretag och till

ett blandat finansiellt holdingföretag

Artiklarna 236–242 ska gälla i tillämpliga delar för försäk­

rings- och återförsäkringsföretag som är dotterföretag till

ett försäkringsholdingföretag eller till ett blandat finansiellt

holdingföretag.”

13. Artikel 244.2 ska ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna ska kräva att försäkrings- och åter­

försäkringsföretag eller försäkringsholdingbolag eller blan­

dade finansiella holdingföretag regelbundet, och minst en

gång per år, till grupptillsynsmyndigheten rapporterar varje

väsentlig riskkoncentration på gruppnivå, om inte

artikel 215.2 är tillämplig.

De nödvändiga uppgifterna ska lämnas till grupptillsyns­

myndigheten av det försäkrings- eller återförsäkringsföre­

tag som är det ledande företaget i gruppen eller, om det

ledande företaget inte är ett försäkrings- eller återförsäk­

ringsföretag, av försäkringsholdingbolaget, det blandade fi­

nansiella holdingföretaget eller av det försäkrings- eller

återförsäkringsföretag inom gruppen som grupptillsyns­

myndigheten utsett efter samråd med övriga berörda till­

synsmyndigheter och företagsgruppen.

Riskkoncentrationer i den mening som avses i första styc­

ket ska bli föremål för tillsynens granskningsprocess utförd

av grupptillsynsmyndigheten.”

14. Artikel 245.2 ska ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna ska kräva att försäkrings- och åter­

försäkringsföretag, försäkringsholdingbolag och blandade

finansiella holdingföretag regelbundet, och minst en gång

per år, till grupptillsynsmyndigheten rapporterar alla bety­

dande interna transaktioner som försäkrings- och återför­

säkringsföretag gjort inom en grupp, inklusive de som

gjorts med fysiska personer som har en nära koppling

till något företag inom gruppen, såvida inte artikel 215.2

är tillämplig.

Medlemsstaterna ska dessutom kräva att mycket betydande

transaktioner inom en grupp rapporteras snarast möjligt.

De nödvändiga uppgifterna ska lämnas till grupptillsyns­

myndigheten av det försäkrings- eller återförsäkringsföre­

tag som är det ledande företaget i gruppen eller, om det

ledande företaget inte är ett försäkrings- eller återförsäk­

ringsföretag, av försäkringsholdingbolaget, det blandade fi­

nansiella holdingföretaget eller det försäkrings- eller åter­

försäkringsföretag inom gruppen som grupptillsynsmyn­

digheten utser efter samråd med övriga berörda tillsyns­

myndigheter och företagsgruppen.

Transaktioner inom grupper ska bli föremål för tillsynens

granskningsprocess utförd av grupptillsynsmyndigheten.”

15. I artikel 246.4 ska första, andra och tredje styckena ersät­

tas med följande:

”4.

Medlemsstaterna ska kräva att försäkrings- eller åter­

försäkringsföretaget med ägarintresse, försäkringsholding­

företaget eller det blandade finansiella holdingföretaget

på gruppnivå genomför den bedömning som krävs enligt

artikel 45. Grupptillsynsmyndigheten ska i enlighet med

kapitel III genomföra tillsynens granskningsprocess beträf­

fande den egna risk- och solvensbedömningen på grupp­

nivå.

Om solvensberäkningen på gruppnivå görs i enlighet med

metod 1 som avses i artikel 230 ska försäkrings- eller

återförsäkringsföretaget med ägarintresse eller försäkrings­

holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföre­

taget visa för grupptillsynsmyndigheten att man verkligen

förstår skillnaden mellan summan av solvenskapitalkraven

för alla anknutna försäkrings- eller återförsäkringsföretag

inom gruppen och det sammanställda solvenskapitalkravet

för gruppen.

Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget med ägarintresse,

försäkringsholdingföretaget eller det blandade finansiella

holdingföretaget får, om grupptillsynsmyndigheten god­

känner detta, företa bedömningar som krävs enligt

artikel 45 samtidigt på gruppnivå och på nivån för ett

dotterföretag inom gruppen och ta fram en enda handling

som omfattar samtliga bedömningar.”

16. Artikel 247.2 b ska ersättas med följande:

”b) Om det ledande företaget i en grupp inte är ett för­

säkrings- eller återförsäkringsföretag, av följande till­

synsmyndighet:

i) Om moderföretaget till ett försäkrings- eller åter­

försäkringsföretag är ett försäkringsholdingföretag

eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska den

tillsynsmyndighet utses som auktoriserat det för­

säkrings- eller återförsäkringsföretaget.

SV

L 326/134

Europeiska unionens officiella tidning

8.12.2011

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

101

ii) Om mer än ett försäkrings- eller återförsäkrings­

företag med säte i unionen är dotterföretag till

samma försäkringsholdingföretag eller blandade

finansiella holdingföretag och ett av dessa företag

har auktoriserats i den medlemsstat där försäk­

ringsholdingföretaget eller det blandade finansiella

holdingföretaget har sitt säte, ska tillsynsmyndig­

heten för det försäkrings- eller återförsäkringsföre­

tag som auktoriserats utses.

iii) Om gruppen har mer än ett ledande företag som

är försäkringsholdingbolag eller blandat finansiellt

holdingföretag, dessa företag har sina säten i

skilda medlemsstater och det i båda dessa stater

finns ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag,

ska tillsynsmyndigheten för det av dessa försäk­

rings- eller återförsäkringsföretag som har den

största totala balansomslutningen utses.

iv) Om mer än ett försäkrings- eller återförsäkrings­

företag med säte i unionen är dotterföretag till

samma försäkringsholdingföretag eller blandade

finansiella holdingföretag och inget av dessa före­

tag har auktoriserats i den medlemsstat där för­

säkringsholdingföretaget eller det blandade finan­

siella holdingföretaget har sitt säte, ska tillsyns­

myndigheten för det försäkrings- eller återförsäk­

ringsföretag som har den största balansomslut­

ningen utses.

v) Om inget av företagen har ett moderföretag som

ingår i samma grupp, och i sådana fall som inte

avses i leden i–iv ska den tillsynsmyndighet som

auktoriserat det försäkrings- eller återförsäkrings­

företag som har den största totala balansomslut­

ningen utses.”

17. I artikel 249.1 ska följande stycke läggas till:

”Grupptillsynsmyndigheten ska till de berörda tillsynsmyn­

digheterna och Eiopa lämna alla uppgifter beträffande

gruppen i enlighet med artikel 19, artikel 51.1 och

artikel 254.2, särskilt vad gäller gruppens juridiska struktur

och dess styr- och organisationsstruktur.”

18. Artikel 256.1 och 256.2 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska kräva att försäkrings- och åter­

försäkringsföretag med ägarintresse eller försäkringshol­

dingföretag eller blandade finansiella holdingföretag årligen

offentliggör en rapport om solvens och finansiell ställning

på gruppnivå. Artiklarna 51, 53, 54 och 55 ska gälla i

tillämpliga delar.

2. Ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägar­

intresse eller ett försäkringsholdingföretag eller blandat fi­

nansiellt holdingföretag får, om grupptillsynsmyndigheten

godkänner detta, lämna en enda rapport om solvens och

finansiell ställning som ska innehålla följande:

a) De uppgifter på gruppnivå som ska offentliggöras i

enlighet med punkt 1.

b) De uppgifter beträffande dotterföretag inom gruppen

som ska vara identifierbara per företag och måste of­

fentliggöras i enlighet med artiklarna 51, 53, 54

och 55.

Innan grupptillsynsmyndigheten ger sitt godkännande en­

ligt första stycket ska denna rådfråga medlemmarna i till­

synskollegiet och vederbörligen beakta deras synpunkter

och reservationer.”

19. Artikel 257 ska ersättas med följande:

”Artikel 257

Förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan i

försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella

holdingföretag

Medlemsstaterna ska kräva att alla som i praktiken leder

verksamheten i ett försäkringsholdingföretag eller blandat

finansiellt holdingföretag är lämpade att utföra sina upp­

drag.

Artikel 42 ska gälla i tillämpliga delar.”

20. Artikel 258.1 och 258.2 ska ersättas med följande:

”1. Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i en

grupp inte följer kraven i artiklarna 218–246, eller om

kraven är uppfyllda men solvensen ändå kan vara äventy­

rad eller om transaktioner inom gruppen eller riskkoncent­

rationer hotar försäkrings- eller återförsäkringsföretagets

finansiella ställning, ska följande myndigheter kräva nöd­

vändiga åtgärder för att snarast möjligt rätta till situatio­

nen:

a) Grupptillsynsmyndigheten i fråga om försäkringshol­

dingföretag och blandade finansiella holdingföretag.

b) Tillsynsmyndigheterna i fråga om försäkrings- och åter­

försäkringsföretag.

Om grupptillsynsmyndigheten, i det fall som avses i led a i

första stycket, inte är en av tillsynsmyndigheterna i den

medlemsstat där försäkringsholdingföretaget eller det blan­

dade finansiella holdingföretaget har sitt säte, ska grupp­

tillsynsmyndigheten underrätta dessa tillsynsmyndigheter

om vad den kommit fram till i syfte att göra det möjligt

för dem att vidta nödvändiga åtgärder.

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/135

102

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

Om grupptillsynsmyndigheten, i det fall som avses i led b i

första stycket, inte är en av tillsynsmyndigheterna i den

medlemsstat där försäkrings- eller återförsäkringsföretaget

har sitt säte, ska grupptillsynsmyndigheten underrätta

dessa tillsynsmyndigheter om vad den kommit fram till i

syfte att göra det möjligt för dem att vidta nödvändiga

åtgärder.

Utan att det påverkar punkt 2 ska medlemsstaterna fast­

ställa vilka åtgärder som deras tillsynsmyndigheter får vidta

i fråga om försäkringsholdingföretag eller blandade finan­

siella holdingföretag.

De berörda tillsynsmyndigheterna, däribland grupptillsyns­

myndigheten, ska när så är lämpligt samordna sina åtgär­

der.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av deras straff­

rättsliga bestämmelser ska medlemsstaterna se till att sank­

tioner eller andra åtgärder kan åläggas försäkringsholding­

företag eller blandade finansiella holdingföretag eller per­

soner som i praktiken leder dessa bolag, om de överträder

lagar och andra författningar som antagits för att genom­

föra denna avdelning. Tillsynsmyndigheterna ska ha ett

nära samarbete för att säkerställa att sådana sanktioner

eller åtgärder är effektiva, särskilt när den centrala förvalt­

ningen eller det huvudsakliga etableringsstället för ett för­

säkringsholdingbolag eller blandat finansiellt holdingföre­

tag inte finns i samma medlemsstat som dess säte.”

(21) Artikel 262 ska ersättas med följande:

”Artikel 262

Moderföretag med säte i ett tredjeland: om

likvärdighet inte föreligger

1.

Om den tillsyn som utförs i enlighet med artikel 260

fastställer att ingen likvärdig tillsyn föreligger, ska med­

lemsstaterna på försäkrings- och återförsäkringsföretagen

tillämpa antingen artiklarna 218–258, i tillämpliga delar

och med undantag av artiklarna 236–243, eller någon

annan metod enligt punkt 2 i den här artikeln.

De allmänna principer och metoder som anges i artiklarna

218–258 ska tillämpas på nivån för försäkringsholding­

företaget, det blandade finansiella holdingföretaget, försäk­

ringsföretaget i tredjeland eller återförsäkringsföretaget i

tredjeland.

Endast vid beräkningen av solvens på gruppnivå ska mo­

derföretaget behandlas som om det vore ett försäkrings-

eller återförsäkringsföretag som omfattas av samma villkor

för att poster i kapitalbasen ska få medräknas för att täcka

solvenskapitalkravet som de som fastställs genom avdel­

ning I kapitel VI avsnitt 3 underavsnitten 1, 2 och 3

och något av följande:

a) Ett solvenskapitalkrav som fastställts i enlighet med

principerna i artikel 226 om företaget är ett försäk­

ringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföre­

tag.

b) Ett solvenskapitalkrav som fastställts i enlighet med

principerna i artikel 227 om företaget är ett försäk­

ringsföretag i tredjeland eller ett återförsäkringsföretag

i tredjeland.

2. Medlemsstaterna ska tillåta att deras tillsynsmyndig­

heter tillämpar andra metoder som säkerställer en tillfreds­

ställande tillsyn över försäkrings- och återförsäkringsföre­

tagen i en grupp. Dessa metoder ska ha godkänts av

grupptillsynsmyndigheten efter samråd med övriga berörda

tillsynsmyndigheter.

Tillsynsmyndigheterna får särskilt kräva att ett försäkrings­

holdingbolag eller blandat finansiellt holdingföretag med

säte inom unionen ska etableras och tillämpa denna av­

delning på försäkrings- och återförsäkringsföretagen i den

grupp som leds av det försäkringsholdingföretaget eller

blandade finansiella holdingföretaget.

De valda metoderna ska göra det möjligt att uppnå de mål

för grupptillsynen som anges i denna avdelning samt an­

mälas till övriga berörda tillsynsmyndigheter och kommis­

sionen.”

22. I artikel 263 ska första och andra styckena ersättas med

följande:

”Om det moderföretag som avses i artikel 260 i sin tur är

ett dotterföretag till ett försäkringsholdingbolag eller blan­

dat finansiellt holdingföretag med säte i ett tredjeland eller

till ett försäkringsföretag i tredjeland eller återförsäkrings­

företag i tredjeland, ska medlemsstaterna endast tillämpa

den kontroll som föreskrivs i artikel 260 endast på nivån

för det moderföretag som har det yttersta ägarintresset och

som är ett försäkringsholdingbolag i tredjeland, ett blandat

finansiellt holdingföretag i tredjeland, ett försäkringsföretag

i tredjeland eller ett återförsäkringsföretag i tredjeland.

Tillsynsmyndigheterna får dock, om likvärdig tillsyn enligt

artikel 260 saknas, besluta att utföra en ny kontroll på en

lägre nivå där det finns ett moderföretag till försäkrings-

eller återförsäkringsföretag, oavsett om det är på nivån för

ett försäkringsholdingföretag i tredjeland, ett blandat finan­

siellt holdingföretag i tredjeland, ett försäkringsföretag i

tredjeland eller ett återförsäkringsföretag i tredjeland.”

SV

L 326/136

Europeiska unionens officiella tidning

8.12.2011

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

103

Artikel 5

Översyn

Kommissionen ska göra en fullständig översyn av direktiv

2002/87/EG, inbegripet delegerade akter och genomförandeak­

ter som antagits i anslutning till detta. Efter denna översyn och

senast den 31 december 2012 ska kommissionen översända en

rapport till Europaparlamentet och rådet som särskilt tar upp

det direktivets tillämpningsområde, inbegripet huruvida detta

ska utvidgas genom en översyn av artikel 3, liksom tillämp­

ningen av det direktivet på icke-reglerade enheter, särskilt spe­

cialföretag. Rapporten ska också omfatta kriterierna för att iden­

tifiera finansiella konglomerat som ägs av större icke-finansiella

grupper vars totala verksamhet i banksektorn, försäkringssek­

torn och värdepapperssektorn är av betydande relevans på

den inre marknaden för finansiella tjänster.

Kommissionen ska också överväga huruvida ESA-myndighe­

terna, genom den gemensamma kommittén, bör utfärda riktlin­

jer för bedömningen av denna betydande relevans.

Rapporten bör samtidigt behandla systemviktiga finansiella kon­

glomerat, som på grund av sin storlek, inbördes sammankopp­

lingar och komplexitet blir särskilt sårbara, och som ska iden­

tifieras i analogi med de framväxande standarderna från FSB

(Financial Stability Board) och Baselkommittén för banktillsyn.

Rapporten ska också se över möjligheten att införa obligatoriska

stresstest. Rapporten ska vid behov åtföljas av lämpliga lagstift­

ningsförslag.

Artikel 6

Genomförande

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra för­

fattningar som är nödvändiga för att uppfylla artiklarna 1, 2

och 3 i detta direktiv senast den 10 juni 2013. De ska till

kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser

tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser

och detta direktiv.

2. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra för­

fattningar som är nödvändiga för att uppfylla artikel 4 i detta

direktiv senast den 10 juni 2013. De ska till kommissionen

genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans

med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta di­

rektiv.

3. Med avvikelse från punkt 1 ska medlemsstaterna senast

den 22 juli 2013 sätta i kraft de lagar och andra författningar

som är nödvändiga för att uppfylla artiklarna 2.23, 2.1 och 2 a

i detta direktiv, i den utsträckning de bestämmelserna ändrar

artiklarna 1, 2.4, 2.5a, 2.16 och 3.2 i direktiv 2002/87/EG

gällande förvaltare av alternativa investeringsfonder. De ska till

kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser

tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser

och detta direktiv.

4. När en medlemsstat antar de åtgärder som avses i denna

artikel ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller

åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare

föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlems­

stat själv utfärda.

5. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten

till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de

antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 7

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentlig-

gjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 8

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 16 november 2011.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

W. SZCZUKA

Ordförande

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/137

104

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

BILAGA I

Bilagorna I och II till direktiv 98/78/EG ska ändras på följande sätt:

A. Bilaga I ska ändras på följande sätt:

1. Punkt 2.1. ska ändras enligt följande:

a) Andra strecksatsen i fjärde stycket ska ersättas med följande:

”— om det är fråga om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är anknutet till ett försäkringsholding­

företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som har sitt säte i samma medlemsstat som försäkrings-

eller återförsäkringsföretaget, och både försäkringsholdingföretaget eller det blandade finansiella holding­

företaget och det anknutna försäkrings- eller återförsäkringsföretaget beaktas vid beräkningen.”

b) Femte stycket ska ersättas med följande:

”Medlemsstaterna får också avstå från att beräkna ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags jämkade solvens

om fråga är om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är anknutet antingen till ett annat försäkrings­

företag eller till ett annat återförsäkringsföretag eller till ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt

holdingföretag som har sitt säte i en annan medlemsstat, om de behöriga myndigheterna i de berörda medlems­

staterna har enats om att låta den behöriga myndigheten i denna andra medlemsstat utöva extra tillsyn.”

2. Avsnitt 2.2 ska ersättas med följande:

”2.2 Mellanliggande försäkringsholdingbolag och mellanliggande blandade finansiella holdingföretag

Vid beräkning av den jämkade solvensen för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som har ägarintresse

i ett anknutet försäkringsföretag, ett anknutet återförsäkringsföretag, ett försäkrings- eller återförsäkrings­

företag i ett tredjeland genom ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska det

mellanliggande försäkringsholdingföretagets eller det mellanliggande blandade finansiella holdingföretagets

ställning beaktas. Detta försäkringsholdingbolag eller blandade finansiella holdingföretag ska, dock endast

såvitt avser denna beräkning, vilken ska utföras enligt de allmänna principer och metoder som beskrivs i

denna bilaga, dels behandlas som om det var ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som var underkastat

ett solvenskrav med värdet noll, dels som om det var underkastat samma villkor som de som fastställs i

artikel 16 i direktiv 73/239/EEG, artikel 27 i direktiv 2002/83/EG eller artikel 36 i direktiv 2005/68/EG

såvitt avser vilka poster som får ingå i solvensmarginalen.”

B. Bilaga II ska ändras på följande sätt:

1. Rubriken ska ersättas med följande:

”EXTRA TILLSYN ÖVER FÖRSÄKRINGS- OCH ÅTERFÖRSÄKRINGSFÖRETAG SOM ÄR DOTTERFÖRETAG TILL

ETT FÖRSÄKRINGSHOLDINGFÖRETAG, ETT BLANDAT FINANSIELLT HOLDINGFÖRETAG ELLER ETT FÖRSÄK­

RINGS- ELLER ÅTERFÖRSÄKRINGSFÖRETAG I TREDJELAND”

2. Punkt 1 första stycket ska ersättas med följande:

”1. I fall då det är fråga om två eller flera sådana försäkringsföretag eller återförsäkringsföretag som avses i

artikel 2.2 och som är dotterföretag till ett försäkringsholdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag

eller ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland och som är etablerade i olika medlemsstater, ska de

behöriga myndigheterna se till att den metod som beskrivs i denna bilaga tillämpas på ett konsekvent sätt.”

SV

L 326/138

Europeiska unionens officiella tidning

8.12.2011

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

105

3. I punkt 2 ska andra och tredje strecksatserna och stycket efter tredje strecksatsen ersättas med följande:

”— om detta försäkrings- eller återförsäkringsföretag och ett eller flera andra försäkrings- eller återförsäkrings­

företag som är auktoriserade i samma medlemsstat har samma försäkringsholdingföretag, blandade finansiella

holdingföretag eller försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland som moderföretag, och försäkrings-

eller återförsäkringsföretaget beaktas vid den i denna bilaga föreskrivna beräkning som utförs för ett av dessa

andra företag,

— om detta försäkrings- eller återförsäkringsföretag och ett eller flera andra försäkrings- eller återförsäkrings­

företag som är auktoriserade i andra medlemsstater har samma försäkringsholdingföretag, blandade finansiella

holdingföretag eller försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland som moderföretag, och om det i

enlighet med artikel 4.2 har ingåtts en överenskommelse som ger en tillsynsmyndighet i en annan medlemsstat

i uppgift att utöva den extra tillsyn som avses i denna bilaga.

När ett försäkringsholdingbolag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett försäkrings- eller återförsäkrings­

företag i tredjeland har ett successivt ägarintresse i ett annat försäkringsholdingbolag, blandat finansiellt holding­

företag eller försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland får medlemsstaterna tillämpa de beräkningar som

avses i denna bilaga endast på nivån för det försäkringsholdingbolag, blandade finansiella holdingföretag eller

försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland som är det yttersta moderföretaget till försäkrings- eller åter­

försäkringsföretaget.”

4. Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. De behöriga myndigheterna ska säkerställa att beräkningar som motsvarar dem som beskrivs i bilaga I utförs i

fråga om försäkringsholdingföretag, blandade finansiella holdingföretag eller försäkrings- och återförsäkrings­

företag i ett tredjeland.

Denna motsvarighet ska bestå i tillämpning av de allmänna principer och de metoder som beskrivs i bilaga I i

fråga om försäkringsholdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag samt försäkrings- och återförsäk­

ringsföretag i tredjeland.

Moderföretaget ska, dock endast såvitt avser denna beräkning, behandlas som om det var fråga om ett

försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är underkastat

— ett solvenskrav med värdet noll när det är fråga om ett försäkringsholdingföretag, eller ett blandat

finansiellt holdingföretag,

— ett solvenskrav bestämt enligt principerna i avsnitt 2.3 i bilaga I när det är fråga om ett försäkrings- eller

återförsäkringsföretag i tredjeland,

— samma villkor som de som anges i artikel 16.1 i direktiv 73/239/EEG eller artikel 18 i direktiv

79/267/EEG i fråga om vilka poster som får ingå i solvensmarginalen.”

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/139

106

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

BILAGA II

I bilaga I till direktiv 2002/87/EG, under II ”Tekniska beräkningsmetoder”, ska metod 3 och metod 4 ersättas med

följande:

”Metod 3: ’Kombinerad metod’

Behöriga myndigheter kan tillåta att metod 1 och metod 2 kombineras.”

SV

L 326/140

Europeiska unionens officiella tidning

8.12.2011

Prop. 2012/13:160

Bilaga 1

107

BILAGA III

I direktiv 2006/48/EG ska punkt 30 i avsnitt 3 i del 3 i bilaga X ersättas med följande:

”30. Om ett moderkreditinstitut inom EU och dess dotterföretag eller dotterföretagen till ett finansiellt moderholding­

företag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU avser att tillämpa en internmätnings­

metod ska ansökan innehålla en beskrivning av den metod som används för att fördela operativt riskkapital på de

olika enheterna i gruppen.”

SV

8.12.2011 Europeiska

unionens officiella tidning L

326/141

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat

Härigenom föreskrivs1att 1 kap. 3 §, 2 kap.5 och 6 §§, 3 kap. 4 § samt 5 kap. 5 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §2

I denna lag betyder

1. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet är att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

2. behörig myndighet: Finansinspektionen eller någon annan myndighet inom EES som utövar tillsyn, individuellt eller på gruppnivå, över ett reglerat företag med huvudkontor inom EES,

3. blandat finansiellt holdingföretag: ett moderföretag som inte är ett reglerat företag och som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är ett reglerat företag med huvudkontor inom EES, och andra företag utgör ett finansiellt konglomerat,

4. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

5. finansiellt institut: ett företag som inte är ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller fondbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

a) förvärva aktier eller andelar,

b) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § samma lag, eller

c) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

6. finansiell sektor: ett eller flera av följande företag

a) kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag eller motsvarande utländska företag samt finansiella institut och

a) kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder eller motsvarande utländska

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU av den 16 november 2011 om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG vad gäller extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat (EUT L 326, 8.12.2011, s. 113, Celex 32011L0089). 2 Senaste lydelse 2012: 195.

anknutna företag (bank- och värdepapperssektorn),

företag samt finansiella institut och anknutna företag (bank- och värdepapperssektorn),

b) försäkringsföretag, utländska direktförsäkringsföretag, utländska återförsäkringsföretag och försäkringsholdingföretag (försäkringssektorn), och

b) försäkringsföretag eller motsvarande utländska företag och försäkringsholdingföretag (försäkringssektorn), och

c) blandade finansiella holdingföretag,

7. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder,

8. försäkringsföretag: ett försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller en försäkringsförening enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043),

9. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, ett utländskt direktförsäkringsföretag, ett utländskt återförsäkringsföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsbolag, utländska direktförsäkringsföretag eller utländska återförsäkringsföretag,

9. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, ett motsvarande utländskt företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag eller motsvarande utländska företag,

9a. Förvaltare av alternativa investeringsfonder: en svensk förvaltare av alternativa investeringsfonder i den mening som avses i artikel 4.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 3 .

10. institut: kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag,

10. institut: kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11. konglomeratdirektivet: Europaparlamentets och rådets

11. konglomeratdirektivet: Europaparlamentets och rådets

3 EUT L 174, 1.7.2011, s. 1 (Celex 32011L0061).

direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU,

direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG4, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU,

12. kreditinstitut: en bank eller ett kreditmarknadsföretag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse,

13. reglerat företag:

a) ett institut eller ett motsvarande utländskt företag, eller

b) ett försäkringsföretag eller ett utländskt direktförsäkringsföretag,

14. relevant behörig myndighet:

a) en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp, försäkringsgrupp eller en motsvarande utländsk grupp som ingår i ett finansiellt konglomerat,

13. reglerat företag:

a) ett institut eller ett motsvarande utländskt företag, eller

b) ett försäkringsföretag eller ett motsvarande utländskt företag.

14. relevant behörig myndighet:

a) en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp, försäkringsgrupp eller en motsvarande utländsk grupp som ingår i ett finansiellt konglomerat, även över det företag som är det överordnade moderföretaget i bank- och värdepapperssektorn respektive försäkringssektorn.

b) någon annan behörig myndighet än som avses i a som utsetts till samordnare för ett finansiellt konglomerat, eller

c) någon annan behörig myndighet som de myndigheter som avses i a och b kommer överens om är relevant,

15. samordnare: den behöriga myndighet som enligt 4 kap. ansvarar för tillsynen över ett finansiellt konglomerat,

16. sektorsbestämmelser: de bestämmelser i lag och andra författningar som gäller för den rörelse som drivs av institut och försäkringsföretag,

17. utländskt återförsäkringsföretag: ett företag som inte är ett försäkringsföretag eller ett utländskt direktförsäkringsföretag och vars huvudsakliga verksamhet är att försäkra risker som överlåts av försäkringsföretag, utländska direktförsäkringsföretag eller utländska återförsäkringsföretag, och

18. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden.

4 EUT L 35, 11.2.2003, s. 1 (Celex 32002L0087).

2 kap.

5 §

Vid beräkningar enligt 2–4 §§ skall inte företag som avses i 5 kap. 6 § första stycket tas med.

Vid beräkningar enligt 2–4 §§ ska företag som avses i 5 kap. 6 § första stycket undantas, om inte företaget har flyttat från ett land inom EES till tredje land för att undvika reglering.

Vid de beräkningar som anges i första stycket ska också undantas ägarintressen som ingår i den minsta av bank- och värdepapperssektorn eller försäkringssektorn och är av avgörande betydelse för om ett finansiellt konglomerat föreligger, men som tillsammans är av försumbar betydelse med hänsyn till syftet med den särskilda tillsynen över ett finansiellt konglomerat.

6 §

Vid tillämpning av 2 och 3 §§ skall intäktsstrukturen eller posterna utanför balansräkningen eller båda ersätta balansomslutningen eller användas tillsammans med den, om det finns särskilda skäl och de nämnda faktorerna bedöms vara av vikt för den särskilda tillsynen över ett finansiellt konglomerat.

Vid tillämpning av 2 och 3 §§ ska intäktsstrukturen, posterna utanför balansräkningen eller förvaltade tillgångar användas som enda beräkningsgrund eller i kombination för att ersätta balansomslutningen eller användas tillsammans med den, om det finns särskilda skäl och de nämnda faktorerna bedöms vara av vikt för den särskilda tillsynen över ett finansiellt konglomerat.

3 kap.

4 §

Om en grupps verksamhet i försäkringssektorn eller bank- och värdepapperssektorn är betydande enligt 2 kap. 4 §, men gruppen inte når upp till de gränsvärden som anges i 2 kap. 3 § och det inte är nödvändigt eller lämpligt att gruppen omfattas av bestämmelser om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, skall gruppen antingen

Om en grupps verksamhet i försäkringssektorn eller bank- och värdepapperssektorn är betydande enligt 2 kap. 4 §, men gruppen inte når upp till de gränsvärden som anges i 2 kap. 3 §, eller om gruppen når upp till dessa gränsvärden men verksamheten inte är betydande enligt 2 kap. 4 §, och det inte är nödvändigt eller lämpligt att gruppen omfattas av bestämmelser om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, ska gruppen antingen

1. undantas helt från denna lags tillämpning, eller

2. undantas från tillämpning av en eller flera av bestämmelserna i 5 kap. 7–9 och 11–14 §§.

5 kap.

5 §

I andra fall än som avses i 4 § skall Finansinspektionen, efter att ha hört övriga relevanta behöriga myndigheter och det finansiella konglomeratet, besluta vilken av följande metoder som skall användas för beräkning av kapitalbasen och kapitalkravet för det finansiella konglomeratet:

I andra fall än som avses i 4 § ska Finansinspektionen, efter att ha hört övriga relevanta behöriga myndigheter och det finansiella konglomeratet, besluta vilken av följande metoder som ska användas för beräkning av kapitalbasen och kapitalkravet för det finansiella konglomeratet:

1. sammanläggnings- och avräkningsmetoden,

2. konsolideringsmetoden,

2. konsolideringsmetoden, eller

3. kravavräkningsmetoden (metod 3 enligt bilaga I till konglomeratdirektivet), eller

4. en kombination av dessa metoder.

3. en kombination av dessa metoder.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2013.

2. Äldre bestämmelser tillämpas på rapporter som avser tiden före den 1 januari 2014.

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

dels att 1 kap. 3 och 4 §§, 4 kap. 8 §, 6 kap. 7 §, 7 a kap. 4 §, 9 kap. 1– 3, 6, 7 och 13 §§, 10 kap. 2, 3, 5, 6 a, 6 b, 6 d, 7 och 12 §§, 11 kap. 1 och 3 §§, 12 kap. 2 och 4 §§ samt rubriken närmast före 9 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 1 a § och 9 kap. 15 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 a § För sådana förvaltare av alternativa investeringsfonder som inte omfattas av 1 § andra stycket, tillämpas de bestämmelser om finansiella företagsgrupper i 9 och 10 kap. som gäller för ett fondbolag. För företaget tillämpas då kapitalkraven för sådana förvaltare i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

3 §2

I denna lag betyder

1. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

2. behörig myndighet: Finansinspektionen eller en annan myndighet inom EES som utövar tillsyn över institut, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländska företag,

2a. blandat finansiellt holdingföretag: ett företag som avses i 1 kap. 3 § 3 lagen ( 2006:531 ) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

2b. blandat finansiellt moder-

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU av den 16 november om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG vad gäller extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat (EUT L 326, 8.12.2011, s. 113, Celex 32011L0089). 2 Senaste lydelse 2011:772.

holdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag, som inte är dotterföretag till ett institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES eller till ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

2c. direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder: Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och EU nr 1095/2010,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. exponeringar: poster som redovisas som tillgång i balansräkningen, derivatavtal som redovisas som skulder eller åtaganden utanför balansräkningen,

5. finansiellt holdingföretag: ett finansiellt institut som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat och

5. finansiellt holdingföretag: ett finansiellt institut som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag och

a) som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag, och

b) vars dotterföretag uteslutande eller huvudsakligen utgörs av sådana företag som avses i a eller finansiella institut,

6. finansiellt institut: ett svenskt eller utländskt företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

a) förvärva eller inneha aktier eller andelar,

b) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § samma lag, eller

c) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

7. finansiellt instrument: ett avtal som ger upphov till en finansiell tillgång för en part samtidigt som en annan part får en finansiell skuld eller utfärdar ett egetkapitalinstrument,

8. finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag, som inte är dotterföretag till ett institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats

8. finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag, som inte är dotterföretag till ett institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats

inom EES eller till ett annat finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

inom EES eller till ett annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

8a. förvaltare av alternativa investeringsfonder: en förvaltare av alternativa investeringsfonder i den mening som avses i artikel 4.1 b direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

9. holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utländskt moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande utländskt företag, finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, men som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag,

9. holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utländskt moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande utländskt företag, finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, men som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag,

10. institut: kreditinstitut och värdepappersbolag, 11. kapitalkravsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU,

12. kreditinstitut: bank, kreditmarknadsföretag och Svenska skeppshypotekskassan,

13. kreditinstitutsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU,

13. kreditinstitutsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU,

14. medverkande institut: institut, annat än det institut som är originator, som upprättar och förvaltar ett tillgångsbaserat certifikatprogram eller någon annan värdepapperisering och som förvärvar exponeringar från tredje man,

15. moderinstitut inom EES: ett institut eller motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES och som

a) har ett institut, ett finansiellt institut eller ett motsvarande utländskt företag som dotterföretag eller som har ett ägarintresse i ett sådant företag, och

b) inte är dotterföretag till ett annat institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats

b) inte är dotterföretag till ett annat institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats

inom EES eller till ett finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

inom EES eller till ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

16. operativa risker: risker för förluster till följd av inte ändamålsenliga eller inte fungerande interna förfaranden eller system eller på grund av mänskliga fel eller yttre händelser, samt rättsliga risker,

17. originator: ett företag som

a) självt eller via anknutna företag, direkt eller indirekt, var part i det ursprungliga avtal som gav upphov till de förpliktelser eller potentiella förpliktelser för gäldenären, eller den potentiella gäldenären, som ligger till grund för den exponering som värdepapperiseras, eller

b) förvärvar tredje mans exponeringar, tar upp dem i sin balansräkning och därefter värdepapperiserar dem,

18. riskvikt: en procentsats som beskriver en risknivå hos en exponering,

19. värdepapperisering: en transaktion eller ett program varigenom den kreditrisk som är förenad med en exponering eller en grupp exponeringar delas upp i delar, och som har följande egenskaper:

a) betalningarna inom ramen för transaktionen eller programmet är beroende av utvecklingen av exponeringen eller gruppen av exponeringar, och

b) prioriteringen av delarna avgör hur förluster fördelas under den tid transaktionen eller programmet pågår,

20. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, och

21. återvärdepapperisering: en värdepapperisering i vilken den risk som är förenad med en underliggande grupp av exponeringar delas upp i delar och minst en av de underliggande exponeringarna är en värdepapperiseringsposition.

4 §

Ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet är moderföretag och en annan juridisk person är dotterföretag, om moderföretaget

Ett institut, ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet är moderföretag och en annan juridisk person är dotterföretag, om moderföretaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar,

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av bestämmelse i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av bestämmelse i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföretaget.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

4 kap.

8 §3

Tillstånd för ett institut att använda en internmetod skall ges om förutsättningarna i 9 § är uppfyllda och om

Tillstånd för ett institut att använda en internmetod ska ges om förutsättningarna i 9 § är uppfyllda och om

1. institutet har ett för ändamålet lämpligt utformat riskhanteringssystem för kreditrisker som uppfyller kraven i 6 kap.2 och 5 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse samt 8 kap.4 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

2. institutets riskklassificeringssystem är tillförlitligt och tillräckligt integrerat med institutets övriga verksamhet, och

3. institutet dokumenterar sitt riskklassificeringssystem och motiven för dess utformning.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterföretag eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag använder internmetoden enhetligt, får företagen i den omfattning som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 13 betraktas som en enhet vid bedömningen av om kraven i första stycket är uppfyllda.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterföretag, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag använder internmetoden enhetligt, får företagen i den omfattning som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 13 betraktas som en enhet vid bedömningen av om kraven i första stycket är uppfyllda.

3 Senaste lydelse 2007:570.

6 kap.

7 §4

Tillstånd att använda internmätningsmetoden skall ges, om

Tillstånd att använda internmätningsmetoden ska ges, om

1. institutet har ett för ändamålet lämpligt utformat riskhanteringssystem för operativa risker som uppfyller kraven i 1 kap.6 d och 6 h §§ lagen (1991:981) om värdepappersrörelse och 6 kap.2 och 5 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, och

2. institutets riskmätningssystem är tillförlitligt och tillräckligt integrerat med institutets övriga verksamhet.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterföretag eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag använder en internmätningsmetod enhetligt, får företagen i den omfattning som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 26 betraktas som en enhet vid bedömningen av om kraven i första stycket är uppfyllda.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterföretag eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag använder en internmätningsmetod enhetligt, får företagen i den omfattning som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 26 betraktas som en enhet vid bedömningen av om kraven i första stycket är uppfyllda.

7 a kap.

4 §5

När ett moderkreditinstitut inom EES eller ett finansiellt holdingföretag inom EES, eller ett dotterföretag till ett sådant institut eller företag, i egenskap av originator eller medverkande institut värdepapperiserar exponeringar från flera kreditinstitut eller finansiella institut som omfattas av gruppbaserad tillsyn får kravet i 1 § uppfyllas på gruppnivå, om de institut eller finansiella institut som gett upphov till de värdepapperiserade exponeringarna

När ett moderkreditinstitut inom EES, ett finansiellt holdingföretag inom EES, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett dotterföretag till ett sådant institut eller företag, i egenskap av originator eller medverkande institut värdepapperiserar exponeringar från flera kreditinstitut eller finansiella institut som omfattas av gruppbaserad tillsyn får kravet i 1 § uppfyllas på gruppnivå, om de institut eller finansiella institut som gett upphov till de värdepapperiserade exponeringarna

1. har åtagit sig att följa de krav som anges i 5 §, och

2. har lämnat den information som anges i 6 §.

4 Senaste lydelse 2007:570. 5 Senaste lydelse 2011:752.

9 kap.

1 §

En finansiell företagsgrupp består av

1. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de dotterföretag som är institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, eller

1. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de dotterföretag som är institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, eller

2. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget har ägarintresse i och som leds tillsammans med ett eller flera andra företag, om ägarnas ansvar är begränsat till den andel av kapitalet som dessa innehar, eller

2. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget har ägarintresse i och som leds tillsammans med ett eller flera andra företag, om ägarnas ansvar är begränsat till den andel av kapitalet som dessa innehar, eller

3. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning, eller

3. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning, eller

4. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och dotterföretag enligt 1 samt företag som det finns ägarintresse i enligt 2 eller gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med enligt 3.

4. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och dotterföretag enligt 1 samt företag som det finns ägarintresse i enligt 2 eller gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med enligt 3.

När en finansiell företagsgrupp finns enligt första stycket, skall även ett anknutet företag som är dotterföretag eller som det finns ägarintresse i anses ingå i gruppen.

När en finansiell företagsgrupp finns enligt första stycket, ska även ett anknutet företag som är dotterföretag eller som det finns ägarintresse i anses ingå i gruppen.

2 §6

Om det framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 40, ska bestämmelserna om finansiella företagsgrupper gälla även för

1. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det finns andra ägarintressen i än sådana som anges i 1 § första stycket 2,

1. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det finns andra ägarintressen i än sådana som anges i 1 § första stycket 2,

2. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget har andra former av kapitalbindningar till, eller

2. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretagen har andra former av kapitalbindningar till, eller

3. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget utövar ett väsentligt inflytande över.

3. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretagen utövar ett väsentligt inflytande över.

Om bestämmelserna om finansiella företagsgrupper ska gälla för företag som avses i första stycket, ska även ett anknutet företag som är dotterföretag eller som det finns ägarintresse i anses ingå i gruppen.

3 §

För en finansiell företagsgrupp skall ansvaret för att de gruppbaserade kraven uppfylls åligga det institut

För en finansiell företagsgrupp ska ansvaret för att de gruppbaserade kraven uppfylls åligga det institut

1. som inte är dotterföretag till ett annat institut, ett svenskt finansiellt holdingföretag, eller

1. som inte är dotterföretag till ett annat institut, ett svenskt finansiellt holdingföretag eller ett svensk blandat finansiellt holdingföretag, eller

6 Senaste lydelse 2011:752.

2. vars moderföretag är ett finansiellt holdingföretag som inte är dotterföretag till ett institut eller ett svenskt finansiellt holdingföretag.

2. vars moderföretag är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som inte är dotterföretag till ett institut, ett svenskt finansiellt holdingföretag eller ett svenskt blandat finansiellt holdingföretag.

Om ett finansiellt holdingföretag som avses i första stycket 2 är moderföretag till både ett kreditinstitut och ett värdepappersbolag, är det kreditinstitutet som skall ansvara för att de gruppbaserade kraven är uppfyllda.

Om ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som avses i första stycket 2 är moderföretag till både ett kreditinstitut och ett värdepappersbolag, är det kreditinstitutet som ska ansvara för att de gruppbaserade kraven är uppfyllda.

Om holdingföretaget är moderföretag till två eller flera kreditinstitut eller till två eller flera värdepappersbolag, skall det kreditinstitut respektive det värdepappersbolag som har den största balansomslutningen ansvara för att de gruppbaserade kraven uppfylls.

Om holdingföretaget är moderföretag till två eller flera kreditinstitut eller till två eller flera värdepappersbolag, ska det kreditinstitut respektive det värdepappersbolag som har den största balansomslutningen ansvara för att de gruppbaserade kraven uppfylls.

6 §

Bestämmelserna i 5 § skall tillämpas även på den del av en finansiell företagsgrupp som består av

Bestämmelserna i 5 § ska tillämpas även på den del av en finansiell företagsgrupp som består av

1. ett institut och de utländska institut, finansiella institut eller förvaltningsbolag i ett land utanför EES som är dotterföretag till institutet eller som institutet har ägarintresse i, eller

2. ett institut vars moderföretag är ett finansiellt holdingföretag och de utländska institut, finansiella institut eller förvaltningsbolag i ett land utanför EES som är dotterföretag till holdingföretaget eller som holdingföretaget har ägarintresse i.

2. ett institut vars moderföretag är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och de utländska institut, finansiella institut eller förvaltningsbolag i ett land utanför EES som är dotterföretag till holdingföretaget eller som holdingföretaget har ägarintresse i.

Med förvaltningsbolag avses ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta investeringsfonder.

7 §7

Ett institut som är moderinstitut Ett institut som är moderinstitut

7 Senaste lydelse 2011:752.

inom EES eller vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES ska uppfylla kraven i 8 kap. om offentliggörande av information på gruppnivå. Om ett moderinstitut har ett betydande dotterföretag som är institut, ska även dotterföretaget offentliggöra sådan information om bland annat kapitalbasen och kapitalkravet samt institutets riskhantering som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 42.

inom EES eller vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES ska uppfylla kraven i 8 kap. om offentliggörande av information på gruppnivå. Om ett moderinstitut har ett betydande dotterföretag som är institut, ska även dotterföretaget offentliggöra sådan information om bland annat kapitalbasen och kapitalkravet samt institutets riskhantering som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 42.

Finansinspektionen får efter ansökan i ett enskilt fall besluta om undantag från första stycket, om ett institut omfattas av information som ska offentliggöras av ett moderföretag utanför EES och den informationen är likvärdig med den information som ska offentliggöras enligt denna lag.

Ledningen i ett finansiellt holdingföretag

Ledningen i ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag

13 §

Den som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag skall ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.

Den som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.

15 § Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser om tillsyn av finansiella företagsgrupper och tillsyn av konglomerat, särskilt med avseende på tillsyn på grund av riskbedömning, får Finansinspektionen, efter samråd med de övriga behöriga myndigheter som ansvarar för tillsyn av dotterföretag, medge undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella holdingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för konglomerat.

Finansinspektionen ska under-

rätta Europeiska bankmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om beslut som inspektionen fattar enligt första stycket.

10 kap.

2 §

Finansinspektionen skall utöva tillsyn över en finansiell företagsgrupp som avses i 9 kap. 1 eller 2 §, om

Finansinspektionen ska utöva tillsyn över en finansiell företagsgrupp som avses i 9 kap. 1 eller 2 §, om

1. det i toppen av den finansiella företagsgruppen finns ett institut,

2. det finansiella holdingföretaget är moderföretag till ett institut men inte till något motsvarande utländskt företag,

2. det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är moderföretag till ett institut men inte till något motsvarande utländskt företag,

3. det finansiella holdingföretaget är etablerat i Sverige och är moderföretag till institut och motsvarande utländska företag,

3. det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat i Sverige och är moderföretag till institut och motsvarande utländska företag,

4. det finns två eller flera finansiella holdingföretag med huvudkontor i olika stater inom EES, däribland Sverige, som är moderföretag till både institut och motsvarande utländska företag och ett institut är det dotterföretag som har den största balansomslutningen, eller

4. det finns två eller flera finansiella holdingföretag, eller två eller flera blandade finansiella holdingföretag, med huvudkontor i olika stater inom EES, däribland Sverige, som är moderföretag till både institut och motsvarande utländska företag och ett institut är det dotterföretag som har den största balansomslutningen, eller

5. det finansiella holdingföretaget är moderföretag till två eller flera institut och motsvarande utländska företag, som inte är auktoriserade i den stat inom EES där holdingföretaget är etablerat, och ett institut har den största balansomslutningen.

5. det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är moderföretag till två eller flera institut och motsvarande utländska företag, som inte är auktoriserade i den stat inom EES där holdingföretaget är etablerat, och ett institut har den största balansomslutningen.

Finansinspektionen skall även utöva tillsynen om inspektionen tillsammans med övriga berörda behöriga myndigheter kommer överens om det i enlighet med bestämmelserna i 4 §.

Finansinspektionen ska även utöva tillsynen om inspektionen tillsammans med övriga berörda behöriga myndigheter kommer överens om det i enlighet med bestämmelserna i 4 §.

I 11 kap. finns bestämmelser om tillsyn över ett institut vars moderföretag är ett institut eller ett finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES.

I 11 kap. finns bestämmelser om tillsyn över ett institut vars moderföretag är ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES.

3 §8

När Finansinspektionen enligt 2 § första stycket 3–5 ska utöva tillsynen, får inspektionen komma överens med övriga berörda behöriga myndigheter om att en annan behörig myndighet inom EES än inspektionen ska ansvara för tillsynen. Finansinspektionen får ingå en sådan överenskommelse, om det är olämpligt att inspektionen ansvarar för tillsynen med hänsyn till de institut det gäller och den relativa betydelsen av deras verksamheter i de olika länderna.

I ett sådant fall ska moderinstitutet inom EES, det finansiella moderholdingföretaget inom EES eller det institut som har den största balansomslutningen, beroende på vad som är tillämpligt, ges tillfälle att yttra sig innan Finansinspektionen och de övriga berörda behöriga myndigheterna ingår överenskommelsen. Europeiska kommissionen ska underrättas om sådana överenskommelser.

I ett sådant fall ska moderinstitutet inom EES, det finansiella moderholdingföretaget inom EES, det blandade finansiella moderholdingföretaget inom EES eller det institut som har den största balansomslutningen, beroende på vad som är tillämpligt, ges tillfälle att yttra sig innan Finansinspektionen och de övriga berörda behöriga myndigheterna ingår överenskommelsen. Europeiska kommissionen och Europeiska bankmyndigheten ska underrättas om sådana överenskommelser.

5 §

När Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp som består av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES, får moderföretagen och dotterföretagen i gruppen gemensamt ansöka om tillstånd hos inspektionen om att använda metoden med interna modeller, internmetoden för kreditrisker, egna riskberäkningsmodeller för marknadsrisker eller internmät-

När Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp som består av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag inom

EES, får moderföretagen och dotterföretagen i gruppen gemensamt ansöka om tillstånd hos inspektionen om att använda metoden med interna modeller, internmetoden för kreditrisker,

8 Senaste lydelse 2011:752.

ningsmetoden för operativa risker. Om ett institut ingår i en motsvarande utländsk grupp enligt en offentlig reglering som bygger på kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravsdirektivet, får institutet göra en sådan ansökan hos den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen.

egna riskberäkningsmodeller för marknadsrisker eller internmätningsmetoden för operativa risker. Om ett institut ingår i en motsvarande utländsk grupp enligt en offentlig reglering som bygger på kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravsdirektivet, får institutet göra en sådan ansökan hos den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen.

När Finansinspektionen prövar en ansökan enligt första stycket tillämpas denna lag. Inspektionen får dock även tillämpa bestämmelser som enligt författningar i en annan stat inom EES gäller för den metod som ansökan avser. När ansökan har getts in till inspektionen gäller detta dock bara om det är nödvändigt för en effektiv tillsyn över institut eller motsvarande utländska företag.

6 a §9

När Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp som består av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES, ska inspektionen lämna en rapport som innehåller en riskvärdering av gruppen till övriga behöriga myndigheter.

När Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp som består av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag inom

EES, ska inspektionen lämna en rapport som innehåller en riskvärdering av gruppen till övriga behöriga myndigheter.

Inom fyra månader från det att Finansinspektionen har lämnat en sådan rapport som avses i första stycket, ska inspektionen försöka komma överens med övriga behöriga myndigheter om vilket beslut som bör fattas i fråga om huruvida nivån på gruppens kapitalbas är tillräcklig. Överenskommelsen ska grundas på en bedömning av gruppens finansiella situation och riskprofil och den nivå på gruppens kapitalbas som krävs för att tillämpa 2 kap. 2 § påvar och en av enheterna inom gruppen och på gruppnivå.

Finansinspektionen ska härefter fatta ett beslut i enlighet med överenskommelsen. Beslutet och skälen för det ska redovisas skriftligt och skickas till övriga behöriga myndigheter och till moderinstitutet inom EES.

Om en överenskommelse inte kan nås, ska Finansinspektionen på begäran av någon av de övriga behöriga myndigheterna samråda med Europeiska bankmyndigheten. Inspektionen får även samråda med Europeiska bankmyndigheten på eget initiativ.

9 Senaste lydelse 2011:752.

6 b §10

Om en överenskommelse enligt 6 a § inte har träffats inom fyra månader, ska Finansinspektionen, med beaktande av de behöriga myndigheternas bedömning av risken hos dotterföretagen, ensam fatta ett beslut på gruppnivå.

Om Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över dotterföretag till ett moderinstitut inom EES eller till ett finansiellt moderholdingföretag inom EES, ska inspektionen fatta ett sådant beslut som avses i 6 a § tredje stycket på individuell nivå eller undergruppsnivå. Inför beslutet ska inspektionen beakta synpunkter som framförts av den utländska behöriga myndighet som ansvarar för den gruppvisa tillsynen.

Om Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över dotterföretag till ett moderinstitut inom EES eller till ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller till ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, ska inspektionen fatta ett sådant beslut som avses i 6 a § tredje stycket på individuell nivå eller undergruppsnivå. Inför beslutet ska inspektionen beakta synpunkter som framförts av den utländska behöriga myndighet som ansvarar för den gruppvisa tillsynen.

Om någon eller några av de berörda behöriga myndigheterna, inom fyra månader från det att Finansinspektionen har lämnat sin rapport enligt 6 a §, har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, ska inspektionen skjuta upp sitt beslut enligt första stycket och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Finansinspektionen ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten.

Finansinspektionen får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyndigheten efter det att fyramånaders-perioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

6 d §11

Beslut som fattats enligt 6 a eller 6 b § ska omprövas årligen. Ett beslut enligt 6 a § om tillämpning av 2 kap. 2 § får även, i undantagsfall, omprövas om en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen av dotterföretag till ett moderinstitut inom EES eller ett finansiellt moderholdingföretag

inom EES skriftligen begär det hos Finansinspektionen och samtidigt anger skälen för begäran.

Beslut som fattats enligt 6 a eller 6 b § ska omprövas årligen. Ett beslut enligt 6 a § om tillämpning av 2 kap. 2 § får även, i undantagsfall, omprövas om en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen av dotterföretag till ett moderinstitut inom EES eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES skriftligen begär det hos Finansinspektionen och samtidigt

10 Senaste lydelse 2012:196. 11 Senaste lydelse 2011:752.

anger skälen för begäran.

7 §

Följande företag skall till Finansinspektionen lämna de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär för tillsynen:

Följande företag ska till Finansinspektionen lämna de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär för tillsynen:

1. företag som ingår i en finansiell företagsgrupp enligt denna lag eller enligt en utländsk offentlig reglering som bygger på kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravsdirektivet,

2. andra dotterföretag till ett institut eller ett finansiellt holdingföretag än de som avses i 1, och

2. andra dotterföretag till ett institut eller ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag än

de som avses i 1,

och

3. ett holdingföretag med blandad verksamhet och dotterföretag till ett holdingföretag med blandad verksamhet.

Om företaget inte lämnar upplysningarna till Finansinspektionen, får inspektionen förelägga företaget att göra det.

12 §12

Ett institut och ett finansiellt holdingföretag som avses i 9 kap. 3 § ska upprätta och ge in den gruppbaserade redovisningen till Finansinspektionen för de räkenskapsperioder och vid de tidpunkter som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 47. I fråga om en finansiell företagsgrupp enligt 9 kap. 2 §, ska redovisningen upprättas och ges in av de företag som anges i föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 48.

Ett institut och ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som avses i 9 kap. 3 § ska upprätta och ge in den gruppbaserade redovisningen till Finansinspektionen för de räkenskapsperioder och vid de tidpunkter som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 47. I fråga om en finansiell företagsgrupp enligt 9 kap. 2 §, ska redovisningen upprättas och ges in av de företag som anges i föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 48.

Ett holdingföretag med blandad verksamhet ska upprätta och ge in den samlade informationen till Finansinspektionen för de räkenskapsperioder och vid de tidpunkter som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 47.

11 kap.

1 §

Om ett institut inte står under gruppbaserad tillsyn enligt artikel

Om ett institut inte står under gruppbaserad tillsyn enligt artikel

12 Senaste lydelse 2011:752.

125 eller 126 i kreditinstitutsdirektivet och dess moderföretag är ett utländskt institut eller ett finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES gäller 2 och 3 §§ för det fall Finansinspektionen enligt 10 kap. 2–4 §§ skulle ha utövat tillsynen över gruppen om de bestämmelserna hade gällt.

125 eller 126 i kreditinstitutsdirektivet och dess moderföretag är ett utländskt institut eller ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES gäller 2 och 3 §§ för det fall Finansinspektionen enligt 10 kap. 2–4 §§ skulle ha utövat tillsynen över gruppen om de bestämmelserna hade gällt.

3 §13

Om tillsynen inte bedöms likvärdig, ska Finansinspektionen tillämpa bestämmelserna om finansiella företagsgrupper i 9 och 10 kap. som om moderföretaget haft sitt huvudkontor inom EES.

Efter att ha hört övriga berörda behöriga myndigheter får Finansinspektionen i stället besluta att använda sig av andra tillsynsmetoder som säkerställer att instituten i företagsgruppen är föremål för tillräcklig tillsyn.

Inspektionen får då förelägga en ägare till institutet att inrätta ett finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES och tillämpa bestämmelserna i denna lag på instituten i den företagsgrupp som leds av detta holdingföretag.

Inspektionen får då förelägga en ägare till institutet att inrätta ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES och tillämpa bestämmelserna i denna lag på instituten i den företagsgrupp som leds av detta holdingföretag.

Finansinspektionen ska underrätta de berörda behöriga myndigheterna, Europeiska kommissionen och Europeiska bankmyndigheten när sådana andra tillsynsmetoder som anges i andra stycket används.

12 kap.

2 §

Finansinspektionen skall förelägga ett finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet att vidta åtgärder för att göra rättelse, om holdingföretaget inte uppfyller de krav som ställs på det enligt denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen. Ett sådant föreläggande skall också riktas mot ett finansiellt holdingföretag, vars ledning inte uppfyller kraven i denna lag.

Finansinspektionen ska förelägga ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet att vidta åtgärder för att göra rättelse, om holdingföretaget inte uppfyller de krav som ställs på det enligt denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen. Ett sådant föreläggande ska också riktas mot ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding-

13 Senaste lydelse 2012:196.

företag, vars ledning inte uppfyller kraven i denna lag.

4 §14

Om ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet med huvudkontor i Sverige inte i tid lämnar upplysningar enligt föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 46, 49 och 50, får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Om ett institut, ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet med huvudkontor i Sverige inte i tid lämnar upplysningar enligt föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 46, 49 och 50, får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2013.

2. Äldre bestämmelser tillämpas på rapporter som avser tiden före den 1 januari 2014.

14 Senaste lydelse 2011:752.

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043)

dels att 9 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 9 kap. 8 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

1 §

En försäkringsgrupp enligt denna lag består av

1. ett försäkringsföretag och

a) dess dotterföretag eller intresseföretag som är försäkringsgivare,

b) en annan försäkringsgivare med vilken försäkringsföretaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning,

2. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är

a) ett försäkringsholdingföretag, eller

a) ett försäkringsholdingföretag,

b) ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eller

b) en annan utländsk försäkringsgivare med hemvist utanför EES, eller

c) en annan utländsk försäkringsgivare med hemvist utanför EES, eller

3. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är ett annat företag än som avses i 1 och 2 men som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

3. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är ett annat företag än som avses i 1 och 2 (försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet).

Bestämmelserna i detta kapitel som gäller intresseföretag ska även gälla företag som inte är dotterföretag eller intresseföretag, om ägandet i företaget direkt eller indirekt uppgår till minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster.

8 a § Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp och tillsyn av konglomerat, särskilt

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU av den 16 november 2011 om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG vad gäller extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat (EUT L 326, 8.12.2011, s. 113, Celex 32011L0089).

med avseende på tillsyn på grund av riskbedömning, får Finansinspektionen, efter samråd med övriga behöriga myndigheter, medge undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella företaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för konglomerat.

Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp och om tillsyn av finansiella företagsgrupper, särskilt med avseende på tillsyn på grund av riskbedömning, får Finansinspektionen, efter samråd med den myndighet som ansvarar för tillsyn av den finansiella företagsgruppen, medge undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella företaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för den största sektorn enligt 2 kap. 3 § lagen ( 2006:531 ) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Finansinspektionen ska underrätta Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om sådana beslut som inspektionen fattar enligt första eller andra stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2013.

2. Äldre bestämmelser tillämpas på rapporter som avser tiden före den 1 januari 2014.

Förteckning över remissinstanserna

Sveriges riksbank, Kammarrätten i Stockholm, Finansinspektionen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Datainspektionen, Konsumentverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Regelrådet, Näringslivets regelnämnd, Konsumenternas försäkringsbyrå, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Sveriges advokatsamfund, Svensk Försäkring, Svenska Aktuarieföreningen, AFA försäkring, Försäkringsjuridiska föreningen, Utländska försäkringsbolags förening, Svenska försäkringsförmedlares förening, Dina Försäkringar Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Sparbankernas riksförbund, Finansbolagens förening, Svenska Fondhandlareföreningen, Fondbolagens förening, Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Riskkapitalföreningen.

Parallelluppställning - Förteckning över bestämmelser som genomför ändringsdirektivet i svensk rätt

Förkortningar

Ändringsdirektivet – direktiv 2011/89/EU Försäkringsgruppsdirektivet – direktiv 98/78/EG Konglomeratdirektivet – direktiv 2002/87EG Kreditinstitutsdirektivet – direktiv 2006/48/EG

FRL – försäkringsrörelselagen (2010:2043)LFK – lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat LIF – lagen (2004:46) om investeringsfonder KapL – lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar OSL – offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Ändringsdirektivet Försäkringsgruppsdirektivet Genomförande

Artikel 1.1

Artikel 1 9 kap. 1 § FRL

Artikel 1.2 Artikel 2.2 9 kap. 1 § FRL (5 och 6 §§) Artikel 1.3 Artikel 2 a 9 kap. 1 och 8 a §§ FRL (5 och 6 §§) Artikel 1.4 Artikel 3.1 9 kap. 1 § FRL (5 och 6 §§) Artikel 1.5 Artikel 4.2 9 kap. 1, 6 och 7 §§ FRL Artikel 1.6 Artikel 10 9 kap. 1 § FRL (5 och 6 §§) Artikel 1.7 Bilaga I och II 9 kap. 1 § FRL (genomförs i övrigt inte i lag)

Ändringsdirektivet Konglomeratdirektivet Genomförande

Artikel 2.1

Artikel 1 Genomförd (jfr 1 kap. 1 § LFK och den lagen i övrigt) Artikel 2.1 Genomförd (jfr 1 kap. 3 § 13 LFK) Artikel 2.2 Genomförd (jfr 1 kap. 3 § 9 LFK) Artikel 2.3 Genomförd (jfr 1 kap. 3 § 18

LFK)

Artikel 2.4 1 kap. 3 § 14 LFK) Artikel 2.5 Genomförd (jfr 1 kap. 3 § 8 LFK) Artikel 2.5 a 1 kap. 3 § 1 LFK Artikel 2.6 Genomförd (jfr 1 kap. 3 § 17 LFK som enl. förslaget upphävs jfr ändringarna i punkterna 7b och 14b samma lagrum –

direktiv 2009/138/EG genomförs inte nu)

Artikel 2.7 Genomförd (jfr 1 kap. 3 § 17 LFK) Artikel 2.8 1 kap. 3 § 7 LFK Artikel 2.9 Genomförd (jfr 1 kap. 4 och 6 §§ LFK) Artikel 2.10 Genomförd (jfr 1 kap. 4 och 6 §§ LFK) Artikel 2.11 Genomförd (jfr 1 kap. 5 och 6 §§ LFK) Artikel 12 Genomförd (jfr 1 kap. 7 § LFK) Artikel 2.12a och 13 Genomförd (jfr 1 kap. 8 § LFK) Artikel 2.14 Genomförd (jfr 2 kap. 1 § LFK) Artikel 2.15 Genomförd (jfr 1 kap. 3 § 4 LFK) Artikel 2.16 Genomförd (jfr 1 kap. 3 § 3 LFK) Artikel 2.17 1 kap. 3 § 15 LFK Artikel 2.18 Genomförd (jfr

5 kap. 9 § andra stycket LFK)

Artikel 2.19 Genomförd (jfr 5 kap. 7 § LFK – nytt andra stycke i artikeln genomförs inte i lag)

Artikel 2.2 Artikel 3.1 Genomförd (jfr 2 kap. 2 § LFK)

Artikel 3.2, 1 och 2 st. Genomförd (jfr 2 kap. 3 § LFK) Artikel 3.2, 3 och 4 st. Se genomförande av artikel 30 och artikel 30 a Artikel 3.3 Genomförd (jfr 2 kap. 4 §, 3 kap. 4 § och 6 kap. 2 § LFK) Artikel 3.3 a 3 kap. 4 § LFK Artikel 3.4 a) och c) 2 kap. 5 § LFK Artikel 3.5 2 kap. 6 § LFK Artikel 3.8 Genomförs ej Artikel 3.9 Genomförs ej

Artikel 2.3 Artikel 4.1 Genomförd (jfr 6 kap. 5 § LFK)

Artikel 4.2 Genomförd (jfr 4 kap. 5 § LFK) Artikel 4.3 Genomförs ej

Artikel 2.4 Artikel 5.2 b, 3 och 4 Genomförd (jfr 3 kap. 1–3 §§ LFK)

Artikel 2.5 Artikel 6.3 Genomförd (jfr 9 kap. 1 § 3 LFK + föreskrifter)

Artikel 6.4 5 kap. 5 § LFK (genomförd, jfr 5 kap. 3 § och 9 kap. 1 § 3 LFK + föreskrifter)

Artikel 2.6 Artikel 7.3 Genomförs ej

Artikel 7.5 Genomförs ej

Artikel 2.7 Artikel 8.3 Genomförs ej

Artikel 8.5 Genomförs ej

Artikel 2.8 Artikel 9.4 Genomförd (jfr 5 kap. 14 § och 9 kap. 1 § LFK + föreskrifter)

Artikel 9.6 Genomförs ej

Artikel 2.9 Artikel 9 b Genomförd (jfr 6 kap. 5 § LFK)

Artikel 2.10 Artikel 10.2 b Genomförd (jfr 4 kap. 2 § LFK) + 1 kap. 3 § 11

Artikel 2.11 Artikel 11.3 Genomförd (jfr 6 kap. 5 § LFK)

Artikel 11.4 Genomförd (jfr 6 kap. 5 § LFK)

Artikel 2.12 Artikel 12.1 Genomförd (jfr 6 kap. 5 § LFK)

Artikel 2.13 Artikel 12 a Genomförd (jfr 6 kap. 5 § LFK)

Artikel 2.14 Artikel 12 b Genomförs ej

Artikel 2.15 Artikel 18.3 Genomförd (jfr 8 kap. LFK)

Artikel 2.16 Artikel 19 Genomförs ej

Artikel 2.17 Kapitel III, ny rubrik Genomförs ej

Artikel 2.18 Artikel 20 Genomförs ej

Artikel 2.19 Artikel 21 Genomförs ej

Artikel 2.20 Artikel 21 a Genomförs ej

Artikel 2.21 Artikel 21 b och c Genomförs ej

Artikel 2.22 Artikel 30 Genomförd (jfr 2 kap. 10 a § LIF och 1 kap.

3 § 7, 8 och 11 samt 2 kap. 1 § LFK)

Artikel 2.23 Artikel 30 a 1 kap. 1 a § KapL och 1 kap. 3 § 7, 1 och 11 samt 2 kap. 1 § LFK Artikel 2.24 Ändring i Bilaga I Ändrade föreskrifter (jfr 5 kap. 3–5 §§, 9 kap. 1 § 3 LFK + föreskrifter)

Ändringsdirektivet Kreditinstitutsdirektivet Genomförande

Artikel 3.1 Artikel 1.2 9 kap. 1 och 2 §§ samt 10 kap. 2 § KapL

Artikel 3.2 Artikel 4.14 Definieras inte (begreppet används inte). Se exempelvis i stället 9 kap. 3 § KapL

Artikel 4.15 Definieras inte (begreppet används inte). Se exempelvis i stället 9 kap. 3 § KapL Artikel 4.15 a Definieras inte (begreppet används inte). Se exempelvis i stället 9 kap. 3 § KapL Artikel 4.16 1 kap. 3 § 17 KapL Artikel 4.17 1 kap. 3 § 10 KapL Artikel 4.17 a 1 kap. 3 § 4 KapL Artikel 4.19 a 1 kap. 3 § 3 KapL Artikel 4.48 Definieras inte – se 10 kap. KapL

Artikel 3.3 Artikel 14 Genomförd (jfr 10 kap. 9 § KapL)

Artikel 3.4 Artikel 39 Genomförs ej

Artikel 3.5 Artikel 69.2 Möjligheten enligt artikeln har inte utnyttjats

Artikel 3.6 Artikel 71.2 9 kap. 1–3 §§ KapL

Artikel 3.7 Artikel 72.2 9 kap. 7 § KapL

Artikel 3.8 Artikel 72 a 9 kap. 15 § KapL (punkt 3 genomförs ej när det gäller riktlinjer)

Artikel 3.9 Artikel 73.2 9 kap. 6 § KapL

Artikel 3.10 Artikel 80.7 a Genomförs inte i lag (föreskrifter) Artikel 3.11 Artikel 84.2 4 kap. 8 § KapL

Artikel 84.6 Genomförd (jfr 10 kap. 9 § KapL)

Artikel 3.12 Artikel 89.1 Genomförs inte i lag (föreskrifter)

Artikel 3.13 Artikel 105.3 Genomför (jfr 10 kap. 9 § KapL)

Artikel 105.4 6 kap. 7 § andra stycket KapL

Artikel 3.14 Artikel 122a.2 7 a kap. 4 § KapL

Artikel 3.15 Artikel 125.2 10 kap. 2 § KapL

Artikel 3.16 Artikel 126 9 kap. 3 § KapL samt 10 kap. 2– 4 §§ KapL

Artikel 3.17 Artikel 127.1 10 kap. 12 § KapL

Artikel 127.3 10 kap. 7 § KapL

Artikel 3.18 Artikel 129.1 Genomförd (jfr 10 kap. 9 och 9 a §§ KapL

Artikel 129.2 10 kap. 5 och 6 §§ KapL Artikel 129.3 10 kap. 6 a, 6 b och 6 d §§ KapL

Artikel 3.19 Artikel 131a.2 Genomförd (se 10 kap. 9 § KapL

Artikel 3.20 Artikel 132.1 Genomförd (se 10 kap. 9 § KapL

Artikel 3.21 Artikel 135 9 kap. 13 § KapL

Artikel 3.22 Artikel 139.3

Genomförd (10 kap. 9 § KapL och 8 kap. 3 § 2 samt 30 kap. 4 och 7 §§ OSL)

Artikel 3.23 Artikel 140.1

Genomförd (10 kap. 9 § KapL och 8 kap. 3 § 2 samt 30 kap. 4 och 7 §§ OSL)

Artikel 140.3 Genomförs inte i lag

Artikel 3.24 Artikel 141 Genomförd (jfr 10 kap. 10 § KapL)

Artikel 142 12 kap. 2–4 §§

Artikel 3.25 Artikel 143.1 11 kap. 1 § KapL

Artikel 143.3 11 kap. 3 § KapL

Artikel 3.26 Artikel 146 a Genomförs inte i lag

Artikel 3.27 Ändring i Bilaga X Genomförs inte i lag

Lagrådsremissens lagförslag Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat

Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 3 §, 2 kap.5 och 6 §§, 3 kap. 4 § samt 5 kap. 5 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagrådsremissen om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §

I denna lag betyder

1. AIF-förvaltare: en svensk förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt 1 kap. 3 § lagen ( 2013:000 ) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

1. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet är att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

2. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet är att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

2. behörig myndighet:

Finansinspektionen eller någon annan myndighet inom EES som utövar tillsyn, individuellt eller på gruppnivå, över ett reglerat företag

3. behörig myndighet:

Finansinspektionen eller någon annan myndighet inom EES som utövar tillsyn, individuellt eller på gruppnivå, över ett reglerat företag

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU av den 16 november 2011 om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG vad gäller extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat (EUT L 326, 8.12.2011, s. 113, Celex 32011L0089).

med huvudkontor inom EES, med huvudkontor inom EES,

3. blandat finansiellt holdingföretag: ett moderföretag som inte är ett reglerat företag och som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är ett reglerat företag med huvudkontor inom EES, och andra företag utgör ett finansiellt konglomerat,

4. blandat finansiellt holdingföretag: ett moderföretag som inte är ett reglerat företag och som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är ett reglerat företag med huvudkontor inom EES, och andra företag utgör ett finansiellt konglomerat,

4. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

5. finansiellt institut: ett företag som inte är ett kreditinstitut, värdepappersbolag, eller fondbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

a) förvärva aktier eller andelar,

b) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § samma lag, eller

c) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

6. finansiellt institut: ett företag som inte är ett kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag, eller AIF-förvaltare eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

a) förvärva aktier eller andelar,

b) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § samma lag, eller

c) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

6. finansiell sektor: ett eller flera av följande företag

a) kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag eller motsvarande utländska företag samt finansiella institut och anknutna företag (bank- och värdepapperssektorn),

b) försäkringsföretag, utländska direktförsäkringsföretag, utländska återförsäkringsföretag och försäkringsholdingföretag (försäkringssektorn), och

c) blandade finansiella holdingföretag,

7. finansiell sektor: ett eller flera av följande företag

a) kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag, AIF-förvaltare eller motsvarande utländska företag samt finansiella institut och anknutna företag (bank- och värdepapperssektorn),

b) försäkringsföretag eller motsvarande utländska företag och försäkringsholdingföretag (försäkringssektorn), och

c) blandade finansiella holdingföretag,

7. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8. försäkringsföretag: ett försäkringsaktiebolag, ömsesidigt

9. försäkringsföretag: ett försäkringsaktiebolag, ömsesidigt

försäkringsbolag eller en försäkringsförening enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043),

försäkringsbolag eller en försäkringsförening enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043),

9. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, ett utländskt direktförsäkringsföretag, ett utländskt återförsäkringsföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsbolag, utländska direktförsäkringsföretag eller utländska återförsäkringsföretag,

10. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, ett motsvarande utländskt företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag eller motsvarande utländska företag,

10. institut: kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag,

11. institut: kreditinstitut, värdepappersbolag, fondbolag och AIFförvaltare,

11. konglomeratdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU

2

,

12. konglomeratdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG3, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU

4

,

12. kreditinstitut: en bank eller ett kreditmarknadsföretag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse,

13. kreditinstitut: en bank eller ett kreditmarknadsföretag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse,

13. reglerat företag:

a) ett institut eller ett motsvarande utländskt företag, eller

b) ett försäkringsföretag eller ett utländskt direktförsäkringsföretag,

14. relevant behörig myndighet:

14. reglerat företag:

a) ett institut eller ett motsvarande utländskt företag, eller

b) ett försäkringsföretag eller ett motsvarande utländskt företag.

15. relevant behörig myndighet:

2 EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078). 3 EUT L 35, 11.2.2003, s. 1 (Celex 32002L0087). 4 EUT L 326, 8.12.2011, s. 113 (Celex 32011L0089).

a) en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp, försäkringsgrupp eller en motsvarande utländsk grupp som ingår i ett finansiellt konglomerat,

a) en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp, försäkringsgrupp eller en motsvarande utländsk grupp som ingår i ett finansiellt konglomerat, särskilt över det företag som är det överordnade moderföretaget i bank- och värdepapperssektorn respektive försäkringssektorn,

b) någon annan behörig myndighet än som avses i a som utsetts till samordnare för ett finansiellt konglomerat, eller

c) någon annan behörig myndighet som de myndigheter som avses i a och b kommer överens om är relevant,

15. samordnare: den behöriga myndighet som enligt 4 kap. ansvarar för tillsynen över ett finansiellt konglomerat,

16. samordnare: den behöriga myndighet som enligt 4 kap. ansvarar för tillsynen över ett finansiellt konglomerat,

16. sektorsbestämmelser: de bestämmelser i lag och andra författningar som gäller för den rörelse som drivs av institut och försäkringsföretag,

17. utländskt återförsäkrings- företag: ett företag som inte är ett försäkringsföretag eller ett utländskt direktförsäkringsföretag och vars huvudsakliga verksamhet är att försäkra risker som överlåts av försäkringsföretag, utländska direktförsäkringsföretag eller utländska återförsäkringsföretag, och

17. sektorsbestämmelser: de bestämmelser i lag och andra författningar som gäller för den rörelse som drivs av institut och försäkringsföretag, och

18. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §

Vid beräkningar enligt 2–4 §§ skall inte företag som avses i 5 kap. 6 § första stycket tas med.

Vid beräkningar enligt 2–4 §§ ska företag som avses i 5 kap. 6 § första stycket undantas, om inte företaget har flyttat från ett land inom EES till ett tredjeland för att undvika reglering.

Vid beräkningarna ska också sådana ägarintressen undantas som ingår i den minsta av bank- och värdepapperssektorn eller

försäkringssektorn och är av avgörande betydelse för om det är ett finansiellt konglomerat, men som tillsammans är av försumbar betydelse med hänsyn till syftet med den särskilda tillsynen över ett finansiellt konglomerat.

6 §

Vid tillämpning av 2 och 3 §§ skall intäktsstrukturen eller posterna utanför balansräkningen eller båda ersätta balansomslutningen eller användas tillsammans med den, om det finns särskilda skäl och de nämnda faktorerna bedöms vara av vikt för den särskilda tillsynen över ett finansiellt konglomerat.

Vid tillämpning av 2 och 3 §§ ska intäktsstrukturen, posterna utanför balansräkningen eller förvaltade tillgångar användas som enda beräkningsgrund eller i kombination för att ersätta balansomslutningen eller användas tillsammans med den, om det finns särskilda skäl och de nämnda faktorerna bedöms vara av vikt för den särskilda tillsynen över ett finansiellt konglomerat.

3 kap.

4 §

Om en grupps verksamhet i försäkringssektorn eller bank- och värdepapperssektorn är betydande enligt 2 kap. 4 § men gruppen inte når upp till de gränsvärden som anges i 2 kap. 3 § och det inte är nödvändigt eller lämpligt att gruppen omfattas av bestämmelser om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, skall gruppen antingen

1. undantas helt från denna lags tillämpning, eller

2. undantas från tillämpning av en eller flera av bestämmelserna i 5 kap. 7–9 och 11–14 §§.

Under de förutsättningar som anges i andra stycket ska en grupp som har verksamhet i försäkringssektorn eller bank- och värdepapperssektorn undantas

1. helt från denna lags tillämpning, eller

2. från tillämpning av en eller flera av bestämmelserna i 5 kap. 7–9 och 11–14 §§.

En sådan grupp ska undantas, om

1. gruppen når upp till de gränsvärden som anges i 2 kap. 3 § men har en verksamhet som inte är betydande enligt 2 kap. 4 §, eller har en verksamhet som är betydande enligt 2 kap. 4 § men gruppen inte når upp till de gränsvärden som anges i 2 kap. 3 §, och

2. det inte är nödvändigt eller lämpligt att gruppen omfattas av bestämmelser om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

5 kap.

5 §

I andra fall än som avses i 4 § skall Finansinspektionen, efter att ha hört övriga relevanta behöriga myndigheter och det finansiella konglomeratet, besluta vilken av följande metoder som skall användas för beräkning av kapitalbasen och kapitalkravet för det finansiella konglomeratet:

I andra fall än som avses i 4 § ska Finansinspektionen, efter att ha hört övriga relevanta behöriga myndigheter och det finansiella konglomeratet, besluta vilken av följande metoder som ska användas för beräkning av kapitalbasen och kapitalkravet för det finansiella konglomeratet:

1. sammanläggnings- och avräkningsmetoden,

2. konsolideringsmetoden,

2. konsolideringsmetoden, eller

3. kravavräkningsmetoden (metod 3 enligt bilaga I till konglomeratdirektivet), eller

4. en kombination av dessa metoder.

3. en kombination av dessa metoder.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2013.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rapporter som avser tiden före den 1 januari 2014.

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

dels att 1 kap. 3 och 4 §§, 4 kap. 8 §, 6 kap. 7 §, 7 a kap. 4 §, 9 kap. 1– 3, 6, 7 och 13 §§, 10 kap. 2, 3, 5, 6 a, 6 b, 6 d, 7 och 12 §§, 11 kap. 1 och 3 §§, 12 kap. 2 och 4 §§ samt rubriken närmast före 9 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 1 a § och 9 kap. 15 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 a § För AIF-förvaltare tillämpas de bestämmelser om finansiella företagsgrupper i 9 och 10 kap. som gäller för ett värdepappersbolag. För sådana förvaltare tillämpas då kapitalkraven i 7 kap. lagen ( 2013:000 ) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

3 §2

I denna lag betyder

1. AIF-förvaltare: en förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt 1 kap. 3 § lagen (2013:000) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

1. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

2. behörig myndighet:

2. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

3. behörig myndighet:

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU av den 16 november om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG vad gäller extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat (EUT L 326, 8.12.2011, s. 113, Celex 32011L0089). 2 Senaste lydelse 2011:772.

Finansinspektionen eller en annan myndighet inom EES som utövar tillsyn över institut, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländska företag,

Finansinspektionen eller en annan myndighet inom EES som utövar tillsyn över institut, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländska företag,

4. blandat finansiellt holdingföretag: ett företag som avses i 1 kap. 3 § 4 lagen ( 2006:531 ) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

5. blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag, som inte är dotterföretag till ett institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES eller till ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

6. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. exponeringar: poster som redovisas som tillgång i balansräkningen, derivatavtal som redovisas som skulder eller åtaganden utanför balansräkningen,

7. exponeringar: poster som redovisas som tillgång i balansräkningen, derivatavtal som redovisas som skulder eller åtaganden utanför balansräkningen,

5. finansiellt holdingföretag: ett finansiellt institut som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat och

8. finansiellt holdingföretag: ett finansiellt institut som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag och

a) som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag, och

b) vars dotterföretag uteslutande eller huvudsakligen utgörs av sådana företag som avses i a eller finansiella institut,

6. finansiellt institut: ett svenskt eller utländskt företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

9. finansiellt institut: ett svenskt eller utländskt företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

a) förvärva eller inneha aktier eller andelar,

b) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § samma lag, eller

c) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

7. finansiellt instrument: ett 10. finansiellt instrument: ett

avtal som ger upphov till en finansiell tillgång för en part samtidigt som en annan part får en finansiell skuld eller utfärdar ett egetkapitalinstrument,

avtal som ger upphov till en finansiell tillgång för en part samtidigt som en annan part får en finansiell skuld eller utfärdar ett egetkapitalinstrument,

8. finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag, som inte är dotterföretag till ett institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES eller till ett annat finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

11. finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag, som inte är dotterföretag till ett institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES eller till ett annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

9. holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utländskt moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande utländskt företag, finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, men som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag,

12. holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utländskt moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande utländskt företag, finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, men som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag,

10. institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

13. institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

11. kapitalkravsdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU3,

14. kapitalkravsdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU4,

12. kreditinstitut: bank, kreditmarknadsföretag och

Svenska skeppshypotekskassan,

15. kreditinstitut: bank, kreditmarknadsföretag och

Svenska skeppshypotekskassan,

13. kreditinstitutsdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kredit-

16. kreditinstitutsdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kredit-

3 EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078). 4 EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078).

institut (omarbetning), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU

5

,

institut (omarbetning), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU

6

,

14. medverkande institut: institut, annat än det institut som är originator, som upprättar och förvaltar ett tillgångsbaserat certifikatprogram eller någon annan värdepapperisering och som förvärvar exponeringar från tredje man,

17. medverkande institut: institut, annat än det institut som är originator, som upprättar och förvaltar ett tillgångsbaserat certifikatprogram eller någon annan värdepapperisering och som förvärvar exponeringar från tredje man,

15. moderinstitut inom EES: ett institut eller motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES och som

18. moderinstitut inom EES: ett institut eller motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES och som

a) har ett institut, ett finansiellt institut eller ett motsvarande utländskt företag som dotterföretag eller som har ett ägarintresse i ett sådant företag, och

b) inte är dotterföretag till ett annat institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES eller till ett finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

b) inte är dotterföretag till ett annat institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES eller till ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

16. operativa risker: risker för förluster till följd av inte ändamålsenliga eller inte fungerande interna förfaranden eller system eller på grund av mänskliga fel eller yttre händelser, samt rättsliga risker,

19. operativa risker: risker för förluster till följd av inte ändamålsenliga eller inte fungerande interna förfaranden eller system eller på grund av mänskliga fel eller yttre händelser, samt rättsliga risker,

17. originator: ett företag som 20. originator: ett företag som

a) självt eller via anknutna företag, direkt eller indirekt, var part i det ursprungliga avtal som gav upphov till de förpliktelser eller potentiella förpliktelser för gäldenären, eller den potentiella gäldenären, som ligger till grund för den exponering som värdepapperiseras, eller

b) förvärvar tredje mans exponeringar, tar upp dem i sin balansräkning och därefter värdepapperiserar dem,

18. riskvikt: en procentsats som beskriver en risknivå hos en exponering,

21. riskvikt: en procentsats som beskriver en risknivå hos en exponering,

19. värdepapperisering: en transaktion eller ett program varigenom den kreditrisk som är förenad med en exponering eller en grupp exponeringar delas upp i

22. värdepapperisering: en transaktion eller ett program varigenom den kreditrisk som är förenad med en exponering eller en grupp exponeringar delas upp i

5 EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078). 6 EUT L 326, 8.12.2011, s. 113 (Celex 32011L0089).

delar, och som har följande egenskaper:

delar, och som har följande egenskaper:

a) betalningarna inom ramen för transaktionen eller programmet är beroende av utvecklingen av exponeringen eller gruppen av exponeringar, och

b) prioriteringen av delarna avgör hur förluster fördelas under den tid transaktionen eller programmet pågår,

20. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, och

23. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, och

21. återvärdepapperisering: en värdepapperisering i vilken den risk som är förenad med en underliggande grupp av exponeringar delas upp i delar och minst en av de underliggande exponeringarna är en värdepapperiseringsposition.

24. återvärdepapperisering: en värdepapperisering i vilken den risk som är förenad med en underliggande grupp av exponeringar delas upp i delar och minst en av de underliggande exponeringarna är en värdepapperiseringsposition.

4 §

Ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet är moderföretag och en annan juridisk person är dotterföretag, om moderföretaget

Ett institut, ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet är moderföretag och en annan juridisk person är dotterföretag, om moderföretaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar,

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av bestämmelse i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av bestämmelse i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföretaget.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

4 kap.

8 §7

Tillstånd för ett institut att använda en internmetod skall ges om förutsättningarna i 9 § är uppfyllda och om

Tillstånd för ett institut att använda en internmetod ska ges om förutsättningarna i 9 § är uppfyllda och om

1. institutet har ett för ändamålet lämpligt utformat riskhanteringssystem för kreditrisker som uppfyller kraven i 6 kap.2 och 5 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse samt 8 kap.4 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

2. institutets riskklassificeringssystem är tillförlitligt och tillräckligt integrerat med institutets övriga verksamhet, och

3. institutet dokumenterar sitt riskklassificeringssystem och motiven för dess utformning.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterföretag eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag använder internmetoden enhetligt, får företagen i den omfattning som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 13 betraktas som en enhet vid bedömningen av om kraven i första stycket är uppfyllda.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterföretag, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag använder internmetoden enhetligt, får företagen i den omfattning som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 13 betraktas som en enhet vid bedömningen av om kraven i första stycket är uppfyllda.

6 kap.

7 §8

Tillstånd att använda internmätningsmetoden skall ges, om

Tillstånd att använda internmätningsmetoden ska ges, om

1. institutet har ett för ändamålet lämpligt utformat riskhanteringssystem för operativa risker som uppfyller kraven i 6 kap. 2

7 Senaste lydelse 2007:570. 8 Senaste lydelse 2007:570.

och 5 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse samt 8 kap.4 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och

2. institutets riskmätningssystem är tillförlitligt och tillräckligt integrerat med institutets övriga verksamhet.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterföretag eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag använder en internmätningsmetod enhetligt, får företagen i den omfattning som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 26 betraktas som en enhet vid bedömningen av om kraven i första stycket är uppfyllda.

Om ett moderinstitut inom EES och dess dotterföretag eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES och dess dotterföretag använder en internmätningsmetod enhetligt, får företagen i den omfattning som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 26 betraktas som en enhet vid bedömningen av om kraven i första stycket är uppfyllda.

7 a kap.

4 §9

När ett moderkreditinstitut inom EES eller ett finansiellt holdingföretag inom EES, eller ett dotterföretag till ett sådant institut eller företag, i egenskap av originator eller medverkande institut värdepapperiserar exponeringar från flera kreditinstitut eller finansiella institut som omfattas av gruppbaserad tillsyn får kravet i 1 § uppfyllas på gruppnivå, om de institut eller finansiella institut som gett upphov till de värdepapperiserade exponeringarna

När ett moderkreditinstitut inom EES, ett finansiellt holdingföretag inom EES, ett blandat finansiellt holdingföretag inom EES eller ett dotterföretag till ett sådant institut eller företag, i egenskap av originator eller medverkande institut värdepapperiserar exponeringar från flera kreditinstitut eller finansiella institut som omfattas av gruppbaserad tillsyn får kravet i 1 § uppfyllas på gruppnivå, om de institut eller finansiella institut som gett upphov till de värdepapperiserade exponeringarna

1. har åtagit sig att följa de krav som anges i 5 §, och

2. har lämnat den information som anges i 6 §.

9 kap.

1 §

En finansiell företagsgrupp består av

1. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de dotterföretag som är institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande

1. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de dotterföretag som är institut,

9 Senaste lydelse 2011:752.

utländska företag eller finansiella institut, eller

institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, eller

2. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget har ägarintresse i och som leds tillsammans med ett eller flera andra företag, om ägarnas ansvar är begränsat till den andel av kapitalet som dessa innehar, eller

2. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget har ägarintresse i och som leds tillsammans med ett eller flera andra företag, om ägarnas ansvar är begränsat till den andel av kapitalet som dessa innehar, eller

3. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med, eller

3. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med, eller

4. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och dotterföretag enligt 1 samt företag som det finns ägarintresse i enligt 2 eller gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med enligt 3.

4. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och dotterföretag enligt 1 samt företag som det finns ägarintresse i enligt 2 eller gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med enligt 3.

När en finansiell företagsgrupp finns enligt första stycket, skall även ett anknutet företag som är dotterföretag eller som det finns ägarintresse i anses ingå i gruppen.

När en finansiell företagsgrupp finns enligt första stycket, ska även ett anknutet företag som är dotterföretag eller som det finns ägarintresse i anses ingå i gruppen.

2 §10

Om det framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 40, ska bestämmelserna om finansiella företagsgrupper gälla även för

1. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut

1. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemma-

10 Senaste lydelse 2011:752.

för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det finns andra ägarintressen i än sådana som anges i 1 § första stycket 2,

hörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det finns andra ägarintressen i än sådana som anges i 1 § första stycket 2,

2. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget har andra former av kapitalbindningar till, eller

2. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretagen har andra former av kapitalbindningar till, eller

3. ett institut eller ett finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretaget utövar ett väsentligt inflytande över.

3. ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag hemmahörande inom EES och de institut, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländska företag eller finansiella institut, som det inledningsvis nämnda institutet eller holdingföretagen utövar ett väsentligt inflytande över.

Om bestämmelserna om finansiella företagsgrupper ska gälla för företag som avses i första stycket, ska även ett anknutet företag som är dotterföretag eller som det finns ägarintresse i anses ingå i gruppen.

3 §

För en finansiell företagsgrupp skall ansvaret för att de gruppbaserade kraven uppfylls åligga det institut

För en finansiell företagsgrupp ska ansvaret för att de gruppbaserade kraven uppfylls åligga det institut

1. som inte är dotterföretag till ett annat institut, ett svenskt finansiellt holdingföretag, eller

1. som inte är dotterföretag till ett annat institut, ett svenskt finansiellt holdingföretag eller ett svenskt blandat finansiellt holdingföretag, eller

2. vars moderföretag är ett finansiellt holdingföretag som inte är dotterföretag till ett institut eller ett svenskt finansiellt holdingföretag.

2. vars moderföretag är ett sådant finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som inte är dotterföretag till ett institut, ett svenskt finansiellt holdingföretag eller ett svenskt blandat finansiellt holdingföretag.

Om ett finansiellt holdingföretag Om ett sådant finansiellt

som avses i första stycket 2 är moderföretag till både ett kreditinstitut och ett värdepappersbolag, är det kreditinstitutet som skall ansvara för att de gruppbaserade kraven är uppfyllda.

holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i första stycket 2 är moderföretag till både ett kreditinstitut och ett värdepappersbolag, är det kreditinstitutet som ska ansvara för att de gruppbaserade kraven är uppfyllda.

Lydelse enligt lagrådsremissen om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Föreslagen lydelse

6 §

Bestämmelserna i 5 § ska tillämpas även på den del av en finansiell företagsgrupp som består av

1. ett institut och de utländska institut, finansiella institut eller förvaltningsbolag i ett land utanför EES som är dotterföretag till institutet eller som institutet har ägarintresse i, eller

2. ett institut vars moderföretag är ett finansiellt holdingföretag och de utländska institut, finansiella institut eller förvaltningsbolag i ett land utanför EES som är dotterföretag till holdingföretaget eller som holdingföretaget har ägarintresse i.

2. ett institut vars moderföretag är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och de utländska institut, finansiella institut eller förvaltningsbolag i ett land utanför EES som är dotterföretag till holdingföretaget eller som holdingföretaget har ägarintresse i.

Med förvaltningsbolag avses ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta värdepappersfonder.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §11

Ett institut som är moderinstitut inom EES eller vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES ska uppfylla kraven i 8 kap. om offentliggörande av information på gruppnivå. Om ett moderinstitut har ett betydande dotterföretag som är institut, ska även dotterföretaget offentliggöra sådan information om bland annat kapitalbasen och kapitalkravet samt institutets riskhantering som

Ett institut som är moderinstitut inom EES eller vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES ska uppfylla kraven i 8 kap. om offentliggörande av information på gruppnivå. Om ett moderinstitut har ett betydande dotterföretag som är institut, ska även dotterföretaget offentliggöra sådan information om bland annat

11 Senaste lydelse 2011:752.

framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 42.

kapitalbasen och kapitalkravet samt institutets riskhantering som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 42.

Finansinspektionen får efter ansökan i ett enskilt fall besluta om undantag från första stycket, om ett institut omfattas av information som ska offentliggöras av ett moderföretag utanför EES och den informationen är likvärdig med den information som ska offentliggöras enligt denna lag.

Ledningen i ett finansiellt holdingföretag

Ledningen i ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag

13 §

Den som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag skall ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.

Den som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.

15 § Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser om tillsyn av finansiella företagsgrupper och tillsyn av konglomerat, särskilt med avseende på tillsyn på grund av riskbedömning, får Finansinspektionen, efter samråd med de övriga behöriga myndigheter som ansvarar för tillsyn av dotterföretag, medge undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella holdingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för konglomerat.

Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser om tillsyn av finansiella företagsgrupper och om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp, särskilt med avseende på tillsyn på grund av riskbedömning, får Finansinspektionen, efter samråd med myndigheter som ansvarar för tillsyn av försäkringsföretag, medge undantag från detta kapitel

så att det blandade finansiella holdingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för den största sektorn enligt 2 kap. 3 § lagen ( 2006:531 ) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Finansinspektionen ska underrätta Europeiska bankmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om beslut som inspektionen fattar enligt första stycket.

10 kap.

2 §

Finansinspektionen skall utöva tillsyn över en finansiell företagsgrupp som avses i 9 kap. 1 eller 2 §, om

Finansinspektionen ska utöva tillsyn över en finansiell företagsgrupp som avses i 9 kap. 1 eller 2 §, om

1. det i toppen av den finansiella företagsgruppen finns ett institut,

2. det finansiella holdingföretaget är moderföretag till ett institut men inte till något motsvarande utländskt företag,

2. det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är moderföretag till ett institut men inte till något motsvarande utländskt företag,

3. det finansiella holdingföretaget är etablerat i Sverige och är moderföretag till institut och motsvarande utländska företag,

3. det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat i Sverige och är moderföretag till institut och motsvarande utländska företag,

4. det finns två eller flera finansiella holdingföretag med huvudkontor i olika stater inom EES, däribland Sverige, som är moderföretag till både institut och motsvarande utländska företag och ett institut är det dotterföretag som har den största balansomslutningen, eller

4. det finns två eller flera finansiella holdingföretag, eller två eller flera blandade finansiella holdingföretag, med huvudkontor i olika stater inom EES, däribland Sverige, som är moderföretag till både institut och motsvarande utländska företag och ett institut är det dotterföretag som har den största balansomslutningen, eller

5. det finansiella holdingföretaget är moderföretag till två eller flera institut och motsvarande utländska företag, som inte är auktoriserade i den stat inom EES där holdingföretaget är etablerat, och ett institut har den största balansomslutningen.

5. det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är moderföretag till två eller flera institut och motsvarande utländska företag, som inte är auktoriserade i den stat inom EES där holdingföretaget är etablerat, och ett

institut har den största balansomslutningen.

Finansinspektionen skall även utöva tillsynen om inspektionen tillsammans med övriga berörda behöriga myndigheter kommer överens om det i enlighet med bestämmelserna i 4 §.

Finansinspektionen ska även utöva tillsynen om inspektionen tillsammans med övriga berörda behöriga myndigheter kommer överens om det i enlighet med bestämmelserna i 4 §.

I 11 kap. finns bestämmelser om tillsyn över ett institut vars moderföretag är ett institut eller ett finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES.

I 11 kap. finns bestämmelser om tillsyn över ett institut vars moderföretag är ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES.

3 §12

När Finansinspektionen enligt 2 § första stycket 3–5 ska utöva tillsynen, får inspektionen komma överens med övriga berörda behöriga myndigheter om att en annan behörig myndighet inom EES än inspektionen ska ansvara för tillsynen. Finansinspektionen får ingå en sådan överenskommelse, om det är olämpligt att inspektionen ansvarar för tillsynen med hänsyn till de institut det gäller och den relativa betydelsen av deras verksamheter i de olika länderna.

I ett sådant fall ska moderinstitutet inom EES, det finansiella moderholdingföretaget inom EES eller det institut som har den största balansomslutningen, beroende på vad som är tillämpligt, ges tillfälle att yttra sig innan Finansinspektionen och de övriga berörda behöriga myndigheterna ingår överenskommelsen. Europeiska kommissionen ska underrättas om sådana överenskommelser.

I ett sådant fall ska moderinstitutet inom EES, det finansiella moderholdingföretaget inom EES, det blandade finansiella moderholdingföretaget inom EES eller det institut som har den största balansomslutningen, beroende på vad som är tillämpligt, ges tillfälle att yttra sig innan Finansinspektionen och de övriga berörda behöriga myndigheterna ingår överenskommelsen. Europeiska kommissionen och Europeiska bankmyndigheten ska underrättas om sådana överenskommelser.

5 §

När Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp som består av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag

När Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp som består av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag

12 Senaste lydelse 2011:752.

inom EES, får moderföretagen och dotterföretagen i gruppen gemensamt ansöka om tillstånd hos inspektionen om att använda metoden med interna modeller, internmetoden för kreditrisker, egna riskberäkningsmodeller för marknadsrisker eller internmätningsmetoden för operativa risker. Om ett institut ingår i en motsvarande utländsk grupp enligt en offentlig reglering som bygger på kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravsdirektivet, får institutet göra en sådan ansökan hos den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen.

inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag inom

EES, får moderföretagen och dotterföretagen i gruppen gemensamt ansöka om tillstånd hos inspektionen om att använda metoden med interna modeller, internmetoden för kreditrisker, egna riskberäkningsmodeller för marknadsrisker eller internmätningsmetoden för operativa risker. Om ett institut ingår i en motsvarande utländsk grupp enligt en offentlig reglering som bygger på kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravsdirektivet, får institutet göra en sådan ansökan hos den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen.

När Finansinspektionen prövar en ansökan enligt första stycket tillämpas denna lag. Inspektionen får dock även tillämpa bestämmelser som enligt författningar i en annan stat inom EES gäller för den metod som ansökan avser. När ansökan har getts in till inspektionen gäller detta dock bara om det är nödvändigt för en effektiv tillsyn över institut eller motsvarande utländska företag.

6 a §13

När Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp som består av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES, ska inspektionen lämna en rapport som innehåller en riskvärdering av gruppen till övriga behöriga myndigheter.

När Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över en finansiell företagsgrupp som består av ett moderinstitut inom EES eller ett institut vars moderföretag är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag inom

EES, ska inspektionen lämna en rapport som innehåller en riskvärdering av gruppen till övriga behöriga myndigheter.

Inom fyra månader från det att Finansinspektionen har lämnat en sådan rapport som avses i första stycket, ska inspektionen försöka komma överens med övriga behöriga myndigheter om vilket beslut som bör fattas i fråga om huruvida nivån på gruppens kapitalbas är tillräcklig. Överenskommelsen ska grundas på en bedömning av gruppens finansiella situation och riskprofil och den nivå på gruppens kapitalbas som krävs för att tillämpa 2 kap. 2 § på var och en av enheterna inom gruppen och på gruppnivå.

13 Senaste lydelse 2011:752.

Finansinspektionen ska härefter fatta ett beslut i enlighet med överenskommelsen. Beslutet och skälen för det ska redovisas skriftligt och skickas till övriga behöriga myndigheter och till moderinstitutet inom EES.

Om en överenskommelse inte kan nås, ska Finansinspektionen på begäran av någon av de övriga behöriga myndigheterna samråda med Europeiska bankmyndigheten. Inspektionen får även samråda med Europeiska bankmyndigheten på eget initiativ.

6 b §14

Om en överenskommelse enligt 6 a § inte har träffats inom fyra månader, ska Finansinspektionen, med beaktande av de behöriga myndigheternas bedömning av risken hos dotterföretagen, ensam fatta ett beslut på gruppnivå.

Om Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över dotterföretag till ett moderinstitut inom EES eller till ett finansiellt moderholdingföretag inom EES, ska inspektionen fatta ett sådant beslut som avses i 6 a § tredje stycket på individuell nivå eller undergruppsnivå. Inför beslutet ska inspektionen beakta synpunkter som framförts av den utländska behöriga myndighet som ansvarar för den gruppvisa tillsynen.

Om Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över dotterföretag till ett moderinstitut inom EES eller till ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller till ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, ska inspektionen fatta ett sådant beslut som avses i 6 a § tredje stycket på individuell nivå eller undergruppsnivå. Inför beslutet ska inspektionen beakta synpunkter som framförts av den utländska behöriga myndighet som ansvarar för den gruppvisa tillsynen.

Om någon eller några av de berörda behöriga myndigheterna, inom fyra månader från det att Finansinspektionen har lämnat sin rapport enligt 6 a §, har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, ska inspektionen skjuta upp sitt beslut enligt första stycket och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Finansinspektionen ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten.

Finansinspektionen får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyndigheten efter det att fyramånadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

6 d §15

Beslut som fattats enligt 6 a eller 6 b § ska omprövas årligen. Ett beslut enligt 6 a § om tillämpning av 2 kap. 2 § får även, i undantagsfall, omprövas om en behörig

Beslut som fattats enligt 6 a eller 6 b § ska omprövas årligen. Ett beslut enligt 6 a § om tillämpning av 2 kap. 2 § får även, i undantagsfall, omprövas om en behörig

14 Senaste lydelse 2012:196. 15 Senaste lydelse 2011:752.

myndighet som ansvarar för tillsynen av dotterföretag till ett moderinstitut inom EES eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES skriftligen begär det hos Finansinspektionen och samtidigt anger skälen för begäran.

myndighet som ansvarar för tillsynen av dotterföretag till ett moderinstitut inom EES eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES skriftligen begär det hos Finansinspektionen och samtidigt anger skälen för begäran.

7 §

Följande företag skall till Finansinspektionen lämna de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär för tillsynen:

Följande företag ska till Finansinspektionen lämna de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär för tillsynen:

1. företag som ingår i en finansiell företagsgrupp enligt denna lag eller enligt en utländsk offentlig reglering som bygger på kreditinstitutsdirektivet eller kapitalkravsdirektivet,

2. andra dotterföretag till ett institut eller ett finansiellt holdingföretag än de som avses i 1, och

2. andra dotterföretag till ett institut eller ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag än de som avses i 1, och

3. ett holdingföretag med blandad verksamhet och dotterföretag till ett holdingföretag med blandad verksamhet.

Om företaget inte lämnar upplysningarna till Finansinspektionen, får inspektionen förelägga företaget att göra det.

12 §16

Ett institut och ett finansiellt holdingföretag som avses i 9 kap. 3 § ska upprätta och ge in den gruppbaserade redovisningen till Finansinspektionen för de räkenskapsperioder och vid de tidpunkter som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 47. I fråga om en finansiell företagsgrupp enligt 9 kap. 2 §, ska redovisningen upprättas och ges in av de företag som anges i föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 48.

Ett sådant institut, finansiellt holdingföretag och blandat finansiellt holdingföretag som avses i 9 kap. 3 § ska upprätta och ge in den gruppbaserade redovisningen till Finansinspektionen för de räkenskapsperioder och vid de tidpunkter som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 47. I fråga om en finansiell företagsgrupp enligt 9 kap. 2 §, ska redovisningen upprättas och ges in av de företag som anges i föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 48.

16 Senaste lydelse 2011:752.

Ett holdingföretag med blandad verksamhet ska upprätta och ge in den samlade informationen till Finansinspektionen för de räkenskapsperioder och vid de tidpunkter som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 47.

11 kap.

1 §

Om ett institut inte står under gruppbaserad tillsyn enligt artikel 125 eller 126 i kreditinstitutsdirektivet och dess moderföretag är ett utländskt institut eller ett finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES gäller 2 och 3 §§ för det fall Finansinspektionen enligt 10 kap. 2–4 §§ skulle ha utövat tillsynen över gruppen om de bestämmelserna hade gällt.

Om ett institut inte står under gruppbaserad tillsyn enligt artikel 125 eller 126 i kreditinstitutsdirektivet och dess moderföretag är ett utländskt institut eller ett sådant finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES, gäller 2 och 3 §§ för det fall Finansinspektionen enligt 10 kap. 2–4 §§ skulle ha utövat tillsynen över gruppen om de bestämmelserna hade gällt.

3 §17

Om tillsynen inte bedöms likvärdig, ska Finansinspektionen tillämpa bestämmelserna om finansiella företagsgrupper i 9 och 10 kap. som om moderföretaget haft sitt huvudkontor inom EES.

Efter att ha hört övriga berörda behöriga myndigheter får Finansinspektionen i stället besluta att använda sig av andra tillsynsmetoder som säkerställer att instituten i företagsgruppen är föremål för tillräcklig tillsyn. Inspektionen får då förelägga en ägare till institutet att inrätta ett finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES och tillämpa bestämmelserna i denna lag på instituten i den företagsgrupp som leds av detta holdingföretag.

Efter att ha hört övriga berörda behöriga myndigheter får Finansinspektionen i stället besluta att använda sig av andra tillsynsmetoder som säkerställer att instituten i företagsgruppen är föremål för tillräcklig tillsyn. Inspektionen får då förelägga en ägare till institutet att inrätta ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES och tillämpa bestämmelserna i denna lag på instituten i den företagsgrupp som leds av detta holdingföretag.

Finansinspektionen ska underrätta de berörda behöriga myndigheterna, Europeiska kommissionen och Europeiska bankmyndigheten när sådana andra tillsynsmetoder som anges i andra stycket används.

17 Senaste lydelse 2012:196.

12 kap.

2 §

Finansinspektionen skall förelägga ett finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet att vidta åtgärder för att göra rättelse, om holdingföretaget inte uppfyller de krav som ställs på det enligt denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen. Ett sådant föreläggande skall också riktas mot ett finansiellt holdingföretag, vars ledning inte uppfyller kraven i denna lag.

Finansinspektionen ska förelägga ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet att vidta åtgärder för att göra rättelse, om holdingföretaget inte uppfyller de krav som ställs på det enligt denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen. Ett sådant föreläggande ska också riktas mot ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, vars ledning inte uppfyller kraven i denna lag.

4 §18

Om ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet med huvudkontor i Sverige inte i tid lämnar upplysningar enligt föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 46, 49 och 50, får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Om ett institut, ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet med huvudkontor i Sverige inte i tid lämnar upplysningar enligt föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 46, 49 och 50, får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2013.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rapporter som avser tiden före den 1 januari 2014.

18 Senaste lydelse 2011:752.

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043)

dels att 1 kap. 12 § och 9 kap. 1 och 10 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 9 kap. 8 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

12 §

I denna lag betyder

1. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över en utländsk försäkringsgivare,

2. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

3. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, en utländsk försäkringsgivare eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag eller utländska försäkringsgivare, och

3. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, en utländsk försäkringsgivare eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag eller utländska försäkringsgivare, och

4. specialföretag: ett utländskt företag som, utan att vara försäkringsgivare, övertar risker från ett försäkringsföretag eller en utländsk försäkringsgivare och som helt finansierar sin verksamhet genom emissioner av skuldebrev eller någon annan liknande form av finansiering, för vilken rätten till återbetalning är underordnad företagens skyldigheter enligt avtal om riskövertagande.

9 kap.

1 §

En försäkringsgrupp enligt denna lag består av

1. ett försäkringsföretag och

a) dess dotterföretag eller intresseföretag som är försäkringsgivare,

b) en annan försäkringsgivare med vilken försäkringsföretaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning,

2. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU av den 16 november 2011 om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG och 2009/138/EG vad gäller extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat (EUT L 326, 8.12.2011, s. 113, Celex 32011L0089).

a) ett försäkringsholdingföretag, eller

a) ett försäkringsholdingföretag,

b) ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eller

b) en annan utländsk försäkringsgivare med hemvist utanför EES, eller

c) en annan utländsk försäkringsgivare med hemvist utanför EES, eller

3. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är ett annat företag än som avses i 1 och 2 men som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

3. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är ett annat företag än som avses i 1 och 2 (försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet).

Bestämmelserna i detta kapitel som gäller intresseföretag ska även gälla företag som inte är ett dotterföretag eller intresseföretag, om ägandet i företaget direkt eller indirekt uppgår till minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster.

8 a § Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp och tillsyn av konglomerat, särskilt med avseende på tillsyn på grund av riskbedömning, får Finansinspektionen, efter samråd med övriga behöriga myndigheter, medge undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella holdingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för konglomerat.

Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp och om tillsyn av finansiella företagsgrupper, särskilt med avseende på tillsyn på grund av riskbedömning, får Finansinspektionen, efter samråd med den myndighet som ansvarar för tillsyn av den finansiella företagsgruppen, medge undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella

holdingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för den största sektorn enligt 2 kap. 3 § lagen ( 2006:531 ) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Finansinspektionen ska underrätta Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om sådana beslut som inspektionen fattar enligt första eller andra stycket.

Ledningen i ett försäkringsholdingföretag

Ledningen i ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag

10 §

Den som ingår i ledningen för ett försäkringsholdingföretag ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.

Den som ingår i ledningen för ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2013.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rapporter som avser tiden före den 1 januari 2014.

Lagrådets yttrande

LAGRÅDET

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-30

Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman.

Nya regler för finansiella konglomerat och grupper

Enligt en lagrådsremiss den 11 april 2013 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

2. lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar,

3. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Jonas Olsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Allmänt

Vissa av förslagen i remissen har samband med den lagrådsremiss om förvaltare av alternativa investeringsfonder som har behandlats av Lagrådet i en annan sammansättning samtidigt som denna remiss. Formellt har detta bl.a. kommit till utryck genom att det i denna remiss lämnas förslag till ändringar i förhållande till förslagen i den andra lagrådsremissen. Det bör därför framhållas att yttrandet i detta ärende beslutats först efter det att yttrande beslutats i det andra ärendet.

Förslagen i remissen avser bl.a. ändringar och tillägg i definitionerna i berörda lagar. I allmänhet definieras de termer och uttryck som återkommer i de olika lagarna på samma sätt. Lagrådet har emellertid noterat att det i vissa fall förekommer smärre avvikelser.

Som exempel kan nämnas att s.k. AIF-förvaltare, som enligt förslaget ska definieras i såväl den särskilda tillsynslagen som i kapital-täckningslagen (se härom vidare under 1 kap. 3 § i den senare lagen), enligt ett av förslagen ska omfattas av termen institut men anses falla utanför enligt ett annat. Vid föredragningen har detta motiverats med att avsikten i det senare fallet är att endast delar av den i lagen upptagna regleringen av institut ska gälla för AIF-förvaltare.

Lagrådet är medvetet om att det kan vara svårt att upprätthålla en helt enhetlig terminologi mellan olika lagstiftningar. När det, som i det nu aktuella fallet, är fråga om lagstiftning som har ett betydande systematiskt och sakligt samband talar emellertid enligt Lagrådet starka skäl för att så långt som möjligt upprätthålla en enhetlig terminologi. I den mån som det enligt någon lagstiftning finns anledning till särbehandling i något hänseende som ryms under en term av detta slag bör det primärt ske genom den materiella regleringen och inte genom skiftande definitioner.

Inom ramen för den nu aktuella lagrådsgranskningen har det emellertid inte varit möjligt att vare sig mer generellt eller när det gäller det här nämnda exemplet göra någon närmare prövning av förutsättningarna för en enhetlig terminologi. Lagrådet vill därför inte heller på den grunden motsätta sig att förslagen i den utformning som de givits i remissen läggs till grund för lagstiftning. Lagrådet återkommer emellertid nedan till några av de förslag som gäller användningen av termer och uttryck.

Förslaget till lag om ändring i lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat

1 kap. 3 §

I paragrafen lämnas definitioner av termer som används i lagen.

Ett av förslagen är att definitionen i punkt 15 a) av relevant behörig myndighet ska kompletteras med orden ”särskilt över det företag som är det överordnade moderföretaget i bank- och värdepapperssektorn respektive försäkringssektorn”. Förslaget motiveras med att en liknande ändring gjorts i direktivet (som dock, i motsats till den svenska lagtexten, avser myndigheter i pluralis). Enligt vad som sägs i remissen (avsnitt 6.9) innebär emellertid det föreslagna tillägget inte någon ändring i sak utan endast en betoning av ”vikten av att det utförs en effektiv tillsyn över företag som är överordnade moderföretaget i respektive sektor”.

När det gäller förslagets betydelse i sak har Lagrådet inte underlag för att göra någon annan bedömning än den som är gjord i remissen. Om avsikten med tillägget och dess betydelse endast är den som anges i allmänmotiveringen är det dock uppenbart att tillägget inte hör hemma i en definition utan i ett sådant sammanhang endast är ägnad att förvirra. Fråga skulle vara om en materiell regel som i så fall borde tas upp i ett annat sammanhang.

3 kap. 4 §

I paragrafen finns bestämmelser om undantag helt eller delvis från konglomeratstillsyn för en företagsgrupp som antingen inte når upp till de föreskrivna gränsvärdena eller inte har en verksamhet som anses betydande i lagens mening och det dessutom inte är nödvändigt eller

lämpligt att gruppen omfattas av tillsynen. Enligt den föreslagna lydelsen ”ska” undantag göras under de angivna förutsättningarna.

Enligt Lagrådets mening bör ordet ”ska” inte användas när det som här inte endast gäller att konstatera vissa fakta utan även att göra en individuell lämplighetsprövning. Vad som anförts i det tidigare lagstiftningsärendet (prop. 2005/06:45) föranleder inte någon annan bedömning. Lagrådet erinrar dessutom om att det aktuella direktivet använder det i sammanhanget betydligt mer adekvata uttrycket ”får” (ändringsdirektivet artikel 2.2a). Lagrådet anser att man bör välja samma uttryckssätt i den svenska författningstexten.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt förslaget ska de ändrade bestämmelserna träda i kraft så snart som möjligt, vilket har bedömts vara den 1 augusti 2013. Äldre bestämmelser ska emellertid fortfarande gälla för rapporter som avser tiden före den 1 januari 2014. Syftet med övergångsbestämmelsen är att företag som ska avge gruppbaserade redovisningar eller gruppsammanställningar för perioder under 2013 inte ska behöva upprätta dessa enligt olika regler beroende på om de avser tid före eller efter den 1 augusti. Det bör emellertid tydligt framgå av övergångsbestämmelsen att den tar sikte på rapporteringsskyldigheten.

Förslaget till lag om ändring i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar

1 kap. 1 a §

Enligt förslaget ska det under rubriken lagens tillämpningsområde införas en ny paragraf om att vissa bestämmelser i lagen (och i viss annan lagstiftning) ska tillämpas för AIF-förvaltare. Utrycket AIFförvaltare ska enligt förslaget definieras i 1 kap. 3 §. Uttrycket återkommer inte på något ytterligare ställe i lagtexten.

Enligt Lagrådet bör definitioner i en lag i de fall som det finns behov av sådana om möjligt stå före de bestämmelser i vilka de definierade termerna används. Att så inte skett i detta fall har vid föredragningen motiverats med att den föreslagna bestämmelsen avser lagens tillämpningsområde. Lagrådet har förståelse för den synpunkten men vill framhålla att det finns en rad andra lagtekniska lösningar genom vilka det eftersträvade resultatet kan uppnås utan att behöva tillgripa en efterföljande definition.

En möjlighet, som också skulle tillgodose det inledningsvis berörda intresset av enhetlig terminologi i olika lagar som har samband med varandra, är att, liksom i den särskilda tillsynslagen, nämna AIFförvaltare i definitionerna av kreditinstitut och institut (vilket skulle innebära att bestämmelsen om lagens tillämpningsområde i 1 kap. 1 § i gällande lydelse blev rättvisande) och därefter genom materiell reglering göra undantag för de regler i lagen som inte ska tillämpas för

AIF-förvaltare. En sådan lösning kräver emellertid närmare överväganden.

En lösning som ligger närmare till hands är därför att inte ha någon särskild definitionsbestämmelse för AIF-förvaltare utan att ta in den föreslagna definitionen i den bestämmelse som anger vad som ska gälla för sådana förvaltare.

Enligt förslaget ska de bestämmelser i 9 och 10 kap. tillämpas som gäller för värdepappersbolag. Termen värdepappersbolag används varken i 9 eller 10 kap. Däremot finns det åtskilliga bestämmelser som gäller för institut. Att det i själva verket är dessa bestämmelser som åsyftas synes framgå av att definitionen av institut omfattar värdepappersbolag.

För det fall att den föreslagna paragrafen inte anses kunna placeras efter definitionsbestämmelserna föreslår Lagrådet, med beaktande även av vad som anförs under 1 kap. 3 §, att den ges exempelvis följande utformning:

De bestämmelser om finansiella företagsgrupper i 9 och 10 kap som gäller för institut tillämpas också för en svensk förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) enligt 1 kap. 3 § lagen (2013:000) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Vid den tillämpningen gäller dock kapitalkraven i 7 kap. i den nämnda lagen.

1 kap 3 §

I en ny punkt 1 definieras AIF-förvaltare. Definitionen överens-stämmer med motsvarande definition i den särskilda tillsynslagen utom så till vida att någon sådan begränsning till svenska förvaltare som görs enligt den definitionen inte finns upptagen här. Enligt vad som framkommit vid föredragningen bör dock även denna definition begränsas till svenska förvaltare.

Av vad som anförts under 1 kap. 1 a § framgår att Lagrådet för det fall att den paragrafen inte flyttas förordar att definitionen av AIF-förvaltare får utgå och i stället inarbetas i den paragrafen.

I en ny punkt 4 definieras blandat finansiellt holdingföretag genom en hänvisning till definitionen i den särskilda tillsynslagen. Någon annan sådan hänvisningsdefinition finns inte i paragrafen. Lagrådet förordar att hänvisningen byts ut mot den text som finns i den bestämmelse som det hänvisas till.

9 kap. 15 §

Bestämmelsen innebär att Finansinspektionen får medge undantag från bestämmelser i övriga paragrafer i kapitlet om vissa villkor är uppfyllda. Ett sådant undantag förutsätter, enligt första stycket, att Finansinspektionen har samrått med ”övriga behöriga myndigheter som ansvarar för tillsyn av dotterföretag”. Enligt andra stycket ska samråd äga rum med ”myndigheter som ansvarar för tillsyn av försäkringsföretag”.

Paragrafen har utformats efter ordalydelsen i kreditinstitutsdirektivet (2006/48/EG) och försäkringsgruppsdirektivet (98/78/EG). Direktivet kan enligt Lagrådets mening inte förstås så att det i varje enskilt fall skulle krävas samråd med samtliga behöriga myndigheter eller myndigheter med ansvar för tillsynen av försäkringsföretag. Den rimliga tolkningen av direktiven i dessa delar är att Finansinspektionen ska samråda med just de myndigheter som ansvarar för tillsynen av de dotterföretag respektive försäkringsföretag som ingår i den aktuella företagsgruppen. Detta bör framgå av bestämmelsen, lämpligen genom en hänvisning till ”övriga berörda behöriga myndigheter” i första och ”berörda myndigheter” i andra stycket. Liknande bestämmelser finns på åtskilliga ställen i lagen, se t.ex. 10 kap. 2-4 §§.

10 kap. 5 och 6 a §§

Lagrådet ifrågasätter om inte de föreslagna tilläggen om ”ett blandat finansiellt holdingföretag” rätteligen bör avse ”ett blandat finansiellt moderholdingföretag”.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagrådet hänvisar till vad som anförts ovan under förslaget till lag om ändring i lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

9 kap. 1 §

I första stycket 2 förslås en ny punkt b i vilken det beträffande blandat finansiellt holdingföretag hänvisas till definitionen i den särskilda tillsynslagen. Även i detta fall bör det övervägas om inte hänvisningen bör bytas ut mot den text som finns i den bestämmelse som det hänvisas till.

9 kap 8 a §

Lagrådet anser, av samma skäl som i fråga om 9 kap. 15 § kapitaltäckningslagen, att det bör framgå av paragrafen att Finansinspektionen får medge undantag från kapitlet efter samråd med ”berörda behöriga myndigheter”.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagrådet hänvisar till vad som anförts ovan under förslaget till lag om ändring i lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 maj 2013

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Erlandsson, Hägglund, Billström, Adelsohn Liljeroth, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Ek, Enström, Arnholm

Föredragande: statsrådet Norman

Regeringen beslutar proposition Nya regler för finansiella konglomerat och grupper

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande

Celexnummer för bakomliggande EUregler

Lag (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat

32011L0089

Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

32011L0089

Försäkringsrörelselag (2010:2043)

32011L0089