Prop. 2024/25:67

Åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 december 2024

Elisabeth Svantesson

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Myndigheterna i samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism har i den nationella riskbedömningen för 2022 behandlat riskerna för att alternativa betalningssystem utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism (Hawala: Värdeöverföringar i alternativa betalningssystem). I riskbedömningen föreslås att registreringsplikten för fysiska och juridiska personer som bedriver verksamhet i form av penningöverföringar och valutaväxling ska ersättas av tillståndsplikt.

Mot bakgrund av att valutaväxlare och registrerade betaltjänstleverantörer såsom penningöverförare bedöms ha en central funktion vid kriminella nätverks återinvesteringar i kriminell verksamhet och tvätt av brottsvinster föreslås i propositionen att valutaväxling, betaltjänster och utgivning av elektroniska pengar ska omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt. Från förslaget undantas fysiska och juridiska personer som tillhandahåller betaltjänster i form av kontoinformationstjänster.

För att anpassa svensk rätt till unionsrätten föreslås dessutom att registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster ska omfattas av penningtvättslagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om valutaväxling.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om valutaväxling

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens innehåll

1 § Denna lag gäller valutaväxling. Med valutaväxling avses yrkesmässig handel med sedlar, mynt och resecheckar i utländsk valuta.

Vem som får bedriva valutaväxling

2 § Bara betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och kreditinstitut och filialer till motsvarande utländska företag får bedriva valutaväxling.

Konsumentskydd

3 § Den som bedriver valutaväxling ska

1. tydligt informera om tillämpade växelkurser och avgifter, och

2. tillhandahålla en avräkningsnota som anger institutets eller filialens namn, köp- respektive säljkurs och avgifter.

4 § Den information som ska lämnas enligt 3 § ska anses vara väsentlig vid tillämpningen av 10 § tredje stycket marknadsföringslagen (2008:486).

Bestämmelserna i 29–36 §§marknadsföringslagen om marknadsstörningsavgift ska inte tillämpas vid utebliven information.

Tillsyn och ingripande

5 § Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och kreditinstitut och filialer till motsvarande utländska företag finns i de lagar som reglerar dessa företag.

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

6 § Bestämmelser om att betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och kreditinstitut ska medverka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Lagen ska dock inte tillämpas på den som före ikraftträdandet hos Finansinspektionen var registrerad för valutaväxling och som bedriver sin verksamhet med stöd av punkt 2 i ikraftträdande- och övergångs-

bestämmelserna till lagen (2025:000) om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet.

2.2

F

örslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet1

dels att 5 och 6 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 5 § ska utgå,

dels att rubriken till lagen samt 1, 2, 3 och 11 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

Lag om viss finansiell verksamhet

Lydelse enligt prop. 2024/25:43 Föreslagen lydelse

1 §2

I denna lag avses med

1. valutaväxling: yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta,

2. annan finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

1. finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

3. finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, och

2. finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som bedriver finansiell verksamhet, och

4. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse.

3. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse.

1 Lagen omtryckt 2004:319. Senaste lydelse av lagens rubrik 2017:639 5 § 2023:824 6 § 2023:824. 2 Senaste lydelse 2024:000.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §3

En fysisk eller juridisk person som avser att bedriva valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska ansöka om registrering av sin verksamhet hos Finansinspektionen. Ansökan behöver inte göras av

En fysisk eller juridisk person som avser att bedriva finansiell verksamhet ska ansöka om registrering av sin verksamhet hos Finansinspektionen. Ansökan behöver inte göras av

1. företag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 6, 8, 9 och 11–13 lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

2. fysiska eller juridiska personer som bedriver försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution.

Finansinspektionen ska registrera den som har kommit in med en ansökan, om

1. det finns skäl att anta att verksamheten kommer att bedrivas på ett sätt som är förenligt med lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, och

2. kravet på ägare och ledning i 3 § första stycket är uppfyllt.

2. kravet på ägare och ledning i 3 § är uppfyllt.

Den som har blivit registrerad ska tas bort ur registret när ett beslut om föreläggande enligt 11, 12 eller 13 § att upphöra med verksamheten har fått laga kraft. Ett finansiellt institut ska också tas bort ur registret om det anmäler att det inte längre bedriver verksamhet som omfattas av lagen eller om det på något annat sätt framgår att registreringsplikt inte längre gäller.

3 §4

Den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet eller har ett kvalificerat innehav i eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut ska vara lämplig för uppgiften. Vid lämplighetsbedömningen ska det särskilt beaktas om personen i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Den som bedriver finansiell verksamhet eller har ett kvalificerat innehav i eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut ska vara lämplig för uppgiften. Vid lämplighetsbedömningen ska det särskilt beaktas om personen i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

11 §5

Om en anmälan enligt 2 b § avser ett förhållande som har betydelse för bedömningen av kravet i 3 §

Om en anmälan enligt 2 b § avser ett förhållande som har betydelse för bedömningen av kravet i 3 §,

3 Senaste lydelse 2023:824. 4 Senaste lydelse 2023:824. 5 Senaste lydelse 2023:824.

första stycket, ska Finansinspektionen pröva om kravet fortfarande är uppfyllt. En sådan prövning får även göras när det i övrigt finns behov av det.

ska Finansinspektionen pröva om kravet fortfarande är uppfyllt. En sådan prövning får även göras när det i övrigt finns behov av det.

Om kravet i 3 § första stycket inte är uppfyllt får inspektionen, om verksamheten bedrivs av en fysisk person, förelägga denne att upphöra med verksamheten.

Om kravet i 3 § inte är uppfyllt får inspektionen, om verksamheten bedrivs av en fysisk person, förelägga denne att upphöra med verksamheten.

Om verksamheten bedrivs av en juridisk person får inspektionen förelägga denne att göra rättelse. Om föreläggandet inte följs, får inspektionen förelägga den juridiska personen att upphöra med verksamheten.

Om någon som har ett kvalificerat innehav inte uppfyller kravet i 3 § första stycket, får inspektionen förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den i dess ledning diskvalificerade personen.

Om någon som har ett kvalificerat innehav inte uppfyller kravet i 3 §, får inspektionen förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den i dess ledning diskvalificerade personen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Den som före ikraftträdandet hos Finansinspektionen var registrerad för valutaväxling får fortsätta verksamheten till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet som betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar eller kreditinstitut har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026, får den registrerade verksamheten dock fortsätta till dess att ansökan har prövats slutligt.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som bedriver verksamhet med stöd av punkt 2.

2.3. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 30 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 kap.

6 §6

Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, om övervakningen eller kontrollen sker enligt

1. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2. lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

2. lagen (1996:1006) om viss finansiell verksamhet,

3. lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden,

4. lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning,

5. lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, eller

6. lagen (2019:277) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning.

Om en uppgift som avses i första stycket rör den som övervakningen avser, gäller sekretessen endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretessen inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025

6 Senaste lydelse 2020:1036.

2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:751) om betaltjänster

dels att 1 kap. 6 §, 2 kap. 2, 3, 5 och 7 §§, 3 kap. 6, 7, 13, 17, 18, 19, 21, 23–25 och 28–29 §§ och 8 kap. 1, 23 e och 24 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 8 kap. 24 a, 24 b och 25 a §§, och närmast före 8 kap. 25 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

6 §7

Denna lag gäller inte tjänster som

1. består av yrkesmässig, fysisk transport och därmed sammanhängande hantering av kontanter, med undantag för uppräkningsverksamhet,

2. ger möjlighet till uttag av kontanter i samband med inköp av varor eller tjänster,

2. ger möjlighet till uttag av kontanter i samband med inköp av varor eller tjänster, eller

3. består av valutaväxling genom utbyte av kontanter, eller

4. tillhandahålls av en leverantör av tekniska tjänster som stöder betaltjänstleverantörens verksamhet med betaltjänster, utan att leverantören av tekniska tjänster vid något tillfälle kommer i besittning av medel, såvida inte det rör sig om en betalningsinitieringstjänst eller kontoinformationstjänst.

3. tillhandahålls av en leverantör av tekniska tjänster som stöder betaltjänstleverantörens verksamhet med betaltjänster, utan att leverantören av tekniska tjänster vid något tillfälle kommer i besittning av medel, såvida inte det rör sig om en betalningsinitieringstjänst eller kontoinformationstjänst.

2 kap.

2 §8

Tillstånd enligt denna lag behövs inte för

1. kreditinstitut,

2. institut för elektroniska pengar och de företag som har undantagits från tillståndsplikt enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

2. institut för elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

3. statliga och kommunala myndigheter, när de inte ägnar sig åt myndighetsutövning,

4. utländska fysiska och juridiska personer samt myndigheter inom EES, motsvarande dem i 1–3 med undantag av sådana fysiska eller juridiska personer som har undantagits från tillståndsplikt enligt nationella bestämmelser som genomför betaltjänstdirektivet,

7 Senaste lydelse 2018:175. 8 Senaste lydelse 2018:175.

5. Europeiska centralbanken och nationella centralbanker i andra EESländer, när de inte agerar i egenskap av monetär eller offentlig myndighet,

6. postgiroinstitut inom EES som enligt nationell lagstiftning har rätt att tillhandahålla betaltjänster,

7. filialer till utländska kreditinstitut från länder utanför EES, och

8. filialer till institut för elektroniska pengar från länder utanför EES.

3 §9

En fysisk eller juridisk person får ansöka hos Finansinspektionen om att undantas från tillståndsplikt enligt 1 §. Inspektionen ska besluta om ett sådant undantag om

En fysisk eller juridisk person som avser att bara tillhandahålla kontoinformationstjänster får ansöka hos Finansinspektionen om att undantas från tillståndsplikt enligt 1 §. Inspektionen ska besluta om ett sådant undantag om

1. genomsnittet av de totala betalningstransaktionerna under de senaste 12 månaderna inte överstiger ett belopp motsvarande 3 miljoner euro per månad,

2. den som ska ingå i ett bolags eller en förenings styrelse, vara verkställande direktör eller ansvarig för betaltjänstverksamheten inte har dömts för brott som rör finansiering av terrorism eller penningtvätt eller annan ekonomisk brottslighet,

1. den som ska ingå i ett bolags eller en förenings styrelse, vara verkställande direktör eller ansvarig för betaltjänstverksamheten inte har dömts för brott som rör finansiering av terrorism eller penningtvätt eller annan ekonomisk brottslighet,

3. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt tillämpliga delar av denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten,

2. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt tillämpliga delar av denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten,

4. det för juridiska personer finns skäl att anta att den som har ett kvalificerat innehav i företaget är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, och

5. den som ska ingå i ett företags styrelse, vara verkställande direktör, ansvarig för betaltjänstverksamheten eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget eller ansvara för betaltjänstverksamheten och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift.

3. den som ska ingå i ett företags styrelse, vara verkställande direktör, ansvarig för betaltjänstverksamheten eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget eller ansvara för betaltjänstverksamheten och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift, och

9 Senaste lydelse 2018:175. Ändringen innebär bl.a. att andra och tredje styckena tas bort.

4. personen har en ansvarsförsäkring som täcker det geografiska området där verksamheten drivs eller har en annan jämförbar garanti som täcker den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av verksamheten.

Vid bedömningen av om villkoret enligt första stycket 1 är uppfyllt, ska hänsyn även tas till de förväntade totala betalningstransaktionerna i företagets affärsplan.

Första stycket gäller inte den som tillhandahåller betalningsinitieringstjänster.

Den som endast tillhandahåller kontoinformationstjänster ska undantas från tillståndsplikt om villkoren i första stycket 2, 3 och 5 är uppfyllda och den fysiska eller juridiska personen har en ansvarsförsäkring som täcker det geografiska område inom vilket verksamheten drivs eller annan jämförbar garanti som täcker den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av verksamheten.

5 §

En registrerad betaltjänstleverantör som inte längre uppfyller villkoren i 3 § första stycket 1 eller 2 ska ansöka om tillstånd enligt 1 §. Ansökan ska göras inom 30 dagar från den dag då villkoren inte längre uppfylldes.

En registrerad betaltjänstleverantör som inte längre uppfyller villkoret i 3 § 1 ska ansöka om tillstånd enligt 1 §. Ansökan ska göras inom 30 dagar från den dag då villkoret inte längre uppfylldes.

En registrerad betaltjänstleverantör ska avföras ur registret om leverantören anmäler att den inte längre tillhandahåller betaltjänster eller om det på annat sätt framgår att leverantörens verksamhet med betaltjänster har upphört.

7 §10

Vid bedömningen enligt 3 § första stycket 4 och 6 § 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

Vid bedömningen enligt 6 § första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

10 Senaste lydelse 2022:682.

1. innehavaren kommer att motverka att betaltjänstverksamheten drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

2. innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd enligt 1 § ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.

3 kap.

6 §11

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får i sin verksamhet med betaltjänster inte

1. ta emot insättningar eller andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten, eller

2. erbjuda andra konton än betalkonton som uteslutande används för betalningstransaktioner.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får i sin verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 4 eller 5 om

Ett betalningsinstitut får i sin verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 4 eller 5 om

1. krediten endast utnyttjas i samband med genomförande av en betalningstransaktion,

2. krediten inte beviljas ur medel som innehas för att genomföra en betalningstransaktion, och

3. kredit via betalningsinstrument som lämnats inom ramen för gränsöverskridande verksamhet inom EES återbetalas inom 12 månader.

Betalningsinstitut får endast bevilja kredit enligt andra stycket om institutets kapitalbas är tillfredsställande med hänsyn till det totala kreditbeloppet.

11 Senaste lydelse 2018:175.

Lydelse enligt prop. 2024/25:50 Föreslagen lydelse

7 §12

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska vidta särskilda åtgärder för att skydda en betaltjänstanvändares medel som mottagits för genomförande av betalningstransaktioner. Sådana medel ska

Ett betalningsinstitut ska vidta särskilda åtgärder för att skydda en betaltjänstanvändares medel som mottagits för genomförande av betalningstransaktioner. Sådana medel ska

1. hållas avskilda från betalningsinstitutets eller den registrerade betaltjänstleverantörens egna tillgångar och medel som innehas för annans räkning än betaltjänstanvändares, eller

1. hållas avskilda från betalningsinstitutets egna tillgångar och medel som innehas för annans räkning än betaltjänstanvändares, eller

2. omfattas av en försäkring eller garanti

a) som tillhandahålls av ett försäkringsföretag eller ett kreditinstitut som inte ingår i samma koncern som betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören, och

a) som tillhandahålls av ett försäkringsföretag eller ett kreditinstitut som inte ingår i samma koncern som betalningsinstitutet, och

b) som ger samma skydd för betaltjänstanvändaren som om medlen hålls åtskilda enligt 1.

Medel för genomförande av transaktioner enligt första stycket 1, som fortfarande innehas av betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören vid slutet av bankdagen efter den dag då medlen mottogs, ska deponeras på ett särskilt konto hos ett kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstitut eller investeras i likvida tillgångar med låg risk.

Medel för genomförande av transaktioner enligt första stycket 1, som fortfarande innehas av betalningsinstitutet vid slutet av bankdagen efter den dag då medlen mottogs, ska deponeras på ett särskilt konto hos ett kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstitut eller investeras i likvida tillgångar med låg risk.

Första och andra styckena gäller även i de fall då ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör tar emot medel där en andel ska användas för framtida betalningstransaktioner och återstoden för andra tjänster än betaltjänster. Om det inte går att fastställa hur stor andel av användares medel som kommer att användas till betalningstransaktionerna, får ett betalningsinstitut eller en

Första och andra styckena gäller även i de fall då ett betalningsinstitut tar emot medel där en andel ska användas för framtida betalningstransaktioner och återstoden för andra tjänster än betaltjänster. Om det inte går att fastställa hur stor andel av användares medel som kommer att användas till betalningstransaktionerna, får ett betalningsinstitut, om det är möjligt att på grundval av

12 Senaste lydelse 2025:000.

registrerad betaltjänstleverantör, om det är möjligt att på grundval av historiska uppgifter och efter tillstånd av Finansinspektionen, göra en uppskattning av denna andel.

historiska uppgifter och efter tillstånd av Finansinspektionen, göra en uppskattning av denna andel.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §13

Bestämmelser om skyldighet för fysiska eller juridiska personer som tillhandahåller betaltjänster att medverka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Av den lagen framgår att bestämmelserna inte gäller för registrerade betaltjänstleverantörer som endast tillhandahåller kontoinformationstjänster.

Bestämmelser om skyldighet för fysiska eller juridiska personer som tillhandahåller betaltjänster att medverka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

17 §14

Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Om ett betalningsinstitut vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska betalningsinstitutet anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Anmälan ska innehålla

1. ombudets namn, adress och personnummer eller motsvarande samt ombudets unika identifikationskod eller identifikationsnummer om sådana uppgifter finns,

2. om ombudet är en juridisk person, dessutom namn, personnummer eller motsvarande samt adress för var och en som ingår i ombudets styrelse eller är dess verkställande direktör,

3. uppgifter som visar att de personer som avses i 2 är lämpliga för en sådan uppgift eller, om ombudet är en fysisk person, att han eller hon är lämplig att tillhandahålla betaltjänster,

4. ombudets interna regler för hur ombudet ska leva upp till de krav som anges i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

13 Senaste lydelse 2018:175. 14 Senaste lydelse 2018:175.

5. uppgifter om vilka betaltjänster ombudet har i uppdrag att tillhandahålla.

Om anmälan uppfyller kraven i andra stycket ska Finansinspektionen registrera ombudet i det register som inspektionen för enligt 8 kap. 5 §. Beslut i fråga om registrering ska fattas inom två månader från det att anmälan togs emot.

Ombudet får inte tillhandahålla betaltjänster innan registrering enligt tredje stycket har gjorts.

18 §15

Om ett betalningsinstitut vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud i ett annat land inom EES, ska betalningsinstitutet underrätta

Finansinspektionen om detta. Detsamma gäller om en registrerad betaltjänstleverantör vill tillhandahålla kontoinformationstjänster genom ombud.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud i ett annat land inom

EES, ska underrätta Finansinspektionen om detta.

Underrättelsen ska innehålla

1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,

2. uppgift om i vilket land verksamheten ska drivas, och

3. de uppgifter som anges i 17 § andra stycket. Betaltjänstleverantören ska underrätta Finansinspektionen om vilken dag tillhandahållandet av betaltjänster genom ombudet påbörjas i det andra landet.

19 §16

Ett betalningsinstitut som avser att tillhandahålla betaltjänster genom en filial i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Detsamma gäller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla kontoinformationstjänster genom filial.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla betaltjänster genom en filial i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.

Underrättelsen ska innehålla

1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,

2. uppgift om i vilket land filialen ska inrättas,

3. uppgifter om vilka betaltjänster filialen avser att tillhandahålla, och

4. en beskrivning av filialens organisatoriska struktur och vilka som är ansvariga för ledningen av filialen.

Betaltjänstleverantören ska underrätta Finansinspektionen om vilken dag tillhandahållandet av betaltjänster genom filialen påbörjas i det andra landet.

15 Senaste lydelse 2018:175. 16 Senaste lydelse 2018:175.

21 §17

Ett betalningsinstitut som avser att från Sverige tillhandahålla betaltjänster i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Detsamma gäller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla kontoinformationstjänster.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att från Sverige tillhandahålla betaltjänster i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.

Underrättelsen ska innehålla

1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,

2. uppgift om i vilket land leverantören ska driva sin verksamhet, och

3. uppgifter om vilka betaltjänster leverantören avser att tillhandahålla.

23 §18

Ett betalningsinstitut får efter tillstånd av Finansinspektionen inrätta en filial i ett land utanför EES. Ansökan om tillstånd ska innehålla

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får efter tillstånd av Finansinspektionen inrätta en filial i ett land utanför EES. Ansökan om tillstånd ska innehålla

1. en plan för den avsedda verksamheten med uppgifter om filialens organisation och de tjänster som den avser att tillhandahålla, och

2. uppgifter om i vilket land filialen ska inrättas, om filialens adress och ansvariga ledning.

Första stycket gäller även en registrerad betaltjänstleverantör som avser att endast tillhandahålla kontoinformationstjänster.

24 §19

Betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska säkerställa att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster.

Betalningsinstitut ska säkerställa att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster.

Ett betalningsinstitut som driver betaltjänstverksamhet genom en filial enligt detta kapitel ska säkerställa att filialen informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. 25 §20

Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör

Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör

17 Senaste lydelse 2018:175. 18 Senaste lydelse 2018:175. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort. 19 Senaste lydelse 2018:175. 20 Senaste lydelse 2018:175.

avser att ändra den verksamhet som avses i 17, 18, 19, 21 eller 23 § ska institutet eller leverantören underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

avser att ändra den verksamhet som avses i 18, 19, 21 eller 23 § ska institutet eller leverantören underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs. Detsamma gäller om ett betalningsinstitut avser att ändra den verksamhet som avses i 17 §.

Om ändringen rör ett betalningsinstituts verksamhet i ett annat land, ska Finansinspektionen inom en månad från det att underrättelsen togs emot underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

28 §21

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med betaltjänster. Betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med betaltjänster. Betalningsinstitutet ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för betaltjänstverksamheten får bara ges om betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ansvarar för att

1. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och

2. uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på betalningsinstitutets eller den registrerade betaltjänstleverantörens internkontroll och Finansinspektionens möjligheter att övervaka att betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören följer de regler som gäller för verksamheten.

28 a §22

Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 28 §, ska institutet eller leverantören anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ett betalningsinstitut avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 28 §, ska institutet anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ändringen rör ett betalningsinstituts verksamhet i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen inom en månad från det att anmälan togs emot underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

21 Senaste lydelse 2018:175. 22 Senaste lydelse 2018:175.

29 §23

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. beräkningen av kapitalkrav enligt 2 § första stycket,

2. hur betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska hantera medel enligt 6 §,

2. hur betalningsinstitut ska hantera medel enligt 6 §,

3. hur betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska hantera de medel för genomförandet av betalningstransaktioner som avses i 7 § andra stycket och hur stor andel av medlen hos betalningsinstitut eller registrerade betaltjänstleverantörer som omfattas av skyddskraven enligt 7 § tredje stycket,

3. hur betalningsinstitut ska hantera de medel för genomförandet av betalningstransaktioner som avses i 7 § andra stycket och hur stor andel av medlen hos betalningsinstitut som omfattas av skyddskraven enligt 7 § tredje stycket,

4. vilka uppgifter som ska anses relevanta enligt 8 §,

5. hur uppgifter enligt 14 § ska lämnas, och

6. vad ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska iaktta och vilka krav betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ska uppfylla vid uppdragsavtal enligt 28 §.

8 kap.

1 §24

Finansinspektionen har tillsyn över att denna lag, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1230 följs.

För betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer omfattar tillsynen även att deras betaltjänstverksamhet drivs enligt andra författningar som reglerar deras verksamhet, bolagsordning, stadgar samt interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar deras verksamhet. I fråga om tillsynen över övriga betaltjänstleverantörer enligt 1 kap. 3 § gäller bestämmelserna i de lagar som reglerar deras verksamhet, om inte annat följer av denna lag.

För betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer omfattar tillsynen även att deras verksamhet drivs enligt andra författningar som reglerar deras verksamhet, bolagsordning, stadgar samt interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar deras verksamhet. I fråga om tillsynen över övriga betaltjänstleverantörer enligt 1 kap. 3 § gäller bestämmelserna i de lagar som reglerar deras verksamhet, om inte annat följer av denna lag.

Finansinspektionen ska samråda med Konkurrensverket innan en tillsynsåtgärd eller ett ingripande vidtas mot

1. någon som har ansvar för betalningssystem för överträdelse av 7 kap. 1 och 2 §§,

2. en deltagare i ett betalningssystem för överträdelse av 7 kap. 4 §, eller

23 Senaste lydelse 2018:1794. 24 Senaste lydelse 2024:392.

3. ett kreditinstitut för överträdelse av 7 kap. 5 §.

23 e §25

Om en behörig myndighet i ett annat land har underrättat Finansinspektionen om att en registrerad betaltjänstleverantör som tillhandahåller kontoinformationstjänster överträtt föreskrifter i det landet, ska inspektionen vidta de åtgärder som anges i 23 § mot betaltjänstleverantören, om det föreligger någon omständighet som anges där. Finansinspektionen ska så snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet och de behöriga myndigheterna i övriga berörda länder inom EES om vilka åtgärder som vidtas.

Om en behörig myndighet i ett annat land har underrättat Finansinspektionen om att en registrerad betaltjänstleverantör överträtt föreskrifter i det landet, ska inspektionen vidta de åtgärder som anges i 23 § mot betaltjänstleverantören, om det föreligger någon omständighet som anges där. Finansinspektionen ska så snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet och de behöriga myndigheterna i övriga berörda länder inom EES om vilka åtgärder som vidtas.

24 §

Om någon driver sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten.

Om någon driver sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten. Finansinspektionen får även besluta om en sanktionsavgift.

Om det är osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet, får inspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet.

Ett föreläggande enligt första eller andra stycket som avser ett utländskt företag får riktas mot såväl företaget som den som i Sverige är verksam för företagets räkning.

24 a §

Vid beslut om sanktionsavgift enligt 24 § första stycket gäller 15 § i fråga om juridiska personer och 15 b och 16 a §§ och 23 a § andra stycket i fråga om fysiska personer.

I fråga om verkställighet av beslut om sanktionsavgift gäller 18–20 §§.

25 Senaste lydelse 2018:175.

24 b §

Vid bestämmande av sanktionsavgiftens storlek ska Finansinspektionen ta hänsyn till de omständigheter som anges i 9 § första stycket, 9 a och 16 §§.

Sanktionsavgift och vite

25 a §

En sanktionsavgift får inte beslutas om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Den som före ikraftträdandet hos Finansinspektionen var registrerad för andra betaltjänster än kontoinformationstjänster får fortsätta verksamheten till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet som betalningsinstitut har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026, får den registrerade verksamheten dock fortsätta till dess att ansökan har prövats slutligt.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som bedriver verksamhet med stöd av punkt 2.

4. Bestämmelserna i 8 kap. 24 § i dess nya lydelse tillämpas första gången vid ingripanden mot överträdelser som sker efter ikraftträdandet.

2.5. Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2011:755) om elektroniska pengar1

dels att 2 kap. 3–5 §§ och 5 kap. 23–23 d §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 5 kap. 23 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1, 7 och 8 §§, 3 kap. 5–8, 9 a, 11, 12, 14, 15, 17, 18, 25, 29 och 29 a §§ och 5 kap. 1, 2, 3, 5, 17 och 27 §§ och rubriken närmast före 5 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 3 kap. ska lyda ”Verksamheten i institut för elektroniska pengar”,

dels att rubriken närmast före 5 kap. 24 § ska lyda ”Ingripande mot den som saknar tillstånd”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

I denna lag finns bestämmelser om utgivning av elektroniska pengar samt om institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare.

I denna lag finns bestämmelser om utgivning av elektroniska pengar och om institut för elektroniska pengar.

Lagen gäller inte elektroniskt förvarat penningvärde som

1. lagras på instrument som kan användas endast inom ett begränsat nätverk av leverantörer, hos en leverantör i dennes affärsställe eller i fråga om ett begränsat varu- eller tjänsteutbud, eller

2. används för betalningstransaktioner som genomförs med hjälp av utrustning för telekommunikation, digital teknik eller informationsteknik, när de köpta varorna eller tjänsterna levereras till och är avsedda att användas med hjälp av sådan utrustning, förutsatt att operatören för utrustningen inte agerar enbart som en mellanhand mellan betaltjänstanvändaren och leverantören av varorna eller tjänsterna.

2 §

I denna lag betyder

1. betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument eller en personlig rutin som används för att initiera en betalningsorder,

2. elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde som

a) representerar en fordran på utgivaren,

b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, och

1 Senaste lydelse av 5 kap. 23 a § 2017:665 5 kap. 23 b § 2017:665 5 kap. 23 c § 2017:665 5 kap. 23 d § 2017:665

rubriken närmast före 5 kap. 23 § 2017:655.

c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt institut för elektroniska pengars etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

5. grupp: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

6. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag,

7. institut för elektroniska pengar: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar enligt denna lag,

8. konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

9. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 14 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

10. startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 17 lagen om bank- och finansieringsrörelse,

10. startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 17 lagen om bank- och finansieringsrörelse, och

11. utgivare av elektroniska pengar: institut för elektroniska pengar, registrerade utgivare, den som ger ut elektroniska pengar och är undantagen från tillståndsplikt enligt 2 kap. 2 § och företag som enligt 3 kap. 28 § fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar.

11. utgivare av elektroniska pengar: institut för elektroniska pengar, den som ger ut elektroniska pengar och är undantagen från tillståndsplikt enligt 2 kap. 2 § och företag som enligt 3 kap. 28 § fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar.

2 kap.

1 §

Elektroniska pengar får ges ut endast efter tillstånd av Finansinspektionen, om inte annat följer av 2 eller 3 §.

Elektroniska pengar får ges ut endast efter tillstånd av Finansinspektionen, om inte annat följer av 2 §.

Tillstånd får ges till ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening.

7 §2

Vid bedömningen enligt 3 § 3 och 6 § första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

Vid bedömningen enligt 6 § första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1. innehavaren kommer att motverka att verksamheten med utgivning av elektroniska pengar drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

2. innehavet har samband med eller kan öka risken för

2 Senaste lydelse 2022:684.

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd enligt 1 § ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.

8 §

Finansinspektionen ska meddela beslut i fråga om tillstånd att ge ut elektroniska pengar eller om undantag från tillståndsplikt inom tre månader från den dag då en fullständig ansökan inkom och ansökningsavgiften betalats.

Finansinspektionen ska meddela beslut i fråga om tillstånd att ge ut elektroniska pengar inom tre månader från den dag då en fullständig ansökan inkom och ansökningsavgiften betalats.

Om beslut inte meddelas i rätt tid, ska tillstånd anses ha meddelats eller undantag anses ha beviljats av Finansinspektionen.

Om beslut inte meddelas i rätt tid, ska tillstånd anses ha meddelats av Finansinspektionen.

3 kap.

5 §3

Ett institut för elektroniska pengar och en registrerad utgivare får även tillhandahålla betaltjänster och närliggande tjänster samt driva annan verksamhet.

Ett institut för elektroniska pengar får även tillhandahålla betaltjänster och närliggande tjänster samt driva annan verksamhet.

En registrerad utgivare får dock tillhandahålla betaltjänster som inte är knutna till utgivning av elektroniska pengar bara om genomsnittet av de totala betalningstransaktionerna under de senaste 12 månaderna inte överstiger ett belopp motsvarande 3 miljoner euro per månad.

Finansinspektionen får förbjuda ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare att driva annan verksamhet. Ett sådant beslut får meddelas om verksamheten försämrar eller kan komma att försämra den finansiella sundheten i institutet eller utgivaren eller Finansinspektionens möjligheter att utöva tillsyn över institutet eller utgivaren.

Finansinspektionen får förbjuda ett institut för elektroniska pengar att driva annan verksamhet. Ett sådant beslut får meddelas om verksamheten försämrar eller kan komma att försämra den finansiella sundheten i institutet eller Finansinspektionens möjligheter att utöva tillsyn över institutet.

3 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

6 §4

Ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare får i sin verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster inte

Ett institut för elektroniska pengar får i sin verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster inte

1. ta emot insättningar eller andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten, eller

2. erbjuda andra konton än betalkonton som uteslutande används för betalningstransaktioner.

Ett institut för elektroniska pengar och en registrerad utgivare får i sin verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 4 och 5 lagen (2010:751) om betaltjänster om

Ett institut för elektroniska pengar får i sin verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 4 och 5 lagen (2010:751) om betaltjänster om

1. krediten endast utnyttjas i samband med genomförande av en betalningstransaktion,

2. krediten inte beviljas ur medel som innehas för att genomföra en betalningstransaktion eller ur medel som tagits emot i utbyte mot elektroniska pengar, och

3. kredit som utnyttjas vid betalning med betalningsinstrument, som lämnats inom ramen för gränsöverskridande verksamhet inom EES, återbetalas inom 12 månader.

Institut för elektroniska pengar får bevilja kredit enligt andra stycket bara om institutets kapitalbas är tillfredsställande med hänsyn till det totala kreditbeloppet.

Lydelse enligt prop. 2024/25:50 Föreslagen lydelse

7 §5

Ett institut för elektroniska pengar och en registrerad utgivare ska vidta åtgärder för att skydda de medel som har tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar. Sådana medel ska

Ett institut för elektroniska pengar ska vidta åtgärder för att skydda de medel som har tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar. Sådana medel ska

1. hållas avskilda från institutets eller utgivarens egna tillgångar och medel som innehas för någon annans räkning än innehavaren av de elektroniska pengarna, eller

1. hållas avskilda från institutets egna tillgångar och medel som innehas för någon annans räkning än innehavaren av de elektroniska pengarna, eller

2. omfattas av en försäkring eller garanti som

a) tillhandahålls av ett försäkringsföretag eller ett kreditinstitut som inte ingår i samma koncern som institutet för elektroniska

a) tillhandahålls av ett försäkringsföretag eller ett kreditinstitut som inte ingår i samma koncern

4 Senaste lydelse 2018:176. 5 Senaste lydelse 2025:000.

pengar eller den registrerade utgivaren, och

som institutet för elektroniska pengar, och

b) ger samma skydd för innehavaren av de elektroniska pengarna som om medlen hållits avskilda enligt 1.

Medel enligt första stycket 1, som fortfarande innehas av institutet för elektroniska pengar eller den registrerade utgivaren vid slutet av bankdagen efter den dag då medlen mottogs, ska avskiljas på ett särskilt konto hos en svensk bank, ett svenskt kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag eller investeras i likvida tillgångar med låg risk.

Medel enligt första stycket 1, som fortfarande innehas av institutet för elektroniska pengar vid slutet av bankdagen efter den dag då medlen mottogs, ska avskiljas på ett särskilt konto hos en svensk bank, ett svenskt kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag eller investeras i likvida tillgångar med låg risk.

Medel som tas emot i form av en betalning via ett betalningsinstrument behöver inte skyddas förrän de har krediterats ett betalkonto hos institutet eller utgivaren eller på annat sätt gjorts tillgängliga för ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare. Medlen ska dock skyddas senast fem bankdagar efter det att de elektroniska pengarna som betalningen avsåg gavs ut.

Medel som tas emot i form av en betalning via ett betalningsinstrument behöver inte skyddas förrän de har krediterats ett betalkonto hos institutet eller på annat sätt gjorts tillgängliga för ett institut för elektroniska pengar. Medlen ska dock skyddas senast fem bankdagar efter det att de elektroniska pengarna som betalningen avsåg gavs ut.

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare som tillhandahåller betaltjänster som inte är knutna till utgivning av elektroniska pengar ska för den verksamheten tillämpa bestämmelserna om skyddskrav i 3 kap. 7 § lagen (2010:751) om betaltjänster.

Institut för elektroniska pengar som tillhandahåller betaltjänster som inte är knutna till utgivning av elektroniska pengar ska för den verksamheten tillämpa bestämmelserna om skyddskrav i 3 kap. 7 § lagen (2010:751) om betaltjänster.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska informera Finansinspektionen i förväg om alla väsentliga förändringar i åtgärder för att skydda medel som tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar.

Institut för elektroniska pengar ska informera Finansinspektionen i förväg om alla väsentliga förändringar i åtgärder för att skydda medel som tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar.

9 a §6

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a § aktiebolagslagen (2005:551) för styrelsen i ett publikt aktiebolag att årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete gäller även för styrelsen i ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare som är ett privat aktiebolag. Detta gäller dock inte i fråga om bolag vars styrelse har endast en ledamot.

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a § aktiebolagslagen (2005:551) för styrelsen i ett publikt aktiebolag att årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete gäller även för styrelsen i ett institut för elektroniska pengar som är ett privat aktiebolag. Detta gäller dock inte i fråga om bolag vars styrelse har endast en ledamot.

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b § aktiebolagslagen för styrelsen i ett publikt aktiebolag att i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan bolagsorganen gäller även för styrelsen i ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare som är ett privat aktiebolag.

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b § aktiebolagslagen för styrelsen i ett publikt aktiebolag att i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan bolagsorganen gäller även för styrelsen i ett institut för elektroniska pengar som är ett privat aktiebolag.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

11 §

Ett institut för elektroniska pengar och en registrerad utgivare ska ha sitt huvudkontor i Sverige.

Ett institut för elektroniska pengar ska ha sitt huvudkontor i Sverige.

12 §

Den som är eller har varit knuten till ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget i verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller betaltjänster har fått veta om enskildas förhållanden till institutet eller utgivaren.

Den som är eller har varit knuten till ett institut för elektroniska pengar som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget i verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller betaltjänster har fått veta om enskildas förhållanden till institutet.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I 6 kap. 9 § lagen (2010:751) om betaltjänster finns särskilda bestämmelser om tystnadsplikt vid behandling av personuppgifter i register

6 Senaste lydelse 2014:551.

som förs av en betaltjänstleverantör eller den som ansvarar för ett betalningssystem enligt 6 kap. 1 § lagen om betaltjänster.

I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser om att det som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.

14 §7

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare är skyldiga att lämna ut sådana uppgifter som avses i 12 § första stycket, om det

Institut för elektroniska pengar är skyldiga att lämna ut sådana uppgifter som avses i 12 § första stycket, om det

1. under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledaren,

2. under en utredning om självständigt förverkande begärs av åklagaren,

3. i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål begärs av åklagaren på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller

4. i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder begärs av åklagaren.

Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

15 §8

Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 14 § får besluta att institutet för elektroniska pengar eller den registrerade utgivaren samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 14 § eller att det pågår en förundersökning, en utredning om självständigt förverkande, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 14 § får besluta att institutet för elektroniska pengar samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 14 § eller att det pågår en förundersökning, en utredning om självständigt förverkande, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott eller självständigt förverkande inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

7 Senaste lydelse 2024:869. 8 Senaste lydelse 2024:869.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 ska det som anges om styrelseledamöter i första stycket tillämpas på ledamöter i tillsynsorganet.

17 §

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare får inte ge ut elektroniska pengar via ombud.

Institut för elektroniska pengar får inte ge ut elektroniska pengar via ombud.

18 §9

Om ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska institutet eller utgivaren anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Om ett institut för elektroniska pengar vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska institutet anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Anmälan ska innehålla

1. ombudets namn och adress samt ombudets unika identifikationskod eller identifikationsnummer om sådana uppgifter finns,

2. om ombudet är en juridisk person, dessutom namn, personnummer eller motsvarande samt adress för var och en som ingår i ombudets styrelse eller är dess verkställande direktör,

3. uppgifter som visar att de personer som avses i 2 är lämpliga för en sådan uppgift eller, om ombudet är en fysisk person, att han eller hon är lämplig att tillhandahålla betaltjänster,

4. ombudets interna regler för hur ombudet ska leva upp till de krav som anges i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

5. uppgifter om vilka betaltjänster ombudet har i uppdrag att tillhandahålla.

Om anmälan uppfyller kraven i andra stycket ska Finansinspektionen registrera ombudet i det register som inspektionen för enligt 5 kap. 5 §. Beslut i fråga om registrering ska fattas inom två månader från det att anmälan togs emot.

Ombudet får inte tillhandahålla betaltjänster innan registrering enligt tredje stycket har gjorts.

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska försäkra sig om att ombud som agerar för deras räkning informerar betal-

Institut för elektroniska pengar ska försäkra sig om att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänstanvändarna om detta för-

9 Senaste lydelse 2018:176.

tjänstanvändarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster.

hållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster

25 §10

Om ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare avser att ändra den verksamhet som avses i 18, 19, 20, 22 eller 24 § ska institutet eller utgivaren underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ett institut för elektroniska pengar avser att ändra den verksamhet som avses i 18, 19, 20, 22 eller 24 § ska institutet underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ändringen rör verksamhet som ett institut för elektroniska pengar driver i ett annat land, ska Finansinspektionen inom en månad från det att underrättelsen togs emot underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

29 §11

Ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster. Institutet eller utgivaren ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Ett institut för elektroniska pengar får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster. Institutet ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster får bara ges om institutet eller utgivaren ansvarar för att

Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster får bara ges om institutet ansvarar för att

1. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och

2. uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på institutets eller utgivarens internkontroll och Finansinspektionens möjligheter att övervaka att institutet eller utgivaren följer de regler som gäller för verksamheten.

2. uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på institutets internkontroll och Finansinspektionens möjligheter att övervaka att institutet följer de regler som gäller för verksamheten.

10 Senaste lydelse 2018:176. 11 Senaste lydelse 2018:176.

29 a §12

Om ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 29 §, ska institutet eller utgivaren anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ett institut för elektroniska pengar avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 29 §, ska institutet anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genomförs

Om ändringen rör ett instituts verksamhet i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen inom en månad från det att anmälan togs emot underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

5 kap.

1 §

Finansinspektionen utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.

För institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare omfattar tillsynen även att deras verksamhet med utgivning av elektroniska pengar drivs i enlighet med andra författningar som reglerar dess verksamhet, bolagsordning, stadgar samt interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar dess verksamhet. I fråga om tillsynen över övriga utgivare av elektroniska pengar som avses i 2 kap. 2 § ska i stället bestämmelserna om tillsyn i de lagar som reglerar deras verksamhet tillämpas, om inte annat följer av denna lag.

För institut för elektroniska pengar omfattar tillsynen även att deras verksamhet drivs i enlighet med andra författningar som reglerar dess verksamhet, bolagsordning, stadgar samt interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar dess verksamhet. I fråga om tillsynen över övriga utgivare av elektroniska pengar som avses i 2 kap. 2 § ska i stället bestämmelserna om tillsyn i de lagar som reglerar deras verksamhet tillämpas, om inte annat följer av denna lag.

Om ett företag som fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar från en filial i Sverige enligt 3 kap. 28 § inte följer bestämmelserna i denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar, reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet, får Finansinspektionen återkalla tillståndet eller, om det är tillräckligt, meddela varning. Detsamma gäller om företaget på annat sätt visat sig olämpligt att ge ut elektroniska pengar.

Om ett filialtillstånd återkallas med stöd av andra stycket ska 12 § tillämpas. Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i det land där företaget har sitt säte om åtgärder som har vidtagits med stöd av denna paragraf.

12 Senaste lydelse 2018:176.

2 §13

Ett institut för elektroniska pengar, en registrerad utgivare och utländska företag som ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial i Sverige, eller tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud enligt 3 kap. 26 §, ska lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär.

Ett institut för elektroniska pengar och utländska företag som ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial i Sverige, eller tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud enligt 3 kap. 26 §, ska lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär.

3 §14

Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos

1. ett institut för elektroniska pengar,

1. ett institut för elektroniska pengar, och

2. en registrerad utgivare, och

3. utländska företag som ger ut elektroniska pengar i Sverige enligt 3 kap. 26 och 28 §§.

2. utländska företag som ger ut elektroniska pengar i Sverige enligt 3 kap. 26 och 28 §§.

Om det behövs för tillsynen av ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare, får Finansinspektionen genomföra en undersökning hos

Om det behövs för tillsynen av ett institut för elektroniska pengar, får Finansinspektionen genomföra en undersökning hos

1. en filial till institutet,

2. ett ombud till institutet eller utgivaren, och

2. ett ombud till institutet, och

3. ett företag som har fått i uppdrag att utföra visst arbete eller vissa funktioner åt institutet eller utgivaren.

3. ett företag som har fått i uppdrag att utföra visst arbete eller vissa funktioner åt institutet.

En undersökning hos en registrerad utgivare får endast omfatta den verksamhet som avser utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster.

13 Senaste lydelse 2018:176. 14 Senaste lydelse 2018:176. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

Register över institut för elektroniska pengar och

registrerade utgivare

Register över institut för elektroniska pengar

5 §15

Finansinspektionen ska föra ett register över institut för elektroniska pengar, registrerade utgivare, deras ombud och filialer. Registret ska innehålla uppgifter om tillstånd som har återkallats och uppgifter om de registrerade utgivare som inte längre uppfyller villkoren för registrering enligt 2 kap. 3 §. Registret ska hållas tillgängligt hos Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska föra ett register över institut för elektroniska pengar, deras ombud och filialer. Registret ska innehålla uppgifter om tillstånd som har återkallats. Registret ska hållas tillgängligt hos Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska så snart det kan ske underrätta Europeiska bankmyndigheten om den information som förs in i registret enligt första stycket och om skälen till att ett tillstånd återkallats eller till att en registrerad utgivare inte längre uppfyller villkoren för registrering enligt 2 kap. 3 §.

Finansinspektionen ska så snart det kan ske underrätta Europeiska bankmyndigheten om den information som förs in i registret enligt första stycket och om skälen till att ett tillstånd återkallats.

17 §

Om ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare inte i tid lämnar de upplysningar som avses i 2 §, får Finansinspektionen besluta att institutet eller utgivaren ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Om ett institut för elektroniska pengar inte i tid lämnar de upplysningar som avses i 2 §, får Finansinspektionen besluta att institutet ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

27 §16

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. beräkningen av genomsnittligt utestående skulder enligt 2 kap. 3 § 5,

2. vad som utgör tillräckliga styr- och kontrollformer vid prövning av en ansökan enligt 2 kap. 6 § första stycket 2 a,

1. vad som utgör tillräckliga styr- och kontrollformer vid prövning av en ansökan enligt 2 kap. 6 § första stycket 2 a,

3. beräkningen av kapitalkrav enligt 3 kap. 2 § första stycket,

2. beräkningen av kapitalkrav enligt 3 kap. 2 § första stycket,

15 Senaste lydelse 2018:176. 16 Senaste lydelse 2018:1796.

4. hur institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska hantera medel enligt 3 kap. 6 §,

3. hur institut för elektroniska pengar ska hantera medel enligt 3 kap. 6 §,

5. hur institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska hantera medel enligt 3 kap. 7 § andra stycket som tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar och andra medel som tagits emot för genomförandet av betalningstransaktioner och hur stor andel av medlen hos instituten eller utgivarna som omfattas av skyddskraven enligt 3 kap. 7 § tredje och fjärde styckena,

4. hur institut för elektroniska pengar ska hantera medel enligt 3 kap. 7 § andra stycket som tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar och andra medel som tagits emot för genomförandet av betalningstransaktioner och hur stor andel av medlen hos instituten eller utgivarna som omfattas av skyddskraven enligt 3 kap. 7 § tredje och fjärde styckena,

6. vilka uppgifter som ska ges till

Finansinspektionen enligt 3 kap. 8 §,

5. vilka uppgifter som ska ges till

Finansinspektionen enligt 3 kap. 8 §,

7. vilka uppgifter som ska anses relevanta enligt 3 kap. 9 §,

6. vilka uppgifter som ska anses relevanta enligt 3 kap. 9 §,

8. hur uppgifter enligt 3 kap. 14 § ska lämnas,

7. hur uppgifter enligt 3 kap. 14 § ska lämnas,

9. vad institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska iaktta och vilka krav institutet eller utgivaren ska uppfylla vid uppdragsavtal enligt 3 kap. 29 §,

8. vad institut för elektroniska pengar ska iaktta och vilka krav institutet ska uppfylla vid uppdragsavtal enligt 3 kap. 29 §,

10. vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 2 § och när upplysningarna ska lämnas, och

9. vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 2 § och när upplysningarna ska lämnas, och

11. sådana avgifter som avses i 7 §.

10. sådana avgifter som avses i 7 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Den som före ikraftträdandet hos Finansinspektionen var registrerad för utgivning av elektroniska pengar får fortsätta verksamheten till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet som institut för elektroniska pengar har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026, får den registrerade verksamheten dock fortsätta till dess att ansökan har prövats slutligt.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som bedriver verksamhet med stöd av punkt 2.

2.6. Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Härigenom föreskrivs att 1 kap.2 och 3 §§ och 3 kap. 25 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2024/25:43 Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §1

Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2. livförsäkringsrörelse, dock inte

a) sådan som drivs av försäkringsföreningar som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d § försäkringsrörelselagen (2010:2043), eller

b) tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

3. värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

4. verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

4. verksamhet enligt lagen (1996:1006) om viss finansiell verksamhet,

5. försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den lagen,

6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

6. verksamhet enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8. verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

8. verksamhet som betalningsinstitut enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

9. verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock inte om verksamheten uteslutande avser kontoinformationstjänster,

9. verksamhet som registrerad betaltjänstleverantör enligt lagen om betaltjänster,

1 Senaste lydelse 2024:000.

10. verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11. verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12. verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

13. verksamhet som

a) leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige,

b) leverantör av kryptotillgångstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937,

14. verksamhet som fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarföretag med särskild registrering för hyresförmedling eller fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2021:516),

15. spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138),

16. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

17. verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000), 18. verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

19. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 18,

20. yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare),

21. verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

22. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än den som avses i 21, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

23. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 18–22, eller

24. yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro eller mer.

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

I fråga om verksamheter som avses i 2 § första stycket 1–8 och 10–12 gäller lagen även filialer i Sverige till utländska juridiska personer med huvudkontor i utlandet.

I fråga om verksamheter som avses i 2 § första stycket 1–12 gäller lagen även filialer i Sverige till utländska juridiska personer med huvudkontor i utlandet.

3 kap.

25 §2

En verksamhetsutövare som tillhandahåller konto som kunden innehar i syfte att förvalta medel som tillhör kundens verkliga huvudman behöver inte vidta de åtgärder för kundkännedom som avses i 8 § i fråga om den verkliga huvudmannen, om kunden

1. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist inom EES,

1. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–3 och 5–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist inom EES,

2. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist utanför EES, och

2. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–3 och 5–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist utanför EES, och

a) tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och

b) står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs, eller

3. till följd av föreskrift i lag eller annan författning är skyldig att hålla medel som förvaltas för någon annans räkning avskilda från egna tillgångar och medel.

Första stycket får tillämpas endast om den risk som kan förknippas med kunden enligt 2 kap. 3 § bedöms som låg och om verksamhetsutövaren utan dröjsmål på begäran kan få del av uppgift om identiteten hos den för vars räkning kunden förvaltar medlen och den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2 Senaste lydelse 2021:903.

3. Ärendet och dess beredning

Valutaväxlare och registrerade betaltjänstleverantörer såsom penningöverförare har en central funktion vid kriminella nätverks återinvesteringar i kriminell verksamhet och tvätt av brottsvinster. Penningtvätt sker bl.a. genom s.k. hawala-verksamhet. Mot den bakgrunden har promemorian Åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem tagits fram inom Finansdepartementet. I den föreslås bl.a. att valutaväxling och penningöverföring ska omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt.

En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2024/00365).

I denna proposition behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 10 oktober 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen följer i huvudsak Lagrådets förslag, som behandlas i avsnitt 7 och författningskommentaren. I förhållande till lagrådsremissen görs även vissa språkliga och redaktionella ändringar.

4. Rättslig reglering

Betaltjänster

Regler om betaltjänster finns i lagen (2010:751) om betaltjänster (betaltjänstlagen) som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (betaltjänstdirektivet).

Med betaltjänster avses enligt 1 kap. 2 § betaltjänstlagen

  • tjänster som gör det möjligt att sätta in kontanter på ett betalkonto samt de åtgärder som krävs för förvaltning av kontot,
  • tjänster som gör det möjligt att ta ut kontanter från ett betalkonto samt de åtgärder som krävs för förvaltning av kontot,
  • genomförande av betalningstransaktioner, inklusive överföring av medel på ett betalkonto genom autogiro, kontokort eller andra betalningsinstrument eller kontobaserade betalningar,
  • genomförande av betalningstransaktioner när medlen täcks av en betaltjänstanvändares kreditutrymme,
  • utgivning av betalningsinstrument eller inlösen av transaktionsbelopp där ett betalningsinstrument har använts,
  • penningöverföring,
  • betalningsinitieringstjänster, eller
  • kontoinformationstjänster.

De som tillhandahåller betaltjänster kallas för betaltjänstleverantörer (2 kap. 3 § betaltjänstlagen). Enligt 2 kap. 1 § betaltjänstlagen är tillhandahållande av betaltjänster som huvudregel tillståndspliktigt. Det är Finansinspektionen som prövar ansökningar om tillstånd att tillhandahålla betaltjänster. De företag som beviljats tillstånd för detta kallas betalningsinstitut.

För tillstånd för att tillhandahålla betaltjänster krävs att verksamheten bedrivs som aktiebolag eller ekonomisk förening. Därutöver förutsätts att bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot betaltjänstlagen eller någon annan författning samt att det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas med tillräckliga styr- och kontrollformer och i enlighet med de författningar som reglerar verksamheten. Vidare finns krav på att den som har ett kvalificerat innehav i företaget samt den som ska ingå i företagets styrelse, vara verkställande direktör, vara ansvarig för betaltjänstverksamheten eller vara ersättare för någon av dem, uppfyller de lämplighetskrav som gäller för dem. Om företaget ska tillhandahålla betaltjänstverksamhet i form av betalningsinitieringstjänster eller endast kontoinformationstjänster, krävs också att företaget har en ansvarsförsäkring.

För företag som bedriver mindre betaltjänstverksamhet finns det enligt 2 kap. 3 § betaltjänstlagen möjlighet att ansöka om undantag från tillståndsplikten. Om företagen – som kan vara båda fysiska och juridiska personer – beviljas undantag omfattas de i stället av registreringsplikt och kallas för registrerade betaltjänstleverantörer. För företag som tillhandahåller betaltjänster i form av betalningsinitieringstjänster är det inte möjligt att ansöka om undantag från tillståndsplikt. Sådan verksamhet är alltså alltid tillståndspliktig.

Avsikten med registreringsplikten – dvs. undantaget från tillståndsplikt – är att underlätta för små företag att tillhandahålla betaltjänster (prop. 2009/10:220 s. 121–124). Undantag från tillståndsplikten kan beviljas under förutsättning att genomsnittet av de totala betalningstransaktionerna under de senaste 12 månaderna inte överstiger ett belopp motsvarande 3 miljoner euro per månad. Därutöver förutsätts att vissa andra villkor är uppfyllda. Dessa villkor motsvarar i stor utsträckning de krav som gäller för tillstånd som betalningsinstitut. För att registreras som betaltjänstleverantör förutsätts att det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt tillämpliga delar av betaltjänstlagen och andra författningar som reglerar verksamheten. Vidare uppställs krav på att den som ska ingå i styrelsen, vara verkställande direktör eller ansvarig för betaltjänstverksamheten inte har dömts för brott som rör finansiering av terrorism eller penningtvätt eller annan ekonomisk brottslighet. Dessutom krävs att den som har ett kvalificerat innehav i företaget och den som ska ingå i företagets styrelse, vara verkställande direktör, ansvarig för betaltjänstverksamheten eller vara ersättare för någon av dem, uppfyller de lämplighetskrav som gäller för dem. För företag som endast tillhandahåller kontoinformationstjänster krävs dessutom ansvarsförsäkring.

Den avgörande skillnaden mellan betalningsinstitut respektive registrerade betaltjänstleverantörer är att det bara är betalningsinstitut som omfattas av olika former av kapitalkrav (3 kap. 1–4 §§ betaltjänstlagen).

Betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer står under Finansinspektionens tillsyn enligt 8 kap. betaltjänstlagen.

En registrerad betaltjänstleverantör ska underrätta Finansinspektionen om sådana förändringar som påverkar dess möjlighet att uppfylla villkoren för registreringsplikt, och om den inte längre uppfyller kraven ska den ansöka om tillstånd (2 kap. 4 och 5 §§ betaltjänstlagen).

En betaltjänstleverantör får bedriva verksamhet genom ombud, s.k. betaltjänstombud (3 kap. 17 § betaltjänstlagen). Betaltjänstleverantören ska då anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen.

Utländska företag som har sitt säte inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som i hemlandet har tillstånd att tillhandahålla betaltjänster behöver inte tillstånd enligt betaltjänstlagen för att tillhandahålla betaltjänster i Sverige. De kan i stället stödja sig på sitt tillstånd från hemlandet. Om de vill tillhandahålla betaltjänster i Sverige genom ombud, ska de anmäla ombudet för registrering hos ansvarig myndighet i hemlandet.

Valutaväxling

I lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet (lagen om finansiell verksamhet) finns bestämmelser om fysiska och juridiska personer som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet (finansiella institut). Med valutaväxling avses yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta (1 § 1 lagen om finansiell verksamhet).

Med annan finansiell verksamhet avses yrkesmässig verksamhet som består i förvaltning av eller handel med virtuell valuta eller som består i att utföra en eller flera av vissa verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, dvs. att lämna eller förmedla krediter, medverka vid finansiering, t.ex. factoring och leasing, tillhandahålla betalningsmedel, ikläda sig garantiförbindelser, medverka vid värdepappersemissioner, lämna ekonomisk rådgivning, förvara värdepapper, driva rembursverksamhet, tillhandahålla värdefackstjänster och driva valutahandel.

Den 1 januari 2024 slopades väsentlighets- och huvudsaklighetskriterierna som tidigare följde av lagen om finansiell verksamhet. Kriterierna innebar att registreringsplikten för dessa typer av verksamhetsutövare var begränsad till valutaväxling som bedrevs i ”väsentlig omfattning” och annan finansiell verksamhet som var den ”huvudsakliga” verksamheten (prop. 2022/23:124). Sedan ändringen trädde i kraft är alltså all yrkesmässig valutaväxlingsverksamhet och annan finansiell verksamhet som utgångspunkt registreringspliktig. Från kravet på registrering undantas företag som har tillstånd att bedriva olika slag av finansiell verksamhet enligt vissa rörelselagar. Dessa företag är redan föremål för krav och tillsyn enligt de lagarna.

Den som avser att bedriva valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska ansöka om registrering hos Finansinspektionen (2 § första stycket lagen om finansiell verksamhet). Som förutsättning för registrering

gäller att det ska finnas skäl att anta att verksamheten kommer att drivas på ett sätt som är förenligt med lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen). Från och med den 1 januari 2024 gäller även att den som driver verksamheten måste uppfylla ett lämplighetskrav (2 § andra stycket lagen om finansiell verksamhet).

Den som senare vill ändra sin verksamhetsinriktning ska registrera den nya verksamheten (2 a § lagen om finansiell verksamhet). Finansiella institut ska även anmäla ändringar av de förhållanden som legat till grund för registreringen (2 b § lagen om finansiell verksamhet). Finansinspektionen utövar tillsyn över de finansiella instituten (8 § lagen om finansiell verksamhet).

Penningtvätt och finansiering av terrorism

Det förvaltningsrättsliga regelverket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism finns framför allt i penningtvättslagen.

I penningtvättslagen finns bestämmelser om att vissa kategorier av företag – verksamhetsutövare – ska vidta olika former av åtgärder i syfte att motverka att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det gäller verksamheter som innebär en särskild risk för att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Till verksamhetsutövarna hör företag som bedriver olika former av finansiell verksamhet (t.ex. banker), olika former av rådgivningsverksamhet (t.ex. advokater, fastighetsmäklare och revisorer) och spelverksamhet. Företag som omfattas av betaltjänstlagen och lagen om finansiell verksamhet är verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen.

Penningtvättslagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (penningtvättsdirektivet). Penningtvättslagen ställer krav på att verksamhetsutövare ska känna och övervaka sina kunder. Det innebär att en verksamhetsutövare ska göra riskbedömningar av sina produkter, tjänster och kunder (2 kap.), ha tillräcklig kundkännedom (3 kap.), övervaka pågående affärsförbindelser och bedöma enstaka transaktioner samt rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism till Polismyndigheten (4 kap.).

Verksamhetsutövare står under penningtvättstillsyn av den myndighet eller det självreglerande organ som utövar den ordinarie tillsynen över verksamheten (Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Revisorsinspektionen, Spelinspektionen och Sveriges advokatsamfund). Verksamhetsutövare som inte står under ordinarie tillsyn står under penningtvättstillsyn av någon av länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län eller Västra Götalands län (7 kap. penningtvättslagen). Genom tillsynen kontrolleras att verksamhetsutövarna har ordnat sina verksamheter på ett sådant sätt att de kan förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism på så sätt som förutsättas enligt penningtvättslagen.

Vid tillsynen över att verksamhetsutövare – betalningsinstitut, registrerade betaltjänstleverantörer eller finansiella institut – uppfyller kraven i penningtvättslagen har det ingen betydelse om verksamhetsutövaren omfattas registrerings- eller tillståndsplikt.

5. Behovet av förändringar

De senaste årtiondena har användningen av kontanter i samhället minskat till förmån för kortbetalningar och omedelbara betalningar såsom Swish. Samtidigt fortsätter kontanter att vara viktiga för kriminella, eftersom betalningar med kontanter är svåra att spåra och medför minskad risk för att upptäckas. Många typer av brottslig verksamhet genererar mycket stora belopp i kontanter, t.ex. narkotikahandel.

Inom viss brottslighet är det vanligt att stora summor i kontanter förs utomlands för återinvesteringar i kriminell verksamhet eller för att tvättas genom investeringar i fast eller lös egendom. Det sker i allmänhet genom penningöverföringar eller penningkurirer efter det att svenska kronor har växlats till utländsk valuta, framför allt euro eller dollar.

I takt med den minskande kontantanvändningen i Sverige har också kreditinstitutens hantering av kontanter minskat. Samtidigt har kreditinstituten skärpt sitt arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En konsekvens av denna utveckling är att riskerna med kontanthantering har koncentrerats till finansiella institut och registrerade betaltjänstleverantörer, framför allt valutaväxlare och penningöverförare.

Att valutaväxling och penningöverföringar har en central funktion vid kriminella nätverks återinvesteringar i kriminell verksamhet och tvätt av brottsvinster beskrivs bl.a. i Polismyndighetens rapporter Penningtvätt via betaltjänstombud (dnr A304.644/2021), Penningtvätt via växlingskontor (dnr A653.966/2021), Penningtvätt genom utförsel av kontanter (dnr A320.761/2023) och Lärdomar av Encrochat (dnr A193.902/2021).

Vid Polismyndigheten finns kansliet för samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom samordningsfunktionen bedrivs en myndighetsövergripande samverkan mellan Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län, Polismyndigheten, Revisorsinspektionen, Skatteverket, Spelinspektionen, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

En av samordningsfunktionens viktigaste uppgifter är att ta fram nationella riskbedömningar i fråga om penningtvätt och finansiering av terrorism. I den nationella riskbedömningen som togs fram i samordningsfunktionen för 2020 och 2021 (dnr A052.211/2021) bekräftas bilden att valutaväxlare och penningöverförare har en central funktion för kriminella nätverks återinvesteringar i kriminell verksamhet och tvätt av brottsvinster. I den nationella riskbedömningen för 2022 behandlas riskerna för penningtvätt genom hawala-verksamhet. Däri föreslås att registreringsplikten för fysiska och juridiska personer som bedriver

verksamhet i form av penningöverföring och valutaväxling ska ersättas av tillståndsplikt (dnr A243.461/2023).

Kraven på valutaväxlare skärptes den 1 januari 2024. Inom ramen för det lagstiftningsärendet rymdes inte frågan om registreringsplikten för valutaväxlare – eller för den delen penningöverförare – behöver ersättas av tillståndsplikt (prop. 2022/23:124 s. 36 och 37). Det finns därför anledning att se över detta, trots de skärpningar som nyligen gjorts.

6. Åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem

6.1. Tillståndsplikt i stället för registreringsplikt

Regeringens förslag: Valutaväxling och alla betaltjänster utom kontoinformationstjänster ska omfattas av tillståndsplikt.

Valutaväxling ska bara få bedrivas av kreditinstitut, institut för elektroniska pengar, betalningsinstitut och filialer till motsvarande utländska företag.

Bestämmelserna om valutaväxling ska tas in i en ny lag.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag, dock att promemorian inte innehöll något förslag om en ny lag. I promemorian föreslogs att valutaväxling alltjämt skulle regleras i lagen om finansiell verksamhet, men att det i betaltjänstlagen skulle tas in en bestämmelse om att bara kreditinstitut, institut för elektroniska pengar, betalningsinstitut och filialer till motsvarande utländska företag får bedriva valutaväxling.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Bolagsverket ifrågasätter om penningöverföringsverksamhet med kontanter över huvud taget ska vara tillåten.

Polismyndigheten och Tullverket – som är positiva till förslaget – befarar att införandet av tillståndsplikt kan leda till att verksamhet som bedrivs utan tillstånd ökar. Polismyndigheten befarar dessutom att tillståndsplikten leder till att det kriminella flödet av kontanter som förs ut ur Sverige kommer att öka.

Sparbankernas Riksförbund och Säkerhetspolisen anser att det finns risk för att företag, i stället för att ansöka om tillstånd för betaltjänstverksamhet, registrerar sig som ombud för utländska betalningsinstitut.

Sparbankernas Riksförbund anser att förutsättningarna för betalningsinstitut att anlita ombud behöver ses över. Säkerhetspolisen framhåller behovet av tillsyn över och åtgärder mot ombud till utländska betalningsinstitut. Vidare föreslår Säkerhetspolisen att Finansinspektionens tillgång till belastningsregistret vid lämplighetsprövning av ägare och ledningspersoner i betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer inte ska vara begränsad till viss ekonomisk brottslighet.

Sveriges advokatsamfund anser att det inte bör ställas krav på att en avräkningsnota ska vara skriftlig. Advokatsamfundet anser även att det bör

förtydligas att Finansinspektionens tillsynsansvar inte omfattar annan verksamhet än finansiell verksamhet som institut för elektroniska pengar och betaltjänstleverantörer bedriver.

Skälen för regeringens förslag

Hawala-verksamhet utnyttjas för penningtvätt

Hawala-verksamhet är ett informellt system för överföringar av pengar som har sin grund i handeln på Sidenvägen under 700-talet. Pengar överförs mellan personer i olika länder genom internationella nätverk av förmedlare (s.k. hawaladar). En traditionell transaktion omfattar fyra personer och ett antal moment.

  • A, som vill föra över pengar till D, för över pengar till en förmedlare (B). A får en kod av B.
  • B tar kontakt med en förmedlare (C) i D:s närhet, går i god för beloppet och uppger koden. C åtar sig att betala ut beloppet till D.
  • A tar kontakt med D och uppger koden.
  • D tar kontakt med C, uppger koden och tar emot pengarna.

Förmedlarna bedriver verksamhet mot ersättning och i omvända roller. Om de samlade transaktionerna inte kan kvittas mot varandra regleras skuldförhållandet t.ex. genom att kontanter skickas med kurir. Hawalaverksamhet kan också ske inom ramen för moderna betalningslösningar.

Hawala-verksamhet – som bygger på förtroende mellan förmedlarna i det internationella nätverket – kräver inte tillgång till finansiell infrastruktur. Verksamheten kan därför fylla en central roll vid överföringar av pengar mellan exempelvis näringsidkare, släktingar eller mellan biståndsorganisationer och biståndsmottagare, i länder som inte har ett fungerade banksystem, t.ex. i delar av Afrika och Asien. Eftersom överföringarna av pengar lämnar få eller inga digitala spår, kan även kriminella vilja utnyttja hawala-verksamhet för t.ex. narkotikahandel, penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Den som bedriver hawala-verksamhet tillhandahåller en penningöverföring som omfattas av betaltjänstlagen, dvs. en betaltjänst där medel tas emot från en betalare, utan att något betalkonto öppnas i betalarens eller betalningsmottagarens namn, uteslutande i syfte att överföra motsvarande belopp till en mottagare eller en annan betaltjänstleverantör som agerar på mottagarens vägnar.

Enligt myndigheterna i samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism bedrivs hawala-verksamhet av ett flertal registrerade betaltjänstleverantörer och ett fåtal betalningsinstitut. Under 2021 överfördes ca 550 miljoner kronor inom ramen för registrerade betaltjänstleverantörers hawala-verksamhet och ca 2,3 miljarder kronor inom ramen för betalningsinstituts hawala-verksamhet. Flera av företagen har dessutom ombud som bedriver hawala-verksamhet. Det är vanligt att tillhandahållande av penningöverföringar kombineras med valutaväxling. Ett flertal finansiella institut som bedriver valutaväxling är också ombud för svenska eller utländska betalningsinstitut eller registrerade betaltjänstleverantörer.

Hawala-verksamhet bedrivs i stor utsträckning utan sådan registrering eller sådant tillstånd för betaltjänstverksamhet som krävs för verksamheten. Det är inte ovanligt att hawala erbjuds inom ramen för annan näringsverksamhet, t.ex. en kiosk, livsmedelsbutik, elektronikbutik eller resebyrå, men det kan också förekomma att hawala bedrivs som en självständig verksamhet. Det förekommer att hawala-verksamhet bedrivs inom ramen för registrerad valutaväxlingsverksamhet, trots att ett finansiellt institut inte får tillhandahålla betaltjänster (penningöverföringar) om det inte också är registrerad betaltjänstleverantör, betalningsinstitut eller ombud för ett sådant företag.

Som ovan nämnts innebär den begränsade spårbarheten som hawalatransaktioner för med sig att systemet blir attraktivt för kriminella att utnyttja för bl.a. penningtvätt. I det avseendet saknar det betydelse om det är hawala-verksamhet som bedrivs av betalningsinstitut, registrerade betaltjänstleverantörer eller dessas ombud, eller hawala-verksamhet som bedrivs utan registrering eller tillstånd. I ett uppmärksammat brottmål hade verksamhet i en registrerad betaltjänstleverantör använts för narkotikahandel och penningtvätt i stor omfattning (Svea hovrätts dom den 2 november 2022 i mål B 1718-22). En av de dömda var förmedlare i ett internationellt nätverk och under ett och ett halvt år överfördes ca 100 miljoner kronor till personer i utlandet – i huvudsak inom EES – inom ramen för hawala-verksamheten. Verksamheten bedrevs i företagets lokaler.

Valutaväxling och penningöverföring ska omfattas av tillståndsplikt

Det har som utgångspunkt ansetts vara tillräckligt att valutaväxling och betaltjänster i form av penningöverföringar omfattas av registreringsplikt i stället för tillståndsplikt. I fråga om valutaväxling har det tidigare ansetts att verksamhetens art och beskaffenhet – växling av kontanter – inte motiverar tillståndsplikt på finansmarknadsområdet (prop. 1995/96:216avsnitt 6.3). I fråga om penningöverföringar har framhållits behovet av att underlätta för små företag att tillhandahålla betaltjänster (prop. 2009/10:220 s. 121–124).

Gemensamt för valutaväxlare och penningöverförare är att de i stor utsträckning hanterar kontanter och att risken för att sådana verksamheter ska missbrukas av kriminella är hög. Det har också visat sig att verksamheterna numera har en central funktion vid kriminella nätverks återinvesteringar i kriminell verksamhet och tvätt av brottsvinster (se avsnitt 5). Myndigheterna i samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism har tagit fram riktad information om valutaväxlares och penningöverförares skyldigheter enligt penningtvättslagen (dnr A363.983/2020 och dnr 377.633/2021). Trots detta visar erfarenheter från Finansinspektionens tillsyn att förmågan hos dessa företag att fullgöra sina skyldigheter enligt penningtvättslagen brister. Det framstår inte längre som rimligt att verksamheter som kan missbrukas av kriminella omfattas av endast registreringsplikt. Det finns mot den bakgrunden anledning att omvärdera det tidigare ställningstagandet om registreringsplikt till förmån för tillståndsplikt.

Syftet med förslaget om tillståndsplikt är att höja tröskeln för att få bedriva viss finansiell verksamhet och därigenom göra det svårare för

kriminella att missbruka verksamheter som står under Finansinspektionens tillsyn.

Som Tullverket och Polismyndigheten är inne på kan det inte uteslutas att höjda trösklar för att få bedriva verksamheten ökar risken för att kriminella, i stället för att vända sig till valutaväxlare och penningöverförare med tillstånd, anlitar aktörer utan tillstånd eller transporterar kontanter utomlands, dvs. penningtvätt sker genom nya kanaler. Som Säkerhetspolisen och Sparbankernas Riksförbund framhåller kan införandet av tillståndsplikt dessutom innebära att registrerade betaltjänstleverantörer, i stället för att ansöka om tillstånd, väljer att fortsätta att tillhandahålla penningöverföringar men då i egenskap av ombud för svenska eller utländska betalningsinstitut.

I likhet med bl.a. Tullverket anser regeringen att det – trots risker för icke önskvärda effekter – ändå är nödvändigt att höja trösklarna för att få bedriva valutaväxlings- och penningöverföringsverksamhet. Som

Bolagsverket och Tullverket är inne på kan tillståndsplikt i stället för registreringsplikt ge Finansinspektionen bättre förutsättningar att kontrollera dessa verksamheter. I avsnitt 6.5 föreslås dessutom att

Finansinspektionen ska få möjlighet att besluta om sanktionsavgift för den som bedriver verksamhet utan tillstånd. Därutöver har en sakkunnig fått i uppdrag att ta fram ett förslag om straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering (Fi2024/00373). Delar av promemorian har remitterats (Fi2024/01905). Möjligheten att vidta åtgärder mot att verksamhet bedrivs utan tillstånd ses alltså samtidigt över.

När det gäller Säkerhetspolisens och Sparbankernas Riksförbunds synpunkter om aktörer som väljer att fortsätta sin verksamhet i egenskap av ombud, konstaterar regeringen att det förutsätter dels att en betaltjänstleverantör väljer att anlita dessa som ombud, dels att ansvarig myndighet – i Sverige Finansinspektionen – bedömer att kraven för registrering av ombud är uppfyllda (3 kap. 17 § betaltjänstlagen). I samband med en sådan bedömning ska betalningsinstitutet ge in uppgifter som visar att ombudet är lämpligt för sin verksamhet.

Om det handlar om ett utländskt betalningsinstitut som vill anlita ombud för att tillhandahålla betaltjänster i Sverige ska Finansinspektionen i stället lämna underrättelse till den utländska ansvariga myndigheten där det ska framgå om Finansinspektionen anser att det finns skälig anledning att anta att anlitandet av ombudet kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism (3 kap. 27 § betaltjänstlagen). Underrättelsen blir då del av den utländska myndighetens beslutsunderlag. I promemorian Bättre verktyg för Finansinspektionen att motverka att det finansiella systemet missbrukas av kriminella (Fi2024/01526) föreslås att det i bestämmelsen i 3 kap. 27 § betaltjänstlagen förtydligas att Finansinspektionen ska göra en prövning i frågan om registrering av ombudet inför att en sådan underrättelse lämnas. Det innefattar en lämplighetsprövning av ombudet. Promemorians förslag i denna del bereds inom Regeringskansliet. I promemorian föreslås dessutom vissa ändringar i förordningen (1999:1134) om belastningsregister som innebär att Finansinspektionens rätt att få tillgång till uppgifter ur belastningsregistret i samband med lämplighetsprövningar utökas till att omfatta samtliga brott som föranlett

någon annan påföljd än penningböter. Dessa ändringar träder i kraft den 1 januari 2025.

Sammantaget skapar lagstiftningen alltså redan i dag förutsättningar för att förhindra att olämpliga ombud anlitas. Förslaget i promemorian innebär att dessa förutsättningar förbättras.

Att reglera finansmarknaden kan utgöra en begränsning i rätten att driva näring. Av 2 kap. 17 § regeringsformen följer bl.a. att en sådan begränsning bara får göras för att skydda angelägna allmänna intressen. Att införa krav på tillstånd för valutaväxling och penningöverföring innebär att kraven för att bedriva sådan verksamhet skärps, bl.a. ska företagen uppfylla olika former av kapitalkrav. Det innebär att rätten till näringsfrihet i viss mån inskränks ytterligare. Behovet av att motverka brottslighet i dessa verksamheter, vilket är ett angeläget allmänt intresse, motiverar dock att kraven skärps. Det kan också tilläggas att den nuvarande ordningen innebär att valutaväxlare och penningöverförare inte omfattas av samma krav för att bedriva verksamheten som gäller för de tillståndspliktiga finansiella företag som får bedriva samma verksamhet, t.ex. kreditinstitut och betalningsinstitut. Det kan sättas i fråga om en sådan ordning skapar förutsättningar för en sund konkurrens på finansmarknaden.

Sammanfattningsvis bör valutaväxlare (finansiella institut) och penningöverförare (registrerade betaltjänstleverantörer) alltså omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt. Förslaget bedöms vara förenligt med näringsfriheten.

En ny lag om valutaväxling

När det gäller valutaväxling, dvs. utbyte av kontanter, är det – vid sidan av valutaväxlare (finansiella institut) – i praktiken bara aktörer som tillhandahåller betaltjänster som bedriver valutaväxling. Det beror på att valutaväxling som inte är begränsad till utbyte av kontanter utgör en betaltjänst. Vid sidan av betaltjänstleverantörer får även kreditinstitut och institut för elektroniska pengar tillhandahålla betaltjänster inom ramen för sina respektive verksamheter (7 kap. 1 § andra stycket 4 lagen [2004:297] om bank- och finansieringsrörelse och 3 kap. 5 § lagen [2011:755] om elektroniska pengar). Mot denna bakgrund bör tillståndsplikten för valutaväxling införas genom en bestämmelse som innebär att den som vill bedriva valutaväxling ska ansöka om tillstånd som betalningsinstitut, kreditinstitut, institut för elektroniska pengar eller filial till motsvarande utländska företag. I promemorian föreslogs att en sådan bestämmelse skulle tas in i betaltjänstlagen. Mot bakgrund av de lagtekniska synpunkter som kommit in under remissförfarandet och att det med en sådan ordning även framstår som naturligt att reglerna om valutaväxling utmönstras från lagen om finansiell verksamhet, som även gäller s.k. annan finansiell verksamhet, föreslås i stället att det införs en ny lag som enbart gäller valutaväxling och att bestämmelsen tas in i den.

I lagen om finansiell verksamhet finns bestämmelser om konsumentskydd vid valutaväxling. Ett finansiellt institut som bedriver valutaväxling ska tydligt informera om tillämpade växelkurser och avgifter samt tillhandahålla avräkningsnota som anger institutets namn, köp- respektive säljkurs samt avgifter (5 §). Om ett finansiellt institut som

bedriver valutaväxling inte lämnar information enligt 5 § ska marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas, med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen (6 §). Bestämmelserna bör föras över till den nya lagen.

Sveriges advokatsamfund anser att det inte bör ställas krav på att en avräkningsnota ska ges i pappersform, utan bör kunna ges även i annat varaktigt medium. I förarbetena till 5 § lagen om finansiell verksamhet förutsätts att en avräkningsnota ska lämna i pappersform (prop. 1995/96:216 s. 54). Det får dock ses i ljuset av att bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 1997. En begränsning till viss form kan emellertid inte utläsas av lagtexten och vid tillämpning av de nya bestämmelserna bör avräkningsnotor kunna lämnas också i elektronisk form.

När valutaväxling bedrivs av kreditinstitut, institut för elektroniska pengar eller betalningsinstitut omfattar Finansinspektionens tillsyn över deras verksamheter även valutaväxlingsverksamheten (jfr 13 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse, 8 kap. 1 § betaltjänstlagen och 5 kap. 1 § lagen om elektroniska pengar). Det bör i den nya lagen införas en upplysningsbestämmelse om det. Vidare finns det behov av att ändra bestämmelserna i 8 kap. 1 § betaltjänstlagen och 5 kap. 1 § lagen om elektroniska pengar i syfte att förtydliga det. Utrymmet för betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer att bedriva annan verksamhet än finansiell verksamhet är inte utan begränsningar och Finansinspektionen får förbjuda ett sådant företag att bedriva annan verksamhet i vissa fall (3 kap. 5 § betaltjänstlagen). Motsvarande begränsningar gäller inte i fråga om institut för elektroniska pengar. Till skillnad från Sveriges advokatsamfund bedömer regeringen att de föreslagna ändringarna i betaltjänstlagen och lagen om elektroniska pengar inte medför någon risk för att Finansinspektionen utövar tillsyn över annan verksamhet än den som omfattas av tillsynsansvaret.

Bolagsverket, Sparbankernas Riksförbund och Säkerhetspolisen lämnar förslag på fler åtgärder på området. När det gäller Bolagsverkets och Sparbankernas Riksförbunds förslag konstaterar regeringen att betaltjänstlagen genomför EU:s betaltjänstdirektiv, som sätter gränser för det nationella handlingsutrymmet. När det gäller Säkerhetspolisens förslag om att lämplighetsprövningen i samband med tillståndsprövning bör omfatta mer än enbart allvarlig ekonomisk brottslighet, konstateras att det har gjorts ändringar i förordningen om belastningsregister som ger Finansinspektionen utökad tillgång till uppgifter ur belastningsregister i samband med lämplighetsprövningar. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2025.

Övriga registrerade betaltjänstleverantörer

Gemensamt för valutaväxlare och penningöverförare är, som framhålls ovan, att de hanterar kontanter i stor utsträckning. Betalningar med kontanter har en central funktion i den kriminella ekonomin (se avsnitt 5). En penningöverföring förutsätter att medel överförs från avsändare till mottagare. Bortsett från betalningar med kontanter sker det i allmänhet genom betalningar med konto- eller kreditkort (se t.ex. Polismyndigheten: Penningtvätt via betaltjänstombud, dnr A304.644/2021). Mot den

bakgrunden bör också registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller betaltjänster i form av insättningar och uttag av kontanter på betalkonto och olika former av betalningstransaktioner, omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt.

Särskilt om kontoinformationstjänster

Under sommaren 2023 presenterade Europeiska kommissionen förslag till nya regler om betaltjänster. Enligt förslaget ska betaltjänstdirektivet ersättas av en ny EU-förordning om betaltjänster och ett nytt EU-direktiv om betaltjänster (Faktapromemoria Ändringar i regelverket för betaltjänster, 2022/23:FPM118). För närvarande pågår förhandlingar om regelverket.

I kommissionens förslag kvarstår de nuvarande reglerna om tillstånd och registrering av betaltjänster i stor utsträckning. En skillnad är dock att kontoinformationstjänster, dvs. onlinetjänster för att tillhandahålla sammanställd information om ett eller flera betalkonton som betaltjänstanvändaren har hos en eller flera andra betaltjänstleverantörer, ska omfattas av registreringsplikt (artikel 34 i kommissionens förslag till det nya direktivet). Det innebär att fysiska eller juridiska personer som tillhandahåller kontoinformationstjänster också i fortsättningen bör omfattas av registreringsplikt.

6.2. Annan finansiell verksamhet

Regeringens bedömning: Det finns inte förutsättningar att i detta lagstiftningsärende lämna förslag om att registreringsplikten för fysiska och juridiska personer som bedriver annan finansiell verksamhet (än valutaväxling) ska ersättas av tillståndsplikt.

Promemorians bedömning överensstämmer i allt väsentligt med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Fondbolagens förening anser att det i lagen om finansiell verksamhet särskilt bör anges att fondbolag och AIF-förvaltare inte är registreringspliktiga enligt den lagen.

Polismyndigheten anser att finansiella institut som bedriver factoring eller leasing bör omfattas av tillståndsplikt. Även Sparbankernas Riksförbund anser att factoring ska omfattas av tillståndsplikt.

Polismyndigheten föreslår att dessa finansiella institut ska omfattas av uppgiftsskyldighet under förundersökningsstadiet.

Skälen för regeringens bedömning: Cirka 300 finansiella institut bedriver annan finansiell verksamhet (än valutaväxling) och omfattas av registreringsplikt enligt lagen om finansiell verksamhet. Det handlar om ett stort antal verksamheter av skiftande karaktär: att lämna eller förmedla krediter, medverka vid finansiering (t.ex. factoring och leasing), tillhandahålla betalningsmedel, ikläda sig garantiförbindelser, medverka vid värdepappersemissioner, lämna ekonomisk rådgivning, förvara värdepapper, driva rembursverksamhet, tillhandahålla värdefackstjänster

och driva valutahandel. Gemensamt för de olika verksamhetskategorierna är att det handlar om exempel på verksamheter som ett kreditinstitut får bedriva inom ramen för sin tillståndspliktiga bank- eller finansieringsrörelse (7 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse) och verksamhetskategorierna har sin motsvarighet i unionsrätten (bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG).

Från registreringsplikt enligt lagen om finansiell verksamhet undantas finansiella företag som enligt andra lagar omfattas av tillståndsplikt (2 § första stycket), t.ex. kreditinstitut. Det innebär – för att ta ett exempel – att ett kreditinstitut inte behöver ansöka om registrering för verksamhet, t.ex. valutaväxling, som institutet får bedriva inom ramen för den tillståndspliktiga verksamheten (7 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse).

I den utsträckning som verksamhetskategorierna motsvarar verksamhet som får bedrivas med stöd av olika former av godkännande – t.ex. advokatverksamhet (medverkande vid värdepappersemissioner eller lämnande av ekonomisk rådgivning) – omfattas verksamheten inte heller av registreringsplikt även om så inte anges uttryckligen. Det har i stället ansetts följa av systematiken i lagstiftningen på området (prop. 2022/23:124 s. 33–36). På motsvarande sätt förhåller det sig med förvaltning av olika slag av fonder. Till skillnad från Fondbolagens förening anser regeringen därför inte att det finns behov av att i lagen om finansiell verksamhet uttryckligen ange att fondbolag och AIF-förvaltare inte är registreringspliktiga enligt lagen såvitt avser verksamhet som omfattas av lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Finansiella företag omfattas av penningtvättslagen. Det beror på att finansiell verksamhet typiskt sett kan missbrukas för penningtvätt och finansiering av terrorism, låt vara att risken varierar mellan olika former av finansiell verksamhet. Penningtvättslagen ställer krav på att finansiella företag förebygger, förhindrar och upptäcker penningtvätt och finansiering av terrorism och vid Finansinspektionens tillsyn över att de finansiella företagen fullgör sina skyldigheter enligt penningtvättslagen görs inte skillnad mellan företag som omfattas av tillståndsplikt eller registreringsplikt.

Samtidigt är skillnaden mellan tillståndsplikt och registreringsplikt ett uttryck för att det finns två olika trösklar – en hög och en låg – för att bedriva viss verksamhet. De aktuella verksamhetskategorierna av s.k. annan finansiell verksamhet omfattas av tillståndsplikt om verksamheten bedrivs av ett kreditinstitut och registreringsplikt om verksamheten bedrivs av ett finansiellt institut, trots att risken för att de olika verksamhetskategorierna – t.ex. leasing eller factoring – utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism genom konsumtion eller brottsupplägg inte är beroende av om verksamheten bedrivs av ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut (Brottsförebyggande rådet: Penningtvätt och annan penninghantering – kriminella, svarta och grumliga pengar i legal ekonomi, Rapport 2015:22 samt Finansinspek-

tionen och Ekobrottsmyndigheten: Penningtvätt – upplägg med osanna fakturor, dnr 16-3153). Det kan ifrågasättas om det på finansmarknadsområdet bör finnas två olika förutsättningar – registrering eller tillstånd – för att få bedriva en och samma finansiella verksamhet, låt vara att kraven på den verksamhet som ska bedrivas behöver anpassas till den aktuella verksamhetens art och beskaffenhet.

Till detta kommer att risken för att en finansiell verksamhet ska missbrukas för penningtvätt och finansiering av terrorism, dvs. genom att det finansiella företaget medverkar till brottsligheten, typiskt sett kan antas vara högre i fråga om registreringspliktiga företag (jfr ovan om valutaväxlare och penningöverförare) än tillståndspliktiga företag, vilket också skulle kunna tala för att registreringsplikt bör ersättas med tillståndsplikt.

Till skillnad från valutaväxling har de aktuella verksamhetskategorierna dock inte pekats ut som centrala vid kriminella nätverks tvätt av brottsvinster och återinvesteringar i kriminell verksamhet. Enligt

Polismyndigheten är medverkan till finansiering genom factoring eller leasing visserligen verksamhet som typiskt sett innebär hög risk för penningtvätt och som även används av kriminella för bedrägeriupplägg.

Medverkan till finansiering har dock inte på motsvarande sätt som valutaväxling beskrivits vara lika centralt vid tvätt av brottsvinster och återinvestering i kriminell verksamhet. Flera av verksamhetskategorierna – t.ex. tillhandahålla betalningsmedel och lämna ekonomisk rådgivning – är exempelvis allmänt hållna och skapar gränsdragningssvårigheter (prop. 2022/23:124 s. 33). Införande av tillståndsplikt för sådana verksamheter förutsätter att en avgränsning av verksamhetskategorierna kan göras. Det kräver en analys som inte är möjlig att göra inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Sammanfattningsvis görs bedömningen att det i detta lagstiftningsärende inte finns förutsättningar att lämna förslag om att registreringsplikten för fysiska och juridiska personer som bedriver annan finansiell verksamhet än valutaväxling ska ersättas av tillståndsplikt. Det betyder att tillståndsplikt inte föreslås för medverkan till finansiering som Polismyndigheten och Sparbankernas Riksförbund föreslår. Regeringen kommer emellertid att följa frågan.

För flertalet företag på finansmarknadsområdet gäller uppgiftsskyldighet vid förundersökning, se t.ex. 1 kap. 11–13 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse i fråga om kreditinstitut. Uppgiftsskyldigheten bryter den tystnadsplikt som gäller i förhållande till företagens kunder, se t.ex. 1 kap. 10 § samma lag. Till skillnad från flertalet företag på finansmarknadsområdet omfattas finansiella institut inte av tystnadsplikt. Det innebär att det inte finns hinder för ett finansiellt institut att lämna ut uppgifter om sina kunder vid förundersökning. I propositionen Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen (prop. 2024/25:65) föreslås att banker och andra finansiella företag som omfattas av uppgiftsskyldighet vid förundersökning också ska vara uppgiftsskyldiga på underrättelsestadiet. I den utsträckning som det – trots att finansiella institut inte omfattas av tystnadsplikt – behövs en uppgiftsskyldighet enligt vad Polismyndigheten föreslår bör den omfatta alla finansiella institut och gälla vid förundersökning och på underrättelsestadiet. En sådan nyordning ryms emellertid inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.

6.3. Utgivning av elektroniska pengar

Regeringens förslag: Utgivning av elektroniska pengar ska omfattas av tillståndsplikt.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (e-penningdirektivet) finns bestämmelser om utgivning av elektroniska pengar. E-penningdirektivet genomförs i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.

Utgivning av elektroniska pengar får bedrivas av institut för elektroniska pengar (tillstånd) och registrerade utgivare (registrering). Registreringsplikten är ett nationellt val (artikel 9 i e-penningdirektivet).

Registrerade utgivare får bedriva valutaväxling och tillhandahålla betaltjänster (2 § första stycket lagen om finansiell verksamhet och 2 kap. 2 § betaltjänstlagen). I och med att det föreslås att valutaväxlare och flertalet registrerade betaltjänstleverantörer ska omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt, bör också utgivning av elektroniska pengar omfattas av tillståndsplikt.

6.4. Registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster ska omfattas av penningtvättslagen

Regeringens förslag: Registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster ska omfattas av penningtvättslagen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 2 i penningtvättsdirektivet ska vissa företag – ”finansiella institut” – vara verksamhetsutövare vid tillämpning av direktivet. I det unionsrättsliga uttrycket finansiella institut – som delvis motsvarar det svenska uttrycket finansiella institut (1 § lagen om finansiell verksamhet) – innefattas fysiska och juridiska personer som tillhandahåller betaltjänster enligt betaltjänstdirektivet (artikel 3 i penningtvättsdirektivet), t.ex. registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster.

Enligt betaltjänstdirektivet ska ett betalningsinstituts ansökan om tillstånd och en registrerad betaltjänstleverantörs ansökan om registrering innehålla ”en beskrivning av de mekanismer för intern kontroll som sökanden har infört för att uppfylla [sina] skyldigheter [enligt penningtvättsdirektivet]” (artiklarna 5.1 första stycket k och 32.3). Från det kravet

undantas registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster (artikel 33.1).

När betaltjänstdirektivet genomfördes förutsattes att det aktuella undantaget innebär att registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster ska undantas från penningtvättslagen (prop. 2017/18:77 s. 176 och 1 kap. 2 § första stycket 9 penningtvättslagen). Det kan ifrågasättas om en sådan tolkning står i överensstämmelse med penningtvättsdirektivet och betaltjänstdirektivet. Mot den bakgrunden bör registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster omfattas av penningtvättslagen.

Undantaget från kravet på innehållet i en ansökan om registrering (artikel 5.1 första stycket k i betaltjänstdirektivet) bör – med stöd av bemyndigandet i 5 § 19 förordningen (2010:1008) om betaltjänster – genomföras i myndighetsföreskrifter.

6.5. Åtgärder mot den som bedriver verksamhet utan att vara berättigad till det

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska få besluta om sanktionsavgift för den som bedriver verksamhet som omfattas av betaltjänstlagen utan att vara berättigad till det.

En sanktionsavgift ska inte få beslutas om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen föreslår att motsvarande möjlighet att besluta om sanktionsavgift ska införas i fråga om personer som tillhandahåller tjänster enligt lagen om elektroniska pengar utan att ha tillstånd för det.

Sparbankernas Riksförbund anser att det förhållandet att verksamhet har bedrivits utan tillstånd bör kunna ligga till grund för att en framtida ansökan om tillstånd avslås. Sparbankernas Riksförbund anser också att myndigheter ska underrätta tillsynsmyndigheterna när de upptäcker verksamhet som bedrivs utan tillstånd.

Tullverket framhåller vikten av att sanktionsavgifterna blir kännbara och föreslår att även straffansvar ska övervägas. Brottsförebyggande rådet understryker vikten av en fungerande tillsyn.

Skälen för regeringens förslag: Syftet med lagstiftningen på finansmarknadsområdet är bl.a. att motverka störningar i det finansiella systemet och att skapa förutsättningar för ett gott konsumentskydd. För att upprätthålla allmänhetens förtroende för finansmarknadens funktionssätt är det – som Brottsförebyggande rådet är inne på – viktigt att Finansinspektionen vid sin tillsyn kan ingripa mot personer som bedriver finansiell verksamhet utan registrering eller tillstånd.

Säkerhetspolisens samlade bild av förekomsten av hawala-verksamhet i Sverige är att den i stor utsträckning bedrivs utan tillstånd eller registrering, t.ex. inom ramen för kiosker, livsmedelsbutiker, elektronik-

butiker eller resebyråer (Nationell riskbedömning 2022 – Hawala: Värdeöverföringar i alternativa betalningssystem s. 12).

Som utgångspunkt gäller att Finansinspektionen kan ingripa mot den som på finansmarknaden bedriver verksamhet utan att vara berättigad till det genom att förelägga den fysiska eller juridiska personen att upphöra med verksamheten. Ett föreläggande får förenas med vite (se t.ex. 8 kap. 24 § första stycket och 25 § betaltjänstlagen). Enligt flera andra lagar på finansmarknadsområdet får Finansinspektionen i motsvarande situation dessutom ingripa mot en sådan person genom beslut om sanktionsavgift (se t.ex. 15 kap. 18 § andra stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse). Detta bör även gälla vid tillämpning av betaltjänstlagen. En sådan ordning innebär alltså att Finansinspektionen kan ingripa mot penningöverförare eller valutaväxlare som bedriver verksamhet utan tillstånd genom beslut om sanktionsavgift.

Finansinspektionen anser att motsvarande också bör gälla vid tillämpning av lagen om elektroniska pengar. Det nu aktuella lagstiftningsärendet handlar dock om åtgärder mot alternativa betalningssystem (hawala-verksamhet). Utgivning av elektroniska pengar utgör inte sådan verksamhet och frågan om möjlighet till ingripande genom sanktionsavgift i den situationen ligger utanför ramarna för lagstiftningsärendet.

Vid beräkningen av sanktionsavgiftens storlek bör hänsyn tas till bl.a. personens finansiella ställning, hur länge verksamheten har bedrivits utan att personen har varit berättigad till det och den vinst som gjorts genom överträdelsen. Den föreslagna ordningen skapar – som Tullverket är inne på – förutsättningar för Finansinspektionen att anpassa en sanktionsavgift till överträdelsens art och beskaffenhet.

Tullverket föreslår att straffansvar ska övervägas och Sparbankernas

Riksförbund anser att brottsbekämpande myndigheter ska underrätta tillsynsmyndigheterna när de upptäcker verksamhet som bedrivs utan tillstånd. En sakkunnig har fått i uppdrag att ta fram ett förslag om straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering (Fi2024/00373). Förslaget har remitterats (Fi2024/01905). En sådan ordning aktualiserar frågan om samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter och tillsynsmyndigheter. Detta är alltså frågor som kommer att tas om hand i annat sammanhang.

För att undvika dubbelbestraffning bör en sanktionsavgift inte få beslutas om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts (prop. 2022/23:124 s. 44–46).

Sparbankernas Riksförbund anser att det förhållandet att verksamhet har bedrivits utan tillstånd bör kunna ligga till grund för att en framtida ansökan om tillstånd avslås. Enligt regeringens mening är det en fråga för Finansinspektionen att ta ställning till vid prövningen av en ansökan om tillstånd, t.ex. vid lämplighetsprövningen av ägare och ledningspersoner.

7. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2025.

Valutaväxlare, registrerade betaltjänstleverantörer och registrerade utgivare som före ikraftträdandet var registrerade hos Finansinspektionen ska få fortsätta sin verksamhet till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026 ska företaget dock få fortsätta med verksamheten till dess att ansökan har prövats slutligt. Äldre bestämmelser ska gälla under övergångsperioden.

Den nya bestämmelsen om sanktionsavgifter ska tillämpas första gången vid ingripanden mot överträdelser som sker efter ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorians förslag anges inte uttryckligen att äldre bestämmelser ska gälla för de registrerade verksamheter som får fortsätta bedrivas under övergångsperioden.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 juli 2025.

Valutaväxlare, registrerade betaltjänstleverantörer och registrerade utgivare som vill fortsätta att bedriva sin verksamhet behöver ansöka om tillstånd, t.ex. som betalningsinstitut. Som Lagrådet anför bör övergångsbestämmelserna inte hänvisa till verksamheter som efter ikraftträdandet omfattas av vissa bestämmelser, utan bör i stället hänvisa till verksamheter som omfattades av lagen i fråga före ikraftträdandet. Mot den bakgrunden bör det anges att företag som före ikraftträdandet var registrerade hos Finansinspektionen får fortsätta sin verksamhet till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026 bör företaget dock få fortsätta med verksamheten till dess att ansökan har prövats slutligt. I enlighet med Lagrådets förslag bör det tydligt framgå att äldre bestämmelser bör gälla under övergångsperioden.

8. Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen har inga offentligfinansiella effekter.

Förslagen innebär att valutaväxling och penningöverföring omfattas av tillståndsplikt. Företag som vill fortsätta att bedriva sådan verksamhet får i stället ansöka om tillstånd som t.ex. betalningsinstitut eller registreras som ombud för betalningsinstitut.

Förslagen minskar den administrativa bördan för avvecklingsenheter.

Den administrativa bördan för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret minskar.

De allmänna förvaltningsdomstolarna påverkas inte av förslagen.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Finansbolagens Förening och Konkurrensverket lyfter att förslaget kan leda till att aktörer väljer att lämna marknaden. Finansbolagens Förening framhåller samtidigt att förslagen skapar förutsättningar för mer neutral konkurrens på området. Även Konkurrensverket är inne på detta.

Kronofogdemyndigheten framhåller att förslagen kan innebära att myndighetens ärendetillströmning ökar i begränsad utsträckning och att det kommer att leda till marginellt ökade kostnader.

Skälen för regeringens bedömning

Offentligfinansiella effekter

Förslagen har inga offentligfinansiella effekter.

Samhällsekonomiska effekter

Förslagen innebär att valutaväxlare, registrerade betaltjänstleverantörer och registrerade utgivare av elektroniska pengar omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt. Med tillståndsplikt ges Finansinspektionen som tillsynsmyndighet bättre förutsättningar att kontrollera dessa verksamheter i syfte att försvåra att verksamheterna används för penningtvätt och därigenom, förhoppningsvis, minska brottsligheten. Minskad brottslighet genom en effektivare bekämpning av illegal penninghantering skapar samhälleliga välfärdsvinster i form av ökad trygghet och en ökad tilltro till det offentliga och till samhället i stort. Förslagen i sin helhet ger samhällets aktörer bättre verktyg för att förebygga och förhindra penningtvätt.

Effekter för företagen

Det finns för närvarande 55 valutaväxlare i Sverige. Därutöver kan valutaväxling tillhandahållas av vissa tillståndspliktiga finansiella företag, framför allt kreditinstitut (ca 175) och betalningsinstitut (ca 55). En av de största aktörerna på marknaden – Forex AB – är ett betalningsinstitut.

Det finns ca 40 registrerade betaltjänstleverantörer i Sverige och av dem tillhandahåller ca 20 betaltjänster i form av penningöverföringar. Därutöver tillhandahålls betaltjänster av betalningsinstitut och ombud till registrerade betaltjänstleverantörer och betalningsinstitut. I likhet med vad som gäller för valutaväxling kan betaltjänster också tillhandahållas av kreditinstitut. Det finns inga registrerade utgivare av elektroniska pengar.

Förslaget om att valutaväxlare, alla registrerade betaltjänstleverantörer utom de som tillhandahåller kontoinformationstjänster, och registrerade utgivare ska omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt innebär att ca 55 valutaväxlare och ca 40 registrerade betaltjänstleverantörer (men inga registrerade utgivare) som vill fortsätta att bedriva

sin verksamhet behöver ansöka om tillstånd som t.ex. betalningsinstitut eller, såvitt avser betaltjänster, registreras som ombud för svenska eller utländska betalningsinstitut. Ansökan om tillstånd som betalningsinstitut förutsätter att verksamheten bedrivs i form av aktiebolag eller ekonomisk förening och att företaget uppfyller kraven för tillstånd i 2 kap. 6 §, kravet på startkapital i 3 kap. 1 § och kravet på kapital i 3 kap. 2–4 §§ betaltjänstlagen. Ansökningsavgiften är 378 000 kronor.

Förslaget om att registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster ska omfattas av penningtvättslagen utgör en anpassning till unionsrätten. Penningtvättslagen ställer krav på att de företag som omfattas av lagen ska känna och övervaka sina kunder, dvs. medför en administrativ börda för företagen (se avsnitt 4). Merkostnaderna är svåra att beräkna, eftersom penningtvättslagen är riskbaserad och förutsättningarna skiftar mellan olika företag och olika verksamheter.

Det får antas att flertalet valutaväxlare och registrerade betaltjänstleverantörer kommer att avveckla sina verksamheter eller, såvitt avser betaltjänster, att registreras som ombud för svenska eller utländska betalningsinstitut. Om en fysisk eller juridisk person fortsätter att bedriva sin verksamhet utan att ansöka om tillstånd, får Finansinspektionen ingripa mot personen genom föreläggande om rättelse eller sanktionsavgift.

Effekter för konkurrensen på finansmarknaden

Valutaväxling kan bedrivas av olika slag av finansiella företag, framför allt kreditinstitut, betalningsinstitut och finansiella institut (valutaväxlare). Finansiella institut omfattas av registreringsplikt i stället för tillståndsplikt.

Betaltjänster kan tillhandahållas av olika slag av finansiella företag, framför allt kreditinstitut, betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer. Registrerade betaltjänstleverantörer omfattas av registreringsplikt i stället för tillståndsplikt.

Utgivning av elektroniska pengar kan tillhandahållas av olika slag av finansiella företag, framför allt institut för elektroniska pengar, registrerade utgivare och kreditinstitut. Registrerade utgivare omfattas av registreringsplikt i stället för tillståndsplikt.

Det finns ca 175 kreditinstitut, ca 55 betalningsinstitut och 7 institut för elektroniska pengar i Sverige. Ett av betalningsinstituten – Forex AB – har valutaväxlingskontor i stora delar av Sverige.

Förslaget om att vissa företag ska omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt kan – som Finansbolagens Förening och

Konkurrensverket är inne på – innebära att utbudet av tjänster på delar av finansmarknaden (valutaväxling och betaltjänster) minskar. Det ska ställas mot behovet av att motverka att det finansiella systemet missbrukas av kriminella.

Den nuvarande ordningen innebär att valutaväxlare, registrerade betaltjänstleverantörer och registrerade utgivare inte omfattas av samma krav – t.ex. krav på kapital – som gäller för företag som omfattas av tillståndsplikt och som bedriver valutaväxling, tillhandahåller betaltjänster, t.ex. penningöverföringar, eller ger ut elektroniska pengar. Som Konkurrensverket och Finansbolagens Förening är inne på skapar en sådan ordning inte förutsättningar för konkurrensneutralitet på området.

Effekter för myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar

Finansinspektionen är tillsynsmyndighet på finansmarknadsområdet. Verksamheten finansieras av avgifter, dels avgifter som tillfaller staten enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet, dels anmälnings- och ansökningsavgifter som tillfaller myndigheten enligt förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen.

Förslaget om att vissa företag ska omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt innebär att valutaväxlare, registrerade betaltjänstleverantörer och registrerade utgivare behöver ansöka om tillstånd som t.ex. betalningsinstitut eller registreras som ombud för betalningsinstitut, om de vill fortsätta sin verksamhet. Finansinspektionens verksamhet i det avseendet finansieras genom ansökningsavgifter. Samtidigt kan det antas att ett flertal av företagen kommer att avveckla sin verksamhet. Den samlade bedömningen blir att förslaget minskar den administrativa bördan för Finansinspektionen. Förslaget kommer att innebära behov av justeringar av förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen.

Eftersom registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster ska omfattas av penningtvättslagen kommer Finansinspektionen – vid sidan av den ordinarie tillsynen – utöva tillsyn över att även dessa företag fullgör sina skyldigheter enligt penningtvättslagen. Finansinspektionens verksamhet i det avseendet finansieras genom avgifter. Dessa ska redovisas mot inkomsttitel på statens budget och uppgå till ett belopp som motsvarar kostnaden för den verksamhet som ska finansieras. Ändringar i förordningen om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet kan därför förväntas. Eventuella merkostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Sammanfattningsvis görs bedömningen att förslagen inte medför ökat resursbehov för Finansinspektionen.

Förslagen innebär att Finansinspektionen ska kunna besluta om sanktionsavgift mot den som inte ansöker om tillstånd eller registrering som betalningsinstitut eller registrerad betaltjänstleverantör. Det är mycket ovanligt att Finansinspektionens beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Förslagen påverkar i begränsad utsträckning måltillströmningen till de allmänna förvaltningsdomstolarna. Som

Kronofogdemyndigheten anför gäller detsamma även ärendetillströmningen till Kronofogdemyndigheten. Förslaget kommer därmed leda till endast marginellt ökade kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna och Kronofogdemyndigheten. Det kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Alternativa lösningar

Flertalet finansiella företag omfattas som huvudregel av tillståndsplikt. Från huvudregeln görs undantag för t.ex. valutaväxlare, registrerade betaltjänstleverantörer och registrerade utgivare. Dessa företag omfattas i stället av registreringsplikt.

För att motverka att valutaväxling och betaltjänster missbrukas av kriminella föreslås att sådan verksamhet ska omfattas av tillståndsplikt. Det är inte en alternativ lösning att registreringsplikten kvarstår.

Informationsinsatser

Finansinspektionen behöver informera de finansiella företagen om den nya ordningen.

Effekter för hållbarhet och jämställdheten mellan kvinnor och män

Att motverka att det finansiella systemet missbrukas av kriminella utgör en del av de globala hållbarhetsmålen för Agenda 2030.

Förslagen påverkar inte jämställdheten mellan kvinnor och män.

Överensstämmelse med unionsrätten

Undantaget från tillståndsplikt för registrerade betaltjänstleverantörer och registrerade utgivare är nationella val vid tillämpning av EU:s betaltjänstdirektiv och EU:s e-penningdirektiv.

Lagen om finansiell verksamhet är nationell lagstiftning.

9. Författningskommentar

9.1. Förslaget till lag om valutaväxling

1 § Denna lag gäller valutaväxling. Med valutaväxling avses yrkesmässig handel med sedlar, mynt och resecheckar i utländsk valuta.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens innehåll och vad som avses med valutaväxling. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Definitionen av valutaväxling motsvarar den nuvarande definitionen i 1 § 1 lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet (lagen om finansiell verksamhet).

2 § Bara betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och kreditinstitut och filialer till motsvarande utländska företag får bedriva valutaväxling.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om vilka aktörer som får bedriva valutaväxling. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen innebär att endast vissa tillståndspliktiga företag får bedriva valutaväxling. Det gäller betalningsinstitut enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, institut för elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar och kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Därutöver kan filialer till motsvarande utländska företag bedriva sådan verksamhet. Till skillnad från i dag kommer det alltså inte längre att gå att bedriva valutaväxling enbart med stöd av registrering.

3 § Den som bedriver valutaväxling ska

1. tydligt informera om tillämpade växelkurser och avgifter, och

2. tillhandahålla en avräkningsnota som anger institutets eller filialens namn, köp- respektive säljkurs och avgifter.

Paragrafen innehåller bestämmelser som säkerställer visst konsumentskydd vid valutaväxling. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § lagen om finansiell verksamhet (jfr prop. 1995/96:216 s. 54, kommentaren till 4 §). I förhållande till den nuvarande lydelsen har språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

Avräkningsnotan kan lämnas i t.ex. elektronisk form.

4 § Den information som ska lämnas enligt 3 § ska anses vara väsentlig vid tillämpningen av 10 § tredje stycket marknadsföringslagen (2008:486).

Bestämmelserna i 29–36 §§marknadsföringslagen om marknadsstörningsavgift ska inte tillämpas vid utebliven information.

Paragrafen innehåller bestämmelser av konsumentskyddande karaktär. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen motsvarar nuvarande 6 § lagen om finansiell verksamhet.

Första stycket innebär att marknadsföringslagen ska tillämpas om institut eller filialer till motsvarande utländska företag inte fullgör sina skyldigheter enligt 3 §.

Av andra stycket följer att bestämmelserna om åläggande av marknadsstörningsavgift inte gäller i denna situation.

5 § Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och kreditinstitut och filialer till motsvarande utländska företag finns i de lagar som reglerar dessa företag.

Paragrafen innehåller en upplysningsbestämmelse om vad som gäller i fråga om tillsyn och ingripanden.

Vid tillsyn och ingripande tillämpas lagen om betaltjänster för betalningsinstitut, lagen om elektroniska pengar för institut för elektroniska pengar och lagen om bank- och finansieringsrörelse för kreditinstitut. Motsvarande gäller i fråga om filialer till utländska företag.

6 § Bestämmelser om att betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och kreditinstitut ska medverka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Paragrafen innehåller en upplysningsbestämmelse om tillämpningen av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen).

Enligt nuvarande 1 kap. 2 § första stycket 4 penningtvättslagen är den som bedriver valutaväxling enligt lagen om finansiell verksamhet verksamhetsutövare. Till följd av 2 § i denna lag kan endast betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och kreditinstitut och filialer till motsvarande utländska företag bedriva valutaväxling. Samtliga dessa företag är skyldiga att följa penningtvättslagen (1 kap. 2 § första stycket 1, 6 och 8).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Lagen ska dock inte tillämpas på den som före ikraftträdandet hos Finansinspektionen var registrerad för valutaväxling och som bedriver sin verksamhet med stöd av punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2025: 000) om ändring i lagen om valutaväxling och annan finansiell verksamhet.

Enligt punkt 1 träder lagen i kraft den 1 juli 2025.

Punkt 2 innebär att den nya lagen inte ska tillämpas på ett finansiellt institut (valutaväxlare) under den övergångsperiod som gäller enligt punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2025:000) om ändring i lagen om valutaväxling och annan finansiell verksamhet.

Övervägandena finns i avsnitt 7. Övergångsbestämmelserna utformas i huvudsak enligt Lagrådets förslag.

9.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

1 § I denna lag avses med

1. finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2. finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som bedriver finansiell verksamhet, och

3. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringarna i paragrafen – som i huvudsak innebär att definitionen av valutaväxling tas bort och definitionen av finansiellt institut ändras – är en följd av att bestämmelserna om valutaväxling tas bort från lagen och istället tas in i en ny lag om valutaväxling.

Övriga ändringar är språkliga och redaktionella.

2 § En fysisk eller juridisk person som avser att bedriva finansiell verksamhet ska ansöka om registrering av sin verksamhet hos Finansinspektionen. Ansökan behöver inte göras av

1. företag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 6, 8, 9 och 11–13 lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

2. fysiska eller juridiska personer som bedriver försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution.

Finansinspektionen ska registrera den som har kommit in med en ansökan, om

1. det finns skäl att anta att verksamheten kommer att bedrivas på ett sätt som är förenligt med lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, och

2. kravet på ägare och ledning i 3 § är uppfyllt. Den som har blivit registrerad ska tas bort ur registret när ett beslut om föreläggande enligt 11, 12 eller 13 § att upphöra med verksamheten har fått laga kraft. Ett finansiellt institut ska också tas bort ur registret om det anmäler att det

inte längre bedriver verksamhet som omfattas av lagen eller om det på något annat sätt framgår att registreringsplikt inte längre gäller.

Paragrafen innehåller bestämmelser om registreringsplikt. Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 6.2.

Ändringen i första stycket – som innebär att orden ”valutaväxling eller annan” tas bort – är en följd av att lagen inte längre ska omfatta valutaväxling.

I andra stycket tas hänvisningen till ”första stycket” bort, eftersom 3 § endast har ett stycke.

3 § Den som bedriver finansiell verksamhet eller har ett kvalificerat innehav i eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut ska vara lämplig för uppgiften. Vid lämplighetsbedömningen ska det särskilt beaktas om personen i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lämplighetsprövning. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen i paragrafen – som innebär att orden ”valutaväxling eller annan” tas bort – är en följd av att lagen inte längre ska omfatta valutaväxling.

11 § Om en anmälan enligt 2 b § avser ett förhållande som har betydelse för bedömningen av kravet i 3 §, ska Finansinspektionen pröva om kravet fortfarande är uppfyllt. En sådan prövning får även göras när det i övrigt finns behov av det.

Om kravet i 3 § inte är uppfyllt får inspektionen, om verksamheten bedrivs av en fysisk person, förelägga denne att upphöra med verksamheten.

Om verksamheten bedrivs av en juridisk person får inspektionen förelägga denne att göra rättelse. Om föreläggandet inte följs, får inspektionen förelägga den juridiska personen att upphöra med verksamheten.

Om någon som har ett kvalificerat innehav inte uppfyller kravet i 3 §, får inspektionen förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den i dess ledning diskvalificerade personen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens åtgärder när ett finansiellt institut eller en juridisk person som har kvalificerat innehav i institutet har anmält vissa ändrade förhållanden.

I första, andra och fjärde styckena tas hänvisningarna till ”första stycket” bort, eftersom 3 § endast har ett stycke.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Den som före ikraftträdandet hos Finansinspektionen var registrerad för valutaväxling får fortsätta verksamheten till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet som betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar eller kreditinstitut har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026, får den registrerade verksamheten dock fortsätta till dess att ansökan har prövats slutligt.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som bedriver verksamhet med stöd av punkt 2.

Enligt punkt 1 träder lagen i kraft den 1 juli 2025.

Punkt 2 innebär att ett finansiellt institut (valutaväxlare) som vill fortsätta att bedriva sin verksamhet behöver ansöka om tillstånd, t.ex. som betalningsinstitut. Enligt första meningen får en valutaväxlare fortsätta att bedriva sin verksamhet under en övergångsperiod, t.ex. för att avveckla eller omstrukturera verksamheten. En valutaväxlare som ansöker om tillstånd får enligt andra meningen fortsätta att bedriva sin verksamhet till dess att ansökan har prövats slutligt, dvs. till dess att ett beslut fattats som har fått laga kraft.

Punkt 3 innebär att Finansinspektionen under övergångsperioden utövar tillsyn över och kan ingripa mot en valutaväxlare som inte fullgör sina skyldigheter.

Övervägandena finns i avsnitt 7. Övergångsbestämmelserna utformas i huvudsak enligt Lagrådets synpunkter.

9.3. Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

30 kap.

6 § Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, om övervakningen eller kontrollen sker enligt

1. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2. lagen (1996:1006) om viss finansiell verksamhet,

3. lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden,

4. lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning,

5. lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, eller

6. lagen (2019:277) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning.

Om en uppgift som avses i första stycket rör den som övervakningen avser, gäller sekretessen endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretessen inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess bl.a. i Finansinspektionens verksamhet.

Ändringen i första stycket 2 är en följd av att rubriken till lagen som anges där ändras.

9.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

1 kap.

6 § Denna lag gäller inte tjänster som

1. består av yrkesmässig, fysisk transport och därmed sammanhängande hantering av kontanter, med undantag för uppräkningsverksamhet,

2. ger möjlighet till uttag av kontanter i samband med inköp av varor eller tjänster, eller

3. tillhandahålls av en leverantör av tekniska tjänster som stöder betaltjänstleverantörens verksamhet med betaltjänster, utan att leverantören av tekniska tjänster vid något tillfälle kommer i besittning av medel, såvida inte det rör sig om en betalningsinitieringstjänst eller kontoinformationstjänst.

Paragrafen innehåller undantag från lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Nuvarande punkt 3 – som upplyser om att lagen inte omfattar tjänster som består av valutaväxling genom utbyte av kontanter – tas bort, eftersom sådan verksamhet varken utgör en betaltjänst eller en betalningstransaktion (2 och 4 §§). Bestämmelsen är därmed överflödig.

Övriga ändringar är endast redaktionella.

2 kap.

2 § Tillstånd enligt denna lag behövs inte för

1. kreditinstitut,

2. institut för elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

3. statliga och kommunala myndigheter, när de inte ägnar sig åt myndighetsutövning,

4. utländska fysiska och juridiska personer samt myndigheter inom EES, motsvarande dem i 1–3 med undantag av sådana fysiska eller juridiska personer som har undantagits från tillståndsplikt enligt nationella bestämmelser som genomför betaltjänstdirektivet,

5. Europeiska centralbanken och nationella centralbanker i andra EES-länder, när de inte agerar i egenskap av monetär eller offentlig myndighet,

6. postgiroinstitut inom EES som enligt nationell lagstiftning har rätt att tillhandahålla betaltjänster,

7. filialer till utländska kreditinstitut från länder utanför EES, och

8. filialer till institut för elektroniska pengar från länder utanför EES.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från tillståndsplikt. Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 6.3.

Ändringen i punkt 2 – som innebär att registrerade utgivare tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

3 § En fysisk eller juridisk person som avser att bara tillhandahålla kontoinformationstjänster får ansöka hos Finansinspektionen om att undantas från tillståndsplikt enligt 1 §. Inspektionen ska besluta om ett sådant undantag om

1. den som ska ingå i ett bolags eller en förenings styrelse, vara verkställande direktör eller ansvarig för betaltjänstverksamheten inte har dömts för brott som rör finansiering av terrorism eller penningtvätt eller annan ekonomisk brottslighet,

2. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt tillämpliga delar av denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten,

3. den som ska ingå i ett företags styrelse, vara verkställande direktör, ansvarig för betaltjänstverksamheten eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget eller ansvara för betaltjänstverksamheten och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift, och

4. personen har en ansvarsförsäkring som täcker det geografiska området där verksamheten drivs eller har en annan jämförbar garanti som täcker den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av verksamheten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag för tillståndsplikt. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

De fysiska och juridiska personer som omfattas av paragrafen kan undantas från tillståndsplikt och i stället registreras hos Finansinspektionen, s.k. registrerade betaltjänstleverantörer.

Ändringen i första stycket får till följd att endast betaltjänstleverantörer som tillhandahåller enbart kontoinformationstjänster kan undantas från tillståndsplikt, dvs. vara registrerade betaltjänstleverantörer.

Nuvarande första stycket 1 och 4 samt nuvarande andra stycket tas bort. Bestämmelserna innehåller vissa krav som gäller för andra registrerade betaltjänstleverantörer än de som bara tillhandahåller kontoinformationstjänster för att dessa ska kunna undantas från tillståndsplikt.

Därutöver tas nuvarande tredje stycket bort, som innehåller ett undantag för den som tillhandahåller betalningsinitieringstjänster.

Nuvarande fjärde stycket som gäller ansvarsförsäkring för de som bara tillhandahåller kontoinformationstjänster tas bort. Bestämmelsen om ansvarsförsäkring överförs i stället till en ny punkt 4.

Ändringarna i paragrafen får till följd att alla kategorier av registrerade betaltjänstleverantörer utom fysiska eller juridiska personer som tillhandahåller kontoinformationstjänster omfattas av tillståndsplikt, se även författningskommentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.

Övriga ändringar är endast redaktionella.

5 § En registrerad betaltjänstleverantör som inte längre uppfyller villkoret i 3 § 1 ska ansöka om tillstånd enligt 1 §. Ansökan ska göras inom 30 dagar från den dag då villkoret inte längre uppfylldes.

En registrerad betaltjänstleverantör ska avföras ur registret om leverantören anmäler att den inte längre tillhandahåller betaltjänster eller om det på annat sätt framgår att leverantörens verksamhet med betaltjänster har upphört.

Paragrafen innehåller bestämmelser om dels skyldighet att ansöka om tillstånd när förutsättningar för undantag från tillståndsplikt inte längre gäller, dels borttagande från registret. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringarna i första stycket innebär att skyldigheten att ansöka om tillstånd för den som inte längre uppfyller ett visst krav när det gäller storleken på betalningstransaktionerna i verksamheten tas bort. Det är en följd av möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för tillhandahållande av andra betaltjänster än kontoinformationstjänster tas bort, se författningskommentaren till 3 §.

7 § Vid bedömningen enligt 6 § första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1. innehavaren kommer att motverka att betaltjänstverksamheten drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

2. innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd enligt 1 § ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.

Paragrafen innehåller bestämmelser som gäller bedömningen av om den som har ett kvalificerat innehav i betaltjänstföretaget är lämplig. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen i första stycket – som består i att en hänvisning tas bort – är en följd av ändringarna i 3 § som innebär att det endast är fysiska eller juridiska personer som tillhandahåller kontoinformationstjänster som kan undantas från tillståndsplikt, se författningskommentaren till 3 §.

3 kap.

6 § Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får i sin verksamhet med betaltjänster inte

1. ta emot insättningar eller andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten, eller

2. erbjuda andra konton än betalkonton som uteslutande används för betalningstransaktioner.

Ett betalningsinstitut får i sin verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 4 eller 5 om

1. krediten endast utnyttjas i samband med genomförande av en betalningstransaktion,

2. krediten inte beviljas ur medel som innehas för att genomföra en betalningstransaktion, och

3. kredit via betalningsinstrument som lämnats inom ramen för gränsöverskridande verksamhet inom EES återbetalas inom 12 månader.

Betalningsinstitut får endast bevilja kredit enligt andra stycket om institutets kapitalbas är tillfredsställande med hänsyn till det totala kreditbeloppet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om inlåning och kreditgivning i betaltjänstverksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen i andra stycket innebär att registrerade betaltjänstleverantörers möjlighet att bevilja kredit för vissa betaltjänster tas bort. Det är en följd av att registrerade betaltjänstleverantörer bara får tillhandahålla kontoinformationstjänster, se författningskommentaren till 2 kap. 3 §.

7 § Ett betalningsinstitut ska vidta särskilda åtgärder för att skydda en betaltjänstanvändares medel som mottagits för genomförande av betalningstransaktioner.

Sådana medel ska

1. hållas avskilda från betalningsinstitutets egna tillgångar och medel som innehas för annans räkning än betaltjänstanvändares, eller

2. omfattas av en försäkring eller garanti

a) som tillhandahålls av ett försäkringsföretag eller ett kreditinstitut som inte ingår i samma koncern som betalningsinstitutet, och

b) som ger samma skydd för betaltjänstanvändaren som om medlen hålls åtskilda enligt 1.

Medel för genomförande av transaktioner enligt första stycket 1, som fortfarande innehas av betalningsinstitutet vid slutet av bankdagen efter den dag då medlen mottogs, ska deponeras på ett särskilt konto hos ett kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstitut eller investeras i likvida tillgångar med låg risk.

Första och andra styckena gäller även i de fall då ett betalningsinstitut tar emot medel där en andel ska användas för framtida betalningstransaktioner och återstoden för andra tjänster än betaltjänster. Om det inte går att fastställa hur stor andel av användares medel som kommer att användas till betalningstransaktionerna, får

ett betalningsinstitut, om det är möjligt att på grundval av historiska uppgifter och

efter tillstånd av Finansinspektionen, göra en uppskattning av denna andel.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyddskrav när det gäller betaltjänstanvändarens medel. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringarna i första–tredje styckena – som innebär att hänvisningarna till registrerade betaltjänstleverantörer tas bort – är en följd av att registrerade betaltjänstleverantörer bara får tillhandahålla kontoinformationstjänster, se författningskommentaren till 2 kap. 3 §.

13 § Bestämmelser om skyldighet för fysiska eller juridiska personer som tillhandahåller betaltjänster att medverka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Paragrafen innehåller en upplysningsbestämmelse. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Andra meningen tas bort, vilket är en följd av att registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster omfattas av penningtvättslagen, se författningskommentaren till 1 kap. 2 § i den lagen (avsnitt 9.6).

17 § Om ett betalningsinstitut vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska betalningsinstitutet anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Anmälan ska innehålla

1. ombudets namn, adress och personnummer eller motsvarande samt ombudets unika identifikationskod eller identifikationsnummer om sådana uppgifter finns,

2. om ombudet är en juridisk person, dessutom namn, personnummer eller motsvarande samt adress för var och en som ingår i ombudets styrelse eller är dess verkställande direktör,

3. uppgifter som visar att de personer som avses i 2 är lämpliga för en sådan uppgift eller, om ombudet är en fysisk person, att han eller hon är lämplig att tillhandahålla betaltjänster,

4. ombudets interna regler för hur ombudet ska leva upp till de krav som anges i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

5. uppgifter om vilka betaltjänster ombudet har i uppdrag att tillhandahålla. Om anmälan uppfyller kraven i andra stycket ska Finansinspektionen registrera ombudet i det register som inspektionen för enligt 8 kap. 5 §. Beslut i fråga om registrering ska fattas inom två månader från det att anmälan togs emot.

Ombudet får inte tillhandahålla betaltjänster innan registrering enligt tredje stycket har gjorts.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållande av betaltjänster genom ombud. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen i första stycket – som innebär att uttrycken ”eller en registrerad betaltjänstleverantör” och ”eller den registrerade betaltjänstleverantören” tas bort – är en följd av att registrerade betaltjänstleverantörer bara får tillhandahålla kontoinformationstjänster, se författningskommentaren till 2 kap. 3 §.

18 § Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud i ett annat land inom EES, ska underrätta

Finansinspektionen om detta.

Underrättelsen ska innehålla

1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,

2. uppgift om i vilket land verksamheten ska drivas, och

3. de uppgifter som anges i 17 § andra stycket. Betaltjänstleverantören ska underrätta Finansinspektionen om vilken dag tillhandahållandet av betaltjänster genom ombudet påbörjas i det andra landet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållande av betaltjänster i ett annat land inom EES genom ombud. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen i första stycket – som innebär att det inte längre anges att det gäller en registrerad betaltjänstleverantör som vill tillhandahålla just kontoinformationstjänster genom ombud – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för tillhandahållande av andra betaltjänster än kontoinformationstjänster tas bort. Registrerade betaltjänstleverantörer kommer alltså kunna tillhandahålla betaltjänster endast i form av kontoinformationstjänster, se författningskommentaren till 2 kap. 3 §. Ingen ändring i sak är avsedd.

19 § Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla betaltjänster genom en filial i ett annat land inom EES ska underrätta

Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.

Underrättelsen ska innehålla

1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,

2. uppgift om i vilket land filialen ska inrättas,

3. uppgifter om vilka betaltjänster filialen avser att tillhandahålla, och

4. en beskrivning av filialens organisatoriska struktur och vilka som är ansvariga för ledningen av filialen.

Betaltjänstleverantören ska underrätta Finansinspektionen om vilken dag tillhandahållandet av betaltjänster genom filialen påbörjas i det andra landet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om svenska betaltjänstleverantörers filialverksamhet inom EES. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen i första stycket – som innebär att det inte längre anges att det gäller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla just kontoinformationstjänster genom filial – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för tillhandahållande av andra betaltjänster än kontoinformationstjänster tas bort. Registrerade betaltjänstleverantörer kommer alltså kunna tillhandahålla betaltjänster endast i form av kontoinformationstjänster, se författningskommentaren till 2 kap. 3 §. Ingen ändring i sak är avsedd.

21 § Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att från Sverige tillhandahålla betaltjänster i ett annat land inom EES ska underrätta

Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.

Underrättelsen ska innehålla

1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,

2. uppgift om i vilket land leverantören ska driva sin verksamhet, och

3. uppgifter om vilka betaltjänster leverantören avser att tillhandahålla

.

Paragrafen innehåller bestämmelser om svenska betaltjänstleverantörers gränsöverskridande verksamhet inom EES. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen i första stycket – som innebär att det inte längre anges att det gäller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla just kontoinformationstjänster – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för tillhandahållande av andra betaltjänster än kontoinformationstjänster tas bort. Registrerade betaltjänstleverantörer kommer alltså kunna tillhandahålla betaltjänster endast i form av kontoinformationstjänster, se författningskommentaren till 2 kap. 3 §. Ingen ändring i sak är avsedd.

23 § Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får efter tillstånd av Finansinspektionen inrätta en filial i ett land utanför EES. Ansökan om tillstånd ska innehålla

1. en plan för den avsedda verksamheten med uppgifter om filialens organisation och de tjänster som den avser att tillhandahålla, och

2. uppgifter om i vilket land filialen ska inrättas, om filialens adress och ansvariga ledning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om svenska betaltjänstleverantörers filialverksamhet utanför EES. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringarna i paragrafen – som innebär att det inte längre anges att det gäller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla endast kontoinformationstjänster – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för tillhandahållande av andra betaltjänster än kontoinformationstjänster tas bort. Registrerade betaltjänstleverantörer kommer alltså kunna tillhandahålla betaltjänster endast i form av kontoinformationstjänster, se författningskommentaren till 2 kap. 3 §. Det får även till följd att nuvarande andra stycket tas bort. Ingen ändring i sak är avsedd.

24 § Betalningsinstitut ska säkerställa att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster.

Ett betalningsinstitut som driver betaltjänstverksamhet genom en filial enligt detta kapitel ska säkerställa att filialen informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande.

Paragrafen innehåller bestämmelser om informationskrav. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen i första stycket – som innebär att ”och registrerade betaltjänstleverantörer” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för tillhandahållande av andra betaltjänster än kontoinformationstjänster tas bort, se författningskommentaren till 2 kap. 3 §.

25 § Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör avser att ändra den verksamhet som avses i 18, 19, 21 eller 23 § ska institutet eller leverantören underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Detsamma gäller om ett betalningsinstitut avser att ändra den verksamhet som avses i 17 §.

Om ändringen rör ett betalningsinstituts verksamhet i ett annat land, ska Finansinspektionen inom en månad från det att underrättelsen togs emot underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om underrättelse som ska göras vid ändrad verksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen i första stycket är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för tillhandahållande av andra betaltjänster än kontoinformationstjänster tas bort, se 2 kap. 3 §. Enligt 17 § krävs ingen anmälan när det gäller sådana tjänster. Det är alltså endast ändring av annan verksamhet som avses i 17 § än sådan som gäller kontoinformationstjänster som betalningsinstitut ska underrätta Finansinspektionen om.

28 § Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med betaltjänster. Betalningsinstitutet ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för betaltjänstverksamheten får bara ges om betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ansvarar för att

1. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och

2. uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på betalningsinstitutets eller den registrerade betaltjänstleverantörens internkontroll och Finansinspektionens möjligheter att övervaka att betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören följer de regler som gäller för verksamheten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdragsavtal. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen i första stycket – som innebär att ”eller den registrerade betaltjänstleverantören” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för tillhandahållande av andra betaltjänster än kontoinformationstjänster tas bort, se författningskommentaren till 2 kap. 3 §. Uppdragsavtal som gäller kontoinformationstjänster behöver enligt första stycket tredje meningen inte anmälas.

28 a § Om ett betalningsinstitut avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 28 §, ska institutet anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ändringen rör ett betalningsinstituts verksamhet i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen inom en månad från det att anmälan togs emot underrätta

den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdragsavtal. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen i första stycket – som innebär att uttrycken ”eller den registrerade betaltjänstleverantören” och ”eller leverantören” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för tillhandahållande av andra betaltjänster än kontoinformationstjänster tas bort, se författningskommentarerna till 28 § och 2 kap. 3 §.

29 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. beräkningen av kapitalkrav enligt 2 § första stycket,

2. hur betalningsinstitut ska hantera medel enligt 6 §,

3. hur betalningsinstitut ska hantera de medel för genomförandet av betalningstransaktioner som avses i 7 § andra stycket och hur stor andel av medlen hos betalningsinstitut som omfattas av skyddskraven enligt 7 § tredje stycket,

4. vilka uppgifter som ska anses relevanta enligt 8 §,

5. hur uppgifter enligt 14 § ska lämnas, och

6. vad ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska iaktta och vilka krav betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ska uppfylla vid uppdragsavtal enligt 28 §.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen i punkt 2 – som innebär att ”och registrerade betaltjänstleverantörer” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för tillhandahållande av andra betaltjänster än kontoinformationstjänster tas bort, se författningskommentaren till 2 kap. 3 §. Detsamma gäller ändringarna i punkt 3 som innebär att uttrycken ”och registrerade betaltjänstleverantörer” och ”eller registrerade betaltjänstleverantörer” tas bort.

8 kap.

1 § Finansinspektionen har tillsyn över att denna lag, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1230 följs.

För betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer omfattar tillsynen även att deras verksamhet drivs enligt andra författningar som reglerar deras verksamhet, bolagsordning, stadgar samt interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar deras verksamhet. I fråga om tillsynen över övriga betaltjänstleverantörer enligt 1 kap. 3 § gäller bestämmelserna i de lagar som reglerar deras verksamhet, om inte annat följer av denna lag

Finansinspektionen ska samråda med Konkurrensverket innan en tillsynsåtgärd eller ett ingripande vidtas mot

1. någon som har ansvar för betalningssystem för överträdelse av 7 kap. 1 och 2 §§,

2. en deltagare i ett betalningssystem för överträdelse av 7 kap. 4 §, eller

3. ett kreditinstitut för överträdelse av 7 kap. 5 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsyn. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen i andra stycket – som innebär att betaltjänstverksamhet ersätts av verksamhet – klargör att Finansinspektionens tillsyn inte är begränsad till tillhandahållande av betaltjänster utan tar sikte även på valutaväxling.

23 e § Om en behörig myndighet i ett annat land har underrättat Finansinspektionen om att en registrerad betaltjänstleverantör överträtt föreskrifter i det landet, ska inspektionen vidta de åtgärder som anges i 23 § mot betaltjänstleverantören, om det föreligger någon omständighet som anges där.

Finansinspektionen ska så snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet och de behöriga myndigheterna i övriga berörda länder inom EES om vilka åtgärder som vidtas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringarna i paragrafen – som innebär att ”som tillhandahåller kontoinformationstjänster” tas bort i första meningen – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för tillhandahållande av andra betaltjänster än kontoinformationstjänster tas bort, se författningskommentaren till 2 kap. 3 §.

24 § Om någon driver sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten. Finansinspektionen får även besluta om en sanktionsavgift.

Om det är osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet, får inspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet.

Ett föreläggande enligt första eller andra stycket som avser ett utländskt företag får riktas mot såväl företaget som den som i Sverige är verksam för företagets

räkning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot den som tillhandahåller betaltjänster utan att vara berättigad till det. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Ändringen i första stycket innebär att Finansinspektionen kan ingripa mot den som tillhandahåller betaltjänster utan att vara berättigad till det genom beslut om sanktionsavgift enligt bestämmelserna i kapitlet.

Förhållandet mellan sanktionsavgift och vite behandlas i 25 a §.

24 a § Vid beslut om sanktionsavgift enligt 24 § första stycket gäller 15 § i fråga

om juridiska personer och 15 b och 16 a §§ och 23 a § andra stycket i fråga om fysiska personer.

I fråga om verkställighet av beslut om sanktionsavgift gäller 18–20 §§.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om fastställande av sanktionsavgift och verkställighet. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

I första stycket klargörs dels vad som gäller i förhållande till juridiska personer, dels i förhållande till fysiska personer. En liknande bestämmelse finns i 23 c §.

I andra stycket klargörs att de bestämmelser som finns tidigare i kapitlet gällande verkställighet av beslut ska tillämpas även i denna situation. En liknande bestämmelse finns i 23 c §.

24 b § Vid bestämmande av sanktionsavgiftens storlek ska Finansinspektionen ta

hänsyn till de omständigheter som anges i 9 § första stycket, 9 a och 16 §§.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om fastställandet av sanktionsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

I bestämmelsen hänvisas till paragrafer som anger omständigheter som är relevanta att ta hänsyn till vid fastställandet av sanktionsavgiftens storlek. Bestämmelsen kan antas bidra till en mer enhetlig tillämpning. En liknande bestämmelse finns i 23 d §.

25 a § En sanktionsavgift får inte beslutas om överträdelsen omfattas av ett

föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om förhållandet mellan sanktionsavgift och vite. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Paragrafen innebär att en sanktionsavgift inte får beslutas om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts. Det undviker dubbelbestraffning.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Den som före ikraftträdandet hos Finansinspektionen var registrerad för andra betaltjänster än kontoinformationstjänster får fortsätta verksamheten till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet som betalningsinstitut har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026, får den registrerade verksamheten dock fortsätta till dess att ansökan har prövats slutligt.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som bedriver verksamhet med stöd av punkt 2.

4. Bestämmelsen i 8 kap. 24 § i dess nya lydelse tillämpas första gången vid ingripanden mot överträdelser som sker efter ikraftträdandet.

Enligt punkt 1 träder lagen i kraft den 1 juli 2025.

Punkt 2 innebär att en registrerad betaltjänstleverantör som bedriver annan betaltjänstverksamhet än kontoinformationstjänster och som vill fortsätta att bedriva sin verksamhet behöver ansöka om tillstånd som betalningsinstitut. Enligt första meningen får företaget fortsätta att bedriva verksamheten under en övergångsperiod, t.ex. för att avveckla eller omstrukturera verksamheten. En registrerad betaltjänstleverantör som ansöker om tillstånd får enligt andra meningen fortsätta att bedriva sin verksamhet till dess att ansökan har prövats slutligt, dvs. till dess att ett beslut fattats som har fått laga kraft.

Punkt 3 innebär att Finansinspektionen under övergångsperioden utövar tillsyn över och kan ingripa mot en registrerad betaltjänstleverantör som inte fullgör sina skyldigheter.

Punkt 4 anger att beslut om sanktionsavgifter enligt 8 kap. 24 § inte får vara retroaktiva.

Övervägandena finns i avsnitt 7. Övergångsbestämmelserna utformas i huvudsak enligt Lagrådets förslag.

9.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar

1 kap.

1 § I denna lag finns bestämmelser om utgivning av elektroniska pengar och om institut för elektroniska pengar.

Lagen gäller inte elektroniskt förvarat penningvärde som

1. lagras på instrument som kan användas endast inom ett begränsat nätverk av leverantörer, hos en leverantör i dennes affärsställe eller i fråga om ett begränsat varu- eller tjänsteutbud, eller

2. används för betalningstransaktioner som genomförs med hjälp av utrustning för telekommunikation, digital teknik eller informationsteknik, när de köpta

varorna eller tjänsterna levereras till och är avsedda att användas med hjälp av sådan utrustning, förutsatt att operatören för utrustningen inte agerar enbart som en mellanhand mellan betaltjänstanvändaren och leverantören av varorna eller tjänsterna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillämpningsområdet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringarna i första stycket – som innebär att ”och registrerade utgivare” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

Det görs också en språklig ändring.

2 § I denna lag betyder

1. betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument eller en personlig rutin som används för att initiera en betalningsorder,

2. elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde som

a) representerar en fordran på utgivaren,

b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, och

c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt institut för elektroniska pengars etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

5. grupp: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

6. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag,

7. institut för elektroniska pengar: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar enligt denna lag,

8. konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

9. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 14 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

10. startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 17 lagen om bank- och finansieringsrörelse, och

11. utgivare av elektroniska pengar: institut för elektroniska pengar, den som ger ut elektroniska pengar och är undantagen från tillståndsplikt enligt 2 kap. 2 § och företag som enligt 3 kap. 28 § fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar.

Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen i punkt 11 – som innebär att ”registrerade utgivare” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

Det görs också en redaktionell ändring.

2 kap.

1 § Elektroniska pengar får ges ut endast efter tillstånd av Finansinspektionen, om inte annat följer av 2 §.

Tillstånd får ges till ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kravet på tillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen i första stycket – som innebär att hänvisningen till 3 § tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

7 § Vid bedömningen enligt 6 § första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1. innehavaren kommer att motverka att verksamheten med utgivning av elektroniska pengar drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

2. innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd enligt 1 § ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningar för tillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen i första stycket – som innebär att hänvisningen till 3 § 3 tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

8 § Finansinspektionen ska meddela beslut i fråga om tillstånd att ge ut elektroniska pengar inom tre månader från den dag då en fullständig ansökan inkom och ansökningsavgiften betalats.

Om beslut inte meddelas i rätt tid, ska tillstånd anses ha meddelats av Finansinspektionen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningar för tillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen i första stycket – som innebär att ”eller om undantag från tillståndsplikt” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

Detsamma gäller ändringen i andra stycket som innebär att ”eller undantag anses ha beviljats” tas bort.

3 kap.

5 § Ett institut för elektroniska pengar får även tillhandahålla betaltjänster och närliggande tjänster samt driva annan verksamhet.

Finansinspektionen får förbjuda ett institut för elektroniska pengar att driva annan verksamhet. Ett sådant beslut får meddelas om verksamheten försämrar eller kan komma att försämra den finansiella sundheten i institutet eller Finansinspektionens möjligheter att utöva tillsyn över institutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om närliggande tjänster och verksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringarna i första–tredje styckena innebär att de delar som handlar om närliggande tjänster och verksamhet för registrerade utgivare tas bort, bl.a. nuvarande andra stycket. Det är en följd av att möjligheten att ansöka

om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

6 § Ett institut för elektroniska pengar får i sin verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster inte

1. ta emot insättningar eller andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten, eller

2. erbjuda andra konton än betalkonton som uteslutande används för betalningstransaktioner.

Ett institut för elektroniska pengar får i sin verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 4 och 5 lagen (2010:751) om betaltjänster om

1. krediten endast utnyttjas i samband med genomförande av en betalningstransaktion,

2. krediten inte beviljas ur medel som innehas för att genomföra en betalningstransaktion eller ur medel som tagits emot i utbyte mot elektroniska pengar, och

3. kredit som utnyttjas vid betalning med betalningsinstrument, som lämnats inom ramen för gränsöverskridande verksamhet inom EES, återbetalas inom 12 månader.

Institut för elektroniska pengar får bevilja kredit enligt andra stycket bara om institutets kapitalbas är tillfredsställande med hänsyn till det totala kreditbeloppet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om inlåning och kreditgivning. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen – som innebär att ”eller en registrerad utgivare” tas bort i första stycket – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

Detsamma gäller ändringen i andra stycket som innebär att ”och en registrerad utgivare” tas bort.

7 § Ett institut för elektroniska pengar ska vidta åtgärder för att skydda de medel som har tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar. Sådana medel ska

1. hållas avskilda från institutets egna tillgångar och medel som innehas för någon annans räkning än innehavaren av de elektroniska pengarna, eller

2. omfattas av en försäkring eller garanti som

a) tillhandahålls av ett försäkringsföretag eller ett kreditinstitut som inte ingår i samma koncern som institutet för elektroniska pengar eller den registrerade utgivaren, och

b) som ger samma skydd för innehavaren av de elektroniska pengarna som om medlen hållits avskilda enligt 1.

Medel enligt första stycket 1, som fortfarande innehas av institutet för elektroniska pengar vid slutet av bankdagen efter den dag då medlen mottogs, ska avskiljas på ett särskilt konto hos en svensk bank, ett svenskt kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag eller investeras i likvida tillgångar med låg risk.

Medel som tas emot i form av en betalning via ett betalningsinstrument behöver inte skyddas förrän de har krediterats ett betalkonto hos institutet eller på annat sätt gjorts tillgängliga för ett institut för elektroniska pengar. Medlen ska dock skyddas senast fem bankdagar efter det att de elektroniska pengarna som betalningen avsåg gavs ut.

Institut för elektroniska pengar som tillhandahåller betaltjänster som inte är knutna till utgivning av elektroniska pengar ska för den verksamheten tillämpa bestämmelserna om skyddskrav i 3 kap. 7 § lagen (2010:751) om betaltjänster.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyddskrav. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringarna i första–fjärde styckena – som innebär att hänvisningarna till registrerade utgivare tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

8 § Institut för elektroniska pengar ska informera Finansinspektionen i förväg om alla väsentliga förändringar i åtgärder för att skydda medel som tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att informera om vidtagna åtgärder i fråga om skyddskrav. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen – som innebär att ”och registrerade utgivare” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

9 a § Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a § aktiebolagslagen (2005:551) för styrelsen i ett publikt aktiebolag att årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete gäller även för styrelsen i ett institut för elektroniska pengar som är ett privat aktiebolag. Detta gäller dock inte i fråga om bolag vars styrelse har endast en ledamot.

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b § aktiebolagslagen för styrelsen i ett publikt aktiebolag att i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan bolagsorganen gäller även för styrelsen i ett institut för elektroniska pengar som är ett privat aktiebolag.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

Paragrafen innehåller bestämmelser om arbetsordning och instruktioner om arbetsfördelningen mellan bolagsorganen. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringarna i första och andra styckena – som innebär att ”eller en registrerad utgivare” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

11 § Ett institut för elektroniska pengar ska ha sitt huvudkontor i Sverige.

Paragrafen innehåller bestämmelser om huvudkontor. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen – som innebär att ”och en registrerad utgivare” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

12 § Den som är eller har varit knuten till ett institut för elektroniska pengar som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget i verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller betaltjänster har fått veta om enskildas förhållanden till institutet.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I 6 kap. 9 § lagen (2010:751) om betaltjänster finns särskilda bestämmelser om tystnadsplikt vid behandling av personuppgifter i register som förs av en betaltjänstleverantör eller den som ansvarar för ett betalningssystem enligt 6 kap. 1 § lagen om betaltjänster.

I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser om att det som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen i första stycket – som innebär att ”eller en registrerad utgivare” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

14 § Institut för elektroniska pengar är skyldiga att lämna ut sådana uppgifter som avses i 12 § första stycket, om det

1. under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledaren,

2. under en utredning om självständigt förverkande begärs av åklagaren,

3. i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål begärs av åklagaren på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller

4. i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder begärs av åklagaren.

Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

Paragrafen innehåller bestämmelser om upplysningsskyldighet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen – som innebär att ”och registrerad utgivare” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

15 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 14 § får besluta att institutet för elektroniska pengar samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 14 § eller att det pågår en förundersökning, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål, eller en utredning om självständigt förverkande eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott eller självständigt förverkande inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 ska det som anges om styrelseledamöter i första stycket tillämpas på ledamöter i tillsynsorganet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelandeförbud. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen i första stycket – som innebär att ”eller den registrerad utgivaren” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

17 § Institut för elektroniska pengar får inte ge ut elektroniska pengar via ombud.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om ombud. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen – som innebär att ”och registrerade utgivare” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

18 § Om ett institut för elektroniska pengar vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska institutet anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Anmälan ska innehålla

1. ombudets namn och adress samt ombudets unika identifikationskod eller identifikationsnummer om sådana uppgifter finns,

2. om ombudet är en juridisk person, dessutom namn, personnummer eller motsvarande samt adress för var och en som ingår i ombudets styrelse eller är dess verkställande direktör,

3. uppgifter som visar att de personer som avses i 2 är lämpliga för en sådan uppgift eller, om ombudet är en fysisk person, att han eller hon är lämplig att tillhandahålla betaltjänster,

4. ombudets interna regler för hur ombudet ska leva upp till de krav som anges i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

5. uppgifter om vilka betaltjänster ombudet har i uppdrag att tillhandahålla. Om anmälan uppfyller kraven i andra stycket ska Finansinspektionen registrera ombudet i det register som inspektionen för enligt 5 kap. 5 §. Beslut i fråga om registrering ska fattas inom två månader från det att anmälan togs emot.

Ombudet får inte tillhandahålla betaltjänster innan registrering enligt tredje stycket har gjorts.

Institut för elektroniska pengar ska försäkra sig om att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ombud. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringarna i första och femte styckena – som innebär att hänvisningarna till registrerade utgivare tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

25 § Om ett institut för elektroniska pengar avser att ändra den verksamhet som avses i 18, 19, 20, 22 eller 24 § ska institutet underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ändringen rör verksamhet som ett institut för elektroniska pengar driver i ett annat land, ska Finansinspektionen inom en månad från det att underrättelsen togs emot underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att underrätta Finansinspektionen om ändringar i verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen i första stycket – som innebär att uttrycken ”eller en registrerad utgivare” och ”eller utgivaren” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

29 § Ett institut för elektroniska pengar får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster. Institutet ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster får bara ges om institutet ansvarar för att

1. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och

2. uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på institutets internkontroll och Finansinspektionens möjligheter att övervaka att institutet följer de regler som gäller för verksamheten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdragsavtal. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringarna i första och andra styckena – som innebär att hänvisningarna till registrerade utgivare tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

29 a § Om ett institut för elektroniska pengar avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 29 §, ska institutet anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ändringen rör ett instituts verksamhet i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen inom en månad från det att anmälan togs emot underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdragsavtal. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringarna i första stycket – som innebär att uttrycken ”eller en registrerad utgivare” och ”eller utgivaren” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

5 kap.

1 § Finansinspektionen utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.

För institut för elektroniska pengar omfattar tillsynen även att deras verksamhet drivs i enlighet med andra författningar som reglerar dess verksamhet, bolagsordning, stadgar samt interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar dess verksamhet. I fråga om tillsynen över övriga utgivare av elektroniska pengar som avses i 2 kap. 2 § ska i stället bestämmelserna om tillsyn i de lagar som reglerar deras verksamhet tillämpas, om inte annat följer av denna lag.

Om ett företag som fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar från en filial i Sverige enligt 3 kap. 28 § inte följer bestämmelserna i denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar, reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet, får Finansinspektionen återkalla tillståndet eller, om det är tillräckligt, meddela varning. Detsamma gäller om företaget på annat sätt visat sig olämpligt att ge ut elektroniska pengar.

Om ett filialtillstånd återkallas med stöd av andra stycket ska 12 § tillämpas. Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i det land där företaget har sitt säte om åtgärder som har vidtagits med stöd av denna paragraf.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsyn. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringarna i andra stycket första meningen innebär dels att ”och registrerade utgivare” tas bort, dels att ”verksamhet med utgivning av elektroniska pengar” ersätts av ”verksamhet”. Den förra ändringen är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort. Den senare ändringen klargör att Finansinspektionens tillsyn inte är begränsad till utgivning av elektroniska pengar utan tar sikte på den verksamhet som ett institut för elektroniska pengar får driva, t.ex. valutaväxling.

2 § Ett institut för elektroniska pengar och utländska företag som ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial i Sverige, eller tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud enligt 3 kap. 26 §, ska lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsyn. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen – som innebär att ”en registrerad utgivare” tas bort – är en följd av att utgivning av elektroniska pengar omfattas av tillståndsplikt.

3 § Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos

1. ett institut för elektroniska pengar, och

2. utländska företag som ger ut elektroniska pengar i Sverige enligt 3 kap. 26 och 28 §§.

Om det behövs för tillsynen av ett institut för elektroniska pengar, får Finansinspektionen genomföra en undersökning hos

1. en filial till institutet,

2. ett ombud till institutet, och

3. ett företag som har fått i uppdrag att utföra visst arbete eller vissa funktioner åt institutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsyn. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringarna i första stycket och andra stycket 2 och 3 – som innebär att hänvisningarna till registrerad utgivare tas bort – är en följd av att utgivning av elektroniska pengar omfattas av tillståndsplikt. Detsamma gäller borttagandet av nuvarande tredje stycket som handlar om undersökningar hos registrerade utgivare.

Övriga ändringar är endast redaktionella.

5 § Finansinspektionen ska föra ett register över institut för elektroniska pengar, deras ombud och filialer. Registret ska innehålla uppgifter om tillstånd som har återkallats. Registret ska hållas tillgängligt hos Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska så snart det kan ske underrätta Europeiska bankmyndigheten om den information som förs in i registret enligt första stycket och om skälen till att ett tillstånd återkallats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om register över utgivare av elektroniska pengar. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringarna i första stycket – som innebär dels att en hänvisning till registrerade utgivare tas bort, dels att det som står om vissa uppgifter om registrerade utgivare tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

Detsamma gäller ändringen i andra stycket som innebär att det som står om vissa uppgifter om registrerade utgivare tas bort.

17 § Om ett institut för elektroniska pengar inte i tid lämnar de upplysningar som avses i 2 §, får Finansinspektionen besluta att institutet ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förseningsavgifter. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringarna i första stycket – som innebär att uttrycken ”eller en registrerad utgivare” och ”eller utgivaren” tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

27 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vad som utgör tillräckliga styr- och kontrollformer vid prövning av en ansökan enligt 2 kap. 6 § första stycket 2 a,

2. beräkningen av kapitalkrav enligt 3 kap. 2 § första stycket,

3. hur institut för elektroniska pengar ska hantera medel enligt 3 kap. 6 §,

4. hur institut för elektroniska pengar ska hantera medel enligt 3 kap. 7 § andra stycket som tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar och andra medel som tagits emot för genomförandet av betalningstransaktioner och hur stor andel av medlen hos instituten som omfattas av skyddskraven enligt 3 kap. 7 § tredje och fjärde styckena,

5. vilka uppgifter som ska ges till Finansinspektionen enligt 3 kap. 8 §,

6. vilka uppgifter som ska anses relevanta enligt 3 kap. 9 §,

7. hur uppgifter enligt 3 kap. 14 § ska lämnas,

8. vad institut för elektroniska pengar ska iaktta och vilka krav institutet ska uppfylla vid uppdragsavtal enligt 3 kap. 29 §,

9. vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 2 § och när upplysningarna ska lämnas, och

10. sådana avgifter som avses i 7 §.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen i paragrafen – som innebär dels att nuvarande punkt 1 tas bort, dels att hänvisningarna till registrerade utgivare tas bort – är en följd av att möjligheten att ansöka om undantag från tillståndsplikt för utgivning av elektroniska pengar tas bort.

Övriga ändringar är endast redaktionella.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Den som före ikraftträdandet hos Finansinspektionen var registrerad för utgivning av elektroniska pengar får fortsätta verksamheten till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet som institut för elektroniska pengar har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026, får den registrerade verksamheten dock fortsätta till dess att ansökan har prövats slutligt.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som bedriver verksamhet med stöd av punkt 2.

Enligt punkt 1 träder lagen i kraft den 1 juli 2025.

Punkt 2 innebär ett en registrerade utgivare som vill fortsätta att bedriva sin verksamhet behöver ansöka om tillstånd som institut för elektroniska pengar. Enligt första meningen får en registrerad utgivare fortsätta att bedriva sin verksamhet under en övergångsperiod, t.ex. för att avveckla eller omstrukturera verksamheten. En registrerad utgivare som ansöker om tillstånd får enligt andra meningen fortsätta att bedriva sin verksamhet till dess att ansökan har prövats slutligt, dvs. till dess att ett beslut fattats som har fått laga kraft.

Punkt 3 innebär att Finansinspektionen under övergångsperioden utövar tillsyn över och kan ingripa mot en registrerad utgivare som inte fullgör sina skyldigheter.

Övervägandena finns i avsnitt 7. Övergångsbestämmelserna utformas i huvudsak enligt Lagrådets förslag.

9.6. Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

1 kap. 2

§ Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2. livförsäkringsrörelse, dock inte

a) sådan som drivs av försäkringsföreningar som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d § försäkringsrörelselagen (2010:2043), eller

b) tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

3. värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

4. verksamhet enligt lagen (1996:1006) om viss finansiell verksamhet,

5. försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den lagen,

6. verksamhetför enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8. verksamhet som betalningsinstitut enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

9. verksamhet som registrerad betaltjänstleverantör enligt lagen om betaltjänster,

10. verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11. verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12. verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

13. verksamhet som

a) leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige,

b) leverantör av kryptotillgångstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937,

14. verksamhet som fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarföretag med särskild registrering för hyresförmedling eller fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2021:516),

15. spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138),

16. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

17. verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000), 18. verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

19. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 18,

20. yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare), 21. verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

22. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än den som avses i 21, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

23. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 18–22, eller

23. yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro eller mer.

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som är verksamhetsutövare. Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 6.4.

Ändringen i första stycket 4 är en följd av att valutaväxling tas bort från lagen om valutaväxling och annan finansiell verksamhet för att i stället införas i en ny lag om valutaväxling.

Ändringarna i första stycket 6 och 8 klargör att tillämpningsområdet inte är begränsat till utgivning av elektroniska pengar eller betaltjänster utan omfattar verksamhet som bedrivs med stöd av den tillståndspliktiga verksamheten såsom valutaväxling, jfr författningskommentarerna till

8 kap. 1 § lagen om betaltjänster och 5 kap. 1 § lagen om elektroniska pengar. Också när det gäller kreditinstitut, dvs. företag som bedriver bank- eller finansieringsrörelse, bedrivs valutaväxling med stöd av den tillståndspliktiga verksamheten och omfattas därmed även av punkt 1.

Ändringen i första stycket 9 innebär att undantaget för registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster tas bort. Det innebär att fysiska eller juridiska personer som tillhandahåller kontoinformationstjänster omfattas av kraven i 2–4 kap.

3 § I fråga om verksamheter som avses i 2 § första stycket 1–12 gäller lagen även filialer i Sverige till utländska juridiska personer med huvudkontor i utlandet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om filialer till utländska juridiska personer. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Ändringarna i paragrafen är en följd av att undantaget för registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster tas bort (jfr 3 kap. 26 § lagen om betaltjänster).

3 kap.

25 § En verksamhetsutövare som tillhandahåller konto som kunden innehar i syfte att förvalta medel som tillhör kundens verkliga huvudman behöver inte vidta de åtgärder för kundkännedom som avses i 8 § i fråga om den verkliga huvudmannen, om kunden

1. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–3 och 5–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist inom EES,

2. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–3 och 5–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist utanför EES, och

a) tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och

b) står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs, eller

3. till följd av föreskrift i lag eller annan författning är skyldig att hålla medel som förvaltas för någon annans räkning avskilda från egna tillgångar och medel.

Första stycket får tillämpas endast om den risk som kan förknippas med kunden enligt 2 kap. 3 § bedöms som låg och om verksamhetsutövaren utan dröjsmål på begäran kan få del av uppgift om identiteten hos den för vars räkning kunden förvaltar medlen och den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om konton med medel som tillhör någon annan. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Ändringarna i första stycket är en följd av att undantaget för registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster tas bort.

Sammanfattning av promemorian Åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem

Vid Polismyndigheten finns en samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Den består av Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län, Spelinspektionen, Polismyndigheten, Revisorsinspektionen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

En av samordningsfunktionens viktigaste uppgifter är att ta fram nationella riskbedömningar i fråga om penningtvätt och finansiering av terrorism. I Nationell riskbedömning 2022 – Hawala: Värdeöverföringar i alternativa betalningssystem behandlas riskerna med alternativa betalsystem (s.k. hawala-verksamhet) och föreslås att registreringsplikten för fysiska och juridiska personer som bedriver verksamhet i form av penningöverföring och valutaväxling ska ersättas av tillståndsplikt.

Valutaväxlare och registrerade betaltjänstleverantörer såsom penningöverförare har en central funktion vid kriminella nätverks återinvesteringar i kriminell verksamhet och tvätt av brottsvinster. Mot den bakgrunden föreslås i promemorian att valutaväxling, betaltjänster och utgivning av elektroniska pengar ska omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt. Från förslaget undantas fysiska och juridiska personer som tillhandahåller kontoinformationstjänster.

För att anpassa svensk rätt till unionsrätten föreslås dessutom att registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster ska omfattas av penningtvättslagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet1

dels att 5 och 6 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 5 § ska utgå,

dels att rubriken till lagen samt 1, 2 och 3 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

Lag om viss finansiell verksamhet

Lydelse enligt promemorian En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar

Föreslagen lydelse

1 §2

I denna lag avses med

1. valutaväxling: yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta,

2. annan finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

3. finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, och

4. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse.

1. finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2. finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som bedriver finansiell verksamhet, och

3. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse.

1 Lagen omtryckt 2004:319. Senaste lydelse av lagens rubrik 2017:639 5 § 2023:824 6 § 2023:824. 2 Senaste lydelse 2023:824.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §3

En fysisk eller juridisk person som avser att bedriva valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska ansöka om registrering av sin verksamhet hos Finansinspektionen. Ansökan behöver inte göras av

En fysisk eller juridisk person som avser att bedriva finansiell verksamhet ska ansöka om registrering av sin verksamhet hos Finansinspektionen. Ansökan behöver inte göras av

1. företag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 6, 8, 9 och 11–13 lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

2. fysiska eller juridiska personer som bedriver försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution.

Finansinspektionen ska registrera den som har kommit in med en ansökan, om

1. det finns skäl att anta att verksamheten kommer att bedrivas på ett sätt som är förenligt med lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, och

2. kravet på ägare och ledning i 3 § första stycket är uppfyllt. Den som har blivit registrerad ska tas bort ur registret när ett beslut om föreläggande enligt 11, 12 eller 13 § att upphöra med verksamheten har fått laga kraft. Ett finansiellt institut ska också tas bort ur registret om det anmäler att det inte längre bedriver verksamhet som omfattas av lagen eller om det på något annat sätt framgår att registreringsplikt inte längre gäller.

3 §4

Den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet eller har ett kvalificerat innehav i eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut ska vara lämplig för uppgiften. Vid lämplighetsbedömningen ska det särskilt beaktas om personen i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Den som bedriver finansiell verksamhet eller har ett kvalificerat innehav i eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut ska vara lämplig för uppgiften. Vid lämplighetsbedömningen ska det särskilt beaktas om personen i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Finansiella institut som efter ikraftträdandet omfattas av tillståndsplikt får fortsätta sin verksamhet till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd har getts in till Finansinspektionen före den

3 Senaste lydelse 2023:824. 4 Senaste lydelse 2023:824.

1 januari 2026 får det finansiella institutet dock fortsätta med verksamheten till dess att ansökan prövats slutligt.

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 30 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 kap.

6 §48

Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, om övervakningen eller kontrollen sker enligt

1. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2. lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

2. lagen (1996:1006) om viss finansiell verksamhet

3. lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden,

4. lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning,

5. lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, eller

6. lagen (2019:277) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning.

Om en uppgift som avses i första stycket rör den som övervakningen avser, gäller sekretessen endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretessen inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

48 Senaste lydelse 2020:1036.

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:751) om betaltjänster

dels 1 kap. 1 och 6 §§, 2 kap. 2, 3 och 5 §§, 3 kap. 6, 7, 13, 17, 18 19, 21, 23, 24, 28, 28 a och 29 §§ och 8 kap. 1, 23 e och 24 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 12 § och 8 kap. 25 a §, och närmast före 1 kap. 12 § och 8 kap. 25 a § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §49

I denna lag finns bestämmelser om betaltjänster som tillhandahålls i Sverige och utförs inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

I denna lag finns också bestämmelser om betalningsinstitut, registrerade betaltjänstleverantörer, betalkonto och skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster.

I denna lag finns också bestämmelser om betalningsinstitut, registrerade betaltjänstleverantörer, valutaväxling, betalkonto och skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster.

6 §50

Denna lag gäller inte tjänster som

1. består av yrkesmässig, fysisk transport och därmed sammanhängande hantering av kontanter, med undantag för uppräkningsverksamhet,

2. ger möjlighet till uttag av kontanter i samband med inköp av varor eller tjänster,

3. består av valutaväxling genom utbyte av kontanter, eller

4. tillhandahålls av en leverantör av tekniska tjänster som stöder betaltjänstleverantörens verksamhet med betaltjänster, utan att leverantören av tekniska tjänster vid något tillfälle kommer i besittning av medel, såvida inte det rör sig om en betalningsinitieringstjänst eller kontoinformationstjänst.

2. ger möjlighet till uttag av kontanter i samband med inköp av varor eller tjänster, eller

3. tillhandahålls av en leverantör av tekniska tjänster som stöder betaltjänstleverantörens verksamhet med betaltjänster, utan att leverantören av tekniska tjänster vid något tillfälle kommer i besittning av medel, såvida inte det rör sig om en betalningsinitieringstjänst eller kontoinformationstjänst.

49 Senaste lydelse 2019:1226. 50 Senaste lydelse 2018:175.

Valutaväxling

12 §

Bara kreditinstitut, institut för elektroniska pengar, betalningsinstitut och filialer till motsvarande utländska företag får bedriva yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta (valutaväxling).

Den som bedriver valutaväxling ska tydligt informera om tillämpade växelkurser och avgifter samt tillhandahålla avräkningsnota som anger institutets eller filialens namn, köp- respektive säljkurs samt avgifter.

Om information inte lämnas i enlighet med andra stycket ska marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas, med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen .

2 kap.

2 §51

Tillstånd enligt denna lag behövs inte för

1. kreditinstitut,

2. institut för elektroniska pengar och de företag som har undantagits från tillståndsplikt enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

2. institut för elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

3. statliga och kommunala myndigheter, när de inte ägnar sig åt myndighetsutövning,

4. utländska fysiska och juridiska personer samt myndigheter inom EES, motsvarande dem i 1–3 med undantag av sådana fysiska eller juridiska personer som har undantagits från tillståndsplikt enligt nationella bestämmelser som genomför betaltjänstdirektivet,

5. Europeiska centralbanken och nationella centralbanker i andra EESländer, när de inte agerar i egenskap av monetär eller offentlig myndighet,

6. postgiroinstitut inom EES som enligt nationell lagstiftning har rätt att tillhandahålla betaltjänster,

7. filialer till utländska kreditinstitut från länder utanför EES, och

8. filialer till institut för elektroniska pengar från länder utanför EES.

51 Senaste lydelse 2018:175.

3 §52

En fysisk eller juridisk person får ansöka hos Finansinspektionen om att undantas från tillståndsplikt enligt 1 §. Inspektionen ska besluta om ett sådant undantag om

1. genomsnittet av de totala betalningstransaktionerna under de senaste 12 månaderna inte överstiger ett belopp motsvarande 3 miljoner euro per månad,

2. den som ska ingå i ett bolags eller en förenings styrelse, vara verkställande direktör eller ansvarig för betaltjänstverksamheten inte har dömts för brott som rör finansiering av terrorism eller penningtvätt eller annan ekonomisk brottslighet,

3. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt tillämpliga delar av denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten,

4. det för juridiska personer finns skäl att anta att den som har ett kvalificerat innehav i företaget är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, och

5. den som ska ingå i ett företags styrelse, vara verkställande direktör, ansvarig för betaltjänstverksamheten eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget eller ansvara för betaltjänstverksamheten och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift.

Vid bedömningen av om villkoret enligt första stycket 1 är uppfyllt, ska hänsyn även tas till de förväntade totala betalningstransaktionerna i företagets affärsplan.

En fysisk eller juridisk person som avser att bara tillhandahålla kontoinformationstjänster får ansöka hos Finansinspektionen om att undantas från tillståndsplikt enligt 1 §. Inspektionen ska besluta om ett sådant undantag om

1. den som ska ingå i ett bolags eller en förenings styrelse, vara verkställande direktör eller ansvarig för betaltjänstverksamheten inte har dömts för brott som rör finansiering av terrorism eller penningtvätt eller annan ekonomisk brottslighet,

2. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt tillämpliga delar av denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten, och

3. den som ska ingå i ett företags styrelse, vara verkställande direktör, ansvarig för betaltjänstverksamheten eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget eller ansvara för betaltjänstverksamheten och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift.

52 Senaste lydelse 2018:175. Ändringen innebär bl.a. att andra–fjärde styckena tas bort.

Första stycket gäller inte den som tillhandahåller betalningsinitieringstjänster.

Den som endast tillhandahåller kontoinformationstjänster ska undantas från tillståndsplikt om villkoren i första stycket 2, 3 och 5 är uppfyllda och den fysiska eller juridiska personen har en ansvarsförsäkring som täcker det geografiska område inom vilket verksamheten drivs eller annan jämförbar garanti som täcker den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av verksamheten.

5 §

En registrerad betaltjänstleverantör som inte längre uppfyller villkoren i 3 § första stycket 1 eller 2 ska ansöka om tillstånd enligt 1 §. Ansökan ska göras inom 30 dagar från den dag då villkoren inte längre uppfylldes.

En registrerad betaltjänstleverantör som inte längre uppfyller villkoren i 3 § första stycket 1 ska ansöka om tillstånd enligt 1 §. Ansökan ska göras inom 30 dagar från den dag då villkoren inte längre uppfylldes.

En registrerad betaltjänstleverantör ska avföras ur registret om leverantören anmäler att den inte längre tillhandahåller betaltjänster eller om det på annat sätt framgår att leverantörens verksamhet med betaltjänster har upphört.

3 kap.

6 §53

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får i sin verksamhet med betaltjänster inte

1. ta emot insättningar eller andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten, eller

2. erbjuda andra konton än betalkonton som uteslutande används för betalningstransaktioner.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får i sin verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 4 eller 5 om

Ett betalningsinstitut får i sin verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 4 eller 5 om

1. krediten endast utnyttjas i samband med genomförande av en betalningstransaktion,

2. krediten inte beviljas ur medel som innehas för att genomföra en betalningstransaktion, och

53 Senaste lydelse 2018:175.

3. kredit via betalningsinstrument som lämnats inom ramen för gränsöverskridande verksamhet inom EES återbetalas inom 12 månader.

Betalningsinstitut får endast bevilja kredit enligt andra stycket om institutets kapitalbas är tillfredsställande med hänsyn till det totala kreditbeloppet.

7 §54

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska vidta särskilda åtgärder för att skydda en betaltjänstanvändares medel som mottagits för genomförande av betalningstransaktioner. Sådana medel ska

Ett betalningsinstitut ska vidta särskilda åtgärder för att skydda en betaltjänstanvändares medel som mottagits för genomförande av betalningstransaktioner. Sådana medel ska

1. hållas avskilda från betalningsinstitutets eller den registrerade betaltjänstleverantörens egna tillgångar och medel som innehas för annans räkning än betaltjänstanvändares, eller

1. hållas avskilda från betalningsinstitutets egna tillgångar och medel som innehas för annans räkning än betaltjänstanvändares, eller

2. omfattas av en försäkring eller garanti som ger samma skydd för betaltjänstanvändaren som om medlen hålls åtskilda enligt 1.

Medel för genomförande av transaktioner enligt första stycket 1, som fortfarande innehas av betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören vid slutet av bankdagen efter den dag då medlen mottogs, ska deponeras på ett särskilt konto hos ett kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstitut eller investeras i likvida tillgångar med låg risk.

Medel för genomförande av transaktioner enligt första stycket 1, som fortfarande innehas av betalningsinstitutet vid slutet av bankdagen efter den dag då medlen mottogs, ska deponeras på ett särskilt konto hos ett kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstitut eller investeras i likvida tillgångar med låg risk.

Första och andra styckena gäller även i de fall då ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör tar emot medel där en andel ska användas för framtida betalningstransaktioner och återstoden för andra tjänster än betaltjänster. Om det inte går att fastställa hur stor andel av användares medel som kommer att användas till betalningstransaktionerna, får ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör, om det är möjligt att på grundval av historiska uppgifter och efter tillstånd av Finansinspektionen,

Första och andra styckena gäller även i de fall då ett betalningsinstitut tar emot medel där en andel ska användas för framtida betalningstransaktioner och återstoden för andra tjänster än betaltjänster. Om det inte går att fastställa hur stor andel av användares medel som kommer att användas till betalningstransaktionerna, får ett betalningsinstitut, om det är möjligt att på grundval av historiska uppgifter och efter tillstånd av Finansinspektionen, göra en uppskattning av denna andel.

54 Senaste lydelse 2018:175.

göra en uppskattning av denna andel.

13 §55

Bestämmelser om skyldighet för fysiska eller juridiska personer som tillhandahåller betaltjänster att medverka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Av den lagen framgår att bestämmelserna inte gäller för registrerade betaltjänstleverantörer som endast tillhandahåller kontoinformationstjänster.

Bestämmelser om skyldighet för fysiska eller juridiska personer som tillhandahåller betaltjänster att medverka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

17 §56

Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Om ett betalningsinstitut vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska betalningsinstitutet anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Anmälan ska innehålla

1. ombudets namn, adress och personnummer eller motsvarande samt ombudets unika identifikationskod eller identifikationsnummer om sådana uppgifter finns,

2. om ombudet är en juridisk person, dessutom namn, personnummer eller motsvarande samt adress för var och en som ingår i ombudets styrelse eller är dess verkställande direktör,

3. uppgifter som visar att de personer som avses i 2 är lämpliga för en sådan uppgift eller, om ombudet är en fysisk person, att han eller hon är lämplig att tillhandahålla betaltjänster,

4. ombudets interna regler för hur ombudet ska leva upp till de krav som anges i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

5. uppgifter om vilka betaltjänster ombudet har i uppdrag att tillhandahålla.

Om anmälan uppfyller kraven i andra stycket ska Finansinspektionen registrera ombudet i det register som inspektionen för enligt 8 kap. 5 §. Beslut i fråga om registrering ska fattas inom två månader från det att anmälan togs emot.

55 Senaste lydelse 2018:175. 56 Senaste lydelse 2018:175.

Ombudet får inte tillhandahålla betaltjänster innan registrering enligt tredje stycket har gjorts.

18 §57

Om ett betalningsinstitut vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud i ett annat land inom EES, ska betalningsinstitutet underrätta

Finansinspektionen om detta. Detsamma gäller om en registrerad betaltjänstleverantör vill tillhandahålla kontoinformationstjänster genom ombud.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud i ett annat land inom

EES, ska underrätta Finansinspektionen om detta.

Underrättelsen ska innehålla

1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,

2. uppgift om i vilket land verksamheten ska drivas, och

3. de uppgifter som anges i 17 § andra stycket. Betaltjänstleverantören ska underrätta Finansinspektionen om vilken dag tillhandahållandet av betaltjänster genom ombudet påbörjas i det andra landet.

19 §58

Ett betalningsinstitut som avser att tillhandahålla betaltjänster genom en filial i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Detsamma gäller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla kontoinformationstjänster genom filial.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla betaltjänster genom en filial i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.

Underrättelsen ska innehålla

1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,

2. uppgift om i vilket land filialen ska inrättas,

3. uppgifter om vilka betaltjänster filialen avser att tillhandahålla, och

4. en beskrivning av filialens organisatoriska struktur och vilka som är ansvariga för ledningen av filialen.

Betaltjänstleverantören ska underrätta Finansinspektionen om vilken dag tillhandahållandet av betaltjänster genom filialen påbörjas i det andra landet.

21 §59

Ett betalningsinstitut som avser att från Sverige tillhandahålla betaltjänster i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att från Sverige tillhandahålla betaltjänster i ett annat land inom EES ska underrätta

57 Senaste lydelse 2018:175. 58 Senaste lydelse 2018:175. 59 Senaste lydelse 2018:175.

påbörjas. Detsamma gäller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla kontoinformationstjänster genom filial.

Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.

Underrättelsen ska innehålla

1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,

2. uppgift om i vilket land leverantören ska driva sin verksamhet, och

3. uppgifter om vilka betaltjänster leverantören avser att tillhandahålla.

23 §60

Ett betalningsinstitut får efter tillstånd av Finansinspektionen inrätta en filial i ett land utanför EES. Ansökan om tillstånd ska innehålla

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får efter tillstånd av Finansinspektionen inrätta en filial i ett land utanför EES. Ansökan om tillstånd ska innehålla

1. en plan för den avsedda verksamheten med uppgifter om filialens organisation och de tjänster som den avser att tillhandahålla, och

2. uppgifter om i vilket land filialen ska inrättas, om filialens adress och ansvariga ledning.

Första stycket gäller även en registrerad betaltjänstleverantör som avser att endast tillhandahålla kontoinformationstjänster.

24 §61

Betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska säkerställa att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster.

Betalningsinstitut ska säkerställa att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster.

Ett betalningsinstitut som driver betaltjänstverksamhet genom en filial enligt detta kapitel ska säkerställa att filialen informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. 28 §62

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med betaltjänster. Betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ska

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med betaltjänster. Betalningsinstitutet ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspek-

60 Senaste lydelse 2018:175. 61 Senaste lydelse 2018:175. 62 Senaste lydelse 2018:175.

anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

tionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för betaltjänstverksamheten får bara ges om betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ansvarar för att

1. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och

2. uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på betalningsinstitutets eller den registrerade betaltjänstleverantörens internkontroll och Finansinspektionens möjligheter att övervaka att betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören följer de regler som gäller för verksamheten.

28 a §63

Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 28 §, ska institutet eller leverantören anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ett betalningsinstitut avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 28 §, ska institutet anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ändringen rör ett betalningsinstituts verksamhet i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen inom en månad från det att anmälan togs emot underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

29 §64

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. beräkningen av kapitalkrav enligt 2 § första stycket,

2. hur betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska hantera medel enligt 6 §,

2. hur betalningsinstitut ska hantera medel enligt 6 §,

3. hur betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska hantera de medel för genomförandet av betalningstransaktioner som avses i 7 § andra stycket och hur stor andel av medlen hos betalningsinstitut eller registrerade betaltjänstleverantörer som omfattas av skyddskraven enligt 7 § tredje stycket,

3. hur betalningsinstitut ska hantera de medel för genomförandet av betalningstransaktioner som avses i 7 § andra stycket och hur stor andel av medlen hos betalningsinstitut som omfattas av skyddskraven enligt 7 § tredje stycket,

4. vilka uppgifter som ska anses relevanta enligt 8 §,

5. hur uppgifter enligt 14 § ska lämnas, och

63 Senaste lydelse 2018:175. 64 Senaste lydelse 2018:1794.

6. vad ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska iaktta och vilka krav betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ska uppfylla vid uppdragsavtal enligt 28 §.

8 kap.

Lydelse enligt propositionen Samverkan om kontracykliska buffertvärden ( prop. 2023/24:65 )

Föreslagen lydelse

1 §

Finansinspektionen har tillsyn över att denna lag, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1230 följs.

För betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer omfattar tillsynen även att deras betaltjänstverksamhet drivs enligt andra författningar som reglerar deras verksamhet, bolagsordning, stadgar samt interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar deras verksamhet. I fråga om tillsynen över övriga betaltjänstleverantörer enligt 1 kap. 3 § gäller bestämmelserna i de lagar som reglerar deras verksamhet, om inte annat följer av denna lag.

För betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer omfattar tillsynen även att deras verksamhet drivs enligt andra författningar som reglerar deras verksamhet, bolagsordning, stadgar samt interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar deras verksamhet. I fråga om tillsynen över övriga betaltjänstleverantörer enligt 1 kap. 3 § gäller bestämmelserna i de lagar som reglerar deras verksamhet, om inte annat följer av denna lag.

Finansinspektionen ska samråda med Konkurrensverket innan en tillsynsåtgärd eller ett ingripande vidtas mot

1. någon som har ansvar för betalningssystem för överträdelse av 7 kap. 1 och 2 §§,

2. en deltagare i ett betalningssystem för överträdelse av 7 kap. 4 §, eller

3. ett kreditinstitut för överträdelse av 7 kap. 5 §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 e §65

Om en behörig myndighet i ett annat land har underrättat Finansinspektionen om att en registrerad betaltjänstleverantör som tillhandahåller kontoinformationstjänster överträtt föreskrifter i det landet, ska inspektionen vidta de åtgärder som anges i 23 § mot betaltjänstleverantören, om det föreligger någon omständighet som anges där. Finansinspektionen ska så snart det

Om en behörig myndighet i ett annat land har underrättat Finansinspektionen om att en registrerad betaltjänstleverantör överträtt föreskrifter i det landet, ska inspektionen vidta de åtgärder som anges i 23 § mot betaltjänstleverantören, om det föreligger någon omständighet som anges där. Finansinspektionen ska så snart det kan ske underrätta den behöriga myndig-

65 Senaste lydelse 2018:175.

kan ske underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet och de behöriga myndigheterna i övriga berörda länder inom EES om vilka åtgärder som vidtas.

heten i det andra landet och de behöriga myndigheterna i övriga berörda länder inom EES om vilka åtgärder som vidtas.

24 §

Om någon driver sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten.

Om någon driver sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten. Finansinspektionen får även besluta att en sådan person ska betala en sanktionsavgift.

Om det är osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet, får inspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet.

Ett föreläggande enligt första eller andra stycket som avser ett utländskt företag får riktas mot såväl företaget som den som i Sverige är verksam för företagets räkning.

Sanktionsavgift och vite

25 a §

En sanktionsavgift får inte beslutas om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Registrerade betaltjänstleverantörer som efter ikraftträdandet omfattas av tillståndsplikt får fortsätta sin verksamhet till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026 får den registrerade betaltjänstleverantören dock fortsätta med verksamheten till dess att ansökan prövats slutligt.

2. Den nya bestämmelsen i 8 kap. 25 a § tillämpas första gången vid ingripanden mot överträdelser som sker efter ikraftträdandet.

Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2011:755) om elektroniska pengar1

dels att 2 kap. 3–5 §§ och 5 kap. 23–23 d §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 5 kap. 23 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 7 och 8 §§, 3 kap. 5–8, 9 a, 11, 12, 14, 15, 17, 18, 25, 29 och 29 a §§ och 5 kap. 1–3, 5 och 17 §§ och rubriken närmast före 5 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 3 kap. ska lyda ”Verksamheten i institut för elektroniska pengar”,

dels att rubriken närmast före 5 kap. 24 § ska lyda ”Ingripande mot den som saknar tillstånd”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

I denna lag finns bestämmelser om utgivning av elektroniska pengar samt om institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare.

I denna lag finns bestämmelser om utgivning av elektroniska pengar och om institut för elektroniska pengar.

Lagen gäller inte elektroniskt förvarat penningvärde som

1. lagras på instrument som kan användas endast inom ett begränsat nätverk av leverantörer, hos en leverantör i dennes affärsställe eller i fråga om ett begränsat varu- eller tjänsteutbud, eller

2. används för betalningstransaktioner som genomförs med hjälp av utrustning för telekommunikation, digital teknik eller informationsteknik, när de köpta varorna eller tjänsterna levereras till och är avsedda att användas med hjälp av sådan utrustning, förutsatt att operatören för utrustningen inte agerar enbart som en mellanhand mellan betaltjänstanvändaren och leverantören av varorna eller tjänsterna.

2 §

I denna lag betyder

1. betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument eller en personlig rutin som används för att initiera en betalningsorder,

2. elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde som

a) representerar en fordran på utgivaren,

b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, och

c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren,

1 Senaste lydelse av 5 kap. 23 a § 2017:665 5 kap. 23 b § 2017:665 5 kap. 23 c § 2017:665 5 kap. 23 d § 2017:665.

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt institut för elektroniska pengars etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

5. grupp: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

6. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag,

7. institut för elektroniska pengar: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar enligt denna lag,

8. konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

9. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 14 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

10. startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 17 lagen om bank- och finansieringsrörelse,

10. startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 17 lagen om bank- och finansieringsrörelse, och

11. utgivare av elektroniska pengar: institut för elektroniska pengar, registrerade utgivare, den som ger ut elektroniska pengar och är undantagen från tillståndsplikt enligt 2 kap. 2 § och företag som enligt 3 kap. 28 § fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar.

11. utgivare av elektroniska pengar: institut för elektroniska pengar, den som ger ut elektroniska pengar och är undantagen från tillståndsplikt enligt 2 kap. 2 § och företag som enligt 3 kap. 28 § fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar.

2 kap.

7 §2

Vid bedömningen enligt 3 § 3 och 6 § första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

Vid bedömningen enligt 6 § första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1. innehavaren kommer att motverka att verksamheten med utgivning av elektroniska pengar drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

2. innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd enligt 1 § ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.

2 Senaste lydelse 2022:684.

8 §

Finansinspektionen ska meddela beslut i fråga om tillstånd att ge ut elektroniska pengar eller om undantag från tillståndsplikt inom tre månader från den dag då en fullständig ansökan inkom och ansökningsavgiften betalats.

Om beslut inte meddelas i rätt tid, ska tillstånd anses ha meddelats eller undantag anses ha beviljats av Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska meddela beslut i fråga om tillstånd att ge ut elektroniska pengar inom tre månader från den dag då en fullständig ansökan inkom och ansökningsavgiften betalats.

Om beslut inte meddelas i rätt tid, ska tillstånd anses ha meddelats av Finansinspektionen.

3 kap.

5 §3

Ett institut för elektroniska pengar och en registrerad utgivare får även tillhandahålla betaltjänster och närliggande tjänster samt driva annan verksamhet.

En registrerad utgivare får dock tillhandahålla betaltjänster som inte är knutna till utgivning av elektroniska pengar bara om genomsnittet av de totala betalningstransaktionerna under de senaste 12 månaderna inte överstiger ett belopp motsvarande 3 miljoner euro per månad.

Finansinspektionen får förbjuda ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare att driva annan verksamhet. Ett sådant beslut får meddelas om verksamheten försämrar eller kan komma att försämra den finansiella sundheten i institutet eller utgivaren eller Finansinspektionens möjligheter att utöva tillsyn över institutet eller utgivaren.

Ett institut för elektroniska pengar får även tillhandahålla betaltjänster och närliggande tjänster samt driva annan verksamhet.

Finansinspektionen får förbjuda ett institut för elektroniska pengar att driva annan verksamhet. Ett sådant beslut får meddelas om verksamheten försämrar eller kan komma att försämra den finansiella sundheten i institutet eller Finansinspektionens möjligheter att utöva tillsyn över institutet.

6 §4

Ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare får i sin verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster inte

Ett institut för elektroniska pengar får i sin verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster inte

3 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort. 4 Senaste lydelse 2018:176.

1. ta emot insättningar eller andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten, eller

2. erbjuda andra konton än betalkonton som uteslutande används för betalningstransaktioner.

Ett institut för elektroniska pengar och en registrerad utgivare får i sin verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 4 och 5 lagen (2010:751) om betaltjänster om

Ett institut för elektroniska pengar får i sin verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 4 och 5 lagen (2010:751) om betaltjänster om

1. krediten endast utnyttjas i samband med genomförande av en betalningstransaktion,

2. krediten inte beviljas ur medel som innehas för att genomföra en betalningstransaktion eller ur medel som tagits emot i utbyte mot elektroniska pengar, och

3. kredit som utnyttjas vid betalning med betalningsinstrument, som lämnats inom ramen för gränsöverskridande verksamhet inom EES, återbetalas inom 12 månader.

Institut för elektroniska pengar får bevilja kredit enligt andra stycket bara om institutets kapitalbas är tillfredsställande med hänsyn till det totala kreditbeloppet.

7 §

Ett institut för elektroniska pengar och en registrerad utgivare ska vidta åtgärder för att skydda de medel som har tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar. Sådana medel ska

Ett institut för elektroniska pengar ska vidta åtgärder för att skydda de medel som har tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar. Sådana medel ska

1. hållas avskilda från institutets eller utgivarens egna tillgångar och medel som innehas för någon annans räkning än innehavaren av de elektroniska pengarna, eller

2. omfattas av en försäkring eller garanti som ger samma skydd för innehavaren av de elektroniska pengarna som om medlen hållits avskilda enligt 1.

Medel enligt första stycket 1, som fortfarande innehas av institutet för elektroniska pengar eller den registrerade utgivaren vid slutet av bankdagen efter den dag då medlen mottogs, ska avskiljas på ett särskilt konto hos en svensk bank, ett svenskt kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag eller investeras i likvida tillgångar med låg risk.

Medel som tas emot i form av en betalning via ett betalningsinstrument behöver inte skyddas förrän de har krediterats ett betalkonto hos institutet eller utgivaren eller på annat sätt gjorts tillgängliga för ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare. Medlen ska dock skyddas senast

Medel som tas emot i form av en betalning via ett betalningsinstrument behöver inte skyddas förrän de har krediterats ett betalkonto hos institutet eller på annat sätt gjorts tillgängliga för ett institut för elektroniska pengar. Medlen ska dock skyddas senast fem bankdagar efter det att de elektroniska

fem bankdagar efter det att de elektroniska pengarna som betalningen avsåg gavs ut.

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare som tillhandahåller betaltjänster som inte är knutna till utgivning av elektroniska pengar ska för den verksamheten tillämpa bestämmelserna om skyddskrav i 3 kap. 7 § lagen (2010:751) om betaltjänster.

pengarna som betalningen avsåg gavs ut.

Institut för elektroniska pengar som tillhandahåller betaltjänster som inte är knutna till utgivning av elektroniska pengar ska för den verksamheten tillämpa bestämmelserna om skyddskrav i 3 kap. 7 § lagen (2010:751) om betaltjänster.

8 §

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska informera Finansinspektionen i förväg om alla väsentliga förändringar i åtgärder för att skydda medel som tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar.

Institut för elektroniska pengar ska informera Finansinspektionen i förväg om alla väsentliga förändringar i åtgärder för att skydda medel som tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar.

9 a §5

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a § aktiebolagslagen (2005:551) för styrelsen i ett publikt aktiebolag att årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete gäller även för styrelsen i ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare som är ett privat aktiebolag. Detta gäller dock inte i fråga om bolag vars styrelse har endast en ledamot.

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b § aktiebolagslagen för styrelsen i ett publikt aktiebolag att i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan bolagsorganen gäller även för styrelsen i ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare som är ett privat aktiebolag.

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a § aktiebolagslagen (2005:551) för styrelsen i ett publikt aktiebolag att årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete gäller även för styrelsen i ett institut för elektroniska pengar som är ett privat aktiebolag. Detta gäller dock inte i fråga om bolag vars styrelse har endast en ledamot.

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b § aktiebolagslagen för styrelsen i ett publikt aktiebolag att i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan bolagsorganen gäller även för styrelsen i ett institut för elektroniska pengar som är ett privat aktiebolag.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

11 §

Ett institut för elektroniska pengar och en registrerad utgivare ska ha sitt huvudkontor i Sverige.

Ett institut för elektroniska pengar ska ha sitt huvudkontor i Sverige.

5 Senaste lydelse 2014:551.

12 §

Den som är eller har varit knuten till ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget i verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller betaltjänster har fått veta om enskildas förhållanden till institutet eller utgivaren.

Den som är eller har varit knuten till ett institut för elektroniska pengar som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget i verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller betaltjänster har fått veta om enskildas förhållanden till institutet.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I 6 kap. 9 § lagen (2010:751) om betaltjänster finns särskilda bestämmelser om tystnadsplikt vid behandling av personuppgifter i register som förs av en betaltjänstleverantör eller den som ansvarar för ett betalningssystem enligt 6 kap. 1 § lagen om betaltjänster.

I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser om att det som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.

Lydelse enligt lagrådsremissen En ny förverkandelagstiftning

Föreslagen lydelse

14 §6

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare är skyldiga att lämna ut sådana uppgifter som avses i 12 § första stycket, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål eller en utredning om självständigt förverkande begärs av undersökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål, på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

Institut för elektroniska pengar är skyldiga att lämna ut sådana uppgifter som avses i 12 § första stycket, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål eller en utredning om självständigt förverkande begärs av undersökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål, på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

6 Senaste lydelse 2018:1796.

15 §7

Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 14 § får besluta att institutet för elektroniska pengar eller den registrerade utgivaren samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 14 § eller att det pågår en förundersökning, en utredning om självständigt förverkande, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 14 § får besluta att institutet för elektroniska pengar samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 14 § eller att det pågår en förundersökning, en utredning om självständigt förverkande, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott eller självständigt förverkande inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 3942 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 eller artiklarna 3741 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 ska det som anges om styrelseledamöter i första stycket tillämpas på ledamöter i tillsynsorganet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare får inte ge ut elektroniska pengar via ombud.

Institut för elektroniska pengar får inte ge ut elektroniska pengar via ombud.

18 §8

Om ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska institutet eller

Om ett institut för elektroniska pengar vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska institutet eller utgivaren anmäla om-

7 Senaste lydelse 2017:1016. 8 Senaste lydelse 2018:176.

utgivaren anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

budet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Anmälan ska innehålla

1. ombudets namn och adress samt ombudets unika identifikationskod eller identifikationsnummer om sådana uppgifter finns,

2. om ombudet är en juridisk person, dessutom namn, personnummer eller motsvarande samt adress för var och en som ingår i ombudets styrelse eller är dess verkställande direktör,

3. uppgifter som visar att de personer som avses i 2 är lämpliga för en sådan uppgift eller, om ombudet är en fysisk person, att han eller hon är lämplig att tillhandahålla betaltjänster,

4. ombudets interna regler för hur ombudet ska leva upp till de krav som anges i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

5. uppgifter om vilka betaltjänster ombudet har i uppdrag att tillhandahålla.

Om anmälan uppfyller kraven i andra stycket ska Finansinspektionen registrera ombudet i det register som inspektionen för enligt 5 kap. 5 §. Beslut i fråga om registrering ska fattas inom två månader från det att anmälan togs emot.

Ombudet får inte tillhandahålla betaltjänster innan registrering enligt tredje stycket har gjorts.

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska försäkra sig om att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster.

Institut för elektroniska pengar ska försäkra sig om att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster.

25 §9

Om ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare avser att ändra den verksamhet som avses i 18, 19, 20, 22 eller 24 § ska institutet eller utgivaren underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ett institut för elektroniska pengar avser att ändra den verksamhet som avses i 18, 19, 20, 22 eller 24 § ska institutet underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ändringen rör verksamhet som ett institut för elektroniska pengar driver i ett annat land, ska Finansinspektionen inom en månad från det att underrättelsen togs emot underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

9 Senaste lydelse 2018:176.

29 §10

Ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster. Institutet eller utgivaren ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Ett institut för elektroniska pengar får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster. Institutet ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster får bara ges om institutet eller utgivaren ansvarar för att

1. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och

2. uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på institutets eller utgivarens internkontroll och Finansinspektionens möjligheter att övervaka att institutet eller utgivaren följer de regler som gäller för verksamheten.

29 a §11

Om ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 29 §, ska institutet eller utgivaren anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ett institut för elektroniska pengar avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 29 §, ska institutet anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ändringen rör ett instituts verksamhet i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen inom en månad från det att anmälan togs emot underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

5 kap.

1 §

Finansinspektionen utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.

För institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare omfattar tillsynen även att deras verksamhet med utgivning av elektroniska pengar drivs i enlighet med andra författningar som reglerar dess verksamhet, bolagsordning, stadgar samt interna instruk-

För institut för elektroniska pengar omfattar tillsynen även att deras verksamhet drivs i enlighet med andra författningar som reglerar dess verksamhet, bolagsordning, stadgar samt interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar dess verk-

10 Senaste lydelse 2018:176. 11 Senaste lydelse 2018:176.

tioner som har sin grund i en författning som reglerar dess verksamhet. I fråga om tillsynen över övriga utgivare av elektroniska pengar som avses i 2 kap. 2 § ska i stället bestämmelserna om tillsyn i de lagar som reglerar deras verksamhet tillämpas, om inte annat följer av denna lag.

samhet. I fråga om tillsynen över övriga utgivare av elektroniska pengar som avses i 2 kap. 2 § ska i stället bestämmelserna om tillsyn i de lagar som reglerar deras verksamhet tillämpas, om inte annat följer av denna lag.

Om ett företag som fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar från en filial i Sverige enligt 3 kap. 28 § inte följer bestämmelserna i denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar, reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet, får Finansinspektionen återkalla tillståndet eller, om det är tillräckligt, meddela varning. Detsamma gäller om företaget på annat sätt visat sig olämpligt att ge ut elektroniska pengar.

Om ett filialtillstånd återkallas med stöd av andra stycket ska 12 § tillämpas. Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i det land där företaget har sitt säte om åtgärder som har vidtagits med stöd av denna paragraf.

2 §12

Ett institut för elektroniska pengar, en registrerad utgivare och utländska företag som ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial i Sverige, eller tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud enligt 3 kap. 26 §, ska lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär.

Ett institut för elektroniska pengar och utländska företag som ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial i Sverige, eller tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud enligt 3 kap. 26 §, ska lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär.

3 §13

Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos

1. ett institut för elektroniska pengar,

1. ett institut för elektroniska pengar, och

2. en registrerad utgivare, och

3. utländska företag som ger ut elektroniska pengar i Sverige enligt 3 kap. 26 och 28 §§.

2. utländska företag som ger ut elektroniska pengar i Sverige enligt 3 kap. 26 och 28 §§.

12 Senaste lydelse 2018:176. 13 Senaste lydelse 2018:176.

Om det behövs för tillsynen av ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare, får Finansinspektionen genomföra en undersökning hos

Om det behövs för tillsynen av ett institut för elektroniska pengar, får Finansinspektionen genomföra en undersökning hos

1. en filial till institutet,

2. ett ombud till institutet eller utgivaren, och

3. ett företag som har fått i uppdrag att utföra visst arbete eller vissa funktioner åt institutet eller utgivaren.

2. ett ombud till institutet, och

3. ett företag som har fått i uppdrag att utföra visst arbete eller vissa funktioner åt institutet.

En undersökning hos en registrerad utgivare får endast omfatta den verksamhet som avser utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster.

Register över institut för elektroniska pengar och

registrerade utgivare

Register över institut för elektroniska pengar

5 §14

Finansinspektionen ska föra ett register över institut för elektroniska pengar, registrerade utgivare, deras ombud och filialer. Registret ska innehålla uppgifter om tillstånd som har återkallats och uppgifter om de registrerade utgivare som inte längre uppfyller villkoren för registrering enligt 2 kap. 3 §. Registret ska hållas tillgängligt hos Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska så snart det kan ske underrätta Europeiska bankmyndigheten om den information som förs in i registret enligt första stycket och om skälen till att ett tillstånd återkallats eller till att en registrerad utgivare inte längre uppfyller villkoren för registrering enligt 2 kap. 3 §.

Finansinspektionen ska föra ett register över institut för elektroniska pengar, deras ombud och filialer. Registret ska innehålla uppgifter om tillstånd som har återkallats. Registret ska hållas tillgängligt hos Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska så snart det kan ske underrätta Europeiska bankmyndigheten om den information som förs in i registret enligt första stycket och om skälen till att ett tillstånd återkallats.

.

17 §

Om ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare inte i tid lämnar de upplysningar

Om ett institut för elektroniska pengar inte i tid lämnar de upplysningar som avses i 2 §, får Finans-

14 Senaste lydelse 2018:176.

som avses i 2 §, får Finansinspektionen besluta att institutet eller utgivaren ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

inspektionen besluta att institutet ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Registrerade utgivare som efter ikraftträdandet omfattas av tillståndsplikt får fortsätta sin verksamhet till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026 får den registrerade utgivaren dock fortsätta med verksamheten till dess att ansökan prövats slutligt.

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Härigenom föreskrivs att 1 kap.2 och 3 §§ och 3 kap. 25 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt promemorian En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §1

Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2. livförsäkringsrörelse, dock inte

a) sådan som drivs av försäkringsföreningar som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d § försäkringsrörelselagen (2010:2043), eller

b) tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

3. värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

4. verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

4. verksamhet enligt lagen (1996:1006) om viss finansiell verksamhet,

5. försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den lagen,

6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

6. verksamhet enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8. verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

8. verksamhet som betalningsinstitut enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

9. verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock inte om verksamheten uteslutande avser kontoinformationstjänster,

9. verksamhet som registrerad betaltjänstleverantör enligt lagen om betaltjänster,

1 Senaste lydelse 2021:903.

10. verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11. verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12. verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostads-krediter,

13. verksamhet som

a) leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige,

b) leverantör av kryptotillgångstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937,

14. verksamhet som fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarföretag med särskild registrering för hyresförmedling eller fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2021:516),

15. spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138),

16. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

17. verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000), 18. verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

19. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 18,

20. yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare),

21. verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

22. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än den som avses i 21, till den del verk-samheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

23. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 18–22, eller

24. yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mot-taget belopp uppgår till mot-svarande 10 000 euro eller mer.

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

I fråga om verksamheter som avses i 2 § första stycket 1–8 och 10–12 gäller lagen även filialer i Sverige till utländska juridiska personer med huvudkontor i utlandet.

I fråga om verksamheter som avses i 2 § första stycket 1–12 gäller lagen även filialer i Sverige till utländska juridiska personer med huvudkontor i utlandet.

3 kap.

25 §2

En verksamhetsutövare som tillhandahåller konto som kunden innehar i syfte att förvalta medel som tillhör kundens verkliga huvudman behöver inte vidta de åtgärder för kundkännedom som avses i 8 § i fråga om den verkliga huvudmannen, om kunden

1. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist inom EES,

1. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–3 och 5– 15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist inom EES,

2. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist utanför EES, och

2. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges 1 kap. 2 § första stycket 1–3 och 5– 15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist utanför EES, och

a) tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och

b) står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs, eller

3. till följd av föreskrift i lag eller annan författning är skyldig att hålla medel som förvaltas för någon annans räkning avskilda från egna tillgångar och medel.

Första stycket får tillämpas endast om den risk som kan förknippas med kunden enligt 2 kap. 3 § bedöms som låg och om verksamhetsutövaren utan dröjsmål på begäran kan få del av uppgift om identiteten hos den för vars räkning kunden förvaltar medlen och den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden kommit in från Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansbolagens Förening, Finansförbundet, Finansinspektionen, Fondbolagens förening, Förvaltningsrätten i Stockholm, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Polismyndigheten, Revisorsinspektionen, Riksgäldskontoret, Sida, Sparbankernas Riksförbund, Spelinspektionen, Skatteverket, Sveriges advokatsamfund, Sveriges riksbank, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Företagarna, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Näringslivets Regelnämnd, Svensk Försäkring, Svensk Värdepappersmarknad, Svenska Bankföreningen, Svenska Försäkringsförmedlares Förening, Svenska institutet mot penningtvätt, Svenskt Näringsliv, Sveriges konsumenter, Swedish Blockchain Association och Swedish FinTech Association.

Lagrådsremissens lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om valutaväxling

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens innehåll

1 § Denna lag gäller valutaväxling. Med valutaväxling avses yrkesmässig handel med sedlar, mynt och resecheckar i utländsk valuta.

Vem som får bedriva valutaväxling

2 § Bara betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och kreditinstitut samt filialer till motsvarande utländska företag får bedriva valutaväxling.

Konsumentskydd

3 § Den som bedriver valutaväxling ska

1. tydligt informera om tillämpade växelkurser och avgifter, och

2. tillhandahålla en avräkningsnota som anger institutets eller filialens namn, köp- respektive säljkurs och avgifter.

4 § Den information som ska lämnas enligt 3 § ska anses vara väsentlig vid tillämpningen av 10 § tredje stycket marknadsföringslagen (2008:486).

Bestämmelserna i 29–36 §§marknadsföringslagen om marknadsstörningsavgift ska inte tillämpas vid utebliven information.

Tillsyn och ingripande

5 § Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och kreditinstitut samt filialer till motsvarande utländska företag finns i de lagar som reglerar dessa företag.

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

6 § Bestämmelser om att betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och kreditinstitut ska medverka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet1

dels att 5 och 6 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 5 § ska utgå,

dels att rubriken till lagen samt 1, 2, 3 och 11 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

Lag om viss finansiell verksamhet

Lydelse enligt lagrådsremissen En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar

Föreslagen lydelse

1 §2

I denna lag avses med

1. valutaväxling: yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta,

2. annan finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i förvaltning av eller handel med virtuell valuta eller i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

1. finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i förvaltning av eller handel med virtuell valuta eller i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

3. finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, och

2. finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som bedriver finansiell verksamhet, och

4. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse.

3. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse.

1 Lagen omtryckt 2004:319. Senaste lydelse av lagens rubrik 2017:639 5 § 2023:824 6 § 2023:824. 2 Senaste lydelse 2024:000.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §3

En fysisk eller juridisk person som avser att bedriva valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska ansöka om registrering av sin verksamhet hos Finansinspektionen. Ansökan behöver inte göras av

En fysisk eller juridisk person som avser att bedriva finansiell verksamhet ska ansöka om registrering av sin verksamhet hos Finansinspektionen. Ansökan behöver inte göras av

1. företag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 6, 8, 9 och 11–13 lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

2. fysiska eller juridiska personer som bedriver försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution.

Finansinspektionen ska registrera den som har kommit in med en ansökan, om

1. det finns skäl att anta att verksamheten kommer att bedrivas på ett sätt som är förenligt med lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, och

2. kravet på ägare och ledning i 3 § första stycket är uppfyllt.

2. kravet på ägare och ledning i 3 § är uppfyllt.

Den som har blivit registrerad ska tas bort ur registret när ett beslut om föreläggande enligt 11, 12 eller 13 § att upphöra med verksamheten har fått laga kraft. Ett finansiellt institut ska också tas bort ur registret om det anmäler att det inte längre bedriver verksamhet som omfattas av lagen eller om det på något annat sätt framgår att registreringsplikt inte längre gäller.

3 §4

Den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet eller har ett kvalificerat innehav i eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut ska vara lämplig för uppgiften. Vid lämplighetsbedömningen ska det särskilt beaktas om personen i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Den som bedriver finansiell verksamhet eller har ett kvalificerat innehav i eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut ska vara lämplig för uppgiften. Vid lämplighetsbedömningen ska det särskilt beaktas om personen i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

11 §5

Om en anmälan enligt 2 b § avser ett förhållande som har betydelse för bedömningen av kravet i 3 §

Om en anmälan enligt 2 b § avser ett förhållande som har betydelse för bedömningen av kravet i 3 §,

3 Senaste lydelse 2023:824. 4 Senaste lydelse 2023:824. 5 Senaste lydelse 2023:824.

första stycket, ska Finansinspektionen pröva om kravet fortfarande är uppfyllt. En sådan prövning får även göras när det i övrigt finns behov av det.

ska Finansinspektionen pröva om kravet fortfarande är uppfyllt. En sådan prövning får även göras när det i övrigt finns behov av det.

Om kravet i 3 § första stycket inte är uppfyllt får inspektionen, om verksamheten bedrivs av en fysisk person, förelägga denne att upphöra med verksamheten.

Om kravet i 3 § inte är uppfyllt får inspektionen, om verksamheten bedrivs av en fysisk person, förelägga denne att upphöra med verksamheten.

Om verksamheten bedrivs av en juridisk person får inspektionen förelägga denne att göra rättelse. Om föreläggandet inte följs, får inspektionen förelägga den juridiska personen att upphöra med verksamheten.

Om någon som har ett kvalificerat innehav inte uppfyller kravet i 3 § första stycket, får inspektionen förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den i dess ledning diskvalificerade personen.

Om någon som har ett kvalificerat innehav inte uppfyller kravet i 3 §, får inspektionen förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den i dess ledning diskvalificerade personen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Finansiella institut som efter ikraftträdandet omfattas av tillståndsplikt får fortsätta sin verksamhet till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026, får det finansiella institutet dock fortsätta med verksamheten till dess att ansökan har prövats slutligt.

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 30 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 kap.

6 §1

Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, om övervakningen eller kontrollen sker enligt

1. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2. lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

2. lagen (1996:1006) om viss finansiell verksamhet,

3. lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden,

4. lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning,

5. lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, eller

6. lagen (2019:277) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning.

Om en uppgift som avses i första stycket rör den som övervakningen avser, gäller sekretessen endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretessen inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1 Senaste lydelse 2020:1036.

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:751) om betaltjänster

dels att 1 kap. 6 §, 2 kap. 2, 3, 5 och 7 §§, 3 kap. 6, 7, 13, 17, 18, 19, 21, 23–25 och 28–29 §§ och 8 kap. 1, 23 e och 24 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 8 kap. 24 a, 24 b och 25 a §§, och närmast före 8 kap. 25 a § ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

6 §1

Denna lag gäller inte tjänster som

1. består av yrkesmässig, fysisk transport och därmed sammanhängande hantering av kontanter, med undantag för uppräkningsverksamhet,

2. ger möjlighet till uttag av kontanter i samband med inköp av varor eller tjänster,

2. ger möjlighet till uttag av kontanter i samband med inköp av varor eller tjänster, eller

3. består av valutaväxling genom utbyte av kontanter, eller

4. tillhandahålls av en leverantör av tekniska tjänster som stöder betaltjänstleverantörens verksamhet med betaltjänster, utan att leverantören av tekniska tjänster vid något tillfälle kommer i besittning av medel, såvida inte det rör sig om en betalningsinitieringstjänst eller kontoinformationstjänst.

3. tillhandahålls av en leverantör av tekniska tjänster som stöder betaltjänstleverantörens verksamhet med betaltjänster, utan att leverantören av tekniska tjänster vid något tillfälle kommer i besittning av medel, såvida inte det rör sig om en betalningsinitieringstjänst eller kontoinformationstjänst.

2 kap.

2 §2

Tillstånd enligt denna lag behövs inte för

1. kreditinstitut,

2. institut för elektroniska pengar och de företag som har undantagits från tillståndsplikt enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

2. institut för elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

3. statliga och kommunala myndigheter, när de inte ägnar sig åt myndighetsutövning,

4. utländska fysiska och juridiska personer samt myndigheter inom EES, motsvarande dem i 1–3 med undantag av sådana fysiska eller juridiska personer som har undantagits från tillståndsplikt enligt nationella bestämmelser som genomför betaltjänstdirektivet,

1 Senaste lydelse 2018:175. 2 Senaste lydelse 2018:175.

5. Europeiska centralbanken och nationella centralbanker i andra EESländer, när de inte agerar i egenskap av monetär eller offentlig myndighet,

6. postgiroinstitut inom EES som enligt nationell lagstiftning har rätt att tillhandahålla betaltjänster,

7. filialer till utländska kreditinstitut från länder utanför EES, och

8. filialer till institut för elektroniska pengar från länder utanför EES.

3 §3

En fysisk eller juridisk person får ansöka hos Finansinspektionen om att undantas från tillståndsplikt enligt 1 §. Inspektionen ska besluta om ett sådant undantag om

En fysisk eller juridisk person som avser att bara tillhandahålla kontoinformationstjänster får ansöka hos Finansinspektionen om att undantas från tillståndsplikt enligt 1 §. Inspektionen ska besluta om ett sådant undantag om

1. genomsnittet av de totala betalningstransaktionerna under de senaste 12 månaderna inte överstiger ett belopp motsvarande 3 miljoner euro per månad,

2. den som ska ingå i ett bolags eller en förenings styrelse, vara verkställande direktör eller ansvarig för betaltjänstverksamheten inte har dömts för brott som rör finansiering av terrorism eller penningtvätt eller annan ekonomisk brottslighet,

1. den som ska ingå i ett bolags eller en förenings styrelse, vara verkställande direktör eller ansvarig för betaltjänstverksamheten inte har dömts för brott som rör finansiering av terrorism eller penningtvätt eller annan ekonomisk brottslighet,

3. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt tillämpliga delar av denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten,

2. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt tillämpliga delar av denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten,

4. det för juridiska personer finns skäl att anta att den som har ett kvalificerat innehav i företaget är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, och

5. den som ska ingå i ett företags styrelse, vara verkställande direktör, ansvarig för betaltjänstverksamheten eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget eller ansvara för betaltjänstverksamheten och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift.

3. den som ska ingå i ett företags styrelse, vara verkställande direktör, ansvarig för betaltjänstverksamheten eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget eller ansvara för betaltjänstverksamheten och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift, och

3 Senaste lydelse 2018:175. Ändringen innebär bl.a. att andra och tredje styckena tas bort.

4. personen har en ansvarsförsäkring som täcker det geografiska området där verksamheten drivs eller har en annan jämförbar garanti som täcker den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av verksamheten.

Vid bedömningen av om villkoret enligt första stycket 1 är uppfyllt, ska hänsyn även tas till de förväntade väntade totala betalningstransaktionerna i företagets affärsplan.

Första stycket gäller inte den som tillhandahåller betalningsinitieringstjänster.

Den som endast tillhandahåller kontoinformationstjänster ska undantas från tillståndsplikt om villkoren i första stycket 2, 3 och 5 är uppfyllda och den fysiska eller juridiska personen har en ansvarsförsäkring som täcker det geografiska område inom vilket verksamheten drivs eller annan jämförbar garanti som täcker den skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av verksamheten.

5 §

En registrerad betaltjänstleverantör som inte längre uppfyller villkoren i 3 § första stycket 1 eller 2 ska ansöka om tillstånd enligt 1 §. Ansökan ska göras inom 30 dagar från den dag då villkoren inte längre uppfylldes.

En registrerad betaltjänstleverantör som inte längre uppfyller villkoret i 3 § 1 ska ansöka om tillstånd enligt 1 §. Ansökan ska göras inom 30 dagar från den dag då villkoret inte längre uppfylldes.

En registrerad betaltjänstleverantör ska avföras ur registret om leverantören anmäler att den inte längre tillhandahåller betaltjänster eller om det på annat sätt framgår att leverantörens verksamhet med betaltjänster har upphört.

7 §4

Vid bedömningen enligt 3 § första stycket 4 och 6 § 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas.

Vid bedömningen enligt 6 § 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

4 Senaste lydelse 2022:682.

Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1. innehavaren kommer att motverka att betaltjänstverksamheten drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

2. innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd enligt 1 § ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.

3 kap.

6 §5

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får i sin verksamhet med betaltjänster inte

1. ta emot insättningar eller andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten, eller

2. erbjuda andra konton än betalkonton som uteslutande används för betalningstransaktioner.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får i sin verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 4 eller 5 om

Ett betalningsinstitut får i sin verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 4 eller 5 om

1. krediten endast utnyttjas i samband med genomförande av en betalningstransaktion,

2. krediten inte beviljas ur medel som innehas för att genomföra en betalningstransaktion, och

3. kredit via betalningsinstrument som lämnats inom ramen för gränsöverskridande verksamhet inom EES återbetalas inom 12 månader.

Betalningsinstitut får endast bevilja kredit enligt andra stycket om institutets kapitalbas är tillfredsställande med hänsyn till det totala kreditbeloppet.

5 Senaste lydelse 2018:175.

Lydelse enligt promemorian Nya förutsättningar för Riksbankens finansiering

Föreslagen lydelse

7 §6

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska vidta särskilda åtgärder för att skydda en betaltjänstanvändares medel som mottagits för genomförande av betalningstransaktioner. Sådana medel ska

Ett betalningsinstitut ska vidta särskilda åtgärder för att skydda en betaltjänstanvändares medel som mottagits för genomförande av betalningstransaktioner. Sådana medel ska

1. hållas avskilda från betalningsinstitutets eller den registrerade betaltjänstleverantörens egna tillgångar och medel som innehas för annans räkning än betaltjänstanvändares, eller

1. hållas avskilda från betalningsinstitutets egna tillgångar och medel som innehas för annans räkning än betaltjänstanvändares, eller

2. omfattas av en försäkring eller garanti

a) som tillhandahålls av ett försäkringsföretag eller ett kreditinstitut som inte ingår i samma koncern som betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören, och

a) som tillhandahålls av ett försäkringsföretag eller ett kreditinstitut som inte ingår i samma koncern som betalningsinstitutet, och

b) som ger samma skydd för betaltjänstanvändaren som om medlen hålls åtskilda enligt 1.

Medel för genomförande av transaktioner enligt första stycket 1, som fortfarande innehas av betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören vid slutet av bankdagen efter den dag då medlen mottogs, ska deponeras på ett särskilt konto hos ett kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstitut eller investeras i likvida tillgångar med låg risk.

Medel för genomförande av transaktioner enligt första stycket 1, som fortfarande innehas av betalningsinstitutet vid slutet av bankdagen efter den dag då medlen mottogs, ska deponeras på ett särskilt konto hos ett kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstitut eller investeras i likvida tillgångar med låg risk.

Första och andra styckena gäller även i de fall då ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör tar emot medel där en andel ska användas för framtida betalningstransaktioner och återstoden för andra tjänster än betaltjänster. Om det inte går att fastställa hur stor andel av användares medel som kommer att användas till betalningstransaktionerna, får

Första och andra styckena gäller även i de fall då ett betalningsinstitut tar emot medel där en andel ska användas för framtida betalningstransaktioner och återstoden för andra tjänster än betaltjänster. Om det inte går att fastställa hur stor andel av användares medel som kommer att användas till betalningstransaktionerna, får ett betalningsinstitut, om det är

6 Senaste lydelse 2025:000.

ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör, om det är möjligt att på grundval av historiska uppgifter och efter tillstånd av Finansinspektionen, göra en uppskattning av denna andel.

möjligt att på grundval av historiska uppgifter och efter tillstånd av Finansinspektionen, göra en uppskattning av denna andel.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §7

Bestämmelser om skyldighet för fysiska eller juridiska personer som tillhandahåller betaltjänster att medverka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Av den lagen framgår att bestämmelserna inte gäller för registrerade betaltjänstleverantörer som endast tillhandahåller kontoinformationstjänster.

Bestämmelser om skyldighet för fysiska eller juridiska personer som tillhandahåller betaltjänster att medverka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

17 §8

Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Om ett betalningsinstitut vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska betalningsinstitutet anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Anmälan ska innehålla

1. ombudets namn, adress och personnummer eller motsvarande samt ombudets unika identifikationskod eller identifikationsnummer om sådana uppgifter finns,

2. om ombudet är en juridisk person, dessutom namn, personnummer eller motsvarande samt adress för var och en som ingår i ombudets styrelse eller är dess verkställande direktör,

3. uppgifter som visar att de personer som avses i 2 är lämpliga för en sådan uppgift eller, om ombudet är en fysisk person, att han eller hon är lämplig att tillhandahålla betaltjänster,

7 Senaste lydelse 2018:175. 8 Senaste lydelse 2018:175.

4. ombudets interna regler för hur ombudet ska leva upp till de krav som anges i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

5. uppgifter om vilka betaltjänster ombudet har i uppdrag att tillhandahålla.

Om anmälan uppfyller kraven i andra stycket ska Finansinspektionen registrera ombudet i det register som inspektionen för enligt 8 kap. 5 §. Beslut i fråga om registrering ska fattas inom två månader från det att anmälan togs emot.

Ombudet får inte tillhandahålla betaltjänster innan registrering enligt tredje stycket har gjorts.

18 §9

Om ett betalningsinstitut vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud i ett annat land inom EES, ska betalningsinstitutet underrätta

Finansinspektionen om detta. Detsamma gäller om en registrerad betaltjänstleverantör vill tillhandahålla kontoinformationstjänster genom ombud.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud i ett annat land inom

EES, ska underrätta Finansinspektionen om detta.

Underrättelsen ska innehålla

1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,

2. uppgift om i vilket land verksamheten ska drivas, och

3. de uppgifter som anges i 17 § andra stycket. Betaltjänstleverantören ska underrätta Finansinspektionen om vilken dag tillhandahållandet av betaltjänster genom ombudet påbörjas i det andra landet.

19 §10

Ett betalningsinstitut som avser att tillhandahålla betaltjänster genom en filial i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Detsamma gäller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla kontoinformationstjänster genom filial.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla betaltjänster genom en filial i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.

Underrättelsen ska innehålla

1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,

2. uppgift om i vilket land filialen ska inrättas,

3. uppgifter om vilka betaltjänster filialen avser att tillhandahålla, och

4. en beskrivning av filialens organisatoriska struktur och vilka som är ansvariga för ledningen av filialen.

9 Senaste lydelse 2018:175. 10 Senaste lydelse 2018:175.

Betaltjänstleverantören ska underrätta Finansinspektionen om vilken dag tillhandahållandet av betaltjänster genom filialen påbörjas i det andra landet.

21 §11

Ett betalningsinstitut som avser att från Sverige tillhandahålla betaltjänster i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Detsamma gäller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla kontoinformationstjänster.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att från Sverige tillhandahålla betaltjänster i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.

Underrättelsen ska innehålla

1. uppgifter om betaltjänstleverantörens namn och adress,

2. uppgift om i vilket land leverantören ska driva sin verksamhet, och

3. uppgifter om vilka betaltjänster leverantören avser att tillhandahålla.

23 §12

Ett betalningsinstitut får efter tillstånd av Finansinspektionen inrätta en filial i ett land utanför EES. Ansökan om tillstånd ska innehålla

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får efter tillstånd av Finansinspektionen inrätta en filial i ett land utanför EES. Ansökan om tillstånd ska innehålla

1. en plan för den avsedda verksamheten med uppgifter om filialens organisation och de tjänster som den avser att tillhandahålla, och

2. uppgifter om i vilket land filialen ska inrättas, om filialens adress och ansvariga ledning.

Första stycket gäller även en registrerad betaltjänstleverantör som avser att endast tillhandahålla kontoinformationstjänster.

24 §13

Betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska säkerställa att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster.

Betalningsinstitut ska säkerställa att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster.

Ett betalningsinstitut som driver betaltjänstverksamhet genom en filial enligt detta kapitel ska säkerställa att filialen informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande.

11 Senaste lydelse 2018:175. 12 Senaste lydelse 2018:175. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort. 13 Senaste lydelse 2018:175.

25 §14

Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör avser att ändra den verksamhet som avses i 17, 18, 19, 21 eller 23 § ska institutet eller leverantören underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör avser att ändra den verksamhet som avses i 18, 19, 21 eller 23 § ska institutet eller leverantören underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs. Detsamma gäller om ett betalningsinstitut avser att ändra den verksamhet som avses i 17 §.

Om ändringen rör ett betalningsinstituts verksamhet i ett annat land, ska Finansinspektionen inom en månad från det att underrättelsen togs emot underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

28 §15

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med betaltjänster. Betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med betaltjänster. Betalningsinstitutet ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för betaltjänstverksamheten får bara ges om betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ansvarar för att

1. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och

2. uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på betalningsinstitutets eller den registrerade betaltjänstleverantörens internkontroll och Finansinspektionens möjligheter att övervaka att betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören följer de regler som gäller för verksamheten.

28 a §16

Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 28 §, ska institutet eller leverantören anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ett betalningsinstitut avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 28 §, ska institutet anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

14 Senaste lydelse 2018:175. 15 Senaste lydelse 2018:175. 16 Senaste lydelse 2018:175.

Om ändringen rör ett betalningsinstituts verksamhet i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen inom en månad från det att anmälan togs emot underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

29 §17

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. beräkningen av kapitalkrav enligt 2 § första stycket,

2. hur betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska hantera medel enligt 6 §,

2. hur betalningsinstitut ska hantera medel enligt 6 §,

3. hur betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska hantera de medel för genomförandet av betalningstransaktioner som avses i 7 § andra stycket och hur stor andel av medlen hos betalningsinstitut eller registrerade betaltjänstleverantörer som omfattas av skyddskraven enligt 7 § tredje stycket,

3. hur betalningsinstitut ska hantera de medel för genomförandet av betalningstransaktioner som avses i 7 § andra stycket och hur stor andel av medlen hos betalningsinstitut som omfattas av skyddskraven enligt 7 § tredje stycket,

4. vilka uppgifter som ska anses relevanta enligt 8 §,

5. hur uppgifter enligt 14 § ska lämnas, och

6. vad ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska iaktta och vilka krav betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ska uppfylla vid uppdragsavtal enligt 28 §.

8 kap.

1 §18

Finansinspektionen har tillsyn över att denna lag, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1230 följs.

För betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer omfattar tillsynen även att deras betaltjänstverksamhet drivs enligt andra författningar som reglerar deras verksamhet, bolagsordning, stadgar samt interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar deras verksamhet. I fråga om tillsynen över övriga betaltjänstleverantörer enligt 1 kap. 3 § gäller bestämmelserna i de lagar som reglerar deras verksamhet, om inte annat följer av denna lag.

För betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer omfattar tillsynen även att deras verksamhet drivs enligt andra författningar som reglerar deras verksamhet, bolagsordning, stadgar samt interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar deras verksamhet. I fråga om tillsynen över övriga betaltjänstleverantörer enligt 1 kap. 3 § gäller bestämmelserna i de lagar som reglerar deras verksamhet, om inte annat följer av denna lag.

17 Senaste lydelse 2018:1794. 18 Senaste lydelse 2024:392.

Finansinspektionen ska samråda med Konkurrensverket innan en tillsynsåtgärd eller ett ingripande vidtas mot

1. någon som har ansvar för betalningssystem för överträdelse av 7 kap. 1 och 2 §§,

2. en deltagare i ett betalningssystem för överträdelse av 7 kap. 4 §, eller

3. ett kreditinstitut för överträdelse av 7 kap. 5 §.

23 e §19

Om en behörig myndighet i ett annat land har underrättat Finansinspektionen om att en registrerad betaltjänstleverantör som tillhandahåller kontoinformationstjänster överträtt föreskrifter i det landet, ska inspektionen vidta de åtgärder som anges i 23 § mot betaltjänstleverantören, om det föreligger någon omständighet som anges där. Finansinspektionen ska så snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet och de behöriga myndigheterna i övriga berörda länder inom EES om vilka åtgärder som vidtas.

Om en behörig myndighet i ett annat land har underrättat Finansinspektionen om att en registrerad betaltjänstleverantör överträtt föreskrifter i det landet, ska inspektionen vidta de åtgärder som anges i 23 § mot betaltjänstleverantören, om det föreligger någon omständighet som anges där. Finansinspektionen ska så snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet och de behöriga myndigheterna i övriga berörda länder inom EES om vilka åtgärder som vidtas.

24 §

Om någon driver sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten.

Om någon driver sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten. Finansinspektionen får även besluta att en sådan person ska betala en sanktionsavgift.

Om det är osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet, får inspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet.

Ett föreläggande enligt första eller andra stycket som avser ett utländskt företag får riktas mot såväl företaget som den som i Sverige är verksam för företagets räkning.

24 a §

Vid beslut om sanktionsavgift enligt 24 § första stycket gäller 15 § i fråga om juridiska personer och 15 b och 16 a §§ och 23 a § andra stycket i fråga om fysiska personer.

19 Senaste lydelse 2018:175.

I fråga om verkställighet av beslut om sanktionsavgift gäller 18–20 §§.

24 b §

Vid bestämmande av sanktionsavgiftens storlek ska Finansinspektionen ta hänsyn till de omständigheter som anges i 9 § första stycket, 9 a och 16 §§.

Sanktionsavgift och vite

25 a §

En sanktionsavgift får inte beslutas om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Registrerade betaltjänstleverantörer som efter ikraftträdandet omfattas av tillståndsplikt får fortsätta sin verksamhet till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026 får den registrerade betaltjänstleverantören dock fortsätta med verksamheten till dess att ansökan har prövats slutligt.

3. Bestämmelserna i 8 kap. 24 § i dess nya lydelse tillämpas första gången vid ingripanden mot överträdelser som sker efter ikraftträdandet.

Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2011:755) om elektroniska pengar1

dels att 2 kap. 3–5 §§ och 5 kap. 23–23 d §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 5 kap. 23 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1, 7 och 8 §§, 3 kap. 5–8, 9 a, 11, 12, 14, 15, 17, 18, 25, 29 och 29 a §§ och 5 kap. 1, 2, 3, 5, 17 och 27 §§ och rubriken närmast före 5 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 3 kap. ska lyda ”Verksamheten i institut för elektroniska pengar”,

dels att rubriken närmast före 5 kap. 24 § ska lyda ”Ingripande mot den som saknar tillstånd”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

I denna lag finns bestämmelser om utgivning av elektroniska pengar samt om institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare.

I denna lag finns bestämmelser om utgivning av elektroniska pengar och om institut för elektroniska pengar.

Lagen gäller inte elektroniskt förvarat penningvärde som

1. lagras på instrument som kan användas endast inom ett begränsat nätverk av leverantörer, hos en leverantör i dennes affärsställe eller i fråga om ett begränsat varu- eller tjänsteutbud, eller

2. används för betalningstransaktioner som genomförs med hjälp av utrustning för telekommunikation, digital teknik eller informationsteknik, när de köpta varorna eller tjänsterna levereras till och är avsedda att användas med hjälp av sådan utrustning, förutsatt att operatören för utrustningen inte agerar enbart som en mellanhand mellan betaltjänstanvändaren och leverantören av varorna eller tjänsterna.

2 §

I denna lag betyder

1. betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument eller en personlig rutin som används för att initiera en betalningsorder,

2. elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde som

a) representerar en fordran på utgivaren,

b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, och

1 Senaste lydelse av 5 kap. 23 a § 2017:665 5 kap. 23 b § 2017:665 5 kap. 23 c § 2017:665 5 kap. 23 d § 2017:665

rubriken närmast före 5 kap. 23 § 2017:655.

c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt institut för elektroniska pengars etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

5. grupp: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

6. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag,

7. institut för elektroniska pengar: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar enligt denna lag,

8. konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

9. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 14 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

10. startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 17 lagen om bank- och finansieringsrörelse,

10. startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 17 lagen om bank- och finansieringsrörelse, och

11. utgivare av elektroniska pengar: institut för elektroniska pengar, registrerade utgivare, den som ger ut elektroniska pengar och är undantagen från tillståndsplikt enligt 2 kap. 2 § och företag som enligt 3 kap. 28 § fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar.

11. utgivare av elektroniska pengar: institut för elektroniska pengar, den som ger ut elektroniska pengar och är undantagen från tillståndsplikt enligt 2 kap. 2 § och företag som enligt 3 kap. 28 § fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar.

2 kap.

1 §

Elektroniska pengar får ges ut endast efter tillstånd av Finansinspektionen, om inte annat följer av 2 eller 3 §.

Elektroniska pengar får ges ut endast efter tillstånd av Finansinspektionen, om inte annat följer av 2 §.

Tillstånd får ges till ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening.

7 §2

Vid bedömningen enligt 3 § 3 och 6 § första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

Vid bedömningen enligt 6 § första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1. innehavaren kommer att motverka att verksamheten med utgivning av elektroniska pengar drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

2. innehavet har samband med eller kan öka risken för

2 Senaste lydelse 2022:684.

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd enligt 1 § ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.

8 §

Finansinspektionen ska meddela beslut i fråga om tillstånd att ge ut elektroniska pengar eller om undantag från tillståndsplikt inom tre månader från den dag då en fullständig ansökan inkom och ansökningsavgiften betalats.

Finansinspektionen ska meddela beslut i fråga om tillstånd att ge ut elektroniska pengar inom tre månader från den dag då en fullständig ansökan inkom och ansökningsavgiften betalats.

Om beslut inte meddelas i rätt tid, ska tillstånd anses ha meddelats eller undantag anses ha beviljats av Finansinspektionen.

Om beslut inte meddelas i rätt tid, ska tillstånd anses ha meddelats av Finansinspektionen.

3 kap.

5 §3

Ett institut för elektroniska pengar och en registrerad utgivare får även tillhandahålla betaltjänster och närliggande tjänster samt driva annan verksamhet.

Ett institut för elektroniska pengar får även tillhandahålla betaltjänster och närliggande tjänster samt driva annan verksamhet.

En registrerad utgivare får dock tillhandahålla betaltjänster som inte är knutna till utgivning av elektroniska pengar bara om genomsnittet av de totala betalningstransaktionerna under de senaste 12 månaderna inte överstiger ett belopp motsvarande 3 miljoner euro per månad.

Finansinspektionen får förbjuda ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare att driva annan verksamhet. Ett sådant beslut får meddelas om verksamheten försämrar eller kan komma att försämra den finansiella sundheten i institutet eller utgivaren eller Finansinspektionens möjligheter att utöva tillsyn över institutet eller utgivaren.

Finansinspektionen får förbjuda ett institut för elektroniska pengar att driva annan verksamhet. Ett sådant beslut får meddelas om verksamheten försämrar eller kan komma att försämra den finansiella sundheten i institutet eller Finansinspektionens möjligheter att utöva tillsyn över institutet.

3 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

6 §4

Ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare får i sin verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster inte

Ett institut för elektroniska pengar får i sin verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster inte

1. ta emot insättningar eller andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten, eller

2. erbjuda andra konton än betalkonton som uteslutande används för betalningstransaktioner.

Ett institut för elektroniska pengar och en registrerad utgivare får i sin verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 4 och 5 lagen (2010:751) om betaltjänster om

Ett institut för elektroniska pengar får i sin verksamhet med betaltjänster bevilja kredit för sådana betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 4 och 5 lagen (2010:751) om betaltjänster om

1. krediten endast utnyttjas i samband med genomförande av en betalningstransaktion,

2. krediten inte beviljas ur medel som innehas för att genomföra en betalningstransaktion eller ur medel som tagits emot i utbyte mot elektroniska pengar, och

3. kredit som utnyttjas vid betalning med betalningsinstrument, som lämnats inom ramen för gränsöverskridande verksamhet inom EES, återbetalas inom 12 månader.

Institut för elektroniska pengar får bevilja kredit enligt andra stycket bara om institutets kapitalbas är tillfredsställande med hänsyn till det totala kreditbeloppet.

Lydelse enligt promemorian Nya förutsättningar för Riksbankens finansiering

Föreslagen lydelse

7 §5

Ett institut för elektroniska pengar och en registrerad utgivare ska vidta åtgärder för att skydda de medel som har tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar. Sådana medel ska

Ett institut för elektroniska pengar ska vidta åtgärder för att skydda de medel som har tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar. Sådana medel ska

1. hållas avskilda från institutets eller utgivarens egna tillgångar och medel som innehas för någon annans räkning än innehavaren av de elektroniska pengarna, eller

1. hållas avskilda från institutets egna tillgångar och medel som innehas för någon annans räkning än innehavaren av de elektroniska pengarna, eller

2. omfattas av en försäkring eller garanti som

a) tillhandahålls av ett försäkringsföretag eller ett kreditinstitut

a) tillhandahålls av ett försäkringsföretag eller ett kreditinstitut

4 Senaste lydelse 2018:176. 5 Senaste lydelse 2025:000.

som inte ingår i samma koncern som institutet för elektroniska pengar eller den registrerade utgivaren, och

som inte ingår i samma koncern som institutet för elektroniska pengar, och

b) som ger samma skydd för innehavaren av de elektroniska pengarna som om medlen hållits avskilda enligt 1.

Medel enligt första stycket 1, som fortfarande innehas av institutet för elektroniska pengar eller den registrerade utgivaren vid slutet av bankdagen efter den dag då medlen mottogs, ska avskiljas på ett särskilt konto hos en svensk bank, ett svenskt kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag eller investeras i likvida tillgångar med låg risk.

Medel enligt första stycket 1, som fortfarande innehas av institutet för elektroniska pengar vid slutet av bankdagen efter den dag då medlen mottogs, ska avskiljas på ett särskilt konto hos en svensk bank, ett svenskt kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag eller investeras i likvida tillgångar med låg risk.

Medel som tas emot i form av en betalning via ett betalningsinstrument behöver inte skyddas förrän de har krediterats ett betalkonto hos institutet eller utgivaren eller på annat sätt gjorts tillgängliga för ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare. Medlen ska dock skyddas senast fem bankdagar efter det att de elektroniska pengarna som betalningen avsåg gavs ut.

Medel som tas emot i form av en betalning via ett betalningsinstrument behöver inte skyddas förrän de har krediterats ett betalkonto hos institutet eller på annat sätt gjorts tillgängliga för ett institut för elektroniska pengar. Medlen ska dock skyddas senast fem bankdagar efter det att de elektroniska pengarna som betalningen avsåg gavs ut.

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare som tillhandahåller betaltjänster som inte är knutna till utgivning av elektroniska pengar ska för den verksamheten tillämpa bestämmelserna om skyddskrav i 3 kap. 7 § lagen (2010:751) om betaltjänster.

Institut för elektroniska pengar som tillhandahåller betaltjänster som inte är knutna till utgivning av elektroniska pengar ska för den verksamheten tillämpa bestämmelserna om skyddskrav i 3 kap. 7 § lagen (2010:751) om betaltjänster.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska informera Finansinspektionen i förväg om alla väsentliga förändringar i åtgärder för att skydda medel som tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar.

Institut för elektroniska pengar ska informera Finansinspektionen i förväg om alla väsentliga förändringar i åtgärder för att skydda medel som tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar.

9 a §6

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a § aktiebolagslagen (2005:551) för styrelsen i ett publikt aktiebolag att årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete gäller även för styrelsen i ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare som är ett privat aktiebolag. Detta gäller dock inte i fråga om bolag vars styrelse har endast en ledamot.

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a § aktiebolagslagen (2005:551) för styrelsen i ett publikt aktiebolag att årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete gäller även för styrelsen i ett institut för elektroniska pengar som är ett privat aktiebolag. Detta gäller dock inte i fråga om bolag vars styrelse har endast en ledamot.

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b § aktiebolagslagen för styrelsen i ett publikt aktiebolag att i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan bolagsorganen gäller även för styrelsen i ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare som är ett privat aktiebolag.

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b § aktiebolagslagen för styrelsen i ett publikt aktiebolag att i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan bolagsorganen gäller även för styrelsen i ett institut för elektroniska pengar som är ett privat aktiebolag.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

11 §

Ett institut för elektroniska pengar och en registrerad utgivare ska ha sitt huvudkontor i Sverige.

Ett institut för elektroniska pengar ska ha sitt huvudkontor i Sverige.

12 §

Den som är eller har varit knuten till ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget i verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller betaltjänster har fått veta om enskildas förhållanden till institutet eller utgivaren.

Den som är eller har varit knuten till ett institut för elektroniska pengar som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget i verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller betaltjänster har fått veta om enskildas förhållanden till institutet.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I 6 kap. 9 § lagen (2010:751) om betaltjänster finns särskilda bestämmelser om tystnadsplikt vid behandling av personuppgifter i register

6 Senaste lydelse 2014:551.

som förs av en betaltjänstleverantör eller den som ansvarar för ett betalningssystem enligt 6 kap. 1 § lagen om betaltjänster.

I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser om att det som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.

Lydelse enligt SFS 2024:869 Föreslagen lydelse

14 §7

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare är skyldiga att lämna ut sådana uppgifter som avses i 12 § första stycket, om det

Institut för elektroniska pengar är skyldiga att lämna ut sådana uppgifter som avses i 12 § första stycket, om det

1. under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledaren,

2. under en utredning om självständigt förverkande begärs av åklagaren,

3. i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål begärs av åklagaren på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller

4. i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder begärs av åklagaren.

Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

15 §8

Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 14 § får besluta att institutet för elektroniska pengar eller den registrerade utgivaren samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 14 § eller att det pågår en förundersökning, en utredning om självständigt förverkande, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 14 § får besluta att institutet för elektroniska pengar samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 14 § eller att det pågår en förundersökning, en utredning om självständigt förverkande, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott eller självständigt förverkande inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om

7 Senaste lydelse 2024:869. 8 Senaste lydelse 2024:869.

rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 ska det som anges om styrelseledamöter i första stycket tillämpas på ledamöter i tillsynsorganet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare får inte ge ut elektroniska pengar via ombud.

Institut för elektroniska pengar får inte ge ut elektroniska pengar via ombud.

18 §9

Om ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska institutet eller utgivaren anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Om ett institut för elektroniska pengar vill tillhandahålla betaltjänster genom ombud, ska institutet anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Anmälan ska innehålla

1. ombudets namn och adress samt ombudets unika identifikationskod eller identifikationsnummer om sådana uppgifter finns,

2. om ombudet är en juridisk person, dessutom namn, personnummer eller motsvarande samt adress för var och en som ingår i ombudets styrelse eller är dess verkställande direktör,

3. uppgifter som visar att de personer som avses i 2 är lämpliga för en sådan uppgift eller, om ombudet är en fysisk person, att han eller hon är lämplig att tillhandahålla betaltjänster,

4. ombudets interna regler för hur ombudet ska leva upp till de krav som anges i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

5. uppgifter om vilka betaltjänster ombudet har i uppdrag att tillhandahålla.

Om anmälan uppfyller kraven i andra stycket ska Finansinspektionen registrera ombudet i det register som inspektionen för enligt 5 kap. 5 §. Beslut i fråga om registrering ska fattas inom två månader från det att anmälan togs emot.

Ombudet får inte tillhandahålla betaltjänster innan registrering enligt tredje stycket har gjorts.

9 Senaste lydelse 2018:176.

Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska försäkra sig om att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster.

Institut för elektroniska pengar ska försäkra sig om att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster

25 §10

Om ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare avser att ändra den verksamhet som avses i 18, 19, 20, 22 eller 24 § ska institutet eller utgivaren underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ett institut för elektroniska pengar avser att ändra den verksamhet som avses i 18, 19, 20, 22 eller 24 § ska institutet underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ändringen rör verksamhet som ett institut för elektroniska pengar driver i ett annat land, ska Finansinspektionen inom en månad från det att underrättelsen togs emot underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

29 §11

Ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster. Institutet eller utgivaren ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.

Ett institut för elektroniska pengar får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster. Institutet ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller

Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster får bara ges om institutet eller utgivaren ansvarar för att

Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster får bara ges om institutet ansvarar för att

1. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och

2. uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på institutets eller utgivarens internkontroll och

2. uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på institutets internkontroll och Finansinspek-

10 Senaste lydelse 2018:176. 11 Senaste lydelse 2018:176.

Finansinspektionens möjligheter att övervaka att institutet eller utgivaren följer de regler som gäller för verksamheten.

tionens möjligheter att övervaka att institutet följer de regler som gäller för verksamheten.

29 a §12

Om ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 29 §, ska institutet eller utgivaren anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Om ett institut för elektroniska pengar avser att ändra den uppdragsverksamhet som avses i 29 §, ska institutet anmäla detta till Finansinspektionen innan ändringen genomförs

Om ändringen rör ett instituts verksamhet i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen inom en månad från det att anmälan togs emot underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om ändringen.

5 kap.

1 §

Finansinspektionen utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.

För institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare omfattar tillsynen även att deras verksamhet med utgivning av elektroniska pengar drivs i enlighet med andra författningar som reglerar dess verksamhet, bolagsordning, stadgar samt interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar dess verksamhet. I fråga om tillsynen över övriga utgivare av elektroniska pengar som avses i 2 kap. 2 § ska i stället bestämmelserna om tillsyn i de lagar som reglerar deras verksamhet tillämpas, om inte annat följer av denna lag.

För institut för elektroniska pengar omfattar tillsynen även att deras verksamhet drivs i enlighet med andra författningar som reglerar dess verksamhet, bolagsordning, stadgar samt interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar dess verksamhet. I fråga om tillsynen över övriga utgivare av elektroniska pengar som avses i 2 kap. 2 § ska i stället bestämmelserna om tillsyn i de lagar som reglerar deras verksamhet tillämpas, om inte annat följer av denna lag.

Om ett företag som fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar från en filial i Sverige enligt 3 kap. 28 § inte följer bestämmelserna i denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar, reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet, får Finansinspektionen återkalla tillståndet eller, om det är tillräckligt, meddela varning. Detsamma gäller om företaget på annat sätt visat sig olämpligt att ge ut elektroniska pengar.

Om ett filialtillstånd återkallas med stöd av andra stycket ska 12 § tillämpas. Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i

12 Senaste lydelse 2018:176.

det land där företaget har sitt säte om åtgärder som har vidtagits med stöd av denna paragraf.

2 §13

Ett institut för elektroniska pengar, en registrerad utgivare och utländska företag som ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial i Sverige, eller tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud enligt 3 kap. 26 §, ska lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär.

Ett institut för elektroniska pengar och utländska företag som ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial i Sverige, eller tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud enligt 3 kap. 26 §, ska lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär.

3 §14

Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos

1. ett institut för elektroniska pengar,

1. ett institut för elektroniska pengar, och

2. en registrerad utgivare, och

3. utländska företag som ger ut elektroniska pengar i Sverige enligt 3 kap. 26 och 28 §§.

2. utländska företag som ger ut elektroniska pengar i Sverige enligt 3 kap. 26 och 28 §§.

Om det behövs för tillsynen av ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare, får Finansinspektionen genomföra en undersökning hos

Om det behövs för tillsynen av ett institut för elektroniska pengar, får Finansinspektionen genomföra en undersökning hos

1. en filial till institutet,

2. ett ombud till institutet eller utgivaren, och

2. ett ombud till institutet, och

3. ett företag som har fått i uppdrag att utföra visst arbete eller vissa funktioner åt institutet eller utgivaren.

3. ett företag som har fått i uppdrag att utföra visst arbete eller vissa funktioner åt institutet.

En undersökning hos en registrerad utgivare får endast omfatta den verksamhet som avser utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster.

13 Senaste lydelse 2018:176. 14 Senaste lydelse 2018:176. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

Register över institut för elektroniska pengar och

registrerade utgivare

Register över institut för elektroniska pengar

5 §15

Finansinspektionen ska föra ett register över institut för elektroniska pengar, registrerade utgivare, deras ombud och filialer. Registret ska innehålla uppgifter om tillstånd som har återkallats och uppgifter om de registrerade utgivare som inte längre uppfyller villkoren för registrering enligt 2 kap. 3 §. Registret ska hållas tillgängligt hos Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska föra ett register över institut för elektroniska pengar, deras ombud och filialer. Registret ska innehålla uppgifter om tillstånd som har återkallats. Registret ska hållas tillgängligt hos Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska så snart det kan ske underrätta Europeiska bankmyndigheten om den information som förs in i registret enligt första stycket och om skälen till att ett tillstånd återkallats eller till att en registrerad utgivare inte längre uppfyller villkoren för registrering enligt 2 kap. 3 §.

Finansinspektionen ska så snart det kan ske underrätta Europeiska bankmyndigheten om den information som förs in i registret enligt första stycket och om skälen till att ett tillstånd återkallats.

17 §

Om ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare inte i tid lämnar de upplysningar som avses i 2 §, får Finansinspektionen besluta att institutet eller utgivaren ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Om ett institut för elektroniska pengar inte i tid lämnar de upplysningar som avses i 2 §, får Finansinspektionen besluta att institutet ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

27 §16

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. beräkningen av genomsnittligt utestående skulder enligt 2 kap. 3 § 5,

2. vad som utgör tillräckliga styr- och kontrollformer vid prövning av en ansökan enligt 2 kap. 6 § första stycket 2 a,

1. vad som utgör tillräckliga styr- och kontrollformer vid prövning av en ansökan enligt 2 kap. 6 § första stycket 2 a,

3. beräkningen av kapitalkrav enligt 3 kap. 2 § första stycket,

2. beräkningen av kapitalkrav enligt 3 kap. 2 § första stycket,

15 Senaste lydelse 2018:176. 16 Senaste lydelse 2018:1796.

4. hur institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska hantera medel enligt 3 kap. 6 §,

3. hur institut för elektroniska pengar ska hantera medel enligt 3 kap. 6 §,

5. hur institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska hantera medel enligt 3 kap. 7 § andra stycket som tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar och andra medel som tagits emot för genomförandet av betalningstransaktioner och hur stor andel av medlen hos instituten eller utgivarna som omfattas av skyddskraven enligt 3 kap. 7 § tredje och fjärde styckena,

4. hur institut för elektroniska pengar ska hantera medel enligt 3 kap. 7 § andra stycket som tagits emot i utbyte mot utgivna elektroniska pengar och andra medel som tagits emot för genomförandet av betalningstransaktioner och hur stor andel av medlen hos instituten eller utgivarna som omfattas av skyddskraven enligt 3 kap. 7 § tredje och fjärde styckena,

6. vilka uppgifter som ska ges till

Finansinspektionen enligt 3 kap. 8 §,

5. vilka uppgifter som ska ges till

Finansinspektionen enligt 3 kap. 8 §,

7. vilka uppgifter som ska anses relevanta enligt 3 kap. 9 §,

6. vilka uppgifter som ska anses relevanta enligt 3 kap. 9 §,

8. hur uppgifter enligt 3 kap. 14 § ska lämnas,

7. hur uppgifter enligt 3 kap. 14 § ska lämnas,

9. vad institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska iaktta och vilka krav institutet eller utgivaren ska uppfylla vid uppdragsavtal enligt 3 kap. 29 §,

8. vad institut för elektroniska pengar ska iaktta och vilka krav institutet ska uppfylla vid uppdragsavtal enligt 3 kap. 29 §,

10. vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 2 § och när upplysningarna ska lämnas, och

9. vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 2 § och när upplysningarna ska lämnas, och

11. sådana avgifter som avses i 7 §.

10. sådana avgifter som avses i 7 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Registrerade utgivare som efter ikraftträdandet omfattas av tillståndsplikt får fortsätta sin verksamhet till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026 får den registrerade utgivaren dock fortsätta med verksamheten till dess att ansökan har prövats slutligt.

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Härigenom föreskrivs att 1 kap.2 och 3 §§ och 3 kap. 25 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagrådsremissen En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §1

Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2. livförsäkringsrörelse, dock inte

a) sådan som drivs av försäkringsföreningar som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d § försäkringsrörelselagen (2010:2043), eller

b) tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

3. värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

4. verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

4. verksamhet enligt lagen (1996:1006) om viss finansiell verksamhet,

5. försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den lagen,

6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

6. verksamhet enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8. verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

8. verksamhet som betalningsinstitut enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

9. verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock inte om verksamheten uteslutande avser kontoinformationstjänster,

9. verksamhet som registrerad betaltjänstleverantör enligt lagen om betaltjänster,

1 Senaste lydelse 2024:000.

10. verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11. verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12. verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

13. verksamhet som

a) leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige,

b) leverantör av kryptotillgångstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937,

14. verksamhet som fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarföretag med särskild registrering för hyresförmedling eller fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2021:516),

15. spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138),

16. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

17. verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000), 18. verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

19. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 18,

20. yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare),

21. verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

22. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än den som avses i 21, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

23. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 18–22, eller

24. yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro eller mer.

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

I fråga om verksamheter som avses i 2 § första stycket 1–8 och 10–12 gäller lagen även filialer i Sverige till utländska juridiska personer med huvudkontor i utlandet.

I fråga om verksamheter som avses i 2 § första stycket 1–12 gäller lagen även filialer i Sverige till utländska juridiska personer med huvudkontor i utlandet.

3 kap.

25 §2

En verksamhetsutövare som tillhandahåller konto som kunden innehar i syfte att förvalta medel som tillhör kundens verkliga huvudman behöver inte vidta de åtgärder för kundkännedom som avses i 8 § i fråga om den verkliga huvudmannen, om kunden

1. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist inom EES,

1. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–3 och 5–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist inom EES,

2. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist utanför EES, och

2. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges 1 kap. 2 § första stycket 1–3 och 5–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist utanför EES, och

a) tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och

b) står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs, eller

3. till följd av föreskrift i lag eller annan författning är skyldig att hålla medel som förvaltas för någon annans räkning avskilda från egna tillgångar och medel.

Första stycket får tillämpas endast om den risk som kan förknippas med kunden enligt 2 kap. 3 § bedöms som låg och om verksamhetsutövaren utan dröjsmål på begäran kan få del av uppgift om identiteten hos den för vars räkning kunden förvaltar medlen och den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2 Senaste lydelse 2021:903.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2024-10-16

Närvarande: Justitieråden Svante O. Johansson, Johan Danelius och

Linda Haggren

Åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem

Enligt en lagrådsremiss den 10 oktober 2024 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om valutaväxling,

2. lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan

finansiell verksamhet,

3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

4. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,

5. lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

6. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och

finansiering av terrorism.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Johanna Ring, biträdd av ämnesrådet Fredrik Opander.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Förslaget till lag om valutaväxling

Ikraftträdandebestämmelsen

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025 utan att det föreslås några övergångsbestämmelser. Av lagrådsremissen framgår att avsikten är att den som bedriver valutaväxling och i dag är registrerad enligt lagen om valutaväxling och annan finansiell verksamhet ska få fortsätta att bedriva valutaväxling enligt den lagen under en övergångsperiod. Detta bör framgå även av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till denna lag.

Lagrådet föreslår följande lydelse.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Denna lag ska dock inte tillämpas på den som före ikraftträdandet var registrerad för valutaväxling enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet och som bedriver sin verksamhet med stöd av punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (0000:000) om ändring i lagen om valutaväxling och annan finansiell verksamhet.

Förslaget till lag om ändring i lagen om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

I punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna regleras under vilka förutsättningar som den som bedriver valutaväxlingsverksamhet övergångsvis ska få fortsätta att bedriva sådan verksamhet.

Av lagrådsremissen framgår att syftet med bestämmelsen är att fånga upp dem som i dag är registrerade enligt lagen för att bedriva sådan verksamhet men som efter ikraftträdandet kommer att omfattas av tillståndsplikt som en följd av andra lagar. Av 2 § förslaget till lag om valutaväxling framgår att bara betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och kreditinstitut samt filialer till motsvarande utländska företag får bedriva valutaväxling. Enligt Lagrådet blir det otydligt att i övergångsbestämmelserna till den nu aktuella lagen hänvisa till förhållanden som gäller enligt andra lagar. Det blir dessutom fel att ange att övergångsbestämmelsen gäller ”Finansiella institut som efter ikraftträdandet…” när avsikten är att fånga upp verksamhet som omfattades av lagen före ikraftträdandet.

Lagrådet föreslår att bestämmelserna ska ges följande lydelse.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Den som före ikraftträdandet var registrerad för valutaväxling får fortsätta verksamheten till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet som betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar eller kreditinstitut har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026, får den registrerade verksamheten dock fortsätta till dess att ansökan har prövats slutligt.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som bedriver verksamhet med stöd av punkten 2.

Förslaget till lag om ändring i lagen om betaltjänster

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Även ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till denna lag bör formuleras om av samma skäl som ovan.

Lagrådet föreslår följande lydelse.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Den som före ikraftträdandet var registrerad för andra betaltjänster än kontoinformationstjänster får fortsätta verksamheten till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet som betalningsinstitut har getts in till Finansinspektionen före den

1 januari 2026, får den registrerade verksamheten dock fortsätta till dess att ansökan har prövats slutligt.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som bedriver verksamhet med stöd av punkten 2.

4. Bestämmelserna i 8 kap. 24 § i dess nya lydelse tillämpas första gången vid ingripanden mot överträdelser som sker efter ikraftträdandet.

Förslaget till lag om ändring i lagen om elektroniska pengar

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Även ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till denna lag bör formuleras om av samma skäl som ovan.

Lagrådet föreslår följande lydelse.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Den som före ikraftträdandet var registrerad för utgivning av elektroniska pengar får fortsätta verksamheten till och med den

31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet som institut för elektroniska pengar har getts in till Finansinspektionen före den 1 januari 2026, får den registrerade verksamheten dock fortsätta till dess att ansökan har prövats slutligt.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som bedriver verksamhet med stöd av punkten 2.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 december 2024

Närvarande: statsrådet Svantesson, ordförande, och statsråden Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Pourmokhtari, Rosencrantz

Föredragande: statsrådet Wykman

Regeringen beslutar proposition Åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem