Prop. 2024/25:43

En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 oktober 2024

Ebba Busch

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Kampen mot brottslighet är en av regeringens viktigaste prioriteringar. I det avseendet är det centralt att se till att det finansiella systemet inte missbrukas av kriminella.

Handel med kryptotillgångar är en verksamhet som kriminella använder för att exempelvis tvätta brottsvinster eller återinvestera brottsvinster i kriminell verksamhet. Från och med den 30 december 2024 gäller EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (Mica-förordningen) och EU:s förordning om information som ska åtfölja överföringar av medel (TFR-förordningen) i Sverige.

Mica-förordningen fastställer enhetliga regler för utgivare och tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar på EU-nivå medan TFR-förordningen reglerar vilken sorts information om avsändare och mottagare som ska åtfölja överföringar av medel i syfte att sådana transaktioner inte ska kunna genomföras anonymt. EU-förordningarna skapar förutsättningar för kontroll av verksamhet med kryptotillgångar.

I propositionen föreslås vissa lagändringar som kompletterar EU-förordningarna och som krävs för att förordningarna ska få fullt genomslag i svensk rätt. I huvudsak innebär lagändringarna nya bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och om ingripanden och sanktioner gentemot företag som bedriver verksamhet som omfattas av Mica-förordningen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 december 2024.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1 Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. 2 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet. 3 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål. 4 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. 5 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 6 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster. 7 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar. 8 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens syfte

1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937, i denna lag kallad EU-förordningen.

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse som i EU-förordningen.

Behörig myndighet

2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen.

Tillämpning av marknadsföringslagen

3 § Den information som ska lämnas till kunder och allmänheten enligt artikel 30, 76.9 eller 78.3 i EU-förordningen och i en vitbok enligt artikel 6, 19 eller 51 i EU-förordningen ska anses vara väsentlig vid tillämpningen av 10 § tredje stycket marknadsföringslagen (2008:486). Detsamma gäller information som ska lämnas i marknadsföringsmaterial enligt EU-förordningen.

Bestämmelserna i 29–36 §§marknadsföringslagen om marknadsstörningsavgift ska inte tillämpas vid utebliven information enligt första stycket.

Tystnadsplikt

4 § Den som är eller har varit knuten till ett företag som omfattas av

EU-förordningen som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.

Uppgiftsskyldighet

5 § Ett företag som omfattas av EU-förordningen ska utan dröjsmål lämna uppgifter i elektronisk form om enskildas förhållanden till företaget, om

det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledaren, under en utredning om självständigt förverkande begärs av åklagaren, i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål begärs av åklagaren på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder begärs av åklagaren.

Meddelandeförbud

6 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 5 § får besluta att företaget samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 5 § eller att det pågår en förundersökning, en utredning om självständigt förverkande, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder. Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott eller självständigt förverkande inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

Ansvarsbestämmelse

7 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 6 §.

2 kap. Tillsyns- och utredningsbefogenheter

Tillsynens omfattning

1 § Finansinspektionen har tillsyn över att företag som omfattas av

EU-förordningen bedriver sin verksamhet i enlighet med

1. EU-förordningen,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849,

3. denna lag,

4. andra författningar som reglerar verksamheten,

5. bolagsordning, stadgar eller reglemente, och

6. interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att företagens ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven enligt EU-förordningen.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om verksamheter som står under Europeiska bankmyndighetens tillsyn.

Uppgifter till Finansinspektionen

2 § En fysisk eller juridisk person ska lämna Finansinspektionen de uppgifter som inspektionen begär för sin tillsyn.

Platsundersökning

3 § Om det är nödvändigt för tillsynen får Finansinspektionen genomföra en undersökning hos ett företag som omfattas av EU-förordningen.

Förbud

4 § Om det finns skälig anledning att anta att EU-förordningen kommer att överträdas, får Finansinspektionen förbjuda

1. erbjudande om kryptotillgångar till allmänheten, eller

2. handel med kryptotillgångar. Finansinspektionen får tillfälligt förbjuda ett företag som omfattas av EU-förordningen att vidta en åtgärd, om

1. åtgärden strider mot EU-förordningen,

2. det finns skälig anledning att anta att EU-förordningen har överträtts eller kommer att överträdas, eller

3. åtgärden är skadlig för företagets kunders intressen.

Marknadsmissbruk

5 § För övervakning av att bestämmelserna i artiklarna 86–92 i

EU-förordningen följs får Finansinspektionen tillämpa de tillsyns- och utredningsbefogenheter som följer av 3 kap.1 och 7 §§ och 4 kap. lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och Stockholms tingsrätt får på ansökan av Finansinspektionen fatta sådana beslut som avses i 3 kap. 7 § och 4 kap. samma lag. Vid tillämpningen ska det som anges i

1. 3 kap. 1 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning om övervakning av att bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) följs avse bestämmelserna i artiklarna 86–92 i EU-förordningen,

2. 3 kap. 7 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning om överträdelser som anges i 5 kap. 1 § samma lag avse överträdelser av bestämmelserna i artikel 89, 90 eller 91 i EU-förordningen, och

3. 4 kap. 1 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning om överträdelse av förbuden i artikel 14 a, 14 b eller 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 avse överträdelse av bestämmelserna i artikel 89 eller 91 i EU-förordningen.

Bestämmelserna i 6 kap. 2 och 4 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning tillämpas när det gäller beslut, ansökningar och prövningar enligt de bestämmelser i 4 kap. samma lag som anges i de paragraferna.

Information

6 § Finansinspektionen ska informera allmänheten om sin tillsynsverksamhet enligt EU-förordningen.

Om den information som ska lämnas till kunder enligt EU-förordningen är bristfällig, felaktig eller vilseledande, får Finansinspektionen offentliggöra korrekta uppgifter.

Avgifter

7 § För att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt EU-förordningen och denna lag ska företag som avses i 1 § betala årliga avgifter.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt EU-förordningen.

Bemyndiganden

8 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter enligt 7 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. uppgiftsskyldigheten enligt 2 §, och

2. produktintervention enligt artikel 105 i EU-förordningen.

3 kap. Ingripanden

Överträdelser

1 § Finansinspektionen ska ingripa mot ett företag som omfattas av

EU-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt

1. EU-förordningen,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113,

3. denna lag,

4. andra författningar som reglerar verksamheten,

5. bolagsordning, stadgar eller reglemente, eller

6. interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Första stycket gäller inte i fråga om verksamheter som står under Europeiska bankmyndighetens tillsyn.

Finansinspektionen ska ingripa mot den som utan auktorisation eller registrering bedriver verksamhet som omfattas av EU-förordningen.

Olika typer av ingripanden

2 § Ett ingripande sker genom beslut om

1. föreläggande att inom viss tid vidta en viss åtgärd eller upphöra med ett visst agerande,

2. anmärkning, eller

3. vid allvarliga överträdelser, återkallelse av auktorisation eller avregistrering eller, om det är tillräckligt, varning.

Ett ingripande får inte ske om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.

3 § Om ett beslut om anmärkning eller varning har meddelats får Finansinspektionen besluta att den som har gjort sig skyldig till överträdelsen ska betala en sanktionsavgift.

Vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen får Finansinspektionen meddela ett beslut om sanktionsavgift utan att ett beslut om anmärkning eller varning har meddelats.

4 § Om ett företags auktorisation har återkallats får Finansinspektionen besluta hur rörelsen ska avvecklas.

Ett beslut om återkallelse får förenas med ett förbud att fortsätta rörelsen. Om auktorisationen har återkallats får Finansinspektionen förelägga en leverantör av kryptotillgångstjänster att överlåta sina avtal med kunder till ett företag som har auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster. Av ett sådant föreläggande ska det framgå att kunden och det mottagande företaget ska samtycka till överlåtelsen.

5 § Om ett företag som omfattas av EU-förordningen har åsidosatt sina skyldigheter enligt 1 § första stycket får Finansinspektionen ingripa mot den som ingår i dess styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem. Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

1. att den fysiska personen under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem i ett företag som omfattas av EU-förordningen, eller

2. sanktionsavgift. Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om företagets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

6 § Vid överträdelser av någon av artiklarna 89–91 i EU-förordningen får

Finansinspektionen ingripa mot en fysisk person genom beslut om

1. sanktionsavgift, och

2. att den fysiska personen, om han eller hon vid tidpunkten för överträdelsen var verksam hos ett företag som omfattas av EU-förordningen, inte får handla med kryptotillgångar för egen räkning under högst tio år eller, vid upprepade överträdelser, för längre tid än tio år.

Vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen ska den som har gjort en vinst betala ett belopp som motsvarar vinsten, om beloppet kan fastställas. Beloppet tillfaller staten.

Sanktionsföreläggande

7 § Frågor om ingripande mot fysiska personer enligt 5 eller 6 § tas upp av Finansinspektionen genom sanktionsföreläggande.

Ett sanktionsföreläggande innebär att den fysiska personen föreläggs att inom en viss tid godkänna en sanktion som är bestämd till tid eller belopp.

När föreläggandet har godkänts, gäller det som ett domstolsavgörande som fått laga kraft. Ett godkännande som görs efter den tid som angetts i föreläggandet är utan verkan.

8 § Ett sanktionsföreläggande ska innehålla uppgifter om

1. den fysiska person som föreläggandet avser,

2. överträdelsen och de omständigheter som behövs för att känneteckna den,

3. de bestämmelser som är tillämpliga på överträdelsen, och

4. den sanktion som föreläggs personen. Föreläggandet ska också innehålla en upplysning om att ansökan om sanktion kan komma att ges in till domstol, om föreläggandet inte godkänns inom den tid som Finansinspektionen anger.

9 § Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid, får

Finansinspektionen ansöka hos domstol om att sanktion ska beslutas. En sådan ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av Finansinspektionens beslut om ingripande mot företaget för samma överträdelse.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Ett sanktionsföreläggande är utan verkan, om föreläggandet inte har delgetts den som det riktas mot inom två år från den tidpunkt då överträdelsen ägde rum. I ett sådant fall får inte heller någon sanktion enligt första stycket beslutas.

Sanktionsavgifter

10 § Sanktionsavgiften för en juridisk person ska fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade

a) 5 000 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51, 53–55, 59, 60 eller 64–83 i EU-förordningen,

b) 2 500 000 euro vid överträdelser av artikel 88 i EU-förordningen,

c) 15 000 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 89–92 i EU-förordningen,

2. en andel av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå som motsvarar

a) 3 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14 i EU-förordningen,

b) 5 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 59, 60 eller 64–83 i EU-förordningen,

c) 12,5 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51 eller 53–55 i EU-förordningen,

d) 2 procent vid överträdelser av artikel 88 i EU-förordningen,

e) 15 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 89–91 i EU-förordningen, och

3. ett belopp som sätts i förhållande till den vinst som den juridiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om detta går att fastställa, och som motsvarar

a) två gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51, 53–55, 59, 60 eller 64–83 i EU-förordningen, och

b) tre gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen.

11 § Sanktionsavgiften för en fysisk person ska fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade

a) 700 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51, 53–55, 59, 60 eller 64–83 i EU-förordningen,

b) 1 000 000 euro vid överträdelser av artikel 88 i EU-förordningen,

c) 5 000 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 89–92 i EU-förordningen, och

2. ett belopp som sätts i förhållande till den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om detta går att fastställa, och som motsvarar

a) två gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51, 53–55, 59, 60 eller 64–83 i EU-förordningen, och

b) tre gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen.

12 § Vid andra överträdelser än de som avses i 10 och 11 §§ ska sanktionsavgiften för en fysisk eller juridisk person fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade 5 000 000 euro,

2. tio procent av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,

3. två gånger den vinst som den fysiska eller juridiska personen gjort till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa.

13 § Sanktionsavgiften får inte vara så stor att företaget därefter inte uppfyller kraven i EU-förordningen eller andra bestämmelser om soliditet och likviditet som gäller för företaget.

Om en överträdelse har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas när den högsta sanktionsavgiften ska beräknas enligt 10 eller 12 §.

Sanktionsavgiften tillfaller staten.

Val av ingripande

14 § Vid valet av ingripande ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till överträdelsens konkreta och potentiella effekter på det finansiella systemet, överträdelsens inverkan på kunders intressen, andra skador som uppstått och graden av ansvar för den som har begått överträdelsen.

15 § Utöver det som anges i 14 § ska det i försvårande riktning beaktas om den som har begått överträdelsen tidigare har begått en överträdelse av regelverket. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

I förmildrande riktning ska det beaktas om den som har begått överträdelsen

1. i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och

2. snabbt upphört med överträdelsen eller snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finansinspektionen.

16 § Finansinspektionen får avstå från ingripande, om

1. överträdelsen är ringa eller ursäktlig,

2. rättelse sker,

3. någon annan myndighet eller något annat organ har vidtagit åtgärder mot den som begått överträdelsen och dessa åtgärder bedöms tillräckliga, eller

4. det finns andra särskilda skäl.

17 § När sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 14 och 15 §§ samt till den juridiska eller fysiska personens finansiella ställning och, om det går att bestämma, den vinst som den personen gjort till följd av överträdelsen.

Verkställighet av beslut om sanktionsavgift

18 § En sanktionsavgift ska betalas till Finansinspektionen inom 30 dagar efter det att ett beslut eller en dom om att ta ut avgiften har fått laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkänts eller inom den längre tid som anges i beslutet eller föreläggandet.

Finansinspektionens beslut om sanktionsavgift får verkställas enligt utsökningsbalken, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i första stycket. Om sanktionsavgiften inte har betalats inom den tiden, ska Finansinspektionen lämna avgiften för indrivning.

En sanktionsavgift som har beslutats faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet eller domen om att ta ut avgiften fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes.

4 kap. Överklagande, dröjsmålstalan och vite

1 § Finansinspektionens beslut om sanktionsföreläggande enligt denna lag får inte överklagas.

Andra beslut som Finansinspektionen meddelar enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

2 § Om Finansinspektionen inte meddelar beslut om auktorisation inom sex månader från det att en fullständig ansökan gavs in, ska inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden får därefter begära förklaring av allmän förvaltningsdomstol om att ärendet onödigt uppehålls.

En begäran om en förklaring ska göras hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Om Finansinspektionen inte har meddelat ett beslut om auktorisation enligt artikel 16 i EU-förordningen inom sex månader, eller beslut om auktorisation enligt artikel 59 i EU-förordningen inom tre månader från det att en förklaring enligt första stycket har lämnats, ska ansökan anses ha avslagits.

3 § Ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite.

Första stycket gäller inte ett sanktionsföreläggande enligt 3 kap. 7 §.

1. Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

2. Genom lagen upphävs lagen (2024:370) om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.

3. Ingripande enligt denna lag får inte ske för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

4. Ett företag som före den 30 december 2024 bedriver verksamhet som kräver auktorisation enligt artikel 63 i EU-förordningen får fortsätta att bedriva verksamhet till och med den 30 september 2025. Om ett sådant företag före den 1 oktober 2025 har gett in en ansökan om auktorisation, får företaget fortsätta med verksamheten till dess att ansökan om auktorisation har prövats slutligt.

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

I denna lag avses med

1. valutaväxling: yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta,

2. annan finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i förvaltning av eller handel med virtuell valuta eller i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2. annan finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

3. finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, och

4. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

1 Lagen omtryckt 2004:319. Senaste lydelse av lagens rubrik 2017:639. 2 Senaste lydelse 2023:824.

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 10 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

10 §1

Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns i – 8 kap. 2 a § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

– 2 kap. 20 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, – 1 kap. 11 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, – 6 kap. 8 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

– 1 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, – 3 kap. 14 § lagen (2010:751) om betaltjänster, – 19 kap. 46 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), – 3 kap. 14 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar, – 8 kap. 25 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

– 6 kap. 11 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

– 16 kap. 37 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, – 1 kap. 7 § lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering,

– 1 kap. 6 § lagen (2022:1746) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt), och

– 1 kap. 6 § lagen (2022:1746) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt),

– 1 kap. 4 § lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar.

– 1 kap. 4 § lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar, och

– 1 kap. 5 § lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.

I de lagar som anges i första stycket finns även bestämmelser om meddelandeförbud och ansvarsbestämmelser för den som bryter mot ett sådant förbud.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

1 Senaste lydelse 2024:121.

2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 1 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap.

1 a §1

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1. har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3. i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

4. inte uppfyller kraven i 6 kap. 1–3 c, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5,

5. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

6. låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförordningen,

7. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

8. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

9. låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2 i tillsynsförordningen,

10. vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

11. utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

12. är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

13. låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen,

14. gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med 8 kap.3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapital-

1 Senaste lydelse 2022:804.

buffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

15. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen,

16. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006,

16. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849,

17. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i institutet trots att kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 eller 5, 10 kap. 8 a–8 c §§ eller 12 kap. 6 a–6 c §§ eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 3 inte är uppfyllda,

18. i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

19. i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

20. i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finansinspektionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

21. inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller i strid med 28 kap. 1 § samma lag låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,

22. är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller 2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag på grupp- eller undergruppsnivå,

23. omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och

a) har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

b) driver verksamhet med säkerställda obligationer utan tillstånd,

c) ger ut säkerställda obligationer som inte uppfyller 3 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10, 11 eller 15 § eller 16 § andra stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer,

d) låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med 3 kap. 16 § första stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer, eller

e) vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i en sådan likviditetsbuffert som avses i 3 kap. 9 a § lagen om utgivning av säkerställda obligationer, eller

24. låter bli att lämna uppgifter om sin verksamhet med säkerställda obligationer till Finansinspektionen eller lämnar ofullständiga eller felaktiga uppgifter i strid med 13 kap. 3 §.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om institutets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

2.5. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 30 kap. 23 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 kap.

23 a §1

Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 och lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen för uppgift i en anmälan eller utsaga om överträdelse av bestämmelse som gäller för den som myndighetens verksamhet avser, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet.

Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849 och lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen för uppgift i en anmälan eller utsaga om överträdelse av bestämmelse som gäller för den som myndighetens verksamhet avser, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

1 Senaste lydelse 2017:651.

2.6. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 8 § och 8 kap.8 a, 15 a, 21, 23 a och 23 b §§ lagen (2010:751) om betaltjänster ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

8 §1

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 ska inte tillämpas på överföringar av medel inom Sverige till en betalningsmottagares betalkonto som uteslutande möjliggör betalning för tillhandahållande av varor eller tjänster, om förutsättningarna enligt artikel 2.5 a–c i förordning (EU) 2015/847 är uppfyllda.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849 ska inte tillämpas på överföringar av medel inom Sverige till en betalningsmottagares betalkonto som uteslutande möjliggör betalning för tillhandahållande av varor eller tjänster, om förutsättningarna enligt artikel 2.5 a–c i den förordningen är uppfyllda.

8 kap.

8 a §2

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i betalningsinstitutets styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i betalningsinstitutets styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1 Senaste lydelse 2017:652. 2 Senaste lydelse 2017:652.

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos ett betalningsinstitut, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

15 a §3

När det är fråga om en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847, ska den sanktionsavgift som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av

När det är fråga om en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113, ska den sanktionsavgift som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av

1. tio procent av betalningsinstitutets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,

2. två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3. ett belopp i kronor motsvarande fem miljoner euro. Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 3 kap. 2 §.

21 §4

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som tillhandahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 § att göra rättelse, om dess verksamhet med betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i enlighet med

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som tillhandahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 § att göra rättelse, om dess verksamhet med betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i enlighet med

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Om ett utländskt företag som i Sverige tillhandahåller betaltjänster från en filial eller genom ett ombud enligt 3 kap. 26 § inte driver denna verksamhet i enlighet med bestämmelserna i denna lag, ska Finansinspektionen så snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Finansinspektionen får förelägga företaget att göra rättelse om dess verksamhet med betaltjänster i Sverige inte drivs i enlighet med 4 och 5–5 b kap.

3 Senaste lydelse 2017:652. 4 Senaste lydelse 2018:175.

Om ett företag inte följer ett föreläggande enligt första eller andra stycket ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda företaget att påbörja nya betalningstransaktioner här i landet. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud utan föregående underrättelse till myndigheten i företagets hemland. Denna ska dock underrättas så snart det kan ske.

23 a §5

Vid en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad betaltjänstleverantör som är en juridisk person genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 a §.

Vid en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad betaltjänstleverantör som är en juridisk person genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 a §.

Om den registrerade betaltjänstleverantören är en fysisk person, får sanktionsavgift beslutas endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Avgiften tillfaller staten.

23 b §6

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i en registrerad betaltjänstleverantörs styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder betaltjänstleverantören, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade betaltjänstleverantören har befunnits ansvarig för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i en registrerad betaltjänstleverantörs styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder betaltjänstleverantören, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade betaltjänstleverantören har befunnits ansvarig för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

5 Senaste lydelse 2017:652. 6 Senaste lydelse 2017:652.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en registrerad betaltjänstleverantör, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

2.7. Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar

Härigenom föreskrivs att 5 kap.8 a, 15 a, 21, 23 a och 23 b §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

8 a §1

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i styrelsen för institutet för elektroniska pengar eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006.

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i styrelsen för institutet för elektroniska pengar eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en utgivare av elektroniska pengar, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

15 a §2

När det är fråga om överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847 ska sanktionsavgiften som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst

När det är fråga om överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 ska sanktionsavgiften som kan beslutas

1 Senaste lydelse 2017:655. 2 Senaste lydelse 2017:655.

5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av

enligt 14 § uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av

1. tio procent av institutets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,

2. två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3. ett belopp i kronor motsvarande fem miljoner euro. Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 3 kap. 2 §.

21 §3

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 och 28 §§ att göra rättelse om utgivningen av elektroniska pengar eller tillhandahållandet av betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 och 28 §§ att göra rättelse om utgivningen av elektroniska pengar eller tillhandahållandet av betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Om ett utländskt företag som i Sverige ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial eller tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud enligt 3 kap. 26 §, inte driver denna verksamhet i enlighet med bestämmelserna i denna lag, ska Finansinspektionen så snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Finansinspektionen får förelägga företaget att göra rättelse, om

1. det är fråga om ett företag som enligt 3 kap. 26 §

a) ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial i Sverige, eller

b) tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud i Sverige, och

2. utgivningen av elektroniska pengar eller tillhandahållandet av betaltjänster i Sverige inte drivs i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. denna lag eller 4 och 5–5 b kap. lagen (2010:751) om betaltjänster.

Om ett företag inte följer ett föreläggande enligt första eller andra stycket, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda företaget att ge ut elektroniska pengar eller tillhandahålla betaltjänster här i landet. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud

3 Senaste lydelse 2018:176.

utan föregående underrättelse till myndigheten i företagets hemland. Denna ska dock underrättas så snart det kan ske.

23 a §4

Vid en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad utgivare av elektroniska pengar genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 a §.

Vid en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad utgivare av elektroniska pengar genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 a §.

Avgiften tillfaller staten.

23 b §5

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i den registrerade utgivarens styrelse eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade utgivaren har befunnits ansvarig för överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i den registrerade utgivarens styrelse eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade utgivaren har befunnits ansvarig för överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, systematisk eller upprepad och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en utgivare av elektroniska pengar, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

4 Senaste lydelse 2017:655. 5 Senaste lydelse 2017:655.

2.8. Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

dels att 1 kap. 2 §, 3 kap. 4 och 18 §§, 5 kap. 4 § och 6 kap. 3 och 4 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 18 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §2

Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2. livförsäkringsrörelse, dock inte

a) sådan som drivs av försäkringsföreningar som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d § försäkringsrörelselagen (2010:2043), eller

b) tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

3. värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

4. verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

5. försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den lagen,

6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8. verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

9. verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock inte om verksamheten uteslutande avser kontoinformationstjänster,

10. verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11. verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113. 2 Senaste lydelse 2021:903.

12. verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

13. verksamhet som leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige,

13. verksamhet som

a) leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige,

b) leverantör av kryptotillgångstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937,

14. verksamhet som fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarföretag med särskild registrering för hyresförmedling eller fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2021:516),

15. spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138),

16. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

17. verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000), 18. verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

19. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 18,

20. yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare),

21. verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

22. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än den som avses i 21, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

23. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 18–22, eller

24. yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transak-

tioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro eller mer.

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.

3 kap.

4 §

En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom vid etableringen av en affärsförbindelse.

Om verksamhetsutövaren inte har en affärsförbindelse med kunden, ska åtgärder för kundkännedom vidtas

1. vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer,

2. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 15 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner och som tillsammans uppgår till minst detta belopp, och

3. vid utförandet av sådana överföringar av medel som avses i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006, om överföringen överstiger ett belopp motsvarande 1 000 euro.

3. vid utförandet av sådana överföringar av medel eller kryptotillgångar som avses i artikel 3.9 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849, om överföringen överstiger ett belopp motsvarande 1 000 euro.

18 §3

När en korrespondentförbindelse som innefattar betalning etableras mellan en verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–13 och ett kreditinstitut eller finansiellt institut från ett land utanför EES, ska verksamhetsutövaren utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10–13 §§ åtminstone

1. inhämta tillräckligt med information om motparten för att kunna förstå verksamheten och utifrån offentligt tillgänglig information bedöma motpartens anseende och tillsynens kvalitet,

2. bedöma motpartens kontroller för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism,

3. dokumentera respektive instituts ansvar att vidta kontrollåtgärder och de åtgärder som det vidtar,

4. inhämta godkännande från en behörig beslutsfattare innan korrespondentförbindelsen ingås, och

5. förvissa sig om att motparten har kontrollerat identiteten på kunder som har direkt tillgång till konton hos kreditinstitutet eller det finansiella institutet och fortlöpande följer upp dessa kunder samt på begäran kan lämna relevanta kunduppgifter.

3 Senaste lydelse 2021:903.

Därutöver ska en leverantör av kryptotillgångstjänster undersöka om motparten har tillstånd eller är registrerad för att driva sin verksamhet.

Om en leverantör av kryptotillgångstjänster i enlighet med 1 § första stycket avslutar en korrespondentförbindelse ska beslutet dokumenteras.

18 a §

Vid överföringar av kryptotillgångar till eller från en fristående adress ska en leverantör av kryptotillgångstjänster utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10–13 §§

1. identifiera kundens motpart, kontrollera motpartens identitet och utreda om motparten har en verklig huvudman,

2. inhämta ytterligare information om kryptotillgångarnas ursprung och destination,

3. löpande och vid behov följa upp enstaka transaktioner för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller

4. vidta andra åtgärder för att hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism.

5 kap.

4 §

Om det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism får verksamhetsutövare bevara handlingar och uppgifter enligt 3 § under en längre tid än fem år. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tio år.

Första stycket gäller också i fråga om handlingar och uppgifter som ska bevaras enligt artikel 16 i förordning (EU) 2015/847.

Första stycket gäller också i fråga om handlingar och uppgifter som ska bevaras enligt artikel 16 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

6 kap.

3 §

Om en verksamhetsutövare med huvudkontor i en annan stat inom EES tillhandahåller tjänster som avses i 1 kap. 2 § första stycket 6

Om en verksamhetsutövare med huvudkontor i en annan stat inom EES tillhandahåller tjänster som avses i 1 kap. 2 § första stycket 6,

eller 8 i Sverige, får Finansinspektionen besluta att verksamhetsutövaren ska utse en central kontaktpunkt i Sverige med ansvar för att säkerställa att bestämmelserna i denna lag följs.

8 eller 13 b i Sverige, får Finansinspektionen besluta att verksamhetsutövaren ska utse en central kontaktpunkt i Sverige med ansvar för att säkerställa att bestämmelserna i denna lag följs.

Första stycket gäller inte om tjänsterna tillhandahålls genom en filial eller ett dotterföretag här i landet.

4 §4

En verksamhetsutövare ska tillhandahålla ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i verksamheten och som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

För verksamhetsutövare som omfattas av förordning (EU) 2015/847 ska rapporteringssystemen även möjliggöra anmälningar av misstänkta överträdelser av bestämmelserna i den förordningen.

För verksamhetsutövare som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 ska rapporteringssystemen även möjliggöra anmälningar av misstänkta överträdelser av bestämmelserna i den förordningen.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

4 Senaste lydelse 2019:774.

3. Ärendet och dess beredning

Europaparlamentet och rådet har antagit dels förordning (EU) 2023/1114 av den av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937, i det följande kallad Micaförordningen, dels förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849, i det följande kallad TFR-förordningen, se bilaga 1 och 2.

Avdelningarna III och IV i Mica-förordningen ska tillämpas från och med den 30 juni 2024. I lagen (2024:370) om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar finns bestämmelser som krävs för att de avdelningarna ska kunna tillämpas i Sverige (prop. 2023/24:110, bet. 2023/24:FiU29, rskr. 2023/24:186). Övriga delar av Mica-förordningen ska tillämpas från och med den 30 december 2024. I promemorian En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar föreslås de ytterligare lagstiftningsåtgärder som krävs för att Mica-förordningen i dess helhet och TFR-förordningen ska kunna tillämpas i Sverige. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2024/00366).

I denna proposition behandlas promemorians förslag. I bilaga 8 finns en uppställning som visar vilka bestämmelser som i svensk rätt genomför de ändringar i EU-direktiv som görs i TFR-förordningen.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 5 september 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Regeringen har följt Lagrådets synpunkter. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 7.2 och 8 och i författningskommentaren. I förhållande till lagrådsremissen har det i propositionen dessutom gjorts vissa språkliga ändringar.

Hänvisningar till S3

4. Kryptotillgångar

4.1. Vad är en kryptotillgång?

En kryptotillgång är en digital representation av värde eller rättigheter som kan överföras eller förvaras elektroniskt genom s.k. distribuerade liggare. Investeringar i sådana tillgångar har ökat de senaste åren. Syftet med, och funktionerna hos, olika kryptotillgångar kan variera. En kryptotillgång har inget eget inneboende värde utan värderingen av en kryptotillgång är resultatet av en subjektiv bedömning som endast kan hänföras till den som

köper tillgången. Skälen för någon att investera i en kryptotillgång kan vara av skilda slag.

Utgivning av kryptotillgångar har potentialen att effektivisera kapitalanskaffning, särskilt för små och medelstora företag. Vidare har en kryptotillgång som används som betalningsmedel potentialen att skapa billigare, effektivare och snabbare betalningar, särskilt vid gränsöverskridande betalningar, eftersom flera mellanhänder kan rationaliseras bort. Kryptotillgångar kan emellertid också användas för att tvätta brottsvinster eller återinvestera brottsvinster i kriminell verksamhet.

4.2. Mica-förordningen

Mica-förordningen har fyra målsättningar: 1) skapa rättssäkerhet, 2) främja innovation och utveckling, 3) införa lämpliga nivåer av konsument- och investerarskydd samt marknadsintegritet och 4) säkerställa finansiell stabilitet.

Syftet med Mica-förordningen är att fastställa enhetliga regler för utgivare och tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar på EU-nivå. Bestämmelserna i förordningen kommer att ersätta nationell reglering av kryptotillgångar där sådan finns. Tanken är att förordningen ska ta tillvara de positiva effekter som kryptotillgångar kan ge på de finansiella marknaderna, däribland billiga och snabba betalningar för framför allt gränsöverskridande transaktioner, nya finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag och effektivare kapitalmarknader. Förordningen syftar också till att hantera risker för bl.a. finansiell stabilitet och monetär suveränitet som kan uppstå.

Förordningen innehåller nio avdelningar, vilka kortfattat kan beskrivas på följande sätt.

Avdelning I anger tillämpningsområde och definitioner. Kryptotillgångar delas i förordningen upp i tre typer, dels en sorts elektroniska pengar som kallas e-pengatoken, dels s.k. tillgångsanknutna token, dels andra kryptotillgångar än de båda nämnda. Alla kryptotillgångar och e-pengatoken som inte täcks av annan EU-reglering för finansiella tjänster omfattas av Mica-förordningen. Därutöver omfattas tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar i unionen av förordningen. Kryptotillgång är i förordningen definierat som en digital representation av ett värde eller av en rättighet som kan överföras och lagras elektroniskt med hjälp av teknik för distribuerade liggare eller liknande teknik (artikel 3.5).

Avdelning II reglerar erbjudanden och marknadsföring av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken. Enligt förordningen får en person inte lämna erbjudanden till allmänheten i EU eller ansöka om godkännande för handel på en handelsplattform för sådana övriga kryptotillgångar, såvida inte personen är en juridisk person och bl.a. har offentliggjort en vitbok om sina kryptotillgångar och anmält denna till den behöriga myndigheten där utgivaren är etablerad (artiklarna 4.1 och 8). Erbjudanden av mindre värde är undantagna från kravet att publicera kryptotillgångsvitbok, men utgivaren måste exempelvis alltid agera ärligt, rättvist, professionellt och transparent samt undvika intressekonflikter (artikel 14).

Det är utgivaren som ska motivera varför tillgången är just en kryptotillgång och inte ett finansiellt instrument enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU eller klassas som elektroniska pengar (artikel 8.4 i Mica-förordningen). Erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel eller de som driver en handelsplattform för andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska revidera sina offentliggjorda vitböcker om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, sitt offentliggjorda marknadsföringsmaterial, så snart det förekommer en ny faktor av betydelse, sakfel eller väsentliga felaktigheter som kan påverka bedömningen av kryptotillgångarna (artikel 12.1).

Enligt förordningen får icke-professionella innehavare en ångerrätt som gäller i 14 dagar när de investerar i en kryptotillgång (artikel 13). Ångerrätten gäller dock inte om kryptotillgången har tagits upp till handel innan den icke-professionella innehavaren köpte den (artikel 13.4).

Avdelning III innehåller bestämmelser om tillgångsanknutna token, vilket är en typ av kryptotillgång som inte är en e-pengatoken och som ska upprätthålla ett stabilt värde genom att hänvisa till ett annat värde eller en annan rättighet eller en kombination därav, inbegripet en eller flera officiella valutor (artikel 3.6). I avdelningen finns bestämmelser om auktorisering av utgivare och godkännande av nationella tillsynsmyndigheter (kapitel 1), generella krav för alla utgivare av tillgångsanknutna token (kapitel 2), krav på tillgångsreserver (kapitel 3), regler för förvärv av utgivare (kapitel 4), kriterier som Europeiska bankmyndigheten (Eba) ska använda för att avgöra om en tillgångsanknuten token ska anses betydande (kapitel 5), samt regler för ordnad avveckling av verksamheten (kapitel 6).

För att få auktorisation att ge ut tillgångsanknutna token måste utgivaren vara etablerad i EU och ha blivit godkänd av behörig myndighet (artikel 16.1). Vid bedömningen av en ansökan ska den nationella behöriga myndigheten samråda med Eba, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Europeiska centralbanken (ECB). Om tillgången helt eller delvis baseras på en valuta som inte är euro, ska berörd centralbank rådfrågas (artikel 20). En nationell behörig myndighet kan vägra godkännande av en utfärdare av en tillgångsanknuten token t.ex. om den bedömer att det finns ett allvarligt hot mot finansiell stabilitet, penningpolitiska transaktionsmekanismer eller monetär suveränitet (artikel 21).

En viktig del av regleringen i förordningen, inte minst ur ett tillsynsperspektiv, är att Eba ska klassificera en tillgångsanknuten token som betydande under vissa förutsättningar (artiklarna 43 och 44). Följden av detta blir att tillsynsansvaret övergår till Eba och att s.k. tillsynskollegier ska inrättas (artiklarna 117–138).

Det är Eba som tillsätter och leder tillsynskollegiet, som bl.a. ska bestå av den behöriga myndigheten i medlemsstaten där utgivaren av tillgången är etablerad. Om utgivaren av tillgången är etablerad i en medlemsstat vars valuta inte är euro, eller om en valuta som inte är euro ingår i korgen av tillgångar som backar upp dess värde, ska den nationella centralbanken ingå i tillsynskollegiet (artikel 119). Om tillsynskollegiet upptäcker eventuella brister hos en utgivare kan det ge rekommendationer om

åtgärder (artikel 120). Eba kan undvika att följa en rekommendation, men det ska i så fall motiveras (artikel 120.4).

Avdelning IV reglerar e-pengatoken, vilket är en typ av kryptotillgång som ska upprätthålla ett stabilt värde genom att hänvisa till värdet på en officiell valuta. För att kunna ge ut e-pengatoken på den europeiska marknaden, eller för att de ska kunna tas upp till handel på en handelsplattform, ska utgivaren vara auktoriserad som kreditinstitut eller som institut för elektroniska pengar och anmäla en vitbok om kryptotillgångar till den behöriga myndigheten samt offentliggöra denna (artikel 48).

Även e-pengatoken kan klassificeras som betydande av Eba och kriterierna är desamma som för tillgångsanknutna token (artiklarna 56 och 57). För utgivare av e-pengatoken som klassats som betydande innehåller förordningen regler om förvaring av reservtillgångar, marknadskommunikation, fondering och regler för avveckling (artikel 58).

Avdelning V innehåller regler för leverantörer av kryptotillgångstjänster. Kryptotillgångstjänster är olika former av tjänster för förvaring, överföring och växling av kryptotillgångar, men även rådgivning och drift av handelsplattformar för kryptotillgångar (artikel 3.16). Den som vill tillhandahålla sådana tjänster i EU ska, enligt förordningen, ansöka om auktorisation för detta hos den behöriga myndigheten i den medlemsstat där företaget har sitt säte (artikel 59). Vissa finansiella företag, såsom kreditinstitut och värdepapperscentraler, får under vissa förutsättningar tillhandahålla kryptotillgångstjänster (artikel 60).

Vissa regler gäller för alla tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar, t.ex. skyldigheten att agera ärligt, rättvist och professionellt, krav på försiktighetsåtgärder, organisatoriska krav och skydd för kunders kryptotillgångar. Vidare finns bestämmelser om klagomålshantering, förebyggande av intressekonflikter och utkontraktering (artiklarna 66–74). Det finns även mer detaljerade bestämmelser som endast träffar vissa specifika kryptotillgångstjänster (artiklarna 75–82).

Avdelning VI innehåller bestämmelser om marknadsmissbruk som involverar kryptotillgångar och innehåller förbud mot insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation samt marknadsmanipulation.

Avdelning VII behandlar frågan om tillsyn, befogenheter och samarbete mellan nationella behöriga myndigheter, Eba och Esma. Anmälan av kryptotillgångsvitbok samt tillståndsgivning sköts av de nationella behöriga myndigheterna för samtliga kryptotillgångar och kryptotillgångstjänster.

Avdelning VIII gäller delegerade akter och i avdelning IX finns övergångsbestämmelser.

4.3. TFR-förordningen

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 finns regler om de uppgifter om betalare och betalningsmottagare som ska åtfölja överföringar av medel, i alla valutor, i syfte att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism.

Ändringar har gjorts i denna förordning som främst innebär att även överföringar av kryptotillgångar ska omfattas. Ändringarna har ansetts motivera att förordningen av tydlighetsskäl även omarbetas. I den omarbetade förordningen (TFR-förordningen) görs även ändringar i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, nedan kallat penningtvättsdirektivet (artikel 38 i TFR-förordningen).

5. Kompletterande bestämmelser i nationell rätt

5.1. En ny lag

Regeringens förslag: De bestämmelser som är nödvändiga för att komplettera Mica-förordningen ska införas i en ny lag.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen anser att vissa bestämmelser i Mica-förordningen om skyldigheter för vissa företag, t.ex. bestämmelserna om skadestånd, bör införas på nationell nivå samt att begreppet företag behöver definieras i lagen.

Sveriges advokatsamfund anser att rätten för ett värdepappersbolag att erbjuda kryptotillgångstjänster behöver förtydligas.

Skälen för regeringens förslag

En ny lag

Mica-förordningen fastställer enhetliga krav för utgivning av kryptotillgångar och tillhandahållande av kryptotillgångstjänster.

En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat. En sådan rättsakt varken ska eller får inkorporeras i eller transformeras till nationell rätt. Några särskilda åtgärder för att införliva förordningen med svensk rätt får Sverige därför inte vidta. Regeringen anser därför att det inte bör införas några sådana bestämmelser i svensk lag om skyldigheter för företag som följer direkt av Mica-förordningen eller rätten för ett värdepappersbolag att erbjuda kryptotillgångstjänster som Finansinspektionen och Sveriges advokatsamfund föreslår.

Förordningen förutsätter dock att medlemsstaterna inför vissa nationella bestämmelser. Det krävs bl.a. att varje medlemsstat utser en behörig myndighet som ska ansvara för att uppgifterna enligt förordningen utförs (artikel 93). Vidare krävs att den behöriga myndigheten ges de tillsyns-

och utredningsbefogenheter som den enligt förordningen ska ha (artikel 94) samt att medlemsstaterna inför administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder mot överträdelser av förordningen (artikel 111).

På senare år har det antagits flera EU-förordningar som har kompletterats med bestämmelser i svensk rätt om bl.a. den behöriga myndighetens befogenheter och sanktioner. Sådana bestämmelser har då införts i en särskild lag (se t.ex. lagen [2021:899] med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering).

De bestämmelser som är nödvändiga till följd av Mica-förordningen bör även de tas i en ny lag.

Förordningen är tillämplig på fysiska och juridiska personer som deltar i utgivning, erbjudande till allmänheten och upptagande till handel av kryptotillgångar eller som tillhandahåller tjänster med anknytning till kryptotillgångar i unionen (artikel 2.1). I den nya kompletteringslagen bör begreppet företag användas som samlingsbegrepp för både juridiska och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Regeringen anser, till skillnad från Finansinspektionen, att detta begrepp inte behöver definieras i den nya lagen.

Den nya lagens disposition och innehåll

Den nya lagen bör till disposition och innehåll utformas efter förebild av lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering. Den lagen har i sin tur sin motsvarighet i ett flertal lagar som kompletterar EU-förordningar på finansmarknadsområdet.

På finansmarknadsområdet finns också ett stort antal s.k. rörelselagar, dvs. lagar som reglerar olika finansiella företags verksamhet, t.ex. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, förkortad LBF, som gäller kreditinstitut. Dessa rörelselagar har i huvudsak samma disposition och innehåll, beroende på verksamhetens art och beskaffenhet. Flera av bestämmelserna i de lagar som kompletterar EU-förordningar på finansmarknadsområdet har sin motsvarighet i dessa rörelselagar.

Hänvisningar till S5-1

5.2. Hänvisningar till Mica-förordningen

Regeringens förslag: Hänvisningar till Mica-förordningen ska vara dynamiska, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Hänvisningar till EU-rättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

I flera bestämmelser i den nya lagen krävs det hänvisningar till Micaförordningen. Hänvisningar till förordningen behövs bl.a. när det gäller de överträdelser av förordningen som Finansinspektionen ska ha befogenhet

att ingripa mot. För att eventuella ändringar i förordningen ska få omedelbart genomslag i den svenska lagstiftningen är det lämpligt att hänvisningarna till förordningen i de föreslagna bestämmelserna görs dynamiska. När det gäller EU-förordningar är det också den hänvisningsteknik som har använts på finansmarknadsområdet (se t.ex. prop. 2020/21:206 s. 49).

Hänvisningar till S5-2

5.3. Finansinspektionen ska vara behörig myndighet

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska fullgöra de uppgifter som ska skötas av behörig myndighet enligt Mica-förordningen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt Mica-förordningen ska varje medlemsstat utse en behörig myndighet (artikel 93). Den behöriga myndigheten ska övervaka att förordningen följs och besluta om sanktioner samt fullgöra de uppgifter i övrigt som anges i förordningen. Finansinspektionen är i dag behörig myndighet i Sverige enligt Mica-förordningen (se 2 § lagen [2024:370] om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar och prop. 2023/24:110 s. 8).

Finansinspektionen är den myndighet i Sverige som har tillsyn över finansiella företag. Inspektionen har också ett internationellt kontaktnät med andra tillsynsmyndigheter, vilket är av stor betydelse för att kunna samarbeta på det sätt som krävs enligt förordningen (artiklarna 95 och 96). Finansinspektionen bör av dessa skäl vara den behöriga myndigheten i Sverige enligt Mica-förordningen.

Finansinspektionen får därigenom de befogenheter som den behöriga myndigheten har direkt på grund av förordningen. Det innebär att Finansinspektionen t.ex. ska ta emot ansökningar om att bedriva verksamhet som utgivare av kryptotillgångar och leverantör av kryptotillgångstjänster, granska dessa och besluta om godkännande eller avslag när Sverige är sökandens hemmedlemsstat. Finansinspektionen ska också vara den myndighet som tar emot vitböcker från aktörer som vill ha rätt att ge ut kryptotillgångar som inte betraktas som tillgångsanknutna token eller e-pengatoken (artikel 8). Det innebär vidare att Finansinspektionen är den myndighet som övervakar att förordningen följs.

Hänvisningar till S5-3

5.4. Tillämpning av marknadsföringslagen

Regeringens förslag: Om marknadsföringsmaterial eller information inte tillhandahålls i enlighet med Mica-förordningen ska, vid tillämpningen av marknadsföringslagen, sådan information anses vara väsentlig. Bestämmelserna i marknadsföringslagen om marknadsstörningsavgift ska inte tillämpas vid utebliven information.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Konsumentverket anser att det behöver förtydligas om förslaget enbart omfattar tillhandahållandet av informationen eller även informationens innehåll. Verket påpekar också att myndighetens åtgärder prövas i allmän domstol medan Finansinspektionens beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol, vilket kan leda till olika domstolspraxis. Realjuridik i Sverige AB anser att förhållandet mellan skadeståndsbestämmelsen i marknadsföringslagen och skadeståndsbestämmelserna i artiklarna 15, 26 och 52 i Mica-förordningen behöver klargöras.

Skälen för regeringens förslag:Marknadsföringslagen (2008:486) är tillämplig på näringsidkares marknadsföring av kryptotillgångar. Enligt marknadsföringslagen får en näringsidkare inte lämna felaktig eller vilseledande information i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet (10 §). En näringsidkare får inte heller utelämna väsentlig information i marknadsföringen av sin egen eller någon annans näringsverksamhet. Med vilseledande utelämnande avses även sådana fall när den väsentliga informationen ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt (20 § tredje stycket). Vidare får en domstol besluta om bl.a. förbud mot marknadsföring som är otillbörlig (23 och 27 §§) eller Konsumentombudsmannen besluta att meddela ett förbudsföreläggande (23 och 28 §§).

Det är lämpligt att, på samma sätt som i flera andra lagar på finansmarknadsområdet, i den nya lagen införa en bestämmelse om att den information som ska lämnas enligt artikel 30, 76.9 eller 78.3 i Micaförordningen ska anses vara väsentlig vid tillämpningen av 10 § tredje stycket marknadsföringslagen (se t.ex. 1 kap. 4 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering). En sådan bestämmelse förenklar för Konsumentverket och Konsumentombudsmannen att utöva tillsyn över den information som ska lämnas enligt Mica-förordningen eftersom det redan av lag framgår att 10 § tredje stycket marknadsföringslagen är tillämplig. Den klargör också att marknadsföringslagens sanktionssystem (förutom 29–36 §§) inklusive skadestånd (37 §) kan komma att tillämpas för de fall kraven i fråga om marknadsföringsmaterial inte följs (se t.ex. artiklarna 7, 29 och 53). Det gäller även fortlöpande information som ska lämnas till innehavare av tillgångsanknutna token, information om köp- och säljkurser och information om policy för orderutförande (artiklarna 30, 76.9 och 78.3). Dessutom gäller det sådan information som ska framgå av vitböcker om kryptotillgångar (artiklarna 6, 19 och 51).

Konsumentverket anser att det behöver förtydligas om förslaget enbart omfattar tillhandahållandet av informationen eller även informationens innehåll. Mica-förordningens bestämmelser om information som ska lämnas till kunder och allmänheten innefattar bestämmelser om både vilken information som ska tillhandahållas och hur den ska tillhandahållas.

Om företaget brister i något av dessa avseenden innebär bestämmelsen att marknadsföringslagens krav inte uppfyllts. Detta avviker inte från andra regleringar på finansmarknadsområdet som hänvisar till 10 § tredje stycket marknadsföringslagen.

Det förhållandet att även marknadsföringslagen kan tillämpas innebär inte något hinder mot att Finansinspektionen ingriper med stöd av

bestämmelserna i den nya lagen. Detta innebär att det kan bli fråga om prövningar av samma regelverk i olika domstolsslag. Eftersom det handlar om prövningar med skiftande processuella förutsättningar anser regeringen, till skillnad från Konsumentverket, inte att detta är problematiskt för praxisbildningen.

Finansinspektionen och Konsumentverket bör samverka med varandra i det löpande arbetet. Att myndigheterna ska samverka med varandra i frågor på de områden där de har ett gemensamt tillsynsansvar framgår av respektive myndighetsinstruktion (15 § förordningen [2023:910] med instruktion för Finansinspektionen och 6 § 2 förordningen [2009:607] med instruktion för Konsumentverket). Sedan tidigare finns ett samverkansavtal mellan myndigheterna som klargör hur denna samverkan ska ske och på vilka områden. Finansinspektionen och Konsumentverket bör därmed kunna bedriva sin tillsyn i förhållande till den nya lagen på samma sätt som i de andra fallen där de har ett gemensamt tillsynsansvar.

Realjuridik i Sverige AB anser att förhållandet mellan skadeståndsbestämmelsen i marknadsföringslagen (37 §) och skadeståndsbestämmelserna i artiklarna 15, 26 och 52 i Mica-förordningen behöver klargöras.

Skadeståndsbestämmelsen i marknadsföringslagen förutsätter att den skadeståndsskyldige uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot regelverket. Mica-förordningens bestämmelser bygger på ett strikt ansvar och har företräde framför den mer allmänt hållna bestämmelsen i marknadsföringslagen.

Hänvisningar till S5-4

5.5. Hantering av personuppgifter

Regeringens bedömning: EU:s dataskyddsförordning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som kommer att ske med anledning av den nya lagen. Någon ytterligare reglering om denna behandling behöver därför inte införas.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser instämmer i bedömningen eller har inget att invända mot den.

Integritetsskyddsmyndigheten framhåller att det är oklart under vilka förutsättningar Finansinspektionen har tillgång till uppgifter i belastningsregistret vid lämplighetsprövningar.

Skälen för regeringens bedömning: Personuppgifter kommer att behandlas till följd av den nya lagen. Finansinspektionen kommer att behöva behandla personuppgifter som är nödvändiga för tillsyn och ingripanden, t.ex. namn, kontaktuppgifter, utdrag ur belastningsregister och information om utbildning och arbetslivserfarenhet när det gäller ledningspersoner och i vissa fall andelsägare hos företag som står under dess tillsyn.

Vid Finansinspektionens behandling av personuppgifter gäller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av

personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i det följande kallad EU:s dataskyddsförordning, lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) och förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

När det gäller Finansinspektionens behandling av personuppgifter är den nödvändig för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter enligt den nya lagen. På samma sätt innebär fullgörandet av den uppgiftsskyldighet som åvilar ett företag som omfattas av Mica-förordningen att på begäran lämna ut uppgifter i en förundersökning personuppgiftsbehandling (se avsnitt 5.6), men den är också nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen i båda dessa fall är alltså att det är nödvändigt att behandla uppgifterna för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige och, när det gäller Finansinspektionen, för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning (artikel 6.1 c och e i EU:s dataskyddsförordning). Den rättsliga grunden fastställs i den nya lagen (jfr artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning).

Det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen att Finansinspektionen får behandla personnummer (3 kap. 10 § dataskyddslagen). Myndigheten behöver också behandla utdrag ur belastningsregistret för att säkerställa identitet och lämplighet för ledningspersoner. Uppgifter om lagöverträdelser får behandlas av myndigheter enligt 3 kap. 8 § dataskyddslagen.

Det bedöms inte bli aktuellt för Finansinspektionen att behandla känsliga personuppgifter (jfr artikel 9 i EU:s dataskyddsförordning). Den personuppgiftsbehandling som kommer att bli följden av den nya lagen bedöms sammantaget vara proportionell mot de mål som eftersträvas (jfr artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning).

Den nya behandlingen av personuppgifter är således förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den förordningen och dataskyddslagen utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som kommer att ske med anledning av den nya lagen. Någon ytterligare reglering om denna personuppgiftsbehandling behöver således inte införas.

Finansinspektionen behöver, som framgår ovan, tillgång till belastnings- och misstankeregister vid de lämplighetsprövningar som Mica-förordningen förutsätter. Som Integritetsskyddsmyndigheten framhåller förutsätter det ändringar i förordningen (1999:1134) om belastningsregister och förordningen (1999:1135) om misstankeregister.

Hänvisningar till S5-5

5.6. Tystnadsplikt och uppgiftsskyldighet

Regeringens förslag: Den som är eller har varit knuten till ett företag som omfattas av Mica-förordningen som anställd eller uppdragstagare ska inte obehörigen få röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.

Ett företag som omfattas av Mica-förordningen ska utan dröjsmål lämna uppgifter i elektronisk form om enskildas förhållanden till företaget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledaren, under en utredning om självständigt förverkande begärs av åklagaren, i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål begärs av åklagaren på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder begärs av åklagaren.

Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter ska få besluta att företaget samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats eller att det pågår en förundersökning, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder. Ett sådant förbud ska få meddelas om det krävs för att en utredning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat. I ett ärende om rättslig hjälp eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder ska förbudet dock vara tidsbegränsat bara om den som ansökt om rättslig hjälp samtycker till det.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot meddelandeförbudet ska dömas till böter.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Säkerhetspolisen anser att uppgiftsskyldigheten även bör kunna uppfyllas på fysiskt sätt.

Skälen för regeringens förslag: Anställda och uppdragstagare till företag som omfattas av Mica-förordningen kan komma att få tillgång till information om kunders personliga förhållanden och affärsförhållanden, t.ex. vilka tillgångar en kund äger.

Författningsreglerad tystnadsplikt utgör en inskränkning av yttrandefriheten. Yttrandefriheten får endast begränsas genom lag. En sådan begränsning får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den. För yttrandefriheten gäller vidare att den får inskränkas med hänsyn till bl.a. privatlivets helgd. Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter (2 kap. 20 § första stycket, 21 § och 23 § första och andra styckena regeringsformen). Yttrandefriheten skyddas även av artikel 10 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Även enligt Europakonventionen, som gäller som svensk lag (lagen [1994:1219] om den europeiska konventionen angående skydd för de

mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna), får yttrandefriheten inskränkas under vissa förutsättningar. Enligt 2 kap. 19 § regeringsformen får lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen.

Det bedöms befogat, inte minst av integritetshänsyn, att information om kunders personliga förhållanden och affärsförhållanden skyddas mot obehörigt röjande genom en bestämmelse om tystnadsplikt i den nya lagen. Den bör utformas efter förebild av bestämmelser i andra lagar på finansmarknadsområdet (se t.ex. 1 kap. 6 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering, prop. 2020/21:206 s. 107–111 och 1 kap. 10 § LBF). Den som är eller har varit knuten till ett företag som omfattas av Mica-förordningen som anställd eller som uppdragstagare bör i enlighet med det vara bunden av tystnadsplikt för uppgifter om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden. En sådan begränsning av yttrandefriheten går inte utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Sammantaget bedöms den vara förenlig med det skydd för yttrandefriheten som regeringsformen och Europakonventionen innebär.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (i det följande kallat visselblåsardirektivet) genomförs i svensk rätt i lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Det bedöms inte finnas behov av andra bestämmelser till skydd för den som rapporterar en misstänkt överträdelse av Micaförordningen eller personer som pekas ut i en sådan rapport om misstänkta överträdelser.

Den som röjer uppgift som han eller hon är skyldig att hemlighålla enligt lag kan enligt huvudregeln i svensk rätt dömas för brott mot tystnadsplikt enligt brottsbalken (20 kap. 3 §). Det kan inte anses föreligga någon omständighet som motiverar undantag från straffbarhet i det här fallet (jfr exempelvis 1 kap. 6 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 1 kap. 10 § LBF).

Vidare finns i flera lagar på finansmarknadsområdet bestämmelser om uppgiftsskyldighet i förhållande till brottsbekämpande myndigheter samt förordnande om straffsanktionerat meddelandeförbud (se t.ex. 1 kap. 6–9 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 1 kap. 10–13 §§ LBF). Med anledning av att det föreslås att en bestämmelse om tystnadsplikt ska införas i den nya lagen bör även bestämmelser om uppgiftsskyldighet och meddelandeförbud införas.

Uppgiftsskyldigheten ska fullgöras på elektroniskt sätt. Den ordningen har sin grund i en framställan om lagändring från de brottsbekämpande myndigheterna (se prop. 2017/18:291). Säkerhetspolisen anser att uppgiftsskyldigheten även bör kunna uppfyllas på fysiskt sätt. Ett avsteg från den nuvarande ordningen behöver emellertid behandlas samlat i fråga om alla finansiella företag och ryms inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.

För att understryka vikten av att ett meddelandeförbud följs bör även det meddelandeförbud som nu föreslås vara förenat med en straffsanktion.

Hänvisningar till S5-6

6. Tillsyn

6.1. Tillsynens omfattning

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska ha tillsyn över att företag som omfattas av Mica-förordningen bedriver sin verksamhet i enlighet med

1. Mica-förordningen,

2. TFR-förordningen,

3. den nya lagen,

4. andra författningar som reglerar verksamheten,

5. bolagsordning, stadgar eller reglemente, och

6. interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Finansinspektionen ska dessutom ha tillsyn över att företagens ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven enligt Mica-förordningen.

Finansinspektionen ska inte ha tillsyn över verksamheter som står under Ebas tillsyn.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås inte att Finansinspektionen ska ha tillsyn över att företaget bedriver sin verksamhet i enlighet med bolagsordning, stadgar eller reglemente, och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Den behöriga myndigheten ska enligt

Mica-förordningen ha de tillsyns- och utredningsbefogenheter som behövs för att den ska kunna utföra sina uppgifter enligt förordningen (artikel 94.1). Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna kan utöva dessa tillsyns- och utredningsbefogenheter (artikel 94.6). I den nya lagen bör därför anges att Finansinspektionen ska ha tillsyn över att de företag som omfattas av Mica-förordningen bedriver sin verksamhet i enlighet med förordningen.

TFR-förordningen ska tillämpas på överföringar av kryptotillgångar, med vissa undantag (artikel 2.1, 2.3 och 2.4). Medlemsstaterna ska kräva att de behöriga myndigheterna effektivt övervakar och vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa att kraven i TFR-förordningen uppfylls (artikel 33). Finansinspektionen bör därför ha tillsyn över att de företag som omfattas av Mica-förordningen även följer TFR-förordningen. Därutöver bör Finansinspektionen ha tillsyn enligt den nya lagen och andra författningar och bestämmelser som reglerar verksamheten, exempelvis lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen).

Enligt Mica-förordningen ska Finansinspektionen bl.a. kontrollera att företagens ägare och ledning har ett gott anseende samt att ledningen har lämpliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter (se t.ex. artiklarna 18.2 h–j, 18.5, 34.2, 34.4, 42, 62.2 g och h, 62.3 och 68). I den nya lagen bör därför anges att Finansinspektionen ska ha tillsyn över att företagets ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven enligt Mica-förordningen.

Det bör även anges att Finansinspektionen ska ha tillsyn över att företaget bedriver sin verksamhet i enlighet med bolagsordning, stadgar eller reglemente, och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Eba kan under vissa förutsättningar klassificera vissa kryptotillgångar som betydande (artiklarna 43, 44, 56 och 57). Om så sker ska tillsynsansvaret för utgivaren av tillgången överföras från den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat till Eba (artiklarna 43.7, 44.4, 56.6 och 57.4). I vissa fall ska emellertid tillsynsansvaret inte överföras till Eba (artiklarna 56.7 och 57.5). Om en tillgång inte längre ska klassificeras som betydande ska tillsynsansvaret föras tillbaka från Eba till den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat (artiklarna 43.10 och 56.10).

Om tillsynsansvaret har förts över till Eba ska Eba utöva de befogenheter som de behöriga myndigheterna annars utövar (artikel 117.1 och 117.4). Om en utgivare av en betydande kryptotillgång som är tillgångsanknuten också tillhandahåller kryptotillgångstjänster eller ger ut kryptotillgångar som inte är betydande ska dock tillsyn över sådana tjänster eller verksamheter förbli hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten (artikel 117.2).

I den nya lagen bör det anges att Finansinspektionen inte ska ha tillsyn över de verksamheter som står under Ebas tillsyn.

Hänvisningar till S6-1

6.2. Uppgifter till Finansinspektionen

Regeringens förslag: En fysisk eller juridisk person ska lämna Finansinspektionen de uppgifter som inspektionen begär för sin tillsyn.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Promorians förslag omfattar företag som omfattas av Micaförordningen och det finns inget bemyndigande att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen anser att det bör införas en bestämmelse om periodisk rapportering.

Skälen för regeringens förslag: Enligt Mica-förordningen ska den behöriga myndigheten kunna kräva att en person tillhandahåller information och dokument som myndigheten anser skulle kunna vara relevanta för utförandet av dess uppgifter (artikel 94.1 a). För att utföra sina uppgifter enligt avdelning VI i förordningen om förhindrande och förbud mot marknadsmissbruk som rör kryptotillgångar ska den behöriga myndigheten få tillgång till alla dokument och uppgifter oavsett typ eller ta kopia av dessa (artikel 94.3 a).

För att säkerställa att Finansinspektionen kan fullgöra sina skyldigheter enligt Mica-förordningen bör Finansinspektionen få möjlighet att begära in de uppgifter som inspektionen behöver för sin tillsyn.

Finansinspektionen anser att det bör införas en bestämmelse om periodisk rapportering. Detta sker lämpligen genom att Finansinspektionen meddelar föreskrifter om detta. Det bör därför införas ett bemyndigande i den nya lagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten (jfr 16 kap. 1 § LBF).

Hänvisningar till S6-2

6.3. Platsundersökning

Regeringens förslag: Om det är nödvändigt för tillsynen ska Finansinspektionen få genomföra en undersökning hos ett företag som omfattas av Mica-förordningen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt Mica-förordningen ska den behöriga myndigheten kunna utföra inspektioner eller utredningar på plats, utom i fysiska personers privatbostäder. Myndigheten ska för det ändamålet kunna få tillträde till lokaler för att få åtkomst till dokument och andra uppgifter i någon form (artikel 94.1 w). Den behöriga myndigheten ska även få tillträde till fysiska och juridiska personers lokaler för att beslagta dokument och information, oavsett typ, om rimlig misstanke om att det finns dokument eller information med koppling till föremålet för kontrollen eller utredningen som kan vara relevanta för att bevisa att det är fråga om insiderhandel eller marknadsmanipulation (artikel 94.3 c).

En myndighets inspektion av enskildas lokaler utgör en inskränkning av integritetsskyddet i 2 kap. 6 § regeringsformen. Detta skydd kan begränsas genom lag och en begränsning ska vara proportionerlig (2 kap. 20 och 21 §§). Finansinspektionen har enligt andra lagar på finansmarknadsområdet i dag befogenheter att kunna genomföra platsundersökningar (se t.ex. 2 kap. 3 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 13 kap. 4 § LBF). För att Finansinspektionen ska ha de befogenheter som krävs enligt Mica-förordningen bör inspektionen även ha rätt att genomföra platsundersökningar i verksamhetslokaler hos företag som omfattas av förordningen om det är nödvändigt för tillsynen. Att ge denna befogenhet till Finansinspektionen bedöms, liksom i fallet med de ovan nämnda lagarna, också vara proportionerligt och i övrigt förenligt med regeringsformen.

Hänvisningar till S6-3

6.4. Förbud

Regeringens förslag: Om det finns skälig anledning att anta att Micaförordningen kommer att överträdas, ska Finansinspektionen få förbjuda ett erbjudande om kryptotillgångar till allmänheten eller handel med kryptotillgångar.

Finansinspektionen ska få tillfälligt förbjuda ett företag som omfattas av Mica-förordningen att vidta en åtgärd, om

1. åtgärden strider mot Mica-förordningen,

2. det finns skälig anledning att anta att Mica-förordningen har överträtts eller kommer att överträdas, eller

3. åtgärden är skadlig för företagets kunders intressen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt Mica-förordningen ska den behöriga myndigheten kunna tillfälligt förbjuda tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster, ett erbjudande till allmänheten, ett upptagande till handel av kryptotillgångar, tillfälligt avbryta handel med kryptotillgångar på en handelsplattform, tillfälligt avbryta tillhandahållandet eller förbjuda markandsföringsmaterial samt tillfälligt dra in marknadsföringsmaterial varje gång det föreligger skälig anledning att misstänka att Mica-förordningen har överträtts (artikel 94.1 b, l, n, p och q). Även när det slagits fast att förordningen har överträtts eller om det finns skälig anledning att misstänka att förordningen kommer att överträdas ska den behöriga myndigheten kunna förbjuda ett erbjudande till allmänheten, ett upptagande till handel av kryptotillgångar eller handel med kryptotillgångar på en handelsplattform för kryptotillgångar (artikel 94.1 m och o). Därutöver ska den behöriga myndigheten kunna tillfälligt avbryta tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster eller handeln med kryptotillgångar om tillhandahållandet eller handeln skulle kunna skada kundernas intressen (artikel 94.1 f och t).

För att Finansinspektionen ska ha de befogenheter som krävs enligt Mica-förordningen bör inspektionen få tillfälligt förbjuda ett företag som omfattas av förordningen att vidta åtgärd, om åtgärden strider mot förordningen, om det finns skälig anledning att anta att förordningen har överträtts eller kommer att överträdas, eller om åtgärden är skadlig för företagets kunder. Beviskravet skälig anledning att misstänka enligt förordningen bör i likhet med i t.ex. 2 kap. 4–6 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering uttryckas som skälig anledning att anta, vilket är ett vanligt förekommande beviskrav i Sverige.

Av Mica-förordningen följer att i vissa situationer får ett tillfälligt förbud gälla högst i 30 på varandra följande arbetsdagar (artikel 94.1 b, l, n och q). Syftet bakom denna tidsgräns får antas vara att kunna förhindra vissa åtgärder under viss tid medan Finansinspektionen utreder om agerandet strider mot förordningen. Om Finansinspektionen inte längre har skälig anledning att anta att förordningen har överträtts ska det tillfälliga förbudet upphävas.

Vidare ska den behöriga myndigheten enligt Mica-förordningen även permanent kunna förbjuda ett erbjudande till allmänheten eller ett upptagande till handel av kryptotillgångar och handel med kryptotillgångar på en handelsplattform för kryptotillgångar i de fall då myndigheten slagit fast att förordningen har överträtts eller om det finns skälig anledning att misstänka att den kommer att överträdas (artikel 94.1 m och o). Vid konstaterade överträdelser av förordningen föreslås i avsnitt 7.2 att det i den nya lagen ska förtydligas att Finansinspektionen får ingripa genom beslut om återkallelse av auktorisation och att inspektionen ska få besluta

om att förelägga företaget att vidta särskild åtgärd, vilka båda i praktiken kan leda till permanenta förbud. För att uppfylla förordningens krav, bör det dock även införas möjlighet för Finansinspektionen att besluta om permanent förbud av ovan nämnda tjänster enbart på den grunden att det finns skälig anledning att anta att förordningen kommer att överträdas.

När det gäller näringsfrihetens förhållande till denna typ av befogenheter, se avsnitt 7.1.

Hänvisningar till S6-4

6.5. Marknadsmissbruk

Regeringens förslag: För övervakning av att bestämmelserna om marknadsmissbruk i Mica-förordningen följs ska Finansinspektionen få tillämpa vissa tillsyns- och utredningsbefogenheter som följer av lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag.

Promemorians förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: I avdelning VI i Mica-förordningen finns bestämmelser om förhindrande av och förbud mot marknadsmissbruk som rör kryptotillgångar (artiklarna 86–92). Det rör sig bl.a. om bestämmelser om offentliggörande av insiderinformation (artikel 88), förbud mot insiderhandel (artikel 89), förbud mot olagligt röjande av insiderinformation (artikel 90), förbud mot marknadsmanipulation (artikel 91) och förhindrande och upptäckt av marknadsmissbruk (artikel 92). För att de behöriga myndigheterna ska kunna utöva sin tillsyn avseende dessa bestämmelser ska myndigheterna ha vissa ytterligare befogenheter (artikel 94.3). Det handlar om att få tillgång till dokument, att kunna begära in upplysningar av vem som helst och om nödvändigt kunna kalla personer till förhör, utföra platsundersökningar, att överlämna ärenden för lagföring, frysa tillgångar eller belägga tillgångar med kvarstad, införa tillfälligt förbud att utöva yrkesverksamhet samt vidta åtgärder för att säkerställa att allmänheten är korrekt informerad (artikel 94.3 a–h).

I lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning finns bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (1 kap. 1 §). I 3 kap. den lagen finns vissa bestämmelser om utredningsbefogenheter och tvångsmedel som Finansinspektionen får vidta för att övervaka att bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen följs. Finansinspektionen får förelägga ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat samt förelägga den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig till förhör på den tid och plats som inspektionen bestämmer (3 kap. 1 §). För att

säkerställa betalning av en sanktionsavgift eller återföring på grund av marknadsmissbruk får rätten på ansökan av Finansinspektionen besluta om kvarstad (3 kap. 7 §). Därutöver får Finansinspektionen efter ansökan hos domstol under vissa förutsättningar genomföra tvångsundersökningar (4 kap.).

För att Finansinspektionen ska kunna utöva de ytterligare tillsynsbefogenheter som krävs enligt Mica-förordningen angående förhindrande av och förbud mot marknadsmissbruk som rör kryptotillgångar bör Finansinspektionen även kunna tillämpa 3 kap. 1 och 7 §§ samt 4 kap. lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Vissa beslut enligt lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning får överklagas till Stockholms tingsrätt (6 kap. 2 §) och vissa ärenden ska handläggas enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden (6 kap. 4 §). Detsamma bör gälla när det gäller beslut, ansökningar och prövningar enligt Mica-förordningen.

Hänvisningar till S6-5

6.6. Information

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska informera allmänheten om sin tillsynsverksamhet enligt Mica-förordningen.

Om den information som ska lämnas till kunder enligt Micaförordningen är bristfällig, felaktig eller vilseledande, ska Finansinspektionen få offentliggöra korrekta uppgifter.

Regeringens bedömning: Bestämmelser om att Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om vissa beslut bör införas i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Promemorian behandlar inte frågan om Finansinspektionens underrättelser till Bolagsverket.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Bolagsverket anser att Finansinspektionen bör underrätta Bolagsverket när inspektionen fattat beslut om olika ingripanden, såsom återkallelse av auktorisation eller förbud mot att vidta vissa åtgärder.

Finansinspektionen anser att myndigheten endast bör åläggas skyldighet att offentliggöra sådan information som anges i Mica-förordningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt Mica-förordningen ska den behöriga myndigheten offentliggöra om företag som omfattas av förordningen inte fullgör sina skyldigheter enligt förordningen (artikel 94.1 e och r). Den behöriga myndigheten ska dessutom offentliggöra beslut om administrativa sanktioner eller administrativa åtgärder till följd av överträdelser av förordningen (artikel 114). Även enligt TFRförordningen ska den behöriga myndigheten offentliggöra administrativa sanktioner och åtgärder som påförts enligt den förordningen (artikel 30).

Regeringen anser därför, till skillnad från Finansinspektionen, att Finansinspektionen i den nya lagen bör åläggas en skyldighet att informera allmänheten om sin tillsynsverksamhet enligt Mica-förordningen.

Den behöriga myndigheten ska enligt Mica-förordningen lämna ut eller kräva att företag som omfattas av förordningen lämnar ut all väsentlig information som kan påverka tillhandahållandet av tjänsterna, i syfte att säkerställa skyddet av kundernas intressen eller en väl fungerande marknad (artikel 94.1 d och s). Finansinspektionen bör därför ha möjlighet att offentliggöra korrekta uppgifter, om den information som ska lämnas till kunder enligt Mica-förordningen är bristfällig, felaktig eller vilseledande (jfr prop. 2020/21:206 s. 67–68).

Regeringen anser, i likhet med Bolagsverket, att Finansinspektionen bör underrätta Bolagsverket när inspektionen fattat beslut om olika ingripanden, såsom återkallelse av auktorisation eller förbud mot att vidta vissa åtgärder. Bestämmelser om detta bör införas i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Hänvisningar till S6-6

6.7. Avgifter

Regeringens förslag: För att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt Mica-förordningen och den nya lagen ska företag som omfattas av förordningen betala årliga avgifter.

Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt Mica-förordningen.

Regeringen ska få meddela föreskrifter om avgifterna.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen påpekar att även prövning av återhämtningsplaner och planer för inlösen kommer att vara avgiftsbelagt hos myndigheten.

Skälen för regeringens förslag: Enligt Mica-förordningen ska Finansinspektionen, i sin egenskap av behörig myndighet, bl.a. pröva ansökningar om auktorisation för att få erbjuda kryptotillgångar som är tillgångsanknutna token och för att få vara leverantör av kryptotillgångstjänster (artiklarna 18 och 62). Finansinspektionen ska även ta emot anmälningar av vitböcker från utgivare som omfattas av avdelning II i

Mica-förordningen (artiklarna 8 och 51). Därutöver ska Finansinspektionen även ta emot vissa underrättelser (se t.ex. artiklarna 17, 25 och 33). På motsvarande sätt som enligt andra lagar på finansmarknadsområdet (se bl.a. 13 kap. 16 § LBF) bör Finansinspektionens verksamhet som avser prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt Mica-förordningen finansieras genom avgifter. En bestämmelse med det innehållet bör tas in i den nya lagen. Som Finansinspektionen framhåller ger en sådan bestämmelse möjlighet att ta ut avgifter för t.ex. prövningar av återhämtningsplaner och planer för inlösen.

Föreskrifter om avgifter finns i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen.

Förutom prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser kommer Finansinspektionens verksamhet till följd av Mica-förordningen att bestå i tillsyn över att bestämmelserna i förordningen följs.

De företag som står under Finansinspektionens tillsyn betalar årliga avgifter till inspektionen enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet.

För att finansiera Finansinspektionens verksamhet enligt Mica-förordningen och den nya lagen bör Finansinspektionen få ta ut årliga avgifter av de företag som står under Finansinspektionens tillsyn. En bestämmelse med det innehållet bör därför tas in i den nya lagen.

Regeringen bör få meddela föreskrifter om avgifterna.

Hänvisningar till S6-7

6.8. Bemyndigande om produktintervention

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att enligt Mica-förordningen förbjuda eller begränsa dels marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa kryptotillgångar, dels verksamhet som rör kryptotillgångar (s.k. produktintervention).

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Mica-förordningen ger behöriga myndigheter möjlighet att besluta om s.k. produktintervention (artikel 105). Genom produktintervention ska den behöriga myndigheten t.ex. kunna förbjuda eller begränsa marknadsföring, distribution och försäljning av vissa kryptotillgångar eller kryptotillgångar med vissa specifika egenskaper. För att produktintervention ska kunna komma i fråga krävs bl.a. att kryptotillgången på rimliga grunder anses ge upphov till betydande problem avseende investerarskyddet eller hot mot funktionen och integriteten hos marknaderna samt att åtgärden är proportionerlig med hänsyn till riskens art, i vilken utsträckning investeraren eller marknadsaktörerna är berörda och vilka effekter åtgärden kan antas ha. Ett beslut om produktintervention ska kunna riktas mot alla aktörer på marknaden.

Ett sådant beslut får alltså verkningar för en obestämd krets adressater. Det innebär att ett beslut om produktintervention bör meddelas genom föreskrifter (jfr prop. 2018/19:3 s. 29–31). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om produktintervention enligt artikel 105 i Mica-förordningen.

Hänvisningar till S6-8

7. Ingripanden

7.1. Överträdelser ska kunna leda till ingripanden

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska få ingripa mot företag som omfattas av Mica-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt

1. Mica-förordningen,

2. TFR-förordningen,

3. den nya lagen,

4. andra författningar som reglerar verksamheten,

5. bolagsordning, stadgar eller reglemente, eller

6. interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Detta ska inte gälla för verksamhet som står under Ebas tillsyn. Finansinspektionen ska ingripa mot den som utan auktorisation eller registrering bedriver verksamhet som omfattas av Mica-förordningen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen anser att rörelselagarnas ingripandemöjligheter bör tillämpas när ett företag som omfattas av sådana bestämmelser överträder

Mica-förordningen eller i vart fall att inspektionen ska få göra en självständig bedömning av vilket förfarande som är mest effektivt. Inspektionen anser också att det finns skäl att göra en övergripande översyn av bestämmelserna om tillsyn och ingripanden på finansmarknadsområdet i syfte att skapa enhetlighet.

Realjuridik i Sverige AB och Swedish FinTech Association önskar ett förtydligande av vad som avses med registrering.

Safello AB önskar ett förtydligande om att Finansinspektionen ska ingripa mot företag som utan auktorisation marknadsför sina tjänster till svenska medborgare.

Skälen för regeringens förslag: Enligt Mica-förordningen ska medlemsstaterna, i enlighet med nationell rätt, föreskriva att de behöriga myndigheterna ska ha befogenhet att påföra lämpliga administrativa sanktioner och vidta andra administrativa åtgärder vid åtminstone vissa uppräknade överträdelser av förordningen (artikel 111). Även enligt TFRförordningen gäller att medlemsstaterna ska fastställa regler för administrativa sanktioner och åtgärder vid överträdelser av förordningen (artiklarna 28 och 29).

Det bör införas en allmän möjlighet för Finansinspektionen att ingripa mot företag som omfattas av Mica-förordningen om företaget har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen, TFR-förordningen eller den nya lagen. Ingripandemöjligheten bör även omfatta överträdelser av andra författningar som reglerar verksamheten, bolagsordning, stadgar eller reglemente, eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Att reglera finansmarknaden kan utgöra en begränsning i rätten att driva näring. Av regeringsformen följer bl.a. att det bara får göras för att skydda angelägna allmänna intressen (2 kap. 17 §). Att införa en möjlighet för Finansinspektionen att ingripa mot företag som omfattas av Mica-förordningen innebär att rätten till näringsfrihet inskränks. Behovet av att företagen följer de materiella bestämmelserna i Mica-förordningen motiverar dock att det införs sådana befogenheter för Finansinspektionen.

Vissa företag som får bedriva verksamhet enligt Mica-förordningen, exempelvis kreditinstitut, omfattas i grunden av annan lagstiftning än Mica-förordningen, som innehåller bestämmelser om förutsättningar för tillstånd, krav på verksamheten, tillsyn och ingripanden (exempelvis lagen om bank- och finansieringsrörelse). De ingripandemöjligheter som följer

av Mica-förordningen är dock särskilt specificerade och mycket detaljerade till sin utformning. Regeringen anser därför, till skillnad från

Finansinspektionen, att ingripanden även mot dessa företags överträdelser av Mica-förordningen bör ske enligt den nya lagen.

Det är inte möjligt att i detta lagstiftningsärende göra en samlad översyn av bestämmelserna om tillsyn och ingripanden på finansmarknadsområdet, som Finansinspektionen efterfrågar.

I Mica-förordningen finns bestämmelser om att vissa kryptotillgångar ska klassificeras som betydande (artiklarna 43, 44, 56 och 57). Utgivare av sådana tillgångar står under Ebas tillsyn, i stället för den nationella behöriga myndigheten (artikel 117). Det är också Eba som har befogenheter att ingripa mot dessa företag, även om Eba i viss mån kan involvera den nationella behöriga myndigheten (se avdelning VII, kapitel 5 i Mica-förordningen). Finansinspektionen ska därför inte kunna ingripa avseende verksamhet som står under Ebas tillsyn.

Det bör tydliggöras i den nya lagen att Finansinspektionen också kan ingripa mot företag som utan auktorisation eller registrering bedriver verksamhet som omfattas av Mica-förordningen. Realjuridik i Sverige AB och Swedish FinTech Association önskar ett förtydligande av vad som i detta sammanhang avses med registrering. Det kan t.ex. handla om registrering av en vitbok. När det gäller andra personer som Finansinspektionen förelägger att exempelvis lämna uppgifter, bör det vara tillräckligt att inspektionen kan förena föreläggandet med vite. Vitets storlek kan anpassas så att det kan utgöra ett tillräckligt påtryckningsmedel mot företaget i fråga (se avsnitt 7.2).

Safello AB önskar ett förtydligande om att det handlar om företag som marknadsför sina tjänster till svenska medborgare. Finansinspektionen har tillsyn över företag som bedriver verksamhet i Sverige, oavsett om företagets kunder eller potentiella kunder är medborgare i Sverige eller inte.

Hänvisningar till S7-1

7.2. Ingripanden mot den som har åsidosatt sina skyldigheter

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska få ingripa mot den som har åsidosatt sina skyldigheter genom beslut om föreläggande att inom en viss tid vidta en viss åtgärd eller upphöra med ett visst agerande eller genom beslut om anmärkning. Detsamma ska gälla när någon tillhandahåller tjänster enligt Mica-förordningen utan auktorisation.

Finansinspektionen ska vid allvarliga överträdelser få besluta om återkallelse av auktorisation. Om det är tillräckligt ska Finansinspektionen i stället få besluta om varning.

Om beslut om anmärkning eller varning har meddelats ska Finansinspektionen få besluta att den som har gjort sig skyldig till överträdelsen ska betala en sanktionsavgift. Vid överträdelser av Micaförordningens bestämmelser om marknadsmissbruk ska Finansinspektionen få meddela ett beslut om sanktionsavgift utan beslut om anmärkning eller varning.

Om ett företags auktorisation har återkallats ska Finansinspektionen få besluta hur rörelsen ska avvecklas. Ett beslut om återkallelse ska få förenas med ett förbud att fortsätta rörelsen.

Om auktorisationen har återkallats ska Finansinspektionen få förelägga en leverantör av kryptotillgångstjänster att överlåta sina avtal med kunder till ett företag som har auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster, om kunderna och företaget som har auktorisation samtycker.

Ett föreläggande ska få förenas med vite. Det ska dock inte gälla ett sanktionsföreläggande.

Ett ingripande ska inte få ske om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Promemorians förslag om Finansinspektionens befogenhet att besluta om överlåtelser av kundavtal gäller alla företag som omfattas av

Mica-förordningen.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen anser att det bör tydliggöras att inspektionen kan besluta om anmärkning även om det vid tidpunkten för beslutet återstår brister som inte har åtgärdats och att befogenheten att besluta om överlåtelser av kundavtal endast ska gälla leverantörer av kryptotillgångstjänster. Inspektionen anser att det behöver förtydligas att myndigheten endast har befogenhet att besluta om hur rörelsen med kryptotillgångar ska avvecklas, och inte annan del av företagets verksamhet.

Kammarrätten i Stockholm anser att vitesbestämmelsens innehåll och tillämpningsområde bör belysas.

Konsumentverket anför att verket utgår ifrån att bestämmelsen om att ett ingripande inte ska få ske om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts ska omfatta även ingripanden som Konsumentombudsmannen beslutat.

Skälen för regeringens förslag

Föreläggande att vidta åtgärd eller att upphöra med överträdelsen

Medlemsstaterna ska enligt Mica-förordningen säkerställa att de behöriga myndigheterna har befogenhet att förelägga ett företag att upphöra med det agerande som utgör överträdelsen och inte upprepar det agerandet (artikel 111.2 b). Motsvarande bestämmelse finns i många lagar på finansmarknadsområdet (se bl.a. 3 kap. 2 § första stycket 1 lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 1 § LBF) och en bestämmelse som motsvarar denna bör föras in i den nya lagen. Möjligheten att ingripa genom föreläggande att upphöra med överträdelsen bör även omfatta överträdelser av andra regelverk som gäller för verksamheten och när någon tillhandahåller tjänster enligt Micaförordningen utan auktorisation.

Eftersom en överträdelse även kan bestå i underlåtenhet att uppfylla vissa krav, bör Finansinspektionen också kunna förelägga den som är ansvarig att vidta en positiv åtgärd. Det kan t.ex. röra sig om att förelägga

ett företag att korrigera eller se till att ytterligare information tas upp i en vitbok eller i marknadsföringsmaterial eller att offentliggöra en rättelse (artikel 94.1 i–k och 94.3 h).

I likhet med det som gäller enligt de båda ovan nämnda lagarna och andra lagar på finansmarknadsområdet bör ett föreläggande enligt den nya lagen få förenas med vite. Som regeringen har konstaterat i flera lagstiftningsärenden får termen straff i den mening som avses i Europakonventionen även anses omfatta t.ex. vite (se prop. 2007/08:107 s. 24 och prop. 2012/13:143 s. 69). Om en ansökan om utdömande av vite har gjorts bör det därför inte vara möjligt att besluta om en sanktion för samma sak (se närmare om sanktioner i det följande). Kammarrätten i Stockholm anser att vitesbestämmelsens innehåll och tillämpningsområde i den nya lagen bör belysas. Regeringen konstaterar, i enlighet med vad Konsumentverket framför, att samtliga förelägganden utom sanktionsförelägganden, exempelvis förelägganden om förbud att vidta viss åtgärd, omfattas av bestämmelsen. Att sanktionsförelägganden inte omfattas bör, som

Lagrådet framhåller, komma till uttryck i lagtexten.

Återkallelse av auktorisation, varning, anmärkning och sanktionsavgift

När det gäller återkallelse av auktorisation följer denna ingripandemöjlighet direkt av Mica-förordningen såvitt avser utgivare av kryptotillgångar som är tillgångsanknutna och leverantörer av kryptotillgångstjänster (artiklarna 24 och 64).

Även om möjligheten för Finansinspektionen att återkalla en auktorisation för dessa företag följer direkt av Mica-förordningen är det, i syfte att främja förutsägbarheten och enhetligheten i förhållande till rörelselagar på finansmarknadsområdet, rimligt att Finansinspektionens befogenhet att återkalla auktorisation vid allvarliga överträdelser av förordningen anges i lag för alla företag som har auktorisation enligt förordningen. Utgivare av s.k. e-pengatoken är antingen kreditinstitut eller institut för elektroniska pengar. Återkallelse av dessa företags tillstånd regleras i respektive rörelselag.

Finansinspektionen har enligt rörelselagar på finansmarknadsområdet ofta möjlighet att som alternativ till återkallelse av tillstånd i stället ingripa genom att besluta om en varning, om det är tillräckligt (se t.ex. 3 kap. 2 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 1 § LBF). Varning är alltså en ingripandeåtgärd som används för allvarliga överträdelser, som alternativ till återkallelse av tillstånd, när förutsättningar för återkallelse i och för sig finns men varning i det enskilda fallet framstår som en tillräcklig åtgärd. Enligt lagarna på finansmarknadsområdet finns ofta även möjlighet att ingripa genom beslut om anmärkning när det är fråga om överträdelser som inte är så allvarliga att det finns förutsättningar att återkalla tillståndet. I likhet med det som gäller enligt flera andra lagar på finansmarknadsområdet bör Finansinspektionen vid allvarliga överträdelser ha möjlighet att besluta om varning som alternativ till återkallelse av auktorisation, om det är en tillräckligt ingripande åtgärd. Om det är fråga om ett åsidosättande som inte är allvarligt bör inspektionen få besluta om anmärkning.

Den behöriga myndigheten ska enligt Mica-förordningen även ha möjlighet att besluta att en fysisk eller juridisk person som överträtt

förordningen ska betala en sanktionsavgift (artikel 111). En sådan möjlighet bör införas i den nya lagen och bör även gälla vid överträdelser av andra regelverk såsom TFR-förordningen.

Enligt lagarna på finansmarknadsområdet gäller i allmänhet att Finansinspektionen får besluta om sanktionsavgift om beslut om anmärkning eller varning meddelats (se t.ex. 3 kap. 3 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 7 § LBF). En bestämmelse om att sanktionsavgift får beslutas endast om beslut om anmärkning eller varning har meddelats bör därför tas in i den nya lagen. Detta bör dock inte gälla vid överträdelser av förordningens bestämmelser om marknadsmissbruk eftersom ingripanden enligt dessa bestämmelser ska kunna ske mot en fysisk person, oberoende av om det aktuella företaget begått någon överträdelse.

Syftet med ett föreläggande är att förmå en aktör att vidta en viss åtgärd eller upphöra med ett visst agerande. Ett sådant beslut kan förenas med vite men bör inte kunna kombineras med sanktionsavgift. En anmärkning bör användas i stället för ett föreläggande främst när det inte finns något att åtgärda men överträdelsen bör medföra en sanktion. Som Finansinspektionen framhåller kan det dock finnas fall när det är lämpligt att besluta om anmärkning, även om det vid tidpunkten för beslutet återstår brister som inte har åtgärdats.

Vid allvarligare överträdelser aktualiseras möjligheten att besluta om varning. Genom möjligheten att kombinera anmärkning och varning med sanktionsavgift ges Finansinspektionen stort utrymme att anpassa ett ingripande till typ och grad av överträdelse. Vid valet av ingripandeåtgärd bör återkallelse av auktorisation betraktas som den mest ingripande åtgärden. Ett beslut om återkallelse bör inte kunna kombineras med sanktionsavgift.

Vid återkallelse av tillstånd enligt bl.a. 3 kap. 4 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 4 § LBF har Finansinspektionen möjlighet att bestämma hur avvecklingen av rörelsen ska ske. Genom dessa bestämmelser får Finansinspektionen möjlighet att i sitt beslut om återkallelse ge anvisningar om hur rörelsen ska avvecklas. Därigenom ges utrymme att ta hänsyn till individuella förhållanden hos den verksamhet som beslutet avser. En motsvarande bestämmelse bör införas i den nya lagen eftersom det bedöms vara av vikt att verksamheter som regleras i Mica-förordningen avvecklas ordnat till skydd för borgenärer och konsumenter. Som Finansinspektionen framhåller kan ett sådant beslut endast avse kryptotillgångsverksamheten. Det innebär att om t.ex. ett betalningsinstitut har åsidosatt sina skyldigheter enligt Mica-förordningen kan Finansinspektionen endast besluta om hur den delen av rörelsen ska avvecklas.

I likhet med det som gäller enligt andra lagar på finansmarknadsområdet bör ett beslut om återkallelse av auktorisation få förenas med förbud att fortsätta rörelsen och ett sådant förbud få förenas med vite.

Enligt Mica-förordningen ska den behöriga myndigheten ha befogenhet att kräva att befintliga avtal överförs till en annan leverantör i händelse av att auktorisationen återkallats för en leverantör av kryptotillgångstjänster, under förutsättning att kunderna och den leverantör av kryptotillgångstjänster till vilken avtalen ska överföras godkänner detta (artikel 94.1 g). En motsvarande bestämmelse bör införas i den nya lagen. Eftersom

bestämmelsen i förordningen endast gäller leverantörer av kryptotillgångstjänster anser regeringen, i likhet med Finansinspektionen, att bestämmelsen i den nya lagen också enbart ska gälla dessa aktörer.

Hänvisningar till S7-2

7.3. Ingripanden mot vissa företrädare

Regeringens förslag: Om ett företag som omfattas av Mica-förordningen har åsidosatt sina skyldigheter ska Finansinspektionen få ingripa mot den som ingår i dess styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem.

Ingripande ska ske genom en eller båda av följande sanktioner:

1. att den fysiska personen under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett företag som omfattas av Mica-förordningen, eller ersättare för någon av dem, eller

2. sanktionsavgift. Ett ingripande ska få ske bara om företagets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.

Frågor om ingripanden mot fysiska personer för ett företags överträdelse ska tas upp av Finansinspektionen genom sanktionsföreläggande.

En sanktion mot en fysisk person för ett företags överträdelse ska få beslutas bara om sanktionsföreläggandet har delgetts den fysiska personen inom två år från den tidpunkt då överträdelsen ägde rum.

Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid ska Finansinspektionen få ansöka hos domstol om att sanktion ska beslutas. En sådan ansökan ska få göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av Finansinspektionens beslut om ingripande mot företaget för samma överträdelse. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Regeringens bedömning: Bestämmelser om att Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ett meddelat förbud att vara styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, bör införas i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Bolagsverket anser att myndigheten bör ha befogenhet att avregistrera en funktionär i ett företag som Finansinspektionen beslutat inte längre får vara det.

Förvaltningsrätten i Stockholm anser att det i lag bör förtydligas att prövningstillstånd krävs om förvaltningsrättens beslut i fråga om sanktionsföreläggande överklagas till kammarrätten.

Goobit Group AB och Swedish FinTech Association anser att ett ingripande mot en företrädare för ett företag som omfattas av Mica-

förordningen inte ska kunna avse både sanktionsavgift och förbud mot att vara ledningsperson i ett sådan företag.

Sveriges advokatsamfund anser att Finansinspektionens beslut om att en person under viss tid inte får vara ledningsperson bör omfatta samtliga finansiella företag under Finansinspektionens tillsyn.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Ingripande bör kunna ske mot styrelseledamöter, verkställande direktör och ersättare för någon av dem

Enligt Mica-förordningen ska medlemsstater i enlighet med sin nationella rätt säkerställa att de behöriga myndigheterna har befogenhet att ingripa med sanktioner även mot fysiska personer (artikel 111.4 och 111.5 e–g och i). Detsamma gäller enligt TFR-förordningen (artikel 28.2). I likhet med det som gäller enligt annan lagstiftning på finansmarknadsområdet bör det införas en möjlighet att ingripa mot en medlem av ledningsorganet för den juridiska person som hålls ansvarig för överträdelsen såväl genom sanktionsavgift som genom förbud att utöva ledningsuppdrag. Bestämmelsen i den nya lagen bör utformas som en generell rätt för Finansinspektionen att meddela ett sådant beslut även om bestämmelserna i Mica-förordningen avser specifika överträdelser. Det medför enhetlighet i förhållande till närliggande lagstiftning på finansmarknadsområdet och innebär att de administrativa sanktionerna för överträdelser av gällande regelverk blir mer ändamålsenliga. Det finns inte något hinder mot att införa ytterligare sanktioner än det som krävs enligt förordningen (artikel 111.6).

Förutsättningarna för ingripande mot medlemmar av den juridiska personens styrelse, dess verkställande direktör eller ersättare för dessa genom förbud att utöva ledningsuppdrag eller genom sanktionsavgift bör vara desamma som i annan lagstiftning på finansmarknadsområdet (se bl.a. 3 kap. 5 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering). Det bör därför krävas att överträdelsen är allvarlig och att personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen för att ett ingripande ska komma i fråga. Dessa förutsättningar har motiverats bl.a. av att sanktionerna endast bör komma i fråga i särskilt allvarliga fall och att de har straffrättslig karaktär (prop. 2016/17:162 s. 539–542). Samma skäl gör sig gällande vid utformningen av bestämmelserna i den nya lagen.

I annan lagstiftning på finansmarknadsområdet gäller i allmänhet att ett förbud mot att utöva ledningsfunktioner ska gälla för viss tid, lägst tre och högst tio år (se bl.a. 3 kap. 5 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 1 a § LBF). Detsamma bör gälla även i fråga om ett beslut enligt den nya lagen om förbud att utöva ledningsfunktioner.

Regeringen anser, till skillnad från Goobit Group AB och Swedish

FinTech Association, att ett ingripande bör kunna avse både sanktionsavgift och förbud mot att vara ledningsperson (jfr 3 kap. 5 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering).

Det bör även införas bestämmelser i föreskrifter på lägre nivå än lag om att Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ett beslut om att

förbjuda en person att inneha en position i ledningen för ett företag som omfattas av Mica-förordningen. Frågorna om möjlighet till avregistrering av en sådan person och huruvida Finansinspektionens beslut ska gälla bredare än bara företag som omfattas av Mica-förordningen, som

Bolagsverket respektive Sveriges advokatsamfund tar upp, ryms emellertid inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Ingripande bör ske genom sanktionsföreläggande

Ingripande enligt den nya lagen mot fysiska personer som ingår i ett företags ledningsorgan bör, i likhet med det som gäller enligt andra lagar på finansmarknadsområdet, ske genom sanktionsföreläggande (se bl.a. 3 kap. 6–9 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 9 a–9 d §§ LBF). Ett sanktionsföreläggande innebär att den fysiska personen föreläggs att inom en viss tid godkänna ett ingripande som är bestämt till tid eller belopp. När föreläggandet har godkänts gäller det som ett domstolsavgörande som har fått laga kraft. Ett godkännande som görs efter den tid som anges i föreläggandet är utan verkan.

Finansinspektionen bör ha möjlighet att ansöka hos domstol om att sanktion ska beslutas. En sådan ansökan bör göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av Finansinspektionens beslut om ingripande mot företaget för samma överträdelse. Som Förvaltningsrätten i Stockholm påpekar bör det förtydligas i den nya lagen att prövningstillstånd krävs om förvaltningsrättens beslut om sanktionsföreläggande överklagas till kammarrätten.

Hänvisningar till S7-3

7.4. Beräkning av sanktionsavgift

Regeringens förslag: Sanktionsavgiften för en juridisk person ska fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade

a) 5 000 000 euro vid överträdelser av bestämmelserna om utgivning av kryptotillgångar och verksamhetsvillkor för leverantörer av kryptotillgångstjänster,

b) 2 500 000 euro vid överträdelser av bestämmelsen om offentliggörande av insiderinformation,

c) 15 000 000 euro vid överträdelser av övriga bestämmelser om förbud mot marknadsmissbruk,

2. en andel av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå som motsvarar

a) 3 procent vid överträdelser av bestämmelserna om utgivning av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken,

b) 5 procent vid överträdelser av bestämmelserna om verksamhetsvillkor för leverantörer av kryptotillgångstjänster,

c) 12,5 procent vid överträdelser av bestämmelserna om utgivning av tillgångsanknutna token och e-pengatoken,

d) 2 procent vid överträdelser av bestämmelsen om offentliggörande av insiderinformation,

e) 15 procent vid överträdelser av övriga bestämmelser om förbud mot marknadsmissbruk, och

3. ett belopp som sätts i förhållande till den vinst som företaget gjort till följd av regelöverträdelsen, om detta går att fastställa, och som motsvarar

a) två gånger vinsten vid överträdelser av bestämmelserna om utgivning av kryptotillgångar och verksamhetsvillkor för leverantörer av kryptotillgångstjänster, och

b) tre gånger vinsten vid överträdelser av bestämmelserna om förbud mot marknadsmissbruk.

Sanktionsavgiften för en fysisk person ska fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade

a) 700 000 euro vid överträdelser av bestämmelserna om utgivning av kryptotillgångar och verksamhetsvillkor för leverantörer av kryptotillgångstjänster,

b) 1 000 000 euro vid överträdelser av bestämmelsen om offentliggörande av insiderinformation,

c) 5 000 000 euro vid överträdelser av övriga bestämmelser om förbud mot marknadsmissbruk, och

2. ett belopp som sätts i förhållande till den vinst som gjorts till följd av regelöverträdelsen, om detta går att fastställa, och som motsvarar

a) två gånger vinsten vid överträdelser av bestämmelserna om utgivning av kryptotillgångar och verksamhetsvillkor för leverantörer av kryptotillgångstjänster, och

b) tre gånger vinsten vid överträdelser av bestämmelserna om förbud mot marknadsmissbruk.

Vid övriga överträdelser ska sanktionsavgiften för en fysisk eller juridisk person fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade 5 000 000 euro,

2. tio procent av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,

3. två gånger den vinst som gjorts till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Avgiften ska inte få vara så stor att företaget därefter inte uppfyller kraven i Mica-förordningen eller andra bestämmelser om soliditet och likviditet som gäller för företaget.

Om en överträdelse har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, ska omsättningen få uppskattas när den högsta sanktionsavgiften ska beräknas.

Avgifterna ska tillfalla staten.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorians förslag anges inte att hänsyn ska tas till andra krav på soliditet och likviditet som gäller för företaget vid bestämmande av avgiftens storlek.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen anser att det behöver förtydligas vilka krav enligt

Mica-förordningen som kan ha bäring på avgiftens storlek och hur bestämmelsen förhåller sig till exempelvis kapitalkrav i andra författningar.

Skälen för regeringens förslag

Beräkningsgrunderna för avgifterna

Mica-förordningen innehåller alternativa beräkningsgrunder för sanktionsavgifter (artikel 111.3 och 111.5). I förordningen anges de minsta maximibelopp som avgifterna åtminstone ska kunna uppgå till, dvs. medlemsstaterna får fastställa högre nivåer i nationell rätt (artikel 111.6). Regleringen i förordningen är mycket detaljerad och olika maximibelopp anges för olika överträdelser så att de ska vara dimensionerade för att vara tillräckligt effektiva, proportionerliga och avskräckande. Utformningen av reglerna är också tänkt att väga upp eventuella vinster som ett företag eller en person har gjort genom att överträda förordningen och ska också ge uttryck för hur allvarlig överträdelsen anses vara.

I Mica-förordningen finns mycket detaljerade regler om hur sanktionsavgiften ska fastställas för juridiska personer och för fysiska personer. Motsvarande bestämmelser bör tas in i den nya lagen. Vidare bör det införas en bestämmelse om maximibelopp vid övriga överträdelser av regler som gäller för verksamheten, exempelvis överträdelser av TFRförordningen. Denna bör vara utformad på samma sätt som reglerna om sanktionsavgifternas storlek i Mica-förordningen och innefatta alternativa beräkningsgrunder. Nivåerna bör motsvara dem som gäller för exempelvis betalningsinstitut vid överträdelser av penningtvättslagen och TFR-förordningen (jfr 8 kap. 15 a § lagen [2010:751] om betaltjänster).

Avgifterna bör inte vara så stora att företaget därefter inte uppfyller kraven i Mica-förordningen. Finansinspektionen anser att det behöver förtydligas vilka krav i förordningen som kan ha bäring på avgiftens storlek och hur bestämmelsen i den nya lagen förhåller sig till exempelvis kapitalkrav i andra författningar. Vid bedömningen ska hänsyn tas till samtliga krav enligt Mica-förordningen, exempelvis kapitalbaskravet (artikel 35). Vidare bör hänsyn även tas till eventuella andra bestämmelser om soliditet och likviditet som gäller enligt andra regelverk för företaget. I sammanhanget kan det även framhållas att Finansinspektionen vid bedömningen av sanktionsavgiftens storlek även kan ta hänsyn till företagets finansiella ställning i stort (se avsnitt 7.6).

Omräkning från euro till svenska kronor

De belopp som en sanktionsavgift ska kunna uppgå till enligt Micaförordningen bör anges på motsvarande sätt i den nya lagen som i andra lagar på finansmarknadsområdet, dvs. i euro (se t.ex. 3 kap. 10 och 12 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 8 och 8 a §§ LBF). Enligt förordningen ska de beloppsmässigt fastställda maximiavgifterna i medlemsstater som inte har euron som valuta uppgå till motsvarande värde i den nationella valutan per den 29 juni 2023. Vid genomförandet i svensk rätt av EU-rättsakter har i detta sammanhang i ett flertal fall hänvisats till den valutakurs som motsvarar den s.k. fixingkurs, i äldre lagstiftningsärenden benämnd

mittkurs, som dagligen fastställs av Nasdaq Stockholm AB (se t.ex. prop. 2016/17:162 s. 564) och publiceras på Riksbankens webbplats. Det är därför lämpligt att tillämpa denna fixingkurs för omräkning av sanktionsavgiften även enligt Mica-förordningen. Enligt fixingkursen den 29 juni 2023 motsvarade 1 euro 11,7425 svenska kronor. Eftersom förordningen knyter det högsta beloppet för sanktionsavgiften till eurons kurs ett visst datum kommer omräkningen mellan euro och svenska kronor inte att förändras.

Omsättning när ett företag ingår i en koncern

När ett företag ingår i en koncern ska, enligt Mica-förordningen, omsättningen beräknas utifrån koncernredovisningen (artikel 111.3 andra stycket och 111.5 andra stycket). I liknande bestämmelser i andra lagar på finansmarknadsområdet preciseras EU-rättsakternas regler om sanktionsavgifter när en juridisk person ingår i en koncern på så sätt att det anges att omsättningen i förekommande fall ska bestämmas utifrån motsvarande omsättning på koncernnivå (se t.ex. 3 kap. 10 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 8 § LBF). Avsikten är att omsättning från verksamhet i koncernen som redovisas utifrån samma redovisningsregler ska ligga till grund för beräkningen av den högsta sanktionsavgiften (prop. 2016/17:162 s. 600–602). Bestämmelsen i den nya lagen bör utformas på samma sätt.

När uppgifter om omsättningen saknas eller är bristfälliga

I flera lagar på finansmarknadsområdet finns det bestämmelser som tar sikte på en situation där en överträdelse av en juridisk person har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga (se t.ex. 3 kap. 11 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 8 § LBF). Det anges att i sådana fall får en uppskattning av omsättningen göras. Det är sålunda endast i de fall det, av de skäl som anges i bestämmelserna, inte går att beräkna den högsta sanktionsavgiftens storlek som en uppskattad omsättning får läggas till grund för beräkningen. En motsvarande bestämmelse bör tas in i den nya lagen.

Hänvisningar till S7-4

7.5. Ytterligare ingripandemöjligheter vid marknadsmissbruk

Regeringens förslag: Vid överträdelser av Mica-förordningens bestämmelser om marknadsmissbruk ska Finansinspektionen få ingripa mot fysiska personer genom beslut om sanktionsavgift och genom att förbjuda en fysisk person som vid överträdelsen varit verksam i företaget att under högst tio år handla med kryptotillgångar för egen räkning. Vid upprepade överträdelser ska förbudet få bestämmas till längre tid än tio år. Vidare ska den som har gjort en vinst betala ett belopp som motsvarar vinsten, om beloppet kan fastställas. Ett sådant belopp ska tillfalla staten.

Ingripanden mot en fysisk person för överträdelser av Mica-förordningens bestämmelser om marknadsmissbruk ska tas upp av Finansinspektionen genom sanktionsföreläggande.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorian föreslås inte att ingripanden mot fysiska personer ska tas upp genom sanktionsföreläggande.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen anser att det bör övervägas att även kriminalisera överträdelser av Mica-förordningens bestämmelser om marknadsmissbruk samt att ingripanden mot fysiska personer ska tas upp genom sanktionsföreläggande och att Stockholms tingsrätt bör vara behörigt forum.

Finansinspektionen och Sveriges advokatsamfund påpekar också att det innebär svårigheter att kontrollera ifall ett förbud att handla med kryptotillgångar för egen räkning följs. Advokatsamfundet efterfrågar också ett förtydligande när det gäller vilken sanktion som skulle bli aktuell vid överträdelser av förbudet mot att handla för egen räkning.

Skälen för regeringens förslag: Mica-förordningen innehåller även bestämmelser om särskilda ingripandemöjligheter vid överträdelser av bestämmelserna om marknadsmissbruk (artikel 111.5). Dessa innebär att medlemsstaterna ska se till att den behöriga myndigheten ska ha möjlighet att återföra de vinster som har gjorts eller förluster som undvikits på grund av överträdelsen samt ha möjlighet att tillfälligt förbjuda personer som kan hållas ansvariga för överträdelsen att handla med kryptotillgångar för egen räkning (artikel 111.5 första stycket c och g). Den nya lagen bör innehålla motsvarande bestämmelser. Finansinspektionen bör även kunna ingripa mot fysiska personer genom beslut om sanktionsavgift vid överträdelser av Mica-förordningens bestämmelser om marknadsmissbruk, oberoende av om det aktuella företaget begått någon överträdelse.

Finansinspektionen anser att det bör övervägas att kriminalisera överträdelser av Mica-förordningens bestämmelser om marknadsmissbruk på samma sätt som gäller för överträder av motsvarande bestämmelser på värdepappersmarknadsområdet. Bakgrunden till kriminaliseringen enligt lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden är emellertid Europaparlamentets och rådets direktiv nr 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (EU:s marknadsmissbruksdirektiv). Något motsvarande EU-direktiv finns inte med avseende på kryptomarknaden och

Mica-förordningen är inte tillämplig på kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument (artikel 2). Vidare är reglerna i Mica-förordningen om överträdelser av Mica-förordningens bestämmelser om marknadsmissbruk mycket detaljerade (artikel 111.5). Regeringen gör mot den bakgrunden bedömningen att det inte finns utrymme för att även införa en kriminalisering.

Finansinspektionen och Sveriges advokatsamfund framhåller också att det innebär svårigheter att kontrollera ifall ett förbud att handla med kryptotillgångar för egen räkning följs. Regeringen anser emellertid att det är viktigt att införa en möjlighet för Finansinspektionen att meddela beslut om ett sådant förbud, och detta krävs dessutom enligt Mica-förordningen. När det gäller frågan om vilka sanktioner som kan bli aktuella, som

Advokatsamfundet tar upp, kommer ett beslut om förbud att handla för egen räkning i praktiken att meddelas genom ett föreläggande. Ett sådant föreläggande kommer att kunna förenas med vite (se avsnitt 7.2).

Regeringen anser, i likhet med Finansinspektionen, att ingripanden mot fysiska personer för överträdelser av Mica-förordningens bestämmelser om marknadsmissbruk bör tas upp av Finansinspektionen genom sanktionsföreläggande (se närmare om vad detta innebär i avsnitt 7.3). Däremot anser regeringen, till skillnad från inspektionen, att ansökan om att sanktion ska beslutas bör göras hos förvaltningsrätten i likhet med vad som föreslås gälla för sådana förelägganden i övrigt enligt den nya lagen.

Hänvisningar till S7-5

7.6. Val av åtgärd

Regeringens förslag: Vid valet av ingripande och vid utövande av tillsynsbefogenheter enligt den nya lagen ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått.

Särskild hänsyn ska tas till överträdelsens inverkan på investerares intressen, överträdelsens konkreta och potentiella effekter på det finansiella systemet, andra skador som uppstått och graden av ansvar för den som har begått överträdelsen.

Finansinspektionen ska i försvårande riktning beakta om företaget eller företrädaren tidigare har begått en överträdelse. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

I förmildrande riktning ska beaktas om den som har begått överträdelsen

1. i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och

2. snabbt upphört med överträdelsen eller snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finansinspektionen.

De omständigheter som ska vara styrande vid valet av ingripande ska beaktas även vid bestämmande av sanktionsavgiftens storlek. Utöver detta ska särskild hänsyn också tas till den juridiska eller fysiska personens finansiella ställning och den vinst som dessa gjort till följd av överträdelsen, om den går att bestämma.

Finansinspektionen ska få avstå från ingripande, om

1. överträdelsen är ringa eller ursäktlig,

2. om rättelse sker,

3. någon annan myndighet eller något annat organ har vidtagit åtgärder mot den som begått överträdelsen och dessa åtgärder bedöms tillräckliga, eller

4. det finns andra särskilda skäl.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen anser att det behöver klargöras vilket regelverk som tidigare ska ha överträtts för att denna omständighet ska tala i försvårande

riktning och vilka omständigheter som kan beaktas som särskilda skäl för att avstå ett ingripande.

Skälen för regeringens förslag: Enligt Mica-förordningen ska de behöriga myndigheterna när de fastställer typen av och nivån på en administrativ sanktion eller andra administrativa åtgärder som ska åläggas ta hänsyn till alla relevanta omständigheter, inbegripet vissa särskilt angivna (artikel 112.1). Regeln är riktad till den behöriga myndigheten.

Det skulle därför kunna förstås som att den är direkt tillämplig. I förarbetena till andra lagar som kompletterar EU-förordningar (bl.a. lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering) har dock bedömningen gjorts att det, för att främja förutsägbarheten och enhetligheten i tillämpningen av bestämmelserna, är en rimlig utgångspunkt att de omständigheter som anges i den förordningen anges även i lag (se t.ex. prop. 2020/21:206 s. 88). Det bör inte göras någon annan bedömning i detta fall. De omständigheter som anges i Mica-förordningen bör därför anges även i den nya lagen. För att inte begränsa utrymmet för egna bedömningar och möjligheter att ta hänsyn till särskilda omständigheter i det enskilda fallet bör dock lagtexten utgöra en exemplifierande, inte uttömmande, uppräkning av vilka omständigheter som ska beaktas. Det går inte att reglera vilken relativ vikt som ska tillmätas olika omständigheter eller hur de ska vägas i det enskilda fallet, utan det blir en fråga för tillämpande myndighet eller domstol (prop. 2013/14:228 s. 237–239).

Enligt förslaget ska hänsyn tas i försvårande riktning till om personen som en sanktion meddelas emot tidigare har begått en överträdelse.

Finansinspektionen anser att det behöver klargöras vilket regelverk som tidigare ska ha överträtts för att denna omständighet ska beaktas. Här kan framhållas att det avgörande är om överträdelserna är likartade, varför det som utgångspunkt bör vara samma regelverk som har överträtts i den aktuella situationen. Det kan dock inte uteslutas att även handlingar som innebär överträdelser av andra regelverk beaktas, då de också kan vara likartade med den handling som är aktuell i sanktionsärendet.

För att de administrativa sanktionerna ska vara proportionerliga bör det, liksom i annan lagstiftning på finansmarknadsområdet, i den nya lagen anges att Finansinspektionen får avstå från ingripande i vissa situationer. De omständigheter som ska kunna innebära att inspektionen avstår från ingripande bör vara att överträdelsen är ringa eller ursäktlig, att personen i fråga gör rättelse, att någon annan myndighet eller något annat organ har vidtagit åtgärder mot personen och dessa åtgärder bedöms tillräckliga eller att det finns andra särskilda skäl (se t.ex. 3 kap. 16 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 1 b § LBF).

Finansinspektionen efterfrågar förtydliganden om vilka omständigheter som kan beaktas som särskilda skäl för att avstå från ett ingripande. Vad som utgör särskilda skäl får emellertid bedömas från fall till fall och bedömningen bör ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknadsområdet.

Hänvisningar till S7-6

7.7. Verkställighet av beslut om sanktionsavgift

Regeringens förslag: En sanktionsavgift som tas ut med stöd av den nya lagen ska betalas inom 30 dagar efter det att ett beslut eller en dom om att ta ut avgiften har fått laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkänts eller den längre tid som anges i beslutet eller föreläggandet.

Finansinspektionens beslut om sanktionsavgift ska få verkställas enligt utsökningsbalken, om avgiften inte har betalats i rätt tid.

Om sanktionsavgiften inte har betalats i tid ska Finansinspektionen lämna avgiften för indrivning.

En sanktionsavgift som har beslutats ska falla bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet eller domen om att ta ut avgiften fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: I Mica-förordningen finns det inte några bestämmelser om betalning av sanktionsavgifter, preskription och verkställighet. Medlemsstaterna har således frihet att själva avgöra vad som ska gälla i sådana frågor. Bestämmelserna om betalning, preskription och verkställighet bör i den nya lagen utformas efter förebild av motsvarande bestämmelser i andra lagar på finansmarknadsområdet (se t.ex. 3 kap. 17–20 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till

EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 11–14 §§ LBF). Enligt dessa bestämmelser ska en avgift betalas till Finansinspektionen inom 30 dagar efter det att ett beslut om avgiften har fått laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet. Om avgiften inte betalas inom denna tid, ska Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Finansinspektionens beslut får verkställas enligt utsökningsbalken. Innebörden av dessa bestämmelser är att det inte krävs något domstolsavgörande för att driva in en avgift som är obetald och förfallen till betalning och att mål om sanktionsavgift handläggs som allmänt mål hos Kronofogdemyndigheten (se 1 kap. 6 § och 3 kap. 1 § första stycket 6 utsökningsbalken). Samma ordning bör gälla för beslut om sanktionsavgifter enligt Mica-förordningen. Motsvarande bestämmelser bör därför tas in i den nya lagen.

När det gäller frågan om preskription anges i bestämmelserna i ovan nämnda lagar på finansmarknadsområdet att en sanktionsavgift som beslutats faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år. Samma preskriptionstid bör gälla för de nu aktuella sanktionsavgifterna. Med verkställighet avses faktiska verkställighetsåtgärder. Preskriptionen är absolut. Det betyder att fullgörande inte kan krävas efter det att fem år har gått sedan beslutet fått laga kraft, även om verkställighet har skett under femårsperioden avseende en del av sanktionsavgiften. Det som preskriberas är den del av avgiften som ännu inte drivits in (se prop. 2016/17:22 s. 255–257).

Hänvisningar till S7-7

8. Överklagande

Hänvisningar till S8

Regeringens förslag: Finansinspektionens beslut om sanktionsföreläggande enligt den nya lagen ska inte få överklagas. Andra beslut som Finansinspektionen meddelar enligt den lagen ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Om Finansinspektionen inte meddelar beslut om auktorisation inom sex månader från det att en fullständig ansökan gavs in, ska inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden ska därefter få begära förklaring av allmän förvaltningsdomstol om att ärendet onödigt uppehålls. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten. Om Finansinspektionen inte har meddelat ett beslut om auktorisation enligt Mica-förordningen inom viss tid från det att en förklaring av allmän förvaltningsdomstol har lämnats, ska ansökan anses ha avslagits.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen anser att det bör införas en särskild bestämmelse om att inspektionen får bestämma att vissa beslut enligt den nya lagen ska gälla omedelbart.

Kammarrätten i Stockholm framhåller att det i samtliga fall finns ett krav på prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten.

Skälen för regeringens förslag

Beslut bör överklagas till allmän förvaltningsdomstol

Enligt Mica-förordningen ska medlemsstaterna säkerställa att beslut som fattas enligt förordningen är vederbörligt motiverade och kan överklagas till domstol (artikel 113).

Allmänna bestämmelser om krav på motivering av beslut finns i 32 § förvaltningslagen (2017:900). Allmänt inom finansmarknadsområdet gäller att beslut av Finansinspektionen som får överklagas prövas av allmän förvaltningsdomstol, med krav på prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. Det bör, som Kammarrätten i Stockholm påpekar, gälla även för Finansinspektionens beslut enligt den nya lagen och enligt Mica-förordningen. En bestämmelse om rätt till domstolsprövning av Finansinspektionens beslut bör därför införas i lagen. Möjligheten att överklaga beslut enligt Mica-förordningen följer redan av förvaltningslagen (41 §) och någon sådan bestämmelse behövs därför inte i den nya lagen avseende sådana beslut.

Finansinspektionen anser att det bör införas en särskild bestämmelse om att inspektionen får bestämma att vissa beslut enligt den nya lagen ska gälla omedelbart. Som Lagrådet framhåller finns i flera lagar på finansmarknadsområdet en bestämmelse av sådant slag (se t.ex. 17 kap. 1 § femte stycket LBF och 4 kap. 2 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering). Enligt Lagrådet är det inte självklart hur man ska se på förhållandet mellan en sådan bestämmelse och

den allmänna bestämmelsen i 35 § förvaltningslagen. Enligt den senare bestämmelsen får en myndighet alltid verkställa ett beslut omedelbart om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Myndigheten ska dock först noga överväga vissa omständigheter. Särregleringen på finansmarknadsområdet vilar på förutsättningen att Finansinspektionen ska göra dessa allmänna överväganden, men att särregleringen utgör en signal om att allmänintresset av omedelbar verkställighet kan vara särskilt högt i ett visst fall (prop. 2020/21:206 s. 95). Att allmänintresset kan vara särskilt högt på finansmarknadsområdet följer enligt regeringens uppfattning redan av att lagstiftningen på detta område ställer krav på tillstånd eller registrering för att bedriva verksamhet. Regeringen anser därför, till skillnad från Finansinspektionen, att en sådan bestämmelse inte behöver införas i den nya lagen.

De förvaltningsbeslut som kan komma att överklagas är t.ex. Finansinspektionens beslut att neka auktorisation eller om ingripanden genom administrativa sanktioner eller åtgärder. I vissa fall ska Finansinspektionen vägra auktorisation om ECB eller, i tillämpliga fall, en centralbank avger ett negativt yttrande på grund av en risk avseende väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten (artikel 21.4 i Mica-förordningen). Även ett beslut av Finansinspektionen som bygger på ett sådant yttrande av ECB omfattas av rätten att överklaga till allmän förvaltningsdomstol.

Ett beslut om sanktionsföreläggande bör inte få överklagas

I avsnitt 7.3 och 7.5 föreslås att Finansinspektionens ingripande mot en fysisk person för en överträdelse av Mica-förordningen eller andra regler som gäller för företaget ska kunna göras genom sanktionsföreläggande. Ett sanktionsföreläggande innebär att den fysiska personen föreläggs att inom viss tid godkänna ett ingripande som är bestämt till tid eller belopp. När föreläggandet har godkänts, gäller det som ett domstolsavgörande som fått laga kraft. Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid, får Finansinspektionen ansöka hos domstol om att sanktion ska beslutas.

Ett beslut om sanktionsföreläggande är således ett förberedande beslut. Ett överklagande av ett sådant beslut skulle kunna fördröja Finansinspektionens utredning i onödan. Ett förberedande beslut förhindrar inte heller en senare slutlig prövning i domstol. Allmänt på finansmarknadsområdet gäller att beslut om sanktionsföreläggande inte får överklagas (se t.ex. 4 kap. 1 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 17 kap. 1 § LBF). På samma sätt bör beslut om sanktionsföreläggande som Finansinspektionen meddelar med stöd av den nya lagen inte få överklagas. En fysisk person som har fått ett felaktigt sanktionsföreläggande meddelat mot sig har möjlighet att ansöka om resning (se prop. 2016/17:162 s. 573–574).

Bestämmelser om dröjsmålstalan bör införas

I fråga om auktorisation för att erbjuda det som i Mica-förordningen kallas tillgångsanknutna token till allmänheten eller en ansökan om upptagande av dem till handel ska den behöriga myndigheten inom 60 arbetsdagar efter mottagandet av en fullständig ansökan, fatta ett fullständigt motiverat

utkast till beslut om att bevilja eller neka auktorisation (artikel 20.2). Denna bedömningsperiod får tillfälligt avbrytas under högst 20 arbetsdagar om den behöriga myndigheten begär in uppgifter som saknas (artikel 20.3). Sedan ska den behöriga myndigheten översända sitt utkast till beslut och ansökan till Eba, Esma, ECB och i förekommande fall centralbanken, vilka har 20 arbetsdagar på sig att avge yttrande (artikel 20.3 och 20.4). Den behöriga myndigheten ska därefter inom 25 arbetsdagar efter att ha mottagit dessa yttranden fatta ett fullständigt motiverat beslut om att bevilja eller neka auktorisation (artikel 21.1).

I fråga om auktorisation av leverantörer av kryptotillgångstjänster ska den behöriga myndigheten inom 40 arbetsdagar från mottagande av en fullständig ansökan fatta ett fullständigt motiverat beslut om beviljande eller nekande av auktorisation (artikel 60.9). Denna bedömningsperiod får tillfälligt avbrytas under högst 20 arbetsdagar om den behöriga myndigheten begär in ytterligare uppgifter som krävs för bedömningen (artikel 60.12).

Om beslut om auktorisation inte har fattats inom sex månader efter det att en ansökan som innehåller alla begärda uppgifter har lämnats in ska det finnas en rätt att överklaga till domstol (artikel 113.1).

I förvaltningslagen finns det allmänna bestämmelser om åtgärder om handläggningen försenas. Bestämmelserna ger en enskild som har inlett ett ärende en möjlighet att få en prövning av frågan om ett slutligt avgörande i ärendet uppehålls oskäligt länge (11, 12 och 49 §§). Förvaltningslagen är subsidiär och särskilda bestämmelser om dröjsmålstalan finns i flera lagar på finansmarknadsområdet (se t.ex. 4 kap. 3 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 17 kap. 2 § LBF).

Det bör i den nya lagen tas in en bestämmelse om dröjsmålstalan efter förebild av bestämmelser i andra lagar på finansmarknadsområdet. Vid en sådan dröjsmålstalan prövar domstolen i princip endast om ärendet är färdigt för avgörande och om samtliga handlingar och uppgifter som behövs som underlag för beslutet lämnats in. Om domstolen finner att ärendet är färdigt för avgörande börjar en ny period löpa. Som framgår ovan ska ansökan om auktorisation för att erbjuda det som i Mica-förordningen kallas tillgångsanknutna token till allmänheten eller ansökan om upptagande av dem till handel behandlas inom maximalt 125 arbetsdagar, vilket i princip motsvarar sex månader. Ansökan om auktorisation av leverantörer av kryptotillgångstjänster ska behandlas inom maximalt 60 arbetsdagar, vilket i princip motsvarar tre månader. Den nya perioden bör därför bestämmas till sex eller tre månader beroende på vilken slags auktorisation som ansökan avser. Om Finansinspektionen vid utgången av denna frist inte har fattat något beslut i ärendet, bör det anses som att ansökan har avslagits. Först då kan sökanden överklaga och få en prövning i sak.

Hänvisningar till US3

9. Penningtvätt och finansiering av terrorism

Hänvisningar till S9

Regeringens förslag: Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska omfattas av penningtvättslagen.

En leverantör av kryptotillgångstjänster som ingår en korrespondentförbindelse avseende kryptotillgångstjänster med en motpartsenhet som inte är etablerad inom EES ska undersöka om motparten har tillstånd eller är registrerad för att driva sin verksamhet.

Om en leverantör av kryptotillgångstjänster avslutar en korrespondentförbindelse ska beslutet dokumenteras.

Vid överföringar av kryptotillgångar till eller från en fristående adress ska en leverantör av kryptotillgångstjänster vidta skärpta åtgärder för att hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Om en leverantör av kryptotillgångstjänster tillhandahåller sina tjänster från en annan stat i EES utan att ha etablerat en filial eller ett dotterbolag i Sverige ska Finansinspektionen kunna besluta att leverantören ska ha en central kontaktpunkt här.

Hänvisningar till den äldre TFR-förordningen ska ersättas med hänvisningar till den nya TFR-förordningen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Bolagsverket anser att begreppet central kontaktpunkt bör tydliggöras. Säkerhetspolisen anser att det behöver utredas om försäljning av varor mot betalning i kryptovaluta bör omfattas av penningtvättslagen samt att det behöver utvecklas hur en leverantör av kryptotillgångstjänster ska tillämpa kravet på skärpta åtgärder vid överföringar av kryptotillgångar till eller från en fristående adress.

Skälen för regeringens förslag

Ändringar i TFR-förordningen

TFR-förordningen är en omarbetning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847. Hänvisningarna till den senare förordningen i penningtvättslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), lagen om betaltjänster och lagen (2011:755) om elektroniska pengar bör ersättas med hänvisningar till den nya TFR-förordningen.

Ändringar i penningtvättsdirektivet

I TFR-förordningen görs också vissa ändringar i penningtvättsdirektivet. Penningtvättsdirektivet genomförs i svensk rätt bl.a. i penningtvättslagen och lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet (valutaväxlingslagen).

Ändringarna i penningtvättsdirektivet innebär att leverantörer av kryptotillgångstjänster, inbegripet leverantörer som erbjuder växlingstjänster mellan virtuella valutor och s.k. fiatvalutor (dvs. valutor som utfärdas av

stater och som inte stöds av någon fysisk vara) och tillhandahållare av plånböcker för virtuella valutor, ska utgöra verksamhetsutövare vid tillämpning av penningtvättslagen (artikel 2.1.2 i penningtvättsdirektivet).

Därutöver görs ändringar i reglerna om korrespondentförbindelser avseende kryptotillgångstjänster och ställs krav på skärpta åtgärder att hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism vid överföringar av kryptotillgångar till eller från en fristående adress (artiklarna 19a och 19b). Säkerhetspolisen påpekar att innehavaren av en fristående adress är anonym, varför det behöver utvecklas hur en leverantör av kryptotillgångstjänster ska tillämpa kravet på skärpta åtgärder vid överföringar till eller från en sådan fristående adress. Detta är emellertid en fråga för rättstillämpningen.

Slutligen ska leverantörer av kryptotillgångstjänster som bedriver verksamhet i Sverige utan att etablera en filial utse en central kontaktpunkt (artikel 45.9 i penningtvättsdirektivet). Bolagsverket anser att begreppet central kontaktpunkt bör tydliggöras. Detta handlar om att ha en fysisk plats där företaget kan bli delgivet och där tillsynsmyndigheten enligt penningtvättslagen kan göra platsbesök.

För att genomföra ändringarna i penningtvättsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt. Det finns inte utrymme för att inom ramen för detta lagstiftningsärende ta ställning till om försäljning av varor mot betalning i kryptovaluta bör omfattas av penningtvättslagen, som Säkerhetspolisen efterfrågar.

10. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Den nya lagen och lagändringarna ska träda i kraft den 30 december 2024. Lagen om prövning av ärenden enligt

Mica-förordningen ska upphöra att gälla samma dag.

Ingripande enligt den nya lagen ska inte få ske för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

Ett företag som före den 30 december 2024 bedriver verksamhet som kräver auktorisation enligt artikel 63 i Mica-förordningen ska få fortsätta att bedriva verksamhet till och med den 30 september 2025. Om ett sådant företag före den 1 oktober 2025 har gett in en ansökan om auktorisation, ska företaget få fortsätta med verksamheten till dess ansökan om auktorisation har prövats slutligt.

Regeringens bedömning: Möjligheten att tillämpa ett förenklat förfarande för auktorisation av leverantörer av kryptotillgångstjänster enligt artikel 143.6 i Mica-förordningen bör inte utnyttjas.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Goobit Group AB, Realjuridik i Sverige AB och Swedish FinTech Association anser att det behöver förtydligas vad som gäller för företag som bedriver verksamhet som i dag kräver exempelvis registrering.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Ikraftträdandebestämmelser

Mica-förordningen i dess helhet ska tillämpas fr.o.m. den 30 december 2024 (artikel 149.2). Avdelningarna III och IV ska emellertid tillämpas redan fr.o.m. den 30 juni 2024 (artikel 149.3). Från den tidpunkten är det bl.a. möjligt att ansöka om auktorisation för att erbjuda vissa kryptotillgångar till allmänheten eller att ta upp sådana till handel. I lagen (2024:370) om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar finns de bestämmelser som är nödvändiga för att avdelningarna III och IV i Mica-förordningen ska kunna tillämpas (se prop. 2023/24:110, bet. 2023/24:FiU29, rskr. 2023/24:186). Förslagen i denna proposition innebär att dessa bestämmelser förs över till den nya lagen som också innehåller de ytterligare bestämmelser som krävs till följd av Mica-förordningen.

Den nya lagen bör träda i kraft samtidigt som Mica-förordningen i dess helhet ska börja tillämpas, dvs. den 30 december 2024. Detsamma bör gälla för övriga lagförslag. Lagen om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar bör upphöra att gälla samma dag.

Övergångsbestämmelser

I artikel 143.3 i Mica-förordningen finns övergångsbestämmelser för leverantörer av kryptotillgångstjänster. Sådana leverantörer som tillhandahöll sina tjänster enligt tillämplig lag före den 30 december 2024 får fortsätta att göra det t.o.m. den 1 juli 2026 eller till dess att de har beviljats eller nekats auktorisation, beroende på vilket som inträffar först. Medlemsstaterna får dock besluta att inte tillämpa denna övergångsreglering, eller förkorta varaktigheten, om det nationella regelverk som var tillämpligt före den 30 december 2024 är mindre strikt än Mica-förordningen. Eftersom de flesta medlemsstaters nuvarande nationella regleringar av leverantörer för kryptotillgångstjänster är mindre strikt än Mica-förordningen har Esma i ett brev den 17 oktober 2023 uppmanat medlemsstaterna att överväga att förkorta varaktigheten av övergångsregleringen till högst tolv månader (ESMA75-840896669-45).

Den som bedriver yrkesmässig verksamhet som består i förvaltning av eller handel med virtuell valuta ska i dag ansöka om registrering hos Finansinspektionen enligt valutaväxlingslagen. I den lagen ställs bl.a. krav på ägare och ledning (3 §). Regleringen i Mica-förordningen avseende leverantörer av kryptotillgångstjänster innebär att det bl.a. ställs krav på auktorisation, skyldighet att agera hederligt, rättvist och professionellt, försiktighetsåtgärder, hur organisationen är utformad och skydd för kunders kryptotillgångar. Det finns också bestämmelser om klagomålshantering, förebyggande av intressekonflikter och utkontraktering (avdelning V). Mica-förordningen innebär sammantaget en striktare reglering av leverantörer av kryptotillgångstjänster än valutaväxlings-

lagen. Övergångsregleringen för sådana leverantörer bör därför förkortas till ca tolv månader, i enlighet med Esmas rekommendation. Ett företag som före den 30 december 2024 bedriver verksamhet som kräver auktorisation enligt artikel 63 i Mica-förordningen bör därför få fortsätta att bedriva verksamhet t.o.m. den 30 september 2025. Det bör därför anges i övergångsbestämmelsen att ett företag som lämnat in en sådan ansökan om auktorisation före den 1 oktober 2025 får fortsätta med verksamheten till den tidpunkt som en ansökan om auktorisation har prövats slutligt, dvs. till dess ett beslut fattats som fått laga kraft. Goobit Group AB, Realjuridik i Sverige AB och Swedish FinTech Association önskar ett förtydligande av övergångsregleringen i förhållande till företag som bedriver verksamhet som i dag kräver registrering. Den föreslagna övergångsregleringen gäller generellt. Det avgörande momentet för övergångsbestämmelsens tillämplighet är om företaget bedrivit verksamheten före den 30 december 2024 eller inte.

Medlemsstaterna får genom undantag från artiklarna 62 och 63 i Micaförordningen tillämpa ett förenklat förfarande för ansökningar om auktorisation för leverantörer av kryptotillgångstjänster som den 30 december 2024 hade auktorisation att tillhandahålla sådana tjänster enligt nationell rätt (artikel 143.6). Eftersom valutaväxlingslagen enbart ställer krav på registrering finns det i dag ingen möjlighet att få tillstånd avseende sådan verksamhet som bedrivs av leverantörer av kryptotillgångstjänster enligt svensk rätt. Ett sådant förenklat förfarande för auktorisation av leverantörer av kryptotillgångstjänster bör därför inte tillämpas i svensk rätt. Att vissa finansiella företag, såsom kreditinstitut och värdepapperscentraler, under vissa förutsättningar får tillhandahålla kryptotillgångstjänster utan krav på auktorisation enligt Mica-förordningen följer av artiklarna 59 och 60 i förordningen.

11. Konsekvensanalys

Regeringens bedömning: Förslagen bedöms kunna leda till ökade, om än begränsade, kostnader för Finansinspektionen. Eventuella ökade kostnader för Finansinspektionen och allmänna förvaltningsdomstolar med anledning av förslagen ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Finansinspektionen anser att de ökade kraven och utmaningarna som

Mica-förordningen medför inte kan hanteras inom ramen för myndighetens befintliga ekonomiska ramar samt att domstolsprövning av beslut sker oftare än bara i enstaka fall.

Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten i Stockholm framhåller vikten av att domstolarna har tillräckligt med resurser för att pröva de mål som kan bli aktuella i anledning av den nya regleringen. Konsumentverket efterfrågar en analys av konsekvenserna för myndig-

heten och anför att en förutsättning för att verket ska kunna utöva en effektiv tillsyn är att resurser för det utökade tillsynsansvaret tillförs.

Regelrådet anser att redovisningen av berörda företag utifrån storlek samt vilken effekt som förslagen får på företagens verksamhet är bristfällig. Det saknas också, enligt Regelrådet, redovisning av förslagens påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag.

Skälen för regeringens bedömning

Ramen för konsekvensanalysen

Förslagen i denna proposition kompletterar Mica-förordningen och TFRförordningen, som är direkt tillämpliga i Sverige. Effekterna av förordningarna har redan analyserats i de konsekvensanalyser som gjorts vid framtagandet av de rättsakterna. Konsekvensanalysen i denna proposition är därför begränsad till de lagförslag som lämnas, t.ex. när det gäller behörig myndighet och avgifter.

Alternativa lösningar

Det bedöms inte finnas några alternativa lösningar som skulle vara lämpliga när det gäller de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa den svenska lagstiftningen till Mica-förordningen och TFR-förordningen. Om Sverige inte gör nödvändiga anpassningar av lagstiftningen är det sannolikt att Europeiska kommissionen inleder ett förfarande om fördragsbrott. Att avstå från att införa nödvändiga bestämmelser utgör alltså inte något alternativ.

Förslagen går inte längre än vad som är nödvändigt för att uppfylla kraven enligt Mica-förordningen och TFR-förordningen. När det gäller förslaget att leverantörer av kryptotillgångstjänster ska omfattas av penningtvättslagen innebär detta inte någon ändring av gällande rätt eftersom dessa tjänster redan i dag omfattas av valutaväxlingslagen (och därmed också penningtvättslagen).

Effekter för förvaltningsmyndigheter

Förslagen i denna proposition innebär att Finansinspektionen även i fortsättningen ska vara behörig myndighet enligt Mica-förordningen. Inspektionen kommer i den egenskapen bl.a. att pröva ansökningar om tillstånd att tillhandahålla tjänster som omfattas av förordningen. Den kommer också att svara för tillsynen över att förordningen följs och får i det syftet utrednings- och tillsynsbefogenheter, liksom befogenheter att ingripa med administrativa sanktioner och andra åtgärder vid överträdelser av förordningen. I egenskap av behörig myndighet ska Finansinspektionen vidare bl.a. samarbeta med behöriga myndigheter i andra medlemsstater i EU och med Eba och Esma. Enligt förslaget i denna proposition ska Finansinspektionen även få ta ut årliga avgifter av de aktörer som omfattas av det nya regelverket, för att finansiera sin verksamhet.

Finansinspektionens arbete med ansökningsärenden finansieras genom avgifter som disponeras av inspektionen. Avgifterna regleras i förordningen om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen.

Finansinspektionens övriga verksamhet finansieras via anslag i statens budget. Huvuddelen av de kostnaderna, bl.a. kostnaderna för arbetet med

regelgivning och tillsyn, täcks genom avgifter som tas ut enligt förordningen om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet, som ska uppgå till ett belopp som motsvarar kostnaden för den verksamhet som ska finansieras. Inspektionen redovisar de avgiftsintäkterna mot inkomsttitel på statens budget. Förslagen i denna proposition innebär att det uppstår behov av justeringar för att möjliggöra att en årlig avgift kan tas ut av de aktörer som omfattas av det nya regelverket. Förslagen innebär att inspektionen ska utöva tillsyn över nya aktörer och en ny kategori av företag. Även om det i dagsläget är svårt att uppskatta hur många aktörer det rör sig om innebär ett nytt regelverk ökade kostnader. Sammantaget bedöms förslagen kunna leda till ökade kostnader för Finansinspektionen. Regeringen bedömer emellertid, till skillnad från

Finansinspektionen, att eventuella ökade kostnader för myndigheten med anledning av förslagen kommer att vara begränsade och ryms inom beslutade ekonomiska ramar.

Konsumentverket efterfrågar en analys av konsekvenserna för den myndigheten och anför att en förutsättning för att verket ska kunna utöva en effektiv tillsyn är att resurser för det utökade tillsynsansvaret tillförs.

Regeringen bedömer dock att det förhållandet att den nya lagen anger att information som ska lämnas enligt Mica-förordningen ska anses väsentlig enligt marknadsföringslagen inte bör leda till några påtagligt ökade kostnader för Konsumentverket. Även eventuella ökade kostnader för Konsumentverket bedöms därför kunna hanteras inom beslutade ekonomiska ramar.

Effekter för allmänna förvaltningsdomstolar

Finansinspektionens beslut enligt den nya lagen och enligt Mica-förordningen kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Som Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten i Stockholm framhåller kan mål av nu aktuellt slag vara komplicerade och tidskrävande. Mot bakgrund av att exempelvis insiderinformation avseende kryptotillgångar inte alls kan användas på samma sätt som vid handel på värdepappersmarknaden bedömer regeringen, till skillnad från Finansinspektionen, att de nya bestämmelserna endast kommer att leda till domstolsprövning i enstaka fall. Eventuella ökade kostnader som kan uppkomma med anledning av förslagen bör därför kunna hanteras inom beslutade ekonomiska ramar.

Effekter för företagen

Förslagen i denna proposition innebär att de företag som omfattas av Micaförordningen ska betala ovan nämnda avgifter till Finansinspektionen. Nivån på dessa avgifter regleras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Regelrådet anser att konsekvensanalysen brister i flera avseenden.

Konsekvensanalysen i denna proposition är emellertid begränsad till de förslag till nationella lagändringar som lämnas, exempelvis när det gäller behörig myndighet och avgifter. Det är i dag elva finansiella institut som är registrerade hos Finansinspektionen enligt valutaväxlingslagen och som bedriver förvaltning av eller handel med kryptotillgångar. Dessa kommer i och med att Mica-förordningen börjar tillämpas att behöva ansöka om tillstånd i stället för registrering. Utöver dessa bedöms ett antal ytterligare företag som omfattas av Mica-förordningen bedriva verksamhet i Sverige.

Enligt Finansinspektionen är det emellertid oklart hur många företag som det handlar om. Till det kommer att tillhandahållande av de aktuella tjänsterna till sin natur är en gränsöverskridande verksamhet och fler företag som påbörjat sin verksamhet i andra länder kan tänkas ansöka om tillstånd i Sverige. Enligt en undersökning från Esma finns det i dag över 5 000 registrerade kryptoaktörer i EU.

Vidare skapar förslagen i denna proposition förutsättningar för Finansinspektionen att ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt Mica-förordningen. Avgifternas storlek regleras i förordningen om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Inspektionen har – i enlighet med förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar – gett branschorganisationerna på finansmarknadsområdet tillfälle att lämna synpunkter på det föreslagna avgiftsuttaget innan regeringen fattade beslut om avgifterna.

Förslagen i denna proposition bedöms inte ha någon påverkan på konkurrensförhållandena mellan de berörda företagen.

12. Författningskommentar

12.1. Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar

1 kap.

1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937, i denna lag kallad EU-förordningen.

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse som i EU-förordningen.

Paragrafen anger lagens syfte. Övervägandena finns i avsnitt 5.1 och 5.2.

Lagen kompletterar Mica-förordningen. Hänvisningen till förordningen i första stycket avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning. Detsamma gäller övriga hänvisningar till förordningen i lagen.

Enligt andra stycket har termer och uttryck i lagen samma betydelse som i Mica-förordningen. Förordningen är tillämplig på fysiska och juridiska personer och vissa andra företag som deltar i utgivning, erbjudande till allmänheten och upptagande till handel av kryptotillgångar eller som tillhandahåller tjänster med anknytning till kryptotillgångar i unionen (artikel 2.1). När begreppet företag som omfattas av Mica-förordningen används i lagtexten avses samtliga dessa företag, dvs. företag i form av näringsverksamhet som drivs av fysiska eller juridiska personer.

Lagen är till disposition och innehåll utformad efter förebild av lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering. Den lagen har i sin tur sin motsvarighet i ett flertal lagar som kompletterar EU-förordningar på finansmarknadsområdet.

På finansmarknadsområdet finns också ett stort antal s.k. rörelselagar, dvs. lagar som reglerar olika finansiella företags verksamhet, t.ex. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, förkortad LBF, som gäller kreditinstitut. Dessa rörelselagar har i huvudsak samma disposition och innehåll, beroende på verksamhetens art och beskaffenhet. Flera av bestämmelserna i de lagar som kompletterar EU-förordningar på finansmarknadsområdet har sin motsvarighet i dessa rörelselagar.

2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om behörig myndighet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Paragrafen innebär att Finansinspektionen är den behöriga myndighet som avses i Mica-förordningen, dvs. som ansvarar för auktorisation, registrering och tillsyn enligt förordningen.

3 § Den information som ska lämnas till kunder och allmänheten enligt artikel 30, 76.9 eller 78.3 i EU-förordningen och i en vitbok enligt artikel 6, 19 eller 51 i

EU-förordningen ska anses vara väsentlig vid tillämpningen av 10 § tredje stycket

marknadsföringslagen (2008:486) .

Detsamma gäller information som ska lämnas

i marknadsföringsmaterial enligt EU-förordningen.

Bestämmelserna i 29–36 §§marknadsföringslagen om marknadsstörningsavgift ska inte tillämpas vid utebliven information enligt första stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillämpningen av förbudet mot vilseledande marknadsföring i marknadsföringslagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Första stycket innebär att viss information som ska lämnas enligt Micaförordningen ska anses vara väsentlig vid tillämpningen av 10 § tredje stycket marknadsföringslagen. Bestämmelser om informationsskyldighet finns i artiklarna 30 (fortlöpande information till innehavare av tillgångsanknutna token), 76.9 (information om köp- och säljkurser samt orderdjupet) och 78.3 (information om policy för orderutförande). Bestämmelser om krav på innehållet i en vitbok finns i artiklarna 6, 19 och 51.

Bestämmelser om vilken information som ska lämnas i marknadsföringsmaterial finns bl.a. i artiklarna 7, 29 och 53 i Mica-förordningen. I Micaförordningen finns även bestämmelser om offentliggörande och ändring av information i marknadsföringsmaterial (artiklarna 9 och 12). Hänvisningen till förordningen avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

Att informationen ska anses vara väsentlig vid tillämpning av 10 § tredje stycket marknadsföringslagen innebär bl.a. att Konsumentombudsmannen vid överträdelser är behörig att utfärda ålägganden eller väcka talan i Patent- och marknadsdomstolen.

Att Konsumentombudsmannen kan vidta åtgärder enligt marknadsföringslagen hindrar inte att Finansinspektionen ingriper mot företaget enligt bestämmelserna i denna lag.

Andra stycket innebär att bestämmelserna om marknadsstörningsavgift inte ska tillämpas vid utebliven information.

4 § Den som är eller har varit knuten till ett företag som omfattas av EU-förordningen som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad

han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om tystnadsplikt. Paragrafen är utformad efter förebild av bl.a. 1 kap. 6 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 1 kap. 10 § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Enligt paragrafen ska den som är eller har varit knuten till ett företag som omfattas av Mica-förordningen som anställd eller som uppdragstagare vara bunden av tystnadsplikt för uppgifter om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden. En sådan tystnadsplikt gäller inte enbart anställda och styrelseledamöter utan också andra uppdragstagare som fått kännedom om sådana förhållanden, t.ex. revisorer. Bestämmelsen hindrar endast obehörigt uppgiftslämnande. Den som lämnar ut uppgifter på grund av en skyldighet enligt lag anses inte handla obehörigt. Detsamma gäller om samtycke från rättighetsinnehavaren finns. Den som bryter mot bestämmelsen kan enligt 20 kap. 3 § brottsbalken dömas för brott mot tystnadsplikten.

5 § Ett företag som omfattas av EU-förordningen ska utan dröjsmål lämna uppgifter i elektronisk form om enskildas förhållanden till företaget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledaren, under en utredning om självständigt förverkande begärs av åklagaren, i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål begärs av åklagaren på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder begärs av åklagaren.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldighet. Den är utformad efter förebild av bl.a. 1 kap. 7 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 1 kap. 11 § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

För en närmare kommentar, se prop. 2002/03:139 s. 484–488, 517–518 och 585–586.

6 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 5 § får besluta att företaget samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 5 § eller att det pågår en förundersökning, en utredning om självständigt förverkande, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder. Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott eller självständigt förverkande inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelandeförbud. Den är utformad efter förebild av bl.a. 1 kap. 8 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 1 kap. 12 § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Enligt första stycket får en undersökningsledare eller en åklagare som begär uppgifter enligt 5 § besluta om meddelandeförbud. Beslutet får riktas till företaget i fråga och till dess anställda och styrelseledamöter. Förbudet avser såväl det förhållandet att uppgifter har lämnats ut som att det pågår en förundersökning, en utredning om självständigt förverkande, ett ärende om rättslig hjälp eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

I andra stycket finns bestämmelser om förbudets giltighet i tiden. Förbudet ska enligt tredje stycket upphöra att gälla när det inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med åtgärden. Ett skäl att häva ett tidsbegränsat förbud kan t.ex. vara att uppgifterna ändå avslöjas för kunden, t.ex. i samband med ett förhör eller när förundersökningen redovisas enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud kan dömas till böter enligt 7 §.

7 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 6 §.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om ansvar och är utformad efter förebild av bl.a. 1 kap. 9 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 1 kap. 13 § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 6 § kan dömas till böter. För en närmare kommentar, se prop. 2004/05:144 s. 196.

2 kap.

1 § Finansinspektionen har tillsyn över att företag som omfattas av EU-förordningen bedriver sin verksamhet i enlighet med

1. EU-förordningen,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849,

3. denna lag,

4. andra författningar som reglerar verksamheten,

5. bolagsordning, stadgar eller reglemente, och

6. interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att företagens ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven enligt EU-förordningen.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om verksamheter som står under Europeiska bankmyndighetens tillsyn.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsynens omfattning. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Det är Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet på finansmarknadsområdet och som är behörig myndighet enligt Mica-förordningen (1 kap. 2 §). Första stycket innebär att Finansinspektionen har tillsyn över att företag som omfattas av Mica-förordningen följer förordningen (punkt 1), TFR-förordningen (punkt 2), denna lag (punkt 3) och andra författningar som reglerar verksamheten (punkt 4), vilket innefattar tillsyn över att företag följer bestämmelserna i lagen (2017:630) om åtgärder mot penning-

tvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen). Finansinspektionen har även tillsyn över att verksamheten bedrivs i enlighet med bolagsordning, stadgar eller reglemente (punkt 5) och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten (punkt 6).

I Mica-förordningen finns bestämmelser om att ägare och ledning i företag som omfattas av förordningen ska uppfylla vissa lämplighetskrav (artiklarna 34 och 68). Enligt andra stycket har Finansinspektionen även tillsyn över att dessa krav är uppfyllda.

Europeiska bankmyndigheten (Eba) kan under vissa förutsättningar klassificera tillgångsanknutna token och e-pengatoken som betydande och tar i så fall över tillsynsansvaret för den verksamheten (artiklarna 43, 44, 56 och 57 i Mica-förordningen). Det är i så fall Eba som utövar de tillsynsbefogenheter som annars tillkommer Finansinspektionen (artikel 117.1 och 117.4 i Mica-förordningen). Tredje stycket innebär att Finansinspektionen inte utövar tillsyn över de verksamheter som står under Ebas tillsyn. Om en utgivare av betydande tillgångsanknutna token också tillhandahåller kryptotillgångstjänster eller ger ut kryptotillgångar som inte är betydande tillgångsanknutna token, har emellertid Finansinspektionens tillsyn över sådana verksamheter (artikel 117.2).

2 § En fysisk eller juridisk person ska lämna Finansinspektionen de uppgifter som inspektionen begär för sin tillsyn.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om uppgifter till Finansinspektionen. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Enligt paragrafen ska fysiska och juridiska personer lämna de uppgifter som inspektionen begär för sin tillsyn. Det kan t.ex. handla om vilka åtgärder som vidtas för att motverka penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om en person vägrar att lämna de begärda uppgifterna kan Finansinspektionen besluta om föreläggande enligt 3 kap. 2 §.

3 § Om det är nödvändigt för tillsynen får Finansinspektionen genomföra en undersökning hos ett företag som omfattas av EU-förordningen.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om platsundersökning. Paragrafen är utformad efter förebild av bl.a. 13 kap. 4 § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Paragrafen innebär att Finansinspektionen får genomföra en platsundersökning om det är nödvändigt för tillsynen. Det förutsätter att Finansinspektionen bereds tillgång till verksamhetslokalerna.

Liksom i fråga om andra åtgärder krävs bl.a. att en platsundersökning aldrig får vara mer långtgående än vad som behövs och att det avsedda resultatet av en sådan undersökning ska stå i rimligt förhållande till de olägenheter som kan uppstå för den som undersökningen riktas mot (5 § tredje stycket förvaltningslagen [2017:900]).

4 § Om det finns skälig anledning att anta att EU-förordningen kommer att överträdas, får Finansinspektionen förbjuda

1. erbjudande om kryptotillgångar till allmänheten, eller

2. handel med kryptotillgångar. Finansinspektionen får tillfälligt förbjuda ett företag som omfattas av EU-förordningen att vidta en åtgärd, om

1. åtgärden strider mot EU-förordningen,

2. det finns skälig anledning att anta att EU-förordningen har överträtts eller kommer att överträdas, eller

3. åtgärden är skadlig för företagets kunders intressen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förbud. Paragrafen är utformad efter förebild av bl.a. 2 kap. 4 och 5 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Enligt första stycket får Finansinspektionen meddela beslut om permanent förbud avseende vissa tjänster på den grunden att det finns skälig anledning att anta att Mica-förordningen kommer att överträdas. De tjänster som kan förbjudas är erbjudanden till allmänheten eller ett upptagande till handel av kryptotillgångar (artikel 94.1 m) samt handel med kryptotillgångar på en handelsplattform för kryptotillgångar (artikel 94.1 o).

Enligt andra stycket får Finansinspektionen tillfälligt förbjuda ett företag att vidta en åtgärd om åtgärden strider mot Mica-förordningen (punkt 1), det finns skälig anledning att anta att förordningen har överträtts eller kommer att överträdas (punkt 2) eller om åtgärden är skadlig för företagets kunders intressen (punkt 3). Det rör sig t.ex. om att kunna tillfälligt avbryta tillhandahållande av kryptotillgångstjänster eller handel med kryptotillgångarna om det finns skälig anledning att anta att förordningen har överträtts eller om det finns risk att verksamheten kan skada kundens intressen (artikel 94.1 b, f, n och t). En åtgärd är till skada för kundernas intressen om den t.ex. strider mot avtalen med kunderna eller om den kraftigt försämrar företagets ekonomi på så sätt att företaget riskerar att hamna på obestånd.

Ett tillfälligt förbud i vissa fall får pågå i högst 30 på varandra följande arbetsdagar (artikel 94.1 b, l, n och q). Det kan också röra sig om att tillfälligt avbryta tillhandahållandet av marknadsföringsmaterial (artikel 94.1 p). Även Konsumentverket har möjlighet att agera mot vilseledande eller felaktig marknadsföring med stöd av bestämmelserna i marknadsföringslagen (se författningskommentaren till 1 kap. 3 §). De båda myndigheterna bör i förekommande fall samverka med varandra innan en åtgärd vidtas.

Av 4 kap. 3 § följer att ett föreläggande om förbud får förenas med vite.

5 § För övervakning av att bestämmelserna i artiklarna 86–92 i EU-förordningen följs får Finansinspektionen tillämpa de tillsyns- och utredningsbefogenheter som följer av 3 kap.1 och 7 §§ och 4 kap. lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och Stockholms tingsrätt får på ansökan av Finansinspektionen fatta sådana beslut som avses i 3 kap. 7 § och 4 kap. samma lag. Vid tillämpningen ska det som anges i

1. 3 kap. 1 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning om övervakning av att bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) följs avse bestämmelserna i artiklarna 86–92 i EU-förordningen,

2. 3 kap. 7 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning om överträdelser som anges i 5 kap. 1 § samma lag avse överträdelser av bestämmelserna i artikel 89, 90 eller 91 i EU-förordningen, och

3. 4 kap. 1 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning om överträdelse av förbuden i artikel 14 a, 14 b eller 15 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 avse överträdelse av bestämmelserna i artikel 89 eller 91 i EU-förordningen.

Bestämmelserna i 6 kap. 2 och 4 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning tillämpas när det gäller beslut, ansökningar och prövningar enligt de bestämmelser i 4 kap. samma lag som anges i de paragraferna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsynsbefogenheter för förhindrande av och förbud mot marknadsmissbruk. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Enligt första stycket kan Finansinspektionen tillämpa vissa bestämmelser i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning för förhindrande av och förbud mot marknadsmissbruk som rör kryptotillgångar. Finansinspektionen kan med stöd av den lagen förelägga ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat och den som kan förväntas lämna uppgifter i saken att inställa sig till förhör (3 kap. 1 §) och besluta om kvarstad (3 kap. 7 §). Vidare kan inspektionen genomföra undersökningar efter beslut av domstol enligt 4 kap. i den nämnda lagen. Detta innebär att Stockholms tingsrätt på ansökan av Finansinspektionen får besluta att inspektionen får genomföra en undersökning i en fysisk eller juridisk persons verksamhetslokaler för att utreda om personen har överträtt bestämmelserna i någon av artiklarna 89–91 i Mica-förordningen. Skillnaden mot en platsundersökning enligt 3 § är att det här inte är fråga om att begära information och dokument på plats, utan den behöriga myndigheten ska själv kunna eftersöka dokument och annat och kunna ta dem i beslag. Hänvisningarna till Mica-förordningen avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

Enligt andra stycket ska bestämmelserna i 6 kap. 2 och 4 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning tillämpas när det gäller beslut, ansökningar och prövningar enligt de bestämmelser i 4 kap. samma lag som anges i de paragraferna.

6 § Finansinspektionen ska informera allmänheten om sin tillsynsverksamhet enligt EU-förordningen.

Om den information som ska lämnas till kunder enligt EU-förordningen är bristfällig, felaktig eller vilseledande, får Finansinspektionen offentliggöra korrekta uppgifter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om information. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.

Enligt första stycket ska Finansinspektionen informera allmänheten om sin tillsynsverksamhet enligt Mica-förordningen. Det kan t.ex. röra sig om information om att ett företag som står under tillsyn inte fullgör sina skyldigheter enligt förordningen.

Enligt andra stycket får Finansinspektionen offentliggöra korrekta uppgifter om den information som lämnas till kunder är bristfällig, felaktig eller vilseledande. Det kan t.ex. röra sig om information som ska framgå av en vitbok eller information i marknadsföringsmaterial. Finansinspektionen kan även förelägga ett företag som omfattas av Micaförordningen att korrigera eller se till att ytterligare information tas upp eller att en rättelse offentliggörs (3 kap. 2 §).

7 § För att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt EU-förordningen och denna lag ska företag som avses i 1 § betala årliga avgifter.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt EU-förordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter. Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

Enligt första stycket får Finansinspektionen ta ut årliga avgifter av företag under tillsyn. Dessa avgifter ska finansiera Finansinspektionens verksamhet enligt denna lag, vilket inbegriper inspektionens tillsyn över att Mica-förordningen följs.

Enligt andra stycket får Finansinspektionen ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt Mica-förordningen. Detta innefattar bl.a. avgifter för att registrera vitbok, ansökningar om auktorisation, underrättelser om utökad verksamhet och underrättelser om att väsentliga förändringar av förutsättningarna för auktorisation skett.

8 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter enligt 7 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. uppgiftsskyldigheten enligt 2 §, och

2. produktintervention enligt artikel 105 i EU-förordningen.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.

I första stycket finns ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgifterna enligt 7 §. Föreskrifter om årliga avgifter finns i förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Föreskrifter om avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser finns i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen.

I andra stycket 1 finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten enligt 2 §. Detta kan t.ex. vara föreskrifter om att vissa företag ska lämna periodiska rapporter till Finansinspektionen eller uppgift om större förändringar i verksamheten.

Finansinspektionen har enligt artikel 105 i Mica-förordningen under vissa förutsättningar möjlighet att besluta om s.k. produktintervention. Enligt andra stycket 2 får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (Finansinspektionen) meddela föreskrifter om produktintervention enligt artikel 105 i Mica-förordningen. Hänvisningen till förordningen avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

3 kap.

1 § Finansinspektionen ska ingripa mot ett företag som omfattas av EU-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt

1. EU-förordningen,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113,

3. denna lag,

4. andra författningar som reglerar verksamheten,

5. bolagsordning, stadgar eller reglemente, eller

6. interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Första stycket gäller inte i fråga om verksamheter som står under Europeiska bankmyndighetens tillsyn.

Finansinspektionen ska ingripa mot den som utan auktorisation eller registrering bedriver verksamhet som omfattas av EU-förordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

Enligt första stycket ska Finansinspektionen ingripa mot företag som omfattas av Mica-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt den förordningen, TFR-förordningen, denna lag, andra författningar som reglerar verksamheten, bolagsordning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten. Bestämmelsen är utformad efter förebild av bl.a. 15 kap. 1 § LBF och ger Finansinspektionen ett brett mandat att granska regelefterlevnaden.

Enligt andra stycket får Finansinspektionen inte ingripa mot verksamhet som står under Ebas tillsyn (se 2 kap. 1 § tredje stycket och författningskommentaren till den bestämmelsen).

Tredje stycket gäller ingripande mot den som bedriver verksamhet utan auktorisation eller registrering enligt Mica-förordningen.

Mica-förordningen gäller också företag som omfattas av annan rörelselagstiftning, t.ex. kreditinstitut. Vid överträdelser av Mica-förordningen gäller detta kapitel i stället för bestämmelserna om ingripanden i annan rörelselagstiftning, t.ex. 15 kap. LBF (principen om lex specialis). Det gäller dock inte i fråga om bestämmelserna om återkallelse av auktorisation, eftersom dessa företag inte har auktorisation enligt Micaförordningen.

2 § Ett ingripande sker genom beslut om

1. föreläggande att inom viss tid vidta en viss åtgärd eller upphöra med ett visst agerande,

2. anmärkning, eller

3. vid allvarliga överträdelser, återkallelse av auktorisation eller avregistrering eller, om det är tillräckligt, varning.

Ett ingripande får inte ske om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur Finansinspektionen får ingripa mot företag som omfattas av Mica-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Första stycket innehåller en uppräkning av de åtgärder och sanktioner som Finansinspektionen kan besluta om vid ett ingripande enligt 1 §. I de fall en administrativ åtgärd eller sanktion ska påföras en juridisk person, saknar det betydelse om verksamheten har överlåtits till någon annan efter det att den aktuella överträdelsen ägde rum (se t.ex. prop. 2003/04:121 s. 158–159). I 13–15 §§ anges omständigheter som ska beaktas vid valet av ingripande.

Ett föreläggande enligt första stycket 1 kan riktas dels mot företag som har rätt att tillhandahålla tjänster enligt Mica-förordningen, dels mot företag som tillhandahåller tjänster som omfattas av förordningen men som inte har rätt att göra det (jfr exempelvis artikel 94.1 h i Mica-förordningen). Eftersom en överträdelse även kan bestå i underlåtenhet att uppfylla vissa krav, kan Finansinspektionen ålägga den ansvarige att vidta

en positiv åtgärd för att uppfylla kraven i Mica-förordningen. Det kan t.ex. röra sig om att förelägga ett företag att korrigera eller se till att ytterligare information tas upp i en vitbok eller i marknadsföringsmaterial eller att offentliggöra en rättelse (artikel 94.1 i–k och 94.3 h i Mica-förordningen). Ett föreläggande kan inte kombineras med sanktionsavgift (3 §). Det kan däremot förenas med vite enligt 4 kap. 3 §.

En anmärkning enligt första stycket 2 kan t.ex. användas när det inte finns något behov av rättelse, men överträdelsen bör medföra en sanktion. Dock kan det i vissa fall vara lämpligt att besluta om anmärkning även om det vid tidpunkten för beslutet återstår brister som inte har åtgärdats. En anmärkning kan riktas dels mot företag som har rätt att tillhandahålla tjänster enligt Mica-förordningen, dels mot företag som tillhandahåller tjänster som omfattas av förordningen men som inte har rätt att göra det. En anmärkning i det senare fallet kan vara aktuell om överträdelsen har upphört vid tidpunkten för Finansinspektionens ingripande. En anmärkning kan kombineras med sanktionsavgift enligt 3 §.

Återkallelse av auktorisation enligt första stycket 3 är den mest ingripande åtgärden. Det följer direkt av artiklarna 24 och 63 i Micaförordningen att auktorisation kan återkallas vid allvarliga överträdelser. Återkallelse kan även komma i fråga vid allvarliga överträdelser av penningtvättslagen och TFR-förordningen. Om ett företag gör sig skyldigt till en allvarlig överträdelse där det inte är nödvändigt att återkalla auktorisationen, bör i stället en varning beslutas. Ett beslut om varning kan kombineras med sanktionsavgift enligt 3 §.

I andra stycket regleras möjligheten till ingripande när Finansinspektionen eller Konsumentombudsmannen redan har beslutat om ett föreläggande förenat med vite avseende samma överträdelse. Bestämmelsen syftar till att förhindra att någon prövas två gånger för samma sak på ett sätt som kan strida mot dubbelprövningsförbudet. Om ett föreläggande har förenats med vite och föreläggandet inte följs, kan Finansinspektionen ansöka om att vitet ska dömas ut. Att ett föreläggande har meddelats utgör inte hinder mot ingripande enligt 1 §. Hindret uppkommer när en domstolsprocess inleds om utdömande av vitet.

3 § Om ett beslut om anmärkning eller varning har meddelats, får Finansinspektionen besluta att den som har gjort sig skyldig till överträdelsen ska betala en sanktionsavgift.

Vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen får Finansinspektionen meddela ett beslut om sanktionsavgift utan att ett beslut om anmärkning eller varning har meddelats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för Finansinspektionen att besluta om sanktionsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Första stycket innebär att Finansinspektionen får besluta om sanktionsavgift mot en juridisk eller fysisk person bara om beslut om anmärkning eller varning har meddelats, eller samtidigt meddelas, enligt 2 §. Det är därmed inte möjligt att kombinera förelägganden eller beslut om återkallelse av auktorisation med sanktionsavgift. En avgift kan uppgå till högst de belopp som anges i 10–12 §§.

Enligt andra stycket får Finansinspektionen vid överträdelser av Micaförordningens bestämmelser om marknadsmissbruk meddela beslut om

sanktionsavgifter utan beslut om anmärkning eller varning. Bestämmelsen innebär att inspektionen kan fatta ett beslut om sanktionsavgift mot en fysisk person som överträtt någon av dessa bestämmelser, oavsett om ett företag har gjort sig skyldig till någon överträdelse. Hänvisningen till Mica-förordningen avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

4 § Om ett företags auktorisation har återkallats får Finansinspektionen besluta hur rörelsen ska avvecklas.

Ett beslut om återkallelse får förenas med ett förbud att fortsätta rörelsen. Om auktorisationen har återkallats får Finansinspektionen förelägga en leverantör av kryptotillgångstjänster att överlåta sina avtal med kunder till ett företag som har auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster. Av ett sådant föreläggande ska det framgå att kunden och det mottagande företaget ska

samtycka till överlåtelsen.Paragrafen innehåller bestämmelser om åtgärder vid återkallelse av auktorisation enligt Mica-förordningen. Paragrafen är utformad efter förebild av bl.a. 3 kap. 4 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 4 § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Paragrafen gäller oavsett på vilken grund auktorisationen återkallas. Av första stycket följer att Finansinspektionen i sitt beslut om återkallelse av auktorisation kan ge anvisningar om hur rörelsen ska avvecklas. Hänsyn kan tas till individuella förhållanden hos det företag som beslutet avser. Om Finansinspektionen meddelar ett beslut om återkallelse får den, enligt andra stycket, samtidigt meddela förbud för företaget att fortsätta rörelsen. Ett sådant föreläggande om förbud får förenas med vite enligt 4 kap. 3 §.

Enligt tredje stycket får Finansinspektionen förelägga ett företag som har fått sin auktorisation återkallad att överlåta avtal som den har med kunder till ett annat företag. Det företag som överlåtelsen görs till ska ha auktorisation enligt artikel 63 i Mica-förordningen. Vid ett sådant föreläggande ska en förutsättning för skyldigheten att överlåta avtal vara att kunden och det mottagande företaget samtycker till överlåtelsen. Den förutsättningen ska framgå av föreläggandet. Om kunden inte samtycker kan det avtalet inte överlåtas. Bestämmelsen reglerar inte villkoren för överlåtelsen mellan den överlåtande och mottagande leverantören utan det är upp till parterna att komma överens om dessa.

5 § Om ett företag som omfattas av EU-förordningen har åsidosatt sina skyldigheter enligt 1 § första stycket får Finansinspektionen ingripa mot den som ingår i dess styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem.

Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

1. att den fysiska personen under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får

vara styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem

i ett företag som omfattas av EU-förordningen, eller

2. sanktionsavgift. Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om företagets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot vissa företrädare för företag som omfattas av Mica-förord-

ningen. Paragrafen är utformad efter förebild av bl.a. 3 kap. 5 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 1 a § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Finansinspektionen ska enligt första stycket ingripa mot den som ingår i styrelsen för ett företag som omfattas av Mica-förordningen, är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om företaget har åsidosatt sina skyldigheter i ett fall som anges i 1 § första stycket. Ingripandet sker genom att den fysiska personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör eller ersättare för någon av dem i ett företag som omfattas av Mica-förordningen, eller genom sanktionsavgift. Dessa två sanktioner kan också kombineras.

Enligt andra stycket får ett ingripande mot en fysisk person enligt första stycket ske bara om företagets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen. Vad som är en allvarlig överträdelse får bedömas från fall till fall och bedömningen bör ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknadsområdet.

6 § Vid överträdelser av någon av artiklarna 89–91 i EU-förordningen får Finansinspektionen ingripa mot en fysisk person genom beslut om

1. sanktionsavgift, och

2. att den fysiska personen, om han eller hon vid tidpunkten för överträdelsen var verksam hos ett företag som omfattas av EU-förordningen, inte får handla med kryptotillgångar för egen räkning under högst tio år eller, vid upprepade överträdelser, för längre tid än tio år.

Vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen ska den som har gjort en vinst betala ett belopp som motsvarar vinsten, om beloppet kan fastställas. Beloppet tillfaller staten.

Paragrafen innehåller vissa särskilda sanktioner vid överträdelser av Micaförordningens bestämmelser om marknadsmissbruk. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.

Enligt första stycket 1 får Finansinspektionen ingripa mot en fysisk person genom att meddela beslut om sanktionsavgift om personen har gjort sig skyldig till en överträdelse av Mica-förordningens bestämmelser om marknadsmissbruk. Bestämmelsen gäller oavsett om ett företag har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen och om den fysiska personen ingår i företagets ledning eller inte (jfr 5 § första stycket 2).

Enligt första stycket 2 får Finansinspektionen förbjuda den fysiska personen att handla med kryptotillgångar för egen räkning när han eller hon har gjort sig skyldig till en överträdelse av någon av Micaförordningens bestämmelser om marknadsmissbruk. Förbudet mot att handla med kryptotillgångar får fastställas till högst tio år, men får sättas längre om överträdelserna är upprepade. Ett sådant beslut torde komma i fråga om överträdelsen har anknytning till handel med kryptotillgångar och t.ex. har skett genom utnyttjande av anställningen i eller uppdraget för företaget som omfattas av Mica-förordningen. Syftet med förbudet är främst att motverka ytterligare överträdelser (jfr prop. 2016/17:22 s. 385). Av 4 kap. 3 § följer att ett föreläggande om förbud får förenas med vite.

Enligt andra stycket ska s.k. återföring ske av den vinst som en överträdelse medfört genom att den som har gjort sig skyldig till överträdelsen åläggs att betala ett belopp som motsvarar den nytta som personen dragit

genom överträdelsen. Termen vinst avser i detta sammanhang ett nettobelopp som omfattar de intäkter som erhållits och de förluster som undvikits, dvs. den fördel som erhållits. Bestämmelsen innebär att om någon annan än den som gjort sig skyldig till överträdelsen, dvs. tredje man, dragit nytta av överträdelsen genom vinst eller undviken förlust kan den som gjort sig skyldig till överträdelsen inte åläggas att återföra något. Det ska vara möjligt att bestämma storleken av den uppkomna vinsten eller den undvikna förlusten eller kostnaden. Beträffande undvikna kostnader torde det vara svårt att exakt fastställa omfattningen av en besparing. Kraven bör inte ställas allt för högt, utan en rimlig bedömning av vilka kostnader som ett agerande i enlighet med den skyldighet som har åsidosatts hade inneburit, bör kunna läggas till grund för beräkningen (jfr samma prop. s. 386–387). Det måste vara möjligt att konstatera att fördelen har uppkommit som en följd av regelöverträdelsen, dvs. det finns ett adekvat orsakssamband. Ett återförande av ett belopp motsvarande den fastställda vinsten eller undvikna förlusten hindrar inte att också t.ex. en sanktionsavgift tas ut för överträdelsen. Bestämmelsen gäller både fysiska och juridiska personer.

Hänvisningarna till Mica-förordningen avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

7 § Frågor om ingripande mot fysiska personer enligt 5 eller 6 § tas upp av Finansinspektionen genom sanktionsföreläggande.

Ett sanktionsföreläggande innebär att den fysiska personen föreläggs att inom en viss tid godkänna en sanktion som är bestämd till tid eller belopp.

När föreläggandet har godkänts, gäller det som ett domstolsavgörande som fått laga kraft. Ett godkännande som görs efter den tid som angetts i föreläggandet är utan verkan.

Paragrafen reglerar förfarandet för beslut om sanktioner genom sanktionsföreläggande. Paragrafen är utformad efter förebild av bl.a. 3 kap. 6 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 9 a § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Enligt första stycket ska ingripanden mot en fysisk person för överträdelse av ett företag som omfattas av Mica-förordningen eller för överträdelser av Mica-förordningens bestämmelser om marknadsmissbruk tas upp av Finansinspektionen genom sanktionsföreläggande.

Enligt andra stycket innebär ett sanktionsföreläggande att den som bedöms vara ansvarig för en överträdelse föreläggs att inom en viss tid godkänna en sanktion som är bestämd till tid eller belopp. Tidsfristen bör vara så lång att personen i fråga får skäligt rådrum att ta ställning till Finansinspektionens påståenden.

Enligt tredje stycket gäller ett godkänt sanktionsföreläggande som ett domstolsavgörande som fått laga kraft. Ett godkänt sanktionsföreläggande som avser sanktionsavgift kan därmed verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser (3 kap. 1 §). Ett godkännande som görs efter den tid som angetts i föreläggandet är utan verkan.

8 § Ett sanktionsföreläggande ska innehålla uppgifter om

1. den fysiska person som föreläggandet avser,

2. överträdelsen och de omständigheter som behövs för att känneteckna den,

3. de bestämmelser som är tillämpliga på överträdelsen, och

4. den sanktion som föreläggs personen. Föreläggandet ska också innehålla en upplysning om att ansökan om sanktion kan komma att ges in till domstol, om föreläggandet inte godkänns inom den tid som Finansinspektionen anger.

Paragrafen anger vilka uppgifter ett sanktionsföreläggande ska innehålla. Paragrafen är utformad efter förebild av bl.a. 3 kap. 7 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 9 b § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

För att kunna identifiera en överträdelse och avgränsa den mot andra förfaranden måste ett sanktionsföreläggande innehålla vissa specifika uppgifter.

Enligt första stycket ska ett sanktionsföreläggande innehålla uppgifter om den fysiska person som föreläggandet avser, överträdelsen och de omständigheter som behövs för att känneteckna den, de bestämmelser som är tillämpliga på överträdelsen och den sanktion som föreläggs personen (första stycket 1–4). Med de omständigheter som behövs för att känneteckna överträdelsen avses en beskrivning av vad som läggs den berörda fysiska personen till last. Genom Finansinspektionens uppgifter ska mottagaren av föreläggandet enkelt kunna förstå vad inspektionen hävdar att han eller hon har gjort sig skyldig till och därigenom kunna bedöma hur föreläggandet ska bemötas. Av föreläggandet bör det framgå under vilken tid och på vilken plats som överträdelsen har ägt rum samt vilken juridisk person som har begått den. Dessutom bör det framgå varför Finansinspektionen anser att den juridiska personens överträdelse är allvarlig och på vilka grunder inspektionen bedömer att den fysiska personen i fråga har orsakat överträdelsen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Bestämmelsen är uppbyggd på liknande sätt som 48 kap. 6 § rättegångsbalken, som avser strafföreläggande.

Enligt andra stycket ska sanktionsföreläggandet även innehålla en upplysning om att en ansökan om sanktion kan komma att ges in till domstol, om den fysiska personen i fråga inte godkänner föreläggandet inom den tid som Finansinspektionen anger.

9 § Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid, får Finansinspektionen ansöka hos domstol om att sanktion ska beslutas. En sådan ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av

Finansinspektionens beslut om ingripande mot företaget för samma överträdelse.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Ett sanktionsföreläggande är utan verkan, om föreläggandet inte har delgetts den som det riktas mot inom två år från den tidpunkt då överträdelsen ägde rum. I ett sådant fall får inte heller någon sanktion enligt första stycket beslutas.

Paragrafen anger vad som gäller i fråga om domstolsprövning för det fall ett sanktionsföreläggande inte har godkänts. Paragrafen är utformad efter förebild av bl.a. 3 kap. 8 och 9 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 9 c och 9 d §§ LBF. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Enligt första stycket får Finansinspektionen ansöka hos allmän förvaltningsdomstol om att sanktion ska beslutas om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid. En sådan ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande

av Finansinspektionens beslut om ingripande mot företaget för samma överträdelse, dvs. Förvaltningsrätten i Stockholm.

Enligt andra stycket krävs prövningstillstånd om förvaltningsrättens beslut överklagas.

Enligt tredje stycket får en sanktion mot en fysisk person för en överträdelse bara beslutas om sanktionsföreläggandet har delgetts personen inom två år från den tidpunkt då överträdelsen ägde rum, oavsett om sanktionsföreläggandet blivit föremål för domstolsförfarande eller inte. Vid delgivning av ett sanktionsföreläggande får det i normala fall anses vara olämpligt att använda kungörelsedelgivning och andra delgivningsformer enligt 3 § andra stycket, 34–38 och 47–51 §§delgivningslagen (jfr 4 § den lagen).

10 § Sanktionsavgiften för en juridisk person ska fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade

a) 5 000 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51, 53–55, 59, 60 eller 64–83 i EU-förordningen,

b) 2 500 000 euro vid överträdelser av artikel 88 i EU-förordningen,

c) 15 000 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 89–92 i EU-förordningen,

2. en andel av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå som motsvarar

a) 3 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14 i EU-förordningen,

b) 5 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 59, 60 eller 64–83 i EU-förordningen,

c) 12,5 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51 eller 53–55 i EU-förordningen,

d) 2 procent vid överträdelser av artikel 88 i EU-förordningen,

e) 15 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 89–91 i EU-förordningen, och

3. ett belopp som sätts i förhållande till den vinst som den juridiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om detta går att fastställa, och som motsvarar

a) två gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51, 53–55, 59, 60 eller 64–83 i EU-förordningen, och

b) tre gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den högsta sanktionsavgift som ska kunna fastställas för en juridisk person som bedriver verksamhet som omfattas av Mica-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

Hänvisningar till förordningen avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

Enligt punkt 1 får sanktionsavgiften fastställas till ett belopp som per den 29 juni 2023 motsvarade ett visst belopp i euro. Vid omräkning mellan euro och svenska kronor tillämpas den s.k. fixingkursen som dagligen fastställs av Nasdaq Stockholm AB och publiceras på Riksbankens webbplats. Enligt fixingkursen den 29 juni 2023 motsvarade 1 euro 11,7425 svenska kronor.

Enligt punkt 2 får sanktionsavgiften uppgå till en viss andel av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå. Företagets omsättning beräknas utifrån företagets totala intäkter. Omsättningen på koncernnivå bör bestämmas utifrån den senast tillgängliga koncernredo-

visning som godkänts av ledningsorganet för det yttersta moderföretaget (artikel 111.2 andra stycket i Mica-förordningen).

I punkt 3 anges att sanktionsavgiften får uppgå till ett belopp som sätts i förhållande till den vinst som den juridiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om detta går att fastställa. Termen vinst avser ett nettobelopp som omfattar de intäkter som erhållits och de förluster som undvikits, dvs. den fördel som erhållits.

11 § Sanktionsavgiften för en fysisk person ska fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade

a) 700 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51, 53–55, 59, 60 eller 64–83 i EU-förordningen,

b) 1 000 000 euro vid överträdelser av artikel 88 i EU-förordningen,

c) 5 000 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 89–92 i EU-förordningen, och

2. ett belopp som sätts i förhållande till den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om detta går att fastställa, och som motsvarar

a) två gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51, 53–55, 59, 60 eller 64–83 i EU-förordningen, och

b) tre gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den högsta sanktionsavgift som ska kunna fastställas för en fysisk person. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

Enligt punkt 1 får sanktionsavgiften uppgå till ett belopp som per den 29 juni 2023 motsvarade ett visst belopp i euro. I fråga om vilken valutakurs som bör tillämpas vid omräkning mellan euro och svenska kronor, se författningskommentaren till 10 § 1.

Enligt punkt 2 ska sanktionsavgiften kunna uppgå till ett belopp som sätts i förhållande till den vinst som gjorts till följd av regelöverträdelsen, om detta går att fastställa. När det gäller termen vinst, se författningskommentaren till 10 § 3.

Begreppet fysisk person avser även näringsverksamhet som drivs av fysiska personer.

Hänvisningarna till Mica-förordningen avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

12 § Vid andra överträdelser än de som avses i 10 och 11 §§ ska sanktionsavgiften för en fysisk eller juridisk person fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade 5 000 000 euro,

2. tio procent av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,

3. två gånger den vinst som den fysiska eller juridiska personen gjort till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sanktionsavgift för fysiska och juridiska personer vid överträdelser av andra regelverk än Mica-förordningen, t.ex. överträdelser av TFR-förordningen eller lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

Enligt punkt 1 får sanktionsavgiften fastställas till ett belopp som per den 29 juni 2023 motsvarade 5 000 000 euro. I fråga om vilken valutakurs

som bör tillämpas vid omräkning mellan euro och svenska kronor, se författningskommentaren till 10 § 1.

Enligt punkt 2 får sanktionsavgiften uppgå till tio procent av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå. När det gäller beräkningen av omsättningen, se författningskommentaren till 10 § 2.

I punkt 3 anges att sanktionsavgiften får uppgå till två gånger den vinst som företaget gjort till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa. När det gäller termen vinst, se författningskommentaren till 10 § 3.

13 § Sanktionsavgiften får inte vara så stor att företaget därefter inte uppfyller

kraven i EU-förordningen

eller andra bestämmelser om soliditet och likviditet som

gäller för företaget.

Om en överträdelse har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas när den högsta sanktionsavgiften ska beräknas enligt 10 eller 12 §.

Sanktionsavgiften tillfaller staten.

Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om sanktionsavgiften. Paragrafen är utformad efter förebild av bl.a. 3 kap. 10 och 11 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 8 § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

I första stycket anges att sanktionsavgiften inte får bestämmas till ett belopp som är så stort att företaget därefter inte uppfyller kraven i Micaförordningen, t.ex. försiktighetskravet i artikel 67, eller andra bestämmelser om soliditet och likviditet som gäller för företaget, t.ex. 6 kap. LBF. Det förhindrar att uttaget av sanktionsavgiften får till följd att auktorisation att driva verksamhet enligt Mica-förordningen eller annan rörelsereglering måste återkallas.

I andra stycket anges att omsättningen får uppskattas i vissa fall. I tredje stycket anges att sanktionsavgiften tillfaller staten.

14 § Vid valet av ingripande ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till överträdelsens konkreta och potentiella effekter på det finansiella systemet, överträdelsens inverkan på kunders intressen, andra skador som uppstått och graden av ansvar för den som har begått överträdelsen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om omständigheter som ska beaktas vid valet av ingripande. Paragrafen är utformad efter förebild av bl.a. 3 kap. 13 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 1 b § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

Uppräkningen av omständigheter i paragrafen är inte uttömmande, utan en sammanvägd bedömning av alla relevanta omständigheter ska göras. Sanktionerna ska alltid vara proportionerliga i förhållande till överträdelsen och ligga på en sådan nivå att de är avskräckande. I fråga om varaktighet gäller att en överträdelse som har pågått under lång tid i allmänhet är mer klandervärd än en som har varat kortare tid.

Att graden av ansvar hos den som har begått överträdelsen ska beaktas innebär att en överträdelse som begås medvetet typiskt sett bör motivera en strängare sanktion än en överträdelse som orsakas av oaktsamhet. Att en överträdelse begås i vinningssyfte eller för att vilseleda bör i allmänhet

inverka i försvårande riktning. I 15 § anges ytterligare några omständigheter som ska beaktas som försvårande respektive förmildrande. Bestämmelser om att Finansinspektionen i vissa fall får avstå från ingripande finns i 16 §. Finansinspektionen kan utifrån vad som är motiverat i det enskilda fallet välja att ingripa med en eller flera åtgärder. Om flera åtgärder används, måste inspektionen se till att åtgärderna sammantaget är väl avvägda.

15 § Utöver det som anges i 14 § ska det i försvårande riktning beaktas om den som har begått överträdelsen tidigare har begått en överträdelse av regelverket. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

I förmildrande riktning ska det beaktas om den som har begått överträdelsen

1. i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och

2. snabbt upphört med överträdelsen eller snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finansinspektionen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om omständigheter som ska beaktas vid valet av ingripande. Paragrafen är utformad efter förebild av bl.a. 3 kap. 14 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 1 c § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

Enligt första stycket ska Finansinspektionen, utöver det som anges i 14 §, i försvårande riktning beakta om företaget eller den fysiska personen tidigare har begått en överträdelse (artikel 112.1 h i Mica-förordningen). Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

Enligt andra stycket 1 ska Finansinspektionen i förmildrande riktning beakta om den som har begått överträdelsen i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat inspektionens utredning (artikel 112.1 g i Mica-förordningen). Att en person endast medverkar i utredningen på Finansinspektionens begäran och svarar på inspektionens frågor är inte tillräckligt för att detta krav ska anses uppfyllt. Det krävs i stället att samarbetet i väsentlig utsträckning har underlättat utredningen. Det kan handla om att personen i fråga självmant för fram viktig information som Finansinspektionen inte redan har. Särskilt stort avseende bör fästas vid om det är personen själv som frivilligt anmäler överträdelsen till Finansinspektionen och det är först genom de uppgifter som personen lämnar som inspektionen får tillräckligt underlag för att ingripa mot överträdelsen. Bestämmelsen ska inte tolkas motsatsvis på så sätt att den som förnekar en överträdelse eller försvårar utredningen drabbas av en hårdare sanktion än vad som annars hade blivit fallet.

Enligt andra stycket 2 ska Finansinspektionen i förmildrande riktning även beakta om den som har begått överträdelsen snabbt upphört med densamma och snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av inspektionen (jfr artikel 112.1 a i Micaförordningen).

Uppräkningen av omständigheter i paragrafen är inte uttömmande, utan en sammanvägd bedömning av alla relevanta omständigheter ska göras. Att en person har förlorat sin anställning eller ålagts att betala ett skade-

stånd på grund av överträdelsen bör t.ex. kunna beaktas i förmildrande riktning.

16 § Finansinspektionen får avstå från ingripande, om

1. överträdelsen är ringa eller ursäktlig,

2. rättelse sker,

3. någon annan myndighet eller något annat organ har vidtagit åtgärder mot den som begått överträdelsen och dessa åtgärder bedöms tillräckliga, eller

4. det finns andra särskilda skäl.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att Finansinspektionen får avstå från ingripande i vissa fall. Den är utformad efter förebild av bl.a. 3 kap. 16 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 1 b § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

Enligt paragrafen får Finansinspektionen avstå från ingripande om en överträdelse är ringa eller ursäktlig, om rättelse sker eller om någon annan myndighet eller något annat organ har vidtagit åtgärder mot företaget eller den fysiska personen och dessa åtgärder bedöms tillräckliga. Med rättelse avses att företaget eller den fysiska personen gör rättelse eller om den fysiska personen verkat för att företaget gör rättelse. Finansinspektionen får även avstå från ingripande om det annars finns särskilda skäl. Vad som utgör särskilda skäl får bedömas från fall till fall och bedömningen bör ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknadsområdet.

17 § När sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 14 och 15 §§ samt till den juridiska eller fysiska personens finansiella ställning och, om det går att bestämma, den vinst som den personen gjort till följd av överträdelsen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka omständigheter som ska beaktas när sanktionsavgiftens storlek ska fastställas. Paragrafen är utformad efter förebild av bl.a. 3 kap. 15 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 9 § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

Enligt paragrafen ska när sanktionsavgiftens storlek fastställs särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 14 och 15 §§ samt till den juridiska eller fysiska personens finansiella ställning (jfr artikel 112.1 d i Mica-förordningen) och den vinst som den personen gjort till följd av överträdelsen, om vinsten går att bestämma (jfr artikel 112.1 e i Mica-förordningen). När det gäller termen vinst, se författningskommentaren till 10 §. Uppräkningen av omständigheter som ska beaktas är inte uttömmande.

18 § En sanktionsavgift ska betalas till Finansinspektionen inom 30 dagar efter det att ett beslut eller en dom om att ta ut avgiften har fått laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkänts eller inom den längre tid som anges i beslutet eller föreläggandet.

Finansinspektionens beslut om sanktionsavgift får verkställas enligt utsökningsbalken, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i första stycket. Om sanktionsavgiften inte har betalats inom den tiden, ska Finansinspektionen lämna avgiften för indrivning.

En sanktionsavgift som har beslutats faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet eller domen om att ta ut avgiften fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes.

Paragrafen innehåller bestämmelser om verkställighet av beslut om sanktionsavgift. Den är utformad efter förebild av bl.a. 3 kap. 17–20 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och 15 kap. 11–14 § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 7.7.

I första stycket anges inom vilken tid en sanktionsavgift ska betalas. Av 3 kap. 1 § första stycket 6 utsökningsbalken följer att en förvaltningsmyndighets beslut får verkställas enligt den lagen om det finns en särskild föreskrift om detta. Andra stycket första meningen innebär att Finansinspektionens beslut om sanktionsavgift kan verkställas utan domstolsförfarande. Om avgiften inte betalas i tid ska Finansinspektionen enligt andra stycket andra meningen lämna den för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Om verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet eller domen om att ta ut avgiften fått laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes, faller sanktionsavgiften bort enligt tredje stycket.

4 kap.

1 § Finansinspektionens beslut om sanktionsföreläggande enligt denna lag får inte överklagas.

Andra beslut som Finansinspektionen meddelar enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Enligt första stycket får Finansinspektionens beslut om sanktionsföreläggande beträffande sanktionsavgift för en fysisk person inte överklagas. Ett godkänt sanktionsföreläggande kan inte angripas med ordinära rättsmedel. I undantagsfall kan det dock vara möjligt att beviljas resning enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Resning förutsätter att det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt.

Enligt andra stycket får Finansinspektionens andra beslut enligt lagen överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Överklagande sker till den förvaltningsrätt inom vars domkrets som ärendet först har prövats (14 § lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar), dvs. Förvaltningsrätten i Stockholm. Närmare bestämmelser om överklagande finns i förvaltningslagen (2017:900). Vissa beslut om att genomföra undersökningar efter beslut av domstol enligt lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning ska enligt den lagen överklagas till Stockholms tingsrätt (se författningskommentaren till 2 kap. 5 §).

Om förvaltningsrättens dom eller beslut överklagas, krävs enligt tredje stycket prövningstillstånd i kammarrätten.

Bestämmelser om verkställighet av en förvaltningsmyndighets beslut finns i 35 § förvaltningslagen.

2 § Om Finansinspektionen inte meddelar beslut om auktorisation inom sex månader från det att en fullständig ansökan gavs in, ska inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden får därefter begära förklaring av allmän förvaltningsdomstol om att ärendet onödigt uppehålls.

En begäran om en förklaring ska göras hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Om Finansinspektionen inte har meddelat ett beslut om auktorisation enligt artikel 16 i EU-förordningen inom sex månader, eller beslut om auktorisation

enligt artikel 59 i EU-förordningen

inom tre månader från det att en förklaring

enligt första stycket har lämnats, ska ansökan anses ha avslagits.

Paragrafen innehåller bestämmelser om s.k. dröjsmålstalan. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Ett företag som har ansökt om auktorisation för att bedriva verksamhet enligt Mica-förordningen får enligt första stycket begära en förklaring av allmän förvaltningsdomstol att ärendet onödigt uppehålls. En sådan begäran får göras när Finansinspektionen inte har meddelat ett beslut inom sex månader från det att en ansökan som innehåller alla de uppgifter som krävs har lämnats in (artikel 113 i Mica-förordningen). Om tidsfristen har löpt ut ska Finansinspektionen underrätta sökanden om skälet för dröjsmålet. Vid en dröjsmålstalan har domstolen i princip endast att pröva om ärendet är färdigt för avgörande och att samtliga handlingar och uppgifter som behövs som underlag för beslutet har lämnats in. En begäran om förklaring kan därför vara aktuell om Finansinspektionen inte begär kompletteringar inom sexmånadersfristen.

En begäran om en förklaring ska, enligt andra stycket, göras hos allmän förvaltningsdomstol och om förvaltningsrättens beslut överklagas krävs prövningstillstånd i kammarrätten.

Tredje stycket innebär att en ansökan anses ha avslagits om Finansinspektionen trots domstolens förklaring inte handlägger ärendet genom att fatta beslut eller begära komplettering av ansökan inom sex månader för en ansökan om auktorisation enligt artikel 18 i Mica-förordningen och inom tre månader för en ansökan om auktorisation enligt artikel 59 i Micaförordningen. Tidsfristen motsvarar den tid inom vilken Finansinspektionen ska besluta om att bevilja eller avslå en komplett ansökan om auktorisation. Först därefter kan sökanden överklaga och få en prövning i sak. Hänvisningarna till Mica-förordningen avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

3 § Ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite.

Första stycket gäller inte ett sanktionsföreläggande enligt 3 kap. 7 §.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om vite. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Enligt första stycket får ett föreläggande enligt lagen förenas med vite. Exempel på förelägganden som enligt lagen kan förenas med vite är förelägganden att vidta viss åtgärd eller upphöra med visst agerande enligt 3 kap. 2 § första stycket 1, förelägganden om förbud att vara styrelseledamot, verkställande direktör eller ersättare för någon av dem enligt 3 kap. 5 §, förelägganden om förbud att handla med kryptotillgångar för egen räkning enligt 3 kap. 12 § och förelägganden att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat enligt 2 kap. 2 §. Finansinspektionen har inte rätt att besluta om utdömande av vite, utan får enligt allmänna bestämmel-

ser ansöka hos allmän förvaltningsdomstol om att vitet ska dömas ut. Allmänna bestämmelser om viten finns i lagen (1985:206) om viten.

Enligt andra stycket får ett sanktionsföreläggande enligt 3 kap. 7 § inte förenas med vite (jfr 3 kap. 2 § andra stycket).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

2. Genom lagen upphävs lagen (2024:370) om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.

3. Ingripande enligt denna lag får inte ske för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

4. Ett företag som före den 30 december 2024 bedriver verksamhet som kräver auktorisation enligt artikel 63 i EU-förordningen får fortsätta att bedriva verksamhet till och med den 30 september 2025. Om ett sådant företag före den 1 oktober 2025 har gett in en ansökan om auktorisation, får företaget fortsätta med verksamheten till dess att ansökan om auktorisation har prövats slutligt.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

Punkt 2 innebär att genom lagen upphävs lagen om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.

Punkt 3 innebär att ingripande enligt lagen inte får ske för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. För överträdelser av de bestämmelser i Mica-förordningen som har börjat tillämpas och har inträffat före ikraftträdandet finns bara möjlighet att ingripa i den utsträckning som befintliga bestämmelser om sanktioner i tillämplig rörelselagstiftning ger en sådan möjlighet, t.ex. lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet.

Av punkt 4 följer att ett företag som före det datum när Mica-förordningen börjar tillämpas bedriver verksamhet som kräver auktorisation enligt artikel 63 i förordningen, ska få fortsätta att bedriva verksamhet utan auktorisation som längst till och med den 30 september 2025. Om företaget ansökt om auktorisation och ansökan har bifallits eller avslagits före den 1 oktober 2025 får verksamheten bedrivas fram till den tidpunkt då ansökan har prövats slutligt, dvs. till dess ett beslut fattats som har fått laga kraft.

Hänvisningar till S12-1

12.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

1 § I denna lag avses med

1. valutaväxling: yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta,

2. annan finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

3. finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, och

4. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i punkt 2 innebär att yrkesmässig verksamhet som består i förvaltning av eller handel med virtuell valuta inte längre omfattas av lagens tillämpningsområde. Sådan verksamhet regleras i stället genom Mica-förordningen och den nya lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.

12.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

5 kap.

10 § Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns i

– 8 kap. 2 a § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

– 2 kap. 20 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, – 1 kap. 11 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, – 6 kap. 8 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, – 1 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, – 3 kap. 14 § lagen (2010:751) om betaltjänster, – 19 kap. 46 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), – 3 kap. 14 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar, – 8 kap. 25 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, – 6 kap. 11 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

– 16 kap. 37 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, – 1 kap. 7 § lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering,

– 1 kap. 6 § lagen (2022:1746) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt),

– 1 kap. 4 § lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar, och – 1 kap. 5 § lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.

I de lagar som anges i första stycket finns även bestämmelser om meddelandeförbud och ansvarsbestämmelser för den som bryter mot ett sådant förbud.

Paragrafen innehåller upplysningar om i vilka lagar det finns bestämmelser om uppgiftsskyldighet, meddelandeförbud och ansvar. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Första stycket femtonde strecksatsen, som är ny, är en följd av den nya lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar som innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldighet, meddelandeförbud och ansvar (1 kap. 5–7 §§).

12.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

15 kap.

1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1. har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3. i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

4. inte uppfyller kraven i 6 kap. 1–3 c, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5,

5. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

6. låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförordningen,

7. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

8. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

9. låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2 i tillsynsförordningen,

10. vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

11. utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

12. är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

13. låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen,

14. gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med 8 kap.3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

15. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen,

16. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849,

17. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i institutet trots att kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 eller 5, 10 kap. 8 a–8 c §§ eller 12 kap. 6 a–6 c §§ eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 3 inte är uppfyllda,

18. i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

19. i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

20. i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finansinspektionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

21. inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller i strid med 28 kap. 1 § samma lag låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,

22. är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller 2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag på grupp- eller undergruppsnivå,

23. omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och

a) har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

b) driver verksamhet med säkerställda obligationer utan tillstånd,

c) ger ut säkerställda obligationer som inte uppfyller 3 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10, 11 eller 15 § eller 16 § andra stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer,

d) låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med 3 kap. 16 § första stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer, eller

e) vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i en sådan likviditetsbuffert som avses i 3 kap. 9 a § lagen om utgivning av säkerställda obligationer, eller

24. låter bli att lämna uppgifter om sin verksamhet med säkerställda obligationer till Finansinspektionen eller lämnar ofullständiga eller felaktiga uppgifter i strid med 13 kap. 3 §.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om institutets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden mot fysiska personer i ett kreditinstituts ledning. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket 16 är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006).

12.5. Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

30 kap.

23 a § Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849 och lagen (2017:630) om

åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen för uppgift i en anmälan eller utsaga om överträdelse av bestämmelse som gäller för den som myndighetens verksamhet avser, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess i en statlig myndighets verksamhet med tillsyn enligt TFR-förordningen och penningtvättslagen. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006).

12.6. Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

1 kap.

8 § Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849 ska inte tillämpas på överföringar av medel inom Sverige till en betalningsmottagares betalkonto som uteslutande möjliggör betalning för tillhandahållande av varor eller tjänster, om förutsättningarna enligt artikel 2.5 a–c i den förordningen är uppfyllda.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag för vissa betalningstransaktioner från TFR-förordningens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006).

8 kap.

8 § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i betalningsinstitutets styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos ett betalningsinstitut, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden mot fysiska personer i ett betalningsinstituts ledning vid överträdelser av penningtvättsregelverket. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen.

15 a § När det är fråga om en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113, ska den sanktionsavgift som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av

1. tio procent av betalningsinstitutets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,

2. två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3. ett belopp i kronor motsvarande fem miljoner euro. Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 3 kap. 2 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sanktionsavgiftens storlek vid överträdelser av penningtvättsregelverket. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen.

21 § Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som tillhandahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 § att göra rättelse, om dess verksamhet med betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Om ett utländskt företag som i Sverige tillhandahåller betaltjänster från en filial eller genom ett ombud enligt 3 kap. 26 § inte driver denna verksamhet i enlighet med bestämmelserna i denna lag, ska Finansinspektionen så snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Finansinspektionen får förelägga företaget att göra rättelse om dess verksamhet med betaltjänster i Sverige inte drivs i enlighet med 4 och 5–5 b kap.

Om ett företag inte följer ett föreläggande enligt första eller andra stycket ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda företaget att påbörja nya betalningstransaktioner här i landet. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud utan föregående underrättelse till myndigheten i företagets hemland. Denna ska dock underrättas så snart det kan ske.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden mot utländska företag. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen.

23 a § Vid en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den

lagen eller en överträdelse av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2023/1113, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad betaltjänstleverantör som är en juridisk person genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 a §.

Om den registrerade betaltjänstleverantören är en fysisk person, får sanktionsavgift beslutas endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Avgiften tillfaller staten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden mot registrerade betaltjänstleverantörer vid överträdelser av penningtvättsregelverket. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen.

23 b § Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i en registrerad betaltjänstleverantörs styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder betaltjänstleverantören, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade betaltjänstleverantören har befunnits ansvarig för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en registrerad betaltjänstleverantör, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden mot fysiska personer i en registrerad betaltjänstleverantörs ledning vid överträdelser av penningtvättsregelverket. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen.

Hänvisningar till S12-6

12.7. Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar

5 kap.

8 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i styrelsen för institutet för elektroniska pengar eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en utgivare av elektroniska pengar, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden mot fysiska personer som ingår i ledningen i ett institut för elektroniska pengar vid överträdelser av penningtvättsregelverket. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006).

15 a § När det är fråga om överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 ska sanktionsavgiften som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av

1. tio procent av institutets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,

2. två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3. ett belopp i kronor motsvarande fem miljoner euro. Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 3 kap. 2 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sanktionsavgiftens storlek vid överträdelser av penningtvättsregelverket. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen.

21 § Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 och 28 §§ att göra rättelse om utgivningen av elektroniska pengar eller tillhandahållandet av betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Om ett utländskt företag som i Sverige ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial eller tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud enligt 3 kap. 26 §, inte driver denna verksamhet i enlighet med bestämmelserna i denna lag, ska Finansinspektionen så snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Finansinspektionen får förelägga företaget att göra rättelse, om

1. det är fråga om ett företag som enligt 3 kap. 26 §

a) ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial i Sverige, eller

b) tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud i Sverige, och

2. utgivningen av elektroniska pengar eller tillhandahållandet av betaltjänster i Sverige inte drivs i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. denna lag eller 4 och 5–5 b kap. lagen (2010:751) om betaltjänster.

Om ett företag inte följer ett föreläggande enligt första eller andra stycket, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda företaget att ge ut elektroniska pengar eller tillhandahålla betaltjänster här i landet. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud utan föregående underrättelse till myndigheten i företagets hemland. Denna ska dock underrättas så snart det kan ske.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot utländska företag. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen.

23 a § Vid en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad utgivare av elektroniska pengar genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 a §.

Avgiften tillfaller staten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot registrerade utgivare av elektroniska pengar vid överträdelser av penningtvättsregelverket. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen.

23 b § Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i den registrerade utgivarens styrelse eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade utgivaren har befunnits ansvarig för överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, systematisk eller upprepad och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en utgivare av elektroniska pengar, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden mot fysiska personer i ledningen hos en registrerad utgivare av elektroniska pengar vid överträdelser av penningtvättsregelverket. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen.

12.8. Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

1 kap.

2 § Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2. livförsäkringsrörelse, dock inte

a) sådan som drivs av försäkringsföreningar som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d § försäkringsrörelselagen (2010:2043), eller

b) tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

3. värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

4. verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

5. försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den lagen,

6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8. verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

9. verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock inte om verksamheten uteslutande avser kontoinformationstjänster,

10. verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11. verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12. verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

13. verksamhet som

a) leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige,

b) leverantör av kryptotillgångstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937,

14. verksamhet som fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarföretag med särskild registrering för hyresförmedling eller fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2021:516),

15. spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138),

16. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

17. verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000), 18. verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

19. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 18,

20. yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare), 21. verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

22. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än den som avses i 21, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

23. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 18–22, eller

24. yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten

genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro eller mer.

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Första stycket 13 a motsvarar nuvarande första stycket 13. Första stycket 13 b, som är nytt, innebär att lagen gäller även för leverantörer av kryptotillgångstjänster så som de är definierade i Micaförordningen, dvs. juridiska personer eller andra företag vars sysselsättning eller affärsverksamhet består i att yrkesmässigt tillhandahålla en eller flera kryptotillgångstjänster till kunder (artikel 3.15 i Mica-förordningen). Som kryptotillgångstjänster räknas tillhandahållande av förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning, drift av en handelsplattform för kryptotillgångar, utbyte av kryptotillgångar mot medel, utbyte av kryptotillgångar mot andra kryptotillgångar, utförande av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning, placering av kryptotillgångar, mottagande och överföring av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning, tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar, tillhandahållande av portföljförvaltning av kryptotillgångar och tillhandahållande av överföringstjänster för kryptotillgångar för kunders räkning (artikel 3.16 i Mica-förordningen).

3 kap.

4 § En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom vid etableringen av en affärsförbindelse.

Om verksamhetsutövaren inte har en affärsförbindelse med kunden, ska åtgärder för kundkännedom vidtas

1. vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer,

2. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 15 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner och som tillsammans uppgår till minst detta belopp, och

3. vid utförandet av sådana överföringar av medel eller kryptotillgångar som avses i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849, om överföringen överstiger ett belopp motsvarande 1 000 euro.

Paragrafen innehåller bestämmelser om åtgärder som verksamhetsutövare ska vidta för kundkännedom vid etableringen av en affärsförbindelse. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i andra stycket 3 är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006).

18 § När en korrespondentförbindelse som innefattar betalning etableras mellan en verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–13 och ett kreditinstitut

eller finansiellt institut från ett land utanför EES, ska verksamhetsutövaren utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10–13 §§ åtminstone

1. inhämta tillräckligt med information om motparten för att kunna förstå verksamheten och utifrån offentligt tillgänglig information bedöma motpartens anseende och tillsynens kvalitet,

2. bedöma motpartens kontroller för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism,

3. dokumentera respektive instituts ansvar att vidta kontrollåtgärder och de åtgärder som det vidtar,

4. inhämta godkännande från en behörig beslutsfattare innan korrespondentförbindelsen ingås, och

5. förvissa sig om att motparten har kontrollerat identiteten på kunder som har direkt tillgång till konton hos kreditinstitutet eller det finansiella institutet och fortlöpande följer upp dessa kunder samt på begäran kan lämna relevanta kunduppgifter.

Därutöver ska en leverantör av kryptotillgångstjänster undersöka om motparten har tillstånd eller är registrerad för att driva sin verksamhet.

Om en leverantör av kryptotillgångstjänster i enlighet med 1 § första stycket avslutar en korrespondentförbindelse ska beslutet dokumenteras.

Paragrafen innehåller bestämmelser om korrespondentförbindelser. Ändringarna genomför artikel 19b i penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.

I andra stycket, som är nytt, införs en bestämmelse som gäller vid ingående av korrespondentförbindelse avseende kryptotillgångstjänster. Då ska en leverantör av kryptotillgångstjänster även kontrollera om motparten i avtalsförhållandet har tillstånd eller är registrerad för att driva sin verksamhet. Enligt penningtvättsdirektivet ska leverantörer av kryptotillgångstjänster uppdatera kundkännedomsuppgifter för korrespondentförbindelser regelbundet eller när nya risker uppstår i förhållande till motparten (artikel 19b.1 tredje stycket). Leverantören av kryptotillgångstjänster ska emellertid beakta de uppgifter som inhämtas och göra en riskbedömning och fastställa vilka lämpliga åtgärder som ska vidtas för att minska de risker som är förknippade med motparten (jfr 4 kap. 1 och 2 §§).

I tredje stycket, som är nytt, införs en bestämmelse som gäller vid avslutande av korrespondentförbindelser avseende kryptotillgångstjänster. Om en sådan förbindelse avslutas på grund av risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism ska det dokumenteras. Detta innebär att beslutet ska nedtecknas i skrift och det ska innehålla en motivering.

18 a § Vid överföringar av kryptotillgångar till eller från en fristående adress ska

en leverantör av kryptotillgångstjänster utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10–13 §§

1. identifiera kundens motpart, kontrollera motpartens identitet och utreda om motparten har en verklig huvudman,

2. inhämta ytterligare information om kryptotillgångarnas ursprung och destination,

3. löpande och vid behov följa upp enstaka transaktioner för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller

4. vidta andra åtgärder för att hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om överföringar av kryptotillgångar till eller från en fristående adress. Paragrafen genomför artikel 19a.1 i penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.

I kapitlet finns bestämmelser om åtgärder för kundkännedom. I 16–18 §§ finns bestämmelser om skärpta åtgärder för kundkännedom. Enligt paragrafen ska leverantören av kryptotillgångstjänster vidta sådana skärpta åtgärder i fråga om överföringar av kryptotillgångar till eller från en fristående adress. Fristående adress har samma innebörd som i artikel 3.20 i TFR-förordningen, dvs. en adress för distribuerad liggare som inte är kopplad till en leverantör av kryptotillgångstjänster eller en enhet som inte är etablerad i unionen och som tillhandahåller tjänster liknande dem som tillhandahålls av en leverantör av kryptotillgångstjänster.

Enligt 7 och 8 §§ ska leverantören av kryptotillgångstjänster identifiera sin egen kund, kontrollera dennes identitet och utreda om kunden har en verklig huvudman. Enligt punkt 1 gäller motsvarande i fråga om kundens motpart.

Enligt 12 § ska leverantören av kryptotillgångstjänster inhämta information om affärsförbindelsens syfte och art. Punkt 2 gäller inhämtande av ytterligare information om kryptotillgångarna, dvs. tillgångarnas ursprung eller destination.

Enligt 13 § ska leverantören av kryptotillgångstjänster löpande och vid behov följa upp pågående affärsförbindelser i syfte att säkerställa att kännedomen om kunden är aktuell och tillräcklig för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Enligt punkt 3 gäller motsvarande i fråga om överföringar av kryptotillgångar till eller från en fristående adress.

Enligt punkt 4 står det en leverantör av kryptotillgångstjänster fritt att vidta andra åtgärder för att minska och hantera riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i samband med överföringar av kryptotillgångar till eller från en fristående adress.

Leverantörens riskreducerande åtgärder ska inbegripa en eller flera av åtgärderna som nämns i paragrafen (se artikel 19a.1 i penningtvättsdirektivet).

5 kap.

4 § Om det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism får verksamhetsutövare bevara handlingar och uppgifter enligt 3 § under en längre tid än fem år. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tio år.

Första stycket gäller också i fråga om handlingar och uppgifter som ska bevaras enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Paragrafen innehåller bestämmelser om bevarande av handlingar och uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i andra stycket är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen.

6 kap.

3 § Om en verksamhetsutövare med huvudkontor i en annan stat inom EES tillhandahåller tjänster som avses i 1 kap. 2 § första stycket 6, 8 eller 13 b i

Sverige, får Finansinspektionen besluta att verksamhetsutövaren ska utse en central kontaktpunkt i Sverige med ansvar för att säkerställa att bestämmelserna i denna lag följs.

Första stycket gäller inte om tjänsterna tillhandahålls genom en filial eller ett dotterföretag här i landet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att Finansinspektionen har möjlighet att besluta att vissa utländska verksamhetsutövare ska utse en central kontaktpunkt i Sverige. Ändringen genomför artikel 45.9 i penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket innebär att även leverantörer av kryptotillgångstjänster omfattas av paragrafen.

4 § En verksamhetsutövare ska tillhandahålla ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i verksamheten och som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

För verksamhetsutövare som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 ska rapporteringssystemen även möjliggöra anmälningar av misstänkta överträdelser av bestämmelserna i den förordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rapporteringssystem. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i andra stycket är en följd av att den nya TFR-förordningen ersätter den tidigare TFR-förordningen.

Hänvisningar till S12-8

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

111

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2023/1114

av den 31 maj 2023

om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU)

nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande ( 1 ),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 2 ),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 3 ), och

av följande skäl:

(1)

Det är viktigt att säkerställa att unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster är rustade för den digitala tids­

åldern och bidrar till en framtidssäkrad ekonomi för människor, bland annat genom att möjliggöra användning av

innovativ teknik. Unionen har ett politiskt intresse av att utveckla och främja införandet av banbrytande teknik

inom finanssektorn, inbegripet införandet av teknik för distribuerade liggare (DLT). Det förväntas att många till­

lämpningar av teknik för distribuerade liggare, inklusive blockkedjeteknik, som ännu inte har studerats fullt ut,

kommer att fortsätta att resultera i nya typer av affärsverksamhet och affärsmodeller som tillsammans med själva

kryptotillgångssektorn kommer att leda till ekonomisk tillväxt och nya sysselsättningsmöjligheter för unions­

medborgarna.

(2)

Kryptotillgångar är en av de viktigaste tillämpningarna för teknik för distribuerade liggare. Kryptotillgångar är

digitala värderepresentationer eller rättighetsrepresentationer som kan ge betydande fördelar för marknadsaktörer,

inbegripet icke-professionella innehavare av kryptotillgångar. Värderepresentationer inkluderar externt, icke-in­

trinsiskt värde som tillskrivs en kryptotillgång av de berörda parterna eller av marknadsaktörerna, vilket innebär

att värdet är subjektivt och endast baserat på intresset hos köparen av kryptotillgången. Genom att rationalisera

kapitalanskaffningsprocesserna och öka konkurrensen kan erbjudanden om kryptotillgångar möjliggöra ett inno­

vativt och inkluderande finansieringssätt, inbegripet för små och medelstora företag. När kryptotillgångar används

som ett betalningsmedel kan det innebära möjligheter i form av billigare, snabbare och effektivare betalningar,

särskilt på gränsöverskridande basis, genom att antalet förmedlare begränsas.

(3)

Vissa kryptotillgångar, särskilt de som klassificeras som finansiella instrument enligt definitionen i Europaparla­

mentets och rådets direktiv 2014/65/EU (

4

), omfattas av tillämpningsområdet för befintliga unionslagstiftnings­

akter om finansiella tjänster. Därför är en fullständig uppsättning unionsregler redan tillämpliga på utgivare av

sådana kryptotillgångar och på företag som bedriver verksamhet med anknytning till sådana kryptotillgångar.

SV

L 150/40

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 1 ) EUT C 152, 29.4.2021, s. 1.

( 2 ) EUT C 155, 30.4.2021, s. 31.

( 3 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 20 april 2023 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 16 maj 2023.

( 4 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring

av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

112

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

(4)

Andra kryptotillgångar omfattas dock inte av unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster. För närvarande finns

det inga andra regler än de som avser bekämpning av penningtvätt för tillhandahållande av tjänster med

anknytning till sådana oreglerade kryptotillgångar, inbegripet för drift av handelsplattformar för kryptotillgångar,

utbyte av kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar samt för tillhandahållande av förvaring och

administration av kryptotillgångar för kunders räkning. Avsaknaden av sådana regler gör att innehavare av dessa

kryptotillgångar utsätts för risker, särskilt på områden som inte omfattas av konsumentskyddsregler. Avsaknaden

av sådana regler kan också leda till betydande risker för marknadens integritet, bland annat i form av mark­

nadsmissbruk och ekonomisk brottslighet. För att hantera dessa risker har vissa medlemsstater infört särskilda

regler för alla, eller en undergrupp av, kryptotillgångar som inte omfattas av unionslagstiftningsakter om finan­

siella tjänster, och andra medlemsstater överväger om de ska lagstifta på området för kryptotillgångar.

(5)

Avsaknaden av en övergripande unionsram för marknader för kryptotillgångar kan leda till bristande förtroende

för dessa tillgångar hos användarna, vilket på ett betydande sätt skulle kunna hindra utvecklingen av en marknad

för dessa tillgångar och leda till uteblivna möjligheter i form av innovativa digitala tjänster, alternativa betal­

ningsinstrument eller nya finansieringskällor för företag i unionen. Dessutom skulle företag som använder krypto­

tillgångar inte ha någon rättssäkerhet när det gäller hur deras kryptotillgångar skulle behandlas i de olika

medlemsstaterna, vilket skulle undergräva deras ansträngningar att använda kryptotillgångar för digital innova­

tion. Avsaknaden av en övergripande unionsram för marknader för kryptotillgångar skulle också kunna leda till

fragmenterad reglering, vilket skulle snedvrida konkurrensen på den inre marknaden, göra det svårare för leve­

rantörer av kryptotillgångstjänster att utvidga sin verksamhet över gränserna och skulle ge upphov till reglerings­

arbitrage. Marknaderna för kryptotillgångar är fortfarande blygsamma till sin storlek och utgör ännu inget hot

mot den finansiella stabiliteten. Det är dock möjligt att typer av kryptotillgångar som syftar till att stabilisera sitt

pris i förhållande till en viss tillgång eller en korg av tillgångar i framtiden skulle kunna anammas i stor

utsträckning av icke-professionella innehavare, och en sådan utveckling skulle kunna medföra ytterligare utma­

ningar när det gäller finansiell stabilitet, väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen

eller den monetära suveräniteten.

(6)

Det behövs därför en särskild och harmoniserad ram för marknader för kryptotillgångar på unionsnivå för att

tillhandahålla särskilda regler för kryptotillgångar och relaterade tjänster och verksamheter som ännu inte om­

fattas av unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster. En sådan ram bör stödja innovation och rättvis kon­

kurrens, samtidigt som den säkerställer en hög nivå av skydd för icke-professionella innehavare samt integriteten

hos marknaderna för kryptotillgångar. En tydlig ram bör göra det möjligt för leverantörer av kryptotillgångs­

tjänster att skala upp sina verksamheter över gränserna och underlätta deras tillgång till banktjänster så att de kan

bedriva sin verksamhet på ett smidigt sätt. En unionsram för marknader för kryptotillgångar bör föreskriva en

proportionerlig behandling av utgivare av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster och däri­

genom skapa lika möjligheter när det gäller marknadstillträde och pågående och framtida utveckling av mark­

naderna för kryptotillgångar. Ramen bör också främja finansiell stabilitet och väl fungerande betalningssystem

samt hantera de penningpolitiska risker som kan uppstå till följd av kryptotillgångar som syftar till att stabilisera

sitt pris i förhållande till en tillgång eller en korg av tillgångar. Ändamålsenlig reglering upprätthåller medlems­

staternas konkurrenskraft på de internationella finansiella och tekniska marknaderna och ger kunderna betydande

fördelar när det gäller tillgång till billigare, snabbare och säkrare finansiella tjänster och kapitalförvaltning.

Unionens ram för marknader för kryptotillgångar bör inte reglera den underliggande tekniken. Unionslagstift­

ningsakter bör undvika att lägga onödig och oproportionerlig regelbörda på teknikanvändning, eftersom unionen

och medlemsstaterna strävar efter att upprätthålla konkurrenskraften på en global marknad.

(7)

De konsensusmekanismer som används för validering av transaktioner i kryptotillgångar kan ha huvudsakliga

negativa konsekvenser (principal adverse impacts, PAI) för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekven­

ser. Sådana konsensusmekanismer bör därför införa mer miljövänliga lösningar och säkerställa att eventuella

huvudsakliga negativa konsekvenser som de kan ha för klimatet och eventuella andra miljörelaterade negativa

konsekvenser identifieras och redovisas på lämpligt sätt av utgivare av kryptotillgångar och leverantörer av

kryptotillgångstjänster. Vid fastställandet av huruvida negativa konsekvenser är huvudsakliga bör hänsyn tas till

proportionalitetsprincipen och den utgivna kryptotillgångens storlek och volym. Europeiska tillsynsmyndigheten

(Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), inrättad genom Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) nr 1095/2010 ( 5 ), bör därför, i samarbete med Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/41

( 5 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsyns­

myndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av

kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

113

bankmyndigheten) (EBA), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 ( 6 ), ges

mandat att utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera innehållet i, metoderna

för och presentationen av information om hållbarhetsindikatorer med avseende på negativa konsekvenser för

klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser och för att beskriva centrala energiindikatorer. Förslagen

till tekniska standarder för tillsyn bör också säkerställa samstämmighet i den information som lämnas av utgivare

av kryptotillgångar och av leverantörer av kryptotillgångstjänster. Vid utarbetandet av förslagen till tekniska

standarder för tillsyn bör Esma ta hänsyn till de olika typer av konsensusmekanismer som används för validering

av transaktioner med kryptotillgångar, deras egenskaper och skillnaderna mellan dem. Esma bör också ta hänsyn

till befintliga krav på informationslämnande, säkerställa komplementaritet och konsekvens och undvika att öka

bördan för företagen.

(8)

Marknaderna för kryptotillgångar är globala och därmed till sin natur gränsöverskridande. Unionen bör därför

fortsätta att stödja internationella insatser för att främja konvergens i behandlingen av kryptotillgångar och

kryptotillgångstjänster genom internationella organisationer eller organ såsom rådet för finansiell stabilitet, Basel­

kommittén för banktillsyn och arbetsgruppen för finansiella åtgärder.

(9)

Unionslagstiftningsakterna om finansiella tjänster bör vägledas av principerna om samma tjänster, samma risker,

samma regler och om teknikneutralitet. Kryptotillgångar som omfattas av befintliga unionslagstiftningsakter om

finansiella tjänster bör därför fortsätta att regleras av det befintliga regelverket, oavsett vilken teknik som används

för utgivning eller överföring av dem, snarare än denna förordning. I enlighet med detta utesluter denna för­

ordning uttryckligen från sitt tillämpningsområde kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument

enligt definitionen i direktiv 2014/65/EU, de som räknas som insättningar enligt definitionen i Europaparlamen­

tets och rådets direktiv 2014/49/EU ( 7 ), inbegripet strukturerade insättningar enligt definitionen i direktiv

2014/65/EU, de som klassificeras som fonder enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

2015/2366 ( 8 ), om de inte klassificeras som e-pengatoken, de som klassificeras som värdepapperiseringspositioner

enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 ( 9 ) och de som klassificeras som

skade- eller livförsäkringsavtal, pensionsprodukter eller pensionssystem och socialförsäkringssystem. Med beak­

tande av att elektroniska pengar och medel som tas emot i utbyte mot elektroniska pengar inte bör behandlas

som insättningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG ( 10 ), kan e-pengatoken inte

behandlas som insättningar som är undantagna från den här förordningens tillämpningsområde.

(10)

Denna förordning bör inte tillämpas på kryptotillgångar som är unika och som inte är fungibla med andra

kryptotillgångar, inbegripet digitala konstverk och samlarföremål. Värdet på sådana unika och icke-fungibla

kryptotillgångar kan hänföras till varje kryptotillgångs unika egenskaper och den nytta den ger tokeninnehavaren.

Inte heller bör denna förordning tillämpas på kryptotillgångar som representerar tjänster eller fysiska tillgångar

som är unika och icke-fungibla, såsom produktgarantier eller fastigheter. Även om unika och icke-fungibla

kryptotillgångar kan handlas på marknaden och ackumuleras spekulativt, är de inte lätt utbytbara och det relativa

värdet av en sådan kryptotillgång i förhållande till en annan, som var och en är unik, kan inte fastställas genom

jämförelse med en befintlig marknad eller likvärdig tillgång. Sådana egenskaper begränsar i vilken utsträckning

dessa kryptotillgångar kan ha en finansiell användning, vilket begränsar riskerna för innehavare och det finansiella

systemet och motiverar att de undantas från denna förordnings tillämpningsområde.

(11)

De fraktionerade delarna av en unik och icke-fungibel kryptotillgång bör inte anses vara unika och icke-fungibla.

Utgivning av kryptotillgångar som icke-fungibla token i stora serier eller samlingar bör betraktas som en indikator

på deras fungibilitet. Enbart det faktum att en unik identifierare tillskrivits en kryptotillgång är i sig inte tillräckligt

för att klassificera den som unik och icke-fungibel. De tillgångar eller rättigheter som det hänvisas till bör också

vara unika och icke-fungibla för att kryptotillgången ska betraktas som unik och icke-fungibel. Att kryptotill­

gångar som är unika och icke-fungibla undantas från denna förordnings tillämpningsområde påverkar inte klas­

sificeringen av sådana kryptotillgångar som finansiella instrument. Denna förordning bör också tillämpas på

SV

L 150/42

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 6 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsyns­

myndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut

2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

( 7 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (EUT L 173, 12.6.2014,

s. 149).

( 8 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om

ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av

direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).

( 9 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepappe­

risering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av

direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012

(EUT L 347, 28.12.2017, s. 35).

( 10 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i

institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och

om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7).

114

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

kryptotillgångar som förefaller vara unika och icke-fungibla, men vars faktiska egenskaper eller vars egenskaper

som är kopplade till deras faktiska användning skulle göra dem antingen fungibla eller inte unika. I detta avseende

bör de behöriga myndigheterna, när de bedömer och klassificerar kryptotillgångar, anta en metod baserad på

innehåll snarare än på form, där egenskaperna hos den berörda kryptotillgången avgör klassificeringen och inte

hur utgivaren betecknar den.

(12)

Det är lämpligt att undanta vissa koncerninterna transaktioner och vissa offentliga organ från denna förordnings

tillämpningsområde, eftersom de inte utgör någon risk för investerarskyddet, marknadsintegriteten, den finansiella

stabiliteten, väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräni­

teten. Till de undantagna officiella internationella organisationerna hör Internationella valutafonden och Banken

för internationell betalningsutjämning.

(13)

Digitala tillgångar som ges ut av centralbanker som agerar i egenskap av monetära myndigheter, inbegripet

centralbankspengar i digital form, eller kryptotillgångar som ges ut av andra offentliga myndigheter, inbegripet

centrala, regionala och lokala förvaltningar, bör inte omfattas av unionsramen för marknader för kryptotillgångar.

Inte heller bör relaterade tjänster som tillhandahålls av sådana centralbanker när de agerar i egenskap av monetära

myndigheter eller andra offentliga myndigheter omfattas av den unionsramen.

(14)

För att säkerställa en tydlig avgränsning mellan, å ena sidan, kryptotillgångar som omfattas av denna förordning

och, å andra sidan, finansiella instrument, bör Esma ges mandat att utfärda riktlinjer om kriterier och villkor för

att kryptotillgångar ska klassificeras som finansiella instrument. Dessa riktlinjer bör också möjliggöra en bättre

förståelse av de fall där kryptotillgångar som annars anses vara unika och inte fungibla med andra kryptotill­

gångar skulle kunna klassificeras som finansiella instrument. För att främja ett gemensamt tillvägagångssätt för

klassificering av kryptotillgångar bör EBA, Esma och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och

tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

1094/2010 ( 11 ) (de europeiska tillsynsmyndigheterna eller ESA-myndigheterna ) främja diskussioner om sådan klas­

sificering. Behöriga myndigheter bör kunna begära yttranden från ESA-myndigheterna om klassificeringen av

kryptotillgångar, inbegripet klassificeringar som föreslås av erbjudare eller personer som ansöker om upptagande

till handel. Erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till handel är primärt ansvariga för att krypto­

tillgångar klassificeras korrekt, vilket kan ifrågasättas av de behöriga myndigheterna, både före dagen för offent­

liggörandet av erbjudandet och när som helst därefter. Om klassificeringen av en kryptotillgång förefaller oför­

enlig med den här förordningen eller andra relevanta unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster, bör ESA-

myndigheterna utnyttja sina befogenheter enligt förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU)

nr 1095/2010 för att säkerställa ett konsekvent och samstämmigt tillvägagångssätt för en sådan klassificering.

(15)

Enligt artikel 127.2 fjärde strecksatsen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är en av

de grundläggande uppgifterna för Europeiska centralbankssystemet (ECBS) att främja väl fungerande betalnings­

system. Enligt artikel 22 i protokoll nr 4 om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska

centralbanken, som fogats till fördragen, får Europeiska centralbanken (ECB) utfärda förordningar för att säker­

ställa effektiva och sunda clearing- och betalningssystem inom unionen och i förbindelserna med tredjeland. I

detta syfte har ECB antagit förordningar avseende kraven på systemviktiga betalningssystem. Denna förordning

påverkar inte det ansvar som ECB och de nationella centralbankerna i ECBS har att säkerställa effektiva och sunda

clearing- och betalningssystem inom unionen och i förbindelser med tredjeländer. Av den anledningen, och för

att förhindra att parallella regelsystem skapas, bör EBA, Esma och ECB samarbeta nära under utarbetandet av

relevanta förslag till tekniska standarder enligt denna förordning. Vidare är det mycket viktigt att ECB och de

nationella centralbankerna har tillgång till information när de fullgör sina uppgifter i samband med övervak­

ningen av betalningssystem, inbegripet clearing av betalningar. Dessutom bör denna förordning inte påverka

tillämpningen av rådets förordning (EU) nr 1024/2013 ( 12 ) och den bör tolkas på ett sådant sätt att den inte

strider mot den förordningen.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/43

( 11 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsyns­

myndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande

av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

( 12 ) Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i

fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

115

(16)

Lagstiftningsakter som antas på området för kryptotillgångar bör vara specifika, framtidssäkrade och kunna hålla

jämna steg med innovation och teknisk utveckling och bygga på en incitamentsbaserad strategi. Termerna

kryptotillgångar och teknik för distribuerade liggare bör därför definieras så brett som möjligt för att omfatta alla

typer av kryptotillgångar som för närvarande inte omfattas av unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster.

Lagstiftningsakter som antas på området för kryptotillgångar bör också bidra till målet att bekämpa penningtvätt

och finansiering av terrorism. Därför bör enheter som erbjuder tjänster som omfattas av tillämpningsområdet för

denna förordning också följa unionens tillämpliga regler för bekämpning av penningtvätt och finansiering av

terrorism i vilka internationella standarder finns integrerade.

(17)

Digitala tillgångar som inte kan överföras till andra innehavare omfattas inte av definitionen av kryptotillgångar.

Digitala tillgångar som endast godtas av utgivaren eller erbjudaren och som är tekniskt omöjliga att överföra

direkt till andra innehavare bör därför uteslutas från denna förordnings tillämpningsområde. Ett exempel på

sådana digitala tillgångar är lojalitetssystem där lojalitetspoäng endast kan utbytas mot fördelar hos utgivaren

eller erbjudaren av dessa poäng.

(18)

I denna förordning klassificeras tre typer av kryptotillgångar, vilka bör särskiljas från varandra och omfattas av

olika krav beroende på de risker de medför. Klassificeringen baseras på huruvida kryptotillgångarna syftar till att

stabilisera sitt värde genom att hänvisa till andra tillgångar. Den första typen består av kryptotillgångar som syftar

till att stabilisera sitt värde genom att hänvisa till endast en officiell valuta. Funktionen hos sådana kryptotill­

gångar är mycket lik funktionen hos elektroniska pengar enligt definitionen i direktiv 2009/110/EG. I likhet med

elektroniska pengar utgör sådana kryptotillgångar elektroniska surrogat för mynt och sedlar och är ägnade att

användas för att göra betalningar. Dessa kryptotillgångar bör i denna förordning definieras som e-pengatoken. Den

andra typen av kryptotillgångar avser tillgångsanknutna token, som syftar till att stabilisera sitt värde genom att

hänvisa till ett annat värde eller en annan rättighet, eller en kombination av dessa, inbegripet en eller flera

officiella valutor. Denna andra typ omfattar alla andra kryptotillgångar än e-pengatoken vars värde backas upp

av tillgångar, så att kringgående undviks och denna förordning blir framtidssäkrad. Den tredje och sista typen

består av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken, och omfattar en mängd olika

kryptotillgångar, däribland nyttotoken.

(19)

Trots sina likheter skiljer sig i dagsläget elektroniska pengar och kryptotillgångar som hänvisar till en officiell

valuta åt i vissa viktiga avseenden. Innehavare av elektroniska pengar enligt definitionen i direktiv 2009/110/EG

har alltid en fordran på utgivaren av elektroniska pengar och har en avtalsenlig rätt att när som helst och till det

nominella värdet lösa in det penningvärde som motsvarar innehavet av elektroniska pengar. En del av de

kryptotillgångar som hänvisar till en officiell valuta ger däremot inte innehavarna en sådan fordran på utgivarna

av sådana kryptotillgångar och skulle kunna falla utanför tillämpningsområdet för direktiv 2009/110/EG. Andra

kryptotillgångar som hänvisar till en officiell valuta ger inte en fordran till det nominella värdet för valutan de

hänvisar till eller begränsar inlösenperioden. Det faktum att innehavare av sådana kryptotillgångar inte har någon

fordran på utgivarna av sådana kryptotillgångar, eller att en sådan fordran inte motsvarar det nominella värdet för

valutan som kryptotillgångarna hänvisar till, skulle kunna undergräva förtroendet hos innehavarna av dessa

kryptotillgångar. För att undvika att reglerna i direktiv 2009/110/EG kringgås bör därför varje definition av e-

pengatoken vara så bred som möjligt för att omfatta alla typer av kryptotillgångar som hänvisar till en enda

officiell valuta. Dessutom bör strikta villkor för utgivning av e-pengatoken fastställas, inbegripet kravet att e-

pengatoken ska ges ut antingen av ett kreditinstitut som auktoriserats enligt Europaparlamentets och rådets

förordning 2013/36/EU ( 13 ) eller av ett institut för elektroniska pengar som auktoriserats enligt direktiv

2009/110/EG. Av samma skäl bör utgivare av e-pengatoken också säkerställa att innehavare av sådana token

kan utöva sin rätt att när som helst lösa in sina token till nominellt värde i den valuta som dessa token hänvisar

till. Eftersom e-pengatoken är kryptotillgångar och kan medföra nya utmaningar för skydd av icke-professionella

innehavare och marknadsintegritet som är specifika för kryptotillgångar, bör de också omfattas av de regler som

fastställs i den här förordningen för att hantera dessa utmaningar.

SV

L 150/44

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 13 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och

om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv

2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

116

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

(20)

Med tanke på de olika risker och möjligheter som kryptotillgångar medför är det nödvändigt att fastställa regler

för erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångs­

anknutna token och e-pengatoken, samt för utgivare av tillgångsanknutna token och e-pengatoken. Utgivare

av kryptotillgångar är enheter som har kontroll över skapandet av kryptotillgångar.

(21)

Det är nödvändigt att fastställa särskilda regler för enheter som tillhandahåller tjänster med anknytning till

kryptotillgångar. Den första kategorin av sådana tjänster består i att säkerställa driften av en handelsplattform

för kryptotillgångar, att utbyta kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar, att tillhandahålla förvaring

och administration av kryptotillgångar för kunders räkning och att tillhandahålla överföringstjänster för krypto­

tillgångar för kunders räkning. Den andra kategorin av sådana tjänster består i placering av kryptotillgångar,

mottagande eller överföring av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning, utförande av order för

kryptotillgångar för kunders räkning, tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar och tillhandahållande

av portföljförvaltning av kryptotillgångar. Varje person som yrkesmässigt tillhandahåller kryptotillgångstjänster i

enlighet med denna förordning bör betraktas som leverantör av kryptotillgångstjänster .

(22)

Denna förordning bör tillämpas på fysiska och juridiska personer och vissa andra företag och på kryptotillgångs­

tjänster och kryptotillgångsverksamhet som de direkt eller indirekt utför, tillhandahåller eller kontrollerar, in­

begripet när en del av sådan verksamhet eller sådana tjänster utförs på ett decentraliserat sätt. Om kryptotill­

gångstjänster tillhandahålls på ett helt decentraliserat sätt utan någon förmedlare bör de inte omfattas av denna

förordnings tillämpningsområde. Denna förordning omfattar rättigheter och skyldigheter för utgivare av krypto­

tillgångar, erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel av kryptotillgångar och leverantörer av

kryptotillgångstjänster. Om kryptotillgångar inte har någon identifierbar utgivare bör de inte omfattas av till­

lämpningsområdet för avdelningarna II, III eller IV i denna förordning. Leverantörer av kryptotillgångstjänster

som tillhandahåller tjänster med avseende på sådana kryptotillgångar bör dock omfattas av denna förordning.

(23)

För att säkerställa att alla erbjudanden till allmänheten om andra kryptotillgångar än tillgångsanslutna token eller

e-pengatoken, som potentiellt kan ha en finansiell användning, eller alla upptaganden av kryptotillgångar till

handel på en handelsplattform för kryptotillgångar (upptagande till handel) i unionen omfattas av lämplig över­

vakning och tillsyn från behöriga myndigheter, bör alla erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till

handel vara juridiska personer.

(24)

För att säkerställa skyddet av presumtiva icke-professionella innehavare av kryptotillgångar bör de informeras om

egenskaperna, funktionerna och riskerna hos de kryptotillgångar som de avser att köpa. Vid erbjudande till

allmänheten av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken eller vid ansökan om upp­

tagande till handel av sådana kryptotillgångar i unionen, bör erbjudare eller personer som ansöker om upp­

tagande till handel utarbeta, anmäla till sin behöriga myndighet och offentliggöra ett informationsdokument som

innehåller obligatorisk information (vitbok om kryptotillgångar ). En vitbok om kryptotillgångar bör innehålla allmän

information om utgivaren, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel, om det projekt

som ska genomföras med det kapital som anskaffas, om erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar eller om

upptagandet till handel, om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till kryptotillgångarna, om den

underliggande teknik som används för sådana kryptotillgångar och om de relaterade riskerna. Vitboken om

kryptotillgångar bör dock inte innehålla någon beskrivning av risker som är oförutsebara och som med mycket

låg sannolikhet kommer att förverkligas. Den information som ingår i vitboken om kryptotillgångar samt i

relevant marknadsföringsmaterial, såsom reklammeddelanden och marknadsföringsmaterial, och även genom

nya kanaler såsom sociala medieplattformar, bör vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Reklambudskap

och marknadsföringsmaterial bör vara förenliga med informationen i vitboken om kryptotillgångar.

(25)

Vitböcker om kryptotillgångar, inklusive sammanfattningar av dessa, och driftsregler för handelsplattformar för

kryptotillgångar bör utarbetas på minst ett av de officiella språken i hemmedlemsstaten och i en värdmedlemsstat

eller, alternativt, på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar. Vid tidpunkten för antagandet av

denna förordning är engelska det språk som är brukligt i internationella finanskretsar men detta kan komma att

ändras i framtiden.

(26)

För att säkerställa ett proportionerligt tillvägagångssätt bör inga krav i denna förordning tillämpas på erbjudanden

till allmänheten av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som erbjuds kostnadsfritt

eller skapas automatiskt som belöning för underhåll av en distribuerad liggare eller validering av transaktioner

inom ramen för en konsensusmekanism. Inga krav bör heller tillämpas på erbjudanden om nyttotoken som ger

tillgång till en befintlig vara eller tjänst och gör det möjligt för innehavaren att hämta varan eller använda

tjänsten, eller när innehavaren av kryptotillgångarna har rätt att använda dem enbart i utbyte mot varor och

tjänster i ett begränsat nätverk av näringsidkare som har avtalsarrangemang med erbjudaren. Sådana undantag bör

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/45

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

117

inte omfatta kryptotillgångar som hänvisar till lagrade varor som inte är avsedda att hämtas av köparen efter

köpet. Undantaget för begränsade nätverk bör inte heller tillämpas på kryptotillgångar som typiskt sett är

utformade för ett ständigt växande nätverk av tjänsteleverantörer. Undantaget för begränsade nätverk bör utvär­

deras av den behöriga myndigheten varje gång ett erbjudande, eller det sammanlagda värdet av fler än ett

erbjudande, överskrider ett visst tröskelvärde, vilket innebär att ett nytt erbjudande inte automatiskt bör omfattas

av ett undantag för ett tidigare erbjudande. Dessa undantag bör upphöra att gälla när erbjudaren, eller en annan

person som agerar på erbjudarens vägnar, meddelar erbjudarens avsikt att ansöka om upptagande till handel eller

de undantagna kryptotillgångarna tas upp till handel.

(27)

För att säkerställa ett proportionerligt tillvägagångssätt bör kraven i denna förordning om att utarbeta och

offentliggöra en vitbok om kryptotillgångar inte tillämpas på erbjudanden om andra kryptotillgångar än tillgångs­

anknutna token eller e-pengatoken som görs till färre än 150 personer per medlemsstat, eller som endast riktar

sig till kvalificerade investerare där kryptotillgångarna endast kan innehas av sådana kvalificerade investerare. Små

och medelstora företag och uppstartsföretag bör inte utsättas för en alltför stor och oproportionerlig administrativ

börda. Erbjudanden till allmänheten om andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken i

unionen, vars totala vederlag inte överskrider 1 000 000 EUR under en period på tolv månader, bör därför också

undantas från skyldigheten att utarbeta en vitbok om kryptotillgångar.

(28)

Enbart upptagande till handel eller offentliggörande av köp- och säljpriser bör inte i sig betraktas som ett

erbjudande till allmänheten om kryptotillgångar. Ett sådant upptagande eller offentliggörande bör endast utgöra

ett erbjudande till allmänheten om kryptotillgångar om det inbegriper ett meddelande som utgör ett erbjudande

till allmänheten enligt denna förordning.

(29)

Även om vissa erbjudanden om andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken är undan­

tagna från olika skyldigheter i denna förordning förblir unionslagstiftningsakter som säkerställer konsumentskydd,

såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG (

14

) eller rådets direktiv 93/13/EEG (

15

), inbegripet

eventuella informationsskyldigheter i dessa, tillämpliga på erbjudanden om kryptotillgångar till allmänheten när

de rör förbindelser mellan företag och konsumenter.

(30)

Om ett erbjudande till allmänheten gäller nyttotoken för varor som ännu inte finns eller för tjänster som ännu

inte är i drift, får erbjudandet till allmänheten så som det beskrivs i vitboken om kryptotillgångar inte ha en

varaktighet som är längre än tolv månader. Denna begränsning av varaktigheten av erbjudandet till allmänheten

har inget samband med den tidpunkt då varan eller tjänsten uppstår eller blir operativ och kan användas av

innehavaren av en nyttotoken efter att erbjudandet till allmänheten löpt ut.

(31)

För att möjliggöra tillsyn bör erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra krypto­

tillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken, före ett erbjudande till allmänheten av kryptotillgångar i

unionen eller innan dessa kryptotillgångar tas upp till handel, anmäla sin vitbok om kryptotillgångar och, på

begäran av den behöriga myndigheten, sitt marknadsföringsmaterial, till den behöriga myndigheten i den med­

lemsstat där de har sitt säte eller, om de inte har något säte i unionen, i den medlemsstat där de har en filial.

Erbjudare som är etablerade i ett tredjeland bör anmäla sin vitbok om kryptotillgångar och, på begäran av den

behöriga myndigheten, sitt marknadsföringsmaterial, till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de

avser att erbjuda kryptotillgångarna.

(32)

Den som driver en handelsplattform bör vara ansvarig för att uppfylla kraven i avdelning II i denna förordning

om kryptotillgångar tas upp till handel på eget initiativ och vitboken om kryptotillgångar inte redan har offent­

liggjorts i de fall som krävs enligt denna förordning. Den som driver en handelsplattform bör också vara ansvarig

för att uppfylla dessa krav om den har ingått ett skriftligt avtal i detta syfte med den person som ansöker om

upptagande till handel. Den person som ansöker om upptagande till handel bör förbli ansvarig om den lämnar

vilseledande information till den som driver handelsplattformen. Den person som ansöker om upptagande till

handel bör också förbli ansvarig för frågor som inte delegerats till den som driver handelsplattformen.

SV

L 150/46

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 14 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av närings­

idkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och

rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv

om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).

( 15 ) Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 21.4.1993, s. 29).

118

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

(33)

För att undvika onödig administrativ börda bör de behöriga myndigheterna inte vara skyldiga att godkänna en

vitbok om kryptotillgångar innan den offentliggörs. De behöriga myndigheterna bör dock ha befogenhet att

begära ändringar av vitboken om kryptotillgångar och av allt marknadsföringsmaterial och, vid behov, begära att

ytterligare information tas med i vitboken om kryptotillgångar.

(34)

Behöriga myndigheter bör kunna tillfälligt avbryta eller förbjuda ett erbjudande till allmänheten om andra

kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken, eller ett upptagande av sådana kryptotillgångar

till handel, om ett sådant erbjudande till allmänheten eller ett sådant upptagande till handel inte uppfyller de

tillämpliga kraven i denna förordning, inbegripet i fall där informationen i vitboken om kryptotillgångar eller

marknadsföringsmaterialet inte är rättvisande, inte är tydligt eller är vilseledande. De behöriga myndigheterna bör

också ha befogenhet att, antingen på sin webbplats eller genom ett pressmeddelande, offentliggöra en varning om

att erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel inte har uppfyllt dessa krav.

(35)

Vitböcker om kryptotillgångar som vederbörligen har anmälts till en behörig myndighet och marknadsförings­

material bör offentliggöras. Efter ett sådant offentliggörande bör erbjudare och personer som ansöker om upp­

tagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken tillåtas att erbjuda

dessa kryptotillgångar i hela unionen och ansöka om upptagande till handel av sådana kryptotillgångar i unionen.

(36)

Erbjudare av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken bör ha infört ändamålsenliga

arrangemang för att övervaka och skydda de medel eller andra kryptotillgångar som inkommer under erbjudandet

till allmänheten. Dessa arrangemang bör också säkerställa att alla medel eller andra kryptotillgångar som samlats

in från innehavare eller presumtiva innehavare återlämnas på vederbörligt sätt så snart som möjligt om ett

erbjudande till allmänheten av någon anledning annulleras. Erbjudaren bör se till att de medel eller andra

kryptotillgångar som samlats in under erbjudandet till allmänheten skyddas av en tredje part.

(37)

För att ytterligare säkerställa skyddet av icke-professionella innehavare av kryptotillgångar bör icke-professionella

innehavare som förvärvar andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken direkt från er­

bjudaren eller från en leverantör av kryptotillgångstjänster som placerar kryptotillgångarna för erbjudarens räk­

ning ges ångerrätt under en period på 14 dagar efter förvärvet. För att säkerställa ett smidigt genomförande av ett

tidsbegränsat erbjudande om kryptotillgångar till allmänheten, bör ångerrätten inte utövas av icke-professionella

innehavare efter utgången av teckningsperioden. Vidare bör ångerrätten inte gälla om andra kryptotillgångar än

tillgångsanknutna token eller e-pengatoken tas upp till handel före köpet av den icke-professionella innehavaren,

eftersom priset på sådana kryptotillgångar i ett sådant fall beror på fluktuationerna på marknaderna för krypto­

tillgångar. Om den icke-professionella innehavaren har ångerrätt enligt denna förordning bör ångerrätten enligt

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG ( 16 ) inte gälla.

(38)

Erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna

token eller e-pengatoken bör agera hederligt, rättvist och professionellt, kommunicera med innehavare och

presumtiva innehavare av kryptotillgångar på ett rättvisande, tydligt och icke vilseledande sätt, identifiera, före­

bygga, hantera och redovisa intressekonflikter och ha ändamålsenliga administrativa arrangemang för att säker­

ställa att deras system och säkerhetsprotokoll uppfyller unionens standarder. För att bistå de behöriga myndig­

heterna i deras tillsynsuppgifter bör Esma i nära samarbete med EBA ges mandat att utfärda riktlinjer för dessa

system och säkerhetsprotokoll för att närmare specificera dessa unionsstandarder.

(39)

För att ytterligare skydda innehavare av kryptotillgångar bör reglerna om skadeståndsansvar gälla för erbjudare

och personer som ansöker om upptagande till handel och för medlemmarna i deras ledningsorgan för den

information som lämnas till allmänheten genom vitboken om kryptotillgångar.

(40)

Tillgångsanknutna token skulle i stor utsträckning kunna användas av innehavare för att överföra värde eller som

bytesmedel och därmed, jämfört med andra kryptotillgångar, medföra ökade risker när det gäller skyddet av

innehavare av kryptotillgångar, i synnerhet icke-professionella innehavare, och marknadsintegriteten. Utgivare av

tillgångsanknutna token bör därför omfattas av strängare krav än utgivare av andra kryptotillgångar.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/47

( 16 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till

konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG (EGT L 271, 9.10.2002,

s. 16).

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

119

(41)

När en kryptotillgång omfattas av definitionen av en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken bör avdelning III

eller IV i denna förordning tillämpas, oavsett hur utgivaren avser att utforma kryptotillgången, inbegripet meka­

nismen för att upprätthålla ett stabilt värde på kryptotillgången. Samma gäller så kallade algoritmiska stablecoins,

som syftar till att bibehålla ett stabilt värde gentemot en officiell valuta eller gentemot en eller flera tillgångar, via

protokoll, som möjliggör en ökning eller minskning av utbudet av sådana kryptotillgångar som svar på för­

ändringar i efterfrågan. Erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till handel av algoritmiska krypto­

tillgångar som inte syftar till att stabilisera kryptotillgångarnas värde genom att hänvisa till en eller flera tillgångar

bör under alla omständigheter uppfylla kraven i avdelning II i denna förordning.

(42)

För att säkerställa en lämplig tillsyn och övervakning av erbjudanden till allmänheten om tillgångsanknutna token

bör utgivare av tillgångsanknutna token ha ett säte i unionen.

(43)

Erbjudanden till allmänheten av tillgångsanknutna token i unionen eller ansökningar om upptagande till handel

av sådana kryptotillgångar bör tillåtas endast om den behöriga myndigheten har auktoriserat utgivaren av sådana

kryptotillgångar att göra detta och har godkänt den relevanta vitboken om kryptotillgångar. Auktorisationskravet

bör dock inte gälla när tillgångsanknutna token endast riktas till kvalificerade investerare eller när värdet på

erbjudandet till allmänheten av tillgångsanknutna token ligger under 5 000 000 EUR. I dessa fall bör utgivaren av

tillgångsanknutna token fortfarande vara skyldig att utarbeta en vitbok om kryptotillgångar för att informera

köparna om egenskaperna hos och riskerna med de tillgångsanknutna token och bör vara skyldig att anmäla

vitboken om kryptotillgångar till den relevanta behöriga myndigheten före offentliggörandet av den.

(44)

Kreditinstitut som auktoriserats enligt direktiv 2013/36/EU bör inte behöva någon annan auktorisation enligt

denna förordning för att erbjuda eller ansöka om upptagande till handel av tillgångsanknutna token. Nationella

förfaranden som inrättats enligt det direktivet bör tillämpas, men bör kompletteras med ett krav på att till den

behöriga myndighet i hemmedlemsstaten som utsetts enligt denna förordning anmäla de uppgifter som gör det

möjligt för den myndigheten att kontrollera utgivarens förmåga att erbjuda eller ansöka om upptagande till

handel av tillgångsanknutna token. Kreditinstitut som erbjuder eller ansöker om upptagande till handel av till­

gångsanknutna token bör omfattas av alla krav som gäller för utgivare av tillgångsanknutna token, med undantag

för auktorisationskrav, kapitalbaskrav och godkännandeförfarandet med avseende på kvalificerade aktieägare,

eftersom dessa frågor omfattas av direktiv 2013/36/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

575/2013 ( 17 ). En vitbok om kryptotillgångar som utarbetas av ett sådant kreditinstitut bör godkännas av den

behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten före offentliggörandet. Kreditinstitut som auktoriserats enligt de

bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv 2013/36/EU och som erbjuder eller ansöker om upptagande

till handel av tillgångsanknutna token bör omfattas av de administrativa befogenheter som fastställs i det

direktivet och även av de administrativa befogenheterna enligt den här förordningen, inbegripet en restriktion

eller begränsning av ett kreditinstituts verksamhet och ett tillfälligt stopp för eller förbud mot ett erbjudande till

allmänheten om tillgångsanknutna token. Om de skyldigheter som gäller för sådana kreditinstitut enligt den här

förordningen överlappar skyldigheterna i direktiv 2013/36/EU bör kreditinstituten uppfylla de mer specifika eller

striktare kraven och därigenom säkerställa efterlevnad av båda uppsättningarna regler. Anmälningsförfarandet för

kreditinstitut som avser att erbjuda eller ansöka om upptagande till handel av tillgångsanknutna token enligt den

här förordningen bör inte påverka tillämpningen av de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv

2013/36/EU och som fastställer förfaranden för auktorisation av kreditinstitut att tillhandahålla de tjänster

som förtecknas i bilaga I till det direktivet.

(45)

En behörig myndighet bör neka auktorisation av objektiva och påvisbara skäl, inbegripet om affärsmodellen för

den ansökande utgivaren av tillgångsanknutna token kan utgöra ett allvarligt hot mot marknadsintegriteten, den

finansiella stabiliteten eller väl fungerande betalningssystem. Den behöriga myndigheten bör samråda med EBA,

Esma, ECB och, när utgivaren är etablerad i en medlemsstat vars officiella valuta inte är euron eller om en

medlemsstats officiella valuta som inte är euron är den som den tillgångsanknutna token hänvisar till, central­

banken i den medlemsstaten innan den beviljar eller nekar auktorisation. Icke-bindande yttranden från EBA och

Esma bör behandla klassificeringen av kryptotillgången, medan ECB och, i tillämpliga fall, centralbanken i den

berörda medlemsstaten bör avge ett yttrande till den behöriga myndigheten om riskerna för den finansiella

stabiliteten, väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräni­

teten. De behöriga myndigheterna bör neka auktorisation om ECB eller centralbanken i en medlemsstat avger ett

SV

L 150/48

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 17 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och vär­

depappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

120

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

negativt yttrande på grund av en risk avseende väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska trans­

missionen eller den monetära suveräniteten. Om auktorisation beviljas en ansökande utgivare av tillgångs­

anknutna token bör även den vitbok om kryptotillgångar som utarbetats av den utgivaren anses vara godkänd.

Den behöriga myndighetens auktorisation bör vara giltig i hela unionen och bör göra det möjligt för utgivaren av

tillgångsanknutna token att erbjuda dessa kryptotillgångar på den inre marknaden och ansöka om upptagande till

handel. På samma sätt bör vitboken om kryptotillgångar även gälla i hela unionen, utan möjlighet för medlems­

staterna att införa ytterligare krav.

(46)

I flera fall där ECB rådfrågas enligt denna förordning bör dess yttrande vara bindande i den mån det ålägger en

behörig myndighet att neka, återkalla eller begränsa en auktorisation för utgivaren av tillgångsanknutna token

eller att ålägga utgivaren av tillgångsanknutna token särskilda åtgärder. I artikel 263 första stycket i EUF-fördraget

föreskrivs att Europeiska unionens domstol ska pröva lagenligheten av andra ECB-akter än rekommendationer

och yttranden. Det bör emellertid erinras om att det ankommer på den domstolen att tolka denna bestämmelse

mot bakgrund av innehållet i och verkningarna av ett yttrande från ECB.

(47)

För att säkerställa skyddet av icke-professionella innehavare bör utgivare av tillgångsanknutna token alltid förse

innehavarna av sådana token med fullständig, rättvisande, tydlig och icke vilseledande information. Vitböcker om

kryptotillgångar som gäller tillgångsanknutna token bör innehålla information om stabiliseringsmekanismen, om

investeringsstrategin för reservtillgångarna, om förvaringsarrangemangen för reservtillgångarna och om de rättig­

heter som innehavarna har.

(48)

Utöver den information som ingår i vitboken om kryptotillgångar bör utgivare av tillgångsanknutna token också

kontinuerligt förse innehavare av sådana token med information. I synnerhet bör de på sin webbplats offentlig­

göra det antal tillgångsanknutna token som är i omlopp samt värdet och sammansättningen av reservtillgångarna.

Utgivare av tillgångsanknutna token bör också redovisa varje händelse som har eller sannolikt kommer att ha en

betydande inverkan på värdet på de tillgångsanknutna token eller på reservtillgångarna, oavsett om sådana

kryptotillgångar är upptagna till handel eller inte.

(49)

För att säkerställa skyddet av icke-professionella innehavare bör utgivare av tillgångsanknutna token alltid agera

hederligt, rättvist och professionellt och i bästa intresse för innehavarna av tillgångsanknutna token. Utgivare av

tillgångsanknutna token bör också ha ett tydligt förfarande för hantering av klagomål från innehavare av krypto­

tillgångar.

(50)

Utgivare av tillgångsanknutna token bör införa en policy för att identifiera, förebygga, hantera och informera om

intressekonflikter som kan uppstå till följd av deras förbindelser med sina aktieägare eller medlemmar, eller med

någon aktieägare eller medlem, oavsett om den är direkt eller indirekt, som har ett kvalificerat innehav i

utgivarna, eller med medlemmar av sin ledning, sina anställda, innehavare av tillgångsanknutna token eller

tredjepartsleverantörer av tjänster.

(51)

Utgivare av tillgångsanknutna token bör ha robusta styrningsarrangemang, inbegripet en tydlig organisations­

struktur med väldefinierade, transparenta och konsekventa ansvarslinjer och ändamålsenliga metoder för att

identifiera, hantera, övervaka och rapportera de risker som de redan är eller som de skulle kunna bli exponerade

för. Medlemmarna i sådana utgivares ledningsorgan bör vara lämpade att utföra sina uppdrag och bör i synnerhet

inte ha dömts för något brott på området penningtvätt eller finansiering av terrorism eller för något annat brott

som skulle påverka deras goda anseende. Aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta

fysiska eller juridiska personer, som har kvalificerade innehav i sådana utgivare bör ha tillräckligt gott anseende

och bör i synnerhet inte ha dömts för något brott på området penningtvätt eller finansiering av terrorism eller för

något annat brott som skulle påverka deras goda anseende. Utgivare av tillgångsanknutna token bör också

använda resurser som står i proportion till omfattningen av deras verksamhet och bör alltid säkerställa kontinuitet

och regelbundenhet i utförandet av sin verksamhet. För detta ändamål bör utgivare av tillgångsanknutna token

upprätta en kontinuitetspolicy som syftar till att säkerställa att deras kärnverksamhet med avseende på de till­

gångsanknutna token fungerar i händelse av ett avbrott i deras system och förfaranden. Utgivare av tillgångs­

anknutna token bör också ha starka interna kontrollmekanismer och ändamålsenliga förfaranden för riskhante­

ring samt ett system som garanterar integriteten och konfidentialiteten hos mottagen information. Dessa skyl­

digheter syftar till att säkerställa skyddet för innehavare av tillgångsanknutna token, i synnerhet icke-professionella

innehavare, utan att skapa onödiga hinder.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/49

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

121

(52)

Utgivare av tillgångsanknutna token står vanligtvis i centrum för ett nätverk av aktörer som säkerställer att sådana

kryptotillgångar ges ut, överförs och distribueras till innehavare. Utgivare av tillgångsanknutna token bör därför

åläggas att upprätta och upprätthålla lämpliga avtalsarrangemang med tredjepartsenheter som säkerställer sta­

biliseringsmekanismen och investeringen av reservtillgångarna till stöd för tokenvärdet, förvaringen av sådana

reservtillgångar och, i tillämpliga fall, distributionen av de tillgångsanknutna token till allmänheten.

(53)

För att hantera riskerna för den finansiella stabiliteten i det finansiella systemet i sin helhet bör utgivare av

tillgångsanknutna token omfattas av kapitalbaskrav. Dessa krav bör stå i proportion till utgivningsstorleken för de

tillgångsanknutna token och därför beräknas som en procentandel av den tillgångsreserv som stöder värdet på de

tillgångsanknutna token. De behöriga myndigheterna bör dock kunna öka den kapitalbas som krävs på grundval

av bland annat utvärderingen av utgivarens riskhanteringsprocess och interna kontrollmekanismer, kvaliteten och

volatiliteten hos de reservtillgångar som stöder de tillgångsanknutna token, eller det aggregerade värdet och

antalet transaktioner som avvecklas med tillgångsanknutna token.

(54)

För att täcka sina förpliktelser gentemot innehavare av tillgångsanknutna token bör utgivare av tillgångsanknutna

token upprätta och upprätthålla en tillgångsreserv som matchar de risker som återspeglas i en sådan förpliktelse.

Tillgångsreserven bör användas till förmån för innehavarna av tillgångsanknutna token när utgivaren inte kan

fullgöra sina skyldigheter gentemot innehavarna, såsom vid insolvens. Tillgångsreserven bör vara sammansatt och

förvaltas på ett sådant sätt att marknads- och valutarisker täcks. Utgivare av tillgångsanknutna token bör säker­

ställa en ansvarsfull förvaltning av tillgångsreserven och bör i synnerhet säkerställa att värdet på reserven åtmin­

stone motsvarar värdet av motsvarande tillgångsanknutna token som är i omlopp och att ändringar i reserven

hanteras på ett lämpligt sätt så att negativa effekter på marknaderna för reservtillgångarna undviks. Utgivare av

tillgångsanknutna token bör därför ha tydliga och specificerade policyer som bland annat beskriver sammansätt­

ningen av tillgångsreserven, allokeringen av tillgångarna i denna, en heltäckande bedömning av de risker som

reservtillgångarna medför, förfarandet för utgivning och inlösen av tillgångsanknutna token, förfarandet för att

öka och minska reservtillgångarna och, om reservtillgångarna investeras, den investeringspolicy som utgivarna

följer. Utgivare av tillgångsanknutna token som marknadsförs både i unionen och i tredjeländer bör säkerställa att

deras tillgångsreserv finns tillgänglig för att täcka utgivarnas förpliktelser gentemot innehavare i unionen. Kravet

på att inneha tillgångsreserven hos företag som omfattas av unionsrätten bör därför tillämpas i proportion till den

andel tillgångsanknutna token som förväntas marknadsföras i unionen.

(55)

För att förhindra risken för förlust för tillgångsanknutna token och bevara värdet på dessa tillgångar bör utgivare

av tillgångsanknutna token ha en lämplig förvaringspolicy för sina reservtillgångar. Denna policy bör säkerställa

att reservtillgångarna alltid är helt åtskilda från utgivarens egna tillgångar, att reservtillgångarna inte är belastade

eller har lämnats som säkerhet och att utgivaren av tillgångsanknutna token har snabb tillgång till dessa reserv­

tillgångar. Reservtillgångarna bör, beroende på deras art, förvaras av en leverantör av kryptotillgångstjänster, av

ett kreditinstitut som auktoriserats enligt direktiv 2013/36/EU eller av ett värdepappersföretag som auktoriserats

enligt direktiv 2014/65/EU. Detta bör inte utesluta möjligheten att förvaringen av de fysiska tillgångarna delegeras

till en annan enhet. Leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut eller värdepappersföretag som fungerar

som förvaringsinstitut för reservtillgångar bör vara ansvariga för förlusten av sådana reservtillgångar gentemot

utgivaren eller innehavarna av de tillgångsanknutna token, såvida de inte bevisar att en sådan förlust har uppstått

till följd av en yttre händelse utanför deras rimliga kontroll. Koncentrationer av förvaringsinstitut för reservtill­

gångar bör undvikas. I vissa situationer kan detta dock vara omöjligt på grund av att det saknas lämpliga

alternativ. I sådana fall bör en tillfällig koncentration anses godtagbar.

(56)

För att skydda innehavare av tillgångsanknutna token mot en värdeminskning av de tillgångar som ligger till

grund för värdet på dessa token, bör utgivare av tillgångsanknutna token endast investera reservtillgångarna i

säkra lågrisktillgångar med minimala marknads-, koncentrations- och kreditrisker. Eftersom tillgångsanknutna

token skulle kunna användas som bytesmedel bör alla vinster eller förluster till följd av investeringen av reserv­

tillgångarna bäras av utgivaren av de tillgångsanknutna token.

SV

L 150/50

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

122

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

(57)

Innehavare av tillgångsanknutna token bör ha en permanent rätt till inlösen så att utgivaren är skyldig att när

som helst lösa in de tillgångsanknutna token, på begäran av innehavarna av de tillgångsanknutna token. Utgi­

varen av tillgångsanknutna token bör lösa in antingen genom att betala ett belopp i andra medel än elektroniska

pengar som motsvarar marknadsvärdet på de tillgångar som de tillgångsanknutna token hänvisar till, eller genom

att leverera de tillgångar som token hänvisar till. Utgivaren av tillgångsanknutna token bör alltid ge innehavaren

möjlighet att lösa in de tillgångsanknutna token i andra medel än elektroniska pengar denominerade i samma

officiella valuta som utgivaren accepterade vid tokenförsäljningen. Utgivaren bör tillhandahålla tillräckligt detal­

jerad och lättbegriplig information om de olika former av inlösen som finns tillgängliga.

(58)

För att minska risken för att tillgångsanknutna token används som värdebevarare bör utgivare av tillgångs­

anknutna token och leverantörer av kryptotillgångstjänster, när de tillhandahåller kryptotillgångstjänster med

anknytning till tillgångsanknutna token, inte ge någon ränta till innehavare av tillgångsanknutna token för den

tidsperiod under vilken sådana innehavare innehar dessa tillgångsanknutna token.

(59)

Tillgångsanknutna token och e-pengatoken bör anses vara betydande när de uppfyller, eller sannolikt kommer att

uppfylla, vissa kriterier, däribland en stor kundbas, ett högt marknadsvärde eller ett stort antal transaktioner. De

skulle kunna användas av ett stort antal innehavare och användningen av dem skulle kunna ge upphov till

särskilda utmaningar när det gäller den finansiella stabiliteten, den penningpolitiska transmissionen eller den

monetära suveräniteten. Dessa betydande tillgångsanknutna token och e-pengatoken bör därför omfattas av

strängare krav än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som inte anses vara betydande. Utgivare av bety­

dande e-pengatoken bör särskilt omfattas av högre kapitalkrav, krav på driftskompatibilitet och bör utarbeta en

policy för likviditetsförvaltning. Ändamålsenligheten när det gäller tröskelvärdena för att klassificera tillgångs­

anknutna token eller e-pengatoken som betydande bör ses över av kommissionen som en del av dess översyn av

denna förordning. Den översynen bör om så är lämpligt åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

(60)

En omfattande övervakning av hela ekosystemet av utgivare av tillgångsanknutna token är viktigt för att fastställa

den verkliga storleken på och effekten av sådana token. För att fånga upp alla transaktioner som utförs med

avseende på en viss tillgångsanknuten token bör övervakningen av sådana token därför inbegripa övervakning av

alla transaktioner som är avvecklade, oavsett om de avvecklas inom den distribuerade liggaren (on-chain, inom

kedjan) eller utanför den distribuerade liggaren (off-chain, utanför kedjan), och inbegripa transaktioner mellan

kunder till samma leverantör av kryptotillgångstjänster.

(61)

Det är särskilt viktigt att uppskatta transaktioner som avvecklas med tillgångsanknutna token som är förknippade

med användning som bytesmedel inom ett enskilt valutaområde, nämligen transaktioner som rör betalningar av

skulder, även i samband med transaktioner med näringsidkare. Dessa transaktioner bör inte omfatta transaktioner

som är förknippade med investeringsfunktioner och investeringstjänster, såsom ett bytesmedel för medel eller

andra kryptotillgångar, såvida det inte finns belägg för att de tillgångsanknutna token används för avveckling av

transaktioner i andra kryptotillgångar. En användning för avveckling av transaktioner i andra kryptotillgångar

skulle föreligga i fall där en transaktion som omfattar två kryptotillgångsben, och som inte är tillgångsanknutna

token, avvecklas i de tillgångsanknutna token. Om tillgångsanknutna token används i stor utsträckning som

bytesmedel inom ett enskilt valutaområde bör utgivare dessutom vara skyldiga att minska aktivitetsnivån. En

tillgångsanknuten token bör anses användas som ett bytesmedel i stor utsträckning när det genomsnittliga antalet

och genomsnittliga aggregerade värdet av transaktioner per dag med koppling till användning som bytesmedel

inom ett enskilt valutaområde är högre än 1 miljon transaktioner respektive 200 000 000 EUR.

(62)

Om tillgångsanknutna token utgör ett allvarligt hot mot väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska

transmissionen eller den monetära suveräniteten bör centralbankerna kunna begära att den behöriga myndigheten

återkallar auktorisationen för utgivaren av de tillgångsanknutna token. Om tillgångsanknutna token utgör ett hot

mot väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten bör

centralbankerna kunna begära att den behöriga myndigheten begränsar det antal tillgångsanknutna token som ska

ges ut, eller påbjuder ett minsta nominellt belopp.

(63)

Denna förordning påverkar inte sådan nationell rätt som reglerar användningen av inhemska och utländska

valutor vid transaktioner mellan invånare och som antagits av medlemsstater utanför euroområdet som utövat

sin rätt till monetär suveränitet.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/51

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

123

(64)

Utgivare av tillgångsanknutna token bör utarbeta en återhämtningsplan med åtgärder som ska vidtas av utgivaren

för att återställa efterlevnaden av de krav som gäller för tillgångsreserven, även i fall där uppfyllandet av

begäranden om inlösen leder till tillfälliga obalanser i tillgångsreserven. Den behöriga myndigheten bör ha

befogenhet att tillfälligt avbryta inlösen av tillgångsanknutna token för att skydda intressena för innehavarna

av de tillgångsanknutna token och den finansiella stabiliteten.

(65)

Utgivare av tillgångsanknutna token bör ha en plan för ordnad inlösen av token för att säkerställa att rättighe­

terna för innehavarna av tillgångsanknutna token skyddas när utgivarna inte kan fullgöra sina skyldigheter,

inbegripet i händelse av att utgivningen av tillgångsanknutna token upphör. Om utgivaren av tillgångsanknutna

token är ett kreditinstitut eller en enhet som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (

18

)

bör den behöriga myndigheten samråda med den ansvariga resolutionsmyndigheten. Den resolutionsmyndigheten

bör ha rätt att granska planen för inlösen i syfte att identifiera eventuella inslag i den som skulle kunna inverka

negativt på möjligheten till resolution av utgivaren, utgivarens resolutionsstrategi eller eventuella åtgärder som

föreskrivs i utgivarens resolutionsplan, och lämna rekommendationer till den behöriga myndigheten i dessa

frågor. I samband med detta bör resolutionsmyndigheten också ha rätt att överväga om några ändringar krävs

av resolutionsplanen eller resolutionsstrategin, i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2014/59/EU och Euro­

paparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 ( 19 ), beroende på vad som är tillämpligt. En sådan

granskning som utförs av resolutionsmyndigheten bör inte påverka tillsynsmyndighetens eller resolutionsmyn­

dighetens befogenheter, beroende på vad som är tillämpligt, att vidta krisförebyggande åtgärder eller krishante­

ringsåtgärder.

(66)

Utgivare av e-pengatoken bör auktoriseras antingen som kreditinstitut enligt direktiv 2013/36/EU eller som

institut för elektroniska pengar enligt direktiv 2009/110/EG. E-pengatoken bör anses vara elektroniska pengar

enligt definitionen i direktiv 2009/110/EG och deras utgivare bör, om inget annat anges i denna förordning,

uppfylla relevanta krav i direktiv 2009/110/EG för start, drift och tillsyn av verksamhet i institut för elektroniska

pengar och kraven på utgivning och möjlighet till inlösen av e-pengatoken. Utgivare av e-pengatoken bör utarbeta

en vitbok om kryptotillgångar och anmäla den till sin behöriga myndighet. Undantag avseende begränsade

nätverk, avseende vissa transaktioner som utförs av leverantörer av elektroniska kommunikationsnät och avseende

institut för elektroniska pengar som endast ger ut ett begränsat högsta belopp elektroniska pengar, på grundval av

de frivilliga undantag som anges i direktiv 2009/110/EG, bör också gälla för e-pengatoken. Utgivare av e-

pengatoken bör dock fortfarande vara skyldiga att utarbeta en vitbok om kryptotillgångar för att informera

köparna om egenskaperna hos och riskerna med e-pengatoken och bör också vara skyldiga att anmäla vitboken

om kryptotillgångar till den behöriga myndigheten före offentliggörandet av den.

(67)

Innehavare av e-pengatoken bör förses med en fordran på utgivaren av dessa e-pengatoken. Innehavare av e-

pengatoken bör alltid ges rätt till inlösen till det nominella värdet mot medel denominerade i den officiella valuta

som nämnda e-pengatoken hänvisar till. Bestämmelserna i direktiv 2009/110/EG om möjligheten att ta ut en

avgift i samband med inlösen är inte relevanta när det gäller e-pengatoken.

(68)

För att minska risken för att e-pengatoken används som värdebevarare bör utgivare av e-pengatoken och

leverantörer av kryptotillgångstjänster, när de tillhandahåller kryptotillgångstjänster relaterade till e-pengatoken,

inte ge innehavare av e-pengatoken ränta, inbegripet ränta som inte är relaterad till den tidsperiod under vilken

sådana användare innehar dessa tillgångsanknutna token.

SV

L 150/52

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 18 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution

av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets

direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt

Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

( 19 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett

enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutions­

mekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).

124

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

(69)

Den vitbok om kryptotillgångar som utarbetas av en utgivare av e-pengatoken bör innehålla all information om

denna utgivare och om erbjudandet av e-pengatoken eller upptagandet till handel av dem som är nödvändig för

att presumtiva köpare ska kunna fatta ett välgrundat köpbeslut och förstå riskerna i samband med detta

erbjudande om e-pengatoken. Vitboken om kryptotillgångar bör också uttryckligen hänvisa till rätten för inne­

havare av e-pengatoken att till nominellt värde och när som helst lösa in sina e-pengatoken mot medel deno­

minerade i den officiella valuta som e-pengatoken hänvisar till.

(70)

Om en utgivare av e-pengatoken investerar de medel som erhållits i utbyte mot e-pengatoken bör dessa medel, i

syfte att undvika valutarisker, investeras i tillgångar som är denominerade i samma officiella valuta som den

valuta som dessa e-pengatoken hänvisar till.

(71)

Betydande e-pengatoken skulle kunna utgöra större risker för den finansiella stabiliteten än e-pengatoken som inte

är betydande och traditionella elektroniska pengar. Utgivare av betydande e-pengatoken som är institut för

elektroniska pengar bör därför omfattas av ytterligare krav. Sådana utgivare av betydande e-pengatoken bör

särskilt omfattas av högre kapitalkrav än utgivare av andra e-pengatoken, omfattas av krav på driftskompatibilitet

och utarbeta en policy för likviditetsförvaltning. De bör också uppfylla vissa av de krav som gäller för utgivare av

tillgångsanknutna token när det gäller tillgångsreserven, såsom kraven i fråga om förvaring och investering av

tillgångsreserven. Dessa krav för utgivare av betydande e-pengatoken bör gälla i stället för artiklarna 5 och 7 i

direktiv 2009/110/EG. Eftersom de bestämmelserna i direktiv 2009/110/EG inte är tillämpliga på kreditinstitut

när de ger ut e-pengar bör inte heller de ytterligare kraven för betydande e-pengatoken enligt denna förordning

vara tillämpliga.

(72)

Utgivare av e-pengatoken bör ha planer för återhämtning och inlösen för att säkerställa att rättigheterna för

innehavarna av e-pengatoken skyddas när utgivare inte kan fullgöra sina skyldigheter.

(73)

I de flesta medlemsstater är tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster ännu inte reglerat trots de potentiella

risker som de utgör för investerarskyddet, marknadsintegriteten och den finansiella stabiliteten. För att ta itu med

sådana risker fastställs i denna förordning operativa och organisatoriska krav samt försiktighetskrav på unionsnivå

som är tillämpliga på leverantörer av kryptotillgångstjänster.

(74)

För att möjliggöra effektiv tillsyn och undanröja möjligheten att undvika eller kringgå tillsyn bör kryptotillgångs­

tjänster endast tillhandahållas av juridiska personer som har ett säte i en medlemsstat där de bedriver väsentlig

affärsverksamhet, inbegripet tillhandahållande av kryptotillgångstjänster. Företag som inte är juridiska personer,

såsom kommersiella partnerskap, bör på vissa villkor också tillåtas att tillhandahålla kryptotillgångstjänster. Det är

viktigt att leverantörer av kryptotillgångstjänster upprätthåller en faktisk ledning av sin verksamhet i unionen för

att undvika att en ändamålsenlig tillsyn undergrävs och för att säkerställa efterlevnaden av de krav i denna

förordning som syftar till att säkerställa investerarskydd, marknasintegritet och finansiell stabilitet. Regelbundna

direkta kontakter mellan tillsynsmyndigheter och en ansvarsfull ledning av leverantörer av kryptotillgångstjänster

bör vara en viktig del av en sådan tillsyn. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör därför ha sin faktiska ledning

i unionen, och minst en av styrelseledamöterna bör ha sin hemvist i unionen. Platsen för den faktiska ledningen

är den plats där de viktigaste lednings- och affärsbeslut som är nödvändiga för att bedriva verksamheten fattas.

(75)

Denna förordning bör inte påverka möjligheten för personer som är etablerade i unionen att på eget initiativ ta

emot kryptotillgångstjänster från ett tredjelandsföretag. Om ett tredjelandsföretag tillhandahåller kryptotillgångs­

tjänster uteslutande på initiativ av en person som är etablerad i unionen, bör kryptotillgångstjänsterna inte

betraktas som tillhandahållna i unionen. Om ett tredjelandsföretag söker upp kunder eller presumtiva kunder i

unionen eller erbjuder eller marknadsför kryptotillgångstjänster eller kryptotillgångsverksamhet i unionen bör dess

tjänster inte betraktas som kryptotillgångstjänster som tillhandahålls på kundens eget initiativ. I sådana fall bör

tredjelandsföretaget auktoriseras som leverantör av kryptotillgångstjänster.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/53

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

125

(76)

Med tanke på det hittills relativt begränsade antalet leverantörer av kryptotillgångstjänster bör befogenheten att

auktorisera och utöva tillsyn över sådana tjänsteleverantörer ges till nationella behöriga myndigheter. Auktorisa­

tion som leverantör av kryptotillgångstjänster bör beviljas, nekas eller återkallas av den behöriga myndigheten i

den medlemsstat där enheten har sitt säte. Om auktorisation beviljas bör det i denna anges de kryptotillgångs­

tjänster för vilka leverantören av kryptotillgångstjänster är auktoriserad och den bör gälla i hela unionen.

(77)

För att säkerställa ett fortsatt skydd av unionens finansiella system mot riskerna för penningtvätt och finansiering

av terrorism är det nödvändigt att säkerställa att leverantörer av kryptotillgångstjänster genomför ökade kontroller

av finansiella transaktioner som involverar kunder och finansinstitut från tredjeländer som förtecknas som hög­

risktredjeländer, eftersom de är jurisdiktioner med strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av

penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system, enligt

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (

20

).

(78)

Vissa företag som omfattas av unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster bör tillåtas att tillhandahålla alla

eller vissa kryptotillgångstjänster utan att vara skyldiga att erhålla auktorisation som leverantör av kryptotill­

gångstjänster enligt denna förordning om de underrättar sina behöriga myndigheter om vissa uppgifter innan de

tillhandahåller dessa tjänster för första gången. I sådana fall bör dessa företag anses vara leverantörer av krypto­

tillgångstjänster och de relevanta administrativa befogenheter som föreskrivs i denna förordning, inbegripet

befogenheten att tillfälligt stoppa eller förbjuda vissa kryptotillgångstjänster, bör gälla för dem. Dessa företag

bör omfattas av alla krav som är tillämpliga på leverantörer av kryptotillgångstjänster enligt denna förordning,

med undantag för auktorisationskrav, kapitalbaskrav och godkännandeförfarandet för aktieägare och medlemmar

som har kvalificerade innehav, eftersom dessa frågor omfattas av de respektive unionslagstiftningsakter enligt

vilka de auktoriserats. Anmälningsförfarandet för kreditinstitut som avser att tillhandahålla kryptotillgångstjänster

enligt denna förordning bör inte påverka tillämpningen av de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv

2013/36/EU och som fastställer förfaranden för auktorisation av kreditinstitut att tillhandahålla de tjänster som

förtecknas i bilaga I till det direktivet.

(79)

För att säkerställa konsumentskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet bör leverantörer av kryptotillgångs­

tjänster alltid agera hederligt, rättvist och professionellt och i sina kunders bästa intresse. Kryptotillgångstjänster

bör betraktas som finansiella tjänster enligt definitionen i direktiv 2002/65/EG i de fall där de uppfyller kriterierna i

det direktivet. När de marknadsförs på distans bör även avtal mellan leverantörer av kryptotillgångstjänster och

konsumenter omfattas av direktiv 2002/65/EG, om inte annat uttryckligen anges i denna förordning. Leverantörer

av kryptotillgångstjänster bör ge sina kunder information som är fullständig, rättvisande, tydlig och inte vilsele­

dande och varna dem när det gäller de risker som är förknippade med kryptotillgångar. Leverantörer av krypto­

tillgångstjänster bör offentliggöra sin prissättning, inrätta ett förfarande för hantering av klagomål och ha en

robust policy för att identifiera, förebygga, hantera och informera om intressekonflikter.

(80)

För att säkerställa konsumentskydd bör leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade enligt denna

förordning uppfylla vissa försiktighetskrav. Dessa försiktighetskrav bör fastställas som ett fast belopp eller i

proportion till de fasta omkostnaderna för leverantörerna av kryptotillgångstjänster under det föregående året,

beroende på vilken typ av tjänster de tillhandahåller.

(81)

Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör omfattas av stränga organisatoriska krav. Medlemmarna i lednings­

organen för leverantörer av kryptotillgångstjänster bör vara lämpade att utföra sina uppgifter och bör i synnerhet

inte ha dömts för något brott på området penningtvätt eller finansiering av terrorism eller för något annat brott

som skulle påverka deras goda anseende. Aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta,

fysiska eller juridiska personer, som har kvalificerade innehav i leverantörer av kryptotillgångstjänster bör ha

tillräckligt gott anseende och bör i synnerhet inte ha dömts för något brott på området penningtvätt eller

finansiering av terrorism eller för något annat brott som skulle påverka deras goda anseende. Om det inflytande

som utövas av aktieägare och medlemmar som har kvalificerade innehav i leverantörer av kryptotillgångstjänster

sannolikt kommer att ha en skadlig inverkan på en sund och ansvarsfull ledning av leverantören av kryptotill­

gångstjänster, med beaktande av bland annat deras tidigare verksamhet, risken för att de ägnar sig åt olaglig

SV

L 150/54

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 20 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella

systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG

(EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

126

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

verksamhet eller står under inflytande eller kontroll från en regering i ett tredjeland, bör de behöriga myndig­

heterna dessutom ha befogenhet att hantera dessa risker. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör anställa

ledning och personal med lämpliga kunskaper och färdigheter samt lämplig sakkunskap och bör vidta alla rimliga

åtgärder för att utföra sina uppgifter, bland annat genom att utarbeta en kontinuitetsplan. De bör ha sunda

mekanismer för intern kontroll och riskbedömning samt lämpliga system och förfaranden för att säkerställa

integritet och konfidentialitet för mottagen information. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör ha lämpliga

arrangemang för att föra register över alla transaktioner, order och tjänster som rör de kryptotillgångstjänster som

de tillhandahåller. De bör också ha system för att upptäcka potentiellt marknadsmissbruk från kundernas sida.

(82)

För att säkerställa skyddet av sina kunder bör leverantörer av kryptotillgångstjänster ha lämpliga arrangemang för

att skydda kundernas äganderätt med avseende på de kryptotillgångar de innehar. Om deras affärsmodell kräver

att de ska inneha medel enligt definitionen i direktiv (EU) 2015/2366 i form av sedlar, mynt, giromedel eller

elektroniska pengar som tillhör deras kunder, bör leverantörer av kryptotillgångstjänster i förekommande fall

placera sådana medel hos ett kreditinstitut eller en centralbank om ett konto hos centralbanken finns tillgängligt.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör endast vara auktoriserade att utföra betalningstransaktioner i samband

med de kryptotillgångstjänster de erbjuder om de är auktoriserade som betalningsinstitut i enlighet med det

direktivet.

(83)

Beroende på vilka tjänster de tillhandahåller och på grund av de specifika risker som varje tjänstetyp medför, bör

leverantörer av kryptotillgångstjänster omfattas av krav som är specifika för dessa tjänster. Leverantörer av

kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning

bör ingå ett avtal med sina kunder med vissa obligatoriska bestämmelser och bör fastställa och genomföra en

förvaringspolicy som bör tillhandahållas kunderna på deras begäran, i elektroniskt format. I ett sådant avtal bör

det bland annat specificeras vilken typ av tjänst som tillhandahålls, vilket skulle kunna inbegripa innehav av

kryptotillgångar som tillhör kunder eller medel för åtkomst till sådana kryptotillgångar, i vilket fall kunden kan

behålla kontrollen över de kryptotillgångar som förvaras. Alternativt skulle kryptotillgångarna eller medlen för

åtkomst till dem kunna överföras så att leverantören av kryptotillgångstjänster har full kontroll över dem.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster som innehar kryptotillgångar som tillhör kunder, eller medel för åtkomst

till sådana kryptotillgångar, bör säkerställa att dessa kryptotillgångar inte används för deras egen räkning. Leve­

rantörerna av kryptotillgångstjänster bör säkerställa att alla kryptotillgångar som innehas alltid är obelastade.

Dessa leverantörer av kryptotillgångstjänster bör också hållas ansvariga för eventuella förluster till följd av en

incident relaterad till informations- och kommunikationsteknik (IKT), inbegripet incidenter till följd av cyber­

angrepp, stöld eller funktionsfel. Maskinvaru- eller programvaruleverantörer av icke-depåbaserade plånböcker bör

inte omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.

(84)

För att säkerställa att marknaderna för kryptotillgångar fungerar korrekt bör leverantörer av kryptotillgångs­

tjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar ha detaljerade driftsregler, säkerställa att deras system

och förfaranden är tillräckligt motståndskraftiga, omfattas av krav på transparens före och efter handel som är

anpassade till marknaderna för kryptotillgångar samt fastställa transparenta och icke-diskriminerande regler som

på grundval av objektiva kriterier styr tillgången till deras plattformar. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som

driver en handelsplattform för kryptotillgångar bör också ha en transparent avgiftsstruktur för de tjänster som

tillhandahålls för att undvika att order läggs som skulle kunna bidra till marknadsmissbruk eller otillbörliga

marknadsförhållanden. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar

bör kunna avveckla transaktioner som utförs på handelsplattformar inom och utanför kedjan, och bör säkerställa

en punktlig avveckling. Avvecklingen av transaktioner bör inledas inom 24 timmar efter det att en transaktion

har utförts på handelsplattformen. Vid avveckling utanför kedjan bör avvecklingen inledas samma affärsdag,

medan avvecklingen vid avveckling inom kedjan kan ta längre tid eftersom den inte kontrolleras av den leverantör

av kryptotillgångstjänster som driver handelsplattformen.

(85)

För att säkerställa konsumentskydd bör leverantörer av kryptotillgångstjänster som utbyter kryptotillgångar mot

medel eller andra kryptotillgångar genom att använda sitt eget kapital utarbeta en icke-diskriminerande affärs­

policy. De bör offentliggöra antingen fasta bud eller den metod de använder för att fastställa priset på de

kryptotillgångar som de vill utbyta och de bör offentliggöra eventuella limiter som de vill fastställa för det belopp

mot vilket utbyte får ske. De bör också omfattas av krav på transparens efter handel.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/55

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

127

(86)

Leverantörer av kryptotillgångstjänster som utför order avseende kryptotillgångar för kunders räkning bör ut­

arbeta en utförandepolicy och alltid sträva efter att uppnå bästa möjliga resultat för sina kunder, även när de

agerar som en kunds motpart. De bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika att deras anställda miss­

brukar information som rör kundorder. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tar emot order och vidarebe­

fordrar dessa order till andra leverantörer av kryptotillgångstjänster bör införa förfaranden för att snabbt och

korrekt skicka dessa order. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör inte få några monetära eller icke-monetära

fördelar för vidarebefordran av dessa order till någon särskild handelsplattform för kryptotillgångar eller andra

leverantörer av kryptotillgångstjänster. De bör övervaka hur ändamålsenligt deras arrangemang och policy för

orderutförande fungerar och bedöma huruvida de handelsplatser för utförandet som anges i policyn för order­

utförande erbjuder det för kunden bästa möjliga resultatet eller om de behöver ändra sina arrangemang för

utförande, och de bör informera de kunder med vilka de har en fortlöpande kundrelation om varje väsentlig

förändring i sina arrangemang eller sin policy för orderutförande.

(87)

När en leverantör av kryptotillgångstjänster som utför order avseende kryptotillgångar för kunders räkning är

kundens motpart kan det finnas likheter med de tjänster som avser utbyte av kryptotillgångar mot medel eller

andra kryptotillgångar. Vid utbyte av kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar fastställs emellertid

priset för sådana utbyten fritt av leverantören av kryptotillgångstjänster såsom en valutaväxling. Vid utförande av

order avseende kryptotillgångar för kunders räkning bör dock leverantören av kryptotillgångstjänster alltid säker­

ställa att den uppnår bästa möjliga resultat för sina kunder, även när den agerar som kundens motpart, i enlighet

med sin policy för bästa möjliga utförande. Utbyte av kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar som

görs av utgivaren eller erbjudaren bör inte vara en kryptotillgångstjänst.

(88)

Leverantörer av kryptotillgångstjänster som placerar kryptotillgångar för potentiella innehavare bör, innan ett

avtal ingås, delge dessa personer information om hur de avser att utföra sina tjänster. För att säkerställa skyddet

av sina kunder bör leverantörer av kryptotillgångstjänster som har auktoriserats för placering av kryptotillgångar

ha infört särskilda och lämpliga förfaranden för att förebygga, övervaka, hantera och informera om eventuella

intressekonflikter som uppstår när de placerar kryptotillgångar hos sina egna kunder och när det föreslagna priset

för placering av kryptotillgångar har överskattats eller underskattats. Placering av kryptotillgångar för en erbju­

dares räkning bör inte betraktas som ett separat erbjudande.

(89)

För att säkerställa konsumentskydd bör leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller rådgivning om

kryptotillgångar, antingen på begäran av en kund eller på eget initiativ, eller som tillhandahåller portföljförvalt­

ning av kryptotillgångar, göra en bedömning av huruvida dessa kryptotillgångstjänster eller kryptotillgångar är

lämpliga för kunderna, med beaktande av deras kunders erfarenhet, kunskap, mål och förmåga att bära förluster.

Om kunderna inte tillhandahåller information till leverantörerna av kryptotillgångstjänster om sina erfarenheter,

kunskaper och mål och sin förmåga att bära förluster, eller om det är uppenbart att kryptotillgångarna inte är

lämpliga för kunderna, bör leverantörerna av kryptotillgångstjänster varken rekommendera sådana kryptotill­

gångstjänster eller kryptotillgångar till dessa kunder eller börja tillhandahålla portföljförvaltning av kryptotill­

gångar. Om leverantörer av kryptotillgångstjänster tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar bör de förse

kunderna med en rapport som bör innehålla en lämplighetsbedömning som specificerar den rådgivning som ges

och hur den uppfyller kundernas preferenser och mål. Om leverantörer av kryptotillgångstjänster tillhandahåller

portföljförvaltning av kryptotillgångar bör de lämna regelbundna rapporter till sina kunder, som bör inbegripa en

översyn av deras verksamhet och av portföljens resultat samt en uppdaterad redogörelse för lämplighetsbedöm­

ningen.

(90)

Vissa kryptotillgångstjänster, särskilt förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning, pla­

cering av kryptotillgångar och tjänster för överföring av kryptotillgångar för kunders räkning, kan överlappa med

betaltjänster enligt definitionen i direktiv (EU) 2015/2366.

(91)

De verktyg som utgivare av elektroniska pengar tillhandahåller sina kunder för att förvalta en e-pengatoken kan

möjligen inte särskiljas från det tillhandahållande av förvarings- och administrationstjänster som regleras i denna

förordning. Institut för elektroniska pengar bör därför, utan föregående auktorisation att tillhandahålla krypto­

tillgångstjänster enligt denna förordning, kunna tillhandahålla förvaringstjänster men endast avseende de e-pen­

gatoken som de själva ger ut.

SV

L 150/56

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

128

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

(92)

Den verksamhet som bedrivs av traditionella distributörer av elektroniska pengar, det vill säga att distribuera

elektroniska pengar för utgivares räkning, skulle utgöra placering av kryptotillgångar med avseende på tillämp­

ningen av denna förordning. Fysiska eller juridiska personer som har tillstånd att distribuera elektroniska pengar

enligt direktiv 2009/110/EG bör dock också kunna distribuera e-pengatoken på uppdrag av utgivare av e-

pengatoken utan att behöva erhålla föregående auktorisation att tillhandahålla kryptotillgångstjänster enligt denna

förordning. Sådana distributörer bör därmed vara undantagna från kravet på att ansöka om auktorisation som

leverantör av kryptotillgångstjänster för placering av kryptotillgångar.

(93)

En leverantör av överföringstjänster för kryptotillgångar bör vara en enhet som för en kunds räkning tillhanda­

håller överföring av kryptotillgångar från en adress eller ett konto i en distribuerad liggare till en annan adress

eller ett annat konto. En sådan överföringstjänst bör inte omfatta validerare, noder eller miners som kan utgöra

ett led i att bekräfta en transaktion och uppdatera den underliggande distribuerade liggarens status. Många

leverantörer av kryptotillgångstjänster erbjuder också någon form av överföringstjänst för kryptotillgångar, till

exempel som en del av förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning, utbyte av krypto­

tillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar eller utförande av order om kryptotillgångar för kunders

räkning. Beroende på de specifika egenskaperna hos de tjänster som är kopplade till överföring av e-pengatoken

kan dessa tjänster omfattas av definitionen av betaltjänster i direktiv (EU) 2015/2366. I sådana fall bör dessa

överföringar utföras av en enhet som är auktoriserad att tillhandahålla sådana betaltjänster i enlighet med det

direktivet.

(94)

Denna förordning bör inte behandla utlåning och upplåning av kryptotillgångar, inbegripet e-pengartoken, och

bör därför inte påverka tillämplig nationell rätt. Genomförbarheten och nödvändigheten av att reglera sådan

verksamhet bör utvärderas ytterligare.

(95)

Det är viktigt att säkerställa förtroendet för marknaderna för kryptotillgångar och dessa marknaders integritet. Det

är därför nödvändigt att fastställa regler för att avskräcka från marknadsmissbruk avseende kryptotillgångar som

är upptagna till handel. Eftersom utgivare av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster mycket

ofta är små och medelstora företag skulle det emellertid vara oproportionerligt att tillämpa alla bestämmelser i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 ( 21 ) på dem. Det är därför nödvändigt att fastställa

särskilda regler som förbjuder vissa beteenden som sannolikt undergräver användarnas förtroende för mark­

naderna för kryptotillgångar och dessa marknaders integritet, inbegripet insiderhandel, olagligt röjande av insider­

information och marknadsmanipulation som rör kryptotillgångar. Dessa skräddarsydda regler om marknadsmiss­

bruk som begås i samband med kryptotillgångar bör också tillämpas i de fall där kryptotillgångar tas upp till

handel.

(96)

Rättssäkerheten för aktörerna på marknaderna för kryptotillgångar bör förbättras genom en karakterisering av två

av de faktorer som är grundläggande för specificeringen av insiderinformation, dvs. denna informations specifika

natur och vikten av dess potentiella inverkan på priserna på kryptotillgångar. Dessa faktorer bör också övervägas

för att förhindra marknadsmissbruk i samband med marknader för kryptotillgångar och deras funktion, med

beaktande av till exempel användningen av sociala medier, användningen av smarta kontrakt för orderutförande

och koncentrationen av miningpooler.

(97)

Derivat som klassificeras som finansiella instrument enligt definitionen i direktiv 2014/65/EU, och vars under­

liggande tillgång är en kryptotillgång, omfattas av förordning (EU) nr 596/2014 när de handlas på en reglerad

marknad, en multilateral handelsplattform eller en organiserad handelsplattform. Bestämmelserna om marknads­

missbruk i den här förordningen bör vara tillämpliga på kryptotillgångar som omfattas av den här förordningens

tillämpningsområde och som är underliggande tillgångar till dessa derivat.

(98)

Behöriga myndigheter bör ges tillräckliga befogenheter att utöva tillsyn över utgivning, erbjudande till allmän­

heten och upptagande till handel av kryptotillgångar, inbegripet tillgångsanknutna token eller e-pengatoken, samt

att utöva tillsyn över leverantörer av kryptotillgångstjänster. Dessa befogenheter bör inbegripa befogenhet att

tillfälligt avbryta eller förbjuda ett erbjudande till allmänheten eller ett upptagande till handel av kryptotillgångar

eller tillhandahållandet av en kryptotillgångstjänst och att utreda överträdelser av reglerna om marknadsmissbruk.

Utgivare av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken bör inte vara föremål för tillsyn

enligt denna förordning när utgivaren inte är en erbjudare eller en person som ansöker om upptagande till

handel.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/57

( 21 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruks­

förordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG,

2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

129

(99)

De behöriga myndigheterna bör också ha befogenhet att ålägga sanktioner mot utgivare, erbjudare eller personer

som ansöker om upptagande till handel av kryptotillgångar, inbegripet tillgångsanknutna token eller e-pengato­

ken, och leverantörer av kryptotillgångstjänster. När de behöriga myndigheterna fastställer typen av och nivån på

en administrativ sanktion eller annan administrativ åtgärd bör de beakta alla relevanta omständigheter, inbegripet

överträdelsens allvar och varaktighet och huruvida den begåtts uppsåtligen.

(100)

Med tanke på att marknaderna för kryptotillgångar är gränsöverskridande bör de behöriga myndigheterna sam­

arbeta med varandra för att upptäcka och avskräcka från överträdelser av denna förordning.

(101)

För att främja transparensen när det gäller kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster bör Esma

upprätta ett register över vitböcker om kryptotillgångar, utgivare av tillgångsanknutna token, utgivare av e-

pengatoken och leverantörer av kryptotillgångstjänster.

(102)

Betydande tillgångsanknutna token kan användas som bytesmedel och för att genomföra stora volymer betal­

ningstransaktioner. Eftersom sådana stora volymer kan utgöra särskilda risker för de penningpolitiska transmis­

sionskanalerna och den monetära suveräniteten är det lämpligt att EBA ges i uppdrag att utöva tillsyn över

utgivare av tillgångsanknutna token, så snart sådana token har klassificerats som betydande. Ett sådant uppdrag

bör ta hänsyn till den mycket specifika naturen hos de risker som tillgångsanknutna token utgör och bör inte

utgöra ett prejudikat för någon annan unionslagstiftningsakt om finansiella tjänster.

(103)

Behöriga myndigheter med ansvar för tillsyn enligt direktiv 2009/110/EG bör utöva tillsyn över utgivare av e-

pengatoken. Med tanke på en potentiellt utbredd användning av betydande e-pengatoken som betalningsmedel

och de risker de kan innebära för den finansiella stabiliteten är det dock nödvändigt med en tvåfaldig tillsyn där

både de behöriga myndigheterna och EBA utövar tillsyn över utgivare av betydande e-pengatoken. EBA bör

övervaka att utgivare av betydande e-pengatoken uppfyller de särskilda ytterligare krav som fastställs i denna

förordning för sådana token. Eftersom de specifika ytterligare kraven endast bör gälla institut för elektroniska

pengar som ger ut betydande e-pengatoken bör kreditinstitut som ger ut betydande e-pengatoken men som inte

omfattas av sådana krav fortsätta att stå under tillsyn av sina respektive behöriga myndigheter. En sådan tvåfaldig

tillsyn bör ta hänsyn till den mycket specifika naturen hos de risker som tillgångsanknutna token utgör och bör

inte utgöra ett prejudikat för någon annan unionslagstiftningsakt om finansiella tjänster.

(104)

Betydande e-pengatoken som är denominerade i en annan officiell medlemsstatsvaluta än euron och som används

som bytesmedel och för att avveckla stora volymer betalningstransaktioner kan utgöra särskilda risker, även om

de sannolikt inte kommer att förverkligas, för den monetära suveräniteten för den medlemsstat i vars officiella

valuta de är denominerade. Om minst 80 % av antalet innehavare och av transaktionsvolymen för dessa bety­

dande e-pengatoken är koncentrerade till hemmedlemsstaten bör tillsynsansvaret inte överföras till EBA.

(105)

EBA bör inrätta ett tillsynskollegium för varje utgivare av betydande tillgångsanknutna token och betydande e-

pengatoken. Eftersom utgivare av betydande tillgångsanknutna token och betydande e-pengatoken vanligtvis står i

centrum för ett nätverk av enheter som säkerställer utgivning, överföring och distribution av sådana kryptotill­

gångar, bör medlemmarna i tillsynskollegiet för varje utgivare därför bland annat inbegripa de behöriga myn­

digheterna för de mest relevanta handelsplattformarna för kryptotillgångar om de betydande tillgångsanknutna

token eller betydande e-pengatoken är upptagna till handel, och de behöriga myndigheterna för de mest relevanta

enheter och leverantörer av kryptotillgångstjänster som säkerställer förvaring och administration av betydande

tillgångsanknutna token och betydande e-pengatoken för innehavares räkning. Tillsynskollegiet för utgivare av

betydande tillgångsanknutna token och betydande e-pengatoken bör underlätta samarbetet och utbytet av infor­

mation mellan sina medlemmar och bör avge icke-bindande yttranden om bland annat ändringar av auktorisation

eller tillsynsåtgärder avseende sådana utgivare.

(106)

För att övervaka utgivare av betydande tillgångsanknutna token och betydande e-pengatoken bör EBA bland

annat ha befogenhet att utföra inspektioner på plats, vidta tillsynsåtgärder och ålägga sanktionsavgifter.

SV

L 150/58

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

130

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

(107)

EBA bör ta ut avgifter av utgivare av betydande tillgångsanknutna token och av betydande e-pengatoken för att

täcka sina kostnader, inklusive omkostnader. För utgivare av betydande tillgångsanknutna token bör avgiften stå i

proportion till storleken på deras tillgångsreserv. För utgivare av betydande e-pengatoken bör avgiften stå i

proportion till de belopp som erhålls i utbyte mot dessa betydande e-pengatoken.

(108)

I syfte att säkerställa denna förordnings ändamålsenlighet bör befogenheten att anta akter i enlighet med arti­

kel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på närmare specificering av de tekniska

delarna av definitionerna i denna förordning i syfte att anpassa dem till marknadsutvecklingen och den tekniska

utvecklingen, närmare specificering av vissa kriterier för att avgöra huruvida en tillgångsanknuten token eller en

e-pengatoken bör klassificeras som betydande, fastställande av när det föreligger ett betydande problem med

investerarskyddet eller ett hot mot funktionen och integriteten hos marknaderna för kryptotillgångar eller mot

stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system, närmare specificering av förfarandereglerna för

utövandet av EBA:s befogenhet att ålägga sanktionsavgifter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till

försvar, tidsfrister och indrivning av sanktionsavgifter eller viten, och preskriptionstider för åläggande och verk­

ställighet av sanktionsavgifter och viten, och närmare specificering av den typ av tillsynsavgifter som EBA kan ta

ut av utgivare av betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengatoken. Det är särskilt viktigt att

kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa

samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre

lagstiftning ( 22 ). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparla­

mentet och rådet alla dokument samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt

tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(109)

För att främja en konsekvent tillämpning av denna förordning i hela unionen, inbegripet ett tillräckligt skydd av

innehavare av kryptotillgångar och kunder till leverantörer av kryptotillgångstjänster, i synnerhet när de är

konsumenter, bör tekniska standarder utarbetas. Det är effektivt och lämpligt att ge EBA och Esma, i egenskap

av organ med mycket specialiserad sakkunskap, i uppdrag att utarbeta och förelägga kommissionen förslag till

tekniska standarder för tillsyn, i fall som inte inbegriper policyval.

(110)

Kommissionen bör ges befogenhet att anta tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av EBA och Esma med

avseende på innehållet i, metoderna för och presentationen av informationen i en vitbok om kryptotillgångar som

tar upp huvudsakliga negativa konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser av den

konsensusmekanism som används för att ge ut kryptotillgången, förfarandet för godkännande av vitböcker om

kryptotillgångar som lämnas in av kreditinstitut vid utgivning av tillgångsanknutna token, de uppgifter som en

ansökan om auktorisation som utgivare av tillgångsanknutna token bör innehålla, metoden för att uppskatta det

kvartalsvisa genomsnittliga antalet och genomsnittliga aggregerade värdet av transaktioner per dag som är för­

knippade med användning av tillgångsanknutna token och e-pengatoken denominerade i en valuta som inte är en

officiell medlemsstatsvaluta som bytesmedel i varje enskilt valutaområde, krav, mallar och förfaranden för han­

tering av klagomål från innehavare av tillgångsanknutna token och kunder till leverantörer av kryptotillgångs­

tjänster, kraven på policyer och förfaranden för att identifiera, förebygga, hantera och informera om intressekon­

flikter hos utgivare av tillgångsanknutna token samt närmare uppgifter och metoder för innehållet i detta infor­

mationslämnande, förfarandet och tidsramen för en utgivare av tillgångsanknutna token och betydande e-pen­

gatoken att anpassa sig till högre kapitalbaskrav, kriterierna för krav på högre kapitalbas och minimikraven för

utformningen av stresstestprogram, likviditetskraven för tillgångsreserven, de finansiella instrument i vilka till­

gångsreserven kan investeras, detaljerat innehåll i den information som krävs för att bedöma det tilltänkta

förvärvet av det kvalificerade innehavet i en utgivare av tillgångsanknutna token, krav på ytterligare skyldigheter

för utgivare av betydande tillgångsanknutna token, den information som de kreditinstitut, värdepapperscentraler,

värdepappersföretag, marknadsoperatörer, institut för elektroniska pengar, förvaltningsbolag för fondföretag och

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/59

( 22 ) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

131

förvaltare av alternativa investeringsfonder som avser att tillhandahålla kryptotillgångstjänster anmäler till behö­

riga myndigheter, de uppgifter som en ansökan om auktorisation av en leverantör av kryptotillgångstjänster

innehåller, innehåll, metoder och presentation när det gäller information som leverantören av kryptotillgångs­

tjänster offentliggör och som rör huvudsakliga negativa konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade

negativa konsekvenser av den konsensusmekanism som används för att ge ut varje kryptotillgång för vilken

de tillhandahåller tjänster, åtgärder för att säkerställa kontinuitet och regelbundenhet i utförandet av kryptotill­

gångstjänster och de register som ska föras över alla kryptotillgångstjänster, order och transaktioner som de utför,

kraven på policyer för att identifiera, förebygga, hantera och informera om intressekonflikter för leverantörer av

kryptotillgångstjänster samt närmare uppgifter och metoder för innehållet i detta informationslämnande, det sätt

på vilket transparensuppgifter från den som driver en handelsplattform ska erbjudas och innehållet i och formatet

på orderboksuppgifterna avseende handelsplattformen, detaljerat innehåll i den information som krävs för att

bedöma det tilltänkta förvärvet av det kvalificerade innehavet i en leverantör av kryptotillgångstjänster, lämpliga

arrangemang, system och förfaranden för övervakning och upptäckt av marknadsmissbruk, anmälningsmallen för

rapportering av misstankar om marknadsmissbruk och samordningsförfaranden mellan de relevanta behöriga

myndigheterna för upptäckt av marknadsmissbruk, den information som ska utbytas mellan de behöriga myn­

digheterna, en mall för samarbetsarrangemang mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och tredjeländers

tillsynsmyndigheter, de uppgifter som är nödvändiga för klassificeringen av vitböcker om kryptotillgångar i Esmas

register och de praktiska arrangemangen för att säkerställa att sådana uppgifter är maskinläsbara, de villkor enligt

vilka vissa medlemmar i tillsynskollegiet för utgivare av betydande tillgångsanknutna token och utgivare av

betydande e-pengatoken ska anses vara mest relevanta i sin kategori, de villkor enligt vilka tillgångsanknutna

token eller e-pengatoken anses användas i en så stor skala att vissa medlemmar kan komma i fråga för det

kollegiet och närmare uppgifter om de praktiska arrangemangen för det kollegiets funktionssätt. Kommissionen

bör anta dessa tekniska standarder för tillsyn genom delegerade akter enligt artikel 290 i EUF-fördraget och i

enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna (EU) nr 1093/2010 respektive (EU) nr 1095/2010.

(111)

Kommissionen bör ges befogenhet att anta tekniska standarder för genomförande som utarbetats av EBA och

Esma med avseende på fastställande av standardformulär, format och mallar för vitböcker om kryptotillgångar,

fastställande av standardformulär, mallar och förfaranden för överföring av information i samband med ansökan

om auktorisation som utgivare av tillgångsanknutna token, fastställande av standardformulär, format och mallar

för rapportering om tillgångsanknutna token och e-pengatoken denominerade i en valuta som inte är en officiell

medlemsstatsvaluta som ges ut till ett värde över 100 000 000 EUR, fastställande av standardformulär, mallar och

förfaranden för anmälan av information till behöriga myndigheter från kreditinstitut, värdepapperscentraler,

värdepappersföretag, marknadsoperatörer, institut för elektroniska pengar, förvaltningsbolag för fondföretag

och förvaltare av alternativa investeringsfonder som avser att tillhandahålla kryptotillgångstjänster, fastställande

av standardformulär, mallar och förfaranden för ansökan om auktorisation som leverantör av kryptotillgångs­

tjänster, fastställande av de tekniska metoderna för offentliggörande av insiderinformation och för att skjuta upp

offentliggörandet av insiderinformation, fastställande av standardformulär, mallar och förfaranden för samarbete

och utbyte av information mellan behöriga myndigheter och mellan behöriga myndigheter, EBA och Esma.

Kommissionen bör anta dessa tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter enligt artikel 291

i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010 och artikel 15 i förordning (EU) nr

1095/2010.

(112)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att åtgärda fragmenteringen av den rättsliga ram som är till­

lämplig på erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än till­

gångsanknutna token och e-pengatoken, utgivare av tillgångsanknutna token och e-pengatoken och leverantörer

av kryptotillgångstjänster och att säkerställa att marknaderna för kryptotillgångar fungerar väl och samtidigt

säkerställa skyddet av innehavare av kryptotillgångar och kunder till leverantörer av kryptotillgångstjänster, i

synnerhet icke-professionella innehavare, samt skyddet för marknadsintegritet och finansiell stabilitet, inte i till­

räcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, genom att skapa en ram där en större gräns­

överskridande marknad för kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster kan utvecklas, kan uppnås

bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om

Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver

vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(113)

För att undvika störningar för marknadsaktörer som tillhandahåller tjänster och verksamheter i samband med

andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken som har getts ut före den dag då denna

förordning börjar tillämpas, bör utgivare av sådana kryptotillgångar undantas från skyldigheten att offentliggöra

en vitbok om kryptotillgångar och vissa andra krav i denna förordning. Vissa skyldigheter bör dock gälla när

sådana kryptotillgångar tagits upp till handel före den dag då denna förordning börjar tillämpas. För att undvika

störningar för befintliga marknadsaktörer krävs övergångsbestämmelser för utgivare av tillgångsanknutna token

var är i drift vid den tidpunkt då denna förordning börjar tillämpas.

SV

L 150/60

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

132

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

(114)

Eftersom de nationella regelverk som är tillämpliga på leverantörer av kryptotillgångstjänster innan denna för­

ordning börjar tillämpas skiljer sig åt mellan medlemsstaterna, är det viktigt att de medlemsstater som i dagsläget

inte har infört stränga försiktighetskrav för leverantörer av kryptotillgångstjänster som för närvarande är verk­

samma enligt deras regelverk har möjlighet att kräva att sådana leverantörer av kryptotillgångstjänster omfattas av

strängare krav än de som fastställs i de nationella regelverken. I sådana fall bör medlemsstaterna tillåtas att inte

tillämpa, eller att förkorta, den övergångsperiod på 18 månader som annars skulle göra det möjligt för leveran­

törer av kryptotillgångstjänster att tillhandahålla tjänster på grundval av deras befintliga nationella regelverk. En

sådan möjlighet för medlemsstaterna bör inte utgöra ett prejudikat för någon annan unionslagstiftningsakt om

finansiella tjänster.

(115)

Visselblåsare bör kunna göra de behöriga myndigheterna uppmärksamma på information som de inte kände till,

vilket hjälper dem att upptäcka överträdelser av denna förordning och ålägga sanktioner. Denna förordning bör

därför säkerställa att det finns ändamålsenliga arrangemang som ger visselblåsare möjlighet att uppmärksamma

behöriga myndigheter på faktiska eller potentiella överträdelser av denna förordning och som skyddar dem mot

repressalier. Detta bör göras genom ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 ( 23 ) så att

det görs tillämpligt på överträdelser av denna förordning.

(116)

Med tanke på att EBA bör ges mandat att utöva direkt tillsyn över utgivare av betydande tillgångsanknutna token

och betydande e-pengatoken, och att Esma bör ges mandat att utöva sina befogenheter i förhållande till bety­

dande leverantörer av kryptotillgångstjänster, är det nödvändigt att säkerställa att EBA och Esma kan utöva alla

sina befogenheter och uppgifter för att uppfylla sina mål att skydda allmänintresset genom att bidra till det

finansiella systemets stabilitet och effektivitet på kort, medellång och lång sikt, för unionens ekonomi, dess

medborgare och företag och för att säkerställa att utgivare av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotill­

gångstjänster omfattas av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010. Dessa förordningar bör

därför ändras i enlighet med detta.

(117)

Utgivning, erbjudande eller ansökan om upptagande till handel av kryptotillgångar och tillhandahållande av

kryptotillgångstjänster kan inbegripa behandling av personuppgifter. All behandling av personuppgifter enligt

denna förordning bör ske i enlighet med tillämplig unionsrätt om skydd av personuppgifter. Denna förordning

påverkar inte rättigheterna och skyldigheterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679

( 24 ) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 ( 25 ).

(118)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett

yttrande den 24 juni 2021 (

26

).

(119)

Tillämpningsdagen för denna förordning bör skjutas upp för att göra det möjligt att anta tekniska standarder för

tillsyn, tekniska standarder för genomförande och delegerade akter som är nödvändiga för att närmare specificera

vissa delar av denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

INNEHÅLL, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Innehåll

1. I denna förordning fastställs enhetliga krav för erbjudande till allmänheten och upptagande till handel på en

handelsplattform av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken, av tillgångsanknutna token

och av e-pengatoken samt krav för leverantörer av kryptotillgångstjänster.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/61

( 23 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om

överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).

( 24 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna

dataskyddsförordningen) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

( 25 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende

på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana

uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

( 26 ) EUT C 337, 23.8.2021, s. 4.

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

133

2. I denna förordning fastställs särskilt följande:

a) Krav på transparens och informationslämnande för utgivning, erbjudande till allmänheten och upptagande av krypto­

tillgångar till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar (upptagande till handel).

b) Krav för auktorisation och tillsyn av leverantörer av kryptotillgångstjänster, utgivare av tillgångsanknutna token och

utgivare av e-pengatoken, samt för deras drift, organisation och styrning.

c) Krav för skydd av innehavare av kryptotillgångar vid utgivning, erbjudande till allmänheten och upptagande till

handel av kryptotillgångar.

d) Krav för skydd av kunder till leverantörer av kryptotillgångstjänster.

e) Åtgärder för att förhindra insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och otillbörlig marknadspåverkan i

samband med kryptotillgångar, i syfte att säkerställa integriteten hos marknaderna för kryptotillgångar.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Denna förordning är tillämplig på fysiska och juridiska personer och vissa andra företag som deltar i utgivning,

erbjudande till allmänheten och upptagande till handel av kryptotillgångar eller som tillhandahåller tjänster med

anknytning till kryptotillgångar i unionen.

2. Denna förordning är inte tillämplig på

a) personer som tillhandahåller kryptotillgångstjänster uteslutande till sina moderföretag, sina dotterföretag eller till

andra dotterföretag till samma moderföretag,

b) en likvidator eller en förvaltare som agerar under ett insolvensförfarande, utom vid tillämpning av artikel 47,

c) ECB, medlemsstaternas centralbanker när de agerar i egenskap av monetära myndigheter eller andra offentliga

myndigheter i medlemsstaterna,

d) Europeiska investeringsbanken och dess dotterföretag,

e) Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska stabilitetsmekanismen,

f) offentliga internationella organisationer.

3. Denna förordning är inte tillämplig på kryptotillgångar som är unika och som inte är fungibla med andra

kryptotillgångar.

4. Denna förordning är inte tillämplig på kryptotillgångar som klassificeras på ett eller flera av följande sätt:

a) Finansiella instrument.

b) Insättningar, inbegripet strukturerade insättningar.

c) Andra medel, såvida de inte klassificeras som e-pengartoken.

d) Värdepapperiseringspositioner i samband med en värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU)

2017/2402.

e) Skade- eller livförsäkringsprodukter som omfattas av de försäkringsklasser som förtecknas i bilagorna I och II till

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG ( 27 ) eller de återförsäkrings- och retrocessionsavtal som avses i

det direktivet.

f) Pensionsprodukter som enligt nationell rätt erkänts ha som främsta syfte att ge investeraren inkomst vid pensione­

ring och berättigar investeraren till vissa förmåner.

g) Officiellt erkända tjänstepensionssystem som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets

direktiv (EU) 2016/2341 (

28

) eller direktiv 2009/138/EG.

SV

L 150/62

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 27 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och

återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

( 28 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjäns­

tepensionsinstitut (EUT L 354, 23.12.2016, s. 37).

134

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

h) Individuella pensionsprodukter för vilka ett finansiellt bidrag från arbetsgivaren krävs enligt nationell rätt och där

arbetsgivaren eller arbetstagaren inte kan välja pensionsprodukt eller vem som tillhandahåller pensionsprodukten.

i) En paneuropeisk privat pensionsprodukt enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) 2019/1238 (

29

).

j) Sociala trygghetssystem som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 ( 30 ) och (EG)

nr 987/2009 (

31

).

5. Senast den 30 december 2024 ska Esma för tillämpningen av punkt 4 a i denna artikel utfärda riktlinjer i enlighet

med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 om villkoren och kriterierna för att klassificera kryptotillgångar som

finansiella instrument.

6. Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av förordning (EU) nr 1024/2013.

Artikel 3

Definitioner

1. I denna förordning gäller följande definitioner:

1. teknik för distribuerade liggare eller DLT: en teknik som möjliggör drift och användning av distribuerade liggare.

2. distribuerad liggare: ett informationsregister över transaktioner som delas via, och är synkroniserat mellan, ett antal

DLT-nätverksnoder med hjälp av en konsensusmekanism.

3. konsensusmekanism : de regler och förfaranden genom vilka en överenskommelse nås mellan DLT-nätverksnoder om

att en transaktion är validerad.

4. DLT-nätverksnod : en enhet eller process som ingår i ett nätverk och som innehåller en fullständig eller partiell kopia

av register över alla transaktioner med en distribuerad liggare.

5. kryptotillgång: en digital representation av ett värde eller av en rättighet som kan överföras och lagras elektroniskt

med hjälp av teknik för distribuerade liggare eller liknande teknik.

6. tillgångsanknuten token: en typ av kryptotillgång som inte är en e-pengatoken och som ska upprätthålla ett stabilt

värde genom att hänvisa till ett annat värde eller en annan rättighet eller en kombination därav, inbegripet en eller

flera officiella valutor.

7. e-pengatoken: en typ av kryptotillgång som ska upprätthålla ett stabilt värde genom att hänvisa till värdet på en

officiell valuta.

8. officiell valuta: ett lands officiella valuta som ges ut av en centralbank eller annan monetär myndighet.

9. nyttotoken: en typ av kryptotillgång som endast är avsedd att ge åtkomst till en vara eller tjänst som tillhandahålls av

utgivaren av denna token.

10. utgivare: en fysisk eller juridisk person eller ett annat företag som ger ut kryptotillgångar.

11. ansökande utgivare: en utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som ansöker om auktorisation att

erbjuda dessa kryptotillgångar till allmänheten eller att uppta dem till handel.

12. erbjudande till allmänheten: ett meddelande till personer, oavsett form och medium, som innehåller tillräcklig infor­

mation om villkoren för erbjudandet och de kryptotillgångar som erbjuds så att presumtiva innehavare ges för­

utsättningar att fatta beslut om huruvida de ska köpa dessa kryptotillgångar.

13. erbjudare: en fysisk eller juridisk person eller ett annat företag, eller utgivaren, som erbjuder kryptotillgångar till

allmänheten.

14. medel: medel enligt definitionen i artikel 4.25 i direktiv (EU) 2015/2366.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/63

( 29 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt

(PEPP-produkt) (EUT L 198, 25.7.2019, s. 1).

( 30 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghets­

systemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1).

( 31 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till för­

ordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 30.10.2009, s. 1).

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

135

15. leverantör av kryptotillgångstjänster : en juridisk person eller ett annat företag vars sysselsättning eller affärsverksamhet

består i att yrkesmässigt tillhandahålla en eller flera kryptotillgångstjänster till kunder och som får tillhandahålla

kryptotillgångstjänster i enlighet med artikel 59.

16. kryptotillgångstjänst : någon av följande tjänster och verksamheter som avser någon kryptotillgång:

a) Tillhandahållande av förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning.

b) Drift av en handelsplattform för kryptotillgångar.

c) Utbyte av kryptotillgångar mot medel.

d) Utbyte av kryptotillgångar mot andra kryptotillgångar.

e) Utförande av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning.

f) Placering av kryptotillgångar.

g) Mottagande och överföring av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning.

h) Tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar.

i) Tillhandahållande av portföljförvaltning av kryptotillgångar.

j) Tillhandahållande av överföringstjänster för kryptotillgångar för kunders räkning.

17. tillhandahållande av förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning: säker förvaring eller kontroll av,

för kunders räkning, kryptotillgångar eller medel för åtkomst till sådana kryptotillgångar, i tillämpliga fall i form av

privata krypteringsnycklar.

18. drift av en handelsplattform för kryptotillgångar: förvaltning av ett eller flera multilaterala system som sammanför eller

underlättar sammanförandet av flera tredje parters intressen av att köpa eller sälja kryptotillgångar, i systemet och i

enlighet med dess regler, på ett sätt som leder till ett avtal, antingen genom utbyte av kryptotillgångar mot medel

eller genom utbyte av kryptotillgångar mot andra kryptotillgångar.

19. utbyte av kryptotillgångar mot medel: ingående av avtal med kunder om köp eller försäljning av kryptotillgångar mot

medel genom användning av eget kapital.

20. utbyte av kryptotillgångar mot andra kryptotillgångar: ingående av avtal med kunder om köp eller försäljning av

kryptotillgångar i utbyte mot andra kryptotillgångar genom användning av eget kapital.

21. utförande av order för kryptotillgångar för kunders räkning: ingående av avtal för kunders räkning om köp eller

försäljning av en eller flera kryptotillgångar eller teckning för kunders räkning av en eller flera kryptotillgångar,

inbegripet ingående av avtal om försäljning av kryptotillgångar vid tidpunkten för erbjudandet till allmänheten eller

upptagandet till handel av dem.

22. placering av kryptotillgångar : marknadsföring, för erbjudarens räkning eller på dennas vägnar eller för en part med

anknytning till erbjudaren, av kryptotillgångar till köpare.

23. mottagande och överföring av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning: mottagandet från en person av en order

om att köpa eller sälja en eller flera kryptotillgångar eller att teckna en eller flera kryptotillgångar samt överföring av

denna order till en tredje part för utförande.

24. tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar: att erbjuda, ge eller samtycka till att ge personliga rekommenda­

tioner till en kund, antingen på kundens begäran eller på initiativ av den leverantör av kryptotillgångstjänster som

tillhandahåller rådgivningen, avseende en eller flera transaktioner som rör kryptotillgångar, eller användning av

kryptotillgångstjänster.

25. tillhandahållande av portföljförvaltning av kryptotillgångar: förvaltning av portföljer på diskretionär basis enligt uppdrag

från enskilda kunder när dessa portföljer innehåller en eller flera kryptotillgångar.

26. tillhandahållande av överföringstjänster för kryptotillgångar för kunders räkning: tillhandahållande av tjänster för över­

föring, för en fysisk eller juridisk persons räkning, av kryptotillgångar från en adress eller ett konto i distribuerad

liggare till en annan adress eller ett annat konto.

SV

L 150/64

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

136

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

27. ledningsorgan: det eller de organ hos en utgivare, erbjudare eller person som ansöker om upptagande till handel, eller

hos en leverantör av kryptotillgångstjänster, som utses i enlighet med nationell rätt och som har befogenhet att

fastställa enhetens strategi, mål och allmänna inriktning och som övervakar och kontrollerar företagsledningens

beslutsfattande i enheten, och som inbegriper personer som i praktiken leder enhetens verksamhet.

28. kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i förordning (EU) nr 575/2013 som auktoriserats

enligt direktiv 2013/36/EU.

29. värdepappersföretag : ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.2 i förordning (EU) nr 575/2013 som

auktoriserats enligt direktiv 2014/65/EU.

30. kvalificerade investerare: personer eller enheter som förtecknas i avsnitt I punkterna 1–4 i bilaga II till direktiv

2014/65/EU.

31. nära förbindelser: nära förbindelser enligt definitionen i artikel 4.1.35 i direktiv 2014/65/EU.

32. tillgångsreserv: den korg av reservtillgångar som säkrar fordran gentemot utgivaren.

33. hemmedlemsstat:

a) Om erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångs­

anknutna token eller e-pengatoken har sitt säte i unionen, den medlemsstat där den erbjudaren eller den

personen har sitt säte.

b) Om erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångs­

anknutna token eller e-pengatoken inte har något säte i unionen men har en eller flera filialer i unionen, den

medlemsstat som den erbjudaren eller personen har valt bland de medlemsstater där den har filialer.

c) Om erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångs­

anknutna token eller e-pengatoken är etablerad i ett tredjeland och inte har någon filial i unionen, antingen den

medlemsstat där kryptotillgångarna är avsedda att erbjudas allmänheten för första gången eller, om erbjudaren

eller den person som ansöker om upptagande till handel så väljer, den medlemsstat där den första ansökan om

upptagande till handel av dessa kryptotillgångar görs.

d) När det gäller en utgivare av tillgångsanknutna token, den medlemsstat där utgivaren av tillgångsanknutna token

har sitt säte.

e) När det gäller en utgivare av e-pengatoken, den medlemsstat där utgivaren av e-pengatoken är auktoriserad som

kreditinstitut enligt direktiv 2013/36/EU eller som ett institut för elektroniska pengar enligt direktiv

2009/110/EG,

f) När det gäller leverantörer av kryptotillgångstjänster, den medlemsstat där leverantören av kryptotillgångstjänster

har sitt säte.

34. värdmedlemsstat: den medlemsstat där en erbjudare eller person som ansöker om upptagande till handel har gjort ett

erbjudande till allmänheten av kryptotillgångar eller ansöker om upptagande till handel, eller där en leverantör av

kryptotillgångstjänster tillhandahåller kryptotillgångstjänster, om denna medlemsstat än en annan än hemmedlems­

staten.

35. behörig myndighet: en eller flera myndigheter

a) som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med artikel 93 avseende erbjudare eller personer som ansöker om

upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken, utgivare av

tillgångsanknutna token eller leverantörer av kryptotillgångstjänster,

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/65

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

137

b) som utsetts av varje medlemsstat för tillämpning av direktiv 2009/110/EG avseende utgivare av e-pengatoken.

36. kvalificerat innehav: en direkt eller indirekt ägarandel i en utgivare av tillgångsanknutna token eller i en leverantör av

kryptotillgångstjänster som motsvarar minst 10 % av kapitalet eller av rösträtterna enligt artiklarna 9 respektive 10 i

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG (

32

) med beaktande av villkoren för sammanslagning av dessa

enligt artikel 12.4 och 12.5 i det direktivet, eller som gör det möjligt att utöva ett väsentligt inflytande över

ledningen av den utgivare av tillgångsanknutna token eller ledningen av den leverantör av kryptotillgångstjänster

som ägarandelen avser.

37. icke-professionell innehavare: en fysisk person som agerar för ändamål som faller utanför den personens närings- eller

yrkesverksamhet.

38. onlinegränssnitt: all programvara, inklusive en webbplats, en del av en webbplats eller en applikation, som drivs av

en erbjudare eller en leverantör av kryptotillgångstjänster eller för någon av dessas räkning och som syftar till att ge

innehavare av kryptotillgångar tillgång till deras kryptotillgångar och till att ge kunder tillgång till kryptotillgångs­

tjänster.

39. kund: en fysisk eller juridisk person till vilken en leverantör av kryptotillgångstjänster tillhandahåller kryptotillgångs­

tjänster.

40. matchad principalhandel: matchad principalhandel enligt definitionen i artikel 4.1.38 i direktiv 2014/65/EU.

41. betaltjänster: betaltjänster enligt definitionen i artikel 4.3 i direktiv (EU) 2015/2366.

42. betaltjänstleverantör : en betaltjänstleverantör enligt definitionen i artikel 4.11 i direktiv (EU) 2015/2366.

43. institut för elektroniska pengar: ett institut för elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv

2009/110/EG.

44. elektroniska pengar: elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 2009/110/EG.

45. personuppgifter: personuppgifter enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679.

46. betalningsinstitut : ett betalningsinstitut enligt definitionen i artikel 4.4 i direktiv (EU) 2015/2366.

47. förvaltningsbolag för fondföretag: ett förvaltningsbolag enligt definitionen i artikel 2.1 b i Europaparlamentets och

rådets direktiv 2009/65/EG ( 33 ).

48. förvaltare av alternativa investeringsfonder : en AIF-förvaltare enligt definitionen i artikel 4.1 b i Europaparlamentets och

rådets direktiv 2011/61/EU ( 34 ).

49. finansiellt instrument: finansiella instrument enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2014/65/EU.

50. insättning: en insättning enligt definitionen i artikel 2.1.3 i direktiv 2014/49/EU.

51. strukturerad insättning: en strukturerad insättning enligt definitionen i artikel 4.1.43 i direktiv 2014/65/EU.

2. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 139 för att komplettera denna förordning genom

att närmare specificera tekniska delar i definitionerna i punkt 1 i den här artikeln och anpassa dessa definitioner till

marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen.

SV

L 150/66

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 32 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående

upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv

2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).

( 33 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som

avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

( 34 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om

ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174,

1.7.2011, s. 1).

138

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

AVDELNING II

ANDRA KRYPTOTILLGÅNGAR ÄN TILLGÅNGSANKNUTNA TOKEN ELLER E-PENGATOKEN

Artikel 4

Erbjudanden till allmänheten av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken

1. En person får inte lämna ett erbjudande till allmänheten om en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten

token eller en e-pengatoken i unionen såvida inte den personen

a) är en juridisk person,

b) har utarbetat en vitbok om kryptotillgångar för denna kryptotillgång i enlighet med artikel 6,

c) har anmält vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 8,

d) har offentliggjort vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 9,

e) har utarbetat allt marknadsföringsmaterial för denna kryptotillgång i enlighet med artikel 7,

f) har offentliggjort allt marknadsföringsmaterial avseende denna kryptotillgång i enlighet med artikel 9,

g) uppfyller kraven för erbjudare i artikel 14.

2. Punkt 1 b, c, d och f ska inte tillämpas på något av följande erbjudanden till allmänheten av andra kryptotillgångar

än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken:

a) Ett erbjudande till färre än 150 fysiska eller juridiska personer per medlemsstat där sådana personer agerar för egen

räkning.

b) Ett erbjudande till allmänheten av en kryptotillgång i unionen under en tolvmånadersperiod, räknat från när er­

bjudandet inleds, där det totala vederlaget inte överstiger 1 000 000 EUR eller motsvarande belopp i en annan

officiell valuta eller i kryptotillgångar.

c) Ett erbjudande om en kryptotillgång som uteslutande är riktat till kvalificerade investerare och där kryptotillgången

endast får innehas av sådana kvalificerade investerare.

3. Denna avdelning ska inte tillämpas på erbjudanden till allmänheten av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna

token eller e-pengatoken om något av följande gäller:

a) Kryptotillgången erbjuds kostnadsfritt.

b) Kryptotillgången skapas automatiskt som belöning för upprätthållandet av den distribuerade liggaren eller valide­

ringen av transaktioner.

c) Erbjudandet avser en nyttotoken som ger tillgång till en vara eller tjänst som finns eller är i drift.

d) Innehavaren av kryptotillgången har endast rätt att använda den i utbyte mot varor och tjänster i ett begränsat

nätverk av näringsidkare med avtalsarrangemang med erbjudaren.

Vid tillämpning av första stycket a gäller att en kryptotillgång inte ska anses erbjudas kostnadsfritt om köparna är

skyldiga att tillhandahålla eller åta sig att tillhandahålla personuppgifter till erbjudaren i utbyte mot den kryptotillgången

eller om erbjudaren av en kryptotillgång från de presumtiva innehavarna av den kryptotillgången erhåller eventuella

avgifter, provisioner, monetära eller icke-monetära fördelar i utbyte mot den kryptotillgången.

Om det totala vederlaget för ett erbjudande till allmänheten av en kryptotillgång under de omständigheter som avses i

första stycket d i unionen överstiger 1 000 000 EUR för varje tolvmånadersperiod räknat från början av det ursprungliga

erbjudandet till allmänheten, ska erbjudaren skicka en anmälan till den behöriga myndigheten med en beskrivning av

erbjudandet och en förklaring till varför erbjudandet är undantaget från denna avdelning enligt första stycket d.

På grundval av den anmälan som avses i tredje stycket ska den behöriga myndigheten fatta ett vederbörligen motiverat

beslut om den anser att verksamheten inte uppfyller kraven för ett undantag som ett begränsat nätverk enligt första

stycket d och ska informera erbjudaren om detta.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/67

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

139

4. De undantag som anges i punkterna 2 och 3 ska inte tillämpas om erbjudaren eller någon annan person som

handlar för erbjudarens räkning i något meddelande tillkännager sin avsikt att ansöka om upptagande till handel av en

annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller en e-pengatoken.

5. Auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster enligt artikel 59 krävs inte för förvaring och administration

av kryptotillgångar för kunders räkning eller för tillhandahållande av överföringstjänster för kryptotillgångar i samband

med kryptotillgångar vars erbjudanden till allmänheten är undantagna enligt punkt 3 i den här artikeln, såvida inte

a) det finns ett annat erbjudande till allmänheten om samma kryptotillgång och det erbjudandet inte omfattas av

undantaget, eller

b) den kryptotillgång som erbjuds är upptagen till handel på en handelsplattform.

6. Om erbjudandet till allmänheten av en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken

avser en nyttotoken som ger tillgång till varor och tjänster som ännu inte finns eller ännu inte är i drift, får erbjudandet

till allmänheten enligt beskrivningen i vitboken om kryptotillgångar inte ha en varaktighet som är längre än tolv

månader, räknat från och med dagen för offentliggörandet av vitboken om kryptotillgångar.

7. Varje efterföljande erbjudande till allmänheten av en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller e-

pengatoken ska betraktas som ett separat erbjudande till allmänheten på vilket kraven i punkt 1 är tillämpliga, utan att

det påverkar den eventuella tillämpningen av punkt 2 eller 3 på det efterföljande erbjudandet till allmänheten.

Ingen ytterligare vitbok om kryptotillgångar ska krävas för ett efterföljande erbjudande till allmänheten av en annan

kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken så länge en vitbok om kryptotillgångar har offentlig­

gjorts i enlighet med artiklarna 9 och 12, och den person som ansvarar för utarbetandet av en sådan vitbok skriftligen

samtycker till att den används.

8.

Om ett erbjudande till allmänheten av en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken är

undantaget från skyldigheten att offentliggöra en vitbok om kryptotillgångar enligt punkt 2 eller 3, men en vitbok ändå

utarbetas frivilligt, ska denna avdelning tillämpas.

Artikel 5

Upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken

1. En person får inte ansöka om upptagande till handel av en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token

eller e-pengatoken inom unionen såvida inte den personen

a) är en juridisk person,

b) har utarbetat en vitbok om kryptotillgångar för denna kryptotillgång i enlighet med artikel 6,

c) har anmält vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 8,

d) har offentliggjort vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 9,

e) har utarbetat allt marknadsföringsmaterial avseende denna kryptotillgång i enlighet med artikel 7,

f) har offentliggjort allt marknadsföringsmaterial avseende denna kryptotillgång i enlighet med artikel 9,

g) uppfyller kraven för personer som ansöker om upptagande till handel i artikel 14.

2. När en kryptotillgång tas upp till handel på initiativ av den som driver en handelsplattform och en vitbok om

kryptotillgångar inte har offentliggjorts i enlighet med artikel 9 i de fall som krävs enligt denna förordning, ska den som

driver den handelsplattformen för kryptotillgångar uppfylla kraven i punkt 1 i den här artikeln.

3. Genom undantag från punkt 1 får en person som ansöker om upptagande till handel av en annan kryptotillgång

än en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken och den som driver handelsplattformen skriftligen komma överens om

att det ska vara den som driver handelsplattformen som är skyldig att uppfylla alla eller delar av de krav som avses i

punkt 1 b–g.

SV

L 150/68

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

140

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

I den skriftliga överenskommelse som avses i första stycket i denna punkt ska det tydligt anges att den person som

ansöker om upptagande till handel ska vara skyldig att förse den som driver handelsplattformen med all information

som krävs för att denna ska kunna uppfylla de krav som avses i punkt 1 b–g, beroende på vad som är tillämpligt.

4. Punkt 1 b, c och d ska inte tillämpas om

a) kryptotillgången redan är upptagen till handel på en annan handelsplattform för kryptotillgångar i unionen, och

b) vitboken om kryptotillgångar utarbetas i enlighet med artikel 6, uppdateras i enlighet med artikel 12, och den person

som ansvarar för utarbetandet av denna vitbok skriftligen samtycker till att den används.

Artikel 6

Innehåll i och form på vitboken om kryptotillgångar

1. En vitbok om kryptotillgångar ska innehålla all följande information enligt de närmare specifikationerna i bilaga I:

a) Information om erbjudaren eller om den person som ansöker om upptagande till handel.

b) Information om utgivaren, om denna är en annan person än erbjudaren eller den person som ansöker om upp­

tagande till handel.

c) Information om den som driver handelsplattformen i de fall där denna utarbetar vitboken om kryptotillgångar.

d) Information om kryptotillgångsprojektet.

e) Information om erbjudandet till allmänheten av kryptotillgången eller dess upptagande till handel.

f) Information om kryptotillgången.

g) Information om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till kryptotillgången.

h) Information om den underliggande tekniken.

i) Information om riskerna.

j) Information om de huvudsakliga negativa konsekvenserna för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekven­

ser av den konsensusmekanism som används för att ge ut tillgångsanknutna token.

I de fall där vitboken om kryptotillgångar inte utarbetas av de personer som avses i första stycket a, b och c ska

vitboken om kryptotillgångar även innehålla identiteten på den person som upprättade vitboken om kryptotillgångar

och anledningen till att den personen upprättade den.

2. All information som förtecknas i punkt 1 ska vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Vitboken om krypto­

tillgångar får inte innehålla väsentliga utelämnanden och den ska ha en koncis och begriplig form.

3. Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla följande tydliga förklaring på en framträdande plats på första sidan:

”Denna vitbok om kryptotillgångar har inte godkänts av någon behörig myndighet i någon av Europeiska unionens

medlemsstater. Erbjudaren av kryptotillgången är ensam ansvarig för innehållet i denna vitbok om kryptotillgångar. ”

Om vitboken om kryptotillgångar utarbetas av den person som ansöker om upptagande till handel eller av den som

driver en handelsplattform ska, i stället för ”erbjudare”, en hänvisning till ”person som ansöker om upptagande till

handel” eller ”den som driver handelsplattformen ” inkluderas i den förklaring som avses i första stycket.

4. Vitboken om kryptotillgångar får inte innehålla några andra påståenden om kryptotillgångens framtida värde än

den förklaring som avses i punkt 5.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/69

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

141

5. Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en tydlig och entydig förklaring om att

a) kryptotillgången kan förlora sitt värde helt eller delvis,

b) kryptotillgången kanske inte alltid kan överföras,

c) kryptotillgången kanske inte är likvid,

d) om erbjudandet till allmänheten avser en nyttotoken, att nyttotoken kanske inte är utbytbara mot den vara eller

tjänst som utlovats i vitboken för kryptotillgångar, särskilt om projektet misslyckas eller avbryts,

e) kryptotillgången inte omfattas av systemen för ersättning till investerare enligt Europaparlamentets och rådets direktiv

97/9/EG ( 35 ),

f) kryptotillgången inte omfattas av insättningsgarantisystemen enligt direktiv 2014/49/EU.

6. Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en förklaring från ledningsorganet för erbjudaren, den person som

ansöker om upptagande till handel eller den som driver handelsplattformen. Denna förklaring, som ska införas efter den

förklaring som avses i punkt 3, ska bekräfta att vitboken om kryptotillgångar överensstämmer med denna avdelning och

att den information som presenteras i vitboken om kryptotillgångar, såvitt ledningsorganet vet, är rättvisande, tydlig och

inte vilseledande samt att det i vitboken om kryptotillgångar inte utelämnas någon uppgift som skulle kunna påverka

dess innebörd.

7. Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en sammanfattning, införd efter den förklaring som avses i punkt 6,

som på ett kortfattat och icke-tekniskt språk ska innehålla central information om erbjudandet till allmänheten av

kryptotillgången eller det planerade upptagandet till handel. Sammanfattningen ska vara lättbegriplig och presenteras

och ställas upp i tydlig och utförlig form med läsbar teckenstorlek. Sammanfattningen av vitboken om kryptotillgångar

ska tillhandahålla lämplig information om den berörda kryptotillgångens egenskaper för att hjälpa presumtiva inneha­

vare av kryptotillgången att fatta ett välgrundat beslut.

Sammanfattningen ska innehålla en varning om

a) att den bör läsas som en introduktion till vitboken om kryptotillgångar,

b) att den presumtiva innehavaren bör grunda sitt beslut att köpa kryptotillgången på innehållet i vitboken om krypto­

tillgångar som helhet och inte endast på sammanfattningen,

c) att erbjudandet om den tillgångsanknutna token till allmänheten inte utgör ett erbjudande eller en uppmaning om att

köpa finansiella instrument och att sådana erbjudanden eller uppmaningar endast kan göras genom ett prospekt eller

andra erbjudandehandlingar i enlighet med tillämplig nationell rätt,

d) att vitboken om kryptotillgångar inte utgör ett prospekt på det sätt som avses i Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) 2017/1129 (

36

) eller någon annan erbjudandehandling i enlighet med unionsrätten eller nationell

rätt.

8. Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla datumet för anmälan och en innehållsförteckning.

9. Vitboken om kryptotillgångar ska avfattas på ett av hemmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är

brukligt i internationella finanskretsar.

Om kryptotillgången också erbjuds i en annan medlemsstat än hemmedlemsstaten ska vitboken om kryptotillgångar

också upprättas på ett av värdmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är brukligt i internationella

finanskretsar.

10. Vitboken om kryptotillgångar ska göras tillgänglig i maskinläsbart format.

11. Esma ska, i samarbete med EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa

standardformulär, format och mallar för tillämpningen av punkt 10.

SV

L 150/70

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 35 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare (EGT L 84,

26.3.1997, s. 22).

( 36 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när vär­

depapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG

(EUT L 168, 30.6.2017, s. 12).

142

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen

senast den 30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet

med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

12. Esma ska, i samarbete med EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn om innehållet, metoderna och

presentationen när det gäller den information som avses i punkt 1 första stycket j med avseende på hållbarhets­

indikatorerna för negativa konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser.

Vid utarbetandet av de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket ska Esma beakta de olika

typer av konsensusmekanismer som används för att validera transaktioner med kryptotillgångar, deras incitamentsstruk­

turer och användningen av energi, förnybar energi och naturresurser, produktion av avfall och växthusgasutsläpp. Esma

ska uppdatera dessa tekniska standarder för tillsyn mot bakgrund av den regulatoriska och tekniska utvecklingen.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 7

Marknadsföringsmaterial

1. Allt marknadsföringsmaterial som avser ett erbjudande till allmänheten av en annan kryptotillgång än en tillgångs­

anknuten token eller e-pengatoken, eller ett upptagande till handel av en sådan kryptotillgång, ska uppfylla samtliga

följande krav:

a) Marknadsföringsmaterialet kan lätt identifieras som sådant.

b) Informationen i marknadsföringsmaterialet är rättvisande, tydlig och inte vilseledande.

c) Informationen i marknadsföringsmaterialet överensstämmer med informationen i vitboken om kryptotillgångar, om

en sådan vitbok om kryptotillgångar krävs enligt artikel 4 eller 5.

d) I marknadsföringsmaterialet anges det tydligt att en vitbok om kryptotillgångar har offentliggjorts, och adressen till

webbplatsen för erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel eller den som driver handelsplatt­

formen för den berörda kryptotillgången, samt ett telefonnummer och en e-postadress för att kontakta den personen,

framgår tydligt.

e) Marknadsföringsmaterialet innehåller följande tydliga förklaring på en framträdande plats:

”Detta marknadsföringsmaterial för kryptotillgångar har inte granskats eller godkänts av någon behörig myndighet i

någon av Europeiska unionens medlemsstater. Erbjudaren av kryptotillgången är ensam ansvarig för innehållet i detta

marknadsföringsmaterial för kryptotillgångar. ”

Om marknadsföringsmaterialet utarbetas av den person som ansöker om upptagande till handel eller av den som driver

en handelsplattform ska, i stället för ”erbjudare”, en hänvisning till ”person som ansöker om upptagande till handel” eller

”den som driver handelsplattformen ” inkluderas i den förklaring som avses i första stycket e.

2. Om en vitbok om kryptotillgångar krävs enligt artikel 4 eller 5 får inget marknadsföringsmaterial spridas före

offentliggörandet av vitboken om kryptotillgångar. Möjligheten för erbjudaren, den person som ansöker om upptagande

till handel eller den som driver en handelsplattform att genomföra marknadssonderingar ska inte påverkas.

3. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där marknadsföringsmaterialet sprids ska ha befogenhet att bedöma

efterlevnaden av punkt 1 när det gäller det marknadsföringsmaterialet.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/71

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

143

Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska vid behov bistå den behöriga myndigheten i den medlemsstat där

marknadsföringsmaterialet sprids i bedömningen av huruvida marknadsföringsmaterialet överensstämmer med den

information som lämnas i vitboken om kryptotillgångar.

4. Om den behöriga myndigheten i en värdmedlemsstat utövar någon av de tillsyns- och utredningsbefogenheter som

anges i artikel 94 i samband med tillämpningen av den här artikeln ska detta utan onödigt dröjsmål meddelas den

behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten för erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel eller den

som driver handelsplattformen för kryptotillgångarna.

Artikel 8

Anmälan av vitboken om kryptotillgångar och av marknadsföringsmaterialet

1. Erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel eller de som driver handelsplattformar för andra

kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska anmäla sin vitbok om kryptotillgångar till den

behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat.

2. Marknadsföringsmaterial ska på begäran anmälas till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten och till den

behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten när det riktar sig till presumtiva innehavare av andra kryptotillgångar än

tillgångsanknutna token eller e-pengatoken i dessa medlemsstater.

3. De behöriga myndigheterna ska inte kräva förhandsgodkännande av vitböcker om kryptotillgångar eller av något

marknadsföringsmaterial om detta före respektive offentliggörande.

4. Den anmälan av vitboken om kryptotillgångar som avses i punkt 1 ska åtföljas av en förklaring till varför den

kryptotillgång som beskrivs i vitboken om kryptotillgångar inte anses vara

a) en kryptotillgång som undantas från denna förordnings tillämpningsområde enligt artikel 2.4,

b) en e-pengatoken, eller

c) en tillgångsanknuten token.

5.

De uppgifter som avses i punkterna 1 och 4 ska anmälas till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten minst

20 arbetsdagar före dagen för offentliggörandet av vitboken om kryptotillgångar.

6. Erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna

token eller e-pengatoken ska, tillsammans med den anmälan som avses i punkt 1, förse den behöriga myndigheten i sin

hemmedlemsstat med en förteckning över eventuella värdmedlemsstater där de avser att erbjuda sina kryptotillgångar till

allmänheten eller avser att ansöka om upptagande till handel. De ska också informera den behöriga myndigheten i sin

hemmedlemsstat om startdatum för det planerade erbjudandet till allmänheten eller det planerade upptagandet till

handel och om varje ändring av detta datum.

Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska underrätta den gemensamma kontaktpunkten i värdmedlemssta­

terna om det planerade erbjudandet till allmänheten eller det planerade upptagandet till handel och översända mot­

svarande vitbok om kryptotillgångar till den gemensamma kontaktpunkten inom fem arbetsdagar från mottagandet av

den förteckning över värdmedlemsstater som avses i första stycket.

7. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska till Esma meddela de uppgifter som avses i punkterna 1, 2

och 4 samt startdatum för det planerade erbjudandet till allmänheten eller det planerade upptagandet till handel och

eventuella ändringar av detta datum. Den ska meddela dessa uppgifter inom fem arbetsdagar efter det att den har

mottagit dem från erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel.

Esma ska göra vitboken om kryptotillgångar tillgänglig i registret enligt artikel 109.2 senast på startdatumet för er­

bjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel.

Artikel 9

Offentliggörande av vitboken om kryptotillgångar och av marknadsföringsmaterialet

1. Erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna

token eller e-pengatoken ska offentliggöra sina vitböcker om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, sitt marknads­

föringsmaterial på sin webbplats, som ska vara allmänt tillgänglig, i rimlig tid före och under alla omständigheter före

startdatumet för erbjudandet till allmänheten av dessa kryptotillgångar eller upptagande till handel av dessa kryptotill­

gångar. Vitböckerna om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, marknadsföringsmaterialet ska förbli tillgängliga på

webbplatsen för erbjudarna eller de personer som ansöker om upptagande till handel under hela den tid som krypto­

tillgångarna innehas av allmänheten.

SV

L 150/72

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

144

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

2. De offentliggjorda vitböckerna om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, marknadsföringsmaterialet ska vara

identiska med de versioner som anmälts till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 8 eller, i tillämpliga fall,

med den reviderade versionen i enlighet med artikel 12.

Artikel 10

Resultat av erbjudandet till allmänheten och skyddsarrangemang

1. Erbjudare av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som anger en tidsbegränsning

för sitt erbjudande till allmänheten om dessa kryptotillgångar, ska offentliggöra resultatet av erbjudandet till allmänheten

på sin webbplats inom 20 arbetsdagar efter utgången av teckningsperioden.

2. Erbjudare av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som inte anger en tidsbegräns­

ning för sitt erbjudande till allmänheten om kryptotillgångar, ska löpande, minst en gång per månad, på sin webbplats

offentliggöra antalet enheter av kryptotillgångar i omlopp.

3. Erbjudare av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som anger en tidsbegränsning

för sitt erbjudande till allmänheten om kryptotillgångar ska ha ändamålsenliga arrangemang för att övervaka och skydda

de medel eller andra kryptotillgångar som inkommer under erbjudandet till allmänheten. För detta ändamål ska dessa

erbjudare säkerställa att de medel eller kryptotillgångar som insamlas under erbjudandet till allmänheten förvaras hos

någon eller båda av följande:

a) Ett kreditinstitut där medel tas in under erbjudandet till allmänheten.

b) En leverantör av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för

kunders räkning.

4. Om erbjudandet till allmänheten inte har någon tidsbegränsning ska erbjudaren följa punkt 3 i denna artikel till

dess att den icke-professionella innehavarens ångerrätt enligt artikel 13 har löpt ut.

Artikel 11

Rättigheter för erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än

tillgångsanknutna token eller e-pengatoken

1. Efter offentliggörandet av vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 9 och, i tillämpliga fall, av den

reviderade vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 12, får erbjudare erbjuda andra kryptotillgångar än

tillgångsanknutna token eller e-pengatoken i hela unionen och sådana kryptotillgångar får tas upp till handel på en

handelsplattform för kryptotillgångar i unionen.

2. Erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna

token eller e-pengatoken och som har offentliggjort en vitbok om kryptotillgångar i enlighet med artikel 9 och, i till­

lämpliga fall, en reviderad vitbok om kryptotillgångar enligt artikel 12, ska inte omfattas av några ytterligare infor­

mationskrav avseende erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel av den kryptotillgången.

Artikel 12

Revidering av offentliggjorda vitböcker om kryptotillgångar och av offentliggjort marknadsföringsmaterial

1. Erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel eller de som driver en handelsplattform för andra

kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska revidera sina offentliggjorda vitböcker om krypto­

tillgångar och, i tillämpliga fall, sitt offentliggjorda marknadsföringsmaterial, så snart det förekommer en ny faktor av

betydelse, sakfel eller väsentliga felaktigheter som kan påverka bedömningen av kryptotillgångarna. Detta krav ska gälla

under erbjudandets varaktighet eller så länge som kryptotillgången är upptagen till handel.

2. Erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel eller de som driver en handelsplattform för andra

kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska anmäla sina reviderade vitböcker om kryptotillgångar

och, i tillämpliga fall, reviderat marknadsföringsmaterial och det planerade datumet för offentliggörande, till den

behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat, inbegripet skälen för revideringen, minst sju arbetsdagar före offentlig­

görandet.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/73

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

145

3. På dagen för offentliggörandet, eller tidigare om så krävs av den behöriga myndigheten, ska erbjudaren, den person

som ansöker om upptagande till handel eller den som driver handelsplattformen omedelbart informera allmänheten på

sin webbplats om anmälan av en reviderad vitbok om kryptotillgångar till den behöriga myndigheten i sin hemmedlems­

stat och tillhandahålla en sammanfattning av skälen för att den har anmält en reviderad vitbok om kryptotillgångar.

4. Ordningsföljden av informationen i en reviderad vitbok om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, i reviderat

marknadsföringsmaterial ska överensstämma med ordningsföljden i den vitbok om kryptotillgångar eller det marknads­

föringsmaterial som offentliggjorts i enlighet med artikel 9.

5. Inom fem arbetsdagar från mottagandet av den reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, av

det reviderade marknadsföringsmaterialet, ska den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten anmäla den reviderade

vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, det reviderade marknadsföringsmaterialet till den behöriga myndig­

heten i de värdmedlemsstater som avses i artikel 8.6 och underrätta Esma om anmälan och dagen för offentliggörandet.

Esma ska vid tidpunkten för offentliggörandet göra den reviderade vitboken om kryptotillgångar tillgänglig i registret,

enligt artikel 109.2.

6. Erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel eller de som driver handelsplattformar för andra

kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska offentliggöra den reviderade vitboken om krypto­

tillgångar och, i tillämpliga fall, det reviderade marknadsföringsmaterialet, inbegripet skälen för en sådan revidering, på

sin webbplats i enlighet med artikel 9.

7. Den reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, det reviderade marknadsföringsmaterialet ska

vara tidsstämplade. Den senast reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, det senast reviderade

marknadsföringsmaterialet ska vara märkta som gällande version. Alla reviderade versioner av vitboken om kryptotill­

gångar och, i tillämpliga fall, allt reviderat marknadsföringsmaterial ska vara tillgängliga under hela den tid som

kryptotillgångarna innehas av allmänheten.

8. Om erbjudandet till allmänheten gäller en nyttotoken som ger tillgång till varor och tjänster som ännu inte finns

eller ännu inte är i drift ska ändringarna i den reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, det

reviderade marknadsföringsmaterialet inte förlänga den tidsfrist på tolv månader som avses i artikel 4.6.

9. Äldre versioner av vitboken om kryptotillgångar och marknadsföringsmaterialet ska förbli allmänt tillgängliga på

webbplatsen för erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel eller de som driver handelsplattformar i

minst tio år efter dagen för offentliggörandet av dessa äldre versioner, med en tydlig varning om att de inte längre är

giltiga och med en hyperlänk till det särskilda avsnittet på den webbplats där den senaste versionen av dessa dokument

finns offentliggjord.

Artikel 13

Ångerrätt

1. Icke-professionella innehavare som köper andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken

antingen direkt från en erbjudare eller från en leverantör av kryptotillgångstjänster som placerar kryptotillgångar för den

erbjudarens räkning ska ha ångerrätt.

Icke-professionella innehavare ska en tidsfrist på 14 kalenderdagar för att ångra sitt samtycke till att köpa andra

kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken utan att behöva drabbas av några avgifter eller kostnader

och utan att behöva ange några skäl. Ångerfristen ska börja löpa den dag då den icke-professionella innehavaren

samtycker till att köpa dessa kryptotillgångar.

2. Alla betalningar som mottagits från en icke-professionell innehavare, i tillämpliga fall inbegripet eventuella avgifter,

ska återbetalas utan onödigt dröjsmål och under inga omständigheter senare än 14 dagar efter den dag då erbjudaren

eller leverantören av kryptotillgångstjänster som placerar kryptotillgångarna för den erbjudarens räkning har underrättats

om den icke-professionella innehavarens beslut att dra sig ur överenskommelsen om att köpa dessa kryptotillgångar.

Återbetalningen ska genomföras med hjälp av samma betalningsmedel som den icke-professionella innehavaren använde

för den ursprungliga transaktionen, såvida inte den icke-professionella innehavaren uttryckligen samtycker till något

annat och förutsatt att den icke-professionella innehavaren inte påförs några avgifter eller kostnader till följd av en sådan

återbetalning.

3. Erbjudare av kryptotillgångar ska i sin vitbok om kryptotillgångar tillhandahålla information om den ångerrätt som

avses i punkt 1.

SV

L 150/74

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

146

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

4. Den ångerrätt som avses i punkt 1 ska inte gälla om kryptotillgångarna har tagits upp till handel innan den icke-

professionella innehavaren köpte dem.

5. Om erbjudare har fastställt en tidsbegränsning för sitt erbjudande till allmänheten om sådana kryptotillgångar i

enlighet med artikel 10, får ångerrätten inte utövas efter utgången av teckningsperioden.

Artikel 14

Skyldigheter för erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än

tillgångsanknutna token eller e-pengatoken

1. Erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna

token eller e-pengatoken ska

a) agera hederligt, rättvist och professionellt,

b) kommunicera med innehavare och presumtiva innehavare av kryptotillgångar på ett rättvisande, tydligt och icke

vilseledande sätt,

c) identifiera, förebygga, hantera och informera om eventuella intressekonflikter som kan uppstå,

d) upprätthålla alla sina system och säkerhetsprotokoll för åtkomst i överensstämmelse med lämpliga unionsstandarder.

För tillämpningen av första stycket d ska Esma i samarbete med EBA senast den 30 december 2024 utfärda riktlinjer i

enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 för att specificera dessa unionsstandarder.

2. Erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna

token eller e-pengatoken ska agera i innehavarna av sådana kryptotillgångars bästa intresse och behandla dem jämlikt,

såvida inte någon förmånsbehandling för särskilda innehavare och skälen för den förmånsbehandlingen finns angivna i

vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, i marknadsföringsmaterialet.

3. Om ett erbjudande till allmänheten av en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken

annulleras, ska erbjudarna av en sådan kryptotillgång säkerställa att alla medel som samlats in från innehavare eller

presumtiva innehavare vederbörligen returneras till dem senast 25 kalenderdagar efter dagen för annulleringen.

Artikel 15

Ansvar för den informationen som lämnas i en vitbok om kryptotillgångar

1. Om en erbjudare, en person som ansöker om upptagande till handel eller den som driver en handelsplattform har

överträtt artikel 6 genom att i sin vitbok om kryptotillgångar eller i en reviderad vitbok om kryptotillgångar tillhanda­

hålla information som inte är fullständig, rättvisande eller tydlig, eller som är vilseledande, ska den erbjudaren, personen

som ansöker om upptagande till handel eller den som driver en handelsplattform och medlemmarna i dess förvaltnings-,

lednings- eller tillsynsorgan vara ansvariga gentemot en innehavare av en kryptotillgång för eventuella förluster som

uppstått till följd av överträdelsen.

2. Ett avtalsvillkor som innebär uteslutande eller begränsande av det skadeståndsansvar som avses i punkt 1 ska inte

ha någon rättslig verkan.

3. Om vitboken om kryptotillgångar och marknadsföringsmaterial utarbetas av den som driver handelsplattformen i

enlighet med artikel 5.3, ska den person som ansöker om upptagande till handel också hållas ansvarig när den till­

handahåller information som inte är fullständig, rättvisande eller tydlig, eller som är vilseledande, till den som driver

handelsplattformen.

4. Det åligger innehavaren av kryptotillgången att lägga fram belägg för att erbjudaren, den person som ansöker om

upptagande till handel eller den som driver handelsplattformen för andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token

eller e-pengatoken har överträtt artikel 6 genom att tillhandahålla information som inte är fullständig, rättvisande eller

tydlig, eller som är vilseledande, och att användningen av sådan information har påverkat innehavarens beslut att köpa,

sälja eller utbyta denna kryptotillgång.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/75

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

147

5. Erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel eller den som driver handelsplattformen och

medlemmarna i dess förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan ska inte vara ansvariga gentemot en innehavare av en

kryptotillgång för förluster till följd av användning av den information som lämnas i en sammanfattning som avses i

artikel 6.7, inklusive översättning av denna, utom när sammanfattningen

a) är vilseledande, felaktig eller oförenlig i förhållande till de övriga delarna av vitboken om kryptotillgångar, eller

b) inte tillhandahåller, i förhållande till de andra delarna av vitboken om kryptotillgångar, viktig information för att

hjälpa presumtiva innehavare av kryptotillgången när de överväger huruvida de ska köpa en sådan kryptotillgång.

6. Denna artikel påverkar inte annat skadeståndsansvar enligt nationell rätt.

AVDELNING III

TILLGÅNGSANKNUTNA TOKEN

KAPITEL 1

Auktorisation för att erbjuda tillgångsanknutna token till allmänheten och att ansöka om upptagande av dem till

handel

Artikel 16

Auktorisation

1. En person får inte lämna ett erbjudande till allmänheten om eller ansöka om upptagande till handel av en

tillgångsanknuten token i unionen, såvida inte den personen är utgivaren av denna tillgångsanknutna token och är

a) en juridisk person som är etablerad i unionen eller ett annat företag som är etablerat i unionen och som har

auktoriserats i enlighet med artikel 21 av den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat, eller

b) ett kreditinstitut som uppfyller kraven i artikel 17.

Utan hinder av första stycket får andra personer, efter skriftligt medgivande från utgivaren av en tillgångsanknuten

token, erbjuda den tillgångsanknutna token till allmänheten eller ansöka om upptagande till handel av den. Dessa

personer ska följa artiklarna 27, 29 och 40.

Vid tillämpning av första stycket a får andra företag ge ut tillgångsanknutna token endast om deras rättsliga form

säkerställer en skyddsnivå för tredje parters intressen som är likvärdig med den som ges av juridiska personer och om de

är föremål för likvärdig tillsyn som är lämplig med hänsyn till deras rättsliga form.

2. Punkt 1 ska inte tillämpas om

a) under en tolvmånadersperiod, det genomsnittliga utestående värdet av den tillgångsanknutna token som ges ut av en

utgivare, beräknat vid slutet av varje kalenderdag, aldrig överstigit 5 000 000 EUR eller motsvarande belopp i en

annan officiell valuta, och utgivaren inte är kopplad till ett nätverk av andra undantagna utgivare, eller

b) erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token uteslutande är riktat till kvalificerade investerare och den

tillgångsanslutna token endast får innehas av sådana kvalificerade investerare.

Om denna punkt är tillämplig ska utgivare av tillgångsanknutna token utarbeta en vitbok om kryptotillgångar i enlighet

med artikel 19 och anmäla vitboken om kryptotillgångar och, på begäran, allt marknadsföringsmaterial, till den behöriga

myndigheten i sin hemmedlemsstat.

3. Den auktorisation som den behöriga myndigheten beviljar en person som avses i punkt 1 första stycket a ska vara

giltig i hela unionen och ska göra det möjligt för en utgivare av en tillgångsanknuten token att erbjuda allmänheten, i

hela unionen, den tillgångsanknutna token för vilken den har auktoriserats, eller att ansöka om upptagande till handel

av denna tillgångsanknutna token.

4. Det godkännande som den behöriga myndigheten utfärdar för en utgivares vitbok om kryptotillgångar enligt

artikel 17.1 eller artikel 21.1, eller för en reviderad vitbok om kryptotillgångar enligt artikel 25, ska vara giltigt i hela

unionen.

SV

L 150/76

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

148

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

Artikel 17

Krav på kreditinstitut

1. En tillgångsanknuten token som ges ut av ett kreditinstitut får erbjudas till allmänheten eller tas upp till handel om

kreditinstitutet

a) utarbetar en sådan vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 19 för den tillgångsanknutna token, lägger fram

den vitboken om kryptotillgångar för godkännande av den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat i enlighet

med förfarandet i de tekniska standarder för tillsyn som antagits enligt punkt 8 i den här artikeln, och får vitboken

om kryptotillgångar godkänd av den behöriga myndigheten,

b) underrättar respektive behörig myndighet minst 90 arbetsdagar innan det ger ut den tillgångsanknutna token för

första gången, genom att förse den med följande uppgifter:

i) En verksamhetsplan som anger den affärsmodell som kreditinstitutet avser att följa.

ii) Ett rättsligt utlåtande om att den tillgångsanknutna token inte kan klassificeras som något av följande:

— En kryptotillgång som undantas från denna förordnings tillämpningsområde enligt artikel 2.4.

— En e-pengatoken.

iii) En detaljerad beskrivning av de styrningsarrangemang som avses i artikel 34.1.

iv) De policyer och förfaranden som förtecknas i artikel 34.5 första stycket.

v) En beskrivning av de avtalsarrangemang med tredjepartsenheter som avses i artikel 34.5 andra stycket.

vi) En beskrivning av den kontinuitetspolicy som avses i artikel 34.9.

vii) En beskrivning av de interna kontrollmekanismer och förfaranden för riskhantering som avses i artikel 34.10.

viii) En beskrivning av de system och förfaranden som införts för att skydda uppgifters tillgänglighet, äkthet,

integritet och konfidentialitet enligt artikel 34.11.

2. Ett kreditinstitut som tidigare har underrättat den behöriga myndigheten i enlighet med punkt 1 b ska när det ger

ut en annan tillgångsanknuten token inte vara skyldigt att lämna uppgifter som det tidigare lämnat till den behöriga

myndigheten om uppgifterna skulle vara identiska. När kreditinstitutet lämnar de uppgifter som förtecknas i punkt 1 b

ska det uttryckligen bekräfta att alla uppgifter som inte lämnats in på nytt fortfarande är aktuella.

3. Den behöriga myndighet som mottar en sådan underrättelse som avses i punkt 1 b ska inom 20 arbetsdagar från

mottagandet av de uppgifter som förtecknas där bedöma om de uppgifter som krävs enligt det ledet har lämnats. Om

den behöriga myndigheten konstaterar att en underrättelse inte är fullständig på grund av att uppgifter saknas, ska den

omedelbart informera det underrättande kreditinstitutet om detta och fastställa en tidsfrist inom vilken kreditinstitutet

ska lämna de uppgifter som saknas.

Tidsfristen för att lämna de uppgifter som saknas får inte överstiga 20 arbetsdagar från och med dagen för begäran.

Fram till utgången av denna tidsfrist ska den period som anges i punkt 1 b tillfälligt avbrytas. Om den behöriga

myndigheten därefter begär ytterligare uppgifter för komplettering eller förtydligande av uppgifterna, vilket den själv

får besluta om, ska detta dock inte leda till att perioden enligt punkt 1 b tillfälligt avbryts.

Kreditinstitutet får inte lämna ett erbjudande till allmänheten eller ansöka om upptagande till handel av den tillgångs­

anknutna token så länge underrättelsen är ofullständig.

4. Ett kreditinstitut som ger ut tillgångsanknutna token, inbegripet betydande tillgångsanknutna token, ska inte

omfattas av artiklarna 16, 18, 20, 21, 24, 35, 41 och 42.

5. Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål meddela ECB de fullständiga uppgifter som mottagits enligt punkt 1

och, om kreditinstitutet är etablerat i en medlemsstat vars officiella valuta inte är euron eller om en medlemsstats

officiella valuta som inte är euron är den som den tillgångsanknutna token hänvisar till, även till centralbanken i den

medlemsstaten.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/77

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

149

ECB och, i tillämpliga fall, centralbanken i den medlemsstat som avses i första stycket ska inom 20 arbetsdagar från

mottagandet av de fullständiga uppgifterna avge ett yttrande om dessa uppgifter och översända yttrandet till den

behöriga myndigheten.

Den behöriga myndigheten ska kräva att kreditinstitutet inte erbjuder allmänheten eller ansöker om upptagande till

handel av den tillgångsanknutna token i de fall där ECB eller, i tillämpliga fall, centralbanken i den medlemsstat som

avses i första stycket, avger ett negativt yttrande på grund av en risk när avseende väl fungerande betalningssystem, den

penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten.

6. Den behöriga myndigheten ska till Esma meddela de uppgifter som anges i artikel 109.3 efter att ha kontrollerat

att de uppgifter som mottagits enligt punkt 1 i den här artikeln är fullständiga.

Esma ska göra dessa uppgifter tillgängliga i registret, enligt artikel 109.3, senast på startdatumet för erbjudandet till

allmänheten eller upptagandet till handel.

7. Den relevanta behöriga myndigheten ska inom två arbetsdagar från återkallandet av auktorisationen underrätta

Esma om återkallandet av auktorisationen för ett kreditinstitut som ger ut tillgångsanknutna token. Esma ska göra

uppgifter om ett sådant återkallande tillgängliga i registret, enligt artikel 109.3, utan onödigt dröjsmål.

8. EBA ska i nära samarbete med Esma och ECB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare

specificera förfarandet för godkännande av den vitbok om kryptotillgångar som avses i punkt 1 a.

EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 18

Ansökan om auktorisation

1. Juridiska personer eller andra företag som avser att till allmänheten erbjuda tillgångsanknutna token eller ansöka

om upptagande till handel av tillgångsanknutna token ska lämna in sin ansökan om den auktorisation som avses i

artikel 16 till den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat.

2. Den ansökan som avses i punkt 1 ska innehålla samtliga följande uppgifter:

a) Den ansökande utgivarens adress.

b) Den ansökande utgivarens identifieringskod för juridiska personer.

c) Den ansökande utgivarens bolagsordning, i tillämpliga fall.

d) En verksamhetsplan som anger den affärsmodell som den ansökande utgivaren avser att följa.

e) Ett rättsligt utlåtande om att den tillgångsanknutna token inte kan klassificeras som något av följande:

i) En kryptotillgång som undantas från denna förordnings tillämpningsområde enligt artikel 2.4.

ii) En e-pengatoken.

f) En detaljerad beskrivning av den ansökande utgivarens styrningsarrangemang enligt artikel 34.1.

g) Om det finns samarbetsarrangemang med specifika leverantörer av kryptotillgångstjänster, en beskrivning av deras

mekanismer och förfaranden för intern kontroll för att säkerställa efterlevnad av skyldigheterna i fråga om före­

byggande av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt direktiv (EU) 2015/849.

h) Identiteten på medlemmarna i den ansökande utgivarens ledningsorgan.

i) Bevis på att de personer som avses i led h har tillräckligt gott anseende och de kunskaper, färdigheter och

erfarenheter som är lämpliga för att leda den ansökande utgivaren.

SV

L 150/78

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

150

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

j) Bevis på att varje aktieägare eller medlem, oavsett om den är direkt eller indirekt, som har ett kvalificerat innehav i

den ansökande utgivaren har tillräckligt gott anseende.

k) Den vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 19.

l) De policyer och förfaranden som avses i artikel 34.5 första stycket.

m) En beskrivning av de avtalsarrangemang med tredjepartsenheter som avses i artikel 34.5 andra stycket.

n) En beskrivning av den ansökande utgivarens kontinuitetspolicy enligt artikel 34.9.

o) En beskrivning av de interna kontrollmekanismer och förfaranden för riskhantering som avses i artikel 34.10.

p) En beskrivning av de system och förfaranden som införts för att skydda uppgifters tillgänglighet, äkthet, integritet

och konfidentialitet enligt artikel 34.11.

q) En beskrivning av den ansökande utgivarens förfaranden för hantering av klagomål enligt artikel 31.

r) I tillämpliga fall, en förteckning över värdmedlemsstater där den ansökande utgivaren avser att erbjuda den till­

gångsanknutna token till allmänheten eller avser att ansöka om upptagande till handel av den tillgångsanknutna

token.

3. Utgivare som redan har auktoriserats med avseende på en tillgångsanknuten token ska inte vara skyldiga, för

auktorisation med avseende på en annan tillgångsanknuten token, att lämna uppgifter som de tidigare lämnat till den

behöriga myndigheten om dessa uppgifter skulle vara identiska. När utgivaren lämnar de uppgifter som förtecknas i

punkt 2 ska den uttryckligen bekräfta att alla uppgifter som inte lämnas in på nytt fortfarande är aktuella.

4. Den behöriga myndigheten ska omgående, och under alla omständigheter inom två arbetsdagar efter mottagandet

av en ansökan enligt punkt 1, skicka ett skriftligt mottagningsbevis till den ansökande utgivaren.

5. Vid tillämpning av punkt 2 i och j ska den ansökande utgivaren av den tillgångsanknutna token tillhandahålla

bevis på allt nedanstående:

a) Att inte någon av medlemmarna i ledningsorganet förekommer i något belastningsregister när det gäller fällande

domar eller har ålagts sanktioner enligt tillämplig handelsrätt, insolvensrätt och lagstiftning om finansiella tjänster,

eller med avseende på bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, bedrägeri eller yrkesmässigt ansvar.

b) Att medlemmarna i ledningsorganet för den ansökande utgivaren av den tillgångsanknutna token kollektivt har de

kunskaper, färdigheter och erfarenheter som är lämpliga för att leda utgivaren av den tillgångsanknutna token, och

att det krävs av dessa personer att de avsätter tillräckligt med tid för att utföra sina uppgifter.

c) Att inte någon av de aktieägare och medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade

innehav i den ansökande utgivaren förekommer i något belastningsregister när det gäller fällande domar eller har

ålagts sanktioner enligt tillämplig handelsrätt, insolvensrätt och lagstiftning om finansiella tjänster, eller med avseende

på bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, bedrägeri eller yrkesmässigt ansvar.

6. EBA ska i nära samarbete med Esma och ECB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare

specificera de uppgifter som avses i punkt 2.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

7. EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa

standardformulär, mallar och förfaranden för de uppgifter som ska ingå i ansökan i syfte att säkerställa enhetlighet inom

unionens territorium.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/79

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

151

EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen

senast den 30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet

med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 19

Innehåll i och form på en vitbok om kryptotillgångar avseende tillgångsanknutna token

1. En vitbok om kryptotillgångar avseende en tillgångsanknuten token ska innehålla all följande information som

specificeras närmare i bilaga II:

a) Information om utgivaren av den tillgångsanknutna token.

b) Information om den tillgångsanknutna token.

c) Information om erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token eller upptagandet av den till handel.

d) Information om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till den tillgångsanknutna token.

e) Information om den underliggande tekniken.

f) Information om riskerna.

g) Information om tillgångsreserven.

h) Information om de huvudsakliga negativa konsekvenserna för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekven­

ser av den konsensusmekanism som används för att ge ut den tillgångsanknutna token.

Vitboken om kryptotillgångar ska också innehålla identiteten på den person, som inte är utgivaren, som erbjuder

allmänheten tillgångsanknutna token eller ansöker om upptagande av dem till handel enligt artikel 16.1 andra stycket

och skälet till att den personen erbjuder denna tillgångsanknutna token eller ansöker om upptagande av den till handel. I

fall där vitboken om kryptotillgångar inte utarbetas av utgivaren ska vitboken om kryptotillgångar också innehålla

identiteten på den person som utarbetade vitboken om kryptotillgångar och skälet till att denna person utarbetade den.

2. All information som förtecknas i punkt 1 ska vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Vitboken om krypto­

tillgångar får inte innehålla väsentliga utelämnanden och den ska ha en koncis och begriplig form.

3. Vitboken om kryptotillgångar får inte innehålla några andra påståenden om kryptotillgångarnas framtida värde än

den förklaring som avses i punkt 4.

4. Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en tydlig och entydig förklaring om att

a) den tillgångsanknutna token kan förlora sitt värde helt eller delvis,

b) den tillgångsanknutna token kanske inte alltid kan överföras,

c) den tillgångsanknutna token kanske inte är likvid,

d) den tillgångsanknutna token inte omfattas av systemen för ersättning till investerare enligt direktiv 97/9/EG,

e) den tillgångsanknutna token inte omfattas av insättningsgarantisystemen enligt direktiv 2014/49/EU.

5. Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en förklaring från ledningsorganet för utgivaren av den tillgångs­

anknutna token. Denna förklaring ska bekräfta att vitboken om kryptotillgångar uppfyller kraven i denna avdelning och

att informationen i vitboken, såvitt ledningsorganet vet, är rättvisande, tydliga och inte vilseledande samt att det i

vitboken om kryptotillgångar inte utelämnas någon uppgift som skulle kunna påverka dess innebörd.

SV

L 150/80

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

152

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

6. Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en sammanfattning, införd efter den förklaring som avses i punkt 5,

som på ett kortfattat och icke-tekniskt språk ska innehålla viktig information om erbjudandet till allmänheten av den

tillgångsanknutna token eller det planerade upptagandet till handel av den tillgångsanknutna token. Sammanfattningen

ska vara lättbegriplig och presenteras och ställas upp i tydlig och utförlig form med läsbar teckenstorlek. Sammanfatt­

ningen i vitboken om kryptotillgångar ska tillhandahålla lämplig information om den berörda tillgångsanknutna tokens

egenskaper för att hjälpa presumtiva innehavare av denna tillgångsanknutna token att fatta ett välgrundat beslut.

Sammanfattningen ska innehålla en varning om

a) att den bör läsas som en introduktion till vitboken om kryptotillgångar,

b) att den presumtiva innehavaren bör grunda sitt beslut att köpa den tillgångsanknutna token på innehållet i vitboken

om kryptotillgångar som helhet och inte endast på sammanfattningen,

c) att erbjudandet om den tillgångsanknutna token till allmänheten inte utgör ett erbjudande eller en uppmaning om att

köpa finansiella instrument och att sådana erbjudanden eller uppmaningar endast kan göras genom ett prospekt eller

andra erbjudandehandlingar i enlighet med tillämplig nationell rätt,

d) att vitboken om kryptotillgångar inte utgör ett prospekt på det sätt som avses i förordning (EU) 2017/1129 eller

någon annan erbjudandehandling i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt.

Sammanfattningen ska ange att innehavarna av tillgångsanknutna token har rätt till inlösen när som helst och villkoren

för sådan inlösen.

7. Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla datumet för anmälan av den och en innehållsförteckning.

8. Vitboken om kryptotillgångar ska avfattas på ett av hemmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är

brukligt i internationella finanskretsar.

Om den tillgångsanknutna token också erbjuds i en annan medlemsstat än utgivarens hemmedlemsstat ska vitboken om

kryptotillgångar också upprättas på ett av värdmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är brukligt i

internationella finanskretsar.

9. Vitboken om kryptotillgångar ska göras tillgänglig i maskinläsbart format.

10. Esma ska, i samarbete med EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa

standardformulär, format och mallar för tillämpningen av punkt 9.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen

senast den 30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet

med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

11. Esma ska i samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn om innehållet, metoderna och

presentationen när det gäller den information som avses i punkt 1 första stycket h med avseende på hållbarhets­

indikatorerna för negativa konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser.

Vid utarbetandet av de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket ska Esma beakta de olika

typer av konsensusmekanismer som används för att validera transaktioner med kryptotillgångar, deras incitamentsstruk­

turer och användningen av energi, förnybar energi och naturresurser, produktion av avfall och växthusgasutsläpp. Esma

ska uppdatera dessa tekniska standarder för tillsyn mot bakgrund av den regulatoriska och tekniska utvecklingen.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/81

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

153

Artikel 20

Bedömning av ansökan om auktorisation

1. Behöriga myndigheter som mottar en ansökan om auktorisation enligt artikel 18 ska, inom 25 arbetsdagar efter

mottagandet av en sådan ansökan, bedöma om ansökan, inbegripet den vitbok om kryptotillgångar som avses i

artikel 19, innehåller alla uppgifter som krävs. De ska omedelbart meddela den ansökande utgivaren huruvida ansökan,

inbegripet vitboken om kryptotillgångar, saknar erforderliga uppgifter. Om ansökan, inbegripet vitboken om kryptotill­

gångar, inte är fullständig ska den behöriga myndigheten ange en tidsfrist inom vilken den ansökande utgivaren ska

tillhandahålla de uppgifter som saknas.

2. Behöriga myndigheter ska, inom 60 arbetsdagar efter mottagandet av en fullständig ansökan, bedöma om den

ansökande utgivaren uppfyller kraven i denna avdelning och fatta ett fullständigt motiverat utkast till beslut om att

bevilja eller neka auktorisation. Under dessa 60 arbetsdagar får de behöriga myndigheterna från den ansökande ut­

givaren begära in ytterligare uppgifter avseende ansökan, inbegripet den vitbok om kryptotillgångar som avses i

artikel 19.

Under bedömningsprocessen får de behöriga myndigheterna samarbeta med behöriga myndigheter för bekämpning av

penningtvätt och finansiering av terrorism, finansunderrättelseenheter eller andra offentliga organ.

3. Bedömningsperioden enligt punkterna 1 och 2 ska tillfälligt avbrytas under perioden mellan dagen för de behöriga

myndigheternas begäran av uppgifter som saknas och den tidpunkt då de mottar ett svar från den ansökande utgivaren.

Avbrottet får inte överstiga 20 arbetsdagar. Om de behöriga myndigheterna därefter begär ytterligare uppgifter för

komplettering eller förtydligande av uppgifterna, vilket de själva får besluta om, ska detta dock inte leda till att

bedömningsperioden enligt punkterna 1 och 2 tillfälligt avbryts.

4. De behöriga myndigheterna ska, efter den period på 60 arbetsdagar som avses i punkt 2, översända sitt utkast till

beslut och ansökan till EBA, Esma och ECB. Om den ansökande utgivaren är etablerad i en medlemsstat vars officiella

valuta inte är euron eller om en medlemsstats officiella valuta som inte är euron är den som den tillgångsanknutna

token hänvisar till, ska de behöriga myndigheterna översända sitt utkast till beslut och ansökan även till centralbanken i

den medlemsstaten.

5. EBA och Esma ska, på begäran av den behöriga myndigheten och inom 20 arbetsdagar från mottagandet av

utkastet till beslut och ansökan, avge ett yttrande om sin bedömning av det rättsliga utlåtande som avses i artikel 18.2 e

och överlämna sina respektive yttranden till den berörda behöriga myndigheten.

ECB eller, i tillämpliga fall, den centralbank som avses i punkt 4 ska inom 20 arbetsdagar från mottagandet av utkastet

till beslut och ansökan avge ett yttrande om sin bedömning av de risker som utgivningen av denna tillgångsanknutna

token kan medföra för den finansiella stabiliteten, väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen

och den monetära suveräniteten, och överlämna sitt yttrande till den berörda behöriga myndigheten.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 21.4 ska de yttranden som avses i första och andra styckena i den här

punkten vara icke-bindande.

Den behöriga myndigheten ska emellertid vederbörligen beakta de yttranden som avses i första och andra styckena i

denna punkt.

Artikel 21

Beviljande eller nekande av auktorisationen

1. Behöriga myndigheter ska, inom 25 arbetsdagar efter mottagandet av de yttranden som avses i artikel 20.5, fatta

ett fullständigt motiverat beslut om att bevilja eller neka den ansökande utgivaren auktorisation, samt inom fem

arbetsdagar efter att detta beslut fattats meddela sitt beslut till den ansökande utgivaren. Om en ansökande utgivare

auktoriseras ska utgivarens vitbok om kryptotillgångar anses vara godkänd.

2. De behöriga myndigheterna ska neka auktorisation om det finns objektiva och påvisbara belägg för att

a) ledningsorganet för den ansökande utgivaren kan utgöra ett hot mot en ändamålsenlig, sund och ansvarsfull ledning

av utgivaren, mot kontinuiteten i dess verksamhet och mot ett adekvat beaktande av dess kunders intressen och

marknadens integritet,

SV

L 150/82

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

154

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

b) medlemmar i ledningsorganet inte uppfyller de kriterier som anges artikel 34.2,

c) aktieägare och medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav inte uppfyller de

kriterier för tillräckligt gott anseende som anges i artikel 34.4,

d) den ansökande utgivaren inte uppfyller, eller sannolikt inte kommer att uppfylla, kraven i denna avdelning,

e) den ansökande utgivarens affärsmodell kan utgöra ett allvarligt hot mot marknadsintegriteten, den finansiella sta­

biliteten eller väl fungerande betalningssystem eller exponerar utgivaren eller sektorn för allvarliga risker för penning­

tvätt och finansiering av terrorism.

3. EBA och Esma ska senast den 30 juni 2024 gemensamt utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning

(EU) nr 1093/2010 respektive artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 för bedömningen av lämpligheten hos

medlemmarna i ledningsorganet för utgivare av tillgångsanknutna token och de aktieägare och medlemmar, oavsett

om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav i utgivare av tillgångsanknutna token.

4. De behöriga myndigheterna ska också neka auktorisation om ECB eller, i tillämpliga fall, centralbanken avger ett

negativt yttrande enligt artikel 20.5 på grund av en risk avseende väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska

transmissionen eller den monetära suveräniteten.

5. De behöriga myndigheterna ska inom två arbetsdagar efter det att auktorisation beviljats till den gemensamma

kontaktpunkten i värdmedlemsstaterna, Esma, EBA, ECB och, i tillämpliga fall, de centralbanker som avses i artikel 20.4

meddela de uppgifter som anges i artikel 109.3.

Esma ska göra dessa uppgifter tillgängliga i registret, enligt artikel 109.3, senast på startdatumet för erbjudandet till

allmänheten eller upptagandet till handel.

6. De behöriga myndigheterna ska informera EBA, Esma, ECB och, i tillämpliga fall, den centralbank som avses i

artikel 20.4, om alla ansökningar om auktorisation som nekats, och lämna en motivering till beslutet och, i tillämpliga

fall, en förklaring till en avvikelse från de yttranden som avses i artikel 20.5.

Artikel 22

Rapportering om tillgångsanknutna token

1.

För varje tillgångsanknuten token med ett utgivningsvärde som överstiger 100 000 000 EUR ska utgivaren kvar­

talsvis rapportera följande uppgifter till den behöriga myndigheten:

a) Antalet innehavare.

b) Värdet av den utgivna tillgångsanknutna token och storleken på tillgångsreserven.

c) Transaktionernas genomsnittliga antal och genomsnittliga aggregerade värde per dag under det berörda kvartalet.

d) En uppskattning av det genomsnittliga antalet transaktioner och det genomsnittliga aggregerade värdet av dessa per

dag under det berörda kvartalet som har koppling till dess användning som bytesmedel inom ett enskilt valuta­

område.

Vid tillämpning av första stycket c och d avses med ”transaktion” varje ändring av den fysiska eller juridiska person som

har rätt till den tillgångsanknutna token till följd av överföringen av den tillgångsanknutna token från en adress eller

konto i en distribuerad liggare till en annan adress eller ett annat konto.

Transaktioner som är förknippade med utbyte mot medel eller andra kryptotillgångar med utgivaren eller en leverantör

av kryptotillgångstjänster ska inte anses ha koppling till användning av den tillgångsanknutna token som bytesmedel,

såvida det inte finns belägg för att den tillgångsanknutna token används för avveckling av transaktioner i andra

kryptotillgångar.

2. Den behöriga myndigheten får kräva att utgivare av tillgångsanknutna token uppfyller den rapporteringsskyldighet

som avses i punkt 1 med avseende på tillgångsanknutna token som ges ut till ett värde under 100 000 000 EUR.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/83

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

155

3. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller tjänster relaterade till tillgångsanknutna token ska förse

utgivaren av den tillgångsanknutna token med de uppgifter som krävs för att utarbeta den rapport som avses i punkt 1,

bland annat genom att rapportera om transaktioner utanför den distribuerade liggaren.

4. Den behöriga myndigheten ska dela de mottagna uppgifterna med ECB och, i tillämpliga fall, med den centralbank

som avses i artikel 20.4 och de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaterna.

5. ECB och, i tillämpliga fall, den centralbank som avses i artikel 20.4 får till den behöriga myndigheten ange sina

egna uppskattningar av det kvartalsvisa genomsnittliga antalet transaktioner och genomsnittliga aggregerade värdet av

dessa per dag med koppling till användning av den tillgångsanknutna token som bytesmedel inom ett enskilt valuta­

område.

6. EBA ska, i nära samarbete med ECB, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera metoden

för att uppskatta det kvartalsvisa genomsnittliga antalet transaktioner och genomsnittliga aggregerade värdet av dessa

per dag med koppling till användning av den tillgångsanknutna token som bytesmedel inom ett enskilt valutaområde.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

7. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, format

och mallar för den rapportering som avses i punkt 1 och tillhandahållandet av de uppgifter som avses i punkt 3.

EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen

senast den 30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna

punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 23

Restriktioner för utgivning av tillgångsanknutna token som i stor utsträckning används som bytesmedel

1. När det uppskattade kvartalsvisa genomsnittliga antalet transaktioner och genomsnittliga aggregerade värdet av

dessa per dag för en tillgångsanknuten token med koppling till dess användning som bytesmedel inom ett enskilt

valutaområde är högre än 1 miljon transaktioner respektive 200 000 000 EUR ska utgivaren

a) upphöra med utgivningen av denna tillgångsanknutna token, och

b) inom 40 arbetsdagar efter det att detta tröskelvärde uppnåtts lämna in en plan till den behöriga myndigheten för att

säkerställa att det uppskattade kvartalsvisa antalet och genomsnittliga aggregerade värdet av dessa transaktioner per

dag hålls under 1 miljon transaktioner respektive 200 000 000 EUR.

2. Den behöriga myndigheten ska använda de uppgifter som tillhandahålls av utgivaren, sin egen uppskattning, eller

den uppskattning som tillhandahålls av ECB eller, i tillämpliga fall, av den centralbank som avses i artikel 20.4, beroende

på vilket värde som är högst, för att bedöma om det tröskelvärde som avses i punkt 1 har uppnåtts.

3. Om flera utgivare ger ut samma tillgångsanknutna token ska de kriterier som avses i punkt 1 bedömas av den

behöriga myndigheten efter det att uppgifterna från alla utgivare har sammanställts.

4. Utgivaren ska lämna in den plan som avses i punkt 1 b för godkännande till den behöriga myndigheten. Den

behöriga myndigheten ska vid behov kräva ändringar, såsom föreskrivande av ett minsta nominellt belopp, för att

säkerställa en minskning inom rimlig tid av användningen av den tillgångsanknutna token som bytesmedel.

SV

L 150/84

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

156

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

5. Den behöriga myndigheten ska tillåta utgivaren att ge ut den tillgångsanknutna token på nytt först när den har

belägg för att det uppskattade kvartalsvisa genomsnittliga antalet transaktioner och genomsnittliga aggregerade värdet av

dessa per dag med koppling till dess användning som bytesmedel inom ett enskilt valutaområde är lägre än 1 miljon

transaktioner respektive 200 000 000 EUR.

Artikel 24

Återkallande av auktorisationen

1. De behöriga myndigheterna ska återkalla auktorisationen för en utgivare av en tillgångsanknuten token i följande

situationer:

a) Utgivaren har inte bedrivit verksamhet under sex på varandra följande månader eller har inte har använt sin

auktorisation under tolv på varandra följande månader.

b) Utgivaren har erhållit auktorisationen på ett otillbörligt sätt, såsom genom att lämna oriktiga uppgifter i den ansökan

om auktorisation som avses i artikel 18 eller i någon vitbok om kryptotillgångar som reviderats i enlighet med

artikel 25.

c) Utgivaren uppfyller inte längre villkoren för beviljandet av auktorisationen.

d) Utgivaren har överträtt bestämmelserna i denna avdelning på ett allvarligt sätt.

e) Utgivaren har varit föremål för en plan för återhämtning.

f) Utgivaren har uttryckligen avsagt sig auktorisationen eller har beslutat att upphöra med sin verksamhet.

g) Utgivarens verksamhet utgör ett allvarligt hot mot marknadsintegriteten, den finansiella stabiliteten eller väl fung­

erande betalningssystem eller exponerar utgivaren eller sektorn för allvarliga risker för penningtvätt och finansiering

av terrorism.

Utgivaren av den tillgångsanknutna token ska underrätta sin behöriga myndighet om alla sådana situationer som avses i

första stycket e och f.

2. De behöriga myndigheterna ska också återkalla auktorisationen för en utgivare av en tillgångsanknuten token när

ECB eller, i tillämpliga fall, den centralbank som avses i artikel 20.4 avger ett yttrande om att den tillgångsanknutna

token utgör ett allvarligt hot mot väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den

monetära suveräniteten.

3. De behöriga myndigheterna ska begränsa det antal av en tillgångsanknuten token som ska ges ut eller införa ett

minsta nominellt belopp med avseende på den tillgångsanknutna token om ECB eller, i tillämpliga fall, den centralbank

som avses i artikel 20.4 avger ett yttrande om att den tillgångsanknutna token utgör ett hot mot väl fungerande

betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten, och ange tillämplig begräns­

ning eller minsta nominellt belopp.

4. De relevanta behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten för en utgivare av

en tillgångsanknuten token om följande situationer:

a) En tredjepartsenhet enligt artikel 34.5 första stycket h i denna förordning har förlorat sin auktorisation som kredit­

institut enligt artikel 8 i direktiv 2013/36/EU, som leverantör av kryptotillgångstjänster enligt artikel 59 i denna

förordning, som betalningsinstitut eller som institut för elektroniska pengar.

b) Medlemmarna i utgivarens ledningsorgan eller aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta,

som har kvalificerade innehav i utgivaren har överträtt de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv (EU)

2015/849.

5. Behöriga myndigheter ska återkalla auktorisationen för en utgivare av en tillgångsanknuten token om de anser att

de situationer som avses i punkt 4 i denna artikel påverkar det goda anseendet hos medlemmarna i denna utgivares

ledningsorgan eller det goda anseendet hos aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har

kvalificerade innehav i utgivaren, eller om det finns ett tecken på att de styrningsarrangemang eller interna kontroll­

mekanismer som avses i artikel 34 inte fungerar.

När auktorisationen återkallas ska utgivaren av den tillgångsanknutna token genomföra förfarandet i artikel 47.

6. De behöriga myndigheterna ska inom två arbetsdagar från återkallandet av auktorisationen underrätta Esma om

återkallandet av auktorisationen för utgivaren av den tillgångsanknutna token. Esma ska göra uppgifter om ett sådant

återkallande tillgängliga i det register som avses i artikel 109, utan onödigt dröjsmål.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/85

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

157

Artikel 25

Revidering av en offentliggjord vitbok om kryptotillgångar avseende tillgångsanknutna token

1. Utgivare av tillgångsanknutna token ska underrätta den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat om alla

planerade ändringar i sin affärsmodell som sannolikt kommer att ha betydande inflytande på köpbeslutet för innehavare

eller presumtiva innehavare av tillgångsanknutna token, och som sker efter auktorisationen enligt artikel 21 eller efter

godkännandet av vitboken av kryptotillgångar enligt artikel 17, samt inom ramen för artikel 23. Sådana ändringar

omfattar, bland annat, alla väsentliga förändringar av

a) styrningsarrangemang, inbegripet rapporteringsvägar till ledningsorganet och ramen för riskhantering,

b) reservtillgångarna och förvaringen av reservtillgångarna,

c) de rättigheter som beviljas innehavarna av tillgångsanknutna token,

d) den mekanism genom vilken en tillgångsanknuten token ges ut och löses in,

e) protokollen för validering av transaktionerna med tillgångsanknutna token,

f) funktionen hos utgivarnas leverantörsspecifika teknik för distribuerade liggare, om tillgångsanknutna token ges ut,

överförs och lagras med användning av en sådan teknik för distribuerade liggare,

g) mekanismerna för att säkerställa likviditeten hos tillgångsanknutna token, inbegripet den policy och de förfaranden

för likviditetsförvaltning för utgivare av betydande tillgångsanknutna token som avses i artikel 45,

h) arrangemang med tredjepartsenheter, inbegripet hantering av reservtillgångarna och investeringarna av reservtillgång­

arna, förvaringen av reservtillgångar och, i tillämpliga fall, distributionen av tillgångsanknutna token till allmänheten,

i) förfarandet för hantering av klagomål,

j) riskbedömningen i fråga om penningtvätt och finansiering av terrorism samt allmänna policyer och förfaranden i

samband med detta.

Utgivare av tillgångsanknutna token ska underrätta den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat minst 30 arbets­

dagar innan de planerade ändringarna träder i kraft.

2. Om en planerad ändring enligt punkt 1 har anmälts till den behöriga myndigheten ska utgivaren av en tillgångs­

anknuten token utarbeta ett utkast till en reviderad vitbok om kryptotillgångar och ska säkerställa att ordningsföljden av

den information som förekommer där överensstämmer med ordningsföljden i den ursprungliga vitboken om krypto­

tillgångar.

Utgivaren av den tillgångsanknutna token ska anmäla utkastet till en reviderad vitbok om kryptotillgångar till hem­

medlemsstatens behöriga myndighet.

Den behöriga myndigheten ska på elektronisk väg bekräfta mottagandet av utkastet till en reviderad vitbok om krypto­

tillgångar så snart som möjligt och senast fem arbetsdagar efter mottagandet.

Den behöriga myndigheten ska godkänna eller neka att godkänna utkastet till reviderad vitbok om kryptotillgångar

inom 30 arbetsdagar efter bekräftelsen av mottagandet. Vid granskningen av utkastet till reviderad vitbok om krypto­

tillgångar får den behöriga myndigheten begära in ytterligare uppgifter, förklaringar eller motiveringar avseende utkastet

till reviderad vitbok om kryptotillgångar. När den behöriga myndigheten gör en sådan begäran ska tidsfristen på 30

arbetsdagar börja löpa först när den behöriga myndigheten har erhållit de begärda ytterligare uppgifterna.

3. Om den behöriga myndigheten anser att revideringarna av en vitbok om kryptotillgångar kan vara relevanta för

väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen och den monetära suveräniteten, ska den samråda

med ECB och, i tillämpliga fall, den centralbank som avses i artikel 20.4. Den behöriga myndigheten får också samråda

med EBA och Esma i sådana fall.

SV

L 150/86

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

158

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

ECB eller den relevanta centralbanken och, i tillämpliga fall, EBA och Esma ska avge ett yttrande inom 20 arbetsdagar

från mottagandet av begäran om det samråd som avses i första stycket.

4. Om den behöriga myndigheten godkänner den reviderade vitboken om kryptotillgångar får den begära att

utgivaren av den tillgångsanknutna token

a) inrättar mekanismer för att säkerställa skyddet för innehavare av den tillgångsanknutna token när en potentiell

förändring av utgivarens verksamhet kan ha väsentlig inverkan på värdet av, stabiliteten hos eller riskerna med

den tillgångsanknutna token eller reservtillgångarna,

b) vidtar lämpliga korrigerande åtgärder för att lösa problem som rör marknadsintegritet, finansiell stabilitet eller väl

fungerande betalningssystem.

Den behöriga myndigheten ska kräva att utgivaren av den tillgångsanknutna token vidtar lämpliga korrigerande åtgärder

för att lösa problem som rör väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära

suveräniteten, om sådana korrigerande åtgärder föreslås av ECB eller, i tillämpliga fall, den centralbank som avses i

artikel 20.4 i det samråd som avses i punkt 3 i den här artikeln.

Om ECB eller den centralbank som avses i artikel 20.4 har föreslagit andra åtgärder än de som krävts av den behöriga

myndigheten ska de föreslagna åtgärderna kombineras eller, om detta inte är möjligt, ska den strängare åtgärden krävas.

5. Den behöriga myndigheten ska inom två arbetsdagar efter det att godkännandet beviljats översända den reviderade

vitboken om kryptotillgångar till Esma, de gemensamma kontaktpunkterna i värdmedlemsstaterna, EBA, ECB och, i

tillämpliga fall, centralbanken i den berörda medlemsstaten.

Esma ska utan onödigt dröjsmål göra den reviderade vitboken om kryptotillgångar tillgänglig i det register som avses i

artikel 109.

Artikel 26

Ansvar för utgivare av tillgångsanknutna token när det gäller informationen i en vitbok om kryptotillgångar

1. Om en utgivare har överträtt artikel 19 genom att i sin vitbok om kryptotillgångar eller i en reviderad vitbok om

kryptotillgångar ge information som inte är fullständig, rättvisande, eller tydlig eller som är vilseledande, ska utgivaren

och medlemmarna i dess förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan vara ansvariga gentemot en innehavare av en sådan

tillgångsanknuten token för eventuella förluster till följd av överträdelsen.

2. Ett avtalsvillkor som innebär uteslutande eller begränsande av det skadeståndsansvar som avses i punkt 1 ska inte

ha någon rättslig verkan.

3. Det åligger innehavaren av den tillgångsanknutna token att lägga fram belägg för att utgivaren av denna tillgångs­

anknutna token har överträtt artikel 19 genom att i sin vitbok om kryptotillgångar eller i en reviderad vitbok om

kryptotillgångar ge information som inte är fullständig, rättvisande eller tydlig eller som är vilseledande, och att

användning av sådan information har påverkat innehavarens beslut att köpa, sälja eller utbyta denna tillgångsanknutna

token.

4. Utgivaren och medlemmarna i dess förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan ska inte hållas ansvariga för förluster

som uppstått till följd av användning av den information som lämnats i en sammanfattning enligt artikel 19, inbegripet

översättningar av denna, utom när sammanfattningen

a) är vilseledande, felaktig eller oförenlig i förhållande till de övriga delarna av vitboken om kryptotillgångar, eller

b) inte tillhandahåller, i förhållande till de andra delarna av vitboken om kryptotillgångar, viktig information för att

hjälpa presumtiva innehavare när de överväger huruvida de ska köpa den tillgångsanknutna token.

5. Denna artikel påverkar inte annat skadeståndsansvar enligt nationell rätt.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/87

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

159

KAPITEL 2

Skyldigheter för utgivare av tillgångsanknutna token

Artikel 27

Skyldighet att agera hederligt, rättvist och professionellt och i bästa intresse för innehavare av

tillgångsanknutna token

1. Utgivare av tillgångsanknutna token ska agera hederligt, rättvist och professionellt och kommunicera med inne­

havare och presumtiva innehavare av tillgångsanknutna token på ett rättvisande, tydligt och icke vilseledande sätt.

2. Utgivare av tillgångsanknutna token ska agera i bästa intresse för innehavarna av sådana token och behandla dem

jämlikt, såvida inte någon förmånsbehandling anges i vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, i marknads­

föringsmaterialet.

Artikel 28

Offentliggörande av vitboken om kryptotillgångar

En utgivare av en tillgångsanknuten token ska på sin webbplats offentliggöra den godkända vitbok om kryptotillgångar

som avses i artikel 17.1 eller artikel 21.1 och, i tillämpliga fall, den reviderade vitbok om kryptotillgångar som avses i

artikel 25. Den godkända vitboken om kryptotillgångar ska vara tillgänglig för allmänheten senast vid startdatumet för

erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token eller upptagandet av denna token till handel. Den godkända

vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, den reviderade vitboken om kryptotillgångar ska vara tillgängliga på

utgivarens webbplats så länge som den tillgångsanknutna token innehas av allmänheten.

Artikel 29

Marknadsföringsmaterial

1. Allt marknadsföringsmaterial som avser ett erbjudande till allmänheten av en tillgångsanknuten token eller ett

upptagande till handel av en sådan tillgångsanknuten token ska uppfylla samtliga följande krav:

a) Marknadsföringsmaterialet kan lätt identifieras som sådant.

b) Informationen i marknadsföringsmaterialet är rättvisande, tydlig och inte vilseledande.

c) Informationen i marknadsföringsmaterialet överensstämmer med informationen i vitboken om kryptotillgångar.

d) I marknadsföringsmaterialet anges det tydligt att en vitbok om kryptotillgångar har offentliggjorts, och adressen till

webbplatsen för utgivaren av den tillgångsanknutna token samt ett telefonnummer och en e-postadress för att

kontakta utgivaren framgår tydligt.

2. Marknadsföringsmaterialet ska innehålla en tydlig och otvetydig förklaring om att innehavare av den tillgångs­

anknutna token när som helst har rätt till inlösen gentemot utgivaren.

3. Marknadsföringsmaterialet och eventuella revideringar av detta ska offentliggöras på utgivarens webbplats.

4. Behöriga myndigheter ska inte kräva att marknadsföringsmaterialet godkänns innan det offentliggörs.

5. Marknadsföringsmaterialet ska på begäran anmälas till de berörda behöriga myndigheterna.

6. Inget marknadsföringsmaterial får spridas före offentliggörandet av vitboken om kryptotillgångar. Denna begräns­

ning påverkar inte möjligheten för utgivaren av den tillgångsanknutna token att genomföra marknadssonderingar.

SV

L 150/88

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

160

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

Artikel 30

Fortlöpande information till innehavare av tillgångsanknutna token

1. Utgivare av tillgångsanknutna token ska på ett tydligt, korrekt och transparent sätt, på en offentlig och lätt­

tillgänglig del av sin webbplats, redogöra för det antal tillgångsanknutna token som är i omlopp liksom för värdet på

och sammansättningen av den tillgångsreserv som avses i artikel 36. Sådan information ska uppdateras minst varje

månad.

2. Utgivare av tillgångsanknutna token ska så snart som möjligt på en offentlig och lättillgänglig del av sin webbplats

offentliggöra en kortfattad, tydlig, korrekt och transparent sammanfattning av revisionsrapporten samt den fullständiga

och oredigerade revisionsrapporten avseende den tillgångsreserv som avses i artikel 36.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 88 ska utgivare av tillgångsanknutna token så snart som möjligt, på

ett tydligt, korrekt och transparent sätt, på en offentlig och lättillgänglig del, på sin webbplats redogöra för varje

händelse som har eller sannolikt kommer att ha en betydande inverkan på värdet av de tillgångsanknutna token eller

på den tillgångsreserv som avses i artikel 36.

Artikel 31

Förfarande för hantering av klagomål

1. Utgivare av tillgångsanknutna token ska inrätta och upprätthålla ändamålsenliga och transparenta förfaranden för

snabb, rättvis och konsekvent handläggning av klagomål från innehavare av tillgångsanknutna token och andra berörda

parter, inbegripet konsumentorganisationer som företräder innehavare av tillgångsanknutna token, och ska offentliggöra

beskrivningar av dessa förfaranden. Om tillgångsanknutna token distribueras, helt eller delvis, av tredjepartsenheter

enligt artikel 34.5 första stycket h, ska utgivare av de tillgångsanknutna token fastställa förfaranden för att även under­

lätta hanteringen av sådana klagomål mellan innehavare av de tillgångsanknutna token och sådana tredjepartsenheter.

2. Innehavare av tillgångsanknutna token ska kostnadsfritt kunna lämna in klagomål till utgivarna av deras tillgångs­

anknutna token eller, i tillämpliga fall, till de tredjepartsenheter som avses i punkt 1.

3. Utgivare av tillgångsanknutna token och, i tillämpliga fall, de tredjepartsenheter som avses i punkt 1, ska utveckla

och till innehavare av tillgångsanknutna token tillhandahålla en mall för att lämna in klagomål och ska föra register över

alla mottagna klagomål och vilka åtgärder som vidtagits som svar på dessa.

4. Utgivare av tillgångsanknutna token ska snabbt och på ett rättvist sätt utreda alla klagomål och inom rimlig tid

informera innehavarna av deras tillgångsanknutna token om resultatet av sådana utredningar.

5. EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera

krav, mallar och förfaranden för hantering av klagomål.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 32

Identifiering, förebyggande och hantering av och information om intressekonflikter

1. Utgivare av tillgångsanknutna token ska genomföra och upprätthålla ändamålsenliga policyer och förfaranden för

att identifiera, förebygga, hantera och informera om intressekonflikter mellan dem själva och

a) deras aktieägare eller medlemmar,

b) någon aktieägare eller medlem, oavsett om den är direkt eller indirekt, som har ett kvalificerat innehav i utgivarna,

c) medlemmar i deras ledningsorgan,

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/89

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

161

d) deras anställda,

e) innehavarna av tillgångsanknutna token, eller

f) någon tredje part som tillhandahåller en av de funktioner som avses i artikel 34.5 första stycket h.

2. Utgivare av tillgångsanknutna token ska särskilt vidta alla lämpliga åtgärder för att identifiera, förebygga, hantera

och informera om intressekonflikter som uppstår i samband med förvaltningen och investeringarna av den tillgångs­

reserv som avses i artikel 36.

3.

Utgivare av tillgångsanknutna token ska på en framträdande plats på sin webbplats informera innehavarna av deras

tillgångsanknutna token om den allmänna arten av och källorna till de intressekonflikter som avses i punkt 1 och om de

åtgärder som vidtagits för att begränsa dem.

4. Den information som avses i punkt 3 ska vara tillräckligt exakt för att de presumtiva innehavarna av deras

tillgångsanknutna token ska kunna fatta ett välgrundat köpbeslut om dessa tillgångsanknutna token.

5. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera

a) kraven för de policyer och förfaranden som avses i punkt 1,

b) närmare uppgifter och metod när det gäller innehållet i den information som avses i punkt 3.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 33

Anmälan av förändringar i ledningsorganet

Utgivare av tillgångsanknutna token ska omedelbart underrätta sin behöriga myndighet om alla förändringar i lednings­

organet och ska förse sin behöriga myndighet med all information som krävs för att bedöma efterlevnaden av ar­

tikel 34.2.

Artikel 34

Styrningsarrangemang

1. Utgivare av tillgångsanknutna token ska ha robusta styrningsarrangemang, som omfattar en tydlig organisations­

struktur med en väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning, ändamålsenliga metoder för att identifiera,

hantera, övervaka och rapportera de risker för vilka de är eller kan bli utsatta, samt ha tillfredsställande mekanismer för

intern kontroll, däribland sunda förfaranden för administration och redovisning.

2. Medlemmarna i ledningsorganet för utgivare av tillgångsanknutna token ska ha tillräckligt gott anseende och

lämpliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter, både enskilt och kollektivt, för att kunna utföra sina uppgifter. De

får i synnerhet inte ha dömts för brott som rör penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra brott som skulle

påverka deras goda anseende. De ska även visa att de kan avsätta tillräckligt med tid för att utföra sina uppgifter

ändamålsenligt.

3. Ledningsorganet för utgivare av tillgångsanknutna token ska bedöma och regelbundet se över ändamålsenligheten i

de arrangemang och förfaranden för policyer som införts för att efterleva kapitlen 2, 3, 5 och 6 i denna avdelning och

vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

4. Aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav i utgivare av

tillgångsanknutna token ska ha tillräckligt gott anseende och får i synnerhet inte ha dömts för brott som rör penning­

tvätt eller finansiering av terrorism eller andra brott som skulle påverka deras goda anseende.

SV

L 150/90

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

162

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

5. Utgivare av tillgångsanknutna token ska införa policyer och förfaranden som är tillräckligt ändamålsenliga för att

säkerställa att denna förordning följs. Utgivare av tillgångsanknutna token ska i synnerhet fastställa, upprätthålla och

genomföra policyer och förfaranden avseende

a) den tillgångsreserv som avses i artikel 36,

b) förvaring av reservtillgångar, inbegripet separering av tillgångarna, i enlighet med artikel 37,

c) de rättigheter som beviljas innehavarna av tillgångsanknutna token, i enlighet med artikel 39,

d) den mekanism genom vilken tillgångsanknutna token ges ut och löses in,

e) protokollen för validering av transaktioner med tillgångsanknutna token,

f) funktionen hos utgivarnas proprietära teknik för distribuerade liggare, om tillgångsanknutna token ges ut, överförs

och lagras med användning av en sådan teknik för distribuerade liggare eller liknande teknik som drivs av utgivarna

eller av en tredje part som agerar för utgivarnas räkning,

g) mekanismerna för att säkerställa likviditeten hos tillgångsanknutna token, inbegripet den policy och de förfaranden

för likviditetsförvaltning för utgivare av betydande tillgångsanknutna token som avses i artikel 45.

h) arrangemang med tredjepartsenheter för drift av tillgångsreserven och investeringarna av reservtillgångarna, för­

varingen av reservtillgångarna och, i tillämpliga fall, distributionen av tillgångsanknutna token till allmänheten,

i) skriftligt medgivande från utgivare av tillgångsanknutna token till andra personer som kan erbjuda eller ansöka om

upptagande till handel av den tillgångsanknutna token,

j) hantering av klagomål i enlighet med artikel 31,

k) intressekonflikter i enlighet med artikel 32.

Om utgivare av tillgångsanknutna token deltar i arrangemang som avses i första stycket h ska dessa arrangemang anges i

ett avtal med tredjepartsenheterna. Dessa avtalsarrangemang ska ange roller, ansvar, rättigheter och skyldigheter för både

utgivarna av tillgångsanknutna token och tredjepartsenheterna. Alla avtalsarrangemang som berör flera jurisdiktioner ska

föreskriva ett otvetydigt val av tillämplig lag.

6. Såvida inte den plan för inlösen som avses i artikel 47 har inletts, ska utgivare av tillgångsanknutna token använda

lämpliga och proportionerliga system, resurser och förfaranden för att säkerställa att deras tjänster och verksamhet

utförs kontinuerligt och regelbundet. För detta ändamål ska utgivare av tillgångsanknutna token upprätthålla alla sina

system och säkerhetsprotokoll för åtkomst i enlighet med lämpliga unionsstandarder.

7. Om utgivaren av en tillgångsanknuten token beslutar att upphöra med tillhandahållandet av sina tjänster och

verksamheter, inbegripet genom att upphöra med utgivningen av denna tillgångsanknutna token, ska utgivaren lämna in

en plan till den behöriga myndigheten för godkännande av ett sådant upphörande.

8. Utgivare av tillgångsanknutna token ska identifiera källor till operativa risker och minimera dessa risker genom att

utveckla lämpliga system, kontroller och förfaranden.

9. Utgivare av tillgångsanknutna token ska upprätta en kontinuitetspolicy och planer för att säkerställa att väsentliga

uppgifter och funktioner bevaras och verksamheten bibehålls i händelse av ett avbrott i utgivarens IKT-system och IKT-

förfaranden, eller, om detta inte är möjligt, ett snabbt återskapande av sådana uppgifter och funktioner och ett snabbt

återupptagande av verksamheten.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/91

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

163

10. Utgivare av tillgångsanknutna token ska ha interna kontrollmekanismer och ändamålsenliga förfaranden för

riskhantering, inbegripet effektiva kontroll- och skyddssystem för förvaltningen av IKT-system i enlighet med kraven

i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 (

37

). Förfarandena ska möjliggöra en omfattande bedöm­

ning av beroendet av de tredjepartsenheter som avses i punkt 5 första stycket h i denna artikel. Utgivare av tillgångs­

anknutna token ska övervaka och regelbundet utvärdera om de interna kontrollmekanismerna och förfarandena för

riskbedömning är lämpliga och ändamålsenliga och vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

11. Utgivare av tillgångsanknutna token ska ha infört system och förfaranden som är adekvata för att skydda

uppgifters tillgänglighet, äkthet, integritet och konfidentialitet i enlighet med kraven i förordning (EU) 2022/2554

och i enlighet med förordning (EU) 2016/679. Dessa system ska registrera och skydda relevanta uppgifter och relevant

information som samlas in och framställs i samband med utgivarnas verksamhet.

12.

Utgivare av tillgångsanknutna token ska säkerställa att de regelbundet granskas av oberoende revisorer. Resultaten

av dessa revisioner ska meddelas den berörda utgivarens ledningsorgan och göras tillgängliga för den behöriga myn­

digheten.

13. Senast den 30 juni 2024 ska EBA i nära samarbete med Esma och ECB utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16

i förordning (EU) nr 1093/2010 som specificerar minimiinnehållet i styrningsarrangemangen för

a) övervakningsverktygen för de risker som avses i punkt 8,

b) den kontinuitetsplan som avses i punkt 9,

c) den mekanism för internkontroll som avses i punkt 10,

d) de revisioner som avses i punkt 12, inklusive minsta krav på den dokumentation som ska användas vid revisionen.

Vid utfärdandet av de riktlinjer som avses i första stycket ska EBA beakta bestämmelserna om krav på styrnings­

arrangemang i andra unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster, däribland direktiv 2014/65/EU.

Artikel 35

Kapitalbaskrav

1. Utgivare av tillgångsanknutna token ska alltid ha en kapitalbas på ett belopp som minst motsvarar det högsta av

följande:

a) 350 000 EUR.

b) 2 % av det genomsnittliga värdet av den tillgångsreserv som avses i artikel 36.

c) En fjärdedel av de fasta omkostnaderna för det föregående året.

Vid tillämpning av första stycket b avser det genomsnittliga värdet av tillgångsreserven reservtillgångarnas genomsnittliga

värde vid slutet av varje kalenderdag, beräknat under de föregående sex månaderna.

Om en utgivare erbjuder fler än en tillgångsanknuten token ska det belopp som avses i första stycket b vara summan av

det genomsnittliga värdet av de reservtillgångar som ligger till grund för varje tillgångsanknuten token.

Det belopp som avses i första stycket c ska ses över årligen och beräknas i enlighet med artikel 67.3.

2. Den kapitalbas som avses i punkt 1 i denna artikel ska bestå av de kärnprimärkapitalposter och instrument som

avses i artiklarna 26–30 i förordning (EU) nr 575/2013 efter fullständiga avdrag enligt artikel 36 i den förordningen,

utan tillämpning av de tröskelvärden för undantag som avses i artiklarna 46.4 och 48 i den förordningen.

SV

L 150/92

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 37 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 av den 14 december 2022 om digital operativ motståndskraft för

finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 909/2014 och

(EU) 2016/1011 (EUT L 333, 27.12.2022, s. 1).

164

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

3. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten får kräva att en utgivare av en tillgångsanknuten token innehar en

kapitalbas som är upp till 20 % större än det belopp som följer av tillämpningen av punkt 1 första stycket b om en

bedömning av följande tyder på en högre risk:

a) Utvärderingen av de riskhanteringsprocesser och interna kontrollmekanismer som utgivaren av den tillgångsanknutna

token har enligt artikel 34.1, 34.8 och 34.10.

b) Kvaliteten på och volatiliteten i den tillgångsreserv som avses i artikel 36.

c) De typer av rättigheter som utgivaren av den tillgångsanknutna token beviljar innehavarna av den tillgångsanknutna

token i enlighet med artikel 39.

d) Om tillgångsreserven omfattar investeringar, de risker som investeringspolicyn för tillgångsreserven utgör.

e) Det aggregerade värdet av och antalet transaktioner som avvecklas i den tillgångsanknutna token.

f) Storleken på de marknader på vilka den tillgångsanknutna token erbjuds och marknadsförs.

g) Marknadsvärdet för den berörda tillgångsanknutna token, i tillämpliga fall.

4. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten får vid behov kräva att en utgivare av en tillgångsanknuten token

som inte är betydande följer krav som fastställs i artikel 45, för att hantera den högre grad av risker som identifierats i

enlighet med punkt 3 i den här artikeln eller andra risker som artikel 45 syftar till att hantera, såsom likviditetsrisker.

5. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska utgivare av tillgångsanknutna token regelbundet utföra

stresstester som tar hänsyn till allvarliga men plausibla finansiella stresscenarier, till exempel räntechocker, och icke-

finansiella stresscenarier, till exempel operativa risker. På grundval av resultaten av sådana stresstester ska den behöriga

myndigheten i hemmedlemsstaten, under vissa omständigheter med beaktande av riskutsikterna och stresstestresultaten,

kräva att utgivaren av den tillgångsanknutna token innehar en kapitalbas som är mellan 20 % och 40 % högre än det

belopp som följer av tillämpningen av punkt 1 första stycket b.

6. EBA ska i nära samarbete med Esma och ECB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn, där följande

specificeras närmare:

a) Förfarande och tidsfrist för en utgivare av en tillgångsanknuten token att anpassa sig till högre kapitalbaskrav enligt

punkt 3.

b) Kriterierna för att kräva en större kapitalbas enligt punkt 3.

c) Minimikraven för stresstestprogrammens utformning, med beaktande av den tillgångsanknutna tokens storlek, kom­

plexitet och art, inbegripet men inte begränsat till

i) typerna av stresstester och deras huvudsakliga mål och tillämpningar,

ii) frekvensen av olika stresstester,

iii) de interna styrningsarrangemangen,

iv) relevant datainfrastruktur,

v) metod för antaganden och deras rimlighet,

vi) tillämpningen av proportionalitetsprincipen på alla minimikrav, oavsett om de är kvantitativa eller kvalitativa,

och

vii) minsta periodicitet för stresstesterna och de gemensamma referensparametrarna för stresstestscenarierna.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/93

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

165

EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

KAPITEL 3

Tillgångsreserv

Artikel 36

Skyldighet att ha en tillgångsreserv samt sammansättning och förvaltning av en sådan tillgångsreserv

1. Utgivare av tillgångsanknutna token ska alltid inneha och upprätthålla en tillgångsreserv.

Tillgångsreserven ska vara sammansatt och förvaltas på ett sådant sätt att

a) de risker som är förknippade med de tillgångar som de tillgångsanknutna token hänvisar till är täckta, och

b) de likviditetsrisker som är förknippade med innehavarnas permanenta rätt till inlösen hanteras.

2. Tillgångsreserven ska, med hänsyn till vad som är i bästa intresse för innehavarna av tillgångsanknutna token i

enlighet med tillämplig rätt, vara rättsligt avskild från utgivarnas egendom och från tillgångsreserven för andra till­

gångsanknutna token, så att utgivarnas borgenärer inte kan göra anspråk på tillgångsreserven, särskilt i händelse av

insolvens.

3. Utgivare av tillgångsanknutna token ska säkerställa att tillgångsreserven är operativt avskild från deras egendom

samt från tillgångsreserven för andra token.

4. EBA ska i nära samarbete med Esma och ECB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare

specificerar likviditetskraven, med beaktande av storleken på, komplexiteten i och arten av tillgångsreserven och den

tillgångsanknutna token i sig själv.

I de tekniska standarderna för tillsyn ska i synnerhet följande fastställas:

a) Den relevanta procentandelen av tillgångsreserven enligt förfallotidpunkt redovisat per dag, inbegripet den procen­

tandel av omvända återköpsavtal som kan sägas upp med en arbetsdags varsel eller den procentandel av kontanta

medel som kan tas ut med en arbetsdags varsel.

b) Den relevanta procentandel av tillgångsreserven som förfaller på veckobasis, inbegripet den procentandel av omvända

återköpsavtal som kan sägas upp med fem arbetsdagars varsel eller den procentandel av kontanta medel som kan tas

ut med fem arbetsdagars varsel.

c) Andra relevanta löptider och övergripande metoder för likviditetshantering.

d) Minimibeloppet insättningar i kreditinstitut i varje officiell valuta som det hänvisas till, vilket inte får vara lägre än

30 % av det värde som det hänvisas till i varje officiell valuta.

Vid tillämpning av andra stycket a, b och c ska EBA bland annat beakta de relevanta tröskelvärden som fastställs i

artikel 52 i direktiv 2009/65/EG.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

5. Utgivare som till allmänheten erbjuder två eller flera tillgångsanknutna token ska driva och upprätthålla åtskilda

pooler av tillgångsreserver för varje tillgångsanknuten token. Var och en av dessa pooler av tillgångsreserver ska

förvaltas separat.

Om olika utgivare av tillgångsanknutna token erbjuder samma tillgångsanknutna token till allmänheten ska dessa

utgivare driva och upprätthålla endast en tillgångsreserv för denna tillgångsanknutna token.

SV

L 150/94

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

166

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

6. Ledningsorganen för utgivare av tillgångsanknutna token ska säkerställa en ändamålsenlig och ansvarsfull för­

valtning av tillgångsreserven. Utgivarna ska säkerställa att utgivningen och inlösen av tillgångsanknutna token alltid

motsvaras av en motsvarande ökning eller minskning av tillgångsreserven.

7. Utgivaren av en tillgångsanknuten token ska fastställa det sammanlagda värdet för tillgångsreserven utifrån mark­

nadspriser. Dess sammanlagda värde ska minst motsvara det sammanlagda värdet av fordringarna gentemot utgivaren

från innehavare av den tillgångsanknutna token i omlopp.

8. Utgivare av tillgångsanknutna token ska ha en tydlig och detaljerad policy som beskriver stabiliseringsmekanismen

för sådana token. Den policyn ska i synnerhet

a) förteckna de tillgångar som de tillgångsanknutna token hänvisar till och sammansättningen av de tillgångarna,

b) beskriva typen av tillgångar och den exakta fördelningen av tillgångar som ingår i tillgångsreserven,

c) innehålla en detaljerad bedömning av de risker, inbegripet kreditrisker, marknadsrisker, koncentrationsrisker och

likviditetsrisker, som uppstår genom tillgångsreserven,

d) beskriva det förfarande genom vilket de tillgångsanknutna token ges ut och löses in, samt det förfarande genom

vilket sådan utgivning och inlösen kommer att medföra en motsvarande ökning respektive minskning av tillgångs­

reserven,

e) nämna huruvida en del av tillgångsreserven är investerad i enlighet med artikel 38,

f) om utgivare av tillgångsanknutna token investerar en del av tillgångsreserven i enlighet med artikel 38, i detalj

beskriva investeringspolicyn och innehålla en bedömning av hur den investeringspolicyn kan påverka värdet av

tillgångsreserven,

g) beskriva förfarandet för köp av tillgångsanknutna token och för att inlösa sådana token mot tillgångsreserven, samt

förteckna de personer eller kategorier av personer som har rätt att göra detta.

9. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 34.12 ska utgivare av tillgångsanknutna token var sjätte månad låta

genomföra en oberoende revision av tillgångsreserven, med en bedömning av efterlevnaden av reglerna i detta kapitel,

från och med dagen för deras auktorisation enligt artikel 21, eller från och med dagen för godkännandet av vitboken av

kryptotillgångar enligt artikel 17.

10. Utgivaren ska meddela den behöriga myndigheten resultatet av den revision som avses i punkt 9 utan dröjsmål

och senast inom sex veckor från referensdatumet för värderingen. Utgivaren ska offentliggöra resultatet av revisionen

inom två veckor från den dag då det meddelades den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten får anmoda en

utgivare att senarelägga offentliggörandet av resultatet av revisionen om

a) utgivaren har ålagts att införa en mekanism eller åtgärder för återhämtning i enlighet med artikel 46.3,

b) utgivaren har ålagts att genomföra en plan för inlösen i enlighet med artikel 47,

c) det anses nödvändigt för att skydda ekonomiska intressen för innehavare av de tillgångsanknutna token,

d) det anses nödvändigt för att förhindra betydande negativ inverkan på det finansiella systemet i hemmedlemsstaten

eller i en annan medlemsstat.

11. Den värdering till marknadspriser som avses i punkt 7 i denna artikel ska när så är möjligt utföras genom

marknadsvärdering enligt definitionen i artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 ( 38 ).

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/95

( 38 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder (EUT L 169,

30.6.2017, s. 8).

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

167

Vid användning av marknadsvärdering ska reservtillgången värderas till den mer försiktiga sidan av köp- och säljkursen,

såvida inte reservtillgångspositionerna kan stängas till en mittkurs. Endast marknadsdata av god kvalitet ska användas,

och dessa data ska bedömas på grundval av samtliga följande faktorer:

a) Antalet motparter och deras kvalitet.

b) Volymen och omsättningen för reservtillgången på marknaden.

c) Storleken på tillgångsreserven.

12. Om användning av den marknadsvärdering som avses i punkt 11 i denna artikel inte är möjlig eller marknads­

data inte är av tillräckligt god kvalitet, ska reservtillgången värderas konservativt med hjälp av modellvärdering enligt

definitionen i artikel 2.9 i förordning (EU) 2017/1131.

Modellen ska korrekt uppskatta det inneboende värdet i reservtillgången, baserat på följande aktuella nyckelfaktorer:

a) Denna reservtillgångs marknadsvolym och omsättning.

b) Storleken på tillgångsreserven.

c) Den marknadsrisk, ränterisk och kreditrisk som är förknippad med reservtillgången.

När modellvärdering används ska nettokostnadsmetoden enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EU) 2017/1131

inte användas.

Artikel 37

Förvaring av reservtillgångar

1. Utgivare av tillgångsanknutna token ska upprätta, upprätthålla och genomföra policyer, förfaranden och avtals­

arrangemang för förvaring som alltid säkerställer att

a) reservtillgångarna inte är belånade eller pantsatta genom ett avtal om finansiellt säkerhetsställande enligt definitionen

i artikel 2.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG ( 39 ).

b) reservtillgångarna förvaras i enlighet med punkt 6 i denna artikel,

c) utgivarna av tillgångsanknutna token har snabb tillgång till reservtillgångarna för att tillmötesgå eventuella begäran­

den om inlösen från innehavarna av tillgångsanknutna token,

d) koncentrationer av förvaringsinstitut för reservtillgångarna undviks,

e) risk för koncentration av reservtillgångar undviks.

2. Utgivare av tillgångsanknutna token som ger ut två eller flera tillgångsanknutna token i unionen ska ha en

förvaringspolicy för varje pool av tillgångsreserver. Olika utgivare av tillgångsanknutna token som ger ut samma

tillgångsanknutna token ska driva och upprätthålla en enda förvaringspolicy.

3. Reservtillgångarna ska senast fem arbetsdagar efter dagen för utgivning av den tillgångsanknutna token tas i förvar

av en eller flera av följande aktörer:

a) En leverantör av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för

kunders räkning om reservtillgångarna utgörs av kryptotillgångar.

b) Ett kreditinstitut, för alla typer av reservtillgångar.

SV

L 150/96

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 39 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002,

s. 43).

168

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

c) Ett värdepappersföretag som tillhandahåller sidotjänster för förvaring och administration av finansiella instrument för

kunders räkning enligt avsnitt B punkt 1 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU, om reservtillgångarna utgörs av

finansiella instrument.

4. Utgivare av tillgångsanknutna token ska handla med all tillbörlig skicklighet, omsorg och aktsamhet vid urval,

utseende och granskning av leverantörer av kryptotillgångstjänster och värdepappersföretag som utses till förvarings­

institut för reservtillgångarna i enlighet med punkt 3. Förvaringsinstitutet ska vara en annan juridisk person än utgi­

varen.

Utgivare av tillgångsanknutna token ska säkerställa att leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut och vär­

depappersföretag som utses att förvara reservtillgångar i enlighet med punkt 3 har de nödvändiga sakkunskaperna och

ett gott anseende på marknaden för att agera som förvaringsinstitut för sådana reservtillgångar, med beaktande av

redovisningsrutiner, förvaringsrutiner och interna kontrollmekanismer hos dessa leverantörer av kryptotillgångstjänster,

kreditinstitut och värdepappersföretag. Avtalsarrangemangen mellan utgivarna av tillgångsanknutna token och för­

varingsinstitutet ska säkerställa att reservtillgångarna som förvaras är skyddade mot fordringar från förvaringsinstitutets

borgenärer.

5. I de förfaranden och policyer för förvaring som avses i punkt 1 ska urvalskriterierna för utseende av leverantörer

av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut eller värdepappersföretag till förvaringsinstitut för reservtillgångarna och för­

farandet för att se över sådant utseende beskrivas.

Utgivare av tillgångsanknutna token ska regelbundet se över utseendet av leverantörer av kryptotillgångstjänster, kredit­

institut eller värdepappersföretag till förvaringsinstitut för reservtillgångarna. Vid denna översyn ska utgivare av till­

gångsanknutna token utvärdera sina exponeringar mot sådana förvaringsinstitut med beaktande av det totala omfånget

av deras affärsförbindelser med dem, och fortlöpande övervaka sådana förvaringsinstituts finansiella omständigheter.

6. Förvaringsinstitut för de reservtillgångar som avses i punkt 4 ska säkerställa att förvaringen av dessa reservtill­

gångar sker på följande sätt:

a) Kreditinstituten ska förvara medel på ett konto som öppnats i kreditinstitutens räkenskaper.

b) När det gäller finansiella instrument som kan förvaras ska kreditinstituten eller värdepappersföretagen förvara alla

finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument som öppnats i kreditinstitutens eller

värdepappersföretagens räkenskaper, och alla finansiella instrument som fysiskt kan levereras till sådana kreditinstitut

eller värdepappersföretag.

c) För kryptotillgångar som kan förvaras ska leverantörerna av kryptotillgångstjänster förvara de kryptotillgångar som

ingår i reservtillgångarna eller medel för åtkomst till sådana kryptotillgångar, i tillämpliga fall, i form av privata

krypteringsnycklar.

d) För andra tillgångar ska kreditinstituten kontrollera att det är utgivarna av de tillgångsanknutna token som är ägare

och upprätthålla ett register över de reservtillgångar för vilka de är förvissade om att det är utgivarna av de

tillgångsanknutna token som är ägare.

Vid tillämpning av första stycket a ska kreditinstituten säkerställa att medlen registreras i kreditinstitutens räkenskaper på

separata konton, i enlighet med bestämmelser i nationell rätt som införlivar artikel 16 i kommissionens direktiv

2006/73/EG ( 40 ). Kontot ska öppnas i utgivaren av de tillgångsanknutna tokens namn i syfte att förvalta reservtillgång­

arna för varje tillgångsanknuten token, så att de medel som förvaras tydligt kan identifieras som tillhörande varje

tillgångsreserv.

Vid tillämpning av första stycket b ska kreditinstituten och värdepappersföretagen säkerställa att alla de finansiella

instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument som öppnats i kreditinstitutens räkenskaper

och värdepappersföretagens räkenskaper registreras i kreditinstitutens och värdepappersföretagens räkenskaper på sepa­

rata konton i enlighet med de bestämmelser i nationell rätt som införlivar artikel 16 i direktiv 2006/73/EG. Kontot för

finansiella instrument ska öppnas i utgivarna av de tillgångsanknutna tokens namn i syfte att förvalta reservtillgångarna

för varje tillgångsanknuten token, så att de finansiella instrument som förvaras tydligt kan identifieras som tillhörande

varje tillgångsreserv.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/97

( 40 ) Kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv

2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning

av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 26).

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

169

Vid tillämpning av första stycket c ska leverantörer av kryptotillgångstjänster öppna ett register över positioner i

utgivarna av de tillgångsanknutna tokens namn i syfte att förvalta reservtillgångarna för varje tillgångsanknuten token,

så att de kryptotillgångar som förvaras tydligt kan identifieras som tillhörande varje tillgångsreserv.

Vid tillämpning av första stycket d ska bedömningen av huruvida utgivare av tillgångsanknutna token äger reservtill­

gångarna grundas på information eller dokument som tillhandahålls av utgivarna av de tillgångsanknutna token och, i

förekommande fall, på externa belägg.

7. Utseendet av leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut eller värdepappersföretag till förvaringsinstitut

för de reservtillgångar som avses i punkt 4 i denna artikel ska styrkas genom ett avtalsarrangemang i enlighet med

artikel 34.5 andra stycket. Dessa avtalsarrangemang ska bland annat reglera det informationsflöde som är nödvändigt för

att göra det möjligt för utgivarna av de tillgångsanknutna token och leverantörerna av kryptotillgångstjänster, kredit­

instituten och värdepappersföretagen att utföra sina uppgifter som förvaringsinstitut.

8. De leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut och värdepappersföretag som har utsetts till förvarings­

institut i enlighet med punkt 4 ska agera hederligt, rättvist, professionellt, självständigt och i bästa intresse för utgivarna

av de tillgångsanknutna token och innehavarna av sådana token.

9. De leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut och värdepappersföretag som har utsetts till förvarings­

institut i enlighet med punkt 4 får inte utföra någon verksamhet i förhållande till utgivarna av de tillgångsanknutna

token som skulle kunna skapa intressekonflikter mellan dessa utgivare, innehavarna av de tillgångsanknutna token och

dem själva, såvida inte samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Leverantörerna av kryptotillgångstjänster, kreditinstituten eller värdepappersföretagen har funktionellt och hierarkiskt

åtskilt utförandet av sina förvaringsuppgifter från sina potentiellt oförenliga uppgifter.

b) De potentiella intressekonflikterna har av utgivarna av de tillgångsanknutna token på ett korrekt sätt identifierats,

övervakats, hanterats och meddelats innehavarna av de tillgångsanknutna token, i enlighet med artikel 32.

10. I händelse av förlust av ett finansiellt instrument eller en kryptotillgång som förvaras i enlighet med punkt 6, ska

den leverantör av kryptotillgångstjänster, det kreditinstitut eller det värdepappersföretag som förlorat det finansiella

instrumentet eller kryptotillgången utan onödigt dröjsmål ersätta eller återlämna ett finansiellt instrument eller en

kryptotillgång av identisk typ eller av motsvarande värde till utgivaren av den tillgångsanknutna token. Leverantörer

av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut eller värdepappersföretag ska inte vara ersättningsskyldiga eller skyldiga till

återlämnande om det kan bevisas att förlusten har uppstått till följd av en extern händelse som ligger utanför deras

rimliga kontroll och vars konsekvenser var oundvikliga trots alla rimliga ansträngningar.

Artikel 38

Investering av tillgångsreserven

1. Utgivare av tillgångsanknutna token som investerar en del av tillgångsreserven ska endast investera dessa tillgångar

i mycket likvida finansiella instrument med minimal marknadsrisk, kreditrisk och koncentrationsrisk. Investeringarna ska

kunna avvecklas snabbt och med minimala negativa priseffekter.

2. Enheter i ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) ska anses vara tillgångar

med minimal marknadsrisk, kreditrisk och koncentrationsrisk vid tillämpningen av punkt 1, om det fondföretaget endast

investerar i tillgångar som specificeras närmare av EBA i enlighet med punkt 5 och om utgivaren av den tillgångs­

anknutna token säkerställer att tillgångsreserven investeras på ett sådant sätt att koncentrationsrisken minimeras.

3. De finansiella instrument i vilka tillgångsreserven investeras ska förvaras i enlighet med artikel 37.

SV

L 150/98

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

170

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

4. Alla vinster eller förluster, inbegripet variationer i värdet av de finansiella instrument som avses i punkt 1 och

eventuella motpartsrisker eller operativa risker som följer av investeringen av tillgångsreserven, ska bäras av utgivaren av

den tillgångsanknutna token.

5. EBA ska i samarbete med Esma och ECB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i vilka de finansiella

instrument som kan anses vara mycket likvida och som har minimal marknadsrisk, kreditrisk och koncentrationsrisk

enligt punkt 1 specificeras. Vid specificeringen av dessa finansiella instrument ska EBA beakta följande:

a) De olika typer av tillgångar som en tillgångsanknuten token kan hänvisa till.

b) Sambandet mellan de tillgångar som den tillgångsanknutna token hänvisar till och de mycket likvida finansiella

instrument som utgivarna kan investera i.

c) Det krav på likviditetstäckning som avses i artikel 412 i förordning (EU) nr 575/2013 och som närmare anges i

kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 ( 41 ).

d) Koncentrationsbegränsningar som hindrar utgivaren från att

i) investera mer än en viss procentandel av reservtillgångarna i mycket likvida finansiella instrument med minimal

marknadsrisk, kreditrisk och koncentrationsrisk som ges ut av en enda enhet,

ii) förvara mer än en viss procentandel av kryptotillgångar eller tillgångar hos leverantörer av kryptotillgångstjänster

eller kreditinstitut som tillhör samma koncern enligt definitionen i artikel 2.11 i Europaparlamentets och rådets

direktiv 2013/34/EU (

42

) eller värdepappersföretag.

Vid tillämpning av första stycket d i ska EBA fastställa lämpliga gränsvärden för att fastställa koncentrationskrav. I dessa

gränsvärden ska hänsyn tas till bland annat de tröskelvärden som fastställs i artikel 52 i direktiv 2009/65/EG.

EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 39

Rätt till inlösen

1. Innehavare av tillgångsanknutna token ska alltid ha rätt till inlösen gentemot utgivarna av de tillgångsanknutna

token, och med avseende på reservtillgångarna när utgivare inte kan uppfylla sina skyldigheter enligt kapitel 6 i denna

avdelning. Utgivare ska fastställa, upprätthålla och genomföra tydliga och detaljerade policyer och förfaranden för en

sådan permanent rätt till inlösen.

2. På begäran av en innehavare av en tillgångsanknuten token ska en utgivare av en sådan token lösa in den antingen

genom att betala ett belopp i andra medel än elektroniska pengar som motsvarar marknadsvärdet på de tillgångar som

den tillgångsanknutna token hänvisar till, eller genom att leverera de tillgångar som token hänvisar till. Utgivare ska

inrätta en policy för en sådan permanent rätt till inlösen i vilken följande fastställs:

a) De villkor, inbegripet tröskelvärden, perioder och tidsramar, som gäller för utövandet av en sådan rätt till inlösen för

innehavarna av tillgångsanknutna token.

b) De mekanismer och förfaranden som säkerställer inlösen av de tillgångsanknutna token, även under stressade

marknadsförhållanden samt vid genomförande av den återhämtningsplan som anges i artikel 46 eller i händelse

av en ordnad inlösen av tillgångsanknutna token i enlighet med artikel 47.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/99

( 41 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1).

( 42 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa

typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv

78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

171

c) Värderingen, eller principerna för värdering, av de tillgångsanknutna token och av reservtillgångarna när rätten till

inlösen utövas av innehavaren av tillgångsanknutna token, inbegripet genom användning av den värderingsmetod

som anges i artikel 36.11.

d) Avvecklingsvillkoren avseende inlösen.

e) De åtgärder som utgivarna vidtar för att på lämpligt sätt förvalta en ökning eller en minskning av tillgångsreserven så

att negativa effekter undviks på marknaden för de tillgångar som ingår i reservtillgångarna.

Om utgivare vid försäljning av en tillgångsanknuten token godtar betalning i andra medel än elektroniska pengar,

denominerade i en officiell valuta, ska de alltid erbjuda en möjlighet att lösa in token i andra medel än elektroniska

pengar, denominerade i samma officiella valuta.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 46 ska inlösen av tillgångsanknutna token inte vara avgiftsbelagd.

Artikel 40

Förbud mot beviljande av ränta

1. Utgivare av tillgångsanknutna token ska inte bevilja någon ränta relaterad till tillgångsanknutna token.

2. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska inte bevilja någon ränta när de tillhandahåller kryptotillgångstjänster

med anknytning till tillgångsanknutna token.

3. Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska ersättning eller andra förmåner som är kopplade till den tidsperiod

under vilken en innehavare av tillgångsanknutna token innehar sådana tillgångsanknutna token betraktas som ränta.

Detta inbegriper nettokompensation eller rabatter, med likvärdig effekt som en ränta som innehavaren av tillgångs­

anknutna token mottar, direkt från utgivaren eller från tredje parter, och som har direkt koppling till dessa tillgångs­

anknutna token, eller från ersättning eller prissättning av andra produkter.

KAPITEL 4

Förvärv av utgivare av tillgångsanknutna token

Artikel 41

Bedömning av tilltänkta förvärv av utgivare av tillgångsanknutna token

1. Alla fysiska eller juridiska personer eller sådana personer som agerar samfällt som avser att direkt eller indirekt

förvärva (den tilltänkta förvärvaren) ett kvalificerat innehav i en utgivare av en tillgångsanknuten token eller att öka, direkt

eller indirekt, ett sådant kvalificerat innehav, varigenom andelen av rösträtterna eller kapitalet skulle uppgå till eller

överstiga 20 %, 30 % eller 50 % eller så att utgivaren av den tillgångsanknutna token skulle få ställning som deras

dotterföretag, ska skriftligen underrätta den utgivarens behöriga myndighet om detta och ange storleken på det plane­

rade innehavet samt lämna de uppgifter som krävs enligt de tekniska standarder för tillsyn som antas av kommissionen i

enlighet med artikel 42.4.

2. Alla fysiska eller juridiska personer som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt avyttra ett kvalificerat

innehav i en utgivare av en tillgångsanknuten token, ska innan detta innehav avyttras skriftligen underrätta den behöriga

myndigheten om sitt beslut och ange storleken på ett sådant innehav. Denna person ska även underrätta den behöriga

myndigheten om den har fattat ett beslut om att minska ett kvalificerat innehav så att andelen av rösträtterna eller

aktiekapitalet kommer att understiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att utgivaren av den tillgångsanknutna token

skulle upphöra att ha ställning som den personens dotterföretag.

3. Den behöriga myndigheten ska omgående och under alla omständigheter inom två arbetsdagar efter mottagandet

av en underrättelse enligt punkt 1 skicka ett skriftligt mottagningsbevis.

4. Den behöriga myndigheten ska bedöma det tilltänkta förvärv som avses i punkt 1 i denna artikel och de uppgifter

som krävs enligt de tekniska standarder för tillsyn som antas av kommissionen i enlighet med artikel 42.4, inom 60

arbetsdagar från dagen för det skriftliga mottagningsbevis som avses i punkt 3 i den här artikeln. När den behöriga

myndigheten bekräftar mottagandet av underrättelsen ska den informera den tilltänkta förvärvaren om vilken dag

bedömningsperioden löper ut.

5. Vid den bedömning som avses i punkt 4 får den behöriga myndigheten från den tilltänkta förvärvaren begära

ytterligare information som krävs för att slutföra bedömningen. En sådan begäran ska göras innan bedömningen är

slutförd, och i alla händelser senast den 50:e arbetsdagen från dagen för det skriftliga mottagningsbevis som avses i

punkt 3. Denna begäran ska vara skriftlig och ange vilken ytterligare information som krävs.

SV

L 150/100

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

172

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

Den behöriga myndigheten ska tillfälligt avbryta den bedömningsperiod som avses i punkt 4 till dess att den har

mottagit den ytterligare information som avses i första stycket i den här punkten. Avbrottet får inte överskrida 20

arbetsdagar. Eventuella ytterligare begäranden från den behöriga myndigheten om ytterligare information eller klargö­

rande av den mottagna informationen får inte leda till ytterligare avbrott av bedömningsperioden.

Den behöriga myndigheten får förlänga det avbrott som avses i andra stycket i denna punkt med upp till 30 arbets­

dagar, om den tilltänkta förvärvaren är etablerad utanför unionen eller omfattas av nationell rätt i ett tredjeland.

6. En behörig myndighet som efter att ha slutfört den bedömning som avses i punkt 4 beslutar att motsätta sig det

tilltänkta förvärv som avses i punkt 1 ska underrätta den tilltänkta förvärvaren om detta inom två arbetsdagar, dock före

den dag som avses i punkt 4, i tillämpliga fall förlängd i enlighet med punkt 5 andra och tredje styckena. I under­

rättelsen ska skälen för ett sådant beslut anges.

7. Om den behöriga myndigheten inte motsätter sig det tilltänkta förvärv som avses i punkt 1 före den dag som

avses i punkt 4, i tillämpliga fall förlängd i enlighet med punkt 5 andra och tredje styckena, ska det tilltänkta förvärvet

anses ha godkänts.

8. Den behöriga myndigheten får fastställa en längsta period för slutförande av det tilltänkta förvärv som avses i

punkt 1 och vid behov förlänga denna period.

Artikel 42

Innehåll i bedömningen av tilltänkta förvärv av utgivare av tillgångsanknutna token

1. Vid den bedömning som avses i artikel 41.4 ska den behöriga myndigheten bedöma den tilltänkta förvärvarens

lämplighet och den finansiella sundheten i det tilltänkta förvärv som avses i artikel 41.1, mot bakgrund av samtliga

följande kriterier:

a) Den tilltänkta förvärvarens anseende.

b) Anseendet, kunskaperna, färdigheterna och erfarenheterna hos de personer som kommer att leda den verksamhet

som bedrivs av utgivaren av den tillgångsanknutna token till följd av det tilltänkta förvärvet.

c) Den tilltänkta förvärvarens finansiella sundhet, särskilt när det gäller den typ av verksamhet som ska bedrivas eller

bedrivs med avseende på utgivaren av den tillgångsanknutna token som det tilltänkta förvärvet gäller.

d) Huruvida utgivaren av den tillgångsanknutna token kommer att kunna följa och fortsätta att följa bestämmelserna i

denna avdelning.

e) Huruvida det finns skälig anledning att misstänka att det tilltänkta förvärvet har en koppling till pågående eller

genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, i den mening som avses i artikel 1.3

respektive 1.5 i direktiv (EU) 2015/849, eller att det tilltänkta förvärvet skulle kunna öka riskerna för detta.

2. Den behöriga myndigheten får endast motsätta sig det tilltänkta förvärvet om det finns skälig anledning att göra

detta på grundval av kriterierna i punkt 1 i denna artikel eller om de uppgifter som lämnats i enlighet med artikel 41.4

är ofullständiga eller oriktiga.

3. Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor i fråga om storleken på det kvalificerade innehav som måste

förvärvas enligt denna förordning eller tillåta sina behöriga myndigheter att granska det planerade förvärvet utifrån

marknadens ekonomiska behov.

4. EBA ska i nära samarbete med ESMA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar det

detaljerade innehållet i de uppgifter som krävs för att utföra den bedömning som avses i artikel 41.4 första stycket. De

uppgifter som krävs ska vara relevanta för en tillsynsbedömning, proportionerliga och anpassade till karaktären hos den

tilltänkta förvärvare och det tilltänkta förvärv som avses i artikel 41.1.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/101

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

173

EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

KAPITEL 5

Betydande tillgångsanknutna token

Artikel 43

Klassificering av tillgångsanknutna token som betydande tillgångsanknutna token

1. Kriterierna för att klassificera tillgångsanknutna token som betydande tillgångsanknutna token ska vara följande

och specificeras närmare i de delegerade akter som antas i enlighet med punkt 11:

a) Antalet innehavare av den tillgångsanknutna token överstiger 10 miljoner.

b) Värdet av den tillgångsanknutna token som ges ut, dess marknadsvärde eller storleken på tillgångsreserven hos

utgivaren av den tillgångsanknutna token överstiger 5 000 000 000 EUR.

c) Det genomsnittliga antalet och det genomsnittliga aggregerade värdet av transaktioner i denna tillgångsanknutna

token per dag under den berörda perioden överstiger 2,5 miljoner transaktioner respektive 500 000 000 EUR.

d) Utgivaren av den tillgångsanknutna token är en leverantör av centrala plattformstjänster som betecknas som grind­

vakt i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1925 ( 43 ).

e) Betydelsen av den verksamhet som bedrivs av utgivaren av den tillgångsanknutna token på internationell nivå,

inbegripet användningen av den tillgångsanknutna token för betalningar och remitteringar.

f) Sammanlänkningen av den tillgångsanknutna token eller utgivarna av den med det finansiella systemet.

g) Det faktum att samma utgivare ger ut minst en ytterligare tillgångsanknuten token eller e-pengatoken och till­

handahåller minst en kryptotillgångstjänst.

2. EBA ska klassificera tillgångsanknutna token som betydande tillgångsanknutna token om åtminstone tre av de

kriterier som anges i punkt 1 i denna artikel är uppfyllda

a) under den period som omfattas av den första informationsrapport som avses i punkt 4 i denna artikel, efter

auktorisationen enligt artikel 21 eller efter godkännandet av vitboken om kryptotillgångar enligt artikel 17, eller

b) under den period som omfattas av minst två på varandra följande informationsrapporter som avses i punkt 4 i denna

artikel.

3. Om flera utgivare ger ut samma tillgångsanknutna token ska de uppfyllandet av de kriterier som anges i punkt 1

bedömas efter det att uppgifterna från de utgivarna har sammanställts.

4. De behöriga myndigheterna i utgivarens hemmedlemsstat ska minst två gånger per år till Esma och ECB rapportera

information som är relevant för bedömningen av uppfyllandet av de kriterier som anges i punkt 1 i denna artikel,

inklusive, i tillämpliga fall, de uppgifter som mottagits enligt artikel 22.

Om utgivaren är etablerad i en medlemsstat vars officiella valuta inte är euron eller om en medlemsstats officiella valuta

som inte är euron är den som den tillgångsanknutna token hänvisar till, ska de behöriga myndigheterna även översända

den information som avses i första stycket till centralbanken i den medlemsstaten.

5. Om EBA drar slutsatsen att en tillgångsanknuten token uppfyller de kriterier som anges i punkt 1 i enlighet med

punkt 2, ska EBA utarbeta ett utkast till beslut om att klassificera den tillgångsanknutna token som en betydande

tillgångsanknuten token och översända detta utkast till utgivaren av denna tillgångsanknutna token, till den behöriga

myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat, till ECB och, i de fall som avses i punkt 4 andra stycket, till den berörda

medlemsstatens centralbank.

SV

L 150/102

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 43 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1925 av den 14 september 2022 om öppna och rättvisa marknader inom

den digitala sektorn och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och (EU) 2020/1828 (förordningen om digitala marknader) (EUT

L 265, 12.10.2022, s. 1).

174

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

Utgivare av sådana tillgångsanknutna token, deras behöriga myndigheter, ECB och, i tillämpliga fall, centralbanken i den

berörda medlemsstaten ska inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av EBA:s utkast till beslut lämna skriftliga

synpunkter och kommentarer. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer innan ett slutligt beslut

antas.

6. EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en tillgångsanknuten token ska klassificeras som en betydande

tillgångsanknuten token inom 60 arbetsdagar från dagen för översändande enligt punkt 5 och omedelbart underrätta

utgivaren av denna tillgångsanknutna token och dess behöriga myndighet om detta.

7. När en tillgångsanknuten token har klassificerats som betydande enligt ett beslut som EBA fattat i enlighet med

punkt 6, ska tillsynsansvaret för utgivaren av denna tillgångsanknutna token överföras från den behöriga myndigheten i

utgivarens hemmedlemsstat till EBA inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det beslutet.

EBA och den behöriga myndigheten ska samarbeta för att säkerställa smidig överföring av tillsynsbefogenheterna.

8. EBA ska årligen på nytt bedöma klassificeringen av betydande tillgångsanknutna token på grundval av tillgänglig

information, inbegripet ur de rapporter som avses i punkt 4 eller de uppgifter som mottagits enligt artikel 22.

Om EBA drar slutsatsen att vissa tillgångsanknutna token inte längre uppfyller de kriterier som anges i punkt 1 i

enlighet med punkt 2 ska EBA utarbeta ett utkast till beslut om att inte längre klassificera den tillgångsanknutna token

som betydande och översända detta utkast till utgivarna av dessa tillgångsanknutna token och den behöriga myndig­

heten i deras hemmedlemsstat, till ECB och, i de fall som avses i punkt 4 andra stycket, till centralbanken i den berörda

medlemsstaten.

Utgivare av sådana tillgångsanknutna token, deras behöriga myndigheter, ECB och den centralbank som avses i punkt 4

ska inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det utkastet till beslut lämna skriftliga synpunkter och

kommentarer. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer innan ett slutligt beslut antas.

9. EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en tillgångsanknuten token inte längre ska klassificeras som

betydande inom 60 arbetsdagar från dagen för det översändande som avses i punkt 8, och omedelbart underrätta

utgivaren av denna tillgångsanknutna token och dess behöriga myndighet om detta.

10. Om en tillgångsanknuten token inte längre klassificeras som betydande enligt ett beslut som EBA fattat i enlighet

med punkt 9, ska tillsynsansvaret för utgivaren av denna tillgångsanknutna token överföras från EBA till den behöriga

myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det beslutet.

EBA och den behöriga myndigheten ska samarbeta för att säkerställa smidig överföring av tillsynsbefogenheterna.

11. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 139 i syfte att komplettera denna förordning

genom att närmare specificera de kriterier som anges i punkt 1 för att en tillgångsanknuten token ska klassificeras som

betydande, och för att fastställa följande:

a) De omständigheter under vilka den verksamhet som bedrivs av utgivaren av den tillgångsanknutna token anses vara

betydande på internationell nivå utanför unionen.

b) De omständigheter under vilka tillgångsanknutna token och utgivare av dessa ska anses vara sammanlänkade med

det finansiella systemet.

c) Innehållet i och formatet på den information som tillhandahålls av behöriga myndigheter till EBA och ECB enligt

punkt 4 i denna artikel och artikel 56.3.

Artikel 44

Frivillig klassificering av tillgångsanknutna token som betydande tillgångsanknutna token

1. Ansökande utgivare av tillgångsanknutna token får i sin ansökan om auktorisation enligt artikel 18, eller i sin

underrättelse enligt artikel 17, ange att de vill att deras tillgångsanknutna token ska klassificeras som betydande till­

gångsanknutna token. I så fall ska den behöriga myndigheten omedelbart underrätta EBA, ECB och, i de fall som avses i

artikel 43.4, den berörda medlemsstatens centralbank om en sådan begäran från den ansökande utgivaren.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/103

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

175

För att en tillgångsanknuten token ska kunna klassificeras som betydande enligt denna artikel ska den ansökande

utgivaren av den tillgångsanknutna token genom en detaljerad verksamhetsplan enligt i artikel 17.1 b i och artikel 18.2

d visa att den sannolikt kommer att uppfylla minst tre av de kriterier som anges i artikel 43.1.

2. EBA ska inom 20 arbetsdagar från den underrättelse som avses i punkt 1 i denna artikel utarbeta ett utkast till

beslut med sitt yttrande på grundval av verksamhetsplanen om huruvida den tillgångsanknutna token uppfyller eller

sannolikt kommer att uppfylla minst tre av de kriterier som anges i artikel 43.1, och översända detta utkast till beslut till

den behöriga myndigheten i den ansökande utgivarens hemmedlemsstat, till ECB och, i de fall som avses i artikel 43.4

andra stycket, den berörda medlemsstatens centralbank.

De behöriga myndigheterna för utgivare av sådana tillgångsanknutna token, ECB och, i tillämpliga fall, centralbanken i

den berörda medlemsstaten ska inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det utkastet till beslut lämna

skriftliga synpunkter och kommentarer. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer innan ett

slutligt beslut antas.

3. EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en tillgångsanknuten token ska klassificeras som en betydande

tillgångsanknuten token inom 60 arbetsdagar från dagen för översändande enligt punkt 1 och omedelbart underrätta

den ansökande utgivaren av denna tillgångsanknutna token och dess behöriga myndighet om detta.

4. Om tillgångsanknutna token har klassificerats som betydande enligt ett beslut som EBA fattat i enlighet med punkt

3 i denna artikel, ska tillsynsansvaret för utgivare av dessa tillgångsanknutna token överföras från den behöriga

myndigheten till EBA på dagen för den behöriga myndighetens beslut om beviljande av den auktorisation som avses

i artikel 21.1 eller på dagen för godkännandet av vitboken av kryptotillgångar enligt artikel 17.

Artikel 45

Särskilda ytterligare skyldigheter för utgivare av betydande tillgångsanknutna token

1. Utgivare av betydande tillgångsanknutna token ska införa, tillämpa och upprätthålla en ersättningspolicy som

främjar sund och effektiv riskhantering hos sådana utgivare och som inte skapar incitament för urvattnade riskstan­

darder.

2. Utgivare av betydande tillgångsanknutna token ska säkerställa att sådana token kan förvaras av olika leverantörer

av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning,

inbegripet av leverantörer av kryptotillgångstjänster som inte tillhör samma koncern enligt definitionen i artikel 2.11 i

direktiv 2013/34/EU, på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor.

3. Utgivare av betydande tillgångsanknutna token ska bedöma och övervaka likviditetsbehoven för att kunna uppfylla

begäran om inlösen av tillgångsanknutna token från innehavare av dem. För detta ändamål ska utgivare av betydande

tillgångsanknutna token upprätta, upprätthålla och genomföra en policy och förfaranden för likviditetsförvaltning.

Denna policy och dessa förfaranden ska säkerställa att reservtillgångarna har en resilient likviditetsprofil som gör det

möjligt för utgivare av betydande tillgångsanknutna token att fortsätta att fungera normalt, även i scenarier med

likviditetsstress.

4. Utgivare av betydande tillgångsanknutna token ska regelbundet genomföra likviditetsstresstester. Beroende på

resultatet av sådana tester får EBA besluta att stärka de likviditetskrav som avses i punkt 7 första stycket b i denna

artikel och i artikel 36.6.

Om utgivare av betydande tillgångsanknutna token erbjuder två eller flera tillgångsanknutna token eller tillhandahåller

kryptotillgångstjänster ska dessa stresstest omfatta alla dessa verksamheter på ett heltäckande och övergripande sätt.

5. Den procentsats som avses i artikel 35.1 första stycket b ska fastställas till 3 % av det genomsnittliga värdet av

reservtillgångarna för utgivare av betydande tillgångsanknutna token.

6. Om flera utgivare erbjuder samma betydande tillgångsanknutna token ska punkterna 1–5 tillämpas på varje

utgivare.

SV

L 150/104

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

176

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

Om en utgivare erbjuder två eller flera tillgångsanknutna token i unionen och minst en av dessa tillgångsanknutna token

klassificeras som betydande ska punkterna 1–5 tillämpas på den utgivaren.

7. EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn, i vilka följande specificeras:

a) Minimiinnehållet för styrningsarrangemangen avseende den ersättningspolicy som avses i punkt 1.

b) Minimiinnehållet i den policy och de förfaranden för likviditetsförvaltning som anges i punkt 3, samt likviditetskrav,

inbegripet genom att ange minimibeloppet insättningar i varje officiell valuta som det hänvisas till, vilket inte får vara

mindre än 60 % av det värde som det hänvisas till i varje officiell valuta.

c) Förfarande och tidsfrist för en utgivare av en betydande tillgångsanknuten token att anpassa sin kapitalbas enligt

punkt 5.

När det gäller kreditinstitut ska EBA anpassa de tekniska standarderna med beaktande av eventuell interaktion mellan de

regleringskrav som fastställs genom denna förordning och de regleringskrav som fastställs i andra unionslagstiftnings­

akter.

EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

8. EBA ska i nära samarbete med Esma och ECB utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr

1093/2010 i syfte att fastställa gemensamma referensparametrar för de stresstestscenarier som ska ingå i de stresstester

som avses i punkt 4 i den här artikeln. Dessa riktlinjer ska uppdateras med jämna mellanrum med beaktande av den

senaste tidens marknadsutveckling.

KAPITEL 6

Planer för återhämtning och inlösen

Artikel 46

Återhämtningsplan

1. En utgivare av en tillgångsanknuten token ska utarbeta och upprätthålla en återhämtningsplan som fastställer de

åtgärder som ska vidtas av utgivaren för att återupprätta efterlevnaden av de krav som gäller för tillgångsreserven i de

fall då utgivaren inte uppfyller dessa krav.

Återhämtningsplanen ska också omfatta bevarandet av utgivarens tjänster med anknytning till den tillgångsanknutna

token, ett snabbt återupptagande av verksamheten liksom fullgörandet av utgivarens skyldigheter vid händelser som

utgör en betydande risk för att verksamheten avbryts.

Återhämtningsplanen ska innehålla lämpliga villkor och förfaranden för att säkerställa ett snabbt genomförande av

återhämtningsåtgärder och ett brett urval av återhämtningsalternativ, däribland

a) likviditetsavgifter vid inlösen,

b) begränsningar av beloppet av den tillgångsanknutna token som kan lösas in på en arbetsdag,

c) tillfälligt stopp för inlösen.

2. Utgivaren av den tillgångsanknutna token ska anmäla återhämtningsplanen till den behöriga myndigheten inom

sex månader från dagen för auktorisationen enligt artikel 21 eller inom sex månader från dagen för godkännandet av

vitboken om kryptotillgångar enligt artikel 17. Den behöriga myndigheten ska vid behov kräva ändringar av återhämt­

ningsplanen för att säkerställa att den genomförs korrekt och ska meddela utgivaren sitt beslut om att begära dessa

ändringar inom 40 arbetsdagar från dagen för anmälan av denna plan. Detta beslut ska genomföras av utgivaren inom

40 arbetsdagar från den dag då beslutet meddelades. Utgivaren ska regelbundet se över och uppdatera återhämtnings­

planen.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/105

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

177

I tillämpliga fall ska utgivaren också anmäla återhämtningsplanen till sina resolutions- och tillsynsmyndigheter samtidigt

som den anmäler den till den behöriga myndigheten.

3. Om utgivaren inte uppfyller de krav som är tillämpliga på den tillgångsreserv som avses i kapitel 3 i denna

avdelning, eller på grund av en snabbt försämrad finansiell situation inom en nära framtid sannolikt inte kommer att

uppfylla dessa krav, ska den behöriga myndigheten, för att säkerställa att de tillämpliga kraven uppfylls, ha befogenhet

att kräva att utgivaren genomför ett eller flera av de arrangemang eller en eller flera av de åtgärder som anges i

återhämtningsplanen, eller uppdaterar denna återhämtningsplan om omständigheterna skiljer sig från de antaganden

som fastställs i den ursprungliga återhämtningsplanen, och genomför ett eller flera av de arrangemang eller en eller flera

av de åtgärder som fastställs i den uppdaterade planen inom en viss tidsfrist.

4. Under de omständigheter som avses i punkt 3 ska den behöriga myndigheten ha befogenhet att tillfälligt avbryta

inlösen av tillgångsanknutna token, förutsatt att avbrytandet är motiverat med beaktande av intressena hos innehavarna

av tillgångsanknutna token och den finansiella stabiliteten.

5. I tillämpliga fall ska den behöriga myndigheten underrätta utgivarens resolutions- och tillsynsmyndigheter om alla

åtgärder som vidtagits i enlighet med punkterna 3 och 4.

6. EBA ska, efter samråd med Esma, utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för

att specificera formatet på återhämtningsplanen och den information som ska ingå i den.

Artikel 47

Plan för inlösen

1. En utgivare av en tillgångsanknuten token ska upprätta och upprätthålla en operativ plan för att stödja ordnad

inlösen av varje tillgångsanknuten token, vilken ska genomföras efter ett beslut av den behöriga myndigheten om att

utgivaren inte kan eller sannolikt inte kan fullgöra sina skyldigheter, inbegripet i händelse av insolvens eller, i tillämpliga

fall, resolution eller vid återkallande av utgivarens auktorisation, utan att det påverkar inledandet av en krisförebyggande

åtgärd eller krishanteringsåtgärd enligt definitionen i artikel 2.1.101 respektive 2.1.102 i direktiv 2014/59/EU eller en

resolutionsåtgärd enligt definitionen i artikel 2.11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 (

44

).

2. Planen för inlösen ska visa att utgivaren av den tillgångsanknutna token har förmåga att genomföra inlösen av den

utestående utgivna tillgångsanknutna token utan att orsaka otillbörlig ekonomisk skada för innehavarna av denna eller

för stabiliteten på marknaderna för reservtillgångarna.

Planen för inlösen ska innehålla avtalsarrangemang, förfaranden och system, inbegripet utnämning av en tillfällig

förvaltare i enlighet med tillämplig lag, för att säkerställa att alla innehavare av tillgångsanknutna token behandlas

likvärdigt och att intäkterna från försäljningen av de återstående reservtillgångarna utbetalas inom rimlig tid till inne­

havarna av de tillgångsanknutna token.

Planen för inlösen ska säkerställa kontinuiteten i all kritisk verksamhet som är nödvändig för ordnad inlösen och som

bedrivs av utgivare eller av en tredjepartsenhet.

3. Utgivaren av den tillgångsanknutna token ska anmäla planen för inlösen till den behöriga myndigheten inom sex

månader från dagen för auktorisationen enligt artikel 21 eller inom sex månader från dagen för godkännandet av

vitboken om kryptotillgångar enligt artikel 17. Den behöriga myndigheten ska vid behov kräva ändringar av planen

för inlösen för att säkerställa att den genomförs korrekt och ska meddela utgivaren sitt beslut om att begära dessa

ändringar inom 40 arbetsdagar från dagen för anmälan av planen. Detta beslut ska genomföras av utgivaren inom 40

arbetsdagar från den dag då beslutet meddelades. Utgivaren ska regelbundet se över och uppdatera planen för inlösen.

4. Den behöriga myndigheten ska i tillämpliga fall underrätta utgivarens resolutions- och tillsynsmyndighet om

planen för inlösen.

Resolutionsmyndigheten får granska planen om inlösen i syfte att identifiera eventuella åtgärder i planen för inlösen som

skulle kunna inverka negativt på utgivarens möjlighet till resolution, och lämna rekommendationer om dessa frågor till

den behöriga myndigheten.

SV

L 150/106

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 44 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 av den 16 december 2020 om en ram för återhämtning och resolution av

centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr

806/2014 och (EU) 2015/2365 samt direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132

(EUT L 22, 22.1.2021, s. 1).

178

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

5. EBA ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att specificera

a) innehållet i planen för inlösen och periodiciteten för översyn med beaktande av den tillgångsanknutna tokens storlek,

komplexitet och art och dess utgivares affärsmodell, och

b) de utlösande faktorerna för genomförandet av planen för inlösen.

AVDELNING IV

E-PENGATOKEN

KAPITEL 1

Krav som ska uppfyllas av alla utgivare av e-pengatoken

Artikel 48

Krav vid erbjudande till allmänheten eller upptagande till handel av e-pengatoken

1. En person får inte lämna ett erbjudande till allmänheten om eller ansöka om upptagande till handel av en e-

pengatoken i unionen, såvida inte den personen är utgivaren av denna e-pengatoken och

a) är auktoriserad som kreditinstitut eller institut för elektroniska pengar, och

b) har anmält en vitbok om kryptotillgångar till den behöriga myndigheten och har offentliggjort den vitboken om

kryptotillgångar i enlighet med artikel 51.

Utan hinder av första stycket får andra personer, efter skriftligt medgivande från utgivaren, erbjuda e-pengatoken till

allmänheten eller ansöka om upptagande till handel av den. Dessa personer ska följa artiklarna 50 och 53.

2. E-pengatoken ska anses vara elektroniska pengar.

E-pengatoken som hänvisar till en officiell medlemsstatsvaluta ska anses erbjudas allmänheten i unionen.

3. Avdelningarna II och III i direktiv 2009/110/EG ska tillämpas på e-pengatoken om inte annat anges i denna

avdelning.

4. Punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas på utgivare av e-pengatoken som undantas i enlighet med artikel 9.1 i

direktiv 2009/110/EG.

5. Denna avdelning, med undantag av punkt 7 i denna artikel och artikel 51, ska inte tillämpas på e-pengatoken som

undantas enligt artikel 1.4 och 1.5 i direktiv 2009/110/EG.

6. Utgivare av e-pengatoken ska minst 40 arbetsdagar före den dag då de avser att erbjuda dessa e-pengatoken till

allmänheten eller ansöka om upptagande av dem till handel anmäla denna avsikt till sin behöriga myndighet.

7. I de fall då punkt 4 eller 5 är tillämplig ska utgivarna av e-pengatoken utarbeta en vitbok om kryptotillgångar och

anmäla denna vitbok om kryptotillgångar till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 51.

Artikel 49

Utgivning och möjlighet till inlösen av e-pengatoken

1. Genom undantag från artikel 11 i direktiv 2009/110/EG ska endast de krav avseende utgivning och möjlighet till

inlösen av e-pengatoken som anges i den här artikeln gälla för utgivare av e-pengatoken:

2. Innehavare av e-pengatoken ska ha en fordran gentemot utgivarna av dessa e-pengatoken.

3. Utgivare av e-pengatoken ska ge ut e-pengatoken till ett nominellt belopp och mot erhållande av medel.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/107

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

179

4. På begäran av en innehavare av en e-pengatoken ska utgivaren av denna e-pengatoken när som helst och till

nominellt värde lösa in den genom att i andra medel än elektroniska pengar betala penningvärdet av den e-pengatoken

som innehas av innehavaren av e-pengatoken.

5. Utgivare av e-pengatoken ska på ett väl synligt sätt ange villkoren för inlösen i den vitbok om kryptotillgångar

som avses i artikel 51.1 första stycket d.

6. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 46 ska inlösen av e-pengatoken inte vara avgiftsbelagd.

Artikel 50

Förbud mot beviljande av ränta

1. Trots vad som sägs i artikel 12 i direktiv 2009/110/EG ska utgivare av e-pengatoken inte bevilja någon ränta

relaterad till e-pengatoken.

2. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska inte bevilja någon ränta när de tillhandahåller kryptotillgångstjänster

med anknytning till e-pengatoken.

3. Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska ersättning eller andra förmåner som är kopplade till den tidsperiod

under vilken en innehavare av en e-pengatoken innehar denna e-pengatoken betraktas som ränta. Detta inbegriper

nettokompensation eller rabatter, med likvärdig effekt som en ränta som innehavaren av e-pengatoken mottar, direkt

från utgivaren eller från tredje parter, och som har direkt koppling till e-pengatoken, eller från ersättning eller prissätt­

ning av andra produkter.

Artikel 51

Innehåll i och form på en vitbok om kryptotillgångar avseende e-pengatoken

1. En vitbok om kryptotillgångar avseende en e-pengatoken ska innehålla samtliga följande uppgifter som specificeras

närmare i bilaga III:

a) Information om utgivaren av e-pengatoken.

b) Information om nämnda e-pengatoken.

c) Information om erbjudandet till allmänheten av e-pengatoken eller upptagandet av den till handel.

d) Information om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till e-pengatoken.

e) Information om den underliggande tekniken.

f) Information om riskerna.

g) Information om de huvudsakliga negativa konsekvenserna för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekven­

ser av den konsensusmekanism som används för att ge ut e-pengatoken.

Vitboken om kryptotillgångar ska också innehålla identiteten på den person, som inte är utgivaren, som till allmänheten

erbjuder e-pengatoken eller ansöker om upptagande av den till handel i enlighet med artikel 48.1 andra stycket och

skälet till att den personen erbjuder denna e-pengatoken eller ansöker om upptagande av den till handel.

2. All information som förtecknas i punkt 1 ska vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Vitboken om krypto­

tillgångar får inte innehålla väsentliga utelämnanden och den ska ha en koncis och begriplig form.

3. Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla följande tydliga förklaring på en framträdande plats på första sidan:

”Denna vitbok om kryptotillgångar har inte godkänts av någon behörig myndighet i någon av Europeiska unionens

medlemsstater. Utgivaren av kryptotillgången är ensam ansvarig för innehållet i denna vitbok om kryptotillgångar. ”

4. Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en tydlig varning om att

a) e-pengatoken inte omfattas av systemen för ersättning till investerare enligt direktiv 97/9/EG,

b) e-pengatoken inte omfattas av insättningsgarantisystemen enligt direktiv 2014/49/EU.

SV

L 150/108

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

180

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

5. Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en förklaring från ledningsorganet för utgivaren av e-pengatoken.

Denna förklaring, som ska införas efter den förklaring som avses i punkt 3, ska bekräfta att vitboken om kryptotill­

gångar överensstämmer med denna avdelning och att den information som presenteras i vitboken om kryptotillgångar,

såvitt ledningsorganet vet, är fullständig, rättvisande, tydlig och inte vilseledande samt att det i vitboken om kryptotill­

gångar inte utelämnas någon uppgift som skulle kunna påverka dess innebörd.

6. Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en sammanfattning, införd efter den förklaring som avses i punkt 5,

som på ett kortfattat och icke-tekniskt språk ska innehålla viktig information om erbjudandet till allmänheten av e-

pengatoken eller det planerade upptagandet till handel av denna e-pengatoken. Sammanfattningen ska vara lättbegriplig

och presenteras och ställas upp i tydlig och utförlig form med läsbar teckenstorlek. Sammanfattningen av vitboken om

kryptotillgångar ska tillhandahålla lämplig information om de berörda kryptotillgångarnas egenskaper för att hjälpa

presumtiva innehavare av kryptotillgångarna att fatta ett välgrundat beslut.

Sammanfattningen ska innehålla en varning om

a) att den bör läsas som en introduktion till vitboken om kryptotillgångar,

b) att den presumtiva innehavaren bör grunda sitt beslut att köpa e-pengatoken på innehållet i vitboken om krypto­

tillgångar som helhet och inte endast på sammanfattningen,

c) att erbjudandet om e-pengatoken till allmänheten inte utgör ett erbjudande eller en uppmaning om att köpa

finansiella instrument och att alla sådana erbjudanden eller uppmaningar endast kan göras genom ett prospekt eller

andra erbjudandehandlingar i enlighet med tillämplig nationell rätt,

d) att vitboken om kryptotillgångar inte utgör ett prospekt på det sätt som avses i förordning (EU) 2017/1129 eller

någon annan erbjudandehandling i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt.

Sammanfattningen ska ange att innehavarna av e-pengatoken har rätt till inlösen när som helst och till nominellt värde

samt villkoren för inlösen.

7. Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla datumet för anmälan och en innehållsförteckning.

8. Vitboken om kryptotillgångar ska avfattas på ett av hemmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är

brukligt i internationella finanskretsar.

Om e-pengatoken också erbjuds i en annan medlemsstat än hemmedlemsstaten ska vitboken om kryptotillgångar också

upprättas på ett av värdmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar.

9. Vitboken om kryptotillgångar ska göras tillgänglig i maskinläsbart format.

10. Esma ska i samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa

standardformulär, format och mallar för ändamålen i punkt 9.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen

senast den 30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna

punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

11. Utgivare av e-pengatoken ska anmäla sin vitbok om kryptotillgångar till sin behöriga myndighet senast 20

arbetsdagar före dagen för offentliggörandet av den.

Behöriga myndigheter ska inte kräva att vitböcker om kryptotillgångar godkänns innan de offentliggörs.

12. Alla betydande nya faktorer, sakfel eller väsentliga felaktigheter som kan påverka bedömningen av e-pengatoken

ska beskrivas i en reviderad vitbok om kryptotillgångar som utarbetas av utgivarna, anmäls till de behöriga myndig­

heterna och offentliggörs på utgivarnas webbplatser.

13. Innan en utgivare av e-pengatoken erbjuder allmänheten i unionen e-pengatoken eller ansöker om upptagande av

e-pengatoken till handel ska utgivaren av denna e-pengatoken offentliggöra en vitbok om kryptotillgångar på sin

webbplats.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/109

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

181

14. Utgivaren av e-pengatoken ska tillsammans med anmälan av vitboken om kryptotillgångar enligt punkt 11 i

denna artikel tillhandahålla den behöriga myndigheten de uppgifter som avses i artikel 109.4. Den behöriga myndig­

heten ska inom fem arbetsdagar efter mottagandet av uppgifterna från utgivaren meddela Esma de uppgifter som anges i

artikel 109.4.

Den behöriga myndigheten ska också meddela Esma en eventuell reviderad vitbok om kryptotillgångar och ett eventuellt

återkallande av auktorisationen för utgivaren av e-pengatoken.

Esma ska göra dessa uppgifter tillgängliga i registret, enligt artikel 109.4, senast på startdatumet för erbjudandet till

allmänheten eller upptagandet till handel eller, när det gäller en reviderad vitbok om kryptotillgångar eller ett återkal­

lande av auktorisationen, utan onödigt dröjsmål.

15. Esma ska i samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn om innehållet, metoderna och

presentationen när det gäller den information som avses i punkt 1 g med avseende på hållbarhetsindikatorerna för

negativa konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser.

Vid utarbetandet av de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket ska Esma beakta de olika

typer av konsensusmekanismer som används för att validera transaktioner med kryptotillgångar, deras incitamentsstruk­

turer och användningen av energi, förnybar energi och naturresurser, produktion av avfall och växthusgasutsläpp. Esma

ska uppdatera de tekniska standarderna för tillsyn mot bakgrund av den regulatoriska och tekniska utvecklingen.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 52

Ansvar för utgivare av e-pengatoken när det gäller informationen i en vitbok om kryptotillgångar

1. Om en utgivare av en e-pengatoken har överträtt artikel 51 genom att i sin vitbok om kryptotillgångar eller i en

reviderad vitbok om kryptotillgångar ge information som inte är fullständig, rättvisande eller tydlig eller som är

vilseledande, ska utgivaren och medlemmarna i dess förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan vara ansvariga gentemot

en innehavare av denna e-pengatoken för eventuella förluster till följd av överträdelsen.

2. Ett avtalsvillkor som innebär uteslutande eller begränsning av det skadeståndsansvar som avses i punkt 1 ska inte

ha någon rättslig verkan.

3. Det åligger innehavaren av e-pengatoken att lägga fram belägg för att utgivaren av denna e-pengatoken har

överträtt artikel 51 genom att i sin vitbok om kryptotillgångar eller i en reviderad vitbok om kryptotillgångar ge

information som inte är fullständig, rättvisande eller tydlig eller som är vilseledande, och att användning av sådan

information har påverkat innehavarens beslut att köpa, sälja eller utbyta denna e-pengatoken.

4. Utgivaren och medlemmarna i dess förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan ska inte hållas ansvariga för förluster

som uppstått till följd av användning av den information som lämnats i en sammanfattning enligt artikel 51.6,

inbegripet översättningar av denna, utom när sammanfattningen

a) är vilseledande, felaktig eller oförenlig i förhållande till de övriga delarna av vitboken om kryptotillgångar, eller

b) inte tillhandahåller, i förhållande till de andra delarna av vitboken om kryptotillgångar, viktig information för att

hjälpa presumtiva innehavare när de överväger huruvida de ska köpa sådana e-pengatoken.

5. Denna artikel påverkar inte annat skadeståndsansvar enligt nationell rätt.

SV

L 150/110

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

182

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

Artikel 53

Marknadsföringsmaterial

1. Marknadsföringsmaterial som avser ett erbjudande till allmänheten av en e-pengatoken eller ett upptagande till

handel av en sådan e-pengatoken ska uppfylla samtliga följande krav:

a) Marknadsföringsmaterialet kan lätt identifieras som sådant.

b) Informationen i marknadsföringsmaterialet är rättvisande, tydlig och inte vilseledande.

c) Informationen i marknadsföringsmaterialet överensstämmer med informationen i vitboken om kryptotillgångar.

d) I marknadsföringsmaterialet anges det tydligt att en vitbok om kryptotillgångar har offentliggjorts, och adressen till

webbplatsen för utgivaren av e-pengatoken samt ett telefonnummer och en e-postadress för att kontakta utgivaren

framgår tydligt.

2. Marknadsföringsmaterialet ska innehålla en tydlig och otvetydig förklaring om att innehavarna av e-pengatoken

har rätt till inlösen gentemot utgivaren när som helst och till det nominella beloppet.

3. Marknadsföringsmaterialet och eventuella revideringar av detta ska offentliggöras på utgivarens webbplats.

4. Behöriga myndigheter ska inte kräva att marknadsföringsmaterialet godkänns innan det offentliggörs.

5. Marknadsföringsmaterialet ska på begäran anmälas till de behöriga myndigheterna.

6. Inget marknadsföringsmaterial får spridas före offentliggörandet av vitboken om kryptotillgångar. Denna begräns­

ning ska inte hindra utgivaren av e-pengatoken att genomföra marknadssonderingar.

Artikel 54

Investering av medel som erhållits i utbyte mot e-pengatoken

Medel som utgivare av e-pengatoken tar emot i utbyte mot e-pengatoken och som skyddas i enlighet med artikel 7.1 i

direktiv 2009/110/EG ska uppfylla följande:

a) Minst 30 % av de mottagna medlen sätts alltid in på separata konton i kreditinstitut.

b) De återstående medlen investeras i säkra lågrisktillgångar som klassificeras som mycket likvida finansiella instrument

med minimal marknadsrisk, kreditrisk och koncentrationsrisk, i enlighet med artikel 38.1 i denna förordning, och är

denominerade i samma officiella valuta som den som e-pengatoken hänvisar till.

Artikel 55

Planer för återhämtning och inlösen

Avdelning III kapitel 6 ska gälla i tillämpliga delar för utgivare av e-pengatoken.

Genom undantag från artikel 46.2 infaller det datum då återhämtningsplanen ska meddelas den behöriga myndigheten,

med avseende på utgivare av e-pengatoken, inom sex månader från dagen för erbjudandet till allmänheten eller upp­

tagandet till handel.

Genom undantag från artikel 47.3 infaller det datum då planen för inlösen ska meddelas den behöriga myndigheten,

med avseende på utgivare av e-pengatoken, inom sex månader från dagen för erbjudandet till allmänheten eller upp­

tagandet till handel.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/111

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

183

KAPITEL 2

Betydande e-pengatoken

Artikel 56

Klassificering av e-pengatoken som betydande e-pengatoken

1. EBA ska klassificera e-pengatoken som betydande e-pengatoken om minst tre av de kriterier som anges i ar­

tikel 43.1 är uppfyllda

a) under den period som omfattas av den första informationsrapport som avses i punkt 3 i denna artikel, efter

erbjudandet till allmänheten eller ansökan om upptagande till handel av dessa token, eller

b) under den period som omfattas av minst två på varandra följande informationsrapporter som avses i punkt 3 i denna

artikel.

2.

Om flera utgivare ger ut samma e-pengatoken ska uppfyllandet av de kriterier som anges i artikel 43.1 bedömas

efter det att uppgifterna från de utgivarna har sammanställts.

3. De behöriga myndigheterna i utgivarens hemmedlemsstat ska minst två gånger per år till EBA och ECB rapportera

information som är relevant för bedömningen av uppfyllandet av de kriterier som anges i artikel 43.1, i tillämpliga fall

inbegripet de uppgifter som mottagits enligt artikel 22.

Om utgivaren är etablerad i en medlemsstat vars officiella valuta inte är euron, eller om e-pengatoken hänvisar till en

officiell medlemsstatsvaluta som inte är euron, ska de behöriga myndigheterna även översända den information som

avses i första stycket till centralbanken i den medlemsstaten.

4. Om EBA drar slutsatsen att en e-pengatoken uppfyller de kriterier som anges i artikel 43.1 i enlighet med punkt 1

i den här artikeln ska EBA utarbeta ett utkast till beslut om att klassificera e-pengatoken som en betydande e-pengatoken

och översända detta utkast till utgivaren av e-pengatoken, den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat, ECB

och, i de fall som avses i punkt 3 andra stycket i den här artikeln, centralbanken i den berörda medlemsstaten.

Utgivare av sådana e-pengatoken, deras behöriga myndigheter, ECB och, i tillämpliga fall, centralbanken i den berörda

medlemsstaten ska inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det utkastet till beslut lämna skriftliga

synpunkter och kommentarer. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer innan ett slutligt

beslut antas.

5. EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en e-pengatoken ska klassificeras som en betydande e-pengartoken

inom 60 arbetsdagar från dagen för översändande enligt punkt 4 och omedelbart underrätta utgivaren av denna e-

pengatoken och dess behöriga myndigheter om detta.

6. När en e-pengatoken har klassificerats som betydande enligt ett beslut som EBA fattat i enlighet med punkt 5, ska

tillsynsansvaret för utgivaren av denna e-pengatoken överföras från den behöriga myndigheten i utgivarens hemmed­

lemsstat till EBA i enlighet med artikel 117.4 inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det beslutet.

EBA och den behöriga myndigheten ska samarbeta för att säkerställa en smidig överföring av tillsynsbefogenheterna.

7. Genom undantag från punkt 6 ska tillsynsansvaret för utgivarna av betydande e-pengatoken denominerade i en

annan officiell medlemsstatsvaluta än euron, där åtminstone 80 % av antalet innehavare och av transaktionsvolymen av

de betydande e-pengatoken är koncentrerade i hemmedlemsstaten, inte överföras till EBA.

Den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat ska årligen förse EBA med information om alla fall där det

undantag som avses i första stycket tillämpas.

Vid tillämpning av första stycket ska en transaktion anses äga rum i hemmedlemsstaten om betalaren eller betalnings­

mottagaren är etablerad i den medlemsstaten.

SV

L 150/112

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

184

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

8. EBA ska årligen på nytt bedöma klassificeringen av betydande e-pengatoken på grundval av tillgänglig information,

inbegripet ur de rapporter som avses i punkt 3 i denna artikel eller de uppgifter som mottagits enligt artikel 22.

Om EBA drar slutsatsen att vissa e-pengatoken inte längre uppfyller de kriterier som anges i artikel 43.1 i enlighet med

punkt 1 i den här artikeln ska EBA utarbeta ett utkast till beslut om att inte längre klassificera e-pengatoken som

betydande och översända detta utkast till utgivarna av dessa e-pengatoken, till de behöriga myndigheterna i utgivarens

hemmedlemsstat, till ECB och, i de fall som avses i punkt 3 andra stycket i den här artikeln, den berörda medlemsstatens

centralbank.

Utgivare av sådana e-pengatoken, deras behöriga myndigheter, ECB och centralbanken i den berörda medlemsstaten ska

inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det utkastet till beslut lämna skriftliga synpunkter och kom­

mentarer. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer innan ett slutligt beslut antas.

9. EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en e-pengatoken inte längre ska klassificeras som en betydande e-

pengartoken inom 60 arbetsdagar från dagen för det översändande som avses i punkt 8 och omedelbart underrätta

utgivaren av denna e-pengatoken och utgivarens behöriga myndighet om detta beslut.

10. Om en e-pengatoken inte längre klassificeras som betydande enligt ett beslut som EBA fattat i enlighet med

punkt 9 ska tillsynsansvaret för utgivaren av denna e-pengatoken överföras från EBA till den behöriga myndigheten i

utgivarens hemmedlemsstat inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det beslutet.

EBA och den behöriga myndigheten ska samarbeta för att säkerställa en smidig överföring av tillsynsbefogenheterna.

Artikel 57

Frivillig klassificering av e-pengatoken som betydande e-pengatoken

1. En utgivare av en e-pengatoken som auktoriserats som kreditinstitut eller institut för elektroniska pengar, eller som

ansöker om sådan auktorisation, får uppge att den önskar klassificera sin e-pengatoken som en betydande e-pengatoken.

I så fall ska den behöriga myndigheten omedelbart underrätta EBA, ECB och, i de fall som avses i artikel 56.3 andra

stycket, den berörda medlemsstatens centralbank om en sådan begäran från utgivaren.

För att e-pengatoken ska kunna klassificeras som betydande enligt denna artikel ska utgivaren av e-pengatoken med

hjälp av en detaljerad verksamhetsplan visa att denna sannolikt kommer att uppfylla minst tre av de kriterier som anges

i artikel 43.1.

2. EBA ska inom 20 arbetsdagar från dagen för den underrättelse som avses i punkt 1 i denna artikel utarbeta ett

utkast till beslut med sitt yttrande på grundval av utgivarens verksamhetsplan om huruvida e-pengatoken uppfyller eller

sannolikt kommer att uppfylla minst tre av de kriterier som anges i artikel 43.1, och översända detta utkast till beslut till

den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat, till ECB och, i de fall som avses i artikel 56.3 andra stycket, till

centralbanken i den berörda medlemsstaten.

De behöriga myndigheterna för utgivare av sådana e-pengatoken, ECB och, i tillämpliga fall, centralbanken i den berörda

medlemsstaten ska inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det utkastet till beslut lämna skriftliga

synpunkter och kommentarer. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer innan ett slutligt

beslut antas.

3. EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en e-pengatoken ska klassificeras som en betydande e-pengartoken

inom 60 arbetsdagar från dagen för den underrättelse som avses i punkt 1 och omedelbart underrätta utgivaren av

denna e-pengatoken och dess behöriga myndighet om detta.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/113

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

185

4. Om en e-pengatoken har klassificerats som betydande enligt ett beslut som EBA fattat i enlighet med punkt 3 i

denna artikel, ska tillsynsansvaret för utgivare av dessa e-pengatoken överföras från den behöriga myndigheten till EBA i

enlighet med artikel 117.4 inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det beslutet.

EBA och de behöriga myndigheterna ska samarbeta för att säkerställa en smidig överföring av tillsynsbefogenheterna.

5. Genom undantag från punkt 4 ska tillsynsansvaret för utgivare av betydande e-pengatoken denominerade i en

annan officiell medlemsstatsvaluta än euron, där åtminstone 80 % av innehavarna och av transaktionsvolymen av dessa

betydande e-pengatoken är eller förväntas vara koncentrerade i hemmedlemsstaten, inte överföras till EBA.

Den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat ska årligen förse EBA med information om tillämpningen av

det undantag som anges i första stycket.

Vid tillämpning av första stycket ska en transaktion anses äga rum i hemmedlemsstaten om betalaren eller betalnings­

mottagaren är etablerad i den medlemsstaten.

Artikel 58

Särskilda ytterligare skyldigheter för utgivare av e-pengatoken

1. Institut för elektroniska pengar som ger ut betydande e-pengatoken ska omfattas av

a) de krav som avses i artiklarna 36, 37, 38 och 45.1–45.4 i denna förordning, i stället för artikel 7 i direktiv

2009/110/EG,

b) de krav som avses i artiklarna 35.2, 35.3, 35.5 och 45.5 i denna förordning, i stället för artikel 5 i direktiv

2009/110/EG.

Genom undantag från artikel 36.9 ska, med avseende på utgivare av betydande e-pengatoken, den oberoende revisionen

genomföras var sjätte månad från dagen för beslutet att klassificera e-pengatoken som betydande enligt artikel 56 eller

57, beroende på vad som är tillämpligt.

2. Hemmedlemsstaternas behöriga myndigheter får kräva att institut för elektroniska pengar som ger ut e-pengatoken

som inte är betydande uppfyller krav som avses i punkt 1 om det är nödvändigt för att hantera de risker som dessa

bestämmelser syftar till att hantera, såsom likviditetsrisker, operativa risker eller risker som uppstår till följd av bristande

efterlevnad av kraven för förvaltning av tillgångsreserven.

3. Artiklarna 22, 23 och 24.3 är tillämpliga på e-pengatoken denominerade i en valuta som inte är en officiell

medlemsstatsvaluta.

AVDELNING V

AUKTORISATION AV OCH VERKSAMHETSVILLKOR FÖR LEVERANTÖRER AV KRYPTOTILLGÅNGSTJÄNSTER

KAPITEL 1

Auktorisation av leverantörer av kryptotillgångstjänster

Artikel 59

Auktorisation

1. En person får inte tillhandahålla kryptotillgångstjänster i unionen såvida inte den personen är

a) en juridisk person eller ett annat företag som har auktoriserats som leverantör av kryptotillgångstjänster i enlighet

med artikel 63, eller

b) ett kreditinstitut, en värdepapperscentral, ett värdepappersföretag, en marknadsoperatör, ett institut för elektroniska

pengar, ett förvaltningsbolag för fondföretag eller en förvaltare av alternativa investeringsfonder som får tillhanda­

hålla kryptotillgångstjänster enligt artikel 60.

SV

L 150/114

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

186

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

2. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade i enlighet med artikel 63 ska ha ett säte i en medlems­

stat där de utför åtminstone en del sina kryptotillgångstjänster. De ska ha sin faktiska företagsledning i unionen, och

minst en av styrelseledamöterna ska ha sin hemvist i unionen.

3. Vid tillämpningen av punkt 1 a får andra företag som inte är juridiska personer endast tillhandahålla kryptotill­

gångstjänster om deras rättsliga form säkerställer en skyddsnivå för tredjeparts intressen som är likvärdig med den som

ges av juridiska personer och om de är föremål för motsvarande tillsyn som är lämplig med hänsyn till deras rättsliga

form.

4. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som auktoriserats i enlighet med artikel 63 ska alltid uppfylla villkoren för

sin auktorisation.

5. En person som inte är en leverantör av kryptotillgångstjänster får inte använda ett namn eller ett företagsnamn

eller utfärda marknadsföringsmaterial eller använda någon annan process som tyder på att denna är en leverantör av

kryptotillgångstjänster eller som sannolikt kommer att skapa förvirring i detta avseende.

6.

Behöriga myndigheter som beviljar auktorisation i enlighet med artikel 63 ska säkerställa att sådana auktorisationer

specificerar de kryptotillgångstjänster som leverantören av kryptotillgångstjänster är auktoriserad att tillhandahålla.

7. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha rätt att tillhandahålla kryptotillgångstjänster i hela unionen, antingen

genom etableringsrätten, inbegripet genom en filial, eller genom friheten att tillhandahålla tjänster. Leverantörer av

kryptotillgångstjänster som tillhandahåller kryptotillgångstjänster över gränserna ska inte vara skyldiga att ha fysisk

närvaro på en värdmedlemsstats territorium.

8. En leverantör av kryptotillgångstjänster som vill lägga till kryptotillgångstjänster till sin auktorisation i enlighet

med artikel 63 ska ansöka om utvidgning av auktorisationen hos de behöriga myndigheter som beviljat auktorisationen,

genom att komplettera och uppdatera de uppgifter som avses i artikel 62. En ansökan om utvidgning ska behandlas i

enlighet med artikel 63.

Artikel 60

Vissa finansiella enheters tillhandahållande av kryptotillgångstjänster

1. Ett kreditinstitut får tillhandahålla kryptotillgångstjänster om det underrättar den behöriga myndigheten i sin

hemmedlemsstat om de uppgifter som avses i punkt 7 minst 40 arbetsdagar innan dessa tjänster tillhandahålls för

första gången.

2.

En värdepapperscentral som auktoriserats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 ( 45 )

får endast tillhandahålla förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning om den underrättar den

behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten minst 40 arbetsdagar innan denna tjänst tillhandahålls för första gången om

de uppgifter som avses i punkt 7 i denna artikel.

Vid tillämpning av första stycket i denna punkt ska förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning

anses vara likvärdigt med tillhandahållande eller förvaltning av värdepapperskonton i samband med den avvecklings­

tjänst som avses i punkt 3 i avsnitt B i bilagan till förordning (EU) nr 909/2014.

3. Ett värdepappersföretag får tillhandahålla kryptotillgångstjänster i unionen som är likvärdiga med de investerings­

tjänster och den investeringsverksamhet som det specifikt auktoriserats för enligt direktiv 2014/65/EU om det under­

rättar den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om de uppgifter som avses i punkt 7 i denna artikel minst 40

arbetsdagar innan dessa tjänster tillhandahålls för första gången.

Vid tillämpningen av denna punkt gäller följande:

a) Förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning anses vara likvärdigt med den anknutna tjänst

som avses i punkt 1 i avsnitt B i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

b) Driften av en handelsplattform för kryptotillgångar anses likvärdig med driften av en multilateral handelsplattform

och driften av en organiserad handelsplattform som avses i avsnitt A punkterna 8 och 9 i bilaga I till direktiv

2014/65/EU.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/115

( 45 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i

Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr

236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

187

c) Utbytet av kryptotillgångar mot medel och andra kryptotillgångar anses vara likvärdigt med handel för egen räkning

enligt avsnitt A punkt 3 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

d) Utförandet av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning anses likvärdigt med det utförande av order för

kunders räkning som avses i punkt 2 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

e) Placeringen av kryptotillgångar anses vara likvärdig med garantiverksamhet eller placering av finansiella instrument

på grundval av ett fast åtagande och placering av finansiella instrument utan ett sådant fast åtagande som avses i

avsnitt A punkterna 6 respektive 7 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

f) Mottagandet och vidarebefordran av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning anses vara likvärdigt med

mottagandet och vidarebefordran av order avseende ett eller flera finansiella instrument som avses i avsnitt A punkt

1 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

g) Tillhandahållandet av rådgivning om kryptotillgångar anses vara likvärdigt med investeringsrådgivning enligt avsnitt

A punkt 5 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

h) Tillhandahållandet av portföljförvaltning av kryptotillgångar anses vara likvärdigt med sådan portföljförvaltning som

avses i avsnitt A punkt 4 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

4. Ett institut för elektroniska pengar som auktoriserats enligt direktiv 2009/110/EG får endast tillhandahålla för­

varing och administration av kryptotillgångar för kunders räkning och överföringstjänster för kryptotillgångar för

kunders räkning med avseende på de e-pengatoken som det ger ut om det underrättar den behöriga myndigheten i

hemmedlemsstaten om de uppgifter som avses i punkt 7 i denna artikel minst 40 arbetsdagar innan det tillhandahåller

dessa tjänster för första gången.

5. Ett förvaltningsbolag för fondföretag eller en förvaltare av alternativa investeringsfonder får tillhandahålla krypto­

tillgångstjänster som är likvärdiga med den förvaltning av investeringsportföljer och de sidotjänster för vilken/vilka det

auktoriserats enligt direktiv 2009/65/EG eller direktiv 2011/61/EU om det underrättar den behöriga myndigheten i

hemmedlemsstaten om de uppgifter som avses i punkt 7 i denna artikel minst 40 arbetsdagar innan dessa tjänster

tillhandahålls för första gången.

Vid tillämpningen av denna punkt gäller följande:

a) Mottagande och överföring av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning anses vara likvärdigt med

mottagande och överföring av order avseende finansiella instrument som avses i artikel 6.4 b iii i direktiv

2011/61/EU.

b) Tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar anses vara likvärdigt med den investeringsrådgivning som avses

i artikel 6.4 b i) i direktiv 2011/61/EU och artikel 6.3 b i) i direktiv 2009/65/EG.

c) Tillhandahållande av portföljförvaltning av kryptotillgångar anses vara likvärdigt med de tjänster som avses i arti­

kel 6.4 a i direktiv 2011/61/EU och i artikel 6.3 a i direktiv 2009/65/EG.

6. En marknadsoperatör som auktoriserats enligt direktiv 2014/65/EU får driva en handelsplattform för kryptotill­

gångar om den underrättar den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om de uppgifter som avses i punkt 7 i

denna artikel minst 40 arbetsdagar innan dessa tjänster tillhandahålls för första gången.

7. Vid tillämpning av punkterna 1–6 ska följande uppgifter redovisas:

a) En verksamhetsplan som anger de typer av kryptotillgångstjänster som den ansökande leverantören av kryptotill­

gångstjänster avser att tillhandahålla, inbegripet var och hur dessa tjänster ska marknadsföras.

b) En beskrivning av

i) de interna kontrollmekanismerna, policyer och förfaranden för att säkerställa efterlevnaden av de bestämmelser i

nationell rätt som införlivar direktiv (EU) 2015/849,

SV

L 150/116

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

188

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

ii) ramen för riskbedömning för hantering av risker för penningtvätt och finansiering av terrorism, och

iii) kontinuitetsplanen.

c) Den tekniska dokumentationen av IKT-systemen och säkerhetsarrangemangen och en beskrivning av dessa på ett

icke-tekniskt språk.

d) En beskrivning av förfarandet för separering av kunders kryptotillgångar och medel.

e) En beskrivning av förvarings- och administrationspolicyn, om avsikten är att tillhandahålla förvaring och administ­

ration av kryptotillgångar för kunders räkning.

f) En beskrivning av handelsplattformens driftsregler och av förfarandena och systemet för att upptäcka marknads­

missbruk, om avsikten är att driva en handelsplattform för kryptotillgångar.

g) En beskrivning av en icke-diskriminerande affärspolicy för relationen till kunder och en beskrivning av metoden för

fastställande av priset på de kryptotillgångar som de erbjuder i utbyte mot medel eller andra kryptotillgångar, om

avsikten är att utbyta kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar.

h) En beskrivning av utförandepolicyn, om avsikten är att utföra order avseende kryptotillgångar för kunders räkning.

i) Belägg för att de fysiska personer som tillhandahåller rådgivning för den ansökande leverantören av kryptotillgångs­

tjänsters räkning eller förvaltar portföljer för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänsters räkning har den

kännedom och sakkunskap som krävs för att fullgöra sina skyldigheter, om avsikten är att tillhandahålla rådgivning

om kryptotillgångar eller tillhandahålla portföljförvaltning av kryptotillgångar.

j) Huruvida kryptotillgångstjänsten avser tillgångsanknutna token, e-pengatoken eller andra kryptotillgångar.

k) Information om hur sådana överföringstjänster kommer att tillhandahållas, om avsikten är att tillhandahålla över­

föringstjänster för kryptotillgångar för kunders räkning.

8. En behörig myndighet som tar emot en underrättelse som avses i punkterna 1–6 ska inom 20 arbetsdagar från

mottagandet av en sådan underrättelse bedöma om alla uppgifter som krävs har lämnats. Om den behöriga myndig­

heten konstaterar att en underrättelse inte är fullständig, ska den omedelbart informera den underrättande enheten om

detta och fastställa en tidsfrist inom vilken enheten är skyldig att lämna de uppgifter som saknas.

Tidsfristen för att lämna de uppgifter som saknas får inte överstiga 20 arbetsdagar från och med dagen för begäran.

Fram till utgången av denna tidsfrist ska varje period som anges i punkterna 1–6 tillfälligt avbrytas. Om den behöriga

myndigheten därefter begär ytterligare uppgifter för komplettering eller förtydligande av uppgifterna, vilket den själv får

besluta om, får detta inte leda till att en period som anges i punkterna 1–6 tillfälligt avbryts.

Leverantören av kryptotillgångstjänster får inte börja tillhandahålla kryptotillgångstjänsterna så länge som anmälan är

ofullständig.

9. De enheter som avses i punkterna 1–6 ska inte vara skyldiga att lämna uppgifter enligt punkt 7 som de tidigare

lämnat till den behöriga myndigheten om dessa uppgifter är identiska. När de enheter som avses i punkterna 1–6

lämnar de uppgifter som avses i punkt 7 ska de uttryckligen ange att alla uppgifter som lämnats tidigare fortfarande är

aktuella.

10. Om de enheter som avses i punkterna 1–6 i denna artikel tillhandahåller kryptotillgångstjänster, ska de inte

omfattas av artiklarna 62, 63, 64, 67, 83 och 84.

11. Den rätt att tillhandahålla kryptotillgångstjänster som avses i punkterna 1–6 i denna artikel ska återkallas efter

återkallandet av den relevanta auktorisation som gjorde det möjligt för respektive enhet att tillhandahålla kryptotill­

gångstjänster utan att behöva erhålla auktorisation i enlighet med artikel 59.

12. Behöriga myndigheter ska till Esma meddela de uppgifter som anges i artikel 109.5 efter att ha kontrollerat att de

uppgifter som avses i punkt 7 är fullständiga.

Esma ska göra sådana uppgifter tillgängliga i det register som avses i artikel 109 senast på startdatumet för det planerade

tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/117

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

189

13. ESMA ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare

specificera de uppgifter som avses i punkt 7.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

14.

Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa

standardformulär, mallar och förfaranden för den anmälan som avses i punkt 7.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen

senast den 30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna

punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 61

Tillhandahållande av kryptotillgångstjänster uteslutande på kundens initiativ

1. Om ett tredjelandsföretag tillhandahåller en kryptotillgångstjänst eller utför kryptotillgångsverksamhet uteslutande

på initiativ av en kund som är etablerad eller befinner sig i unionen ska auktorisationskravet enligt artikel 59 inte

tillämpas på tredjelandsföretagets tillhandahållande av tjänsten eller utförande av verksamheten åt denna kund, inte

heller i samband med en relation som har specifikt samband med tillhandahållandet av denna kryptotillgångstjänst eller

utförandet av denna kryptotillgångsverksamhet.

Utan att det påverkar koncerninterna relationer ska det inte betraktas som tjänster som tillhandahålls uteslutande på

kundens initiativ om ett tredjelandsföretag, inbegripet genom en enhet som agerar för dess räkning eller har nära

förbindelser med ett sådant tredjelandsföretag eller någon person som agerar åt en sådan enhet, söker upp kunder eller

presumtiva kunder i unionen, oavsett vilka kommunikationsmedel som används för uppsökning, reklam eller annon­

sering i unionen.

Andra stycket ska tillämpas oavsett om det i eventuella bestämmelser eller friskrivningar i avtal anges något annat,

inbegripet eventuella bestämmelser eller friskrivningar om att ett tredjelandsföretags tillhandahållande av tjänster ska

anses vara en tjänst som tillhandahålls uteslutande på kundens eget initiativ.

2. Ett tillhandahållande uteslutande på kundens initiativ som avses i punkt 1 ska inte berättiga tredjelandsföretaget att

marknadsföra nya typer av kryptotillgångar eller kryptotillgångstjänster till den kunden.

3. Esma ska senast den 30 december 2024 utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010

för att specificera de situationer i vilka ett tredjelandsföretag anses vända sig till kunder som är etablerade i eller befinner

sig i unionen.

För att främja konvergens och en konsekvent tillsyn när det gäller risken för missbruk av denna artikel ska Esma också

utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 för tillsynspraxis för att upptäcka och

förhindra att den här förordningen kringgås.

Artikel 62

Ansökan om auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster

1. Juridiska personer eller andra företag som avser att tillhandahålla kryptotillgångstjänster ska ansöka om auktori­

sation som leverantör av kryptotillgångstjänster hos den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat.

2. Den ansökan som avses i punkt 1 ska innehålla samtliga följande uppgifter:

a) Namn, inklusive officiellt namn och eventuella andra företagsnamn som ska användas, identifieringskoden för

juridiska personer för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster, den webbplats som drivs av leveran­

tören, en e-postadress och ett telefonnummer för att kontakta leverantören och dennas fysiska adress.

SV

L 150/118

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

190

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

b) Rättslig form för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster.

c) Bolagsordning för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster, i tillämpliga fall.

d) En verksamhetsplan som anger de typer av kryptotillgångstjänster som den ansökande leverantören av kryptotill­

gångstjänster avser att tillhandahålla, inbegripet var och hur dessa tjänster ska marknadsföras.

e) Bevis på att den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster uppfyller de krav på försiktighetsarrangemang

som anges i artikel 67.

f) En beskrivning av den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänsters styrningsarrangemang.

g) Bevis på att medlemmar i ledningsorganet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster har tillräckligt

gott anseende och lämpliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att leda denna leverantör.

h) Identiteten på alla aktieägare och medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav

i den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster och storleken på dessa innehav, samt bevis på att dessa

personer har tillräckligt gott anseende.

i) En beskrivning av den ansökande kryptotillgångstjänsteleverantörens interna kontrollmekanismer, policyer och

förfaranden för att identifiera, bedöma och hantera risker, inbegripet risker för penningtvätt och finansiering av

terrorism, och kontinuitetsplan.

j) Den tekniska dokumentationen av IKT-systemen och säkerhetsarrangemangen och en beskrivning av dessa på ett

icke-tekniskt språk.

k) En beskrivning av förfarandet för separering av kunders kryptotillgångar och medel.

l) En beskrivning av den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänsters förfaranden för att hantera klagomål.

m) Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla förvaring och administration av

kryptotillgångar för kunders räkning, en beskrivning av förvarings- och administrationspolicyn.

n) Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att driva en handelsplattform för kryptotillgångar,

en beskrivning av handelsplattformens driftsregler och av förfarandet och systemet för att upptäcka marknadsmiss­

bruk.

o) Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att utbyta kryptotillgångar mot medel eller andra

kryptotillgångar, en beskrivning av en icke-diskriminerande affärspolicy för relationen till kunder och en beskrivning

av metoden för fastställande av priset på de kryptotillgångar som den ansökande leverantören av kryptotillgångs­

tjänster erbjuder i utbyte mot medel eller andra kryptotillgångar.

p) Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att utföra order avseende kryptotillgångar för

kunders räkning, en beskrivning av utförandepolicyn.

q) Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla rådgivning om kryptotillgångar

eller portföljförvaltning av kryptotillgångar, bevis på att de fysiska personer som tillhandahåller rådgivning för den

ansökande leverantören av kryptotillgångstjänsters räkning eller förvaltar portföljer för den ansökande leverantören

av kryptotillgångstjänsters räkning har den kännedom och sakkunskap som krävs för att fullgöra sina skyldigheter.

r) Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla överföringstjänster för kryptotill­

gångar för kunders räkning, information om hur sådana överföringstjänster kommer att tillhandahållas.

s) Typ av kryptotillgång för vilken kryptotillgångstjänsten gäller.

3. Vid tillämpning av punkt 2 g och h ska en ansökande leverantör av kryptotillgångstjänster tillhandahålla bevis på

allt nedanstående:

a) Att inte någon av medlemmarna i ledningsorganet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster före­

kommer i något belastningsregister när det gäller fällande domar eller har ålagts sanktioner enligt tillämplig handels­

rätt, insolvensrätt och lagstiftning om finansiella tjänster, eller med avseende på bekämpning av penningtvätt och

finansiering av terrorism, bedrägeri eller yrkesmässigt ansvar.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/119

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

191

b) Att medlemmarna i ledningsorganet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster kollektivt har de

kunskaper, färdigheter och erfarenheter som är lämpliga för att leda leverantören av kryptotillgångstjänster, och

att det krävs av dessa personer att de avsätter tillräckligt med tid för att utföra sina uppdrag.

c) Att inte någon aktieägare eller medlem, oavsett om den är direkt eller indirekt, som har kvalificerade innehav i den

ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster förekommer i något belastningsregister när det gäller fällande

domar eller har ålagts sanktioner enligt tillämplig handelsrätt, insolvensrätt och lagstiftning om finansiella tjänster,

eller med avseende på bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, bedrägeri eller yrkesmässigt ansvar.

4. De behöriga myndigheterna ska inte kräva att en ansökande leverantör av kryptotillgångstjänster tillhandahåller

uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel som de redan har mottagit i enlighet med respektive

auktorisationsförfarande i enlighet med direktiv 2009/110/EG, 2014/65/EU eller (EU) 2015/2366, eller i enlighet

med nationell rätt som är tillämplig på kryptotillgångstjänster innan den 29 juni 2023, förutsatt att sådana uppgifter

eller sådana dokument som tidigare lämnats fortfarande är aktuella.

5. Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera

de uppgifter som avses i punkterna 2 och 3.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

6. Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa

standardformulär, mallar och förfaranden för de uppgifter som ska ingå i ansökan om auktorisation som leverantör av

kryptotillgångstjänster.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen

senast den 30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna

punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 63

Bedömning av ansökan om auktorisation och beviljande eller nekande av auktorisation

1. De behöriga myndigheterna ska omgående och under alla omständigheter inom fem arbetsdagar efter mottagandet

av en ansökan enligt artikel 62.1 skicka ett skriftligt mottagningsbevis till den ansökande leverantören av kryptotill­

gångstjänster.

2. De behöriga myndigheterna ska inom 25 arbetsdagar efter mottagandet av en ansökan enligt artikel 62.1 bedöma

om ansökan är fullständig genom att kontrollera att de uppgifter som anges i artikel 62.2 har lämnats in.

Om ansökan inte är fullständig ska de behöriga myndigheterna fastställa en tidsfrist inom vilken den ansökande

leverantören av kryptotillgångstjänster ska lämna de uppgifter som saknas.

3. De behöriga myndigheterna får neka att pröva ansökningar om de fortfarande är ofullständiga efter utgången av

den tidsfrist som fastställts av dem i enlighet med punkt 2 andra stycket.

4. När en ansökan är fullständig ska de behöriga myndigheterna omedelbart underrätta den ansökande leverantören

av kryptotillgångstjänster om detta.

5.

Innan de behöriga myndigheterna beviljar eller nekar auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster ska de

samråda med de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat om den ansökande leverantören av kryptotillgångs­

tjänster har en av följande ställningar i förhållande till ett kreditinstitut, en värdepapperscentral, ett värdepappersföretag,

en marknadsoperatör, ett förvaltningsbolag för fondföretag, en förvaltare av alternativa investeringsfonder, ett betal­

ningsinstitut, ett försäkringsföretag, ett institut för elektroniska pengar eller ett tjänstepensionsinstitut som är auktori­

serad/auktoriserat i den andra medlemsstaten,

a) den är dess dotterföretag,

SV

L 150/120

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

192

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

b) den är ett dotterföretag till moderföretaget för den enheten, eller

c) den kontrolleras av samma fysiska eller juridiska personer som kontrollerar den enheten.

6. Innan de behöriga myndigheterna beviljar eller nekar en auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster

a) får de samråda med de behöriga myndigheterna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism samt

finansunderrättelseenheter för att kontrollera att den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster inte har varit

föremål för en utredning av handlingar som rör penningtvätt eller finansiering av terrorism,

b) ska de säkerställa att den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster som bedriver verksamhet eller förlitar sig

på tredje parter som är etablerade i högrisktredjeländer som identifierats enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849

följer de bestämmelser i nationell rätt som införlivar artiklarna 26.2, 45.3 och 45.5 i det direktivet,

c) ska de när så är lämpligt säkerställa att den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster har infört lämpliga

förfaranden för att följa de bestämmelser i nationell rätt som införlivar artikel 18a.1 och 18a.3 i direktiv (EU)

2015/849.

7. Om det finns nära förbindelser mellan den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster och andra fysiska

eller juridiska personer ska de behöriga myndigheterna endast bevilja auktorisation om dessa förbindelser inte hindrar

myndigheterna från att utöva en effektiv tillsyn.

8. Behöriga myndigheter ska neka auktorisation om en eller flera fysiska eller juridiska personer med vilka den

ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster har nära förbindelser omfattas av lagar och andra författningar i ett

tredjeland och om dessa, eller svårigheter vid tillämpningen av dem, förhindrar ett effektivt utövande av myndigheternas

tillsynsfunktion.

9. De behöriga myndigheterna ska inom 40 arbetsdagar från mottagandet av en fullständig ansökan bedöma om den

ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster efterlever denna avdelning och ska anta ett fullständigt motiverat

beslut om beviljande eller nekande av auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster. De behöriga myndighe­

terna ska underrätta sökanden om sitt beslut inom fem arbetsdagar från dagen för beslutet. Vid denna bedömning ska

hänsyn tas till arten och omfattningen av och komplexiteten hos de kryptotillgångstjänster som den ansökande leve­

rantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla.

10. De behöriga myndigheterna ska neka auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster om det finns

objektiva och påvisbara belägg för att

a) ledningsorganet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster utgör ett hot mot dess effektiva, sunda och

ansvarsfulla ledning och kontinuiteten i dess verksamhet och mot ett adekvat beaktande av dess kunder och mark­

nadens integritet, eller exponerar den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster för en allvarlig risk för

penningtvätt eller finansiering av terrorism,

b) medlemmarna i ledningsorganet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster inte uppfyller de kriterier

som anges artikel 68.1,

c) de aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav i den

ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster inte uppfyller de kriterier för tillräckligt gott anseende som anges

i artikel 68.2,

d) den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster inte uppfyller, eller sannolikt inte kommer att uppfylla, något

av kraven i denna avdelning.

11. Esma och EBA ska gemensamt utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010

respektive artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för bedömningen av lämpligheten hos medlemmarna i lednings­

organet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster och de aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är

direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav i den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster.

Esma och EBA ska utfärda de riktlinjer som avses i första stycket senast den 30 juni 2024.

12. Behöriga myndigheter får under bedömningsperioden enligt punkt 9 och inte senare än den tjugonde arbetsdagen

i den perioden begära ytterligare uppgifter som krävs för att slutföra bedömningen. Denna begäran ska göras skriftligen

till den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster och ange vilka ytterligare uppgifter som krävs.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/121

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

193

Bedömningsperioden enligt punkt 9 ska tillfälligt avbrytas mellan det datum då de behöriga myndigheterna begär in de

uppgifter som saknas och det datum då svar tas emot från den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster.

Avbrottet får inte överskrida 20 arbetsdagar. Om de behöriga myndigheterna därefter begär ytterligare uppgifter för

komplettering eller förtydligande av uppgifterna, vilket de själva får besluta om, får detta inte leda till att bedömnings­

perioden enligt punkt 9 tillfälligt avbryts.

13. De behöriga myndigheterna ska inom två arbetsdagar från beviljandet av auktorisationen meddela Esma de

uppgifter som anges i artikel 109.5. De behöriga myndigheterna ska även underrätta Esma om de fall då auktorisation

har nekats. Esma ska göra de uppgifter som avses i artikel 109.5 tillgängliga i det register som avses i den artikeln senast

på startdatumet för tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster.

Artikel 64

Återkallande av auktorisationen för en leverantör av kryptotillgångstjänster

1. De behöriga myndigheterna ska återkalla auktorisationen för en leverantör av kryptotillgångstjänster om leveran­

tören av kryptotillgångstjänster

a) inte har utnyttjat sin auktorisation inom tolv månader från dagen för beviljande av auktorisationen,

b) uttryckligen har avsagt sig auktorisationen,

c) inte har tillhandahållit kryptotillgångstjänster under nio på varandra följande månader,

d) har erhållit auktorisationen på otillbörligt sätt, såsom genom att lämna oriktiga uppgifter i sin ansökan om aukto­

risation,

e) inte längre uppfyller de villkor enligt vilka auktorisationen beviljades och inte har vidtagit den korrigerande åtgärd

som den behöriga myndigheten har begärt inom en angiven tidsfrist,

f) inte har inrättat system, förfaranden och arrangemang för förebyggande och upptäckt av penningtvätt och finan­

siering av terrorism i enlighet med direktiv (EU) 2015/849, eller

g) allvarligt har överträtt denna förordning, inbegripet bestämmelserna om skydd av innehavare av kryptotillgångar eller

av kunder till leverantörer av kryptotillgångstjänster, eller marknadsintegritet.

2. De behöriga myndigheterna får återkalla auktorisationen som leverantör av kryptotillgångstjänster i följande

situationer:

a) Leverantören av kryptotillgångstjänster har överträtt de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv (EU)

2015/849.

b) Om en leverantör av kryptotillgångstjänster har förlorat sin auktorisation som betalningsinstitut eller sin auktorisa­

tion som institut för elektroniska pengar och leverantören av kryptotillgångstjänster har underlåtit att åtgärda

situationen inom 40 kalenderdagar.

3. Om en behörig myndighet återkallar en auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster ska den utan

onödigt dröjsmål underrätta Esma och de gemensamma kontaktpunkterna i värdmedlemsstaterna. Esma ska göra sådan

information tillgänglig i det register som avses i artikel 109.

4. De behöriga myndigheterna får begränsa återkallandet av auktorisationen till en viss kryptotillgångstjänst.

5. Innan en auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster återkallas ska de behöriga myndigheterna samråda

med den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat, om den berörda leverantören av kryptotillgångstjänster

a) är ett dotterföretag till en leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad i den andra medlemsstaten,

b) är ett dotterföretag till moderföretaget för en leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad i den andra

medlemsstaten,

c) kontrolleras av samma fysiska eller juridiska personer som kontrollerar en leverantör av kryptotillgångstjänster som

är auktoriserad i den andra medlemsstaten.

SV

L 150/122

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

194

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

6. Innan en auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster återkallas får de behöriga myndigheterna samråda

med den myndighet som är behörig att övervaka att leverantören av kryptotillgångstjänster följer reglerna om bekämp­

ning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

7. EBA, Esma och alla behöriga myndigheter i en värdmedlemsstat får när som helst begära att den behöriga

myndigheten i hemmedlemsstaten undersöker om en leverantör av kryptotillgångstjänster fortfarande uppfyller de

villkor enligt vilka auktorisationen beviljades när det finns skäl att misstänka att så inte längre skulle vara fallet.

8. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska inrätta, genomföra och upprätthålla lämpliga förfaranden som säker­

ställer att deras kunders kryptotillgångar och medel inom rimlig tid och på ett ordnat sätt överförs till en annan

leverantör av kryptotillgångstjänster när en auktorisation återkallas.

Artikel 65

Gränsöverskridande tillhandahållande av kryptotillgångstjänster

1. En leverantör av kryptotillgångstjänster som avser att tillhandahålla kryptotillgångstjänster i mer än en medlems­

stat ska lämna följande information till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten:

a) En förteckning över de medlemsstater där leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla kryptotill­

gångstjänster.

b) De kryptotillgångstjänster som leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla över gränserna.

c) Startdatum för det planerade tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster.

d) En förteckning över all annan verksamhet som tillhandahålls av leverantören av kryptotillgångstjänster och som inte

omfattas av denna förordning.

2. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska inom tio arbetsdagar efter mottagandet av den information

som avses i punkt 1 meddela denna information till de gemensamma kontaktpunkterna i värdmedlemsstaterna, till Esma

och till EBA.

3. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat som beviljat auktorisationen ska utan dröjsmål informera den

berörda leverantören av kryptotillgångstjänster om det meddelande som avses i punkt 2.

4. Leverantören av kryptotillgångstjänster får börja tillhandahålla kryptotillgångstjänster i en annan medlemsstat än

hemmedlemsstaten från och med dagen för mottagandet av det meddelande som avses i punkt 3 eller senast från och

med den 15:e kalenderdagen efter att ha lämnat den information som avses i punkt 1.

KAPITEL 2

Skyldigheter för alla leverantörer av kryptotillgångstjänster

Artikel 66

Skyldighet att agera hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med kunders bästa intresse

1. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska agera hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med sina kunders

och presumtiva kunders bästa intresse.

2. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ge sina kunder information som är rättvisande, tydlig och inte vilse­

ledande, inbegripet i marknadsföringsmaterial, som ska identifieras som sådant. Leverantörer av kryptotillgångstjänster

får inte, avsiktligt eller genom vårdslöshet, vilseleda en kund i fråga om de verkliga eller upplevda fördelarna med

kryptotillgångar.

3. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska varna kunderna för riskerna med transaktioner med kryptotillgångar.

När leverantörer av kryptotillgångstjänster driver en handelsplattform för kryptotillgångar, utbyter kryptotillgångar mot

medel eller andra kryptotillgångar, tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar eller tillhandahåller portföljförvaltning

av kryptotillgångar ska de förse sina kunder med hyperlänkar till alla vitböcker om kryptotillgångar för de kryptotill­

gångar med avseende på vilka de tillhandahåller dessa tjänster.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/123

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

195

4. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska offentliggöra sina policyer för prissättning, kostnader och avgifter på en

väl synlig plats på sin webbplats.

5. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska på en framträdande plats på sin webbplats offentliggöra information

om de huvudsakliga negativa konsekvenserna för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser av den

konsensusmekanism som används för att ge ut varje kryptotillgång för vilken de tillhandahåller tjänster. Denna infor­

mation får hämtas från vitböckerna om kryptotillgångar.

6. Esma ska, i samarbete med EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn avseende innehållet, metoderna

och presentationen när det gäller den information som avses i punkt 5 med avseende på hållbarhetsindikatorerna för

negativa konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser.

Vid utarbetandet av de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket ska Esma beakta de olika

typer av konsensusmekanismer som används för att validera kryptotillgångstransaktioner, deras incitamentsstrukturer

och användningen av energi, förnybar energi och naturresurser, produktion av avfall och växthusgasutsläpp. Esma ska

uppdatera de tekniska standarderna för tillsyn mot bakgrund av den regulatoriska och tekniska utvecklingen.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 67

Försiktighetskrav

1. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska alltid ha försiktighetsarrangemang inrättade som minst motsvarar det

högsta av följande:

a) Beloppet för de permanenta minimikapitalkrav som anges i bilaga IV, beroende på typen av de kryptotillgångstjänster

som tillhandahålls.

b) En fjärdedel av de fasta omkostnaderna för det föregående året, som ska ses över årligen.

2. En leverantör av kryptotillgångstjänster som inte har bedrivit verksamhet under ett år från och med den dag då

den började tillhandahålla kryptotillgångstjänster ska vid den beräkning som avses i punkt 1 b använda de förväntade

fasta omkostnader som anges i de prognoser för de första tolv månadernas tillhandahållande av tjänster som lämnades i

dess ansökan om auktorisation.

3. Vid tillämpning av punkt 1 b ska leverantörer av kryptotillgångstjänster beräkna sina fasta omkostnader för det

föregående året med hjälp av siffror från det tillämpliga bokföringsregelverket, genom att dra av följande poster från de

totala utgifterna efter vinstutdelning till aktieägare eller medlemmar i deras senaste av revisor granskade årsredovisning

eller, om av revisor granskade räkenskaper inte är tillgängliga, i en årsredovisning som godkänts av nationella tillsyns­

organ:

a) Bonusar till personalen och annan ersättning, i den mån dessa är beroende av en nettovinst för leverantören av

kryptotillgångstjänster för det relevanta året.

b) Anställdas, styrelseledamöters och delägares vinstandelar.

c) Annan vinstdisposition och annan rörlig ersättning, i den mån dessa är helt diskretionära.

d) Icke-återkommande kostnader från extraordinär verksamhet.

4. De försiktighetsarrangemang som avses i punkt 1 ska utformas på något av följande sätt eller som en kombination

av dessa:

a) En kapitalbas bestående av de kärnprimärkapitalposter och instrument som avses i artiklarna 26–30 i förordning (EU)

nr 575/2013 efter fullständiga avdrag enligt artikel 36 i den förordningen, utan tillämpning av tröskelvärden för

undantag enligt artiklarna 46 och 48 i den förordningen.

SV

L 150/124

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

196

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

b) En försäkring som täcker de av unionens territorier där kryptotillgångstjänster tillhandahålls eller en jämförbar

garanti.

5. Den försäkring som avses i punkt 4 b ska offentliggöras på webbplatsen tillhörande leverantören av kryptotill­

gångstjänster och ska minst ha samtliga följande egenskaper:

a) En inledande löptid på minst ett år.

b) En uppsägningstid på minst 90 dagar.

c) Den har tecknats hos ett företag som är auktoriserat att tillhandahålla försäkringar, i enlighet med unionsrätten eller

nationell rätt.

d) Den tillhandahålls av en tredjepartsenhet.

6. Den försäkring som avses i punkt 4 b ska täcka risken för allt nedanstående:

a) Förlust av dokument.

b) Falska eller vilseledande uppgifter.

c) Handlingar, fel eller försummelser som leder till åsidosättande av

i) förpliktelser enligt lagar och andra författningar,

ii) skyldigheten att agera hederligt, rättvist och professionellt gentemot kunder,

iii) tystnadsplikt.

d) Underlåtenhet att inrätta, genomföra och upprätthålla lämpliga förfaranden för att förhindra intressekonflikter.

e) Förluster till följd av avbrott i affärsverksamheten eller systemfel.

f) Grov oaktsamhet i samband med skyddet av kunders kryptotillgångar eller medel, när det är tillämpligt på affärs­

modellen.

g) Ansvaret hos leverantören av kryptotillgångstjänster gentemot kunder i enlighet med artikel 75.8.

Artikel 68

Styrningsarrangemang

1. Medlemmarna i ledningsorganet för leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha tillräckligt gott anseende och

lämpliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter, både enskilt och kollektivt, för att kunna utföra sina uppgifter.

Medlemmarna i ledningsorganet för leverantörer av kryptotillgångstjänster får i synnerhet inte ha dömts för brott

som rör penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra brott som skulle påverka deras goda anseende. De ska

även visa att de kan avsätta tillräckligt med tid för att utföra sina uppgifter ändamålsenligt.

2. Aktieägare och medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav i leverantörer

av kryptotillgångstjänster ska ha tillräckligt gott anseende och får i synnerhet inte ha dömts för brott som rör penning­

tvätt eller finansiering av terrorism eller andra brott som skulle påverka deras goda anseende.

3. Om det inflytande som utövas av de aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har

kvalificerade aktieinnehav i en leverantör av kryptotillgångstjänster sannolikt kommer att ha en skadlig inverkan på en

sund och ansvarsfull ledning av denna leverantör av kryptotillgångstjänster, ska de behöriga myndigheterna vidta

lämpliga åtgärder för att hantera dessa risker.

Sådana åtgärder får inbegripa ansökningar om domstolsförelägganden eller sanktioner mot medlemmar av företags­

ledningen eller bestå i att den rösträtt som är knuten till de aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller

indirekta, som har det kvalificerade innehavet upphävs.

4. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska anta policyer och förfaranden som är tillräckligt ändamålsenliga för att

säkerställa att denna förordning följs.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/125

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

197

5. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha personal som har de kunskaper och färdigheter och den sakkunskap

som krävs för att fullgöra det ansvar som den tilldelas, med beaktande av omfattningen, arten och räckvidden av de

kryptotillgångstjänster som tillhandahålls.

6. Ledningsorganet för leverantörer av kryptotillgångstjänster ska bedöma och regelbundet se över ändamålsenlighe­

ten i de arrangemang och förfaranden för policyer som införts för att efterleva kapitlen 2 och 3 i denna avdelning och

vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister i detta avseende.

7. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa kontinuitet och regelbun­

denhet i utförandet av kryptotillgångstjänster. För detta ändamål ska leverantörer av kryptotillgångstjänster använda

lämpliga och proportionerliga resurser och förfaranden, inbegripet motståndskraftiga och säkra IKT-system enligt kraven

i förordning (EU) 2022/2554.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska fastställa en kontinuitetspolicy som ska inbegripa IKT-kontinuitetplaner samt

åtgärds- och återställningsplaner avseende IKT som upprättas enligt artiklarna 11 och 12 i förordning (EU) 2022/2554,

och som syftar till att, i händelse av avbrott i deras IKT-system och förfaranden, säkerställa bevarande av väsentliga data

och funktioner och upprätthållande av kryptotillgångstjänster eller, om detta inte är möjligt, ett snabbt återskapande av

sådana data och funktioner och ett snabbt återupptagande av kryptotillgångstjänster.

8. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha mekanismer, system och förfaranden enligt kraven i förordning (EU)

2022/2554, samt ändamålsenliga förfaranden och arrangemang för riskbedömning, för att följa de bestämmelser i

nationell rätt som införlivar direktiv (EU) 2015/849. De ska övervaka och med jämna mellanrum utvärdera hur adekvata

och effektiva dessa mekanismer, system och förfaranden är, med beaktande av omfattningen, arten och urvalet av de

kryptotillgångstjänster som tillhandahålls, och vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister i detta avseende.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha system och förfaranden som värnar uppgifters tillgänglighet, äkthet,

integritet och konfidentialitet enligt förordning (EU) 2022/2554.

9. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska se till att alla tjänster, all verksamhet, alla order och alla transaktioner

avseende kryptotillgångar som de utför dokumenteras. Denna dokumentation ska göra det möjligt för de behöriga

myndigheterna att fullgöra sina tillsynsuppgifter och vidta åtgärder för efterlevnad, och i synnerhet för att kontrollera

om leverantörerna av kryptotillgångstjänster har fullgjort alla sina skyldigheter, inbegripet skyldigheterna gentemot

kunder eller presumtiva kunder och i fråga om marknadens integritet.

Den dokumentation som bevaras i enlighet med första stycket ska tillhandahållas kunder på begäran och ska sparas i

fem år, och när detta begärs av den behöriga myndigheten, innan fem år har gått, upp till sju år.

10. Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera

a) åtgärderna för säkerställande av kontinuitet och regelbundenhet vid utförandet av de kryptotillgångstjänster som

avses i punkt 7,

b) den dokumentering som ska ske av alla tjänster, all verksamhet, alla order och alla transaktioner som utförs avseende

kryptotillgångar, som avses i punkt 9.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 69

Information till behöriga myndigheter

Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska utan dröjsmål underrätta sin behöriga myndighet om alla ändringar av

ledningsorganet, innan de nya medlemmarna utför någon verksamhet, och ska förse sin behöriga myndighet med all

information som krävs för att bedöma efterlevnaden av artikel 68.

SV

L 150/126

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

198

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

Artikel 70

Säker förvaring av kunders kryptotillgångar och medel

1. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som innehar kryptotillgångar som tillhör kunder eller har medel för åt­

komst till sådana kryptotillgångar ska införa lämpliga arrangemang för att skydda kundernas äganderätt, särskilt i

händelse av insolvens hos leverantören av kryptotillgångstjänster, och för att förhindra att kunders kryptotillgångar

används för egen räkning.

2. Om deras affärsmodeller eller kryptotillgångstjänster förutsätter att kunders medel, med undantag för e-peng­

artoken, innehas, ska leverantörer av kryptotillgångstjänster ha lämpliga arrangemang för att skydda kundernas ägande­

rätt och förhindra att kundernas medel används för egen räkning.

3. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska, i slutet av den arbetsdag som följer på den dag kundernas medel, med

undantag för e-pengatoken, har mottagits, placera dessa medel hos ett kreditinstitut eller en centralbank.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kunders medel, med

undantag för e-pengatoken, hos ett kreditinstitut eller en centralbank hålls på ett konto som kan identifieras separat från

konton som används för medel som tillhör leverantörerna av kryptotillgångstjänster.

4. Leverantörer av kryptotillgångstjänster får själva, eller genom en tredje part, tillhandahålla betaltjänster med

anknytning till den kryptotillgångstjänst de erbjuder, förutsatt att leverantören av kryptotillgångstjänster själv eller tredje

parten är auktoriserad att tillhandahålla dessa tjänster enligt direktiv (EU) 2015/2366.

Om betaltjänster tillhandahålls ska leverantörer av kryptotillgångstjänster underrätta sina kunder om allt nedanstående:

a) Arten och villkoren för dessa tjänster, inbegripet hänvisningar till tillämplig nationell rätt och till kundernas rättig­

heter.

b) Huruvida dessa tjänster tillhandahålls direkt av dem eller av en tredje part.

5. Punkterna 2 och 3 i denna artikel ska inte tillämpas på leverantörer av kryptotillgångstjänster som är institut för

elektroniska pengar, betalningsinstitut eller kreditinstitut.

Artikel 71

Förfarande för hantering av klagomål

1. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska inrätta och upprätthålla ändamålsenliga och transparenta förfaranden

för en snabb, rättvis och konsekvent hantering av klagomål från kunder och ska offentliggöra beskrivningar av dessa

förfaranden.

2. Kunder ska kunna lämna in klagomål kostnadsfritt till leverantörer av kryptotillgångstjänster.

3. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska informera kunderna om möjligheten att lämna in ett klagomål. Leve­

rantörer av kryptotillgångstjänster ska till kunderna tillhandahålla en mall för att lämna in klagomål och ska föra register

över alla mottagna klagomål och vilka åtgärder som vidtagits som svar på dessa.

4. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska snabbt och på ett rättvist sätt utreda alla klagomål och inom rimlig tid

informera sina kunder om resultatet av sådana utredningar.

5. Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera

krav, mallar och förfaranden för hantering av klagomål.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/127

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

199

Artikel 72

Identifiering, förebyggande, hantering av och information om intressekonflikter

1. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska genomföra och upprätthålla ändamålsenliga policyer och förfaranden,

med beaktande av omfattningen, arten och urvalet av de kryptotillgångstjänster som tillhandahålls, för att identifiera,

förebygga, hantera och informera om intressekonflikter mellan

a) dem själva och

i) deras aktieägare eller medlemmar,

ii) någon person som genom kontroll har en direkt eller indirekt koppling till leverantörerna av kryptotillgångs­

tjänster eller deras aktieägare eller medlemmar,

iii) medlemmar i deras ledningsorgan,

iv) deras anställda, eller

v) deras kunder, eller

b) två eller flera kunder vars ömsesidiga intressen står i konflikt med varandra.

2. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska på en framträdande plats på sin webbplats informera sina kunder och

presumtiva kunder om den allmänna arten av och källorna till de intressekonflikter som avses i punkt 1 och om de

åtgärder som vidtagits för att begränsa dem.

3. Den information som avses i punkt 2 ska lämnas i elektroniskt format och ska innehålla tillräckligt detaljerade

uppgifter, med beaktande av varje kunds art, för att varje kund ska kunna fatta ett välgrundat beslut om den krypto­

tillgångstjänst inom vars ram intressekonflikten uppstår.

4. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska bedöma och minst en gång per år se över sin policy för intressekon­

flikter och vidta alla lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister i detta avseende.

5. Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera

a) kraven för de policyer och förfaranden som avses i punkt 1, med beaktande av de tillhandahållna kryptotillgångs­

tjänsternas omfattning, art och spännvidd,

b) närmare uppgifter och metod när det gäller innehållet i den information som avses i punkt 2.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 73

Utkontraktering

1. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som utkontrakterar tjänster eller verksamhet till tredje parter för utförandet

av operativa funktioner ska vidta alla rimliga åtgärder för att undvika ytterligare operativa risker. De ska förbli fullt

ansvariga för att fullgöra alla sina skyldigheter enligt denna avdelning och ska se till att följande villkor alltid är

uppfyllda:

a) Utkontraktering leder inte till delegering av ansvaret hos leverantörer av kryptotillgångstjänster.

b) Utkontraktering påverkar inte förhållandet mellan leverantörer av kryptotillgångstjänster och deras kunder och inte

heller skyldigheterna för leverantörer av kryptotillgångstjänster gentemot sina kunder.

c) Utkontraktering påverkar inte uppfyllandet av villkoren för leverantörer av kryptotillgångstjänsters auktorisation.

SV

L 150/128

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

200

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

d) Tredje parter som deltar i utkontraktering samarbetar med den behöriga myndigheten i leverantören av kryptotill­

gångstjänsters hemmedlemsstat och utkontrakteringen hindrar inte behöriga myndigheters utövande av deras tillsyn,

inbegripet tillgång på plats för att inhämta all relevant information som behövs för att fullgöra dessa funktioner.

e) Leverantörer av kryptotillgångstjänster behåller den sakkunskap och de resurser som krävs för att utvärdera kvaliteten

på de tjänster som tillhandahålls, för att ändamålsenligt övervaka de utkontrakterade tjänsterna och för att kon­

tinuerligt hantera de risker som är förknippade med utkontrakteringen.

f) Leverantörer av kryptotillgångstjänster har direkt tillgång till relevant information om de utkontrakterade tjänsterna.

g) Leverantörer av kryptotillgångstjänster säkerställer att tredje parter som deltar i utkontrakteringen uppfyller unionens

dataskyddsstandarder.

Vid tillämpning av första stycket g ska leverantörer av kryptotillgångstjänster ansvara för att säkerställa att dataskydds­

standarderna fastställs i de skriftliga avtal som avses i punkt 3.

2. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha en policy för sin utkontraktering, inbegripet beredskapsplaner och

exitstrategier, med beaktande av omfattningen, arten och spännvidden av de kryptotillgångstjänster som tillhandahålls.

3. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska i ett skriftligt avtal fastställa sina rättigheter och skyldigheter och de

rättigheter och skyldigheter som tillkommer de tredje parter till vilka de utkontrakterar tjänster eller verksamhet.

Utkontrakteringsavtal ska ge leverantörer av kryptotillgångstjänster rätt att säga upp dessa avtal.

4. Leverantörer av kryptotillgångstjänster och tredje parter ska på begäran för de behöriga myndigheterna och andra

relevanta myndigheter tillgängliggöra all information som krävs för att myndigheterna ska kunna bedöma om den

utkontrakterade verksamheten uppfyller kraven i denna avdelning.

Artikel 74

Ordnad avveckling av leverantörer av kryptotillgångstjänster

Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller de tjänster som avses i artiklarna 75–79 ska ha inrättat en

plan som är lämplig för att stödja ordnad avveckling av verksamheten enligt tillämplig nationell rätt, inbegripet

kontinuitet i eller återhämtning av all kritisk verksamhet som utförs av dessa leverantörer av kryptotillgångstjänster.

Denna plan ska visa att leverantörerna av kryptotillgångstjänster är i stånd att genomföra en ordnad avveckling som inte

åsamkar kunderna otillbörlig ekonomisk skada.

KAPITEL 3

Skyldigheter med avseende på specifika kryptotillgångstjänster

Artikel 75

Förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning

1. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för

kunders räkning ska ingå ett avtal med sina kunder där deras skyldigheter och ansvar specificeras. Ett sådant avtal ska

minst innehålla följande:

a) De avtalsslutande parternas identitet.

b) Arten av den kryptotillgångstjänst som tillhandahålls och en beskrivning av tjänsten.

c) Förvaringspolicyn.

d) Metoden för kommunikation mellan leverantören av kryptotillgångstjänster och kunden, inbegripet kundens auten­

tiseringssystem.

e) En beskrivning av de säkerhetssystem som används av leverantören av kryptotillgångstjänster.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/129

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

201

f) De avgifter och kostnader som tillämpas av leverantören av kryptotillgångstjänster.

g) Tillämplig lag.

2. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för

kunders räkning ska föra ett register över positioner som öppnats i varje kunds namn och som motsvarar varje kunds

rättigheter till kryptotillgångarna. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska i relevanta fall så snart som möjligt i det

registret registrera alla rörelser i enlighet med instruktioner från sina kunder. Deras interna rutiner ska i sådana fall

säkerställa att varje rörelse som påverkar registreringen av kryptotillgångarna dokumenteras genom en transaktion som

regelbundet registreras i kundens positionsregister.

3. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för

kunders räkning ska fastställa en förvaringspolicy med interna regler och rutiner för att säkerställa säker förvaring eller

kontroll av sådana kryptotillgångar, eller medel för åtkomst till kryptotillgångarna.

Den förvaringspolicy som avses i första stycket ska minimera risken för förlust av kunders kryptotillgångar eller

rättigheter knutna till dessa kryptotillgångar eller medel för åtkomst till kryptotillgångarna till följd av bedrägeri,

cyberhot eller oaktsamhet.

En sammanfattning av förvaringspolicyn ska i elektroniskt format tillhandahållas kunderna på deras begäran.

4. I tillämpliga fall ska leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av

kryptotillgångar för kunders räkning underlätta utövandet av de rättigheter som är knutna till kryptotillgångarna. Varje

händelse som sannolikt kan skapa eller ändra en kunds rättigheter ska omedelbart registreras i kundens positionsregister.

Vid ändringar i den underliggande tekniken för distribuerade liggare, eller någon annan händelse som kan skapa eller

modifiera en kunds rättigheter, ska kunden ha rätt till eventuella kryptotillgångar eller rättigheter som nyligen skapats på

grundval av och motsvarande kundens positioner vid den tidpunkt då den ändringen eller händelsen inträffar, såvida inte

ett giltigt avtal som undertecknats med leverantören av kryptotillgångstjänster om förvaring och administration av

kryptotillgångar för kunders räkning enligt punkt 1 före den ändringen eller händelsen, uttryckligen anger något annat.

5. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för

kunders räkning ska minst var tredje månad och på varje begäran av berörda kunder till dessa lämna en rapport om

positionen för de kryptotillgångar som registrerats i dessa kunders namn. Denna positionsrapport ska lämnas i ett

elektroniskt format. Positionsrapporten ska identifiera de berörda kryptotillgångarna, deras saldo och värde och de

överföringar av kryptotillgångar som gjorts under den berörda perioden.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders

räkning ska så snart som möjligt förse sina kunder med all information om transaktioner med kryptotillgångar som

kräver ett svar från dessa kunder.

6. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för

kunders räkning ska se till att det finns nödvändiga förfaranden för att kryptotillgångar som innehas för deras kunders

räkning eller medlet för åtkomst så snart som möjligt återförs till dessa kunder.

7. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för

kunders räkning ska separera kryptotillgångar som innehas för deras kunders räkning från sina egna innehav och

säkerställa att medlet för åtkomst till deras kunders kryptotillgångar tydligt identifieras som sådant. De ska säkerställa

att deras kunders kryptotillgångar på den distribuerade liggaren hålls åtskilda från deras egna kryptotillgångar.

De kryptotillgångar som förvaras ska i enlighet med tillämplig lag vara rättsligt avskilda från leverantören av krypto­

tillgångstjänsters egendom för att tillgodose intressena för kunderna till leverantören av kryptotillgångstjänster, så att

kreditgivare till leverantören av kryptotillgångstjänster inte kan göra anspråk på kryptotillgångar som förvaras av

leverantören av kryptotillgångstjänster, särskilt i händelse av insolvens.

Leverantören av kryptotillgångstjänster ska säkerställa att de kryptotillgångar som förvaras är operativt avskilda från

leverantören av kryptotillgångstjänsters egendom.

SV

L 150/130

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

202

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

8. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för

kunders räkning ska hållas ansvariga gentemot sina kunder för förlusten av kryptotillgångar eller medlet för åtkomst till

kryptotillgångarna till följd av en händelse som kan tillskrivas dem. Ansvaret hos leverantören av kryptotillgångstjänster

ska begränsas till de förlorade kryptotillgångarnas marknadsvärde vid den tidpunkt då förlusten inträffade.

Händelser som inte kan tillskrivas leverantören av kryptotillgångstjänster omfattar alla händelser med avseende på vilka

leverantören av kryptotillgångstjänster påvisar har inträffat oberoende av tillhandahållandet av den relevanta tjänsten,

eller oberoende av verksamheten hos leverantören av kryptotillgångstjänster, såsom ett problem i samband med driften

av den distribuerade liggaren och som leverantören av kryptotillgångstjänster inte kontrollerar.

9. Om leverantörer av kryptotillgångstjänster som förvarar och administrerar kryptotillgångar för kunders räkning

använder sig av andra leverantörer av kryptotillgångstjänster ska de endast använda sig av leverantörer av kryptotill­

gångstjänster som är auktoriserade i enlighet med artikel 59.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster som förvarar och administrerar kryptotillgångar för kunders räkning och som

använder sig av andra leverantörer av kryptotillgångstjänster ska informera sina kunder om detta.

Artikel 76

Drift av en handelsplattform för kryptotillgångar

1. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar ska fastställa, upprätt­

hålla och genomföra tydliga och transparenta driftsregler för handelsplattformen. Dessa driftsregler ska åtminstone ange

följande:

a) Godkännandeförfaranden, inbegripet krav på kundkännedom som står i proportion till den risk för penningtvätt eller

finansiering av terrorism som ansökanden utgör i enlighet med direktiv (EU) 2015/849, som tillämpas innan

kryptotillgångar tas upp till handel på handelsplattformen.

b) Eventuella kategorier som utesluts av de typer av kryptotillgångar som inte kommer att tas upp till handel.

c) Tillämpliga policyer, förfaranden och eventuella avgifter för att ta upp kryptotillgångar till handel.

d) Objektiva, icke-diskriminerande regler och proportionerliga kriterier för deltagande i handelsverksamheten som

främjar ett rättvist och öppet tillträde till handelsplattformen för kunder som önskar handla.

e) Icke-diskretionära regler och förfaranden för att säkerställa en rättvis och ordnad handel och objektiva kriterier för ett

effektivt orderutförande.

f) Villkor för att kryptotillgångar ska förbli tillgängliga för handel, inbegripet likviditetströsklar och krav på regelbunden

information.

g) Villkor enligt vilka handel med kryptotillgångar kan tillfälligt avbrytas.

h) Förfaranden som säkerställer en effektiv avveckling av både kryptotillgångar och medel.

Vid tillämpning av första stycket a ska driftsreglerna tydligt ange att en kryptotillgång inte får tas upp till handel om

ingen motsvarande vitbok om kryptotillgångar har offentliggjorts i de fall som krävs enligt denna förordning.

2. Innan en kryptotillgång tas upp till handel ska leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplatt­

form för kryptotillgångar säkerställa att kryptotillgången uppfyller handelsplattformens driftsregler och bedöma den

berörda kryptotillgångens lämplighet. Vid bedömningen av en kryptotillgångs lämplighet ska de leverantörer av krypto­

tillgångstjänster som driver en handelsplattform särskilt utvärdera tillförlitligheten hos de tekniska lösningar som

används och den potentiella kopplingen till olaglig eller bedräglig verksamhet, med beaktande av erfarenheter, meriter

och anseende hos utgivaren av dessa kryptotillgångar och dess utvecklingsgrupp. De leverantörer av kryptotillgångs­

tjänster som driver en handelsplattform ska också bedöma lämpligheten hos andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna

token eller e-pengatoken som avses i artikel 4.3 första stycket a - d.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/131

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

203

3. Driftsreglerna för handelsplattformen för kryptotillgångar ska förhindra upptagande till handel av kryptotillgångar

som har en inbyggd anonymiseringsfunktion, såvida inte innehavarna av dessa kryptotillgångar och deras transaktions­

historik kan identifieras av den leverantör av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar.

4. De driftsregler som avses i punkt 1 ska utarbetas på ett av hemmedlemsstaternas officiella språk eller på ett språk

som är brukligt i internationella finanskretsar.

Om driften av en handelsplattform för kryptotillgångar äger rum i en annan medlemsstat ska de driftsregler som avses i

punkt 1 upprättas på ett av värdmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är brukligt i internationella

finanskretsar.

5. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar får inte handla för egen

räkning på den handelsplattform för kryptotillgångar som de driver, inbegripet om de tillhandahåller utbyte av krypto­

tillgångar mot medel eller mot andra kryptotillgångar.

6. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar ska endast tillåtas

bedriva matchad principalhandel om kunden har samtyckt till denna process. Leverantörer av kryptotillgångstjänster

ska lämna information till den behöriga myndigheten om hur de använder sig av matchad principalhandel. Den

behöriga myndigheten ska övervaka leverantörerna av kryptotillgångstjänsters deltagande i matchad principalhandel,

och säkerställa att deras deltagande i matchad principalhandel fortsätter att vara förenligt med definitionen av sådan

handel och inte ger upphov till intressekonflikter mellan leverantörerna av kryptotillgångstjänster och deras kunder.

7. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar ska införa ändamåls­

enliga system, förfaranden och arrangemang som säkerställer att deras handelssystem

a) är resilienta,

b) har tillräcklig kapacitet för att kunna hantera toppbelastning i fråga om order- och meddelandevolymer,

c) kan säkerställa en ordnad handel under förhållanden med svår marknadsstress,

d) kan avvisa order som överskrider de förutbestämda volym- och priströsklarna eller är uppenbart felaktiga,

e) är fullständigt testat för att säkerställa att villkoren i leden a–d är uppfyllda,

f) är föremål för ändamålsenliga kontinuitetsarrangemang som säkerställer kontinuiteten i deras tjänster om det blir fel i

handelssystemet,

g) kan förebygga eller upptäcka marknadsmissbruk,

h) är tillräckligt robust för att förhindra att det missbrukas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

8. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar ska informera sin

behöriga myndighet när de identifierar fall av marknadsmissbruk eller försök till marknadsmissbruk i eller genom deras

handelssystem.

9. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar ska offentliggöra alla

köp- och säljkurser, och orderdjupet vid dessa priser, som annonseras för kryptotillgångar genom deras handelsplatt­

formar. De berörda leverantörerna av kryptotillgångstjänster ska fortlöpande göra denna information tillgänglig för

allmänheten under öppettiderna.

10. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar ska offentliggöra pris,

volym och tidpunkt för de transaktioner som utförs i fråga om kryptotillgångar som handlas på deras handelsplatt­

formar. De ska offentliggöra dessa uppgifter för alla sådana transaktioner så nära realtid som det är tekniskt möjligt.

SV

L 150/132

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

204

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

11. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar ska göra den infor­

mation som offentliggörs i enlighet med punkterna 9 och 10 tillgänglig för allmänheten på rimliga affärsvillkor och

säkerställa icke-diskriminerande tillgång till denna information. Denna information ska göras tillgänglig kostnadsfritt 15

minuter efter offentliggörandet i maskinläsbart format och den ska förbli offentliggjord i minst två år.

12. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar ska inleda den slutliga

avvecklingen av en kryptotillgångstransaktion i den distribuerade liggaren inom 24 timmar efter det att transaktionen

har utförts på handelsplattformen eller, om transaktioner avvecklas utanför den distribuerade liggaren, senast vid dagens

slut.

13. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar ska säkerställa att

deras avgiftsstrukturer är transparenta, rättvisa och icke-diskriminerande och att de inte skapar incitament att lägga,

ändra eller annullera order eller att utföra transaktioner på ett sätt som bidrar till oordnade handelsförhållanden eller

marknadsmissbruk i enlighet med avdelning VI.

14. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar ska upprätthålla

resurser och backupanordningar så att de alltid kan rapportera till sin behöriga myndighet.

15. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform ska under minst fem år hålla relevanta

uppgifter om alla order i kryptotillgångar som annonseras via deras system tillgängliga för den behöriga myndigheten,

eller ge den behöriga myndigheten tillgång till orderboken så att den behöriga myndigheten kan övervaka handelsverk­

samheten. Dessa relevanta uppgifter ska innehålla orderns egenskaper, inklusive uppgifter om hur ordern är kopplad till

de utförda transaktioner som härrör från ordern.

16. Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera

a) det sätt på vilket uppgifter om transparens, inbegripet nivån på uppdelningen av de uppgifter som ska göras

tillgängliga för allmänheten enligt punkterna 1, 9 och 10, ska ställas upp,

b) innehåll och format på de orderboksuppgifter som ska bevaras enligt punkt 15.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 77

Utbyte av kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar

1. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som utbyter kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar ska

upprätta en icke-diskriminerande affärspolicy som särskilt anger vilken typ av kunder de samtycker till att göra trans­

aktioner med och de villkor som ska uppfyllas av sådana kunder.

2. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som utbyter kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar ska

offentliggöra ett fast pris på kryptotillgångarna eller en metod för att fastställa priset på de kryptotillgångar som de

erbjuder i utbyte mot medel eller andra kryptotillgångar samt en eventuell gräns som fastställs av leverantören av

kryptotillgångstjänster för det belopp mot vilket utbyte får ske.

3. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som utbyter kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar ska

utföra kundernas order till de priser som visas vid den tidpunkt då ordern för utbyte är slutgiltig. Leverantörer av

kryptotillgångstjänster ska informera sina kunder om villkoren för att deras order ska anses vara slutgiltiga.

4. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som utbyter kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar ska

offentliggöra information om de transaktioner som de slutfört, såsom transaktionsvolymer och transaktionspriser.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/133

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

205

Artikel 78

Utförande av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning

1. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som utför order avseende kryptotillgångar för kunders räkning ska vidta alla

åtgärder som är nödvändiga för att, när de utför order, uppnå bästa möjliga resultat för sina kunder med beaktande av

pris, kostnad, hastighet, sannolikhet för utförande och avveckling, storlek, art, villkor för förvaring av kryptotillgångarna

eller varje annat övervägande av intresse för utförandet av ordern.

Trots vad som sägs i första stycket ska leverantörer av kryptotillgångstjänster som utför order avseende kryptotillgångar

för kunders räkning inte vara skyldiga att vidta de nödvändiga åtgärder som avses i första stycket om de utför order

avseende kryptotillgångar enligt specifika instruktioner från sina kunder.

2. För att säkerställa efterlevnad av punkt 1 ska leverantörer av kryptotillgångstjänster som utför order avseende

kryptotillgångar för kunders räkning upprätta och genomföra ändamålsenliga arrangemang för utförande. De ska särskilt

upprätta och genomföra en policy för orderutförande som gör det möjligt för dem att efterleva punkt 1. Policyn för

orderutförande ska bland annat säkerställa ett omgående, rättvist och effektivt utförande av kundorder och förhindra att

anställda hos leverantörer av kryptotillgångstjänster missbrukar information som rör kundorder.

3. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som utför order avseende kryptotillgångar för kunders räkning ska lämna

lämplig och tydlig information till sina kunder om sin policy för orderutförande som avses i punkt 2 och alla betydande

ändringar av den. Den informationen ska tydligt förklara, med tillräckligt detaljerade uppgifter och på ett sätt som är lätt

att förstå för kunder, hur kundorder kommer att utföras av leverantörer av kryptotillgångstjänster. Leverantörer av

kryptotillgångstjänster ska i förväg inhämta godkännande från varje kund beträffande policyn för orderutförande.

4. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som utför order avseende kryptotillgångar för kunders räkning ska på sina

kunders begäran kunna visa att de har verkställt deras order i enlighet med sin policy för orderutförande och på den

behöriga myndighetens begäran kunna belägga efterlevnaden av denna artikel.

5. Om policyn för orderutförande ger möjlighet att utföra kundorder utanför en handelsplattform, ska leverantörer av

kryptotillgångstjänster som utför order avseende kryptotillgångar för kunders räkning informera sina kunder om denna

möjlighet och inhämta kundernas uttryckliga förhandsgodkännande innan de utför sina order utanför en handelsplatt­

form, antingen i form av ett allmänt avtal eller med avseende på enskilda transaktioner.

6. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som utför order avseende kryptotillgångar för kunders räkning ska övervaka

hur deras arrangemang och policy för orderutförande fungerar i praktiken, så att de kan identifiera och vid behov

korrigera eventuella brister. De ska framför allt regelbundet bedöma om de val av handelsplatser för utförandet som

anges i policyn för orderutförande erbjuder det för kunderna bästa möjliga resultatet eller om de behöver ändra sina

arrangemang för orderutförande. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som utför order avseende kryptotillgångar för

kunders räkning ska underrätta de kunder med vilka de har en fortlöpande kundrelation varje väsentlig förändring av sitt

arrangemang eller sin policy för orderutförande.

Artikel 79

Placering av kryptotillgångar

1. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som placerar kryptotillgångar ska lämna följande information till erbjuda­

ren, till den person som ansöker om upptagande till handel eller till en tredje part som agerar för deras räkning, innan

ett avtal ingås med dem:

a) Vilken typ av placering som övervägs, inbegripet huruvida ett minsta köpbelopp är garanterat eller inte.

b) Uppgifter om beloppet av de transaktionsavgifter som är kopplade till den föreslagna transaktionen.

c) Sannolik tidpunkt och sannolikt förfarande och pris för den föreslagna transaktionen.

d) Information om de köpare man inriktar sig på.

SV

L 150/134

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

206

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

Leverantörer av kryptotillgångstjänster som placerar kryptotillgångar ska, innan de placerar dessa kryptotillgångar,

inhämta samtycke från utgivarna av dessa kryptotillgångar eller den tredje part som agerar för deras räkning, i fråga

om den information som förtecknas i första stycket.

2. De regler om intressekonflikter för leverantörer av kryptotillgångstjänster som avses i artikel 72.1 ska ha särskilda

och lämpliga förfaranden för att identifiera, förebygga, hantera och informera om intressekonflikter som uppstår i

följande situationer:

a) När leverantörer av kryptotillgångstjänster placerar kryptotillgångar hos sina egna kunder.

b) När det föreslagna priset för placering av kryptotillgångar har överskattats eller underskattats.

c) När erbjudaren har betalat ut eller tilldelat leverantörer av kryptotillgångstjänster incitament, inbegripet icke-monetära

incitament.

Artikel 80

Mottagande och överföring av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning

1. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som mottar och överför order för kryptotillgångar för kunders räkning ska

upprätta och genomföra förfaranden och arrangemang som innebär en snabb och korrekt överföring av kundorder för

utförande på en handelsplattform för kryptotillgångar eller till en annan leverantör av kryptotillgångstjänster.

2. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som mottar och överför order för kryptotillgångar för kunders räkning får

inte ta emot någon ersättning, rabatt eller icke-monetär förmån för att styra order från kunder till en viss handelsplatt­

form för kryptotillgångar eller till en annan leverantör av kryptotillgångstjänster.

3. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som mottar och överför order för kryptotillgångar för kunders räkning får

inte missbruka information om pågående kundorder och ska vidta alla rimliga åtgärder för att förhindra att någon av

deras anställda missbrukar sådan information.

Artikel 81

Tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar och tillhandahållande av portföljförvaltning av

kryptotillgångar

1. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar eller som tillhandahåller

portföljförvaltning av kryptotillgångar ska bedöma huruvida kryptotillgångstjänsterna eller kryptotillgångarna är lämp­

liga för deras kunder eller presumtiva kunder med tanke på kundernas kunskaper om och erfarenheter av investeringar i

kryptotillgångar, deras investeringsmål, inbegripet risktolerans och deras finansiella situation, inbegripet deras förmåga

att bära förluster.

2. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar ska i god tid innan

rådgivning om kryptotillgångar ges informera presumtiva kunder om huruvida rådgivningen

a) tillhandahålls på oberoende grund,

b) grundas på en allmän eller en mer begränsad analys av olika typer av kryptotillgångar, inbegripet huruvida rådgiv­

ningen är begränsad till kryptotillgångar som ges ut eller erbjuds av enheter med nära anknytning till leverantören av

kryptotillgångstjänster eller med andra rättsliga eller ekonomiska förbindelser, till exempel ett avtalsförhållande, som

kan äventyra förutsättningarna för rådgivningens oberoende.

3. Om en leverantör av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar informerar den

presumtiva kunden om att rådgivningen tillhandahålls på oberoende grund ska denna

a) bedöma ett tillräckligt stort urval av kryptotillgångar som är tillgängliga på marknaden vilka ska vara tillräckligt

diversifierade för att säkerställa att kundens investeringsmål på lämpligt sätt kan tillgodoses och ska inte vara

begränsade till kryptotillgångar som ges ut eller tillhandahålls av

i) denna leverantör av kryptotillgångstjänster,

ii) enheter som har nära förbindelser med denna leverantör av kryptotillgångstjänst, eller

iii) andra enheter med vilka denna leverantör av kryptotillgångstjänster har så nära rättsliga eller ekonomiska

förbindelser, till exempel ett avtalsförhållande, att det kan äventyra förutsättningarna för rådgivning på oberoende

grund,

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/135

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

207

b) inte godta och behålla avgifter, provisioner eller monetära eller icke-monetära förmåner som utbetalas eller tillhanda­

hålls av någon tredje part eller av en person som agerar för en tredje parts räkning i fråga om tillhandahållandet av

tjänsten till kunder.

Trots vad som sägs i första stycket b ska mindre icke-monetära förmåner, som kan förbättra kvaliteten på kryptotill­

gångstjänster som tillhandahålls en kund och som är av en sådan omfattning och art att de inte hindrar uppfyllandet av

en leverantör av kryptotillgångstjänsters skyldighet att agera i kundens bästa intresse, tillåtas i fall där de tydligt redovisas

för kunden.

4. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar ska också förse pre­

sumtiva kunder med information om alla kostnader och tillhörande avgifter, inbegripet rådgivningskostnader i till­

lämpliga fall, kostnaden för de kryptotillgångar som rekommenderas eller marknadsförs till kunden och hur kunden

får betala för kryptotillgångarna, inklusive eventuella tredjepartsbetalningar.

5.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller portföljförvaltning av kryptotillgångar får inte godta och

ta emot avgifter, provisioner eller andra monetära eller icke-monetära förmåner som utbetalas eller tillhandahålls av en

utgivare, erbjudare, person som ansöker om upptagande till handel eller av någon tredje part eller av en person som

agerar för tredje parts räkning i fråga om tillhandahållandet av portföljförvaltning av kryptotillgångar till sina kunder.

6. Om en leverantör av kryptotillgångstjänster informerar en presumtiv kund om att dess rådgivning tillhandahålls på

icke oberoende grund får den leverantören motta incitament under förutsättning att betalningen eller förmånen

a) är utformad för att höja kvaliteten på den relevanta tjänsten till kunden, och

b) inte försämrar förutsättningarna för leverantörerna av kryptotillgångstjänster att uppfylla sin skyldighet att agera

hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med kundernas bästa intresse.

Förekomsten, arten och beloppet av den betalning eller förmån som avses i punkt 4, eller, när beloppet inte kan

bestämmas, metoden för att beräkna detta belopp, ska redovisas klart och tydligt för kunden, på ett sätt som är

heltäckande, korrekt och begripligt, innan den ifrågavarande kryptotillgångstjänsten tillhandahålls.

7. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar ska säkerställa att

fysiska personer som ger råd eller information om kryptotillgångar eller en kryptotillgångstjänst för deras räkning

har de kunskaper och den kompetens som krävs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter. Medlemsstaterna

ska offentliggöra de kriterier som använts för att bedöma sådan kunskap och kompetens.

8. För den lämplighetsbedömning som avses i punkt 1 ska leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller

rådgivning om kryptotillgångar eller portföljförvaltning av kryptotillgångar från sina kunder eller presumtiva kunder

erhålla nödvändig information om deras kunskaper om och erfarenhet av att investera, inbegripet i kryptotillgångar,

deras investeringsmål, inbegripet risktolerans, deras finansiella situation, inbegripet deras förmåga att bära förluster och

deras grundläggande förståelse av riskerna med att köpa kryptotillgångar, så att leverantörer av kryptotillgångstjänster

kan rekommendera kunder eller presumtiva kunder huruvida kryptotillgångarna är lämpliga för dem och i synnerhet

huruvida de är förenliga med deras risktolerans och förmåga att bära förluster.

9. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar eller portföljförvaltning

av kryptotillgångar ska varna kunder och presumtiva kunder om följande:

a) Värdet på kryptotillgångar kan fluktuera.

b) Kryptotillgångarna kan resultera i en total eller partiell förlust.

c) Kryptotillgångarna kanske inte är likvida.

d) I tillämpliga fall, en tydlig varning om att kryptotillgångarna inte omfattas av systemen för ersättning till investerare

enligt direktiv 97/9/EG.

e) Kryptotillgångarna omfattas inte av insättningsgarantisystemen enligt direktiv 2014/49/EU.

SV

L 150/136

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

208

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

10. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar eller portföljförvalt­

ning av kryptotillgångar ska inrätta, upprätthålla och genomföra policyer och förfaranden som gör det möjligt för dem

att samla in och bedöma all information som krävs för att utföra den bedömning som avses i punkt 1 för varje kund.

De ska vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att den information som samlas in om deras kunder eller presumtiva

kunder är tillförlitlig.

11. Om kunder inte lämnar den information som krävs enligt punkt 8 eller om leverantörer av kryptotillgångs­

tjänster som tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar eller portföljförvaltning av kryptotillgångar anser att krypto­

tillgångstjänster eller kryptotillgångar inte är lämpliga för deras kunder får de inte rekommendera sådana kryptotill­

gångstjänster eller kryptotillgångar eller börja tillhandahålla portföljförvaltningstjänster för sådana kryptotillgångar.

12. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar eller portföljförvalt­

ning av kryptotillgångar ska regelbundet för varje kund se över den lämplighetsbedömning som avses i punkt 1

åtminstone vartannat år efter den inledande bedömning som gjorts i enlighet med den punkten.

13. När den lämplighetsbedömning som avses i punkt 1 eller den översyn som avses i punkt 12 har utförts ska

leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar förse kunderna med en

lämplighetsrapport som specificerar vilken rådgivning som getts och hur denna rådgivning motsvarar kundernas pre­

ferenser, mål och andra egenskaper. Denna rapport ska upprättas och meddelas kunderna i ett elektroniskt format.

Rapporten ska minst innehålla

a) uppdaterad information om den bedömning som avses i punkt 1, och

b) ett sammandrag av de råd som getts.

Den lämplighetsrapport som avses i första stycket ska klargöra att rådgivningen bygger på kundens kunskaper och

erfarenhet av att investera i kryptotillgångar, kundens investeringsmål, risktolerans, finansiella situation och förmåga att

bära förluster.

14. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller portföljförvaltning av kryptotillgångar ska till sina

kunder lämna regelbundna rapporter i ett elektroniskt format om den portföljförvaltningsverksamhet som utförts för

deras räkning. Dessa regelbundna rapporter ska innehålla en rättvisande och välavvägd översikt över verksamheten och

av portföljens utveckling under rapporteringsperioden, en uppdaterad rapport om hur den verksamhet som bedrivits

motsvarar kundens preferenser, mål och andra egenskaper samt uppdaterad information om den lämplighetsbedömning

som avses i punkt 1 eller den översyn som avses i punkt 12.

Den regelbundna rapport som avses i första stycket i denna punkt ska tillhandahållas en gång var tredje månad, utom i

fall där en kund har tillgång till ett onlinesystem där aktuella värderingar av kundens portfölj och aktuell information

om den lämplighetsbedömning som avses i punkt 1 finns tillgängliga och leverantören av kryptotillgångstjänster har

belägg för att kunden har konsulterat en värdering minst en gång under det berörda kvartalet. Ett sådant onlinesystem

ska anses vara ett elektroniskt format.

15. Esma ska senast den 30 december 2024 utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr

1095/2010 som specificerar

a) kriterierna för bedömning av kundens kunskaper och kompetens i enlighet med punkt 2,

b) den information som avses i punkt 8, och

c) formatet för den regelbundna rapport som avses i punkt 14.

Artikel 82

Tillhandahållande av överföringstjänster för kryptotillgångar för kunders räkning

1. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller överföringstjänster för kryptotillgångar för kunders

räkning ska ingå ett avtal med sina kunder där deras skyldigheter och ansvar specificeras. Sådana avtal ska minst

innehålla följande:

a) De avtalsslutande parternas identitet.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/137

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

209

b) En beskrivning av villkoren för de överföringstjänster som tillhandahålls.

c) En beskrivning av de säkerhetssystem som används av leverantören av kryptotillgångstjänster.

d) De avgifter som tas ut av leverantören av kryptotillgångstjänster.

e) Tillämplig lag.

2.

Esma ska i nära samarbete med EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 för

leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller överföringstjänster för kryptotillgångar för kunders räkning

när det gäller förfaranden och policyer, inbegripet kundernas rättigheter, i samband med överföringstjänster för krypto­

tillgångar.

KAPITEL 4

Förvärv av leverantörer av kryptotillgångstjänster

Artikel 83

Bedömning av tilltänkta förvärv av leverantörer av kryptotillgångstjänster

1. Alla fysiska eller juridiska personer eller sådana personer som agerar samfällt (den tilltänkta förvärvaren) som har

fattat ett beslut om att direkt eller indirekt förvärva ett kvalificerat innehav i en leverantör av kryptotillgångstjänster eller

om att öka, direkt eller indirekt, ett sådant kvalificerat innehav, varigenom andelen av rösträtterna eller kapitalet

kommer att uppgå till eller överstiga 20 %, 30 % eller 50 % eller så att leverantören av kryptotillgångstjänster kommer

att få ställning som deras dotterföretag, ska skriftligen underrätta den behöriga myndigheten för den leverantören av

kryptotillgångstjänster om detta och om storleken på det planerade innehavet samt lämna den information som krävs

enligt de tekniska standarder för tillsyn som antas av kommissionen i enlighet med artikel 84.4.

2. Alla fysiska eller juridiska personer som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt avyttra ett kvalificerat

innehav i en leverantör av kryptotillgångstjänster ska innan detta innehav avyttras skriftligen underrätta den behöriga

myndigheten om sitt beslut och meddela storleken på ett sådant innehav. Dessa personer ska även underrätta den

behöriga myndigheten om de har fattat ett beslut om att minska ett kvalificerat innehav så att andelen av rösträtterna

eller kapitalet kommer att understiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att leverantören av kryptotillgångstjänster

kommer att upphöra att vara dotterföretag till dem.

3. Den behöriga myndigheten ska omgående och under alla omständigheter inom två arbetsdagar efter mottagandet

av en underrättelse enligt punkt 1 skicka ett skriftligt mottagningsbevis.

4. Den behöriga myndigheten ska bedöma det tilltänkta förvärv som avses i punkt 1 i denna artikel och den

information som krävs enligt de tekniska standarder för tillsyn som antas av kommissionen i enlighet med artikel 84.4,

inom 60 arbetsdagar från dagen för det skriftliga mottagningsbevis som avses i punkt 3 i den här artikeln. När den

behöriga myndigheten bekräftar mottagandet av underrättelsen ska den informera den tilltänkta förvärvaren om vilken

dag bedömningsperioden löper ut.

5. Vid den bedömning som avses i punkt 4 får den behöriga myndigheten samråda med de behöriga myndigheterna

för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism samt finansunderrättelseenheter och ska vederbörligen

beakta deras synpunkter.

6. När den behöriga myndigheten genomför den bedömning som avses i punkt 4 får den från den tilltänkta

förvärvaren begära ytterligare information som krävs för att slutföra bedömningen. En sådan begäran ska göras innan

bedömningen är slutförd, och i alla händelser senast den 50:e arbetsdagen från dagen för det skriftliga mottagningsbevis

som avses i punkt 3. Denna begäran ska vara skriftlig och ange vilken ytterligare information som krävs.

Den behöriga myndigheten ska tillfälligt avbryta den bedömningsperiod som avses i punkt 4 till dess att den har

mottagit den ytterligare information som avses i första stycket i den här punkten. Avbrottet får inte överskrida 20

arbetsdagar. Eventuella ytterligare begäranden från den behöriga myndigheten om ytterligare information eller klargö­

rande av den mottagna informationen får inte leda till ytterligare avbrott av bedömningsperioden.

Den behöriga myndigheten får förlänga det avbrott som avses i andra stycket i denna punkt med upp till 30 arbets­

dagar, om den tilltänkta förvärvaren är etablerad utanför unionen eller omfattas av nationell rätt i ett tredjeland.

SV

L 150/138

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

210

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

7. En behörig myndighet som efter att ha slutfört den bedömning som avses i punkt 4 beslutar att motsätta sig det

tilltänkta förvärv som avses i punkt 1 ska underrätta den tilltänkta förvärvaren om detta inom två arbetsdagar och under

alla omständigheter före den dag som avses i punkt 4, i tillämpliga fall förlängt i enlighet med punkt 6 andra och tredje

styckena. I underrättelsen ska skälen för ett sådant beslut anges.

8. Om den behöriga myndigheten inte motsätter sig det tilltänkta förvärv som avses i punkt 1 före den dag som

avses i punkt 4, i tillämpliga fall förlängt i enlighet med punkt 6 andra och tredje styckena, ska det tilltänkta förvärvet

anses ha godkänts.

9. Den behöriga myndigheten får fastställa en längsta period för slutförande av det tilltänkta förvärv som avses i

punkt 1 och vid behov förlänga denna period.

Artikel 84

Sakinnehållet i bedömningen av tilltänkta förvärv av leverantörer av kryptotillgångstjänster

1. Vid den bedömning som avses i artikel 83.4 ska den behöriga myndigheten bedöma den tilltänkta förvärvarens

lämplighet och den finansiella sundheten för det tilltänkta förvärv som avses i artikel 83.1, mot bakgrund av samtliga

följande kriterier:

a) Den tilltänkta förvärvarens anseende.

b) Anseendet, kunskaperna, färdigheterna och erfarenheterna hos de personer som kommer att leda leverantören av

kryptotillgångstjänsters verksamhet till följd av det tilltänkta förvärvet.

c) Den tilltänkta förvärvarens finansiella sundhet, särskilt när det gäller den typ av verksamhet som ska bedrivas eller

bedrivs av den leverantör av kryptotillgångstjänster som det tilltänkta förvärvet gäller.

d) Huruvida leverantören av kryptotillgångstjänster kommer att kunna följa och fortsätta att följa bestämmelserna i

denna avdelning.

e) Huruvida det föreligger skälig anledning att misstänka att det tilltänkta förvärvet har en koppling till pågående eller

genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, i den mening som avses i artikel 1.3

respektive 1.5 i direktiv (EU) 2015/849, eller att det tilltänkta förvärvet skulle kunna öka riskerna för detta.

2. Den behöriga myndigheten får endast motsätta sig det tilltänkta förvärvet om det finns skälig anledning att göra

detta på grundval av kriterierna i punkt 1 i denna artikel eller om den information som lämnats i enlighet med

artikel 83.4 är ofullständiga eller oriktiga.

3. Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor i fråga om storleken på det kvalificerade innehav som ska

förvärvas enligt denna förordning eller tillåta sina behöriga myndigheter att granska det planerade förvärvet utifrån

marknadens ekonomiska behov.

4. Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i vilka det detaljerade

innehållet i uppgifter som krävs för att utföra den bedömning som avses i artikel 83.4 första stycket specificeras. De

uppgifter som krävs ska vara relevanta för en tillsynsbedömning, proportionerliga och anpassade till karaktären hos den

tilltänkta förvärvare och det tilltänkta förvärv som avses i artikel 83.1.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/139

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

211

KAPITEL 5

Betydande leverantörer av kryptotillgångstjänster

Artikel 85

Identifiering av betydande leverantörer av kryptotillgångar

1. En leverantör av kryptotillgångstjänster ska anses vara betydande om den i unionen har minst 15 miljoner aktiva

användare i genomsnitt under ett kalenderår, där genomsnittet beräknas som genomsnittet av det dagliga antalet aktiva

användare under det föregående kalenderåret.

2. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska underrätta sina behöriga myndigheter inom två månader efter det att

antalet aktiva användare enligt punkt 1 har uppnåtts. Om den behöriga myndigheten samtycker till att det tröskelvärde

som anges i punkt 1 är uppfyllt ska den underrätta Esma om detta.

3. Utan att det påverkar de behöriga myndigheternas ansvar enligt denna förordning ska hemmedlemsstaternas

behöriga myndigheter tillhandahålla Esmas tillsynsstyrelse årliga uppdateringar om följande utveckling på tillsynsområ­

det när det gäller betydande leverantörer av kryptotillgångstjänster:

a) Pågående eller avslutade auktorisationer enligt artikel 59.

b) Pågående eller avslutade processer för återkallande av auktorisationer enligt artikel 64.

c) Utövandet av tillsynsbefogenheter enligt artikel 94.1 första stycket b, c, e, f, g, y och aa.

Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten får tillhandahålla Esmas tillsynsstyrelse mer frekventa uppdateringar,

eller underrätta den före varje beslut som fattas av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten med avseende på

första stycket a, b eller c.

4. Den uppdatering som avses i punkt 3 andra stycket får följas av en diskussion i Esmas tillsynsstyrelse.

5. När så är lämpligt får Esma utnyttja sina befogenheter enligt artiklarna 29, 30, 31 och 31b i förordning (EU) nr

1095/2010.

AVDELNING VI

FÖRHINDRANDE AV OCH FÖRBUD MOT MARKNADSMISSBRUK SOM RÖR KRYPTOTILLGÅNGAR

Artikel 86

Tillämpningsområde för regler om marknadsmissbruk

1. Denna avdelning ska tillämpas på handlingar som utförs av en person avseende kryptotillgångar som är upptagna

till handel eller för vilka en ansökan om upptagande till handel har lämnats in.

2. Denna avdelning ska också tillämpas på alla transaktioner, order eller beteenden avseende de kryptotillgångar som

avses i punkt 1, oavsett om transaktionen, ordern eller beteendet äger rum på en handelsplats eller inte.

3. Denna avdelning ska tillämpas på handlingar och försummelser, i unionen och i tredjeländer, avseende krypto­

tillgångar enligt punkt 1.

Artikel 87

Insiderinformation

1. I denna förordning avses med insiderinformation följande typer av information:

a) Information av specifik natur som inte har offentliggjorts, som direkt eller indirekt rör en eller flera utgivare,

erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till handel eller en eller flera kryptotillgångar och som, om

den offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på dessa kryptotillgångar eller på priset på en

relaterad kryptotillgång.

SV

L 150/140

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

212

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

b) För personer som har som uppgift att utföra order avseende kryptotillgångar för kunders räkning, ska med insider­

information även avses information av specifik natur som lämnats av en kund och som rör kundens ännu ej utförda

order avseende kryptotillgångar, som direkt eller indirekt rör en eller flera utgivare, erbjudare eller personer som

ansöker om upptagande till handel eller en eller flera kryptotillgångar och som, om informationen offentliggjordes,

sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på dessa kryptotillgångar eller på priset på en relaterad krypto­

tillgång.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska information anses vara av specifik natur om den anger omständigheter som

föreligger eller rimligtvis kan komma att föreligga eller en händelse som har inträffat eller som rimligtvis kan förväntas

inträffa och om denna information är tillräckligt specifik för att göra det möjligt att dra slutsatser om omständigheternas

eller händelsens potentiella effekt på priserna på kryptotillgångar. I fråga om en över tiden pågående process som syftar

till att förverkliga, eller som resulterar i, vissa omständigheter eller en viss händelse, kan i detta hänseende de framtida

omständigheterna eller den framtida händelsen och även de mellanliggande stegen i den processen som är knutna till

förverkligandet av eller resulterar i de framtida omständigheterna eller den framtida händelsen anses vara specifik

information.

3. Ett mellanliggande steg i en över tiden pågående process ska anses vara insiderinformation om det i sig uppfyller

de kriterier för insiderinformation som avses i punkt 2.

4. Vid tillämpning av punkt 1 ska information som, om den offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig

inverkan på priset på kryptotillgångar avse information som en förnuftig innehavare av kryptotillgångar sannolikt skulle

utnyttja som en del av grunden för sina investeringsbeslut.

Artikel 88

Offentliggörande av insiderinformation

1. Utgivare, erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel ska så snart som möjligt informera

allmänheten om insiderinformation enligt artikel 87 som direkt berör dem, på ett sätt som ger allmänheten en snabb

tillgång till informationen och möjlighet till en fullständig och korrekt bedömning i rätt tid. Utgivare, erbjudare och

personer som ansöker om upptagande till handel får inte kombinera offentliggörande av insiderinformation till all­

mänheten med marknadsföring av sin verksamhet. Utgivare, erbjudare och personer som ansöker om upptagande till

handel ska på sin webbplats under minst fem år lägga ut och bevara all insiderinformation som de är skyldiga att

offentliggöra.

2. Utgivare, erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel får på eget ansvar skjuta upp offent­

liggörandet för allmänheten av insiderinformation enligt artikel 87, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Ett omedelbart offentliggörande skadar sannolikt de legitima intressena för utgivare, erbjudare eller personer som

ansöker om upptagande till handel.

b) Ett uppskjutet offentliggörande vilseleder sannolikt inte allmänheten.

c) Utgivare, erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till handel kan säkerställa att informationen förblir

konfidentiell.

3. Om en utgivare, erbjudare eller person som ansöker om upptagande till handel har skjutit upp offentliggörandet av

insiderinformation i enlighet med punkt 2 ska denna omedelbart efter det att informationen offentliggjorts för all­

mänheten informera den behöriga myndigheten om att offentliggörandet av informationen skjutits upp och ge en

skriftlig förklaring till hur villkoren enligt punkt 2 uppfylldes. Alternativt får medlemsstaterna fastställa att en sådan

förklaring endast behöver tillhandahållas på den behöriga myndighetens begäran.

4. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska

standarder för genomförande för att fastställa de tekniska metoderna för

a) lämpligt offentliggörande av insiderinformation enligt vad som avses i punkt 1, och

b) uppskjutande av offentliggörandet av insiderinformation enligt vad som avses i punkterna 2 och 3.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen

senast den 30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna

punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/141

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

213

Artikel 89

Förbud mot insiderhandel

1. Vid tillämpningen av denna förordning ska insiderhandel anses föreligga när en person förfogar över insiderinfor­

mation och utnyttjar denna information genom att för egen eller en tredje parts räkning, direkt eller indirekt, förvärva

eller avyttra kryptotillgångar som denna information avser. Att utnyttja insiderinformation genom att återkalla eller

ändra en order avseende en kryptotillgång som informationen rör om ordern lades innan den berörda personen fick

tillgång till insiderinformationen, ska också anses vara insiderhandel. Utnyttjande av insiderinformation ska också

inbegripa en persons läggande, ändring eller tillbakadragande av ett bud för egen eller en tredje parts räkning.

2. Ingen person får ägna sig åt eller försöka ägna sig åt insiderhandel eller använda insiderinformation om krypto­

tillgångar för att förvärva eller avyttra dessa kryptotillgångar, direkt eller indirekt, oavsett om det är för egen eller en

tredje parts räkning. Ingen person får rekommendera att en annan person ägnar sig åt insiderhandel eller förmå en

annan person att ägna sig åt insiderhandel.

3. Ingen person som förfogar över insiderinformation om kryptotillgångar får på grundval av denna insiderinfor­

mation rekommendera eller förmå en annan person att

a) förvärva eller avyttra dessa kryptotillgångar, eller

b) återkalla eller ändra en order avseende dessa kryptotillgångar.

4. Utnyttjande av en rekommendation eller uppmaning enligt punkt 3 utgör insiderhandel i den mening som avses i

denna artikel när personen som utnyttjar rekommendationen eller uppmaningen inser eller borde inse att den bygger på

insiderinformation.

5. Denna artikel ska tillämpas på varje person som förfogar över insiderinformation till följd av att den personen

a) är medlem i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan hos utgivaren, erbjudaren eller den person som ansöker om

upptagande till handel,

b) har aktieinnehav i utgivaren, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel,

c) har tillgång till informationen genom fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden eller i samband med sin roll i

teknik för distribuerade liggare eller liknande teknik, eller

d) ägnar sig åt kriminell verksamhet.

Denna artikel är även tillämplig på en person som förfogar över insiderinformation under andra omständigheter än de

som avses i första stycket om denna person inser eller borde inse att det rör sig om insiderinformation

6. När den person som avses i punkt 1 är en juridisk person, är denna artikel tillämplig, i enlighet med nationell rätt,

på de fysiska personer som deltar i beslutet att genomföra förvärvet, avyttringen, återkallelsen eller ändringen av en

order för den berörda juridiska personens räkning.

Artikel 90

Förbud mot olagligt röjande av insiderinformation

1. En person som förfogar över insiderinformation får inte olagligen röja insiderinformation för någon annan person,

utom i de fall då röjandet sker som ett normalt led i fullgörandet av tjänst, verksamhet eller åligganden.

2. Vidarebefordran av de rekommendationer eller uppmaningar som avses i artikel 89.4 utgör olagligt röjande av

insiderinformation om den person som röjer rekommendationen eller uppmaningen inser eller borde inse att den bygger

på insiderinformation.

Artikel 91

Förbud mot marknadsmanipulation

1. En person får inte ägna sig eller försöka ägna sig åt marknadsmanipulation.

SV

L 150/142

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

214

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

2. I denna förordning avses med marknadsmanipulation följande aktiviteter:

a) Om de inte utförs av legitima skäl, att ingå en transaktion, lägga en handelsorder eller annat beteende som

i) ger eller sannolikt kommer att ge falska eller vilseledande signaler om utbudet av, efterfrågan eller priset på en

kryptotillgång,

ii) låser eller sannolikt kommer att låsa priset på en eller flera kryptotillgångar till en onormal eller konstlad nivå.

b) Att ingå en transaktion, lägga en handelsorder eller utföra någon annan aktivitet eller något annat beteende som

påverkar eller sannolikt kommer att påverka priset på en eller flera kryptotillgångar, med hjälp av falska förespeg­

lingar eller andra slag av vilseledande eller manipulationer.

c) Att sprida information genom medierna, inklusive internet, eller på ett annat sätt som ger eller sannolikt kommer att

ge falska eller vilseledande signaler om utbudet av, efterfrågan eller priset på en eller flera kryptotillgångar, eller låser

eller sannolikt kommer att låsa priset på en eller flera kryptotillgångar till en onormal eller konstlad nivå, inbegripet

via ryktesspridning, om den person som spred informationen insåg eller borde ha insett att den var falsk eller

vilseledande.

3. Bland annat följande beteende ska anses vara marknadsmanipulation:

a) Att säkra en dominerande ställning när det gäller utbud av eller efterfrågan på en kryptotillgång, och detta får till

följd, eller sannolikt kommer att få till följd, direkt eller indirekt, att inköps- eller försäljningspriser fixeras eller att

andra oskäliga affärsvillkor skapas eller sannolikt kommer att skapas.

b) Att lägga order på en handelsplattform för kryptotillgångar, inklusive att återkalla eller ändra order, genom alla till

buds stående handelssätt, vilket får någon av de följder som avses i punkt 2 a, genom att handlingen

i) stör eller fördröjer handelsplattformen för kryptotillgångars funktion eller inleder någon aktivitet som sannolikt

kommer att få den effekten,

ii) gör det svårare för andra personer att identifiera äkta order på handelsplattformen för kryptotillgångar eller

inleder någon aktivitet som sannolikt kommer att få den effekten, bland annat genom att lägga order som medför

en destabilisering av handelsplattformen för kryptotillgångars normala funktion,

iii) skapar en falsk eller vilseledande signal om utbudet av, efterfrågan eller priset på en kryptotillgång, särskilt genom

att lägga order som inleder eller förvärrar en trend eller genom någon aktivitet som sannolikt kommer att få den

effekten.

c) Att utnyttja en tillfällig eller regelbunden tillgång till traditionella eller elektroniska medier genom att yttra sig om en

kryptotillgång, samtidigt som man tidigare har ingått positioner avseende den kryptotillgången, och därefter dra nytta

av den påverkan dessa yttranden får på priset på den kryptotillgången, utan att samtidigt ha offentliggjort intres­

sekonflikten för allmänheten på ett korrekt och ändamålsenligt sätt.

Artikel 92

Förhindrande och upptäckt av marknadsmissbruk

1. En person som yrkesmässigt arrangerar eller utför transaktioner med kryptotillgångar ska ha effektiva arrange­

mang, system och förfaranden för att förhindra och upptäcka marknadsmissbruk. Den personen ska omfattas av

reglerna för anmälan i den medlemsstat där den är registrerad eller har sitt huvudkontor eller, när det gäller en filial,

den medlemsstat där filialen är belägen, och ska utan dröjsmål till den behöriga myndigheten i den medlemsstaten

rapportera alla rimliga misstankar när det gäller en order eller transaktion, inbegripet en återkallelse eller ändring av en

order eller transaktion, och andra aspekter av hur tekniken för distribuerade liggare fungerar, såsom konsensusmeka­

nismen, om det kan finnas omständigheter som tyder på att marknadsmissbruk har begåtts, håller på att begås eller

sannolikt kommer att begås.

De behöriga myndigheter som mottar en rapport om misstänkta order eller transaktioner ska omedelbart vidarebefordra

denna information till de behöriga myndigheterna för de berörda handelsplattformarna.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/143

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

215

2. Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera

a) lämpliga arrangemang, system och förfaranden för personer så att de kan uppfylla kraven i punkt 1,

b) den mall som ska användas av personer så att de kan uppfylla kraven i punkt 1,

c) vid gränsöverskridande marknadsmissbruk, samordningsförfaranden mellan de relevanta behöriga myndigheterna för

upptäckt och beslut om sanktioner när det gäller marknadsmissbruk.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 december 2024.

3. För att säkerställa en enhetlig tillsynspraxis enligt denna artikel ska Esma senast den 30 juni 2025 utfärda riktlinjer

i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 för tillsynspraxis bland de behöriga myndigheterna för att

förebygga och upptäcka marknadsmissbruk, om detta inte redan omfattas av de tekniska standarder för tillsyn som avses

i punkt 2.

AVDELNING VII

BEHÖRIGA MYNDIGHETER, EBA OCH ESMA

KAPITEL 1

De behöriga myndigheternas befogenheter och samarbete mellan behöriga myndigheter, EBA och Esma

Artikel 93

Behöriga myndigheter

1. Medlemsstaterna ska utse de behöriga myndigheter som är ansvariga för att fullgöra de funktioner och uppgifter

som fastställs i denna förordning. Medlemsstaterna ska informera EBA och Esma om dessa behöriga myndigheter.

2. I de fall då medlemsstaterna utser mer än en behörig myndighet enligt punkt 1 ska de fastställa deras respektive

uppgifter och utse en behörig myndighet till den gemensamma kontaktpunkten för gränsöverskridande administrativt

samarbete mellan behöriga myndigheter samt med EBA och Esma. Medlemsstaterna får utse olika gemensamma kon­

taktpunkter för var och en av dessa typer av administrativt samarbete.

3. Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de behöriga myndigheter som utsetts enligt punkterna

1 och 2.

Artikel 94

De behöriga myndigheternas befogenheter

1. För att utföra sina uppgifter enligt avdelning II–VI i denna förordning ska de behöriga myndigheterna i enlighet

med nationell rätt ha minst följande tillsyns- och utredningsbefogenheter:

a) Att kräva att en person tillhandahåller information och dokument som de behöriga myndigheterna anser skulle

kunna vara relevanta för utförandet av deras uppgifter.

b) Att tillfälligt avbryta, eller att kräva att en leverantör av kryptotillgångstjänster tillfälligt avbryter, tillhandahållandet

av kryptotillgångstjänster under högst 30 på varandra följande arbetsdagar varje gång det föreligger skälig anledning

att misstänka att denna förordning har överträtts.

c) Att förbjuda tillhandahållande av kryptotillgångstjänster om de behöriga myndigheterna slår fast att denna för­

ordning har överträtts.

d) Att lämna ut, eller att kräva att en leverantör av kryptotillgångstjänster lämnar ut, all väsentlig information som kan

påverka tillhandahållandet av de berörda kryptotillgångstjänsterna, i syfte att säkerställa skyddet av kundernas

intressen, i synnerhet för icke-professionella innehavare, eller en väl fungerande marknad.

e) Att offentliggöra det faktum att en leverantör av kryptotillgångstjänster inte fullgör sina skyldigheter.

f) Att tillfälligt avbryta, eller att kräva att en leverantör av kryptotillgångstjänster tillfälligt avbryter, tillhandahållandet

av kryptotillgångstjänster om de behöriga myndigheterna anser att leverantören av kryptotillgångstjänster befinner

sig i en sådan situation att tillhandahållandet av kryptotillgångstjänsten skulle skada kundernas intressen, i synnerhet

icke-professionella innehavare.

SV

L 150/144

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

216

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

g) Att kräva att befintliga avtal överförs till en annan leverantör av kryptotillgångstjänster i fall där en leverantör av

kryptotillgångstjänsters auktorisation återkallas i enlighet med artikel 64, under förutsättning att kunderna och den

leverantör av kryptotillgångstjänster till vilken avtalen ska överföras godkänner detta.

h) Att, där det finns skäl att anta att en person tillhandahåller kryptotillgångstjänster utan auktorisation, beordra att

verksamheten omedelbart upphör utan någon föregående varning eller tidsfrist.

i) Att kräva att erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel av kryptotillgångar eller utgivare av

tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ändrar sin vitbok om kryptotillgångar eller ytterligare ändrar sin re­

viderade vitbok om kryptotillgångar, om de konstaterar att vitboken om kryptotillgångar eller den reviderade

vitboken om kryptotillgångar inte innehåller den information som krävs enligt artiklarna 6, 19 eller 51.

j) Att kräva att erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel av kryptotillgångar eller utgivare av

tillgångsanknutna token eller e-pengatoken, reviderar sitt marknadsföringsmaterial om de konstaterar att marknads­

föringsmaterialet inte uppfyller kraven i artiklarna 7, 29 eller 53 i denna förordning.

k) Att kräva att erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel av kryptotillgångar eller utgivare av

tillgångsanknutna token och e-pengatoken tar upp ytterligare information i sina vitböcker om kryptotillgångar

när så är nödvändigt för den finansiella stabiliteten eller för att skydda intressena för innehavare av kryptotillgångar,

i synnerhet icke-professionella innehavare.

l) Att tillfälligt avbryta ett erbjudande till allmänheten eller ett upptagande till handel av kryptotillgångar i högst 30 på

varandra följande arbetsdagar varje gång det föreligger skälig anledning att misstänka att denna förordning har

överträtts.

m) Att förbjuda ett erbjudande till allmänheten eller ett upptagande till handel av kryptotillgångar i de fall då de slagit

fast att denna förordning har överträtts eller om det föreligger skälig anledning att misstänka att den kommer att

överträdas.

n) Att tillfälligt avbryta, eller att kräva att en leverantör av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för

kryptotillgångar tillfälligt avbryter handel med kryptotillgången under högst 30 på varandra följande arbetsdagar

varje gång det föreligger skälig anledning att misstänka att denna förordning har överträtts.

o) Att förbjuda handel med kryptotillgångar på en handelsplattform för kryptotillgångar om de finner att denna

förordning har överträtts eller om det föreligger skälig anledning att misstänka att den kommer att överträdas.

p) Att tillfälligt avbryta tillhandahållandet av eller förbjuda marknadsföringsmaterial om det föreligger skälig anledning

att misstänka att denna förordning har överträtts.

q) Att kräva att erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel av kryptotillgångar, utgivare av tillgångs­

anknutna token eller e-pengatoken eller relevanta leverantörer av kryptotillgångstjänster upphör med eller tillfälligt

drar in marknadsföringsmaterial under högst 30 på varandra följande arbetsdagar varje gång det föreligger skälig

anledning att misstänka att denna förordning har överträtts.

r) Att offentliggöra det faktum att en erbjudare, en person som ansöker om upptagande till handel av en kryptotillgång

eller en utgivare av en tillgångsanknuten token eller e-pengartoken inte uppfyller sina skyldigheter enligt denna

förordning.

s) Att lämna ut, eller att kräva att erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel av en kryptotillgång

eller utgivaren av den tillgångsanknutna token eller e-pengatoken lämnar ut all väsentlig information som kan

påverka bedömningen av den kryptotillgång som erbjuds allmänheten eller som tagits upp till handel i syfte att

säkerställa skyddet av intressena för innehavare av kryptotillgångar, i synnerhet icke-professionella innehavare, eller

en väl fungerande marknad.

t) Att tillfälligt avbryta, eller att kräva att den relevanta leverantören av kryptotillgångstjänster som driver handels­

plattformen för kryptotillgångar tillfälligt avbryter, handeln med kryptotillgångarna om de anser att situationen för

erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel av en kryptotillgång eller utgivaren av en tillgångs­

anknuten token eller e-pengatoken är sådan att handeln skulle skada intressena för innehavare av kryptotillgångar, i

synnerhet icke-professionella innehavare.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/145

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

217

u) Att, om det finns skäl att anta att en person utan auktorisation ger ut tillgångsanknutna token eller e-pengatoken

eller att en person erbjuder eller ansöker om upptagande till handel med andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna

token eller e-pengatoken utan en vitbok om kryptotillgångar som anmälts i enlighet med artikel 8, beordra att

verksamheten omedelbart upphör utan någon föregående varning eller tidsfrist.

v) Att vidta alla typer av åtgärder för att säkerställa att en erbjudare, en person som ansöker om upptagande till handel

av kryptotillgångar, en utgivare av en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken eller en leverantör av kryptotill­

gångstjänster uppfyller kraven i denna förordning, inbegripet att kräva att alla förfaranden eller handlingar som de

behöriga myndigheterna anser strida mot denna förordning upphör.

w) Att utföra inspektioner eller utredningar på plats på andra platser än privatbostäder för fysiska personer, och för

detta ändamål få tillträde till lokaler för att få åtkomst till dokument och andra uppgifter i någon form.

x) Att utkontraktera kontroller eller utredningar till revisorer eller experter.

y) Att kräva att en fysisk person avsätts från ledningsorganet för en utgivare av en tillgångsanknuten token eller en

leverantör av kryptotillgångstjänster.

z) Att kräva att en person vidtar åtgärder för att minska storleken på sin position eller exponering avseende krypto­

tillgångar.

aa) Att, om inga andra effektiva medel står till buds för att se till att en överträdelse av denna förordning upphör och i

syfte att förebygga risken för allvarlig skada för intressena för kunderna eller innehavarna av kryptotillgångar, vidta

nödvändiga åtgärder, inbegripet genom att anmoda en tredje part eller en myndighet att genomföra dessa åtgärder,

för att

i) ta bort innehåll eller begränsa åtkomsten till ett onlinegränssnitt eller beordra att en varning tydligt visas för

kunder och innehavare av kryptotillgångar när de använder ett onlinegränssnitt,

ii) beordra en värdtjänstleverantör att ta bort, förhindra eller begränsa åtkomst till ett onlinegränssnitt, eller

iii) beordra ett domänregister eller en domänregistrator att radera ett fullt kvalificerat domännamn och tillåta den

berörda behöriga myndigheten att registrera detta.

ab) Att kräva att en utgivare av en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken, i enlighet med artiklarna 23.4, 24.3 eller

58.3, inför ett minsta nominellt belopp eller begränsar det antal som ges ut.

2. De tillsyns- och utredningsbefogenheter som utövas gentemot erbjudare, personer som ansöker om upptagande till

handel, utgivare och leverantörer av kryptotillgångstjänster påverkar inte de befogenheter som tilldelats samma eller

andra tillsynsmyndigheter när det gäller dessa enheter, inbegripet de befogenheter som tilldelats de relevanta behöriga

myndigheterna enligt de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv 2009/110/EG och de tillsynsbefogenheter

som ECB tilldelats enligt förordning (EU) nr 1024/2013.

3. För att utföra sina uppgifter enligt avdelning VI ska behöriga myndigheter i enlighet med nationell rätt ha minst

följande tillsyns- och utredningsbefogenheter utöver de befogenheter som avses i punkt 1:

a) Få tillgång till alla dokument och uppgifter oavsett typ eller ta kopia av dessa.

b) Kräva eller begära upplysningar av vem som helst, även av de personer som efter varandra verkar för att vidarebe­

fordra order eller utföra de berörda operationerna samt deras huvudmän, och om nödvändigt kalla en person till

förhör och förhöra personen för att få tillgång till information.

c) Få tillträde till fysiska och juridiska personers lokaler för att beslagta dokument och information, oavsett typ, vid

rimlig misstanke om att det finns dokument eller information med koppling till föremålet för kontrollen eller

utredningen som kan vara relevanta för att bevisa att det föreligger insiderhandel eller marknadsmanipulation.

SV

L 150/146

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

218

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

d) Överlämna ärenden för lagföring.

e) I den mån det är tillåtet enligt nationell rätt, begära in befintliga uppgifter om datatrafik som innehas av en

teleoperatör där det finns en rimlig misstanke om en överträdelse och om sådana uppgifter kan vara av betydelse

för att undersöka en överträdelse av artiklarna 88–91.

f) Begära att tillgångar fryses eller beläggs med kvarstad eller båda.

g) Tillfälligt införa ett förbud mot utövande av yrkesverksamhet.

h) Vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att allmänheten är korrekt informerad, bland annat genom

korrigering av utlämnad falsk eller vilseledande information, även genom att kräva att en erbjudare, en person

som ansöker om upptagande till handel, en utgivare eller en annan person som har offentliggjort eller spridit falsk

eller vilseledande information ska offentliggöra en rättelse.

4. När så krävs enligt nationell rätt får den behöriga myndigheten begära att behörig domstol ska besluta om

användningen av de befogenheter som avses i punkterna 1 och 2.

5. De behöriga myndigheterna ska utöva de befogenheter som avses i punkterna 1 och 2 på något av följande sätt:

a) Direkt.

b) I samarbete med andra myndigheter, inbegripet myndigheter med behörighet att förebygga och bekämpa penning­

tvätt och finansiering av terrorism.

c) På eget ansvar genom delegering till de myndigheter som avses i led b.

d) Efter ansökan till behöriga domstolar.

6. Medlemsstaterna ska säkerställa att lämpliga åtgärder har vidtagits så att behöriga myndigheter kan utöva de

tillsyns- och utredningsbefogenheter som behövs för att de ska kunna utföra sina uppgifter.

7. En person som rapporterar information till den behöriga myndigheten i enlighet med denna förordning ska inte

anses överträda eventuella restriktioner för offentliggörande av information som ålagts genom avtal eller i någon

lagbestämmelse eller administrativ bestämmelse, och den rapporterande personen ska inte ha någon form av rättsligt

ansvar med avseende på denna rapportering.

Artikel 95

Samarbete mellan behöriga myndigheter

1. Behöriga myndigheter ska samarbeta med varandra vid tillämpningen av denna förordning. Behöriga myndigheter

ska bistå behöriga myndigheter i andra medlemsstater samt EBA och Esma. De ska utbyta information utan onödigt

dröjsmål och samarbeta om utredningar, tillsyn och kontroll av efterlevnad.

Om medlemsstaterna i enlighet med artikel 111.1 andra stycket har fastställt straffrättsliga påföljder för överträdelser av

denna förordning enligt vad som avses i artikel 111.1 första stycket, ska de säkerställa att lämpliga åtgärder vidtagits så

att de behöriga myndigheterna har alla nödvändiga befogenheter för att upprätthålla kontakter med rättsliga myndig­

heter, åklagarmyndigheter eller straffrättsliga myndigheter inom sin jurisdiktion för att få särskild information om

brottsutredningar eller förfaranden som inletts för överträdelser av denna förordning, och tillhandahålla andra behöriga

myndigheter samt EBA och Esma samma information så att de kan fullgöra sin skyldighet att samarbeta vid till­

lämpningen av denna förordning.

2. En behörig myndighet får neka att tillmötesgå en begäran om information eller en begäran om samarbete vid en

undersökning endast under någon av följande omständigheter:

a) Överlämnande av relevant information skulle kunna inverka negativt på den berörda medlemsstatens säkerhet,

särskilt när det gäller bekämpning av terrorism och andra allvarliga brott.

b) Om tillmötesgåendet av begäran sannolikt kan inverka negativt på dess egen utredning, efterlevnadskontroller eller, i

tillämpliga fall, en brottsutredning.

c) Om förfaranden redan har inletts beträffande samma handlingar och mot samma fysiska eller juridiska personer inför

den berörda medlemsstatens domstolar.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/147

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

219

d) Om ett slutligt rättsligt avgörande redan har meddelats beträffande samma handling och mot samma fysiska eller

juridiska person i den berörda medlemsstaten.

3. De behöriga myndigheterna ska på begäran utan onödigt dröjsmål tillhandahålla all information som krävs vid

tillämpningen av denna förordning.

4. En behörig myndighet får begära bistånd från den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat i fråga om

inspektioner eller utredningar på plats.

En begärande behörig myndighet ska informera EBA och Esma om varje begäran enligt första stycket. Om en behörig

myndighet tar emot en begäran från en behörig myndighet i en annan medlemsstat om utförande av en inspektion på

plats eller utredning får den

a) själv utföra inspektion eller utredning på plats,

b) tillåta att den behöriga myndighet som inkom med begäran deltar i en inspektion eller utredning på plats,

c) tillåta att den behöriga myndighet som inkom med begäran själv genomför inspektionen eller utredningen på plats,

d) samarbeta med övriga behöriga myndigheter vid utförandet av vissa tillsynsuppgifter.

5. När det gäller en inspektion eller utredning på plats enligt punkt 4 ska Esma samordna inspektionen eller utred­

ningen om en av de behöriga myndigheterna begär det.

Om den inspektion eller utredning på plats som avses i punkt 4 rör en utgivare av en tillgångsanknuten token eller e-

pengatoken eller kryptotillgångstjänster med anknytning till tillgångsanknutna token eller e-pengatoken, ska EBA sam­

ordna inspektionen eller utredningen om en av de behöriga myndigheterna begär det.

6. De behöriga myndigheterna får hänskjuta ärendet till Esma i situationer där en begäran om samarbete, i synnerhet

för utbyte av information, har avslagits eller inte lett till åtgärder inom rimlig tid. Artikel 19.4 i förordning (EU) nr

1095/2010 ska gälla i tillämpliga delar i sådana situationer.

7. Genom undantag från punkt 6 i denna artikel får de behöriga myndigheterna hänskjuta ärendet till EBA i

situationer där en begäran om samarbete, i synnerhet i fråga om information som rör en utgivare av en tillgångs­

anknuten token eller e-pengatoken, eller kryptotillgångstjänster med anknytning till tillgångsanknutna token eller e-

pengatoken, har avslagits eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid. Artikel 19.4 i förordning (EU) nr 1093/2010 ska

gälla i tillämpliga delar i sådana situationer.

8. De behöriga myndigheterna ska nära samordna sin tillsyn i syfte att identifiera och avhjälpa överträdelser av denna

förordning, utarbeta och främja bästa praxis, underlätta samarbete, främja konsekvens i tolkningen och vid eventuell

oenighet genomföra bedömningar över jurisdiktionsgränserna.

Vid tillämpningen av första stycket i denna punkt ska EBA och Esma ha en samordnande roll mellan behöriga

myndigheter och mellan de tillsynskollegier som avses i artikel 119 i syfte att skapa en gemensam tillsynskultur och

konsekvent tillsynspraxis och säkerställa enhetliga förfaranden.

9. Om en behörig myndighet finner att något krav enligt denna förordning har åsidosatts eller har skäl att tro att så

är fallet, ska den på ett tillräckligt detaljerat sätt underrätta den behöriga myndigheten för den eller de enheter som

misstänks för sådana överträdelser om sina iakttagelser.

10. Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera

vilken information som ska utbytas mellan de behöriga myndigheterna i enlighet med punkt 1.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

SV

L 150/148

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

220

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

11.

Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa

standardformulär, mallar och förfaranden för samarbete och utbyte av information mellan behöriga myndigheter.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen

senast den 30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna

punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 96

Samarbete med EBA och Esma

1. Vid tillämpningen av denna förordning ska de behöriga myndigheterna ha ett nära samarbete med Esma i enlighet

med förordning (EU) nr 1095/2010 och med EBA i enlighet med förordning (EU) nr 1093/2010. De ska utbyta

information för att utföra sina uppgifter i enlighet med detta kapitel och med kapitlen 2 och 3 i denna avdelning.

2. De behöriga myndigheterna ska omgående till EBA och Esma överlämna all information som de behöver för att

utföra sina uppgifter, i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1093/2010 och artikel 35 i förordning (EU) nr

1095/2010.

3. Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa

standardformulär, mallar och förfaranden för samarbete och utbyte av information mellan behöriga myndigheter och

EBA och Esma.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen

senast den 30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna

punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 97

Främjande av konvergens i klassificeringen av kryptotillgångar

1. Senast den 30 december 2024 ska ESA-myndigheterna gemensamt utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i

förordning (EU) nr 1093/2010, artikel 16 i förordning (EU) nr 1094/2010 och artikel 16 i förordning (EU) nr

1095/2010 för att specificera innehållet i och formen för den förklaring som åtföljer den vitbok om kryptotillgångar

som avses i artikel 8.4 och de rättsliga utlåtanden om klassificering av tillgångsanknutna token som avses i artikel 17.1 b

ii och artikel 18.2 e. Riktlinjerna ska innehålla en mall för förklaringen och yttrandet samt ett standardiserat test för

klassificeringen av kryptotillgångar.

2. ESA-myndigheterna ska i enlighet med artikel 29 i förordning (EU) nr 1093/2010, artikel 29 i förordning (EU) nr

1094/2010 respektive artikel 29 i förordning (EU) nr 1095/2010 främja diskussion mellan behöriga myndigheter om

klassificeringen av kryptotillgångar, inbegripet om klassificeringen av de kryptotillgångar som utesluts från den här

förordningens tillämpningsområde i enlighet med artikel 2.3. ESA-myndigheterna ska också identifiera källorna till

eventuella skillnader i de behöriga myndigheternas tillvägagångssätt för klassificeringen av dessa kryptotillgångar och

ska i möjligaste mån främja ett gemensamt tillvägagångssätt för detta.

3. De behöriga myndigheterna i hem- eller värdmedlemsstaterna får begära att Esma, Eiopa eller EBA, beroende på

vad som är lämpligt, yttrar sig om klassificeringen av kryptotillgångar, inbegripet sådana som är uteslutna från denna

förordnings tillämpningsområde enligt artikel 2.3. Esma, Eiopa eller EBA, beroende på vad som är tillämpligt, ska avge

ett sådant yttrande i enlighet med artikel 29 i förordning (EU) nr 1093/2010, artikel 29 i förordning (EU) nr 1094/2010

och artikel 29 i förordning (EU) nr 1095/2010, beroende på vad som är tillämpligt, inom 15 arbetsdagar efter

mottagandet av begäran från de behöriga myndigheterna.

4. På grundval av uppgifterna i det register som avses i artikel 109 och resultatet av sitt arbete som avses i punkterna

2 och 3 i den här artikeln, ska ESA-myndigheterna gemensamt utarbeta en årsrapport i vilken de identifierar svårig­

heterna med klassificeringen av kryptotillgångar och skillnaderna i tillvägagångssätt mellan de behöriga myndigheterna.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/149

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

221

Artikel 98

Samarbete med andra myndigheter

När en erbjudare, en person som ansöker om upptagande till handel, en utgivare av en tillgångsanknuten token eller e-

pengatoken eller en leverantör av kryptotillgångstjänster bedriver annan verksamhet än den som omfattas av denna

förordning, ska de behöriga myndigheterna samarbeta med de myndigheter som ansvarar för tillsynen eller kontrollen

av sådan annan verksamhet enligt relevant unionsrätt eller nationell rätt, inbegripet skattemyndigheter och relevanta

tillsynsmyndigheter i tredjeländer.

Artikel 99

Anmälningsskyldighet

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen, EBA och Esma om de lagar och andra författningar som genomför

denna avdelning, inbegripet alla relevanta straffrättsliga bestämmelser senast den 30 juni 2025. Medlemsstaterna ska

utan onödigt dröjsmål underrätta kommissionen EBA och Esma om därpå följande eventuella ändringar av reglerna.

Artikel 100

Tystnadsplikt

1. All information som utbyts mellan behöriga myndigheter enligt denna förordning och som avser affärs- eller

driftsförhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden ska anses vara konfidentiell och omfattas av

tystnadsplikt, utom då den behöriga myndigheten när informationen lämnas anger att informationen får lämnas ut eller

då sådant utlämnande krävs för rättsliga förfaranden eller fall som omfattas av nationell skattelagstiftning eller straffrätt.

2. Tystnadsplikt ska gälla för alla fysiska eller juridiska personer som arbetar eller har arbetat för de behöriga

myndigheterna. Information som omfattas av tystnadsplikt får inte lämnas ut till någon annan fysisk eller juridisk

person eller myndighet utom när detta föreskrivs i unionslagstiftningsakter eller nationella lagstiftningsakter.

Artikel 101

Uppgiftsskydd

I fråga om behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning, ska behöriga myndigheter utföra sina

uppgifter enligt denna förordning i enlighet med förordning (EU) 2016/679.

EBA:s och Esmas behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning ska genomföras i enlighet med

förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 102

Förebyggande åtgärder

1. I fall då värdmedlemsstatens behöriga myndighet har tydliga och påvisbara grunder för att misstänka att det

förekommer oegentligheter i verksamheten hos en erbjudare, en person som ansöker om upptagande till handel av

kryptotillgångar, en utgivare av en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken eller en leverantör av kryptotillgångs­

tjänster, ska den meddela den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten och Esma detta.

Om de oegentligheter som avses i första stycket rör en utgivare av en tillgångsanknuten token eller e e-pengatoken, eller

en kryptotillgångstjänst avseende tillgångsanknutna token eller e-pengatoken, ska den behöriga myndigheten i värd­

medlemsstaten även meddela EBA.

2. Om de oegentligheter som avses i punkt 1 fortsätter och utgör en överträdelse av denna förordning, trots de

åtgärder som vidtagits av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, ska den behöriga myndigheten i värdmed­

lemsstaten, efter att ha informerat den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, Esma och i tillämpliga fall EBA, vidta

lämpliga åtgärder för att skydda kunder till leverantörer av kryptotillgångstjänster och innehavare av kryptotillgångar, i

synnerhet icke-professionella innehavare. Sådana åtgärder inbegriper att hindra erbjudaren, den person som ansöker om

upptagande till handel, utgivaren av den tillgångsanknutna token eller e-pengatoken eller leverantören av kryptotill­

gångstjänster från att bedriva ytterligare verksamhet i värdmedlemsstaten. Den behöriga myndigheten ska utan onödigt

dröjsmål informera Esma och i förekommande fall EBA om detta. Esma och, i förekommande fall, EBA ska utan onödigt

dröjsmål informera kommissionen om detta.

SV

L 150/150

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

222

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

3. Om en behörig myndighet i hemmedlemsstaten har en avvikande åsikt om någon av de åtgärder som vidtagits av

en behörig myndighet i värdmedlemsstaten i enlighet med punkt 2 i denna artikel, får den hänskjuta ärendet till Esma.

Artikel 19.4 i förordning (EU) nr 1095/2010 ska gälla i tillämpliga delar i sådana situationer.

Genom undantag från första stycket i denna punkt får den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten om åtgärderna

som avses i punkt 2 i denna artikel rör en utgivare av en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken, eller en krypto­

tillgångstjänst avseende tillgångsanknutna token eller e-pengatoken, hänskjuta ärendet till EBA. Artikel 19.4 i förordning

(EU) nr 1093/2010 ska gälla i tillämpliga delar i sådana situationer.

Artikel 103

Esmas befogenheter att tillfälligt intervenera

1. I enlighet med artikel 9.5 i förordning (EU) nr 1095/2010 får Esma, om villkoren i punkterna 2 och 3 i den här

artikeln är uppfyllda, tillfälligt förbjuda eller begränsa

a) marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-

pengatoken eller andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken med vissa specificerade egen­

skaper, eller

b) en typ av verksamhet eller praxis som rör andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken.

Ett förbud eller en begränsning får tillämpas under vissa omständigheter eller omfattas av undantag som närmare anges

av Esma.

2. Esma får vidta en åtgärd enligt punkt 1 endast om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Det föreslagna förbudet eller den föreslagna begränsningen åtgärdar ett betydande problem med avseende på in­

vesterarskyddet eller avvärjer ett hot mot funktionen och integriteten hos marknaderna för kryptotillgångar eller mot

stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system.

b) De regler som enligt unionsrätten är tillämpliga på de berörda kryptotillgångarna och kryptotillgångstjänsterna

omfattar inte hotet i fråga.

c) En relevant behörig myndighet har inte redan vidtagit åtgärder för att avvärja hotet i fråga eller de åtgärder som har

vidtagits är otillräckliga för att avvärja det hotet.

3. När Esma vidtar en åtgärd enligt punkt 1 ska Esma säkerställa att åtgärden inte

a) har en negativ inverkan på effektiviteten på marknaderna för kryptotillgångar eller på innehavare av kryptotillgångar

eller kunder som mottar kryptotillgångstjänster som inte står i proportion till åtgärdens fördelar, och

b) skapar risk för regelarbitrage.

Om behöriga myndigheter har vidtagit en åtgärd i enlighet med artikel 105 får Esma vidta någon av de åtgärder som

avses i punkt 1 i den här artikeln utan att avge ett yttrande enligt artikel 106.2.

4. Innan Esma beslutar att vidta en åtgärd enligt punkt 1 ska Esma underrätta den berörda behöriga myndigheten om

den åtgärd den avser att vidta.

5. Esma ska på sin webbplats offentliggöra ett tillkännagivande om ett beslut att vidta en åtgärd enligt punkt 1. Det

tillkännagivandet ska innehålla uppgifter om det förbud eller den begränsning som införts samt om när åtgärderna, efter

offentliggörandet, kommer att få verkan. Ett förbud eller en begränsning ska endast tillämpas på verksamhet efter det att

åtgärden fått verkan.

6. Esma ska ompröva ett förbud eller en begränsning enligt punkt 1 med lämpliga intervall, och minst var sjätte

månad. Efter minst två på varandra följande förlängningar och på grundval av en lämplig analys för att bedöma effekten

på konsumenter, får Esma besluta om en årlig förlängning av förbudet eller begränsningen.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/151

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

223

7. Åtgärder som Esma vidtar enligt denna artikel ska ha företräde framför alla tidigare åtgärder som vidtagits av de

relevanta behöriga myndigheterna i samma ärende.

8. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 139 för att komplettera denna förordning genom

att specificera de kriterier och faktorer som Esma ska beakta för att avgöra om det föreligger ett allvarligt problem med

investerarskyddet eller ett hot mot funktionen och integriteten hos marknaderna för kryptotillgångar eller mot sta­

biliteten i hela eller delar av unionens finansiella system för tillämpningen av punkt 2 a i den här artikeln.

Artikel 104

EBA:s befogenheter att tillfälligt intervenera

1. I enlighet med artikel 9.5 i förordning (EU) nr 1093/2010 får EBA, om villkoren i punkterna 2 och 3 i den här

artikeln är uppfyllda, tillfälligt förbjuda eller begränsa

a) marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa tillgångsanknutna token eller e-pengatoken eller tillgångs­

anknutna token eller e-pengatoken med vissa specificerade egenskaper, eller

b) en typ av verksamhet eller praxis som rör tillgångsanknutna token eller e-pengatoken.

Ett förbud eller en begränsning får tillämpas under vissa omständigheter eller omfattas av undantag som närmare anges

av EBA.

2. EBA får vidta en åtgärd enligt punkt 1 endast om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Det föreslagna förbudet eller den föreslagna begränsningen åtgärdar ett betydande problem med avseende på in­

vesterarskyddet eller avvärjer ett hot mot funktionen och integriteten hos marknaderna för kryptotillgångar eller mot

stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system.

b) De regler som enligt unionsrätten är tillämpliga på berörda tillgångsanknutna token, e-pengatoken eller kryptotill­

gångstjänster med anknytning till dem omfattar inte hotet i fråga.

c) En relevant behörig myndighet har inte redan vidtagit åtgärder för att avvärja hotet i fråga eller de åtgärder som har

vidtagits är otillräckliga för att avvärja det hotet.

3. När EBA vidtar en åtgärd enligt punkt 1 ska EBA säkerställa att åtgärden inte

a) har en negativ inverkan på effektiviteten på marknaderna för kryptotillgångar eller på innehavare av tillgångs­

anknutna token eller e-pengatoken eller kunder som mottar kryptotillgångstjänster som inte står i proportion till

åtgärdens fördelar, och

b) skapar risk för regelarbitrage.

Om behöriga myndigheter har vidtagit en åtgärd enligt artikel 105 får EBA vidta någon av de åtgärder som avses i punkt

1 i den här artikeln utan att avge ett yttrande som föreskrivs i artikel 106.2.

4. Innan EBA beslutar att vidta en åtgärd enligt punkt 1 ska EBA underrätta den berörda behöriga myndigheten om

den åtgärd den avser att vidta.

5. EBA ska på sin webbplats offentliggöra ett tillkännagivande om ett beslut att vidta en åtgärd enligt punkt 1. Det

tillkännagivandet ska innehålla uppgifter om det förbud eller den begränsning som införts samt om när åtgärderna, efter

offentliggörandet, kommer att få verkan. Ett förbud eller en begränsning ska endast tillämpas på verksamhet efter det att

åtgärden fått verkan.

6. EBA ska ompröva ett förbud eller en begränsning enligt punkt 1 med lämpliga intervall, och minst var sjätte

månad. Efter minst två på varandra följande förlängningar och på grundval av en lämplig analys för att bedöma effekten

på konsumenter, får EBA besluta om en årlig förlängning av förbudet eller begränsningen.

SV

L 150/152

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

224

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

7. Åtgärder som EBA vidtar i enlighet med denna artikel ska ha företräde framför alla tidigare åtgärder som vidtagits

av den relevanta behöriga myndigheten i samma ärende.

8. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 139 för att komplettera denna förordning genom

att specificera de kriterier och faktorer som EBA ska beakta för att avgöra om det föreligger ett allvarligt problem med

investerarskyddet eller ett hot mot funktionen och integriteten hos marknaderna för kryptotillgångar eller mot sta­

biliteten i hela eller delar av unionens finansiella system för tillämpningen av punkt 2 a i den här artikeln.

Artikel 105

Produktintervention från behöriga myndigheters sida

1. En behörig myndighet får i eller från medlemsstaten i fråga förbjuda eller begränsa följande:

a) Marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa kryptotillgångar eller kryptotillgångar med vissa specificerade

egenskaper.

b) En typ av verksamhet eller praxis som rör kryptotillgångar.

2. En behörig myndighet får vidta en åtgärd enligt punkt 1 endast om den på rimliga grunder finner att

a) en kryptotillgång ger upphov till betydande problem avseende investerarskyddet eller ett hot mot funktionen och

integriteten hos marknaderna för kryptotillgångar eller mot stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i

minst en medlemsstat,

b) befintliga regler som enligt unionsrätten är tillämpliga på den berörda kryptotillgången eller kryptotillgångstjänsten

inte i tillräcklig utsträckning avvärjer de risker som avses i led a och frågan inte på ett bättre sätt kan lösas genom

förbättrad tillsyn eller efterlevnad av befintliga krav,

c) åtgärden är proportionerlig med hänsyn till de iakttagna riskernas art, hur avancerade de berörda investerarna eller

marknadsaktörerna är samt vilka effekter åtgärden kan förväntas ha på de investerare och marknadsaktörer som kan

inneha, använda eller dra nytta av den berörda kryptotillgången eller kryptotillgångstjänsten,

d) den behöriga myndigheten har samrått grundligt med behöriga myndigheter i andra medlemsstater som skulle kunna

påverkas i betydande grad av åtgärden, och

e) åtgärden får inte någon diskriminerande inverkan på tjänster eller verksamheter som tillhandahålls från en annan

medlemsstat.

När villkoren i första stycket i denna punkt är uppfyllda får den behöriga myndigheten av försiktighetsskäl införa det

förbud eller den begränsning som avses i punkt 1 innan en kryptotillgång har marknadsförts, distribuerats eller sålts till

kunder.

Den behöriga myndigheten får besluta att det förbud eller den begränsning som avses i punkt 1 endast ska tillämpas

under vissa omständigheter eller omfattas av undantag.

3. Den behöriga myndigheten får inte införa något förbud eller någon begränsning enligt denna artikel om den inte,

senast en månad innan åtgärden är avsedd att få verkan, skriftligen, eller genom ett annat medium som myndigheterna

har kommit överens om, har underrättat alla övriga behöriga myndigheter och Esma, eller EBA för tillgångsanknutna

token och e-pengatoken, om

a) den kryptotillgång eller verksamhet eller praxis som den föreslagna åtgärden avser,

b) det föreslagna förbudets eller den föreslagna begränsningens exakta art och när förbudet eller begränsningen är avsett

att få verkan, och

c) vilka underlag som ligger till grund för beslutet och genom vilka det kan fastställas att samtliga villkor i punkt 2

första stycket är uppfyllda.

4. I undantagsfall då den behöriga myndigheten bedömer det nödvändigt för att förhindra att en negativ inverkan av

en kryptotillgång eller verksamhet eller praxis som avses i punkt 1 uppstår, får den behöriga myndigheten vidta en

provisorisk brådskande åtgärd, med skriftligt varsel på minst 24 timmar innan åtgärden är avsedd att få verkan, till alla

andra behöriga myndigheter och Esma, förutsatt att alla kriterier i denna artikel är uppfyllda och att det dessutom tydligt

har fastställts att det med en delgivningstid på en månad inte skulle gå att i tillfredsställande grad åtgärda problemet eller

avvärja hotet i fråga. De provisoriska åtgärderna får inte pågå längre än tre månader.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/153

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

225

5. Den behöriga myndigheten ska på sin webbplats offentliggöra ett tillkännagivande av varje beslut om att införa ett

förbud eller en begränsning som avses i punkt 1. Det tillkännagivandet ska innehålla uppgifter om det förbud eller den

begränsning som införts samt om när åtgärderna, efter offentliggörandet, kommer att få verkan och vilka underlag som

ligger till grund för den behöriga myndighetens beslut och genom vilka det kan fastställas att samtliga villkor i punkt 2

första stycket är uppfyllda. Förbudet eller begränsningen ska endast tillämpas på verksamhet efter det att åtgärderna fått

verkan.

6. Den behöriga myndigheten ska återkalla förbudet eller begränsningen om villkoren i punkt 2 inte längre är till­

lämpliga.

7. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 139 för att komplettera denna förordning genom

att specificera de kriterier och faktorer som de behöriga myndigheterna ska beakta för att avgöra om det föreligger ett

allvarligt problem med avseende på investerarskyddet eller ett hot mot funktionen och integriteten hos marknaderna för

kryptotillgångar eller mot stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i minst en medlemsstat för till­

lämpningen av punkt 2 första stycket a.

Artikel 106

Samordning med Esma eller EBA

1. Esma eller, för tillgångsanknutna token och e-pengatoken, EBA ska spela en underlättande och samordnande roll

när det gäller åtgärder som vidtas av behöriga myndigheter enligt artikel 105. Esma eller, för tillgångsanknutna token

och e-pengatoken, EBA ska säkerställa att de åtgärder som vidtas av en behörig myndighet är motiverade och pro­

portionerliga och att de behöriga myndigheterna tillämpar en konsekvent strategi, när så är lämpligt.

2. Efter att ha mottagit en underrättelse i enlighet med artikel 105.3 om en åtgärd som ska vidtas i enlighet med den

artikeln, ska Esma eller, för tillgångsanknutna token och e-pengatoken, EBA avge ett yttrande om huruvida förbudet eller

begränsningen är motiverad och proportionerlig. Om Esma, eller för tillgångsanknutna token och e-pengatoken, EBA,

anser att det krävs att andra behöriga myndigheter vidtar åtgärder för att avvärja risken ska den ange detta i sitt yttrande.

Yttrandet ska offentliggöras på Esmas webbplats eller, för tillgångsanknutna token och e-pengatoken, EBA:s webbplats.

3. Om en behörig myndighet föreslår eller vidtar åtgärder som strider mot ett yttrande som avgetts av Esma eller EBA

enligt punkt 2, ska myndigheten på sin webbplats omedelbart offentliggöra ett tillkännagivande med en fullständig

förklaring av skälen till sitt beslut.

Artikel 107

Samarbete med tredjeländer

1. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska vid behov komma överens om samarbetsarrangemang med

behöriga tillsynsmyndigheter i tredjeländer om utbyte av information med dessa tillsynsmyndigheter och fullgörandet av

skyldigheter enligt denna förordning i dessa tredjeländer. Dessa samarbetsarrangemang ska säkerställa åtminstone ett

effektivt informationsutbyte som gör att de behöriga myndigheterna kan utföra sina skyldigheter enligt denna förord­

ning.

En behörig myndighet ska informera EBA, Esma och de andra behöriga myndigheterna om den avser att ingå ett sådant

avtal.

2. Esma ska i nära samarbete med EBA när det är möjligt underlätta och samordna utarbetandet av samarbets­

arrangemang mellan de behöriga myndigheterna och de behöriga tillsynsmyndigheterna i tredjeländer.

3. Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som fastställer ett mall­

dokument för de samarbetsarrangemang som avses i punkt 1 för användning av de behöriga myndigheterna i medlems­

staterna när detta är möjligt.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

SV

L 150/154

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

226

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

4. Esma ska i nära samarbete med EBA också när det är möjligt underlätta och samordna utbytet mellan behöriga

myndigheter av information som erhållits från tillsynsmyndigheter i tredjeländer som skulle kunna vara relevanta när

åtgärder vidtas enligt kapitel 3 i denna avdelning.

5. De behöriga myndigheterna ska ingå samarbetsarrangemang i fråga om utbyte av information med tillsynsmyn­

digheterna i tredjeländer enbart om den utlämnade informationen omfattas av garantier om tystnadsplikt som minst

motsvarar dem som anges i artikel 100. Sådant informationsutbyte ska vara avsett för dessa behöriga myndigheter för

fullgörandet av deras uppgifter enligt denna förordning

Artikel 108

Behöriga myndigheters hantering av klagomål

1. De behöriga myndigheterna ska inrätta förfaranden som gör det möjligt för kunder och andra berörda parter,

inbegripet konsumentorganisationer, att lämna in klagomål till dem avseende påstådda överträdelser av denna förord­

ning som utförts av erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel, utgivare av tillgångsanknutna token

eller e-pengatoken och leverantörer av kryptotillgångstjänster. Klagomål ska godtas skriftligen, även elektroniskt, och på

ett officiellt språk i den medlemsstat där klagomålet lämnas eller på ett språk som godtas av de behöriga myndigheterna

i den medlemsstaten.

2. Information om de förfaranden för hantering av klagomål som avses i punkt 1 ska göras tillgänglig på varje

behörig myndighets webbplats och meddelas till EBA och Esma. Esma ska offentliggöra hyperlänkar till de avsnitt på de

behöriga myndigheternas webbplatser som rör förfaranden för hantering av klagomål i sitt register över kryptotillgångar

som avses i artikel 109.

KAPITEL 2

Esmas register

Artikel 109

Register över vitböcker om kryptotillgångar, utgivare av tillgångsanknutna token och e-pengatoken och

leverantörer av kryptotillgångstjänster

1. Esma ska upprätta ett register över

a) vitböcker om kryptotillgångar för andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken,

b) utgivare av tillgångsanknutna token,

c) utgivare av e-pengatoken, och

d) leverantörer av kryptotillgångstjänster.

Esmas register ska vara tillgängligt för allmänheten på Esmas webbplats och uppdateras regelbundet. För att underlätta

sådan uppdatering ska de behöriga myndigheterna underrätta Esma om alla ändringar som meddelats dem i fråga om de

uppgifter som specificeras i punkterna 2–5.

De behöriga myndigheterna ska förse Esma med de uppgifter som krävs för klassificeringen av vitböcker om krypto­

tillgångar i registret, enligt vad som specificerats i enlighet med punkt 8.

2. När det gäller vitböcker om kryptotillgångar för andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-penga­

token ska registret innehålla vitböckerna om kryptotillgångar och eventuella reviderade vitböcker om kryptotillgångar.

Alla inaktuella versioner av vitböckerna om kryptotillgångar ska förvaras i ett separat arkiv och tydligt markeras som

inaktuella versioner.

3. När det gäller utgivare av tillgångsanknutna token ska registret innehålla följande uppgifter:

a) Utgivarens namn, rättsliga form och identifieringskod för juridiska personer.

b) Utgivarens företagsnamn, fysiska adress, telefonnummer, e-postadress och webbplats.

c) Vitböckerna om kryptotillgångar och eventuella reviderade vitböcker om kryptotillgångar, där de inaktuella versio­

nerna av vitboken om kryptotillgångar förvaras i ett separat arkiv och tydligt markeras som inaktuella.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/155

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

227

d) Förteckningen över värdmedlemsstater där den ansökande utgivaren planerar att erbjuda en tillgångsanknuten token

eller planerar att ansöka om upptagande till handel av den tillgångsanknutna token.

e) Startdatumet eller, om detta inte är tillgängligt vid tidpunkten för den behöriga myndighetens meddelande, det

planerade startdatumet, för erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel.

f) Eventuella andra tjänster som tillhandahålls av utgivaren och som inte omfattas av denna förordning med en

hänvisning till tillämplig unionsrätt eller nationell rätt.

g) Datum för auktorisation att erbjuda till allmänheten eller ansöka om upptagande till handel av en tillgångsanknuten

token eller för auktorisation som kreditinstitut och, i tillämpliga fall, återkallandet av någondera auktorisation.

4. När det gäller utgivare av e-pengatoken ska registret innehålla följande uppgifter:

a) Utgivarens namn, rättsliga form och identifieringskod för juridiska personer.

b) Utgivarens företagsnamn, fysiska adress, telefonnummer, e-postadress och webbplats.

c) Vitböckerna om kryptotillgångar och eventuella reviderade vitböcker om kryptotillgångar, där de inaktuella versio­

nerna av vitboken om kryptotillgångar förvaras i ett separat arkiv och tydligt markeras som inaktuella.

d) Startdatumet eller, om detta inte är tillgängligt vid tidpunkten för den behöriga myndighetens meddelande, det

planerade startdatumet, för erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel.

e) Eventuella andra tjänster som tillhandahålls av utgivaren och som inte omfattas av denna förordning med en

hänvisning till tillämplig unionsrätt eller nationell rätt.

f) Datum för auktorisation som kreditinstitut eller institut för elektroniska pengar och, i tillämpliga fall, återkallandet av

den auktorisationen.

5. När det gäller leverantörer av kryptotillgångstjänster ska registret innehålla följande uppgifter:

a) Namn på, rättslig form och identifieringskod för juridiska personer för leverantören av kryptotillgångstjänster och, i

tillämpliga fall, filialer till leverantören av kryptotillgångstjänster.

b) Företagsnamn, fysisk adress, telefonnummer, e-postadress och webbplats för leverantören av kryptotillgångstjänster

och, i tillämpliga fall, den handelsplattform för kryptotillgångar som drivs av leverantören av kryptotillgångstjänster.

c) Namn på och adress till den behöriga myndighet som beviljat auktorisationen och kontaktuppgifter till myndigheten.

d) Förteckningen över kryptotillgångstjänster som leverantören av kryptotillgångstjänster tillhandahåller.

e) Förteckningen över värdmedlemsstater där leverantören av kryptotillgångstjänster planerar att tillhandahålla krypto­

tillgångstjänster.

f) Startdatumet eller, om detta inte är tillgängligt vid tidpunkten för den behöriga myndighetens meddelande, det

planerade startdatumet, för erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel.

g) Alla andra tjänster som tillhandahålls av leverantören av kryptotillgångstjänster och som inte omfattas av denna

förordning, med hänvisning till tillämplig unionsrätt eller nationell rätt.

h) Datum för auktorisationen och, i tillämpliga fall, återkallandet av en auktorisation.

6. De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål underrätta Esma om de åtgärder som förtecknas i artikel 94.1 första

stycket b, c, f, l, m, n, o eller t och om eventuella offentliga förebyggande åtgärder som vidtagits i enlighet med

artikel 102 och som påverkar tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster eller utgivningen, erbjudandet till allmänheten

eller användningen av kryptotillgångar. Esma ska införa sådana uppgifter i registret.

7. Alla återkallanden av en auktorisation för en utgivare av en tillgångsanknuten token, en utgivare av en e-penga­

token eller en leverantör av kryptotillgångstjänster, och alla åtgärder som tillkännages i enlighet med artikel 6 ska vara

offentliggjorda i registret under fem år.

SV

L 150/156

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

228

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

8. Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera de uppgifter som krävs för

klassificeringen, per typ av kryptotillgång, av vitböcker om kryptotillgångar, inbegripet identifieringskoderna för juridiska

personer, i registret och specificera de praktiska arrangemangen för att säkerställa att dessa uppgifter är maskinläsbara.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den

30 juni 2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 110

Register över enheter som tillhandahåller kryptotillgångstjänster och som inte följer bestämmelserna

1. Esma ska upprätta ett icke uttömmande register över enheter som tillhandahåller kryptotillgångstjänster i strid med

artikel 59 eller 61.

2. Registret ska innehålla åtminstone företagsnamnet eller webbplatsen för en enhet som inte följer bestämmelserna

och namnet på den behöriga myndighet som lämnade informationen.

3. Registret ska vara tillgängligt för allmänheten på Esmas webbplats i maskinläsbart format och ska uppdateras

regelbundet för att ta hänsyn till ändrade omständigheter eller all information som Esma får kännedom om avseende

registrerade enheter som inte följer bestämmelserna. Registret ska möjliggöra centraliserad tillgång till information som

lämnats in av behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller tredjeländer samt av EBA.

4. Esma ska uppdatera registret så att det innehåller information om varje fall av överträdelse av denna förordning

som identifierats på dess eget initiativ i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) nr 1095/2010, i vilket Esma har

antagit ett beslut enligt punkt 6 i den artikeln riktat till en enhet som inte följer bestämmelserna och som tillhandahåller

kryptotillgångstjänster, eller all information om enheter som tillhandahåller kryptotillgångstjänster utan nödvändig

auktorisation eller registrering som lämnats in av relevanta tillsynsmyndigheter i tredjeländer.

5. I de fall som avses i punkt 4 i denna artikel får Esma tillämpa de relevanta tillsyns- och utredningsbefogenheter

som behöriga myndigheter har enligt artikel 94.1 på enheter som inte följer bestämmelserna och som tillhandahåller

kryptotillgångstjänster.

KAPITEL 3

Behöriga myndigheters administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder

Artikel 111

Administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder

1. Utan att det påverkar straffrättsliga påföljder och utan att det påverkar de behöriga myndigheternas tillsyns- och

utredningsbefogenheter som är förtecknade i artikel 94, ska medlemsstaterna, i enlighet med nationell rätt, föreskriva att

de behöriga myndigheterna ska ha befogenhet att påföra lämpliga administrativa sanktioner och vidta andra administ­

rativa åtgärder avseende åtminstone följande överträdelser:

a) Överträdelser av artiklarna 4–14.

b) Överträdelser av artiklarna 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46 och 47.

c) Överträdelser av artiklarna 48–51, 53, 54 och 55.

d) Överträdelser av artiklarna 59, 60, 64 och 65–83.

e) Överträdelser av artiklarna 88–92.

f) Underlåtenhet att samarbeta eller uppfylla sina skyldigheter i samband med en undersökning eller begäran som avses

i artikel 94.3.

Medlemsstaterna får besluta att inte fastställa några bestämmelser om administrativa sanktioner för överträdelser som

avses i första stycket a, b, c, d eller e om de redan är föremål för straffrättsliga påföljder enligt nationell rätt den 30 juni

2024. Om medlemsstaterna så beslutar ska de underrätta kommissionen, Esma och EBA på ett detaljerat sätt om de

relevanta delarna av sin straffrätt.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/157

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

229

Senast den 30 juni 2024 ska medlemsstaterna anmäla de bestämmelser som avses i första och andra styckena till

kommissionen, EBA och Esma på ett detaljerat sätt. De ska också utan dröjsmål underrätta kommissionen, Esma och

EBA om eventuella senare ändringar av bestämmelserna.

2. Medlemsstaterna ska i enlighet med sin nationella rätt säkerställa att de behöriga myndigheterna har befogenhet att

påföra åtminstone följande administrativa sanktioner och vidta andra administrativa åtgärder i fråga om de överträdelser

som avses i punkt 1 första stycket a–d:

a) Ett offentligt utlåtande med uppgift om den ansvariga fysiska eller juridiska personen och om överträdelsens art.

b) Ett föreläggande enligt vilket det krävs att den fysiska eller juridiska personen upphör med det agerande som utgör

överträdelsen och inte upprepar det agerandet.

c) Maximala administrativa sanktionsavgifter på minst två gånger beloppet av de vinster som erhållits eller de förluster

som undvikits genom överträdelsen, om dessa belopp kan fastställas, även om detta belopp överstiger de maximala

belopp som fastställs i led d i denna punkt när det gäller fysiska personer, eller i punkt 3 när det gäller juridiska

personer.

d) Om det rör sig om en fysisk person, maximala administrativa sanktionsavgifter på minst 700 000 EUR eller, i

medlemsstater vars officiella valuta inte är euron, motsvarande värde i den officiella valutan den 29 juni 2023.

3. Medlemsstaterna ska i enlighet med sin nationella rätt säkerställa att de behöriga myndigheterna har befogenhet

att, för överträdelser som begås av juridiska personer, ålägga maximala administrativa sanktionsavgifter på minst

a) 5 000 000 EUR eller, i medlemsstater vars officiella valuta inte är euron, motsvarande värde i den officiella valutan

den 29 juni 2023, för de överträdelser som avses i punkt 1 första stycket a–d,

b) 3 % av den juridiska personens totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovisning som har godkänts av

ledningsorganet när det gäller de överträdelser som avses i punkt 1 första stycket a,

c) 5 % av den juridiska personens totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovisning som har godkänts av

ledningsorganet när det gäller de överträdelser som avses i punkt 1 första stycket d,

d) 12,5 % av den juridiska personens totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovisning som har godkänts

av ledningsorganet när det gäller de överträdelser som avses i punkt 1 första stycket b och c.

Om den juridiska person som avses i första stycket a–d är ett moderföretag eller dotterföretag till ett moderföretag som

är skyldigt att upprätta en koncernredovisning i enlighet med direktiv 2013/34/EU, ska den relevanta totala årsomsätt­

ningen vara den totala årsomsättningen eller motsvarande typ av inkomst enligt tillämplig unionsrätt på redovisnings­

området i enlighet med den senast tillgängliga koncernredovisning som godkänts av ledningsorganet för det yttersta

moderföretaget.

4. Utöver de administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder samt administrativa sanktionsavgifter som

avses i punkterna 2 och 3, ska medlemsstaterna i enlighet med sin nationella rätt säkerställa att de behöriga myndig­

heterna har befogenhet att, i händelse av de överträdelser som avses i punkt 1 första stycket d, påföra ett tillfälligt

förbud som hindrar medlemmar i ledningsorganet för leverantören av kryptotillgångstjänster eller någon annan fysisk

person, som hålls ansvarig för överträdelsen, från att utöva ledningsfunktioner hos en leverantör av kryptotillgångs­

tjänster.

5. Medlemsstaterna ska i enlighet med sin nationella rätt säkerställa att behöriga myndigheter har befogenhet att

påföra eller vidta åtminstone följande administrativa sanktioner och administrativa åtgärder i händelse av överträdelser

som avses i punkt 1 första stycket e:

a) Ett offentligt utlåtande med uppgift om den ansvariga fysiska eller juridiska personen och om överträdelsens art.

b) Ett föreläggande enligt vilket det krävs att den ansvariga fysiska eller juridiska personen upphör med det agerande

som utgör överträdelsen och inte upprepar det agerandet.

c) Återföring av de vinster som har gjorts eller förluster som undvikits på grund av överträdelsen, i den mån de kan

bestämmas.

d) Ett återkallande eller tillfälligt upphävande av auktorisationen för en leverantör av kryptotillgångstjänster.

SV

L 150/158

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

230

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

e) Ett tillfälligt förbud för medlemmar i ledningsorganet för leverantören av kryptotillgångstjänster, eller någon annan

fysisk person som hålls ansvarig för överträdelsen, att utöva ledningsfunktioner hos leverantörer av kryptotillgångs­

tjänster.

f) Vid en upprepad överträdelse av artikel 89, 90, 91 eller 92, ett förbud på minst tio år för medlemmar i lednings­

organet för en leverantör av kryptotillgångstjänster, eller någon annan fysisk person som hålls ansvarig för över­

trädelsen, att utöva ledningsfunktioner i en leverantör av kryptotillgångstjänster.

g) Ett tillfälligt förbud för medlemmar i ledningsorganet för en leverantör av kryptotillgångstjänster eller någon annan

fysisk person, som hålls ansvarig för överträdelsen, från att handla för egen räkning.

h) Maximala administrativa sanktionsavgifter på minst tre gånger beloppet av de vinster som erhållits eller de förluster

som undvikits genom överträdelsen, om dessa belopp kan fastställas, även om detta belopp överstiger de maximala

belopp som fastställs i led i eller j, beroende på vad som är tillämpligt.

i) För fysiska personer, maximala administrativa sanktionsavgifter på minst 1 000 000 EUR för överträdelser av arti­

kel 88 och 5 000 000 EUR för överträdelser av artiklarna 89–92 eller, i medlemsstater vars officiella valuta inte är

euron, motsvarande värde i den officiella valutan den 29 juni 2023.

j) För en juridisk person, maximala administrativa sanktionsavgifter på minst 2 500 000 EUR för överträdelser av

artikel 88 och 15 000 000 EUR för överträdelser av artiklarna 89–92 eller 2 % för överträdelser av artikel 88 och

15 % för överträdelser av artiklarna 89–92 av den juridiska personens totala årsomsättning enligt den senaste

tillgängliga redovisning som har godkänts av ledningsorganet, eller, i medlemsstater vars officiella valuta inte är

euron, motsvarande värde i den officiella valutan den 29 juni 2023.

Vid tillämpning av första stycket j, om den juridiska personen är ett moderföretag eller dotterföretag till ett moderfö­

retag som är skyldigt att upprätta en koncernredovisning i enlighet med direktiv 2013/34/EU, ska den relevanta totala

årsomsättningen vara den totala årsomsättningen eller motsvarande typ av inkomst enligt tillämplig unionsrätt på

redovisningsområdet i den senast tillgängliga koncernredovisning som godkänts av ledningsorganet för det yttersta

moderföretaget.

6. Medlemsstaterna får föreskriva att de behöriga myndigheterna får förfoga över andra befogenheter utöver dem som

avses i punkterna 2–5 och att de får påföra högre nivåer på sanktioner än dem som fastställs i dessa punkter både när

det gäller fysiska och juridiska personer som är ansvariga för överträdelsen.

Artikel 112

Utövande av tillsynsbefogenheter och befogenheter att påföra sanktioner

1. När de behöriga myndigheterna fastställer typen av och nivån på en administrativ sanktion eller andra administ­

rativa åtgärder som ska åläggas i enlighet med artikel 111 ska de ta hänsyn till alla relevanta omständigheter, inbegripet

följande, i förekommande fall:

a) Överträdelsens allvarlighetsgrad och varaktighet.

b) Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

c) Graden av ansvar hos den fysiska eller juridiska person som gjort sig skyldig till överträdelsen.

d) Finansiell styrka hos den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för överträdelsen såsom den indikeras genom

den ansvariga juridiska personens totala omsättning eller den ansvariga fysiska personens årsinkomst och nettotill­

gångar.

e) Omfattningen av de vinster som erhållits eller av de förluster som undvikits av den fysiska eller juridiska person som

har gjort sig skyldig till överträdelsen, i den mån de kan bestämmas.

f) De förluster för tredje part som har orsakats av överträdelsen, i den mån dessa kan fastställas.

g) Till vilken grad den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för överträdelsen samarbetar med den behöriga

myndigheten, utan att det påverkar behovet av att säkerställa återbetalning av de vinster som personen har erhållit

eller de förluster som den undvikit.

h) Tidigare överträdelser av denna förordning av den fysiska eller juridiska person som har gjort sig skyldig till

överträdelsen.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/159

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

231

i) Åtgärder som den person som bär ansvaret för överträdelsen har vidtagit för att undvika att överträdelsen upprepas.

j) Överträdelsens inverkan på intressena för innehavare av kryptotillgångar och kunder till leverantörer av kryptotill­

gångstjänster, i synnerhet icke-professionella innehavare.

2. När de behöriga myndigheterna utövar sina befogenheter att påföra administrativa sanktioner och vidta andra

administrativa åtgärder enligt artikel 111 ska de bedriva ett nära samarbete för att säkerställa att utövandet av deras

tillsyns- och utredningsbefogenheter och de administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder som de påför är

effektiva och lämpliga. De ska samordna sina åtgärder för att undvika eventuellt dubbelarbete och överlappningar när de

utövar sina tillsyns- och utredningsbefogenheter och när de påför administrativa sanktioner och vidtar andra administ­

rativa åtgärder i gränsöverskridande fall.

Artikel 113

Rätten att överklaga

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att beslut som fattas av behöriga myndigheter enligt denna förordning är veder­

börligen motiverade och omfattas av rätten att överklaga till domstol. Rätten att överklaga till domstol ska även finnas i

det fall att beslut om auktorisation inte har fattats inom sex månader efter det att en ansökan som innehåller alla

begärda uppgifter har lämnats in.

2. Medlemsstaterna ska föreskriva att ett eller flera av följande organ, enligt vad som fastställs i nationell rätt, i

konsumenternas intresse och i enlighet med nationell rätt, ska kunna begära att ärenden prövas i domstol eller av

behöriga administrativa organ för att säkerställa att detta direktiv tillämpas:

a) Offentliga organ eller deras företrädare.

b) Konsumentorganisationer som har ett legitimt intresse av att skydda innehavare av kryptotillgångar.

c) Yrkesorganisationer som har ett legitimt intresse av att skydda sina medlemmar.

Artikel 114

Offentliggörande av beslut

1. Den behöriga myndigheten ska utan onödigt dröjsmål på sin officiella webbplats offentliggöra beslut om ad­

ministrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder till följd av en överträdelse av denna förordning i enlighet

med artikel 111 efter det att den fysiska eller juridiska person som är föremål för beslutet har underrättats om det

beslutet. Offentliggörandet ska innehålla åtminstone information om överträdelsens typ och art och om identiteten på

de fysiska eller juridiska personer som är ansvariga. Beslut om åläggande av åtgärder av utredningskaraktär behöver inte

offentliggöras.

2. Om den behöriga myndigheten anser att ett offentliggörande av de juridiska personernas identitet eller av de

fysiska personernas identitet eller personuppgifter är oproportionerligt, mot bakgrund av en bedömning av proportio­

naliteten i offentliggörandet av sådana uppgifter i det enskilda fallet, eller om offentliggörandet skulle äventyra en

pågående utredning, ska de behöriga myndigheterna vidta en av följande åtgärder:

a) Skjuta upp offentliggörandet av beslutet att påföra en administrativ sanktion eller vidta en annan administrativ åtgärd

tills skälen för att inte offentliggöra det inte längre föreligger.

b) Offentliggöra beslutet att påföra en administrativ sanktion eller vidta en annan administrativ åtgärd på anonym grund

på ett sätt som överensstämmer med nationell rätt, om ett sådant anonymt offentliggörande säkerställer ett effektivt

skydd av personuppgifterna i fråga.

c) Inte offentliggöra beslutet att påföra en administrativ sanktion eller vidta en annan administrativ åtgärd om de

alternativ som anges i leden a och b inte anses tillräckliga för att säkerställa att

i) finansmarknadernas stabilitet inte äventyras,

ii) offentliggörandet av ett sådant beslut står i proportion till åtgärder som bedöms vara av lindrigare art.

Vid ett beslut om att offentliggöra en administrativ sanktion eller en annan administrativ åtgärd på anonym grund som

avses i första stycket b får offentliggörandet av de relevanta uppgifterna skjutas upp under en rimlig period, om det

antas att skälen för det anonyma offentliggörandet kommer att upphöra att föreligga inom denna period.

SV

L 150/160

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

232

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

3. Om beslutet att påföra en administrativ sanktion eller vidta en annan administrativ åtgärd har överklagats till

relevanta domstolar eller administrativa organ, ska de behöriga myndigheterna på sin officiella webbplats omedelbart

offentliggöra information om detta och all senare information om resultatet av ett sådant överklagande. Dessutom ska

alla beslut om ogiltigförklarande av ett tidigare beslut om att påföra en administrativ sanktion eller vidta en annan

administrativ åtgärd också offentliggöras.

4. De behöriga myndigheterna ska säkerställa att alla offentliggöranden som görs i enlighet med denna artikel finns

kvar på deras officiella webbplats i minst fem år efter offentliggörandet. Personuppgifter i offentliggörandet ska endast

finnas på den behöriga myndighetens officiella webbplats under den tidsperiod som är nödvändig enligt tillämpliga

dataskyddsregler.

Artikel 115

Rapportering av administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder till Esma och EBA

1. Den behöriga myndigheten ska årligen till Esma och EBA lämna sammanställda uppgifter om alla administrativa

sanktioner och andra administrativa åtgärder som påförts i enlighet med artikel 111. Esma ska offentliggöra uppgifterna

i en årlig rapport.

Om medlemsstaterna i enlighet med artikel 111.1 andra stycket har fastställt straffrättsliga påföljder för överträdelser av

de bestämmelser som avses i den punkten, ska deras behöriga myndigheter årligen tillhandahålla EBA och Esma

anonymiserade uppgifter i aggregerad form om alla relevanta inledda brottsutredningar och alla ålagda straffrättsliga

påföljder. Esma ska offentliggöra uppgifter om ålagda straffrättsliga påföljder i en årlig rapport.

2. Om den behöriga myndigheten har offentliggjort administrativa sanktioner, andra administrativa åtgärder eller

straffrättsliga påföljder, ska den samtidigt underrätta Esma om dessa.

3. Behöriga myndigheter ska informera EBA och Esma om alla administrativa sanktioner eller andra administrativa

åtgärder som påförts men som inte offentliggjorts, inbegripet överklaganden av dessa och utfallet av de överklagandena.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna delges information och den slutliga domen vid ålagda

straffrättsliga påföljder och att de lämnar detta till EBA och Esma. Esma ska upprätthålla en central databas över

sanktioner och administrativa åtgärder som rapporterats till denna endast för informationsutbyte mellan behöriga

myndigheter. Databasen ska endast vara tillgänglig för EBA, Esma och behöriga myndigheter och ska uppdateras på

grundval av de uppgifter som lämnas av de behöriga myndigheterna.

Artikel 116

Rapportering av överträdelser och skydd för personer som rapporterar om överträdelser

Direktiv (EU) 2019/1937 ska tillämpas på rapportering av överträdelser av denna förordning och på skyddet av personer

som rapporterar sådana överträdelser.

KAPITEL 4

EBA:s tillsynsansvar för utgivare av betydande tillgångsanknutna token och betydande e-pengatoken samt

tillsynskollegier

Artikel 117

EBA:s tillsynsansvar för utgivare av betydande tillgångsanknutna token och utgivare av betydande e-

pengatoken

1. När en tillgångsanknuten token har klassificerats som betydande i enlighet med artikel 43 eller 44 ska utgivaren av

denna tillgångsanknutna token utföra sin verksamhet under EBA:s tillsyn.

Utan att det påverkar de nationella behöriga myndigheternas befogenheter enligt punkt 2 i denna artikel ska EBA utöva

de befogenheter för behöriga myndigheter som tilldelas genom artiklarna 22–25, 29, 33, 34.7, 34.12, 35.3, 35.5,

36.10, 41, 42, 46 och 47 när det gäller utgivare av betydande tillgångsanknutna token.

2. När en utgivare av en betydande tillgångsanknuten token också tillhandahåller kryptotillgångstjänster eller ger ut

kryptotillgångar som inte är betydande tillgångsanknutna token ska tillsynen över sådana tjänster och sådan verksamhet

förbli hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten.

3. När en tillgångsanknuten token har klassificerats som betydande i enlighet med artikel 43 ska EBA genomföra en

förnyad tillsynsbedömning för att säkerställa att utgivaren följer bestämmelserna i avdelning III.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/161

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

233

4. När en e-pengatoken som ges ut av ett institut för elektroniska pengar har klassificerats som betydande i enlighet

med artikel 56 eller 57 ska EBA övervaka att utgivaren av denna betydande e-pengatoken följer bestämmelserna i

artiklarna 55 och 58.

Vid tillsyn av efterlevnaden av artiklarna 55 och 58 ska EBA utöva de befogenheter för behöriga myndigheter som

tilldelas genom artiklarna 22, 23, 24.3, 35.3, 35.5, 36.10, 46 och 47 när det gäller institut för elektroniska pengar som

ger ut betydande e-pengatoken.

5. EBA ska utöva sina tillsynsbefogenheter som föreskrivs i punkterna 1–4 i nära samarbete med de andra behöriga

myndigheter som ansvarar för tillsynen av utgivaren, särskilt

a) tillsynsmyndigheten, inbegripet, i tillämpliga fall, ECB enligt förordning (EU) nr 1024/2013,

b) berörda behöriga myndigheter enligt nationell rätt som införlivar direktiv 2009/110/EG, i tillämpliga fall,

c) de behöriga myndigheter som avses i artikel 20.1.

Artikel 118

EBA:s kommitté för kryptotillgångar

1.

EBA ska inrätta en permanent intern kommitté enligt artikel 41 i förordning (EU) nr 1093/2010 i syfte att utarbeta

EBA:s beslut som ska fattas i enlighet med artikel 44 i den förordningen, inbegripet beslut om de tillsynsuppgifter som

EBA har tilldelats genom den här förordningen.

2. Kommittén för kryptotillgångar får också utarbeta beslut som rör förslag till tekniska standarder för tillsyn och

förslag till tekniska standarder för genomförande avseende tillsynsuppgifter som har tilldelats EBA genom denna för­

ordning.

3. EBA ska säkerställa att kommittén för kryptotillgångar endast utför den verksamhet som avses i punkterna 1 och 2

och alla andra uppgifter som är nödvändiga för utförandet av dess verksamhet med anknytning till kryptotillgångar.

Artikel 119

Kollegier för utgivare av betydande tillgångsanknutna token och betydande e-pengatoken

1. För att underlätta utövandet av tillsynsuppgifter och agera som ett verktyg för samordning av tillsynsuppgifterna

inom ramen för denna förordning ska EBA inrätta, styra och leda ett rådgivande tillsynskollegium för varje utgivare av

en betydande tillgångsanknuten token eller av en betydande e-pengatoken inom 30 kalenderdagar från ett beslut om att

klassificera en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken som betydande i enlighet med artikel 43, 44, 56 eller 57,

beroende på vad som är tillämpligt.

2. De kollegier som avses i punkt 1 ska bestå av följande:

a) EBA.

b) Esma.

c) De behöriga myndigheterna i den hemmedlemsstat där utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token eller av

den betydande e-pengatoken är etablerad.

d) De behöriga myndigheterna för de mest relevanta leverantörerna av kryptotillgångstjänster, kreditinstituten eller

värdepappersföretagen som säkerställer förvaringen av reservtillgångarna i enlighet med artikel 37 eller av de medel

som erhållits i utbyte mot betydande e-pengatoken.

e) I tillämpliga fall de behöriga myndigheterna för de mest relevanta handelsplattformarna för kryptotillgångar där de

betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengatoken är upptagna till handel.

f) De behöriga myndigheterna för de mest relevanta betaltjänstleverantörer som tillhandahåller betaltjänster i samband

med dessa betydande e-pengatoken.

SV

L 150/162

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

234

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

g) I tillämpliga fall den behöriga myndigheten för de enheter som ansvarar för de funktioner som det hänvisas till i

artikel 34.5 första stycket h.

h) I tillämpliga fall de behöriga myndigheterna för de mest relevanta leverantörerna av kryptotillgångstjänster för

förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning vad gäller de betydande tillgångsanknutna

token eller betydande e-pengatoken.

i) ECB.

j) När utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token är etablerad i en medlemsstat vars officiella valuta inte är

euron, eller om den betydande tillgångsanknutna token hänvisar till en officiell valuta som inte är euron, central­

banken i den medlemsstaten.

k) När utgivaren av den betydande e-pengatoken är etablerad i en medlemsstat vars officiella valuta inte är euron, eller

om den betydande e-pengatoken hänvisar till en officiell valuta som inte är euron, centralbanken i den medlems­

staten.

l) Behöriga myndigheter i medlemsstater där den tillgångsanknutna token eller e-pengatoken används i stor skala, på

begäran av dessa.

m) Relevanta tillsynsmyndigheter i tredjeländer med vilka EBA har ingått administrativa överenskommelser i enlighet

med artikel 126.

3.

EBA får bjuda in andra myndigheter att bli medlemmar i det kollegium som avses i punkt 1 om de enheter som de

utövar tillsyn över är relevanta för kollegiets arbete.

4. En behörig myndighet i en medlemsstat som inte är medlem i kollegiet får från kollegiet begära all information

som är relevant för utförandet av dess tillsynsuppgifter enligt denna förordning.

5. Ett kollegium enligt punkt 1 i denna artikel ska säkerställa följande, utan att det påverkar behöriga myndigheters

befogenheter enligt denna förordning:

a) Utarbetande av det icke bindande yttrande som avses i artikel 120.

b) Informationsutbyte i enlighet med denna förordning.

c) Överenskommelser bland medlemmarna om att frivilligt påta sig uppgifter.

För att utförandet av de uppgifter de tilldelats enligt första stycket i denna punkt ska kunna underlättas ska de

kollegiemedlemmar som avses i punkt 2 ha rätt att bidra till fastställandet av dagordningen för kollegiemötena, särskilt

genom att lägga till punkter på dagordningen för ett möte.

6. Inrättandet av och verksamheten för det kollegium som avses i punkt 1 ska baseras på en skriftlig överenskom­

melse mellan dess samtliga medlemmar.

I den överenskommelse som avses i första stycket ska de praktiska arrangemangen för kollegiets verksamhet anges,

inbegripet närmare bestämmelser för följande:

a) De omröstningsförfaranden som avses i artikel 120.3.

b) Förfarandena för att fastställa dagordningen för kollegiets möten.

c) Hur ofta kollegiets möten ska hållas.

d) Lämplig minimitid för kollegiemedlemmarnas bedömning av den relevanta dokumentationen.

e) Hur kollegiemedlemmarna ska kommunicera med varandra.

f) Inrättandet av flera kollegier, en för varje specifik kryptotillgång eller grupp av kryptotillgångar.

I överenskommelsen får också fastställas uppgifter som ska åläggas EBA eller en annan kollegiemedlem.

7. Som ordförande för varje kollegium ska EBA

a) fastställa skriftliga arrangemang och förfaranden för kollegiets funktion, efter samråd med övriga medlemmar i

kollegiet,

b) samordna all verksamhet i kollegiet,

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/163

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

235

c) sammankalla och leda alla dess möten och på förhand hålla medlemmarna i kollegiet fullt informerade om att möten

anordnas med kollegiet, om de huvudfrågor som ska diskuteras och om de punkter som kommer att tas upp,

d) underrätta medlemmarna i kollegiet om planerade möten så att de kan begära att få delta,

e) i god tid ge medlemmar i kollegiet information om de beslut som har fattats vid dessa möten samt om resultaten av

mötena.

8. För att säkerställa att kollegierna fungerar på ett konsekvent och enhetligt sätt ska EBA i samarbete med Esma och

ECB utarbeta förslag till standarder för tillsyn som anger

a) de förhållanden under vilka de enheter som avses i punkt 2 d, e, f och h ska anses vara de mest relevanta,

b) de förhållanden under vilka tillgångsanknutna token eller e-pengatoken anses användas i stor skala, enligt vad som

avses i punkt 2 l, och

c) närmare detaljer för de praktiska arrangemang som avses i punkt 6.

EBA ska överlämna de förslag till standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni

2024.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som

avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 120

Icke-bindande yttranden från kollegierna för utgivare av betydande tillgångsanknutna token och betydande e-

pengatoken

1. Ett kollegium som avses i artikel 119.1 får avge ett icke bindande yttrande om följande:

a) Den förnyade tillsynsbedömning som avses i artikel 117.3.

b) Beslut om att kräva att en utgivare av en betydande tillgångsanknuten token eller en betydande e-pengatoken ska

inneha en högre kapitalbas i enlighet med artiklarna 35.2, 35.3, 35.5, 45.5 och 58.1, beroende på vad som är

tillämpligt.

c) Uppdateringar av en återhämtningsplan eller plan för inlösen för en utgivare av en betydande tillgångsanknuten

token eller en utgivare av en betydande e-pengatoken i enlighet med artiklarna 46, 47 och 55, beroende på vad som

är tillämpligt.

d) Förändringar av affärsmodellen för en utgivare av en betydande tillgångsanknuten token enligt artikel 25.1.

e) Ett utkast till reviderad vitbok om kryptotillgångar som utarbetats i enlighet med artikel 25.2.

f) Planerade lämpliga korrigerande åtgärder i enlighet med artikel 25.4.

g) Planerade tillsynsåtgärder i enlighet med artikel 130.

h) Planerade administrativa avtal om utbyte av information med en tillsynsmyndighet i ett tredjeland i enlighet med

artikel 126.

i) Delegeringar av tillsynsuppgifter från EBA till en behörig myndighet i enlighet med artikel 138.

j) Planerade ändringar av auktorisationen, eller planerade tillsynsåtgärder, för de medlemmar i kollegiet som avses i

artikel 119.2 d–h.

k) Ett utkast till reviderad vitbok om kryptotillgångar som utarbetats i enlighet med artikel 51.12.

2. I de fall där kollegiet avger ett yttrande i enlighet med punkt 1 på begäran av en medlem i kollegiet och efter att

det antagits med majoritet av kollegiet i enlighet med punkt 3 får detta yttrande omfatta eventuella rekommendationer

som syftar till att åtgärda brister i den åtgärd som planeras av EBA eller de behöriga myndigheterna.

SV

L 150/164

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

236

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

3. Kollegiets yttrande ska antas med enkel majoritet bland dess medlemmar.

Om det finns flera kollegiemedlemmar per medlemsstat ska endast en av dessa medlemmar ha en röst.

Om ECB är medlem av kollegiet i flera egenskaper, däribland i sin tillsynskapacitet, ska den bara ha en röst.

De tillsynsmyndigheter i tredjeländer som avses i artikel 119.2 m ska inte ha rösträtt när det gäller kollegiets yttrande.

4. EBA eller de behöriga myndigheterna, beroende på vad som är tillämpligt, ska vederbörligen beakta det yttrande

som kollegiet har avgett i enlighet med punkt 3, inbegripet eventuella rekommendationer som syftar till att åtgärda

brister i den planerade tillsynsåtgärden avseende en utgivare av en betydande tillgångsanknuten token, en utgivare av en

betydande e-pengatoken eller en enhet eller en leverantör av kryptotillgångstjänster som avses i artikel 119.2 d–h. Om

EBA eller en behörig myndighet inte instämmer med kollegiets yttrande eller med eventuella rekommendationer i

yttrandet som syftar till att åtgärda brister i den planerade tillsynsåtgärden, ska dess beslut innehålla en motivering

och en förklaring av eventuella väsentliga avvikelser från yttrandet eller rekommendationerna.

KAPITEL 5

EBA:s befogenheter och behörighet vad gäller utgivare av betydande tillgångsanknutna token och utgivare av

betydande e-pengatoken

Artikel 121

Konfidentiella uppgifter

De befogenheter som genom artiklarna 122–125 tilldelas EBA, någon av dess tjänstemän eller någon annan av EBA

bemyndigad person får inte användas för att kräva röjande av konfidentiella uppgifter.

Artikel 122

Begäran om information

1. För att kunna utföra sitt tillsynsansvar enligt artikel 117 får EBA genom en enkel begäran eller genom beslut

begära att följande personer lämnar ut all information som krävs för att EBA ska kunna utföra sina uppgifter enligt

denna förordning:

a) En utgivare av en betydande tillgångsanknuten token eller en person som kontrollerar eller står under direkt eller

indirekt kontroll av en utgivare av en betydande tillgångsanknuten token.

b) En tredje part som avses i artikel 34.5 första stycket h med vilken en utgivare av en betydande tillgångsanknuten

token har ett avtalsarrangemang.

c) En leverantör av kryptotillgångstjänster, ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag som säkerställer förvaringen av

reservtillgångarna i enlighet med artikel 37.

d) En utgivare av en betydande e-pengatoken eller en person som kontrollerar eller står under direkt eller indirekt

kontroll av en utgivare av en betydande e-pengatoken.

e) En betaltjänstleverantör som tillhandahåller betaltjänster med avseende på betydande e-pengatoken.

f) En fysisk eller juridisk person som ansvarar för att distribuera betydande e-pengatoken på uppdrag av en utgivare av

betydande e-pengatoken.

g) En leverantör av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för

kunders räkning med avseende på betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengatoken.

h) Den som driver en handelsplattform för kryptotillgångar som har tagit upp en betydande tillgångsanknuten token

eller en betydande e-pengatoken till handel.

i) Ledningsorganet för de personer som avses i leden a–h.

2. En enkel begäran om information som avses i punkt 1 ska

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/165

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

237

a) hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

b) ange syftet med begäran,

c) specificera vilken information som begärs,

d) innehålla en tidsfrist inom vilken informationen ska lämnas,

e) underrätta den person av vilken information begärs om att denna inte är skyldig att lämna informationen men att

den information som lämnas vid ett frivilligt svar på begäran måste vara korrekt och inte vilseledande, och

f) ange den sanktionsavgift som föreskrivs i artikel 131 om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande.

3. När EBA genom ett beslut begär information enligt punkt 1 ska EBA

a) hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

b) ange syftet med begäran,

c) specificera vilken information som begärs,

d) fastställa den tidsfrist inom vilken informationen ska lämnas,

e) ange de viten som föreskrivs i artikel 132 när framtagande av informationen krävs,

f) ange den sanktionsavgift som föreskrivs i artikel 131 om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande,

g) informera om rätten att överklaga beslutet inför EBA:s överklagandenämnd och att få beslutet prövat av Europeiska

unionens domstol i enlighet med artiklarna 60 och 61 i förordning (EU) nr 1093/2010.

4. De personer som avses i punkt 1 eller deras företrädare och, för juridiska personer eller föreningar som inte är

juridiska personer, de personer som är bemyndigade att företräda dem enligt lag, ska lämna den begärda informationen.

5. EBA ska utan dröjsmål översända en kopia av den enkla begäran eller av beslutet till den behöriga myndigheten i

den medlemsstat där de personer som berörs av begäran om information är bosatta eller etablerade.

Artikel 123

Allmänna utredningsbefogenheter

1. För att kunna utföra sitt tillsynsansvar enligt artikel 117 får EBA genomföra utredningar beträffande utgivare av

betydande tillgångsanknutna token och utgivare av betydande e-pengatoken. I detta syfte ska tjänstemän och andra

personer som bemyndigats av EBA ha befogenhet att

a) granska dokumentation, uppgifter, förfaranden och annat material som är relevant för utförandet av dess uppgifter

oberoende av i vilken form de föreligger,

b) ta eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana handlingar, uppgifter, förfaranden och annat material,

c) kalla till sig en utgivare av en betydande tillgångsanknuten token eller en utgivare av en betydande e-pengatoken,

eller dennas ledningsorgan eller personal och be dem om muntliga eller skriftliga förklaringar angående sakförhål­

landen eller dokument som rör föremålet för och syftet med utredningen samt nedteckna svaren,

d) höra varje fysisk eller juridisk person som går med på att höras i syfte att samla in uppgifter som rör föremålet för en

utredning,

e) begära in uppgifter om tele- och datatrafik.

Ett kollegium som avses i artikel 119.1 ska informeras utan onödigt dröjsmål om de resultat som kan vara relevanta för

utförandet av dess uppgifter.

SV

L 150/166

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

238

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

2. De tjänstemän och andra personer som av EBA har bemyndigats att genomföra den utredning som avses i punkt 1

ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av det skriftliga tillståndet där utredningens föremål och syfte anges. I

tillståndet ska även anges de viten som föreskrivs i artikel 132 när handlingar, uppgifter, förfaranden och annat material

inte tillhandahålls eller tillhandahålls i ofullständig form eller svaren på de frågor som ställs till utgivare av betydande

tillgångsanknutna token eller utgivare av betydande e-pengatoken inte lämnas eller är ofullständiga, samt de sanktions­

avgifter som föreskrivs i artikel 131 när svaren på de frågor som ställs utgivare av betydande tillgångsanknutna token

eller utgivare av betydande e-pengatoken är oriktiga eller vilseledande.

3. Utgivare av betydande tillgångsanknutna token och utgivare av betydande e-pengatoken är skyldiga att underkasta

sig utredningar som inletts genom beslut av EBA. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med utredningen, de viten

som föreskrivs i artikel 132, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1093/2010 samt rätten att få

beslutet prövat av Europiska unionens domstol.

4. EBA ska i rimlig tid före en sådan utredning som avses i punkt 1 underrätta den behöriga myndigheten i den

medlemsstat där utredningen ska genomföras om utredningen och namnge de bemyndigade personerna. Tjänstemän vid

den berörda behöriga myndigheten ska på EBA:s begäran bistå de bemyndigade personerna vid utredningen. Tjänstemän

vid den berörda behöriga myndigheten får också på begäran närvara vid utredningarna.

5. Om den begäran om uppgifter om tele- eller datatrafik som avses i punkt 1 första stycket e kräver tillstånd av en

domstol enligt tillämplig nationell rätt ska EBA ansöka om sådant tillstånd. Ett sådant tillstånd får också begäras i

förebyggande syfte.

6. Om en domstol i en medlemsstat mottar en ansökan om tillstånd att begära uppgifter om tele- eller datatrafik

enligt punkt 1 första stycket e ska den domstolen kontrollera att

a) det beslut som avses i punkt 3 är autentiskt,

b) alla åtgärder som ska vidtas är proportionerliga och inte godtyckliga eller för långtgående.

7. Vid tillämpningen av punkt 6 b får den domstolen be EBA om närmare förklaringar, framför allt om de grunder

på vilka EBA misstänker att denna förordning har överträtts, hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket

sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den domstolen får dock inte ompröva behovet av

utredningen eller begära att få tillgång till informationen i EBA:s handlingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av EBA:

s beslut är förbehållen Europeiska unionens domstol, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr

1093/2010.

Artikel 124

Kontroller på plats

1. För att kunna utföra sitt tillsynsansvar enligt artikel 117 får EBA genomföra alla nödvändiga kontroller på plats i

alla företagslokaler som tillhör utgivare av betydande tillgångsanknutna token och utgivare av betydande e-pengatoken.

Det kollegium som avses i artikel 119 ska informeras utan onödigt dröjsmål om de resultat som kan vara relevanta för

utförandet av dess uppgifter.

2. Tjänstemän och andra personer som av EBA har bemyndigats att genomföra en kontroll på plats ska ha tillträde

till alla företagslokaler som tillhör de personer som är föremål för ett utredningsbeslut som antagits av EBA och ska ha

alla de befogenheter som föreskrivs i artikel 123.1. De ska även ha befogenhet att försegla samtliga företagslokaler,

räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för kontrollen.

3. EBA ska i god tid anmäla kontrollen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska

genomföras. Om det krävs för kontrollernas korrekta genomförande och effektivitet får EBA, efter att ha informerat

denna behöriga myndighet, genomföra kontrollen på plats utan att förvarna utgivaren av den betydande tillgångs­

anknutna token eller utgivaren av den betydande e-pengatoken.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/167

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

239

4. De tjänstemän och andra personer som EBA har bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska utöva sina

befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd, som anger föremålet för och syftet med kontrollen liksom de

viten som föreskrivs i artikel 132 om de berörda personerna inte underkastar sig kontrollen.

5. Utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token eller utgivaren av den betydande e-pengatoken ska underkasta

sig kontroller på plats som begärts genom beslut av EBA. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med kontrollen,

fastställa den dag då den ska inledas och ange de viten som föreskrivs i artikel 132, de rättsmedel som finns tillgängliga

enligt förordning (EU) nr 1093/2010 samt rätten att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol.

6. På EBA:s begäran ska tjänstemän vid den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras

samt de personer som har bemyndigats eller utsetts av denna myndighet aktivt bistå de tjänstemän och andra personer

som har bemyndigats av EBA. Tjänstemän vid den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får också närvara

vid kontrollerna på plats.

7. EBA får också begära att behöriga myndigheter på dess vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och kontroller

på plats som föreskrivs i denna artikel och artikel 123.1.

8. Om de tjänstemän och andra medföljande personer som EBA bemyndigat finner att en person motsätter sig en

kontroll som har beslutats enligt denna artikel, ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten lämna dem

nödvändigt bistånd och, vid behov, begära bistånd av polis eller annan motsvarande verkställande myndighet för att de

ska kunna genomföra sin kontroll på plats.

9. Om den kontroll på plats som föreskrivs i punkt 1 eller det bistånd som föreskrivs i punkt 7 enligt nationell rätt

kräver tillstånd av en domstol ska EBA ansöka om sådant tillstånd. Ett sådant tillstånd får också begäras i förebyggande

syfte.

10. Om en domstol i en medlemsstat mottar en ansökan om det tillstånd för en kontroll på plats som föreskrivs i

punkt 1 eller det bistånd som föreskrivs i punkt 7 ska den domstolen kontrollera att

a) det beslut av EBA som avses i punkt 4 är autentiskt,

b) alla åtgärder som ska vidtas är proportionerliga och inte godtyckliga eller för långtgående.

11. Vid tillämpningen av punkt 10 b får den domstolen be EBA om närmare förklaringar, framför allt om de grunder

på vilka EBA misstänker att denna förordning har överträtts, hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket

sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den domstolen får dock inte ompröva behovet av

utredningen eller begära att få tillgång till informationen i EBA:s handlingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av EBA:

s beslut är förbehållen Europeiska unionens domstol, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr

1093/2010.

Artikel 125

Informationsutbyte

1. För att EBA ska kunna utföra sitt tillsynsansvar enligt artikel 117 och utan att det påverkar tillämpningen av

artikel 96 ska EBA och de behöriga myndigheterna utan onödigt dröjsmål förse varandra med den information som

krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning. I detta syfte ska de behöriga myndigheterna

och EBA utbyta all information som rör följande:

a) En utgivare av en betydande tillgångsanknuten token eller en person som kontrollerar eller direkt eller indirekt står

under kontroll av en utgivare av en betydande tillgångsanknuten token.

b) Tredje part som avses i artikel 34.5 första stycket h med vilken en utgivare av en betydande tillgångsanknuten token

har ett avtalsarrangemang.

c) En leverantör av kryptotillgångstjänster, ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag som säkerställer förvaringen av

reservtillgångarna i enlighet med artikel 37.

d) En utgivare av en betydande e-pengatoken eller en person som kontrollerar eller står under direkt eller indirekt

kontroll av en utgivare av en betydande e-pengatoken.

e) En betaltjänstleverantör som tillhandahåller betaltjänster med avseende på betydande e-pengatoken.

SV

L 150/168

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

240

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

f) En fysisk eller juridisk person som ansvarar för att distribuera betydande e-pengatoken på uppdrag av utgivaren av

betydande e-pengatoken.

g) En leverantör av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för

kunders räkning med avseende på betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengatoken.

h) En handelsplattform för kryptotillgångar på vilken en betydande tillgångsanknuten token eller en betydande e-

pengatoken har upptagits till handel.

i) Ledningsorganet för de personer som avses i leden a–h.

2. En behörig myndighet får neka att tillmötesgå en begäran om utbyte av information i enlighet med punkt 1 i

denna artikel eller en begäran om samarbete vid genomförandet av en utredning eller en inspektion på plats i enlighet

med artiklarna 123 respektive 124 endast om

a) tillmötesgåendet av begäran sannolikt kan inverka negativt på myndighetens utredning, efterlevnadskontroller eller, i

tillämpliga fall, brottsutredning,

b) rättsliga förfaranden redan har inletts beträffande samma handlingar och mot samma fysiska eller juridiska personer

inför den berörda medlemsstatens domstolar,

c) ett slutligt rättsligt avgörande redan har meddelats mot samma fysiska eller juridiska person för samma handlingar i

den berörda medlemsstaten.

Artikel 126

Administrativa avtal om informationsutbyte mellan EBA och tredjeländer

1. För att kunna utföra sitt tillsynsansvar enligt artikel 117 får EBA ingå administrativa avtal om informationsutbyte

med tillsynsmyndigheter i tredjeland endast om den utlämnade informationen omfattas av garantier om tystnadsplikt

som minst motsvarar dem som föreskrivs i artikel 129.

2. Syftet med informationsutbytet ska vara att möjliggöra för EBA eller de tillsynsmyndigheter som avses i punkt 1

att fullgöra sina uppgifter.

3. I fråga om överföring av personuppgifter till tredjeland ska EBA tillämpa förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 127

Utlämnande av information från tredjeländer

1. EBA får lämna ut information som den mottagit från tillsynsmyndigheter i tredjeländer endast om EBA eller den

behöriga myndighet som tillhandahållit EBA informationen har fått uttryckligt medgivande till detta av den tillsyns­

myndighet i ett tredjeland som överlämnade informationen och, i tillämpliga fall, om informationen lämnas ut endast

för de syften för vilka tillsynsmyndigheten gett sitt medgivande, eller när sådant utlämnande krävs i samband med

rättsliga förfaranden.

2. Kravet på uttryckligt samtycke enligt punkt 1 ska inte gälla för andra tillsynsmyndigheter i unionen om den

information som de begär behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter och ska inte gälla domstolar om den

information som de begär behövs för utredningar eller förfaranden som rör överträdelser som omfattas av straffrättsliga

påföljder.

Artikel 128

Samarbete med andra myndigheter

När en utgivare av en betydande tillgångsanknuten token eller en utgivare av en betydande e-pengatoken bedriver annan

verksamhet än den som omfattas av denna förordning, ska EBA samarbeta med de myndigheter som ansvarar för

tillsynen av sådan annan verksamhet i enlighet med relevant unionsrätt eller nationell rätt, inbegripet skattemyndigheter

och relevanta tillsynsmyndigheter i tredjeländer som inte är medlemmar i det kollegium som avses i artikel 119.2 m.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/169

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

241

Artikel 129

Tystnadsplikt

Tystnadsplikt ska gälla EBA, alla personer som arbetar eller har arbetat för EBA samt för andra personer till vilka EBA

har delegerat uppgifter, inklusive av EBA anlitade revisorer och sakkunniga.

Artikel 130

EBA:s tillsynsåtgärder

1. Om EBA finner att en utgivare av en betydande tillgångsanknuten token har begått en överträdelse som förtecknas

i bilaga V får EBA vidta en eller flera av följande åtgärder:

a) Anta ett beslut som förpliktigar utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token att upphöra med det agerande

som utgör överträdelsen.

b) Anta ett beslut om att ålägga sanktionsavgifter eller viten enligt artiklarna 131 och 132.

c) Anta ett beslut som förpliktigar utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token att överlämna tilläggsinfor­

mation där detta är nödvändigt för skyddet av innehavare av den tillgångsanknutna token, i synnerhet icke-profes­

sionella innehavare.

d) Anta ett beslut som förpliktigar utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token att tillfälligt avbryta erbjudande

till allmänheten av kryptotillgångar i högst 30 på varandra följande arbetsdagar varje gång som EBA har skälig

anledning att misstänka att denna förordning har överträtts.

e) Anta ett beslut som förbjuder erbjudande till allmänheten av den betydande tillgångsanknutna token om EBA finner

att denna förordning har överträtts eller har skälig anledning att misstänka att den kommer att överträdas.

f) Anta ett beslut som förpliktigar den leverantör av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för krypto­

tillgångar, som har tagit upp den betydande tillgångsanknutna token till handel, att tillfälligt avbryta handel med en

sådan kryptotillgång under högst 30 på varandra följande arbetsdagar varje gång som EBA har skälig anledning att

misstänka att denna förordning har överträtts.

g) Anta ett beslut om förbud mot handel med den betydande tillgångsanknutna token på en handelsplattform för

kryptotillgångar om EBA finner att denna förordning har överträtts.

h) Anta ett beslut som förpliktigar utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token att ändra sitt marknadsförings­

material, om EBA finner att marknadsföringsmaterialet inte uppfyller kraven i artikel 29.

i) Anta ett beslut om att tillfälligt avbryta tillhandahållandet av eller förbjuda marknadsföringsmaterial om det före­

ligger skälig anledning att misstänka att denna förordning har överträtts.

j) Anta ett beslut som förpliktigar utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token att lämna ut all väsentlig

information som kan påverka bedömningen av den betydande tillgångsanknutna token som erbjuds allmänheten

eller som tagits upp till handel, i syfte att säkerställa konsumentskydd eller en väl fungerande marknad.

k) Utfärda varningar om att utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token inte uppfyller sina skyldigheter enligt

denna förordning.

l) Återkalla auktorisationen för utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token.

m) Anta ett beslut om att en fysisk person ska avsättas från ledningsorganet för utgivaren av den betydande tillgångs­

anknutna token.

n) Kräva att den utgivare av den betydande tillgångsanknutna token som står under dess tillsyn inför ett minsta

nominellt belopp för denna betydande tillgångsanknutna token eller begränsar det antal betydande tillgångsanknutna

token som ges ut, i enlighet med artiklarna 23.4 och 24.3.

SV

L 150/170

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

242

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

2. Om EBA finner att en utgivare av en betydande e-pengatoken har begått en överträdelse som förtecknas i bilaga VI

får EBA vidta en eller flera av följande åtgärder:

a) Anta ett beslut som förpliktigar utgivaren av den betydande e-pengatoken att upphöra med det agerande som utgör

överträdelsen.

b) Anta ett beslut om att ålägga sanktionsavgifter eller viten enligt artiklarna 131 och 132.

c) Anta ett beslut som förpliktigar utgivaren av den betydande e-pengatoken att överlämna tilläggsinformation där detta

är nödvändigt för skyddet av innehavare av den betydande e-pengatoken, i synnerhet icke-professionella innehavare.

d) Anta ett beslut som förpliktigar utgivaren av den betydande e-pengatoken att tillfälligt avbryta ett erbjudande till

allmänheten av kryptotillgångar i högst 30 på varandra följande arbetsdagar varje gång som EBA har skälig anledning

att misstänka att denna förordning har överträtts.

e) Anta ett beslut som förbjuder erbjudande till allmänheten av den betydande e-pengatoken om EBA finner att denna

förordning har överträtts eller har skälig anledning att misstänka att den kommer att överträdas.

f) Anta ett beslut som förpliktigar den berörda leverantören av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform

för kryptotillgångar och som har tagit upp betydande e-pengatoken till handel, att tillfälligt avbryta handel med

sådana kryptotillgångar under högst 30 på varandra följande arbetsdagar varje gång som EBA har skälig anledning att

misstänka att denna förordning har överträtts.

g) Anta ett beslut om förbud mot handel med betydande e-pengatoken på en handelsplattform för kryptotillgångar om

EBA finner att denna förordning har överträtts.

h) Anta ett beslut som förpliktigar utgivaren av den betydande e-pengatoken att lämna ut all väsentlig information som

kan påverka bedömningen av den betydande e-pengatoken som erbjuds allmänheten eller som tagits upp till handel, i

syfte att säkerställa konsumentskydd eller en väl fungerande marknad.

i) Utfärda varningar om att utgivaren av den betydande e-pengatoken inte uppfyller sina skyldigheter enligt denna

förordning.

j) Kräva att den utgivare av den betydande e-pengatoken som står under dess tillsyn inför ett minsta nominellt belopp

för denna betydande e-pengatoken eller begränsar det antal betydande e-pengatoken som ges ut, till följd av till­

lämpningen av artikel 58.3.

3. När EBA vidtar åtgärder enligt punkterna 1 eller 2 ska EBA beakta överträdelsens natur och allvar med hänsyn till:

a) Överträdelsens varaktighet och frekvens.

b) Huruvida överträdelsen har lett till, underlättat eller på annat sätt avser ekonomisk brottslighet.

c) Huruvida överträdelsen har visat på allvarliga brister eller systembrister i förfaranden, policyer och riskhanterings­

åtgärder hos utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token eller utgivaren av den betydande e-pengatoken.

d) Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

e) Graden av ansvar hos den utgivare av den betydande tillgångsanknutna token eller den utgivare av den betydande e-

pengatoken som är ansvarig för överträdelsen.

f) Finansiell styrka hos den utgivare av den betydande tillgångsanknutna token eller den utgivare av den betydande e-

pengatoken som är ansvarig för överträdelsen, som den indikeras genom den ansvariga juridiska personens totala

omsättning eller den ansvariga fysiska personens årsinkomst och nettotillgångar.

g) Överträdelsens inverkan på intressen för innehavare av betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-penga­

token.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/171

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

243

h) Storleken på de vinster som har gjorts eller de förluster som undvikits av den utgivare av den betydande tillgångs­

anknutna token eller betydande e-pengatoken som är ansvarig för överträdelsen, eller de förluster för tredje part som

orsakats av överträdelsen, i den mån dessa kan fastställas.

i) Graden av samarbete med EBA som uppvisats av den utgivare av den betydande tillgångsanknutna token eller av den

utgivare av den betydande e-pengatoken som är ansvarig för överträdelsen, utan att det påverkar behovet av att

säkerställa återbetalning av de vinster som personen har erhållit eller de förluster som den undvikit.

j) Tidigare överträdelser av den utgivare av den betydande tillgångsanknutna token eller den utgivare av den betydande

e-pengatoken som är ansvarig för överträdelsen.

k) Åtgärder vidtagna av utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token eller utgivaren av den betydande e-

pengatoken efter överträdelsen för att säkerställa att överträdelsen inte upprepas.

4. Innan EBA vidtar en åtgärd enligt punkt 1 d–g och j ska EBA informera Esma och, om de betydande tillgångs­

anknutna token hänvisar till euron eller en officiell medlemsstatsvaluta som inte är euron, ECB eller centralbanken i den

berörda medlemsstaten som utfärdar den officiella valutan.

5. Innan EBA vidtar en åtgärd som avses i punkt 2 ska EBA informera den behöriga myndigheten för utgivaren av

den betydande e-pengatoken och centralbanken i den medlemsstat vars officiella valuta dessa betydande e-pengatoken

hänvisar till.

6. EBA ska utan onödigt dröjsmål anmäla alla åtgärder som vidtagits i enlighet med punkterna 1 eller 2 till den

utgivare av den betydande tillgångsanknutna token eller den utgivare av den betydande e-pengatoken som är ansvarig

för överträdelsen och underrätta de berörda behöriga myndigheterna och kommissionen om åtgärderna. EBA ska

offentliggöra varje sådant beslut på sin webbplats inom tio arbetsdagar från dagen för antagandet, utom i de fall då

offentliggörandet skulle äventyra den finansiella stabiliteten eller åsamka de berörda parterna oproportionerlig skada.

Sådana offentliggöranden får inte innehålla personuppgifter.

7. Det offentliggörande som avses i punkt 6 ska omfatta följande:

a) En förklaring om att den person som är ansvarig för överträdelsen har rätt att överklaga beslutet till Europeiska

unionens domstol.

b) I tillämpliga fall, en bekräftelse av att ett överklagande har ingetts som förtydligar att ett sådant överklagande inte har

suspensiv verkan.

c) Ett uttalande som bekräftar att EBA:s överklagandenämnd har möjlighet att tillfälligt upphäva tillämpningen av det

överklagade beslutet i enlighet med artikel 60.3 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 131

Sanktionsavgifter

1. EBA ska anta ett beslut om att ålägga en sanktionsavgift i enlighet med punkt 3 eller 4 i denna artikel om den i

enlighet med artikel 134.8 finner att

a) en utgivare av en betydande tillgångsanknuten token eller en medlem i dess ledningsorgan uppsåtligen eller av

oaktsamhet har begått en överträdelse som förtecknas i bilaga V,

b) en utgivare av en betydande e-pengatoken eller en medlem i dess ledningsorgan uppsåtligen eller av oaktsamhet har

begått en överträdelse som förtecknas i bilaga VI.

En överträdelse ska anses ha begåtts uppsåtligen om EBA upptäcker objektiva omständigheter som visar att en sådan

utgivare eller en medlem av dess ledningsorgan har handlat med avsikt att begå överträdelsen.

2. När EBA antar ett beslut enligt punkt 1 ska den beakta överträdelsens natur och allvar med hänsyn till:

a) Överträdelsens varaktighet och frekvens.

b) Huruvida överträdelsen har lett till, underlättat eller på annat sätt avser ekonomisk brottslighet.

c) Huruvida överträdelsen har visat på allvarliga brister eller systembrister i förfaranden, policyer och riskhanterings­

åtgärder hos utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token eller utgivaren av den betydande e-pengatoken.

SV

L 150/172

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

244

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

d) Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

e) Graden av ansvar hos den utgivare av den betydande tillgångsanknutna token eller den utgivare av den betydande e-

pengatoken som är ansvarig för överträdelsen.

f) Finansiell styrka hos den utgivare av den betydande tillgångsanknutna token eller den utgivare av den betydande e-

pengatoken som är ansvarig för överträdelsen, som den indikeras genom den ansvariga juridiska personens totala

omsättning eller den ansvariga fysiska personens årsinkomst och nettotillgångar.

g) Överträdelsens inverkan på intressen för innehavare av betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-penga­

token.

h) Storleken på de vinster som har gjorts eller de förluster som undvikits av den utgivare av den betydande tillgångs­

anknutna token eller den betydande e-pengatoken som är ansvarig för överträdelsen, eller förluster för tredje part

som orsakats av överträdelsen, i den mån dessa kan fastställas.

i) Graden av samarbete med EBA som uppvisats av den utgivare av den betydande tillgångsanknutna token eller av den

utgivare av den betydande e-pengatoken som är ansvarig för överträdelsen, utan att det påverkar behovet av att

säkerställa återföring av de vinster som personen har erhållit eller de förluster som den undvikit.

j) Tidigare överträdelser av den utgivare av den betydande tillgångsanknutna token eller den utgivare av den betydande

e-pengatoken som är ansvarig för överträdelsen.

k) Åtgärder vidtagna av utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token eller utgivaren av den betydande e-

pengatoken efter överträdelsen för att säkerställa att överträdelsen inte upprepas.

3. För utgivare av betydande tillgångsanknutna token ska det högsta beloppet för den sanktionsavgift som avses i

punkt 1 uppgå till högst 12,5 % av årsomsättningen under det föregående räkenskapsåret, eller två gånger det belopp

eller den vinst som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om dessa kan fastställas.

4. För utgivare av betydande e-pengatoken ska det högsta beloppet för den sanktionsavgift som avses i punkt 1

uppgå till högst 10 % av årsomsättningen under det föregående räkenskapsåret, eller två gånger det belopp eller den

vinst som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om dessa kan fastställas.

Artikel 132

Viten

1. EBA ska anta ett beslut om att ålägga viten, för att förmå

a) en person att upphöra med det agerande som utgör en överträdelse, i enlighet med ett beslut som fattats enligt

artikel 130,

b) en person som avses i artikel 122.1

i) att lämna fullständig information som har begärts genom ett beslut enligt artikel 122,

ii) att underkasta sig en utredning och särskilt tillhandahålla fullständiga handlingar, uppgifter, förfaranden och

annat nödvändigt material samt komplettera och korrigera annan information som tillhandahållits i samband

med en utredning som inletts genom beslut enligt artikel 123,

iii) att underkasta sig kontroller på plats som begärts genom beslut enligt artikel 124.

2. Vitet ska vara effektivt och proportionerligt. Vite ska betalas per förseningsdag.

3. Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet uppgå till 3 % av den genomsnittliga dagliga omsättningen under det

föregående verksamhetsåret eller, när det gäller fysiska personer, 2 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under det

föregående kalenderåret. Vitesbeloppet ska beräknas från det datum som anges i EBA:s beslut om åläggande av vitet.

4. Vite ska åläggas för maximalt sex månader från och med att EBA har meddelat sitt beslut. I slutet av den

tidsperioden ska EBA se över åtgärden.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/173

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

245

Artikel 133

Offentliggörande, art, verkställighet och fördelning av sanktionsavgifter och viten

1. EBA ska offentliggöra alla sanktionsavgifter och viten som har ålagts enligt artiklarna 131 och 132, utom i de fall

då offentliggörandet skulle äventyra den finansiella stabiliteten eller orsaka de berörda parterna oproportionerlig skada.

Sådana offentliggöranden får inte innehålla personuppgifter.

2. Sanktionsavgifter och viten som åläggs enligt artiklarna 131 och 132 ska vara av administrativ karaktär.

3. Sanktionsavgifter och viten som åläggs enligt artiklarna 131 och 132 ska vara verkställbara i enlighet med de

civilprocessrättsliga regler som gäller i den stat eller det territorium där sanktionsavgiften eller vitet verkställs.

4. De belopp som åläggs i form av sanktionsavgifter och viten ska tillfalla unionens allmänna budget.

5. Om EBA trots artiklarna 131 och 132 beslutar att inte ålägga sanktionsavgifter eller viten ska den informera

Europaparlamentet, rådet, kommissionen och den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter om detta och ange

skälen för sitt beslut.

Artikel 134

Förfaranderegler för genomförande av tillsynsåtgärder och åläggande av sanktionsavgifter

1. Om EBA vid utövandet av sitt tillsynsansvar enligt artikel 117 har tydliga och påvisbara skäl att misstänka att en

överträdelse som förtecknas i bilaga V eller VI har ägt rum eller kommer att äga rum, ska EBA utse en oberoende

utredare inom EBA för att utreda saken. Utredaren får inte vara involverad eller ha varit direkt eller indirekt involverad i

tillsynen av de berörda utgivarna av betydande tillgångsanknutna token eller utgivarna av betydande e-pengatoken och

ska utföra sina uppgifter oberoende av EBA.

2. Utredaren ska utreda de påstådda överträdelserna och därvid ta hänsyn till eventuella kommentarer som lämnas av

de personer som är föremål för utredningarna samt lämna in fullständiga ärendehandlingar med sina utredningsresultat

till EBA.

3. För att utföra sina uppgifter får utredaren utöva befogenheten att begära information som avses i artikel 122 och

befogenheten att genomföra utredningar och kontroller på plats enligt artiklarna 123 och 124. Utredaren ska vid

utövandet av dessa befogenheter rätta sig efter artikel 121.

4. Utredaren ska vid utförandet av sina uppgifter ha tillgång till alla dokument och all information som EBA samlat

in i sin tillsynsverksamhet.

5. När utredningen är avslutad ska utredaren, innan dossiern med utredningsresultaten lämnas till EBA, ge de

personer som är föremål för utredning möjlighet att höras i de frågor som utreds. Utredaren ska grunda sina utred­

ningsresultat uteslutande på sakförhållanden som de berörda personerna har fått möjlighet att yttra sig över.

6. Rätten till försvar för de berörda personerna ska iakttas fullt ut under utredningar enligt denna artikel.

7. När utredaren lämnar dossiern med utredningsresultaten till EBA ska utredaren underrätta de personer som är

föremål för utredning om detta. De personer som är föremål för utredning ska ha rätt att få tillgång till dossiern, med

förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till dossiern ska inte

omfatta konfidentiella uppgifter som påverkar tredje parter eller EBA:s interna förberedande dokument.

8. På grundval av dossiern med utredarens resultat och efter att ha hört de personer som är föremål för utredning i

enlighet med artikel 135 om de begär det, ska EBA besluta om en överträdelse som anges i bilaga V och VI har begåtts

av den utgivare av den tillgångsanknutna token eller den utgivare av den betydande e-pengatoken som är föremål för

utredningen, och i sådana fall vidta en tillsynsåtgärd i enlighet med artikel 130 eller ålägga sanktionsavgifter i enlighet

med artikel 131.

9. Utredaren får inte delta i EBA:s överläggningar eller på något annat sätt påverka EBA:s beslutsprocess.

SV

L 150/174

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

246

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

10. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 139 senast den 30 juni 2024 för att komplettera

denna förordning genom att fastställa närmare förfaranderegler för utövande av befogenheten att ålägga sanktions­

avgifter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister, indrivande av sanktionsavgifter eller viten

samt preskriptionstiden när det gäller åläggande och verkställighet av sanktionsavgifter och viten.

11. EBA ska uppmärksamma berörda nationella myndigheter på ärenden för utredning och vid behov lagföring om

den vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det

skulle kunna föreligga sakförhållanden som utgör brott. Dessutom ska EBA inte ålägga sanktionsavgifter eller viten i de

fall där myndigheten känner till att ett tidigare frikännande eller en tidigare fällande dom som bygger på identiska eller

väsentligen samma sakförhållanden redan har vunnit laga kraft som ett resultat av straffrättsliga förfaranden enligt

nationell rätt.

Artikel 135

Hörande av berörda personer

1. Innan EBA fattar beslut enligt artiklarna 130, 131 och 132 ska de personer som är föremål för utredning ges

möjlighet att höras om EBA:s utredningsresultat. EBA ska endast grunda sina beslut på omständigheter som de personer

som är föremål för utredning har getts möjlighet att yttra sig över.

2. Punkt 1 är inte tillämplig om skyndsamma åtgärder krävs för att förhindra väsentliga och omedelbara skador på

den finansiella stabiliteten eller för innehavarna av kryptotillgångar, i synnerhet icke-professionella innehavare. EBA får i

sådana fall anta ett tillfälligt beslut och ska ge de berörda personerna möjlighet att höras snarast möjligt efter det att den

har fattat sitt beslut.

3. Rätten till försvar för personer som är föremål för utredning ska iakttas fullt ut. Dessa personer ska ha rätt att få

tillgång till EBA:s dossier, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas.

Tillgången till EBA:s dossier ska inte omfatta konfidentiella uppgifter eller EBA:s interna förberedande dokument.

Artikel 136

Europeiska unionens domstols prövning

Europeiska unionens domstol ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut genom vilka EBA har ålagt sanktions­

avgifter, viten eller administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder i enlighet med denna förordning. Den

får upphäva, sänka eller höja ålagda sanktionsavgifter eller viten.

Artikel 137

Tillsynsavgifter

1. EBA ska ta ut avgifter av utgivare av betydande tillgångsanknutna token och utgivare av betydande e-pengatoken.

Dessa avgifter ska täcka EBA:s utgifter för utförandet av dess tillsynsuppgifter med avseende på utgivare av betydande

tillgångsanknutna token och utgivare av betydande e-pengatoken i enlighet med artiklarna 117 och 119 samt ersättning

av kostnader som de behöriga myndigheterna kan ådra sig när de utför arbete enligt denna förordning, särskilt som ett

resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med artikel 138.

2. Det avgiftsbelopp som tas ut av en enskild utgivare av en betydande tillgångsanknuten token ska stå i proportion

till storleken på dennas reservtillgångar och ska täcka alla kostnader som EBA ådrar sig för att utföra sina tillsyns­

uppgifter enligt denna förordning.

Det avgiftsbelopp som tas ut av en enskild utgivare av en betydande e-pengatoken ska stå i proportion till storleken på

utgivningen av e-pengatoken i utbyte mot medel och ska täcka alla kostnader som kan härledas från utförandet av EBA:s

tillsynsuppgifter enligt denna förordning, inbegripet återbetalning av kostnader som uppstått vid utförandet av de

uppgifterna.

3. Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 139 senast den 30 juni 2024 för att komplettera

denna förordning genom att närmare ange typen av avgifter, i vilka fall avgifter ska betalas, hur stora avgiftsbeloppen

ska vara och hur de ska betalas samt metoden för att beräkna det högsta belopp per enhet som avses i punkt 2 i den här

artikeln som EBA kan ta ut.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/175

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

247

Artikel 138

EBA:s delegering av uppgifter till behöriga myndigheter

1. När det är nödvändigt för att EBA korrekt ska kunna utföra en tillsynsuppgift som avser utgivare av betydande

tillgångsanknutna token eller utgivare av betydande e-pengatoken får EBA delegera särskilda tillsynsuppgifter till en

behörig myndighet. Sådana specifika tillsynsuppgifter får innefatta befogenhet att begära information enligt artikel 122

och att genomföra utredningar och kontroller på plats enligt artiklarna 123 eller 124.

2. Innan EBA delegerar en uppgift enligt punkt 1 ska EBA samråda med den relevanta behöriga myndigheten om

a) den delegerade uppgiftens omfattning,

b) tidsplanen för utförandet av uppgiften, och

c) överföringen av nödvändig information av och till EBA.

3. I enlighet med den delegerade akt om avgifter som kommissionen antagit enligt artiklarna 137.3 och 139 ska EBA

ersätta en behörig myndighet för de kostnader som uppkommit till följd av utförandet av de delegerade uppgifterna.

4. EBA ska med lämpliga intervall se över delegeringen av uppgifter. En sådan delegering får när som helst återkallas.

AVDELNING VIII

DELEGERADE AKTER

Artikel 139

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna

artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.2, 43.11, 103.8, 104.8, 105.7, 134.10 och

137.3 ska ges till kommissionen för en period av 36 månader från och med den 29 juni 2023. Kommissionen ska

utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på 36 månader.

Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europa­

parlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3.2, 43.11, 103.8, 104.8, 105.7, 134.10 och 137.3 får när

som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den

befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska

unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter

som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i

enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3.2, 43.11, 103.8, 104.8, 105.7, 134.10 och 137.3 ska träda i kraft

endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre

månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före

utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska

förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

SV

L 150/176

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

248

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

AVDELNING IX

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 140

Rapporter om tillämpningen av denna förordning

1. Senast den 30 juni 2027 ska kommissionen, efter samråd med EBA och Esma, lägga fram en rapport till

Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, i tillämpliga fall åtföljd av ett lagstiftningsförslag.

En interimsrapport ska läggas fram senast den 30 juni 2025 i tillämpliga fall åtföljd av ett lagstiftningsförslag.

2. De rapporter som avses i punkt 1 ska innehålla följande:

a) Antalet utgivningar av kryptotillgångar i unionen, antalet vitböcker om kryptotillgångar som lämnats in eller

anmälts till behöriga myndigheter, typen av kryptotillgångar som getts ut och deras marknadsvärde, och antalet

kryptotillgångar som tagits upp till handel.

b) En beskrivning av erfarenheten av klassificeringen av kryptotillgångar, inbegripet eventuella skillnader i behöriga

myndigheters tillvägagångssätt.

c) En bedömning av behovet av att införa en mekanism för godkännande av vitböcker om kryptotillgångar avseende

andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken.

d) En uppskattning av antalet unionsinvånare som använder eller investerar i kryptotillgångar som ges ut i unionen.

e) När så är möjligt, en uppskattning av antalet unionsinvånare som använder eller investerar i kryptotillgångar som

ges ut utanför unionen och en förklaring av tillgången till uppgifter i detta avseende.

f) Antalet och värdet av bedrägerier, svindlerier, hackningsattacker, användning av kryptotillgångar för betalning i

samband med angrepp med utpressningsprogram, cyberangrepp, stölder eller förluster av kryptotillgångar som

rapporterats i unionen, typer av bedrägligt beteende, antalet klagomål som mottagits av leverantörer av kryptotill­

gångstjänster och utgivare av tillgångsanknutna token, antalet klagomål som mottagits av behöriga myndigheter och

vad dessa mottagna klagomål handlar om.

g) Antalet utgivare av tillgångsanknutna token och en analys av kategorierna av reservtillgångar, storleken på tillgångs­

reserverna och volymen av betalningar som gjorts i tillgångsanknutna token.

h) Antalet utgivare av betydande tillgångsanknutna token och en analys av kategorierna av reservtillgångar, storleken

på tillgångsreserverna och volymen av betalningar som gjorts i betydande tillgångsanknutna token.

i) Antalet utgivare av e-pengatoken och en analys av de officiella valutor som dessa e-pengatoken hänvisar till,

sammansättningen av och storleken på de medel som satts in eller investerats i enlighet med artikel 54 samt

volymen av betalningar som gjorts i e-pengatoken.

j) Antalet utgivare av betydande e-pengatoken och en analys av de officiella valutor som dessa betydande e-penga­

token hänvisar till samt, för institut för elektroniska pengar som ger ut betydande e-pengatoken, en analys av

kategorierna av reservtillgångar, storleken på tillgångsreserverna och volymen av betalningar som gjorts i betydande

e-pengatoken.

k) Antalet betydande leverantörer av kryptotillgångstjänster.

l) En utvärdering av hur marknaderna för kryptotillgångar fungerar i unionen, inklusive av marknadsutveckling och

marknadstrender, med beaktande av tillsynsmyndigheternas erfarenheter, antalet auktoriserade leverantörer av kryp­

totillgångstjänster och deras respektive genomsnittliga marknadsandel.

m) En utvärdering av skyddsnivån för innehavare av kryptotillgångar och för kunder till leverantörer av kryptotill­

gångstjänster, i synnerhet icke-professionella innehavare.

n) En bedömning av bedrägligt marknadsföringsmaterial och svindlerier rörande kryptotillgångar som förekommer på

sociala medier.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/177

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

249

o) En bedömning av de krav som är tillämpliga på utgivare av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångs­

tjänster och deras inverkan på den operativa motståndskraften, marknadsintegriteten, den finansiella stabiliteten och

skyddet av kunder och innehavare av kryptotillgångar.

p) En utvärdering av tillämpningen av artikel 81 och av möjligheten att införa ändamålsenlighetstester i artiklarna 78,

79 och 80 för att bättre skydda kunder till leverantörer av kryptotillgångstjänster, i synnerhet icke-professionella

innehavare.

q) En utvärdering av huruvida omfattningen av de kryptotillgångstjänster som täcks av denna förordning är lämplig

och huruvida det behövs någon anpassning av de definitioner som fastställs i denna förordning samt huruvida

eventuella ytterligare innovativa former av kryptotillgångar behöver ingå i tillämpningsområdet för denna förord­

ning.

r) En bedömning av huruvida försiktighetskraven avseende kapitalbas för leverantörer av kryptotillgångstjänster är

lämpliga och huruvida de borde anpassas till de krav för startkapital och kapitalbas som är tillämpliga på vär­

depappersföretag enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 ( 46 ) och Europaparlamentets och

rådets direktiv (EU) 2019/2034 ( 47 ).

s) En utvärdering av lämpligheten av de tröskelvärden som används för att klassificera tillgångsanknutna token och e-

pengatoken som betydande och som föreskrivs i artikel 43.1 a, b och c, och en bedömning av huruvida trös­

kelvärdena bör utvärderas regelbundet.

t) En utvärdering av utvecklingen inom decentraliserade finansiella tjänster på marknader för kryptotillgångar och av

lämplig regleringsmässig behandling av decentraliserade system för kryptotillgångar.

u) En utvärdering av lämpligheten av tröskelvärdena för att betrakta leverantörer av kryptotillgångstjänster som

betydande enligt artikel 85, och en bedömning av huruvida tröskelvärdena bör utvärderas regelbundet.

v) En utvärdering av huruvida en likvärdighetsordning bör inrättas enligt denna förordning för enheter som tillhan­

dahåller kryptotillgångstjänster, utgivare av tillgångsanknutna token eller utgivare av e-pengatoken från tredjeländer.

w) En utvärdering av om undantagen enligt artiklarna 4 och 16 är lämpliga.

x) En bedömning av denna förordnings inverkan på en väl fungerande inre marknad med avseende på kryptotillgångar,

inklusive inverkan på små och medelstora företags tillgång till finansiering och på utvecklingen av nya betalnings­

medel, inbegripet betalningsinstrument.

y) En beskrivning av utvecklingen av affärsmodeller och teknik på marknader för kryptotillgångar, med särskilt fokus

på den nya teknikens miljö- och klimatrelaterade effekter, samt en bedömning av policyalternativ och vid behov

eventuella ytterligare åtgärder som skulle kunna vara motiverade för att mildra de negativa konsekvenserna för

klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser av den teknik som används på marknader för kryptotill­

gångar och, i synnerhet, av de konsensusmekanismer som används för att validera kryptotillgångstransaktioner.

z) En utvärdering av huruvida det behövs några ändringar av de åtgärder som fastställs i denna förordning för att

säkerställa skyddet av kunder och innehavare av kryptotillgångar, marknadsintegriteten och den finansiella sta­

biliteten.

aa) Tillämpningen av administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder.

ab) En utvärdering av samarbetet mellan de behöriga myndigheterna, EBA, Esma, centralbankerna samt andra relevanta

myndigheter, även när det gäller interaktionen mellan deras ansvarsområden eller uppgifter, och en utvärdering av

fördelarna och nackdelarna med att medlemsstaternas behöriga myndigheter respektive EBA ansvarar för tillsynen

enligt denna förordning.

SV

L 150/178

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 46 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och

om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (EUT L 314,

5.12.2019, s. 1).

( 47 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om

ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU (EUT L 314, 5.12.2019,

s. 64).

250

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

ac) En utvärdering av samarbetet mellan de behöriga myndigheterna och Esma när det gäller tillsynen av betydande

leverantörer av kryptotillgångstjänster och en bedömning av fördelarna och nackdelarna med att de behöriga

myndigheterna i medlemsstaterna respektive Esma ansvarar för tillsynen av betydande leverantörer av kryptotill­

gångstjänster enligt denna förordning.

ad) Kostnaderna för att följa denna förordning för utgivare av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-

pengatoken, som en procentandel av det belopp som anskaffas genom att ge ut kryptotillgångar.

ae) Kostnaderna för att följa denna förordning för utgivare av tillgångsanknutna token och utgivare av e-pengatoken,

som en procentandel av deras driftskostnader.

af) Kostnaderna för att följa denna förordning för leverantörer av kryptotillgångstjänster, som en procentandel av deras

driftskostnader.

ag) Antal och storlek på administrativa sanktionsavgifter och straffrättsliga påföljder som behöriga myndigheter och

EBA ålagt för överträdelser av denna förordning.

3. I tillämpliga fall ska de rapporter som avses i punkt 1 i denna artikel också följa upp de frågor som tas upp i de

rapporter som avses i artiklarna 141 och 142.

Artikel 141

Esmas årsrapport om marknadsutvecklingen

Senast den 31 december 2025 och varje år därefter ska Esma, i nära samarbete med EBA, lämna in en rapport till

Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning och utvecklingen på marknader för kryptotill­

gångar. Rapporten ska offentliggöras.

Rapporten ska innefatta följande:

a) Antalet utgivningar av kryptotillgångar i unionen, antalet vitböcker om kryptotillgångar som lämnats in eller

anmälts till behöriga myndigheter, typen av kryptotillgång som getts ut och deras marknadsvärde, och antalet

kryptotillgångar som tagits upp till handel.

b) Antalet utgivare av tillgångsanknutna token och en analys av kategorierna av reservtillgångar, storleken på tillgångs­

reserverna samt volymen av transaktioner i tillgångsanknutna token.

c) Antalet utgivare av betydande tillgångsanknutna token och en analys av kategorierna av reservtillgångar, storleken

på tillgångsreserverna samt volymen av transaktioner i betydande tillgångsanknutna token.

d) Antalet utgivare av e-pengatoken och en analys av de officiella valutor som dessa e-pengatoken hänvisar till,

sammansättningen av och storleken på de medel som satts in eller investerats i enlighet med artikel 54 samt

volymen av betalningar som gjorts i e-pengatoken.

e) Antalet utgivare av betydande e-pengatoken och en analys av de officiella valutor som dessa betydande e-pengatoken

hänvisar till samt, för institut för elektroniska pengar som ger ut betydande e-pengatoken, en analys av kategorierna

av reservtillgångar, storleken på tillgångsreserverna och volymen av betalningar som gjorts i betydande e-pengato­

ken.

f) Antalet leverantörer av kryptotillgångstjänster och antalet betydande leverantörer av kryptotillgångstjänster.

g) En uppskattning av antalet unionsinvånare som använder eller investerar i kryptotillgångar som ges ut i unionen.

h) När så är möjligt, en uppskattning av antalet unionsinvånare som använder eller investerar i kryptotillgångar som

ges ut utanför unionen och en förklaring av tillgången till uppgifter i detta avseende.

i) En kartläggning av det geografiska läget och kundkännedomsnivån samt de åtgärder för kundkännedom som

vidtagits av icke auktoriserade börser som tillhandahåller kryptotillgångstjänster till unionsinvånare, inklusive antalet

börser utan tydlig hemvist och det antal börser som är belägna i jurisdiktioner som står med på unionens för­

teckning över högrisktredjeländer med avseende på unionsreglerna om bekämpning av penningtvätt och finansiering

av terrorism eller på förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, klassificerade efter

nivån på efterlevnaden av lämpliga kundkännedomsförfaranden.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/179

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

251

j) Andelen transaktioner med kryptotillgångar som förekommer genom en leverantör av kryptotillgångstjänster eller

icke auktoriserad tjänsteleverantör eller person-till-person-transaktioner, och transaktionsvolymen.

k) Antalet och värdet av bedrägerier, svindlerier, hackningsattacker, användning av kryptotillgångar för betalning i

samband med angrepp med utpressningsprogram, cyberangrepp, stölder eller förluster av kryptotillgångar som

rapporterats i unionen, typer av bedrägligt beteende, antalet klagomål som mottagits av leverantörer av kryptotill­

gångstjänster och utgivare av tillgångsanknutna token, antalet klagomål som mottagits av behöriga myndigheter och

vad dessa mottagna klagomål handlar om.

l) Antalet klagomål som mottagits av leverantörer av kryptotillgångstjänster, utgivare och behöriga myndigheter med

avseende på felaktig och vilseledande information i vitböcker om kryptotillgångar eller i marknadsföringsmaterialet

rörande kryptotillgångar, däribland via sociala medieplattformar.

m) Möjliga strategier och alternativ, på grundval av bästa praxis och rapporter från relevanta internationella organisa­

tioner, för att minska riskerna för att denna förordning kringgås, även vad gäller aktörer från tredjeländer som

tillhandahåller kryptotillgångstjänster i unionen utan auktorisation.

De behöriga myndigheterna ska förse Esma med den information som är nödvändig för att utarbeta denna rapport. För

utarbetandet av denna rapport får Esma begära ut information från brottsbekämpande myndigheter.

Artikel 142

Rapport om den senaste utvecklingen inom kryptotillgångar

1. Senast den 30 december 2024 ska kommissionen efter samråd med EBA och Esma lägga fram en rapport till

Europaparlamentet och rådet om den senaste utvecklingen avseende kryptotillgångar, framför allt på områden som inte

tas upp i denna förordning, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag.

2. Den rapport som avses i punkt 1 ska innehålla åtminstone följande:

a) En bedömning av utvecklingen av decentraliserade finansiella tjänster på marknader för kryptotillgångar och av

lämplig regulatorisk behandling av decentraliserade system för kryptotillgångar utan en utgivare eller leverantör av

kryptotillgångstjänster, inbegripet en bedömning av behovet och genomförbarheten när det gäller reglering av

decentraliserade finansiella tjänster.

b) En bedömning av behovet av och genomförbarheten när det handlar om att reglera utlåning och upplåning av

kryptotillgångar.

c) En bedömning av behandlingen av tjänster med koppling till överföring av e-pengatoken, om detta inte tas upp i

samband med översynen av direktiv (EU) 2015/2366.

d) En bedömning av utvecklingen av marknader för unika och icke fungibla kryptotillgångar och av lämplig regulatorisk

behandling av sådana kryptotillgångar, inbegripet en bedömning av behovet och genomförbarheten när det gäller

reglering av erbjudare av unika och icke fungibla kryptotillgångar samt leverantörer av tjänster med anknytning till

sådana kryptotillgångar.

Artikel 143

Övergångsbestämmelser

1. Artiklarna 4–15 ska inte tillämpas på erbjudanden till allmänheten av kryptotillgångar som upphörde före den

30 december 2024.

2. Genom undantag från avdelning II ska endast följande krav gälla för andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna

token och e-pengatoken som togs upp till handel före den 30 december 2024:

a) Artiklarna 7 och 9 ska tillämpas på marknadsföringsmaterial som offentliggjorts efter den 30 december 2024.

b) De som driver handelsplattformar ska senast den 31 december 2027 säkerställa att en vitbok om kryptotillgångar, i

de fall som krävs enligt denna förordning, utarbetas, anmäls och offentliggörs i enlighet med artiklarna 6, 8 och 9

och uppdateras i enlighet med artikel 12.

3. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahöll sina tjänster i enlighet med tillämplig lag före den

30 december 2024 får fortsätta att göra detta till och med den 1 juli 2026 eller till dess att de har beviljats eller nekats

en auktorisation enligt artikel 63, beroende på vilket som inträffar först.

Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa den övergångsordning för leverantörer av kryptotillgångstjänster som

föreskrivs i första stycket eller att förkorta dess varaktighet, om de anser att deras nationella regelverk som var till­

lämpligt före den 30 december 2024 är mindre strikt än denna förordning.

SV

L 150/180

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

252

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

Senast den 30 juni 2024 ska medlemsstaterna meddela kommissionen och Esma om de har utnyttjat den möjlighet som

anges i andra stycket och om övergångsordningens varaktighet.

4. Andra utgivare av tillgångsanknutna token än kreditinstitut som gav ut tillgångsanknutna token i enlighet med

tillämplig lag före den 30 juni 2024 får fortsätta att göra detta till dess att de har beviljats eller nekats en auktorisation

enligt artikel 21, förutsatt att de ansöker om auktorisation före den 30 juli 2024.

5. Kreditinstitut som gav ut tillgångsanknutna token i enlighet med tillämplig lag före den 30 juni 2024 får fortsätta

att göra detta till dess att vitboken om kryptotillgångar har godkänts eller inte har godkänts enligt artikel 17, förutsatt

att de underrättar sin behöriga myndighet enligt punkt 1 i den artikeln före den 30 juli 2024.

6. Genom undantag från artiklarna 62 och 63 får medlemsstaterna tillämpa ett förenklat förfarande för ansökningar

om auktorisation som lämnas in mellan den 30 december 2024 och den 1 juli 2026 av enheter som den 30 december

2024 hade auktorisation att tillhandahålla kryptotillgångstjänster enligt nationell rätt. De behöriga myndigheterna ska

säkerställa att kapitlen 2 och 3 i avdelning V efterlevs innan auktorisation beviljas i enlighet med sådana förenklade

förfaranden.

7. EBA ska utöva sitt tillsynsansvar enligt artikel 117 från och med den dag då de delegerade akter som avses i

artikel 43.11 börjar tillämpas.

Artikel 144

Ändring av förordning (EU) nr 1093/2010

I artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1093/2010 ska första stycket ersättas med följande:

”Myndigheten ska agera enligt de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning och vara verksam inom

tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG, direktiv 2008/48/EG (*), direktiv

2009/110/EG, förordning (EU) nr 575/2013 (**), direktiv 2013/36/EU (***), direktiv 2014/49/EU (****), direktiv

2014/92/EU (*****), direktiv (EU) 2015/2366 (******), förordning (EU) 2023/1114 (*******) samt, i den mån dessa akter

tillämpas på kredit- och finansinstitut och de behöriga myndigheter som utöver tillsyn över dem, inom ramen för de

tillämpliga delarna av direktiv 2002/65/EG, inbegripet alla direktiv, förordningar och beslut som grundas på dessa akter

och alla framtida rättsligt bindande unionsakter genom vilka myndigheten tilldelas uppgifter. Myndigheten ska också

agera i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (********).

___________

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om

upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, 22.5.2008, s. 66).

(**) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för

kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176,

27.6.2013, s. 1).

(***) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verk­

samhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv

2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(****) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem

(EUT L 173, 12.6.2014, s. 149).

(*****) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som

avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (EUT L 257,

28.8.2014, s. 214).

(******) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den

inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU)

nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).

(*******) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för krypto­

tillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven

2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 40).

(********) Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till

Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).”

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/181

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

253

Artikel 145

Ändring av förordning (EU) nr 1095/2010

I artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1095/2010 ska första stycket ersättas med följande:

”Myndigheten ska agera enligt de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning och vara verksam inom

tillämpningsområdet för direktiv 97/9/EG, 98/26/EG, 2001/34/EG, 2002/47/EG, 2004/109/EG och 2009/65/EG, Eu­

ropaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (*), förordning (EG) nr 1060/2009 och Europaparlamentets och rådets

direktiv 2014/65/EU (**), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 (***), Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) 2023/1114 (****) och, i den mån dessa akter är tillämpliga på företag som tillhandahåller

investeringstjänster eller på företag för kollektiva investeringar som erbjuder sina andelar eller aktier till försäljning,

utgivare eller erbjudare av kryptotillgångar, personer som ansöker om upptagande till handel eller leverantörer av

kryptotillgångstjänster och de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över dem, inom ramen för de relevanta delarna

av direktiv 2002/87/EG och 2002/65/EG, inbegripet alla direktiv, förordningar och beslut som grundas på dessa akter

och alla framtida rättsligt bindande unionsakter genom vilka myndigheten tilldelas uppgifter.

___________

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investerings­

fonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och

(EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).

(**) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instru­

ment och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

(***) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offent­

liggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om

upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168, 30.6.2017, s. 12).

(****) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotill­

gångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven

2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 40).”

Artikel 146

Ändring av direktiv 2013/36/EU

Punkt 15 i bilaga I till direktiv 2013/36/EU ska ersättas med följande:

”15. Utgivning av elektroniska pengar, inbegripet e-pengatoken enligt definitionen i artikel 3.1.7 i Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) 2023/1114 (*).

16. Utgivning av tillgångsanknutna token enligt definitionen i artikel 3.1.6 i förordning (EU) 2023/1114.

17. Kryptotillgångstjänster enligt definitionen i artikel 3.1.16 i förordning (EU) 2023/1114.

___________

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar

och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och

(EU) 2019/1937 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 40).”

Artikel 147

Ändringar av direktiv (EU) 2019/1937

I del I.B i bilagan till direktiv (EU) 2019/1937 ska följande punkt läggas till:

”xxii) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotill­

gångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven

2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 40).”

SV

L 150/182

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

254

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

Artikel 148

Införlivande av ändringar av direktiv 2013/36/EU och direktiv (EU) 2019/1937

1. Medlemsstaterna ska senast den 30 december 2024 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra

författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 146 och 147.

2. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen, EBA och Esma om texten till de centrala bestämmelser i nationell

rätt som de antar inom det område som omfattas av artikel 116.

Artikel 149

Ikraftträdande och tillämpning

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens

officiella tidning.

2. Denna förordning ska tillämpas från och med den 30 december 2024.

3. Genom undantag från punkt 2 ska avdelningarna III och IV tillämpas från och med 30 juni 2024.

4. Genom undantag från punkterna 2 och 3 i denna artikel ska artiklarna 2.5, 3.2, 6.11 och 6.12, 14.1 andra stycket,

17.8, 18.6 och 18.7, 19.10 och 19.11, 21.3, 22.6 och 22.7, 31.5, 32.5, 34.13, 35.6, 36.4, 38.5, 42.4, 43.11, 45.7 och

45.8, 46.6, 47.5, 51.10 och 51.15, 60.13 och 60.14, 61.3, 62.5 och 62.6, 63.11, 66.6, 68.10, 71.5, 72.5, 76.16,

81.15, 82.2, 84.4, 88.4, 92.2 och 92.3, 95.10 och 95.11, 96.3, 97.1, 103.8, 104.8, 105.7, 107.3 och 107.4, 109.8 och

119.8, 134.10, 137.3 och 139 ska tillämpas från och med den 29 juni 2023.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 maj 2023.

På Europaparlamentets vägnar

R. METSOLA

Ordförande

På rådets vägnar

P. KULLGREN

Ordförande

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/183

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

255

BILAGA I

UPPLYSNINGAR TILL VITBOKEN OM KRYPTOTILLGÅNGAR AVSEENDE ANDRA KRYPTOTILLGÅNGAR

ÄN TILLGÅNGSANKNUTNA TOKEN ELLER E-PENGATOKEN

Del A: Information om erbjudaren eller om den person som ansöker om upptagande till handel

1. Namn.

2. Rättslig form.

3. Registrerad adress och huvudkontor, om de inte är samma.

4. Registreringsdatum.

5. Identifieringskod för juridiska personer eller annan identifieringskod som krävs enligt tillämplig nationell rätt.

6. Ett telefonnummer och en e-postadress till erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel och

det antal dagar inom vilka en investerare som kontaktar erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande

till handel via detta telefonnummer eller denna e-postadress kommer att få ett svar.

7. I tillämpliga fall moderföretagets namn.

8. Identitet, företagsadresser och befattningar för personer som ingår i erbjudarens ledningsorgan eller för den person

som ansöker om upptagande till handel.

9. Affärs- eller yrkesverksamhet som bedrivs av erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel

och, i tillämpliga fall, av dess moderföretag.

10. Den finansiella situationen för erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel under de senaste

tre åren eller, om erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel inte har varit etablerad under

de senaste tre åren, dess finansiella situation sedan registreringsdagen.

Den finansiella situationen ska bedömas på grundval av en rättvisande översikt över utvecklingen och resultatet av

den verksamhet som bedrivs av erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel och över dess

ställning för varje år och delperiod för vilken historisk finansiell information krävs, inbegripet orsakerna till

väsentliga förändringar.

Översikten ska vara en balanserad och fullständig analys av utvecklingen och resultatet av den verksamhet som

bedrivs av erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel och av dess ställning, varvid hänsyn

ska tas till verksamhetens storlek och komplexitet.

Del B: Information om utgivaren, om denna är en annan person än erbjudaren eller den person som ansöker om

upptagande till handel.

1. Namn.

2. Rättslig form.

3. Registrerad adress och huvudkontor, om de inte är samma.

4. Registreringsdatum.

5. Identifieringskod för juridiska personer eller annan identifieringskod som krävs enligt tillämplig nationell rätt.

6. I tillämpliga fall moderföretagets namn.

7. Identitet, företagsadresser och befattningar för personer som ingår i utgivarens ledningsorgan.

8. Affärs- eller yrkesverksamhet som bedrivs av utgivaren och, i tillämpliga fall, dess moderföretag.

SV

L 150/184

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

256

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

Del C: Information om den som driver handelsplattformen om denna utarbetar vitboken om kryptotillgångar

1. Namn.

2. Rättslig form.

3. Registrerad adress och huvudkontor, om de inte är samma.

4. Registreringsdatum.

5. Identifieringskod för juridiska personer eller annan identifieringskod som krävs enligt tillämplig nationell rätt.

6. I tillämpliga fall moderföretagets namn.

7. Anledningen till att den som driver handelsplattformen utarbetade vitboken om kryptotillgångar.

8. Identitet, företagsadresser och befattningar för personer som är medlemmar i ledningsorganet för den som driver

handelsplattformen.

9. Affärs- eller yrkesverksamhet som bedrivs av den som driver handelsplattformen och, i tillämpliga fall, dess moder­

företag.

Del D: Information om kryptotillgångsprojektet

1. Kryptotillgångsprojektets eller kryptotillgångarnas namn, om annat än namnet på erbjudaren eller den person som

ansöker om upptagande till handel, och förkortning eller tickerkod.

2. En kortfattad beskrivning av kryptotillgångsprojektet.

3. Uppgifter om alla fysiska eller juridiska personer (inklusive företagsadresser eller företagets hemvist) som deltar i

kryptotillgångsprojektets genomförande, exempelvis rådgivare, utvecklingsteam och leverantörer av kryptotillgångs­

tjänster.

4. Väsentliga egenskaper hos de varor eller tjänster som ska utvecklas om kryptotillgångsprojektet rör nyttotoken.

5. Information om kryptotillgångsprojektet, i synnerhet tidigare och framtida milstolpar för projektet och, i tillämpliga

fall, de resurser som redan tilldelats projektet.

6. I tillämpliga fall, den planerade användningen av alla medel eller andra kryptotillgångar som samlats in.

Del E: Information om erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar eller tillgångarnas upptagande till handel

1. Uppgift om huruvida vitboken om kryptotillgångar avser ett erbjudande till allmänheten av kryptotillgångar eller

tillgångarnas upptagande till handel.

2. Skälen för erbjudandet till allmänheten eller för att ansöka om upptagande till handel.

3. I tillämpliga fall, det belopp som erbjudandet till allmänheten avser att anskaffa i medel eller i någon annan

kryptotillgång, inbegripet, i tillämpliga fall, alla minimi- och maximimål för teckning som fastställts för erbjudandet

till allmänheten av kryptotillgångar samt huruvida överteckningar godtas och hur de fördelas.

4. Utgivningskursen för den kryptotillgång som erbjuds till allmänheten (i en officiell valuta eller i andra kryptotill­

gångar), eventuella tillämpliga teckningsavgifter eller den metod i enlighet med vilken priset på erbjudandet kommer

att fastställas.

5. I tillämpliga fall, det totala antalet kryptotillgångar som ska erbjudas till allmänheten eller tas upp till handel.

6. En uppgift om de presumtiva innehavare som erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel av krypto­

tillgångar riktar sig till, inbegripet eventuella begränsningar när det gäller typen av innehavare av sådana krypto­

tillgångar.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/185

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

257

7. Ett särskilt meddelande om att köpare som deltar i erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar kommer att

kunna få ersättning om minimimålet för teckning inte nås i slutet av erbjudandet till allmänheten, om de utövar

ångerrätten enligt artikel 13 eller om erbjudandet annulleras samt en detaljerad beskrivning av återbetalningsmeka­

nismen, inklusive den förväntade tidsplanen för när sådana återbetalningar kommer att slutföras.

8. Information om de olika faserna för erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar, inbegripet information om

rabatterat inköpspris för tidiga köpare av kryptotillgångar (före offentlig försäljning). Vid rabatterat inköpspris för

vissa köpare, en förklaring av varför inköpspriset kan variera och en beskrivning av effekterna för de andra

investerarna.

9. För tidsbegränsade erbjudanden, den teckningsperiod under vilken erbjudandet till allmänheten är öppet.

10. De arrangemang för att skydda medel eller andra kryptotillgångar som avses i artikel 10 under det tidsbegränsade

erbjudandet till allmänheten eller under ångerfristen.

11. Betalningsmetoder för att köpa de kryptotillgångar som erbjuds och metoder för överföring av värdet till köparna

när de har rätt till ersättning.

12. När det gäller erbjudanden till allmänheten, information om ångerrätten enligt artikel 13.

13. Information om det sätt på vilket de köpta kryptotillgångarna ska överföras till innehavarna och tidsplanen för

detta.

14. Information om de tekniska krav som köparen ska uppfylla för att inneha kryptotillgångarna.

15. I tillämpliga fall, namnet på den leverantör av kryptotillgångstjänster som ansvarar för placeringen av kryptotill­

gångar och formen för sådan placering (med eller utan ett fast åtagande).

16. I tillämpliga fall, namnet på den handelsplattform för kryptotillgångar där ansökan om upptagande till handel görs

samt information om hur investerare kan få tillträde till dessa handelsplattformar och vilka kostnader detta innebär.

17. Utgifter som rör erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar.

18. Potentiella intressekonflikter, för de personer som deltar i erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel,

som uppstår i samband med erbjudandet eller upptagandet till handel.

19. Den lag som är tillämplig på erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar samt behörig domstol.

Del F: Information om kryptotillgångarna

1. Den typ av kryptotillgång som kommer att erbjudas till allmänheten eller för vilken det ansöks om upptagande till

handel.

2. En beskrivning av egenskaperna, inbegripet de uppgifter som krävs för klassificeringen av vitboken om kryptotill­

gångar i det register som avses i artikel 109, enligt vad som specificerats i enlighet med punkt 8 i den artikeln, och

funktionerna hos de kryptotillgångar som erbjuds eller som tas upp till handel, inbegripet information om när

funktionerna kommer att tillämpas.

Del G: Information om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till kryptotillgångarna

1. En beskrivning av köparens eventuella rättigheter och skyldigheter samt förfarandet och villkoren för utövandet av

dessa rättigheter.

2. En beskrivning av villkoren för att ändra rättigheterna och skyldigheterna.

SV

L 150/186

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

258

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

3. I tillämpliga fall, information om utgivarens framtida erbjudanden om kryptotillgångar och om antalet kryptotill­

gångar som behålls av utgivaren själv.

4. Om erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar eller upptagandet till handel av dem avser nyttotoken, infor­

mation om kvalitet och kvantitet för de varor eller tjänster som nyttotoken ger tillgång till.

5. Om erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar eller upptagandet till handel av dem avser nyttotoken, infor­

mation om hur nyttotoken kan lösas in för de varor eller tjänster som de är anknutna till.

6. Om det inte finns någon ansökan om upptagande till handel, information om hur och var kryptotillgångarna kan

köpas eller säljas efter erbjudandet till allmänheten.

7. Inskränkningar i rätten att överlåta de kryptotillgångar som erbjuds eller som tas upp till handel.

8. Om kryptotillgångarna har protokoll för ökning eller minskning av utbudet som svar på förändringar i efterfrågan,

en beskrivning av hur dessa protokoll fungerar.

9. I tillämpliga fall, en beskrivning av skyddssystem som skyddar värdet på kryptotillgångarna och av ersättnings­

system.

10. Den lag som är tillämplig på kryptotillgångarna samt behörig domstol.

Del H: Information om den underliggande tekniken

1. Information om den teknik som används, inbegripet teknik för distribuerade liggare, samt protokoll och tekniska

standarder som används.

2. I tillämpliga fall, konsensusmekanismen.

3. Incitamentsmekanismer för att säkra transaktioner samt eventuella tillämpliga avgifter.

4. Om kryptotillgångarna ges ut, överförs och lagras med användning av teknik för distribuerade liggare som drivs av

utgivaren, erbjudaren eller en tredje part som agerar på uppdrag av dem, en detaljerad beskrivning av hur sådan

teknik för distribuerade liggare fungerar.

5. Information om resultatet av översynen av den teknik som används, om en sådan översyn gjorts.

Del I: Information om riskerna

1. En beskrivning av de risker som är förknippade med erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångarna eller upp­

tagandet till handel av dem.

2. En beskrivning av de risker som är förknippade med utgivaren, om denna är en annan person än erbjudaren eller den

person som ansöker om upptagande till handel

3. En beskrivning av de risker som är förknippade med kryptotillgångarna.

4. En beskrivning av de risker som är förknippade med genomförandet av projektet.

5. En beskrivning av de risker som är förknippade med den teknik som används samt eventuella riskreducerande

åtgärder.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/187

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

259

BILAGA II

UPPLYSNINGAR SOM SKA INGÅ I VITBOKEN OM KRYPTOTILLGÅNGAR AVSEENDE EN

TILLGÅNGSANKNUTEN TOKEN

Del A: Information om utgivaren av den tillgångsanknutna token

1. Namn.

2. Rättslig form.

3. Registrerad adress och huvudkontor, om de inte är samma.

4. Registreringsdatum.

5. Identifieringskod för juridiska personer eller annan identifieringskod som krävs enligt tillämplig nationell rätt.

6. I tillämpliga fall moderföretagets identitet.

7. Identitet, företagsadresser och befattningar för personer som är medlemmar i utgivarens ledningsorgan.

8. Affärs- eller yrkesverksamhet som bedrivs av utgivaren och, i tillämpliga fall, dess moderföretag.

9. Den finansiella situationen för utgivaren under de senaste tre åren eller, om utgivaren inte har varit etablerad under

de senaste tre åren, dess finansiella situation sedan registreringsdagen.

Den finansiella situationen ska bedömas utifrån en rättvisande översikt av utvecklingen och resultatet av den

verksamhet som bedrivs av utgivaren och dess ställning för varje år och delperiod för vilken historisk finansiell

information krävs, inbegripet orsakerna till väsentliga förändringar.

Översikten ska vara en balanserad och fullständig analys av utvecklingen och resultatet av utgivarens verksamhet

och av dess ställning, varvid hänsyn ska tas till verksamhetens storlek och komplexitet.

10. En detaljerad beskrivning av utgivarens styrningsarrangemang.

11. Förutom för utgivare som är undantagna från auktorisation i enlighet med artikel 17, uppgifter om auktorisationen

som utgivare av en tillgångsanknuten token och namnet på den behöriga myndighet som beviljat sådan auktori­

sation.

För kreditinstitut, namnet på den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten.

12. Om utgivaren av den tillgångsanknutna token även ger ut andra kryptotillgångar eller även bedriver verksamhet

med anknytning till andra kryptotillgångar bör detta tydligt anges. Utgivaren bör också ange om det finns någon

koppling mellan utgivaren och den enhet som driver den teknik för distribuerade liggare som används för att ge ut

kryptotillgången, inbegripet om protokollen drivs eller kontrolleras av en person med nära anknytning till pro­

jektdeltagarna.

Del B: Information om den tillgångsanknutna token

1. Namn och förkortning eller tickerkod för den tillgångsanknutna token.

2. En beskrivning av egenskaperna hos den tillgångsanknutna token, inbegripet de uppgifter som krävs för klassifice­

ringen av vitboken om kryptotillgångar i det register som avses i artikel 109, enligt vad som specificerats i enlighet

med punkt 8 i den artikeln.

3. Uppgifter om alla fysiska eller juridiska personer (inklusive företagets adresser eller företagets hemvist) som deltar i

genomförandet av den tillgångsanknutna token, exempelvis rådgivare, utvecklingsteam och leverantörer av krypto­

tillgångstjänster.

SV

L 150/188

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

260

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

4. En beskrivning av roll, ansvar och ansvarsskyldighet för de eventuella tredjepartsenheter som avses i artikel 34.5

första stycket h.

5. Information om planerna för de tillgångsanknutna token, inbegripet en beskrivning av tidigare och framtida mil­

stolpar och, i tillämpliga fall, de resurser som redan tilldelats.

Del C: Information om erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token eller upptagandet av den till handel

1. En uppgift om huruvida vitboken om kryptotillgångar avser ett erbjudande till allmänheten av den tillgångs­

anknutna token eller ett upptagande av den till handel.

2. I tillämpliga fall, det belopp som erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token avser att anskaffa i

medel eller i någon annan kryptotillgång, inbegripet, i tillämpliga fall, alla minimi- och maximimål för teckning som

fastställts för erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token samt huruvida överteckningar godtas och

hur de fördelas.

3. I tillämpliga fall, det totala antalet enheter av den tillgångsanknutna token som ska erbjudas eller tas upp till handel.

4. En uppgift om de presumtiva innehavare som erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token eller

upptagandet till handel av en sådan tillgångsanknuten token riktar sig till, inbegripet eventuella begränsningar när

det gäller typen av innehavare av en sådan tillgångsanknuten token.

5. Ett särskilt meddelande om att köpare som deltar i erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token

kommer att kunna få ersättning om minimimålet för teckning inte nås i slutet av erbjudandet till allmänheten,

inklusive den förväntade tidsplanen för när sådana återbetalningar kommer att slutföras. Konsekvenserna av att

överskrida ett maximimål för teckning bör tydliggöras.

6. Information om de olika faserna för erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token, inbegripet infor­

mation om rabatterat inköpspris för tidiga köpare av den tillgångsanknutna token (före offentlig försäljning) och,

vid rabatterat inköpspris för vissa köpare, en förklaring av varför inköpspriset kan variera och en beskrivning av

effekterna för de andra investerarna.

7. För tidsbegränsade erbjudanden, den teckningsperiod under vilken erbjudandet till allmänheten är öppet.

8. Betalningsmetoder för att köpa och lösa in de tillgångsanknutna token som erbjuds.

9. Information om det sätt på vilket den köpta tillgångsanknutna token ska överföras till innehavarna och tidsplanen

för detta.

10. Information om de tekniska krav som köparen ska uppfylla för att inneha den tillgångsanknutna token.

11. I tillämpliga fall, namnet på den leverantör av kryptotillgångstjänster som ansvarar för placeringen av tillgångs­

anknutna token och formen för sådan placering (med eller utan ett fast åtagande).

12. I tillämpliga fall, namnet på den handelsplattform för kryptotillgångar där ansökan om upptagande till handel görs

samt information om hur investerare kan få tillträde till dessa handelsplattformar och vilka kostnader detta innebär.

13. Utgifter som rör erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token.

14. Potentiella intressekonflikter, för de personer som deltar i erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel,

som uppstår i samband med erbjudandet eller upptagandet till handel.

15. Den lag som är tillämplig på erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token samt behörig domstol.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/189

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

261

Del D: Information om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till den tillgångsanknutna token.

1. En beskrivning av egenskaper och funktioner hos den tillgångsanknutna token som erbjuds eller som tas upp till

handel, inbegripet information om när funktionerna kommer att tillämpas.

2. En beskrivning av köparens eventuella rättigheter och skyldigheter samt förfarandet och villkoren för utövandet av

dessa rättigheter.

3. En beskrivning av villkoren för att ändra rättigheterna och skyldigheterna.

4. I tillämpliga fall, information om utgivarens framtida erbjudanden till allmänheten av den tillgångsanknutna token

och om antalet enheter av den tillgångsanknutna token som behålls av utgivaren själv.

5. Om det inte finns någon ansökan om upptagande till handel, information om hur och var den tillgångsanknutna

token kan köpas eller säljas efter erbjudandet till allmänheten.

6. Eventuella inskränkningar i rätten att överlåta den tillgångsanknutna token som erbjuds eller tas upp till handel.

7. Om den tillgångsanknutna token har protokoll för ökning eller minskning av utbudet som svar på förändringar i

efterfrågan, en beskrivning av hur dessa protokoll fungerar.

8. I tillämpliga fall, en beskrivning av skyddssystem som skyddar värdet på den tillgångsanknutna token och ersätt­

ningssystem.

9. Information om rättigheternas art och verkställbarhet, inbegripet permanent rätt till inlösen och eventuella ford­

ringar som innehavare och någon juridisk eller fysisk person som avses i artikel 39.2 kan ha gentemot utgivaren,

inbegripet information om hur sådana rättigheter kommer att behandlas vid insolvensförfaranden, information om

huruvida olika rättigheter beviljas olika innehavare och de icke-diskriminerande orsakerna till denna särbehandling.

10. En detaljerad beskrivning av den fordran som den tillgångsanknutna token utgör för innehavarna, inbegripet

a) en beskrivning av varje referenstillgång och en specificerad andel av var och en av dessa tillgångar,

b) förhållandet mellan värdet av referenstillgångarna och fordringsbeloppet samt tillgångsreserven, och

c) en beskrivning av hur en rättvis och transparent värdering av delar av fordran görs, med angivande av, i

förekommande fall, oberoende parter.

11. I tillämpliga fall, information om utgivarens arrangemang för att säkerställa likviditeten för den tillgångsanknuta

token, inbegripet namnet på de enheter som ansvarar för att säkerställa denna likviditet.

12. Kontaktuppgifter för att lämna in klagomål och en beskrivning av förfaranden för hantering av klagomål och

eventuella tvistlösningsmekanismer eller prövningsförfaranden som inrättats av utgivaren av den tillgångsanknutna

token.

13. En beskrivning av innehavarnas rättigheter om utgivaren inte kan fullgöra sina skyldigheter, inbegripet vid insol­

vens.

14. En beskrivning av rättigheterna under genomförandet av återhämtningsplanen.

15. En beskrivning av rättigheterna under genomförandet av planen för inlösen.

16. Detaljerade uppgifter om hur den tillgångsanknutna token löses in, inbegripet om huruvida innehavaren kommer

att kunna välja form för inlösen, form för överföring eller officiell valuta för inlösen.

17. Den lag som är tillämplig på den tillgångsanknutna token samt behörig domstol.

SV

L 150/190

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

262

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

Del E: Information om den underliggande tekniken

1. Information om den teknik som används, inbegripet teknik för distribuerade liggare, samt protokoll och tekniska

standarder som används, vilka tillåter förvaring, lagring och överföring av tillgångsanknutna token.

2. I tillämpliga fall, konsensusmekanismen.

3. Incitamentsmekanismer för att säkra transaktioner samt eventuella tillämpliga avgifter.

4. Om de tillgångsanknutna token ges ut, överförs och lagras med användning av teknik för distribuerade liggare som

drivs av utgivaren eller en tredje part som agerar på uppdrag av utgivaren, en detaljerad beskrivning av hur sådan

teknik för distribuerad liggare fungerar.

5. Information om resultatet av översynen av den teknik som används, om en sådan översyn gjorts.

Del F: Information om riskerna

1. De risker som är förknippade med tillgångsreserven om utgivaren inte kan fullgöra sina skyldigheter.

2. En beskrivning av de risker som är förknippade med utgivaren av den tillgångsanknutna token.

3. Information om de risker som är förknippade med erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token eller

upptagandet till handel av den.

4. En beskrivning av de risker som är förknippade med den tillgångsanknutna token, i synnerhet med avseende på de

tillgångar det hänvisas till.

5. En beskrivning av de risker som är förknippade med genomförandet av projektet rörande den tillgångsanknutna

token.

6. En beskrivning av de risker som är förknippade med den teknik som används samt eventuella riskreducerande

åtgärder.

Del G: Information om tillgångsreserven

1. En detaljerad beskrivning av den mekanism som syftar till att anpassa värdet på tillgångsreserven till den fordran som

är kopplad till den tillgångsanknutna token, inbegripet rättsliga och tekniska aspekter.

2. En detaljerad beskrivning av tillgångsreserven och deras sammansättning.

3. En beskrivning av de mekanismer genom vilka tillgångsanknutna token ges ut och löses in.

4. Information om huruvida en del av reservtillgångarna investeras och, i tillämpliga fall, en beskrivning av investerings­

policyn för reservtillgångarna.

5. En beskrivning av förvaringsarrangemangen för reservtillgångarna, inbegripet deras separering, samt namn på leve­

rantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders

räkning, kreditinstitut eller värdepappersföretag som har utsetts till förvaringsinstitut för reservtillgångarna.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/191

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

263

BILAGA III

UPPLYSNINGAR TILL VITBOKEN OM KRYPTOTILLGÅNGAR AVSEENDE EN E-PENGATOKEN

Del A: Information om utgivaren av e-pengatoken

1. Namn.

2. Rättslig form.

3. Registrerad adress och huvudkontor, om de inte är samma.

4. Registreringsdatum.

5. Identifieringskod för juridiska personer, eller annan identifieringskod som krävs enligt tillämplig nationell rätt.

6. Ett telefonnummer och en e-postadress till utgivaren och erbjudaren och det antal dagar inom vilka en investerare

som kontaktar utgivaren eller erbjudaren via telefonnumret eller e-postadressen kommer att få ett svar.

7. I tillämpliga fall moderföretagets identitet.

8. Identitet, företagsadress och befattningar för personer som ingår i utgivarens ledningsorgan.

9. Affärs- eller yrkesverksamhet som bedrivs av utgivaren och, i tillämpliga fall, dess moderföretag.

10. Eventuella intressekonflikter.

11. Om utgivaren av e-pengatoken även ger ut andra kryptotillgångar eller även bedriver annan verksamhet med

anknytning till kryptotillgångar bör detta tydligt anges. Utgivaren bör också ange om det finns någon koppling

mellan utgivaren och den enhet som driver den teknik för distribuerade liggare som används för att ge ut krypto­

tillgången, inbegripet om protokollen drivs eller kontrolleras av en person med nära anknytning till projektdelta­

garna.

12. Utgivarens finansiella situation under de senaste tre åren eller, om utgivaren inte har varit etablerad under de senaste

tre åren, utgivarens finansiella situation sedan registreringsdagen.

Den finansiella situationen ska bedömas utifrån en rättvisande översikt av utvecklingen och resultatet av den

verksamhet som bedrivs av utgivaren och dess ställning för varje år och delperiod för vilken historisk finansiell

information krävs, inbegripet orsakerna till väsentliga förändringar.

Översikten ska vara en balanserad och fullständig analys av utvecklingen och resultatet av utgivarens verksamhet

och av dess ställning, varvid hänsyn ska tas till verksamhetens storlek och komplexitet.

13. Förutom för utgivare av e-pengatoken som är undantagna från auktorisation i enlighet med artikel 48.4 och 48.5,

inkluderas uppgifter om auktorisationen som utgivare av en e-pengatoken och namnet på den behöriga myndighet

som beviljat sådan auktorisation.

Del B: Information om e-pengatoken

1. Namn och förkortning.

2. En beskrivning av egenskaperna hos e-pengatoken, inbegripet de uppgifter som krävs för klassificeringen av vitboken

om kryptotillgångar i det register som avses i artikel 109, enligt vad som specificerats i enlighet med punkt 8 i den

artikeln.

3. Uppgifter om alla fysiska eller juridiska personer (inklusive företagsadresser och/eller företagets hemvist) som deltar i

utformningen och utvecklingen, exempelvis rådgivare, utvecklingsteam och leverantörer av kryptotillgångstjänster.

SV

L 150/192

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

264

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

Del C: Information om erbjudandet till allmänheten av e-pengatoken eller upptagandet av den token till handel

1. En uppgift om huruvida vitboken om kryptotillgångar avser ett erbjudande till allmänheten av e-pengatoken eller

upptagandet av den till handel.

2. I tillämpliga fall, det totala antalet enheter av e-pengatoken som ska erbjudas till allmänheten eller tas upp till handel.

3. I tillämpliga fall, namnet på de handelsplattformar för kryptotillgångar där ansökan om upptagande till handel av e-

pengatoken görs.

4. Den lag som är tillämplig på erbjudandet till allmänheten av e-pengatoken samt behörig domstol.

Del D: Information om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till e-pengatoken

1. En detaljerad beskrivning av vilka eventuella rättigheter och skyldigheter innehavaren av e-pengatoken har, inbegripet

rätten till inlösen till nominellt värde samt förfarandet och villkoren för att utöva dessa rättigheter.

2. En beskrivning av villkoren för att ändra rättigheterna och skyldigheterna.

3. En beskrivning av innehavarnas rättigheter om utgivaren inte kan fullgöra sina skyldigheter, inbegripet vid insolvens.

4. En beskrivning av rättigheterna under genomförandet av återhämtningsplanen.

5. En beskrivning av rättigheterna under genomförandet av planen för inlösen.

6. Kontaktuppgifter för att lämna in klagomål och en beskrivning av förfarandena för hantering av klagomål och

eventuella tvistlösningsmekanismer eller prövningsförfaranden som inrättats av utgivaren av e-pengatoken.

7. I tillämpliga fall, en beskrivning av skyddssystem som skyddar värdet på kryptotillgången och av ersättningssystem.

8. Den lag som är tillämplig på e-pengatoken samt behörig domstol.

Del E: Information om den underliggande tekniken

1. Information om den teknik som används, inbegripet teknik för distribuerade liggare, samt protokoll och tekniska

standarder som används, vilka tillåter förvaring, lagring och överföring av e-pengatoken.

2. Information om de tekniska krav som köparen ska uppfylla för att få kontroll över e-pengatoken.

3. I tillämpliga fall, konsensusmekanismen.

4. Incitamentsmekanismer för att säkra transaktioner samt eventuella tillämpliga avgifter.

5. Om e-pengatoken ges ut, överförs och lagras med användning av teknik för distribuerade liggare som drivs av

utgivaren eller en tredje part som agerar på uppdrag av utgivaren, inkluderas en detaljerad beskrivning av hur sådan

teknik för distribuerade liggare fungerar.

6. Information om resultatet av översynen av den teknik som används, om en sådan översyn gjorts.

Del F: Information om riskerna

1. En beskrivning av de risker som är förknippade med utgivaren av e-pengatoken.

2. En beskrivning av de risker som är förknippade med e-pengatoken.

3. En beskrivning av de risker som är förknippade med den teknik som används samt eventuella riskreducerande

åtgärder.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/193

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

265

BILAGA IV

MINIMIKAPITALKRAV FÖR LEVERANTÖRER AV KRYPTOTILLGÅNGSTJÄNSTER

Leverantörer av

kryptotillgångstjänster

Typer av kryptotillgångstjänster

Minimikapitalkrav enligt

artikel 67.1 a

Klass 1

Leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad för föl­

jande kryptotillgångstjänster

— utförande av order för kunders räkning,

— placering av kryptotillgångar,

— tillhandahållande av överföringstjänster för kryptotillgångar

för kunders räkning,

— mottagande och överföring av order avseende kryptotill­

gångar för kunders räkning,

— tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar, och/eller

— tillhandahållande av portföljförvaltning av kryptotillgångar.

50 000 EUR

Klass 2

Leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad för

kryptotillgångstjänster enligt klass 1 och

— förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders

räkning,

— utbyte av kryptotillgångar mot medel, och/eller

— utbyte av kryptotillgångar mot andra kryptotillgångar.

125 000 EUR

Klass 3

Leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad för

kryptotillgångstjänster enligt klass 2 och

— drift av en handelsplattform för kryptotillgångar.

150 000 EUR

SV

L 150/194

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

266

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

BILAGA V

FÖRTECKNING ÖVER DE ÖVERTRÄDELSER SOM AVSES I AVDELNINGARNA III OCH VI FÖR UTGIVARE

AV BETYDANDE TILLGÅNGSANKNUTNA TOKEN

1. Utgivaren överträder artikel 22.1 genom att för varje betydande tillgångsanknuten token med ett utgivningsvärde

som överstiger 100 000 000 EUR inte kvartalsvis rapportera till EBA de uppgifter som avses i första stycket a–d i

den punkten.

2. Utgivaren överträder artikel 23.1 genom att inte stoppa utgivningen av en tillgångsanknuten token när de trös­

kelvärden som föreskrivs i den punkten uppnåtts eller genom att inte lämna in en plan till EBA inom 40 arbets­

dagar efter det att dessa tröskelvärden uppnåtts för att säkerställa att transaktionernas uppskattade kvartalsvisa antal

och genomsnittliga aggregerade värde per dag hålls under dessa tröskelvärden.

3. Utgivaren överträder artikel 23.4 genom att inte följa ändringarna av den plan som avses i punkt 1 b i den artikeln,

i enlighet med vad EBA kräver.

4. Utgivaren överträder artikel 25 genom att inte underrätta EBA om alla planerade förändringar i sin affärsmodell

som sannolikt kommer att ha betydande inflytande på köpbeslutet för innehavare eller presumtiva innehavare av

betydande tillgångsanknutna token, eller genom att inte beskriva en sådan förändring i en vitbok om kryptotill­

gångar.

5. Utgivaren överträder artikel 25 genom att inte efterleva en åtgärd som EBA har begärt i enlighet med artikel 25.4.

6. Utgivaren överträder artikel 27.1 genom att inte agera hederligt, rättvist och professionellt.

7. Utgivaren överträder artikel 27.1 genom att inte kommunicera med innehavarna och presumtiva innehavare av den

betydande tillgångsanknutna token på ett rättvisande, tydligt och icke vilseledande sätt.

8. Utgivaren överträder artikel 27.2 genom att inte agera i innehavarna av den tillgångsanknutna tokens bästa intresse,

eller genom att ge vissa innehavare förmånsbehandling som inte anges i utgivarens vitbok om kryptotillgångar eller,

i tillämpliga fall, marknadsföringsmaterial.

9. Utgivaren överträder artikel 28 genom att, på sin webbplats, inte offentliggöra den godkända vitbok om krypto­

tillgångar som avses i artikel 21.1 och, i tillämpliga fall, den reviderade vitbok om kryptotillgångar som avses i

artikel 25.

10. Utgivaren överträder artikel 28 genom att inte offentliggöra vitboken om kryptotillgångar senast på startdatumet

för erbjudandet av den betydande tillgångsanknutna token till allmänheten eller upptagandet till handel av denna

token.

11. Utgivaren överträder artikel 28 genom att inte säkerställa att vitboken om tillgångsanknutna token och, i tillämpliga

fall, den reviderade vitboken om kryptotillgångar förblir tillgängliga på dess webbplats under hela den tid som den

betydande tillgångsanknutna token innehas av allmänheten.

12. Utgivaren överträder artikel 29.1 och 29.2 genom att offentliggöra marknadsföringsmaterial avseende ett erbju­

dande av en betydande tillgångsanknuten token till allmänheten eller ett upptagande av en sådan betydande

tillgångsanknutna token till handel, som inte uppfyller de krav som anges punkterna 1 a–d och 2 i den artikeln.

13. Utgivaren överträder artikel 29.3 genom att inte offentliggöra marknadsföringsmaterial och eventuella revideringar

av detta på sin webbplats.

14. Utgivaren överträder artikel 29.5 genom att inte rapportera marknadsföringsmaterial till EBA på begäran.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/195

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

267

15. Utgivaren överträder artikel 29.6 genom att sprida marknadsföringsmaterial före offentliggörandet av vitboken om

kryptotillgångar.

16. Utgivaren överträder artikel 30.1 genom att inte på ett tydligt, korrekt och transparent sätt på en offentlig och

lättillgänglig del av sin webbplats redogöra för det antal betydande tillgångsanknutna token som är i omlopp och

värdet på och sammansättningen av den tillgångsreserv som avses i artikel 36, eller genom att inte uppdatera

erforderlig information minst varje månad.

17. Utgivaren överträder artikel 30.2 genom att inte så snart som möjligt på en offentlig och lättillgänglig del av sin

webbplats offentliggöra en kortfattad, tydlig, korrekt och transparent sammanfattning av revisionsrapporten samt

den fullständiga och omaskade revisionsrapporten avseende den tillgångsreserv som avses i artikel 36.

18. Utgivaren överträder artikel 30.3 genom att inte på ett tydligt, korrekt och transparent sätt på en offentlig och

lättillgänglig del av sin webbplats redogöra för varje händelse som har eller sannolikt kommer att ha en betydande

inverkan på värdet av den betydande tillgångsanknutna token eller på den tillgångsreserv som avses i artikel 36.

19. Utgivaren överträder artikel 31.1 genom att inte fastställa och upprätthålla ändamålsenliga och transparenta för­

faranden för snabb, rättvis och konsekvent hantering av klagomål från innehavare av den betydande tillgångs­

anknutna token och andra berörda parter, inbegripet konsumentorganisationer som företräder innehavare av den

betydande tillgångsanknutna token och genom att inte offentliggöra beskrivningar av dessa förfaranden eller, om

den betydande tillgångsanknutna token distribueras, helt eller delvis, av tredjepartsenheter, genom att inte fastställa

förfaranden för att även underlätta den hantering av klagomål mellan innehavare och tredjepartsenheter som avses i

artikel 34.5 första stycket h.

20. Utgivaren överträder artikel 31.2 genom att inte möjliggöra för innehavarna av den betydande tillgångsanknutna

token att kostnadsfritt lämna in klagomål.

21. Utgivaren överträder artikel 31.3 genom att inte utveckla och till innehavarna av den betydande tillgångsanknutna

token tillhandahålla en mall för att lämna in klagomål och genom att inte föra register över alla mottagna klagomål

och vilka åtgärder som vidtagits som svar på dessa.

22. Utgivaren överträder artikel 31.4 genom att inte snabbt och på ett rättvist sätt utreda alla klagomål eller genom att

inte inom rimlig tid informera innehavarna av dess betydande tillgångsanknutna token om resultatet av sådana

utredningar.

23. Utgivaren överträder artikel 32.1 genom att inte genomföra och upprätthålla effektiva policyer och förfaranden för

att identifiera, förebygga, hantera och informera om intressekonflikter mellan sig och sina aktieägare eller med­

lemmar, sig och någon aktieägare eller medlem, oavsett om den är direkt eller indirekt, som har ett kvalificerat

innehav i den, sig och medlemmarna i sitt ledningsorgan, sig och sina anställda, sig och innehavarna av den

betydande tillgångsanknutna token eller sig och någon tredje part som tillhandahåller en av de funktioner som

avses i artikel 34.5 första stycket h.

24. Utgivaren överträder artikel 32.2 genom att inte vidta alla lämpliga åtgärder för att identifiera, förebygga, hantera

och informera om intressekonflikter som uppstår vid förvaltningen och investeringarna av den tillgångsreserv som

avses i artikel 36.

25. Utgivaren överträder artikel 32.3 och 32.4 genom att inte på en framträdande plats på sin webbplats informera

innehavarna av den betydande tillgångsanknutna token om den allmänna arten av och källorna till intressekon­

flikter samt de åtgärder som vidtagits för att begränsa dessa risker, eller genom att informationen inte är tillräckligt

exakt för att de presumtiva innehavarna av den betydande tillgångsanknutna token ska kunna fatta ett välgrundat

köpbeslut om en sådan token.

SV

L 150/196

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

268

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

26. Utgivaren överträder artikel 33 genom att inte omedelbart underrätta EBA om alla förändringar i utgivarens led­

ningsorgan eller genom att inte förse EBA med all information som behövs för att bedöma efterlevnaden av

artikel 34.2.

27. Utgivaren överträder artikel 34.1 genom att inte ha robusta styrningsarrangemang, som omfattar en tydlig orga­

nisationsstruktur med en väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning, ändamålsenliga metoder för

att identifiera, hantera, övervaka och rapportera de risker för vilka utgivaren är eller kan bli utsatt för, samt ha

tillfredsställande mekanismer för intern kontroll, däribland sunda förfaranden för förvaltning och redovisning.

28. Utgivaren överträder artikel 34.2 genom att ha ledamöter i sitt ledningsorgan som inte har tillräckligt gott anseende

eller inte har lämpliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna utföra sina uppgifter eller inte kan visa

att de kan avsätta tillräckligt med tid för att effektivt kunna utföra sina uppgifter.

29. Utgivaren överträder artikel 34.3 genom att inte låta sitt ledningsorgan bedöma eller regelbundet se över ända­

målsenligheten med de arrangemang och förfaranden för policyer som införts för att efterleva kapitlen 2, 3, 5 och

6 i avdelning III eller genom att inte vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister i detta avseende.

30. Utgivaren överträder artikel 34.4 genom att ha aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta,

med kvalificerade innehav som inte har tillräckligt gott anseende.

31. Utgivaren överträder artikel 34.5 genom att inte anta policyer och förfaranden som är tillräckligt ändamålsenliga för

att säkerställa att denna förordning följs, framför allt genom att inte fastställa, upprätthålla och genomföra någon av

de policyer och förfaranden som avses i första stycket a–k i den punkten.

32. Utgivaren överträder artikel 34.5 genom att inte ingå avtalsarrangemang med de tredjepartsenheter som avses i

första stycket h i den punkten i vilka roller, ansvar, rättigheter och skyldigheter för både utgivaren och den berörda

tredjepartsenheten anges, eller genom att inte föreskriva ett otvetydigt val av tillämplig lag.

33. Utgivaren överträder artikel 34.6 såvida inte den plan som avses i artikel 47 har inletts, genom att inte använda

lämpliga och proportionerliga system, resurser och förfaranden för att säkerställa att dess tjänster och verksamhet

utförs kontinuerligt och regelbundet, och genom att inte upprätthålla alla sina system och säkerhetsprotokoll för

åtkomst i enlighet med lämpliga unionsstandarder.

34. Utgivaren överträder artikel 34.7 genom att inte lägga fram en plan för upphörande av tillhandahållandet av

tjänster och verksamheter för EBA, för godkännande av sådant upphörande.

35. Utgivaren överträder artikel 34.8 genom att inte identifiera källor till operativa risker och genom att inte minimera

dessa risker genom att utveckla lämpliga system, kontroller och förfaranden.

36. Utgivaren överträder artikel 34.9 genom att inte upprätta en kontinuitetspolicy och planer för att säkerställa att

väsentliga uppgifter och funktioner bevaras och verksamheten bibehålls i händelse av ett avbrott i utgivarens IKT-

system och förfaranden, eller, om detta inte är möjligt, ett snabbt återskapande av sådana uppgifter och funktioner

och ett snabbt återupptagande av verksamheten.

37. Utgivaren överträder artikel 34.10 genom att inte ha interna kontrollmekanismer och ändamålsenliga förfaranden

för riskhantering, inbegripet effektiva kontroll- och skyddssystem för förvaltningen av IKT-system i enlighet med

förordning (EU) 2022/2554.

38. Utgivaren överträder artikel 34.11 genom att inte ha system och förfaranden som är adekvata för att skydda

uppgifters tillgänglighet, äkthet, integritet och konfidentialitet i enlighet med förordning (EU) 2022/2554 och

förordning (EU) 2016/679.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/197

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

269

39. Utgivaren överträder artikel 34.12 genom att inte säkerställa att utgivaren regelbundet granskas av oberoende

revisorer.

40. Utgivaren överträder artikel 35.1 genom att inte vid alla tidpunkter ha en kapitalbas som motsvarar minst det

högsta av de belopp som anges i led a eller c i den punkten eller artikel 45.5.

41. Utgivaren överträder artikel 35.2 i denna förordning om dess kapitalbas inte består av de kärnprimärkapitalposter

och instrument som avses i artiklarna 26–30 i förordning (EU) nr 575/2013 efter fullständiga avdrag enligt

artikel 36 i den förordningen, utan tillämpning av de tröskelvärden för undantag som avses i artiklarna 46.4

och 48 i den förordningen.

42. Utgivaren överträder artikel 35.3 genom att inte uppfylla EBA:s krav på en högre kapitalbas, efter en bedömning

som utförts i enlighet med leden a–g i den punkten.

43. Utgivaren överträder artikel 35.5 genom att inte regelbundet utföra stresstester som tar hänsyn till allvarliga men

plausibla finansiella stresscenarier, till exempel räntechocker, och icke-finansiella stresscenarier, till exempel opera­

tiva risker.

44. Utgivaren överträder artikel 35.5 genom att inte uppfylla EBA:s krav på en högre kapitalbas på grundval av

resultatet av stresstestet.

45. Utgivaren överträder artikel 36.1 genom att inte vid alla tidpunkter inneha och upprätthålla en tillgångsreserv.

46. Utgivaren överträder artikel 36.1 genom att inte säkerställa att tillgångsreserven är sammansatt och förvaltas på ett

sådant sätt att de risker som är förknippade med de tillgångar som betydande tillgångsanknutna token hänvisar till

täcks.

47. Utgivaren överträder artikel 36.1 genom att inte säkerställa att tillgångsreserven är sammansatt och förvaltas på ett

sådant sätt att de likviditetsrisker som är förknippade med innehavarnas permanenta rätt till inlösen hanteras.

48. Utgivaren överträder artikel 36.3 genom att inte säkerställa att tillgångsreserven är operativt avskild från utgivarens

egendom samt från tillgångsreserven för andra tillgångsanknutna token.

49. Utgivaren överträder artikel 36.6 om dess ledningsorgan inte säkerställer ändamålsenlig och ansvarsfull förvaltning

av tillgångsreserven.

50. Utgivaren överträder artikel 36.6 genom att inte säkerställa att utgivning och inlösen av den betydande tillgångs­

anknutna token alltid åtföljs av en motsvarande ökning eller minskning av tillgångsreserven.

51. Utgivaren överträder artikel 36.7 genom att inte fastställa det sammanlagda värdet för tillgångsreserven utifrån

marknadspriser, och genom att inte se till att dess sammanlagda värde alltid motsvarar minst det sammanlagda

värdet av fordringarna gentemot utgivaren från innehavare av den betydande tillgångsanknutna token i omlopp.

52. Utgivaren överträder artikel 36.8 genom att inte ha en tydlig och detaljerad policy som beskriver stabiliserings­

mekanismen för den betydande tillgångsanknutna token som uppfyller villkoren i leden a–g i den punkten.

53. Utgivaren överträder artikel 36.9 genom att inte var sjätte månad låta genomföra en oberoende revision av till­

gångsreserven, från och med dagen då utgivaren erhållit auktorisation eller från och med dagen för godkännandet

av vitboken om kryptotillgångar enligt artikel 17.

54. Utgivaren överträder artikel 36.10 genom att inte meddela EBA resultatet av revisionen i enlighet med den punkten

eller genom att inte offentliggöra resultatet av revisionen inom två veckor från dagen för meddelandet till EBA.

SV

L 150/198

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

270

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

55. Utgivaren överträder artikel 37.1 genom att inte upprätta, upprätthålla och genomföra policyer, förfaranden och

avtalsarrangemang för förvaring som vid alla tidpunkter säkerställer att de villkor som anges i första stycket a–e i

den punkten är uppfyllda.

56. Utgivaren överträder artikel 37.2 genom att inte vid utgivning av två eller flera betydande tillgångsanknutna token

ha infört en förvaringspolicy för varje pool av tillgångsreserver.

57. Utgivaren överträder artikel 37.3 genom att inte säkerställa att reservtillgångarna tas i förvar av en leverantör av

kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning, ett

kreditinstitut eller ett värdepappersföretag senast fem arbetsdagar efter dagen för utgivningen av den berörda

betydande tillgångsanknutna token.

58. Utgivaren överträder artikel 37.4 genom att inte handla med all tillbörlig skicklighet, omsorg och aktsamhet vid

urval, utseende och granskning av de leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut och värdepappersföretag

som utses till förvaringsinstitut för reservtillgångarna, eller genom att inte säkerställa att förvaringsinstitutet är en

annan juridisk person än utgivaren.

59. Utgivaren överträder artikel 37.4 genom att inte säkerställa att leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut

och värdepappersföretag som utses att förvara reservtillgångarna har de nödvändiga sakkunskaperna och ett gott

anseende på marknaden för att agera som förvaringsinstitut för sådana reservtillgångar.

60. Utgivaren överträder artikel 37.4 genom att inte säkerställa i avtalsarrangemangen med förvaringsinstituten att

reservtillgångarna som förvaras är skyddade mot fordringar från förvaringsinstitutets borgenärer.

61. Utgivaren överträder artikel 37.5 genom att inte i förfaranden och policyer för förvaring fastställa urvalskriterierna

för utseende av leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut eller värdepappersföretag till förvaringsinstitut

för reservtillgångarna eller genom att inte fastställa ett förfarande för att se över sådana utnämningar.

62. Utgivaren överträder artikel 37.5 genom att inte regelbundet se över utnämningen av leverantörer av kryptotill­

gångstjänster, kreditinstitut eller värdepappersföretag till förvaringsinstitut för reservtillgångarna, genom att inte

utvärdera sina exponeringar mot sådana förvaringsinstitut, eller genom att inte kontinuerligt övervaka den finan­

siella situationen för sådana förvaringsinstitut.

63. Utgivaren överträder artikel 37.6 genom att inte säkerställa att förvaringen av reservtillgångarna sker i enlighet med

första stycket a–d i den punkten.

64. Utgivaren överträder artikel 37.7 genom att inte utse en leverantör av kryptotillgångstjänster, ett kreditinstitut eller

ett värdepappersföretag till förvaringsinstitut för reservtillgångar, styrkt genom ett avtalsarrangemang, eller genom

att inte via ett sådant avtalsarrangemang reglera det informationsflöde som är nödvändigt för att utgivaren av den

betydande tillgångsanknutna token, leverantören av kryptotillgångstjänster, kreditinstitutet och värdepappersföreta­

get ska kunna utföra sina uppgifter som förvaringsinstitut.

65. Utgivaren överträder artikel 38.1 genom att investera tillgångsreserven i produkter som inte är mycket likvida

finansiella instrument med minimal marknadsrisk och kreditrisk och minimala koncentrationsrisker eller om sådana

investeringar inte kan avvecklas snabbt och med minimala negativa priseffekter.

66. Utgivaren överträder artikel 38.3 genom att inte i enhetlighet med artikel 37 förvara de finansiella instrument i

vilka tillgångsreserven investeras.

67. Utgivaren överträder artikel 38.4 genom att inte bära alla vinster och förluster och eventuella motpartsrisker eller

operativa risker som följer av investeringen av tillgångsreserven.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/199

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

271

68. Utgivaren överträder artikel 39.1 genom att inte upprätta, upprätthålla och genomföra tydliga och detaljerade

policyer och förfaranden avseende den permanenta rätten till inlösen för innehavare av den betydande tillgångs­

anknutna token.

69. Utgivaren överträder artikel 39.1 och 39.2 genom att inte säkerställa att innehavare av den betydande tillgångs­

anknutna token har en permanent rätt till inlösen i enlighet med de punkterna, och genom att inte upprätta en

policy för sådan permanent rätt till inlösen som uppfyller villkoren i artikel 39.2 första stycket a–e.

70. Utgivaren överträder artikel 39.3 genom att tillämpa avgifter vid inlösen av den betydande tillgångsanknutna token.

71. Utgivaren överträder artikel 40 genom att bevilja ränta i relation till den betydande tillgångsanknutna token.

72. Utgivaren överträder artikel 45.1 genom att inte införa, tillämpa och upprätthålla en ersättningspolicy som främjar

sund och effektiv riskhantering av utgivare av betydande tillgångsanknutna token och som inte skapar incitament

för urvattnade riskstandarder.

73. Utgivaren överträder artikel 45.2 genom att inte säkerställa att dess betydande tillgångsanknutna token kan förvaras

av olika leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för förvaring och administration av krypto­

tillgångar för kunders räkning, på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor.

74. Utgivaren överträder artikel 45.3 genom att inte bedöma och övervaka likviditetsbehoven för att kunna uppfylla

begäran om inlösen av den betydande tillgångsanknutna token av dess innehavare.

75. Utgivaren överträder artikel 45.3 genom att inte upprätta, upprätthålla och genomföra en policy och förfaranden

för likviditetsförvaltning, eller genom att inte, med sådan policy och sådana förfaranden, säkerställa att reservtill­

gångarna har en resilient likviditetsprofil som gör det möjligt för utgivaren av den betydande tillgångsanknutna

token att fortsätta att fungera normalt, även i scenarier med likviditetsstress.

76. Utgivaren överträder artikel 45.4 genom att inte regelbundet genomföra likviditetsstresstester eller genom att inte

skärpa likviditetskraven om detta begärs av EBA på grundval av resultatet av sådana tester.

77. Utgivaren överträder artikel 46.1 genom att inte utarbeta och upprätthålla en återhämtningsplan som föreskriver

vilka åtgärder som utgivaren av den betydande tillgångsanknutna token ska vidta för att återställa efterlevnaden av

de krav som gäller för tillgångsreserven om utgivaren inte uppfyller dessa krav, inbegripet att se till att dess tjänster

som rör den betydande tillgångsanknutna token kan upprätthållas, verksamheten snabbt kan återupptas och

utgivarens skyldigheter kan fullgöras vid händelser som medför en betydande risk för avbrott i verksamheten.

78. Utgivaren överträder artikel 46.1 genom att inte utarbeta och upprätthålla en återhämtningsplan som innehåller

lämpliga villkor och förfaranden för att säkerställa ett snabbt genomförande av återhämtningsåtgärder och ett brett

urval av återhämtningsalternativ som anges i tredje stycket i den punkten.

79. Utgivaren överträder artikel 46.2 genom att inte meddela EBA återhämtningsplanen och, i tillämpliga fall, sina

resolutions- och tillsynsmyndigheter inom sex månader från dagen för auktorisation enligt artikel 21 eller från

dagen för godkännande av vitboken om kryptotillgångar enligt artikel 17.

80. Utgivaren överträder artikel 46.2 genom att inte regelbundet se över eller uppdatera återhämtningsplanen.

81. Utgivaren överträder artikel 47.1 genom att inte utarbeta och upprätthålla en operativ plan för att stödja ordnad

inlösen av varje betydande tillgångsanknuten token.

SV

L 150/200

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

272

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

82. Utgivaren överträder artikel 47.2 genom att inte ha en plan för inlösen som visar att utgivaren av den betydande

tillgångsanknutna token har förmåga att genomföra inlösen av den utestående betydande tillgångsanknutna token

som getts ut utan att orsaka otillbörlig ekonomisk skada för innehavarna av den eller för stabiliteten på mark­

naderna för reservtillgångarna.

83. Utgivaren överträder artikel 47.2 genom att inte ha en plan för inlösen som innehåller avtalsarrangemang, för­

faranden eller system, inbegripet utnämning av en tillfällig förvaltare, för att säkerställa att alla innehavare av den

betydande tillgångsanknutna token behandlas likvärdigt och för att säkerställa att intäkterna från försäljningen av de

återstående reservtillgångarna utbetalas i god tid till innehavarna av den betydande tillgångsanknutna token.

84. Utgivaren överträder artikel 47.2 genom att inte ha en plan för inlösen som säkerställer kontinuitet i all kritisk

verksamhet som är nödvändig för ordnad inlösen och som utförs av utgivaren eller av en tredjepartsenhet.

85. Utgivaren överträder artikel 47.3 genom att inte meddela EBA planen för inlösen inom sex månader från dagen för

auktorisation enligt artikel 21 eller från dagen för godkännandet av vitboken om kryptotillgångar enligt artikel 17.

86. Utgivaren överträder artikel 47.3 genom att inte regelbundet se över eller uppdatera planen för inlösen.

87. Utgivaren överträder artikel 88.1, utom när villkoren i artikel 88.2 är uppfyllda, genom att inte så snart som möjligt

informera allmänheten om insiderinformation som avses i artikel 87 och som direkt berör utgivaren, på ett sätt

som gör det möjligt för allmänheten att snabbt få tillgång till och bedöma denna information på ett fullständigt,

korrekt och punktligt sätt.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/201

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

273

BILAGA VI

FÖRTECKNING ÖVER ÖVERTRÄDELSER AV BESTÄMMELSERNA I AVDELNING IV OCH AVDELNING III

FÖR UTGIVARE AV BETYDANDE E-PENGATOKEN

1. Utgivaren överträder artikel 22.1 genom att för varje betydande e-pengatoken denominerad i en valuta som inte är

en officiell medlemsstatsvaluta med ett utgivningsvärde som överstiger 100 000 000 EUR inte kvartalsvis rapportera

till EBA de uppgifter som avses i första stycket a–d i den punkten.

2. Utgivaren överträder artikel 23.1 genom att inte stoppa utgivningen av en betydande e-pengatoken denominerad i

en valuta som inte är en officiell medlemsstatsvaluta när de tröskelvärden som föreskrivs i den punkten uppnåtts

eller genom att inte lämna in en plan till EBA inom 40 arbetsdagar efter det att de tröskelvärdena uppnåtts för att

säkerställa att transaktionernas uppskattade kvartalsvisa genomsnittliga antal och genomsnittliga aggregerade värde

per dag hålls under dessa tröskelvärden.

3. Utgivaren överträder artikel 23.4 genom att inte följa ändringarna av den plan som avses i punkt 1 b i den artikeln,

i enlighet med vad EBA kräver.

4. Utgivaren överträder artikel 35.2 i denna förordning om dess kapitalbas inte består av de kärnprimärkapitalposter

och instrument som avses i artiklarna 26–30 i förordning (EU) nr 575/2013 efter fullständiga avdrag enligt

artikel 36 i den förordningen, utan tillämpning av de tröskelvärden för undantag som avses i artiklarna 46.4

och 48 i den förordningen.

5. Utgivaren överträder artikel 35.3 genom att inte uppfylla EBA:s krav på en högre kapitalbas, efter en bedömning

som utförts i enlighet med leden a–g i den punkten.

6. Utgivaren överträder artikel 35.5 genom att inte regelbundet utföra stresstester som tar hänsyn till allvarliga men

plausibla finansiella stresscenarier, till exempel räntechocker och icke-finansiella stresscenarier såsom operativa

risker.

7. Utgivaren överträder artikel 35.5 genom att inte uppfylla EBA:s krav på en högre kapitalbas på grundval av

resultatet av stresstestet.

8. Utgivaren överträder artikel 36.1 genom att inte vid alla tidpunkter inneha och upprätthålla en tillgångsreserv.

9. Utgivaren överträder artikel 36.1 genom att inte säkerställa att tillgångsreserven är sammanställd och förvaltas på ett

sådant sätt att riskerna i samband med den officiella valuta som de betydande e-pengatoken hänvisar till är täckta.

10. Utgivaren överträder artikel 36.1 genom att inte säkerställa att tillgångsreserven är sammanställd och förvaltas på ett

sådant sätt att likviditetsriskerna i samband med innehavarnas permanenta rätt till inlösen hanteras.

11. Utgivaren överträder artikel 36.3 genom att inte säkerställa att tillgångsreserven är operativt avskild från utgivarens

egendom samt från tillgångsreserven för andra e-pengatoken.

12. Utgivaren överträder artikel 36.6 om dess ledningsorgan inte säkerställer ändamålsenlig och ansvarsfull förvaltning

av tillgångsreserven.

13. Utgivaren överträder artikel 36.6 genom att inte säkerställa att utgivning och inlösen av den betydande e-penga­

token alltid motsvaras av en motsvarande ökning eller minskning av tillgångsreserven.

SV

L 150/202

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

274

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

14. Utgivaren överträder artikel 36.7 genom att inte fastställa det sammanlagda värdet av tillgångsreserven utifrån

marknadspriser, och genom att inte säkerställa att dess sammanlagda värde alltid minst motsvarar det sammanlagda

värdet av fordringarna gentemot utgivaren från innehavare av den betydande e-pengatoken i omlopp.

15. Utgivaren överträder artikel 36.8 genom att inte ha en tydlig och detaljerad policy som beskriver stabiliserings­

mekanismen för den betydande e-pengatoken som uppfyller villkoren i leden a–g i den punkten.

16. Utgivaren överträder artikel 36.9 genom att inte låta genomföra en oberoende revision av tillgångsreserven var sjätte

månad från dagen för erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel.

17. Utgivaren överträder artikel 36.10 genom att inte meddela EBA resultatet av revisionen i enlighet med den punkten

eller genom att inte offentliggöra resultatet av revisionen inom två veckor från dagen för meddelandet till EBA.

18. Utgivaren överträder artikel 37.1 genom att inte upprätta, upprätthålla och genomföra policyer, förfaranden och

avtalsarrangemang för förvaring som vid alla tidpunkter säkerställer att de villkor som anges i första stycket a–e i

den punkten är uppfyllda.

19. Utgivaren överträder artikel 37.2 genom att inte vid utgivning av två eller flera betydande e-pengatoken ha infört en

förvaringspolicy för varje pool av tillgångsreserver.

20. Utgivaren överträder artikel 37.3 genom att inte säkerställa att reservtillgångarna tas i förvar av en leverantör av

kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning, ett

kreditinstitut eller ett värdepappersföretag senast fem arbetsdagar efter dagen för utgivningen av den berörda

betydande e-pengatoken.

21. Utgivaren överträder artikel 37.4 genom att inte handla med all tillbörlig skicklighet, omsorg och aktsamhet vid

urval, utseende och granskning av de leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut och värdepappersföretag

som utses till förvaringsinstitut för reservtillgångarna, eller genom att inte säkerställa att förvaringsinstitutet är en

annan juridisk person än utgivaren.

22. Utgivaren överträder artikel 37.4 genom att inte säkerställa att leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut

och värdepappersföretag som utses att förvara reservtillgångarna har de nödvändiga sakkunskaperna och ett gott

anseende på marknaden för att agera som förvaringsinstitut för sådana reservtillgångar.

23. Utgivaren överträder artikel 37.4 genom att inte säkerställa i avtalsarrangemangen med förvaringsinstituten att

reservtillgångarna som förvaras är skyddade mot fordringar från förvaringsinstitutets borgenärer.

24. Utgivaren överträder artikel 37.5 genom att inte i förfaranden och policyer för förvaring fastställa urvalskriterierna

för utseende av leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut eller värdepappersföretag till förvaringsinstitut

för reservtillgångarna eller genom att inte fastställa ett förfarande för att se över sådana utnämningar.

25. Utgivaren överträder artikel 37.5 genom att inte regelbundet se över utnämningen av leverantörer av kryptotill­

gångstjänster, kreditinstitut eller värdepappersföretag till förvaringsinstitut för reservtillgångarna eller genom att inte

utvärdera sina exponeringar mot sådana förvaringsinstitut och kontinuerligt övervaka de finansiella förhållandena

vid sådana förvaringsinstitut.

26. Utgivaren överträder artikel 37.6 genom att inte säkerställa att förvaringen av reservtillgångarna sker i enlighet med

första stycket a–d i den punkten.

27. Utgivaren överträder artikel 37.7 genom att inte utse en leverantör av kryptotillgångstjänster, ett kreditinstitut eller

ett värdepappersföretag till förvaringsinstitut för reservtillgångar, styrkt genom ett avtalsarrangemang, eller genom

att inte via ett sådant avtalsarrangemang reglera det informationsflöde som är nödvändigt för att utgivaren av den

betydande e-pengatoken, leverantören av kryptotillgångstjänster, kreditinstitutet och värdepappersföretaget ska

kunna utföra sina uppgifter som förvaringsinstitut.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/203

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

275

28. Utgivaren överträder artikel 38.1 genom att investera tillgångsreserven i produkter som inte är mycket likvida

finansiella instrument med minimal marknadsrisk och kreditrisk och minimala koncentrationsrisker eller om sådana

investeringar inte kan avvecklas snabbt och med minimala negativa priseffekter.

29. Utgivaren överträder artikel 38.3 genom att inte i enlighet med artikel 37 förvara de finansiella instrument i vilka

tillgångsreserven investeras.

30. Utgivaren överträder artikel 38.4 genom att inte bära alla vinster och förluster och eventuella motpartsrisker eller

operativa risker som följer av investeringen av tillgångsreserven.

31. Utgivaren överträder artikel 45.1 genom att inte införa, tillämpa och upprätthålla en ersättningspolicy som främjar

sund och effektiv riskhantering av utgivare av betydande e-pengatoken och som inte skapar incitament för urvatt­

nade riskstandarder.

32. Utgivaren överträder artikel 45.2 genom att inte säkerställa att dess betydande e-pengatoken kan förvaras av olika

leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för förvaring och administration av kryptotillgångar för

kunders räkning på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor.

33. Utgivaren överträder artikel 45.3 genom att inte bedöma och övervaka likviditetsbehoven för att kunna uppfylla

begäran om inlösen av den betydande e-pengatoken av dess innehavare.

34. Utgivaren överträder artikel 45.3 genom att inte upprätta, upprätthålla och genomföra en policy och förfaranden

för likviditetsförvaltning, eller genom att inte säkerställa med en sådan policy och sådana förfaranden att reserv­

tillgångarna har en resilient likviditetsprofil som gör det möjligt för utgivaren av den betydande e-pengatoken att

fortsätta att fungera normalt, även i scenarier med likviditetsstress.

35. Utgivaren överträder artikel 45.4 genom att inte regelbundet genomföra likviditetsstresstester eller genom att inte

skärpa likviditetskraven om detta begärs av EBA på grundval av resultatet av sådana tester.

36. Utgivaren överträder artikel 45.5 genom att inte vid varje tidpunkt uppfylla kapitalbaskravet.

37. Utgivaren överträder artikel 46.1 genom att inte utarbeta och upprätthålla en återhämtningsplan som föreskriver

vilka åtgärder som utgivaren av betydande e-pengatoken ska vidta för att återställa efterlevnaden av de krav som

gäller för tillgångsreserven om utgivaren inte uppfyller dessa krav, inbegripet att se till att dess tjänster som rör den

betydande e-pengatoken kan upprätthållas, verksamheten snabbt kan återupptas och utgivarens skyldigheter kan

fullgöras vid händelser som medför en betydande risk för avbrott i verksamheten.

38. Utgivaren överträder artikel 46.1 genom att inte utarbeta och upprätthålla en återhämtningsplan som innehåller

lämpliga villkor och förfaranden för att säkerställa ett snabbt genomförande av återhämtningsåtgärder och ett brett

urval av återhämtningsalternativ som anges i tredje stycket a, b och c i den punkten.

39. Utgivaren överträder artikel 46.2 genom att inte underrätta EBA och, i tillämpliga fall, sina resolutions- och till­

synsmyndigheter om återhämtningsplanen inom sex månader från dagen för erbjudandet till allmänheten eller

upptagandet till handel.

40. Utgivaren överträder artikel 46.2 genom att inte regelbundet se över eller uppdatera återhämtningsplanen.

41. Utgivaren överträder artikel 47.1 genom att inte utarbeta och upprätthålla en operativ plan som stöder ordnad

inlösen av varje betydande e-pengatoken.

SV

L 150/204

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

276

Prop. 2024/25:43

Bilaga 1

42. Utgivaren överträder artikel 47.2 genom att inte ha en plan för inlösen som visar att utgivaren av den betydande e-

pengatoken har förmåga att genomföra inlösen av den utestående betydande e-pengatoken som getts ut utan att

orsaka otillbörlig ekonomisk skada för innehavarna av den eller för stabiliteten på marknaderna för reservtillgång­

arna.

43. Utgivaren överträder artikel 47.2 genom att inte ha en plan för inlösen som innehåller avtalsarrangemang, för­

faranden eller system, inbegripet utnämning av en tillfällig förvaltare, för att säkerställa att alla innehavare av den

betydande e-pengatoken behandlas likvärdigt och att intäkterna från försäljningen av de återstående reservtillgång­

arna utbetalas i tid till innehavarna av den betydande e-pengatoken.

44. Utgivaren överträder artikel 47.2 genom att inte ha en plan för inlösen som säkerställer kontinuitet i all kritisk

verksamhet som är nödvändig för ordnad inlösen och som utförs av utgivaren eller av tredjepartsenheter.

45. Utgivaren överträder artikel 47.3 genom att inte meddela EBA planen för inlösen inom sex månader från dagen för

erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel.

46. Utgivaren överträder artikel 47.3 genom att inte regelbundet se över och uppdatera planen för inlösen.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/205

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

277

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2023/1113

av den 31 maj 2023

om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av

direktiv (EU) 2015/849

(omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (

1

),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (

2

),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (

3

), och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 ( 4 ) har ändrats väsentligt ( 5 ). Eftersom ytterligare änd­

ringar ska göras, bör den förordningen av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

Förordning (EU) 2015/847 antogs för att säkerställa att de krav som tagits fram av arbetsgruppen för finansiella

åtgärder (FATF) avseende leverantörer av tjänster för elektroniska överföringar tillämpas på ett enhetligt sätt i hela

unionen, särskilt kravet på att betaltjänstleverantörer måste se till att överföring av medel åtföljs av uppgifter om

betalaren och betalningsmottagaren. De senaste ändringarna av FATF:s standarder om ny teknik, som gjordes i

juni 2019, syftar till att reglera virtuella tillgångar och leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar, och medför

nya och liknande skyldigheter för leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar i syfte att underlätta spårning av

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/1

( 1 ) EUT C 68, 9.2.2022, s. 2.

( 2 ) EUT C 152, 6.4.2022, s. 89.

( 3 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 20 april 2023 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 16 maj 2023.

( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel

och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 141, 5.6.2015, s. 1).

( 5 ) Se bilaga I.

278

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

överföringar av virtuella tillgångar. Utöver dessa ändringar ska leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar se till

att överföringar av virtuella tillgångar åtföljs av uppgifter om avsändare och mottagare av dessa. Leverantörer av

tjänster för virtuella tillgångar ska även inhämta, inneha och lämna de uppgifterna till motparten på andra sidan i

överföringen, och på begäran göra dem tillgängliga för behöriga myndigheter.

(3)

Med tanke på att förordning (EU) 2015/847 för närvarande endast är tillämplig på överföringar av medel, det vill

säga på sedlar och mynt, kontotillgodohavanden och elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.2 i

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG ( 6 ), är det lämpligt att utvidga tillämpningsområdet för

förordning (EU) 2015/847 till att även omfatta överföringar av virtuella tillgångar.

(4)

De flöden av pengar från olaglig verksamhet som skapas genom överföringar av medel och virtuella tillgångar

kan skada den finansiella sektorns integritet, stabilitet och anseende och utgöra ett hot mot såväl unionens inre

marknad som internationell utveckling. Penningtvätt, finansiering av terrorism och organiserad brottslighet är

fortfarande betydande problem som bör angripas på unionsnivå. Den sundhet, integritet och stabilitet som präglar

systemet för överföring av medel och virtuella tillgångar och tilltron till det finansiella systemet i dess helhet, kan

allvarligt sättas på spel genom brottslingars och deras medhjälpares försök att antingen dölja ursprunget till

vinning från brott eller att överföra medel eller virtuella tillgångar för brottslig verksamhet eller terroriständamål.

(5)

För att underlätta sin brottsliga verksamhet är det sannolikt att personer som ägnar sig åt penningtvätt och

finansiering av terrorism utnyttjar den fria rörligheten för kapital inom unionens integrerade finansiella område,

om inte vissa samordnade åtgärder antas på unionsnivå. Internationellt samarbete inom ramen för FATF och en

global tillämpning av dess rekommendationer syftar till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism

vid överföring av medel eller virtuella tillgångar.

(6)

På grund av räckvidden för de åtgärder som vidtas bör unionen säkerställa att de internationella standarder för

bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning som FATF antog den 16 februari 2012

och därefter reviderade den 21 juni 2019 (de reviderade FATF-rekommendationerna ) och i synnerhet FATF:s rekom­

mendation nr 15 om ny teknik, FATF:s rekommendation nr 16 om elektroniska överföringar och de reviderade

tolkningsnoterna till dessa rekommendationer, tillämpas på ett enhetligt sätt i hela unionen och att det i

synnerhet inte förekommer någon diskriminering eller diskrepans mellan, å ena sidan, nationella betalningar

eller överföringar av virtuella tillgångar inom medlemsstaterna och, å andra sidan, gränsöverskridande betalningar

eller överföringar av virtuella tillgångar mellan medlemsstaterna. Enskilda medlemsstaters icke samordnade åt­

gärder kan på området gränsöverskridande överföringar av medel och virtuella tillgångar inverka väsentligt på hur

väl betalningssystemen och tjänsterna för virtuella tillgångar fungerar på unionsnivå och kan därför skada den

inre marknaden på området finansiella tjänster.

(7)

För att främja ett enhetligt internationellt tillvägagångssätt och öka effektiviteten i kampen mot penningtvätt och

finansiering av terrorism, bör man vid unionens ytterligare åtgärder ta hänsyn till utvecklingen på internationell

nivå, särskilt de reviderade FATF-rekommendationerna.

(8)

Deras globala räckvidd, den hastighet med vilken transaktioner kan genomföras och den möjliga anonymitet som

deras överföring erbjuder gör att virtuella tillgångar är särskilt mottagliga för brottsligt missbruk, inbegripet i

gränsöverskridande sammanhang. För att effektivt hantera riskerna med missbruk av virtuella tillgångar för

penningtvätt och finansiering av terrorism bör unionen verka för en tillämpning på global nivå av de standarder

som genomförts genom denna förordning och en utveckling av den internationella och jurisdiktionsöverskridande

dimensionen av ramen för reglering och tillsyn av överföringar av virtuella tillgångar vad gäller penningtvätt och

finansiering av terrorism.

SV

L 150/2

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 6 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i

institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och

om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7).

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

279

(9)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 ( 7 ), till följd av ändringen genom Europaparlamen­

tets och rådets direktiv (EU) 2018/843 ( 8 ), infördes en definition av virtuella valutor, och leverantörer som

erbjuder växlingstjänster mellan virtuella valutor och fiatvalutor samt tillhandahållare av plånböcker för virtuella

valutor togs med bland de enheter som omfattas av kraven för bekämpning av penningtvätt och finansiering av

terrorism enligt unionsrätten. Den senaste internationella utvecklingen, särskilt inom ramverket för FATF, innebär

nu ett behov att reglera ytterligare kategorier av leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar som ännu inte

omfattas, samt att bredda den nuvarande definitionen av virtuell valuta.

(10)

Definitionen av kryptotillgångar i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 ( 9 ) motsvarar de­

finitionen av virtuella tillgångar i FATF:s reviderade rekommendationer, och att förteckningen över kryptotill­

gångstjänster och leverantörer av kryptotillgångstjänster som omfattas av den förordningen även omfattar de

leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar som identifierats som sådana av FATF och som anses kunna ge

upphov till problem med penningtvätt och finansiering av terrorism. För att säkerställa samstämmighet i unions­

rätten inom detta område bör den här förordningen använda samma definitioner av kryptotillgångar, kryptotill­

gångstjänster och leverantörer av kryptotillgångstjänster som de som används i förordning (EU) 2023/1114.

(11)

Genomförandet och verkställigheten av denna förordning utgör lämpliga och effektiva sätt att förebygga och

bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

(12)

Denna förordning är inte avsedd att leda till omotiverade bördor eller oproportionella kostnader för betaltjänst­

leverantörer, leverantörer av kryptotillgångstjänster eller personer som använder deras tjänster. I det avseendet bör

den förebyggande strategin vara målinriktad, proportionell och i full överensstämmelse med den fria rörligheten

för kapital som garanteras i hela unionen.

(13)

I unionens reviderade strategi mot finansiering av terrorism av den 17 juli 2008 (den reviderade strategin) anges att

insatser för att förebygga finansiering av terrorism och att kontrollera hur misstänkta terrorister använder sina

egna finansiella medel måste fortsätta. Det fastslås där att FATF ständigt arbetar för att förbättra sina rekom­

mendationer och skapa en samsyn om hur de ska genomföras. I den reviderade strategin noteras att det

regelbundet utvärderas hur alla FATF-medlemmar och medlemmar av regionala organ efter FATF-modell genom­

för de reviderade FATF-rekommendationerna och att det därför är viktigt att medlemsstaterna intar en gemensam

hållning till genomförandet.

(14)

I sitt meddelande av den 7 maj 2020 om en handlingsplan för en övergripande EU-politik för att förhindra

penningtvätt och finansiering av terrorism fastställde kommissionen dessutom sex prioriterade områden för

brådskande åtgärder för att förbättra unionens system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av

terrorism, bland annat fastställandet av ett enhetligt regelverk för systemet i unionen så att reglerna blir mer

detaljerade och harmoniserade, särskilt för att ta hänsyn till konsekvenserna av teknisk innovation och utveckling

inom internationella standarder och för att undvika olikheter i genomförandet av befintliga regler. Arbete på

internationell nivå tyder på att de sektorer eller enheter som omfattas av det systemet bör utvidgas och det bör

bedömas hur det ska tillämpas på leverantörer av kryptotillgångstjänster som hittills inte omfattats av det.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/3

( 7 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella

systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG

(EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

( 8 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för

att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiven

2009/138/EG och 2013/36/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 43).

( 9 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om

ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt av direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937

(EUT L 150, 9.6.2023, s. 40).

280

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

(15)

För att förebygga finansiering av terrorism har åtgärder vidtagits i syfte att frysa vissa personers, gruppers och

enheters penningmedel och ekonomiska resurser, däribland rådets förordningar (EG) nr 2580/2001 ( 10 ), (EG) nr

881/2002 ( 11 ) och (EU) nr 356/2010 ( 12 ). Av samma skäl har åtgärder vidtagits i syfte att skydda det finansiella

systemet mot att penningmedel och ekonomiska resurser överförs för terroriständamål. direktiv (EU) 2015/849

innehåller ett antal sådana åtgärder. Dessa åtgärder kan dock inte helt hindra terrorister eller andra brottslingar

från att få tillgång till betalningssystem för att överföra sina medel.

(16)

För att penningtvätt och finansiering av terrorism ska kunna förebyggas, upptäckas och utredas och restriktiva

åtgärder ska kunna genomföras, särskilt de som införs genom förordningarna (EG) nr 2580/2001, (EG)

nr 881/2002 och (EU) nr 356/2010, är det särskilt viktigt och värdefullt att överföringar av medel och krypto­

tillgångar fullständigt kan spåras. För att säkerställa att uppgifterna vidarebefordras genom hela betalningskedjan

eller kedjan för överföring av kryptotillgångar är det därför lämpligt att införa en skyldighet för betaltjänst­

leverantörerna att till överföringar av medel foga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren och för

leverantörerna av kryptotillgångstjänster att till överföringar av kryptotillgångar foga uppgifter om avsändaren

och mottagaren.

(17)

Vissa överföringar av kryptotillgångar medför särskilda högriskfaktorer för penningtvätt, finansiering av terrorism

och annan brottslig verksamhet, särskilt överföringar som rör varor, transaktioner eller teknik som utformats för

att öka anonymiteten, inbegripet privata plånböcker, mixertjänster eller tumlartjänster. För att säkerställa spår­

barheten för sådana överföringar bör Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), som inrät­

tades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (

13

) (EBA), särskilt klargöra hur de

riskfaktorer som förtecknas i bilaga III till direktiv (EU) 2015/849 ska tas i beaktande av leverantörer av krypto­

tillgångstjänster, inbegripet när de utför transaktioner med enheter utanför unionen som inte är reglerade,

registrerade eller har tillstånd i något tredjeland, eller med fristående adresser. Om situationer med högre risk

identifieras bör EBA utfärda riktlinjer som anger vilka skärpta åtgärder för kundkännedom som ansvariga enheter

bör överväga att vidta för att minska dessa risker, inbegripet införande av lämpliga förfaranden, såsom använd­

ning av analysverktyg som använder teknik för distribuerade liggare (DLT), för att bestämma kryptotillgångarnas

ursprung eller destination.

(18)

Denna förordning bör tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av nationella restriktiva åtgärder och unio­

nens restriktiva åtgärder som införs genom förordningar som grundas på artikel 215 i fördraget om Europeiska

unionens funktionssätt, såsom förordningarna (EG) nr 2580/2001, (EG) nr 881/2002 och (EU) nr 356/2010 och

rådets förordningar (EU) nr 267/2012 ( 14 ), (EU) 2016/1686 ( 15 ) och (EU) 2017/1509 ( 16 ), som kan kräva att

betalarnas och betalningsmottagarnas betaltjänstleverantörer, avsändarnas och mottagarnas leverantörer av kryp­

totillgångstjänster, förmedlande betaltjänstleverantörer, samt förmedlande leverantörer av kryptotillgångstjänster,

vidtar lämpliga åtgärder för att frysa vissa medel och kryptotillgångar eller att de iakttar särskilda restriktioner

avseende vissa överföringar av medel eller kryptotillgångar. Betaltjänstleverantörer och leverantörer av

SV

L 150/4

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 10 ) Rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i

syfte att bekämpa terrorism (EGT L 344, 28.12.2001, s. 70).

( 11 ) Rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med

organisationerna Isil (Daish) och al-Qaida associerade personer och enheter (EGT L 139, 29.5.2002, s. 9).

( 12 ) Rådets förordning (EU) nr 356/2010 av den 26 april 2010 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa fysiska

eller juridiska personer, enheter eller organ mot bakgrund av situationen i Somalia (EUT L 105, 27.4.2010, s. 1).

( 13 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsyns­

myndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut

2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

( 14 ) Rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning

(EU) nr 961/2010 (EUT L 88, 24.3.2012, s. 1).

( 15 ) Rådets genomförandeförordning (EU) 2016/1686 av den 20 september 2016 om införande av ytterligare restriktiva åtgärder mot

Isil (Daish) och al-Qaida samt fysiska och juridiska personer, enheter eller organ som har samröre med dem (EUT L 255,

21.9.2016, s. 1).

( 16 ) Rådets förordning (EU) 2017/1509 av den 30 augusti 2017 om restriktiva åtgärder mot Demokratiska folkrepubliken Korea och

om upphävande av förordning (EG) nr 329/2007 (EUT L 224, 31.8.2017, s. 1).

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

281

kryptotillgångstjänster bör ha interna strategier, förfaranden och kontroller för att säkerställa genomförandet av

dessa restriktiva åtgärder, inbegripet granskning mot unionens och nationella förteckningar över personer som

omfattas av sanktioner. EBA bör utfärda riktlinjer som specificerar dessa interna strategier, förfaranden och

kontroller. Avsikten är att de krav på interna strategier, förfaranden och kontroller för restriktiva åtgärder som

fastställs i denna förordning inom en snar framtid ska upphävas genom Europaparlamentets och rådets för­

ordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av

terrorism.

(19)

Behandlingen av personuppgifter enligt denna förordning bör ske i full överensstämmelse med Europaparlamen­

tets och rådets förordning (EU) 2016/679 ( 17 ). Ytterligare behandling av personuppgifter för kommersiella ända­

mål bör vara strängt förbjuden. Samtliga medlemsstater anser att bekämpningen av penningtvätt och finansiering

av terrorism har ett starkt allmänintresse. Vid tillämpningen av denna förordning krävs det att överföring av

personuppgifter till ett tredjeland sker i enlighet med kapitel V i förordning (EU) 2016/679. Det är viktigt att

betaltjänstleverantörer och leverantörer av kryptotillgångstjänster som är verksamma i flera jurisdiktioner med

filialer eller dotterföretag utanför unionen inte förhindras att överföra information om misstänkta transaktioner

inom samma organisation, förutsatt att de tillämpar lämpliga säkerhetsåtgärder. Avsändarens och mottagarens

leverantör av kryptotillgångstjänster, betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantör samt den förmed­

lande betaltjänstleverantören och den förmedlande leverantören av kryptotillgångstjänster bör dessutom förfoga

över lämpliga tekniska och organisatoriska medel för att skydda personuppgifter mot oavsiktlig förlust, ändring

och obehörigt röjande eller obehörig åtkomst.

(20)

Personer som endast omvandlar pappersdokument till elektroniska uppgifter och som agerar enligt ett kontrakt

med en betaltjänstleverantör och personer som tillhandahåller betaltjänstleverantörer enbart med meddelande­

system eller andra stödsystem för överföring av medel eller system för clearing och avveckling bör inte omfattas

av denna förordnings tillämpningsområde.

(21)

Personer som endast tillhandahåller kringliggande infrastruktur, såsom tjänsteleverantörer av internetnätverk och

internetinfrastruktur, molntjänstleverantörer eller programvaruutvecklare, som gör det möjligt för en annan enhet

att tillhandahålla överföringstjänster för kryptotillgångar bör inte omfattas av denna förordning, såvida de inte

utför överföringar av kryptotillgångar.

(22)

Denna förordning bör inte tillämpas på överföringar av kryptotillgångar från person till person som genomförs

utan medverkan av en leverantör av kryptotillgångstjänster, eller i fall där både avsändaren och mottagaren är

leverantörer av överföringstjänster för kryptotillgångar, som agerar för egen räkning.

(23)

Överföringar av medel som motsvarar de tjänster som avses i artikel 3 a–m och o i Europaparlamentets och

rådets direktiv (EU) 2015/2366 (

18

) omfattas inte av denna förordning. Det är också lämpligt att undanta över­

föringar av medel och e-pengartoken, enligt definitionen i artikel 3.1.7 i förordning (EU) 2023/1114, där risken

för penningtvätt eller finansiering av terrorism är liten. Sådana undantag bör omfatta betalkort, instrument för

elektroniska pengar, mobiltelefoner eller annan förbetald eller efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning

med liknande egenskaper, där de uteslutande används för köp av varor eller tjänster och kortets, instrumentets

eller utrustningens nummer åtföljer alla överföringar. Användningen av ett betalkort, ett instrument för elek­

troniska pengar, en mobiltelefon eller annan förbetald eller efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning

med liknande egenskaper för att verkställa en överföring av medel eller e-pengartoken mellan fysiska personer

som agerar i egenskap av konsumenter för andra ändamål än handelsverksamhet, affärsverksamhet eller yrkes­

verksamhet omfattas dock av denna förordning. Dessutom bör uttag från uttagsautomater, betalning av skatter,

böter eller andra avgifter, överföringar av medel som görs genom checkavbildningar, inklusive trunkerade checkar

eller växlar, och överföringar av medel där både betalaren och betalningsmottagaren är betaltjänstleverantörer

som agerar för egen räkning, undantas från denna förordnings tillämpningsområde.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/5

( 17 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän

dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

( 18 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om

ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av

direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).

282

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

(24)

Kryptotillgångar som är unika och inte fungibla omfattas inte av kraven i denna förordning såvida de inte

klassificeras som kryptotillgångar eller medel enligt förordning (EU) 2023/1114.

(25)

Uttagsautomater för kryptotillgångar (kryptobankomater ) kan göra det möjligt för användare att överföra krypto­

tillgångar till en adress för kryptotillgångar genom att deponera kontanter, ofta utan någon form av identifiering

och kontroll av kunden. Kryptobankomater är särskilt utsatta för risker för penningtvätt och finansiering av

terrorism eftersom anonymiteten och möjligheten att använda kontanter av okänt ursprung gör dem till ett

idealiskt verktyg för olaglig verksamhet. Med tanke på kryptobankomaternas roll när det gäller att tillhandahålla

eller aktivt underlätta överföringar av kryptotillgångar, bör överföringar av kryptotillgångar med koppling till

kryptobankomater omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.

(26)

För att beakta de nationella betalningssystemens särskilda egenskaper, och förutsatt att det alltid är möjligt att

spåra överföringen av medel tillbaka till betalaren bör medlemsstaterna dessutom kunna undanta vissa inhemska

överföringar av medel som avser låga belopp som används för köp av varor eller tjänster, inbegripet elektroniska

girobetalningar, från denna förordnings tillämpningsområde.

(27)

På grund av den inneboende gränslösa karaktären hos och den globala räckvidden för överföringar av krypto­

tillgångar och tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster, finns det inga objektiva anledningar att göra åtskillnad

mellan behandlingen av nationella överföringar och gränsöverskridande överföringar när det gäller risken för

penningtvätt och finansiering av terrorism. För att återspegla dessa särdrag bör det därför inte beviljas några

undantag från denna förordnings tillämpningsområde för inhemska överföringar av kryptotillgångar av lågt värde,

i enlighet med FATF:s krav att alla överföringar av kryptotillgångar ska behandlas som gränsöverskridande

överföringar.

(28)

Betaltjänstleverantörer och leverantörer av kryptotillgångstjänster bör säkerställa att uppgifter om betalaren och

betalningsmottagaren eller avsändaren och mottagaren inte saknas eller är ofullständiga.

(29)

För att inte inverka negativt på betalningssystemens effektivitet och för att skapa en rimlig avvägning mellan

risken för att transaktioner kommer att ske utanför det officiella systemet som ett resultat av alltför strikta

identifieringskrav och det potentiella terroristhot som små överföringar av medel innebär, bör, vid överföringar

av medel där en kontroll ännu inte har ägt rum, skyldigheten att kontrollera att uppgifterna om betalaren eller

betalningsmottagaren är riktiga endast tillämpas på enskilda överföringar av medel som överstiger 1 000 EUR, om

inte överföringen förefaller vara sammankopplad till andra överföringar av medel som tillsammans skulle över­

stiga 1 000 EUR, medlen har tagits emot eller betalats ut i kontanter eller i anonyma elektroniska pengar eller det

finns rimliga skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

(30)

Jämfört med överföringar av medel kan överföringar av kryptotillgångar genomföras i större skala och snabbare

mellan flera jurisdiktioner tack vare deras globala räckvidd och tekniska egenskaper. Utöver kryptotillgångarnas

pseudoanonymitet ger dessa särdrag hos överföringar av kryptotillgångar brottslingar möjlighet att snabbt utföra

stora olagliga överföringar och samtidigt kringgå kraven på spårbarhet och undvika upptäckt genom att struk­

turera en stor transaktion i mindre belopp med hjälp av flera till synes orelaterade DLT-adresser, inbegripet DLT-

adresser för engångsanvändning, och med användande av automatiserade processer. De flesta kryptotillgångar är

också mycket volatila och deras värde kan fluktuera avsevärt på mycket kort tid, vilket gör beräkningen av

sammankopplade transaktioner mer osäker. För att återspegla dessa särdrag bör överföringar av kryptotillgångar

vara föremål för samma krav oavsett belopp och oavsett om de är inhemska eller gränsöverskridande över­

föringar.

SV

L 150/6

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

283

(31)

När det gäller överföringar av medel eller överföringar av kryptotillgångar där en kontroll anses ha ägt rum bör

betaltjänstleverantörer och leverantörer av kryptotillgångstjänster inte vara skyldiga att kontrollera riktigheten i de

uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren som åtföljer varje överföring av medel, eller om avsändaren

och mottagaren som åtföljer varje överföring av kryptotillgångar, förutsatt att skyldigheterna i direktiv (EU)

2015/849 är fullgjorda.

(32)

Mot bakgrund av unionens lagstiftningsakter om betaltjänster, nämligen Europaparlamentets och rådets förord­

ning (EU) nr 260/2012 ( 19 ), direktiv (EU) 2015/2366 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2021/1230 (

20

), bör det vara tillräckligt att föreskriva att endast förenklade uppgifter, såsom betalkontonummer

eller en unik transaktionsidentifierare, åtföljer överföringar av medel inom unionen.

(33)

För att myndigheter som ansvarar för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism i tredjeländer

ska kunna spåra källan till de medel eller kryptotillgångar som används för sådana ändamål bör överföringar av

medel eller överföringar av kryptotillgångar från unionen till utanför unionen åtföljas av fullständiga uppgifter om

betalaren och betalningsmottagaren när det gäller överföring av medel och om avsändaren och mottagaren när

det gäller överföring av kryptotillgångar. Fullständiga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren bör

omfatta identifieringskoden för juridiska personer (LEI), eller en likvärdig officiell identifieringskod, om den

identifieringskoden lämnas av betalaren till sin betaltjänstleverantör, eftersom det skulle göra det möjligt att

bättre identifiera de parter som deltar i en överföring av medel och enkelt skulle kunna inkluderas i befintliga

format för betalningsmeddelanden, såsom det som utvecklats av Internationella standardiseringsorganisationen för

elektroniskt datautbyte mellan finansiella institut. De myndigheter som ansvarar för bekämpning av penningtvätt

eller finansiering av terrorism i tredjeländer bör endast ges tillgång till fullständiga uppgifter om betalaren och

betalningsmottagaren eller om avsändaren och mottagaren, beroende på vad som är tillämpligt, för att kunna

förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism.

(34)

Kryptotillgångar finns i en gränslös virtuell verklighet och kan överföras till vilken leverantör av kryptotillgångs­

tjänster som helst, oberoende av om den leverantören är registrerad eller inte i en viss jurisdiktion. Många

jurisdiktioner utanför unionen har regler om dataskydd och verkställighet som skiljer sig från dem som gäller

i unionen. Vid överföring av kryptotillgångar för en kunds räkning till en leverantör av kryptotillgångstjänster

som inte är registrerad i unionen bör avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster bedöma förmågan hos

mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster att ta emot och lagra den information som krävs enligt denna

förordning i enlighet med förordning (EU) 2016/679, i tillämpliga fall med användning av tillgängliga alternativ i

kapitel V i förordning (EU) 2016/679. Europeiska dataskyddsstyrelsen bör, efter samråd med EBA, utfärda

riktlinjer för det praktiska genomförandet av dataskyddskrav för överföring av personuppgifter till tredjeländer

i samband med överföringar av kryptotillgångar. Det kan uppstå situationer där personuppgifter inte kan över­

sändas på grund av att kraven i förordning (EU) 2016/679 inte kan uppfyllas. EBA bör utfärda riktlinjer om

lämpliga förfaranden för att avgöra om överföringen av kryptotillgångar bör verkställas, avvisas eller avbrytas i

sådana fall.

(35)

Medlemsstaternas myndigheter som ansvarar för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism och

berörda rättsliga och brottsbekämpande myndigheter i medlemsstaterna och på unionsnivå bör intensifiera sam­

arbetet sinsemellan och med berörda myndigheter i tredjeländer, inklusive i utvecklingsländer, i syfte att ytter­

ligare stärka öppenheten, samt utbytet av information och bästa praxis.

(36)

Avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster bör säkerställa att överföringar av kryptotillgångar åtföljs av

avsändarens namn, avsändarens adress i den distribuerade liggaren, i fall där en överföring av kryptotillgångar

registrerats på ett nätverk som använder DLT eller liknande teknik, avsändarens kontonummer för kryptotill­

gångar, i fall där konto finns och används för transaktionen, avsändarens adress, inbegripet landets namn,

officiella personliga dokumentnummer och kundnummer, eller, alternativt, avsändarens födelsedatum och

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/7

( 19 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 av den 14 mars 2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga

krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 (EUT L 94, 30.3.2012, s. 22).

( 20 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1230 av den 14 juli 2021 om gränsöverskridande betalningar i unionen

(EUT L 274, 30.7.2021, s. 20).

284

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

födelseort och, under förutsättning att det nödvändiga fältet finns i det relevanta meddelandeformatet, och om

avsändaren har tillhandahållit denna kod till sin leverantör av kryptotillgångstjänster, den aktuella LEI-koden, eller,

om sådan saknas, någon annan tillgänglig likvärdig officiell identifieringskod för avsändaren. Uppgifterna bör

lämnas på ett säkert sätt och före, eller samtidigt som eller i samband med, överföringen av kryptotillgångar.

(37)

Avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster bör även säkerställa att överföringar av kryptotillgångar åtföljs

av mottagarens namn, mottagarens adress i den distribuerade liggaren, i fall där en överföring av kryptotillgångar

registrerats på ett nätverk som använder DLT eller liknande teknik, mottagarens kontonummer, i fall där konto

finns och används för transaktionen, samt, under förutsättning att det nödvändiga fältet finns i det relevanta

meddelandeformatet, och om avsändaren har tillhandahållit denna kod till sin leverantör av kryptotillgångs­

tjänster, den aktuella LEI-koden, eller, om sådan saknas, någon annan tillgänglig likvärdig officiell identifierings­

kod för mottagaren. Uppgifterna bör lämnas på ett säkert sätt och före, eller samtidigt som eller i samband med,

överföringen av kryptotillgångar.

(38)

När det gäller överföringar av kryptotillgångar bör kraven i denna förordning tillämpas på alla överföringar,

inbegripet överföring av kryptotillgångar till eller från en fristående adress, så länge en leverantör av kryptotill­

gångstjänster är inblandad.

(39)

Vid överföring till eller från en fristående adress bör leverantören av kryptotillgångstjänster samla in uppgifterna

om både avsändaren och mottagaren, vanligtvis från dess kund. Leverantören av kryptotillgångstjänster bör i

princip inte vara skyldig att kontrollera uppgifterna om användaren av den fristående adressen. Vid en överföring

av ett belopp som överstiger 1 000 EUR och som sänds till eller tas emot från en fristående adress på uppdrag av

en kund till en leverantör av kryptotillgångstjänster bör dock den leverantören av kryptotillgångstjänster kon­

trollera om den kunden faktiskt äger eller kontrollerar den fristående adressen.

(40)

Vad gäller medel som överförs från en enskild betalare till flera betalningsmottagare med en batchöverföring som

innehåller enskilda överföringar från unionen till utanför unionen, bör det föreskrivas att sådana enskilda över­

föringar endast ska åtföljas av betalarens betalkontonummer eller den unika transaktionsidentifieraren samt full­

ständiga uppgifter om betalningsmottagaren, under förutsättning att batchfilen innehåller fullständiga verifierade

uppgifter om betalaren och fullständiga uppgifter om betalningsmottagaren, som är fullständigt spårbara.

(41)

När det gäller batchöverföringar av kryptotillgångar bör inlämning av uppgifter om avsändaren och mottagaren i

batchfiler godtas så länge som den inlämningen sker omedelbart och säkert. Det bör inte vara tillåtet att lämna in

de erforderliga uppgifterna efter överföringen, eftersom inlämningen måste ske före eller vid den tidpunkt då

transaktionen slutförs, och leverantörer av kryptotillgångstjänster eller andra ansvariga enheter bör lämna in de

erforderliga uppgifterna samtidigt som batchöverföringen av kryptotillgångar sker.

(42)

För att kunna kontrollera om erforderliga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren åtföljer överföring­

arna av medel, och för att upptäcka misstänkta transaktioner, bör betalningsmottagarens betaltjänstleverantör och

den förmedlande betaltjänstleverantören ha effektiva förfaranden för fastställande av huruvida uppgifter om

betalaren och betalningsmottagaren saknas eller är ofullständiga. Dessa förfaranden bör inbegripa övervakning

efter eller samtidigt med överföringarna där så är lämpligt. De behöriga myndigheterna bör säkerställa att betal­

tjänstleverantörerna inkluderar den nödvändiga transaktionsinformationen i den elektroniska överföringen eller i

ett tillhörande meddelande genom hela betalningskedjan.

(43)

När det gäller överföringar av kryptotillgångar bör mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster införa

effektiva förfaranden för att upptäcka om uppgifter om avsändaren eller mottagaren saknas eller är ofullständiga.

Dessa förfaranden bör, när så är lämpligt, omfatta övervakning efter eller samtidigt med överföringarna. Det bör

inte krävas att uppgifterna direkt medföljer själva överföringen av kryptotillgångar, så länge som de lämnas in

före, eller samtidigt som eller i samband med, överföringen av kryptotillgångar och görs tillgängliga för berörda

myndigheter på begäran.

SV

L 150/8

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

285

(44)

Mot bakgrund av den potentiella risk för penningtvätt och finansiering av terrorism som anonyma betalningar

utgör bör det krävas att betaltjänstleverantörer begär uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren och att

leverantörer av kryptotillgångstjänster begär uppgifter om avsändaren och mottagaren. I enlighet med den risk­

baserade metod som FATF utvecklat bör områden med högre respektive lägre risk fastställas för att risken för

penningtvätt och finansiering av terrorism ska kunna motverkas bättre. Därför bör mottagarens leverantör av

kryptotillgångstjänster, betalningsmottagarens betaltjänstleverantör, den förmedlande betaltjänstleverantören och

den förmedlande leverantören av kryptotillgångstjänster ha effektiva riskbaserade förfaranden som är tillämpliga

när en överföring av medel saknar de nödvändiga uppgifterna om betalaren eller betalningsmottagaren, eller när

en överföring av kryptotillgångar saknar de nödvändiga uppgifterna om avsändaren eller mottagaren, för att den

tjänsteleverantören ska kunna avgöra om den ska verkställa, avvisa eller avbryta den överföringen och fastställa de

lämpliga uppföljningsåtgärder som ska vidtas.

(45)

Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör, liksom alla ansvariga enheter, bedöma och övervaka den risk som är

förknippad med deras kunder, produkter och leveranskanaler. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör också

bedöma den risk som är förknippad med deras transaktioner, även när de utför överföringar till eller från

fristående adresser. I händelse av att leverantören av kryptotillgångstjänster har eller får kännedom om felaktiga

uppgifter om avsändare eller mottagare som använder en fristående adress, eller om leverantören av kryptotill­

gångstjänster stöter på ovanliga eller misstänkta transaktionsmönster eller situationer med högre risk för penning­

tvätt och finansiering av terrorism i samband med överföringar som inbegriper fristående adresser, bör den

leverantören av kryptotillgångstjänster, när så är lämpligt, vidta skärpta åtgärder för kundkännedom för att

hantera och minska riskerna på lämpligt sätt. Leverantören av kryptotillgångstjänster bör ta hänsyn till dessa

omständigheter vid bedömningen av huruvida en överföring av kryptotillgångar, eller en relaterad transaktion, är

ovanlig och om den ska rapporteras till finansunderrättelseenheten (FIU) i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

(46)

Denna förordning bör ses över i samband med antagandet av en Europaparlamentets och rådets förordning om

åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, ett

Europaparlamentets och rådets direktiv om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att

det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv

(EU) 2015/849 och en Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en myndighet för bekämp­

ning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU)

nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010, för att säkerställa överensstämmelse med de relevanta bestämmelserna.

(47)

Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör, den förmedlande betaltjänstleverantören, mottagarens leverantör av

kryptotillgångstjänster eller den förmedlande leverantören av kryptotillgångstjänster bör vid bedömningen av

riskerna vara särskilt vaksam om den får kännedom om att uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren,

eller om avsändaren eller mottagaren, beroende på vad som är tillämpligt, saknas eller är ofullständiga, eller om

en överföring av kryptotillgångar måste anses vara misstänkt på grundval av de berörda kryptotillgångarnas

ursprung eller destination, och bör rapportera misstänkta transaktioner till de behöriga myndigheterna i enlighet

med rapporteringsskyldigheterna i direktiv (EU) 2015/849.

(48)

I likhet med överföringar av medel mellan betaltjänstleverantörer kan överföringar av kryptotillgångar som

involverar förmedlande leverantörer av kryptotillgångstjänster underlätta överföringar som ett mellanled i en

kedja av överföringar av kryptotillgångar. I linje med internationella standarder bör sådana förmedlande leveran­

törer också omfattas av de krav som fastställs i denna förordning, på samma sätt som befintliga skyldigheter för

förmedlande betaltjänstleverantörer.

(49)

Bestämmelserna om överföringar av medel och överföringar av kryptotillgångar avseende vilka uppgifter om

betalaren eller betalningsmottagaren eller avsändaren eller mottagaren som saknas eller är ofullständiga, och

avseende vilka överföringar av kryptotillgångar måste anses vara misstänkta på grundval av de berörda krypto­

tillgångarnas ursprung eller destination, är tillämpliga utan att det påverkar betaltjänstleverantörers, förmedlande

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/9

286

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

betaltjänstleverantörers, leverantörer av kryptotillgångstjänsters och förmedlande leverantörer av kryptotillgångs­

tjänsters skyldigheter att avvisa eller avbryta överföringar av medel och överföringar av kryptotillgångar som

strider mot en civilrättslig, förvaltningsrättslig eller straffrättslig bestämmelse.

(50)

För att säkerställa teknikneutralitet bör denna förordning inte föreskriva användning av en viss teknik för

överföring av transaktionsinformation från leverantörer av kryptotillgångstjänster. För att säkerställa ett effektivt

genomförande av krav som är tillämpliga på leverantörer av kryptotillgångstjänster enligt denna förordning

kommer standardiseringsinitiativ som kryptotillgångsindustrin deltar i eller leder att vara av avgörande betydelse.

De resulterande lösningarna bör vara interoperabla genom användning av internationella eller unionsomfattande

standarder som möjliggör ett snabbt informationsutbyte.

(51)

I syfte att hjälpa betaltjänstleverantörer och leverantörer av kryptotillgångstjänster att inrätta effektiva förfaranden

för att upptäcka fall där de tar emot överföringar av medel eller överföringar av kryptotillgångar som saknar

uppgifter eller har ofullständiga uppgifter om betalaren, betalningsmottagaren, avsändaren eller mottagaren samt

vidta effektiva uppföljningsåtgärder, bör EBA utfärda riktlinjer.

(52)

För att göra det möjligt att snabbt vidta åtgärder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

bör betaltjänstleverantörerna och leverantörerna av kryptotillgångstjänster skyndsamt besvara en begäran om

uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren eller om avsändaren och mottagaren som kommer från myn­

digheter med ansvar för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism i den medlemsstat där dessa

betalningstjänstleverantörer är etablerade eller där dessa leverantörer av kryptotillgångstjänster har sitt säte.

(53)

Antalet arbetsdagar som förflutit i den medlemsstat där betalarens betaltjänstleverantör finns avgör antalet dagar

för att besvara en begäran om uppgifter om betalaren.

(54)

Eftersom det inte alltid är möjligt i brottsutredningar att identifiera de uppgifter som behövs eller de personer

som varit inblandade i en transaktion förrän flera månader eller till och med år efter den ursprungliga över­

föringen av medel eller överföringen av kryptotillgångar, och för att tillgängliggöra viktig bevisning i utredningar,

är det lämpligt att kräva att betaltjänstleverantörerna eller leverantörerna av kryptotillgångstjänster bevarar upp­

gifterna om betalaren och betalningsmottagaren eller avsändaren och mottagaren under en tidsperiod i syfte att

förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism. Den perioden bör begränsas till fem

år, varefter alla personuppgifter bör raderas, såvida inte annat föreskrivs i nationell rätt. Om det är nödvändigt för

att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism, och efter att ha gjort en bedöm­

ning av åtgärdens nödvändighet och proportionalitet, bör medlemsstaterna kunna tillåta eller kräva att uppgifter

lagras i ytterligare högst fem år, utan att det påverkar tillämpningen av nationell straffrätt om bevis som är

tillämplig på pågående brottsutredningar och rättsliga förfaranden och i full överensstämmelse med Europapar­

lamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 ( 21 ). Dessa åtgärder kan ses över mot bakgrund av antagandet av

Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för

penningtvätt eller finansiering av terrorism.

(55)

För att förbättra efterlevnaden av denna förordning, och i enlighet med kommissionens meddelande av den

9 december 2010 med titeln Reinforcing sanctioning regimes in the financial services sector, bör de behöriga myndig­

heternas befogenheter att vidta tillsynsåtgärder och deras sanktionsbefogenheter stärkas. Administrativa sanktioner

och åtgärder bör föreskrivas och mot bakgrund av hur viktig bekämpningen av penningtvätt och finansiering av

terrorism är bör medlemsstaterna fastställa sanktioner och åtgärder som är effektiva, proportionella och avskräc­

kande. Medlemsstaterna bör underrätta kommissionen samt den permanenta interna kommitté för bekämpning

av penningtvätt och finansiering av terrorism som avses i artikel 9a.7 i förordning (EU) nr 1093/2010 om

sanktionerna och åtgärderna.

SV

L 150/10

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 21 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på

behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa

straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119,

4.5.2016, s. 89).

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

287

(56)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genom­

förandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) nr 182/2011 ( 22 ).

(57)

Ett antal länder och territorier som inte utgör en del av unionens territorium ingår i en monetär union med en

medlemsstat, tillhör en medlemsstats valutaområde eller har undertecknat ett monetärt avtal med unionen

företrädd av en medlemsstat, och har betaltjänstleverantörer som direkt eller indirekt deltar i den medlemsstatens

betalnings- och avvecklingssystem. För att tillämpningen av denna förordning på överföringar mellan berörda

medlemsstater och dessa länder eller territorier inte ska medföra betydande negativa effekter på dessa länders eller

territoriers ekonomier bör sådana överföringar av medel kunna behandlas som överföringar av medel inom de

berörda medlemsstaterna.

(58)

Med tanke på de potentiellt höga riskerna förenade med fristående adresser och den tekniska och lagstiftnings­

mässiga komplexitet som de innebär, inbegripet avseende kontroll av uppgifterna om ägande, bör kommissionen

senast den 1 juli 2026 bedöma behovet av ytterligare specifika åtgärder för att minska de risker som följer med

överföringar till eller från fristående adresser eller till eller från enheter som inte är etablerade i unionen,

inbegripet införandet av möjliga restriktioner, och bör bedöma om de mekanismer som används för att kon­

trollera riktigheten i uppgifter om ägande av fristående adresser är ändamålsenliga och proportionerliga.

(59)

För närvarande är direktiv (EU) 2015/849 endast tillämpligt på två kategorier av leverantörer av kryptotillgångs­

tjänster, nämligen tillhandahållare av plånböcker för virtuella valutor och leverantörer som erbjuder växlings­

tjänster mellan virtuella valutor och fiatvalutor. För att täppa till befintliga kryphål i regelverket för bekämpning

av penningtvätt och finansiering av terrorism och för att anpassa unionsrätten till internationella rekommenda­

tioner bör direktiv (EU) 2015/849 ändras så att det omfattar alla kategorier av leverantörer av kryptotillgångs­

tjänster enligt definitionen i förordning (EU) 2023/1114, som omfattar ett bredare spektrum av leverantörer av

kryptotillgångstjänster. För att säkerställa att leverantörer av kryptotillgångstjänster omfattas av samma krav och

tillsynsnivå som kreditinstitut och finansiella institut är det framför allt lämpligt att uppdatera förteckningen över

ansvariga enheter genom att i kategorin finansiella institut inkludera leverantörer av kryptotillgångstjänster vid

tillämpning av direktiv (EU) 2015/849. Med beaktande av att traditionella finansiella institut också omfattas av

definitionen av leverantörer av kryptotillgångstjänster när de erbjuder sådana tjänster innebär identifieringen av

leverantörer av kryptotillgångstjänster som finansiella institut dessutom att en enda konsekvent uppsättning regler

kan tillämpas på enheter som tillhandahåller både traditionella finansiella tjänster och kryptotillgångstjänster.

Direktiv (EU) 2015/849 bör också ändras för att säkerställa att leverantörer av kryptotillgångstjänster på lämpligt

sätt kan minska de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som de är exponerade för.

(60)

Förbindelser som upprättats mellan leverantörer av kryptotillgångstjänster och enheter etablerade i tredjeländer i

syfte att verkställa överföringar av kryptotillgångar eller tillhandahålla liknande kryptotillgångstjänster uppvisar

likheter med korrespondentbankförbindelser som etablerats med ett tredjelands motpartsinstitut. Eftersom dessa

förbindelser kännetecknas av en fortlöpande och upprepad karaktär bör de betraktas som en typ av korrespon­

dentförbindelse och vara föremål för särskilda skärpta åtgärder för kundkännedom som i princip liknar dem som

tillämpas i samband med banktjänster och finansiella tjänster. I synnerhet bör leverantörer av kryptotillgångs­

tjänster, när de upprättar en ny korrespondentförbindelse med en motpartsenhet, tillämpa särskilda skärpta

åtgärder för kundkännedom för att identifiera och bedöma riskexponeringen avseende den motparten, på

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/11

( 22 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och

principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011,

s. 13).

288

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

grundval av motpartens anseende, tillsynens kvalitet och motpartens kontroller för bekämpning av penningtvätt

och finansiering av terrorism. På grundval av de uppgifter som samlats in bör korrespondentleverantörerna av

kryptotillgångstjänster vidta lämpliga riskreducerande åtgärder, med särskilt beaktande av den potentiellt högre

risken för penningtvätt och finansiering av terrorism som är förenad med enheter som inte är registrerade eller

inte har tillstånd. Det är särskilt relevant så länge genomförandet av FATF:s standarder avseende kryptotillgångar

på global nivå fortfarande är ojämn, vilket innebär ytterligare risker och utmaningar. EBA bör ge vägledning om

hur leverantörer av kryptotillgångstjänster bör genomföra de skärpta åtgärderna för kundkännedom och bör ange

lämpliga riskreducerande åtgärder, inbegripet de minimiåtgärder som ska vidtas, när de interagerar med enheter

som tillhandahåller kryptotillgångstjänster och som inte är registrerade eller inte har tillstånd.

(61)

Genom förordning (EU) 2023/1114 har ett omfattande regelverk för leverantörer av kryptotillgångstjänster

inrättats, som harmoniserar reglerna för auktorisation och drift av leverantörer av kryptotillgångstjänster i hela

unionen. För att undvika dubbla krav bör direktiv (EU) 2015/849 ändras så att registreringskraven tas bort för de

kategorier av leverantörer av kryptotillgångstjänster som kommer att omfattas av en gemensam licensierings­

ordning enligt förordning (EU) 2023/1114.

(62)

Eftersom målen för denna förordning, som består i att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism,

inbegripet genom att följa internationella standarder och säkerställa att grundläggande uppgifter om betalare och

betalningsmottagare vid överföring av medel, och avsändare och mottagare vid överföring av kryptotillgångar, är

tillgängliga, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens

omfattning eller verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med sub­

sidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i

samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(63)

Denna förordning omfattas av bestämmelserna i förordning (EU) 2016/679 och Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) 2018/1725 ( 23 ). Den är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns

i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till respekt för privatlivet och

familjelivet (artikel 7), rätten till skydd av personuppgifter (artikel 8), rätten till ett effektivt rättsmedel och till en

opartisk domstol (artikel 47) samt ne bis in idem-principen.

(64)

För att säkerställa överensstämmelse med förordning (EU) 2023/1114 bör den här förordningen tillämpas från

och med den dag då den förordningen börjar tillämpas. Senast den dagen bör medlemsstaterna också införliva

ändringarna av direktiv (EU) 2015/849.

(65)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett

yttrande den 22 september 2021 ( 24 ).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs regler om de uppgifter om betalare och betalningsmottagare som ska åtfölja överföringar av

medel, i alla valutor, och de uppgifter om avsändare och mottagare som ska åtfölja överföringar av kryptotillgångar, i

syfte att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism, när minst en av de betaltjänst­

leverantörer eller leverantörer av kryptotillgångstjänster som är involverade i överföringen av medel eller överföringen av

kryptotillgångar är etablerad eller har sitt säte, beroende på vad som är tillämpligt, i unionen. I denna förordning

fastställs dessutom regler om interna strategier, förfaranden och kontroller för att säkerställa att restriktiva åtgärder

vidtas om minst en av de betaltjänstleverantörer eller leverantörer av kryptotillgångstjänster som medverkar i över­

föringen av medel eller överföringen av kryptotillgångar är etablerad eller har sitt säte, beroende på vad som är till­

lämpligt, i unionen.

SV

L 150/12

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

( 23 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende

på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana

uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

( 24 ) EUT C 524, 29.12.2021, s. 10.

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

289

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska tillämpas på överföringar av medel, i alla valutor, som sänds eller tas emot av en betal­

tjänstleverantör eller en förmedlande betaltjänstleverantör som är etablerad i unionen. Den ska också tillämpas på

överföringar av kryptotillgångar, inbegripet överföringar av kryptotillgångar, som utförs med hjälp av kryptobanko­

mater, om leverantören av kryptotillgångstjänster, eller den förmedlande leverantören av kryptotillgångstjänster, till

antingen avsändaren eller mottagaren har sitt säte i unionen.

2.

Denna förordning ska inte tillämpas på de tjänster som förtecknas i artikel 3 a–m och o i direktiv (EU) 2015/2366.

3. Denna förordning ska inte tillämpas på överföringar av medel eller på överföringar av e-pengartoken, enligt

definitionen i artikel 3.1.7 i förordning (EU) 2023/1114, som utförs med hjälp av ett betalkort, ett instrument för

elektroniska pengar, en mobiltelefon eller annan förbetald eller efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning med

liknande egenskaper, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a) Det kortet, det instrumentet eller den utrustningen används uteslutande för att betala för varor eller tjänster, och

b) alla överföringar i samband med transaktionen åtföljs av numret på det kortet, det instrumentet eller den utrust­

ningen.

Denna förordning ska dock tillämpas om ett betalkort, ett instrument för elektroniska pengar, en mobiltelefon eller

annan förbetald eller efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning med liknande egenskaper används för att

verkställa en överföring av medel eller e-pengartoken mellan fysiska personer som agerar i egenskap av konsumenter för

andra ändamål än handelsverksamhet, affärsverksamhet eller yrkesverksamhet.

4. Denna förordning ska inte tillämpas på personer som inte har någon annan verksamhet än att omvandla pappers­

dokument till elektroniska uppgifter och som gör detta i enlighet med ett avtal med en betaltjänstleverantör eller

personer som inte har någon annan verksamhet än att tillhandahålla betaltjänstleverantörer meddelandesystem eller

andra stödsystem för överföring av medel eller system för clearing och avveckling.

Denna förordning ska inte gälla för en överföring av medel där något av följande villkor är uppfyllt:

a) Den involverar att betalaren tar ut kontanter från betalarens eget betalkonto.

b) Den utgör en överföring av medel till en offentlig myndighet som betalning för skatter, böter eller andra avgifter

inom en medlemsstat.

c) Både betalaren och betalningsmottagaren är betaltjänstleverantörer som agerar för egen räkning.

d) Den görs genom checkavbildningar, inklusive trunkerade checkar.

Denna förordning ska inte tillämpas på en överföring av kryptotillgångar där något av följande villkor är uppfyllt:

a) Både avsändaren och mottagaren är leverantörer av kryptotillgångstjänster som agerar för egen räkning.

b) Överföringen utgör en överföring av kryptotillgångar från person till person som utförs utan medverkan av en

leverantör av kryptotillgångstjänster.

E-pengartoken enligt definitionen i artikel 3.1.7 i förordning (EU) 2023/1114 ska behandlas som kryptotillgångar enligt

den här förordningen.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/13

290

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

5. En medlemsstat kan besluta att inte tillämpa denna förordning på överföringar av medel inom dess territorium till

en betalningsmottagares betalkonto som uteslutande möjliggör betalning för tillhandahållande av varor eller tjänster när

samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör omfattas av direktiv (EU) 2015/849.

b) Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör har möjlighet att med hjälp av en unik transaktionsidentifierare via

betalningsmottagaren spåra överföringar av medel från den person som har ingått ett avtal med betalningsmottagaren

om tillhandahållande av varor eller tjänster.

c) Överföringen av medel överskrider inte 1 000 EUR.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. finansiering av terrorism: finansiering av terrorism i enlighet med definitionen i artikel 1.5 i direktiv (EU) 2015/849.

2. penningtvätt: penningtvätt i enlighet med artikel 1.3 och 1.4 i direktiv (EU) 2015/849.

3. betalare: en person som är betalkontoinnehavare och som godkänner en överföring av medel från detta betalkonto

eller, om det inte finns något betalkonto, som lämnar en order om överföring av medel.

4. betalningsmottagare : en person som är den avsedda mottagaren av överföringen av medel.

5. betaltjänstleverantör : de kategorier av betaltjänstleverantörer som avses i artikel 1.1 i direktiv (EU) 2015/2366, fysiska

eller juridiska personer som omfattas av ett undantag enligt artikel 32 i direktivet och juridiska personer som

omfattas av ett undantag enligt artikel 9 i direktiv 2009/110/EG, vilka tillhandahåller överföringstjänster för medel.

6. förmedlande betaltjänstleverantör : en betaltjänstleverantör som inte är betalarens eller betalningsmottagarens betal­

tjänstleverantör och som tar emot och verkställer en överföring av medel på uppdrag av betalarens eller betal­

ningsmottagarens betaltjänstleverantör eller en annan förmedlande betaltjänstleverantör.

7. betalkonto: ett betalkonto enligt definitionen i artikel 4.12 i direktiv (EU) 2015/2366.

8. medel: medel enligt definitionen i artikel 4.25 i direktiv (EU) 2015/2366.

9. överföring av medel: alla transaktioner som för en betalares räkning åtminstone delvis utförs på elektronisk väg

genom en betaltjänstleverantör för att göra tillgångar tillgängliga för en betalningsmottagare genom en betaltjänst­

leverantör, oavsett om betalaren och betalningsmottagaren är en och samma person och oavsett om betalarens och

betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är en och samma person, inbegripet

a) en betalning enligt definitionen i artikel 4.24 i direktiv (EU) 2015/2366,

b) autogiro enligt definitionen i artikel 4.23 i direktiv (EU) 2015/2366,

c) en penningöverföring enligt definitionen i artikel 4.22 i direktiv (EU) 2015/2366, oavsett om den är nationell

eller gränsöverskridande,

SV

L 150/14

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

291

d) en överföring som genomförts med ett betalkort, ett instrument för elektroniska pengar, en mobiltelefon eller

någon annan förbetald eller efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning med liknande egenskaper.

10. överföring av kryptotillgångar: alla transaktioner i syfte att flytta kryptotillgångar från en adress i den distribuerade

liggaren, ett kryptotillgångskonto eller en annan utrustning som möjliggör lagringen av kryptotillgångar till annan

sådan plats, som för antingen en avsändares eller en mottagares räkning utförs av minst en leverantör av krypto­

tillgångstjänster, oavsett om avsändaren och mottagaren är en och samma person och oavsett om avsändarens och

mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster är en och samma person.

11. batchöverföring: ett paket av flera enskilda överföringar av medel eller överföringar av kryptotillgångar som samman­

förts för vidarebefordran.

12. unik transaktionsidentifierare : en kombination av bokstäver, siffror eller symboler som betaltjänstleverantören fastställt

i enlighet med protokollen för det betalnings- och avvecklingssystem eller meddelandesystem som används för

överföringen av medel eller som fastställts av en leverantör av kryptotillgångstjänster, som gör det möjligt att spåra

transaktionen tillbaka till betalaren och betalningsmottagaren eller att spåra överföringen av kryptotillgångar tillbaka

till avsändaren och mottagaren.

13. överföring av kryptotillgångar från person till person: en överföring av kryptotillgångar utan medverkan av någon

leverantör av kryptotillgångstjänster.

14. kryptotillgång: en kryptotillgång enligt definitionen i artikel 3.1.5 i förordning (EU) 2023/1114 utom när den ingår i

de kategorier som förtecknas i artikel 2.2, 2.3 och 2.4 i den förordningen eller på annat sätt räknas som medel.

15. leverantör av kryptotillgångstjänster : en leverantör av kryptotillgångstjänster enligt definitionen i artikel 3.1.15 i för­

ordning (EU) 2023/1114, som utför en eller flera kryptotillgångstjänster enligt definitionen i artikel 3.1.16 i den

förordningen.

16. förmedlande leverantör av kryptotillgångstjänster : en leverantör av kryptotillgångstjänster som inte är avsändarens eller

mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster och som tar emot och verkställer en överföring av kryptotillgångar

på uppdrag av avsändarens eller mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster eller en annan förmedlande

leverantör av kryptotillgångstjänster.

17. bankomater för kryptotillgångar eller kryptobankomater : fysiska eller webbaserade elektroniska terminaler som gör det

möjligt för en leverantör av kryptotillgångstjänster att i synnerhet utföra överföringstjänster för kryptotillgångar, i

enlighet med artikel 3.1.16 j i förordning (EU) 2023/1114.

18. adress i distribuerad liggare: en alfanumerisk kod som identifierar en adress på ett nätverk som använder teknik för

distribuerade liggare (DLT) eller liknande teknik som kryptotillgångar kan sändas till eller tas emot från.

19. konto för kryptotillgångar: ett konto som innehas av en leverantör av kryptotillgångstjänster för en eller flera fysiska

eller juridiska personers räkning och som kan användas för att verkställa överföringar av kryptotillgångar.

20. fristående adress: en adress för distribuerad liggare som inte är kopplad till något av följande:

a) en leverantör av kryptotillgångstjänster.

b) en enhet som inte är etablerad i unionen och som tillhandahåller tjänster liknande dem som tillhandahålls av en

leverantör av kryptotillgångstjänster.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/15

292

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

21. avsändare: en person som innehar ett konto för kryptotillgångar hos en leverantör av kryptotillgångstjänster, en

adress i distribuerad liggare eller utrustning som möjliggör lagring av kryptotillgångar, och som tillåter en över­

föring av kryptotillgångar från det kontot, den adressen i en distribuerad liggare eller den utrustningen, eller, om det

inte finns något sådant konto, någon adress i distribuerad liggare eller utrustning, en person som ger uppdrag om

eller initierar en överföring av kryptotillgångar.

22. mottagare: en person som är den avsedda mottagaren av överföringen av kryptotillgångar.

23. identifieringskod för juridiska personer eller LEI: en unik alfanumerisk referenskod baserad på standarden ISO 17442

som tilldelats en juridisk person.

24. teknik för distribuerade liggare eller DLT: teknik för distribuerade liggare enligt definitionen i 3.1.1 i förordning (EU)

2023/1114.

KAPITEL II

Skyldigheter för betaltjänstleverantörer

A v s n i t t 1

S k y l d i g h e t e r f ö r b e t a l a r e n s b e t a l t j ä n s t l e v e r a n t ö r

Artikel 4

Uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel

1. Betalarens betaltjänstleverantör ska se till att överföringar av medel åtföljs av följande uppgifter om betalaren:

a) Betalarens namn.

b) Betalarens betalkontonummer.

c) Betalarens adress, inbegripet landets namn, officiella personliga dokumentnummer, och kundnummer eller, alterna­

tivt, betalarens födelsedatum och födelseort.

d) Betalarens aktuella LEI-kod, under förutsättning att det nödvändiga fältet finns i det relevanta formatet för betal­

ningsmeddelanden, och om betalaren tillhandahåller den koden till sin betaltjänstleverantör, eller, om sådan saknas,

annan tillgänglig likvärdig officiell identifieringskod.

2. Betalarens betaltjänstleverantör ska se till att överföringar av medel åtföljs av följande uppgifter om betalnings­

mottagaren:

a) Betalningsmottagarens namn.

b) Betalningsmottagarens betalkontonummer.

c) Betalarens aktuella LEI-kod, förutsatt att det nödvändiga fältet finns i det relevanta formatet för betalningsmedde­

landen, och om den uppges av betalaren till sin betaltjänstleverantör eller, om sådan saknas, annan tillgänglig

likvärdig officiell identifieringskod.

SV

L 150/16

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

293

3. Genom undantag från punkterna 1 b och 2 b, i fall där en överföring inte görs till eller från ett betalkonto, ska

betalarens betaltjänstleverantör se till att överföringen av medel åtföljs av en unik transaktionsidentifierare i stället för

betalkontonummer.

4. Innan betalarens betaltjänstleverantör överför medel ska denne kontrollera riktigheten i de uppgifter som avses i

punkt 1, och om tillämpligt i punkt 3, på grundval av handlingar, uppgifter eller upplysningar från en tillförlitlig och

oberoende källa.

5. Den kontroll som avses i punkt 4 i denna artikel ska anses ha ägt rum när något av följande tillämpas:

a) betalarens identitet har kontrollerats i enlighet med artikel 13 i direktiv (EU) 2015/849 och uppgifterna från kon­

trollen har lagrats i enlighet med artikel 40 i det direktivet,

b) betalaren omfattas av artikel 14.5 i direktiv (EU) 2015/849.

6. Utan att det påverkar de undantag som anges i artiklarna 5 och 6 ska betalarens betaltjänstleverantör inte

verkställa en överföring av medel förrän kraven i den här artikeln har fullgjorts i sin helhet.

Artikel 5

Överföringar av medel inom unionen

1. Om alla betaltjänstleverantörer i betalningskedjan är etablerade inom unionen ska överföringar av medel, genom

undantag från artikel 4.1 och 4.2, åtminstone åtföljas av både betalarens och betalningsmottagarens betalkontonummer

eller, där artikel 4.3 är tillämplig, av den unika transaktionsidentifieraren, utan att detta i tillämpliga fall påverkar

informationskraven i förordning (EU) nr 260/2012.

2. Utan hinder av punkt 1 ska betalarens betaltjänstleverantör, inom tre arbetsdagar efter att ha mottagit en begäran

om information från betalningsmottagarens betaltjänstleverantör eller den förmedlande betaltjänstleverantören, lämna

följande:

a) För överföringar av medel som överstiger 1 000 EUR, oavsett om sådana överföringar utförs i en enda transaktion

eller i flera transaktioner som förefaller vara kopplade, de uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren som

avses i artikel 4.

b) För överföringar av medel som uppgår till högst 1 000 EUR som inte förefaller vara sammankopplade till andra

överföringar av medel som tillsammans med överföringen i fråga överstiger 1 000 EUR, åtminstone

i) betalarens och betalningsmottagarens namn, och

ii) betalarens och betalningsmottagarens betalkontonummer eller, där artikel 4.3 är tillämplig, den unika trans­

aktionsidentifieraren.

3. Genom undantag från artikel 4.4 ska betalarens betaltjänstleverantör, vid överföringar av medel som avses i punkt

2 b i den här artikeln, inte vara skyldig att kontrollera uppgifterna om betalaren, såvida inte betalarens betaltjänst­

leverantör

a) har tagit emot de medel som ska överföras i kontanter eller i anonyma elektroniska pengar, eller

b) har rimliga skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/17

294

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

Artikel 6

Överföringar av medel från unionen till utanför unionen

1. Vid en batchöverföring från en enskild betalare där betalningsmottagarnas betaltjänstleverantörer är etablerade

utanför unionen ska artikel 4.1 inte tillämpas på enskilda överföringar som sammanförts i batchöverföringen, under

förutsättning att batchfilen innehåller de uppgifter som avses i artikel 4.1, 4.2 och 4.3 och att dessa uppgifter har

kontrollerats i enlighet med artikel 4.4 och 4.5, och att de enskilda överföringarna åtföljs av betalarens betalkontonum­

mer eller, där artikel 4.3 är tillämplig, den unika transaktionsidentifieraren.

2. Genom undantag från artikel 4.1 och, i tillämpliga fall, utan att det påverkar de uppgifter som krävs enligt

förordning (EU) nr 260/2012, ska, om betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unionen, över­

föringar av medel som inte överstiger 1 000 EUR och som inte förefaller vara sammankopplade till andra överföringar

av medel som tillsammans med överföringen i fråga överstiger 1 000 EUR, åtföljas av åtminstone

a) betalarens och betalningsmottagarens namn, och

b) betalarens och betalningsmottagarens betalkontonummer eller, där artikel 4.3 är tillämplig, den unika transaktions­

identifieraren.

Genom undantag från artikel 4.4 ska betalarens betaltjänstleverantör inte vara skyldig att kontrollera de uppgifter om

betalaren som avses i denna punkt, såvida inte betalarens betaltjänstleverantör

a) har tagit emot de medel som ska överföras i kontanter eller i anonyma elektroniska pengar, eller

b) har rimliga skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

A v s n i t t 2

S k y l d i g h e t e r f ö r b e t a l a r e n s b e t a l t j ä n s t l e v e r a n t ö r

Artikel 7

Upptäckt av saknade uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren

1. Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska införa effektiva förfaranden för fastställande av huruvida fälten för

uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren inom det meddelande- eller betalnings- och avvecklingssystem som

används för att verkställa överföringen av medel har fyllts i med hjälp av de vedertagna tecken eller inmatningsdata som

är tillåtna i enlighet med det systemet.

2. Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska införa effektiva förfaranden, inbegripet, om så är lämpligt, över­

vakning efter eller samtidigt med överföringarna, för fastställande av huruvida följande uppgifter om betalaren eller

betalningsmottagaren saknas:

a) Vid överföringar av medel där betalarens betaltjänstleverantör är etablerad inom unionen: de uppgifter som avses i

artikel 5.

b) Vid överföringar av medel där betalarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unionen: de uppgifter som avses i

artikel 4.1 a, b och c, och 4.2 a och b.

c) Vid batchöverföringar där betalarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unionen: de uppgifter som avses i

artikel 4.1 a, b och c, och 4.2 a och b med avseende på den batchöverföringen.

SV

L 150/18

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

295

3. Vid överföringar av medel som överstiger 1 000 EUR, oavsett om dessa överföringar utförs i en enda transaktion

eller flera transaktioner som förefaller vara sammankopplade, ska betalningsmottagarens betaltjänstleverantör, innan

denne krediterar betalningsmottagarens betalkonto eller gör medlen tillgängliga för betalningsmottagaren, kontrollera att

de uppgifter om betalningsmottagaren som avses i punkt 2 i den här artikeln är riktiga, på grundval av handlingar,

uppgifter eller upplysningar från en tillförlitlig och oberoende källa, utan att detta påverkar kraven i artiklarna 83 och

84 i direktiv (EU) 2015/2366.

4. Vid överföringar av medel som uppgår till högst 1 000 EUR och som inte förefaller vara sammankopplade till

andra överföringar av medel som tillsammans med överföringen i fråga överstiger 1 000 EUR, ska betalningsmottaga­

rens betaltjänstleverantör inte vara skyldig att kontrollera riktigheten i uppgifterna om betalningsmottagaren, såvida inte

betalningsmottagarens betaltjänstleverantör

a) utbetalar medlen i kontanter eller i anonyma elektroniska pengar, eller

b) har rimliga skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

5. Den kontroll som avses i punkterna 3 och 4 i denna artikel ska anses ha ägt rum när något av följande tillämpas:

a) betalarens identitet har kontrollerats i enlighet med artikel 13 i direktiv (EU) 2015/849 och uppgifterna från kon­

trollen har lagrats i enlighet med artikel 40 i det direktivet,

b) betalaren omfattas av artikel 14.5 i direktiv (EU) 2015/849.

Artikel 8

Överföringar av medel där uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren saknas eller är ofullständig

1. Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska genomföra effektiva riskbaserade förfaranden, bland annat för­

faranden som grundar sig på den riskbedömning som avses i artikel 13 i direktiv (EU) 2015/849 för att avgöra om

en överföring av medel som saknar erforderliga fullständiga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren ska

verkställas, avvisas eller avbrytas samt för vidtagandet av lämpliga uppföljningsåtgärder.

Om betalningsmottagarens betaltjänstleverantör vid mottagandet av en överföring av medel får kännedom om att de

uppgifter som avses i artikel 4.1 a, b och c, artikel 4.2 a och b, artikel 5.1 eller artikel 6 saknas eller är ofullständiga eller

inte har fyllts i med hjälp av de vedertagna tecken eller inmatningsdata som är tillåtna enligt det meddelandesystem eller

betalnings- och avvecklingssystem som avses i artikel 7.1, ska betalningsmottagarens betaltjänstleverantör på grundval av

en riskbedömning

a) avvisa överföringen eller

b) begära de uppgifter som krävs om betalaren och betalningsmottagaren före eller efter krediteringen av betalnings­

mottagarens betalkonto eller tillgängliggörandet av tillgångar för betalningsmottagaren.

2. Om en betaltjänstleverantör upprepade gånger underlåter att tillhandahålla de erforderliga uppgifterna om en

betalare eller en betalningsmottagare ska betalningsmottagarens betaltjänstleverantör

a) vidta åtgärder, som inledningsvis kan bestå i att utfärda varningar och fastställa tidsfrister, innan ett avvisande, en

begränsning eller ett avslutande inleds i enlighet med led b om de erforderliga uppgifterna ännu inte tillhandahålls,

eller

b) direkt avvisa alla framtida överföringar av medel från den betaltjänstleverantören eller begränsa eller avsluta sin

affärsrelation med den betaltjänstleverantören.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/19

296

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska meddela den underlåtenheten och de åtgärder som vidtagits till den

behöriga myndighet som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av bestämmelser som rör bekämpning av penningtvätt

och finansiering av terrorism.

Artikel 9

Bedömning och rapportering

Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska beakta saknade eller ofullständiga uppgifter om betalaren eller betal­

ningsmottagaren som en faktor när den bedömer om överföringen av medel, eller därmed relaterade transaktioner, är

misstänkt och om den ska rapporteras till finansunderrättelseenheten (FIU) i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

A v s n i t t 3

S k y l d i g h e t e r f ö r f ö r m e d l a n d e b e t a l t j ä n s t l e v e r a n t ö r e r

Artikel 10

Lagring av uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren som åtföljer överföringen

Förmedlande betaltjänstleverantörer ska se till att alla mottagna uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren som

åtföljer en överföring av medel lagras med överföringen.

Artikel 11

Upptäckt av saknade uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren

1. Den förmedlande betaltjänstleverantören ska införa effektiva förfaranden för att fastställa om fälten för uppgifter

om betalaren och betalningsmottagaren inom det meddelande- eller betalnings- och avvecklingssystem som används för

att verkställa överföringen av medel har fyllts i med hjälp av de vedertagna tecken eller inmatningsdata som är tillåtna

enligt detta system.

2. Den förmedlande betaltjänstleverantören ska införa effektiva förfaranden, inbegripet, om så är lämpligt, övervak­

ning efter eller samtidigt med överföringarna, för fastställande av huruvida följande uppgifter om betalaren eller betal­

ningsmottagaren saknas:

a) Vid överföringar av medel där betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantörer är etablerade inom

unionen: de uppgifter som avses i artikel 5.

b) Vid överföringar av medel där betalarens eller betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unio­

nen: de uppgifter som avses i artikel 4.1 a, b och c och 4.2 a och b.

c) Vid batchöverföringar där betalarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unionen: de uppgifter som avses i

artikel 4.1 a, b och c, och artikel 4.2 a och b, med avseende på den batchöverföringen.

Artikel 12

Överföringar av medel där uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren saknas

1. Den förmedlande betaltjänstleverantören ska inrätta effektiva riskbaserade förfaranden för att avgöra om en

överföring av medel som saknar erforderliga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren ska verkställas, avvisas

eller avbrytas samt för att vidta lämpliga uppföljningsåtgärder.

Om den förmedlande betaltjänstleverantören vid mottagandet av en överföring av medel får kännedom om att de

uppgifter som avses i artikel 4.1 a, b och c, artikel 4.2 a och b, artikel 5.1 eller artikel 6 saknas eller är ofullständiga eller

inte har fyllts i med hjälp av de vedertagna tecken eller inmatningsdata som är tillåtna enligt det meddelandesystem eller

betalnings- och avvecklingssystem som avses i artikel 7.1, ska den förmedlande betaltjänstleverantören på grundval av en

riskbedömning.

a) avvisa överföringen, eller

b) begära de uppgifter som krävs om betalaren och betalningsmottagaren före eller efter det att överföringen av medel

gjorts.

SV

L 150/20

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

297

2. Om en betaltjänstleverantör upprepade gånger underlåter att tillhandahålla erforderliga uppgifter om betalaren eller

betalningsmottagaren ska den förmedlande betaltjänstleverantören

a) vidta åtgärder som inledningsvis kan bestå i att utfärda varningar och fastställa tidsfrister, innan ett avvisande, en

begränsning eller ett avslutande inleds i enlighet med led b om de erforderliga uppgifterna ännu inte tillhandahålls,

eller

b) direkt avvisa alla framtida överföringar av medel från den betaltjänstleverantören eller begränsa eller avsluta sin

affärsrelation med den betaltjänstleverantören.

Den förmedlande betaltjänstleverantören ska meddela den underlåtenheten och de åtgärder som vidtagits till den

behöriga myndighet som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av bestämmelser som rör bekämpning av penningtvätt

och finansiering av terrorism.

Artikel 13

Bedömning och rapportering

Den förmedlande betaltjänstleverantören ska beakta saknade uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren som en

faktor när den bedömer om en överföring av medel, eller därmed relaterade transaktioner, är misstänkt och om den ska

rapporteras till FIU i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

KAPITEL III

Skyldigheter för leverantörer av kryptotillgångstjänster

A v s n i t t 1

S k y l d i g h e t e r f ö r a v s ä n d a r e n s l e v e r a n t ö r a v k r y p t o t i l l g å n g s t j ä n s t e r

Artikel 14

Uppgifter som ska åtfölja överföringar av kryptotillgångar

1. Avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster ska se till att överföringar av kryptotillgångar åtföljs av följande

uppgifter om avsändaren:

a) Avsändarens namn.

b) Avsändarens adress i den distribuerade liggaren, i de fall där en överföring av kryptotillgångar registreras på ett

nätverk som använder DLT eller liknande teknik, och avsändarens kontonummer för kryptotillgångar om ett sådant

konto finns och används för transaktionen.

c) Avsändarens kontonummer för kryptotillgångar i de fall där en överföring av kryptotillgångar inte registreras på ett

nätverk som använder DLT eller liknande teknik.

d) Avsändarens adress, inbegripet landets namn, officiella personliga dokumentnummer, kundnummer eller, alternativt,

avsändarens födelsedatum och födelseort.

e) Avsändarens aktuella LEI-kod, under förutsättning att det nödvändiga fältet finns i det relevanta meddelandeformatet,

och om avsändaren tillhandahåller sin leverantör av kryptotillgångstjänster den koden, eller, om en sådan saknas,

annan tillgänglig likvärdig officiell identifieringskod för avsändaren.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/21

298

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

2. Avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster ska se till att överföringar av kryptotillgångar åtföljs av följande

uppgifter om mottagaren:

a) Mottagarens namn.

b) Mottagarens adress i den distribuerade liggaren, i de fall där en överföring av kryptotillgångar registreras på ett

nätverk som använder DLT eller liknande teknik, och mottagarens kontonummer för kryptotillgångar om ett sådant

konto finns och används för transaktionen.

c) Mottagarens kontonummer för kryptotillgångar i de fall där en överföring av kryptotillgångar inte registreras på ett

nätverk som använder DLT eller liknande teknik.

d) Den aktuella LEI-koden, under förutsättning att det nödvändiga fältet finns i det relevanta meddelandeformatet, och

om avsändaren tillhandahåller sin leverantör av kryptotillgångstjänster den koden, eller, om en sådan saknas, annan

tillgänglig likvärdig officiell identifieringskod för mottagaren.

3. Genom undantag från punkterna 1 c och 2 c, i fall där en överföring av kryptotillgångar inte registrerats på ett

nätverk som använder DLT eller liknande teknik och inte görs till eller från ett konto för kryptotillgångar, ska

avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster säkerställa att överföringen av kryptotillgångar åtföljs av en unik

transaktionsidentifierare.

4. De uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 ska lämnas på ett säkert sätt, och i enlighet med förordning (EU)

2016/679, före, samtidigt som eller i samband med överföringen av kryptotillgångar.

De uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 får inte krävas direkt medfölja, eller ingå i, överföringen av kryptotillgångar.

5. Vid överföring av kryptotillgångar till en fristående adress ska avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster

inhämta och bevara de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 och ska säkerställa att överföringen av kryptotillgångar

kan identifieras individuellt.

Utan att det påverkar särskilda riskreducerande åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 19b i direktiv (EU)

2015/849 ska, vid en överföring av ett belopp som överstiger 1 000 EUR till en fristående adress, avsändarens leve­

rantör av kryptotillgångstjänster vidta lämpliga åtgärder för att bedöma om huruvida den adressen ägs eller kontrolleras

av avsändaren.

6. Innan avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster överför kryptotillgångarna ska denne kontrollera riktighe­

ten i de uppgifter som avses i punkt 1, på grundval av handlingar, uppgifter eller upplysningar från en tillförlitlig och

oberoende källa.

7. Den kontroll som avses i punkt 6 i denna artikel ska anses ha ägt rum när något av följande tillämpas:

a) avsändarens identitet har kontrollerats i enlighet med artikel 13 i direktiv (EU) 2015/849 och uppgifterna från

kontrollen har lagrats i enlighet med artikel 40 i det direktivet,

b) avsändaren omfattas av artikel 14.5 i direktiv (EU) 2015/849.

SV

L 150/22

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

299

8. Avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster ska inte möjliggöra initiering av eller verkställa någon överföring

av kryptotillgångar förrän kraven i den här artikeln har fullgjorts i sin helhet.

Artikel 15

Batchöverföringar av kryptotillgångar

Vid en batchöverföring av kryptotillgångar från en enskild avsändare ska artikel 14.1 inte tillämpas på enskilda över­

föringar som sammanförts i batchöverföringen, under förutsättning att batchfilen innehåller de uppgifter som avses i

artikel 14.1, 14.2 och 14.3, att dessa uppgifter har kontrollerats i enlighet med artikel 14.6 och 14.7, och att de enskilda

överföringarna åtföljs av avsändarens adress i den distribuerade liggaren, om artikel 14.2 b är tillämplig, avsändarens

kontonummer för kryptotillgångar, om artikel 14.2 c är tillämplig, eller den unika transaktionsidentifieraren, om

artikel 14.3 är tillämplig.

A v s n i t t 2

S k y l d i g h e t e r f ö r m o t t a g a r e n s l e v e r a n t ö r a v k r y p t o t i l l g å n g s t j ä n s t e r

Artikel 16

Upptäckt av saknade uppgifter om avsändaren eller mottagaren

1. Mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster ska införa effektiva förfaranden, inbegripet, när så är lämpligt,

övervakning efter eller samtidigt med överföringarna, för att upptäcka om de uppgifter som avses i artikel 14.1 och 14.2

om avsändaren och mottagaren ingår i, eller följer, överföringen eller batchöverföringen av kryptotillgångar.

2. Vid en överföring av kryptotillgångar som genomförs från en fristående adress ska mottagarens leverantör av

kryptotillgångstjänster inhämta och bevara de uppgifter som avses i artikel 14.1 och 14.2 och ska säkerställa att

överföringen av kryptotillgångar kan identifieras individuellt.

Utan att det påverkar särskilda riskreducerande åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 19b i direktiv (EU)

2015/849 ska, vid en överföring av ett belopp som överstiger 1 000 EUR från en fristående adress, mottagarens

leverantör av kryptotillgångstjänster vidta lämpliga åtgärder för att bedöma om huruvida den adressen ägs eller kon­

trolleras av mottagaren.

3. Innan avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster överför kryptotillgångarna till mottagaren ska den kon­

trollera riktigheten i de uppgifter om mottagaren som avses i artikel 14.2, på grundval av handlingar, uppgifter eller

upplysningar från en tillförlitlig och oberoende källa.

4. Den kontroll som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel ska anses ha ägt rum när något av följande gäller:

a) mottagarens identitet har kontrollerats i enlighet med artikel 13 i direktiv (EU) 2015/849 och uppgifterna från

kontrollen har lagrats i enlighet med artikel 40 i det direktivet,

b) mottagaren omfattas av artikel 14.5 i direktiv (EU) 2015/849.

Artikel 17

Överföringar av kryptotillgångar där uppgifter om avsändaren eller mottagaren saknas eller är ofullständiga

1. Mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster ska genomföra effektiva riskbaserade förfaranden, bland annat

förfaranden som grundar sig på den riskbedömning som avses i artikel 13 i direktiv (EU) 2015/849 för att avgöra om en

överföring av kryptotillgångar som saknar erforderliga fullständiga uppgifter om avsändaren och mottagaren ska verk­

ställas, avvisas, återsändas eller avbrytas samt för vidtagandet av lämpliga uppföljningsåtgärder.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/23

300

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

Om mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster får kännedom om att de uppgifter som avses i artikel 14.1 eller

14.2 eller artikel 15 saknas eller är ofullständiga, ska den leverantören av kryptotillgångstjänster på grundval av en

riskbedömning och utan onödigt dröjsmål,

a) avvisa överföringen eller återsända de överförda kryptotillgångarna till avsändarens kryptotillgångskonto eller

b) begära erforderliga uppgifter om avsändaren och mottagaren före det att kryptotillgångarna görs tillgängliga för

mottagaren.

2. Om en leverantör av kryptotillgångstjänster upprepade gånger underlåter att tillhandahålla de erforderliga upp­

gifterna om avsändaren eller mottagaren, ska mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster

a) vidta åtgärder som inledningsvis kan bestå i att utfärda varningar och fastställa tidsfrister, i innan ett avvisande, en

begränsning eller ett avslutande inleds i enlighet med led b om de erforderliga uppgifterna ännu inte tillhandahålls,

eller

b) direkt avvisa alla framtida överföringar av kryptotillgångar till eller från, eller begränsa eller avsluta affärsförbindel­

serna med, den leverantören av kryptotillgångstjänster.

Mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster ska meddela den underlåtenheten och de åtgärder som vidtagits till den

behöriga myndighet som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av bestämmelser som rör bekämpning av penningtvätt

och finansiering av terrorism.

Artikel 18

Bedömning och rapportering

Mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster ska beakta saknade eller ofullständiga uppgifter om avsändaren eller

mottagaren som en faktor när den bedömer om en överföring av kryptotillgångar, eller någon därmed relaterad trans­

aktion, är misstänkt och om den ska rapporteras till FIU i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

A v s n i t t 3

S k y l d i g h e t e r f ö r f ö r m e d l a n d e l e v e r a n t ö r e r a v k r y p t o t i l l g å n g s t j ä n s t e r

Artikel 19

Lagring av uppgifter om avsändaren och mottagaren som åtföljer överföringen

Förmedlande leverantörer av kryptotillgångstjänster ska säkerställa att alla mottagna uppgifter om avsändaren och

mottagaren som åtföljer en överföring av kryptotillgångar översänds i samband med överföringen och att förteckningen

över sådana uppgifter lagras och på begäran görs tillgänglig för de behöriga myndigheterna.

Artikel 20

Upptäckt av saknade uppgifter om avsändaren eller mottagaren

Den förmedlande leverantören av kryptotillgångstjänster ska införa effektiva förfaranden, inbegripet, när så är lämpligt,

övervakning efter eller i samband med överföringarna, för att upptäcka om de uppgifter om avsändaren eller mottagaren

som avses i artikel 14.1 a, b och c och artikel 14.2 a, b och c har lämnats före, samtidigt eller i samband med

överföringen eller batchöverföringen av kryptotillgångar, inbegripet om överföringen görs till eller från en fristående

adress.

SV

L 150/24

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

301

Artikel 21

Överföringar av kryptotillgångar där uppgifter om avsändaren eller mottagaren saknas

1. Den förmedlande leverantören av kryptotillgångstjänster ska fastställa effektiva riskbaserade förfaranden, bland

annat förfaranden som grundar sig på den riskbedömning som avses i artikel 13 i direktiv (EU) 2015/849 för att avgöra

om en överföring av kryptotillgångar som saknar erforderliga uppgifter om avsändaren och mottagaren ska verkställas,

avvisas, återsändas eller avbrytas samt för vidtagandet av lämpliga uppföljningsåtgärder.

Om den förmedlande leverantören av kryptotillgångstjänster vid mottagande av en överföring av kryptotillgångar får

kännedom om att de uppgifter som avses i artikel 14.1 a, b och c och artikel 14.2 a, b och c eller artikel 15.1 saknas

eller är ofullständiga, ska den förmedlande leverantören av kryptotillgångstjänster, på grundval av en riskbedömning och

utan onödigt dröjsmål,

a) avvisa överföringen eller återsända de överförda kryptotillgångarna eller

b) begära erforderliga uppgifter om avsändaren och mottagaren före det att överföringen av kryptotillgångarna utförs.

2. Om leverantören av kryptotillgångstjänster upprepade gånger underlåter att tillhandahålla de erforderliga upp­

gifterna om avsändaren eller mottagaren, ska den förmedlande leverantören av kryptotillgångstjänster

a) vidta åtgärder som inledningsvis kan bestå i att utfärda varningar och fastställa tidsfrister, innan ett avvisande, en

begränsning eller ett avslutande inleds i enlighet med led b om de erforderliga uppgifterna ännu inte tillhandahålls,

eller

b) direkt avvisa alla framtida överföringar av kryptotillgångar till eller från, eller begränsa eller avsluta affärsförbindel­

serna med, den leverantören av kryptotillgångstjänster.

Den förmedlande leverantören av kryptotillgångstjänster ska meddela den underlåtenheten och de åtgärder som vidtagits

till den behöriga myndighet som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av bestämmelser som rör bekämpning av

penningtvätt och finansiering av terrorism.

Artikel 22

Bedömning och rapportering

Den förmedlande leverantören av kryptotillgångstjänster ska beakta saknade uppgifter om avsändaren eller mottagaren

som en faktor när den bedömer om en överföring av kryptotillgångar, eller därmed relaterade transaktioner, är misstänkt

och om den ska rapporteras till FIU i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

KAPITEL IV

Gemensamma åtgärder som ska tillämpas av betaltjänstleverantörer och leverantörer av kryptotillgångstjänster

Artikel 23

Interna strategier, förfaranden och kontroller för att säkerställa genomförandet av restriktiva åtgärder

Betaltjänstleverantörer och leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha infört interna strategier, förfaranden och kon­

troller för att säkerställa genomförandet av unionens restriktiva åtgärder och nationella restriktiva åtgärder vid över­

föringar av medel och kryptotillgångar enligt denna förordning.

Europeiska bankmyndigheten (EBA) ska senast den 30 december 2024 utfärda riktlinjer som specificerar de åtgärder

som avses i denna artikel.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/25

302

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

KAPITEL V

Uppgifter, uppgiftsskydd och lagring

Artikel 24

Tillhandahållande av information

Betaltjänstleverantörer och leverantörer av kryptotillgångstjänster ska till fullo och utan dröjsmål, inbegripet genom en

central kontaktpunkt i enlighet med artikel 45.9 i direktiv (EU) 2015/849, om en sådan kontaktpunkt har inrättats, och i

enlighet med formella krav som anges i nationell rätt i den medlemsstat där de är etablerade eller har sitt säte, beroende

på vad som är tillämpligt, besvara förfrågningar angående de uppgifter som krävs enligt denna förordning uteslutande

från de myndigheter som ansvarar för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism i den medlemsstaten.

Artikel 25

Dataskydd

1. Behandling av personuppgifter enligt denna förordning omfattas av förordning (EU) 2016/679. Personuppgifter

som behandlas enligt den här förordningen av kommissionen eller av EBA omfattas av förordning (EU) 2018/1725.

2. Personuppgifter ska behandlas av betaltjänstleverantörer och leverantörer av kryptotillgångstjänster på grundval av

denna förordning endast i syfte att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism och får inte senare behandlas på

ett sätt som är oförenligt med dessa syften. Behandling av personuppgifter på grundval av denna förordning för

kommersiella ändamål ska vara förbjuden.

3. Betaltjänstleverantörer och leverantörer av kryptotillgångstjänster ska tillhandahålla nya kunder den information

som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2016/679 innan en affärsrelation ingås eller en enstaka transaktion

genomförs. Den informationen ska tillhandahållas i en koncis, klar och tydlig, begriplig och lätt tillgänglig form i

enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2016/679, och ska särskilt innehålla allmän information om betaltjänst­

leverantörernas och leverantörerna av kryptotillgångstjänsternas rättsliga förpliktelser enligt den här förordningen när

personuppgifter behandlas i syfte att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism.

4. Betaltjänstleverantörerna och leverantörerna av kryptotillgångstjänster ska alltid säkerställa att alla personuppgifter

om de medverkande parterna i en överföring av medel eller en överföring av kryptotillgångar översänds i enlighet med

förordning (EU) 2016/679.

Europeiska dataskyddsstyrelsen ska, efter samråd med EBA, utfärda riktlinjer för det praktiska genomförandet av datas­

kyddskrav för överföring av personuppgifter till tredjeländer i samband med överföringar av kryptotillgångar. EBA ska

utfärda riktlinjer om lämpliga förfaranden för att avgöra om en överföring av kryptotillgångar ska verkställas, avvisas,

återsändas eller avbrytas i situationer då överensstämmelse med dataskyddskraven för överföring av personuppgifter till

tredjeländer inte kan säkerställas.

Artikel 26

Lagring av uppgifter

1. Uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren eller avsändaren och mottagaren, ska inte lagras längre än vad

som är absolut nödvändigt. Betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantörer ska lagra de uppgifter som

avses i artiklarna 4–7, och avsändarens och mottagarens leverantörer av kryptotillgångstjänster ska lagra de uppgifter

som avses i artiklarna 14–16, under en period på fem år.

2. Vid utgången av den lagringsperiod som avses i punkt 1 ska betaltjänstleverantörer och leverantörer av krypto­

tillgångstjänster säkerställa att personuppgifterna raderas, om inte annat föreskrivs i nationell rätt som avgör under vilka

omständigheter betaltjänstleverantörer och leverantörer av kryptotillgångstjänster får eller ska fortsätta att lagra sådana

uppgifter. Medlemsstaterna får endast tillåta eller kräva ytterligare lagringstid efter att de har genomfört en grundlig

bedömning av nödvändigheten och proportionaliteten av en sådan fortsatt lagring och om de anser att det är nödvän­

digt för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism. Den ytterligare lagringstiden får

inte vara längre än fem år.

SV

L 150/26

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

303

3. Om det den 25 juni 2015 pågår rättsliga förfaranden som rör förebyggande, upptäckt, utredning eller lagföring av

misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism i en medlemsstat, och en betaltjänstleverantör innehar uppgifter

eller handlingar som rör dessa pågående förfaranden, får betaltjänstleverantören lagra dessa uppgifter eller handlingar i

enlighet med nationell rätt i fem år från och med den 25 juni 2015. Medlemsstaterna får, utan att det påverkar nationell

straffrätt om bevis som är tillämpliga på pågående brottsutredningar och rättsliga förfaranden, tillåta eller kräva att

sådana uppgifter eller handlingar lagras i ytterligare fem år, om det har fastställts att en sådan ytterligare lagringstid är

nödvändig och proportionerlig för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra misstänkt penningtvätt eller finansiering

av terrorism.

Artikel 27

Samarbete med behöriga myndigheter

Informationsutbytet mellan behöriga myndigheter och med relevanta myndigheter i tredjeländer enligt denna förordning

ska omfattas av direktiv (EU) 2015/849.

KAPITEL VI

Sanktioner och övervakning

Artikel 28

Administrativa sanktioner och åtgärder

1. Medlemsstaterna ska, utan att det påverkar rätten att föreskriva och påföra straffrättsliga påföljder, fastställa regler

för administrativa sanktioner och åtgärder vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla

nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna och åtgärderna ska vara effektiva, proportionella

och avskräckande och ska vara förenliga med dem som fastställs i enlighet med kapitel VI avsnitt 4 i direktiv (EU)

2015/849.

Medlemsstaterna får besluta att inte fastställa regler för administrativa sanktioner eller åtgärder vid överträdelser av de

bestämmelser i denna förordning som omfattas av straffrättsliga påföljder i deras nationella rätt. I det fallet ska

medlemsstaterna informera kommissionen om de relevanta straffrättsliga bestämmelserna.

2. Då betaltjänstleverantörer och leverantörer av kryptotillgångstjänster omfattas av skyldigheter ska medlemsstaterna,

vid överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och om ingenting annat föreskrivs i nationell rätt, se till att

sanktioner eller åtgärder kan tillämpas på ledamöterna i styrelsen för den relevanta tjänsteleverantören och på alla andra

fysiska personer som enligt nationell rätt bär ansvar för överträdelsen.

3. Medlemsstaterna ska anmäla de regler som avses i punkt 1 till kommissionen och till den permanenta interna

kommitté för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som avses i artikel 9a.7 i förordning (EU) nr

1093/2010. Medlemsstaterna ska utan onödigt dröjsmål anmäla till kommissionen och den permanenta interna kom­

mittén alla eventuella senare ändringar av dem.

4. I enlighet med artikel 58.4 i direktiv (EU) 2015/849 ska de behöriga myndigheterna ges lämpliga resurser och alla

de tillsyns- och undersökningsbefogenheter som de behöver för att utföra sina uppgifter. När de behöriga myndigheterna

utövar sina befogenheter att påföra administrativa sanktioner och åtgärder ska de i nära samarbete se till att dessa

administrativa sanktioner eller åtgärder får önskad effekt och samordna sina åtgärder när de hanterar gränsöverskridande

fall.

5. Medlemsstaterna ska se till att juridiska personer kan ställas till ansvar för de överträdelser som avses i artikel 29

och som begås till förmån för dem av en person som agerar antingen enskilt eller som en del av den juridiska personens

organisation och har en ledande ställning inom den juridiska personen, på grundval av någon av följande befogenheter:

a) Befogenhet att företräda den juridiska personen.

b) Befogenhet att fatta beslut på den juridiska personens vägnar,

c) Befogenhet att utöva kontroll inom den juridiska personen.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/27

304

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

6. Medlemsstaterna ska också se till att juridiska personer kan ställas till ansvar när brister i den övervakning eller

kontroll som utförs av en person som avses i punkt 5 i denna artikel har gjort det möjligt att begå någon av de

överträdelser som avses i artikel 29 till förmån för den juridiska personen av en person under dess ledning.

7. De behöriga myndigheterna ska utöva sina befogenheter att påföra administrativa sanktioner och åtgärder i

enlighet med denna förordning på något av följande sätt:

a) Direkt.

b) I samarbete med andra myndigheter.

c) På eget ansvar genom delegering till sådana andra myndigheter.

d) Genom hänvändelse till de behöriga rättsliga myndigheterna.

När de behöriga myndigheterna utövar sina befogenheter att påföra administrativa sanktioner och åtgärder, ska de göra

detta i ett nära samarbete för att säkerställa att dessa administrativa sanktioner eller åtgärder får önskad effekt och

samordna sina åtgärder när de hanterar gränsöverskridande fall.

Artikel 29

Särskilda bestämmelser

Medlemsstaterna ska säkerställa att deras administrativa sanktioner och åtgärder åtminstone omfattar de som fastställs i

artikel 59.2 och 59.3 i direktiv (EU) 2015/849 vid följande överträdelser av denna förordning:

a) Upprepad eller systematisk underlåtenhet från en betaltjänstleverantörs sida att låta överföringen av medel åtföljas av

erforderliga uppgifter om betalare eller betalningsmottagare, i strid med artikel 4, 5 eller 6, eller från en leverantör av

kryptotillgångstjänsters sida att låta överföringen av kryptotillgångar åtföljas av erforderliga uppgifter om avsändare

och mottagare i strid med artiklarna 14 eller 15.

b) Upprepad, systematisk eller allvarlig underlåtenhet från en betaltjänstleverantörs eller leverantör av kryptotillgångs­

tjänsters sida att lagra uppgifter i strid med artikel 26.

c) Underlåtenhet från en betaltjänstleverantörs sida att genomföra effektiva riskbaserade förfaranden, i strid med

artikel 8 eller 12, eller från en leverantör av kryptotillgångstjänsters sida att införa effektiva riskbaserade förfaranden

i strid med artikel 17.

d) Allvarligt åsidosättande av artikel 11 eller 12 från en förmedlande betaltjänstleverantörs sida eller av artikel 19, 20

eller 21 från en förmedlande leverantör av kryptotillgångstjänster.

Artikel 30

Offentliggörande av sanktioner och åtgärder

I enlighet med artikel 60.1, 60.2 och 60.3 i direktiv (EU) 2015/849 ska de behöriga myndigheterna offentliggöra

administrativa sanktioner och åtgärder som påförts i de fall som avses i artiklarna 28 och 29 i denna förordning

utan onödigt dröjsmål, inklusive uppgifter om överträdelsens art och slag samt identiteten på de personer som är

ansvariga för överträdelsen, om nödvändigt och proportionellt efter en bedömning i det enskilda fallet.

SV

L 150/28

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

305

Artikel 31

Behöriga myndigheters tillämpning av sanktioner och åtgärder

1. När de behöriga myndigheterna ska fastställa vilken typ av administrativa sanktioner eller åtgärder som ska till­

lämpas, och storleken på sanktionsavgifterna, ska de beakta alla relevanta omständigheter, inklusive dem som förtecknas

i artikel 60.4 i direktiv (EU) 2015/849.

2. Artikel 62 i direktiv (EU) 2015/849 ska tillämpas vad gäller administrativa sanktioner och åtgärder.

Artikel 32

Rapportering av överträdelser

1. Medlemsstaterna ska inrätta effektiva mekanismer som uppmuntrar rapportering till de behöriga myndigheterna av

överträdelser av denna förordning.

De mekanismerna ska åtminstone omfatta de som avses i artikel 61.2 i direktiv (EU) 2015/849.

2. Betaltjänstleverantörerna och leverantörerna av kryptotillgångstjänster ska i samarbete med behöriga myndigheter

fastställa lämpliga interna rutiner för att deras anställda, eller personer i jämförbar ställning, internt ska kunna rapportera

om överträdelser genom en säker, oberoende, särskild och anonym kanal, som står i proportion till den berörda

betaltjänstleverantörens eller leverantören av kryptotillgångstjänsters typ och storlek.

Artikel 33

Övervakning

1. Medlemsstaterna ska kräva att de behöriga myndigheterna effektivt övervakar och vidtar de åtgärder som krävs för

att säkerställa att kraven i denna förordning uppfylls, och för att, genom effektiva mekanismer, uppmuntra rapportering

till de behöriga myndigheterna av överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.

2. Senast den 31 december 2026 och vart tredje år därefter ska kommissionen överlämna en rapport till Europa­

parlamentet och rådet om tillämpningen av kapitel VI med särskild hänsyn till gränsöverskridande fall.

KAPITEL VII

Genomförandebefogenheter

Artikel 34

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Denna

kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL VIII

Undantag

Artikel 35

Överenskommelser med länder och territorier som inte utgör en del av unionens territorium

1. Kommissionen kan bemyndiga en medlemsstat att ingå överenskommelser med ett tredjeland eller med ett

territorium utanför det territoriella tillämpningsområdet för fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Eu­

ropeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) enligt artikel 355 i EUF-fördraget (det berörda landet eller territoriet), som

innehåller undantag från denna förordning, varigenom det blir möjligt att behandla överföringar av medel mellan det

landet eller territoriet och den berörda medlemsstaten som överföringar av medel inom den medlemsstaten.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/29

306

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

Sådana överenskommelser får bemyndigas endast när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Det berörda landet eller territoriet ingår i en monetär union med den berörda medlemsstaten eller utgör en del av

den medlemsstatens valutaområde eller har undertecknat ett monetärt avtal med unionen företrädd av en medlems­

stat.

b) Betaltjänstleverantörer i det berörda landet eller territoriet deltar direkt eller indirekt i den medlemsstatens betalnings-

och avvecklingssystem.

c) Det berörda landet eller territoriet kräver att betaltjänstleverantörer som verkar inom dess jurisdiktion ska tillämpa

samma regler som de som fastställs i denna förordning.

2. En medlemsstat som önskar ingå en sådan överenskommelse som avses i punkt 1 ska lämna in en begäran till

kommissionen och tillhandahålla den alla uppgifter som krävs för att bedöma begäran.

3. När kommissionen tagit emot en sådan begäran ska överföringar av medel mellan denna medlemsstat och det

berörda landet eller territoriet provisoriskt behandlas som överföringar av medel inom den medlemsstaten fram till dess

att ett beslut har fattats i enlighet med denna artikel.

4. Om kommissionen inom två månader efter mottagandet av begäran inte anser sig ha alla uppgifter som krävs för

att bedöma begäran, ska den kontakta den berörda medlemsstaten och specificera vilka ytterligare uppgifter som krävs.

5. Inom en månad efter det att den har mottagit alla uppgifter som den anser krävs för att bedöma begäran, ska

kommissionen underrätta den ansökande medlemsstaten om detta och vidarebefordra kopior av begäran till de övriga

medlemsstaterna.

6. Inom tre månader efter den underrättelse som avses i punkt 5 i den här artikeln ska kommissionen genom en

genomförandeakt i enlighet med artikel 34.2 besluta om den ska bemyndiga den berörda medlemsstaten att ingå det

avtal som är föremål för begäran.

Kommissionen ska i alla händelser anta ett beslut enligt första stycket i denna punkt inom 18 månader efter att ha tagit

emot begäran.

KAPITEL IX

Övriga bestämmelser

Artikel 36

Riktlinjer

EBA ska utfärda riktlinjer till de behöriga myndigheterna och betaltjänstleverantörerna i enlighet med artikel 16 i

förordning (EU) nr 1093/2010 om åtgärder som ska vidtas i enlighet med den här förordningen, särskilt när det gäller

genomförandet av artiklarna 7, 8, 11 och 12 i den här förordningen. Senast den 30 juni 2024 ska EBA till behöriga

myndigheter och till leverantörer av kryptotillgångstjänster utfärda riktlinjer om de åtgärder som ska vidtas för till­

lämpningen av artiklarna 14–17 och 19–22 i den här förordningen.

EBA ska utfärda riktlinjer som specificerar tekniska aspekter för tillämpningen av denna förordning på autogirering

liksom de åtgärder som ska vidtas av leverantörer av betalningsinitieringstjänster, enligt definitionen i artikel 4.18 i

direktiv (EU) 2015/2366, enligt denna förordning, med beaktande av deras begränsade roll i betalningstransaktionen.

SV

L 150/30

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

307

EBA ska utfärda riktlinjer, riktade till behöriga myndigheter, om egenskaperna hos en riskbaserad metod för tillsyn av

leverantörer av kryptotillgångstjänster och om de steg som ska tas vid genomförande av sådan tillsyn.

EBA ska säkerställa en regelbunden dialog med berörda parter om utvecklingen av interoperabla tekniska lösningar i

syfte att underlätta genomförandet av de krav som fastställs i denna förordning.

Artikel 37

Översyn

1. Senast 12 månader efter den dag då en förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet

används för penningtvätt eller finansiering av terrorism trätt i kraft ska kommissionen se över den här förordningen och

ska vid behov föreslå ändringar för att säkerställa samstämmighet med och anpassning till förordningen om åtgärder för

att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

2. Senast den 1 juli 2026 ska kommissionen, efter samråd med EBA, utfärda en rapport i vilken riskerna med

överföringar till eller från fristående adresser eller enheter som inte är etablerade i unionen bedöms, samt behovet av

särskilda åtgärder för att minska dessa risker, och vid behov föreslå ändringar av denna förordning.

3. Senast den 30 juni 2027 bör kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om till­

lämpningen och efterlevnaden av denna förordning, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag.

Den rapport som avses i första stycket ska innehålla följande:

a) En bedömning av hur effektiva de åtgärder som föreskrivs i denna förordning är och av hur betaltjänstleverantörerna

och leverantörerna av kryptotillgångstjänster efterlever denna förordning.

b) En bedömning av de tekniska lösningarna för att uppfylla de skyldigheter som åläggs leverantörer av kryptotill­

gångstjänster enligt denna förordning, inbegripet av den senaste utvecklingen av tekniskt sunda och interoperabla

lösningar för att efterleva denna förordning och av användningen av DLT-analysverktyg för att identifiera ursprung

och destination för överföringar av kryptotillgångar och för att göra en bedömning av transaktionskännedomen.

c) En bedömning av hur effektiva och lämpliga de minimis-trösklarna för överföringar av medel är, särskilt med avseende

på tillämpningsområdet och uppsättningen uppgifter som ska åtfölja överföringar, samt en bedömning av behovet av

att sänka eller ta bort sådana trösklar.

d) En bedömning av kostnaderna och fördelarna med att införa de minimis-trösklar för den uppsättning uppgifter som

åtföljer överföringar av kryptotillgångar, inbegripet en bedömning av de relaterade riskerna för penningtvätt och

finansiering av terrorism.

e) En analys av trenderna i samband med användningen av fristående adresser för att utföra överföringar utan in­

blandning av en tredje part, tillsammans med en bedömning av de relaterade riskerna för penningtvätt och finan­

siering av terrorism och en bedömning av behovet, effektiviteten och verkställbarheten av ytterligare riskreducerande

åtgärder, såsom specifika skyldigheter för leverantörer av hårdvaru- och mjukvaruplånböcker och begränsning och

kontroll av eller förbud mot överföringar som inbegriper fristående adresser.

Den rapporten ska beakta ny utveckling inom området bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, samt

relevanta utvärderingar, bedömningar eller rapporter inom det området som utarbetats av internationella organisationer

och normgivare, brottsbekämpande myndigheter och underrättelsetjänster, leverantörer av kryptotillgångstjänster eller

andra tillförlitliga källor.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/31

308

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

KAPITEL X

Slutbestämmelser

Artikel 38

Ändring av direktiv (EU) 2015/849

Direktiv (EU) 2015/849 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 2.1.3 ska leden g och h utgå.

2. Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 2 ska följande led läggas till:

”g) leverantörer av kryptotillgångstjänster. ”.

b) Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. korrespondentförbindelse:

a) tillhandahållande av banktjänster från en bank som korrespondent till en annan bank som motpart,

inbegripet tillhandahållande av ett löpande konto eller annat passivkonto och härtill knutna tjänster, t.

ex. likviditetsförvaltning, internationella överföringar av medel, checkavräkning, payable-through-konton

och valutatjänster,

b) förbindelserna mellan kreditinstitut och finansiella institut, inbegripet där liknande tjänster tillhandahålls

av ett korrespondentinstitut till ett motpartsinstitut, och inbegripet förbindelser som etablerats för vär­

depapperstransaktioner eller överföring av medel eller förbindelser som etablerats för kryptotillgångstrans­

aktioner eller överföringar av kryptotillgångar. ”.

c) Punkterna 18 och 19 ska ersättas med följande:

”18. kryptotillgång: en kryptotillgång enligt definitionen i artikel 3.1.5 i Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) 2023/1114 (*) utom när den ingår i de kategorier som förtecknas i artikel 2.2, 2.3 och 2.4 i den

förordningen eller på annat sätt räknas som medel.

19. leverantör av kryptotillgångstjänster : en leverantör av kryptotillgångstjänster enligt definitionen i artikel 3.1.15 i

förordning (EU) 2023/1114, som utför en eller flera kryptotillgångstjänster enligt definitionen i arti­

kel 3.1.16 i den förordningen, med undantag för rådgivning om kryptotillgångar som avses i artikel 3.1.16

h i den förordningen.

___________

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för krypto­

tillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven

2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 40).”.

SV

L 150/32

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

309

d) Följande led ska läggas till:

”20. fristående adress: en fristående adress enligt definitionen i artikel 3.20 i Europaparlamentets och rådets för­

ordning (EU) 2023/1113 (*).

___________

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja

överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849 (EUT L 150,

9.6.2023, s. 1).”.

3. I artikel 18 ska följande punkter läggas till:

”5. Senast 30 December 2024 ska EBA utfärda riktlinjer om riskvariabler och riskfaktorer som leverantörer av

kryptotillgångstjänster ska beakta när de ingår affärsförbindelser eller utför transaktioner med kryptotillgångar.

6. EBA ska särskilt klargöra hur de riskfaktorer som anges i bilaga III ska tas i beaktande av leverantörer av

kryptotillgångstjänster, inbegripet när de utför transaktioner med personer och enheter som inte omfattas av detta

direktiv. EBA ska i detta syfte särskilt uppmärksamma produkter, transaktioner och teknik som har potential att

underlätta anonymitet, såsom privata plånböcker, mixertjänster eller tumlartjänster.

Om situationer med högre risk identifieras ska de riktlinjer som avses i punkt 5 omfatta skärpta åtgärder för

kundkännedom som ansvariga enheter ska överväga att vidta för att minska dessa risker, inbegripet införande av

lämpliga förfaranden för att bestämma kryptotillgångarnas ursprung eller destination.”.

4. Följande artiklar ska införas:

”Artikel 19a

1. Medlemsstaterna ska kräva att leverantörer av kryptotillgångstjänster identifierar och bedömer risken för pen­

ningtvätt och finansiering av terrorism i samband med överföringar av kryptotillgångar som riktas till eller härrör

från en fristående adress. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska därför ha infört interna strategier, förfaranden

och kontroller för detta ändamål. Medlemsstaterna ska kräva att leverantörer av kryptotillgångstjänster vidtar risk­

reducerande åtgärder som motsvarar de identifierade riskerna. Dessa riskreducerande åtgärder ska inbegripa en eller

flera av följande åtgärder:

a) Vidta riskbaserade åtgärder för att identifiera och kontrollera identiteten på avsändaren eller mottagaren av en

överföring till eller från en fristående adress eller avsändarens eller mottagarens verkliga huvudman, inbegripet

genom att förlita sig på tredje parter.

b) Kräva ytterligare information om de överförda kryptotillgångarnas ursprung och destination.

c) Genomföra en skärpt fortlöpande övervakning av dessa transaktioner.

d) Andra åtgärder för att minska och hantera riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism samt risken för

att riktade ekonomiska sanktioner och riktade ekonomiska sanktioner som rör finansiering av spridning av vapen

inte genomförs eller kringgås.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/33

310

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

2. Senast 30 December 2024 ska EBA utfärda riktlinjer för att specificera vilka åtgärder som avses i denna artikel,

inbegripet kriterier och medel för identifiering och kontroll av identiteten på avsändaren eller mottagaren av en

överföring till eller från en fristående adress, särskilt genom att förlita sig på tredje parter, med beaktande av den

senaste tekniska utvecklingen.

Artikel 19b

1. Vid gränsöverskridande korrespondentförbindelser som inbegriper verkställandet av kryptotillgångstjänster en­

ligt definitionen i artikel 3.1.16 i förordning (EU) 2023/1114, med undantag för led h i den punkten, med en

motpartsenhet som inte är etablerad i unionen och som tillhandahåller liknande tjänster, inbegripet överföringar av

kryptotillgångar, ska medlemsstaterna, genom undantag från artikel 19, utöver de åtgärder för kundkännedom som

fastställs i artikel 13 i detta direktiv, kräva att leverantörer av kryptotillgångstjänster, när de ingår en affärsförbindelse

med en sådan enhet, gör följande:

a) Fastställer om motpartsenheten har tillstånd eller är registrerad.

b) Samlar in så mycket information om motpartsenheten att de får full insikt i dess affärsverksamhet och utifrån

offentligt tillgänglig information kan bedöma dess anseende och övervakningens kvalitet.

c) Bedömer de kontroller för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som motpartsenheten har

infört.

d) Inhämtar godkännande från sin ledning innan de ingår nya korrespondentförbindelser.

e) Dokumenterar respektive ansvarsområden för varje part i korrespondentförbindelsen.

f) När det gäller ”payable-through ”-konton för kryptotillgångar, försäkrar sig om att motpartsenheten har kontrol­

lerat identiteten på och fortlöpande vidtagit åtgärder för kundkännedom med avseende på de kunder som har

direkt tillgång till konton hos korrespondentenheten, och att den på begäran kan tillhandahålla relevant kundkän­

nedom till korrespondentenheten.

Om leverantörer av kryptotillgångstjänster beslutar att avsluta korrespondentförbindelser av skäl som rör strategin för

bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, ska de dokumentera sitt beslut.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska uppdatera kundkännedomsuppgifterna för korrespondentförbindelsen

regelbundet eller när nya risker uppstår i förhållande till motpartsenheten.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att leverantörer av kryptotillgångstjänster beaktar de uppgifter som avses i

punkt 1 för att på grundval av en riskbedömning fastställa vilka lämpliga åtgärder som ska vidtas för att minska de

risker som är förknippade med motpartsenheten.

SV

L 150/34

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

311

3. Senast 30 juni 2024 ska EBA utfärda riktlinjer för att specificera de kriterier och aspekter som leverantörer av

kryptotillgångstjänster ska ta i beaktande i den bedömning som avses i punkt 1 och de riskreducerande åtgärder som

avses i punkt 2, inbegripet de minimiåtgärder som leverantörer av kryptotillgångstjänster ska vidta om motparts­

enheten inte är registrerad eller har tillstånd.”.

5. Följande artikel ska införas:

”Artikel 24a

Senast den 1 januari 2024 ska EBA utfärda riktlinjer som specificerar hur de skärpta åtgärderna för kundkännedom i

detta avsnitt ska tillämpas när ansvariga enheter utför kryptotillgångstjänster enligt definitionen i artikel 3.1.16 i

förordning (EU) 2023/1114, med undantag för led h i den punkten, samt överföringar av kryptotillgångar enligt

definitionen i artikel 3.10 i förordning (EU) 2023/1113. EBA ska särskilt ange hur och när dessa ansvariga enheter

ska inhämta ytterligare uppgifter om avsändaren och mottagaren.”.

6. I artikel 45 ska punkt 9 ersättas med följande:

”9. Medlemsstaterna får kräva att utgivare av elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.3 i direktiv

2009/110/EG, betaltjänstleverantörer enligt definitionen i artikel 4.11 i direktiv (EU) 2015/2366 och leverantörer

av kryptotillgångstjänster som är etablerade på deras territorium i en annan form än en filial och vars huvudkontor

är beläget i en annan medlemsstat, utser en central kontaktpunkt på deras territorium. Denna kontaktpunkt ska, som

företrädare för enheten med gränsöverskridande verksamhet, säkerställa att reglerna för bekämpning av penningtvätt

och finansiering av terrorism följs och underlätta för tillsynsmyndigheterna att utöva tillsyn, bland annat genom att

på begäran förse tillsynsmyndigheterna med dokument och information.”.

7. I artikel 47 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska säkerställa att valutaväxlings- och checkinlösningskontor samt leverantörer av tjänster till

truster eller bolag har tillstånd eller är registrerade och att tillhandahållare av speltjänster ska regleras.”.

8. I artikel 67 ska följande punkt läggas till:

”3.

Medlemsstaterna ska senast den 30 december 2024 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra

författningar som är nödvändiga för att följa artikel 2.1.3, artikel 3.2 g, artikel 3.8, 3.18, 3.19 och 3.20, artikel 19a.1,

artikel 19b.1 och 19b.2, artikel 45.9 och artikel 47.1. De ska genast underrätta kommissionen om texten till dessa

bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med 30 december 2024.”.

Artikel 39

Upphävande

Förordning (EU) 2015/847 ska upphöra att gälla med verkan den dag då den här förordningen börjar tillämpas.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och läsas i enlighet

med jämförelsetabellen i bilaga II.

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/35

312

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

Artikel 40

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella

tidning.

Den ska tillämpas från och med den 30 december 2024.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 31 maj 2023.

På Europaparlamentets vägnar

R. METSOLA

Ordförande

På rådets vägnar

P. KULLGREN

Ordförande

SV

L 150/36

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

313

BILAGA I

UPPHÄVD FÖRORDNING OCH ÄNDRINGEN AV DENNA

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847

(EUT L 141, 5.6.2015, s. 1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2175

(EUT L 334, 27.12.2019, s. 1)

[endast artikel 6]

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/37

314

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

BILAGA II

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning (EU) 2015/847

Denna förordning

Artikel 1

Artikel 1

Artikel 2.1, 2.2 och 2.3

Artikel 2.1, 2.2 och 2.3

Artikel 2.4 första och andra styckena

Artikel 2.4 första och andra styckena

—

Artikel 2.4 tredje och fjärde styckena

Artikel 2.5

Artikel 2.5

Artikel 3 inledningsfrasen

Artikel 3 inledningsfrasen

Artikel 3.1–3.9

Artikel 3.1–3.9

—

Artikel 3.10

Artikel 3.10

Artikel 3.11

Artikel 3.11

Artikel 3.12

Artikel 3.12 —

—

Artikel 3.13–3.24

Artikel 4.1 inledningsfrasen

Artikel 4.1 inledningsfrasen

Artikel 4.1 a, b och c

Artikel 4.1 a, b och c

—

Artikel 4.1 d

Artikel 4.2 inledningsfrasen

Artikel 4.2 inledningsfrasen

Artikel 4.2 a och b

Artikel 4.2 a och b

—

Artikel 4.2 c

Artikel 4.3–4.6

Artikel 4.3–4.6

Artiklarna 5–13

Artiklarna 5–13

—

Artiklarna 14–23

Artikel 14

Artikel 24

SV

L 150/38

Europeiska unionens officiella tidning

9.6.2023

Prop. 2024/25:43

Bilaga 2

315

Förordning (EU) 2015/847

Denna förordning

Artikel 15.1, 15.2 och 15.3

Artikel 25.1, 25.2 och 25.3

Artikel 15.4 enda stycket

Artikel 25.4 första stycket

—

Artikel 25.4 andra stycket

Artikel 16

Artikel 26

—

Artikel 27

Artikel 17

Artikel 28

Artikel 18

Artikel 29

Artikel 19

Artikel 30

Artikel 20

Artikel 31

Artikel 21

Artikel 32

Artikel 22

Artikel 33

Artikel 23

Artikel 34

Artikel 24.1–24.6

Artikel 35.1–35.6

Artikel 24.7 —

Artikel 25 enda stycket

Artikel 36 första stycket

—

Artikel 36 andra, tredje och fjärde styckena

—

Artikel 37

—

Artikel 38

Artikel 26

Artikel 39

Artikel 27

Artikel 40

Bilaga —

—

Bilaga I

—

Bilaga II

SV

9.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/39

316

Sammanfattning av promemorian

Kampen mot brottslighet är en av regeringens viktigaste prioriteringar. I det avseendet är det centralt att se till att det finansiella systemet inte missbrukas av kriminella.

Handel med kryptotillgångar är en verksamhet som kriminella använder för att exempelvis tvätta brottsvinster eller återinvestera brottsvinster i kriminell verksamhet. Från och med den 30 december 2024 gäller EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (Mica-förordningen) och EU:s förordning om information som ska åtfölja överföringar av medel (TFR-förordningen) i Sverige.

Mica-förordningen fastställer enhetliga regler för utgivare och tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar på EU-nivå medan TFRförordningen reglerar vilken sorts information om avsändare och mottagare som ska åtfölja överföringar av medel i syfte att sådana transaktioner inte ska kunna genomföras anonymt. EU-förordningarna skapar förutsättningar för kontroll av verksamhet med kryptotillgångar.

I promemorian föreslås vissa lagändringar som krävs för att komplettera EU-förordningarna i svensk rätt. I huvudsak innebär lagändringarna nya bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och om ingripanden och sanktioner gentemot företag som bedriver verksamhet som omfattas av Mica-förordningen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 december 2024.

Promemorians lagförslag

Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens syfte

1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937, i denna lag kallad EU-förordningen.

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse som i EU-förordningen.

Behörig myndighet

2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen.

Sanktioner vid utebliven eller bristfällig information

3 § Den information som ska lämnas till kunder och allmänheten enligt artiklarna 30, 76.9 och 78.3 i EU-förordningen och i en vitbok enligt artikel 6, 19 eller 51 i EU-förordningen ska anses vara väsentlig vid tillämpningen av 10 § tredje stycket marknadsföringslagen (2008:486).

Detsamma gäller information som ska lämnas i marknadsföringsmaterial enligt EU-förordningen.

Bestämmelserna i 29–36 §§marknadsföringslagen om marknadsstörningsavgift ska inte tillämpas vid utebliven information enligt första stycket.

Tystnadsplikt

4 § Den som är eller har varit knuten till ett företag som omfattas av EUförordningen som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.

Uppgiftsskyldighet

5 § Ett företag som omfattas av EU-förordningen ska utan dröjsmål lämna uppgifter i elektronisk form om enskildas förhållanden till företaget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål eller en utredning om självständigt förverkande begärs av undersökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål, på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig

domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Meddelandeförbud

6 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 5 § får besluta att företaget samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 5 § eller att det pågår en förundersökning, en utredning om självständigt förverkande, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott eller självständigt förverkande inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

Ansvarsbestämmelse

7 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 6 §.

2 kap. Tillsyns- och utredningsbefogenheter

Tillsynens omfattning

1 § Finansinspektionen har tillsyn över att företag som omfattas av EUförordningen följer

1. EU-förordningen,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849,

3. denna lag, och

4. andra författningar som reglerar verksamheten. Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att företagens ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven enligt EU-förordningen.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om verksamheter som står under Europeiska bankmyndighetens tillsyn.

Uppgifter till Finansinspektionen

2 § Ett företag som omfattas av EU-förordningen ska lämna

Finansinspektionen de uppgifter som inspektionen begär för sin tillsyn.

Platsundersökning

3 § Om det är nödvändigt för tillsynen får Finansinspektionen genomföra en undersökning hos ett företag som omfattas av EU-förordningen.

Förbud

4 § Om det finns skälig anledning att anta att EU-förordningen kommer att överträdas, får Finansinspektionen förbjuda

1. erbjudande om kryptotillgångar till allmänheten, eller

2. handel med kryptotillgångar. Finansinspektionen får tillfälligt förbjuda ett företag som omfattas av EU-förordningen att vidta en åtgärd, om

1. åtgärden strider mot EU-förordningen,

2. det finns skälig anledning att anta att EU-förordningen har överträtts eller kommer att överträdas, eller

3. åtgärden är skadlig för företagets kunders intressen.

Marknadsmissbruk

5 § För övervakning av att bestämmelserna i artiklarna 86–92 i EUförordningen följs får Finansinspektionen tillämpa de tillsyns- och utredningsbefogenheter som följer av 3 kap.1 och 7 §§ och 4 kap. lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till

EU:s

marknadsmissbruksförordning.

Information

6 § Finansinspektionen ska informera allmänheten om sin tillsynsverksamhet.

Om den information som ska lämnas av ett företag som omfattas av EUförordningen till kunder enligt EU-förordningen är bristfällig, felaktig eller vilseledande, får Finansinspektionen offentliggöra korrekta uppgifter.

Avgifter

7 § För att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt EUförordningen och denna lag ska företag som avses i 1 § betala årliga avgifter.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt EU-förordningen.

Regeringen får meddela föreskrifter om avgifterna.

Bemyndigande

8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att enligt artikel 105 i EU-förordningen förbjuda eller begränsa dels marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa kryptotillgångar, dels verksamhet som rör kryptotillgångar.

3 kap. Ingripanden

Överträdelser

1 § Finansinspektionen ska ingripa mot ett företag som omfattas av EUförordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt

1. EU-förordningen,

2. förordning (EU) 2023/1113,

3. denna lag,

4. andra författningar som reglerar verksamheten,

5. bolagsordning, stadgar eller reglemente, eller

6. interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Första stycket gäller inte i fråga om verksamheter som står under Europeiska bankmyndighetens tillsyn.

Finansinspektionen ska ingripa mot den som utan auktorisation eller registrering bedriver verksamhet som omfattas av EU-förordningen.

Olika typer av ingripanden

2 § Ett ingripande sker genom beslut om

1. föreläggande att inom viss tid vidta en viss åtgärd eller upphöra med ett visst agerande,

2. anmärkning, eller

3. vid allvarliga överträdelser, återkallelse av auktorisation eller avregistrering eller, om det är tillräckligt, varning.

Ett ingripande får inte ske om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.

3 § Om ett beslut om anmärkning eller varning har meddelats får

Finansinspektionen besluta att den som har gjort sig skyldig till överträdelsen ska betala en sanktionsavgift.

Vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen får Finansinspektionen meddela ett beslut om sanktionsavgift utan att ett beslut om anmärkning eller varning har meddelats.

4 § Om ett företags auktorisation har återkallats får Finansinspektionen besluta hur rörelsen ska avvecklas.

Ett beslut om återkallelse får förenas med ett förbud att fortsätta rörelsen. Om ett företags auktorisation har återkallats får Finansinspektionen förelägga företaget att överlåta sina avtal med kunder till ett företag som har auktorisation. Av ett sådant föreläggande ska det framgå att kunden och det mottagande företaget ska samtycka till överlåtelsen.

5 § Om ett företag som omfattas av EU-förordningen har åsidosatt sina skyldigheter enligt 1 § första stycket får Finansinspektionen ingripa mot den som ingår i dess styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem. Ingripande sker genom en eller båda av följande sanktioner:

1. att den fysiska personen under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem i ett företag som omfattas av EU-förordningen, eller

2. sanktionsavgift. Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om företagets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.

6 § Vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen

1. får Finansinspektionen ingripa mot

a) en fysisk person genom beslut om sanktionsavgift, och

b) en fysisk person som vid tidpunkten för överträdelsen var verksam hos ett företag som omfattas av EU-förordningen genom att den fysiska personen under högst tio år eller, vid upprepade överträdelser, för längre tid än tio år inte får handla med kryptotillgångar för egen räkning, och

2. ska den som har gjort en vinst eller undvikit en förlust betala ett belopp som motsvarar vinsten eller den förlust som undvikits, om beloppet kan fastställas.

Beloppet enligt första stycket 2 tillfaller staten.

Sanktionsföreläggande

7 § Frågor om ingripande mot fysiska personer enligt 5 § tas upp av

Finansinspektionen genom sanktionsföreläggande.

Ett sanktionsföreläggande innebär att den fysiska personen föreläggs att inom en viss tid godkänna en sanktion som är bestämd till tid eller belopp.

När föreläggandet har godkänts, gäller det som ett domstolsavgörande som fått laga kraft. Ett godkännande som görs efter den tid som angetts i föreläggandet är utan verkan.

8 § Ett sanktionsföreläggande ska innehålla uppgift om

1. den fysiska person som föreläggandet avser,

2. överträdelsen och de omständigheter som behövs för att känneteckna den,

3. de bestämmelser som är tillämpliga på överträdelsen, och

4. den sanktion som föreläggs personen. Föreläggandet ska också innehålla en upplysning om att ansökan om sanktion kan komma att ges in till domstol, om föreläggandet inte godkänns inom den tid som Finansinspektionen anger.

9 § Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid, får

Finansinspektionen ansöka hos domstol om att sanktion ska beslutas. En sådan ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av Finansinspektionens beslut om ingripande mot företaget för samma överträdelse.

Ett sanktionsföreläggande är utan verkan, om föreläggandet inte har delgetts den som det riktas mot inom två år från den tidpunkt då överträdelsen ägde rum. I ett sådant fall får inte heller någon sanktion enligt första stycket beslutas.

Sanktionsavgifter

10 § Sanktionsavgiften för en juridisk person ska fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade

a) 5 000 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51, 53–55, 59, 60, 64 och 65–83 i EUförordningen,

b) 2 500 000 euro vid överträdelser av artikel 88 i EU-förordningen,

c) 15 000 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 89–92 i EUförordningen,

2. en andel av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå som motsvarar

a) 3 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14 i EUförordningen,

b) 5 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 59, 60, 64 och 65– 83,

c) 12,5 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46, 47, 48–51 och 53–55 i EU-förordningen,

d) 2 procent vid överträdelser av artikel 88 i EU-förordningen,

e) 15 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 89–91 i EUförordningen, och

3. ett belopp som sätts i förhållande till den vinst som företaget gjort till följd av regelöverträdelsen, om detta går att fastställa, och som motsvarar

a) två gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46, 47, 48–51, 53–55, 59, 60, 64 och 65–83, i EU-förordningen, och

b) tre gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen.

11 § Sanktionsavgiften för en fysisk person ska fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade

a) 700 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51, 53–55, 59, 60, 64 och 65–83,

b) 1 000 000 euro vid överträdelser av artikel 88 i EU-förordningen,

c) 5 000 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 89–92 i EUförordningen, och

2. ett belopp som sätts i förhållande till den vinst som företaget gjort till följd av regelöverträdelsen, om detta går att fastställa, och som motsvarar

a) två gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46, 47, 48–51, 53–55, 59, 60, 64 och 65–83 i EU-förordningen, och

b) tre gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen.

12 § Vid andra överträdelser än de som följer av 10 och 11 §§ ska sanktionsavgiften för en fysisk eller juridisk person fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade 5 000 000 euro,

2. tio procent av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,

3. två gånger den vinst som företaget gjort till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa.

13 § Sanktionsavgiften får inte vara så stor att företaget därefter inte uppfyller kraven i EU-förordningen.

Om en överträdelse har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas när den högsta sanktionsavgiften ska beräknas enligt 10–och 12 §§.

Sanktionsavgiften tillfaller staten.

Val av ingripande

14 § Vid valet av ingripande ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till överträdelsens konkreta och potentiella effekter på det finansiella systemet, överträdelsens inverkan på kunders intressen, andra skador som uppstått och graden av ansvar för den som har begått överträdelsen.

15 § Utöver det som anges i 14 § ska det i försvårande riktning beaktas om den som har begått överträdelsen tidigare har begått en överträdelse av regelverket. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

I förmildrande riktning ska det beaktas om den som har begått överträdelsen

1. i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och

2. snabbt upphört med överträdelsen eller snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finansinspektionen.

16 § Finansinspektionen får avstå från ingripande, om

1. överträdelsen är ringa eller ursäktlig,

2. rättelse sker,

3. någon annan myndighet eller något annat organ har vidtagit åtgärder mot den som begått överträdelsen och dessa åtgärder bedöms tillräckliga, eller

4. det finns andra särskilda skäl.

17 § När sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 14 och 15 §§ samt till företagets eller dess företrädares finansiella ställning och, om det går att bestämma, den vinst som företaget eller den fysiska personen gjort till följd av överträdelsen.

Verkställighet av beslut om sanktionsavgift

18 § En sanktionsavgift ska betalas till Finansinspektionen inom 30 dagar efter det att ett beslut eller en dom om att ta ut avgiften har fått laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkänts eller inom den längre tid som anges i beslutet eller föreläggandet.

Finansinspektionens beslut om sanktionsavgift får verkställas enligt utsökningsbalken, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i första stycket. Om sanktionsavgiften inte har betalats inom den tiden, ska Finansinspektionen lämna avgiften för indrivning.

En sanktionsavgift som har beslutats faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet eller domen om att ta ut avgiften fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes.

4 kap. Överklagande och vite

1 § Finansinspektionens beslut om sanktionsföreläggande enligt denna lag får inte överklagas.

Andra beslut som Finansinspektionen meddelar enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

2 § Om Finansinspektionen inte meddelar beslut om auktorisation inom sex månader från det att en fullständig ansökan gavs in, ska inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden får därefter begära förklaring av allmän förvaltningsdomstol om att ärendet onödigt uppehålls.

En begäran om en förklaring som avses i första stycket ska göras hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande av domstolens beslut till kammarrätten.

Om Finansinspektionen inte har meddelat ett beslut om auktorisation enligt artikel 16 i EU-förordningen inom sex månader, eller beslut om auktorisation enligt artikel 59 i EU-förordningen inom tre månader från det att en förklaring enligt första stycket har lämnats, ska ansökan anses ha avslagits.

Vite

3 § Ett beslut om föreläggande eller förbud enligt denna lag får förenas med vite.

1. Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

2. Genom lagen upphävs lagen (2024:000) om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.

3. Ingripande enligt denna lag får inte ske för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

4. Ett företag som före den 30 december 2024 bedriver verksamhet som kräver auktorisation enligt artikel 63 i EU-förordningen ska få fortsätta att bedriva verksamhet till och med den 30 september 2025. Om ett sådant företag före den 1 oktober 2025 har gett in en ansökan om auktorisation,

får företaget fortsätta med verksamheten till den tidpunkt som en ansökan om auktorisation har prövats slutligt.

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

I denna lag avses med

1. valutaväxling: yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta,

2. annan finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i förvaltning av eller handel med virtuell valuta eller som huvudsakligen består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, och

2. annan finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, och

3. finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som ägnar sig åt valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, och

4. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

1 Lagen omtryckt 2004:319. Senaste lydelse av lagens rubrik 2017:639 2 Senaste lydelse 2023:824.

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 10 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2023/24:8 Föreslagen lydelse

5 kap.

10 §1

Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns i

– 8 kap. 2 a § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

– 2 kap. 20 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, – 1 kap. 11 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, – 6 kap. 8 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

– 1 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, – 3 kap. 14 § lagen (2010:751) om betaltjänster, – 19 kap. 46 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), – 3 kap. 14 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar, – 8 kap. 25 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

– 6 kap. 11 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

– 16 kap. 37 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, – 1 kap. 7 § lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering,

– 1 kap. 6 § lagen (2022:1746) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt), och

– 1 kap. 6 § lagen (2022:1746) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt),

– 1 kap. 4 § lagen (2023:0000) om clearing och avveckling av betalningar.

– 1 kap. 4 § lagen (2023:0000) om clearing och avveckling av betalningar, och

– 1 kap. 5 § lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.

I de lagar som anges i första stycket finns även bestämmelser om meddelandeförbud och ansvarsbestämmelser för den som bryter mot ett sådant förbud.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

1 Senaste lydelse 2022:1754.

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 1 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap.

1 a §1

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1. har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3. i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

4. inte uppfyller kraven i 6 kap. 1–3 c, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5,

5. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

6. låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförordningen,

7. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

8. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

9. låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2 i tillsynsförordningen,

10. vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

11. utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

12. är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

13. låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen,

1 Senaste lydelse 2022:804.

14. gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med 8 kap.3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

15. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen,

16. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006,

16. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849,

17. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i institutet trots att kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 eller 5, 10 kap. 8 a–8 c §§ eller 12 kap. 6 a–6 c §§ eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 3 inte är uppfyllda,

18. i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

19. i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

20. i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finansinspektionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

21. inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller i strid med 28 kap. 1 § samma lag låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,

22. är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller 2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag på grupp- eller undergruppsnivå,

23. omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och

a) har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

b) driver verksamhet med säkerställda obligationer utan tillstånd,

c) ger ut säkerställda obligationer som inte uppfyller 3 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10, 11 eller 15 § eller 16 § andra stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer,

d) låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med 3 kap. 16 § första stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer, eller

e) vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i en sådan likviditetsbuffert som avses i 3 kap. 9 a § lagen om utgivning av säkerställda obligationer, eller

24. låter bli att lämna uppgifter om sin verksamhet med säkerställda obligationer till Finansinspektionen eller lämnar ofullständiga eller felaktiga uppgifter i strid med 13 kap. 3 §.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om institutets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 30 kap. 23 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 kap.

23 a §1

Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 och lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen för uppgift i en anmälan eller utsaga om överträdelse av bestämmelse som gäller för den som myndighetens verksamhet avser, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet.

Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849 och lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen för uppgift i en anmälan eller utsaga om överträdelse av bestämmelse som gäller för den som myndighetens verksamhet avser, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

1 Senaste lydelse 2017:651.

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 8 § och 8 kap.8 a, 15 a, 21, 23 a och 23 b §§ lagen (2010:751) om betaltjänster ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

8 §1

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 ska inte tillämpas på överföringar av medel inom

Sverige till en

betalningsmottagares betalkonto som uteslutande möjliggör betalning för tillhandahållande av varor eller tjänster, om förutsättningarna enligt artikel 2.5 a–c i förordning (EU) 2015/847 är uppfyllda.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849 ska inte tillämpas på överföringar av medel inom

Sverige till en

betalningsmottagares betalkonto som uteslutande möjliggör betalning för tillhandahållande av varor eller tjänster, om förutsättningarna enligt artikel 2.5 a–c i förordning (EU) 2023/1113 är uppfyllda.

8 kap.

8 a §2

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i betalningsinstitutets styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i betalningsinstitutets styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2023/1113.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos ett betalningsinstitut, eller

1 Senaste lydelse 2017:652. 2 Senaste lydelse 2017:652.

2. beslut om sanktionsavgift.

15 a §3

När det är fråga om en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847, ska den sanktionsavgift som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av.

När det är fråga om en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2023/1113, ska den sanktionsavgift som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av

1. tio procent av betalningsinstitutets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,

2. två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3. ett belopp i kronor motsvarande fem miljoner euro. Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 3 kap. 2 §.

21 §4

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som tillhandahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 § att göra rättelse, om dess verksamhet med betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som tillhandahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 § att göra rättelse, om dess verksamhet med betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i enlighet med förordning (EU) 2023/1113.

Om ett utländskt företag som i Sverige tillhandahåller betaltjänster från en filial eller genom ett ombud enligt 3 kap. 26 § inte driver denna verksamhet i enlighet med bestämmelserna i denna lag, ska Finansinspektionen så snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Finansinspektionen får förelägga företaget att göra rättelse om dess verksamhet med betaltjänster i Sverige inte drivs i enlighet med 4 och 5–5 b kap.

Om ett företag inte följer ett föreläggande enligt första eller andra stycket ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda företaget att påbörja nya betalningstransaktioner här i landet. Innan förbud meddelas

3 Senaste lydelse 2017:652. 4 Senaste lydelse 2018:175.

ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud utan föregående underrättelse till myndigheten i företagets hemland. Denna ska dock underrättas så snart det kan ske.

23 a §5

Vid en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad betaltjänstleverantör som är en juridisk person genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 a §.

Vid en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2023/1113, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad betaltjänstleverantör som är en juridisk person genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 a §.

Om den registrerade betaltjänstleverantören är en fysisk person, får sanktionsavgift beslutas endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Avgiften tillfaller staten.

23 b §6

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i en registrerad betaltjänstleverantörs styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder betaltjänstleverantören, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade betaltjänstleverantören har befunnits ansvarig för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i en registrerad betaltjänstleverantörs styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder betaltjänstleverantören, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade betaltjänstleverantören har befunnits ansvarig för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2023/1113.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

5 Senaste lydelse 2017:652. 6 Senaste lydelse 2017:652.

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en registrerad betaltjänstleverantör, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar

Härigenom föreskrivs att 5 kap.8 a, 15 a, 21, 23 a och 23 b §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

8 a §1

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i styrelsen för institutet för elektroniska pengar eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006.

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i styrelsen för institutet för elektroniska pengar eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en utgivare av elektroniska pengar, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

15 a §2

När det är fråga om överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847 ska sanktionsavgiften som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst 5 000

När det är fråga om överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2023/1113 ska sanktionsavgiften som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst 5 000

1 Senaste lydelse 2017:655. 2 Senaste lydelse 2017:655.

kronor och som högst fastställas till det högsta av

kronor och som högst fastställas till det högsta av

1. tio procent av institutets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,

2. två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3. ett belopp i kronor motsvarande fem miljoner euro. Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 3 kap. 2 §.

21 §3

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 och 28 §§ att göra rättelse om utgivningen av elektroniska pengar eller tillhandahållandet av betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i enlighet med

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 och 28 §§ att göra rättelse om utgivningen av elektroniska pengar eller tillhandahållandet av betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i enlighet med förordning (EU) 2023/1113.

Om ett utländskt företag som i Sverige ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial eller tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud enligt 3 kap. 26 §, inte driver denna verksamhet i enlighet med bestämmelserna i denna lag, ska Finansinspektionen så snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Finansinspektionen får förelägga företaget att göra rättelse, om

1. det är fråga om ett företag som enligt 3 kap. 26 §

a) ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial i Sverige, eller

b) tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud i Sverige, och

2. utgivningen av elektroniska pengar eller tillhandahållandet av betaltjänster i Sverige inte drivs i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. denna lag eller 4 och 5–5 b kap. lagen (2010:751) om betaltjänster.

Om ett företag inte följer ett föreläggande enligt första eller andra stycket, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda företaget att ge ut elektroniska pengar eller tillhandahålla betaltjänster här i landet. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud

3 Senaste lydelse 2018:176.

utan föregående underrättelse till myndigheten i företagets hemland. Denna ska dock underrättas så snart det kan ske.

23 a §4

Vid en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad utgivare av elektroniska pengar genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 a §.

Vid en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2023/1113, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad utgivare av elektroniska pengar genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 a §.

Avgiften tillfaller staten.

23 b §5

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i den registrerade utgivarens styrelse eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade utgivaren har befunnits ansvarig för överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i den registrerade utgivarens styrelse eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade utgivaren har befunnits ansvarig för överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2023/1113.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, systematisk eller upprepad och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en utgivare av elektroniska pengar, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

4 Senaste lydelse 2017:655. 5 Senaste lydelse 2017:655.

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

dels att 1 kap. 2 §, 3 kap. 4 och 18 §§, 5 kap. 4 § och 6 kap. 3 och 4 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 18 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §17

Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2. livförsäkringsrörelse, dock inte

a) sådan som drivs av försäkringsföreningar som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d § försäkringsrörelselagen (2010:2043), eller

b) tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

3. värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

4. verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

5. försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den lagen,

6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8. verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

9. verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock inte om verksamheten uteslutande avser kontoinformationstjänster,

10. verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11. verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12. verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

13. verksamhet som leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om

13. verksamhet som

a) leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober

17 Senaste lydelse 2021:903

europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige,

2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige,

b) leverantör av kryptotillgångstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937,

14. verksamhet som fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarföretag med särskild registrering för hyresförmedling eller fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2021:516),

15. spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138),

16. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

17. verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000), 18. verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

19. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 18,

20. yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare),

21. verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

22. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än den som avses i 21, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

23. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 18–22, eller

24. yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro eller mer.

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.

3 kap.

4 §

En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom vid etableringen av en affärsförbindelse.

Om verksamhetsutövaren inte har en affärsförbindelse med kunden, ska åtgärder för kundkännedom vidtas

1. vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer,

2. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 15 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner och som tillsammans uppgår till minst detta belopp, och

3. vid utförandet av sådana överföringar av medel som avses i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006, om överföringen överstiger ett belopp motsvarande 1 000 euro.

3. vid utförandet av sådana överföringar av medel som avses i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849, om överföringen överstiger ett belopp motsvarande 1 000 euro.

18 §18

När en korrespondentförbindelse som innefattar betalning etableras mellan en verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–13 och ett kreditinstitut eller finansiellt institut från ett land utanför EES, ska verksamhetsutövaren utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10–13 §§ åtminstone

1. inhämta tillräckligt med information om motparten för att kunna förstå verksamheten och utifrån offentligt tillgänglig information bedöma motpartens anseende och tillsynens kvalitet,

2. bedöma motpartens kontroller för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism,

3. dokumentera respektive instituts ansvar att vidta kontrollåtgärder och de åtgärder som det vidtar,

4. inhämta godkännande från en behörig beslutsfattare innan korrespondentförbindelsen ingås, och

5. förvissa sig om att motparten har kontrollerat identiteten på kunder som har direkt tillgång till konton hos kreditinstitutet eller det finansiella institutet och fortlöpande följer upp dessa kunder samt på begäran kan lämna relevanta kunduppgifter.

Därutöver ska en leverantör av kryptotillgångstjänster undersöka om motparten har tillstånd eller är registrerad för att driva sin verksamhet.

Om en leverantör av kryptotillgångstjänster i enlighet med

18 Senaste lydelse 2021:903.

3 kap. 1 § första stycket avslutar en korrespondentförbindelse ska beslutet dokumenteras.

18 a §

Vid överföringar av kryptotillgångar till eller från en fristående adress ska en leverantör av kryptotillgångstjänster utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10–13 §§

1. identifiera kundens motpart, kontrollera motpartens identitet och utreda om motparten har en verklig huvudman,

2. inhämta ytterligare information om kryptotillgångarnas ursprung och destination,

3. löpande och vid behov följa upp enstaka transaktioner för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller

4. vidta andra åtgärder för att hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism.

5 kap.

4 §

Om det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism får verksamhetsutövare bevara handlingar och uppgifter enligt 3 § under en längre tid än fem år. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tio år.

Första stycket gäller också i fråga om handlingar och uppgifter som ska bevaras enligt artikel 16 i förordning (EU) 2015/847.

Första stycket gäller också i fråga om handlingar och uppgifter som ska bevaras enligt artikel 16 i förordning (EU) 2023/1113.

6 kap.

3 §

Om en verksamhetsutövare med huvudkontor i en annan stat inom EES tillhandahåller tjänster som avses i 1 kap. 2 § första stycket 6 eller 8 i Sverige, får Finansinspektionen besluta att verksamhetsutövaren ska utse en central kontaktpunkt i Sverige med ansvar för att säkerställa att bestämmelserna i denna lag följs.

Om en verksamhetsutövare med huvudkontor i en annan stat inom EES tillhandahåller tjänster som avses i 1 kap. 2 § första stycket 6, 8 eller 13 b i Sverige, får Finansinspektionen besluta att verksamhetsutövaren ska utse en central kontaktpunkt i Sverige med ansvar för att säkerställa att bestämmelserna i denna lag följs.

4 §19

En verksamhetsutövare ska tillhandahålla ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i verksamheten och som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

För verksamhetsutövare som omfattas av förordning (EU) 2015/847 ska rapporteringssystemen även möjliggöra anmälningar av misstänkta överträdelser av bestämmelserna i den förordningen.

För verksamhetsutövare som omfattas av förordning (EU) 2023/1113 ska rapporteringssystemen även möjliggöra anmälningar av misstänkta överträdelser av bestämmelserna i den förordningen.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

19 Senaste lydelse 2019:774

344

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden kommit in från Bolagsverket, Ekobrottsmyndigheten, Finansbolagens Förening, Finansinspektionen, Förvaltningsrätten i Stockholm, Integritetsskyddsmyndigheten, Justitiekanslern, Justitieombudsmannen, Kammarrätten i Stockholm, Konkurrensverket, Konsumentverket, Myndigheten för digital förvaltning, Polismyndigheten, Regelrådet, Riksgäldskontoret, Sparbankernas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges riksbank, Swedish Blockchain Association, Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten.

Därutöver har yttranden kommit in från Chromaway AB, Goobit Group AB, Realjuridik i Sverige AB och Safello AB.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Svenska institutet mot penningtvätt och Sveriges konsumenter.

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens syfte

1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937, i denna lag kallad EU-förordningen.

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse som i EU-förordningen.

Behörig myndighet

2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen.

Tillämpning av marknadsföringslagen

3 § Den information som ska lämnas till kunder och allmänheten enligt artiklarna 30, 76.9 och 78.3 i EU-förordningen och i en vitbok enligt artikel 6, 19 eller 51 i EU-förordningen ska anses vara väsentlig vid tillämpningen av 10 § tredje stycket marknadsföringslagen (2008:486).

Detsamma gäller information som ska lämnas i marknadsföringsmaterial enligt EU-förordningen.

Bestämmelserna i 29–36 §§marknadsföringslagen om marknadsstörningsavgift ska inte tillämpas vid utebliven information enligt första stycket.

Tystnadsplikt

4 § Den som är eller har varit knuten till ett företag som omfattas av EUförordningen som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.

Uppgiftsskyldighet

5 § Ett företag som omfattas av EU-förordningen ska utan dröjsmål lämna uppgifter i elektronisk form om enskildas förhållanden till företaget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledaren, under en utredning om självständigt förverkande begärs av åklagaren, i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål begärs av åklagaren på framställning av en annan stat eller en mellan-

folklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder begärs av åklagaren.

Meddelandeförbud

6 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 5 § får besluta att företaget samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 5 § eller att det pågår en förundersökning, en utredning om självständigt förverkande, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder. Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott eller självständigt förverkande inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

Ansvarsbestämmelse

7 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 6 §.

2 kap. Tillsyns- och utredningsbefogenheter

Tillsynens omfattning

1 § Finansinspektionen har tillsyn över att företag som omfattas av EUförordningen bedriver sin verksamhet i enlighet med

1. EU-förordningen,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849,

3. denna lag,

4. andra författningar som reglerar verksamheten,

5. bolagsordning, stadgar eller reglemente, och

6. interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att företagens ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven enligt EU-förordningen.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om verksamheter som står under Europeiska bankmyndighetens tillsyn.

Uppgifter till Finansinspektionen

2 § En fysisk eller juridisk person ska lämna Finansinspektionen de uppgifter som inspektionen begär för sin tillsyn.

Platsundersökning

3 § Om det är nödvändigt för tillsynen får Finansinspektionen genomföra en undersökning hos ett företag som omfattas av EU-förordningen.

Förbud

4 § Om det finns skälig anledning att anta att EU-förordningen kommer att överträdas, får Finansinspektionen förbjuda

1. erbjudande om kryptotillgångar till allmänheten, eller

2. handel med kryptotillgångar. Finansinspektionen får tillfälligt förbjuda ett företag som omfattas av EU-förordningen att vidta en åtgärd, om

1. åtgärden strider mot EU-förordningen,

2. det finns skälig anledning att anta att EU-förordningen har överträtts eller kommer att överträdas, eller

3. åtgärden är skadlig för företagets kunders intressen.

Marknadsmissbruk

5 § För övervakning av att bestämmelserna i artiklarna 86–92 i EUförordningen följs får Finansinspektionen tillämpa de tillsyns- och utredningsbefogenheter som följer av 3 kap.1 och 7 §§ och 4 kap. lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och Stockholms tingsrätt får på ansökan av Finansinspektionen fatta sådana beslut som avses i 3 kap. 7 § och 4 kap. samma lag. Vid tillämpningen ska det som anges i

1. 3 kap. 1 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning om övervakning av att bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) följs avse bestämmelserna i artiklarna 86–92 i EU-förordningen,

2. 3 kap. 7 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning om överträdelser som anges i 5 kap. 1 § samma lag avse överträdelser av bestämmelserna i artikel 89, 90 eller 91 i EUförordningen, och

3. 4 kap. 1 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning om överträdelse av förbuden i artikel 14 a, 14 b eller 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 avse överträdelse av bestämmelserna i artikel 89 eller 91 i EU-förordningen.

Bestämmelserna i 6 kap. 2 och 4 §§ lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning tillämpas när det gäller beslut, ansökningar och prövningar enligt de bestämmelser i 4 kap. samma lag som anges i de paragraferna.

Information

6 § Finansinspektionen ska informera allmänheten om sin tillsynsverksamhet enligt EU-förordningen.

Om den information som ska lämnas till kunder enligt EU-förordningen är bristfällig, felaktig eller vilseledande, får Finansinspektionen offentliggöra korrekta uppgifter.

Avgifter

7 § För att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt EU-förordningen och denna lag ska företag som avses i 1 § betala årliga avgifter.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt EU-förordningen.

Bemyndiganden

8 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter enligt 7 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. uppgiftsskyldigheten enligt 2 §, och

2. produktintervention enligt artikel 105 i EU-förordningen.

3 kap. Ingripanden

Överträdelser

1 § Finansinspektionen ska ingripa mot ett företag som omfattas av EUförordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt

1. EU-förordningen,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113,

3. denna lag,

4. andra författningar som reglerar verksamheten,

5. bolagsordning, stadgar eller reglemente, eller

6. interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Första stycket gäller inte i fråga om verksamheter som står under Europeiska bankmyndighetens tillsyn.

Finansinspektionen ska ingripa mot den som utan auktorisation eller registrering bedriver verksamhet som omfattas av EU-förordningen.

Olika typer av ingripanden

2 § Ett ingripande sker genom beslut om

1. föreläggande att inom viss tid vidta en viss åtgärd eller upphöra med ett visst agerande,

2. anmärkning, eller

3. vid allvarliga överträdelser, återkallelse av auktorisation eller avregistrering eller, om det är tillräckligt, varning.

Ett ingripande får inte ske om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.

3 § Om ett beslut om anmärkning eller varning har meddelats får

Finansinspektionen besluta att den som har gjort sig skyldig till överträdelsen ska betala en sanktionsavgift.

Vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen får Finansinspektionen meddela ett beslut om sanktionsavgift utan att ett beslut om anmärkning eller varning har meddelats.

4 § Om ett företags auktorisation har återkallats får Finansinspektionen besluta hur rörelsen ska avvecklas.

Ett beslut om återkallelse får förenas med ett förbud att fortsätta rörelsen. Om auktorisationen har återkallats får Finansinspektionen förelägga en leverantör av kryptotillgångstjänster att överlåta sina avtal med kunder till ett företag som har auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster. Av ett sådant föreläggande ska det framgå att kunden och det mottagande företaget ska samtycka till överlåtelsen.

5 § Om ett företag som omfattas av EU-förordningen har åsidosatt sina skyldigheter enligt 1 § första stycket får Finansinspektionen ingripa mot den som ingår i dess styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem. Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

1. att den fysiska personen under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem i ett företag som omfattas av EU-förordningen, eller

2. sanktionsavgift. Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om företagets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

6 § Vid överträdelser av någon av artiklarna 89–91 i EU-förordningen får

Finansinspektionen ingripa mot en fysisk person genom beslut om

1. sanktionsavgift, och

2. att den fysiska personen, om han eller hon vid tidpunkten för överträdelsen var verksam hos ett företag som omfattas av EUförordningen, inte får handla med kryptotillgångar för egen räkning under högst tio år eller, vid upprepade överträdelser, för längre tid än tio år.

Vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen ska den som har gjort en vinst betala ett belopp som motsvarar vinsten, om beloppet kan fastställas. Beloppet tillfaller staten.

Sanktionsföreläggande

7 § Frågor om ingripande mot fysiska personer enligt 5 eller 6 § tas upp av Finansinspektionen genom sanktionsföreläggande.

Ett sanktionsföreläggande innebär att den fysiska personen föreläggs att inom en viss tid godkänna en sanktion som är bestämd till tid eller belopp.

När föreläggandet har godkänts, gäller det som ett domstolsavgörande som fått laga kraft. Ett godkännande som görs efter den tid som angetts i föreläggandet är utan verkan.

8 § Ett sanktionsföreläggande ska innehålla uppgifter om

1. den fysiska person som föreläggandet avser,

2. överträdelsen och de omständigheter som behövs för att känneteckna den,

3. de bestämmelser som är tillämpliga på överträdelsen, och

4. den sanktion som föreläggs personen. Föreläggandet ska också innehålla en upplysning om att ansökan om sanktion kan komma att ges in till domstol, om föreläggandet inte godkänns inom den tid som Finansinspektionen anger.

9 § Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid, får

Finansinspektionen ansöka hos domstol om att sanktion ska beslutas. En sådan ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av Finansinspektionens beslut om ingripande mot företaget för samma överträdelse.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Ett sanktionsföreläggande är utan verkan, om föreläggandet inte har delgetts den som det riktas mot inom två år från den tidpunkt då överträdelsen ägde rum. I ett sådant fall får inte heller någon sanktion enligt första stycket beslutas.

Sanktionsavgifter

10 § Sanktionsavgiften för en juridisk person ska fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade

a) 5 000 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51, 53–55, 59, 60 eller 64–83 i EU-förordningen,

b) 2 500 000 euro vid överträdelser av artikel 88 i EU-förordningen,

c) 15 000 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 89–92 i EUförordningen,

2. en andel av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå som motsvarar

a) 3 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14 i EUförordningen,

b) 5 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 59, 60 eller 64–83 i EU-förordningen,

c) 12,5 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51 eller 53–55 i EU-förordningen,

d) 2 procent vid överträdelser av artikel 88 i EU-förordningen,

e) 15 procent vid överträdelser av någon av artiklarna 89–91 i EUförordningen, och

3. ett belopp som sätts i förhållande till den vinst som den juridiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om detta går att fastställa, och som motsvarar

a) två gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51, 53–55, 59, 60 eller 64–83 i EUförordningen, och

b) tre gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen.

11 § Sanktionsavgiften för en fysisk person ska fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade

a) 700 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51, 53–55, 59, 60 eller 64–83 i EU-förordningen,

b) 1 000 000 euro vid överträdelser av artikel 88 i EU-förordningen,

c) 5 000 000 euro vid överträdelser av någon av artiklarna 89–92 i EUförordningen, och

2. ett belopp som sätts i förhållande till den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om detta går att fastställa, och som motsvarar

a) två gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 4–14, 16, 17, 19, 22, 23, 25, 27–41, 46–51, 53–55, 59, 60 eller 64–83 i EUförordningen, och

b) tre gånger vinsten vid överträdelser av någon av artiklarna 88–92 i EU-förordningen.

12 § Vid andra överträdelser än de som avses i 10 och 11 §§ ska sanktionsavgiften för en fysisk eller juridisk person fastställas till högst det högsta av

1. ett belopp i svenska kronor som den 29 juni 2023 motsvarade 5 000 000 euro,

2. tio procent av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,

3. två gånger den vinst som den fysiska eller juridiska personen gjort till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa.

13 § Sanktionsavgiften får inte vara så stor att företaget därefter inte uppfyller kraven i EU-förordningen eller andra bestämmelser om soliditet och likviditet som gäller för företaget.

Om en överträdelse har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas när den högsta sanktionsavgiften ska beräknas enligt 10 eller 12 §.

Sanktionsavgiften tillfaller staten.

Val av ingripande

14 § Vid valet av ingripande ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till överträdelsens konkreta och potentiella effekter på det finansiella systemet, överträdelsens inverkan på kunders intressen, andra skador som uppstått och graden av ansvar för den som har begått överträdelsen.

15 § Utöver det som anges i 14 § ska det i försvårande riktning beaktas om den som har begått överträdelsen tidigare har begått en överträdelse av regelverket. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

I förmildrande riktning ska det beaktas om den som har begått överträdelsen

1. i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och

2. snabbt upphört med överträdelsen eller snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finansinspektionen.

16 § Finansinspektionen får avstå från ingripande, om

1. överträdelsen är ringa eller ursäktlig,

2. rättelse sker,

3. någon annan myndighet eller något annat organ har vidtagit åtgärder mot den som begått överträdelsen och dessa åtgärder bedöms tillräckliga, eller

4. det finns andra särskilda skäl.

17 § När sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 14 och 15 §§ samt till den juridiska eller fysiska personens finansiella ställning och, om det går att bestämma, den vinst som den personen gjort till följd av överträdelsen.

Verkställighet av beslut om sanktionsavgift

18 § En sanktionsavgift ska betalas till Finansinspektionen inom 30 dagar efter det att ett beslut eller en dom om att ta ut avgiften har fått laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkänts eller inom den längre tid som anges i beslutet eller föreläggandet.

Finansinspektionens beslut om sanktionsavgift får verkställas enligt utsökningsbalken, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i första stycket. Om sanktionsavgiften inte har betalats inom den tiden, ska Finansinspektionen lämna avgiften för indrivning.

En sanktionsavgift som har beslutats faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet eller domen om att ta ut avgiften fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes.

4 kap. Överklagande, dröjsmålstalan och vite

1 § Finansinspektionens beslut om sanktionsföreläggande enligt denna lag får inte överklagas.

Andra beslut som Finansinspektionen meddelar enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

2 § Om Finansinspektionen inte meddelar beslut om auktorisation inom sex månader från det att en fullständig ansökan gavs in, ska inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden får därefter begära förklaring av allmän förvaltningsdomstol om att ärendet onödigt uppehålls.

En begäran om en förklaring ska göras hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Om Finansinspektionen inte har meddelat ett beslut om auktorisation enligt artikel 16 i EU-förordningen inom sex månader, eller beslut om auktorisation enligt artikel 59 i EU-förordningen inom tre månader från det att en förklaring enligt första stycket har lämnats, ska ansökan anses ha avslagits.

3 § Ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite.

1. Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

2. Genom lagen upphävs lagen (2024:370) om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.

3. Ingripande enligt denna lag får inte ske för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

4. Ett företag som före den 30 december 2024 bedriver verksamhet som kräver auktorisation enligt artikel 63 i EU-förordningen får fortsätta att bedriva verksamhet till och med den 30 september 2025. Om ett sådant företag före den 1 oktober 2025 har gett in en ansökan om auktorisation, får företaget fortsätta med verksamheten till dess att ansökan om auktorisation har prövats slutligt.

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

I denna lag avses med

1. valutaväxling: yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta,

2. annan finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i förvaltning av eller handel med virtuell valuta eller i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2. annan finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

3. finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, och

4. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

1 Lagen omtryckt 2004:319. Senaste lydelse av lagens rubrik 2017:639. 2 Senaste lydelse 2023:824.

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 10 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

10 §1

Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns i – 8 kap. 2 a § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

– 2 kap. 20 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, – 1 kap. 11 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, – 6 kap. 8 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

– 1 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, – 3 kap. 14 § lagen (2010:751) om betaltjänster, – 19 kap. 46 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), – 3 kap. 14 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar, – 8 kap. 25 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

– 6 kap. 11 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

– 16 kap. 37 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, – 1 kap. 7 § lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering,

– 1 kap. 6 § lagen (2022:1746) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt), och

– 1 kap. 6 § lagen (2022:1746) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt),

– 1 kap. 4 § lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar.

– 1 kap. 4 § lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar, och

– 1 kap. 5 § lagen (2024:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.

I de lagar som anges i första stycket finns även bestämmelser om meddelandeförbud och ansvarsbestämmelser för den som bryter mot ett sådant förbud.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

1 Senaste lydelse 2024:121.

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 1 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap.

1 a §1

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1. har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3. i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

4. inte uppfyller kraven i 6 kap. 1–3 c, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5,

5. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

6. låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförordningen,

7. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

8. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

9. låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2 i tillsynsförordningen,

10. vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

11. utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

12. är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

13. låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen,

14. gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med 8 kap.3 och 4 §§ lagen (2014:966) om

1 Senaste lydelse 2022:804.

kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

15. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen,

16. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006,

16. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849,

17. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i institutet trots att kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 eller 5, 10 kap. 8 a–8 c §§ eller 12 kap. 6 a–6 c §§ eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 3 inte är uppfyllda,

18. i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

19. i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

20. i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finansinspektionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

21. inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller i strid med 28 kap. 1 § samma lag låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,

22. är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller 2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag på grupp- eller undergruppsnivå,

23. omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och

a) har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

b) driver verksamhet med säkerställda obligationer utan tillstånd,

c) ger ut säkerställda obligationer som inte uppfyller 3 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10, 11 eller 15 § eller 16 § andra stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer,

d) låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med 3 kap. 16 § första stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer, eller

e) vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i en sådan likviditetsbuffert som avses i 3 kap. 9 a § lagen om utgivning av säkerställda obligationer, eller

24. låter bli att lämna uppgifter om sin verksamhet med säkerställda obligationer till Finansinspektionen eller lämnar ofullständiga eller felaktiga uppgifter i strid med 13 kap. 3 §.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om institutets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 30 kap. 23 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 kap.

23 a §1

Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 och lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen för uppgift i en anmälan eller utsaga om överträdelse av bestämmelse som gäller för den som myndighetens verksamhet avser, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet.

Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849 och lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen för uppgift i en anmälan eller utsaga om överträdelse av bestämmelse som gäller för den som myndighetens verksamhet avser, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

1 Senaste lydelse 2017:651.

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 8 § och 8 kap.8 a, 15 a, 21, 23 a och 23 b §§ lagen (2010:751) om betaltjänster ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

8 §1

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 ska inte tillämpas på överföringar av medel inom Sverige till en betalningsmottagares betalkonto som uteslutande möjliggör betalning för tillhandahållande av varor eller tjänster, om förutsättningarna enligt artikel 2.5 a–c i förordning (EU) 2015/847 är uppfyllda.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849 ska inte tillämpas på överföringar av medel inom Sverige till en betalningsmottagares betalkonto som uteslutande möjliggör betalning för tillhandahållande av varor eller tjänster, om förutsättningarna enligt artikel 2.5 a–c i den förordningen är uppfyllda.

8 kap.

8 a §2

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i betalningsinstitutets styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i betalningsinstitutets styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1 Senaste lydelse 2017:652. 2 Senaste lydelse 2017:652.

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos ett betalningsinstitut, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

15 a §3

När det är fråga om en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847, ska den sanktionsavgift som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av

När det är fråga om en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113, ska den sanktionsavgift som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av

1. tio procent av betalningsinstitutets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,

2. två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3. ett belopp i kronor motsvarande fem miljoner euro. Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 3 kap. 2 §.

21 §4

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som tillhandahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 § att göra rättelse, om dess verksamhet med betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i enlighet med

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som tillhandahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 § att göra rättelse, om dess verksamhet med betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i enlighet med

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Om ett utländskt företag som i Sverige tillhandahåller betaltjänster från en filial eller genom ett ombud enligt 3 kap. 26 § inte driver denna verksamhet i enlighet med bestämmelserna i denna lag, ska Finansinspektionen så snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Finansinspektionen får förelägga företaget att göra rättelse om dess verksamhet med betaltjänster i Sverige inte drivs i enlighet med 4 och 5–5 b kap.

Om ett företag inte följer ett föreläggande enligt första eller andra stycket ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.

3 Senaste lydelse 2017:652. 4 Senaste lydelse 2018:175.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda företaget att påbörja nya betalningstransaktioner här i landet. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud utan föregående underrättelse till myndigheten i företagets hemland. Denna ska dock underrättas så snart det kan ske.

23 a §5

Vid en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad betaltjänstleverantör som är en juridisk person genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 a §.

Vid en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad betaltjänstleverantör som är en juridisk person genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 a §.

Om den registrerade betaltjänstleverantören är en fysisk person, får sanktionsavgift beslutas endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Avgiften tillfaller staten.

23 b §6

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i en registrerad betaltjänstleverantörs styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder betaltjänstleverantören, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade betaltjänstleverantören har befunnits ansvarig för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i en registrerad betaltjänstleverantörs styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder betaltjänstleverantören, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade betaltjänstleverantören har befunnits ansvarig för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

5 Senaste lydelse 2017:652. 6 Senaste lydelse 2017:652.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en registrerad betaltjänstleverantör, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar

Härigenom föreskrivs att 5 kap.8 a, 15 a, 21, 23 a och 23 b §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

8 a §1

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i styrelsen för institutet för elektroniska pengar eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006.

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i styrelsen för institutet för elektroniska pengar eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en utgivare av elektroniska pengar, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

15 a §2

När det är fråga om överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847 ska sanktionsavgiften som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst 5 000

När det är fråga om överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 ska sanktionsavgiften som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst 5 000

1 Senaste lydelse 2017:655. 2 Senaste lydelse 2017:655.

kronor och som högst fastställas till det högsta av

kronor och som högst fastställas till det högsta av

1. tio procent av institutets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,

2. två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3. ett belopp i kronor motsvarande fem miljoner euro. Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 3 kap. 2 §.

21 §3

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 och 28 §§ att göra rättelse om utgivningen av elektroniska pengar eller tillhandahållandet av betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i enlighet med

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt företag som ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster i enlighet med 3 kap. 26 och 28 §§ att göra rättelse om utgivningen av elektroniska pengar eller tillhandahållandet av betaltjänster i Sverige inte drivs enligt gällande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i enlighet med

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Om ett utländskt företag som i Sverige ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial eller tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud enligt 3 kap. 26 §, inte driver denna verksamhet i enlighet med bestämmelserna i denna lag, ska Finansinspektionen så snart det kan ske underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Finansinspektionen får förelägga företaget att göra rättelse, om

1. det är fråga om ett företag som enligt 3 kap. 26 §

a) ger ut elektroniska pengar eller tillhandahåller betaltjänster genom filial i Sverige, eller

b) tillhandahåller betaltjänster, distribuerar elektroniska pengar eller löser in elektroniska pengar genom ombud i Sverige, och

2. utgivningen av elektroniska pengar eller tillhandahållandet av betaltjänster i Sverige inte drivs i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. denna lag eller 4 och 5–5 b kap. lagen (2010:751) om betaltjänster.

Om ett företag inte följer ett föreläggande enligt första eller andra stycket, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda företaget att ge ut elektroniska pengar eller tillhandahålla betaltjänster här i landet. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud utan föregående underrättelse till myndigheten i företagets hemland. Denna ska dock underrättas så snart det kan ske.

3 Senaste lydelse 2018:176.

23 a §4

Vid en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad utgivare av elektroniska pengar genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 a §.

Vid en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad utgivare av elektroniska pengar genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 15 a §.

Avgiften tillfaller staten.

23 b §5

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i den registrerade utgivarens styrelse eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade utgivaren har befunnits ansvarig för överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i den registrerade utgivarens styrelse eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade utgivaren har befunnits ansvarig för överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, systematisk eller upprepad och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en utgivare av elektroniska pengar, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

4 Senaste lydelse 2017:655. 5 Senaste lydelse 2017:655.

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

dels att 1 kap. 2 §, 3 kap. 4 och 18 §§, 5 kap. 4 § och 6 kap. 3 och 4 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 18 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §2

Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2. livförsäkringsrörelse, dock inte

a) sådan som drivs av försäkringsföreningar som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d § försäkringsrörelselagen (2010:2043), eller

b) tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

3. värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

4. verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

5. försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den lagen,

6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8. verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

9. verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock inte om verksamheten uteslutande avser kontoinformationstjänster,

10. verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11. verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12. verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113. 2 Senaste lydelse 2021:903.

13. verksamhet som leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige,

13. verksamhet som

a) leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige,

b) leverantör av kryptotillgångstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937,

14. verksamhet som fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarföretag med särskild registrering för hyresförmedling eller fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2021:516),

15. spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138),

16. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

17. verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000), 18. verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

19. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 18,

20. yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare),

21. verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

22. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än den som avses i 21, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

23. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 18–22, eller

24. yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär

att ett utbetalt eller mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro eller mer.

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.

3 kap.

4 §

En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom vid etableringen av en affärsförbindelse.

Om verksamhetsutövaren inte har en affärsförbindelse med kunden, ska åtgärder för kundkännedom vidtas

1. vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer,

2. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 15 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner och som tillsammans uppgår till minst detta belopp, och

3. vid utförandet av sådana överföringar av medel som avses i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006, om överföringen överstiger ett belopp motsvarande 1 000 euro.

3. vid utförandet av sådana överföringar av medel eller kryptotillgångar som avses i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849, om överföringen överstiger ett belopp motsvarande 1 000 euro.

18 §3

När en korrespondentförbindelse som innefattar betalning etableras mellan en verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–13 och ett kreditinstitut eller finansiellt institut från ett land utanför EES, ska verksamhetsutövaren utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10–13 §§ åtminstone

1. inhämta tillräckligt med information om motparten för att kunna förstå verksamheten och utifrån offentligt tillgänglig information bedöma motpartens anseende och tillsynens kvalitet,

2. bedöma motpartens kontroller för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism,

3. dokumentera respektive instituts ansvar att vidta kontrollåtgärder och de åtgärder som det vidtar,

4. inhämta godkännande från en behörig beslutsfattare innan korrespondentförbindelsen ingås, och

5. förvissa sig om att motparten har kontrollerat identiteten på kunder som har direkt tillgång till konton hos kreditinstitutet eller det finansiella institutet och fortlöpande följer upp dessa kunder samt på begäran kan lämna relevanta kunduppgifter.

3 Senaste lydelse 2021:903.

Därutöver ska en leverantör av kryptotillgångstjänster undersöka om motparten har tillstånd eller är registrerad för att driva sin verksamhet.

Om en leverantör av kryptotillgångstjänster i enlighet med 1 § första stycket avslutar en korrespondentförbindelse ska beslutet dokumenteras.

18 a §

Vid överföringar av kryptotillgångar till eller från en fristående adress ska en leverantör av kryptotillgångstjänster utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10–13 §§

1. identifiera kundens motpart, kontrollera motpartens identitet och utreda om motparten har en verklig huvudman,

2. inhämta ytterligare information om kryptotillgångarnas ursprung och destination,

3. löpande och vid behov följa upp enstaka transaktioner för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller

4. vidta andra åtgärder för att hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism.

5 kap.

4 §

Om det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism får verksamhetsutövare bevara handlingar och uppgifter enligt 3 § under en längre tid än fem år. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tio år.

Första stycket gäller också i fråga om handlingar och uppgifter som ska bevaras enligt artikel 16 i förordning (EU) 2015/847.

Första stycket gäller också i fråga om handlingar och uppgifter som ska bevaras enligt artikel 16 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

6 kap.

3 §

Om en verksamhetsutövare med huvudkontor i en annan stat inom EES tillhandahåller tjänster som avses i 1 kap. 2 § första stycket 6

Om en verksamhetsutövare med huvudkontor i en annan stat inom EES tillhandahåller tjänster som avses i 1 kap. 2 § första stycket 6,

eller 8 i Sverige, får Finansinspektionen besluta att verksamhetsutövaren ska utse en central kontaktpunkt i Sverige med ansvar för att säkerställa att bestämmelserna i denna lag följs.

8 eller 13 b i Sverige, får Finansinspektionen besluta att verksamhetsutövaren ska utse en central kontaktpunkt i Sverige med ansvar för att säkerställa att bestämmelserna i denna lag följs.

Första stycket gäller inte om tjänsterna tillhandahålls genom en filial eller ett dotterföretag här i landet.

4 §4

En verksamhetsutövare ska tillhandahålla ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i verksamheten och som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

För verksamhetsutövare som omfattas av förordning (EU) 2015/847 ska rapporteringssystemen även möjliggöra anmälningar av misstänkta överträdelser av bestämmelserna i den förordningen.

För verksamhetsutövare som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 ska rapporteringssystemen även möjliggöra anmälningar av misstänkta överträdelser av bestämmelserna i den förordningen.

Denna lag träder i kraft den 30 december 2024.

4 Senaste lydelse 2019:774.

Förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 1 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för lydelsen enligt lagen (2004:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagrådsremissen Digital operativ motståndskraft för finanssektorn

Föreslagen lydelse

15 kap.

1 a §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1. har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3. i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

4. inte uppfyller kraven i 6 kap. 1, 2, 2 b–3 c, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5,

5. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

6. låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförordningen,

7. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

8. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

9. låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2 i tillsynsförordningen,

10. vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

11. utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

12. är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

13. låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen,

14. gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med 8 kap.3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

15. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen,

16. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006,

16. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849,

17. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i institutet trots att kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 eller 5, 10 kap. 8 a–8 c §§ eller 12 kap. 6 a–6 c §§ eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 3 inte är uppfyllda,

18. i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

19. i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

20. i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finansinspektionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

21. inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller i strid med 28 kap. 1 § samma lag låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,

22. är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller 2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag på grupp- eller undergruppsnivå,

23. omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och

a) har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

b) driver verksamhet med säkerställda obligationer utan tillstånd,

c) ger ut säkerställda obligationer som inte uppfyller 3 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10, 11 eller 15 § eller 16 § andra stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer,

d) låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med 3 kap. 16 § första stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer, eller

e) vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i en sådan likviditetsbuffert som avses i 3 kap. 9 a § lagen om utgivning av säkerställda obligationer,

24. låter bli att lämna uppgifter om sin verksamhet med säkerställda obligationer till Finansinspektionen eller lämnar ofullständiga eller felaktiga uppgifter i strid med 13 kap. 3 §, eller

25. har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 5–10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om institutets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 1 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för lydelsen enligt lagen (2004:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagrådsremissen Digital operativ motståndskraft för finanssektorn

Föreslagen lydelse

15 kap.

1 a §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1. har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3. i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

4. inte uppfyller kraven i 6 kap. 1, 2, 2 b–3 c, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5,

5. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

6. låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförordningen,

7. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

8. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

9. låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2 i tillsynsförordningen,

10. vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

11. utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

12. är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

13. låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen,

14. gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med 8 kap.3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

15. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen,

16. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006,

16. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849,

17. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i institutet trots att kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 eller 5, 10 kap. 8 a–8 c §§ eller 12 kap. 6 a–6 c §§ eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 3 inte är uppfyllda,

18. i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

19. i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

20. i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finansinspektionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

21. inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller i strid med 28 kap. 1 § samma lag låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,

22. är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller 2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag på grupp- eller undergruppsnivå,

23. omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och

a) har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

b) driver verksamhet med säkerställda obligationer utan tillstånd,

c) ger ut säkerställda obligationer som inte uppfyller 3 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10, 11 eller 15 § eller 16 § andra stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer,

d) låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med 3 kap. 16 § första stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer, eller

e) vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i en sådan likviditetsbuffert som avses i 3 kap. 9 a § lagen om utgivning av säkerställda obligationer,

24. låter bli att lämna uppgifter om sin verksamhet med säkerställda obligationer till Finansinspektionen eller lämnar ofullständiga eller felaktiga uppgifter i strid med 13 kap. 3 §, eller

25. har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 5–10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om institutets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 23 b § lagen (2011:755) om elektroniska pengar i stället för lydelsen enligt lagen (2004:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagrådsremissen Digital operativ motståndskraft för finanssektorn

Föreslagen lydelse

5 kap.

23 b §

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i den registrerade utgivarens styrelse eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade utgivaren har befunnits ansvarig för överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847.

Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i den registrerade utgivarens styrelse eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade utgivaren har befunnits ansvarig för överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, systematisk eller upprepad och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Finansinspektionen ska även ingripa mot någon som ingår i den registrerade utgivarens styrelse eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade utgivaren har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 5–10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.

Ett ingripande enligt tredje stycket får ske endast om den registrerade utgivarens överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en utgivare av elektroniska pengar, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2024-09-19

Närvarande: F.d. justitierådet Annika Brickman samt justitieråden Svante

O. Johansson och Johan Danelius

En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar

Enligt en lagrådsremiss den 5 september 2024 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar,

2. lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

3. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,

4. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

6. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,

7. lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

8. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,

9. lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 10. lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster, 11. lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Nils Friberg.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Förslaget till lag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar

4 kap. 1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande. Motsvarande paragrafer i andra lagar på finansmarknadsområdet innehåller inte sällan bestämmelser om att Finansinspektionen ska få förordna att ett beslut om föreläggande eller förbud ska gälla omedelbart (se t.ex. 17 kap. 1 § femte stycket lagen [2004:297] om bank- och finansieringsrörelse, 26 kap. 1 § fjärde stycket lagen [2007:528] om värdepappersmarknaden, 6 kap. 1 § tredje stycket lagen [2016:1306] med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning, 4 kap. 2 § lagen [2019:1215] med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering

samt 4 kap. 2 § lagen [2021:899] med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering).

Finansinspektionen har i sitt remissvar efterfrågat en bestämmelse av detta slag även i den nu aktuella lagen. I lagrådsremissen (s. 73) görs emellertid bedömningen att en sådan bestämmelse inte behövs, eftersom en myndighet alltid, enligt 35 § förvaltningslagen (2017:900), får verkställa ett beslut omedelbart om ett allmänt eller enskilt intresse kräver det.

Enligt Lagrådets mening framstår det som inkonsekvent att inte ha en bestämmelse om omedelbar verkställighet i denna lag när sådana finns i andra liknande lagar, trots att det med regeringens resonemang i denna lagrådsremiss inte skulle behövas heller i dessa lagar. Vissa av dessa bestämmelser har förvisso införts innan bestämmelserna i 35 § förvaltningslagen tillkom men det gäller inte alla.

Till det sagda kommer att det enligt Lagrådet inte är självklart hur man ska se på förhållandet mellan en specialbestämmelse om omedelbar verkställighet i en viss lag och den allmänna bestämmelsen om detta i förvaltningslagen. I förarbetena till den sistnämnda bestämmelsen konstateras att förvaltningslagen är subsidiärt tillämplig och att det kan finnas behov av särreglering av verkställbarhetsfrågan på skilda förvaltningsområden (prop. 2016/17:180 s. 211). Det är mot den bakgrunden inte givet att förutsättningarna för att besluta om omedelbar verkställighet är desamma när ett sådant beslut grundar sig på en specialbestämmelse om saken som när det grundar sig på den allmänna bestämmelsen i 35 § förvaltningslagen.

Frågorna bör övervägas ytterligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

4 kap. 3 §

I paragrafen stadgas att ett föreläggande enligt lagen får förenas med vite.

Författningskommentaren upplyser emellertid om följande. ”Det är däremot inte möjligt att förena ett sanktionsföreläggande enligt 3 kap. 7 § med vite (jfr 3 kap. 2 § andra stycket). Exempel på förelägganden som enligt lagen kan förenas med vite är förelägganden att vidta viss åtgärd eller upphöra med visst agerande enligt 3 kap. 2 § första stycket 1.”

Enligt 3 kap. 7 § ska frågor om ingripande mot fysiska personer enligt 5 eller 6 § tas upp av Finansinspektionen genom sanktionsföreläggande, vilket innebär att en fysisk person föreläggs att inom en viss tid godkänna en sanktion som är bestämd till tid eller belopp.

Lagrådet konstaterar att termen sanktionsföreläggande enligt normalt språkbruk avser ett slags föreläggande och att lagtexten i 4 kap 3 § inte anger någon annan begränsning än att den gäller förelägganden ”enligt denna lag”. Om avsikten är att endast vissa förelägganden ska kunna förenas med vite bör det framgå av lagtexten.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

382

Jämförelsetabell: Direktiven och svensk lag

En sammanställning av bestämmelser i EU-direktiven som ändras genom TFR-förordningen och motsvarande i den föreslagna svenska lagstiftningen.

Direktiv Svensk rätt

Penningtvättsdirektivet

Artikel 2.3.1 g och h 1 § lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet (LVA) Artikel 3.2 g 1 kap. 2 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (PTL) Artikel 3.8 3 kap. 18 § PTL Artikel 3.18–3.20

Artikel 3.1.5 och 3.1.15 i Micaförordningen och artikel 3.20 i TFR-förordningen

Artikel 18.5 och 18.6

Reglerna gäller Eba

Artikel 19a 3 kap. 18 a § PTL Artikel 19b 3 kap. 18 § PTL Artikel 24a

Reglerna gäller Eba

Artikel 45.9 6 kap. 3 § PTL Artikel 47.1 1 § LVA, 7 kap. PTL, lagen (2004:297) om bank- och

finansieringsrörelse och spellagen (2018:1138)

Artikel 67

Reglerna behöver inte genomföras särskilt

Visselblåsardirektivet

Bilagan

Lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 2024

Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden Ankarberg Johansson, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa

Föredragande: statsrådet Wykman

Regeringen beslutar proposition En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar