Bostadsbidrag

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Bostadsbidrag

- enklare

- rättvisare

- billigare

1 9 9 2 8 9

Betänkande av utredningen om administration;

bostadsbidragens

KE Oc.

ä $9

Statens offentliga utredningar

824W 199289

§3 Socialdepartementet

Bostadsbidrag

- enklare

rättvisare

-

- billigare

Betänkande av ggredningen om bostadsbidragens

administration BOAD Stockholm 1992

kan köpasfrån Allmänna Förlaget, också på uppdragavregeringskansliets SOU och Ds som förvaltningskontor ombesöxjerremissutsändningaravdessapublikationer.

Adress Allmänna Förlaget

Kundtjänst

10647 Stockholm

Tel 087 39 96 30

Telefax 08739 95 48

ocksåköpasi Informationsbokhandeln,Malmtorgsgatan Stockholm. Publikationemakan

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13153-6

ISSN 0375-250X Stockholm 1992

Till statsrådet och chefen

för Socialdepartementet

Med regeringsbeslutden 16 januari 1992 bemyndigadeschefen för socialdepartementet, statsrådet Bengt Westerberg, att tillkalla en särskild utredare m.fl. för att utreda bostadsbidragensadministration dir. 19925. Med stöd av bemyndigandet har följande personerförordnats, nämligen som

särskild utredare direktören vid SocialstyrelsenCarl-Filip Hammar fr.o.m. den

16januari

sekreterare avdelningsdirektören vid Riksförsäkringsverket Tor-Olov

Mellgren fr.o.m. den l februari

sakkunniga förste intendenten vid Stockholms fastighetskontor Anette

Ejermark fr.o.m. den l februari, avdelningschefen vid Boverket Agneta Modig Tham fr.o.m. den l februari,

avdelningsdirektören vid Riksförsäkringsverket Anders

Wicksell fr.o.m. den l februari; samt som

experter avdelningschefenvid Försäkringskassani Jönköpings lån Kurt

Eriksson fr.o.m. den 1 maj,

utredaren vid Boverket Britta Isén Nordbeck fr.o.m. den l

maj.

rådmannen i Länsrätten i Malmöhus län Bengt Almebâck

fr.o.m. den 1 juli; Almebäck hade dessförinnan biträtt ut-

redningen i sin egenskapav särskilt tillkallad rättssakkunnig i

bidragsfrågor inom Socialdepartementet.

Utredningen har arbetat under benämningenBOAD.

Vidare har följande tjänstemänvid Socialdepartementetsenhet för barnomsorg och familjeekonomi medverkatmed information och synpunkter med anledning annat

av pågående beredningsarbeterörande bostadsbidragen,nämligen kansliråden Marie- Louise Ek och Sören Kindlund samt departementssekreterarenInger Philipson. Philipson har också biträtt utredningen i funktion sombiträdande sekretare.

Som Riksskatteverkets kontaktman har avdelningsdirektören vid verket Sven Haglund medverkat med upplysningar i skattefrågoroch granskningav textmaterial.

Utredningsuppdragethargällt två huvudområden,delsprövning avvissaregelfrågor, dels förberedelser för en överföring av administrationenfrån kommunerna till försâkringskassoma.Med hänsyn till de sakkunnigasintresserepresentativabakgrund har avsnittetom administrationenskrivmässigtutformats somutredarenseget förslag jag-form. Regelavsnittenår däremot mer uttalat en gemensamprodukt viform.

Boverketsrepresentanter,sakkunnigaModig Tham och expertenIsén Nordbeck, har gemensamtavgivit ett särskilt yttranderörande den centralaadministrationen m.m. enligt bilaga

Med föreliggande betänkandeanserjag uppdragetavslutat.

Stockholm den 18 augusti 1992

C-F Hammar

Tor-Olov Mellgren

INNEHÅLL

Programförklaring och sammanfattning 4

Författningsförslag

l Utredningsuppdraget

1.1 Direktiven m.m. 1.2 Hur har arbetat

Bostadsbidragens regelsystem

Vår målsättning för systemutformningen De bidragsgrundandefaktorerna 2.2.1 Inkomstbegreppet 2.2.2 Bostadskostnadm.m. 2.2.3 Familjens sammansättningoch boendeförhállanden 2.3 Ett rullande systemför handläggningavbostadsbidrag 2.3.1 Förutsättningar för val av system 2.3.2 De tre systemaltemativen 2.3.3 Val av system 2.4 Regler och rutiner i det valda bidragssystemet 2.4.1 Ansökanom bostadsbidrag 2.4.2 Anmälan om ändradeförhållanden 2.4.3 Försäkringskassansprövning och beslut 2.4.4 Sanktionsmöjlighet, efterkontroll, avstämningoch

återkrav m.m. 2.4.5 Överklagande beslut bostadsbidrag

av om 2.4.6 Integritets- och sekretessfrågor 2.4.7 EG-frågor

Bostadsbidragens administration

3.1 Den lokala administrationen 3.1.1 Organisation 3.1.2 Resurser

1.3 Kommunal personaltill törsäkringskassoma 1.4 Sammanfattning

3.2 Den centrala myndighetsrollen 3.2.1 Nuläget 3.2.2 Utredarensbedömningav uppdraget 3.2.3 övervägandenoch förslag

3.3 Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen 81 3.3.1 Bakgrund 3.3.2 Innehåll i uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen 82 3.3.3 Vad gör Boverket och RFV i dagi fråga om uppföljning

och utvärdering 83 3.3.4 Utredarensförslag 84

4 Genomförande 87

4.1 övergångsregler m.m. 4.2 Myndigheternasförberedelserfor förändringen 4.2.1 Våra utgångspunkter 4.2.2 Lägesrapportfrån RFVzsgenomförandeprojekt 4.3 Vad innebär förändringen för den somfår bostadsbidrag

5 Specialmotivering till författningsförslaget m.m. 95

5.1 bostadsbidrag 95 Lagen om 5.2 sakändringari vissaandraförfattningar 108 Behov av

6 Kostnadseffekter 111

6.1 Administrationen avbostadsbidrag 111 6.1.1 Den lokala administrationen 112 6.1.2 Den centralaadministrationenm.m. 112 6.2 Regelsystemet 113 6.3 Genomförandet 114 6.4 Vissa budgeteffektergenomändradfinansiering m.m. 115

Bilagor

Direktiven 117 2. Särskilt yttrande av sakkunnigaModig Thamoch expertenIsén-Nordbeck 121

PROGRAMFÖRKLARING OCH

SAMMANFATTNING

Eftersom vi använt komparativformen för underrubrikema titelbladet innebär det att vi jämför vårt förslag med något och finner att vån har de angivna fördelarna. Det innebär såledesatt vi anseratt vårt förslag till bostadsbidragensregelsystemoch administration i dessastyckenär bättre än dagenssystem. Men lika lite som detta innebär någon kritik av det nuvarandetillståndet, lika lite skulle det enbart vår

vara förtjänst att det nya förslaget kunnat läggasfram.

För sågott somvarje nytt administrativt systemeller ny organisationsominförs har dess konstruktörer haft sina goda skäl. Det gäller också det nuvarandesystemetför bostadsbidrag. Efter hand uppträder emellertid nackdelaroch dessutommåste man, ofta till följd av sidointressen,lappa och laga i systemetvilket skapar problem

nya och nya särlösningar. När det gäller bostadsbidragenär de problem sålunda

- som vuxit fram väl kändaoch mångagånger diskuterade.

I flera utredningar inom bostads-och bostadsbidragsområdenahar haft anled-

man ning att ta upp frågor där det såatt sägalegat i luften att en viss lösning önsk-

vore värd. Men man har varit tvungenatt diskutera varje fråga för sig utan möjlighet att

av tidsskäl eller grund av uppdragetsart behandlakonsekvensernaför hela - regelmassan.

Om vi med vårt nu presenteradeförslag har kunnat bidra med något så är det tack vare att vi faktiskt fått tillfälle att arbeta i ett sammanhängandesystemperspektiv. Med system menar vi då sättetatt utforma samspeletmellan de bidragsberättigade och den handläggandeorganisationen.Vi har i våra direktiv fått ett parövergripande beställningar på förändring av regelsystemetför bostadsbidragenoch kunnat inrikta vårt arbete på att genomföra detta.

Det nu sagdagäller själva regelsystemet.Vi har ocksåhaft i uppgift att förbereda

en överföring av bidragsadministrationen från kommunerna till försäkringskassoma. Där var det grundläggandeställningstagandetredangjort i direktiven; har haft att utreda hur överföringen skall till, inte om den skall ske. Fördelarna med överföringen var ocksåbeskrivna i direktiven. Vi har endastbidragit med precisering.

en Här gäller också sammapåpekandesomi fråga om bidragsreglema, nämligen

att en ny administration inte är bättreän den föregåendei annanmening än att den utformatsefter nya förutsättningar och med kännedom de tidigare nackdelarna.

om

Vad ligger då konkret bakom de tre påståendena titelbladet

Enklare Den som behöver bostadsbidragansöker bara en gång mot nu då man ansökervarje år

Handläggningenförenklas i motsvarandemån och den totalavstämning efter varje år someljest måst tillgripas kan nu undvikas

Rättvisare Bidragen anpassasnu direkt till behoven efter den inkomst man faktiskt har och inte efter en två år gammalinkomst

Genom att mottagarensinkomständringar nu beaktaslöpande och successivtpåverkar bidragen undviks t.ex. den situationen att två familjer medidentiska inkomst- ochbostadsförhållandenändå får väsentligt olika bidrag, en realitet i dag

Bidragsmottagarenfår ett ökat ansvarför att hålla systemetaktuellt. Den sköter detta slipper avstämningav bidragsbeloppeti efter-

som hand. Genom systemförändringen skapas förutsättningar att koncentrerakontrollresursema mot dem sominte skötersig eller eventuellt t.o.m. missbrukarsystemet.

Billigare Den lokala administrationen blir enligt vår bedömning ca 30 % billigare genomförenklade regler, enhetligt ADB-stöd och ny organisation

Bidragskostnaden, dvs. summan utbetaladebidrag, ligger utanför vårt område, men redovisar betydligt större bidragssänkande regeländringarän bidragshöjandesådana.Det kandock förväntasatt man centralt som vid andra regeländringar räknar om bl.a. de

- inkomstskalor efter vilka det faktiska bidragsbeloppet bestäms, i syfte att säkerställabidragsnivån. Det är sannolikt att bidragen dessutom av andraskäl behöverhöjasi framtiden.

Naturligtvis finns det inslag somverkar i motsattriktning mot vad här påstått. De är dock inte av den storleksordningenatt de skymmer denbild av förbättringar som vi angett. Däremot innebär själva övergångentill det nya bidragssystemetper den l juli 1993 som alltid ett visst merarbete, både för bidragstagarnaoch för dem som betalar ut bidragen, dvs. i det läget försäkringskassorna.Informationen till allmänhetenblir här särskilt viktig.

Sammanfattning av betänkandet

I kapitel 1 beskriver värt uppdrag och densituation i vilken arbetat. Flera olika utredningar eller andraberedningar som berör bostads- eller familjepolitiska områden har pågått eller annat sätt varit aktuella under den korta tid vi arbetat. Kommunalekonomiska utredningensförslag har lagts fram men slutliga ställningstagandenhar ännuinte gjorts. Nya förändringar i skattesystemethar tillkommit. Vårt uppdrag har i denmiljön varit starkt avgränsat.Dels har haft i uppdragatt seöver

reglerna för bostadsbidrag,med inriktning främst inkomstprövningen, dels var uppgiften att beskriva hur överföringen avadministrationenfrån kommun till försäkringskassa bör gå till. Förmånernasmateriella innehåll vilka som skall bidrag

och hur mycket- har inte varit vår sakatt behandla.

Eftersom ansett att behovetav regelförändringar bör vara klarlagt innan administrationen behandlasså har vårt arbetebörjat medregelfrågoma. I kapitel 2 redovisar vi våra förslag till nytt regelsystem.Förslaget har två huvudsakliga beståndsdelar. Den ena utgörs av enskilda regelfrågor, den andra av själva handläggningssystemet stort.i Vi har emellertid lagt stor vikt vid att verkligen seregelverket som systemdär de olika komponenternasamverkar ett logiskt sätt.Vi har därför inlett vårt arbetemed att formulera några mål för regelverketsutformning i stort.

De enskilda regelförslagen avser i enlighet med direktiven främst frågor kring det inkomstbegrepp som bör användasvid prövningen av bostadsbidrag.Vi föreslår att man går över till att användaen beräknad,aktuell inkomst i stället för som nu en taxeringen grundad inkomstbestämning. Dagens system medför i sin tur att den inkomst som används som grund för bidraget är två år äldre än den inkomst som bidragstagaren faktiskt har det år bidraget betalas ut. Detta är en av två särskilt genomgripande förändringar som vi föreslår i betänkandet. Vi har också haft att definiera inkomstbegreppetsinnehåll, dvs. vilka poster som skall ingå. Här har det främst varit fråga om en anpassningtill skattereglema.

En annanregelfråga av vikt ärvilken ordning för överklagandeavbidragsbeslutsom bör gälla. För närvarandeöverklagaskommunala beslutom bostadsbidragtill länsbostadsnämndenoch i sista instanstill Boverket. Vi föreslår nu domstolsprövning sammasätt som gäller övriga ärendetypervid försäkringskassorna,dvs. via länsrätt till kammarrätt samt med Regeringsrätten enligt föreliggande förslag om domstolsväsendetsorganisation somsista instans.

Handläggningsordningen i stort vill ge formen av ett rullande systemi stället för det nu till kalenderåret bundna systemet.I det sistnämndaupprepasansökan och beslut varje år. Vårt förslag innebär att den sombehöver bostadsbidrag och inte

redan har det ger en fullständig ansökanendasten gång. Beslutetom bidrag

löper sedani normalfallet tills vidare. Det ändrassuccessivttill följd av nya uppgifter sombidragstagaren antingenär skyldig att lämna eller har anledning att lämna i eget intresse. Detta innebär en viss ökning i förhållande till nuvaranderegler för upplysningsskyldighet menflera avpunkternaförekom tidigare i denårsvisa fullständiga ansökansom såledesnu avskaffas. vårtI nya systembehöveringen ñnavstämning ske i efterhand för den somskött sitt uppgiftslämnandeutan bidraget rullar då hela tiden framåt. För den somlämnar i legal mening oriktig uppgift sker däremot avstämning och återkrav. Om någon, kanske helt korrekt, inte lämnat någon ändringsuppgift under en längre tid kommer kassanändåsomett led i sin efterkontroll att infordra nya uppgifter. För den sominte lämnar begärduppgift skall försäkringskassanha sanktionsmöjlighet.

Vi framhåller att detta systeminnebären klar rollfördelning mellan individen och försäkringskassan. Den som får bostadsbidraghar därmed ett ansvar för att ändringsuppgifter lämnas. Kassansroll blir i huvudsaken servicefunktion. De resurser somavsättsför kontroll kananvändas ett flexibelt sättmed inriktning svårafall

och på eventuellt missbrukav systemet.Inte minst kommer liksom i tidigare system problem att finnas kring olika förhållanden med sammanboendeoch separation. Vi anserdock inte att försäkringskassanprimärt skall ifrågasättafolkbokföringens uppgifter.

Administrationen av bostadsbidragenbehandlasi kapitel Kapitlet är utformat som utredarens eget förslag. Ett särskilt yttrande beträffande den centrala myndighetsrollen avsnitten 3.2 och 3.3 föreligger från Boverketsrepresentanteri utredningen.

Den handläggningsom nu görs av kommunernaflyttas över till försäkringskassoma och förändrasi sambanddärmed flera sätt3. l. Handläggningenkommer att ske i organisatorisk miljö där ocksåandrabidrag handläggsinom sammaarbetsenhet en och av sammapersonal. Detta ger stora fördelar i fråga om resursutnyttjande, tillgång till uppgifter och säkerheti prövning och kontroll. Ett gemensamtADB-stöd innebär likformighet i uppgiftshanteringenoch ger grunden för ett heltäckandeuppföljningssystem. Utbetalningenavbostadsbidragkan olika sättförenklas. Tillsammans med de administrativa effekterna av det föreslagna regelsystemet beräknar utredaren att förändringarna minskar kostnadernaför den lokala administrationen med ca 30 %, även vid den ökade volym somantagits. I fråga om kontakt- och servicemöjlighet för bidragstagarna bör försäkringskassoma kunna erbjuda minst samma och sannolikt bättre förhållanden. Nätet av lokalkontor är t.ex. betydligt större än antalet kommuner.

Personalåtgångenvid kassomahar i förslaget beräknatstill ca 400 årsarbetskrafter. Det är drygt 100 färre än vad kommunernaför närvarandedisponerar, enligt en enkät BOAD gjort hossamtliga kommuner. Skillnaden beror emellertid som nämnts

de nya förutsättningarna. l-lur resursbehovetkvantitativt skall tillgodoses vid kassoma i förhållande till nuvaranderamar och arbetsuppgifter är en fråga som utredaren hör hemmai budgetprocessen.Kassornasaktuella avvecklingsplaner

menar borde kunna dämpasavtillkomsten avdennanya arbetsuppgift men sakentorde vara mer komplicerad än så. Det är naturligtvis angelägetatt kommunala handläggareav bostadsbidrag kan komma i fråga för anställning vid försäkringskassa där behov finns. Det har dock inte funnits anledning för utredarenatt föreslå några generella åtgärder för ett Övertagandeav kommunalahandläggare.Eventuella behov av förstärkningar i det enskilda fallet bör kunnalösaslokalt.

Den centralaadministrationen bör enligt utredaren,i konsekvensmed förändringen lokalt, flyttas över från Boverkettill Riksförsäkringsverket avsnitt 3.2. Verket får då ställning i fråga om bostadsbidragsomför andrabidrag och ersättningar

samma vid försäkringskassoma. Boverket har ansett att man där bör ha kvar en roll som planerande, föreskrivande och uppföljande myndighet för bostadsbidragen, medan RFVs roll då skulle bli enbart denverkställande. Utredaren avvisar ett sådant delat huvudmannaskapmed hänsyn bl.a. till att oklarhet och orationalitet skulle kunna uppstå vid kassoma och ett minskat incitament till engagemangskulle kunna bli följden för RFV. Boverkets roll inom det bostadspolitiska området och den kompetensman där har föranleder emellertid ett förslag om viss samrådsskyldighetför RFV.

Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragenoch av dessadministration bör till stor del kunna grundas data från handläggningenvid försäkringskassoma. RFV

bör såledeshaansvaretför det grundläggandeuppföljningssystemetsutformning och drift. Boverket bör ha en roll somkmvställare och mottagareav uppgifter. Boverket bör enligt utredaren få minst lika goda förutsättningarsom nu för de utvärderingar verket vill göra. Boverkets utvärderingsverksamhetpåverkas inte heller organisatoriskt eller resursmässigtav förslaget.Däremot upphör, till följd av förslaget i avsnitt 3.2, uppgifterna för den grupp för bostadsbidragenscentrala administration som nu finns vid Boverket. Det gäller dock endasten mindre grupp. Eftersom uppgifterna förs över till annan myndighet, främst RFV, bör enligt utredaren någon egentlig förändring inte inträffa i fråga om resursernaför bostadsbidragenscentrala administration.

I enlighet med direktiven föreslår vi att förändringen av såväl regelsystemsom administration genomförs per den l juli 1993. I kapitel 4 behandlar vi övergångsji-ágoma.

Nuvaranderegler gäller tills vidare t.o.m. den 30 juni 1993.Ärenden enligt det

nya regelsystemet handläggsav försäkringskassoma.Alla somhar bidrag från kommunen måstegöra en ny ansökansomentrébiljett till det nya systemet.Ansökan måste dock kunna göras och kassornashandläggning kunna påbörjas under våren 1993. Handläggningen bör emellertid kunna utsträckasi vissa fall och bör då vara avslutad i och med oktober månad.Anledningen till detta är denstoraanhopningsomuppstår då drygt 350 000 bidragsbeslut

skall fattas med giltighet fr.0.m. den l juli. Den som inte fått sitt nya bidragsbelopp redani juli får under mellantiden till kassansbeslut ett interimsbelopp somär detsammasomutgavsav kommunen för juni månad.

Kommunerna handläggerbidragsärendenfram t.o.m. den30juni och enligt nuvarande regler. Vissa restärendenavseendedessaförmånsregler kan dock uppträda efter systembytet. Kommunerna bör handläggaävensådanaärenden.Men vill begränsa de kommunala åliggandenasåmycket sommöjligt, äveni frågaom tidsutsträckning. Om sådant restärendesom nu avsesblir anhängiggjort senareän under december 1993 bör det handläggasav Boverket.

Genom dessaförslag vinns betydandepraktiska fördelar utan att någonenskild förlorar sin rätt. Dels behöver kassomasresp. kommunernaspersonal inte lära sig-några andra regler än de som de själva skall tillämpa. Dels onödiggörs ett omfattande Övertagandeav kommunernas aktmaterial. Vidare kommer försäkringskassomaatt kunna startadet nya systemetmed ett likvärdigt och fräscht ansökningsmaterialfrån hela gruppen bidragstagare.

Vi redovisar i detta kapitel ocksåhur förändringen rentpraktiskt förbereds. Det sker i RFVs regi genomett genomförandeprojektsomockså står i direktkommunikation med vår utredning. Boverket deltari projektet. Utgångspunktenför projektarbetet är, i awaktan vederbörliga beslut, de förslag somBOAD arbetat fram.

Vi skisserarockså hur förändringen i bidragsregler och administration kommer att kunna te sig för den enskilde bidragsmottagaren.

I kapitel 5 lämnar bl.a. specialmøtiveringarna för vårt författningsförslag. Det sistnämnda omfattar förslag till ändringar av lagen 1988786 om bostadsbidrag. Våra förslag om regeländringar har medfört ett behovav omstrukturering av lagens

disposition. Vi har därför utarbetat ett komplett lagförslag, vars utformning ger förenkling och ökad översiktlighet. Det innebär dock inte att sakbehandlatalla paragrafer i nuvarandelag. Frågor om vilka somfår bidrag och hur mycket har inte ingått i vårt uppdrag liksom inte heller statsbidragsfrågoma,som bl.a. påverkar övergångsbestämmelsemai lagförslaget.

Vårt förslag skall sammanläggasmed förslagetom ensamförälderstödvia bostadsbidrag samt med de ändringar av inkomst- och bostadskostnadsgränserm.m. som kan förväntas. Det slutliga lagförslaget blir såledesen produkt från socialdepartementet, i vilken våra förslag i tillämpliga delar inarbetats.

Till dennaberedninginom departementethör ocksåatt behandlakonsekvensändringar i vissaandraförfattningar. Vi pekar i ett särskilt avsnitt sådanaändringar som föranleds av våra förslag i övrigt. Bl.a. gäller detta skatteregisterförordningen 1980556.

Kostnadskønsekvenserrta våra förslag har berörts resp.av i avsnittmen sammanfattas i kapitel

Årskostnaden för den lokala administrationen av bostadsbidragenberäknas sänkas medca 30 % från drygt 165 miljoner kronor hos kommunernatill 110-115 mkr vid försäkringskassoma.Kostnadernaför dencentrala administrationenav bostadsbidrag torde inte komma att påverkasav överflyttningen från Boverket till RFV. De är emellertid mycket små lönekostnadför ett fåtalårsarbetskraftersamtvissaomkostnader.

En marginell, rent budgetmässigeffekt uppstårgenom förslaget att överklagandeärendenaflyttas från länsbostadsnämndemaoch Boverket till de allmännaförvaltningsdømstolama.

Inom regelsystemetuppstår vissa effekter bidragskostnadema,varav de flesta i och för sig är kostnadssänkande.Emellertid är inte avsikten att våra förslag skall påverka bidragsnivån varför motsvarandeuppjusteringar av inkomstgränser m.m. torde komma att göras i den departementalaberedningenav vårt förslag. Det bör emellertid påpekasatt dettanärmastgäller i frågaomdenengångseffektsomsystembytet Även i fortsättningen torde emellertid vårt regelsystemha en kostnads-

ger. dämpandeeffekt genomanvändningenavaktuell inkomst i förening medett rullande systemmed upplysningsskyldighetvid inkomstökning.

Själva genomförandetav systembytetper den l juli 1993 kommer att dra vissa engångskostnaderför förberedelsermenocksåför deninitiala handläggningsomgången. Genomförandeåtgärdemaplanerasinom det nämndaprojektet vid RFV.

Slutligen har vi haft anledningatt pekaatt systembyteti frågaom utbetalning ochen förutsatt förändring av kostnadsansvaretmedför vissaeffekter statsbudgeten.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till Lag om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Enligt dennalag lämnas bostadsbidragav allmänna medel till hushåll.

2 § I lagen förstås med

bidragsgrundandeinkomst summanav en för år beräknadinkomst av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och inkomst av kapital enligt lagen 1947576 om statlig inkomstskatt med de avvikelser somföljer av 4 och 5 §§;

förvärvsinkomst inkomst av näringsverksamhetoch inkomst av tjänst enligt lagen om statlig inkomstskatt;

hushåll barnfamiljer och hushåll utan-bam.

3 § Till inkomst av kapital skall inte räknasvinst vid icke yrkesmässigavyttring av fastighet eller bostadsrätt eller annanlös egendomsamtinte heller avdrag för kostnader i förvärvskällan. Om bidragssökandeninte visar skäl för en annanberäkning som har väsentlig betydelseför bostadsbidraget,skall inkomstenav kapital beräknas med ledning av uppgift somhämtatsfrån densenastetaxeringen till statlig inkomstskatt.

4 § Om bidragssökandeneller dennesmake får underhållsbidrag eller bidragsforskott för ett eller flera barn son1berättigar till bostadsbidrag,skall den bidragsgrundandeinkomsten höjas med ett belopp som svarar mot 40 procent av det basbelopp som enligt l kap. 6 § lagen 1962381 om allmän försäkring gäller för året. Detsammagäller i fråga om bidrag enligt lagen 1984 1096 om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.

S § Om ett eller flera barn somberättigar till bostadsbidragfår barnpension, skall denbidragsgrundandeinkomsten höjas medett belopp som svararmot 26 procent av det basbeloppsom enligt 1 kap. 6 § lagen 1962381 om allmän försäkring gäller för året.

Om sådanabarn som avsesi 8 § förstastycket l eller andra stycket första meningen har inkomst av kapital skall inkomsten räknasin i den bidragsgmndandeinkomsten.

6 § ifråga om makar skall bidragsgrundandeinkomst beräknasför dem gemensamt.

7 § Om bidragssökandeninte visar skäl för annatjämställs med makar dennai lag manoch kvinna somutan att varagifta med varandra lever tillsammansoch antingen har eller har haft gemensamtbam eller är folkbokförda sammaadress.

Bidragsberättigade hushåll

Bamfamiljer

8 § Bostadsbidraglämnas till densombor och är folkbokförd i Sverige och som

har vårdnadenom barn somden varaktigt bor tillsammans med

2. efter myndighetsbeslut har tagit emotbarn för vård i familjehem eller

grund av vårdnad eller umgängetidvis har barnboendei sitt hem.

Bostadsbidraglämnasäven för bam som för vård eller undervisning inte varaktigt bor hemma men vistas i hemmet under minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier. Om barnet bor i familjehem eller i hem för vård eller boende, får förälder bidrag äveni annatfall, om detfinns särskilda skäl att bidrag lämnas.

9 § Om ett barns föräldrar inte lever tillsammans men har gemensamvårdnad om barnetlämnasbostadsbidragenligt 8 § första stycket l till denföräldersombarnet är folkbokfört hos.

10 § Bostadsbidraglämnastill den som har tagit emot barn för vård i familjehem, om barnet har bott i hemmetsedanminst tre månader.

11 § Bostadsbidrag lämnastill förälder som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende sitt hem, omi barnet bor i hemmet under så lång tid varje år att bostadsutrymmebehövs för barnet.

12 § Bostadsbidraglämnasför barn somär under 17år och för sådanaäldre barn somfår förlängt barnbidrag eller studiehjälp.

Hushåll utan barn

13 § Bostadsbidraglämnastill den som

har fyllt 18 år, är folkbokförd i Sverige och här bor i en bostadsomdenneägereller innehar med hyres-eller bostadsrätt.

14 § Bostadsbidragenligt 13 § lämnasinte om bidragssökandeneller dennesmake

har barn somberättigar till bidrag till barnfamiljer eller

får kommunalt bostadstilllägg enligt lagen 1962392 om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension eller är uteslutenfrån sådanttillägg endast på grund av bestämmelsernaom inkomstprövning.

Beräkning av bostadsbidrag

Bamfamiljer

15 § Bostadsbidrag bestämstill det bidragsbeloppsomföljer av 17 och 18 §§, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 91 000 kronor. Om den bidragsgrundandeinkomsten är högre, skall bidragsbeloppetminskasmed 20procent av den Överskjutandeinkomsten.

Hushåll utan barn

16 § Är bidragssökandenoch dennesmake under 29 är bestämsbostadsbidragtill det belopp som följer av 19 § första stycket, om den bidragsgrundandeinkomsten inte överstiger 33 000 kronor för en ensamboendeoch 47 000kronor för makar. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidragsbeloppetminskas med en tredjedelav den Överskjutandeinkomsten.

Har bidragssökandeneller dennesmake fyllt 29 år bestämsbostadsbidragtill det belopp som följer av 19 § andra stycket, om den bidragsgrundandeinkomsten inte överstiger 70 000 kronor. Om den bidragsgrundandeinkomsten är högre, skall bidragsbeloppetminskas med 10procent av den Överskjutandeinkomsten.

Om en bidragssökandesom avsesi första stycket begär det, skall bostadsbidrag bestämmasenligt andra stycket under förutsättning att detär förmånligare för denne.

Om en bidragssökandesom avsesi andra stycket begär det, skall bostadsbidrag bestämmasenligt första stycket under förutsättning att det är förmånligare för den sökandeoch att denne eller dennesmake uppbär studiemedel.

Bostadsbidragets belopp

Bamfamiljer

17 § Bostadsbidrag lämnas månadsvis

med l 000 kronor samt

med 75 procent av den del avbostadskostnadenper månadsomför familjer med ett barn över stiger 2 050 kronor men inte 2 400 kronor, familjer med två barn överstiger 1 750 kronor men inte 2 800 kronor, familjer med tre eller flera bam överstiger l 450 kronor men inte 3 200 kronor.

Om bostadskostnadenöverstiger de belopp som angesi första stycket lämnas bostadsbidragmed 50 procent av den Överskjutandebostadskostnadenper månadupp till

4 400 kronor för familjer medett barn 5 000 kronor för familjer medtvå barn 5 700 kronor för familjer medtre eller flera bam.

Högre bostadskostnadän som angesi andra stycket får beaktas,om bidragssökandeneller någon medlem av dennesfamilj är handikappad.

18 § Bostadsbidragenligt 17 första§ stycket 1 lämnasendasttill familjer med barn som avsesi 8 § första stycket l och

Är föräldern under 29 år och får denne inte bidrag enligt första stycket, skall bidrag enligt 17 § första stycket 2 beräknas den del av bostadskostnadenper

månadsomöverstiger 900 kronor eller för den som får studiemedel l 600 kronor.

Bidrag enligt 17 § första stycket 2 och andra stycketfår lämnasendasttill den som bor i en bostadsomhanägereller inneharmed hyres-eller bostadsrätt.

Hushåll utan barn

19 § Är bidragssökandenoch dennesmake under 29 år, lämnasbostadsbidragmed 75 procent av den del av bostadskostnadenper månadsom överstiger 900 kronor men inte 2 500 kronor för ensamboendeoch 3 100 kronor för makar. För hushåll där någon får studiemedellämnasbostadsbidragdock endastför den del avbostadskostnadenper månadsomöverstiger l 600 kronor.

Har bidragssökandeneller dennesmake fyllt 29 år, lämnasbostadsbidragmed 30 procent avden del avbostadskostnadenper månadsomöverstiger l 600 kronor men inte 3 500 kronor.

Högre bostadskostnadän som angesi första eller andra stycket får beaktas, om bidragssökandeneller dennesmakeär handikappad.

Gemensamma förfarandebestämmelser m.m.

20 § Frågor om bidrag handhasav Riksförsäkringsverketoch de allmänna försäkringskassorna.

Beslut i fråga om bidrag fattas av den allmänna försäkringskassahos vilken bidragssökandenär inskriven eller skulle havarit inskriven, om denneuppfyllt åldersvillkoret i l kap. 4 § lagen 1962381 om allmän försäkring. Dennakassafår dock uppdra åt en annankassaatt handläggaärendet.

Beslut om bidrag skall innehålla uppgift om den bidragsgrundande inkomstens storlek.

21 § Ansökan om bidrag eller om ändring av bidrag görs skriftligen hos försäkringskassan.Ansökan skall innehålla deuppgifter sombehövsför att bedömasökandensrätt till bidrag. Ansökansomavsermakarsbostadskall vara gemensam,om det inte finns särskildaskäl att ansökangörs av ena maken. Uppgifter som rör faktiska förhållanden skall lämnaspå heder och samvete.

22 § Är enansökansåofullständig att deninte kanläggastill grund för prövning av bidraget, får försäkringskassanförelägga sökandenatt inom viss tid avhjälpa bristen. Ett sådantföreläggandefår delges.Följs inte föreläggandetfår ansökanavslås.

23 § Bidrag lämnastills vidare från och medmånadenefter den dårätten till bidrag har uppkommit samttill och med den månaddå rättentill bidrag ändras eller upphör. Om rättentill bidrag uppkommit den första dageni en månad, skall dock bidraget lämnasfrån och med den månaden.Bidrag får inte lämnasför längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

Om det finns särskilda skäl, får bidrag lämnasför en begränsadtid. Ett sådantbidrag får förenasmed särskilda villkor.

24 § Bidrag betalas ut månadsvis.Bidrag under 100 kronor i månadenbetalas inte ut.

25 § Bidraget betalasut till sökanden,om denneinte begärtatt bidraget skall betalas ut till någonannan.

Om det finns synnerliga skäl, får försäkringskassanpå framställning av socialnämnd betala ut bidraget till lämplig personeller till nämndenatt användasför hushållets bästa.

26 § Den somfår bidrag skall omgåendeupplysa försäkringskassan

om hushållet byter bostad,

2. om hushållets sammansättningändras,

3. om hushållets förvärvsinkomster inte obetydligt ökar i förhållande till de förvärvsinkomster somlåg till grund för bidragsbeslutetoch det kan antas att inkomstökningen kommer att beståunder de följande sexmånaderna,

4. om den bostad somberättigar till bidrag hyrs ut helt eller delvis eller om bostadskostnadeni annatfall minskar,

5. om barn som berättigar till bostadsbidragfår underhållsbidrag, bidragsförskott eller barnpension,

om ett äldre barn som avsesi 12 § inte längre får förlängt barnbidrag eller studiehjälp,

7. i fråga om den somfått bidrag enligt 18 § andra stycketom denne inte längre uppbär studiemedel,

i fråga om hushåll utanbarn om denne eller dennesmake beviljats studiemedel eller inte längre uppbärstudiemedel.

27 § Beslut om bidrag skall ändras

om något sådantförhållande inträffar som avsesi 26 om den som får bidrag begär det och bostadskostnadenhar ökat,

om den som får bidrag begär det och hushållets inkomster inte obetydligt har minskat i förhållande till de inkomster somlåg till grund för bidragsbeslutetoch det antasatt inkomstminskningen kommeratt beståunder de följande sexmånaderna,

4. om hushållets inkomster har ökat i förhållande till de inkomster som låg till grund för bidragsbeslutet och det kan antas att inkomstökningen kommer att bestå under de följande sexmånaderna,

5. om något annatförhållande inträffat än som avsesi 1-4 och sompåverkar storleken av bidraget.

28 § För att utreda rättentill och storlekenav bidrag, får försäkringskassanförelägga den som uppbär bidraget att inkomma med de uppgifter som har betydelse för bidragsprövningen. Ett sådantföreläggandefår delges. Om föreläggandetinte följs, får försäkringskassandra eller sättanedbidraget.

29 § Om det är uppenbartatt bidragssökanden grundav hushålletsinkomst- eller förmögenhetförhållanden eller någotannat förhållande inte behöver det bidrag som kan beräknasenligt dennalag, får försäkringskassanefter särskild utredning avslå en ansökan, dra in eller sättaned bidraget.

Beslut enligt första stycket får fattas utan hinder av att inkomst eller förmögenhet inte skall räknas in i den bidragsgrundandeinkomsten. Beslutetskall fattasav socialförsälcringsnämnden.

30 § Vid ändring av bidragsbeslutskall 23 § tillämpas.

31 § l ärendenenligt denna lag får delgivning inte ske med tillämpning av 15 § delgivningslagen 1970428.

32 § Personregisteröver bidragssökandenoch medlemmarnai denneshushåll enligt denna lag får inrättasoch föras utan hinder av att licens eller tillstånd behövsenligt datalagen1973289. Ett sådantregister skall inrättas och föras såatt inte otillbörligt intrång i registreradespersonliga integritet uppkommer. Regeringeneller den myndighet regeringen bestämmermeddelar de närmareföreskrifter sombehövsför registretsinrättandeoch förande.

33 § Regeringeneller den myndighetregeringenbestämmerfår meddelade närmare föreskrifter sombehövs för tillämpningen av dennalag i fråga om

ansökningsförfarandet,

bidragsgrundandeinkomst,

beräkningen av bostadskostnadensstorlek, 4. vad som gäller när bostadenutgör del av upplåtarensegen bostad, hyrs ut i andra hand eller är engruppbostadför flera hushåll,

upplysningsskyldighet,

utbetalning av bidrag.

34 § Följande bestämmelserilagen1962381 omallmän försäkring skall tillämpas

bidrag enligt dennalag 18 kap. 2 § om tillsyn, 20 kap. 2 a § om förordnande till dessslutligt beslutkan fattas, 20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet, 20 kap. 5 § om preskription av bidrag, 20 kap. 6 §om förbud mot utmätning och om överlåtelseav bidrag, 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statligaoch kommunala myndigheter, arbetsgivare m.fl., 20 kap. 10-13 §§ om omprövning och ändring av beslut samt om överklagande.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Dennalag träder i kraft den januari 1993 och1 tillämpas förstagångeni fråga om bostadsbidragfrån och medjuli månad 1993den nya lagen.

Genom lagen upphävslagen 1988786 om bostadsbidragden gamla lagen.

Den som önskar få bostadsbidragenligt den nya lagen skall göra en skriftlig ansökanhos försäkringskassan.

4. Den som vid utgångenav juni månad 1993 uppbär bostadsbidrag enligt lagen 1992654 med särskilda bestämmelserom bostadsbidragför år 1993 och som före den l juli 1993ansökt om bostadsbidragenligt punkt 3 i dessaÖvergångsbestämmelser, skall av försäkringskassanfå ett tillfälligt bidrag med sammabeloppsom för juni månad till desskassanfattat beslut på grund av ansökan enligt punkt I samband med beslutet görs en avstämning mellan det bidragsbelopp som skall lämnas

fr.o.m. juli månad1993enligt ansökanoch dettillfälliga bidragsbeloppet.Sökanden är inte skyldig att betala tillbaka ett för högt utbetalt tillfälligt bidrag.

5. Den upplysningsskyldighet somföreskrivs i 26 § dennya lagen gäller även under den tid bidrag lämnas med juni månadsbidragsbelopp enligt punkt 4 i dessaövergångsbeståmmelser.

I fråga om bidrag för tid före dennya lagenstillämpning samti frågaom äterkrav och om överklagandeeller ändring av sådantbidrag gäller äldre lagstiftning med de undantagsom angesi punkterna 9 och 10 i dessaÖvergångsbestämmelser.

En ansökanom bostadsbidragsomföre den 1juli 1993ges till kommunen och som innebär att bidrag kan lämnas endastenligt den nya lagen skall i fråga sä-

om dant bidrag överlämnas till den försäkringskassasom angesi 20 § denna lag. Bidraget skall prövas med tillämpning av dennya lagen.

En ansökanom bostadsbidragenligt den nya lagen somangår sökandensrätt till bidrag ävenför tid före den 1 juli 1993 grund bestämmelsernai 23 § den

av nya lagen skall prövas med tillämpning av denna lag.

Boverket skall från och med den januaril 1994pröva frågor om omprövning och återkrav av bidrag eller ändring av sådantbidrag enligt äldre lagstiftning.

10. Beslut som Boverket har meddelat med stöd av punkt 9 i dessaÖvergångsbestämmelserfär överklagas hos kammarrätten.

11. Bestämmelsernai 32 § den gamla lagen i fråga om gottgörelse av statsverket skall fortfarande gälla för bidrag enligt äldre lagstiftning.

12. Kommun skall på begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket, försäkringskassaeller Boverket uppgifter om bidragsgivningen.

13. Regeringenfår föreskriva att bestämmelseri äldre lagstiftning sominte omfattas av dessa Övergångsbestämmelserövergängsvis skall fortsätta att gälla även efter utgångenavjuni månad 1993.

1 UTREDNINGSUPPDRAGET

1.1 Direktiven m.m.

Enligt regeringens direktiv för utredningen se bilaga 1 till detta betänkande är uppdragetföranlett av önskemåletatt föra över bostadsbidragensadministration från kommunerna till försäkringskassoma. Direktiven innehåller två huvudområden för vår utredning, dels en översyn av regelsystemeti vissa hänseenden,delsen genomgångav de praktiska frågorna kring en överflyttning av administrationen. Det bör

framhållas att uppdraget avser bostadsbidragtill barnfamiljer m.fl. enligt lagenom bostadsbidrag,inte kommunalt bostadstillägg för pensionärerKBT eller för handikappadeKBH.

Vi har inlett vårt arbete med att bearbetaregelfrågoma, eftersom en förändring av regelsystemet också bör påverka den administration vi skall behandla. Direktiven pekar här dels olika frågor i sambandmedfrämst inkomstprövningen för bostadsbidrag, dels handläggningsordningeni stort.

När det gäller inkomstprövningen har vi haft i uppgift att undersökaom mankan över till att användaaktuell inkomst sombidragsgrundi stället för som nu då senaste taxering och därmed ytterligare ett år äldre inkomst användssomgrund. Vidare

- skall inkomstbegreppetsinnehåll analyseras.

En annan enskild regelfråga som nämnsi direktiven och som har betydelseför administrationen är hur överklagandeprocedurenbör ordnas sedanbidragen övertagits av försäkringskassoma.

Den andra huvudpunkten i fråga om regelsystemetgällde själva handläggningsordningen vid prövning av ansökan om bostadsbidrag.Dagenshandläggningsordning bygger ett kalenderårsvis förfarande med ansökanoch beslut för året, viss omprövning under året och därefter nytt förfarande med ny ansökanetc. för nästa bidragsår. Vår uppgift har varit att söka skapaett systemmed rullande prövning av bostadsbidragen.

Det är viktigt att betona att vi vad gäller regelfrågoma inte haft i uppgift att pröva bidragsförmånemas storlek eller vilka som skall få bidrag. Sådanafrågor bereds inom regeringskansliet med utgångspunkt i olika ändrade förhållanden som kan påverka bostadsbidragens storlek. Vår uppgift har varit att ge de administrativa bestämningarnaav vissa komponenter i regelverket. Sådanaförändringar kan påverka utgåendebidrag vid i övrigt oförändrade förhållanden, vilket såledesfår beaktas i den nyssnämnda beredningenav de materiella förmånema.

Vårt arbetemed regelfrågoma har ocksåramatsin av det komplexa utredningsläget inom bostadsstödetsoch familjestödets områden. Förslag har under vår utrednings

gång lagts fram om avveckling av bostadssubventionemasamt om KBT. En arbetsgrupp inom socialdepartementethar presenteratett förslag omensamförälderstödvia bostadsbidrag. Den kommunalekonomiskautredningensförslag har agts fram men ännuinte slutbehandlats. En rad förändringar av skattesystemethar beslutats,före-

slagits eller aviserats. En utredning har tillsatts för att seöver Boverketsframtida

arbetsuppgifter och resursbehov.

I detta perspektiv har det varit viktigt för oss att å ena sidan renodla de avgränsningar som gällt för uppdraget och å andra sidan hålla ossväl orienteradeom de aktuella utredningarna. Detta har möjliggjorts genom dels vår utrediings sammansättning, dels en arbetsmässigtnära samordning med socialdepartementetsberedningsarbete.

I fråga om den tänkta nya administrationen har vår uppgift varit att föreslå hur förändringen skall till och vad deninnebär i fråga om bl.a. resurser.inte att utreda

den skall ske. Självfallet har vi ändåansettdet viktigt att kunna sakligtstyrka de om antagandenom rationalisering och andrafördelar som legat bakom vårt uppdrag.

Till våra uppgifter i fråga om den lokala administrationen har ocksåhört att pröva resursbehovet vid domstolarna för det fall överklagandenaskall handläggasdär. Vidare skulle vi bedöma i vilken mån försäkringskassomakan ta handom bostadsbidragen med befintlig personaloch i vilken omfattning detkan bli aktuellt att nuvarandekommunala handläggareanställsvid kassoma.

Förutom den lokala bidragsadministrationenhar vårt uppdragockså gällt den centra-

myndighetsrollen. Direktiven talar om att analyserakonsekvensernaav en överföring av det centrala ansvaret för bostadsbidragenfrån Boverket till Riksförsäkringsverket. Vårt uppdragpå dennapunkt är såledesinte lika styrt avett klart ställningstagandei direktiven somvad avserden lokala administrationen.

Slutligen innehåller direktiven ett önskemål om att förändringarnaav regelsystem och administration skall äga rum per den 1juli 1993.Det har betonatsför utredaren i sambandmed planeringenav utredningsarbetetatt dettaönskemål starkt. Vi har dragit slutsatsenatt detta inte medgernågra alternativ i form av etappvisavveckling avdet kommunala ansvareteller successivtinförande av de nya reglerna.

1.2 Hur har vi arbetat

Ett viktigt utgångsmaterialför vårt arbete har varit dels Boverketsrapport till regeringen år 1990om 1992 års bostadsbidrag,dels rapportenfrån en arbetsgruppsom hösten1991 sågöver bostadsbidragensinkomstbegrepp,närmastRörenlösning inför 1993 års bidrag. Båda dessa rapporter skulle enligt direktiven analysera. Boverkets rapport har för ossvarit en bra sammanfattningav bostadsbidragsreglemas utveckling och av de olika diskussionerom regeländringarsomförekommit tidigare. Den andra rapporten har givit oss en värdefull genomgångav hur skattereformen påverkardeñnitionema av olika inkomstposternär de skallanvändasför prövning av

Vi har därför inte behövt lägga tid kartläggningar, historik o.d. bostadsbidrag.i fråga om regelsystemet.

Däremot har vi i fråga om administrationenansettdet önskvärt medett fräscht faktamaterial belysandeden nuvarandeadministrationensomfattning. Vi har därför i samråd med SvenskaKommunförbundet gjort en enkät till samtligakommuner för att uppgifter om personalresurserochkostnaderi administrationenav bostadsbidrag.

Somunderlag för bedömning av frågan om det centralamyndighetsansvaretsplacering har Boverket och RFV utredarensbegäranlämnat sina synpunkteri särskilda skrivelser.

Utredningen hari skrivelse den 29 juni 1992underrättat Domstolsverket och kammarrätten i Jönköping om de förslag beträffande överklagandeordningensom återfinns i kap. 2 och 4.

Utredaren och sekreterarenhar haft överläggningar med Försäkringskasseförbundet och Svenska Kommunförbundet. Detsammagäller i fråga om de centrala personalorganisationerna som enligt direktiven skulle information och ges tillfälle att framföra synpunkter. De har låtit sig representerasav

för SACO JUSEK

för TCO SKTF, ST

för LO FF

Vidare har utredningen eller sekretariatetgjort ett antal studiebesök,nämligen vid

Boverket, Länsbostadsnämndeni Älvsborgs län, Borås kommun Bostad Borås, Stockholms stad Bostadsbidragsbyrån, Försäkringskassani Stockholms län region Stockholm, Kommundata AB

samt inbjudan medverkat vid två konferenser, dels hos Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan, dels hosRFV med försäkringskassomasdirektörer.

I samband med utredningens start har utredaren informerat verksledningama vid Boverket och RFV om arbetets uppläggning. Båda myndigheterna har sedan,

som framgått av missivet, varit representeradei utredningen.

Slutligen bör nämnasatt RFV med anledningav utredningentillsatt ett genomförandeprojekt, i vilket också Boverket deltar. Projektledarenoch Boverkets representant har varit experter i vår utredning. Projektet omfattar delprojekt för tillämpningsbestämmelser,ADB-utveckling, information samtuppföljningssystem.

Utredningen harhållit åtta sammanträden,varav två varit tvådagarsarbetsintemat.

2 BOSTADSBIDRAGENS REGELSYSTEM

Nyheter i stort i BOADs förslag

Inkomstprövning av bostadsbidragenskall i allt väsentligt grundas aktuell

inkomst

Inkomstbegreppetsinnehåll anpassastill ändringarnai skattesystemet

Ett systemmed rullande prövning införs. I det systemetfattasbidragsbesluten

successivtefter anmälanom ändradeförhållandenoch löper regel tills vidarei

Debidragsgrundandeförhållandenauppdaterasfortlöpandegenomanmälningar

från bidragstagamaoch genomefterkontroll från försäkringskassan

Resursema för efterkontroll skall användas flexibelt med koncentration

svåra fall och grupper med komplicerade förhållanden

Återkrav bostadsbidragsker i sådanafall där någonlämnatoriktiga uppgift-

av

er och därigenom fått för mycket bidrag

Instansordningen vid överklagande av beslut om bostadsbidragändras så att

prövningen sker vid domstol enligt sammaregler som för socialförsäkrings-

ärenden. Domstolen skall kunna inhämtayttrande från Boverket.

De nya reglerna föreslås, i enlighet med direktiven, träda i kraft den l juli 1993. Själva övergångenfrån det tidigare bidragssystemetbehandlarvi i kap. 4.

De flesta argument för och emot olika tänkbara regelförändringar vad gäller inkomstprövning m.m. för bostadsbidragenhar diskuteratsi flera tidigare utredningssammanhang.Det senastestörre förslaget lämnadesav Boverket år 1990. Man tog där upp några av de huvudtankar som nu återfinns i våra direktiv och lämnadeett förslag till lösning i en första etapp. Förslaget kom inte att genomföras,bl.a. med hänsyn till den väntadeöverföringen av bidragsadministrationenfrån kommunerna. Vi har kunnat arbeta vidare i sammariktning. Vi gör såledesinte anspråk på att komma med några genomgripandenya argument. Vad däremot hoppasbidra med ärett genomarbetatförslag till systemdär problemenlösts utifrån de huvudönskemål somfinns. l ett sådantsystemgäller det bl.a. att minimera sådanaproblem rör

som de mestfrekventa inslagen i hanteringen. Smärreproblem och undantagsfallbör inte

få skymma huvuddragen. Med ett sådantsynsättskapasocksåresursutrymme för att hanterade problem somändåkan finnas.

Vi hardärför inlett vår regeldiskussionmedatt formulera någramål för utformningen av bostadsbidragensregelsystem.

2.1 Vår målsättning för systemutformningen

Vi erinrar om de avgränsningar för vårt uppdrag som vi redovisat i kap. Vår utredning har såledesfrämst en administrativ och teknisk karaktär. De materiella förmånsfrågoma bereds i Socialdepartementetoch omfattar också andra inslag i bostadsbidragssystemet,t.ex. fråganom ett ensamförälderstöd.

Vi har haft följande målsättningarför vårt arbete medutformning av det administrativa systemetför bostadsbidrag.

Vårt förslag skall ligga inom ramen för gällande bostads-ochfördelningspolitiska mål. Det skall inte leda till högre kostnad för bostadsbidragen.De grundläggande principerna för bostadsbidragenskall inte förändras.

Vi kan i enlighet medvåra direktiv komma att föreslå regeländringarsom i sin tur påverkar bidragens materiella innehåll. Eventuella konsekvenserav sådanaförslag, t.ex. ett nytt inkomstbegrepp,får då vid behov parerasmedjusteringar av inkomstoch bidragsgränser. Vi har att peka på sådana konsekvensermen skall inte själva behandlafrågor om bidragens storlek från förmånssynpunkt. Däremot skall vi eftersträva en sådansystemlösning att administrationskosrnaderna blir mindre än för närvarande.

Bidragsgivningen bör för den enskilde alltjämt ha ett visst mått av långsiktighet. Marginalema för att t.ex. en inkomstökning skall lämnasutanåtgärd mästedock bli betydligt mindre i ett systemmedaktuell inkomst. Dettafår dock inte ledatill alltför stor exakthet eller bidragsändringarav alltför kort varaktighet.

Systemetskall utformas såatt det blir behovsanpassatoch rättvist, enkelt och överskådligt samtlättadministrerat för destoragruppernabidragsmottagare.

Ett väsentligt ansvar för uppgiftslämnandetbör ligga på individen. Försäkringskassomasuppgift skall främst vara att ge service.

Kontrollresurserna bör i första hand satsaspå grupper med särskilda förhållanden och dem somsöker utnyttja systemet ett felaktigt sätt. Försäkringskassornabör inte ha till uppgift att rutinmässigtgentemotindividen ifrågasättagrundläggandedata som andra myndigheter svarar för, t.ex. skattemyndighetemasfolkbokföringsuppgifter. Det är över huvud taget viktigt att bidragstagamaspersonliga integritet beaktas.

Från såväl kassomassom medborgarnassynpunkt vore det önskvärt med endastett inkomstbegrepp och en uppgiftslämning. Detta begrepp och dennauppgift skulle då kunna vara en gemensamgrund för de olika bidrag och ersättningarsom kassorna

handhar, låt vara att vissa tilläggsuppgifter kan behövasför vissabidrag med hänsyn till deras syfte.

Om detta inte är möjligt bör det ändå eftersträvasatt sådanainkomstbegrepp för vilka uppgifterna är lätta att fram, jämföra och kontrollera. En samordnad bedömning av en och sammabidragsmottagaresinkomst måstekunna ske för de olika bidrag han kan ha.

Det är angelägetatt vid systemutformningenöver huvud tagetbeakta den miljö

nya för handläggningensomförsäkringskassanerbjuder, t.ex. i fråga från andra

om vana bidragsformer, tillgång på uppgifter, samordningsmöjligheter,gemensammaADBrutiner, driftsäkerhet, kontinuitet och inte minst kontakter med de enskilda.

2.2 De bidragsgrundande faktorerna

De viktigaste faktorerna för bestämning av bostadsbidragetsstorlek är inkomst, bostadskostnadoch familjens sammansättning.Av dessaär det inkomstbegreppet som vi genom direktiven närmastfått i uppdragatt seöver. Vi kommer emellertid att något beröra även de övriga faktorerna.

2.2.1 Inkomstbegreppet

Huvudsakliga nyheter i BOADs förslag

Iden bidragsgrundandeinkomsten BGI skall, i stället för tidigare be-

-

grepp sammanräknad inkomst enligt taxeringen, nu ingå aktuell in-

komst av tjänst och näringsverksamhetsåväl aktiv som passiv samt

inkomst av kapital vad gäller inkomstränta, utdelning

m.m.

Inkomst av realisationsvinstskall inte längre ingå i BGI

-

- Förmögenhet skall inte påverka BGI

- Inkomstprövningen grundas i första hand uppgift om beräknad in-

komst från den somansökerom bidrag resp.den somredan har bidrag

men fått förändrade inkomstförhållanden

Våra förslag är anpassadetill de definitioner av inkomstslagsominförts för inkomståret 1991 och somanvändsvid 1992års taxering. Vi har också beaktat

slopandetav förmögenhetsbeskattningenefter 1994 års taxering. Vidare utgår vi från att en bidragstagaresinkomst av näringsverksamhetskall kunna beräknasinom för det

ramen i prop. 199192 l 13 föreslagnasystemetmed debiterad A- och F-skatt.

Emellertid är utvecklingen inom skatteområdetturbulent. Ytterligare förändringar kan väntas i fråga om t.ex. förmånsbeskattning,fastighetsskatt,kapitalinkomst och kvittning av underskott. Dessutomförbereds ytterligare ett stegi förenkling de-

av

klarationsförfarandet. Det är såledesviktigt att tillsynsmyndigheten för bostadsbidragenhåller närakontakt medRiksskatteverket.

Frågan om vilket inkomstbegreppsom skall användasför att fastställa den bidragsgrundande inkomstenför bostadsbidragBGI inrymmer två huvudpunkter

möjligheterna till övergång från tidigare taxeringsuppgift till en aktuell inkomst -

inkomstbegreppetsinnehåll, dvs. vilka inkomstslagsomskall tas med. - Bådeaktualitet och innehåll i inkomstbegreppethadekunnat en enkel lösning om detvarit möjligt att somocksåBoverket tidigare pekat ha sammagrundlägg-

- andeinkomstuppgift för bostadsbidragensom för sjukpenningenSGI, eller numera denårsinkomst somregistrerasi anslutning till SGI. Dettaansesnu med hänsyntill förändringarna i sjukförsäkringssystemetinte möjligt. Ändåbör största möjliga

vara samordning eftersträvas i försäkringskassansarbete med att bedöma inkomstuppgifter.

Underhållsbidrag, bidragsförskott och barnpension, som för närvarande påverkar BGI, har inte behandlatsav oss.De torde kommaatt påverkasav det tidigare nämnda arbetet med ett ensamförälderstödvia bostadsbidrag.Däremot menar att det inte finns några svårigheteratt infoga dessakomponenteri det systern föreslår.

I fråga om ensamförälderstödhar också väckts förslag om att barns inkomster över ett visst belopp skall inräknas i bostadsbidragensBGI. Om man efter remiss och slutlig beredning stannarför att barns inkomst skall ingå i BGl möter inte heller detta tekniskt sett något hinder sett utifrån vårt föreslagna system. Att barns

- ränteinkomster skall tasmedär redanföreslageti annatsammanhang,sevidare i det följande.

Aktuell inkomst

En huvudfråga i direktiven gäller möjligheten att grunda inkomstprövningen på aktuell inkomst. Detta har också föreslagitsav Boverket deni nämnda rapporten år 1990.

Med aktuell inkomst menar mani dessadiskussionervanligtvis en av den sökande själv uppgiven beräkning av inkomsten för en viss tid framåt, oftast uttryckt i årsinkomst. Men mankanocksåmenadeninkomst manhar för tillfället. Vi använder

begreppeti denförst nämndameningen.

Fördelarna medatt användaaktuell inkomst är i korthet bl.a. följande jämförelsei med nuvarande system

bidragen blir anpassadetill detaktuella behovet -

bidragsgrundenblir lättareatt förstå för bådeallmänhetenoch handläggarna -

man eliminerar den orättvisa som består i att hushåll med väsentligt olika in- -

komster kan ha lika storabostadsbidragvid i övrigt jämförbara förhållanden

Nackdelar medaktuell inkomst kan vara

inkomstuppgiften blir mindre säker eftersom den bygger en beräkning -

framåt i tiden

det finns grupper av bidragstagare för vilka det kan te sig problematiskt att -

definiera eller beräkna aktuell inkomst vissa inslag i BGI kan vara svåraatt beräknai förväg, t.ex. räntor

-

Andra frågor som måste tas upp vid en tänkt användningav aktuell inkomst för bostadsbidragenär t.ex. den om upplysningsskyldighet vid inkomstökning samt de som gäller efterkontroll, avstämning och återkrav. Dessa utgör, tillsammans med frågan om fast eller rullande bidragsperiod, de viktigaste variablema vid jämförelse av olika systemaltemativgrundade aktuell inkomst. Vi tar därför upp de frågorna i avsnitt 2.3.

Frågan om övergång till aktuell inkomst har diskuterats i flera utredningar m.m. under 1980-taletoch framåt. Boverketsrapport år 1990,sombl.a. innehöll ett sådant förslag, remitterades till bl.a. några kommuner. I flertalet fall var man i svaren positiv till själva tanken på aktuell inkomst men sågocksåsvårigheter.

l de olika kontakter som BOAD nu haft har det framkommit ett klart önskemålom att ett nytt system för bidragen måste till och ett sådant måste grundas aktuell inkomst. Också inom BOAD år enigaom detta.

Vår behandling av inkomstbegreppets innehåll liksom av möjligheten att införa ett rullande prövningssystem utgår såledesfrån huvudprincipen att den som söker bostadsbidraguppger sin beräknade inkomst för viss tid framåt. Vid ansökan bör beräkningen normalt avse 12 månaderframåt.

Inkomstbegreppets innehåll

När det gäller inkomstbegreppetsinnehåll spelar skattereformenen viktig roll. 1992 års taxering, somsåledesavser inkomståret 1991,är den första enligt det nya skattesystemet.Vid nuvarande regler för bostadsbidragskulle dennataxering varagrunden för att fastställa BGI för 1993 års bidrag. Även om man som kommer att arbeta med aktuell inkomst har taxeringsuppgiftema stor betydelse vid olika kontroller. Dessutom bör den enskilde kunna kännaigen sig i terminologin. Inkomstpostema i BGI för bostadsbidrag bör därför återfinnas i det nya skattesystemetoch då

vara sådanasom genom skattemyndighetenskodning blir direkt åtkomliga.

I nuvarande systemgrundas, som nämnt, bidragsbesluteni regel på taxeringen året före bidragsåret, dvs. på inkomsten ytterligare ett år tidigare. Hittills har BGI grundats Sammanräknad inkomst, dvs. inkomsterna före underskottsavdragoch övriga allmänna avdrag. Uppgiften sammanräknad inkomst har funnits deklarationsblankettenoch haft en kod hos Skattemyndigheten,vilket gjort det möjligt för kommunernaatt få uppgifterna direkt överförda till sig.

I det nya skattesystemetkommerbegreppetSammanräknadinkomst inte längre att finnas. Detta gäller inte bara den rent tekniska summeringenav deklarationen utan dessutomhar i vissa fall avdragensanknytning till inkomstkälla ändrats.

Pågrund av behovetatt bestämmaett nytt inkomstbegreppinför prövningen av l993 årsbostadsbidraghar en arbetsgruppsom tillsattes inom dåvarandeBostadsdepartementetutarbetatpromemorian Inkomstprövningavbostadsbidragen1993. Rapporten överlämnadestill Socialdepartementetden 19december1991. denI utvecklasnärmare de frågor somvi här nedanendastkort berör.

Arbetsgruppen har eftersträvat att få en översättning av det tidigare begreppet Sammanräknad inkomst till termer av de inkomstslag som numera gäller. Dessaär inkomst avTjänst, Näringsverksamhetoch Kapital. Gruppen har sökt såenkla lösningar sommöjligt för tillämpning underår l993 i avvaktan på den då aviseradeöversynenav bostadsbidragensadministration, dvs. BOADs arbete.

I fråga om Tjänst är det i stort sett sammauppgifter som de som hittills har funnits i deklarationsblankettema.Dock har förmånsbeskattningenvidgats.

Beträffande Kapital-inkomst föreslår gruppenenförenkling i förhållande till vad enstrikt översättningfrån Sammanräknadinkomst skulle innebära.Villaunderskotten drogs tidigare av efter den sammanräknadeinkomsten. Ränteskuld plus tomträttsavgäld, minskat med eventuella räntebidrag, ingår numera i posten Skuldräntor somdras ifrån inne i inkomstslagetKapital. Detta skulle kraftigt sänka den bidragsgrundandeinkomsten och därmed öka bidragen för berörda grupper. Att eliminera just detta vore administrativt besvärligt och gruppen föreslår i stället enbruttomodell, dvs. mantar baramed de två positiva kapitalinkomstposternainkomstränta etc. och realisationsvinst. Gruppenanseratt man kan bortsefrån avdragenunder detta inkomstslag. De avdragsom annarsskulle ha beaktatsansergruppenvara relativt obetydliga i sammanhanget.De utgörsav ränte- och förvaltningskostnadersom var avdragsgilla i det tidigare inkomslaget Kapital. Anm uppstårett totalt underskott under Inkomst av kapital ger detta vid skatteberäkningenendasten begränsadeffekt genom reglerna för skattereduktion.

För inkomst av Näringsverksamherfinner gruppen att det skulle bli än mer komplicerat att göra en översättning från tidigare begrepp, och då med mycket merarbeteför både den sökandeoch myndigheten. Dessutomanser gruppen att hittillsvarande modell för BGl varit ganskaosäkerbeträffandede berördaföretagarnas inkomster och att den är mer lämpad för löneinkomster. Gruppen

föreslår en nettomodell sominnebär att man tar uppgiften om näringsinkomst från huvuddeklarationenoch såledesbortser från att underskottsavdragendå är gjorda. Dessaavdragredovisasi sin tur i bilagor, för vilka skattemyndigheternasrutiner inte var helt klara när gruppenarbetade.Eftersomunderskottsavdrageni det tidigare skattesystemetssekvensav poster legatefter posten sammanräknad inkomst bidrog de inte till att sänkaBGl som fallet blir i gruppens förslag. Gruppenansågemellertid att en fullständig överensstämmelsemed det tidigare begreppetskulle bli otympligt och att den förändring i utfall som blir följden torde få accepterasnär man vinner en betydande förenkling. Vidare

-

innebär gruppensförslag att också passiv näringsverksamhettasmed BGI. Ii detta fall blir det såledesett tillskott med bidragssänkandeeffekt.

Till sist föreslår gruppen att det bör övervägas attförmögenheten inte längre

skall tas med. Förmögenhetsuppgiftemai deklarationenansesvaraotillförlitliga

och svåraatt kontrollera eftersom skatteplikten inträder först vid en förmögenhet

om 800 000 kronor. Gruppen framhåller att ränteinkomstema,som beaktasi

BGI ändå kommer att spegla motsvarandeförmögenhet. Gruppen föreslår i detta

sammanhangatt även barns ränteinkomster, över en viss gräns, bör tasmed.

Bostadsbidragen för det första halvåret 1993har emellertid sedandess kommit att grundas sammaBGI-begrepp somgällde för 1992års bidrag. Anledningen var att överföringen av bidragsadministrationen från kommunerna till försäkringskassoma, liksom införandet av ett nytt regelsystem, skulle äga rum per den 1juli 1993.Vare sig de sökandeeller kommunerna bordebehöva tillämpa ett nytt inkomstbegrepp för enbartett halvår.

Arbetsgruppens förslag var somvi nämnt utarbetat i syfte att inför bidragsåret 1993 få enenkel översättning av det tidigare begreppet sammanrälcnadinkomst. Samma fråga är aktuell även för ossehuru för en mer permanentlösning. Det har då framstått som ändamålsenligt för vår del att i första handpröva om arbetsgruppensförslag kan användasi vårt system.

Vi kan då först konstateraatt arbetsgruppenssättatt definiera inkomstslagenför BGI i princip är väl awägt. En god överensstämmelsemed tidigare begrepp har kunnat uppnåsi flertalet fall. Påett par punkter har förenklingsskäl talat för ett mer summariskt förfarande.

Även vårt förslag till BGI gäller aktuell inkomst, och inte taxerad, kommer det

om att behövasen anpassningav BGI till skatteterminologin.

V1föreslår såledesatt BGI för bostadsbidragenskall grundaspå de inkomster somi taxeringssammanhangåterfinns underinkomstslagenTjänst och Näringsverksamhet samtvissa inkomster under Kapital. Beträffande förmögenhet,seseparatbehandling nedan.

Inkomster av tjänst och näringsverksamhettillsammansbör vissai texter o.d. kunna beskrivas som förvärvsinkomst, en term som finns i skattesammanhangmen som inte för närvarande kodas.

I det följande gör vi några kommentarer och preciseringar om de olika inkomstslagen.

Inkomst av Tjänst

Numera är i högre grad än tidigare olika ersättningar och förmåner skattepliktiga. De kan vara svåra att beräkna i förväg om de inte är periodiska som t.ex. bilförmån eller i övrigt har en återkommandevolym. Våra förslagom inkomstberäkning, om upplysningsskyldighet vid inkomstökning och om efterkontroll är emellertid

utformade så att de nämndaersättningamaoch förmånema i normalfallet inte blir något problem. Det kan för övrigt nämnasatt en särskild utredare nyligen tillsatts inom finansdepartementetför att i förenklande syfte seöver beskattningenav dessa inkomster.

Den inkomstberäkning somden sökandeskall lämna bör somnämntsomfatta en viss tid framåt. Vi har föreslagitatt beräkningarnavid ansökangrundar sig påen bedömning av den närmaste IZ-månadersperiodenför att en viss långsiktighet. Vid senareinträffade förändringar av inkomsten somär av den storlek att de skall anmälaskan mant.ex. ha en sexmånadersperiodsomgrund för bedömningav inkomstenseller ökningens varaktighet. I avsnitt 2.4 föreslår vi ocksåen sådanperiod.

Försäkringskassansprövning av inkomstuppgiften bör i normalfallet kunnabegränsas till att jämföra med senastetaxering och senastekontrolluppgift samt med andra inkomstuppgifter kassankan ha för andrabidrag eller ersättningar, bl.a. i samband med SGI där sådanfinns. Vi föreslår att försäkringskassornagenerellt skall tillgång till kontrolluppgiftema, såledesinte bara vid förfrågan i det enskilda fallet. Detta fordrar en ändring av skatteregisterförordningen.Behovetav kontrolluppgifter gäller alla inkomstslag, inte barainkomst av tjänstse 5.2.

I övrigt får kassanefter behov arbeta medförfrågningar hosarbetsgivare,kompletteringar från denenskilde eller vidta andrautredningsåtgärder. Kassomasrutiner för

andra bidrag och ersättningar bör vara till god nytta också i fråga om bostadsbidragen.

Vi har övervägt om den anmäldainkomstberäkningenredan vid ansökningstillfället bordevara styrkt med ett arbetsgivarintygmenavvisat tanken.Vi har ocksåövervägt om ansökningsblankettenborde innehålla en obligatorisk jämförelse med senaste självdeldaration. Detta skulle dock komma att endastgälla dem som avger Allmän självdeklaration. Dessadeklaranter torde knappast ha särskilt mer komplicerade inkomstförhâllanden underjust Tjänst vad de har som lämnar Förenklad självdeklaration. För övrigt är deklarationsförfarandetunderöversyn i syfte att få ytterligare förenklingar.

Vi vill för tydlighetens skull upprepaatt med inkomst av tjänst menardettaxeringsmässiga begreppet med alla skattepliktiga inkomster och avdragsgilla poster beaktade.

Inkomst av Näringsverksamhet

I prop. 199192 112om F-skattebevism.m. föreslåsnya regler för skatteavdragoch socialavgifter. Reglerna föreslåsgälla fr.o.m. den l april 1993.B-skattesystemetavvecklas samtidigt.

Förslagetinnebär i korthet följande inom BOADs intresseomrâde,dvs. möjligheterna till inkomstberäkning för egnaföretagarem.fl.

Den som har fått F-skattesedel vilket sker efter ansökan betalar preliminär - - skatt enligt en särskild debitering. Dettaavsesdock, enligt uppgift från Riksskatte-

verket, i regel ske genom schablondebiteringliksom i dagensB-skattesystem. Fskatt skall såledespåföras med 110 eller 120 % av slutlig skatt enligt senastetaxering.

Den som fått enbart A-skattsedeloch har sådanainkomstförhållandenatt prelimi- närskatt inte kan förväntas bli betald genom skatteavdragblir i stället debiteraden särskild A-skatt. Aven dennadebitering kommer att ske schablonmässigt.

Vissapersoner med F-skatt kanockså,t.ex. till följd avviss anställning, samtidigt ha A-skatt genom skatteavdragi vanlig ordning. De skall alltså för bostadsbidrag uppgeen sammanlagdberäknad inkomst av förvärvsverksamhet.

Det nya systemetmed F-skatt m.m. innebär såledesingen nyhet när det gäller möjlighetema att fastställa en bidragsgrundandeinkomst för egna företagare m.fl. I nuvarandesystemutgår manfrån taxeringen.Det är omvittnat att denna modell inte passarsärskilt bra för näringsidkare. Vi menaratt det måstevara möjligt för försäkringskassanatt fastställa BGI för denna kategori bidragstagare bästa sätt i det enskilda fallet och att det därvid bör eftersträvasatt nå en mer aktuell inkomst än tidigare. Gångenskulle då kunnavara denna

-

Den som kan göra sin inkomstberäkningtrolig bör kunna få bostadsbidraget -

fastställt utifrån denna uppgift

I andra hand kan senastesjälvdeklaration läggas till grund för bidragsbeslutet -

deklarationen kan naturligtvis ocksåvara ett hjälpmedel för jämförelse vid en

självständig aktuell inkomstberäkningenligt ovan

I tredje hand används den grund som består i senastetaxeringsuppgift, med -

möjlighet till uppräkning av denna till den inkomst som kalkylmässigt svarar

mot skattemyndighetensschablondebitering.

Om inkomstberälcningenöver huvudtagetärosäkereller kräver lång utredning finns utvägar genom de förfaranderegler i lagenom allmän försäkring somkassomaanvänder för andra bidrag och som annanplats i betänkandetföreslår tillämpas även bostadsbidragen. Just här syftar närmast reglerna om provisoriskt beslut AFL 202a §.

Även med dessa lösningar är det inte osannolikt att en de] av de praktiska svårigheter som funnits när det gäller inkomstberäkning för egenföretagarekommer att finnas kvar. Strävan att långt möjligt införliva egenföretagarnam.fl. i ett systern med aktuell inkomstberäkning kommer emellertid att vara en klar förbättring.

Det kan nämnasatt man i fråga om underhållsskyldighet har möjlighet att göra en bedömning av den underhållsskyldigesförvärvsförmåga. Det innebäratt den som inte arbetar eller redovisar oförmodat låga inkomster kan bedömasefter vilken inkomst hanrimligen borde ha, vilket skergenomjämförelse meden anställd i samma näringsgren. Vi menaratt dettamera strängabetraktelsesättväl kan vara motiverat när det gäller någonsskyldighet mot annan.I fråga ombostadsbidragär det tveksamt om man bör gå så långt. Kommer maninte fram till en aktuell inkomstberäkning får till sist taxeringen vara grunden. På sammasätt menar i annat sammanhangatt

folkbokföringsuppgiftema skall gälla och inte primärt ifrågasättasav kassan för bostadsbidragsändamålse vidare avsnitt 2.2.3. Grava fall där företagareredovisar låg eller ingen inkomst och får bostadsbidrag,trots att manuppenbarligenharen hög materiell standard, bör kunna inrangeras under generalklausulen.Samtidigt vill vi framhålla att dennaklausul inte bör uppfattassom en allmän systemregulator.

En väsentlig fråga är emellertid ocksåvad inkomstslagetinnehåller. Arbetsgruppen år 1991 föreslog bl.a. att detbordevara nettoinkomstenavnäringsverksamhetensom går in i BGI. Vi ansluter osstill arbetsgruppensförslag. Utöver den förenkling som gruppen åberopar verkar det sakligt sett rimligt att det är det inkomstbegrepp som taxeras,dvs. nettoinkomsten,somläggs till grund för bostadsbidragen.Ett avarbetsgruppensargumentvar att RSVs rutiner beträffandeunderskottsbilagornadå intevar klara. Det är de i och för sig nu. Det ändraremellertid inte vår bedömning. Om underskottsavdragen skulle läggas till innebär det för både försäkringskassomas personal och för bidragstagamaatt bostadsbidragengrundades ett annat inkomstbegrepp ändet somanvändsvid taxering. Det skulle innebäraatt kassomaspersonal vid handläggningen skulle riskera att komma i diskussionerom t.ex. periodiseringar och kvittningar och i vissa fall behövatränga i årsbokslut. Vi finner inte dettarimligt för ändamålet.

Att underskotten såledesinte läggs till innebär dock en viss bidragshöjning som å andra sidan motverkas av att passiv näringsverksamhetnu tas med. Frågan kan

senare tasupp nytt om kvittningsrätten ökas, t.ex. såatt kvittning medgesmot inkomst av tjänst.

Inkomst av Kapital

De två inkomstposter under Kapital som arbetsgruppenföreslagit för BGI är Inkomstränra, utdelning eller annaninkomstoch tillgångar kod 42 i allmän självdeklaration 1992 samtrealisationsvinst kod 45.

Vi delar uppfattningen att posten Inkomstränraetc. skall beaktasi BGI. Den kan dock vara svår att beräknai förväg. Dessutomär det fråga om en i sammanhanget liten post. Administrativ enkelhet talar för att BGI i dennadel normalt grundas taxeringen. Det bör dock finnas en viss möjlighet att en aktuell beräkning godtagen sombidragsgrund.

Arbetsgruppen hadeockså föreslagit att barns ränteinkomster skulle tas med i bostadsbidragensBGI. Vi ansluter till detta. Vi att detta kan fristående

oss anser ses från frågan huruvida barns inkomster i övrigt bör vara med i bidragsunderlaget. Möjligheterna att fördela förmögenheteninom familjen gör det angelägetatt alla

med i hushålletsBGI. Vid°gemensamvårdnad läggs avseddränta räntor tas nu m.m. ihop med inkomsten för denförälder somharbarnetfolkbokfört hossig se även9 § lagförslaget.

Det är naturligt att den räntamanfår påverkarbostadsbidragetsstorlek. Däremot bör inte avdragen beaktaseftersom de ändamålför vilka den enskilde ådragit sig motsvarandeskulder e.d. kan betraktassom enensak. Arbetsgruppenhadeockså föreslagit att de skulle slopas. Gruppen bedömdeatt dessaavdrag endastomfattar mind-

rebelopp för de aktuella bidragsmottagarna.De avdrag det gäller är Skuldränta etc. kod 46, Førvalmingskøstnad kod 47 och Övriga omkostnaderkod 48. Även föreslår att BGI beräknas utan hänsyn till dessaavdrag. Beträffande realisationsförlust kod 49 senedanunder Realisationsvinster.

Med skattemyndighetemasnuvaranderutiner kan, enligt RSVs yttrande över KBTutredningen, posten Inkomsträntaetc. kod 42 inte fås ut separatutan endast totalsummanunder Kapitalinkomst dvs. inkl. avdrag. Vi anseratt dettabör göras möjligt såatt denna uppgift hör till det som generellt sett skall överlämnastill försäkringskassoma. Även här behövs ändring skatteregisterförordningen.

en av

Sammanfattningsvisföreslår såledesföljande i frågaom inkomst av kapital exkl. realisationsvinstl-förlust

BGI omfattar postenlnkomstränta, utdelning eller annaninkomst och tillgångar -

kod 42, utan hänsyn till avdragenunder inkomstslaget Även barns ränteinkomsteretc. enligt ovan tasmed hushålletsBGIi

-

Taxerings- och kontrolluppgiftema för ifrågavarandepostskall ingå i de uppgif- -

ter som generellt lämnasav skattemyndighetematill försäkringskassorna.

Realisationsvinst

Boverket föreslog i sin rapport 1990, liksom vid tidigare tillfällen, att realisationsvinst från försäljning av tidigare bostad inte borde varaett hinder för att få bostadsbidrag om den använts för anskaffningav ny bostad.

Realisationsvinster av olika slag ingår fr.o.m. inkomståret 1991 i inkomstslaget Kapital. Dessutom ingår de, liksom annankapitalinkomst, i den ackumulerade förmögenhetenoch påverkardå ocksåinkomsträntan i vissa fall.

Problemet med realisationsvinst i sambandmed bostadsbidragenär för närvarande tvåfaldigt dels utgör vinsten en engångsinkomst,dels påverkar den bidraget ett senareår än när den förvärvades. En realisationsvinst kommer såledesatt tillfälligt eliminera eller starkt reducerabostadsbidragetför ett visst år, ehuru inkomstförhållandenadet året borde berättiga till ett normalt bostadsbidrag.

Frågan förändras knappasti ett systemmed aktuell eller beräknadinkomst eftersom andra inkomster än förvärvsinkomst kan vara svåraatt beräkna i förväg. Inte minst realisationsvinst omfattasavdennasvårighet. En sådanvinst blir för övrigt knappast administrativt gripbar förrän den redovisatsi den särskilda bilaga som skall lämnas vid självdeklarationen.

Den arbetsgrupp sombehandlat inkomstbegreppetinför 1993 års bostadsbidraghar behållit realisationsvinsten i BGI-underlaget, dock utan att kommentera Boverkets förslag till ändring.

För oss har det varit angelägetatt söka upphäva de nackdelar i nuvarandesystem som hänsynen till realisationsvinst innebär såledesdels avbrottetreduceringen i bidragsgivningen, dels eftersläpningeni tiden.

Själva avbrotteteller nedgången bostadsbidragetkan i hög grad diskuteras. Deni för berörda grupper mestaktuella realisationsvinstenär den somhärrör från försäljning av egentidigare bostad. Dennaförsäljning i sin tur torde regel vara ett led i familjens boendeplanering.Dennaföljs av en ny boendesituationför vilken bostadsbidrag bör prövas efter de nya förutsättningarnaoch mot relevant inkomst. Boverkets förslag är ägnat att skapaen sådanordning och verket undantardå just de realisationsvinster som härrör från försäljning av tidigare bostad. En förutsättning är enligt förslaget att vinsten användsför att finansiera en ny bostad. Enligt Boverkets skrivning skulle det då bli fråga om att visaatt förmögenheteni motsvarandedel härrör från en sådanförsäljning av bostad.

Vi kan instämmai Boverkets förslag i den delen. Men det krävsändåen administrativ insats för att kontrollera hur reavinsten använts. Dessutom kan möjligen den inom kort slopadeförmögenhetsbeskattningeninnebära svårigheter. Enligt Boverket skall bidragstagarenkunnavisa att en del av förmögenheten härrör från en försäljning av den typ Boverket avser.

För bidragstagare medannan realisationsvinst utom sådanvinst av visst slag som ingår i Inkomsträntaetc., senedan kvarstår emellertid problemen medbådeavbrott eller nedgångi bostadsbidragetocheftersläpning i tiden. Det torde som nämntsvara svårt att för administrativt bruk i förväg beräkna en realisationsvinst. Inte heller skulle vinsten, när denuppstått, komma att omfattasavdenupplysningsskyldighet föreslår vid inkomstökning. Dennaskulle endastgälla varaktig förändring.

Det synesfinnas två möjligheter att med realisationsvinster BGI deti i fall det inte gäller sådanavinster somundantasi enlighet med Boverketsförslag. Båda bygger en särbehandlingav reavinstema.

Det enaär att, när en reavinst konstateras troligen först vid kommande taxering - -

bostadsbidragetjämkas retroaktivt beträffande de bidragsbeloppsom utgått under det kalenderår till vilket reavinsten hör, eller annan lämplig period, eventuellt beroende reavinstensstorlek. Detta skulleinnebäraatt bidraget i efterhand reduce-

rades, alltså en åtgärd till bidragstagarensnackdel utan att denne gjort något fel. Detta skulle strida mot de förfaranderegler som eljest tillämpas.

Det andra sättet vore att reducera bostadsbidragetför viss tid framåt, antingen genom en särskild upplysningsskyldighet för realisationsvinsteromgående när den uppstått, eller en särbestämmelseatt en taxerad reavinst genomperiodisering skall läggas i BGI för viss tid framåt.

Vi vill emellertid avråda från sådanaalternativ och då också med hänsyn till det merarbetesom skulle krävas. Dessutomskulle det med visst fog kunna hävdasatt även realisationsförluster skulle beaktas.

Viföreslår såledesatt varken realisationsvinstkod 45 eller realisationsförlust kod 49 skall ingå i BGI.

Om någon som får bostadsbidraghar så stora realisationsvinsteratt det reella behovet av bostadsbidragväsentligt påverkasbör tillämpning avgeneralklausulen29 § i vårt lagförslag kunna komma i fråga.

Som vi nämnt ingår en typ av realisationsvinsti det somvi ändåtar med somkapitalinkomst. Det gäller realisationsvinstsomuppstårvid avyttring av marknadsnoterade fordringar i svenskakronor m.m. Denna postingår såledesskattemässigti denkapilalinkomst som finns under kod 42 och vi tar med i BGI. När vi nu tar bort

som övriga realisationsvinster från BGI skulle en invändning kunna bli att en styreffekt skulle uppstå för den som står i begreppatt placerakapital, dvs. om vederbörande skulle ta hänsyn till frågan huruvida en senareförsäljning skulle påverka bostadsbidraget eller inte. Som vi påpekatkommer det att krävasextra åtgärder redanatt få fram en totaluppgift under kod 42. Om dendäri ingåendetypen av realisationsvinst skulle jämställas med övriga realisationsvinsternär det gäller bostadsbidrag ehuru

det inte sker i skattesammanhang skulle det medföra en betydandeadministrativ

svårighet att fram den separatauppgiften i fråga. Några kapitalplaceringar av betydelsetror inte heller är aktuella för de hushåll somfår bostadsbidrag.

Förmögenhet

I nuvarande system, dvs. t.o.m. 1992 års bostadsbidrag, ingår en förmögenhetsfaktor i BGI. Dennafaktor ligger kvar ocksåi dentillfälliga lösning som nu beslutats för det första halvåret 1993.

Förmögenhetsfaktom består av 20 % av den förmögenhet som överstiger ett visst gränsvärde. Detta värde är för närvarande360 000 kr sammanlagtför makar och barn, 180000 kr sammanlagtför ensamförälderoch barn samt180000 resp.90 000 för två-make- resp. en-personhushållutan bam.

Den arbetsgruppsomföreslog ett provisoriskt ändrat inkomstbegreppför 1993 föreslog ocksåatt manborde övervägaatt slopa förmögenhetsfaktomi BGI. Ett skäl för dettaangavsvaraatt förmögenhetsuppgifter nivåer underskattepliktsgränsenofta är otillförlitliga. Räntansomändåingår i BGI borde enligt gruppentillräckligt spegla förmögenheten.

Riksdagenharhösten1991beslutatatt förmögenhetsbeskattningenskall slopasprop. l9919260, SkUl0, rskr. 97. För avvecklingen tillämpas en särskild lag 19911850. Sista år som taxering till förmögenhetsskattsker är 1994 inkomståret 1993. I utskottsutlåtandetpekar man den förenkling i fråga om uppgiftslämning som slopandetmedför.

Det är mot den bakgrunden inte rimligt att för bostadsbidragen in uppgifterta som skattemyndighetemainte längre efterfrågar. Vi har därför diskuterat någraalternativ, dels å ena sidanen avveckling av förmögenhetenspåverkan BGI, dels å andra sidan ett bibehållande via något eller några lättåtkomliga substitut för själva förmögenheten.Det skulle nämligen i sak kunnavara önskvärt att behållaen påverkan av förmögenhetenpå bostadsbidragetsstorlek.

Om man tar bort förmögenhetsfaktom minskar BGI-underlaget för de berörda och utanjustering av bidragsskaloma blir deras bidrag för stora. Att göra justeringarna är visserligen enkelt men eftersom de är generella drabbas de som inte haft förmögenheti sitt underlag. Troligen är dock dennaeffekt liten. Den påverkar emellertid också den totala bidragskostnadense kap. 6.

Vidare torde det med visst fog kunna uppfattas som stötandeeller orättvist att en förmögenhet inte påverkar bidraget. Inte minst gäller detta i det fall när förmögenhetenbyggsupp genomsparandeavden inkomst somocksåanvändstill bostadskostnaden. Att då högrebostadsbidragför att manväljer ett ökat sparandekan te sig egendomligt.

Vi menar såledesatt förmögenhetensomsådanmed hänsyntill riksdagsbeslutetinte kan behållasmen att det är av intresseatt seom det finns någraalternativ.

Alternativ 1 Fännögenlzetenslopas helt i BGI

. l a Slopandetsker direkt inför detnya bidragssystemetsstart per den l juli 1993.

Fördel Systemetblir rätt redanfrån början och får störstamöjliga enkelhet.

Nackdel Effekter i fråga om höjda bidrag för vissasamtökadanslagsbelastningslår igenom direkt.

l b Förmögenheteni BGI slopasförst när förmögenhetsbeskattningenär awecklad. Eftersom förmögenhetenrimligen måstebygga taxeringeni stället för att beräknas i förväg innebär detta att förmögenhetsfaktom i BGI skulle kunna vara kvar för bostadsbidragt.o.m. år 1995. Det sista året grundas då taxeringen 1994 enligt nuvarande modell.

Fördel önskemålet att ta med förmögenheteni bidragsunderlagettillgodoses i alla fall några år.

Nackdel Det nya systemetfår ett påhäng av icke aktuell inkomst som kassorna måste lära sig och därefter tillämpa under baraen kort period. Avvecldingseffekten blir densammasomi alt. 1a. Men den skjuts bortåt i tiden den del som är anslagseffekt fördelas dessutom två budgetår.

1c l b med avtrappning i t.ex. två år 1996 och 1997.Avtrappningen sker antingen genomett successivtsänktprocentuttag den överskjutandeförmögenheten eller genom höjning i motsvarandetakt av fribeloppsgränsen. 1994 års taxering är alltjämt grunden.

Fördel Dämpning av effekten för såväl bidraget i det enskilda fallet som för statsbudgeten.

Nackdel Det är tveksamtom ett schablonutnyttjandeav 1994 års taxering kan ske underflera år; det bör i så fall kunnatydliggöras att detären schablonför nedtrappning av debidrag man fick 1995och dendå gällandegrundenför förmögenhetens medtagande.Skulle det i stället en karaktär av faktisk förmögenhet kan vederbörande hafått andraförmögenhetsförhållanden.Då bordesådanakunna styrkas och vi är tillbaka i utgångspunktenför diskussionen efter det att förmögenhetsbeskattningen slopats skall inte från försäkringskassanta de uppgifter som skattemyndighetema inte längre behöver.

Alternativ Hänsyn tas till förmögenhet via annanuppgift

Det kan finnas faktorer somskulle kunna användassommått på förmögenhetenoch somär lätta att få in eller som manredanhar. Vi tar upptvå alternativ här. Alternativen utesluter inte varandra.

2 a En räntekoefficient

En sådan koefficient skulle konstruerassåatt den kalkylmässigt ger sammaresultat i BGI som räntan plus förmögenhetsfaktomgör i nuläget. Den uppgift som behövs är inkomsträntan, en uppgift somredanfinns hos kassanenligt vårt förslag.

Eftersom nuvarande förmögenhetstillskott i BGI är sammansattav både belopp i kronor och procent blir koefficientema olika för olika förmögenhetsnivåeroch dessutom olika för olika hushållstyper och make-antal.

Vid fribeloppsgränsema är koefñcienten 1,0 för samtliga, varför manmåstekomma högre upp i förmögenhet för att koefñcienten skall ge något tillskott utöver räntan som redan ingår i BGI. Detta gäller såledesom man vill ha en Översättningav vad nuvarande system ger.

Dessutom torde de grupper som har bostadsbidraginte ha bankförmögenheter i den storleksordning att en hederligt vald koefficient skulle ge något meningsfullt tillskott till BGI.

Vidare skulle det bli administrativt otympligt. l lagen om bostadsbidragfick man i inkomstparagrafen skriva att inkomst av kapital är inkomstränta etc. uppräknad med den koefficient som angesi 00 §. Dennasenareparagrafskulle komma i samma klass som de paragrafer där inkomstgränseroch bostadskostnadsgränseranges, och liksom dessasäkerligen få ändrasdå och då för närvarandeårligen.

2 b Fastighetsskattentasbort ur bostadskostnaden

Detta alternativ skulle i viss mening träffa rätt målgrupp. De förmögenheter som bidragstagarnahar bedömsi stor utsträckning ligga i egnahus. En del av dessakan dock vara fritidshus. En del av förmögenhetenkan vara bostadsrätter, där någon motsvarandereduktion av bostadskostndeninte torde vara möjlig.

Tidigare diskussioner om att inte ta med eget boendei förmögenheteni BGI talar dock emot detta alternativ. Om väljer det skulledetinnebäraatt behöll just den förmögenhet som man redantidigare velat slopa. den meningenI skulle vi träffa fel målgrupp.

Alternativet är också osäkert vad avserfastighetsskattensomsådan.

Sammanfattning om förmögenhet

Från systemsynpunktvore alternativ l a bäst och enklast. Det förutsätter att såväl bidragseffekten för vissa enskilda sombelastningen statsbudgetenkan accepteras.

Om inte, kan det från statsmaktemassynpunkt med hänsynäven till turbulensen

inom skatteområdet vara bästatt taen sak i taget. Det skulle innebäraatt man då

väljer alternativ l dvs. behåller förmögenhetent.o.m. år 1995och i propositionen aviserarett behovav nytt beslut när läget är närmare känt. Man kandå ta ställning till avtrappning, substitutfaktorer 0.d.

Viföreslår för vår del att förmögenhetsfaktom inte tasmed i BGI i det nya regelsystemet. Liksom i fråga om realisationsvinstvill vi peka på att generalklausulen bör kunna tillämpas om behovetav bostadsbidragi väsentlig grad minskasav stor förmögenhet.

Sammanfattning av inkomstbegreppet

Motsvarighetentill nuvarande 10 § lagenom bostadsbidragskulle enligt våra förslag

följande sakinnehåll, förutom vad gäller tillskott till BGI av underhållsbidrag m.m.

Med bidragsgrundandeinkomst avses en för hushållet för viss tid beräknad,

varaktig skattepliktig inkomst av tjänst kod 23, aktiv och passiv näringsverk-

samhet kod 100, 101, 117, 119 och kapital. Som inkomst av kapital medtas

dock endastinkomster av det slagsom vid taxeringen tas upp under begreppet

Inkomstränta, utdelning eller annaninkomst eller tillgångar kod 42.

Inkomst av tjänst och näringsverksamhet tillsammans benämns i denna lag

förvärvsinkomst.

Försäkringskassanfastställerhushålletsbidragsgrundandeinkomst medutgångs-

punkt i första hand från en uppgift om beräknad inkomst lämnad av den som

söker bostadsbidrag eller av den som enligt 0O§ har att lämna ny inkomst-

uppgift för bidraget. Kan sådanberäkning inte lämpligen göras får försäkrings-

kassanberäknainkomsten med stödav uppgifter som kassanhar tillgång till. l

sista hand får den bidragsgrundandeinkomsten eller del därav fastställas med

ledning av kontrolluppgift eller taxering.

Vårt förslag till inkomstbegreppöverensstämmerdärmed medKBT-utredningens vad gäller inkomst av kapital och att förmögenhet inte längre räknasin. Däremot är vårt

inkomst tjänst omfattandeeftersomKBT-utredningen utifrån sina förslag om av mer utgångspunkterinte tar med arbetsinkomst.

2.2.2 Bostadskostnad m.m.

Vi har inte haft anledning eller möjlighet att i vår utredning bostadskostnadsbegreppet.Vi vill emellertid i detta sammanhangge några kommentarer och synpunkter inom områdetbostadskostnaderoch bostadsbidragensroll.

Vi anserför det första, liksom Boverket i sin rapport 1990, att lagen om bostadsbidrag borde förses med en portalparagraf som anger bidragens syfte. Vi tror liksomBoverket att en sådanskrivning i t.ex. informationssammanhangskulle bidra till

ökad förståelseför bidragensändamål hos både bidragstagare och handläggare, en

det sistnämndainte minst viktigt när handläggningengåröver till en helt ny tjänstemannagrupp. Vi har inte sett det som vår uppgift att formulera paragrafen, men

rekommenderar såledesatt så sker itden samladeöversyn av flera lagförslag om bostadsbidragensommåstetill under hösten 1992.

I anslutning härtill vill vi också påpeka vikten av att bidragen behåller sin knytning till bostaden. Inte minst i EG-sammanhangse vidare avsnitt 2.4.7 är det av vikt att inte dessabidrag uppfattassom en förmån somkan exporteras. Vi vill i det sam-

manhanget antyda möjligheten att knyta bidraget till bostad här i landet. Även detta skulle kunna ske i den antydda portalparagrafen.

En annan fråga som bör framhållas är den ökade vikt sombostadsbidragenkan som selektivt stöd när generella bostadsstödtrappasav och bostadskostnademastiger. Det år därvid också angelägetatt setill att bostadsbidragenhar ett sådantmateriellt innehåll att det inte skeren övervältring till socialbidragen.

Det kan inte uteslutasatt själva begreppsbestämningamakring bostadskostnadeni bostadsbidragetkan behöva sesöver i det perspektiv visat på. Så t.ex. torde det finnas önskemålom någon form av differentiering avbostadsbidragför nyproducerade bostäder i förhållande till äldre bestånd.

När bostadsbidragenförs över till försäkringskassomakandet finnas anledningatt se över definitionen bostadskostnad dei olika bidrag sominnehåller sådan.Därigenom skulle kassanshandläggning kunna bli enklare och mer rationell. Beträffande hantering av ändrad bostadskostnad,seavsnitt 2.4.2.

2.2.3 Familjens sammansättning och boendeförhållanden

Under vårt arbete med regelsystemethar erfarit från handläggarhållatt man ofta finner det otillfredsställande att inte kunna komma tillrätta med uppgivna familjeeller boendesituationer som man vet eller har anledning anta inte stämmer med verkligheten och där bostadsbidragdå kommer att utgå felaktigt eller med för högt belopp. Framför allt gäller det samboförhållandensominte uppgeseller separationer somfingeras. I båda fallen fås då förmånligare bidragsförutsättningar.

Det gäller här problematik som om man skall utreda den kräver en helt annan inriktning än den somgällt för BOAD. Familjerättsliga aspekterskulle då behöva tas upp i vid mening och med sidoblickar olika regler inom olika bidragsområden. Säkerligen kan en sådan särskild utredning och därav följande samordning te sig motiverad, i vart fall om olika regler och definitioner gäller utan påtagliga skäl för olikheten.

Samtidigt synsdet ossför bostadsbidrageni huvudsaktillräckligt med den reglering som finns i den nuvarande lagen om bostadsbidrag2 § och motiven bakom den. Vi har dock föreslagit en språklig ändring i förtydligande syfte, se7 § i vårt lagförslag och specialmotiveringen.

Vi anser det rimligt att försäkringskassoma normalt inte mot den enskilde skall ifrågasätta de folkbokföringsuppgifter som skattemyndigheternahar och för vilkas

riktighet denenskilde svarargentemotdessamyndigheter. Om kassangenom annan vetskap finner behov av utredning bör den ske via skattemyndigheten. En annan

sakärom kontrollen över folkbokföringsuppgiftema generellt settbehöver förbättras hos skattemyndighetema.Vi kan inte bedömadet behovet. En idé somdock framförts i andra sammanhang och som gärnaerinrar om är att öka säkerheteni

- folkbokföringen genominförandeav lägenhetsnummer.

2.3 Ett rullande system för handläggning av bostadsbidrag

Huvudsakliga nyheter i BOADzs förslag i stort

-Efter en första ansökan beslutar försäkringskassanom bostadsbidrag, nor-

malt med giltighet tills vidare

-Nytt beslut fattas basis av anmälanom ändrade förhållanden eller om

försäkringskassanfinner detmotiverat. Det nya beslutetlöper i sin tur i regel

tills vidare

-Upplysningsskyldighet vid inkomstökning införs för samtliga bidragstagare

-Efterkontroll sker för alla mottagare meninsatsenkan varieras efter behov,

t.ex. med särskild inriktning kompliceradefall eller misstänktmissbruk

-Återkrav sker dei fall där ett för högt erhållet bidrag förorsakatsav att orik-

tiga uppgifter lämnats

-Försäkringskassans ansvar innefattar, förutom prövning och kontroll, en

servicefunktion gentemot bidragstagaren. Denne ansvarar i sin tur för att

lämna riktiga och aktuella uppgifter

-Om bidragstagareninte lämnar begärduppgift skall kassanha möjlighet att

avslå, dra in eller minska bostadsbidraget

I de följande avsnitten redovisar de övervägandensom lett fram till den valda systemmodellensamt en närmarebeskrivning av de ingåendereglerna.

2.3.1 Förutsättningar för val av system

Vi har som nämnts enatsom att inkomstprövningen för bostadsbidrag normalfalleti skall grundas på aktuell inkomst. Vi har också definierat den bidragsgrundande inkomsten BGI och redovisatprövnings- och kontrollmöjlighetema. Därmed år en av vara huvuduppgifter i direktiven avklarad. Nästauppgift i sammanhangetär då att undersöka om någon form av s.k. rullande prövning kan åstadkommas,en modell sombl.a. skulle syfta till att motverkaärendeanhopnlngvid årsskiftena.

De komponenter, utöver aktuell inkomst, som då måste sammanfogasi ett logiskt systemär framför allt

bidragsbeslutetsgiltighet över tiden bidragsperioden -

upplysningsskyldighet för bidragstagaren,framför allt vid inkomstökning -

efterkontroll, avstämningoch återkrav -

Det kan finnas flera olika modeller som alla innehåller aktuell inkomst. Om man emellertid som nu vill belysa möjligheten till ett rullandesystemsåär ingångsfaktom den typ av tidsperiod som man väljer för beslutetsgiltighet. Vi har då arbetat med tre renodlade systemaltemativsom bör diskuterasi princip innan någramer detaljerade beskrivningar eller övervägandengörs. Dessatre alternativ är

- bidrag utgår för kalenderår alt. l

bidrag utgår för viss annan, individuellt löpande period om t.ex. 12 eller 15 -

månaderalt. 2 bidrag utgår tills vidare, utan tidsgräns alt. 3

-

Dessaalternativ kan ställa olika krav vad gäller de nämndakomponenternaupplysningsskyldighet, efterkontroll, avstämningoch återkrav.

Vad gäller upplysningsskyldigheten vid inkomstförändring har för vår diskussion haft den förutsättningen att de stora avvikelser som i nuvarandesystem accepteras upp till nivån väsentlig avvikelse, och i flertalet fall även ovanför denna gräns, inte kan ansesförenliga med ett system som bygger aktuell inkomst. Vi tar därför inte uppnågot alternativ somsaknarupplysningsskyldighetvid inkomstökning eller som innehåller nuvarandestorleksordningav väsentlig inkomstförändring.

Det finns anledning att något närmare kommentera de nämnda begreppen upplysà ningsskyldighet etc.

Upplysningsskyldighet

Enligt lagen om bostadsbidrag, sådan den gällt före ändringarna inför 1993 års bidrag, är samtliga bidragstagareupplysningsskyldigai frågaom byte av bostad och ändrad familjesammansättning. Skyldighet att upplysaom ökad inkomst finns i den lagversionenendastför hushåll utanbarn.

I den ändringav lagen somföreslogs i prop. 199192 150 finns, med giltighet redan fr.o.m. den 1juli 1992, den förändringen att även barnfamiljer skall upplys-

vara ningsskyldiga vid inkomstökning, dock endast det fall ökningen inträffat efter etti tidigare fattat beslut grundat anmäld inkomstminskning minskningsbeslut. Den lagändringen har sitt särskilda motiv i det längeupplevdabehovetatt förhindra att en anmäld inkomstminskning ligger kvar somgrund för ett högre bidrag ävenefter det att inkomsten ånyo ökat.

Den särskilda lagen för 1993 års bidrag som tills vidare avser tiden januari-juni 1993 ökar upplysningsskyldigheten för barnfamiljer. Väsentlig och under året beståendeinkomstökning blir upplysningspliktig över huvud taget, således enbart

när den inträffar efter ett minskningsbeslut. Skälet är att undvika olika bidrag vid lika inkomst.

Eftersom BOADs regelsystemskall gälla fr.o.rm. den l juli 1993, och densärskilda lagen därmed inte förlängs, måstevårt förslag innefatta ett slutligt förslag om barnfamiljemas upplysningsskyldighet. Om inte, kvarstår för dem endastsådanskyldighet efter ett minskningsbeslut.

För oss har det som nämnts varit självklart att ett system som bygger aktuell inkomst också innehåller upplysningsskyldighetvid inkomstökning och att dengäller alla slags bidragshushåll. Emellertid kan denna skyldighet ha något olika funktion beroendepå vilket avde tre systemaltemativensom avses

i ett systemmed fast bidragsperiod kalenderåreller annanperiod där systema- - - tisk efterkontroll, avstämning och återkrav sker, där behövs det rent tekniskt sett ingen sådanupplysningsskyldighet. Men eftersom det är önskvärt att ta till vara möjligheterna till snabbbehovsanpassningunderperioden liksom att undvika allt för storajusteringar vid periodavstämningenmed därav följande återkrav resp. utbetal-

i dessamodeller ha upplysningsskyldighetvid inkomstökning. ningar, så bör man

i ett system utan fast bidragsperiod bygger konstruktionen direkt upplysnings- skyldighetensomgrund för successivtfattadenya beslut.

Efterkontroll, avstämning, återkrav

Även dessafunktioner måste studerasför resp. systemmodell. I vår text används dessauttryck i följande betydelse

Efierkontroll är att i efterhand, t.ex. vid ett periodslut, kontrollera de av sökanden tidigare lämnadeuppgifterna mot de faktiska förhållandena under den tidrymd som

Vad gäller just inkomst är detalltså frågan om attjämföra den ursprungligen avses. beräknadeinkomsten med den faktiska. Ett delmoment är att vid behov utröna om lämnadeuppgifter varit legalt sett oriktiga när de lämnades.

Avstämning erhållet bidrag innebäratt manomsätterefterkontrollens resultat till

av termer av för mycket eller för litet erhållet bidrag. Systematiskavstämning innebär att systemmodellenbygger på avstämningsom en generell komponent. Det innebär att det för varje bidragstagarefinns ett avstämningsresultatför den period som kontrollen omfattat. I system utan sådansystematiskavstämning bör avstämning ändå alltid skebeträffandedem somlämnat oriktiga uppgifter.

Ãterkrav grundas avstämningensresultat. I ett systemsombygger på systematisk avstämning kommer också återkrav eller gottgörelse att utlösas för praktiskt

- tagetalla bidragstagare.Ett gränsvärdetordedärför behövas.Detta bör stå i relation till gränsvärdet för upplysningsskyldighetse nedan. l en modell där systematisk

avstämning inte ingår begränsasåterkrav o.d. till de fall där man konstaterat att oriktig uppgift lämnats.

Gränsvärden

Av det hittills sagdaföljer att man av åtminstonepraktiska skäl bör hagränsvärden för dels upplysningsskyldighet vid inkomstökning, dels för återkrav. I vart fall bör sådanagränsvärden ñnnas i de bådaalternativen med fast bidragsperiod, dvs. alternativen l och 2.

I alternativ det periodlösa, kan man tänkasig att inte ha gränsvärdeannatän för återkrav. Bidragstagarenskulle, med kännedomom gränsvärdet för återkrav, antas anmäla förändringar i tillräcklig omfattning eller vara medvetenom att återkrav blir följden. I så fall krävs emellertid också i detta system, efter efterkontrollen, en systematisk avstämning för allabidragstagare. Annarsskulle man en situation där den son1anmäler en inkomstökning får lägrebidrag än den sominte anmäler. Först vid efterkontrollen skulle den sistnämndeupptäckas och då få ett nytt framåtriktat beslut med det råtta, dvs. lägre bidraget. För att ta bort orättvisan skulle denne sismämndebidragstagarebehövaklassassomlämnareav oriktig uppgift meddärav följande återkrav. Eftersom detta skulle komma att gälla mångafall och dentemporära orättvisan ändå skulle bestå tills dessrättelsen skett, förefaller ett sådant förfarande inte bara opraktiskt utanocksåorimligt.

Alternativet 3 i dess logiska och renodladeform går ut att systemetprimärt underhåller sig självt med uppdatering via anmälningarom förändrade förhållanden. Den bidragstagaresom sköter detta skall ocksåvetaatt han får rätt bidrag och slipper återkrav. För att undvika de negativaeffekter sombeskrivits i föregåendestycke bör därför även alternativ 3 ha gränsvärdeför upplysningsskyldighet vid inkomstökning.

Inkomstintervall för bidragsbestämning ett alternativ

-

I stället för att ha gränsvärde för upplysningsskyldighetskulle man kunna tänka sig att ersätta nuvarande steglösa relation mellan inkomst och bostadsbidrag med en indelning i inkomstintervall medett fast bidragsbelopp för varje intervall. Upplysningsskyldigheten skulle då kunna knytas till frågan huruvida inkomstökningenär så stor att den medför uppflyttning i inkomstintervall och därmed skulle ge lägre bidrag. Sådanatrappstegsmodellerinnehåller marginaleffekter vid gränspasseringar,

vilket i princip är mindre önskvärt. Dessamarginaleffekterkan visserligengörassmå om man har många intervall. Vi har emellertid inte funnit anledning att gå vidare med detta uppslag.

Konstruktionen av gränsvärden samtden särskilda frågan om inkomstökning som inträffar efter minskningsbeslut tar upp när närmarebeskriver reglerna i den systemmodell slutligt har valt. Inför modellvaletfinns det emellertid anledning att, mot bakgrund av de nyss behandladefunktionerna, något närmarebeskriva de tre modellalternativen.

2.3.2 De tre systemalternativen

De tre modeller som angavsi inledningen till dettaavsnitt beskrivs nedan,varvid de ingående komponenterna har sammanfogatsefter den funktion de bör ha enligt den närmare genomgång vi redovisat. Samtliga alternativ grundar sig, enligt den övergripande förutsättningen, användningenav aktuell inkomst.

Alternativ Bidrag lämnas efter ansökan och för ett kalenderår i taget. Upplysningsskyldighet gäller även vid inkomstökning över viss gräns. Omprövningsbeslut gäller längst till periodens slut. Årsvis sker efterkontroll och därefter systematisk avstämning och dito återkrav resp. gottgörelse för i princip alla bidragstagare,med viss minimigräns för beloppen. För nästa period sker ny ansökanosv. Boverket har i sin rapport år 1990föreslagit en sådanmodell.

Alternativ 2. Bidrag lämnas efter ansökan för t.ex. en l2-månadersperiod i taget, varvid perioderna blir utspridda olika bidragstagareemellan, beroende när resp. första beslut fattats. Upplysningsskyldighet gäller ävenvid inkomstökning över viss gräns. Omprövningsbeslut gäller längst till periodens slut en variant är att det i stället för omprövningsbeslut blir beslut för en ny hel period med ny löptid. Behovet av efterkontroll kommer i regel att gälla delar av två kalenderår, eller flera beroende om manvalt periodlängd utöver dennu exempliñerade. Efterkontrollen kan dock bedrivas årsvis. Systematiskavstämning och dito återkrav etc. sker för i princip alla bidragstagare, med viss minimigräns för beloppen, antingen för hela perioden eller årsvis del år. Regeländringar vid t.ex. kalenderärsskifteger av automatiskt nytt bidragsbelopp.

Alternativ 3. Bidrag lämnas första gången efter ansökan och beslutet gäller tills vidare. Upplysningsskyldighet gäller även vid inkomstökning över viss gräns. Efter anmälan ändrade förhållanden i något avseendeges nytt beslut som gäller tills om vidare. Efterkontrollen kan omfatta flera kalenderåreller delar av dem men kan också bedrivas årsvis. Avstämning och återkrav etc. sker endastvid oriktig uppgift en i och för sig möjlig variant är att ha systematiskavstämning,återkrav etc. även i detta alternativ. Regeländringar vid t.ex. kalenderårsskifteger automatiskt nytt bidragsbelopp.

2.3.3 Val av system

Vi har diskuterat de tre alternativen bl.a. mot önskemåleni direktiven och mot de mål för regelförändringama somvi redovisat.

Först kan vi konstatera att alternativ 1 inte tillgodoser önskemålet om en rullande prövning bidragen. Detta alternativ bör därför komma i fråga endastom inget av av de två andra alternativen visar sig möjligt att genomföra.

Alternativen 1 och 2 kan karakteriseras som säkra system. De bygger tidsbegränsadebidragsbeslut och ger millimeterrättvisa genomavstämningmedåterkrav eller gottgörelse för i princip samtliga bidragstagare.Samtidigt somdessaalternativ är säkra är de också stelabåde i innehåll och form och vad gäller resursdispositionen.

Alternativet 3 ter sig somett mer radikalt, mer öppet och mer smidigt system. Det bygger genom den löpande uppdateringen ett samspelmellan individen och försäkringskassanoch därvid med ett ökat ansvarstagandeför individen. Vi ser detta som en positiv faktor. Vidare får bidragstagaren i detta system en grad högre av visshet om bidragets varaktighet. Dels vet mottagaren att det inte blir någon efterjustering om upplysningsskyldighetenfullgjorts. Dels vet mottagarenatt bidraget är oförändrat så länge inte de egnabidragsgrundandeförhållandena ändrats. Systemet har också administrativt sett en nyans större snabbheti behovsanpassningengenom att man direkt ger ett nytt beslut somgäller tills vidare för de nya förhållanden

som anmäls. [Övriga alternativ fattas omprövningsbeslut inom perioden och därefter nytt beslut efter ansökanför nästaperiod.

I alternativ 3 ställsstörre krav på kassani fråga om initiativ och omdöme liksom på förmåga att göra situationsanpassadekontroller och utredningar. Även detta måste vara positivt. Vidare kan de administrativa resursernaanvändasmer flexibelt och

ge större utbyte inom en given ram.

Vi har påpekatatt det egentliga valet står mellan alternativen 2 och Vi finner då att alternativ 3 klart är att föredra. Det är ocksåenligt vår mening ett system som väl passarin i den miljö son1försäkringskassanerbjuder.

Samtidigt somvi gör dettasystemvalpå principnivå är det viktigt att betona att den närmareutformningen avsystemetmåstetillgodose rimliga krav på stadgaoch säkerhet. Risken skulle annarskunna finnas att en modell med tillsvidarebeslut blir ett galopperande system.

Det gäller bl.a. att skapagaranti för att efterkontroll sker i tillräcklig omfattning och med inte allt för storatidsmellanrum. Vidare måstedet finnas möjlighet att hantera vissa specialfall med hjälp av individuellt anpassadevillkor i besluten, t.ex. tidsbegränsning i vissa fall. Försäkringskassanmåste också ha sanktionsmöjlighet mot t.ex. dem sominte fullgör upplysningsskyldigheten. Vidare måste frågan retro-

om aktiv rätt till bidrag sesöver. Vi återkommer till dessa frågor i den närmare be-

skrivningen av vilka regler som bör gälla i det såledesvalda alternativet

2.4 Regler och rutiner i det valda bidragssystemet

I detta avsnitt beskriver förloppet i systemetoch tar upp dels sådananyheter

som kräver lagändring exkl. rena formalia, dels sådanafrågor inom tillsynsmyndighetens förutsätta föreskriftsrätt och andra frågor vi särskilt vill peka på. De

som särskilda regler m.m. somskall gälla vid själva övergångentill det nya systemetden l juli 1993 tar upp i kap. 4.

Skrivningarna är gjorda så,att jämförelse fås med nuvarande lag bostadsbidrag,

om i syfte att belysade systemskillnader åsyftar. Samtidigt vill vi framhålla del

att en förfarandefrágor lämpligen bör hanterasinom det regelsystemsom kassoma redan har genomlagenom allmän försäkring AFL. Vi tänker då i det här sammanhanget främst på 20 kapitlet i lagen där man i 2 a § ger regler för provisoriska beslut vid

oklara förhållanden eller tidsödandeutredningsbehov,4 §om återbetalningsskyldighet inkl. en för osspassandedefinition på oriktig uppgift etc. samt 10 § om omprövning, 10a § om ändring av beslutoch ll § om överklagande.

Vi utgår från att Riksförsäkringsverket i sina tillämpningsföreskrifter till AFL och till den nya lagen om bostadsbidragkan förena de intressen som utgörs av dels hänsynentill bostadsbidragssystemetsom sådantdels önskemåletom en likformig handläggning i bidragsärendenöver huvudtagetvid kassorna.

Det sagdainnebärocksåatt i vårt författningsförslag vissa punkter kommer att hänvisa till AFL i stället för att ge särskilda regler lageni om bostadsbidrag.

2.4.1 Ansökan om bostadsbidrag

Fullständig ansökangörs av den som inte redan har bostadsbidrag.Sådan ansökan görs hos försäkringskassan,normalt den kassadär vederbörandeär inskriven. Ansökningsförfarandet reglerasinom den nämndaföreskriftsrätten. Den somredan har bostadsbidragoch vill ha det ändrat gör detgenomanmälanav detförhållande som ändratsoch en hemställani anslutning härtill se 2.4.2.

I fråga makar motsv. bör ansökannormalt vara gemensam,dvs. en ändring av

om nuvarandemodell med sökande och medsökande. Det skall angesi ansökanvem somskall vara betalningsmottagare.

Vi anseratt uppgift om arbetsgivare bör lämnas i ansökan. Vidare bör blanketten innehålla erforderlig uppdelningi inkomstslag.

Ansökningsblanketten bör innehålla förtryckt text om medgivande för kassanatt kontrollera uppgifterna. l informationsmaterialetbör detangesvilka slagskontroller det kanbli frågan om.

Vi ser det som angeläget att såväl informationsmaterial som ansökningsblankett utformas såatt de utgör grunden för ett förtroendefullt samarbetemellan sökanden och kassan.Därvid måstesökandensroll och ansvarbetonas.Från kassanssidabör servicefunktionen komma till uttryck.

Beträffande förhandsbeskedom vilket bostadsbidragsomkan utgå, seslutet av avsnitt 2.4.3.

2.4.2 Anmälan om ändrade förhållanden

Den som redan har bostadsbidrag skall dels vara skyldig att upplysa försäkringskassanom vissa slags förändringar av de bidragsgrundandeförhållandena, dels ha möjlighet att göra anmälanom andraändringarav dessaförhållanden.

Upplysningsskyldigheten

Upplysningsskyldigheten spelaren viktig roll för den fortlöpande uppdateringenav det system vi föreslagit. Den bör för samtliga bidragstagareomfatta uppgift om följande ändradeförhållanden

byte av bostad -

ändrad familjesammansättning -

om förvärvsinkomsten ökat och ökningeninte är obetydlig nytt -

sänkt bostadskostnadtill följd av uthyrning eller annatförhållande nytt -

Dessutom skall skyldighet föreligga för alla bidragshushållatt lämna ny inkomstberäkning eller bekräfta den tidigare i sambandmedanmälanom byte avbostad,

- ändrad bostadskostnadoavsett anledning till ändringen och ändrad familjesammansättning. Detta är den väsentliga grunden för ändring av bidragsbeslut se vidare nedan.

När det gäller byte av bostad och ändrad familjesammansättningfår försäkringskassan normalt kännedomom ändringen via en ADB-avisering från folkbokföringen. I den mån bidragstagaren inte själv anmält ändringen kan kassandå göra en enkel förfrågan för att få bekräftelse de ändradeförhållandenaoch få uppgifter som kan behövas. Även signal studiemedelerhåller kassan. ADB-avisering

om genom från CSN.

För hushåll utan barn bör upplysningsskyldighetdessutomföreligga om studiemedel beviljats eller upphört efter detatt beslutom bostadsbidragfattats.

Därutöver bör nuvarande bestämmelseom upplysningsplikt för upphörande studiemedel kvarstå om den berörda bidragstagargruppenäldre hushåll utan bam även framgent kommer att vara bidragsberättigadoch som nu ha möjlighet att välja förmånligaste beräkningsgrund.

Två av nyheterna i vårt förslag är merautomatiskakonsekvenserav övergångentill ett systemmed beslut tills vidare. Det gäller uppgiftenom sänktbostadskostnadresp. uppgiften om beviljade studiemedel.Dessauppgifter lämnadestidigare vid denårliga ansökan. Förändringar mellan två beslut beaktadesinte.

Skyldigheten också för barnfamiljer att upplysa om inkomstökning fastslås slutligt genom vårt förslag. Den har provisoriskt gällt för bidrag under första halvåret 1993.

Genom förslaget nu onödiggörs denper den l juli 1992 införda upplysningsskyldigheten vid inkomstökning efter minskningsbeslut. Den uppmärksamhetsom dessa fall ändåkräver tillgodoses av vårt förslag om kassansrätt till tidsbegränsadebeslut i vissa fall se 2.4.3.

Gränsvärdeför upplysningsskyldighetvid inkomstökning

I den nya lagen om bostadsbidragbör somframgått den upplysningspliktiga ökningen anges som inte obetydlig. Precisering sker föreskriftsvägen. Som framgått av

avsnitt 2.3.1 anser att ett gränsvärdebehöver finnas. Fråganom dess storlek bör eventuellt sättasi relation till en gränsför återkrav se vidare 2.4.4.

Vi ger nedanett exempel hur gränsvärdetvid upplysningsskyldighet för inkomstökning kan konstrueras.

Den störstaavvikelse utgåendei bostadsbidragsbeloppsom bör accepteraskan t.ex. vara 200 kronor per månad. Den längsta sammanhängandetid för vilken en sådan avvikelse kanaccepterassättstill exempelvissexmånader.Mot ett bidragsbeloppom 200kronor marginalensvararvid nuvarandeberäkningsregleren inkomstdifferens om l 000 kronor per månadunder förutsättningenatt bidragstagarenligger ovanför dengrundinkomst för vilken ingen reduceringavbidraget sker. Upplysiiingsskyldigheten skulle då angessålundai föreskrifter m.m.

Den som uppbär bostadsbidragär skyldig att upplysa försäkringskassanom

inkomstenav förvärvsverksamhetökar och ökningen inte kan beräknas under-

stiga sammanlagt 6 000 kronor för de närmaste sex månaderna från det att

Ökningeninträffat.

Eventuellt kan det vara önskvärtatt hålla gränsvärdet en sådannivå att inte generella avtalom lönehöjning utlöser upplysningsskyldigheten.Vi vill betonaatt exemplet är ett exempel i fråga om belopp. Däremotföreslår som tidigare nämntsatt tidsgränsenskall varajust sexmånader.

Den som inte fullgör upplysniiigsskyldigliet har lämnat oriktig uppgift och kan bli föremål för återkrav. Definitionen det som med en kortform har benämnt oriktig uppgift finns i nuvarandelag i 31 Eftersom denaktiva uppgiftslåmningen spelaren stor roll i vårt systemförslaganser att uttrycket underlåtenhet att lämna uppgift för tydlighetens skull bör finnas i lagtexten. En väl täckande for-

mulering finns i AFL 204

Vidare bör det beträffande upplysiiingsskyldigliet liksom i föregåendestycke bör det gälla all sådan,inte baravid inkomstökning ståklart att dengäller utan anfordran och att den skall fullgöras skyndsamt, utan dröjsmål, omgående e.d. Det sistnämndakravet bör inarbetasi lagtexten.

Uppgift ominkmiistffirhåIawiden sambandmed andra anmälningari

När i avsnitt 2.3.1 föreslog att gränsvärdeborde finnas för upplysningsskyldigheten vid inkomstökning så var motivet att begränsaanmälningarna och minska risken för orättvisa alternativt förhindra en orimlig situation medett stort antal återkrav.

Även med ett gränsvärdeskulle emellertid viss orättvisa kunna uppstå inga

en om andra kontrollpunkter fanns i systemet. En bidragstagare med en inkomstökning under gränsvärdet skulle då lika stort bostadsbidragsom den som går in ny i systemetmed en något lägre inkomst. I och för sig torde sådanaföreteelser en kortvarig karaktär menkan andraå sidan uppståganskaofta.

Vi är angelägnaatt ta till vara de i själva verket enkla korrigeringsmöjligheter som vårt system i sig kan erbjuda och somligger i linje med vår tes om ansvarsfördelningen mellan bidragstagarenoch kassan.I denfördelningen ingår att uppdateringen av systemetsuppgifter primärt baseras den enskildesuppgifter.

Vi har därför föreslagit att bidragstagarenskall lämna en förnyad eller bekräftad inkomstberäkning i sambandmed att vissaandra ändringar ändå anmäls till kassan. Det gäller då den totala inkomsten, inte bara förvärvsinkomsten.

Den viktigaste av de nämnda andra ändringarnaär den frivilliga anmälanom höjd bostadskostnad.Dennaär sannolikt denmestfrekventa anledningentill omprövning i nuvarandesystem. l vart fall torde det vara en anmälansombidragstagaren inte försummar. Att koppla enegenkontroll av inkomsten till denna uppgiftslämning bör såledesskapaett viktigt underlag för underhållav begreppetaktuell inkomst. Även vid de upplysningspliktiga uppgifternaombyteavbostadochom ändradfamiljesammansättning bör inkomstuppgiften förnyaseller bekräftas. Om inkomsten i dessa

fall visar sig ha ändrats fastställsen ny BGl, utan hänsyntill det nämndagränsvärdet.

Vidare anservi att den regelbundna efterkontroll, som föreslår i ett följande avsnitt, också skall kunna leda till att ny BGI fastställsav kassan.

Vi får såledestre sätt att hålla bidragstagarensinkomstutveckling under rimlig kontroll, nämligen genom

a obligatorisk förnyelse av inkomstberäkningen när man söker höjt bidrag på

grund av höjd bostadskostnadsamtnär mananmäler byte av bostadeller ändrad

familjesammansättning; dessauppgifter kommer attbidra till en mycket frekvent

uppdatering

b upplysningsskyldighet vid fristående ökning av förvärvsinkomsten över viss

gräns; detta begränsar uppgiftslämnandetunder mellanperioderna och skapar

större säkerhethos bidragstagarna

c kassansregelbundnaefterkontroll somgerett nytt, inkomstaktuellt bidragsbeslut

för den bidragstagaresom till äventyrs utan att ha förfarit oriktigt inte

- -

kommit att omfattas av vare sig a eller b ovan.

Alla upplysningspliktiga anmälningar bör somvi nämntgörasomgående e.d. Med utgångspunkt i en sådan lagregel bör det finnas en tidsgräns i föreskrifterna. Om anmälan skerförst efter dennagränsbör kassani vissa fall ha sanktionsmöjlighet se vidare 2.4.4.

Ändringar utgående bostadsbidragbör normalt gälla fr.o.m. månadenefter den

av då den förändring som beslutet grundas inträffade.

Den i lagen meddeladeupplysningsskyldighetenbegränsarinte kassansallmänna rätt att begära uppgifter, förklaringar o.d.

l lagenom bostadsbidragbör finnasett bemyndigandeom föreskriftsrätt även när det gäller upplysningsskyldighetensfullgörande. Bl.a. behövsregler för gränsvärdenvid inkomstökning. Dessutombehövsöver huvudtagetnärmarepreciseringar i samband med utformningen av de rutiner enligt vilka de olika upplysningspliktiga uppgifterna skall lämnas. Vi vill påpekaatt den föreslagna obligatoriska inkomstuppgiften i

sambandmed annanändringsuppgift inte skall behövastå i lagen eftersom det tekniskt sett kan ansesvara en uppgift somkassanbegär samtidigt somdet ändrade förhållandet i fråga anmäls. Det är dock viktigt att dettaförfarande klargörs och att det kan leda till ett nytt BGI-beslut, innefattandeävenannaninkomst än förvärvsinkomst.

Somvi tidigare föreslagit hämtasuppgift om inkmnsrrärnafrån taxeringen och läggs till grund för ny BGl. Dock skall bidragstagarenha rätt att annan,styrkt ränteberäkning godtagenom den har väsentlig betydelseför bostadsbidraget.Informationen bör haklargjort att bidragstagarenbör ge en sådanberäkning såsnartsomhan fått sin slutskattesedel eventuellt kan det ske tidigare. När sedan kassan genom de generella rutinerna fått tillgång till taxeringsuppgifternaläggsde i BGI om inte en framställning om annan beräkning kommit in. Även därefter bör dock möjlighet finnas att uppgiften ändrad. Vi betonaratt annanränteuppgift änenligt taxeringen endast skall godtas på de nämndagrunderna. l flertalet fall bör det därför bli taxeringen som gäller och som leder till omräkning av bidraget. Någon avisering av bidragsändringenanser inte behövasom man förfar säsom nu beskrivit.

Den enskildes rätt att anmäla ändrade förhållanden och därmed få ändrat bostadsbidrag

Bidragstagarensmöjlighet att själv begäraändring avbostadsbidraget,dvs. annan grund än till följd av upplysningspliktiga förändringar, gäller i nuvarande system beträffandedels väsentlig lllUHIXIHIILY/Iling,dels ändradlr.IcizI.u.\'{iud.

Viföreslår att sådananmälanockså bör kunna skebeträffande barn över I 7år som genom att ha förlängt barnbidrag eller studiehjälp också berättigar hushållet till bostadsbidrag.

Med väsentlig inkomstminskning avsesför närvarandeett beloppom minst 25 000 kronor för år. Väsentlig ökning är samtidigt angivensomminst 50 000 kronor per år och är dessutom inte upplysningsskyldig under året. Dessamarginaler är som tidigare påpekat inte relevantai vårt systemmedaktuell inkomst. Liksom föreslagit beträffande ökning av inkomst bör i fråga om minskning uttrycket som inte är obetydlig användas. Med hänsyn till att bidragsbeloppet relativt sett har större betydelsevid små inkomster bör gränsvärdetför inkomstminskning via föreskrift

- v fastställas med ett lägre beloppän det somgäller vid ökning. I anslutning till vårt exempel kan man somgränsvärdetänkasig envaraktig minskningav inkomsten med minst 500 kronor per månadunderminst sexmånader.Detta motsvarar en höjning av bidraget med 100kronor för månadförutsatt att bidragstagareninte ligger inom gränsenför grundbelopp.

Beträffande ändrad bostadskostnadär den nuvarande innebördenatt bidragstagaren begär omprövning av bidraget till följd av ändrad i praktiken höjd bostadskost-

-

nad, t.ex. vid hyreshöjning. Det blir en fråga för tillämpningsföreskriftema att preciserahur anmälanom ändrad bostadskostnadför egethem eller bostadsrättslagenhet skall gå till. Uppgifterna har tidigare tagits i sambandmed den årliga ansökan. Det kan övervägasom det behövs t.ex. något gränsvärdeför ändrad låneränta alt. fixering till viss räntenivå för viss period eller någon styrning i tiden av sådana anmälningar. Vi har dock inte funnit tillräckliga skälatt föreslå sådanaåtgärder.

Gemensamt om anmälan om ändrade Förhållanden

För såväl upplysningspliktiga anmälningar somfrivilliga sådanabör det finnas fastställda blanketter, eventuellt enoch samma.Det är för övrigt inte heller otänkbartatt den för nyansökananvända blanketten försesmed kryssrutor för olika slagsanmälningar förutom nyansökan, och därmed kan användasi tillämpliga delar i samtliga fall av uppgiftslämning.

Blankett somanvändsför ändrad bostadskostnad,byteav bostadeller ändradfamiljesammansättningskall enligt värt förslag också innefatta en obligatorisk uppgift om ny inkomstberäkning eller bekräftelseav den tidigare.

Blankett för de frivilligt gjorda anmälningarnabör innefattaen förtryckt möjlighet att begära ändring av bostadsbidraget.

Liksom i frågaom ansökningsblankettemabör ändringsblankettemahaförtryckt text om bidragstagarensmedgivandetill kontroll från myndighetenssida. Vilka kontroller det gäller bör framgå av informationsmaterialet.

Sakuppgifter lämnas på heder och samvete, i förekommandefall av båda makarna motsv..

RFV föreslåssomtidigare nämnts föreskriftsrätt beträffandebl.a. bidragsgrundande inkomst, bostadskostnadoch upplysningsskyldighet. Vi har lämnat ett exempel där den nya systemutformningen skulle kunna tänkasmedföra behov av styråtgärder med stöd föreskriftsrätten låneränta. Även i övrigt kan det finnas fall där RFV

av inom ramen för sin tilldelade föreskriftsrätt vid behov bör kunnastyra strömmen av anmälningar i fråga om när de skall ges eller i annat hänseende.Det kan gälla dels generellt, t.ex. om det visar sig att vissatyper av uppgifter tenderaratt komma

i för stor mängd vid vissa tidpunkter. Det får dock inte bli till den enskildesnackdel. Det kan ocksågälla deti enskilda fallet, t.ex. om kontakter meden bidragstagare ger vid handenatt flera, måhändaännu inte preciseradeförändringar av de bidragsgrundande förhållandena är att vänta inom en inte alltför lång tidsrymd. Det bör då vara möjligt att samla ihop dessavid en tidpunkt för en gemensamhandläggning.

2.4.3 Försäkringskassans prövning och beslut

De uppgifter somlämnats i ansökaneller i anmälanom ändring prövasav kassanså som vi föreslagit i avsnitt 2.2.1 om inkomst samt beträffande bostadskostnadoch familjesammansättning.

Till följd av prövningen fattar kassanbeslutom bostadsbidrag.Beslutet skall i normalfallet gälla tills vidare. Försäkringskassanbör dock ha möjlighet att vid behov tidsbegränsabeslutet. Detta bör gälla bl.a. vid bidragsbesluttill följd av inkomstminskning. I de fallen bör den lägre inkomsten stå under bevakning, t.ex. så att förnyad uppgift skall lämnas efter sex månader jämför vad som exempliñerats beträffandegränsvärden. Vidare bör den somhyr sin bostad i andra hand få bi-

dragsbeslutetbegränsattill att omfatta högst denkontraktstid somgäller för förhyrningen. Ett tredje typfall kan gälla barn över l7 år med förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Där kan tidsbegränsningent.ex. sträckasig till nästaläsårs början.

Lagregleringen jämför nuvarande23 § första stycket bör enligt ovan med avseende på bidragsbeslutetsgiltighetstid innefattaatt kassansbeslut gäller tills vidare men att kassanav särskilda skäl kan beslutaom tidsbegränsadgiltighet och i sambanddärmed ställa andravillkor.

l det rullande system som föreslår finns det inget behov av nuvarande omprövningsbeslut. Detta begrepp bör utgå i hittillsvarande meningdet finns däremot i AFL i en särskild innebörd. Försäkringskassanfattar nytt beslut varje gång en anmälanom bidragspåverkandeförändring kommer in. Lagtekniskt kan man tala om ändring av beslut. Det nya beslutetgäller då i sintur tills vidare eller av särskilda skäl kortare tid. Nytt bidragsbeslutkanockså föranledasav efterkontroll eller annan uppgift som kommit kassantillhanda; i båda dessafall efter kommunikation med bidragstagaren.

Detta innebär att i nuvarandelag avsnittetom omprövning kan utgå.

Försäkringskassanbeslutarsåledesom bostadsbidragefter

ansökanom bostadsbidrag

2. anmälanfrån bidragstagareom ändradeförhållanden

uppgift somframkommit vid kassanskontroll eller påannatsätt.

Beslutet gäller tills vidare, dock får kassanav särskilda skäl tidsbegränsabeslutet eller ställa andravillkor. Med den systemutformning vi valt är det viktigt att BGIbeloppet framgår av beslutet se nedan.

Eftersom vårt förslag inte bygger kalenderårsvisavslutadebidragsärendenbör ett register över bostadsbidragsbeslutenupprättas,vari bör ingå BGI och övriga uppgifter som grundat beslutet. Ett sådant register torde också komma att behövas för uppföljning och utvärdering.

Det är också viktigt att de uppgifter som kassantotalt sett innehar kan komma till användning i prövning av bostadsbidragsärende.Detta bör uppmärksammasi det fortsatta arbetet medregisterlagstiftning.

l nuvarandesystemgäller att rätten att utfå bidrag sträcker sig högst tre månader bakåt, ansökningsmånadenoräknad. Detsammabör gälla i vårt system.

BGI bör framgå av beslutet om bostadsbidragså att den enskilde vet mot vilken inkomst han sedanär skyldig att anmäla ändringar. BGI bör anges som årsbelopp

med uppdelning på inkomstslagoch med tilläggsposter för eventuella underhållsbidrag etc. Vid eventuell diskussionom inkomst under kortare tid användsvid behov en tolftedel av årsinkomsten.

Förhandsbesked om bostadsbidrag

Förfrågningar i syfte att någonform avförhandsbeskedär vanligt förekommande, såväl från den som nyligen sökt som, framför allt, av den som överväger att göra det.

Det är en viktig serviceuppgift för kassanatt upplysaom vilket bostadsbidragsom skulle utgå vid de förhållandensomden frågandeanför.

Vi ser det emellertid som viktigt att inte kassangenom sådanaupplysningar föregriper den prövning som sedankan följa. Besvarandetav frågor av detta slag måste därför ske såatt inte den frågande får uppfattningenatt han fått ett faktiskt besked om sitt bidrag, utan att det är en upplysning, kalkylmässig, på det underlag han lämnat. Det underlaget kan vid en faktisk prövning visa sig ofullständigt eller felaktigt.

2.4.4 Sanktionsmöjlighet, efterkontroll, avstämning och återkrav, m.m. Sanktioner

Vårt systembygger fortlöpande uppdatering genom anmälan om ändrade förhållanden, till följd av upplysningsplikt eller frivilligt. Systemetbetonar bidragstagarens ansvar för att hålla sina uppgifter hos kassanaktuella. Det är då viktigt att försäkringskassanhar lagenlig befogenhetatt ingripa mot den som inte fullgör sin upplysningsskyldighet eller sominte besvararförfrågningar från kassan.

Vad gäller den lagstadgadeupplysningspliktenfinns dettvå nivåeratt beröra upplysningen lämnas för senteller den lämnas inte alls. l det första fallet har kassananledning att infordra förklaring och bör därefter antingen nöja sig med förklaringen och i och för sig vidta denändring av bidragetsomi sak ändå skall ske eller också, om förklaringen inte är nöjaktig, begära komplettering med föreläggande. Om kompletteringen i sin tur inte är nöjaktig eller uteblir bör kassankunna dra eller minska bostadsbidragethelt eller delvis.

Om lagstadgadupplysning inte alls lämnatskan detta kommaatt upptäckasav kassan vid efterkontroll e.d. l det fallet bör föreläggandeom förklaring tillgripas direkt. Därefter agerar kassan som ovan. Dessutom kan den som faktiskt underlåtit att lämnauppgift komma att betraktassom om han lämnatoriktig uppgift och därmed också utsättasför återkrav.

Även i sambandmed första ansökaneller vid annanförfrågan, där uppgift inte lämnas nöjaktigt eller inte lämnasalls, bör kassanha laglig rätt att avslå ansökaneller dra in eller minska bidraget.

En rätt att använda föreläggandebör ocksåtas i lagenom bostadsbidrag.

Efterkontroll

I avsnitt 2.3.1 har närmast för systemvalsdiskussionen definierat begreppen

- efterkontroll, avstämning och återkrav. Efterkontroll i den meningen innebär att kassanefter en viss tid kontrollerar om de uppgifter somlegat till grund för beslutet om bostadsbidragalltjämt är tillämpliga, liksom, vid behov, om de över huvud taget var riktiga. Att omsättaefterkontrollens resultat i termer av för mycket eller för litet erhållet bidrag benämnervi här avstämning. Avstämningens resultat leder i sin tur t.ex. till áterkrav.

I vårt systemär efterkontrollen viktig. Däremot har vi utformat systemetså att avstämning och återkrav endastskall ske i de fall efterkontrollen visat att uppgifterna varit oriktiga i den mening tidigare beskrivit. Genomvillkorade beslutkan man i andra fall förebygga en återkravssituation.

Efterkontrollen har i vårt systemtill syfte att

ge underlag för bedömning huruvida gällande bidragsbeslut alltjämt kan löpa -

eller för ett nytt beslutom bidrag

få fram fall där sökandeneller bidragstagarenlämnat oriktig uppgift och ge -

underlagför avstämningoch återkrav i dessafall

ge underlagför uppföljning och för utveckling av systemet,för nyaföreskrifter,

-

utbildning och information.

Efterkontroll i vårt systemkommer somden tredje länken i en kontrollkedja där de två första är

a skyldighet att förnya eller bekräfta inkomstberäkningennär man lämnar andra

upplysningspliktiga uppgifter, nämligenom byte av bostad eller ändrad familje-

sammansättningsamthär anmäler t.ex. höjd hyra

b upplysningsskyldighet vid separat inkomstökning som inte är obetydlig.

Huvudpanen av uppdateringenkommer enligt vår bedömningatt skeenligt a ovan. Momentet b finns främst som en säkerhetbåde för och gentemot den som under någon tid inte har någotatt anmälaenligt a; dessutomtjänar regeln som en begränsande faktor mot för många anmälningar som i så fall också skulle förete ojämn frekvens olika bidragstagareemellan.

Det är sannolikt endast bidragstagaresom under loppet av ca ett års tid skulle undgå att anmälaenligt a eller b.

Efterkontrollen bör emellertid tidsmässigtkomma in såatt den skapar garantier för att systemetinte galopperar. Efterkontroll bör därför normalt görasinom loppet av 15-18 månaderfrån senastebidragsbesluteller anmälningstillfalle someventuellt inte lett till nytt beslut. En automatiskt verkande rutin bör finnas som producerar en förfrågan till bidragstagareni sådanafall.

Om det är uppenbart att bidragstagarenhar okomplicerade förhållanden och väl fullgör sina skyldigheter blir efterkontrollen i praktiken en enkel avprickning och noteringt I övrigt kommer den att bedrivas med hjälp av de olika uppgifter som kassanhar eller kan tillgång till. I flertalet fall gäller det då att få belagt om t.ex. den inkomstuppgift somdet senastebeslutetvilar på, är rimlig och inte för tillfället föranleder något nytt beslut. Observera att det i normalfallet inte är meningenatt skapaett sifferunderlag för beloppsmässigavstämningoch återkrav. Vårt förslag om varaktig inkomst innebärför övrigt att hänsyninte skall tastill smärrefluktuation-

i inkomstbilden. Även i andrafall än det nämndakan det bli fråga om att er - nyss utsträcka efterkontrollen meden förfrågan till bidragstagaren.Svårarefall kan kräva ytterligare utredning.

Vi vill erinra om att ett av motiven för att välja det rullande systemetvar att resurserna för efterkontroll skulle kunna användasflexibelt, med inriktning svåra fall och på bidragstagargruppermed komplicerade förhållanden. Vi erinrar ocksåom att efterkontrollen i vårt system inte skall vara underlag för en ñnutrâlcning för alla bidragstagare med därav åtföljande återkrav, eller gottgörelse, för samtliga. Efterkontrollen i vårt system är ett säkerhetsmoment vägen i en modell byggd kontinuerlig uppdatering genominkommandeuppgifter.

Återkrav

Återkrav skall i vårt system endast ske när oriktig uppgiftslämning konstaterats. I begreppetingår också underlåtenhetatt lämnauppgift resp. att manbort inse.

Såväl reglering av återkrav som definitionen av oriktig uppgift etc. återfinns som nämnts i 204 AFL. I särskilt fall kan återbetalningsskyldighetenhelt eller delvis efterges. Emellertid kan det i fråga om bostadsbidragfinnas skäl att i det fall

återkravet grundas enbart på inkomstuppgiftema kassanhar generell möjlighet att

tillämpa det gränsvärde för återkrav som följer av gränsvärdet för inkomstökning. Om vederbörandehade skött sig skulle inkomstökning under gränsvärdet ha gått fri. Denna möjlighet bör kunna skapasföreskriftsvägenmed stöd avbemyndigandena om föreskriftsrätt rörande inkomstbegreppoch uppgiftsskyldighet.

2.4.5 Överklagande

av beslut om bostadsbidrag

Nuvarande regler om överklagande av försäkringskassas beslut

Enligt lagen 1962381 om allmän försäkring och till lagen anslutna författningar skall beslut av försäkringskassaeller Riksförsäkringsverketi socialförsäkringsärenden överklagas till länsrätten. länsrättens avgörandenöverklagas till kammarrätten. Försåkringsöverdomstolen är högsta instans och prövar mål efter prejudikatdispens eller ändringsdispens. Prövningstillstånd skall dock alltid meddelasom det finns anledning att ändra det slutsomkammarrättenhar kommit till. Har besväranförts av Riksförsäkringsverket hosFörsäkringsöverdomstolenfordras inte prövningstillstånd. För enskild är besvärstiden två månaderfrån den dagdå klaganden fick del av beslutet. För Riksförsäkringsverket räknasbesvärstidenfrån den dagdå beslutetmeddelades.

Förutom bl.a. sjukpenning, föräldrapenning och olika pensionsförmåner hör till socialförsäkringsområdet allmänna barnbidrag, förlängt barnbidrag, familjebidrag, bidragsförskott, förlängt bidragsförskott för studerande,stödenligt studiestödslagen, särskilt bidrag till vissa adoptivbarn, arbetsskadeförsäkring,hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

De nuvarande reglernaom överklagandeav de allmännaförsäkringskassomasbeslut trädde i kraft den l juli 1991som en följd avdenav riksdagenantagnareformen för ny instansordning och organisation för rättskipningen i socialförsäkringsmål prop. 19909180, JuUl8, rskr. 216. Genom reformen integrerades försäkringsrättema med länsrätterna som första och kammarrättemasomandradomstolsininstans.Försäkringsöverdomstolenbehålls underenövergångsperiodsomhögstainstansi socialförsäkringsmålen. Enligt förslag i departementspromemorianDs 199238 Domstolsväsendet organisation och administration i framtiden skall Regeringsrätten

fr.o.m. den l juli 1993ta över Försäkringsöverdomstolensuppgift att vara högsta domstolsinstansför dessamål.

Syftet med reformen var bl.a. att sikt ett hållbart systemför rättskipningen området. Reformenbedömdesäven vara till fördel för det utvecklings- och förändringsarbetesompågår beträffandede materiellareglerna området.

Ett beslut av en allmän försäkringskassafår inte i alla situationer överklagas till domstol utan att beslutet omprövats. I de fall beslutet har fattats av en tjänsteman skall beslutet omprövas av kassan,om det begärsav en enskild och beslutetinte har meddelats med stödav 20 kap. 10a § lagen om allmän försäkring på grund av att det innehåller uppenbaroriktighet, det har fattats uppenbartfelaktigt eller ofullständigt underlag eller det blivit oriktigt grund av uppenbartfelaktig rättstillämpning eller annanliknade orsak. Enomprövning skallgörasav socialförsäkringsnämnden om beslutet gäller fråga om bl.a. befrielse från sjukvårdsavgift, sjukpenning, havandeskapspenning,indragningav ersättningeller återbetalningsskyldighetoch det belopp som har utbetalatsför mycket överstiger 10 % av basbeloppet.Vid en omprövning får beslutet inte ändrastill den enskildesnackdel.

Domstolsverket och Riksförsäkringsverketfick i oktober 1989 regeringens uppdrag att utvärdera de fr.o.m. 1988 gällande reglernaom omprövning av försäkringskassornasbeslut. Det övervägdesdå att återinföra omprövnning av socialförsäkringsnämnds beslut. Emellertid konstateradesatt reformen omwättskipningen i socialförsäkringsmål skulle innebäraatt en försäkringskassasbeslut skulle komma att överprövas av tre domstolsinstanser. Det saknadesdärför skäl att återinföra en sådan omprövning Ds 199080 s. 17 Frågan om omprövning togs även upp i prop. l9909180, vari departementschefenuttalade att det saknadesskäl att ändra omprövningsreglema s. 51.

Nuvarande regler om överklagande av beslut om bostadsbidrag

I 33 § lagen1988786 om bostadsbidragangesatt kommunensbeslut enligt lagen får överklagas hoslänsbostadsnämndenoch att nämndensbeslutfår överklagasvidare hos Boverket. Mot Boverkets beslutfår talaninte föras.

Den nuvarande besvärsordningen har gällt sedan 1960-talet. Bestämmelsernaom överklagande meddeladesfrån början genom förordning men är numera intagna i ovannämndalag. Före Boverketstillkomst vardet Bostadsstyrelsensomutövade den centralamyndighetsfunktionen.

Förfarandet vid överklagande regleras dels genom de särskilda bestämmelsenai bostadsbidragslagenoch dels genom förvaltningslagen 1986223. Enligt förvaltningslagenFL överklagas ett beslut skriftligt och ges till denmyndighet somhar medddelat beslutet; i detta fall kommunen. Besvärstidenär tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet 23 § FL. Om kommunen inte finner skäl att ompröva beslutet utan att det blir till nackdelför klaganden, skall kommunenöverlämna ärendet till länsbostadsnämnden.Överklagas sedan länsbostadsnämndens beslut hos Boverket är förfarandet hos nämnden detsammasom hos kommunen. Muntlig handläggning får ske ärendet,i om klagandenbegär att få lämna uppgifter muntligt och det kan ske med hänsyntill arbetetsbehöriga gång 14 § FL. Genom att fullföljdsförbud gäller mot Boverketsbeslut, är ärendenom bostadsbidragundantagnafrån domstolsprövning.

Fråganom ordningen för överklagandeavbostadsbidragenhar behandlats sambandi med tidigare överväganden om bostadsbidragensadministration. Boendeutredningen och bostadsñnansieringsutredningenföreslog i ett gemensamtbetänkande SOU 197551 och 52 att bostadsbidragensadministrationskulle överföras till försäkringskassoma men att den dåvarande bostadsstyrelsenäven i fortsättningen skulle vara besvärsinstansmed länsbostadsnämndemasommellaninstans.Frågantogs ävenupp i prop. l97576145 om ändraderegler för bostadstilläggmen ledde inte till något förslag. Frågan behandladesdärefter av utredningenom administration av bostadsbidragen till barnfamiljer m.fl. Ds Bo 19825. Utredningen, som förordade en överflyttning av bostadsbidragentill försäkringskassoma,ansågatt det i och för sig inte fanns hinder mot att behålla den då gällande besvärsordningen med länsbostadsnämndoch bostadsstyrelsei ett systemdär försäkringskassornafattade beslut i enskilda ärenden. Utredningen ansågdock att en sådanordning skulle innebäraatt bostadsbidragsärendenafick en annanbesvärsordningän övriga ärenden kassan.i Utredningen fann inte någraskäl för en särbehandlingavbostadsbidragenutanframhöll att den besvärsordning som gällde försäkringskasseärendenaäven borde gälla bostadsbidragen.

Utredningens förslag innebaratt bestämmelsernai 20 kap. 10-13 §§ AFL om ändring av beslut, samt talan mot försäkringskassanseller försäkringsrättens beslut, också borde gälla besvär enskilda bostadsbidragsärenden.i

övervägande besvärsordningen för försäkringskassans beslut

av om bostadsbidrag

En överföring av bostadsbidragensadministration från kommunerna till försäkringskassoma kräver att ställning tas till frågan om i vilken ordning kassansbeslut i sådanaärenden skall kunna överklagas. Enligt utredningensdirektiv dir. 19925 skall också reglerna om överklagandesesöver varvid det bör undersökasom domstolsprövning är nödvändig och om reglerna därför bör anpassastill vad somgäller

för ärenden inom den allmännaförsäkringen eller om en annanordning är motiverad.

Det kan först sägasatt Sverigesnärmandetill EG innebär bl.a. att förvaltningsbeslut i framtiden i ökad utsträckning skall kunna överprövas av domstol. För att mötade ökade krav somkommer att ställas domstolarnagenomatt de tillförs fler uppgifter, hardomstolsutredningenhar i sitt betänkandeSOU 1991 106 Domstolarna inför 2000-talet lämnat en rad förslag somsyftar till att renodla domstolarnasverksamhet. Bland förslagen ingår att läggatyngdpunkten i rättskipningen till första instans och att fördela måltypema bättre mellan allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol.

Genom vara förslag medett rullande systemför prövningen av bostadsbidragkommerett störreansvaratt läggas den enskildejämfört med det systemsomgäller i dag. Försäkringskassansom bidragsmyndighet kommer samtidigt att utrustas med fler kontrollmöjligheter somkan bli såväl personligt somekonomiskt ingripande för bidragstagama. Vi anserdärför att enskilda skall ha möjlighet att få försäkringskassans beslut i ärenden om bostadsbidrag överprövade av domstol. Genom domstolsprövningengesävenmöjlighet att skapaenenhetlig paxis inom dettabidragsområde.

Som också redovisats har nyligen en omfattande reform genomförts av instansordningen och organisationen för rättskipningen i socialförsäkringsmäl. En bärande tanke bakom reformen är att den nya instansordningenskall innebäraen större flexibilitet i organisationenoch ge möjligheter att anpassastill det pågåendeförändringsarbetet på socialförsäkringsomrädetoch vissa angränsandeområden. En överföring

bostadsbidragentill försäkringskassomamedför att bidragssystemetinordnas i av socialförsäkringensadministration. För de ärendensom handläggsinom administrationen gäller enenhetligbesvärsordning,där möjlighet finns till domstolsprövning av alla förekommande ärenden.

Vi föreslår att ärendenom bostadsbidraganpassastill den besvärsordningsomgäller för ärendenainom socialförsäkringen. Vårt förslag innebär såledesatt länsrätt blir första domstolsinstansoch kammarrätt andradomstolsinstans.Med det förslag som lagts fram i promemorianom domstolsväsendetsorganisation Ds 199238 kommer Regeringsrättenatt vid tiden för genomförandetav våra förslag bli högstainstans i dessamål.

Domstolsverket har skrivelsei till utredningen 1992-07-02meddelatatt maninte har någon erinran mot vårt förslag till instansordning i det nya systemetför bostadsbidrag.

För att tillvarata den kompetenssom i dag finns inom Boverket bostadsområdet anser vi att verket som remissorgan bör kunna anlitas av domstolarna i mål om bostadsbidrag.Av 24 § förvaltningsprocesslagen1971291 framgår att domstol från myndighet får inhämta yttrande över fråga, somkräver särskild sakkunskap.Någon särskild förskrift om domstols begäranom yttrandefrån Boverket behövsdärför inte i förslaget till lag om bostadsbidrag.

BeträffandeÖvergångsbestämmelser,sekap.

6 1

2.4.6 Integritets- och sekretessfrâgor

All offentlig verksamhet skall enligt Regeringsformenutövasmed respekt for enskildas privatliv personlig integritet. Intrång i den personliga integriteten

- får ske endastmed stöd av lag och när så måsteske, är utgångspunktenatt enåtgärd inte får vara mera ingripande än vad somkrävs för att uppnåsyftet med intrånget. En myndighet skall såledesi sin handläggningvärna denenskildesintegritet och i övrigt

om underlätta för denneatt ha med myndighetenatt göra.

Den offentliga verksamhetenskall ävenpräglasavöppenhetoch möjlighet till insyn. För ett fritt meningsutbytei den allmänna debattenhar vem somhelst enligt tryckfrihetslagstiftningen rätt att ta del av uppgifter ur allmänna handlingar somförvaras hos myndighet i den mån uppgifterna inte är skyddadeav sekretessenligt någon bestämmelsei sekretesslagen1980 100. Med hänsyntill behovetav skydd för den enskildes integritet och till intressetav insyn i myndigheternasverksamhet, har de awägningar somansettsbehövliga gjorts i sekretesslagenSekrL.

Sekretess handlingssekretessoch tystnadsplikt i fråga om bostadsbidragregleras

- i 7 kap. 25 § SekrL. Sekretessendär omfattasav ett s.k. rakt skaderekvisitdvs. vid en prövning av om den enskilde kan komma att skadasi fall begärdauppgifter lämnas ut gäller presumtionen för att uppgifterna skall vara offentliga. l 7 kap. 25 § SekrL kan detta utläsas följande sätt sekretessgäller i ärendeom bostadsbidrag för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närståendelider betydandemen om uppgiften röjs. Under begreppetenskilds personliga förhållanden faller ocksåuppgifter om en personsekonomr.

Bestämmelser om sekretess i ärenden om bostadsbidrag infördes genom lag 1986976 om ändring i sekretesslagen1980100 och träddei kraft den l januari 1987. Sekretessregler-ingen som tidigare hade saknats tillkom bl.a. efter fram-

- ställning av Stockholms kommunstyrelse.

I en skrivelse till justitiedepartementet ansågstyrelsenatt behov fanns att kunna ge sekretess uppgifter i läkarintyg och uppgifter om socialaeller medicinska handikapp. Enligt styrelsen var dessa uppgifter vanliga i ärendenom återkrav av för mycket utbetalt bostadsbidrag. Enligt styrelsen fannsbehovav att även hemlighålla uppgifter om adresser personer son1sökt bostadsbidrag,där man med fog kunde misstänkaatt utlämnandet leder till personförföljelser i form av hot om frihetsbortrövande, bortrövande av sökandensbarn, misshandelm.m.

I prop. 19868713 om ändring i SekrL s. 13 uttalade departementschefenbl.a. följande. Ärenden bostadsbidragprövas i regel grundval uppgifter

om av som från integritetssynpunkt normalt är relativt harmlösa t.ex. om sökandensekonomi, bostads-och familjeförhållanden m.m. Detär dock viktigt att sökandeni ett bostadsbidragsärende med förtroende kan lämna även känsliga och för ärendets utgång avgörande uppgifter. Enligt departementschefenförelåg visst behov av sekretessi bostadsbidragsärendenmenatt sekretessskall gälla endasti speciella undantagsfall.

Genom den införda sekretessbestämmelsenkan numera uppgifter av det slag som kommunstyrelsen gett exempel bli föremål för sekretess,om det finns fog för

antagandeatt ett utelämnandeav dem skulle medföra betydandemen för denenskilde.

Såsomockså framhållits i prop. 1986873 s. l5 innebär sekretesseni bostadsbidragsärendenatt den inte är lika omfattande somi ärendenenligt AFL 7 kap. 7 § SekrL. l propositionen motiveras dennaskillnad medatt det var fråga om att sekretessbeläggauppgifter i en verksamhetdär det haderått offentlighet.

Som nyss nämnts regleras alltså socialförsäkringssekretessen 7 kap.i 7§ SekrL. Förutom att sekretessendär omfattar uppgifterom personliga förhållanden gäller den särskilt sådanauppgifter som rör någonshälsotillstånd. Skaderekvisitet är liksom i ärendenom bostadsbidragrakt, dock utanden inskränkningen för ett utlämnandeatt de men någon kan antaslita skall vara betydande.Av dessasekretessbestämmelser framgår att sekretessengäller även i ärendenom sådanekonomisk förmån för enskild somärjämförbar enligt lagstiftningenom allmän försäkring. Därmedomfattas sekretessen detta område uppgifter i ärendenom bl.a. barnbidrag. bidragsförskott, kommunalt bostadstilläggtill folkpensionKBT.

Enöverföring av bostadsbidragentill försäkringskassornainnebär somtidigare sagts att dessaärenden kommer att inordnas i socialförsäkringsadministrationen.En konsekvensav dettablir att bostadsbidrageti likhet medbarnbidraget, bidragsförskottet och KBT utgör en ekonomisk förmån jämförbar enligt lagstiftningen om allmän försäkring. Sekretessbestämmelsemai 7 kap. 7 § SekrL blir då tillämpliga uppgifter i dessaärenden.Samtidigt kan bestämmelsernai 7 kap. 25 § bli tillämpliga. SekrL anvisardock att kollisioner av detta slag, där ett intressekan bli föremål för olika sekretessbestämmelser,skall lösas såsättatt ett strängaresekretesskyddges företräde framför ett svagare.Bestämmelsernai 7 kap. 25 § kommer därmed att bli överflödiga. Vi föreslår därför att bestämmelsernaom sekretessför uppgifter i ärenden bostadsbidragenligt 7 kap. 25 § SekrL upphävstill förmån för en enhetlig

om reglering av sekretesseninom socialförsäkringsområdet.Vi anserdet inte motiverat att föreslåen särskild sekretessregleringför bostadsbidragi syfte att i förhållande till andrabidrag bibehålla ett svagaresekretesskydd.

2.4.7 EG-frågor

Av utredningensdirektiv framgår att skall beakta de frågor i utredningsarbetet somhar betydelseför Sverigesnärmandetill EuropeiskagemenskapemaEG.

Med anledningav det mellan EG och EFTA-ländema ingångna avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområdeEES uppkommer frågan i vilken omfattning bostadsbidragetkan kommaatt gälla ävenandrapersonerän svenskamedborgare.

I det följande belyses frågeställningenkortfattat utifrån vad som anförts i prop. 199192 170om EES, del II, bilaga om socialtrygghet för personer som flyttar inom EES-området.Det skall först sägasatt i propositionenföreslåsatt EGzshuvudsakliga regelsystem för social trygghet skall inkorporeras genom en särskild lag. Genom EES-avtalet utsträcks EGzssamordningssystemför bl.a. social trygghet för personer somflyttar inom gemenskapentill att gälla inom det samladeEES-området.

På området för social trygghet innebäravtalet främstatt reglerna EGsi ministerråds förordning EEG nr 140871 blir bindande för Sverige. Förordningen gäller för anställda och egenföretagaresom är eller har varit omfattadeav lagstiftningen i en eller flera EG-stater och är medborgare i en av dessastatereller som är statslösa eller flyktingar och bosatta i en medlemsstat.Familjemedlemmar till den angivna personkretsen omfattas också av förordningen. Personer som är bosatta utanför medlemsstaternasområde omfattas inte av förordningen. De förmåner som upptasi förordningen är i huvudsaksocialförsäkringsförmåneroch s.k. familjeförmåner.

Enligt avdelning artikel l ui förordningen innefattaruttrycket familjeförmåner alla vård- eller kontantförmåner som är avseddaatt täckaen familjs utgifter enligt lagstiftningen om sådanaförmåner, utom särskilda bidrag vid barns födelse. l förordningens avdelning lll, kapitel artikel 73 föreskrivsatt enanställd eller egenföretagare har rätt till familjeförmåner enligt lagstiftningen i det land där han eller hon är försäkrad även om barnen är bosattai ett annatland. Motsvaranderegel gäller för arbetslösa artikel 74. I artikel 76 finns en prioriteringsregel som anger hur man skall förfara när rätt till familjeförmåner samtidigt föreligger enligt två länders lagstiftning. I sådant fall gäller då i första hand lagstiftningen i familjemedlemmamas bosättningsland. Om förmånema i det andra landet är högre än bosättningslandet skall det andra landetbetalaut mellanskillnaden.

Det skall här också nämnasatt förordningen nr 140871 vilar principerna om likabehandling, sammanläggning,exportabilitet och proratatemporis.För bostadsbidragets del är det de två förstnämndaprinciperna somkan bli aktuella. Principenom exportabilitet, som regleras i artikel l0 utbetalningav förmån oavsettbosättning

inom EG-området gäller i fråga om kontantförmåner vid bl.a. invaliditet, arbets-

skada, ålderdom. En sådan familjeförmån sombostadsbidragetkan inte ansesvara omfattad av denna exporträtt. Proratatemporis-principengäller enbart pensionsområdet.

Likabehandlingsprincipen innebär att villkor i en statslagstiftning om krav på medborgarskap inte kan görasgällandegentemotpersonersomomfattasavförordningen. Principen är undantagslös,och det får inte uppställasnågrakrav viss tids vistelse i landet innan rätt till förmån inträder.

Sammanläggningsprincipen innebär att om ett lands lagstiftning kräver t.ex. viss

tids försäkring, arbete eller bosättning för rått till sociala förmåner man vid till-

lämpningen av sådanlagstiftning skall beakta tid för försäkring, arbeteeller bosättning i en annanmedlemsstat.

Bostadsbidragetär enligt förordningens terminologi en behovsprövadkontantförmån bekostadav allmänna medel och avseddatt täcka bl.a. barnfamiljers utgifter för sitt boende här i landet. Med hänsyntill att förmånen är knuten till utgifter för själva boendet i Sverige och då främst bostadenär förmånen inte att jämställa med ett allmänt konsumtionsstöd som det allmänna barnbidraget. Härav följer, enligt vår uppfattning, att en personfrån ett EG-land somär anställd eller driver ett eget företag i Sverige och har familjemedlemmar bosatta i ett annatland inom EG-området inte kan ansesberättigad till kontantförmån i form av bostadsbidragför att täcka utgifter för familjemedlemmamas boende. Däremot får förordningens principer om likabehandling och sammanläggningansesinnebäraatt personeri fråga har rätt till

bostadsbidragför sitt boendei Sverige utankrav att personenskallvara folkbokförd i Sverige eller havistats här viss tid.

3 BOSTADSBIDRAGENS ADMINISTRATION

I detta kapitel som med hänvisning till missivet utformats som utredarens eget

förslag presenterasi huvudsakföljande förslag och synpunkter

-

Den i direktiven förutsättaöverföringen av den lokala administrationenav bostadsbidrag frän kommunernatill försäkringskassomasker som avsett var den 1juli 1993

Överföringen beräknas storafördelar i fråga effektiv handläggning - ge om genomförenklade bidragsregler, ett gemensamtADB-system och en ny organisationsmiljö

Årskostnadenför den lokala administrationenkan förväntas minska med ca - 30 % eller ca50 mkr

Försäkringskassornabör personellt kunna klara den nya uppgiften utan generella anordningar för Övertagandeav nuvarandekommunala handläggare; det är á andra sidan angelägetatt sådanahandläggarekan komma i fråga för anställning vid försäkringskassaom behovfinns lokalt

Riksförsäkringsverket RFV bör vara central myndighet för bostads- bidragen med ansvarför samtligaberörda funktioner; RFV bör emellertid ha viss samrâdsskyldighetmed Boverket

Grunddata för uppföljning av bostadsbidragenoch av derasadministration bör produceras via handläggningenvid kassoma.RFV är ansvarigt för detta och Boverket skall tillgång till uppgifterna och vara en av kravställarna på uppföljningssystemet

Utvärdering av bostadsbidragenär en uppgift för såvälRFV somBoverket, i regel dock från olika utgångspunkter

Oavsett formella gränsdragningaroch samrådsbestâmmelserbetonasvikten av samarbetemellan de bådaverken. Samarbeteav den typ som nu inletts i projektform bör därför bedrivas i hög grad ävensedanreformen genomförts. Inte minst viktigt är det att verken har ett nära samarbetetiden närmastefter den l juli 1993 så att erfarenheter från regeltillämpning och administration snarastkan tas om hand

RFV och Boverket bör avge en gemensamrapport till regeringen om ut- fallet av förändringen; dettabör kunna ske hösten 1996

Nedan behandlasden lokala administrationen 3.l, den centrala 3.2 samt vissa frågor om uppföljning och utvärdering 3.3.

3.1 Den lokala administrationen

3.1.1 Organisation

Nuvarande ordning i kommunerna

Den lokala administrativa handläggningenav bostadsbidragensköts för närvarande av landets drygt 280 kommuner. De har varierande organisation för hanteringen, ofta administrerasbidrageninom kommunensfastighetskontoreller socialförvaltning. I stora kommuner finns en särskild organisation för hanteringenavbostadsbidragen. Ibland är handläggningenav bostadsbidragintegrerad med kommunensövriga bostadsfrågor. De flesta kommuner har en eller tva handläggarepersoner för uppgiften. I mer än hälften av kommunerna är resursåtgångenmindre än en årsarbetslaaft. De stora kommunernahar egnaADB-system och i övrigt är det KommundataAB somi huvudsaksvararför ADB-verksamheten kommunerna.

Försäkringskassoma

Socialförsäkring sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetsskadeförsäkring,pensio-

ner, barnbidrag, bidragsförskott m.fl. förmåner hanterasmed beslut, utbetalningar

etc. av försäkringskassoma. Kassoma är 25 självständiga regionala organisationer som var och en leds av en styrelse och står under tillsyn av Riksförsäkringsverket. Ãrendehandläggningensker vid lokalkontoren som är drygt 400 till antalet med minst ett kontor i varje kommun. Administrationen stödsav encentral ADB-anläggning hos Riksförsäkringsverket i Sundsvall till vilken alla lokalkontor med sina PCterminaler är anslutnai ett gemensamtdatanät.

Bostadsbidragsadministrationen flyttas till försäkringskassorna

Administrationen av bostadsbidragenflyttas från kommunernas förvaltningar till försäkringskassomaslokalkontor. Hela handläggningenav bostadsbidragenföreslås ske pä lokalkontoren i anslutning till annanbidragsverksamhet.Centralkontoren har sedvanligledningsfunktion och RFV föreslåsutgöraden centralaförvaltningsmyndigheten se 3.2.

3.1.2 Resurser

Syftetmed framställningen i detta avsnitt är att visa dels vilka för hand-

resurser läggning av bostadsbidragsom för närvarandegär vid kommunernainom ramen för gällande regelsystem, dels vilka resurser som beräknasátgå vid försäkringskassoma efter ett Övertagandeoch med detnya av BOAD föreslagnaregelsystemet.

Kommunernabekostari dagadministrationenavbostadsbidragen.Försäkringskassornasverksamhet bekostasav medel från statsbudgetenoch från socialförsäkringen. Overflyttningen kommer såledesatt innebäraen budgeteffekt ömsehäll. Den

relativt betydandebesparing som kommer att påvisas i det följande gäller därför samhället totalt.

Jag vill framhålla att såväl underlagsmaterialetsart somde skilda förutsättningarna i fråga om regelsystem, organisation och sätt för resursberäkningmedför att några värderandeslutsatserom produktiviteten i den enaeller andra organisationen inte kan göras utifrån de siffror som nu presenteras.Däremot är slutsatsenom storleksordningen av den samhälleligabesparingenväl underbyggd.

Tidigare beräkningar

Två enkätundersökningarangåenderesurserför bostadsbidragshanteringeni kommunerna har tidigare gjorts. Den föregåendeutredningenav bostadsbidragensadministration Ds S 19825 genomfördeenenkät till 35 kommunervarefter det bedömdes att ca 820 årsarbetare var sysselsattamed administration av bostadsbidrag till en kostnadav 100 mkr. Bidragsbeloppetberäknadesdå till totalt 2 288 mkr fördelat på 470 000 bidragstagare.

Boverket har i en förnyad enkät till 75 kommuner beräknatatt för år 1990behövdes 562 årsarbetare. Härtill beräknadesdatakostnadermed 32 mkr. Den totala administrativa kostnadenår 1990 utgjorde 160 mkr.

Nuvarande resursåtgång i kommunerna för bostadsbidragsadministrationen

BOAD har genomfört en enkätundersökninghos samtliga kommuner under våren 1992 syftei att få mer exaktaoch aktuella uppgifterom administrationskostnadenför bostadsbidragen. Avsikten har varit att dels fram såväl den sammanlagdakostnaden somolikheter i kostnadermellan kommunerna, dels uppgifter användning av teknikstöd samtkostnadernaför detta.

Liksom i tidigare nämnda undersökningargällde vid undersökningstillfället reglerna om ny ansökanför bostadsbidragmed prövning och nytt beslut vid varje årsskifte.

Enkätundersökningenvisaratt den totala kostnadenför kommunernaår 1991var 167 mkr. Av summan utgör personalkostnader104 mkr, ADB 47 mkr, porto 12 mkr samtövriga kostnader, främst utbildning och information, 5 mkr. Personalkostnaden avser ca 500 årsarbetskrafter drygt 600 anställda.

En stor kostnadspostutgörs av kostnaderför ADB. Totalt har kommunerna uppgivit att kostnaden för ADB år 1991 utgjorde ca 47 mkr. Flertalet kommuner anlitar Kommundata med varierandekostnader beroendepå ADB-stödets funktioner men också på de priser kommunen lyckats få. En del storakommuner har egna ADBsystemför stöd av bostadsbidragshanteringen.ADB-kostnaden varierar stort mellan olika kommuner.

Ponokostnademaär avsevärda,totalt omkring 12 mkr år 1991.Även dennakostnad varierar mellan kommunerna,bl.a. torde andelenbidragstagaresomhar kontoinsättning spelastor roll för den enskilda kommunenskostnaderför porto.

Överflyttning famiüebidragens administration till försäkringskassorna

av

Från år 1992 har administrationen av familjebidragen flyttats till försäkringskassorna.

I utredningen om administration av familjebidragen m.m. SOU 199026 beräknas resurser för hanteringen hos försäkringskassoma. det alternativI som slutligen valdesöverföres familjebidragsverksamhetentill RFV och försäkringskassoma, dvs. en liknande överföring som nu är fråga om beträffande bostadsbidragen. Alternativet byggde en till lokalkontoren decentraliseradhandläggning med ADB-stöd och central utbetalning från RFVs ADB-avdelning i Sundsvall varvid redan etablerade rutiner för månadsutbetalningav bidragpension kan utnyttjas.

I familjebidragen ingår ett bostadsbidragvars regler till storadelar liknar dem som gäller för bostadstillägg till pensionärerKBT. De liknar också reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer. För att beräknaresursbehovethar därför underlag hämtats just från försäkringskassomashandläggningav KBT.

Med utgångspunkt i det sedanflera år hos försäkringskassoma tillämpade arbetsredovisningssystemethar beräkningarav behovetav resursergjorts. Handläggningen av de kommunala bostadstilläggen KBT för pensioneröverensstämmeri hög grad med familjebidragsärenden varför den ärendetidenhar använtsför bedömningenav resursbehovetvid försäkringskassomaävenför familjebidragen. Handläggningstiden är 82 minuter van ingår bådeenkla och mer komplicerade ärenden. Moderna ADBrutiner förutsätts stödja handläggningen.Omräkningav KBT skerutan manuellhandläggning på lokalkontoren, dvs. helt ADB-mässigt vid generella förändringar, ändrade familjeförhållanden och när beloppsgränseretc. ändras.

BOADs beräkning av resursbehov i den förändrade administrationen genom överflyttning till försäkringskassorna

De förslag om ändrade regler aktuell inkomst och rullande prövning som nu

- föreligger gör det svårt att direkt göra jämförelser med tidigare administration hos kommunerna. Det finns ocksåbetydandeolikheter i fråga omorganisation, arbetsformer och sätt för resursberäkningoch -redovisning, såväl mellan kommunerna och försäkringskassoma som olika kommuner emellan. De beräkningar av kassomas resursbehov som jag här för fram syftar såledesinte alls till att påvisa produktivitetsskillnader mellan kommuner och försäkringskassa.De avser endastatt beskriva resursåtgångenvid kassomavid de nyaförutsättningar somBOADs förslag innebär. Underlaget är också sådantatt uppgifterna behöverföljas upp. Samtidigt kan volymberäkningar ge ytterligare utslag. Den sammantagnabedömningenav förändringen i resursbehov kan dock anses som väl styrkt, oavsett inom vilka poster de exakta förändringarna sker.

Personaleffekter

Försäkringskassomas handläggningav kommunala bostadstillägg till pensionärerär det ärendeslag som närmast kan jämföras med handläggningav bostadsbidrag.Nyansökningar och anmälningar om ändrad bostadskostnadinnebär fullständig hand-

läggning och sedvanligkontroll av lämnadeuppgifter. För denna bostadsbidragstyp är handläggningstiden utan påslag för administration satt till i medeltal 82 minu-

- ter per beslut.

Med utgångspunkt i dessa ärenden kan antagandet göras att om tidsåtgången för handläggning av bostadsbidrag till barnfamiljer skulle motsvara en tidsåtgång för handläggningavKBT-ärenden, blir personalåtgångenvid 1991 års bidragsvolym 332 årsarbetare. Då är en förutsättning att alla ärenden är nyansökningar. De regeländringar som nu föreslås innebär vissa förenklingar, t.ex. enförenklad anmälanom ändrad inkomst och ändrad bostadskostnad.Detta torde betyda en enklare handläggning än när det gäller att behandlaen nyansökan.I dessafall bör ärendetidenuppskattastill ett lägre tal, förslagsvis till den ärendetid sortigäller för inkomständringar SGI för sjukpenningföräldrapenning m.tl. ersättningar, 23 minuter.

Min sammanfattandeberäkning av resursbehovetför försäkringskassoma ligger runt 300 årsarbetareca 67 mkr för en beräknadärendemängd för drygt 300 000 bidragshushåll. Det finns emellertid skäl att anta att antalet ansökningarbeslut redan innevarandeår har ökat ett antagandeom att antal bidragshushåll år 1993 kommer

att uppgå till 400 000 skulle betyda att omkring 400 årsarbetareca 90 mkr skulle behövas för handläggningen hos försäkringskassoma. Beträffande resurser för den första handläggningsomgångenvid systemetsinförande, sekap. 4.

ADB-kostnader

Utgångspunkten bör vara att ADB-stödet skall bidra till att effektivisera handläggningenoch få ner administrationskostnademaför hantering avbostadsbidragen. Med överföring av administrationen till försäkringskassomaoch RFV kommer bostadsbidragssystemetatt få ett enhetligt och rikstäckandeADB-stöd. Den gjorda undersökningen visar att det har varit möjligt att få ner kostnadernaför en del kommuner.

Det är rimligt att anta att kostnadernaväsentligt kommer att minska när Riksförsäkringsverket driver ett ADB-system för bostadsbidrageninom den totala ADB-drift verket har och somomfattar ett 40-tal bidrags- och ersättningsformer. Kostnaderna för bostadsbidragensADB-stöd blir då till större delen en andel av befintliga fasta kostnader och till mycket liten del en fråga om rörliga volymkostnader. Den totala kostnadeninom RFVs systemkanberäknasbli avsevärt mycket lägre än kommunernas kostnaderför datacentralemasservice, för närvarande47 mlq. Jag bedömer för min del att kostnaden i ADB-driften ligger mellan 10 och 20 % av dessa 47 mkr eller, i belopp, mellan 5 och 10 mkr. Eftersom då sin tur den större delen av denna kostnad inte är någon merkostnad blir den kostnad som tillkommer hos RFVFk genomadministrationsförändringenännu mindre.

I samband med att jag berör ADB-kostnadema vill jag framhålla att utredningens förslag förutsätter tillräcklig terminaltäthetvid försäkringskassoma.Varje handläggare av bostadsbidragbör ha direkt tillgång till terminal vid sin arbetsplats. Det har dock inte funnits anledning att beräkna några ytterligare kostnader för detta. Det är närmast en planeringsfråga vid kassorna. Dels torde det vara möjligt med vissa omdisponeringar av utrustning där så behövs. Dels täcker de totala årskostnadema

även avskrivningskostnader, varför även nyanskaffning i första handir en fråga

en om planering och prioritering.

Portoutbetalning

Genom att Riksförsäkringsverketsbefintliga ADB-system redan har etableraderuti-

för utbetalningkontoöverföring blir kostnadernaför utbetalningar väsentligt ner mindre. Genom att i ökad utsträckninggörautbetalningar av bostadsbidragvia kontoöverföring uppståravsevärdaminskningarav portokostnademaför närvarande12 mkr hoskommunerna. Inom socialförsäkringenhar mångabidragstagareredan sina utbetalningar styrda till konton vilka nu också bör kunna utnyttjas för ubetalningar

bostadsbidragen. En ytterligare vinst uppstårom en tidsmässig samordningav av utbetalningenav bostadsbidragkan görasmed utbetalningenav t.ex. banbidrag.

Resurseffekter vid kassoma till följd av ändringar i regelsystemet mm.

Med de regeländringar som BOAD föreslår i fråga om bl.a. inkomstprövning och bidragsperiod kan omfattningen av handläggningenhos försäkringskassomai viss mån bli lägre. Handläggningenblir ocksåbättrefördelad över åretvilket börleda till ett effektivare resursutnyttjandei denstörreorganisationsomkassomautgör. Svårighetenmedatt lära sig reglerrutiner gör dock att osäkerhetenkan vara storden första tiden. En uppföljning efter det att kassomatagit över måstedärför komma till

snar stånd.Uppföljningen bör röra både regelverk och rutinerresursåtgång.

3.1.3 Kommunal personal till försäkringskassorna

Jag skulle enligt direktiven bedöma delsom försäkringskassomakan klara den tillkommandebidragsadministrationenmedbefintlig personal, delsom nuvarandekommunalahandläggarei någonomfattning skulle kunnaanställasvid kassoma.

När det gäller försäkringskassomainnebär gällande och hittills planeraceverksamhets- och budgetförutsättningar en avveckling av personal i betydandeomfattning. Hänsynhardärvid inte tagitstill att bostadsbidragensadministrationskulletillkomma

arbetsuppgift.Rimligen borde det då kunnaantasattdennany arbetsuppsom en ny gift skulle inrymmasinom befintlig personaltillgångoch därmedminskaavvecklingsbehovet. Emellertid är försäkringskassomaspersonalramaroch ekonomiöver huvud taget komplicerad fråga somhar mångaolika inslag och somockså harkaraktären

en av budgetdialog mellan RFV och socialdepartementet.

Det kan rimligen inte vara min uppgift att in i denbudgetdialogen. Nir det gäller personalåtgångenför att handläggabostadsbidragenhar jag i det föregåenderedovisatmina beräkningar. Att bedömaom dennaresursåtgångryms inom gälande ramar eller skulle kräva en totalbedömning av kassornasarbetsuppgifter och resursbehov. RFV torde för sin del komma att redovisa sin bedömning i anslgsframställningen denna höst. Huruvida administrationen av bostadsbidragen skille behöva föranleda ett resurstillskott får sedanprövasi dendepartementalabudgetberedningen.

Dimensioneringsjfrågankan såledesbli föremål för fortsatt diskussion, med utgångspunkt också i annat än mina beräkningar. Däremot anserjag det klan att kassoma inte behöver något generellt tillskott av kompetensför handläggningenav bostadsbidragen. Sådanpersonalvid kassomasomredanarbetar med bidragsförmåner kommer efter sedvanlig utbildning att kunna klara bostadsbidragenpå sammasätt som när andra bidrag successivtlagts på kassoma. Vid en kassadär sådanpersonalinte disponerasi tillräcklig omfattning uppstå behovav kompetensutvecklingeller annan förstärkning.

Det sagda innebär såledesatt en viss kassaför ett visst lokalkontor kan ha behov även av att rekrytera någon ytterligare personför att klara bostadsbidragen,skälet måvara kvantitativt eller kvalitativt. Det är självklart i mångafall en fördel om man i en befintlig grupp som får nya arbetsuppgifter kan ta in en person med färdig kompetensoch vanafrån området. Kommunala handläggarebör såledeskunna kommai fråga när en försäkringskassarekryterar.

Jag bedömer emellertid att det mot den redovisade bakgrunden inte finns något behov generellt sett för försäkringskassomaatt överta nuvarande kommunala handläggare för att sköta bostadsbidragen.Även så hade varit fallet skulle vår ut-

om redning inte ha varit rätt forum för att utreda hur det i så fall skulle till. Jag vill peka påatt varje försäkringskassaoch varje kommun är sin egenarbetsgivare.Ingen av dem är statlig. RFV har inget arbetsgivaransvarfor kassomas personal. Det tillvägagångssätt som ibland tillämpas för att möjliggöra smidig överflyttning av personal vid omorganisationer inom staten,dvs. genomsärskilt utfärdade regeringsförordningar, torde därmed inte kunnatillämpas. Möjligen skulle liknande arrangemangkunna åstadkommasgenom lag eller avtal.

Jag har i det föregåendevisat på det aktuella personallägeti kommunerna vad gäller handläggareav bostadsbidrag.Däremot har jag inom ramenför min utredning helt naturligt ingen överblick över personallägeti övrigt inom kommunerna.Jag är dock medvetenom att många kommuner har omstrukturerings-och avvecklingsproblem.

I större kommuner har man i regel någon form av arbetsenhetför bostadsbidragen, mer eller mindre integrerad i kommunensövriga arbetemed bostadsfrågor. sådanaI kommuner uppstår naturligtvis ett personalplaneringsproblemför kommunen som arbetsgivare när bostadsbidragensadministration flyttas bort. Situationen kan dessutom förvärras om ytterligare uppgifter inom bostadsområdettas bort från kommunerna. En utredning häromhar nyligen inletts.

I det storaflertalet kommuner rör det sig om någonenstakahandläggaresomarbetar medbostadsbidrag, ofta dessutomtillsammans med andrauppgifter. Även också

om endasten enda övertalig person kvalitativt sett är ett personalplaneringsproblem

somkan leda till arbetslöshet så kan problemeti en sådankommun lika gärnabli

att man inte har någon kvar som tiden ut kan fullgöra kommunens uppgifter med bostadsbidragen.I linje med detta har därför i våra förslag om Övergångsbestämmelser till den nya lagenom bostadsbidragsökt begränsakommunernaskvardröjande uppgifter efter den l juli 1993.

Kvar står ändå betydanderisk för uppsägningav kommunal personal när bostadsbidragen förs över till försäkringskassoma.

Även jag inte mig böra föreslå några generella åtgärderför överföring

om nu anser av kommunal personal till kassomaså vill jag betonavikten avatt befintlig kommunal kompetens tas till vara där så kan ske. Det är emellertid en fråga om lokala förutsättningar huruvida en försäkringskassabehövernågon förstärkning inom detta område. Om behovet finns är det kassanssakatt rekrytera. Jagserdet somnaturligt att en kommunal handläggaredärvid kan komma i fråga och att detta kan tillgodoses inom ramen för de offentliga anställningsreglema.

Jag har diskuterat dessafrågor med de båda berörda intresseorganisationema,dvs. Försäkringskasseförbundet och SvenskaKommunförbundet. Jag har redovisat min grundsyn att det inte behövs något förslag från utredningenom en generell lösning utan att det är fråga om lokala behov som kan variera från kassatill kassaoch från kommun till kommun. Som en följd av våra diskussioner har de båda förbunden genom skrivelser till kassomaresp. kommunernainformerat om vår utredning och uppmanatdem att vid behov söka kontakt lokalt.

Jag har också, i enlighet med direktiven, vid två tillfällen under våren 1992informeratde centrala personalorganisatiønemas företrädare se kap. l om utredningen och om hur jag settpå den här beskrivna personalfrågan.De har också fått tillfälle att ta del av ett utkast till skrivningar i berörda delar eftersom ingen remiss av

betänkandetär planerad samt att avge synpunkter. Min utredning har däremot inte

haft någon roll somförhandlingspart.

Försäkringsansrálldas förbund FF tillstyrker förslagen rörande bostadsbidragens administration kap. 3 och genomförandetkap. 4. FF understrykerbehovetav en totalbedömning av kassomasresurser.

SverigesKømmunaltjänstemannaförbund SKTF framhåller att TCO kommer att ta upp BOADs förslag och arbete direkt med statsmakterna.Man är missnöjd med arbetsformen och den korta tid som man menar ställtstill förfogande. Det aviseras ett önskemålom att statenanslårmedelför stöd till utveckling och utbildning för den personal somblir övertalig när bostadsbidragenflyttas. Vidare finns ett önskemålom att statsmakternauppmanarSvenskaKommunförbundet och Försäkringskasseförbundet att med personalorganisationernata upp frågan om företrädesrätt för övertalig kommunal och statlig personal vid nyrekrytering hosförsäkringskassomaoch RFV.

Föreningen Kommunala Fönnedlingsorgan är en yrkesförening för bl.a. dem som inom kommunerna handläggerbostadsbidrag.Jaghar vid föreningens årskongressi april i år informerat om BOADs arbete och då särskilt om min inställning i perso-

redovisats. Föreningen har sedermera1992-06-05 i skrivelse nalfrågan som ovan till finansdepartementet, med anledning av ett tidningsreportageom försäkringskassomas resurser, ansett det skäligt att kassomaspersonalbehov förstai hand täcks genom att kommunernas handläggareav bostadsbidragerbjuds anställning vid kassoma. Skrivelsen har överlämnats från finansdepartementettill socialdepartementet och därifrån för kännedomtill BOAD.

Jagvill ge följande sammanfattandekommentarer till deberörda personalfrågoma.

Behovetav personal vid försäkringskassomaför handläggningav bostadsbidrag -

har beräknats till ca400 årsarbetarevid den för 1993antagnaärendevolymen.

Hur detta behov skall tillgodoses i förhållande till gällande budgetram och kas- -

somas personalplaneringär en fråga somberör hela resurssituationen vid kas-

soma och somär starkt beroendeav budgetprocessen.

Icke desto mindre är det angelägetatt, där en försäkringskassa behöver en -

förstärkning medanledning av bostadsbidragen,detta kan ske genom att kom-

munal bostadsbidragshandläggareanställs. Några nya generella regler härför

behövs enligt min mening inte.

Det är uppenbartatt enbetydandeövertalighet kan uppståhos kommunerna och -

att kompetent personaldärmed kan bli uppsagd. Det har dock inte varit min

uppgift att förhandla eller uttala sig på statensvägnar i den typ av frågor som

det aviseratsatt TCO kommer att ta upp. Det är naturligt att detta sker direkt

med statensföreträdare.

3. I .4 Sammanfattning

Det finns somjag visat storamöjligheter att förbilliga administrationenav bostadsbidragshanteringeni sambandmed att administrationenflyttas till försäkringskassoma. Andra regler, ett enhetligt ADB-stöd samtannanorganisation och andraarbetsformer är de viktigaste orsakernahärtill.

Kostnademaför bådepersonal, ADB-stöd ochporto kommer att bli lägre. En undersökning av kommunernas administrativa kostnader visar stora skillnader mellan kommunerna, bådebeträffande kostnaderför personal och kostnader för ADB-stöd. Det är rimligt att- i den nyordning för hantering av bostadsbidragsom nu föreslås - anta att man kan tillvarata rutinererfarenheter från kommuner där den administrativa kostnadenär låg. Genom den rullande prövningen blir också arbetsbelastningen jämnare fördelad över året varvid de administrativa resurserna bättre kan utnyttjas när man slipper anhopningenvid årsskiften. Handläggning vid försäkringskassomaslokalkontor somharen utbyggd organisation medvana från en omfattande försäkringsverksamhetmedprövning, beslutoch utbetalningm.m. kan ocksåledatill ett bättre resursutnyttjande.

De beräkningar i frågaom personal, ADB och porto somjag redovisat medför, inkl. vissa andra omkostnader,en tillkommande kostnadvid kassomaom ca ll0-115 mkr per år. Samtidigt avlastaskommunernaen kostnad som redovisats till 167 mkr per år. Besparingenför samhälletsdel ligger därmed i storleksordningen 30 %. Beräkningarna avser árskostnad i ordinarie drift och vid en antagen högsta volym vid kassornaom 400 000bidragshushållper år bakom den kommunala kostnadenligger ca 330 000 hushåll.

Beträffande initialkostnader vid reformensgenomförande,sekapitel 4.

Det finns emellertid också andra fördelar än de som är förknippade med resursutnyttjandet. Ett enhetligt systemmed gemensammarutiner har ett värde i sig, både för tillämpningen ochvid ändringar, utbildning o.d. Vidare får manett rikstäckande och enhetligt uppföljningsunderlag. Samordningsmöjlighetema inom socialförsäkringssystemetökar, såväl administrativt somi fråga om regelverken.

Även från servicesynpunktfås fördelar. Kassomahar redantand om mångaandra bidrag och ersättningar som t.ex. en familj far. Närheten ökargenom att antalet lokalkontor är större än antalet kommuner. De föreslagnaändringarnai regelsystemet bidrar också-till ökad service. Försäkringskassansorganisationoch arbetssätt torde vara en förutsättning för att det nya regelsystemetskall kannatillämpas fullt ut.

3.2 Den centrala myndighetsrollen, m.m.

3.2.1 Nuläget

BOVERKET OCH LÄNSBOSTADSNÃMNDERNA

Boverket är centrala myndighet för frågor om bl.a. bostadsmarknad,fysisk planering, stadsmiljö, bostadsförsörjningoch byggande. Inom Boverlet finns fem sakavdelningar bostadsmarknadsavdelningen,byggavdelningen, plan-och naturresursavdelningen, stadsmiljöavdelningen och typgodkännandekontoret Därutöver finns förutom verkssekretariatet,enjuridisk avdelning ochen adminiszrativavdelning.

Boverket utfärdar föreskrifter för bl.a. tillämpning av lagarOdl förordningar om bostadsbidrag, räntebidrag for ny- och ombyggnad, tilläggslån.räntestöd, radonbidrag, investeringsbidrag,bostadsanpassningsbidragsamträntesatserför beräkning

räntebidrag. Vidare utarbetastillämpningsföreskrifter och allnänna råd till planav och bygglagen PBL samt naturresurslagen NRL. Boverket publicerar också exempel,rekommendationeroch informationsskrifter för enbättrestads-och boendemiljö.

Verkets huvuduppgifter är

att följa utvecklingen inom bostads-och byggsektornsamtfatlöpande utvärdera

de bostadspolitiska styrmedlen

att följa hur anspråkpå den byggda miljön förändrasochutvecklametodersom -

underlättar bl.a. förnyelse av denna

att ha uppsikt över den fysiska planeringenoch utvecklametoderför denna

-

att ha uppsikt över hushållningenmed naturresurser -

att samordnaoch förtydliga de krav byggnadersomsanhället ställer med -

stödav bygglagstiftningen och bestämmelserom statensstöt till bostadsförsörj-

ningen

att informera allmänheten, kommuner och näringsliv m.f1.om de erfarenheter -

somvinns inom verksamhetsområdet

Arbetet med den fortlöpande uppföljningen och utvärderingena effekterna av statensbostadsstödbedrivs ofta i samverkansprojektmellan flera zvdelningar. För en stor del av arbetet ansvararde särskildaekonom-och statistikgrippemavid verkets bostadsmarknadsavdelning. enlighet med statsmaktemasl riktlinjrr för verksamheten

har uppföljningarna och utvärderingama belyst såväl enskilda bostadsstödsanvändning och effekter som de samladeeffekterna av förändringar i flera bostadsstöd t.ex. räntebidrag och bostadsbidrag och bostadsbeskattningen,liksom även samverkandeeffekter avandra hushållstransfereringart.ex. barnbidrag, bidragsförskott, pensions-och inkomstbeskattningen. I uppföljnings- och utvärderingsarbetetingår utarbetandeav rapporter somBoverket publicerar, såvälperiodiska somandrasådana. Boverkets uppgifter i frågor om uppföljning och utvärdering berörs också i avsnittet 3.3 i det följande.

Inom ramenför sitt uppdragvid Boverkets bildande har verket, och då bostadsmarknadsavdelningen,ocksåtill uppgift att central nivå ansvaraför bostadsbidragen. Förutom att avgöraöverklaganden i sista instansär bostadsbidragensadministration en av huvuduppgiftema.

En juristgrupp bostadsmarknadsavdelningensvarar därvid för bl.a. föreskrifter, rutiner och blanketter samt för tillsyn, information till allmänhetenoch utbildning. l samarbetemedstatistik- och ekonomgruppemainsamlasoch bearbetasstatistik baserad uppgifter om bidragstagama som kommunernas samtliga dataoentralertillhandahåller. Vidare görs uppföljning, utvärdering, anslagsberäkningaroch anslagsframställningar inom bostadsbidragsområdet. Juristgruppenomfattar för närvaran-

de cafem årsarbetskraftervarav ca två beräknasåtgå för överklagandena.

Länsbostadsnämndemahar i fråga om bostadsbidrageni huvudsak till uppgift att avgöraöverklaganden i första instans samt att medverkai utbildningen av kommunernas handläggare m.fl. Nämnderna svarar dessutomför administrationen av de statsbidragsom kommunerna för närvarandeuppbär för att täcka statensandel av bidragskostnadema.Sammanlagtca 15 årsarbetskrafterbedömsför närvarandeåtgå för dessauppgifter. Härav kan ca 12 årsarbetskrafterbedömasåtgå för överklagandena. Beträffandeöverklagandeärendena,seavsnitt 2.4.5.

-

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

Riksförsäkringsverket är central myndighet för socialförsäkringenoch anslutande bidragssystem.RFV har tillsynen över försäkringskassorna.

RFV utfärdar föreskrifter för tillämpningen av lagenom allmän försäkring och andra författningar inom socialförsäkrings- och bidragsområdet. vissa falll

har RFV samrådsskyldighet med andra myndigheter. Det kan gälla frågor av generell natur, t.ex. samråd med Posteni fråga om utbetalningar och med RSV i folkbokföringsfrågor. Det kan också gälla enskilda sakområden,t.ex. samrådmed NIA i fråga om internationella adoptioner.

Förutom föreskrifter ger RFV ut en serie Allmänna råd med kommentarer till författningar eller med rekommendationer för försäkringskassomashandlandei visst hänseende.

Vidare arbetar RFV med tillsyn, juridisk information, anslagsberäkningaroch framställningar, rutiner, blanketter och ADB-stöd, information till allmänheten, utbildning och konferenserför kassomasamtstatistikproduktion, uppföljning och utvärde-

ring. l tillsynsrollen ingår också resurs- och rationaliseringsfrágor vid försäkringskassoma.

Verksamheteninom RFVs ansvarsområdeomfattar följande huvudområden

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, bl.a. barnbidrag,barnpension,föräldraförsäk- -

ring och bidragsförskott

Ersättning vid sjukdom och handikapp, bl.a. sjukpenning, arbetsskadeersättning -

och förtidspension

Ersättning vid ålderdom m.m., bl.a. ålderspensionoch KBT -

Vissa andra utbetalningar, bl.a. kontant arbetsmarknadsstödoch utbildnings- -

bidrag

Sammanlagtrör det sig om ett drygt fyrtiotal olika bidrag och ersättningar.

RFVs organisation har en uppdelning två försäkringsavdelningar, en juridisk avdelning, en ADB-avdelning, en utvärderingsavdelningsamten administrativ avdelning. På försäkringsavdelning I finns den bidragsenhetsomkommer att vara sakenhet för bostadsbidragsfrågomasedande förts över från kommunerna till försäkringskassoma. ADB-avdelningen svarar för driften av det ADB-system som dels ger kassomaolika former av stöd, bl.a. med beräkningar, delssvarar för merpartenav de utbetalningar kassomabeslutarom.

FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET

Landets 25 försäkringskassor har genom den tidigare folkrörelseanknytningen bibehållit särställning icke-statliga offentligrättsliga Även RFV styr

en- som organ. om verksamheten och resurstilldelningen är kassoma självständiga myndigheter i sitt handlande. Varje kassaär också arbetsgivare. RFV har inget personalansvar, annat än i den meningenatt verket tillsätter tjänst somdirektör vid försäkringskassa.

l kraft av denna sin särställning har kassoma en gemensamintresseorganisation, FörsäkringskasseförbundetFKF. Förbundetsverksamhetärinriktad bl.a. socialförsäkringspolitisk bevakning och personalpolitiska frågor. Dessutomhar förbundet en förlagsavdelning. RFVs publikationer tillhandahålls kassomagenom den avdelningen. FKF ger också ut tidskriften Socialförsäkring.

3.2.2 Utredarens bedömning av uppdraget

Enligt utredningsdirektiven skall jag analysera konsekvensernaav enöverföring av detcentrala myndighetsansvaretfrån Boverket till RFV. Direktiven kan såledessägas bygga ett antagandeom en sådanöverföring. Uppdragsgivaren behöver dock ytterligare underlag för sitt ställningstagande. I fråga om den lokala administra-

tionenav bidragen uttrycker direktiven däremotett klart ställningstagandesomgrund för en utredning om själva genomförandet.

Eftersom frågan om den centrala myndighetsrollen rymmer vissa motståendeintressenoch måste få sin lösning efter övervägandenoch värderingar i lämplighetshänseendehar det för min del framstått som mindre meningsfullt att rent utredningsmässigtoch i skrivningarna utgå från en överföring till RFV och sedanbelysa konsekvensernaav detta.

Jag har i stället valt att lägga fram ett motiverat förslag om hur detcentrala myndighetsansvaretbör placeras. Frågan skall sedanavgöras av regering och riksdag. Det har emellertid varit nödvändigt för mig att redan under utredningstiden markera min inställning till en lösning. Bl.a. behöverde båda berördamyndigheterna ett underlag för ansvarsfördelningen i det förberedelsearbeteför reformen som man inlett i takt med att BOAD diskuterat olika avsnitt.

Efter en tidig diskussion med de sakkunniga i utredningenom vilka funktioner som det centrala myndighetsansvaretinnehåller har jag begärt in en redogörelse från de bådaverken om hur de som myndigheter serpä ansvaret etti kommande system för bostadsbidragensadministration. Skrivelsema, sominkommit till utredningen i april, har sedan bildat underlag för det förslag jag redovisar i det följande. Skrivelsema kommer att överlämnas för kännedom till Socialdepartementetsamtidigt med detta betänkande.Jag berör dem därför endast kortfattat och i direkt anslutning till mina överväganden.

3.2.3 överväganden och förslag

Det kan knappastens i utgångslägetråda någondiskussionom att inte RFV med sin starkaställning gentemotförsäkringskassomamåstehaen betydanderoll somcentral myndighet i det systemet för bostadsbidrag. Överföringen bidragsadmi-

nya av nistrationen från kommunerna till kassoma syftar bl.a. till en gemensammodell för handläggningoch ADB-stöd till denna.RFV fullgör i dagsamtliga centralamyndighetsfunktioner mot kassomaoch i övrigt, vad gäller alla de bidragssystemm.m. som kassoma arbetar med. På några få punkter finns samrådsskyldighet inskriven för RFV med annan myndighet.

Lika uppenbart måstedet vara att Boverket har och alltjämt kommer att ha en viktig roll som sektormyndighet inom bl.a. bostadsförsörjningen.Det gäller t.ex. att följa och påverka utvecklingen inom området och därvid kunna bedöma de sammanlagda effekterna av samhälletsolika stödformer, liksom av varje berörd stödform i sig.

Nyligen har en särskild utredare Dir. 199270 tillsatts för att se över Boverkets framtida uppgifter och resursbehov. För min del är det angelägetatt framhålla att mina förslag, helt naturligt, utgår från de uppgifter Boverket har dag.i

RFV anser i sin skrivelse att det centrala ansvaret i sin helhet bör föras över till verket. RFV serinte någonpunkt någonnackdel i detta.Tvärtom finns det fördelar bl.a. genom att verket redanhar handom liknande bidrag, såsomKBT och bostadsbidrag för tjänstepliktiga.

RFV anserdock att det med hänsyn till bostadspolitiskasamband kan finnas skäl

- för en föreskrift om samråd med Boverketnär det gäller föreskrifter och anslagsbe-

räkning. Vidare anser RFV att Boverkets kompetensbör tas till vara inom området uppföljning och utvärdering.

Boverket hänvisar till sina uppgifter inom det bostadspolitiska området och till bostadsbidragensombostadspolitiskt styrmedel. Den myndighet somskall ha det centrala ansvaretför bostadsbidragenbör ha kompetensi frågor om bostadsmarknad, bostadsförsörjning och byggande samt god förtrogenhet med utvecklingen inom området. Boverket anser därför att det centrala ansvaret bör åligga verket inom områdena statistik och uppföljning, utvärdering, anslagsberäkningoch anslagsframställning samt föreskriftsrätt.

Boverket anserocksåatt verket bordevara överprövandemyndighet i överklaganden av bidragsbeslutalternativt remissorgantill domstolarna. Den frågan är behandlad i avsnittet 2.4.5.

När jag nu lägger fram mitt förslag gör jag det i termer av de funktioner som det centrala myndighetsansvaret kan ansesomfatta och som också använts i våra diskussioner och verkensi skrivelser. Sammantagetär detde följande

Tillsyn

.

Föreskrifter

.

Statistik, uppföljning och utvärdering

.

Anslagsberälming och anslagsframställning

.

Utveckling av system, rutiner och blanketter

.

Utbildning och information till försäkringskassoma

.

Information till allmänheten

.

ADB-drift

.

Juridisk rådgivning

. 10. Revision

RFV fullgör dessafunktioner för alla de bidrag och ersättningarsom kassomaarbetar med. Därigenom samt genom ansvaret för kassomasresursdimensioneringhar RFV en stark ställning gentemot kassoma. Det är uppenbartatt själva tillsynen 1 och de stödfunktioner som ligger i näraanslutningtill denna bör åvila RFV också i fråga om bostadsbidragen.Jagavserdå till att börja med utbildning och information till kassoma6, information till allmänheten7, ADB-drift 8, juridisk rådgivning 9 och revision 10.

När det gäller föreskrifter 2 anserjag att en föreskriftsrätt för Boverket gentemot försäkringskassomaskulle skapa oklarheter och riskera att motverka ett rationellt utnyttjande av kassomasresurser. Det finns inte något exempel på att sådanföreskriftsrätt tilldelats annan myndighet än RFV beträffande bidragoch ersättningar där försäkringskassomasvarar för prövningen. De motiv Boverket åberoparför att ha föreskriftsrätten hänför sig till den roll och den kompetensverket har i fråga om bostadsmarknadoch byggande. Verket har de kunskapersom man anserbehövs för att kunna definiera och beräkna boendekostnader,inkomsteroch hushållssammansättning m.m., somär viktiga faktorer i samband med bostadsbidragen.Boverket exemplifierar med frågor som gäller boendekostnadema. Jaganseratt Boverket bör

ha ett inflytande och en medverkan vad gäller föreskrifter i just detta hänseende.Jag föreslår därför att RFVs föreskrifter i frågor som gäller bostadskostnademaeller

eljest berör dessaskall utfärdas i samråd med Boverket. Jag vill betona att mitt förslag om samråd utgår från uppfattningen att Boverket för sina övriga uppgifter kommer att ha den komptenssom avses.Det är såledesinte frågan om att någondel av Boverketsbostadsbidragsadministrationskall ligga kvar för att fullgöra en samrådsfunktion.

Statistik, uppföljning och utvärdering 3 behandlasnärmare etti särskilt avsnitt i vårt betänkande.Jag anseratt det här är frågan om funktioner som i olika mening måstekunna bedrivas av bådeRFV och Boverket. RFV måstegivetvis svaraför att erforderlig statistik produceras i och kring det system man förvaltar. Likaså måste RFV följa upp bådesystemetoch dessadministration samtvid behov göra utvärderingar. Detta är i själva verket en av RFVs huvuduppgifter. Verket har därför särskilt utformade program för dels uppföljning, dels utvärdering. Detta koncept applicerassåledespå de olika förmåns- och ersättningssystemsom kassoma handharoch bör enligt min mening omfatta ävenbostadsbidragen. OcksåBoverket har uppfölj-

ning och utvärdering som en av sina huvuduppgifter. Verket har i sin bostadspolitiskt betingade roll ett behov av att självständigt kunna behandla också bostadsbidragen i berörda delar av sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete, liksom att kunna publicera och ge spridning av sinaresultat. Boverket blir därmeden kravstållare hos RFV i fråga om de data som kan hämtasfrån bostadsbidragssystemetoch dessadministration. RFV bör därför ha skyldighetatt tillhandagå Boverket meduppgifter om bostadsbidragen.Samtidigt vill jag framhålla att det här somofta annorstädes handlarom samarbetemerän om formell reglering. En viktig uppgift för verken gemensamtblir att utveckla det uppföljningssystem som skall knytas till det nya bostadsbidragssystemetoch dess administration. Det är som RFV självt framhåller viktigt att Boverkets kompetens i sådanahänseendentas till vara.

Anslagsberâkning och anslagsframställning 4 är en annan funktion där Boverket dels bör ha ett visst inflytande och dels medverka som expertorgan. I bådadessa hänseendengäller det såvälprognosersomanslagsberäkning.Avgivandet avanslagsframställningen till regeringen bör dock vara RFVs sak liksom för övriga bidragsanslag. Det bör emellertid föreskrivasatt det skerefter samrådmed Boverket.

Utvecklingen av system, rutiner och blanketter 5 är en fortsättning på föreskriftsarbetetoch en förutsättning för ADB-stödet. Därmed är det en naturlig uppgift for RFV som också har betydandekompetensoch resurseri övrigt för ändamålet.Boverket har inte i sin sammanfattning yrkat att dennafunktion skall ligga kvar hos verket menargumenterarför sakeni huvudtexten. Man menaratt t.ex. utformningen avblanketter har enpraktisk betydelseför uppföljnings- och utvärderingsarbetet.Jag anseratt det önskemålet kommer att tillgodosesgenomett par av mina nyssnämnda förslag. Jag tänker då på samrådetom bostadskostnader RFVsi föreskrifter och på Boverkets funktion somkravställare vad gäller uppföljningsdata o.d.

Sammantagetinnebär Boverkets önskemål i själva verket ett arrangemangmed delat centralt myndighetsansvarför bostadsbidragen.Boverket skulle vara denplanerande, föreskrivande och uppföljande myndigheten. RFV skulle ansvara för verkställigheten. En sådanordning vill jag bestämtavvisa. Förutom att den är orationell både centralt och lokalt skulle den sikt ta bort viktiga incitament för RFVs engagemangi fråga omjust dessabidrag.

Sammanfattningsvisföreslår jag såledesföljande beträffande den centrala myndighetsrollen för bostadsbidragen

RFV skall vara den centrala myndigheten för bostadsbidragensadministration -

och fullgöra samtliga funktioner inom ramenför dettaansvar

Skyldighet för RFV att samrådamed Boverket bör finnas i frågaom dels före-

-

skrifter som rör bostadskostnademai samråd, dels anslagsframställningen

efter samråd

RFV bör ha skyldighet att tillhandagå Boverket med uppgifter om bostadsbi- -

dragen

Boverket bör ha skyldighet att biträda RFV med sin expertkompetens -

Dessaregler bör tas in i regeringens förordning om bostadsbidrag.

Jag menar att det nu föreslagna innebär en ändamålsenligrollfördelning efter den ställning resp. myndighet naturligen har inom sitt område. RFV svararför bostadsbidragssystemet som för varje annat liknande system. Boverket har det inflytande som dess roll som bostadspolitisk sektormyndighet kräver och får den medverkan somverkets expertkompetens motiverar. Självfallet kommer Boverketsintressen för bostadsbidragenatt kunnagöra sig gällandeäveni andra sammanhang.Jagtänker på medverkan t.ex. vid större systemförändringarav dentyp vår utredning nu representerar, i remissarbete0.d. Vidare kan självfallet Boverket ta egnainitiativ till förändringar genom förslag till RFV eller till regeringen.

En kanske viktigare fråga än den formella regleringen är samarbetetmellan verken. Ett sådanthar inletts under vår utrednings gång i detatt RFV startatett genomförandeprojekt i vilket Boverket deltar. De uppgifter somskall lösaspå myndighetsplanet till systemändringenden 1juli 1993har vi berört i kapitel 4av detta betänkande.Jag anser emellertid att verkens samarbete i systematisk form bör fortsätta och även omfatta en stöd- och uppföljningsfunktion vad gäller konsolideringen av det nya systemet. En sådaninsats bör omfatta minst ett och ett halvt år, gärnatvå till två och ett halvt.

Jag vill i detta sammanhangocksåföreslå att regeringen ålägger RFV att i samråd med Boverket avrapportera införandet av det nya systemetoch den nya administrationen. Detta skulle kunna skeexempelvis till den l september 1996.Därigenom fås ett naturligt tillfälle att påett samlatsättbedömasåväl det nya regelsystemetsomden nya administrationen.

I fråga om personalresurserinnebär mitt förslag att de nuvarandearbetsuppgifterna för bostadsbidragsgruppenca 5 årsarbetare inom Boverkets bostadsmarknadsavdelning upphör den l juli 1993. Samtidigt torde en viss resurs med kompetens bo-i stadsbidragsfrågor övergångsvis behöva finnas kvar vid Boverket, dels för medverkan i verketseget uppföljnings- och utvärderingsarbete,dels för den samverkanmed RFV och den handläggning av vissa äldre ärendensom beskrivs i kapitel 4. Det

har inte funnits någon anledning för mig att avge några förslag av personalpolitisk natur i detta sammanhang. Det gäller så personer att det måstebli frågan om

speciella övervägandeni varje särskilt fall. Detta är Boverkets uppgift. Det kan för övrigt inte uteslutasatt RFV kan behövaett tillskott av färdig kompetensi bostadsbidragsfrågor.

Sammanlagttorde den centrala myndighetsresursenför administration av bidragen inte behöva bli större än vad Boverket disponerat exkl. den del som gäller handläggning av överklaganden. RFVs centrala kostnaderför ADB-driften ingår i den ADB-kostnad som redovisats i avsnitt 3.1. Det bör påpekasatt den centrala ADBfunktionen hos RFV är förlagd till Sundsvall.

3.3 Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen

3.3.1 Bakgrund

Enligt direktiven skall jag lägga fram förslag om ett uppföljningssystem. Därvid skall Boverkets nuvarandesystembeaktas.

Det har varit nödvändigt att begränsaarbetet till att angeprinciper och att ställa krav

det eller de systemsomkan bli aktuella. Den närmareutformningen av systemen måstevara en myndighetsfråga. Detta har ocksåuppmärksammats deti genomförandeprojekt som RFV startat och där också Boverket deltar. Ett av delprojekten där gäller just uppföljning och utvärdering.

När mandiskuterar uppföljning och utvärdering är det ofta lämpligt att söka klargöra vad som menasmed resp. uttryck. Olika meningar härom kan finnas. Jag har emellertid funnit att en grov karakteristik enligt nedan kan vara praktisk.

Uppföljning är till sin natur i huvudsak löpandekortperiodisk och syftar till att fortlöpande notera utvecklingen i förhållande till planer, budgetar, regelsystem o.d. Uppföljningen bygger främst på de data som direkt produceras i den organisation eller det system som man vill följa upp. Vid avvikelser av betydelse görs en viss analys och eventuellt viss korrigering.

Utvärdering har karaktärenav särskilda insatserför att djuparebelysaen fråga. Efter en reform eller annanviktigare förändring vill man genom en utvärdering ta redapå hur det gått. För utvärderingenanvändsdels uppföljningsdata, dels uppgifter som tas via särskilda undersökningar eller genom studium av annat håll befintlig statistik. Analysen är ett dominerande inslag. Den skall antingen bekräfta att t.ex. avseddamålsättningar uppnåttseller geunderlag för ett beslutom störreeller mindre förändring.

Arbetsmässigt bedrivs uppföljning ofta somett ordinarie inslag i arbetet. Men även projektform kan ibland behövas, inte minst kanskeför uppföljning av regelsystem i vilka ärendenahandläggs mångaolika ställen.

Utvärdering är ett typiskt fält för projektarbeteeller större program med flera projekt, utläggning av uppdrag konsulter eller vetenskapliga institutioner o.d.

Självfallet får man inte hårddra sådanahär definitioner. Det kan också finnas andra sådanaeller andra tolkningar. Men den här nämnda brukar vara praktisk när man

vill diskutera skall göra vad, Men ävendå blir detta av olika skäl viss

vem som överlappning mellan de två huvudgrenarna.

3.3.2 Innehåll i uppföljning och utvärdering av bostadbidragen

Det är två huvudområdensombör följas uppoch utvärderas,nmligen delsbidragsgivningen, dels bidragsadministrationen.

I fråga om bidragsgivningen är det av intresseatt bl.a. kunnzbelysavilka som får bidrag och hur mycket samt hur dennabild förändrasöver tien. Hittills har detta primärt skett genom mätningen gångom året inifrån de dataom vid tillfället funnits om bidragstagarna.Dessadata har sedanutnyttjats för olik bearbetningarför att få fram de önskade uppgifterna beträffande åretspopulation ller delar av denna. Vidare har under senastetvâ åren, genomBoverkets metoduteckling, mer detaljerade analyser kunnat göras av de enskilda hushållensbidragnoendekostnader, inkomster m.m. simuleringar harockså gjorts för att belysaeffkterna av olika alternativa regelutformningar för såvälstatensoch kommunernaseknotni somför enskilda hushålls ekonomi. Däremothar maninte kunnat över tidenölja utvecklingen för ett och sammahushåll. Ett exempel där en sådanmöjlighet ade varit av intresse finns i BOADs egetarbeteför att väl som möjligt kunnabtysabl.a. effekten av en övergång till aktuell inkomst. Det synesönskvärt att sådanaongitudinellastudier kan göras i det nya uppföljningssystetnet.

Den bild man får fram av bidragsanvändningenskall också knna sättasi samband med bidragens syfte och i vilken måndettatillgodoses. Här fins två aspekter. Den första är hur den faktiska bidragsgivningenter sig i förhållandeill regelsystemetoch intentionerna bakom detta. Omvänt kanman fram behovavzgeländringar, annan tillämpningspraxis eller incitamenttill utvecklingsarbete.Den ndra aspektenär hur bidragsgivningen fyller sitt syfte i ett mer övergripande samianhang. Hur klarar bostadsbidragensin roll i dettotala bostads-och fantiljestödet

Vad gäller bidragsadtninistrationen bör man belysa bl.a. lll försäkringskassorna arbetar med bidragsärendenaoch vilka resursersom går åt. lsssafrågor är av intressesåvälför kassornasadministrativaplaneringoch utvecklig somför analysoch utveckling av regeltiilämpningen.

I bidragsadministrationen, och dåäven central nivå, är infcmationen till allmänheten ett viktigt inslag. Det är angelägetatt inforntationsinatserna även i fortsättningen följs upp och tnvärderas.

För både bidragsgivningen och bidragsadministrationenär kosiadsaspekternaviktiga. Detta gäller för såväl mer löpandebudget-och planeringindamål som för bedömningar av kostnadseffektiviteten.

Den av BOAD nu föreslagna övergångentill ett rullande syem för bidragshandläggningen innebär också i att manvid den närmaresystemutfcmningenmåsteklara ut relationen mellan grunddataoch ytterligarebearbetningar.Vka bearbetningarkan förutses för mer permanentbruk I vilken utsträckning och nädvilken periodicitet skall grunddatatillhandahållas för intressentensegnabearbetnigar Här somi andra

liknande sammanhangär det angelägetatt behoven nogaprövas innan permanenta åtagandengörs. Samtidigt måstesystemetför uppföljning haett tillräckligt utrymme och flexibilitet för behov sominte kan förutses från början.

BådeBoverket och RFV är viktiga användareav uppföljnings-och utvärderingsresultat. De har ocksåprofessionellauppföljnings- och utvärderingsenheteri sina organisationer. Det härsagdaominnehåll i uppföljning och utvärderingavbostadsbidragen är därför närmastatt se somnågra reflektioner. Det viktiga är att behovenverkligen penetrerasinför systemkonstruktionenoch att dessutomandraintressentersbehov av uppgifter i rimlig omfattning kan tillgodoses. Bland intressentemafinns också regeringskansliet som representantför ägarna vilkas uppdrag bidragsgivningen sker. En dialog mellan Socialdepartementetoch de berörda myndigheternahar inletts i anslutning till arbetet medensamförälderstödoch bostadsbidrag.

Det för mitt uppdrag väsentligaär emellertid att klargöra rollfördelningen mellan Boverket och RFV vid uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen. Den upp-

följning somberör själva reformen ochdessgenomförandebehandlaspåannanplats.

3.3.3 Vad gör Boverket och RFV i dag inom uppföljning och utvärdering

Båda verken har fått tydliga uppdrag av regeringen att svara för uppföljning och utvärdering inom sina ansvarsområden.De har också utvecklat program eller konceptför dessaverksamheter.Nedanges enkort beskrivning av inriktningen. Det har inte funnits skäl att här behandlametodik- eller teknikfrågor.

Boverket

l Boverketsansvarsområdeingår ett stortantalstödtill bostadsbyggandeoch boende. Verket har de senasteåren utvecklat en systematik för löpande uppföljning och utvärdering av bostadsstödensoch bostadsbeskattningenseffekter samthur dessasamverkar medandra statliga transfereringar. Detta omfattar tre olika nivåer.

Kartläggningar av huvudsakligen statistisk natur som visar hur stödet har använts under en viss period, för vilka åtgärder och till vilken typ av bostädereller hushåll. Utifrån kartläggningen kan ett enkelt konstaterandegöras om stödet gått till rätt ändamål.

Uppföljningar som görs löpandevarje år och somnågotmer detaljerat belyser hur stödetutnyttjas, hur användningenförändrasöver tiden samthur dettaöverensstämmer med syftet för stödet.

Utvärderingar som innebär ett större utredningsarbetemed såväl kartläggning av stödetsanvändningsomanalysav desseffekter samtbedömningav hur dessaeffekter förhåller sig till de uttalade syftenamed stödet. Pådet bostadspolitiskaområdet kan ett stöd mångagånger ha flera syften och ibland kan dessavara svåraatt uppnå samtidigt. I en utvärdering skall sådanaeventuellamålkonflikter framgå. En utvärdering bör ocksåanalyserastödetseffekter såväl statsfinansemasom samhället i stort. I det senarefallet skall då framgå stödetskostnadseffektivitet, dvs. om stödet är utformat såatt det uttaladesyftet uppnåstill lägsta samhällsekonomiskakostnad.

I Boverkets uppföljnings- och utvärderingsarbeteingår utarbetandeav rapporter som verket publicerar, såvälperiodiska somandrasådana.Några typiska titlar är

Bostadsmarknadsläget1992 juni 1992 Bostadsmarknadi förändring Boverkets årsbok, mars 1992 Bostadsbidrag 1991 mars 1992 Skattereformens effekter på boendet mars 1991

Hyror i nyproduktionen Enjämförande studieav förändringen mellan år 1990

-

och 1991i nybyggdalägenheter förmedladeav Stor-Stockholmsbostadsförmed-

ling. februari 1991 Ungdomars bostadsbehovfram till år 2010 november 1990

Riksförsäkringsverket

RFV arbetar medett uppföljnings- och ett utvärderingsprogram.

RFVs uppföljningsprogram syftar till att åstadkommaen mer systematiskuppföljningsverksamhet. De aktiviteter som ingår i programmet avser i första hand att undersöka kassornasadministration. Man arbetar med både periodisk uppföljning, fördjupade statistiska analyser och särskilda undersökningar. l programmet ingår bl.a. projekt rörande regelsystemen,t.ex. nya sådana,tillämpning av systemensamt derasmåluppfyllelse.

RFVs utvärderingsprogram har som mål bl.a. att ge underlag för beslut om policy, planering och förändring beträffande socialförsäkringen. Utvärderingen bedrivs enligt en modell där man följer och beskriver utvecklingensamtkartlägger kunskapsbehov och pågående forskning i syfte att nå en inriktning mot brist- eller problemområden. Man får till slut ett underlag för att bedömabehovet av fortsatt utredning, omprövning eller förändring. RFV gör också resultatredovisningar för

-olika åtgärder. Ett exempel är kravverksamhetenmot underhållsskyldiga med anledning av utbetaldabidragsförskott.

3.3.4 Utredarens förslag

Jag har i avsnitt 3.2 föreslagit att RFV skall ha det odeladecentrala myndighetsansvaret för bostadsbidragen.Jag har avvisat tanken ett delat ansvar där Boverket skulle vara planerande, föreskrivande och uppföljandeutvärderande myndighet och RFV den verkställande.

RFV bör därför också ha till uppgift att svara för uppföljning och utvärdering av bostadsbidragenliksom för övriga bidrag och ersättningar inom verkets ansvarsområde.

Även Boverket bör, trots att verket då inte längre skulle central myndighet för

vara bostadsbidragen, i kraft av sin roll inom det bostadspolitiska området kunna göra framför allt utvärderingar somberör bostadsbidragen.Boverkets behov bör tillgodosesdels genom de data och eventuella uppföljningsrapporter som RFVs system producerar, dels genom tillgång till basdataför egnabearbetningar. Hur denna tillgång skall arrangerasbör närmarestuderasi det nämndagenomförandeprojektet.Jag

vill för min del uttala det kravet att Boverkets möjligheter till bearbetningar inte försämras. De data Boverket får från RFVs system bör ha samma skydd vid

- Boverket somvid RFV och försäkringskassoma.

Både för bostadsbidragensom regelsystemoch för dettasadministration bör erforderliga uppföljningsdata, och därmed ocksåett viktigt utvärderingsunderlag, kunna genererasdirekt genom handläggningsproduktionenvid försäkringskassoma. Denna uppföljning bör utformas inom ramenför RFVs uppföljningsprogram. Boverket bör vara en av kravställama och inledningsvis också medverka i uppläggningen, vilket kan förutsättas ske inom det nämnda projektet i RFVs regi.

Jagföreslår såledesföljande

RFV svarar som systemansvarigmyndighet för att bostadsbidragssystemetoch -

dessadministration följs upp och för att de data somproducerasockså tillgodo-

ser andra intressentersbehov. RFV svarar också för att systemetoch admini-

strationenutvärderas sammasätt somgäller för övriga bidrag.

Boverket svarar som bostadspolitisk sektormyndighet för främst sådanutvärde- -

ring som verket behöver göra inom ramen för sin roll. Boverket måste därvid

ha tillgång till RFVs uppföljningsdata.

I avsnitt 3.2 har jag föreslagit att RFV skall vara skyldigt att tillhandagå Boverket med uppgifter samt att Boverket skall biträda RFV med sin kompetens.

Verken bör också hålla varandra underrättadeom t.ex. planerade och utförda utvärderingar. Detta tillgodoser ett behov av saklig information och medverkar också till att man undviker dubbelarbete.Jag är för min del övertygad om Boverket inom ramen för mitt forslag och ett samarbetemellan verken kommer att få minst lika goda förutsättningar somnu att för sina behov kunna följa utvecklingen av bostadsbidragen och kunna relatera dem till andra samhällsstödför boende.

4¶GENOMFÖRANDE

4.1 övergångsregler

m.m.

Vi föreslår i huvudsak följande

Överföringen bostadsbidragensadministration från kommunernatill för-

av säkringskassomaoch från Boverket till Riksförsäkringsverket skerper den l juli 1993

Det nya regelsystemettillämpas avkassomafr.o.m. den 1juli 1993varvid dock handläggningenkan behövabörja tidigare

Kommunerna kommer även efter den 1 juli att behöva handläggavissa resterandeärendenm.m. enligt de tidigare bidragsreglema

Den som genomkommunalt beslut harfått bostadsbidragföre systemskiftet gör en ny ansökan ställd till kassanför bidrag efter den 1 juli; ansökan görs enligt de nya reglerna

För att undvika en engångsvis ärendeanhopningsker försäkringskassans första handläggning fördelad månadernamaj-oktober 1993

Vid behov utbetalar kassanett interimistiskt bostadsbidragfr.o.m. juli i avvaktan att handläggningenavslutas

Kommunen skall vara skyldig att lämnaöver uppgifter om bidragstagarna och bidragen till kassan; i normalfallet gäller det dock endastuppgift om personnummer, utbetalningsadressoch senastutbetaldabelopp.

Vi har somtidigare nämntshaft anledningatt utgå ifrån att deti direktiven uttryckta önskemålet om systemskifte för bostadsbidragenper den 1 juli 1993 är mycket starkt. Vi har därför redan från början inriktat vårt arbete att dennatidpunkt skall kunna hållas.

Den valda tidpunkten kan dock allmänt sett te sig något problematisk. Dels är det tidigare regelsystemetkalenderårsbundet,vilket nu innebär två olika handläggningsomgångar för bostadsbidragunder 1993. Dels är den 1 juli en tidig tidpunkt med hänsyn till behovet av förberedelser i form av att utveckla rutiner och ADB-stöd, utbilda personalen,informera allmänheteno.d.

Sådanasvårigheter vid en större förändring kan stundom parerasmeden glidande övergång i någon form. I vårt fall skulle ett tänkbart sådantalternativ ha varit att kommunerna medtillämpning av det gamla regelsystemetskötte bidragenunder hela 1993 för dem som var inne i systemetföre den l juli medankassomasuccessivttog in nya bidragstagarei det nya regelsystemetefter dennatidpunkt. Även andra va-

rianter av glidande övergångkan ñnnas.

Vi anseremellertid att det behov av förberedelsersomRFV och kasoma har kommer att bli tillgodosett inom den uppsattatidsramen. Ett genomförmdeprojekt har startatsav RFV undervåren 1992. Projektet arbetarparallellt medBOAD. Boverket deltar i projektet. Den planering somprojektet redovisatse avsnitt 4.2nedan är väl i linje med våra synpunkter hur övergångenbör till. Samtidigt vill vi fram-

hålla att förutsättningarna för projektet tills vidare bygger hypotesenatt våra förslag genomförs. Slutlig visshet nåsinte förrän efter riksdagensbeslut.

Vidare har anpassatregeltillämpningen så att ett naturligt systemskifte kan äga rum den 1juli 1993. Huvudregeln är att kassomabeslutarom nya bidrag för samtliga bidragstagarefr.o.m. den l juli och då med tillämpning avde nyareglerna samt att kommunerna beslutar om bidrag fram till denna tidpunkt och efter de gamla reglerna. Kassomaspersonal behöverinte lära sig de gamla reglernaoch kommunernasinte de nya.

På grund av önskvärda retroaktivitetsregler och en viss bedömd förekomst av olika restärenden m.m. måste dock vissa smärrejämkningar ske av förfarandet kring den 1 juli. Vi har därvid strävatefter att i möjligaste mån begränsakommunernas befattning med bostadsbidragefter dennatidpunkt.

En ansökan till försäkringskassankan, med den tidigare föreslagna regelnom högst tre månadersretroaktiv rätt till bidrag, innebäraatt en kassasbeslut kan komma att omfatta även en kortare tid före den l juli. Vi föreslår att de nya reglernatillämpas i sådantfall.

Det kan ävenefter den l juli finnas ärendensom någotsättavserförmåner under tiden fram t.o.m. den30 juni och för vilka detgamlaförmånssystemctbör gälla. Det kan t.ex. vara

ärenden hos kommunen sominte avslutats -

överklagandenav kommunenstidigare bidragsbeslut -

återkrav -

nya ärendensomaktualiserasför gamla bidrag, t.ex. efter ändradtaxering -

Vi föreslår därför att kommunernaskall handläggadennatyp av ärendenunder en kortare övergångsperiod. Enligtvår mening bör det gälla ärendensom anhängiggjorts senastden 31 december 1993. Under dennatid bör också dengamla lagens regler om överklagande och om statsbidrag gälla för dessaärendenbeträffande statsbidragsedock avsnitten5.1 och 6.4. Vidareföreslår vi att Boverket handlägger ärendenav den typ som nämntsom de aktualiserasfr.o.m. den l januari 1994 samt att överklagande av Boverkets beslut sker hos kammarrätteni Jönköping. Vi bedömer att antalet sådanaärendenblir mycket litet. Vi har noterat atten ny instan-

sordning för förvaltningsdomstolamaår föreslagen.När den genomförs torde över-

klagandeav Boverkets här nämnda beslut komma att föras vidare via länsrätten till kammarrätten.

Det är viktigt att försäkringskassomafår en rimlig start av det för dem helt nya systemet. Det gäller både i fråga om en begränsningav påfrestningarnapå handläggningsresursemasom sådanaoch möjligheten att göra den noggranna prövning som förutsätts i ett systemsom sedanskall underhållasenbartgenom ändringsuppgifter. Vi har ocksåansettdet nödvändigtatt detnyabidragssystemetstartarmed nya ansökningar för samtliga somhar bidrag och i den utformning somde nya reglerna förutsätter. Det är nödvändigtatt kassomahar ett fullgott och enhetligt utgångsmaterial.

Vi föreslår därför att alla som har bostadsbidragfrån kommunen under det första halvåret 1993 ansöker hos kassanom nytt bidrag fr.o.m. juli månad.Dessaansökningar bör kunna ges redanundervåren, t.ex. fr.o.m. maj månad.De kan därigenom prövas successivt, i många fall redan före sommaren om kassanges rätt till sådanhandläggning och resurserhärför. Totalt sett bör emellertid kassomaha möjlighet att fördela handläggningenav dessaansökningar så att de sistabesluten vid behov kan fattas under hösten,t.ex. senasti oktober.

För de bidragstagaresom sökt men inte fått sitt bidragsbeslutförrän någon tid efter den l juli föreslår att kassan under tiden månadsvis utbetalar ett interimistiskt bostadsbidrag tillfälligt bidrag sombör vara sammabelopp som kommunen

- utgav för juni månad. Vi föreslår ocksåatt när kassansbeslut om bidrag fr.o.m.

den 1juli väl är fattat en viss avstämningsker såatt den someventuellt fått för

litet bidrag under interimstiden får en motsvarande kompletterande utbetalning. Däremot menar vi att den som eventuellt fått för stort tillfälligt bidrag inte skall behöva betala tillbaka. Detta förslag är ocksåägnatatt dämpa de övergångseffekter som de nya reglerna kan medförai det enskilda fallet, oavsetthur de generella bidragsskaloma utformats. Vi vill framhålla att rätten till tillfälligt bidrag endast till-

kommer den som varit bidragstagareföre den l juli 1993 och som lämnat in sin ansökan före den 1 juli. Det är därvid rimligt att den som skall få sitt tillfälliga bidrag utbetalat redan fr.o.m. juli månadhar ansöktom det nya bidraget i god tid, t.ex. före den ljuni.

Förfaringssättet med interimsbelopp förutsätteratt kommunentill kassanlämnar över de uppgifter som behövs. l normalfallet behövsendastuppgift om bidragstagarens personnummer, utbetalningssättoch adresssamtjunibeloppet. Detta bör ske genom att ADB-uppgifter förs över från den avkommunenanlitade datacentralentill RFVzs ADB-avdelning. l gengäldbehövernormalt inget fysiskt aktmaterial hos kommunen lämnasöver till kassan. Detta har stora praktiska fördelar, dels i volymhänseende, dels i fråga om arkivansvar 0.d. Kommunensskyldighet att lämna över uppgifter

om bidragstagarnabör enligt vår mening för tydlighetens skull skrivas i övergångsbestämmelsema.Vi vill påpekaatt uppgifterna om bidragstagarnaär kommunensäven om de enligt något avtal handhasav en fristående datacentral.

4.2 Myndigheternas förberedelser för förändringen

4.2.1 Våra utgångspunkter

Vi har i föregåendeavsnitt givit vår syn tidsaspektemakring förändringen av bostadsbidragensadministration. Vi har därvid förklarat att såväl det nya regelsystemet somden nya administrationen skall kunna införas per den l juli 1993, så som avsettsi våra direktiv.

Utredaren har i avsnitt 3.2 lämnat förslag om att det centralamyndighetsansvaretför bostadsbidragsadministrationenflyttas från Boverkettill Riksförsäkringsverket. Den slutliga ställningen till detta förslag, liksom till den förutsätta överföringen av den lokala bidragsadministrationentill försäkringskassoma,tas av riksdagen. Detta beräknasske i december1992. Det är emellertid alltför sent att avvakta till dessmed den planering och de praktiska förberedelsersom behövsför att regeländringar och administrativt Övertagandeskall kunna skevid avsedd tidpunkt.

Rimligen är det den blivande tillsynsmyndigheten som bör ha ansvaret för detta förberedelsearbete.RFV kommer under alla omständigheteratt ha ansvaretför kassomasrutiner och teknikstöd, för utbildningen av deraspersonal och för informationentill allmänheten. RFV hardärför med vårt instämmandeundervåren 1992startat ett särskilt projekt för att förbereda genomförandetav de av oss föreslagnaförändringarna. Boverket deltar i projektet. Försäkringskassomaär brett representerade. Bl.a. kommer projektledaren och en av de fyra delprojektledama från försäkringskassa.

Projektledaren och Boverkets huvudrepresentanti projektet har fr.o.m. den 1 maj deltagit i utredningensarbete som förordnade experter. Utredaren har också haft överläggningar med den samladeprojektledningen. Genom dessaåtgärder har bästa möjliga garanti skapatsför att intentionerna bakom våra förslag skall slå igenom i förberedelsernaoch för att i vår tur fått de upplysningar som vi behövt för den slutliga utformningen av våra förslag.

Projektetomfattar fyra delprojekt tillämpningsbestämmelser,ADB-stöd, information samt uppföljningssystem. Projektet planerar också för den utbildning av kassomas personalsombehövs inom de nämndaområdena.En lägesrapportfrån projektet ges nedani avsnitt 4.2.2.

Vi har somnämntsansettatt kassornabehöveren tidsfrist hösten 1993med de första besluten. Skälet härtill var trefaldigt

dels kan inemot 400 000 ärendeninte rimligen handläggas kort tid före första -

tillämpningsmånaden,framför allt inte om detär ett nytt regelsystemoch kvali-

tetskravetär högt det grundläggande beslutet i ett system som sedanskall

rulla

dels måstehänsyntas till resurstillgångenvid kassorna -

dels ansågssjälvaförberedelsetidenför tillämpningsregler, ADB-utveckling, ut- -

bildning o.d. fram till den l juli 1993 mycket knappredan i utgångsläget.

Vi har nu i slutfasen erfarit att man inom RFVs projekt har en ambition att i till övervägandedel klara handläggningenav ansökningarnaredanföre den 1 juli. Vårt systemmed en interimsperiod höstenskulle i så fall enbart bli en ventil för enstaka fall. Ambitionen att klara viss handläggning före den 1 juli är givetvis god, inte minst med tanke på servicen till de sökandeoch för att över huvud taget ge reformen vind i seglen. Behovet av kvalitet i handläggningen,av utrymme för förberedelser och av hänsynstagandetill disponibla handläggningsresurserkvarstår emellertid. Också budgethänsynkan spelain om någonmer betydandehandläggningskervåren 1993 kan det innebära kostnaderunderbudgetåret 199293 utöver dem somvållasav genomförandeförberedelsema.

Vi vill avslutningsvis peka det nära sambandsområder, framför allt i fråga om information till allmänheten, mellan förberedelsernaför genomförandeav våra förslag resp. förberedelserna för bostadsbidragsgivningendet första halvåret 1993. Detta samband kommer att behöva beaktasredan under hösten 1992. Denna samverkan sker då mellan projektet och Boverket som myndighet. Viss information till allmänheten måste ges i form av upplysningar om vad som planerats, eftersom beslut av riksdagen fattas först senare.

4.2.2 Lägesrapport från RFVs genomförandeprojekt

Lägesrapport från RF Vs genomförandeprojekt

Inom RFV har förberedelsearbetetmed Övertagande bostadsbidragsadministratio-av nen påbörjats under våren 1992 för att fr.o.m. maj 1992 övergå i projektform. Projektet har kallat sig BOB och är uppdelati fyra delområden tillämpning, system, information och uppföljningutvärdering. Vi har fått en lägesrapport från projektet enligt nedan.

Verksamhetsanalys

Med utgångspunkt från gällande lagstiftning, BOADs förslag och det regelförändringsarbetesompågår inom angränsandeverksamhetsområdenhar projektet BOB satt i gång en drygt fem veckor lång verksamhetsanalysmedbörjan den 4 augusti 1992. Aktivitetsplanen för de olika delområden läggs då fast för bl.a. kravspecifikation.

Tillämpningsområdet

Föreskrifter och allmänna råd förbereds för att varaklara i mitten av februari 1993. Arbetet kompliceras bl.a. av att riksdagsbehandlingenberäknasskeförst i mitten av december 1992. Utbildning av försäkringskassomaspersonal kommer att ske tvåi stegl och Il veckorna 10-13 resp. 16-18 för att ansökanoch behandlingav ärenden enligt den nya lagstiftningen skall kunnaskefr.o.m. maj månadmed tillämpning fr.o.m. den ljuli 1993.

ADB-systemet

Förberedelser görs för att nuvarandebeståndav mottagare av bostadsbidrag skall kunna konverteras till en för hela landetgemensambeståndslista.Dennadelasupp läns- och kommunnivä lokalkontor.

ADB-systemet byggs upp rikstäckandeoch skall vara klart för förhandsbeskedoch uppdatering senastden l maj 1993. Direktuppdatering skall gälla. Handläggarstöd förbereds vad gäller tillgång till redan kändaförhållanden om SGI, taxerad inkomst och förmögenhetsavkastning.

Hög grad av terminaltäthet erfordras för ett stort flöde av fråge- och uppdateringstransaktioner. Kassomamästebeaktadettai sin verksamhetsplanering.Beräkningstransaktioner förutsätts kunna ske utan att uppdatering sker.

Uppföüningutvärdering

Olika intressenterasbehov av uppgifter från bostadsbidragsregistretkartläggs. Specifika krav skall ställas i relation till behov och resursåtgång, samt det integritetsskydd som måsteskapas.Behovetförutsättsvara klart vid registeruppbyggnaden.

Information

Informationsaktivitetema utformas med hänsyntill allmänhetenssärskilt storabehov av information vid de regel- somadministrationsförändringardet här gäller. Informationsgivningen förbereds i kontakt med Boverket. En interimbroschyr förbereds initialt. Den skall senarei anslutning till ansökningsförfarandet en mer permanent version.

Informationsfrågoma bedömsvara mycket viktiga för ett lyckat genomförande av reformen.

Resursfrågor

Övertagandetav bostadsbidragsadministrationenär resurskrävandedels med hänsyn till den korta genomförandetidenoch dels med hänsyntill att ett nytt regelverk skall tillämpas under en kort tid 400 000bidragsärenden.Genomförandet i projektform fram t.o.m. steg I uppskattasunderkända förhållanden till ca 25 mkr. På grund av ett flertal osäkra faktorer är beräkningenhögst preliminär. Utbildning och genomförandet efter stegIl-utbildning i kassamiljöblir hårt pressadredan under budgetåret 199293, varför resursfrågorna dennadel bör blii föremål för särskild analys.

4.3 Vad innebär förändringen för den som får bostadsbidrag

I stort blir det tre särskilt påtagliga förändringar. Det blir nya regler som kan ge ett annat belopp än tidigare. Det är försäkringskassansom man nu skall vändasig till och inte kommunen. Efter den ansökansom ges inträde i systemetfår man i fortsättningen inte någon ny påminnelsemed ansökningshandlingarinför ett nytt kalen-

derår; manslipper såledessöka nytt menmåstei stället själv hålla uppgifterna hos kassanuppdaterade.

En mängd information kommer att ges från myndigheterna.Det kommer att ställas storaanspråk på att denna information är begriplig. Ändå kommer det säkert att bli ett förfrågningstryck hos både kommun och kassa.Troligen är mångaintresseradeav förhandsbeskedom vad de nya reglerna kommeratt ge i bidrag för dem.

Här nedan tecknas ett litet scenario kring förändringen gäller den som redan har bostadsbidrag.

Hösten 1992 får man information, dels om att det vanliga bidraget bara kom- mer att omfatta tiden januari juni 1993, dels om att det för tiden därefter planeras

förändringar visst angivet sätt.

Under våren 1993 kommer det mer utförlig och slutgiltig information samtansök- ningsblanketter för inträde i det nya systemet.

Under våren skall nu ansökangörasfor bidrag fr.o.m. juli månadoch den skall göras hos försäkringskassan.Den innehåller bl.a. ett krav inkomstberâkning som dock inte år någon egentlig nyhet i sig, det nya är att den nu skall användasför bidragsbeslutet.

Många kommer under våren att höra av sig till kommunenom de nya bidragen, antingen av rent misstag eller därför att de är tveksamma eller därför att de har ärenden i gråzonen; vissa ärenden skall för övrigt hanterasav kommunen även efter den l juli och enligt de gamla reglerna.

Det nya bidraget gäller fr.o.m. juli månadoch utbetalasockså fr.o.m. den måna- den om inte kassanaviseratatt handläggningenkommeratt dröja till efter sommaren. I så fall får man beskedom att kassanunder tiden interimistiskt betalar ut samma belopp somkommunen gjort. För att det skall kunnautbetalasredan i juli måsteman ha sökt bidrag före en viss senastetidpunkt den l juni enligt vårt förslag.

När det nya bidraget kommer kan det vara högreeller lägre än det man fått av kommunen eller provisoriskt av kassan.Det bör ha varit möjligt för bidragstagaren att själv med stöd av informationsmaterialet räkna ut det nya beloppet tämligen precist.

Om man haft provisoriskt bidrag och det visar sig vara för lågtjämfört med det nya kommer kassanatt betala ut skillnaden; om man fått för mycket slipper man betala tillbaka. Dessutom kan de provisoriska bidragen komma att betalasut olika länge för olika bidragstagare. Detta bör görasförståeligt.

I allmänhet har bidragstagarennu fått ett beslut tills vidare; i vissa fall är det dock tidsbegränsadebeslut och kanske ytterligare villkor.

Det blir ingen ny ansökan inför 1994. I stället för att lämna kompletta uppgifter varje år skall den som fått bidrag nu löpande bevaka de förändringssituationer som berör boendet, familjen och inkomsten. Sådanaändringar skall anmälaspå grund av

upplysningsplikt eller eljest i eget intresse. I det senarefallet skall manockså i anmälan till kassanangeatt manbegärändringav bidraget.

I del fall kommer det att bli automatiskaändringar av bidraget grund av - en uppgifter somkassanfår från andrakällor, t.ex. folkbokföringen.

Den sominte under en längre tid hört av sig till kassanmed någonändring över huvud tagetfår en påstötning med begäranom aktuella uppgifter.

Den som låter bli att besvaraförfrågningar från kassankan bidraget indraget eller minskat.

lämnat felaktiga uppgifter, underlåtit att lämnauppgift eller bort inseatt - Den som han fått för stort bidrag kan råka ut för återkrav.

En sådanhär genomgångkan bra att ha sombakgrund för informationen kring

vara de nya bidragsreglema och kanskeockså för detaljer i regelutformningen.

En effekt för alla bidragstagareblir också förändringen i servicehänseende.Man

inte vända sig till särskild instans enbart för bostadsbidrag utan får behöver nu en alla sina bidragskontakter samladetill försäkringskassan.Nätet av lokalkontor innebär också i mångafall en ökad närhet.

5 SPECIALMOTIVERING

Vårt arbete medbostadsbidragensregelsystemhar i frågaom författningskonsekvenser främst inriktats på lagen om bostadsbidrag 1988786. Specialmotiveringen lämnas nedan i avsnitt 5.1

I avsnitt 5.2 pekar vi behovetav smärresakändringari vissaandraförfattningar. Det har deti utredningslägevi arbetat i inte varit nödvändigtatt från vår sida lämna förslag till författningstexter i dessadelar.

5.1 Förslaget till lag om bostadsbidrag

En överföring av bostadsbidragensadministrationfrån kommunernatill försäkringskassoma förutsätter betydanderegelförändringar i den nuvarandelagen om bostadsbidrag. Detta gäller såväl bostadsbidragensföreslagna finansiering genom enbart statsmedel det administrativa förfarandet. Även ordningen för överklagande

som fordrar regeländringar liksom våra förslag om enövergång till att bostadsbidragen skall prövas mot aktuell inkomst. Till följd avatt nya regler för inkomstbeskattningen införts fr.o.m. 1992årstaxering kan tidigare inkomstmått för bidragsprövningen inte användas.I stället har ett nytt inkomstmått tagits fram. Det är anpassattill de nya beskattningsreglerna. Regelförändringamai bostadsbidragslagenhar framstått som så omfattandeatt valt att skriva en ny lag. Den nya lagen bygger dock i stort på den nuvarande lagen. I syfte att göra den nya lagen något lättare att överskåda, har lagensindelning ändrats och vissaspråkligajusteringar gjorts.

Det bör påpekasatt reglerna i bostadsbidragslagenkan bli föremål för ytterligare ändringar till följd av det nyligen framlagdaförslagetom ett nytt ensamförälderstöd Ds 199253. Lagen kanäven komma att ändrasmed hänsyntill det inom socialdepartementet pågåendeberedningsarbetetmed bl.a. bostadsbidragensbelopp. Förmånsfrågoma har inte ingått i BOADs arbete. Dessafrågor har därför inte i sak behandlats vid den gjorda översynen lagreglema. Ännu en fråga som inte

nu av behandlatsvid regelöversynen, och detav tidsskäl, är utformningen av en portalparagraf till lagen. Under arbetets gång har behovet av en sådanparagraf blivit allt tydligare.

Ett flertal bestämmelser lageni är till karaktärenmer av förordningsnivå än lagnivå. Den valda normgivningsnivån med en förhållandevis hög konkretiseringsgrad är vanlig inom lagstiftningen socialförsäkringsområdet.Skäl kanemellertid finnasatt längre fram se över fördelningen av bestämmelsermellan lag och förordning. Ett sådanttillfälle kan vara i anslutning till den uppföljning av reformen som BOAD föreslår skall redovisasav RFV och Boverketår 1996.

Till lagens inledande bestämmelserl-7 §§ har förts definitioner om vad somskall avsesmed bidragsgrundandeinkomst, förvärvsinkomstoch hushåll. Bestämmelserna

upptar även de tillägg somskall görastill den bidragsgrundandeinkomsten och vad somgäller om beräkningav makarsinkomster. Därefter följer i ordning bestämmelser om bidragsberättigade hushåll8-l4 §§, beräkning av bostadsbidrag 15 och 16 §§ och bostadsbidragetsbelopp 17-19 §§. Samtliga förfarandebestämmelser 20-33 §§ har förts till ett avslutandeavsitt. I detta avsnitt finns ävenolika bemyndigen samladeoch hänvisningar till de bestämmelseri lagen 1962381 om allmän försäkring AFL som skall tillämpas bostadsbidrag. Dessabestämmelsergäller bl.a. ordningen för överklagande, statliga och kommunala myndigheters uppgiftsskyldighet och när skyldighet föreligger att återbetalabidrag. Efter självalagenföljer ikraftträdande- och Övergångsbestämmelserpunkterna 1-13.

Den nuvarandelagenom bostadsbidragbenämnshärden gamla lagen. Den föreslagna lagen benämnsden nya lagen. Aven benämningenden särskilda lagen förekommeroch avserlagen 1992654 medsärskildabestämmelserom bostadsbidragför år 1993.

Inledande bestämmelser

1 § I paragrafenangesatt bostadsbidraglämnasav allmänna medel till hushåll. Genom uttrycket allmänna medel slås fast att bidragen skall finansierasav statsmedel, dvs. över statsbudgeten.Detta förutsätteratt kommunalekonomiska utredningensförslag i den delen genomförs. Om inte får finansieringen och en eventuell clearing mellan stat och kommun ånyo övervägas.

Vad som avsesmedhushåll angesi 2

Paragrafenmotsvarar i övrigt l § den gamla lagen.

2 § Paragrafeninnehåller grundläggandedefinitioner för beräkning av bostadsbidrag.

l punkt 1 angesatt med bidragsgrundande inkomst menas summan av en för år beräknad inkomst av näringsverksamhet,inkomst av tjänst och inkomst av kapital enligt lagen 1947576 om statlig inkomstskatt SIL. Från beräkningen enligt SIL skall vissa avsteggöras enligt 3-5 §§. Avstegeninnebär bl.a. att tillägg skall göras för vissa andra inkomster samt att vissa kapitalinkomster inte skall ingå i den bidragsgrundandeinkomsten men att de kapitalinkomster som skall tas med inte får minskas med någrakostnader. Dessafrågor behandlasnärmare i motiveringen till resp.paragraf.

All inkomst som inte uttryckligen är undantagenfrån skatteplikt skall i princip hänföras till något av inkomstslagen näringsverksamhet, tjänst eller kapital. I 19 § 1928370 kommunalskattelagenKL finns en uppräkning av sådanainkomster som inte är skattepliktiga. Om en inkomst är undantagenfrån skatteplikt enligt KL är den också det enligt SIL.

Den beräkningensom skall göras enligt punkt 1 skall avse den sammanlagdasumman av de inkomster sombidragstagarenkan förvänta sig att under de närmaste

12 månaderna;seäven avsnitt 2.4.3 i den allmänna motiveringen. Genom att varje inkomstslag skall beräknas enligt SIL kommer bestämmelserna deni lagen att bli avgörande för vilka inkomster som skall ingå i den bidragsgrundandeinkomsten. Indelningen av inkomstslag följer SILs lydelse efter skattereformensgenomförande fr.o.m. 1992 års taxering.

Att SIL har valts som utgångspunkt för att beräkna inkomstunderlagetför bostadsbidraget beror på att kapitalinkomster beskattasendastenligt SIL medantjänst och näringsverksamhet för fysiska personerbeskattasbåde enligt SIL och KL. Bestämmelserna i SIL och KL är gemensammaför inkomstberäkningenav tjänst och näringsverksamhet. 2l § SIL hänvisastill KLs bestämmelserom beräkningenavdessa båda inkomstslag.

Lön eller annangottgörelse för vilken skallbetalassjömansskattomfattas inte av SIL eller KL. Sjömanskatt skall betalasinte bara av sjömansom är anställd i redarens tjänst, utan även av den som är anställd hos någonentreprenör ombord, t.ex. hos någon som självständigt driver restaurang-eller kioskrörelse ombord. Beträffande inkomster som nu avses, liksom vissaandra smärreinkomster m.m. som inte omfattasav SIL eller KL, sevidare avsnitt 5.2.

Enligt 31 § KL räknastill tjänst inkomst avanställning, uppdragochannanverksamhet av varaktig eller tillfällig natur, om inkomsten inte skall hänföras till näringsverksamhet eller kapital. lnkomstslagetkan bara beståav en förvärvskällaTill tjänsteintäter räknas bl.a. avlöning, arvode, sjukpenning, studiestöd, föräldrapenning, trygghetsförsäkring vid arbetsskada,avtalsgruppförsäkring, dagpenningoch kontant arbetsmarknadsstöd,pensioner, vissa livräntor, kostnadsersättningarsomtraktamenten, m.m. samt förmåner i form av bil, bostad, kost, resor, värdepapper. Då det gäller avdrag från intäkt av tjänst gäller fr.o.m. inkomståret 1993vissanya bestämmelser SFS 1992841. Avdrag får i princip göras för samtliga utgifter, somär att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten. Den begränsningenhar emellertid gjorts att avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats får göras endasttill den del kostnadernaöverstiger 4 000 kr och för övriga kostnader till den del de överstiger l 000 kr. Vidare slopasdet nu förekommandeschablonavdragetpå 4 000 kr. Avdrag får vidare liksom nu inte göras för bl.a. levnadskostnader,medlemsavgifter eller för värdet av egna arbetsinsatsereller av andre maken eller av barn under 16 år. Det somåterståravtjänsteintâkternaefter avdragutgör det belopp som skall ingå i denbidragsgrundandeinkomsten.

Till kapital räknas enligt 3 § 1 mom SIL löpande avkastning, vinster och annan intäkt som hörrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra till näringsverksamhet. Det är endast fysiska personer och dödsbon som kan beskattasför inkomst av kapital. I detta inkomstslag kan det bara finnas en förvärvskälla. De vanligaste inkomsterna är ränta på tillgodohavanden, obligationer, och andra fordringar, utdelning aktier och andelar, ersättning vid upplåtelseav privatbostad, lotterivinst som inte är frikallad från beskattning jfr 19 § KL. Till de mindre vanliga inkomster i bostadsbidragssammanhangkan räknas bl.a. valutakursvinst fordingar i utländsk valuta ochvissautdelningar vid likvidation eller fusionav bolag. På grund av undantagsregelni 3 § skall dock till inkomstav kapital inte räknasicke yrkesmässigavyttring av sådanatillgångar som fastighet, bostadsrättoch annanlös egendom. l 3 § angesäven som undantagatt avdrag för kostnader inte får göras i

förvärvskällan. Dettainnebäratt inkomsterna inte får minskasmed bl.a. skuldräntor, förvaltningskostnader, realisationsförluster. Endastsummanav de olika inkomsterna ingår i den bidragsgrundandeinkomsten. Av 5 § framgår att även barns kapitalinkomster skall räknas in i denbidragsgrundandeinkomsten.

Till näringsverksamhet räknasenligt 21 § KL intäkt av yrkesmässigt självständigt bedriven förvärvsverksamhet. Till näringsverksamhet räknas innehav av näringsfastighet samt innehav och avyttring av rätt till avverkning av skog. En privatbostadsfastigheteller en privatbostad kan inte ingå i näringsverksamhet.

Fysiska personerkan ha flera förvärvskällor i inkomstslagetnäringsverksamhet. En förvärvskälla kan bestå en eller flera verksamheter som utgör antingen passiv

av eller aktiv näringsverksamhet.Varje verksamhet som ugör passiv näringsverksamhet bildar särskild förvärvskälla. Verksamheter sombedrivs aktivt bildar tillsam-

en

förvärvskälla. En verksamhet är passiv om näringsidkaren i normalfallet mans en ägnar verksamhetenmindre tid än en tredjedel av den tid son1åtgår för vanlig anställning heltid. Ägnas verksamhetenminst en tredjedel av sådantid är det fråga om aktiv näringsverksamhet.

Verksamheternakan exempelvis detaljhandeli viss bransch,industriell tillverk-

vara ning visst slag, jordbruk, fiske, fastighetsförvaltning, försäljning av fastigheter.

av Verksamhetersomhar naturlig anknytning till varandraslåsihop till en verksamhet, t.ex. aktivt bedrivetjordbruk kombinerat med avverkningsrätt till skog och utarrendering av grustäkt.

näringsverksamhetsker i varje förvärvskälla för sig. Under- Inkomstberälcningenav skott somuppkommit i en förvärvskälla grundav att kostnadernaöverstigit intäkterna får inte kvittas mot överskott i annan förvärvskälla i näringsverksamheten. Underskottet får inte heller dras av från inkomst av tjänst eller kapital. Ett underskott får i stället dras av från inkomsternai förvärvskällan påföljande år 26 § KL.

bedriver aktiv litterär, konstnärlig och därmedjämförlig verksamhet får Den som dock vissa villkor dra av ett underskott i verksamhetenvid beräkning av inkomst av tjänst.

Enligt bokföringslagen 1976 125 är varje fysisk person somyrkesmässigtbedriver näringsverksamhetbokföringsskyldig. Bokföringsskyldigheten, som gäller för både aktiv och passiv näringsverksamhet,innebär att löpandebokföra uppkomna affärshändelserbåde kronologiskt och systematiskt. Vidare skall verifikationer finnas till alla bokföringsposter. Till bokföringen hör ävenatt upprättaårsbokslut och arkivera räkenskapsmaterialet.Enskild näringidkare med en årlig bruttoomsättning som normalt understiger 20 gånger basbeloppetbehöver inte upprätta årsbokslut. Enskild näringsidkare skall ha kalenderår som räkenskapsår. Om synnerliga skäl finns kan Riksskatteverket medgedispensför brutet räkenskapsår.Den somdriver flera verksamheterskall användasammaräkenskapsårför alla verksamheter.

l inkomstslagetnäringsverksamhetkan alltså flera förvärvskällor förekomma. Överskottenfrån varje förvänskälla skall läggassammanoch ingå i den bidragsgrundande inkomsten.

I de fall svårigheter föreligger att göra en godtagbar uppskattningav de förväntade inkomsterna som skall läggas till grund för bidragsberäkningenbör viss ledning kunna erhållasfrån deinkomstuppgifter somlagts till grundför den senastetaxeringen. Vid behov bör man somberäkning för året kunna användataxeringsuppgiften uppräknad med ett procenttal som motsvarar det som Skattemyndighetenanvänder vid debitering av skatt. Om uppgifterna ändå är osäkra bör den som söker bidrag upplysaom det och efter en tid gestillfälle att inkomma med kompletterandeuppgifter. Försäkringskassanhar även möjlighet att i sådanafall tidsbegränsaett bidrag enligt 23

I punkt 2 angesatt inkomst av näringsverksamhetoch inkomst av tjänstär förvärvsinkomster. Till förvärvsinkomst räknasalltså inte inkomstavkapital. Definitionen av förvärvsinkomst har bl.a. betydelse för en bidragstagares skyldighet att upplysa försäkringskassanom inkomstökningar enligt 26

I punkt 3 gesdefinitionen om hushåll. För att ett hushåll skall räknassom en barnfamilj skall förutsättningarna i 8-12 §§ vara uppfylla. En barnfamilj kan beståav bl.a. två föräldrar med barn eller en ensamförälder medbarn. Som barnfamilj enligt lagenräknasocksåensamboendeeller samboendeumgängesrättsföräldersamtfamiljehem. Vad som avsesmed ett hushåll utan barn framgår av 13och 14 §§. Ett sådant hushåll kan givetvis beståav enendaperson.

3 § Paragrafeninnehåller bestämmelserom undantagfrån beräkningenavkapitalinkomster enligt SIL. Ett undantagär att realisationsvinstervid försäljning av fastighet, bostadsrätteller annanlös egendominte skall tas med i den bidragsgrundandeinkomsten. Till annanlös egendomräknasbl.a. aktier, andelaroch fordringar. Ett ytterligare undantagär att avdrag inte får görasför kostnaderi förvärvskällan kapital. Avdragsförbudetgäller för alla slagskostnader, såväl räntekostnaderoch förvaltningskostnader som realisationsförluster. I paragrafensandra mening finns en presumtionsregel att kapitalinkomster skall beräknas med ledning av senastetaxering. En bidragstagarehar dock rätt att frångå taxeringenom han eller hon visar skäl för att enannanberäkninghar väsentligbetydelseför bostadsbidraget.Sådanaskäl kan vara att vissa tillgångar inte längre finns kvar och därför inte ger någonavkastning i form av kapitalinkomst eller vissa ränteinkomster minskat grund av en räntesänkning. Det skall dock vara fråga om såstoraförändringar att de väsentligtpåverkar bostadsbidraget. En i förhållande till taxeringen ändradkapitalinkomst somendastmedför smärre höjning av bostadsbidragetper månadbör inte föranledaatt taxeringenfrångås. Genom regelns konstruktion åläggsden enskilde att för varje särskilt fall göra troligt att de lämnade uppgifterna är riktiga. Om uppgifterna ifrågasätts skall de kunna styrkas.

4 och 5 Bestämmelsernai paragrafema motsvarar 12 och 13 §§ den gamlai lagen. Det bör uppmärksammasatt det endast är bostadsbidragsberättigadebarns pension resp. underhållsbidrag och bidragsförskott somhär avses.Uppbärs underhållsbidrageller bidragsförskott för ett äldre barn sominte bor hemmaoch därför inte berättigar till

bostadsbidragskall underhållsbidrageteller förskottet inte beaktas. 5l §andrastycket har införts en regel om att barns kapitalinkomster skall räknas in i den bidrags grundande inkomsten.

6 § Enligt paragrafen, som har sin motsvarighet i 10 § andra mening den gamla lagen, skall denbidragsgrundandeinkomstenberäknasgemensamtför makar. Har makarna flyttat isär är inte avsikten att deras inkomster skall läggas sammar.. Enligt den gamla lagen har taxeringen året före bidragsåretbetydelseför inkomstberäkningen. För att någon sammanläggninginte skall skeav inkomster för makar somflyttat isär gäller att de taxeratssomensamståendeåret före bidragsåretoch att de fortfarande särlever prop. l98788151 s. 13. Eftersom bidragsår inte förekommer i den nya lagen måsteenjämförelse görasmedden taxering somligger närmastansökningstilk fallet. Har makarnaefter taxeringen ansöktom äktenskapsskillnadmåstedock detta förhållande beaktasvid bidragsprövningen.

7 § Paragrafenmotsvarar2 § den gamla lagen.Paragrafenhar ändratsspråkligt i förtydligande syfte. Motiven till paragrafenhar närmare utvecklats i prop. l9868748 s. 56. Med hänvisning till bostadsbidragskommitténsförslag i fråga om dem som saknargemensammabarn anfördesi prop. att de dåvarandereglerna borde ersättas av ett villkor och enpresumtion. Villkoret som angesi paragrafenär att med makar jämställs manoch kvinna somutan att varagifta med varandralever tillsammansoch är folkbokförda på adress.Är det villkoret uppfyllt och de bor i

samma om samma bostad, bör detvara den sökandessakatt visa att hushållsgemenskapinte föreligger. Därmed skall den sökande själv råda över villka uppgifter som tas fram, medan myndighetens uppgift inskränker sig till att värderadet somsökandenredovisar. Det skall tilläggas att ändringen i propositionen inte avsågdem som har eller har haft gemensamtbarn. Om sådanmanoch kvinna lever tillsammans sågäller presumtionenatt de skall betraktassommakar oberoendeav om de är folkbokförda samma adress.

Bidragsberättigade hushåll

8 § Paragrafenmotsvarar 3 § den gamla lagen. Bestämmelsernaharändratsspråkligt för att anpassastill förslaget att bostadsbidragenendastär en statlig uppgift. Bestämmelsernahar även ändratsspråkligt för att bättreän tidigare stämmamed olika familjebildningar. Som förutsättning för att bidrag skall bidragssökandenbo och vara folkbokförd i Sverige. Beroende var i landet bidragssökandenär folkbokförd anger bestämmelsernai 20 § vilken försäkringskassasom skall handläggabidragsärendet. I paragrafens första stycke 1 har ordet stadigvarande ersatts av ordet varaktigt. Ändringen är redaktionell och syftar till begrepp skall gälla

att samma för bostadsbidrag som för bidragsförskott. Angående innerbörden av begerppet varaktigt kan hänvisastill prop. 197879212s. 97, där frågan gällde när ett barn kan ansesvaraktigt bo tillsammans meden förälder. I prop. anfördesatt försäkringskassansomregel bör kunna utgäfrån att barnetär varaktigt bosatt där det är kyrkobokfört. Vid tvist om var barnetär bosattkan dockävenandra omständigheter be-

tydelse, t.ex. hur länge barnet faktiskt vistashosvar och en av föräldrarna eller var barnet förvarar sina tillhörigheter. Enligt 9§ har dock barnets folkbokföring avgörande betydelse för vem av föräldrarna som är berättigad till bostadsbidragets grundbelopp vid gemensamvårdnad.

I paragrafensandra stycke har kravet att socialnämndenstillstyrkan som förutsättning för att medge bidrag tagits bort. Det förutsätter dock att försäkringskassan begär in yttrande från nämndeninnanbeslut fattas i frågan.

9 § Bestämmelseni paragrafenom vem av vårdnadshavarnasomär berättigad till bostadsbidrag enligt 8 § första stycket l har brutits ut från 20 § första stycket andra meningen den gamla lagen. Bestämmelsensplacering syftar till att den skall bli tydligare.

10-12 §§ Paragrafema motsvarar 4-6 §§ den gamla lagen. I 12§ andra meningen har föreskriften om när rätten till bidrag upphör pågrund avbarnsålder tagitsbort. Det som avsestäcksav reglerna i 23 Därutöver har smärrespråkligajusteringar gjorts.

13 och 14 §§ Paragrafema motsvarar 7 och 8 den gamla lagen. 13 § har språkligt ändrats för att anpassastill att bidraget endastär en statlig angelägenhet.

Av 13 § framgår att bostadsbidragetskall avseden bostadsomsökandenbor Detta innebär att bidraget upphörnär denneinte längre bor i sin bostad, t.ex. på grund av utlandstjänstgöring. För barnfamiljer finns motsvarandebestämmelseri 18 § tredje stycket. Kravet enligt punkt att sökandenskall ägabostadeneller inneha den med hyres- eller bostadsrättär uppfyllt bl.a. om sökandeni andra hand hyr en lägenhet, möblerad eller omöblerad.

Bemyndigandet i 7 § andra stycket den gamla lagen har flyttats till 32 Enligt de föreskrifter somutfärdatsgenombemyndigandekrävsatt andrahandsuthymingarhar avtalats skriftligt och att uthymingen är godkändavhyresvärdenoch hyresnämnden. Korttidsupplâtelser kan berättiga till bidrag om hyrestidenär minsttre månader. Om två eller flera hushåll bor i en bostad,anseskravet egenbostaduppfyllt för vartdera av hushållen, om de var och för sig eller gemensamthar ett hyresförhållande gentemot hyresvärden. Motsvarande gäller om flera hushåll gemensamtäger ett egnahemeller innehar en lägenhetmed bostadsrättse prop. 198788 151s. 12.

Beräkning av bostadsbidrag

15 och 16 §§ Paragrafema innehåller i sak samma bestämmelsersom 9 och 14 §§ den gamla lagen. De efterföljande bestämmelsernaom bidragsgrundandeinkomst saknasi den nya lagen. Dessabestämmelserhar sammanförtstill 2

Bostadsbidragets belopp

17och 18 I paragrafemagesbestämmelserom bostadsbidragensbelopp för barnfamiljer. Paragrafema motsvarar 19 och 20 §§ iden gamla lagen. Beloppensstorlek överensstämmer med deändringar somträtt i kraft den l juli 1992och son1skall tillämpas första gången i fråga om bostadsbidragför år 1993 prop. 1991922150, BoU25, rskr. 344. I 17 § har kravet på socialnämndenstillstyrkan för att medgehögre bidrag till handikappad tagits bort. Nämndensyttrande bör dock vid behov inhämtas innan beslut fattas att medgebidrag med högrebelopp. En språkligjustering har gjorts

om i 18 § andra stycket angåendeålderskravet. För bidrag enligt detta stycke krävs att bidragstagarenskall under 29 år helabidragsperioden.Även här har bemyndi-

vara gandetatt utfärda närmareföreskrifter förts över till 32

19 § Paragrafen innehåller bestämmelserom bidragsbelopp för hushåll utan barn. Bestämmelsernahar sin motsvarigheti 21 § den gamlalagen. Bidragsbeloppen är de

gäller för år 1992. Föreskriften om socialnämndenstillstyrkan har tagits sammasom bort även här. Dock bör vid behov yttrande inhämtasfrån nämnden innan beslut fattasom att lämna högre bidrag grund av handikapp.

Gemensamma förfarandebestämmelser m.m.

20 § Av paragrafenförsta styckeframgår att detär Riksförsäkringsverketoch de allmänna försäkringskassorna som skall handha frågor om bidrag. Riksförsäkringsverkets närmare uppgifter består bl.a. av att utöva tillsyn över kassoma och att utfärda föreskrifter och råd om lagens tillämpning. Av hänvisningeni 34 § till 20 kap. 10-13 §§ AFL följer att Riksförsäkringsverketävenhar rätt att föra talan hos domstol i mål om bostadsbidrag.

Av paragrafens andra stycke framgår att försäkringskassornaprövar ärenden om bostadsbidrag.Ansökan bidrag skall görashos den kassadär sökandenskall vara

om inskriven. Genom hänvisningen till l kap. 4 § AFL kommer sökandensfolkbokföringen den 1 november föregåendeår att bli bestämmandeför vilken kassa som skall handläggabidraget. För att undvika att denna regel skall leda till praktiska problem i handläggningeni sambandmedflyttningar får denkassahosvilken sökanden skall vara inskriven uppdra en annankassaatt handläggaärendet.Lämpligt är att kassan den ort där denbostadsomberättigar till bidragär belägenhandlägger ärendet. Detta har också betydelsefrån servicesynpunkt. Förutom bestämmelsernai denna lag gäller bestämmelsernai förvaltningslagen 1986223 för kassanshandläggning av ärenden.

Regeln i paragrafenstredje styckeom bidragsgrundandeinkomst avservarje beslut somkassanfattar i frågaom bidrag.

21 § I paragrafen ges bestämmelserom vad som gäller för ansökningsförfarandet.Med ansökanjämställs ävenbegäranom ändring av bidrag. Bestämmelsenom att uppgifter som rör faktiska förhållanden skall avges heder och samveteär avseddatt inskärpa vikten av att uppgifterna är riktiga. Vad avsermakarsansökanbör blanketten utformas såatt där framgår att deras ansökanskall vara gemensam.Av blanketten bör också framgå vem av makarna som skall vara betalningsmottagare.Den närmare regleringen härav kan ges i verkställighetsföreskrifter. En oriktig uppgift kan leda till att bidragstagaren blir återbetalningsskyldig. En osann uppgift kan dessutommedföra påföljd enligt brottsbalken.

22 § Enligt paragrafen ges försäkringskassanmöjlighet att genomföreläggandebegärain kompletterande uppgifter, om ansökaninte kanprövas. Följs inte föreläggandetkan ansökanavslås. föreläggandetI bör sökandenerinrasom denpåföljden. Bestämmelsenom delgivning är ett komplement till förvaltningslagensbestämmelseromdelgivning.

23 § l paragrafen första stycke angesatt som huvudregel gäller att bidrag lämnas tills vidare. Ett beslut om bidrag är såledesenligt denna regel inte tidsbegränsatutan måsteersättasav ett nytt beslut, om bidraget skall upphöra eller ändras. Analogt medbestämmelsenföljer att rättentill bidrag gäller till och med denmånaddå rätten till bidrag ändras eller upphör. Skulle rätten upphöra den första dagen i månaden gäller alltså bidraget inte för den månaden.

Enligt paragrafens andra stycke kan försäkringskassantidsbegränsaett beslut om bidrag och förena bidraget medsärskilda villkor. Särskildaskäl skall dock finnas för dessa åtgärder. Sådana skäl kan vara att stor osäkerhetföreligger om sökandens framtida inkomster eller att det finns särskild anledning att bevaka vissa händelser som kommer att inträffa och som har betydelse för bidragsgivningen. Exempelvis kan barns och bidragstagarensålder medföra att bidraget inom en relativt snar framtid skall ändras eller upphöra. Det kan också vara känt för kassanatt sökandens hyrestid är tidsbegränsadeller att sökandensbostadär tillfällig. Ytterligare exempel på när tidsbegränsningbör förekomma är närbehovfinns att bevakaväntadeinkomstökningar efter beslut om bidrag grund av inkomstminskningeller att bevakaatt en separation fullföljs med ansökanom äktenskapsskillnad.Fall kanävenha inträffat där sökanden upprepade gånger lämnat oriktiga uppgifter och att det därför finns behov att efter viss tid få en ny ansökan.Ett tidsbegränsatbeslut bör skiljas från provisoriskt beslut som kassan kan fatta med stödav 20 kap. 2 a § AFL, se hänvisningen 34i

Innehållet i paragrafen i övrigt överensstämmermed23 § den gamla lagen.

24 § I förhållande till 24 § den gamla lagen har andrameningenom preskription ersatts av hänvisningen i 34 § till preskriptionsbestämmelsemai AFL 205.

25 § Paragrafenmotsvarar25 § den gamla lagen. Utrycket särskilda har ersattsav uttrycket synnerliga skäl i paragrafensandra stycke.Avsikten medändringen är att likformighet med andra bidragslagar inom socialförsäkringsområdet.

26 § I paragrafen, som motsvarar27 § den gamla lagen, gesbestämmelserom bidragstagarensskyldighet att upplysa försäkringskassanom att vissaförhållanden inträffat i hushålletsomhar betydelseför bidraget. Skyldigheteninfinner sig såsnart förhållandet har inträffat. Upplysningen kan lämnasformlöst till kassan,t.ex. på telefon. En upplysning kansedanleda till att kassanbegärkompletterandeuppgifter av bidragstagaren för att kunna ta ställning till om bidraget skall ändras eller upphöra. Ett dröjsmål med att upplysa kassanom ett visst förhållandet kan medföra återbetalningsskyldighet, om upplysningenskulle ha föranlett att bidraget påföljande månad sänktseller upphört. l den allmänna motiveringen avsnitt 2.4.2 har vi exempliñerat vad som kan avsesmed en inte obetydlig inkomstökning. Vi har där utgått från att upplysningsskyldigheten utlöses av inkomstökningar som inte kan beräknas understiga sammanlagt6 000 kr för den närmastesexmånadersperioden,räknat från detatt ökningen inträffat. Upplysningsskyldigheten för inkomstökningar omfattar endast förhållandet mellan hushålletsförvärvsinkomster.

27 § Paragrafen, som har sin motsvarighet i 28 och 29 §§ den gamla lagen, anger de förutsättningar under vilka försäkringskassanskall ändraett beslut om bidrag. Det bör observerasatt prövningen av inkomstökningar grundas två slagav uppgifter från bidragstagaren,dels sådanasombidragstagarenärskyldig att anmälaenligt 26 § punkt dels sådanasomkassanharatt inhämta från bidragstagarenmed anledning av att ändring av bidraget aktualiseratsav andra uppgifter än inkomstförändring. Härtill kommer andra uppgifter somkassanfår, t.ex. från taxeringen, och somkan påverkabidraget. I punkt 3avsesmed inte obetydlig inkomstminskning en minskning som, enligt vårt exempel, inte understiger3 000 kr för den närmastesexmånadersperioden, räknat från det minskningen inträffat. När prövning av bidraget skall ske grund av eninkomstökning såhar storlekenavökningen inte någon betydelse förutsatt att den kan antasbestå under de närmastesexmånadernaoch att den påverkar bidragets storlek. l sambandmedändring av bidraget fastställerkassanen ny bidragsgrundandeinkomst. inkomsternaomfattar här alla inkomster somskall räknas

i den bidragsgrundandeinkomsten till skillnad från upplysningsskyldigheten vid inkomstökningar.

I punkt 5 ges en allmän bestämmelseom att ett bidragsbeslutskall ändrasom något sådantförhållande inträffar sompåverkarstorlekenav bidraget men som inte passar

någon av punkterna 1-4 i paragrafen. Exempel sådanafall kan vara de följande. Om barn över 17 år får studiehjälp lämnasbostadsbidragför barnet. En rätt för bidragstagarenatt begäradetta bidragbör finnasävenom mankan förutsätta att det i praktiken ofta är sammabidrag somutgår som när barnetvar under 17 år.

Ett annat fall gäller fastställandeav ny BGI vid sådaninkomstminskning sominte föranlett en separatanmälan och begäranmed stödav p. 3 utan inhämtats i anslutning till annanuppgift somändrarbidraget,dvs. ändring avbostads-eller familjeförhållandena.

Särskild kommentarav utredaren till 26-27 §§

Det är angelägetatt det system som föreslagit för samspelmellan bidragstagaren och försäkringskassansåtydligt sommöjligt åskådliggörsi lagtexten. Detta är viktigt inte bara för själva handläggningen utan också som grund för informationen till allmänheten. Vi har därför i utredningensslutskedekommit in på möjligheten att, genom en något annorlunda teknik, ersättade av ossföreslagna, i och för sig helt korrekta paragrafema 26 och 27 medtre paragrafer, nämligen

a en där bidragstagarens upplysningsskyldighetfastslås motsvarar 26§ i

förslaget b en där bidragstagarens rätt attfå ändring av bidraget angesmotsvarar

27 § 2 och 3 samtvissa förhållandensom avsesmed 27 § 5 c endär samtliga grunder för kassansändring av bidragsbeslutanges

Härigenom skulle man kunna undvika detsomeventuellt kanvara svårlästi nuvarande utformning av 27 §genomatt dennu innehåller bådevissarättigheter för bidragstagarenoch signal till verkställighet för kassanäveni andrafall.

Då vi inte hunnit diskutera denna fråga ytterligare är det angelägetför mig att föra idén vidare. Jag tar då tillfället i akt att närmareexempliñera uppbyggnadenav den tredje paragrafenenligt c ovan. Den skulle då i princip bli den att försäkringskassanbeslutarom ändring av bostadsbidrageti följande fall

till följd av upplysning enligt a ovan

till följd av begäranenligt b ovan 3 om inkomstberäkningen för hushållet ändras till följd av annan uppgift

från bidragstagareneller uppgift som eljest kommit kassantillhanda

om annat förhållande än enligt l-3 inträffar och det har betydelseför

bidraget

Jag vill framhålla att punkten 3 i en sådanparagraf något tydligare åskådliggör ett väsentligt momenti vårt förslag om aktuellinkomst. Jagavserdå förslagetatt aktualiteten i BGl till stor del skall bevakasgenomden revideradeeller bekräftade totala inkomstuppgift som bidragstagaren, tekniskt sett förfrågan från kassan, skall lämna sambandmed obligatoriski eller frivillig anmälanom ändradeboende- eller familjeförhållanden. En annan grund för ändrad BGl enligt punkten 3 kan vara uppgift från taxeringen, i den mån BGl grundas sådan.Uttryckligen gäller detta inkomst av kapital men kan också förekomma i andra fall där svårigheter finns att göra en sedvanligberäkning av aktuell inkomst. Därvid användstaxeringen antingen direkt eller som underlag för en beräkning. Det har vid ändringsbeslut enligt

punkten 3 ingen betydelse om det gäller ökning eller minskning av inkomsten. Inte heller skall något gränsvärde tillämpas.

Uppsamlingspunkten4 kan i den nu antyddauppläggningenbli mindre frekvent som beslutsgrund i jämförelse med punkten 5 i vårt lagsförslag, sebl.a. de exempel tillämpning av den senarepunktensom lämnati specialmotiveringentill 27

Eftersom en ytterligare bearbetningav vårt lagförslag ändå kommer att göras, bl.a. på grund av omräkning avde materiella förmånsreglemaochett eventuellt införande

av ensamförälderstöd,bör den här ovan antydda omstruktureringenav26 och 27 §§ kunnastuderasnärmarei det sammanhanget.

Hr ik

år

28 § Genom bestämmelsernai paragrafengesförsäkringskassanbefogenhetatt förelägga bidragstagarenatt inkomma med uppgifter för att utredarättentill bidrag. Följs inte föreläggandetkan bidraget dras eller sättasned. En erinran om dessapåföljder bör tas i föreläggandet. likhet med vadI som angettsi kommentarentill 22 § är bestämmelsenom delgivning att se somett komplement till förvaltningslagensbestämmelse om delgivning.

29 § Paragrafens bestämmelsermotsvara 17 § samt 28 § andra stycket och 29 § andra stycket den gamla lagen. Bestämmelsernahar språkligt justerats och preciserats. Av paragrafensandra stycke framgår att inkomst och förmögenhet får beaktasvid prövningen av bidragsbehovet även om förmögenhet eller vissa inkomster inte skall räknas i den bidragsgrundande inkomsten. Paragrafen bör exempelvis kunna tillämpas när en bidragstagaregenom en realisationsvinst kunnat frigöra betydande kapital somgör att det framstårsomuppenbartatt bidragsbehovinte föreligger eller när det klart framgår att någon har betydandekapital till sitt förfogande eller har mycket hög materiell levnadsstandard,trots låg eller ringa taxerad inkomst. Beslut enligt paragrafen skall i försäkringskassanfattas av socialförsäkringsnämnd.

30 § Paragrafenöverensstämmer saki med 30 §den gamla lagen.

31 § Bestämmelseni paragrafen innebär att delgivning genom kungörelseinte får ske i ärendenenligt den nya lagen.

32 § I paragrafenangesatt personregisterenligt datalagenfår inrättas och föras utan att tillstånd eller licens behövsenligt datalagen. En bestämmelseom skydd mot intrång i den personliga integriteten vid användningenav ett sådantregister har tagits in i första stycket andra meningen. Innan ett beslut om registrets inrättande fattas i lag skall yttrande inhämtas från Datainspektionen,se2 a § datalagen.

33 § I paragrafenhar samlatsbestämmelserom bemyndiganden olika frågor. Formellti sett är bemyndigandenav detta slaginte nödvändiga, eftersom regeringenenligt 8 kap. 13 § regeringsformen RF, utanbemyndigandeav riksdagen, får besluta föreskrifter om verkställighet av lag och föreskrifter sominte enligt grundlag skall meddelasav riksdagen.Dennafråga kommenteradesi prop. 198788 151s. 12. Föredragande departementchefenansåg dock att det med tanke främst de tillämpande

myndigheternavar lämpligt att det i lagenklargjordes i vilka hänseendenkompletterandeföreskrifter kommer att meddelas.

Vad gäller bemyndigandet att utfärda tillämpningsföreskrifter om inrättande och förandeav personregisterär det nödvändigtmeden särskilddelegeringsbestämmelse. Enligt RF omfattasdetta ämneavdet obligatoriska lagstiftningsområdet. Skyddet för personlig integritet i sambandmed inrättande och förande av datoriserat personregister har numera förts bland de grundläggandefri- och rättigheterna 2i kap. RF.

34 § Enligt paragrafen blir de angivna bestämmelsernai AFL gällande för bostadsbidrag.

Bestämmelseni 20 kap. 4 § AFL stämmeri stort överensmed 31 § den gamla lagen. Till skillnad från bestämmelseni den gamla lagenomfattar den nya lagen även underlåtelseatt upplysa om ändradeförhållanden somkan påverka bidraget. Av 20 kap.9 § AFL framgår att statliga och kommunalamyndigheterävensomarbetsgivare är skyldiga att begäran av Riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassaoch domstol lämna uppgift för namngivenpersonrörandeförhållande somhar betydelse för tillämpningen av lagen. Enligt de nuvarandebestämmelsernaomöverklagandeav försäkringskassansbeslut i 20 kap. 13 § AFL är instansordningenlänsrätt, kammarrätt och Försäkringsöverdomstolen.Som vi har redovisat i avsnitt 2.4.5 har förslag nyligen lämnatsom att Regeringsrättenskall vara högstainstansför mål inom socialförsäkringsområdet.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Den nya lagen avses träda i kraft den l januari 1993 men skall tillämpas första gången på bostadsbidrag från och medjuli månad 1993. Genomatt lagen kan träda i kraft vid en tidigare tidpunkt än närbidragsgivningen skall börja, ges de allmänna försäkringskassornaoch Riksförsäkringsverket tid att förbereda arbetet medbidragsansökningar för juli månad. Som framgår av punkt 3 fordras att bidragstagarna ansökerom bidrag enligt den nya lagen. Enligt punkt 4 skall en sådanansökanvara ingiven före den 1 juli för att bidragstagarenskall erhålla det tillfälliga bidrag som utgår otn försäkringskassaninte hunnit göra en fullständig prövning av rätten till bidrag från 1 juli 1993.

Genom dennya lagen upphävslagen1988786 om bostadsbidragsombenämnsden gamlalagen. Den upphävdalagen liksom annanäldrelagstiftning om bostadsbidrag, dels den särskilda lagen för 1993och dels den tidigare särskilda lagen 1989285, omtryckt 1989910 för 1990, kommer alltjämt att gälla i fråga om bidrag före den nya lagenstillämpning. Sådanafrågor kangälla bl.a. återkraveller överklagandeav äldre bidrag. Detta framgår av punkt 6 övergångsbestämmelsema.Vissa undantag har dock gjorts beträffandeden gamlaoch densärskildalagenstillämpning.

Ansökansom ges till försäkringskassanenligt dennyalagenoch somangår densrätt till bidrag ävenföre den l juli 1993skallprövasenligt dennalag punkt 8. Bidrag kan dock retroaktivt längst fr.o.m. april månad 1993. Detta följer

ges av 23 § den nya lagen. En sådansåatt sägaretroaktiv prövning gäller endastdem som

inte beviljats bidrag undersammatid enligt den särskildalagenmen somhar rätt till bidrag enligt den nya lagen.Om det i sambandmedansökanom bidrag uppkommer fråga om ändring av bidrag som beviljats före den l juli 1993skall alltså en sådan fråga avgörasav kommunen eller efter den 31december1993av Boverket enligt

- äldre lagstiftning.

Från och med den l januari 1994övertar Boverket handläggningenav frågor om bidrag enligt äldre lagstiftning punkt 9. Boverket kommerdå att vara första instans i dessaärenden. Besväröver Boverketsbeslut förs hos kammarrätten punkt 10. Av l § förordningen 1977937 om kammarrätternasdomkretsar framgår att besvären skall prövas av kammarrätten i Jönköping. lnstansordningenkan dock komma att ändrassåatt länsrättenblir första instans.

Enligt punkt skall kommunenfå gottgörelse enligt nuvarandestatsbidragsregler för de ärenden kommunen handläggerenligt äldre lagstiftning. Dessastatsbidragsregler kan dock komma att påverkasav ett slutligt ställningstagandetill den kommunalekonomiska utredningensförslag.

Av punkt 12 följer att de uppgifter om bidragsgivningensom förvaras hos kommunen och som har betydelse för tillämpningen av den nya lagen begäran skall lämnas till domstol och angivna myndigheter. Dels blir det fråga om en engångsvis överföring från kommun till försäkringskassaav uppgifterom bidragsbestândet.Men det kan också i fortsättningen bli fråga om överföring av en stor mängd uppgifter. Det är därför lämpligt att en samordning sker av överföringen i samarbetemellan Riksförsäkringsverket, Boverket och Domstolsverket.

I punkt 13 har slutligen intagits bestämmelsersom ger regeringen bemyndigandeatt vid behov meddelaytterligare övergångsbestämmelser.Uppkommer en sådanfråga behöver deninte överlämnastill riksdagen för avgörande.

5.2 Behov av sakändringar i vissa andra författningar

Skarrertágixrørffimrdningen1980556 innehåller 4 §i en förteckning över myndigheter sompå ADB-medium begäranskall uppgifter ur skatteregistrenför vissa angivna ändamål.

I dennaförteckning bör kommunalt organför bostadsbidrag utgåoch RFV tillkomma 4 § förordningen är i övriga delar så gjord att RFV står som mottagareav de uppgifter som försäkringskassornabehöver, t.ex. för kontroll av sjukpenninggrundandeinkomst.

De kommunalaorganenkan emellertid, med hänsyntill våra förslag om övergångsbestämmelser, behöva ha kvar rätten till uppgifter enligt förordningen under hela 1993. SedessutomnedanbeträffandeBoverkets behovav uppgifter i kommunens

ställe för hanteringav kvarvarandeäldre ärendenfr.o.m. den l januari 1994.

Även uppgiftsbeskrivningen i 4 § behöversesöver vad gäller behovenför prövning av bostadsbidrag. Vårt förslag till regelsystemmedför behov av två nya uppgifter, dels kontrolluppgifter för alla inkotnstslag, dels uppgift från taxeringenom inkomstränta, utdelning m.m. Även beskrivningen av övriga uppgifter för bostadsbidrag

kan behöva sesöver, bl.a. medhänsyntill förändringar inom skattesystemet,t.ex. i fråga om s.k. F-skatt.

Vi föreslår därför att RFV och Boverket gemensamt,i kontakt med RSV, under hösten 1992 lämnar ett slutligt underlag för ändring av skatteregisterförordningen. Redan under våren 1993 behöver kassomaha tillgång till uppgifterna. I samband med detta arbete bör det för Boverkets del klaras ut om verket för handläggningav äldre ärenden kan nöja sig med uppgifter i enskilt fall eller bör omfattasav förordningens 4

[förordningen 1988787 om bostadsbidragbör förutom formella konsekvensan-

dringar införas en bestämmelseom RFVs skyldighet att i fråga om föreskrifter

samråda med Boverket beträffande bostadskostnader.Samrådsskyldigheten frågai om anslagsframställningenkan antingen tas i förordningen eller meddelasi budgetanvisningama. I förordningen bör också reglerassättetför utbetalning till ma-

kar samt kravet på att försäkringskassanbegär yttrande från socialnämndeni de fall somvi beskrivit.

Vidare bör man i förordningen eller vid behovgenomtillägg i lagen ta ställning till frågan hur sjömansskattepliktiga inkomster samtvissaandrasmärre inkomster skall kunna tas med i BGI. Vi har inte velat vidare med nuvarandereglering via tilllämpningsföreskrift.

Beträffande viss ändring i sekretesslagen avsnitt 2.4.6 i betänkandet.se

I socialtjänstlagen 1980620 finns i 48 sista stycket, ett förbud att delegera socialnämnds befogenhetatt göra framställning somgäller försäkringskassansutbetalning avbarnbidrag och bidragsförskott till annanpersoni visst fall. När bostadsbidragen nu förs över till försäkringskassornabör bestämmelseni SoL kompletteras motsvarandesätt, dvs. medangivning ocksåav 25 § lagenom bostadsbidrag.

Vi vill också peka RFVs och Boverkets instruktioner behöver ändras enligt den uppgiftsfördelning mellan myndigheternasomskall gälla.

Slutligen bör i kommunalskattelagen 1928370 hänvisningen i 19 § till lagen om bostadsbidrag gesden nya lagensbeteckning.

4A

.m var;

6 KOSTNADSEFFEKTER

Förslagen innebär bl.a. följande

Kostnaderna för den lokala administrationenav bostadsbidragenberäknas sänkasmed30 % från drygt 165 till 110-115 miljoner kronor.

Det nya regelsystemetinnefattar en rad kostnadssänkandeeller -höjande förändringar; de skall dock vägasihop inom en total bidragsramoch torde föranleda justeradeskalor för bl.a. inkomstgränser.

Initialkostnader uppstårför en rad förberedandeaktiviteter inför system- skiftet. Dessaplanerasoch kostnadsberäknasav RFV via ett särskilt genomförandeprojekt.

De kostnadseffekter som uppstår kan hänföras till dels administrationen, dels regelsystemet, dels genomförandet.De har olika inbördeskaraktär och olika betydelseför utredningsuppdraget.Detta omfattar, när det gäller kostnader, i första hand administrationskostnadema. Utredaren har där belyst det i direktiven gjorda antagandetom rationaliseringsvinster. 1fråga om effekter genom regeländringar har vi utgått från antagandetatt den totala bidragskostnadenskall vara högst den nuvarande. Vi har dock inte haft att sysslamed förmånernas storlek. Vad slutligen gäller kostnader för genomförandetär det till stor del en planerings- och budgetfrâga för främst RFV och försäkringskassoma.Våra förslagom övergångentill det nya systemet påverkar dock dessakostnader.

Det tar upp i dettaavsnitt är en sammanställningav uppgifter från övriga avsnitt och innehåller såledesinga självständigaförslag. Hårutöver finns ett påpekandeav vissa budgeteffekter vid den förutsattaändradefinansieringen för bostadsbidragen, frågor somvi inte berört i betänkandeti övrigt.

De kostnadersom angesär årskostnader.

6.1 Administrationen av bostadsbidrag

Nedan sammanfattaskostnadskonsekvensemaav utredarensförslag i kapitel

1 12

6. 1 l Den lokala administrationen

. De besparingar som görs får ses ur samhällssynpunkteftersom den nuvarande administrationen bekostasav kommunerna ochden föreslagnaav staten.

Besparingama beror dels förenklingar i regelsystemet, dels på att man får en enhetligare och därmed mer rationell administration. Detta innebär att jämförelsen inte får uppfattas som en värdering av resp. administration, de är med hänsyn till systemförändringeninte jämförbara i den meningen.

Förändringarna gäller

personalåtgång en förändring från ca 500 årsarbetaretill en storleksordning av - 400 siffran 400 står för en högre ärendevolym än den somgäller för de 500

ADB-kostnad utredarenberäknaren kraftig reduceringav den nuvarandeårskost- nadenom ca 47 mkr OBS dock att ADB-kostnaden egentligenbör betraktassom en central kostnad deti nya systemeteftersom ADB-driften skötsav RFV. Kostnaden inom RFVs ADB-drift beräknastill 5 å 10 mkr. En stor del av denna kostnadär emellertid en andel av befintliga fasta kostnader. Den faktiska merkostnadenvid ett Övertagandeblir därför ännu mindre. ADB-kostnaden omfattar total årlig kostnad, personalkostnadoch avskrivningar inbegripna. Utredarenhar pekatpåbehovetav en förtätning av terminaltillgången vid kassomamen utgått från att detta är en planeringsfråga vid kassoma

portokostnad nuvarande kostnadom ca 12 mkr bör kunna reduceras avsevärt, dels genom ökad kontoinsättning, dels genom en tänkbar samordning med utbetalning av t.ex. barnbidrag. Det sistnämnda inrymmer dock vissa problem som bör studerasnärmare.

Nuvarande totala lokala administrationskostnadomca 167mkr bör kunna nedbringas till 110-115 mkr, dvs. en besparingmed ca30 %.

6.1.2 Den centrala administrationen m.m.

personalåtgängBoverket RFV av nuvarandefem årsarbetskrafter vid Boverket - åtgår ca två för beredning av överklagandeärenden.Resursbehovetför den centrala administrationen torde inte behöva överstiga de tre räknemässigt resterandeårsarbetskraftema i Boverkets nuvarandebemanning. Observeraatt personalenvid RFVs ADB-avdelning ingår i den totala ADB-kostnaden enligt ovan.

- ADB-kostnader seovan

kostnader för information m.m. Boverkets kostnader för blanketter, information, utbildning och andra omkostnaderuppskattastill ca 2 mkr. Det finns för nä.rvarande inget underlag som möjliggör någon annorlunda bedömning för RFVs motsvarande kostnad

domstolsvåsendet vid ett övertagandeav överklagandenatillkommer arbetsupp- gifter vid domstolarna som med ledning av resursåtgångenvid Boverket och länsbostadsnämndemakan beräknas till ca 14årsarbetskrafter,eventuellavolymförändringar obeaktade.Domstolsverket har sin skrivelse tilli BOAD 1992-07-02beräknat kostnadernatill drygt 3 mkr vid länsrätternaoch ca 2,2 mkr vid kammarrättema; beräknat på de uppgifter om nuvarandeärendevolym haft.

Någon egentlig förändring av den centrala administrationenskostnader bör således inte uppstå.

Slutligen bör det nämnasatt personalbehovetvid de 24 länsbostadsnämndemaminskar med sammanlagtca 15årsarbetskraftersomåtgått för bostadsbidrag. 12 härav gäller överklagandeärendena.

6.2 Regelsystemet

Våra föreslagna förändringar av reglerna för bostadsbidrag påverkar naturligtvis bidragets storlek i det enskilda fallet liksom den totala bidragskostnaden.Det ingår inte vårti uppdragatt närmareberäkna dessaeffekter eller att bedöma i vilken mån ett förändrat utfall skall pareras med ändringarav t.ex. inkomst- och bostadskostnadsgränser.

Följande effekter av vara förslag bör beaktasi dessabedömningar.

Övergång till aktuell inkomst

Nuvarande inkomstprövning innebär ett betydandeglapp i förhållande till den faktiska inkomsten. Ett byte till aktuell inkomst innebärtotalt sett att inkomstunderlaget ökar och bidragskostnadenminskar. När inkomstgränsemai nuvarandesystembestäms tar man visserligen hänsyn till den allmänna löneutvecldingen mellan åren. Men i handläggningen beaktas i regel inte faktiska inkomstökningar eller senare inkomständringar. Ett användandeav aktuell, ofta uppdateradinkomstuppgift ger en minskningseffekt somkan bedömassommycket stor.

Nuvarande uppföljningssystem ger dock ingen möjlighet till beräkning av effektens storlek. Olika uppskattningar synestyda att vår regeländring, utan motsvarande justering av inkomstgränsema, vid själva införandet skulle innebäraen minskning av bidragskostnaden med 10 % eller mer. Vi vill emellertid hänvisa till Boverkets anslagsframställning denna höst. Verket beräknasdär meringåendeanalyseradessa frågor och ocksåge förslag om dejusteringar sombehövsom manvill halla bidragen på jämförbar nivâ. Kvar finns emellertid denbesparingseffektsomanvändning-

en av ofta uppdateradeaktuella inkomstuppgifter fortlöpande tordege.

Slopadfönnögenhetgfaktor

Vi har här tagit del av vissa tidigare beräkningar. bl.a. från Boverket. De är dock överslagsmässiga.Antalet hushåll med BGI-páverkandeförmögenhet motsvarar för närvarandeca 1,5 % av samtligabidragshushåll. Vi kan för närvarandeendastgöra den bedömningenatt effekten i ökad bidragskostnadär i storleksordningen 100 mkr,

en bedömning med sannolikt stor felmarginal båda håll. Problemet med denna effekt är att den gynnar en viss, som nämntsdock ytterst liten grupp som får högre bidrag utan att dessekonomi förändrats. Som vi närmareutvecklat i kap. 2 har dock sett osstvungna att ta bon förmögenhetenur bidragsunderlageteftersom förmögenhetsbeskattningenawecklas.

Slopad hänsyn till realisatiønxvinst

Här saknas beräkningsunderlag men vi bedömer att effekten i form av höjd bidragskostnadär betydligt mindre än vad som gäller förmögenhet. Om man ser till bidragstagarnasåär det här fråga om att tillfälliga bidragssänkningar inte blir av. Det uppstår såledesinte någon synlig förändring för en enskild bidragstagareeller grupp av sådana.

Bådadessaposter är såledesmereller mindre marginella inom systemet.

Några ytterligare, smärreförändringspøster regelsystemeti

Egnaföretagare kan kommaatt högrebidrag genomatt det taxeradenettoresul- tatet näringsverksamhetföreslåsbilda bidragsgrund. Å andra sidan medtas

av nu passiv näringsverksamhetvilket verkar motsatti riktning

Avdrag mot kapitalinkomst skall inte längre reduceraden bidragsgrundande in- komsten. Detta ger en viss mentroligen liten besparingseffekt

Förslaget att ta med barns ränteinkomster ger en viss besparing, även den dock relativt liten.

Sammanlagtär det såledesett flertal regeländringarsompåverkarde utgåendebidragen. Det finns såväl plus- som minusposter. De kostnadssänkandeöverväger dock ldart. Hur dessaeffekter skall vägasihop inom en total bidragsram är en fråga för den nämnda departementalaberedningenav inkomstgränser och andra tillhörande frågor av materiell art.

6.3 Genomförandet

Man bör räkna med en förhållandevis stor resursinsatsvid försäkringskassoma för den första handläggningen,delsdärför att det är en ny arbetsuppgift, dels därför att det är särskilt viktigt att det grundläggandebeslutetom bostadsbidrag som sedan

skall underhållas genom ändringar blir riktigt och ordentligt prövat. Hur stor

dennaeffekt blir beror hur snabbtkassornakommer att avverka inträdesansökningama. Inom RFVs projekt planerar manför en koncentreradhandläggningsinsats redan före sommaren 1993. Vi har i vårt förslag till övergångsreglergivit utrymme för en handläggningsperiod hösten. Om detta utnyttjas blir arbetsbelastningen mer fördelad.

Vidare kan följande särskilda engångsvisaresursposteri sambandmed övergången framhållas.

Utbildning av kassornaspersonal -

Information till allmänheten -

ADB-utveckling -

Nya föreskrifter m.m. -

Utveckling av systemför uppföljning och utvärdering -

Planering och därmedresursberäkningav dessaaktiviteter, inklusive själva projektkostnaden,görs inom det av RFV tillsatta genomförandeprojektetse avsnitt 4.2.2. Av dettaarbete följer också vilken omfattning bidragshandläggningenfår för kassor na redanföre den l juli 1993och vilka resursersomdå går åt.

Smärre förberedelsekostnaderkan också uppståvid domstolarnanär det gäller rutiner, utbildning o.d. för handläggningav överklaganden.

6.4 Vissa budgeteffekter genom ändrad finansiering m.m.

Eftersom vi inte haft att utreda dessafrågor nöjer osshär med några påpekanden och hänvisar i övrigt till Boverkets kommandeanslagsframställningoch till de slutliga ställningstagandenai den kommunalekonomiskauppgörelsen.

En av utgångspunktema för överföringen av bostadsbidragensadministration till försäkringskassorna har varit kommunalekonomiska kommitténs förslag att staten skall ta hela kostnadsansvaretför bostadsbidragen.Detta är dock ännu inte beslutat men vi har i vårt lagförslag utgått från att så sker och bl.a. tagit bort den nuvarande 32 § som reglerar statsbidraget. Naturligtvis vore det tekniskt möjligt att med en bibehållen fördelning av bidragskostnadenmellan statenoch kommun ändå föra över bidragsadministrationen till kassoma.

Den av oss nu förutsatta förändringen innebär bl.a. att statsbudgetenfr.o.m. budgetåret 199394 kommer att direktbelastasav kassornasbidragsutbetalningar.

Under enövergångstid kommer statendessutomenligt nuvarandeefterskottsreglering att ha kostnaderför bostadsbidragsomunder tidigare år betalatsut av kommunerna. Aven ränteeffekter uppstår.

Likaså under en övergångstid kommer, enligt vån förslag, vissa ärendenatt handläggas av kommunernaenligt de äldre, dvs. nuvarande,reglerna. Vi har i vårt förslag till Övergångsbestämmelserutgått från att nuvaranderegler för statsbidrag då tillämpas dessaärenden.Denna fråga liksom deövriga ñnansieringsfrågoma

- påverkasemellertid av vilken tidpunkt sombeslutasför ett ikraftträdandeavkommunalekonomiska utredningens förslag om kostnadsansvaret.Vi har som nämnts inte haft anledning att inom ramen för vår utredning närmare detta.

Bilaga l

Kommittédirektiv

Bostadsbidragens administration

Dir 19925

Beslut vid regeringssammanträde1992-01-16

Chefen för Socialdepartementet,statsrådetB. Westerberganför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskildutredaretillkallas för att dels förberedaen överföring av bostadsbidragensadministration från kommunerna till försäkringskassoma, dels föreslå vissa regeländringar i bostadsbidragssystemet.

Inledning

Den allmänna försäkringen inkl. föräldraförsäkring, barnpensionoch Vårdbidrag för handikappat barn samt vissa andra former av ekonomiskt stöd, såsombarnbidrag och bidragsförskott, handhasav Riksförsäkringsverketoch de allmännaförsäkringskassoma.Bostadsbidragenadministrerasavkommunerna,länsbostadsnämndemaoch Boverket. De kommunalabostadstilläggentill pensionärerKBT sköts av Riksförsäkringsverketoch försäkringskassoma.

Bostadsbidragenhar alltsedan de infördes skötts av kommunerna. Beslut om bostadsbidrag överklagas till länsbostadsnâmndemaoch Boverket. Enligt gällande regler finansieras bostadsbidragentill lika delar av statenoch kommunerna. Utöver det i lag bestämdabidraget kan en kommun ocksåge extra bidrag. Den familj som vill ha bostadsbidrag måste ansökaom det varje år. Huvuddelen av besluten om bostadsbidragfattas i sambandmedårsskiftena.

Boverket har, efter en undersökningi vissa kommuner, skattat antalet årsarbetare somär sysselsattamedbostadsbidragi kommunernaoch berörda datacentralertill ca 540 år 1990. Därtill kommer ADB-kostnader för drygt 30 miljoner kronor. I statlig tjänst arbetar ca 25 årsarbetaremed bostadsbidrag.

Sedan 1970-talet handlägger försäkringskassornaärenden om barnbidrag och bidragsförskott. Arbetet sker till sin huvuddel lokalkontor medanutbetalningen sker centralt från Riksförsäkringsverket.

Överföring administrationen

av

Flera skäl talar för att även bostadsbidragenborde kunna handhasav socialförsäkringsadministrationen. En samordnad hantering av bidragssystemenförutsätts ge administrativa besparingar lokal nivå.

Kommunalekonomiska kommittén har i sitt betänkandeSOU 199198 föreslagit att bostadsbidragenhelt finansierasav staten. Detta har akutaliserat frågan om att administrationen bör överföras till försäkringskassoma. Detsamma gäller den samordning mellan bostadsbidragoch ensamförälderstödsom förbereds inom socialdepartementet.

Mot dennabakgrund anserjag att en utredarebör tillkallas för att utarbetaförslag till de åtgärder sombehövervidtas inför en överföring av bostadsbidragensadministration från kommunernatill försäkringskassoma.

Behov av regelförändringar

I samband med en överföring av bostadsbidragensadministration till försäkringskassornaär det lämpligt att bygga upp ett rikstäckandesystemför bostadsbidragen. Ett sådantsystem innebär att det blir lättare att anpassaadministrationen till förändradebidragsregler.

Förutsättningarna bör vara goda att göra systemeteffektivt och resurssnålt. I detta sammanhangkan det finnas behov av att göra regelförändringar som syftar till att förenkla administrationen, men som samtidigt ger störstamöjliga tillförlitlighet när det gäller bidragen. Jag tänker därvid bl.a. möjligheten att över till att pröva bidragen mot aktuell inkomst och att skapaett systemmed rullande prövning av bidrag för att undvika en ärendeanhopningvid årsskiften. Behovetav en ökad efterkontroll bör därvid beaktas. Boverket överlämnade decemberi 1990ett principförslag om att pröva bidragen mot aktuell inkomst. Vidare har en arbetsgrupp inom bostadsdepartementetredovisat förslag om inkomstprövning av bostadsbidragenår 1993. Utredaren bör i sitt arbete analyseradessaförslag.

Fråganom vilka inkomstslagoch tillgångar sombör beaktasvid inkomstprövningen, t.ex. om det är nödvändigt att ha kvar en prövning mot förmögenhet, bör också analyseras.Även andraregelförändringar kangöra bidragssystemetenklare och

som underlättauppgiftslämnandetbör prövas.

Reglerna om överklagande mäste ses över. Utredaren bör därvid undersökaom domstolsprövning är nödvändig och om reglerna därför bör anpassastill vad som gäller för ärenden inom den allmänna försäkringen eller om en annan ordning är motiverad. Eventuella sekretessproblembör belysas.

Utredningsarbetets närmare inriktning

.

Utredningsarbetet bör vara inriktat en anpassningav bidragsreglema och en genomgång av de praktiska frågorna kring en överflyttning av administrationen. Därvid bör utredaren klargöra vilka resurser som behövs för att sköta bostadsbidragen inom försäkringskassoma. Utredarenbör ävenredovisakonsekvensernaav en överföring detcentrala ansvaretfrån Boverket till Riksförsäkringsverket. Somjag

av redantidigare sagtbedömerjag det sommöjligt att i varje fall lokal nivå begränsa resursbehoveni förhållande till nuvarandesituation.

Stora förändringar av försäkringskassomasarbetsuppgifter pågår för närvarande. Utredaren bör bedöma i vilken utsträckningbefintlig personalhosförsäkringskassorna kan ta hand om bostadsbidragenoch i vilken omfattning det kan bli aktuellt att nuvarande handläggare hos kommunerna anställs hos kassoma. Vid förslag om domstolsprövning skall resursbehovetför domstolarnaockså kartläggas.

Det är angeläget att kunna följa hur behovet av bostadsbidragutvecklar sig över tiden för olika grupper. Utredaren bör därför i samråd med Boverket och Riksförsäkringsverket lämna förslag om system för uppföljning av bidragsgivningen. Utredaren bör därvid beaktadet systemsombyggts upp av Boverket.

Bostadsbidragensadministration bör överföras till försäkringskassomaden l juli 1993. För att det skall bli möjligt bör utredarenha avslutatsitt arbete senastden 15 september1992.

Utredaren bör knyta de experter till sig sombehövsför att bedriva arbetet.Boverket och Riksförsäkringsverket bör delta i arbetet redanfrån början framför allt för att kunna förbereda de rutiner och datasystemsombehövs.

Utredaren bör under arbetetsgång informera berörda huvudorganisationeroch bereda dem tillfälle att framför synpunkter.

För utredningen gäller direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. 19845 och om beaktandeav EGaspekter i utredningsverksamhetendir. 1988.43.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Socialdepartementet

att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen 1976 l 19

- med uppdrag att dels förbereda en överföring av bostadsbidragensadministration till försäkringskassoma, dels föreslå vissa regeländringari bostadsbidragssystemet

att beslutaom sakkunniga, experter, sekreterareoch annatbiträde utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns anslagUtredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandensövervägandenoch bifaller hanshemställan.

Socialdepartementet

12 1

Bilaga 2

Särskilt yttrande

Särskilt yttrande av Agneta Modig Tham och Britta lsén-Nordbeck angående den centrala myndighetsrollen

Bostadsbidragenhar stor bostads-och fördelningspolitisk betydelse.Bidragensuppgift är att ge ekonomiskt svagahushåll möjlighet att hålla sig med godaoch rymliga bostäder. Det mål som riksdagen ställdeuppår 1987prop. l9868748 innebäratt bostadsbidragen sikt skall byggasut såatt även de familjer som är beroendeav bostadsbidragskall kunna hålla varje barn med ett eget rum. För att dettaskall gälla även dem sombor nyarei bostäderhar de kostnadsgränserinom vilka bostadsbidrag lämnas, höjts väsentligt under senareår. Trots höjningama har den målsättningen riksdagenuttalat ännu inte uppnåtts.

Antalet hushåll som får bostadsbidraghar ökat kraftigt sedanår 1989. I år betalar omkring var fjärde barnfamilj i genomsnittdrygt 30 % av sin boendekostnadmed hjälp av bostadsbidraget. Totalt 370 000 hushåll i landet, dvs. närmare 15 % av hushållen förvärvsaktiv ålderi får bostadsbidrag.Bostadsbidragenharsåledesmycket stor betydelseför bostadsefterfråganoch bostadsmarknaden.

Under senareår har bostadsbidragensbostadspolitiskabetydelsealltså kraftigt accentuerats.Detta är ennaturlig konsekvensav denallmännautvecklingenfrån generella till selektiva bostadsstöd,som inleddes i och med 1990-91 års skattereform. Den innebaratt de generella bostadsstödsomutgår i form av räntebidrag och egnahemsägares ränteavdragvid beskattningenkraftigt har begränsats, medan det selektiva bostadsstödeti form av bostadsbidragkraftigt har utökats.l årets kompletteringsproposition understryker regeringen ånyo sambandetmellan de generella och selektiva bostadsstöden.Där påpekasprop. 199192l50, bil. 15, s. 45 att det kan bli nödvändigt att bygga ut bostadsbidragenytterligare som en följd av att räntebidragen trappasned.

Vid en eventuell EG-anslutning kommer också bostadsbidragensställning som bostadspolitiskt till skillnad från allmänt socialpolitiskt stöd att behöva stärkas.

- - Detta för att undvika EGs s.k. exportkrav, somgäller för förmåner inom den allmännasocialförsäkringen.

Som utgångspunkt för vilken organisatorisk lösning somskall väljas gäller alltså att bostadsbidragensbostadsanknytningskall behållas.Detta har varit en förutsättning för denna utredning och har somnämntsocksåbekräftatsi de senasteregeringsdokumenten. Det gäller såledesatt från den utgångspunktenfinna den mest rationella

lösningen för den centralamyndighetsrollen.

Boverket är expertmyndighetför bl.a. bostadsförsörjning och byggande. Inom Boverket har under de fyra år somgått sedanverket bildades, en bred kompetens i bygg- och bostadsfrågor byggts upp. Ett stort antal experter har rekryterats som tillsammans besitter en omfattande sakkunskapinom bl.a. bostadsekonomiska, bostadssocialaoch bostadsjuridiskafrågor.

Bostadsbidragensbostadspolitiskaroll kommer sannolikt att öka ytterligare i framtiden. Enligt vår meningär det möjligt att skapaen rationell organisation, sombeaktar både att försäkringskassomaövertar ansvaret för beviljande och utbetalande av bostadsbidragenoch att bidragens bostadspolitiska roll bibehålls, med följande ansvarsfördelning mellan de centrala myndigheterna.

Boverket, som är expertmyndighet för bl.a. bostadsförsörjning och byggande, behåller ansvaretför

Uppföljning och utvärdering av regelsystemetstillämpning samtbidragensan-

vändning och effekter Statistikinsamling- och bearbetninghämtas från RFVs utbetalningsregister Tillämpningsföreskrifter

4 Anslagsberäkningoch anslagsframställning

RiksförsäkringsverketRFV, somär administrativ huvudman för försäkringskassorna, bör ansvaraför de uppgifter somhör sammanmed själva beviljandet och utbetalandetav bidragen. Följande funktioner bör då föras över till RFV

ADB-systemet 2. Tillsynen över kassomafrämst ur administrativ synvinkel

Information och utbildning i samarbetemed Boverket

Den lösning som utredaren föreslår med ett huvudmannaskapsom till större del samlas på RFV, kommer att bli mindre rationell och effektiv. Den förutsätter att RFV för att klara ansvaretför tillämpningsföreskrifter, uppföljningar och utvärderingar samt anslagsberäkningaroch anslagsframställningar måste bygga

upp egen och med Boverket dubblerad kompetensi bostadsfrågor.

-

Att överföra handläggningenpå lokal nivå från kommunernatill försäkringskassorna kan i och för sig vara en rationell förändring, som kan ge vissaeffektivitetsvinster. Även dessatycks bli relativt marginella och huvudsakligen gäller ADB-syste-

om met. Den personalbesparingsom förutsesär en konsekvensav att reglerna för inkomstprövningen ändrasoch att det årliga ansökningsförfarandetupphör.

Det kan då tyckas logiskt att överföra det centralaansvarettill RFV från Boverket. Utredarens motiv för en sådanförändring ärdels att försäkringskassomainte är vana vid att hamer än en föreskrivandemyndighet, dels att RFV skulle förlora incitament för engagemangi fråga om bostadsbidrag.

Inget av dessamotiv är särskilt bärkraftigt. En lång rad andra lokala och regionala organarbetar medflera olika regelverkoch därmedflera olika centralamyndigheter.

Den ordningen måste fungera för bl.a. länsstyrelseoch kommuner.

Motivet sombygger på RFVs incitament för engagemang har vi svårt att förstå. Utredarens bedömning tycks utgå från att samarbetetmellan, och det gemensamma engagemangethos,de två myndigheternainte skulle kunnafungera. Enutgångspunkt som förvånar, eftersom utredaren i andra sammanhang understryker att ett gott samarbeteär en nödvändig förutsättning för att den framtida administrationen skall fungera väl, oavsettvilken organisatorisk lösning som väljs. Om man trots allt accepterarargumentetkan vi bara konstatera,att exakt sammaargumentkundeanföras för Boverketsdel.

I förlängningen blir det ocksåen ofrånkomlig konsekvensav förslagetatt bostadsanknytningen försvagas och att bostadsbidrageni ökandegrad behandlasoch betraktas som en i radenav ett stort antal socialförsäkringsförmåner.

Det som i förstone och i detta sammanhangkan seut som en harmlös och begränsad administrativ förändring kommer då i sin förlängning att leda till en mycket långtgåendepolitisk kursomläggning, somi praktiken innebär att de bostadssociala hänsynenfår vika och att ett av de viktigastebostadspolitiska medlenövergår till att bli en del av Socialförsäkringensallmännainkomstskydd.

Slutligen vill vi också nämnaatt även regionalpolitiska skäl talar för att Boverket, som omlokaliserades till Karlskrona för tre år sedan, även i fortsättningen behåller de angivna arbetsuppgifternai stället för att utöka verksamhetenvid den del av RFV som ligger i Stockholm.

Sammanfattningsvis avstyrker vi utredarens förslag angåendeden centrala myndighetsrollen och förordar i stället den lösning vi ovan angett.

KUNGL. arsa..

1992- 10-0 5

...§IS2§3$H.9LM.

...

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

kompetens.Grundutbildningens 37.Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden,

Frihet ansvar- - villkori högskolan.U. värdensinnehållochutveckling. Reglerförrisker.Ettseminarium varförom vi 38.Friståendeskolor.Bidragochelevavgifter.U. tillåtermerföroreningarinneänute.M. 39.Begreppetarbetsskada Psykisktstördassituationi kommunerna 40.Risk-ochskadehanteringi statligverksamhetFr. -enprobleminventeringursocialtjänstens 41.Angåendevattenskotrar.M. perspektiv.S. 42.Kretslopp Basenför hållbarstadsutveckling.M.

-

4.Psykiatrini Norden-ettjämförandeperspektiv. 43.EcocyclesTheBasisofSustainableUrban

- Koncessionförförsâkñngssammanslutrtingar.Fi. Development.M. Nymervärdesskattelag. 44.Resurserforhögskolansgnrndutbildning.U.

Motiv. Dcl 45.Miljöfarligtavfall ansvarochriktlinjer.M. - -

Författningstextochbilagor.Del Fi. 46.Livskvalitetförpsykisktlångtidssjukaforskning - -

7.Kompetensutveckling nationellen strategi.A. kringservice.stödochvård.

-

Fastighetstaxering Bostadsrätter.Fi. 47. Avregleradbostadsmarknad,DelII. Fi.

m.m.-

Ekonomiochrättikyrkan.C. 48.EffektivarestatistikstyrningDenstatliga

- 10.Ettnyttbolagför rundradiosändningar.Ku. statistikensfinansieringochsamordning.Fr. llfastighetsskatt.Fi. 49.EES-anpassningavmarknadsföringslagstifhringen.

l2.Konstnärlighögskoleutbildning.U. C 13.Bundnaaktier.Ju. 50.Avgifterochhogkostrtadsskyddinomåldre-och

14.Mindrekadmiumihandelsgödsel.Jo. handikappomsorgen.S l5.Ledningochledarskapi högskolannågra 51.Översyn sjöpolisen.av Ju.

-

perspektivochmöjligheter.U. 52.Ettsamhälleför alla. 16.Kroppenefterdöden. S3.Skatt dieseloljaFt. 17.Densistaundersökningenobduktioneniett 54.Merförmindre nyastyrfonnerfor barn-och

- -

psykologisktperspektiv. ungdomspolitiken.C. 18.tvångsvårdi socialtjänstenansvarochinnehåll. 55.Rådforforskningomtransporteroch

- 19.långtidsutredningen1992.Fi. kommunikation.K. 20.Statenshundskola.ombildningfrånmyndighettill Rådfor forskningomtransporteroch

aktiebolag.S. kommunikation.Bilagor.K. 2l.B0stadsstödtill pensionärer. 56.Färjorochfarleder.K. 22.EES-anpassningkreditupplysningslagen.av Ju. 57.Beskattningavvissanaturafönnånerm.m.Fi. 23.Kontrollfrågoritulldatoriseringenm.m.Fi. 58.Miljöskulden.Enrapportomhurrniljöskulden 24.Avregleradbostadsmarknad.H. utvecklas viom ingentinggör.M. 25.Utvärderingavförsöksverksamhetenmed3-årig 59.Läraruppdraget.U.

yrkesinriktadutbildningigymnasieskolan.U. 60.Enklarereglerförstatsanställda.Fi. 26.Rättentill folkpension kvalifrkationsregleri 6l.Ett reformeratåklagarväsende. ADel. ochB. Ju.

-

internationellaförhållanden.S. 62.Forskningochutvecklingförtotalförsvaretförslag

- 27.Årsarbetstid.A. till åtgärder.Fo. 28.Kartläggningavkasinospelenligtinternationella 63.Regionalaroller enperspektivstudie.C.

- -

regler.Fi. 64.Utsiktmotframtidensregioner sjudebattinlägg.C.

- 29.Smittskyddsinstitutetnyorganisationför Sveriges 65.Kartboken.C.

-

nationellasmittskyddsfunktioner. 66.Västsverigeregioni utveckling.C.

- 30.KreditförsäkringNågraaktuellaproblem.Fi. 67.Fortsattreformeringavforetagsbeskattningen.Del

- 31.Lagstiftrtingomsatellitsändningarav Fi.

TV-programxu. 68.Långsiktigmiljöforskning.M. 32.NyaInlandsbanan.K. 69.Meningsfullvistelse asylmrlággning.Ku.

33.Kasinospelsverksamhetifolkrörelsemastjänst C. 70.Telelag.K. 34.Fastighetsdatasystemetsdatorstmktur.M. 71.Bostadsförmedlinginyaformer.Fi. 35.Kart-ochmätningsutbildningarinyaskolformer.M. 72.Detkommunalamedlemskapet.C.

36.RadioochTV ett.i Ku.

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73.Välfärdochvalfrihet-service,stödochvårdför

psykisktstörda. 74.Provaprivat ProvningochmätteknikinomSPoch

SMPieuropaperspektiv.N. 75.Ekonomiskpolitikunderkriserochi krig.Fi. 76.Skogspolitikeninför2000-talet.Huvudbetänkande.

Skogspolitikeninför2000-talet.Bilagor Skogspolitikeninför2000-talet.BilagorII. Jo.

77.Psykisktstördaisocialförsäkringenettkunskaps-

-

underlag. 78.Utredningenomvissainternationellainsolvens-

fragor.Ju. 79.Statensfastigheterochlokaler nyorganisation.Fr.

- 80.Kriminologiskochkriminalpolitiskforskning.Ju. 81.Trafikpolisenmerändubbeltbättre.Ju. 82.Genteknikenutmaning.Ju.

- 83.AktiebolagslagenochEG.Ju. 84.Ersättningförkränkninggenombrott.Ju. 85.Förvaltningavförsvarsfastigheter.Fö. 86.Ettnyttbetygssystem.U. 87.Åtgärderförattförberedasverigesjordbrukoch

livsmedelsindustriförEG förslagomvegeta-

-

biliesektom,livsmedelsexportenochdenekologiska

produktionen.Jo. 88.Veterinärverksamhet-behov.organisationoch

finansiering.Jo. 89.Bostadsbidragenklare rättvisarebilligare.

- - -

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Bundnaaktier.[13] NyaInlandsbanan.[32]

kreditupplysningslagen.[22] Rådförforskningomtransporterochkommunikation. EES-anpassningav [51] Radförforskningomtransporterochkommunikation. Översyn sjöpolisen.av Ettreformeratáklagawäsende. ADel ochB.[61] Bilagor.[55]

Utredningen vissainternationellainsolvensa Färjorochfarleder.[56] om frågor.[78] Telelag.[70]

Kriminologiskochkriminalpolitiskforskning.[80] Finansdepartementet Trafikpolisenmerändubbeltbättre.[81]

utmaning.[82] Koncessionförförsäkringssammanslutnirtgar.[S] Genteknik en

AktiebolagslagenochEG.[83] Nymervärdesskattelag.

Ersättningförkränkninggenombrott.[84] Motiv.Del - Författningstextochbilagor.Del [6] - Försvarsdepartementet Fastighetstaxering Bostadsrätter.[8] m.m.-

Forskningochutvecklingförtotalförsvaretförslag Fastighetsskatt. till åtgärder.[62] Lângtidsutredningen1992.[19]

försvarsfastigheter.[85] Kontrollfragoritulldatoriseringenm.m.[23] Förvaltningav Avregleradbostadsmarknad.[24]

Socialdepartementet Kartläggningavkasinospelenligtinternationella regler.[28] Psykisktstördassituationikommunerna KreditförsäkringNågraaktuellaproblem.[30] -enprobleminventeringursocialtjänstensperspektiv.[3] - Risk-ochskadehanteringi statligverksamhet.[40] Psykiatrini Norden ettjämförandeperspektiv.[4] - Avregleradbostadsmarknad,DelIl. [47] Kroppenefterdöden.[16] EffektivarestatistikstymingDenstatligastatistikens Densistaundersökningenobduktioneniett - - finansieringochsamordning.[48] psykologisktperspektiv.[17] innehåll.[18] Skattpådieselolja.[53] Tvångsvårdisocialtjänsten- ansvaroch Beskattningavvissanaturaförmanerm.m.[57] Statenshundskola.Ombildningfrånmyndighettill Enklarereglerförstatsanstallda.[60] aktiebolag.[20] Fortsattreformeringavföretagsbeskattningen.Del Bostadsstödtill pensionärer.[21] folkpensionkvalifikationsregleri [67] Rättentill - Bostadsförmedlinginyaformer.[71] internationellaförhållanden.[26] Sveriges Ekonomiskpolitikunderkriserochi krig.[75] Smittskyddsinstitutet organisationny för Statensfastigheterochlokaler nyorganisation.[79] nationellasmittskyddsfunktioner.[29] -

Psykiatrinochdesspatienterlevnadsförhållanden, - Utbildningsdepartementet vårdensinnehållochutveckling.[37] arbetsskada.[39] Frihet ansvarkompetens.Gmndutbildningensvillkor Begreppet - - Livskvalitetförpsykisktlångtidssjuka i högskolan.[l]

forskningkringservice,stödochvård.[46] Konstnärlighögskoleutbildning.[12] - ochledarskapihögskolannågraperspektiv Avgifterochhögkostnadsskyddinomäldre-och Ledning -

handikappomsorgen.[50]

Ettsamhälleföralla.[52]

Välfärdochvalfrihet service,stödochvårdför psykisktstörda.[73]

Psykisktstördai socialförsäkringenettkunskaps- underlag.[77]

Bostadsbidragenklare rättvisare billigare.[89] - - -

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jord bruksdepartementet Miliöfarlistavfall ansvaroch [45]

-

MiljÖSkllldCll.Enrapportomhill utveck Mindrekadmiumihandelsgödscl[14]

a ° ViSam 85- [58] Sko litikeninför2000-talet.Huvudbetankande. W618 Långsiktigmiljöforskning.[68]

Skogspolitikeninför2000-talet.Bilagor [76] Skogspoütikeninför2000-talet.BilagorIl. [76] ÅtgärderförattförberedaSverigesjordbrukoch livsmedelsindustriförEG-förslagomvegetabiliesektorn,livsmedelsexportenochdenekologiska produktionen.[87] Veterinärverksamhet-behov,organisationoch finansiering.[88]

Arbetsmarknadsdepartementet Kompetensutvecklingennationellstrategi.[7]

- Årsarbetstid.[27]

Kulturdepartementet Ettnyttbolagförrundradiosändningar.[10] LagstiftningomsatellitsändningarTV-program.av [31] RadioochTV ett.i [36] Meningsfullvistelsepåasylförläggning.[69]

Näringsdepartementet Provaprivat- ProvningochmätteknikinomSPoch SMPi europaperspektiv.[74]

Civildepartementet Ekonomiochrätti kyrkan.[9] Kasinospelsverksamheti folkrörelsernastjänst [33] EES-anpassningavmarknadstöringslagstiftrtingen.[49] Merförmindre nyastyrfonnerförbarn-och

ungdomspolitiken.[54] Regionalaroller enperspektivstudie.[63]

- Utsiktmotframtidensregioner sjudebattinlägg.[64]

- Kartboken.[65] Västsverigeregioni utveckling.[66]

- [Detkommunalamedlemskapet.[72]

Miljö- och naturresursdepartementet Reglerförrisker.Ettseminariumomvarförvi tillåter merföroreningarinneanute.[2] Fastighetsdatasystemetsdatorstmktur.[34] Kart-ochmätningsutbildningarinyaskolformer.[35] Angåendevattenskotrar.[41] Kretslopp BasenförhållbarStadsutveckling.[42]

- EcocyclesTheBasisof SustainableUrbanDevelop-

ment.[43]