SOU 1995:91

Ett reformerat straffsystem

Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet

Genom beslut den 15 april 1992 bemyndigade regeringen dåvarande che- fen för Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att göra en översyn av vissa frågor som rör påföljdssystemet.

Med stöd av bemyndigandet förordnade departementschefen den 30 april 1992 chefsrådmannen Axel Lundquist som ordförande i kommittén samt den 20 maj 1992 som övriga ledamöter nuvarande generaldirektö- ren Britta Bjelle, riksdagsledamoten Sigrid Bolkéus, ingenjören Kjell Eldensjö samt riksdagsledamöterna Ingbritt Irhammar, Göran Magnusson och Jerry Martinger. Som ytterligare ledamöter förordnades den 21 december 1992 dåvarande riksdagsledamoten Karl Gustaf Sjödin och den 15 januari 1993 socialsekreteraren Birgitta Rasmussen.

Axel Lundquist avled i september 1993. Till ny ordförande för- ordnades den 7 oktober 1993 hovrättslagmannen Erland Aspelin. Den 24 oktober 1994 entledigades Jerry Martinger och förordnades riksdags- ledamoten Gun Hellsvik som ledamot. Den 14 november 1994 ent- ledigades Karl Gustaf Sjödin. Samma dag förordnades riksdagsledamoten Kia Andreasson som ledamot.

Att som sakkunniga delta i kommitténs arbete förordnades den 20 maj 1992 kriminalvårdsdirektören Gunnar Engström, professorn Madeleine Leijonhufvud, numera hovrättslagmannen Staffan Levén, distriktsåklaga— ren Jerry Ruijsenaars och advokaten Ulf Strandmark. Som ytterligare sakkunniga förordnades den 8 januari 1993 departementsrådet Fredrik Wersäll, den 11 januari 1993 filosofie doktorn Jan Andersson, den 7 oktober 1993 lagmannen Sigurd Heuman och den 17 maj 1994 numera hovrättsrådet Martin Borgeke.

Som sekreterare åt kommittén har Martin Borgeke tjänstgjort under tiden den 1 maj 1992 - den 1 juni 1994. Hovrättsassessorn Mats Loberg har tjänstgjort som biträdande sekreterare under tiden den 1 juni 1992 - den 1 juni 1994 och sedan sistnämnda datum som sekreterare. Under tiden den 1 januari — 31 mars 1993 har hovrättsassessorn Ylva Norling Jönsson tjänstgjort som biträdande sekreterare. Bob Nilsson Hjorth har tjänstgjort som biträdande sekreterare under tiden den 1 juni - 31 december 1993 och alltsedan den 15 juni 1994.

Kommittén har antagit namnet Straffsystemkommittén (Ju 1992:07). Kommittén överlämnar härmed sitt betänkande Ett reformerat straffsystem.

Ledamöterna Britta Bjelle och Gun Hellsvik har avgett reservationer. Särskilda yttranden har avgetts av ledamöterna Kia Andreasson och Kjell

Eldensjö samt av sakkunniga Madeleine Leijonhufvud. I övrigt är be— tänkandet enhälligt. Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i oktober 1995

Erland Aspelin Kia Andreasson Britta Bjelle Sigrid Bolkéus Kjell Eldensjö Gun Hellsvik Ingbritt Irhammar

Göran Magnusson Birgitta Rasmussen

/Mats Loberg

Bob Nilsson Hjorth

Innehåll Del I Sammanfattning .............................. 13 Författningsförslag ............................. 29 1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken ........... 29 2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken . ....... 104 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1946:804) om

införande av nya rättegångsbalken ............... 114 4 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:202) om

beräkning av strafftid m.m. ................... 115 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om

kriminalvård i anstalt ....................... 127 6 Förslag till lag om ändring i passlagen(19781302) ..... 132 7 Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagen

(1979zl89) ............................. 133 8 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:2041) om

särskild personutredning i brottmål, m.m ............ 135 9 Förslag till övervakningsförordning . .............. 138 Del II Förkortningar ................................ 1 1

A Bakgrund och allmänna överväganden

Inledning .............................. 13 Direktiven .............................. 13 Utredningsarbetet ......................... 24 Påföljdssystemet i stora drag ................... 27 De olika påföljdernas innehåll .................. 27 Valet mellan de olika påföljderna ................ 29

4.2

4.3

Brottsutvecklingen och påföljdemas användning ....... 33 Brottsutvecklingen ......................... 33 Påföljdernas användning ..................... 36 Allmänna överväganden om strajfsystemet ........... 39 Bakgrund .............................. 39 4. 1 . 1 Inledning ......................... 39 4.1.2 Ett straffsystem växer fram ............. 41 4. 1.3 Straffteorier ....................... 42 4. 1.4 Straffrättsskolor .................... 43 4.1.5 Brottsbalkens påföljdssystem och kritiken mot

detta ........................... 44 4.1.6 Det nuvarande påföljdssystemet ........... 47 Grundläggande principer för ett straffsystem ......... 52 4.2. 1 Inledning ......................... 52 4.2.2 Allmänna krav på ett straffsystem .......... 54 4.2.3 Humanitet i systemet ................. 57 Målsättningar med en reform .................. 59

B Straffsystemets uppbyggnad

5 5.1

5.2

Alternativen till fängelse ..................... 61 Vilka alternativ till fängelse bör ingå i straffsystemet? . . . 61 5.1.1 Direktiven ........................ 61 5.1.2 Överväganden och förslag .............. 62 Bör villkorligt fängelse införas? ................. 71 5.2.1 Inledande synpunkter ................. 71 5.2.2 Direktiven ........................ 71 5.2.3 Frågans tidigare behandling ............. 73 5.2.4 Överväganden och förslag .............. 81 Strajjbestämningsprinciper .................... 93 Direktiven .............................. 93 Gällande rätt ............................ 94 6.2.1 Allmänt om regelsystemets konstruktion ...... 94 6.2.2 Påföljdernas inbördes stränghet ........... 95 6.2.3 Straffskalorna ...................... 95 6.2.4 Straffvärde ....................... 96 6.2.5 Gärningsmannens tidigare brottslighet ....... 99 6.2.6 Hänsynstagande till vissa omständigheter vid

sidan om brottets straffvärde ............. 99 6.2.7 Påföljdseftergift .................... 102 6.2.8 De grundläggande principerna för påföljds-

bestämningen ...................... 102

6.2.9 Särskilt om ungdomar ................. 103

6.3

6.4

7.1 7.2 7.3

7.4 7.5

6.2.10 Psykisk störning .................... 104 6.2.11 Villkorlig dom ..................... 104 6.2. 12 Skyddstillsyn ...................... 105 6.2. 13 Samhällstjänst ...................... 107 6.2. 14 Kontraktsvård ...................... 109 Frågans tidigare behandling, m.m. ............... 111 6.3.1 Bakgrunden till 1989 års reform ........... 111 6.3.2 Kritik som framförts mot de nuvarande

reglerna ......................... 1 1 1 Överväganden och förslag .................... 113 6.4.1 Allmänt om inriktningen på förslagen ....... 113 6.4.2 Straffbestämningsreglernas struktur ......... 116 6.4.3 Brottets straffvärde ................... 118 64.4 Omständigheter vid sidan av brottets straff-

värde samt straffeftergift ............... 121 6.4.5 Straffens inbördes stränghet ............. 126 6.4.6 Kriterierna för val mellan fängelse och till

fängelse alternativa straff ............... 128 6.4.7 Kriterierna för val mellan prövotidsstraff

och övervakningsstraff ................ 142 6.4.8 Närmare om kriterierna för val av samhälls-

tjänst ........................... 147 6.4.9 Valet mellan olika former av fängelsestraff . . . . 155 6.4. 10 Närmare om kriterierna för val av kontrakts-

vård ........................... 158 6.4.11 Straffmätning inom ramen för de till fängelse

alternativa straffen ................... 163 6.4.12 Särskilt om valet av straff för unga ......... 165 6.4.13 De särskilda skälen för skyddstillsyn i nu-

varande 30 kap. 9 & BrB ............... 167 6.4.14 Utdömande av mer än ett straff m.m. ....... 169 Verkan av tidigare brottslighet .................. 173 Inledning .............................. 173 Direktiven .............................. 173 Gällande rätt ............................ 174 7.3.1 Allmänt om återfall .................. 174 73.2 Äterfallets betydelse för påföljdsvalet ....... 175 7.3.3 Äterfallets betydelse vid Straffmätningen ...... 176 7.3.4 Äterfallets betydelse för förverkande av

villkorlig frihet ..................... 178 Frågans tidigare behandling ................... 179 Överväganden och förslag .................... 180 7.5.1 Allmänt om synen på återfallets betydelse

för straffbestämningen ................. 180

7.5.2 Äterfallets betydelse för valet av straff ....... 185

7.5.3 Aterfallets betydelse för Straffmätningen ..... 189 7.5.4 Aterfallets betydelse för förverkande av vill- korlig frihet ....................... 191

C Straffens innehåll

8 Böter .............................. 193 8.1 Direktiven .............................. 193 8.2 Gällande rätt, m.m. ........................ 194 8.3 Betalningsfrekvensen ....................... 198 8.4 Böter i stället för andra straff? ................. 200 8.4.1 Frågans tidigare behandling ............. 200 8.4.2 Överväganden och förslag .............. 201 8.5 Böter i kombination med andra straff ............. 207 8.5.1 Frågans tidigare behandling ............. 207 8.5.2 Överväganden och förslag .............. 208 8.6 Åtgärder för säkerställande av att böter betalas ......... 210 8.6.1 Frågans tidigare behandling, m.m. ......... 210 8.6.2 Överväganden och förslag .............. 210 9 Prövotidsstrajjf ........................... 213 9.1 Direktiven .............................. 213 9.2 Gällande rätt ............................ 213 9.2.1 Det nuvarande tillämpningsområdet för villkorlig dom, m.m. ................. 213 9.2.2 Innehållet i påföljden, m.m. ............. 214 9.3 Frågans tidigare behandling ................... 216 9.4 Överväganden och förslag .................... 217 9.4.1 Straffets benämning .................. 217 9.4.2 Allmänna utgångspunkter för prövotids— straffets utformning .................. 218 9.4.3 Prövotidsstraffets grundläggande innehåll ..... 219 9.4.4 Prövotidens längd ................... 220 9.4.5 Beslut angående vad den dömde skall iaktta under prövotiden, m.m ................. 221 9.4.6 Reaktionen vid misskötsamhet ............ 224 10 Övervakningsstrajf ......................... 225 10.1 Direktiven .............................. 225 10.2 Gällande rätt ............................ 225 10.2.1 Det nuvarande tillämpningsområdet för skyddstillsyn, m.m. .................. 225 10.2.2 Innehållet i påföljden, m.m. ............. 226 10.3 Frågans tidigare behandling ................... 229 10.4 Överväganden och förslag .................... 230

11 11.1 11.2

11.3 11.4 11.5 11.6

12 12.1 12.2 12.3 12.4

10.4.1 Straffets benämning .................. 230 10.4.2 Allmänna utgångspunkter för övervaknings-

straffets utformning .................. 231 10.4.3 Övervakningsstraffets grundläggande

innehåll ......................... 233 10.4.4 Verkställighetstiden .................. 237 10.4.5 Förordnande av övervakare, personutredning,

m.m. ........................... 240 10.4.6 Beslut angående vad den dömde skall iaktta

under verkställigheten ................. 241 10.4.7 Kontrollen av beslut om vad den dömde skall

iaktta under verkställigheten ............. 243 10.4.8 Reaktionen vid misskötsamhet ............ 244 10.49 Övervakningsstraff i kombination med annat

straff ........................... 247 Samhällstjänst ........................... 249 Direktiven .............................. 249 Gällande rätt ............................ 250 11.2.1 Allmänt om samhällstjänst .............. 250 1 1 .2.2 Något om tillämpningsområdet ........... 250 1123 Påföljdens konstruktion ............... 251 11.24 Förfarandet före en samhällstjänstdom ...... 252 11.2.5 Arbetsplatser och arbetsuppgifter .......... 252 11.2.6 Reaktionen vid brott mot föreskrifter ....... 253 Frågans tidigare behandling ................... 254 Utländsk rätt ............................ 254 Erfarenheter från försöksverksamheten ............ 255 Överväganden och förslag .................... 255 11.6.1 Alternativstraff skall anges .............. 255 11.6.2 Antalet timmar samhällstjänst ............ 257 1163 Kravet på samtycke behålls ............. 259 11.6.4 Ansvaret för och tillgången på samhälls—

tjänstplatser ....................... 263 11.6.5 Närmare om verkställigheten ............ 267 11.6.6 Reaktioner vid misskötsamhet ............ 269 Fängelse genom elektronisk övervakning ............ 271 Direktiven .............................. 271 Frågans tidigare behandling ................... 271 Olika tekniska hjälpmedel vid intensivövervakning ..... 272 Intensivövervakning med elektroniska hjälpmedel i andra länder ............................. 275 12.4.1 Förenta staterna .................... 275

12.4.2 Intensivövervakning med elektroniska hjälp- medel utanför Förenta staterna ........... 280

12.5 Försöksverksamheten ....................... 281 12.5.1 Inledning ......................... 281 12.5.2 Bakgrund ........................ 282 12 . 5 . 3 Förutsättningar för intensivövervakning,

m.m. ........................... 282 12.5.4 Förfarandet före verkställighet utanför

anstalt .......................... 284 12 . 5 . 5 Verkställighetsinnehållet ............... 285 12.5.6 Reaktionen vid misskötsamhet, m.m. ....... 288 12.5.7 Brottsförebyggande rådets utvärdering av

försöksverksamheten .................. 289

12.6 Övervägande och förslag ..................... 290 12.6.1 Förutsättningarna för fängelse genom elek-

tronisk övervakning .................. 290 12.62 Övervakningsmyndigheten handhar verk-

ställigheten ....................... 294 12.6.3 Straffets grundläggande innehåll, m.m. ...... 295 12.6.4 Närmare om verkställighetsinnehållet ........ 296 12.6.5 Verkställighetstidens längd, m.m ........... 300 12.6.6 Reaktionen vid misskötsamhet, m.m. ....... 305

13 Kontraktsvård ............................ 307 13.1 Direktiven .............................. 307 13.2 Gällande rätt ............................ 307 13.2.1 Allmänt om kontraktsvård .............. 307 13.2.2 Något om tillämpningsområdet ........... 307 13.2.3 Påföljdens konstruktion ................ 308 13.2.4 Förfarandet före en kontraktsvärdsdom ...... 309 13.2.5 Behandlingen och behandlingsplanen ........ 310 13.2.6 Reaktionen vid brott mot föreskrifter ........ 311 13.2.7 Kostnadsansvarets fördelning ............. 312 13.3 Frågans tidigare behandling ................... 313 13.4 Erfarenheter av kontraktsvärden ................. 313 13.5 Överväganden och förslag .................... 314 13.51 Alternativstraff skall anges .............. 314 13.5.2 Planeringen före huvudförhandlingen ........ 315 13.5.3 Utformningen av kontraktsvård ........... 316 13.5.4 Reaktionen vid misskötsamhet ............ 318 13.5.5 Åtgärder för att säkerställa de praktiska möj-

ligheterna till kontraktsvård ............. 319

14 Villkorlig frigivning, m.m. .................... 325 14.1 "Direktiven .............................. 325 14.2 Gällande rätt ............................ 327 14.2. 1 Inledning ......................... 327 14.2.2 Villkorlig frigivning .................. 327

1423 Frigivningspermission ................. 333 14.2.4 Disciplinår bestraffning ................ 333 14.3 Frågans tidigare behandling ................... 335 14.4 Utländsk rätt ............................ 336 14.5 Överväganden och förslag .................... 336 14.5.1 Bör systemet med villkorlig frigivning be- hållas? .......................... 336 14.5.2 Vilka regler bör gälla för bestämmandet av frigivningstidpunkten? ................. 339 14.5.3 Vilken eller vilka kvotdelar bör användas? . . . . 347 14.5.4 Minirnitiden och vissa andra undantag från reglerna om villkorlig frigivning .......... 350 14.5.5 Särskilda regler för vissa kategorier intagna?. .358 14.5.6 Prövotiden efter villkorlig frigivning ........ 364 14.5.7 Övervakning efter villkorlig frigivning ....... 366 14.5.8 Reaktioner vid misskötsamhet och vid ny brottslighet efter villkorlig frigivning ........ 370 14.5.9 Beslutsordningen i fråga om villkorlig fri— givning .......................... 372 14.5. 10 Övergången till vistelse utanför anstalt ....... 375 D Övrigt 15 Följdändringar ........................... 381 15.1 Allmänt .............................. 381 15.2 Närmare om reglerna för särskild personutredning i brottmål .............................. 381 15.2.1 Den nuvarande ordningen .............. 382 15.2.2 Konsekvenserna av vårt förslag ........... 385 16 Genomförandet av förslaget ................... 391 16.1 Kostnader .............................. 391 16.1.1 Inledande synpunkter ................. 391 16.1.2 Alternativen till fängelse i anstalt och kriterierna för straffbestämningen ......... 392 16. 1.3 Villkorlig frigivning .................. 397 16.1.4 Resultatet av beräkningarna ............. 397 16.2 Ikraftträdande ............................ 398 16.2.1 Tidpunkten för ikraftträdandet ............ 398 16.2.2 Övergångsbestämmelser ................ 399 17 Författningskommentar ..................... 401 17.1 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken ......... 401 17.2 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken ...... 483 17.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:804) om

12 SOU 1995:91 införande av nya rättegångsbalken ............... 487 17.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. .................. 487 17.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt ...................... 496 17.6 Förslaget till lag om ändring i passlagen(1978z302) . . . . 498 17.7 Förslaget till lag om ändring i bötesverkställighets- lagen (1979: 189) ......................... 499 17.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. .......... 500 17.9 Förslaget till övervakningsförordning ............ 502 E Reservationer, m.m. Särskilt yttrande av Kia Andreasson .................. 519 Reservation av Britta Bjelle ....................... 520 Särskilt yttrande av Kjell Eldensjö ................... 521 Reservation av Gun Hellsvik ...................... 523 Särskilt yttrande av Madeleine Leijonhufvud ............. 528 Del III Bilaga 1 Påföljdssystemets uppbyggnad - frågans tidigare behandling ........................... 1 1 Bilaga 2 Utländsk rätt, konventioner, m.m. ............. 21 Bilaga 3 Betalningsfrekvensen vid böter - Riksskatteverkets undersökning .......................... 55 Bilaga 4 Icke frihetsberövande påföljder - frågans tidigare behandling ........................... 59 Bilaga 5 Utdrag ur BRÅ PM 1994z3, Samhällstjänst som alternativ till fängelse (Tommy Andersson och Lars Alexandersson) ..................... 101 Bilaga 6 Intensivövervakning med elektronisk kontroll — de först sju månaderna (Jan Andersson och Gabriella Roupé) ............................. 1 1 1 Bilaga 7 Erfarenheter av kontraktsvärden .............. 135 Bilaga 8 Allmänna råd från Kriminalvårdsstyrelsen, ARK 1993:1 .......................... 139 Bilaga 9 Villkorlig frigivning - frågans tidigare behandling . . . . 153 Bilaga 10 Villkorlig frigivning — utländsk rätt ............. 215 Bilaga 11 Övergångsbestämmelser ................... 227 Bilaga 12 Återfall i brott (Jan Andersson) ............... 231 Bilaga 13 Påföljdsutredningen - Några tankar rörande de icke frihetsberövande påföljderna ............ 259

Sammanfattning

Bakgrund

Brottsbalken innehöll när den trädde i kraft år 1965 ett påföljdssystem som till stora delar byggde på andra idéer än de som präglade den gamla strafflagen. Tyngdpunkten vid påföljdsbestämningen blev nu att välja en påföljd som tillgodosåg den tilltalades behov av vård och behandling i det enskilda fallet. Valet skulle grundas på en prognostisk bedömning av detta vårdbehov, hur stort det var och hur det lämpligen borde mötas. Den brottsliga gärningen och dess straffvärde sköts därmed i bakgrunden och tillmättes i många fall liten betydelse när det gällde det straffrättsliga ingripandet.

Redan i samband med tillkomsten av brottsbalken fanns kritik mot be- handlingstanken. Denna kritik växte sig sedan allt starkare. Den fick stöd i forskningsrapporter som visade att de behandlingsinriktade på— följderna inte gav de förväntade resultaten. Man kunde också påvisa att det faktiskt inte var möjligt att med någon större säkerhet ställa prognoser i enskilda fall. Ett system som byggde på behandlingstanken framstod därför allt mer som inkonsekvent och orättvist samt saknade trovärdighet.

Kritiken kom till samlat uttryck i rapporten Nytt straffsystem (1977z7), som presenterades av en arbetsgrupp inom BRÅ. I rapporten skisserades också en annan ordning som grundades bl.a. på sådana principer som att man inte straffas för att man behöver vård utan därför att man har begått ett brott samt att straffet skall vara förutsebart och stå i rimlig proportion till brottet. Arbetsgruppens betonande av rättvisa, förutsebarhet, likhet inför lagen och krav på proportionalitet mellan brott och straff blev vägledande för den fortsatta straffrättspolitiken. Upp- giften att föreslå förändringar av det straffrättsliga påföljdssystemet lades därefter på Fängelsestraffkommittén och Frivårdskommittén. I sitt betänkande Påföljd för brott (SOU 1986:13—15) förordade Fängelse- straffkommittén bl.a. nya regler för Straffmätning och påföljdsval. Dessa förslag ledde till lagstiftning år 1989. Därigenom fördes de nya kriminalpolitiska idéerna in i BrB. Ändringarna var emellertid inte heltäckande och delar av påföljdssystemet kom fortfarande att präglas av behandlingstanken.

Frivårdskommitténs huvuduppgift var att finna effektiva alternativ till frihetsstraff. Kommitténs arbete resulterade bl.a. i att kontraktsvård

infördes som en möjlig föreskrift vid skyddstillsyn. År 1989 påbörjades också ett försök med samhällstjänst. Även samhällstjänst, som fort- farande är föremål för en försöksverksamhet, kan meddelas som en föreskrift vid skyddstillsyn.

Vårt uppdrag har varit att göra en genomgripande översyn av BrB:s påföljdssystem. Därvid har vi tagit avstånd från den behandlingstanke och det prognostänkande som tidigare präglade detta system. Vi har ansett det vara ett övergripande mål att se till att påföljdssystemet tillgodoser de krav på proportionalitet, rättvisa, klarhet, förutsebarhet och konsekvens som måste ställas samt att det präglas av humanitet. En utgångspunkt har således varit att fortsätta på den väg som stakades ut genom 1989 års påföljdsbestämningsreform.

Givetvis är det angeläget att påföljdssystemet är utformat på ett sådant sätt att brottslighet motverkas. Därför måste allmänpreventiva över- väganden beaktas. Vi menar att detta skall ske på lagstiftningsnivå, t.ex. vid beslut om kriminalisering. Någon gång kan det också finnas skäl för Högsta domstolen att vid sin prejudikatbildning beakta allmänpreventiva skäl. Vid bestämmandet av straff i det enskilda fallet, dvs. vid val av straff och vid straffmåtningen, bör dock i övrigt inga allmänpreventiva överväganden göras av domstolarna. Detta hänger samman bl.a. med att enskilda domar som regel antas sakna allmänpreventiv betydelse.

Ett viktigt mål för en reform av straffsystemet är att skapa ett sammanhållet system med olika straff vilkas användning i det enskilda fallet styrs av samma typ av kriterier.

Att minska användningen av fängelsestraff är ett annat viktigt mål. Fängelse är ett straff som allmänt sett har negativa effekter på den som drabbas av det. Inlåsningen innebär att den dömde isoleras, anstaltsan- passas och många gånger får svårt att återgå till ett normalt samhällsliv. Fängelse är också från samhällsekonomisk synpunkt mycket dyrt. För användning av fängelse anförs ofta allmänpreventiva skäl eller in- kapaciteringsskäl. Det finns dock inga belägg för att fängelse generellt sett skulle ha bättre allmänpreventiva verkningar än andra straff. Under- sökningsresultat visar också att inkapaciteringseffekterna av fängelse är blygsamma. Det krävs en avsevärd ökning av fängelseanvändningen om man skall nå annat än marginella resultat.

Under lång tid har det funnits en ambition att minska användningen av fängelse. Utvecklingen har emellertid gått i motsatt riktning, även om antalet fängelsestraff under år 1994 sjönk något jämfört med föregående år. Det krävs enligt vår bedömning kraftfulla åtgärder, om målsättningen att påtagligt minska åtminstone de korta fängelsestraffen skall nås. Detta förutsätter att man kan anvisa bärkraftiga alternativ till fängelse. Men minst lika viktigt är att det i lagstiftningen finns tydliga kriterier som klargör i vilka situationer domstolen skall använda de olika straffen. Särskilt försöksverksamheten med samhällstjänst har visat behovet av sådana. Trots att inställningen till samhällstjänsten genomgående är positiv har samhällstjänst använts i liten omfattning.

Alternativen till fängelse (kap. 5)

En förutsättning för att det skall vara möjligt att nedbringa antalet fängelsestraff är således att det finns bärkraftiga alternativ till fängelse. Vårt förslag innebär att straffsystemet liksom nu bör erbjuda domstolar- na möjligheter att döma både till straff som verkställs med kontroll i frihet och till straff som saknar detta inslag. Vidare bör samhällstjänst och elektronisk övervakning införas som självständiga straff i det ordinarie straffsystemet. Också kontraktsvård bör utformas som ett självständigt straff. Genom de olika alternativen till fängelse kan man åstadkomma reaktioner som såväl allmänheten som de dömda kan uppfatta som så ingripande att de kan jämföras med även en längre tids fängelsestraff. Samtidigt blir straffsystemet humanare. Dessutom kan betydande samhällsekonomiska besparingar göras.

När det gäller Straffsystemets uppbyggnad måste en grundläggande regel vara att systemet tillgodoser berättigade krav på klarhet och enkelhet. Man kan generellt tycka att ett system, som anvisar många olika straff på olika nivåer och med olika grader av tvång, kan verka komplicerat. Det förutsätts nämligen att man bestämmer kriterier för tillämpningen av de olika straffen och reglerar hur straffen skall förhålla sig till varandra. En tanke som därför har förts fram har varit att man bara skall ha två straff i systemet, nämligen fängelse och böter. Det skulle dock inte vara nödvändigt att i varje särskilt fall låta ett fängelse- straff gå i verkställighet. I stället kunde man döma till villkorligt fängelse. Verkställigheten skulle därmed kunna anstå, om den dömde underkastade sig vissa ingripanden i frihet, t.ex. övervakning, sam- hällstjänst eller elektronisk övervakning.

Vi har under utredningsarbetet ingående diskuterat ett sådant straffsys- tem. Man kan likna det vid en "hatt" som träs över de icke frihetsbe- rövande straffen medan fängelse och böter står kvar utanför "hatten". När domstolen dömde till fängelse skulle den samtidigt bestämma, om straffet skulle vara villkorligt och i så fall vilka ingripanden i frihet som den dömde under en viss bestämd prövotid skulle underkastas. Bröt den dömde mot de villkor som gällde under prövotiden, skulle fängelsestraf- fet i princip gå i verkställighet.

En ordning av detta slag, som mycket påminner om den som tillämpades på den gamla strafflagens tid, kan vid ett första påseende förefalla bestickande enkel, lättöverskådlig och värd att pröva. När det gäller att se hur "hattmodellen" skulle komma att fungera i praktiken uppkommer dock en rad skäl som talar mot den.

Man kan till en början fråga sig, om det verkligen är nödvändigt att i alla fall, där varken brottets straffvärde eller art eller återfallssituatio— nen talar för fängelse, likväl döma till detta straff. För den som för första gången och kanske aldrig mer gör sig skyldig till brott av inte

alltför allvarlig beskaffenhet, förefaller fängelse vara ett alltför drastiskt straff, låt vara att det kan bli villkorligt.

För att straffsystemet skall uppfattas som trovärdigt måste man hålla fast vid kravet att den som inte uppfyller de villkor som bestämts för prövotiden får underkasta sig det utmätta straffet. Eftersom återfalls- frekvensen är och även i framtiden kan förväntas vara förhållandevis hög, kommer detta i praktiken innebära att "hattmodellen" leder till ett ökat bruk av fängelse i anstalt. Inte minst för de yngre lagöverträdarna skulle den innebära en kortare väg mot fängelse. Detta är ett ytterligare skäl som talar mot att införa en sådan form av villkorligt fängelse.

Det förhåller sig inte heller så att villkorligt fängelse enligt denna modell blir så enkelt och lättöverskådligt som det vid ett första påseende kan förefalla. Avsikten är ju att "hatten" skall rymma alla de icke frihetsberövande straff som kan vara alternativ till fängelse. Domstolen kan alltså inte nöja sig med att döma till villkorligt fängelse utan måste bestämma vilken annan reaktion som skall ersätta straffet under prövotiden. Skall domstolen förordna om övervakning, samhällstjänst eller elektronisk övervakning? Och vad bör närmare gälla för verkstäl- ligheten? Hur skall de olika formerna av villkorligt fängelse förhålla sig till varandra? Hur skall domstolen förfara om den dömde missköter sig — skall detta alltid leda till ovillkorligt fängelse eller skall man i vissa fall kunna "se mellan fingrarna"? I vad mån skall domstolen ta hänsyn till att en del av straffet verkställts innan det blir tal om ett ovillkorligt fängelsestraff? Det uppkommer en rad sådana frågor som måste besvaras och som kräver lagreglering, om inte det villkorliga fängelset skall bli svåröverskådligt och strida mot principerna om förutsebarhet och konse- kvens.

Vi har under utredningsarbetet undersökt om det är möjligt att i olika hänseenden modifiera "hattmodellen" för att därmed undgå de allvarli- gaste bristerna med denna. En möjlighet att minska behovet av omvandling till ovillkorligt fängelsestraff skulle kunna vara att förkorta prövotiden, så att den svarade mot det utmätta fängelsestraffets längd. Men inte heller denna väg skulle enligt vår uppfattning lösa problemen. Undersökningar visar nämligen att återfall i mycket stor utsträckning inträffar under början av en prövotid. Det kan inte heller anses menings- fullt att förordna om övervakning under så korta prövotider - ofta en eller ett par månader — som det i regel skulle bli fråga om.

Vår slutsats har blivit att en "hattmodell" med villkorligt fängelse är förbunden med så allvarliga svagheter att en sådan inte bör förordas.

Vi har i stället övervägt ett införande av villkorligt fängelse enligt andra modeller. En sådan skulle kunna vara att konstruera villkorligt fängelse som ett självständigt straff som kunde tillämpas först när andra icke frihetsberövande straff redan prövats eller ett fängelsestraff annars framstod som ofrånkomligt. Domstolen skulle i så fall kunna döma till villkorligt fängelse samt förordna att den dömde under en prövotid skulle underkasta sig samhällstjänst eller kontraktsvärd. Ett annat

alternativ är att låta intensivövervakning med elektroniska hjälpmedel omfattas av villkorligt fängelse. Vi menar dock att det är avsevärt bättre att göra samhällstjänst och kontraktsvård till självständiga straff där ett alternativt fängelsestraff anges i domen samt intensivövervakning med elektroniska hjälpmedel till en form av fängelse.

Vi har sålunda kommit fram till att straffsystemet inte bör innefatta villkorligt fängelse. I stället förordar vi att i straffsystemet skall ingå de självständiga straffen böter, prövotidsstraff, övervakningsstraff, sam- hällstjänst, fängelse och kontraktsvärd. När rätten dömer till fängelse skall den bestämma om straffet skall verkställas genom elektronisk över— vakning eller i anstalt. Prövotidsstraff och övervakningsstraff svarar mot de nuvarande påföljderna villkorlig dom respektive skyddstillsyn.

Straffbestämningsprinciper (kap. 6) Inledande synpunkter

Man bör av flera skäl vara försiktig när det gäller att ändra grunderna för reglerna om straffbestämning. De ändringar som genomfördes år 1989 har mottagits väl och bör i stora delar ligga fast. Det finns trots detta anledning att genomföra en rad olika reformer. Det är sålunda ologiskt att prognosbetonade och behandlingsinriktade skäl alltjämt är bestämmande för tillämpningen av villkorlig dom och skyddstillsyn, sedan de på goda grunder avskaffats för fängelse. Vidare krävs det delvis andra regler för straffbestämningen, om man verkligen skall kunna ersätta fängelsestraff med alternativa reaktioner. När sam- hällstjänst och fängelse genom elektronisk övervakning införs i straffsystemet måste det dessutom finnas klara kriterier för användningen av dessa straff, så att de inte i praktiken kommer att ersätta prövotids- straff eller övervakningsstraff.

Kriterier för strajjbestämningen m.m.

Vårt förslag innebär att i princip samma kriterier - brottets straffvärde och art samt den tilltalades tidigare brottslighet - kommer att styra valet av samtliga straff. Prognostiska och behandlingsinriktade kriterier som tar sikte på lagöverträdarens behov av straff och dess verkan i framtiden anser vi av flera skäl vara olämpliga. Kriminologisk forskning har nämligen visat både att det faktiskt inte är möjligt att i det enskilda fallet göra träffsäkra prognoser om skötsamhet och "välförhållanden" (åter- fallsrisker) och att de individualpreventiva verkningarna av olika straffrättsliga ingripanden i hög grad är osäkra.

Begreppet straffvärde bör således behållas och liksom nu utgöra grunden för valet av straff. Brottets art kan enligt nuvarande ordning medföra att domstolen bestämmer straffet till fängelse trots att varken

brottets straffvärde eller den tilltalades tidigare brottslighet motiverar ett sådant straff. Vårt förslag innebär att det även i fortsättningen skall vara möjligt att vid straffbestämningen särbehandla vissa brott med hän- visning till arten. Vi framhåller emellertid vikten av att en helhetsbe— dömning av brottets straffvärde och art görs. Resultatet av denna samlade bedömning benämner vi brottets karaktär.

Att de prognostiska behovskriterierna tas bort innebär inte att personliga omständigheter skall sakna betydelse för straffbestämningen. Hänsyn till lagöverträdarens personliga förhållanden, hans agerande efter brottet m.m. skall tas framför allt genom beaktande av s.k. billighetsskäl (nuvarande 29 kap. 5 åBrB). Vi föreslår också att billighetsskälen utvidgas med ytterligare en punkt, som innebär att hänsyn vid straffbe- stämningen skall kunna tas till att den tilltalade genomgår eller har genomgått behandling för missbruk som har samband med brottslig— heten. För närvarande kan en omständighet av detta slag åberopas endast som ett särskilt skäl för skyddstillsyn.

Tidigare brottslighet (återfall) skall också kunna tillmätas vikt vid straffbestämningen (se nedan). Har sådan förekommit skall detta kunna medföra att domstolen väljer ett strängare straff än brottets karaktär motiverar.

Sammanfattningsvis innebär vårt förslag att brottets karaktär utgör utgångspunkten för straffvalet. Billighetsskäl kan medföra att ett lindrigare straff kan komma i fråga medan återfall i brott pekar i motsatt riktning.

Som en konsekvens av de enhetliga kriterierna för straffvalet föreslår vi att de normala reaktionerna mot brott genomgående benämns strajf. Av samma skäl föreslår vi att de olika straffen rangordnas i sträng- hetshänseende efter graden av ingripande som de innebär. Straffen skall vara att bedöma i ordningen böter, prövotidsstraff, övervakningsstraff, samhällstjänst, fängelse genom elektronisk övervakning och fängelse i anstalt. Kontraktsvård skall utgöra ett alternativ till samhällstjänst och de två formerna av fängelse. 1 stränghetshänseende bör därför kontrakts— vården inte graderas på annat sätt än att den anses som strängare än övervakningsstraff.

Närmare om valet av de olika strajfen

När det gäller tillämpningsområdet för de olika straffen anser vi att böter bör ha en viktig position i straffsystemet. Böter bör således tillämpas i stor utsträckning. Är böter inte ett tillräckligt ingripande straff, aktualiseras 1 första hand prövotidsstraff eller övervakningsstraff. Dessa straff kan emellertid inte anses tillräckligt ingripande vid hur allvarlig brottslighet som helst. För närvarande råder en presumtion för fängelse, om straffvärdet uppgår till fängelse i ett år eller mer. Är straff- värdet lägre har en icke frihetsberövande påföljd företräde. Vi har bedömt att ettårsgränsen bör finnas kvar. Är straffvärdet ett år eller mer

rör det sig om så allvarlig brottslighet att fängelse i anstalt normalt bör dömas ut.

Kritik har riktats mot att ettårsgränsen skapar en tröskel som kan ge otillfredsställande resultat. Den som begår ett brott vilket bedöms ha ett straffvärde på t.ex. fängelse i tio månader kan sålunda få villkorlig dom medan ett bara något högre straffvärde medför ett fängelsestraff på ett år. För att mildra denna tröskeleffekt föreslår vi att samhällstjänst skall fogas in som ett steg mellan, å ena sidan, prövotidsstraff och över- vakningsstraff och, å andra sidan, fängelse. Är straffvärdet högre än fängelse i åtta månader men lägre än ett är bör samhällstjänst ha företräde vid straffvalet. Den övre gränsen för prövotidsstraff och över— vakningsstraff kommer alltså normalt att gå vid ett straffvärde motsva- rande åtta månaders fängelse. Föreligger billighetsskäl skall som regel hänsyn först tas till dessa innan domstolen bedömer vilket straff som har företräde. Är brottets art sådan att det finns starkare skäl för fängelse än annars, sänks de angivna gränserna.

Avgörande för valet mellan prövotidsstraff och övervakningsstraff blir om den tilltalade tidigare har gjort sig skyldig till brott. Ett sådant återfallskriterium ansluter ganska väl till den nuvarande tillämpningen. Vi menar dock att det i vissa fall bör vara möjligt för domstolen att döma till övervakningsstraff även om den tilltalade inte tidigare har dömts till prövotidsstraff. Så kan vara fallet, om den tilltalade tidigare har meddelats ett antal åtalsunderlåtelser eller om han skall lagföras för en större mängd brott.

Som tidigare nämnts kan brottets art enligt nuvarande ordning medföra att den tilltalade döms till fängelse trots att varken brottets straffvärde eller den tilltalades tidigare brottslighet motiverar ett sådant straff. Straffbestämmelser vid vilkas tillämpning domstolarna i dag åberopar brottets att vid påföljdsbestämningen är t.ex. grovt rattfylleri, våld eller hot mot tjänsteman, narkotikabrott samt Oprovocerad gatu— misshandel. I dessa fall skall domstolen enligt vårt förslag, med hänvisning till brottets karaktär, normalt döma till fängelse genom elektronisk övervakning. Detta straff kommer således att få ett stort tillämpningsområde vid s.k. artbrottslighet. Men även samhällstjänst kan här komma i fråga. Vårt förslag innebär inte att de nuvarande möjlig- heterna att vid artbrottslighet döma till samhällstjänst blir mindre. Vi föreslår vidare att samhällstjänst skall vara normalstraffet vid brott mot totalförsvarsplikten.

Återfall får den betydelsen för straffvalet att den som upprepade gånger döms för brott efter hand skall dömas till allt strängare straff.

Vårt förslag innebär att de särskilda begränsningar som för närvaran- de gäller för samhällstjänst tas bort. Även i fortsättningen skall dock krävas samtycke från den tilltalade. Ett sådant krav har vi också ställt upp för fängelse genom elektronisk övervakning. För unga lagöverträda- re skall inte finnas några särskilda begränsningar i fråga om dessa straff förutom att det, liksom för närvarande vid fängelse, skall krävas

synnerliga skäl för dem som är 15-17 år och särskilda skäl för dem som är 18-20 år för att domstolen skall kunna döma ut de straffen. Detta hänger samman bl.a. med att fängelse i anstalt blir följden om den unge inte samtycker till samhällstjänst eller elektronisk övervakning.

Någon bedömning av den tilltalades förutsättningar att genomföra verkställigheten skall alltså normalt inte göras, vare sig vid sam- hällstjänst eller vid fängelse genom elektronisk övervakning. Men om den tilltalade uppfyller förutsättningarna för kontraktsvärd, skall han i regel dömas till detta straff i stället. Kontraktsvård skall utgöra ett alternativ till såväl samhällstjänst och fängelse genom elektronisk övervakning som till fängelse i anstalt med strafftider upp till två år. Domstolen skall välja kontraktsvård om missbruk av beroendeframkal- lande medel eller något annat särskilt förhållande föreligger som påkallar vård eller annan behandling och som har bidragit till att brottet har begåtts. Givetvis krävs liksom för närvarande samtycke från den tilltalade.

Övrigt

Den nuvarande möjligheten enligt 28 kap. 3 & BrB att kombinera skyddstillsyn med fängelse skall med vårt förslag upphävas. Däremot skall vid flerfaldig brottslighet möjlighet finnas att döma till någon form av fängelse för ett eller flera brott och samtidigt döma till prövotidsstraff eller övervakningsstraff för brottsligheten i övrigt.

Prövotidsstraff och övervakningsstraff skall kunna kombineras med böter. Någon möjlighet att kombinera de andra straffen med böter föreslår vi inte. Vi föreslår vidare en starkare presumtion än den som nu gäller för att prövotidsstraff skall kombineras med böter. Detta medför bl.a. att domstolarna inte, såsom nu ibland sker, skall kunna underlåta att döma ut böter därför att den tilltalade i domen ålagts att betala skadestånd som motsvarar hans vinning av brottet.

Verkan av tidigare brottslighet (kap. 7)

Tidigare brottslighet skall enligt vårt förslag, liksom för närvarande, kunna beaktas både vid valet av straff, vid straffmåtningen och genom förverkande av villkorlig frihet. Vi föreslår vissa ändringar för att dessa regler skall bli tydligare. Ändringarna ansluter i huvudsak till den nuvarande rättstillämpningen.

Vi anser det viktigt att slå fast i vilken utsträckning de olika formerna för återfallsskärpning skall användas. När det gäller förverkande av villkorlig frihet vid nya brott skall det enligt vår mening närmast råda en presumtion för att förverkande skall ske. Däremot skall i fråga om skärpt Straffmätning vid återfall det omvända gälla. Endast i sista hand skall således högre straff mätas ut på grund av återfall. För skärpt val

av straff på grund av tidigare brottslighet skall det visserligen inte råda en presumtion för att så skall ske, men å andra sidan inte heller krävas särskilt starka skäl för det. Man kan här tala om ett "mellanläge".

Vad därefter gäller frågan, vilka omständigheter domstolen skall beakta vid bedömningen av om tidigare brottslighet skall medföra åter— fallsskärpning, anser vi att nuvarande domstolspraxis bör vara vägledan- de. Vi framhåller vikten av att domstolen gör en samlad bedömning av de skäl som talar för respektive emot en återfallsskärpning. Hänsyn skall tas till brottslighetens omfattning och typ samt till den tid som har förflutit sedan det tidigare brottet begicks. Vid bedömningen av den tidigare brottslighetens betydelse bör frågan, om brottsligheten från mera formella utgångspunkter är likartad eller ej, tillmätas mindre betydelse. I stället bör man fästa avseende vid om brotten rent allmänt tyder på att den tilltalade systematiskt sätter sig över centrala normer i samhället. Liksom för närvarande bör man både vid straffmåtningen och vid förverkande av villkorlig frihet väga in brottslighetens allvar.

Böter (kap. 8)

Vi föreslår en vidgad användning av böter genom att gränsen mellan den lägre graden och normalgraden vid de centrala förmögenhetsbrotten och häleribrottet höjs. Vidare föreslår vi att brottsbeteckningarna snatteri, bedrägligt beteende och undandräkt utmönstras och att den lägre graden av de aktuella brotten får samma beteckning som normalgraden av respektive brott samt att beteckningen häleriförseelse reserveras för häleribrott som inte är uppsåtligt. Enligt vår bedömning kan detta medföra en påtaglig ökning av bötesstraffets användning samtidigt som de lindriga formerna av de aktuella brotten tillmäts ett mer rimligt straffvärde.

Från och med år 1992 har genomgripande förändringar genomförts i fråga om bötesstraffens storlek. Böterna får nu anses ligga på en hög nivå och vi föreslår bara på en punkt ändring av nuvarande ordning. Enligt vår uppfattning är skillnaderna i levnadsstandard och betal— ningsförmåga, bl.a. till följd av de sociala trygghetssystemen, i realiteten ofta mindre än vad de skillnader i inkomst och andra förhållanden som läggs till grund för dagsbotsberäkningen kan ge sken av. Vi föreslår därför att skillnaden mellan det lägsta och det högsta dagsbotsbeloppet minskas genom en höjning av det lägsta dagsbotsbeloppet från 30 till 50 kr.

Vi anser att det nuvarande systemet för förvandling av böter bör behållas med den ändringen att förvandling i första hand skall ske till samhällstjänst i stället för till fängelse i anstalt.

Övriga icke frihetsberövande straff (kap. 9 - 11 OCh 13)

För straffsystemets klarhet och tydlighet är det viktigt att de olika straffen har benämningar som ger besked om det centrala innehållet i dem. Detta är ett skäl till att benämningen villkorlig dom ersätts med prövotidsstraff och skyddstillsyn med övervakningsstraff . Samhällstjänst och kontraktsvård är inarbetade begrepp. De bör användas även inom ramen för ett reformerat straffsystem.

Att det nuvarande systemet innehåller olika övervaknings- och prövotider upplevs av många som svårbegripligt. De flesta återfallen sker inom ett år och vi anser bl.a. av detta skäl att längre prövotider inte behövs. Vi föreslår därför att en ettårig prövotid skall gälla vid prövotidsstraff och att en lika lång verkställighetstid skall gälla för övervakningsstraff, samhällstjänst och kontraktsvärd. Vid kontraktsvård skall det dock vara möjligt för rätten att förordna om en längre verkställighetstid, längst två år. Under hela verkställighetstiden skall den som dömts till övervakningsstraff, samhällstjänst eller kontraktsvård stå under övervakning. Därigenom slipper man den nuvarande ordningen med en särskild övervakningstid som tidsmässigt skiljer sig från prövoti— den.

För närvarande gäller vid skyddstillsyn, och därmed även vid samhällstjänst och kontraktsvärd, att domen går i verkställighet omedelbart. Detta hänger samman med att man ansett det betydelsefullt att övervakningen kommer igång genast. Vi anser emellertid att den allmänna rättsprincipen att den dömde inte skall behöva undergå något straff innan domen har vunnit laga kraft väger tyngre. Det är därvid att märka att det regelmässigt har förflutit en inte obetydlig tid mellan brottstillfället och domstolsförhandlingen. Vi föreslår därför för samtliga alternativ till fängelse att verkställigheten inte skall påbörjas förrän domen har vunnit laga kraft, antingen genom att den inte överklagas eller genom att den dömde förklarar sig nöjd.

Undantag från den nu angivna ordningen bör kunna ske vid kontrakts— vård. När rätten dömer till kontraktsvård finns därför enligt vårt förslag möjlighet att i vissa fall förordna om omedelbar verkställighet.

Ändringarna av kriterierna för straffvalet och utformningen av de olika straffen gör att behovet av personutredning förändras. Normalt kommer domstolen inte att behöva någon sådan utredning för att kunna döma till prövotidsstraff eller övervakningsstraff. Är något av de andra straffen aktuellt, kommer domstolen emellertid i regel att behöva en personutredning. Det domstolen behöver veta är i första hand, om förutsättningar föreligger för kontraktsvärd. I så fall behövs en kontraktsvärdsutredning. Bedömer övervakningsmyndigheten — som vi föreslår att frivårdsmyndigheten skall benämnas — att den tilltalade inte har sådana problem som aktualiserar kontraktsvärd, återstår för

myndigheten att informera om vad samhällstjänst och fängelse genom elektronisk övervakning allmänt sett innebär. Vidare skall myndigheten utröna den tilltalades inställning till dessa straff och rapportera detta till domstolen.

Prövotidsstraff motsvarar således den nuvarande villkorliga domen med den ändringen att prövotiden kortas från två till ett år. Vi föreslår också att det i lagen uttryckligen skall anges att straffet skall bestämmas till övervakningsstraff när ett prövotidsstraff undanröjs till följd av misskötsamhet.

Det grundläggande innehållet i motsvarigheten till skyddstillsyn - övervakningsstraff - skall även i fortsättningen vara övervakning. Denna skall fortgå under hela den ettåriga verkställighetstiden. Som en ytterligare åtgärd för att öka tydligheten och ge övervakningsstraffet ett strukturerat grundinnehåll föreslår vi att deltagande i påverkansprogram skall vara obligatoriskt. Sådana påverkansprogram kan rikta sig mot dem som döms för trafiknykterhetsbrott, våldsbrott eller sexualbrott. En annan målgrupp kan vara narkotikamissbrukare. Påverkansprogrammen kan emellertid också ha ett mer generellt innehåll. I övrigt innebär vårt förslag att övervakningsstraffets innehåll i huvudsak skall vara oför- ändrat. Som en konsekvens av införandet av benämningen övervaknings- straff, men också i syfte att förtydliga, föreslår vi som tidigare nämnts att beteckningen frivårdmyndighet byts till övervakningsmyndighet.

Samhällstjänst skall, liksom för närvarande, innebära att den dömde åläggs att utföra oavlönat arbete. Verkställigheten i övrigt skall iprincip vara densamma som vid övervakningsstraff. Den som döms till sam- hällstjänst skall åläggas att utföra oavlönat arbete i lägst 40 och högst 240 timmar. Domstolen skall ange ett alternativt fängelsestraff när den dömer till samhällstjänst. En månads alternativstraff skall motsvara 40 timmar samhällstjänst och varje ytterligare månad ett tillägg med 20 timmar. En samhällstjänstplats behöver inte vara ordnad redan när domstolen dömer till samhällstjänst. I stället blir det en uppgift för över- vakningsmyndigheten att efter domen bestämma var samhällstjänsten skall utföras. Det vidgade tillämpningsområdet för samhällstjänst leder till ett ökat platsbehov. Även om ideell verksamhet alltjämt 1 huvudsak bör användas vid verkställighet av samhällstjänst, föreslår vi därför att även offentlig verksamhet skall kunna komma i fråga.

Kontraktsvård skall, som nämnts, utgöra ett självständigt straff och tillgripas när rätten annars skulle ha dömt till samhällstjänst eller till någon av de två formerna av fängelse. Det alternativa fängelsestraffets längd skall alltid anges. Det förberedande arbetet bör kunna utföras på i princip samma sätt som i dag. Ett problem är dock finansieringen av kontraktsvärden. Vi föreslår att kostnadsfrågan under den fortsatta beredningen av vårt förslag ges en lösning som innebär att finans- ieringen inte får utgöra ett hinder för domstolen att döma till kontrakts- vård. De behandlingsformer som kan användas i dag skall kunna användas även i fortsättningen. Verkställighetsinnehållet och reaktioner-

na vid misskötsamhet överensstämmer även i övrigt med vad som gäller för närvarande.

Fängelse genom elektronisk övervakning (kap. 12)

Fängelse skall alltså finnas i två former — fängelse genom elektronisk övervakning och fängelse i anstalt. Detta innebär att fängelse genom elektronisk övervakning skall vara en form av straff som döms ut av domstol. Även för fängelse genom elektronisk övervakning gäller att praktiska hinder inte får finnas för att domstolen skall kunna döma den som uppfyller de legala förutsättningarna till detta straff. Det skall därför ankomma på övervakningsmyndigheten att se till att förut- sättningar i det enskilda fallet finns för att genomföra verkställigheten. Myndigheten skall också ansvara för verkställigheten.

Det grundläggande innehållet i fängelse genom elektronisk över- vakning skall utgöras av en intensiv övervakning av den dömde och ett förbud för honom att vistas utanför sin bostad annat än på särskilt angivna tider. Övervakningen skall alltså, på samma sätt som under den försöksverksamhet som bedrivits med elektronisk övervakning, vara väsentligt intensivare än den som för närvarande förekommer vid skyddstillsyn. Under hela verkställigheten skall elektroniska hjälpmedel användas för kontroll av att utegångsförbudet efterlevs. Deltagande i påverkansprogram skall utgöra ett obligatoriskt inslag i verkställigheten.

Verkställigheten skall pågå under den i domen angivna strafftiden. Vi har övervägt om någon motsvarighet till institutet villkorlig frigivning bör införas vid fängelse genom elektronisk övervakning, men funnit att ett sådant system skulle ha alltför stora nackdelar. Vi föreslår därför i stället att utegångsförbudet, vid längre strafftider, efter hand skall kunna lindras något.

Under verkställigheten skall den dömde vara underkastad ett krav på fullständig avhållsamhet från varje form av berusningsmedel. Någon avgift motsvarande den som gäller under försöksverksamheten skall inte tas ut av den som döms till fängelse genom elektronisk övervakning. De rättviseskäl som motiverade en sådan avgift under försöksverksamheten har inte bärighet när elektronisk övervakning införs som en permanent del av straffsystemet. I vissa avseenden skall det vara obligatoriskt att meddela den dömde beslut om vad han skall iaktta under verkställig- heten. Det gäller t.ex. bostad under verkställigheten, sysselsättning och tider under vilka han tillåts att vistas utanför sin bostad.

SOU 1995z9l Sammanfattning 25 Villkorlig frigivning, m.m. (kap. 14)

Reglerna för villkorlig frigivning har särskilt under de senaste årtiondena varit föremål för åtskilliga förändringar. Vårt uppdrag har varit att från grunden pröva om systemet med villkorlig frigivning skall behållas och hur det i så fall skall vara utformat. Tanken är att man skall kunna finna en varaktig lösning, så att frågan om den villkorliga frigivningen under en längre tid skall kunna avföras från den straffrättspolitiska dagordning- en.

Villkorlig frigivning ger möjligheter att skapa ett system dels för övergången från vistelsen i anstalt till livet i frihet, dels för reaktionerna vid återfall i brott. Villkorlig frigivning finns i alla andra länder som har ett utbyggt straffsystem och ett slopande av detta institut utan kompensa- tionsåtgärder skulle innebära en oacceptabel ökning av fängelsepo- pulationen. Då sådana åtgärder — främst straffskaleändringar - är svåra att genomföra, har vi funnit att övervägande skäl talar för att behålla ett system med villkorlig frigivning. Däremot anser vi att det finns skäl till betydande ändringar i den ordning som nu gäller. Vår målsättning har varit att skapa ett system som är enkelt och lättöverskådligt och som kan accepteras av alla. Det skall finnas en rimlig överensstämmelse mellan den utdömda och den avtjänade strafftiden. Och de regler som skall styra frigivningen skall vara sådana att de verkligen är tillämpbara i praktiken. Sist men inte minst bör den villkorliga frigivningen konstrue— ras så att den möjliggör en lämplig övergång från anstaltsvistelsen till livet i frihet.

Vid en prövning av om regelsystemet för den villkorliga frigivningen bör vara obligatoriskt eller fakultativt har vi funnit att obligatoriska regler har fördelar, t.ex. när det gäller rättssäkerhet, förutsebarhet och rättslig likabehandling. Å andra sidan är det högst tvivelaktigt om en helt obligatorisk villkorlig frigivning är befogad. Den framstår ju då endast som ett sätt att korta ned anstaltstiderna. Det är också rimligt att den dömdes uppförande på något sätt skall kunna påverka frigivnings- tidpunkten. Våra överväganden har lett fram till att den villkorliga frigivningen i betydande utsträckning bör styras av obligatoriska regler men att den också bör ha ett fakultativt inslag. Detta skall bestå i att tidpunkten för den villkorliga frigivningen får senareläggas, om den intagne missköter sig under anstaltstiden. Beslut om senareläggning skall fattas av krirninalvårdsanstalten omedelbart efter misskötsamheten. Vid varje beslutstillfälle skall senareläggningen kunna uppgå till högst 15 dagar. Anstaltens beslut skall kunna överklagas till allmän förvaltnings— domstol. Förslaget innebär att tidstillägg som en form för disciplinär bestraffning slopas.

Vi föreslår att villkorlig frigivning skall kunna ske tidigast när två tredjedelar av strafftiden har avtjänats och att endast denna kvotdel skall förekomma. Den tid som minst måste avtjänas i anstalt innan villkorlig frigivning får ske skall enligt förslaget vara 20 dagar i stället för

nuvarande två månader. Samtidigt föreslår vi att allmänna fängelsemini- mum höjs från 14 dagar till en månad. Härigenom kommer i princip alla som döms till fängelse att vara aktuella för villkorlig frigivning. Vi ser flera fördelar med detta. Man kommer ifrån den nuvarande ordningen, att den som döms till fängelse i två månader i princip får samma verkställighetstid i anstalt som den som döms till tre månaders fängelse. Vidare öppnar sig en generell möjlighet till förverkande av villkorlig frihet vid återfall i brott. Genom att villkorlig frigivning kommer att kunna ske även från fängelsestraff på en månad kommer höjningen av allmänna fängelseminirnum att innebära att tiden för den kortaste an— staltsvistelsen höjs från 14 till 20 dagar. Villkorlig frigivning skall inte kunna ske från förvandlingsstraff för böter och inte heller vid för- verkande av villkorlig frihet som beslutats på grund av misskötsamhet.

Vi har diskuterat om någon kategori av dömda, t.ex. ungdomar eller de som första gången döms till fängelse eller de som i domen också blir utvisade, skall särbehandlas när det gäller tidpunkten för villkorlig frigivning, men kommit fram till att så inte bör ske. Det är svårt att göra en sådan reglering någorlunda enkel. Men även andra skäl emot finns. Ungdomar särbehandlas redan vid straffbestämningen, t.ex. genom att de får kortare fängelsestraff än vuxna och detär inte lämpligt att samma omständighet också skall påverka frigivningstidpunkten.

Vid villkorlig frigivning skall en prövotid, liksom för närvarande, börja löpa. Den skall vara lika lång som reststraffet, dock minst ett år. Någon övre gräns för prövotiden föreslår vi inte. Även i fortsättningen skall den frigivne kunna ställas under övervakning. Men någon bedömning av behovet av övervakning i det enskilda fallet skall inte längre göras. Vi menar att det finns lika goda skäl att undvika ett prognos- och behovstänkande vid beslut om övervakning efter villkorlig frigivning som vid domstolens straffbestämning. En fast regel om i vilka fall övervakning skall ske krävs därför. Vi har konstruerat den så att alla frigivna som undergått fängelsestraff på sex månader eller mer eller, om den frigivne är under 21 är, fyra månader eller mer generellt skall ställas under övervakning. Vår bedömning är att detta innebär att övervakningsresurserna sätts in i de fall där övervakning typiskt sett är mest motiverad. Liksom för närvarande skall övervakningen pågå under ett år.

I fråga om reaktionerna vid misskötsamhet föreslår vi två ändringar. Den längsta tid som vid ett tillfälle skall kunna förklaras förverkad på grund av misskötsamhet föreslår vi sänkt från en månad till 15 dagar. Vidare föreslår vi att förverkande av villkorlig frihet på grund av brott som har begåtts under prövotiden skall kunna ske under längre tid än för närvarande. Om den frigivne häktas eller får del av åtal under eller inom ett år från prövotidens utgång skall förverkandemöjligheten stå öppen. Den nuvarande ordningen att häktning eller delgivning av åtal måste ske inom prövotiden medför nämligen att det inte sällan blir omöjligt att förverka trots att brottet har begåtts under prövotiden.

Som en följd av våra ändringar avseende beslutsordningen vid villkorlig frigivning föreslår vi att Krirninalvårdsnämnden upphör och att dess återstående uppgifter fördelas mellan kriminalvården och allmän domstol.

Vi anser det angeläget att en ordning införs som innebär att den sista delen av ett fängelsestraff avtjänas utanför anstalten genom elektronisk övervakning (s.k. back door-system). Vi lägger emellertid inte fram ett konkret förslag härom. De personer som skulle omfattas av en sådan ordning kan nämligen förväntas ge upphov till annorlunda krav på verkställighetens utformning än de som man stött på under den nuvarande försöksverksamheten. Vi menar att man bör inleda en för- söksverksamhet med "back door". Försöket skulle kunna läggas upp på det viset att den som varit skötsam och avtjänat en viss minsta del att strafftiden, skulle kunna få lämna anstalten för att avtjäna återstående del fram till frigivningstidpunkten under elektronisk övervakning. Genom sådan övervakning skulle det vara möjligt att i viss mån upprätthålla den frihetsinskränkning och kontroll som tidigare skett innanför anstaltsmu- rarna.

Kostnader (kap. 16)

Som ett av flera skäl för att minska användningen av fängelse har fram- hållits, att man därmed skulle kunna göra besparingar. Vi har därför ansett det angeläget att göra en kostnadsberäkning som så långt det är möjligt beskriver utfallet av det reformerade straffsystem som vi föreslår.

Vid våra beräkningar har vi försökt att väga in samtliga förslag med kostnadseffekter. Störst genomslagskraft har den minskade användningen av fängelse till förmån för elektronisk övervakning och samhällstjänst. Här blir det fråga om stora besparingar. Även den villkorliga frigiv- ningen är viktig. Förslaget i den delen innehåller emellertid såväl kostnadsbesparande som kostnadsdrivande förslag.

Vi beräknar att den av oss föreslagna utformningen av straffsystemet medför en årlig besparing med drygt 200 miljoner kr.

Ikraftträdandet

Den reform av straffsystemet som vi föreslår kräver naturligtvis en hel del förberedande åtgärder innan förslaget kan genomföras. Vi har dock bedömt att man i stor utsträckning skall kunna bygga på den grund som redan är lagd under de senaste årens kriminalpolitiska utvecklingsarbete.

Det finns skäl att samordna reformverksamheten med de förslag till ändringar i straffsystemet som nyligen lagts fram i andra sammanhang, t.ex. av Ungdomsbrottskommittén. Härigenom skapas förutsättningar för ett väl sammanhållet straffsystem.

Enligt vår uppfattning bör de förändringar som föreslås i BrB och i till balken angränsande lagar kunna träda i kraft senast den 1 januari 1998.

Författningsförslag

1. Förslag till Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 37 kap. 4 5 skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 1 kap. 8 5 skall betecknas 1 kap. 7 &, nuvarande 36 kap. skall betecknas 38 kap., nuvarande 37 kap. skall betecknas 39 kap. och nuvarande 38 kap. skall betecknas 40 kap., dels att nya 1 kap. 7 &, 38 kap. 10 — 12 och 14 $&, 39 kap. 5 — 8 och 10 — 11 55 samt 40 kap. 1 — 6, 8, 9, 12 och 13 55 skall ha följande lydelse, dels att 1 kap. 1 och 3 — 6 55, 2 kap. 2, 5 a och 6 åå, 8 kap. 2 och 12 55, 9 kap. 2, 6, 7 och 11 55, 10 kap. 2 och 9 55 samt 25 kap. 2, 5 och 8 55 skall ha följande lydelse, dels att 26 — 37 kap. skall ha följande lydelse, dels att rubrikerna till 1 kap. och 39 kap. skall ha följande lydelse, dels att det i balken skall införas fem nya paragrafer, 39 kap. 9 5 samt 40 kap. 11 och 14 — 16 55, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Om brott och brottspå- 1 kap. Om brott och straff följder

lå

Brott är en gärning som år Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och annan lag eller författning och för vilken strajf som sägs nedan för vilken böter eller fängelse är är föreskrivet. föreskrivet.

Med påföljd för brott förstås i denna balk strajfen böter och fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård.

Om användningen av strajfen gäller vad i bestämmelserna om de särskilda brotten är stadgat samt vad därutöver är särskilt föreskrivet. Övriga påföljder får, enligt vad därom är före- skrivet, tillämpas trots att de inte är nämnda i bestämmelserna om de särskilda brotten.

Fängelse är att anse som ett svårare straff än böter. Om förhållandet mellan fäng—

else samt villkorlig dom och skyddstillsyn föreskrivs i 30 kap.

lå.

För brott som någon begått innan ha fyllt femton år får inte dömas till påföljd.

3s'

45

55

65

Med strajf förstås i denna balk böter och fängelse samt prövo- tidsstrajf, övervakningsstrajf, samhällstjänst och kontrakts- vård. Strajf kan i vissa fall ersättas med överlämnande till särskild vård.

Om användningen av böter och fängelse gäller vad som före- skrivs i bestämrnelserna om de särskilda brotten och vad som därutöver är särskilt föreskrivet. Övriga strajf samt överlämnande till särskild vård får, enligt vad som är föreskrivet därom, till— lämpas i stället för fängelse trots att de inte är nämnda i bestäm— melserna om de särskilda brot- ten.

Fängelse är att anse som ett strängare straff än böter.

Om förhållandet mellan prö- votidsstrajf, övervakningsstrajj”, samhällstjänst, kontraktsvård och fängelse föreskrivs i 33 kap. 6 5.

För brott som någon begått innan han fyllt femton år får inte dömas till strajf.

Nuvarande lydelse 8 %

Förutom påföljd kan brott, enligt vad därom är stadgat, föranleda förverkande av egen— dom, företagsbot eller annan särskild rättsverkan, så ock medföra skyldighet att gälda skadestånd.

Föreslagen lydelse 7 %

Förutom straff kan brott, enligt vad därom är föreskrivet, föran— leda förverkande av egendom, företagsbot eller annan särskild rättsverkan samt medföra skyl- dighet att betala skadestånd.

2 kap. Om tillämpligheten av svensk lag

25

För brott som begåtts utom riket dömes efter svensk lag och vid svensk domstol, om brottet begåtts

1. av svensk medborgare eller av utlänning med hemvist i Sverige, 2. av utlänning utan hemvist i Sverige, som efter brottet blivit svensk medborgare eller tagit hemvist här i riket eller som är dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare och finnes här, eller

3. av annan utlänning som finnes här i riket och å brottet enligt svensk lag kan följa fängelse i mer än sex månader.

Första stycket gäller ej, om gärningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsorten eller om den begåtts inom om- råde som ej tillhör någon stat och enligt svensk lag svårare straff än böter icke kan följa på gärningen.

I fall som avses i denna para— graf må ej ådömas påföljd som är att anse som strängare än det svåraste straff som är stadgat för brottet enligt lagen på gär— ningsorten.

Första stycket gäller inte, om gärningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsorten eller om den begåtts inom om- råde som inte tillhör någon stat och enligt svensk lag strängare straff än böter inte kan följa på gärningen.

I fall som avses i denna para— graf får inte dömas till straff som är att anse som strängare än det strängaste straff som är föreskrivet för brottet enligt lagen på gärningsorten.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Sää

Har fråga om ansvar för gärning prövats genom lagakraftägande dom, meddelad i främmande stat där gärningen förövats eller i främmande stat som har tillträtt den europeiska konventionen den 28 maj 1970 om brottmåls— doms internationella rättsverk— ningar eller den europeiska konventionen den 15 maj 1972 om överförande av lagföring i brottmål, må den tilltalade ej här i riket lagföras för samma gär— ning,

1. om han har frikänts från ansvar,

2. om han har förklarats skyldig till brottet utan att påföljd har ådömts,

3. om ådömd påföljd har verk- ställts i sin helhet eller verkstäl- ligheten pågår, eller

4. om ådömd påföljd har bort- fallit enligt lagen i den främ- mande staten.

Har fråga om ansvar för gärning prövats genom lagakraftägande dom, meddelad i främmande stat där gärningen förövats eller i främmande stat som har tillträtt den europeiska konventionen den 28 maj 1970 om brottmåls— doms internationella rättsverk— ningar eller den europeiska konventionen den 15 maj 1972 om överförande av lagföring i brottmål, får den tilltalade inte här i riket lagföras för samma gärning,

2. om han har förklarats skyldig till brottet utan att strajf har ådömts,

3. om ådömt straff har verk— ställts i sin helhet eller verk- ställigheten pågår, eller

4. om ådömt straff har bortfallit enligt lagen i den främmande staten.

Första stycket gäller ej i fråga om brott som avses i l 5 eller 3 5 4, 6 eller 7 såvida ej lagföringen i den främmande staten har skett på begäran av svensk myndighet.

Har fråga om ansvar för gärning prövats genom dom meddelad i främmande stat och föreligger ej på grund av vad förut i denna paragraf sagts hinder mot lagföring, må åtal för gärningen väckas här i riket endast efter förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigat därtill.

Har fråga om ansvar för gärning prövats genom dom meddelad i främmande stat och föreligger inte på grund av vad förut i denna paragraf sagts hinder mot lagföring, får åtal för gärningen väckas här i riket endast efter förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigat därtill.

Nuvarande lydelse

Dömes någon här i riket till ansvar för gärning för vilken han utom riket har ådömts på— följd, skall vid bestämmande av påföljd skälig hänsyn tagas till vad han undergått utom riket. Finnes böter eller fängelse böra ådömas och har han utom riket ådömts frihetsberövande påföljd , skall vad han undergått därav till fullo tillgodoräknas honom vid påföljdens bestämmande.

1 fall som avses i första styck- et må dömas till lindrigare straff än för gärningen är stadgat eller ock påföljd helt eftergivas.

65

Föreslagen lydelse

Döms någon här i riket till an— svar för gärning för vilken han utom riket har ådömts strajf- rättslig påföljd, skall vid be- stämmande av strajf skälig hänsyn tas till vad han undergått utom riket. Bör böter eller fängelse ådömas och har han utom riket ådömts frihetsbe— rövande strajf, skall vad han undergått därav till fullo till- godoräknas honom vid straffets bestämmande.

1 fall som avses i första styck— etfår dömas till lindrigare straff än som är föreskrivet för gär- ningen eller meddelas strajf—

eftergift .

8 kap. Om stöld, rån och andra tillgreppsbrott

Är brott som i 1 & sägs med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för snatteri dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

För försök eller förberedelse till stöld, grov stöld, rån, grovt rån, tillgrepp av fortskaffningsmedel eller olovlig kraftavledning, så ock för stämpling till eller un- derlåtenhet att avslöja rån eller grovt rån dömes till ansvar

25

125

Är brott som avses i 1 5 med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som mindre allvarligt, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

För försök eller förberedelse till stöld enligt ] &, grov stöld, rån, grovt rån, tillgrepp av fortskaff- ningsmedel eller olovlig kraftav- ledning, så ock för stämpling till eller underlåtenhet att avslöja rån eller grovt rån döms till

Nuvarande lydelse

enligt vad i 23 kap. stadgas. Skulle tillgrepp av fortskaff- ningsmedel, om brottet fullbor— dats, hava varit att anse som ringa, må dock ej dömas till ansvar som nu sagts.

Föreslagen lydelse

ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Skulle tillgrepp av fortskaffningsmedel, om brottet fullbordats, ha varit att anse som ringa, får dock inte dömas till ansvar som nu sagts.

9 kap. Om bedrägeri och annan oredlighet

Är brott som i 1 & sägs med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för bedrägligt beteende dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Begagnar sig någon av hus— rum, förtäring, transport, till— träde till föreställning eller annat dylikt, som tillhandahålles under förutsättning av kontant betalning, och gör han ej rätt för sig, dömes, vare sig han vilseleder någon eller ej, för bedrägligt beteende. Detta gäller dock icke, om gärningen avser värde, som ej är ringa, och om den i övrigt är sådan som sägs i 15.

Den som

25

65

Är brott som avses i 1 & med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter vid brottet att anse som mindre allvarligt, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som begagnar sig av hus— rum, förtäring, transport, till— träde till föreställning eller annat dylikt, som tillhandahålls under förutsättning av kontant betal- ning och inte gör rätt för sig, döms, vare sig han vilseleder

någon eller ej, för bedrägeri enligt första stycket. Detta gäller

dock inte om gärningen med hänsyn till skadans omfattning och i övrigt är sådan som avses

ilå.

1. på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande tar befattning med något som är frånhänt annan genom brott,

2. bereder sig otillbörlig vinning av annans brottsliga förvärv,

3. otillbörligen främjar möjligheterna för annan att tillgodogöra sig egendom som härrör från brottsligt förvärv eller värdet av sådan

egendom,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. med uppsåt att dölja egendomens ursprung medverkar till att bortföra, överlåta, omsätta eller vidta annan sådan åtgärd med egendom som härrör från brottsligt förvärv, eller

5. genom krav, överlåtelse eller på annat liknande sätt hävdar genom brott tillkommen fordran döms för häleri till fängelse i högst två år.

För häleri döms likaledes den som i näringsverksamhet eller såsom led i en verksamhet, som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning, på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande förvärvar eller mottar något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott.

Ar brott som anges i första eller andra stycket grovt, döms till fängelse, lägst sex månader

Är brott som anges i första eller andra stycket med hänsyn till skadans omfattning och övri-

och högst sex år. ga omständigheter att anse som

mindre allvarligt, döms till böter eller fängelse i högst sex må- nader. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

75

Är brott som avses i 6 5 att anse som ringa, döms för häleriförse- else till böter eller fängelse i högst sex månader.

För häl eriförseelse skall också dömas den som Den som 1. i annat fall än som avses i 6 5 andra stycket på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande förvärvar eller mottar något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott, 2. i fall som avses i 6 & första stycket inte insåg men hade skälig anledning att anta att brott förelåg, eller 3. på sätt som anges i 6 5 första 3. på sätt som anges i 6 5 första stycket 1 medverkat vid det stycket 1 medverkat vid det brott varigenom egendomen brott varigenom egendomen frånhändes annan och inte insåg frånhändes annan och inte insåg men hade skälig anledning att men hade skälig anledning att anta att brott förövades. anta att brott förövades,

Nuvarande lydelse

För försök eller förberedelse till bedrägeri, grovt bedrägeri, utpressning eller ocker dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas; dock skall vad i 23 kap. 3 & sägs icke gälla i fråga om försök till utpressning.

Såsom för förberedelse till bedrägeri eller grovt bedrägeri dömes den som för att bedraga försäkringsgivare eller eljest med bedrägligt uppsåt skadar sig eller annan till person eller egendom. Detsamma skall gälla, om någon med uppsåt som nyss sagts söker åstadkomma sådan skada. Har han innan skadan inträtt frivilligt avstått från att fullfölja gärningen, skall han vara fri från ansvar.

115

Föreslagen lydelse

döms för häleriförseelse till böter eller fängelse i högst sex månader.

För försök eller förberedelse till bedrägeri enligt I 15, grovt bedrägeri, utpressning eller ocker döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Dock gäller vad som föreskrivs i 23 kap. 3 5 inte i fråga om försök till utpressning.

Såsom för förberedelse till bedrägeri enligt I & eller grovt bedrägeri döms den som för att hedra försäkringsgivare eller annars med bedrägligt uppsåt skadar sig eller annan till person eller egendom. Detsamma skall gälla, om någon med uppsåt som nyss sagts söker åstadkom- ma sådan skada. Har han innan skadan inträtt frivilligt avstått från att fullfölja gärningen, skall han vara fri från ansvar.

10 kap. Om förskingring och annan trolöshet

Är brott som i 1 & sägs med hänsyn till det förskingrades värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för undandräkt dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

25

Är brott som i 1 % sägs med hänsyn till det förskingrades värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som mindre allvarligt, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Nuvarande lydelse

För försök till förskingring, grov förskingring eller trolöshet mot huvudman dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas.

25 kap. Om böter m.m.

95

25

Föreslagen lydelse

För försök till förskingring enligt I &, grov förskingring eller trolöshet mot huvudman döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap.

Dagsböter skall bestämmas till ett antal av minst trettio och högst etthundrafemtio.

Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med trettio till och med ettusen kronor, efter vad som bedöms som skä— ligt med hänsyn till den tilltala— des inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och eko— nomiska förhållanden i övrigt. Om det finns särskilda skäl, får dagsbotens belopp jämkas.

Minsta bötesbelopp är fyra— hundrafemtio kronor.

55

Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med femtio till och med ettusen kronor, efter vad som bedöms som skä- ligt med hänsyn till den tilltala— des inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och eko- nomiska förhållanden i övrigt. Om det finns särskilda skäl, får dagsbotens belopp jämkas.

Minsta bötesbelopp är sju- hundrafemtio kronor.

Böter får användas som gemensamt straff för flera brott, om böter kan följa på vart och ett av brotten.

Om det finns särskilda skäl, får rätten döma till penningböter för ett eller flera brott för vilka sådan påföljd är föreskriven och samtidigt döma till annan form av böter för brottsligheten i övrigt.

Om det finns särskilda skäl, får rätten döma till penningböter för ett eller flera brott för vilka sådant strajf är föreskrivet och samtidigt döma till annan form av böter för brottsligheten i övrigt.

Gemensamt straff i böter får inte avse brott för vilket är föreskrivet normerade böter eller böter som inte får förvandlas till fängelse.

Nuvarande lydelse

85

Föreslagen lydelse

Om uppbörd och indrivning av böter finns bestämmelser i bötesverk—

ställighetslagen ( 1979:189 ).

Böter som inte betalas får, om inte annat är föreskrivet, för— vandlas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen .

27 kap. Om villkorlig dom

35

Den som erhåller villkorlig dom skall vara underkastad en prövo— tid av två år.

Prövotiden räknas från den dag rättens avgörande i vad angår påföljd för brottet genom nöjdförklaring eller eljest vinner laga kraft mot den dömde.

12%

Villkorlig dom får förenas med dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte.

45

Den dömde skall under prö- votiden iakttaga skötsamhet och efter förmåga söka försörja sig.

Böter som inte betalas får, om inte annat är föreskrivet, för— vandlas till annat strajf enligt bestärrunelserna i bötesverk- ställighetslagen.

26 kap. Om prövotidsstraff

lå

Den som döms till prövotids- strajf skall vara underkastad en prövotid av ett år.

Prövotiden räknas från den dag rättens avgörande i vad angår strajf för brottet genom nöjdförklaring eller annars vinner laga kraft mot den döm— de.

2?

Prövotidsstraff får förenas med dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte.

35

Den dömde skall under prö- votiden iaktta skötsamhet och efter förmåga söka försörja sig.

Nuvarande lydelse 5 5

Har den dömde förpliktats ersät— ta genom brottet uppkommen skada, skall han göra vad i hans förmåga står att fullgöra denna skyldighet. Rätten äger före— skriva att han under prövotiden skall söka fullgöra skadestånds— skyldigheten eller del därav på tid och sätt som angivas i do— men.

Om skada på egendom har uppkommit genom brottet och det bedöms vara ägnat att främ- ja den dömdes anpassning i samhället, får rätten föreskriva att denne på tid och sätt som anges i domen skall biträda den skadelidande med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa skadan eller som an- nars i belysning av brottets och skadans art framstår som lämp- ligt. Sådan föreskrift får med— delas endast med den skadeli— dandes samtycke.

Föreskrift som avses i första eller andra stycket får ändras eller upphävas efter ansökan av åklagare eller den dömde, när det finns skäl till det.

65

Iakttager den dömde icke vad som åligger honom till följd av den villkorliga domen, må dom— stol, om åklagare före prövoti- dens utgång anhängiggör talan därom, efter omständigheterna

Författningsförslag Föreslagen lydelse 4 &

Har den dömde förpliktats ersät— ta genom brottet uppkommen skada, skall han göra vad som står i hans förmåga för att full— göra denna skyldighet. Rätten får besluta att han under prövo- tiden skall söka fullgöra ska— deståndsskyldigheten eller del därav på tid och sätt som anges i domen.

Om skada på egendom har uppkommit genom brottet får rätten besluta att den dömde på tid och sätt som anges i domen skall biträda den skadelidande med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa ska- dan eller som annars i belysning av brottets och skadans art är lämpligt. Sådant beslut får med- delas endast med den skadeli- dandes samtycke.

Beslut som avses i första eller andra stycket får ändras eller upphävas efter ansökan av åkla— gare eller den dömde, när det finns skäl till det.

55

Iakttar den dömde inte vad som åligger honom till följd av prö— votidsstrajfet, får domstol, om åklagare före prövotidens utgång anhängiggör talan därom, efter omständigheterna

l. besluta att varning skall meddelas den dömde,

Nu varande lydelse

2. meddela föreskrift enligt 5 & eller ändra tidigare meddelad föreskrift,

3. undanröja den villkorliga domen och bestämma annan påföljd för brottet.

Åtgärd enligt första stycket 1 eller 2 må ej beslutas efter prövotidens utgång.

Undanröjes den villkorliga domen, skall vid påföljdens bestämmande skälig hänsyn tagas till böter som ådömts enligt 2 & och 34 kap. 5 &.

7å

Om undanröjande av villkorlig dom och om vissa andra åtgär— der, när den dömde finnes hava begått annat brott, stadgas i 34 kap.

28 kap. Om skyddstillsyn 4 & Skyddstillsyn fortgår under en prövotid av tre år från den dag då påföljden börjar verkställas.

Föreslagen lydelse

2. meddela beslut enligt 4å eller ändra tidigare meddelat beslut eller 3. undanröja prövotidsstrajfet och i stället döma till övervak- ningsstrajf.

Åtgärd enligt första stycket 1 eller 2 får inte beslutas efter prövotidens utgång.

65

Om undanröjande av prövotids— strajf och om vissa andra åt- gärder, när den dömde har begått annat brott, finns före— skrifteri 36 kap.

27 kap. Om övervakningsstraff

lå

Övervakningsstrajf verkställs under en tid av ett år. Tiden räknas från den dag rättens av- görande i vad angår strajf för brottet genom nöjdförklaring eller annars vinner laga kraft mot den dömde.

Under verkställigheten skall den dömde stå under övervak— ning.

Nuvarande lydelse 2 &

Skyddstillsyn får förenas med dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte.

26 kap. 12 &

Övervakningen och kriminal- vården i frihet i övrigt bedrivs under ledning av frivårdsmyn- digheten. Myndigheten förord— nar också övervakare och kan vid behov förordna en eller flera personer att biträda vid övervak- ningen.

26 kap. 13 5

Den frigivne skall, om han står under övervakning, hålla över— vakaren underrättad om sin bostad, sin arbetsanställning och andra förhållanden av betydelse för övervakningen, på kallelse inställa sig hos övervakaren och i övrigt enligt hans anvisningar

Författningsförslag Föreslagen lydelse 2 &

Övervakningsstraj” får förenas med dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte.

35

Verkställigheten bedrivs under ledning av övervakningsmyndig- heten. Myndigheten förordnar också övervakare för den dömde och kan vid behov förordna en eller flera personer att biträda vid övervakningen.

45

Under verkställigheten skall den dömde delta i särskilt anordnad verksamhet som syftar till att motverka fortsatt brottslighet och som med hänsyn till hans för— hållanden framstår som lämplig. Övervakningsmyndigheten skall besluta vad som skall gälla för den dömdes deltagande i verk— samheten.

55

Den dömde skall hålla över- vakaren underrättad om sin bostad, sin arbetsanställning och andra förhållanden av betydelse för övervakningen, på kallelse inställa sig hos övervakaren och i övrigt enligt vad han bestäm- mer upprätthålla förbindelse med

42. Författningsförslag Nuvarande lydelse

upprätthålla förbindelse med honom. I den mån frivårdsmyn- digheten har bestämt det, gäller vad som nyss har sagts om övervakaren även tjänsteman vid frivårdsmyndigheten eller annan person.

26 kap. 14 5 första stycket

Den frigivne skall under prövoti- den iakttaga skötsamhet, efter förmåga söka försörja sig samt i övrigt ställa sig till efterrättelse vad som åligger honom enligt denna balk eller enligt föreskrift eller anvisning som meddelats med stöd därav. Han är skyldig att på kallelse inställa sig hos frivårdsmyndigheten. Har han förpliktats ersätta genom brottet uppkommen skada, skall han göra vad i hans förmåga står att fullgöra denna skyldighet.

26 kap. 14 å andra stycket

När den frigivne står under övervakning, skall frivårdsmyn— digheten genom tillsyn och förmedling av stöd och hjälp verka för att denne inte äter- faller i brott och för att hans anpassning i samhället även i övrigt främjas. Frivårdsmyndig- heten skall för detta ändamål fortlöpande hålla sig underrättad om den frigivnes livsföring och om hans förhållanden i övrigt.

Föreslagen lydelse

honom. Om övervakningsmyn— digheten har bestämt det, gäller vad som nu sagts om övervaka— ren även tjänsteman vid över- vakningsmyndigheten eller annan person.

65

Den dömde skall under verk— ställigheten iaktta skötsamhet, efter förmåga söka försörja sig samt i övrigt rätta sig efter vad som åligger honom enligt denna balk eller enligt beslut som med— delats med stöd därav. Han är skyldig att på kallelse inställa sig hos övervakningsmyndigheten. Vad som föreskrivs i 26 kap. 45 skall tillämpas på motsva— rande sätt beträffande den som döms till övervakningsstraff.

7ä

Övervakningsmyndigheten skall genom tillsyn och förmedling av stöd och hjälp verka för att den dömde inte fortsätter att begå brott och för att hans anpassning i samhället även i övrigt främ- jas. Övervakningsmyndigheten skall för detta ändamål fortlö— pande hålla sig underrättad om den dömdes livsföring och om hans förhållanden i övrigt.

Nuvarande lydelse

26 kap. 15 5

När det finns skäl att anta att den frigivne för sin anpassning i samhället behöver stöd av en särskild föreskrift om vad han har att iaktta under prövotiden, får en sådan föreskrift meddelas för viss tid eller tills vidare. Särskild föreskrift får avse

1. vistelseort eller bostad under viss tid, högst ett år åt gången,

Författningsförslag Föreslagen lydelse

85

Om det behövs för den dömdes anpassning i samhället, får för viss tid eller tills vidare beslutas särskilt om vad han har att iaktta under verkställigheten. Sådant beslut får avse

1. vistelseort eller bostad under viss tid,

2. arbetsanställning, annan förvärvsverksamhet eller utbildning, 3. läkarvård, nykterhetsvård eller annan vård eller behandling i eller utom sjukhus eller annan dylik inrättning.

Om den frigivne skall undergå vård eller behandling enligt första stycket 3, får det före- skrivas att han därvid skall vara skyldig att lämna blod-, urin— eller utandningsprov för kontroll av att han inte är påverkad av beroendeframkallande medel.

Har den frigivne förpliktats ersätta genom brottet uppkom— men skada, må meddelas före- skrifter rörande tid och sätt för skadeståndsskyldighetens full— görande i den mån sådana före— skrifter ej med hänsyn till den frigivnes ekonomiska situation och övriga omständigheter kan antagas motverka hans anpass— ning i samhället.

Om den frigivne står under övervakning, får särskild före— skrift meddelas om vad som skall gälla för denna. I sådan föreskrift får anges på vilket sätt och i vilken omfattning den fri— givne skall hålla kontakt med övervakaren eller frivårdsmyn- digheten. Vidare får föreskrivas

Om den dömde skall undergå vård eller behandling enligt första stycket 3, får det beslutas att han därvid skall vara skyldig att lämna blod-, urin— eller utandningsprov för kontroll av att han inte är påverkad av beroendeframkallande medel.

Beslut får meddelas om vad som skall gälla för övervakning— en. I sådant beslut får anges på vilket sätt och i vilken omfatt- ning den dömde skall hålla kon— takt med övervakaren eller över- vakningsmyndi gheten . Vidare får beslutas om skyldighet för den dömde att lämna underrättelse

Nuvarande lydelse

skyldighet för den frigivne att lämna underrättelse till över— vakaren eller frivårdsmyndig- heten om utevaro från arbets— plats, skola eller annan i före- skriften angiven verksarnhet eller inrättning.

26 kap. 165

Föreskrift enligt 15 & meddelas av övervakningsnämnd. Fri— vårdsmyndigheten får meddela sådan föreskrift för tiden intill dess nämnden har beslutat i frågan. Vidare får kriminal- vårdsnämnden meddela sådan föreskrift i beslut om villkorlig frigivning.

Om den frigivnes utveckling och personliga förhållanden i övrigt föranleder det, får över- vakningsnämnden ändra eller upphäva meddelad föreskrift eller meddela ny föreskrift.

26 kap. 17 s

Övervakaren må meddela an- visningari fråga om verkställan- det av föreskrift enligt 15 å, så ock medgiva tillfällig lättnad och vidtaga omedelbart erforderlig jämkning.

7 & Iakttar den dömde inte vad som åligger honom till följd av do— men på skyddstillsyn, får över—

Föreslagen lydelse

till övervakaren eller övervak- ningsmyndigheten om utevaro från arbetsplats, skola eller annan i beslutet angiven verk— samhet eller inrättning.

9é

Beslut enligt 85 meddelas av övervakningsmyndigheten. Att sådant beslut i vissa fall får meddelas av rätten framgår av 13 å andra stycket och 36 kap. 3 & andra stycket.

Om den dömdes utveckling och personliga förhållanden i övrigt föranleder det, får över— vakningsmyndigheten ändra eller upphäva ett meddelat beslut eller meddela nytt beslut.

10å

Övervakaren får ange vad som närmare skall gälla i fråga om verkställandet av beslut enligt 8 5. Han får också medge till— fällig lättnad och vidta omedel— bart erforderlig jämkning.

115

Iakttar den dömde inte vad som åligger honom till följd av över— vakningsstrajfet, får övervak-

Nuvarande lydelse

vakningsnämnden, utom att meddela föreskrift enligt 26 kap. 155 eller fatta beslut i fråga som avses i 37 kap. 7 5 första stycket,

] . besluta att varning skall med- delas den dömde, eller

2. besluta om övervakning av den dömde under viss tid efter det att ett år av prövotiden har förflutit, dock längst till prövoti- dens utgång.

Har övervakning beslutats enligt första stycket 2 men be— döms denna inte längre vara påkallad, fårövervakningsnämn- den besluta att övervakningen skall upphöra. Samma gäller om rätten med stöd av 34 kap. 6 & beslutat om övervakning och denna pågått i ett år.

Åtgärd som avses i första stycket får inte beslutas av övervakningsnämnden efter prövotidens utgång.

23%

Har den dömde allvarligt åsido- satt sina åligganden och kan det antas att sådana åtgärder som övervakningsnämnden får vidta blir utan verkan, skall nämnden begära att åklagare vid domstol för talan om att skyddstillsynen skall undanröjas. Även utan framställning från nämnden får sådan talan väckas, om den dömde i fall som avses i 6 a & första stycket allvarligt har åsidosatt sina åligganden enligt

Författningsförslag Föreslagen lydelse

ningsnämnden, utom att meddela beslut enligt 8 & eller fatta beslut i fråga som avses i 3 & andra meningen eller 5 5 andra me— ningen, besluta att varning skall meddelas den dömde eller, om skäl härför föreligger, besluta att viss tid inte skall inräknas i verkställigheten.

Åtgärd som avses i första stycket får inte beslutas av övervakningsnämnden efter verkställighetstidens utgång.

12å

Har den dömde allvarligt åsido— satt sina åligganden och kan det antas att sådana åtgärder som övervakningsnämnden får vidta blir utan verkan, skall nämnden begära att åklagare vid domstol för talan om att övervaknings- strajfet skall undanröjas.

46. Författningsförslag Nuvarande lydelse

den behandlingsplan som gäller för honom.

Talan skall anhängiggöras före prövotidens utgång.

95

Undanröjs skyddstillsynen, skall rätten bestämma annan påföljd för brottet. Därvid skall skälig hänsyn tas till vad den dömde har undergått till följd av domen på skyddstillsyn samt till böter eller fängelse som ådömts enligt 2 eller 3 & eller 34 kap. 6 &. 1 fall som här avses får fängelse ådömas på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Har uppgift som avses i 6 a & första stycket lämnats i domen skall, om fängelse ådöms, detta beaktas när straffets längd be— stäms.

Finnas tillräckliga skäl ej föreligga att undanröja skydd- stillsynen, må rätten i stället besluta åtgärd som avses i 7 5. Sådan åtgärd må ej beslutas efter prövotidens utgång.

10å

Om undanröjande av skydds- tillsyn och om vissa andra åt- gärder, när den dömde jinnes hava begått annat brott, stadgas i 34 kap.

Föreslagen lydelse

Talan skall anhängiggöras före verkställighetstidensutgång.

13å

Undanröjs övervakningsstraffet, skall rätten bestämma annat straff för brottet. Därvid skall skälig hänsyn tas till vad den dömde har undergått till följd av övervakningsstranet samt till böter som ådömts jämte över- vakningsstrajj'et enligt 2 & eller 36 kap. 35 eller, i fall som avses i 26 kap. 5 & första stycket 3, enligt 26 kap. 2 & eller 36 kap. 2 5. I fall som här avses får fängelse ådömas eller, om strajfet bestäms till samhälls— tjänst eller kontraktsvård, anges enligt 28 kap. 2 5 respektive 32 kap. Z 5 på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Föreligger inte tillräckliga skäl att undanröja övervaknings— strajfet, får rätten i stället be— sluta åtgärd som avses i I] &. Sådant beslut får inte meddelas efter verkställighetstidens ut- gång.

14%

Om undanröjande av övervak- ningsstraff och om vissa andra åtgärder, när den dömde har begått annat brott, finns före— skrifteri 36 kap.

Nuvarande lydelse 11 &

Uppkommer fråga om att undan— röja skyddstillsynen eller att vidta åtgärd som avses i 75 eller åtgärd för att den dömde skall underkasta sig vård eller behandling, eller har den dömde undandragit sig övervakningen, får övervakningsnämnden eller domstol vid vilken föres talan enligt 8 5, om omständigheterna föranleder det, förordna att den dömde skall på lämpligt sätt omhändertas i avvaktan på vidare förordnande. Ett sådant beslut skall omprövas så ofta anledning till det föreligger.

Författningsförslag Föreslagen lydelse

155

Uppkommer fråga om att undan- röja övervakningsstraffet eller att vidta åtgärd som avses i 11 5 eller åtgärd för att den dömde skall underkasta sig vård eller behandling, eller har den dömde undandragit sig övervakningen eller sådan verksamhet som avses i 4 &, får övervaknings— nämnden eller domstol vid vilken talan förs enligt 12 &, om omständigheterna föranleder det, förordna att den dömde skall på lämpligt sätt omhändertas i avvaktan på vidare förordnande. Ett sådant beslut skall omprövas så ofta anledning till det före-

ligger.

Den som sålunda omhändertas får inte kvarhållas längre än en vecka. Om det finns synnerliga skäl, får dock genom nytt beslut för- ordnas att han skall kvarhållas ytterligare högst en vecka.

Är den dömde omhändertagen när domstolen meddelar beslut att skyddstillsynen skall undan- röjas, får den förordna att han skall vara omhändertagen till dess beslutet vinner laga kraft.

Efter prövotidens utgång får den omhändertagne inte kvar— hållas.

Är den dömde omhändertagen när domstolen meddelar beslut att övervakningsstranet skall undanröjas, får den, om strajfet bestäms till fängelse, förordna att han skall vara omhändertagen till dess beslutet vinner laga kraft.

Efter verkställighetstidens utgång får den omhändertagne inte kvarhållas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

28 kap. Om samhällstjänst

lå

Samhällstjänst verkställs under en tid av ett år. Tiden räknas från den dag rättens avgörande i vad angår strajf för brottet genom nöjdförklaring eller annars vinner laga kraft mot den dömde.

Den som döms till samhälls— tjänst skall åläggas att utföra oavlönat arbete i lägst 40 och högst 240 timmar.

Under verkställigheten skall den dömde vara underkastad övervakning.

25

Rätten skall i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som straff. Skulle rätten, om fängelse hade valts som straff, ha för- klarat villkorlig frihet eller del av sådan förverkad, skall den i domslutet även ange hur lång tid av den villkorliga friheten som i såfall hade förklarats förverkad .

3å

Vid verkställighet av samhälls- tjänst skall vad som föreskrivs i 27kap. 3 — 13 och 15 åå tilläm- pas på motsvarande sätt. Talan om undanröjande av samhälls— tjänst skall, utöver i 27 kap.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 & angivna fall, föras om den dömde återtar sitt samtycke till samhällstjänsten.

När rätten undanröjer en dom på samhällstjänst och bestämmer nytt straffår, i fall som avses i 2 5 andra stycket, villkorlig frihet eller del av sådan för— klaras förverkad utan hinder av vad som föreskrivs i 36 kap. 8 & jjärde stycket.

Om rätten förklarar villkorlig frihet eller del av sådan förver- kad och beståmmer det nya straffet till fängelse genom elek- tronisk övervakning, skall rätten förordna att den förverkade villkorliga friheten skall verk— ställas genom elektronisk över- vakning.

45

Om särskilda skäl föreligger, får övervakningsnämnden ändra vad som bestämts i fråga om det oavlönade arbetets omfattning.

Så

Om undanröjande av samhälls- tjänst och om vissa andra åt— gärder, när den dömde har begått annat brott, finns före- skrifteri 36 kap.

Nuvarande lydelse

26 kap. 1 g

Fängelse ådöms enligt vad för brottet är stadgat på viss tid eller på livstid. Fängelse på viss tid får ej överstiga tio år, om inte annat följer av 2 eller 3 5, och ej understiga fjorton dagar. Vid ådömande enligt 28 kap. 3 5 av fängelse i förening med skydds— tillsyn gäller ifråga om tiden för fängelsestraffet vad i nämnda lagrum stadgas.

Om fängelse såsom förvand— lingsstraff för böter är särskilt stadgat.

26 kap. 2 5

Föreslagen lydelse

29 kap. Allmänna föresknfter om fängelse

15

Fängelse ådöms, enligt vad som är föreskrivet för brottet, på viss tid eller på livstid. Fängelse på viss tid får inte överstiga tio år, om inte annat följer av 2 eller 3 &, och inte understiga en må— nad.

Om förvandlingsstraff för böter finns särskilda föreskrifter.

25

Fängelse får användas såsom gemensamt straff för flera brott, om fängelse kan följa på något av brotten.

Fängelse på viss tid får sättas över det svåraste av de högsta straff som kan följa på brotten men får inte överstiga de högsta straffen sammanlagda med var- andra. Det får inte heller över— skrida det svåraste straffet med mer än 1. ett år, om det svåraste straffet är kortare än fängelse i fyra år,

2. två år, om det svåraste straf- fet är fängelse i fyra år eller längre men inte uppgår till fängelse i åtta år,

3. fyra år, om det svåraste straf- fet är fängelse i åtta år eller längre.

Fängelse på viss tid får över— stiga det strängaste av de högsta straff som kan följa på brotten men får inte överstiga de högsta straffen sammanlagda med var- andra. Det får inte heller över- skrida det strängaste av de hög— sta strajfen med mer än 1. ett år, om det strängaste straffet är kortare än fängelse i fyra år,

2. två år, om det strängaste straffet är fängelse i fyra år eller längre men inte uppgår till fäng- else i åtta år,

3. fyra år, om det strängaste straffet är fängelse i åtta år eller längre.

Nuvarande lydelse

Vid tillämpningen av andra stycket skall bötesstraff anses motsvara fängelsejjorton dagar.

Det svåraste av de lägsta straffen får inte underskridas.

26 kap. 3 &

Författningsförslag Föreslagen lydelse

Vid tillämpningen av andra stycket skall bötesstraff anses motsvara fängelse en månad.

Det strängaste av de lägsta straffen får inte underskridas.

3å

Har någon dömts till fängelse i lägst två år och begär han, sedan domen har vunnit laga kraft, brott som är belagt med fängelse i mer än sex år, får för återfallet dömas till fängelse på en tid som med fyra år överstiger det högsta straff som kan följa på brottet eller, om det är fråga om flera brott, det högsta straff som med tillämpning av 2 5 kan följa på brotten.

Brott, som någon har begått innan han har fyllt tjugoett år, får ej läggas till grund för sådan förhöjning som anges i först stycket. En utländsk dom får tillmätas samma verkan som en svensk.

45

Rätten får förordna att ett fäng- elsestrajf på viss tid skall verk- ställas genom elektronisk över- vakning. För sådan verkställig- het finns föreskrifteri 30 kap. I annat fall gäller för verkstäl— ligheten av fängelse vad som föreskrivsi 31 kap.

30 kap. Om fängelse genom elektronisk övervakning

lä

Verkställighet av fängelse genom elektronisk övervakning sker under den i domen angivna strajftiden, från den dag strajfet börjar verkställas. Verkställig- heten sker genom intensiv över—

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vakning i förening med ett för- bud för den dömde att vistas utanför bostaden annat än på särskilt angivna tider och för särskilt bestämda ändamål. Förbudet att vistas utanför bostaden skall kontrolleras med elektroniska hjälpmedel eller med annan jämförbar utrustning.

25

Verkställigheten bedrivs under ledning av övervakningsmyn— di gheten. Myndi gheten förordnar övervakare och kan vid behov förordna en eller flera personer att biträda vid den elektroniska övervakningen.

35

Övervakningsmyndigheten skall utöva noggrann tillsyn över den dömde samt fortlöpande kontrol— lera hans förhållanden och att han iakttar vad som åligger ho— nom under verkställigheten. Myndigheten skall också genom förmedling av stöd och hjälp verka för att den dömde inte fortsätter att begå brott och för att hans anpassning i samhället även i övrigt främjas.

45

Vad i 27 kap. 4 - 6 55 föreskrivs gäller på motsvarande sätt den som är underkastad fängelse genom elektronisk övervakning.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 5 &

Den dömde skall avhålla sig från alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel.

öå

Särskilt beslut skall meddelas om vad den dömde har att iaktta under verkställigheten. Sådant beslut skall avse I . vilken bostad den dömde skall ha,

2. vad som skall gälla i fråga om arbetsanställning, annan för— värvsverksamhet, utbildning eller sysselsättning i övrigt,

3. de tider under vilka den döm— de tillåts att vistas utanför bosta- den samt

4. det sätt på vilket den dömde skall hålla kontakt med över- vakaren eller övervakningsmyn- digheten och omfattningen av kontaktskyldigheten.

Beslut om vad den dömde har att iaktta får också avse läkar- vård, nykterhetsvård eller annan vård eller behandling i eller utom sjukhus eller annan sådan inrättning.

75

Beslut enligt 65 meddelas av övervakningsmyndigheten. Om den dömdes personliga förhål— landen föranleder det, får över- vakningsmyndigheten ändra ett beslut enligt 6 5 första stycket

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

eller ändra eller upphäva ett beslut enligt 6 5 andra stycket eller meddela ett nytt sådant beslut.

Övervakaren får ange vad som närmare skall gälla i fråga om verkställandet av beslut enligt 6 &. Han får också medge tillfällig lättnad och vidta ome— delbart erforderlig jämkning.

8?)

Den dömde är skyldig att lämna blod-, urin— eller utandningsprov för kontroll av att han inte är påverkad av alkohol, narkotika eller andra beroendeframkallan— de medel. Den dömdes nykterhet får kontrolleras även med elekt— roniska hjälpmedel eller med annan jämförbar utrustning.

96

Iakttar den dömde inte vad som åligger honom enligt denna balk eller enligt ett beslut som med- delats honom med stöd därav, får övervakningsnämnden, utom att meddela eller ändra ett beslut enligt 6 &, besluta att varning skall meddelas den dömde eller, om skäl härför föreligger, besluta att viss tid inte skall inräknas i verkställig- heten.

Ätgärd som avses i första stycket får inte beslutas efter verkställighetstidens utgång.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

lOå

Har den dömde åsidosatt sina åligganden och kan det antas att sådana åtgärder som övervak- ningsnämnden får vidta blir utan verkan skall, om åsidosättandet inte är ringa, övervakningsnämn- den begära att åklagare vid domstol för talan om att förord— nandet att fängelsestrajfet skall verkställas genom elektronisk övervakning skall upphävas. Talan om upphävande av sådant förordnande skall också föras om den dömde återtar sitt sam— tycke till verkställighet av fäng- else genom elektronisk övervak— ning.

Talan skall anhängiggöras före verkställighetstidens utgång.

Föreligger inte tillräckliga skäl att upphäva förordnandet om verkställighet av fängelse ge— nom elektronisk övervakning får rätten i stället besluta åtgärd enligt 9 &.

llå

Vid upphävande av förordnande om verkställighet av fängelse genom elektronisk övervakning skall rätten bestämma hur stor del av fängelsestrajfet som åter- står att verkställa i anstalt. Där- vid skall skälig hänsyn tas till vad den dömde verkställt av strajfet genom elektronisk över— vakning.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 12 &

Om undanröjande av fängelse genom elektronisk övervakning och om vissa andra åtgärder, när den dömde har begått annat brott, finns föreskrifteri 36 kap.

135

Uppkommer fråga om att upp— häva ett förordnande om verk— ställighet av fängelse genom elektronisk övervakning eller att besluta att varning skall med— delas den dömde eller att viss tid inte skall inräknas i verkställig- heten, får övervakningsnämnden eller domstol vid vilken talan förs enligt 10 5, om omständig— heterna föranleder det, förordna att den dömde på lämpligt sätt skall omhändertas i avvaktan på vidare förordnande. Ett sådant beslut skall omprövas så ofta anledning till det föreligger.

Den som sålunda omhänder— tas får inte kvarhållas längre än en vecka. Om det finns synnerli- ga skäl, får dock genom nytt beslut förordnas att han skall kvarhållas ytterligare högst en vecka.

Är den dömde omhändertagen när domstolen meddelar beslut att upphäva förordnandet om verkställighet av fängelse genom elektronisk övervakning, får den förordna att han skall vara omhändertagen till dess beslutet vinner laga kraft.

Nuvarande lydelse

26 kap. Om fängelse

55

Den som dömts till fängelse skall för verkställighet av straffet intagas i kriminalvårdsanstalt. Härom är särskilt stadgat.

65

Den som avtjänar fängelse på viss tid får medges villkorlig frigivning. Villkorlig frigivning får dock inte ske från fängelse

Föreslagen lydelse

Efter verkställighetstidens utgång får den omhändertagne inte kvarhållas.

145

När rättens avgörande i vad angår strajf för brottet genom nöjdförklaring eller annars har vunnit laga kraft mot den döm- de, skall han hålla övervak- ningsmyndigheten underrättad om sin bostad, sin arbetsanställ— ning och andra förhållanden av betydelse för myndighetens planering av strajfverkställig- heten, på kallelse inställa sig hos övervakningsmyndigheten samt i enlighet med myndig- hetens anvisningar även i övrigt medverka vid denna planering.

31 kap. Om fängelse i anstalt

15

Har rätten inte förordnat att ett

fängelsestraff skall verkställas

genom elektronisk övervakning, skall den dömde för verkstäl- lighet av straffet intas i krimi- nalvårdsanstalt. Härom finns särskilda föreskrifter.

25

Den som avtjänar fängelse i anstalt på viss tid skall, om inte annat följer av andra eller tredje stycket eller av 3 &, friges vill—

Nuvarande lydelse

som har dömts ut enligt 28 kap. 3 5 eller från ett förvandlings- straff för böter.

Om strajftiden är högst ett år, får villkorlig frigivning ske tidigast när två tredjedelar av strajftiden, dock minst två må- nader, har avtjänats.

Om strajftiden är längre än ett år men kortare än två år, får villkorlig frigivning ske tidigast när åtta månader samt en tredje- del av den tid som överstiger ett år har avtjänats.

Om strajftiden är två år eller mer och annat inte följer av 6 a 5, får villkorlig frigivning ske tidigast när halva strajftiden har avtjänats.

Om den dömde begär det, kan frigivningen uppskjutas till senare tidpunkt än som följer av andra-fjärde styckena.

75

Vid prövning av frågan, om den villkorliga frigivningen bör ske senare än vid den tidigaste tidpunkt som anges i 6 eller 6 a &, skall det särskilt beaktas om förutsättningarna för den intagnes anpassning i samhället framstår som speciellt ogynn— samma med hänsyn till frigiv- ningsförhållandena, hans uppfö— rande under anstaltsvistelsen eller andra särskilda omständig- heter.

Föreslagen lydelse

korligt när två tredjedelar, dock minst tjugo dagar, av strafftiden har avtjänats.

Villkorlig frigivning får inte ske från fängelse på grund av förverkande av villkorlig frihet enligt IOå eller från ett för- vandlingsstraff för böter.

Om den dömde begär det, får den villkorliga frigivningen upp- skjutas till en senare tidpunkt än som följer av första stycket eller

av3å.

35

Bryter den dömde i väsentlig mån mot vad som gäller för verkställigheten, får tidpunkten för villkorlig frigivning senare- läggas.

Senareläggning får ske med högst femton dagar varje gång.

Vid prövning av fråga om senareläggning av tidpunkten för villkorlig frigivning skall beaktas om förseelsen får eller kan bedömas få andra menliga följ- der för den dömde.

Nuvarande lydelse 8 5

Om flera fängelsestraff verk- ställs samtidigt, skall vid till- lämpning av 6 5 hänsyn tas till den sammanlagda fängelsetiden. Vad nu sagts gäller dock inte tid för fängelse som dömts ut enligt 28 kap. 3 (3; eller förvandlings- strajf för böter.

Såsom avtjänad tid räknas även tid varunder straffet skall anses verkställt på grund av domstols förordnande som i 33 kap. 5 och 6 55 sägs.

95

Betra'jfande den som har dömts till fängelse i lägst två år prövar Kriminalvårdsnåmnden frågan om villkorlig frigivning från strajfet eller, om annat strajf samtidigt verkställs, från den sammanlagda strafftiden. Kriminalvårdsstyrelsen eller annan som styrelsen efter rege- ringens bemyndigande föreskri— ver får påkalla att Kriminal— vårdsnåmnden även i annat fall prövar frågan om villkorlig frigivning. Påkallas inte pröv— ning skall den dömde friges vid den tidpunkt då villkorlig frigiv— ning enligt 6 å andra och tredje styckena tidigast kan ske. Beslut om villkorlig frigivning som inte har gått i verkställighet kan ändras, om den dömde begär att frigivningen skall uppskjutas eller det annars

Författningsförslag Föreslagen lydelse 4 5

Om flera fängelsestraff verk— ställs samtidigt, skall vid till— lämpning av 2 & hänsyn tas till den sammanlagda fängelsetiden.

Såsom avtjänad tid räknas även tid varunder straffet skall anses verkställt på grund av domstols förordnande enligt 35 kap. 1 och 2 55.

55

Beslut om senareläggning av villkorlig frigivning fattas av Kriminalvårdsstyrelsen. Rege— ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före— skriva att annan myndighet än Kriminalvårdsstyrelsen får be- sluta om senareläggning av villkorlig frigivning.

Nuvarande lydelse

föranleds av ändrade förhållan— den.

105

För den som villkorligt friges gäller en prövotid av ett år. I beslut om villkorlig frigivning som meddelas av kriminalvårds— nämnden kan dock fastställas en längre prövotid, högst tre år.

115

I anslutning till att villkorlig frigivning äger rum eller senare kan beslutas att den villkorligt frigivne skall stå under över- vakning, om det bedöms som påkallat. Beslut om övervakning meddelas av frivårdsmyndigheti Kriminalvårdsverket. Har över- vakning beslutats men bedöms därefter att övervakning inte längre är påkallad, får över- vakningsnämnden besluta att övervakningen skall upphöra. Övervakningen skall utan något särskilt beslut upphöra sedan ett år av prövotiden har förflutit, om inte annat följer av 18 &.

Föreslagen lydelse

65

Efter den villkorliga frigivningen gäller en prövotid som motsva- rar den strafftid som återstår vid frigivningen. Prövotiden är dock alltid minst ett år.

75

Den som frigivits villkorligt efter att ha undergått fängelsestraff på sex månader eller mer eller, om han vid frigivningen är under tjugoett år, fyra månader eller mer skall stå under över- vakning. Övervakningen skall pågå i ett år.

85

Vad som föreskrivsi 27kap. 3 G och 5 — 10 55 skall tillämpas på motsvarande sätt beträffande den som har frigivits villkorligt.

Nuvarande lydelse 18 &

Iakttar den frigivne inte vad som åligger honom enligt denna balk eller enligt föreskrift eller an— visning som meddelats med stöd därav, får övervakningsnämn— den, utom att meddela föreskrift enligt 15 & eller fatta beslut i fråga som avses i 37 kap. 75 första stycket,

1. besluta att varning skall meddelas den frigivne, eller

2. besluta om övervakning av den frigivne under viss tid efter det att ett år av prövotiden har förflutit, dock längst till prövoti- dens utgång.

195

Har den frigivne allvarligt åsido— satt sina åligganden och kan det antas att han inte kommer att låta rätta sig genom någon annan åtgärd som övervakningsnämn— den kan vidta, får nämnden för— klara den villkorligt medgivna friheten förverkad till en tid av högst en månad varje gång.

205

Åtgärd som avses i 18 & må ej beslutas efter prövotidens ut- gång. Beslut om åtgärd som avses i 19 & må meddelas även efter prövotidens utgång, därest

Författningsförslag Föreslagen lydelse 9 %

Iakttar den frigivne inte vad som åligger honom enligt denna balk eller enligt beslut som har med- delats med stöd därav, får över— vakningsnämnden, utom att fatta beslut i fråga som avses i 27 kap. 8 &, 27kap. 3 åandra me- ningen eller 27 kap. 5 å andra meningen, besluta

1. att varning skall meddelas den frigivne,

2. att den frigivne skall ställas under övervakning under viss tid, dock högst under sex måna- der eller till prövotidens utgång, eller

3. att viss tid inte skall räknas som verkställighet av prövotid och övervakningstid.

105

Har den frigivne allvarligt åsido— satt sina åligganden och kan det antas att han inte kommer att låta rätta sig genom någon annan åtgärd som övervakningsnämn— den får vidta, får nämnden för— klara den villkorliga friheten förverkad till en tid av högst femton dagar varje gång.

llå

Åtgärd som avses i 9 & får inte beslutas efter prövotidens ut- gång. Beslut om åtgärd som avses i 10 & får meddelas även efter prövotidens utgång, om

Nuvarande lydelse

frågan av övervakningsnämnden upptagits dessförinnan.

215

Om förverkande av villkorligt medgiven frihet och om vissa andra åtgärder, när den som dömts till fängelse finnes hava begått annat brott, stadgas i 34 kap.

225

Uppkommer fråga om att för— klara villkorligt medgiven frihet förverkad eller att vidta åtgärd som avses i 18 5 eller åtgärd för att den frigivne skall underkasta sig vård eller behandling, eller har den frigivne undandragit sig övervakningen, får övervak- ningsnämnden, om omständig- heterna föranleder det, förordna att den frigivne skall på lämpligt sätt omhändertas i avvaktan på vidare förordnande. Ett sådant beslut skall omprövas så ofta anledning till det föreligger.

Föreslagen lydelse

frågan har tagits upp av över- vakningsnämnden dessförinnan.

12å

Om förverkande av villkorlig frihet och om vissa andra åt- gärder, när den dömde har begått annat brott, finns före— skrifteri 36 kap.

13å

Uppkommer fråga om att för- klara villkorlig frihet förverkad eller att vidta åtgärd som avses i 9 5 eller åtgärd för att den fri— givne skall underkasta sig vård eller behandling, eller har den frigivne undandragit sig över— vakningen, får övervaknings— nämnden, om omständigheterna föranleder det, förordna att den frigivne skall på lämpligt sätt omhändertas i avvaktan på vidare förordnande. Ett sådant beslut skall omprövas så ofta anledning till det föreligger.

Den som sålunda omhändertas får inte kvarhållas längre än en vecka. Om synnerliga skäl föreligger, får dock genom nytt beslut för— ordnas att han skall kvarhållas ytterligare högst en vecka. Efter prövotidens utgång får den omhändertagne ej kvarhållas.

235

Förklaras villkorligt medgiven frihet helt eller delvis förverkad, skall med avseende på frågan om ny villkorlig frigivning vad

145

Förklaras villkorlig frihet helt eller delvis förverkad enligt 36 kap. 8 &, skall med avseende på frågan om ny villkorlig frigiv—

» l

Nuvarande lydelse

som förverkats anses såsom straff genom ny dom.

245

Kan villkorligt medgiven frihet ej längre förklaras förverkad, skall straffet anses vara till fullo verkställt vid prövotidens ut—

gång.

28 kap. 6 a 5 andra stycket

I sådant fall skall vidare i do— men alltid meddelas föreskrift om den behandlingsplan som den dömde har åtagit sig att följa.

Författningsförslag Föreslagen lydelse

ning vad som förverkats anses som straff genom ny dom.

155

Kan villkorlig frihet inte längre förklaras förverkad, skall straf- fet anses vara till fullo verkställt vid prövotidens utgång.

32 kap. Om kontraktsvård

lå

Den som döms till kontraktsvård skall undergå behandling enligt en för honom uppgjord behand- lingsplan. Rätten skall i domen meddela beslut om den behand- lingsplan som skall gälla för verkställigheten.

25

Rätten skall i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som straff.

Skulle rätten, om fängelse hade valts som straff, ha förkla- rat villkorlig frihet eller del av sådan förverkad, skall den i domslutet även ange hur lång tid av den villkorliga friheten som hade förklarats förverkad.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse 3 5

Vid verkställighet av kontrakts- vård skall vad som föreskrivs i 27 kap. 1, 3, 5 - 13 och 15 åå tillämpas på motsvarande sätt. När rätten undanröjer en dom på kontraktsvård och bestämmer nytt strafffår, i fall som avses i 2 å andra stycket, villkorlig frihet eller del av sådan för- klaras förverkad utan hinder av vad som föreskrivs i 36 kap. 8 å

fjärde stycket.

Om rätten förklarar villkorlig frihet eller del av sådan för- verkad och bestämmer det nya straffet till fängelse genom elek— tronisk övervakning, skall rätten förordna att den förverkade villkorliga friheten skall verkstäl— las genom elektronisk övervak- ning.

45

Rätten får i domen bestämma längre verkställighetstid än som följer av 27 kap. ] å andra stycket, dock högst två år, om detta är erforderligt för att be— handlingen skall kunna genom— föras.

55

Om det behövs för genomföran- det av behandlingen, får rätten förordna att domen skall gå i verkställighet utan hinder av att den inte har vunnit laga kraft.

| 1 &

Nuvarande lydelse

28 kap. 6bå

Ifall som avses i 6 a å får rätten förordna att den dömde, om han är häktad i målet, i stället skall omhändertas till dess han över- förts till det behandlingshem eller den vårdgivare som anges i behandlingsplanen. Omhän— dertagandet får inte pågå längre än en vecka.

28 kap 6 a å tredje stycket

I samband med en sådan be— handlingsplan får föreskrivas att den som ansvarar för behand- lingen skall anmäla till frivårds- myndigheten och åklagaren om den dömde allvarligt åsidosätter sina åligganden enligt planen.

Föreslagen lydelse

Överklagas en dom på kon- traktsvård och har rätten med— delat förordnande enligt första stycket, får högre rått förordna att vidare verkställighet inte får äga rum.

öå

Om den dömde är häktad i målet och sådant förordnande som avses i 5 å första stycket har meddelats, får rätten förordna att han i stället skall omhän- dertas till dess han överförts till det behandlingshem eller den vårdgivare som anges i behand- lingsplanen. Omhändertagandet får inte pågå längre än en vecka.

75

Rätten får besluta att den som ansvarar för behandlingen skall anmäla till övervakningsmyndig— heten och åklagaren om den dömde allvarligt åsidosätter sina åligganden enligt behandlings— planen.

85

Talan om undanröjande av kontraktsvård får i fall som avses i 7å väckas även utan framställning från övervaknings- nämnden.

T alan om undanröjande av kontraktsvården skall också

Nuvarande lydelse

29 kap. 1 å första stycket

Straff skall, med beaktande av intresset av en enhetlig rättstill- lämpning, bestämmas inom ra- men för den tillämpliga straff— skalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straff- värde.

Föreslagen lydelse

föras om den dömde återtar sitt samtycke till denna.

95

Om särskilda skäl föreligger får övervakningsnämnden ändra vad som bestämts i behandlingspla- nen.

IOå

Om undanröjande av kontrakts- vård och om vissa andra åt- gärder, när den dömde har begått annat brott, finns före- skrifteri 36 kap.

33 kap. Om straffbestämning

Grunden för strafåestämningen 1 %

Straff skall, med utgångspunkt i den tillämpliga straffskalan och med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, be- stämmas efter brottets eller den samlade brottslighetens straff- värde samt med iakttagande i övrigt av vad som föreskrivs i detta kapitel.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Omständi gheter som inverkar på bedömningen av brottets straff— värde

29 kap. 1 å 2 5 andra stycket

Vid bedömningen av straffvärdet skall särskilt beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han haft.

29kap.2å 35

Såsom försvårande omständigheter vid bedönmingen av straffvärdet skall, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas

1. om den tilltalade avsett att brottet skulle få betydligt allvarligare följder än det faktiskt fått,

2. om den tilltalade visat särskild hänsynslöshet,

3. om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller särskilda svårigheter att värja sig,

4. om den tilltalade grovt utnyttjat sin ställning eller i övrigt miss- brukat ett särskilt förtroende,

5. om den tilltalade förmått någon annan att medverka till brottet genom allvarligt tvång, svek eller missbruk av dennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning,

6. om brottet utgjort ett led i en brottslig verksamhet som varit särskilt noggrant planlagd eller bedrivits i stor omfattning och i vilken den tilltalade spelat en betydande roll eller

7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, na- tionellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller annan liknande omständighet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 kap. 3 5 4 å första stycket

Såsom förmildrande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet skall, vid sidan av vad som är föreskrivet för vissa fall, särskilt beaktas

1. om brottet föranletts av någon annans grovt kränkande beteende, 2. om den tilltalade till följd av psykisk störning eller sinnesrörelse eller av någon annan orsak haft starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande,

3. om den tilltalades handlande stått i samband med hans uppenbart bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga,

4. om brottet föranletts av stark mänsklig medkänsla eller

5. om gärningen, utan att vara fri från ansvar, är sådan som avses i 24 kap.

Om hänsynstagande vid straff- bestämningen till vissa andra omständi gh eter

29 kap. 5 å 5 5 första stycket

Vid strafmåtningen skall rätten Vid straffbestämningen skall utöver brottets straffvärde i rätten i skälig omfattning beakta skälig omfattning beakta

1. om den tilltalade till följd av brottet drabbats av allvarlig kropps— skada,

2. om den tilltalade efter förmåga sökt förebygga eller avhjälpa eller begränsa skadliga verkningar av brottet,

3. om den tilltalade frivilligt angett sig,

4. om den tilltalade förorsakas men genom att han på grund av brottet utvisas ur riket,

5. om den tilltalade till följd av brottet drabbats av eller om det finns grundad anledning anta att han kommer att drabbas av avskedande eller uppsägning från anställning eller av annat hinder eller synnerlig svårighet i yrkes— eller näringsutövning,

6. om den tilltalade till följd av 6. om den tilltalade till följd av hög ålder eller dålig hälsa skulle hög ålder eller dålig hälsa skulle drabbas oskäligt hårt av ett straff drabbas oskäligt hårt av det utmätt efter brottets straffvärde,

Nuvarande lydelse

7. om en i förhållande till brot- tets art ovanligt lång tid förflutit sedan brottet begicks eller

8. om någon annan omständig— het föreligger som påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar.

30 kap. 1 å

Vid val av påföljd är fängelse att anse som en svårare påföljd än villkorlig dom och skyddstill— syn.

Bestämmelser om använd— ningen av överlämnande till särskild vård finns i 31 kap.

Författningsförslag 69 Föreslagen lydelse

straff som annars bort följa på brottet,

7. om en i förhållande till brotts- typen ovanligt lång tid förflutit sedan brottet begicks,

8. om den tilltalade undergår eller undergått behandling för missbruk eller något annat för— hållande som kan antas ha haft samband med hans brottslighet eller

9. om det i övrigt föreligger någon omständighet som på— kallar att den tilltalade får ett lindrigare straff än som annars är motiverat.

Straffens förhållande till var-

%&

65

Vid val av straff är fängelse och de till fängelse alternativa straf- fen i fråga om stränghet att bedöma i ordningen prövotids- straff, övervakningsstraff, sam- hällstjänst, fängelse genom elektronisk övervakning och fängelse i anstalt. Kontraktsvård är att bedöma som ett strängare straff än övervakningsstraff. Bestämmelser om använd— ningen av överlämnande till särskild vård finns i 34 kap.

Nuvarande lydelse

30 kap. 2 5

Ingen får dömas till flera på— följder för samma brott, om inte något annat är föreskrivet.

30 kap. 3 å

När någon döms för flera brott, skall rätten döma till gemensam påföljd för brotten, om inte något annat är föreskrivet.

Om det finns särskilda skäl, får rätten för ett eller flera brott döma till böter och samtidigt döma till annan påföljd för brottsligheten i övrigt. Vidare får rätten döma till fängelse för ett eller flera brott samtidigt som den dömer till villkorlig dom eller skyddstillsyn för brotts- ligheten i övrigt.

30 kap. 4 å första stycket

Vid val av påföljd skall rätten fästa särskilt avseende vid om- ständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Därvid skall rätten beakta såda- na omständigheter som anges i 29 kap. 5 å.

Föreslagen lydelse 7 %

Ingen får dömas till flera straff eller till olika former av fängelse för samma brott, om inte något annat är föreskrivet.

85

När någon döms för flera brott, skall rätten döma till gemensamt straff för brotten, om inte något annat är föreskrivet.

Om det finns särskilda skäl, får rätten för ett eller flera brott döma till böter och samtidigt döma till annat straff för brotts- ligheten i övrigt. Vidare får rätten döma till fängelse genom elektronisk övervakning eller till fängelse i anstalt för ett eller flera brott samtidigt som den dö— mer till prövotidsstraff eller övervakningsstraff för brottslig— heten i övrigt.

Om val mellan olika straff 9 5

Vid val av straff skall rätten fästa särskilt avseende vid om— ständigheter som talar i en lindrande riktning. Därvid skall rätten beakta sådana omständig- heter som anges i 5 å.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10å

Är såväl böter som fängelse föreskrivet för brottet, skall rätten döma till böter om inte hinder däremot föreligger med hänsyn till brottets straffvärde eller den tilltalades tidigare brottslighet.

llå

Kan böter inte ådömas skall rätten döma till prövotidsstrajf eller övervakningsstraff, om inte sådant straff är uteslutet med hänsyn till brottslighetens karak- tär, den tilltalades tidigare brottslighet eller annars.

I fall enligt första stycket får rätten döma till övervaknings- straff endast om den tilltalade tidigare begått brott eller annars särskilda skäl talar mot prövo- tidsstraff.

12å

Bedömningen av ett brotts ka- raktär skall grundas på dess straffvärde. Om det är påkallat, får rätten därjämte beakta in— tresset av att för brott av viss art ådöma en särskilt sträng form av

straff.

139)

Vid bedömningen av vilken verkan den tilltalades tidigare

Nuvarande lydelse

30 kap. 8 å

Villkorlig dom skall förenas med dagsböter, om inte ett bötesstraff med hänsyn till andra följder av brottet skulle drabba den till- talade alltför hårt eller om det finns andra särskilda skäl mot att döma till böter.

30 kap. 10 å

Vid bedömningen av frågan om skyddstillsyn bör förenas med dagsböter skall rätten beakta om detta är påkallat med hänsyn till brottslighetens strajfvärde eller art eller den tilltalades tidigare brottslighet.

Föreslagen lydelse

brottslighet skall tillmätas vid valet mellan olika former av straff, skall rätten särskilt beakta den tidigare och den nya brotts— lighetens omfattning och typ samt den tid som förflutit mellan brotten.

14å

Ett prövotidsstraff skall förenas med dagsböter, om inte ett bötesstraff med hänsyn till andra följder av brottet skulle drabba den tilltalade orimligt hårt.

155

Ett övervakningsstraff skall förenas med dagsböter, om detta är påkallat med hänsyn till brottslighetens karaktär eller den tilltalades tidigare brottslighet.

16å

Kan straffet enligt 11 å inte bestämmas till prövotidsstraff eller övervakningsstraff skall rätten döma till samhällstjänst om den tilltalade samtycker därtill och hinder häremot inte föreligger med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet, brottets allvarliga karaktär eller annars.

SOU 1995:91 Författningsförslag 73 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 å

Kan samhällstjänst inte ådömas skall rätten döma till fängelse. Härvid skall rätten, om den tilltalade samtycker därtill och hinder inte föreligger med hän- syn till den tilltalades tidigare brottslighet, fängelsestraffets längd eller annars, förordna att fängelsestraffet skall verkställas genom elektronisk övervakning.

18å

I stället för samhällstjänst eller fängelse får rätten, om den tilltalade samtycker därtill, döma till kontraktsvård, om missbruk av beroendeframkal— lande medel eller något annat särskilt förhållande föreligger som påkallar vård eller annan behandling och som har bidragit till att brottet har begåtts.

Vid bedömande av om kan- traktsvård bör ådömas skall rätten beakta brottets karaktär och den tilltalades tidigare brotts- lighet samt omfattningen av den planerade behandlingen. Kon- traktsvård får inte ådömas om brottet bör föranleda ett fäng- elsestraff av avsevärd längd.

Samtycker den tilltalade ifall som avses i första stycket inte till kontraktsvård, får han dömas till samhällstjänst eller till fäng- else genom elektronisk övervak- ning endast om det förhållande som påkallar vård eller annan behandling inte bedöms hindra

Nuvarande lydelse

30 kap. 5 å

För brott som någon begått innan han fyllt arton år får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl.

För brott som någon begått efter det att han fyllt arton men innan han fyllt tjugoett år får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärning- ens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det.

30 kap. 6 å

Den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning får inte dömas till fängelse. Om rätten i ett sådant fall finner att inte heller någon annan påföljd bör ådö— mas, skall den tilltalade vara fri från påföljd.

Föreslagen lydelse

verkställigheten av ett sådant

straff.

Särskilda begränsningari &åga om valet av straff

19å

Vid val av straff skall rätten som skäl för ett lindrigare straff särskilt beakta den tilltalades ålder.

För brott som någon begått innan han fyllt arton år får rätten döma till strängare straff än övervakningsstraff endast om det finns synnerliga skäl.

För brott som någon begått efter det att han fyllt arton men innan han fyllt tjugoett år får rätten döma till strängare straff än övervakningsstraff endast om det finns särskilda skäl för det.

20å

Den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning får inte dömas till strängare strajr än övervak- ningsstraff. Kan i ett sådant fall varken böter, prövotidsstraff eller övervakningsstraffådömas , skall den tilltalade vara fri från

straff.

Nuvarande lydelse

29 kap. 4 å

Vid straffmåtningen skall rätten, om förhållandet inte tillräckligt kan beaktas genom påföljdsvalet eller genom förverkande av villkorligt medgiven frihet, utöver brottets straffvärde, i skälig utsträckning ta hänsyn till om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. Härvid skall särskilt beaktas vilken om— fattning den tidigare brottslig- heten haft, vilken tid som för- flutit mellan brotten samt huru- vida den tidigare och den nya brottsligheten är likartade eller brottsligheten i båda fallen är särskilt allvarlig.

29 kap. 6 å

Är det med hänsyn till någon sådan omständighet som avses i 5 å uppenbart oskäligt att döma till påföljd, skall rätten meddela

påföljdseftergift.

Föreslagen lydelse

Om straM'tning 21 å

Vid straffrnätningen skall rätten, om förhållandet inte tillräckligt kan beaktas genom valet av straff eller genom att villkorlig frihet förklaras förverkad, i skälig utsträckning ta hänsyn till om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. Härvid skall särskilt beaktas den tidiga- re och den nya brottslighetens omfattning och typ samt den tid som förflutit mellan brotten. Vidare skall särskilt beaktas om brottsligheten i båda fallen är särskilt allvarlig.

22å

Om det är påkallat med hänsyn till omständigheter som anges i 4 eller 5 å, får rätten döma till lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet.

23å

Är det med hänsyn till sådana omständigheter som avses i 5 å uppenbart oskäligt att döma till straff, skall rätten meddela

straffeftergift.

Nuvarande lydelse

29 kap. 7 5

Föreslagen lydelse

245

Har någon begått brott innan han fyllt tjugoett år, skall hans ungdom beaktas särskilt vid straffmåtningen. Härvid får dömas till lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet.

Ingen får dömas till fängelse på livstid för brott som han har begått innan han fyllt tjugoett år.

31 kap. Om överlämnande till särskild vård

25å

När rätten dömer till samhälls— tjänst skall den bestämma sam- hällstjänstens omfattning efter det i domslutet angivna fängelse— straffets längd. Härvid skall ett

fängelsestrajfpå en månad mot— svara fyrtio timmars samhälls- tjänst och varje månads fängelse därutöver motsvara samhälls- tjänst i ytterligare tjugo timmar.

34 kap. Om överlämnande till särskild vård

15

Kan den som är under tjugoett år och som begått brottslig gärning bli föremål för vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen(19801620) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga får rätten överlämna åt socialnämnden att föranstalta om erforderlig vård inom socialtjänsten.

Om brottslighetens straffvärde

eller art eller den tilltalades tidigare brottslighet påkallar det, får jämte överlämnande till vård inom socialtjänsten dömas till dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte.

Om skada på egendom har uppkommit genom brottet och

Om brottslighetens karaktär eller den tilltalades tidigare brottslighet påkallar det, får jämte överlämnande till vård inom socialtjänsten dömas till dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte.

Om skada på egendom har uppkommit genom brottet får

Nuvarande lydelse

det bedöms vara ägnat attfräm- ja den dömdes anpassning i samhället, får rätten, i samband med överlämnande enligt första stycket, föreskriva att den döm- de på tid och sätt som anges i domen skall biträda den skadeli- dande med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa skadan eller som an— nars i belysning av brottets och skadans art framstår som lämp— ligt. Sådan föreskrift får med- delas endast med den skadeli- dandes samtycke.

25

Författningsförslag Föreslagen lydelse

rätten, i samband med över— lämnande enligt första stycket, besluta att den dömde på tid och sätt som anges i domen skall biträda den skadelidande med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa skadan eller som annars i belysning av brottets och skadans art framstår som lämpligt. Sådant beslut får meddelas endast med den skade- lidandes samtycke.

Kan den som har begått en brottslig gärning bli föremål för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall får rätten överlämna åt socialnämnden eller, i fråga om den som redan är intagen i ett hem där sådan vård meddelas, åt styrelsen för hemmet att föranstalta om behövlig vård. Innan rätten beslutar om överlämnande skall socialnämnden eller styrelsen höras.

Är för brottet stadgat stränga- re straff än fängelse i ett år, får överlämnande enligt första stycket ske endast om det före— ligger särskilda skäl.

Lider den som begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhål- landen i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårds—

35

Är för brottet föreskrivet strängare straff än fängelse i ett år, får överlämnande enligt första stycket ske endast om det föreligger särskilda skäl.

Lider den som begått ett brott, för vilket straffet inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhål- landen i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårds-

Nuvarande lydelse

inrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsbe- rövande och annat tvång.

Föreslagen lydelse

inrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsbe— rövande och annat tvång.

Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning enligt lagen (1991 : 1 129) om rättspsykiatrisk vård skall äga rum vid vården, om det till följd av den psykiska störningen finns risk för att han återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag.

Om det med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet eller av andra särskilda skäl är påkallat, får rätten i samband med överlämnande till rättspsy- kiatrisk vård döma till annan påföljd, dock inte fängelse eller överlämnande till annan särskild värd.

33 kap. Om avräkning av an- hållnings- och häktestid m.m.

55

Dömes någon till fängelse på viss tid eller förordnar rätten, med tillämpning av 34 kap. 1 5 1, att sådan påföljd skall avse ytterligare brott, och har den dömde med anledning av miss- tanke om brott, som prövats genom dom i målet, under en sammanhängande tid av minst tjugofyra timmar varit berövad friheten som anhållen, häktad eller intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning med stöd av IOå lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, skall tiden för frihetsberövandet, till den del därunder icke samtidigt skett

Om det med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet eller av andra särskilda skäl är påkallat, får rätten i samband med överlämnande till rättspsy— kiatrisk vård döma även till straff, dock inte till fängelse. Rätten får inte heller döma till överlämnande till annan särskild värd.

35 kap. Om avräkning av än- hållnings- och hähestid m.m.

15

Döms någon till fängelse på viss tid eller förordnar rätten, med tillämpning av 36 kap. 1 å första stycket 1, att sådant straff skall avse ytterligare brott, och har den dömde med anledning av misstanke om brott, som prövats genom dom i målet, under en sammanhängande tid av minst tjugofyra timmar varit berövad friheten som anhållen, häktad eller intagen på en enhet förrättspsykiatriskundersökning med stöd av 10 å lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, skall tiden för fri- hetsberövandet, till den del därunder inte samtidigt skett

Nuvarande lydelse

verkställighet av dom i annat mål, anses som tid under vilken den ådömda påföljden verkställts i anstalt. Domstolen skall i domen angiva det antal dagar påföljden skall anses verkställd. Är den tid varmed ådömt fängel- se överstiger frihetsberövandet ringa, må förordnas att fängelse— straffet skall anses helt verkställt genom frihetsberövandet. Undanröjes villkorlig dom eller skyddstillsyn och dömes i stället till fängelse på viss tid, äger, i den mån tillgodoräknan— de inte skett enligt första eller tredje stycket, första stycket tillämpning även i fråga om

1. frihetsberövande som föregått den villkorliga domen eller domen på skyddstillsyn,

2. frihetsberövande som föregått dom genom vilken förordnats att den villkorliga domen eller skyddstillsynen skall avse även ytterligare brott samt

3. sådant omhändertagande som avses i 28 kap. 6 b å eller 11 å tredje stycket.

Dömes någon till böter och har han med anledning av miss— tanke om brott, som prövats genom dom i målet, varit berö— vad friheten på sätt som angives i första stycket, må förordnas att påföljden skall anses helt eller delvis verkställd genom frihets- berövandet.

Författningsförslag Föreslagen lydelse

verkställighet av dom i annat mål, anses som tid under vilken det ådömda fängelsestraffet verkställts. Domstolen skall i domen ange det antal dagar straffet skall anses verkställt. Är den tid varmed ådömt fängelse överstiger frihetsberövandet ringa, får förordnas att fängelse- straffet skall anses helt verkställt genom frihetsberövandet. Undanröjs prövotidsstraff, övervakningsstrajf, samhälls- tjänst eller kontraktsvård och döms i stället till fängelse på viss tid skall, i den mån till— godoräknande inte skett enligt första eller tredje stycket, första stycket tillämpas även i fråga om 1. frihetsberövande som föregått

prövotidsstrafet, övervaknings- straffet, samhällstjänsten eller kontrakts vården,

2. frihetsberövande som föregått dom genom vilken förordnats att

prövotidsstraffet, övervaknings- straffet, samhällstjänsten eller kontraktsvården skall avse även ytterligare brott samt

3. sådant omhändertagande som avses i 27 kap. 15 å tredje stycket, 30 kap. 13 å tredje stycket eller 32 kap. 6 å.

Döms någon till böter och har han med anledning av misstanke om brott, som prövats genom dom i målet, varit berövad friheten på sätt som anges i första stycket, får förordnas att bötesstraffet skall anses helt eller delvis verkställt genom frihets- berövandet.

Nuvarande lydelse 6 %

Bestämmelserna i 5å om till- godoräknande av tid för frihets- berövande som verkställighet av påföljd må, i den mån det med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt, tillämpas även i fråga om frihetsberövande som ägt rum utom riket.

53%

Vid prövning i högre rätt av klagan angående ådömd påföljd må beslut i fråga som avses i 5 och 6 åå ändras även om talan ej fullföljts mot beslutet.

34 kap. Vissa bestämmelser om sammanträffande av brott och förändring av påföljd

Finnes den som för brott dömts till fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn ha begått annat brott före domen eller begår han nytt brott efter domen men innan påföljden till fullo verk— ställts eller eljest upphört, må rätten, med iakttagande av vad för vissa fall är föreskrivet i 2 - 6 åå, efter omständigheterna

1. förordna att den tidigare ådömda påföljden skall avse jämväl det andra brottet,

lå

Föreslagen lydelse 2 5

Bestämmelserna i I å om till- godoräknande av tid för frihets- berövande som verkställighet av straff får, i den mån det med hänsyn till omständigheterna är skäligt, tillämpas även i fråga om frihetsberövande som ägt rum utom riket.

3å

Når högre rätt prövar ett över— klagande angående ådömt straff, får beslut i fråga som avses i 1 och 2 åå ändras även om be— slutet inte överklagats.

36 kap. Vissa bestämmelser om sammanträffande av brott och förändring av straff

Har den som för brott dömts till prövotidsstraff, övervaknings- straff, samhällstjänst, fängelse eller kontraktsvård begått annat brott före domen eller begår han nytt brott efter domen men innan straffet till fullo verkställts eller annars upphört, får rätten, med iakttagande av vad för vissa fall är föreskrivet i 2 — 9 åå, efter omständigheterna

1. förordna att det tidigare ådömda straffet skall avse även det andra brottet,

Nuvarande lydelse

2. döma särskilt till påföljd för detta brott, eller

3. därest den tidigare domen vunnit laga kraft, undanröja den ådömda påföljden och för brot— ten döma till påföljd av annan art.

Har jämte skyddstillsyn ådömts fängelse enligt 28 kap. 3 å, skall vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel den ådömda fängelsepåföljden anses som en del av skyddstillsy- nen.

55

Är den tidigare påföljden vill— korlig dom, får förordnande enligt 1 å 1 meddelas endast för brott som begåtts före prövoti— dens början.

Meddelas förordnande enligt 1 å 1, får rätten, om den nya brottslighetens straffvärde eller art påkallar det, även döma till dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte.

Tillämpas 1 å 1 eller 2, får rätten besluta åtgärd som sägs i 27 kap. 6 å 1 eller 2 eller för- länga prövotiden till tre år, dock endast om fråga därom uppkom- mer i mål vari den dömde häk- tats eller erhållit del av åtal före prövotidens utgång.

Undanröjande av villkorlig dom enligt 1 å 3 får inte ske, med mindre fråga därom upp— kommer i mål vari den dömde

Föreslagen lydelse

2. döma särskilt till straff för detta brott, eller

3. om den tidigare domen vunnit laga kraft, undanröja det ådöm- da straffet och för brotten döma till straff av annat slag.

Vid tillämpning av första stycket skall fängelse genom elektronisk övervakning och fängelse i anstalt anses som var för sig självständiga straff.

25

Är det tidigare straffetprövotids- straff, får förordnande enligt 1 å första stycket 1 meddelas endast för brott som begåtts före prövo— tidens början.

Meddelas förordnande enligt 1 å första stycket 1, får rätten, om den nya brottslighetens karaktär påkallar det, även döma till dagsböter, högst två- hundra, vare sig böter har före- skrivits för brottet eller inte.

Tillämpas 1 å första stycket 1 eller 2, får rätten besluta åtgärd som sägs i 26 kap. 5 å första stycket 1 eller 2 eller förlänga prövotiden till två år, dock endast om fråga därom upp— kommer i mål vari den dömde häktats eller erhållit del av åtal före prövotidens utgång.

Undanröjande av prövotids— straff enligt 1 å första stycket 3 får inte ske, om inte fråga där- om uppkommer i mål vari den

Nuvarande lydelse

häktats eller erhållit del av åtal inom ett år från prövotidens utgång.

65

Är den tidigare påföljden skydd- stillsyn, får rätten vid tillämp- ning av 1 å 1, om den nya brottslighetens straffvärde eller art eller den tilltalades tidigare brottslighet påkallar det, även döma till dagsböter, högst två- hundra, vare sig böter har före- skrivits för brottet eller inte. Är fängelse föreskrivet för det nya brottet och kan, med hänsyn till sådana omständigheter som i 30 kap. 11 å sägs, ] å 1 inte till— lämpas med mindre än att så- dant förordnande förenas med frihetsberövande, får rätten i stället för att döma till böter döma till fängelse enligt 28 kap. 3 å.

Tillämpas l å 1 eller 2 får rätten besluta åtgärd som avses i 28 kap. 9 å eller förlänga prövotiden till högst fem år. Har den dömde åtagit sig att följa en sådan behandlingsplan som avses i 30 kap. 9 å andra stycket 3, tillämpas bestämmelserna i 28 kap. 6 a å.

Döms den tilltalade med till- lämpning av 1 å 3 till fängelse, skall när straffets längd bestäms skälig hänsyn tas till vad han har undergått till följd av domen på skyddstillsyn och till vad han har avtjänat av fängelse som dömts ut enligt första stycket eller 28

Föreslagen lydelse

dömde häktats eller erhållit del av åtal inom ett år från prövoti- dens utgång.

35

Är det tidigare straffet över- vakningsstraff, får rätten vid till— lämpning av 1 å första stycket 1, om den nya brottslighetens karaktär eller den tilltalades tidigare brottslighet påkallar det, även döma till dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte.

Tillämpas 1 å första stycket 1 eller 2 får rätten fatta beslut som avses i 27kap. ]] å eller förlän— ga verkställighetstiden till högst två år.

Döms den tilltalade med tillämpning av 1 å första stycket 3 till samhällstjänst, fängelse eller kontraktsvård, skall, när straffets längd enligt 28 kap. 2 å eller 32 kap. 2å anges eller fängelsestraffets längd bestäms, skälig hänsyn tas till vad han har

Nuvarande lydelse

kap. 3 å liksom till böter som dömts ut enligt första stycket eller 28 kap. 2 å. I fall som här avses får fängelse dömas ut på kortare tid än vad som är före- skrivet för brottet. Har uppgift som avses i 28 kap. 6 a å första stycket lämnats i domen skall, om fängelse döms ut, detta beaktas, när straffets längd bestäms.

Fängelse enligt första stycket får inte dömas ut och beslut enligt andra stycket eller beslut om undanröjande av skyddstill— syn får inte meddelas, i annat fall än när fråga därom upp- kommer i mål vari den dömde häktats eller erhållit del av åtal före prövotidens utgång.

Föreslagen lydelse

undergått till följd av övervak- ningsstraffet liksom till böter som dömts ut enligt första styck— et eller 27 kap. 2å eller, om fall som anges i 26 kap. 5 å första stycket 3 föreligger, enligt 2 å eller enligt 26 kap. 2 å. I fall som här avses får straffet enligt 28 kap. 2 å eller 32 kap. 2 å första stycket sättas lägre eller fängelse dömas ut på kor- tare tid än vad som är föreskri— vet för brottet.

Beslut enligt andra stycket eller beslut om undanröjande av övervakningsstraff får inte med- delas i annat fall än när fråga därom uppkommer i mål vari den dömde häktats eller erhållit del av åtal före verkställighetsti— dens utgång.

45

Är det tidigare strafet samhälls— tjänst, får förordnande enligt ] å första stycket 1 meddelas endast om det nya brottet begåtts före verkställighetstidens början eller annars särskilda skäl föreligger.

T illämpas ] å första stycket 1 eller 2 får rätten besluta åtgärd som avses i 27 kap. 11 å eller förlänga verkställighetstiden till högst två år.

Döms den tilltalade med tillämpning av 1 å första stycket 3 till fängelse eller kontrakts- vård, skall, när straffets längd anges enligt 32 kap. 2 å eller fängelsestraffets längd bestäms,

Nuvarande lydelse

35

Är den tidigare ådömda påfölj— den fängelse på viss tid, må förordnande enligt 1 å 1 med— delas allenast om det är upp— enbart, att det nya brottet i jämförelse med det förra år med hänsyn till påföljden utan nämn- värd betydelse, eller eljest syn— nerliga skäl äro därtill.

Dömes med tillämpning av 1 å 2 till straff för brott som begåtts innan den tidigare domen börjat verkställas, skall imöjlig mån vid straffets bestämmande iakttagas, att straffen tillhopa icke överstiga vad som jämlikt 26 kap. 2 å kunnat ådömas för båda brotten, och må därvid dömas till lindrigare straff än för brottet är stadgat.

Föreslagen lydelse

skälig hänsyn tas till uppgift enligt 28 kap. 2 å och till vad den tilltalade har undergått till följd av domen på samhälls- tjänst. Ifall som här avses får fängelse dömas ut på kortare tid och straffet enligt 32 kap. 2 å sättas lägre än vad som är föreskrivet för brottet.

Beslut enligt andra stycket eller beslut om undanröjande av samhällstjänst får inte meddelas i annat fall än när fråga därom uppkommer i mål vari den döm— de häktats eller erhållit del av åtal före verkställighetstidens utgång.

55

Är det tidigare straffet fängelse genom elektronisk övervakning, får förordnande enligt 1 å första stycket 1 meddelas endast om det är uppenbart, att det nya brottet med hänsyn till straffet är utan nämnvärd betydelse, eller annars synnerliga skäl föreligger.

Döms med tillämpning av 1 å första stycket 2 till böter eller fängelse för brott som begåtts innan den tidigare domen börjat verkställas, skall i möjlig mån vid straffets bestämmande iakt— tas, att straffen tillsammans inte överstiger vad som enligt 29 kap. 2 å kunnat ådömas för båda brotten. Härvid får dömas till lindrigare straff än som är före— skrivet för brottet.

Nuvarande lydelse

Undanröjande av fängelse enligt 1 å 3 må ske endast om dom meddelas innan straffet till fullo verkställts.

25

Undergår den dömde fängelse på livstid, må allenast meddelas förordnande enligt 1 å 1.

45

Tillämpas 1 å 1 eller 2 beträf- fande någon som villkorligt

Föreslagen lydelse

Döms den tilltalade med tillämpning av 1 å första stycket 3 till fängelse i anstalt eller kontraktsvård, skall, när fängel— sestraffets längd bestäms eller straffets längd anges enligt 32 kap. 2 å, skälig hänsyn tas till vad han har undergått av verk— ställighet av fängelse genom elektronisk övervakning. I fall som här avses får fängelsestraf— fet sättas lägre än vad som är föreskri vet för brottet.

Undanröjande enligt 1 å första stycket 3 av fängelse genom elektronisk övervakning får ske endast om dom meddelas innan straffet till fullo verk— ställts.

Öå

Undergår den dömde fängelse på livstid, får endast förordnande enligt 1 å första stycket 1 med- delas.

75

Är det tidigare straffet fängelse i anstalt på viss tid, skall vad som föreskrivs i 5 å första, andra och ffärde styckena till— lämpas på motsvarande sätt.

85

Tillämpas 1 å första stycket 1 eller 2 beträffande någon som

Nuvarande lydelse

frigivits från fängelse, må, om brottet begåtts under prövotiden, den villkorligt medgivna friheten eller del därav förklaras för— verkad.

Vid bedömande av om för- verkande bör beslutas och i så fall av hur stor del av den vill— korligt medgivna friheten som skall förklaras förverkad skall beaktas, om den tidigare och den nya brottsligheten är likartade, om brottsligheten i båda fallen är allvarlig samt om den nya brottsligheten är svårare eller lindrigare än den tidigare. Vidare skall beaktas den tid som förflutit mellan brotten.

Beslutas ej förverkande enligt första stycket, äger rätten be- sluta åtgärd som avses i 26 kap. 18å eller förlänga prövotiden med högst ett år utöver den vid frigivningen bestämda tiden.

Förverkande eller åtgärd som nyss sagts må ej beslutas, med mindre fråga därom uppkommer i mål vari den frigivne häktats

Föreslagen lydelse

villkorligt frigivits från fängelse skall, om brottet begåtts under prövotiden och inte särskilda skäl talar däremot, den villkorli— ga friheten eller en del av denna förklaras förverkad. Förklarar rätten den villkorliga friheten eller del av denna förverkad skall rätten, om den med till- lämpning av ] å första stycket ] förordnar att tidigare ådömt fängelse genom elektronisk övervakning skall avse jämväl annat brott eller med tillämp- ning av 1 å första stycket 2 dömer till fängelse genom elek— tronisk övervakning, förordna att den förverkade villkorliga frihe- ten skall verkställas genom elektronisk övervakning.

Vid bedömande av om för— verkande bör underlåtas eller om endast delförverkande bör ske skall särskilt beaktas den tidigare och den nya brottslig— hetens omfattning och typ samt den tid som förflutit mellan brotten. Vidare skall särskilt beaktas, om brottsligheten i båda fallen är allvarlig.

Beslutas inte förverkande enligt första stycket, får rätten besluta om åtgärd som avses i 31 kap. 9 å eller förlänga prö- votiden med högst ett år utöver den i 31 kap. 6 å angivna tiden.

Förverkande eller åtgärd som nyss sagts får inte beslutas, om det inte uppkommer fråga där— om i mål vari den frigivne häk-

Nuvarande lydelse

eller erhållit del av åtal före

prövotidens utgång.

Har med tillämpning av 1 å 1 genom lagakraftvunnen dom

10å

Föreslagen lydelse

tats eller fått del av åtal inom ett år från prövotidens utgång.

95

Är det tidigare straffet kontrakts— vård, får förordnande enligt ] å första stycket ] meddelas endast om det nya brottet begåtts före verkställighetstidens början eller annars särskilda skäl föreligger.

Tillämpas 1 å första stycket 1 eller 2, får rätten besluta åtgärd som avses i 27 kap. 11 å eller förlänga verkställighetstiden till högst tre år.

Döms den tilltalade med tillämpning av 1 å första stycket 3 till fängelse, skall, när straf- fets längd bestäms, skälig hän- syn tas till uppgift enligt 32 kap. 2å och till vad den tilltalade undergått till följd av domen på kontraktsvård. [ fall som här avses får fängelse dömas ut på kortare tid än vad som är före- skrivet för brottet.

Beslut enligt andra stycket eller beslut om undanröjande av kontraktsvården får inte med— delas i annat fall än när fråga därom uppkommer i mål vari den dömde häktats eller erhållit del av åtal före verkställighetsti— dens utgång.

Har med tillämpning av lå första stycket 1 genom lagakraft—

Nuvarande lydelse

förordnats, att fängelse, villkor— lig dom eller skyddstillsyn som ådömts i tidigare mål skall avse ytterligare brott, och ändras den tidigare ådömda påföljden av högre rätt genom dom som vinner laga kraft, skall frågan om påföljd för sagda brott efter anmälan av åklagare ånyo prö- vas av domstol. Detsamma skall gälla, när straff bestämts med tillämpning av 3 å andra stycket och det tidigare ådömda straffet ändras.

Finnes, när dom å fängelse på viss tid skall verkställas, att den dömde begått brottet innan sådant straff som ådömts honom för annat brott börjat verkställas, och framgår ej av domarna att det andra straffet beaktats, skall sedan domarna vunnit laga kraft domstol, efter anmälan av åkla- gare, med tillämpning av 3 å andra stycket bestämma det straff den dömde skall undergå till följd av den dom, som sist förekommer till verkställighet.

Förekommer till verkställighet på en gång dom på fängelse på livstid och dom på böter, för— vandlingsstraff för böter, fängel— se på viss tid, villkorlig dom eller skyddstillsyn, skall livstids- straffet träda i stället för den andra påföljden.

llå

Föreslagen lydelse

vunnen dom förordnats, att prövotidsstraff, övervaknings- straff, samhällstjänst, fängelse eller kontraktsvård som ådömts i tidigare mål skall avse ytterli- gare brott, och ändras det tidiga- re ådömda straffet av högre rätt genom dom som vinner laga kraft, skall frågan om straff för sagda brott efter anmälan av åklagare på nytt prövas av dom- stol. Detsamma skall gälla, när straff bestämts med tillämpning av Så andra stycket och det tidigare ådömda straffet ändras.

Visar det sig, när dom på fängelse på viss tid skall verk— ställas, att den dömde begått brottet innan sådant straff som ådömts honom för annat brott börjat verkställas, och framgår inte av domarna att det andra straffet beaktats, skall sedan domarna vunnit laga kraft dom— stol, efter anmälan av åklagare, med tillämpning av 5å andra stycket bestämma det straff den dömde skall undergå till följd av den dom, som sist förekommer till verkställighet.

Förekommer till verkställighet på en gång dom på fängelse på livstid och dom på böter, för— vandlingsstraff för böter, prövo— tidsstraff, övervakningsstraff samhällstjänst, fängelse på viss tid eller kontraktsvård, skall

Nuvarande lydelse

Förekommertillverkställighet på en gång en dom på fängelse på viss tid i minst två år och en dom på böter eller förvandlings— straff för böter som har med— delats innan det förstnämnda fängelsestraffet har börjat avtjä— nas, skall det straffet träda i stället för den andra påföljden.

18å

Uppkommer fråga om utlämning till Sverige för verkställighet av dom, varigenom någon dömts till fängelse som gemensam påföljd för två eller flera brott, och kan utlämning enligt den främmande statens lagstiftning ej ske för alla brotten, skall dom— stol, efter anmälan av åklagare, undanröja den gemensamt ådöm— da påföljden och döma till på— följd för den brottslighet, för vilken utlämning kan äga rum.

Författningsförslag Föreslagen lydelse

livstidsstraffet träda i stället för det andra straffet.

Förekommer till verkställighet på en gång dom på fängelse på viss tid i minst två år och en dom på böter eller förvandlings- straff för böter som har med- delats innan det förstnämnda fängelsestraffet har börjat avtjä— nas, skall det straffet träda i stället för det andra straffet.

12å

Uppkommer fråga om utlämning till Sverige för verkställighet av dom, varigenom någon dömts till fängelse som gemensamt straff för två eller flera brott, och kan utlämning enligt den främmande statens lagstiftning inte ske för alla brotten, skall domstol, efter anmälan av åkla— gare, undanröja det gemensamt ådömda straffet och döma till straff för den brottslighet, för vilken utlämning kan äga rum.

Vad som föreskrives i första stycket skall även gälla, då fråga uppkommer om att svensk brottmålsdom, som avser två eller flera brott, skall verkställas utomlands i enlighet med lagen (19721260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom eller lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet, och hinder mot verkställighet föreligger enligt den främmande statens lagstiftning såvitt avser något eller några av brotten.

Nuvarande lydelse

35 kap. Om bortfallande av påföljd

Påföljd må ej ådömas, med mindre den misstänkte häktats eller erhållit del av åtal för brottet inom 1. två år, om å brottet ej kan följa svårare straff än fängelse i ett år, 2. fem år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i två år, 3. tio år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i åtta år, 4. femton år, om svåraste straf— fet är fängelse på viss tid över åtta år, 5. tjugofem år, om fängelse på livstid kan följa å brottet. Innefattar en handling flera brott, må utan hinder av vad nu sagts påföljd ådömas för alla brotten, så länge påföljd kan ådömas för något av dem.

3å

Frigives häktad utan att hava erhållit del av åtal eller avvisas eller avskrives mål mot någon sedan han fått del av åtal, skall i fråga om möjligheten att ådö- ma påföljd så anses som hade häktningen eller delgivningen ej skett.

15

Föreslagen lydelse

37 kap. Om bortfallande av straff

Straff får inte ådömas, om inte den misstänkte häktats eller er- hållit del av åtal för brottet inom

1. två år, om det på brottet inte kan följa strängare straff än fängelse i ett år, 2. fem år, om det strängaste straffet är längre men inte över— stiger fängelse i två år, 3. tio år, om det strängaste straffet är längre men inte över— stiger fängelse i åtta år, 4. femton år, om det strängaste straffet är fängelse på viss tid över åtta år, 5. tjugofem år, om fängelse på livstid kan följa på brottet. Innefattar en handling flera brott, får utan hinder av vad nu sagts straff ådömas för alla brotten, så länge straff kan ådömas för något av dem.

2å

Friges någon som är häktad utan att han fått del av åtal eller av— visas eller avskrivs mål mot någon sedan han fått del av åtal, skall i fråga om möjligheten att ådöma straff, häktningen eller delgivningen inte anses ha skett.

Nuvarande lydelse 4 &

De i 1 å bestämda tiderna skola räknas från den dag brottet begicks. Förutsättes för ådöman— de av påföljd att viss verkan av handlingen inträtt, skall tiden räknas från den dag då sådan verkan inträdde.

Författningsförslag Föreslagen lydelse

3å

De i l å bestämda tiderna skall räknas från den dag brottet begicks. Förutsätts för ådöman— de av straff att viss verkan av handlingen inträtt, skall tiden räknas från den dag då sådan verkan inträdde.

Om vid bokföringsbrott, som ej är ringa, den bokföringsskyldige inom fem år från brottet har försatts i konkurs, fått eller erbjudit ac— kord eller inställt sina betalningar, skall tiden räknas från den dag då detta skedde.

öå

l intet fall må påföljd ådömas sedan från dag som i 4å sägs har förflutit

1. fem år, om å brottet ej kan följa svårare straff än böter och tid för ådömande av påföljd för brottet bestämmes enligt 1 å 1,

2. femton år, om i annat fall än i 1 sägs å brottet ej kan följa fängelse över två år,

3. trettio år i övriga fall.

36 kap. Om förverkande av egendom, företagsbot och annan särskild rättsverkan av brott

10å

4å

I inget fall får strajr ådömas sedan från dag som i 3 å sägs har förflutit

1. fem år, om det på brottet inte kan följa strängare straff än böter och tid för ådömande av straff för brottet bestäms enligt 1 å första stycket 1,

2. femton år, om i annat fall än i l sägs det på brottet inte kan följa fängelse över två år,

38 kap. Om förverkande av egendom, företagsbot och annan särskild rättsverkan av brott

Företagsbot får efterges eller sättas lägre än vad som bort ske med tillämpning av 9 å,

1. om påföljd för brottet ådöms näringsidkaren eller företrädare för denne,

1. om straff för brottet ådöms näringsidkaren eller företrädare för denne,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2. om brottet medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan för näringsidkaren eller

3. om det annars är påkallat av särskilda skäl.

Vad i lag eller författning är föreskrivet om särskild rätts- verkan av att någon dömes till straff skall gälla även då annan påföljd som omförmäles i 1 kap. 3 å ådömes.

Vid tillämpningen av första stycket skall villkorlig dom och skyddstillsyn samt, om ej i do- men annorlunda förordnas, överlämnande till särskild vård anses lika med fängelse. Därvid skall, om så förordnas, skydds— tillsyn och överlämnande till särskild vård anses motsvara fängelse i minst sex månader.

Förutsättes för förverkande av egendom eller annan särskild rättsverkan, som kan följa å brott, att någon dömts till på— följd, må rätten, om påföljd för brottet eftergives, i den mån omständigheterna föranleda därtill förordna, att sådan rätts- verkan skall inträda.

llå

Vad i lag eller författning är föreskrivet om särskild rätts— verkan av att någon döms till straff skall gälla även då straff ersätts med överlämnande till särskild vård.

Vid tillämpningen av första stycket skall prövotidsstraff, övervakningsstraff, samhälls— tjänst och kontraktsvård samt, om det inte förordnas på annat sätt i domen, överlämnande till särskild vård anses lika med fängelse. Därvid skall, om så förordnas, övervakningsstraff och överlämnande till särskild vård anses motsvara fängelse i minst sex månader.

12å

Förutsätts för förverkande av egendom eller annan särskild rättsverkan, som kan följa på brott, att någon dömts till straff, får rätten, om straff för brottet efterges, i den mån omständig- heterna föranleder därtill för- ordna, att sådan rättsverkan skall inträda.

Nuvarande lydelse

Kan på grund av den brottsliges död eller av annan orsak påföljd ej längre ådömas, får egendom förklaras förverkad eller före- tagsbot åläggas på grund av brottet eller åtgärd föreskrivas till förebyggande av missbruk, endast om stämning i mål därom delgivits inom fem år från det brottet begicks. Talan får i sådant fall väckas av åklagare endast om det är påkallat ur allmän synpunkt.

I fall som nu sagts skall vad i 35 kap. 3 å stadgas äga motsva- rande tillämpning.

37 kap. Om nämnderna

Ledamot och ersättare i över- vakningsnämnd och kriminal- vårdsnämnden skall ha avlagt domared. Mot ledamot och ersättare skall gälla samma jäv som i fråga om domare; dock skall vad i 4 kap. 13 å 7 rätte— gångsbalken sägs icke äga till- lämpning i fråga om ledamot och ersättare i övervaknings- nämnd.

I fråga om beslut av nämnd som i första stycket sägs skall vad angående omröstning i brottmål i överrätt är stadgat i tillämpliga delar lända till efter- rättelse.

l4å

Så

Föreslagen lydelse

Kan på grund av den brottsliges död eller av annan orsak straff inte längre ådömas, får egendom förklaras förverkad eller före- tagsbot åläggas på grund av brottet eller åtgärd föreskrivas till förebyggande av missbruk, endast om stämning i mål därom delgivits inom fem år från det brottet begicks. Talan får i sådant fall väckas av åklagare endast om det är påkallat från allmän synpunkt.

I fall som nu sagts skall vad som föreskrivs i 37 kap. Zå tillämpas på motsvarande sätt.

39 kap. Om övervaknings- nämnderna

Ledamot och ersättare i över- vakningsnämnd skall ha avlagt domared. Mot ledamot och ersättare skall gälla samma jäv som i fråga om domare; dock skall vad som föreskrivs i 4 kap. 13 å 7 rättegångsbalken inte till— lämpas.

I fråga om beslut av över- vakningsnämnd skall tillämpas vad som är föreskrivet angående omröstning i brottmål i överrätt.

Nuvarande lydelse

Begär den dömde att bliva munt— ligen hörd i ärende, som hand— läggs av övervakningsnämnd, skall tillfälle därtill beredas honom.

I ärende hos kriminalvårds— nämnden bör, om det kan antas vara till gagn och lämpligen kan ske, tillfälle beredas den dömde att bliva muntligen hörd.

Den som har dömts till fängelse får begära prövning av en fri— vårdsmyndighets beslut enligt 26 kap. 11 å, 12 åandra meningen eller 13 å andra meningen hos den övervakningsnämnd inom vars verksamhetsområde fri- vårdsmyndigheten är verksam. Nämnden får också självmant ta upp ett sådant beslut till om- prövning och i övrigt fatta beslut i ett ärende, vars avgörande enligt någon av de bestämmelser som har angetts nu ankonuner på frivårdsmyndigheten. Fri— vårdsmyndigheten kan hänskjuta ett sådant ärende till nämnden för avgörande.

Om den som har dömts till fängelse inte är nöjd med ett beslut av en övervakningsnämnd enligt 26 kap. 11, 15, 18, 19 eller 22 å, får han hos kriminal— vårdsnämnden begära prövning av beslutet.

65

75

Föreslagen lydelse

Begär den dömde att bli hörd muntligen i ärende, som hand— läggs av övervakningsnämnd, skall han beredas tillfälle till det.

Den som har dömts till fängelse i anstalt får begära prövning av en övervakningsmyndighets be— slut enligt 27kap. 3 å andra me- ningen, 5 å andra meningen eller 8 å hos den övervaknings- nämnd inom vars verksamhets- område övervakningsmyndig— heten är verksam. Nämnden får också självmant ta upp ett sådant beslut till omprövning och i övrigt fatta beslut i ett ärende, vars avgörande enligt någon av de bestämmelser som har angetts nu ankommer på övervaknings— myndigheten. Övervakningsmyn- digheten kan hänskjuta ett sådant ärende till nämnden för avgöran- de.

Den som har dömts till fäng— else i anstalt får hos hovrätten överklaga ett beslut av en över— vakningsnämnd i frågor som avses i 27 kap. 8å eller i 31 kap. 9, 10 eller 13 å. Skrivelsen skall ges in till övervaknings— nämnden. Klagotiden räknas

Nuvarande lydelse

Kriminalvårdsnåmnden kan i samband med beslut om villkor— lig frigivning enligt 26 kap. 9 å meddela sådant förordnande om övervakning som enligt 11 å samma kapitel ankommer på frivårdsmyndigheten.

Bestämmelserna i 7å första stycket tillämpas på motsvarande sätt beträffande den som har dömts till skyddstillsyn.

Den som har dömts till skydds- tillsyn får hos hovrätten över— klaga ett beslut av övervaknings— nämnd i frågor som avses i 26 kap. 15 å eller 28 kap. 7 eller 11 å. Skrivelsen skall ges in till övervakningsnämnden. Klagoti- den räknas från den dag då klaganden fick del av beslutet. I hovrätten tillämpas bestämmel— serna i rättegångsbalken om överklagande av tingsrätts be- slut.

Så

Föreslagen lydelse

från den dag då klaganden fick del av beslutet. I hovrätten tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överkla- gande av tingsrätts beslut.

Bestämmelserna i 7å första stycket tillämpas på motsvarande sätt beträffande den som har dömts till övervakningsstraff, samhällstjänst eller kontrakts— vård. Den som har dömts till övervakningsstraff eller sam- hällstjänst får hos övervaknings- nämnd som avses i 7å begära prövning även av övervaknings- myndighetens beslut enligt 27 kap. 4 å.

Den som har dömts till straff som avses i första stycket får hos hovrätten överklaga ett beslut av övervakningsnämnd i frågor som avses i 27 kap. 4, 8, 11 eller 15 å. Därvid gäller bestämmel— serna i 7 å andra stycket andra — ffärde meningarna.

95

Den som har dömts till fängelse genom elektronisk övervakning fär hos den övervakningsnämnd inom vars område övervaknings—

Nuvarande lydelse

Frivårdsmyndighets och över- vakningsnämnds beslut som avses i 7 och 8 åå länder ome— delbart till efterrättelse, såvida ej annorlunda förordnas.

Talan må ej föras mot beslut som enligt denna balk meddelas av övervakningsnämnd i andra fall än i 7 och 8 åå sagts, av hovrätt enligt 8 å eller av krimi- nalvårdsnämnden.

38 kap. Rättegångsbestäm- melser m.m.

Den som har dömts till villkorlig dom får före fullföljdstidens utgång avge förklaring, att han är nöjd med domen i vad gäller den ådömda påföljden. Sådan förklaring skall avse även böter, som ådömts med stöd av 27

10å

llå

15

Föreslagen lydelse

myndigheten är verksam överkla- ga en övervakningsmyndighets beslut enligt 27kap. 4 å eller 30 kap. 6 å.Övervakningsnämndens beslut i dessa frågor och i frå- gor som avses i 30 kap. 9 eller 13 å får överklagas till hovrätt. Därvid gäller bestämmelserna i 7 å andra stycket andra - fjärde meningarna.

Övervakningsmyndighets och övervakningsnämnds beslut som avses i 7 — 9 åå tillämpas ome- delbart, om inte annorlunda för— ordnas.

Beslut som enligt denna balk meddelas av övervakningsnämnd i andra fall än som angetts i 7 — 9 åå får inte överklagas. Hov- rätts beslut som meddelats enligt 7 - 9 åå får inte överklagas.

40 kap. Rättegångsbestäm- melser m.m.

Den som har dömts till prö- votidsstraff, övervakningsstraff, samhällstjänst eller kontrakts- vård får före fullföljdstidens ut- gång avge förklaring, att han är nöjd med domen i vad gäller det ådömda straffet. Sådan förkla—

Nuvarande lydelse

kap. 2 å. Förklaringen avges i den ordning regeringen föreskri— ver.

Förklaring, som avgivits i föreskriven ordning må icke återtagas. Har den dömde full— följt talan mot domen, skall hans talan i vad angår påföljd för brottet anses återkallad genom förklaringen.

Angående nöjdförklaring i fråga om dom på fängelse är särskilt stadgat.

Har domstol med stöd av 31 kap. 1 å överlämnat någon till vård inom socialtjänsten men finnes därefter att vården ej kan genomföras med den dömdes samtycke eller, vid prövning i därför stadgad ordning, att i lag angivna förutsättningar brister för vård av det slag som social— nämnd i yttrande till domstolen förklarat sig ämna anordna, äger efter ansökan av åklagare den rätt som först dömt i målet undanröja förordnandet om överlämnande till vård och döma till annan påföljd för brottet. Vad nu har sagts gäller på motsvarande sätt när domstolen har överlämnat någon till vård med stöd av 31 kap. 2å och den värd som socialnämnden i yttrande till domstolen har för- klarat sig ämna föranstalta om visar sig inte kunna anordnas.

2å

Författningsförslag Föreslagen lydelse

ring skall avse även böter, som ådömts med stöd av 26 kap. 2 å eller 27 kap. 2 å. Förklaringen avges i den ordning regeringen föreskriver.

Förklaring som avgivits i föreskriven ordning får inte återtas. Har den dömde fullföljt talan mot domen, skall hans talan i vad angår straff för brot— tet anses återkallad genom för— klaringen.

Angående nöjdförklaring i fråga om dom på fängelse finns särskilda föreskrifter.

Har domstol med stöd av 34 kap. 1 å överlämnat någon till vård inom socialtjänsten men visar det sig därefter att vården inte kan genomföras med den dömdes samtycke eller, vid prövning i därför föreskriven ordning, att i lag angivna förut- sättningar brister för vård av det slag som socialnämnd i yttrande till domstolen förklarat sig ämna anordna, får efter ansökan av åklagare den rätt som först dömt i målet undanröja förordnandet om överlämnande till vård och döma till straff för brottet.

Vad nu har sagts gäller på motsvarande sätt när domstolen har överlämnat någon till vård med stöd av 34 kap. 2å och den värd som socialnämnden i yttrande till domstolen har för- klarat sig ämna föranstalta om visar sig inte kunna anordnas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2aå

Har vid Straffmätning eller val av påföljd enligt vad som fram- går av domen särskilt beaktats huruvida den tilltalade till följd av brottet kan komma att drab- bas av avskedande eller upp— sägning från arbetsanställning och har det antagande som i detta hänseende legat till grund för domen visat sig felaktigt, får den rätt som först dömt i målet efter ansökan av åklagaren eller den dömde undanröja den ådöm- da påföljden och döma till ny påföljd för brottet. Detta gäller dock endast om den tidigare ådömda påföljden inte har till fullo verkställts. Görs en sådan ansökan, får rätten förordna att den tidigare ådömda påföljden tills vidare inte får verkställas.

Är den tidigare påföljden skyddstillsyn och bestäms den nya påföljden till fängelse, skall vid straffets bestämmande skälig hänsyn tas till vad den dömde undergått till följd av domen på skyddstillsyn. Härvid får dömas till fängelse på kortare tid än vad som är föreskrivet för brot- tet. Undanröjs fängelse och dömer rätten till nytt fängelse- straff, skall den tid under vilken det tidigare straffet verkställts anses som verkställighet av det nya straffet. Rätten skall i be- slutet ange den sålunda verk- ställda tiden.

Har vid val av straff eller vid Straffmätning enligt vad som framgår av domen särskilt be- aktats huruvida den tilltalade till följd av brottet kan komma att drabbas av avskedande eller uppsägning från arbetsanställ- ning och har det antagande som i detta hänseende legat till grund för domen visat sig felaktigt, får den rätt som först dömt i målet efter ansökan av åklagaren eller den dömde undanröja det ådöm- da straffet och döma till nytt straff för brottet. Detta gäller dock endast om det tidigare ådömda straffet inte har verk- ställts till fullo. Görs en sådan ansökan, får rätten förordna att det tidigare ådömda straffet tills vidare inte får verkställas.

Är det tidigare straffet över— vakningsstraff, samhällstjänst eller kontraktsvård och bestäms det nya straffet till fängelse, skall vid straffets bestämmande skälig hänsyn tas till vad den dömde undergått till följd av den tidigare domen. Motsvarande skall gälla om det tidigare straf- fet är fängelse genom elektronisk övervakning och det nya straffet är fängelse i anstalt. Ifall som här avses får rätten döma till fängelse på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Undanröjs fängelse och dömer rätten till nytt fängelsestraff, skall den tid under vilken det tidigare straffet verkställts anses som verkställighet av det nya

.::. .Q—W_Na._._,_

Nuvarande lydelse

Fråga om åtgärd enligt 27 kap. 5 å tredje stycket eller 6 å upptages av den rätt som först avgjort det mål vari meddelats villkorlig dom.

Talan enligt 28 kap. 8 å väcks vid tingsrätt, inom vars område den övervakningsnämnd som har gjort framställning i ärendet är verksam, eller vid den rätt som först avgjort det mål vari skydd— stillsyn ådömts.

Mål som avses i denna para- graf må ock upptagas av dom— stol, där brottmål mot den döm— de är anhängigt, eller av rätten i den ort, där den dömde mera varaktigt uppehåller sig, om rätten med hänsyn till utred— ningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämp- ligt.

Anmälan jämlikt 34 kap. 10å göres hos första domstol i något av målen.

Anmälan jämlikt 34 kap. 18 å göres hos den rätt som först dömt i målet.

35

4å

Författningsförslag Föreslagen lydelse

straffet. Rätten skall i beslutet ange den sålunda verkställda tiden.

Fråga om åtgärd enligt 26 kap. 4å tredje stycket eller 5 å upptas av den rätt som först avgjort det mål vari meddelats prövotidsstraff.

Talan enligt 27 kap. 12å väcks vid tingsrätt, inom vars område den övervakningsnämnd som har gjort framställning i ärendet är verksam, eller vid den rätt som först avgjort det mål vari övervakningsstraff, samhällstjänst eller kontrakts- vård har ådömts.

Mål som avses i denna para- graf får också upptas av dom— stol, där brottmål mot den döm— de är anhängigt, eller av rätten i den ort, där den dömde mera varaktigt uppehåller sig, om rätten med hänsyn till utred— ningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämp— ligt.

Anmälan enligt 36 kap. 10 å görs hos första domstol i något av målen.

Anmälan enligt 36 kap. 12 å görs hos den rätt som först dömt i målet.

Nuvarande lydelse

Talan som avses i 27 kap. 6 å eller 28 kap. 8å skall anses anhängiggjord, då ansökan om målets upptagande delgavs den dömde.

Nämndemän skall deltaga vid underrätts avgörande av fråga, som avses i 2 eller 2 a å eller i 27 kap. 6 å, 28 kap. 9å eller 34 kap. 10 å andra stycket eller 18 å. Detsamma skall gälla i fråga om undanröjande av på— följd enligt 34 kap. 1 å 3, för- verkande av villkorligt medgiven frihet eller annan åtgärd enligt 34 kap. 4å samt åtgärd enligt 34 kap. 5 å tredje stycket eller 34 kap. 6 å andra stycket.

Vid avgörande av fråga, som avses i 27 kap. 5 å tredje styck- et eller 28 kap. 11 å första och andra styckena, är underrätt domför med en lagfaren doma- re.

I mål om åtgärd enligt 2 eller 2 a å eller 27 kap. 5 å tredje stycket eller 6 å, 28 kap. 9å eller 34 kap. 10 å andra stycket skall underrätt lämna den dömde tillfälle att yttra sig. Begär han att bliva muntligen hörd, skall

55

Öé

8å

Föreslagen lydelse

Talan som avses i 26 kap. 5 å, 27 kap. 12 å eller 30 kap. 10 å skall anses anhängiggjord, då ansökan om målets upptagande delgavs den dömde.

Nämndemän skall deltaga vid tingsrätts avgörande av fråga, som avses i 2 eller 2 a å eller i 26 kap. 5 å, 27 kap. 13 å, 30 kap. 11å eller 36 kap. 10å andra stycket eller 12 å. Det— samma skall gälla i fråga om undanröjande av straff enligt 36 kap. 1 å första stycket 3, för- verkande av villkorlig frihet eller annan åtgärd enligt 36 kap. 8 å samt åtgärd enligt 36 kap. 2 å tredje stycket eller 36 kap. 3 å andra stycket.

Vid avgörande av fråga, som avses i 26 kap. 4 å tredje styck— et, 27 kap. 15 å första och andra styckena eller 30 kap. 13 å första och andra styckena, är tingsrätt domför med en lag- faren domare.

I mål om åtgärd enligt 2 eller 2 a å eller 26 kap. 4 å tredje stycket eller 5 å, 27 kap. 13 å, 30 kap. 11 å eller 36 kap. 10 å andra stycket skall tingsrätt läm- na den dömde tillfälle att yttra sig. Begär han att bli hörd munt—

Nuvarande lydelse

tillfälle därtill beredas honom. I mål om åtgärd enligt 34 kap. 18å skall den dömde lämnas tillfälle att yttra sig där så är möjligt. Rättens avgörande av saken sker genom beslut.

Åtgärd enligt 28 kap. 11å första och andra styckena får beslutas utan att tillfälle bereds den dömde att yttra sig.

Rättens beslut om åtgärd enligt 27 kap. 5 å tredje stycket, 28 kap. 11 å första och andra styckena eller 34 kap. 10 å andra stycket eller 18å länder omedelbart till efterrättelse om ej annorlunda förordnas. Det- samma gäller avgöranden enligt 27 kap. 6 å, 28 kap. 9å eller 34 kap. 4, 5 eller 6 å angående föreskrifter, övervakning eller prövotid.

9å

Författningsförslag Föreslagen lydelse

ligen, skall tillfälle därtill be— redas honom. I mål om åtgärd enligt 36 kap. 12å skall den dömde lämnas tillfälle att yttra sig där så är möjligt. Rättens avgörande av saken sker genom beslut.

Åtgärd enligt 27 kap. 155 första och andra styckena eller 30 kap. 13 å första och andra styckena får beslutas utan att till— fälle bereds den dömde att yttra

Sig.

Rättens beslut om åtgärd enligt 26 kap. 4å tredje stycket, 27 kap. 15 å första och andra styckena, 30 kap. 13 å första och andra styckena eller 36 kap. 10å andra stycket eller 12å tillämpas omedelbart om inte annorlunda förordnas. Detsam- ma gäller beslut enligt 26 kap. 5 å, 27 kap. 13 å, 30 kap. 11 å eller 36 kap. 2, 3 eller 8 å an— gående övervakning, prövotid eller annat.

IIå

Kriminalvårdsstyrelsens beslut enligt 31 kap. 5 å får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Nuvarande lydelse

Det åligger polismyndighet att lämna domstol, övervaknings- nämnd, kriminalvårdsnämnden och fri vårdsmyndi ghet handräck- ning för den dömdes inställande i mål eller ärende enligt denna balk eller för hans omhänderta- gande enligt 26 kap. 22 å eller 28 kap. 6 b å eller 11 å.

Kriminalvårdsstyrelsen eller, efter styrelsens bemyndigande, chefen för kriminalvårdsregio- nen, kan ändra vad en frivårds- myndighet har beslutat enligt denna balk. Styrelsens beslut i en sådan fråga kan inte över- klagas. Detsamma gäller i fråga om regionchefens beslut, som dock kan ändras av styrelsen.

Första stycket gäller inte beslut som avses i 26 kap. 11 å, 12 å andra meningen, 13 å andra meningen eller 16 å första stycket andra meningen.

l2å

13å

Föreslagen lydelse

Det åligger polismyndighet att lämna domstol, övervaknings— nämnd och övervakningsmyndig- het handräckning för den döm- des inställande i mål eller ärende enligt denna balk eller för hans omhändertagande enligt 27 kap. 15 å, 30 kap. 13 å eller 32 kap. 6 å.

Kriminalvårdsstyrelsen eller, efter styrelsens bemyndigande, chefen för kriminalvårdsregio— nen, kan ändra vad en över— vakningsmyndighet har beslutat enligt denna balk. Styrelsens beslut i en sådan fråga kan inte överklagas. Detsamma gäller i fråga om regionchefens beslut, som dock kan ändras av styrel— sen.

Första stycket gäller inte beslut som avses i 27 kap. 3 å andra meningen,4 å, 5 å andra meningen, 8 å eller 30 kap. 6 å.

14å

Lagen (1977.'265) om statligt personskadeskydd skall tillämpas på den som utför sådant arbete som avses i 28 kap. 1 å andra stycket. I stället för vad som föreskrivs i 4 å i den lagen om skyddstid gäller att personska— deskyddet inträder när den

Nuvarande lydelse

Författningsförslag Föreslagen lydelse

dömde påbörjar en resa till arbetsplatsen i enlighet med uppgjord arbetsplan och upphör när en resa från arbetsplatsen avslutas.

15å

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersätt— ning från staten för skador som orsakats av den dömde vid sådant arbete som avses i 28 kap. ] å andra stycket.

16å

Vad som föreskrivs i 14 och 15 åå gäller även i fråga om oavlönat arbete enligt ett beslut som har meddelats med stöd av 30 kap. 6 å första stycket 2.

2. Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 b å, 20 kap. 7 å, 21 kap. 3 & å, 23 kap. 4 a och 22 åå, 29 kap. 2 å, 30 kap. 6 å, 31 kap. 10 å, 46 kap. 9 och 15 åå, 49 kap. 5 och 13 åå, 51 kap. 13 och 25 åå samt 53 kap. 2 å rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lkap. 3bå

Tingsrätten skall vid huvudförhandling i brottmål bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. I mål om åtal för brott, för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år, skall rätten dock bestå av en lagfaren domare och fem nämndemän. Inträffar förfall för någon av nämndemännen sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten dock domför med en lagfaren domare och två nämndemän eller, i mål som avses i andra meningen, med en lagfaren domare och fyra nämndemän.

Vid huvudförhandling i mål om brott för vilket inte är före- skrivet svårare straff än böter eller fängelse i högst sex må— nader är tingsrätten domför utan nämndemän, om det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter och det i målet inte är fråga om företagsbot.

Vid huvudförhandling i mål om brott för vilket inte är före- skrivet svårare straff än böter eller fängelse i högst sex må- nader är tingsrätten domför utan nämndemän, om det inte finns anledning att döma till annat straff än böter eller att överlämna den tilltalade till särskild vård enligt 34 kap. brottsbalken och det i målet inte är fråga om företagsbot.

Om det föreligger särskilda skål med hänsyn till målets omfattning eller svårighetsgrad, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer av första stycket första eller andra meningen. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 kap.

Åklagare får besluta att underlåta åtal för brott (åtalsunderlåtelse) under förutsättning att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts:

1. om det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan på— följd än böter,

2. om det kan antas att på- följden skulle bli villkorlig dom och det finns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse,

3. om den misstänkte begått annat brott och det utöver på- följden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet, eller

7å

Åklagare får besluta att underlåta åtal för brott (åtalsunderlåtelse) under förutsättning att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts:

1. om det kan antas att brottet inte skulle föranleda annat straff än böter och att det inte heller skulle leda till överlämnande till särskild vård enligt 34 kap. brottsbalken ,

2. om det kan antas att straffet skulle bli prövotidsstraff och det finns särskilda skäl för åtalsun— derlåtelse,

3. om den misstänkte begått annat brott och det utöver straff eller överlämnande till särskild vård enligt 34 kap. brottsbalken för detta brott inte krävs straff eller sådant överlämnande med anledning av det föreliggande brottet, eller

4. om psykiatrisk vård eller vård i specialsjukhus eller i vårdhem för vuxna enligt 35 å lagen (1967z940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kommer till stånd.

Åtal får underlåtas i andra fall än som nämns i första stycket, om det av särskilda skäl är upp- enbart att det inte krävs någon påföljd för att avhålla den miss- tänkte från vidare brottslighet och att det med hänsyn till omstän- digheterna inte heller krävs av andra skäl att åtal väcks.

Åtal får underlåtas i andra fall än som nämns i första stycket, om det av särskilda skäl är upp— enbart att straff eller överläm— nande till särskild vård enligt 34 kap. brottsbalken inte krävs och det med hänsyn till omständig- heterna inte heller krävs av andra skäl att åtal väcks.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 kap. 3 a å

Är den misstänkte anhållen eller häktad skall offentlig försvarare förordnas för honom, om han begär det. Offentlig försvarare skall också på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott, för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader. Offentlig försvarare skall därutöver förordnas 1. om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,

2. om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana på- följder i förening, eller

2. om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilket straff som skall väljas eller om överlämnande till särskild vård enligt 34 kap. brottsbalken bör komma i fråga och det finns anledning att döma till annat än böter eller prövotidsstraff eller sådana straff i förening, eller

3. om det i övrigt föreligger särskilda skål med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.

Om den misstänkte biträds av försvarare som han själv har utsett, skall inte vid sidan av denne någon offentlig försvarare förordnas.

23 kap.

4aå

Förundersökning får vidare läggas ned

1. om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottet i händelse av lagföring inte skulle leda till någon svårare påföljd än böter, eller

1. om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottet i händelse av lagföring inte skulle leda till något strängare straff än böter och inte heller till överlämnande till särskild vård enligt 34 kap. brottsbalken eller

2. om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse i 20 kap. eller om särskild åtalsprövning samt något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om förutsättningar för att lägga ned en förundersökning enligt första stycket föreligger redan innan en sådan har inletts, får det beslutas att förundersökningen inte skall inledas.

Beslut enligt denna paragraf meddelas av åklagare.

Förundersökning enligt detta kapitel behöver inte genomföras, om det ändå finns tillräckliga skäl för åtal och det gäller ett brott som inte kan antas föranleda någon annan påföljd än böter eller ett sådant brott som avses i 45 kap. 2å första eller andra stycket.

22å

Förundersökning enligt detta kapitel behöver inte genomföras, om det ändå finns tillräckliga skäl för åtal och det gäller ett brott som inte kan antas föranleda något annat straff än böter eller leda till ett överlämnande till sär- skild vård enligt 34 kap. brotts- balken eller ett sådant brott som avses i 45 kap. 2å första eller andra stycket.

Vill åklagaren utvidga väckt åtal, må det ske, utan att förundersök- ning enligt detta kapitel ägt rum.

29 kap.

25

Över fråga som hör till rättegången skall röstas särskilt.

Över frågor som avser ansvar skall röstas i ett sammanhang. Om det kan påverka utgången i målet, skall dock röstas särskilt angående 1. frågan om den tilltalade begått gärningen och hur denna i sådant fall

skall bedömas,

2. frågor om åtgärder, som inte avser påföljd men som har omedelbar betydelse för bestäm— mande av påföljd,

3. frågan om påföljd, utom såvitt gäller storleken av dagsbot, föreskrifter, varning, övervak- ning, förlängning av prövotid eller verkställighet av påföljd,

2. frågor om åtgärder, som inte avser straff men som har omedelbar betydelse för bestäm- mande av straff,

3. frågan om straff, utom såvitt gäller storleken av dagsbot, beslut om vad den dömde skall iaktta under verkställigheten, varning, övervakning, förläng- ning av verkställighetstid, beslut om att viss tid inte skall inräknas i verkställighetstiden, förlängning

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

av prövotid eller verkställighet av straff,

4. återstående frågor som avser ansvar. Anser någon ledamot att den tilltalade skall överlämnas till särskild vård, skall före omröstning enligt andra stycket 3 röstas särskilt

angående denna mening.

30 kap.

Har den tilltalade erkänt gär- ningen och bestäms brottspå- följden till annat än fängelse eller till fängelse i högst sex månader, får domen utfärdas i förenklad form. Dom, varigenom högre rätt fastställer lägre rätts dom, får också utfärdas i förenklad form.

65

Har den tilltalade erkänt gär- ningen och dömer rätten till annat än fängelse eller till fängelse i högst sex månader, får domen utfärdas i förenklad form. Dom, varigenom högre rätt fastställer lägre rätts dom, får också ut- färdas i förenklad form.

Förs i målet talan om enskilt anspråk i anledning av brott, gäller vad som sägs i första stycket första meningen endast om den tilltalade medger anspråket eller om rätten finner saken vara uppenbar.

31 kap.

Fullföljes mål från lägre rätt, skall skyldigheten att ersätta rättegångskostnad i högre rätt bestämmas med hänsyn till rätte- gången därstädes. Högre rätts dom skall anses som fällande, allenast då den tilltalade dömes till påföljd, som är att anse som svårare än den, vartill lägre rätt dömt, eller, om han frikänts av lägre rätt, finnes hava begått brottet eller av honom fullföljd talan ej föranleder ändring i lägre rätts dom. Stadgandet i 3 å skall avse det fall, att målsäganden utan skäl föranlett att talan full- följts av åklagaren.

10å

Fullföljs mål från lägre rätt, skall skyldigheten att ersätta rätte— gångskostnad i högre rätt be- stämmas med hänsyn till rätte- gången där. Högre rätts dom skall anses som fällande, endast då den tilltalade döms till straff, som är att anse som strängare än det, som lägre rätt dömt ut, eller, om han frikänts av lägre rätt, finnes ha begått brottet eller av honom fullföljd talan inte för— anleder ändring i lägre rätts dom. Bestämmelsen i 3 å skall tilläm- pas på motsvarande sätt, om målsäganden utan skäl föranlett att talan fullföljts av åklagaren.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om kostnaden i högre rätt i mål angående fråga, som dit fullföljts särskilt, äge vad i detta kapitel stadgas om mål, som väckts vid lägre rätt, motsvarande tillämpning.

Återförvisas mål, skall frågan om kostnaden i den högre rätten prövas i samband med målet efter dess återupptagande.

46 kap.

Är brottet sådant, att annan påföljd än böter synes kunna ifrågakomma, eller förekommer eljest särskild anledning därtill, skall utredning förebringas röran- de straff, som tidigare ådömts den tilltalade, samt angående hans levnadsomständigheter och de personliga förhållanden, som kunna antagas vara av betydelse.

95

Är brottet sådant, att det kan komma i fråga att döma till annat straff än böter eller att besluta om överlämnande till särskild vård enligt 34 kap. brottsbalken eller förekommer annars särskild anledning därtill, skall utredning förebringas rörande straff, som tidigare ådömts den tilltalade, samt, om det är erforderligt, an- gående hans levnadsomständighe- ter och andra personliga förhål— landen.

15å

Uteblir den tilltalade från rättegångstillfälle för huvudförhandling eller inställer han sig genom ombud då han har förelagts att infinna sig personligen, skall rätten förelägga nytt vite eller förordna, att han skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller till senare dag.

Kan saken utredas tillfredsställande, får målet avgöras trots att den tilltalade har inställt sig endast genom ombud eller har uteblivit, om

1. det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse i högst tre månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i förening,

1. det inte finns anledning att döma till annat straff än böter,

prövotidsstraff, övervaknings— straff, samhällstjänst, kontrakts- vård eller fängelse i högst tre månader eller sådana straff i före— ning och det inte heller finns anledning att överlämna den tilltalade till särskild vård enligt 34 kap. brottsbalken ,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. den tilltalade, sedan stämning har delgetts honom, har avvikit eller håller sig undan på sådant sätt att han inte kan hämtas till huvudför- handlingen eller

3. den tilltalade lider av en allvarlig psykisk störning och hans närvaro på grund därav inte är nödvändig.

I fall som avses i andra stycket 1 får fängelse ådömas endast om den tilltalade tidigare har uteblivit från ett rättegångstillfalle för huvudför— handling i målet eller då har inställt sig endast genom ombud. Har åtalet efter det tidigare rättegångstillfället utvidgats till att avse ytterligare gärning, får fängelse ådömas endast om anledning fanns att döma till

fängelse för de gärningar som åtalet avsåg innan det utvidgades.

Med de påföljder som anges i andra stycket 1 skall likställas förordnande enligt 34 kap. 1 å första stycket 1 brottsbalken . Detta gäller dock inte, om i samband med förordnandet vill- korligt medgiven frihet från fängelsestraff skall förklaras förverkad i fråga om en strafftid som överstiger tre månader.

Med de straff som anges i andra stycket 1 skall likställas förordnande enligt 36 kap. 1 å första stycket 1 brottsbalken . Detta gäller dock inte, om i samband med förordnandet vill- korlig frihet från fängelsestraff skall förklaras förverkad i fråga om en strafftid som överstiger tre månader.

I fall som avses i andra stycket 2 får målet avgöras även om den tilltalade inte har delgetts kallelse till förhandlingen. Rättegångsfrågor får avgöras trots att den tilltalade har uteblivit.

49 kap. 5 &

En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet

1. avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett yrkande om detta,

2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som intervenient eller målsägande eller prövat en fråga enligt 13 kap. 7 å om övertagande av ett käromål,

3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap. 3 å andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 å andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnes- förhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran,

4. prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om ansvar för förseelse i rättegången eller om skyldighet för någon att ersätta rättegångskostnad,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5. prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till målsägande eller om ersättning eller förskott till biträde, försvarare, vittne, sakkunnig eller någon annan,

6. prövat en fråga i tvistemål om kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. eller i brottmål om häktning, restriktioner enligt 24 kap. 5 a å, en åtgärd som avses i 25 - 28 kap. eller omhänderta- gande enligt 28 kap. brottsbal— ken,

6. prövat en fråga i tvistemål om kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. eller i brottmål om häktning, restriktioner enligt 24 kap. 5 a å, en åtgärd som avses i 25 - 28 kap. eller omhänderta- gande enligt 27 eller 30 kap. brottsbalken ,

7. avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till ett sådant uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit, 8. prövat en fråga som gäller allmän rättshjälp i annat fall än som avses i 5 eller 7,

9. avslagit en begäran om rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller om ersättning eller förskott till en part som som beviljats sådan förmån eller

10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden för vissa frihetsberövan- den.

I brottmål krävs prövningstill- stånd för att hovrätten skall pröva en tingsrätts dom genom vilken den tilltalade inte dömts till annan påföljd än böter eller frikänts från ansvar för brott för vilket det inte är föreskrivet svårare straff än fängelse i sex månader.

13å

10. prövat en fråga enligt 35 kap. brottsbalken om avräkning av tiden för vissa frihetsberövan- den.

I brottmål krävs prövningstill- stånd för att hovrätten skall pröva en tingsrätts dom genom vilken den tilltalade inte dömts till annat straff än böter och inte heller överlämnats till särskild vård enligt 34 kap. brottsbalken . Detsamma gäller beträffande en tingsrätts dom varigenom den till— talade frikänts från ansvar för brott för vilket det inte är före- skrivet strängare straff än fängel- se i sex månader.

Om tingsrätten i en dom i brottmål även prövat enskilt anspråk mot den tilltalade, gäller i den delen bestämmelserna i 12 å. Krävs inte prövningstillstånd enligt första stycket, eller meddelas sådant pröv— ningstillstånd, och avser överklagandet frågan om den tilltalade skall dömas för den åtalade gärningen, behövs inte prövningstillstånd för ett överklagande angående enskilt anspråk med anledning av gärningen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Första stycket gäller inte om domen överklagas av Riksåklagaren, Justitiekanslern eller någon av Riksdagens ombudsmän.

Krav på prövningstillstånd enligt första eller andra stycket omfattar även beslut som får överklagas endast i samband med överklagande av

dom .

I fråga om meddelade prövningstillstånd skall 54 kap. 11 å tredje

stycket tillämpas.

51 kap.

13å

Hovrätten får avgöra målet utan huvudförhandling, 1. om åklagaren har överklagat endast till den tilltalades förmån, 2. om endast den tilltalade överklagat och hans ändringsyrkande godtas av motparten,

3. om det är uppenbart att överklagandet är ogrundat eller

4. om det inte finns anledning att döma den tilltalade till ansvar eller ådöma honom påföljd eller döma honom till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening.

Med de påföljder som anges i första stycket 4 likställs vite och, om det inte samtidigt är fråga om förverkande av villkorligt med- given frihet från fängelsestraff, förordnande enligt 34 kap. 1 å första stycket 1 brottsbalken .

4. om det inte finns anledning att döma den tilltalade till ansvar eller ådöma honom strofr eller överlämna honom till särskild vård enligt 34 kap. brottsbalken eller döma honom till annat straff än böter eller prövotidsstraff eller sådana straff i förening.

Med de straff som anges i första stycket 4 likställs vite och, om det inte samtidigt är fråga om förverkande av villkorlig frihet från fängelsestraff, förordnande enligt 36 kap. 1 å första stycket 1 brottsbalken .

Har i fall som avses i första stycket en part begärt huvudförhandling, skall sådan hållas, om det inte är uppenbart obehövligt.

Avser överklagandet även annat än ansvar, får målet avgöras utan huvudförhandling endast om denna talan enligt 50 kap. 13 å får prövas utan huvudförhandling.

För prövning som inte avser själva saken behöver huvudförhandling inte hållas.

Nuvarande lydelse

Hovrätten får inte med anledning av den tilltalades överklagande eller av åklagarens överklagande till hans förmån döma till en brottspåföljd som är att anse som svårare eller mer ingripande för den tilltalade än den som tings— rätten dömt till. Hovrätten får dock besluta om överlämnande till särskild vård eller, om tings— rätten beslutat om sådan vård, döma till annan påföljd.

25å

Föreslagen lydelse

Hovrätten får inte med anledning av den tilltalades överklagande eller av åklagarens överklagande till hans förmån döma till ett straff som är att anse som sträng- are eller mer ingripande för den tilltalade än det som tingsrätten dömt till. Hovrätten får dock besluta om överlämnande till särskild vård eller, om tingsrätten beslutat om sådan vård, i stället döma till straff.

Hovrätten får inte heller med anledning av ett överklagande som anges i första stycket besluta om utvisning, om tingsrätten inte har meddelat sådant beslut, eller bestämma längre tid än tingsrätten gjort för förbud för den tilltalade att återvända till Sverige.

53 kap. 2 5

I brottmål som skall tas upp omedelbart av en hovrätt, tillämpas bestämmelserna om rättegången vid tingsrätt i 45 - 47 kap. med följande avvikelser:

1. Hovrätten får inte uppdra åt åklagaren att utfärda stämning.

2. Hovrätten skall i stämningen förelägga den tilltalade att svara skriftligen inom en viss tid. Hovrätten skall sända över svarsskrivelsen till åklagaren. Om det behövs får hovrätten besluta om ytterligare skriftväxling. Hovrätten får också meddela närmare bestämmelser om skriftväxlingen och därvid bestämma i vilket avseende parten skall yttra Slg.

3. I stället för den tid om en vecka som gäller enligt 45 kap. 14 å, 46 kap. 11 å och 47 kap. 22 å för hållande av huvudförhandling i vissa fall skall en tid om två veckor gälla.

4. Om det inte finns anledning att döma till någon annan påföljd än böter, får hovrätten avgöra målet utan huvudförhandling. I sådant fall tillämpas 51 kap. 14 å.

4. Om det inte finns anledning att döma till annat straff än böter eller att överlämna den tilltalade till särskild vård enligt 34 kap. brottsbalken , får hovrätten avgöra målet utan huvudförhandling. I sådant fall tillämpas 51 kap. 14 å.

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 19 å lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Har någon genom dom, som får verkställas, trots att den inte äger laga kraft, dömts till straff eller annan påföljd för brott och är han för sådan verkställighet intagen i kriminalvårdsanstalt, skall han vid fullföljd av talan i målet anses som häktad för brot- tet. Detsamma gäller ifråga om den som är omhändertagen enligt 28 kap. 11 å brottsbalken .

Vad i nya rättegångsbalken är föreskrivet angående brottmål skall, om inte annat är föreskri- vet, i tillämpliga delar gälla, då mot någon, som blivit dömd för brott, vid domstol inleds för- farande, som avser undanröjande av påföljd och ådömande av annan påföljd för brott eller som avser annan åtgärd i fråga om ådömd påföljd; är han intagen i anstalt som avses i första stycket, skall han anses som häktad för brottet. Har offentlig försvarare förordnats för den dömde, skall ersättning till försvararen alltid betalas av staten. Även kostnad för annan rättshjälp åt den dömde skall betalas av staten.

19å

Föreslagen lydelse

Den som är omhändertagen enligt 27 kap. 15 å, 30 kap. 13 å eller 31 kap. 13 å brottsbalken skall vid f?tllföljd av talan i målet anses som häktad.

Vad i nya rättegångsbalken är föreskrivet angående brottmål skall, om inte annat är föreskri— vet, i tillämpliga delar gälla, då mot någon, som blivit dömd för brott, vid domstol inleds för- farande, som avser undanröjande av straff och ådömande av annat straff för brott eller som avser annan åtgärd i fråga om ådömt straff; är han intagen i anstalt som avses i första stycket, skall han anses som häktad för brottet. Har offentlig försvarare förord— nats för den dömde, skall ersätt- ning till försvararen alltid betalas av staten. Även kostnad för annan rättshjälp åt den dömde skall betalas av staten.

4. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:202) om beräkning

av strafftid m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:202) om beräkning av

strafftid m.m. dels att 3, 5, 6, 9 — 13, 15, 18 - 20 och 23 — 26 åå skall ha följande

lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 9 a, 9 b, 10 a och 10 b åå av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Dom på fängelse får även verk- ställas, om den dömde före full— följdstidens utgång i den ordning som anges i denna lag avger för- klaring att han avstår från talan mot domen såvitt angår den ådömda påföljden och medger att den får verkställas (nöjdförkla—

ring).

Bestämmelsen i 4 å äger motsva— rande tillämpning i fråga om den som är omhändertagen enligt 28 kap. 11 å tredje stycket brotts- balken eller som undergår fängel— se eller på annan grund är in— tagen i kriminalvårdsanstalt.

Den som inte är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt får avge nöjdförklaring inför chefen för en kriminalvårdsanstalt eller ett häkte eller någon annan tjäns—

3å

Så

Öå

Föreslagen lydelse

Dom på fängelse får även verk- ställas, om den dömde före full- följdstidens utgång i den ordning som anges i denna lag avger för— klaring att han avstår från talan mot domen såvitt angår det ådöm- da straffet och medger att det får verkställas (nöjdförklaring).

Bestämmelsen i 4 å tillämpas på motsvarande sätt i fråga om den som är omhändertagen enligt 27 kap. 15 å tredje stycket eller 30 kap. 13 å tredje stycket brotts- balken eller som undergår fängel- se eller på annan grund är in— tagen i kriminalvårdsanstalt.

Den som inte är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt får avge nöjdförklaring inför chefen för en kriminalvårdsanstalt eller ett häkte eller någon annan tjäns-

Nuvarande lydelse

teman där som har förordnats att ta emot sådan förklaring eller inför polismyndighet.

Föreslagen lydelse

teman där som har förordnats att ta emot sådan förklaring eller inför polismyndighet. Nöjdför- klaring avseende dom på fängelse genom elektronisk övervakning och, ifall som avses i 15 åandra stycket, fängelse i anstalt får avges även inför chefen för en övervakningsmyndighet eller någon annan tjänsteman där som har förordnats att ta emot sådan förklaring.

Nöjdförklaring enligt första stycket får avges endast om den som vill avge förklaringen överlämnar dom eller domsbevis till den som skall taga emot förklaringen.

Är den som skall undergå fängel- se häktad, omhändertagen enligt 28 kap. 11 å tredje stycket brotts- balken eller intagen i kriminal- vårdsanstalt för att undergå på— följd i annat mål när domen får verkställas, skall kriminalvårds- anstalten eller häktet där han är intagen omedelbart befordra domen till verkställighet. Om han är intagen på en sådan enhet som avses i 5 å lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, är det i stället chefsöverläkaren som skall göra det.

Förvaras den som är häktad i målet ej i kriminalvårdsanstalt, skall han för verkställighet för— passas till sådan anstalt.

Är den dömde häktad i annat mål när domen får verkställas och

95

Är den som skall undergå fängel- se i anstalt häktad, omhänderta— gen enligt 27 kap. 15å tredje stycket eller 30 kap. 13 å tredje stycket brottsbalken eller intagen i kriminalvårdsanstalt för att undergå straff i annat mål när do- men får verkställas, skall kri— minalvårdsanstalten eller häktet där han är intagen omedelbart be- fordra domen till verkställighet. Om han är intagen på en sådan enhet som avses i 5 å lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, är det i stället chefsöverläkaren som skall göra det.

Är den som skall undergå fängelse i anstalt häktad i målet och förvaras han inte i kriminal— vårdsanstalt, skall han för verk- ställighet förpassas till sådan anstalt.

Är den dömde häktad i annat mål när en dom på fängelse i

Nuvarande lydelse

förvaras han ej i kriminalvårdsan— stalt, får verkställigheten påbörjas där han förvaras.

Författningsförslag Föreslagen lydelse

anstalt får verkställas och förvar- as han inte i kriminalvårdsanstalt, får verkställigheten påbörjas där han förvaras.

9aå

Är den som skall undergå fängel- se genom elektronisk övervakning häktad i målet eller omhänderta- gen enligt 27 kap. 15 å tredje stycket brottsbalken skall 9 å första stycket tillämpas på mat— svarande sätt.

Undergår den som har dömts till fängelse genom elektronisk övervakning denna form av fäng— else i annat mål när domen får verkställas, skall den övervak- ningsmyndighet som har hand om den tidigare verkställigheten omedelbart befordra den nya domen till verkställighet.

Är den dömde intagen i krimi- nalvårdsanstalt för undergående av straff i annat mål när en dom på fängelse genom elektronisk övervakning enligt 2 eller 3 å får verkställas, skall kriminalvårds- anstalten befordra domen till verkställighet i omedelbar anslut- ning till att den dömde friges från anstalten.

Är den dömde häktad i annat mål när en dom på fängelse genom elektronisk övervakning enligt 2 eller 3 å får verkställas, skall domen inte befordras till verkställighet så länge häktningen består. Tas den dömde därefter in i kriminalvårdsanstalt för att undergå fängelse i anstalt, skall

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tredje stycket tillämpas på mot- svarande sätt.

9bå

Den dömde skall i fall som avses i 9 a å första och tredje styckena för verkställighet förpassas till den bostad där verkställigheten skall äga rum. I stället för att låta förpassa honom till bostaden får häktet eller kriminalvårds- antalten, när så bedöms lämpligt, förelägga honom att inställa sig där.

10å

Är den som skall undergå fängel- se icke häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt när domen enligt 2 å första stycket får verk- ställas, skall kriminalvårdsstyrel— sen förelägga honom att senast viss dag inställa sig vid den kriminalvårdsanstalt, där domen skall verkställas.

Är den som skall undergå fängel- se i anstalt inte häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt när domen enligt 2 å första stycket får verkställas, skall kriminal- vårdsstyrelsen, förelägga honom att senast viss dag inställa sig vid den kriminalvårdsanstalt, där domen skall verkställas.

Om den dömde inte efterkommer eller inte kan nås av föreläggande enligt första stycket eller om fara föreligger för detta, skall polismyndig- heten i den ort där han vistas på begäran av krirninalvårdsstyrelsen låta förpassa honom till anstalten.

Avger den dömde nöjdförklaring inför en tjänsteman vid kriminal- vårdsanstalt eller häkte, skall den som tar emot förklaringen omedelbart befordra domen till verkställighet. Avger den dömde nöjdförklaring inför polismyndighet, skall den som tar emot förklaringen se till att den dömde förpassas till kriminalvårdsanstalt.

Påträffas någon som avvikit från kriminalvårdsanstalt eller som annars enligt särskilt beslut skall återföras till kriminalvårdsanstalt för fortsatt verkställighet av ett fängelsestraff, skall polismyndigheten förpassa honom till sådan anstalt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om det bedöms kunna ske utan fara för att den dömde avviker, får polismyndigheten förelägga honom att inställa sig vid kriminalvårdsan- stalten i stället för att förpassa honom dit.

lOaå

Är den som skall undergå fängel- se genom elektronisk övervakning inte häktad, omhändertagen enligt 27 kap. 15 å tredje stycket brottsbalken eller intagen i krimi- nalvårdsanstalt när domen får verkställas, skall Kriminalvårds- styrelsen förelägga honom att påbörja verkställigheten i sin bostad viss dag.

Om den dömde inte efterkom- mer eller inte kan nås av ett föreläggande enligt första stycket, skall han anses ha återkallat sitt samtycke till att fängelsestraffet verkställs genom elektronisk över- vakning. I så fall skall vad som föreskrivs i 30 kap. 10 å första stycket andra meningen brotts- balken tillämpas.

Avger den dömde nöjdförkla- ring, skall verkställigheten påbör- jas så snart det kan ske.

lObå

Har i fall som avses i 10 å dom- stolen enligt 35 kap. 1 eller 2 å brottsbalken i domen angett att fängelsestraffet skall anses verk— ställt i ett sådant antal dagar att det återstår högst fyra dagar att verkställa i anstalt, får Kriminal- vårdsstyrelsen besluta att den dömde skall anses vara villkorligt

frigiven från straffet.

Nuvarande lydelse

Den som skall förpassas till kriminalvårdsanstalt för att un— dergå påföljd får i anslutning härtill tillfälligt förvaras i alhnänt häkte eller polisarrest i avvaktan på beslut om anstaltsplacering eller om det behövs med hänsyn till transportförhållandena.

Om särskilda skäl föreligger med hänsyn till den dömdes hälsotill- stånd, arbets- eller utbildningsför- hållanden eller andra omständig- heter, får kriminalvårdsstyrelsen på ansökan av den som dömts till fängelse och icke är häktad bevil- ja uppskov med verkställigheten under viss tid, högst sex månader från den dag då domen enligt vad

llå

12å

Föreslagen lydelse

Om det i fall som avses i 10 a å av sådan anledning som anges i första stycket återstår högst fyra dagar att verkställa av straffetfårKriminalvårdsstyrelsen besluta att domen inte skall be— fordras till verkställighet.

Den som skall förpassas till kriminalvårdsanstalt för att un- dergå strafffår i anslutning härtill tillfälligt förvaras i allmänt häkte eller polisarrest i avvaktan på beslut om anstaltsplacering eller om det behövs med hänsyn till transportförhållandena.

Den som enligt 9 aå skall förpassas till viss bostad för att undergå fängelse genom elek- tronisk övervakning får i anslut- ning härtill tillfälligt förvaras i allmänt häkte eller polisarrest i avvaktan på att övervaknings— myndigheten meddelar beslut enligt 30 kap. 6 å brottsbalken . Förvaringen får inte pågå längre än en vecka.

Om särskilda skäl föreligger med hänsyn till den dömdes hälsotill- stånd, arbets- eller utbildningsför- hållanden eller andra omständig— heter, får Kriminalvårdsstyrelsen på ansökan av den som dömts till fängelse och icke är häktad bevil- ja uppskov med verkställigheten under viss tid, högst sex månader från den dag då domen enligt vad

Nu varande lydelse

ovan är föreskrivet i denna lag får verkställas. Föreligger syn- nerliga skäl får uppskov beviljas under ytterligare högst sex må- nader. Kvinna som är havande eller ammar barn får beviljas uppskov under tid som prövas skälig.

Föreslagen lydelse

ovan är föreskrivet i denna lag får verkställas. Föreligger syn— nerliga skäl får uppskov beviljas under ytterligare högst sex må— nader. Kvinna som är havande eller ammar barn får beviljas uppskov under tid som prövas skälig.

Uppskov får ej beviljas, om det finns skälig anledning antaga att den dömde avviker. Uppkommer anledning till sådant antagande sedan upp— skov beviljats, skall beslutet återkallas.

Visar den dömde att han gett in ansökan om uppskov sist den dag då han enligt 10 å första stycket senast skulle ha inställt sig vid kriminalvårdsanstalt och har uppskov inte tidigare sökts i målet, skall verkställigheten anstå i avvaktan på kriminalvårdsstyrel- sens beslut.

Visar den som har dömts till fängelse att en ansökan om att han av nåd skall befrias från straffet eller få detta utbytt mot böter, villkorlig dom, skyddstill- syn eller överlämnande till sär- skild vård har getts in till rege- ringen sist den dag då han enligt 10 å första stycket senast skulle ha inställt sig vid kriminalvårds- anstalt, skall verkställigheten anstå i avvaktan på regeringens beslut med anledning av ansök- ningen. Detta gäller dock inte om den dömde är intagen i häkte eller kriminalvårdsanstalt, om nåd tidigare har sökts i målet eller om det finns skälig anled-

l3å

Visar den dömde att han gett in ansökan om uppskov sist den dag då han enligt 10 å första stycket senast skulle ha inställt sig vid kriminalvårdsanstalt eller den dag då verkställigheten enligt 10 a å skulle ha påbörjats och har uppskov inte tidigare sökts i målet, skall verkställigheten anstå i avvaktan på Kriminalvårdssty- relsens beslut.

Visar den som har dömts till fängelse att en ansökan om att han av nåd skall befrias från straffet eller få detta utbytt mot en lindrigare form av straff eller överlämnande till särskild vård har getts in till regeringen sist den dag då han enligt 10 å första stycket senast skulle ha inställt sig vid kriminalvårdsanstalt eller den dag då verkställigheten enligt 10 a å skulle ha påbörjats, skall verkställigheten anstå i avvaktan på regeringens beslut med an— ledning av ansökningen. Detta gäller dock inte om den dömde är intagen i häkte eller kriminal- vårdsanstalt, om nåd tidigare har

Nuvarande lydelse

ning antaga att den dömde av- viker.

Föreslagen lydelse

sökts i målet eller om det finns skälig anledning att anta att den dömde avviker.

15å

Om fängelse börjat verkställas och högre rätt förlänger tiden, skall verkställigheten fortsätta enligt den tidigare domen till dess den dömde avger nöjdförklaring i fråga om den nya domen eller denna på annan grund får verkställas.

Häktas den som undergår fängel- se av annan anledning än miss- tanke om brott, skall verkställig- heten avbrytas.

18å

Om fängelse genom elektronisk övervakning har börjat verkstäl— las och högre rätt bestämmer straffet till fängelse i anstalt, skall första stycket tillämpas på motsvarande sätt. När högre rätts dom får verkställas skall den övervakningsmyndighet som har hand om verkställigheten omedel- bart befordra domen till verkstäl— lighet. Den dömde skall därvid förpassas till kriminalvårdsanstalt för fortsatt verkställighet. Skall enligt 19 å tredje stycket det av högre rätt bestämda straffet räknas som verkställt under sådan tid att det, när domen enligt 2 eller 3 å får verkställas, inte återstår någon tid att verkställa i anstalt, skall dock K riminalvårds— styrelsen i stället besluta att den dömde skall anses vara villkorligt

frigiven.

Häktas den som undergår fängel- se genom elektronisk övervak- ning, skall verkställigheten av- brytas. Detsamma skall gälla när den som undergår fängelse i

Nuvarande lydelse

Vid verkställighet av fängelse räknas strafftiden, när den dömde är häktad eller omhändertagen enligt 28 kap. 11 å tredje stycket brottsbalken eller på annan grund intagen i kriminalvårdsanstalt, från den dag då domen får verk- ställas och i annat fall från den dag då den dömde enligt 10å intages i allmänt häkte eller kriminalvårdsanstalt eller omhän- dertages av polismyndighet för förpassning.

Tid, under vilken den dömde hållits i häkte i målet eller varit omhändertagen enligt 28 kap. 11 å tredje stycket brottsbalken efter det att slutlig dom eller beslut däri meddelades, skall räknas som tid varunder straffet verkställts.

19å

Författningsförslag Föreslagen lydelse

anstalt häktas av annan anled- ning än misstanke om brott.

Vid verkställighet av fängelse i anstalt räknas strafftiden, när den dömde är häktad eller omhän— dertagen enligt 27 kap. 15 å tredje stycket eller 30 kap. 13 å tredje stycket brottsbalken eller på annan grund intagen i krimi- nalvårdsanstalt, från den dag då domen får verkställas och i annat fall från den dag då den dömde enligt 10 å intas i allmänt häkte eller omhändertas av polismyn— dighet för förpassning.

Vid verkställighet av fängelse genom elektronisk övervakning räknas strafftiden, när den dömde är häktad i målet eller omhän— dertagen enligt 27 kap. 15 å tredje stycket brottsbalken , från den dag då domen får verkställas och i annat fall från den dag verkställigheten påbörjas i bosta— den. Om den dömde i fall som avses i 9 a å andra stycket för- passas till bostaden, skall dock strafftiden i stället räknas från den dag då han omhändertas för förpassning.

Tid under vilken den dömde har hållits i häkte i målet eller varit omhändertagen enligt 27 kap. 15 å tredje stycket eller 30 kap. 13 å tredje stycket brotts— balken efter det att slutlig dom eller beslut däri meddelades, skall räknas som tid varunder straffet verkställts. Detsamma skall gälla i fall som avses i 15 å

Nuvarande lydelse

För den som har börjat avtjäna fängelse på viss tid skall Krimi— nalvårdsstyrelsen så snart det kan ske fastställa dagen för straffti- dens slut. Om strafftiden över- stiger två månader skall styrelsen därvid även fastställa den tidigas— te tidpunkt då villkorlig frigiv- ning kan komma i fråga samt tidpunkten för prövotidens ut- gång. Är det fråga om ett sådant fall som avses i 26 kap. 9å första stycket brottsbalken , skall i stället den eller de dagar anges, som är av betydelse för tillämp— ningen av bestämmelserna om sådan frigivning, samt den straff- tid som då återstår.

20å

Föreslagen lydelse

andra stycket beträffande tid under vilken den dömde undergått fängelse genom elektronisk över- vakning.

Vid beräkning av strafftidens längd inräknas inte dagen för verkställighetens början.

För den som har börjat avtjäna fängelse på viss tid skall Krimi- nalvårdsstyrelsen så snart det kan ske fastställa dagen för straffti- dens slut. Om strafftiden vid fängelse i anstalt uppgår till mer än tjugo dagar skall styrelsen därvid även fastställa tidpunkten för villkorlig frigivning enligt 31 kap. 2å brottsbalken . I ett så- dant fall skall styrelsen vidare fastställa tidpunkten för prövoti- dens utgång samt ange huruvida den intagne vid frigivningen skall ställas under övervakning.

När omständigheterna ger anledning till det, skall ett beslut enligt första stycket ändras.

Ifall som avses i 10 b å första stycket skall prövotiden beräknas från dagen för Kriminalvårdssty- relsens beslut om att den dömde skall anses vara villkorligt frigi- ven. Ifall som avses i 15 å andra stycket skall den i stället beräk— nas från den tidpunkt då villkor- lig frigivning tidigast hade kunnat ske, om verkställigheten av straf- fet påbörjats den dag då verk- ställigheten av domen på fängelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

genom elektronisk övervakning påbörjades.

Vid beräkning av prövotidens längd skall 19 å fjärde stycket tillämpas på motsvarande sätt.

23å

Har avbrott ägt rum i verkställigheten av fängelse, skall det antal dagar avbrottet varat läggas till slutdagen.

Avbryts verkställigheten av fängelse i anstalt till följd av att

Som avbrott anses icke att den som undergår fängelse häktas med anledning av misstanke om brott.

Genom beslut enligt lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt kan bestämmas att viss tid icke skall inräknas i verkställig- hetstiden. Därvid äger första stycket motsvarande tillämpning.

Har villkorligt medgiven frihet förklarats helt eller delvis förver—

kad, skall vad som förverkats anses som nytt straff vid beräk- ning av tiden.

245

den dömde har avvikit, skall verkställigheten anses återupp— tagen när han inställer sig vid kriminalvårdsanstalt eller häkte eller omhändertas av polismyn- dighet.

Som avbrott anses inte att den som undergår fängelse i anstalt häktas med anledning av miss- tanke om brott.

Genom beslut enligt 30 kap. 9 å första stycket eller 31 kap. 9å 3 brottsbalken eller 39å lagen (1974:203) om kriminal— vård i anstalt kan bestämmas att viss tid icke skall inräknas i verk— ställighetstiden. Därvid skall för— sta stycket tillämpas på motsva- rande sätt.

Har villkorlig frihet förklarats helt eller delvis förverkad, skall vad som förverkats anses som nytt straff vid beräkning av tiden.

Nuvarande lydelse

Skall dom på fängelse verkställas sedan den dömde börjat undergå annat sådant straff men innan han frigivits, skall Strafftiderna sam— manläggas för bestämmande av slutdagen.

Om den dömde har varit intagen för verkställighet av en dom på fängelse före den dag från vilken strafftiden enligt 19å skall rä- knas, får kriminalvårdsstyrelsen förordna att den tid under vilken han sålunda har varit berövad friheten skall inräknas i verk— ställighetstiden.

25å

Föreslagen lydelse

Skall dom på fängelse i anstalt verkställas sedan den dömde börjat undergå annat sådant straff men innan han frigivits, skall Strafftiderna sammanläggas för bestämmande av slutdagen. Det— samma skall gälla om dom på fängelse genom elektronisk över- vakning skall verkställas sedan den dömde börjat undergå annat sådant straff men innan verkstäl- ligheten avslutats.

26å

Om den dömde har varit intagen för verkställighet av en dom på fängelse i anstalt före den dag från vilken strafftiden enligt 19 å skall räknas, får Kriminalvårds- styrelsen förordna att den tid under vilken han sålunda har varit berövad friheten skall in— räknas i verkställigheten.

5. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt dels att 33, 47, 48 och 55 åå skall upphöra att gälla, dels att 39, 43, 49 — 51, 54, 56 — 58, 60 och 61 åå skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Tid för vistelse utanför anstalt enligt 11 å, 14å andra stycket eller 32, 33, 34 eller 37 å eller enligt bestämmelse som avses i 38 å inräknas i verkställighetsti- den, om inte särskilda skäl talar mot det.

435

Intagen skall inställas vid domstol eller vid nämnd som avses i 37 kap. brottsbalken , om domstolen eller nämnden begär det. Begär annan myndighet att intagen skall inställas inför denna, prövar kriminalvårdsstyrelsen om det skall ske. I anslutning till instäl- lelse varom nu är fråga får in- tagen tillfälligt placeras i allmänt häkte, om det behövs av säker- hetsskäl.

39å

Föreslagen lydelse

Tid för vistelse utanför anstalt enligt 11 å, 14å andra stycket eller 32, 34 eller 37 å eller enligt bestämmelse som avses i 38å inräknas i verkställighetstiden, om inte särskilda skäl talar mot det.

Intagen skall inställas vid domstol eller vid övervakningsnämnd om domstolen eller nämnden begär det. Begär annan myndighet att intagen skall inställas inför den- na, prövarKriminalvårdsstyrelsen om det skall ske. I anslutning till inställelse varom nu är fråga får intagen tillfälligt placeras i all- mänt häkte, om det behövs av säkerhetsskäl.

Tiden för inställelse som avses i första stycket inräknas i verkställig- hetstiden. Detsamma gäller tid som intagen vistas utanför anstalt med stöd av 2 å lagen (1991:435) med vissa bestämmelser om internationellt

samarbete på brottmålsområdet.

Åtalas intagen, skall han på begäran erhålla den lättnad i verkställig- heten som erfordras för utförande av hans talan i målet.

Nuvarande lydelse

Föreligger flera förseelser skall disciplinär bestraffning bestäm— mas gemensamt för samtliga förseelser.

Genom upprepade förordnan- den enligt 47å andra stycket 2 får den tid som inte skall inrä- knas i verkställighetstiden ej överstiga,

]. beträffande den som under— går fängelse i högst en månad sammanlagt tio dagar,

2. beträffande den som under— går fängelse i mer än en men högst fyra månader sammanlagt femton dagar samt

3. beträffande den som under— går fängelse på längre tid än fyra månader sammanlagt fyrtiofem dagar.

Under utredningen av ett dis- ciplinärende får en intagen till- fälligt hållas avskild från andra intagna i den mån det är ound- gängligen nödvändigt för att syftet med utredningen ej skall äventyras. Åtgärden får i intet fall bestå längre än fyra dygn. Kan den intagne inte hållas av- skild på anstalten, får han place— ras i allmänt häkte, om detta är lämpligare än att han förs över till en annan anstalt. Den intagne skall få den lättnad i avskildheten som är möjlig.

49å

50å

Föreslagen lydelse

Bestämmelser om senareläggning av tidpunkten för villkorlig frigiv- ning beträffande en intagen som i väsentlig mån bryter mot vad som gäller för verkställigheten finns i 31 kap. 3 å brottsbalken . Föreligger det beträffande en sådan intagen inte tillräckliga skäl att senarelägga den villkorli- ga frigivningen får han, om det inte bedöms att han skall rätta sig av en tillsägelse, tilldelas en varning.

Under utredningen av en fråga som avses i 49 å får en intagen tillfälligt hållas avskild från andra intagna i den mån det är nödvän- digt för att syftet med utredning— en inte skall äventyras. Åtgärden får inte bestå längre än fyra dygn. Kan den intagne inte hållas avskild på anstalten, får han placeras i allmänt häkte, om detta är lämpligare än att han förs över till en annan anstalt. Den intagne skall få den lättnad i avskildheten som är möjlig.

Nuvarande lydelse

Disciplinärenden skall avgöras skyndsamt. Innan beslut meddelas skall förhör hållas med den in- tagne. Över vad som förekommit vid förhör och annan undersök- ning skall protokoll föras.

Frågor som avses i 33 å prövas av kriminalvårdsnämnden. Det- samma gäller frågor som avses i 34 å, om den intagne har dömts till fängelse l lägst två är. Övriga frågor enligt 34 å prövas av den övervakningsnämnd till vars verksamhetsområdeanstaltenhör.

Intagen får hos kriminalvårds— nämnden påkalla prövning av övervakningsnämndens beslut i frågor som avses i 33 och 34 åå.

Övervakningsnämnds beslut enligt denna lag länder till efter— rättelse omedelbart, om ej an- norlunda förordnas.

51å

54å

56å

57å

Föreslagen lydelse

En fråga som avses i 49 å skall avgöras skyndsamt. Innan beslut meddelas skall förhör hållas med den intagne. Över vad som före- kommit vid förhör och annan undersökning skall protokoll fö— ras.

Frågor enligt 34 å prövas av den övervakningsnämnd, till vars verksamhetsområde anstaltenhör.

En intagen får hos allmän för- valtningsdomstol överklaga ett beslut enligt 34 å. Att en intagen hos allmän förvaltningsdomstol får överklaga ett beslut som avses i 49 å första meningen framgår av 40 kap. 11 å första stycket brottsbalken .

Övervakningsnämnds beslut enligt denna lag gäller omedel-

bart, om inte något annat förord- nas.

Nuvarande lydelse

Mot kriminalvårdsnämndens beslut enligt denna lag får talan ej föras.

Beslut enligt denna lag i andra frågor än som avses i 54 — 56 åå meddelas av kriminalvårdsstyrel— sen.

Beslut i frågor på vilka första stycket är tillämpligt gäller ome- delbart, om inte något annat för- ordnas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan föreskriva om överflyttning till någon annan kriminalvårdsmyn- dighet än kriminalvårdsstyrelsen eller till tjänstemän inom krimi— nalvårdenavövervakningsnämnds befogenhet enligt 54 och 55 åå samt av kriminalvårdsstyrelsens befogenhet enligt denna lag i andra fall än som avses i 20å andra stycket samt 20 a å.

Kriminalvårdsstyrelsen kan ändra beslut i andra frågor än som avses i 54 - 56 åå som efter bemyndigande enligt 60å har meddelats av en annan kriminal— vårdsmyndighet. Den som be— slutet angår får påkalla styrelsens prövning av ett sådant beslut, om det har gått honom emot.

58å

60å

6lå

Föreslagen lydelse

Beslut enligt denna lag meddelas av Kriminalvårdsstyrelsen. Be- sluten gäller omedelbart, om inte något annat förordnas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan föreskriva om överflyttning till någon annan kriminalvårdsmyn- dighet än Kriminalvårdsstyrelsen eller till tjänstemän inom krimi— nalvården av Kriminalvårdsstyrel- sens befogenhet enligt denna lag i andra fall än som avses i 20 å andra stycket samt 20 a å.

Kriminalvårdsstyrelsen kan ändra beslut i frågor som efter bemyn- digande enligt 60 å har meddelats av en annan kriminalvårdsmyn- dighet. Den som beslutet angår får påkalla styrelsens prövning av ett sådant beslut, om det har gått honom emot.

Nuvarande lydelse

Har till följd av en föreskrift enligt 60 å någon annan kriminal— vårdsmyndighetänkriminalvårds- styrelsen meddelat beslut enligt 47 å andra stycket 2 om discipli- när åtgärd, skall beslutet omedel— bart anmälas för kriminalvårds— styrelsen.

Föreslagen lydelse

Har någon annan kriminal- vårdsmyndighet än Kriminal— vårdsstyrelsen meddelat beslut enligt 31 kap. 3 å brottsbalken om senareläggning av villkorlig frigivning, skall beslutet omedel- bart anmälas för Kriminalvårds— styrelsen.

6. Förslag till

Lag om ändring i passlagen(1978z302)

Härigenom föreskrivs att 19 å passlagen(1978z302) skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Passtillstånd fordras för den som

1. undergår kriminalvård i anstalt, utom när påföljden är fängelse i två månader eller kortare tid,

2. står under övervakning efter dom på skyddstillsyn eller villkor- lig frigivning från fängelse.

19å

Föreslagen lydelse

1. undergår kriminalvård i an- stalt, utom när straffet är fängelse på kortare tid än sex månader eller, om den dömde vid frigiv- ningen kommer att vara under tjugoett är, fyra månader,

2. står under övervakning på grund av övervakningsstraff, samhällstjänst, fängelse genom elektronisk övervakning eller kan- traktsvård eller efter villkorlig frigivning från fängelse i anstalt.

7. Förslag till

Lag om ändring i bötesverkställighetslagen

(1979:189)

Härigenom föreskrivs att 15 och 19 åå bötesverkställighetsla- gen (1979:189) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Böter som inte har kunnat drivas in, skall på talan av åklagare förvandlas till fängelse, om det är uppenbart att den bötfällde av tredska har underlåtit att betala böterna eller om förvandling an- nars av särskilda skäl är påkallad från allmän synpunkt.

15å

Föreslagen lydelse

Böter som inte har kunnat drivas in, skall på talan av åklagare förvandlas till annat straff, om det är uppenbart att den bötfällde av tredska har underlåtit att betala böterna eller om förvand- ling annars av särskilda skäl är påkallad från allmän synpunkt.

Är den bötfällde,vnär förvandling skall ske, skyldig att betala även andra böter än sådana som avses i första stycket, skall också dessa böter förvandlas.

Förvandlingsstraffet skall be- stämmas till fängelse i lägst fjor- ton dagar och högst tre månader.

Förvandlingsstraffet skall be— stämmas till samhällstjänst i lägst 40 och högst 80 timmar, om den bötfällde samtycker och hinder inte föreligger.

Kan förvandlingsstraffet inte bestämmas till samhällstjänst, skall rätten bestämma straffet till fängelse i högst tre månader, om inte annat följer av femte stycket. Härvid skall rätten, om den bötfällde samtycker och hinder inte föreligger, förordna att fängelsestraffet skall verkställas genom elektronisk övervakning.

Vid bestämmande av förvand— lingsstraff skall 33 kap. 18 å första och tredje styckena brotts— balken tilllämpas på motsvarande sätt. Vid bedömande av om straf— fet skall bestämmas till kan- traktsvård skall rätten beakta hur strängt straff som annars bör

Nuvarande lydelse

Har någon ålagts förvandlings— straff för böter och uppkommer därefter fråga om förvandling av andra böter, som ålagts innan det förstnämnda straffet har blivit till fullo verkställt, skall vid det nya straffets bestämmande i möjlig mån iakttas att straffen tillsam- mans inte överstiger vad som skulle ha ålagts om böterna hade förvandlats samtidigt. Rätten får i ett sådant fall förordna att det tidigare ådömda förvandlings- straffet skall avse även de andra böterna eller bestämma det nya straffet till kortare tid än som anges i 15 å tredje stycket.

19å

Föreslagen lydelse

komma i fråga och omfattningen av den planerade behandlingen.

Har någon ålagts förvandlings- straff för böter och uppkommer därefter fråga om förvandling av andra böter, som ålagts innan det förstnämnda straffet blivit till fullo verkställt, skall vid det nya straffets bestämmande i möjlig mån iakttas att straffen tillsam- mans inte blir strängare än det straff som skulle ha ålagts om böterna hade förvandlats samti- digt. Rätten får i ett sådant fall förordna att det tidigare förvand- lingsstraffet skall avse även de andra böterna eller bestämma det nya straffet till samhällstjänst av mindre omfattning eller fängelse

på kortare tid än som anges i

15 å.

Avser ett beslut om förvandling böter som har ålagts innan ett tidigare förvandlingsstraff har börjat verkställas och framgår det inte av beslutet att det tidigare förvandlingsbeslutet har beaktats, skall rätten, sedan besluten har vunnit laga kraft, efter anmälan av åklagare ompröva det beslut som har meddelats senast. Därvid tillämpas första stycket.

8. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 — 6 och 9 åå lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

När det i ett brottmål för att avgöra påföljdsfrågan eller an- nars behövs en särskild utredning om en misstänkts personliga för- hållanden eller om åtgärder som kan antas bidra till att han av— håller sig från fortsatt brottslig— het, skall rätten inhämta yttrande från frivårdsmyndigheten.

lå

Föreslagen lydelse

När det i ett brottmål för strajf- bestämningen eller annars behövs en särskild utredning om en misstänkts personliga förhållan- den, skall rätten inhämta yttrande från övervakningsmyndigheten.

Ett sådant yttrande behöver dock inte inhämtas, om den utredning som behövs ändå finns tillgänglig för rätten eller om rätten inhämtar utredningen på annat sätt.

Beslut att inhämta yttrande från frivårdsmyndigheten skall med- delas så snart det lämpligen kan ske. Om allmänt åtal inte har väckts, får beslut meddelas en- dast under förutsättning att den misstänkte har erkänt gärningen eller det annars finns sannolika skäl för misstanken att han har begått brottet.

F rivårdsmyndigheten skall ombe- sörja den utredning som behövs för yttrandet. Om det behövs för yttrandet, får fri vårdsmyndigheten

2å

3ä

Beslut att inhämta yttrande från övervakningsmyndigheten skall meddelas så snart det lämpligen kan ske. Om allmänt åtal inte har väckts, får beslut meddelas en- dast under förutsättning att den misstänkte har erkänt gärningen eller det annars finns sannolika skäl för misstanken att han har begått brottet.

Övervakningsmyndigheten skall ombesörja den utredning som behövs för yttrandet. Om det behövs för yttrandet, får över—

Nuvarande lydelse

förordna en särskild personutre- dare att bistå med utredning.

En misstänkt som inte är häk- tad är skyldig att inställa sig för utredning på tid och plats som fh'vårdsmyndigheten bestämmer. Om den misstänkte uteblir, får polismyndigheten lämna hand— räckning för inställelsen.

Visar det sig under utredningen att den misstänkte behöver per— sonligt stöd eller annan hjälp, får frivårdsmyndigheten förordna en förtroendeman för honom, om han samtycker till det. Om den misstänkte begär det, skall för— troendemannen entledigas.

Ett uppdrag som förtroendeman upphör när

1. förundersökningen avslutas utan att åtal väcks,

2. åtalet läggs ned,

3. dom meddelas varigenom den misstänkte frikänns eller förklaras fri från påföljd eller påföljd efterges,

4. dom meddelas varigenom den misstänkte döms till böter eller villkorlig dom, eller

5. verkställbar dom rörande annan påföljd föreligger mot den misstänkte.

4.5

Föreslagen lydelse

vakningsmyndigheten förordna en särskild personutredare att bistå med utredning.

En misstänkt som inte är häk- tad är skyldig att inställa sig för utredning på tid och plats som övervakningsmyndigheten be— stämmer. Om den misstänkte uteblir, får polismyndigheten lämna handräckning för inställel- sen.

Visar det sig under utredningen att den misstänkte behöver per- sonligt stöd eller annan hjälp, får övervakningsmyndigheten för- ordna en förtroendeman för honom, om han samtycker till det. Om den misstänkte begär det, skall förtroendemannen ent— ledigas.

Ett uppdrag som förtroende- man upphör när 1. förundersökningen avslutas utan att åtal väcks, 2. åtalet läggs ned, 3. dom meddelas varigenom den misstänkte frikänns eller förklaras fri från strajf eller strajjr efterges,

4. dom meddelas varigenom den misstänkte döms till böter eller prövotidsstraff, eller

5. verkställbar dom rörande annat straff eller överlämnande till särskild vård enligt 34 kap. föreligger mot den misstänkte.

Nuvarande lydelse

Om det behövs för yttrandet och om inte särskilda skäl talar mot det, får frivårdsmyndigheten eller den som frivårdsmyndigheten utsett att bistå med personutred- ningen ta del av anteckningar och andra handlingar från förunder— sökningen samt vara närvarande vid förhör som hålls med den misstänkte.

En socialnämnd skall på begäran av rätten, åklagaren eller fri- vårdsmyndigheten lämna upplys— ningar om den misstänkte och föreslå de åtgärder som nämnden anser behövs för att främja hans anpassning i samhället.

] ett ärende om nåd får justitiede- partementet och högsta domstolen inhämta yttrande från frivårds— myndigheten, upplysningar från en socialnämnd enligt 6å eller förordna om läkarintyg enligt 7 å.

Så

öå

9.3?

Föreslagen lydelse

Om det behövs för yttrandet och om inte särskilda skäl talar mot det, får övervakningsmyndigheten eller den som övervakningsmyn- digheten utsett att bistå med personutredningen ta del av anteckningar och andra hand— lingar från förundersökningen samt vara närvarande vid förhör som hålls med den misstänkte.

En socialnämnd skall på begäran av rätten, åklagaren eller över- vakningsmyndigheten lämna upplysningar om den misstänkte och föreslå de åtgärder som nämnden anser behövs för att främja hans anpassning i samhäl- let.

I ett ärende om nåd får Justitiede- partementet och Högsta domsto- len inhämta yttrande från över- vakningsmyndigheten, upplys- ningar från en socialnämnd enligt

6 å eller förordna om läkarintyg enligt 7 å.

? Förslag till Overvakningsförordning

Härigenom föreskrivs följande.

Nuvarande lydelseI

18å

Chefen för en frivårdsmyndighet skall ha tillsyn över och ansvara för övervakningsverksamheten inom myndighetens verksamhets- område.

Frivårdsmyndigheten skall se till att varje övervakningsuppdrag blir utfört på ett tillfredsställande sätt samt, med särskilt iakttagan- de av nedan angivna föreskrifter, ge övervakaren råd och riktlinjer

Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser

lå

Denna förordning avser övervak- ning efier dom på övervaknings- straff, samhällstjänst, fängelse genom elektronisk övervakning eller kontraktsvård samt efter villkorlig frigivning. Förord— ningen innehåller även bestäm— melser om nöjdförklaring enligt 40 kap. ] å brottsbalken .

Vad som föreskrivs i det följan- de om övervakning ejter sam— hällstjänst, fängelse genom elek- tronisk övervakning och kon- traktsvård gäller även när någon ålagts sådant strajf som förvand- lingsstrajf för böter.

25

Chefen för en övervakningsmyn- dighet skall ha tillsyn över och ansvara för övervakningsverk- samheten inom myndighetens verksamhetsområde.

Övervakningsmyndigheten skall se till att varje övervaknings- uppdrag blir utfört på ett till- fredsställande sätt samt, med särskilt iakttagande av nedan angivna föreskrifter, ge över—

Under nuvarande lydelse har i förekommande fall redovisats motsva- rande bestämmelse i frivårdsförordningen (1983z250).

Nuvarande lydelse om hur uppdraget skall utföras och fortlöpande lämna honom annat biträde.

30å

Författningsförslag Föreslagen lydelse vakaren råd och riktlinjer om hur uppdraget skall utföras och fort-

löpande lämna honom annat biträde.

35

Övervakningen skall fullgöras på ett sådant sätt att den dömde eller hans anhöriga inte i onödan tillfogas obehag.

Villkorlig dom

15

Nöjdförklaring enligt 38 kap. 1 å brottsbalken avges inför den domstol som har meddelat do— men, chefen för en kriminal— vårdsanstalt eller ett häkte eller någon annan tjänsteman där som har förordnats att ta emot sådan förklaring. Förklaring inför annan än den domstol som har meddelat domen får inte avges utan att domen eller domsbevis finns att tillgå för den som tar emot förklaringen. Innan för— klaring lämnas, skall den dömde upplysas om innebörden av för— klaringen.

Nöjdförklarin g

45

Nöjdförklaring enligt 40 kap. 1 å brottsbalken avges inför den domstol som har meddelat do— men, chefen för en övervaknings- myndighet, en kriminalvårdsan- stalt eller ett häkte eller någon annan tjänsteman där som har förordnats att ta emot sådan förklaring. Förklaring inför annan än den domstol som med- delat domen får inte avges utan att domen eller domsbevis finns att tillgå för den som tar emot förklaringen. Innan förklaringen lämnas, skall den dömde upplysas om innebörden av förklaringen.

Anteckning om nöjdförklaring skall göras i protokollet eller upptas på annat sätt i akten i målet. Avges förklaring inför annan än den domstol som har meddelat domen, skall den som tar emot förklaringen genast underrätta domstolen om förklaringen.

Nuvarande lydelse Skyddstillsyn

2å

I en dom på skyddstillsyn skall anges vilken frivårdsmyndighet som skall ansvara för övervak— ningen av den dömde.

35

När en underrättelse om en dom på skyddstillsyn kommer in till frivårdsmyndigheten, skall myn- digheten genast vidta de åtgärder som behövs för att övervakningen snabbt skall bli verkningsfull. Har övervakare inte förordnats i domen, skall myndigheten för- ordna övervakare. Sådant för- ordnande skall meddelas genast, om påföljden börjat verkställas, och i annat fall så snart verkstäl— ligheten skall påbörjas.

20 å andra stycket

Vidare skall särskilt undersökas i vilken utsträckning frivårdsmyn—

Föreslagen lydelse

Övervakningsstraff

55

I en dom på övervakningsstrajjr skall anges vilken övervaknings— myndighet som skall ansvara för övervakningen av den dömde.

öå

När en underrättelse om en dom på övervakningsstraff kommer in till övervakningsmyndigheten skall myndigheten genast kalla den dömde till ett sammanträffan- de med den handläggande tjäns- temannen. Sammanträjfandet skall äga rum så snart domen i vad angår strajf för brottet har vunnit laga krajt mot den dömde.

Den dömde skall [ kallelsen upplysas om möjligheten att avge nöjdförklaring enligt 40 kap. ] å brottsbalken .

75

Vid sammanträffande som avses i 6å skall den dömde noggrant upplysas om vad han har att rätta sig efter under verkställigheten av strajfet och om följdema av att han begår brott eller annars åsidosätter vad som åligger honom.

Vidare skall särskilt undersö- kas i vilken utsträckning övervak-

Nuvarande lydelse

dighetens medverkan behövs för att förmedla stöd och hjälp enligt 26 kap. I 4 å brottsbalken .

45

Till övervakare förordnas hand- läggande tjänsteman vid frivårds- myndigheten eller annan lämplig person.

Den dömde bör få tillfälle att yttra sig angående valet av över- vakare.

19å

Frivårdsmyndigheten skall se till att övervakaren snarast får reda på innehållet i domen och i ett yttrande som avgetts enligt lagen (1991:2041) om särskild person- utredning i brottmål, m.m. Myndigheten skall vidare se till att övervakaren får reda på vad den dömde har att rätta sig efter under prövotiden och följ— derna av att han begår brott eller annars åsidosätter vad som ålig- ger honom. Övervakaren skall noggrant redovisa detta för den dömde.

Författningsförslag Föreslagen lydelse

ningsmyndighetens medverkan behövs för att förmedla stöd och hjälp enligt 27 kap. 7å brotts- balken.

Så

Så snart domen i vad angår strajfet för brottet har vunnit laga kraft mot den dömde skall över- vakningsmyndigheten förordna övervakare.

Till övervakare förordnas den handläggande tjänstemannen vid myndigheten eller annan lämplig person. Den dömde bör få till- fälle att yttra sig angående valet av övervakare.

9å

Övervakningsmyndigheten skall se till att övervakaren snarast får reda på innehållet i domen och i ett yttrande som avgetts enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

Myndigheten skall vidare se till att övervakaren får reda på vad den dömde har att rätta sig efter under verkställigheten och följderna av att han begår brott eller annars åsidosätter vad som åligger honom.

Nuvarande lydelse

20 å första och tredje styckena

I samband med att en övervak— ning börjar skall en tjänsteman vid frivårdsmyndigheten så snart som möjligt och senast inom en månad sammanträffa med den dömde och övervakaren. Därvid bör bestämmas på vilket sätt och i vilken omfattning den dömde skall hålla kontakt med över- vakaren, frivårdsmyndigheten eller annan samt närmare om vad den dömde i övrigt skall ha att iaktta till följd av domen.

Föreslagen lydelse 10 å

Så snart övervakningsmyndig— heten har inhämtat den utredning som behövs för planeringen av verkställigheten och senast inom två veckor efter det att sådant sammanträjfande som avses i 6 å ägt rum, skall den handläggande tjänstemannen sammanträffa med den dömde och övervakaren. Därvid bör övervakningsmyndig— hetens beslut enligt 27 kap. 4 å brottsbalken meddelas den döm— de. Vidare bör bestämmas på vilket sätt och i vilken omfattning den dömde skall hålla kontakt med övervakaren, övervaknings— myndigheten eller annan samt närmare om vad den dömde i övrigt skall ha att iaktta till följd av domen.

Vid sammanträffandet skall upprättas en plan för övervakningen som anger vilka åtgärder som skall vidtas. Planen skall omprövas så ofta det finns anledning till det.

5?

Så snart det kan ske skall fri— vårdsmyndigheten lämna över- vakaren och den dömde med— delande om övervakningen enligt formulär som fastställs av Krimi- nalvårdsstyrelsen (övervaknings— meddelande).

Om en annan frivårdsmyn- dighet har avgett yttrande enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. om den dömde, skall också den myndigheten underrättas om övervakningen.

llå

Så snart det kan ske skall över- vakningsmyndigheten lämna övervakaren och den dömde meddelande om övervakningen enligt formulär som fastställs av Kriminalvårdsstyrelsen (över- vakningsmeddelande).

Om en annan övervaknings— myndighet har avgett yttrande enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brott— mål, m.m. om den dömde, skall också den myndigheten under- rättas om övervakningen.

Nuvarande lydelse 7 %

Frivårdsmyndigheten får entlediga övervakaren och förordna någon annan i hans ställe.

6?

F ri vårdsmyndi gheten får förordna att ansvaret för övervakningen skall flyttas till en annan frivårds— myndighet, om detta är motiverat av ändrade förhållanden.

Överflyttas övervakningen, skall den frivårdsmyndighet till vilken övervakningen flyttas, den dömde och övervakaren genast underrättas. Den myndighet som har meddelat förordnandet skall genast sända en kopia av domen och övriga handlingar om den dömde till den andra frivårdsmyn— digheten.

27å

Övervakaren skall samarbeta med

frivårdsmyndigheten och hålla myndigheten underrättad om allt av vikt rörande övervakningen. Han bör vidare samråda med den dömdes familj och andra närstå— ende för att få deras bistånd att hjälpa och stödja den dömde.

Vid utgången av varannan månad samt annars när frivårds— myndigheten begär det skall övervakaren avge rapport till frivårdsmyndigheten om den dömdes förhållanden. Övervaka-

Författningsförslag Föreslagen lydelse

12å

Övervakningsmyndigheten får entlediga övervakaren och för— ordna någon annan i hans ställe.

13å

Övervakningsmyndigheten får förordna att ansvaret för över— vakningen skall flyttas till en annan övervakningsmyndighet, om detta är motiverat av ändrade förhållanden.

Överflyttas övervakningen, skall den övervakningsmyndighet till vilken övervakningen flyttas, den dömde och övervakaren genast underrättas. Den myndig- het som har meddelat förordnan- det skall genast sända en kopia av domen och övriga handlingar om den dömde till den andra över- vakningsmyndigheten.

14å

Övervakaren skall samarbeta med övervakningsmyndigheten och hålla myndigheten underrättad om allt av vikt rörande övervak— ningen. Övervakaren bör vidare samråda med den dömdes familj och andra närstående för att få deras bistånd att hjälpa och stödja den dömde.

Vid utgången av varannan månad samt annars när övervak- ningsmyndigheten begär det skall övervakaren avge rapport till övervakningsmyndigheten om den dömdes förhållanden. Övervaka-

Nuvarande lydelse

ren skall underrätta den dömde om innehållet i rapporten, om särskilda skäl inte talar mot det.

28å

Föreslagen lydelse

ren skall underrätta den dömde om innehållet i rapporten, om särskilda skäl inte talar mot det.

15å

Övervakaren skall regelbundet sammanträffa med den dömde. Han skall besöka den dömde i hans hem så ofta det behövs.

29å

Om befogenhet för övervakaren att meddela anvisningar, medge lättnader och vidta jämkningar beträffande föreskrifter finns be- stämmelser i 26 kap. 17 å och 28 kap. 6 å brottsbalken. Innan övervakaren vidtar sådan åtgärd bör han samråda med den dömde, om det lämpligen kan ske.

Övervakaren skall till frivårds— myndigheten anmäla den åtgärd som han vidtagit, om den inte är av ringa betydelse.

31å

Finner övervakaren att den döm- de åsidosätter vad som åligger honom under övervakningstiden, att meddelad föreskrift bör änd- ras, att ny föreskrift bör meddelas eller att föreskrift inte längre be- hövs, skall han anmäla detta till frivårdsmyndigheten.

16å

Om befogenhet för övervakaren att ange vad som närmare skall gälla ifråga om verkställandet av beslut enligt 27 kap. 8 å brotts- balken samt att medge lättnader och vidta jämkningar beträffande sådant beslut finns bestämmelser i 27 kap. 10 å brottsbalken. Innan övervakaren vidtar sådan åtgärd bör han samråda med den dömde, om det lämpligen kan ske.

Övervakaren skall till över- vakningsmyndigheten anmäla den åtgärd han vidtagit, om den inte är av ringa betydelse.

l7å

Finner övervakaren att den döm- de åsidosätter vad som åligger honom under verkställighetstiden, att beslut enligt 27 kap. 8å brottsbalken bör ändras, att nytt sådant beslut bör meddelas eller att ett sådant beslut inte längre behövs, skall han anmäla detta till övervakningsmyndigheten.

Nuvarande lydelse 32 å

Uppkommer på grund av flytt- ning eller av någon annan orsak svårighet för övervakaren att personligen utöva övervakningen, skall han genast anmäla detta till frivårdsmyndigheten.

33å

Övervakare, som ej är handläg- gande tjänsteman vid frivårds- myndigheten, har rätt till ersätt- ning som fastställs av regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer.

23å

Finner frivårdsmyndigheten på grund av rapport från övervaka— ren, anmälan enligt 28 kap. 6 a å tredje stycket brottsbalken eller av annan anledning att övervak- ningsnämnden bör fatta beslut

enligt brottsbalken i fråga som rör den dömde, skall frivårds- myndigheten anmäla det till nämnden.

åå När en övervakningsnämnds

beslut, som får överklagas, inte har meddelats i den dömdes närvaro, skall beslutet genast skriftligen delges honom.

Frivårdsmyndigheten skall på lämpligt sätt underrätta den döm-

Författningsförslag Föreslagen lydelse

18å

Uppkommer på grund av flytt- ning eller av någon annan orsak svårighet för övervakaren att personligen utöva övervakningen, skall han genast anmäla detta till övervakningsmyndigheten.

19å

Övervakare, som ej är handläg- gande tjänsteman vid övervak- ningsmyndigheten, har rätt till ersättning som fastställs av rege— ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

20å

Finner övervakningsmyndigheten på grund av rapport från över- vakaren eller av annan anledning att övervakningsnämnden bör fatta beslut enligt brottsbalken i fråga som rör den dömde, skall övervakningsmyndigheten anmäla det till nämnden.

21å

När en övervakningsmyndighets eller en övervakningsnämnds beslut, som får överklagas, inte har meddelats i den dömdes närvaro, skall beslutet genast delges honom skriftligen. Övervakningsmyndighetenskall på lämpligt sätt underrätta den

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dömde och övervakaren om andra beslut av myndigheten eller över- vakningsnämnden än som avses i första stycket.

de och övervakaren om andra beslut av övervakningsnämnden än som avses i första stycket.

95 22å

I samband med att den dömde meddelas varning, skall han få ett skriftligt besked om detta.

Om varningen skall delges den dömde av annan myndighet än den som har beslutat om varningen, skall beslutet och de övriga handlingar som behövs sändas till myndigheten. Så snart varningen har delgetts den dömde, skall den myndighet som har beslutat om varningen underrättas och handlingarna återställas.

10å

Meddelas beslut att den dömde skall omhändertas enligt 28 kap. 11 å brottsbalken genom polisens försorg, skall beslutet sändas till polismyndigheten i den ort, där den dömde vistas eller senast har vistats eller har sin hemort. Beslutet bör innehålla en anma— ning till polismyndigheten att efterlysa den dömde, om han ej kan anträffas på annat sätt, samt att omedelbart underrätta besluts— myndigheten och frivårdsmyndig— heten så snart den dömde har omhändertagits. I beslutet bör även erinras om att den dömde inte får hållas kvar längre än en vecka på grund av beslutet.

Har den dömde omhändertagits enligt 28 kap. 11 å brottsbalken, skall frivårdsmyndigheten skynd- samt göra den utredning om den dömde som behövs och ge be- slutsmyndigheten förslag till lämpliga åtgärder.

23å

Meddelas beslut att den dömde skall omhändertas enligt 27 kap. 15 å brottsbalken genom polisens försorg, skall beslutet sändas till polismyndigheten i den ort, där den dömde vistas eller senast har vistats eller har sin hemort. Beslutet bör innehålla en anma- ning till polismyndigheten att efterlysa den dömde, om han inte kan anträffas på annat sätt, samt att omedelbart underrätta besluts— myndigheten och övervaknings— myndigheten så snart den dömde har omhändertagits. I beslutet bör även erinras om att den dömde inte får hållas kvar längre än en vecka på grund av beslutet.

Har den dömde omhändertagits enligt 27 kap. 15 å brottsbalken , skall övervakningsmyndigheten skyndsamt göra den utredning om den dömde som behövs och ge beslutsmyndigheten förslag till lämpliga åtgärder.

SOU 1995:91 Författningsförslag 147 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Samhällstjänst 1 24 å

Bestämmelserna i 5 - 23 åå tillämpas på motsvarande sätt i fråga om den som har dömts till samhällstjänst.

25å

Sedan domen i vad angår Strap” för brottet har vunnit laga kraft mot den dömde, skall övervak— ningsmyndigheten så snart som möjligt fastställa en plan för fullgörandet av den ålagda ar- betsskyldigheten.

26å

Om den dömde återtar sitt sam— tycke till samhällstjänst, skall övervakningsmyndigheten genast anmäla detta till åklagaren.

27å

Finner övervakningsmyndigheten att det föreligger särskilda skäl för att ändra vad som bestämts i fråga om arbetsskyldighetens om— fattning, skall myndigheten an- rrtäla detta till övervakningsnämn- den.

148 Författningsförslag SOU 1995:91 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fängelse genom elektronisk övervakning

28å

Bestämmelser om hur en dom på fängelse genom elektronisk över- vakning skall befordras till verk- ställighet finns i lagen (1974:202) om beräkning av strajftid m.m.

Övervakningsmyndigheten skall ombesörja den utredning som be— hövs för planeringen av verkstäl- ligheten. Den handläggande tjän— stemannen skall i samband med utredningen besöka den dömde i i hans bostad.

Om den dömde sammanbor med någon, skall den handläg- , gande tjänstemannen samman— träjfa även med denne och lämna information om den planerade verkställigheten samt undersöka om den sammanboende har några invändningar mot att verkställig— heten äger rum i den gemensam— ma bostaden. Något sådant sam— manträffande behöver dock inte äga rum, om brottet riktat sig mot den sammanboende och verk— ställighet i det gemensamma hemmet på grund därav inte kan komma i fråga.

29å

Saknar den dömde bostad eller finner övervakningsmyndigheten att straffet inte lämpligen kan verkställas i den bostad som den dömde har och kan inte heller någon annan godtagbar bostad ordnas genom den dömdes för-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

sorg, skall övervakningsmyndig- heten anvisa honom en bostad för den tid som verkställigheten skall

pågå.

30å

Saknar den dömde godtagbar sysselsättning under verkstäl- lighetstiden, skall övervaknings- myndigheten anvisa honom så— dan.

31å

Innan verkställigheten påbörjas skall övervakningsmyndigheten meddela beslut enligt 27 kap. 4 å och 30 kap. 6 å brottsbalken.

] fall som avses i 9 a å lagen (1974:202) om beräkning av strajjiid m.m. skall beslut som avses i första stycket i stället meddelas så snart det kan ske.

I samband med att verkstäl- ligheten påbörjas skall handläg- gande tjänsteman vid övervak— ningsmyndigheten noggrant upp— lysa den dömde om innebörden av beslut som avses i första stycket samt vad denne i övrigt har att rätta sig efter under verkställigheten. Han skall också upplysa den dömde om följderna av att han begår nya brott eller annars åsidosätter vad som ålig- ger honom.

Nuvarande lydelse

SOU 1995:91 Föreslagen lydelse 32 å

I samband med att verkställig- heten påbörjas skall övervak- ningsmyndigheten förordna över- vakare.

Till övervakare förordnas den handläggande tjänstemannen vid övervakningsmyndigheten. Om det är påkallat med hänsyn till omständighetema, kan i stället annan lämplig person förordnas till övervakare.

33å

Övervakaren skall besöka den dömde i hans hem i den utsträck— ning som krävs för upprätthållan- det av en tillförlitlig kontroll av att den dömde iakttar vad som åligger honom under verkställig— heten.

Genom övervakningsmyndig— hetens försorg skall under verk- ställigheten fortlöpande kontrolle— ras att den dömde inte är på- verkad av alkohol, narkotika eller något annat beroendeframkallan- de medel.

34g

Bestämmelserna i 9, 12 och 13 åå, 14 å första stycket samt 18 — 22 åå skall tilllämpas på motsvarande sätt i fråga om den som dömts till fängelse genom elektronisk övervakning.

Bestämmelserna i 23 å gäller även när omhändertagande be- slutats enligt 30 kap. 13 å brotts— balken.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 35 å

Om befogenhet för övervakaren att ange vad som närmare skall gälla ifråga om verkställandet av beslut enligt 30 kap. 6 å brotts— balken samt att medge lättnader och vidta jämkningar beträjfande sådana beslut finns bestämmelser i 30 kap. 7 å brottsbalken. Innan övervakaren vidtar sådan åtgärd bör han samråda med den döm- de, om det lämpligen kan ske.

Övervakaren skall till över- vakningsmyndigheten anmäla den åtgärd han vidtagit, om den inte är av ringa betydelse.

36å

Om den dömde återtar sitt sam— tycke till fängelse genom elek— tronisk övervakning, skall över- vakningsmyndigheten genast an- mäla detta till åklagaren.

37å

Finner övervakaren att den döm- de åsidosätter vad som åligger honom under verkställigheten, att ett beslut enligt 30 kap. 6å första stycket brottsbalken bör ändras, att ett beslut enligt 30 kap. 6å andra stycket brotts- balken bör ändras eller upphävas eller att nytt sådant beslut bör meddelas, skall han anmäla detta till övervakningsmyndigheten.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Kontraktsvård 38 å

Bestämmelserna i 5 — 9 åå och I I - 23 åå skall tilllämpas på mot- svarande sätt i fråga om den som dömts till kontraktsvård.

Vid sammanträyjbnde som avses i 6 å bör även bestämmas på vilket sätt och i vilken omfatt- ning den dömde skall hålla kon- takt med övervakaren, övervak- ningsmyndigheten eller annan samt vad den dömde i övrigt har att iaktta till följd av domen.

Åtgärder som anges i 6 och 7 åå skall dock vidtas endast om detär nödvändigt med hänsyn till behandlingens utformning.

39å

Har rätten enligt 32 kap. 5å första stycket brottsbalken för- ordnat att domen skall gå i verk- ställighet utan hinder av att den inte har vunnit laga kraft, skall övervakningsmyndigheten för- ordna övervakare så snart under- rättelse om domen kommer in till myndigheten.

40å

Om den dömde återtar sitt sam— tycke till kontraktsvård, skall övervakningsmyndigheten genast anmäla detta till åklagaren.

Nuvarande lydelse

Fängelse 11 å

Beslutar kriminalvårdsnämnden eller en övervakningsnämnd om övervakning av villkorligt frigi— ven, skall i beslutet anges vilken frivårdsmyndighet som skall an- svara för övervakningen. I annat fall ansvarar den fri- vårdsmyndighet som har beslutat om övervakning för den frigivne, så länge ansvaret inte har flyttats till någon annan frivårdsmyndig— het.

12å

Tjänsteman vid frivårdsmyndig- heten skall såvitt möjligt besöka den dömde i anstalten. Om detär lämpligt, bör myndigheten även genom kontakt med den dömdes familj och andra närstående göra sig underrättad om sådant som kan vara av betydelse för över- vakningen.

Föreslagen lydelse 41 å

Finner övervakningsmyndigheten att det föreligger särskilda skäl att ändra vad som bestämts [ fråga om behandlingsplanen, skall myndigheten genast anmäla detta till övervakningsnämnden.

Fängelse i anstalt 42 å

Ansvaret för övervakningen av den som är villkorligt frigiven an— kommer på den övervaknings- myndighet som har sitt verksam- hetsområde där den frigivne skall vara bosatt efter frigivningen eller, om detta inte kan faststäl- las, där han kan antas komma att vistas närmast efter frigivningen.

Om tvekan råder vilken över- vakningsmyndighet som avses, avgörs frågan av Kriminalvårds— styrelsen eller, ejier styrelsens bestämmande, av regionmyndig- heten.

43å

Skall den dömde efter frigivning- en stå under övervakning, skall tjänsteman vid övervakningsmyn- digheten om möjligt besöka den dömde i anstalten. Om det är lämpligt, bör myndigheten även genom kontakt med den dömdes familj och andra närstående göra sig underrättad om sådant som kan vara av betydelse för över- vakningen.

Nuvarande lydelse 13 å

Om den som villkorligt friges skall stå under övervakning under prövotiden, skall frivårdsmyndig- heten, om möjligt före frigiv- ningen, tillställa övervakaren och den dömde övervakningsmed- delande.

145

Frivårdsmyndigheten skall hålla övervakaren underrättad om den dömdes förhållanden under an- staltstiden. Myndigheten skall se till att övervakaren besöker den dömde i anstalten i den utsträck- ning det behövs samt i övrigt verka för den intagnes kontakt med övervakaren under anstaltsti— den.

20 å första - tredje styckena

I samband med att en övervak- ning börjar skall en tjänsteman vid frivårdsmyndigheten så snart som möjligt och senast inom en månad sammanträffa med den dömde och övervakaren. Därvid bör bestämmas på vilket sätt och i vilken omfattning den dömde skall hålla kontakt med övervaka- ren, frivårdsmyndigheten eller annan samt närmare om vad den dömde i övrigt skall ha att iaktta till följd av domen.

Föreslagen lydelse 44 å

Skall den dömde efter frigivning- en stå under övervakning, skall övervakningsmyndigheten före frigivningen förordna övervakare samt tillställa övervakaren och den dömde övervakningsmed- delande.

45å

Övervakningsmyndigheten skall hålla övervakaren underrättad om den dömdes förhållanden under anstaltstiden. Myndigheten skall se till att övervakaren besöker den dömde i anstalten i den ut— sträckning det behövs samt i övrigt verka för den intagnes kontakt med övervakaren under anstaltstiden.

46å

I samband med frigivningen av den som enligt 31 kap. 7å brottsbalken skall stå under över- vakning skall handläggande tjänsteman vid övervakningsmyn— digheten så snart som möjligt och senast inom två veckor samman- träffa med den frigivne och över- vakaren. Därvid bör bestämmas på vilket sätt och i vilken om— fattning den frigivne skall hålla kontakt med övervakaren, över- vakningsmyndigheten eller annan samt närmare om vad den fri- givne i övrigt skall ha att iaktta under prövotiden.

Nuvarande lydelse

Vidare skall särskilt under- sökas i vilken utsträckning fri- vårdsmyndighetens medverkan behövs för att förmedla stöd och hjälp enligt 26 kap. 14 å brotts- balken.

Vid sammanträffandet skall upprättas en plan för övervak— ningen som anger vilka åtgärder som skall vidtas. Planen skall omprövas så ofta det finns an- ledning till det.

15å

Har en villkorligt fiigiven person inte ställts under övervakning vid fiigivningen, är frivårdsmyndig— heten i den ort där den frigivne uppehåller sig mera varaktigt behörig att med stöd av 26 kap. 11 å brottsbalken senare förordna om övervakning för tiden intill dess att ett år av prövotiden har förflutit, om det bedöms som påkallat. Åtgärd enligt 26 kap. 18 å brottsbalken beträffande villkorligt frigiven som inte ställts under övervakning beslutas av övervakningsnämnden i den ort som har angetts nyss. Beslutar frivårdsmyndigheten eller nämn- den att han skall ställas under övervakning, tillämpas 13 å.

16å

Förklara en övervakningsnämnd villkorligt medgiven frihet helt eller delvis förverkad, skall nämnden genast sända beslutet till kriminalvårdsstyrelsen. Är den

Författningsförslag Föreslagen lydelse

Vidare skall särskilt under- sökas i vilken utsträckning över- vakningsmyndighetens medver— kan behövs för att förmedla stöd och hjälp enligt 27 kap. 7å brottsbalken .

Vid sammanträffandet skall upprättas en plan för övervak- ningen som anger vilka åtgärder som skall vidtas. Planen skall omprövas så ofta det finns an- ledning till det.

47å

Åtgärd enligt 31 kap. 9 å brotts— balken beträffande villkorligt frigiven som inte ställts under övervakning beslutas av över- vakningsnämnden i den ort där den frigivne uppehåller sig mera varaktigt. Beslutar nämnden att han skall ställas under övervak— ning, tillämpas 44 å.

48å

Förklarar en övervakningsnämnd villkorlig frihet helt eller delvis förverkad, skall nämnden genast

sända beslutet till Kriminlavårds- styrelsen. Ar den frigivne omhän-

Nuvarande lydelse

frigivne omhändertagen enligt 26 kap. 22 å brottsbalken , skall beslutet i stället sändas till den myndighet som svarar för förvar- ingen av den omhändertagne.

17å

Bestämmelserna i 6 - 9 åå tilläm- pas också i fråga om den som har villkorligt frigivits.

Bestämmelserna i 10å gäller även när omhändertagande har beslutats enligt 26 kap. 22 å brottsbalken .

22å

Anhålls eller häktas den som står under övervakning och begär han personligt stöd eller annan hjälp, som inte lämpligen kan lämnas av den myndighet som svarar för förvaringslokalen, skall frivårds— myndigheten vidta de åtgärder som behövs.

25å

Frivårdsmyndigheten skall efter samråd med övervakaren avge yttrande om den dömdes för- hållanden under övervaknings- tiden, när sådant yttrande begärs av domstol, nämnd som avses i 37 kap. brottsbalken , åklagar— myndighet, länsstyrelse eller polisstyrelse till underlag för prövning av mål eller ärende som

SOU 1995:91 Föreslagen lydelse

dertagen enligt 31 kap. 13 å brottsbalken , skall beslutet i stället sändas till den myndighet som svarar för förvaringen av den omhändertagne.

49å

Bestämmelserna i 9 och 12 - 22 åå tillämpas också i fråga om den som har villkorligt frigivits.

Bestämmelserna i 23 å gäller även när omhändertagande har beslutats enligt 31 kap. 13 å brottsbalken .

Övriga bestämmelser 50 &

Anhålls eller häktas den som står under övervakning och begär han personligt stöd eller annan hjälp, som inte lämpligen kan lämnas av den myndighet som svarar för förvaringslokalen, skall övervak- ningsmyndigheten vidta de åt- gärder som behövs.

51å

Övervakningsmyndigheten skall efter samråd med övervakaren avge yttrande om den dömdes förhållanden under övervaknings- tiden, när sådant yttrande begärs av domstol, övervakningsnämnd, åklagarmyndighet, länsstyrelse eller polisstyrelse till underlag för prövning av mål eller ärende som handläggs av domstolen eller

Nuvarande lydelse

handläggs av domstolen eller myndigheten. Sådant yttrande skall också på begäran avges till justitiedepartementet, när det behövs för beredningen av nåde- ärende.

34å

Uppgifter som enligt brottsbalken ankommer på frivårdsmyndighe- ten får chefen för myndigheten överlämna åt någon annan tjänste- man vid myndigheten. Vad som har sagts nu gäller dock inte uppgifter som avses i 26 kap. 11 å, 12 å första meningen eller 38 kap. 12 å.

Med de begränsningar som följer av första stycket får chefen för en frivårdsmyndighet åt en tjänsteman vid myndigheten överlämna även uppgifter som enligt denna förordning ankom- mer på frivårdsmyndigheten. Vad som har sagts nu gäller inte upp- gifter enligt 18 å första stycket.

35å

Handräckning av polismyndighet enligt 38 kap. 12 å brottsbalken för att den dömde skall inställas hos frivårdsmyndigheten bör begäras endast när syftet med en sådan begäran inte kan nås på något annat sätt.

Författningsförslag Föreslagen lydelse

myndigheten. Sådant yttrande skall också på begäran avges till Justitiedepartementet, när det behövs för beredningen av nåde- ärende.

52å

Uppgifter som enligt brottsbalken ankommer på övervakningsmyn- digheten får chefen för myndig— heten överlämna åt någon annan tjänsteman vid myndigheten. Vad som har sagts nu gäller dock inte uppgifter som avses i 27 kap. 3 å första meningen eller 40 kap. 12 å brottsbalken .

Med de begränsningar som följer av första stycket får chefen för en övervakningsmyndighet åt en tjänsteman vid myndigheten överlämna även uppgifter som enligt denna förordning ankom— mer på övervakningsmyndigheten. Vad som har sagts nu gäller inte uppgifter enligt 2 å första styck- et.

53å

Handräckning av polismyndighet enligt 40 kap. 12 å brottsbalken för att den dömde skall inställas hos övervakningsmyndigheten bör begäras endast när syftet med en sådan begäran inte kan nås på något annat sätt.

Nuvarande lydelse 36 å

Vad som föreskrivs om över— vakare i denna förordning gäller, med undantag av 29 å, i tillämp- liga delar också den som med stöd av 26 kap. 12 å brottsbalken har förordnats att biträda vid övervakningen (biträdande över- vakare).

37å

De närmare föreskrifter som behövs för verkställighet av denna förordning meddelas av kriminalvårdsstyrelsen.

Denna förordning träder i kraft den (1983z250) upphör att gälla.

Föreslagen lydelse 54 å

Vad som föreskrivs om över- vakare i denna förordning gäller, med undantag för 16 å och 35 å, i tillämpliga delar också den som med stöd av 27 kap. 3 å eller 30 kap. 2 å brottsbalken förordnats att biträda vid övervakningen (biträdande övervakare).

55å

De närmare föreskrifter som behövs för verkställighet av denna förordning meddelas av Kriminalvårdsstyrelsen.

, då frivårdsförordningen

Kronologisk förteckning

UtAbJNr—

13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25.

26.

27. 28.

29. 30. 31 32.

33. 34

35. 36.

37. 38.

39.

. Ett renodlat näringsförbud. N. . Arbetsföretag — En ny möjlighet för arbetslösa. A. . Grön diesel — miljö- och hälsorisker. Fi. . Längtidsutredningen 1995. Fi. . Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. S. . Muskövarvets framtid. Fö. . Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. . Pensionsrättigheter och bodelning. Ju. . Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi.

.Översyn av skattebrottslagen . Fi. .Nya konsumentregler. Ju.

.Mervärdesskatt — Nya tidpunkter för

redovisning och betalning. Fi. Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö. Ny Elmarknad + Bilagedel. N. Könshandeln. S. Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. S. Homosexuell prostitution. S. Konst i offentlig miljö. Ku. Ett säkrare samhälle. Fö. Utan el stannar Sverige. Fö.

Staden på vatten utan vatten. Fö. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. Fö. Brist på elektronikkomponenter. Fö. Gasmoln lamslår Uppsala. Fö.

Samordnad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och i Mälardalsregionen. K. Underhållsbidrag och bidragsförskott,

Del A och Del B. S. Regional framtid + bilagor. C. Lagen om vissa internationella sanktioner — en översyn. UD. Civilt bruk av försvarets resurser — regelverken, erfarenheter, helikoptrar. Fö. Alkylat och Miljöklassning av bensin. M.

.Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. M.

[T och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. Förslag till nya samverkansformer. Ju. Ersättning för ideell skada vid personskada. Ju. Kompetens för strukturomvandling. A.

Avgifter inorn handikappområdet. S.

Förmåner och sanktioner - en samlad redovisning. m. Vårt dagliga blad — stöd till svensk dagspress. Ku. Yrkeshögskolan — Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. U. Some reflections on Swedish Labour Market Policy. A. Några utländska forskares syn på svensk arbetsmarknadspolitik. A.

40. 41. 42. 43. 44. 45. 46.

47. 48. 49. 50. 51 52. 53. 54.

55. 56.

57.

58.

59.

60. 61. 62. 63.

64. 65. 66.

67. 68. 69. 70. 71.

72.

73.

74. 75. 76

Älvsåkerhet. K. Allmän behörighet för högskolestudier. U. Framtidsanpassad Gotlandstrafik. K. Sambandet Redovisning — Beskattning. Ju. Aktiebolagets organisation. Ju. Grundvattenskydd. M. Effektivare styrning och rättssäkerhet i asylprocessen. A. Tvångsmedel enligt 27 och 28 kap. RB samt polislagen. Ju. EG-anpassade körkortsregler. K. Prognoser över statens inkomster och utgifter. Fi. Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 1995. M. .Elförsörjning i ofred. N.

Godtrosförvärv av stöldgods? Ju. Samverkan för fred. Den rättsliga regleringen. Fö. Fastighetsbildning — en gemensam uppgift för stat och kommun. M. Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden. A. Förmåner och sanktioner — utgifter för administration. Fi. Förslag om ett internationellt flygsäkerhets- universitet i Norrköping—Linköping. U. Kompetens och kunskapsutveckling — om yrkes- roller och arbetsfält inom socialtjänsten. S. Ohälsoförsäkring och samhällsekonomi — olika aspekter på modeller, finansiering och incitament. S. Kvinnofrid. Del A+B. S. Myndighetsutövning vid medborgarkontor. C. Ett renat Skåne. M. Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar. Fi. Klimatförändringar i trafikpolitiken. K. Näringslivets tvistlösning. Ju. Polisens användning av övervakningskameror vid förundersökning. Ju. Naturgrusskatt, m.m. Fi. lT—kommissionens arbetsprogram 1995—96. SB. Betaltjänster. Fi. Allmänna kommunikationer — för alla? K. Behörighet och Urval. Förslag till nya regler för antagning till Universitet och högskolor. U. Svenska insatser för internationell katastrof- och flyktinghjälp. Kartläggning, analys och förslag. Fö. Ett aktiebolag för service till universitet och högskolor m.m. U. Lägenhetsdata. Fi. Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv. A.

. Arbete till invandrare. A.

Kronologisk förteckning

77. Röster om EU:s regeringskonferens - hearing med organisationsföreträdare, debattörer och forskare. UD. 78. Den svenska rymdverksamheten. N. 79. Vårdnad, boende och umgänge. JU. 80. EU om regeringskonferensen 1996 — institutionernas rapporter - synpunkter i övriga medlemsländer. UD. 81. Ny rättshjälpslag och andra bestämmelser om rättsligt bistånd. Ju. 82. Finansieringslösningar för Göteborgs— och Dennisöverenskommelsema. K. 83. EU-kandidater — 12 länder som kan bli EU:s nya medlemmar. UD. 84. Kulturpolitikens inriktning. Ku. 84.Ku1turpolitikens inriktning — i korthet. Ku. 85.Tjugo års kulturpolitik 1974—1994. Ku. 86. Dokumentation och socialtjänstregister. S. 87. Försäkringsrörelse i förändring 3. Fi. 88. Den brukade mångfalden. Del l+2. Jo. 89. Svenskar i EU—tjänst. Fi. 90. Kärnavfall och Miljö. M. 91. Ett reformerat straffsystem. Del 1-III. Ju.

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen II"-kommissionens arbetsprogram 1995-96. [68]

J ustitiedepartementet

Pensionsrättigheter och bodelning. [8] Nya konsumentregler. [11] [T och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. Förslag till nya samverkansformer. [32] Ersättning för ideell skada vid personskada. [33] Sambandet Redovisning — Beskattning. [43] Aktiebolagets organisation. [44] Tvångsmedel enligt 27 och 28 kap. RB samt polislagen. [47] Godtrosförvärv av stöldgods? [52] Näringslivets tvistlösning. [65] Polisens användning av övervakningskameror vid förundersökning. [66] Vårdnad, boende och umgänge.[79] Ny rättshjälpslag och andra bestämmelser om rättsligt bistånd. [81] Ett reformerat straffsystem. Del I-III. [91]

Utrikesdepartementet

Lagen om vissa internationella sanktioner — en översyn. [28] Röster om EU:s regeringskonferens — hearing med organisationsföreträdare, debattörer och forskare. [77] EU om regeringskonferensen 1996

— institutionernas rapporter — synpunkter i övriga medlemsländer. [80] EU—kandidater — 12 länder som kan bli EU:s nya medlemmar. [83]

Försvarsdepartementet

Muskövarvets framtid. [6] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Ett säkrare samhälle. [19] Utan el stannar Sverige. [20] Staden på vatten utan vatten. [21] Radioaktiva änmen slår ut jordbruk i Skåne. [22] Brist på elektronikkomponenter. [23] Gasmoln lamslår Uppsala. [24]

Civilt bruk av försvarets resurser —

regelverken, erfarenheter, helikoptrar. [29] Samverkan för fred. Den rättsliga regleringen. [53]

Svenska insatser för internationell katastrof— och flyktinghjälp. Kartläggning, analys och förslag. [72]

Socialdepartementet

Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. [5] Könshandeln. [15] Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. [16] Homosexuell prostitution. [17] Underhållsbidrag och bidragsförskott, Del A och Del B. [26] Avgifter inom handikappområdet. [35] Kompetens och kunskapsutveckling — om yrkes— roller och arbetsfält inom socialtjänsten. [58] Ohälsoförsäkring och samhällsekonomi — olika aspekter på modeller, finansiering och incitament. [59] Kvinnofrid. Del A+B. [60] Dokumentation och socialtjänstregister. [86]

Kommunikationsdepartementet

Samordnad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och i Mälardalsregionen. [25] Älvsäkerhet. [40] Framtidsanpassad Gotlandstrafik. [42] EG—anpassade körkortsregler. [48] Klimatförändringar i trafikpolitiken. [64] Allmänna kommunikationer — för alla? [70] Finansieringslösningar för Göteborgs- och Dennisöverenskommelsema. [82]

Finansdepartementet

Grön diesel — miljö— och hälsorisker. [3] Långtidsutredningen 1995. [4]

Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Översyn av skattebrottslagen. [10]

Mervärdesskatt — Nya tidpunkter för

redovisning och betalning. [12]

Förmåner och sanktioner - en samlad redovisning. [36]

Prognoser över statens inkomster och utgifter. [49] Förmåner och sanktioner

— utgifter för administration. [56] Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar. [63] Naturgrusskatt, m.m. [67]

Betaltjänster. [69] Lägenhetsdata. [74] Försäkringsrörelse i förändring 3. [87] Svenskar i EU-tjänst. [89]

___

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Yrkeshögskolan - Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. [38]

Allmän behörighet för högskolestudier. [41] Förslag om ett internationellt flygsäkerhets- universitet i Norrköping—Linköping. [57] Behörighet och Urval. Förslag till nya regler för antagning till Universitet och högskolor. [71] Ett aktiebolag för service till universitet och högskolor m.m. [73]

Jordbruksdepartementet Den brukade mångfalden. Del l+2. [88]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsföretag — En ny möjlighet för arbetslösa. [2] Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] Kompetens för strukturomvandling. [34]

Some reflections on Swedish Labour Market Policy. [39] Några utländska forskares syn på svensk arbetsmarknadspolitik. [39]

Effektivare styrning och rättssäkerhet i asylprocessen. [46] Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden. [55] Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv. [75] Arbete till invandrare.[76]

Kulturdepartementet

Konst i offentlig miljö. [18]

Vårt dagliga blad - Pstöd till svensk dagspress.[37] Kulturpolitikens inriktning. [84] Kulturpolitikens inriktning — i korthet. [84]

Tjugo års kulturpolitik 1974-1994. [85]

Näringsdepartementet

Ett renodlat näringsförbud. [1] Ny Elmarknad + Bilagedel. [14] Elförsörjning i ofred. [51] Den svenska Rymdverksamheten. [78]

Civildepartementet

Regional framtid + bilagor. [27] Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61]

Miljödepartementet

Alkylat och Miljöklassning av bensin. [30] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31] Grundvattenskydd. [45] Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 1995. [50] Fastighetsbildning - en gemensam uppgift för stat och kommun. [54] Ett renat Skåne. [62] Kärnavfall och Miljö. [90]