EG:s arbetstidsdirektiv och dess konsekvenser för det svenska regelsystemet : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EG:

s arbetstidsdirektiv

för

och dess konsekvenser

det svenska regelsystemet

SHM

1995:92

Delbetänkande av 1995 års Arbetstidskommitté

-

3H

rrhx i

Statens offentliga utredningar

1995 :92

Arbetsmarknadsdepartementet

EG:

s arbetstidsdirektiv

och dess konsekvenser för

det svenska regelsystemet

Delbetänkande av 1995 års Arbetstidskommitté Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst, För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer. uppdrag av Regeringskanslietsfêirvziltningskontor.

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-2050 ll

Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrádsbcrcdniitgen.1993.

En liten broschyr somunderlättararbetet för den somskall svara remiss. - Broschyrenkan beställashos:

Regeringskanslietsförvaltningskontor

Arkiv- och informationsenheten

103 33 Stockholm

Fax: 08-790 09 86

Telefon: 08-405 24 Sl

REGERINGSKANSLIETS

ISBN 91-38-20044-9 OFFSETCENTRAL Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet

Anders Sundström

Genom beslut den 26 januari 1995 bemyndigade regeringen statsrådet Sundström att tillkalla parlamentarisk kommitté med upp-

en gift att utreda effekter olika arbetstidsförändringar, m.m. Den

av 26 januari 1995 förordnades riksdagsledamoten Ulrica Messing s

ordförande. som

Den 1995 förordnades riksdagsledamoten Lena Lars-

27 mars

s, riksdagsledamoten Björn Kaaling s, riksdagsledamoten son Laila Bjurling s, landstingsrådet Marie Sällström s, landstingsrådet Sören Gunnarsson s, f d riksdagsledamoten Ylva Annerstedt fp, riksdagsledamoten Görel Thurdin c, riksdagsledamoten Christel Anderberg m, riksdagsledamoten Ingrid Burman v, projektledare Anders Josephsson kds, lärare Bertil Borglund mp, ombudsman Roger Mörtvik TCO, ombudsman Marie-Loui-

Strömgren SACO, förhandlingsdirektör Iréne Nilsson-Carlsson se Arbetsgivarverket, chefsjurist Karl Pfeifer Landstingsförbundet, sekreterare Marianne Hörding Svenska Kommunförbundet, direktören Karl-Olof Stenqvist VI, LO-sekreterare Ingalill Landquist-Westh LO, samtidigt förordnades som experter departementssekreterare Christer Eriksson arbetsmarknadsdepartementet, departementssekreterare Tony Malmborg finansdepartementet, byråchef Bertil Segerfalk Arbetarskyddsstyrelsen, hovrättsasses-

Inga Åkerlund arbetsmarknadsdepartementet. sor

Genom beslut den 28 mars förordnades Claes Stråth som huvudsekreterare och Per Ewaldsson som sekreterare. Den 13 juni 1995 förordnades Marita Pihl som bitr sekreterare.

Kommittén har i uppdrag att analysera de långsiktiga konsekvenserna alternativa arbetstidsförkortningar, undersöka vil-

av ket sätt flexibla arbetstidsregler kan införas i svensk lagstiftning, samt utreda konsekvenserna EG:s arbetstidsdirektiv för det

av svenska regelsystemet arbetstidsområdet.

Härmed överlämnas delbetänkandet EGss arbetstidsdirektiv och dess konsekvenser för det svenska regelsystemet.

Reservationer har avgivits av ledamöterna Ingrid Burman, Bertil Borglund och Karl-Olof Stenqvist samt av ledamöterna Christel Anderberg och Anders Josephsson gemensamt.

Särskilda yttranden har avgivits av ledamöterna Görel Thurdin, Ingrid Burman, Bertil Borglund och Karl Pfeifer samt av ledamöterna Roger Mörtvik, Marie-Louise Strömgren och Ingalill Landqvist Westh gemensamt. Stockholm i september 1995 Ulrica Messing Iréne Nilsson Carlsson Lena Larsson Karl Pfeifer Björn Kaaling Marianne Hörding Laila Bjurling Karl-Olof Stenqvist Marie Sällström Roger Mörtvik Sören Gunnarsson Marie-Louise Strömgren Ylva Annerstedt Ingalill Landqvist-Westh Görel Thurdin Christel Anderberg Ingrid Burman Claes Strâth Anders Josephsson Per Ewaldsson Bertil Borglund Marita Pihl

Innehåll 5

Innehållsförteckning

Förkortningar 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förklaringar vissa begrepp, definitioner m.m. 9 av . . . . . . . .

Sammanfattning 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsforslag 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Utredningsarbetet 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Allmänt utredningsuppdraget 49 om . . . . . . . . . . . . 1.2 Speciellt avseende EG-aspekten 50 . . . . . . . . . . . . . 1.3 Arbetets bedrivande 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 EG:s arbetstidsdirektiv och det

svenska regelsystemet 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Inledning 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 EG:s arbetstidsdirektiv en redogö- relse 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Jämförelser med svenska författnings-

bestämmelser samt exempel kol-

lektivavtalsregler 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Nödvändiga Förändringar av det

svenska regelsystemet över- väganden 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Inledning 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Allmänna överväganden 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Lag eller kollektivavtal 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll

3.4 överväganden och jämförelser av

skyddsvärden, 84

m.m.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.5¶Behovet ändringar i arbetstidslagen 102

av

. . . . . . . .

4 Förhållandet mellan gällande kol-

lektivavtal och införlivandet av

EGzs arbetstidsdirektiv 109

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Sveriges övriga internationella

åtaganden på arbetstidsområdet 111

. . . . . . . . . . . . .

6 Vissa konsekvenser av förslagen 113

. . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Författningskommentarer 115

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Reservationer och särskilda yttranden 122

. . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga l Kommittédirektiv Dir 1995:6 Bilaga 2 EG:s arbetstidsdirektiv svenska och

engelska

Förkortningar 7

Förkortningar

Anställnings- Lagen 1982:80 om anställningsskydd skyddslagen

Anford proposition och i förekommande A. prop.

fall anförd bilaga till propositionen Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen 1977:1160 Arbetstidslagen Arbetstidslagen 1982:673 EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EG Europeiska gemenskapen EGT Europeiska gemenskapernas officiella

tidning EU Europeiska unionen Dir. Direktiv

Ds Publikation i departementsserien

Förtroendemanna- Lagen 1974:358 om facklig lagen förtroendemans ställning arbetsplatsen

Föräldra- Föräldraledighetslagen 1995:584

ledighetslagen

8 Förkortningar

IT Informationsteknologi ILO International Labour Organisation Jämställdhets- Jämställdhetslagen 1991:433 lagen Lagen mot etnisk Lagen 1994:134 mot etnisk diskriminering diskriminering Medbestämmande- Lagen 1976:580 om medbestämmande i lagen arbetslivet Prop. Proposition Semesterlagen Semesterlagen 1977:480 Studieledighets- Lagen 1974:981 om arbetstagares rätt lagen till ledighet för utbildning

Förklaringar vissa begrepp, definitioner m.m. 9

av

Förklaringar av vissa begrepp, definitioner m.m.

Direktiv

Bindande EG-föreskrifter vad gäller de resultat som skall uppnås utfärdas i form direktiv. Tillvägagångssättet för att nå de an-

av givna målen får dock väljas medlemsstaterna själva. Direktiv är

av den vanligaste formen för EG-lagstiftning. Det förekommer ytterli-

två typer bindande föreskrifter: förordningar, till alla gare av som delar är bindande och direkt tillämpliga i varje medlemsstat, och beslut, vilka är bindande för den eller de som berörs av besluten.

EG-domstolen

EG-domstolen är den högsta uttolkaren de grundläggande för-

av dragen samt övrig gemenskapsrätt. Den består av 15 domare, dvs.

från varje medlemssland. EG-domstolen har viktig roll för en en rättsbildningen inom EG och utveckla EG-rätten i en integ-

anses rationsfrämjande anda.

EG:s sociala stadga

EGzs sociala stadga om arbetstagarnas grundläggande sociala rättigheter antogs av ll av de dåvarande EG-medlemsstatemas statsöverhuvuden vid Europeiska rådets möte i december 1989. Storbritannien skrev inte under. Stadgan är inte en rättsligt bindande föreskrift ett politiskt instrument med "moraliska för-

utan snarare pliktelser" för medlemsstaterna att till att de grundläggande

se sociala rättigheterna som stadgan behandlar garanteras i respektive medlemsstat. Stadgan också kommissionen att lägga

uppmanar fram förslag till direktiv eller andra åtgärder rad områden.

en

10 Förklaringar av vissa begrepp, definitioner m.m.

På grundval stadgan antog kommissionen ett handlingsprogram

av omfattande 47 åtgärder, varav en del var förslag till EG-lagstiftning. Ett dessa förslag resulterade i direktivet om vissa aspekter

av

arbetstidens förläggning.

Ekonomiska och sociala kommittén ECOSOC

Den Ekonomiska och social kommittén är ett rådgivande organ till rådet och kommissionen, saknar beslutsbefogenheter. Kom-

men mittén består 222 ledamöter som företräder arbetsmarknadens

av

parter, jordbruk, producent-konsument- och miljöintressen, m.m.

Europaparlamentet

Benämns även "parlamentet". Parlamentet är ett rådgivande och övervakande även har medbeslutanderätt beträffande

organ som EG:s budget. I och med Maastrichtfördraget har parlamentet fått större inflytande i rad frågor, vilket i vissa fall innebär att di-

en rektiv på vissa områden endast kan antas om rådet och parlamentet kommer överens. Parlamentet består av 626 ledamöter.

Europeiska gemenskapen EG

Tidigare benämnd Europeiska ekonomiska gemenskapen EEG. På engelska European Community resp. European Economic Community, förk. EC resp. EEC. Benämningen Europeiska gemenskapen infördes med Maastrichtfördraget om den Europeiska unionen. Europeiska gemenskapen är Europeiska unionens s.k. första pelare och omfattar de grundläggande bestämmelserna om den interna marknaden, den gemensamma handels-, jordbruks-, transport-, social- och arbetsmarknadspolitiken etc., alltså de samarbetsområden tradition brukar hänföras till som EG. Dock

som av

omfattas inte Europeiska kol- och stâlgemenskapen eller Europeis-

Förklaringar vissa begrepp, definitioner m.m. 11

av

ka atomenergigemenskapen inom den Europeiska gemenskapen. De grundläggande bestämmelserna för dessa gemenskaper finns i separata fördrag. Europeiska gemenskapens grundfördrag är Romfördraget från 1957, reviderades senast i och med Maastricht-

som fördraget den Europeiska unionen.

om

Europeiska gemenskapernas kommission

Benämns vanligen Europeiska "kommissionen". Kommissionen är ett utredande, förslagsställande, verkställande och övervakande

består 20 ledamöter kommissionärer. Beslut fattas organ som av med enkel majoritet. Varje ledamot har sitt eller sina ansvarsområden. Kommissionen bistås av ett sekretariat som är indelat i stabsfunktioner, generaldirektorat och vissa andra enheter.

Europeiska rådet

Europeiska rådet är EU:s toppmöte och består EU:s medlems-

av staters stats- eller regeringschefer. Äger rum vanligtvis en gång per halvår, dvs. en gång under varje medlemsstats ordförandeskap

roterar och innehas per halvår i EU:s ministerråd. Enligt

som

artikel D i fördraget om den Europeiska unionen skall Europeiska rådet unionen de impulser som behövs för dess utveckling och

ge fastställa allmänna politiska riktlinjer for denna utveckling.

Europeiska unionen EU

Europeiska unionens grundläggande dokument är det s.k. Maastrichtfördraget, som trädde ikraft den 1 november 1993. I EU ingår alla Samarbetsområden som omfattas av Maastrichtfördraget, dvs. Europeiska gemenskapen den s.k. första pelaren, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken den s.k. andra pelaren och samarbetet beträffande rättsliga frågor och inrikespolitik

12 Förklaringar vissa begrepp, definitioner m.m.

av

den s.k. tredje pelaren. EU är det övergripande politiska begreppet och omfattar alltså både hela det utvidgade samarbetet och

nya de tidigare samarbetsområdena Europeiska ekonomiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen samt Europeiska atomenergigemenskapen.

Europeiska unionens råd

Benämns vanligen "ministerrådet", "rådet" eller EU-rådet. Rådet är EU:s högsta beslutande och fattar beslut om vilka gemen-

organ

regler skall gälla inom EU. Det består de 15 medsamma som av lemsstatemas utrikes- eller fackministrar. Sammansättningen varie-

således beroende på vilka frågor behandlas. Beslut i rådet rar som fattas antingen enhälligt eller kvalificerad majoritet, bero-

genom ende på vilken fråga behandlas. Ordförandeskapet i rådet

som roterar mellan medlemsstaterna halvårsvis.

Generaldirektorat DG

Kommissionen består 24 s.k. generaldirektorat samt av vissa

av övriga funktioner, vilka för olika sakområden. Sålunda

ansvarar

t.ex. generaldirektorat V for frågor rörande sysselsättning,

ansvarar arbetsmarknad och socialpolitik. Generaldirektoraten benämns vanligen DG efter franskans "directorat général".

Internationella arbetsorganisationen ILO

ILO är ett FN-organ och dess beslutande församling internatio-

nella arbetskonferensen sammanträder i regel en gång per år.

- Till dags dato har antagits 174 konventioner och 181 rekommendationer. Även resolutioner förekommer. Varje medlemsland skall inom viss tid från avslutandet en konferens förelägga antagna

av konventioner och rekommendationer behörig myndighet i Sverige

Förklaringar av vissa begrepp, definitioner m.m. 13

riksdagen for lagstiftning eller andra åtgärder. Varje medlemsland skall vidare underrätta ILO-kontoret om vilka åtgärder som har vidtagits.

Ramdirektivet på arbetsmiljöområdet

Rådets direktiv 89/391 EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder for för att främja Förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, benämns vanligen "ramdirektivet". Det innehåller allmänna principer för bl.a. förebyggande av olycksrisker arbetsplatser, skydd av säkerhet och hälsa, undanröjande av risk- och olycksfaktorer, samt principer angående information till och hörande av arbetstagarna. Ramdirektivet skall inte tillämpas om det finns andra EG-bestämmelser högre skyddsvärde. Direktivet

av omfattar all verksamhet, såväl privat som offentlig. Men direktivet skall inte tillämpas när särskilda omständigheter är typiska för

som vissa arbeten inom offentlig sektor, skulle leda till att verksamheten oundvikligen kommer i konflikt med direktivets bestämmelser. Ramdirektivet föreskriver att rådet skall anta separata, mer detaljerade direktiv en rad områden. Så har skett i en rad frågor, bl.a. avseende personlig skyddsutrustning, skydd gravida

av kvinnor samt säkerhet och hälsa vid arbete vid dataskärm.

Romfordraget

EG:s grundfordrag som antogs 1957. Romfordraget inrättade den Europeiska ekonomiska gemenskapen, vilken var en av de tre Europeiska gemenskaperna de övriga två var Europeiska kol- och stålgemenskapen samt Europeiska atomenergigemenskapen. Romfördaget har därefter reviderats vid en rad tillfällen. De viktigaste ändringarna utgörs av den s.k. Enhetsakten 1987 och Maastrichtfördraget om den Europeiska unionen 1992. I samband med det senare ändrades namnet från den Europeiska ekonomiska

gemenskapen till enbart den Europeiska gemenskapen. Romfordraget

14 Förklaringar vissa begrepp, definitioner m.m.

av

innehåller i artiklarna 117-122 bestämmelser angående vissa frå-

rörande socialpolitik, arbetsliv samt jämställdhet mellan könen. gor I artikel 118a t.ex. sägs vad medlemsstaterna åtagit sig i fråga om för arbetsmiljön. Se i övrigt ovan, vid EG.

Sammanfattning 15

Sammanfattning

Inledning

En väsentligt höjd och uthållig tillväxt är en förutsättning för att Sveriges ekonomiska problem skall kunna lösas. En aktiv tillväxtpolitik måste föras. Med denna utgångspunkt tillkallades 1995 års Arbetstidskommitté. Kommittén har enligt sitt utredningsuppdrag tre huvudsakliga uppgifter: analysera de långsiktiga konsekvenserna av alternativa arbetstidsförkortningar; undersöka vilket sätt flexibla arbetstidsregler kan införas i svensk lagstiftning; utreda konsekvenserna av EG:s arbetstidsdirektiv för det svenska regelsystemet på arbetstidsområdet.

Kort översikt

Detta delbetänkande behandlar konsekvenserna av EG-direktivet. Då kommittén har haft mycket kort tid till sitt förfogande för denna uppgift, beslutades i ett tidigt skede att eventuella förslag till förändringar i det svenska regelsystemet bör hållas till ett nödvändigt minimum. Endast förändringar vid rättslig bedömning

som en anses vara absolut nödvändiga för att EG-direktivet skall anses vara införlivat i det svenska regelsystemet har därför föreslagits. Med detta tillvägagångsätt lämnar vi största möjliga utrymme till det fortsatta utredningsarbetet.

Vi har med utgångspunkt i EG-direktivet gjort jämförelser med svenska författningsbestämmelser och därvid bedömt bestämmelsemas skyddsvärden. Vi har konstaterat att vissa betydande skillnader föreligger. Sålunda likställs med arbetstid enligt svensk lagstiftning all ledighet som arbetstagaren kan ha rätt till. Utöver semester och sjukledighet kan nämnas föräldraledighet, studieledighet och ledighet för fackliga uppdrag. Ledigheter likställda med arbetstid enligt EG-direktivet är endast sjukledighet och betald

l6 Sammanfattning

semester. En betydelsefull skillnad är att den svenska för-

annan fattningen utgår från ett nattarbetsförbud, medan EG-direktivet saknar sådant förbud föreskriver att nattarbetspassens längd

men skall begränsas.

Enligt vår mening motsvaras varje föreskrift i EG-direktivet av svenska författningsbestämmelser som sammantaget ger ett för arbetstagarna väl så högt skyddsvärde. Vi föreslår därför i princip inte några förändringar i den lagreglerade arbetstiden. Däremot har vi konstaterat att arbetstidslagens disposivitet till förmån för kollektivavtal måste begränsas till följd av EG-direktivet. Om regler med ett lägre skyddsvärde tillämpas enligt visst kollektivavtal, skall sådan tillämpning därför kunna förklaras ogiltig. Mindre vanligt torde att avtalet i sin helhet eller del därav ogiltig-

vara förklaras. Brott mot EG-direktivets minsta godtagbara skyddsnivå-

bör vidare medföra skadestånd kan dömas ut. Även Arbetarer att skyddsstyrelsens dispenser måste fortsättningsvis hållas inom EGdirektivets och tillsynen vad den lagreglerade arbets-

ramar avser tiden skall trygga att EG-direktivets lägsta godtagbara skyddsnivåer inte underskrids.

EG:s arbetstidsdirektiv

Rättslig grund för arbetstidsdirektivet är artikel 118a i Romfördraget. Direktivets ändamål är arbetstagarnas säkerhet och hälsa vid förläggningen arbetstider. Direktivet minimiregler för vila

av anger och andra bestämmelser arbetstidens förläggning bl.a. angåen-

om de begränsning veckoarbetstiden, natt- och skiftarbete samt

av arbetsrytm. De centrala begreppen definieras, t.ex. arbetstid och vila. Vidare anges en rad allmänna bestämmelser för bl.a. beräkningsperioder över vilka arbetstid och viloperioder kan genomsnittsberäknas samt i vilka fall och under vilka förutsättningar avvikelser eller undantag får göras från direktivets huvudbestämmelser. Direktivet skall införlivat i medlemsstaternas regel-

vara system senast den 23 november 1996.

Sammanfattning 17

Svenska törfattningsbestämmelser

Svenska arbetstidsbestämmelser finns främst i arbetstidslagen. Där stadgas begränsningar i arbetstidens omfattning samt ges regler för viloperioder, såsom natt- och veckovila, raster, måltidsuppehåll och pauser, vissa ordningsföreskrifter av administrativ karaktär, samt bestämmelser om dispens, tillsyn, straff, övertidsavgifter och överklaganden. Av betydelse i sammanhanget är också regler i arbetsmiljölagen och semesterlagen, ledighetslagstiftningen t.ex. reglerna föräldra- och studieledighet samt lagen anställ-

om om ningsskydd. En omfattande kollektivavtalsreglering finns vad avser arbetstidsfrågor.

överväganden allmänt

- Vi har med vår valda utgångspunkt att endast föreslå förändringar som är absolut nödvändiga, att göra en rättslig bedömning

av skyddsvärdena i bestämmelserna i EG-direktivet respektive det svenska regelsystemet. I detta ligger att noggrant uppmärksamma och beakta helheten i direktivets bestämmelser. Vi har avsett att identifiera de ramar som EG-direktivet kommer att sätta för

svenska arbetstidsregler i framtiden.

Då denna del i vårt uppdrag är avklarad kan fortsätta med övriga delar, nämligen att utreda förutsättningarna för samt konsekvenserna av olika flexibla arbetstidsregler och alternativa arbetstidsförkortningar. Vi skall i vårt fortsatta arbete återkomma till i stort sett alla de aspekter som behandlas i EG-direktivet. Det skul-

därför vara hindrande att i detta skede binda oss för regler som föranleds av annat än en strikt rättslig bedömning behovet till

av EG-anpassning. De förändringar föreslår skall ses som provisoriska.

Av central betydelse för de flesta EG-direktivets bestämmel-

av ser är definitionen av begreppet arbetstid. En betydande skillnad mellan EG-direktivet och det svenska regelsystemet är sättet att räkna arbetstid, dvs. vad som skall anses vara arbetstid och vad

Sammanfattning

likställas med arbetstid. EG-direktivet att arbetstid som skall anger all tid då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande samt är därvid utför aktiviteter eller uppgifter. Vid genomsnittsberäkning veckoarbetstiden kan enligt direktivet perioder av betald semesav antingen räknas arbetad tid eller inte

ter och sjukledighet som

inkluderas i beräkningsperioden vilket alltså förkortar denna. arbetstid definieras inte i arbetstidslagen. Enligt Begreppet dock med arbetstid att arbetstagaren står till arbetsgi-

praxis menas

arbetsstället och utför arbete eller är beredd varens förfogande arbeta, så behövs. Med arbetstid likställs enligt det att börja om svenska regelsystemet kompensationsledighet som arbetstagaren till följd övertidsarbete samt alla ledigheter som arbetserhåller av till enligt andra författningar än arbetstidslagen. tagaren har rätt och sjukledighet kan nämnas föräldraledighet, Utöver semester för fackligt arbete, ledighet för studier i studieledighet, ledighet för invandrare, Arbetstidslagen innehåller dessutom svenska osv. och beredskap, vilka räknas för sig och bestämmelser om jourtid bestämmelser vila. Jourtiden är vidare har betydelse för lagens om i antal timmar. EG-direktivet saknar bestämmelser om

begränsad

och beredskap och dessa företeelser kan inte anses vara

jourtid

enligt direktivet. Mot bakgrund vår valda utgångsarbetstid av vi inga förändringar det svenska arbetstidspunkt föreslår av begreppet.

Bestämmelsernas tillämpningsområde

EG-direktivets tillämpningsområde undantas luft-, järnvägs-, Från sjötransporter, havsfiske och annat arbete till sjöss samt väg- och arbete utförs läkare under utbildning. Vidare undantas det som av utför arbete i arbetsgivarens hem. Medlemsstaterarbetstagare som kan själva avgöra i vilken utsträckning direktivets bestämna som inom viss offentlig verksamhet, såsom polimelser skall tillämpas

och viss civilskyddsverksamhet. Hem- och distans-

sen, försvaret i direktivet, medlemsstaterna medarbete omfattas princip av men vissa kategorier arbetstagare, nämligen sådana vars ges att för

Sammanfattning 19

arbetstid inte mäts eller bestäms i förväg eller bestäms arbetsav tagarna själva, avvika från reglerna om viloperioder och begränsningar veckoarbetstiden respektive nattarbetets längd. av Arbetstidslagen har i stort sett samma tillämpningsområde men undantar inte allt undantas i EG-direktivet. Det finns även som annan relevant lagstiftning, såsom arbetsmiljölagen och semesterlagen, vilken omfattar i stort sett alla arbetstagare. Arbetstidslagen undantar emellertid arbetstagare som utför s.k. okontrollerbart arbete t.ex arbetstagare arbetar i sitt eget hem samt arbetssom tagare i foretagsledande eller därmed jämförlig ställning och arbetstagare som själva disponerar sin arbetstid. Samtliga dessa arbetstagarkategorier omfattas som nämnts av EG-direktivet, men medlemsstaterna medges avvikelser beträffande stor del en av direktivets huvudbestämmelser. Arbete i hemmet och distans ökar i omfattning. Vi vill studera detta område närmare innan förslag i arbetstidshänseende presenteras. Det pågår även diskussioner och studier på detta område internationellt, t.ex inom EU. Mot bakgrund vår valda av utgångspunkt menar vi därför att även av detta skäl bör undantaget i arbetstidslagen i detta skede utredningen kvarstå med stöd av av EG-direktivets avvikelseregler. Förutsättningen för sådan en avvikelse, att de aktuella arbetstagarna skall omfattas allmänna av skyddsbestämmelser, är uppfylld då de omfattas arbetsav miljölagen som innehåller sådana bestämmelser. Vidare uppfylls direktivets bestämmelse semester för dessa arbetstagare om av semesterlagen. Bestämmelserna nattarbete annat än nattarbeom tets längd, Skiftarbete och arbetsrytm motsvaras i betydande utsträckning regler i arbetsmiljölagen, alltså omfattar även av som dessa arbetstagare. För att tydliggöra sambandet mellan arbetstidsfrågor och arbetsmiljölagens allmänna skyddsbestämmelser föreslår att en hänvisning görs i arbetstidslagen till arbetsmiljölagen.

Dygnsvila

EG-direktivet anger att alla arbetstagare skall erhålla 11 timmars

20 Sammanfattning

sammanhängande ledighet 24-timmarsperiod. Det anges dock

per inte på dygnet denna period skall förläggas. Om under en pe-

var riod två kalenderdygn, dygnsvilan under det första dygnet

om läggs under de 11 första timmarna och under det andra dygnet läggs under de ll sista, skulle 26 timmar förflyta utan ledighet. Medlemsstaterna medges möjlighet att för rad typer av arbets-

en

och situationer avvika från att tillämpa denna dygnsvileretagare gel.

Arbetstidslagen har ingen uttrycklig dygnsvilebestämmelse,

föreskriver alla arbetstagare skall ha ledighet för nattvila, utan att

skall omfatta tiden mellan klockan 24 och klockan Enligt som

och förarbeten skall inte dessa fem timmar ens tillfälligtvis

praxis

tillräcklig dygnsvila. Arbetstagarna skall ha den vila anses utgöra

behövlig. Vid bedömning behövlig vila skall enligt som är om arbetsmiljölagen utgångspunkten den enskilde arbetstagarens

vara förutsättningar. Det svenska arbetstidsbegreppet är ett annat än EG-direktivets och lagens bestämmelse arbetstid, jourtid och

om beredskap har betydelse för att bedöma arbetstagarens ledighet.

Vi samlad bedömning skyddsvärdena i EG-

menar att en av direktivets regel dygnsvila och relevanta svenska författnings-

om bestämmelser visar att de svenska reglerna har ett väl så högt

Ett tillägg direktivets dygnsvileregel skulle därför

skyddsvärde. av

inte tillföra arbetstidslagen ett högre skyddsvärde. Med vår valda

föreslår vi därför inga förändringar i det svenska

utgångspunkt regelsystemet.

Raster

Enligt EG-direktivet skall alla arbetstagare ha rätt till en rast om arbetsdagen överskrider timmar. Avvikelser från denna regel

sex får göras i vissa fall.

Arbetstidslagen stadgar att arbetstagarna skall erhålla en rast

efter fem timmars arbete. Rastemas längd, antal och försenast läggning skall tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhål-

vara

Sammanfattning 21

landena. l vissa fall får rasten bytas mot måltidsuppehåll. Lagen innehåller även en bestämmelse om pauser.

En jämförelse visar att arbetstidslagens bestämmelser har ett högre skyddsvärde. Vi föreslår därför ingen förändring i det svenska regelsystemet.

Veckovila

EG-direktivet föreskriver att alla arbetstagare skall ha minst 24 timmars sammanhängande ledighet sju-dagarsperiod, plus de

per

timmarnas dygnsvila. Ledigheten får i vissa fall nedsättas till 24 timmar. Veckovila får genomsnittsberäknas över en period om 14 dagar. Avvikelser från bestämmelsen dygnsvila får ske i

om vissa fall.

Arbetstidslagen säger att arbetstagarna skall ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Undantag får göras tillfälligtvis i vissa fall.

Vi menar att det svenska regelsystemet arbetstidslagen, ar-

betsmiljölagens allmänna skyddsbestämmelser samt ledighetslagstiftningen har ett högre skyddsvärde än EG-direktivets skydds-

regel. Ingen förändring i det svenska regelsystemet föreslås alltså vad gäller regeln om veckovila.

Begränsning av veckoarbetstiden

Enligt EG-direktivet skall veckoarbetstiden för arbetstagarna begränsas till i genomsnitt 48 timmar. Beräkningsperioden för genomsnittsberäkningen får vara fyra månader. Medlemsstaterna medges att i vissa fall tillämpa en sex månaders beräkningsperiod. Arbetsmarknadens parter kan i kollektivavtal avtala om tolv månader. Perioderna för genomsnittsberäkning är inte definierade som kalenderperioder. Medlemsstaterna kan under vissa förutsättningar välja att inte tillämpa regeln om begränsningen veckoarbets-

av

22 Sammanfattning

tiden. Undantaget förutsätter dock att varje enskild arbetstagare har

rätt attt vägra arbeta än 48 timmar per fyra-månadersperiod. mer Arbetstidslagen föreskriver att ordinarie arbetstid får uppgå till

högst 40 timmar kalendervecka. I vissa fall får de 40 timmarna per beräknas ett genomsnitt över fyra veckor. Om det finns särsom skilt behov ökad arbetstid får övertid tas ut med 48 eller 50 av timmar fyra veckor respektive kalendermånad, dock högst 200 per timmar kalenderår. Ytterligare 150 timmar per kalenderår kan per medges dispens Arbetarskyddsstyrelsen. Nödfallsövertid genom av får tas ut i speciella fall och är inte förenad med en övre gräns. Om övertid tas ut med stöd i lag sker dock en myndighetstillsyn. period längre än fyra månader innebär arbetstids- Sett över en lagens bestämmelser större begränsning möjligt uttag av en av arbetstid. Och även sett över period månad begränsar en om en arbetstidslagen arbetstidsuttaget än vad direktivet gör, då lamer innehåller även en månadsbegränsning. gen Vid jämförelse arbetstid över fyra månader kan noteras en av arbetstidslagen medger ett högre uttag arbetstid. Jämförelsen att av måste dock analyseras närmare. Som konstaterat likställs enligt det svenska regelsystemet alla ledigheter arbetstagaren har rätt till med arbetstid, dvs. arbetstagaren ha arbetat han eller hon anses om varit studieledig. Vidare gäller ett lägre mått för ordit.ex. att om narie arbetstid än 40 timmar/vecka följer avtal, skall med överav tid förstås sådan tid överstiger detta mått. Om ordinarie arsom betstid lägre än lagens 40 timmar/vecka blir följdaktligen det är totala antalet tillåtna timmar också lägre. Arbetstiden beräknas

enligt arbetstidslagen kalenderperioder, vilket medför att perio-

derna är förutbestämda. Direktivets beräkningsperioder kan vara

rullande. Av betydelse är även att semesterlagen rätt till längre ledigger het än vad följer EG-direktivets bestämmelse om semester. som av Vidare kan märkas att sjukdom under semester medför enligt semesterlagen rätt för arbetstagaren att skjuta semesterledigheten.

Vi samlad bedömning det svenska regelverket menar att en av främst arbetstidslagen, ledighetslagstiftning, semesterlagen och

Sammanfattning 23

arbetsmiljölagen medför att detta måste tillmätas ett för arbetstagarna högre skyddsvärde. Ändringar i det svenska regelsystemet föreslås därför inte.

Årlig semester

Alla arbetstagare skall enligt EG-direktivet erhålla en årlig betald semester om fyra veckor. Närmare föreskrifter om rätten till och beviljandet av sådan semester får bestämmas nationellt. Den svenska semesterlagen stadgar att alla arbetstagare har rätt till 25 dagars semester år. Lagen bestämmelser angående in-

per anger tjänandet av rätten till semester och semesterlön. EG-direktivet föranleder inte att föreslå några förändringar i det svenska

oss regelsystemet.

Nattarbetets längd

EG-direktivet innehåller två regler angående begränsning natt-

av arbete. Den första regeln stadgar att nattarbetet inte får överstiga i genomsnitt åtta timmar under varje 24-timmarsperiod. Den andra regeln säger att för arbeten som innebär säskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får nattarbetet inte överstiga åtta timmar under den 24-timmarsperi0d då nattarbetet utförs. Det är i detta fall alltså inte tillåtet att genomsnittsberäkna arbetstiden.

Medlemsstaterna får enligt direktivet fastställa en beräkningsperiod för beräkning av den genomsnittliga arbetstiden enligt den första regeln. Beräkningsperioden får inte inkludera veckovilan

om 24 timmar, vilket innebär att de åtta timmarna i genomsnitt kan beräknas på 48 timmar/vecka sex dagar åtta timmar. Vidare får

x medlemsstaterna i vissa fall avvika från tillämpningen av båda reglerna, dvs. både vad avser längden på arbetspassen och vad

avser förbudet mot genomsnittsberäkning.

Arbetstidslagen utgår från ett nattarbetsförbud och i nattvilan skall ingå tiden mellan klockan 24 och klockan Avvikelser från

24 Sammanfattning

nattarbetsförbudet får ske i vissa fall. Nattarbete med stöd i arbetstidslagen står under myndighets tillsyn och kontroll. Vid samlad bedömning får att det svenska regelsysteen anses bestämmelser främst arbetstidslagens nattarbetsförbud, armets bestämmelserna tillsyn och kontroll samt le-

betsmiljölagen, om

har väl så högt skyddsvärde direkti-

dighetslagstiftningen ett som

regler begränsning nattarbete. Vi föreslår därför vets båda om av inga förändringar i det svenska regelsystemet.

Hälsoundersökning och omplacering nattarbetande till av dagarbete

Nattarbetande skall enligt EG-direktivet ha rätt till fri hälsounderinnan de påbörjar sin anställning och därefter till regelsökning bundna sådana undersökningar. Om den nattarbetande har hälsoproblem kan bero nattarbetet skall denne om möjligt som anses

omplaceras till dagarbete.

Arbetsmiljölagen innehåller bestämmelser kap. 4 om bemyn- En sådan bestämmelse behandlar regeringens eller myn-

diganden.

utfärda föreskrifter skyldighet att vid

dighets möjlighet att om

arbeten föranstalta läkarundersökning. Vi anser

vissa riskfyllda om

med stöd denna bestämmelse bör uppdra åt Ar-

att regeringen av

betarskyddsstyrelsen utfärda föreskrift angående hälsoundersökatt ningar vid nattarbete. Beträffande rätten till omplacering konstaterar vi att i arbetstredje kapitel stadgas att arbetsgivaren bl.a. skall vidta

miljölagens

alla nödvändiga åtgärder för att undvika ohälsa på arbetsplatsen.

innebär omplaceringsskyldighet. Till detta kommer

Detta ytterst en

det skydd regeln i lagen anställningskydd om

som ges genom om

uppsägning inte är sakligt grundad arbetsgivaren skäli-

att en om kan erbjuda annat arbete hos sig. Dessa stadganden sammangen torde innebära rätt motsvarande den stadgas i tagna att en som EG-direktivet redan finns i svensk rätt. Vi föreslår alltså inga förändringar i det svenska regelsystemet med anledning direktivets av

regel om omplacering.

Sammanfattning 25

Garantier för nattarbete

EG-direktivet att medlemsstaterna får meddela särskilda

anger regler till skydd för vissa kategorier arbetstagare. Detta föranleder

inte att föreslå någon förändring det svenska regelsystemet. oss av

Anmälan regelbunden sysselsättning av nattarbetande

om En arbetsgivare regelbundet använder nattarbetande skall an-

som mäla detta till behöriga myndigheter om dessa begär det. Bestämmelsen motsvaras i det svenska regelsystemet av arbetstidslagen bestämmelse arbetsgivares upplysningsplikt. Vi föreslår således

om inga förändringar i det svenska regelsystemet.

Skydd av hälsa och säkerhet

Arbetstagare arbetar natt och skift skall enligt EG-direktivet

som erhålla ett skydd motsvarar arten deras arbete. Skyddsa-

som av nordningar skall finnas tillgängliga alla tider dygnet då arbete bedrivs. Dessa bestämmelser motsvaras i Sverige andra och

av tredje kapitlen i arbetsmiljölagen och föranleder oss inte att föreslå förändringar i det svenska regelsystemet.

Arbetsrytm

Arbetsgivare skall enligt EG-direktivet iaktta principen att arbetet

till arbetstagaren. Denna bestämmelse motsvaras av aranpassas betsmiljölagens allmänna skyddsbestämmelser i andra och tredje kapitlen. Bestämmelsen föranleder således inga förändringsförslag avseende det svenska regelsystemet.

26 Sammanfattning

Arbetsmarknadens parter

Vi har konstaterat att EG-direktivet i princip inte föranleder några

förändringsförslag vad den lagreglerade arbetstiden. Arbets-

avser tidslagen är dock dispositiv till förmån för kollektivavtal. Arbetstidslagens disposivitet innebär att lagstiftaren inte sätter andra gränser än vad följer arbetsmiljölagens allmänna skydds-

som av bestämmelser för vad arbetsmarknadens parter kan avtala i kollektivavtal. EG-direktivet medför emellertid att vissa gränser i fortsättningen måste iakttas. Detta måste framgå av arbetstidslagen

hänvisning bör därför göras i lagen till EG-direktivet. och en

Arbetsmarknadens parter skall således ha möjlighet att även fortsättningsvis fritt avtala arbetstidsfrågor, men de skall göra

om detta inom EG-direktivets Parterna har därvid att bedöma

ramar.

de regler avtalas har ett skyddsvärde som minst motsvarar om som EG-direktivets regler.

Myndighetstillsyn och dispenser

Om inte kollektivavtal kan slutas avvikelser från arbetstids-

om lagen kan Arbetarskyddsstyrelsen i vissa fall bevilja dispens. Ge-

dispens kan beviljas avvikelse från rad lagens bestämnom en av melser beträffande arbetstidens omfattning och viloperioder. Arbetarskyddsstyrelsen har fortsättningsvis vid beviljandet dispenser

av att hålla sig inom direktivets ramar.

Om ett kollektivavtal har ersatt arbetstidslagens regler om ar-

betstid faller myndighetstillsynen lagens efterlevnad bort. Vad

av

gäller den del arbetstiden inte är reglerad i kollektivavtal

av som skall tillsynen i fortsättningen även EG-direktivets regler i

avse den mening att direktivets lägsta godtagbara skyddsnivåer inte underskrids.

Sammanfattning 27

Sanktioner m.m.

Om ett kollektivavtal tecknas arbetstidsfrågor bortfaller alltså

om myndighetstillsynen detta område. Detta medför även att lagens sanktioner bortfaller. Då föreslår att arbetstidslagen tillförs en bestämmelse säger att kollektivavtal måste hållas inom EG-

som direktivets bör för att säkerställa efterlevnaden sådan före-

ramar, skrift sanktioneras.

Vi föreslår dels regel markerar att avtal eller del därav,

en som i den mån det innebär att regler med ett lägre skyddsvärde skall tillämpas för arbetstagarna än vad som följer av EG-direktivet är ogiltiga. Vanligare torde dock bli att det är tillämpningen av visst kollektivavtal i det enskilda fallet som förklaras ogiltigt. Vidare bör brott mot EG-direktivets minsta godtagbara skyddsnivåer kun-

medföra att skadestånd utdöms. na

Konsekvenser av våra förslag

Vi att konsekvenserna av våra förslag är mycket begränsade.

anser Själva avsikten med vårt arbete i denna del har varit att hålla förändringsförslaget till ett nödvändigt minimum. Av detta följer att våra förslag inte torde betyda något vad gäller jämställdheten mellan kvinnor och män, regionalpolitiskt eller för statens utgifter.

Vi skall i vårt fortsatta arbete återkomma till konsekvenserna

olika arbetstidsförslag produktivitet, sysselsättning, jämav ställdhet, osv.

28 Summary

Summary

Introduction

One of the prerequisites for solving Swedens economic problems

significantly higher, sustainable development. An active growth policy must be pursued. The 1995 Working Hours Commission was set up this perspective. The Commissions tenns of reference three principal tasks: analysis of the long-term

cover consequences of alternative forms of shorter working time, investigation of ways which flexible provisions for working time be introduced Swedish legislation, and investigation of

can the consequences of the EC Working Time Directive on the Swedish regulatory system the working time sphere.

Brief Overview

This interim report considers the consequences of the EC Directive. Since the Commission has been under considerable time pressure, was decided at an early stage that any proposals for amendments to the Swedish regulations should be restricted to an essential, minimum level. As a result, our proposals have been confmed to amendments which are considered to be absolutely

from legal point of view for incorporation of the EC necessary a Directive into the Swedish regulatory system. This approach offers the greatest possible scope for our future consideration of these questions.

Taking the EC Directive as our starting point, we have made comparisons with the Swedish statutory provisions and have assessed the protective value of these provisions. We note that there are certain significant differences. Thus, under Swedish legislation, all leave to which employee may be entitled

an regarded as equivalent to working time. Apart from periods of annual leave and sick leave could be mentioned parental leave,

Summary 29

leave for of study and leave for trade union duties.

purposes Under the EC Directive the only periods equivalent to working time periods of annual paid leave and sick leave. Another

are major difference that Swedish legislation assumes the prohibition of night work, while there such prohibition the

no EC Directive which, instead, prescribes that the duration of night shifts to be limited.

In opinion, provision the EC Directive

our every corresponds to Swedish statutory provisions which, the whole,

on give employees high degree of protection. Therefore,

a principle, do not propose any amendments statutory working

we time. On the other hand, note that the optional features of the

we Working Hours Act must be limited as a result of the EC Directive. If provisions of a lower protective value are applied under certain collective agreement, such application should

a therefore be deemed invalid. will probably be less common that the agreement whole features thereof ruled invalid. In

or

addition, should be possible to award damages for breaches of the minimum acceptable protection levels under the EC Directive. In the future, dispensations granted by the National Board of Occupational Safety and Health will also have to be restricted to the framework of the Directive, and supervision as regards statutory working hours must compliance with the

ensure minimum acceptable levels of protection under the EC Directive.

EC Working Time Directive

The legal basis for the Working Time Directive Article ll8a the Treaty of Rome. The Directive aims to ensure the safety and health of employees connection with the organization of working time. The Directive states minimum rules for rest periods and other provisions regarding the organization of working time including restrictions on working hours per week, night work, shift work and patterns of work. The Directive defines the key concepts, for example working time and rest periods. In addition,

30 Summary

there number of general provisions, including methods of

a calculating working time and rest periods, and also cases

average

which exceptions be made from the principal rules

may contained the Directive, and also the prerequisites for such exceptions. The Directive must be incorporated into the regulatory systems of members states not later than 23 November 1996.

Swedish Statutory Provisions

Swedish provisions concerning working time primarily covered

are by the Working Hours Act, which stipulates restrictions on the extent of working time, rules for rest periods e.g. night and weekly rest periods, break periods, meal breaks and pauses, certain provisions of administrative nature, and provisions for

an dispensations, supervision, penalties, overtime fees and appeals. The rules contained the Work Environment Act, the Annual Leave Act, legislation affecting leave of absence from work e.g. rules for parental leave and leave for of study and the

purposes Act Security of Employment also of importance this

on are connection. Collective agreements also involve extensive regulation of working time issues.

General Considerations

In view of the assumption which have based our work, we

on we conñne proposals to the bare essentials, that to arriving

our say

legal assessment of the protective value of the provisions at a contained the EC Directive and the Swedish regulatory system, respectively. This involves fully noting and taking into account the provisions contained the Directive. We have endeavoured to identify the future frameworks which the EC Directive will establish regards the regulation of working time

as

Sweden.

Summary 31

When we have completed this aspect of our assignment, we will be able to proceed to our other tasks, that to say to study the prerequisites for and the consequences of various flexible rules for working time and alternative forms of shorter working time. In this context, we will be returning to virtually all the aspects covered the EC Directive. Hence, a commitment at this stage to rules which are not the result of strict legal assessment of the

a need for EC harmonization would hinder our future work. The amendments which we propose should be regarded provisional.

as

The definition of the concept of working time of crucial importance most of the provisions of the EC Directive. One important difference between the Directive and the Swedish regulatory system the method of calculating working time i.e. what to be counted as working time and what to be considered as equivalent to working time. The Directive states that working time constitute all periods which the employee working, at the employers disposal and carrying out his activity

or duties. Under the Directive, when computing average working time per week, periods of annual leave sickness leave for which

or the employee receives pay may either be counted as work time or excluded from the period which calculation based thus

on reducing the period.

The concept of working time not defined the Working Hours Act, but practice working time means that the employee

at the employers disposal at the place of work, carrying out tasks or prepared to work so required. Under the Swedish system, compensatory leave which the employee receives as compensation for overtime work equated with working time, and this also applies to all leave to which the employee entitled under statutes other than the Working Hours Act, Apart from holidays and sickness leave, this also includes parental leave, leave for purposes of study, leave for trade union duties, leave for immigrants to study the Swedish language, etc. In addition, the Working Hours Act also contains provisions regarding

emergency and stand-by duty, which taken into account separately and

are

32 Summary

affect the provisions of the Act as regards rest periods. Moreover, there restrictions regarding the number of hours allowed for

are

duty. The EC Directive contains no provisions relating emergency

and stand-by duty and, according to the Directive, to emergency such phenomena should not be regarded as working time. In the light of the basic assumption we have made we therefore propose that there should be amendments to the Swedish concept of

no working time.

Area of Application

Work connection with air, rail, road and waterborne transport, fishing and other work at sea, and work carried out by doctors undergoing training are excluded from the area of application covered by the EC Directive. This also applies to employees who work in their employers home. Member states may themselves decide the extent to which the Directives provisions to apply

are

certain types of public sector activities such as the police, defence and certain civil defence services. In principle, work the home and work distance covered by the Directive, but

at a are member states allowed to make exceptions to the rules

are regarding periods of rest and restrictions on weekly hours and the duration of night work for certain categories of employees i.e. employees whose working time not measured, not determined

advance or decided by employees themselves.

The Working Hours Act has identical of application for

areas the most part, but does not permit all the exemptions covered by the EC Directive. There also other relevant legislation which covers virtually all employees, for example the Work Environment Act and the Annual Leave Act. The Working Hours Act, however, excludes employees who carry out work which cannot be monitored e.g. employees who work their own homes, employees executive or comparable positions and employees who determine their working time themselves. As already mentioned, all these employee categories are covered by the EC

Summary 33

Directive, but member states are allowed to make exceptions regarding many of the Directives main provisions.

Work the home and at a location remote from the workplace

the increase. We want to study this closely before

on area more presenting proposals as regards working hours. This question also being discussed and studied at the international level, for example the EU. ln view of the assumptions we have made regarding task, consider that the exception the Working

our we Hours Act, also for this reason, can be left intact, view of the rules regarding derogations the EC Directive. The prerequisites for exception of this kind that the employees concemed must

an be covered by general protective provisions are fulñlled since

they covered by the Work Environment Act, which contains

are provisions of this nature. In addition, the Directives provisions regarding holidays for such employees are covered by the Annual Leave Act. The provisions regarding night work apart from the duration of night work, shift work and patterns of work largely correspond to provisions the Work Environment Act which also covers such employees. We propose that reference be made in the Working Hours Act to the Work Environment Act order to clarify the relationship between working time issues and the general protective provisions embodied the Work Environment Act.

Daily Rest

The EC Directive states that all employees must have 11 consecutive hours of free time per 24 hour period. However, there

no indication of at what point this free time to be arranged. In the case of a period covering two calendar days, for example, the daily rest period occurred the first ll hours of the first day and the final ll hours of the second day, the employee would work for 26 hours without a rest period. Member states are allowed to make derogations from the daily rest period rule for several types of employees and situations.

34 Summary

There provision regarding daily rest the

no express Working Hours Act. Instead, the Act prescribes that all employees

have free time for rest at night the period 24.00 05.00 must hours. ln practice and accordance with the preamble to the Act, these five hours should not be considered to constitute sufficient daily temporary basis. Employees are to have the

rest, even on a period of rest they require. Under the Work Environment Act, assessment of the rest period needed must be based on the prerequisites of the individual employee. The Swedish working time concept differs from that embodied the EC Directive and, under Swedish law, statutory provisions regarding working time,

duty and stand-by duty relevant factors when emergency are assessing employee leave and free time.

We consider that overall assessment of the protective value

an of the EC Directives rules about daily rest periods and the relevant Swedish statutory provisions indicates that the Swedish rules have rather high protective value. Hence the incorporation

a of the Directives provisions for daily rest periods would not give the Working Hours Act greater protective value. In the light of the basic assumptions have made, therefore propose that there

we we should amendment of the Swedish regulatory system.

be no

Breaks

Under the EC Directive, all employees must be entitled to breaks

the working day of six hours. Derogations from this

excess rule be made certain cases.

may

The Working Hours Act stipulates that employees must have a break after than five hours work. The duration, number

not more and timing of breaks must be satisfactory, taking into account the work situation. In certain work breaks be replaced by

cases, may meal breaks. The Act also contains provision concerning pauses.

a

Comparison between the Directive and the Act indicates that the provisions of the Working Hours Act have a higher protective

Summary 35

value. Therefore, we propose that there should be no amendment of the Swedish regulatory system.

Maximum Weekly Rest Period

The EC Directive stipulates that all employees must have at least 24 hours of consecutive free time per seven-day period, in addition to 11 hours of daily rest. In certain cases, this free-time period may be reduced to 24 hours. Weekly rest periods may be averaged out period of 14 days. Derogations from the

over a provisions for daily rest may be made certain cases.

The Working Hours Act states that employees must have at least 36 hours of consecutive free time each seven day period. Exceptions may be made on a temporary basis certain cases.

We consider that the Swedish regulatory system the Working Hours Act, the general protective provisions of the Work Environment Act and legislation regulating rest periods and free time have a higher protective value than the protective element the Directive. Hence, no amendment of the Swedish regulatory system proposed as regards provision for weekly rest periods.

Weekly Working Time

Under the EC Directive, weekly working time for employees should not exceed an average of 48 hours. The period on which such an average calculation based may be four months. In certain cases, member states are allowed to employ a period of six months for purposes of calculation. In collective agreements, employer and employee organizations may agree on a period of 12 months. The average calculation periods are not defined

as calendar periods. Under certain conditions, member states

may choose not to apply the rule concerning restrictions the

on working week, providing that each individual employee entitled

36 Summary

to refuse to work than 48 hours week four month

more per per period.

The Working Hours Act stipulates that normal working time must not exceed 40 hours per calendar week. In certain cases, these 40 hours be calculated an average over a four week

may as period. If there a special need for an extension of working time, overtime work amounting to 48 hours per four week period permitted, or 50 hours per calendar month, but not more than 200 hours calendar The National Board of Occupational

per year. Safety and Health may grant dispensation for a further 150 hours

calendar year. Emergency overtime may be worked special per cases, and this case there no upper limit. However, overtime worked under the provisions of the Act, this subject to supervision by a public authority.

The provisions of the Working Hours Act mean a greater degree of restrictiveness as regards potential working time the

of period of four months. In the case of a period case a excess of month, the Act also restricts maximum working time more

one than the Directive, since the Act also includes a monthly restriction.

In comparing working time over a four month period, may be noted that the Working Hours Act allows for more hours to be worked. This conclusion calls for closer analysis, however. As we have already noted, the Swedish regulatory system equates all forms of leave to which the employee entitled with working time i.e. employee considered to have been working for

an example, he she has been granted leave of absence order to

or study. In addition, agreement results in a figure for normal

an working time which lower than 40 hours per week, overtime to be interpreted as working time excess of this figure. normal working time less than the 40 hours per week stipulated by law, the result will be that the total number of working hours perrnissible will also be lower. Under the Working Hours Act, working time calculated on the basis of calendar periods, which

Summary 37

means that such periods predetermined. Under the Directive,

are rolling calculation periods may be employed.

also important to note that the Annual Leave Act entitles employees to greater free time than the EC Directives provisions for holiday leave. In addition, under the Annual Leave Act, sickness the course of holiday period entitles the employee to

a postpone his or her holiday leave.

We consider that overall assessment of the Swedish

an regulatory system primarily the Working Hours Act, legislation concerning free time and leave, the Annual Leave Act and the Work Environment Act indicates that offers employees a greater measure of protection than the Directive. As a result, not proposed that the Swedish system should be amended.

Annual Leave

Under the EC Directive, all employees should receive an annual paid leave period of four weeks. Detailed provisions regarding holiday entitlement and the granting of holidays may be determined at the national level. The Swedish Annual Leave Act stipulates that all employees are entitled to 25 days of holiday per year and contains provisions concerning requirements regarding entitlement to holidays and holiday pay. We consider that there no call to amend the Swedish system of rules the light of the EC Directive.

Length of Night Work

The EC Directive contains two provisions regarding restrictions

on night work. The first rule stipulates that night work must not, on average, exceed eight hours each 24 hour period. Under the second rule, night work which involves special risks

or considerable physical mental strain must not exceed eight hours

or

the 24 hour period which night work carried out- other

38 Summary

words calculation of working time not permitted this

average case.

Under the Directive, member states determine an

may appropriate period for calculating working time under the

average first rule. This period include the weekly rest period of

may not 24 hours, which that the figure of eight hours may

means average be calculated the basis of 48 hours week six days of eight

on per hours. In addition, certain member states make

cases may derogations regards both rules i.e. regarding both the duration

as of the shift and the prohibition of computation on an average

basis.

The Working Hours Act based the assumption that night

on work prohibited and that the period 24.00 05.00 hours to

form part of the nightly rest period. Exceptions to the prohibition

night work certain Night work under the on may occur cases. Working Hours Act subject to supervision and monitoring by

public authorities.

In making overall assessment, the provisions under the

an Swedish regulatory system primarily the prohibition of night work under the Working Hours Act, the Work Environment Act, the provisions regarding supervision and monitoring and legislation concerning free time must be considered to offer a degree of protection which at least high as that provided by

as the rules the Directive regarding restrictions night work.

two on As result, do amendment of the Swedish

a we not propose any regulatory system.

Health Assessment and the Transfer of Night Workers to Daytime Work

Under the EC Directive, personnel who work at night must be entitled free health assessments prior to commencing

to employment, and also subsequently entitled to regular

are

If who works at night experiences health assessments. a person

Summary 39

problems which might be considered to be the result of night work, he or she must have the option of transfer to daytime work.

Chapter 4 of the Work Environment Act contains provisions regarding the delegation of authority. One such provision covers the issuing of regulations by the Government or a public authority regarding the obligation to institute medical examinations the case of certain types of hazardous occupations. In view of this provision consider that the Government should assign the

we National Board of Occupational Safety and Health to issue regulations concerning medical examinations connection with night work.

As regards the right to transfer to other work, we note that Chapter 3 of the Work Environment Act stipulates that, amongst other things, an employer must take all measures necessary to avoid ill-health the work place. In the last resort, this involves

a liability to transfer an employee to other work. ln addition there also the principle embodied the Act on Security of Employment under which there are no objective grounds for dismissal the employer can reasonably offer alternative employment. In combination, these provisions probably mean that rights corresponding to those embodied the EC Directive already exist under Swedish law. We therefore propose that there should be no amendment of the Swedish regulatory system the light of the Directives provisions regarding transfer to alternative employment.

Guarantees for Night-Time Work

The EC Directive stipulates that member states may institute special rules to protect certain categories of employee. We consider that there are no grounds for proposing any amendment of the Swedish regulatory system.

40 Summary

Notification of Regular Use of Night Workers

An employer who employs personnel who work at night on a regular basis must notify this to the appropriate authorities so

This provision corresponds to the provision under the required.

Swedish Working Hours Act regarding employers liability to

an supply information. Hence that amendment of the

we propose no Swedish regulatory system called for.

Safety and Health Protection

Under the EC Directive, employees who work shifts and at night

receive protection keeping with the nature of their work. must Protective facilities must be available at all times of the working day. These provisions correspond to Chapters 2 and 3 of the Swedish Work Environment Act and therefore do not consider

we that there grounds for proposing amendment of the Swedish

are

regulatory system.

Patterns of Work

Under the EC Directive, employers are to observe the principle that work should be adapted to the employee. This provision corresponds the general provisions regarding protection

to embodied in Chapters 2 and 3 of the Work Environment Act. Hence, there call for proposal regards amendment of

no any as the Swedish regulatory system.

Employer and Employee Organizations

We have noted that, principle, the EC Directive does not call for proposal for amendment regards statutory working

any as hours. Collective agreements, however, take precedence over

may the provisions of the Working Hours Act. The optional nature of

Summary 41

the Working Hours Act that this legislation does not

means establish limits which differ from those resulting from the general protective provisions of the Work Environment Act regarding what employer and employee organizations may determine collective agreements. However, the EC Directive does mean that certain limits must be observed the future. This must be made clear the Working Hours Act and therefore reference should be made to the EC Directive the Act.

Thus, employer and employee organizations should continue to be free to draw agreements regarding working time issues, but

up they should do the basis of the framework of the EC

so on Directive. ln this connection, they must judge whether the terms

which they offer protective value which at least on agree a corresponds with the provisions under the Directive.

Supervision and Dispensation

lf collective agreement cannot be concluded regarding deviation

a from the Working Hours Act, the National Board of Occupational Safety and Health may grant dispensation certain cases. Exemption from number of provisions under the Act can be

a granted this way as regards rest periods and hours of work. In the future, the National Board of Occupational Safety and Health must observe the framework established by the Directive when grants dispensations.

a collective agreement has replaced the provisions of the Working Hours Act concerning hours of work, supervision by a public authority of compliance with the Act will not be required. As regards aspects of working time which not covered by

are collective agreements, the future supervision will also involve ensuring compliance with the Directives minimum acceptable levels of protection.

42 Summary

Sanctions, etc.

noted above, collective agreement covering working time As a signed, official supervision not required this area. This also that statutory sanctions do not apply. Since we propose that means the Working Hours Act should be supplemented by a provision stating that collective agreements must adhere to the framework of the EC Directive, provision regarding sanctions should be a instituted compliance with the EC Directive. to ensure We the hand, that provision should be propose, on one a introduced which denotes that agreements, features thereof, are or invalid they imply provisions of lower protective value for a employees than those resulting from the EC Directive. However, a ruling that the application of collective agreement a specific a invalid probably On the other hand, case more common. should be possible award damages for breaches of the minimum to acceptable levels of protection under the EC Directive.

Consequences of Our Proposals

We consider that the consequences of our proposals are very limited. The intention underlying endeavours in this interim our has been keep the amendments required to minimum. report to a This that proposals should not affect equality of means our between and regional policy or national

opportunity women men,

expenditure. In the of future tasks, will be returning to the course our we of various proposals for working hours, with regard consequences

to productivity, employment, equality, etc.

F örfattningsförslag 43

Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i arbetstidslagen 1982:673

Härigenom föreskrivs i fråga om arbetstidslagen 1982:673

dels att 19 och 20 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en 24 a

1§

Denna lag gäller, med de inskränkningar som anges i 2 varje verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning.

Om arbetstiden för minder- Allmänna skyddsbestämmelåriga finns ytterligare be- vad förläggning ser avser av stämmelser i 5 kap. arbets- arbetstid finns i 2 kap. 1 § miljölagen 1977: l 160. arbetsmiljölagen 1977:1160. Särskilda bestämmelser om arbetstiden för minderåriga finns i 5 kap. den lagen.

3§

Genom kollektivavtal som Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts har slutits eller godkänts av av central arbetstagarorganisa- central arbetstagarorganisation får göras antingen un- tion får, under förutsättning

44 Författningsförslag

dantag från lagens tillämp- att avtalet inte innebär att ning i dess helhet eller regler med ett lägre skyddsavvikelser från bestämmelserna värde skall tillämpas för i 5 och 6 §§, 7 § andra arbetstagarna än vad som stycket, 8 10 §§, 12 14 följer E U-rådets direktiv - - av samt 15 § andra och 93/104/EEG den 23 av notredje styckena. Vidare får vember 1993, göras antingen raster bytas ut mot måltids- undantag från lagens uppehåll genom sådana kol- tillämpning i dess helhet lektivavtal. eller avvikelser från bestäm- Avvikelser från 8 9 § melserna i 5 och 6 §§, 7 § andra och tredje styckena, andra stycket, 8 10 §§, 12 - 10 § och 13 § får göras 14 samt 15 § andra och även med stöd kollekti- tredje styckena. Vidare får av vavtal som har slutits av en raster bytas ut mot måltidslokal arbetstagarorganisa- uppehåll genom sådana koltion. Sådana avvikelser gäl- lektivavtal. ler dock under tid Avvikelser från 8 9 § en av högst en månad, räknat från andra och tredje styckena, dagen för avtalets ingående. 10 § och 13 § får göras En arbetsgivare som är även med stöd av kollektibunden av ett sådant kollek- vavtal har slutits som av en tivavtal som avses i första lokal arbetstagarorganisaoch andra styckena får till- tion. Sådana avvikelser gällämpa avtalet även ler dock under tid en av arbetstagare som inte är högst månad, räknat från en medlemmar av den avtals- dagen för avtalets ingående. slutande arbetstagarorgani- En arbetsgivare är som sationen men sysselsätts i bunden ett sådant kollekav arbete som avses med av- tivavtal i första som avses talet. och andra styckena får tilllämpa avtalet även arbetstagare som inte är medlemmar av den avtals-

slutande arbetstagarorgani-

Författningsförslag 45

sationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att regler med ett lägre skyddsvärde skall tillämpas för arbetstagarna än vad som följer av E U-rådets direktiv 93/104/EEG av den 23 november 1993.

19§

Kan kollektivavtal som avses i 3 § inte träffas får Arbetarskyddsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, medge avvikelse från 5 6 9 § andra och tredje styckena och 12 medge undantag från 8 § vad avser begränsningen av övertidsuttag under en tid av fyra veckor eller under en kalendermånad, medge ytterligare övertid utöver allmän övertid med högst 150 timmar under ett kalenderår, medge ytterligare mertid utöver allmän mertid med högst 150 timmar under ett kalenderår, medge avvikelse från 13 och 14 samt 15 § andra och tredje styckena.

Arbetarskyddsstyrelsens beslut enligt denna paragraf får inte innebära att regler med ett lägre skyddsvärde skall tillämpas för arbetsta-

än vad följer av garna som EU-rådets direktiv 93/104/EEG av den 23 november 1993.

20 §

Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen skall ut- yrkesinspektionen skall ut-

tillsyn över efterlevna- öva tillsyn över efterlevnaöva den denna lag och de den denna lag och de av av Föreskrifter meddelats föreskrifter meddelats som som med stöd lagen. med stöd lagen. Vid denav av

tillsyn skall även iakttas na att inte regler med ett lägre skyddsvärde tillämpas för arbetstagarna än vad som följer E U-rådets direktiv

av 93/104/EEG av den 23 november 1993.

24a§

En arbetsgivare som bryter mot 3 § denna lag på så sätt att avtalet innebär att regler med ett lägre skyddsvärde skall tillämpas för arbetstagarna än vad som följer E U-rådets direktiv

av 93/104/EEG, skall betala skadestånd för den förlust

F Örfattningsfärslag 47

som uppkommer och för den kränkning som har skett.

Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Denna lag träder i kraft den 23 november 1996.

1¶Utredningsarbetet

1.1¶Allmänt om utredningsuppdraget

Arbetstidskommitténs direktiv fastställdes regeringen den 26

av januari 1995. I utredningsuppdraget sägs att en lösning av Sveri-

ekonomiska situation kräver en höjd och uthållig tillväxt. ges Olika politikområden skall medverka till att en aktiv tillväxtpolitik kan föras. Med denna utgångspunkt tillkallade regeringen en

parlamentarisk kommitté med uppgift att

analysera de långsiktiga konsekvenserna av alternativa -

arbetstidsförkortningar

undersöka vilket sätt flexibla arbetstidsregler kan inför-

-

as i svensk lagstiftning

utreda konsekvenserna av EG:s arbetstidsdirektiv för det

-

svenska regelsystemet arbetstidsområdet.

Kommittén skall enligt direktivet bl.a. analysera effekterna av alternativa arbetstidsförkortningar och arbetstidsmönster på produktionen, produktiviteten, sysselsättningen, konkurrenskraften, arbetets organisation och välfärden. Därvid skall särskilt belysas konsekvenser av förslagen för bl.a. jämställdheten mellan kvinnor och män.

En central utgångspunkt för kommittén skall enligt kommittédirektivet att arbetstidsfrågoma även fortsättningsvis i största

vara möjliga utsträckning bör regleras i avtal mellan arbetsmarknadens parter. Den enskilde arbetstagarens möjlighet till medinflytande

50 Utredningsarbetet 1995:92

och valfrihet vad arbetstidernas förläggning skall dock be-

avser aktas.

1.2¶Speciellt avseende EG-aspekten

Europeiska unionens råd antog den 23 november 1993 ett direk-

arbetstidens förläggning i vissa avseenden 93/ 104/EEG. tiv om Direktivet skall införlivat i medlemsstaternas regelsystem

vara senast den 23 november 1996.

En arbetsgrupp inom Arbetsmarknadsdepartementet konstate-

rade i rapport Ds 1994:74 att icke obetydliga skillnader före-

en ligger mellan EG-direktivet och det svenska regelsystemet. Arbetsgruppen konstaterade att det vissa punkter kan finnas anledning att överväga ändring av arbetstidslagen. Gruppen ef-

en terlyste fördjupad utvärdering direktivets konsekvenser för

en av det svenska regelsystemet arbetstidsområdet.

1.3¶Arbetets bedrivande

Vi konstaterade tidigt att de förändringar vi i detta skede av

som utredningen föreslår bör endast vad som vid en rättslig be-

vara dömning krävs för att EG-direktivets bestämmelser skall införli-

med det svenska regelsystemet. Främsta anledningen härtill vas är att så små förändringar möjligt i detta skede lämnar större

som utrymme för det fortsatta utredningsarbetet. En annan anledning är att den knappa tiden inte medger annat än tekniska justeringar

regelverket. Utgångspunkten för förslagen i detta delav betänkande är således att de bör hållas till ett nödvändigt mini-

murn.

Det följer vårt utredningsuppdrag att kommer åter-

av komma i det fortsatta utredningsarbetet till rad de aspekter

en av

diskuteras i detta delbetänkande. Vi skall analysera och som bedöma förutsättningarna för och konsekvenserna av flexibla ar-

betstidslösningar och arbetstidförkortningar. Här skall även näm-

att Riksdagens arbetsmarknadsutskott hänvisat frågor om bl.a. nas övertid till pågående eller aviserat utredningsarbete Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1994/95:AU2, Arbetstid m.m.

För att hämta ytterligare information och kunskap om EG:s arbetstidsdirektiv och i övrigt pågående arbete har kommitténs ordförande, huvudsekreterare och sekreterare företagit en resa till Bryssel och där träffat bl.a. företrädare för Europeiska kommis-

sionens generaldirektorat V. Detta generaldirektorat ansvarar för

bl.a. arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor.

Detta delbetänkande behandlar således endast konsekvenserna

EG:s arbetstidsdirektiv för det svenska regelsystemet. Vi har av dock påbörjat arbetet även i övriga delar av utredningsuppdraget. Beträffande arbetssätt och metod avser vi att delvis lägga tonvikt vid studiebesök på arbetsplatser. Sådana studiebesök kan bl.a. medverka till att belysa ett flertal av delarna i utredningsuppdraget att påvisa konkreta försök med flexibla arbetstidssys-

genom tem och även arbetstidsförkortningar. Vidare planerar vi att anordna seminarier och konferenser samt, för att sprida inforrnation och stimulera till debatt, utge en skriftserie inom utredningsarbetets Skriftserien kommer bl.a. att återge olika forskares

ram. syn arbetstidsfrågor.

2¶EG:s arbetstidsdirektiv och det

svenska regelsystemet

2.1¶Inledning

Europeiska kommissionens ursprungliga direktivförslag presenterades i september 1990 COM 90 317 final SYN 295. Däref-

ter följde än tre års diskussioner i och mellan kommissionen,

mer Europaparlamentet och ministerrådet. Parlamentet yttrade sig i en Första och andra läsning, den 20 februari 1990 respektive 27 oktober 1993, och föreslog mängd förändringar. Ekonomiska

en och sociala kommittén lämnade ett yttrande den 18 december 1990. Rådets s.k. ståndpunkt, den 30 juni 1993,

gemensamma innebar avsevärda förändringar kommissionens ursprungliga

av förslag samt tillgodosåg vissa av parlamentets förändringsförslag i första läsningen. Som tidigare nämnts antog alltså rådet slutgiltigt direktivet den 23 november 1993.

Rådets direktiv 93/104/EEG arbetstidens förläggning i

om vissa avseenden publicerat i EGT nr L 307, 13.12.1993, s. 18 skall vara införlivat i medlemsstaternas regelsystem senast den 23 november 1996. Direktivet finns återgivet engelska och svens-

ka i bilaga

54 EGzs arbetstidsdirektiv och det svenska 1995:92

2.2 EG:s arbetstidsdirektiv en redogö-

-

relse

Allmänt

Direktivets rättsliga grund är artikel 118a i Romfördraget, där det föreskrivs att medlemsstaterna skall sträva efter att förbättra arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Förhållandena beträffande framförallt arbetsmiljön i de olika staterna skall hannoniseras gradvis samtidigt gjorda förbättringar bibehålls. Harmoniseringen

som skall ske miniminivå och medlemsstaterna är alltså fria att nationellt skyddssynpunkt skarpare formulerade bestämmel-

ha ur ser.

Att den rättsliga grunden är artikel 118a möjliggjorde att direktivet antogs med kvalificerad röstmajoritet i ministerrådet. Storbritannien lade sin röst när beslutet om direktivet togs

ner och ifrågasatte den rättsliga grunden för direktivet vid EG-

senare domstolen. Utslag från domstolen väntas komma under våren 1996.

I ingressen till direktivet görs de allmänna överväganden som ligger till grund för direktivet samt hänvisningar till relevanta uttalanden, bestämmelser och konventioner. Sålunda nämns beträffande det t.ex. EG:s sociala stadga, som antogs vid

senare Europeiska rådets möte den 9 december 1989. l denna stadga finns bl.a. uttalanden förbättringar i levnads- och arbetsför-

om hållanden för arbetstagarna avseende arbetstidens längd och förläggning. Vidare omtalas Internationella arbetsorganisationens ILO principer när det gäller arbetstidens förläggning, inklusive avseende nattarbete.

I ingressen hänvisas även till det s.k. ramdirektivet på arbetsmiljöområdet rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989

åtgärder för att främja förbättringar arbetstagarnas säkerhet om av och hälsa i arbetet. Liksom för alla arbetsmiljödirektiv dvs. direktiv baseras artikel 118a i Romfördraget är ramdirekti-

som

EGxs arbetstidsdirektiv och det svenska 55

vet tillämpligt även på arbetstidsområdet utan att det påverkar strängare eller detaljerade bestämmelser i arbetstidsdirektivet

mer artikel punkt 4. Ramdirektivets bestämmelser om t.ex. kontroll och tillsyn gäller således även arbetstidsområdet.

Arbetstidsdirektivet består fyra avsnitt. I det första avsnittet

av

direktivets ändamål och tillämpningsområde samt ges defianges nitioner direktivets centrala termer artiklarna 1 2. Det and-

av -

avsnittet innehåller bestämmelser angående minimiperioder för ra vila och andra bestämmelser om arbetstidens förläggning samt

begränsning veckoarbetstiden artiklarna 3 7. I det tredom av -

avsnittet fmns föreskrifter natt- och Skiftarbete samt arbets-

om rytm artiklarna 8 13. Det avslutande fjärde avsnittet innehål-

ler allmänna bestämmelser bl.a. beräkningsperioder och av-

om vikelser samt närmare anvisningar om införlivandet av direktivet i medlemsstaternas regelsystem artiklarna 14 18.

-

I det följande skall redogöras för det huvudsakliga innehållet i direktivet. För direktivets fullständiga text hänvisas till bilaga 2.

Räckvidd och definitioner artikel l och 2

-

I artikel 1 lägger fast direktivets ändamål och räckvidd. Di-

man rektivet innehåller enligt denna artikel föreskrifter om minimikrav

hälsa och säkerhet för arbetstagarna vid förläggningen av arbetstiden punkt 1. Artikeln räknar de olika viloperioder och

upp begränsningar omfattas direktivet samt övriga be-

som av stämmelser angående natt- och Skiftarbete samt arbetsrytm punkt 2.

Angående räckvidden tillämpningsområdet anges i artikel 1 punkt 3 att direktivet är tillämpligt på alla arbetsområden, såväl offentliga privata i den betydelse som anges i artikel 2 i

som ramdirektivet utan att det påverkar artikel 17 i arbetstidsdirektivet artikel 17 vilka avvikelsemöjligheter finns beträffande

anger som direktivets huvudbestämmelser. I artikel 2 i ramdirektivet står angivet att det direktivet är tillämpligt på alla arbetsområden, både privata och offentliga. Dock skall inte bestämmelserna i

56 EGxs arbetstidsdirektiv och det svenska 1995:92

ramdirektivet tillämpas när särskilda omständigheter, är tysom piska för vissa arbeten inom offentlig sektor, skulle medföra att verksamheten oundvikligen kommer i konflikt med direktivets bestämmelser. Som exempel på sådana verksamheter föranges svaret, polisen och viss civilskyddsverksamhet. Medlemsstaterna torde alltså ha visst utrymme att själva välja i vilken utsträckning bestämmelserna i ramdirektivet och därmed även avseende arbetstidsdirektivet, skall tillämpas inom nämnda områden. Medlemsstatema skall dock i sådana fall iaktta de allmänna skyddsprinciper som direktivet ger uttryck för artikel punkt 2 andra stycket i ramdirektivet. Artikel 1 undantar dock från direktivets tillämpningsområde: luft-, jämvägs-, väg- och sjötransporter, havsfiske liksom annat arbete till sjöss samt det arbete som utförs läkare under utav

bildning punkt 3.

Beträffande direktivets definitioner i artikel 2 arbetstid, av viloperiod , 97natt , nattarbetande , Skiftarbete och skiftarbetare , hänvisas till den fortsatta framställningen, främst kap. 2.3. och och till direktivtexten i bilaga

Dygnsvila artikel 3 - Artikel 3 har föreskrifter att varje arbetstagare skall ha rätt om till minst 11 timmars sammanhängande ledighet 24-timmarsper period.

Raster artikel 4 - Artikel 4 att varje arbetstagare har arbetsdag längre anger som en än sex timmar har rätt till en rast. Direktivet beskriver dock inte närmare hur rasten skall utfonnad. Rastens utformning, bl.a. vara dess längd och förläggning, skall i stället bestämmas kolgenom lektivavtal eller, då sådana avtal inte kommer till stånd, genom

nationell lagstiftning.

SOU l995:92 EGxs arbetstidsdirektiv och det svenska 57

Veckovila artikel 5 - Artikel 5 anger att alla arbetstagare under varje period sju om dagar, skall ha rätt till minst 24 timmars sammanhängande ledighet plus de ll timmar arbetstagaren har rätt till i form av dygnsvila.

Begränsning av veckoarbetstiden artikel 6 - Enligt artikel 6 skall veckoarbetstiden begränsas genom lagar och andra författningar eller genom kollektivavtal. Den genomsnittliga arbetstiden inklusive övertid for en arbetstagare får inte överstiga 48 timmar sjudagars-period. per

Årlig semester artikel 7 - I artikel 7 föreskrivs att varje arbetstagare skall ha rätt till åren lig betald semester om minst fyra veckor. Den närmare utformningen av regeln får bestämmas nationellt genom lagstiftning eller praxis angående rätten till och beviljandet sådan av en semester. Den årliga semestern får inte bytas mot kontant ersättning utom då anställningen upphör.

Nattarbetets längd artikel 8 - Enligt artikel 8 får inte den normala arbetstiden för nattarbeen tande enligt definitionen i artikel 2 överstiga i genomsnitt 8 timmar under varje 24-timmarsperiod. Om nattarbetande har en ett arbete som innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning, får arbetstiden for den arbetstagaren inte överstiga 8 timmar under den 24-timmarsperiod då nattarbetet utförs. Vad som skall anses vara sådant särskilt betungande arbete skall definieras i nationell lagstiftning eller praxis eller i kolgenom

58 EGrs arbetstidsdirektiv och det svenska l995::92

lektivavtal. Vid sådana definitioner skall hänsyn tas till nattarbetets särskilda konsekvenser och risker.

Hälsoundersökning och omplacering av nattarbetande till dagarbete artikel 9

- Nattarbetande skall enligt artikel 9 ha rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning innan de börjar anställningen. Därefter skall den nattarbetande ha rätt till regelbundna sådana hälsoundersökningar. Nämnda undersökningar skall omfattas av lagstadgad tystnadsplikt och får utföras inom den offentliga sjukvården. Om den nattarbetande har hälsoproblem som kan visas bero nattarbetet skall han om möjligt omplaceras till dagarbete.

Garantier för nattarbete artikel 10

- Artikel 10 medger att medlemsstater, som så vill, får meddela särskilda regler, enligt villkor i nationell lagstiftning eller praxis, för vissa kategorier av nattarbetande som riskerar hälsa eller säkerhet genom sitt nattarbete.

Anmälan om regelbunden sysselsättning av nattarbetande

artikel 11

l artikel 11 anges att medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som: behövs för att säkra att de arbetsgivare som regelbundet sysselsätter nattarbetande, anmäler detta till behöriga myndigheter om dessa begär det.

Skydd av hälsa och säkerhet artikel 12

- Enligt artikel 12 skall nattarbetande och skiftarbetare ha ett hälso- och säkerhetsskydd som motsvarar arten av deras arbete. För

EGxs arbetstidsdirektiv och det svenska 59

dessa arbetstagare skall vidtas skyddsåtgärder och finnas skyddsanordningar motsvarande de som finns för andra arbetstagare och anordningarna skall vara tillgängliga alla tider av dygnet.

Arbetsrytm artikel 13

- En arbetsgivare som avser att organisera arbetet enligt en viss rytm skall enligt artikel 13 ta hänsyn till den allmänna principen om att anpassa arbetet till arbetstagaren, särskilt i syfte att lindra effekterna av monotona arbetsuppgifter och arbete i ett förut-

av bestämt tempo. Arbetsgivaren skall också ta hänsyn till kraven på hälsa och säkerhet for arbetstagarna, särskilt beträffande avbrott under arbetstiden.

Mer detaljerade gemenskapsbestämmelser artikel 14

- I artikel 14 läggs det fast att arbetstidsdirektivet inte skall tillämpas då det finns mer detaljerade krav beträffande vissa yrken eller arbeten i andra EG-bestämmelser.

Gynnsammare bestämmelser artikel 15

- I linje med artikel l18a i Romfordraget sägs det i artikel 15 att arbetstidsdirektivet inte får hindra medlemsstaterna att ha

ur skyddssynpunkt längre gående bestämmelser nationellt. Sådana bestämmelser kan finnas i författning, administrativ praxis eller i kollektivavtal.

Beräkningsperioder artikel 16

- Artikel 16 anger att medlemsstaterna i fråga vissa de

om av ovan angivna bestämmelserna får tillämpa olika beräkningsperioder. Sålunda medges beträffande tillämpningen bestämmelsen

av om

EGss arbetstidsdirektiv och det svenska 1995:92

veckovila 5 längre beräkningsperiod som dock inte

artikel en

får överstiga 14 dagar. Angående bestämmelsen om begränsning veckoarbetstiden 6 sägs det att medlemsstaterna får

av artikel

beräkningsperiod inte överstiger fyra månader. tillämpa en som Vid beräkning arbetstiden under en sådan fyra-månadersperiod av betald semester i artikel 7 och sjukskall perioder av som avses frånvaro antingen inte inkluderas i beräkningsperioden eller likmed arbetstid. När det gäller nattarbetets längd artikel 8 ställas får tillämpa beräkningsperiod längd skall faststälstaterna en vars efter samråd med arbetsmarknadens parter på nationell eller las nivå. Veckovilan minst 24 timmar artikel 5 skall

regional om

inte inkluderas vid beräkningen av genomsnittet.

Avvikelser artikel 17 artikel 17 kan utläsas huvudsakliga kategorier av avvikelser: I tre

avvikelsemöjlighet för medlemsstaterna från arti-

en generell

klarna 8 och 16 för vissa speciella kategorier av bestämt de arbetstid inte mäts eller arbetstagare, närmare vars bestäms i förväg eller kan bestämmas arbetstagarna själva. av En icke uttömmande uppräkning sådana arbetstagarkategoav rier görs i artikel 17.1;

avvikelser från artiklarna och 16 för vissa arbetsområden. En icke uttömmande uppräkning arbetsområden av omfattas finns i artikel 17.2. Enligt artikel 17.2.2 får avsom vikelser göras från nämna artiklar även vid onormala och oförutsedda händelser utom arbetsgivarens kontroll punkt a, vid olycksfall eller då risken för olycksfall är överhänsamt gande punkt b. Vidare kan avvikelser göras enligt artikel 17.2.3 från artiklarna 3 och 5 i fråga Skiftarbete i vissa om fall i beträffande arbete delas i perioder under samt som upp dagens lopp, särskilt städarbete. Dessa avvikelser kan göras

EGss arbetstidsdirektiv och det svenska

antingen medlemsstaten direkt i lag eller andra författ-

av

ningsbestämmelser eller genom kollektivavtal;

avvikelser från artiklarna och 16 för samtliga

arbetsområden. Dessa avvikelser får dock enligt artikel 17.3

endast kollektivavtal. Artikel 17.3 innehåller vid-

göras genom

föreskrifter angående typen kvaliteten av kollektivav-

are av

tal samt hänvisningar till olika nationella system

som avses

för kollektivavtals verkningar. Av detta torde framgå att direk-

tivet att utrymme för nationella variationer p.g.a. de

avser ge

olika system finns i medlemsstaterna avseende kollekti-

som

vavtal, deras status och verkningar.

Vid avvikelser enligt artikel 17.1 gäller som förutsättning att medlemsstaterna måste iaktta de allmänna principerna för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Vid avvikelser enligt artiklarna 17.2 och 17.3 gäller förutsättning att arbetstagarna måste få mot-

som svarande kompensations-ledighet eller i undantagsfall när det

-

objektiva skäl inte är möjligt att bevilja sådan kompensaav tionsledighet lämpligt skydd.

-

Enligt artikel 17.4 får avvikelse enligt 17.2 och 17.3 inte leda till längre beräkningsperiod för beräkning veckoarbetstiden

en av än månader. Om de allmänna principerna till skydd för ar-

sex betstagarnas säkerhet och hälsa iakttas, skall dock medlemsstater-

ha möjlighet att tillåta kollektivavtal om beräkningsperioder na

inte överstiger tolv månader. som

Slutbestämmelser artikel 18

-

Enligt artikel 18 skall medlemsstaterna senast den 23 november 1996 ha antagit de lagar eller andra författningar som är nödvändiga för att bestämmelserna i direktivet skall vara genomförda. Medlemsstaterna kan även överlåta till arbetsmarknadens parter att fastställa de nödvändiga bestämmelserna. Om så sker är dock

62 EGxs arbetstidsdirektiv och det svenska 1995:92

medlemsstaterna de ansvariga för att direktivets bestämmelser efterlevs punkt a.

Direktivet ger en möjlighet för medlemsstaterna att inte tilllämpa bestämmelsen i artikel 6 begränsning veckoarbetsom av tiden. Om så sker skall dock medlemsstaten iaktta de allmänna principerna om skydd arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Dessav utom föreskriver artikel 18 punkt i rad ytterligare föruten sättningar som medlemstaten har att iaktta den väljer inte om att tillämpa artikel Här kan nämnas att det krävs ett samtycke av den enskilde arbetstagaren att arbeta än 48 timmar i veckan i mer

genomsnitt under fyra-månadersperiod. Arbetstagaren får inte

en lida skada han inte sådant samtycke. om ger Medlemsstaterna medges också möjlighet att inte omedelen bart den 23 november 1996 ha bestämmelser årlig betald om semester som motsvarar artikel Medlemstaterna kan enligt artikel 18 punkt under övergångsperiod högst tre år ha en om bestämmelser endast rätt till tre veckors betald som ger semester och med samma villkor i artikel 7 i övrigt. som Övriga bestämmelser i artikel 18 karaktären anvisningar är av för genomförandet direktivet. Av dessa skall här endast nämav nas punkten vilken föreskriver s.k. icke-regressionsbestämen melse. Innebörden torde att direktivet inte får medföra vara att en medlemsstat genomför försämringar i nationella bestämmelser.

Det är däremot tillåtet att anta olika bestämmelser följer som av ändrade omständigheter, så länge direktivets minimiskydd efterlevs.

EG:s arbetstidsdirektiv och det svenska 63

2.3 Jämförelser med svenska författnings-

bestämmelser samt kol-

exempel på lektivavtalsregler

Allmänt

Bestämmelserna i EG:s arbetstidsdirektiv motsvaras främst av arbetstidslagen 1982:673. Lagen innehåller regler om arbetstidens förläggning och begränsning av arbetstiden samt vissa därmed tillhöriga bestämmelser. Arbetstidslagen är emellertid dispositiv till förmån för kollektivavtal, främst sådana som slutits eller godkänts central arbetstagarorganisation. Lagen kan då

av en frångås helt eller delvis. Vissa bestämmelser i lagen är möjliga att frångå även lokala kollektivavtal för en begränsad tid.

genom

Även arbetsmiljölagen 1977:1160 bör uppmärksammas vid beslut och i den utsträckning EG-direktivet föranleder föränd-

om ringar det svenska regelsystemet. Arbetsmiljölagen är en

av tvingande författning och medger alltså inte avsteg genom kollektivavtal. Det finns även bestämmelser om arbetstid i lagen 1970:943 arbetstid m.m. i husligt arbete och i sjöarbetstids-

om lagen 1970:105. Se också vid Bestämmelsernas tillämpningsområde. Slutligen skall nämnas semesterlagen 1977:480.

l detta avsnitt skall göra jämförelser mellan EG-direktivet och det svenska regelsystemet. Vi tar EG-direktivet som utgångspunkt. Vid varje jämförelse nämns direktivets huvudregel enligt artiklarna 3 13, eventuell möjlighet att genomsnittsberäkna

enligt artikel 16 samt eventuella möjligheter till avvikelser och undantag enligt artikel 17 respektive artikel 18, och närmaste motsvarigheter i den svenska författningen.

Då arbetstidslagen i sin helhet är dispositiv till förmån för kollektivavtal på förbundsnivå och då direktivet medger att dess bestämmelser genomförs nationellt genom avtal mellan arbetsmarknadens parter, kommer även vid vissa jämförelser ange exempel svenska kollektivavtalsregler.

64 EGss arbetstidsdirektiv och det svenska 1995:92

Bestämmelsernas tillämpningsområde

EG-direktivet artikel 1

- Vi har tidigare konstaterat att direktivet är tillämpligt inom alla arbetsområden, såväl privata som offentliga, med vissa angivna undantag: luft-, jämvägs-, väg- och sjötransporter, havsfiske liksom annat arbete till sjöss samt det arbete som utförs av läkare under utbildning. Dessutom medger direktivet att för viss offentlig verksamhet medlemsstaterna tillämpar bestämmelserna i den utsträckning som arten av dessa arbeten medger.

Svenska författningsbestämmelser

Arbetstidslagen gäller varje verksamhet där arbetstagare utför arbete arbetsgivares räkning 1 §. Lagen gäller dock inte i

för en följande fall enligt uppräkning i 2 §:

l. arbete som utförs i arbetstagarens hem eller annars under sådana förhållanden att det inte kan vara arbetsgivarens upp-

anses gift att vaka över hur arbetet är ordnat,

arbete utförs arbetstagare som med hänsyn till arbets-

som av uppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller arbetstagare som med hänsyn till sina

av arbetsuppgifter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid,

arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll,

skeppstjänst. "

För arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll finns särskilda bestämmelser i lagen 1970:943 om arbetstid m.m. i husligt arbete. Regler om arbetstider vid skeppstjänst finns i sjöarbetstidslagen 1970:105. Regeringen kan enligt 2 § andra stycket föreskriva

EGxs arbetstidsdirektiv och det svenska 65

arbetstidslagen tillämpas skeppstjänst undantagits från att som

sjöarbetstidslagen. Vidare skall nämnas arbetstidskungörelsen

1982:901, förordningen 1994:1297 vilotiden vid vissa

om vägtransporter inom landet, sjöarbetstidskungörelsen 1970:550 och förordningen 1993:184 kör- och vilotider samt färdskri-

om vare vid vägtransporter.

Arbetsmiljölagen är tvingande lagstiftning och innehåller allmänna krav för vad skall godtagbar arbetsmil-

som anses vara en jö, framförallt i andra och tredje kapitlen. l 2 kap. första paragrafen, fjärde stycket, arbetsmiljölagen stadgas att förläggning av arbetstider skall beaktas när teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll utformas.

Kollektivavtal exempel

-

Det finns mängd kollektivavtal som helt eller delvis undantar

en arbetstidslagens tillämpning. Som exempel undantagna grup-

kan nämnas personliga assistenter och anhörigvårdare, båda per inom den kommunala sektorn.

Definitioner

EG-direktivet artikel 2

-

Direktivet definierar arbetstid all tid då arbetstagaren står till

som arbetsgivarens förfogande och åt honom utför aktiviteter eller uppgifter. Viloperiod är enligt direktivet varje period som inte är arbetstid. Natt är varje period minst sju timmar, bestämd en-

om ligt nationell lagstiftning, omfattar perioden mellan klockan

som 24 och klockan Med nattarbetande dels varje arbetsta-

avses,

utför minst tre timmar sitt dagliga arbete nattetid, gare som av dels varje arbetstagare utför en viss del av sin årsarbetstid

som nattetid. Det skall bestämmas antingen genom lag efter

senare samråd med arbetsmarknadens parter eller kollektivavtal.

genom

66 EGss arbetstidsdirektiv och det svenska 1995:92

Med skiftarbete avses varje metod som delar arbetet i skift och där arbetstagarna avlöser varandra enligt en viss arbetsgång

som kan vara roterande. Skiften kan kontinuerliga eller diskonti-

vara nuerliga och metoden kan innebära att arbetstagarna arbetar vid olika tillfällen under dygnet under given period dagar eller

en av veckor. En skiftarbetare är enligt direktivet varje arbetstagare vars arbetsschema ingår i skiftarbete.

Svenska författningsbestämmelser

I arbetstidlagen definieras inte arbetstid. Enligt praxis torde lagens ordinarie arbetstid dock innebära att arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande arbetsstället och utför arbete för dennes räkning. Detta gäller även vid lagens bestämmelser

om övertid , nödfallsövertid och mertid . Dessa fyra begrepp ryms inom EG-direktivets arbetstid. Arbetstidslagen rymmer emellertid ytterligare två begrepp som bör nämnas i detta sammanhang, nämligen jourtid och beredskap. Enligt 6 § arbetstidslagen förstås med jourtid tid då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete. Med beredskap förstås enligt 14 § arbetstidslagen tid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället skall stå till

men arbetsgivarens förfogande. Beredskap räknas inte som arbetstid men inverkar veckovilan. Begreppet viloperiod är inte heller direkt definierat i lagen men får ett innehåll i reglerna om nattvi-

13 §, veckovila 14 § och raster 15 §. Natt är indirekt definierat i bestämmelsen nattvila, att alla arbetsta-

om som anger gare skall ha ledigt för nattvila och att i ledigheten skall ingå tiden mellan klockan 24 och klockan Övriga begrepp de-

som finieras i EG-direktivet natt, nattarbetande, skiftarbete, skiftarbetare är inte definierade i arbetstidslagen.

EGzs arbetstidsdirektiv och det svenska 67

Kollektivavtal exempel

l kollektivavtal finns olika definitioner av begreppet arbetstid, ibland är definitionerna överensstämmande med arbetstidslagen. Vad skall Skiftarbete, skiftarbetare, nattarbetande

som anses vara och varierar ofta mellan olika kollektivavtal. Även definitio-

natt nen av vad som skall räknas som arbetstid kan variera. Inom t.ex. räddningstjänsten är de angivna tjänstgöringsmåtten en sammanvägning ordinarie arbetstid och jourtid.

av

Dygnsvila

EG-direktivet artikel 3

- Enligt artikel 3 är huvudregeln att alla arbetstagare skall ha minst ll timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod.

För de arbetstagarkategorier som har arbeten av den särskilda

omfattas av artikel l7.l arbeten för vilka arbetstiden art som inte mäts eller bestäms i förväg eller kan bestämmas av arbetstagarna själva, kan medlemsstaterna välja att göra avvikelser från bestämmelsen om dygnsvila. Som förutsättning gäller att medlemsstaten iakttar de allmänna principerna för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Från bestämmelsen om dygnsvila kan göras avvikelser även for de arbetsområden som omfattas av artikel l7.2.l bl.a. arbeten kräver permanent närvaro for att skyd-

som da egendom eller personer och arbeten som kräver kontinuitet i servicen eller produktionen samt i de fall som beskrivs i artikel l7.2.2 bl.a. vid olycksfall och l7.2.3 bl.a. vid Skiftarbete då ett skift går och inte kan ta dygns- eller veckovila mellan slutet av ett skift och början av nästa. Här medges avvikelser såväl

lag eller författning genom kollektivavtal. Som genom annan som förutsättning i dessa fall gäller att arbetstagaren skall ges motsvarande kompensationsledighet eller i undantagsfall när det av

objektiva skäl inte är möjligt att bevilja sådan kompensa-

68 EGss arbetstidsdirektiv och det svenska 1995:92

tionsledighet lämpligt skydd. Enligt artikel 17.3 slutligen, kan

det avvikelser från bestämmelsen dygnsvila genom kol-

göras om lektivavtal för samtliga arbetsområden.

Svenska författningsbestämmelser

Arbetstidslagen saknar direkt bestämmelse om dygnsvila.

en Stadgandet nattvila 13 § kan dock innehålla en under-

om anses

liggande princip dygnsvila endast att nattvila skall

om men anger omfatta tiden mellan klockan 24 och klockan

Kollektivavtal exempel

-

De flesta kollektivavtal saknar vanligtvis bestämmelser om dygnsvila. Däremot regleras ofta arbetspassens längd dygn. Ett kol-

per lektivavtal för hotell- och restauranganställda föreskriver en kor-

dygnsvila. än EG-direktivet. Detsamma gäller ett arbetstidstare avtal for arbetstagare hos staten. Inom vårdsektom förekommer långa arbetspass. En kollektivavtalsreglering för läkare anger att det vid planering arbete under obekväm arbetstid, skall beak-

av

sammanhängande arbetspass bör begränsas till 18 timmar. tas att

Raster

EG-direktivet artikel 4

-

Om arbetsdagen är längre än timmar skall arbetstagarna en-

sex ligt direktivets huvudregel i artikel 4 ha rätt till en rast, vars när-

utformning får fastställas nationellt. mare

Avvikelser medges enligt artikel 17 i fall och under

samma

förutsättningar för dygnsvila. Avvikelse enligt artikel samma som 17.2.3 medges dock inte beträffande raster.

EGss arbetstidsdirektiv och det svenska 69

Svenska författningsbestämmelser

Arbetstidslagen föreskriver att arbetstagaren skall erhålla rast

en senast efter fem timmars arbete 15 §. Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Raster får i vissa fall bytas mot måltidsuppehåll, som räknas i arbetstiden 16 §. Utöver raster skall arbetstagarna kunna vilka skall räknas arbetstid 17 §. Om inte

ta pauser, som kollektivavtal kan träffas avvikelse från lagen, får Arbetar-

om skyddsstyrelsen medge dispens från bestämmelsen raster

om om det finns särskilda skäl 19 punkt 5.

Kollektivavtal exempel

- Flera kollektivavtal medger att raster byts mot måltidsuppehåll vid nattarbete trots att förhållandena är sådana att ett utbyte inte torde vara tillåtet enligt lagen. Enligt några kollektivavtal behöver rast inte ges om arbetstiden är högst 6 timmar per dag.

Veckovila

EG-direktivet artikel 5

- Huvudregeln enligt EG-direktivet är att varje arbetstagare skall ha 24 timmars sammanhängande ledighet plus de 11 timmamas dygnsvila under varje period sju dagar. Veckovilan skall i

om princip omfatta söndag. Om det finns sakliga, tekniska eller

arbetsorganisatoriska skäl får Veckovilan begränsas till lägst 24 timmar. Veckovilan kan genomsnittsberäknas under period

en som inte överstiger 14 dagar artikel 16.

Avvikelser enligt artikel 17 medges i fall och under

samma samma förutsättningar som för dygnsvila.

70 EGss arbetstidsdirektiv och det svenska 1995:92

Svenska författningsbestämmelser

14 § i arbetstidslagen att arbetstagarna skall ha minst 36

anger timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Jourtid och beredskap se under Definitioner bryter

ovan veckovilan. Veckovila skall i princip förläggas till veckoslut. Undantag från bestämmelsen Veckovila får göras tillfälligtvis.

om Förutsättningen är att undantaget förorsakas något särskilt för-

av hållande inte har kunnat förutses arbetsgivaren. Kan inte

som av kollektivavtal träffas avvikelse från lagen, får Arbetarskydds-

om styrelsen bevilja dispens från bestämmelsen Veckovila om det

om finns särskilda skäl.

Kollektivavtal exempel

- Ett flertal kollektivavtal t.ex. på de kommunala och landstingskommunala områdena samt verkstadsavtalet medger lokala avvikelser från regeln 36 timmars veckovila.

om

Begränsning av veckoarbetstiden

EG-direktivet artikel 6

- Enligt direktivets huvudregel i artikel 6 skall veckoarbetstiden begränsas så arbetstagaren arbetar högst 48 timmar i veckan i

att

genomsnitt, inklusive övertid. Beräkningsperioden för den

genomsnittliga arbetstiden får enligt artikel 16.2 uppgå till högst fyra månader. Vid beräkningen genomsnittet skall perioder av

av sjukfrånvaro och betald semester antingen inte inkluderas i beräkningsperioden eller likställas med arbetstid.

Direktivet medger avvikelser från huvudregeln i artikel 6 om begränsning veckoarbetstiden endast i de fall som omfattas av

av artikel 17.1 for vilka arbetstiden inte mäts eller bestäms

arbeten

i förväg eller kan bestämmas arbetstagarna själva. Som förut-

av

EGss arbetstidsdirektiv och det svenska 71

sättning gäller att medlemsstaten iakttar de allmänna principerna för arbetstagarnas säkerhet och hälsa.

Vidare kan göras avvikelse från bestämmelsen om beräkningsperiodens längd i de fall som omfattas av artikel 17.2.1 bl.a. arbeten kräver permanent närvaro för att skydda egen-

som dom eller personer och arbeten som kräver kontinuitet i produktionen eller servicen och l7.2.2 bl.a. vid olycksfall. Som förutsättning här gäller att arbetstagarna skall erhålla motsvarande kompensationsledighet eller i undantagsfall när det av objektiva

skäl inte är möjligt att bevilja sådan kompensationsledighet

lämpligt skydd. Avvikelse enligt artikel 17.2.1 och l7.2.2 får göras genom lag eller andra författningsbestämmelser eller genom kollektivavtal. En sådan avvikelse får dock inte leda till en längre beräkningsperiod än sex månader artikel 17.4.

Genom kollektivavtal kan enligt artikel 17.3 göras avvikelser för alla arbetsområden med samma förutsättningar och begränsningar som i artikel 17.2.1 och l7.2.2. Om det finns sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska skäl kan medlemsstaterna enligt artikel 17.4 tillåta en beräkningsperiod om högst tolv månader. Som förutsättning gäller då att de allmänna principerna om skyddet av arbetstagarnas säkerhet och hälsa måste iakttas.

Här skall också nämnas att direktivet i artikel 18.1 punkt b ger medlemsstaterna en möjlighet att inte tillämpa bestämmelsen om begränsning av veckoarbetstid. Förutsättningen för ett utnyttjande av detta undantag är att medlemsstaten iakttar de allmänna principerna för skydd av arbetstagarnas hälsa och säkerhet och att vidare följande villkor är uppfyllda. Ingen arbetstagare skall kunna tvingas att arbeta mer än 48 timmar i veckan i genomsnitt under en period om högst fyra månader. För att arbetstagaren skall arbeta mer krävs att han lämnar sitt samtycke. Denne får inte tillfogas skada om han inte lämnar sådant samtycke. Arbetsgivaren måste föra anteckningar om alla arbetstagare som har längre arbetstid än den ovan stipulerade. Myndigheterna skall ha tillgång till dessa anteckningar. Av skäl som rör arbetstagarnas säkerhet och hälsa skall myndigheterna ha möjlighet att förbjuda

72 EGxs arbetstidsdirektiv och det svenska 1995:92

eller begränsa möjligheten att överskrida begränsningen av veckoarbetstiden.

Svenska författningsbestämmelser

Som nämnts under Definitioner använder arbetstidslagen

ovan olika begrepp för reglering arbetstidens längd. Ordinarie ar-

av betstid får enligt 5 § uppgå till högst 40 timmar i veckan. Om det är nödvändigt med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt får arbetstiden uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt under en period om högst fyra veckor.

Om det finns särskilt behov av ökad arbetstid får enligt 8 § övertid tas ut med högst 48 timmar under fyraveckorsperiod

en eller med 50 timmar under kalendermånad, dock högst 200

en timmar under ett kalenderår.

Vid beräkning övertid skall enligt 7 § andra stycket kom-

av pensationsledighet eller ledighet som förläggs till arbets-

annan tagarens ordinarie arbetstid likställas med fullgjord ordinarie arbetstid.

Om natur- eller olyckshändelse inträffar får dessutom en-

en ligt 9 § nödfallsövertid tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver.

Om kollektivavtal avvikelse inte kan träffas och om det

om finns särskilda skäl får enligt 19 § första, andra och tredje punkterna Arbetarskyddsstyrelsen medge dispens från bestämmelsen

ordinarie arbetstid. Vidare kan dipens ges från bestämmelsen om

begränsning övertidsuttag under fyra veckor alt. en kalenom av dermånad. Arbetarskyddsstyrelsen kan även medge Övertid utöver de 200 timmarna.

Kollektivavtal exempel

-

Arbetstidslagens disposivitet används ofta för att utöka övertiden. Läkares ordinarie arbetstid inkluderar både vad som stadgas i de

EGss arbetstidsdirektiv och det svenska 73

bestämmelserna och individuellt fastställd

i avtal reglerade en

arbetstid. finns möjligheter till övertid. Arbetstiden

Dessutom

året för läkare kan alltså bli hög. Vidare är vanligt att det över avtalas kortare veckoarbetstid vid natt- och skiftarbete. Van-

om

andra gränser än lagens avtalas för övertid. Det ligt är även att förekommer också att det avtalas längre beräkningspe-

t.ex. om rioder lagens, vad gäller beräkning såväl ordinarie arbetstid

än av

övertid, och kompensationsledighet inte skall likställas som att med arbetad tid.

Årlig semester

EG-direktivet artikel 7

- Artikel 7 föreskriver huvudregel att varje arbetstagare skall

som

till årlig betald semester minst fyra veckor. Närmaha rätt en om

regler utformningen denna föreskrift får bestämmas nare om av tionellt. Den årliga får bytas mot kontant betalning

semestern endast i de fall då anställningen upphör.

Direktivet medger inte avvikelser från denna bestämmelse. Däremot kan medlemsstaterna välja att under en övergångsperiod ha regler tidigare beskrivits se i avsnitt 2.2. under

som ovan, Slutbestämmelser och skulle utgöra ett undantag från

som nämnda huvudregel.

Svenska författningsbestämmelser

Regler finns i semesterlagen 1977:480 och i lagen

om semester l963:l l5 förlängd semester för vissa arbetstagare med ra-

om diologiskt arbete. Enligt 4 § i semesterlagen har arbetstagare rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. I den mån arbetstagaren har tjänat sådan förmån under intjänandeåret, skall han ha rätt till semesterlön under semesterledigheten.

74 EGss arbetstidsdirektiv och det svenska 1995:92

Kollektivavtal exempel

- Delar av semesterlagen är dispositiva och kan frångås

genom kollektivavtal. Detta gäller t.ex. beträffande reglerna hur

om semesterledigheten och semesterlönen beräknas samt semester-

om ledighetens förläggning. Det är vanligt förekommande att semesterlagen kompletteras och delvis ersätts kollektivavtal, bl.a. att

av längre semesterledighet ges eller att betald semesterledighet erhålls trots att sådan rätt inte intjänats enligt lagen.

Nattarbetetslängd

EG-direktivet artikel 8

- Artikel 8 föreskriver huvudregel att den normala arbetstiden

som För en nattarbetande inte får överstiga i genomsnitt åtta timmar per 24-timmarsperiod. Om den nattarbetande har ett arbete

som innebär särskilda risker eller stor fysiskt eller mental ansträngning påbjuder direktivet att den nattarbetande inte får arbeta

mer än åtta timmar under den 24-timmarsperiod då nattarbetet utförs. Vad som skall anses vara sådant betungande arbete får bestämmas genom lagstiftning eller praxis eller genom kollektivavtal, under iakttagande av nattarbetets särskild konsekvenser och risker. För beräkningen av de åtta timmarna i genomsnitt, får bestämmas en beräkningsperiod efter samråd med arbetsmarknadens parter på nationell eller regional nivå. De 24 timmarna arbetstagaren arbetstagaren har rätt till som veckovila skall inte inkluderas om de faller inom beräkningsperioden.

Avvikelser enligt artikel 17 medges i samma fall och under samma förutsättningar som for dygnsvila.

Svenska författningsbestämmelser

Arbetstidslagen innehåller i 13 § ett principiellt nattarbetsförbud, vilket innebär att tiden mellan klockan 24 och klockan 5 skall

EGss arbetstidsdirektiv och det svenska 75

vara ledig. Om nattarbete tillåts direkt enligt lag 13 § andra stycket eller genom kollektivavtal sägs inget om att arbetstiden skall begränsas till ett visst antal timmar. Nattarbete kan även tillåtas enligt 19 punkt genom dispens av Arbetarskyddsstyrelsen om det finns särskilda skäl och om inte kollektivavtal om avvikelse från nattarbetesförbudet kan träffas.

Kollektivavtal exempel

- Lagens principiella nattarbetsförbud frångås ofta genom ett kollektivavtal för det enskilda fallet, t.ex. ett visst industriföretag. Det är ovanligt att arbetstidens längd under natten är begränsad i sådana kollektivavtal.

Hälsoundersökning och omplacering av nattarbetande till dagarbete

EG-direktivet artikel 9

- De nattarbetande skall enligt artikel 9 ha rätt till fri hälsoun-

en dersökning innan de påbörjar anställningen och därefter med jämna mellanrum. Sådan hälsoundersökning skall omfattas tyst-

av nadsplikt och får utföras inom den offentliga sjukvården. Om det kan visas att eventuella hälsoproblem beror arbetstagarens nattarbete skall han om möjligt omplaceras till lämpligt dagarbete.

Svenska författningsbestämmelser

I arbetsmiljölagen innehåller kap. 4 bestämmelser bemyndi-

om ganden. Enligt 5 § får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, om ett arbete innebär risk for hälsa eller säkerhet, föreskriva skyldighet att foranstalta läkarundersökning.

om om Sådan föreskrift beträffande hälsoundersökningar for nattarbetan-

76 EGss arbetstidsdirektiv och det svenska 1995:92

de föreligger dock inte. Det finns inte någon uttrycklig föreskrift angående omplacering nattarbetande till dagarbete. Däremot

av finns regler i andra och tredje kapitlen i arbetsmiljölagen om att förläggningen arbetstider skall beaktas i syfte att förebygga

av ohälsa och arbetsgivares skyldighet att ta hänsyn till arbets-

om tagarens särskilda Förutsättningar för arbetet genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta andra åtgärder.

Garantier för nattarbete

EG-direktivet artikel 10

- Enligt artikel 10 får medlemsstaterna besluta särskilda regler

om för vissa kategorier nattarbetande. Bestämmelsen gäller arbets-

av

riskerar hälsa eller säkerhet sitt nattarbete. tagare som genom

Svenska författningsbestämmelser

Svensk författning saknar sådana särskilda regler.

Anmälan regelbunden sysselsättning nattarbetande

om av

EG-direktivet artikel 11

- En arbetsgivare regelbundet sysselsätter nattarbetande skall

som enligt artikel 11 anmäla detta till de behöriga myndigheterna om dessa begär det.

Svenska författningsbestämmelser

Arbetstidlagen innehåller i 21 § en regel som innebär att tillsyns-

myndigheterna Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen

har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som

EGxs arbetstidsdirektiv och det svenska 77

behövs för tillsynen. En motsvarande bestämmelse finns i 7 kap. 3 § arbetsmiljölagen.

Skydd hälsa och säkerhet

av

EG-direktivet artikel 12

- Direktivets artikel 12 stipulerar att nattarbetande och skiftarbetare skall ha ett hälso- och säkerhetsskydd som motsvarar arten av deras arbete. De skyddsåtgärder finns för andra arbetstagare

som skall finnas för nattarbetande och skiftarbetare och till-

även vara gängliga alla tider dygnet.

Svenska författningsbestämmelser

Direkt motsvarande regler finns inte i den svenska författningen. Arbetsmiljölagen föreskriver dock i andra och tredje kapitlen de allmänna villkor skall gälla för att arbetsmiljön skall anses

som godtagbar. Det andra kapitlet i arbetsmiljölagen innehåller allmänna regler arbetsmiljöns beskaffenhet och det tredje kapit-

om let innehåller de allmänna skyldigheter främst arbetsgivaren

som har att rätta sig efter.

Arbetsrytm

EG-direktivet artikel 13

- En arbetsgivare att organisera arbetet enligt ett viss

som avser tempo skall enligt artikel 13 ta hänsyn till den allmänna principen att arbetet till arbetstagaren. Detta gäller sär-

om anpassas skilt i syfte att lindra effekterna monotona arbetsuppgifter

av och arbete enligt ett på förhand fastställt fastställt tempo. Arbetsgivaren har även att ta hänsyn till kraven på hälsa och säkerhet, speciellt vad avbrott under arbetstiden.

avser

78 EGss arbetstidsdirektiv och det svenska 1995:92

Svenska författningsbestämmelser

Även denna föreskrift saknar direkt motsvarighet i den svens-

en ka författningen. Även här skall dock framhållas andra och tredje kapitlen i arbetsmiljölagen och framförallt 2 kap. 1 § den lagen.

3 av det

Nödvändiga Förändringar

svenska över-

regelsystemet väganden

3.1¶Inledning

Som konstaterade i avsnitt 1.3. är utgångspunkten för detta delbetänkande att förändringarna det svenska regelsystemet till

av följd EG:s arbetstidsdirektiv bör begränsas till ett nödvändigt

av minimum. Förslagen till förändringar skall med andra 0rd inte längre än vad vid rättslig bedömning krävs för att direkti-

som en vets bestämmelser skall anses införlivade i det svenska regelsystemet. Anledningen härtill är, inledningsvis berörts, att ge

som kommittén största möjliga utrymme för det fortsatta utredningsarbetet. Den korta tid vi haft till vårt förfogande har inte heller medgivit att vi utarbetar längre gående förslag.

Vi kommer i det fortsatta utredningsarbetet att återkomma till i stort sett alla de aspekter omfattas av EG:s arbetstidsdirek-

som tiv. Ett sådant exempel är arbetstagare som bl.a. med hjälp av ny teknik kan utföra arbete i hemmet eller annars under förhållanden

kan vara icke-typiska, om med typiska arbeten menas som anses arbeten normalt utförs på arbetsplats mellan vissa

som en bestämda tider. EG-direktivet omfattar till skillnad från vår arbetstidslag allt hemarbete.

Hemarbete innebär emellertid inte endast arbete med hjälp av

teknik. Arbetstagare arbetar hemma eller i någon annans ny som hem kan även t.ex. dagbarnvårdare, personliga assistenter

vara

80 Nödvändiga förändringar det 1995:92

av

eller sysselsatta i s.k. hemindustriellt arbete. Ny teknik

personer medför dock möjligheter och det är sannolikt att antalet ar-

nya betstagare utför sina arbeten i hemmen och distans är en

som växande del arbetskraften. Det är därför även av detta skäl

av synnerligen angeläget att vi i det fortsatta utredningsarbetet noga uppmärksammar hemarbete och arbete på distans. Vi menar att de sätten att organisera arbetet, bl.a. till följd teknik,

nya av ny bör studeras närmare innan förslag i arbetstidshänseende presen-

teras.

Vi vill i detta sammanhang även peka den utveckling och de diskussioner f.n. pågår internationellt, framförallt inom

som EU. Europeiska kommissionen utfärdade i april i år ett meddelande till Rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén KOM 95 134 slutlig om ett medelfristigt socialt handlingsprogram, 1995-1997. I handlingsprogrammet aviseras bl.a. dels rekommendation om hemarbete

en

halvåret 1995, och dels ett meddelande telearbete och

andra om

dess sociala och hälsomässiga aspekter första halvåret 1996. Frågor arbetstid kommer att behandlas i båda dokumenten.

om Enligt uppgift att ta hemarbete i dess mer traditio-

avser man upp nella form, såsom hemindustriellt arbete, i rekommendationen och hemarbete med användande teknik i meddelandet om

av ny telearbete. Dessutom skall påpekas att kommissionen tillsatt en högnivåexpertgrupp för att undersöka informationssamhällets sociala och samhälleliga konsekvenser. Bl.a. kommer diskuteras IT:s inverkan på arbetets organisation, i vilken ingår frågor om arbetstid. En delrapport denna skall presenteras i

av grupp november 1995. Kommissionen har även skapat ett forum för informationssamhället hade sitt första möte i juli i år. Vid-

som

genomför f.n. Europeiska fonden för förbättring levnadsare av och arbetsvillkor den s.k. Dublinfonden studier telearbete

om och dess sociala konsekvenser, bl.a. avseende arbetsmiljö och

arbetsrätt.

Här skall även nämnas att Internationella arbetskonferensen i juni i år diskuterade ett förslag till konvention och rekommenda-

Nödvändiga förändringar det 81 av

tion hemarbete. ILO-kontorets förslag till konvention innehålom föreskrifter för likabehandling hemarbetande i förhållande ler av inom rad centrala områden, bl.a. beträftill andra arbetstagare en arbetsmiljöfrågor. Ett eventuellt antagande konventionen fande av kommer att ske tidigast ijuni 1996, då

och rekommendationen

förslaget skall genomgå s.k. andra läsning. en Vi har i kapitel 2 redogjort för innehållet i EG:s arbetstidsdirektiv och gjort jämförelser med det svenska regelsystemet. Vi vidare och redovisa våra överväganden punkt för punkt ska nu och därvid följa EG-direktivets disposition. Innan vi går igenom olika bestämmelserna skall dock vissa allmänna överväganden de redovisas.

3.2¶Allmänna överväganden

Vi skall i detta kapitel närmare överväga i vilken utsträckning det

svenska regelsystemet behöver förändras till följd av EG:s arbetstidsdirektiv. Som vi tidigare framhållit är vår utgångspunkt att eventuella förändringar skall hållas till ett nödvändigt minimum. Endast de förändringar vid rättslig bedömning nödvänsom en diggörs EG-direktivet skall föreslås. Vi skall därför noga anaav lysera och bedöma skyddsvärdena i EG-direktivets och det svenska regelsystemets respektive bestämmelser. I detta ligger att noguppmärksamma och beakta helheten i direktivets begrant stämmelser. I vårt fortsatta utredningsarbete kommer vi att återkomma till alla de aspekter behandlas i EG-direktivet. Vi i stort sett som skall därför identifiera de EG-direktivet kommer att ramar som för svenska arbetstidsregler i framtiden. Då denna del av sätta vårt uppdrag är avklarad kan vi fortsätta med övriga delar, nämligen utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av olika att flexibla arbetstidsregler och alternativa arbetstidsförkortningar. Det därför hindrande att i detta skede binda för regler vore oss föranleds annat än strikt rättslig bedömning behosom av en av

82 Nödvändiga förändringar det 1995:92 av

till EG-anpassning. De förslag till förändringar vi kommer att vet presentera skall därför ses som provisoriska. Vi det med fog kan framhållas att det svenska remenar att allmänt sett, har ett för arbetstagarna väl så högt

gelsystemet,

skyddsvärde det skydd EG-direktivet föreskriver. som Sålunda kan konstateras att EG-direktivets definition av arbetstid förutsätter aktivitet. En arbetstagare måste enligt direktiutföra aktiviteter eller uppgifter. Som exempel svenska vet regler vilka har högt skyddsvärde kan nämnas bestämmelserna ett ordinarie arbetstid och övertid. Vid beräkning av övertid enom ligt arbetstidslagen skall all ledighet som arbetstagaren har rätt till och förläggs till ordinarie arbetstid, likställas med fullsom gjord ordinarie arbetstid. Ledighet enligt följande lagar skall alltså likställas med fullgjord ordinarie arbetstid: föräldraledighetsla- 19952584, lagen 1974:358 facklig förtroendemans gen om ställning arbetsplatsen, lagen 1979:1184 rätt till ledighet om för vissa föreningsuppdrag inom skolan lagen 1974:981 m.m., arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, lagen 1986:163 om till svenskundervisning för invandrare, lagen 1988:1465 om rätt ersättning och ledighet för närståendevård, samt kommunallaom 1991:900. gen En motsvarande bestämmelse finns endast i begränsad utsträckning i EG-direktivet. Enligt detta skall vid genomsnittsberäkning de högst 48 timmarna vecka under en fyramånaav per endast betald och sjukledighet antingen likdersperiod, semester ställas med arbetstid eller inte inkluderas i beräkningsperioden. Det finns andra exempel. Svensk lag innehåller bestämmelser jourtid, vilken inverkar viloperioder, och beredskap, vilken om inverkar på veckovilan. Sådana bestämmelser saknas i EG-direk- Samtliga nämnda skillnader kommer ytterligare åskådtivet. ovan liggöras i den fortsatta framställningen. Dessutom finns i arbetsmiljölagen allmänna regler för arbetsmiljön. Arbetstidemas längd och förläggning är viktiga delar av arbetsmiljön och skall beaktas i den helhetssyn på arbetsmiljön arbetsmiljölagen är ett uttryck för. Vidare utgår arbetsmilsom

Nödvändiga förändringar av det 83

från individen och föreskriver att arbetsmiljön skall anjölagen efter människors olika förutsättningar. Vi kommer i den passas framställningen återkomma till arbetsmiljölagen och fortsatta att övriga författningar av vikt, såsom ledighetslagstiftningen, semes-

terlagen och lagen om anställningsskydd.

Mot bakgrund det sagts vill föreslå att arbetsav som ovan tidslagen i princip kvarstår oförändrad i väntan den totala skall göra. Eventuella kompletteringar eller justeringar översyn kan emellertid behövas i form tillägg till arbetstidslagen eller av författning. Vid den genomgång följer utgår från annan som EG-direktivets huvudbestämmelser och redogör för våra överväganden punkt för punkt. Innan gör detta skall vi dock kort befrågan metod för genomförande EG-direktivets beröra om av stämmelser.

3.3¶Lag eller kollektivavtal

I avsnitt 2.2. noterade vi att EG-direktivets föreskrifter kan genomföras nationellt lag eller andra författningar eller gegenom kollektivavtal. Innan vi går vidare i våra överväganden bör nom därför ta ställning till hur detta bör regleras i Sverige. Det svenska regelsystemet bygger på arbetstidlag som är en dispositiv till förmån för kollektivavtal och arbetsmiljölag som en tvingande, vilket innebär att arbetsmarknadens parter skall är iaktta arbetsmiljölagens allmänna skyddsprinciper. Mot bakgrund vårt ståndpunktstagande endast föreslå ett nödvändigt av att nu minimum förändringar inte någon anledning att förav ser ändra det förhållande råder mellan lag och kollektivavtal. En som sak är att EG-direktivet ändå kommer att påverka parternas annan utrymme för avtalslösningar och att arbetstidslagens disposivitet därmed begränsas. Mer om detta i avsnitt 3.5. Vi föreslår alltså, i den mån förändringar krävs, att dessa förändringar görs i lag med därtill hörande andra författningar. Som tidigare konstaterat är det i första hand arbetstidslagen och

84 Nödvändiga förändringar det 1995:92

av

arbetsmiljölagen aktualiseras. Vi återkommer senare kapitel

som 4 till diskussion Förhållandet beträffande EG-direktivet

en om och gällande svenska kollektivavtal.

3.4 överväganden och jämförelser av

skyddsvärden, m.m.

Allmänt

Vi skall i detta avsnitt redogöra för våra överväganden beträffande nödvändiga förändringar i den svenska författningen till följd

EG:s arbetstidsdirektiv. Skillnader och likheter mellan EGav direktivet och arbetstidslagen kommer att värderas och kommen-

teras.

Bestämmelsernas tillämpningsområde

Vi har i avsnitt 2.3. redovisat att EG-direktivet undantar från sin tillämpning rad områden i och för sig omfattas av arbets-

en som tidslagen, rad transportsektorer samt viss offentlig verk-

t.ex. en samhet. Detta föranleder inte att föreslå några motsvarande

oss förändringar i arbetstidslagen.

Det dock värt att uppmärksamma detta faktum, att EG-di-

är rektivet möjlighet till medlemsstaterna att undanta viss

ger en offentlig verksamhet från tillämpningsområdet. Den svenska arbetstidslagen är med några få undantag en allmän arbetstidslag

tillförsäkrar alla arbetstagare, såväl privat som offentligt ansom ställda, skydd. Relativt sett fler arbetstagare omfattas så-

samma

arbetstidslagen i förhållande till EG-direktivet. ledes av

Det har emellertid konstaterats att arbetstidslagen också undantar kategorier arbetstagare omfattas EG-direktivet.

av som av I 2 § arbetstidslagen sägs nämligen att lagen inte skall tillämpas på arbete utförs i arbetstagarens hem och när det inte kan

som

ankomma arbetsgivaren att kontrollera hur arbetet är anses

Nödvändiga förändringar det 85 av

ordnat punkt eller arbetstagare med företagsledande eller

därmed jämförlig ställlning eller arbetstagare själva dissom ponerar sin arbetstid punkt 2. Dessa arbetstagarkategorier omfattas av EG-direktivet. Bör med anledning härav arbetstidslagens

tillämpningsområde förändras

EG-direktivet lämnar möjlighet i artikel 17.1 att för vissa en speciella arbetstagarkategorier avvika från direktivets bestämmelser om dygns- och veckovila, begränsning nattarbete och av arbetstiden vecka samt raster. Dessa arbetstagarkategorier skall per ha arbeten vars arbetstid inte mäts eller bestäms i förväg eller kan bestämmas av arbetstagarna själva. Bl.a. ny teknik gör det möjligt att kontrollera arbetstiden för vissa av de arbeten undantas arbetstidslagen enligt vad som som beskrivits ovan. Det är därför viktigt att i det fortsatta arbetet noga utreder detta. En sådan översikt är nödvändig innan kan

ta ställning till om arbetstidslagens tillämpningsområde bör änd-

ras. Mot bakgrund av vår valda utgångspunkt menar därför att direktivets flexibilitet detta område artikel 17.1 följaktligen bör utnyttjas i detta skede av utredningen. Arbetstidslagen tillämpningsområde kan därmed kvarstå oförändrat tills vidare. Förutsättningen enligt EG-direktivet för att utnyttja denna avvikelsemöjlighet är dock att de allmänna principerna för arbetstagarnas hälsa och säkerhet iakttas. För att tydliggöra att förutsättningen angående de allmänna skyddsprinciperna är uppfylld anser vi att hänvisning till arbetsmiljölagen bör göras i arbetsen tidslagen. Arbetsmiljölagen är nämligen allmängiltig och omfattar således även de här diskuterade arbetstagarkategoriema. Arbetsmiljölagen föreskriver allmänna krav arbetsmiljön och det framgår klart i förarbetena till ändringarna i den lagen som trädde ikraft 1juli 1991 att arbetstidens längd och förläggning är en del av arbetsmiljön, 1990/912140 s.32 ff. Se se prop. även i proposition om ny arbetstidslag prop. 1981/82:l54 s.17. Detta förhållande är således redan gällande rätt i Sverige och vad vi föreslår skulle endast ett förtydligande denna. Som vi vara av skall återkomma till i den fortsatta framställningen har dock ar-

86 Nödvändiga förändringar der 1995:92

av

betsmiljölagen betydelse även i andra avseenden. Vi kommer därför i kapitel 7 att föreslå att allmän hänvisning görs i ar-

en betstidslagen till arbetsmiljölagen.

Det skall även framhållas att nämnda kategorier arbetstaga-

av

omfattas semesterlagen 1977:480. Direktivets regel om re av semester är således upfylld för dessa arbetstagare.

Dygnsvila

EG-direktivet föreskriver tidigare konstaterat att varje ar-

som betstagare skall erhålla ll timmars sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod. Arbetstidslagen saknar en sådan regel dygnsvila. Däremot finns regeln nattvila i 13 Be-

om om stämmelsen alla arbetstagare skall ha ledigt för nattvila

säger att

i ledigheten skall ingå tiden mellan klockan 24 och klockoch att

Nattarbetsforbudet får frångås i vissa fall enligt 13 § andra an stycket.

l förarbetena till bl.a. arbetsmiljölagen prop. 1976/77: 149, sid. 308 ff. erinras kravet behövlig ledighet för nattvi-

om att

sikte enbart de egentliga nattimmarna. Den behöv-

inte tar liga ledigheten skall också innefatta begränsningar i möjligheter-

anlita arbetstagare till och kvällsarbete. Vidare na att morgonuttalas de timmar minimum för nattvilan inte

att som anges som

tillfälligt kan utgöra ledighet tillräcklig varaktighet ens anses av a. 311. En arbetstagare har således rätt till en så lång

prop., s.

behövs. Om arbetet är sådan art att det får på-

dygnsvila som av

nattetid skall arbetstagaren istället ledig under någon an-

vara

tid dygnet. nan

EG-direktivet sålunda ett visst antal timmar som dygn-

anger svila 24-timmarsperi0d. Däremot ges inga föreskrifter om

per förläggningen dygnsvila. Om under en period om två kalen-

av derdygn dygnsvilan under det första dygnet läggs under de l1 första timmarna och dygnsvilan under det andra dygnet läggs under de 11 sista, skulle alltså 26 timmar förflyta utan ledighet.

Nödvändiga förändringar av det 87

Beträffande svenska regler skall vidare nämnas de allmänna skyddsprinciperna i arbetsmiljölagen som tidigare diskuterats. Vi har tidigare konstaterat att arbetsmiljölagen är tillämplig generellt och att arbetstider är viktiga beståndsdelar i arbetsmiljön. Vidare är viktigt att framhålla att arbetsmiljölagen utgår från att människor har olika förutsättningar och att därmed risk för ohälsa i ett och samma arbete kan variera beroende vilka arbetstagare som utför arbetet.

Om nattarbete inte baseras på kollektivavtal utan följer genom tillämpning av lagen, föreskriver lagen en tillsyn och myndighetskontroll. Tillsynsmyndigheterna kan ingripa med stöd av bestämmelsen om behövlig ledighet för nattvila om arbetspassen en viss arbetsplats är så långa att arbetstagarna får nödvändig vila hälsosynpunkt a. 310. Även arbetsmiljölagens

ur prop., s. tillsynsbestämmelser har betydelse.

Det finns ytterligare faktorer som är av betydelse för att avgöra skyddsvärdet i EG-direktivets bestämmelse om dygnsvila. Vi har tidigare konstaterat att direktivets arbetstidsbegrepp är avsevärt annorlunda än arbetstidslagens. Vid genomsnittsberäkning av veckoarbetstid kan enligt direktivet betald semester och sjukledighet likställas med arbetstid. I övrigt likställs inga ledigheter med arbetstid. Jourtid och beredskap anses inte enligt direktivet vara arbetstid. Detta får naturligtvis betydelse även för beräkning av viloperioder såsom dygnsvila. Då EG-direktivet inte räknar dessa företeelser som arbetstid torde de därför inte bryta en viloperiod enligt direktivet. Det skulle alltså vara möjligt att enligt direktivet samtidigt ha t.ex. beredskap och veckovila, vilket inte är möjligt enligt arbetstidslagen.

Därtill kommer att artikel 17 ger stora möjligheter till avvikelser från bestämmelsen om dygnsvila. Från bestämmelsen om dygnsvila kan nämligen enligt artikel 17 medlemsstaterna avvika i situationer när det är långt avstånd mellan arbetsplatsen och arbetstagarens hem l7.2.1.a, i fråga om arbeten där det krävs permanent närvaro 17.2.1.b, i fråga om arbeten som kräver kontinuitet i servicen eller produktionen 17.2.1.c, områden

88 Nödvändiga förändringar det 1995:92

av

inom vilka det förekommer förutsägbara arbetstoppar 17.2.l.d, i

onormala eller oförutsedda händelser utom arbetsgivafråga om

kontroll och vid olycksfall 17.2.2, samt i fråga om visst rens Skiftarbete och arbete delas i perioder under dagens

som upp lopp l7.2.3.

Visserligen sägs att vid avvikelser skall arbetstagarna erhålla

kompensationsledighet eller, i vissa speciella undantagsfall,

lämpligt skydd. Här bör dock beaktas de snävare begränsningar i arbetstidslagen arbetstidens omfattning, följer framförallt

av som

lagens definition arbetstid jämfört med EG-direktivets. av av Mer detta nedan vid Begränsning veckoarbetstiden.

om av

En samlad bedömning det skydd EG-direktivet erbjuder

av avseende dygnsvila i förhållande till det svenska regelsystemet på området, föranleder att konstatera att ett införande av EG-

oss direktivets bestämmelse dygnsvila i svensk rätt inte skulle

om medföra för arbetstagarna högre skyddsvärde. Med vår valda

ett utgångspunkt att endast föreslå förändringar som nödvändiggörs

EG-direktivet, att något tillägg i arbetstidslagen i nu av menar diskuterat avseende inte bör göras.

Raster

EG-direktivet föreskriver att alla arbetstagare skall ha rätt till rast då arbetsdagen är längre än timmar. Den närmare utform-

sex ningen sådan regel, t.ex vad gäller rastens längd, får avgör-

av en

nationellt. Direktivet medger att medlemsstaterna avviker från as denna föreskrift direkt i lagstiftning i rad fall enligt artikel

en 17.2.l bl.a. avseende arbeten kräver kontinuitet i servicen

som eller produktionen och l7.2.2. bl.a. vid olycksfall. Om sådana avvikelser sker skall dock arbetstagarna erhålla motsvarande

kompensationsledighet eller, i vissa speciella undantagsfall,

lämpligt skydd.

Arbetstidslagen föreskriver att raster är sådana avbrott i arbetstiden då arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Arbetstagarna skall enligt lagen inte behöva arbeta

Nödvändiga förändringar av det 89

mer än fem timmar utan rast och rasternas längd, förläggning och antal skall vara tillfredställande med hänsyn till arbetsförhållandena. I vissa fall får raster enligt lagen utbytas mot måltidsuppehåll, vilka inräknas i arbetstiden. Utöver raster har arbetstagarna enligt lagen rätt till de pauser som behövs.

Vid en jämförelse får anses att arbetstidslagens bestämmelser innehåller ett för arbetstagarna högre skydssvärde än det

som anges i EG-direktivet.

Veckovila

Enligt EG-direktivet skall alla arbetstagare erhålla

en sammanhängande ledighet om minst 24 timmar under varje period

om sju dagar plus de elva timmarna dygnsvila. I princip skall veckovilan omfatta söndag. I vissa fall, nämligen sakliga, tekniska

om eller arbetsorganisatoriska förhållanden berättigar det, får ledigheten begränsas till 24 timmar. Vidare får veckovilan enligt direktivet genomsnittsberäknas över period maximalt 14

en om dagar.

Direktivet medger att medlemsstaterna direkt i lag förut-

ger sättningar för avvikelser från bestämmelsen veckovila. Enligt

om artikel 17.2.1 kan sådan avvikelse ske bl.a. avseende arbeten

som kräver kontinuitet i servicen eller produktionen. Enligt artikel 17.2.2 kan avvikelse ske vid bl.a. olycksfall och enligt artikel l7.2.3 vid visst skiftarbete. Som förutsättning för avvikelse gäller dock i samtliga fall att arbetstagarna skall erhålla motsvarande kompensationsledighet eller, i vissa speciella undantagsfall,

lämpligt skydd.

Arbetstidslagen stadgar att alla arbetstagare skall erhålla minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period sju

om dagar. Veckovila kan enligt lagen inte utgå om arbetstagaren har beredskap. Så långt som möjligt skall veckovilan förläggas till veckoslut. Undantag från bestämmelsen om veckovila får göras tillfálligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som arbetsgivaren inte har kunnat förutse.

90 Nödvändiga förändringar det 1995:92

av

Vi att arbetstidslagens bestämmelse om veckovila med-

menar

för arbetstagarna högre skyddsvärde än motsvarande regel för ett i EG-direktivet. Utöver bestämmelserna veckovila i arbets-

om tidslagen skall framhållas arbetsmiljölagens allmänna skyddsbestämmelser samt de skillnader i sätt att räkna arbetstid och arbetstidslagens bestämmelser jourtid och beredskap, som vi

om tidigare berört och vilka har betydelse även då skyddsvärde i viloperioder skall bedömas.

Begränsning av veckoarbetstiden

EG-direktivet definierar arbetstid tid då arbetstagaren står till

som arbetsgivarens förfogande samt därvid utför aktiviteter eller uppgifter. Huvudregeln säger att sådan arbetstid får uppgå till högst 48 timmar i veckan och att veckoarbetstiden får beräknas som ett genomsnitt under period icke överstigande fyra månader. Vid

en sådan genomsnittsberäkning skall perioder betald semester och

av sjukfrånvaro antingen inte inkluderas i beräkningsperioden eller räknas som arbetad tid.

Beräkningsperioden medlemsstaterna i vissa fall förlän-

får av

till månader. De typer arbeten för vilka en beräkgas sex av ningsperiod maximalt månader får tillämpas av medlems-

om sex

med stöd direkt i lag framgår i EG-direktivets artikel staterna l7.2.1. Där i icke uttömmande lista verksamhet som

anges en kräver permanent närvaro i vissa syften t.ex. säkerhets- och övervakningsarbeten, verksamhet kräver kontinuitet i servi-

som

eller produktionen t.ex. inom vårdsektorn och inom distribucen tion vatten och samt industrier vilka inte kan avbrytas av

av tekniska skäl samt områden inom vilka det förekommer förutsägbara arbetstoppar t.ex. inom jordbruk, turism och postservice. För den fullständiga texten, se bilaga

Dessutom får medlemsstaterna direkt i lag använda sex-månadersperioden beträffande onormala och oförutsedda händelser utom arbetsgivarens kontroll, samt vid olycksfall eller då risken för olycksfall är överhängande.

Nödvändiga förändringar av det 91

Vi kan således konstatera att EG-direktivet medger medlemsstaterna att direkt i lag tillämpa månaders beräkningsperiod

sex för en lång rad verksamhetsområden och situationer.

EG-direktivet medger vidare medlemsstaterna i artikel l8.1.b.i, att under iakttagande av vissa förutsättningar inte alls tillämpa bestämmelsen om begränsning av veckoarbetstiden till 48 timmar.

Arbetstidslagen föreskriver att den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan. I vissa fall, när det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, får arbetstiden uppgå till 40 timmar i genomsnitt under en period om högst fyra veckor. Veckan räknas från och med måndag om inte annat bestäms på arbetsstället. Till den ordinarie arbetstiden får läggas övertid omfattande 48 timmar per fyra-veckorsperiod eller 50 timmar kalendermånad. Övertiden får dock över-

per stiga 200 timmar per kalenderår. Emellertid kan ytterligare 150 timmar övertid per kalenderår medges i vissa fall genom dispens av Arbetarskyddsstyrelsen. Till detta kommer att det i vissa speciella fall får tas ut nödfallsövertid, vilken inte är behäftad med en övre gräns i antal timmar. Vidare är arbetstidslagen dispositiv till förmån för kollektivavtal i vilka parterna under iakttagande av arbetsmiljölagens allmänna skyddsbestämmelser, kan avtala om

ordinarie arbetstid respektive övertid. annan

Vi vill med ett räkneexempel jämföra regleringen av veckoarbetstid i de båda regelverken. Enligt arbetstidslagen är normalt ordinarie arbetstid 40 timmar i veckan. 40 timmar x 17,3 veckor fyra månader 692 timmar. Om ett maximalt uttag av årets tillgängliga allmänna övertid görs under de fyra månaderna innebär det att 200 timmar läggs till de 692 timmarna, vilket ger totalt 892 timmar. Till detta kommer en möjlighet till ytterligare övertid efter dispens av Arbetarskyddsstyrelsen maximalt 150 timmar kalenderår och i vissa speciella fall även nödfallsö-

per vertid vilken inte är förenad med någon gräns i antal timmar.

Motsvarande beräkning enligt EG-direktivet skulle bli 48 timmar i veckan under 17,3 veckor, vilket gör 831 timmar. Härtill

92 Nödvändiga förändringar av det 1995:92

kan komma ytterligare arbetstid under förutsättning att arbetsta-

lämnar samtycke därtill. garen

En jämförelse antal timmar verkar alltså leda till att arbets-

av tidslagen bör kompletteras med ytterligare en bestämmelse om begränsning veckoarbetstiden per fyra-månadersperiod. Jäm-

av förelsen kan dock inte stanna här. Vi måste även göra jämförelser där beaktar de skillnader föreligger i EG-direktivets sätt

som att räkna arbetstid i förhållande till det svenska regelsystemet t.ex vad följer den svenska ledighetslagstiftningen, så-

som av

föräldraledighet. som

Vi lägger fiktiv arbetsvecka, där ordinarie arbetstid är

ut en 40 timmar, med inslag sjukfrånvaro respektive ledighet och

av

vilka skillnaderna blir enligt de två sätten att räkna. ser

Mån Tis Ons Tor Fre 8 h sjuk 8 h l4 h föräldraledighet

Detta enligt arbetstidslagen 46 timmars arbetstid, eller 40

ger timmars ordinarie arbete och 6 timmar övertid. Enligt EG-direkti-

exemplet 38 timmars arbetstid, då sjukledighet och bevet ger tald semester inte föräldraledighet likställs med arbetad tid

men eller räknas inte i beräkningsperioden, vilken därmed alltså blir kortare.

Om den ordinarie arbetstiden för en arbetstagare är t.ex. 38 timmar i veckan enligt visst kollektivavtal, kan ges följande exempel hur räknar arbetstid och, enligt arbetstidslagen,

man tillgänglig övertid enligt de två sätten.

Mån Tis Ons Tor Fre 6 h sjuk 8 h 14 h föräldraledighet

varav 6 h övertid

Detta enligt arbetstidslagen 44 timmars arbetstid, eller 38

ger timmar ordinarie arbetstid och 6 timmar övertid. Enligt EG-direk-

Nödvändiga förändringar av det 93

tivet exemplet 36 timmars arbetstid. Om den ordinarie arbets-

ger tiden är lägre än 40 timmar i veckan är alltså enligt arbetstidslagen det totala antalet tillängliga timmar, inklusive övertid, också lägre. Detta gäller inte enligt EG-direktivet, då alltså de 48 timmarna i veckan är disponibla även om ordinarie arbetstid är lägre än ett visst mått.

Dessutom gäller vid beräkning övertid enligt arbetstidsla-

av

att all ledighet som arbetstagaren har rätt till och som förgen läggs till ordinarie arbetstid, likställs med fullgjord ordinarie arbetstid. Sålunda skall utöver föräldraledighet enligt föräldraledighetslagen, ledighet enligt följande lagar likställas med fullgjord ordinarie arbetstid: lag 1974:358 om facklig förtroendemans ställning arbetsplatsen, lag 1979:1184 om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan m.m., lag 9174:981 om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, lag 1986:163 om rätt till svenskundervisning för invandrare, lag 1988:1465 om ersättning och ledighet för närståendevård, samt kommunallagen 1991:900.

Här kan även nämnas att enligt svenska regler semesterlagen 1977:480 sjukdom som infaller under semesterledighet, liksom t.ex. ledighet för studier i vissa fall och även viss facklig verksamhet samt föräldraledighet, medför rätt för arbetstagaren att inte räkna sjukdagarna eller de andra ledighetsdagarna som semester och på så sätt skjuta semesterledigheten. I detta sammanhang kan även nämnas att semesterledigheten enligt semesterlagen är längre än vad direktivet föreskriver 25 dagar enligt lagen och fyra veckor enligt direktivet och att ytterligare semesterdagar ofta avtalas i kollektivavtal.

Detta medför att den skillnad mellan de båda regelverken i antal tillgängliga veckoarbetstimmar, som vi räknade fram i vårt första räkneexempel ovan, blir mindre tydlig. De båda regelverken innehåller emellertid även annat medför att den skillnad

som i skyddsvärde som tycks framgå av det första räkneexemplet, reduceras ytterligare eller helt försvinner.

94 Nödvändiga förändringar det 1995:92

av

EG-direktivets möjlighet att tillämpa sex-månaders beräk-

en ningsperiod rad verksamhetsområden och situationer vil-

för en ket innebär att ett större antal timmar tillgängliggörs under en given period samt att fyra- och sex-månadsperioderna liksom tolv-månadersperioden inte definieras som kalenderperioder, urholkar ytterligare direktivets skyddsvärde. Som ovan nämnts medger vidare direktivet medlemsstaterna att alls inte tillämpa regeln begränsning veckoarbetstiden, dvs. om systemet

om av med individuella samtycken tillämpas.

Beträffande omfattningen arbetstid föreskriver arbetstids-

av

begränsningar, 40 timmar/vecka, 48 eller 50 timmar lagen tre övertid fyra-veckorsperiod respektive månad samt 200

per per övertid maximalt under ett år. Dessutom finns i vissa fall möjlig-

het till ytterligare övertid efter dispens av Arbetarskyddsstyrelsen

eller kollektivavtal. Samtliga begränsningar i lag gäller

genom alltså kalenderperiod vecka, månad och år, vilket innebär att

per perioderna är förhand bestämda att löpa mellan vissa dagar och kan justeras att detta innebär begränsning i sig.

samt en

Vad längre period än fyra månader begränsar arbets-

avser en tidslagen det möjliga uttaget arbetstid än vad som följer

av mer

EG-direktivet. Detta blir nämligen följden av lagens bestämav melser visst antal timmar står till förfogande under

om ett som

kalenderår. Under fyra-månadersperiod kan antalet timmar ett en enligt arbetstidslagen bli större än vad EG-direktivet medger. Vi

dock att denna skillnad måste analyseras sätt som nyss menar gjorts. Om jämförelsen görs över månad medger direktivet ett

en

arbetstid samtliga de 831 timmarna är det teostörre uttag av retiskt möjligt ut utan begränsning än vad som följer

att ta annan

bestämmelserna viloperioder än arbetstidslagen, vilken av om endast medger 50 timmars övertid utöver ordinarie arbetstid per kalendermånad.

l detta sammanhang skall även pekas arbetstidslagen bestämmelser jourtid och beredskap, vilka saknar motsvarighe-

om

i EG-direktivet. Dessa företeelser räknas inte som arbetstid ter enligt lagen och följaktligen heller enligt EG-direktivet utan

Nödvändiga förändringar av det 95

V

räknas separat och har betydelse för lagens bestämmelser om viloperioder. För jourtid finns dessutom en regel om hur många timmar som får tas ut.

Vi vill även framhålla arbetsmiljölagens allmänna skyddsbestämmelser, vilka syftar till att sätta en yttersta gräns för såväl arbetstidens längd som dess förläggning.

Arbetstidslagens bestämmelse om nödfallsövertid saknar som tidigare nämnts en övre gräns för hur många timmar som får tas ut. Däremot förutsätter bestämmelsen att tillstånd söks hos Arbetarskyddsstyrelsen senast två dygn efter arbetets början. Arbete enligt nödfallsbestämmelsen bedrivs sålunda under myndighetstillsyn, vilket möjliggör kontroll av arbetstiden. Genom centralt eller, om högst en månad, lokalt kollektivavtal kan dock denna skyldighet avtalas bort. Vid olyckssituationer och liknande medger som vi tidigare har konstaterat EG-direktivet att medlemsstaterna använder en sex-månaders beräkningsperiod.

Vi menar att en samlad bedömning av arbetstidslagens bestämmelser om veckoarbetstid och omfattningen arbetstid i

av allmänhet samt övriga för området relevanta författningar, medför ett för arbetstagarna lika högt eller högre skyddsvärde som det EG-direktivet föreskriver. Med vår valda utgångspunkt menar vi därför att arbetstidslagens bestämmelser om ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid och mertid bör kvarstå oförändrade. Detta ger oss även större frihet i det fortsatta utredningsarbetet att undersöka och analysera förutsättningar för och konsekvenser

av mer flexibla arbetstidsregler och eventuella arbetstidsförkortningar.

Semester

Alla arbetstagare skall enligt EG-direktivet erhålla minst fyra veckors betald semester. Den närmare utformningen av denna rättighet får bestämmas nationellt. I direktivets artikel 18.1.b.ii, medges medlemsstaterna att under en övergångsperiod stadga att betald semester får uppgå till minst tre veckor.

96 Nödvändiga förändringar det 1995:92

av

Semesterlagen att alla arbetstagare skall ha rätt till

anger minst 25 dagars semester år. I lagen finns även föreskifter

per

intjänande semester och semesterlön. Svensk lag är alltså om av

förmånlig för arbetstagarna och föreslår därför inte någon mer förändring.

Nattarbetets längd

Vad gäller arbetstidslagens bestämmelse nattvila och EG-di-

om rektivets regel begränsning längden nattarbetandes

om en av av arbetspass vill framhålla att regelverken har skilda utgångspunkter. Arbetstidslagen utgår från ett principiellt nattarbetsförbud från vilket får göras avvikelser i speciella fall. EG-direktivet innehåller inget nattarbetsförbud föreskriver att arbetstiden

men för nattarbetande skall begränsas till i genomsnitt 8 timmar per 24-timmarsperiod. I vissa fall tillåts inte en sådan genomsnittsberäkning och nattarbetet skall då begränsas till 8 timmar under den 24-timmarsperiod då nattarbetet utförs.

Arbetstidslagen saknar direktivets begränsning för det fall nattarbete tillåts. Skall därför 8-timmarsgränsen föras till lagen och hur skall det avgöras för vilka arbeten genomsnittsberäkning-

inte skall vara tillåten en

Med vår valda utgångspunkt vi att arbetstidslagens prin-

anser cipiella nattarbetsförbud bör bibehållas. Den begränsning av nattarbetets längd EG-direktivet föreskriver skall därför ses i

som samband med arbetstidslagens möjlighet till avvikelser från nattarbetsförbudet.

Det är alltså två regler avseende nattarbetets längd vi har att ta ställning till. Den gäller situationer då nattarbetets längd

ena beräknas ett genomsnitt artikel 8.1. Den andra gäller situa-

som tioner då sådan genomsnittsberäkning av längden inte är tillåten

artikel 8.2.

Vad den första reglerna vill vi framhålla följande.

avser av Direktivet stadgar att medlemsstaterna får föreskriva hur lång perioden för genomsnittsberäkning skall efter samråd med

vara

Nödvändiga förändringar av det 97

arbetsmarknadens parter. Om veckovilan minst 24 timmar faller inom beräkningsperioden skall den inte inkluderas vid beräkningen av genomsnittet artikel 16, punkt 3. Genomsnittet kan alltså beräknas sex av veckans sju dagar, vilket ger 48 timmar vecka. Med ledning detta kan anföras prin-

per av samma cipiella resonemang och jämförelser som gjordes ovan i avsnittet om begränsning av arbetstidens omfattning.

Arbetstidslagen stadgar sålunda att ordinarie arbetstid per kalendervecka är 40 timmar. I vissa fall får arbetstiden genomsnittsberäknas över en period om fyra veckor. Begränsningar i övertidsuttag gäller per fyra-veckorsperiod eller kalendermånad respektive kalenderår och är 48 eller 50 timmar respektive 200 timmar. Med arbetad tid jämställs all ledighet till vilken man har rätt, dvs. föräldraledighet, studieledighet, ledighet för fackliga uppdrag osv. Ytterligare övertid och nödfallsövertid kräver dispens av respektive anmälan till Arbetarskyddsstyrelsen, vilket innebär att dessa arbetstidstyper står under myndighetskontroll. Det skall dock påpekas att annan ordinarie arbetstid respektive övertid kan avtalas i kollektivavtal.

Beträffande direktivets regel om nattarbetets längd, där arbetstidens längd framräknas som ett genomsnitt, menar alltså att det svenska regelverket sammantaget erbjuder ett väl så högt skydd för arbetstagarna som det EG-direktivet föreskriver. Ett tillägg av en åtta-timmarsregel i detta avseende skulle inte förhö-

skyddsvärdet. i

Den andra av EG-direktivets regler om nattarbetes längd föreskriver emellertid att för vissa arbeten skall genomsnittsberäkning av arbetets längd inte vara tillåten. Detta gäller när arbetet i fråga innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning. Vid sådant arbete får arbetspassets längd vara högst åtta timmar inom den 24-timmarsperiod då nattarbetet utförs.

Det är tämligen vanligt förekommande att arbetspass natten är längre än åtta timmar. Den sammanlagda arbetstiden per vecka är dock inte högre då långa nattarbetspass normalt kompenseras genom fridagar eller att nattarbetande har en kortare veckoarbets-

98 Nödvändiga förändringar av det 1995:92

tid enligt kollektivavtal. EG-direktivet föreskriver dock i denna del att varje arbetspass skall begränsas till högst åtta timmar. Direktivet medger dock medlemsstaterna att avvika även från denna regel.

Vi inledde detta avsnitt med att konstatera att arbetstidslagen utgår från ett nattarbetsförbud 13 § första stycket. Förbudet får frångås med stöd i lag i vissa fall 13 § andra stycket. Avvikel-

får således göras om arbetet med hänsyn till dess art, allser mänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste fort-

även nattetid . Vi att de typer arbeten och situatio-

menar av

inom de arbetsområden och situationer, ner som här avses ryms vilka omfattas EG-direktivets artikel l7.2.l och l7.2.2.

av Beträffande dessa kan medlemsstaterna direkt i lag avvika från åtta-timmarsregeln, under förutsättning att i första hand kompensationsledighet ges.

Artikel l7.2.l och l7.2.2 medger dessutom att medlemsstateravviker från regeln att i vissa fall särskilt ansträngande

na om arbeten får inte nattarbete genomsnittsberäknas. För det fall de åtta timmarna 24-timmarsperiod genomsnittsberäknas har vi

per

tidigare konstaterat sådan regel inte skulle tillföra det

att en svenska regelsystemet ett ytterligare skyddsvärde.

Med vår valda utgångspunkt att endast föreslå de förändringar

det svenska regelsystemet EG-direktivet nödvändiggör, av som

vi att det finns anledning att uppmärksamma alla direktimenar vets aspekter för att avgöra dess skyddsvärde. Vi har alltså även i denna del att ställa EG-regeln mot arbetstidslagens nattarbetsförbud, lagens myndighetskontroll och tillsyn för det fall nattarbete medges, arbetsmiljölagens allmänna skyddsprinciper samt skillnaderna i sätt att räkna arbetstid.

Det bör i detta sammanhang även påpekas att EG-direktivet i detta avseende tar arbetet eller arbetsuppgiften som utgångspunkt vid fastställande av när genomsnittsberäkning skall vara eller inte vara tillåten. ,Det svenska regelsystemet, i detta sammanhang främst arbetsmiljölagen, utgår från arbetstagaren och dennes individuella förutsättningar. Enligt det svenska synsättet kan alltså

Nödvändiga förändringar av det 99

ett arbete som objektivt sett kan beskrivas som riskfyllt, vara det i varierande grad beroende på förutsättningarna hos den arbetstagare utför arbetet. Omvänt kan naturligtvis ett arbete som

som objektivt sett borde medföra ringa risker vara farligare eller mer ansträngande för vissa arbetstagare.

Vid sådan jämförelse och efter en samlad bedömning kan

en vi alltså konstatera att inte heller den andra av EG-direktivets två regler om nattarbete skulle tillföra det svenska regelsystemet ett högre skyddsvärde.

Hälsoundersökning och omplacering av nattarbetande till dagarbete

Nattarbetande skall enligt EG-direktivet ha rätt till fria hälsoundersökningar, före anställningens början och regelbundet därefter artikel 9.1.a. Hälsoundersökningen skall omfattas av lagstadgad tystnadsplikt artikel 9.2 och får utföras inom den offentliga

sjukvården artikel 9.3.

Arbetsmiljölagens fjärde kapitel innehåller bestämmelser om bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer Arbetarskyddsstyrelsen att utfärda ytterligare föreskrifter inom rad områden. 4 kap. 5 § bemyndigar regeringen

en att meddela föreskrifter om skyldighet att föranstalta om läkarundersökning, ett arbete innebär risk för hälsa eller säkerhet.

om Regeringen kan som sagt också delegera den uppgiften till en

myndighet.

En föreskrift hälsoundersökning finns inte idag. En lämp-

om lig åtgärd för att införliva direktivets föreskrift kunde vara att regeringen uppdrog åt Arbetarskyddsstyrelsen att utfärda föreskrifter angående hälsoundersökning av nattarbetande, motsvarande EG-direktivets bestämmelse.

EG-direktivet föreskriver även att nattarbetande vilka har hälsoproblem som kan visas bero nattarbetet skall om möjligt bli omplacerade till lämpligt dagarbete artikel 9.1.b.

100 Nödvändiga förändringar av det 1995:92

Den svenska författningen saknar en uttrycklig regel om rätt till omplacering nattarbetande till dagarbete. Som tidigare

av redogjort för utgår det svenska regelsystemet från ett nattarbetsförbud 13 § första stycket arbetstidslagen som vi föreslår bibehålls. Vissa EG-direktivets bestämmelser direkt tar sikte

av som på nattabetande saknas därför naturligen i den svenska författningen, så även bestämmelsen om omplacering.

I arbetsmiljölagens tredje kapitel anges vilka skyldigheter en arbetsgivare har när det gäller arbetsmiljön. I arbetsgivaransvaret ligger bl.a. att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall 2 §. Arbetsgivaren åläggs att anpassa arbetsförhållandena till arbetstagarnas särskilda förutsättningar, också i övrigt ta hänsyn till arbets-

men tagarens särskilda förutsättningar 3 §. I vissa fall kan en omplacering t.ex. från natt- till dagarbete vara den lämpligaste åtgärden prop. 1990/912140 s. 45 Givetvis kan en sådan omplacering endast ske inom ramen för anställningen och enligt anställningsskyddslagens 1982:80 regler. Det särskilda rehabiliteringsansvar som arbetsgivaren har enligt 22 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring kan också nämnas i detta sammanhang. Sammantaget måste dessa regler anses innebära att det finns en skyldighet för arbetsgivaren och en motsvarande rättighet för arbetstagaren i

den omfattning som EG-direktivet vad gäller omplace-

anger ring från natt- till dagarbete. Denna rättighet för arbetstagaren förstärks genom vårt förslag angående rätten till hälsoundersökningar som nyss redogjorts för. Mot bakgrund av vår valda utgångspunkt föreslår vi därför inga förändringar i det svenska regelsystemet.

Garantier för nattarbete

EG-direktivets artikel angående garantier för nattarbete artikel 10 innebär att medlemsstaterna ges möjlighet att föranstalta

om ytterligare skydd för vissa arbetstagarkategorier. Artikeln är inte att anse som en föreskrift som medlemsstaterna har att efterleva

Nödvändiga förändringar av det 101

vid införlivandet av direktivets bestämmelser, utan snarare som

möjlighet det står medlemsstaterna fritt att utnyttja. Med en som vår valda utgångspunkt anser inte att denna artikel föranleder oss att föreslå några åtgärder.

Anmälan om regelbunden sysselsättning av nattarbetande

Arbetsgivare som regelbundet sysselsätter nattarbetande skall enligt EG-direktivet anmäla detta till behöriga myndigheter, om dessa begär det artikel ll.

En till EG-direktivet motsvarande bestämmelse finns som tidigare konstaterat i 21 § arbetstidslagen. Där föreskrivs att tillsynsmyndigheterna har rätt att begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsyn av lagen. Vi föreslår alltså inga åtgärder med anledning denna bestämmelse i direktivet. Det

av kan även nämnas att det finns en bestämmelse med motsvarande innehåll i 7 kap. 3 § arbetsmiljölagen, angående tillsyn av efterlevnaden av den lagen.

Skydd av hälsa och säkerhet

Arbetstagare som arbetar natten och i skift skall enligt EGdirektivet ha ett hälso- och säkerhetsskydd som motsvarar arten av deras arbete artikel 12.1. Åtgärder och anordningar till skydd för nattarbetande och skiftarbetare som motsvarar vad som finns för andra arbetstagare skall vara tillgängliga alla tider dygnet

artikel 12.2.

Denna bestämmelse i EG-direktivet har sin motsvarighet i andra och tredje kapitlen i arbetsmiljölagen. Där anges allmänna principer för arbetsmiljöns beskaffenhet 2 kap. samt om arbetsgivares och arbetstagares allmänna skyldigheter vad avser arbetsmiljön 3 kap.. Vi har tidigare i framställningen behandlat arbetsmiljölagens allmänna skyddsprinciper och deras inverkan i bl.a. arbetstidshänseende. Vi skall därför inte ytterligare i

102 Nödvändiga förändringar det 1995:92

av

bara konstatera arbetsmiljölagens föreskrifter i detta här utan att

väl så skydd det EG-direktinämnda kapitel ger ett gott som som

föreskriver i detta sammanhang. Mot denna bakgrund anser vet

det inte finns anledning att föreslå några åtgärder med an-

att ledning EG-direktivets bestämmelse skydd av hälsa och

av om säkerhet.

Arbetsrytm

Om arbetsgivare att organisera arbetet enligt en viss

en avser

skall denne enligt EG-direktivet ta hänsyn till den allmänna rytm

arbetet till arbetstagaren, särskilt för att principen om att anpassa lindra effekterna arbete och liknande artikel 13.

av monotont

och säkerhet skall iakttas, särskilt beträffande avbrott under Hälsa arbetstiden.

Beträffande svenska författningsbestämmelser kan här anföras

princip har anförts angående bei samma resonemang som nyss stämmelsen skydd säkerhet och hälsa. Arbetsmiljölagens

om av

och tredje kapitel innehåller alltså bestämmelser väl andra som uppfyller vad SG-direktivet föreskriver, särskilt 2 kap. l § arbetsmiljölagen kan framhållas. Vi har tidigare påtalat att arbetsmiljölagen individen centrum och utgår från att männi-

sätter i skor har olika förutsättningar. Vi föreslår alltså inga åtgärder med anledning EG-direktivets bestämmelse om arbetsrytm.

av

3.5¶Behovet av ändringar i arbetstidslagen

Allmänt

Vi har i avsnitt 3.4. konstaterat att EG-direktivets bestämmelser i princip inte föranleder att föreslå några förändringar av den

oss lagreglerade arbetstiden. Däremot har föreslagit hänvisning

en i arbetstidslagen till arbetsmiljölagen. Vi har emellertid tidigare, i

Nödvändiga förändringar av det 103

avsnitt 2.2. och 2.3., redovisat att EG-direktivet har vissa gränser och aspekter bör föranleda viss anpassning arbetstidsla-

som av

vad gäller lagens bestämmelser om avvikelser genom kollekgen tivavtal och dispens Arbetarskyddsstyrelsen. Vi skall i

genom av detta avsnitt redogöra för våra överväganden angående detta och även behandla frågor om tillsyn och sanktion.

Avvikelsemöjligheter för arbetsmarknadens parter

Arbetstidslagen är dispositiv, helt eller delvis, till förmån för kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Lagens huvudprincip är att kollektivavtal om avvikelser skall slutas eller godkännas av

central arbetstagarorganisation. en

EG-direktivet lämnar utrymme för arbetsmarknadens parter att

kollektivavtal avvika från direktivets huvudbestämmelser. genom Medlemsstatemas utrymme för motsvarande avvikelser är mer begränsat. Direktivet sätter dock gränser för möjligheterna till avvikelser och då skall EG-anpassa det svenska regelsystemet bör detta återspeglas i arbetstidslagen.

Som tidigare konstaterats finns endast kvantifierbar

en eller absolut gräns for avvikelse från en huvudbestämmelse, dvs. begränsningen av veckoarbetstiden till 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst 12 månader enligt överenskommelse i kollektivavtal. Övriga bestämmelser har inga preciserade yttre gränser för avvikelser. Gränserna anges i stället i form av villkor om att kompensationsledighet, eller i vissa speciella undantagsfall lämpligt skydd, skall ges till arbetstagaren.

Detta villkor skall vara uppfyllt om avvikelser görs från direktivets huvudbestämmelser om dygns- och veckovila, raster, arbetspassens längd för nattarbetande samt om det avtalas om längre begränsningsperiod för genomsnittsberäkning av veckoarbetstiden än fyra månader.

Vi konstaterar således att EG-direktivet sätter vissa yttre ramar och uppställer förutsättningar för avvikelser. Då detta är fallet måste det framgå i arbetstidslagen att arbetsmarknadens parter

104 Nödvändiga förändringar av det 1995:92

i fortsättningen endast kan frångå lagen, helt eller delvis, under iakttagande EG-direktivets bestämmelser.

av

Det torde i första hand bli fråga för arbetsmarknadens par-

en

i kollektivavtalsregleringen arbetstidsfrågor definiera ter att av

vad skall kompensationsledighet eller lämpligt

som anses vara skydd. Det ligger även i linje med vårt utredningsuppdrag som fastslår att arbetstidsfrågorna även fortsättningsvis i första hand skall regleras i avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Parterna arbetsmarknaden skall således ha möjlighet att även fortsättningsvis fritt avtala arbetstidsfrågor, de skall

om men

göra detta inom EG-direktivets Motsvarande konstruktion

ramar. finns anställningsskydd och medbestämmandelagen

i lagen om

1994/95:l02 79 och 83. De har därvid att bedöma se prop. s.

de regler avtalas har ett skyddsvärde som minst motsvaom som

EG-direktivets regler. Lagreglema blir alltså semidispositiva rar med EU-spärr . Semidispositiva lagregler lagregler som kan avvikas kollektivavtal.

från genom

Kollektivavtal innebär att EG-direktivets regler inte iakt-

som tas skall inte hindra enskild arbetstagare från att göra sin rätt

en enligt EG-direktivet gällande. För att markera detta bör en regel införas att ett avtal eller del därav är ogiltiga i den mån de

om innebär ett sämre skydd för arbetstagaren än vad EG-direktivet kräver. Ogiltigheten torde dock vanligtvis riktas mot tillämpningen ett kollektivavtal i det enskilda fallet.

av

Arbetsmarknadens parter har vidare att hålla sig inom det om-

anvisas i arbetsmiljölagens allmänna skyddsprinciper. råde som Som skall återkomma till i kapitel 7 har dock dessa regler betydelse även för andra delar i genomförandet av EG-direktivet i svensk rätt.

Vi vill här även påminna om att EG-direktivets regel om semester samt föreskrifterna nattarbete annat än dess längd,

om skiftarbete och arbetsrytm uppfylls av icke-dispositiva svenska forfattningsbestämmelser alltså inte kan frångås genom kol-

som lektivavtal.

Nödvändiga förändringar av det 105

Myndighetstillsyn och dispenser

Arbetstidslagen innehåller bestämmelser om myndighetstillsyn och dispenser samt vissa straff- och processrättsliga regler. Vi har tidigare nämnt att Arbetarskyddsstyrelsen, om det finns särskilda skäl och då kollektivavtal om avvikelse inte har kunnat tecknas, kan bevilja dispens från en rad bestämmelser i lagen.

Liksom att arbetsmarknadens parter har att hålla sig inom EGdirektivets vid eventuella avvikelser från arbetstidslagen,

ramar har naturligtvis Arbetarskyddsstyrelsen att göra det vid eventuella dispenser. Detta gäller samtliga punkter i 19 § arbetstidslagen, vilka har en motsvarighet i EG-direktivet. Det har alltså ingen betydelse för dispens avseende arbetsgivarens informationsplikt, utan torde ha störst betydelse vad avser arbetstidens omfattning och nattarbete. Vi menar att begränsningarna vad gäller dispenser för tydlighetens skull bör framgå direkt i arbetstidslagen.

Beträffande myndighetstillsyn över arbetstidslagens efterlevnad skall följande framhållas. Det stadgas i lagens 20 § att Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen har att utöva sådan tillsyn samt även tillsyn över efterlevnaden av de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Enligt 21 § har tillsynsmyndigheterna rätt att på begäran få den information som behövs för tillsynen och myndigheterna har vidare rätt att komma på arbetsställena. Om nödvändigt skall därvid polisen lämna handräckning.

Yrkesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen får meddela förelägganden och förbud detta behövs för efterlevnaden av

om arbetstidslagen. I sådana beslut får myndigheten sätta ut viten.

Vi har i föregående avsnitt framhållit betydelsen av myndighetstillsynen för skyddsvärdet i de svenska bestämmelserna. Även vi inte föreslår några förändringar vad den lag-

om avser reglerade arbetstiden skall naturligtvis i fortsättningen tillsynsmyndigheterna i sin verksamhet tillse att EG-direktivets lägsta godtagbara skyddsnivåer inte underskrids. För att tydliggöra detta bör det uttryckligen i arbetstidslagen i samband med lagens

anges

tillsynsbestämmelser.

106 Nödvändiga förändringar det 1995:92

av

Vad å andra sidan gäller den kollektivavtalsreglerade arbets-

tiden skall följande framhållas. Vid tillkomsten av arbetstidslagen klargjordes uttalanden i lagens förarbeten att om kollekti-

genom vavtal lagens regler bortfaller myndighetstillsynen enligt

ersätter arbetstidslagen prop. 1981/82:l54 54. Detta är sedan dess

s. gällande praxis arbetsmarknaden och vi menar att denna prax-

inte bör förändras.

Sanktioner

Då tillsyn bortfaller kollektivavtal träffas bör

myndigheternas om

inte heller påföljdsbestämmelsema tillämpas i sådana fall. Detta

också avsikten enligt uttalanden i förarbetena till arbetstidslaär

a. 47 ff.. Sverige har emellertid EU-medlem gen prop. s. som

tillse att EG-rätten inte bara genomförs i det nationella regelatt

utan även att EG-rätten efterlevs på ett korrekt sätt. systemet,

Vi har i avsnitt 3.4. konstaterat att den svenska författningen uppfyller alla direktivets bestämmelser. Om på ett arbetsställe arbetstidslagen och alltså inte ett kollektivavtal tillämpas och arbetsgivaren följer lagen innebär alltså detta att arbetstagarna

omfattas skyddsbestämmelser uppfyller EG-direktivets

av som bestämmelser. Efterlevnaden lagen nämnts straffsank-

av är som tionerad.

Tidigare i detta avsnitt har föreslagit att arbetstidslagen bör formuleras så att kollektivavtal reglerar arbetstidsfrågor hålls

som inom EG-direktivets För sådan bestämmelse skall

ramar. att en bli effektiv bör den sanktioneras. Som nämnt bortfaller dock

nyss lagens tillsyns- och sanktionssystem om lagens regler ersätts av

kollektivavtal. Detta bör även gälla i fortsättningen. Vi föreett slår därför andra regler påföljder för det fall att parterna i

om kollektivavtal inte iakttar EG-direktivets minsta godtagbara

skyddsnivåer.

Vi att för att säkerställa efterlevnaden av EG-direkti-

menar vets minsta godtagbara skyddsnivåer, det finns anledning att se till att bestämmelsen skadeståndssanktioneras. Vi föreslår alltså

Nödvändiga förändringar av det 107

en regel om skadestånd av samma slag som finns i annan lagstiftning arbetsrättens område, t.ex. i föräldraledighetslagen 22 §, lagen om anställningsskydd 38 §, semesterlagen 32 § etc. Skadestândet bör kunna vara både ekonomiskt och ideellt. Det bör i vissa fall kunna nedsättas eller helt falla bort.

En bestämmelse om detta bör införas i anslutning till lagens nuvarande straffbestämmelser.

l09

4 Förhållandet mellan kol-

gällande

lektivavtal och införlivandet av

EG:s arbetstidsdirektiv

Sverige har, medlemsland i EU, att senast den 23 november

som 1996 till att bestämmelser motsvarar EG-direktivet är in-

se som förlivade i det svenska regelsystemet. Vi har sett, främst i kapitel 2.3, att det kan finnas kollektivavtalsregleringar skulle kunna

som strida mot bestämmelser i EG-direktivet.

Om våra förslag till förändringar blir antagna måste framtida kollektivavtal avvikelser från arbetstidslagen hållas inom EG-

om direktivets Men de kollektivavtal som nu gäller har en

ramar. löptid ibland flera år och det finns alltså avtal som är avsedda

av att bestå även efter 23 november 1996.

Vi måste därför ställa oss frågan om Övergångsbestämmelser skall införas för att säkerställa att hela det svenska regelsystemet, inklusive kollektivavtal, uppfyller EG-direktivets föreskrifter. Det tillägg kommer att föreslå i 3 § arbetstidslagen se nedan, kapitel 7 innebär att kollektivavtal fortsättningsvis kan frångå arbetstidslagens bestämmelser endast under förutsättning att avtalet hålls inom EG-direktivets ramar.

Beträffande dispositiva lagregler har det framförts princi-

nya piella invändningar mot att lagstiftaren inför Övergångsbestämmelser innebär att bestående kollektivavtal ogiltigförklaras

som

vad lagrådet anförde med anledning förslagen till över-

se av

gångsbestämmelser till medbestämmandelagen prop. 1975/76:l05, bilaga 520 ff.. Det har ansetts motsägelsefullt

s.

110 Förhållandet mellan gällande kollektivavtal 1995:92

dispositiva regler skulle slå undan gällande kollektivavtal. att nya Å andra sidan finns exempel att sådana regler har godtagits SFS 1993:1496, lag ändring i lagen om anställningsskydd.

om Senast har emellertid regeringen sagt sig vilja undvika sådan lagstiftning i samband med ett påpekande från ILO:s styrelse prop. l994/95:76, s.l8

Vad gäller tvingande lagregler har dessa ibland fått slå

nya igenom gällande kollektivavtal, under iakttagande av största

men restriktivitet prop. 1975/76:105, bilaga s. 520. De tvingande bestämmelsernas innehåll verkar avgöra de skall bryta bestå-

om ende rättsförhållanden eller

De tillägg vi föreslår arbetstidslagen se vidare kapitel 7 är

tvingande karaktär och föranledda Sveriges åtaganden som av av medlem i EU. De tvingande reglernas innehåll och karaktär skul-

därmed kunna tillräcklig grund för att föreslå att de

anses vara skall slå igenom i gällande rättsförhållanden och att därmed förändringsförslagen bör åtföljas en övergångsbestämmelse.

av

EG:s arbetstidsdirektiv är dock formulerat så att dess föreskrifter kan genomföras nationellt både av lagstiftaren och av arbetsmarknadens parter. Parterna den svenska arbetsmarknaden har alltid haft viktig roll, även i frågor avseende arbets-

en tider. Sveriges EU-medlemsskap innebär att rollen för arbetsmarknadens parter fått ytterligare en dimension.

Vi utgår därför från att parterna till att befintliga kollektiv-

ser avtal efter den 23 november 1996 tillämpas inom ramarna för EGzs arbetstidsdirektiv. Någon särskild åtgärd från lagstiftarens sida bör därför inte vidtas i detta sammanhang.

lll

5 internationella

Sveriges övriga

arbetstidsområdet

åtaganden på

Enligt vårt utredningsuppdrag skall beakta de av Sverige ratificerade ILO-konventionema nr 14 om veckovila i industriarbete, nr 47 om fyrtiotimmarsvecka samt nr 132 om semester.

ILO-konventionen nr 14 veckovila i industriarbete stipu-

om lerar såsom huvudregel att varje industriarbetare skall erhålla 24 timmars sammanhängande ledighet sjudagarsperiod. Om möj-

per ligt skall vilotiden infalla de dagar som enligt nationell sedvänja veckovilan normalt är förlagd till. Då vi inte föreslår några förändringar i det svenska regelsystemet arbetstidslagen angående veckovila anser vi inte att Sveriges åtagande under denna ILO-konvention påverkas.

ILO-konventionen nr 47 om fyrtiotimmarsvecka antogs 1935 och ratificerades Sverige 1982. Då vi inte föreslår några för-

av ändringar i arbetstidslagen vad gäller den lagreglerade arbetstiden

vi att Sveriges åtaganden under denna konvention inte påanser verkas av våra förslag.

Den 1970 reviderade ILO-konventionen nr 132 om semester ratificerades Sverige 1978. Konventionen föreskriver att varje

av arbetstagare skall ha rätt till en årlig betald semester om tre veckor. Konventionen innehåller även föreskrifter om bl.a. intjänande semester, lön under semestern och förläggning av se-

av mestern. Då vi inte föreslår några förändringar i de svenska reglerna semester påverkas inte Sveriges åtaganden under denna

om konvention av våra förslag.

112 Sveriges övriga internationella åtaganden 1995:92

Såvitt vi förstår föreligger inga andra av Sverige ratificerade ILO-konventioner inom de områden behandlas EG:s

som av arbetstidsdirektiv. Sverige har alltså inte ratiñcerat någon av de ILO-konventioner som gäller nattarbete och som hänvisas till i ingressen till arbetstidsdirektivet se ovan, kapitel 2.2.

Det föreligger även ett antal ILO-rekommendationer gällande arbetstidsfrågor. Här kan nämnas rekommendation 116 angående förkortning av arbetstiden prop. 1963:29.

6 Vissa konsekvenser av förslagen

Som nämndes i kaptel 1.1 skall vi enligt vårt uppdrag bedöma och analysera rad aspekter vad gäller konsekvenserna av alter-

en nativa arbetstidsförkortningar och arbetstidsmönster. Sålunda skall analyseras effekterna av olika förslag produktionen, produktiviteten, sysselsättningen m.m. Dessa och andra aspekter är naturligtvis delar själva kärnan i vårt uppdrag. Vi anser inte

av att de förslag som i detta delbetänkande presenterar medför några konsekvenseri detta sammanhang, då föremålet för delbetänkandet har varit ett annat. Det ligger i sakens natur att de begränsningar EG-direktivet medför kan få konsekvenser för

som

nämnda områden. Vi avser naturligtvis att återkomma till ovan detta i vårt fortsatta utredningsarbete.

Enligt vårt uppdrag skall vi emellertid även bedöma och redovisa konsekvenserna av våra förslag för jämställdheten mellan kvinnor och män, regionalpolitiska konsekvenser samt hur förslag som innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar för offentlig verksamhet skall finansieras.

Direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser Dir. 1994:124 föreskriver att alla förslag som läggs fram skall föregås av en analys och redovisa de jänställdhetspolitiska effekterna. Om utredningsuppdraget eller ämnets karaktär är av en art att sådan analys och redovisning inte kan göras ett meningsfullt sätt, skall detta anges och motiveras.

Vår utgångspunkt har varit att ge våra förslag en så begränsad omfattning möjligt för att lämna största möjliga utrymme för

som det fortsatta utredningsarbetet. Vi har endast föreslagit ett nödvändigt minimum for att EG:s arbetstidsdirektiv skall anses bli

114 Vissa konsekvenser förslagen 1995:92

av

införlivat i det svenska regelsystemet. Vi kan inte se att våra förslag till förändringar i regelsystemet skulle medföra några negati-

konsekvenser för jämställdheten. Det kan i och för sig inte va uteslutas det föreslår, i form kompletterande skyddsreg-

att av ler till redan existerande skyddslagstiftning, kan medföra posi-

en tiva effekter för jämställdheten. Det får dock anses att förslagen är så begränsad omfattning och samtidigt tvingande karak-

av av

till följd EU-medlemskapet att det inte är meningsfullt att tär av tala jämställdhetspolitiska effekter. Vi emellertid att

om menar detta är aspekt har central betydelse och åter-

en som en kommer naturligtvis till frågan i vårt fortsatta arbete.

Enligt direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare

pröva offentliga åtaganden Dir. 1994:23 skall offentliga åtaatt ganden prövas förutsättningslöst. Om en kommitté ger förslag

innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar för den som offentliga sektorn, skall det visas hur dessa förslag skall finansieras. Förändringsförslagen skall beskrivas i finansiella och, om möjligt, i samhällsekonomiska termer.

Vi att våra förslag torde ha ringa betydelse även

menar detta område. Det kan emellertid inte uteslutas att de något mer begränsade möjligheterna att träffa kollektivavtal om exempelvis övertidsuttag kan medföra större kostnader i förhållande till vad

råder idag. Detta är dock något som följer av EG-anpasssom ningen. Vi att återkomma med ekonomiska analyser i det

avser fortsatta arbetet och då skall även analyseras konsekvenser av eventuella förslag i samhällsekonomiska termer.

Beträffande direktiv till kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser Dir. 1992:50, vill vi

ett likartat sätt. Vi att våra förslag är av en såresonera anser dan begränsad karaktär att regionalpolitiska konsekvenser inte ett meningsfullt kan redovisas. Men även denna aspekt skall naturligtvis beaktas i det fortsatta utredningsarbetet.

7 F

örfattningskommentarer

Lag om ändring i arbetstidslagen 1982:673

1§

Denna lag gäller, med de inskränkningar i 2 varje

som anges verksamhet där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räk-

en ning.

Om arbetstiden för minder- Allmänna skyddsbestämmelåriga finns ytterligare be- vad förläggning

ser avser av stämmelser i 5 kap. arbets- arbetstid finns i 2 kap. 1 § miljölagen 1977:1160. arbetsmiljölagen

1977:1160. Särskilda be-

stämmelser arbetstiden

om

för minderåriga finns i 5

kap. den lagen.

Ett nytt andra stycke tillförs 1 Syftet är att tydliggöra sambandet mellan arbetstidslagen och arbetsmiljölagen. Arbets-

l 16 FÖrfattningskommentarer 1995:92

miljölagens allmänna skyddsbestämmelser innebär bl.a. att arbetstidsfrågor skall beaktas i en helhetssyn på arbetsmiljön. Som vi redogjort for i tredje kapitlet är hänvisningen främst föranledd att inte föreslår någon förändring av arbetstidslagens

av tillämpningsområde avsnitt 3.4. samt med anledning av

se ovan, lagens disposivitet till förmån för kollektivavtal och myndighets eventuella dispenser se ovan, avsnitt 3.5..

3§

Genom kollektivavtal Genom kollektivavtal som

som har slutits eller godkänts har slutits eller godkänts av

av central arbetstagarorganisa- central arbetstagarorganisation får göras antingen tion får, under förutsättning

undantag från lagens tillämp- att avtalet inte innebär att ning i dess helhet eller av- regler med ett lägre skyddsvikelser från bestämmelser- värde skall tillämpas för ar-

i 5 och 6 §§, 7 § andra betstagarna än vad som föna stycket, 8 10 §§, 12 14 ljer E U-rådets direktiv

- - av

samt 15 § andra och 93/104/EG av den 23 novemtredje styckena. Vidare får ber 1993, göras antingen raster bytas ut mot måltids- undantag från lagens tillämpuppehåll genom sådana kol- ning i dess helhet eller avlektivavtal. vikelser från bestämmelserna

Avvikelser från 8 9 § i 5 och 6 §§, 7 § andra andra och tredje styckena, stycket, 8 10 §§, 12 14

- - 10 § och 13 § får göras samt 15 § andra och tredäven med stöd kollekti- styckena. Vidare får raster

av vavtal har slutits bytas ut mot måltidsuppehåll

som av en lokal arbetstagarorganisa- genom sådana kollektivavtal. tion. Sådana avvikelser gäl- Avvikelser från 8 9 § ler dock under en tid av andra och tredje styckena, högst en månad, räknat från 10 § och 13 § får göras även dagen för avtalets ingående. med stöd av kollektivavtal

har slutits en lokal

som av

T

Författningskommentarer l 17

En arbetsgivare som är arbetstagarorganisation. Såbunden ett sådant kollek- dana avvikelser gäller dock

av tivavtal som avses i första under en tid av högst en måoch andra styckena får till- nad, räknat från dagen för lämpa avtalet även på avtalets ingående. arbetstagare som inte är En arbetsgivare som är medlemmar av den avtals- bunden av ett sådant kollekslutande arbetstagarorgani- tivavtal som avses i Första sationen men sysselsätts i och andra styckena får tillarbete som avses med av- lämpa avtalet även arbetstalet. tagare som inte är medlem-

mar av den avtalsslutande

arbetstagarorganisationen

men sysselsätts i arbete som

avses med avtalet.

Ett avtal är ogiltigt i den

mån det innebär att regler

med ett lägre skyddsvärde

skall tillämpas för arbetsta-

garna än vad som följer av

E U-rådets direktiv

93/104/EG av den 23 novem-

ber 1993.

Ett tillägg föreslås i 3 § första stycket, vilket innebär att lagens regler i fortsättningen kommer att vara semidispositiva med EU-spärr, dvs. lagen kan endast frångås om kollektivavtalets regler ger minst det skydd som EG:s arbetstidsdirektiv anger.

Den föreslagna lydelsen ... regler med ett skyddsvärde ... har samma syfte som lydelsen ... mindre Förmånliga regler ... i 2 § anställningsskyddslagen och 4 § medbestämmandelagen. Vi väljer att tala om skyddsvärde dels för att anknyta till de reso-

118 F örfattningskommentarer 1995:92

fort angående detta i kapitel och dels för att arbetsnemang tidsfrågor regleras i kollektivavtal med inte sällan allmänt hållna

samt att EG-direktivets yttre är svåra att definiera. ramar ramar

Om avtalet innebär att mindre skydd än enligt EG-direkti-

ges vet, är avtalet enligt det fjärde stycket ogiltigt i den de-

nya - len. Som tidigare nämnts avsnitt 3.5. torde det emellertid vara ovanligt att ett avtal i sin helhet ogiltigförklaras. Vanligare torde

att det är avtalets tillämpning i ett enskilt fall som förklaras vara ogiltigt.

Varken kollektivavtal eller individuella avtal skall alltså kunna hindra enskild arbetstagare gör sin rätt enligt EG-direktivet

att en gällande vid domstol.

19§

Kan kollektivavtal i 3 § inte träffas får Arbetarskydds-

som avses styrelsen, det finns särskilda skäl,

om

medge avvikelse från 5 6 9 § andra och tredje styckena och 12

medge undantag från 8 § vad avser begränsningen av övertidsuttag under tid fyra veckor eller under en kalendennå-

en av nad,

medge ytterligare övertid utöver allmän övertid med högst 150 timmar under ett kalenderår,

medge ytterligare mertid utöver allmän mertid med högst 150 timmar under ett kalenderår,

medge avvikelse från 13 och 14 samt 15 § andra och tredje styckena.

Arbetarskyddsstyrelsens be-

slut enligt denna paragraf

får inte innebära att regler

F örfattningskommentarer 1 19

med ett lägre skyddsvärde

tillämpas för arbetstagarna

än vad som följer av EU-

rådets direktiv 93/104/EG av

den 23 november 1993.

Vi föreslår att ett nytt andra stycke läggs till 19 Syftet är att tydliggöra att eventuella dispenser från Arbetarskyddsstyrelsen fortsättningsvis måste hållas inom EG-direktivets

ramar.

Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen skall ut- yrkesinspektionen skall utöva öva tillsyn över efterlevna- tillsyn över efterlevnaden

av den av denna lag och de denna lag och de föreskrifter föreskrifter som meddelats som meddelats med stöd

av med stöd av lagen. lagen. Vid denna tillsyn skall

även iakttas att inte regler

med ett lägre skyddsvärde

tillämpas för arbetstagarna

än vad som följer EU-

av

rådets direktiv 93/104/EEG

av den 23 november 1993.

En ny mening läggs till 20 § för att tydliggöra att det i fortsättningen ligger i tillsynsmyndigheternas uppgift att vaka över att EG-direktivets lägsta godtagbara skyddsnivåer inte underskrids.

120 F örfattningskommentarer 1995:92

24a§

En arbetsgivare bryter

som

mot 3 § denna lag på så sätt

att avtalet innebär att regler

med ett lägre skyddsvärde

skall tillämpas för arbetsta-

än vad följer

garna som av

E U-rådets direktiv

93/104/EG, skall betala ska-

destånd för den förlust som

uppkommer och för den

kränkning som har skett.

Om det är skäligt, kan

skadeståndet sättas ned eller

helt falla bort.

Som behandlats föreslår vi att ett avtal eller del därav, i den

ovan mån det innebär att regler med ett lägre skyddsvärde skall tilläm-

För arbetstagarna än vad följer av EG-direktivet, är ogilpas som tigt. Vi har även nämnt att ogiltigheten främst torde riktas mot tillämpningen ett avtal i det enskilda fallet. För att ytterligare

av trygga efterlevnaden av EG-reglernas skyddsnivå föreslår vi, vilket redogjordes för i avsnitt 3.5., att tillägget i 3 § första stycket skadeståndssanktioneras.

Detta sker genom att en 24 a § läggs till lagen. Den nya bestämmelsen placeras i anslutning till lagens bestämmelser om straff, påminner om vad som sker vid bris-

men före 25 § som tande fullgörande av förpliktelser enligt kollektivavtal.

I 24 § andra stycket sägs att skadestånd kan jämkas eller

a helt bortfalla. Omständigheterna i det enskilda fallet får avgöra om så kan ske.

Författningskommentarer 121 Denna lag träder i kraft den 23 november 1996. EG-direktivet skall införlivat i medlemsstaternas regelsystem

vara senast den 23 november 1996.

122 Reservationer och särskilda yttranden 1995:92

Reservationer och särskilda yttranden

Reservation ledamöterna Christel Anderberg m och An-

av ders Josephsson kds

Dispositiviteten

l ingressen till EG-direktivet finns några viktiga utgångspunkter angivna för hur och i vilken omfattning medlemsstaterna bör införliva direktivet i sin nationella lagstiftning. Rådet erinrar om att direktiven enligt artikel 118a i Romfördraget inte bör innebära administrativa, finansiella eller lagstiftande regler som hämmar skapandet och utvecklingen små och medelstora företag. Man

av säger vidare att, eftersom direktivet arbetstidens förläggning

om antagligen medför problem inom företagen, det är önskvärt att tillåta flexibilitet vid tillämpningen vissa bestämmelser i detta

av direktiv samtidigt tryggar efterlevnaden av principerna

som man

arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Det sägs därför vara nödom vändigt att tillåta att vissa bestämmelser får bli föremål for avvikande tillämpningar medlemsstaterna eller arbetsmarkna-

av av dens parter.

Detta bör rimligen tas till intäkt för att EG-direktivet inte har varit avsett att ordagrant implementeras lag i medlemsstater-

som

sig i sin helhet eller vissa artiklar därav. Det har lämnats na, vare utrymme för att varje stat, med iakttagande sina rättstraditio-

av

det arbetsrättsliga området, att göra en helhetsbedömning ner

de minimikrav till skydd för arbetstagarnas hälsa och säkerhet av

direktivet uppställer samt anpassa den nationella lagstiftsom ningen därefter.

Vi är därför med majoriteten slutsatsen att gällande

ense om arbetstidslag i princip inte behöver ändras for att uppfylla EGdirektivet på detta område. Vår genomgång av de materiella reg-

arbetstidens längd och förläggning i arbetstidslagens lerna om respektive EG-direktivet nämligen entydigt vid handen av

ger

Reservationer och särskilda yttranden 123

arbetstidslagen ett väl så högt skyddsvärde för arbetstagarna

ger

direktivet. som

Vi kan däremot inte instämma i majoritetens uppfattning att arbetstidslagens dispositivitet måste begränsas när det gäller arbetsmarknadens parters rätt att sluta kollektivavtal. Genom den föreslagna lydelsen av 3 § arbetstidslagen om kollektivavtal som slutits under förutsättning att avtalet inte innebär att regler med ett lägre skyddsvärde skall tillämpas för arbetstagarna än vad

följer av EU-rådets direktiv 93/104/EEG har EG-direktivet som de facto införlivats med svensk rätt i sin helhet, in i minsta detalj. Genom den uttryckliga hänvisningen till EG-direktivet blir det nödvändigt att pröva varje avtal som rör arbetstid om det står i överensstämmelse med direktivet. Då direktivet är både omfattande, svårtolkat och svårt att i minsta detalj foga till det svenska regelverket kommer en sådan lagstiftningsteknik att leda till osäkerhet och onödiga tvister. Resultatet blir en mindre flexibilitet som kommer att motverka det nyskapande av arbeten som Europa och Sverige så väl behöver.

Vi har funnit att arbetstidslagen ger ett väl så högt skyddsvärde för arbetstagarna som EG-direktivet föreskriver och att lagen därför inte behöver ändras. Enligt vår mening är det i praktiken så att de kollektivavtal som sluts den svenska arbetsmarknaden sammantaget ger en minst lika högt skyddsvärde som lagen. I den mån ett kollektivavtal t.ex. medger längre arbetspass än vad som föreskrivs i direktivet är direktivets föreskrift att arbetstagar-

skall motsvarande kompensationsledighet vid en avvikanna ges de tillämpning ändå uppfylld. Avtal som innehåller sådana avvikelser är regelmässigt föranledda av sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska skäl och ger uttryck för en gemensam partsvilja.

Detta innebär inte att Sverige undandrar sig sina skyldigheter

EU-medlem att införliva EU:s direktiv. Frågan hur mycket som som behöver göras för att denna skyldighet skall anses vara uppfylld är emellertid inte helt lätt att besvara. Ansvaret för att Sverige uppfyllt sina skyldigheter bör åvila Sverige och inte enskilda medborgare. Det rimliga är därför att en eventuell prövning av

124 Reservationer och särskilda yttranden 1995:92

frågan direktivets uppfyllelse görs inte nationell utan på

om europeisk nivå. Om det vid prövning i EU-domstolen skulle

en visa sig att Sverige inte har gjort allt vad som kan krävas så

nu är det självklart att Sverige omedelbart vidtar erforderliga åtgärder.

Någon hänvisning till EG-direktivet bör anförda skäl inte införas i arbetstidlagen. Det är tillräckligt att komplettera lagen med bestämmelse tar sikte på det enligt EG-direkti-

en som som vet inte är dispositivt, nämligen att arbetstiden inte får överstiga 48 timmar i genomsnitt under beräkningsperiod av högst 12

en månader, såvida inte arbetsgivaren och arbetstagaren träffat en individuell överenskommelse om avsteg från denna begränsning.

Vi instämmer med majoriteten i att det av l § arbetstidslagen uttryckligen bör framgå att arbetsmiljölagens allmänna skyddsbestämmelser vad förläggning arbetstid skall iakttas.

avser av

Genom de föreslagna ändringarna menar vi att Sverige

av oss har uppfyllt vad som nu kan krävas av oss för att EG-direktivet skall införlivat i det svenska regelsystemet. Det finns

anses vara inga skäl att längre än vad oundgängligen är nödvändigt

som eftersom det innebär att Sverige i onödan skaffar sig komparativa nackdelar i förhållande till andra EG-länder vad gäller arbetstiderna.

Vi vill också erinra om att arbetslösheten allt mer kommit att uppfattas ett dominerande problem inom EU. I vitboken

som Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning grunden för

anges

politik för fler jobb ekonomi fungerar. Bl.a. en vara en som framhålls behovet strukturella förändringar de europeiska

av av ländernas hårt reglerade och styrda arbetsmarknader. Sedan vitbokens rekommendationer varit föremål för diskussioner vid flera möten i det Europeiska rådet antogs i december 1994 de nu gällande riktlinjerna för EU:s arbete mot arbetslösheten i det s.k. Essen-programmet, innehåller fem punkter för kampen mot

som arbetslösheten, däribland en förstärkning av tillväxtens effekter

sysselsättningen flexibel arbetsorganisation som

genom en mer tillgodoser såväl arbetstagarnas önskemål som konkurrenskraven.

Reservationer och särskilda yttranden 125

Det växande arbetslöshetsproblemet inom EU har alltså lett till en viss omorientering sedan det mycket hårt reglerade arbetstidsdirektivet utfärdades. l Essen-programmet framhålls att det för att lösa de strukturella problemen kommer att krävas ytterligare ansträngningar, i vilken process dialogen mellan arbetsmarknadens parter och politiker, där alla berörda parter måste ta sitt fulla ansvar, kommer att spela en viktig roll.

Om Förändringarna i arbetstidslagen inskränks till det mini-

nu mum som vi föreslår kan Sverige behålla sina traditioner arbetstidsområdet som ger arbetsmarknadens parter en stor frihet under stort ansvar. Samtidigt måste svenska politiker visa att vi är beredda att tillvarata Sveriges intressen inom ramen för EUmedlemskapet snarare än att ägna oss åt ängslig bokstavstolkning. En av de slutsatser man måste dra valet till EU-parla-

av mentet den 17 september 1995 är att detta förhållningssätt är enda möjligheten att legitimera Sveriges medlemskap i EU hos en majoritet av den svenska befolkningen.

Sanktionsbestämmelser

Enligt majoritetens förslag införs i arbetstidslagen ett nytt sanktionssystem i 24 a § för det fall ett kollektivavtal inte hålls eller tillämpas inom EG-direktivets ramar. Samtidigt görs ett tillägg till 3 § som fastslår att ett avtal är ogiltigt i den mån det inskränker en arbetstagares rättigheter enligt EG-direktivet.

Vi anser inte att det behövs några tillägg till nu gällande sanktionssystem. Vid brott mot arbetstidslagen träder dess sanktionssytem och vid brott mot kollektivavtal följer påföljd enligt avtalet eller enligt medbestämmandelagen. Dessa sanktioner är och förblir heltäckande.

Att lagra ett tredje sanktionssystem ovanpå dem som redan gäller är därför onödigt och krävs inte heller enligt EG-direktivet. Det strider också mot utredningens övergripande målsättning att i detta skede hålla förändringar till ett nödvändigt minimum. Även i denna del är majoritetens förslag ägnat att medföra komparativa

126 Reservationer och särskilda yttranden 1995:92

nackdelar för svenska företag. Särskilt besvärligt blir det för små och medelstora företag mot bakgrund av EG-direktivets komplexitet.

Reservation av ledamoten Ingrid Burman v

Inledning

EG-direktivet är i första hand ett skyddsdirektiv. Det innehåller Föreskrifter minimikrav för att garantera hälsa och säkerhet

om för arbetstagarna. Direktivet tillåter vissa avvikelser men när avvikelser medges skall medlemsländerna iaktta de allmänna skyddsprinciper direktivet ger uttryck för.

som

Arbetstidskommittén har behandlat införlivandet av EG:s arbetstidsdirektiv med förtur. Införlivandet sker i svensk lagstiftning enbart rättsliga grunder, dvs. bara förändringar som anses nödvändiga för att EG-direktivet skall anses införlivat föreslås. Diskussioner övertidsuttag, arbetstidsförkortning m.m. återstår

om och kommer att presenteras i slutbetänkandet.

Jag har ställt mig bakom arbetssättet eftersom kommittén hade

införliva EG-direktivet med förtur. Att presentera helt ny att en arbetstidslag innan kommittén utrett effekterna av och lagt förslag eventuella arbetstidsförkortningar inte möjligt och

om var hade i vart fall begränsat det fortsatta utredningsarbetet.

Jag delar inte majoritetens uppfattning när det gäller vilka Förändringar sedan är nödvändiga för att EG-direktivet skall

som

införlivat. anses

Kommitténs majoritet har tolkat svensk lagstiftning så att den svenska arbetstidslagen, kombinerad med skyddslagstift-

annan ning, skydd EG-direktivet och föreslår därför

ger samma som enbart att rätten att träffa kollektivavtal och dispenser givna av Arbetarskyddsstyrelsen begränsas så att de innebär att regler med ett lägre skyddsvärde skall tillämpas för arbetstagarna än vad följer EG-direktivet.

som av

Reservationer och särskilda yttranden 127

Enligt min mening täcks inte direktivets bestämmelser

om begränsning av veckoarbetstiden, dygnsvila och rätt till omplacering vid nattarbete av svensk lagstiftning eller författning. I ett särskilt yttrande har jag dessutom pekat att EG-direktivet innehåller en bestämmelse om att arbetstidsdirektivet även skall omfatta hemarbete. Svensk lagstiftning saknar idag motsvarande bestämmelser.

Begränsning av veckoarbetstiden

EG-direktivets huvudregel säger att den samlade veckoarbetstiden får uppgå till högst 48 timmar i veckan inklusive övertid och att veckoarbetstiden får genomsnittsberäknas högst fyra månader. Högsta tillåtna arbetstidsuttag blir 831 timmar fyra månader. Den svenska lagstiftningen medger ett högre arbetstidsuttag under samma period.

Enligt svensk lagstiftning kan ordinarie arbetstid och maximalt utnyttjande av övertid under samma period tas ut till 892 timmar, dvs 61 timmar mer, vilket motsvarar en och halv

en arbetsvecka. En väsentlig skillnad.

Att majoriteten vägrar att lyfta 48-timmarsbegränsningen i arbetstidslagen beror enligt betänkandet på att svensk lagstiftning innehåller en strängare restriktion sett över året och att EG-direktivet under vissa omständigheter tilllåter avvikelser från beräkningsperioden. Majoritetens argumentation innebär att EG-direktivets möjlighet till avvikelse görs till och att skyddet mot

norm ett högt koncentrerat övertidsuttag tillåts få genomslag i svensk lagstiftning. Det innebär att grundprincipen att EG-direktivet i första hand skall vara ett skydd för löntagarna sätts ur spel, allt för att bibehålla möjligheten till ett högre, mer koncentrerat övertidsuttag.

Arbetstidskommittén kommer att koncentrera sitt fortsatta

arbete på flexibla arbetstider och alternativa arbetstidsförkortningar. I det sammanhanget är det naturligt och oundvikligt att också

se över reglerna för övertidsarbetet enligt min mening åligger

men

128 Reservationer och särskilda yttranden 1995:92

det Sverige att redan införliva EG-direktivets regel om maxi-

nu malt arbetstidsuttag 48 timmar i veckan inklusive övertid i arbetstidslagen. Införlivandet skall ske med bibehället svenskt arbetstidsbegrepp och med beräkningsgrund på maximalt fyra

en månader, sedan kan undantag från beräkningsperioden göras i form av kollektivavtal eller via dispenser.

Omplacering av nattarbetande till dagarbete

EG-direktivet föreskriver att nattarbetande vilka har hälsoproblem

kan visas bero på nattarbetet skall möjligt bli omplacerasom om de till lämpligt dagarbete.

Den svenska författningen saknar en uttrycklig regel om rätt till omplacering av nattarbetande till dagarbete. Istället för att föreslå sådan regel hänvisar majoriteten till att arbets-

en miljölagen och arbetsgivarnas skyldighet sammantaget torde ge motsvarande rättighet. Enligt min mening är detta en mycket krokig och krånglig väg att gå för att säkra den anställdes rättigheter. Man hänvisar till andra lagar som i sin tur skall tolkas för att rättigheten skall framgå.

Enligt min mening bör arbetstidslagen tillföras klar och

en tydlig bestämmelse om rätten till omplacering enligt EG-direktivet.

Dygnsvila

EG-direktivet föreskriver att arbetstagare skall erhålla 11 timmars sammanhållande ledighet under varje 24-timmarsperiod. Från bestämmelsen kan avvikelse göras dels för vissa yrkessektorer, dels av vissa skäl.

Majoriteten konstaterar i sitt förslag att samma skydd kan fås om man tolkar förarbetet till arbetsmiljölagen och genom att tillsynsmyndigheterna kan ingripa om en arbetstagare inte får tillräcklig dygnsvila. Enligt min mening räcker inte detta. Vi bör i

Reservationer och särskilda yttranden 129

enlighet med EG-direktivet införliva en bestämmelse om dygnsvila i vår arbetstidslag. Avvikelse från denna bestämmelse kan sedan göras i kollektivavtal eller dispens från Arbetar-

genom skyddsstyrelsen. Vi bör göra EG-direktivets bestämmelse till

lag och låta rätten till avvikelse vara en avvikelse som norm kräver dispens eller kollektivavtal.

Sammanfattning

Arbetstidskommittén har valt att införliva EGzs arbetstidsdirektiv dels att lagstifta så att ingen dispens eller kollektivavtal

genom får sämre villkor än direktivet, dels genom att hänvisa till och

ge tolka andra lagar så att de enligt majoriteten ger samma skyddsvärde som direktivet.

Den svenska arbetstidslagen är sedan tidigare dispositiv varför bestämmelserna, inskränkningarna, for parterna när det gäller att träffa kollektivavtal är ganska naturlig. Problemet är att det läm-

öppna, vita fält när det gäller icke kollektivavtalsbundna arnar betsplatser.

Här krävs enligt min uppfattning lagstiftning tre punkter: rätten till dygnsvila, begränsning av veckoarbetstiden, och rätt till omplacering vid nattarbete.

Inte med mycket god vilja kan jag dela majoritetens upp-

ens fattning att dessa områden täcks andra lagar, deras förarbe-

av ten eller andra författningar.

av

Jag därför att rätten till dygnsvila, regeln om maximalt

anser 48 timmars arbetstid per vecka inklusive övertid med en beräkningsperiod maximalt fyra månader samt rätten till omplacering vid nattarbete, skall tas med i arbetstidslagen och att det svenska arbetstidsbegreppet skall gälla när dessa bestämmelser införlivas. Avvikelser i enlighet med direktivet kan sedan göras via kollektivavtal eller via dispenser Arbetarskyddsstyrelsen.

av

130 Reservationer och särskilda yttranden 1995:92

Reservation ledamoten Bertil Borglund mp

av

Jag mig mot kommitténs förslag att inte göra den be-

reserverar gränsning övertids- och mertidsarbete som föranleds av EG-

av direktivet.

Reservation ledamoten Karl-Olof Stenqvist, Sveriges

av Verkstadsindustrier

Arbetstidens längd och förläggning

lnförlivandet EG-direktivet i den svenska lagstiftningen bör

av ske utifrån reglernas innehåll och varför regel finns till. Gäl-

en lande arbetstidslags regler skall jämföras med motsvarande bestämmelser i EG-direktivet. Jag delar majoritetens slutsats att det materiella innehållet i reglerna arbetstidens längd och för-

om läggning i gällande arbetstidslag ett för arbetstagarna väl så

ger högt skyddsvärde EG-direktivet. Några ändringar eller tillägg

som behöver därför inte göras i arbetstidslagen för att uppfylla EGdirektivet på dessa områden.

Dispositivitet

Däremot delar jag inte majoritetens förslag att gällande arbetstidslags dispositivitet skall begränsas till kollektivavtal där avtalet inte innebär att regler med ett lägre skyddsvärde skall tilllämpas för arbetstagarna än vad följer EU-rådets direktiv

som av 93/ 104/EEG . Genom att hänvisa till EG-direktivet i lagtexten görs direktivet till svensk lag och då främst artikel 17. Varje avtal och dess tillämpning rör arbetstid kommer härigenom att

som kunna prövas det står i överensstämmelse eller med direk-

om tivet. Tvist härom kommer att kunna föras till domstol som har

direktivets innehåll det berörda avtalet. Även att pröva mot om det finns partsvilja avtalets innehåll kan denna

en gemensam om

Reservationer och särskilda yttranden 131

prövning komma till stånd. Då direktivet och inte minst artikel 17 är både omfattande och svårtolkat torde denna snåriga och svåröverskådliga lagstiftningsteknik leda till både osäkerhet och onödiga tvister. Denna osäkerhet kommer att resultera i ett oflexibelt och ineffektivt tillvaratagande av arbetstiderna. Härigenom riskerar Sverige helt i onödan att bygga upp komparativa nackdelar genom ett dåligt utnyttjande av arbetstiderna i förhållande till andra EG-länder.

EG-direktivet har heller aldrig varit avsett att i sin helhet eller vissa enskilda artiklar ordagrant implementeras som lag i de

enskilda medlemsländerna. Medlemsländernas skyldighet begränsas till att se till att de lagar, författningar eller kollektivavtal kommer till stånd som är nödvändiga för att följa direktivet. Eftersom direktivet ger frihet för en rad tolkningar och olika tillämpningar, kan varje medlemsland ge utrymme för den praxis och tradition som finns i respektive land.

Otydligheter i direktivet kan således regleras i svensk lagstiftning på ett generöst sätt för att behålla gällande arbetsrättslig tradition, istället för att ordagrant föras över till de kollektivavtalsslutande partema. Arbetstidslagens 3 § bör därför inte innehålla en hänvisning till EG-direktivet. Istället tillförs arbetstidslagens 3 § en komplettering som redovisar vad som inte är dispositivt

enligt EG-direktivet. Det bör vara fullt tillräckligt att begränsningen i dispositiviteten består i att dels arbetstiden inte får överstiga 48 timmar i genomsnitt under 12 månader, dels att arbetsmiljölagens skyddsbestämmelser skall beaktas. Härigenom kan Sverige behål-

sin rättstradition arbetstidsområdet som ger arbetsmarknadens parter en stor frihet men också ett stort ansvar.

Sanktionsbestämmelser

Enligt författningsförslaget tillförs arbetstidslagen ett nytt sanktionssystem i 24 a § för det fall ett kollektivavtal inte hålls inom EG-direktivets ramar.

132 Reservationer och särskilda yttranden 1995:92

Samtidigt görs ett tillägg i 3 § säger att ett avtal är ogil-

som tigt i den mån det innebär att regler med ett lägre skyddsvärde skall tillämpas för arbetstagarna än vad följer EG-direkti-

som av vet.

Att införa ett nytt sanktionssystem är att lagra ett sanktionssystem över de två idag gäller. Ett gäller vid brott mot ar-

som betstidslagen och ett vid brott mot kollektivavtal i enlighet med medbestämmandelagen. Att införa ett tredje sanktionssystem för de fall ett kollektivavtal skulle innebära att regler med ett lägre skyddsvärde skall tillämpas för arbetstagarna än vad följer

som

EU-rådets direktiv , strider mot delbetänkandets övergripande av målsättning, att endast föreslå förändringar som är absolut nödvändiga. regel har ett lägre skyddsvärde är dessutom

Om en mot bakgrund EG-direktivets komplexitet inte enkelt att av-

av göra och fordrar i vart fall inget särskilt sanktionssystem enligt EG-direktivet.

Någon förändring gällande sanktionssystem behöver såle-

av des inte göras då det täcker alla situationer oberoende om

upp brott sker mot arbetstidslagen eller ett kollektivavtal.

Övergångsbestämmelser

Direktivet skall implementerat till den 23 november 1996.

vara På lång rad kollektivavtalsområden gäller avtal arbetstid

en om till 1998. Detta innebär att giltiga kollektivavtal kan komma att ifrågasättas med hänvisning till den föreslagna avgränsningen för dispositiviteten i kollektivavtalen för tiden efter den 23 november 1996. För att undvika onödiga tvister bör Övergångsbestämmelser införas i den arbetstidslagen. De skall att gällande kol-

nya ange lektivavtals giltighet förlängs till att gälla för tiden fram till avtalens utgång.

Reservationer och särskilda yttranden 133

Särskilt yttrande ledamoten Görel Thurdin c

av

Jag i princip att det varit rätt att göra endast de ändringar

anser

krävs för att svensk rätt skall anpassas till EG-direktivet, som eftersom kommittén skall fortsätta sitt arbete med att gå djupare

i utformningen den svenska arbetstidslagen. Trots detta an-

av

jag att det hade varit fördel kommittén redan i detta ser en om skede kunnat signalera restriktivitet när det gäller det totala

en arbetstidsuttaget och därmed utnyttjat den möjlighet som finns att använda EG-direktivets begränsning.

Det finns idag stor möjlighet att frångå arbetstidslagen och

en tillåta omfattande övertid. Den flexibilitet som finns i arbets-

en tidslagens disposivitet behövs eftersom företagens verksamheter inte är statiska eller identiska. Men med tanke det delvis omfattande uttaget övertid hade det varit värde att redan i det-

av av ta skede visa en viljeinriktning i utredningsarbetet genom att utnyttja EG-direktivet för en mer restriktiv linje vad gäller övertidsuttag.

EG-direktivet har annan definition av arbetstid, där man

en inte inkluderar olika ledigheter vi gör i Sverige. Det före-

som kommer emellertid med stor sannolikhet övertid, där arbetstaga-

har renodlad total arbetstid ledigheter under ren en utan uttag av den arbetade tiden. I det fallet kan vad jag förstår EG-direktivets angivna totala arbetstid överskridas. Det skulle innebära att den förändring kommittén föreslår inte är tillräcklig vid en strikt rättslig prövning.

Mina ifrågasättanden gäller även dygnsvila och nattarbete, där jag att de kommittén åberopade bestämmelserna i

anser av arbetsmiljölagen inte kan jämställas med EG-direktivets artiklar

tydlighet och direkt tillämpbarhet. vad avser

134 Reservationer och särskilda yttranden 1995:92

Särskilt yttrande av ledamoten Ingrid Burman v

Arbetstidslagens tillämpningsområde hemarbete

- EG-direktivet omfattar till skillnad från vår svenska arbetstidslag även arbete utförs i arbetstagarens hem. Arbete i hemmet,

som distansarbete, är växande del arbetslivet. Allt fler ges

en av möjlighet att arbeta i hemmet och behovet att införliva denna del

arbetslivet i arbetstidslagen växer. Arbetstidskommittén har av valt att senarelägga diskussionen hur denna växande sektor

om

svensk arbetsmarknad skall införlivas i lagen. Motivet för detav ta är att det sättet att organisera arbetet bör utredas närmare

nya innan lägger ett förslag. Jag ställer mig bakom kommitténs beslut att detta bör utredas för att kunna hitta en lagstiftning som

ett heltäckande sätt ett likvärdigt skydd och likvärdiga

ger rättigheter för arbetstagare som arbetar i hemmet som för arbetstagare arbetar arbetsgivaren anordnad arbetsplats.

som en av Jag har därför accepterat kommitténs beslut att avvakta med en lagstiftning och att kommittén återkommer i frågan. Detta innebär inte att jag att nuvarande svenska lagstiftning ger det

anser skydd EG-direktivet kräver.

som

Särskilt yttrande av ledamoten Bertil Borglund mp

Enligt EG-direktivet begränsas veckoarbetstiden till i genomsnitt 48 timmar. Denna begränsning gäller för normal arbetstid och övertid sammantaget. Beräkningsperioden för genomsnittsberäkningen får omfatta högst fyra månader.

EG-direktivet begränsar det totala arbetstidsuttaget mer än vad arbetstidslagen gör. Arbetstidslagen bör därför ändras beträffande övertids- och mertidsarbete enligt följande:

Övertid och mertid får tas ut med högst den tidsvolym

som finns mellan normal arbetstid enligt lag eller avtal och 48 timmar per vecka.

Reservationer och särskilda yttranden 135

Särskilt yttrande ledamöterna Roger Mörtvik, TCO, Ma-

av rie-Louise Strömgren, SACO samt Ingalill Landqvist-Westh, LO

Vi ansluter i princip till kommitténs förslag utgår ifrån

oss som förutsättningen att i nuvarande skede endast göra de ändringar

krävs för att svensk rätt skall till EG-direktivet, som anpassas eftersom ett antal de frågor reses av direktivet återkom-

av som

i kommitténs fortsatta arbete. mer

Kommitténs slutsats är att svensk rätt överensstämmer med direktivet utom vad gäller arbetstidslagens dispositivitet. Vi vill inte uttala någon bestämd mening om huruvida den rättsliga analys lett fram till denna slutsats kommer att godtas av EU

som eller finner ändå skäl att uttala vår tveksamhet någ-

men

punkter. Det gäller särskilt reglerna dygnsvila och nattarra om bete. Vi att de i detta sammanhang åberopade bestämmel-

anser

i arbetsmiljölagen inte kan jämställas med EG-direktivets serna artiklar tydlighet och direkt tillämpbarhet.

vad avser

Kommittén vidare att hemarbete tills vidare kan lämnas

anser utanför arbetstidslagens tillämpningsområde. Enligt vår bedömning är det uppenbart att hemarbete i vissa fall omfattas av direktivet det kan således inte generellt lämnas utanför arbetstidsla-

-

Kommittén ämnar dock återkomma till denna fråga. gen.

Kommittén har kommit till slutsatsen att då arbetstagares hälsoproblem kan visas bero på nattarbete, föreligger rätt till om-

en placering. För att förtydliga denna rätt bör regeringen uppdra Arbetarskyddsstyrelsen att utarbeta en föreskrift.

Särskilt yttrande ledamoten Karl Pfeifer, Landstingsför-

av bundet

Jag ställer mig bakom utredningens förslag.

Det är dock viktigt att framhålla att jag uppfattat att 3 § i lagförslaget innebär att det är tillämpningen ett kollektivavtal,

av

136 Reservationer och särskilda yttranden 1995:92

och inte kollektivavtalet i sig kan leda till sanktioner enligt

som 24 a

ä

Kommittédirektiv E

Effekter av olika arbetstidsförändringar, Dir.

1995:6 m.m.

Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 1995

Sammanfattning av uppdraget En parlamentarisk kommitté tillkallas med uppgift att

analysera de långsiktiga konsekvenserna av alternativa arbetstidsförkortningar

undersöka på vilket sätt flexibla arbetstidsregler kan införas i svensk lagstiftning

utreda konsekvenserna EG:s arbetstidsdirektiv för det av svenska regelsystemet på arbetstidsområdet.

Tidigare utredningar Arbetstidskommittén Frågan arbetstidsförkortning behandlades senast i 1987 års om Arbetstidskommitté som hade i uppgift dir. 1987:23 att analysera konsekvenserna olika arbetstidsformer och arbetstidsav mönster. Arbetstidskommittén drog i sitt betänkande Arbetstid och välfärd SOU 1989:53 den generella slutsatsen att en förkortning arbetstiden inte är ett effektivt medel att minska arav betslösheten. Enligt kommittens bedömning fanns inte ut-

för ytterligare generella arbetstidsförkortningar fram till rymme mitten av l990-talet.

I stället efterlyste kommittén modell för arbetstids-

en ny

politiken. En arbetstidspolitik borde utformas på ett sådant

ny sätt att hänsyn tas till småbarnsfamiljernas situation, arbetstiderna utformas så att jämställdheten mellan män och kvinnor

skydds- och hälsoskäl beaktas, kraven rättvisa melgagnas, lan olika yrken och avtalsområden tillgodoses, förutsättningar-

för produktionen garanterar att ett högt välstånd uppnås och na den enskildes valfrihet underlättas att själv välja arbetstid och över livet variera sin arbetstid.

En för heltidsarbete behövdes och sådan norm

ny norm en borde likartad över hela arbetsmarknaden. Genom att

vara arbetstiden beräknades över hela året skulle en rad fördelar kunna uppnås. En årsarbetstidsnorm skulle ge möjlighet till flexibla lösningar och skapa förutsättningar att ta ut arbetstidsförkortningar i framtiden på ett sätt stämmer överens med

som olika önskemål. En större flexibilitet i arbetstidema skulle öka valfriheten för den enskilde arbetstagaren.

Kommittén föreslog därför att möjligheterna att övergå till årsarbetstid borde utredas.

Årsarbetstid

En särskild utredare tillkallades i februari 1991 för att under-

flexibla regler för arbetstid och semester borde söka om mer införas i svensk lagstiftning dir. 1991:7. Utredningen om mer flexibla regler för arbetstid lämnade i 1992 sitt betänkan-

mars de Årsarbetstid SOU 1992:7.

Utredningen föreslog en gemensam lag arbetstid och

om semester. Enligt förslaget skulle den lagstadgade 40-timmarsveckan omvandlas till en årsarbetstid och semestern ingå i årsarbetstiden. På arbetsplatser har kollektivavtal om löner

som och allmänna anställningsvillkor skulle arbetstidslagens regler om arbetstidens förläggning slopas. På arbetsplatser som saknar kollektivavtal skulle arbetstidslagens nuvarande regler

förläggningen arbetstiden behållas. Reglerna om ordinaom av rie veckoarbetstid föreslogs dock kunna frångås genom per-

sonliga avtal.

Vid remissbehandlingen framkom att flertalet instanser i princip positiva till flexibla arbetstider. I övrigt var remiss-

var opinionen blandad. Såväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationer uttalade kritik mot utredningens principiella åtskillnad mellan arbetsplatser har kollektivavtal och sådana, där

som avtal saknas. Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemän-

centralorganisation ansåg att utredningens förslag inte i

nens

tillräcklig grad tillgodosåg den enskilde arbetstagarens infly-

tande över arbetstiden. Några remissinstanser hävdade att förslaget årsarbetstid stred mot de arbetstidsregler som var

om under övervägande inom EG.

I budgetpropositionen prop. 1992/93: 100, bil. ll konstaterade arbetsmarknadsministem att utredningens förslag i väsentliga avseenden stred mot det då föreliggande förslaget till EGdirektiv på arbetstidsområdet. Eventuella lagändringar med anledning förslaget till årsarbetstid skulle prövas, då direk-

av

tivet slutligt antagits.

Riksdagens arbetsmarknadsutskott ansåg i betänkandena 1992/93:AU4 och 1993/94:AU3 att en friare arbetstidsförlägg-

ning framtidsfråga. Utskottet uppehöll sig särskilt vid

var en de positiva konsekvenserna flexibla arbetstider, sedda såväl

av utifrån produktionens den enskilde arbetstagarens

som perspektiv. Utskottet har utgått från att regeringen skall återkomma med förslag på området. Utskottet har därefter i sitt betänkande 1994/95:AU2 behandlat arbetstidsfrågan och det aviserade utredningsarbetet samt därvid förutsatt att även över-

tidsfrågoma kommer att ingå i utredningsuppdraget.

EG:s arbetstidsdirektiv

Europeiska Unionens råd antog den 23 november 1993 ett direktiv arbetstidens förläggning i vissa avseenden

om 93/ 104/EEG.

Direktivet skall införlivas i medlemsstaternas lagstiftning inom tre år efter antagandet, dvs. senast den 23 november 1996.

Direktivet upptar regler dygnsvila, raster, veckovila,

om veckoarbetstidens längd samt semester. Vidare regleras nattarbete, Skiftarbete och tempoarbete. Veckoarbetstiden får enligt direktivet uppgå till högst 48 timmar i veckan, övertid inräknad.

Chefen för Arbetsmarknadsdepartementet tillkallade i november l993 arbetsgrupp med uppgift att systematiskt gå

en igenom direktivets bestämmelser och jämföra dessa med arbetstidslagen. Arbetsgruppen har lämnat sin rapport EG:s arbetstidsdirektiv Ds 1994:74.

Ett införlivande av direktivet förutsätter enligt arbetsgruppen en anpassning av det svenska regelsystemet till direktivets bestämmelser i vissa avseenden. Pâ vissa punkter kan det, enligt gruppens uppfattning, finnas anledning att överväga en ändring av arbetstidslagen.

Gruppen anser att det krävs en fördjupad utvärdering av direktivets konsekvenser för det svenska regelsystemet på arbetstidsområdet.

Utvecklingen av arbetstidsfrågorna i Sverige och i Europa

I jämförelse med flera västeuropeiska länder har Sverige en lång lag- eller avtalsreglerad veckoarbetstid. Under det senaste decenniet har den faktiska arbetstiden reducerats i samtliga västeuropeiska länder utom i Luxemburg och Sverige. År 1973 infördes lagstadgad 40-timmarsvecka i Sverige. Sedan dess har inga generella förkortningar av veckoarbetstiden genomförts.

Under 1970-talet trädde i övrigt en omfattande arbetsrättslig lagstiftning i kraft som i praktiken bidragit till att det faktiska antalet arbetade timmar eller normalarbetstiden minskat betydligt. Ett typiskt drag i arbetstidernas utveckling har således varit att det totala antalet arbetade timmar sjunkit, trots att antalet sysselsatta under 1980-talet ökat. Förklaringen till den-

utveckling är att kvinnornas Förvärvsarbete har ökat, ofta i na form deltidsarbete. Kvinnornas inträde i arbetslivet sam-

av manföll med stor efterfrågan arbetskraft framför allt

en inom den offentliga sektorn, men även inom industrin och tjänstesektorn. Därmed ställdes också krav på förläggning-

nya

av arbetstid och arbetets planering. en

Som följd att kvinnorna i större grad kom ut ar-

en av betsmarknaden ökade utbudet arbetskraft, mätt i antalet

av arbetade timmar, under hela 1980-talet. I början 1990-talet vände utvecklingen. Antalet sysselsatta minskade med 550 000

under perioden 1990 fram till årsskiftet 1993/94. Den personer relativa arbetslöshetsnivån steg från 1,6 % år 1990 till 8,2 % år 1993. Arbetsmarknadsläget har under år 1994 förbättrats något.

Sedan år 1990 har medelarbetstiden per sysselsatt stigit kraftigt. Det har inneburit att den faktiska arbetstiden förlängts

arbetstagare inom bl.a verkstadsindustrin, för vissa grupper av bank- och försäkringsväsendet samt den kommunala verksamheten. Den ökade medelarbetstiden beror huvudsakligen minskad sjukfrånvaro och ett stort Övertidsutttag.

Under delen år 1993 och första hälften av år

senare av

andelen övertidstimmar inom industrin mycket högre 1994 var än någon gång under hela l980-talet. Undersökningar visar också att övertiden i kommuner och landsting ökat markant de två senaste åren.

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden har sena-

år stadigt försämrats. Flera bedömare konstaterar att det kan re finnas uppenbar risk att Sverige under resten av 1990-talet

en får uppleva betydligt högre permanent arbetslöshet än man

en tidigare varit vid. Detta är viktig förklaring till

van en att arbetstidsfrågorna på nytt tilldragit sig ett allt större intresse i den politiska debatten.

I likhet med tidigare decenniers arbetstidsdiskussioner har dagens debatt alltmer kommit att kretsa kring frågan om olika former av arbetstidsförkortning som ett medel att minska arbetslösheten. Till skillnad från tidigare finns nu studier, bl.a. från Tyskland, pekar ett visst positivt samband mellan

som

förkortad arbetstid och sysselsättning. Nyligen har svenska MetalIindustriarbetareförbundet lagt fram ett förslag om avtalsreglerad arbetstidsförkortning inom industrin, som är avsett att behandlas i den kommande avtalsrörelsen.

En del försök med alternativa arbetstidsformer har genomförts i Sverige, framför allt inom den offentliga sektorn.

1 den europeiska ekonomin har tillväxttakten och investeringarna minskat och arbetslösheten stigit stadigt under de senaste tjugo åren. EU-kommissionens senaste sysselsättningsrapport visar att övertidsarbetet ökat inom de flesta medlemsländer under de senaste tio åren. Europeiska Unionen har i sin strategi för ökad sysselsättning för 1990-talet behandlat frågan arbetstidsförkortning och lagt stor vikt vid be-

om hovet flexibla arbetstider som ett instrument för att skapa

av nya arbeten.

1 Tyskland, Frankrike, Belgien, Danmark och Nederländerprövar man genom lagstiftning eller avtal olika arbetstids-

na former i syfte att minska arbetslösheten. I Tyskland har man i första hand reglerat en förkortad arbetstid genom avtal. I Frankrike trädde i december 1993 en lag i kraft som medger

flexibel arbetstid årsbasis. 1 Danmark gäller sedan 1 en januari 1994 ett system alla anställda rätt till betald

som ger tjänstledighet under ett år. De vikariat som uppstår skall besättas med arbetslösa.

1 partiledardebatten i riksdagen den 12 oktober 1994 med anledning av regeringsforklaringen uttalade statsministern att regeringen avsåg att tillsätta en arbetstidsutredning.

Utredningsuppdraget

En väsentligt höjd och uthållig tillväxt förutsättning för

är en att Sveriges ekonomiska problem skall kunna lösas. En aktiv tillväxtpolitik, där olika politikområden samverkar, skall bidra till detta.

Med denna utgångspunkt tillkallas en parlamentarisk kommitté med uppgift att

analysera de långsiktiga konsekvenserna av alternativa ar- -

betstidsförkortningar

undersöka vilket sätt flexibla arbetstidsregler kan införas

-

i svensk lagstiftning

utreda konsekvenserna av EG:s arbetstidsdirektiv för det -

svenska regelsystemet arbetstidsområdet.

Kommittén skall bedöma de långsiktiga konsekvenserna av alternativa arbetstidsförkortningar. Kommittén skall därmed analysera effekterna alternativa arbetstidsförkortningar och

av arbetstidsmönster produktionen, produktiviteten, sysselsättningen, konkurrenskraften, arbetets organisation och välfärden. Det är särskilt angeläget att belysa arbetstidemas roll inom

för sammanhållen arbetslivspolitik, vars syfte är att ramen en stärka produktiviteten och medverka till utvecklande arbeten.

Särskild hänsyn skall tas till de konsekvenser som kan uppstå för olika arbetstagare i deras familjesituation,

grupper av utbildning och yrkesområden. Kommittén skall särskilt belysa vilka krav olika former arbetstidsförkortningar ställer

av arbetsmarknadens sätt att fungera och hur dessa arbetstidsförkortningar generellt kan komma att påverka kvinnor respektive män. Kommittén skall där närmare studera utvecklingen av den faktiska årsarbetstiden och sysselsättningsgraden under den senaste femårsperioden.

Kommittén skall vidare kartlägga de senaste årens svenska och utländska studier, utredningar och forskningsrapporter som behandlar arbetstidsfrågor och framför allt belyser sambandet mellan olika former av arbetstidsförkortningar och sysselsättning. I samband därmed skall kommittén studera och värdera aktuella europeiska erfarenheter på arbetstidsområdet.

Kommittén skall samlad överblick och redovisa re-

ge en sultaten av de svenska försök med arbetstidsförkortningar och flexibel arbetstid, har genomförts under senare tid. Denna

som redovisning skall också innehålla en beskrivning av hur de

olika försöken har påverkat kvinnors respektive mäns arbetssituation.

Utöver det material redovisats ovan skall kommittén

som särskilt beakta de förslag, presenterats i betänkandet om

som Årsarbetstid, där det föreslås att arbetstids- och semesterregler-

skall föras i lag. Kommittén skall na samman en gemensam där även beakta remissvaren betänkandet samt de uttalanden gjorts riksdagen i frågan, särskilt med beaktande

som av

uttalandet om övertidsfrågoma. av

En central utgångspunkt för kommittén skall vara att arbetstidsfrågorna även i fortsättningen så långt som möjligt regleras i avtal mellan arbetsmarknadens parter. Takten och den fortsatta inriktningen av eventuella alternativa arbetstidsförkortningar bör bedömas detta perspektiv. Hänsyn till den

ur enskilde arbetstagarens möjlighet till medinflytande och valfrihet vad gäller arbetstidens förläggning måste därvid beaktas.

Kommittén skall vidare analysera och redovisa effekterna sina förslag ur ett jämställdhetsperspektiv samt även beakta

av hälsomässiga och sociala konsekvenser av olika arbetstidsformer.

Kommittén skall de eventuella kostnader som kan bli

ange följden de förslag presenteras. Utredningsförslagen får

av som inte innebära ökade kostnader för stat och kommuner.

Kommittén skall med förtur och skyndsamt behandla frågan

konsekvenserna av EG:s arbetstidsdirektiv för det svenska om regelsystemet på arbetstidsområdet. Arbetet med denna del i utredningen skall vara avslutat vid juni månads utgång 1995.

Kommittén skall beakta innehållet i regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 och regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser och regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1994:24 och därvid lämna förslag till de författningsändringar som behövs.

I utredningsarbetet skall de Sverige ratificerade ILO-

av konventionema 14 veckovila i industriarbete, nr 47

nr om

fyrtiotimmarsvecka samt 132 semester beaktas. om nr om

De direktiv föreslås skall ersätta de direktiv om

som nu flexibel arbetstid och konsekvenser EG:s arbetstidsdirektiv

av

beslutades den 8 september 1994 dir. 1994:99. som

Redovisning av uppdraget

Kommitténs arbete skall avslutat före utgången av år

vara 1995.

Arbetsmarknadsdepartementet

Bilaga 2 lS. OPs-nåt

L 307

Official Journal

Volume36

of the European Communities

,,Dmm,m,,9,

Englishedition

Contents l Att: whosepublication obltgalory

k CouncilDirective93/lO3/EC 23Novemberof 1993concerningtheminimumsafety andhealthrequirementsfor workon boardfishingvesselsthitteenthindividual Directivewithinthemeaningof Article161 of Directive89/39l/EEC l . . . . . .. . i CouncilDitective93/l04/ECof 23November1993concerningcertainaspectsof theorganizationof workingtime 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. . . . . . . . .. .

Actswhosetitlesareprinted lighttypearethosetelatmgtoday-to-daymanagementolugn uralmatters.and.tregenerallyvalidfor alimitedperiod. Thetitlesof allotherActsateprintedinboldtypeandprecededbyanasterisk.

No L307/18 OfficialJournalof theEuropeanCommunities 13.11 l

COUNCILDIRECTIVE93/l04/EC

of 23 November1993

concerningcertainaspectsoftheorganizationof workingtime

THECOUNCIL THEOF EUROPEANUNION, theseconditionswhile the improvement betr

IS

maintained. regards particularthedurationas an

organizationof working time and forms 1 Havingregard theTreatyestablishingthe European employmentotherthanopen-endedcuntracts.such.

to Community,and particularArticle thereof. fixed-termcontracts,part-timeworking.temporai

ll8a

workandscasonalwork.

Havingregard theproposalfromtheCommissionto l.

EveryWorker theEuropeanCommunitysh.:

have righta to aweeklyrestperiodandto annui ln cooperationwith theEuropeanParliament1, paid leave. the duration of which must l

progressivelyharmonizedaccordancewithnation.

practices. HavingregardtotheopinionoftheEconomicandSocial CommitteeJ,

19. Everyworkermustenjoysatisfactoryhealthan

safety conditionsin his working environmen WhereasArticle 118: of the Treatyprovidesthat the Appropriatemeasuresmustbe taken orderl Councilshalladopt, meansof directives,minimum achievefurtherhartnonizationof conditions thin requirements encouragingfor improvements.especially areawhilemaintaining improvementsthe m:ide.; the workingenvironment.to ensurea betterlevelof protectionof thesafetyandhealth workers;of i

a

Whereastheimprovementof workerssafety.hygiei Whereas.underthetermsof thatArticle.thosedireetives andhealth work objectivewhichshould l

at an not areto avoidimposingadministrative.financialandlegal subordinatedto purelyeconomicconsiderations: constraints a waywhichwouldholdbackthecreation and developmentof small and medium-sind undertakings;

WhereasthisDirective apracticalcontributiontowan

creatingthesocialdimensionof theinternalmarket; Whereastheprovisionsof CouncilDirecrive89/391/EEC of 12 June1989on the introductionof measuresto encourageimprovements the safetyand healthof workersat work arefully applicable theto areas Whereaslayingdownminimumrequirements covered withregai

this Directivewithout preiudiceto more theorganizationof workingtime likely impro

to to stringentand/orspecificprovisionscontainedtherein; theworkingconditionsof workersintheCommunity;

Whereasthe CommunityCharterof the Fundamental SocialRightsof Workers.adopted theat meetingof the the safety

Whereas. orderin to ensure and healthi EuropeanCouncilheldat Strasbourgon 9 December

Communityworkers.the latter must be grann 1989 the Headsof Stateor of Governmentof

minimumdaily,weeklyandannualperiodsof testar 11 Membe States,and in particularpoints first

adequatebreaks;whereas alsonecessaryin subparagraph, and8 19. first subparagraph,thereof.

contextto place maximuma limit on weeklyworltit declaredthat:

hours; 7. m completionof theinternalmarketmustlead to an improvement the livingin and working conditionsof workers the EuropeanCommunity. Whereasaccountshould taken thebe of principlesof Thisprocessmustresultfromanapproximationof Internationallabour Organizationwith regardto organizationof workingtime,includingthoserelatingi nightwork;

l O NoC254. 10.1990. 4.p. Pl O NoC72.ll. 1991. 95;p.

andDecisionof 27October1993not yetpublishedin the OfficialJournal. Whereas.with respectto theWeeklyrestperiod.

PlO No 60,C 1991. 26. accountshouldbe takenof the diversityof cultur:

p.

O NoL IIJ. 29. 1989. ethnic.religionsandotherfactorsin theMemberState

ll. 93 OfficialJournal theEuropeanut Communities Nu 30719 17..

in particular, ultiniatelyforeachMember HASADOPTEDTHISDlRliCTlVE: whereas. l Statetodecideu-hetherSundayshouldhcincluded thein

|vccklyrestperiod,andvfsotowhatextent;

SECTlONl

Whereasresearchhashownlut thehumanbody SCOPEANDDEFINITIONS

sensitive:it nightti environmentaldistutbancesand more certainburdensimeformsof workorganization alsoto ;nd thatlongperiodsd nightworkcanbedetrimental safety the Artic/el thehealthof workerandcanendanger at to workplacci

Purpose scopeand

Whereasthere aneecto limitthedurationof periods ThisDireetivelaysdownminimumsafetyandhealth

of nightwork, includitgovertime,andto providefor requirementsfor theorganizationof working time. çmployerswhoregularlusenightworkersto bringthis

informationto theattertionof thecompetentauthorities ThisDireetiveappliesto: theysorequest;

a minimumperiodsof daily rest,Weeklyrest and

annualleave,to breaksand maximumweekly Whereas importartthatnightworkersshouldbe workingtime;and

enritledto a free hetlthassessmentprior to their

assignmentand thereafetat regularintervalsand that b certainaspectsofnightwork,shiftworkandpatterns

wheneverpossibletheyhouldbetransferredtodaywork of work.

for which theyaresuted theysufferfrom health

problems; ThisDireetiveshallapplyto all sectorsof activity,

bothpublicandprivate,withinthemeaningof Article2

of Direetive89/391/EEC,withoutprejudicetoArticle17 Whereasthesituationo nightandshiftworkersrequires of rail,road, of thisDireetive,withtheexception air, sea. thatthelevelof safetyandhealthprotectionshouldbe fishing,other inlandwaterwayand laketransport.sea adaptedto the natur:of their work and that the ofdoctors training; workat seaandtheactivities organizationand futctioning of protection and

preventionservices resourcesand shouldbeefficient; 4. The provisionsof Direetive89l39llEECare fully

applicable theto mattersreferredto paragtaph

without prejudiceto morestringentand/orspecific Whereasspecific wtrking conditionsmay have effects safetyandhealthof workers; provisionscontained thisDireetive. detrimental onne whereastheorganizationofworkaccordingto acertain

patternmusttakeacetuntof thegeneralprincipleof

adaptingworktotheuorker; Article2

Definitions Whereas.giventhespeeficnatureof theworkconcemed.

benecessarytoadoptseparatemeasureswith may the of this Direetive,the following regard theorganir:ionof workingtime certain For purposes to activitieswhich excludedfromthe of definitionsshallapply: sectorsor are scope thisDireetive; shall periodduringtwhichthe workingtime meanany worker working,at the employersdisposaland

carrying hisactivityorduties,inaccordancewith out Whereas. viewof thequestionlikelyto beraisedby nationallawsand/orpractice;

theorganizationof workingtimewithinanundertaking, desirable providefor flexibilityin the restperiodshallmeanany periodwhich not appears to application certainptovisionsof of thisDireetive,whilst workingtime;

ensuringcompliancewizhtheprinciplesof protectingthe 3. nightlimeshall periodof not lessthan safetyandhealthof wcrkers; meanany defined nationallaw,andwhich sevenhours,as include casetheperiodbetweenmidnight must any Whereas toprovidethatcertainprovisions and5 a.m.; necessary besubjecttoderogationsimplemented,accordingto workershall may 4. night mean: thecase. the MerrberStatesor thetwo sidesof whereas, generalrule, the of a theonehand.anyworker,who,duringnight industry; asz event a on concemed be given time,worksat leastthreehoursof his daily derogation.the worlers must periods, workingtimeasa normalcourse;and equivalentcompensatoryrest

NoL 307/20 OfficialJournalof theEuropeanCommuniin 13.12.9

b on theother hand.any workerwho likely hoursplus the ll hours daily rest relerted i to duringnighttimetowork certaina proportionof Article hisannualworkingtime.asdefinedarthechoice of theMembeStateconcemed: l The minimumrest periodreferredto the firsl i bynationallegislation,followingconsultation subparagraphshall in principleincludeSunday. withthetwosidesof industry;or

ii collectiveagreementsor agreements concludedbetweenthe sides industryof objective,technical workorganizationor conditionsse two at national regionallevel; iustify,a minimumtestperiodof 24 hours or may applied.

shiftworkshallmeananymethod organizingof work shiltswherebyworkerssucceedeachotherat the sameworkstatiorsaccordingto certainpattern, Article6 includinga tor-singpattern.and whichmaybe continuous discontinuous,or entailingtheneedfor workers work differenttimes given Maximumweeklyworkingtime to at over a periodof days weeks;or

MemberStatesshall takethe measuresnecessaryto 6. shift workershallmeananyworkerwhosework that,inkeepingwiththeneed thesafety ensure to protect schedulepartof shiftwork. andhealthof workers:

theperiodof weeklyworkingtime limited meansof laws, regulationsor administrative provisionsor collective menrsor agreement: SECUON ag. betweenthetwosidesof industry;

MlNlMUMRESTPERIODS OFTHE theaverageworkingtimefor eachseven-dayperiod. - OTHERASPECTS ORGANlZATlON WORKINGOF TIME includingovertime,doesnotexceed hours.48

Article7 Article3

Annualleave Dailyrest

MemberStatesshalltakethe measuresnecessaryto MemberStatesshall take the measuresnecessaryto that ensure everyworker entitled paidannualleaveto ensurethateveryworker entitled minimumdaily to a of at leastfourweeks accordancewith thecondition restperiodof ll consecutivehoursper24-houtperiod. for entitlement andgrantingof. suchleavelaiddow to, by nationallegislationand/orpractice.

Article4 2. Theminimumperiodofpaidannualleave be maynot replaced an allowance lieu, exceptwherethe Breaks employmentrelationship terminated.

MemberStatesshall take the measuresnecessaryto ensurethat, wheretheworkingday longerthansix SECTIONtii l hours,everyworker entitledto resta break,thedetails of which,includingdurationandthetermsonwhich granted,shallbe laid downin collectiveagreements NIGHTWORK SHIFT- WORK- PATTERNSOFWORK or agreementsbetweenthetwosidesof industryor, falling that, nationallegislation.

Article8

Anicle5 Lengthof nightwork

Weekly period MemberStatesshall take the measuresnecessaryto: rest ensurethat: i

MemberStatesshall take the measuresnecessaryto normalhoursof work for night workersdo not ensurethat,pereachseven-dayperiod,everyworker exceedan averageof eight hours Z4hour any entitledto a minimumuninteluplCClrestperiodof 24 period;

l3. ll. 93 OfficialJournalof theliurtipeanCuntmttuitics X0 BUT/Zl

l. nightworkerswhoseworkinvolvesspecialhazardsut Arliclell heavyphysical mentalot straindo notwnrk mott thaneighthours anyperiod 24of hoursduring Salclyandhealthprotection whichtheyperformnightwork.

Fot the of the aforementioned,work MemberStatesshalltake the measuresIicccssnrito purposes involvingspecialhazardsorheavyphysicalormental ensurethat: strainshallbedefined nationallegislationand/or nightworkersandshift workershavesafetyand practiceor collectiveagreementsor agreemenrs taking healthprotectionappropriateto thenatureof their concludedbetweenthetwosidesof industry, of thespecificeffectsandhazardsof night work; account work. appropriateprotectionand prevention SCFHCCSor facilitieswithregard theto safetyandhealthofnight workersandshift workersareequivalentto those applicableto otherworkersandareavailableatall Article9 times.

Healthassess andtransferof nightworkersto day

work Arlicle13

MemberStatesshalltakethemeasuresnecessaryto Patternof work ensurethat:

entitled freehealth MemberStatesshalltake the measuresnecessaryto a nightworkersare to a assessment ensurethatanemployerwhointendstoorganizework beforetheir assignmentandthereafterat regular accordingto a certainpatterntakesaccountof the intervals; generalprincipleof adaptingworktotheworker.witha night workerssuffeting from health problems view,in particular,to alleviatingmonotonouswork and b beingconnectedwiththefactthatthey workat a predeterminedwork-rate.depending theon recognizedas performnightwork transferredwheneverpossible typeof activity,andof safetyandhealthrequirements. are whichthey suited. especiallyasregardsbreaksduringworkingtime. todayworkto are

2. Thefreehealthassessmentreferredto paragraph1 a mustcomplywithmedicalconfidentiality. SECTlONl

referred paragraph1 MISCELLANEOUSPROVISIONS 3. Thefreehealthassessment to a maybeconductedwithinthenationalhealthsystem.

Article14

Article10 MorespecificCommunityprovisions

Guaranteesfor night-timeworking Theprovisionsof this Directiveshallnotapplywhere other Communityinstrumentscontainmore specific

Member maketheworkof certaincategories requirementsconcerningcertain occupationsor Statesmay of night workerssubject certain under occupationalactivities. to guarantees, conditionslaid down nationallegislationand/or practice, thecaseof workerswhoincurrisksto their safetyor healthlinked night-timeto working. Article15

Morefavourableprovisions

ArticleI I

ThisDirectiveshallnotaffectMemberStatesrighttn apply introducelaws,regulationsor administrative Notifieationof regular ofnightworkers or use provisions favourable theto protectionof thesafety more andhealthof workersor io facilitateor permitthe

MemberStatesshalltakethe necessaryto applicationof collectiveagreement:or agreements measures that employerwho regularly night concludedbetweenthetwosidesof industrywhichare ensure an uses bringsthisinformation theattentionof the favourable theprotectionof the safetyand workers to more to competentauthorities they request.so healthof workers.

NoL 307/22 OfficialJournalof theEuropeanCommunities 13.11.93

Articlel 6 anotheror wheretheworkersdifferentplacesnt

workaredistantfromoneanother;

Referenceperiods

b in the caseof securityand surveillanceactivities

requiringa permanentpresencein orderto protect MemberStatesmaylaydown:

propertyandpersons,particularlysecurityguardsand fortheapplicationof Article Weekly5 period, caretakersorsecurityfirms;

rest a referenceperiodnotexceeding days;14 the of activitiesinvolving

c case the needfor

application Articleof weekly continuityof serviceorproduction,particularly: 2. for the 6 maximum workingtime,areferenceperiodnotexceedingfour i servicesrelating the

to reception,treatment months. and/or provided hospitals similar

care or

establishments,residential institutions and The periodsof paid annual leave,grantedin

with Article and the periodsof sick prlsons; accotdance . leaveshallnotbeincluded shallbeneutral theor ii dock airportworkers;

or calculation theaverage;of

iii press, radio, television, cinematogtaphic fortheapplication Article8of lengthof nightwork, production,postal and telecommunications a referenceperioddefinedafterConsultationof the services,ambularice,fire and civil protection rwosidesof industry by collectiveor agteementsor services; agreementsconcludedbetweenthe two sidesof industry national regionallevel.at or iv gas, water and electricity production,

transmission distribution,householdand refuse

the minimumweeklyrestperiodof 24 hours collectionandincinerationplants; requiredby Article5 falls within that reference period, shallnotbeincluded thecalculationin .of v industries whichworkcannotbeinterrupted theaverage. ontechnicalgrounds;

.vi researchanddevelopmentactivities;

Article 7I vii agriculture;

Derogations d wherethere a foreseeablesurgeof activitin

particularlyin:

With due regardfor thegeneralprinciplesof the i agriculture; protectionof thesafetyandhealth workers,Memberof Statesmayderogarefrom Article 8 or 16 ii tourism; when,on accountof the specificCharacteristicsof the

iii postalservices; activityconcerned,thedurationof theworkingtime notmeasuredand/orpredeterminedor canbedetermined theworkersthemselves,andparticularly thein case of: 2.2. fromArticles 8and16:

a managingexecutivesor other with a thecircumstancesdescribed Article5 4

persons autonornousdecision-taking of Directive89l39llEEC;

powers; b familyviorkers;or b of accident imminentrisk ot

in cases or

accident; c workersofficiatingatreligionsceremoniesinchurches andreligiouscommunities.

2.3. fromArticles and3 Derogationsmaybe adopted meansof laws, regulations administrativeor provisionsot meansof a thecaseof shiftworkactivities,eachtimethe collectiveagreementsor agreementsbetweenthe two workerchangesshift and cannottake daily sidesof industryprovidedthattheworkersconcernedare and/orWeeklyrestperiodsbetweentheendof affordedequivalentperiodsof compensatoryrestorthat, oneshiftandthestartof thenextone; exceptionalcases which not possible,for objectivereasons, grantto suchequivalentperiodsof b in thecaseof activitiesinitolvingperiodsof compensatoryrest,theworkersconcerned affordedare worksplitupovertheday,particularlythoseof appropriateprotection: cleaningstaff.

2.1. fromArticles 8and16:

DerogationsmaybemadefromArticles 4. 3and a in thecaseof activitieswheretheworkersplaceof 16 meansof collectiveagreements agreementsor workandhisplaceof residence distantare fromone concludedbetweenthetwosidesof industryarnational

l-. 12.93 llIC2.|l Journalof theEuropeanCommunities NitL 30713

nr regionallevelor. iii coiiforniitywitli theruleslaid withthisDitcctivebyll Novemberl996 urshall

downliy them.hy meansof collectiveagtecmentsor ensurehythatdarethatthetwusidesul industri

agreementsconcludedbetweenthetwosides industryof establishthe necessarymeasuresln agrreitient,

lowerlevel. with MemberStatesbeingobligedl take.iiii at

necessarystepstoenablethemtoguaraiitec:ii.ill

timesthat the provisionslaid down this MemberStatesin whichthere no statutorysystem

Directivearefulfillcd. ensuringthe conclusionof collectiveagreementsor

agreementsconcludedbetweenthetwosides industryof

at nationalor regionallevel,onthematterscovered

thisDirective,orthoseMemberStatesinwhichthere a

b i However, MemberStateshalla havethe specificlegislativeframework thisfor purposeandwithin

optionnottoapplyArticle whilerespecting the limits thereof,may, accordancewith national

thegeneralprinciplesof theprotectionof the legislationand/or practice,allow dcrogationsfrom

safetyandhealthof workers.andproiidçdit .Articles 4, Sand16 II\ of collectiveagreements

takesthenecessarymeasures ensiircto that: u: -ercemcntsconcludedbetweenthe two sidesof

inoauryattheappropriatecollectivelevel.

- noemployerrequiresa workerro work

morethan 48 hoursover a sevenday Thederogationsprovidedfor in thefirst and second period,calculatedas an averagefor the

subparagraphsshall be allowedon conditionthat referenceperiodreferredto point2 of

equivalentcompensatingresrperiodsaregranted theto Article16,unlesshehasfirstobtainedthe

workersconcernedot, inexceptionalcaseswhere not workers agreementto perform such

possible obiectivefor reasonstogramsuchperiods,the work,

workersconcerned affordedappropriateare protection.

- noworker subiectedtoanydetriment

hisemployerbecauseheisnotwillingto MemberStatesmayl:i downrules:

givehisagreementtoperformsuchwork,

for theapplication thisof paragraphbythetwosides -

of industry,and theemployerkeepsup-to-daterecordsof

-

all workerswhocarryoutsuchwork,

for the extensionof the provisionsof collective --

agreements agreementsor concludedin confotmity therecords placed theat disposalof

- are

with this paragraph otherworkersto accordance the authorities,which for

competent may,

with nationallegislationand/orpractice. connectedwith thesafetyand/or

reasons

healthof workers,prohibitor restrictthe

Theoption derogatefrompointl of Article16, possibilityof exeeedingthe maximum 4. to provided paragraph points2.1.and2.2.and weeklyworkinghours.

paragraph3 of this Article,maynot result the establishmentof referenceperiod exceedingsix - the employerprovidesthe competent

a with months. authorities at their request

informationon casesin whichagreement

hasbeengiven workersto perform However,MemberStatesshallhavetheoption,subjectto workexceeding48hours periodof

overa compliancewith the generalprinciplesrelatingto the days,calculated for the

seven asanaverage protectionof the safetyand healthof workers,of referenceperiodreferred point2 of

to allowing,for objective technicalor reasonsor reasons Article16.

concerningthe organizationof work, collective

agreementsor agreeirientsconcludedbetweenthetwo

sidesof industryto serreferenceperiodsin no event Beforetheexpiryof periodof

a sevenyears exceeding12months. fromthedatereferred a, theCouncil

to

shall,onthebasisof a Commissionproposal

Beforethe of periodof fromthedate accompanied an appraisal report.

expiry a sevenyears referred Article181 a, theCouncilshall, the re-examinetheprovisionsof thispointi and

to on basisof Commissionproposal;iccompanied decideonwhatactionto take.

a an appraisalreport, re-examinethe provisionsof this

paragraphanddecidewhatactiontotake.

ii Similarly,MemberStatesshall have the

option,asregardstheapplicationof Article

of making ofa transitionalperiodof nor

Article PI use

morethanthreeyearsfromthedatereferred

toin a, providedthatduringthattransitional

Finalprovisions period:

a MemberStatesshalladoptthelaws,regulations everyworkerreceivesthreeweekspaid

-

andadministrativeprovisions comply annualleave accordancewith the

necessaryto

No L 307/24 Officialjournalof theEuropeanCommuniir: 13.ll. 91

conditionsfor the entitlementto. and MemberStatesshallreportto theCommissionever

grantingof, suchleavelaid down by five yearson the practicalimplementiun of the

nationallegislationand/orpractice.and provisions thisDirective,of indicatingtheviewpointso

three-weekperiodof paidannualleave thetwosidesof industry.

- the

maynotbe replacedby anallowancein

Iieu. except where the employment the

terminated. TheCommissionshallinform EuropeanParliament

relationship

theCouncil.theEconomicandSocialCommitteeandthq

inform AdvisoryCommitteeon Safety,HygieneandHealtH

c Memberstatesshall forthwith the

Protection Workat thereof. y

Commissionthereof.

6. EveryfiveyearstheCommissionshallsubmitto the

WhenMemberSmresadoptthemeasuresreferredto

EuropeanParliament,theCouncilandtheEconomicand in paragraph theyshalltülUâlW :ø-ference thisto

SocialCommittee reportona theapplicationof thi Directiveorshallbeaccompamedbysuchreferenceon

Directivetakingintoaccountparagraphs 4 and theoccasionof theirofficialpublication.Themethodsof

5. makingsucha referenceshallbe laid down the Memberstates.

Article19

Withoutpreiudice therightto of MemberStatesto develop, thelightin ofchangingcircumstances,different legislative,regulatoryor contractualprovisions the ThisDirective addressedtheMemberto States. field of working time, as long as the minimum requirementsprovidedfor thisDirectivearecomplied with.implementationof thisDirectiveshallnotconstitute validgroundsfor reducingthegenerallevelof protection afforded workers.to Done Brussels.at 23November1993.

4. MemberStatesshallcommunicatetotheCommission FortheCouncil the textsof the provisionsof nationallaw already

ThePresident adopted beingadopted theot fieldgoverned this Direcrive. M,SMET

393L0104/S

NrL 307/18 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 1112.93

RÅDETSDIREKTIV93/10-1150

avden23november1993

omarbeutidensförläggningi vissaavseenden

EUROPEISKAGEMENSKAPERNASRÅDHARANTAGIT vararesultatetav entillnärmning forhállandenaav DETTADIREKTIV samtidigtsomförbättringargors.sarskiltbeträffande

arbetstidenslängdochförläggning betraffandeoch andra medbeaktandeFördragetomupprättandetavEuropeiska anställningsformeran tillsvidareanstallning.såsom

av gemenskapen.särskiltartikel1l8ai detta, exempelvistidsbegränsadanställning.deltidsanställning.

tillfälliganställningochsasongsanställning. medbeaktandeavkommissionensforslag.

Varjearbetstagarei gemenskapenskallharatttillen isamarbetemedEuropaparlamenteti. viloperiodvarjeveckaochtillenårligbetaldsemester

varslängdgradvisbörharmoniserasi enlighetmed medbeaktandeav Ekonomiskaochsocialakommitténs nationellpraxis. yttrande.och

19. Varje arbetstagareskall åtnjutagodtagbara medbeaktandeföljande: säkerhetsochhälsoforhâllandenpasin arbetsplats.

av

Lämpligaatgärderskallvidtasförattuppnåenstorre Artikel1l8ai fördragetföreskriverattrådetgenomdirektiv harmonisering förhållandenaav dettaområde skallantaminimikravför attfrämjaförbättringar.särskilt samtidigtsomforbattringaruppnås." inomarbetsmiljöområdet.att tryggaför battrehälsaoch säkerhet arbetstagarna.för

Arbetstagarnassäkerhet,hygienochhälsa arbetsplatsenar Enligtartikel 1l8a bör dessadirektiv inte innebära ettmzilsomintehotvaraunderkastatrentekonomiskahansyn. administrativa.finansiellaeller lagstiftandereglersom hämmarsk " tochutvecklingenavsmåochmedelstora

, Dettadirektivär konkretátgardi syfte införa social furetag. en att en

dimensiondeninremarknaden. Rådetsdirektiv89/391/EEGdenav 12juni1989 åtgärderom for attfrämjaförbättringaravarbetstagarnassäkerhetoclt hälsatiarhetetarfullttillämpligtpådeområdensomomfattas Att föreskrivaminimikravför arbetstidensförläggning

dettadirektiv detpåverkarsträngareellermer kommersannoliktatt förbättraarbetsförhållandenafor av utanatt detaljeradebestämmelseri detta. gemenskapensarbetstagare.

1gemenskapensavtalomarbetstagarnasgrundläggandesociala rättigheter antogsav de ll medlemsstaternasFöratt tryggahälsaochsäkerhetfor arbetstagareinom

som statsöverhuvudenvidEuropeiskarådetsmötei Strasbourgdeti gemenskapenborarbetstagarnagesdygnsvila,veckovilaoch 9december1989.särskiltpunkt7 förstastycket.punkt8och semesteravenvissminstalängdsamttillräckligaraster,1 punkt19forstastycketfastställdesatt: dettasammanhang ävenärdet nödvändigtattsättaenövre

gränsför veckoarbetstiden.

"7, Genomförandetdenav inremarknadenmåsteleda

till förbättringari Ievnads-ocharbetsförhållandenfor Hänsynbörtastill internationellaarbetsorganisationens1L0

ar inomgemenskapen.Dennaprocessbör principer detnär gällerarbetstidensförläggning,inklusive

gare

avseendenattarbete,

EGTnrC254.9.10.1990,s.4. Beträffandeveckovilanbör rimlig hänsyntas till olika EGTnrC72.18.3.1991,s.95. i

offentliggjort kulturella.etniska.religiösaoch andra faktorer ochbeslutavden27oktober1993annuinte l EuropeiskaGCIIICItJ/ø/Jtfllø:OøiaellaTidning. medlemsstaterna.Detstarvarjemedlemsstatheltfrittatt EGTitrC60.811991. 26.s. EGTnrL183.29.6.1989s.

393L0l04/S

1312.93 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr 307/1L

avgörahuruvidasöndagenskallomfattas veckovilan,av och HÄRIGENOMFÖRESKRIVSFÖLJANDE. i safalli vilkenutsträckning.

AVSNITTl Forskningharvisat människokroppenatt nattetid känsligareär för störningarochävenför vissabetungandeformerav RÄCKVIDDoctt DEFINITIONER arbetsorgantsationochattlångaperioder nattarbeteav kan varahälsovådligaforarbetstagareochäventyrasäkerheten Artikel1 arbetsplatsen. Ändamålochräckvidd

Detfinnsettbehovavattbegränsaarbetstidenslängdvid l dettadirektivföreskrivsminimikravpåsäkerhetoch perioderavnattarbete.inklusiveövertidochattsetill att hälsavidförläggningenarbetstiden.av arbetsgivaresom regelbundetsysselsätternattarbetande anmälerdettill debehörigamyndigheternadessaom begär Dettadirektiv tillämpligtär på det. a minimitiderfordygnsvila,veckovilaochärligsemester. vidarepårasterochbegränsningveckoarbetstiden.av Detärviktigtatt naitarbetandeharrätttill enkostnadsfri samt hälsoundersökninginnandeborjaranställningendärefteroch tillregelbundnahalsoundersökningarochatt snarastde möjligt b vissaformeravnatiarbete.Skiftarbeteocharbetsrytm. omplacerastill lämpligtdagarbeteomdeharprobolemmed hälsan. Denadirektivskalltillämpasinomallaarbetsområden, såväloffentligasomprivata.i denbetydelsesomavsesi artikel2 i direktiv89/39lIEEGutanatt det påverkar Natt-ochskiftarbetandessituationkräver nivånpåsäkerhetatt tillämpningenartikell7 iav dethärdirektivet,medundantag och hälsoskyddanpassastill arbetetsart och att forluftajärnvägs-. ochsjötransporter.vag- havsfiskeliksom skyddsåtgärder.förebyggandeåtgärderoch resurserär annatarbetetill sjösssamtdetarbetesomutförs läkareav effektiva. underutbildning.

4. Bestämmelsernai direktiv 89/39l/EEGär fullt Vissaarbetsförhållandenkan haen skadliginverkan tillämpliga defallsomavsesipunkt2utanattdetpåverkar arbetstagarnashalsaochsäkerhet.Arbetesomorganiseras strängareellermerdetaljeradebestämmelseri det har enligt vissen rytmbor hänsynta till denallmännaprincipen direktivet. omattanpassaarbetet arbetstagaren.till

Artikel Medhansyntilldetaktuellaarbetetssärskildaartkandetvara nodvandigtatt vidta speciellaåtgärderbeträffande Definitioner forlaggningen arbetstidenav inom vissaområdenoch verksamheter inteomfattassom avdettadirektiv. l dettadirektivanvändsfoljandebeteckningarmedde betydelser härsom anges:

Medhänsyntillattarbetstidensförläggningantagligenmedför arbetstid:alltidienlighetmednationelllagstiftningeller probleminom foretagenverkardet önskvärtatt tillåta praxisdå arbetstagarenstår till arbetsgivarens flexibilitetvid tillämpningenavvissabestämmelseri detta förfogandesamtdärvidutforaktiviteterelleruppgifter. direktiv samtidigtsom mantryggarefterlevnadenav principernaomarbetstagarnashälsaochsäkerhet. 2. viløperiod:varjeperiodsominteärarbetstid,

Det nödvändigt tillåta vissabestämmelserär att att beroende natt:varjeperiodomminstsjutimmar.bestämdenligt på omständigheternai enstakafall får bli föremålför nationelllagstiftning.somomfattarperiodenmellan avvikandetillämpningarav medlemsstaternaeller av midnatt 05.00.och arbetsmarknadens Somallmänpaner. regelvid avvikandeen tillämpningbörde berördaarbetstagarna motsvarandeges 4 nattarbetande: . kompensationsledighet. a varjearbetstagaresomnormaltutförminsttrc timmaravsittdagligaarbetenattetid,och

393L0l04I$

NrL307/20 EuropeiskagemenskapernasOlliclulldtidning 111291

h varjearbetstagaresomtroligenkommeratt Denmininittidfor vilastimavsesi forstastycketskalli fullgtira vissdeleri avsinarsarhetstidnattetid: principomfattasimdag. denna del bestämsav den bertirda medlemsstaten Omsakliga.tekniskaellerarhetsorganisatoriskaförhållanden beraitigartletlir cnledighetomminst24timmartillampas. i genomnationelllagstiftningeftersamråd medarbetsmarknadensparter.eller

genomkollektivavtal nationelleller Artikel6 regionalnivå. Begränsningavveckoarbetstiden Sklflaf/IEIE."varjemetodatt dela arbeteti skift varigenomarbetstagareavlöservarandravidsamma Medlemsstaternaskallvidtadeatgärdersombehovsforatt arbetsplatserenligtenvissarbetsgång. dådennaaven ar åstadkommaatt roterande;skitteii kan vara kontinuerligaeller diskontiiiucrltga;metodenkanmedföra arbetstagareatt veckoarhetstidenbegränsasgenomlagaroch andra måstearbetavidolikatiderunderengivenperiodav ftirfatiningarellergenomkollektivavtal. dagarellerveckor. den genomsnittligaarbetstidenunder varje 6, .tkifiarbe/are: arbetstagarevarsarbetsschemaingår sjudagarsperitidinklusiveövertidinteöverstiger48 varje i Skiftarbete. timmar.

AVSNITT Artikel7

itiiiviitiirEitionEit FÖRVILA ANDRA Årligsemester BESTÄMMELSER ARBETSTIDENSOM FÖRLÄGGNING Medlemsstaternaskallvidtadeåtgärder behövssom for attsetillattvarjearbetstagarefår årligbetalden semesterom Artikel3 minstfyraveckori enlighetmedvadsomföreskrivsgenom nationelllagsiinningellerpraxisangåenderattentill och Dygnsvila beviljandeta ensådansemester.

Medlemsstaternaskallvidtadeåtgärdersombehövsforattse 2. Denårligasemesternfår inteutbytasmotkontant till att varje arbetstagarefår minst ll timmars ersattning.utomdåanställningenavslutas. sammanhängandeledighetper24-timmarsperiod.

Artikel4

Raster AVSNITTlll

Medlemsstaternaskallvidtadeatgärdersombehövsförattsc till arbetstagaredåarbetsdagenärlängreänsex NATTARBETESKIl-TARBETE- ARBETSRYTM attvarje - timmar farenrastaDennärmareutformningen.däribland rastenslängdoch vilkavillkordenges.skallfastställasi kollektivavtaleller,da dettaintelyckas,genomnationell Artikel8 lagstiftning. Nattarbetetslängd Artikel5 Medlemsstaternaskallvidta åtgärderde sombehövslörattse Veckovila till att

Medlemsstaternaskallvidtadeåtgärder behövsftirattse dennormalaarbetstidenförnattarbetandeinteöverstiger som varjearbetstagareundervarjeperiod sjudagarfår ett genomsnitt åtta timmarav undervarje 24tillatt om minst24 timmarssammanhängandeledighetplusdenll timmarsperiod timmarsdygnsvilasomavsestartikel

393l.,0l04/S

1112.93 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr L 307

2. nattarbetande arbeteinnebärvars särskildariskereller Artlkel12 storfysiskellermentalansträngningintearbetar änmer åttatimmarinomen24-iimmarsperiodnärdeutför Skydd hälsaochsäkerhet av natiarbete.

För tillämpningen ovanståendeav skallarbetesom Medlemsstaternaskallvidtadeåtgärdersombehövsför atts innebärsärskildariskerellerstorfysiskellermental till att ansträngningdefinierasgenomnationelllagstiftningeller praxisellergenomkollektivavtal,medhänsyntagentill narxarbetandeoch skiftarbetarehar ett hälsooc nattarbetetssärskildakonsekvenserrisker.och säkerheuskyddsommotsvarar derasarbete. artenav

Artikel9 2. skaddsátgärderochskyddsanordningarfbrnattarbetand ochskiftarbeiandemotsvarardemsomfinnsförandr Hälsoundersökningochomplacering nattarbetandeav till arbetstagareochattdessaärtillgängligaallatider dagarbete d gnet.

Medlemsstaternaskallvidta åtgärder behovsde som for Arlikel13 attsetill att Arbets a nattarbetandeharrätttillenfri hälsoundersökninginnan de börjaranställningenochdäreftertill regelbundna Medlemsstaternaskallvidtadeåtgärder behövssom för attst hälsoundersökningar. tillattenarbetsgivaresomavserattorganiseraarbetetenlig envissrytmtarhansvntill denallmännaprincipenomat b nattarbetandeharhälsoproblem kanvisasberosom som anpassaarbetettill arbetstagaren.särskilti syfte lindra att pánatiarbetetomdetärmdjligtomplacerastill lämpligt effekternaav monoionaarbetsuppgifterocharbetei ett dagarbete. förväg stställttempoberoendearbetetsart.Arbetsgivarer skalläventahansynIll kraven hälsaochsäkerhet.särskil Denkostnadsfriahälsoundersökningsomavseslpunkt beträffari:avbrottunderarbetstiden. l askallomfattas lagstadgadav tystnadsplikt.

Denkostnadsfriahalsoundersökningsomavseslpunkt l afårutförasinomdenoffentligasjukvården, AVSNITTlV

ALLi1.Äi\.-\BESTÄMMELSER

Artikel10 Artikel4

Garantierför nattarbete .ler detaljeradegemenskapsbestârnmelser

Medlemsstaternafår for vissakategorier nattarbetande Bestämmelsernaav idettadirektivskallintetillämpasnärandra meddelasärskildareglerenligtvillkorsomfastställsgenom gemenskapshestämmelserinnehållermerdetaljeradekrav nationelllagstiftningellerpraxis.nardetgallerarbetstagare beträffanc:vissayrkenellerarbeten. somriskerarhälsaellersäkerhetgenomsittnaiiarbeie.

Artikell 5

Artikell l Gynnsammarebestämmelser

Anmälan regelbundenom sysselsättningnattarbetandeav Dettadirektivskallintepåverkamedlemsstaternasrättatt tillämpaeller infnra författningf stämme eller en Medlemsstaternaskallvidtadeatgärder behövssom förattse administrativpraxissombättreskyddararbetstagarnashälsa tillattarbetsgivare regelbundetsom sysselsätternattarbetande ochsäkerhetellerunderlättarellertillåtertillämpningen av anmälerdetta debehörigatill myndigheternadessaom begär kollektiiautalsombattreskyddararbetstagarnashälsaoch det. säkerhet

393L0l04/S

NrL 307/22 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 1112.93

Artikel16 b i frågaomsäkerhetsochövervakningsarbetennär permanentnärvarokravsförattskyddaegendomeller Beräkningsperioder personer,särskilt l fråga om säkerhetsvakter. vaktmästareellervaktbolag,

Medlemsstatemafärföreskrivaföljande:

tillämpningen artikel5 veckovila: En c i frågaomarbetensomkräverenkontinuitetiservicen 1 För av beräkningsperiod.inteöverstiger14dagar. ellerproduktionen.särskilt som

i serviceiformavreception,behandlingellervård För tillämpningen artikel6 begränsningav sjukhusochliknandeinrättningar,institutioner 2. av veckoarbetstiden:En beräkningsperiodsominte ellerfängelser.

överstigerfyramånader. hamn-ellerflygplatsarbeie. Deperioderavårligbetaldsemestersombeviljasi enlighetmedartikel7 liksomävensjukfrånvaroskall iii press.radio.television.filmproduktionpost-och inteinkluderasellerskall neutralavidberäkningen telekommunikationer.ambulans.brand-och vara genomsnittet. civilforsvar. av

iv produktionochdistributionavgas.vattenochel. Förtillämpningenartikel8 nattarbeietslängd:En sophämtningochsopforbranningsanlaggningar, av heräkningsperiodsombestämseftersamrådmed pånationellellerregionalnivå. v industrieri vilkaarbetetintekanavbrytasav arbetsmarknadensparter tekniskaskäl. Omdenveckovila minst24timmarsomavsesi artikel5 fallerinomnyssnämndaperiodskalldeninte forsknings-ochutvecklingsarbete,

inkluderasvidberäkningenavgenomsnittet. vii jordbruk;

ArtikelI 7 d påområdeninomvilkadetförekommerförutsägbara arbetsioppar.särskilt

Avvikelser i jordbruk, Med iakttagandeav de allmännaprincipernafor arbetstagarnashälsaochsäkerhetfârmedlemsstaternagöra turism avvikelserfrånartiklarna4. 8eller16.Avvikelserfår när medhänsyntill detaktuellaarbetetssärskildaart iii postservice. göras arbetstidenslängdintemätsellerbestämsi förvägellerkan bestämmasav arbetstagarnasjälva.Dettagällersärskilt beträffande 2.2 Avvikelserfrånartiklarna3 4 8 ochl6 fårgöras

företagsledareellerandra medsjälvständiga underdeomständighetersombeskrivsi artikel5.4 a personer beslutsbefogenheter. i direktiv89/39l/EEG.

anställdai familjeföretag.eller b vid olycksfallellerdå riskenfor olycksfallär b överhängande, c arbetstagaresomtjänstgörvidreligiösaceremonieri kyrkorochreligiösasamfund. 2.3 Avvikelserfrånartiklarna3 och5fårgöras

Avvikelserfärfastställasgenomlagstiftningellerandra eller kollektivavtalunder a i frågaomskiftarbetevarjegångettnyttskiftgår forfattningsbestämmelsergenom berördaarbetstagarnamotsvarande ochintekanta endygtisvilaellerveckovila förutsättningattde ges kompensationsledigheteller i undantagsfall detnär mellanslutetavettskiftochbörjanavnästa. - av objektivaskäl inte är möjligt att bevilja sådan arbetstagarnaerbjudslämpligt b i frågaomarbetesomdelasuppi perioderunder kompensationsledighet- att skydd. dagenslopp.sarskilistädarbete.

2.l Avvikelserfrånartiklarna 4, 8och16fårgöras

mellanarbetstagarensbostad Avvikelser görasfår frånartiklarna3 S 8 och16 a i frågaomlångtavstånd dåarbetstagarensolikaarbetsplatser genomkollektivavtalnationellellerregionalnivåeller ocharbetsplatseller liggerlångtifrånvarandra.

393L0l04/S

1312.93 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr L 307/

genomkollektivavtalpåenlägrenivåomdettillåtsgenom l sådanaavtal. direktivsenastden23 novemberl996 eller setill arbetsmarknadensparter senastden dagen genoti Demedlemsstatersomsaknarettsystemförkollektivavtal överenskommelsek mmelsefastställerdenödvändigabestämmelsernt nationellellerregionalnivåi defallsomomfattas dettaav varvid dlemsstatemaskall tillse attdealltidkangaranterl direktiv,ochvidaredemedlemsstatersotrtfördettaändamål attdirektivetsbestämmelserefterlevs. har en särskildlagstiftningfår inomramenfor sådan lagstiftningienlighet- mednationelllagstiftningellerpraxis - tillåtaavvikelserfrånartiklarna4. 8Och16-Dellafår skegenomkollektivavtalpålämplignivå. b i EnmedlemsstatskalldockhamöjlighetattInlt tillämpaartikel6 varvidmedlemsstatedncl skallrespekteradeallmännaprincipernaon Deavvikelsersomavsesi förstaochandrastyckenaskall skydd arbetstagarnasav hälsaochsäkerhetocl tillåtaspå villkoratt motsvarandekompensationsledighet vidtadeåtgärder behövssom forattsetill at beviljasdeberördaarbetstagarnaeller i undantagsfall.- när detinte möjligt beviljasådanär att ledighet objektivaav skäl - attdeberördaarbetstagarnalämpligtges skydd. - ingenarbetsgivarekräveratt arbetstagareett arbeta merän48timmarunder perioden omsjudagar Medlemsstatefårföreskrivaua om beräknadsom ett genomsnittfor det beräkningssperiodsomavsesi artikel16.2.såvida - hurarbetsmarknadensskalltillämpaparter dennapunkt. haninteförstharfåttarbetstagarensmedgivande, och - ingen arbetstagaretillfogasskada av sit - tillämpningendebestämmelserav i kollektivavtalsom arbetsgivarepågrundavatthaninte bereddär at: slutsi enlighetmeddettastycke andraarbetstagare gesittsamtyckeattutförasådantarbete. i enlighetmednationelllagstiftningellerpraxis. - arbetsgivarenfor aktuellanoteringarom all: arbetstagaresomutforsådantarbete. 4, Denmöjlighetattgöraavvikelserfrånartikel16.2som föreskrivsiandrastycketpunkterna2.l och2.2ochartikel att noteringarnaställs till de behörig: - 17.3får inteledatill ettlängreberäkningsperiodansex myndigheternasförfogandeochattdessa avskä månader. somrörarbetstagarnashälsaellersäkerhet kanförbjudaellerbegränsamöjligheten överskridaatt Underiakttagandeavdeallmännaprincipernaomskyddetav begränsningenavveckoarhetsttden. arbetstagarnas ochsäkerhethälsa skalldockmedlemsstaterna ha möjlighetatt - av sakliga, tekniskaeller - arbetsgivaren begäranger de behöriga arbetsorganisatoriskaskål - tillåta kollektivavtalom myndigheternainformation fallom dåarbetstagare beräkningsperioderinteöverstigersom 12månader. hargåttmedpåattutföraarbetesomöverskridet 48timmarunder period sjuen om dagar.beräknad Föreutgångenavenperiodomsjuårfråndendagsomanges somettgenomsnittunderdenberäkningspertodsom i artikel18.1 skallrådetpåförslaga frånkommissionen. avsesi artikel16.2. åtföljtavenutvärdering. nyttgranskabestämmelsernai dennapunktochbeslutaomettlämpligtforfarande. Föreutgångenavenperiodomsjuärfråndendagsom avses ai skallrådetpåfiirslagfrånkommissionen ätföljt av en utvärdering.på nytt granska bestämmelsernai punkti ochbeslutaomettlämpligt Artikel18 förfarande. i

Slutbestämmelser Påsammasättskallmedlemsstaternaha "jlighei atti frågaomtillämpningenavartikel7utnyttjaett övergångsperiodsominteöverstiger årfråntre den a Medlemsstaternaskallantade lagarochandra dagsomavsesa,i underförutsättningattunder författningarsomärnödvändigaFörattföljadetta övergångsperioden

393LO|04IS

Europeiskagemenskapernasolliciellatidning l3.l2.93 Nr L 307/24

får veckorsårligbetald Medlemsstaternavartskall femteår till kommissionen varjearbetstagare tre - den praktiskatillämpningen i enlighetmeddevillkorsomföreskrivs ingeen rapportom .| semester beviljandet bestämmelsei dettadirektivmedbifogandeavsynpunkter for rättentilloch av semestergenom nationelllagstiftningellerpraxis,och frånarbetsmarknadensparter.

treveckorsperiodenavärligbetaldsemesterinte - Europaparlamentet.rådet. kontantersättning.utom när Kommissionenskallinformera uthyts mot Ekonomiskaoch socialakommitténoch Rådgivande anställningenupphör. kommitténfdrarbetarskyddsfrâgoromdetta.

Medlemsstaternaskall genastanmäladettatill c

kommissionen.

Vart femte år skall kommissionentill 2, Närmedlemsstaternaantardebestämmelsersomavses hänvisning dettatill direktiv Europaparlamentet.rådetoch Ekonomiskaoch sociala ipunktl skalldessainnehållaen offentliggörs. kommitténavgeenrapportomtillämpningenavdettadirektiv ellerätfoljasavensådanhänvisningnärde hänvisningenskallgörasskall medhänsyntill punkt 4 och5. Närmareföreskrifteromhur

varjemedlemsstatsjälvutfärda.

rätt med Artikel19 Utanattdetpåverkarmedlemsstaternasatt

hänsyntillförändradeomständigheterantaolikabestämmelser de minimikrav Dettadirektivriktarsigtillmedlemsstaterna. inomarheutideusområde,så länge som

tiireskrivsi dettadirektivföljs skalltillämpningenavdetta

direktivinteutgöraskälattsänkadenallmännanivånfordet UtfärdatiBrysselden23november1993. skyddsomerbjudsarbetstagarna.

skalltill kommissionenöverlämna Pårådetsvägnar 4. Medlemsstaterna till bestämmelseri nationelllagstiftningsomredan M.SMET texterna antagitsellerskallantasinomdetområdesomomfattasav Ordförande dettadirektiv.

Öøñøi/O

åäåâ

måga

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ettrenodlatnaringsförbud,N. 40,Älvsäkerhet.K. . behörighetförhögskolestudier.U, ArbetsföretagEnnymöjlighetförarbetslösa.A. 41.Allmän . - Gröndiesel miljö- ochhälsorisker.Fi. 42.FramtidsanpassadGotlandstrañk,K. . - ,Lângtidsutredningen1995.Fi. 43.SambandetRedovisningBeskattning.Ju. - Vårdenssvåraval. 44.Aktiebolagetsorganisation,Ju.

slutbetänkandeavPrioriteringsutredningen.S, 45.Grundvattenskydd,M. Muskövarvetsframtid.Fö. Effektivarestyrningochrättssäkerhet . . Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. i asylprocessen.A. . enligt27och28kap.RB Pensionsrättigheterochbodelning.Ju, .Tvángsmedel . polislagen.Ju. Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.Fi, samt .Översyn skattebrottslagen.Fi, .EG-anpassadekörkortsregler.K, av .Nyakonsumentregler,Ju. Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.Fi. . NMervärdesskattNyatidpunkterför .Kunskapslagetkârnavfallsomrâdet1995.M, redovisningochbetalning.Fi. Elförsörjningi ofred.N, . AnalysavFörsvarsmaktensekonomi.Fö. .GodtrosförvärvavstöldgodsJu, NyElmarknad+ Bilagedel.N. .Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.Fö.

Könshandeln.S. Fastighetsbildningengemensamuppgiftförstat , - Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige. ochkommun,M. Homosexuellprostitution.S. Ettsamlatverksamhetsansvarförasylarenden.A. . Konsti offentligmiljö. Ku. .Förmånerochsanktioner

Ettsäkraresamhälle,Fö. utgifterföradministration.Fi. - Utan stannarSverige.Fö. 57.Förslagomettinternationelltflygsäkerhets

.StadenpåvattenutanVatten.Fö. universitetiNorrköping-Linköping,U. .Radioaktivaämnenslärutjordbruki Skåne.Fö. 58.Kompetensochkunskapsutvecklingomyrkes- - .Brist elektronikkomponenter.Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.S.

.GasmolnlamslârUppsala,Fö. 59.OhälsoförsâkringochSamhällsekonomi Samordnadochintegreradtågtrafik olikaaspekter modeller,finansiering . - Arlandabananochi Mälardalsregionen.K. ochincitament,S. 26.Underhállsbidragochbidragsförskott, 60.Kvinnofrid.DelA+B. DelA ochDelB. S. .Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C.

27.Regionalframtid bilagor.+ C. 62.EttrenatSkåne.M. 28.Lagen vissainternationellasanktioner 63.Översynavskattereglemaför stiftelserochideella om enöversyn.UD. föreningar.Fi. - 29.Civilt brukavförsvaretsresurser 64,Klimatförändringari trañkpolitiken.K, regelverken,erfarenheter,helikoptrar,Fö. .Näringslivetstvistlösning.Ju. 30.AlkylatochMiljöklassningavbensin.M. 66.Polisensanvändningavövervakningskamerorvid

.Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU.M, förundersökning.Ju.

.IT ochverksamhetsfömyelseinomrättsväsendet. 67.Naturgrusskatt.m.m.Fi, till samverkansformer.Ju. 68.lT-kommissionensarbetsprograrn1995-96.SB. Förslag nya .Ersättningför ideellskadavidpersonskada.Ju. 69.Betaltjänster.Fi. .Kompetensför strukturomvandling,A. 70.Allmännakommunikationerför alla K. - Avgifterinomhandikappomrádet.S. .BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför . redovisning. antagningtill Universitetochhögskolor.U. Förmånerochsanktioner- ensamlad . förinternationellkatastrofoch Fi. 72.Svenskainsatser Vártdagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. flyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag. . - YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial Fö. . yrkesutbildning.U. 73.Ettaktiebolagförservicetill universitetoch

39.SomereflectionsonSwedishLabourMarket högskolorm.m.U. Policy.A. 74.Lägenhetsdata.Fi. Någrautländskaforskares svensk 75.Svenskflyktingpolitikiglobaltperspektiv.A. syn arbetsmarknadspolitik.A, 76 Arbetetill invandrare.A. ,

Statens offentliga 1995 utredningar

Kronologisk förteckning

77.RösteromEU:sregeringskonferens - hearingmedorganisationsföreträdaredebattörer ochforskare.UD. .Den svenskarymdverksamheten.N, Vårdnad,boendeochumgänge.JU. .EUomregeringskonferensen1996 - institutionernasrapporter - synpunkteri övrigamedlemsländer.UD. Ny râttshjälpslagochandrabestämmelserom rättsligtbistånd.Ju. .Firm--ieringslösnirtgarför Göteborgs-och Dennisöverenskommelsema.K. EU-kandidater12länder- somkanbli EU:s nyamedlemmar.UD. Kulrurpolitikensinriktning.Ku. Kulturpolitikensinriktning i korthet.Ku.

- .Tjugoårskulturpolitik1974-1994.Ku. Dokumentationochsocialtjänstregister.S. .Försäkringsrörelsei förändring Fi. Denbrukademångfalden.Del l+2. Jo. . .Svenskari EU-tjänst.Fi. .KämavfallochMiljö. M. .Ett reformeratstraffsystem.Dell-III. Ju. EG:sarbetstidsdirektivochdesskonsekvenserför . detsvenskaregelsystemet.A.

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet

IT-komrnissionensarbetsprogram1995-96.68 Várdenssvåraval.

slutbetänkandeavPrioriteringsutredningen.5

Justitiedepartementet Könshandeln.l5

ochbodelning.8 Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.16 Pensionsrättigheter Nyakonsumentregler.ll Homosexuellprostitution.7

ochverksamhetsfömyelseinomrättsväsendet. Underhällsbidragochbidragsförskott. T samverkansfonner.32 Del ochA DelB.26 Förslagtill nya för ideellskadavidpersonskada.33 Avgifterinomhandikappområdet.35 Ersättning SambandetRedovisningBeskattning.43 Kompetensochkunskapsutveckling- omyrkes- - Aktiebolagetsorganisation.44 rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.58

enligt27och28kap.RB Ohälsoförsäkringochsamhällsekonomi Tvångsmedel polislagen.47 olikaaspekter modellerfinansiering samt - Godtrosförvårv stöldgods52 ochincitament.59 av Näringslivetstvistlösning.65 Kvinnofrid.DelA+B. 60

användning övervakningskamerorvid Dokumentationochsocialtjänstregister.86 Polisens av

fönmdersökning.66

Vårdnad,boendeochumgänge.79 Kommunikationsdepartementet Nyrättshjälpslagochandrabestämmelserom rättsligtbistånd.81 Samordnadochintegreradtågtrafikpå

Ettreformeratstraffsystem.Dell-lll. 91 Arlandabananochi Mälardalsregionen.25

Älvsäkerhet.40

Utrikesdepartementet FramtidsanpassadGotlandstrañk.42

vissainternationellasanktioner EG-anpassadekörkonsregler.48 Lagenom 28 Klimatförändringari trañkpolitiken.64 - enöversyn. Röster EUzsregeringskonferens Allmännakommunikationer- för alla 70 om medorganisationsföreträdare,debattörer Finansieringslösningarför Göteborgs-och hearing - Dennisöverenskommelsenta.82 ochforskare.77

EU omregeringskonferensen1996 Finansdepartementet institutionernasrapporter synpunkteri övrigamedlemsländer.80 Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.3 - kanbli EU:s langtidsutredningen1995.4 EU-kandidater12ländersommedlemmar.83 Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.9 nya Översynavskattebrottslagen.10

Försvarsdepartementet MervärdesskattNyatidpunkterför - Muskövarvetsframtid.6 redovisningochbetalning.12

Analys Försvarsmaktensekonomi.13 Förmånerochsanktionerensamladredovisning.36 av - Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.49 Ettsäkraresamhälle.19 Sverige.20 Förmånerochsanktioner Utanel stannar Staden 2l utgifterföradministration.56 vattenutanvatten. i Skane.22 Översynavskattereglemaförstiftelserochideella Radioaktivaämnenslårutjordbruk Bristpåelektronikkomponenter.23 föreningar.63

lamslårUppsala.24 Naturgrusskatt,m.m.67 Gasmoln Civilt bruk försvarets Betaltjänster.69 av resurser- , regelverken,erfarenheter,helikoptrar.29 Lägenhetsdata.74

fred.Denrättsligaregleringen.53 Försäkringsrörelsei förändring 87 Samverkanför förinternationellkatastrof-och Svenskari EU-tjärtst.89 Svenskainsatser

tlyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag.72

Statens offentliga 1995 utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Miljödepartementet YrkeshögskolanKvalificerad- eftergymnasial AlkylatochMiljöklassning bensin.30av yrkesutbildning.38 Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. 31 Allmänbehörighetför högskolestudier.41 Grundvattenskydd.45 Förslagomettinternationelltflygsäkerhets- Kunskapslägetpåkâmavfallsomrádet1995.50 universiteti Norrköping-Linköping.57 Fastighetsbildningengemensamuppgiftförstat

- BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför ochkommun.54 antagningtill Universitetochhögskolor.71 EttrenaSkåne.62 Ettaktiebolagför servicetill universitetoch KämavfallochMiljö. 90 högskolorm.m.73

Jordbruksdepartementet Denbrukademångfalden.Dell+2. 88

Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsföretagEnnymöjlighetför arbetslösa.2

- Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.7 Kompetensför strukturomvandling.34 Somereflections Swedishon LabourMarket Policy.39 Någrautländskaforskaressyn svensk arbetsmarknadspolitik.39 Effektivarestyrningochrättssäkerhet i asylprocessen.46 Ettsamlatverksarnhetsansvarför asylärenden.55 Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.75 Arbetetill invandrare.76 EG:sarbetstidsdirektivochdesskonsekvenserför detsvenskaregelsystemet.92

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. 18 Vándagligablad stöd till svenskdagspress.37- Kulturpolitikensinriktning.84 Kulturpolitikensinriktning i korthet.84

- Tjugoárskulturpolitik1974-1994.85

Näringsdepartementet Ettrenodlatnäringsförbud.l NyElmarknad Bilagedel.+ 14 Elförsörjningiofred.51 DensvenskaRymdverksamheten.78

Civildepartementet Regionalframtid bilagor.27+ Myndighetsutövningvid medborgarkontor.61