SOU 1996:145

Arbetstid - längd, förläggning och inflytande

Till statsrådet Ulrica Messing Arbetsmarknadsdepartementet

Genom ett beslut den 26 januari 1995 bemyndigade regeringen statsrådet Sundström att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda effekter av olika arbetstidsförändringar, m.m. Den 26 januari 1995 förordnades riksdagsledamoten Ulrica Messing (s) som ordförande. Ulrika Messing (s) entledigades från sitt uppdrag genom ett beslut den 23 mars 1996. Som ny ordförande förordnades den 24 mars 1996 riksdagsledamoten Laila Bjurling (s).

Som övriga ledamöter förordnades den 27 mars 1995 riksdagsledamoten Lena Larsson (s), riksdagsledamoten Björn Kaaling (s), riksdagsledamoten Laila Bjurling (s), landstingsrådet Marie Sällström (s), landstingsrådet Sören Gunnarsson (s), f d riksdagsledamoten Ylva Annerstedt (fp), riksdagsledamoten Görel Thurdin (c), riksdagsledamoten Christel Anderberg (m), riksdagsledamoten Ingrid Burman (v), projektledaren Anders Josephsson (kd), läraren Bertil Borglund (mp), ombudsmannen Roger Mörtvik (TCO), ombudsmannen Marie-Louise Strömgren (SACO), förhandlings-direktören Iréne Nilsson-Carlsson (Arbetsgivarverket), biträdande chefsjuristen Karl Pfeifer (Landstingsförbundet), sekreteraren Marianne Hörding (Svenska Kommunförbundet), förhandlingschefen Karl-Olof Stenkvist (SAF) samt LO-sekreteraren Ingalill Landqvist-Westh (LO).

Riksdagsledamoten Görel Thurdin (c) ersattes den 10 januari 1996 av riksdagsledamoten Margareta Andersson (c). F d riksdagsledamoten Ylva Annerstedt (fp) ersattes den 15 april 1996 av riksdagsledamoten Karin Pilsäter (fp). Samtidigt ersattes riksdagsledamoten Laila Bjurling (s) av riksdagsledamoten Martin Nilsson (s). Projektledaren Anders Josephsson (kd) ersattes den 9 mars 1996 av Hans Åström-Eklind (kd). Den 23 augusti 1996 ersattes Hans Åström-Eklind (kd) av Acko Ankarberg Johansson (kd). Ombudsmannen Roger Mörtvik (TCO) ersattes den 15 april 1996 av ombudsmannen Lennart Sjösten (TCO).

Den 27 mars 1995 förordnades som experter departementssekreteraren Christer Eriksson (Arbetsmarknadsdepartementet), departementssekreteraren Tony Malmborg (Finansdepartementet), byråchefen Bertil Segerfalk (Arbetarskyddsstyrelsen) och hovrättsassessorn Inga Åkerlund (Arbetsmarknadsdepartementet). Den 2 oktober 1995 ersattes departementssekreteraren Christer Eriksson av departementssekreteraren Bo Barrefelt (Arbetsmarknadsdepartementet).

Genom ett beslut den 28 mars 1995 förordnades Claes Stråth som huvudsekreterare och Per Ewaldsson som sekreterare. Den 13 juni 1995 förordnades Marita

Pihl som biträdande sekreterare. Marita Pihl entledigades den 30 juni 1996. Den 9 april 1996 förordnades Fredrik Sjögren som sekreterare och den 1 juni 1996 förordnades Karin Karlsson som assistent.

Med det betänkande som kommittén nu lägger fram, (SOU 1996:145) Arbetstid längd, förläggning och inflytande, har vi fullgjort vårt uppdrag. Till betänkandet har fogats en bilagedel.

Reservationer har avgivits av ledamöterna Ingrid Burman, Bertil Borglund, Karl-Olof Stenqvist, Christel Anderberg, Ingalill Landqvist-Westh, Karl Pfeifer, Marianne Hörding, Iréne Nilsson Carlsson, Karin Pilsäter samt Acko Ankarberg Johansson och Karin Pilsäter gemensamt.

Särskilda yttranden har avgivits av ledamöterna Margareta Andersson, Lennart Sjösten, Acko Ankarberg Johansson samt Marie-Louise Strömgren.

Stockholm i september 1996

Laila Bjurling Iréne Nilsson Carlsson

Lena Larsson Karl Pfeifer

Björn Kaaling Marianne Hörding

Marie Sällström Karl-Olof Stenqvist

Sören Gunnarsson Lennart Sjösten

Martin Nilsson Marie-Louise Strömgren

Karin Pilsäter Ingalill Landqvist-Westh

Margareta Andersson

Christel Anderberg Claes Stråth

Ingrid Burman Per Ewaldsson

Acko Ankarberg Johansson Fredrik Sjögren

Bertil Borglund Karin Karlsson

Innehållsförteckning

Förkortningar........................................................................ 13 Sammanfattning.................................................................... 15 Summary............................................................................... 29 Författningsförslag................................................................ 35

1 Utredningsuppdraget .................................43

1.1 Kort om kommittédirektiven ................................ 43 1.2 Arbetets bedrivande.............................................. 44 1.3 Bakgrund och frågeställningar.............................. 47 1.3.1 De senaste utredningarna...................................... 48 1.3.2 Den aktuella debatten om arbetstidsfrågorna ....... 52 1.4 Sammanfattande kommentarer och utgångspunkter för våra överväganden............................. 54 1.4.1 Disposition av slutbetänkandet............................. 55

2 Vissa utvecklingsdrag i samhälle och arbetsliv .....................................................57

2.1 Samhällsutvecklingen........................................... 57 2.1 Strukturella förändringar - produktion och sysselsättning ................................................................ 57 2.1.2 En ökad internationalisering................................. 60 2.2 Arbetslivsutvecklingen......................................... 60 2.2.1 Ny lagstiftning...................................................... 60 2.2.2 Ny arbetsorganisation, särskilt om hem- och distansarbete ......................................................... 61 2.2.3 Nya anställningsformer......................................... 62 2.2.4 Ökat egenföretagande........................................... 63 2.2.5 Krav på större kompetens..................................... 64

6 Innehållsförteckning SOU 1996:145

3 Arbetstidsmått - vissa statistiska uppgifter...........................................................65

3.1 Faktiskt arbetad tid per vecka............................... 65 3.2 Faktiskt arbetad tid per år..................................... 67 3.2.1 Semester ............................................................... 68 3.2.2 Sjukfrånvaro ......................................................... 68 3.2.3 Ledighet med föräldrapenning.............................. 69 3.2.4 Tröskelnivåer och deltidsarbete............................ 71 3.2.5 Arbetsutbud och skatter........................................ 72 3.2.6 utvecklingen 1987 - 1995 ..................................... 72 3.3 Sysselsättningsintensitet....................................... 74 3.4 Internationella jämförelser.................................... 77 3.4.1 Vanlig veckoarbetstid för anställda..................... .77 3.4.2 Vanlig veckoarbetstid för sysselsatta ................... 80 3.4.3 Faktiskt arbetad tid per vecka i genomsnitt.......... 82 3.4.4 Faktiskt arbetade timmar i genomsnitt per år och anställd respektive person i befolkningen...... 84 3.4.5 Avslutande kommentarer

4 Några aspekter på kortare arbetstid ...........89

4.1 Lagstadgade arbetstidsförkortningar i Sverige..... 91 4.1.1 Lagstiftning om förkortad arbetstid...................... 91 4.1.2 Andra lagreformer av betydelse för arbetstidens omfattning ............................................................ 93 4.2 1982 års arbetstidslag ........................................... 95 4.3 Ekonomiska och sysselsättningseffekter av en arbetstidsförkortning ............................................ 96 4.3.1 Ekonomiska effekter på verksamhetsnivå............ 97

Teori om lönekompensation ................................. 98 Betydelsen av fasta och rörliga kostnader vid minskad driftstid ................................................... 99 Förändringar av arbetsproduktivitet.................. 100 Studier om arbetstidsförkortningar och produktivitet........................................................ 101 Studier om arbetstidsförkortningar och driftstid 102

Innehållsförteckning 7

4.3.2 Arbetstidsförkortning och sysselsättning............ 102

Teoretiska antaganden ....................................... 103 Högkonjunktur respektive lågkonjunktur ........... 107 Betydelsen av driftstid, typ av produktion och sektor ........................................................... 108 Övertid................................................................ 109 Homogen och rörlig arbetskraft......................... 110 Regionens betydelse ........................................... 110 Teoretiska och empiriska resultat ...................... 111 Avslutande kommentarer.................................... 111

4.4 Några europeiska erfarenheter av kortare arbetstid .............................................................. 112

Tyskland.............................................................. 112 Danmark............................................................. 113 Nederländerna.................................................... 115

4.5 Arbetstidsregleringar i kollektivavtal................. 115 4.5.1 Kollektivavtalsreglerade heltidsmått.................. 117 4.6 Nya arbetstidsmönster ........................................ 120 4.6.1 Bakgrund ............................................................ 120

Verksamhetens behov ......................................... 120 Individens behov................................................. 121

4.6.2 Offentlig sektor................................................... 122

Motiv inom den offentliga sektorn...................... 122 Resultat inom den offentliga sektorn .................. 124

4.6.3 Privat sektor........................................................ 127

Motiv inom den privata sektorn.......................... 127 Resultat inom den privata sektorn...................... 129

4.7 Övertiden i Sverige............................................. 133 4.7.1 Bakgrund ............................................................ 133 4.7.2 Övertidsreglering i lag........................................ 135 4.7.3 Skillnader i övertidsarbete efter kön och ålder... 136 4.7.4 Studie av övertidsarbete ..................................... 137 4.7.5 Sysselsättningseffekter av en begränsning av övertidsarbete ..................................................... 138

Konsekvenser av den dispositiva lagstiftningen. 139 Övertid och sysselsättning.................................. 139

4.8 Deltidsarbetslöshet ............................................. 141

8 Innehållsförteckning SOU 1996:145

4.9 Välfärdsaspekter på en arbetstidsförkortning..... 142 4.9.1 Arbetstidens längd och hälsa: vila är sambanden ................................................................ 143

Kortare arbetstid ................................................ 143 Inflytande över arbetstiden................................. 144

4.9.2 Jämställdhetsaspekter ......................................... 144 4.10 Sammanfattande slutsatser ................................. 146

5 Flexibel arbetstid - när, var och hur ? .....

1515.1 Vad innebär flexibilitet i arbetstidshänseende ?. 152 5.2 Flexibilitet i nuvarande lagstiftning - vilka är bristerna ? ........................................................... 153 5.2.1 Flexibilitet ur verksamhetssynpunkt................... 155 5.2.2 Flexibilitet ur arbetstagarsynpunkt..................... 158 5.3 Situationen på arbetsmarknaden - ett antal arbetsplatsbesök m.m. ........................................ 160 5.4 Förändringar av lagstiftningens syften ............... 161 5.5 Andra aspekter på eventuella lagändringar ........ 163 5.5.1 Har utvecklingen i samhället och arbetslivet gjort arbetstidslagen föråldrad ? ......................... 163 5.6 Jämställdhetsaspekter ......................................... 165 5.7 Sammanfattande kommentarer........................... 167

6 EG:s arbetstidsdirektiv ............................

1696.1 Delbetänkandet om konsekvenserna av EG:s arbetstidsdirektiv ................................................ 169 6.2 Kort om direktivets innehåll............................... 172 6.2.1 Allmänt om EG:s arbetstidsdirektiv ................... 172 6.2.2 Direktivets bestämmelser ................................... 173

Räckvidd och definitioner - artikel 1 och 2 ........ 173 Dygnsvila - artikel 3 ........................................... 174 Raster - artikel 4................................................. 174 Veckovila - artikel 5 ........................................... 174 Begränsning av veckoarbetstiden - artikel 6...... 175 Årlig semester - artikel 7 .................................... 175 Nattarbetets längd - artikel 8 ............................. 175 Hälsoundersökning och omplacering av nattarbetande till dagarbete - artikel 9 .................... 175 Garantier för nattarbete - artikel 10 .................. 176

Innehållsförteckning 9

Anmälan om regelbunden sysselsättning av nattarbetande - artikel 11................................... 176 Skydd av hälsa och säkerhet - artikel 12 ............ 176 Arbetsrytm - artikel 13 ....................................... 176 Mer detaljerade gemenskapsbestämmelser artikel 14............................................................. 176 Gynnsammare bestämmelser - artikel 15........... 177 Beräkningsperioder - artikel 16 ......................... 177 Avvikelser - artikel 17......................................... 177 Slutbestämmelser - artikel 18 ............................. 178

6.2.3 Språkliga skillnader i direktivet ......................... 179 6.3 Sammanfattande kommentarer........................... 181

7 Förslag till nya lagregler om arbetstid och semester ............................................

1837.1 Flexibilitet ur arbetstagar- och verksamhetssynpunkt ............................................................. 184 7.1.1 Allmänt om individuella rättigheter i arbetsrättslig lagstiftning.............................................. 185 7.1.2 Hur genomföra ett större inflytande för den enskilde arbetstagaren ?...................................... 188 7.1.3 Större flexibilitet beträffande semesterledighet över fyra veckor.................................................. 192 7.1.4 Lagreglernas tillämpning på verksamhetsnivå ... 193 7.1.5 Dispositiviteten i annan arbetsrättslig lagstiftning.......................................................... 194 7.1.6 Bör möjlighet till anpassningar av lagreglerna finnas på verksamhetsnivå?................................ 195 7.2 Nuvarande regler och möjliga förändringar diskussion om innehåll och syften...................... 197 7.2.1 Regler till skydd för arbetstagarens säkerhet och hälsa ............................................................. 197

Vad säger vetenskapen? ..................................... 197 Allmänt om förändringar ................................... 199 En tydligare koppling till arbetsmiljölagen ....... 201 Regler om vila och återhämtning ....................... 203 - rast och arbetspauser....................................... 203 - nattarbetsförbud och/eller dygnsvila ............... 204 - veckovila........................................................... 206

10 Innehållsförteckning SOU 1996:145

Besked om ändring av ordinarie arbetstids och jourtids förläggning..................................... 207 Begränsning av arbetstidens totala omfattning . 208 Begränsning av nattarbetspassens längd ........... 211 Avslutande reflektioner....................................... 212

7.2.2 Lagstiftarens och arbetsmarknadsparternas respektive roller.................................................. 213

Lagreglering eller statlig styrning på annat sätt 214 Kollektivavtal i stället för lagreglering .............. 215 Vilken modell bör väljas?................................... 216

7.2.3 Övriga regler....................................................... 218

Ordinarie arbetstid............................................. 218 Övertid................................................................ 221 Nödfallsövertid ................................................... 224 Mertid ................................................................. 224 Jourtid och beredskap ........................................ 227 Avslutande reflektioner....................................... 229

7.2.4 Politiska signaler till arbetsmarknadens parter... 229

Jämställdhet........................................................ 231 Familjeliv och socialt liv i övrigt ....................... 233 Arbetstidsförkortning och begränsning av övertidsuttagen....................................................233 Flexibilitet ur arbetstagar- och verksamhetssynpunkt.............................................................. 234 Avslutande reflektioner....................................... 234

7.3 Lagens rättsliga karaktär..................................... 235 7.4 Lagens tillämpningsområde................................ 236 7.5 Sammanfattande slutsatser ................................. 239

8 Förläggning av delledighet enligt föräldraledighetslagen .............................

2418.1 Vårt tilläggsuppdrag ........................................... 241 8.2 Förslag till ändring ............................................. 242

9 Sveriges internationella åtaganden..........

2459.1 Innebär våra förslag att EG:s arbetstidsdirektiv kan anses införlivat i det svenska regelsystemet? ............................................................ 245 9.1.1 Särskilt om semesterledighet för hem- och

Innehållsförteckning 11

distansarbete ....................................................... 246

9.2 Övriga internationella åtaganden........................ 248

Författningskommentarer ................................... 251

Reservationer och särskilda yttranden................ 269

Bilagor

1 Kommittédirektiv ............................................... 335 2 Arbetstidslagen (1982:673) ................................ 343 3 EG:s arbetstidsdirektiv på svenska och engelska..................................... 353 4 Arbetsplatsbesök ................................................ 367 5 Seminarieserien .................................................. 371

Bilagedel

6 Hem- och distansarbete (Fredrik Sjögren)

7 Arbetstidsförkortningars sysselsättningseffekter - en översikt av teoretiska och empiriska resultat (Sophia Eriksson)

8 Arbetstid och arbetsmarknadsekonomi (Sveinn Agnarsson/Dominique Anxo)

9 Nya arbetstidsmönster - erfarenheter av arbetstidsflexibilitet och arbetstidsförkortning inom privat och offentlig sektor (Sofia Lundström)

10 Arbetstider ur jämställdhets- och familjesynpunkt (Anita Nyberg)

12 Innehållsförteckning SOU 1996:145

11 Internationella jämförelser av arbetstider (Anita Olofsson)

12 Arbetstider, hälsa och säkerhet (Torbjörn Åkerstedt)

Förkortningar

A.a. Anfört arbete AD Arbetsdomstolen AKU Arbetskraftsundersökningar Anställningsskyddslagen Lagen (1982:80) om anställningsskydd ArbetsmiljölagenArbetsmiljölagen (1977:1160)ArbetstidslagenArbetstidslagen (1982:673) AU Arbetsmarknadsutskottet EEG Europeiska ekonomiska bemenskapen EG Europeiska gemenskapen EU Europeiska unionen Dir. Direktiv Förtroendemannalagen Lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen FöräldraledighetslagenFöräldraledighetslagen (1995:584) ILO International Labour Organisation IT Informationsteknologi Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen (1991:433) LAS Lagen (1982:80) om anställningsskydd MBL Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Medbestämmandelagen Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Närståendevårdslagen Lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård OECD Organisation for Economic Cooperation and Development Prop. Proposition Rskr Riksdagsskrivelse SCB Statistiska centralbyrån SemesterlagenSemesterlagen (1974:981) SOU Statens offentliga utredningar Studieledighetslagen Lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning Svenskundervisningslagen Lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare

14 Förkortningar SOU 1996:145

Sammanfattning

Inledning

Vi har enligt våra direktiv haft tre huvudsakliga uppdrag:

• att analysera de långsiktiga konsekvenserna av alternativa arbetstidsförkortningar,

• att undersöka på vilket sätt flexibla arbetstidsregler kan införas i svensk lagstiftning,

• att utreda konsekvenserna av EG:s arbetstidsdirektiv för det svenska regelsystemet på arbetstidsområdet.

Den tredje frågan skulle vi behandla med förtur och vi presenterade ett delbetänkande om konsekvenserna av EG-direktivet i september 1995 (SOU 1995:92).

Detta slutbetänkande innehåller våra överväganden och förslag med anledning av samtliga uppdragets frågor. I en särskild bilagedel finns de forskarrapporter som gjorts på vårt uppdrag.

Vi redogör i denna sammanfattning kortfattat för våra resonemang och överväganden i de olika kapitlen. Vi börjar med att lyfta fram huvudpunkterna i betänkandet.

Betänkandets huvudpunkter

Enligt vårt uppdrag skall en central utgångspunkt vara att arbetstidsfrågorna skall så långt möjligt regleras i avtal mellan arbetsmarknadens parter. Vi menar att detta bör gälla både arbetstidens omfattning och förläggning. Vi föreslår att en ny arbetstidslag innehåller en direkt uppmaning till parterna att teckna kollektivavtal om dessa frågor. Det är angeläget att parterna i kollektivavtal reglerar kollektiva arbetstidsförkortningar och en större flexibilitet. Lagstiftningens uppgift bör vara att främja att parterna tar ansvar för en sådan utveckling.

16 Sammanfattning SOU 1996:145

Vi föreslår en ny arbetstidslag som vilar på civilrättslig grund. Detta innebär en förstärkning av parternas ansvar för arbetstidsfrågorna och att Arbetarskyddsverkets tillsyn och dispensgivning bortfaller.

En ny civilrättslig arbetstidslag ställer krav på att det görs tydligt att arbetstiden är en del av arbetsmiljön. Vi föreslår därför att detta samband uttrycks tydligare i lagstiftningen, genom en allmän hänvisning i arbetstidslagen till arbetsmiljölagen.

Den nya lagen genomför reglerna i EG:s arbetstidsdirektiv, vilket innebär att den av riksdagen beslutade provisoriska lösningen av införlivandet av EG-direktivet kan ersättas.

Enligt vårt uppdrag skall hänsyn tas till den enskilde arbetstagarens möjligheter till medinflytande och valfrihet vad gäller arbetstidens förläggning. Vi föreslår att en central del i en ny arbetstidslag bör vara en arbetsorganisatorisk princip om att arbetstiden skall, utifrån verksamhetens krav, planeras och förläggas med hänsyn till arbetstagares olika önskemål och behov.

Varje arbetstagare skall vidare ges en rätt att få sina önskemål om arbetstidens längd och förläggning sakligt prövade av arbetsgivaren. Arbetstagarens önskemål skall tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav.

Vidare föreslår vi att den del av semesterledigheten som överstiger fyra veckor och sparad semester skall kunna förfogas över på annat sätt än som hela dagar om arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om detta. Arbetstagaren får vidare komma överens med sin arbetsgivare om att avvika från bestämmelsen om att sparad semester skall tas ut inom fem år. Detta skulle t.ex. kunna innebära att några års sparande kan tas ut som förkortad arbetstid.

Vi menar att våra förslag om att stärka den enskilde arbetstagarens inflytande över sina arbetstidsförhållanden bl.a. bör medföra att föräldrar bättre kan förena förvärvsarbete med ansvaret för barn och familj. Utöver detta föreslår vi en förändring i föräldraledighetslagen som stärker arbetstagarens inflytande över den föräldraledighet som tas ut som förkortad arbetstid.

Det pågår en utveckling mot mer flexibla arbetstidsförhållanden på arbetsmarknaden. Det har varit vår uppgift att föreslå en mer flexibel arbetstidslagstiftning.

Sammanfattning 17

Vi vill emellertid framhålla att en mer flexibel lagstiftning inte får leda till att reglerna till skydd för arbetstagarnas säkerhet och hälsa urholkas. Lagstiftningen bör därför förena hälsoaspekterna med verksamheternas behov av att flexibelt kunna förlägga arbetstiden. Vi menar att den större flexibilitet som kan behövas bör kräva att man kommer överens om villkoren för detta i ett kollektivavtal. Vi föreslår ett antal regler som skall vara bindande i den meningen att en avvikelse förutsätter att arbetstagaren får motsvarande ledighet, eller i undantagsfall, lämpligt skydd.

Varje arbetstagare skall ha rast senast efter sex timmars arbete. Raster får i vissa fall bytas mot måltidsuppehåll.

Varje arbetstagare skall ha rätt till de arbetspauser som behövs utöver rasterna.

Varje arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod (dygnsvila). Lagens s.k. principiella nattarbetsförbud tas bort.

Varje arbetstagare skall ha minst trettiofem timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila).

Arbetstidens totala omfattning, dvs ordinarie arbetstid och övertid sammantagna, får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en fyramånadersperiod. Perioden för beräkning av genomsnittet kan förlängas till högst tolv månader i kollektivavtal.

Arbetspassens längd för nattarbetande skall begränsas till i genomsnitt åtta timmar per 24-timmarsperiod under en beräkningsperiod om högst fyra månader. För de arbetstagare vars arbeten innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning, får arbetspassen uppgå till högst åtta timmar under den 24-timmarsperiod då nattarbetet utförs.

I syfte att förstärka flexibiliteten i lagstiftningen föreslår vi emellertid vissa ändringar. En större flexibilitet kan vinnas om arbetstidsfrågorna i högre grad kan bestämmas på de enskilda arbetsställena. Där bör även parterna kunna besluta om att i kollektivavtal anpassa lagens regler till lokala behov och förutsättningar. Vi föreslår därför att lagstiftningen ställer sig neutral till på vilken nivå inom arbetstagarorganisationerna beslut om avtal om avvikelser från lagen skall fattas.

18 Sammanfattning SOU 1996:145

Vi föreslår att ordinarie arbetstid är den arbetstid som har överenskommits i det enskilda anställningsavtalet. I likhet med nuvarande lag får den uppgå till högst 40 timmar i veckan. Vi föreslår däremot att den ordinarie arbetstiden får genomsnittsberäknas under en beräkningsperiod om högst tio veckor. En längre beräkningsperiod får bestämmas i kollektivavtal.

Om variationer i arbetskraftsbehov i större omfattning kan mötas inom ramen för den ordinarie arbetstiden bör behovet av övertid kunna minska. Vi föreslår en skärpning av lagens övertidsbegränsning, från 200 timmar per år till 100. Samtidigt blir det möjligt att kvitta övertid mot kompensationsledighet, vilket innebär att övertiden kan användas mer flexibelt.

En förkortad arbetstid jämfört med arbetstidslagens bestämmelser har redan genom utformningen av kollektivavtal genomförts för en stor majoritet arbetstagare. Även på företagsnivå har avtal träffats om en kortare arbetstid, ofta i kombination med en flexibel arbetstidsförläggning.

Vi har inte haft i uppdrag att föreslå en generell arbetstidsförkortning. Vad gäller konsekvenserna av alternativa arbetstidsförkortningar har vi lagt särskild vikt vid att belysa arbetstidsförkortningars eventuella effekter på sysselsättningen. Därvid har framkommit att det inte utifrån teoretisk forskning är möjligt att förorda en generell arbetstidsförkortning av sysselsättningsskäl. De empiriska resultaten är emellertid skiftande och vi menar därför att det inte kan uteslutas att en förkortad arbetstid skulle kunna ge ett bidrag till att minska arbetslösheten. Dessutom framhåller vi att det finns en rad välfärdsargument för en allmänt kortare arbetstid.

På arbetsmarknaden pågår dessutom en rad försök med alternativa arbetstidsmodeller, bl.a. kortare arbetstid. Vi anser att detta är en positiv utveckling som bör understödjas. Vi föreslår därför att statliga medel inriktas mot en tvärvetenskaplig granskning av dessa frågor inom ramen för tillgängliga forskningsresurser. Vi föreslår också att staten stimulerar till ytterligare försök med kortare arbetstider på verksamhetsnivå och då erbjuder ett aktivt stöd från forskare under försöksperioden.

Svenskarna arbetar vare sig mest eller minst vid en internationell jämförelse av arbetstidsförhållanden i olika länder. Jämförelser är mycket svåra att göra beroende på olikheter i mätmetoder.

Sammanfattning 19

Utifrån det statistiska materialet vill vi ändå peka på följande:

• den vanliga genomsnittliga veckoarbetstiden för dem som arbetar heltid i Sverige är högre än i flertalet övriga studerade länder,

• den genomsnittliga faktiska arbetstiden per vecka och anställd är kortare i Sverige än i flertalet övriga studerade länder,

• den faktiska årsarbetstiden per anställd är kortare i Sverige än i de flesta övriga länder,

• antalet faktiskt arbetade timmar i genomsnitt per år och person i befolkningen, är fler i Sverige än i flertalet övriga studerade länder,

• andelen deltidsarbetande män och kvinnor är högre i Sverige än i de flesta övriga länder.

Arbetsmarknaden är könsuppdelad. Av kvinnorna i arbetskraften arbetar 56 procent inom den offentliga sektor, medan 44 procent arbetar inom den privata. Av männen i arbetskraften är motsvarande siffror 22 procent inom den offentliga sektorn och 78 procent inom den privata. Kvinnor och män kan därför komma att påverkas olika av ändrade arbetstidsvillkor.

20 Sammanfattning SOU 1996:145

Innehållet i de olika kapitlen

I kapitel 1 beskriver vi vårt uppdrag. Här ger vi även en bakgrund till diskussionen om arbetstidsfrågorna samt pekar på tidigare utredningar och den aktuella debatten. Arbetstidsfrågorna har varit föremål för tämligen omfattande utredningsarbete under de senaste åren. Vi sammanfattar förslagen i betänkandena Arbetstid och välfärd (SOU 1989:53) samt Årsarbetstid, ny lag om arbetstid och semester (SOU 1992:27). Från den aktuella debatten hämtar vi ett antal argument för och emot allmänna arbetstidsförkortningar och flexibel arbetstid. Kapitlet avslutas med några sammanfattande kommentarer och utgångspunkter för våra överväganden.

I syfte att lägga en allmän grund för diskussionen om arbetstidsfrågorna redogör vi i kapitel 2 för några utvecklingsdrag i samhälle och arbetsliv. Vi ger några data om strukturella förändringar beträffande sysselsättning och produktion; om hur sysselsättningen alltmer har kommit att förskjutas från varuproducerande till tjänsteproducerande sektorer. I detta sammanhang belyser vi utvecklingen av kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande. Under de senaste tiotals åren har sysselsättningen allmänt sett ökat i typiska kvinnosektorer och minskat i manliga.

Kapitlet innehåller också en kortfattad redogörelse för den lagstiftning – annan än arbetstidslagstiftningen, men med betydelse för en diskussion om arbetstidsfrågorna – som tillkommit från 1970-talet och framåt.

Avslutningsvis pekar vi på några tydliga utvecklingsdrag i arbetslivet under senare år: ny arbetsorganisation, särskilt arbete i hem och på distans, nya anställningsformer, ökat egenföretagande samt de allt större kraven som ställs på kompetens.

Innan vi diskuterar olika former av arbetstidsförkortningar och utvecklar resonemangen kring tänkbara motiv och konsekvenser, ger vi i

kapitel 3 en redovisning av olika arbetstidsmått. Vi vill på detta sätt

sätta in frågan om kortare arbetstid i dess sammanhang. Uppgifterna avser såväl jämförelser över tiden som mellan olika länder.

Ett sätt att belysa utvecklingen är att se till antalet faktiskt arbetade timmar per år. Vi konstaterar att den faktiska arbetstiden per år eller per vecka kan relateras till bl.a. anställda, sysselsatta eller befolkningen

Sammanfattning 21

i en bestämd ålder. I SCB:s arbetskraftsundersökningar – AKU – tillfrågas personerna om hur många timmar de arbetade under den vecka då mätningen sker. I mätningen ingår såväl huvudsyssla som bisyssla. Utifrån denna uppgift kan både en genomsnittlig faktisk veckoarbetstid och årsarbetstid beräknas. Vi framhåller att olika faktorer, utöver lagstiftning och kollektivavtal, kan inverka på arbetsutbudet och på så vis även påverka de faktiska arbetstidstalen.

Antalet faktiskt arbetade timmar per sysselsatt och år har från 1987 till 1995 ökat med 84 timmar. Ökningen är betydligt starkare för kvinnor än för män. Ökningen per sysselsatt, där förutom anställda även företagare ingår, skiljer sig inte nämnvärt från ökningen per anställd.

Vissa arbetstidsmått påverkas av hur stor andel av befolkningen som är sysselsatt. Vi redovisar därför utvecklingen under perioden 1987 till 1995 och konstaterar att denna andel sjönk från 81,4 procent till 72,2 procent för kvinnor och män sammantagna. Minskningen visar inga påtagliga skillnader mellan män och kvinnor. En förklaring till den minskade sysselsättningsintensiteten är den ökade arbetslösheten i Sverige. Mellan 1987 och 1995 ökade den öppna arbetslösheten från 2,1 procent till 7,7 procent.

Det hävdas ibland i debatten att svenskar arbetar mer än vad man gör i vissa andra länder. Ungefär lika ofta hävdas motsatsen. I kapitel 3 belyser vi frågan utifrån uppgifter från SCB och redovisar jämförelser mellan olika länder och olika arbetstidsmått. Studien omfattar 14 EUländer samt Japan, USA och Norge. Resultaten visar på svårigheterna att jämföra arbetstidens längd mellan olika länder.

Arbetstid kan till att börja med mätas för heltidsanställda eller för heloch deltidsanställda sammantagna. Vidare kan man skilja mellan mätningar som avser anställda och mätningar som gäller anställda och företagare sammantagna. Arbetstid är dessutom inte ett entydigt begrepp. Arbetstid kan t.ex. definieras som den avtalade arbetstiden, den vanliga eller faktiska arbetstiden per vecka eller år.

Det största problemet vid internationella jämförelser ligger dock i olikheter i ländernas statistik, även om försök har gjorts inom EU att så långt som möjligt utgå från samma definitioner och mätmetoder. Vår slutsats blir därför att man vid jämförelser måste vara ytterst försiktig i tolkningen av uppgifterna samt ta i beaktande att stora olikheter föreligger i statistiken.

22 Sammanfattning SOU 1996:145

I kapitel 4 konstaterar vi inledningsvis att vi enligt direktiven inte har i uppdrag att lägga förslag om en arbetstidsförkortning. Vi framhåller vidare att det finns ett antal olika sätt att förkorta arbetstiden genom lagstiftning. Förutom en allmän förkortning har lagstiftaren möjlighet att genom en sänkt eller rörlig pensionsålder förkorta arbetstiden. Därutöver påverkar ledighetslagstiftningen den tid vi arbetar. I ett inledande avsnitt beskriver vi utvecklingen på arbetstidsområdet under 1900-talet.