Kommunalförbund och gemensam nämnd

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Kommunalförbund

och

gemensam

nämnd

- två former för kommunal samverkan

Betänkande av kommunala

förnyelsekommittén

AJif/âjfklkâ

Öcc SOU

än

gl um Statens offentliga utredningar WW 1996: 137

w Inrikesdepartementet

Kommunalförbund och

nämnd -

gemensam

två former för kommunal samverkan

Betänkande av Kommunala förnyelsekommittén Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadressz Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 9133-203794 NORSTEDTS TRYCKERI AB Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Inrikesdepartementet

Regeringen bemyndigade den 22 december 1994 chefen för Civildepartementet att tillkalla en parlamentarisk kommitté dir. 1994: 151 för att göra en samlad utvärdering av de reformer och omfattande förändringar som har skett i kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer samt föreslå åtgärder som utvecklar och stärker medborgarnas inflytande över det fortsatta förnyelsearbetet. Regeringen beslutade den 17 augusti 1995 att ge kommittén tilläggsdirektiv dir. 1995:113. Enligt tilläggsdirektiven skall kommittén bland annat göra en översyn av kommunalförbundslagen 1985:894 och överväga behovet av alternativa offentligrättsliga former för samverkan.

Kommittén, som tillkallades av chefen för Finansdepartementet, har antagit namnet Kommunala förnyelsekommittén Fi 1995:02.

I arbetet med betänkandet har som ledamöter deltagit landshövdingen Ulf Lönnqvist, ordförande, ledamoten av landstingsfullmäktige Anders Andersson kd, ledamoten av riksdagen Eva Eriksson fp, ledamoten av riksdagen Roland Larsson c, kommunalrådet Sven Lindgren m, kommunalrådet Birgitta Lönegård s, kommunalrådet Ilmar Reepalu s, ledamoten av riksdagen Pär-Axel Sahlberg s, kommunalrådet Eva Udd mp, samt ledamoten av kommunfullmäktige Inger Wolf v.

Som sakkunniga har deltagit utredaren Lena Furmark Löfgren, Landstingsförbundet, planeringschefen Sören Häggroth, Inrikesdepartementet, departementsrädet Dan Johansson, Finansdepartementet t.o.m. den 7 juni 1996, kammarrättsassessorn Helena Jäderblom, Justitiedepartementet, departementssekreteraren Sten Ljungdahl, Utbildningsdepartementet, departementsrädet Thomas Luttropp, Socialdepartementet, samt adj. professorn och f.d. direktören Curt Riberdahl, Svenska Kommunförbundet.

Som experter har deltagit Rolf Andersson, LO, Margareta Berglund, TCO t.o.m. den 13 augusti 1996, Jerker Björkman, TCO fr.o.m. den 13 augusti 1996, Gunnar Häggström, SACO, jur. kand. Thorbjörn Roos och departementsrädet Erna Zelmin-Åberg, Inrikesdepartementet.

Kommitténs huvudsekreterare är universitetslektorn Erik Amnä. Biträdande sekreterare är hovrättsassessorn Björn Larsson och universitetslektorn Stig Montin. Detta betänkande har, vad avser avsnitten om kommunalförbund, utarbetats av Thorbjörn Roos och

Björn Larsson samt, vad avser avsnitten nämnd,

om gemensam av Björn Larsson.

Kommittén har tidigare överlämnat betänkandet Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader SOU 1996:67.

Kommittén får härmed överlämna betänkandet Kommunalförbund och gemensam nämnd två former för kommunal samverkan SOU

- 1996:137.

Arbetet med kommitténs slutbetänkande fortsätter. Ledamoten Eva Eriksson har lämnat ett särskilt yttrande.

Stockholm i september 1996

Ulf Lönnqvist

Anders Andersson Eva Eriksson Roland Larsson

Sven Lindgren Birgitta Lönegård Ilmar Reepalu

Pär-Axel Sahlberg Eva Udd Inger Wolf

/Erik Amnå

Björn Larsson

Thorbjörn Roos

Innehåll

Förkortningar 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning ll

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Inledning 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Uppdraget 39

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.2 lltredningsarbetet 39

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Overlämnade skrivelser m.m. 40

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Nuvarande regler om kommunalförbund 43

. . . . . . . . . . 2.1 Bakgrund 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Allmänt om kommunalförbund 45

. . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Kommunalförbund med förbundsfullmäktige och med

förbundsdirektion, två organisationsmodeller 46

. . . . . . . 2.4 Bildande av kommunalförbund, val av förbunds-

fullmäktige och förbundsdirektion 49

. . . . . . . . . . . . . . 2.5 Kommunalförbundets ändamål 51

. . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Förbundsmedlemmarnas styrning av ett kommunalförbund 52

2.7 Medborgarnas insyn och kontroll 55

. . . . . . . . . . . . . . . 2.8 Revision 56

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9 Den praktiska tillämpningen av kommunalförbundslagen 57

3 Utvecklingen av kommunalförbund som samarbetsform 59

.

4 Försökslag om sjukvârdssamverkan mellan landsting 63

. . .

5 Kommunala samverkansformer i Finland 67

. . . . . . . . . .

6 Nya och bättre förutsättningar för kommunal

samverkan i ojfentligrättslig form 71

. . . . . . . . . . . . . . .

7 Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund 75

. . . . . 7.1 Bestämmelserna om kommunalförbund tas in i

kommunallagen 75

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Stor frihet att bestämma ett kommunalförbunds ändamål 76

7.3 Stor frihet att bestämma om organisationen 78

. . . . . . . .

6 Innehåll

7.4 Lagregler och förbundsordning 80 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5 Enklare att bilda ett kommunalförbund 82 . . . . . . . . . . . 7.6 Medlemmarnas representation i ett kommunalförbund 83 . . 7.6.1 Fria mandattider 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6.2 Förbundsmedlemmarnas representation i

olika organ 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6.3 Valbarhet till uppdrag i ett kommunalförbund 85 . 7.7 Medlemmarnas styrning och insyn 87 . . . . . . . . . . . . . . 7.7.1 Styrning av budget- och planeringsprocessen 89 . . 7.7.2 Rätt att närvara vid sammanträden 90 . . . . . . . . 7.7.3 Interpellationer och frågor 90 . . . . . . . . . . . . . 7.8 Ekonomisk förvaltning 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.9 Förbundsmedlemmarnas ekonomiska 93 ansvar . . . . . . . . 7.10 Revision 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.11 Utträde ur ett kommunalförbund 94 . . . . . . . . . . . . . . . 7.12 Likvidation och upplösning 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.13 Lösandet av tvister 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.14 Allmänhetens insyn 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.15 Laglighetsprövning 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.16 Entledigande av förtroendevalda 97 . . . . . . . . . . . . . . . 7.17 Folkomröstning 98 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.18 Kommunalförbund med direktion 98 . . . . . . . . . . . . . . .

Gemensam nämnd, övergripande frågor 101 . . . . . . . . . 8.1 Försökslag eller inarbetning i kommunallagen 102 . . . . . . 8.2 Alla eller endast vissa verksamheter 103 . . . . . . . . . . . . 8.3 Den gemensamma nämndens organisatoriska tillhörighet 103

8.4 Överenskommelse samverkan och reglemente 104 om . . . 8.5 Nämndens uppgifter 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.6 Relationen till huvudmännen 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7 Relationen till utomstående 106 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Gemensam nämnd, särskilda frågor 107 . . . . . . . . . . . . Förtroendevalda 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ansvar och revision 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . De samverkande kommunernas och landstingens

styrning och insyn 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3.1 Värdkommunen eller värdlandstinget 110 . . . . . . 9.3.2 Övriga samverkande kommuner och landsting 110

9.4 Allmänhetens insyn 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.5 Överklagande av beslut samt tvistelösning 111 . . . . . . . . 9.5.1 Laglighetsprövning 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.5.2 Överklagande av förvaltningsbeslut 113 . . . . . . . 9.5.3 Tvistelösning mellan de samverkande

kommunerna och landstingen 113 . . . . . . . . . . .

Innehåll 7

9.6 Ekonomisk förvaltning 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.6.1 Budget 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.6.2 Resultatredovisning 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.6.3 Tillskjutande av medel 114 . . . . . . . . . . . . . . . 9.6.4 Medelsförvaltning 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.6.5 Äganderätt till egendom 114 . . . . . . . . . . . . . . 9.6.6 Försäkring 115 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.7 Personal och medbestämmande 115 . . . . . . . . . . . . . . . 9.7.1 Anställningsförhållanden . . . . . . . . . . . . . 9.7.2 Partssammansatta organ . . . . . . . . . . . . . . 9.7.3 Närvarorätt för personalföreträdare . . . . . . 9.7.4 Självförvaltningsorgan . . . . . . . . . . . . . . . 9.8 Delegering av beslutanderätt 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.9 Arkivfrågor 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 ADB 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.11 Sekretessfrågor 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.12 Förtroendenärrmd 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.13 Civilt försvar 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Ikraftträdande, Övergångsbestämmelser och

kostnadsaspekter 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser 119 . . . . . . . . 10.2 Kostnadsaspekter 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 Födattningskommentar 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1 Förslag till ändring i kommunallagen 121 . . . . . . . . . . . 11.2 Förslag till ändring i plan- och bygglagen 138 . . . . . . . . 11.3 Förslag till ändring i lagen om huvudmannaskap för

viss kollektiv persontrafik. 138 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4 Förslag till ändring i lagen om proportionellt valsätt. 139

11.5 Förslagen till Övergångsbestämmelser 139 . . . . . . . . . . .

Särskilt yttrande 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Käll- och litteraturförteckning 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv dir. 1995:113 147 . . . . . . . . . . Bilaga 2 Kommunallagens tillämpning på olika

typer av förbund 153 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 3 Förhållandet mellan bestämmelserna i kommunalför-

bundslagen och kommunallagen 163 . . . . . . . . . . . Bilaga 4 Sammanställning av befintliga kommunalförbunds

ändamål, organisation, m.m 175 . . . . . . . . . . . . .

S"

Förkortningar

bet. betänkande dir. direktiv Ds departementens utredningsserie KU Konstitutionsutskottet prop. regeringens proposition SFS svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredningar

Sammanfattning

Kommuner och landsting är i vissa fall, för att effektivt kunna ta tillvara sina resurser och för att kunna erbjuda medborgarna bästa möjliga service, beroende av att kunna samarbeta med andra kommuner och landsting. Sådant samarbete kan i dag ske genom att man bildar kommunalförbund, genom avtalssamverkan, genom privaträttsliga subjekt eller på ett informellt sätt genom ett samordnat

mer beslutsfattande. Vidare kan landsting samarbeta genom en gemensam nämnd inom hälso- och sjukvårdsområdet.

I detta betänkande behandlar vi två samverkansformer, kommunalförbund och gemensam nåmnd. Kommunalförbund är en samverkansform funnits sedan år 1919, och i sin nuvarande form sedan år

som 1985. Reglerna om kommunalförbund finns i kommunalförbundslagen

i stora delar hänvisar till kommunallagen vilken gäller i tillsom ämpliga delar. Detta har lett till att lagen är svår att tillämpa och att innebörden ibland är oklar. I vårt uppdrag har därför legat att se över kommunalförbundslagen och lämna sådana förslag att den kan läsas fristående lagstiftning. Vi har dock funnit övervägande skäl

från annan för att lämna ett förslag som innebär att bestämmelserna om kommunalförbund tas in i kommunallagen. Vårt förslag innebär även att samverkansformen görs enklare och mer ändamålsenlig. Gemensam nämnd finns för närvarande endast på försök inom hälso- och sjukvårdsområdet. En sådan nämnd har tillsatts sedan den 1 januari 1996 då försökslagstiftningen trädde i kraft. Uppdraget innebär även att vi skall överväga behovet alternativa offentligråttsliga former för sam-

av verkan och att utgångspunkten för det arbetet skall vara att ge kommuner och landsting stor frihet att välja enkla och ändamålsenliga lösningar utan att avkall på de krav som ställs ur offent-

man ger ligrättslig synvinkel.

Kommunalförbund

Kommunalförbund samverkansform blir mer flexibel och kan

som bättre än i dag till de olika behov finns. Eftersom be-

anpassas som stämmelserna kommunalförbund tas in i kommunallagen blir

om regelsystemet överskådligt än för närvarande. Kommunallagens

mer regler skall gälla i tillämpliga delar om inget annat framgår av särskilda bestämmelser. I vissa fall undantas bestämmelser i kommunallagen från tillämpning, i andra fall framgår det av innehållet att de

12 Sammanfattning

inte kan tillämpas, till exempel bestämmelserna i l kap. kommunallagen om indelning och medlemskap. Förbundsmedlemmarna får stor frihet att bestämma ett kommunalförbunds ändamål. En uppgift lämnas över till ett kommunalförsom bund behöver inte vara gemensam för medlemmarna. Det enda krav som ställs är att uppgiften skall falla inom den överlämnande kommunens eller det överlämnande landstingets kompetens. Ett kommunalförbund får ha hand om hela verksamheter eller geografiskt, funktionellt eller på annat sätt avgränsade uppgifter. Det blir möjligt för kommuner och landsting att samverka i ett kommunalförbund om verksamheter som åligger dem var för sig. Vi föreslår att medlemmarna i ett förbund skall får stor frihet att välja hur förbundet skall organiserat. I lagen ställs krav på vara upp att det skall finnas en beslutande församling och ett organ som svarar för verkställighet och förvaltning. Den beslutande församlingen kan vara förbundsfullmäktige, en förbundsstämma eller förbundsen direktion. I kommunalförbund med förbundsfullmäktige eller förbundsstämma skall en förbundsstyrelse tillsättas. Liksom för närvarande kan den beslutande församlingen och det verkställande organet vara ett och samma, en förbundsdirektion. Den beslutande församlingen skall väljas av medlemmarnas fullmäktige. I övrigt får medlemmarna med iakttagande av vissa begränsningar kan följa kommunallasom av gen, själva bestämma hur ett förbund skall vara organiserat och vilka inbördes befogenheter olika organ skall ha. Ett flertal av kommunallagens bestämmelser blir dock dispositiva genom att medlemmarna får möjlighet att i förbundsordningen bestämma annorlunda. Förbundsordningen blir ett mycket viktigt dokument som skall behandla ett stort antal frågor rörande ett förbunds organisation, ändamål m.m. Vad förbundsordning skall en innehålla framgår av en uppräkning som tas in i kommunallagen. Förbundsmedlemmarna får alltså en vid befogenhet att bestämma ett om kommunalförbund, alltifrån bildandet till avvecklingen. Tre huvudmodeller av förbund blir möjliga, med fullmäktige, med stämma eller med direktion. Förbund med stämma och fullmäktige är relativt lika vad avser lagregleringen. Vad framförallt skiljer är som att stämman inte har en bestämd mandattid utan delegaterna utses för varje sammanträde med stämman. Ett fullmäktige däremot väljs för en viss bestämd tid, längst fyra år. Både stämman och direktionen skall utse en styrelse. Kommunallagens uppdelning uppgifter mellan av fullmäktige och styrelse kan i stort tillämpas. Det blir dock möjligt för medlemmarna att i stor utsräckning styra förbundet föreskrifter genom i förbundsordningen. Förbund med direktion har ingen uppdelning mellan beslutande en församling och ett verkställande och förvaltande Det finns organ. endast ett organ, eventuellt med ytterliga nämnder i organisationen.

j Sammanfattning 13 sou 1996:137

Kommunallagens uppdelning av uppgifter och arbetsformer passar därför inte lika bra på ett förbund med direktion. Direktionen kan närmast styrelse med vissa beslutande uppgifter. I viss ses som en utsträckning måste dock uppgifter som enligt kommunallagen ligger på fullmäktige ligga på medlemmarnas fullmäktige. Direktionsmodellen kräver därför vissa särskilda lagregleringar. Oavsett vilken Organisationsform väljs för ett visst samarbete som får medlemmarna bestämma hur de skall representerade i vara förbundets olika Det är inte nödvändigt att samtliga medlemmar organ. är representerade i förbundets organ. Valbar till uppdrag i ett kommunalförbund är den är valbar till någon av medlemmarnas som fullmäktige. Medlemmarna får inskränka valbarheten genom bestämmelser i förbundsordningen. Medlemmarna kan att lämna föreskrifter i förbundsordningen genom förbundet till exempel att lämna anvisningar om mål och styra genom riktlinjer och att förbundet skall hålla sig inom de ekonomiska och verksamhetsmässiga som angivits. Medlemmarna kan även ramar lämna detaljerade instruktioner om förbundets verksamhet och arbetsformer. Nivån på styrningen får alltså variera utifrån de lokala förutsättningarna. Vissa frågor är dock obligatoriska och skall behandlas i förbundsordningen. Hur lösningen skall se ut är dock inte

lagreglerad.

Kommunalförbundet offentligrättslig samarbetsform. Förär en bundet är självständig myndighet och juridisk person. Invånarna en en i medlemskommunerna skall ha möjlighet till insyn i ett samma kommunalförbund i kommuner och landsting. Offentlighetsprinsom cipen gäller så oinskränkt. En begränsning finns dock i det gott som förbundsdirektions sammanträden normalt inte är offentliga, att en endast budgetsammanträdet är öppet för allmänheten. Övriga sam-

manträden med direktionen eller andra nämnder kan göras öppna. Kommunallagens bestämmelser kommunalbesvär tillämpas även om beträffande beslut ett kommunalförbund. av

Gemensam nämnd

Vårt förslag alternativa offentligrättsliga former för samverkan om innebär kommuner och landsting möjlighet att samverka med att ges andra kommuner och landsting genom att tillsätta en gemensam nämnd. En sådan nämnd skall finnas i de samverkande en av kommunerna eller i landstingen. Samverkan måste grunda sig ett av på interkommunal överenskommelse samverkan, i vilken man en om reglerar stort antal frågor. I kommunallagen ges särskilda beett stämmelser möjliggör bildandet gemensamma nämnder och som av reglerar vissa frågor förtroendevalda, insyn och styrning, som om

14 Sammanfattning

ansvar och revision, medbestämmande, laglighetsprövning l m.m. övrigt tillämpas kommunallagens bestämmelser pä sätt för samma som inomkommunala nämnder. Nämnden skall alltså organisatoriskt höra till kommun eller en ett landsting som vi benänmer värdkommun eller

värdlandsting. De

kommuner och landsting inte är värdkommun eller värdlandsting som får rätt att utse ledamöter och ersättare i nämnden. En gemensam nämnd är en egen myndighet inte juridisk Nämnden men en person. kan därför inte ingå avtal eller liknande i mäste eget namn utan agera för sina respektive huvudmäns räkning.

En gemensam nämnd skall kunna tilldelas uppgifter i omfattsamma ning som övriga kommunala nämnder. Uppgifterna skall vara gemensamma för de samverkande parterna. Förvaltningen skall kunna finnas i eller flera de samverkande en av kommunerna eller landstingen. Av praktiska skäl kan välja all man att personal skall vara anställd av samma arbetsgivare. Parterna skall ha stor frihet att lösa dessa frågor.

Huvudmannen skall revidera nämnden till den del de lämnat över uppgifter till den. Revisionen blir därför fråga för samtliga en samverkande kommuner och landsting för sig måste som var utse revisorer. Revisorerna kan givetvis samarbeta för inte utföra att dubbelarbete. Det är efter revisionen de olika huvudmännen skall som besluta om ansvarsfrihet för de ledamöter de Vardera de utsett. av samverkande parterna tar alltså ställning till hur deras förtroendevalda skött sitt uppdrag. Vi föreslår att medbestärnrnandeformerna skall lika omfattande vara som beträffande inomkommunala nämnder. Det är viktigt att medlemmarna i de olika samverkande kommuner-

na och landstingen inte hamnar i ett sämre läge samverkan. De genom ges därför enligt vårt förslag rätt att överklaga lagligheten den av gemensamma nämndens beslut. Det är alltså inte enbart medlemmarna i värdkommunen eller värdlandstinget kan överklaga nämndbesom sluten.

Författningsförslag

1¶Förslag till lag ändring ikommunallagen 1991:900

om

Härigenom föreskrivs i fråga kommunallagen 1991:900 om dels att 3 kap. 20 § skall betecknas 3 kap. 28 dels 1 kap. 1 och 3 §§, 4 kap. 1 och 12 §§, 5 kap. 22, 34, 46, att 52, och 53 §§, 6 kap. 30, 32 och 33 §§, 7 kap. 1 och 8 §§, 8 kap. 4 9 kap. 2 och 16 §§ samt 10 kap. 11 och 14 §§ skall ha följande lydelse, dels rubriken till kapitel tre skall ha följande lydelse, att rubriken närmast före 3 kap. 20 § skall sättas närmast före dels att 3 kap. 28 dels det i lagen skall införas bestämmelser, 3 kap. 3 a-d att nya 20-27 §§, 4 kap. 23 8 kap. 24-26 §§, 9 kap. 19 och samt a 20 §§ närmast före 3 kap. 20 4 kap. 23 8 kap. 24 § och samt a 9 kap. 19 § rubriker följande lydelse. nya av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1 § Sverige är indelat i kommuner och landsting. sköter på den kommunala självstyrelsens grund de angelägen- Dessa heter i denna lag eller i särskilda föreskrifter. som anges I denna lag finns det föreskrifter kommuners och om landstings rätt att lämna över

sådana angelägenheter till

kommunala företag och kom-

munalförbund.

3 § Föreskrifter indelnings- Föreskrifter om indelningsom ändringar finns i lagen ändringar finns i lagen 1979:411 ändringar i 1979:411 ändringar i om om Sveriges indelning i kommuner Sveriges indelning i kommuner och landsting. Föreskrifter om och landsting. kommunalförbund finns i kom-

munalförbundslagenü 985 2894.

Författningsförslag

Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen l988:97 förfarandet hos kommunerna, om förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

3 kap. Kommunernas och 3 kap. Kommunernas och landstingens organisation landstingens organisation och

verksamhetsformer

3 a § Kommuner och landsting får samverka med andra kommuner och landsting genom att tillsätta en gemensam nämnd i en av kommunerna eller i landsett av tingen, för att fullgöra uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt. En gemensam nämnd fär fullgöra uppgifter för vilka det enligt en särskild författning skall finnas eller flera nämnen der i varje kommun eller landsting.

3 b § En gemensam nämnds behörighet och befogenhet skall närmare preciseras i en överenskommelse mellan de samverkande kommunerna och landstingen.

3 c § Den kommun eller det landsting som har en gemensam nämnd i sin organisation benämns värdkommun eller värdlandsting. Fullmäktige i övriga samverkande kommuner och landsting får välja ledamöter och ersättare i nämnden.

Författningsförslag 17

3 d §

Vad som gäller för en nämnd enligt denna lag skall, om inget annat sägs, även gälla en gemensam nämnd.

Kommunalförbund

20 §

Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och överlämna vården av kommunala angelägenheter till sådana förbund.

21 §

Om inget annat följer av bestämmelserna i denna lag, gäller lagen i tillämpliga delar för kommunalförbund.

22 §

När ett kommunalförbund har hand en angelägenhet som

om det finns bestämmelser om i en särskild författning, skall den författningens bestämmelser om kommuner eller landsting gälla för förbundet.

Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål, skall de gälla i stället för bestämmelserna i denna lag.

23 §

I ett kommunalförbund skall det som beslutande församling finnas förbundsfullmäktige, en förbundsstämma eller en förbundsdirektion.

Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av

förbundsmedlemmarnasfullmäk-

tige enligt vad som föreskrivs i förbundsordningen.

Om inte en kortare mandattid har föreskrivits i förbundsordningen, väljs den beslutande församlingen för fyra är. Om inte annat framgår av förbundsordningen räknas mandattiden från och med den 1 januari året efter det, då val av fullmäktige har ägt rum i hela riket.

Ombud och ersättare till förbundsstämrna skall dock väljas för varje sammanträde med stämman.

24 §

Den beslutande församlingen skall tillsätta en förbundsstyrelse. Om ett förbund är organiserat med förbundsdirektion, skall direktionen också vara styrelse.

Den beslutande församlingen skall tillsätta de organ som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets uppgifter-

25 §

En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett kommunalförbund.

Om inte någon kortare tid har föreskri vits förbundsordningen,i skall uppsägningstiden vid utträde vara två är.

26 §

För ett kommunalförbund skall det finnas en förbundsordning med närmare bestämmelser omförbundet. Förbundsordningen skall fastställas av förbunds-

Författningsförslag 19

medlemmarnas fullmäktige.

27 §

Förbundsordningen skall ange

kommunalförbundets namn och den ort där förbundet skall ha sitt säte,

förbundets medlemmar, förbundets ändamål,

förbundets organisation

samt organens befogenheter och inbördes förhållanden,

antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och hur förbundsmedlemmarna skall vara representerade samt, om det behövs, mandattiden,

om förbundsmedlemmarna vill bestämma det, hur de skall

representerade i övriga vara organ i förbundet samt mandattiden för ledamöterna och ersättarna i organen,

om förbundsmedlemmarna vill bestämma det, ersättarnas tjänstgöring i förbundets organ,

antalet revisorer och revisorsersättare och deras mandattid,

i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt och vem av medlemmarna som skall utse revisorer och revisorsersättare samt, om medlemmarna vill det, sådana närmare föreskrifter om revisionen som

i 9 kap. 12 och 18 §§, avses

10. om någon sådan inskränkning i valbarheten till förtroendeuppdrag i förbundet skall gälla som anges i 4 kap. 23 a § andra stycket,

IJ. om en förbundsmedlem

skall ha rätt att väcka ärenden i

20 Författningsförslag

den beslutande församlingen,

12. om det för beslut skall krävas kvalificerad majoritet i den beslutande församlingen och för vilka ärenden detta skall gälla,

13. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i den beslutande församlingen skall ha sådan yttranderätt som sägs i 5 kap. 21

14. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd skall ha sådan närvarorätt m.m. som sägs i 4 kap. 23

15. var förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden skall anslås,

16. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder,

17. fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmama,

18. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet,

19. föreskrifter om förbundets budgetprocess,

20. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,

21. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvidation och upplösning,

22. grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar, när förbundet upplöses,

23. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess medlemmar,

24. i fråga om förbund med

Författningsförslag 21

förbundsdirektion, ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna och ersättarna i direktionen samt till revisorer och revisorsersättare, samt

25. omförbundsmedl emmarna vill det, föreskrifter om direktionens verksamhet och arbetsformer.

4 kap. 1 § Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersättare.

Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, beredningar samt revisorer och revisorsersättare i ett kommunalförbund.

12 § Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för den arbetsinkomst samt de pensions- och semesterförmåner som de förlorar, när de fullgör sina uppdrag. Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller en betydande del av heltid.

Förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till ersättning den kommun eller det

av landsting som har valt dem.

Särskilt kommunalförbund

om

23 a §

Ledamöter och ersättare i ett kommunalförbunds beslutande församling, förbundsstyrelse och andra nämnder samt revisorer och revisorsersättare i ett kom-

22 Författningsförslag

munalförbund väljs bland dem som har rösträtt vid val till någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Förbundsmedlemmarna får dock i förbundsordningen föreskriva att bara ledamöter i fullmäktige eller andra .förtroendevalda hos medlemmarna skall vara valbara till sådana uppdrag i kommunalförbundet.

5 kap. 22 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna samt de anställda i kommunen eller landstinget är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det grund av sekretess enligt lag. Fullmäktige i kommun eller landsting som samverkar genom en gemensam nämnd har rätt att begära upplysningar frän nämnden. Ordföranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kommunerna och landstingen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag.

34 § Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från medlemmar i kommunen eller landstinget. Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknande förfarande får Valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras av det.

1 Senastelydelse 1994:690.

Författningsförslag 23

Närmare föreskrifter om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen 1994:692 om kommunala folkomröstningar. Kommunalförbund får inte anordna folkomröstning eller anlita valnämnder i medlemskommunerna.

46 Under de förutsättningar som anges i 2 § lagen 1992:339 om proportionellt valsätt skall följande val vara proportionella: val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 2. val revisorer och revisorsersättare som avses i 9 kap. 1 och av 2 §§, samt val ledamöter och sup- val av ledamöter och supav pleanter i styrelsen för aktie- pleanter i styrelsen för aktiebolag, ekonomiska föreningar bolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser eller revisorer eller stiftelser eller revisorer och revisorssuppleanter som och revisorssuppleanter som skall granska sådan styrelses skall granska en sådan styrelses en förvaltning. förvaltning samt val av ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen samt revisorer och revisorsersättare i kommunalförbund. Om inte något annat följer av förbundsordningen, skall det sägs i första stycket tillämsom pas, när den beslutande församlingen i ett kommunalförbund väljer ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, andra nämnder, beredningar samt revisorer och revisorsersättare.

2 1992:355. Senastelydelse

24 Fötfattningsförslag sou 1996:137

52 Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer. Om borgarråd finns i Stockholms kommun, får fullmäktige besluta att interpellationer får ställas bara till borgarråden eller vissa dem. av Ledamöter i kommuner eller landsting som samverkar i en gemensam nämnd får ställa interpellationer angående nämndens handläggning. Interpellationer riktas till nämndens 0rdförande.

Fullmäktige får besluta att Fullmäktige får besluta att ordföranden i en nämnd får ordföranden i nämnd får en överlåta besvarandet av en överlåta besvarandet interav en interpellation till en av fullmäk- pellation till en av fullmäktige tige utsedd ledamot i styrelsen utsedd ledamot i styrelsen för för ett sådant företagsom avses ett sådant företag i som avses i 3 kap. 17 och 18 §§. 3 kap. 17 och 18 eller till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem

6 kap.

Styrelsen skall leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen skall också ha upp- Styrelsen skall också ha uppsikt över kommunal verksamhet sikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana företag som bedrivs i sådana företag som avses i 3 kap. 17 och som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ 18 §§. och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem

3 Senastelydelse 1994:690.

sou 1996:137 Författningsförslag 25

30 § Vid ett sammanträde skall protokoll föras. I fråga protokollens förande, innehåll, justering och hur om justeringen tillkännages skall 5 kap. 57-62 §§ tillämpas. Tillkännagivandet behöver dock inte införas i någon tidning. Kommuner eller landsting som samverkar i en gemensam nämnd skall tillkännage att den gemensamma nämndens protokoll har justerats. Tillkännagivandet skall anslås på var och en av de samverkande kommunernas eller landstingens anslagstavlor. Tillkännagivandet av att en gemensam nämnds protokoll har justerats behöver inte införas i någon tidning.

32 § Fullmäktige skall utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer. Reglementet för en gemensam nämnd skall utfärdas av fullmäktige i vardera av de samverkande kommunerna eller landstingen.

33 § En nämnd får uppdra ett utskott, en ledamot eller ersättare eller anställd hos kommunen eller landstinget att besluta en nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34 En gemensam nämnd får även uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34

7 kap. 1 § Om inte något annat följer lag eller författning, får det i av annan en kommun eller ett landsting lämnas över till partssammansatta organ att inom en nämnds verksamhetsområde svara för beredning, förvaltning och verkställighet. Detta gäller dock bara ären- Detta gäller dock bara ärenden som rör förhållandet mellan den som rör förhållandet mellan kommunen eller landstingetsom kommunen eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda. arbetsgivare och dess anställda, samt betrajjfande gemensamma nämnder, förhållandet mellan de samverkande kommunerna eller landstingen som arbetsgivare och deras anställda.

8 § Företrädare för de anställda hos en kommun eller ett landsting personalföreträdare får, i den omfattning som anges i 9-13 §§, närvara vid sammanträden med andra nämnder än styrelsen. Närvarorätt saknas dock i revisionsnärnnder, förtroendenämnder, valnärnnder och Överförmyndarnämnden Företrädare för anställda i kommuner eller landsting som samverkar i en gemensam nämnd får i den omfattning som anges i 9-13 §§, närvara vid sammanträden med nämnden.

8 kap. 4 § Kommuner och landsting skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår budgetår. Budgeten för en gemensam nämnd upprättas av värdkommunen eller värdlandstinget efter samråd med övriga samverkande kommuner och landsting.

Författningsförslag 27

Särskilt om kommunalförbund

24 §

Föreskrifterna i 6 och 8 §§ gäller inte för kommunalförbund.

Förbundsmedlemmarna får meddela föreskrifter i förbundsordningen om de frågor som avses i 22 och 23 §§.

25 §

I kommunalförbund med förbundsdirektion skall det sammanträde vid vilket budgeten fastställs vara ojfentligt. En kungörelse om sammanträdet skall utfärdas enligt det som har föreskri vits iförbundsordningen.

26 §

Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fälla bristen. Varje medlem skall skjuta till så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som har bestämts i förbundsordningen.

9 kap.

Vid en samlad revision av hela verksamheten skall minst tre revisorer och lika många ersättare väljas. Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders verksamhet skall minst tre revisorer och lika många ersättare väljas för varje nämnd eller grupp av nämnder.

För revision av en gemensam nämnds verksamhet skall fullmäktige i vardera av de samverkande kommunerna eller landstingen välja minst tre revisorer och tre ersättare.

28 Författningsförslag

16 § Fullmäktige skall inhämta förklaringar över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen. Därefter skall fullmäktige vid ett sammanträde före utgången av året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras.

Fråga om ansvarsfrihet för en

förtroendevald i en gemensam nämnd skall prövas av fullmäktige i den kommun eller det landsting som har valt honom.

Särskilt om kommunalförbund

19 §

För kommunalförbund gäller inte 1 och 2 §§.

I kommunalförbund med fullmäktige eller stämma som beslutande församling väljs revisorer och revisorsersättare av förbundsjullmäktige eller av förbundsstämman. I kommunalförbund med direktion väljs revisorer och ersättare av medlemmarnas fullmäktige i enlighet med vad som sägs i förbundsordningen.

20 §

I kommunalförbund med direktion skall revisorerna avge en revisionsberättelse till varje förbundsmedlems fullmäktige.

Vad som sägs om fullmäktige i 16 och 17 §§ skall beträffande sådana förbund gälla förbundsmedlemmarnas fullmäktige.

Författningsförslag 29

10 kap.

Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad att

genom överklaga dem hos länsrätten.

Lagligheten av ett kommunalförbunds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de kommuner eller landsting som ingåri kommunalförbundet samt av förbundsmedlemmarna.

Lagligheten av en gemensam nämnds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de samverkande kommunerna och landstingen.

Följande beslut får överkla- Följande beslut får överklagas: gas: beslut av fullmäktige, beslut fullmäktige eller

av den beslutande församlingen i ett kommunalförbund, 2. beslut av en nämnd eller 2. beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om ett partssammansatt organ, om beslutet inte är av rent förbe- beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande redande eller rent verkställande art, samt art,

beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett partssammansatt organ i ett kommunalförbund, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art, 3. sådana beslut av reviso- samt rerna som avses i 9 kap. 13 sådana beslut av revisorerna som avses i 9 kap. 13

4 Senastelydelse 1995:84.

30 Författningsförslag

6§5

Överklagandet skall ha kom- Överklagandet skall ha kom-

mit in till länsrätten inom tre mit in till länsrätten inom tre veckor från den dag då det till- veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens eller kännagavs på kommunens, landstingets anslagstavla att landstingets eller kommunalförprotokollet över beslutet juste- bundets anslagstavla att prorats. tokollet över beslutet justerats.

Tidsfristen för överklagande av

en gemensam nämnds beslut

räknas från det att tillkännagi-

vande att protokoll över beslutet

justerats har anslagits på an

slagstavlorna i samtliga sam

verkande kommuner och lands-

ting.

Anslaget protokollsjusteringen måste vara uppsatt anslags-

om tavlan under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut.

7§°

Om överklagandet före klago- Om överklagandet före klagotidens utgång har kommit in till tidens utgång har kommit in till kommunen eller landstinget i kommunen, landstinget eller stället för till länsrätten, skall kommunalförbundet i stället för överklagandet ändå prövas. till länsrätten, skall överklagan-

det ändâ prövas.

11§

Vid tillämpningen av förvalt- Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen 1971:291 ningsprocesslagen 1971:291 skall kommunen eller lands- skall kommunen, landstinget tinget anses som part. eller kommunalförbundet anses

som part. Vid överklagande av

en gemensam nämnds beslut

skall värdkommunen eller värd-

landstinget anses som part.

5 1995:84.

Senaste lydelse °

Senaste lydelse 1995:84.

14 Om länsrätten eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot, får bara klaganden själv överklaga beslutet. Om länsrätten eller kammar- Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut rätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas får domstolens beslut överklagas av kommunen eller landstinget kommunen eller landstinget av och av deras medlemmar. och deras medlemmar samt, av i fråga om beslut av en gemensam nämnd, av de samverkande kommunerna och landstingen och av deras medlemmar. Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut av ett kommunalförbund eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av förbundet, av förbundsmedlemmarna och av deras medlemmar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998, då kommunalförbundslagen 1985:894 skall upphöra att gälla. 2. Äldre föreskrifter får dock tillämpas i fråga kommunalförom bund som bildas före den 1 januari 1998, dock längst till och med den 31 december 2002. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga sådant beom ställarförbund och kommunalförbund som bildats enligt lagen 1994:566 om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.

7 Senastelydelse 1995:84.

32 Författningsförslag sou 1996:137

2¶Förslag till ändring i plan- och bygglagen l987:10

Härigenom föreskrivs att 7 kap. l och 7 §§ plan- och bygglagen 1987:l0 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §

Behöver sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden angår flera kommuner utredas gemensamt eller behöver

som flera kommuners översiktliga planering samordnas och kommer utrednings- och samordningsverksamheten inte till stånd på annat sätt, får regeringen utse ett regionplaneorgan, som under viss tid eller tills vidare skall ha hand denna verksamhet regionplanering. I

om

beslutet skall regionplaneorganetshuvudsakliga uppgifter anges.

Till regionplaneorgan kan Till regionplaneorgan kan regeringen utse ett befintligt regeringen utse ett befintligt kommunalförbund. Regeringen kommunalförbund. Regeringen kan också förordna att de be- kan också förordna att de berörda kommunerna skall bilda rörda kommunerna skall bilda

ett särskilt regionplaneförbund, ett särskilt regionplaneförbund,

skall regionplaneor- som skall vara regionplaneorsom vara

För ett sådant regionplane- gan. För ett sådant regionplanegan. förbund skall kommunalför- förbund skall reglerna om kombundslagen 1985:894 tillämpas munalförbund i kommunallagen i den mån avvikande bestäm- 1991:900 tillämpas i den mån melser inte meddelas i detta avvikande bestämmelser inte kapitel. meddelas i detta kapitel.

För regionplanering för kommunerna i Stockholms län finns särskilda bestämmelser.

Senast dagen efter det att Senast dagen efter det att justering protokollet med justering av protokollet med

av beslut antagande, ändring beslut om antagande, ändring

om eller upphävande regionpla- eller upphävande av regionpla-

av

har tillkännagivits på an- nen har tillkännagivits på annen slagstavla enligt vad anges slagstavla enligt vad som anges

som i 2 kap. 13§ kommunalför- i 3 kap. 27 § 5 kommunallagen bundslagen 1985:894 skall 1991 :900 skall meddelande om

meddelande om tillkännagivan- tillkännagivandetochprotokolls-

1 lydelse 1990:1365.

Senaste

sou 1996:137 Fölfattningsförslag 33

det och protokollsutdrag med utdrag med beslutet sändas till beslutet sändas till de kommu- de kommuner och länsstyrelser ner och länsstyrelser som berörs berörs planen samt till

som av av planen samt till regeringen. regeringen.

När beslutet har vunnit laga kraft skall planen sändas till länsstyrelserna inom regionen samt till Boverket. Lag 1990: 1365.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2. Äldre föreskrifter får dock tillämpas i fråga kommunalför-

om bund som bildas före den 1 januari 1998, dock längst till och med den 31 december 2002.

2 l6ll94

34 Författningsförslag

3¶Förslag till ändring i lagen 1978:438 om

huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen 1978:438 om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik skall ha följande lydelse.

3 § Huvudmannens uppgifter handhas i kommunalförbund om inte ett landsting eller en kommun ensam är huvudman. Om de som är huvudman är överens därom, får dock uppgifterna i stället handhas genom ett aktiebolag, som har bildats för ändamålet. De som är huvudman skall inneha samtliga aktier.

I fråga kommunalförbund I fråga om kommunalförbund

om gäller kommunalförbundslagen gäller vad som försekrivs i komom inte annat följer av 4-7 §§. munallagen 1991:900 om inte

annat följer av 4-7 §§.

Denna lag träder i kraft den l januari 1998.

2. Äldre föreskrifter får dock tillämpas i fråga kommunalför-

om bund bildats före den 1 januari 1998, dock längst till och med

som den 31 december 2002.

1 Senaste lydelse 1991:1714.

4¶Förslag till ändring i lagen 1992:339

om

proportionellt valsätt

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen 1992:339 proportionellet

om valsätt skall ha följande lydelse.

Denna lag gäller proportionel- Denna lag gäller proportionel-

val som förrättas av val förrättas

som av

kommunfullmäktige, kommunfullmäktige, - -

landstingsfullmäktige, landstingsfullmäktige,

- -

styrelsen eller någon annan styrelsen eller någon - - annan nämnd i en kommun eller ett nämnd i kommun, ett lands-

en landsting, ting eller kommunalförbund,

ett

kommunalförbunds fullmäk- kommunalförbunds fullmäk- - tige, tige eller förbundsstämma,

förbundsdirektionen i kom- förbundsdirektionen i kom- - munalförbund, och munalförbund, och

kommunala indelningsdele- kommunala indelningsdele- - gerade. gerade.

Denna lag träder i kraft den l januari 1998.

l Inledning

I detta betänkande behandlar vi frågor om kommunal samverkan genom kommunalförbund och gemensamma närrmder.

Samarbete mellan två eller flera kommuner eller landsting eller kommuner och landsting kan etableras i olika former Den enklaste är att kommunerna fattar ett eller flera samstämmiga beslut i en angelägenhet. För ett mera varaktigt och planmässigt samarbete kan de träffa avtal om hur uppgiften skall skötas. Inom ramen för avtalet inrättas vanligen något samrådsorgan med representanter för de samverkande kommunerna. Till ett sådant organ får inte någon beslutanderätt eller något förvaltnings- och verkställighetsansvar föras över från kommunerna. Organet utgör en beredningsinstans för ärenden som rör det verksamhetsområde som samarbetet avser eller ett förhandlingsforum. Samarbetet kan också genomföras så, att de ansvariga nämnderna inom respektive kommun samråder eller sammanträder gemensamt. I det senare fallet måste nämnderna hålla enskilda formella sammanträden för att fatta beslut och konfirmera det som tidigare har överenskommits.

En mer utvecklad samarbetsform är att en kommun sköter en verksamhet på uppdrag av en annan kommun. Samarbetet regleras då i ett uppdragsavtal. Kommunal uppdragsverksamhet är en privaträttslig samarbetsform. Möjligheten att använda sig av avtalssamarbete är begränsad med hänsyn till de särskilda bestämmelser som kan gälla för fullgörandet av vissa uppgifter. Det kan även med hänsyn till kommunallagens principer om lokalisering, självkostnad m.m. finnas hinder mot ett obegränsat överlämnande av verkställighet och förvaltning.

På det specialreglerade området förutsätts kommunerna samverka och lagstöd har givits för detta, t.ex. gymnasieskolan, hälso- och sjukvården samt räddningstjänsten. Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 1996 har möjligheterna till uppdragsverksamhet utvidgats inom miljö- och hälsoskyddet SFS 1996:638 och 640 renhållningen SFS 1996:639 samt för uppgifter enligt lagen om kemiska produkter SFS 1996:641. Några ändringar har inte i detta sammanhang ansetts motiverade vad avser s.k. fakultativ kommunal verksamhet, dvs. sådant som kommunerna sköter inom ramen för den all-

Det som i det följande sägsom kommun gäller också landsting, såvida inget annat anges.

38 Inledning

männa kompetensen som kommunallagen ger dem prop. 1995/96:167, bet. 1995/96:KU34.

Privaträttsligt grundat samarbete mellan kommuner förekommer också i fastare och mera utvecklade former. Två eller flera kommuner kan sköta en uppgift gemensamt i en särskild juridisk person som bildas för ändamålet. Kommunallagen medger att vården av en kommunal angelägenhet under vissa förutsättningar får lämnas över till ett aktiebolag eller ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse 3 kap. 16 och 17 §§. Det skall vara fråga om en kompetensenlig verksamhet "för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits. Med hänvisning till regeringsformen konstateras i kommunallagen att en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får lämnas över till ett bolag, en stiftelse eller en förening bara om det finns särskilt stöd i lag för det. Det sagda gäller helägda aktiebolag. Lagen reglerar också det förhållandet att en kommun går in som delägare i ett bolag eller en förening eller, som lagen uttrycker det, där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan 3 kap. 18 §. Regleringen avser också stiftelser. För samarbete mellan två eller flera kommuner genomett aktiebolag eller handelsbolag, en förening eller en stiftelse är bestämmelserna i detta lagrum tillämpliga.

För samarbete kommuner emellan finns det bara en offentligrättslig form, nämligen Kommunalförbundet. Ett kommunalförbund är en offentligrättslig juridisk person och ett slags specialkommun för den eller de uppgifter kommunerna anförtror förbundet. Ändamålet

som för ett kommunalförbund kan avse varje kommunal angelägenhet, också sådant som innefattar myndighetsutövning mot en enskild. Kommunalförbundet är liksom de privaträttsliga associationerna en frivillig samarbetsform. I lagen 1978:438 om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik samt plan- och bygglagen 1987: 10 finns det dock föreskrifter som gör bildandet av ett kommunalförbund obligatoriskt i vissa situationer.

Sedan den 1januari 1996 får två eller flera landsting samverka med stöd av lagen 1995:1285 om försöksverksamhet med gemensam nämnd för flera landsting. Samverkan får bara ske inom hälso- och sjukvården prop. 1995/96:59, bet. 1995/96:KUl0. Lagen gäller också för de kommuner som står utanför landsting. En gemensam nämnd inrättas med stöd av försökslagen utgör en offentligrättslig

som samarbetsform och är som sådan en nykonstruktion. Nämnden är en myndighet men utgör, till skillnad från ett kommunalförbund, inte en särskild juridisk person. Huvudmän för den verksamhet som nämnden har hand om är således de landsting som har tillsatt nämnden. Nämnden ansvarar inför varje landsting som samverkar genom den. Landstingen förutsätts reglera nämndens verksamhet genom avtal och ett reglemente för den prop. 1995/96:59, bet. 1995/96:KUl0. Vi

sou 1996:137 Inledning 39

redogör närmare för försökslagen i det följande, avsnitt 4.

Lagen 1992:1528 om offentlig upphandling kan i vissa fall begränsa möjligheterna till uppdragsverksamhet mellan kommuner. Den är inte tillämplig samverkan i kommunalförbund

och gemensam nämnd. Om en medlemskommun betalar avgifter för de tjänster som ett kommunalförbund lämnar, är detta inte att betrakta

som tjänsteköp i lagens mening. Däremot kan upphandling från ett kommunalförbund, vars ändamål är inköpsverksamhet, kräva att det förfarande som lagen föreskriver följs. Detsamma gäller en förbundsmedlems köp av en tjänst vilken inte förbundet för

ansvarar enligt förbundsordningen. Bildandet av ett kommunalförbund eller företag eller inrättandet av en gemensam nämnd behöver givetvis inte föregås av upphandling.

1 1 Uppdraget

.

Kommunala förnyelsekommittén har genom tilläggsdirektiv dir. 1995: l 13 bland annat fått i uppdrag att göra en översyn kommu-

av nalförbundslagen 1985:894. Vi skall också överväga behovet av alternativa offentligrättsliga former för samverkan. En utgångspunkt är att kommuner och landsting skall ges stor frihet att välja enkla och ändamålsenliga lösningar som dock fyller de krav som ställs offent-

ur ligrättslig synvinkel. Direktiven refererar till två modeller för samverkan i Finland, samkommun och gemensam nämnd.

Vårt uppdrag omfattar således offentligrättsliga former för kommunal samverkan och inte uppdragsverksamhet, gemensamma företag eller annat privaträttsligt grundat samarbete. Tilläggsdirektiven återfinns i bilaga

Förutom de särskilda direktiven gäller generella direktiv för samtliga kommittéer. Vi har beaktat direktiven dir. 1988:43 om EGaspekter i utredningsarbetet, direktiven dir. 1992:50 om regionalpolitiska konsekvenser, direktiven dir. 1994:23 om prövning av offentliga åtaganden och direktiven dir. 1994:124 jämställd-

om hetspolitiska konsekvenser.

1¶Utredningsarbetet

För arbeta med denna del av vårt uppdrag har Thorbjörn Roos knutits till sekretariatet. Han och Björn Larsson har utarbetat våra förlag

om kommunalförbund. Björn Larsson har även utarbetat förslaget om gemensamma nämnder.

Utredningen om kommunalförbund har bedrivits i samråd med en särskild referensgrupp. I gruppen har ingått chefsjuristen Stig

40 Inledning

Hellmers, Stockholms läns landsting, förbundsjuristen Ingegärd Hilborn, Svenska Kommunförbundet, stadsjuristen Åke Lewensjö, Göteborgs kommun, juristen Ulla Lönnqvist Endre, Landstingsförbundet och avdelningschefen Enar Nordenfelt, Räddningstjänstförbundet i Göteborg och Mölndal samt från kommittén, Curt Riberdahl

och Erna Zelmin-Åberg.

För att få aktuella uppgifter om existerande och planerade kommunalförbund i landet har en enkät riktats till kommunförbunden i samtliga län. Utgångspunkt för enkäten har varit den redovisningen i Svenska Kommunförbundets skrift "Kommunalförbund som samverkansform", författad av Ingegärd Hillborn och Johannes Karlsson,

avser förhållandena i mars 1994. Aktuella uppgifter har därefter som inhämtats från samtliga kommunalförbund. Från länsförbunden har vi fått information om andra mer betydande samverkansformer samt synpunkter på och önskemål åtgärder för att underlätta samverkan

om mellan kommuner.

Sekretariatet har haft kontakter med Suomen Kuntaliittos svenska sekretariat i Helsingfors. Därvid har vi fått information och material

samkommuner samt gemensamma nämnder i Finland. Thorbjörn om Roos har gjort ett studiebesök hos sekretariatet.

1.3 överlämnade skrivelser

m.m.

Möjligheten att i kommun- och landstingsfullmäktige interpellera och ställa frågor förhållanden i kommunalförbund har nyligen

om behandlats i riksdagen bet. 1995/96:KU9. Konstitutionsutskottet förutsatte därvid att Kommunala förnyelsekommittén skulle överväga bestämmelserna om interpellationer och frågor vid översynen av kommunalförbundslagen. Interpellationer och frågor i kommunalförbund behandlas i avsnitt 7.7.3.

Till kommittén har Finansdepartementet överlämnat en skrivelse från Kommunförbundet Sörmland. I skrivelsen framställs önskemål om undanröjande av regler som enligt förbundet hindrar effektivt kommunalt samarbete. Förbundet tar dock i främst upp frågor som har samband med lokaliseringsprincipen och andra samarbetsformer än de offentligrättsliga. Vi konstaterar att det som förbundet har aktualiserat faller utanför vårt uppdrag.

Vårdförbundet Sörmland kommunalförbund, som är huvudman för ett behandlingshem för vuxna missbrukare, har sänt en skrivelse till kommittén. Förbundets utgångspunkt är att göra möjligheterna till behandling för missbrukare mera tillgängliga. Många människor känner ett stort motstånd mot att vända sig till socialtjänsten och beslutsvägarna är ofta långa i ärenden som gäller intagning på behandlingshem, framhåller förbundet. Om uppgifter kunde överföras från

Inledning 41

kommuner till kommunalförbund under andra förutsättningar än idag, skulle nya möjligheter öppnas. Det finns enligt förbundet ett behov av att överlämna uppgifter till ett kommunalförbund vilka inte är gemensamma för samtliga medlemskommuner. En annan möjlig lösning som förbundet pekar på är att uppgifter och beslutanderätt får överföras från en medlemskommun till en anställd i ett kommunalförbund. I avsnitt 7.2 tar vi upp frågor om vilka uppgifter som kan lämnas över till ett kommunalförbund.

Svenska Kommunförbundet har i en skrivelse den 16 mars 1995 till regeringen hemställt om en översyn av kommunalförbundslagen. Skrivelsen ingår i underlaget för vår utredning.

2¶Nuvarande om

regler

kommunalförbund

I detta kapitel redogör vi översiktligt för de regler som gäller för

kommunalförbund och för de problem som reglerna medför. Vi

jämför också de två organisationsmodeller som får förekomma,

med förbundsfullmäktige och med förbundsdirektion.

1¶Bakgrund

Kommunalförbund som form för interkommunal samverkan har funnits länge i vårt land. Institutet infördes år 1919 lag 1919:294. Enligt lagen kunde städer, landskommuner och andra enheter sammansluta sig till kommunalförbund för handhavande av kommunal förvaltningsuppgift. Landstingskommuner fick bilda förbund med andra sådana kommuner och med städer. Ändamålet beskrevs på nämnda sätt för att begränsa befogenheten att föra över uppgifter till kommunalförbund prop. 1919:310 s.119. Det skulle vara fråga om rena förvaltningsuppgifter. Ett kommunalförbund skulle ha ett förvaltningsorgan, en förbundsdirektion. En förbundsordning skulle reglera förbundets ändamål, medlemmar och säte, direktionens sammansättning, ledamöternas och suppleanternas mandattid, utträde, likvidation m.m., frågor som återkommer i senare lagars bestämmelser om förbundsordningens innehåll. Medlemmarna utsåg ledamöterna och suppleanterna i direktionen. Det var tillåtet att i förbundsordningen bestämma att ledamot och suppleant skulle utses i annan ordning. För valbarhet krävdes inte ledamotskap i någon medlems fullmäktige eller ens medlemskap i någon av de kommuner som ingick i ett kommunalförbund.

Lagen från 1919 ersattes först 1958 med en ny lag om kommunalförbund 1957:281. Den tillkom främst för att tillgodose demokratiska krav. Den viktigaste förändringen var att förbundsdirektionen, trots remisskritik, ersattes med förbundsfullmäktige. Kommunalförbundet fick samma organisatoriska uppbyggnad som en kommun. Lagen hänvisade i stor omfattning till kommunallagens bestämmelser. Valbarheten inskränktes till ledamöter i förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Suppleanter i fullmäktige var således inte valbara SOU

44 Nuvarande regler om kommunalförbund

1956:19, prop. 1957:150, 1957:KU17.

Vid kommunallagsreformen 1977 gjordes en hel del ändringar i lagen om kommunalförbund. De innebar dock väsentligen anpassningar till den nya kommunallagen. Valbarheten utvidgades till att omfatta också suppleanter i medlemmarnas fullmäktige. Det bör anmärkas att kommunallagsutredningen föreslog att bestämmelserna om kommunalförbund skulle ingå i den nya enhetliga kommunallagen SOU 1974:99 s. 98-101 men att detta på grund av remisskritik inte genomfördes prop. 1975/76:87 s. 324.

Efter den sista kommunindelningsreformen utnyttjades kommunalförbund bara sparsamt för det interkommunala samarbetet. l stället skötte kommuner sin samverkan genom avtal. När särskilda juridiska personer bildades för att sköta samarbetsuppgifter, valde man i stor utsträckning privaträttsliga sådana såsom aktiebolag eller stiftelser. Skälen till detta var främst att bildandet av kommunalförbund var omständligt och måste ske under medverkan av och starkt inflytande från länsstyrelsen, att utträde ur ett förbund var strängt reglerat och tog avsevärd tid i anspråk samt att organisationen var otymplig och handläggningen tungrodd.

För att göra Kommunalförbundet mera attraktivt som samverkansform utfärdades en ny lag om kommunalförbund 1985 1985:894. Lagen grundades på ett förslag av en särskild utredare, Kommunalförbundsutredningen, Ds C 1983:15 och av Stat-kommunberedningen Ds 1985: 4. De viktigaste nyheterna var att det åter gavs möjlighet att ha den enklare organisationen med en förbundsdirektion och att kommunerna själva fick bestämma om bildandet av förbund samt avvecklingen av och utträdet ur ett förbund utan inblandning av någon statlig myndighet. Reglerna om likvidation och utträde förenklades.

I anslutning till införandet av 1991 års kommunallag gjordes en hel del ändringar SFS 1991:1695 i kommunalförbundslagen. Också denna gång var det bara fråga om anpassningar till de nya reglerna i kommunallagen. De genomfördes dock inte fullt ut. Exempelvis gjordes inte de nya delegeringsreglerna för styrelsen och övriga nämnder i kommuner och landsting tillämpliga på förbundsdirektionen i kommunalförbund och gavs förbundsfullmäktige inte de möjligheter att lämna s.k. finansbemyndiganden som fullmäktige i kommuner och landsting har 3 kap. 12 § kommunallagen.

1 förarbeten finns i Ds C 1983:15

En utförlig redovisning av 1957 års lag och dess och i Kaijser-Riberdahl, Kommunallagarna 2:a uppl., 1980.

Nuvarande regler om kommunalförbund 45

2.2 Allmänt kommunalförbund om

Ett kommunalförbund är sagts tidigare offentligrättslig juridisk som en för samarbete mellan kommuner och mellan landsting, men person också för samarbete mellan kommuner och landsting. Det kan bildas för vilka kommunala angelägenheter helst, såväl fakultativa som som obligatoriska, under de förutsättningar som anges i kommunalförbundslagen. Det behövs därför inte något särskilt lagstöd för att anförtro ett kommunalförbund uppgifter som innefattar myndighetsutövning mot enskilda. Alla föreskrifter i lag eller annan författning kommuns eller ett landstings verksamhet gäller som avser en fullt ut, när verksamheten har överlärrmats till ett kommunalförbund. Vid tillkomsten kommunalförbundslagen framhölls att samverkan av i kommunalförbund medför att allmänhetens och de förtroendevaldas insyn och inflytande är större än samverkan sker i privaträttsliga om former prop. 1984/ 852216 16. Uttalandet äger fortfarande giltighet. s. Sedan dess har dock regleringen i kommunallagen insynen i genom och inflytandet över i kommunala aktiebolag, stiftelser och andra företag vidgats betydligt. Vi har lagt förslag om att allmänhetens insyn skall vidgas ytterligare SOU 1996:67. Skillnaden de privaträttsliga formerna är störst i kommunalförmot bund med fullmäktige, där sammanträdena med fullmäktige är offentliga samt interpellationer och frågor får framställas och besvaras. Föreskrifterna i kommunallagen att fullmäktige skall välja om ledamöterna i aktiebolag och utse minst revisor i ett sådant bolag en har minskat skillnaden mellan aktiebolag och kommunalförbund. Till detta kommer fullmäktige är skyldiga att försäkra sig om att få att sig, innan beslut är principiell beskaffenhet eller annars yttra som av större vikt fattas i ett bolags verksamhet. Detta gäller för helägda av aktiebolag och stiftelser kommun eller ett landsting bildar som en utsträckning är detta också tillämpligt på delägda bolag ensam. I stor och stiftelser bildas med någon I kommunalförbundslagen som annan. finns det föreskrift att styrelsen respektive förbundsdirektionen en om är skyldig att hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen förbundets verksamhet samt om frågor som av större ekonomisk betydelse eller organisatorisk räckvidd 2 kap. är av 16 § och 3 kap. 6 §. Aktiebolagens skyldighet i detta hänseende är således något långtgående än kommunalförbundets. Det får dock mer möjligt regler i förbundsordningen i viss utsträckning anses att genom begränsa ett kommunalförbunds rätt att fatta viktiga beslut. l förarbetena till kommunalförbundslagen framhålls att samarbete i kommunalförbund inte är helt invändningsfritt från kommunaldemokratisk synpunkt. Det gäller särskilt det förhållandet att ett förbund formellt bestämmer över den eller de uppgifter som det har att ensamt sköta och att de förtroendevalda i förbundet inte är direktvalda. Detta

46 Nuvarande regler om kommunalförbund

ensambestämmande sägs kunna leda till att den verksamhet ett som kommunalförbund sköter kan få ett större medelstillskott och högre en standard än den skulle ha fått i konkurrens med andra sarnhällsuppgifter som förbundsmedlemmarna sköter direktförvaltning och genom därigenom inrymma risker för felprioriteringar. Vidare framhålls som en nackdel med kommunalförbund att de politiska majoritetsförhållandena som uppstår genom de allmänna valen bara får genomslag kommunvis i förbundet. Riskerna för sådana effekter bör ogynnsamma dock enligt motiven inte överdrivas. Det betonas att den obligatoriska samrådsskyldigheten gör att ett kommunalförbund inte har några reella möjligheter att välja vägar som inte kan godkännas förbundsav medlemmarna. De nackdelar som har återgetts nu beaktas, när kommunalförbund bildas. I förbundsordningen bestäms kommunalförbundets ändamål ofta så, att man hindrar att förbundet får för stora medelstillskott och att felprioriteringar görs samt att viktiga organisatoriska och ekonomiska beslut förbehålls förbundsmedlemmarnas fullmäktige jfr 2.6 nedan.

2.3 Kommunalförbund med och

förbundsfullmäktige

med förbundsdirektion, två organisations-

modeller

För ett kommunalförbund kan väljas en av två organisationsformer, den ena med förbundsfullmäktige, styrelse och eventuellt ytterligare nämnder, den andra med enbart förbundsdirektion. För båda en formerna gäller att ett stort antal regler i kommunallagen är tillämpliga på dem genom hänvisningar från kommunalförbundslagen. De grundläggande bestämmelserna i kommunalförbundslagen bildande om av kommunalförbund, ansvar för bristande tillgångar i ett förbund, utträde ur förbund, likvidation och upplösning av förbund samt om laglighetsprövning av beslut år desamma för båda formerna. Det som föreskrivs om den ekonomiska förvaltningen är också i stora delar lika för förbund med fullmäktige och förbund med direktion. För handläggningen av förslag till budget finns det vissa skillnader som betingas av organisationsformerna. I båda fallen skall samråd ske med förbundsmedlemmarnas styrelser, innan förslaget till budget görs upp. För kommunalförbund med förbundsfullmäktige gäller kommunallagens regler om räkenskapsföring och redovisning i stor utsträckning. För den enklare organisationsformen finns dock vissa undantag. Någon ekonomisk flerårsplan behöver inte upprättas. Inte heller är reglerna om årsbokslut och årsredovisning tillämpliga på en direktion. Det är enligt kommunalförbundslagen tillräckligt att

Nuvarande regler om kommunalförbund 47

räkenskaperna årligen sammanfattas och avslutas inom skälig tid.

Kommunallagens revisionsbestämmelser gäller i tillämpliga delar för kommunalförbund. Det finns särskilda regler om val av revisorer i förbund med direktion. Revisionen behandlas i det följande 2.8 nedan.

För ett kommunalförbund med förbundsdirektion får det anses möjligt att komplettera kommunalförbundslagens regler och t.ex. föreskriva att årsredovisning skall upprättas. Detta sker då med stöd

3 kap. 4 § första stycket enligt vilket förbundsmedlemmarna får av besluta närmare föreskrifter förbundsdirektionens verksamhet.

om

Förbundsfullmäktige fungerar i stor utsträckning som kommunfullmäktige. sammanträdena är offentliga. Utomstående får delta enligt bestämmelserna i kommunallagen. Reglerna om allmänhetens frågestund i samband med budgetbehandlingen är dock inte tilllämpliga. Ärenden i förbundsfullmäktige får väckas på sätt

samma

i kommunfullmäktige, vilket bland annat innebär att ledamöterna som kan väcka motioner. De kan också ställa frågor och interpellationer. För ärendebehandlingen gäller kommunallagens regler bl.a. de om beredningstvång och beredningsfrist för motioner samt om

om opinionsundersökningar och folkomröstningar. Också bestämmelsen i 5 kap. 23 § andra stycket kommunallagen så kallade folkinitiativ

om till folkomröstning har de hänvisningar till den lagen som görs

genom i kommunalförbundslagen blivit tillämplig på kommunalförbund med fullmäktige liksom den särskilda lagen 1994:692 om kommunala folkomröstningar. I förarbetena till de ändringar i kommunallagen

vilka folkintitiativet infördes kommenteras inte folkomgenom röstningar i kommunalförbund SOU 1993:90, prop. 1993/942188.

En förbundsdirektions sammanträden är inte offentliga med undantag för det sammanträde vid vilket budgeten beslutas. Kommunalförbundslagen föreskriver att allmänheten då skall ha tillträde. Sammanträdet skall kungöras enligt reglerna för fullmäktige i kommunallagen. Reglerna i kommunallagen om så kallade öppna nämndsammanträden gäller också för direktion i tillämpliga delar. Det innebär att direktion själv beslutar och när allmänheten skall få

en om vara närvarande.

För väckande och handläggning ärenden gäller för en direktion

av

för styrelsen och övriga nämnder enligt kommunalsamma regler som lagen. Något beredningstvång ställs således inte upp. Handläggningen

de betydelsefulla ärendena är därmed avsevärt enklare i ett av kommunalförbund med förbundsdirektion än i ett med förbundsfullmäktige.

Ett kommunalförbund med förbundsfullmäktig har samma organisatoriska uppbyggnad ett kommun. I förbund med enbart direktion

som ersätter denna fullmäktige och styrelsen men också övriga nämnder. I ett sådant förbund får inte några andra nämnder inrättas. Lokala

48 Nuvarande regler kommunalförbund om

nämnder, institutionsstyrelser och självförvaltningsorgan kan således inte förekomma i ett kommunalförbund med förbundsdirektion. De enda organ som får finnas utöver direktionen är de partssammansatta. Regleringen av direktionsmodellen utgår ifrån att den skall användas av ett fåtal kommuner eller landsting för, det uttrycks i försom arbetena, teknisk verksamhet är affärsmässig natur och som av mera som traditionellt brukar bära sina egna kostnader prop. 1984/85 :216 s. 18. Avsikten var att skapa offentligrättslig samarbetsfonn en som var mera lätthanterlig än den enda form som då stod till buds, kommunalförbund med förbundsfullmäktige. Av förarbetena till kommunalförbundslagen framgår att den enklare organisationsfonnen tänkt var för samarbetsuppgifter som inte har någon större omfattning och som är av mera teknisk art. Det framhölls som sagts tidigare att organisa-

tionen med fullmäktige var lämplig för samarbetsprojekt "som till sin

natur kan inbjuda till politiska åsiktsskillnader hur verksamheten om skall bedrivas". Å andra sidan slås det fast att det är en lämplighetsfråga, när ett förbund med fullmäktige eller ett förbund med direktion bör användas samt att valet organisationsform får göras av av kommunerna själva. Det är de kommuner vill samarbeta som i ett kommunalförbund som själva har att göra den legalitets- och lämplighetsprövning som behövs för bildandet förbundet a. 19 av prop. s. Direktionsmodellen har kommit att användas alltmer för omfattande uppgifter och för kommunalförbund med många medlemmar utan att lagligheten av detta har ifrågasätts. Som exempel kan nämnas att det finns ett vårdförbund med direktion har 16 medlemskommuner. som Det kan konstateras att de båda organisationsforrnerna har renodlats i kommunalförbundslagen och att lagen inte den valfrihet är ger som önskvärd. I kommunalförbund med förbundsfullmäktige är det således obligatoriskt att ha en ganska omfattande organisation och i ett förbund med förbundsdirektion är det inte tillåtet att bygga ut organisationen med nämnder och älvförvaltningsorgan. Partssammansatta organ får dock inrättas. Det bör uppmärksammas att det inom direktionen kan bildas avdelningar till vilka beslutanderätt får delegeras. Kommunallagens regler närrmdutskott och nämndom beredningar är däremot inte tillämpliga. Även direkt lagstöd om saknas för det, anses det att beredningsorgan kan inrättas under en direktion. Bestämmelserna i 6 kap. kommunallagen styrelsen och övriga om nämnder är tillämpliga förbundsstyrelsen och övriga nämnder i ett kommunalförbund med fullmäktige. Enda undantaget är att föreskriften i 6 kap. 8 § om att nämnderna skall verka för att samråd sker med dem som utnyttjar deras tjänster. Eftersom en förbundsdirektion ersätter förbundsfullmäktige och förbundsstyrelsen i ett förbund med fullmäktige, har detta motiverat

Nuvarande regler om kommunalförbund 49

vissa särskilda regler om direktion i kommunalförbundslagen. Bestämmelserna i 6 kap. kommunallagen ersättares tjänstgöring om samt närvaro- och yttranderätt på sammanträdena, närvarorätt för utomstående, utskott och nämndberedningar samt bestämmelserna om sammanträden, protokoll m.m. i 23-31 §§ gäller också för direken tion. Förbundsstyrelsen och övriga nämnder i ett förbund med fullmäktige har således samma möjligheter att delegera beslutanderätt som motsvarande organ i en kommun. För delegering från förbundsdirektion gäller däremot fortfarande de föreskrifter infördes år som 1985. Det innebär att en direktion, otvivelaktigt har ett stort som behov av att kunna delegera, inte har de möjligheter till omfattande

delegering som kommunallagen Vidaredelegering är inte tillåten

ger. och inte delegering brådskande ärenden. Inte heller kan av en förbundsdirektion genom så kallad villkorad delegering brukarna ge inflytande på beslutsfattandet. Emellertid bestämmelserna i 3 synes kap. 4 § andra stycket kommunalförbundslagen ge vidare möjligheter att delegera än motsvarande regler i 1977 års kommunallag gjorde.

2.4 Bildande av kommunalförbund, val förbundsav fullmäktige och förbundsdirektion

Som framhållits tidigare ankommer det normalt på kommunerna att själva bestämma om att ett kommunalförbund skall bildas. Ett godkännande från någon statlig myndighet behövs inte och inte heller någon registrering. Beslut om bildande har den digniteten att det skall fattas av kommunfullmäktige. Detsamma gäller andra viktiga beslut som avser ett kommunalförbund, t.ex. att fastställa reglemente för en förbundsdirektion eller att med stöd av 3 kap. 4 § första stycket kommunalförbundslagen lämna föreskrifter om direktionens verksamhet. För ett kommunalförbund skall det finnas förbundsordning. en Förbundsordningen är förbundets grundläggande dokument och att jämställa med bolagsordningen för ett aktiebolag och stiftelseurkunden för en stiftelse. I 1 kap. 9-11 kommunalförbundslagen finns det föreskrifter om vad en förbundsordning måste innehålla. Det står förbundsmedlemmarna fritt att i denna reglera andra förhållanden än de som är obligatoriska enligt kommunalförbundslagen. Förbundsordningen skall i varje kommunalförbund ange, förbundets ändamål och medlemmar, förbundets benämning och den ort där förbundet skall ha sitt säte, den tid som förbundet skall bestå om det inte har bildats för obestämd tid, om förbundet skall ett förbund med fullmäktige eller med - vara förbundsdirektion,

50 Nuvarande regler om kommunalförbund

på vilken förbundsmedlems anslagstavla tillkännagivande om justering protokoll skall ske,

av

de begränsningar som förbundsmedlemmarna har överenskommit i fråga förbundets rätt att ta upp lån, ingå borgen och andra

om förbindelser eller avsätta medel till fonder,

förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder, och någon grund skall gälla för medlemmarnas deltagande

om annan i kostnaderna för förbundets verksamhet, den grunden,

de bestämmelser i fråga om förutsättningarna för förbundets likvidation och upplösning som skall gälla utöver det som föreskrivs i 4 kap. l och 2 §§ kommunalförbundslagen,

grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar, samt -

vad förbundsmedlemmarna i övrigt anser nödvändigt för att ordna de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar och förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.

Det är också obligatoriskt att i förbundsordningen bestämma antalet ledamöter för förbund med fullmäktige. Om ersättare skall utses skall antalet Vidare skall det finnas föreskift om det antal

anges. en ledamöter och ersättare varje förbundsmedlem skall utse. För ett

som sådant förbund skall det förbundsordningen vidare framgå, om

av förbundet bara skall ha styrelse eller det också skall finnas

en om andra nämnder. Nämndernas uppgifter skall i så fall anges.

För kommunalförbund med förbundsdirektion skall det finnas bestämmelser i förbundsordningen antalet ledamöter och ersättare

om i förbundsdirektionen och om det antal ledamöter och ersättare som varje medlem skall utse.

Ett kommunalförbund är bildat när förbundsordningen antagits och undertecknats förbundsmedlemmarna. Därefter har förbundet

av formellt rättskapacitet.

Några regler att ett kommunalförbund kan företrädas av något

om interimsorgan finns det inte. I praktiken kan därför ett kommunalförbund med direktion inte företa rättshandlingar, förrän förbundsdirektionen har valts och trätt i funktion och ett förbund med fullmäktige inte förrän dessa har valts och själva utsett en förbundsstyrelse. Reglerna själva bildandet och de att budgeten efter samråd med

om om förbundsmedlemmarna skall fastställas före utgången av september gör bildandet kommunalförbund omständligt och tidsödande 2 kap.

av 19 § och 3 kap. 19 § kommunalförbundslagen. Detta kan medföra att lång tid förflyter från det att kommuner har bestämt att ett kommunalförbund skall bildas och till att förbundet kan börja sin verksamhet. Ändringar i förbundsordning kräver samma formella procedur som

en bildandet av ett förbund.

I förbund med fullmäktige skall varje förbundsmedlem således vara representerad i förbundsfullmäktige. Medlemmarna bestämmer själva antalet ledamöter. Antalet måste vara udda. De får också avgöra om

Nuvarande regler om kommunalförbund 51

ersättare skall utses. Ledamöterna och ersättarna skall väljas bland ledamöterna i medlemmarnas fullmäktige. Mandattiden är fyra år och räknas fr.0.m. den 1 januari året efter det att allmänna val har hållits. Valet av ledamöter i förbundsfullmäktige skall förrättas de nyvalda av

kommunfullmäktige.

Ett förbund kan också bildas under kommunfullmäktiges löpande mandatperiod. Mandattiden för förbundsfullmäktige skall då tiden avse från det att valet förrättas till ingången det år, då nästa tjänstav göringstid för fullmäktige börjar. Förbundsstyrelsen väljs förbundsav fullmäktige deras första sammanträde. Kommunallagens valbarhetsvillkor är tillämpliga. Ledamöterna i en förbundsdirektionen skall minst fem och vara ersättarna bör enligt kommunalförbundslagen minst lika många. vara De skall väljas av och inom medlemmarnas fullmäktige. Varje medlem skall utse minst en ledamot eller en ersättare. I övrigt gäller samma

regler som för val av förbundsfullmäktige.

Det bör anmärkas att regleringen av valbarheten är svårförståelig. Dels finns nämnda bestämmelser om inskränkningen i valbarheten. Dels gäller, "om inte något annat är särskilt föreskrivet", bestämmelserna om valbarhet i 4 kap. 5 § kommunallagen för båda förbundsformerna 2 kap. 14 § och 3 kap. 5 § kommunalförbundslagen. Detta innebär att vid val till förbundsstyrelse och övriga nämnder gäller kommunallagens regler om valbarhet. Ledamöter och ersättare behöver således inte utses inom fullmäktigekretsen. För förbund med direktion är bestämmelserna i kommunallagen tillämpliga bara på revisorer och revisorsersättare. Huruvida en person, som är medlem i en annan kommun än den vars fullmäktige förrättar valet, är valbar kan förefalla oklart. Regelkonstruktionen har dock i praktiken tolkats så, att det är möjligt för förbundsmedlemmarna att ha gemensamma revisorer och revisorsersättare och att deras kommunfullmäktige således får utse personer från andra medlemskommuner jfr 2.8 nedan.

2.5 Kommunalförbundets ändamål

Enligt 1 kap. 1 § kommunalförbundslagen får kommuner och landsting sluta sig samman till kommunalförbund för att ha hand eller om en flera kommunala angelägenheter". Lagtexten och förarbetena tyder på att tanken har varit att en odelad kommunal eller landstingskommunal verksamhet skall kunna överlämnas att skötas ett kommunalförav bund. Viss osäkerhet har därför rått huruvida det är förenligt med lagen att överlämna en geografiskt eller på ett annat sätt begränsad del av en verksamhet. Någon vägledning har inte getts i förarbeten, rättspraxis eller doktrin.

52 Nuvarande regler om kommunalförbund

Vid tillkomsten den numera upphävda lagen 1988:149 om

av försöksverksamhet inom socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens samt omsorgsverksamhetens område slogs emellertid fast att det är möjligt att flytta över del specialreglerad uppgift till ett kommunal-

en av en förbund prop. 1988/89:1 s. 27. Lagen gällde ett samarbete mellan Jämtlands läns landsting och Östersunds kommun samordnad

om organisation inom delar nämnda verksamheter. Det kan nämnas att

av enligt lagen kommunalförbundsformen obligatorisk för samarbetet.

var

Intresset för att bilda kommunalförbund för drift-, service- och stödfunktioner är numera stort. Som exempel på aktuella ändamål kan nämnas inköpsverksamhet, centralförråd och kanslifunktion. Det är osäkert, om det kan anses förenligt med kommunalförbundslagen att bilda kommunalförbund med sådana uppgifter.

2.6 Förbundsmedlemmarnas styrning av ett

kommunalförbund

Förbundsfullmäktige och förbundsdirektion skall bestå av ledamöter och ersättare som utses av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Det är främst genom dessa förtroendevalda i fullmäktige och i direktionen som medlemskommunerna kan förverkliga sina ambitioner om en kostnadseffektiv verksamhet som ger samordningsvinster med tillräcklig hänsyn till kvalitet och inom givna ekonomiska ramar. Uppdragen i förbundsfullmäktige, förbundsstyrelsen och eventuella övriga nämnder direktionen är förtroendeuppdrag i kommunalförbundet och inte i medlemskommunerna. De förtroendevalda skall med beaktande förbundets ändamål och uppgifter i första hand verka för

av förbundets intressen. Ledamöterna i en förbundsdirektion har, till skillnad från de förtroendevalda i förbund med fullmäktige, revisionsansvar för sin förvaltning direkt inför förbundsmedlemmarna som var för sig beslutar om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras.

Till detta kommer det politiska ansvaret som de förtroendevalda i de båda formerna av förbund har gentemot medborgarna och de partier de representerar. Förbundsmedlemmarna har utöver denna

som indirekta påverkan och kontroll också vissa formella möjligheter till direkt styrning och kontroll av samt insyn i kommunalförbundets verksamhet.

När ett kommunalförbund har bildats och trätt i funktion, är det i princip självbestämmande inom ramen för kommunalförbundslagen och annan lagstiftning samt regleringen i förbundsordningen och, när direktionsmodellen tillämpas, i reglementet för förbundsdirektionen. Förbundsmedlemmarna kan inte ge förbundet formellt bindande direktiv såsom sker i aktiebolag genom ägardirektiv och genom agerande på annat sätt bolagsstämman. Kommunalförbundslagen

Nuvarande regler om kommunalförbund 53

medger inte heller att det i förbundsordningen skrivs in att vissa beslut eller åtgärder skall underställas förbundsmedlemmarna för att bli giltiga eller att så sker i de föreskrifter som får ges om förbundsdirektionens verksamhet. Styrningsproblemen måste för närvarande lösas på annat sätt och redan vid bildandet ett kommunalförbund.

av

Till bilden hör också föreskriften i 1 kap. 9 § andra stycket kommunalförbundslagen om att i ett kommunalförbund, skall ha

som hand om angelägenheter vilka är obligatoriska för medlemmarna, får det inte tas in någon bestämmelse i förbundsordningen som begränsar förbundsmedlems skyldighet att tillhandahålla medel Medlemmarna skall alltid ha det yttersta kostnadsansvaret för ett kommunalförbunds verksamhet. Det går inte att göra medelstilldelningen beroende av att förbundet underställer förbundsmedlemmarna sina beslut eller att andra liknande villkor har uppfyllts.

Bestämmelserna i förbundsordningen om kommunalförbundets ändamål och uppgifter utformas många gånger så, att medlemmarna kan behålla inflytandet över betydelsefulla frågor och ha kvar vissa möjligheter att göra prioriteringar i den verksamhet har överläm-

som nats till kommunalförbundet och i förhållande till den verksamhet som medlemmarna själva bedriver. Ändamålet med förbundets uppgift kan definieras som ett ansvar för driften verksamheten och de

av ange begränsningar som skall gälla, t.ex. i fråga om struktur- och investeringsfrågor. Det förekommer också att förbundets ändamål i

anges allmänna ordalag och att väsentliga uppgifter som inte skall ingå räknas upp i förbundsordningen. Vid bildande av skolförbund har bestämmelser av sådan innebörd tagits in i förbundsordningar.

Man har sökt stöd för styrningen genom ändamålsbeståmningen i förbundsordningen i föreskrifterna i kommunalförbundslagen vad

om som är obligatoriskt att ta in i en förbundsordning och vad som den i övrigt får innehålla. Där sägs som framgått bland annat att förbundsordningen skall ange de begränsningar som förbundsmedlemmarna överenskommit i fråga om förbundets rätt att ta upp lån, ingå borgen och andra förbindelser eller avsätta medel till fonder" samt vad förbundsmedlemmarna i övrigt anser nödvändigt för att ordna de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar och förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning l kap. 9 § 6 resp. 10. För förbund med direktion gäller att förbundsmedlemmarna får besluta närmare föreskrifter om förbundsdirektionens verksamhet 3 kap. 4 § första stycket.

Det är oklart, hur långt förbundsmedlemmarna får i sin styrningen av ett kommunalförbund genom bestämmelser i förbundsordningen och i reglementet för en direktion. Det bör framhållas att lagligheten av sådana lösningar inte har prövats i rättspraxis.

Till styrningen hör också frågan om samordning av ett kommunalförbunds budget- och planeringsprocess med motsvarande processer

54 Nuvarande regler om kommunalförbund

hos förbundsmedlemmarna. Kommunallagens regler i 8 kap.

om ekonomisk förvaltning gäller i stor utsträckning för kommunalförbund. Väsentliga avvikelser är dock att det inte är obligatoriskt för kommunalförbund upprätta ekonomisk flerårsplan, att bestämmelserna

om årsbokslut och årsredovisning inte gäller för förbund med direktion samt att förbund med fullmäktige inte behöver lägga fram koncernredovisning.

De nuvarande bestämmelserna i kommunalförbundslagen om att ett kommunalförbund efter samråd med förbundsmedlemmarnas styrelser före utgången av september månad skall fastställa budgeten och i samband därmed bestämma det bidrag som varje medlem skall lämna till förbundet 2 kap. 19 och 20 §§ resp. 3 kap. 9 och 10 §§ har lett till tveksamhet mot att välja kommunalförbund som samarbetsform. Man har menat att ett förbund alltför enkelt kan rekvirera pengar till sin verksamhet och undgå de krav på rationaliseringar och besparingar som förbundsmedlemmarna tvingas ställa den egna verksamheten. Det är också oklart om och i vilken utsträckning förbundsmedlemmarna kan föreskriva en annan ordning för handläggningen av budgetärendet och samordna den med budgetprocessen inom den egna organisationen.

Förbundsstyrelsen respektive direktionen skall hålla medlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av ett kommunalförbunds verksamhet och om frågor av större ekonomisk betydelse 2 kap. 16 § och 3 kap. 6 § kommunalförbundslagen. För en direktion får det anses tillåtet att härutöver ge föreskrifter i reglementet om att direktionen skall fastställa mål och planer för verksamheten och ekonomin och till förbundsmedlemmarnas fullmäktige och styrelser redovisa måluppfyllelsen samt informera om och redovisa prognoser för verksamheten och ekonomin. Så sker också för närvarande i praktiken.

Vad gäller kommunalförbund med fullmäktige är det tveksamt om sådana föreskrifter kan lämnas, eftersom det inte finns någon bestämmelse som svarar mot den i 3 kap. 4 § kommunalförbundslagen om rätten att meddela föreskrifter för en direktion och förbundsmedlemmarna inte får fastställa någon arbetsordning för förbudsfullmäktige eller något reglemente för förbundsstyrelsen och övriga nämnder. Möjligen kan de tas in i förbundsordningen och då med stöd av den tidigare nämnda bestämmelsen i 2 kap. 9 § första stycket l0 kommunalförbundslagen.

Förbundsmedlemmarna får som nämnts tidigare bestämma om kommunalförbundet skall ha rätt att ta lån, ingå borgen och andra förbindelser eller att fondera pengar 1 kap. 9§ första stycket 6 kommunalförbundslagen. Om de samverkande kommunerna anser att begränsningar skall gälla för förbundet att skaffa krediter och ikläda sig förbindelser av ekonomiskt slag, måste detta skrivas in i förbunds-

Nuvarande regler om kommunalförbund 55

ordningen. Det är således inte möjligt att lämna bindande föreskrifter

annat sätt. Skall sådana begränsningar införas, sedan ett förbund har bildats, mäste det ske genom att förbundsordningen ändras.

Utöver granskningen genom revisionen kan förbundsmedlemmarna

till stånd laglighetsprövning av beslut som fattas inom ett kommunalförbund. De har nämligen samma rätt att överklaga som de egna kommunmedlemmarna 4 kap. 10 § första stycket kommunalförbundslagen.

2.7¶Medborgarnas insyn och kontroll

Ett kommunalförbund är en myndighet. Föreskrifterna om allmänna handlingars offentlighet i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen gäller därför. Allmänhetens möjligheter till insyn ändras således inte genom att en verksamhet förs över från en kommun till ett kommunalförbund. Det finns en särskild regel i kommunalförbundslagen om att förbundsordningen i gällande lydelse skall finnas tillgänglig hos kommunalförbundet och hos varje medlem.

Förbundsstyrelser och övriga nämnder samt förbundsdirektioner är kommunala förvaltningsmyndigheter. Förvaltningslagen skall därför tillämpas av dem och de förvaltningar som lyder under dem i samma utsträckning som av förbundsmedlemmarnas styrelser och övriga nämnder. De har samma serviceskyldighet mot allmänheten som myndigheterna inom kommuner och landsting. De skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp i enskilda frågor som rör kommunalförbundets verksamhetsområde. De skall hjälpa enskilda till rätta, om de vänder sig till förbundet i stället för till en medlemskommun eller en myndighet osv.

Föreskrifterna i 10 kap. kommunallagen om laglighetsprövning gäller också för kommunalförbund. Medborgarna kan överklaga de beslut som fattas i ett kommunalförbunds verksamhet i samma omfattning och på samma grunder och sätt som besluten i en kommun eller ett landsting. Detsamma gäller förvaltningsbeslut inom ett kommunalförbunds specialreglerade verksamhet vilka överklagas till kammarrätten.

Förbundsfullmäktige fungerar i stor utsträckning som kommun- och landstingsfullmäktige. Sammanträdena kungörs och är offentliga. Ärenden får väckas i förbundsfullmäktige på sätt i

samma som medlemmarnas fullmäktige. Interpellationer och frågor får ställas. För ärendebehandlingen gäller kommunallagens regler bland annat de om beredningstvång och om beredningsfrist för motioner samt om opinionsundersökningar och folkomröstningar. Den särskilda regeln i kommunallagen om att fullmäktige får ge allmänheten möjlighet att ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med fullmäkti-

56 Nuvarande regler om kommunalförbund

ge har dock inte gjorts tillämplig kommunalförbund 8 kap. 22 §.

För kommunalförbund med direktion finns det en särskild bestämmelse om att budgetsammanträdena måste kungöras och att sammanträdena skall vara offentliga. Därvid skall reglerna om kungörelse av fullmäktiges sammanträden m.m. i kommunallagen gälla i tillämpliga delar.

Bestämmelserna i 6 kap. 19 a § kommunallagen om öppna nämndsammanträden är tillämpliga inom båda formerna av kommunalförbund. Det bör noteras att, liksom beträffande bestämmelserna om folkomröstning, nämns ingenting i förarbetena om att de har gjorts tillämpliga kommunalförbund.

I detta sammanhang bör också noteras att föreskriften i 6 kap. 8 § kommunallagen om att nämnderna skall verka för att samråd sker med dem som utnyttjar deras tjänster inte gäller för en förbundsstyrelse eller övriga nämnder eller en förbundsdirektion i kommunalförbund.

2.8¶Revision

Bestämmelserna om revision i 9 kap. kommunallagen gäller i tillämpliga delar för kommunalförbund 2 kap. 21 § och 3 kap. ll §. För förbund med direktion föreskrivs dock att varje förbundsmedlems fullmäktige utser en eller flera revisorer och minst lika många revisorsersättare. Det står förbundsmedlemmarna fritt att bestämma att flera revisorer och ersättare skall utses. Varje förbundsmedlem handlägger och avgör för sig frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna och ersättarna i en förbundsdirektion 3 kap. 11 §.

Som sagts tidigare 2.4 ovan tillämpas bestämmelsen om valbarhet så, att gemensamma revisorer kan utses. När förbundsmedlemmarna är många, skulle en annan tillämpning medföra ett orimligt antal revisorer måste utses. I det tidigare nämnda exemplet med 16 medlemmar skulle Vårdförbundet ha 16 revisorer och minst 16 revisorsersättare.

Antalet revisorer och revisorsersättare behöver inte regleras i förbundsordningen. Inget hindrar att så sker. Det möter inte heller något hinder att en förbundsmedlem väljer samma personer att vara revisorer i kommunalförbundet som de utser att granska den egna förvaltning.

Det bör noteras att reglerna i 4 kap. 10§ kommunallagen om entledigande förtroendevalda i styrelsen och övriga nämnder vid

av vägrad ansvarsfrihet och på grund av brott inte gäller för kommunalförbund och inte heller reglerna om återkallande av förtroendeuppdrag på grund av ändrad politisk majoritet och ändringar i nämndorganisationen i 4 kap. 10 a

Nuvarande regler om koznmunaljförbund 57

2.9¶Den praktiska tillämpningen av

kommunalförbundslagen

I kommunalförbundslagen hänvisas i mycket stor omfattning till bestämmelser i kommunallagen vilka gäller i tillämpliga delar. Detta försämrar starkt läsbarheten. Den använda tekniken vållar problem, då det är svårt att avgöra hur en regel i kommunallagen skall tillämpas praktiskt i ett kommunalförbund. Detta gäller främst i förbund med direktion.

I vissa väsentliga frågor saknas dessutom sådana hänvisningar. Det finns t.ex. inte någon föreskrift i kommunalförbundslagen som säger att likställighetsprincipen och förbudet mot beslut med retroaktiv verkan, som numera är inskrivna i kommunallagen, skall gälla i kommunalförbunds verksamhet. När ändringar genomförts i kommunallagen synes inte tillämpningen på kommunalförbund av nya eller ändrade regler ha uppmärksammats tillräckligt.

Det förekommer vidare att regler är oförenliga. Som exempel kan nämnas att hänvisningar gäller för en direktion dels be-

genom stämmelserna om ekonomiska förmåner för förtroendevalda i 4 kap. 12-15 §§ kommunallagen, dels jävsreglerna i 6 kap. 24-27 §§. Ledamöterna i en direktion skall således besluta om arvoden och andra ersättningar till sig själva enligt de förstnämnda bestämmelserna, men de måste på grund av jäv anses förhindrade att göra detta enligt de sistnämnda. Det saknas stöd för att förbundsmedlemmarna beslutar om de ekonomiska förmånerna till ledamöterna i en direktion.

Problem kan också föreligga i förhållande till speciallagstiftningen. Exempelvis skall ett kommunalförbund som sköter hälso- och sjukvård enligt lagen 1992:563 om förtroendenämndsverksamhet jämförd med 1 kap. 2 § kommunalförbundslagen ha en eller flera förtroendenämnder, enligt 3 kap. l § kommunalförbundslagen får ett förbund

men med direktion inte ha andra organ utöver direktionen än partssammansatta.

Den allmänna meningen är att kommunalförbundslagen är svårhanterlig och svårtolkad genom att hänvisningarna till kommunallagen är så omfattande och genom att bestämmelserna i den lagen sägs gälla i tillämpliga delar utan att den närmare innebörden anges i motiven.

3 kommunalförbund

Utvecklingen av

som samarbetsform

I detta kapitel redogör vi för användningen kommunalförbund av som samverkansform från institutets tillkomst och till i dag. I en bilaga lämnar vi utförligare uppgifter de kommunalförbund om som finns nu.

Användningen av kommunalförbund som samarbetsform har varierat sedan institutet kom till år 1919. Den har liksom institutets betydelse påverkats mycket av att kommunerna och landstingen har fått och nya ändrade uppgifter över tiden. En annan och lika viktig faktor är de omfattande ändringarna i kommunindelningen genomfördes under som 1950- och 1960-talen. År 1942 fanns det 509 kommunalförbund i landet. År 1953 då den första indelningsreformen var genomförd, hade antalet reducerats till 173. När 1957 års lag om kommunalförbund kom till, antalet var förbund 241. Ändamålet för 167 dem polisväsendet. I och med av var förstatligandet upplöstes alla sådana förbund. År 1966 antalet var förbund 90. Efter det att den andra indelningsreformen hade slutförts år 1973, hade antalet sjunkit till 47. Skolförbunden slopades samma år. Därefter och fram till att arbetet med den nu gällande lagen påbörjades varierade antalet mellan 17 och 20. När lagen trädde i kraft den 1 januari 1986 fanns det 19 kommunalförbund. Därefter har förbunden successivt blivit fler. I den tidigare nämnda skriften kommunalförbund om som samverkansform l .2 ovan redogörs ingående för samtliga kommunalförbund i landet. Faktauppgifter har inhämtats varje förbund. De om avser förhållandena i mars 1994. Då 128 kommuner och 3 var landsting medlemmar i 34 kommunalförbund. Intresset för denna samverkansform har ökat markant. Under år 1993 bildades det fem nya kommunalförbund. Resultatet av en skriftlig enkät som har kompletterats med intervjuer redovisas också. Enkäten har riktats till samtliga kommunalförbund och till ett urval kommuner år av som medlemmar i sådana förbund. Därav framgår att uppfattningen om kommunalförbund som samverkansform är betydligt positivare än vad man allmänt har förutsatt, men också att det finns starka önskemål om en reformering av kommunalförbundslagen. Som nämnts inledningsvis har vi genom en enkät till kommunförbunden i länen och genom skriftligt material och muntliga kontakter

60 Utvecklingen av kommunalförbund som samarbetsform

uppdaterat och kompletterat nämnda redovisning från Svenska Kommunförbundet. De uppgifter vi lämnar avser förhållandena i juni

1996.

Under de två år som förflutit har 3 tidigare förbund upplösts. Bland

dem är det förbund som haft de flesta medlemmarna hittills, nämligen Kommunalförbundet för Stor-Stockholms bostadsförmedling i vilket 22 kommuner deltog. Antalet förbund som nybildats är Totalt finns

det 40 kommunalförbund i landet. Det har redovisats

numera framskridna planer för bildandet av ytterligare förbund på flera håll.

Bland de förbund som tillkommit bör särskilt nämnas Västsveriges kommunalförbund för landstingsangelägenheter som är ett förbund

med fullmäktige och de två förbunden för inköpsverksamhet, Gästrike Inköp och Hälsinge Inköp, som båda har direktion.

De flesta kommunalförbund är bildade för enbart ett verksamhets-

område. Det finns fem förbund som har flera ändamål, s.k. flersaksförbund. Gemensamt för dem är att de har planeringsuppgifter.

Antalet förbund fördelar sig efter ändamål enligt följande.

Räddningstjänst -

Utbildning -

Vatten och avlopp -

Flera ändamål -

Vård och behandling -

Hälso- och sjukvård -

Kanslifunktion för samverkan -

Länstrafik -

Upphandling -

Bibliotek ADB -

Fastighetsförvaltning

-

Av förbunden är ll organiserade med förbundsfullmäktige och 29 med förbundsdirektion. Av förbunden med direktion har två förbund

nyligen ombildats från förbund med förbundsfullmäktige. Bland de nybildade är det bara det västsvenska för landstingsangelägenheter för

vilket har valt fullmäktigemodellen. Ett av flersaksförbunden,

man Ölands kommunalförbund, tidigare organiserat med fullmäkti-

som var

har numera direktion. Det bör nämnas att detta förbund och ett ge annat för kollektiv trafik driver verksamhet i helägda aktiebolag.

Utvecklingen av kommunalförbund som samarbetsform 61 Antalet medlemmar varierar mellan förbunden. Medlemsantalet i de olika typerna av förbund fördelar sig enligt följande.

Verksamhetens omfattning mätt i antalet anställda eller budgetomslutning visar stora skillnader mellan kommunalförbunden. Flest anställda har Räddningstjänstförbundet i Göteborg och Mölndal med ca 700. Fr.0.m. år 1997 kommer Kungsbacka kommun att ingå i förbundet som då får ca 750 anställda. Störst omslutning har Kommunalförbundet för Malmöhus läns kollektivtrafik med 580 miljoner kr. Det finns två förbund som helt saknar egen personal. En redovisning av samtliga kommunalförbunds ändamål, organisation, antal anställda m.m. lämnas i bilaga

Kommunalförbund för räddningstjänst planeras på flera håll i landet, i Hallands län, Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län, Skaraborgs län och Värmlands län. Under första halvåret 1996 har ett kommunalförbund bildats för räddningstjänst i den östra delen av Norrbottens län. Medlemmar är Haparanda, Kalix och Övertorneå kommuner. I Kalmar län pågår ett omfattande projekt för sådan verksamhet. Av länets 12 kommuner har hittills 7 beslutat att bilda ett kommunalförbund som skall börja sin verksamhet under andra halvåret 1997.

Också för samarbete inom hälso- och sjukvården nyttjas numera kommunalförbund, något som inte förekommit tidigare. De västsvenska landstingen har omvandlat en tidigare gemensam planeringsnämnd till ett förbund med vidgade uppgifter. Bohuslandstinget och Landstinget Älvsborg har bildat ett kommunalförbund med ansvar för länssjukvården i de norra delarna av de båda landstingen. Förbundet är organiserat med direktion. Vidare har ett förslag utarbetats om att under år 1996 bilda ett kommunalförbund med Bohuslandstinget och Göteborgs stad medlemmar. Ändamålet skall samordna

som vara att och driva verksamheten vid de tre stora sjukhusen Mölndals lasarett, Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset. Det kommer organi-

att

62 Utvecklingen av kommunalförbund som samarbetsform

seras med direktion. De tre sjukhusen omsätter för närvarande tillsammans nära 6 miljarder kr. Totalt berörs ca 15.500 anställda av den planerade förändringen. Detta kommunalförbund blir det mest omfattande hittills i landet vad gäller verksamhet.

Många kommuner har visat intresse för att samordna sin inköpsverksamhet i kommunalförbund. Två av de nybildade förbunden har också ett sådant ändamål. Övervägandena om bildande av kommunalförbund gäller numera allt oftare olika service- och stödfunktioner, inte som förr hela verksamheter eller förvaltningar. Användningsområdena för kommunalförbund vidgas således utöver de traditionella. Detta motiverar att institutet reformeras och görs mer flexibelt än det är i dag.

Direktionsmodellen dominerar klart bland de existerande kommunalförbunden. Det är också den modellen som är aktuell, när nya förbund planeras. Den reglering som gäller för modellen behöver anpassas till den nuvarande användningen och de aktuella behov och önskemål som finns.

4¶Försökslag om Sjukvårdssamverkan mellan landsting

I detta kapitel redogör vi för den försökslagstiftning om

samverkan i en gemensam nämnd som sedan den 1 januari 1996 gäller inom hälso- och sjukvårdsområdet. Hittills har ett sådant

samverkansprojekt inletts, mellan landstingen i Skåne. Vi beskriver även kortfattat vissa lösningar som valts i det samarbetet.

Landstingen i Kristianstads län och Malmöhus län har sedan 1960-talet diskuterat ett samarbete avseende hälso- och sjukvården i sydöstra Skåne. I området fanns före årsskiftet 95/96 två sjukvårdsdistrikt, Ystads med 56 000 invånare och Österlens med 33 000

ca ca invånare. Landstingen har diskuterat olika samverkansformer såsom bildande av bolag, avtalssarnverkan och samverkan kommunal-

genom förbund. Ingen av formerna ansågs dock tillräckligt lämpad för ändamålet. Landstingen anhöll därför om möjlighet att skapa

en gemensam nämnd för hälso- och sjukvården i området. Till grund för anhållan låg en överenskommelse om samverkan. Syftet med samarbetet skulle vara att ge befolkningen ett bättre vårdutbud och fortsatt hög kvalitet samtidigt som verksamheten skulle kunna göras kost-

mer nadseffektiv. Till bilden hör att man samtidigt arbetat med att slå samman länen och landstingen i Skåne till ett län respektive ett landsting.

Anhållan ledde till att Finansdepartementet arbetade fram ett förslag till försökslagstiftning utifrån de speciella förhållandena i sydöstra Skåne Ds 1995:26 Sjukvårdssamverkan mellan landsting. Efter remissbehandling beslutade regeringen den 5 oktober 1995 proposition 1995/96 :59 Sjukvårdssamverkan mellan landsting. Propositionen ledde därefter till att en försökslag antogs Lag 1995: 1285 försöksverk-

om samhet med gemensam nämnd för flera landsting. Försökslagen bygger på att de landsting som är intresserade av att samarbeta i

en gemensam nämnd skall ansöka hos regeringen om deltagande i försöksverksamheten, 4 § i försökslagen. Hittills har endast de skånska landstingen inkommit med en sådan ansökan. Fler landsting lär dock vara intresserade av ett liknande samarbete, både inom hälso- och sjukvården och på andra områden. Ansökan har beviljats och försöksverksamheten inletts.

Försökslagstiftningen är uppbyggd så att den reglerar vissa särskilda frågor och i övrigt hänvisar den till de bestämmelser i kommunallagen

64 Försökslag om sjukvârdssamverkan mellan landsting

som skall tillämpas. Det är alltså endast vissa utpekade bestämmelser i kommunallagen som gäller för den gemensamma nämnden. En

nämnd får tillsättas för att fullgöra den ledning av hälsogemensam och sjukvården som anges i 10 § hälso- och sjukvårdslagen 1994:763, 1 § i försökslagen.

Den gemensamma nämnden är ingen egen juridisk person. Landstingen är alltjämt huvudmän för verksamheten. Den gemensamma nämnden har en ställning som nämnd inom landstingens organisation och som en egen myndighet. Nämnden kan binda huvudmännen

ses inom de områden som respektive huvudman bestämt. Nämnden är alltså ansvarig mot samtliga huvudmän.

Nämnden får besluta i frågor som rör förvaltningen, som den enligt lag eller författning skall ha hand om, samt som delegerats till

annan den av respektive landstingsfullmäktige, 2 § i försökslagstiftningen.

De skånska landstingen har tillsatt en gemensam nämnd och slagit samman de båda sjukvârdsdistrikten och sjukhusen i sydöstra Skåne. Nämnden består sju ledamöter och ersättare från Malmöhus läns

av landsting och sex ledamöter och ersättare från Kristianstads läns landsting. Valbara till nämnden är de som är valbara i något av de samverkande landstingen, 6 § första stycket i försökslagen. De skånska landstinget har dock inte utnyttjat denna möjlighet utan utsett ledamöter är valbara i respektive landsting. Landstingen i Skåne

som

majoritetsförhållanden i fullmäktige. Ledamöterna i den har samma gemensamma nämnden är proportionellt valda och nämndens sammansättning avspeglar därför den politiska sammansättningen i de båda fullmäktige. Enligt försökslagstiftningen skall fullmäktige i de samverkande landstingen komma överens om vem som skall fullgöra uppgiften ordförande m.m. Parterna i Skåne har enats om att

som landstinget i Malmöhus län utser ordföranden och att landstinget i Kristianstads län utser två vice ordförande.

I samband med att de båda sjukvårdsdistrikten slogs samman tog Kristianstads läns landsting över all personal. Övergången av personal skedde enligt reglerna om företagsöverlåtelser i lagen 1982180 om anställningsskydd. Kristianstads läns landsting hade innan sammanslagningen fattat beslut om att under viss tid inte säga upp personal. Detta har fört med sig att inte heller den personal som togs över från landstinget i Malmöhus län i något fall har sagts upp på grund av sammanslagningen distrikten. Den personal som tidigare var

av anställd landstinget i Malmöhus län och som går i pension under

av försökstiden skall erhålla pension från landstinget i Malmöhus län i förhållande till intjänandetiden i det landstinget. Pensionen i övrigt betalas av landstinget i Kristianstads län.

Enligt försökslagstiftningen, 2§ första stycket andra meningen, skall det reglementet för nämnden, skall utfärdas av båda

av som landstingen, framgå var nämnden skall ha sitt säte. Den gemensamma

Färsökslag om sjukvårdssamverkan mellan landsting 65

nämnden i sydöstra Skåne har sitt säte i Simrishamn.

Fullmäktige i de samverkande landstingen skall utse revisorer och ersättare för dem på det sätt som anges i reglementet för nämnden, 16 § i försökslagen. Enligt överenskommelsen om samverkan i Skåne skall de revisorer som skall granska landstingens verksamhet i sin helhet även granska den gemensamma nämndens verksamhet och avlämna revisonsberättelse till var och en av huvudmännen. De biträds av yrkesrevisorerna i Kristianstads läns landsting.

Budgeten för den gemensamma nämnden skall upprättas gemensamt av de samverkande landstingen, 15 § första stycket i försökslagen. Parterna i Skåne skall enligt överenskommelsen samverkan årligen

om bidra till driften av det gemensamma distriktets verksamhet. För år 1996 skall landstinget i Malmöhus län svara för 59,3 % det totala

av bidraget 784,4 miljoner kr. Landstiget i Kristianstads län svarar för återstoden. Parterna svarar för underskott och får del överskott

av enligt samma fördelning. Kristianstads läns landsting för

svarar medelsförvaltningen. De båda landstingen behåller äganderätten till den egendom som de hade vid tidpunkten för samarbetets början. Nyanskaffad egendom landstingen i proportion till finans-

ägs av ieringen.

Samtliga medlemmar i de samverkande landstingen har rätt att få lagligheten av beslut fattade av de samverkande landstingen prövad i domstol, 19 § i försökslagen. En medlem i Malmöhus läns landsting kan alltså överklaga ett beslut som fattats av till exempel fullmäktige i Kristianstads läns landsting, även om beslutet inte rör den gemensamma nämndens verksamhet. Tillkännagivande att protokollen

av från fullmäktige, nämnder och den gemensamma nämnden justerats skall samma dag anslås på anslagstavlorna i de samverkande landstingen, 11 § andra stycket försökslagen. Kungörelser fullmäktige-

om sammanträden i de samverkande landstingen skall anslås på anslagstavlorna i de samverkande landstingen, 18 § i försökslagen.

En gemensam nämnd har möjlighet att delegera beslutanderätten i ett visst ärende eller grupp av ärenden till ett utskott, en ledamot eller ersättare i nämnden eller till en anställd i något de samverkande

av landstingen, 13 § i försökslagen. Delegering kan alltså ske till anställda även utanför den gemensamma nämndens verksamhet.

3 16-1194

5¶Kommunala samverkansfonner i

Finland

I detta kapitel redogör vi kortfattat för de kommunala samverkansformerna i Finland med tonvikt på samkommunen.

I direktiven framhålls samkommunerna i Finland som exempel en smidig samarbetsform liksom möjligheten som finns där att ha gemensamma kommunala nämnder.

Genom ändringar i 1976 års finländska kommunallag avskaffades kommunalförbunden och ersattes fr.o.m. år 1993 med så kallade samkommuner. Bestämmelserna om kommunalt samarbete har i det närmaste oförändrade förts över till den nya kommunallag som trädde i kraft den 1 juli 1995.

Sarnkommunen ger kommunerna i Finland mycket stor frihet att bestämma formerna för sitt samarbete. Redan dessförinnan hade de finländska kommunerna jämfört med de svenska betydligt vidare möjligheter att samarbeta genom avtal och att ha gemensamma nämnder eller andra organ. Också samverkan i privaträttsliga juridiska personer var tidigare och är fortfarande tillåten i något större utsträckning i Finland än i Sverige.

Det främsta skälet till att kommunalförbundet som samarbetsform avskaffades var att den ansågs alltför tungrodd och detaljreglerad. Det skall dock noteras att någon motsvarighet till den svenska, enklare formen med förbundsdirektion inte förekom i Finland.

Syftet med reformen var att skapa en flexibel lagstiftning samt att förenkla organisationen och öka kommunernas inflytande och styrning. Regleringen av samarbete mellan kommuner i Finland har sin utgångspunkt i den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse som Finland ratificerade år 1991. Konventionens artikel 10, som avhandlar kommunernas rätt att bilda sammanslutningar m.m., åberopas inledningsvis i den allmänna motiveringen i propositionen med förslag till nämnda ändringar i kommunallagen år 1993 1992 rd-RP 70 s. 8.

Förutom genom samkommunen, som således har ersatt kommunalförbundet, får de finländska kommunerna samarbeta på flera sätt och i enklare former. Följande samarbetsformer anges i kommunallagen l kap. 3 § och 10 kap. 76 §.

Avtal mellan kommuner om att sköta uppgifter tillsammans. -

Avtal om att en kommun sköter uppgifter för en eller flera andra -

68 Kommunala samverkansformer i Finland

kommuner med eller utan gemensam nämnd. Samkommun.

-

Avtal mellan en kommun utanför en samkommun om att sam- -

kommunen sköter uppgifter kommunen.

Delegering av beslutanderätt till tjänsteinnehavare hos en annan -

kommun.

När kommuner sluter samarbetsavtal får det innefatta att en del av ledamöterna i det organ i den kommun som har hand om den eller de aktuella uppgifterna skall utses av de andra kommunerna som deltar i samarbetet. Den gemensamma nämnden inrättas således inom en av de samverkande kommunerna och tillhör den kommunens organisation.

Den mest utvecklade formen för samarbete är samkommunen. Samkommunen är en särskild juridisk person. Den saknar beskattningsrätt. En samkommun bildas genom ett avtal mellan två eller flera kommuner. Samarbetet regleras genom ett så kallat grundavtal. En kommun är skyldig att tillhöra en samkommun för vissa obligatoriska uppgifter, t.ex. sjukvårdsdistrikten för specialiserad sjukvård och specialomsorger för utvecklingsstörda.

Högsta beslutande organ i en samkommun är enligt lagen en samkommunstämma. Medlemmarnas representanter vid stämman väljs av kommunstyrelsen eller något annat kommunalt organ som kommunfullmäktige bestämmer. Representanterna utses inför varje stämma och erhåller instruktioner för sitt agerande på stämman. samkommunstämma skall hållas minst två gånger om året. Lagen nämner inte uttryckligen fullmäktige som ett organ i en samkommun. I praktiken är dock samkommunfullmäktige vanligast som det högsta beslutande organet i samkommunerna. En samkommun kan ha endast ett organ som då sköter de uppgifter som annars ankommer fullmäktige och kommunstyrelsen i en kommun, dvs. detsamma som en förbundsdirektion i Sverige.

En samkommun kan således i stället för samkommunstämma ha ett annat beslutande organ som väljs av medlemskommunerna. Detta skall regleras i grundavtalet. Medlemmarna kan därutöver inrätta andra organ. Också detta skall regleras i grundavtalet. Sådana organ skall enligt lagen ges en sammansättning motsvarande den andel röster olika grupper, som är representerade i medlemmarnas fullmäktige, har fått vid kommunalvalen. Det finns också särskilda föreskrifter i Finland om en jämn könsfördelning i offentliga organ, vilka måste beaktas. Valbar till uppdrag i en samkommun är den som är valbar till uppdrag i någon av de kommuner som ingår i samkommunen. Samma valbarhetshinder gäller för uppdrag i en samkommun som i en kommun.

Reglerna om samkommuner finns i 10 kap. kommunallagen. Utöver det som redovisats nu gäller lagens övriga bestämmelser i stor

Kommunala samverkansformer i Finland 69

utsträckning för samkommunerna, såsom de om fullmäktiges uppgifter, delegering och arbetsformer, kommunstyrelse, nämnder och delegationer m.fl. organ, medborgarnas rätt till insyn, påverkan och information samt rätt att komma med initiativ, liksom de för-

om troendevalda. Alla lagens bestämmelser om personal, förvaltningsförfarandet, ekonomi och revision är tillämpliga på samkommunerna.

Kommunerna har stor frihet att utforma samarbetet och reglera detta genom grundavtalet. Kommunallagen anger vissa förhållanden som måste regleras, t.ex. hur beslutsfattandet skall ordnas, antalet ledamöter i samkommunens organ eller antalet representanter vid samkommunstämman och grunderna för rösträtten, samkommunens uppgifter, samkommmunståmmans uppgifter och befogenheter, medlemmarnas andelar i samkommunens tillgångar

och deras ansvar för samkommunens skulder, revision samt förfarandet vid utträde ur samt likvidation och upplösning av samkommunen. Kommunerna får bestämma i grundavtalet, att kvalificerad majoritet skall krävas för beslut i vissa ärenden. De kan också ta in i avtalet att tvister som föranleds av avtalet skall avgöras i den ordning som föreskrivs i lagen om skiljeförfarande.

När en samkommun har bildats eller har upplösts måste detta anmälas till länsstyrelsen i det län, där samkommunen har sitt säte. En kopia av grundavtalet skall ges in samtidigt med anmälan om bildandet.

År 1994 fanns det 262 samkommuner i Finland. Av dem hade 21 uppgifter inom sjukvårdsdistrikt för specialiserad sjukvård och 13 inom distrikt för specialomsorger. Antalet samkommuner för folkhälsoarbete var 87, 63 för yrkesutbildning, 15 för kommunalhem och ålderdomshem, 8 för uppfostrings- och familjerådgivning, 6 för missbrukarvård, 4 för Vattenförsörjning, 5 för elverk och 21 för andra uppgifter. Därtill fanns det 19 landskapsförbund som är samkommuner. De har dels lagreglerade uppgifter som avser regional planering och regionalpolitik, dels frivilliga uppgifter som gäller regional intressebevakning.

6 och bättre för

Nya förutsättningar

kommunal samverkan i

offentligrättslig form

Den rådande ekonomiska situationen för den offentliga verksamheten kräver att kommunerna och landstingen utnyttjar sina allt mer begränsade resurser effektivt. Vidgade möjligheter till sambruk och samverkan inom den kommunala sektorn kan bidra

till ytterligare effektivisering och till att bibehålla en god kvalitet i

verksamheten. Kommunal samverkan bör därför underlättas och

stimuleras.

En fortsatt avreglering av den kommunala verksamheten

ger

kommuner och landsting möjlighet sin verksamhet till

att anpassa

lokala förhållanden och behov.

Kommunal samverkan i offentligrättsliga former bör prioriteras

och göras smidigare och konkurrenskraftigare gentemot bolag och

andra privaträttsliga alternativ. Genom våra förslag får kommuner

och landsting slagkraftiga alternativ till privaträttsliga samverkans-

former.

Kommunerna och landstingen bör så långt det är möjligt själva

få bestämma om sin samverkans ändamål och organisation. Den

befintliga lagstiftningen bör moderniseras, förenklas

och anpassas

till de skiftande behov som föreligger samt skapa förutsättningar

för enkla, flexibla och långsiktiga lösningar.

Under senare år har regeringen strukit under vikten att den

av kommunala verksamheten effektiviseras och att produktiviteten höjs med hänsyn till den kärva ekonomiska situationen för den offentliga sektorn. Även kommuner och landsting har förmått sin

om anpassa ekonomi, och därmed bidragit till saneringen av de offentliga finanserna, ställs det krav på fortsatta insatser för effektivisering och förbättrad produktivitet i verksamheten samtidigt fortsatt god

som en kvalitet måste upprätthållas prop. 1994/95:10O bil. 8 s. 29, prop. 1994/951150 bil. l s. 39 och bil. 7 s. 73 och 77 samt

prop. 1995/96: 150 s. l7l och 172. För att underlätta för kommunerna och landstingen att uppfylla dessa krav har bidragssystemet förenklats. Vidare har regeringen kommit överens med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet om riktlinjer för den kommunala ekonomin som ger stabilare förutsättningar för långsiktig

en mer planering prop. l995/96:l50 s. l7l och 172.

Andra åtgärder för att öka det lokala inflytandet och främja

72 Nya och bättre förutsättningar för kommunal samverkan

effektiviteten är att avreglera den kommunala verksamheten samt minska styrningen och mildra tillsynen från statens sida. Arbetet med avregleringen påbörjades redan under 1970-talet prop. 1976/77: l och har fortgått etappvis sedan dess. Regeringen har uttalat att sådana regler som är svåra att motivera med hänsyn till det ansträngda ekonomiska läget i kommuner ock landsting skall mönstras ut prop. 1994/95:150.

En regelöversyn har nyligen inletts tillsammans med Svenska Kommunförbundet. Den omfattar en genomgång av det statliga regelverket som berör kommunal verksamhet i syfte att förenkla reglerna och därigenom minska trycket på de kommunala kostnaderna prop. 1995/96:15O s. 173.

För att nå en effektivare användning av tillgängliga resurser, underlätta medborgarnas kontakter med myndigheterna och tillhandahålla en bättre och smidigare service pågår försöksverksamhet med samordning över sektorsgränserna, band annat genom finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt socialtjänst och så kallade medborgarkontor. Regeringen har också uttryckt en ambition att stimulera samverkan inom den offentliga sektorn men samtidigt betonat att verksamheten måste präglas av insyn för och öppenhet mot medborgarna prop. 1994/95: 100 bil. 8 s. 33.

Nya kommunallagar antogs år 1977 och år 1991 och har inneburit förenklingar och vidgad bestämmanderätt för kommuner och landsting. Organisationsfriheten ökade väsentligt genom införandet av den nu gällande lagen. Under 1980-talet pågick olika försöksverksamheter med syfte. Viktigast det så kallade frikommunförsöket.

samma var

Kommuner och landsting har tagit till vara de möjligheter som kommunallagen och infört nya styrsystem för verksamhet och

ger ekonomi samt ändrade organisationsformer och rationellare arbetsmetoder. Köp- och säljsystem och resultatenheter används inom och mellan förvaltningar, beställar-utförarmodeller tillämpas mellan nämnderna och den egna verksamheten utsätts för extern konkurrens. Vidare privatiserar eller bolagiserar de hela eller delar av verksamhetsområden, anlitar entreprenörer utanför den egna organisationen och stimulerar anställda att bilda företag eller kooperativ.

Regler kommunernas och landstings möjligheter att lämna över

om vården av kommunala angelägenheter till privaträttsliga organ och om deras inflytande i sådana organ infördes genom 1991 års kommunallag. Det rådde dock bred politisk enighet i riksdagen om att den kommunala verksamheten i största möjlighet utsträckning borde bedrivas i nämndform. Propositionen med förslag till kommunallag byggde också på denna princip prop. 1990/911117, bet. 1990/91:KU38 s. 14 och 44. Denna begränsning har dock inte kommit till uttryck i lagtexten.

Samverkan och sambruk utgör en del i det pågående förnyelse-

Nya och bättre förutsättningar för kommunal samverkan 73

arbetet inom den kommunala sektorn. Det ger möjligheter till ett effektivare utnyttjande av två eller flera kommuners resurser, anställande av kvalificerad personal och inrättande av gemensamma lednings- och servicefunktioner samt bidrar till att hålla kvar eller höja kvaliteten i verksamheten. Samverkan kan också underlätta investeringar. Intresset för samverkan är stort i kommunerna. Ett väsentligt syfte med samverkan är givetvis att minska kostnaderna. Den rådande ekonomiska situationen motiverar att kommunal samverkan underlättas och stimuleras.

Särskilt för de mindre kommunerna är det rationellt att samverka för att nå stordriftsfördelar. Samarbete med andra kommuner gör att de kan klara sina uppgifter bättre och ge en god service till sina invånare. Detta kan ha avgörande betydelse för att mindre och resurs-

kommuner kan bestå som självständiga enheter. På sikt kan svaga ökad kommunal samverkan minska behovet av indelningsändringar.

Samverkan över sektorsgränser i den offentliga verksamheten stimuleras i olika sammanhang. Samverkan över huvudmannaskapsgränserna inom den kommunal verksamheten ligger helt i linje med en sådan utveckling. Större frihet till samverkan kan också minska behovet av ändringar av huvudmannaskapet för uppgifter inom en sektor.

Kommunerna prövar olika former för samverkan. Som vi har redovisat tidigare har intresset för de offentligrättsliga formerna ökat successivt. Av de uppgifter som vi har inhämtat framgår att det finns starka önskemål om större möjligheter till avtalsgrundad samverkan på många områden, inte minst det kommunaltekniska. Sådant privaträttsligt samarbete är vanligt och kan förväntas öka i omfattning. Det ingår dock inte i våra uppgifter att överväga och lägga förslag om kommunal uppdragsverksamhet.

Som sagt rådde det vid den gällande kommunallagens tillkomst en bred enighet i riksdagen om att kommunal verksamhet i största möjliga utsträckning skall bedrivas i nämndform. Sedan dess har visserligen insynen förbättrats i de kommunala företagen genom ändringar i kommunallagen och genom att offentlighetsprincipen gäller för dem enligt 1 kap. 9 § sekretesslagen. Vi har i ett tidigare framlagt betänkande föreslagit ökad insyn i privaträttsliga juridiska personer som kommuner är delägare i eller anlitar SOU 1996:67. Medborgarnas möjligheter till insyn utgör dock bara ett delmotiv för riksdagens ståndpunkt. Den grundas främst på den principiella synen, att kommunala självstyrelseuppgifter skall fullgöras i traditionell, offentligrättslig form, dvs. av nämnder enligt de mål, riktlinjer och reglementen fullmäktige har fastställt samt under styrelsens

som uppsikt.

Gemensam nämnd är en samarbetsform som helt överensstämmer med detta synsätt. Samverkan i kommunalförbund sker visserligen i

74 Nya och bättre förutsättningar för kommunal samverkan

en fristående juridisk person. Förbundet är dock offentligrättsligt. Dess organisation och arbetsformer har i princip demokratiska

samma grund och rättsliga reglering som kommuner och landsting. Medborgarna har också samma insyn och möjlighet att överklaga

samma besluten i kommunalförbunden i övrig kommunal verksamhet.

som Också denna samverkansform ligger väl i linje med riksdagens syn på hur kommunal verksamhet skall bedrivas.

Mot den angivna bakgrunden blir våra utgångspunkter att

en av kommunal samverkan i offentligrättslig form bör prioriteras framför privaträttslig samverkan i aktiebolag och andra privaträttsliga juridiska personer. Samverkan i kommunalförbund bör bland annat därför göras enklare och smidigare så att den blir mer konkurrenskraftig gentemot privaträttsli ga alternativ. Lagstiftningen bör moderniseras och

anpassas till de skiftande behov som föreligger samt skapa förutsättningar för enkla, flexibla och långsiktiga lösningar.

Liksom vid översynen av den finländska kommunallagens regler

om kommunernas samverkan har utredningen kommunalförbund och

om andra samverkansformer ytterst sin grund i den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse prop. 1988/89:1l9. Sverige ratificerade konventionen år 1989. Konventionens artikel 10 slår fast kommunernas rätt att samarbeta, både för att utföra uppgifter punkt l och bilda organisationer för att tillvarata sina intressen punkt 2. Vidare sägs i artikeln att kommunerna skall ha möjlighet att samarbeta över riksgränserna under de villkor som anges i lag punkt 3.

Vidare är en utgångspunkt för oss den större organisatoriska frihet och självbeståmmanderätt som kommunerna fick 1991 års

genom kommunallag och som har vidgats ytterligare ändringar och

genom tillägg till lagen prop. 1993/942188. Detta har också kommit kommunalförbunden till del men inte fullt ut som vi har redovisat tidigare. Vi anser att denna linje bör fullföljas och att kommunerna och landstingen skall så långt det är möjligt själva få bestämma om och ordna sin samverkan. Samtidigt måste samma förutsättningar för medborgarnas insyn och påverkan gälla som för närvarande, demokratiska principer upprätthållas och kravet på rättssäkerhet

för dem som nyttjar de tjänster som kommunerna tillhandahåller gemensamt uppfyllas. Frågan om folkomröstningar i kommunalförbund kräver däremot särskilda överväganden.

Enligt direktiven bör vi överväga behovet alternativa offentligrättsliga former för samverkan. Vi har funnit att ett i grunden reformerat kommunalförbundsinstitut och möjligheter för både landsting och kommuner att inrätta gemensamma nämnder för skötseln av varje kommunalt ändamål gör att ytterligare offentligrättsliga alternativ inte behöver tillskapas. Vad gäller kommunalt samarbete över riksgränserna har vi bedömt att sådant faller utanför vårt uppdrag.

7¶Moderniserad om

lagstiftning

kommunalförbund

7.1 Bestämmelserna om kommunalförbund tas

in i kommunallagen

Bestämmelserna om kommunalförbund tas in i kommunallagen i

anslutning till de bestämmelser som avser kommunala företag samt i de olika kapitlen under särskilda rubriker. I vissa fall görs kompletteringar av befintliga lagrum.

Våra tilläggsdirektiv utgår från att vi skall lägga fram ett förslag till en reformerad kommunalförbundslag. Där sägs att lagen bör kunna låsas fristående, dvs. utan de omfattande hänvisningar till kommunallagen som förekommer i den gällande kommunalförbundslagen. Därtill kommer att reglerna om kommunalförbund måste göras enklare och klarare. Läsbarheten behöver förbättras. Om detta skall uppnås, blir det nödvändigt att i en separat lag skriva in ett stort antal bestämmelser som motsvarar dem i kommunallagen. En sådan ny lag skulle bli nästan lika omfattande som kommunallagen. Redan detta motiverar enligt vårt sett att se på frågan, att regleringen av kommunalförbund sker i kommunallagen.

Enligt utgångspunkterna för vårt arbete skall kommunal samverkan avregleras och förenklas samt organisationsfriheten öka. Våra förslag innebär att antalet särskilda lagregler om kommunalförbund minskar. Med denna lösning följer att förbundsordningen blir ett viktigare dokument än tidigare. Att reglerna inarbetas i kommunallagen, som redan innehåller 249 paragrafer, kommer inte att tynga lagen nämnvärt. Som framgår i det följande föreslår vi att bestämmelserna

nämnd tas in i kommunallagen. Detta talar också för om gemensam att så sker med bestämmelserna om kommunalförbund så att samtliga samverkansformer regleras i en lag.

I 3 kap. kommunallagen, som behandlar kommunernas och landstingens organisation, har bestämmelserna om kommunala företag placerats. Företagen är dock fristående juridiska personer och hör inte till den egentliga kommunala organisationen. De utgör liksom kommunalförbunden särskilda verksamhetsformer, men de är som sagts tidigare privaträttsliga. I klarhetens intresse bör också förutsättningarna för den offentligrättsliga formen framgå av kommunallagen.

76 Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund

Av nu redovisade skäl föreslår vi att bestämmelser kommunal-

om förbund tas in i kommunallagen och placeras huvudsakligen i anslutning till dem som avser kommunala företag i 3 kap. kommunallagen. I samband härmed bör kapitlets rubrik göras tydligare. Vi föreslår att den ändras till Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer och att underrubrik införs

en som föregår de nya bestämmelserna om kommunalförbund. I övriga kapitel införs vissa nya bestämmelser om kommunalförbund, i vissa fall föregås de av nya mellanrubriker. Vissa befintliga lagrum behöver kompletteras. Slutligen föreslår vi bestämmelse, som in-

att en ny formerar om att skötseln av kommunala ändamål får lämnas över till företag och kommunalförbund, tas in som ett andra stycke i l kap. l § kommunallagen.

7.2 Stor frihet att bestämma ett kommunalförbunds

ändamål

Förbundsmedlemmarna får stor frihet att bestämma ett kommunal-

förbunds ändamål.

En uppgift som lämnas över till ett kommunalförbund behöver

inte vara gemensam för medlemmarna. Det enda krav ställs

som

är att uppgiften skall falla inom den överlämnande kommunens

eller det överlämnande landstingets kompetens.

Ett kommunalförbund får ha hand om hela verksamheter eller

geografiskt, funktionellt eller annat sätt avgränsade uppgifter.

Det blir möjligt för kommuner och landsting att samverka i ett

kommunalförbund om verksamheter som åligger dem var för sig.

En uppgift som lämnas över till ett kommunalförbund måste i dag vara kompetensenlig och gemensam för samtliga medlemmar. Att ett kommunalförbunds ändamål måste vara något som det är tillåtet eller obligatoriskt för varje medlem att handha, begränsar möjligheterna för kommuner och landsting att bilda kommunalförbund. Det är nästan enbart för skötseln av frivilliga uppgifter som en kommun och ett landsting kan vara med om att bilda ett kommunalförbund, t.ex. för främjande av kultur och turism. Det finns enligt vår mening all anledning att undanröja hinder för kommuner och landsting att samverka om sina obligatoriska uppgifter. Till exempel kan man vinna ekonomiska samt drifts-, kvalitets- och vårdmässiga fördelar om äldreomsorg och geriatrisk vård integreras. Detta gäller också samverkan inom andra delar av hälso- och sjukvården samt mellan räddningstjänst och sjuktransporter.

Som sagts tidigare saknas det stöd i kommunalförbundslagen för att

Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund 77

låta ett kommunalförbund sköta en uppgift en viss eller vissa av förbundsmedlemmarna. I praktiken förekommer dock detta. Genom särregler i förbundsordningen har man löst de problem som är förenade med att förbundets uppgifter inte är gemensam för en av samtliga medlemmar. Man har i budgeten och redovisningen skilt ut uppgiften från de är gemensamma och lagt det ekonomiska som ansvaret för uppgiften enbart på den medlem som lämnat över den. Särskilda föreskrifter har givits för likvidation och utträde så att inte verksamheten berörs. den gemensamma En sådan delning ett kommunalförbunds uppgifter är den av nuvarande lagen inte anpassad till. Med lagen som grund, kompletterad med föreskrifter i förbundsordningen, har det dock varit egna möjligt för kommuner att genomföra en uppdelning av ett förbunds uppgifter. Vi att sådan samverkan i kommunalförbund där menar samtliga uppgifter inte för medlemmarna bör accepteär gemensamma

ras. I Finland är det, tidigare framgått, tillåtet för en samkommun som att träffa avtal att sköta eller flera uppgifter en kommun som om en står utanför samkommunen. Vi anser oss inte ha i uppgift att överväga motsvarande uppdragsverksamhet. Om gemensamhetskravet en avskaffas så vi föreslår, blir kommunalförbundet en mer ansom vändbar samarbetsforrn och därmed tillgodoses behovet av samverkan rätten att ingå uppdragsavtal behöver utvidgas. En sådan utan att ordning medför i och för sig att det blir formellt möjligt att bilda flersaksförbund, där ingen förbundets uppgifter är gemensam för av samtliga medlemmar. Vi anser dock att medlemmarna bör anförtros att i förbundsordningen lösa de formella och praktiska problem som kan uppstå sådan samverkan undantagsvis blir aktuell. om en Som vi konstaterat tidigare framgår det inte av kommunalförbundslagen det är tillåtet att till ett kommunalförbund överlämna om skötseln geografiskt eller på annat sätt avgränsade delar av av verksamheter eller funktioner inom verksamheter se avsnitt 2.5. av Mot bakgrund den varierade utvecklingen av kommunernas av organisation är det naturligt att kommunerna skall kunna ta kommunalförbundet i anspråk för samverkan uppgifter som är begränsade på om annat sätt ån förutsattes när kommunalförbundslagen kom till. ett som Kommunerna bör därför få lämna över till kommunalförbund att sköta hela verksamheter eller verksamhetsgrenar samt verksamheten vid en eller flera anläggningar betjänar samtliga medlemmar eller vissa som medlemmar. Enligt vår mening behöver inte ändamålen anges på nu redovisat sätt i kommunallagen. Det är tillräckligt att det framgår att kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna över vården av kommunala angelägenheter till sådana förbund.

78 Moderniserad lagstiftning kommunalförbund om

7.3 Stor frihet att bestämma

om organisationen

Förbundsmedlemmarna får stor frihet att bestämma kommunalett förbunds organisation. I lagen ställs upp krav på att det skall finnas beslutande en församling och ett organ som för verkställighet och försvarar valtning. Den beslutande församlingen kan förbundsfullvara mäktige, en förbundsstämma eller förbundsdirektion. en I kommunalförbund med förbundsfullmäktige eller förbundsstämma skall en förbundsstyrelse tillsättas. Liksom för närvarande kan den beslutande församlingen och det verkställande organet vara ett och samma, en förbundsdirektion. Den beslutande församlingen skall väljas medlemmarnas av

fullmäktige för den tid som har bestämts i förbundsordningen,

dock längst fyra år. Ombud till förbundsstämma skall dock en väljas för varje stämma. Genom föreskrifter i förbundsordningen skall medlemmarna bestämma om ett kommunalförbunds och deras inbördes beorgan fogenheter.

För närvarande finns två former av kommunalförbund, med direktion och med fullmäktige. Båda modellerna har för vissa ändamål uppfattats som onödigt komplicerade och inte särskilt väl anpassade. Vi har haft som utgångspunkt att kommuner och landsting vill samverka som genom kommunalförbund skall så stor frihet möjligt välja ges som att hur förbundet skall organiseras. I vårt förslag ställer vi därför endast upp krav på att det skall finnas beslutande församling och en ett organ som svarar för verkställighet och förvaltning. I övrigt får tillsätta man de organ som behövs för att förbundet skall kunna fullgöra sina uppgifter, se 3 kap. 23 första stycket och 24 §§ kommunallagen i vårt

lagsförslag.

Den beslutande församlingen kan fullmäktigeförsamling, vara en en stämma eller en direktion. Möjligheten att välja formen med förbundsstärrnna är nyhet. Det kan alternativ när vill en vara ett man åstadkomma möjlighet för ett stort antal förtroendevalda från berörda medlemmar att delta utan att behöva sammanträda än någon mer enstaka gång per år. Stämmans funktioner blir då naturligen mer begränsade än förbundsfullmäktiges och påminner bolagsmer om stämmans i ett aktiebolag. Likartade möjligheter i Finland. Genom ges vårt förslag ökas valmöjligheterna för kommuner och landsting att organisera ett förbund. Det är den beslutande församlingen skall tillsätta försom en bundsstyrelse vilken skall för verkställighet och förvaltning. Om svara man väljer att organisera ett förbund med direktion är den både

Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund 79

beslutande församling och styrelse. En styrelse behöver då inte utses utan det följer direkt av lagtexten att direktionen tillika är styrelse, se 3 kap. 24 § första stycket andra meningen kommunallagen i vårt lagsförslag.

När den beslutande församlingen tillsatts är det den som formellt tillsätter de organ som behövs för att förbundet skall kunna fullgöra sina uppgifter. Det är dock medlemmarna som skall bestämma hur förbundet skall vara organiserat. Detta framgår av att förbundsmedlemmarna föreslås fastställa en förbundsordning som bland annat skall

förbundets organisation samt organens befogenheter och inbördes ange förhållanden, 3 kap. 26 § och 27 § 4 kommunallagen i vårt

se lagsförslag.

Organisationsfriheten innebär bland annat att man i förbundsordningen får föreskriva att förbundsstyrelsen skall vara ställföreträdare för den beslutande församlingen och fatta beslut som i kommuner och landsting annars ankommer på fullmäktige.

Vårt förslag ökad frihet att bestämma om organisationen har

om stor betydelse för tillämpningen direktionsmodellen. Det blir

av möjligt att inrätta nämnder under förbundsdirektionen, t.ex. lokala nämnder och institutionsstyrelser, och utskott inom direktionen samt att ha självförvaltningsorgan.

Ett särskilt problem vållar bestämmelserna i 3 kap. 5 § kommunallagen, är tillämpliga på kommunalförbund. Enligt dem får en

som nämnd inte bestämma rättigheter och skyldigheter för kommunen

om eller landstinget i ärenden där nämnden företräder kommunen eller landstinget part och inte heller utöva i lag eller annan författning

som föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver. Kommunalförbundslagen medger inte att det inrättas nämnder utöver förbundsdirektionen i förbund med direktion. Undantag från de redovisade bestämmelserna i kommunallagen kan inte medges principiella skäl. Om inte användningen av direktions-

av modellen skall starkt begränsas, måste det i fortsättning vara möjligt

ha nämnder också i förbund med direktion. l annat fall får detta att slags uppgifter ligga kvar på nämnder hos förbundsmedlemmarna, vilket praktisk ordning. Som framgått tidigare existerar det

inte är en många förbund med direktion som sköter räddningstjänsten medlemmarna. Det skulle vålla stor olägenhet, om dessa förbund skulle behöva organiseras för att föreskriften i 3 kap. 5 §

om kommunallagen skall uppfyllas.

80 Moderniserad lagstiftning kommunalförbund om

7 .4 Lagregler och

förbundsordning

Lagregler ersätts i stor utsträckning regler i förbundsordningen. av Nuvarande bestämmelser i kommunallagen skall gälla i tillämpliga delar om inte annat framgår av lagen. Det blir obligatoriskt att reglera ett stort antal frågor i förbundsordningen. Genom detta får förbundsmedlemmarna en vid befogenhet att bestämma om ett kommunalförbund, alltifrån bildandet till avvecklingen. Vad som skall regleras i en förbundsordning framgår uppräkning i av en kommunallagen.

För närvarande regleras ett stort antal frågor rör kommunalförsom bund i kommunalförbundslagen och i kommunallagen. Vi föreslår att reglerna om kommunalförbund arbetas in i kommunallagen. Kommunallagens bestämmelser skall i tillämpliga delar gälla även för kommunalförbund om inget annat framgår lagen. Detta förhållande av kommer till uttryck i bestämmelse vi föreslår får beteckningen en som 3 kap. 21 § kommunallagen. Även antal bestämmelser om ett stort i kommunallagen blir direkt tillämpliga på kommunalförbunden finns ett antal frågor som är speciella för varje förbund och lämpar sig som sämre för en generell reglering. Det viktiga är att medlemmarna är överens om hur frågorna skall lösas. Dessa frågor skall lösas och dokumenteras i förbundsordningen innan ett kommunalförbund kan börja sin verksamhet. Vad en förbundsordning skall innehålla framgår av den uppräkning som vi föreslår skall tas in i kommunallagen, 3 kap. 27 § i vårt förslag. Kommunallagens bestämmelser kan dock inte tillämpas i allt. Vissa bestämmelser faller bort redan grund sitt innehåll, till exempel av bestämmelser om kommunindelningen. Andra bestämmelser reglerar sådana frågor där de samverkande kommunerna och landstingen har möjlighet att bestämma och i förbundsordningen reglera vad skall som gälla. Vissa andra bestämmelser lämpar sig inte att tillämpas i kommunalförbund. Vi har valt lösning där kommunalagen skall en gälla i tillämpliga delar och därefter talat när annat skall gälla. om Ett kommunalförbund skall, enligt vårt förslag, ha beslutande en församling som kan vara fullmäktige, stämma eller direktion. en en Direktionen är även styrelse. Kommunallagens bestämmelser om fullmäktige kan i allmänhet tillämpas beträffande kommunalförbund med fullmäktige eller stämma och bestämmelserna styrelse om förbundsstyrelsen. Ett förbund med direktion skiljer sig i väsentliga avseenden från övriga typer av förbund. Den beslutande församlingen och styrelsen har lagts samman i ett Vissa uppgifter, såsom beslut organ. om ansvarsfrihet för ledamöterna i direktionen, kan inte ligga på direktio-

Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund 81

nen. I stället skall medlemmarnas fullmäktige besluta i sådana frågor. Eftersom vi föreslår att direktionen även skall vara styrelse och att detta förhållande kommer tilluttryck i lagtexten, skall vad gäller

som en styrelse generellt tillämpas på en direktion. Direktionen har även vissa beslutande funktioner och måste i sin beslutande egenskap tillämpa vissa bestämmelser som är skrivna för fullmäktige. Vi har i bilaga 2 översiktligt redogjort för när kommunallagens lagrum kan eller skall tillämpas av olika typer av kommunalförbund. Den närmare tillämpningen av kommunallagen på olika kommunalförbund får behandlas i rättspraxis.

Förbundsordningen blir ett centralt och reglerande dokument och medlemmarna kan lösa olika frågor efter vad man vill uppnå med samverkan. Institutet kommunalförbund blir ett flexibelt instrument för samverkan. Samtidigt kan man i ett stort antal frågor tillämpa kommunallagen på motsvarande sätt som i annan kommunal verksamhet.

När ett kommunalförbund fâr hand om en verksamhet som regleras av annan lagstiftning än kommunallagen skall reglerna i den särskilda lagen gälla även för ett kommunalförbund. Detta uppnår vi att

genom i en ny bestämmelse, 3 kap. 22§ första stycket i vårt förslag, föreskriva att vad som i sådana särskilda lagar sägs om kommuner och landsting även skall gälla kommunalförbund. Man slipper då att ändra i de olika särskilda lagar som gäller för olika verksamheter.

I vissa lagar finns det särskilda bestämmelser som skall gälla framför reglerna i nuvarande kommunalförbundslagen. Vi anser att motsvarande bör gälla när reglerna om kommunalförbund tas in i kommunallagen. Särskilda bestämmelser skall alltså ha företräde framför generella regler om kommunalförbund i kommmunallagen. Sådana särskilda bestämmelser finns i plan- och bygglagen 1987: 10, lagen 1978:438 om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik och i lagen 1994:566 om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vi föreslår att kommunallagen kompletteras så att detta förhållande framgår klart. Bestämmelsen tas in i 3 kap. 22§ andra stycket.

82 Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund

7.5 Enklare att bilda ett kommunalförbund

Förbundsmedlemmarna får bestämma när ett kommunalförbund skall vara bildat. Under tiden från det att beslut fattats om bildandet och tills förbundet börjat sin verksamhet får förbundet företrädas av ett interimsorgan. Förbundsmedlemmarna skall i förbundsordningen meddela föreskrifter om organets sammansättning, befogenheter och arbetsformer. Förbundsmedlemmarna bestämmer hur förbundsordningen får ändras.

Enligt kommunalförbundslagen bildas inte ett kommunalförbund genom att medlemmarnas fullmäktige beslutar om bildandet utan först i och med att förbundsordningen har undertecknats av samtliga medlemmar. När medlemmarna är många kan en sådan procedur dra ut på tiden. Det är ibland osäkert vid vilken tidpunkt ett förbund har bildats inte ett gemensamt dokument undertecknats utan medlem-

om marnas undertecknar var sitt exemplar av förbundsordningen, något som sker i praktiken. Ändringar i förbundsordningen skall i avsaknad av särskilda regler ske på samma sätt som då ett förbund bildas.

Förfarandet vid bildande bör förenklas. Vi anser att samstämmiga beslut medlemmarnas fullmäktige med angivande av tidpunkten för

av bildandet bör vara tillräckligt. Ändringar i förbundsordningen bör få göras på det sätt och vid den tidpunkt som medlemmarna kommer överens om. Frågor om ändring av förbundsordningen behöver inte lösas i förbundsordningen även om det kan vara praktiskt att så är fallet.

I tidigare sammanhang har man avvisat tanken på att kommunalförbund skall registreras prop. 1984/852216 s. 21. Vi har inte funnit skäl att föreslå registrering.

Förbundsmedlemmarna bör själva få bestämma om hur ett förbunds varaktighet skall regleras. Det kan ske för viss tid eller för obestämd tid. Någon reglering motsvarande den som för närvarande finns i kommunalförbundslagen, 1 kap. 6 anser vi dock onödig.

Under den tid förflyter mellan medlemmarnas beslut att bilda

som ett förbund och förbundsordningen antas tills förbundet anses bildat och börjat sin verksamhet kan olika förberedande åtgärder behöva vidtas, såsom att upprätta budgetförslag, rekrytera personal och ingå avtal. Det kan i sådana fall finnas behov av ett interimsorgan som kan företräda förbundet. Uppgifterna för ett sådant organ kan variera beroende på vilken typ av verksamhet som förbundet skall bedriva, verksamhetens omfattning, tidpunkten för bildandet m.m. Förbundsmedlemmarna bör få bestämma om interimsorganets sammansättning, uppgifter, befogenheter och arbetsformer. Detta skall i så fall ske i förbundsordningen, se 3 kap. 27 § 4.

Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund 83

7.6 Medlemmarnas representation i ett kommunal-

förbund

Varje form av interkommunal samverkan kan ge upphov till problem när det gäller representativiteten. Det gäller både i förhållandet mellan de samverkande parterna och när det gäller partiproportionaliteten för minoritetspartiernas del. I och för sig kan detta lösas att

genom man utser ett stort antal ledamöter och ersättare i förbundets

organ. Samtidigt kan det av praktiska skäl svårt med ett allt för stort

vara antal förtroendevalda i förbundets organ. Vi utgår från att frågan

om representativiteten blir föremål för ingående diskussioner i samband med bildandet av ett kommunalförbund. Vi har därför gett kommuner och landsting största möjliga valfrihet i dessa frågor.

7.6.1 Fria mandattider

I ett kommunalförbund med fullmäktige eller direktion väljer förbundsmedlemmarna den beslutande församlingen för fyra år eller den kortare tid som framgår av förbundsordningen.

I ett kommunalförbund med stämma utses ombud och ersättare för varje sammanträde med stämman.

Det är inte alltid ändamålsenligt att låta ett kommunalförbunds mandattid sammanfalla med mandattiden för de olika medlemmarnas fullmäktige. Det kan finnas skäl att tillsätta ett förbund med kortare mandattid. Vi har valt att öppna för denna möjlighet vi inte

men anser att det är befogat att ge möjlighet till längre mandattider än fyra år. Denna period behöver dock inte sammanfalla med medlemmarnas fullmäktiges mandattider utan kan löpa över de allmänna valen. Sannolikt kommer de flesta mandattiderna i förbunden att sammanfalla med de allmänna valperioderna. Om inget annat föreskrivs i förbundsordningen kommer mandattiden för ett förbund med fullmäktige eller direktion att löpa i fyra år från och med den 1 januari året efter det att allmänt val av fullmäktige i kommuner och landsting ägt rum, 3 kap. 23 § tredje stycket kommunallagen i vårt förslag.

I ett förbund med förbundsstämma skall man i stället för mandatider besluta med vilka intervaller stämman skall sammanträda. Ombud och ersättare väljs därefter för varje sammanträde med stämman, se 3 kap. 23 § fjärde stycket kommunallagen i vårt förslag.

Som vi nämnt tidigare är förbundsordningen det centrala dokumentet. Mandattiden för en beslutande församling skall, om den avviker från huvudregeln, framgå av förbundsordningen, 3 kap. 27 § 5 kommunallagen i det upprättade lagförslaget. Medlemmarna kan och

84 Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund

bör i förbundsordningen reglera fråga om ordinarie sammanträden med stämman samt formerna för utlysande av extra stämmor. Med tanke på de uppgifter som ligger en förbundsstämma, bland annat frågan om beviljande av ansvarfrihet för styrelsen, måste ordinarie sammanträde med stämman hållas minst en gång per år. Förbundstyrelsen kan enligt 5 kap. 7 § kommunallagen få till stånd ett sammanträde med förbundsstämman.

Övriga organs mandattider bör inte vara begränsade i tiden på det sätt som vi föreslår för den beslutande församlingen. Man kan alltså ha andra tider för styrelsen och övriga organ än för den beslutande församlingen, 3 kap. 27 § 6 kommunallagen i vårt lagförslag.

7.6.2 Förbundsmedlemmarnas representation i

olika organ

Förbundsmedlemmarna bestämmer hur de skall vara representerade i den beslutande församlingen. Av förbundsordningen skall det framgå hur många ledamöter församlingen skall ha samt hur medlemmarna skall vara representerade. Valen av ledamöter i den beslutande församlingen skall liksom hittills kunna vara proportionella.

Även i övriga får medlemmarna möjlighet att bestämma

organ hur de skall vara representerade. Om de vill bestämma om representationen skall detta framgå av förbundsordningen.

Medlemmarna bör största möjliga frihet att välja hur den

ges beslutande församlingen och övriga organ skall vara sammansatta. Det ställs därför inte upp några krav på att medlemmarna skall representeras på visst sätt. De är helt fria att komma överens om fördelningen av platser. Det är inte ens givet att samtliga medlemmar måste vara representerade i den beslutande församlingen eller i övriga organ. Enligt kommunalförbundslagen skall samtliga medlemmar vara representerade i förbundsfullmäktige respektive i förbundsdirektionen. Friheten att organisera sig ökar alltså denna punkt. Det är medlemmarna som i förbundsordningen bestämmer om representationen i den beslutande församlingen, se 3 kap. 27 § 5 kommunallagen i vårt lagförslag.

Vad gäller övriga organ kan medlemmarna i förbundsordningen bestämma hur de skall vara representerade. Det är dock inte nödvändigt att de kommer överens i denna fråga. Man kan i stället lämna över den beslutande församlingen att bestämma om representationen i sådana organ. Om medlemmarna vill bestämma hur de skall vara representerade i styrelsen och övriga organ skall detta dock framgå av

Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund 85

förbundsordningen, 3 kap. 27 § 6 kommunallagen i vårt förslag.

Valet till den beslutande församlingen skall kunna vara proportionellt under de förutsättningar som anges i kommunallagen. Om medlemmarna i syfte att begränsa antalet förtroendevalda i förbundets styrelser och nämnder tar in bestämmelser i förbundsordningen om särskild representation grundad på kommunproportionalitet får detta till följd att bestämmelserna om proportionellt val inte kan tillämpas, 5 kap. 46 § 4 kommunallagen i vårt lagförslag.

7.6.3 Valbarhet till uppdrag i ett kommunalförbund

Den som har rösträtt vid val till någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige är valbar till förtroendeuppdrag i ett kommunalförbund. Medlemmarna kan i förbundsordningen inskränka valbarheten till att endast omfatta ledamöter i fullmäktige eller andra förtroendevalda hos medlemmarna.

Enligt kommunalförbundslagen skall varje förbundsmedlem vara representerad i förbundsfullmäktige. Ledamöterna och ersättarna i förbundsfullmäktige skall väljas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Till ledamot eller ersättare får en förbundsmedlem endast välja den som är ledamot eller ersättare i den egna kommunens eller det egna landstingets fullmäktige. Motsvarande gäller för en direktion, dock att varje förbundsmedlem skall vara representerad med minst en ledamot eller en ersättare.

När förbundsfullmäktige utser förbundsstyrelse eller någon annan nämnd gäller kommunallagens regler om Valbarhet. Ledamöter och ersättare behöver inte utses blad ledamöter och ersättare i medlemmarnas fullmäktige. Den nuvarande regleringen får anses innebära att valbar till ett uppdrag i förbundsstyrelsen eller en annan nämnd är den som är röstberättigad vid val till fullmäktige i någon av medlemskommunerna eller landstingen.

För aktiebolag och för andra kommunala företag finns inget motsvarande personsamband mellan fullmäktige och företagets organ. Det finns i sådana företag inte heller något valbarhetsvillkor för funktionärer som knyter an till medlemskap i den kommun eller det landsting som bildar ett företag.

Föreskriften i 1 kap. 7 § regeringsformen om att beslutanderätten i kommuner och landsting utövas av valda församlingar har ansetts medföra att indelningsdelegerade mäste väljas bland ledamöterna och ersättarna i fullmäktige i de kommuner och landsting som berörs av en indelningsändring SOU 1978:32 s. 74-77, prop. 1978/792157 s. 128 och prop. 1995/962224 s. 49.

86 Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund

Enligt vår bedömning måste inte ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen i ett kommunalförbund väljas bland ledamöter eller ersättare i medlemmarnas fullmäktige. Överförandet be-

av slutanderätt till ett kommunalförbund skall kunna ske under

samma förutsättningar som till ett aktiebolag. Det bör enligt vår bedömning inte föreligga några skillnader med hänsyn till grundlagsbestämmelserna. Begränsningar enligt regeringsformen har inte åberopats för det personsamband som finns i kommunalförbundslagen prop. 1984/85:216 s. 36 och 44, prop. 1957:150 79 och

s. prop. 1975/761187 s. 95.

Vår utgångspunkt är att kommunerna och landstingen skall ha stor frihet att bestämma om och ordna sin samverkan efter de lokala förutsättningarna. Detta bör också gälla valbarheten till uppdrag i ett kommunalförbund. Vi anser därför att förbundsmedlemmarna skall ha rätt att utse ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och i övriga organ bland dem som har rösträtt i val till medlemmarnas fullmäktige, 4 kap. 23 a § i vårt förslag. Möjligheterna att rekrytera förtroendevalda ökar då på ett sätt som vi anser ökar förutsättningarna för att göra kommunalförbunden till en attraktiv samverkansform och även gagnar effektiviteten i förbunden.

Medlemmarna kan dock välja att inskränka valbarheten till att avse ledamöter i medlemmarnas fullmäktige eller andra förtroendevalda hos medlemmarna. Sådana inskränkningar i valbarheten skall framgå av förbundsordningen, 3 kap. 27 § 10 och 4 kap. 23 a § andra stycket kommunallagen i vårt förslag.

Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund 87

7.7¶Medlemmarnas styrning och insyn

Förbundsmedlemmarnas styrning av ett kommunalförbunds

ekonomi och verksamhet stärks, liksom deras möjligheter till

insyn. De skall lämna föreskrifter om detta i förbundsordningen.

Föreskrifterna kan avse skyldighet för förbundet att följa de mål

och riktlinjer som medlemmarna fastställt och hålla sig inom de

ekonomiska och verksamhetsmässiga ramar som angivits.

Medlemmarna ges långtgående möjligheter gentemot förbundet.

De kan till exempel föreskriva att förbundets beslut skall under-

ställas dem, att de skall ha rätt att yttra sig före viktiga avgöran-

den och att det skall finnas kvalificerad majoritet i förbundets

beslutande organ för olika typer av frågor. Medlemmarna kan

också lämna föreskrifter om förbud mot eller gränser för upp-

låning och borgen och andra åtaganden.

Styrelsen i en kommun eller ett landsting som är medlem i ett

kommunalförbund åläggs att ha uppsikt över förbundets verksam-

het.

Medlemmarna måste ha möjligheter att styra ett kommunalförbund efter det att förbundet bildats och startat sin verksamhet. Vi har även beträffande styrning och insyn valt att ge medlemmarna största möjliga frihet att välja de styrmedel och styrsystem som de anser lämpade i de enskilda fallen. Det väsentliga anser vi vara att man i förbundsordningen reglerar hur styrningen och insynen skall till. Förbundsordningen skall därför innehålla bestämmelser om medlemmarnas styrningen av och insyn i ett kommunalförbunds ekonomi och verksamhet, 3 kap. 27 § 18 kommunallagen i vårt förslag. Medlemmarna ges alltså möjlighet att lämna så långtgående föreskrifter som de önskar.

Förbundsmedlemmarna kan till exempel ge föreskrifter om att förbundet skall upprätta sin budget inom de ekonomiska ramar och i övrigt enligt de riktlinjer som medlemmarna enats om. Man kan vidare ålägga förbundet att följa upp verksamheten och rapportera till medlemmarna på olika sätt.

Kommuner och landsting har enligt 3 kap. 17 § kommunallagen rätt

att yttra sig innan kommunala bolag fattar beslut i frågor av principiell betydelse. Medlemmarna bör i förbundsordningen tillförsäkra sig motsvarande rätt att yttra sig innan förbundet fattar beslut i frågor av principiell betydelse eller av större vikt. För att underlätta tolkningen av regler om yttranderätt kan man i förbundsordningen specificera de frågor man anser vara av sådan betydelse att medlemmarna skall ha rätt att yttra sig samt komplettera med en generell skriving om yttranderätt i övriga förutsedda frågor av större vikt. Man kan även

88 Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund

tänka sig att förbundet i förbundsordningen åläggs att underställa medlemmarna vissa frågor. En sådan ordning torde dock vara svår att hantera annat än undantagsvis. Framför allt gäller detta om medlemmarna kommer att inta olika ståndpunkter i det ärende som underställs. Ett annat sätt att styra förbundet är att i förbundsordningen meddela föreskrifter om kvalificerad majoritet för viktigare beslut i förbundet. Om sådana kvalificerade majoriteter krävs skall det framgå av förbundsordningen, se 3 kap. 27 § 12 i vårt förslag.

Ett annat sätt att påverka verksamheten i ett kommunalförbund är att medlemmarna får möjlighet att ta upp frågor i den beslutande församlingen. Medlemmarna kan ge sig själva sådan rätt genom att föreskriva det i förbundsordningen, 3 kap. 27 § ll kommunallagen i vårt förslag.

Som framgått ovan kan ett kommunalförbunds självständighet och möjlighet att agera inskränkas kraftigt om medlemmarna önskar det. Å andra sidan kan komunalförbund frihet

man ge ett stor att agera inom vissa relativt vagt formulerade ramar. Det finns sannolikt en gräns för hur långt styrningen av ett kommunalförbund kan drivas. Förbundet utgör en självständig juridisk person som är ansvarig för sin verksamhet. Om handlingsutrymmet beskärs allt för mycket hotas förbundets självständighet och det blir svårare att utkräva ansvar av de förtroendevalda.

Med den lagstiftningsteknik vi valt kommer kommunalförbund, liksom i dag, att kunna bilda bolag och stiftelser osv. Medlemmarna kan dock genom föreskrifter i förbundsordningen inskränka denna rätt. En sådan inskränkning faller inom medlemmarnas vida befogenhet att styra förbundets ekonomi och verksamhet. Medlemmarna kan även inskränka förbundets möjligheter att ingå olika förpliktelser som att ta upp lån, ingå borgensförbindelser, förvärva fastigheter osv. Styrningen kan med andra ord anpassas helt till förutsättningarna och medlemmarnas önskemål.

Hittills har vi behandlat frågan om hur styrningen och rätten till insyn kan se ut. En näraliggande fråga är vem i medlemskommunerna

skall vaka över verksamheten i ett kommunalförbund. Styrelsen som i kommuner och landsting skall ha uppsikt över sina bolag, stiftelser m.fl. Det ligger nära till hands att ge styrelserna i medlemskommunerna samma skyldighet beträffande kommunalförbunden. Vi föreslår därför ett tillägg till 6 kap. 1 § kommunallagen så att detta ansvar tydligt framgår. Styrelserna i kommuner och landsting skall alltså ha uppsikt över de förbund de är medlemmar det är inte tillräckligt att någon eller några medlemmar i ett förbund har denna skyldighet.

Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund 89

7.7.1¶Styrning av budget- och planeringsprocessen

Bestämmelserna om budgetprocessen i kommunallagen skall inte gälla för kommunalförbund. Medlemmarna kan samordna förbundets budgetprocess med sina egna. De skall lämna föreskrifter i förbundsordningen om förbundets budgetprocess.

Förbundsmedlemmarna kan styra ett förbunds planeringsprocess och samordna den med sina egna planeringar med stöd av den allmänna bestämmelsen om styrning och insyn.

På sätt beträffande den allmänna styrningen av ett

samma som förbunds ekonomi och verksamhet bör medlemmarna ha en skyldighet och möjlighet att styra ett kommunalförbunds budgetprocess. De bör vidare få möjlighet att samordna förbundets budgetarbete med sitt eget och bestämma när förbundet skall lägga fram budgetförslag, hur och när samråd skall äga rum osv. För att genomföra vårt förslag bör bestämmelserna i 8 kap. 6 och 8 kommunallagen inte gälla för kommunalförbund. Detta framgår av en ny bestämmelse 8 kap. 24 § i kommunallagen. Vidare framgår det av lydelsen av 8 kap. 9 och ll §§ att de inte kan tillämpas av kommunalförbund, jämför även 3 kap. 21 § kommunallagen i vårt förslag. I 3 kap. 27 § 19 kommunallagen föreskrivs i stället att förbundsordningen skall innehålla föreskrifter om förbundets budgetprocess. Budgetföreskrifterna i förbundsordningen skall reglera de frågor som behandlas ide lagrum som inte gäller. Vidare förbundsmedlemmarna möjlighet, men åläggs inte, att

ges meddela föreskrifter angående hur ett förbunds redovisning skall se ut och allmänheten skall möjlighet att ställa frågor om års-

om ges redovisningen vid ett sammanträde med det beslutande organet i kommunalförbundet, 8 kap 24 § andra stycket kommunallagen i vårt lagförslag. Det kan finnas skäl att ge allmänheten samma möjligheter i kommunalförbunden som de kan få i kommuner och landstingen. Om medlemmarna väljer att utfärda sådana föreskrifter skall de dock tas in i förbundsordningen.

Även medlemmarnas och kommunalförbundets planeringsprocesser måste kunna samordnas. Detta kan ske genom att man ger föreskrifter i förbundsordningen. Det är dock inte praktiskt att varje gång det finns behov att göra justeringar eller ändringar eller anpassa processerna

av gå in och göra ändringar i förbundsordningen. I stället kan förbundsordningen utformas så att medlemmarna kan utfärda föreskrifter

annat sätt än ändringar förbundsordningen. Möjligheterna

genom av att styra är stora även i detta avseende. Rätten och skyldigheten att styra framgår den tidigare redovisade bestämmelsen i 3 kap. 27 §

av 18 kommunallagen i vårt förslag.

90 Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund

7.7.2 Rätt att närvara vid sammanträden

Förbundsmedlemmarna får i förbundsordningen föreskriva att sådana förtroendevalda hos medlemmarna inte är ledamöter

som eller ersättare i förbundet skall ha rätt att närvara och yttra sig och även göra protokollsanteckningar vid sammanträden med ett kommunalförbunds beslutande församling och övriga

organ.

För att inte antalet ledamöter och ersättare i ett kommunalförbunds beslutande församling och organ skall bli alltför stort kan tänka

man sig att alla medlemmar inte är representerade. För att sådana medlemmar som saknar förtroendevalda skall kunna följa förbundets verksamhet och även ha möjlighet att påverka, kan i stället

man ge dem rätt att närvara och yttra sig samt att göra protkollsanteckningar vid olika sammanträden. En sådan rätt kan ges generellt eller för vissa typer av frågor. Medlemmarna ges även här stor frihet att avgöra vad som är lämpligt. Ett annat sätt att utnyttja möjligheten är att låta de partier som inte finns representerade i ett förbund på detta sätt få insyn i förbundets verksamhet. Närvaro och yttranderätten kan alltså ges till förbundsmedlemmar som inte är representerade och företrädare för partier som saknar representation. Av förbundsordningen skall det framgå om någon sådan rätt finns, 3 kap. 27 § 13 och 14 kommunallagen i vårt förslag.

Eftersom kommunallagen tillämpas på kommunalförbunden har den beslutande församlingen och övriga organ möjlighet att själva besluta om närvarorätt och yttranderätt oavsett om sådan rätt finns enligt förbundsordningen. Initiativet kan alltså komma antingen från medlemmarna genom reglering i förbundsordningen eller från förbundet genom beslut i den beslutande församlingen eller i något annat organ.

7.7.3¶Interpellationer och frågor

Möjligheterna att i förbundsmedlemmarnas fullmäktige ställa

interpellationer och frågor som gäller kommunalförbund vidgas.

Förbundsmedlemmarnas fullmäktige får besluta att ordföranden

i en nämnd får lämna över besvarandet av en interpellation eller en fråga till ordföranden i förbundsstyrelsen eller annat organ i förbundet.

Interpellationer skall enligt kommunallagen avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning,

5 kap. 49§ kommunallagen. När en kommun har överlämnat

en uppgift till ett kommunalförbund, är den inte längre en uppgift för kommunen. Spörsmål som direkt rör förbundets verksamhet eller interna förhållanden faller därför i stor utsträckning utanför det tillåtna ämnesområdet för interpellationer. Kommunens relationer till förbundet, förbundets budget och bokslut samt kommunens ekonomiska bidrag till förbundet är exempel på sådant som dock kan bli föremål för interpellation. En interpellation som rör ett kommunalförbund skall på grund av kommunstyrelsens uppgifter riktas till styrelsens ordföranden, såvida inte fullmäktige med stöd av kommunallagen 5 kap. 52 § första stycket har bestämt att någon annan förtroendevald i kommunen får interpelleras, t.ex. en ledamot i fullmäktige som har uppdrag i förbundet. Fullmäktige har rätt att besluta att en nämndordförande som är adressat för en interpellation vilken gäller förhållandena i kommunens bolag, stiftelser eller andra företag får överlåta besvarandet av interpellationen till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för ett sådant företag. Stöd saknas i kommunallagen för att handlägga interpellationer som rör förhållandena i ett kommunalförbund på samma sätt. Det som sagts nu om interpellationer gäller också frågor i fullmäktige.

Kommuner och landsting kan överlämna omfattande och viktiga uppgifter till kommunalförbund. Det är viktigt för medlemmarnas styrning och insyn i verksamheter som har överlämnats att deras fullmäktige kan debattera förhållandena i ett förbund på sammanträdena. För medborgarnas information och möjlighet att påverka har en sådan öppen och offentlig diskussion om förbundets verksamhet stor betydelse. Särskilt gäller detta kommunalförbund med direktion inom vilka interpellationer och frågor inte kan förekomma. Vi anser därför att möjligheterna att i medlemmarnas fullmäktige interpellera och ställa frågor om kommunalförbund skall vidgas.

Våra förslag medger att förbundsmedlemmarna genom föreskrifter i förbundsordningen behåller ett starkt inflytande över de uppgifter som överlämnas till ett kommunalförbund.

Det blir obligatoriskt för kommunstyrelsen att ha uppsikt över det eller de kommunalförbund som en kommun är medlem Genom detta kommer alla förhållanden i ett kommunalförbund, med undantag av de som avser myndighetsutövning mot enskilda, att tillhöra fullmäktiges eller styrelsens handläggning. Det blir således möjligt att ställa interpellationer och frågor om ett kommunalförbunds verksamhet i samma utsträckning som om kommunens egen verksamhet.

På grund av att kommunstyrelsen skall ha uppsikt över kommunalförbund skall interpellationer och frågor ställas till ordföranden i styrelsen eller till ordförande i en annan nämnd som har ålags den direkta uppsikten. Det är därför motiverat att ordförande kan överlämna besvarandet av interpellationer och frågor till någon förtroendevald

92 Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund

som är direkt ansvarig för förbundets verksamhet. Eftersom det inte längre är givet att alla kommuner som samverkar i ett förbund är representerade i förbundet, kan överlämnandet inte begränsas till ledamöter i förbundsstyrelsen, annan nämnd eller förbundsdirektionen. Överlämnandet måste därför kunna ske till ordförande i något

en sådant organ i ett förbund, oavsett om den medlems fullmäktige som handlägger en interpellation eller en fråga har valt ordföranden eller ej. Vi föreslår därför ett tillägg till 5 kap. 53 § kommunallagen som medger ett sådant förfarande.

7. 8 Ekonomisk förvaltning

Bestämmelserna i kommunallagen om mål för den ekonomiska förvaltningen, medelsförvaltningen, budgetens innehåll, utgiftsbeslut under budgetåret, förbud mot pantsättning samt om räkenskapsföring och redovisning skall gälla för kommunalförbund.

Budgetprocessen regleras i förbundsordningen. Allmänheten

skall dock ha rätt att ta del av budgetförslag samma sätt som i

övrig kommunal verksamhet.

Som ett led i förbättringen av förbundsmedlemmarnas styrning och insyn får de rätt, men inte skyldighet, att i förbundsordningen bestämma om allmänheten skall få ställa frågor om årsredovisningen på ett sammanträde med den beslutande förvaltningen.

Eftersom bestämmelserna om kommunalförbund arbetas in i kommunallagen kommer reglerna om ekonomisk förvaltning att vara tillämpliga kommunalförbund. Som nämnts ovan undantas dock vissa bestämmelser om budgetprocessen. Allmänheten bör dock ha rätt att ta del av budgetförslag oavsett vad som föreskrivs i förbundsordningen. Bestämmelsen i 8 kap. lO§ kommunallagen skall därför tillämpas. Det är direktionen som skall fastställa budgeten i ett förbund med direktion. 8 kap. 10 § skall tillämpas även beträffande sådana förbund.

En viktig fråga för medlemmarna att enas om är efter vilka andelar de skall lämna bidrag till kostnaderna för förbundets verksamhet och vilka andelar de skall ha i tillgångar och skulder. Andelstalen skall framgå av förbundsordningen, 3 kap. 27 § 16 och 17 kommunallagen i vårt förslag.

Regeringen bereder för närvarande ett förslag till kommunal redovisningslag m.m. Ds 1996:30. Detta kan antas påverka också reglerna om ekonomisk förvaltning i kommunalförbund.

Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund 93

7.9 Förbundsmedlemmamas ekonomiska ansvar

Det yttersta ekonomiska ansvaret för ett kommunalförbund vilar på förbundsmedlemmarna. Om ett förbund saknar tillgångar för att betala en skuld blir förbundsmedlemmarna skyldiga att skjuta till medel. I förbundsordningen skall det därför finnas föreskrifter om förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder. Denna fördelning avgör den enskilde medlemmens ekonomiska ansvar.

Även förbundsmedlemmarnas möjligheter till styrning och insyn

om förbättras bör de liksom nu ha det yttersta ekonomiska ansvaret för ett förbunds verksamhet. Av förbundsordningen skall det framgå vilka andelar de olika medlemmarna har i ett förbunds tillgångar och skulder, 3 kap. 27 § 16 kommunallagen i vårt förslag. Vidare regleras medlemmarnas ekonomiska ansvar genom en ny bestämmelse i 8 kap 26 § kommunallagen som innebär att medlemmarna är skyldiga att täcka brister i förhållande till den andel de har i förbundets tillgångar och skulder.

Lagrummet reglerar den slutliga fördelningen av kostnaderna. Om ett förbund saknar tillgångar att betala en skuld skall medlemmarna skjuta till medel motsvarande andelstalen i enlighet med vad man bestämt i förbundsordningen. En medlem är inte skyldig att infria skulden direkt till kommunalförbundets borgenär.

7.10¶Revision

Kommunallagens regler om revision gäller med den inskränkningen att förbundsmedlemmarna själva får avgöra antalet reviso-

och ersättare samt deras mandattid. Förbundsordningen skall rer ange antalet revisorer och ersättare.

Revisorer och ersättare i ett förbund med direktion utses av medlemmarnas fullmäktige. Det är förbundsmedlemmarna som var för sig prövar frågan om ansvarsfrihet i sådana förbund

Förbundsmedlemmarna får själva bestämma om ett förbunds mandattid. Revisorernas tjänstgöring bör kopplas till övriga mandattider varför kommunallagens bestämmelser inte kan tillämpas. I stället skall förbundsmedlemmarna i förbundsordningen ange mandattiden för revisorerna. För att antalet revisorer inte skall bli allt för stort bör medlemmarna själva få avgöra hur många revisorer och ersättare som skall utses. Detta innebär att gemensamma revisorer kan väljas, vilket

94 Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund

för närvarande är ett problem för kommunalförbund med direktion. Även detta skall framgå förbundsordningen, 3 kap. 27§ 8

av se kommunallagen i vårt lagförslag.

För kommunalförbund med direktion behövs särskilda regler. Direktionen bör inte utse revisorerna. Detta skall i stället vara en uppgift för medlemmarna. Eftersom ledamöterna i ett sådant organ är direkt ansvariga inför medlemmarnas fullmäktige, måste revisorerna avge en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarna som sedan har att besluta om ansvarsfrihet, 9 kap. 20 § kommunallagen i vårt förslag. Direktionen kan inte själv besluta om inhämtande av förklaring över en revisionsanmärkning och inte heller själv lämna föreskrifter om revision som avser den egna förvaltningen.

7.11 Utträde ett kommunalförbund

ur

En förbundsmedlem skall ha en ovillkorlig rätt att träda ur ett förbund. Uppsägningstiden får vara längst två år. Kortare tid får föreskrivas i förbundsordningen. Förfarandet vid en medlems utträde skall i övrigt regleras i förbundsordningen.

Medlemmarna i ett kommunalförbund bör ha en absolut rätt att dra sig ur förbundet. Vi anser att det bör finnas en längsta tid som en medlem skall vara bunden vid ett medlemskap i ett förbund efter det att medlemmen bestämt sig för att träda ur. Mandattiderna i ett förbund får, enligt vårt förslag, som längst vara fyra är och någon koppling mellan mandattider och uppsägningstid behöver inte göras. Vi anser att två är är den längsta tid som en medlem skall behöva vara kvar i ett förbund. Den tiden får anses vara tillräckligt läng för att kunna reglera frågor kring utträdet och förbundets fortsatta organisation och uppgifter. Även i förbund har bildats för viss tid bör med-

som en lemmarna ha en absolut rätt till förtida utträde. Om förbundet är bildat för en kortare tid än två är kan man inte utan särskild reglering i förbundsordningen kräva förtida utträde.

Om medlemmarna anser att två är är en för lång tid för utträde har de möjlighet i förbundsordningen stadga kortare tid. Även

att annan frågorna om hur ett utträde skall hanteras skall lösas i förbundsordningen. Frågorna om rätten till utträde, uppsägningstid och skyldigheten att reglera formerna för utträde i förbundsordningen regleras i 3 kap. 25 § och 27 § 20 kommunallagen i vårt förslag.

Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund 95

7.12¶Likvidation och upplösning

Förbundsmedlemmarna får själva bestämma om förutsättningarna för och förfarandet vid ett kommunalförbunds likvidation och upplösning. Det blir obligatoriskt att reglera dessa frågor och frågan om hur förbundets tillgångar skall fördelas vid en upplösning.

I kommunalförbundslagen finns regler om förfarandet vid likvidation och upplösning av ett kommunalförbund. Reglerna har visat sig fungera mindre bra i praktiken. Varje medlem har en ovillkorlig rätt att träda ur ett förbund och det behövs därför inte särskilda lagregler om likvidation och utträde. Vi anser att medlemmarna själva utifrån de särskilda förutsättningarna för varje förbund, skall få bestämma om förfarandet vid likvidation och upplösning. Hur frågorna om likvidation och upplösning regleras skall framgå förbundsordningen. Även

av frågan om fördelningen av förbundets tillgångar vid upplösning av förbundet skall regleras i förbundsordningen. Den lösning vi föreslår framgår av 3 kap. 27 § 21 och 22 kommunallagen i vårt förslag.

7.13 Lösandet av tvister

Av förbundsordningen skall det framgå hur tvister mellan förbundet och medlemmarna skall lösas.

Samverkan genom ett kommunalförbund bygger på att de medverkande parterna är överens i ett stort antal frågor samt att man reglerar förbundets verksamhet och förhållandet till medlemmarna i förbundsordningen. Alla situationer kan dock inte förutses och det måste finnas någon ordning för att lösa tvister. Vi anser att medlemmarna själva bör få bestämma ordningen för detta och att frågan skall regleras i förbundsordningen. Det är endast tvister mellan förbundet och någon eller några medlemmar som avses. Frågan om hur tvister mellan medlemmarna i frågor som rör förbundet och dess verksamhet skall lösas kan inte regleras i förbundsordningen. Att frågan om tvistelösning skall tas med i förbundsordningen framgår av 3 kap. 27 § 23 kommunallagen i vårt lagförslag.

96 Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund

7.14 Allmänhetens insyn

Förbundsordningen skall ange var kungörelser och andra till-

kännagivanden skall anslås.

Ett kommunalförbund behandlas i offentlighetshänseende som övriga myndigheter. Kommunallagen bestämmelser behöver dock kompletteras med föreskrifter i förbundsordningen om var man skall anslå kungörelser och andra tillkännagivanden, se 3 kap. 27 § 15 kommunallagen i vårt förslag.

7.15¶Laglighetsprövning

Den som är medlem i en kommun eller ett landsting som ingår i ett kommunalförbund får överklaga förbundets beslut. Medlemskommunerna och medlemslandstingen har motsvarande rätt.

Den är medlem i kommun som tillhör ett kommunalförbund

som en har rätt att få lagligheten av förbundets beslut prövad genom att överklaga dem hos länsrätten. Detta gäller redan i dag och någon inskränkning är inte önskvärd. 10 kap. 1 § måste dock kompletteras med ett nytt andra stycke.

Även i övrigt behöver 10 kap. kommunallagen kompletteras så att reglerna kan tillämpas beträffande beslut av ett kommunalförbund.

Moderniserad lagstiftning kommunalförbund 97 om

16 Entledigande förtroendevalda av

Förtroendevalda i kommunalförbund får personliga samma ansvar som förtroendevalda i kommuner och landsting. Förbundsfullmäktige eller en förbundsstämman får återkalla uppdraget för en förtroendevald inte har beviljats ansvarsfrihet eller har som som dömts för ett grovt brott. Ifråga förbund med direktion om beslutar den medlems fullmäktige har utsett den förtroendesom valde om uppdraget skall återkallas. Den medlem utsett som en ledamot eller ersättare i förbundsfullmäktige eller förbundsen stämma skall besluta om entledigande. Förbundsfullmäktige eller förbundsstämma får återkalla en uppdraget för samtliga förtroendevalda i förbundsstyrelsen eller annan nämnd, när den politiska majoriteten i styrelsen eller nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige eller i stämman eller vid förändringar i förbundets nämndorganisation.

Enligt vår mening saknas det anledning att göra skillnad mellan förtroendevalda i kommunalförbund och förtroendevalda i kommuner och landsting i fråga om personligt Bestämmelsen i 4 kap. ansvar. 10 § kommunallagen om återkallande av förtroendeuppdrag bör därför göras tillämplig på samtliga förtroendevalda i kommunalförbund. Enligt bestämmelsen får fullmäktige återkalla uppdraget för fören troendevald som har valts fullmäktige, den förtroendevalde har av om vägrats ansvarsfrihet eller dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller däröver. Detsamma bör således gälla för kommunalförbund. I förbund med direktion innebär det att den förbundsmedlems fullmäktige utsett förtroendevald också som en beslutar om hans eller hennes uppdrag skall återkallas. I övriga förbund skall medlemmarna besluta om entledigande de ledamöter av och ersättare som de utsett. Eftersom medlemmarna inte skall besluta om ansvarsfrihet för ledamöter och ersättare i förbundsfullmäktige eller förbundsstämma kan entledigande endast ske efter begäran egen enligt 4 kap. 9 § kommunallagen eller på grund brott enligt 4 kap. av 10 Enligt 4 kap. 10 a § kommunallagen kan kommunfullmäktige entlediga samtliga ledamöter i kommunstyrelsen eller nämnd, en annan när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige eller vid förändringar i nämndorganisationen. För närvarande finns det inte förbund med nämnder utöver styrelsen, men möjligheten står öppen och bestämmeslen i4 kap. 10 § bör a därför tillämpas beträffande förbund med fullmäktige eller stämma i relationen förbundsfullmäktige eller förbundsstämman och övriga organ. Bestämmelsen kan inte tillämpas på förbund med direktion.

4 16-1194

98 Moderniserad lagstiftning om kommunalförbund

7. 17 Folkomröstning

Ett kommunalförbund får inte anordna folkomröstning.

Det finns enligt vår mening ingen anledning att låta kommunalförbunden besluta att folkomröstning skall hållas. Om ett förbund anser

om att det skulle behövas får de i stället vända sig till medlemmarna som har att fatta egna beslut. Kommunalförbunden bör dock ha möjlighet att anordna opinionsundersökningar och på annat sätt inhämta synpunkter från invånarna i medlemskommunerna eller landstingen. Ett nytt fjärde stycke i 5 kap. 34 § kommunallagen klargör att folkomröstning inte får beslutas kommunalförbund samt att de inte heller

av får anlita Valnämnden i medlemskommunerna

7.18 Kommunalförbund med direktion

Ett kommunalförbund kan vara organiserat med en beslutande församling också för verkställighet och förvaltning.

som svarar Vissa frågor kräver särskild reglering i denna typ av kommunalförbund. I detta avsnitt sammanfattar vi vilka särskilda regleringar som krävs.

Ett förbund med endast ett organ, direktion, skiljer sig vissa punkter från de förbund som har en beslutande församling och ett verkställande och förvaltande organ. Skillnaderna kräver i vissa fall särskilda regleringar för förbunden med direktion.

En första särreglering är att ledamöterna och ersättarna i direktionen utses medlemmarna. Om man väljer att organisera ett förbund med

av stämma eller fullmäktige och styrelse är det i stället stämman eller fullmäktige utser styrelsen. Av vårt lagförslag följer att direktio

som

tillsatts medlemmarna även skall vara förbundets styrelse, nen som av 3 kap. 24 § andra stycket kommunallagen i förslaget.

I förbund med beslutande församling och styrelse skall medlemmarna i förbundsordningen bestämma antalet revisorer och ersättare samt deras mandattid. Det är därefter den beslutande församlingen väljer revisorer. Denna uppdelning kan man inte ha

som i ett förbund med direktion eftersom direktionen i så fall skulle utse revisorer skulle granska direktionens verksamhet. I stället skall

som det i dessa fall förbundsordningen framgå på vilket sätt revisorer

av och ersättare skall utses och vem av medlemmarna som skall göra det. Av skäl är det inte möjligt låta direktionen utfärda revisions-

samma reglemente. Detta har därför gjorts till en uppgift för medlemmarna

Moderniserad lagstiftning kommunalförbund 99

om

och sådana föreskrifter skall tas i i förbundsordningen. Vi föreslår därför att 9 kap. 18 § kommunallagen inte skall gälla för förbund med direktion. I 3 kap. 27§ 9 sägs i stället att frågorna skall lösas i

förbundsordningen.

En direktion kan inte heller inhämta förklaringar över anmärkningar i revisionsberättelsen eller besluta ansvarsfrihet för sig själv. Vi

om förselår därför att inte heller 9 kap. 16 § kommunallagen skall tillämpas på förbund med direktion. I särskild bestämmelse

en om förbund med direktion, 9 kap. 20 § första stycket kommunallagen sägs att revisorerna skall avge en revisionsberättelse till varje förbundsmedlems fullmäktige. Dessa skall sedan inhämta förklaringar och besluta om ansvarfrihet 9 kap. 20 § andra stycket.

Ett annat område som direktionen inte kan besluta är frågor

om om ekonomiska förmåner till ledamöterna och ersättarna i direktionen. De är enligt bestämmelserna om jäv förhindrade att göra det. Det skall därför av förbundsordningen framgå vad som skall gälla, 3 kap 27 § 24 kommunallagen i vårt förslag.

Medlemmarna ges möjlighet att bestämma direktionens

om verksamhet och arbetsformer, 3 kap. 27 § 25 kommunallagen i vårt förslag.

Allmänheten skall ha samma rätt till insyn i ett förbunds ekonomi oavsett organisationsform. Budgetsarnrnanträdet i ett förbund med direktion skall därför vara offentligt. Sammanträdet på vilket budgeten skall behandlas skall kungöras. Det är obligatoriskt att i förbundsordningen meddela föreskrifter om var ett kommunalförbunds kungörelser och andra tillkännagivanden skall anslås, 8 kap. 25 § kommunallagen i vårt förslag.

8¶Gemensam nämnd,

övergripande frågor

Kommuner och landsting bör få möjlighet att samverka med andra kommuner och landsting genom att tillsätta en gemensam nämnd i en av kommunerna eller ett av landstingen. I detta kapitel behandlar vi övergripande frågor rörande vårt förslag. Den kommun eller det landsting som har den gemensamma nämnden i sin organisation kallar vi värdkommun eller värdlandsting.

Till grund för samverkan i en gemensam nämnd måste det finnas en interkommunal överenskommelse om samverkan. I ett sådant dokument skall parterna lösa de frågor som uppkommer på grund av samarbetet. I kommunallagen regleras vissa övergripande frågor såsom insyn och styrning, möjlighet för andra kommuner eller landsting än värdkommunen eller värdlandstinget att utse ledamöter och ersättare, utseende av revisorer och frågor om laglighetsprövning m.m. I övrigt tillämpas kommunallagens bestämmelser som de ser ut i dag.

Parterna skall kunna ge nämnden uppgifter i samma utsträckning som de kan till inomkommunala nämnder. Uppgifterna skall vara gemensamma för de samverkande kommunerna eller landstingen.

De olika samverkande parterna skall alltjämt vara huvudmän och därmed ytterst ansvariga för den verksamhet som lämnas över till en gemensam nämnd.

Den så kallade lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 § kommunallagen medför att kommuner och landsting inte får engagera sig i verksamheter utanför sitt geografiska område. Lokaliseringsprincipen är dock inte helt utan undantag och viss gränsöverskridande verksamhet förekommer. Kommuners och landstings möjligheter att samarbeta och tillvarata resurser på ett effektivt sätt hindras i vissa fall genom den begränsning som följer av lokaliseringsprincipen. Genom att tillsätta en gemensam nämnd på det sätt vi föreslår ges kommuner och landsting möjlighet att samarbeta över gränserna. De får möjlighet att samordna beslutsfattandet och förvaltningen i sina områden.

Utgångspunkten för samverkan i gemensamma nämnder bör vara att kommuner och landsting skall ges möjlighet att under så stor frihet som möjligt välja enkla och ändamålsenliga lösningar, utan att man ger efter på de krav som ställs ur offentligrättslig synvinkel samt att

102 Gemensam nämnd, övergripande frågor

medborgarna i de samverkande kommunerna och landstingen inte skall hamna i ett sämre läge genom samarbetet. De befintliga reglerna om nämnder i kommunallagen bör tillämpas så långt det är möjligt och endast de särskilda lösningar som krävs skall föranleda lagändringar.

Frågan om gemensamma nämnder har behandlats i tidigare utredningar Ds C 1983:15 och Ds C 1985:4. Behandlingen ledde inte till något förslag eftersom man ansåg att det inte fanns något praktiskt behov av gemensamma nämnder enligt finsk modell. Man menade vidare att ett kommunalförbund med direktion innebär en konstruktion som i mycket liknar en interkommunal nämnd med den skillnaden att förbundet är en egen juridisk person.

8.1¶Försökslag eller inarbetning ikommunallagen

Det saknas, till skillnad från vad gäller kommunalförbund, erfarenheter att bygga ett lagförslag på. Endast ett försök har inletts enligt den befintliga försökslagstiftningen. Detta försök har dock inte varit i gång mer än några månader och man kan knappast dra några generella slutsatser utifrån det samarbetet. Till bilden kommer att den försökslag som gäller kom till för att tillgodose de skånska landstingens behov. Försöksprojekt utgör ett led i strävan att slå samman landstingen och länen i Skåne. Den befintliga försökslagstiftningen kan byggas ut till att omfatta fler verksamheter. Alternativet till en utvidgad försökslagstiftning är att ta in bestämmelser om gemensamma nämnder i kommunallagen. En lösning med en tidsbegränsad försökslagstiftning bör på sikt leda till att reglerna, om verksamheten faller ut väl, arbetas in i kommunallagen. Det är sannolikt enklare att inledningsvis lägga bestämmelserna om gemensamma nämnder i en utvidgad försökslag. Å andra sidan det överskådligare in

är att ta bestämmelserna i kommunallagen så att samtliga möjligheter för kommuner och landsting att samarbeta framgår av en lag. En lösning som arbetas in i kommunallagen och som inte har karaktären av en försökslag kan även få till följd att fler kommuner och landsting är intresserade av att inleda ett samarbete, eftersom ett sådant samarbete inte begränsas i tiden. En utvidgad försökslagstiftning begränsar kommunernas och landstingens handlingsmöjligheter och tillgodoser därför behovet av största möjliga frihet i mindre utsträckning än en inarbetning i kommunallagen. Sammanfattningsvis anser vi att övervägande skäl talar för att även reglerna om gemensam nämnd redan i detta skede arbetas in i kommunallagen. Vårt förslag bygger på detta ställningstagande Möjligheten att samarbeta genom en gemensam nämnd införs genom en ny paragraf, 3 a i 3 kap. kommunallagen.

Gemensam nämnd, övergripande frågor 103

8.2 Alla eller endast vissa verksamheter

En viktig fråga är om lagstiftningen skall omfatta samtliga verksamheter som kan komma i fråga för samarbete eller skall in-

om man ventera verksamheter och peka ut vissa som mer lämpade. Under remissbehandlingen av den nu gällande försökslagstiftningen framfördes ett antal önskemål om att försöksverksamheten borde omfatta mer än hälso- och sjukvården. Syftet med vårt arbete är att finna enkla och ändamålsenliga samarbetsformer. Det kan då tyckas naturligt att rikta in vårt förslag en lösning som kan tillämpas i alla verksamheter. En lösning där samverkan i en gemensam nämnd är möjlig på alla områden är troligen enklare och överskådligare. Ett samarbete måste bygga på gemensamma värderingar och överenskommelser i ett stort antal frågor. Samarbete inom områden som inte lämpar sig för det torde bli så pass svårt att enas om, att något samarbete inte kommer till stånd. Det kan i ett senare skede, efter det att sådana erfarenheter gjorts, bli aktuellt att föreslå åtgärder underlättar

som samarbete inom områden som i dag inte lämpar sig för det. Ett förslag om samarbete på alla områden kan tvinga fram sådana lösningar, medan en lösning där man redan nu begränsar samarbetsområdena inte gör det. Vi har valt att inte peka ut vissa verksamheter. Vårt förslag innebär att samarbete i en gemensam nämnd är möjligt på alla områden.

8.3¶Den nämndens organisatoriska

gemensamma

tillhörighet

Enligt den finska modellen år det möjligt att med stöd av ett avtal låta en kommun sköta en uppgift en eller flera andra kommuner. Kommunerna kan i sådana fall komma överens om att vissa av ledamöterna i det organ i den kommun sköter uppgiften skall

som utses av de andra kommunerna. Den svenska försökslagstiftningen bygger på att ett nytt organ, den gemensamma nämnden bildas. Frågan om var nämnden hör hemma behandlas inte uttryckligen mer än att det av reglementet skall framgå var nämnden skall ha sitt säte. Utgångspunkten för förslaget om gemensamma nämnder bör vara att den organisatoriska tillhörigheten skall vara klar. Den gemensamma nämnden bör därför ingå i en av de samverkande kommunernas eller ett av landstingens organisation. En sådan kommun eller ett sådant landsting benämns värdkommun respektive värdlandsting. Dessa förhållanden kommer till uttryck i 3 kap. 3 c § kommunallagen i vårt förslag. Kommunallagens regler tillämpas fullt ut, vissa kompletteringar är dock nödvändiga, i förhållandet mellan nämnden och

104 Gemensam nämnd, övergripande frågor

värdkommunen eller vårdlandstinget. De övriga samverkande kommunernas och landstingens relationer till den gemensamma nämnden behöver regleras i kommunallagen. Lösningen påminner mer om den finska modellen än om den svenska försökslagstiftningen. Den gemensamma nämnden behöver inte vara en befintlig nämnd i någon av de samverkande kommunerna eller något av landstingen. Man kan tillskapa en nämnd och utifrån de lokala förhållandena bestämma vilken av de samverkande kommunerna eller vilket landstingen som skall vara värdkommun eller värdlandsting. Att en part på detta sätt blir mer engagerad än övriga leder till att systemet blir enklare och ansvarsfördelningen sannolikt klarare.

Samarbete i en gemensam nämnd kan ske för olika verksamheter. Man kan tänka sig att elever från en kommun går i grannkommunens gymnasieskola. Skolnämnden kan göras om till en gemensam nämnd så att gramikommunen får inflytande och möjlighet att påverka genom att utse ledamöter i nämnden. En annan form för samverkan kan vara att slå samman sjukvårdsdistrikt, så som varit fallet i Skåne, och att lägga det sammanslagna distriktet under en gemensam nämnd i ett landsting. Möjligheterna att utnyttja en gemensam nämnd blir stora och tillämpningen kan tillåtas att variera utifrån behoven.

8.4¶Överenskommelse samverkan och

om

reglemente

Parterna måste komma överens i ett stort antal frågor som rör samarbetet. Ett dokument där parternas mellanhavanden regleras måste upprättas. Detta dokument kan lämpligen vara ett avtal om samverkan. Innehållet i ett sådant avtal blir helt beroende av på vilket sätt och om vad man samverkar. Eftersom kommunallagens bestämmelser skall tillämpas och kompletteras med ett antal särskilda regler behöver man inte i detalj reglera vad överenskommelsen om samverkan skall innehålla. Det är enligt vår mening tillräckligt att i lagen föreskriva att en överenskommelse som närmare reglerar nämndens behörighet och befogenhet skall finnas.

Utöver en sådan överenskommelse skall det finnas ett reglemente för en nämnd. Reglementet skall innehålla närmare föreskrifter om nämndens verksamhet och arbetsformer. Det blir nödvändigt att reglera ytterligare frågor i reglementet. Reglementet måste utfärdas av samtliga samverkande kommuner och landsting. Alla delar av reglementet kan dock inte utfärdas av samtliga kommuner eller landsting som deltar i samverkan. Man får från fall till fall avgöra vad de olika fullmäktige kan besluta om. Om man till exempel i reglementet delegerar uppgifter från en kommun till nämnden kan övriga kommuner inte utfärda reglementet i den delen. För nämndens arbete

Gemensam nämnd, Övergripande frågor 105

är det dock angeläget att det endast finns ett reglemente och att samtliga samverkande parter, så långt det är möjligt, utfärdat det. Frågan om utfärdande av reglementet föranleder ett tillägg till 6 kap. 32 § kommunallagen.

8.5 Nämndens uppgifter

En gemensam nämnd bör kunna tilldelas uppgifter i samma omfattning som en inomkommunal nämnd. Uppgifterna skall vara gemensamma för de samverkande kommunerna och landstingen.

Vanligast förekommande torde bli att kommuner samverkar med andra kommuner och landsting med andra landsting. Man kan dock tänka sig att kommuner samverkar med landsting inom till exempel hälso- och sjukvården. I vissa fall kan landstingen lämna över uppgifter till kommuner inom landstinget. En kommun som fått sådana uppgifter kan samarbeta med grannlandstinget där något överlämnande inte skett.

I vissa lagar finns bestämmelser som innebär ett det för en viss verksamhet skall finnas en eller flera nämnder i varje kommun. Sådana bestämmelser finns till exempel i 10 § räddningstjänstlagen 1986:1102 och i 1 kap. 7 § plan- och bygglagen 1987:lO. I andra fall skall kommunfullmäktige bestämma vilken eller vilka nämnder

skall fullgöra en viss uppgift. Se till exempel 4 § socialtjänstlagen som 1980:620. Den senare typen av bestämmelser torde innebära att fullmäktige i en kommun kan lämna över uppgifter inom socialtjänsten till gemensam nämnd utan att något ytterligare lagstöd än vi hittills

en redogjort för införs. Annorlunda förhåller det sig i de fall där det enligt särskild lag skall finnas en eller flera nämnder i en kommun

en eller ett landsting för en viss uppgift. Vi anser att det skall vara möjligt att samarbeta även i dessa fall. Den inledande bestämmelsen

gemensamma nämnder utformas så att det klart framgår att det är om möjligt att låta en gemensam nämnd fullgöra uppgifterna enligt sådana särskilda lagar, 3 kap. 3 a§ andra stycket kommunallagen i vårt förslag. En möjlighet är att ändra de olika särskilda lagarna så

annan att möjligheten att samarbeta genom en gemensam nämnd inte inskränks. Vi dock att sådana lagändringar bör göras i samband

anser med översyn av de olika särskilda lagarna.

Nämndens behörighet och befogenhet måste dokumenteras i beslut från respektive fullmäktige. De samverkande kommunerna och landstingen måste även i överenskommelsen om samverkan ha klargjort nämndens uppgifter.

106 Gemensam nämnd, övergripande frågor

8.6¶Relationen till huvudmännen

Den gemensamma nämnden är en egen myndighet liksom övriga nämnder. Inrättandet av en gemensam nämnd innebär inte att en ny juridisk person skapas. Detta är en väsentlig skillnad i förhållande till vad som gäller för komunalförbund. Den gemensamma nämnden blir i stället att se som en företrädare för de samverkande huvudmännen. En gemensam nämnd kan till exempel inte ingå avtal eller anställa personal i eget namn. Avtal träffas huvudmännen och personalen mäste formellt vara anställd av någon av huvudmännen. En gemensam nämnds behörighet och befogenhet måste framgå av överenskommelsen mellan de samverkande kommunerna och landstingen och även regleras mellan de olika huvudmännen och nämnden. Nämnden ansvarar gentemot de olika huvudmännen för den verksamhet och de uppgifter som de olika huvudmännen lagt på den. Revision och ansvarsutkrävande blir frågor för de olika huvudmännen beträffande de uppgifter som de lämnat över till närrmden.

8.7¶Relationen till utomstående

En gemensam nämnd företräder huvudmännen och ingår överenskommelser för deras räkning. Det är alltså de samverkande kommunerna och landstingen som gentemot externa avtalsparter är ansvariga för att avtal följs m.m. Om någon utomstående vill rikta krav på grund av en överenskommelse som ingåtts mellan honom och de samverkande kommunerna eller landstingen är det dessa, och inte den gemensamma nämnden, som är motparter.

Nämnden skall enligt 6 kap. 7 § kommunallagen se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. En kommunmedlem i någon av de samverkande kommunerna eller landstinget som är missnöjd med hur den gemensamma nämnden agerar kan vända sig till nämnden eller till den huvudman som han är medlem Huvudmännen är gentemot sina invånare ansvariga för nämndens verksamhet. Det yttersta ansvaret kan utkrävas i val till fullmäktige och det är därför naturligt att en missnöjd medborgare skall kunna vända sig till "sin kommun med klagomål och anspråk.

9¶Gemensam nämnd, särskilda

frågor

I detta kapitel behandlas sådana särskilda frågor som uppkommer vid samarbete i en gemensam nämnd. Inledningsvis behandlas frågor om de förtroendevalda. Vidare tar vi upp frågan om revision och ansvar. De förtroendevalda ansvarar gentemot sina kommuner och landsting för den del av nämndens verksamhet som nämnden fått överlämnat från respektive kommun eller landsting. Det är de kommuner och landsting som utsett ledamöter och ersättare som beslutar om ansvarsfrihet för dem och som har möjlighet att väcka skadeståndstalan mot dem.

Värdkommunen eller värdlandstinget har den gemensamma nämnden i sin organisation och skall i princip behandla den som övriga nämnder. För övriga samverkande kommuner och landsting behövs särskilda lösningar för att ge dem möjlighet till insyn och styrning.

Allmänhetens möjlighet till insyn är densamma som beträffande övriga nämnder. Medborgarna i de olika samverkande kommunerna och landstingen ges möjlighet att begära att lagligheten av en gemensam nämnds beslut prövas av länsrätten.

Det är värdkommunen eller värdlandstinget som, efter samråd med övriga samverkande parter, skall upprätta budget för en gemensam nämnd. Övriga samverkande kommuner och landsting måste i sina respektive budgetår sätta av pengar till den gemensamma nämnden. Parterna måste i överenskommelsen om samverkan enas i en mängd frågor rörande den ekonomiska förvaltningen.

Medbestämmandeformerna skall vara lika omfattande i en gemensam nämnd som i övriga nämnder. Det skall vara möjligt att delegera beslutanderätt från nämnden till anställda i de samverkande kommunerna och landstingen, inte bara till anställda i Värdkommunen eller värdlandstinget.

l Förtroendevalda

Ledamöter och ersättare i kommunala nämnder utses av fullmäktige, 6 kap 9 § kommunallagen. De samverkande kommunerna och landstingen måste komma överens om hur många ledamöter och ersättare som skall utses. Hur frågan löses måste dokumenteras i överens-

108 Gemensam nämnd, särskilda frågor

kommelsen om samverkan eller på annat sätt. Det är därefter de olika fullmäktige som skall förrätta valen av ledamöter och ersättare. Kommunallagen behöver kompletteras så att fullmäktige i de kommuner och landsting som inte är värdkommun eller värdlandsting kan utse ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden. Frågan regleras i 3 kap. 3 c § andra meningen kommunallagen i vårt förslag.

Varje form av interkommunal samverkan kan ge upphov till problem när det gäller representativiteten. Det gäller både i förhållandet mellan de samverkande parterna och när det gäller partiproportionaliteten för minoritetspartiernas del. I och för sig kan detta lösas genom att man utser ett stort antal ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden. Samtidigt kan man av praktiska skäl inte göra nämnden allt för stor. Vi utgår från att frågan om representativiteten blir föremål för ingående diskussioner i samband med förhandlingarna om att bilda en gemensam nämnd. De förslag som vi lägger i fråga om möjligheterna att interpellera en gemensam nämnds ordförande och den upplysningsskyldighet som finns inför de deltagande kommunernas fullmäktige, kan också utnyttjas för att ge minoriteterna insyn och inflytande. Vidare är det givetvis möjligt att dessutom mer informellt överlägga med representanter för minoritetspartierna före sammanträden med den gemensamma nämnden. Man kan även tänka sig möjligheten att låta partier som inte finns representerade i nämnden delta vid behandlingen av vissa frågor eller en mer generell närvarorätt.

Frågan om vem som skall utse ledamöter har samband med vem som är Valbar. Enligt 4 kap. 5 § kommunallagen är de som har rösträtt i val till fullmäktige valbara till fullmäktige, nämnder och till revisorer. Detta innebär att fullmäktige i en samverkande kommun måste välja någon som har rösträtt i kommunen. I försökslagstiftningen om sjukvårdssamverkan har man valt en annan lösning och tillåtit att ett samverkande landsting får utse ledamöter och ersättare bland dem som är valbara i något av de samverkande landstingen. Regeringen menade att valbarheten inte borde begränsas till de som var bosatta i området för den gemensamma nämnden utan utökas till de som är bosatta inom de samverkande landstingen prop. 1995/96:59 s. 17. Vi kan dock inte finna något hållbart skäl till att låta en samverkande kommun eller ett samverkande landsting utse ledamöter bland andra än de som är valbara i den egna kommunen eller landstinget.

Val av ledamöter och ersättare i en gemensam nämnd skall kunna vara proportionella. Detta följer av 5 kap. 46§ kommunallagen. Någon lagändring är inte nödvändig.

De förtroendevalda bör ha rätt till ersättning av den kommun eller det landsting som utsett dem. Kommunallagen behöver kompletteras på denna punkt, 4 kap. 12 § tredje stycket i vårt förslag.

1996:137 Gemensam nämnd, särskilda frågor 109 SOU

Vissa frågor kommer att ligga på värdkommunen eller värdlandstinget att besluta Hit hör till exempel frågan om utseende av ordförande och vice ordförande i gemensam nämnd. Värdkommu-

en

eller vårdlandstinget får, enligt 6 kap. 15 § kommunallagen, välja nen bland nämndens ledamöter och är alltså inte begränsad till att utse någon sina ledamöter. I överenskommelsen om samverkan kan

av egna frågan val ordförande och vice ordföranden tas upp. Ett avtal

om av

reglerar varifrån ordföranden skall komma, om roterande som ordförandeskap och liknande är dock inte bindande eftersom det rör

valfrågor. Man kan inte i avtal bestämma hur ett framtida sig om

ordförande i nämnd. Överenskomfullmäktige skall utse en gemensam melser i sådana frågor får rekommendationer till värdkommu-

ses som

eller värdlandstingets fullmäktige. Om värdkommunen frångår en nens sådan överenskommelse år det möjligt att förutsättningarna för samarbetet inte längre år för handen.

9.2¶Ansvar och revision

En nämnd mot de olika huvudmännen vad avser de

gemensam svarar uppgifter nämnden fått respektive huvudman. Det måste därför

av ligga på de olika huvudmännen att besluta ansvarsfrihet såvitt

om

de ledamöter de utsett. Fullmäktige i de olika samverkande avser som kommunerna och landstingen skall alltså ta ställning till hur deras förtroendevalda har skött sina uppdrag och besluta om ansvarsfrihet. Vi föreslår att komplettering denna innebörd införs genom ett

en av

i 9 kap. 16 § kommunallagen. Även revisionen är tredje stycke en fråga för samtliga huvudmän. De samverkande kommunerna skall revidera nämndens verksamhet. Det är tillräckligt att en huvudman reviderar sin del verksamheten för att kunna besluta om ansvars-

av frihet för sina ledamöter. I kommunallagen kan detta uttryckas genom

nytt tredje stycke i 9 kap. 2 § att vardera av de samverkande ett om kommunerna och landstingen skall utse tre revisorer och tre ersättare. Frågan hur revision praktiskt skall genomföras måste lösas i

om överenskommelsen. Det kan gå till så att värdkommunen eller värdlandstinget får huvudansvaret och att revisionen genomförs i nära samarbete med övriga kommuners eller landstings revisorer.

110 Gemensam nämnd, särskilda frågor

9.3¶De samverkande kommunerna och

landstingens styrning och insyn

9.3.1 Värdkommunen eller värdlandstinget

Värdkommunen eller värdlandstinget har den nämnden gemensamma i sin organisation och skall behandla den övriga nämnder. som Kommunallagens regler skall tillämpas i förhållandet mellan värdkommunen eller värdlandstinget och den nämnden. gemensamma

9.3.2 Övriga samverkande kommuner och

landsting

Överenskommelsen mellan samverkande kommuner och landsting utgör grunden för en gemensam nämnds verksamhet. I överenskommelsen måste parterna antalet ledamöter i nämnden När enas om osv. nämnden tillsätts ingår den som del i värdkommunens eller en värdlandstingets organisation. De övriga samverkande kommunerna har via sina ledamöter insyn och kontrollmöjligheter. Utöver den avtalade insynen och styrningen bör ledamöterna i de samverkande kommunernas eller landstingens fullmäktige möjlighet inges att terpellera och ställa frågor avseende den nämndens gemensamma handläggning. Vidare skall ordföranden, vice ordföranden och anställda vara skyldiga att på begäran från samverkande kommun en

eller landsting lämna upplysningar vid fullmäktigesarnmanträden.

Dessa möjligheter kan bland annat användas de partier inte av som finns representerade i nämnden. Kommunallagen behöver kompletteras pä dessa punkter, 5 kap. 22 § andra stycket och 52 § tredje stycket i

vårt förslag.

9.4 Allmänhetens insyn

En gemensam nämnd är en egen myndighet inom värdkommunens organisation. Den gemensamma nämnden kommer i offentlighetshänseende att behandlas som övriga kommunala nämnder och det finns inget behov av särskild reglering för att tillförsäkra allmänheten samma rätt till insyn som då verksamheten bedrivs inom kommun en eller ett landsting.

1996:137 Gemensam nämnd, särskilda frågor lll SOU

9.5¶Överklagande av beslut samt tvistelösning

9. 5 1 Laglighetsprövning

.

Varje kommunmedlem har rätt att få lagligheten av kommunala beslut prövade i länsrätten. Beslut i en gemensam nämnd kan tänkas få konsekvenser även för medlemmar i andra kommuner och landsting än värdkommunen eller värdlandstinget. Det är därför naturligt att medlemmarna i samtliga samverkande kommuner och landsting har få lagligheten den nämndens beslut prövade. rätt att av gemensamma En sådan rätt kräver ett tillägg i 10 kap. kommunallagen, 1 § tredje stycket i vårt förslag. Försökslagstiftningen om sjukvârdssamverkan medlemmarna i de samverkande landstingen rätt att få lagligheten ger alla beslut i de samverkande landstingen prövade i domstol. En av sådan rätt innebär att beslut inte berör den gemensamma nämnden som eller dess verksamhet kan överklagas medborgarna i båda de samav verkande landstingen. En så långt gående rätt att överklaga beslut är enligt vår mening inte är motiverad. Man kan även tänka sig att beslut i kommun eller ett landsting påverkar den gemensamma nämndens en och därmed medborgarna i andra kommuner eller landsting än den kommun eller det landsting fattat beslutet. Det är dock svårt att som dra någon skarp gräns mellan vilka beslut som kan få följder för andra kommuns eller annat landstings medborgare. Oklarheten om än en gränsdragning mellan beslut bör få överklagas och sådana som som inte bör få överklagas medför att vi inte är beredda att föreslå annat än att den nämndens beslut skall får överklagas av gemensamma medlemmarna i samtliga samverkande kommuner och landsting. Det finns inte heller anledning att ge de samverkande kommunerna och landstingen självständig talerätt vad gäller lagligheten av en gemensam nämnds beslut. Annorlunda förhåller det sig beträffande ett kommunalförbunds beslut. En sådan talerätt skulle innebära att en samverkande kommun inte fått sin vilja igenom skulle kunna väcka talan mot som beslutet. De samverkande kommunerna skulle då bli motparter i en lagligheten gemensam nämnd beslut, ett beslut som process om av en de varit delaktiga i och ansvariga för sina förtroendevalda i genom nämnden. Nästa fråga att ta ställning till är skall få överklaga en vem som domstols beslut. Om domstolens beslut går klaganden emot får bara han överklaga beslutet, lO kap. 14 § första stycket kommunallagen. Om domstolen upphäver beslutet eller förbjuder att det får verkställas får domstolens beslut även överklagas kommunen eller landstingen av medlemmarna i kommunen eller landstinget. Ett motsvarande samt av synsätt på beslut fattats en gemensam nämnd leder till att som av domstolsbeslut innebär att gemensam nämnds beslut upphävts som en eller inte får verkställas får överklagas samtliga samverkande av

112 Gemensam nämnd, särskilda frågor

kommuner och landsting deras medlemmar. De olika samt av samverkande kommunerna måste alltså inte gemensamt överklaga domstolens beslut utan kan göra det för sig. Kompletteringen införs var genom ett tillägg till 10 kap. 14 § andra stycket kommunallagen. För att medlemmarna i de samverkande kommunerna och landstingen skall få möjlighet att överklaga lagligheten av en gemensam nämnds beslut, och för att kunna informera sig nämndens om verksamhet, måste tillkännagivande att protokollet från av ett sammanträde har justerats anslås på anslagstavlorna i samtliga samverkande kommuner och landsting, 6 kap. 30 § i tredje stycket kommunallagen i vårt förslag. Tidsfristen för att överklaga lagligheten nämnds av en gemensam beslut bör räknas från den tidpunkt då tillkännagivandet av att nämndens protokoll har justerats blivit uppsatt på anslagstavlorna i samtliga samverkande kommuner och landsting, 10 kap. 6 § första stycket andra meningen kommunallagen i vårt förslag. Detta innebär att samtliga samverkande kommuner och landsting måste anslå den att gemensamma nämndens protokoll har justerats. Anslaget behöver dock inte, till skillnad från vad som gäller enligt försökslagstiftningen om samverkan på hälso- och sjukvårdsområdet, anslås samtidigt. Kommunerna och landstingen skall i stället sätta anslaget inom den tid upp som föreskrivs i kommunallagen, senast andra dagen efter det att protokollet justerats, 5 kap. 62 § och 6 kap. 30 § kommunallagen. Om det uppkommer frågor huruvida ett överklagande kommit in i rätt om tid måste länsrätten ta reda på de olika tidpunkterna för uppsättandet av tillkännagivandet. Anslaget skall ha varit uppsatt på samtliga anslagstavlor under hela klagotiden för att den skall löpa ut. För att ett överklagande skall prövas krävs att det kommit in till länsrätten före klagotidens utgång. Om det kommit in till kommunen eller landstinget före den tiden löpt ut skall det ändå prövas, 10 kap. 7 § kommunallagen. För att medborgarna inte skall hamna i sämre ett läge vad avser beslut av en gemensam nämnd bör överklaganden som kommer in till någon de samverkande kommunerna eller något av av de samverkande landstingen inom klagotiden godtas. En annan fråga måste lösas är skall vid som vem som vara part laglighetsprövning av en gemensam nämnds beslut. Beträffande övriga nämnders beslut gäller att kommunen eller landstinget skall anses som part, 10 kap. 11 § kommunallagen. Det bör värdkommunen eller vara värdlandstinget som uppträder part. Andra lösningar är tänkbara som men skulle leda till problem vid tillämpningen. Medborgarnas rätt att få lagligheten prövad påverkas inte att det endast är värdkommunen av eller värdlandstinget som är motpart i processen. Partsställningen torde inte heller påverka nämndens skyldighet att utifrån domagera ett stolsavgörande. Frågan löses att lägga till andra mening i genom en

10 kap. 11 § kommunallagen.

Gemensam nämnd, särskilda frågor 113

9.5.2¶Överklagande av förvaltningsbeslut

Talan mot ett beslut av en gemensam nämnd får, det finns lagstöd

om för det, föras av den beslutet går emot. Vem skall

som som anses som motpart i en sådan process får avgöras från fall till fall. Det normala torde bli att klagandes hemkommun eller landsting blir

att anse som motpart eftersom det är den kommunen eller det landstinget kan

som ha åtaganden gentemot klaganden.

9.5.3 Tvistelösning mellan de samverkande kommunerna

och landstingen

Samverkan bygger på att parterna är överens formerna för och

om inriktningen av samarbetet. Om parterna inte kan komma överens innan samarbetet påbörjas torde det inte meningsfullt att fortsätta.

vara Man får konstatera att förutsättningar för samverkan inte föreligger. Även efter det samarbetet inletts

att kan det uppkomma problem som måste lösas. Det är viktigt att parterna, innan går in i ett

man samarbete, har rett ut hur konflikter skall hanteras. Samtliga situationer som kan uppkomma kan knappast förutsägas varför någon form av överenskommelse om hur tvister skall lösas bör finnas. Om parterna inte kan komma överens faller förutsättningarna

för samarbetet och en avveckling måste inledas. Det är därför naturligt

att man innan samarbetet inleds även gör klart hur och under vilka förutsättningar samarbetet kan avvecklas. Hur denna frågor hanteras

typ av bör framgå av överenskommelsen om samverkan. Det finns, såvitt vi kan bedöma, ingen anledning att lagreglera möjligheterna att dra sig ur ett samarbete eller anvisa former för tvistelösning.

9.6¶Ekonomisk förvaltning

9.6.1¶Budget

Kommuner och landsting skall upprätta budget för varje år.

en Budgeten för en gemensam nämnd bör enligt vår bedömning

vara en fråga för värdkommunen eller värdlandstinget måste samråda med

som övriga samverkande kommuner och landsting innan budgeten upprättas, 8 kap. 4 § andra stycket i vårt förslag. De kommuner och landsting som inte är värdkommun eller värdlandsting måste i sina budgetar ta in en post för den nämnden. Formellt

gemensamma kommer alltså nämndens budget att upprättas av värdkommunen eller värdlandstinget men frågan finansieringen är så central att det

om

114 Gemensam nämnd, särskilda frågor

krävs att parterna är överens. Hur budgetprocessen närmare skall gå till bör framgå av överenskommelsen om samverkan.

9.6.2¶Resultatredovisning

Enligt 8 kap. 15 § kommunallagen är det styrelsen som beslutar när övriga nämnder skall redovisa sin medelsförvaltning under det föregående budgetåret. Styrelsen i värdkommunen eller värdlandstinget beslutar i denna fråga. Även här bör överens med de övriga

man vara samverkande kommunerna och landstingen. Överenskommelsen

om samverkan bör behandla frågan.

9.6. 3 Tillskjutande av medel

En mycket viktig uppgift för de samverkande kommunerna och landstingen är att komma överens om hur mycket medel och övriga

de olika huvudmännen skall svara för. Detta kan ske genom resurser att i överenskommelsen om samverkan anger procentsatser för de

man olika huvudmännen och att denna fördelning beaktas när budgeten fastställs. En annan möjlighet är att man i samband med budgetarbetet bestämmer fördelningen. För att undvika konflikter är det även viktigt att parterna klargör hur eventuella underskott eller överskott skall fördelas mellan dem.

9.6.4¶Medelsförvaltning

Värdkommunen förvaltar den gemensamma nämndens medel. Det kan

ändamålsenligt att de övriga kommunerna och landstingen ges rätt vara till löpande insyn.

9.6.5¶Äganderätt till egendom

Eftersom en gemensam nämnd inte är en självständig juridisk person kan den inte äga eller anskaffa tillgångar i eget namn. Varje tillgång måste formellt ägas någon huvudman eller av huvudmännen

av gemensamt. I samband med att man inleder en samverkan i en

nämnd måste man ta ställning till om äganderätten till det gemensam

huvudmännen skjuter till skall stanna hos dem eller om ägandesom förhållandena skall förändras något sätt. Om samarbetet inleds på försök är det nog mest ändamålsenligt att var och en av huvudmännen behåller sin egendom. Man kan även tänka sig att någon huvudman

Gemensam nämnd, särskilda frågor 115

bidrar med till exempel fastigheter och någon med till

annan pengar driften. Ett otal möjligheter torde stå öppna för parterna. En

gemensam nämnd kan behöva anskaffa material för att fullgöra sina uppgifter. Nämnden får då anskaffa material till huvudmännen och frågan om äganderätten till sådant material måste behandlas innan samarbetet startar. Möjligen kan man lösa frågor om inköp av löpande slag i

en generell överenskommelse medan frågor större investeringar måste

om bli föremål för särskilda förhandlingar mellan parterna.

9.6.6¶Försäkring

Även frågan skall teckna nödvändiga försäkringar

om vem som är något som parterna måste ta ställning till innan ett samarbete inleds.

9.7 Personal och medbestämmande

7 1 Anställningsförhållanden

.

Om några kommuner eller landsting bestämmer sig för att inleda ett samarbete i en gemensam nämnd uppkommer frågor rör de

som anställda. Den gemensamma nämnden kan komma att tilldelas uppgifter som tidigare hanterats inom de olika kommunerna och landstingen av där anställd personal. Praktiska skäl talar för

en samordning av- personalresurser. Detta kan ske så att de

en av samverkande parterna anställer all personal arbetar i den

som verksamhet som den gemensamma nänmden skall för. Rimligen

svara bör värdkommunen eller värdlandstinget i första hand komma i fråga som arbetsgivare. En annan möjlighet är att i överenskommelsen om samverkan lösa frågor om villkor för anställda och hur de organisatoriskt skall samarbeta trots att de har olika arbetsgivare. Om de

en av samverkande parterna tar över personalen måste frågor om vem som skall svara för pensioner osv. lösas. Regler de anställdas rättig-

om heter vid övergång av verksamhet finns i 6 b § lagen 1982:80

om anställningsskydd.

9.7.2 Partssammansatta

organ

Beredning, förvaltning och verkställighet av ärenden rörande förhållandet mellan en kommun eller ett landsting arbetsgivare och

som dess anställda, får länmas över till ett partssammansatt Sådant

organ. överlämnande får dock inte ske om annat följer lag. Partssamman-

av

116 Gemensam nämnd, särskilda frågor

satta organ inom en nämnds verksamhet får inte avgöra frågor som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Ett sådant organ får inte heller avgöra ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda. Inrättandet av ett partssammansatt organ föregås ett medbestämmandeavtal mellan kommunen eller lands-

av tinget och arbetsmarknadens parter. Om ett sådant avtal träffas blir kommunen eller landstinget skyldig att inrätta ett partssammansatt organ. Ett partssammansatt organ är underställt nämnden och anses

myndighet då det fattar beslut. Reglerna om partssamansatta som en organ bör kunna tillämpas även vad gäller en gemensam nämnd. Det finns ingen anledning att utesluta möjligheten att inrätta sådana organ för det fall kommuner och landsting samverkar i en gemensam nämnd. Det är värdkommunen eller värdlandstinget som beslutar om att inrätta ett partssammansatt organ. Eftersom ett sådant organ skall kunna besluta i ärenden som rör förhållandet mellan anställda och arbetsgi-

behöver kommunallagen kompletteras så att det framgår att ett vare partssammansatt kan handlägga ärenden som rör förhållandet

organ mellan samtliga huvudmän som arbetsgivare och anställda inom nämndens verksamhetsområde, 7 kap. 1 § andra stycket i vårt lagförslag.

9.7.3¶Närvarorätt för personalföreträdare

Företrädare för de anställda i en kommun eller ett landsting får i viss utsträckning närvara vid sammanträden med andra nämnder än styrelsen. Personalföreträdarna har rätt att närvara vid en nämnds behandling ärenden rör förhållandet mellan kommunen eller

av som landstinget arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får även

som besluta om närvarorätt vid behandling av andra frågor. Om all personal är anställd de samverkande parterna kan den

av en av befintliga bestämmelserna tillämpas en gemensam nämnd utan komplettering, i vart fall vad gäller frågor om förhållandet mellan anställda och arbetsgivaren. Personalföreträdarna i den eller de kommuner eller landsting som inte har anställd personal inom nämndens verksamhetsområde kan dock ha intresse av att får närvara vid behandling andra frågor. För att undanröja oklarheter om

av närvarorätten behöver kommunallagen ändras så att det framgår att personalföreträdarna i de samverkande kommunerna och landstingen har rätt att närvara vid den gemensamma nämndens sammanträden i samma utsträckning som i övriga nämnder i sina respektive kommuner och landsting, 7 kap. 8 § tredje stycket i det upprättade lagsförslaget.

Gemensam nämnd, särskilda frågor 117

9.7.4¶Självförvaltningsorgan

Bestämmelserna om självförvaltningsorgan är tillämpliga även beträffande den verksamhet som läggs under en gemensam nämnd. Beslutet att den gemensamma nämnden får lämna uppdrag till ett sådant organ fattas av fullmäktige i värdkommunen eller värdlandstinget. Inrättande av ett självförvaltningsorgan bör föregås av samråd mellan de samverkande kommunerna och landstingen. Inget hindra dock att värdkommunen eller värdlandstinget inrättar ett självförvaltningsorgan utan att de samverkande parterna enats om det.

9.8 Delegering av beslutanderätt

En gemensam nämnd bör kunna delegera beslutanderätt i samma Omfattning som övriga nämnder. Eftersom flera av de samverkande kommunerna och landstingen kan ha anställda inom nämndens verksamhetsområde behöver kommunallagen kompletteras så att delegering kan ske till anställda i andra kommuner än värdkommunen eller värdlandstinget, 6 kap. 33 § andra stycket i vårt förslag.

9.9¶Arkivfrågor

Den gemensam nämnden ansvarar för vården av sitt arkiv. Värdkommunen är arkivmyndighet.

9.10 ADB

Inom de flesta verksamhetsområden använder man sig av olika tillståndspliktiga register. En gemensam nämnd kan var i behov av att ta över register som finns hos de samverkande kommunerna och landstingen. Registeransvarig är sannolikt de nämnder som tidigare ansvarat för verksamheten. En gemensam nämnd blir en egen myndighet och registeransvarig för de register som behövs i verksamheten. Det krävs att Datainspektionen meddelar tillstånd för att register skall kunna föras över till den gemensamma nämnden. Datainspektionen har utfärdat föreskrifter om tillämpningen av datalagen vid ändrad organisation inom kommuner och landsting. Frågor om sekretess mellan myndigheter kan bli aktuella att lösa. Inför ett planerat samarbete i en gemensam nämnd måste parterna kontakta Datainspektionen och reda ut de problem som samarbetet i dessa avseenden kan resultera

118 Gemensam nämnd, särskilda frågor

1 1 Sekretessfrågor

En nämnd är i regel att anse som självständig myndighet i förhållande till kommunfullmäktige och andra nämnder. Sekretess gäller därför som huvudregel mellan nämnden och fullmäktige respektive andra nämnder. Det kan i särskilda fall vara tillåtet att trots att sekretess råder mellan myndigheter lämna uppgifter omfattas sekretess

som av till fullmäktige eller annan nämnd. När detta år möjligt framgår

av sekretesslagen.

9.12 F örtroendenämnd

Inom hälso- och sjukvården skall det finnas särskild förtroende-

en nämnd i varje landsting och kommun som inte tillhör ett landsting. Om sådana kommuner och landsting samverkar hälso- och

om sjukvården behöver det för nämndens verksamhet endast finnas

en förtroendenänmd i de samverkande kommunerna och landstingen. Frågan om var en sådan nämnd skall finnas mäste lösas parterna

av och bör framgå av reglementet för nämnden.

9.13 Civilt försvar

Vissa uppgifter inom civilförsvaret ligger på kommun- och landstingsstyrelserna. De kan inte lärrma över sådana uppgifter till nämnd

en inom organisationen och inte heller till nämnd.

en gemensam Styrelserna är även skyldiga att samverka med andra parter i civilförsvarsfrågor. Sådan samverkan får ske på annat sätt än

genom en gemensam nämnd.

10¶Ikraftträdande,

Övergångsbestämmelser och kostnadsaspekter

Vi föreslår att ändringarna i kommunallagen träder i kraft den

l januari 1998.

Kommunlaförbund som bildats före det datumet får dock till-

lämpa äldre bestämmelser till och med den 31 december 2002.

Beställarförbund och kommunalförbund som bildats enligt lagen

1994:566 om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning

mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, skall

tillämpa äldre bestämmelser.

Lagförslagen medför inga kostnadsökningar för kommuner och

landsting eller befintliga kommunalförbund.

10.1¶Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

De ändringar vi föreslår beträffande kommunalförbund kan inte omedelbar tillämpas befintliga kommunalförbund. Kraven på vad en förbundsordning skall innehålla medför att förbundsordningarna i befintliga förbund måste skrivas om. Det är emellertid angeläget att nya regler om kommunalförbund träder i kraft så snart det är möjligt för underlätta bildandet förbund. Även ändringarna

att av nya som möjliggör bildandet av gemensamma nämnder bör träda i kraft så snart det är möjligt. Vi föreslår därför att ändringarna i kommunallagen träder i kraft den 1 januari 1998.

De befintliga kommunalförbunden behöver sannolikt längre tid än till den l januari 1998 på sig för att kunna anpassa sig till den nya lagen. Ledamöterna i förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion väljs för fyra år räknat från den l januari året efter allmänt valår. Det är allmänt val 1998 och nya fullmäktige och direktioner skall alltså väljas för perioden 1999-2002. Det är lämpligt att förbunden får en hel mandatperiod för omställningen till de nya reglerna, varför reglerna i kommunalförbundslagen bör få tillämpas fram till och med 2002. Förbunden kan givetvis innan dess vidta de åtgärder som behövs för omställningen och tillämpa de nya bestämmelserna. Ett förbund kan i förbundsordningen reglera de förhållanden som krävs samtidigt som man låter innehållet i förbundsordningen avspegla den äldre lagstiftningen. Vårt nya förslag tillåter förbund som organiserats enligt

120 Ikraftträdande, Övergångsbestämmelser och kosmads..

den befintliga lagstiftningen, men förbunden måste lyfta in vissa äldre lagregler i förbundsordningen.

Lagen 1994:566 om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst hänvisar i vissa delar till kommunalförbundslagens regler. Lagen är en försökslag som gäller till och med 1998. Det framstår som onödigt att för ett år föreskriva att kommunallagens bestämmelser skall tillämpas i stället för kommunalförbundslagens eller att sådana förbund för ett år skulle få välja vilka regler de skall tillämpa. Vi föreslår därför att kommunalförbundslagen skall gälla sådana förbund som bildats enligt försökslagstiftningen. Om försökslagstiftningen förlängs eller permanentas uppkommer dock behov att införa hänvisningar till kommunallagen i de avsnitt som nu hänvisar till kommunaförbundslagen.

I plan- och bygglagen 1987:l0 samt i lagen 1978:438 om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik finns hänvisningar till kommunalförbundslagen. Dessa laga ändras så att de hänvisar till kommunallagens bestämmelser om kommunalförbund. På samma sätt som beträffande övriga förbund bör förbund som bildats enligt dessa lagar få viss tid på sig för omställning. Samma övergångsregler bör därför gälla i dessa lagar dvs. att äldre bestämmelser gäller förbund som bildats före den 1 januari 1998, dock längst till och med 2002.

10.2¶Kostnadsaspekter

De förslag vi lämnat skall underlätta för kommuner och landsting att samarbeta och därmed kunna utnyttja sina resurser ett effektivt sätt. Ett av syftena med samarbete är sannolikt att man vill minska kostnaderna för verksamheten utan att för den skull behöva försämra servicen. Våra förslag är inte tvingande i den meningen att kommuner och landsting måste ändra sina organisationer. Vi att förslagen

anser inte kommer att leda till merkostnader för kommuner och landsting. De befintliga kommunalförbunden får en så pass lång omställningstid att omorganisationen, om någon sådan behövs, eller omarbetningen av förbundsordningen inte bör medföra kostnadsökningar.

l l Författningskommentar

11.1¶Förslag till ändring i kommunallagen

1 kap.

1 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7. l.

Lagrummet kompletteras med ett nytt tredje stycke. Reglerna om kommunalförbund tas in i kommunallagen. Bestämmelsen erinrar om att det i kommunallagen finns regler rätt att lämna över angelägen-

om heter enligt kommunallagen och andra lagar till företag och kommunalförbund.

3 § Kommunalförbundslagen upphävs. Hänvisningen till kommunalförbundslagen i lagrummet tas därför bort.

3 kap.

I kapitlet införs tolv nya paragrafer. Fyra av dem handlar om möjligheten och förutsättningerna för att inrätta en gemensam nämnd. Ovriga rör kommunalförbund och förs in under en ny rubrik.

3 a § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 8.5.

Paragrafen är och i första stycket ges kommuner och landsting

ny möjlighet att samverka med andra kommuner och landsting i gemen-

nämnder. En gemensam nämnd får tillsättas för att fullgöra samma uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt. Detta innebär att en gemensam nämnd kan få uppgifter i samma utsträckning inomkommunala nämnder. I ett antal författningar,

som till exempel räddningstj änstlagen 1986: l 102 och plan- och bygglagen l987:l0, sägs att det i varje kommun skall finnas en eller flera nämnder för viss uppgift. Även denna uppgifter skall kunna

en typ av lämnas över till nämnd trots att nämnden organisatoriskt

en gemensam

122 Författningskommentar

hör till en kommun eller ett landsting. Att en gemensam nämnd kan tilldelas sådana uppgifter framgår av andra stycket.

3 b § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 8.4. Paragrafen är ny. Till grund för samverkan i nämnd en gemensam skall det finnas en överenskommelse samverkan. Detta dokument om skall reglera ett stort antal frågor rör samverkan. Bland annat som skall överenskommelsen reglera den gemensamma nämndens behörighet och befogenhet. De närmare föreskrifterna nämndens verksamom het och arbetsformer regleras i ett reglemente för nämnden se 6 kap. 32 §.

3 c § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 8.3. Pargrafen är ny. En gemensam nämnd skall tillsättas i de en av samverkande kommunerna eller i landstingen. Den kommun ett av eller det landsting inom vars organisation en gemensam nämnd tillsätts benämns värdkommun eller värdlandsting. För att en nämnd skall anses vara gemensam skall ledamöterna i nämnden ha utsetts av fullmäktige i de olika samverkande kommunerna och landstingen. Rätten att utse ledamöter från andra fullmäktige än värdkommunens eller värdlandstingets följer andra meningen. av Det är alltså inte möjligt för en fullmäktigeförsamling att lämna över uppgifter till en gemensam nämnd utan att utse ledamöter och ersättare i nämnden.

3 d § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 8.3. Paragrafen är ny. En gemensam nämnd skall vid tillämpningen av kommunallagen behandlas som övriga nämnder såvitt inget annat sägs.

20 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.2. Tidigare 20 § flyttas och ersätts av ett nytt lagrum. Lagrummet ger kommuner och landsting möjlighet att lämna över vården kommuav nala angelägenheter till kommunalförbund. Denna möjlighet utgör en grundläggande förutsättning för att kunna bilda kommunalförbund. En uppgift som lämnas över till ett kommunalförbund behöver inte vara gemensam för medlemmarna. Uppgifter som lämnas över måste givetvis ligga inom den överlämnande kommunens eller det överläm-

Författningskommentar 123

nande landstingets kompetens. Ett kommunalförbund

får ha hand om hela verksamheter eller geografiskt, funktionellt eller på annat sätt avgränsade uppgifter. Kommuner och landsting kan samverka i ett kommunalförbund om verksamheter som åligger dem var för sig.

21 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.4.

Paragrafen är ny. Reglerna om kommunalförbund tas in i kommunallagen som skall gälla i tillämpliga delar. Vissa bestämmelser i kommunallagen kan dock inte tillämpas på kommunlaförbund, se till exempel bestämmelser i l kap. om kommunindelning och medlemskap. Andra bestämmelser i kommunallagen undantas uttryckligen från tillämpning och ersätts med särskilda bestämmelser, se till exempel 9 kap. 19 § om vem som skall besluta om ansvarsfrihet i kommunalförbund med direktion. Samverkan i kommunalförbund ger upphov till speciella frågor som inte kan lösas genom en tillämpning av kommunallagen. I dessa fall har särskilda bestämmelser tagits in i lagen, se till exempel bestämmelsen i 3 kap. 27 § om vad en förbundsordning skall innehålla. Genom föreskrifter i förbundsordningen kan medlemmarna i viss utsträckning bestämma att annat än det som framgår av kommunallagen skall gälla. Så är till exempel fallet beträffande mandattider där medlemmarna i förbundsordningen kan bestämma mandattiden upp till fyra år. Ett kommunalförbund skall alltså tillämpa de generella reglerna i kommunallagen, särskilda regler för kommunalförbund och förbundsordningens bestämmelser.

Ett förbund som organiseras med fullmäktige eller stämma och styrelse kan i stor utsträckning tillämpa bestämmelserna om fullmäktige i komunallagen. Uppdelningen mellan beslutande och verkställande organ är tydlig i förbund med fullmäktige eller stämma. En direktion är styrelse och kommunallagens bestämmelser om styrelsen och dess uppgifter skall tillämpas. Direktionen har även vissa beslutande uppgifter och vissa regler om fullmäktige skall tillämpas av en direktion. I bilaga 2 finns en sammanställning över vilka lagrum som kan eller skall tillämpas av olika typer av kommunalförbund. De närmare tillämpningsfrågorna får lösas i rättspraxis.

22 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.4.

Paragrafen är ny. I ett antal olika lagar finns bestämmelser som gäller då en kommun eller ett landsting har hand om en viss verksamhet. Eftersom kommuner och landsting kan lämna över vården av kommunala angelägenheter till kommunalförbund skall bestämmelserna om kommuner och landsting i sådana lagar även gälla för kommunal-

124 Författningskommentar

förbund. Denna bestämmelse medför att de olika särskilda lagar som reglerar olika verksamheter inte behöver ändras. Vad som gäller kommuner och landsting skall även gälla när ett kommunalförbund har hand om en verksamhet som regleras i en sådan lag. I den specialreglerade verksamheten är det i viss utsträckning möjligt att delegara beslutanderätt till anställda i en annan kommun. Motsvarande möjligheter kommer att gälla kommunlaförbund. Bestämmelserna i 6 kap. 33-38 §§ om delegering tillämpas inom kommunalförbunden.

Andra stycket innehåller en bestämmelse om regler i andra lagar med speciella bestämmelser om kommunalförbund. Sådana bestämmelser finns i plan- och bygglagen 1987:lO, lagen 1978:438 om huvudmarmaskap för viss kollektiv persontrafik och i lagen 1994:566 om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst. De särskilda bestämmelserna har anpassats för de verksamheter som regleras i lagarna. Sådana bestämmelser bör alltjämt gälla. I viss utsträckning hänvisas till kommunalförbundslagen. Hänvisningen bör fortsättningsvis göras till kommunallagen. Det behövs dock särskilda övergångsregler för förbund som bildats före det att dessa lagändringar träder i kraft.

23 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.3.

Paragrafen är ny. Kommuner och landsting ges stor frihet att organisera kommunalförbunden. Det skall finnas en beslutande församling. Denna kan vara förbundsfullmäktige, en förbundsstämma eller en förbundsdirektion.

Enligt andra stycket är det medlemmarnas fullmäktige som väljer ledamöter och ersättare i förbundets beslutande församling. Frågan om hur medlemmarna skall representeras i den beslutande församlingen skall regleras i förbundsordningen, 3 kap. 27 §

I tredje stycket regleras frågan om mandattid. Bestämmelsen är dispositiv. Om förbundsmedlemmarna inte kommer överens om annat väljs den beslutande församlingen i ett kommunalförbund med fullmäktige eller direktion för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter allmänna val. Förbundsmedlemmarna kan enas om kortare mandatperioder och att mandatperioden kan börja vid en annan tidpunkt.

Fjärde stycket. Någon mandatperiod i den bemärkelse som gäller beslutande församlingar i förbund med fullmäktige eller direktion kan inte bestämmas för ett förbund med stämma. I stället skall medlemmarna utse ombud och ersättare till varje sammanträde med stämman. Stämman kan sammanträda enligt ett uppgjort schema eller när någon medlem påkallar det. Frågor om när stämman skall

sou 1996:137 Författningskommentar 125

sammanträda och vilken rätt skall ha att kalla in

medlemmarna

stämman bör lösas i förbundsordningen, Aven styrelsen kan begära sammanträde med stämman enligt 5 kap. 7 § andra stycket.

24 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.3.

Paragrafen är ny. Utöver en beslutande församling skall det i varje kommunalförbund finnas en förbundsstyrelse för verkställighet och förvaltning. Ett kommunalförbund kan liksom hittills vara organiserat med ett enda organ, en direktion, som är både beslutande församling och styrelse. För förbundsdirektionens arbetsformer är det i huvudsak styrelsereglerna som skall tillämpas.

I andra stycket behandlas frågan om tillsättande av organ utöver styrelsen. Medlemmarna i ett kommunalförbund ges stor frihet att bestämma om orgnisationen av ett förbund. De kan komma överens om vilka organ utöver styrelsen som skall finnas. Förbundets organisation skall framgå av förbundsordningen, se 27 § 4 nedan. Det är dock den beslutande församlingen som skall tillsätta de organ som utöver styrelsen behövs för att fullgöra förbundets uppgifter. Medlemmarna kan avgöra vilken grad av styrning som skall finnas vad gäller förbundet organisation. Den beslutande församlingen kan ges befogenhet att själv avgöra vilka sådana organ som skall finnas. Förbundsordningen kan då stadga att förbundet skall ha de organ som den beslutande församlingen bestämmer.

25 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.11.

Paragrafen är ny och behandlar frågan om utträde ur ett kommunalförbund. I första stycket ges medlemmarna i ett kommunalförbund en ovillkorlig rätt att träda ur förbundet.

I andra stycket regleras frågan om uppsägningstid. Denna skall, om inte kortare tid framgår av förbundsordningen, vara två år. Frågan om uppsägningstid behöver alltså inte regleras i förbundsordningen.

26 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.4 och 7.5.

Paragrafen är ny. I första stycket sägs att det för varje förbund skall det finnas en förbundsordning. Denna skall innehålla närmare bestämmelser om förbundet. I andra stycket sägs att förbundsordningen skall fastställas av medlemmarnas fullmäktige. Man behöver inte som tidigare underteckna ett gemensamt dokument. Det räcker att

126 Färfattningskommentar

samstämmiga beslut fattas av medlemmarnas fullmäktige. Medlemmarna skall bestämma när förbundet skall vara bildat.

27 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.

Paragrafen som är ny reglerar vad en förbundsordning skall innehålla. Förbundsordningen är vid sidan av bestämmeslerna i kommunallagen det dokument som reglerar förhållandena i ett kommunalförbund. Vissa saker skall tas in i förbundsordningen, vissa är valfria och vissa skall regleras om man inte vill tillämpa den huvudregel som framgår av kommunallagen.

Enligt första punkten skall förbundsordningen ange förbundets

namn och den ort där det skall ha sitt säte. Sätet måste vara bestämt bland annat för att man skall kunna avgöra vilken domstol som är rätt forum.

Andra punkten. Enligt denna skall förbundsmedlemmarna anges i förbundsordningen.

Enligt tredje punkten skall förbundsordningen ange vad som skall vara förbundets ändamål. Medlemmarna har stor frihet att bestämma ett förbunds ändamål. De uppgifter som lämnas över till ett förbund måste falla inom den överlämnande kommunens eller landstingets kompetens. Det är inte nödvändigt att uppgifterna är gemensamma för de olika medlemmarna. Man kan tänka sig flersaksförbund med olika uppgifter som inte är gemensamma. Uppgifterna kan vara geografiskt, funktionellt eller på andra sätt avgränsade. Kommuner och landsting kan vara medlemmar i samma förbund trots att de inte har några gemensamma uppgifter.

Fjärde punkten. Medlemmarna har stor frihet att organisera ett kommunalförbund utifrån de förutsättningar som gäller för samarbetet. Ett förbund skall ha en beslutande församling och en styrelse, 23 och 24 §§. Den beslutande församlingen och styrelsen kan vara ett organ, en direktion. I övrigt får medlemmarna besluta vilken organisation ett förbund skall ha. Hur det skall vara organiserat skall framgå av förbundsordningen. Även inbördes förhållanden och

organens befogenheter skall regleras. Det är den beslutande församlingen som tillsätter styrelsen och övriga organ. Medlemmarna kan genom förbundsordningen styra den beslutande församlingen eller ge den befogenhet att tillsätta de organ den finner nödvändigt. Rätten att bestämma om förbundets organisation, befogenheter och inbördes förhållanden innebär till exempel möjlighet att göra undantag från 3 kap. 9 och 10 §§. Även frågor rörande eventuella interimsorgan och deras befogenheter skall behandlas i förbundsordningen.

Femte punkten behandlar antal ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen samt deras mandattider. Medlemmarna är helt

sou 1996:137 Författningskommentar 127

fria att bestämma antalet ledamöter och ersättare samt hur de skall vara representerade. Samtliga medlemmar behöver inte vara representerade. Antalet ledamöter och ersättare samt hur medlemmarna skall vara representerade är obligatoriska uppgifter. Om medlemmarna önskar annat än fyra års mandattid räknat från den 1januari året efter allmänt val, mäste de i förbundsordningen ange mandattiden. För förbund med stämma kan mandattiden inte eftersom ombuden

anges utses för varje stämma.

Sjätte punkten behandlar representionen i andra än den

organ beslutande församlingen. Frågan om representationen i sådana

organ behöver inte lösas i förbundsordningen. Det kan till den

vara upp beslutande församlingen att avgöra. Om medlemmarna vill styra representationen i styrelsen och övriga organ skall dock förbundsordningen hur löst frågan. Även representationen i presidier i

ange man förbundets organ kan bli föremål för styrning enligt denna punkt.

Sjunde punkten är frivillig. Om medlemmarna vill reglera ersättarnas tjänstgöring i förbundets organ skall det göras i förbundsordningen. Om man inte bestämmer i förbundsordningen gäller kommunallagens regler.

I åttonde punkten regleras frågan om revisorer och revisorsersättare. Förbundsmedlemmarna är fria att bestämma antalet revisorer och deras mandattid. Revisorerna skall därefter, i förbund med fullmäktige eller stämma, utses av den beslutande församlingen. Beträffande förbund med direktion se nionde punkten. Förbundsordningen ersätter kommunallagens bestämmelser dessa punkter. I 9 kap. 19 § sägs att 9 kap. 1 och 2 §§ inte skall gälla för kommunalförbund.

Nionde punkten är en specialbestämmelse för förbund med direktion. Direktionen kan inte utse revisorer och revisoresersättare eftersom de i så fall skulle utse de som skall granska den

egna verksamheten. Det är medlemmarnas fullmäktige som enligt 9 kap. 19 § skall utse revisorer och ersättare. Det är därför nödvändigt att medlemmarna i förbundsordningen, utöver vad som följer av åttonde punkten, bestämmer vem av medlemmarna som skall utse revisorer och ersättare. Direktionen kan inte i sin roll som både beslutande församling och styrelse meddela föreskrifter om revisionen enligt 9 kap. 18 § eller besluta i frågor som avses i 9 kap. 12 Detta blir i stället en fråga för medlemmarna att reglera i förbundsordningen. Revisorerna i ett förbund med direktion skall avge revisonsberättelse till

en varje medlem. Dessa skall sedan var för sig besluta om ansvarsfrihet för direktionen i sin helhet. Detta framgår av 9 kap 20

Tionde punkten behandlar valbarheten till förtroendeuppdrag. Enligt huvudregeln är samtliga personer som har rösträtt i val till någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige valbara som ledamöter eller ersättare i den beslutande församlingen styrelsen eller annan nämnd. Samma valbarhetsregel gäller revisorer och revisorsersättare.

128 Författningskommentar

Medlemmarna har dock en möjlighet att inskränka valbarheten till sådana som är valbara i den egna kommunan eller till ledamöter i fullmäktige eller andra förtroendevalda hos medlemmarna. Denna möjlighet att inskränka valbarheten framgår av 4 kap. 23 a Om medlemmarna väljer att inskränka valbarheten skall detta framgå

av förbundsordningen. Reglerna om valbarhet innebär vidare att en kommun teoretiskt kan utse en ledamot som har rösträtt i en annan av medlemskommunerna. Vi utgår dock från att medlemmarna så gott som uteslutande kommer att välja ledamöter bland de egna kommuninvånarna.

Enligt elfte punkten kan medlemmarna bestämma att de skall ha rätt att väcka ärenden i den beslutande församlingen. Om de gett sig själva sådan rätt skall detta framgå av förbundsordningen.

Tolfte punkten. Medlemmarna har möjlighet att styra ett förbund genom att i förbundsordningen ange att vissa frågor i den beslutande församlingen skall avgöras med kvalificerad majoritet. Av förbundsordningen skall det framgå om kvalificerad majoritet krävs och i så fall i vilka ärenden.

Trettonde punkten. Det är inte givet att alla medlemmar utser ledamöter till den beslutande församlingen. Det är ännu mindre givet att samtliga partier som finns representerade i samtliga medlemskommuner blir representerade i ett förbunds beslutande församling. För att ge kommuner och partier möjlighet till insyn och att kunna påverka förbundet kan medlemmarna enas om att andra förtroendevalda hos medlemmarna än sådana som dessutom är ledamöter av den beslutande församlingen i ett förbund, skall ha yttranderätt i förbundets beslutande församling. Medlemmarna kan alltså generellt ge sina förtroendevalda utanför förbundet yttranderätt i förbundets beslutande församling. Sådana möjligheter skall framgå av förbundsordningen. Den beslutande församlingen i ett förbund kan därutöver enligt 5 kap. 21 § besluta att andra än ledamöter skall ha rätt att delta i överläggningar. Den beslutande församlingen kan alltså i detta avseende ge yttranderätt en vidare krets än medlemmarna generellt kan göra.

Även jiortonde punkten behandlar insyns- och styrningsfrågor. Medlemmarna kan i förbundsordningen bestämma om närvarorätt vid en förbundsnämnds sammanträden för förtroendevalda som inte sitter i nämnden. Sådan närvarorätt m.m. kan endast ges till förtroendevalda hos medlemmarna. Den beslutande församlingen i ett förbund kan, enligt 4 kap. 23 ge sådan närvarorätt förtroendevalda i förbundet som inte sitter i den aktuella nämnden.

Enligt femtonde punkten skall förbundsordningen ange var förbundets kungörelser och andra anslag skall anslås.

Sextonde punkten behandlar medlemmarnas andelstal. Medlemmarna skall i förbundsordningen ange vilka andelar de har i förbundets tillgångar och skulder. Andelstalen kan komma till användning vid

Författningskommentar 129

upplösning av ett förbund eller om ett förbund under löpande drift saknar tillgångar för att betala en skuld. Sjuttonde punkten, Ett förbund behöver få tillskott kapital eller av andra tillgångar. Det är viktigt att medlemmarna i förbundsordningen reglerat hur kostnaderna för ett förbunds verksamhet skall fördelas mellan dem. Sannolikt kommer fram till fördelning man samma som gäller för andelen i tillgångar och skulder, det behöver inte men vara sa. Artonde punkten. Medlemmarna har stora möjligheter att välja hur de vill styra ett förbunds verksamhet och ekonomi. De skall genom föreskrifter i förbundsordningen vad skall gälla. ange som Nittonde punkten. Kommnallagens regler budgetprocessen gäller om i vissa delar inte för kommunalförbund. Medlemmarna skall i stället i förbundsordningen meddela föreskrifter om budgetprocessen. Vilka bestämmelser i kommunallagen som inte gäller framgår av 8 kap. 24 Förbundsordningen skall reglera när budget skall upprättas och när den beslutande församlingen skall fastställa budgeten. Av 8 kap. l0 § framgår indirekt att det är styrelsen som upprättar förslag till budget. Utöver obligatoriska bestämmelser om budgetprocessen har förbundsmedlemmarna möjlighet att i förbundsordningen meddela föreskrifter om allmänhetens rätt att ställa frågor vid ett sammanträde med den beslutande församlingen samt närmare föreskrifter om redovisningen. Dessa möjligheter framgår av 8 kap. 24 § andra stycket. Den beslutande församlingen i ett förbund har enligt 8 kap. 22 § också möjlighet förbundsmedlemmarna inte gjort det, att, om besluta om att allmänheten skall få ställa frågor vid ett sammanträde. Den beslutande församlingen skall även meddela närmare föreskrifter om redovisningen, 8 kap. 23 till den del medlemmarna inte gjort det. jagande punkten. Medlemmarna har en ovillkorlig rätt att träda ur ett förbund. I lagen finns inga föreskrifter om hur ett utträde skall hanteras. Medlemmarna skall i stället reglera förfarandet vid en medlems utträde i förbundsordningen. Uugøförsta punkten behandlar frågan likvidation och upplösning om av ett förbund. Kommunallagen saknar även i dessa avseenden regler. Medlemarna skall därför i förbundsordningen under vilka ange omständigheter ett förbund skall likvideras och upplösas samt hur det skall gå till. Eftersom en medlem har en ovillkorlig rätt att träda ett ur förbund mäste förbundet likvideras om medlemmarna inte kommer överens om förutsättningarna för utträdet. Ungoandra punkten anknyter till den föregående. Medlemmarna skall även reglera hur förbundets tillgångar skall delas när ett upp förbund upplöses. Medlemmarnas olika andelar i tillgångarna framgår av förbundsordningen, se sextonde punkten.

5 l6ll94

130 Fönfattningskommentar

Tjugotretüe punkten. Även medlemmarna kan ha möjlig-

om stora heter att styra ett förbund kan det uppkomma situationer där förbundet och medlemmarna inte är överens. För sådana situationer behövs bestämmelser i förbundsordningen om hur tvistar skall lsöas.

Uugøjjärde punkten gäller endast förbund med direktion. I sådana förbund kan vissa frågor inte behandlas i direktionen bland annat med hänsyn till kommunallagens bestämmelser om jäv. Det blir då medlemmarnas sak att i förbundsordningen reglera frågorna. Förbundsordningen i sådana förbund skall därför innehålla bestämmelser om ekonomiska förmåner för ledamöter och ersättare i direktionen samt för revisorer och revisorsersättare som också skall utses av medlemmarna i enlighet med vad som anges i förbundsordningen, se nionde punkten.

Även tjugofemte punkten gäller förbund med direktion. Medlemmarna får bestämma om direktionens verksamhet och arbetsformer. Medlemmarna kan dock överlämna direktionen att besluta i dessa frågor.

4 kap.

1 § Lagrummet kompletteras med ett nytt andra stycke. Ändringen är en följd att reglerna kommunalförbund tas in i kommunallagen.

av om Även ledamöter och ersättare i ett kommunalförbunds beslutande församling, styrelse, annan nämnd eller beredningar samt revisorer och revisorsersättare anses som förtroendevalda i kommunallagens mening. I nämndberedningar kan det dock finnas tjänstemän eller andra som inte är förtroendevalda.

12 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 9.1.

Lagrummet kompletteras med ett nytt tredje stycke som innebär att förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till ersättning av den kommun eller det landsting som valt dem. Detta kan medföra att de olika förtroendevalda i en gemensam nämnd får olika ersättning beroende vem som valt dem.

23 a § Förslaget har behandlats i det föregående asvsnitt 7.6.3.

Paragrafen Lagrummet behandlar valbarheten till uppdrag i

är ny. ett kommunalförbund. Enligt huvudregeln i första stycket skall ledamöter och ersättare i ett kommunalförbunds beslutande församling,

Författningskommentar 131

styrelse och andra nämnder, beredningar samt revisorer och revisorsersättare väljas bland dem som har rösträtt vid val till någon

av medlemmarnas fullmäktige. En förbundsmedlem kan alltså välja

en förtroendevald som inte är folkbokförd i den kommunen.

egna Medlemmarna kan emellertid enligt andra stycket, inskränka valbarheten genom attt i förbundsordningen föreskriva att endast ledamöter i medlemmarnas fullmäktige eller andra förtroendevalda hos medlemmarna får väljas till ett förtroendeuppdrag i ett kommunalförbund. inskränkningar i valbarheten skall framgå förbundsordningen,

av 3 kap. 27 § 10.

5 kap.

22 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 9.3.2.

Paragrafen behandlar upplysningsskyldigheten till fullmäktige. De olika samverkande kommunerna och landstingen måste ha möjlighet till insyn i en gemensam nämnds verksamhet. De i ett nytt andra

ges stycke rätt till upplysningar från den nämnden. Lagrum-

gemensamma met kompletteras även så att ordföranden, vice ordföranden och anställda i de samverkande kommunerna och landstingen,

såvitt avser den gemensamma nämndens verksamhet, är skyldiga att lämna upplysningar till de olika fullmäktige.

34 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.17.

Paragrafen kompletteras med ett nytt jjärde stycke. Kommunalförbund får inte anordna folkomröstningar. De får inte heller anlita Valnämnden i någon medlemskommun i samband med att de genomför opinionsundersökningar eller liknande. Folkomröstning och anlitande av valnämnd kan dock förekomma beträffande frågor som berör kommunalförbund, men först efter beslut i någon medlems fullmäktige.

46 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.6.2.

Lagrummet kompletteras med en fjärde punkt och ett andra stycke. Valen av ledamöter och ersättare till den beslutande församlingen skall under de förutsättningar som anges i 2 § lagen 1992:339 om proportionellt valsätt vara proporttionella. Det skall enligt andra stycket även den beslutande församlingens val ledamöter och

av ersättare i förbundsstyrelsen, andra nämnder och beredningar samt

132 Författningskommentar

valen av revisorer och revisorsersättare vara. Har förbundsmedlemmarna i förbundsordningen bestämt en särskild ordning för representationen i andra organ än den beslutande församlingen kan proportionellt val inte tillämpas.

52 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 9.3.2.

Ledamöter av fullmäktige i samverkande kommuner och landsting ges genom ett nytt tredje stycke rätt att interpellera angående en gemensam nämnds handläggning. Interpellationer skall riktas till nämndens ordförande. Ledamöterna i fullmäktige har även rätt att ställa frågor för att inhämta upplysningar. Att de har sådan rätt följer av 54

53 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.7.3.

Lagrummet behandlar möjligheten för fullmäktige att bestämma att en ordförande i en nämnd får överlåta besvarandet av en interpellation. Lagrummet kompletteras så att sådant överlämnande kan ske till ordföranden i styrelsen eller en annan nämnd i ett kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem Att överlämnande också kan ske till förbundsdirektionens ordförande följer av 3 kap. 24 § första stycket. Direktionen intar en sådan ställning och har sådana uppgifter att reglerna interpellation och fråga inte kan tillämpas inom ett sådant förbund.

6 kap.

1 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.7.

Det är styrelsen i en kommun som skall hålla uppsikt över övriga nämnders och kommunala företags verksamhet. Samma skyldighet skall åligga styrelsen vad avser de kommunalförbund kommunen eller landstinget är medlem

30 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 9.5.1.

Paragrafen kompletteras med ett nytt tredje stycke. När en gemensam nämnds protokoll har justerats skall detta tillkännages genom anslag på anslagstavlorna i samtliga samverkande kommuner och landsting. Detta för att medborgarna i de olika samverkande kommu-

sou 1996:137 Författningskommentar 133

nerna och landstingen skall få möjlighet att begära lagligheten den

av gemensamma nämndens beslut prövade i domstol samt för att de skall kunna informera sig nämndens verksamhet. Angående laglig-

om hetsprövning, se kommentaren till 10 kap.

32 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 8.4.

Paragrafen kompletteras med ett nytt andra stycke innebär att

som fullmäktige i vardera av de samverkande kommunerna och landstingen skall utfärda reglementet för en nämnd. Reglementet

gemensam behöver inte innehålla annat än för övriga nämnder, men utfärdandet kräver samordning mellan parterna. Utfärdandet kan för de olika fullmäktige inte avse mer än de har kompetens att besluta om. Ett reglemente kan innehålla delegering av uppgifter till

en gemensam nämnd. Fullmäktige i en kommun kan inte utfärda reglementet till den del det innehåller uppgifter som delegeras från en annan samverkande kommun. Det är dock av praktiska skäl angeläget att det endast finns ett reglemente för en gemensam nämnd.

33 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 9.8.

En gemensam nämnd kan behöva delegera beslutanderätten i vissa frågor till anställda. Nämnden bör ha möjlighet att delegera till anställda i samtliga samverkande kommuner och landsting. Lagrummet kompletteras med ett nytt andra stycke så att denna möjlighet klart framgår.

7 kap.

1 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 9.7.2.

Det skall vara möjligt att inrätta partssarnrnansatta organ även inom gemensamma nämnders verksamhetsområden. Ett partssammansatt organ inom en gemensam nämnds verksamhetsområde skall kunna få överlämnat till sig ärenden som rör förhållandet mellan de

samverkande kommunerna och landstingen som arbetsgivare och deras anställda. Paragrafens andra stycke kompletteras så att detta klart framgår.

134 Författningskommentar sou 1996:137

8 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 9.7.3.

Lagrummet kompletteras med ett nytt andra stycke. Personalföreträdare rätt att närvara vid en gemensam nämnds sammanträde i

ges

utsträckning som de har rätt att närvara vid övriga nämnders samma sammanträden. Denna rätt skall även personalorganisationer i kommuner och landsting som inte är värdkommuner eller värdlandsting ha.

8 kap.

4 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 9.6.1.

Lagrummet kompletteras med ett nytt andra stycke som innebär att det är värdkommunen eller värdlandstinget som skall upprätta budget för en gemensam nämnd. Värdkommunen eller värdlandstinget är skyldig att samråda med övriga samverkande kommuner och landsting innan budgeten upprättas. De övriga kommunerna och landstingen måste i sina respektive budgetar ta upp en post för den gemensamma nämnden.

24 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.7.1.

Paragrafen Medlemmarna skall ha möjlighet att samordna ett

är ny. kommunalförbunds budgetprocess sina egna. Det är därför som

men vissa kommunallagens bestämmelser om budgetprocessen inte skall

av gälla för kommunalförbund. I lagrummets första stycke undantas bestämmelserna i 8 kap. 6 och 8 §§ från tillämpning. 9 och ll §§ kan inte tillämpas kommunalförbund och behöver inte uttryckligen

av undantas från tillämpning. Medlemmarna skall i stället meddela föreskrifter budgetprocessen i förbundsordningen, 3 kap. 27 § 19.

om Förbundsordningen skall reglera när budget skall upprättas och av vem samt när den beslutande församlingen skall fastställa budgeten.

Den beslutande församlingen i ett kommunalförbund skall enligt 8 kap. 23 § meddela närmare föreskrifter om redovisningen och får enligt 8 kap. 22 § bestämma att allmänheten fâr ställa frågor om årsredovisningen på ett sammanträde med den beslutande församlingen. Genom andra stycket i 24§ ges förbundsmedlemmarna möjlighet att styra i dessa frågor att lämna föreskrifter i

genom förbundsordningen. Om medlemmarna lämnat föreskrifter om redovisningen skall den beslutande församlingen hålla sig till dessa med de eventuella kompletteringar som behövs.

Författningskommentar 135

25 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.18.

Paragrafen är ny och innehåller en särskild bestämmelse för kommunalförbund med direktion. Ett sådant förbund skall inte tillämpa bestämmelsen i 5 kap. 38 § om att sammanträdena skall

vara offentliga. Huvudregeln år i stället att offentlighet inte gäller vid direktionssammanträden, 6 kap. 19 Faställande ett kommunal-

a av förbunds budget är dock en så pass viktig fråga att samantrådet då det sker skall vara offentligt. Sammanträdet skall kungöras och kungörelsen anslås det sätt som bestämts i förbundsordningen.

26 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.9.

Paragrafen är ny. Medlemmarna har ett ansvar för ett kommunalförbunds skulder enligt de andelstal som framgår av förbundsordningen, 3 kap. 27 § 16. Om ett förbund saknar tillgångar för att betala en skuld skall medlemmarna skjuta till medel i förhållande till bristen. En medlem är dock inte skyldig att infria sin del av skulden direkt till förbundets borgenär.

9 kap.

2 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 9.2.

Vardera av de samverkande kommunerna och landstingen skall utse tre revisorer och ersättare för dem. Revisorerna skall granska

en gemensam nämnds verksamhet till den del verksamheten berör den kommun eller det landsting de Parterna kan komma överens

utsetts av. om hur revisionen praktiskt skall genomföras. Lagändringen införs genom ett nytt tredje stycke.

16 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 9.2.

Paragrafen förses med ett nytt tredje stycke. Efter genomförd revision skall de olika fullmäktige pröva frågan ansvarsfrihet för

om de förtroendevalda som de utsett i en gemensam nämnd. Fullmäktige i en kommun prövar alltså frågan om ansvarsfrihet för sina ledamöter.

136 Fätfattrtingskommentar

19 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.10.

Paragrafen är ny. Kommunallagens regler om revision gäller för kommunalförbund. Det är dock medlemmarna som i förbundsordningen skall bestämma antalet revisorer och ersättare och deras mandattider samt beträffande förbund med direktion vem av medlemmarna som skall utse dem. I denna paragraf undantas därför enligt första stycket 9 kap. 1 och 2 §§ från tillämpning på kommunalförbund. Vidare sägs att det är förbundsfullmäktige eller förbundsstämman som skall utse revisorer och att medlemmarnas fullmäktige skall utse revisorer och ersättare i förbund med direktion.

20 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.10.

Paragrafen och berör endast kommunalförbund med direk-

är ny tion. Revisorerna skall i sådana förbund lämna en reviosionsberättelse till varje medlems fullmäktige. Det är därefter medlemmarnas fullmäktige som var för sig skall göra den prövning som åligger fullmäktige. De skall således inhämta förklaringar och besluta om ansvarsfrihet Medlemmarnas fullmäktige skall besluta om

m.m. ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Det är dock endast den förbundsmedlem som utsett en ledamot som kan entlediga honom eller henne efter nekad ansvarfrihet. Om ñillmäktigeförsamlingarna fattat olika beslut beträffande ansvarsfrihet, har sådan de facto inte beviljats. Vad detta skall få för konsekvenser för ledamöterna bestämmer de fullmäktige som utsett dem.

10 kap.

1 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.15 och 9.5.1.

Paragrafen kompletteras med två nya stycken. I paragrafen regleras

har rätt att begära att lagligheten av beslut prövas av vem som domstol. Tillägget i andra stycket säger att lagligheten av ett kommunalförbunds beslut kan prövas i länsrätt och att medlemmarna i de kommuner och landsting som är medlemmar i förbundet har rätt att överklaga besluten. Även förbundsmedlemmarna själva, kommunerna och landstingen, har rätt att överklaga förbundets beslut.

Tredje stycket. Vad gäller en gemensam nämnds beslut har medlemmarna i de samverkande kommunerna och landstingen rätt att begära att lagligheten av den gemensamma nämndens beslut prövas av länsrätt. nämnds beslut överklagas till den länsrätt inom

En gemensam vars län ärendet prövats. Det blir alltså fråga om samma länsrätt som

Fötfattningskommentar 137

prövar överklagande av beslut från värdkommunen eller värdlandstinget.

2 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.15 och 9.5.1.

I paragrafen regleras bland annat vilka beslut av ett kommunalförbund som får överklagas.

6 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.15 och 9.5.1.

Första meningen i första stycket kompletteras så att det framgår att tidsfristen för att överklaga ett beslut av ett kommunalförbund skall räknas från den dag det tillkännagivits på kommunalförbundets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats.

Första stycket kompletteras även med en ny andra mening angående tidsfristen för överklagande av en gemensam nämnds beslut. Tidsfristen räknas i de fallen från den dag tillkännagivande att protokoll över att beslutet justerats har anslagits på anslagstavlorna i samtliga samverkande kommuner och landsting. Ett tillkännagivande skall anslås senast andra dagen efter det att protokollet justerats. Anslaget

att protokollet har justerats måste ha varit uppsatt under hela om klagotiden samtliga anslagstavlor i de samverkande kommunerna och landstingen för att tiden skall löpa ut.

7 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.15 och 9.5.1.

Ett överklagande skall ges in till länsrätten före klagotidens utgång. Om ett överklagande in till kommunen eller landstinget före det

ges att den tiden löpt ut skall överklagandet prövas ändå. Motsvarande skall gälla för kommunalförbunds och gemensamma nämnders beslut. Överklaganden av kommunalförbunds beslut som inom rätt tid kommer in till kommunalförbundet skall prövas av länsrätten. Överklaganden nämnds beslut skall prövas om det

av en gemensam kommit in till någon av de samverkande kommunerna eller något av de samverkande landstingen före det att klagotiden löpt ut.

11 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.15 och 9.5.1.

I paragrafen regleras frågan om vem som skall vara part vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen. Beträffande beslut av ett kommunalförbund skall förbundet anses som part. Vad gäller en

138 Författningskommentar

gemensam nämnds beslut skall värdkommunen respektive värdlandstinget anses som part. Lagrummet kompletteras så att dessa förhållanden framgår.

14 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 7.15 och 9.5. l Om en länsrätt eller en kammarrätt har upphävt ett beslut eller förklarat att det inte får verkställas får domstolens beslut överklagas av den berörda kommunen eller landstinget samt medlemmarna i av kommunen eller landstinget. Detta innebär värdkommun eller att en ett värdlandsting samt deras medlemmar har rätt att överklaga ett domstolsbeslut. Paragrafens andra stycke kompletteras så att även övriga samverkande kommuner och landsting samt deras medlemmar får rätt att överklaga domstolens beslut. Vad gäller kommunalförbund ges samma rätt till förbundet, förbundsmedlemmarna samt till medlemmarna i de kommuner och landsting som ingår i förbundet. Denna komplettering införs genom ett nytt tredje stycke.

11.2¶Förslag till ändring i plan- och bygglagen

7 kap.

1 och 7 §§ Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 10.1. Paragraferna har ändrats så att hänvisningarna till kommunalförbundslagen ersätts med hänvisningar till kommunallagen. Ändringarna innebär inget annat beträffande befintliga förbund än framgår som av övergångsbestämmelserna till ändringarna i kommunallagen. Äldre bestämmelser får alltså tillämpas på befintliga förbund till och med 2002.

11.3¶Förslag till ändring i lagen

om huvudmannaskap

för viss kollektiv persontrafik

3 § Förslaget har behandlats i det föregående avsnitt 10 1. I lagen hänvisas till kommunalförbundslagen. Hänvisningen ändras till kommunallagen. Ändringen träder i kraft samtidigt ändringarsom na i kommunallagen. Förbund som bildas före ikraftträdandet får dock tillämpa äldre bestämmelser till utgången 2002. av

Föifattningskommentar 139

11.4¶Förslag till ändring i lagen om proportionellt

valsätt

1 § Vissa val uppdrag i kommunalförbund skall kunna vara proportionella. Andringen görs för att lagen skall kunna tillämpas även på val som förättas av organ i ett kommunalförbund.

11.5¶Förslagen till Övergångsbestämmelser

Första punkten i samtliga upprättade lagförslag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.

Andra punkten i förslagen till ändring i kommunallagen, plan- och bygglagen och i lagen om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik.

Förbund som bildas före den 1 januari 1998 har eller kommer att tillämpa kommunalförbundslagens regler. De behöver viss tid för att ändra sina förbundsordningar och eventuellt ändra i organisationen. Befintliga förbund kan utan att ändra sin organisation skriva om förbundsordningen så att kommunallagens bestämmelser om vad förbundsordningen skall innehålla uppfylls. Förbund som bildas före den 1 januari 1998 får en hel mandatperiod på sig att vidta nödvändiga förändringar, varför äldre föreskrifter får tillämpas fram till och med den 31 december 2002.

Tredje punkten i förslaget till ändring i kommunallagen.

Lagen om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförtsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst gäller till utgången av år 1998. Kommunalförbund som bildas enligt den lagen skall tillämpa äldre föreskrifter även efter den l januari 1998. Om försökslagstiftningen förlängs får man i det sammanhanget ta upp frågan om anpassning till de nya reglerna om kommunalförbund.

Särskilt

yttrande

Särskilt yttrande av ledamoten Eva Eriksson

Bolagets tanke är ägaren skall kunna styra snabbt och effektivt. att Insyn, debatt och möjlighet för allmänheten att påverka ges inget utrymme. Bolagsformen är ändamålsenlig och försvarbar när man prioriterar ekonomisk vinst och är utsatt för konkurrens. För ett demokratiskt kommun skall kunna fungera att organ som en krävs däremot insyn och debatt för att allmänheten skall kunna följa med och påverka. När det handlar om skattepengar krävs större öppenhet än när det gäller det privata bolagets riskkapital. Med anledning politiska företrädare skall kunna ställas till svars vid av att allmänna val är det viktigare med öppenhet än när det gäller en privat bolagsstyrelse som möter en bolagsstämma. - De demokratiska institutionerna är skapade för att lösa medborgarnas angelägenheter. Bolaget är skapat för gemensamma samlande riskkapital för vinstmaximering. Företagande och av demokrati, eller annorlunda uttryckt marknad och politik, är kort sagt skilda inte låter sig kombineras. arenor som 1992 ökade kraven öppenhet i kommunallagen när det gäller de kommunala bolagen. Komunfullmäktige fick i uppdrag att besluta om att allmänheten skall rätt att ta del av handlingar hos bolagen ges enligt de grunder gäller för allmänna handlingars offentlighet i som 2 kap. tryckfrihetsförordningen TF och i sekretesslagen. Flera kommuner beslöt att ändra sina kommunala bolagsordningar för att tillfredställa lagens nya krav. Den grundlagsfästa offentlighetsprincipen formuleras så här i TF 2:1: "Till främjande ett fritt meningsutbyte och en allsidig av upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. " Den s.k. meddelarfriheten framgår TF 2: 14: "Myndighet får inte av på grund någon begär att få taga del allmän handling av att av efterforska han är eller vilket syfte han har med sin begäran i vem större utsträckning än behövs för att myndigheten skall kunna som pröva hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut." om Bolagets slutenhet och traditionella hierarki kan endast undantagsvis kombineras med demokratins krav offentlighet. Det räcker inte att bara föra in regel offentlighet i bolagsordningarna. Hela tanken en om med bolaget är att det är sluten och självstyrande enhet. en

142 Särskilt yttrande

Genom att 1995 införa möjlighet till rättslig prövning offentlig-

av hetsförsöken i kommunala bolag hade hoppats att kunna öka

man insynen i de kommunala bolagen. I princip är dock nästan allt

som behandlas i ett bolag av betydelse för dess marknadsposition och konkurrensmöjligheter. Fortfarande går det därför inte att överklaga ett beslut i en kommunal bolagsstyrelse och alltjämt har VD

en maktställning som ingen kommunal förvaltningschef kan drömma

ens om.

De kommunala bolagen har således förblivit slutna och saknar fortfarande en grundläggande insyn den omfattning finns i

av som en kommunal nämnd. Slutenheten gör en fri demokratisk debatt de

om kommunala förehavandena omöjlig. Därför bör bolag inte

vara en kommunal driftsform. Det enda sättet att reellt öka insynen i de kommunala bolagen och därmed stärka demokratin är att helt enkelt avskaffa dessa.

Kommittén bör klargöra detta i sitt betänkande.

Käll- och litteraturförteckning

OFFENTLIGT TRYCK

Betänkanden

Departementspromemorior

Ds C 1983:6 Interkommunal samverkan i privaträttsliga former Ds C 1983:15 Kommunalförbund Ds 1985:4 Enklare former för interkommunalt samarbete Ds 1988:52 Ny lag om kommuner och landsting Ds 1995:13 Kommunal uppdragsverksamhet och kommunal

samverkan om myndighetsutövning

Ds 1995:26 Sjukvårdssamverkan mellan landsting Ds 1996:30 Kommunal redovisning

Statens offentliga utredningar

Nybildningskommitténs betänkande år 1917 med förlsag till lagstiftning angående kommunala nybildningar. SOU 1956:19 Kommunalförbund och indelningsändringar SOU 1974:99 Enhetlig kommunallag SOU 1975:41 Kommunal demokrati SOU 1978:32 Ny indelningslag för kommuner, landsting och församlingar SOU 1990:24 Ny kommunallag SOU 1991:80 Kommunalt partistöd SOU 1992:128 Kommunal uppdragsverksamhet SOU 1993:90 Lokal demokrati i utveckling SOU 1996:67 Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader

Riksdagstryck

Propositioner

1919:310 med förslag till lag ordning och villkor prop. om för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning m.m.

144 Käll- och litteraturförteckning

prop. 1957: 150 med förslag till lag kommunalförbund om m.m. prop. 1973:90 med förslag till regeringsform och ny ny

riksdagsordning m.m.

prop. 1975/76:187 kommunal demokrati, kommunallag om ny m.m. prop. 1976/77:1 om minskad statlig detaljreglering av kommunerna m.m. prop. 1978/79: 157 med förslag till lag ändring i rikets om indelning i kommuner, landstingskommuner och församlingar m.m. prop. 1984/851216 om ny kommunalförbundslag prop. 1988/89:1 om förlängning och utvidgning frikomav munförsöket prop. 1988/89:119 om godkännande den europeiska konav ventionen om kommunal självstyrelse prop. 1990/912117 om en ny kommunallag prop. 1991/92: 17 Följdlagstiftning till den kommunallagen nya prop. 1991/92:66 Kommunalt partistöd prop. 1993/942188 Lokal demokrati prop. 1993/94:205 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälsooch sjukvård och socialtjänst prop. 1994/95:1OO Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96 prop. 1994/95:15O Förslag till slutlig reglering statsbudgeten av för budgetåret 1995/96 kompletteringspropo-

sition

prop. 1995/96:59 Sjukvårdssamverkan mellan landsting prop. 1995/962150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m. prop 1995/96: 167 Kommunal uppdragsverksamhet avseende kollektivtrafik m.m. prop. 1995/961224 Följdfrågor med anledning den ändrade av länsindelningen i Skåne

Utskottsbetänkanden

bet. 19l9:KU29 i anledning Kungl. Maj :ts proposition med av förslag till lag om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning m.m.

bet. 1957:KU17 i anledning Kungl. Maj :ts proposition med av förslag till lag kommunalförbund, om m.m. bet. 1975/76:KU25 med anledning propositionen 1975/76: 187 av om kommunal demokrati, ny kommunallag m.m. och 1976/77:1 om minskad stalig detaljreglering av kommmunerna m.m. bet. 1985/86 :KU3 angående dels kommunalförbundslag, dels ny närvarorätt för personalföreträdare i kommunala nämnder bet. 1990/91:KU38 Ny kommmunallag bet. 1993/94:KU4O Lokal demokrati bet. 1995/96:KU34 Kommunal uppdragsverksamhet avseende kollektivtrafik m.m. . . bet. 1995:96:KU9 Kommunala frågor bet. 1995/96:KU1O Sjukvårdssamverkan mellan landsting

LITTERATUR

Hallgren, Thomas m.fl. Kommunala driftentreprenader inom äldreomsorg, skola, fritid och kultur, Kommentus Förlag 1994 Hannus, A, Den nya kommunallagen, Finlands Svenska kommunförbund, 1 uppl. 1992 Hilborn, Ingegärd Karlsson, Johannes, Kommunalförbund som samverkansforrn, Kommentus Förlag 1994 Kaijser, Fritz, Kommunallagarna Landskommunernas förbund 1959 Kaijser, Fritz Riberdahl, Curt, Kommunallagarna I 2 uppl. Kommunförbundets förlag 1980 Kaijser, Fritz Riberdahl, Curt, Kommunallagarna 6 uppl. Kommunförbundets förlag 1983 Lindqvist, Ulf, m.fl. Kommunalförbund lagkommentar, Liber 1986 en Lindqvist, Ulf, Kommunala befogenheter, 4 uppl. Publica 1993 Losman, Sten Löfving, Carl, Kommunala driftsformer, Publica 1992 Löfving, Carl, Kommunal upphandling och näringsverksamhet inom kommuner och landsting, 3 uppl. Publica 1995 Paulsson, Ingvar m.fl. Den nya kommunallagen, Kommentus Förlag 1993

Bilaga 1 147

KE:

Kommittédirektiv

§9

Tilläggsdirektiv till Kommunala fömyelsekommittén Dir

Fi 1995:02 1995:113

Beslut vid regeringssammanträde den 17 augusti 1995.

Sammanfattning av uppdraget

Kommittén skall föreslå åtgärder som kan leda till att de förtroendevaldas arbetsförutsättningar förbättras samt överväga det be-

om hövs ytterligare åtgärder för att stärka de skiftarbetandes möjligheter att åta sig kommunala förtroendeuppdrag. Vidare skall kommittén göra en översyn kommunalförbundslagen 1985:894.

av Denna översyn skall även innefatta förslag till andra former för kommunal samverkan.

Uppdrag

F örtmendevaldas arbetsförutsättningar

En vital demokrati förutsätter att det finns människor från olika befolkningsgrupper som är beredda att ta på sig kommunala uppdrag. Det har blivit allt svårare att rekrytera speciellt

nya, yngre personer, till politiskt arbete. Det är därför viktigt att det finns goda arbetsförutsättningar för de förtroendevalda så att de kommunala förtroendeuppdragen upplevs stimulerande och ut-

som vecklande.

Kommittén har enligt ursprungsdirektiven i uppdrag att göra

en samlad utvärdering de reformer och omfattande förändringar

av som har skett i kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer samt föreslå åtgärder utvecklar och stärker

som

148 Bilaga 1

medborgarnas inflytande över det fortsatta förnyelsearbetet. Enligt direktiven skall kommittén bl.a. göra uppföljning hur de en av förtroendevaldas möjligheter och följa verksamheten att styra upp har påverkats förändringar i organisationsformer och av styrsystem samt hur balansen mellan förtroendevalda och anställda påverkats.

Förutom en sådan utvärdering hur fömyelsearbetet har av påverkat de förtroendevalda bör kommittén också bredare göra en analys av de förtroendevaldas arbetsförutsättningar i kommuner och landsting. Kommittén skall i det sammanhanget redovisa hur de förtroendevaldas antal och representativitet har förändrats efter valet 1994 samt analysera varför förtroendevalda ofta lämnar sina kommunala uppdrag efter relativt kort tid. Kommittén en skall vidare undersöka hur de förtroendevalda och ser sin roll sina arbetsförutsättningar samt hur dialogen med medborgarna fungerar.

Det är av särskild betydelse att kommittén tar del den disav kussionen som förs i vissa kommuner eller landsting förändom ringar i de förtroendevaldas arbetsvillkor och kommittén att tar fram underlag för regeringens prövning olika förav typer av söksverksamheter. Om dessa analyser visar behov finns att att förbättra de förtroendevaldas villkor skall kommittén föreslå sådana åtgärder.

Skiftarbetandes rätt till ledighet

Enligt 4 kap. § kommunallagen har förtroendevalda till den rätt ledighet från sina anställningar behövs för uppdragen. som Bestämmelsen innebär inte någon förändring i sak de beav stämmelser som infördes i 1977 års kommunallag ledighet för om kommunala förtroendeuppdrag. l förarbetena till 1977 års kommunallag prop. 1975/76: 187 framhöll föredraganden, som var av den uppfattningen att trygghet för de förtroendevalda borde kunna åstadkommas utan detaljerade lagregler, bl.a. den att bestämmelse rätt till ledighet föreslogs inte anvisar om som lösningar på diverse praktiska problem kan uppkomma. som Föredraganden ansåg att frågan ersättare arbetsplatsen bör om ordnas av arbetsgivaren och förutsatte att den förtroendevaldes situation inte skall försämras grund förtroendeuppdraget. av Föredragandens mening att frågor rör den förtroendevaldes var som

Bilaga 1 149

anställningsvillkor, arbetsförhållanden, ersättare m.m. bör regleras avtalsvägen efter behov. Föredraganden betonade i sammanhanget även betydelsen av att kommunerna och landstingen har en sammanträdesplanering som ger arbetsgivarna och arbetstagarna tillfälle att planera behovet av ledighet och vikarier.

Konstitutionsutskottet har tidigare avstyrkt flera motioner angående frågan de förtroendevaldas rätt till ledighet vid

om skifttjänstgöring. I motion 1992/93:K805 anförde motionären bl.a. att det inte finns något direkt stöd i kommunallagen eller dess förarbeten för att en förtroendevald med skifttjänstgöring har rätt till ledighet från påföljande nattskift. Motionären menade vidare att ledighetsreglernas utformning för kommunala förtroendeuppdrag innebär att den stora grupp arbetsmarknaden som har Skiftarbete är utlämnad till sin arbetsgivares godtycke när det gäller möjlighet att åta sig kommunala förtroendeuppdrag på människovärdiga villkor.

Konstitutionsutskottet fann vid sin behandling av motionen bet. 1993/94:KU9 att problemet med rätt till ledighet kvarstår olöst. Utskottet konstaterade att det inte vare sig av förarbetena till 1977 års kommunallag eller 1991 års kommunallag framgår hur problemet kan lösas. Utskottet ansåg mot denna bakgrund att regeringen på lämpligt sätt bör över reglerna de förtroende-

se om valdas rätt till ledighet från sina anställningar som behövs för uppdragen. Utskottet biföll motionen i den del som berör ledighetsreglema och hemställde att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Kommittén skall mot denna bakgrund överväga eventuella åtgärder för att stärka de skiftarbetandes möjligheter att åta sig kommunala uppdrag.

Kommunalfärbundslagen

Institutet kommunalförbund som en fonn för interkommunal samverkan infördes genom lag 1919. Den ersattes 1957

en av en ny kommunalförbundslag som omarbetades 1977. Den nuvarande kommunalförbundslagen tillkom 1985. De viktigaste förändringarna avsåg att tillgodose demokratiska krav och innebar anpassningar

150 Bilaga 1

till kommunallagen. Dessa förändringar medförde även rätt för kommuner och landsting att utan inblandning av någon statlig myndighet bestämma om bildandet respektive utträdet ur ett förbund. I anslutning till införandet av 1991 års kommunallag genomfördes en del förändringar i kommunalförbundslagen. Dessa innebar viss anpassning till de nya reglerna i kommunallagen

en men innebar dock inte en anpassning fullt ut.

Antalet kommunalförbund har under årens lopp skiftat. Före kommunsammanläggningama 1952 fanns 935 kommunalförbund. Efter kommunsammanläggningama i början av 1970-talet hade antalet förbund reducerats till ett tjugotal. Sedan slutet av 1980talet och under 1990-talet har kommunalförbunden åter ökat i antal. För närvarande finns 36 förbund. Sedan 1993 har 7 kommunalförbund bildats och flera är under bildande. Totalt är 137 kommuner och 3 landsting medlemmar i ett eller flera förbund. De flesta kommunalförbunden har enbart ett verksamhetsområde. Storleken på kommunalförbunden varierar dock kraftigt. Uppgifter som kommunalförbund sköter kan vara räddningstjänst, planering, vatten och avlopp, utbildning, vård och behandling m.m.

För ett kommunalförbund kan två organisationsformer väljas, den

med förbundsfullmäktige, styrelse och eventuella ytterligare ena nämnder och den andra med enbart en förbundsdirektion.

Direktionsmodellen tänkt för ett fåtal medlemmars samarbete

var i mindre skala t.ex. tekniskt och ekonomiskt samarbete som inte inbjuder till politiska meningsskiljaktigheter om verksamhetens drift. Trots detta väljer kommuner i allt större utsträckning direktionsmodellen för sitt samarbete även for uppgifter som är

omfattande såsom gymnasieutbildning och räddningstjänst. mer Lagregleringen för denna form kommunalförbund är bl.a. med

av hänsyn till medlemmarnas inflytande inte anpassad till så omfattande uppgifter. En översyn av kommunalförbundslagen behöver därför ske i syfte direktionsmodellen till de aktuella

att anpassa behoven.

Samarbete har aktualiserats genom kommunalförbund om andra uppgifter än ren förvaltning eller drift av en verksamhet, såsom upphandling, kanslifunktion och annan administrativ service. Det går inte att utläsa kommunalförbundslagen om sådant samarbete

av är möjligt. För sådana uppgifter finns det ett uttalat behov av lösningar där kommunerna ges möjlighet att välja en offent-

Bilaga 151

ligrättslig samarbetsform i stället för att de skall vara hänvisade till privaträttsliga subjekt eller samarbetsavtal.

Förbundsmedlemmamas styrrnöjligheter är enligt lagen svag. Styrningen sker mestadels informell väg. Medlemmarnas styrmöjligheter bör stärkas och lagregleras. Förbundsmedlemmama bör därför ges möjlighet att gemensamt fastställa mål och riktlinjer för förbundets verksamhet, ange de ekonomiska ramarna samt i övrigt ges möjlighet att lämna bindande föreskrifter för verksamheten.

För förbundsmedlemmarna är det väsentligt att information om hur ett förbund planerar sin ekonomi, både kort och på längre sikt. En utgångspunkt bör vara att bestämmelserna om budgetdokumentering och ekonomiskt redovisning skall vara i princip lika för kommuner, landsting och kommunalförbund. Bestämmelser

om årsredovisning och om årsbokslut bör därför övervägas även för kommunalförbund med direktion. Vid översynen skall kommittén

beakta de eventuella förändringar som i årets kompletteringspropo-

sition aviserats beträffande kommunallagens 8 kap. om ekonomisk förvaltning.

Kommunalförbundslagen är en lag som i likhet med kommunallagen skall tillämpas av förtroendevalda. Den nu gällande kommunalförbundslagen innehåller en rad hänvisningar till kommunallagen t.ex. när det gäller revision och de kommunalrättsliga principerna. Kommunalförbundslagen denna anledning svår

är av att tillämpa och innebörden är ibland oklar. En Översyn bör leda till att lagen skall kunna läsas och förstås fristående från

annan

lagstiftning.

Andra modeller för samverkan än kommunalförbundslagen

Den enda formen för samverkan inom ett offentligrättsligt

organ är för närvarande kommunalförbund. Den tillgodoser inte alltid den form av offentligrättsligt reglerat samarbete som efterfrågas. Det finns i dag t.ex. i Finland andra modeller för samverkan såsom samkommuner och gemensam nämnd. I tidigare utredningar till

kommunalförbundslagen och om kommunalt samarbete Ds

1983:15 och 1985:4 diskuterades frågan om samarbetsnämnder. Inom Finansdepartementet har promemorioma Kommunal

upp-

152 Bilaga 1

dragsverksamhet och kommunal samverkan om myndighetsutövning Ds 1995:13 och Sjukvårdssamverkan mellan landsting Ds 1995:26 utarbetats. I dessa har förslag lagts fram om olika modeller för samverkan. Kommuner och landsting har behov av enkla och smidiga samarbetsformer för olika typer av samverkan. Kommittén bör överväga behovet av alternativa offentligrättsliga former för samverkan. En utgångspunkt bör därvid vara att kommuner och landsting ges stor frihet att välja enkla och ändamålsenliga lösningar som dock fyller de krav som ställs ur

offentligrättslig synvinkel.

Redovisning av uppdraget

Med ändring av vad som tidigare angetts Dir. 1994:151 skall kommitténs uppdrag vara avslutat senast den 31 december 1996. Det står kommittén fritt att lämna ett eller fiera delbetänkanden.

Finansdepartementet

Bilaga 2 153

Kommunallagens tillämpning på olika typer av förbund

X Lagrummet tillämpas

Fullmäktige Stämma Direktion

2 Kap. l-4 §§ X X X

6-8 §§ X X X

3 Kap. Särreglering i Särreglering i Särreglering i 2 § 3 kap. 24 3 Kap. 24 3 kap. 24 Förbundsfull- Förbundsstämman Direktionen är mäktige tillsätter tillsätter styrelse. både beslutande styrelse. församling och

styrelse. Något

särskilt tillsättande

av styrelse behövs

inte.

3 § Särskilt reglerat i Särskilt reglerat i Särskilt reglerat i 3 kap. 24 3 kap. 24 3 kap. 24 Förbundsfull- Förbundsstämman Direktionen tillmäktige tillsätter tillsätter de organ sätter de organ de organ som be- som behövs. som behövs. hövs. Fullmäkti- Stämmans hand- Direktionens ges handlingsut- lingsutrymme kan handlingsutrymme rymme kan vara vara begränsat kan vara begränbegränsat enligt enligt föreskrifter sat enligt föreföreskrifter i för- i förbundsord- skrifter i förbundsordningen. ningen. bundsordningen.

4 § Tillämpas av Tillämpas av Tillämpas av förbundsfull- stämman om inte direktionen om mäktige om inte annat framgår av inte annat framgår annat framgår av förbundsordning- av förbundssordförbundsordning- en. ningen. en 5-6 §§ X

7 § Tillämpas inte.

Motsvarande

reglering finns i

6 kap. 21

8 § X X X

154 Bilaga 2

Fullmäktige Stämma Direktion

9 § Tillämpas i vissa Tillämpas i vissa Tillämpas i vissa delar. För- delar. För- delar. Förbundsordningen bundsordningen bundsordningen kan ytterligare kan ytterligare kan ytterligare ininskränka tillämp- inskränka till- skränka tilllämpningen. lämpningen. ningen.

10 § Förbundsfull- Stämmans möjlig- Tillämpas men mäktiges be- heter kan inskrän- direktionens fogenheter kan kas eller utökas möjligheter kan vara inskränkta genom föreskrif- inskränkas eller eller utökade ter i förbundsord- utökas genom genom förbunds- ningen. föreskrifter i ordningen. förbundsordning-

en. 12-19 Tillämpas men Tillämpas men Tillämpas. Vad begränsningar begränsningar som sägs om kan finnas i kan finnas i fullmäktige skall förbundsordning- förbundsordning- gälla direktionen. en. en. Förbundsordning-

en kan begränsa

direktionens

möjligheter.

20-27 X X X §§

28 § X X X

4 Kap. 1 § X X X

5 § Särreglering i Särreglering i Särreglering i 4kap.23a§ 4kap.23a§ 4kap.23a§ eller i förbunds- eller i förbunds- eller i förbundsordningen. ordningen. ordningen.

6-8 §§ X X X

9 § Den som förrättat Den som förrättat Den som förrättat valet skall ent- valet skall ent- valet skall entlediga. lediga. lediga.

Bilaga 2 155

Fullmäktige Stämma Direktion

10 § Tillämpas av Tillämpas av Tillämpas av medlemmarnas medlemmarnas medlemmarnas punkt 2 eller fullmäktige fullmäktige eller förbundets full- punkt 2 eller direktionen bemäktige punkt 1 förbundsstäm- roende på vem och 2 beroende man punkt 1 och som förrättat på vem som för- 2 beroende på valet. rättat valet. vem som förrättat valet.

10 a § X

11-12 X X §§

13-15 Tillämpas av Tillämpas av 3 kap. 27 § 24. §§ medlemmarna medlemmarna Tillämpas av genom bestäm- genom bestäm- medlemmarna melser i förbund- melser i för- som bestämmer i sordningen eller bundsordningen förbundsordningav förbunds- eller av för- en angående fullmäktige. bundsstämman. förtroendevalda i direktionen samt beträffande revisorer och revisorsersättare. Direktionen beslutar beträffande övriga.

16 §

17-22 X

23 § X X Jämför 6 kap. 19

5 Kap. 3 kap. 27 § 5. 3 kap. 27 § 5. Gäller inte. 1-4 §§ Medlemmarna Medlemmarna Motsvarande bestämmer i för- bestämmer i för- reglering finns i bundsordningen. bundsordningen. 3 kap. 23, 24 och i förbundsordningen, 3 kap. 27 §5.

156 Bilaga 2

Fullmäktige Stämma Direktion

5 § Särskilt Särskilt reglerat i Gäller inte. reglerat i 3 kap. 23 § Motsvarande 3 kap. 23 § tredje stycket. reglering finns i tredje stycket. 6 kap. 12 § och

3 kap. 23

6 § X Se 6 kap. 15

7 § Medlemmarna

kan bestämma när

stämman skall

sammanträda.

Frågan kan även

vara reglerad i

förbundsordning-

en. Andra stycket

tillämpas dock

vad avser styr-

elsens möjligheter

att begära sam-

manträde.

8-11 §§ X X

12-15 Tillämpas om inte Tillämpas om inte Gäller inte. Mot- §§ annat följer av annat följer av svarande reglering förbundsord- förbundsord- finns i 6 kap. 9ningen, 3 kap. ningen, 3 kap. 11 27 § 7. 27 § 7.

17 § Tillämpas av för- Tillämpas av för- Gäller inte. bundsfullmäktige bundsstämman Motsvarande eller av med- eller av med- reglering finns i lemmarna genom lemmarna genom 6 kap. 9-11 föreskrifter i för- föreskrifter i förbundsordningen, bundsordningen, 3 kap. 27 §7. 3 kap. 27 §7.

18-20 X X Motsvarande §§ regler finns i

6 kap. 23 27 §§.

- 21 § Tillämpas av för- Tillämpas av för- Gäller inte. bundsfullmäktige. bundsstämman. Motsvarande Se även 3 kap. Se även 3 kap. reglering finns i 27 § 13. 27 § 13: 6 kap. 19 § Se

även 3 kap. 27 §

13.

Bilaga 2 157

Fullmäktige Stämma Direktion

22-29 X X

31 § X X Se9kap 19 Medlemmarnas fullmäktige skall behandla revisionsberättelsen.

32-33 X X §§

34 § Särskild reglering Särskild reglering Särskild reglering i fjärde stycket. i fjärde stycket. i fjärde stycket. Vad som sägs om fullmäktige skall gälla direktionen.

36-37 X X Motsvarande §§ reglering finns i 6 kap. 29

38 § X X Viss reglering finns i 8 kap. 25 Det direktionssammanträde då budgeten fastställs skall vara offentligt.

39 § X

40 § Första stycket tillämpas beträffande budgetsammanträdet.

41-44 X X Tillämpas genom §§ hänvisning i 6 kap. 28

45 § X X

46 § Särskild reglering Särskild reglering Särskild reglering i första stycket 4 i första stycket 4 i första stycket 4 och andra styck- och andra styck- och andra stycket. et. et.

49-56 X X §§

158 Bilaga 2 sou 1996:137

Fullmäktige Stämma Direktion

57-62 X X Tillämpas genom

hänvisning i

6 kap. 30

63 och Tillämpningen Tillämpningen Se 3 kap. 27 § 25 64 §§ kan begränsas kan begränsas och 6 kap. 32 genom medlem- genom medlemmarnas styrning i mamas styrning i förbundsordning- förbundsordningen. en.

6 Kap. Första stycket Första stycket Första stycket l § skall tillämpas av skall tillämpas av skall tillämpas av förbundsstyrel- förbundsstyrel- direktionen. Ansen. Andra styck- sen. Andra styck- dra stycket tillet tillämpas av et tillämpas av ämpas av medmedlemmarnas medlemmarnas lemmarnas styrelstyrelser och, om styrelser och, om ser och, om komkommunalför- kommunalför- munalförbundet bundet bildat bundet bildat bildat bolag, av bolag, av för- bolag, av för- förbundsstyrelsen. bundsstyrelsen. bundsstyrelsen.

23 §§ X X X

4 § X X Andra punkten

tillämpas.

5 § X X Tillämpas av

direktionen.

6-8 §§ X X X

9 § Tillämpas om inte Tillämpas om inte Tillämpas av annat följer av annat följer av medlemmarnas förbundsordning- förbunds- fullmäktige om en. 3 kap. ordningen. 3 kap. inte annat följer 27 § 6 och 7. 27 § 6 och 7. av förbunds-

ordningen. 3 kap.

27 § 6 och 7.

10 § Tillämpas om inte Tillämpas om inte Tillämpas om inte annat följer av annat följer av annat följer av förbunds- förbunds- förbundsordningen, 3 kap. ordningen, 3 kap. ordningen, 3 kap. 27§7. 27§7. 27§7.

Bilaga 2 159

Fullmäktige Stämma Direktion

11 § Tillämpas men Tillämpas Tillämpas. Direkmen förbundsord- förbundsord- tionen beslutar ningen kan regle- ningen kan regle- enligt andra styckra frågan. ra frågan. et. Förbundsordningen kan reglera frågan

12 § Tillämpas men Tillämpas men Särskilt reglerat i det kan finnas det kan finnas 3 kap. 23 § andra begränsningar begränsningar stycket. enligt förbunds- enligt förbundsordningen. ordningen.

13 § Tillämpas om inte Tillämpas om inte Tillämpas av annat följer av annat följer av direktionen om förbundsordning- förbunds- inte annat följer en, ordningen, av förbunds- 3 kap. 27 § 6. 3 kap. 27 § ordningen, 3 kap. 27 § 6.

14-16 Tillämpas. Med- Tillämpas. Med- Vad sägs som om §§ lemmarna kan lemmarna kan fullmäktige skall dock styra genom dock styra genom gälla direktionen. förbundsordning- förbundsordning- Medlemmarna en. en. kan dock styra genom förbundsordningen.

18 och X X X 19 §§

19 a § X X Vad som sägs om fullmäktige skall gälla direktionen. Medlemmarna kan bestämma i förbundsordningen,3 kap. 27 § 25.

20 § Tillämpas. Före- Tillämpas. Före- Tillämpas. Föreskrifter kan fin- skrifter kan fin- skrifter kan finnas nas i förbunds- nas i förbunds- i förbundsordordningen. ordningen. ningen.

21-31 X X X §§

160 Bilaga 2 sou 1996:137

Fullmäktige Stämma Direktion

32 § X X Medlemmarna

kan styra genom

förbundsordning-

en, 3 kap. 27 §

25. I övrigt be-

stämmer direktio-

nen. 33-38 Tillämpas inom Tillämpas inom Tillämpas inom förbundet. förbundet. förbundet.

7 Kap. Tillämpas. För- Tillämpas. För- Tillämpas. Förl-7 §§ bundsordningen bundsordningen bundsordningen kan reglera frå- kan reglera frå- kan reglera frågorna. gorna. gorna. Vad som

sägs om fullmäk-

tige skall även

gälla en direktion.

8-17 §§ X X X

18-22 Tillämpas. För- Tillämpas. För- Tillämpas. För- §§ bundsordningen bundsordningen bundsordningen kan reglera frå- kan reglera frå- kan reglera frågorna. gorna. gorna. Vad som

sågs om fullmäk-

tige skall även

gälla en direktion.

8 Kap. 1-2 §§ X X X

3 § Tillämpas. För- Tillämpas. För- Direktion medbundsordningen bundsordningen delar föreskrifter. kan innehålla kan innehålla Förbundsordningföreskrifter, föreskrifter, en kan innehålla 3 kap. 27 § 18. 3 kap. 27 § 18. föreskrifter,

3 kap. 27 § 18.

3a-5 §§ X X X

6 § Särreglering Särreglering Särreglering enligt enligt 8 kap. enligt 8 kap. 8 kap. 24 § och 24 § och 3 kap. 24 § och 3 kap. 3 kap. 27 § 19. 27 § 19. 27 § 19.

Bilaga 2 161

Fullmäktige Stämma Direktion

7 § Tillämpas men Tillämpas men Tillämpas men kan även vara kan även vara kan även vara reglerat i för- reglerat i för- reglerat i förbundsordningen, bundsordningen, bundsordningen, 3 kap. 27 § 19. 3 kap. 27 § 19. 3 kap. 27 § 19.

8 § Särreglering Särreglering Särreglering enligt enligt 8 kap. enligt 8 kap. 8 kap. 24 § och 24 § och 24 § och 3 kap. 3 kap. 27 § 19. 3 kap. 27 § 19. 27 § 19.

10 § X X Tillämpas. Budgetsammanträdet med direktionen skall vara offentligt, 8 kap. 25

12 § X X Skall tillämpas av en direktion.

13-18 X X X §§

19-23 X X Vad sägs som om §§ fullmäktige skall även gälla en direktion.

9 Kap. Särreglering i Särreglering i Särreglering i 1 och 2 9 kap. 19 § samt 9 kap. 19 § samt 9 kap. 19 § samt §§ föreskrifter i för- föreskrifter i för- föreskrifter i förbundsordningen, bundsordningen, bundsordningen, 3 kap. 27 § 3 kap. 27 § 3 kap. 27 §8.

3 § X X Medlemmarnas fullmäktige väljer revisorer.

4 § X

5 § 9 kap. 20 Medlemmarnas fullmäktige.

6-11 §§ X

12 § Regleras i förbundsordningen, se 3 kap. 27 §9.

6 16-1194

162 Bilaga 2 sou 1996:137

Fullmäktige Stämma Direktion

13 § X X X

14 § X X Särreglering i

9 kap. 20

Revisionsberättel-

sen skall avges till

varje medlems

fullmäktige.

15 § X

16-17 9 kap. 20 §§ Medlemmarnas

fullmäktige.

18 § X X Regleras i för-

bundsordningen,

se 3 kap. 27 §9.

10 X X X kap.

sou 1996:137 Bilaga 3 163

Förhållandet mellan bestämmelserna i kom-

munalförbundslagen och kommunallagen

Kommunalförbundslagen Kommunallagen

l kap. Inledande bestämmelser

l § För att ha hand om en eller flera kommunala Täcks 3 kap. av angelägenheter får kommuner eller landsting sluta 20 sig samman till kommunalförbund enligt bestämmelserna i denna lag. En sådan sammanslutning får också ske mellan kommuner och landsting. Om det i någon annan författning finns sär- Stämmer överens skilda bestämmelser om kommunalförbund för ett med 3 kap. 22 § visst ändamål, skall de gälla i stället för bestäm- andra stycket. melsema i denna lag.

2 § När ett kommunalförbund har hand Motsvaras om an- av gelägenheter, om vilka det finns regler i särskild 3 kap. 22 § författning, skall författningens bestämmelser första stycket. om kommun eller landsting gälla för förbundet.

3 § I denna lag avses med förbundsmedlem de Motsvarighet kommuner och landsting som ingår i ett kommu- saknas. nalförbund. Med förbundsmedlems fullmäktige avses kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige samt med förbundsmedlems styrelse kommunstyrelsen och landstingsstyrelsen.

4 § Ett kommunalförbund kan ha fullmäktige, Täcks 3 kap. av styrelse och andra nämnder kommunalförbund 23 § första med fullmäktige eller organiserat enbart med stycket. vara en förbundsdirektion kommunalförbund med förbundsdirektion.

5 § Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för Motsvaras av att betala en skuld, är medlemmarna skyldiga att 8 kap. 26 § fylla bristen. Varje medlem skall tillskjuta så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som har bestämts enligt 9 § 7.

6 § Ett kommunalförbund kan bildas för bestämd Saknar motsvaeller obestämd tid. righet. Bestäms i förbundsordningen.

Bilaga 3

Kommunalförbundslagen Kommunallagen

7 § För varje kommunalförbund skall finnas en Motsvaras av förbundsordning antas av förbundsmedlem- 3 kap. 26 som mama. Ett kommunalförbund är bildat när förbunds- Saknar motsvaordningen har antagits och undertecknats för- righet. Bestäms av bundsmedlemmama. förbundsordningen.

8 § Förbundsordningeni gällande lydelse skall Saknar motsvafinnas tillgänglig hos kommunalförbundet och hos ghet . dess medlemmar.

9 § Förbundsordningen skall ange förbundets ändamål och medlemmar, Motsvaras av 2. förbundets benämning och den ort där 3 kap. 27 § 1-3. förbundet skall ha sitt säte, den tid förbundet skall bestå om det Saknar motsvasom inte har bildats för obestämd tid, righet. Bestäms förbundsordningen. 4. förbundet skall ett förbund med Täcks av 3 kap. om vara fullmäktige eller med förbundsdirektion, 27 § 4. 5. vilken förbundsmedlems anslagstavla Annan reglering tillkännagivande justering protokoll skall i 3 kap. 27 § 15. om av ske, 6. de begränsningar förbundsmedlemmar- Annan reglering som har överenskommit i fråga förbundets rätt i 3 kap. 27 § 18. na om lån, ingå borgen och andra förbindelser att ta upp eller avsätta medel till fonder, 7. förbundsmedlemmarnas andelar i förbun- Motsvaras av dets tillgångar och skulder, och någon annan 3 kap. 27 § 16 om grund skall gälla för medlemmarnas deltagande i och l7. kostnaderna för förbundets verksamhet, den grunden, 8. de bestämmelser i fråga om förutsättningar- Saknar motsvaför förbundets likvidation och upplösning som ghet. na skall gälla utöver vad som föreskrivs i 4 kap. 1 och 2 §§, 9. grunderna för skifte förbundets behållna Motsvaras av av tillgångar 3 kap. 27 § 22. samt 10. vad förbundsmedlemmama i övrigt anser Täcks av 3 kap. nödvändigt för ordna de ekonomiska förhållan- 27 § 18. att dena mellan förbundet och dess medlemmar och förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.

Bilaga 3 165

Kommunalförbundslagen Kommunallagen

9 § andra stycket. I förbundsordningen för Saknar motsvaett förbund som skall ha hand om en angelägenhet righet. som enligt särskild författning ankommer på kommuner eller landsting får inte, såvitt angår den angelägenheten, tas in någon bestämmelse om begränsning av förbundsmedlems skyldighet att tillhandahålla medel.

10 § För kommunalförbund med fullmäktige skall Täcks 3 kap. av förbundsordningen, utöver vad som sägs i 9 23 och 24 §§ innehålla bestämmelser om samt 27 § 4. antalet ledamöter i fullmäktige och, om ersättare skall utses, deras antal samt det antal ledamöter och ersättare som varje förbundsmedlem skall utse, 2. antalet ledamöter och ersättare i förbundets styrelse samt, om styrelsen även skall vara sådan nämnd som anges i särskild författning, vad som skall gälla angående valbarhet, sättet att utse ledamöter och ersättare samt deras tjänstgöringstid, huruvida i förbundet skall finnas endast styrelse eller därutöver en eller flera nämnder och i det senare fallet vilka av förbundets angelägenheter som skall handhas av de olika förvaltningsorganen.

11 § För kommunalförbund med förbundsdirektion Täcks 3 kap. av skall i förbundsordningen, utöver vad som sägs i 23 och 24 §§ 9 finnas bestämmelser om antalet ledamöter och samt 27 § 4. ersättare i förbundsdirektionen och om det antal ledamöter och ersättare som varje medlem skall utse. Om förbundsdirektionen även skall vara sådan Saknar motsvanämnd som anges i särskild författning, skall i righet. förbundsordningen finnas bestämmelser om valbarhet, sättet att utse ledamöter och ersättare samt deras tjänstgöringstid.

166 Bilaga 3

Kommunalförbundslagen Kommunallagen

2 kap. Kommunalförbund med fullmäktige

1 § I kommunalförbund med fullmäktige utövas Dessa paragrafer beslutanderätten förbundets fullmäktige. saknar motsva-

av 2 § Förvaltning och verkställighet tillkommer righet. Regleras förbundets styrelse och övriga nämnder. Nämn- genom förbundsderna bereder även ärenden som skall avgöras av ordningen enligt fullmäktige. För sådana uppgifter kan en särskild 3 kap. 27 § 7 beredning bestående av en eller flera personer och 11-13 samt tillsättas. 4 kap. 1 § andra

Partssammansatta organ får inrättas med stycket, 5 kap. uppgift för viss beredning, förvaltning 46 § 4 och be-

att svara och verkställighet inom förbundets verksamhetsom- stämmelsen i råde. 3 kap. 21 § om 3 § Föreskrifterna i 3 kap. 10 § första stycket och tillämpningen av 16-18 §§, 4kap. 11-16 §§, 18 § första styck- lagen på komet, 19, 20 och 22 §§ samt 5 kap. 7-23, 25-34, 36- munalförbund. 46 och 48-62 §§ kommunallagen 1991:900 skall tillämpas i fråga om kommunalförbunds fullmäktige. Föreskrifterna i 5 kap. 12-17 §§ nämnda lag tillämpas dock bara om ersättare har utsetts 4 § Varje förbundsmedlem skall vara representerad i förbundsfullmäktige. Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda antal.

Förbundsmedlemmama får bestämma att ersättare skall utses för ledamöterna.

5 § Ledamöter och ersättare i förbundsfullmäktige Täcks av 3 kap.

medlemmarnas fullmäktige. 23 § första väljs av

stycket.

Om medlem skall utse än ledamot Annan reglering

en mer en eller än ersättare, skall valet i 5 kap. 46 § 4.

mer en vara proportionellt, det begärs av minst så många ledamö-

om ter, motsvarar den kvot som erhålls, om

som antalet närvarande ledamöter delas med det antal

valet avser, ökat med Om kvoten är ett personer brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen 1955: 138 om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.

Om ersättare väljs proportionellt, skall vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

Bilaga 3 167

Kommunalförbundslagen Kommunallagen

6 § Förbundsmedlemmarna får till ledamot eller Annan reglering ersättare i förbundsfullmäktige välja endast ledai 4 kap. 23 a mot eller ersättare i förbundsmedlemmens fullmäktige. Den omständigheten att tjänstgöringstiden för ledamöter och ersättare i förbundsmedlemmamas fullmäktige upphör vid utgången oktober månad av det år då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting har ägt rum medför att uppdraget som ledamot eller ersättare i förbundsfullmäktige upphör före tjänstgöringstidens utgång.

7 § Ledamöter och ersättare i förbundsfullmäktige Annan reglering väljs för fyra år, räknat från och med den l janua- i 3 kap. 23 § året efter det, då val i hela riket till kommun- andra stycket. fullmäktige och landstingsfullmäktige har ägt rum. Val av ledamöter och ersättare i förbundsfullmäktige förrättas av de nyvalda fullmäktige det år då val i hela riket till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige har ägt rum. Om val till en medlems fullmäktige har De identiska upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har bestämmelserna i vidtagits genom förnyad sammanräkning och 4 kap. 7 § tillmandatfördelningen mellan partierna i medlemmens lämpas. fullmäktige därvid har ändrats, upphör uppdragen för de ledamöter och ersättare i förbundsfullmäktige som har utsetts av en sådan medlem två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall sådan en förbundsmedlems fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av tjänstgöringstiden.

8 § När val av ledamöter och ersättare i förbunds- Saknar motsvafullmäktige sker första gången, skall det tiden righet. Regleras i avse från valets förrättande till ingången det år, då förbundsordav nästa tjänstgöringstid för fullmäktige börjar. ningen. När sammanträde med förbundsfullmäktige skall hållas första gången utfärdas kungörelse om sammanträdet av ordföranden i fullmäktige hos den förbundsmedlem som har flest röstberättigade invånare eller, om ordföranden är förhindrad, av vice ordförande i samma fullmäktige.

168 Bilaga 3 sou 1996:137

Kommunalförbundslagen Kommunallagen

9 § Om ledamot i förbundsfullmäktige som har Kommunallagens

en utsetts vid proportionellt val avgår under tjänst- motsvarande göringstiden och ersättare har utsetts, inträder bestämmelser

om ersättaren i den avgångnes ställe för återstoden gäller i tillämpli-

av tjänstgöringstiden. Ersättarna inträder i den ord- ga delar, 3 kap. ning har bestämts vid valet. Avgår en ledamot 21

som i annat fall under tjänstgöringstiden skall den medlem utsett honom förrätta fyllnadsval för

som den återstående delen av tjänstgöringstiden. 10 § Förbundsñlllmäktige väljer för den tid fullmäktige bestämmer bland sina ledamöter en ordförande och eller tvâ vice ordförande. Till dess

en valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som fullmäktige utser. ll § upphävd. 12 § Kungörelse om fullmäktiges sammanträde skall anslås på anslagstavlan för varje förbundsmedlem. 13 § Tillkännagivande justering av fullmäktiges

om protokoll skall ske på en av förbundsmedlemmar-

anslagstavla i enlighet med vad som har benas stämts i förbundsordningen.

14 § Om inte något annat är särskilt föreskrivet, Motsvarigheter gäller bestämmelserna i 4 kap. 11-15, till dessa be- 17-23 §§, 6 kap. 1-7, 9-38 §§ och i 7 kap. kom- stämmelser munallagen 1991:900 i tillämpliga delar i fråga saknas. Kom-

kommunalförbunds styrelse och övriga nämn- munallagen om

gäller i tillämplider, partssammansatta organ m.m. 15 § I ett nybildat förbund skall val av ledamöter ga delar. Regleoch ersättare i förbundets styrelse äga rum vid ras även i förförbundsfullmäktiges första sammanträde. Valet bundsordning

tiden från valets förrättande till ingången enligt 3 kap. skall avse

det år, då nästa tjänstgöringstid för ledamöter 27 § 14 och 18. av och ersättare börjar. 16 § Kommunalförbundets styrelse skall hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmärma planläggningen av förbundets verksamhet samt frågor av större ekonomisk eller organisa-

om torisk räckvidd.

Styrelsen får från förbundsmedlemmarnas styrelser infordra de yttranden och upplysningar,

behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra som sina uppgifter. 17 § När justering protokoll tillkännages skall

av 13 § tillämpas.

sou 1996:137 Bilaga 3 169

Kommunalförbundslagen Kommunallagen

18 § Bestämmelserna i 8 kap. 1-4 §§, 5 § första Motsvarigheter och andra styckena, 10 12-16 §§, 17 § första till dessa bestycket och 18 § kommunallagen 1991:900 gäller stämmelser i tillämpliga delar i fråga om kommunalförbunds saknas. Förekonomiska förvaltning. bundsmedlem-

I övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta mama skall upp lån, ingå borgen och andra förbindelser eller meddela föreavsätta medel till fonder som förbundsmedlemmar- skrifter i förna har tagit in i förbundsordningen. bundsordningen 19 § Förslaget till budget skall göras upp av för- enligt 3 kap. bundsstyrelsen. Övriga nämnder skall, inom tid 27 § 18 och 19. som styrelsen bestämmer, ge in sina budgetförslag Kommunallagen till denna. gäller i tillämpli-

Innan förslaget till budget görs upp, skall ga delar med de förbundsstyrelsen samråda med förbundsmedlem- undantag som marnas styrelser. framgår av 8

Vid sammanträde med förbundsfullmäktige kap. 24 före utgången av september månad fastställs kommunalförbundets budget. 20 § När budgeten fastställs bestämmer fullmäktige det bidrag som varje medlem skall lämna till förbundet enligt de grunder som anges i förbundsordningen.

21 § Bestämmelserna i 9 kap. kommunallagen Annan reglering 1991:900 gäller i tillämpliga delar i fråga om i 3 kap. 27 § 8 revision hos kommunalförbund. och 8 kap. 19

I ett nybildat förbund skall val av revisorer och revisorsersättare äga rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde. Valet skall avse granskning av verksamheten under tiden från valet till dess nästa tjänstgöringstid för revisorer och revisorsersättare börjar. 22 § Kopia av revisionsberättelsen jämte infordrade förklaringar skall tillställas förbundsmedlemmarnas styrelser minst två veckor före det sammanträde, då berättelsen läggs fram för förbundsfullmäktige.

170 Bilaga 3

Kommunalförbundslagen Kommunallagen

3 kap. Kommunalförbund med förbundsdirektion

1 § I kommunalförbund med förbundsdirektion Ersätts av 3 kap. utövas beslutanderätt, förvaltning och verkställig- 23 § och 24 § het av förbundsdirektionen. andra stycket

Partssammansatta organ får inrättas med samt även 3 kap. uppgift att svara för viss beredning, förvaltning 21 § och 27 § 4. och verkställighet inom förbundets verksan1hetsområde.

2 § Förbundsmedlemmama bestämmer antalet Ersätts av 3 kap. ledamöter och ersättare i förbundsdirektionen. 23 § och 27 § 4 Antalet ledamöter får inte vara mindre än fem. och 5. Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.

Varje förbundsmedlem skall ha minst en ledamot eller en ersättare i förbundsdirektionen. 3 § Ledamöter och ersättare i förbundsdirektionen väljs av medlemmarnas fullmäktige. I fråga om sådana val m.m. skall bestämmelserna i 2 kap. 5-9 §§ tillämpas.

Förbundsdirektionen väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande för den tid som förbundsdirektionen bestämmer. Till dess valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som förbundsdirektionen utser. 4 § Förbundsmedlemmama får besluta närmare Motsvaras av föreskrifter om förbundsdirektionens verksamhet. 3 kap. 27 § 25. Förbundsdirektionen får uppdra en särskild Kommunallagen avdelning, bestående av ledamöter eller ersättare i bestämmelser förbundsdirektionen, en ledamot eller ersättare gäller i tilleller en tjänsteman hos förbundet att på för- lämpliga delar. bundsdirektionens vägnar besluta i viss grupp av Vissa frågor ärenden, vilkas beskaffenhet skall anges i regle- skall regleras i mente eller särskilt beslut. förbundsord- Framställning eller yttrande till medlem liksom ningen enligt yttrande med anledning av överklagande av för- 3 kap. 27 § 7,13 bundsdirektionens beslut får dock beslutas endast och 24. av förbundsdirektionen samfällt.

Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt andra stycket skall anmälas till förbundsdirektionen, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske.

Bilaga 3 171

Kommunalförbundslagen Kommunallagen

5 § Föreskrifterna i 3 kap. 16-18 §§, 4 kap. Kommunallagens

11-15 och 17-23 §§, 6 kap. 10, 11 och 18-31 bestämmelser §§ samt i 7 kap. 1-7 §§ kommunallagen gäller i till- 1991:900 skall i tillämpliga delar gälla i fråga om lämpliga delar. förbundsdirektionen. Härifrån skall dock följande Vissa frågor avvikelser gälla. skall regleras i

I fråga om tillkärmagivande om justering av förbundsordförbundsdirektionens protokoll gäller föreskrifterna ningen enligt i 2 kap. 13 § denna lag. 3 kap. 27 § 7,13

och 24.

Sammanträde för fastställande av budget skall Täcks av 8 kap. vara offentligt. Därvid skall bestämmelserna i 5 25 kap. 8-10 §§ och 39 § kommunallagen gälla i tillämpliga delar.

6 § Förbundsdirektionen skall hålla förbundsmed- Täcks av 3 kap. lemmama underrättade om den allmänna planlägg- 27 § 18. ningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.

Förbundsdirektionen får från förbundsmedlemmarnas styrelser infordra de yttranden och upplysningar som behövs för att förbundsdirektionen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

7 § Bestämmelserna i 8 kap. 1-4 §§, 5 § första och Annan reglering andra styckena samt 10, 12 och 13 §§ kommunal- i 3 kap. 27 § 18 lagen 1991:900 gäller i tillämpliga delar i fråga och 19 samt om ekonomisk förvaltning i kommunalförbund med 8 kap. 24 och förbundsdirektion. 25.

l övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån, ingå borgen och andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmedlemmarna har tagit in i förbundsordningen. 8 § Förbundsdirektionen fastställer kommunalförbundets budget före utgången av september månad. Förbundsdirektionen skall dessförinnan samråda med förbundsmedlemmamas styrelser om budgeten. 9 § När budgeten fastställs bestämmer förbundsdirektionen det bidrag som varje medlem skall lämna till förbundet enligt de grunder som anges i förbundsordningen.

172 Bilaga 3

Kommunalförbundslagen Kommunallagen

10 § Förbundsdirektionen skall fortlöpande föra Täcks av beräkenskaper över kommunalförbundets medel och stämmelsema i skall inom skälig tid årligen sammanfatta och 3 kap. 21 avsluta räkenskapema. 8 kap. 24 och

3 kap. 27 § 18.

11 § Varje förbundsmedlems fullmäktige väljer en Annan reglering eller flera revisorer och minst lika många revisors- i 3 kap. 27 § 8 ersättare för revision av förbundets verksamhet. och 9 samt

För granskning av ett nybildat förbund skall 8 kap. 19 och 20 val revisor och revisorsersättare ske senast när §§-

av förbundet bildas. Valet skall avse tiden från valets förrättande till dess nästa tjänstgöringstid för revisorer och revisorsersättare börjar.

Bestämmelserna i 9 kap. kommunallagen 1991:900 gäller i övrigt i tillämpliga delar i fråga om revision. Förbundsmedlemmama skall var för sig pröva frågan om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen

4 kap. Gemensamma bestämmelser

1 § Ett kommunalförbund som har bildats för Ersätts av 3 kap. bestämd tid, skall träda i likvidation när tiden har 25 § samt av gått ut. bestämmelser i

Om ett kommunalförbund har bildats för förbundsordobestämd tid, får en förbundsmedlem säga upp sitt ningen enligt medlemskap när som helst. Förbundet skall i 3 kap. 27 § 20 sådant fall träda i likvidation ett år efter uppsäg- och 21. ningen, om inte någon annan uppsägningstid har bestämts i förbundsordningen. 2 § Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av ett kommunalförbund i fortsättningen skall vara bunden av sitt medlemskap i förbundet, skall begäran av förbundsmedlemmen förbundet omedelbart träda i likvidation.

sou 1996:137 Bilaga 3 173

Kommunalförbundslagen Kommunallagen

3 § När grund för likvidation enligt l eller 2 § Ersätts av 3 kap. har uppkommit får förbundsmedlemmama avtala 25 § samt av att en medlem får utträda ur förbundet i stället för bestämmelser i att förbundet skall träda i likvidation. I avtalet förbundsordskall bestämmas från vilken tidpunkt utträdet skall ningen enligt ske. 3 kap. 27 § 20

Vid avtal om utträde skall de kvarvarande och 21. medlemmarna anta de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet.

När en förbundsmedlem utträder ur kommunalförbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets skulder om inte annat har överenskommits i det avtal som avses i första stycket. 4 § Likvidationen verkställs av kommunalförbundets styrelse eller av förbundsdirektioneni egen skap av likvidator.

När förbundet har trätt i likvidation, får kallelse på förbundets okända borgenärer sökas av förbundsrnedlem eller likvidatom.

När förbundet har trätt i likvidation, skall förbundets egendom i den män det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. 5 § När styrelsen eller förbundsdirektionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall styrelsen eller förbundsdirektionen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redovisning för skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. 6 § När likvidationsuppdraget är fullgjort, skall styrelsen eller förbundsdirektionen besluta om vilken av förbundets medlemmar som skall överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv.

Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna skall delges var och en av förbundsmcdlemmama. När berättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst

174 Bilaga 3

Kommunalförbundslagen Kommunallagen

7 § En förbundsmedlem som inte är nöjd med Täcks av 3 kap. redovisningen eller det skifte som förrättats av 27 § 21. förbundets styrelse eller av förbundsdirektionen, har rätt att väcka talan om detta mot de övriga förbundsmedlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen. 8 § Om det framkommer någon tillgång för kommunalförbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot kommunalförbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av en ytterligare likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.

9 § Tvister om kommunalförbunds likvidation och Täcks av 3 kap. upplösning enligt l och 2 §§ samt om förbunds- 27 § 21 och 23. medlems rätt till utträde enligt 3 § handläggs enligt lagen 1929:145 om skiljemän.

10 § Bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen 10 kap. tilläm- 1991:900 gäller i tillämpliga delar i fråga om pas. Tillägg till kommunalförbund. Beslut får överklagas av såväl 11 medlemmar av förbundet som medlemmar av varje och 14 §§. kommun eller landsting som ingår i förbundet.

l fråga om överklagande av lånsrättens beslut tillämpas 10 kap. 14 § kommunallagen. Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får beslutet överklagas också av en förbundsmedlem.

Bilaga 4 17

Kommunalförbunden i år 1996

Sverige

l. Kommunalförbundet Norrvatten

Medlemmar: Danderyd, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker, Uppsala 13. Ändamål: Vattenförsörjning Organisation: Förbundsfullmäktige Antal anställda: 64 Omslutning: 98 mkr

2. Käpplaförbundet

Medlemmar: Danderyd, Lidingö, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna 9. Ändamål: Avlopp Organisation: Förbundsfullmäktige Antal anställda: 41 Omslutning: 71 mkr

3. Solna-Sundbybergs Brandsförsvarsförbund

Medlemmar: Solna och Sundbyberg 2 Ändamål: Räddningstjänst Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 79 Omslutning: 35 mkr Anmärkning: Förbundet hade tidigare förbundsfullmäktige.

4. Södra Roslags Brandförsvarsförbund

Medlemmar: Danderyd, Täby; Vallentuna, Vaxholm, Österåker 5. Ändamål:

Räddningstjänst

Organisation: Förbundsfullmäktige Antal anställda: 170, varav 40 deltid Omslutning: 55 mkr

176 Bilaga 4 sou 1996:137

5. Södertörns Brandförsvarsförbund

Medlemmar: Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Tyresö 4 Ändamål: Räddningstjänst Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 199 Omslutning: 91 mkr Anmärkning: Bildat 1993. Förbundet ombesörjer Sjuktransporter enligt avtal med Stockholms läns landsting fr.o.m. 1996-07-01.

6. Vårdförbundet Sörmland

Medlemmar: Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa, Vingåker 9 Ändamål: Vård och behandling inom socialtjänsten, rekrytering, utredning och kontraktering av familjehem samt familjerâdgivning Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 30 Omslutning: 15 mkr Anmärkning: Förbundet sköter familjerådgivningen 5 av medlemmarna.

7. Nyköpings-Oxelösunds vattenverksförbund

Medlemmar: Nyköping och Oxelösund 2 Organisation: Förbundsfullmäktige Ändamål: Vattenförsörjning Antal anställda: O Omslutning: 7 mkr

8. Länstrafiken Kronoberg

Medlemmar: Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö, Älmhult, Landstinget Kronoberg 9 Ändamål: Kollektiv trafik Organisation: Förbundsfullmäktige Antal anställda: ll Omslutning: 130 mkr

sou 1996:137 Bilaga 4 177

9. Kommunalförbundet V0B Kronoberg

Medlemmar: Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Växjö, Ärnhult 7. Ändamål: Vård inom och behandling socialtjänsten, rekrytering och av stöd till familjehem m.m. Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 36 Omslutning: 19 mkr

10. Ölands kommunalförbund

Medlemmar: Borgholm och Mörbylånga 2 Ändamål: Flersaksförbund översiktlig planering, räddningstjänst, samordning av insatser för turism. Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 19 Omslutning: 17 mkr Anmärkning: Förbundet hade tidigare förbundsfullmäktige. Turismfrågorna sköts av ett aktiebolag är helägt förbundet. som av

11 Kalmarsunds gymnasieförbund .

Medlemmar: Kalmar, Borgholm, Mörbylånga., Torsås 4

Ändamål: Gymnasieutbildning

och vuxenutbildning Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 500, varav ca 80 på deltid Omslutning: 114,5 mkr Anmärkning: Bildat 1994. Ändamålet omfattar inte verksamheten vid Torsås korrespondensgymnasium. Omslutningen verksamhet avser under andra halvåret 1995.

12. Vårdförbundet Blekinge

Medlemmar: Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby, Sölvesborg 5 Ändamål: Vård och behandling inom socialtjänsten, rekrytering,

utredning och kontraktering familjehem samt familjerådgivning

av Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 41 Omslutning: 19 mkr

178 Bilaga 4

Anmärkning: Bildat 1992. Förslag Karlskrona kommuns inträde i

om förbundet är under beredning.

13. Landskrona-Kävlinge-Svalövs Kommunalförbund för

Gymnasieutbildning

Medlemmar: Kävlinge, Landskrona, Svalöv 3

Ändamål: Gymnasieutbildning

Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 150 Omslutning: 74,1 mkr Anmärkning: Bildat 1992

14. Kommunalförbundet för Malmöhus Läns kollektivtrafik

Medlemmar: Malmö kommun och Malmöhus läns landsting 2 Ändamål: Kollektiv trafik Organisation: Förbundsfullmäktige Antal anställda: 5 Omslutning: 580 mkr Anmärkning: Bildat 1992. Driften sköts ett aktiebolag som är helägt

av

förbundet. av

15. Mellanskånes kommunalförbund

Medlemmar: Eslöv, Hörby, Höör 3 Ändamål: Flersaksförbund turism, planering av gymnasieutbildning,

miljö, upphandling m.m.

Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 3 Omslutning: 3 mkr

16. Sydskånska Gymnasieförbundet

Medlemmar: Tomelilla, Sjöbo, Skurup, Ystad 4

Ändamål: Gymnasieutbildning

Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 205, 23 pä deltid

varav Omslutning: 134 mkr Anmärkning: Bildat 1993

Bilaga 4 179

17. Sydvästra Skånes Kommunalförbund

Medlemmar: Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge 9 Ändamål: Flersaksförbund samhällsplanering, räddningstjänst, turism, miljövård, intagning till gymnasieskolan m.m.

Organisation: Förbundsfullmäktige

Antal anställda: 5,5, varav 3 projektanställda Omslutning: 6 mkr

18. Kommunalförbundet Fyrstadskansliet

Medlemmar: Lysekil, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg 4 Ändamål: Kansli för samordning och genomförande av projekt för

strukturfondprogram, infrastrukturfrågor, omvårdnad

m.m. Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: varav en på deltid Omslutning: 2 mkr

19. Göteborgs och Bohus läns vårdskoleförbund

Medlemmar: Göteborg och Buhuslandstinget 2 Ändamål: Vârdhägskola Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 209 Omslutning: 110 mkr

20. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Medlemmar: Kungsbacka, Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille, Stenungssund, Tjörn, Öckerö, Ale Lerum 11 Ändamål: Flersaksförbund

regionplanering, näringsliv/marknadsföring,

kommunikationer, teknisk försörjning, utbildning, och miljövård, natur-

bostadsförsörjning, finansiering av den regionala verksamheten,

service till medlemmarna med utbildning, upphandling m.m. samt intagning till gymnasieskolan Organisation: Förbundsfullmäktige Antal anställda: 56, 17 projektanställda eller anställda på viss tid varav Omslutning: 72,9 mkr Anmärkning: 2 kommuner beslutar själva intagningen till gymnasieskolan. om

180 Bilaga 4

21. Komunalförbundet Bosamkansliet

Medlemmar: Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Uddevalla 6 Ändamål: Kansli för utredningar i gemensamma frågor Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 4 Omslutning: 5 mkr

22. Kommunalförbundet för fastigheten Stretered

Medlemmar: Göteborgs stad och Bohuslandstinget 2

Ändamål: Fastighetsförvaltning

Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 0 Omslutning: 10 mkr

23. Härryda-Partille räddningstjänstförbund

Medlemmar: Härryda och Partille 2 Ändamål: Räddningstjänst Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 32 Omslutning: 20 mkr

24. Räddningstjänstförbundet Göteborg-Mölndal

Medlemmar: Göteborg och Mölndal 2 Ändamål: Räddningstjänst Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 700 Omslutning: 296 mkr Anmärkning: Bildat 1992. Fr.o.m. 1997-01-01 blir Kungsbacka

medlem i förbundet. Antalet anställda stiger då till 750 och kommun omsättningen till ca 329 mkr.

Bilaga 4 181

25. Kommunalförbundet för Bibliotekssamverkan i Norra Bohuslän

Medlemmar: Sotenäs, Strömstad, Tanum 3 Ändamål: Gemensamt ADB-baserat biblioteks-, lântagar- och mediaregister Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: O Omslutning: Anmärkning: Bildat 1996. Förbundet har bildats för att uppfylla Datainspektionens krav för godkännande av samverkan ett gemensamt om låntagarregister.

26. Dalslands Kommunalförbund

Medlemmar: Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Mellerud, Åmål 5 Ändamål: Flersaksförbund strukturfonder, övergripande frågor om näringsliv, högskola, turism och planering landskapet, huvudman för Ekolandskap Dalsland m.m.. Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: - Omslutning: - Anmärkning: Bildat 1996. Förbundet är under uppbyggnad

27. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund

Medlemmar: Bollebygd, Borås, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn 5 Ändamål: Räddningstjänst och närliggande verksamhet Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 410, varav 115 på deltid Omslutning: 73 mkr budgeterad för 1996 Anmärkning: Bildat 1995.

28. Kommunalförbundet för länssjukvården i Norra Älvsborg och Norra Bohuslän

Medlemmar: Landstinget i Älvsborg och Bohuslandstinget 2 Ändamål: länssjukvård Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 5.000 Omslutning: 1.980 mkr budgetram

182 Bilaga 4

Anmärkning: Bildat 1995.

29. Kommunalförbundet Skaraborgsvatten

Medlemmar: Falköping, Skara, Skövde 3 Ändamål: Vattenförsörjning Organisation: Förbundsfullmäktige Antal anställda: 6 Omslutning: 10 mkr

30. Västsveriges Kommunalförbund för Landstingsangelägenheter

Medlemmar: Bohuslandstinget, Landstinget Älvsborg, Landstinget Skaraborg, Göteborgs stad 4 Ändamål: Samordning hälso- och sjukvård

av Organisation: Förbundsfullmäktige Antal anställda: 9 Omslutning: 3 mkr budgeterad Anmärkning: Bildat 1995. Förbundet har ersatt en tidigare planeringsnämnd och givits vidgade uppgifter och befogenheter. Verksamheten inledds 1996-01-01. Förslag har väckts om namnbyte till Kommunalförbundet Västra Götaland.

31. Karlstads och Grums vattenverksförbund

Medlemmar: Karlstad och Grums 2 Ändamål: Vattenförsörjning Organisation: Förbundsfullmäktige Antal anställda: 2 Omslutning: 3 mkr

32. Värmlands Läns Vårdförbund

Medlemmar: Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby, Årjäng 16 Ändamål: Vård och behandling inom socialtjänsten, rekrytering och

av stöd till familjehem m.m. Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 11 Omslutning: 11 mkr

sou 1996:137 Bilaga 4 183

33. Kolbäcksdalens gymnasieförbund

Medlemmar: Hallstahammar och Surahammar 2

Ändamål: Gyrrmasieutbildning

Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 120 Omslutning: 104 mkr Anmärkning: Bildat 1992.

34. Västerbergslagens Utbildningscentrum

Medlemmar: Ludvika och Smedjebacken 2 Ändamål:

Gymnasieutbildning

Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 150 Omslutning: 105 mkr Anmärkning: Bildat 1994.

35. Gästrike Räddningstjänstförbund

Medlemmar: Gävle, Ockelbo, Sandviken 3 Ändamål: Räddningstjänst Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 200, 102 på deltid varav Omslutning: 43,5 mkr Anmärkning: Bildat 1994

36. Kommunalförbundet Gästrike Inköp

Medlemmar: Gävle, Hofors, Ockelbo 3 Ändamål: Upphandling Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 11 Omslutning: 1 mkr budgeterad Anmärkning: Bildat 1995. Verksamheten inleddes 1996-03-01

37. Kommunalförbundet "Inköp Hälsingland"

Medlemmar: Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ovanåker,

Söderhamn 6

Andamål: Upphandling

184 Bilaga 4 sou 1996:137

Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 12 Omslutning: 5 mkr budgeterad Anmärkning: Bildat 1995. Verksamheten inleddes 1996-02-01

38. Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund

Medlemmar: Sundsvall och Timrå 2 Ändamål: Räddningstjänst Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 224, varav 113 på deltid Omslutning: 49 mkr

Östra Norrbotten

39. Räddningstjänstförbundet

Haparanda, Kalix och Övertorneå 3 Medlemmar: Ändamål: Ledning räddningstjänsten av Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 5 Omslutning: - Anmärkning: Bildat 1996. Verksamheten inleddes 1996-07-01.

40. Lapplands kommunalförbund

Medlemmar: Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Pajala 4 Ändamål: Administration högskoleutbildning distansundervisning av Organisation: Förbundsdirektion Antal anställda: 5 Omslutning: 12 mkr

Anmärkning: I redovisningen omslutningen 1995 års bokslut, där avser och antalet anställda förhållandena i juni 1996. inget annat anges,

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan hur gâr det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27.Enstrategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. . finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Norden . Om kön och fördelningavfritidsresurser.C. 1990-talet.U. Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen1996.UD. 30. Borgenärsbrotten enöversynav ll kap.

- Politikomrádenunderlupp. Frågorom EU:s första brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 31. Attityder ochlagstiftningi samverkan Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheteravarbetet EU. UD.i 32.Möss och människor.Exempel bra Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningblandbarn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsrollm.m. K. Batterierna enladdadfråga. M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A.+ . - Omjärnvägenstrañkledningm.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskningför vär vardag.C. DNA-register. Ju. 11.EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför 36.Högskolai Malmö. U. två- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeâr. S. 12.Kommunerochlandstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39. Rapportfrån klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheterpå 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju.

finansmaktensomrâde.Fi. 41. Statensmaritimaverksamhet.Fö. 15.Union för badeöstochväst.Politiska, rättsliga 42.Demokrati och öppenhet.Om folkvalda parlament ochekonomiskaaspekterav EU:s sjätte och offentligheti EU. UD. utvidgning. UD. 43. JämställdheteniEU. Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44.Översynav skatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättretrafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. l8. Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier 46. Enskildavägar.K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin anUrbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World. SwedishNationalReportfor Habitat Il. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20.Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbudmot vapen allmänplatsm.m. Ju. U. 51. Grundläggandedragi enny arbetslöshetsförsäk- 2 Reform och förändring. Organisationoch ring alternativochförslag.A. . verksamhetvid universitetochhögskolorefter 52.Preciseringavhandelsändamäleti detaljplan.M. 1993års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkningavsjöar och vattendrag.M. 22, Inflytande riktigt Om eleversrätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsomráden.S.

inflytande,delaktighetochansvar.U. 55.Sverige,framtidenochmångfalden.A. 23.Kartläggningochanalys denoffentligasektorns 55.Pâ egenföretagande.A.

av väg mot upphandlingav varor och tjänstermed 55. Vägar i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56.Hälftenvore nog omkvinnor och män

- 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagoch debattinför 57.Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.Fi. regeringskonferensen1996.UD. 58. Finansieringenavdet civila försvaret.Fö. 25.Från massmediatill multimedia

att digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikensktmskapsgnmd. 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret

Enprincipdiskussionutifrån och fredsräddningstjänsten.Kartläggning,

EU 96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenochförslag.Fö.

60.Miljö ochjordbnrk. Om EU:smiljöregler och 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

utvidgningenseffekter dengemensamma 88.Kameraövervakning.Ju.

jordbrukspolitiken.UD. 89. Samverkanmellanhögskolanoch de småoch

6l.Olika länder olika takt. Om flexibel integration medelstoraföretagen.N.

och förhållandetmellanstoraoch småstateri EU. 90.Sammanhålletstudiestöd.U.

UD. 91. Den privata vårdensomfattningoch framtida

62.EU, konsumenternaoch maten ersättningsfonner de nationella

- En översynav

Förväntningarochverklighet.Jo. för läkareoch sjukgymnaster.S.

- taxorna 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 92. IT i miljöarbetet.M. 64. FörsäkringskassanSverige Översyn

- av 93. Ny yrkestrañklagstiftrting.K.

socialförsäkringensadministration.S. 94. Nationell teleadresskatalog.K.

65.Administrationenav EUzsjordbrukspolitik 95. Botniabanan.K.

i Sverige.Jo. 96.Strukturförändringochbesparing.

66. Utvärderatpersonval.Ju. Enuppföljning genomfördaförändringar

av 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. inom Försvarsmaktensledningsorganisation.Fö.

Fi. 97. Effektivareförsvarsfastigheter

68.Någrafolkbokföringsfrågor.Fi. Utvärdering reform. Fö.

av en 69. Kompetensochkapital + bilaga.N. 98. försvaret Utvärdering

Vem styr av 70. Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.N. effekterna LEMO-reformen.Fö.

av 71.Lokal demokratiochdelaktigheti Sverigesstäder 99.Avveckling medinlärning. Erfarenheterfrån

och landsbygd.ln. LEMO-reforrnensavveckling personal.Fö.

av 72.Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 100.Ett för skattebetalningar.Del A.

nytt system 73. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Ett för skattebetalningar.Del B.

nytt system

Volym l En granskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer

- 73.SwedishNuclearRegulatoryActivities. ochbilagor. Fi.

Volume 1 An Assessment.M. l0l.Kämavfall teknik ochplatsval.KASAMs

- - 74. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. yttrandeöver SKBsFUD-Program95. M.

Volym 2 Faktaredogörelser.M. l02.TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. U.

- - 74.SwedishNuclearRegulatoryActivities. l03.Miljöbalken. En skärptochsamordnad

Volume2 Descriptions.M. miljölagstiftning för hållbar utveckling.

- en 75.Värdeni folkhögskolevärlden.U. Del l och M.

76.EU:sregeringskonferens procedurer,aktörer, 104.Konsumentskydd elmarknaden.C.

formalia.Sammanfattningavett seminariumi 105.Att främja donationertill universitet

april 1996.UD. ochhögskolor.U.

77.Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti 106.EU ochSverige frånKirunatill Malmö.

-

Sverige.Fi. Sammanfattning fyra regionalamöten

av 78. Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering.N. 107.Union gränser konsekvenser,möjligheter,

utan - 79.Översyn revisionsreglema.Fi.

av problem.Sammanfattningavettseminariumi 80.Viktigt meddelande. november1995.UD.

Kris Krig. Ku. .

RadioochTV i och l08.Konsumenternaoch miljön. C.

81. Skyddför sparandei sparkasseverksarnhet.Fi. 109.Från åkerlottertill Paradis delbetänkande

- ett 82. En översynavluft- sjö- och spártrañkens från Utredningen universitetsfastigheter

om m.m.

tillsynsmyndigheter.K.

angåendeöverlátelseroch tomträttsupplåtelserav 83. Allmäntpensionssparande.S. vissahögskolefastigheter.Fi.

84.Ekobrottsforskning.Ju. ll0. Infor Svensktkultumät IT och framtiden

ett - 85. EgonJönsson enkartläggningavlokalasam- inomkulturomrâdet.Ku.

-

verkansprojektinomrehabiliteringsområdet.S.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ll .Bevakadövergång.Åldersgränserför 137.Kommunalförbundoch nämnd

ungaupp gemensam -

till 30 ár. C tvâformerför kommunalsamverkan.In. 112.Integreringavmiljöhänsyninom denstatliga

förvaltningen.M. 113.Enallmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch

rehabilitering.Del l och 2. S. 114.En körkortsreform.K. 115.Barnkonventionenoch utlänningslagen.S. 116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte-

utredningen.Fi. 117.Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.Fi. 118.StationStockholmNord. K. 119.Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företagsav

inkomster.Fi. 120.Högskolani Malmö slutbetänkande.U.

- 121.Spar, miljö och stadsbildi centralaStockholm.K. 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar

och hantverksutövande.U. 123.Iakttagelserochförslagefter omstruktureringenav

försvaretsledningoch stöd. Fö. 124.Miljö för enhållbar hälsoutveckling.

Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram. Bilaga Miljörelateradehälsorisker.S. Bilaga Aktörer ochverktyg miljöhälsoarbetet.i S.

125.Drogeri trafiken.Ju. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv.Del A ochDelB. S. 127.Folkbildningensinstitutioner.U. 128.Skyddet kulturmiljön. En översynav av

kulturminneslagensbestämmelser byggnaderom ochkulturmiljöer,prästgárdar,kyrkstäderoch ortnamn.Ku.

129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.In. 130.Detvâ kulturema.Rapporter KlausRichardav

Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvantsamtKent Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996:123.Fö.

131.Externvärderingavhot ochförmåga.Mätnings-och

organisationsaspekterstatsmaktemasstyrningav försvaret.Bilagormedunderlagsmaterialtill UTFöRzsslutbetänkandeSOU 1996:123.Fö. Detstoraochsnabbagreppet.Om LEMO-reformens . metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial till UTFöRrsslutbetänkandeSOU 1996:123.Fö.

133.Jämställdvård. Olika värd lika villkor. 134.Jämställdvård.Möteni vårdenur ett

tvärvetenskapligtperspektiv.S. 135.Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystroñ.

KunskapslägeochbehovavframtidaFoU. S. 136.EffekteravEU:sjordbrukspolitik.Jo.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, formalia, Sammanfattningavett seminariumi Mössochmänniskor.Exempel bra april 1996.76 IT-användningblandbarnoch ungdomar.32 frånKiruna till Malmö. EU och Sverige-

Justitiedepartementet Sammanfattningav fyra regionalamöten

1995-96.106 Kriminalunderrättelseregister Union utangränser konsekvenser,möjligheter, DNA-register. 35 problem.Sammanfattningavett seminariumi Elektroniskdokumenthantering.40 november1995. 107 Presumtionsregelni expropriations1agen.45

Förbud motvapen allmänplatsm.m. 50 Försvarsdepartementet

Utvärderatpersonval.66 Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier Ekobrottsforskning.84 efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Tredimensionellfastighetsindelning.87 försäkringar.18 Kameraövervakning.88 Statensmaritimaverksamhet.41 Drogeri trafiken.125 Finansieringenavdetcivila försvaret.58

Utrikesdepartementet Utveckladsamordninginom detcivila försvaret

och fredsräddningstjänsten.Kartläggning, Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför övervägandenoch förslag. 86 regeringskonferensen1996. 4 Strukturförändringochbesparing. Politikområdenunderlupp.FrågoromEU:s första En uppföljningav genomfördaförändringar pelare inför regeringskonferensen1996.5 inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 Ett är medEU. Svenskastatstjänstemäns Effektivare försvarsfastigheter erfarenheteravarbeteti EU. 6 Utvärderingavenreform. 97 Av vitalt intresse.EU:sutrikes-och Vem styr försvaret Utvärderingav säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 effekternaav LEMO-reformen.98 Union för bådeöstochväst.Politiska,rättsliga Avveckling medinlärning. Erfarenheterfrån ochekonomiskaaspekteravEU:s sjätte LEMO-reformensavvecklingav personal.99 utvidgning. 15 iakttagelserochförslagefteromstruktureringenav Förankringochrättigheter.Om folkomröstningar, försvaretsledningochstöd. 123 utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga Detvâ kulturema.RapporteravKlausRichard rättigheteri EU. 16 Böhme,BoHuldt, Carl-EinarStâlvantsamtKent Sverige,EU ochframtiden.EU 96-kommitténs Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill bedömningarinför regeringskonferensen1996.19 UTFÖR:s slutbetänkandeSOU1996:123.130 FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga Externvärderingavhotochförmåga.Mätnings-och EU-ländersförslagoch debattinför organisationsaspekterstatsmaktemasstyrningav regeringskonferensen1996. 24 försvaret.Bilagormedunderlagsmaterialtill Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament UTFÖR:s slutbetänkandeSOU1996:123.131 ochoffentligheti EU. 42 Detstoraochsnabbagreppet.Om LEMO-reforrnens Jämställdheteni EU. Spelregleroch metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial verklighetsbilder. 43 UTFÖR:s till slutbetänkandeSOU 1996:123.132 Europapolitikensktmskapsgrund.

En principdiskussionutifrån Socialdepartementet

EU 96-kommitténserfarenheter.59 Sverigesmedverkani FN:s familjeâr. 37 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Kooperativamöjligheteri storstadsomráden.54 utvidgningenseffekter dengemensamma FörsäkringskassanSverige Översynav jordbrukspolitiken. 60 socialförsäkringensadministration.64 Olika länder olikatakt. Om flexibel integration - Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 ochförhållandetmellanstoraoch småstateri EU. Allmänt pensionssparande.83 61 EgonJönsson enkartläggningav lokala samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet.85

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Denprivata vårdensomfattningoch framtida Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.81 ersättningsformer En översynavde nationella Ettnytt systemför skattebetalningar.Del A.

taxornaför läkareoch sjukgymnaster.91 Ett nytt systemför skattebetalningar.Del B. En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch Författningsförslag,författningskommentarer rehabilitering.Del 1och 113 och bilagor. 100 Barnkonventionenoch utlärmingslagen.l 15 Från âkerlottertill Paradis ett delbetänkande

- Miljö för enhållbar hälsoutveckling. från Utredningenomuniversitetsfastigheterm.m. Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.124 angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplátelserav Bilaga Miljörelateradehälsorisker.124 vissahögskolefastigheter.109 Bilaga2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet. Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 124 utredningen.116 Dopingi folkhälsoperspektiv.DelA ochDel B. 126 Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.117 Jämställdvård. Olika vård lika villkor. 133 Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företagsav Jämställdvård.Möteni vårdenurett inkomster. 119 tvärvetenskapligtperspektiv.134 Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystrofi. Utbildningsdepartementet KunskapslägeochbehovavframtidaFoU. 135 Den gymnasieskolan hur går det l

nya -

Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering. Kommunikationsdepartementet

2 Omjärnvägenstrañkledningm.m. 9 Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför 20 två- och trehjuliga motorfordon.11 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet Bättretrafik med väginformatik.17 vid universitetoch högskolorefter 1993års Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor, 26 universitets-ochhögskolereform.21 Banverketsmyndighetsrollm.m. 33 Inflytandepâ riktigt Om eleversrätt till

- Enskildavägar.46 inflytande, delaktighetochansvar.22 Enöversynavluft- sjö- och spártrafikens En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 tillsynsmyndigheter.82 Detforskningspolitiskalandskapeti Nordenpå Ny yrkestrafiklagstiftning.93 1990-talet.28 Nationell teleadresskatalog.94 Forskningoch Pengar.29 Botniabanan.95 Högskolai Malmö. 36 En körkortsreform 114 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför StationStockholmNord. 118 individ och lokalsamhälle.47 Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.121 Värden i folkhögskolevärlden.75

Sammanhålletstudiestöd.90 Finansdepartementet

TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. 102

- Kommunerochlandstingmedbetalnings- Att främja donationertill universitet svârigheter.12 och högskolor. 105 Budgetlag regeringensbefogenheter Högskolani Malmö slutbetänkande.120

- finansmaktensområde.14 Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Borgenärsbrotten enöversynav 11 kap. och hantverksutövande.122

brottsbalken.30 Folkbildningensinstitutioner.127 Översyn skatteflyktslagen.

av

Jordbruksdepartementet Reformeratförhandsbesked.44 Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst. 57 Offentlig djurskyddstillsyn.13 Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 EU, konsumenternaoch maten Några folkbokföringsfrágor.68 Förväntningaroch verklighet. 62

- Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti AdministrationenavEU:s jordbrukspolitik Sverige. 77 i Sverige. 65 Översyn revisionsreglerna.79 Effekter EU:sjordbrukspolitik.136

av av

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Inrikesdepartementet Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34+ Lokal demokratiochdelaktigheti Sverigesstäderoch Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring landsbygd.71

alternativ och förslag.5l Denkommunalasjälvstyrelsenochgmndlagen.129 Sverige, framtidenoch mångfalden.55 Kommunalförbundochgemensamnämnd

- På väg mot egenföretagande.55 tvâ former för kommunalsamverkan.137 Vägar in i Sverige. 55 Hälften kvinnor och män Miljödepartementet

vore nog- om 90-taletsarbetsmarknad.56 Batterierna enladdadfråga. 8

- Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Nationalstadsparker.38

Rapportfrån klimatdelegationen1995. Kulturdepartementet

Klimatrelateradforskning. 39 Frånmassmediatill multimedia Preciseringavhandelsändamäleti detaljplan.52

att digitalisera svensktelevision. 25 Kalkningavsjöar ochvattendrag53 Viktigt meddelande. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Volym En granskning.73

1 - Inför ett Svensktkultumät IT ochframtiden SwedishNuclearRegulatoryActivities.

inom kulturomrádet. 110 Volume 1 An Assessment.73

- Skyddetavkulturmiljön. Enöversynav Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet. kulturminneslagensbestämmelser byggnaderom Volym 2 Faktaredogörelser.74

ochkulturmiljöer, prästgárdar,kyrkstäderoch SwedishNuclearRegulatoryActivities. ortnamn.128 Volume2 Descriptions.74

-

IT i miljöarbetet.92 Näringsdepartementet Kämavfall teknik ochplatsval.KASAMs

- Kartläggningoch analys denoffentligasektorns yttrandeöver SKBsFUD-Program95. 101

av upphandlingav varor ochtjänstermed Miljöbalken. Enskärptochsamordnad miljöpåverkan. 23 miljölagstiftningför enhållbar utveckling, ShapingSustainableHomesin an Urbanizing Del och1 103 World. SwedishNationalReportfor HabitatII. 48 Integreringav miljöhänsyninomden statliga Reglerför handelmedel. 49 förvaltningen. 112 Kompetensoch kapital + bilaga. 69 Samverkanmellan högskolanoch näringslivet.70 Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch finansiering. 78 Samverkanmellanhögskolanoch desmåoch medelstoraföretagen.89

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön och fördelningav fritidsresurser.3 Forskningför vår vardag. lO Attityder ochlagstiftningi samverkan + bilagedel. 31 Konsumentskydd elmarknaden.104 Konsumenternaoch miljön. 108 Bevakadövergång.Åldersgränserför ungaupptill 30 âr. l 11

FRITZES

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX08-20 5021,TELEFON08-6909190 ISBN 91 -38-20379-0 ISSN 0375-250X